Stadsrevisionens rapportsammandrag: Granskning av måluppfyllelse för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Tack Elisabet Lann (KD) och Marina Johansson (S). Då är dagens frågestund är över. Granskning av måluppfyllelse för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Och då går vi till ärende nummer två. Stadsrevisionens rapportsammandrag - Granskning av måluppfyllelse för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Stadsrevisionen har inkommit med rapportsammandraget - Granskning av måluppfyllelse för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Och här har vi inte någon föredragare utan jag ställer frågan kan rapporten antecknas? Ärende nummer tre. Ja då är det stadsrevisionens rapportsammandrag, användning…granskning av måluppfyllelse för elever… nej det är inte samma. Det blev lite missförstånd. det blir en liten föredragning på ärende nummer två. Så jag vrider klockan tillbaka. Varsågod Bengt Bivall (V).

Tack så mycket Bengt Bivall (V). Jag har bara en liten fråga på punkten tre, vill du ha ordet där också? På nästa punkt? Nej, ok. Men tack. Då har vi en föredragningslista och vi börjar med Agneta Kjaerbeck (SD). Därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod Agneta. Agneta Kjaerbeck (SD). Tack för ordet herr ordförande och tack Bengt för en väldigt viktig redovisning. För genom att ta bort eller genom att avveckla särskolor, så exkluderar vi väldigt många barn. Och inkludering i en stor eller i en halvklass, det kan fungera för en del elever om anpassningarna i de rätta. Men för andra elever som har autism eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, så är den särskilda undervisningsgruppen den lugna lokalen en förutsättning för att de ska klara skolan. Vissa barn kan inte gå i en stor skola, även om det finns en särskild undervisningsgrupp. För alla har…alla de här olika ljuden, alla rörelser, alla dofter och alla synintryck, det är väldigt svårt för barn som har NPF eller autism att sålla bort när man saknar ett filter. Precis alla intryck går in. Därför så är sär- och resursskolor med rätt kompetens så väldigt viktiga för de barn som inte klarar av stora skolor. Och integrering som det så fint heter, med anpassningar och särskild undervisningsgrupp, det kommer aldrig räcka till för en del barn som har autism och NPF. Och särskolor öppna för de barn som behöver det, det borde vara så självklart utan en ständig kamp från föräldrarna. Men 2014-2016 så gjordes de rätt få särskolor Göteborgs stad haft för barn som har NPF och autism, om till särskilda undervisningsgrupper. Och det innebar att man tog bort möjligheten för alla barn i Göteborgs stad som har till exempel autism och ADHD att söka till särskolan. Och vi behöver inte färre resursskolor, vi behöver fler. Vi behöver barn som får känna att de kan någonting. Att de klarar av att hålla en jämn takt med likasinnade. Och behovet är större än tillgången och det ökar hela tiden. Men nu har många av särskolan… särskolorna då blivit särskilda undervisningsgrupper i stället. Och integreringen, det har liksom gått som en röd tråd genom hela den här utredningen, det ska vara integrering till varje pris. Men barn har tagit skada av den här inkluderingen utan att rätt kompetens och resurser har fått följa med dem på vägen. Och inkludering ska vara efter barnets behov av inkludering, och inte efter behovet av en budget i balans. Inkludering i samhället det betyder så mycket mer än att bara just våra barn ett barn som går i skolan. Och flera barn har alltså blivit hemmasittare efter att de här resursskolorna försvann. Det finns till och med dem som har gjort sina första självmordsförsök runt tioårsåldern. Och det är en sån väldigt olycklig utveckling. Och jag känner både sorg och jag känner en oerhörd lättnad, som själv fick ha barn i särskolan från ettan till tian och sedan i särgymnasiet, över att det har blivit så här. Tack för ordet.

Tack Agneta. Och då går ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod Viktoria.

Tack så mycket ordförande och fullmäktige. Jag vill egentligen bara rikta ett stort tack för den här väldigt genomgripande rapporten. Det som framkommer i rapporten är inte särskilt glädjande och är mycket, mycket allvarligt. Och jag tror jag kan prata för hela nämnden när jag säger att vi ser väldigt allvarligt på den kritik och de stora brister som lyfts fram. Och även om ja jag känner mig bestört över delar utav innehållet, så kommer ändå den här granskningen väldigt bra i tid. Därför att vi håller just nu på att genomföra en stor om…ja, en stor förändring, en skolenhets förändring över just SU grupperna och särskolorna, och hur vi ska organisera det på ett så likvärdigt och så bra sätt som möjligt för våra barn och unga i Göteborg. Och då kommer detta vara viktiga kunskaper för oss att dra lärdom av och ta med oss i det framtida arbetet. Så att jag vill mest rikta ett tack.

Tack så mycket Viktoria. Och jag är tom på talarlistan. Kan rapporten antecknas? Användning av verksamhetsfordon samt inköp av drivmedel

Då går vi till ärende nummer tre. Stadsrevisionens rapportsammandrag - Användning av verksamhetsfordon samt inköp av drivmedel. Stadsrevisionen har inkommit med rapportsammandraget - Användning av verksamhetsfordon samt inköp av drivmedel. Och här har vi inte föredragande, däremot vi har en talarlista. Och det är Eva Flyborg (L). Varsågod Eva.

Då ska vi se om den är på. Ja, det var den. Ja, det är jag som jag talarlistan, så att jag kör väl igång. Först då till stadsrevisionen, tack för en bra rapport. Det var en glädje att läsa den. Och där framkommer ju ganska många bra saker som vi har all anledning att ta till oss här i vår sal. Särskilt viktigt tycker jag, och den punkten jag vill lyfta fram, är ju att det som handlar om den pågående elektrifieringen av stadens fordonsflotta och där tillhörande problem. Där konstaterar man ju då väldigt kort att man även om elbilarna inte ännu är så många, så ökar ju antalet stadigt. Och därför blir ju då den här privata användningen av laddstationer och privat nytta av offentliga medel, viktig att stävja, så att säga. Även om problemet är ganska litet nu, så kan man förutse att det blir större sedan. Så här måste vi då se till, och det är det här jag vill trycka på, att alla nämnder och bolag har rätt verktyg och processer så att man kan hantera frågan på ett verkningsfullt sätt. Och det är det jag läser ut av den här rapporten, att vi inte riktigt har. Därför att alla nämnder och styrelser inte riktigt vet hur man ska hantera frågan och hur man ska rapportera in det. Så att här tänker jag att vi har ett gemensamt ansvar att se till att så blir fallet i alla våra nämnder, styrelser och bolag. Tack.