Bestämmande av tid för justering

Och jag vill börja med att önska er alla god fortsättning. Det här är ju årets första fullmäktigemöte. Jag vill passa på att hälsa alla närvarande här välkomna till dagens möte. Åhörare där uppe. Alla som lyssnar på oss i radio och tittar i tv, hjärtligt välkomna till dagens fullmäktigemöte. Därmed så förklarar jag mötet öppnat. Och då går vi till ärendenummer ett, bestämmande av tid för justering. Och förslag på dag för justering är torsdag den 9:e februari 2023, klockan 16:30. Kan justeringstiden godkännas? Frågestund

Ärendenummer… nummer utan nummer eller ärende utan nummer. Då är det frågestund och det är någonting som vi börjat med. Frågestund till dagens sammanträde och här har det inkommit tre frågor till frågestunden. Dessa återfinns i appen. Enligt fullmäktiges arbetsordningen beslutar fullmäktige om en fråga får ställas och behandlas frågorna i tur och ordning efter partistorlek, om inte annat beslutas. När en fråga behandlas får bara frågeställaren och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Får frågorna ställas? Och jag överlämnar… vi har ju tre frågeställningar och jag överlämnar först ordet till första frågeställaren Axel Josefsson (M), varsågod. Och därefter blir Axel Darvik (L).

Tack Axel. Jonas.

Tack Jonas och Axel. Och då går vi till nästa frågeställare, och det är Axel Darvik (L). Varsågod Axel. Och jag tänkte göra så här, att jag byter inte den här tiden och det här. Utan det får ni diskutera. Det är bättre än att lämna…ge ordet till er och ta tid utan det är en frågestund. Det ska vara praktiskt av oss. Varsågod Axel.

Tack så mycket ordförande. Den här känslan, lukten och det här hela upplevelsen av att öppna en ny bok, den är ju fantastisk. Men den satsningen som Alliansstyrelsen gjorde när det gäller läromedel i skolan så tog Göteborg ett enormt kliv. 270 placeringar upp till sverigetoppen när det gäller hur mycket vi satsar på nya läromedel för våra barn i skolorna. 2021 så låg satsningen på 2049 kronor per elev. Och då vet vi att sverigesnittet ligger på 859 kronor. Sist när de rödgröna partierna styrde så låg vi på 630 kronor per elev. Den här satsningen betyder väldigt mycket för eleverna och för lärarna. Det är en väldig hjälp i när man ska också planera undervisningen och få tid och så vidare för detta. Så att min fråga till skolkommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), är hur du kommer att jobba för att se till att det inte blir några besparingar på läromedelskontot, nu när det blir en hel del besparingar på skolan i övrigt?

Tack Axel Darvik (L). Och då går ju ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod

Tack så mycket ordförande, fullmäktige. Kul att vara tillbaka efter lite julledigt. Och tack för en mycket angelägen fråga Axel Darvik (L). Den här satsningen på läromedel som vi gjorde under förra mandatperioden är faktiskt något av det som jag är mest stolt över att vi lyckades åstadkomma tillsammans. Så i början av oktober 2021 så skickade jag ett mail till alla gruppledare i grundskolenämnden, innehållande just ett yrkande med ett förslag om att köpa in läromedel med en stor öppenhet för att revidera i texten och så. För att vi hade ett stort överskott. Vi behöver se till att använda det på ett klokt och bra sätt. S eller S, V och MP anslöt fort och Demokraterna tog kontakt och vi hade diskussion och så, men från dig var det helt tyst. En månad senare så lade ni fram ett likalydande yrkande i grundskolenämnden, vilket vi givetvis anslöt oss till. Självklart, för det viktiga var att vi fick ut de här böckerna som saknades. Vi hade ju varit på skolbesök och träffat lärare som berättade att de fick ta böckerna ur händerna på barn som satt och läste och faktiskt ville fortsätta läsa hemma för att man inte hade hunnit. Så det var ju självklart att vi skulle använda det. Och vi vet att det skrivna ordets ställning är hotat. Och vi vet att allt färre barn läser av egen lust, så att det här är jätte jätteviktigt. Och du kan vara helt trygg med att jag som skolkommunalråd kommer att fortsätta bevaka tillgången på läromedel och det tryckta ordet och skolböckerna. Men på frågan om jag kommer att garantera tillgång till nya läromedel i samma omfattning som föregående år, så får jag ställa frågan rakt tillbaks till dig. För att både du och jag vet att det var inte den 1 ½ halv procent uppskrivna skolbudgeten som möjliggjorde för det här. Det var ju den föregående regeringens stora satsningar och stöd som vi fick under coronapandemin som möjliggjorde detta. Nu rycker den SD styrda regeringen en halv miljard i statsbidrag. Och nu får vi en svältbudget till kommunerna som vi i år lyckas rädda upp. Men hur kommer det se ut framöver? Så min fråga till dig i Axel, kommer du att göra allt för att din regering står vid sitt ord, ditt parti står vid sitt ord, om att vi ska få pengar till läromedel, så att vi kan fortsätta den här satsningen som vi båda verkar vara väldigt angelägna om? Tack.

Tack så mycket. Och självklart är det ju så att den regering som nu sitter prioriterar läromedel. Och då tror jag att om du har hängt med i debatten, så har ju det varit mycket tydligt också. Att är det någonting som Liberalerna på utbildningsdepartementet prioriterar, så är det ju riktiga läromedel, bra läromedel, tryckta läromedel. Men det är ju så att vi har ett kommunalt självstyre. Kommunerna och den som nu styr, de väljer att prioritera. Och där kan jag bara konstatera då att det har ju varit en hel del gratis kalas som har gått före skolan i prioriteringen. Det har varit gratis bad entréer, det har varit billigare busskort och andra grejer. Och det är ju så, som kommunpolitiker så måste man välja vad är det som är viktigast. Är det barnens framtid, deras bildning och kunskapsresultaten. Är det så att det är viktigaste är också att vi satsar på läromedlen i skolan, eller är det andra grejer som ska gå före. Det är ju upp till dig som skolkommunalråd att välja och prioritera. Och vi vet hur viktigt det är med riktiga böcker. Det här är trots allt så att utav elevpengen så rör det ju sig om cirka 2 %. Så att om du vill Viktoria, så kan du garantera den här nivån på läromedelsatsningar. Det är därför jag ställer den här frågan. Är du beredd att fortsätta att göra en satsning i samma omfattning som tidigare? Det svar jag lyckades tydliga från dig var ett halvt nej. Och det gör mig orolig naturligtvis. Men du får gärna chansen att förtydliga.

Tack så mycket. Då ska jag försöka förtydliga. Du säger att om du hade hängt med i debatten. Hänga med i debatten är ju en sak, men det är ju det som kommer till kommunkassan som spelar roll. Det är ju inte vad man säger i debatten som spelar någon roll. Det är ju att vi vrider och vänder på varenda krona för att inte behöva spara och dessutom har lyckats åstadkomma en historisk uppskrivning i dessa svåra kristider, med en regeringen som verkar inte förstå att det finns kommuner utanför Stockholm, eller ett samhälle utanför Rosenbad. Så att nej, jag kommer inte kunna garantera det. Det finns aviserade pengar från regeringen, de är för… det är för lite. Jag hoppas att de i sin kompletteringsbudget längre fram kommer att förstå att det är för lite. Men jag hoppas att när de pengarna kommer, så kommer vi kunna fortsätta att leverera. Och självklart så ska…vi kan sätta oss ner tillsammans och titta på hur ska vi prioritera inom ramen för de resurser vi har. Eftersom vi båda har lagt lika mycket på skolan, så kan vi fundera tillsammans hur gör vi det här på ett bra sätt. Hur ser vi till att vi stärker och att vi faktiskt prioriterar rätt läromedel också framgent. Men jag skulle verkligen vilja att vi gemensamt försöker att påverka regeringen om man nu tycker att det här är så viktigt. Sen en annan sak som liksom bara en liten fundering. Det är att vi har en friskola… ett friskolesystem där det försvinner oändliga resurser som vi hade kunnat lägga på läromedel. Bara nu de senaste fem åren så tog de fyra största koncernerna ut 4,6 miljarder i vinst. Det är många skolböcker Axel Darvik (L), ungefär 40 miljoner skolböcker faktiskt. Så det är också ett förslag som man skulle kunna titta på. Tack.

Ja, tack ordförande. Jag fick ett klart och tydligt svar från Viktoria Tryggvadottir att vi… att hon inte kan garantera den här nivån. Det är beklagande naturligtvis. Vi kommer fortsätta att jobba så gott vi kan för att det ska bli så och jag förstår att man gärna då vill skylla ifrån sig på andra instanser och flytta diskussionen till att handla om friskolor och så vidare. Jag tar gärna en friskoledebatt. Det finns problem i det systemet som jag gärna vill åtgärda. Men här och nu handlar det ju om, om man ska prioritera gratis badentréer eller skolböcker och då väljer jag skolböcker. Tack.

Ja, men då skulle jag faktiskt vilja ha svar på frågan Axel. Vilken del utav den budget som låg i grundskolenämnden möjliggjorde att vi kunde göra den stora satsningen som vi kunde göra på läromedel? Varför gjordes inte den 2020? Den gjordes 2021. Den gjordes 2022. Därför att regeringen som fanns då förstod att stötta kommunerna i kristider. Vilken del utav budgeten möjliggjorde för oss att kunna göra så stora satsningar? Och hade det funnits utrymme i den budgeten som låg, om vi inte hade fått alla de statsbidragen att göra samma satsningar på den höga nivån som det steg till? Kan du svara ärligt på den frågan? Tack.

Ja, helt ärligt så var det ju det yrkandet som det Alliansstyret lade fram och som röstades igenom med stöd utav Demokraterna i grundskolenämnden som möjliggjorde den satsningen och ingenting annat. Och det kan man ju se. Tittar man ut över landskapet utav kommuner, så är det ju Göteborg som sticker ut. Sveriges snittet när det gäller läromedel ligger ju inte så högt. Så att det här motbevisar ju den teorin som du lägger fram här, att det skulle vara regeringen som var orsaken. Men jag tackar för det svaret jag fick i alla fall och jag tror inte…jag tror avslutar debatten där.

Tack Axel Darvik (L) och Viktoria Tryggvadottir (S). Och då går vi till kvällens sista frågeställning. Och det är Elisabet Lann från KD. Varsågod Elisabet.

Tack Elisabet. Och då är det Marina Johansson (S). Varsågod Marina.

Ja, tack så mycket fullmäktige, åhörare och tack Elisabet för din fråga. Då börjar jag så här, för att sätta lite ram på det hela. Att den budgeten vi la nu är historiskt hög uppräkning med 6 %. Det tycker jag är ett väldigt viktigt bevis på att vi faktiskt sätter välfärden först. Och det kan inte heller gått någon förbi att vi gör det vi kan och behöver göra väldigt mycket tror jag, för att omfördela resurserna från administration och övergripande ledningsarbete, till… till de som arbetar längst ut. Så att de kan bli fler undersköterskor, fler sjuksköterskor. Det stämmer att vi styrande partier har kommit överens om så kallade arbetstidsinnovationer ska prövas. Men detta ska inte förväxlas med ett brett införande av 6 timmars arbetsdag i äldreomsorgen. Vilket frågan som du ställer, väldigt tydligt påpekar. Men det är fel. Den beskrivningen stämmer inte. För oss så handlar det om arbetsmiljö och där behöver vi göra jätte, jättemycket mer. Och det är inte bara för personalens skull, utan det är också för att om vi ska åstadkomma en bra äldreomsorg, så måste faktiskt arbetsmiljön bli mycket, mycket bättre. Så. Vi har… det frågan också handlar om… ja, grunden är ju egentligen kompetensförsörjningsutmaningen eller problemet. Och där tror jag att vi har rätt mycket liknande tankar om vad som behöver göras. Och jag delar uppfattningen att det är en av vår tids största faktiskt utmaningar i välfärden. Men jag behöver ändå på något sätt fråga lite tillbaka. Vad tänker du då, hur ni skulle fixa bemanningsbristen när ni exempelvis inte har lönesatsningar? Ni har inga arbetstidsinnovationer. Ni bekämpade språklyft och språkkrav. Och alldeles nyligen så lade ni också ett förslag om att faktiskt trycka bort undersköterskornas anställningstrygghet. När det handlar om att utbilda personal på arbetstid, så är vi övertygade om att det är faktiskt höjer attraktiviteten i yrkena. Och där handlar det om att vi behöver ju också göra det på ett nytt sätt. Vi kan inte skicka folk… anställda på skolbänken, kanske så som jag gjorde tidigare. Vi måste hitta nya sätt att utbilda också mer på arbetsplatsen.

När det handlar om att hitta nya sätt att utbilda människor, så måste vi tänka helt nytt och innovativt. För det är som jag säger, det är… vi kan inte hitta tillräckligt många. Det finns inte tillräckligt många. Och det är just därför så måste vi göra allt vi kan, att verkligen se till att arbetsmiljön blir bättre. Man ska kunna påverka sin schemaläggning. Man ska… man ska kunna känna att man orkar arbeta. Och då måste vi se till att man faktiskt orkar arbeta. Och då måste vi lösa det med bemanning… eller schemaläggningen. Att man kanske…om man exempelvis är småbarnsförälder, kanske man inte kan jobba lika många helger. Massa sådana…massa sådana åtgärder behöver göra för att öka attraktiviteten och behålla de som är kvar. Vi kanske måste anställa vårdlärare som kommer ut till våra arbetsplatser till exempel. Det är ett sätt att utbilda på plats. Vi har omsorgshandledare som har införts, som är till för att också stödja och handleda och utveckla de anställda. Och det måste vi också säkerställa att de faktiskt gör det på ett väldigt bra sätt. Och din fråga handlar ju om, om, om 6-timars arbetsdag egentligen. Och det är inte det vi har sagt att vi ska göra. Vi ska titta på olika arbetstidsinnovationer och vi kommer inte göra på ett sådant sätt att vi rycker undan folk. Utan tvärtom, vi behöver hitta sätt att tänka nytt i jättemånga delar, för att faktiskt locka människor till oss och att man orkar och vill vara kvar.

Men i din fråga där, så skriver du om 25 % mindre. Och det blir ju 6 timmars arbetsdag. Det har vi inte sagt att vi ska göra. Vi ska titta på olika arbetstidinnovationer. Och sen den här andra delen som handlar om att…att det är mindre tid hos de äldre i hemtjänsten nu, det är ju någonting som har…du är mycket mer väl medveten om att det har ju gått lite upp och ner. Och att nyttjandegraden som den heter, har faktiskt minskat. Och det behöver vi ju titta på. För så kan vi ju inte ha det. Vi vill ju att undersköterskorna ska ha så mycket som möjligt av sin tid hemma hos de äldre. Och där tror jag också att vi överens. Och det behöver vi verkligen titta på. Samtidigt som det måste finnas tid för resor och för dokumentation, förre och efter arbetet, så att säga. Så det är ingenting som har skett nu, utan det är pågått under några år, den här minskningen. Och det har ju ingenting med det här att göra, så att säga egentligen. Det är ju två olika spår, Men sammantaget, jag förstår din fråga.

Tack Axel och då är det Jonas. Varsågod.

Jag ska titta på den motionen och vill bara avslutningsvis säga innan du går, att det här med kompetensförsörjningen är en fråga som kommer vara angelägen för hela staden ,inte bara för äldrenämnden så att säga. Och där har vi ju på gång, som du också såklart vet då eftersom du varit ordförande, att vi behöver titta på en långsiktig plan om den här frågan. Hur ska vi ska vi jobba som stad och äldrenämnden för att faktiskt attrahera och behålla de som ja, äldrevårdspersonalen.

Men då kanske vi är överens. Jag får läsa den. Tack.

Tack för det ordförande och fullmäktige möter. Ja, speciellt med nya platser på alla, man är inte van riktigt. Ja, men så här Axel, jag vill vara tydlig med att vi sänker inte ambitionen. Utan vi är väldigt tydliga i våran budget att den här höga takten, den ska fortsätta gälla. Det är väldigt tydligt. Och jag tror att samtliga här inne i den här församlingen är överens om att gängen och de kriminella klanerna som har makt över vissa av våra förortsområden, att vi blir av med det. Det tror jag alla är samstämmiga om. Men det krävs ett antal verktyg för att göra det. Och man får inte vara naiv och tro att bara för att man sätter upp ett siffermål, liksom 24, 25, 26. Det måste också vara realistiskt. Och det är korrekt som du säger att AB Framtiden säger att man kan nå detta. Men vi vet också på remissrundan när den var ute, att många utav våra förvaltningar sa att det här var det man anmärkte som var det absolut svåraste. Det var att nå det målet om 2025. Det är ett är ett av skälen varför vi har vänt detta och ändrat det till 2030. Tack.

Tack Jonas. Och då är det replik till Axel.

Tack Axel. Varsågod Jonas.

Tack så mycket. Vad jag vet så det här ärendet, och det vi pratar om egentligen som var uppe i december, det handlar om den plan som nu tas fram för särskilt utsatta områden. Och min bild, om inte jag minns helt fel, är ju att typ alla vi är ju överens i grunderna om de fyra fokusområdena. Om de olika insatser som ligger till grund i de här fyra områdena. Och vad våra förvaltningar och bolag ska jobba med. Ni hade ett tillägg, om jag tror det var värdeskapande stadsutveckling, som ni ville stärka. Där tror jag nog vi kunde hitta samsyn i. Men i övrigt är vi faktiskt överens. Det vi har tvistat om, det är just realismen i tidsmålet. Och här menar jag att till skillnad från, ja den SD-styrda moderatregeringen i landet som sviker löfte på löfte, så är vi inte beredda att svika i löften och ta på oss någonting som vi inte kan hålla. Utan det måste också finnas en realism. Och det är det vi gör bedömningen att, som många andra förvaltningar, att 2030 är ett mer realistiskt mål. Men då måste vi också se till att skolan, socialtjänsten, avhopparverksamhet och annat. Och framförallt de fokusområde-insatser som ligger till grunden som vi är överens om. Att de får de resurser de förtjänar. Och det är också vårt yrkande i december här, där vi vill säkerställa, vad krävs, vilka ekonomiska muskler krävs för att uppfylla detta. Tack.

Tack Jonas. Då är det Axel. Varsågod.