Frågestund

Ja, tack för ordet. Nej, men du har ju ställt frågan till mig om vi…jag, är beredd att ombilda göteborgarnas hyresrätter. Och svaret på den frågan är nej, det är jag inte. Så det är tydligt och kort svar.

Och då undrar jag, hur kommer det sig då att S har svängt i den här frågan? För att tidigare så har ni ju varit positiva till ombildningar och ni har även genomfört ombildningar. Vad är det som har gjort att ni har svängt i den här frågan?

Ja men det första är ju att vi har en akut bostadsbrist. Vi är i ett läge nu där vi ökar befolkningen mer än vad Stockholm och Malmö gör. Jag såg en senaste prognos i häromdagen, där Göteborg kommer öka med 10 000 nya invånare. Vi har en akut bostadsbrist. Vi har satt upp höga bosättningsmål för staden och bygga nytt. Och bygga blandat, det är också viktigt att påpeka. Så att vi får blandade upplåtelseformer. Men att ombilda i det här läget, det tycker vi är fel väg att gå.

Och då kanske du kan dementera det som din partikollega Johannes Hulter (S) då, och även ansvarigt kommunalråd uttalat sig i GP, om att det skulle vara den polariserade situationen som har gjort att Socialdemokraterna har svängt i den här frågan?

Ja, jag kan inte exakt säga vad som har sagts. Jag känner inte till exakt vad det…hur det har uttrycks där. Men jag kan konstatera att vi har en akut bostadsbrist och att vi har en polariserad situation i frågan. Det tycker jag. Det har blivit en väldigt, vad ska vi säga, väldig polariseringen i själva diskussionen. Men vi är tydliga och vi har vart tydliga hela tiden under den här mandatperioden och förra mandatperioden, att det här är det som gäller. Det är inga ombildningen. Vi har akut bostadsbrist. Men vi vill bygga bort segregation genom att bygga blandat.

Jag tackar för detta.

Tack Axel och Jonas. Och då går vi till fråga nummer 2. Och då är det Nina Miskovsky (M) som ställer frågan till kommunalrådet Jenny Broman (V). Varsågod Nina.

Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. På senare år så har det upptäckts omfattande fel och fusk i studieförbundens utbetalningar till samverkanspartners. Och vi har alla hört dem ABF skandalen i Botkyrka. Riksrevisionen har granskat om kontrollen och uppföljningen och styrningen av statsbidraget till studieförbunden är effektiv. Deras rapport släpptes i september -22, där de gav svidande kritik och skriver att det finns brister i alla led. Från studieförbundens utbetalningar och kontroll, via folkbildningsrådets styrning uppföljning till den tidigare regeringens styrning. Och att folkbildningens aktörer inte har utformat ett tillräckligt effektivt kontrollsystem. För en stor del av studieförbundens utbetalningar och kostnadsersättningar saknas tillräckliga underlag och det finns en överhängande risk att statsbidraget går till annat än folkbildning enligt Riksrevisionen. En utredning har tillsatts och både den och efterföljande beredning kommer att dröja. Under tiden är det nödvändigt att kontroll och uppföljningen stärks. Det är viktigt att skattebetalarnas pengar går till det som bidraget avser. Och vi kan inte blunda för konstaterade brister. Modellen för studieförbunden som vi införde i Göteborg under förra mandatperioden för att säkra göteborgarnas skattemedel, innehåller många av de åtgärder som Riksrevisionen anser måste vidtas omedelbart. Den modellen har nu Jenny Broman (V) tillsammans med Socialdemokraterna, Centern och Miljöpartiet tagit beslut om att upphäva. Vi avsätter 1,5 miljon kronor till kontroll och uppföljning. Men nu har vänstersidan tillsammans med centern öppnat upp för en ny ansökningsomgång, där bara ett studieförbund avser ansöka. Trots att bidragsbeslutet som fattades förra året skulle gälla för två år som regel. För att kunna bevilja medel till dem så måste pengarna tas någonstans ifrån. Och de medel som finns är just de 1,5 miljoner kronorna som är avsatta till den förstärkta kontrollen och uppföljningen. Och därför vill jag fråga Jenny Broman (V), hur planerar du att säkra tillräckliga resurser finns till kontroll och uppföljning och samtidigt fördela ut medel vid det extra ansökningstillfälle som ni beslutat om?

Tack Nina. Och då går ju ordet till Jenny Broman (V). Varsågod Jenny.

Ja, men jag kan börja med att…egentligen kan jag bara svara på första delen av frågan, hur ska kontroll och uppföljning av statens bidrag till studieförbunden säkerställas. Eftersom den andra delen av frågan faktiskt är direkt felaktig. Det är inte några pengar som vi ska ha avsett att fördela ut till ett studieförbund. För det första så bestämmer vi inte innan en granskning görs vilka studieförbund som ska få. Det kan vi ju inte göra. Det tycker inte jag att jag ska bestämma innan. Det vet jag att ni tycker lite att man ska göra innan man granskar. Jag tycker det är viktigt att man likvärdigt granskar alla studieförbund. Det är också så att alla studieförbund tittas nu över och granskas. Det kanske blir lite otydligt för dem som inte är särskilt inblandad i den här frågan. Men alltså det nuvarande årets modell är ju den du hemmasnickrat själv har hittat på. Alltså inte förvaltningens förslag. Det är ju den modellen som kvarstår. Förutom att vi dessutom har utökat granskningen. Så förvaltningen kommer alltså göra mer granskning. Så att det är alltså mer…det är det vi har lagt till. Så det är alltså inte mindre granskning utan ytterligare granskning som sker. Förändringen, och det är ju inte det egentligen som var frågan, som skickades in, men förändringen det är ju att vi vill göra den här bidragssystemet att det ska vara i samklang med övriga kommuner och övriga Sverige. Hur och exakt det kommer vara, är det så att det stämmer att den, din hemmasnickrade modell är precis, det är det folkbildningsrådet kommer fram till. Ja, men då kommer det ju vara ganska lika. Vi tycker att det är rimligt att man inte själv gör en modell utan att det ska vara lika, eftersom studieförbunden verkar i flera kommunerna. Men om ni vill veta då hur kommer det gå till nu. Jo, då är det ju så att det dels är det egenkontroll som är, vad heter det, som är ganska rigorös. Men vi nöjer oss inte med det utan vi har lagt till en granskning som är förvaltningens granskning. Och den betalar förvaltningen för. De har även innan tittat på, men det är alltså en utökad granskning. Sedan är det dessutom så att vi ska upphandla extern granskning. Så alltså det är tre…trippel granskning här. Jag får återkomma.

Tack Jenny. Det har gått två minuter. Varsågoda Nina.

Tack så mycket. Ja, två minuter går fort, så är det. Några saker här. Enligt information som jag har fått, så är det bara ett studieförbund som avser söka. Alla andra ligger kvar med det beslut som låg sen förra året. Så att det är ju ett förbund som tillkommer. Och för att man ska kunna bevilja pengar till det studieförbundet så måste ju pengar finnas. Och de pengarna existerar ju inte idag. Det som finns är ju de här 1,5 miljonerna. Så jag vill ändå komma tillbaks till själva frågan, att hur ska…hur ska det finansieras om det nu tillkommer ytterligare med…alltså förbund som ska få pengar?

Ja, och då ska jag fortsätta eftersom jag inte hann färdigt. Och det är så här att det är inte så att det är avsatt innan. Utan det är en pott, en hel pott som ges till studieförbund. Och det är drygt 29 miljoner, som du det. Den potten är en hel…det liksom inte av bestämt innan exakt vilket förbund som ska få vad eller vilka förbund som än ska få. Den potten kommer det då att tas pengar från, den hela potten, för en extern granskning. Vi tycker det är väldigt viktigt att det går rätt och riktigt till och att man gör den här externa granskningen. Och det tycker även studieförbunden är rimligt. Det som det kommer att ske, det är att det kommer ske en proportionerlig fördelning utifrån hur stor, vad heter det, bidrag sedan som förbundet får. Så ett exempel är man ett förbund som har väldigt många samarbetspartners, som har väldigt mycket verksamhet. Och då krävs ju det ganska mycket granskning på det. Då betalar man lite mer för det. Om man är väldigt litet och har väldigt liten verksamheten, får mycket mindre. Det vet ju du. Du satt ju på presidiet och har hört det.

Det som…det som är här nu är ju fortfarande att. Visst, det finns en gemensam pott, 29 miljoner 200 tusen någonting sådant. En miljon skulle ju gå då, hade vi avsatt redan från början, till en ökad granskning, kontroll och att alltså kunna administrera den nya modellen. Och sen avsatte vi 500 000 till för att förvaltningen gav signaler om att detta inte skulle räcka. Så att det behövs särskilda medel som just kan gå till detta. Och du svarar att granskningen kommer att genomföras av alla studieförbund vid den här ansökningsomgången, om jag förstår det rätt. Och fast inga ska söka förutom ett studieförbund, någonting annat än vad de gjorde förra året. Och sen så undrar jag fortfarande då var, om det extra studieförbundet som nu kommer att ansöka, får medel. Varifrån…alltså ska alla vara med? Jag förstår inte vart de pengarna ska komma ifrån?

Nej men potten är ju 29,5 miljon och det är ju därifrån som fördelningen är. Det är ju bara precis som vanligt. Det är ju inget annorlunda än någonsin. Utan potterna är 29,5 miljon. Därifrån får man, vad heter det, medel ifrån. Och det fördelas utifrån den. Alla studieförbund söker ju men det är bara Ibn Rushd som gjort en nyansökan som skiljer sig, eftersom de fick ju inte förra året. Det ville ju förvaltningen då. Sen vilka förbund som nu kommer få, det får vi se om man har klarat granskningen. Och alla förbund kommer då granskas både internt och sedan då göras stickprovskontroller på externt. Så vi har alltså utökat granskningen. Jag trodde annars att ni var rätt nöjda med att det skulle utökas granskning. Jag kanske missuppfattat er. Men vi tycker i alla fall på den här sidan, för vi tycker det är viktigt med folkbildningen. Vi vill att det ska finnas högt förtroende för folkbildning. Och vi vet också när vi har pratat med studieförbunden att de har tyckt att vår idé är jättebra. De var väldigt, väldigt nöjda när de läste vårt yrkande och att det gick igenom. Så att det är inga konstigheter. Man bestämmer ju inte i förväg vilket förbund som ska få vad. Det är ju det som är grejen. Du försöker få det till att det är så här, särskilt, vad heter det, ett förbund eller något annat som inte ska få medel. Men man får söka av hela potten och från hela potten fördelas det.

Jag måste bara få komma in där. För att om nu alla ligger kvar med sina ansökningar, då är ju pengarna fördelade ur den gemensamma potten. Om då ett förbund tillkommer, och vi antar att alla så att säga som har fått beviljade bidrag egentligen för två år nu…och nu tillkommer det. Då måste ju pengarna tas från de andra antar jag då? Eller från kontroll och uppföljning. Och sen så vill jag också lägga till, att ni har ju faktiskt tagit beslut om att modellen ska avskaffas. Så vad händer sen?

Vi vill ju ha en modell… ja men det tar vi förresten inte här. För att nu håller vi oss till frågan. Ställ en annan fråga en annan gång om det. För det var inte det det handlade om. Men det som är har varit är, att det är alltså, man har en ansökan. Man har inte gjort det, någon ansökan om ytterligare verksamhet. Det är inte säkert att man får exakt samma pengar. Och det visste man om att man skulle bli granskad igen efter ett år. Det kan ju ske förändringen. Helt plötsligt kan det ju vara ett förbund, även efter ett år, som faktiskt inte uppnår de här kraven. Det är inte så att man abonnerar på det. Utan det är ju ett beslut som tas varje år.

Jag tackar Jenny Broman (V) för svaret.

Tack Jenny Broman (V) och Nina Miskovsky (M) för den här frågeställningen. Och då går vi till tredje frågan då som är ställd ifrån Nina Miskovsky (M). Och det lyder så här: Hur säkerställer du skolgången för barn som bor med sin förälder på akutboende eller jourboende? Och då är det… då ska vi se ja. Ja det…det är din fråga, andra frågan.

Ja, jag kör igång. Ja, som sagt var, det finns många barn som hamnar i kläm när en förälder tvingas fly till ett boende för våldsutsatta, när det gäller bland annat barnets skolgång. Och jag vet att detta även sker tyvärr i Göteborg. Och därför vill jag fråga Jenny Broman (V). Hur säkerställer du skolgången för barn som bor med sin förälder på akutboende eller jourboende för våldsutsatta?

Tack så mycket för din fråga Nina. För den rör ju både skol- och barnfrågor samt våld i nära relation- Som jag ju tycker är otroligt viktiga. Ni har hört mig flera gånger som satt här förra mandatperioden, och pratade just om de här frågorna. Och nu är ju det alla de här frågorna är. Jag vet faktiskt inte om du kommer ihåg men under förra mandatperioden, när du fortfarande har satt i grundskolenämnden, så ställde jag ganska mycket frågor just om den här frågan. Så det är jättebra att du också är intresserad av den. Eftersom jag fick signaler om, precis som du, att ibland kan det vara barn som faller mellan stolarna. Så att jag frågade på ganska mycket, vet inte om du kommer på det. Och drev det ganska hårt, just att de här barnen får man inte glömma bort. Men att tvingas ryckas upp från sitt hem. Kanske blivit vittne till att en förälder, oftast mamman, har blivit misshandlad och hamnat i ett boende, som kanske är långt ifrån kompisar och välkänd miljö. Det är så klart väldigt omskakande för ett barn. Och i möjligaste mån så är det ju bra att man kan bevara så mycket vardag i barnets liv som möjligt. Så i bästa fall så kan ju barnet gå kvar i sin skola. Och då är det grundskoleförvaltningen, då ansöker socialsekreteraren…berättar att nu bor barnet på skyddat boende. Och så ska grundskoleförvaltningen lösa skolskjuts, exempelvis taxi, och det ska ske skyndsamt. Och anser socialtjänsten att inte barnet av säkerhetsskäl kan gå kvar eller det kanske är alldeles för långt ifrån jourhemmet, så ska ett skolbyte göra. Och eftersom det är skolplikt, så ska ju också det göras skyndsamt. Och då är det vanligt ansökningsförfarande. Och nu är det ju ganska hårda regler just vad det gäller val av skola. Så man får önska en skola och finns det plats där, så får man det. Annars blir man placerad på någon annanstans i närheten. Och tyvärr begränsar skollagen en hel del här. Så det hoppas jag att man kan förändra en hel del utav dem skolvals lagarna. Men om skyddsbehovet är väldigt stort så ska undervisningen då ske på det skyddade boendet. Och även här är det så att det är grundskoleförvaltningen som ansvarar för att säkra den här skolgången för barn med medföljande. Det är ju inte så att…det är ingen insats för barnet. Utan det…man är ju bara medföljande. Och det finns en rutin. Jag vet inte om du har läst den i staden? Det är som tur är en som är väldigt lättfattlig rutin, väldigt tydligt vilka telefoner man ska ringa, exakt punktlista man ska göra. Vi kan återkomma lite till sen.

Du får en chans till. Jo, jag ville också lyfta här att på riksplan så arbetar man ju intensivt med den här frågan. Och det ligger en proposition nu om att den våldsutsatta och barnet ska få egna beslut med egna handläggare. Med fokus just på skola, sjuk- och hälsovård, hälso- och sjukvård heter det. Tandhälsa och fritidsaktiviteter. Och det här är ju för att stärka barnens rättigheter då. Och det är en fråga som jag liksom du, tycker det är viktigt och fortsätta jobba med även på lokal nivå. Och ett exempel som vi har ganska nära oss är i Trollhättan, där man har infört ett system där alla garanterar skola, även barn i skyddat boende. Hur ser du på att titta på en sådan garanti?

Jag tänker jag hålla mig igen till den frågan vi har. För jag tycker det är viktigt att följa formerna. Men jag kan fortsätta med det jag skulle säga, vad det gäller just skolgång och barnet. Alltså, framför allt så handlar det ju om att vi ska ha barnet i centrum. I vår budget står det till och med att alla förvaltningar ska genomsyras av barnperspektivet. Men det är ju otroligt…det är de tre liksom sätten som vi ska ha. Och det som gäller, det ju att det här sker skyndsamt. Det är ju det som är väldigt viktigt. Och ibland kan det vara att det här inte sätter igång. Det är det som jag vet att tidigare har varit problemet. Att det tar lite för lång tid. Jag menar, vi har skolplikt. Och när barnet då blir uppdraget med rötterna och är ändå med en så otroligt traumatisk period i sitt liv. Så behöver man ha så mycket, så mycket normalitet som möjligt om det går. Ibland kan det ju vara i vissa fall att man…även barnet behöver vara sjukskriven en viss period. Och om det ska ske på ett skyndsamt och bra sätt, så behöver vi verkligen utveckla ännu mer samarbetet mellan socialtjänsten och skolan. Vilket absolut kan bli bättre. Och det var någonting jag faktiskt började att prata med redan den här första gången jag var och hälsade på Socialen centrum. Då börjar snacka med tjänstepersoner om det här. Men jag tänker, är det någonting som du inte varit nöjd med under tiden du har styrt, eller kanske du inte har hunnit genomföra? Ibland så har tar ju saker ett tag. För då tar jag gärna den bollen och löser det.

Ja, jag tar ett kort svar där bara. Jag besökte jourboende för våldsutsatta och märkte den här problematiken då i praktiken när jag var ute, när jag fick se barn som inte, efter lång väntan, hade fått komma in i skolan. Och då lyfte jag frågan med förvaltningen så att de mer aktivt skulle jobba med den frågan. Och varför jag nu ställer den här idag, är det för att försäkra mig om att ni fortsätter ta den bollen och arbeta med de frågorna även framöver. Och jag tänker vi får väl återkomma kring vad som anses vara skyndsamt, det kan vi ju ta på nämndnivå. Så jag tackar för svaret.

Ja, nej men jag tänker skyndsamt, det är ju på samma sätt som om man flyttar in i stan. Men det som är med de här, det är ju att de kan ju inte gå kvar den gamla skolan. Om man flyttar så kan man ju åtminstone liksom ta sig ganska långt. Men de här behöver ju faktiskt byta direkt. Så och eftersom det är skolplikt, så är det ju skolplikt. Och precis som när en friskola vad heter det, går i konkurs eller lägger ner, så är det ju också skyndsamt där. I princip är ju det dagen efter, om det är möjligt. Men nu handlar det ju om säkerhetsaspekten här också. Jag kan lova, jag har redan faktiskt varit och hetsat på, ja men Viktoria jag har ju hetsat på, Jag har pratat med direktörerna i skolförvaltningarna.

Tack Jenny Broman (V) och Nina Miskovsky (M). Och då är det Emmyly Bönfors (C) har ju begärt ordningsfrågan. Ja varsågod Emmyly.

Tack ordförande. Jag tycker det är bra med det här nya, med frågestund. Men jag tycker det är lite svårt att hänga med i vem som får ordet. Så ett önskemål är att kanske fördela ordet mellan replikerna. Och också, det är svårt hänga med hur lång tid man använder och så. Så det är ett önskemål. Tack.

Det tackar jag för Emmyly, att du har lyft upp den här frågan. Det har jag själv, har diskuterat det och vi kommer ta upp det i presidiet. Att få just det ordning på frågeställningen och frågorna. Och det är just det här med fördelning av ord, vilka typer av frågor ska komma upp, vilka i… Så att den frågan har vi redan berört lite grann och vi kommer ta upp det i presidiet. Och sen kommer vi säkert bjuda in gruppledarna till ett samtal där vi kom… Ja, men jag vet. Men nu…jag har ju tyvärr det här. Ja, alltså själva tekniken fungerar inte att trycka på det här, för frågeställning. Det är därför jag tar tiden med min telefon. Annars hade jag tryckt på det här med två minuter och den är inte programmerad för det. Ja, men då måste jag ta den där tiden med en minut liksom mellan orden samt titta på den. Men vi kommer ju hitta en bra lösning för det här, med hur vi ska hantera frågeställningen framöver. Men tack för att du lyfte upp det. Då går vi till nästa frågeställning. Och då är det från Anneli Rhedin (M) till kommunalrådet tillika ordförande i personalutskottet, Marie Brynolfsson (V). Och frågeställningen är ju så här: Hur tänker du säkerställa att personal har rätt kompetens och rätt behörighet i våra verksamheter och hur ska du motverka att personal utan behörighet deltar i sekretesskänsliga beslut? Så, varsågod Annelie. Och jag kommer göra så och fortsätta att ta tid med min mobiltelefon. Och när jag knackar lite grann så förväntar jag lite respekt för tiden. Varsågod.

Ja, tack ledamöter och göteborgare. Som sagt, min fråga vill jag då ställa till kommunalrådet Marie Brynolfsson (V). Det har framkommit att personal i staden har deltagit i ärenden och beslut utan att ha rätt kompetens och behörighet. Personer som detta angår arbetar i sekretesskänslig verksamhet. Vidare framgår det att Göteborgs stad nu ska utreda ärenden och beslut som personen har deltagit i, då personen saknat legitim utbildning och således behörighet. Så min fråga till Marie Brynolfsson (V). Hur tänker du säkerställa att personal med rätt kompetens och rätt behörighet i våra verksamheter. Och hur ska du motverka personal utan behörighet deltar i sekretesskänsliga beslut?

Tack då. Varsågod.

Tack ordförande, fullmäktige. Och tack Annelie för frågan. Det är självklart oerhört viktigt att säkerställa att personal som arbetar i Göteborgs stad har rätt kompetens för att kunna utföra både ett gott och korrekt arbete. Inte minst när det handlar om verksamheter där känsliga uppgifter hanteras. Och när det inte är fallet, så är det naturligtvis helt avgörande att gå till botten med vad som har hänt i de olika fallen. Och om det mer övergripande skulle framkomma att det finns brister i hur till exempel rekryteringsprocessen går till, så förutsätter jag att det är frågor som kommer att lyftas i och behandlas av personalutskottet. Men som Annelie säkert vet, så är ju inte kommunfullmäktige ett forum där vi diskuterar enskilda personalärenden. Däremot så tycker jag att du ställer en relevant fråga, som handlar om hur vi säkerställer att personer med rätt kompetens arbetar i våra verksamheter. Och hur jag ska motverka att personer utan behörighet arbetar i sekretessbelagda ärenden. Och för att kunna rekrytera på ett bra sätt så finns det en väldigt tydlig rekryteringsprocess att förhålla sig till. Och där ingår bland annat referenstagning, inlämnande av intyg och så vidare, utöver då den personliga intervjun. Och utan att föregripa olika utredningar som görs, så är det ju helt möjligt i den här staden som ju har ungefär 55 000 anställda, att trots att det finns processer, rutiner och riktlinjer att följa, så finns det en mindre risk att det faktiskt anställs olämpliga personer i vår verksamhet. Och då är det ju naturligtvis väldigt bra att det framkommer. Men någonting som ökar den här risken för att anställa fel personer helt enkelt, det är ju den höga omsättningen vi har på personal. Så när Anneli Rhedin (M) nu frågar vad jag ska göra, så är mitt svar att det rödgröna styret nu får ta över den oredan som Moderaterna som i fyra år var ansvariga för både socialtjänst och personalpolitik i staden. I din fråga så hänvisar du till en uppföljningsrapport, men jag vet… Jag får fortsätta sen.

Ja, det får du gärna göra men det har gått två minuter. Varsågod Annelie. En minut.

Tack så mycket Marie. Jag tänker just vad du tänker just, med hög omsättning av personal. Och då bjuder jag in dig så du kan fortsätta med ditt svar.

Ja, men tack så mycket. Då fortsätter jag. För jag vet inte vilken uppföljningsrapport som du hänvisar till i din fråga. Men jag läste i uppföljningsrapporten, årsrapporten från Nordost, avseende 2022. Och där står det att nämnden rapporterat två väsentliga avvikelser. Dels frågan om förvaltningens höga personalomsättning och svårigheten att rekrytera personal där situationen förvärrats och utvecklingen gått åt fel håll. Personalomsättningen för 2022 är 19,3 %. Vilket är en ökning med 6,1 procentenheter jämfört med förra året. Hisingen haft en ökad personalomsättning under 2022 och uppgifter pekar på en utveckling mot en femtedels omsättning. Och då tänker jag att om man ska prata om att kunna göra bra rekryteringar, eller överhuvudtaget ha riktlinjer att följa i den här staden, så försvåras det extremt mycket av att ha den här höga omsättningen på personal. För är det någonting vi vet, så blir det ett kompetenstapp när den här omsättningen pågår. Tack.

Tack. Varsågod Annelie. En minut.

Vad vi kan konstatera, det är att det här är ju ett långsiktigt perspektiv som vi måste titta på. Och jag tackar för ditt svar Marie. Och vi har att göra i personalutskottet.

Då tackar vi Anneli och Marie för det här. och då går vi till nästa frågeställning. Och då är det fråga från Jörgen Fogelklou (SD) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Och då är den frågeställningen så här: Hur säkerställer ni att alla dessa nöjda människor som valt ett privat alternativ, såväl brukare som anställda - dels får platser inom kommunala omsorgen och hur ska ni kunna attrahera tillbaka den personal som valt att gå över och arbeta i den privata regin? Varsågod Jörgen Fogelklou (SD).

Tack herr ordförande, åhörare, ledamöter. Ja, jag tänkte ställa en fråga till Jonas Attenius (S) här. Det har ju inte undgått någon, i varje fall i den här salen eller göteborgsort, att vi haft en debatt om LOV, under många, många, många år. Och infört LOV här i Göteborg. Jag har full förståelse att ni som tycker något annat, vill ändra på det. Det har jag inga problem med. För det är så politiken ser ut. Men här Jonas Attenius (S), vi har idag ett antal människor som…som alltså kunder, säger faktiskt de här hemtjänstföretagen. Att de har kunder och vi har utförare utav det här. Det drabbar ungefär tusen personer. Vi har idag en stor kompetensförsörjningsproblematik inom vård- och äldreomsorg i Göteborg. Hur tänker du att det ska finnas platser i den kommunala regin och personal för de här? För i min värld, när man ska förändra någonting, så gör man det långsiktigt. Man måste fasa ut någonting så att två system går parallellt med varandra. Hur hade ni tänkt säkerställa att de här individerna får den kommunala servicen som de är förtjänt av, när ni lägger ner de privata alternativen? Det vill jag jättegärna ha svar på det. Hur ni tänker säkerställa det.

Tack Jörgen. Och då går ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande och fullmäktigemöten. Ja, jag får tacka Jörgen för frågan. Det du tar upp är ju en väldigt viktig fråga och handlar i grunden om välfärdens finansiering. Det är ju också så här, med Tidö-partiernas miljardnedskärningar på välfärden i stort, så är det också en väldigt akut fråga. Just hur vi ska attrahera personal och få personal till den kommunala omsorgen. Som du också ställer i din fråga? Och jag ska vara tydlig där, ett första steg det är ju ta bort vinstintresset. Det är en väldigt viktig del för oss. Att pengarna, de gemensamma resurserna, skattepengarna som göteborgaren betalar in till sin välfärd, att det går tillbaka in i välfärden här lokalt. Det är oerhört viktigt. Där har ju ni från Sverigedemokraterna helt släppt den frågan. Vind för våg. Det är fritt fram för marknadskrafter. Och du pratar om kunder här och marknad. Det är precis vad det här handlar om. Och där har vi en helt annan syn på det. Pengarna måste tillbaka in. Varför måste dem det då? Jo, det handlar ju ytterst om villkor. Det handlar om löner. Det handlar om hur vi stärker arbetsmiljön för våra anställda. Och det är på det sättet som vi får en bättre arbetsmiljö. På det sättet vi lockar människor att jobba inom staden och Göteborgs stad. På sikt så är jag inte så orolig generellt, hur vi ska klara detta. Och det här beror ju inte bara på inflation och det allmänna kostnadsläget, att det sticker iväg i priser och så vidare nu. Utan här har vi en högermajoritet i riksdagen, en SD ledd högermajoritet. Och där är det ju så här att… Min fråga till dig är, vad gör du gemensamt utifrån ett göteborgskt perspektiv för att driva på ditt parti för att få en förändring och en bättre finansiering av välfärden? Tack.

Jag hade ju tänkt ta upp en liten annan fråga men jag skulle svara på det du faktiskt… ditt svar här. Det kommer ju inte bli fler arbetstillfällen i den kommunala sektorn eller fler platser, för att man tar de pengarna som man har idag gett till de privata. Det är ju ett antal platser. Får du tillbaka de pengarna, så kommer du inte få tillbaka de anställda, för de vill ju inte jobba i det kommunala idag. Hur ska du säkerställa kompetens i det privata? De här som jobbar…i det kommunala…För dem som jobbar i privat, det blir ju inte mer pengar. Det blir det är ju samma antalet brukare och kunder och utförare. Hur skulle det bli mer pengar till det kommunala? Jag förstår inte detta.

Nej, och då tänkte jag lämna ordet till Jonas Attenius (S) om du är färdig. Varsågod Jonas.

Jo, Jörgen, det blir mer pengar. Det går ut pengar i vinst till de här företagen. Vinst. Det gör det inte i Göteborgs stad. Där återinvesterar…det går ju tillbaka till välfärden. Det är ju våra gemensamma resurser. Det försvinner ut. Det är ett dränage av vinstläckage hos de privata aktörerna i välfärden. De behöver ju stanna inom kommunen och i Göteborgs stad, i vårt fall, i våran kommun. För att kunna stärka villkoren. För att kunna få bättre löner för våra anställda. Det är ju det det handlar om ytterst. Villkoren för våra anställda. Eller hur?

Fast de som jobbar idag i den kommunala hemtjänsten har lägre betalt än i det privata. Tror du att de kommer till…alltså de kommer inte att komma tillbaka.

Ja, det är verkligen inte min bild när jag pratar med kommunala om fackliga organisationer. Det du beskriver nu kan jag säga… Kommunala har högre. Förlåt, kommunala har högre betalt naturligtvis. Ja, nej, det var jag som sa fel. Nej, jag såg att många, många som skakar på huvudet. Ja, så är det. Ja.

Jag tänkte innan ni fortsätter. Det är bra om ni ställde frågan. Jag tänkte på att två minuter plus en minut, och då lämnar jag ordet till nästa om vi ska hålla oss till det. Eftersom jag har inte det digitala. Varsågod Jonas.

Ja, men jag ställer ju en fråga just där, som handlar om hur du jobbar Jörgen, för göteborgarnas bästa i det här fallet och stärka välfärden. För det handlar ju ytterst om vilka pengar vi får från staten och hur det kan kompletteras via statsbidrag för att vi ska kunna stärka välfärden. Vi har nu mångmiljard nedskärningar på välfärden. Och ditt parti är ju med i samarbetet på nationell nivå. Hur jobbar du nationellt för att stärka resurserna till välfärden i Göteborg?

Jag ska svara väldigt, väldigt enkelt på detta. Jag har träffat många brukare och utförare av de här tjänsterna. De nämnde…de säger att de har kunder. Och jag tyckte att det var…kändes jättekonstigt. Varför benämner ni dem som har Hemköp som kunder sa jag? Jo, för att kunden har alltid rätt sa de. Den dagen de tycker att vi gör fel, då går de till någon annan. Jag tycker att vi ska ha det här för att jag tror på individen. Att individen ska faktiskt kunna välja och få det de tycker är bäst. Jag gör det för individernas skull här i Göteborg.

Tack Jörgen. Och jag vill inte strypa debatten men det är viktigt att vi håller oss inom frågeställningen och tiden om vi ska ha… Så att det jag försöker göra mitt bästa med att fördela ord och hålla tiderna. Så att så att det blir just för alla. Så att. Varsågod Jonas.

Ja, tack. Du pratar om kunden där. Det lät precis som att inom det privata… liksom omsorgstagaren får precis, de får allt de vill men är man med den kommunala hemtjänsten, exempelvis om vi håller oss till hemtjänsten, där får man ingenting. Där blir man helt inrutad i ett fack. Det är ju inte det, det handlar om. Ärligt talat Jörgen. Det vet du ju. Utan det viktiga är ju utifrån individens perspektiv att skapa frihet och välja inom den insatsen man får. Vi hade en modell här, som vi under ett antal år tillbaka försökt genomföra med attraktiv hemtjänst, som helt slås sönder i det här LOV-systemet. Som just handlar om precis det du framhäver. Vad är det som har fått er att byta fot? Det var ju en gång i tiden så att ni tyckte om oss här. Men nu har ni helt svängt för marknadskrafterna i den frågan. Vad kommer det sig, Jörgen Fogelklou?

Ärende nummer 6. Anmälan av länsstyrelsens beslut att utse Julia Lundell (S) till ny ersättare i kommunfullmäktige i stället för Oskar Andersson (S). Kan länsstyrelsens beslut antecknas?

Ska jag fortsätta?

Ja, det får du gärna göra. En minut.

Det här blir en interpellationsdebatt egentligen i stället för en…

Men det är två minuter. Frågeställning är bara två minuter, plus en minuts replik på det. Nej. Det är bara en fråga och så svarar man. Innan jag lämnar ordet till dig Jörgen, som sagt, vi kommer att titta på det här med frågehantering av frågestunden. Hur det ska hanteras framöver, men det kommer vi återkomma.

Jag återkom gärna till Jonas Attenius (S) i en interpellationsdebatt.

Tack Jörgen Fogelklou (SD) och Jonas Attenius (S). Då går vi till nästa frågeställning och då är det från Martin Wannholt (D) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Och frågeställningen är: Är du Jonas Attenius och Socialdemokraterna beredda att stödja ett uppdrag till Higab i att förhandla en ren och öppen affär med ABF för att kunna köpa Odinsskolan utan krav på kommunal tvångsförsäljning? Varsågod Martin.

Tack herr ordförande. Ja, ni hörde frågan. Vi har ju sett att Socialdemokraterna och vänstern och Miljöpartiet i går på Higab styrelsemöte, hade en till viss del gått det här till mötes och har ett uppdrag om att vi nu ska… VD har fått i uppdrag, även om vi inte blir överens, så blev det en majoritet på den här sidan som driver igenom nu att vi börjar förhandla med ABF om att köpa skolan till rätt pris och rent, en ren affär. För det är nämligen så att historiken här är att ABF har lagt in ett önskemål om att tvångsköpa en annan lokal. Att vi ska tvångssälja en annan lokal i den här affären. Och den är då värderad till de hyresintäkter den har idag. Men lägger man ut den på marknaden, om ni inte har gjort det redan själva som jag har gjort, ring runt till intressenter i stan. Så är budgivningen mycket högre. Och det är precis samma sak som när Socialdemokraterna för några år sedan försökte göra en bytesaffär i Lövgärdet Rannebergen mot hyresgästernas vilja, till ett underpris så att flera fastighetsägare ringde direkt och sa, vi betalar 30-40 % mer. Vi lyckades ju stoppa den gemensamt här i fullmäktige. Så nu vill jag gärna ha klartecken på den här frågan från Jonas Attenius (S). Att vi tillsammans gör ett försök här att få de här skollokalerna som vi behöver. Men utan att smutsa ner Göteborgs stad än en gång. Eller försöka få till en orena affär med en undervärderad fastighet på marknaden som inte tillåts komma ut på marknaden. Om man nu nödvändigtvis vill sälja den. Så det vill jag gärna ha bekräftat av dig och svar på frågan, Jonas.

Tack Martin. Och då går ordet över till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande och fullmäktige möter. Ja, det du beskriver ju helt riktigt det som skedde på Higab igår. Vi har ju i princip identiska förslag vi går vidare med där. Där vi nu då går vidare och prövar just att göra ett försök där då, att köpa Odinsskolan…eller förlåt, att sälja Odinsskolan, utan att den här affären med ja…jag kallar för Esperantoplatsen. Den har ett formellt fint nummer. Vi pratar om samma fastighet i alla fall. Att det ändå inte skulle ingå. Och där har vi ju lika lydande förslag, så det går vidare. Sen tycker jag väl lite grann i den här frågan, att det varit ganska orent och det är lite…tonen i det kan man, tycker jag, kommentera här att. Det hoppas jag på lite bättre ton framöver, för det blir ju lite anklagande toner i just det här som har skett. Nu pratar jag inte historia Martin, utan jag pratar om det framåt nu. Sen är vi överens, vi behöver skolor i de centrala stadsdelarna. Det är inget snack om det. Och det är oerhört avgörande för det rödgröna styret. Alla minns vi det liberala skolvalshaveriet. Och där vill vi inte hamna igen. Och där har vi ju, hur ska jag utrycka mig, kampanjat ihop och drivit frågorna ihop, innan. Och det ska ge all heder åt demokraterna i det fallet. Det här har ni stått upp för. Barnens bästa. Skola för barnen. Och i grunden, i de frågorna är vi överens. Och det tycker jag vi ska ta med oss. Men absolut, nu går vi fram med ett förslag. Vi prövar detta och det är vi överens om.

Tack Jonas. Varsågod Martin.

Och då är vi på ärende nummer 7. Och det är frågestund. Jag tänkte innan jag lämnar ordet till frågeställarna, så har vi den arbetsordningen som…som vi har kommit överens om att det är frågestund håller på från 16:00 till senast 17:15. Därefter går vi över till beslutsärenden. Så att vi tar ju de frågor som dyker i den mån vi hinner. Behandlar alla frågorna. Och enligt arbetsordning så är det två minuter, först av frågeställaren och två minuter av ansvarigt kommunalråd för att besvara. Och därefter så blir en minuts replik. Vi börjar med det. Och till dagens frågestund har det inkommit sju frågor. Dessa återfinns i appen. När en fråga behandlas får bara frågeställaren och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Får frågorna ställas? Frågorna har inkommit från Axel Josefson (M), Nina Miskovsky (M), Anneli Rhedin (M), Jörgen Fogelklou (SD), Martin Wannholt (D) samt Simona Mohamsson (L). Och jag lämnar… överlämnar först ordet till Axel Josefson (M). Varsågod Axel.

Tack. Det var bra. Men Jonas, då vill jag bara att vi är överens. För att du säger här att du tycker tonen är fel. Nu är det ju så att flera av dina ledamöter här, som du är chef över eller gruppledare för, de har ju varit med i de här affärerna. Jag vet inte hur mycket du var med och vad du satt på för uppdrag då. Så att det är väl bra att påminna den här församlingen om historik när det har gått fel. Allt från -98-99, med 3806 lägenheter som bara såldes rätt över huvudet på hyresgästerna. Och en halv miljard gick till en amerikanskt riskkapitalbolag inom några år, från Göteborgs hyresgäster, och så vidare. Fram till den så kallade…tänkta affären där. Så att det är viktigt att vi repeterar. Vi kan säkert hålla en bättre ton och att inte skylla på Jonas Attenius (S) som inte var med. Med ditt parti var ju i allra högsta grad, i princip de enda som drev på och var med på riktigt, eftersom ni styrde och tog initiativ och drev igenom dem, eller försökte den senare driva igenom den affären. Men vi ser fram emot att vi får den här förhandlingen nu. Att vi får förhoppningsvis en utökning av våra kommunala platser i centrala Göteborg. Och att vi gemensamt är överens här inne vi delar inte ut Göteborgs stads tillgångar gratis till marknaden om man kräver det.

Tack Martin och Jonas. Då har vi sista frågeställningen. Och det är från Simona Mohamsson (L) till kommunalrådet Jenny Broman (V). Och frågeställningen lyder så här: Hur avser kommunalrådet Jenny Broman att garantera att barnen får sitt vårdbehov tillgodosett utifrån kösituationen på SiS med tanke på socialtjänstens yttersta ansvar? Varsågod Simona.

Tack så mycket för frågan. Ja, jag håller med om att det här är ett otroligt misslyckande. Dels för det första är det stora misslyckandet att ens barn hamnar i fråga, att behöva hamna på SiS. Då har vi misslyckats absolut, i det förebyggande om…vad heter det, insatserna. Men när det behövs så är det ett misslyckande när man inte kan få den vården som man behöver. Och kön på SiS, det är ju en nationell angelägenhet. Och både SiS och SKR och många kommuner regioner, vet vi just nu arbetar intensivt med att få…hitta gemensamma lösningar. Jag vet att det ska göras mycket såna här samarbetssamtal, arbetsgrupper under åren. Vilka som står i kö, det har varierat över tiden. Just nu är det mest flickor i kö. I somras är det mest pojkar i kö. Och SiS själva har nyligen utvecklat kvaliteten för att jobba med just flickor under en period. Med högre andel kvinnliga anställda och mindre enheter för att skapa tryggare miljöer för flickor. För vi vet ju att inte ens alltid har varit särskilt bra för flickor på SiS hemmen. Och det här kvalitetsarbetet har nu fått stå tillbaka för SiS gör sitt yttersta för att beta av kön. Och det tycker jag är en oroväckande situation av kvalitetsutveckling och flickors situation. Att man inte både kan prioritera kapaciteten när SiS inte räcker till. Många flickor som blir aktuella för SiS har en psykiatrisk problematik och behöver rätt vårdinsatser från exempelvis BUP. Som vi vet länge har allt för långa köer även där. Att förbättras psykiatrin och skapa bättre förutsättningar för BUP är något som Vänsterpartiet starkt har drivit. Och vi vet nu att den rödgröna ledningen i VGR kommer prioritera arbetet med väldigt mycket. Men här skulle verkligen den blå- bruna regeringen behöva agera mycket mer kraftfullt för att ge SiS resurser och förutsättningar för att kunna rekrytera och behålla kompetent personal. För att kunna rysta upp, ersätta lokaler och satsa på kvaliteten.

Tack Jenny. Två minuter. Varsågod Simona.

Jag skulle komma till det och jag har inte sagt att vi inte kan göra något. Utan det hittar du på själv, för det sa jag inte. Kolla gärna igen på sändningen. Utan jag började att inleda hur situationen är. Det här är vad vi tänker. För vi måste ju själva ha insatser, precis när inte det räcker till. Vi behöver stöd och vård för barn och unga som har varit på SiS och som behöver komma vidare. Och ett av de stora problemen själva som SiS har identifierat, det är att unga blir kvar alltför länge på sina placeringar trots att man är färdigbehandlad i den liksom formen. Och då behöver man flyttas till en annan placering. Exempelvis HVB eller familjehem. Och vissa kan även flytta hem med stödinsatser i hemmet. Och här då kommer ju kommunen in. För Göteborg har haft ett alltför bristfälligt stöd till de barn och unga som har varit i störst behov av samhällsstöd. Exempelvis Socialen i Hisingens årsrapporter de senaste åren, som du har suttit i, har visat att socialtjänsterna larmat om öppenvårdsinsatser som inte har kunnat erbjudas. Och alltför många beslut har inte kunnat verkbeställas för resursbrist. Jag får återkomma igen, fast att jag påstod att jag inte ska återkomma. För jag kommer med mer saker.

Ja, tack Jenny. Vi sa ju en minut. Jag ger ordet. Tack.

Simona. Varsågod Jenny. En minut.

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag skulle vilja ställa en fråga till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). I mitten av februari offentliggjorde Förvaltnings AB Framtiden en ärlig lägesbild för strategin för våra utsatta områden. Lägesbilden visar att tre områdena har svåra förutsättningar att nå målen till 2025. Två områden har medelsvåra förutsättningarna och ett område, Tynnered Frölunda torg, har goda förutsättningar. Bedömningen är att förutsättningen för Tynnered torg, eller Frölunda torg, har gått från svåra till goda på två år. I rapporten framgår det att det varit lättare i Tynnered på grund av att det är en större variation i upplåtelseformer. Den 13 februari lyfte även VD:n för AB Framtiden i GP, att fler bostadsrätter i särskilt utsatta områden har gjort arbetet med att lyfta områden lättare. Och med anledning av detta så skulle jag vilja fråga Jonas Attenius (S), är Socialdemokraterna beredda på att genomföra ombildningar som en del i arbetet för att nå målet ”inga särskilt utsatt områden”?

Ja, nu hittar du också på igen vad jag sa. För det var inte det jag sa. Utan det var när man är färdigbehandlad, då är det viktigt att man kan komma ifrån SiS hemmet. Och det är det man inte har kunnat göra nu under det senaste året. Vi har inte kunnat ta tillbaka dem i kommunen. För man ska ju inte ha vård på SiS hem. Det är inte liksom ett jättetrevligt ställe att vara när man är färdigbehandlad där. Utan det är ju faktiskt så att man kan ju ha vård innan, så kanske de insatser inte räcker och så kanske det krävs SiS. Men man ska ju inte vara kvar på SiS längre än man behöver det. Det är verkligen inte bra för den unga personen. Utan, men då är det ju inte så här bara, ja nu är man färdig då kan man gå hem. Utan då behöver man ju de här mellaninsatserna. Och det är ju det som det har funnits alltför lite. Men nu ska jag säga vad vi vill göra då. Vi vill för det första visa på att vi har gjort en unik satsning på välfärden genom att höja budgeten med sex procent. För det här handlar i mångt och mycket om pengar. För i ett av de svåraste ekonomiska lagarna vi har haft på decennier. Vi ser de enorma behoven, precis som du säger. Vi ser dem inom välfärden och vi gör nu den största indexuppräkning av alla kommuner i landet. Jag får återkomma igen.

Jag är ledsen men en minut det går fort. Det är överenskommelsen, en minut.

Påstå inte något jag inte sagt nu.

Nej, nej, det har jag inte påstått heller. Nej, jag säger ju att en minut det går ju fort. Simona.

Tack Simona. Jenny, varsågod.

Ja, men då ber jag dig igen att lyssna. Alltså, egentligen behöver det här inte vara interpellationsdebatt. Det blir jättefånigt där här. Jag tycker är jätteknepigt. Men det är en annan sak. Jo, om du lyssnar. Om det är personer som inte ska vara på SiS, som upptar platser på SiS. Om vi kan ta tillbaka dem hem och ha de här mellaninsatserna. Vad händer då? Jo, då blir det platser som jag sa innan. Då kan man lösa en del utav kösituationen. Självklart så måste man göra det. Vi kan inte ha egna SiS hem här. Det är ju en extremt svår situation. Det är ju ungdomar som mår extremt dåligt. Så det vi behöver göra för att lösa kö situationen, det är först och främst att se till att de barnen som inte ska vara på SiS hem, kan få den vården de behöver. Så att de lämnar plats till dem som behöver det allra mest. För det är ganska orimligt att personer som inte behöver den vården, den typen av vård längre, är kvar. Så försvinner de från SiS hemmen, så öppnar det upp för fler platser. Men sen så behöver ju de SiS hemmen utökas och de behöver renoveras. Och det behöver ske skyndsamt.

Och jag tänkte innan jag lämnar ordet till Simona. Jag vill inte strypa debatten men det här är ju bara en frågeställning. Det är en fråga som ska ju få ett svar. Det är inte ett tanken att det ska bli en debatt. Så att det är viktigt för frågeställarna att det är…att det är ju en fråga som ställs och få ett svar. Så jag är tacksam om ni respekterar det. Varsågod Simon.

Simona, igen lyssnade inte du. Jag tycker den här formen är fånig för den här frågestunden. Men det är en annan sak. Det var det jag sa. Du ska inte lägga ord i min mun. Det tycker jag blir väldigt märkligt. Det vi har gjort i opposition, det är ju att vi har tvingat fram att HBV hemmen fort, löpande och kontinuerligt ska följas upp. Och det är ju utifrån de här rymningen bland annat som skett, och så vidare. Även om jag tycker att det är rätt barn som ska hamna på rätt ställe fortfarande. Och vi gör en i år, en strategisk översyn i staden, om hur behovet av vård och behandling ser ut inom barn och unga. Implementering av HBV enkäten kommer fortsätta under 2023. HBV enkäten innebär möjlighet till systematisk uppföljning av kvaliteten och den stöd och behandling som ges på HBV boenden. Det vill säga, de här får möjliggöra utrymmen för SiS hemmen att kunna ta emot nya.

Vi kör så att du svarar och jag tar tiden här eftersom jag inte använt klockan. Så jag tar tiden med den här. Två minuter. Så varsågod Jonas.