Antagande av detaljplan för simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim i Göteborg

Kommunfullmäktige Handling 2023 nr 21 Antagande av detaljplan för simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim i Göteborg Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 17 januari 2023 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim, upprättad 2022-03-15 och reviderad 2022-10-28, antas. ---- Vid behandling av ärendet i kommunstyrelsen antecknade Jörgen Fogelklou (SD) som yttrande en skrivelse från den 14 februari 2023. Göteborg den 22 februari 2023 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Mathias Sköld Kommunstyrelsen Yttrande Sverigedemokraterna Datum 2023-02-14 Ärende nr 2.1.1 Yttrande angående – Antagande av detaljplan för simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim i Göteborg Yttrandet Askim simhall har nyligen firat 50-årsjubileum. En välbesökt simhall där tiden satt sina spår och byggnaden är i behov av förnyelse/utbyte. En ny simhall har länge efterfrågats och detaljplanen ger möjlighet att uppföra ny simhall som ersätter den gamla som har nått sin tekniska livslängd. Det föreslagna läget av den nya simhallen lämnar en korridor mot den befintliga idrottshallen och båda angränsar mot områden där människor sällan vistas under mörkrets inbrott. Vi gör ett medskick till det fortsatta arbetet. Stadens ska ligga steget före och förebygga både upplevd och faktisk otrygghet så långt det går. Åtgärder såsom belysning och videoövervakning där det är öde, mörkt och saknas insyn hjälper till att förebygga skadegörelse, droghandel, ungdomsgäng och hotfull stämning. Badbesöken är som flest under de mörka årstiderna vilket gör det särskilt viktigt att byggnaden och omgivningen är välkomnande, belyst och säker på kvällstid. Besökare och simhallspersonal ska alltid känna sig trygga och anläggningarna ska skonas från skadegörelse. Brå har kartlagt förekomsten av brott och ordningsstörningar på simhallar: ”På de flesta simhallar har det förekommit någon form av bråk. Simhallar med många besökare har generellt en mer omfattande problembild än mindre simhallar. Även hot, trakasserier och sexuella kränkningar har förekommit på många simhallar. På knappt hälften av simhallarna har det förekommit våld mot antingen personal eller besökare under de senaste tolv månaderna. Utöver händelser som varit direkt riktade mot besökare eller personal har även stöld och skadegörelse förekommit på många simhallar. Stöld och skadegörelse har förekommit på en stor andel av simhallarna. Många simhallar har också erfarenheter av alkohol- och narkotikarelaterade händelser.” Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2023-01-17 Lena Risfelt Diarienummer 1318/22 Telefon: 031-368 03 61 E-post: lena.risfelt@stadshuset.goteborg.se Antagande av detaljplan för simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim i Göteborg Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim, upprättad 2022-03-15 och reviderad 2022-10-28, antas. Sammanfattning Planförslaget syftar till att ge möjlighet att uppföra ny simhall som ersätter Askims befintliga simhall. Planområdet är beläget i direkt anslutning till befintlig simhall. Planförslaget ska ge möjlighet att skapa en stärkt mötesplats för besökare och närboende intill befintliga och tillkommande bad- och sportanläggningar. Utöver uppförande av simhall syftar planen till att möjliggöra anläggande av en bostadsnära park i nära anslutning till simhallen samt ge planstöd för befintlig idrottshall. Inkomna yttranden i samråd berör i huvudsak oro över ökad trafik på omkringliggande lokalgator, risk för förstärkt buller från väg 158, frågor gällande avfallshantering, kompensationsåtgärder för trädallé, överföring av mark från samfällighet till kommunalägda fastigheter och vikten av samordning i genomförandet. Efter avslutad granskning uppdagades att strandskyddet återinträder för Otterbäcken i samband med att detaljplanen antas och vinner laga kraft. Utifrån detta faktum beslutades om en ny granskning och ändring till utökat förfarande av planförslaget. Vid granskningstillfälle två bedömer Länsstyrelsen med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10 § PBL och då kända förhållanden att planen kan accepteras och därför inte kommer att prövas om den antas. Länsstyrelsen finner att både plankartan och planbeskrivningen på ett bra sätt redovisar tydligt var strandskyddet upphävs och vilka ytor som tas i anspråk för åtgärden. Byggnadsnämnden har bedömt att förslaget kan tillstyrkas efter mindre justeringar efter granskning. Förutom upphävande av strandskydd föranledde samråd och båda granskningstillfällena att inga avgörande ändringar i planförslaget genomförts. Kvarstående erinringar finns rörande trafik- och bullerutredning. Detaljplanen har efter tillstyrkande av byggnadsnämnden översänts till kommunfullmäktige för antagande på grund av att vid Otterbäcken återinrättas strandskyddet och upphävs för tillkommande byggrätter i samband med att detaljplanen antas. Bedömning ur ekonomisk dimension Projektet bidrar till stadens mål om att tillgodose behov av mark för kommunala ändamål. Fastighetsnämnden bedömde i ett tidigt skede i projektet att det beräknades ge ett negativt ekonomiskt resultat om cirka 3–4 mnkr. Detta motiverades av att det för detaljplanen skulle krävs utbyggnad av nödvändiga gatuanläggningar. Kommunens exploateringsekonomi Exploateringsnämnden (fastighetsnämnden) får utgifter för projektledning, utredningar för geoteknik, arkeologi och markmiljö, dispensansökan till länsstyrelsen och förrättningskostnader. Utbyggnad av gång- och cykelbanor med mera i anslutning till detaljplanen där kostnaderna för projektering och genomförande av dessa anläggningar ingår i nämndens exploateringsbudget. Kommunens investering, drifts- och förvaltningsekonomi Idrotts- och föreningsnämnden står för uppförande av simhall och markarbeten inom planområdets kvartersmark. Idrotts- och föreningsförvaltningen har därefter ansvar för drift och förvaltning av mark och anläggning inom kvartersmark. Stadsmiljönämnden (trafiknämnden och park- och naturnämnden) kommer under tid att göra succesiva investeringar i allmän platsmark för anläggande av bostadsnära park. Samt att i anslutning till planområdet kommer befintlig gång- och cykelbana längs Gärdesvägen att rustas upp. Stadsmiljönämnden har därefter ansvar för parkmark inom allmän plats samt drift och underhåll av gatuanläggningar intill detaljplanen. Det beräknas uppgå till cirka 6 600 kronor/år. Kretslopp och vattennämnden får inkomster i form av anläggningsavgifter samt utgifter för eventuell uppdimensionering av ledningsnätet. Bedömning ur ekologisk dimension Den sociala miljön förbättras med hjälp av bättre kopplingar för att ta sig till platsen via befintlig gång- och cykelbana och ny övergång vid platsen. Lokaliseringen av Askims simhall nära kollektivtrafikhållplats med expressbuss är fördelaktig då det ger möjlighet att ta sig till simhallen med kollektivtrafik, vilket beräknas vara positivt för trafikmiljön och kan hålla biltrafiken i området nere. Simhallen väntas inte generera bullernivåer som påverkar omkringliggande bostadsbebyggelse negativt. Trafikbuller från besökande bilar beräknas kunna hållas nere då parkeringar inte är tänkt att anordnas i direkt anslutning till simhallen. Parkering kommer att ske på redan existerande parkeringar i anslutning till befintlig simhall. Ansökan om dispens från det allmänna biotopskyddet är gjord hos länsstyrelsen, för att få avverka fyra träd i västra delarna av planområdet. Dispensen har beviljats. En sammantagen bedömning och förslag på kompensationsåtgärder har tagits fram för detaljplanens genomförande. Planförslaget bedöms i stor utsträckning ha tagit hänsyn till de ekosystemtjänster som finns inom planområdet. Exempelvis planeras inga åtgärder i och i anslutning till Otterbäcken som ligger inom cirka 100 meter från platsen. Bedömning ur social dimension Planen ska ge möjlighet för uppförande av simhall intill befintliga och tillkommande bad- och sportanläggningar samt ge förutsättning för en bostadsnära park i nära anslutning till simhallen. Det ger möjlighet att skapa en stärkt mötesplats i området för besökare och närboende. Verksamheten riktar sig till olika åldersgrupper och människor med olika kulturella bakgrunder. Det bedöms öka mängden olika människor som kan vilja tänkas ta sig till platsen. Barn och unga ges möjlighet till olika aktiviteter i området då planen möjliggör för ytterligare fritidsaktiviteter intill simhallen. Detaljplanens genomförande stöttar staden att möta upp barnkonventionens artiklar om barns rätt till bland annat lek, fritid och hälsa. Utbudet av olika fritidsaktiviteter och rekreation som främjar rörelse beräknas bland annat kunna gynna folkhälsan. Bilagor 1. Byggnadsnämndens handlingar, 2022-11-22 § 605 2. Plankarta med bestämmelser, grundkarta, illustrationsritning och översiktskarta 3. Planbeskrivning 4. Samrådsredogörelse 5. Granskningsutlåtande 1 6. Granskningsutlåtande 2 7. Dagvatten- och skyfallsutredning 8. Mobilitets- och parkeringsutredning 9. Naturvärdesinventering 10. Trafikutredning Samtliga handlingar i detaljplaneärendet finns tillgängliga i planpärm på stadsbyggnadsförvaltningen, Köpmansgatan 20. Handlingarna är även möjliga att ladda ned från: www.goteborg.se/planochbyggprojekt. Genomförande- och/eller exploateringsavtal finns tillgängligt på exploateringsförvaltningen, Postgatan 10. Ärendet Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim, upprättad 2022-03-15 och reviderad 2022-10-28 samt tillstyrkt av byggnadsnämnden 2022-11-22 § 605. Byggnadsnämnden föreslår att detaljplanen antas i kommunfullmäktige då detaljplanen innebär att intill Otterbäcken återinträder strandskyddet som sedan upphävs i samband med antagande av planförslaget i syfte att möjliggöra tillkommande byggrätter. Beskrivning av ärendet Bakgrund Byggnadsnämnden har tidigare beslutat: 2019-02-05 Meddela sökanden att kommunen avser att inleda detaljplaneläggning för Askims simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim samt att planarbetet påbörjas under 2019. 2019-02-05 Upprätta detaljplan. 2021-06-22 Genomföra samråd om detaljplanen. 2022-03-15 Granska detaljplanen. 2022-08-23 På nytt låta granska detaljplanen. Gällande stadsplan, 1480K-II-3401, anger Idrottsändamål. Aktuellt planområde är i plankartan försett med förbud mot uppförande av byggnad. Genomförandetiden har gått ut. Planförslaget stämmer överens med översiktsplanen antagen 2022-05-19 § 26. Byggnadsnämnden har genomfört en undersökning enligt Miljöbalken 6 kap 6 § och finner att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detaljplanen upprättas enligt PBL 2010:900, SFS 2014:900. Planen har bedömts vara av den karaktären att den ska hanteras med utökat planförfarande och utifrån detta antas av kommunfullmäktige. Planområdet ligger inom 100 meter från Otterbäcken. Detaljplanen innebär att återinträdande av strandskydd som sedan upphävs för tillkommande byggrätter. Med anledning av detta faktum ändrades planförfarandet från standardförfarande till utökat förfarande under arbetet med detaljplanen. Planens syfte, innehåll och utformning Syftet med detaljplanen är att möjliggöra uppförandet av en ny simhall som ersätter Askims befintliga. Den nuvarande badanläggningen har nått sin tekniska livslängd. Marken direkt söder om befintlig anläggning föreslås för ändamålet. Detta möjliggör uppförande av simhall med en nockhöjd om cirka 12 meter och byggnadsarea om 3 500 kvadratmeter. Den tillåtna arean ger möjlighet till en ny badanläggning innehållande en bassäng med åtta 25-metersbanor och en multibassäng. Simhallen ska kunna ta emot mellan 100 000 och 125 000 badgäster per år med möjlighet till utbyggnad i framtiden. Planen ska ge möjlighet att skapa en stärkt mötesplats för besökare och närboende intill befintliga och tillkommande bad- och sportanläggningar. Utöver uppförande av simhall syftar planen även till att möjliggöra anläggande av en bostadsnära park i nära anslutning till simhallen samt att ge planstöd åt befintlig idrottshall i norra delen av planområdet. Bildtext: Planområdet markerat i rött och ligger intill befintlig idrottshall Planområdet är beläget utmed östra sidan av Säröleden (väg 158) cirka 10 kilometer söder om Göteborgs centrum. Fastigheten angränsar i syd och väst till Gärdesvägen, i öst till ett mindre grönområde och villabebyggelse och i norr till befintlig simhall och idrottshall, norr om dessa ligger Hovåsskolan. Strax söder om planområdet ligger Askims kyrka, med församlingshem. Bildtext: Detaljplanens placering inom stadsdelen Askim Samrådsredogörelse/granskningsutlåtanden Inkomna yttranden i samråd berör i huvudsak oro över ökad trafik på omkringliggande lokalgator, risk för förstärkt buller från väg 158, frågor gällande avfallshantering, kompensationsåtgärder för trädallé, överföring av mark från samfällighet till kommunalägda fastigheter och vikten av att samordning bör finnas mellan idrotts- och föreningsförvaltningen och park- och naturförvaltningen för att åstadkomma en attraktiv och sammanhängande utemiljö inom planområdet. Allvarligaste invändningen gäller erosion i Otterbäcken och Lantmäteriets synpunkt gällande regler för marköverföring. Inkomna yttranden i granskning nummer ett berörde i huvudsak oro över ökad trafik på omkringliggande lokalgator, risk för förstärkt buller från väg 158, skyfallsåtgärder och vikten av att samordning bör finnas mellan idrotts- och föreningsförvaltningen och park- och naturförvaltningen för att åstadkomma en attraktiv och sammanhängande utemiljö inom planområdet. Kvarstående erinringar fanns från ”samverkansgrupp de närboende” och rörande trafik och bullerutredning. Inkomna yttranden vid granskningstillfälle nummer två berörde i huvudsak liknande frågor som vid det första granskningstillfället. I samråd bedömer Länsstyrelsen med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 § PBL och kända förhållanden att frågor som berör hälsa/säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion samt miljökvalitetsnormer (MKN) för vattenmåste lösas på ett tillfredsställande sätt i enlighet med vad som anges för att ett antagande inte ska prövas. Vid det första granskningstillfället bedömde Länsstyrelsen att detaljplanen i sin dåvarande utformning inte strider mot någon utav Länsstyrelsens prövningsgrunder i enlighet PBL (2010:900). Länsstyrelsen vill dock se en tydlig beskrivning av hur strandskyddsfrågan omhändertas. Vid granskningstillfälle två bedömer Länsstyrelsen med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10 § PBL och då kända förhållanden att planen kan accepteras och därför inte kommer att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Länsstyrelsen finner att både plankartan och planbeskrivningen på ett bra sätt redovisar tydligt var strandskyddet upphävs och vilka ytor som tas i anspråk för åtgärden. Byggnadsnämndens överväganden i sammandrag Byggnadsnämnden har bedömt att förslaget kan tillstyrkas efter mindre justeringar i relation till synpunkterna som kommit i granskning. Nämnden bedömer att föreslagna ändringar inte innebär någon väsentlig ändring av planförslaget och att detaljplanen kan antas. Byggnadsnämnden bedömde vid samråd att framförda synpunkter till stor del har kunnat beaktas genom mindre ändringar i planhandlingarna. Nämnden bedömde att planförslaget i stort kunde gå ut på granskning oförändrat sedan samrådet. Efter avslutad granskning, nummer ett, uppdagades att strandskyddet återinträdde för Otterbäcken i samband med att detaljplanen antas och vinner laga kraft. Därav beslutas att detaljplanen går ut för ytterligare en granskningsperiod. I samband med detta växlar förfarandet från standard till utökat förfarande. Byggnadsnämnden har efter den förnyade granskningen gjort bedömningen att planförslaget i stort går oförändrat för antagande, undantaget en rättelse i planbeskrivningen gällande upplysning i plankartan om nivå för färdigt golv samt ett förtydligande i planbeskrivningen att detaljplanen tillåter byggnader med källarvåning. Mindre redaktionella ändringar har också gjorts i planbeskrivningen inför tillstyrkande av detaljplanen. Byggnadsnämnden bedömer att synpunkter som lämnats av Länsstyrelsen som berör att tydligt redovisa var strandskyddet upphävs och vilka ytor som tas i anspråk för åtgärden har tillgodosetts innan tillstyrkandet av detaljplanen. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret föreslår att detaljplanen antas då den möjliggör för att tillgodose behov av mark för kommunala ändamål och därmed ger möjlighet att uppföra ny simhall som ersätter den gamla simhallen som har nått sin tekniska livslängd. Vid detaljplanens genomförande skapas en stärkt mötesplats för besökare och närboende intill befintliga och tillkommande bad- och sportanläggningar. En bostadsnära park möjliggörs vilket det idag det råder brist på. Detaljplanen ger också planstöd för befintlig idrottshall vilket tidigare plan inte omfattar. Jonas Kinnander Eva Hessman Direktör Ärende och utredning Stadsdirektör Byggnadsnämnden Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: 2022-11-22 Tillstyrkande av detaljplan för simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim § 605, 0419/18 Beslut I byggnadsnämnden 1. Tillstyrka förslag till detaljplan för simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim, upprättad den 15 mars 2022 och reviderad den 28 oktober 2022. 2. Översända förslag till detaljplan för simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim, upprättad den 15 mars 2022 och reviderad den 28 oktober 2022 till kommunfullmäktige för beslut om antagande Skäl för beslut Nämnden beslutar i enlighet med de skäl som anges i förvaltningens tjänsteutlåtande. Handlingar Förvaltningens tjänsteutlåtande daterat 2022-10-28, med bilagor. Jäv Hampus Magnusson (M) anmäler jäv och deltar inte i ärendets överläggning eller beslut. Beslutsgång Tjänstgörande ordföranden Ann Catrine Fogelgren (L) föreslår att nämnden ska besluta att bifalla tjänsteutlåtandet och finner att nämnden beslutar i enlighet med ordförandens förslag. Dag för justering 2022-12-05 Vid protokollet Sekreterare Linnéa Karlsson Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2022-10-28 Daniela Kragulj Berggren Byggnadsnämnden 2022-11-22 Telefon: 031-368 15 57 Diarienummer 0419/18 E-post: daniela.kragulj-berggren@sbk.goteborg.se Tillstyrkande av detaljplan för simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim i Göteborg Förslag till beslut I byggnadsnämnden 1. Tillstyrka förslag till detaljplan för simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim, upprättad den 15 mars 2022 och reviderad den 28 oktober 2022. 2. Översända förslag till detaljplan för simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim, upprättad den 15 mars 2022 och reviderad den 28 oktober 2022 till kommunfullmäktige för beslut om antagande Sammanfattning Planförslaget syftar till att ge möjlighet att uppföra ny simhall som ersätter Askims befintliga simhall. Planarbetet påbörjades enligt standardförfarande men har ändrats till utökat förfarande. Strandskyddet återinträder och upphävs i samband med antagande av planförslaget. Planförslaget ska ge möjlighet att skapa en stärkt mötesplats för besökare och närboende intill befintliga och tillkommande bad- och sportanläggningar. Utöver uppförande av simhall syftar planen till att möjliggöra anläggande av en bostadsnära park i nära anslutning till simhallen samt ge planstöd för befintlig idrottshall. Planområdet är beläget i anslutning till befintlig simhall i Askim. I och med planens genomförande kommer befintlig grusplan förses med byggrätt för besöksanläggning. Detta möjliggör uppförande av simhall med en nockhöjd om ca 12 meter och byggnadsarea om 3 500 m2. Den tillåtna arean ger möjlighet till en ny badanläggning innehållande en bassäng med 8 st 25-meters banor och en multibassäng. Planförslaget reglerar en yta om ca 2 000 m2 i planområdets östra del till park för att i framtiden möjliggöra anläggande av bostadsnära park, något som saknas på många håll i Askim. Planförslaget inkluderar även befintlig badmintonhall, som är uppförd på prickmark i gällande stadsplan. Planförslaget tar bort den prickade marken och ger planstöd till hallen. Byggnadsnämnden beslutade 2022-03-15 att skicka ut detaljplan för simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim för granskning. Förslaget var ute på granskning under tiden 2022-04-13 – 2022-05-04. Efter avslutad granskning uppdagades att strandskyddet återinträder för Otterbäcken i samband med att detaljplanen antas och vinner laga kraft. Byggnadsnämnden beslutade 2022-08-23 att på nytt låta granska planförslaget, som kompletterats med upphävande av det återinträdande strandskyddet för delar av planområdet. Planen var ute på en andra granskning 2022-09-07 – 2022-09-28. Förutom upphävande av strandskydd föranledde samråd och båda granskningstillfällena inga avgörande ändringar i planförslaget. Planhandlingen har kompletterats gällande information om att källare ska uppföras för simhallen. Kvarstående erinringar finns rörande trafik och bullerutredning. Bedömning ur ekonomisk dimension Fastighetskontoret bedömer i detta tidiga skede att projektet ger ett negativt ekonomiskt resultat om cirka 3-5 mkr. Detta motiveras av att det krävs utbyggnad av för detaljplanen nödvändiga gatuanläggningar. Medel finns avsatta i kommunens investeringsbudget. Projektet bidrar till stadens mål om att tillgodose behov av mark för kommunala ändamål. Trafiknämnden och Park och naturnämnden får ökade kostnader för drift av allmänna anläggningar. Tillkommande kostnad för drift och underhåll för trafiknämnden blir 6600 kr/år. Kretslopp och vattennämnden får inkomster i form av anläggningsavgifter samt utgifter för eventuell uppdimensionering av ledningsnätet. Idrott- och föreningsförvaltningen får utgifter för byggnation och drift av simhall och övriga anläggningar inom kvartersmark. Bedömning ur ekologisk dimension Detaljplanen påverkar inget av kommunens 12 lokala miljökvalitetsmål negativt. I de flesta fall bedöms planförslaget som neutralt i matris för Miljömålsbedömning. Planförslaget har dock tagit stor hänsyn till de naturvärden som finns inom planområdet i form av Otterbäcken och den dal/ravin som denna rinner genom. Dagvattenlösning som föreslås inom planområdet väntas kunna bidra till miljömålet Levande sjöar och vattendrag och dess delmål Ekologi. Genom att tillförsel av renat dagvatten ökar i Otterbäcken, vilket kan förbättra statusen. I övrigt bedöms miljömål rörande God bebyggd miljö påverkas positivt då en i dagsläget underutnyttjad/o-programmerad yta tas i anspråk för simhall och parkmiljö. Genomförandet av planförslaget väntas bidra till kontinuitet i bebyggelsestrukturen och tillskapande av en stark mötesplats. Utöver detta kan den nya byggnaden antas fungera avskärmande gällande trafikbuller från närliggande trafikled. Positiva effekter för bebyggelsen bakom och friytor i anslutning till simhallen förväntas i och med detta. Kontoret finner att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Bedömning ur social dimension En simhall kan locka till sig flera olika socioekonomiska grupper. Verksamheten riktar sig även till olika åldersgrupper och tilltalar människor med olika kulturell bakgrund. Tillkommer ytterligare fritidsaktiviteter i befintlig simhall ges möjlighet till fler olika verksamheter vilket ökar mängden olika människor som tar sig till ett och samma ställe. Planförslaget bedöms även positivt för skolan som ligger precis norr om simhallen. Tillsammans kraftsamlas flera funktioner på ett ställe och kan bidra till att skapa en viktig mötespunkt i området. Lokaliseringen av Askims simhall nära kollektivtrafikhållplats med expressbuss är fördelaktig då det ger möjlighet att ta sig till simhallen med buss. Befintliga gång- och cykelvägar har i planarbetet utretts för att förbättra attraktiviteten genom exempelvis breddning och bättre belysning. En upprustning är positivt för hela området. Den sociala miljön förbättras med hjälp av bättre kopplingar för gång- och cykel, belysning, tydliga entrésituationer och att en tidigare baksida nu aktiveras. Fler funktioner på ett ställe och en ny simhall bidrar till ökad dragningskraft och därmed ett större flöde av människor från olika delar av Askim och närliggande stadsdelar. Att förstärka klustret av olika funktioner leder till större möjlighet för människor från Askim och närliggande stadsdelar att träffas och interagera. Barnkonventionen är svensk lag från och med 2020. Barns bästa har bedömts och beaktats vid framtagande av planförslaget. Att bebygga den oanvända grusplanen med en ny simhall och skateramp i direkt närhet till grundskola inbjuder barn till spontanlek och idrott. Placeringen av simhallen bidrar till att barn också i låga åldrar kan ta sig till anläggningen själva. Bilagor Planhandlingar 1. Plankarta med bestämmelser inkl. grundkarta och illustrationsritning 2. Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Övriga handlingar 3. Samrådsredogörelse 4. Granskningsutlåtande, granskning 1 5. Granskningsutlåtande, granskning 2 6. Fastighetsförteckning 7. Byggnadsnämndens tidigare fattade beslut Utredningar 8. Arkeologisk utredning (Göteborgs stadsmuseum 2021:1) 9. Dagvatten- och skyfallsutredning (Kretslopp och Vatten, 2022-01-12) 10. Geotekniskt utlåtande (Exploateringsavdelningen, 2020-11-27) 11. Mobilitets- och parkeringsutredning (Sweco Society AB 2021-03-12) 12. Naturvärdesinventering (Pro-Natura, 2020:08) 13. Trafikutredning (Trafikkontoret, 2020-12-07) 14. Grönstrukturutredning (Park- och naturförvaltningen, 2021-03-17) 15. Översiktlig miljöteknisk undersökning (Systra, 2022-01-10) Ärendet Byggnadsnämnden föreslås besluta om att tillstyrka förslag till detaljplan för simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim i Göteborg samt att översända planförslaget till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Beskrivning av ärendet Planförslaget Planområdet utgörs av delar av fastigheten Hovås 57:211, Hovås 57:204 och Hovås S:4 och är beläget utmed östra sidan av Säröleden (väg 158) cirka 10 kilometer söder om Göteborgs centrum. Fastigheten angränsar i syd och väst till Gärdesvägen, i öst till ett mindre grönområde och villabebyggelse och i norr till befintlig simhall och idrottshall, norr om dessa ligger Hovåsskolan. Strax söder om planområdet ligger Askims kyrka, med församlingshem. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för uppförandet av en ny simhall som ersätter Askims befintliga. Den nuvarande badanläggningen har nått sin tekniska livslängd. Marken direkt söder om befintlig anläggning föreslås för ändamålet. Simhallen ska kunna ta emot mellan 100 000 och 125 000 badgäster per år med möjlighet till utbyggnad i framtiden. Planen ska ge möjlighet att skapa en stärkt mötesplats för besökare och närboende intill befintliga och tillkommande bad- och sportanläggningar. Utöver uppförande av simhall syftar planen även till att möjliggöra anläggande av en bostadsnära park i nära anslutning till simhallen samt att ge planstöd åt befintlig idrottshall i norra delen av planområdet. I och med planens genomförande kommer grusplanen förses med byggrätt för besöksanläggning. Detta möjliggör uppförande av simhall med en nockhöjd om ca 12 meter och byggnadsarea om 3 500 m2. Den tillåtna arean ger möjlighet till en ny badanläggning innehållande en bassäng med 8 stycken 25-meters banor och en multibassäng. Kapacitet i spillvattennätet finns, förutsatt att ny simhall har liknande utflöde som befintlig. Kapacitetsmässigt förväntas jämförbart in- och utflöde för den nya simhallen som för den befintliga. Frågan hanteras i samband med genomförande av planen. Planförslaget reglerar en yta om ca 2 000 m2 i planområdets östra del till park, för att möjliggöra anläggande av bostadsnära park, något som saknas på många håll i Askim. Parken kommer att byggas ut löpande under planens genomförandetid. Planförslaget inkluderar även befintlig badmintonhall, denna är i gällande stadsplan uppförd på prickmark (marken får inte förses med byggnad). Planförslaget tar bort prickmarken och ger planstöd för befintlig hall. De viktigaste stadsbyggnadsidéerna i förslaget är att byggnadernas höjd och volym inom planområdet ska förhålla sig till intilliggande kulturmiljö och till sammanhanget med befintlig bebyggelse i anslutning till platsen. Under planens framtagande gällde översiktsplan för Göteborgs kommun (2009) vilket angav den aktuella platsen med markanvändningen som ”bebyggelseområde med grön- och rekreationsytor” och den områdesvisa inriktningen som ”kustnära område och skärgården”. I Översiktsplan för Göteborg (2022) pekas planområdet ut som Idrott och rekreationsanläggningar i lagret markanvändning. Gällande stadsplan, 1480K-II-3401, anger Idrottsändamål. Aktuellt planområde är i plankartan försett med förbud mot uppförande av byggnad. Genomförandetiden har gått ut. Detaljplanen innebär att återinträdande strandskydd upphävs för tillkommande byggrätter. Med anledning av att strandskyddet återinträder och ska upphävas så ändras planförfarandet från standardförfarande till utökat förfarande. Övrigt material i ärendet går att läsa på www.goteborg.se/planochbyggprojekt. Bakgrund och förändringar efter granskning 2 Byggnadsnämnden beslutade 2022-03-15 att låta granska detaljplan för simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim. Granskning har hållits under tiden 2022-04-13 – 2022-05-04. Förslaget till detaljplan har under granskningstiden funnits tillgängligt på kommunens webbplats samt varit utställt på Stadsbyggnadskontoret, Köpmangatan 20. Ett granskningsutlåtande har tagits fram för granskning 1. Efter avslutad granskning uppdagades att strandskyddet återinträder för Otterbäcken i samband med att detaljplanen antas och vinner laga kraft. Detaljplanen skickades därför ut på granskning ännu en gång. Ändringar i planhandlingarna gjordes efter granskning 1 inför granskning 2. Byggnadsnämnden beslutade 2022-08-23 att på nytt låta granska detaljplanen med ovanstående ändringar. Förslaget till detaljplan har under granskningstiden funnits tillgängligt på kommunens webbplats samt varit utställt på Stadsbyggnadskontoret, Köpmangatan 20. Ett granskningsutlåtande har tagits fram för denna andra granskning. Efter granskning 2 har följande ändringar gjorts i detaljplanen: - Planhandlingen har kompletterats gällande information om att källare ska uppföras för simhallen. Kvarstående erinringar finns från sakägare rörande trafik och bullerutredning. Ärendets handläggning Detaljplanen upprättas enligt PBL 2010:900, SFS 2014:900. Planen bedöms vara av den karaktären att den ska hanteras med utökat planförfarande och antas av kommunfullmäktige. Byggnadsnämnden har tidigare beslutat: 2019-02-05 att meddela sökanden att kommunen avser att inleda detaljplaneläggning för Askims simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim samt att planarbetet påbörjas under 2019 2019-02-05 att uppdra åt kontoret att upprätta detaljplan. 2021-06-22 att genomföra samråd om detaljplanen. 2022-03-15 att låta granska detaljplanen. 2022-08-23 att på nytt låta granska detaljplanen. Miljöpåverkan Kontoret har genomfört en undersökning enligt Miljöbalken 6 kap 6 §. Kontoret finner att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Stadsbyggnadskontorets bedömning Planförslaget är enligt kontorets bedömning väl genomarbetat. Förslaget tar hänsyn till de naturvärden som finns på platsen i sådan utsträckning att inga kompenserande åtgärder krävs. Trafikförslaget bidrar till att göra framtida simhall än mer tillgänglig än vad den nuvarande är i dagsläget genom tillgänglighets- och säkerhetsåtgärder för personer som rör sig till fots eller via cykel. Park i östra delen av planområdet innebär att förslaget möjliggör anläggandet av bostadsnära park i en del av staden där denna typ av grönyta är en brist. Kontoret har bedömt och beaktat barns bästa vid framtagande av planen. Att bebygga den oanvända grusplanen med en ny simhall i och skateramp i direkt närhet till grundskola inbjuder barn och vuxna till spontan-lek/idrott. Placeringen av simhallen bidrar till att barn i också låga åldrar kan ta sig till anläggningen själva. De viktigaste synpunkterna som inkommit under granskningsperioderna är yttrande från kretslopp och vatten om bestämmelse rörande färdigt golv i simhallen. Bestämmelsen är kopplad till skyfall. Från samrådet och granskning 1 finns kvarstående erinringar avseende ofullständig trafikutredning och bullerpåverkan. Trafikkontoret anser trafikutredning som fullgod och miljöförvaltningen bedömer att ingen bullerutredning är nödvändig då simhallen kommer ha en avskärmande effekt på trafikbullret från väg 158. Den förnyade granskningen föranledde inga avgörande ändringar av planhandlingarna. Kontoret bedömer att detaljplanen kan tillstyrkas och översändas till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Stadsbyggnadskontoret Henrik Kant Martin Storm Stadsbyggnadsdirektör Chef Planavdelningen BETECKNINGAR PÅ GRUNDKARTA EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR OCH ILLUSTRATION KVARTERSMARK Bebyggandets omfattning Planområdesgräns e1 Störstabyggnadsarea ikvadratmete.r 4 kap. 11 § 1 st 1 p. Fastighetsgräns Markenfåirnteförsesmedbyggnad. 4 kap. 11 § 1 st 1 p. PLANBESTÄMMELSER Högstabyggnadshöjdimete.r 4 kap. 11 § 1 st 1 p. Följandegälerinomområdenmed nedanståendebeteckningar.Där Högstanockhöjdimeteröver angivetnloplan. 4 kap. 11 § 1 st 1 p. beteckningsaknasgälerbestäm- melseninomhelaområdet.Endast e1 1300 angivenanvändningochutformningär ADMINISTRATIVBESTÄMMELSER a1 tilåten. FÖR KVARTERSMARK Genomförandetid u1 u1 GRÄNSBETECKNINGAR Genomförandeitdenär10årfåndet Planområdesgräns atplanenvinnelragakra.tf 4 kap. 21 § Användningsgräns Markreservat giäniglförlamänniytga lT R Egenskapsgräns+ u1 undejrordiskaledninga.r 4 kap. 6 § e1 3500 a1 Administrativgräns Strandskydd ANVÄNDNING AV MARK OCH a1 Strandskyddet är upphävt. 4 kap. 17 § VATTEN PARK Allmänna platser med kommunalt UPPLYSNINGAR huvudmannaskap, 4 kap. 5 § 1 st 2 p. För avloppsanslutning med självfall ska PARK Park lägsta golvnivå vara minst 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt med Kvartersmark, 4 kap. 5 § 1 st 3 p. hänsyn till risk för uppdämning i allmänt dag- och spillvattensystem. R Besöksanläggningar 10 0 50 100m GRUNDKARTA PLANKARTA Skala 1 :1000 Planhandlingar Planhandlingarnabestårav : -plankartamedbestämmelser -planbeskrivning -samrådsredogörelse -granskningsutlåtande -granskningsutlåtande2 BESLUT (Plankarta,-bestämmelser) ILLUSTRATIONSRITNING BNgranskning BNtilstyrk./antag. KFantagande Lagakraft DetaljplanenärupprätadenligtPBL2010:900(SFS2014:900),utökat planförfarande.Boverketsplanbestämmelskatalogversion2018-08-01. Grundkartanupprätadgenom Beteckningar:enligtLantmäteriets utdragurdigitalaprimärkartans Handbokimät-ochkartfrågor databas. (HMK-Ka)meddeavvikelsersom Referenssystemiplan/höjd: redovisatsibeteckningarna. ÖVERSIKTSKARTA SWEREF991200/RH2000 2 -5595 Andreas Jonsson Elisabeth Charléz Avd.chef Stereooperatör Nockhöjd Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen st (i meter över nollplanet) inom stadsdelen Askim i Göteborg Byggnadshöjd Nockhöjd (i meter över nollplanet) (beräknas efter Taklutning i grader markens medelnivå) Göteborg2022-03-15rev.2022-10-28 Byggnadshöjd (beräknas efter markens medelnivå) Golvnivå Hanna C Kaplan DanielaKraguljBerggren Anna-KajsaGustafsson Marknivå Planchef Konsultsamordnare Planeringsarkitekt (i meter över nollplanet) Cadritadav:MartinHalberg Principskiss över hur höjder och taklutning beräknas. 2 -5595 Stadsbyggnadskontoret Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Utökat förfarande PLANBESKRIVNING Antagandehandling november 2022 Dnr 0419/18 ANTAGANDEHANDLING Planprocessen Detaljplanearbetet är indelat i flera skeden. Samrådet syftar till att samla in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget i ett tidigt skede i detaljplanearbetet. Vid granskningen är planförslaget färdigställt. För att vara säker på att senare ha rätt att överklaga beslutet att anta detaljplanen ska skriftliga synpunkter lämnas senast under granskningstiden. När detaljplanearbetet påbörjas är ofta beslut som berör planen redan fattade i demokratisk ordning, såsom markanvändning i översiktsplanen och eventuellt mera detaljerat i program. Planinformation Planarbetet startade 2020-04-23. Detaljplanen är upprättad med utökat planförfarande Handlingarna (ej fastighetsförteckning) finns på Göteborgs Stads hemsida: www.goteborg.se/planochbyggprojekt Fastighetsförteckning, beslutsprotokoll, övriga handlingar och utredningar samt kartor finns på Stadsbyggnadskontoret, adress: Köpmansgatan 20, 403 17 Göteborg. Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Datum: 2022-10-28 Diarienummer SBK: 0419/18 Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim i Göteborg Detaljplanen är upprättad med utökat planförfarande enligt PBL (2010:900, SFS 2014:900) Planbeskrivning Detaljplanen omfattar följande handlingar: Planhandlingar  Planbeskrivning (denna handling)  Plankarta med bestämmelser  Samrådsredogörelse  Granskningsutlåtande  Granskningsutlåtande 2 Övriga handlingar:  Fastighetsförteckning (publiceras ej på Internet)  Illustrationsritning  Grundkarta Utredningar:  Arkeologisk utredning (Göteborgs stadsmuseum 2021:1)  Dagvatten- och skyfallsutredning (Kretslopp och Vatten, 2022-01-12)  Geotekniskt utlåtande (Exploateringsavdelningen, 2020-11-27)  Mobilitets- och parkeringsutredning (Sweco Society AB 2021-03-12)  Naturvärdesinventering (Pro-Natura, 2020:08)  Trafikutredning (Trafikkontoret, 2020-12-07)  Lokaliseringsprövning (2017-05-18)  Grönstrukturutredning (Park- och naturförvaltningen, 2021-03-17)  Översiktlig miljöteknisk undersökning (Systra, 2022-01-10) Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Innehållsförteckning DETALJPLAN FÖR SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN _____________________________ 1 Planprocessen ____________________________________________________________ 2 Planinformation __________________________________________________________ 2 PLANBESKRIVNING _________________________________________________________ 3 DETALJPLANEN OMFATTAR FÖLJANDE HANDLINGAR: _________________________________ 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ______________________________________________________ 4 SAMMANFATTNING ___________________________________________________________ 5 Planens syfte och förutsättningar _____________________________________________ 5 Planens innebörd och genomförande __________________________________________ 5 Överväganden och konsekvenser _____________________________________________ 6 Överensstämmelse med översiktsplanen ________________________________________ 6 PLANENS SYFTE OCH FÖRUTSÄTTNINGAR __________________________________________ 7 Syfte____________________________________________________________________ 7 Läge, areal och markägoförhållanden _________________________________________ 7 Planförhållanden och tidigare ställningstaganden ________________________________ 8 Mark, vegetation och fauna _________________________________________________ 9 Fornlämningar, kulturhistoria och befintlig bebyggelse __________________________ 11 Sociala förutsättningar ____________________________________________________ 12 Trafik, parkering, kollektivtrafik och tillgänglighet ______________________________ 13 Service_________________________________________________________________ 14 Teknisk försörjning _______________________________________________________ 14 Risk och störningar _______________________________________________________ 16 DETALJPLANENS INNEBÖRD OCH GENOMFÖRANDE __________________________________ 18 Bebyggelse _____________________________________________________________ 18 Trafik, parkering, kollektivtrafik och tillgänglighet ______________________________ 19 Service_________________________________________________________________ 21 Friytor och naturmiljö ____________________________________________________ 21 Sociala aspekter och åtgärder ______________________________________________ 24 Teknisk försörjning _______________________________________________________ 24 Övriga åtgärder _________________________________________________________ 26 Fastighetsindelning _______________________________________________________ 27 Huvudmannaskap och ansvarsfördelning ______________________________________ 27 Fastighetsrättsliga frågor __________________________________________________ 28 Avtal __________________________________________________________________ 29 Dispenser och tillstånd ____________________________________________________ 29 Genomförandetid ________________________________________________________ 29 ÖVERVÄGANDEN OCH KONSEKVENSER ___________________________________________ 30 Nollalternativet __________________________________________________________ 30 Sociala konsekvenser och barnperspektiv ______________________________________ 30 Miljökonsekvenser _______________________________________________________ 32 Ekonomiska konsekvenser av detaljplanen _____________________________________ 33 ÖVERENSSTÄMMELSE MED ÖVERSIKTSPLANEN _____________________________________ 34 Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Sammanfattning Planens syfte och förutsättningar Detta planförslag syftar till att ge möjlighet att uppföra ny simhall och skapa en stärkt mötesplats för besökare och närboende intill befintliga och tillkommande bad- och sportanläggningar. Utöver uppförande av simhall syftar planen till att möjliggöra anläggande av en bostadsnära park i nära anslutning till simhallen samt ge planstöd för befintlig idrottshall. Gällande stadsplan anger specialområde för idrottsändamål, mark belagd med byggnadsförbud, så kallad punktprickad mark. När gällande plan upphävs återinträder strandskydd. Det återinträdande strandskyddet upphävs delvis i samband med antagande av föreliggande planförslag. Planärendet drivs med så kallat utökat förfarande enligt Plan- och bygglagen. Figur 1 - Planområde Figur 2 - Illustrationsplan Planens innebörd och genomförande I och med planens genomförande kommer grusplanen förses med byggrätt för besöksanläggning. Detta möjliggör uppförande av simhall med en nockhöjd om ca 12 meter och byggnadsarea om 3500 m2. Den tillåtna arean ger möjlighet till en ny badanläggning innehållande en bassäng med 8 stycken 25-meters banor och en multibassäng. Detaljplanen tillåter att byggnader uppförs med källare. Figur 3 - Möjlig utformning av framtida simhall - fasad mot Säröleden. Planförslaget reglerar en yta om ca 2000 m2 i planområdets östra del till park, för att i framtiden möjliggöra anläggande av bostadsnära park, något som saknas på många håll i Askim. Planförslaget inkluderar även befintlig badmintonhall, denna är i gällande stadsplan uppförd på prickmark. Planförslaget tar bort prickmark och ger planstöd för hallen. Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Idrotts- och föreningsförvaltningen står för uppförande av simhall och markarbeten inom planområdets kvartersmark. Park- och naturförvaltningen kommer under tid att göra succesiva investeringar i allmänplatsmark för anläggande av bostadsnära park. I anslutning till planområdet kommer befintlig gång- och cykelbana längs Gärdesvägen att rustas upp av trafikkontoret. Överväganden och konsekvenser Det är inte längre ekonomiskt försvarbart att renovera den befintliga hallen. Om denna detaljplan inte upprättas får nollalternativet som konsekvens att en ny hall behöver byggas där den befintliga står idag. En ersättning på samma plats skulle innebära att hallen behöver vara stängd under cirka två år. Att bygga ny simhall öppnar upp för möjligheten att omvandla den befintliga simhallen till annan funktion, vilket i sig kan locka ytterligare olika människor från olika socioekonomiska grupper. Att förstärka klustret av olika funktioner leder till större möjlighet för människor från Askim och närliggande stadsdelar att träffas och interagera. Det ger dessutom möjlighet att skapa något bättre och mer använt på platsen än så som den är nu. Inga riksintressen eller andra områden med särskilda natur- eller kulturintressen berörs, undantaget trädrad i södra planområdet. Kontoret bedömer att redovisad användning kan anses vara den från allmän synpunkt mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov. Fastighetsnämnden får utgifter för projektledning, utredningar, dispensansökan, projektering och genomförande av gång- och cykelvägar i anslutning till planområdet. Intäkter från arrendeavtal med Idrotts- och föreningsförvaltningen. Park- och naturnämnden får utgifter för anläggande av parkmark inom planen och skötsel och underhåll. Kretslopp och vattennämnden får inkomster i form av anläggningsavgifter samt utgifter för eventuell uppdimensionering av ledningsnätet. Intäkter från brukningstaxan samt kostnader för ränta och avskrivningar samt driften av VA-ledningar. Idrotts- och föreningsförvaltningen får utgifter för byggnation av simhall och övriga anläggningar inom kvartersmark. Trafiknämnden får kostnader för driften av gång- och cykelvägar i anslutning till planen i form av ränta och avskrivningar samt för skötsel och underhåll. Planområdet ligger inom 100 meter från Otterbäcken. När gällande stadsplan ersätts återinträder strandskydd, som direkt upphävs för tillkommande byggrätter i och med att den nya planen antas. Stadsbyggnadskontorets bedömning är att det finns skäl att upphäva det återinträdande strandskyddet inom planområdet. Överensstämmelse med översiktsplanen Planförslaget stämmer överens med översiktsplanen antagen 2022. Översiktsplanen för Göteborgs kommun (2022) anger för den aktuella platsen huvudsakligen markanvändningen Parker-, natur- och rekreationsområden - Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Idrott och rekreation. I denna markanvändning ingår större rekreationsanläggningar och större idrottsanläggningar som har betydelse för hela staden eller för en stadsdel. Det finns inte någon fördjupning av översiktsplanen eller utfört programarbete inom området. Planens syfte och förutsättningar Denna del beskriver ingångsvärden i planarbetet. Planområdets fysiska förutsättningar, gällande bestämmelser och tidigare fattade beslut som berör planområdet, befintlig tillgång till infrastruktur och service, mm. Syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra uppförandet av en ny simhall som ersätter Askims befintliga. Planen ska ge möjlighet att skapa en stärkt mötesplats för besökare och närboende intill befintliga och tillkommande bad- och sportanläggningar. Utöver uppförande av simhall syftar planen även till att möjliggöra anläggande av en bostadsnära park i nära anslutning till simhallen samt att ge planstöd åt befintlig idrottshall i norra delen av planområdet. Gällande stadsplan anger specialområde för idrottsändamål, mark belagd med byggnadsförbud, så kallad punktprickad mark. När gällande plan upphävs återinträder strandskydd. Det återinträdande strandskyddet upphävs delvis, inom tillkommande byggrätter, i samband med antagande av föreliggande planförslag. Planärendet drivs med så kallat utökat förfarande enligt Plan- och bygglagen. Läge, areal och markägoförhållanden Planområdet utgörs av delar av fastigheten Hovås 57:211 och är beläget utmed östra sidan av Säröleden (väg 158) cirka 10 kilometer söder om Göteborgs centrum (Gustav Adolfs torg). Fastigheten angränsar i syd och väst till Gärdesvägen (Hovås 57:204 GA 25), i öst till den existerande bebyggelsen (Hovås 57:143, 57:221, 57:88 samt S:30) och norr till befintlig simhall och idrottshall, norr om dessa ligger Hovåsskolan. Strax söder om planområdet ligger Askims kyrka, med församlingshem. Figur 4 - Planområdesavgränsning Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Planområdet omfattar cirka 1,6 hektar och ägs av Göteborgs Stad. Fastighetskontoret upplåter fastigheten Hovås 57:211 till Idrotts- och föreningsförvaltningen genom ett arrende. Askims vägförenings gemensamhetsanläggning, GA:25, sträcker sig in i planområdet från Otterbäcksvägen i öst. Hovås 57:234 har ledningsrätt för dagvatten i östra delen av planområdet. Planförhållanden och tidigare ställningstaganden Översiktsplanen för Göteborgs kommun (2022) anger för den aktuella platsen huvudsakligen markanvändningen Parker-, natur- och rekreationsområden - Idrott och rekreation. I denna markanvändning ingår större rekreationsanläggningar och större idrottsanläggningar som har betydelse för hela staden eller för en stadsdel. Det finns inte någon fördjupning av översiktsplanen eller utfört programarbete inom området. För området gäller Stadsplan II-3401 som vann laga kraft år 1973 och byggnadsplan 1480K-XIV-2188. Planernas genomförandetid har gått ut. Stadsplan II-3401 anger idrottsändamål med prickmark på den plats som föreslås för den nya badanläggningen. Byggnadsplan 1480K-XIV-2188 anger park och gatumark. Det område som omfattas av nu gällande stadsplan avgränsas i öster av Askims kyrkoväg och i väster av Gärdesvägen. I gällande planområde ingår Askimsbadet och angränsande idrottsområde samt Hovåsskolan. Strandskydd Planområdet ligger delvis inom 100 meter från Otterbäcken. I samband med att gällande stadsplan 1480K-XIV-2188 ersätts med en ny detaljplan aktualiseras strandskyddsfrågan och strandskydd återinträder för planområdet. I denna plan upphävs strandskyddet inom tillkommande byggrätter inom planområdet i och med antagande av detaljplanen. Se vidare under kapitel, Detaljplanens innebörd och genomförande samt kapitel Överväganden och konsekvenser. Riksintresse Fastighetens västliga delar omfattas av riksintresset för högexploaterad kust (MB 4 kap 4§). Området är dock redan exploaterat och genomförandet bedöms därför inte påtagligt påverka riksintresset. Säröleden är utpekat riksintresse för kommunikation enligt MB 3 kap 8§. Säröleden är en viktig pendlingsled mellan Kungsbacka och Göteborg och är del i det utpekade kollektivtrafiknätet. I övrigt finns inga riksintressen inom eller i närhet av tänkt planområde. Lokaliseringsutredning Idrotts- och föreningsförvaltningen har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram en strategi för Göteborgs bad- och simanläggningar (2016). Om hela förslaget blir verklighet uppnås en fördubbling av den idag begränsade bassängkapaciteten i staden och en omfattande hantering av de renoveringsbehov som beståndet har idag. Askim simhall är den första anläggningen att ersättas. Fastighetskontoret genomförde på beställning av idrotts- och föreningsförvaltningen en lokaliseringsutredning där bland annat Stadsbyggnadskontoret medverkat för att studera lämpliga lokaliseringar. Utredningen landade i en rekommendation av Lyckhem/Nya Hovås som framhölls som det enda alternativet med starkt stöd i stadens strategier, dock lyftes tre alternativ fram Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING som möjliga. Idrotts- och föreningsförvaltningen förordade dock det nu inkomna planområdet (Hovås Nedre) vid deras nämndsammanträde 2017-06-20 vilket bifölls. Detta då det bedömdes möjligt med ett tidigare färdigställande av anläggningen i detta läge. I lokaliseringsutredningen går även att läsa att det inte längre är ekonomiskt försvarbart att renovera den befintliga hallen. En ersättning på samma plats skulle innebära att hallen behöver vara stängd under cirka två år. Mark, vegetation och fauna Mark Tidigare utförda geotekniska undersökningar för Askims sporthall strax nordost om planområdet visar att jorddjupen uppgår till ca 7,5–13 m under marknivå. Provtagningarna har stoppat mot förmodat berg. Vid undersökningar strax norr om Askims simhall, i läge för Hovåsskolan har sonderingarna påvisat jorddjup som uppgår till ca 18–20 m under marknivån. Enligt tidigare utförda sonderingar utgörs jordlagren i huvudsak av torrskorpelera/friktionsmaterial följt av lera som vilar på friktionsmaterial på berg. Torrskorpelerans vattenkvot ligger på ca. 40 % för att öka i lerlagret upp till ca. 50– 60%. Den odränerade skjuvhållfastheten har utifrån tidigare utförda sonderingar påvisats variera mellan ca. 18–20 kPa med en ökning mot djupet med ca. 1,4 kPa/m. Stabilitet Baserat på befintligt geotekniskt underlag i närområdet och tack vara områdets flacka karaktär samt tillräckligt stort avstånd till Otterbäcken bedöms stabiliteten vara god och tillfredställande för planområdet både för befintliga förhållanden samt efter eventuell exploatering. Stabiliteten i Otterbäckens slänter bedöms också som tillfredställande. Stabiliteten mot Otterbäcken ska dock beaktas vid fortsatt projektering och det rekommenderas att höjdsättningen i den nordöstra delen av planområdet inte överskrider befintliga nivåer. Detta för att inte försämra stabilitetsförhållandena. Erosion Under platsbesöket har slänten intill Otterbäcken beaktats. Inga tecken på pågående erosion noterades. Erosionsproblematik bedöms därmed inte finnas inom eller i nära anslutning till planområdet. Radon Enligt SGU:s översiktliga radonriskkarta är området klassificerat som låg- till normalriskområde. Vegetation och fauna Genom planområdet rinner Otterbäcken, ett öringförande vattendrag, som kulverterats under den befintliga simhallen. Merparten av inventeringsområdet består av mark som på olika sätt nyttjats för mänskliga aktiviteter. Endast den nordöstra delen består av en spontant etablerad skogsmiljö. Topografin i området är förhållandevis odramatisk. I de urbana delar som ingår i inventeringsområdet finns dels sandiga och grusiga marker i form av en äldre fotbollsplan med kortvuxen vegetation av ruderatkaraktär, samt utfyllda områden intill med en betydligt mer högvuxen vegetation med tistlar, gråbo, hundäxing Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING och andra högvuxna gräs och örter. Dessutom finns planterade trädrader som inramas av gräsmattor eller lummiga busksnår som främst består av skogskornell. Figur 5 - Naturvärdesobjekt i och i anslutning till planområdet. Figur 6 Redovisning av artförekomst Figur 7 Förekommande värdeelement Ett skyddsvärt träd, en grov sälg med stamhåligheter, noterades under fältarbetet. Inom planområdet har inga artfynd gjorts enligt Artportalen Noterade arter redovisas på karta i figur 6. Under inventeringen påträffades naturvårdsarterna åkergroda och öring. Utöver detta har ål samt en dagsländeart och en bäcksländeart noterats i bäcken under tidigare inventeringar. De bäcklevande organismerna är markerade med punkter men finns, åtminstone vid högre vattenstånd, i hela den sträckning av Otterbäcken som ligger inom inventerat område (och även i andra delar av Otterbäckens lopp). Åkergrodan är fridlyst och omfattas av artskyddsförordningens §4. 2018 noterades ett par fiskmåsar strax utanför området (markeringen sitter på simhallens tak) under förutsättningar som gjorde att rapportören bedömde detta som ett permanent Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING revir. Då fältarbetet till denna rapport gjordes under september kunde vi inte konstatera om fiskmås häckar här idag, 2020. Resultatet av naturvärdesinventeringen visar att det finns naturvärdesobjekt i naturvärdesklasserna 2, 3 och 4, dessa redovisas på karta i Figur 5. De områden som placerats i naturvärdesklass 2 och 3 utgörs av bäckmiljön i Otterbäcken (naturvärdesobjekt 5, klass 2) samt intilliggande lövskog (naturvärdesobjekt 4, klass 3). Här finns flera olika typer av förhöjda naturvärden såsom bäckmiljö med lekbottnar och lummig lövskog med god förekomst av död ved och även förekomst av äldre träd. Lövskogen ligger i en smal dalgång som skurits ned i sediment som oftast är leriga. I övriga delar av det inventerade området – delområde 1, 2 och 3 – bedöms inte en byggnation vara problematiskt ur ett naturvärdesperspektiv. Dessa delområden har till stor del tillkommit som en konsekvens av mänsklig verksamhet och hyser relativt måttliga naturvärden. Naturvärdesobjekt 2 utgörs dock av en trädrad som räknas som allé. Viss påverkan kommer att ske på denna i samband med planens genomförande. Dispens från generella biotopskyddet har beviljats av länsstyrelsen. Fornlämningar, kulturhistoria och befintlig bebyggelse Fornlämningar Inom planområdet har en arkeologisk utredning genomförts för att utesluta förekomsten av fornlämningar. Rapporten uppger att inga av de påträffade kulturlagren eller överlagade nivåerna bedöms utgöra fornlämning. Efter avslutad utredning krävs därför inga ytterligare arkeologiska åtgärder inom utredningsområdet. Kulturhistoria Det aktuella området ligger huvudsakligen på hemmanet Otterbäcks inägor, i Askims socken och härad. Den södra delen av utredningsområdet hörde dock ursprungligen till Stora Hovås. Askims socken var fram till freden i Brömsebro 1645 gränssocken mot Danmark vilket innebar återkommande krigshändelser. Figur 8 Utsnitt från storskifteskartan över Otterbäck 1792. Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Otterbäck nämns första gången i 1550 års jordebok som ett helt skattehemman. Namnet kommer från den bäck som flyter förbi norr om gårdstomten och syftar på förekomsten av utter (OGB). Hemmanet styckas senare upp och vid tiden för storskiftet 1792 finns här fyra gårdar (figur 8). På kartan syns en väg som passerar gårdstomten norrifrån och fortsätter västerut. Denna vägsträckning finns idag kvar inom utredningsområdet i form av en grusad gångväg som tar slut vid simhallen. Vid laga skiftet 1852 har även de södra delarna av området övergått till Otterbäck. Befintlig bebyggelse Figur 9 - Befintlig idrottshall Figur 10 - Askims Kyrka och församlingshem Sociala förutsättningar Askims simhall hade 72 000 besökare år 2015. Närheten till busshållplats, Hovåsskolan, Askims kyrka och passagen under Säröleden bör sammantaget betraktas som goda förutsättningar för att människor ska röra sig genom området. Funktionsblandningen i området är begränsad och utgörs i princip uteslutande av bostäder i småhus. En livsmedelsbutik finns ca 1 km norr om planområdet. Ur ett vardagsperspektiv skulle det vara positivt om de tillkommande anläggningarna ges möjlighet att komplettera serviceutbudet i närområdet. Sydöst om planområdet ligger ett grönt höjdparti. Säröleden utgör en barriär genom Hovås och begränsar möjligheterna att ta sig mellan områdets östliga och västliga delar. En av dessa passager utgörs av den gång- och cykelviadukt som ligger direkt söder om planområdet. Denna plats saknar närliggande bebyggelse och omgivande vegetation kan begränsa insynen. Upplevd otrygg miljö i anslutning till denna och bullret finns inte möjlighet att påverka i och med aktuellt planförslag. Det finns dock möjligt att skapa tryggare och bättre miljöer vid simhallen som förhoppningsvis kan sprida en tryggare miljö till sitt närområde. I samband med social konsekvensanalys uppgavs av flera deltagande att planområdet upplevs som stökigt och icke omhändertaget. Den gamla bollplanen är övervuxen och används ej. Lekmiljön i området är bristfällig. Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Trafik, parkering, kollektivtrafik och tillgänglighet Säröleden ligger parallellt med, och direkt väster om Gärdesvägen. Sträckan utgör ett viktigt västligt alternativ till E6/E20 på sträckan Kungsbacka-Göteborg. Vägen har stor betydelse för arbetspendling och är därmed en del av det utpekade kollektivtrafiknätet. Denna led utgör även en barriär som delar upp Hovås i en östlig och västlig sida med relativt få korsningspunkter. Avståndet mellan vägkorsningen norr om Askimsbadet och den söderliggande vägkorsningen vid Klåvavägen söder om Askims kyrka uppgår till ca 1500 m. Mellan dessa vägkorsningar finns två cykelviadukter under Säröleden varav den ena ligger direkt söder om planområdet. Runt planområdet tillhör gatorna i de flesta fall Askims vägförening. Gång – och cykeltrafik Längs med Gärdesvägen finns en kombinerad gång- och cykelbana som är cirka 2,5 meter bred. Gång- och cykelbanan har planskilda korsningar i form av gång- och cykeltunnlar under Gamla Särövägen, Gärdesvägen och Säröleden. Via en gångbana nås busshållplats Hovås nedre. Gångbanan korsar Gärdesvägen via en oreglerad gångpassage som är hastighetssäkrad, se Figur 3. Eftersom farthindret ligger norr om passagen så är hastighetssäkringen bättre för fordon norrifrån än söderifrån. Figur 11 -. Oreglerad gångpassage över Gärdesvägen mellan busshållplatsen och gång- och cykelbanan. Kollektivtrafik Närmaste kollektivtrafikhållplats, Hovås nedre, trafikeras av buss 158, 180 samt Rosa express. Under maxtimmen trafikerar buss 158 i 10-minuterstrafik, buss 180 i 20- minuterstrafik och Rosa express i 5-minuterstrafik. Gångstråket mellan hållplats och anläggningens entré kräver i dagsläget en omväg runt bilparkeringen utmed Gärdesvägen. Tillgängligheten anses god. Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Biltrafik & parkering Området nås med bil från Gärdesvägen. En större parkering tillhörande simhallen finns mellan Hovåsskolan och simhallen. På Gärdesvägens västra sida finns tvärställd parkering. I nordlig riktning finns även längsgående parkering på en kortare sträcka utanför simhallen. Parkeringarna mellan Gärdesvägen och Säröleden ligger på spårreservat för framtida möjlig utveckling av kollektivtrafikstråk. Trygghet & tillgänglighet Kollektivtrafikhållplatserna i nära anslutning till planområdet är vältrafikerade och tillgänglighetsanpassade med anslutande gångbanor och därför bedöms tillgängligheten med kollektivtrafik till och från platsen som god. Där den oreglerade passagen korsar Gärdesvägen ligger gång- och cykelbanan på plushöjd +15.9 och körbanan på +16.5. Det medför att den korta anslutningen mellan gång- och cykelbanan och passagen har en längslutning på cirka 10%, vilket ligger utanför accepterade gränsvärden för längslutningar för gång- och cykelbanor där maxvärdet är 5%. Anslutningen till passagen är därför inte tillgänglig. Söder om planområdet är gång- och cykelbanan anpassad till gång- och cykeltunnlarna under Gärdesvägen och Säröleden med en längslutning på i genomsnitt 2,3%. Säröleden utgör den största barriären för oskyddade trafikanter i närområdet, varför gång- och cykeltunneln under leden är positiv ur ett tillgänglighetsperspektiv. Gång- och cykelbanan är belyst och separerad från körbanan med skiljeremsa, vilket är positivt ur ett trygghetsperspektiv. Service Hovåsskolan ligger norr om planområdet, omfattar årskurserna F-9 och har ca 730 elever. På skolan finns även fritidshem och grundskolan Läsö. Väster om Säröleden finns även en fristående förskola. Teknisk försörjning Vatten- och spillvatten Genom planområdet går kommunala vatten- och spillvattenledningar över befintlig grusplan. Kapaciteten i dricksvattennätet är fullgod. Förutsatt att ny simhall har samma utflöde som befintlig har i dagsläget finns god kapacitet i spillvattennätet. Vattenledningen utgörs av en 100 mm gjutjärnsledning Spillvattenledningen är en 225 mm betongledning. Dagvatten Föroreningsberäkningar visar att halter och mängder ökar efter exploatering. Avvattning från planområdet leds till Otterbäcken som sedan mynnar ut till Askims fjord. Dagvattnet från planområdet avleds inte till ett dikningsföretag. Recipienten Otterbäcken är inte klassad enligt miljökvalitetsnormer. Otterbäcken mynnar ut i Askims fjord (Askimsviken) som är klassad enligt miljökvalitetsnormer. Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING År 2017 hade Askims fjord ej god kemisk status och den ekologiska statusen klassades som måttlig, mer specifikt är PCB bedömt till måttlig status. Inom planområdet finns en PVC-dagvattenledning med diametern 315 mm och utlopp i Otterbäcken, se Figur 10 för brunnarnas vattengångar i dagvattenledningen. Största delen av ytorna inom planområdet avvattnas dock till diket i väst som leder vattnet till Otterbäcken innan bäcken leds under Säröleden vidare till Askims fjord. Figur 12 - Visar dagvattenledning inom fastigheten samt dike som leds till Otterbäcken. Streckad pil visar avrinningen från fastigheten till diket. Övre kant (ÖK) och vattengång (VG). Kapacitet i dagvattenledningen inom planområdet beräknas vara tillräckligt. Diket i väst som leds till Otterbäcken är olika skött och vissa delar är starkt bevuxna medan andra är mer kortklippta. Det innebär att diket har olika avledningsförmågor men beräknas ha tillräcklig kapacitet. Dagvattnet från planområdet avleds inte till ett markavvattningsföretag. El och tele I gällande detaljplan finns ett utritat u-område i läget för den tillkommande sim- och badanläggningen. Elnätet ingår i Ellevios koncessionsområde och de har remitterats i ärendet. Göteborgs Energi GothNet AB meddelar även att det finns befintliga ledningar och kanalisation som måste beaktas och hanteras inom projektet. Uppvärmning Fjärrvärmenätet är inte utbyggt till planområdet. Befintlig simhall värms upp av en pelletspanna. Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Risk och störningar Buller Det har i samband med framtagande av planförslaget inte upprättats någon bullerutredning. Simhallen väntas inte generera bullernivåer som påverkar omkringliggande bostadsbebyggelse negativt. Trafikbuller från besökande bilar uteblir då parkeringar inte är tänkt att anordnas i direkt anslutning till simhallen. Parkering sker på befintliga parkeringar i anslutning till befintlig simhall. Miljöförvaltningens bedömning är att den totala effekten av simhallens inverkan är positiv för ljudmiljön. Den kommer ha en avskärmande effekt på trafikbullret från väg 158. Figur 13 - Trafikbuller ekvivalentnivå - befintlig situation, utdrag ur GOkart. Planerad simhall inklippt - effekter av dess placering redovisas inte i bullerutbredningen. Skyfall/höga vattennivåer Planområdet ligger inte i risk för att påverkas av höga vattennivåer i havet eller höga flöden i vattendrag. Skyfallsmodellering visar på ytlig avrinning vid regn med 100 års återkomsttid. Pilarna i kartbilden illustrerar ytavrinningen i området. Streckad blå cirkel visar instängt område som översvämmas vid skyfall och som bör beaktas så att situation inte förvärras. Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Figur 14 - Blå områden visar var det samlas vatten vid skyfall i området, mörkare blå färg innebär större vattendjup. Streckat blått visar lågpunkt som bör beaktas. Pilar visar flödesriktning Föreslagen fördröjningsvolym på 200 m3 innebär att ett regn med 20 års återkomsttid kan fördröjas till det flöde som är vid befintliga förhållanden för samma regnhändelse. Ur ett skyfallsperspektiv är placering av simhallen lämplig utan någon risk för översvämning med förutsättningen att höjdsättning enligt TTÖP:en tillämpas. Höjdsättning enligt TTÖP uppnås för befintliga marknivåer. Kretslopp och vatten är konsulterade i frågan och bekräftar att byggrätt för simhallen inte riskerar att inte uppfylla kraven. För att inte påverka skyfallssituationen är det viktigt att lågpunkten i den nordöstra delen av planområdet där Otterbäcken rinner inte fylls igen. Lågpunkten fyller en viktig funktion om vattennivån i Otterbäcken ökar vid exempelvis ett skyfall. Jordvallen i södra delen av planområdet fungerar som en barriär för skyfall. Det är därför viktigt att bevara den eller ersätta den med annan barriär för att inte förvärra situationen i tunneln under Gärdesvägen och Säröleden. Räddningstjänst Kretslopp och vatten anser att simhallen har en låg brandbelastning vilket ger en släckvattenförbrukning på 10 l/s. Kapaciteten i närmaste brandpost och ledningsnät uppfyller kravet på brandvatten på 10 l/s. Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Detaljplanens innebörd och genomförande Detaljplanen medger uppförande av ny simhall i anslutning till befintlig sim- och idrottshall längs Gärdesvägen. Plankartan medger användning för besöksanläggning, vilket innefattar idrotts- och sportanläggningar av olika slag. Det kan till exempel vara idrottsplats, sporthall, simhall, motionsslingor, skidspår och andra liknande anläggningar. R – Besöksanläggning Befintlig idrottshall ges planstöd under ovanstående bestämmelse. Idrotts- och föreningsförvaltningen ansvarar för utbyggnad och förvaltning av kvartersmarken. Inom planområdet planeras för PARK med kommunalt huvudmannaskap. Parken avses anläggas succesivt i takt med att investeringsmedel finns att tillgå. Bebyggelse Den nya detaljplanen tillåter en ny byggnad för simhall/idrott om maximalt 3500 kvadratmeter byggnadsarea och en nockhöjd på maximalt 12 meter (byggnadshöjd sätts till +29 meter i plankartan). Den tillåtna arean ger möjlighet till en ny badanläggning innehållande en bassäng med 8 stycken 25-meters banor och en multibassäng. Detaljplanen tillåter att byggnader uppförs med källare. Figur 15 - Möjlig utformning av framtida simhall - fasad mot Säröleden. Figur 16 - Föreslagen byggnad och utformning av angöringsytor och friyta. Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Planförslaget inkluderar även befintlig badmintonhall. Denna är i gällande stadsplan uppförd på prickmark, det vill säga att marken får inte förses med byggnad. I planförslaget tillskapas en byggrätt som omfattar befintlig byggnadsutformning. Nockhöjd sätts till 7,5 meter och byggnadsarean till 1300 m2. Den administrativa planbestämmelsen, a1, anger att strandskyddet är upphävt i samband med antagande av detaljplanen. Kulturmiljö Ny simhall placeras norr om Askims kyrka med tillhörande bevarandevärd kulturmiljö. Simhallens utformning syftar till att landa bra på platsen inom planområdet snarare än att ta hänsyn till kyrkans arkitektoniska kvalitéer. För att inte simhallen ska verka överordnad Askims kyrka i landskapets begränsas den nya byggnadens höjd till +29 meter över grundkartans nollplan. Detta medför att de nuvarande hierarkierna i landskapets bibehålls. Simhallens placering väntas heller inte påverka siktlinjer mot kyrkan negativt i och med den byggrätt som ges i plankartan. Planförslaget bedöms inte, i och med byggnadens placering och skala, påverka närliggande kulturmiljövärden. Figur 17 - Begränsningarna i byggnadshöjd säkerställer att simhallen inte upplevs som överordnad kyrkan i landskapet. Trafik, parkering, kollektivtrafik och tillgänglighet Gator, GC-vägar Planen innehåller inga nya gator eller GC-vägar på allmän platsmark. Ett trafikförslag har dock tagits fram för GC-väg med mera på allmän platsmark längs Gärdesvägen väster och söder om planområdet. GC-vägen breddas här till 4 meter på sträckan mellan gångtunneln under Gärdesvägen och den befintliga infarten till simhallen. Breddningen sker främst mot körbanan, men på en kortare sträcka i anslutning till cykeltunneln breddas gång- och cykelbanan istället mot fastighetsgränsen. Justering av diken krävs när gång- och cykelbanan breddas. En ny anslutning för gångkoppling mellan den längsgående parkeringen och gång- och cykelbanan föreslås för att enklare kunna ta sig mellan parkeringen och simhallen. Den längsgående parkeringen är i detaljplanen även tänkt att kunna samutnyttjas som lastplats för den nya simhallen. Därför är det viktigt att med enkelhet kunna hantera gods mellan lastplatsen och byggnaden via den nya gångbaneanslutningen. Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Figur 18 - Trafikförslag – breddad gång- och cykelbana samt ny passage. Den oreglerade passagen över Gärdesvägen byggs om till ett förhöjt övergångsställe. Vägkanten justeras något för att skapa en passage som är vinkelrät mot körbanan. Figur 19 - Ett förhöjt övergångsställe föreslås över Gärdesvägen mellan hållplatsen och gång- och cykelbanan Det förhöjda övergångsstället gör att körbanans plushöjd ökar till +16,6 från +16,5. Eftersom höjdskillnaden mellan körbanan och gång- och cykelbanan redan idag medför att anslutningen mellan dem har en längslutning på cirka 10%, bör även gång- och cykelbanan justeras i höjdled. Gång- och cykelbanan antas ligga på ungefär samma höjd som passagen vilket innebär cirka +16.6 vid passagen. Det innebär en höjning av befintlig marknivå med cirka 0,7 meter från dagens +15.9. Med anledning av detta föreslås gång- Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING och cykelbanans marknivå höjas både söderut och norrut på en sträcka om totalt cirka 45 meter. Parkering / cykelparkering Trafikförslaget innebär ingen påverkan på befintliga parkeringsplatser för biltrafik. De föreslagna cykelparkeringarna i anslutning till busshållplatsen bidrar till ökad tillgänglighet för pendlare som använder flera transportmedel mellan målpunkter. Planen möjliggör yta för cykelparkering i anslutning till badhuset, vilket visas i illustrationskartan. Det slutliga behovet av parkeringsplatser blir enligt utförd mobilitets- och parkeringsutredning: Cykelplatser: 40 stycken varav två för sysselsatta Bilplatser: 47 stycken varav tre för sysselsatta Därtill behöver plats för moped och mopedbil anordnas. Den nya simhallen bedöms inte generera ett större parkeringsbehov än befintlig simhall. Då den befintliga simhallen avvecklas frigörs kapacitet i parkeringsytan. Denna frigjorda kapacitet bör täcka behovet från tillkommande bebyggelse. Därmed bör ingen ytterligare parkering tillskapas. Kollektivtrafik Ingen utökning av kollektivtrafik eller åtgärder på befintliga hållplatser bedöms nödvändigt i samband med planens genomförande. Tillgänglighet Trafikförslaget innebär att tillgängligheten för oskyddade trafikanter ökar i och med att deras plats i gaturummet stärks i samband med anläggandet av övergångsstället. Tillgängligheten mellan parkering och simhallen ökar också tack vare den nya anslutningen mellan den längsgående parkeringen på Gärdesvägen och gång- och cykelbanan. Höjningen av marknivån på gång- och cykelbanan samt gångbanan som ansluter till den förhöjda passagen gör att anslutningen nu får tillgängliga längslutningar I anslutning till entrén till badhuset finns plats för anordnande av handikapparkering. Service Planen upprättas för att den kommunala service som finns idag i form av befintlig simhall även i framtiden ska kunna erbjudas i Askim. Planen innehåller en parkyta om cirka 2 000 kvadratmeter, som ska iordningställas successivt av Park- och naturförvaltningen för att tillskapa rekreationsmöjligheter. Friytor och naturmiljö Naturmiljö Naturmiljön i anslutning till Otterbäcken bevaras. Helområdet som omfattar bäcken och de större träd som kantar bäcken blir i plankartan försett med prickmark (marken får inte förses med byggnad). Trädraden, som utgör allé, längs Gärdesvägen förses även den med prickmark till största delen. Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING För att möjliggöra angöring och trafikförslag behöver dock fyra stycken träd tas ned. Dispens från det generella biotopskyddet för de aktuella träden har beviljats av länsstyrelsen. Friytor Planförslaget innebär att en yta om ca 2000 m2 i planområdets östra del planeras som: PARK - Detta för att på längre sikt möjliggöra anläggande av bostadsnära park på allmän plats. Inom övriga delar inom planområdet som inte utgörs av bebyggelse eller ytor kopplade till angöringen planeras utgöras av friyta. Denna är lokaliserad inom kvartersmark och ska förses med ängssådd och nyplanterade träd. Figur 20 - planerad park markeras med röd avgränsning Upphävande av strandskydd Planområdet ligger delvis inom område där strandskydd återinträder vid planläggning. För att detaljplanen ska kunna genomföras behöver det återinträdda strandskyddet upphävas. Antagandet av detaljplanen innebär upphävande av strandskyddet inom föreslagna byggrätter inom planområdet. Områden för upphävandet redovisas med bestämmelsen a1 på plankartan. I figur nedan redovisas det område som ligger inom 100 meter från strandlinjen Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Figur 10 Karta som redovisar tolkning av 100 meter från Otterbäcken samt byggrätternas utbredning i planförslaget. Strandskydd återinträder i samband med antagande över del av planområdet och upphävs inom detta i samband med antagande av detaljplan. Kontorets bedömning är att särskilt skäl är uppfyllt och som därigenom motiverar upphävandet av strandskyddet. Det särskilda skälet för att inom området där strandskyddet upphävs kunna utvidga en pågående verksamhet. Detta för att kunna tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inom en nära framtid inte kan tillgodoses inom rimliga avstånd från nuvarande planområde (Miljöbalken 7 kap. 18 c § 4 och 5). Planförslaget syftar till att skapa en mötesplats öppen för allmänheten. Användningen i anslutning till bäcken är oförändrad mot gällande stadsplan. Marken har sedan 1973 varit planlagd som område för idrottsändamål. Aktuellt planförslag reglerar användningen till besöksanläggningar med syftet att ersätta den kommunala simhallen tillgänglig för allmänheten samt allmän plats, park. I närområdet finns inga ytor med tillräcklig areal inom vilka en simhall är möjlig att uppföra inom en nära framtid. Askims simhall ligger inom mellanområdet Stora Askim som utgörs av primärområdena Askim, Hovås och Billdal. Området har ca 24 700 invånare. Befintlig simhall i anslutning till planförslaget ligger i Hovås. Direktkopplingen med expressbuss från simhallen till övriga delar av Stora Askim är god. Inom området är Askim det mest tätbefolkade primärområdet medan Billdal har den till antal största befolkningen. Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Planen har tagit hänsyn till de naturvärden som finns i Otterbäcken. Plankartans utformning säkerställer byggnadsförbud med prickmark över hela området som omfattas av naturvärdesobjekt 4 och 5. Möjlighet till fördröjning och rening av dagvatten har säkerställts genom dagvattenutredningen utförd inom ramen för planarbetet. Planförslagets påverkan på djur- och växtliv bedöms därför som begränsad. Befintlig grusplan kommer till viss del att tas i anspråk av simhallen. Ytan kommer dock att utformas som parkmiljö, likt intilliggande yta som planeras som allmän plats, park. En minskad areal kompenseras i detta fall av ytor med högre kvaliteter för allmänheten. Detaljplanens genomförande kommer inte att påverka strandskyddets syfte att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till bäcken och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Strandskyddet upphävs inte i direkt anslutning till bäcken som fortsatt är tillgänglig för allmänheten efter genomfört planförslag. En ny simhall är ett trängande kommunalt behov vilket kan motivera ett ianspråktagande. Sociala aspekter och åtgärder En simhall kan locka till sig flera olika socioekonomiska grupper. Verksamheten riktar sig även till olika åldersgrupper och tilltalar människor med olika kulturella bakgrunder. Tillkommer ytterligare fritidsaktiviteter i befintlig simhall ges möjlighet till fler olika verksamheter vilket ökar mängden olika människor som tar sig till ett och samma ställe. Positivt är även skolan som ligger precis norr om simhallen. Tillsammans kraftsamlas flera funktioner på ett ställe och kan hjälpa till att skapa en viktig mötespunkt i området. Lokaliseringen av Askims simhall nära kollektivtrafikhållplats med expressbuss är fördelaktig då det ger möjlighet att ta sig till simhallen med buss. Befintliga gång- och cykelvägar kan i planarbetet utredas för att förbättra attraktiviteten genom exempelvis breddning och bättre belysning. En upprustning är positiv för hela området. Den sociala miljön förbättras med hjälp av bättre kopplingar för gång- och cykel, belysning, tydliga entrésituationer och att en tidigare baksida nu aktiveras. Teknisk försörjning Dagvatten Med föreslagen rening i biofilter beräknas målvärdena uppnås, vilket är kraven från Göteborgs Stad. Utöver det reduceras samtliga föroreningsmängder förutom krom till vad som råder vid befintliga förhållanden. Med lämpliga materialval av takytan, grönområde på minst 0,50 ha samt rening görs bedömningen att planområdet inte försämrar möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten i Askims fjord. Dagvattenanläggning som föreslås är biofilter med ett ytanspråk på 370 m2 vilket ger en erforderlig fördröjningsvolym på 200 m3. Biofiltret rekommenderas anläggas vid simhallen för att rena takvattnet. Föreslagen fördröjningsvolym på 200 m3 innebär att ett regn med 20 års återkomsttid kan fördröjas till det flöde som är vid befintliga förhållanden för samma regnhändelse. Med föreslagen åtgärd bedöms exploatering inte påverka Otterbäcken med avseende på erosion. Dagvattenåtgärder ska anläggas i lågpunkt dit vatten kan avrinna med självfall. Det är även viktigt att dagvattenåtgärderna är placerade så att de kan samla upp vatten från hela området. Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Dagvattnet från planområdet avleds inte till något markavvattningsföretag eller gemensamhetsanläggning för dagvatten. Skyfall Ur ett skyfallsperspektiv är placering av simhallen lämplig utan någon risk för översvämning med förutsättningen att höjdsättning enligt TTÖP tillämpas. För att inte påverka skyfallssituationen är det viktigt att lågpunkten i den nordöstra delen av planområdet där Otterbäcken rinner inte fylls igen eller liknande. Lågpunkten fyller en viktig funktion om vattennivån i Otterbäcken ökar vid exempelvis ett skyfall. Plankartan förses med upplysning gällande nivå på färdigt golv för simhallen: För avloppsanslutning med självfall ska lägsta golvnivå vara minst 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt med hänsyn till risk för uppdämning i allmänt dag- och spillvattensystem. Jordvallen i södra delen av planområdet fungerar som en barriär för skyfall att ledas till tunneln söder om planområdet. Det är därför viktigt att bevara den eller ersätta den mot annan barriär för att inte förvärra situationen i tunneln under Gärdesvägen och Säröleden, som redan är utsatt. Vatten och avlopp I samband med genomförande av detaljplanen behöver kommunala vatten- och spillvattenledningar flyttas – en för dricksvatten och en för spillvatten. Dessa ska flyttas längs en sträcka om cirka 200 m, så att de hamnar mellan den nya badanläggningen och befintlig sporthall i norr. Arbetena planeras utföras av Idrotts- och föreningsförvaltningen enligt anvisningar från Kretslopp och vatten. Ny sträckning reserveras i plankartan med u-område. Markreservat u1 – tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar Värme Fjärrvärmenätet är inte utbyggt i området. Idrotts- och föreningsförvaltningen avser istället undersöka möjligheterna att nyttja bergvärme. El och tele Inga kända befintliga elledningar berörs av den nya detaljplanen. Beställning av utsättning respektive undanflyttning av ledningar ska i förekommande fall ske till Ellevio i god tid innan arbetena ska påbörjas. Vid utförande av arbeten i närheten av Ellevios anläggningar ska bestämmelser för markarbeten vid elkablar följas. En befintlig nätstation strax söder om planområdet behöver ökad kapacitet, och Ellevio avser därför att byta ut denna mot en ny station. Övriga ledningar GothNet har tre rör för fiber sydväst om byggrätten för den nya simhallen. Dessa får bevakas vid ombyggnation av GC-banan. Ifall simhallen ska anslutas till fiber behövs schaktning, vilket i förekommande fall undersöks av GothNet och IoFF inför genomförandet. Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Avfall Trafikförslag i planförslaget innebär att sopbilen stannar utmed Gärdesvägen. Detta medför att ingen vändning i anslutning vid angöringen till simhallens entré blir nödvändig. Sopbil och mjuka trafikanter separeras i detta förslag helt. Avstånd till framtida avfallsrum blir då ca 20 meter. Utformningen av avfallshanteringen ska följa riktlinjer och krav i stadens skrift Gör rum för miljön. Figur 21 - Möjlig framtida sophantering. Övriga åtgärder Geotekniska åtgärder Det föreligger inga stabilitetsproblem eller risk för bergras/blockutfall inom området eller närmast utanför planområdet idag. I samband med exploateringen och förändringar av markgeometrin kan nya bedömningar av stabilitetsförhållandena behöva utföras. Sannolikt kommer planerade byggnader som grundläggs ovan lera behöva pålgrundläggas på grund av ojämna jorddjup och sättningsbenägen jord. Byggnadens placering och höjdsättningen av blivande färdig golvnivå och marknivå inom områdena är avgörande för vilken typ av grundläggning som blir lämplig. Någon form av utjämning rekommenderas vid övergångar mellan pålade konstruktioner och omgivande mark, vid exempelvis entréer, för att hantera sättningsdifferenser. Ledningar till pålgrundlagda byggnader bör förses med flexibla kopplingar för att förhindra ledningsbrott vid eventuella sättningar av omkringliggande mark. För byggnadslov/startbesked kommer det att krävas objektsanpassade och platsspecifika geotekniska utredningar för att verifiera de befintliga markförhållandena och därmed kunna fastlägga lämpligaste grundläggningsmetoden för planerad bebyggelse med mera. Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Exploatören har ansvar för att utföra erforderliga objektsanpassade geotekniska utredningar. Markmiljö Området planeras för känslig markanvändning, KM. Dagens markanvändning är också bedömd KM. Det finns inte några närliggande inventerade miljöstörande verksamheter. Historiska flygbilder indikerar inte heller på någon verksamhet som kan vara miljöstörande. Ytlig jord har generellt halter som något överstiger Naturvårdsverkets värden för KM. Den översiktliga miljötekniska undersökning som utförts påvisar inga föroreningar över känslig markanvändning (KM). Enstaka parametrar överskrider mindre än ringa risk (MRR). Behov av hantering av överskottsmassor kan uppkomma under entreprenaden och en anmälan om avhjälpande åtgärd rekommenderas därför även inför entreprenaden för att förenkla den kommande hanteringen och för att miljöförvaltningen ska kunna fatta beslut om eventuella försiktighetsmått. Även lätt förorenade jordmassor som i det här fallet är under KM men över MRR, kräver särskild hantering om återanvändning inom området inte är möjligt. Arkeologi Utredningsområdet är beläget intill Otterbäcks gamla gårdstomt och strax nedanför Askims nya kyrka. Inom planområdet påträffades överlagrade lager med organiskt innehåll från äldre stenålder, dock utan några spår av mänsklig aktivitet. Även historiska kulturlager påträffades, delvis utgörande äldre odlingslager från 1600–1800-tal. Dessa lager bedömdes inte utgöra fornlämning. Inga nya fornlämningar påträffades därmed inom ytan och ytterligare arkeologiska åtgärder krävs därför inte. Kompensationsåtgärder Göteborgs Stad arbetar med kompensationsåtgärder för ekosystemtjänster i plan- och exploateringsprojekt. Kompensationsåtgärder innebär att funktioner och värden som går förlorade vid exploatering kompenseras. Vid exploatering ska man i första hand försöka undvika eller minimera påverkan genom skyddsåtgärder. Om detta inte är möjligt ska kompensation användas för att återskapa värdet i närområdet eller ersättas på annan plats eller av annat värde. En sammantagen bedömning och förslag på kompensationsåtgärder har gjorts tillsammans med berörda kommunala förvaltningar. Planförslaget bedöms ha tagit hänsyn till de ekosystemtjänster som finns inom planområdet i stor utsträckning. Inga åtgärder planeras i och i anslutning till Otterbäcken. Den gamla grusplanen tillskrivs vissa värden, främst i form av kulturella ekosystemtjänster. Dessa värderas dock lågt och i de flesta fall innebär planens genomförande en positiv effekt på de ekosystemtjänster som är kopplade till planen. Fastighetsindelning Detaljplanen innehåller inga bestämmelser gällande fastighetsindelningen. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Anläggningar inom allmän plats Detaljplanen föreskriver att kommunen är huvudman för allmän plats och ansvarar för utbyggnad och framtida drift och underhåll. Allmän platsmark för park inom detaljplanen Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING byggs ut av Park- och naturförvaltningen med hjälp av investeringsmedel. Parkmarken planeras byggas ut successivt under en flerårsperiod. I anslutning till planområdet finns allmän plats som förvaltas av Trafikkontoret, se nedan. Anläggningar inom kvartersmark Idrotts- och föreningsförvaltningen är ansvarig för utbyggnad av anläggningar inom kvartersmark. Anläggningar utanför planområdet Trafikkontoret ansvarar för utbyggnad av gång- och cykelbanor med mera i anslutning till detaljplanen. Kostnaderna för projektering och genomförande av dessa anläggningar ingår i fastighetskontorets exploateringsbudget. Längs Gärdesvägen, väst/sydväst om planområdet, förvaltas vägarna formellt inom ramen för Askims vägförenings gemensamhetsanläggning, GA:25. Sedan gällande stadsplan i området togs fram har dock trafikkontoret hand om drift och underhåll av denna gata. I samband med genomförande av trafikförslaget så kommer GA:25 att omprövas genom en anläggningsförrättning hos Lantmäteriet, så att Askims vägförenings formella ansvar för denna del av Gärdesvägen upphör. Drift och förvaltning Idrotts- och föreningsförvaltningen ansvarar för drift och förvaltning av mark och anläggningar inom kvartersmark medan Park och naturförvaltningen ansvarar för parkmark inom allmän plats. Trafikkontoret är ansvarigt för drift och förvaltning av gatuanläggningar i anslutning till detaljplanen. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Fastighetsreglering ska ske i enlighet med detaljplanen. Gemensamhetsanläggningar I samband med planens genomförande ska Hovås GA:25 omprövas, så att Gärdesvägen (söder om Askims Kyrkväg) inte längre ingår i gemensamhetsanläggningen. Detta då trafikkontoret sedan tidigare har hand om drift och underhåll av gatan, och ska genomföra en breddning av gång- och cykelbana med mera enligt trafikförslaget. Omprövning av gemensamhetsanläggningen kommer att ske genom en anläggningsförrättning hos Lantmäteriet. Ledningsrätt Allmänna dricks- och spillvattenledningar inom planområdet ska delvis omläggas till följd av exploateringen. Den yta som behövs för dessa ledningars slutliga läge inom planen har markerats med u, vilket reserverar området för detta ändamål. Rätten för Kretslopp och vatten att förlägga ledningarna där kan säkras med hjälp av ledningsrätt, vilket beslutas av lantmäteriet i en förrättning. Ledningsägare är skyldiga att bevaka sina rättigheter samt upplysa kommunen avseende projektets påverkan på det egna ledningsinnehavet. Respektive ledningsägare ansöker om ledningsrätt. Ansökan om lantmäteriförrättning Respektive ledningsägare ansvarar för att ansöka och bekosta lantmäteriförrättning avseende ny ledningsrätt samt ändring alternativt upphävande av befintliga ledningsrätter. Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Kommunen ansöker om erforderlig fastighetsreglering samt om anläggningsförrättning för omprövning av GA:25. Avtal Befintliga avtal som berörs Fastighetskontoret har sedan tidigare ingått kommuninternt arrende-/markupplåtelseavtal med Idrotts- och föreningsförvaltningen för det aktuella området. Detta avtal kan komma att skrivas om inför planens genomförande för att reglera kostnader förvaltningarna emellan. Avtal mellan ledningsägare och exploatör Inom kommunägda fastigheter kan finnas ledningar som omfattas av markupplåtelseavtal mellan Göteborgs Stad och ledningsägare. Ledningsägare är skyldiga att bevaka sina rättigheter och samråda med kommunen/exploatören avseende projektets påverkan på det egna ledningsinnehavet. Vid omläggning av ledningar bör avtal tecknas mellan ledningsägaren och kommunen/exploatören för att säkerställa åtaganden vad gäller kostnader, utförande samt ledningsrätt. Dispenser och tillstånd Fastighetskontoret har ansökt om dispens från det allmänna biotopskyddet hos länsstyrelsen, för att få avverka fyra träd i västra delarna av planområdet. Dispens från generella biotopskyddet har beviljats av länsstyrelsen. Tidplan Samråd: 3:e kvartalet 2021 Granskning: 2:a kvartalet 2022 Granskning 2: 3:e kvartalet 2022 Antagande: 4:e kvartalet 2022 Om planen inte överklagas vinner den laga kraft cirka fem veckor efter antagande. Genomförandetid Under genomförandetiden har fastighetsägaren en lagstadgad rätt att bygga i enlighet med planen och detaljplanen får inte ändras eller upphävas utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens slut fortsätter planen att gälla tills kommunen tar fram en ny plan eller upphäver gällande plan. Fastighetsägaren äger efter genomförandetidens slut ingen rätt till ersättning för förlorade rättigheter som fanns i den ursprungliga planen och som försvinner när den ursprungliga planen ändras, ersätts eller upphävs. Planens genomförandetid Genomförandetiden är tio år från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft. Tio år bedöms vara en rimlig tid för utbyggnad enligt planförslaget. Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Överväganden och konsekvenser Kontorets bedömning är att det föreligger förutsättningar att upphäva det återinträdande strandskyddet för delar av planområdet. I samband med att planen antas, upphävs delar av det återinträdande strandskyddet inom tillkommande byggrätter inom planområdet. Nollalternativet Det är inte längre ekonomiskt försvarbart att renovera den befintliga hallen. Om denna detaljplan inte upprättas får nollalternativet som konsekvens att en ny hall behöver byggas där den befintliga står idag. En ersättning på samma plats skulle innebära att hallen behöver vara stängd under cirka två år. Gällande detaljplan ligger kvar och inget strandskydd återinträder och upphävs. Ingen simhall kan tillkomma inom planområdet eller inom rimligt avstånd från detta. Sociala konsekvenser och barnperspektiv En simhall kan locka till sig flera olika socioekonomiska grupper. Verksamheten riktar sig även till olika åldersgrupper och tilltalar människor med olika kulturella bakgrunder, vilket är positivt. Tillkommer ytterligare fritidsaktiviteter i befintlig simhall ges möjlighet till fler olika verksamheter vilket ökar mängden olika människor som tar sig till ett och samma ställe. Positivt är även skolan som ligger precis norr om simhallen. Tillsammans kraftsamlas flera funktioner på ett ställe och kan hjälpa till att skapa en viktig mötespunkt i området. Lokaliseringen av Askims simhall nära kollektivtrafikhållplats med expressbuss är fördelaktig då det ger möjlighet att ta sig till simhallen med buss. Befintliga gång- och cykelvägar har i planarbetet utretts för att förbättra attraktiviteten genom exempelvis bredning och bättre belysning. En upprustning är positivt för hela området. Den sociala miljön förbättras med hjälp av bättre kopplingar för gång- och cykel, belysning, tydliga entrésituationer och att en tidigare baksida nu aktiveras. Sammanhållen stad Förstärker lokalisering offentliga funktioner med simhall i anslutning till idrott och skola. Det finns möjligheter att i den byggnad som idag innehåller simhall skapa ny service i området. Fler funktioner på ett ställe och en ny simhall bidrar till ökad dragningskraft och därmed ett större flöde av människor från olika delar av Askim och närliggande stadsdelar. Samspel Att bebygga den oanvända grusplanen med en ny simhall skulle kunna skapa en mer sammanhållen stad då en simhall har möjlighet att bli en smältdegel och mötesplats för flera olika socioekonomiska grupper. Placeringen är även strategisk då det finns annan idrottsanläggning i närheten, kyrkan söder om, skolan norr om och en skateramp som inbjuder barn och vuxna till spontan- lek/idrott. Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Att bygga ny simhall öppnar upp för möjligheten att omvandla den befintliga simhallen till annan funktion, vilket i sig kan locka ytterligare olika människor från olika socioekonomiska grupper. Att förstärka klustret av olika funktioner leder till större möjlighet för människor från Askim och närliggande stadsdelar att träffas och interagera. Det ger dessutom möjlighet att skapa något bättre och mer använt på platsen än så som den är nu. Det finns möjlighet att skapa en offentlig plats där man vill vara. Detta skulle kunna vara till gagn för platsen, närområdet och stadsdelen. Vardagsliv Det upplevs idag lätt att ta sig till tänkt planområde med alla olika färdmedel. Den befintliga gång- och cykelvägen kopplar an till stadsdelen och resten av staden. Busshållplatsen är belägen nära skolan och upplevs ha god turtäthet. Det är dessutom möjligt att ta sig hit med bil. Identitet Platsen och det direkta närområdet upplevs idag som icke omhändertaget, förfallet, otryggt och lite bortglömt. Området har inte förvaltats då det länge varit på gång att något snart ska hända. Detta har lett till att fotbollsplanen som en gång användes flitigt idag är övervuxen och gapar tom på tomten. Söderut finns Askims kyrka, ett tydligt landmärke och med tydlig identitet. Minneslunden är välbesökt och en vacker, kontemplativ plats. Norr om området finns skolan och skolgården. Planförslaget kan skapa en ny och mer omhändertagande identitet på platsen och det direkta närområdet i och med nybyggnation av ny simhall. Ett väl genomfört projekt har möjlighet att även stärka sitt närområde och stadsdelens identitet. Att samarbeta med olika funktioner i närheten så som skolan och kyrkan kan hjälpa till att stärka varandras identiteter och skapa ett tydligare sammanhållande kluster. Hälsa och säkerhet Det finns idag en gång- och cykelbana som sträcker sig längs med Gärdesvägen och sedan under väg 158 genom en viadukt. Samtidigt som denna trafikseparering är positiv är den också problematisk då den upplevs som otrygg och gång- och cykelvägen är smal. Det finns även vissa trafiksituationer som inte är optimala, till exempel parkering med direktutfart på Gärdesvägen. Området är generellt sett dåligt upplyst på dygnets mörka timmar. Det är en stor öppen plats där vinden har fri framfart. Eventuellt är det lä längs den existerande byggnadens fasad. Ny byggnad kan leda till bättre situation. Ny bebyggelse skulle kunna hjälpa till att skapa ett bättre mikroklimat med läplatser. En ny byggnad skulle även kunna hjälpa till att skärma av buller mot de bakomliggande villorna i öster och de friytor som skapas bakom simhallen. Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Miljökonsekvenser Hushållning med mark- och vattenområden m.m. Vid utarbetande av denna detaljplan har stadsbyggnadskontoret gjort en lämplighetsprövning enligt 2 kap. plan- och bygglagen samt en avvägning enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Vidare har detaljplanen prövats mot kommunens översiktsplan i enlighet med 5 § förordningen om hushållning med mark och vattenområden m.m. Inga riksintressen eller andra områden med särskilda natur- eller kulturintressen berörs. Kontoret bedömer att redovisad användning kan anses vara den från allmän synpunkt mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov. Planen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids. Planförslaget har tagit hänsyn till de ekosystemtjänster som finns inom planområdet i stor utsträckning. Inga åtgärder planeras i och i anslutning till Otterbäcken. Den gamla grusplanen tillskrivs vissa värden, främst i form av kulturella ekosystemtjänster. Dessa värderas dock lågt och i de flesta fall innebär planens genomförande en positiv effekt på de ekosystemtjänster som är kopplade till planen. Kontorets bedömning är att det föreligger förutsättningar att upphäva delar av det återinträdande strandskyddet för, tillkommande byggrätter inom planområdet. Ett upphävande av strandskyddet bedöms inte strida mot strandskyddets syfte om bevarande av goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. I samband med att planen antas, upphävs delar av det återinträdande strandskyddet inom redovisade delar i planområdet. Strandskydd upphävs inte utanför tillkommande byggrätter då naturvärden i Otterbäcken avses bevaras och värnas. Beslut i frågan om betydande miljöpåverkan Kommunen har gjort en undersökning om betydande miljöpåverkan enligt PBL 5 kap. 11 § och Miljöbalken (MB) 6 kap. 6 § för aktuell detaljplan. Kommunen har bedömt att ett genomförande av detaljplanen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bedömningen har utgått från kriterierna i Miljöbedömningsförordningen (SFS 2017:966) 5 §. Med i nuläget kända uppgifter bedöms planen inte medföra någon betydlig påverkan på miljön, hälsan, säkerheten och hushållningen med naturresurser. Sammantaget bedöms utredningar kunna göras inom ramen för planarbetet. Ingen miljöbedömning bedöms behövas. Kommunens ställningstagande grundar sig bland annat på bedömningen att ett genomförande av detaljplanen:  Inte påverkar något Natura 2000-område och därmed inte kräver tillstånd enligt MB 7 kap. 28 §.  Inte bedöms negativt påverka möjligheterna att uppfylla nationella och regionala miljömål.  Inte bedöms ge upphov till en betydande miljöpåverkan på biologisk mångfald, landskap, fornlämningar, vatten etcetera  Inte ger upphov till betydande risker för människors hälsa eller för miljön till följd av allvarliga olyckor eller andra omständigheter.  Inte bidrar till att några miljökvalitetsnormer överskrids. Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING  De sannolika miljöeffekterna kan minskas genom åtgärder som arbetas in i detaljplanen eller exploateringsavtalet. Ytterligare motiv till ställningstagandet är att planen följer intentionerna uppsatta i Översiktsplanen för Göteborgs kommun samt att planens genomförande ger upphov till påverkan på ett begränsat område och på begränsade intressen. Kommunen har därmed bedömt att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning inte behövs för aktuellt planförslag. Undersökningssamråd har hållits med länsstyrelsen 2020-10-23. Länsstyrelsen delade då kommunens bedömning. Följderna av planens genomförande ska dock alltid redovisas enligt PBL. Nedan följer därför en kort sammanställning av planens miljökonsekvenser. Miljömål Nedan följer redogörelse över planförslagets påverkan på miljömålen. Naturmiljö Nordöstra delen av planområdet omfattar Otterbäcken, vilken i sin tur omfattar flera naturvärden i form av både flora och fauna. Planförslaget säkerställer att inga åtgärder kan eller behöver utföras i eller inom området som omger bäcken. Planen bedöms inte påverka naturmiljön negativt. Kulturmiljö Kulturmiljön runt Askims kyrka bedöms inte påverkas negativt av planförslaget. Plankartan reglerar tillkommande bebyggelse både gällande utformning men också i skala och höjdled. Detta för att anpassa och i landskapsrummet underordna ny bebyggelse sett till kyrkan och bevarandevärda miljöer som omger denna. Påverkan på luft Planerad verksamhet med tillkommande transportbehov bedöms som ringa och bidrar inte till ökade halter av skadliga partiklar i luften. Inget utsläpp från verksamheten. Trafikalstringen tillhörande verksamheten bedöms som ringa. MKN luft kommer inte att överskridas. Påverkan på vatten Med möjlighet att anordna god dagvattenhantering kan tillförsel av renat dagvatten öka i Otterbäcken, vilket kan förbättra statusen. Ekonomiska konsekvenser av detaljplanen Kommunens investeringsekonomi Fastighetsnämnden får utgifter för projektledning, utredningar för geoteknik, arkeologi och markmiljö, dispensansökan till länsstyrelsen, förrättningskostnader, projektering och genomförande av gång- och cykelvägar i anslutning till planområdet. Park- och naturnämnden får utgifter för anläggande av parkmark inom planen. Kretslopp och vattennämnden får inkomster i form av anläggningsavgifter samt utgifter för eventuell uppdimensionering av ledningsnätet. Idrotts- och föreningsförvaltningen får utgifter för byggnation av simhall och övriga anläggningar inom kvartersmark. Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Kommunens drifts- och förvaltningsekonomi Fastighetsnämnden får intäkter från arrendeavtal med Idrotts- och föreningsförvaltningen. Trafiknämnden får kostnader för driften av gång- och cykelvägar i anslutning till planen i form av ränta och avskrivningar samt för skötsel och underhåll. Park- och naturnämnden får kostnader för driften av parkanläggningen i form av ränta och avskrivningar för skötsel och underhåll. Idrotts- och föreningsförvaltningen får kostnader för drift av anläggningarna på kvartersmark. Kretslopp och vattennämnden får intäkter från brukningstaxan samt kostnader för ränta och avskrivningar samt driften av VA-ledningar. Överensstämmelse med översiktsplanen Planen är i överensstämmelse med översiktsplanen för Göteborgs Stad 2022. För Stadsbyggnadskontoret Hanna C Kaplan Daniela Kragulj Berggren Anna-Kajsa Gustafsson Planchef Projektledare Planeringsarkitekt För Fastighetskontoret Magnus Uhrberg Oskar Svensson Distriktschef Projektledare/Exploateringsingenjör Dnr 0419/18 PLANBESKRIVNING Stadsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse Utfärdat: 2022-02-09 Daniela Kragulj Berggren Diarienummer: 0419/18 Telefon: 031-368 15 57 Aktbeteckning: 2 -5595 E-post: daniela.kragulj-berggren@sbk.goteborg.se Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim i Göteborg Samrådsredogörelse Handläggning Stadsbyggnadskontoret har, på uppdrag av Byggnadsnämnden, genomfört samråd för detaljplaneförslaget med standard planförfarande. Förslaget har sänts för yttrande under tiden 25 augusti 2021 – 26 oktober 2021 Planförslaget har skickats ut enligt bifogad lista över samrådskrets. Förslaget har under samma tid varit tillgängligt på stadsbyggnadskontoret. Förslaget finns även tillgängligt på Göteborgs Stads hemsida: www.goteborg.se/planochbyggprojekt. Sammanfattning Inkomna yttranden berör i huvudsak oro över ökad trafik på omkringliggande lokalgator, risk för förstärkt buller från väg 168, frågor gällande avfallshantering, kompensationsåtgärder för trädallé, överföring av mark från samfällighet till kommunalägda fastigheter och vikten av att samordning bör mellan idrott- och föreningsförvaltningen och park- och naturförvaltningen för att åstadkomma en attraktiv och sammanhängande utemiljö inom planområdet Allvarligaste invändningen gäller erosion i Otterbäcken samt yttrande från Lantmäteriet gällande regler för marköverföring från Hovås S:4 till kommun. Framförda synpunkter har i övrigt till stor del kunnat beaktas genom mindre ändringar i planhandlingarna. Kontoret har bedömt att planförslaget i stort går ut på granskning oförändrat sedan samrådet, undantagen ändring av planområdets avgränsning i östra planområdet som tidigare omfattade Hovås S:4. Kvarstående erinringar finns från sakägare rörande trafik och bullerutredning. Dessa besvaras under respektive yttrande under avsnittet sakägare i samrådsredogörelsen. Kopior av samtliga yttranden har överlämnats till fastighetskontoret, fastighetsägare och berörda konsulter för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. Inkomna synpunkter och stadsbyggnadskontorets kommentarer Inkomna synpunkter har sammanfattats nedan. Personnamn anges inte. Synpunkterna finns i sin helhet på stadsbyggnadskontoret. Kommunala nämnder och bolag m.fl. Kretslopp och vatten ÖVERGRIPANDE BEDÖMNING Kretslopp och vatten vill särskilt lyfta fram följande information som är viktig att beakta i det fortsatta planarbetet: Kretslopp och vatten ser följande behov av ändringar i planhandlingarna: Under rubriken Avfall i planbeskrivningen (s. 25), lägg till följande mening: - Utformningen av avfallshanteringen ska följa riktlinjer och krav i stadens skrift Gör rum för miljön. För vatten och avlopp samt dagvatten och skyfall är de synpunkter som framkommit under framtagandet av samrådshandlingarna i huvudsak beaktade. Kommentar: Noteras. Efterfrågad skrivning infogas i planbeskrivningen. AVFALL Kretslopp och vatten är positiva till att angöringsplatsen för sopbilar separeras från gång- och cykeltrafikanter och att ingen backning krävs. Dock behöver det beaktas att sopkärlen kommer dras över GC-banan vid tömning, vilket gör det viktigt med god sikt för GC- trafikanterna för att förebygga olyckor. Det är även positivt att det i trafikförslaget nämns att det behöver finnas en gångkoppling över diket som även ska användas som dragväg för sopkärl (s. 9). Det är viktigt att denna yta blir jämn och inte har några trösklar, eftersom kärlen är tunga att dra. Det är dock svårt att bedöma exakt längd på dragvägen utifrån ritningarna. Sammantaget ser vi ett behov av att projektledaren kontaktar förvaltningens avfallshandläggare i god tid före granskning för att stämma av kring angöring och dragväg samt att säkerställa att dragvägen inte blir för lång. Kommentar: Avstämning har gjorts med Kretslopp och vatten. Det är innan granskning säkerställt att det i och med plankartans utformning är möjligt att placera soprum inom en radie om 25 meter, maximal dragväg. Information till exploatör vid genomförandet av detaljplanen Till bygglovet ska exploatören redovisa en fungerande avfallshantering för de fraktioner som uppkommer i verksamheten. Ytor för källsortering ska även finnas inne i lokalerna. Om det ska ske någon caféverksamhet i den nya simhallen behöver fettavskiljare installeras och angöring för slambil ordnas inom 20 meter från tömningspunkt. Goda råd och riktlinjer finns i skriften Gör rum för miljön som finns på www.goteborg.se. För att begränsa mängden avfall som uppkommer är det även viktigt att förebygga att avfall uppstår. Vägledning för hur avfall kan förebyggas i olika typer av verksamheter finns på stadens hemsida via länken Förebygg avfall i Göteborgs Stad. Kretslopp och vatten står gärna till tjänst framöver vad gäller planering av avfallshanteringen. Kontakta vid behov ansvarig avfallshandläggare. Kommentar: Noteras VA Kretslopp och vatten anser att de synpunkter som framkommit under framtagandet av samrådshandlingarna har beaktats. Det finns en spill- och en vattenledning som behöver flyttas i samband med nybyggnationen. Allmänna VA-ledningar Kapacitet i dricksvattennätet är fullgod. Förutsatt att ny simhall har samma utflöde som befintlig har i dagsläget finns god kapacitet i spillvattennätet. Vattenledningen utgörs av en 100 mm gjutjärnsledning Spillvattenledningen är en 225 mm betongledning. Om markarbeten planeras närmare än 10 m från VA-anläggning ska Kretslopp och vatten få möjlighet att granska arbetet enligt rutin ”Kretslopp och vattens anvisningar för markarbeten” på Göteborg stads hemsida. Kommentar: Noteras Brandvatten Kapaciteten på allmänt ledningsnät för dricksvatten medger uttag av brandvatten motsvarande områdestyp A2 (VAV publikation P 83). Vattenledningen är dubbelmatad och uppfyller planens krav på brandvatten på 20 l/s (för områdestyp A2). Om behov finns av sprinkler behöver exploatör kontakta Kretslopp och vatten för att utreda om det är möjligt med sprinkleranslutning. Kretslopp och vatten har ingen skyldighet att leverera flöde till sprinkleranläggning. Kommentar: Noteras Dagvattenhantering Som det står i samrådshandlingen visar föroreningsberäkningar att halter och mängder ökar efter exploatering. Avvattning från planområdet leds till Otterbäcken som sedan mynnar ut till Askims fjord. Otterbäcken har höga naturvärden och är öringförande samt har problem med erosion. Dagvattnet från planområdet avleds inte till ett dikningsföretag. Recipienten Otterbäcken är inte klassad enligt miljökvalitetsnormer. Otterbäcken mynnar ut i Askims fjord (Askimsviken) som är klassad enligt miljökvalitetsnormer. År 2017 hade Askims fjord ej god kemisk status och den ekologiska statusen klassades som måttlig, mer specifikt är PCB bedömt till måttlig status. Inom planområdet finns en PVC dagvattenledning med diametern 315 mm med utlopp i Otterbäcken. Största delen av ytorna inom planområdet avvattnas dock till diket i väst som leder vattnet till Otterbäcken innan den leder vidare under Säröleden vidare till Askims fjord. Kommentar: Föroreningsberäkningar visar att halter och mängder ökar efter exploatering. Med föreslagen rening beräknas målvärdena uppnås, vilket är kraven från Göteborgs Stad. Utöver det reduceras samtliga föroreningsmängder förutom krom till vad som råder vid befintliga förhållanden. Med lämpliga materialval av takytan, grönområde på 0,50 ha samt rening görs bedömningen att planområdet inte försämrar möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten i Askims fjord. Det finns heller inga problem med erosion i Otterbäcken i anslutning till planområdet. Detta har i dialog med kretslopp och vatten klarlagts efter samrådet. Skyfallshantering Ur ett skyfallsperspektiv är placering av simhallen lämplig utan någon risk för översvämning under förutsättning att höjdsättning enligt TTÖP:en tillämpas. För att inte påverka skyfallssituationen är det som det står i samrådshandlingen viktigt att lågpunkten i den nordöstra delen av planområdet där Otterbäcken rinner inte fylls igen. Lågpunkten fyller en viktig funktion om vattennivån i Otterbäcken ökar vid exempelvis ett skyfall. Jordvallen i södra delen av planområdet fungerar som en barriär för skyfall. Det är därför viktigt att bevara den eller ersätta den med annan barriär för att inte förvärra situationen i tunneln under Gärdesvägen och Säröleden. I övrigt är det viktigt att kontrollera att följande riktlinjer uppnås: Kommentar: Dialog med representant för kretslopp och vatten har förts och i den har det säkerställts att ovanstående riktlinjer säkerställs, för befintlig marknivå utan åtgärder. Höga vattennivåer i hav och vattendrag Planområdet ligger inte inom risk för att påverkas av höga vattennivåer i havet eller höga flöden i vattendrag. Skyfallsmodellering visar på ytlig avrinning vid regn med 100 års återkomsttid. Det samlas vatten i en lågpunkt vid befintlig simhall där Otterbäcken rinner igenom och vi tunnlarna under Gärdesvägen och Säröleden Kommentar: Noteras. Förutsättningar för anslutning Anslutning till allmänt ledningsnät kan ske i Gärdesvägen eller Gamla Särövägen. Avloppsnätet inom kvartersmark ska utformas som duplikatsystem med skilda ledningar för dag- och dräneringsvatten respektive spillvatten. För att anslutning med självfall ska tillåtas ska färdigt golv vara minst 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt, med hänsyn till risk för uppdämning i allmänt dag- och spillvattensystem. Om ledningsnätet är kombinerat krävs ytterligare hänsyn. Kretslopp och vattens fördröjningskrav för dagvatten ska uppfyllas innan anslutning till allmänt ledningsnät. Krav vad gäller avskiljning av föroreningar i dagvattnet ska vara uppfyllt. Lägsta normala vattentryck i förbindelsepunkt motsvarar nivån + 65 m (RH2000). I de fall högre vattentryck önskas får detta ordnas och betalas av fastighetsägaren. Ledningsnätets kapacitet medger/medger ej uttag till sprinklers. Kommentar: Noteras. Ekonomi Ledningsflytt bekostas av påkallande part, dvs exploatör. Ingen utbyggnad av allmänna VA-ledningar behövs. Om befintliga VA-serviser inte kan användas kommer ny anläggningsavgift tas ut enligt den VA-taxa som gäller vid tidpunkten för anslutning. Kommentar: Noteras. Trafikkontoret 21-08-30 Trafikkontoret har medverkat i planarbetet och ställer sig positiva till utbyggnad av rubricerat ärende. Kommentar: Noteras. Socialförvaltningen Sydväst, 21-19-23 Socialförvaltningen Sydväst ställer sig positiv till Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen. Förvaltningen instämmer att byggnaden blir en viktig målpunkt. Platsen är lätt att nå med olika färdmedel och platsen är idag inte så väl utnyttjad. Det är bra att kraftsamla flera olika funktioner på ett ställe vilket bidrar till att skapa en viktig mötesplats för människorna i staden och i området. En simhall genererar möten mellan flera olika åldersgrupper från bebis till äldre personer. I arbetet med detaljplanen har social- och barnkonsekvensanalyser genomförts, där deltog flera boende med flera som har mycket god kännedom om området. Där framkom bland annat att planområdet upplevs som stökigt, otryggt och icke omhändertaget. Den gamla bollplanen är övervuxen och lekmiljön i området är ofullständig. Nuvarande skateramp intill simhallen är bristfällig och behöver repareras. Den är en viktig målpunkt för unga som ej kan ta sig längre bort. Barn har hört av sig till kommunen att den håller på att falla ihop. De vill gärna att det byggs en betongpark så att den blir större, roligare, mer omväxlande och säkrare. De vill ha en lägre rail, en miniramp och en quarterpipe helst i betong. Förvaltningen anser att det är mycket viktigt att säkerställa att en ny skateramp verkligen blir av. Skateramperna är viktiga för spontanlek och spontanidrott över åldersgrupperna och är dessutom en lättillgänglig aktivitet. Det finns nu möjlighet att skapa en offentlig plats där man vill vara. Detta kan vara till gagn för platsen, närområdet och staden. Området upplevs som dåligt upplyst under dygnets mörka timmar. Ur ett trygghetsperspektiv när ny byggnad planeras är det önskvärt att undvika att skapa nya mörka vrår. Förvaltningen förordar ett aktivt arbete med belysningsfrågan för att skapa en tryggare och säkrare miljö runt anläggningen. Kommentar: Noteras. IoFF har som ambition är att inom projektet anlägga en ny skateanläggning. Kulturförvaltningen, 21-09-08 Kulturförvaltningen bedömer att förvaltningens tidigare framförda synpunkter har hanterats och beaktats i planarbetet, både med hänseende till att en arkeologisk utredning har utförts på platsen och att volymer och höjder har hanterats på ett tillfredställande sätt med tanke på siktlinjer mot kyrkomiljön. Förvaltningen har inga ytterligare synpunkter på detaljplaneförslaget och ställer sig positiv till det fortsatta planarbetet, som även kan förväntas bidra till att stärka miljön som mötesplats och utveckla parken i omgivningen. Kommentar: Noteras. Park- och naturförvaltningen Bedömning ur ekonomisk dimension Planförslaget kommer att öka stadens driftskostnader och investeringskostnader, både för idrott- och föreningsförvaltningen som får en till anläggning samt ytterligare ytor, såväl som för park- och naturförvaltningen som också får ytterligare yta att förvalta. Samtidigt är planförslaget en effektivisering av stadens markresurser och kommer förhoppningsvis innehålla fler kvaliteter på mindre yta. Vilken är en långsiktigt god hushållning med kommunens resurser. Både simhall och park har en positiv påverkan på folkhälsan och har bevisad effekt på sjukvårdskostnader vilket på lång sikt ger stora samhällsekonomiska vinster. För den enskilde invånaren blir den förväntade inverkan positiv, då den inte behöver lägga tid och pengar på transport för att utnyttja de kvaliteter en bostadsnära park ger. Lokala näringsidkare får en bättre nod och knutpunkt i en stadsdel där det är brist på tydliga offentliga mötesplatser att kunna utveckla verksamheter vid. Kostnaden för byggnation av parkytan är inte till fullo möjlig att finansiera inom detaljplanens genomförande. Förvaltningen har förståelse för detta och bedömer att den långsiktiga strategiska frågan om att planlägga marken för en allmänt tillgänglig park är överordnad. Förvaltningen kommer att arbeta vidare med frågan rörande parkens genomförande. Planförslaget innebär att förvaltningen får ökade driftskostnader för den mark, allmän plats park, som överförs till park- och naturnämnden. De ekonomiska konsekvenserna bör därför beaktas i den fortsatta beredningen av ärendet. I dagsläget finns ingen gestaltning framtagen för ny allmän plats park. Siffrorna nedan är baserade på förvaltningens schablonkostnader för detaljplaneskedet, där investeringskostnaden är baserad på siffror för utveckling av park på yta som redan är grön. Driftskostnaderna är beräknade på att halva ytan är slåtteryta och halva ytan är gräsmatta, samt viss utrustning och nyetablering av träd. Tabell över ekonomiska konsekvenser för park- och naturnämnden Investeringskostnad Driftskostnad/år Park- och naturförvaltningens 300–600 tkr 50 tkr ytor Trafikkontorets ytor Ej relevant Ej relevant Vid genomförande av planen ska en kalkyl tas fram. Kommentar: Noteras. Bedömning ur ekologisk dimension Om stadens förvaltningar inte tar hand om sina anläggningar utan rättfärdigar nybygge kommer det leda till ett resursslöseri som gör att vi inte uppnår generationsmålet. Positivt i detta fall är att gamla simhallen verkar kunna göras om till aktivitetshall, och byggnaden kan därmed fortsätta att bidra med innehåll till boende och besökare. Vilket är positivt sett till miljökonsekvenser av nybyggnation. Enligt förslaget ska solceller installeras på simhallen och äng sås. Det är positivt att stadens förvaltningar går i bräschen för hållbar energiproduktion och biologisk mångfald. Samtidigt är det värdefullt för den sociala hållbarheten med vissa klippta gräsytor där människor kan vistas, leka och mötas. I och med tillskottet av en park säkerställs att en cirka 0,2 ha stor yta behålls grön och allmänt tillgänglig för allmänheten. Detta är i linje med Stadens styrande dokument inom miljöområdet som anger att en av strategierna för en hållbar stad 2030 är att planera för en grön och robust stad. Avseende hållbar mobilitet är det positivt att tillgången till kollektivtrafik och cykel är god till planområdet och att stadens resurser sprids till olika stadsdelar för att förhoppningsvis kunna minska transporter. I den nordöstra delen av planområdet rinner Otterbäcken förbi. Här har många naturvärden identifierats och därför är det positivt att denna del fredas från exploatering. Kommentar: Noteras. Bedömning ur social dimension Simhallen och parken bedöms gemensamt bidra till en offentlig mötesplats i anslutning till andra målpunkter i stadsdelen. Denna typ av mötesplatser är viktig för känslan av kollektiv gemenskap i området, men simhallen kan även locka besökare från andra områden och i och med det kunna agera plattform för potentiell integration. Planförslaget kan därmed bidra positivt till sociala hållbarhetsmål, då det kan ge en stärkt fysisk och mental folkhälsa. Planområdet är idag en öppen grusyta vilken används som en informell mötesplats av framförallt unga. Det är en robust öppen yta som kan användas för spontanidrott, cykling, etcetera men som av samhället ses som en outnyttjad yta som används för oönskade aktiviteter. Denna typ av ytor är viktiga för målgrupper som har få andra mötesplatser i staden att besöka på fritiden. Inom ramen för stadens arbetssätt för frivilliga kompensationsåtgärder för förlorade ekosystemtjänster har detta värde utretts och bedömdes då inte ha tillräckligt stort värde för att ersättas. Den närmaste likvärdiga grusytan för spontanidrott och möten ligger cirka 800 meter söderut, uppe på bergsknallen Hovåsmossen vid Skallgången alternativt Hovåsskolans skolgårds bollplaner. Båda dessa ytor är dock mycket mindre och mer programmerade. Förhoppningsvis kan parken och simhallen utemiljö fungera som en friyta och mötesplats för alla målgrupper. Mellan grusplanen och Gärdesvägen ligger en välanvänd skatebana. I arbetet med social konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys inom planarbetet framkom att denna bana används av många olika målgrupper. Det är positivt att banan planeras att ersättas intill simhallens entré. Områdets platta karaktär gör att det finns goda möjligheter att jobba med en universell utformning av både inom- och utomhusmiljö för att kunna fungera för alla. Kommentar: Noteras. Förvaltningens bedömning Inledning – helhetsbedömning Förvaltningen ser positivt på planförslaget att tillföra simhall och park. Enligt riktvärden i Stadens Grönstrategi för en tät och grön stad ska alla stadens invånare ha som mest 300 meter till en bostadsnära park eller naturområde som är minst 0,2 hektar stort utan att behöva korsa en större barriär. Inom planarbetet har en grönstrukturutredning genomförts som bland annat påvisade behovet av att tillskapa en bostadsnära park i området. Att anlägga park i anslutning till andra offentliga verksamheter är positivt för helheten i området. Parkens potential att utvecklas till en grön oas möjliggör en strategiskt belägen mötesplats för både boende och besökare. Parken blir även en naturlig gräns mellan villabebyggelsen och den mer storskaliga offentliga bebyggelsen som simhall och sporthall utgör. Viktigaste synpunkterna på planförslaget utifrån park- och naturnämndens styrdokument Placering av byggrätt för bättre rumslighet och buller i utemiljön Byggrätten har potential att hindra buller från väg 158 att spridas österut. En placering av byggrätten längs med Gärdesvägen och mer långsmalt söderut hade gett andra förutsättningar för en samlad rumslighet öster om simhallen. Alltså att den så kallade multibassängen skulle ligga söder om 25-metersbassängen i stället för öster om. Förvaltningen skulle se positivt på att vidare undersöka hur simhallens disponering inomhus kan samspela med utemiljön på bästa sätt i kommande planarbete. Kommentar: Byggrätten inom användningsområdet för besöksanläggning möjliggör för alternativ utformning, även söderut för att pröva det scenario som förvaltningen framför i sitt yttrande. Planbestämmelse om öppen fasad på simhall för ökad trygghet vid cykelstråk En gång- och cykelväg föreslås genom planområdet vilket är positivt för tillgängligheten till, från och förbi simhallen. Dock finns det en risk att simhallens övre högra hörn blir en otrygg passage. Förvaltningen föreslår att denna risk minimeras. Detta bör kunna göras genom en väl avvägd linjedragning och skapande av trygga och välkomnande fasader mot gång- och cykelvägen. En planbestämmelse som säkerställer en öppen fasad med fönster för simhallen kan tillämpas i plankartan för att säkerställa en trygg passage mellan byggnaderna föreslås utredas. Kommentar: Någon gång- och cykelväg kommer inte att anläggas i den sträckning som illustrationskartan visar i samrådshandlingen. Efter samrådet har beslut tagits att inte anlägga denna. Detta grundar sig i ansvars- och driftsfrågor kopplat till den begränsade sträckan vilket blir resultatet öster om planområdet om denna anläggs. Synpunkter på planförslaget utifrån aspekten genomförbarhet/byggbarhet Medskick till den fortsatta processen Samordna gestaltning av simhallens utemiljö med parken I den fortsatta processen bör samordning ske mellan idrott- och föreningsförvaltningen och park- och naturförvaltningen för att åstadkomma en attraktiv och sammanhängande utemiljö inom planområdet. Förvaltningarnas ytor och aktiviteter kan komplettera och stötta varandra för ökad rörelse och fler målpunkter för olika målgrupper. Det är positivt att skateparken planeras att ersättas intill simhallens entré. Skatebanor används i många fall av en mindre målgrupp, därför skulle det vara positivt om andra typer av aktivitetsytor och/eller mötesplatser anordnas för att locka fler. Att anlägga äng på grusytan är bra både ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Ängen ger mer biologisk mångfald. Även sen- och tidigblommande träd och buskar är viktiga för att stötta pollinatörer under de svåraste månaderna på året, så även detta vore bra att tillföra platsen. Ur ett socialt perspektiv vore det positivt om delar av ytan är gångväg eller klippt gräsmatta för att stötta fler sociala aktiviteter som promenad och picknick. Idrott- och föreningsförvaltningens mål om aktiva utemiljöer vid sina anläggningar skulle stöttas av en sådan utemiljö i anslutning till simhallsbesöket. Genom att exempelvis anlägga en liten bro över Otterbäcken skulle den informella gångstigen vid vattendraget stärkas. Detta skulle även vara positivt för att skydda befintliga naturvärden från slitage av de som använder och promenerar på gångstigen. Bäcken klassas som naturvärdesklass två (nästa högsta nivå på fyrgradig skala) enligt genomförd naturvärdesinventering. I denna del av planområdet har många naturvärden identifierats och därför är det positivt att denna del fredas från exploatering, men mindre åtgärder för att tillgängliggöra och skydda naturvärdena kan utföras. Kommentar: Noteras. Redovisa kompensation för biotopskyddade träd Längs med planområdets sydliga och västra sidor löper en biotopskyddad allé. För att kunna skapa ett entrétorg beräknas fyra av dessa skyddade träs behöva tas ned. Om träden inte kan placeras i en och samma trädrad måste minst fem träd placeras i en ny rad för att de kompenserade trädet ska få samma lagliga skydd. I fortsatt planprocess bör kompensation för dessa redovisas. Kommentar: Ansökan om dispens från det generella biotopskyddet som omfattar allén har inför granskning skickats till länsstyrelsen. Miljöförvaltningen 21-10-07 Ljudmiljö Miljöförvaltningen ser en viss risk för att den nya simhallen kan komma att generera ökad trafik på kringliggande vägar såsom Gamla Särövägen och Gärdesvägen. Vår bedömning är dock att ökningen kommer att ha en marginell betydelse på bullernivåer vid befintliga bostäder och vi anser inte att någon vidare utredning behöver göras. Naturmiljö Miljöförvaltningen bedömer att planförslaget på ett tillräckligt sätt säkerställt att naturvärden skyddas och bevaras. Markmiljö Miljöförvaltningen ser inga problem med att provtagningen sker i ett senare skede. Vi har ingen indikation på eller misstanke om föroreningar i området. Kommentar: Noteras. Miljöteknisk undersökning är efter samrådet utförd. Denna bekräftar att det inte finns några föroreningar som överskrider känslig markanvändning. Miljö- och klimatnämnden 21-10-19 Miljö- och klimatnämnden tillstyrker fortsatt planarbete. Kommentar: Noteras. Idrotts- och föreningsnämnden 21-10-29 Förvaltningens bedömning är att planförslaget möjliggör en simhall inom kategorin lokalbad. Förslaget tar också hänsyn till den behovsbeskrivning som upprättats av förvaltningen tillsammans med aktörer som representerar målgrupper för anläggningen. Simhallen ska spegla kommunuppdraget för idrotts- och föreningsförvaltningen där verksamheten utgår från tre delar, lek och motion, simkunnighet samt föreningsliv. Behoven för dessa tre uppfylls i hög grad genom planförslaget och kan höjas ytterligare genom en framtida utbyggnad. • Genom fler flexibla ytor med bättre tillgänglighet tillgodoses flera målgruppers önskemål och möjlighet att nyttja anläggningen. Eftersom det i första skedet inte byggs någon lekbassäng krävs det lekutrustning i form av mobila lösningar för barn och unga. • Medlemsantalet inom föreningslivet som nyttjar befintlig simhall växer. För att kunna anordna uppvisningar och mindre tävlingar behövs åskådarplatser för ca 100–150 personer. I planförslaget finns utrymme och plats för mobila läktare inritat vilket är positivt. • Förvaltningens mål med anläggningen är bland annat att det ska vara ändamålsenlig med praktiska lokaler och faciliteter, men också säker och gästvänlig. Genom förslaget förbättras den sociala miljön med hjälp av bättre kopplingar för gång- och cykel, belysning, tydliga entréer och att en tidigare baksida nu aktiveras. • Befintlig simhallsbyggnad sitter ihop med två sporthallsbyggnader. Vid konverteringen från bad till aktivitetshall är det viktigt att få ihop helheten. Det är då betydelsefullt att både se över vilka behov som finns inom föreningslivet men också hur verksamheterna kan kompletteras för att locka nya besökare till anläggningen. • Det är viktigt att de spontana ytorna utomhus beaktas och bibehålls för att kunna skapa mötesplatser både inne- och utomhus. Vid anläggandet av bostadsnära park behövs tät dialog med Park- och naturförvaltningen för att få ett sammanhängande område med ett brett aktivitetsutbud för besökarna. • Simhallen har nått sin tekniska livslängd och går långt ner på reserven, vilket gör att de största riskerna som idrotts- och föreningsförvaltningen ser är förseningar. Förvaltningen har därför planerat för att upphandla projektering och entreprenad innan detaljplanen vinner laga kraft. Detta för att kunna påbörja byggprocessen så snart klartecken ges och inte tappa mer tid. Kommentar: Noteras. Räddningstjänsten Storgöteborg 21-09-22 Överväganden Riskhänsyn RSG har inte kännedom om några transportleder för farligt gods eller verksamheter som omfattas av Lagen (2010:1011) om brandfarligt och explosiva varor i planområdets närhet. Brandvatten Enligt planbeskrivning ska den dricksvattenledning som går genom planområdet flyttas. Enligt RSG:s kartstöd finns det i dagsläget en brandpost på denna ledning som behöver ersättas. RSG har inte kännedom om kapacitet för brandposterna i området och ser gärna att kapacitet eller områdestyp framgår i planbeskrivningen. Framkomlighet Planområdet är tillgängligt via Gärdesvägen. Bedömning RSG har synpunkter kring brandvatten som behöver beaktas. Kommentar: Kretslopp och vatten anser att simhallen har en låg brandbelastning vilket ger en släckvattenförbrukning på 10 l/s. Kapaciteten i närmaste brandpost och ledningsnät uppfyller kravet på brandvatten på 10 l/s. Uppgifterna förs in i planbeskrivningen under avsnitt Risk och störningar Göteborg energi Göteborg Energi Nät AB (GENAB) Vi har tagit del av ovanstående ärende och har inget att erinra. Kommentar: Noteras. Göteborg Energi Fjärrvärme och Fjärrkyla samt Signalkablar Göteborg Energi fjärrvärme och fjärrkyla finns inte i området och har inget att erinra. Kommentar: Noteras. Göteborg Energi Gasnät AB (GEGAB) Göteborg Energi gasnät AB har ingen gas i området och har inget att erinra. Kommentar: Noteras. Göteborg Energi GothNet AB Vi är intresserade av att delta i kommande projektering för att tillgodose behovet av fibertjänster inom planen. Optofiberkablar får inte flyttas eller för övrigt behandlas utan samråd med ledningsägare. Anmälan om skadad optofiberkabel ska rapporteras omedelbart oavsett tid på dygnet. Innan markarbeten eller återställningsarbeten påbörjas i anslutning till optofiberkablar ska anmälan göras enligt nedan. Återfyllning av schakt ska utföras enligt respektive väghållares bestämmelser. I övrigt gäller EBR publikation KJ 41. Friläggning av optofiberkablar får ske först efter kontakt enligt nedan. Optofiberkablarna måste efter friläggning skyddas på ett betryggande sätt, så att de inte utsätts för skada eller risk för stöld. Kommentar: Noteras. Skanova (Telia Company) AB, 21-09-03 Skanova har inga anläggningar inom detaljplaneområdet och har därför inget att erinra mot planförslaget. Kommentar: Noteras. Västtrafik, 21-09-21 Vi ställer oss positiva till planen. Vi ser inte att den påverkar kollektivtrafiken i området då den ersätter befintlig simhall. Hållplatsen Hovås Nedre som ligger precis söder om planområdet kommer att ligga närmare det nya badet och inom 100 meters avstånd från entrén. Möjligheten att nå anläggningen till fot och med cykel är god då den ligger i direkt anslutning till gc-tunneln under Lv158. I samband med planens genomförande vore det önskvärt att det ge tunneln en upprustning med kraftigare ljussättning. Det är viktigt att planen värnar om det spårreservat som löper parallellt med Länsväg 158. Detta reservat kan bli aktuellt att tas i bruk för kollektivtrafik under simanläggningens livslängd (50 år). Kommentar: Noteras. Planen påverkar inte det spårreservat Västtrafik hänvisar till. Statliga och regionala myndigheter m.fl. Länsstyrelsen Prövningsgrunder enligt PBL 11 kap. 10§ Enligt 11 kap. 10 § ska Länsstyrelsen överpröva kommunens antagendebeslut av en plan eller områdesbestämmelser om dessa kan antas strida mot någon av de fem prövningsgrunderna: • Riksintresse (både MB kap 3 och 4, se listan i webbgis) • Mellankommunala frågor och regionala förhållanden • Miljökvalitetsnormer (MKN) (MB 5 kap, luft och vatten) • Strandskydd (MB 7kap) • Hälsa och säkerhet (risk för olyckor, översvämning, erosion) samt • geoteknik Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till de ovannämnda ingripandegrunderna i 11 kap 10 § PBL och nu kända förhållanden att frågor som berör människors hälsa och säkerhet, risken för olyckor, översvämning och erosion samt MKN-vatten behöver hanteras i en godtagbar utsträckning i enlighet med det som skrivs nedanför: Markmiljö Föreslagna markanvändning kräver att marken ska beredas för känslig markanvändnings (KM) nivå. Länsstyrelsen uppmärksammar att generellt överstiger ytlig jord Naturvårdsverkets värden något för KM. I planbeskrivning framgår att en miljöteknisk utredning kommer genomföras för att ta fram en bild av markföroreningar i området. Länsstyrelsen anser att dessa utredningar behöver göras innan fortsatt planarbete. För att underlätta och tydliggöra vilka massor som ska hanteras ska även en eventuell riskbedömning med platsspecifika riktvärden för området tas fram. Om föroreningar konstateras ska då en planbestämmelse införas om att marken ska saneras till aktuell markanvändning innan startbesked kan ges för byggnation. Kommentar: En miljöteknisk utredning har sedan samrådet tagits fram. Denna konstaterar att inga markföroreningar som överskrider känslig markanvändning påträffats. Ingen bestämmelse som villkorar startbesked kommer därför föras in i plankartan. Översvämningsrisker Det framgår av planbeskrivning att placering av den föreslagna byggnaden är säkrast ur ett skyfallsperspektiv men krävs att det kompletteras med följande åtgärder: • höjdsättning av byggnader sker i enlighet TTÖP1 • lågpunkten i nordöstra delen bevaras • jordvall i södra delen bevaras eller ersättas med en annan barriär Länsstyrelsen anser att ovannämnda åtgärder är nödvändiga för att göra markanvändningen lämplig ur översvämningsperspektiv. Därför ska de säkerställas i detaljplanen på ett godtagbart sätt om inte planförslaget kan redovisa att konsekvenserna vid skyfall utan åtgärder kan ändå blir acceptabel. Kommentar: Ur ett skyfallsperspektiv är placering av simhallen lämplig utan någon risk för översvämning med förutsättningen att höjdsättning enligt TTÖP:en tillämpas. Höjdsättning enligt TTÖP uppnås för befintliga marknivåer. Kretslopp och vatten är konsulterade i frågan och bekräftar att byggrätt för simhallen, utan åtgärder är acceptabel. För att inte påverka skyfallssituationen är det viktigt att lågpunkten i den nordöstra delen av planområdet där Otterbäcken rinner inte fylls igen. Lågpunkten fyller en viktig funktion om vattennivån i Otterbäcken ökar vid exempelvis ett skyfall. Lågpunkten är försedd med prickmark i plankartan och inga åtgärder i form av stabilitetshöjande- eller erosionsförebyggande åtgärder behöver utföras som en konsekvens av genomförandet av planförslaget. Jordvallen i södra delen av planområdet fungerar som en barriär för skyfall. Det är därför viktigt att bevara den eller ersätta den med annan barriär för att inte förvärra situationen i tunneln under Gärdesvägen och Säröleden. Jordvallen förläggs inom prickmark. På jordvallen löper en trädrad som omfattas av det generella biotopskyddet för allé. Ingen ansökan om dispens, för träden på vallen, kommer att sökas. MKN för vatten Länsstyrelsen bedömer att planförslaget kan godtas utifrån perspektivet MKN Vatten, under förutsättning att Staden vidtar de åtgärder som föreslås i Dagvatten och skyfallsutredningen för att uppnå en hållbar dagvattenhantering. Detta på grund av att Otterbäcken är klassad som en känslig recipient. Länsstyrelsen anser att mark avsedd för dagvattenhantering bör reserveras och i möjligast mån förses med en bestämmelse på plankartan. Kommentar: Erforderlig yta för fördröjning av dagvatten säkras i och med prickmark förlagd öster om byggrätt för besöksanläggning. Ytan överensstämmer med förslag på dagvattenhantering som tagits fram i dagvatten- och skyfallsutredningen. Dagvattenhantering – erosionsrisker Otterbäcken som har erosionsproblem ställer ett högre krav på fördröjning av dagvatten innan utsläppet. Det är av stor vikt att inför fortsatt planarbete ska det utredas hur mycket utökad flöde klarar bäcken. Vidare vilka fördröjningsmöjligheter som krävs för att situationen inte förvärras vid och efter exploatering. Länsstyrelsen håller med Göteborgs Stad att ytterligare utredningar behöver göras för att säkerställa om föreslagen fördröjning är tillräckligt för att inte påverka erosionen i Otterbäcken. Kommentar: VA- och dagvattenutredningen visar på möjligheterna att säkerställa tillräcklig fördröjning av dagvatten inom planområdet. Vilken säkerställer att avrinning av dagvatten från detta inte ökar från dagens volymer. Den geotekniska utredningen visar på att det inte finns några problem med erosion i Otterbäcken inom eller i nära anslutning till planområdet. Kretslopp och vatten har efter samrådet ändrat sitt utlåtande angående risk för erosion i Otterbäcken och dagvatten- och skyfallsutredningen uppdaterats. De anser inte längre att risk för erosion föreligger i och med förslag på dagvattenhantering Råd enligt PBL och MB Enligt 5 kap 14 § PBL är en av Länsstyrelsens uppgifter under samrådet att särskilt ge råd om tillämpningen av 2 kapitlet PBL och bestämmelserna i lagen i övrigt om det behövs från allmän synpunkt. (standard, efter 1 januari 2015) Naturmiljö Länsstyrelsen anser att detaljplanen har anpassats till de naturvärdena i området men vill betona vikten av att beakta utsläppet till Otterbäcken. Synpunkter enligt annan lagstiftning T ex parallella eller efterföljande prövningar som krävs enligt Miljöbalken 9 kap. (miljöfarlig verksamhet), 11 kap. (vattenverksamhet), 7 kap. (skyddade områden), KML Kommentar: Noteras. Vattenverksamhet I det geotekniska utlåtandet som har bifogats till planhandlingarna, beskrivs att ”området är relativt plant med jorddjup som bedöms variera mellan ca. 10–20 m. Sannolikt behöver planerad byggnad pålgrundläggas till fast botten/berg med fribärande bottenplatta.” Länsstyrelsen uppmärksammar att vid pålning och anläggande av byggnader med djup grundläggning kan bortledning av grundvatten under anläggningsskedet och/eller driftskedet bli aktuellt. Därför upplyser Länsstyrelsen att åtgärder som kan innebära bortledning av grundvatten innebär en vattenverksamhet som regleras i 11 kap Miljöbalken. Bortledning av grundvatten är tillståndspliktig om det inte är uppenbart att vare sig allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. I det fall åtgärden bedöms vara tillståndspliktig ska samråd utföras i tidigt skede med Länsstyrelsens vattenvårdsavdelning. Det är verksamhetsutövarens ansvar att göra denna bedömning. Kommentar: Noteras. Markavvattning Det framgår av dagvatten- och skyfallsutredningen att jordvallen i södra delen av planområdet fungerar som en barriär för skyfall. Och att det är därför viktigt att bevara den eller ersätta den med annan barriär för att inte förvärra situationen i tunneln under Gärdesvägen och Säröleden. Åtgärder som utförs för att skydda mot vatten med avsikt att varaktigt öka en fastighets lämplighet för till exempel bebyggelse kan innebära markavvattning enligt 11 kap. miljöbalken. Till exempel att anlägga en vall eller annan anläggning i eller vid vattenområde som skydd mot vatten kan därför innebära markavvattning. Länsstyrelsen rekommenderar att frågan om att utreda krav på åtgärder som innebär markavvattning prioriteras. Fortsatt planarbete behöver beskriva vilka fastigheter som är berörda. I Västra Götalands län är markavvattning förbjuden och om så avses utföras krävs dispens och tillstånd från Länsstyrelsen Kommentar: Jordvallen förläggs inom planbestämmelsen prickmark. På jordvallen löper en trädrad som omfattas av det generella biotopskyddet för allé. Ingen ansökan om dispens, för träden på vallen, kommer att sökas. Inga planer finns på att ta bort jordvallen. Behovsbedömning Kommunen bedömer att förslaget inte innebär betydande påverkan på miljön. Länsstyrelsen delar kommunens åsikt, således behöver inte en miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Kommentar: Noteras. Statens geotekniska institut, 21-09-07 SGI har ur geoteknisk säkerhetssynvinkel inga invändningar mot planförslaget. Kommentar: Noteras. Trafikverket 21-09-15 Trafikverket har inga synpunkter Kommentar: Noteras. Lantmäterimyndigheten, 21-09-15 När det gäller fastighetsbildning tas i planbeskrivningen upp vem som ska ansöka om respektive förrättning men inte vem som ska bekosta dem. I den tabell som redovisas under fastighetsrättsliga konsekvenser på sida 27 i planbeskrivningen framgår att ca. 190 m2 ska överföras från marksamfälligheten Hovås s:4 till kommunalägda fastigheter. Angående ändamålet för kvartersmarken den är nu utlagd som R – Besöksanläggningar. Beteckningen R används för verksamheter som vänder sig till besökare, t.ex. naturrum, konserthus, teater, hotell, golfbana och andra sportanläggningar. Vissa kulturella och vanligtvis icke-kommersiella ändamål, som t.ex. museer och folkparker, torde vara att anse som allmän kvartersmark. Detsamma gäller för idrottsanläggningar som inte är av kommersiellt intresse. Nu betyder plankartans R ”Besöksanläggningar” vilket knappast kan se som ”allmän kvartersmark” och då torde det inte finnas några inlösenregler i PBL eller FBL som är tillämpbara. Detta innebär att det inte torde vara möjligt att få åtkomst till marken utan att en frivillig överenskommelse om fastighetsreglering träffas mellan Kommunen som markägare och delägande fastighetsägare i Hovås s:4. För att kunna lösa in berört område av Hovås s:4 utan överenskommelse torde krävas att antingen området i fråga läggs ut som allmän plats GC-väg eller att det införs en fastighetsindelade bestämmelse som möjliggör marköverföringen eller att ändamålet besöksanläggningar byts ut mot ett ändamål som tydliggör att det är allmän kvartersmark där inlösenregler finns som menas. I tabellen på sidan 27 verkar det som om markanvändningen ska vara allmän platsmark, gång- och cykel när det i själva verket avser kvartersmark för besöksanläggningar. Borde ändras i kolumnen ”Markanvändning”. Kommentar: Bekostande av förrättningar förtydligas i planbeskrivningen. Marken som i samrådshandlingarna skulle överföras från marksamfälligheten Hovås s:4 inkluderas inte längre av planförslaget. Sakägare Sakägare i form av bolag, myndigheter, föreningar etc. har namngivits. Personnamn har inte skrivits ut, utan skrivs som ”fastighetsägare” för att möjliggöra att utlåtandet publiceras på kommunens hemsida. Uppgifter om personnamn som är kopplade till yttrandena finns på Stadsbyggnadskontoret. 1. Samverkansgruppen – de närboende, 21-10-07 Vi anser inte att den trafikutredning som gjorts är tillfredställande då ingen hänsyn tagits till det antalet ökande besökare som vi tror kommer tillkomma, då den nya simhallen är klar. Två anläggningar varav den ena är en ny med samma antal p-platser som tidigare. Det får vi inte att gå ihop. Vi befarar även att trafiken kommer att öka på Otterbäcksvägen/Askims kyrkväg då besökare kommer nyttja p-platserna framför gymnastikhallen vid Hovåsskolan. Här vill vi närboende ha ett ytterligare fartdämpande trafikhinder då stressade fordonsförare brukar komma upp i ansenliga hastigheter med fara för våra barn. Det kan med fördel upprättas t ex utanför Askims kyrkväg 4 eller Askims kyrkväg 6. Små barn behöver bilar med små hastigheter. Kommentar: Antalet besökare till simhallen kommer inte att öka eftersom den befintliga simhallen ska avvecklas. Om lokalerna som huserar befintligt bad kommer att användas till någon annan verksamhet i framtiden så behöver en ny mobilitets- och parkeringsutredning tas fram för denna användning. I det fallet kommer det att behöva tillskapas fler parkeringsplatser. Mobilitets- och parkeringsutredningen har beräknat att det finns ett tillräckligt utbud av parkeringsplatser framför befintlig simhalls entré. Att personer skulle vilja ta en omväg för att parkera längre bort på tillståndsplatserna framför gymnastikhallen är osannolikt. Om så ändå skulle vara fallet innebär det en marginell ökning av trafiken på Otterbäcksvägen / Askims kyrkväg. I tillägg tillhör dessa gator Askims vägförening och det är därför de som har möjlighet och rättighet att sätta upp hastighetsdämpande åtgärder på gatan. Ingen tillfredställande utredning har gjorts beträffande den ljudkorridor som kommer att uppstå mellan badmintonhallen och den nya simhallen vilket i sin tur leder till att buller och oljud från 158an kommer att förstärkas om inte adekvata ljuddämpande åtgärder vidtas. Vårt förslag är en ljuddämpande glasvägg som går omlott. Kommentar: Sakkunnig på Miljöförvaltningens bedömning är att den totala effekten av simhallens inverkan är positiv för ljudmiljön. Den kommer ha en avskärmande effekt på trafikbullret från väg 168. Inga ytterligare GC-banor behövs! Befintliga GC-banor duger för transport till och från simhallen och kan rustas upp. Kommentar: Befintlig cykelbana längs Gärdesvägen kommer att breddas. Förslag till ny cykelbana genom området till Otterbäcksvägen/Askims kyrkväg är inte längre aktuellt i och med granskningshandlingarnas utformning, som skiljer sig från samrådshandlingarna. Lekplatsen invid bäcken. Det växer två invasiva arter vid Bäcken, Parkslide och Jättebalsamin. Hur är det tänkt att dessa skall röjas? Kommentar: Det finns ingen plan för hur refererade arter ska bekämpas. Vi stödjer förslaget att ägarna till fastigheten 57:221 skall ha en handikappvänlig infart sin fastighet och att gränsen för det föreslagna parkområdet justeras med 10 meter söderut. Kommentar: Planförslagets genomförande försämrar inte möjligheten att som rörelsehindrad komma till fastigheten. Parkmarken har i granskningshandlingarna reducerats i anslutning till den fastighet ni refererar till, marken planeras dock inte som kvartersmark för bostad utan lyfts ur planområdet. Nuvarande bestämmelse i gällande byggnadsplan kommer därmed fortsätta gälla. Fastighetsägare, Hovås 57:221 Vi har följande att anföra: 1. Vi behöver en handikappvänlig infart till vår fastighet. Kommentar: Planförslagets genomförande försämrar inte möjligheten att som rörelsehindrad komma till fastigheten. Möjlighet att tillskapa ny tillfart till fastigheten finns i dagsläget, inget i planförslaget hindrar anläggande av ny infart. Se vit rektangel med röd kontur för exempel. 2. Den föreslagna nya GC-banan just söder om vår fastighet motsätter vi oss. a. Dels på grund av ovan nämnda anledning men även på grund av att vi inte vill ha ytterligare motorbuller från t ex. mopeder, vilket skapar en olägenhet för oss. b. Huset ligger där det ligger och vi kan inte flytta på det. Däremot kan ni flytta parkgränsen 10 meter längre söderut. c. Vi anser att befintliga GC-banor är fullt tillräckliga. Det behövs ingen ytterligare GC-bana. d. Framhärdar kommunen trots allt med att anlägga GC-bana kan den möjligen placeras enligt bifogad kartbild (se det röda strecket) på den redan anlagda grusvägen cirka 10 meter söder från vår tomtgräns. Kommentar: Planområdet är i granskningshandlingarna ändrad till att inte omfatta det område ni refererar till och någon ny gång- och cykelbana längs tomtgräns planeras inte längre. 3. Vi är mycket positiva till förslaget (som framkommit vid tidigare samrådsmöte) om att bilder ”från förr” i Askim/Hovås skulle kunna pryda väggar i den nya simhallen. Askims hembygdsförening har en hel del kvalitativa bilder som de troligen delar med sig v och vi hoppas att föreningen blir kontaktad av Er. Kommentar: Informationen om tillgängliga bilder hos Askims hembygdsförening har framförts till ansvarig projektledare för simhallen. Ändringar Stadsbyggnadskontoret bedömer att det med följande ändringar är lämpligt att gå vidare med förslaget. • Utöver mindre justeringar föreslås följande:Planområdet har reducerats och omfattar inte längre Hovås s:4. • Planbeskrivningen har kompletterats med uppgifter gällande kapacitet i brandposter • Kommentar gällande Utformningen av avfallshanteringen ska följa riktlinjer och krav i stadens skrift Gör rum för miljön har infogats i planbeskrivningen. Mari Tastare Daniela Kragulj Berggren Planchef Projektledare Stadsbyggnadskontoret Lista över samrådskretsen Kommunala nämnder och bolag Statens geotekniska institut m.fl. Trafikverket Dagvatten Kretslopp och vatten Västtrafik AB Fastighetsnämnden/kontoret Sakägare Grundskoleförvaltningen Askims församling Göteborg Energi GothNet AB Heimstaden Exploatering AB Göteborg Energi Nät AB Boende på Otterbäcksvägen 2 Idrotts- och Boende på Askims Kyrkväg 6 föreningsnämnden/förvaltningen Boende på Askims Kyrkväg 8 Kulturnämnden/förvaltningen Boende på Gamla Särövägen 2 Miljö- och klimatnämnden/Miljöförvaltningen Boende på Askims Kyrkväg 4 Namnberedningen och GDA Boende på Askims Kyrkväg 4 adresser Boende på Otterbäcksvägen 1 A Park- och Övriga naturnämnden/förvaltningen Göteborgs Stift Räddningstjänsten Storgöteborg Göteborgs Begravningssamfällighet Stadsområde 03 Sydväst Göteborgs ornitologiska förening Trafiknämnden/kontoret Funktionsrätt Göteborg Statliga och regionala Naturskyddsföreningen i Gbg myndigheter m.fl. Lantmäterimyndigheten Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg Länsstyrelsen Askims GA:25 Besöksadress: Köpmansgatan 20 sbk@sbk.goteborg.se 403 17 Göteborg 031-365 00 00 (kontaktcenter) www.goteborg.se Samrådsyttrande Diarienummer Sida 2021-10-05 402-38221-2021 1(4) Samhällsbyggnadsenheten Göteborg Stad Nirmala Blom-Adapa stadsbyggnadskontoret Arkitekt sbk@sbk.goteborg.se 010 224 4789 Ert diarienummer 0419/18 nirmala.blom-adapa@ lansstyrelsen.se Förslag till detaljplan för simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim - Hovås i Göteborg, Västra Götalands län Handlingar daterade juni 2021 för samråd enligt 5 kap. 11 (7a §) plan- och bygglagen (PBL 2010:900), standardförfarande Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen lämnar följande bedömning enligt 5 kap 14 § plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Planförslagets syfte är bra och kan anses bidra positivt till den boendemiljön inom området. Nedanför lyfter Länsstyrelsen fram en del kompletteringar som ska göras inför fortsattplanering. Följande förutsättningar krävs för att ett genomförande av bebyggelse enligt planförslaget kan accepteras:  Planen möjliggör känslig markanvändning (KM) vilket kräver att behov av sanering måste klarläggas och även nödvändiga åtgärder säkerställas i planen.  Dagvattens recipienten Otterbäcken är känslig för erosion, därför ska belastning på bäcken utredas.  Fördröjning av dagvatten krävs innan utsläpp vid planerad exploatering.  Ur översvämningsperspektiv måste nödvändiga åtgärder säkerställas i planen för att göra markanvändning lämplig. Synpunkter på sådant som kan aktualisera prövning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 § PBL och nu kända förhållanden att frågor som berör hälsa / säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion samt miljökvalitetsnormer (MKN) för vattenmåste lösas på ett tillfredsställande sätt i enlighet med vad som anges nedan för att ett antagande inte skall prövas av Länsstyrelsen. Motiv för bedömningen Prövningsgrunder redovisar Länsstyrelsens synpunkter vilka ska uppfyllas för att det antagna planförslaget inte ska riskera överprövning. Råd och synpunkter handlar om anvisningar för att planförslaget ska uppfylla lagstiftningens krav. Postadress: Besöksadress: Telefon/Fax: Webbadress: E-post: 403 40 Göteborg Södra Hamngatan 3 010-224 40 00 (vxl) www.lansstyrelsen.se/vastragotaland vastragotaland@lansstyrelsen.se Samrådsyttrande Diarienummer Sida 2021-10-05 402-38221-2021 2(4) Prövningsgrunder enligt PBL 11 kap. 10§ Enligt 11 kap. 10 § ska Länsstyrelsen överpröva kommunens antagendebeslut av en plan eller områdesbestämmelser om dessa kan antas strida mot någon av de fem prövningsgrunderna:  Riksintresse (både MB kap 3 och 4, se listan i webbgis)  Mellankommunala frågor och regionala förhållanden  Miljökvalitetsnormer (MKN) (MB 5 kap, luft och vatten)  Strandskydd (MB 7kap)  Hälsa och säkerhet (risk för olyckor, översvämning, erosion) samt geoteknik Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till de ovannämnda ingripandegrunderna i 11 kap 10 § PBL och nu kända förhållanden att frågor som berör människors hälsa och säkerhet, risken för olyckor, översvämning och erosion samt MKN-vatten behöver hanteras i en godtagbar utsträckning i enlighet med det som skrivs nedanför: Markmiljö Föreslagna markanvändning kräver att marken ska beredas för känslig markanvändnings (KM) nivå. Länsstyrelsen uppmärksammar att generellt överstiger ytlig jord Naturvårdsverkets värden något för KM. I planbeskrivning framgår att en miljöteknisk utredning kommer genomföras för att ta fram en bild av markföroreningar i området. Länsstyrelsen anser att dessa utredningar behöver göras innan fortsatt planarbete. För att underlätta och tydliggöra vilka massor som ska hanteras ska även en eventuell riskbedömning med platsspecifika riktvärden för området tas fram. Om föroreningar konstateras ska då en planbestämmelse införas om att marken ska saneras till aktuell markanvändning innan startbesked kan ges för byggnation. Översvämningsrisker Det framgår av planbeskrivning att placering av den föreslagna byggnaden är säkrast ur ett skyfallsperspektiv men krävs att det kompletteras med följande åtgärder:  höjdsättning av byggnader sker i enlighet TTÖP1  lågpunkten i nordöstra delen bevaras  jordvall i södra delen bevaras eller ersättas med en annan barriär Länsstyrelsen anser att ovannämnda åtgärder är nödvändiga för att göra markanvändningen lämplig ur översvämningsperspektiv. Därför ska de säkerställas i detaljplanen på ett godtagbart sätt om inte planförslaget kan redovisa att konsekvenserna vid skyfall utan åtgärder kan ändå blir acceptabel. MKN för vatten Länsstyrelsen bedömer att planförslaget kan godtas utifrån perspektivet MKN Vatten, under förutsättning att Staden vidtar de åtgärder som föreslås i Dagvatten- 1 Översiktsplan för Göteborg, Tematiskt tillägg för översvämningsrisker Samrådsyttrande Diarienummer Sida 2021-10-05 402-38221-2021 3(4) och skyfallsutredningen för att uppnå en hållbar dagvattenhantering. Detta på grund av att Otterbäcken är klassad som en känslig recipient. Länsstyrelsen anser att mark avsedd för dagvattenhantering bör reserveras och i möjligast mån förses med en bestämmelse på plankartan. Dagvattenhantering – erosionsrisker Otterbäcken som har erosionsproblem ställer ett högre krav på fördröjning av dagvatten innan utsläppet. Det är av stor vikt att inför fortsattplanarbete ska det utredas hur mycket utökad flöde klarar bäcken. Vidare vilka fördröjnings möjlighet som krävs för att situationen inte förvärras vid och efter exploatering. Länsstyrelsen håller med Göteborgs Stad att ytterligare utredningar behöver göras för att säkerställa om föreslagen fördröjning är tillräckligt för att inte påverka erosionen i Otterbäcken. Råd enligt PBL och MB Enligt 5 kap 14 § PBL är en av Länsstyrelsens uppgifter under samrådet att särskilt ge råd om tillämpningen av 2 kapitlet PBL och bestämmelserna i lagen i övrigt om det behövs från allmän synpunkt. (standard, efter 1 januari 2015) Naturmiljö Länsstyrelsen anser att detaljplanen har anpassats till de naturvärdena i området men vill betona vikten av att beakta utsläppet till Otterbäcken. Synpunkter enligt annan lagstiftning T ex parallella eller efterföljande prövningar som krävs enligt Miljöbalken 9 kap. (miljöfarlig verksamhet), 11 kap. (vattenverksamhet), 7 kap. (skyddade områden), KML Vattenverksamhet I det Geotekniska utlåtandet som har bifogats till planhandlingarna, beskrivs att ”området är relativt plant med jorddjup som bedöms variera mellan ca. 10–20 m. Sannolikt behöver planerad byggnad pålgrundläggas till fast botten/berg med fribärande bottenplatta.” Länsstyrelsen uppmärksammar att vid pålning och anläggande av byggnader med djup grundläggning kan bortledning av grundvatten under anläggningsskedet och/eller driftskedet bli aktuellt. Därför upplyser Länsstyrelsen att åtgärder som kan innebära bortledning av grundvatten innebär en vattenverksamhet som regleras i 11 kap Miljöbalken. Bortledning av grundvatten är tillståndspliktig om det inte är uppenbart att vare sig allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. I det fall åtgärden bedöms vara tillståndspliktig ska samråd utföras i tidigt skede med Länsstyrelsens vattenvårdsavdelning. Det är verksamhetsutövarens ansvar att göra denna bedömning. Markavvattning Det framgår av Dagvatten- och skyfallsutredningen att jordvallen i södra delen av planområdet fungerar som en barriär för skyfall. Och att det är därför viktigt att Samrådsyttrande Diarienummer Sida 2021-10-05 402-38221-2021 4(4) bevara den eller ersätta den med annan barriär för att inte förvärra situationen i tunneln under Gärdesvägen och Säröleden. Åtgärder som utförs för att skydda mot vatten med avsikt att varaktigt öka en fastighets lämplighet för till exempel bebyggelse kan innebära markavvattning enligt 11 kap. miljöbalken. Till exempel att anlägga en vall eller annan anläggning i eller vid vattenområde som skydd mot vatten kan därför innebära markavvattning. Länsstyrelsen rekommenderar att frågan om att utreda krav på åtgärder som innebär markavvattning prioriteras. Fortsattplanarbete behöver beskriva vilka fastigheter som är berörda. I Västra Götalands län är markavvattning förbjuden och om så avses utföras krävs dispens och tillstånd från Länsstyrelsen Behovsbedömning Kommunen bedömer att förslaget inte innebär betydande påverkan på miljön. Länsstyrelsen delar kommunens åsikt, således behöver inte en miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Detta ärende har planhandläggare Maria Freiholtz beslutat och arkitekt/ planhandläggare Nirmala Blom-Adapa föredragit. I ärendets beredning har även företrädare från avdelningarna för miljöskydd, naturvård och vattenvård samt enheterna för samhällsskydd och beredskap och kulturmiljö/ Tvärgrupp Göteborg- Länsstyrelsen medverkat. Maria Freiholtz Nirmala Blom-Adapa Detta beslut har bekräftats digitalt och saknar därför namnunderskrifter. Kopia till: trafikverket@trafikverket.se sgi@swedgeo.se Länsstyrelsen/ Naturavdelningen Miljöskyddsavdelningen Samhällsavdelningen Vattenavdelningen Funktionschef Plan och bygg Granskningsutlåtande Utfärdat: 2022-07-01 Daniela Kragulj Berggren Diarienummer: 0419/18 Telefon: 031-368 15 57 Aktbeteckning: 2 -5595 E-post: daniela.kragulj-berggren@sbk.goteborg.se Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim i Göteborg Granskningsutlåtande Handläggning Stadsbyggnadskontoret har, på uppdrag av Byggnadsnämnden, genomfört granskning för detaljplaneförslaget med standard planförfarande. Förslaget har sänts för yttrande under tiden 13 april 2022 – 4 maj 2022 Byggnadsnämnden beslöt den 15 mars 2022 att skicka ut detaljplaneförslaget för granskning Förslaget har sänts för granskning under tiden 13 april 2022 – 4 maj 2022. Planförslaget har skickats ut enligt bifogad lista över samrådskrets. Förslaget har under samma tid varit tillgängligt på stadsbyggnadskontoret. Förslaget finns även tillgängligt på Göteborgs Stads hemsida: www.goteborg.se/planochbyggprojekt. Sammanfattning Inkomna yttranden berör i huvudsak oro över ökad trafik på omkringliggande lokalgator, risk för förstärkt buller från väg 158, skyfallsåtgärder och vikten av att samordning bör mellan idrott- och föreningsförvaltningen och park- och naturförvaltningen för att åstadkomma en attraktiv och sammanhängande utemiljö inom planområdet Kvarstående erinringar finns från ”samverkansgrupp de närboende” och Fastighetsägare till Hovås 57:221 rörande trafik och bullerutredning. Dessa besvaras under respektive yttrande under avsnittet sakägare i granskningsutlåtandet. Kopior av samtliga yttranden har överlämnats till berörda förvaltningar för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. Efter avslutad granskning har det uppdagats att strandskyddet återinträder för Otterbäcken i samband med att detaljplanen antas och vinner laga kraft. Därav går detaljplanen ut för ytterligare en granskningsperiod. I samband med detta växlar förfarandet från standard till utökat förfarande. Kommunen kompletterar underrättelsen inför granskningen med en kungörelse i ortstidning. Kontoret har bedömt att planförslaget i stort går för antagande oförändrat sedan granskningen, undantagen införande Av upplysning gällande nivå på färdigt golv. Plankartan har uppdaterats med administrativ bestämmelse a1 – Strandskyddet är upphävt. Utöver tillagd administrativ bestämmelse har en upplysning rörande lägsta golvnivå lagts till i plankartan: För avloppsanslutning med självfall ska lägsta golvnivå vara minst 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt med hänsyn till risk för uppdämning i allmänt dag- och spillvattensystem. Inkomna synpunkter och stadsbyggnadskontorets kommentarer Inkomna synpunkter har sammanfattats nedan. Personnamn anges inte. Synpunkterna finns i sin helhet på stadsbyggnadskontoret. Kommunala nämnder och bolag med flera 1. Kulturnämnden 22-04-20 Kulturförvaltningen bedömer, även i granskningsskedet att tidigare framförda synpunkter avseende fornlämning och värdefulla siktlinjer mot Askims kyrka har hanterats väl i planarbetet. Förvaltningen ställer sig positiv till detaljplanen, som även kan förväntas bidra till att stärka miljön som mötesplats och utveckla parken i omgivningen. Kommentar: Noteras 2. Kretslopp och vatten 22-04-29 ÖVERGRIPANDE BEDÖMNING Kretslopp och vatten ser följande behov av ändringar i planhandlingarna: Plankartan ska kompletteras med följande allmän bestämmelse: ”För att anslutning med självfall ska tillåtas, ska lägsta golvnivå vara minst 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt med hänsyn till risk för uppdämning i allmänt dag- och spillvattensystem.” Kommentar: Plankartan kompletteras med upplysning om lägsta golvnivå för anslutning med självfall. AVFALL Kretslopp och vatten ser positivt på att en lastzon för bl.a. sopbilar upprättas utmed Gärdesvägen, så att tung trafik så som sopbilar separeras så mycket som möjligt från såväl personbilar som mjuka trafikanter. Enligt planbeskrivningen, under rubriken avfall, anges att avståndet från sopbilens uppställningsplats till framtida avfallsrum blir cirka 20 meter, vilket kan vara ett acceptabelt avstånd. Max tillåten dragväg av kärl är 25 meter från miljörummets mitt till bakre delen av sopbilen. Det är även viktigt att denna yta blir jämn och inte har några trösklar, eftersom kärlen är tunga att dra. Att dragvägen korsar GC-bana är olyckligt, men så länge det inte är ett cykelpendelstråk så är det en acceptabel lösning och det är bättre att dragvägen korsar GC-banan än att sopbilen gör det. Om caféverksamhet ska finnas i den nya simhallen ska fettavskiljare installeras. Fettavskiljaren behöver tömmas 6-12 gånger per år genom slangdragning från sugbilens angöringsplats till fettavskiljarens anslutningspunkt. Max tillåten slangdragning är 20 meter, vilket behöver tas hänsyn till för att skapa en bra angöringsplats även för sugbilen. Kretslopp och vatten står gärna till tjänst framöver vad gäller planering av avfallshanteringen. Kontakta vid behov ansvarig avfallshandläggare. Kommentar: Noteras. VA Kretslopp och vatten har inga övriga synpunkter på granskningshandlingarna gällande VA. Kommentar: Noteras. 3. Socialförvaltningen Sydväst, 22-05-09 Delegaten beslutar att i granskningsskede tillstyrka detaljplan för simhall vid Gärdesvägen, (SBK dnr 0419/18). Kommentar: Noteras. 4. Fastighetskontoret. 22-04-14 Fastighetskontoret har inget att erinra mot granskningshandlingen. Kommentar: Noteras. 5. Idrotts- och föreningsnämnden, 22-05-04 Idrotts- och föreningsförvaltningen bedömer att planen fortsatt möjliggör en simhall inom kategorin lokalbad. Det är positivt att badmintonhallen får planstöd. Förvaltningen har inga ytterligare synpunkter på planen. Kommentar: Noteras. 6. Miljö- och klimatnämnden, 22-05-04 Miljöförvaltningen har tagit del av utställningshandlingen och har inga ytterligare synpunkter i ärendet. Kommentar: Noteras. 7. Trafiknämnden, 22-04-25 Trafikkontoret tillstyrker planförslaget utan ytterligare synpunkter. Kommentar: Noteras. 8. Park och naturförvaltningen, 22-04-22 Bedömning ur ekonomisk dimension Planförslaget innebär att förvaltningen får utgifter för anläggande av parkmark inom detaljplanen, samt utgifter för skötsel och underhåll av den mark (allmän plats park) som överförs till park- och naturnämnden. De ekonomiska konsekvenserna bör därför beaktas i den fortsatta beredningen av ärendet. Planförslaget är en effektivisering av stadens markresurser och kommer möjliggöra fler värden på mindre yta, vilket är en långsiktigt god hushållning med kommunens resurser. För den enskilde invånaren blir den förväntade inverkan positiv, då tillgång till både simhall och bostadsnära park ökar. Lokala näringsidkare får en bättre nod och knutpunkt att kunna utveckla verksamheter vid i en stadsdel där det är brist på tydliga offentliga mötesplatser. I dagsläget finns ingen gestaltning framtagen för ny allmän plats park. Siffrorna nedan är baserade på förvaltningens schablonkostnader för utveckling av park på yta som redan är grön. Driftskostnaderna är beräknade på att 1/3 av ytan är ängsyta/slåtteryta, övrigt gräsyta, samt viss utrustning och nyetablering av träd. Tabell över ekonomiska konsekvenser för park- och naturnämnden Investeringskostnad Driftskostnad/år Park- och naturförvaltningens 3000 tkr 60 tkr ytor Trafikkontorets ytor Ej relevant Ej relevant Vid genomförande av planen ska en kalkyl tas fram. Bedömning ur ekologisk dimension I och med tillskottet av en park säkerställs att en cirka 0,2 ha stor yta behålls grön och allmänt tillgänglig för allmänheten. Detta är i linje med Stadens styrande dokument inom miljöområdet som anger att en av strategierna för en hållbar stad 2030 är att planera för en grön och robust stad. Avseende hållbar mobilitet är det positivt att tillgången till kollektivtrafik är god och bra cykelvägar finns till planområdet samt att stadens resurser sprids till olika stadsdelar för att förhoppningsvis kunna minska transporter. I den nordöstra delen av planområdet rinner Otterbäcken förbi. Här har många naturvärden identifierats samt att dess recipient är Askimsviken och därför är det positivt att denna del fredas från exploatering. Bedömning ur social dimension Simhallen och parken bedöms gemensamt bidra till en offentlig mötesplats i anslutning till andra målpunkter i stadsdelen. Denna typ av mötesplatser är viktig för känslan av kollektiv gemenskap i området, men simhallen kan även locka besökare från andra områden och i och med det kunna agera plattform för potentiell integration. Planförslaget kan därmed bidra positivt till sociala hållbarhetsmål, då det kan ge en stärkt fysisk och mental folkhälsa. Områdets platta karaktär gör att det finns goda möjligheter att jobba med en universell utformning av både inom- och utomhusmiljö för att kunna fungera för alla. Förvaltningens bedömning Inledning – helhetsbedömning Förvaltningen ser positivt på planförslaget, som innebär att tillföra simhall och park. Enligt riktvärden i Stadens Grönstrategi och Stadens Miljö- och klimatprogram ska alla stadens invånare ha som mest 300 meter till en bostadsnära park eller naturområde som är minst 0,2 hektar stort. Platsen ska gå att nå utan att en större barriär behöver korsas. Inom planarbetet har förvaltningen tagit fram en grönstrukturutredning som bland annat påvisade behovet av att tillskapa en bostadsnära park i området. Detta behov har tagits om hand i arbetet med detaljplanen och en bostadsnära park finns med på plankartan. Att utveckla park i anslutning till andra offentliga verksamheter är positivt för helheten i området. Parken kommer att utvecklas på befintliga gröna ytor som redan idag sköts av förvaltningen, och kommer som sådan att utvecklas stegvis. Parkens potential att utvecklas till en grön oas möjliggör en strategiskt belägen mötesplats för både boende och besökare. Parken blir även en naturlig gräns mellan villabebyggelsen och den mer storskaliga offentliga bebyggelsen som simhall och sporthall utgör. Förvaltningen är medveten om att kostnaden för byggnation av parkytan inte till fullo är möjlig att finansiera inom detaljplanens genomförande. Förvaltningen bedömer att den långsiktiga strategiska frågan om att planlägga marken för en allmänt tillgänglig park är överordnad, och kommer arbeta vidare med frågan rörande parkens genomförande. Förvaltningen avser att genomföra utveckling av parkytan successivt under en tioårsperiod, och ser att det är viktigt att genomförandetiden för detaljplanen är inte är kortare än 10 år. Förvaltningen har inga synpunkter på förslaget utifrån förvaltningens styrdokument som inte redan har hanterats inom planarbetet. Medskick till den fortsatta processen Samordna gestaltning av simhallens utemiljö med parken I den fortsatta processen bör samordning ske mellan idrott- och föreningsförvaltningen och park- och naturförvaltningen avseende gestaltningen av både simhallens utemiljö och parken. Syftet med detta är att komplettera och stötta varandras projekt för ökad rörelse och fler målpunkter för olika målgrupper. Det är positivt med en mångfald av olika typer av aktivitetsytor och mötesplatser för att skapa plats för olika grupper på platsen. Då förvaltningen avser att genomföra utveckling av parkytan steg för steg under en tioårsperiod och det kommer därför endast vara möjligt att samordna gestaltningen av ytorna och troligen inte själva genomförandet då det är beroende av annan prioritering. Otterbäcken klassas som naturvärdesklass två (näst högsta nivå på fyrgradig skala) enligt genomförd naturvärdesinventering. Många naturvärden har identifierats i området och därför är det positivt att denna del fredas från exploatering, men mindre åtgärder för att tillgängliggöra och skydda naturvärdena kan utföras. Detta behöver beaktas i kommande gestaltningsarbeten. Den yta som föreslås övergå till allmän plats park är dock inte klassad så högt som nivå 2. Redovisa kompensation för biotopskyddade träd Längs med planområdets sydliga och västra sidor löper en biotopskyddad allé. För att kunna skapa ett entrétorg beräknas fyra av dessa skyddade träd behöva tas ned. Dispensansökan har skickats in och i fortsatt process bör kompensation för dessa hanteras och åtgärder redovisa tillika kostnader för kompensationen. Dagvatten Den befintliga vallen i söder fungerar som barriär för översvämning och vid en gestaltning av parken behöver denna vall bevaras och integreras i parken. Kommentar: Noteras. 9. Räddningstjänsten, 22-05-04 Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) har tagit del av rubricerad handling. RSG har inget att erinra mot planen. Kommentar: Noteras. 10. Göteborg Energi AB Vid schaktningsarbeten i närheten av i mark förlagda ledningar hänvisas till våra gällande Bestämmelser vid markarbeten som omfattar el-, fjärrvärme-, fjärrkyla-, signalkabel, optostyrkabel optofiber och gasledningar tillhörande Göteborg Energi AB, Göteborg Energi Gothnet AB, Göteborg Energi Nät AB, Göteborg Energi Gasnät AB och Ale Fjärrvärme AB. Det poängteras att det är för var tid gällande version som skall uppfyllas och att uppdaterade bestämmelser finns tillgängliga via länken: https://www.goteborgenergi.se/Kundservice/Markarbeten_nara_ledning Giltighetstiden för av oss lämnat projekteringsunderlag är begränsad, se uppgifter i ert utkvitterade svar. Göteborg Energi lämnar endast synpunkter på föreslagna ledningslägen baserat på utkvitterade underlag från oss. Det är viktigt att korrekt ledningsanvisning av befintliga ledningar och anläggningar utförs och schaktning och andra markarbeten sker med stor försiktighet. För ledningsanvisning, projekteringsunderlag, samordnings ärenden och samhällsplanerings ärenden hänvisas till: https://www.ledningskollen.se Göteborg Energi Fjärrvärme och Fjärrkyla samt Signalkablar, Göteborg Energi Gasnät AB (GEGAB). Göteborg Energi fjärrvärme, fjärrkyla och gas har inget att erinra. Kommentar: Noteras. Göteborg Energi GothNet AB. Vi är intresserade av att delta i kommande projektering för att tillgodose behovet av fibertjänster inom planen. Kommentar: Noteras. Statliga och regionala myndigheter m.fl. 11. Länsstyrelsen 22-05-10 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 § PBL och nu kända förhållanden att en ändring av detaljplanen enligt förslaget inte kommer att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Kommentar: Noteras Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar inte att detaljplanen i sin nuvarande utformning strider mot någon utav länsstyrelsens prövningsgrunder i enlighet PBL (2010:900) Länsstyrelsens prövningsgrunder enligt 11 kap 10§: • Riksintresse • Mellankommunala frågor och regionala förhållanden • Miljökvalitetsnormer (MKN -luft och vatten) • Strandskydd • Hälsa och säkerhet (risk för olyckor, översvämning, erosion) geoteknik Synpunkter på granskningshandlingen Granskningshandlingar har redogjort att frågor berörande markföroreningar, miljökvalitetsnormer för vatten och eventuell belastning på Otterbäcken, har hanterats på ett godtagbart sätt. Emellertid upplyser länsstyrelsen följande som behöver beaktas vid fortsatt planarbete: 1.Dagvattenshantering Det är av stor vikt att kommunen vidtar de åtgärder som föreslås i Dagvatten- och skyfallsutredningen för att uppnå en hållbar dagvatten-hantering. Den föreslagna metoden för rening och fördröjning av dagvatten från planområdet visar att ytor inom fastigheten kommer att behöva ta i anspråk. Det föranleder att mark avsedd för dagvattenhantering bör reserveras och i möjligast mån förses med bestämmelse på plankartan. Kommentar: Mark som omfattas av föreslagen dagvattenhantering inom planområdet är belagd med prickmark. Ytans tillgänglighet för dagvattenhantering säkerställs i och med detta. 2.Skyfallsåtgärder Länsstyrelsen uppmärksammar kommunen att i samrådsredogörelsen beskrivs att bevarande av jordvallen säkerställs genom att det finns en trädrad på vallen som omfattas av det generella biotopskyddet för allén. Vidare framgår också att ingen ansökan om dispens för träden på vallen kommer att sökas. Dock i planbeskrivningen anges att viss påverkan kommer att ske på denna trädallé i samband med planens genomförande och att dispens från generella biotopskyddet behöver sökas innan detaljplanen kan antas. Planförslaget behöver tydliggöra vad som gäller så att länsstyrelsen kan notera om samtliga nödvändiga skyfallsåtgärder är säkerställda. Kommentar: Ansökan om dispens från det generella biotopskyddet är inskickad. Dispens för att ta bort träden har beviljats av länsstyrelsen. Genomförandet av planförslaget försämrar inte vallen betydelse i samband med avledande av skyfall. Funktionen kvarstår varför inga kompensationsåtgärder kopplat till skyfall bedöms som nödvändiga. 12. Lantmäterimyndigheten, 22-05-04 Lantmäterimyndigheten har inga synpunkter på förslaget Kommentar: Noteras 13. Statens geotekniska institut, 22-04-28 SGI hade ur geoteknisk säkerhetssynvinkel inga invändningar mot planförslaget i samrådsskedet och vidhåller detta i granskningsskedet. Kommentar: Noteras 14. Trafikverket, 22-04-27 Trafikverket har inga synpunkter i ärendet då statlig infrastruktur inte bedöms påverkas. Kommentar: Noteras Sakägare och övriga 15. Samverkansgruppen – de närboende, 22-05-03 - Den trafikutredning som gjorts är inte tillfredställande- a) Antalet besökare väntas öka från 72 000 gäster till 125 000 gäster. b) Vi kan inte finna någon estimering på antalet besökare till ”den gamla” dvs den nuvarande sporthallen och vad simhallslokalerna kommer att användas till. Trafikutredningen har inte tagit någon hänsyn till detta faktum. c) Enligt gällande PBL är trafikutredningen undermålig. Vi boende i närområdet kommer att drabbas av ökad trafik och felparkerade bildar. Om SBK inte återkommer med en mer tillfredställande plan på hus trafiksituationen skall lösas är vi nödgade att överklaga ärendet till högsta instans om så krävs. - Vi befarar att trafiken kommer öka på Otterbäcksvägen/Askims kyrkväg då besökare kommer nyttja p-platserna framför gymnastikhallen vid Hovåsskolan. Här vill vi närboende ha ett ytterligare fartdämpande trafikhinder då stressade fordonsförare brukar komma upp i ansenliga hastigheter med fara för våra barn. De kan med fördel upprättas t ex utanför Askims kyrkväg 4 eller Askims kyrkväg 6. Små barn behöver bilar med små hastigheter. Kommentar: Antalet besökare till simhallen kommer inte att öka eftersom den befintliga simhallen ska avvecklas. Om lokalerna som huserar befintligt bad kommer att användas till någon annan verksamhet i framtiden så behöver en ny mobilitets- och parkeringsutredning tas fram för denna användning. I det fallet kommer det att behöva tillskapas fler parkeringsplatser. Mobilitets- och parkeringsutredningen har beräknat att det finns ett tillräckligt utbud av parkeringsplatser framför befintlig simhalls entré. Att personer skulle vilja ta en omväg för att parkera längre bort på tillståndsplatserna framför gymnastikhallen är osannolikt. Om så ändå skulle vara fallet innebär det en marginell ökning av trafiken på Otterbäcksvägen / Askims kyrkväg. I tillägg tillhör dessa gator Askims vägförening och det är därför de som har möjlighet och rättighet att sätta upp hastighetsdämpande åtgärder på gatan, inte kommunen. - Ingen tillfredställande utredning har gjorts beträffande den ljudkorridor som kommer att uppstå mellan badmintonhallen och den nya simhallen vilket i sin tur leder till att buller och oljud från 158an kommer att förstärkas om inte adekvata ljuddämpande åtgärder vidtas. Vårt förslag är en ljuddämpande glasvägg som går omlott. Kommentar: Sakkunnig på Miljöförvaltningens bedömning är att den totala effekten av simhallens inverkan är positiv för ljudmiljön. Den kommer ha en avskärmande effekt på trafikbullret från väg 158. - Ingen ytterligare GC-bana behövs! Befintliga GC-banor duger för transport till och från simhallen och kan rustas upp. Kommentar: Befintlig cykelbana längs Gärdesvägen kommer att breddas. Förslag till ny cykelbana genom området till Otterbäcksvägen/Askims kyrkväg är inte längre aktuellt i och med granskningshandlingarnas utformning, som skiljer sig från samrådshandlingarna. - Lekplatsen invid bäcken. Det växer två invasiva arter vid bäcken; Parkslide och Jättebalsamin. Hur är det tänkt att dess ska röjas? Kommentar Det finns inga planer för att Parkslide och Jättebalsamin ska hanteras inom ramen för detaljplanen. 16. Fastighetsägare, Hovås 57:221, 22-05-04 En avfart borde kunna ordnas från 158an söder ifrån efter Hovåsmotet med infart till Gärdesvägen. En påfart till 158an borde kunna ordnas i höjd med Hovåsskolan. Då minskar man trafikmängden på Gamla Särövägen, det blir lättare att komma till den nya simhallen och dessutom kan trafik som kommer norr ifrån och som skall till den nya simhallen bara göra en "U- sväng" på Hovåsmotet. Hoppas att SBK och trafikkontoret finner detta förslag aptitligt. Kommentar: Nya tillfarter till Säröleden är inte aktuellt i och med genomförandet av detaljplanen. 17. Fastighetsägare, Hovås 57:221, 22-05-04 Vi har tidigare framfört synpunkter på att vi tycker att väggarna i den nya simhallen borde prydas av gamla bilder från området och föreslår därför att SBK tillser att etablera en kontakt med Askims hembygdsförening. De har sannolikt många fina gamla bilder från området. Förslaget har tidigare framförts av representanter från Askims kyrka. Kommentar: Informationen är framförd till ansvarig projektledare för ny simhall. Övriga 18. Göteborgs begravningssamfällighet, 22-05-02 Med ökad mängd hårdgjorda ytor ökar också mängden vatten som ska tas om hand vid skyfall. I planbeskrivningen redovisas på sidan 17 en lågpunkt under Gärdesvägen som kommer att få höga flöden vid ett skyfall. För att det inte ska bli ett problem med erosion och sättningar i närheten av det nya församlingshemmet så måste Göteborgs stad säkerställa att denna skyfallsled klarar de skyfall som kan inträffa med varierande återkomsttid. Kommentar: Genomförandet av planförslaget innebär inga åtgärder som skapar andra avrinningsvägar för skyfallsvatten än i dagsläget. Kartan ovan är en kartläggning av befintliga förhållanden och avrinningsvägar vid skyfall. Skyfallsvatten leds till Otterbäcken och norrut via Gärdesvägen. Parkering Den parkerings- och mobilitetsutredning som är gjord gör i flera steg antagandet att bilparkeringarna kan minskas utifrån ett antal parametrar. Det är flera verksamheter som delar på parkeringarna så parkeringsbehovet behöver säkerställas för att inte skapa framtida problem. 70 parkeringsplatser utefter Gärdesvägen riskerar att försvinna den dagen spårreservatet tas i anspråk. Finns det någon plan för vart dessa 70 platser ska ersättas som ligger inom rimligt avstånd till den nya simhallen? När dagens simhall byggs om till annan verksamhet så utökas den totala arean med verksamhetslokaler och det förväntade antalet besökare ökar i motsvarande mängd vilket kräver fler parkeringsplatser. Har hänsyn tagits till att det under vintertid är en mindre andel besökare som kommer med cykel och andelen som kommer med bil ökar? Askims församling och Göteborgs begravningssamfällighet har besöksparkeringar i två lägen och nyligen har det tecknats ett avtal om samutnyttjande av den ena parkeringsplatsen med ett bostadsområde. Att det byggs nya besöksintensiva verksamhetsområden får inte riskera att ta i anspråk kyrkans eller kyrkogårdens besöksparkeringar. Kommentar: Då den nya simhallen kommer att ersätta den befintliga uppstår inget behov av att tillskapa parkeringsplatser. Får den gamla simhallen en annan användning hanteras bedömningen av parkeringsbehovet och tillhörande parkeringslösning för den framtida verksamheten i en Mobilitet- och parkeringsutredning enligt Göteborgs stads planprocess. Trafiksäkerhet Det kan vara relativt mycket trafik utefter Gärdesvägen och med en skola och flera idrottsanläggningar kommer det att röra sig många oskyddade trafikanter i området. Uppfyller det befintliga gång- och cykelnätet de behov som finns och de trafiksäkerhetskrav som finns eller finns behov av en upprustning? Kommentar: Befintlig gång och cykelbana längs Gärdesvägen kommer i samband med genomförandet av planförslaget att breddas. Trafikförslaget innebär att gång- och cykelbanan längs Gärdesvägen breddas till 4 meter på sträckan mellan gångtunneln under Gärdesvägen och den befintliga infarten till simhallen. En ny anslutning för gångkoppling mellan den längsgående parkeringen och gång- och cykelbanan föreslås för att enklare kunna ta sig mellan parkeringen och simhallen. Den oreglerade passagen över Gärdesvägen byggs om till ett förhöjt övergångsställe. På så sätt hastighetssäkringen likvärdig från båda för en tryggare gångväg mellan hållplatsen och gång- och cykelbanan som leder vidare till skolan och simhallen. Ändringar Stadsbyggnadskontoret bedömer att det med följande ändringar är lämpligt att gå vidare med förslaget. Plankarta Plankartan kompletteras med bestämmelse om upphävande av strandskyddet för Otterbäcken. Plankartan kompletteras med upplysning om lägsta golvnivå för anslutning med självfall. Hanna C Kaplan Daniela Kragulj Berggren Planchef Projektledare Stadsbyggnadskontoret Lista över samrådskretsen Kommunala nämnder och bolag m.fl. Dagvatten Kretslopp och vatten Fastighetsnämnden/kontoret Grundskoleförvaltningen Göteborg Energi GothNet AB Göteborg Energi Nät AB Idrotts- och föreningsnämnden/förvaltningen Kulturnämnden/förvaltningen Miljö- och klimatnämnden/Miljöförvaltningen Namnberedningen och GDA adresser Park- och naturnämnden/förvaltningen Räddningstjänsten Storgöteborg Stadsområde 03 Sydväst Trafiknämnden/kontoret Statliga och regionala myndigheter m.fl. Lantmäterimyndigheten Länsstyrelsen Statens geotekniska institut Trafikverket Västtrafik AB Sakägare Askims församling Heimstaden Exploatering AB Boende på Otterbäcksvägen 2 Boende på Askims Kyrkväg 6 Boende på Askims Kyrkväg 8 Boende på Gamla Särövägen 2 Boende på Askims Kyrkväg 4 Boende på Askims Kyrkväg 4 Boende på Otterbäcksvägen 1 A Övriga Göteborgs Stift Göteborgs Begravningssamfällighet Göteborgs ornitologiska förening Funktionsrätt Göteborg Naturskyddsföreningen i Gbg Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg Askims GA:25 Datum Ärendebeteckning 2022-05-10 402-15734-2022 Göteborgs Stad sbk@sbk.goteborg.se Ert dnr. 0419/18 Granskningsyttrande över detaljplan för Simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim i Göteborg stad, Västra Götalands län Handlingar upprättade med standardförfarande och daterade april 2022 för granskning enligt 5 kap 22 § plan- och bygglagen (PBL 2010:900) Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 § PBL och nu kända förhållanden att en ändring av detaljplanen enligt förslaget inte kommer att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar inte att detaljplanen i sin nuvarande utformning strider mot någon utav länsstyrelsens prövningsgrunder i enlighet PBL (2010:900) Länsstyrelsens prövningsgrunder enligt 11 kap 10§:  Riksintresse  Mellankommunala frågor och regionala förhållanden  Miljökvalitetsnormer (MKN -luft och vatten)  Strandskydd  Hälsa och säkerhet (risk för olyckor, översvämning, erosion) geoteknik Synpunkter på granskningshandlingen Granskningshandlingar har redogjort att frågor berörande markföroreningar, miljökvalitetsnormer för vatten och eventuell belastning på Otterbäcken, har hanterats på ett godtagbart sätt. Emellertid upplyser länsstyrelsen följande som behöver beaktas vid fortsatt planarbete: 1. Dagvattenshantering Det är av stor vikt att kommunen vidtar de åtgärder som föreslås i Dagvatten- och skyfallsutredningen för att uppnå en hållbar dagvatten- hantering. Den föreslagna metoden för rening och fördröjning av dagvatten från planområdet visar att ytor inom fastigheten kommer att behöva ta i anspråk. Det föranleder att mark avsedd för dagvattenhantering bör reserveras och i möjligast mån förses med bestämmelse på plankartan. Postadress:403 40 Göteborg Telefon: 010-224 40 00 E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/vastra-gotaland Västra Götaland 2022-05-10 402-15734-2022 2. Skyfallsåtgärder Länsstyrelsen uppmärksammar kommunen att i samrådsredogörelsen beskrivs att bevarande av jordvallen säkerställs genom att det finns en trädrad på vallen som omfattas av det generella biotopskyddet för allén. Vidare framgår också att ingen ansökan om dispens för träden på vallen kommer att sökas. Dock i planbeskrivningen anges att viss påverkan kommer att ske på denna trädallé i samband med planens genomförande och att dispens från generella biotopskyddet behöver sökas innan detaljplanen kan antas. Planförslaget behöver tydliggöra vad som gäller så att länsstyrelsen kan notera om samtliga nödvändiga skyfallsåtgärder är säkerställda. De som medverkat i beslutet Företrädare för avdelningar för miljöskydd och vattenvård samt enheten för samhällsskydd och beredskap, har bidragit till beredningen av detta yttrande. Yttrandet har föredragits och beslutats av arkitekt/ planhandläggare Nirmala Blom-Adapa Detta beslut har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift. Kopia till: Länsstyrelsen/ Miljöskyddsavdelningen Vattenavdelning Enhet för samhällsskydd och säkerhet Funktionschef Plan och bygg Kontaktuppgifter Välkommen att kontakta Länsstyrelsen för frågor på telefon 010-224 40 00 eller via e-post vastragotaland@lansstyrelsen.se. Ange ärendets diarienummer 15734 -2022 i ämnesraden för e-post. Så här hanterar Länsstyrelsen personuppgifter Information om hur vi hanterar dessa finns på www.lansstyrelsen.se/dataskydd. Granskningsutlåtande Utfärdat: 2022-10-28 Daniela Kragulj Berggren Diarienummer: 0419/18 Telefon: 031-368 15 57 Aktbeteckning: 2 -5595 E-post: daniela.kragulj-berggren@sbk.goteborg.se Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim i Göteborg Granskningsutlåtande 2 Handläggning Stadsbyggnadskontoret har, på uppdrag av Byggnadsnämnden genomfört förnyad granskning av detaljplaneförslaget med utökat planförfarande. Förslaget har sänts för granskning under tiden 7 september 2022 – 28 september 2022 Byggnadsnämnden beslutade den 23 augusti 2022 att skicka ut detaljplaneförslaget för förnyad granskning. Förslaget har sänts för granskning under tiden 7 september 2022 – 28 september 2022 Planförslaget har skickats ut enligt bifogad lista över samrådskrets. Förslaget har under samma tid varit tillgängligt på stadsbyggnadskontoret. Förslaget fanns även tillgängligt på Göteborgs Stads hemsida: www.goteborg.se/planochbyggprojekt. Granskning 1 Byggnadsnämnden beslutade 2022-03-15 att låta granska detaljplan för simhall vid Gärdesvägen inom stadsdelen Askim. Granskning hölls under tiden 2022-04-13 – 2022-05-04. Efter avslutad granskning uppdagades att strandskyddet återinträder för Otterbäcken i samband med att detaljplanen antas och vinner laga kraft. Detaljplanen skickades därför ut på granskning ännu en gång. Ändringar i planhandlingarna gjordes efter granskning 1 inför granskning 2. Sammanfattning Inkomna yttranden berör i huvudsak oro över ökad trafik på omkringliggande lokalgator, risk för förstärkt buller från väg 158, skyfallsåtgärder och vikten av samordning mellan idrotts- och föreningsförvaltningen och park- och naturförvaltningen för att åstadkomma en attraktiv och sammanhängande utemiljö inom planområdet Kontoret har bedömt att planförslaget i stort går för antagande oförändrat sedan den förnyade granskningen, undantaget en rättelse i planbeskrivningen gällande upplysning i plankartan om nivå för färdigt golv samt ett förtydligande i planbeskrivningen att detaljplanen tillåter byggnader med källarvåning. Mindre redaktionella ändringar har också gjorts i planbeskrivningen. Kvarstående erinringar finns från ”samverkansgrupp de närboende” och fastighetsägare till Hovås 57:221 rörande trafik och bullerutredning. Dessa besvaras under respektive yttrande under avsnittet sakägare i granskningsutlåtande från granskning 1 (utfärdat 2022-07-01). Kopior av samtliga yttranden har överlämnats till berörda förvaltningar för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. Inkomna synpunkter och stadsbyggnadskontorets kommentarer Inkomna synpunkter har sammanfattats nedan. Personnamn anges inte. Synpunkterna finns i sin helhet på stadsbyggnadskontoret. Kommunala nämnder och bolag med flera 1. Kulturnämnden 22-09-07 Kulturförvaltningen har inga ytterligare synpunkter på denna detaljplan i granskning 2, utan hänvisar till tidigare yttrande i samband med granskning nr 1. Kommentar: Noteras 2. Kretslopp och vatten 22-09-14 Övergripande bedömning Kretslopp och vatten ser följande behov av ändringar i planhandlingarna: I planbeskrivningen anges att plankartan förses med bestämmelse gällande nivå på färdigt golv för simhallen: b1 - Lägsta golvnivå ska vara minst 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt. Bestämmelsen b1 saknas i plankartan. Kommentar: Anvisningarna gällande nivå för färdigt golv hade inför den förnyade granskningen lagts in som en upplysning i plankartan. Planbeskrivningens formulering har rättats så att det framgår att det gäller en upplysning och inte en planbestämmelse. Avfall Kretslopp och vatten har ur ett avfallsperspektiv inga nya synpunkter på planhandlingarna, utan hänvisar till de synpunkter som lämnades i granskningsskede nummer ett. Kommentar: Noteras. VA Kretslopp och vatten har ur ett VA-perspektiv inga övriga synpunkter på planhandlingarna, utan hänvisar till de synpunkter som lämnades i granskningsskede nummer ett. Kommentar: Noteras. 3. Fastighetskontoret. 22-09-14 Fastighetskontoret har inget att erinra mot granskningshandlingen. Kommentar: Noteras. 4. Idrotts- och föreningsnämnden, 22-09-28 Förvaltningen har inga ytterligare synpunkter än vad som lämnats i tidigare skeden. Förvaltningen har noterat upplysningen om nivå för färdigt golv. Kommentar: Noteras. 5. Miljö- och klimatnämnden, 22-09-12 Miljöförvaltningen tillstyrker fortsatt planarbete. Miljöförvaltningen har tagit del av kompletteringen och har inga ytterligare synpunkter i ärendet. Kommentar: Noteras. 6. Trafiknämnden, 22-09-16 TK lämnade in ett granskningsyttrande för rubricerat ärende, daterat 2022-04-25. Då inget har ändrats gällande trafikaspekter gäller det yttrandet även vid denna granskning 2 i samma ärende. Kommentar: Noteras. 7. Park och naturförvaltningen, 22-09-23 Byggnadsnämnden har gett park- och naturnämnden möjlighet att lämna synpunkter på förslag till detaljplan för simhall vid Gärdesvägen i Askim (granskning 2). Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten för att uppföra ny simhall och skapa en stärkt mötesplats för besökare och närboende intill befintliga och tillkommande bad- och sportanläggningar. Utöver uppförande av simhall syftar detaljplanen även till att pröva möjligheten för anläggande av en bostadsnära park i nära anslutning till simhallen samt planstöd för befintlig idrottshall. Förvaltningen ser positivt på planförslaget. Att utveckla park i anslutning till andra offentliga verksamheter är positivt för helheten i området. Parken kommer att utvecklas på befintliga gröna ytor som redan idag sköts av förvaltningen. Parkens potential att utvecklas till en grön oas möjliggör en strategiskt belägen mötesplats för både boende och besökare. Förvaltningen är medveten om att kostnaden för utveckling av parkytan inte till fullo är möjlig att finansiera inom detaljplanens genomförande. Förvaltningen bedömer att den långsiktiga strategiska frågan om att planlägga marken för en allmänt tillgänglig park är överordnad och förvaltningen kommer att arbeta vidare med frågan rörande parkens genomförande. Förvaltningen avser att genomföra utveckling av parkytan successivt under en tioårsperiod. De synpunkter park- och naturnämnden framförde i samrådsskedet har beaktats vid framtagande av granskningshandlingen. Efter granskningen har det uppdagats att Otterbäckens strandskydd återinträder vid antagande av ny detaljplan. Strandskyddet är av allmänt intresse varför planförfarandet efter granskning växlats till utökat förfarande. Planförslaget har kompletterats med bestämmelse om upphävande av strandskydd där byggnader föreslås. Föreslagen parkmark hamnar inom strandskyddet. I övrigt hänvisar förvaltningen till tidigare granskningsutlåtande. Den ekonomiska bedömningen gällande kostnader för anläggande av parkmark samt drift är även den oförändrad gentemot tidigare granskningsutlåtande. Ingen förändring mellan granskning 1 och granskning 2 har skett gentemot yta som tillfaller park- och naturförvaltningen i och med återinfört strandskydd. Dock är det viktigt att förhålla sig till strandskyddet vid anläggande av parken. Kommentar: Noteras. 8. Grundskoleförvaltningen 22-09-21 Grundskoleförvaltningen har inga synpunkter kring återinträdet av Otterbäckens strandskydd i granskning 2. Grundskoleförvaltningen är positiva till uppförandet av ny simhall som bedöms möta grundskolans och i synnerhet grundsärskolans behov i närområdet i ovanstående detaljplan. Kommentar: Noteras. 9. Göteborg Energi AB 22-09-26 Vid schaktningsarbeten i närheten av i markförlagda ledningar hänvisas till våra gällande Bestämmelser vid markarbeten som omfattar el-, fjärrvärme-, fjärrkyla-, signalkabel, optostyrkabel optofiber och gasledningar tillhörande Göteborg Energi AB, Göteborg Energi Gothnet AB, Göteborg Energi Nät AB, Göteborg Energi Gasnät AB och Ale Fjärrvärme AB. Det poängteras att det är för var tid gällande version som skall uppfyllas och att uppdaterade bestämmelser finns tillgängliga via länken: https://www.goteborgenergi.se/Kundservice/Markarbeten_nara_ledning [goteborgenergi.se] Giltighetstiden för av oss lämnat projekteringsunderlag är begränsad, se uppgifter i ert utkvitterade svar. Göteborg Energi lämnar endast synpunkter på föreslagna ledningslägen baserat på utkvitterade underlag från oss. Det är viktigt att korrekt ledningsanvisning av befintliga ledningar och anläggningar utförs och schaktning och andra markarbeten sker med stor försiktighet. För ledningsanvisning, projekteringsunderlag, samordningsärenden och samhällsplaneringsärenden hänvisas till: https://www.ledningskollen.se [ledningskollen.se] Kommentar: Noteras. Göteborg Energi GothNet AB Vi har inget nytt att tillägga i ärendet. Kommentar: Noteras. Statliga och regionala myndigheter m.fl. 1. Länsstyrelsen 22-09-26 Länsstyrelsens samlande bedömning Planförslaget har numera en bestämmelse om upphävande av strandskyddet och syftet med upphävande förtydligas i planbeskrivningen. Länsstyrelsen finner både plankartan och planbeskrivningen som på ett bra sätt redovisar tydligt var strandskyddet upphävs och vilka ytor som tas i anspråk för åtgärden. Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10 § PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras och därför inte kommer att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Kommentar: Noteras Motiv för bedömningen Länsstyrelsen har noterat att ytorna som tas i anspråk är inte större än vad åtgärden kräver. Det är också positivt att det bearbetade förslaget innebär ytor tillgängliga för allmänheten har skapats inom de områden av byggrätten som inte bebyggs i full utsträckning. Därför har Länsstyrelsen inga vidare synpunkter och lämnar enbart kommentarer om granskningshandlingar: Kommentar: Noteras Synpunkter på granskningshandlingar Den framtagna Lokaliseringsutredningen som ingår i handlingarna motiverar på ett godtagbart sätt. Bland annat att strandskyddet upphävs och besvaras på vilka alternativa placeringar som finns. De problem som är förknippade med vartdera alternativet är väl beskriven. Vidare pekar också på behovet av anläggningen samt inom vilka områden den skulle göra mest nytta. Med tanke på platsens begränsade naturvärden som finns idag där strandskyddet upphävs samt att det rör sig om en anläggning som är tillgänglig för allmänheten bedöms lokalisering utredningen som att vara tillräcklig för att motivera att strandskyddet på platsen upphävs. Kommentar: Noteras 2. Lantmäterimyndigheten, 22-09-12 Lantmäterimyndigheten har inga synpunkter på förslaget Kommentar: Noteras 3. Statens geotekniska institut, 22-09-22 SGI hade ur geoteknisk säkerhetssynvinkel inga invändningar mot planförslaget i tidigare granskningsskede och vidhåller detta för granskningsskede 2. Kommentar: Noteras 4. Trafikverket, 22-09-22 Trafikverket har tidigare yttrat sig i den tidigare granskningen (TRV 2022/48397), daterat 2022-04-27. Trafikverket hade då inga synpunkter. Trafikverket har inga synpunkter. Kommentar: Noteras Övriga 1. Göteborgs begravningssamfällighet, 22-09-15 Göteborgs begravningssamfällighet har inga övriga synpunkter än de som lämnats vid tidigare granskningsskede. Kommentar: Noteras. Ändringar Stadsbyggnadskontoret bedömer att det med följande ändringar efter den förnyade granskningen är lämpligt att gå vidare med förslaget: Planbeskrivning • Planbeskrivningens formulering gällande nivå för färdigt golv har rättats så att det framgår att det gäller en upplysning och inte en planbestämmelse. • Det har i planbeskrivningen förtydligats att detaljplanen tillåter byggnader med källarvåning. • Mindre redaktionella ändringar har gjorts i planbeskrivningen. Hanna C Kaplan Daniela Kragulj Berggren Planchef Projektledare Stadsbyggnadskontoret Lista över samrådskretsen Kommunala nämnder och bolag m.fl. Dagvatten Kretslopp och vatten Fastighetsnämnden/kontoret Grundskoleförvaltningen Göteborg Energi GothNet AB Göteborg Energi Nät AB Idrotts- och föreningsnämnden/förvaltningen Kulturnämnden/förvaltningen Miljö- och klimatnämnden/Miljöförvaltningen Namnberedningen och GDA adresser Park- och naturnämnden/förvaltningen Räddningstjänsten Storgöteborg Stadsområde 03 Sydväst Trafiknämnden/kontoret Statliga och regionala myndigheter m.fl. Lantmäterimyndigheten Länsstyrelsen Statens geotekniska institut Trafikverket Västtrafik AB Sakägare Askims församling Heimstaden Exploatering AB Boende på Otterbäcksvägen 2 Boende på Askims Kyrkväg 6 Boende på Askims Kyrkväg 8 Boende på Gamla Särövägen 2 Boende på Askims Kyrkväg 4 Boende på Askims Kyrkväg 4 Boende på Otterbäcksvägen 1 A Övriga Göteborgs Stift Göteborgs Begravningssamfällighet Göteborgs ornitologiska förening Funktionsrätt Göteborg Naturskyddsföreningen i Gbg Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg Askims GA:25 Datum Ärendebeteckning 2022-09-26 402-36915-2022 Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret sbk@sbk.goteborg.se Ert dnr: 0419/18 Granskningsyttrande 2 för detaljplan för simhall vid Gärdesgatan inom stadsdelen Askim i Göteborg, Västra Götalands län Handlingar för II granskning för rubricerad detaljplanen är upprättad med utökat planförfarande för granskning enligt 5 kap. 22 § plan- och bygglagen (PBL 2010:900) Beskrivning av ärendet Efter den första granskningen noterade kommunen att strandskydd vid Otterbäckens återinträder vid ett antagande av den nya detaljplanen. Strandskyddet är av allmänt intresse varför har staden beslutat den 2022- 08-23 att växla planförfarandet till utökat förfarande. Handlingarna har bearbetats och nu ställer staden ut för en ny granskning och ger möjlighet att lämna synpunkter. Länsstyrelsens samlande bedömning Planförslaget har numera en bestämmelse om upphävande av strandskyddet och syftet med upphävande förtydligas i planbeskrivningen. Länsstyrelsen finner både plankartan och planbeskrivningen som på ett bra sätt redovisar tydligt var strandskyddet upphävs och vilka ytor som tas i anspråk för åtgärden. Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10 § PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras och därför inte kommer att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Motiv för bedömningen Länsstyrelsen har noterat att ytorna som tas i anspråk är inte större än vad åtgärden kräver. Det är också positivt att det bearbetade förslaget innebär ytor tillgängliga för allmänheten har skapats inom de områden av byggrätten som inte bebyggs i full utsträckning. Därför har Länsstyrelsen inga vidare synpunkter och lämnar enbart kommentarer om granskningshandlingar: Postadress:403 40 Göteborg Telefon: 010-224 40 00 E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/vastra-gotaland www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/personuppgifter 2022-09-26 402-36915-2022 Synpunkter på granskningshandlingar Den framtagna Lokaliseringsutredningen som ingår i handlingarna motiverar på ett godtagbart sätt. Bland annat att strandskyddet upphävs och besvaras på vilka alternativa placeringar som finns. De problem som är förknippade med vartdera alternativet är väl beskriven . Vidare pekar också på behovet av anläggningen samt inom vilka områden den skulle göra mest nytta. Med tanke på platsens begränsade naturvärden som finns idag där strandskyddet upphävs samt att det rör sig om en anläggning som är tillgänglig för allmänheten bedöms lokalisering utredningen som att vara tillräcklig för att motivera att strandskyddet på platsen upphävs. Beslutande Beslutet har fattats av handläggare Nirmala Blom-Adapa. Vid ärendets beredning har företrädare för naturvårdsavdelning har medverkat. Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift. Kopia av yttrandet skickas till: daniela.kragulj-berggren@sbk.goteborg.se Länsstyrelsen: John Thorbäck, Naturavdelning Nina Kiani Janson, Chef/Funktionen för plan och bygg. Kretslopp och vatten Dagvatten- och skyfallsutredning Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen 2022-01-12 Kretslopp och vatten Göteborgs Stad Dokumenttitel: Dagvatten- och skyfallsutredning Underrubrik: Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Datum: 2022-01-12 Diarienummer SBK: 18/0419 Beställare: Göteborgs stad, Stadsbyggnadskontoret Kontaktperson: Petra Svensson, Sirpa Ruuskanen Johansson, Stadsbyggnadskontoret Projektledare: Linnea Lundberg, Kretslopp och vatten Handläggare: Ellen Svärd, Kretslopp och vatten Kvalitetsgranskare: Sofia Polo, Kretslopp och vatten Sammanfattning Föreliggande utredning har tagits fram för att utvärdera dagvatten- och skyfallsrelaterade frågor i samband med detaljplanearbetet för simhall vid Gärdesvägen. Planen omfattar byggnation av en ny sim- och badanläggning. Se bild nedan för åtgärdsförslag som tagits fram för aktuellt planförslag. Föroreningsberäkningar visar att halter och mängder ökar efter exploatering. Med föreslagen rening beräknas målvärdena uppnås, vilket är kraven från Göteborgs stad. Utöver det reduceras samtliga föroreningsmängder förutom krom till vad som råder vid befintliga förhållanden. Med lämpliga materialval av takytan, grönområde på 0,50 ha samt rening görs bedömningen att planområdet inte försämrar möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten i Askims fjord. Dagvattenanläggning som föreslås är biofilter med ett ytanspråk på 370 m2 vilket ger en erforderlig fördröjningsvolym på 200 m3. Biofiltret rekommenderas anläggas vid simhallen för att rena takvattnet samt vid parkeringarna och planerad infartsväg. Föreslagen fördröjningsvolym på 200 m3 innebär att ett regn med 20 års återkomsttid kan fördröjas till det flöde som är vid befintliga förhållanden för samma regnhändelse. Med föreslagen åtgärd bedöms exploatering inte påverka Otterbäcken med avseende på erosion. Ur ett skyfallsperspektiv är placering av simhallen lämplig utan någon risk för översvämning med förutsättningen att höjdsättning enligt TTÖP:en tillämpas. För att inte påverka skyfallssituationen är det viktigt att lågpunkten i den nordöstra delen av planområdet där Otterbäcken rinner inte fylls igen. Lågpunkten fyller en viktig funktion om vattennivån i Otterbäcken ökar vid exempelvis ett skyfall. Jordvallen i södra delen av planområdet fungerar som en barriär för skyfall. Det är därför viktigt att bevara den eller ersätta den med annan barriär för att inte förvärra situationen i tunneln under Gärdesvägen och Säröleden. Dagvattnet från planområdet avleds inte till ett markavvattningsföretag. Biofiltret beräknas kosta 2 000 000 kronor och ansvaras och driftas av exploatör/fastighetsägare. Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 Innehåll 1 Projektbeskrivning ....................................................................................................... 5 Planförslag .............................................................................................................. 5 2 Riktlinjer och styrande dokument ............................................................................... 7 Funktionskrav på dagvattensystem ......................................................................... 7 Fördröjningskrav ..................................................................................................... 7 Miljökvalitetsnormer................................................................................................. 8 Riktvärden och reningskrav ..................................................................................... 8 Skyfallssäkring och klimatanpassning ..................................................................... 8 Rain Gothenburg ....................................................................................................10 3 Förutsättningar ............................................................................................................11 Fältbesök ...............................................................................................................11 Tidigare utredningar och pågående projekt ............................................................13 Geologi, grundvatten och markmiljö .......................................................................13 Avvattning och recipient .........................................................................................14 Befintligt dagvattensystem......................................................................................16 Höga vattennivåer i havet/höga flöden i vattendrag ................................................18 Skyfallssituation .....................................................................................................19 4 Analys ..........................................................................................................................20 Skyfallsanalys ........................................................................................................20 Fördröjnings- och reningsbehov av dagvatten ........................................................22 Påverkan på dagvattensystem och recipient nedströms .........................................25 5 Föreslagna åtgärder ....................................................................................................27 Kvartersmark ..........................................................................................................27 Allmän platsmark ....................................................................................................29 Kostnadskalkyl och ansvarsfördelning ....................................................................29 Bortvalda alternativ.................................................................................................30 6 Slutsats och rekommendationer ................................................................................31 7 Referenser ...................................................................................................................32 Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 1 Projektbeskrivning Kretslopp och vatten har fått i uppdrag av Stadsbyggnadskontoret att ta fram en dagvatten- och skyfallsutredning inför en ny detaljplan för simhall vid Gärdesvägen i Askim (se Figur 1). Figur 1 Orienteringskarta som visar planens lokalisering i staden (Källa: Gokart). Dagvatten- och skyfallsutredningen är en av de utredningar som ligger till grund för samrådshandlingen som tas fram inför samrådet i kommunens detaljplanearbete. I samrådet ges alla intressenter möjlighet att yttra sig och kunskap om planområdet samlas in. Om förändringar eller frågor uppstår görs en uppdaterad eller kompletterande dagvatten- och skyfallsutredning som går ut i granskningsskedet. Efter granskningsskedet kan mindre ändringar av planförslaget göras. Därefter går det till byggnadsnämnden för antagande. Huvudsyftet med dagvatten- och skyfallsutredningen är att avgöra om marken är eller kan göras lämplig för bebyggelse (Boverket, 2015). Planförslag Fastigheten är belägen utmed östra sidan av Säröleden (väg 158) ca 10 km söder om Göteborgs centrum (Gustav Adolfs torg). Fastigheten angränsar i söder mot Askims kyrka och i norr mot Hovåsskolan, se Figur 2. Planförslaget syftar till att ersätta den befintliga simhallen som är belägen söder om Hovåsskolan med en ny på grusplanen bredvid den befintliga simhallen (röd solid yta i Figur 2). Vid den nya sim- och badanläggningen planeras tillhörande parkering och infartsväg inom fastigheten. Den tillåtna byggnadsarean för den nya simhallen är 4000 m2, men byggnadsrätten är lite större för att tillgodose flexibilitet av byggnaden. Det befintliga Askimsbadet planeras att byggas om till allaktivitetshall. Fastigheten tillhör idrotts- och föreningsnämnden. Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 Figur 2 Visar gällande detaljplan (gult) och föreslagen byggrätt och fastighetsgräns (rött). (Källa: SBK) Kommunens översiktsplan anger för den aktuella platsen markanvändningen som ”bebyggelseområde med grön- och rekreationsytor” och den områdesvisa inriktningen som ”kustnära område och skärgården”. I det fortsatta planarbetet rekommenderas att ett samlat grepp bör tas för att utreda potentialen för att stärka kopplingar och tillskapa offentliga ytor inom befintlig detaljplan då detta är en central plats i närområdet, med närhet till kollektivtrafik samt en av de få gång och cykelförbindelser som överbryggar Säröleden. Figur 3 visar tidigt planförslag från 2017 av Liljewall samt inspirationsbild till simhallen från inkommen ansökan om planbesked. Figur 3 Visar ett tidigt planförslag illustrerad av Liljewall (från 2017) till vänster. Till höger visas en inspirationsbild från inkommen ansökan om planbesked. Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 2 Riktlinjer och styrande dokument De två viktigaste dokumenten för dagvatten- och skyfallshantering utgår från är TTÖP (Förslag till översiktsplan för Göteborg Tillägg för översvämningsrisker) (Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret, 2019) och Svenskt vattens publikation P110 (Svenskt vatten, 2016). Utöver dessa rapporter är ett flertal riktlinjer styrande i arbetet med dagvatten- och skyfallsfrågor inom och i anslutning till utredningsområdet. Dessa sammanställs i efterföljande stycken. Funktionskrav på dagvattensystem Dagvatten är tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på markytan med ursprung i regn, smältvatten eller framträngande grundvatten. Funktionskraven för nya dagvattensystem regleras i Svenskt vattens publikation P110 Avledning av dag- drän- och spillvatten (Svenskt vatten, 2016). I och med denna publikation ökar funktionskraven (säkerheten) i det allmänna dagvattensystemet jämfört med tidigare. Enligt P110 ska även tillkommande dagvattensystem (=förtätning av befintligt) ha samma funktionskrav som nya system vilket medför att tillkommande system behöver ta mer ytor i anspråk än tidigare. Dessutom måste planering ske för framtida klimatförändringar eftersom nederbörden och därmed belastningen på dagvattensystemen förväntas öka. Funktionskraven för dagvattensystem vid förtätning och/eller nybyggnation sammanfattas i Tabell 1. Tabell 1 Minimikrav för återkomsttider för regn vid dimensionering av nya dagvattensystem enligt P110 (Svenskt vatten, 2016), med markerat dimensioneringskrav för planområdet. VA-huvudmannens ansvar Kommunens ansvar Återkomsttid Återkomsttid Återkomsttid för regn vid för trycklinje i för marköversvämning Nya duplikatsystem fylld ledning marknivå med skador på byggnader Gles bostadsbebyggelse 2 år 10 år >100 år Tät bostadsbebyggelse 5 år 20 år >100 år Centrum- och affärsområden 10 år 30 år >100 år För aktuellt planområde som bedöms motsvara en tät bostadsbebyggelse ska således dagvattensystemen kunna avleda ett regn med 20 års återkomsttid utan att marköversvämning sker (trycklinjen i dagvattensystemet stiger till marknivå). Vidare ska ledningar kunna avleda ett regn med 5 års återkomsttid utan att kapaciteten i ledningen överskrids, d.v.s. utan att det dämmer bakåt i systemet. Om uppdimensionering, för att uppfylla kraven enligt P110, bedöms bli för omfattande för dagvattensystem som ligger nedströms det förtätade områden och nedströms tillkommande system är Kretslopp och vattens bedömning att funktionskraven enligt den tidigare publikationen P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar (2004) ska vara uppfyllda. Fördröjningskrav VA-systemen är hårt belastade. Ökad exploatering och framtida klimatförändringar kommer att öka belastningen ytterligare, med fler översvämningar till följd av att befintliga ledningar inte klarar av att leda bort de stora vattenmassorna. Att dimensionera upp hela ledningssystemet är varken tekniskt eller ekonomiskt möjligt. Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 För att minska flödestopparna och belastningen på befintligt ledningssystem ställer Göteborgs stad krav på att dagvatten från hårdgjorda ytor inom kvartersmark ska fördröjas motsvarande 10 mm dagvatten per kvadratmeter reducerad yta. Den reducerade ytan är den yta som bidrar till att generera dagvatten vid en regnhändelse. Avvattningen ska dessutom göras trög och reningskrav enligt Vattenplanen ska följas. På allmän plats ska fördröjning eftersträvas så att kapaciteten i ledningsnätet inte överskrids vid dimensionerande regn alternativt att befintligt flöde inte överskrids. Miljökvalitetsnormer Europaparlamentet införde år 2000 ramdirektivet för vatten (2000/60/EC), även kallat Vattendirektivet, med målsättningen att uppnå vattenkvalitet av god status inom hela EU. För att uppnå god vattenstatus sätts kvalitetsmål i form av s.k. Miljökvalitetsnormer (MKN) för vattenförekomster. MKN uttrycker den ekologiska potential/status och kemiska kvalitet som vattenförekomsten ska ha uppnått vid en viss tidpunkt. I Sverige har Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna samt Havs och vattenmyndigheten utarbetat MKN för de vattenförekomster som är definierade inom vattenförvaltningsarbetet. Arbetet med vattenförvaltningen drivs i förvaltningscykler om sex år, vilket bl.a. innebär att en ny statusklassning genomförs vart sjätte år. Den första cykeln avslutades år 2009, den följande år 2015 och nästkommande cykel avslutas följaktligen år 2021. Rening av dagvatten ska bidra till att bibehålla eller förbättra kustvattnets ekologiska status vilket huvudsakligen innebär att minska tillförsel av näringsämnena kväve och fosfor. Kemisk status beskrivs som halter för utvalda föroreningar. Ny exploatering ska inte försämra möjligheterna att uppnå MKN. Riktvärden och reningskrav Dagvatten förorenas av bl.a. utsläpp från trafik, byggnadsmaterial och luftburna föroreningar. Dagvatten från parkeringsytor, industriområden och högtrafikerade vägar är särskilt förorenat. För att minska dagvattnets miljöpåverkan på våra vattendrag har Miljöförvaltningen i Göteborg tagit fram särskilda riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten och dagvatten (2013). Dessa riktvärden uttrycks generellt som årsmedelhalter i form av föroreningsmängd per liter dagvatten. Som ett komplement till dessa riktlinjer har Göteborgs stad utarbetat vägledningen Reningskrav för dagvatten (2017-03-02) där bl.a. styrande målvärden och riktvärden anges beroende av recipientens känslighet. Riktvärden gäller för känslig recipient. Varje fastighet ska kunna visa att reningskraven följs. Skyfallssäkring och klimatanpassning Skyfall är ett regn vars höga intensitet överstiger belastningen som dagvattensystemet är dimensionerat för. Regnens storlek beskrivs bäst med begreppet ”Återkomsttid” som avspeglar hur ofta en händelse inträffat historiskt (Svenskt vatten, 2018). Enligt Göteborgs riktlinjer ska ny bebyggelse anpassas efter 100-årsregn, d.v.s. ett regn med 100 års återkomsttid (Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret, 2019). Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 När dagvattensystemet är fullt innebär det i praktiken att avrinningen av regnöverskottet beror av marknivån. Vatten samlas i sänkor och när dessa är fulla rinner vattnet vidare mot nästa sänka. Markanvändningen har viss påverkan eftersom det styr både infiltration och vattnets hastighet. Avdunstning har marginell påverkan. Det finns idag inga nationella bestämmelser kring vem som är ansvarig vid skyfall. Kommunen är enligt Plan- och bygglagen (PBL) ansvarig för att bebyggelse anläggs på mark lämplig för ändamålet, och därmed översvämningsrisker vid nyplanering. Allt ansvar för översvämningssäkring ligger dock inte på kommunen utan fastighetsägare och verksamhetsutövare har ansvar att skydda sin egendom. Det tematiska tillägget, TTÖP, presenterar förslag till mål och övergripande strategier för hur staden ska bemöta dagens och framtidens översvämningsrisker i sin planering (Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret, 2019). Detta innebär att man vid klimatanpassat 100-årsregn ska se till att: • Ny bebyggelse ska inte skadas vid översvämning. Detta innebär att man skall ha en säkerhetsmarginal från vattenyta vid max vattendjup i samband med klimatanpassat 100-årsregn till färdigt golv på minst 0,2 m. För samhällsviktig bebyggelse gäller en säkerhetsmarginal på minst 0,5 m till vital del för anläggningens funktion. se Tabell 2. Det avser infrastruktur som i ett perspektiv till år 2100 om de slås ut innebär stor skada för samhället och/eller är kostsamt att återskapa. I detta perspektiv är det stora sjukhus, tung infrastruktur och tekniska anläggningar viktiga för stadens funktion •För att möjliggöra för evakuering i samband med översvämning skall tillgängligheten till nya byggnaders entréer inom planområdet vara möjlig (man skall kunna nå alla som befinner sig i byggnaden men inte nödvändigtvis alla entréer). Detta innebär ett största vattendjup på 0,2 m. •Tillgänglighet till och från planområdet skall undersökas (största vattendjup 0,2 m på högprioriterade vägar och utryckningsvägar, se markerade vägar i bilaga 1). Är framkomlighet inte möjlig på högprioriterade vägar skall detta omnämnas men att skapa framkomlighet på dessa vägar skjuts på framtiden tills ”Framkomlighet - Planeringsunderlag gällande framkomlighet för högprioriterade transport och kommunikationsstråk inom staden för olika översvämningstyper” utarbetats av Staden (fortsatt arbete utpekats i TTÖP). •Översvämningssituationen inom eller utanför planen skall inte försämras. Detta innebär bl.a. att flödet ut från planen och till andra delar av planen inte får öka vid planens genomförande så försämrad översvämningssituation uppstår. Minst samma volymer för magasinering som fanns innan planering skall finnas kvar efter exploatering. Strävan skall finnas att förbättra översvämningssituationen vid planens genomförande. •Planen ska beakta strukturplaner för översvämningshantering (se www.vattenigoteborg.se eller Gocart). Skyfallsleder och skyfallsytor utpekade i strukturplanerna skall fortfarande vara möjliga att genomföra om de inte genomförs som en del av planen. Platser som pekats ut för strukturplansåtgärder skall inte exploateras på ett sätt så dessa inte kan byggas om det inte går att identifiera annan alternativ plats med samma syfte. Om detta sker skall det betraktas som avsteg från TTÖP och det skall behandlas som ett avsteg enligt beskrivning i TTÖP (godkännas av BN med tillhörande riskanalys). Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 Tabell 2 Underlag för föreslagna planeringsnivåer vid dimensionerade händelser för att minska översvämningsrisk (Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret, 2019). Angivna höjder i tabellen är relativa höjder. Relevant höjdsättning för aktuell detaljplan är markerad. Dimensionerande händelse/ planeringsnivå Funktion/ Skyddsobjekt Högvatten Höga flöden Skyfall Återkomsttid 200 år Återkomsttid 200 år Återkomsttid 100 år Samhällsviktig 1,5 meter marginal till Över nivå för beräknat 0,5 meter marginal till anläggning vital del Högsta Flöde (HBF) vital del - nyanläggning Samhällsviktig 0,5 meter marginal till vital del för funktion anläggning - befintlig 0,5 meter marginal till Byggnad och färdigt golv och vital del 0,2 meter marginal till färdigt golv och vital del byggnadsfunktion nödvändig för nödvändig för byggnadsfunktion - nyanläggning byggnadsfunktion Framkomlighet - nyanläggning högprioriterade vägnät, Max djup 0,2 meter stråk och utrymningsvägar Figur 4 Visualisering av Tabell 2. Vänster bild: max djup 0,2 meter. Höger bild: 0,2 meter marginal till färdigt golv över vattennivå och vital del nödvändig för byggnadsfunktion. Rain Gothenburg Jubileumssatsningen Rain Gothenburg ingår i Göteborgs Stads fyrahundraårsfirande 2021. Det regnar i snitt var tredje dag i Göteborg, och med klimatförändringarna kommer de svåra skyfallen att öka. Därför satsar Göteborg på att bli en internationell förebild som regnstad, både i att bygga en hållbar stad som tar hand om stora regnmängder och att ta tillvara regnets möjlighet till att ge unika upplevelser (Göteborgs Stad, 2018). Projektet inbegriper tre huvudområden där dagvatten- och skyfallshantering är ett av dem. De två andra fokuserar på konst och design samt individens upplevelse. Tanken är att genom konst, arkitektur, stadsplanering, lek, multifunktion och pedagogik kopplat till regnvattnet locka människor till utevistelse, upplevelser och möten i en stad som är levande även när det regnar. Detta perspektiv ska genomsyra alla nya lösningar som tas fram för dagvatten och skyfall i planområdet. Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 3 Förutsättningar I följande avsnitt beskrivs platsspecifika förutsättningar som påverkar framtida förslag till dagvatten- och skyfallshantering. Fältbesök Översiktlig inventering utfördes 24e juni 2020. Grusytan är relativt flack och är till viss del bevuxen med gräs (se bild 1 i Figur 5Figur 4). Södra delen av grusplanen omringas av en bevuxen jordvall. Entrén till den befintliga sim- och idrottshallen är nedsänkt under marknivå vilket utgör en risk vid större regn (se bild 2). Flödet i bäcken var lågt. Enligt den geotekniska utredningen utförd 2020-11-27 bedöms Otterbäcken inte ha erosionproblem inom eller i nära anslutning till planområdet. Otterbäcken leds under den befintliga idrottshallen via två större trummor (bild 3). Nedströms i Otterbäcken innan bäcken leds under Säröleden noterades två vägtrummor som var igensatta, se Figur 6 där de är markerade. Diket väst om planområdet visas i bild 4. Diket var olika skött och några vägtrummor var bevuxna vilket påverkar avledningen av dagvatten, se bild 5 för en bevuxen vägtrumma. 1 Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 2 3 4 5 Figur 5 Fem foton över planområdet ur olika perspektiv (Foto: Ellen Svärd). Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 Figur 6 Översikt över planområdet. Pilarna anger varifrån fotona. Röd streckad linje visar planområdet. (Källa: Gokart) Tidigare utredningar och pågående projekt Trafikverket arbetar med en åtgärdsvalstudie (ÅVS) gällande Säröleden (väg 158). Mobilitets- och parkeringsutredning pågår inom planområdet. Geologi, grundvatten och markmiljö Vid detta stadie saknas geoteknisk undersökning och endast kartavläsning från SGU:s jordartskarta finns att tillgå. I området är det framförallt glacial lera förutom i väst där det är postglacial lera (SGU, 2010), se Figur 7. Grundvattenytans nivå är okänd och bör undersökas i senare skede då den kan påverka möjligt djup på föreslagna dagvattenanläggningar. Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 Figur 7 Visar jordtyp inom planområdet. Röd streckad polygon visar ungefärlig placering på planområdet (Källa: SGU). Avvattning och recipient Planområdet ligger inom avrinningsområdet för Askims fjord. Avrinningsområdets utbredning framgår av Figur 8 (ljusblå linje). Avvattning från planområdet leds till Otterbäcken som sedan mynnar ut till Askims fjord, se Figur 9 (blå linje norr om planområdet). Otterbäcken har höga naturvärden och är öringsförande. Enligt den geotekniska utredningen utförd 2020-11-27 bedöms Otterbäcken inte ha erosionproblem inom eller i nära anslutning till planområdet. Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 Figur 8 Karta över avrinningsområde markerat i ljusblå polygon. Planområdet är markerat i rött (Bildkälla: VISS) Figur 9 Visar Otterbäcken i ljusblått norr om planområdet och Askims fjord vid utloppet av Otterbäcken i mörkare blått (Källa: VISS). Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 3.4.1 Dikningsföretag Dagvattnet från planområdet avleds inte till ett dikningsföretag. 3.4.2 Fastställd miljökvalitetsnorm Recipienten Otterbäcken är inte klassad enligt miljökvalitetsnormer. Otterbäcken mynnar ut i Askims fjord (Askimsviken) som är klassad enligt miljökvalitetsnormer. År 2017 hade Askims fjord ej god kemisk status och den ekologiska statusen klassades som måttlig. Målet är att uppnå god kemisk status 2021 med undantag för polybromerad difenylterar (PBDE), kvicksilver och kvicksilverföreningar. Utöver det har Askims fjord fått tidsfrist 2027 för att uppnå god kemisk status med avseende på tributyltenn. Ekologisk status är måttlig på grund av att särskilt förorenade ämnen (SFÄ) bedömts till måttlig, mer specifikt är PCB bedömt till måttlig status. Befintligt dagvattensystem Inom planområdet finns en PVC dagvattenledning med diametern 315 mm och utlopp i Otterbäcken, se Figur 10 för brunnarnas vattengångar i dagvattenledningen. Största delen av ytorna inom planområdet avvattnas dock till diket i väst som leder vattnet till Otterbäcken innan bäcken leds under Säröleden vidare till Askims fjord, se Figur 10. Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 Figur 10 Visar dagvattenledning inom fastigheten samt dike som leds till Otterbäcken. Streckad pil visar avrinningen från fastigheten till diket. Övre kant (ÖK) och vattengång (VG). 3.5.1 Kapacitet i dagvattensystemet Kapacitet i dagvattenledningen inom planområdet beräknas vara tillräckligt. I Figur 11 visas vattennivåer relativt marknivå vid ett 20årsregn i dagvattenledningen (grön ledning) med ”över mark”, ”över hjässa” och ”under hjässa” hämtat från VA-banken. Endast vid utloppet i Otterbäcken är vattennivån över mark vilket troligen beror på att vattennivån i Otterbäcken är ovan ledningens utlopp och inte till följd av bristande kapacitet. Diket i väst som leds till Otterbäcken är olika skött och vissa delar är starkt bevuxna medan andra är mer kortklippta. Det innebär att diket har olika avledningsförmågor. I överlag har diket ungefär dimensioner enligt Figur 12 och beräknas därmed ha tillräcklig kapacitet. Framförallt då avrinningsområdet till diket består till största del av fastigheten 57:211. Dock är vissa vägtrummor igenväxta vilket kan behöva ses över för att försäkra kapacitet i framtiden. Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 Figur 11 Visa kapaciteten i dagvattenledningen vid ett 20årsregn (grön ledning). Dagvattenledningen inom fastigheten visar på god kapacitet. Källa: VA-banken. Figur 12 Visar ungefärliga dimensioner på delar av diket för att få en uppfattning om kapacitet. Höga vattennivåer i havet/höga flöden i vattendrag Planområdet ligger inte i risk för att påverkas av höga vattennivåer i havet eller höga flöden i vattendrag. Området ligger på en höjd på mellan ca +18 och +15 m vilket är över planeringsnivåerna i TTÖP:en (se Tabell 2). Riktlinjerna baseras på direktiv i utställningsversionen av rapporten Översiktsplan - Tillägg för översvämningsrisker (Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret, 2019). Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 Skyfallssituation Resultat av skyfallsmodellering i Gokart av befintlig situation visas i Figur 13 (Stadsbyggnadskontoret, u.d.). Modellen visar på ytlig avrinning vid regn med 100 års återkomsttid. Pilarna i kartbilden illustrerar ytavrinningen i området. Streckad blå cirkel visar instängt område som översvämmas vid skyfall och som bör beaktas så att situation inte förvärras. Området nordöst inom planområde rinner Otterbäcken igenom, dock ser det inte ut som att Gokart tar hänsyn till ledningarna under befintlig simhall. Trots det är det viktigt att bevara den lågpunkten så att vatten tillåts dämma upp vid ett skyfall. Det finns enligt Figur 13 inga instängda områden som skulle utgöra en risk för exploateringen. Figur 13 Blå områden visar var det samlas vatten vid skyfall i området, mörkare blå färg innebär större vattendjup. Streckat blått visar lågpunkt som bör beaktas. Pilar visar flödesriktning (Källa: Gokart). Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 4 Analys I följande avsnitt analyseras planförslaget med avseende på dagvatten- och skyfallsfrågor. Skyfallsanalys Skyfallsanalysen utgår ifrån att detaljplanen ska uppfylla kraven i TTÖP:en (Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret, 2019). Om kraven inte uppfylls bedöms inte marken vara lämplig för bebyggelse på grund av översvämningsrisk. För att uppfylla det med avseende på skyfall ska följande krav efterföljas: 1.Ny bebyggelse ska inte skadas vid översvämning. 2.Tillgängligheten till nya byggnaders entréer ska garanteras. 3.Tillgänglighet till och från planområdet ska garanteras. 4.Översvämningssituationen inom eller utanför planen ska inte försämras. 5.Planen ska beakta strukturplaner för översvämningshantering För att analysera området vidare vid en skyfallshändelse har Scalgo Live använts. Som visas i bild 1 och 2 i Figur 14 så sker ytavrinningingen mot diket i väst. Bild 1 i Figur 14 visar på att den planerade simhallen påverkas av flöden relativt lokalt vilket tyder på att simhallen inte är i en riskzon för skyfall. I bild 2 i Figur 14 så visas hur regnvattnet rinner längs jordvallen. Jordvallen är därför viktig att bevara för att inte riskera att belasta lågpunkten i tunneln under Gärdesvägen och Säröleden ännu mer. Bild 3 i Figur 14 visar avrinningsområdet till den delen av Otterbäcken som rinner genom planområdet. Det visar vikten av att bevara lågpunkten då den är belastad av ett stort avrinningsområde. Scalgo Live tar inte hänsyn till den nedsänkta entrén till den befintliga simhallen. Som ses i bild 1 i Figur 14 är det ett avrinningsområde som leds i riktning mot den nedsänkta entrén. Den nedsänkta entrén bör därmed beaktas vid exploatering och med höjdsättning försäkra sig om att flödet inte leds mot entrén. Utöver detta föreslås en höjdsättning som sluttar norrut mot Otterbäcken och/eller sluttar mot diket i nordväst för att området ska klimatsäkras och inte förvärra situationen söderut. Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 2 1 3 Figur 14 Visar flödesvägar och avrinningsområden inom planområdet i röd polygon. (Källa: Scalgo). Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 Strukturplan för hantering av skyfall finns för området. I avsnitt 4.1.1 beskrivs dessa och hur detaljplanen påverkar deras genomförbarhet. 4.1.1 Strukturplansåtgärder Strukturplaneåtgärder är upprättade för att tjäna som underlag till åtgärder som skyddar samhällsviktiga funktioner, framkomlighet och byggnader från skyfall. De är framtagna från uppgifter från 2017 vilket medför att förändrade förutsättningar, tex förändrad höjdsättning, påverkar hur skyfallsåtgärder kan utformas för att riktlinjerna ska uppfyllas. Strukturplaneåtgärder är indelade i prioritetsklasser. Åtgärder i klass A och B syftar till att skydda samhällsviktiga funktioner och högprioriterade vägar. Åtgärder i klass C syftar till att skydda övrigt, tex bebyggelse och vanliga vägar (Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, 2018). I Figur 15 kan strukturplanen för delar av avrinningsområdet ses. Detaljplaneområdet är markerat med röd streckad polygon. Det finns ingen skyfallsanläggning inom planområdet. Närmast ligger en skyfallsled i sydväst som leds till Askimsviken. Planområdet påverkar inte möjlighet att utföra åtgärdsplanerna. Figur 15 Föreslagna strukturplaneåtgärder för området. Skyfallsled illustreras med blått och svarta pilar (Källa: Gokart). Fördröjnings- och reningsbehov av dagvatten Detta kapitel presenterar fördröjnings- och reningsbehov för planområdet som är baserat på markanvändningen. Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 4.2.1 Markanvädning och reducerad area Planområdet är totalt 1,4 ha stort till ytan. Befintlig markanvändning har med hjälp av ortofoto och fältbesök uppskattats bestå av grönområde samt grus- och asfaltsytor. För framtida förhållanden har antaganden om markanvändning gjorts enligt Figur 16, baserat på underlag från SBK. Det är viktigt att notera att i beräkningarna har det antagits att 0,50 ha av planområdet består av grönområde, vilket har en stor inverkan på omfattningen av åtgärdsförslagen. Därför rekommenderas minst 0,50 ha grönområde inom planområdet. Se Tabell 3 för beräknad markanvändning, avrinningskoefficient samt reducerad area inom planområdet. Resterande ytor Grönyta antas vara asfalt 0,50 ha 0,50 ha Takyta 0,40 ha Figur 16 Visar antagen markanvändning vid framtida förhållanden Tabell 3 Redovisning av markanvändning och reducerad area, före och efter exploatering. Område Area [ha] Avrinningskoefficient (φ) Reducerad area [ha] Före exploatering (tot) 1,40 0,27 Kvartersmark - Grus 0,88 0,2 - Asfalt 0,07 0,8 0,27 - Gräsyta 0,45 0,1 Efter exploatering (tot) 1,40 0,81 Kvartersmark - Asfalt 0,50 0,8 - Gräsyta 0,50 0,1 0,81 - Takyta 0,40 0,9 4.2.2 Fördröjningsbehov på kvartersmark Fördröjningsbehovet på kvartersmark baseras på den reducerade arean enligt Tabell 3. En reducerad yta på kvartersmark efter exploatering om 0,81 ha innebär att 81 m3 fördröjningsmagasin krävs för att fördröja 10 mm per reducerad area. Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 4.2.3 Dimensionerande flöde Då dagvattnet från planområdet avleds till Otterbäcken görs en bedömning att det tillkommande flödet vid ett 20årsregn behöver fördröjas för att undvika erosionsproblematik i Otterbäcken till följd av exploateringen. Därmed utreds det dimensionerande flödet som uppkommer vid ett regn med 20 års återkomsttid och vilken fördröjningsvolym som krävs för att fördröja ett sådant regn så att exploateringen inte påverkar Otterbäcken med erosion. Det dimensionerande flödet beräknades enligt ekvation 1 nedan. Före exploatering används klimatfaktor på 1 och efter exploatering på 1,25 (enligt P110) för att kompensera för förhöjda regnintensiteter på grund av klimatförändringar. Dimensionerande regnvaraktighet är 10 min. Räknat med rationella metoden blir regnintensiteten därmed 287 l/s • ha vid ett regn med återkomsttiden 20 år. Tabell 4 presenterar det dimensionerande flödet för nuläge, efter exploatering samt med klimatfaktor. ℎ ∙ ℎ ∙ (1) Tabell 4 Dimensionerande flöde före och efter exploatering för 20 års återkomsttid. Planområde Flöde nuläge (l/s) 80 Flöde efter exploatering (l/s) 230 Flöde efter exploatering med KF (l/s) 290 Dimensionerande flöde för Gärdesvägen efter exploatering och klimatfaktor blir enligt ekvation ovan 290 l/s vilket innebär att flödet ökar med ca 210 l/s jämfört med befintligt flöde. Det innebär att en fördröjningsvolym på ca 140 m3 krävs för att flödet inom planområdet inte ska öka av varken klimatförändringar eller exploateringen. Öppna dagvattenlösningar är att föredra som fördröjningsmetod då systemet blir mer robust och rening av dagvattnet sker via infiltration. 4.2.4 Föroreningsberäkning Göteborgs stad, genom Miljöförvaltningen och Kretslopp och vatten, har tagit fram dokumentet Reningskrav för dagvatten som anger riktlinjer för reningsbehov av dagvatten. Tabell 5 ger en indikation för hur omfattande rening krävs för att skydda recipienter från förorenande ytor inom planområdet. Området bedöms som en medelbelastad yta (ytan motsvarar skola/förskola) efter exploatering. Recipienten är Otterbäcken vilken är klassad som känslig recipient. Detta innebär att riktlinjerna förespråkar enklare rening. Däremot leds Otterbäcken till Askims fjord som är klassad enligt MKN. För att inte försämra möjligheten att uppnå MKN kommer mer omfattande rening vara nödvändigt med både sedimentation och infiltration/filtrering, så som rening i biofilter/växtbädd. Tabell 5 Matris för dagvattenrening. Blå celler markerar de fall som behöver anmälas till Miljöförvaltningen. Avstämt med Miljöförvaltningen 161027. Recipient Hårt belastad yta Medelbelastad yta Mindre belastad yta Mycket känslig Omfattande rening Rening Enklare rening Känslig Rening Enklare rening Fördröjning Mindre känslig Rening Enklare rening Fördröjning Då Otterbäcken är en känslig recipient bör föreningshalterna i dagvattnet från planområdet inte överstiga målvärden, enligt Reningskrav för dagvatten. För att beräkna föroreningsbelastningen från Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 området har beräkningsverktyget StormTac använts. Beräkningarna är baserade på schablonvärden från Stormtac. Tabell 6 presenterar föroreningshalter som är vanligt förekommande i dagvatten för före exploatering, efter exploatering samt med rening. Resultaten indikerar på att samtliga ämnen utom kväve ökar efter exploatering. Utöver det överksrider zink, kadmium och suspenderade partiklar målvärdena efter exploatering. Efter rening i biofilter med ytanspråk 370 m2 och 1,15 m djup (erforderlig fördröjningsvolym på 200 m3) reduceras samtliga föroreningar så att de uppfyller målvärdena. Tabell 6 Föroreningshalter (ug/l) för planområdet. Jämförelse mot målvärden för känslig recipient där färgade celler visar överskridande av målvärde. P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil BaP g/l g/l g/l g/l g/l g/l g/l g/l g/l g/l g/l g/l Före 62 1600 4,0 12 32 0,12 2,4 2,4 0,022 23000 180 0,010 exploatering Efter 120 1600 13 20 69 0,48 7,7 7,9 0,035 68000 340 0,028 exploatering Efter rening 46 800 2,1 6,7 12 0,072 3,3 1,5 0,015 14000 100 0,0036 Målvärde 150 2500 14 22 60 0.40 15 40 0.050 60000 1000 0.050 Tabell 6Tabell 7 presenterar föroreningsmängderna före exploatering, efter exploatering samt med rening. Alla föroreningsmängder ökar efter exploatering. Med rening i biofilter (370 m2 ytanspråk; 1,15 m djupt) indikerar föroreningsberäkningarna på att samtliga föroreningsmängder reduceras till mindre eller samma som råder vid befintliga förhållanden förutom för krom. Enligt resultaten i Stormtac släpps det ut 90 % mer krom efter exploatering och rening än vad det gör vid befintliga förhållanden. Kromet beräknas komma från takytan och enligt Stormtac är krom generellt högt i dagvatten från tak. Därför görs bedömningen att om lämpliga materialval görs kommer inte belastningen av krom öka med den omfattande reningen som föreslås. För att uppnå dessa resultat är det viktigt att markanvändningen enligt Tabell 3 görs, där åtminstone 0,50 ha grönyta säkerställs inom planområdet. Tabell 7 Föroreningsmängder från planområdet kg/år. Färgade celler visar ämnen som är högre än mängden vid befintliga förhållanden. P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil BaP /å /å /å /å /å /å /å /å /å /å /å /å Före 0,39 9,8 0,025 0,074 0,20 0,00077 0,015 0,015 0,00014 140 1,1 0,000064 exploatering Efter 0,98 13 0,11 0,17 0,59 0,0041 0,065 0,067 0,00030 570 2,9 0,00024 exploatering Efter rening 0,39 6,7 0,018 0,057 0,098 0,00061 0,028 0,013 0,00013 120 0,85 0,000030 Påverkan på dagvattensystem och recipient nedströms Med föreslagen rening i biofilter uppnås målvärdena. Föroreningsmängderna efter rening beräknas reduceras till under de mängder som råder vid befintligt förhållande förutom för krom som ökar till följd av takytan, enligt Stormtac. Med lämpliga materialval av takytan görs bedömningen att området inte kommer påverka MKN i Askims fjord med föreslagen rening. En förutsättning för att få dessa resultat är att 0,50 ha av planförslaget är grönområde. Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 Den föreslagna reningen i biofilter ger även en fördröjningsvolym på 200 m3 vilket innebär att ett 20 års regn kan fördröjas till det flöde som blir vid samma regnhändelse vid befintliga förhållanden. Med föreslagen fördröjningsvolym bedöms exploateringen inte bidra med erosion i Otterbäcken. För att inte påverka befintlig skyfallssituation är det viktigt att lågpunkten i den nordöstra delen av planområdet där Otterbäcken rinner inte fylls igen eller liknande. Lågpunkten fyller en viktig funktion om vattennivån i Otterbäcken ökar vid exempelvis ett skyfall. Jordvallen i södra delen av planområdet fungerar som en barriär för skyfall att ledas till tunneln söder om planområdet. Det är därför viktigt att bevara den eller ersätta den mot annan barriär för att inte förvärra situationen i tunneln under Gärdesvägen och Säröleden, som redan är utsatt. Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 5 Föreslagna åtgärder I följande kapitel presenteras de åtgärder som föreslås för dagvatten- och skyfallshantering. Kvartersmark I Figur 17 presenteras åtgärdsförslagen för dagvatten- och skyfallshantering inom planförslaget. Förslag på placering är inte exakt, utan detta åtgärdsförslag ger en uppfattning av volym och storlek på åtgärderna. I dagsläget är framtida höjdsättning ännu inte fastställt. Därför är det viktigt att i senare skede se över placering och anlägga dagvattenåtgärder i lågpunkt dit vatten kan avrinna med självfall. Det är även viktigt att dagvattenåtgärderna är placerade så att de kan samla upp vatten från hela området. Figur 17 Visar åtgärdsförslag för framtida förhållanden. Föreslagen lösning för fördröjning och rening av dagvatten är biofilter med ett ytanspråk på 370 m2 och 1,15 m djupt vilket ger en fördröjningsvolym på ca 200 m3, se Figur 17. Biofilterna rekommenderas placeras vid parkeringsytornas lågpunkt, samt längs simhallen för rening och fördröjning av takvattnet, se Figur 15. Biofiltret föreslås vid entrén där den ges störst värde ur rekreationssynpunkt. Biofiltret kan dock, beroende på framtida höjdsättning, behöva anläggas upphöjd ovan mark för att med självfall kunna ledas till diket i nordväst. Dagvatten från biofiltret vid västra parkeringen kan ledas till diket i nordväst. Biofilterna vid östra parkeringsytan hamnar med dagens höjdsättning för lågt för att kopplas till befintlig dagvattenledning och därmed kan en ny ledning behöva anläggas för att leda vattnet direkt till Otterbäcken. Utöver detta rekommenderas 0,50 ha grönområde inom fastigheten enligt Figur 17 för att säkerställa att föroreningsbelastningen inte ökar efter exploatering. Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 För att dagvattnet från planområdet inte ska orsaka erosion i utloppet till Otterbäcken föreslås det att anlägga erosionsskydd så som stenar med fraktion större än 100 mm. Biofilter/Växtbädd Växtbädd, även kallad biofilter är en dagvattenanläggning som renar vatten genom olika processer så som genom bakterier, växtupptagning och adsorption på partiklar. Anläggningen består ofta av lager av organiskt material, sand och makadam. Växtbädden bör ha en fördröjningszon upp till 0,3 m där vatten tillåts att dämma upp och sedimentera. Se Figur 17 för ett exempel på sektion av växtbädd hämtad från ”Göteborg när det regnar, en exempel- och inspirationsbok för god dagvattenhantering” där det även finns mer inspiration att hämta. Se Figur 18 för olika former av biofilter/växtbäddar. För att åtgärderna ska gå i linje med projektet och satsningen Rain Gothenburg så föreslås öppna lösningar som även ger en upplevelse för individen. Figur 18 Visar exempel på växtbädd och lagerfördelning (Källa: Göteborg när det regnar, en exempel- och inspirationsbok för god dagvattenhantering). Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 Figur 19 Visar exempel på olika former av biofilter/växtbäddar. Allmän platsmark Det finns ingen allmän platsmark inom planområdet. Det finns inte heller någon anledning att tillämpa dagvattenåtgärder på allmän platsmark utanför planområdet. Kostnadskalkyl och ansvarsfördelning Som riktvärde kostar en dagvattenanläggning ca 10 000/m3 vatten som ska hanteras. Investeringskostnaden för anläggningen av biofilter på 200 m3 uppgår med det riktvärdet till 2 000 000 kr. Exploatör/fastighetsägare ansvarar för anläggningen samt för anpassning av höjdsättning inom området. Drift och underhållskostnader för öppna dagvattenanläggningar varierar stort beroende på lokala förutsättningar och vilken typ av anläggning som byggs. Att upprätta en driftsplan och säkerställa medel för årlig drift och underhåll av dagvattenanläggningar är viktigt. Erfarenheter från uteblivet underhåll visar på låg funktionalitet. Exakta kostnader för drift och underhåll saknas, men sannolikt ligger den årliga drift och underhållskostnaden runt 5–15 % av anläggningens investeringskostnad. Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 Bortvalda alternativ Följande åtgärdsalternativ har beaktats men avskrivits på grund av rådande förutsättningar inom planområdet. Fördröjning och rening av takvattnet i torrdamm ger inte tillräcklig rening för att inte förvärra situationen vid exploatering. Det är främst fosfor, kadmium och krom som är svåra att rena tillräckligt med en torrdamm. Fördröjning och rening i krossdike av dagvatten från hela planområdet har valts bort då det kräver för stort ytanspråk för att få tillräcklig rening. Ämnen som är svåra att rena tillräckligt är fosfor, krom, nickel och bens(a)pyren. Rening i brunnsfilter innan dagvattnet leds in i biofilter har valts bort då det kräver mer i drift att ha både biofilter och brunnsfilter. Det är dock ett alternativ för att rena dagvattnet tillräckligt utan att förvärra situationen vid exploatering. Endast rening i brunnsfilter ger inte tillräcklig rening och är därmed också ett bortvalt alternativ. Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 6 Slutsats och rekommendationer Dagvatten - Rening i biofilter med ytanspråk på 370 m2 och erforderlig fördröjningsvolym på 200 m3 ger tillräcklig rening för att uppnå målvärdena för föroreningshalter till känslig recipient. - Med grönområde inom planområdet på 0,5 ha, lämpliga materialval till simhallens tak (som inte består av krom) och föreslagen rening i biofilter görs bedömningen att planförslaget inte kommer förvärra möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för Askims fjord. - Föreslagen fördröjningsvolym på 200 m3 innebär att ett 20-årsregn kan fördröjas till det flöde som är vid befintliga förhållanden för samma regnhändelse. Med föreslagen fördröjningsvolym bedöms exploateringen inte bidra med erosion i Otterbäcken. - För att dagvattnet från planområdet inte ska orsaka erosion i utloppet till Otterbäcken föreslås att anlägga erosionsskydd så som stenar med fraktion större än 100 mm. Skyfall - Ur ett skyfallsperspektiv är placering av simhallen lämplig utan någon risk för översvämning med förutsättningen att höjdsättning enligt TTÖP:en tillämpas. - För att inte påverka skyfallssituationen är det viktigt att lågpunkten i den nordöstra delen av planområdet där Otterbäcken rinner inte fylls igen eller liknande. Lågpunkten fyller en viktig funktion om vattennivån i Otterbäcken ökar vid exempelvis ett skyfall. - Jordvallen i södra delen av planområdet fungerar som en barriär för skyfall att ledas till tunneln söder om planområdet. Det är därför viktigt att bevara den eller ersätta den mot annan barriär för att inte förvärra situationen i tunneln under Gärdesvägen och Säröleden, som redan är utsatt. Kostnader och ansvar - Investeringskostnaden för anläggningen av biofilter på 200 m3 uppgår till 2 000 000 kr. - Exploatör/fastighetsägare ansvarar för anläggningen samt för anpassning av höjdsättning inom området. - Drift och underhållskostnader för öppna dagvattenanläggningar varierar stort beroende på lokala förutsättningar och vilken typ av anläggning som byggs. o Att upprätta en driftsplan och säkerställa medel för årlig drift och underhåll av dagvattenanläggningar är viktigt. Erfarenheter från uteblivet underhåll visar på låg funktionalitet. o Exakta kostnader för drift och underhåll saknas, men sannolikt ligger den årliga drift och underhållskostnaden runt 5–15 % av anläggningens investeringskostnad. Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 7 Referenser Boverket. (den 10 06 2015). Dagvatten vid detaljplaneanläggning. Hämtat från PBL kunskapsbanken: https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/temadelar- detaljplan/dagvatten-i-detaljplan/dagvatten-vid-detaljplanelaggning/ Cowi. (den 10 03 2016). Riskhänsyn vid hantering av översvämningsrisker. Hämtat från Goteborg.se: https://goteborg.se/wps/wcm/connect/fdc9cd9f-123a-4852-a24b- d9f4af8973a5/Slutrapport_160426.pdf?MOD=AJPERES Göteborgs Stad. (den 20 11 2018). Frågor och svar om Rain Gothenburg. Hämtat från goteborg.se: https://goteborg.se/wps/portal/press-och-media/aktuelltarkivet/aktuellt/9c9519c9-48a9-498b- 9e78- a6e5d7f7e27b/!ut/p/z1/pZFbS8NAEIV_Sx_ymOxkc9v1LREprY2JDdE0L7Kpmws0m7BZLf XXuy0UFIsWnIcDA- d8B2ZQiQpUCvbeNUx1g2A7vW9K_wVH8EgiO4TkKb2DxerexdnawfMMo- eTIbfPhiT1YbFMc Göteborgs Stad. (den 31 07 2018). U107K48 - D003 Ö k om samverkan dagvatten Göteborgs stad B.doc. Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten. (2018). Strukturplan för hantering av översvämningsrisker - Metodbeskrivning. Göteborg: Göteborgs Stad. Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret. (den 25 04 2019). Förslag till översiktsplan för Göteborg, Tillägg för översvämningsrisker. Hämtat från Goteborg.se: https://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Översiktsplan %20-%20Tillägg%20för%20översvämningsrisker-Översiktsplan%20- %20inför%20antagande-Översiktsplan%20- %20Tillägg%20för%20översvämningsrisker/$File/01%20Planhandling.pd Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret. (den 25 04 2019). Förslag till översiktsplan för Göteborg, Tillägg för översvämningsrisker. Hämtat från Goteborg.se: https://goteborg.se/wps/portal/start/byggande--lantmateri-och-planarbete/kommunens- planarbete/oversiktlig-planering/fordjupningar-och-tillagg/oversvamningsrisker---tematisk- tillagg-till-oversiktsplanen/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziTYzcDQy9TAy9 Kretslopp och vatten. (2016). Reningskrav för dagvatten. MSB. (08 2017). Vägledning för skyfallskartering, Tips för genomförande och exempel på anvädning. Hämtat från MSB: https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/28389.pdf SGU. (den 10 02 2010). jordarter 1:25000 - 1:10000. Hämtat från Kartvisare - jordarter: https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html Stadsbyggnadskontoret. (u.d.). GOkart. Hämtat från http://gokart.sbk.goteborg.se/ Sweco. (den 26 03 2018). Konceptversion FloodMan. Sustainable Flood management Assessment Tool. Svenskt vatten. (2011). Hållbar dag- och dränvattenhantering P105. Svenskt vatten. Svenskt vatten. (2011). Nederbördsdata vid dimensionering analys av avloppsystem. Solna: Svenskt vatten. Svenskt vatten. (2016). Avledning av dag -, drän- och spillvatten. Stockholm: Svenskt vatten AB. Svenskt vatten. (2016). Avledning av dag -, drän- och spillvatten P110. Stockholm: Svenskt vatten AB. Svenskt vatten. (2 2018). Skyfallens ABC. Hämtat från Tema Stadsmiljö: http://www.svensktvatten.se/globalassets/rornat-och-klimat/skyfallensabc-sartryck- stadsbyffnad_2_2018.pdf VISS. (den 09 06 2017). Vatteninformation i sverige. Hämtat från Länsstyrelsen: https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA97301629 Detaljplan för simhall vid Gärdesvägen Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten 2022-01-12 Mobilitets- och parkeringsutredning inför detaljplan avseende simhall samt bordtennis- och badmintonhall vid Gärdesvägen 2020-03-12 Hanna Ljungblad SWECO SOCIETY AB Louise Lendas Vania Khairallah Björn Carlsson Oskar Sköld Sweco Sammanfattning I Askim utvecklar idrotts- och föreningsförvaltningen en detaljplan omfattande en ny simhall vid Gärdesvägen, omedelbart söder om den befintliga Askims simhall. Den befintliga simhallen ska avvecklas och ersättas av den nya. Detaljplanen, och därmed föreliggande parkeringsutredning, hanterar den tillkommande byggnaden för simhall samt en bordtennis- och badmintonhall som ligger i anslutning till befintlig simhall vilken behålls även i framtiden. Utredningen är utförd enligt Göteborgs Stads anvisningar till Riktlinjer för mobilitet och parkering samt tillhörande mallar. Då varken kategorierna ”simhall”, ”bordtennishall” eller ”badmintonhall” har några startvärden enligt stadens riktlinjer har istället en särskild parkeringsutredning genomförts med stöd av Mall för särskild utredning ver 1.1. För att underlätta läsbarheten har den särskilda parkeringsutredningen genomförts enligt samma fyra analyssteg som en standardutredning. Eftersom p-tal saknas för verksamheterna har i utredningen redovisats justeringar som antal parkeringsplatser istället för förändringar i p-tal. Resultatet efter de fyra analysstegen är följande: 1 Normalspann: Området ligger i stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo och tillhör zonen Övriga delar av Göteborgs Stads fastland och startvärde för parkeringsbehovet har utgått ifrån färdmedelsandelar för stadsdelen och zonen. 2 Lägesbedömning: Lägesbedömningen och den sammanvägda tillgängligheten visar på god tillgänglighet för kollektivtrafik och cykel. Behovet av bilparkering har därför justerats nedåt medan behovet av cykelparkering har justerats uppåt. 3 Projektanpassning: Projektanpassningen har visat på minskat behov av bilparkering främst för besökare. Behovet av cykelparkering har justerats uppåt för besökare. För sysselsatta har ingen justering gjorts i analyssteg 3. 4 Mobilitetslösningar: Inga sänkningar på grund av mobilitetslösningar föreslås i utredningen. Resultatet av utredningen visar efter analyssteg 1-4 att parkeringsefterfrågan för cykel blir 40 platser och för bil 47 platser. Cirka 3 procent av bilparkeringsplatserna ska vara PRH, vilket för innebär 1 bilplats. Därtill behöver plats för moped och mopedbil anordnas. MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN Tabell 1. Parkeringsbehov för bil och cykel vid verksamheterna. Parkeringsbehov 1 (sysselsatta) Simhall – cpl 22 (besökare) Bordtennis/ 1 (sysselsatta) badminton 16 (besökare) 2 (sysselsatta) Simhall – bpl 26 (besökare) Bordtennis/ 1 (sysselsatta) badminton 18 (besökare) Den nya detaljplanen bedöms generera ett parkeringsbehov av samma omfattning som idag. Besökare till nuvarande verksamheter parkerar på en markparkering med 75 platser samt på de ca 70 platserna längs med Gärdesvägen. Parkeringsytan utnyttjas även av besökare till närliggande verksamheter Salming Arena, Hovåsskolan samt Askims kyrka och förvaltas av Göteborgs Stads Parkerings AB. Ingen av verksamheterna har gällande avtal för att få använda ytan. I nuläget uppstår kapacitetsbrist endast vid årsmax. Då den nya simhallen kommer att ersätta den befintliga och bordtennis- och badmintonhallen blir oförändrad uppstår inget behov av att tillskapa parkeringsplatser. MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte 1 2 Projektet vid Gärdesvägen 2 2.1 Projektförutsättningar 3 3 Normalspann - Analyssteg 1 6 3.1 Cykelparkering 6 3.2 Bilparkering 9 3.3 Resultat av analyssteg 1 10 4 Lägesbedömning - Analyssteg 2 11 4.1 Utredningsområde 11 4.2 Sammanvägd tillgänglighet 11 4.3 Argumentation för justering av parkeringstalen utifrån lägesbedömningen 15 4.5 Resultat av analyssteg 2 17 5 Projektanpassning - Analyssteg 3 18 5.1 Resultat av analyssteg 3 19 6 Mobilitetslösningar - Analyssteg 4 20 7 Samlad bedömning av efterfrågan på parkering 21 7.1 Nuvarande simhall 21 7.2 Ersättningsplatser 21 7.3 Samlad bedömning av parkeringsbehov 21 8 Parkeringslösning 22 8.1 Ledig kapacitet inom gångavstånd från projektområdet 22 8.2 Samverkan mellan flera exploatörer inom projektet 22 8.3 Möjligheter till samnyttjande av parkering 22 8.4 Lokalisering och utformning av parkering 24 9 Reglering, kostnadstäckning och byggskede 25 MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN 1 Bakgrund och syfte I Askim utvecklar Idrotts- och föreningsförvaltningen en detaljplan omfattande en ny simhall samt en befintlig bordtennis- och badmintonhall i anslutning till befintlig simhall. Verksamheterna ligger vid Gärdesvägen, omedelbart söder om den befintliga Askims simhall. Den nya simhallen ska anläggas på en grusplan som idag står tom med undantag för en skateramp. Den befintliga simhallen ska avvecklas och lokalerna ska användas för annat ändamål i IoFF:s regi. Denna utredning syftar till att belysa platsens förutsättningar för en hållbar tillgänglighet i linje med stadens mål, samt den förväntade efterfrågan på parkeringsplatser för bil och cykel. Utredningen följer Riktlinjer för mobilitet och parkering i Göteborgs Stad (antagen i BN 24 april 2018) samt tillhörande Anvisningar till Riktlinjer för mobilitet och parkering i Göteborgs Stad ver 1.1 och Mall för särskild utredning ver 1.1. Arbetsprocessen i riktlinjerna innefattar fyra analyssteg för att beräkna förväntad efterfrågan på parkering: Normalspann, Lägesbedömning, Projektanpassning och Mobilitetslösningar. Då verksamheten simhall saknar startvärde för att bedöma parkeringsbehovet krävs att en särskild parkeringsutredning genomförs. Utredningen följer samma fyra analyssteg som vid en standardutredning. Då parkeringstal saknas redovisas justeringar och slutlig efterfrågan direkt i antal parkeringsplatser istället för i justeringar av p-talet. All information om verksamheterna har lämnats av beställaren Idrotts- och föreningsförvaltningen. MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN 2 Projektet vid Gärdesvägen Planområdet har adressen Gärdesvägen 5 och ligger omedelbart öster om Säröleden, se Figur 1. Planområdet ligger mellan Gärdesvägen, Gamla Särövägen och Otterbäcksvägen. Området ligger i nuvarande stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo och i den tidigare stadsdelsindelningen tillhörde området stadsdelen Askim. I närområdet finns flera verksamheter: ■ Befintlig simhall som kommer att omvandlas för annan idrotts- och föreningsverksamhet ■ Salming Arena; Idrottshall som används för innebandy. ■ Bordtennis- och badmintonhall i anslutning till befintlig simhall. ■ Hovåsskolan; F-9, fritidshem samt särskola ■ Askims kyrka I övrigt omges planområdet av bostadsbebyggelse i form av fristående villor med trädgårdar. Figur 1. Detaljplaneområdets placering i staden. Kartkälla: OpenStreetMap MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN Figur 2. Skiss på förslaget. Källa: Liljewall arkitekter 2.1 Projektförutsättningar Askims befintliga simhall ska avvecklas och en ny simhall ska anläggas på en grusplan omedelbart söder om befintlig hall. Grusplanen står i nuläget tom med undantag för en skateramp. Detaljplanen, och därmed även bedömningen av parkeringsbehovet, omfattar den tillkommande byggnaden samt den befintliga bordtennis- och badmintonhallen i anslutning till befintlig simhall. Den nya simhallen ska inrymma en 25-metersbassäng, undervisningsbassäng samt eventuellt en småbarnspool. Prognosen är att den nya simhallen ska ta emot omkring 100 000 besök årligen och hallen ska vara öppen året om, vilket är jämförbart med befintlig simhall. Vid veckomaxtimmen är det förväntade besöksantalet 75-85 personer samtidigt i simhallen, vilket inträffar på helgerna då det är mycket barn och ungdomar i lokalen. Vardagar uppskattas det vara maximalt 50-60 personer samtidigt i lokalen. Vid mycket välbesökta tillfällen, exempelvis sportlovet, kan antalet besökare uppgå till drygt 100 personer som ett årsmax. Antalet samtidigt närvarande verksamma kommer att vara 5 stycken. Den nya simhallen kommer inte att ha någon servering eller gym. Bordtennis- och badmintonhallen är totalt 1 300 m2. Antalet samtidiga besökare och anställda under maxtimme bedöms vara 60 respektive 2. Bedömningen görs utifrån att MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN det finns 6 bordtennisbord och 4 badmintonplaner i lokalen. Bordtennis- och badmintonbanorna antas generera i snitt 3 personer vardera (en del spelar singel och andra dubbel). Siffran dubbleras sedan för att täcka parkeringsbehovet vid skifte av träningsaktiva. Vid de tillfällen då det är som flest besökare vid verksamheterna kommer andelen ungdomar och barnfamiljer att vara hög. IoFF bedömer att det då är sällskap om 2-4 personer som anländer gemensamt till hallen. Besökare som kommer ensamma till hallen bedöms främst ske under förmiddagar samt vardagskvällar. Enligt IoFF:s mätningar kommer idag 59 procent av besökarna till verksamheterna med bil och 6 procent med cykel. IoFF anger även att det är flera besökare som reser till verksamheterna med moped eller mopedbil och dessa fordon behöver möjlighet att parkera. Det finns ingen ordnad cykelparkering vid de befintliga verksamheterna. Besökare ställer cyklar längs med fasaden i närheten av entréerna. Norr om den befintliga simhallen finns en markparkering med ca 75 bilparkeringsplatser som är belagda med avgift och förvaltas av Göteborgs Stads Parkering AB. Dessa platser samnyttjas med Hovåsskolan samt Salming Arena vid innebandymatch och -träning. Skolan använder parkeringen dagtid och innebandyhallen har sin främsta nyttjandetid under sen eftermiddag /kväll. Platserna kommer inte att beröras av byggnationen. Enligt IoFF saknar samtliga verksamheter som utnyttjar parkeringsytan avtal som säkerställer den långsiktiga tillgången till parkeringsplatser för bil. Längs Gärdesvägen har Parkeringsbolaget ytterligare ca 70 avgiftsbelagda bilparkeringsplatser som kan användas av besökare till verksamheterna. Dessa platser kommer inte att beröras av den nya byggnaden. Dock omfattas platserna av ett spårreservat som Trafikverket har för marken mellan Säröleden och Gärdesvägen. Om det sker en omvandling av marken kommer det att påverka dessa platser. I dagsläget finns inga konkreta planer för att verkställa en utbyggnad. Om det i framtiden blir spårburen trafik till området kommer detta dock att påverka resmönster hos besökarna i den utsträckning att en ny bedömning av parkeringsbehovet bör göras. Följande ingångsvärden antas för simhallen, bordtennis- och badmintonhallen angående antalet samtidiga anställda och besökare i veckomaxtimmen: ■ Anställda: 7 st ■ Besökare: 145 st ■ Totalt antal samtidigt närvarande: 152 st ■ Yta: 3 500 m2 BTA MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN Tabell 2. Planerad fördelning av bruttoareor samt uppskattat antal samtida besökare och anställda. Simhall Badminton & bordtennis Yta 2 200 m2 BTA 1 300 m2 BTA Besökare 85 60 Anställda 5 2 MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN ANALYSSTEG 2 3 Normalspann - Analyssteg 1 I detta kapitel väljs normalspann och startvärden för cykel- och bilparkeringstal. Efter beskrivningar och argumentation per lokalkategori i de inledande avsnitten sammanställs resultatet av hela analyssteget i tabellform i kapitel 3.3. 3.1 Cykelparkering För verksamheter av olika slag ska parkering för cykel anordnas så att efterfrågan vid veckomaxtimmen tillgodoses i enlighet med trafikstrategins mål om cykelanvändning. Det medför normalt cykelparkeringsplatser för 20 - 40 % av antalet samtidiga besökare till och anställda vid verksamheten. Parkeringstalet för cykelparkering vid verksamheter utgår från antalet samtidiga besökare och anställda samt andelen anställda och besökare som cyklar i f.d. stadsdelen Askim från tabell i Anvisningar till riktlinjer för mobilitet och parkering i Göteborgs Stad. Talen där utgår från trafikstrategins framtida målstyrda färdmedelsfördelning nedbruten på stadsdelsnivå (enligt den tidigare indelningen i 21 stadsdelar, se MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN ANALYSSTEG 2 Figur 3). För stadsdelen Askim är målet enligt den nedbrutna trafikstrategin att 21 procent av de anställda och 9 procent av besökarna ska cykla till/från verksamheten år 2035. MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN ANALYSSTEG 2 Figur 3. Askim stadsdel enligt tidigare stadsdelsindelning. Projektområdets placering är markerat med ring. Källa: Teknisk Handbok Simhallen har ett veckomax för besökare på 85 personer och antalet anställda vid samma tillfälle uppgår till 5 stycken. Motsvarande siffror för bordtennis och badmintonhallen är 60 besökare respektive 2 anställda. Omräknat till efterfrågan på cykelparkering för simhallen innebär detta 9 procent av 85 personer vilket ger 8 platser för besökare samt 21 procent av 5 personer vilket ger 1 plats för sysselsatta. Efterfrågan på cykelparkering för bordtennis- och badmintonhallen blir på motsvarande sätt 6 platser för besökare och 1 plats för sysselsatta. MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN ANALYSSTEG 2 3.2 Bilparkering Projektområdet ligger i det som riktlinjerna klassificerar som Övriga delar av Göteborgs stads fastland för verksamheter. Figur 4. Karta för val av normalspann till verksamheter enligt riktlinjerna. Svart streckad ring visar planområdets lokalisering. Källa: Riktlinjer för mobilitet och parkering i Göteborgs Stad MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN ANALYSSTEG 2 För verksamheter som saknar startvärde anger anvisningarna och riktlinjerna att lämpligt utrymme för parkering ska bedömas i varje enskilt fall genom en särskild parkerings- utredning. Metoden beskrivs som att ”först beräkna antal personer (anställda och besökare) som blir dimensionerande, därefter beräkna antal fordon de använder enligt trafikstrategins vilja om framtida färdmedelsfördelning och till slut hur många platser dessa fordon behöver.” För f.d. stadsdelen Askim är den önskade framtida bilandelen för samtliga resor 47 procent år 2035 (Göteborg Stad, 2020). För bilanvändningen görs ingen skillnad i färdmedelsanvändning mellan anställda och besökare. 3.2.1 Simhall Simhallen har 90 samtidiga sysselsatta och besökare i veckomaxtimmen. Med en framtida bilandel på 47 procent blir startvärdet för simhallen 42 platser, varav två platser är för sysselsatta. 3.2.2 Bordtennis- och badmintonhallen Bordtennis och badmintonhallen har 62 samtidiga sysselsatta och besökare i veckomaxtimmen. Med en framtida bilandel på 47 procent blir startvärdet för bordtennis och badmintonhallen 29 platser, varav en plats är för sysselsatta. 3.3 Resultat av analyssteg 1 Området ligger i det som i riktlinjerna definieras som Övriga delar av Göteborgs stads fastland. Detta tillsammans med beskrivningarna och argumentationen tidigare i kapitlet ger startvärden för efterfrågan på cykel- och bilparkering enligt Tabell 3 nedan. Tabell 3. Resultat efter analyssteg 1. Startvärden för efterfrågan på cykel- och bilparkering för simhallen. Analyssteg Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Startvärde Lokalt torg Lägesbedömning Projektanpassning Mobilitetslösningar 1 (sysselsatta) Simhall – cpl - 8 (besökare) Bordtennis/ 1 (sysselsatta) - badminton 6 (besökare) 2 (sysselsatta) Simhall – bpl - 40 (besökare) Bordtennis/ 1 (sysselsatta) - badminton 28 (besökare) MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN ANALYSSTEG 2 4 Lägesbedömning - Analyssteg 2 I detta kapitel analyseras områdets läge i staden. Kapitlet beskriver den sammanvägda tillgängligheten till och från området med olika färdmedel samt utbudet av service. De första avsnitten behandlar var och en av de styrande parametrar som tas upp i riktlinjerna som möjliga grunder för reducering av parkeringstalet i detta steg. Därefter beskrivs argumenten för eventuella justeringar av parkeringsefterfrågan varefter resultatet av hela analyssteget sammanställs i tabellform i kapitel 4.3.2. 4.1 Utredningsområde Utredningsområdet utgörs enligt riktlinjerna av en radie av 400 meter från nybyggnationsområdet, se Figur 5. Notera att i väster avgränsas utredningsområdet av Säröleden (väg 158) som utgör en barriär. Söder om nybyggnationsområdet finns en passage som kopplar västra sidan om Säröleden med den östra. Figur 5: Streckad linje markerar utredningsområdet. Befintlig simhall markerad i blått, planerad simhall i rosa. Kartkälla: OpenStreetMap 4.2 Sammanvägd tillgänglighet God sammanvägd tillgänglighet för verksamheter innebär närhet till god kollektivtrafik och bra cykelinfrastruktur eller andra förutsättningar som tillgodoser transportbehovet och gör det enkelt att nå det utbud och aktiviteter som det finns behov av. MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN ANALYSSTEG 2 I nedanstående stycken beskrivs förutsättningarna kring verksamheterna som påverkar den sammanvägda tillgängligheten. 4.2.1 Kollektivtrafik Enligt riktlinjerna definieras direkt närhet till god kollektivtrafik som ett verkligt gångavstånd på högst 500 meter från projektområdets gräns till hållplatser som har tio- minuterstrafik under högtrafik (vardagar 06:00-08:30 samt 15:00-18:00). Utöver detta bör annan kollektivtrafik finnas som komplement. Utredningsområdet ligger i direkt närhet till god kollektivtrafik, se Figur 6 för hållplatser och linjer. Inom 500 meters verkligt gångavstånd från projektområdet nås hållplatserna Hovås nedre och Askims kyrka. Hovås nedre trafikeras av busslinje Rosa Express (Billdal – Nordstan – Gerrebacka) som har mer än 10-minuterstrafik i högtrafik. Dagtid vardagar är det 10-minuterstrafik och kvällstid vardagar 10-minuterstrafik fram till kl 20 varefter det är fyra avgångar per timme. Helgdagar har expresslinjer fyra avgångar per timme fram till kl 20 på kvällen. Hovås nedre trafikeras även av busslinje 158 (Vasastan – Skintebo) samt 180 (Hovås Nedre – Volvo Torslanda) som endast går under högtrafik vardagar. Samtliga linjer passerar större bytespunkter som exempelvis Radiomotet och Marklandsgatan. Från hållplats Hovås nedre nås exempelvis Radiomotet på cirka sex minuter och Marklandsgatan på drygt tio minuter. Rosa Express åker genom flera centrala punkter i Göteborg såsom Nordstan där möjligheten att resa vidare ut i regionen med tåg eller buss finns. Resan mellan Hovås nedre och Nordstan och omvänt tar cirka 30 minuter. Hållplatsen Askim kyrka trafikeras av busslinje 82 som går mellan Marklandsgatan och Brottkärr. I högtrafik går linjen var 30:e minut och denna hållplats uppfyller därför inte definitionen för god kollektivtrafik men finns som komplement till Hovås nedre. MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN ANALYSSTEG 2 Figur 6: Karta över befintliga kollektivtrafikhållplatser. Befintlig simhall markerad i blått, planerad simhall i rosa. Inom 500 meters verkligt gångavstånd från projektområdet nås hållplatserna Hovås nedre och Askims kyrka. Kartkälla: OpenStreetMap 4.2.2 Cykel Direkt närhet till god cykelinfrastruktur definieras som att avståndet från projektområdets gräns till det övergripande cykelvägnätet eller pendelcykelnätet inte överskrider 500 meter verkligt cykelavstånd via cykelbana eller lågt trafikerad lokalgata alternativt 100 meter verkligt cykelavstånd via andra gator. Pendlingscykelnät definieras i Göteborgs stads Cykelprogram för en nära storstad som cykelvägnät med mycket god framkomlighet där man når stadens tyngdpunkter, bostadsområden, större arbetsplatser samt grannkommunernas cykelvägnät. Figur 7 visar pendlingscykelnät och övergripande cykelnät. Från projektområdet är det cirka 300 meter verkligt cykelavstånd till det övergripande cykelvägnätet och cirka 900 meter till pendlingscykelnätet. Detta innebär att projektområdet ligger i direkt närhet till god cykelinfrastruktur enligt definitionen ovan. MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN ANALYSSTEG 2 Figur 7: Karta över befintligt och framtida cykelvägnät. Svart prickad cirkel visar Askims sim- och sporthall. Källa: Cykelprogram för en nära storstad. I närområdet är förutsättningar för cykling goda. Längs Gärdesvägen som löper väster om projektområdet, finns en kombinerad gång- och cykelbana. Öster om projektområdet, längs med Askims kyrkväg, är det blandtrafik och vägen löper genom ett villaområde vidare norrut och ansluter till Gärdesvägen. Pendlingscykelnätet ligger väster om Säröleden och närmaste anslutningen från projektområdet är genom den södra passage, se Figur 8. MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN ANALYSSTEG 2 Figur 8: Karta över befintligt cykelvägnät. Befintlig simhall markerad i blått, planerad simhall i rosa. Källa: OpenStreetMap Det är cirka 4 km till Sisjö industriområde via Gärdesvägen och under 6 km till Frölunda Torg, vilket innebär ca 15-20 respektive 20-25 minuters cykling. 4.3 Argumentation för justering av parkeringstalen utifrån lägesbedömningen I föregående kapitel beskrivs läget och den sammanvägda tillgängligheten för området i de termer som anges i riktlinjerna. I detta kapitel förs argumentationen om varför vissa parkeringstal kan behöva justeras mot bakgrund av dessa beskrivningar. Projektområdet uppfyller riktlinjernas definition av god sammanvägd tillgänglighet. Det saknas dock lokalt torg i direkt närhet till lokalt torg/stort stadsdelscentrum. Det finns därför anledning att göra en viss sänkning av efterfrågan på bilparkering och en höjning av efterfrågan på cykelparkering. MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN ANALYSSTEG 2 4.3.1 Bilparkering För verksamheter ger riktlinjerna inte några anvisningar kring hur stora avdragen ska vara i analyssteg 2. För bostäder i aktuellt område (zon D) innebär god sammanvägd tillgänglighet ett avdrag om 20 procent ifrån startvärdet. 1 Därför görs ett motsvarande avdrag även för simhallen samt bordtennis- och badmintonhallen. I analyssteg 2 justeras efterfrågan på bilparkering för simhallen nedåt, men avrundas fortsatt till 2 platser. För besökare sänks efterfrågan till 32 platser. Totalt innebär det en efterfrågan på 34 platser. I analyssteg 2 justeras efterfrågan på bilparkering för bordtennis- och badmintonhallen nedåt, men avrundas fortsatt till 1 plats. För besökare sänks efterfrågan till 23 platser. Totalt innebär det en efterfrågan på 24 platser. 4.3.2 Cykelparkering Simhall För simhallen samt bordtennis- och badmintonhallen antas en ökning av efterfrågan på cykelplatser i storleken halva minskningen av efterfrågan på bilparkering. Detta då den sammanvägda tillgängligheten antas innebära en lika stor överflyttning av resor till cykel som till kollektivtrafik. En minskad efterfrågan av 8 bilplatser för simhallen ger därmed en ökning av efterfrågan med 4 cykelplatser. Med antagandet att 2 personer samåker ges en total ökning av 8 cykelplatser. För bordtennis- och badmintonhallen minskar efterfrågan med 5 bilplatser vilket ger en ökning av 2,5 cykelplatser. Med antagandet att 2 personer samåker ges en total ökning av 5 cykelplatser. I analyssteg 2 justeras efterfrågan på cykelparkering för simhall uppåt till 17 platser, varav en är för sysselsatta. I analyssteg 2 justeras efterfrågan på cykelparkering för bordtennis- och badmintonhallen uppåt till 12 platser, varav en är för sysselsatta. 1 0,1 av totalt avdrag 0,5 för zon D MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN ANALYSSTEG 2 4.5 Resultat av analyssteg 2 Utifrån beskrivningarna och argumentationen tidigare i kapitlet görs justeringar enligt tabell 3 nedan. Tabell 4. Resultat efter analyssteg 2. Efterfrågan på bil- och cykelparkering justeras utifrån lägesbedömningen. Analyssteg Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Startvärde Lokalt torg Lägesbedömning Projektanpassning Mobilitetslösningar 1 (sysselsatta) 1 (sysselsatta) Simhall – cpl - 8 (besökare) 16 (besökare) Bordtennis/ 1 (sysselsatta) 1 (sysselsatta) - badminton 6 (besökare) 11 (besökare) 2 (sysselsatta) 2 (sysselsatta) Simhall – bpl - 40 (besökare) 32 (besökare) Bordtennis/ 1 (sysselsatta) 1 (sysselsatta) - badminton 28 (besökare) 23 (besökare) MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN ANALYSSTEG 3 5 Projektanpassning - Analyssteg 3 I detta kapitel redovisas projektets specifika förutsättningar som möjliga grunder för justering av parkeringstalet i detta steg. Därefter redovisas resultatet av hela analyssteget i tabellform i kapitel 5.1. För simhallen samt bordtennis- och badmintonhallen inträffar veckomax under helger då det är mycket barn och ungdomar i anläggningen, vilket innebär att efterfrågan på bilparkeringsplatser minskar. IoFF uppskattar att ca 60 procent av besökarna kommer med bil i nuläget, vilket är samma andel som enligt teknisk handbok gäller för stadsdelen i stort. Enligt IoFF kommer det vanligen 2-4 personer tillsammans i varje sällskap vid dessa tillfällen. Om samtliga besökare samåker i denna utsträckning innebär det att efterfrågan på bilparkeringsplatser sänks med 50-75 procent. Då det sannolikt förekommer besökare som anländer ensamma till idrottslokalerna även under veckomaxtimmen väljs en lägre sänkning för att bättre representera den totala efterfrågan på parkering. Besökarnas efterfrågan på bilparkering justeras därför nedåt med 20 procent i projektanpassningen. För anställda görs ingen justering av efterfrågan på bilparkering i detta analyssteg. Efterfrågan på cykelparkering höjs med hälften av sänkningen av bilparkering (6 bpl respektive 5 bpl), vilket motsvarar 3 respektive 2,5 cykelplatser. Med antagandet att 2 reser i samma bil ges en höjning av 6 respektive 5 cykelplatser. I analyssteg 3 justeras efterfrågan på bilparkering för simhallen nedåt för besökare till 26 platser, medan efterfrågan från anställda kvarstår på 2 platser, totalt 28 platser. Efterfrågan på bilparkering för bordtennis- och badmintonhallen justeras nedåt till 18 platser för besökare, medan efterfrågan från anställda kvarstår på 1 platser, totalt 19 platser. För cykel justeras efterfrågan för besökare till simhallen upp till 22 platser och för sysselsatta kvarstår efterfrågan på 1 plats, totalt 23 platser. För cykel justeras efterfrågan för besökare till bordtennis- och badmintonhallen upp till 16 platser och för sysselsatta kvarstår efterfrågan på 1 plats, totalt 17 platser. MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN ANALYSSTEG 3 5.1 Resultat av analyssteg 3 Utifrån beskrivningarna och argumentationen tidigare i kapitlet görs avräkningar på parkeringsefterfrågan enligt Tabell 5 nedan. Tabell 5. Resultat efter analyssteg 3. Efterfrågan på parkering justeras utifrån projektanpassningen. Analyssteg Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Startvärde Lokalt torg Lägesbedömning Projektanpassning Mobilitetslösningar 1 (sysselsatta) 1 (sysselsatta) 1 (sysselsatta) Simhall – cpl - 8 (besökare) 16 (besökare) 22 (besökare) Bordtennis/ 1 (sysselsatta) 1 (sysselsatta) 1 (sysselsatta) - badminton 6 (besökare) 11 (besökare) 16 (besökare) 2 (sysselsatta) 2 (sysselsatta) 2 (sysselsatta) Simhall – bpl - 40 (besökare) 32 (besökare) 26 (besökare) Bordtennis/ 1 (sysselsatta) 1 (sysselsatta) 1 (sysselsatta) - badminton 28 (besökare) 23 (besökare) 18 (besökare) MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN ANALYSSTEG 4 6 Mobilitetslösningar - Analyssteg 4 Det bedöms finnas möjligheter att påverka besöksresor till fritidsaktiviteter såsom den aktuella simhallen. Det kräver dock långsiktiga kommunikationsinsatser i kombination med utökade möjligheter för besökarna att resa utan bil. Den typen av insatser behöver samordnas med trafikkontoret. Det bedöms inte som rimligt att idrotts- och föreningsförvaltningen självständigt driver den typen av påverkansarbete. Det rekommenderas att hemsidor och andra utåtriktade medier tydligt kommunicerar möjligheten att resa med andra färdslag än bil till idrottanläggningarna, men effekten på parkeringsefterfrågan bedöms som liten utan ytterligare åtgärder som ligger utanför ansvarig byggaktörs mandat. Möjligheterna att påverka arbetsresor bedöms som större. Eftersom antalet platser för anställda redan i startsteget är litet (två platser) bedöms det dock inte som effektivt att påverka de anställdas resor i syfte att minska efterfrågan på bilparkering. I analyssteg 4 görs därför inga justeringar av efterfrågan på parkering för vare sig bil eller cykel. MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN PARKERINGSLÖSNING 7 Samlad bedömning av efterfrågan på parkering I Tabell 6 nedan sammanställs den totala efterfrågan på cykel- och bilparkering för den nya simhallen samt bordtennis- och badmintonhallen. Tabell 6. Total efterfrågan på cykel- och bilparkeringsplatser i projektet utan samnyttjande. Analyssteg Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Startvärde Lokalt torg Lägesbedömning Projektanpassning Mobilitetslösningar 1 (sysselsatta) 1 (sysselsatta) 1 (sysselsatta) 1 (sysselsatta) Simhall – cpl - 8 (besökare) 16 (besökare) 22 (besökare) 22 (besökare) Bordtennis/ 1 (sysselsatta) 1 (sysselsatta) 1 (sysselsatta) 1 (sysselsatta) - badminton 6 (besökare) 11 (besökare) 16 (besökare) 16 (besökare) 2 (sysselsatta) 2 (sysselsatta) 2 (sysselsatta) 2 (sysselsatta) Simhall – bpl - 40 (besökare) 32 (besökare) 26 (besökare) 26 (besökare) Bordtennis/ 1 (sysselsatta) 1 (sysselsatta) 1 (sysselsatta) 1 (sysselsatta) - badminton 28 (besökare) 23 (besökare) 18 (besökare) 18 (besökare) Av dessa platser ska enligt anvisningarna minst 3 procent vara PRH vilket innebär 1 plats som ska placeras maximalt 25 meter ifrån entrén. 7.1 Nuvarande simhall I och med utbyggnaden av den nya simhallen kommer den befintliga simhallen att stängas. Ett troligt framtida scenario är att simhallen får en annan användning och då hanteras bedömningen av parkeringsbehovet och tillhörande parkeringslösning för den framtida verksamheten i en Mobilitet- och parkeringsutredning enligt Göteborgs stads planprocess. 7.2 Ersättningsplatser Inga befintliga parkeringsplatser tas i anspråk i samband med exploateringen och det är därmed inte heller aktuellt med ersättningsplatser. 7.3 Samlad bedömning av parkeringsbehov Det innebär att det slutliga behovet av parkeringsplatser blir som visats i Tabell 6: ■ Cykelplatser: 40 stycken varav två för sysselsatta ■ Bilplatser: 47 stycken varav tre för sysselsatta Därtill behöver plats för moped och mopedbil anordnas. MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN PARKERINGSLÖSNING 8 Parkeringslösning 8.1 Ledig kapacitet inom gångavstånd från projektområdet Enligt Anvisningarna är längsta godtagbara gångavstånd till bilparkering för besökare till verksamheter 700 meter (verkligt gångavstånd). Säröleden bedöms utgöra en barriär, men västra sidan har ändå undersökts översiktligt. I omedelbar närhet till planområdet har Göteborgs Stads Parkering AB ca 145 avgiftsbelagda platser som idag används för att tillgodose behovet som genereras av befintlig simhall, Salming Arena samt Hovåsskolan. På grund av att Covid19-pandemin kraftigt har påverkat människors resmönster och fritidsaktiviteter har dessa platser inte beläggningsinventerats inom utredningen då resultatet inte hade varit representativt för ordinarie omständigheter. Beläggningsdata efterfrågades ifrån P-bolaget den 15:e juni, men uppgifter saknades. Enligt IoFF uppstår det kapacitetsbrist i parkeringssystemet endast vid årsmax i samband med match i arenan. Av de 145 platserna omfattas 72 stycken av spårreservatets utsträckning. Dessa kan formellt sett inte inkluderas i befintlig kapacitet. Som redan angetts finns i nuläget inga konkreta planer på att anlägga spår längs reservatet, en eventuell utbyggnad bedöms ligga 25 år framåt i tiden. Om utbyggnation blir aktuellt kommer det att innebära att förutsättningarna för att resa utan bil till området väsentligt förbättras och därmed kommer behovet av bilparkering att minska. I praktiken kan därför de 72 platserna längs Gärdesvägen ses som tillgängliga för besökare till den nya simhallen och närliggande verksamheter. Den nya simhallen bedöms inte generera ett större parkeringsbehov än befintlig simhall. Då den befintliga simhallen avvecklas frigörs kapacitet i parkeringsytan. Denna frigjorda kapacitet bör täcka behovet från tillkommande bebyggelse. Vidare bedöms bordtennis- och badmintonhallen generera ett lika stort parkeringsbehov som idag. Därmed bör ingen ytterligare parkering tillskapas. 8.2 Samverkan mellan flera exploatörer inom projektet Projektet omfattar endast den nya simhallen och det är därmed inte aktuellt med samverkan mellan exploatörer. 8.3 Möjligheter till samnyttjande av parkering För att ta reda på graden av samnyttjande av parkeringsplatser har en beräkning gjorts enligt Göteborgs stads modell beräknande av samnyttjande av bilparkeringsplatser 1.0. Enligt modellen ska följande vara uppfyllt för att samnyttjande ska vara aktuellt: • ingen av platserna som ska samnyttjas får vara reserverad • platserna finns i en öppen anläggning • möjligheterna till samnyttjande är varaktiga • gångavstånden för respektive kategori är rimliga • som ska samnyttjas får inte understiga 50 parkeringsplatser. Ovanstående är uppfyllt för den aktuella exploateringen. MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN PARKERINGSLÖSNING Eftersom modellen inte omfattar simhall, bordtennishall eller badmintonhall görs en särskild bedömning och antaganden för verksamheternas nyttjandegrad över dygnet och veckan. Tabell 7 Antagen beläggning/nyttjandegrad för verksamheterna vid olika tidpunkter. Tabell 8 Behov av bilparkering efter hänsyn till samnyttjande. Alla siffror är avrundade uppåt. Skolan uppskattas behöva 40-50 platser dagtid klockan 07:00-17:00. Den perioden på dagen genererar arenan och simhallen sin minsta efterfrågan av bilparkering. De verksamheterna har istället sina toppar under helgen. Varannan helg förväntas arenan tredubbla efterfrågan. Resultatet av samnyttjandeberäkningen visar att det största behovet av bilparkering uppgår till 91 platser och det sker dagtid på lördagar, vilket kan tolkas gälla även söndagar. Övrig tid visar samnyttjandeberäkningen att det finns god kapacitet i parkeringssystemet. Resultatet indikerar att samnyttjandet mellan skola, simhall och idrottsverksamheter är gynnsamt och att platserna har en god omsättning. MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN PARKERINGSLÖSNING 8.4 Lokalisering och utformning av parkering Parkeringsutredningens bedömning är att den tillkommande simhallens parkeringsbehov för bil motsvarar den befintliga simhallens behov. Därmed bör den nya simhallens bilparkering rymmas inom befintlig kapacitet. Eftersom bordtennis- och badmintonhallen redan existerar bedöms också dess parkeringsbehov rymmas inom befintlig kapacitet. För cykelparkering rekommenderas att parkeringen utformas enligt Göteborgs Stads Cykelparkeringsguide – Till dig som planerar och bygger fastigheter och placeras i nära anslutning till entrén. I Figur 9 illustreras schematiskt hur cykelparkering är tänkt att ordnas i närheten av framtida entréer till den nya simhallen samt bordtennis- och badmintonhallen. Antalet cykelplatser överensstämmer inte med behovet som beräknas i föreliggande utredning. I illustrationen framgår även tänkt gångväg till parkering för bil. Figur 9 Skissen illustrerar hur cykelparkering är tänkt att utformas. MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN REGLERING, KOSTNADSTÄCKNING OCH BYGGSKEDE 9 Reglering, kostnadstäckning och byggskede Norrut längs Gärdesvägen finns tidsbegränsad parkering (30 min), ytterligare norrut är Gärdesvägen oreglerad och parkering sker på östra sidan av vägen. Villagatorna kring planområdet är oreglerade, men då gatorna är smala, kurviga och har frekventa utfarter är det endast möjligt för enstaka fordon att parkera längs dessa. Risken att besökare till simhallen söker sig utanför Göteborgs Stads Parkeringsbolags parkeringsplatser till oreglerad gatuparkering bedöms liten. Detta eftersom den tidsbegränsade gatuparkeringen (30 min) längs Gärdesvägen bedöms för begränsad för att vara attraktiv för verksamheternas besökare. De oreglerade platserna är placerade på ett längre avstånd från området samt att det finns kapacitet i parkeringsanläggningen nära verksamheterna. De som skulle kunna påverkas av att besökare till verksamheterna ställer sig på den oreglerade gatuparkeringen är troligtvis besökare till skolans verksamhet. De konkurrerar dock inte om platser vid samma tidpunkt på dygnet varför de inte bedöms påverkas negativt. Risken att besökare till verksamheterna nyttjar villagatorna för parkering är liten. Utredningen föreslår att den nya simhallens samt bordtennis- och badmintonhallens parkeringsbehov tillgodoses på samma plats och på samma sätt som idag, norr om planområdet. Det vill säga avgiftsbelagd parkering som förvaltas av Göteborgs Stads Parkering AB. De befintliga parkeringsplatserna ska inte beröras av byggnationen. För byggprojektets personal ska bilparkering lösas inom projektområdet. MOBILITETS- OCH PARKERINGSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN AVSEENDE SIMHALL VID GÄRDESVÄGEN Beställare Dijan Vranjic, Idrotts- och föreningsförvaltningen Uppdrag Mobilitets- och parkeringsutredning för simhall vid Gärdesvägen Konsult Sweco Upprättad av Hanna Ljungblad, Louise Lendas, Vania Khairallah Granskad av Björn Carlsson RAPPORT Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) enligt Svensk standard SS 199000:2014 NATURVÄRDESINVENTERING AV ETT OMRÅDE VID GÄRDESVÄGEN, GÖTEBORGS STAD Augusti 2020 Rapport samt föreliggande arbete följer svensk standard SS 19000:2014 – Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Inventering, text och foto: Pro Natura Träringen 66b 416 79 Göteborg Telefon: 0706-594257 e-post: ola.bengtsson@pro-natura.net Pro Natura: Kontaktperson och ansvarig handläggare: Ola Bengtsson Inventering: Ola Bengtsson, Pro Natura och Jonas Örnborg, Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Beställare: Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret Kontaktperson: Petra Svensson Framsida: Lövskogsmiljö öster om Askims simhall (ö), Backgräshoppa (n) 1. Sammanfattning ....................................................................................................................................................... 4 2. Uppdraget.................................................................................................................................................................... 5 2.1 Bakgrund ................................................................................................................................................................ 5 2.2 Syftet med NVI:n ................................................................................................................................................ 5 2.3 Omfattning ............................................................................................................................................................ 5 3. Metodik ......................................................................................................................................................................... 6 3.1. Generell naturvärdesinventering .............................................................................................................. 6 3.2 Avgränsning av naturvärdesobjekt .......................................................................................................... 9 3.3 Arbetsgång ............................................................................................................................................................ 9 4. Allmänt om naturförhållandena ....................................................................................................................10 4.1. Geografi och bebyggelse .......................................................................................................................... 10 4.2. Naturförhållandena ....................................................................................................................................... 10 4.3. Uppgifter om naturförhållandena från befintligt underlag .................................................... 11 5. Beskrivningar av naturvärdesobjekt ............................................................................................................12 6. Strukturer som kan omfattas av generellt biotopskydd ..................................................................21 7. Värdeelement ..........................................................................................................................................................21 8. Detaljerad redovisning av artförekomst....................................................................................................22 9. Analys av områdets känslighet för byggnation ....................................................................................24 10. Litteratur och källor............................................................................................................................................26 10.1. Skriftliga källor .............................................................................................................................................. 26 10.2. Kartor ................................................................................................................................................................. 27 10.3. Databaser och internet............................................................................................................................. 27 Bilaga 1: Karta över inventeringsområdet samt naturvärdesobjekten och deras naturvärdesklass Bilaga 2: Karta över naturvärdesobjektens naturtyper Bilaga 3: Karta över förekommande värdeelement Bilaga 4: Karta redovisning detaljerad artförekomst Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad 1. Sammanfattning I samband med att ett en ny detaljplan tas fram för ett område vid Gärdesvägen har Göteborgs Stad beställt en naturvärdesinventering av Pro Natura. Detaljplanen för området vid Gärdesvägen syftar till att skapa möjligheter för byggnation av en ny simhall. Syftet för naturvärdesinventeringen är att utreda och kartlägga och bedöma naturvärden samt föreslå åtgärder så som hänsynsavstånd till värdefulla objekt med mera. Resultatet av naturvärdesinventeringen skall också gå att använda för att bedöma känslighet för byggnation vid eventuella exploateringar inom programområdet. Inventeringen följer den nationella standarden för naturvärdesinventering SS 199000:2014, med tilläggen ”naturvärdesklass 4”, ”generellt biotopskydd”, ”värdeelement” samt ”detaljerad redovisning av artförekomst”. Inventeringen utfördes i september 2020 enligt Svensk standard 199000:2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI). Detaljeringsgraden på inventeringen har varit detalj. Sammanlagt inventerades cirka 2,18 hektar. Totalt har 5 naturvärdesobjekt avgränsats; ett med höga naturvärden motsvarande klass 2 (naturvärdesobjekt 5, 0,05 hektar), ett med påtagliga naturvärden motsvarande klass 3 (naturvärdesobjekt 4, 0,27 hektar) och tre med vissa naturvärden motsvarande klass 4 (naturvärdesobjekt 1-3, 1,51 hektar). Värden för biologisk mångfald som påträffats i området är främst knutna till bäckmiljöerna längs Otterbäcken samt omgivande lövskog. 2 stycken trädrader som sannolikt omfattas av generellt biotopskydd påträffades under inventeringen. Båda dessa bedömdes hysa naturvärden motsvarande naturvärdesklass 4. Ett antal värdeelement noterades under inventeringen. De identifierade värdeelementen utgörs av klibbalhögstubbar, grövre klibbalar varav en del med dödvedspartier kopplade till de levande stammarna, en grov alm, en grov sälg med stamhåligheter samt grövre asklågor. Värdeelementen redovisas på karta i figur 7 samt bilaga 3. De artnoteringar som gjordes under fältarbetet omfattade åkergroda och öring. Dessutom har ål (CR) samt dagsländan Baetis vernus och bäcksländan Nemoura flexuosa noterats i Otterbäcken. Fiskmås (NT) har ebligt Artportalen noterats alldeles intill området. Utöver detta noterades de invasiva arterna jättebalsamin och parkslide i naturvärdesobjekt 4 och 5. Otterbäcken samt intilliggande lövskog, vilka redovisas som naturvärdesobjekt 4 och 5, bedöms i sin helhet vara känsliga för byggnation. Om bäckmiljö och skogsområde ytterligare ”naggas i kanten”, eller påverkas av föroreningar under eller efter en byggnation, finns en överhängande riks att naturvärden går förlorade. I övriga delar av det inventerade området – delområde 1, 2 och 3 – bedöms inte en byggnation vara särskilt problematiskt ur ett naturvärdesperspektiv Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad 2. Uppdraget 2.1 Bakgrund I samband med att ett en ny detaljplan tas fram för ett område vid Gärdesvägen har Göteborgs Stad beställt en naturvärdesinventering av Pro Natura. Detaljplanen för området vid Gärdesvägen syftar till att skapa möjligheter för byggnation av en ny simhall. Behov finns av att ersätta den befintliga simhallen då denna har nått sin tekniska livslängd. En tidigare lokaliseringsutredning pekar ut det aktuella inventeringsområdet som en av tre möjliga placeringar för en ersättning av Askims simhall. 2.2 Syftet med NVI:n Syftet för naturvärdesinventeringen är att utreda och kartlägga och bedöma naturvärden samt föreslå åtgärder så som hänsynsavstånd till värdefulla objekt med mera. Inom avgränsat inventeringsområde rinner Otterbäcken, ett öringförande vattendrag, som kulverterats under den befintliga simhallen. Vidare finns inom avgränsat inventeringsområde trädrader för vilka naturvärden och eventuellt biotopskydd ska utredas och i lövskogen öster om simhallen har gröngöling, en fågelart som tidigare var rödlistad, noterats. Resultatet av naturvärdesinventeringen skall också gå att använda för att bedöma känslighet för byggnation vid eventuella exploateringar inom programområdet. 2.3 Omfattning Inventeringen följer den nationella standarden för naturvärdesinventering SS 199000:2014, med tilläggen ”naturvärdesklass 4”, ”generellt biotopskydd”, värdeelement” samt ”detaljerad redovisning av artförekomst (fauna och habitat)”. Inventeringen har genomförts med detaljeringsgraden som i ovan nämnda standard benämns ”Fältnivå detalj”. Detta innebär att naturvärdesobjekt med en yta om 10 m2 eller mer ska kunna identifieras samt linjeformade objekt med en längd om minst 10 meter samt en bredd om minst 0,5 meter identifieras. Det ska framhållas att detta, enligt standarden för naturvärdesinventering (NVI), är en sammanställning och bedömning av värden utifrån aspekten biologisk mångfald. Någon bedömning av områdets eventuella geologiska, geomorfologiska eller hydrologiska värden ej har gjorts. Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad I detta arbete ingår heller ingen bedömning av den kulturhistoriska miljön. Inte heller innehåller detta arbete någon bedömning av områdets sociala värden eller värden för friluftslivet. Arbetet innehåller även en analys av inventeringsområdets känslighet för byggnation. Denna del ingår normalt inte i genomförandet av naturvärdesinventering enligt den nationella standarden men har, på beställarens begäran lagts till som ett separat kapitel Fältarbetet genomfördes under september 2020. 3. Metodik Naturvärdesinventeringen har genomförts enligt standarden för naturvärdesinventeringar (NVI) SS 199000:2014. För detaljer i denna så hänvisas till standarddokumenten Svensk Standard SS 199000:2014 och Teknisk rapport SIS-TR 199001:2014. 3.1. Generell naturvärdesinventering Grunden i denna standard är att på ett transparent, upprepbart och väldefinierat sätt genomföra naturvärdesbedömningar vad gäller biologisk mångfald. Syftet med en naturvärdesinventering är att identifiera och avgränsa de geografiska områden i landskapet som är av positiv betydelse för biologisk mångfald samt att dokumentera och naturvärdesbedöma dessa. Ett områdes naturvärde redovisas genom att det tilldelas en naturvärdesklass. Naturvärdesinventeringar kan genomföras med olika ambitionsnivåer beroende på syftet med inventeringen. Detta gäller huruvida fältarbete ska genomföras eller ej, vilken detaljeringsgrad inventeringen ska ha (vilken som är minsta obligatoriska karteringsenhet) och om inventeringen ska ha några tillägg (t.ex. identifiering av objekt med generellt biotopskydd, inventering av särskilda arter, identifiering och avgränsning av områden som har naturvärdesklass 4). I denna inventering ingår tilläggen ”naturvärdesklass 4”, ”generellt biotopskydd”, värdeelement” samt ”detaljerad redovisning av artförekomst (fauna och habitat)”. En viktig princip i arbetet med naturvärdesinventering enligt standarden är att naturvärdesbedömningen ska utgå från två olika bedömningsgrunder – bedömningsgrund art och bedömningsgrund biotop. Den första avser i vilken grad arter och arters förekomst bidrar till naturvärdet. Den andra är en bedömning av hur biotopen bidrar till den biologiska mångfalden. De båda bedömningsgrunderna är naturligtvis beroende av varandra så att högre värde från biotopsynpunkt normalt leder till att området också har värden i form av artförekomster. Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad Ett viktigt begrepp vid användningen av arter som bedömningsgrund är begreppet naturvårdsart. Enligt standarden för naturvärdesinventeringar (NVI) så är naturvårdsart en art som indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Detta är i linje med ArtDatabankens definition av begreppet (ArtDatabanken 2013). Enligt ArtDatabanken är naturvårdsarter ett samlingsbegrepp för skyddade arter, rödlistade arter, typiska arter, ansvarsarter, signalarter och nyckelarter. I standarden hanteras dock nyckelarter separat och ingår därmed inte i begreppet naturvårdsart. Signalarter, inklusive fridlysta arter, markeras i listorna över naturvårdsarter med ”S” och typiska arter med ”T”. Rödlistade arter markeras med artens rödlistningskategori, ”NT”, ”VU”, ”EN”, ”CR” och ”DD”. Viktiga faktorer vid bedömning av ett områdes biotopkvalitet är: • Naturlighet • Processer och störningsregimer • Strukturer • Element • Kontinuitet • Naturgivna förutsättningar • Förekomst av nyckelarter • Läge, storlek och form Strukturer och element är av särskild betydelse vid bedömningen eftersom de är företeelser som kan uppfattas i fält. De används därför i många fall för att indirekt bedöma förekomst av andra biotopkvaliteter, som exempelvis naturlighet, processer och störningsregimer, kontinuitet, naturgivna förutsättningar och vissa nyckelarter. Biotopens värde beror också på hur sällsynt och hotad den är. I standarden finns också angivet hur olika naturtyper ska benämnas. En naturtyp är en sammanfattande benämning på en grupp biotoper med gemensamma kännetecken. I naturvärdesinventeringen grupperas biotoperna i följande naturtyper: Infrastruktur och bebyggd mark, täkt och upplag, park och trädgård, åkermark, äng och betesmark, igenväxningsmark, skog och träd, myr, fjäll, berg och sten, sandmiljö, grund marin mjukbotten, grund marin hårdbotten, djup marin mjukbotten, djup marin hårdbotten, biogent rev och bubbelrev, antropogen marin miljö, grund sjö, djup sjö, småvatten, vattendrag, antropogen limnisk miljö, havsstrand samt limnisk strand. Begreppet naturtyp används ibland, både i vanligt tal och i biologiska sammanhang, med något annorlunda betydelse. Ett exempel är Natura 2000 som använder naturtyp i en annan betydelse. Ett viktigt resultat av en naturvärdesinventering är att naturvärdesobjekt identifieras, avgränsas, bedöms och beskrivs. Ett naturvärdesobjekt i en naturvärdesinventering är ett Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad avgränsat geografiskt område med naturvärde, som utgörs av en dominerande naturtyp och som kan bedömas till en och samma naturvärdesklass. I standarden ska ett naturvärdesobjekt vara ett sammanhängande geografiskt område. De naturvärdesklasser som används i naturvärdesinventeringen är: • Naturvärdesklass 1 - högsta naturvärde • Naturvärdesklass 2 - högt naturvärde • Naturvärdesklass 3 - påtagligt naturvärde • Naturvärdesklass 4 – visst naturvärde Enligt framtagen standard tolkas denna värdeskala på följande sätt: Naturvärdesklass 1 (störst positiv betydelse för biologisk mångfald): Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Naturvärdesklass 2 (stor positiv betydelse för biologisk mångfald): Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Naturvärdesklass 3 (påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald): Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte var av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, med det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 4 (viss positiv betydelse för biologisk mångfald): Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte var av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. De områden om redovisas i denna inventering är de som uppnått naturvärdesklass 4 eller högre. I denna inventering nådde ett områden upp till naturvärdesklass 2, höga naturvärden, ett område nådde upp till naturvärdesklass 3, påtagliga naturvärden medan tre områden bedömdes hamna i naturvärdesklass 4, vissa naturvärden. Det område som inventerats framgår, tillsammans med avgränsning av naturvärdesobjekt och naturvärdesklassning, av karta i bilaga 1. Det bör här påpekas att privatägd tomtmark inte har inventerats eller naturvärdesbedömts. Naturvärdesobjektens naturtyper framgår av karta i bilaga 2, värdeelement redovisas på karta i bilaga 3 och noterade arter redovisas på karta i bilaga 4. Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad 3.2 Avgränsning av naturvärdesobjekt Enligt den standard för naturvärdesinventering som denna inventering följer bör varje enskilt naturvärdesobjekt innehålla en dominerande naturtyp och utgöras en en geografiskt sammanhängande yta. Ett naturvärdesobjekt kan dock utgöras av åtskilda men näraliggande ytor om detta kan motiveras ekologiskt. I nedanstående rapport delas lövskogen i naturvärdesobjekt 4 upp geografiskt av Otterbäcken som rinner genom skogen. Bäckmiljöerna hyser högre naturvärden än omgivande lövskog och därmed är det motiverat att bryta ut bäckmiljön som ett eget naturvärdesobjekt. Lövskogen på båda sidor om bäcken hyser dock samma typ av naturvärden och är dessutom intimt förbundna med varandra och med bäckmiljön ur ett ekologiskt perspektiv. Därmed är det motiverat att låta naturvärdesobjekt 4 bestå av två delytor. 3.3 Arbetsgång Förarbete Under förarbetet genomfördes följande moment: 1. Sammanställning av tidigare dokumentation om naturen i inventeringsområdet. 2. Avgränsning av potentiella naturvärdesobjekt. 3. Framtagande av fältkartor för arbetet där potentiella naturvärdesobjekt är markerade. Fältkartorna har innehållit en bakgrund med ortofoto. Fältarbete Inventering har genomförts i hela det område som redovisas på karta i figur 1 samt bilaga 1. I detta område har naturvärdesobjekt urskilts som tillhör naturtypen Skog och träd, Park och trädgård samt Infrastruktur och bebyggd mark. Namnskicket för att benämna olika biotoper följer för lövskog Sydsvenska lövskogar (Löfgren & Andersson 2000). För naturvärdesobjekt tillhörande naturtypen Park och trädgård och Infrastruktur och bebyggd mark har inga biotop-typer definierats i andra sammanhang. För sådana naturvärdesobjekt har en mer beskrivande typangivelse använts. Under fältarbetet gjordes även detaljerade noteringar av förekommande naturvårdsarter samt invasiva arter. Rapportering Rapporteringen följer standarden och för detaljer hänvisas till standarddokumenten (Svensk Standard SS 199000:2014 och Teknisk rapport SIS-TR 199001:2014). Om inga kommentarer anger annat så är redovisade naturvårdsarter noterade under denna naturvärdesinventering. Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad 4. Allmänt om naturförhållandena 4.1. Geografi och bebyggelse Det inventerade området är beläget i Göteborgs södra delar, strax norr om Askims kyrka och alldeles intill den nordvästra delen av det stora grönområdet vid Sandsjöbacka naturreservat. I norr och väster domineras omgivningarna urbana miljöer; bostadshus, sportanläggningar, vägar och liknande. I öster dominerar däremot stora grönområden med hällmarker, myrar, sjöar och skogar. Genom inventeringsområdet rinner Otterbäcken. Denna lilla bäck har sitt ursprung i en större våtmark inom Sandsjöbackareservatet, söder om Lerduvevägen. Därifrån letar den sig ner via Askims Silverkälla, genom tomtmark vid Askims Kyrkväg och in i inventeringsområdet. Via en kulvert leds den sedan ned under Askims simhall, rinner bort mot Hovåsskolan, kulverteras igen under Söderleden och når så småningom havet i Askimsviken nordost om sjöräddningsstationen och småbåtshamnen. 4.2. Naturförhållandena Avgränsat inventeringsområde är beläget i en relativt flack terräng nedanför de högre belägna hällmarksområdena inom Sandsjöbacka naturreservat. Merparten av inventeringsområdet består av mark som på olika sätt nyttjats för mänskliga aktiviteter. Endast den nordöstra delen består av en spontant etablerad skogsmiljö. Topografin i området är förhållandevis odramatisk. Den stora grusplanen söder om Askims simhall är belägen ca 18 meter över havet och allén strax väster om simhallen på ca 15 meter över havet. Otterbäcken, inom inventeringsområdet, ligger någonstans däremellan. Terrängen stiger dock brant å sydost och höjderna inom Sandsjöbackareservatet ligger, endast ett par hundra meter öster om Askims kyrka ligger på ca 70 meter över havet. Den vegetation som finns kvar i de låglänta terrängavsnitten utgörs av relativt frodig lövskog på rikare och ofta fuktigare jordar. Fältskiktet består här ofta av högvuxna och ibland kvävegynnade växter såsom kirskål och brännässlor. Under senare tid har även andra, invasiva, arter etablerat sig i betydande omfattning såsom parkslide och jättebalsamin. Parkslide har sitt ursprung i Japan medan jättebalsaminen kommer från den västra Himalaya-regionen. Jordarten innehåller ofta en betydande mängd lera. I de urbana delarna som ingår i inventeringsområdet finns dels sandiga och grusiga marker i form av en äldre fotbollsplan med kortvuxen vegetation av ruderatkaraktär, samt utfyllda områden intill med en betydligt mer högvuxen vegetation med tistlar, gråbo, hundäxing och andra högvuxna gräs och örter. Dessutom finns planterade trädrader som inramas av gräsmattor eller lummiga busksnår som främst består av skogskornell. Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad 4.3. Uppgifter om naturförhållandena från befintligt underlag Den västligaste delen av inventeringsområdet ligger inom ett stort område som klassats som riksintresse enligt kapitel 4, Miljöbalken, Högexploaterad kust (Kustområdet och skärgården Bohuslän). Inom aktuellt inventeringsområde saknas särskilda områdesbestämmelser för Natura-2000, naturreservat, biotopskyddsområde eller liknande. Ingen del av inventeringsområdet omfattas av strandskydd. Inga av de tematiska inventeringar som utförts på nationell eller regional nivå, såsom ädellövskogsinventeringen, våtmarksinventeringen, ängs och betesmarksinventeringen, nyckelbiotopsinventeringen eller sumpskogsinventeringen redovisat ytor inom avgränsat inventeringsområde. Inga skyddsvärda träd har sedan tidigare pekats ut från avgränsat inventeringsområde. Ett sådant träd, en grov sälg med stamhåligheter, noterades under fältarbetet. Inom det avgränsade inventeringsområdet har inga artfynd gjorts enligt Artportalen. Strax utanför inventeringsområdet har dock den rödlistade arten fiskmås angivits från simhallens tak (permanent revir), och från Otterbäckens ravin norr om simhallen har den rödlistade arten björktrast noterats samt den tidigare rödlistade arten gröngöling. I elfiskeregistret (SERS) finns i Otterbäcken noterad förekomst av både öring (naturvårdsart) samt ål (akut hotad, CR). Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad 5. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Sammanlagt har 5 naturvärdesobjekt identifierats inom avgränsat inventeringsområde. Dessa tillhör Naturtyperna Skog och träd, Park och trädgård, Infrastruktur och bebyggd mark samt Vattendrag. Naturvärdesobjekten har bedömts hysa naturvärden som varierar från högt (klass 2) till visst (klass 4). Figur 1. Karta över inventeringsområdet och avgränsade naturvärdesobjekt samt deras naturvärdesklass. Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad Naturvärdesobjekt 1 Objekt-ID Naturvärdesklass Gärdesvägen 1 4 Inventeringsdatum Inventerare 2020-09-03 Ola Bengtsson, Pro Natura, Jonas Örnborg, Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Biotoper Areal Allé 0,09 ha Naturtyper Natura 2000 naturtyper Park och trädgård Uppfyller ej kriterier Översiktlig beskrivning Detta delområde utgörs av en trädrad bestående av 5 medelålders lönnar mellan Askims simhall och Gärdesvägen. Träden växer i en klippt gräsmatta och några av dem har döda grena i kronan vilket indikerar ett nedsatt hälsotillstånd. Moss- och lavfloran på träden är dåligt utvecklad och utgörs av vanliga arter med hög kvävetolerans. Bedömningsgrund biotopvärde Figur 2. Trädrad omedelbart väster om Askims simhall De medelålders träden har ett visst biotopvärde för exempelvis fåglar. Bedömningsgrund artvärde Inga naturvårdsarter noterades. Delområdet bedöms därmed hysa obetydligt artvärde. Sammanfattande naturvärdesbedömning Sammanfattningsvis bedöms naturvärdesobjektet hysa ett visst naturvärde motsvarande klass 4. Tidigare inventeringar Saknas. Lagligt skydd Trädraden uppfyller Miljöbalkens definition av allé och kan därmed omfattas av biotopskyddsbestämmelserna. Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad Naturvärdesobjekt 2 Objekt-ID Naturvärdesklass Gärdesvägen 2 4 Inventeringsdatum Inventerare 2020-09-03 Ola Bengtsson, Pro Natura, Jonas Örnborg, Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Biotoper Areal Allé 0,16 ha Naturtyper Natura 2000 naturtyper Park och trädgård Uppfyller ej kriterier Översiktlig beskrivning Även delområde 2 utgörs av en trädrad. Denna trädrad är dock betydligt längre och består av ca 25 lönnar och tysklönnar längs en gång- och cykelväg som löper parallellt med Gärdesvägen. Träden har planterats uppe på en vall och om man promenerar längs gång- och cykelbanan upplever man nästan inte att träden växer i en rad. Träden är till största delen medelålders men unga Figur 3. Trädrad med lönn och tysklönn inramade av träd finns också här och var. Trädraden kornellsnår. ramas in av lummiga busksnår som till största delen består av skogskornell. Moss- och lavfloran på träden är dåligt utvecklad och utgörs av vanliga arter med hög kvävetolerans. Bedömningsgrund biotopvärde Trädraden och de lummiga kornellsnåren har ett visst värde för fågellivet men sannolikt är delområdet också av viss betydelse för insekter. Delområdet bedöms därmed hysa ett visst biotopvärde. Bedömningsgrund artvärde Inga naturvårdsarter noterades. Delområdet bedöms därmed hysa obetydligt artvärde. Sammanfattande naturvärdesbedömning Sammanfattningsvis bedöms naturvärdesobjektet hysa ett visst naturvärde motsvarande klass 4. Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad Tidigare inventeringar Saknas. Lagligt skydd Trädraden uppfyller Miljöbalkens definition av allé och kan därmed omfattas av biotopskyddsbestämmelserna. Naturvärdesobjekt 3 Objekt-ID Naturvärdesklass Gärdesvägen 1 4 Inventeringsdatum Inventerare 2020-09-03 Ola Bengtsson, Pro Natura, Jonas Örnborg, Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Biotoper Areal Grusyta, annan öppen mark 1,26 ha Naturtyper Natura 2000 naturtyper Infrastruktur oh bebyggd mark Uppfyller ej kriterier Översiktlig beskrivning Detta delområde består av öppna marker som på olika sätt skapats av människan. Centralt finns en större grusplan som tidigare använts för idrottsändamål. Denna förefaller att ha stått oanvänd under en längre tid och har delvis koloniserats av en lågvuxen vegetation med bland annat röllika, kärringtand, klöver av olika slag och höstfibbla. Kornstorleken här är närmast Figur 4. Grusplan som stått oanvänd en tid och nu grusig och inslaget av sand verkar vara koloniserats av en lågvuxen, gles vegetation. ganska litet. Grusiga jordar utan finare material är ofta inte lämpliga för grävande insekter vilka annars nyttjar denna typ av ytor. Inga grävhål noterades heller. Omgivande öppna marker verkar vara uppbyggda av olika typer av massor, ofta med ett visst inslag av matjord eller lera. Vegetationen här är betydligt mer högvuxen och domineras av bredbladiga gräs såsom hundäxing. Här finns dock också ett betydande inslag av högvuxna örter som exempelvis gråbo och åkertistel. Här och var, särskilt i den nordöstra delen finns ett visst inslag av unga och medelålders björkar. Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad Bedömningsgrund biotopvärde De öppna ytorna med både lågvuxen och högvuxen, örtrik vegetation, är av betydelse för insekter såsom humlor, fjärilar, blomflugor och bin. Delområdet bedöms därför hysa vissa biotopvärden. Bedömningsgrund artvärde Inga naturvårdsarter noterades. Delområdet bedöms därmed hysa obetydligt artvärde. Sammanfattande naturvärdesbedömning Sammanfattningsvis bedöms naturvärdesobjektet hysa ett visst naturvärde motsvarande klass 4. Tidigare inventeringar Saknas. Lagligt skydd Saknas. Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad Naturvärdesobjekt 4 Objekt-ID Naturvärdesklass Gärdesvägen 4 3 Inventeringsdatum Inventerare 2020-09-03 Ola Bengtsson, Pro Natura, Jonas Örnborg, Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Biotoper Areal Sekundär lövskog, fuktiga typer, bäck 0,27 ha Naturtyper Natura 2000 naturtyper Skog och träd, Vattendrag Uppfyller ej kriterier Översiktlig beskrivning Detta delområde utgörs till största delen av en mogen lövskog i en nedskuren, delvis lerig dalgång. Genom skogen och dalgången rinner dessutom en mindre bäck – Otterbäcken – vilken delar av lövskogen i två olika delytor. Då dessa ur ett ekologiskt perspektiv är intimt förbundna med varandra redovisas de ändå som ett och samma naturvärdesobjekt. Figur 5. Lövskogsmiljö i dalgång i delområde 4. Lövskogen domineras av alm, ask och klibbal men här och var finns även en del andra trädslag, exempelvis sälg och björk. Träden är mogna och en del träd är också grova. Detta hänger delvis samman med att jordmånen i dalgången är rik men åtminstone en del av träden har också nått en relativt hög ålder. En av sälgarna i delområdets södra del har betydande stamhåligheter och uppfyller definitionen för skyddsvärda träd. Död ved förekommer i relativt god omfattning och av flera olika slag. Grova lågor, främst av ask, finns här och var och ställvis kan man också hitta lite klenare lågor av klibbal. En del av dessa är stockar efter avverkade träd. Vidare finns också klibbalhögstubbar samt grövre klibbalar med dödvedspartier kopplade till de levande trädstammarna. Markfloran domineras av högvuxna örter som kirskål, jättebalsamin och parkslide – de båda sistnämnda oftast i närheten av bäckmiljön i delområde 5. Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad Bedömningsgrund biotopvärde Lövskogen med sin rikedom på död ved och grövre träd utgör en lämplig miljö för såväl vedlevande svampar som insekter. Detta gör också att förutsättningar finns för exempelvis födosökande hackspettar. Träd med bohål noterades dock inte. Sammantaget gör detta att delområdet bedöms hysa påtagliga biotopvärden. Bedömningsgrund artvärde I delområdet noterades åkergroda, en fridlyst art. Detta kan betraktas som en positiv indikation på förhöjda naturvärden och delområdet bedöms därmed hysa vissa artvärden. I delområdet förekommer dessutom de invasiva arterna jättebalsamin och parkslide. Naturvårdsarter, egna fynd: - Åkergroda, Rana arvalis (S) Främmande invasiva arter: - Jättebalsamin, Impatiens glandulifera - Parkslide, Reynoutria japonica Sammanfattande naturvärdesbedömning Sammanfattningsvis bedöms naturvärdesobjektet hysa ett påtagligt naturvärde motsvarande klass 3. Tidigare inventeringar Saknas. Lagligt skydd Åkergroda är fridlyst och omfattas av §4 Artskyddsförordningen. Jättebalsamin omfattas av EUs förordning om invasiva, främmande arter. Parkslide omfattas inte (ännu) av denna förordning men då den i många miljöer uppträder som en invasiv art rekommenderar Naturvårdsverket att man försöker förhindra spridning om man har arten på sin mark. Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad Naturvärdesobjekt 5 Objekt-ID Naturvärdesklass Gärdesvägen 5 2 Inventeringsdatum Inventerare 2020-09-03 Ola Bengtsson, Pro Natura, Jonas Örnborg, Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Biotoper Areal Bäck 0,05 ha Naturtyper Natura 2000 naturtyper Vattendrag Uppfyller ej kriterier Översiktlig beskrivning Delområdet utgörs av Otterbäcken och intilliggande strandbrinkar. Otterbäcken är mellan 1-1,5 meter bred och avvattnar bebyggda områden samt skogsmark och en liten sjö. Bottensubstrat utgörs främst av lera, sand och grus. Bäcken är i sin helhet kulverterad på tre ställen, under väg 158, under Askims simhall samt under Lerduvevägen i bostadsområdet väster om Figur 6. Otterbäcken där den rinner mellan grövre lövträd. I Sandsjöbackareservatet. Ett antal bakgrunden ses kulverten under simhallen. vandringshinder (partiella/definitiva) återfinns i bäcken. Biotopvårdande åtgärder i bäcken såsom utrivning av damm (vandringshinder) uppströms inventeringsområdet har genomförts tidigare. Vid fältbesök var vattenföringen mycket låg och på vissa ställen var bäcken torrlagd. Djuphålor höll dock vatten och här noterades öring visuellt, sannolikt årsungar. Otterbäcken har även elfiskats vid ett par olika tillfällen tidigare (SERS elfiskeregister 2020) och platser och årsungar öring har påvisats längs hela bäcken fram till kulverteringen under Gamla Särövägen. Reproduktion av öring sker således i bäcken regelbundet. I bäckens sträckning inom det aktuella inventeringsområdet har tidigare genomförda biotopkartering bedömt att det finns tämligen goda lekområden för öring (Wengström, Ruist & Larsson, 2016), vilket även kunde styrkas vid fältbesöket. Elfisken genomförda 2013 och 2018 kunde även påvisa förekomst av ål i bäcken, 2018 så långt upp som vid Gamla Särövägen. Ål är rödlistad som akut hotad (CR) art. En tidigare undersökning av bottenfaunan i Otterbäcken bedömde bottenfaunan hysa högt naturvärde (Medin Biologi AB, 2013) baserat på förekomst av ovanliga dags- och bäcksländearter. Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad Bedömningsgrund biotopvärde Bäckmiljön i Otterbäcken, med sin uppenbarligen goda vattenkvalitet och förekomst av lekområden för öring, bedöms hysa påtagliga biotopvärden. Detta trots att ingrepp som kulverteringar genomförts i bäckmiljön. Bedömningsgrund artvärde I Ötterbäcken noterades dels öring vid fältbesöket och dessutom har nyligen genomförda undersökningar konstaterat förekomst av och ål och naturvårdsintressanta sländor. Dessa är arter som kan betraktas som positiva indikationer på förhöjda naturvärden och delområdet bedöms därmed hysa påtagliga artvärden. Intill bäcken förekommer dessutom de invasiva arterna jättebalsamin och parkslide, ofta i stora bestånd. Naturvårdsarter, egna fynd: - Öring, Salmo trutta (S) Naturvårdsarter tidigare fynd: - Ål, Anguilla anguilla (CR) - Dagslända, Baetis vernus (S) - Bäckslända, Nemoura flexuosa (S) Främmande invasiva arter: - Jättebalsamin, Impatiens glandulifera - Parkslide, Reynoutria japonica Sammanfattande naturvärdesbedömning Sammanfattningsvis bedöms naturvärdesobjektet hysa ett högt naturvärde motsvarande klass 2. Tidigare inventeringar Otterbäcken har tidigare undersökts genom elfiske (SERS) samt tidigare biotopkartering (Wengström, Ruist & Larsson, 2016) och bottenfaunaundersökning (Medin Biologi AB, 2013). Lagligt skydd Jättebalsamin omfattas av EUs förordning om invasiva, främmande arter. Parkslide omfattas inte (ännu) av denna förordning men då den i många miljöer uppträder som en invasiv art rekommenderar Naturvårdsverket att man försöker förhindra spridning om man har arten på sin mark. Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad 6. Strukturer som kan omfattas av generellt biotopskydd Inventering av strukturer som potentiellt omfattas av de generella biotopskyddsbestämmelserna ingick i inventeringsuppdraget. Två sådana strukturer noterades och båda dessa är trädrader. Då båda dessa trädrader beskrivits som egna naturvärdesobjekt (naturvärdesobjekt 1 och 2 ovan), presenteras de inte på ytterligare kartor. Trädradernas läge framgår av karta i figur 1 och bilaga 1. 7. Värdeelement Värdeelement är objekt som har särskild betydelse för biologisk mångfald och under inventeringen har några sådana identifierats. Dessa är utmärkta på karta i figur 7 samt i bilaga 3. De identifierade värdeelementen utgörs av klibbalhögstubbar, grövre klibbalar varav en del med dödvedspartier kopplade till de levande stammarna, en grov alm, en grov sälg med stamhåligheter samt grövre asklågor. Merparten av elementen har markerats om punkter på karta i figur 7 och bilaga 3 men intill Otterbäckens norra del har en mindre yta markerats där flera grova klibbalar och en grov alm växer tätt intill varandra alldeles intill bäcken. Dessa värdeelement har enbart noterats i naturvärdesobjekt 4 och representerar en viktig del av detta områdes förutsättningar för biodiversitet. Tabell 1. Noterade värdeelement. De olika värdeelementens nummer relaterar till karta i figur 13 samt karta i bilaga 3. Beteckning Värdeelement Kommentar A Klibbalhögstubbe B Grov asklåga C Klibbal, förhöjda naturvärden Dödvedspartier i stammen D Klibbal, förhöjda naturvärden Dödvedspartier i stammen E Grov asklåga Flera stycken F Grov sälg Skyddsvärt träd G Område med grova lövträd 10 grova klibbalar och en grov alm Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad Figur 7. Karta över förekommande värdeelement. 8. Detaljerad redovisning av artförekomst I uppdraget ingick att göra en så kallad detaljerad redovisning av artförekomst (förekommande naturvårdsarter inom eller alldeles intill inventeringsområdet). Noterade arter redovisas på karta i figur 8 samt i bilaga 4. Under inventeringen påträffades naturvårdsarterna åkergroda och öring. Utöver detta har ål samt en dagsländeart och en bäcksländeart noterats i bäcken under tidigare inventeringar. De bäcklevande organismerna är markerad med punkter men finns, åtminstone vid högre vattenstånd, i hela den sträckning av Otterbäcken som ligger inom inventerat område (och även i andra delar av Otterbäckens lopp). Åkergrodan är fridlyst och omfattas av artskyddsförordningens §4. Enligt Artportalen noterades dessutom 2018 ett par fiskmåsar strax utanför området (markeringen sitter på simhallens tak) under förutsättningar som gjorde att rapportören bedömde detta som ett permanent revir. Då fältarbetet till denna rapport gjordes under september kunde vi inte konstatera om fiskmås häckar här idag, 2020. Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad Utöver detta finns i Artportalen också fynd av björktrast (NT) och gröngöling (som tidigare var rödlistad) från Otterbäckens ravin norr om simhallen. Dessa redovisas inte på karta. Lämpliga födosöksmiljöer för hackspettar såsom gröngöling finns i lövskogen, naturvärdesobjekt 4. Däremot noterades inga träd med bohål 2020. Björktrasten är i tätortsmiljöer mer en parkfågel och skulle möjligen kunna hitta lämpliga häckningsmiljöer i någon av de redovisade trädraderna, naturvärdesobjekt 1 och 2. Utöver arter som utgör en positiv indikation på förhöjda naturvärden, så noterades också jättebalsamin och parkslide intill bäcken i delområde 4. Dessa båda är utpekade som främmande invasiva arter och kan reducera befintliga naturvärden. Jättebalsamin omfattas av EUs förordning om invasiva, främmande arter. Parkslide omfattas inte (ännu) av denna förordning men då den i många miljöer uppträder som en invasiv art rekommenderar Naturvårdsverket att man försöker förhindra spridning om man har arten på sin mark. Figur 8. Karta detaljerad redovisning av artförekomst. Observera att öring, ål samt bäck- och dagsländor kan finnas i andra delar av bäcken än vad punkterna markerar. Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad 9. Analys av områdets känslighet för byggnation Resultatet av naturvärdesinventeringen visar att det finns naturvärdesobjekt i naturvärdesklasserna 2, 3 och 4. De områden som placerats i naturvärdesklass 2 och 3 utgörs av bäckmiljön i Otterbäcken (naturvärdesobjekt 5, klass 2) samt intilliggande lövskog (naturvärdesobjekt 4, klass 3). Här finns flera olika typer av förhöjda naturvärden såsom bäckmiljö med lekbottnar och lummig lövskog med god förekomst av död ved och även förekomst av äldre träd. Lövskogen ligger i en smal dalgång som skurits ned i sediment som oftast är leriga. Denna dalgång omges på i stort sett alla sidor av urbana miljöer och är, tillsammans med de delar av Otterbäckens bäckdalgång, rester av vad som sannolikt varit betydligt mer vidsträckta skogsområden. Bäckmiljön och lövskogen utgör därmed fragment av miljöer som haft betydligt större utbredning och är därmed känsliga för byggnation. Om detta naturvärdesobjekt 4 och 5 ytterligare påverkas av bebyggelse, vägar och liknande, finns en överhängande riks att naturvärden går förlorade. I övriga delar av det inventerade området – delområde 1, 2 och 3 – bedöms inte en byggnation vara särskilt problematiskt ur ett naturvärdesperspektiv. Dessa delområden har till stor del tillkommit som en konsekvens av mänsklig verksamhet och hyser relativt måttliga naturvärden. De båda trädrader som redovisats ovan som naturvärdesobjekt 1 och 2 omfattas rimligen av biotopskyddsbestämmelserna och har på så sätt ett lagligt skydd. Skulle det finnas risk för negativ påverkan på dessa trädrader behöver sannolikt en dispens sökas. De naturvärden som finns i dessa trädrader är dock av mycket måttligt slag. I de fall byggnation görs i närheten av betydelsefulla träd finns risk att de skadas. För att undvika skada på dessa träds rotsystem har en standard för skyddande av träd vid byggnation tagits fram (Östberg och Stål 2018). I denna beskrivs hur stora så kallade träskyddsområden bör vara för olika typer av träd. För träd i grovleksklassen 21 – 65 centimeter i brösthöjdsdiameter anges ett skyddsavstånd på minst 10 meters radie mätt från stammens mitt och för träd i grovleksklassen 66 – 100 centimeter anges ett skyddsavstånd på minst 15 meters radie mätt från stammens mitt. Det träd som identifierats som särskilt skyddsvärt, samt träden i förekommande alléer hamnar (med få undantag) i någon av dessa grovleksklasser. För att undvika risk för negativ påverkan på dessa träd bör därför inte grävning, sprängning, schaktning eller liknande som kan påverka trädens rötter, göras inom angivna skyddsavstånd. Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad Om en eventuell byggnation görs i närheten av Otterbäcken är det av stor vikt att man under själva byggfasen försäkrar sig om att inga föroreningar, sediment eller liknande kan nå bäcken via dagvattenflöden. Detta kan exempelvis uppnås genom att en tillfällig vall anläggs i kanten av byggområdet som förhindrar att vatten rinner ner i Otterbäcken. Innan byggnation påbörjar är det också lämpligt att utreda hur dagvattensituatinen kan påverka Otterbäcken. Om förorenat dagvatten, exempelvis från vägar, parkeringsplatser och liknande, kan nå Otterbäcken kan detta ha en negativ inverkan på vattenkvaliteten. Vidare är det viktigt att utreda hur en förändrad avrinning (om exempelvis dagvatten måste ledas bort från närområdet) skulle påverka vattenförsörjningen i Otterbäcken. Om exempelvis en betydande del av den nederbörd, som i dagsläget rinner av till Otterbäcken intill simhallen, istället skulle rinna av till lägre delar av Otterbäcken (eller för den delen ledas någon annanstans), kan detta leda till en ökad risk för uttorkning i bäckens övre delar. Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad 10. Litteratur och källor 10.1. Skriftliga källor Andersson, L. 1993: Ängs- och hagmarker i Jönköpings län. – Miljö i Jönköpings län 1993:1. Länsstyrelsen i Jönköpings län. ArtDatabanken 2013: Naturvårdsarter. – ArtDatabanken rapporterar 14, SLU. ArtDatabanken 2015: Rödlistade arter i Sverige 2015. – ArtDatabanken, SLU. Hammarström, O. & Bengtsson, O. 2019: Tvåtandad spolsnäcka i Göteborg 2019 – inventering och translokering. Göteborgs stad, Park och naturförvaltningen, rapport 2019:2 Höjer, O. & Hultengren, S. 2004: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Naturvårdsverket. Rapport 5411. Jordbruksverket 2005: Ängs- och betesmarksinventeringen – inventeringsmetod. Jordbruksverket Rapport 2005:2. Jönsson, C. 2009: Ny metod för kontinuerlig naturtypskartering av skyddade områden (KNAS). – Metria Geoanalys. 2009. Löfgren, R. & Andersson, L. 2000: Sydsvenska lövskogar och andra lövbärande marker. Kriterier för naturvärdering, skydd och skötsel. – Naturvårdsverket. Rapport 5081. Medin Biologi AB. 2013. Bottenfauna i Göteborgs kommun 2013. Publikation utgiven av Göteborgs Miljöförvaltning. Rapportnr 2014:6. Nitare, J. (ed.) 2010: Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. – 4:e rev uppl. Skogsstyrelsen. Påhlsson, L. 1998: Vegetationstyper i Norden. – TemaNord 1998:510. Wengström, N., Ruist, E. & Larsson, M. 2016. Biotopkartering Göteborg 2016. Sportfiskarna SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI). Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. – Svensk Standard SS 199000:2014. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI). Komplement till SS 199000. – Teknisk rapport SIS-TR 199001:2014. Skogsstyrelsen 2014: Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, Jönköping. Naturvärdesinventering av ett område vid Gärdesvägen, Göteborgs Stad Östberg, J. & Stål, Ö. 2018: Standard för skyddande av träd vid byggnation 2.0. Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap. Rapport 2018:02, ISBN: 978-91-576-8952-8. 10.2. Kartor Ortofoto erhållet av Göteborgs Stad. 10.3. Databaser och internet Artportalen – Rapportsystem för växter, djur och svampar: https://artportalen.se/ Databasen för provfiske i vattendrag – SERS. https://www.slu.se/institutioner/akvatiska- resurser/databaser/elfiskeregistret/ Länsstyrelsernas geodatakatalog: https://ext-geodatakatalog.lansstyrelsen.se/GeodataKatalogen/ Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/ Skogsstyrelsens kartdatabas: https://kartor.skogsstyrelsen.se/kartor/ Utförare Dokumentnamn Sidnummer (antal sidor) Träringen 66b ett område vid Datum 416 79 Göteborg Gärdesvägen, Göteborgs 2020-09-30 Version Handläggare Pro Natura Stad 1:2 Ola Bengtsson Handläggare Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Jonas Örnborg Bilaga 1 Karta över inventeringsområdet samt naturvärdesobjekten och deras naturvärdesklass Karta över inventerings- området samt naturvärdesobjekten och deras naturvärdesklass Teckenförklaring Naturvärdesklass 2 Naturvärdesklass 3 Naturvärdesklass 4 Obetydligt naturvärde Bilaga 2 Karta över naturvärdesobjektens naturtyper Karta över naturvärdesobjektens naturtyper Teckenförklaring Infrastruktur och bebyggd mark Park och trädgård Skog och träd Vattendrag Bilaga 3 Karta över förekommande värdeelement Karta över förekommande värdeelement Teckenförklaring Grov asklåga Klibbal, förhöjda värden Klibbalhögstubbe Skyddsvärd sälg Grova lövträd Bilaga 4 Karta redovisning detaljerad artförekomst Karta detaljerad redovisning av artförekomst Teckenförklaring Åkergroda Öring Ål Baetis vernus Nemoura flexuosa Fiskmås Jättebalsamin Bestånd jättebalsamin och parkslide Trafikkontoret PM Trafik- och utformningsförslag - exploateringsprojekt Askims simhall 2020-12-07 Namn på uppdrag Askims simhall - Trafikförslag Diarienummer 2154/20 Beställare Trafikkontoret Göteborgs Stad Box 2403 403 16 GÖTEBORG Vxl 031-368 00 00 Kontaktperson Viktor Sköldstedt Konsult AFRY (ÅF Infrastructure AB) Grafiska vägen 2A, Box 1551 401 51 Göteborg Vxl 010-505 00 00 info@afry.com Uppdragsansvarig Emma Wallberg Handläggare Sara Nero Innehåll 1 Bakgrund ..................................................................................................................... 4 1.1 Syfte .................................................................................................................... 4 1.2 Geografisk avgränsning ....................................................................................... 4 2 Planeringsförutsättningar............................................................................................. 5 2.1 Trafiksystem och trafikdata ................................................................................. 5 2.2 Trygghet och tillgänglighet ................................................................................. 7 2.3 Trafiksäkerhet ...................................................................................................... 8 2.4 Byggnadstekniska förutsättningar ....................................................................... 8 3 Trafik- och utformningsförslag ................................................................................... 9 3.1 Trafiksystem och trafikdata ............................................................................... 11 3.2 Tillgänglighet .................................................................................................... 11 3.3 Trafiksäkerhet .................................................................................................... 12 3.4 Byggnadstekniska förutsättningar ..................................................................... 12 3.5 Ställningstaganden och konsekvenser ............................................................... 12 3.6 Förtydliganden/medskick till projektering ........................................................ 12 4 Bilagor ....................................................................................................................... 13 1 Bakgrund 1.1 Syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för uppförandet av en ny simhall som ersätter Askims befintliga. Den nuvarande badanläggningen har nått sin tekniska livslängd och är i akut behov av att ersättas. Trafikkontoret utreder i samband med byggnationen av den nya simhallen möjligheten att bredda gång- och cykelbanan som ansluter till planområdet samt att se över passagen mellan busshållplatsen och simhallen. 1.2 Geografisk avgränsning Planområdet ligger i södra Askim, cirka 10 km söder om centrala Göteborg, se Figur 1. Figur 1. Orienteringskarta med planområdets läge markerad med röd cirkel.1 1 OpenStreetMap (openstreetmap.org) 2 Planeringsförutsättningar 2.1 Trafiksystem och trafikdata Askims simhall är placerad längs med Gärdesvägen, i direkt anslutning till Säröleden, se Figur 2. Söder om simhallen ligger Askims kyrka med tillhörande församlingshem, norr om simhallen ligger grundskolan Hovåsskolan. I närområdet finns flera bostäder, främst i form av villor. Figur 2. Flygfoto över området2 med gångbana (cyan) och gång- och cykelbanor (mörkblå) i anslutning till planområdet. Längs med Gärdesvägen finns en kombinerad gång- och cykelbana som är cirka 2,5 meter bred. Gång- och cykelbanan har planskilda korsningar i form av gång- och cykeltunnlar under Gamla Särövägen, Gärdesvägen och Säröleden. Via en gångbana nås busshållplats Hovås nedre. Gångbanan korsar Gärdesvägen via en oreglerad gångpassage som är hastighetssäkrad, se Figur 3. Eftersom farthindret ligger norr om passagen så är hastighetssäkringen bättre för fordon norrifrån än söderifrån. 2 Lantmäteriet, 2020 (https://minkarta.lantmateriet.se/) Figur 3. Oreglerad gångpassage över Gärdesvägen mellan busshållplatsen och gång- och cykelbanan. Foto taget från norr. En större parkering tillhörande simhallen finns mellan Hovåsskolan och simhallen. På Gärdesvägens västra sida finns tvärställd parkering. I nordlig riktning finns även längsgående parkering på en kortare sträcka utanför simhallen. Hållplatsen Hovås nedre trafikeras av buss 158, 180 samt Rosa express. Under maxtimmen trafikerar buss 158 i 10-minuterstrfik, buss 180 i 20-minuterstrafik och Rosa express i 5-minuterstrafik. Trafikmängderna på Gärdesvägen mättes 2017 till ÅMVD 1200 fordon/dygn varav 4% tung trafik3. Trafikutredningen har tagit del av en mätning av gång- och cykeltrafiken på Gärdesvägen som genomfördes 2020-10-01. Mätningen genomfördes i höjd med den hastighetssäkrade passagen och beräknade flöden från mätningen redovisas i Tabell 1 nedan. Utöver gång- och cykeltrafik passerade även ett mindre antal elsparkcyklar. 3 Trafikmängder, Göteborgs Stad (http://www.statistik.tkgbg.se/G/G%C3%A4rdesv%C3%A4gen.html) Tabell 1. Gång- och cykelflöden på Gärdesvägen samt gång- och cykelbanan. Flödena är redovisade med avrundning till närmsta tiotal. Aktivitet Dygnsflöde (personer/dygn) Cykel på gång- och cykelbana 170 Cykel på Gärdesvägen 50 Gång på gång- och cykelbanan 260* Gång på Gärdesvägen 30* Elsparkcykel på gång- och cykelbanan 10* *Flödena för fotgängare och elsparkcyklister är kompletterade och beräknade från mätningens rådata med antagandet att maxtimmen utgör 19% av dygnstrafiken på samma sätt som de redovisade resultaten från mätningen för cykeltrafiken. Mätningen visar också att de flesta gångtrafikanterna kommer från passagen över Gärdesvägen medan cyklisterna främst färdas längs med Gärdesvägen. Majoriteten av gångtrafikanterna antas därför komma från hållplatsen Hovås nedre. 2.2 Trygghet och tillgänglighet Strax norr om planområdet finns Hovåsskolan som är en grundskola med årskurs F-9. Enligt mätningen av gång- och cykeltrafik var det flertalet barn i mellanstadieåldern som cyklade eller gick till skolan under maxtimmen innan klockan 8. Skolbarnen når skolan via gång- och cykelbanan både söder- och norrifrån. Flera av skolbarnen färdas kollektivt och går av på hållplats Hovås nedre eller hållplats Hovåsskolan längre norrut. Hållplatserna är vältrafikerade och tillgänglighetsanpassade med anslutande gångbanor och därför bedöms tillgängligheten med kollektivtrafik till och från platsen som god. Den genaste vägen mellan hållplatsen Hovås nedre och skolan är via en oreglerad gångpassage över Gärdesvägen som har en bättre hastighetssäkring för fordon norrifrån (från skolan) än söderifrån (mot skolan). Barnen skulle också kunna välja en helt planskild väg mellan hållplatsen och skolan via gång- och cykeltunneln under Gärdesvägen. Detta är dock en omväg och det anses inte troligt att den används mellan dessa målpunkter, speciellt med tanke på de relativt låga trafikmängderna på Gärdesvägen. Många barn och ungdomar antas även använda simhallen, både under skoltid för undervisning men också på fritiden på eftermiddagen. Denna kan, likt Hovåsskolan, också nås via gång- och cykelbanan längs med Gärdesvägen. Där den oreglerade passagen korsar Gärdesvägen ligger gång- och cykelbanan på plushöjd +15.9 och körbanan på +16.5. Det medför att den korta anslutningen mellan gång- och cykelbanan och passagen har en längslutning på cirka 10%4, vilket ligger utanför accepterade gränsvärden för längslutningar för gång- och cykelbanor där maxvärdet är 5%. Anslutningen till passagen är därför inte tillgänglig. 4 Längslutning mätt under platsbesök 2020-11-16 Söder om planområdet är gång- och cykelbanan anpassad till gång- och cykeltunnlarna under Gärdesvägen och Säröleden med en längslutning på i genomsnitt 2,3%5. Säröleden utgör den största barriären för oskyddade trafikanter i närområdet, varför gång- och cykeltunneln under leden är positiv ur ett tillgänglighetsperspektiv. Gång- och cykelbanan är belyst och separerad från körbanan med skiljeremsa, vilket är positivt ur ett trygghetsperspektiv. 2.3 Trafiksäkerhet Passagen mellan hållplatsen och gång- och cykelbanan längs med Gärdesvägen är oreglerad och har en bättre hastighetssäkring för fordon norrifrån än söderifrån. Många barn använder passagen eftersom den är en del av en skolväg. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder för passagen utreds därför i trafikutredningen. 2.4 Byggnadstekniska förutsättningar Både gång- och cykelbanan och Gärdesvägens körbana avvattnas i öppna diken. Gång- och cykelbanan omges av öppna diken på både öster och väster sida. I Figur 4 visas utredningsområdet i förvaltningskartan. Åtgärdsförslag inom ramen för trafikförslaget ska i möjligaste mån anläggas inom trafikkontorets mark, vilket visas som ljusgult i förvaltningskartan. Kartan visar att Gärdesvägen och gång- och cykelbanan idag ligger inom trafikkontorets mark (ljusgul), men fastighetsgränsen mot Idrotts- och föreningsnämnden (ljusblå) går i gång- och cykelbanans östra dike. Figur 4. Uttag ur förvaltningskartan där trafikkontorets mark visas i ljusgult och Idrotts- och föreningsnämndens mark visas i ljusblått. 5 Enligt mätning i grundkarta, avvikelse kan förekomma. 3 Trafik- och utformningsförslag Trafikförslaget innebär att gång- och cykelbanan längs Gärdesvägen breddas till 4 meter på sträckan mellan gångtunneln under Gärdesvägen och den befintliga infarten till simhallen. Breddningen sker främst mot körbanan, men på en kortare sträcka i anslutning till cykeltunneln breddas gång- och cykelbanan istället mot fastighetsgränsen. Justering av diken krävs när gång- och cykelbanan breddas. En belysningsstolpe och stolpe med cykelvägvisning i anslutning till cykeltunneln behöver flyttas. En ny anslutning för gångkoppling mellan den längsgående parkeringen och gång- och cykelbanan föreslås för att enklare kunna ta sig mellan parkeringen och simhallen. Den längsgående parkeringen är i detaljplanen även tänkt att kunna samutnyttjas som lastplats för den nya simhallen. Därför är det viktigt att med enkelhet kunna hantera gods mellan lastplatsen och byggnaden via den nya gångbaneanslutningen. En ny dagvattentrumma måste anläggas under gångbanan. Trafikförslaget visas i sin helhet i Bilaga 1 samt i Figur 5 nedan. Figur 5. Trafikförslag – breddad gång- och cykelbana samt ny passage. Den oreglerade passagen över Gärdesvägen byggs om till ett förhöjt övergångsställe, se Figur 6. På så sätt hastighetssäkringen likvärdig från båda körriktningarna och barn och ungdomar får en tryggare gångväg mellan hållplatsen och gång- och cykelbanan som leder vidare till skolan och simhallen. Ramperna föreslås anläggas med Spikma betongelement. För att öka nyttjandegraden av övergångsstället föreslås stängslet från hållplatsen förlängas. Vägkanten justeras något för att skapa en passage som är vinkelrät mot körbanan. Figur 6. Uttag från trafikförslaget. Ett förhöjt övergångsställe föreslås över Gärdesvägen mellan hållplatsen och gång- och cykelbanan. Det förhöjda övergångsstället gör att körbanans plushöjd ökar till +16.6 från +16.5. Eftersom höjdskillnaden mellan körbanan och gång- och cykelbanan redan idag medför att anslutningen mellan dem har en längslutning på cirka 10%, bör även gång- och cykelbanan justeras i höjdled. Gång- och cykelbanan antas ligga på ungefär samma höjd som passagen vilket innebär cirka +16.6 vid passagen. Det innebär en höjning av befintlig marknivå med cirka 0,7 meter från dagens +15.9. Med anledning av detta föreslås gång- och cykelbanans marknivå höjas både söderut och norrut på en sträcka om totalt cirka 45 meter, se Figur 7. Detta för att inte längslutningarna istället ska bli för branta för gång- och cykeltrafikanter som färdas längs med gång- och cykelbanan. Föreslagen markhöjning ger en längslutning på cirka 3% jämfört med dagens 2,3%. Om gång- och cykelbanan inte höjs medför det att anslutningen mellan gång- och cykelbanan och det förhöjda övergångsstället får en längslutning på cirka 13%, vilket inte är tillgängligt. Figur 7. Ungefärlig utbredning av området där marknivån för gång- och cykelbanan behöver höjas markerat med rött raster. Enligt Teknisk Handbok bör cykelparkering anläggas bland annat ”i direkt anslutning till kollektivtrafikhållplatser” 6. I anslutning till hållplats Hovås nedre föreslås därför cykelparkering med cykelpollare med plats för cirka 8 cyklar anläggas. Möjligheten till cykelparkering i anslutning till hållplatsen underlättar för de som använder flera transportmedel för att ta sig mellan målpunkter. 3.1 Trafiksystem och trafikdata Trafikförslaget innebär ny reglering i form av övergångsstället över Gärdesvägen. Förslag till skyltplacering visas i trafikförslaget, men behöver fastställas i senare skede. Det förhöjda övergångsstället är avstämt och förankrat hos trafikplanering på Trafikkontoret7. Gångbanan samt gång- och cykelbanan förtydligas med gångsymboler och cykelsymboler. Gång- och cykelbanan föreslås även kompletteras med cykelrutor i korsningen med infarten till den nya simhallen. Inga nya LTFer behövs för trafikförslagets genomförande. Trafikförslaget bedöms medföra ökad framkomlighet för gång- och cykeltrafikanter. 3.2 Tillgänglighet Trafikförslaget innebär att tillgängligheten för oskyddade trafikanter ökar i och med att deras plats i gaturummet stärks i samband med anläggandet av övergångsstället. Tillgängligheten mellan parkering och simhallen ökar också tack vare den nya anslutningen mellan den längsgående parkeringen på Gärdesvägen och gång- och cykelbanan. 6 Kapitel 3DA Cykelparkering i Teknisk Handbok 7 Avstämt och förankrat i samband med möte 2020-11-23 på Trafikkontoret. Höjningen av marknivån på gång- och cykelbanan samt gångbanan som ansluter till den förhöjda passagen gör att anslutningen nu får tillgängliga längslutningar. För gång- och cykelbanan innebär höjningen en ökad längslutning, cirka 3% jämfört med dagens cirka 2,3%. Maximal godkänd längslutning enligt Teknisk Handbok är 5% för oskyddade trafikanter, vilket alltså trafikförslaget fortsatt ligger under. Gång- och cykelbanans ytskikt är idag delvis ojämnt, varför trafikförslaget föreslår ny toppbeläggning på hela sträckan i samband med breddningen. Ett slätt stråk utan ojämnheter bidrar till ökad tillgänglighet och framkomlighet för de oskyddade trafikanterna som använder gång- och cykelbanan. Trafikförslaget innebär ingen påverkan på befintliga parkeringsplatser för biltrafik. De föreslagna cykelparkeringarna i anslutning till busshållplatsen bidrar till ökad tillgänglighet för pendlare som använder flera transportmedel mellan målpunkter. Förslag på cykelparkering i anslutning till simhallen har inte presenterats i trafikförslaget utan utförs i samband med gestaltningen av kvartersmarken. 3.3 Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter ökar i och med trafikförslaget eftersom dagens oreglerade passage över Gärdesvägen med hastighetssäkring främst norrifrån görs om till ett förhöjt övergångsställe med likvärdig hastighetssäkring för fordon i båda riktningar. Motivet till övergångsstället är att många barn och unga utnyttjar passagen när de ska ta sig mellan busshållplatsen, simhallen och skolan. Vid platsobservation kan ses att flera personer nyttjar andra informella gångvägar än den befintliga passagen. För att säkerställa att barnen använder övergångsstället föreslås även stängslet från hållplatsen att förlängas. 3.4 Byggnadstekniska förutsättningar Trafikförslaget innebär att diken behöver justeras efter nya vägkanter. En ny trumma behöver också anläggas under den nya gångkopplingen mellan parkeringen och gång- och cykelbanan. 3.5 Ställningstaganden och konsekvenser Trafikförslaget innebär att gång- och cykelbanan får en ökad standard på sträckan, då den breddas samt justeras med ny toppbeläggning. Det förhöjda övergångsstället skapar en tryggare och mer trafiksäker gångväg mellan hållplatsen, simhallen och skolan. 3.6 Förtydliganden/medskick till projektering Anslutning till kvartersmark är inte helt fastställd när trafikförslaget tagits fram och kan komma att behöva justeras. Detta gäller främst infarten till den nya simhallen samt den nya kopplingen för gångtrafikanter mellan parkeringen längs Gärdesvägen och gång- och cykelbanan. Inmätning och framtagande av höjdplan för gång- och cykelbanan genomförs i projekteringen. Förslag på cykelparkering till den nya simhallen tas fram i samband med projektering av kvartersmarken. Förhållanden under byggtid har inte utretts i detta skede utan görs i samband med projektering. 4 Bilagor Bilaga 1 – Trafikförslag Askims simhall, ritning 2154/20-0201 Bilaga 2 – Trafikförslag Askims simhall, modellfil Bilaga 3 – Kostnadsbedömning Askims simhall