Kompletterande uppföljning per december 2022

Kommunfullmäktige Handling 2023 nr 89 Kompletterande uppföljning per december 2022 Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 27 februari 2023 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Kompletterande uppföljning december 2022, i enlighet med bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige som ett led i uppsikten. 2. Verksamhetsberättelse för Keillers Park, i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns. 3. Göteborgs Stads EU-årsrapport, i enlighet med bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns. 4. Förskolenämndens hemställan om att tilldelas 16 579 tkr från det kommuncentrala anslaget evakueringskostnader med mera för att täcka nämndens upparbetade investeringsrelaterade driftskostnader från september till och med december, godkänns. 5. Grundskolenämndens hemställan om att tilldelas 32 100 tkr från det kommuncentrala anslaget evakueringskostnader med mera för att täcka nämndens upparbetade investeringsrelaterade driftskostnader från september till och med december, godkänns. 6. Utbildningsnämndens hemställan om att tilldelas 4 040 tkr från det kommuncentrala anslaget evakueringskostnader med mera för att täcka nämndens upparbetade investeringsrelaterade driftskostnader från september till och med december, godkänns. 7. Uppdraget, att i början av 2023 återrapportera till kommunstyrelsen hur den nya ansvarsfördelningen mellan berörda huvudmän i den regionala överenskommelsen om hjälpmedel i förskola, skola och daglig verksamhet tillgodosett den enskildes behov att få hjälpmedel inom rimlig tid (2022-02-09 § 89, punkt 2), förklaras i och med denna rapportering fullgjort. 8. Uppdraget, att i början av 2023 återrapportera till kommunstyrelsen om ekonomiska konsekvenser gällande den regionala överenskommelsen om hjälpmedel i förskola, skola och daglig verksamhet för de berörda nämnderna (2022-02-09 § 89, punkt 1), förklaras i och med denna rapportering fullgjort. ---- Vid behandling av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Blerta Hoti (S) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag och avslag på tilläggsyrkande från M, D, L och KD den 14 april 2023. Axel Josefson (M) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag och tilläggsyrkande från M, D, L och KD den 14 april 2023. Kommunstyrelsen beslutade först att bifalla stadsledningskontorets förslag. Vid omröstning beträffande bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet från M, D, L och KD röstade Daniel Bernmar (V), Blerta Hoti (S), Jenny Broman (V), Marina Johansson (S), Karin Pleijel (MP), tjänstgörande ersättaren Johannes Hulter (S) och ordföranden Jonas Attenius (S) för avslag. Axel Josefson (M), Hampus Magnusson (M), Martin Wannholt (D), Axel Darvik (L) och Elisabet Lann (KD) röstade för bifall. Jörgen Fogelklou (SD) avstod från att rösta. Kommunstyrelsen beslutade med sju röster mot fem att avslå tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Göteborg den 19 april 2023 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Mathias Sköld Kommunstyrelsen Yrkande M, D, L, KD 2023-04-14 Tilläggsyrkande angående Kompletterande uppföljning per december 2022 Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Socialnämnderna får i uppdrag att analysera orsakerna till den höga personalomsättningen. I återredovisningen av uppdraget ska socialnämnderna återrapportera hur man arbetar med uppföljning, åtgärder och samverkan mellan nämnderna kopplat till personalomsättningen. 2. I övrigt bifalla tjänsteutlåtandet. Yrkande Under år 2022 har socialnämnderna haft en personalomsättning på ca 20 procent där en stor del berör gruppen socialsekreterare. Det är ett allt större problem att många socialsekreterare väljer att sluta som även medför problem med kompetensförsörjningen inom området. I rapporten framgår att den pågående desinformationskampanjen mot socialtjänsten påverkar rekryteringsläget negativt. Flera kommuner i Sverige står inför samma utmaning med hög personalomsättning och arbetsbelastning för socialsekreterare. Situationen riskerar att gå ut på de barn som behöver socialtjänstens stöd. Det är viktigt att det finns erfarna socialsekreterare i alla arbetslag som kan dela med sig av sina kunskaper och bidra till en kontinuitet. De är viktiga för att nya också får en bra introduktion på arbetsplatsen. Trots att socialförvaltningarna har vidtagit åtgärder för att minska personalomsättningen så ökar omsättningen. Vi vill därför att socialnämnderna analyserar orsakerna till den höga personalomsättningen och återredovisar hur man arbetar med uppföljning, åtgärder och samverkan mellan socialnämnderna kopplat till personalomsättningen. Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2023-02-27 Anna Jandersson Diarienummer 0168/23 Telefon:031-368 03 15 E-post: anna.jandersson@stadshuset.goteborg.se Kompletterande uppföljning per december 2022 Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Kompletterande uppföljning december 2022, i enlighet med bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige som ett led i uppsikten. 2. Verksamhetsberättelse för Keillers Park, i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns. 3. Göteborgs Stads EU-årsrapport, i enlighet med bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns. 4. Förskolenämndens hemställan om att tilldelas 16 579 tkr från det kommuncentrala anslaget evakueringskostnader med mera för att täcka nämndens upparbetade investeringsrelaterade driftskostnader från september till och med december, godkänns. 5. Grundskolenämndens hemställan om att tilldelas 32 100 tkr från det kommuncentrala anslaget evakueringskostnader med mera för att täcka nämndens upparbetade investeringsrelaterade driftskostnader från september till och med december, godkänns. 6. Utbildningsnämndens hemställan om att tilldelas 4 040 tkr från det kommuncentrala anslaget evakueringskostnader med mera för att täcka nämndens upparbetade investeringsrelaterade driftskostnader från september till och med december, godkänns. 7. Uppdraget, att i början av 2023 återrapportera till kommunstyrelsen hur den nya ansvarsfördelningen mellan berörda huvudmän i den regionala överenskommelsen om hjälpmedel i förskola, skola och daglig verksamhet tillgodosett den enskildes behov att få hjälpmedel inom rimlig tid (2022-02-09 § 89, punkt 2), förklaras i och med denna rapportering fullgjort. 8. Uppdraget, att i början av 2023 återrapportera till kommunstyrelsen om ekonomiska konsekvenser gällande den regionala överenskommelsen om hjälpmedel i förskola, skola och daglig verksamhet för de berörda nämnderna (2022-02-09 § 89, punkt 1), förklaras i och med denna rapportering fullgjort. Sammanfattning Den kompletterande uppföljningsrapporten syftar till att förse kommunstyrelsen och kommunfullmäktige med relevant information avseende styrning och uppsikt. Rapporten kompletterar årsredovisningen 2022 och innehåller frågor av uppsiktskaraktär samt övrig uppföljning av större dignitet där stadsledningskontoret har identifierat att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige behöver få övergripande information och lägesbilder. I rapporten finns även ett kapitel kring stadens arbete med styrning, uppföljning och kontroll. Rapporten innehåller även en redogörelse över utfallet för några av de mest väsentliga kommuncentrala posterna i bokslut 2022. Dessutom redovisas nämnders och styrelsers rapportering av nämnds- och styrelsespecifika mål samt verksamhetsnära mål i två olika bilagor till rapporten. Bedömning ur ekonomisk, ekologisk och social dimension Ärendet bygger på en uppföljning av stadens nämnder och styrelser och av genomförande av fattade beslut och efterlevnaden av styrande dokument. Den ekonomiska, ekologisk och sociala dimensionen får i detta ärende ingen påverkan om inte rapporten föranleder nya beslut. Det finns delar i rapporten där den ekonomiska dimensionen belyses. Bilagor 1. Rapport-kompletterande uppföljning december 2022 inkl bilagor 2. Årsrapport -Verksamhetsberättelse för Keillers Park 3. Göteborgs Stads EU-årsrapport Ärendet Enligt den fastställda uppföljningsprocessen för 2022 och som ett led i ansvar för uppsiktsplikten redovisas den kompletterande uppföljningen 2022 till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Rapporten är ett komplement till Göteborgs Stads årsredovisning 2022. Beskrivning av ärendet Stadens övergripande uppföljningsarbete syftar både till att tillgodose kommunstyrelsens uppsiktsplikt och att presentera en uppföljning med tillhörande analys av kommunfullmäktiges budget, utpekade prioriterade områden samt beslutade mål och indikatorer. Denna rapport är ett komplement till Göteborgs Stads årsredovisning 2022 och innehåller frågor av uppsiktskaraktär samt övrig uppföljning som stadsledningskontoret har identifierat att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige behöver ta del av. Hemställan från utbildningsnämnderna om kompensation för investeringsrelaterade driftskostnader Grundskolenämnden, förskolenämnden och utbildningsnämnden beslutade i samband med behandlingen av årsrapporten att hemställa om att avropa medel från det kommuncentrala anslaget för evakuerings- och omställningskostnader. Sammantaget uppgår nämndernas framställningar till 52 719 tkr enligt nedanstående fördelning: • Grundskolenämnden 32 100 tkr • Förskolenämnden 16 579 tkr • Utbildningsnämnden 4 040 tkr Nämnderna har tidigare i samband med beslut om delårsrapporter per mars samt augusti beviljats sammanlagt 66 338 tkr för att täcka upparbetade kostnader till och med augusti. Det kommuncentrala anslaget för evakuerings- och omsättningskostnader uppgår till 170 mnkr vilket innebär att de belopp som nämnderna nu hemställer om att få avropa ryms inom anslaget. I bokslutet har nämnderna bokat upp beloppen som en intäkt och en fordran mot de kommuncentrala posterna. Kommuncentralt har beloppen bokats som en kostnad och en skuld till nämnderna. Återrapportering av uppdrag om regional överenskommelse om hjälpmedel Stadsledningskontoret har, i uppdrag givet av kommunfullmäktige 2022-02-09 § 89, fått i uppdrag att återrapportera hur den nya ansvarsfördelningen mellan berörda huvudmän i den regionala överenskommelsen om hjälpmedel i förskola, skola och daglig verksamhet tillgodosett den enskildes behov att få hjälpmedel inom rimlig tid. Återrapporteringen finns med i rapporten och innefattar även redogörelse om eventuella ekonomiska konsekvenserna gällande överenskommelsen. Berörda nämnder utgörs av förskolenämnden, grundskolenämnden, utbildningsnämnden, nämnden för funktionsstöd och äldre samt vård- och omsorgsnämnden. Rapportens innehåll I rapporten redovisas avvikelser från nämnder och styrelser som är relevanta ur uppsikts- och uppföljningsperspektiv. Därefter följer kapitel med uppsikt och övrig uppföljning som spänner över hela kommunens verksamhet från nämnder till bolag och inkluderar hemställan från utbildningsnämnderna. Rapporten innehåller även en redogörelse över utfallet för några av de mest väsentliga kommuncentrala posterna i bokslut 2022. Sist i rapporten finns ett kapitel kring stadens arbete med styrning, uppföljning och kontroll. Till den kompletterade uppföljningen biläggs också en fullständig rapport över kommunfullmäktiges mål för nämnder och styrelser samt verksamhetsnära mål. Magnus Andersson Eva Hessman Ekonomidirektör Stadsdirektör Bilaga 1 Kompletterande uppföljning per december 2022 Göteborgs Stad Innehållsförteckning 1 Inledning...................................................................................................................... 4 2 Väsentliga avvikelser .................................................................................................. 5 3 Uppsiktsfrågor .......................................................................................................... 12 3.1 Nämndernas resultat i förhållande till prognos per augusti och periodiserad budget avseende drift- och investeringsredovisningen ........................... 12 3.2 Ej verkställda beslut inom daglig verksamhet ............................................................. 14 3.3 Grundskolenämndens beslut om avsteg från stadens regler för leasing och inköp ......................................................................................................... 14 3.4 Låg framdrift inom planverksamheten samt pågående och framtida bostadsbyggande .......................................................................................................... 15 3.5 Förstärkt grundbemanning inom ÄVO, men minskad tid hos brukarna ....................................................................................................................... 15 3.6 Underskott för elhandeln och försämrat resultat för fjärrvärmeverksamheten .............................................................................................. 16 3.7 Avyttring och avveckling inom kollektivtrafikkoncernen ........................................... 17 4 Övrig uppföljning ..................................................................................................... 18 4.1 Lönebildning i förvaltningarna .................................................................................... 18 4.2 Uppföljning resepolicy ................................................................................................ 21 4.3 Uppföljning av miljöledningssystemet ........................................................................ 21 4.4 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah ............................................................ 23 4.5 Ej verkställda SoL/LSS-beslut ..................................................................................... 24 4.6 Projektrapportering – nämnder och styrelser ............................................................... 26 4.7 EU-uppföljning 2022 ................................................................................................... 27 4.8 Skeppsbron .................................................................................................................. 27 4.9 Keillers Park- Årlig avrapportering 2022 .................................................................... 29 4.10 Återrapportering av samlade ekonomiska effekter för detaljplan för Pressvägen inom stadsdelen Sörred i Göteborg ..................................................... 29 4.11 Uppföljning av kvaliteten i hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga............................................................................................................... 30 4.12 Uppföljning om regional överenskommelse om hjälpmedel ....................................... 31 4.13 Hemställan från utbildningsnämnderna om kompensation för investeringsrelaterade driftskostnader ......................................................................... 32 4.14 Hantering statsbidrag för ökad specialistundersköterskekompetens ........................... 32 4.15 Lokaler (Higabkoncernen) ........................................................................................... 33 4.16 Bostäder (Framtidenkoncernen) .................................................................................. 33 4.17 Näringsliv (Business Region Göteborg AB) ............................................................... 34 4.18 Gryaab AB ................................................................................................................... 34 4.19 Renovakoncernen ........................................................................................................ 34 4.20 Rapport om Energihamnens framtida utveckling ........................................................ 36 4.21 Återförsäkringsmarknaden .......................................................................................... 37 4.22 Finansiering av direktavkastning (utdelning och kapitaltillskott från löpande verksamhet) ............................................................................................ 37 4.23 Göteborg Energi .......................................................................................................... 38 4.24 Liseberg ABs kapitaltillskott till Liseberg Skår 40:17 ................................................ 39 5 Kommuncentrala poster i bokslut 2022 ................................................................. 40 5.1 Kommuncentrala budgetposter för särskilda ändamål................................................. 40 5.2 Personal - och kompetensförsörjningsanslaget ............................................................ 41 6 Kommunfullmäktiges mål för nämnd och styrelse samt verksamhetsnära mål ............................................................................................... 42 6.1 Kommunfullmäktiges mål för nämnd och styrelse ...................................................... 42 6.2 Verksamhetsnära mål .................................................................................................. 42 7 Styrning, uppföljning och kontroll ......................................................................... 43 7.1 Utvärdering system för styrning, uppföljning och kontroll ......................................... 43 7.2 Kvalitetsledning ........................................................................................................... 44 1 Inledning Den kompletterande uppföljningsrapporten syftar till att förse kommunstyrelsen och kommunfullmäktige med relevant information avseende styrning och uppsikt. Rapporten kompletterar årsredovisningen 2022 och innehåller frågor om avvikelser, av uppsiktskaraktär samt övrig uppföljning av större dignitet där stadsledningskontoret har identifierat att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige behöver få övergripande information och lägesbilder. I rapporten finns även ett kapitel kring stadens arbete med styrning, uppföljning och kontroll. Rapporten innehåller även en redogörelse över utfallet för några av de mest väsentliga kommuncentrala posterna i bokslut 2022. Dessutom redovisas nämnders och styrelsers rapportering av nämnds- och styrelsespecifika mål samt verksamhetsnära mål i bilagor till rapporten. 2 Väsentliga avvikelser Väsentliga avvikelser från nämnder och bolagsstyrelser Grundskolenämnden - Bidrag till Föreningen Framstegsskolan Skolinspektionen beslutade i oktober 2021 att återkalla Föreningen Framstegsskolan tillstånd att bedriva skolverksamhet. Beslutet baserades i huvudsak på bedömningen att fyra av de fem styrelseledamöterna i föreningen var olämpliga att fortsatt bedriva skolverksamhet. Föreningen fick dock fortsatt bedriva verksamheten i väntan på slutligt avgörande i domstol. Kammarrätten beslutade i oktober 2022 att fastställa Skolinspektionens beslut. Detta vann senare lagakraft efter att Högsta förvaltningsdomstolen inte meddelat föreningen prövningstillstånd. Därmed upphörde föreningens rätt att bedriva skolverksamhet vid utgången av höstterminen 2022. De medel som fortfarande är deponerade hos länsstyrelsen uppgår till cirka 40 mnkr och avser bidrag för januari-juni 2022. Grundskolenämnden och andra fristående huvudmän har berett plats för majoriteten av de från början 600 eleverna. En ny fristående huvudman, RM Education, har fått tillstånd av Skolinspektionen att bedriva verksamhet och har tagit emot ca 230 av eleverna i tidigare Römosseskolans lokaler. I en parallell rättsprocess begär Föreningen Framstegsskolan att bidrag för maj och juni 2022 ska betalas ut av Göteborgs Stad. Grundskolenämnden har för dessa månader deponerat bidrag till föreningen hos länsstyrelsen. Detta eftersom föreningen saknat ett bankgiro kopplat till sitt organisationsnummer som nämnden kunnat betala ut bidraget till. Göteborgs tingsrätt meddelade i en dom den 25 januari 2023 att lämna föreningens begäran utan bifall, eftersom Göteborgs Stad redan fullgjort betalningen genom deponeringen. Av domen framgår att bidraget är en offentligrättslig fordran och att en utbetalning från det offentliga till en enskild ska vara direkt riktad till den som har tillstånd att bedriva skolverksamhet. Det är ett rimligt krav att en fristående huvudman kan presentera ett konto knutet till huvudmannens organisationsnummer. Tingsrättens dom har ännu inte vunnit laga kraft. Nämnden för Intraservice – risk för fel handläggning av personuppgifter och brister i rutiner kring informationssäkerhet Nämnden har lyft denna avvikelse i uppföljningsrapporteringen sedan delåret 2021. I delårsrapporteringen 2022 lyftes att nämnden inte har slutfört åtgärder för riskminimering utifrån redovisade analysrapporter kring informationssäkerhet och dataskydd samt revisionsrapport avseende år 2021. Analys visar behov av förtydligande av ansvar och roller. Nämnden behöver säkerställa att roller som personuppgiftsansvarig och som tjänsteleverantör och personuppgiftsbiträde fullgörs samt säkerställa en systematisk åtgärdsprocess för redovisade förbättringsförslag i förvaltningens egenkontrollrapporter. Nämnden för Intraservice beslutade om åtgärdsplan utifrån revisionsgranskning 2021 och inkluderade underlag från dataskyddsombud i denna åtgärdsplan. Efter genomförda åtgärder 2022 bedömer nämnden ändå att det kvarstår risker inom området och ytterligare åtgärder har påbörjats. Stadsledningskontoret har ännu inte kunnat ta del av 2022 års granskningsrapporter för att bedöma utvecklingen. Ytterligare uppföljning sker i samband med nästa uppföljningsrapport. Trafiknämnden-Serviceresor Resor för medborgare i behov av serviceresor kan inte alltid tillgodoses vid den tidpunkt som behovet finns under högtrafik. Serviceresor är ett samlingsbegrepp för olika typer av persontransporter, såsom färdtjänstresor och resor med flexlinjen. Taxi Göteborg valde under våren att säga upp sitt avtal avseende kompletteringstrafik i högtrafik. Det har inneburit stor brist på fordon, med konsekvensen att det varit svårt att klara uppdraget om transporter främst under högtrafik. Tillfälliga avtal tecknades för att klara höstens resebehov och kompletterande upphandling för att klara trafikvolymer pågår. Trafiknämnden förbereder juridisk process med Taxi Göteborg för avtalsbrott. Trafiknämnden- Brister i hantering av kamerabevakning Trafikkontoret har i en stadenintern revision uppmärksammats på att flera av verksamhetens kameror brister i dokumentation och hantering enligt nu gällande lagstiftning. Kamerorna används i trafikövervakning, trafikledning samt trygghet och säkerhet och är samhällsviktig verksamhet. Kamerorna används av trafikkontoret och externa parter. Den lagstiftning som reglerar användning av kameror har förändrats under de år kamerorna har använts. Att kamerorna inte uppfyller lagkrav kan leda till krav om nedstängning samt vitesföreläggande och risk för förtroendeskada. Ett arbete är påbörjat med att ta fram en handlingsplan för respektive kamera för att uppfylla gällande lagkrav och kamerorna hanteras i prioritetsordning efter störst allvarlighets brist. Arbetet beräknas vara klart under första halvåret 2023. Socialnämnderna Nordost, Sydväst, Hisingen och Centrum - Kompetensförsörjning och högre personalomsättning Under 2022 har personalomsättningen ökat. Färre söker tjänster inom myndighetsutövning vilket påverkar alla myndighetsavdelningar. Löneläge och intern konkurrens om personalen inom Göteborg stad och kranskommunerna påverkar också möjligheterna att rekrytera. Orsakerna är troligen flera och desinformationskampanjen bedöms också ha bidragit. Desinformationskampanjen har haft en negativ inverkan på tilliten till socialtjänsten hos dem stadens verksamheter är till för vilket har inneburit att utmaningarna med att arbeta i förvaltningarnas område blivit än större. Risken för att utsättas för otillåten påverkan och hot är också en faktor som kan ha bidragit till såväl att medarbetare valt att sluta som svårigheterna att rekrytera nya medarbetare. Till följd av detta har arbetsbelastningen på kvarvarande handläggare och arbetsledare ökat. Socialsekreterare behöver lägga mer tid på att försvara och förklara sitt arbete och skapa förtroende, vilket innebär en ökad arbetsbelastning. En stor del av enhetschefernas arbetstid går åt till att arbeta med rekrytering av nya medarbetare, samt att fylla de luckor som finns i bemanningen. Introduktion av nya medarbetare är resurskrävande och ställer höga krav på kollegor, chefer och arbetsledare. Nya medarbetare behöver ta sig an komplexa ärenden alltför tidigt innan de hunnit bli tillräckligt erfarna och de mer erfarna behöver utöver sina egna ärenden stötta kollegor. Situationen kan också påverka klienter negativt om nyanställd personal inte har tillräcklig kompetens och erfarenhet. Sökanden kan också påverkas negativt om kunskap och erfarenheter av metoder och utbildningar försvinner när personal slutar. Socialnämnderna Nordost, Sydväst, Hisingen och Centrum - Desinformationskampanjen och hot, våld och tillit i socialtjänsten Den pågående desinformationskampanjen riktad mot socialtjänsten innebär att det pågår otillåten påverkan genom hot och våld för att påverka tilliten till samhället och demokratin. Socialtjänsten har under en längre tid varit utsatt för olika desinformationskampanjer som nu har blivit påtagligare. Desinformationskampanjen medför risker såsom att de staden är till för inte får sina behov tillgodosedda och att barn och unga kan fara illa. Den ökade risken för hot och våld försämrar förutsättningar för socialsekreterare att utföra sitt arbete vilket i sin tur påverkar kompetensförsörjningen negativt. Det blir också svårare och mer tidskrävande att motivera invånare att ta emot hjälp och stöd av socialtjänsten. Skyddade vistelseorter har blivit röjda, yrkesrollen som socialsekreterare är ifrågasatt och bedömningar utifrån lagstiftningen anses godtyckliga. Samverkan med andra aktörer försvåras och tjänstepersoner har hängts ut på sociala medier. Desinformationskampanjen har skapat en högre tillåtelse att uttala hot och nedvärderande uttryck mot stadens företrädare. Stadsledningskontorets bedömning: Socialnämnderna har under 2022 haft en högre personalomsättning än under 2021. För 2022 landar den på ca 20 procent. Den höga rörligheten berör flera av de stora personalgrupperna men främst gruppen socialsekreterare. Förutom den goda arbetsmarknaden för socionomer bedöms den pågående desinformationskampanjen mot socialtjänsten påverka rekryteringsläget negativt. Arbete kring kompetensförsörjning är prioriterat, såväl avseende att attrahera nya medarbetare som att skapa förutsättningar för att behålla befintliga medarbetare och flera åtgärder har vidtagits av förvaltningarna för att minska omsättningen. Trots dessa insatser ser förvaltningarna i stället en ökad omsättning. Utsattheten för personalen är många gånger inte förenlig med stadens intentioner om det goda arbetslivet. Förvaltningarna avser att delta på flera arbetsmarknadsmässor, verka än mer genom strategiskt rekryteringsarbete samt aktivt söka senior kompetens. Möjligheten att inrätta ny eller annan organisationsstruktur för att ytterligare bistå socialsekreterarna i svårare ärenden ska analyseras. Orsakerna till personalomsättningen är flera. De orsaker som förvaltningarna lyfter i sina årsrapporter är många gånger ihopkopplade och påverkar varandra. Det framgår inte av rapporteringen att situationen kring personalomsättningen har analyserats. Göteborg Energi AB - Ekonomi Som väsentlig avvikelser rapporterar Göteborg Energi AB stor negativ påverkan på det ekonomiska resultatet. Förändringar på den globala energimarknaden med höga gas- och elpriser samt mycket stor volatilitet på elmarknaden anges som orsaker. Som konsekvens av situationen har vissa arbeten, projekt och rekryteringar senarelagts. Förvaltnings AB Framtiden - Risk för högre produktionskostnader och förskjutningar i färdigställandet av bostäder Som väsentlig avvikelse rapporterar Förvaltnings AB Framtiden om ökade material-, energi- och bränslepriser samt risk för material- och arbetskraftsbrist till följd av covid-19-pandemin och pågående krig i Ukraina. Bolaget bedömer att det finns risk för högre produktionskostnader och förskjutningar i färdigställandet av bostäder. Bolaget ser dock att situationen kan öppna upp för möjligheter till ökad konkurrens på marknaden och därmed en ökad prispress nedåt på byggnation och mark. Bolaget konstaterar också att höjda räntenivåer leder till högre räntekostnader och att ökade priser påverkar hyresgästernas levnadsomkostnader. Koncernen följer löpande utvecklingen på marknaden och de risker som uppstår. Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB - Brist på spårvagnar, depåkapacitet och brister i spårvägsanläggningen Som väsentlig avvikelse rapporteras bristen på spårvagnar vilket medför konsekvenser för resenärer och påverkan på trafikservicegrad. Situationen beräknas kvarstå fram till och med 2026/2027 då samtliga nya fordon av typ M33 och M34 beräknas ha levererats. Situationen har krävt anpassningar i organisationen samt särskild bevakning av fordonsleveransplan. Som väsentlig avvikelser rapporteras även brist på spårvagnsuppställnings- och depåkapacitet. Även detta påverkar servicekapacitet och har krävt anpassningar i organisationen. Av Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB:s rapport framgår också att Göteborgs Spårvägar AB som väsentlig avvikelser rapporterar brister i spårvägsanläggningen. Detta rapporteras leda till störningar i verksamheten med konsekvenser för såväl resenärer som för medarbetare och chefer i spårvägsbolaget. Ett trepartssamarbete planeras mellan Göteborgs Spårvägar AB, Västtrafik och Stadsmiljöförvaltningen. Förhållandet medför enligt bolaget minskad produktkvalitet, risk för missnöjda resenärer och inbromsad resandeutveckling. Gryaab AB - Stigande priser på Biogas Som väsentlig avvikelse rapporterar Gryaab de kraftigt stigande priserna på biogas vilket har medfört stor intäktsökning. Det ökade resultatet från biogasförsäljningen ger delägarkommunerna möjlighet att närmaste året/åren reducera avgifterna mot brukarna. Nämnden för Kretslopp och vatten föreslog Gryaabs styrelse att sänka 2023 års avgiftsuttag som effekt av 2022 års starka resultat i syfte att motverka övriga kostnadsökningar hos VA-huvudmännen. Styrelsen i Gryaab reducerade avgifterna med sammanlagt 39 miljoner kronor för delägarna jämfört med 2022 års nivå. Övriga väsentliga avvikelser från nämnder och bolagsstyrelser Arkivnämnden- Ej genomfört årlig budgetavstämning med representanter från kommun och regionstyrelsen. Arkivnämnden- Migrering av eget digitalt arkiv till nytt standardsystem har inte genomförts enligt förvaltningsplan. Boplats AB- Bolagets fysiska kundmottagning har varit stängd under första halvåret 2022 till följd av ombyggnad och covid-19-pandemin. Byggnadsnämnden- Låg framdrift inom planverksamheten på grund av förflyttningar inom tidplanerna för flertalet detaljplaner. Förskolenämnden- Ett barn erbjöds inte plats inom förskoleverksamheten inom 4 månader som reglerna säger att barn ska. Grundskolenämnden- Personuppgiftsincidenter i V-klass innebar att ett elevkonto i Göteborgs Stad användes för att, med hjälp av ett automatiserat script, stjäla personuppgifter (förnamn, efternamn, skola, klass) från användares profilsidor i lärplattformen Vklass. Uppgifterna lagrades sedan på en lokal dator och lades ut till försäljning på en sida på internet. Grundskolenämnden- Kommunal och Lärarförbundet verkställde skyddsstopp enligt AML 6:7 på Olshammarskolan. Orsaken till skyddsstoppet och att fritidshemmets öppethållande minskades var att det under en längre period varit mycket hög frånvaro i personalgruppen. Det har också skett flera incidenter där personal blivit fysiskt utsatta av elever. Idrott och föreningsnämnden- El- och gaspriser har nått rekordnivåer under året vilket påverkar föreningars betalningskapacitet. Detta kan i förlängningen leda till att avgifter höjs och barn/unga inte klarar av att betala för sina aktiviteter vilket i sin tur leder till att att de förlorar sin tränings- eller fritidsaktivitet. Nämnden för kretslopp och vatten - Säkerhetsläget, energimarknaden och kostnadsutvecklingen påverkar än så länge inte nämndens leveranser av tjänster men nämnden har fått prioritera om resurser till kris- och kontinuitetsplanering för nämndens verksamhet. Nämndens kostnader för året har påverkats väsentligt av ökade kostnader för energi och material samt ökad lagerhållning. Kulturnämnden - Arbetsmiljön för chefer och specialister. Punkten har tidigare under 2022 lyfts vid mer än ett tillfälle (se delår mars, delår augusti) Kulturnämnden- Ekonomiska förutsättningar. Kulturnämnden rapporterar att nämnden i delårsrapport mars 2022 signalerade att nämnden förväntades gå med ett ekonomiskt underskott på 10 mnkr. När kommunfullmäktige behandlade delårsrapporten utökades nämndens kommunbidrag med 10 mnkr. Stadsledningskontoret noterar även att nämnden redovisade ett positivt resultat för året på 14 mnkr. Lokalnämnden - Dyrare avtal och avtalslöshet. Som en konsekvens av inflationen har avtal blivit dyrare och i vissa fall har avtal saknats vilket i sin tur leder till direktupphandling som i princip alltid kostar mer. Lokalnämnden - Förseningar i leverans av drift, kunduppdrag och underhållsuppdrag. Det höga trycket som råder på entreprenörer och leverantörer gör att de inte alltid kan tillhandahålla vad som efterfrågas inom den tid som nämnden önskar. Lokalnämnden - Förseningar i leverans av projekt. Brist på projektledare med rätt kompetens, förlängda handläggningstider på grund av resursbrist på upphandlingsenheten. Flera upphandlingar tar längre tid på grund av överprövningar. Lokalnämnden - Ökade kostnader för projekt genom bland annat stigande råvarupriser, bränslekostnader, energi och därmed ökande tillverkningskostnader. Lokalnämnden - Energikrisen påverkar nämndens verksamhet mycket. På grund av världsläget råder en osäker tillgång på energi. Det finns en risk att elanvändningen överstiger elproduktionen. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning - Minskade volymer i delar av nämndens verksamhetsområde. Nämnden har haft ett minskat inflöde från Arbetsförmedlingen och socialtjänsten vilket påverkat volymerna. Nämnden för demokrati och medborgarservice - Ökat behov av privatekonomisk rådgivning. Efterfrågan på budget- och skuldrådgivningen har ökat med 38 procent under 2022. Människors privatekonomi har blivit påverkad av pandemirelaterade omständigheter samt de försämrade ekonomiska förutsättningarna för hushållen. Nämnden för demokrati och medborgarservice - Försenad lansering av goteborg.se. Beslut om senareläggning av lanseringen av den reviderade webbplatsen fattades av styrgrupp i slutet på oktober till följd av problem med den reviderade sidversionens produktionsmiljö Överförmyndarnämnden och nämnden för demokrati och medborgarservice - Granskning av årsräkningar för 2021. Antalet ställföreträdarärenden har ökat sett över tid för överförmyndarnämnden. Nämnden för demokrati- och medborgarservice ansvarar för att granska överförmyndarnämndens årsräkningar, förvaltningens resurser är begränsade och det påverkar i flera delar överförmyndarnämndens handläggning, en del handlar om försenad granskning av årsräkningar 2021. Park och naturnämnden- Ny organisation för stadsutveckling har lett till hög arbetsbelastning för vissa medarbetare och chefer. Park och naturnämnden- Ökade kostnader på grund av höga energikostnader samt risk för elavstängning. Park och naturnämnden- Uppdraget att iordningställa och initialt bemanna och drifta evakueringsplatser för flyktingar som kommer till Sverige på grund av Ryssland invasion av Ukraina medförde ökade kostnader som nämnden inte blivit kompenserade för. De medförde också att arbetsuppgifter fick läggas åt sidan som därmed försköts. Renova AB- Bolaget rapporterar att volatila elpriser medfört ökade intäkter samtidigt som inflationen och andra omvärldsfaktorer inneburit nästan motsvarande kostnadsökningar. Socialnämnd Centrum - Behoven av socialtjänstens insatser har ökat kraftigt för målgrupperna barn och unga samt vuxna med missbruk som bor i stadsområde Centrum. Ökningen ha medfört att väntetiderna för målgrupperna i behov av socialtjänst har ökat kraftigt. Socialnämnd Sydväst - Ersättning för lokalen Bergsjöhöjd, ett boende för äldre personer med beroendeproblematik. Lokalerna är inte ändamålsenliga och har stora brister. Under februari 2022 beslutades att lokalen skulle ersättas, detta har ännu inte kunna genomföras. Äldre samt vård och omsorgsförvaltningen- Det förekommer brister i medicinsk säkerhet vid överlämning till kommunen när det sker utskrivning från slutenvården. Äldre samt vård och omsorgsförvaltningen- Obalans mellan egen och extern regi. Fler personer med beslut om vård- och omsorgsboende väljer privata boenden, vilket innebär att det finns outhyrda lägenheter inom den egna regin. Äldre samt vård och omsorgsförvaltningen- Sommarbemanningen medförde risker då alla omsorgstagare riskerade att inte få sina behov tillgodosedda och att insatser inte kan utföras. Övriga rapporterade avvikelser Följande avvikelser har också rapporterats av bolagen till kommunstyrelsen: • • 3 Uppsiktsfrågor 3.1 Nämndernas resultat i förhållande till prognos per augusti och periodiserad budget avseende drift- och investeringsredovisningen Brister i hur nämnder periodiserar budget I Göteborgs Stads regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning regleras i 8§ att nämnder och bolagsstyrelser ska periodisera drift- och investeringsbudget: Nämnd/bolagsstyrelse ska periodisera såväl drift- som investeringsbudget över årets samtliga månader så att regelbundna jämförelser och analyser gentemot aktuellt periodiserat utfall är möjliga. Detta för att kunna efterleva den modell Göteborgs Stad har med månatliga bokslut, där periodens utfall jämförs med periodens budget. Stadsledningskontoret ser inom flera nämnder, främst nämnder inom stadsutveckling där personalkostnader utgör en mindre andel av kostnadsmassan, brister i periodiseringen. Nämnderna kan ge förklaringar till avvikelser mellan periodutfall jämfört med periodens budget med att budgeten inte har periodiserats rätt, även med vetskapen om att vissa kostnader till större delen uppstår under exempelvis hösten. I stället för att fördela budget i förhållande till när kostnader och intäkter bedöms infalla, fördelas budgeten jämnt under året. Stadsledningskontoret har till förvaltningarna påtalat vikten av att i så stor utsträckning som möjligt göra en rimligt avvägd periodiserad budget. Resultat i förhållande till prognos augusti och höga kostnader för inköp och uppbokningar i slutet på året Stadsledningskontoret pekade i förra årets kompletterande uppföljning per december och i 2022 års delårsrapport per augusti på brister i nämndernas prognoser och de problem det medför när det gäller analys och styrning av stadens ekonomi. Trots ett högt resultat i augusti i förhållande till det budgeterade resultatet lämnade nämnderna i delårsrapport augusti 2020 och 2021 försiktiga prognoser som förutsatte stora kostnadsökningar och ett negativt resultat för årets sista månader. Helårsresultatet för 2020 blev drygt 800 mnkr högre och för 2021 cirka 700 mnkr högre än de prognoser som nämnderna lämnade per augusti. För 2022 lämnade nämnderna återigen en prognos i augusti som kraftigt avvek från resultatet per augusti i förhållande till den periodiserade budgeten. Resultatet för helåret blev dock ”bara” cirka 250 mnkr högre än nämndernas prognos per augusti. Orsaken till att utvecklingen blev annorlunda 2022 jämfört med de två föregående åren är inte en i grunden högre kostnadsutveckling under årets sista månader, utan stora inköp och uppbokningar av kostnader i slutet på året. Stadsledningskontoret har sett på hur kostnaderna fördelat sig över året för de konton som avser förbrukningsmaterial- och förbrukningsinventarier, vissa fastighetsrelaterade kostnader samt inköp av administrativa och övriga främmande tjänster. Sammantaget var kostnaderna för dessa konton nästan dubbelt så höga i november och närmare fyra gånger så höga i december jämfört med den genomsnittliga kostnaden för månaderna januari till oktober. Totalt motsvarar det en högre kostnad på närmare 600 mnkr för dessa två månader. Även normala år brukar kostnaderna för det som redovisas på dessa konton vara högre i december än övriga månader, men inte i denna omfattning. Det är naturligt att det på olika nivåer i förvaltningarna görs inköp som avser kommande år när det visar sig finnas ett budgetutrymme i slutet av året. Det medför inte heller några problem när det sker i begränsad omfattning och på ungefär samma nivå mellan åren. Däremot när det sker med så stora belopp som under 2022 ger det en skev bild av kostnadsutvecklingen som kan få konsekvenser för den bild som olika intressenter ska kunna läsa ut av den officiella statistiken. När kostnader tidigareläggs från ett år till ett annat ges bilden av att brukarna det året fått ett större resurstillskott än vad som i realiteten varit fallet. Kommande år kan det i stället ges en felaktig bild av nedskärningar i verksamheten. I första hand är det nettokostnadsutvecklingen för förskola, grundskola och funktionshinder som har påverkats av stora tidigarelagda inköp och uppbokningar av kostnader. När det gäller grundskolenämnden ställer sig stadsledningskontoret tveksam till flera av de uppbokningar nämnden gjort i bokslutet 2022 bland annat avseende läromedel för 2023, ett treårigt projekt kring tillgängliga lärmiljöer, utvecklingsfond för kreativa idéer samt en treårig språksatsning inom lokalvården och måltidsorganisationen. Kostnader ska i grunden redovisas det år de uppstår även om beslutet om satsningar skett tidigare. Grundskolenämnden har även beslutat om avsteg från stadens leasingrutin gällande inköp av mobiltelefoner, lås och larm samt mikrofonpool vilket beskrivs mer i avsnitt 3.3. Investeringar – budget, prognos och utfall I likhet med driftverksamheten kan stadsledningskontoret konstatera att prognoserna under året avseende investeringsverksamheten återigen skiljer sig mot vad som blev faktiskt utfall. I delårsrapport per augusti uppgick utfallet till 2,3 mdkr, prognosen för nämndernas nettoinvesteringar 4,6 mdkr för helåret samt nämndernas budget för helåret uppgick till 6,3 mdkr. Utfallet för helåret blev 3,8 mdkr, vilket motsvarar 83 procent upparbetade investeringsmedel för året. Stadsledningskontorets bedömning är fortsatt att nämnderna är allt för optimistiska och har orealistiska ambitioner i sitt budgetarbete samt löpande prognosarbete, vilket gör det svårt att på en aggregerad nivå bedöma så väl det långsiktiga upplåningsbehovet samt driftkostnadskonsekvenser. Det riskerar därmed att låsa upp mer resurser än nödvändigt i så väl budgetering på central som lokal nivå. Vidare ser stadsledningskontoret brister i nämndernas rapportering och analys kring betydelse för måluppfyllelse samt konsekvenser för Göteborg och dess invånare, när investeringar inte genomförs i planerad takt. Stadsledningskontoret har i samtal med investerande förvaltningar påpekat vikten at denna rapportering och analys. 3.2 Ej verkställda beslut inom daglig verksamhet Insatsen daglig verksamhet ska liksom övriga insatser inom LSS anpassas till mottagarens individuella behov och tillförsäkra deltagaren goda levnadsvillkor. Verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Antalet ej verkställda beslut av daglig verksamhet enligt LSS har stegvis ökat från 10 beslut 2018 till drygt 100 kvartal fyra 2021. Kvartal fyra 2022 har antalet ökat med ytterligare 15 ej verkställda beslut och är nu uppe i 128. Nämnden för funktionsstöd skriver i sin årsrapport att främsta orsaken till att beslut ej verkställs är brist på lediga platser som vänder sig till individer med behov av särskilt anpassade lokaler och för personer som har utmanande beteende. Dessutom finns ett antal ärenden där den enskilde inte har valt utförare enligt lagen om valfrihet (LOV) eller där personer avvaktar val för att de vill ha en specifik daglig verksamhet som för tillfället inte har någon ledig plats. Nämnden har rekryterat lotsar, det vill säga personer som erbjuder information och vägledning om vilket stöd som finns i samhället för barn och vuxna med funktionsnedsättning. Syftet kopplat till daglig verksamhet är att stödja och motivera brukare att välja daglig verksamhet eller att välja annan daglig verksamhet till dess att deras förstaval har ledig plats. Under slutet av 2022 fick samtliga utförare av daglig verksamhet, både i egen och extern regi, information om orsaker till de ej verkställda besluten inom daglig verksamhet och vilka målgrupper som avses. Detta ger ett bra underlag för vad daglig verksamhet ska fokusera på vad gäller expansion eller verksamhetsförändringar i egen och extern regi. Tillgång till mer ändamålsenliga lokaler förväntas möjliggöra verkställighet av fler beslut om daglig verksamhet framåt. Stadsledningskontoret ser positivt på att nämnden för funktionsstöd har kartlagt behoven och avser att arbeta vidare för att få ett utbud av verksamheter som motsvarar behoven. Då brukarens levnadsvillkor och delaktighet i samhället påverkas av ett ej verkställt beslut, bedömer stadsledningskontoret att det är angeläget att sätta in åtgärder utifrån vad som har framkommit i kartläggningen. Ett ej verkställt beslut kan även få konsekvenser för anhöriga som i ökad omfattning får ge stöd på hemmaplan. 3.3 Grundskolenämndens beslut om avsteg från stadens regler för leasing och inköp Stadens leasingrutin innebär att inköp över ett halvt prisbasbelopp, ca 26 000 kronor år 2022, ska leasas. Grundskolenämnden beslutade i oktober 2022 om att göra avsteg från stadens leasingrutin och istället göra samlade inköp avseende mobiltelefoner för cirka 30–40 mnkr, fysisk säkerhet såsom lås och larm för 37 mnkr samt mikrofonpool för 7,5 mnkr. Vid separata beställningar inom respektive område hade kostnaderna delats upp per skola och hade då hamnat under gränsen för beloppen i stadens leasingrutin. Anledningen till att nämnden beslutade om avsteg var att kunna finansiera satsningarna med centrala medel på förvaltningen som fanns över i 2022 års budget bland annat i och med tillskott under året i form av kompletteringsbudget. Stadsledningskontoret anser att samtliga nämnder och styrelser ska följa de regler som är antagna av fullmäktige. 3.4 Låg framdrift inom planverksamheten samt pågående och framtida bostadsbyggande Byggnadsnämnden beskriver en låg framdrift under året inom planverksamheten främst avseende detaljplaner. De främsta orsakerna till förskjutningar beskrivs vara behov av tillkommande utredningar samt förändring av uppdrag eller leveranser från exploatörer. Nya högprioriterade uppdrag under året har också medfört behov av omprioritering av resurser vilket skapat ytterligare förskjutning av arbete med vissa detaljplaner och minskat antal planstarter enligt Startplan 2022. Fastighetsnämnden beskriver att omvärldsfaktorer påverkat bostadsbyggandet. Utifrån konjunkturläget ser nämnden en risk att projektutvecklingar och projektgenomförande uteblir eller skjuts på framtiden. Nämnden ser även en risk att markanvisningar kan komma att återlämnas och behöva annonseras på nytt. Nämnden rapporterar om en minskning i pågående byggnation jämfört med de två föregående åren och de ser också att det under 2022 är det lägsta antalet påbörjade bostäder på fem år. Sedan slutet på 2019 har antalet beviljade bygglov under rullande tolvmånadersperioder succesivt gått ner enligt årsrapporten. Deras bedömning är därför att volymerna avseende antalet påbörjade bostäder samt bostäder under pågående byggnation kommer minska. Under 2022 färdigställdes 5 930 bostäder vilket överstiger tidigare år och med den relativt stora volymen av bostäder under pågående nybyggnation kan även 2023 förväntas leverera ett högt färdigställande, dock lägre än 2022. Fastighetsnämnden rapporterat att utifrån omvärldens och nuvarande lågkonjunkturs påverkan på bostadsmarknaden bör förväntningar på kommande års bostadsleveranser vara mer återhållsamma än tidigare bedömningar. Åtagandet för Sverigeförhandlingen till 2035 kan komma att påverkas med viss tidsförskjutning, precis som övriga mål avseende bostäder, av situationen på bostadsmarknaden. Samtidigt rapporterar nämnden god måluppfyllelse att möjliggöra för ytterligare färdigställda bostäder till 2035. Den nya organisationen för stadsutveckling ska ge en mer sammanhållen stadsutvecklingsprocess i såväl planering, genomförande som förvaltning med ökad effektivitet och transparens. Stadsledningskontoret bedömer att det är angeläget att följa den nya framtagna plan- och exploateringsprocessen vars implementering, förvaltning och utveckling utgör förutsättningar i sig för att nå organisationsförändringens effektmål. 3.5 Förstärkt grundbemanning inom ÄVO, men minskad tid hos brukarna Nämnden skriver i sin årsrapport att ”möjligheterna att utföra grunduppdraget fortsätter påverkas av pandemin, brist på arbetskraft och ny organisation”. Nämnden lyfter även fram vikten av en fortsatt utveckling av digitalisering för att klara kompetensförsörjningen framöver. Vidare skriver nämnden i sin årsrapport att grundbemanningen och den arbetade tiden har ökat inom hemtjänsten. Ökningen har förlagts så att medarbetarna får längre tid i hemtjänstens lokaler på morgonen vid uppstart, runt lunch och vid avslut av passen. Andelen av den arbetade tiden som utförs hemma hos brukaren har under motsvarande period minskat från 50 procent 2021 till 44 procent 2022. Dessutom utförs mindre av den beviljade tiden. Stadsledningskontoret kan konstatera att arbetet inom hemtjänsten ännu inte har anpassats till det mobila arbetssättet där dokumentation och inhämtande av information sker i mobilen och därmed leder till mer tid hemma hos brukarna. Nämnden står inför utmaningar med personalbrist och en ökad äldre befolkning. En anpassning mot ett mobilt arbetssätt ger nämnden ökade möjligheter att möta dessa utmaningar. 3.6 Underskott för elhandeln och försämrat resultat för fjärrvärmeverksamheten Underskott för elhandeln Elhandelsaffären inom Energikoncernen redovisar även 2022 betydande underskott. Göteborg Energi AB rapporterar att det under året har genomförts en rad grundläggande förändringar i elhandelsverksamheten, bland annat i syfte att minska risker som fallit ut under de senaste åren. Bolaget rapporterar att det under hösten 2022 påbörjades en översyn av elhandelsverksamhetens styrning och organisering. Förändringarna på elmarknaden har skapat nya marknadsförutsättningar som elhandelsverksamheten behöver förhålla sig till. Översynen genomförs delvis med externa konsulter och förväntas vara klar i slutet på mars 2023. Stadshus konstaterar att det sedan årsskiftet 2021/22 beslutats om och genomförts olika genomgripande förändringar avseende elhandelsverksamheten i Göteborg Energi Din El AB. Förändringarna innebär strategiska vägval där kommunfullmäktige som ägare till verksamheten inte givits möjlighet att ta ställning till förändringar i verksamhetens inriktning, risknivåer och liknande. Mot bakgrund av den radikalt förändrade elmarknaden och den riskexponering som verksamheten innebär bedömer Stadshus att det är viktigt att kommunfullmäktige ges möjlighet att utvärdera förutsättningarna för elhandeln och på nytt värdera den kommunala nyttan ur ett ägarperspektiv. Verksamheten innebär fortsatt risker som under vissa förutsättningar kan falla ut negativt för energikoncernen och Göteborgs kommun. Den 24 november 2022 behandlade kommunfullmäktige hemställan från Göteborg Energi AB om att lämna kapitaltillskott till Göteborg Energi Din El AB i syfte att återställa dotterbolagets egna kapital och täcka dess förlust. Vid denna tidpunkt prognostiserades förlusten till -192 miljoner kronor. Av bolagets årsrapport framgår att 193 miljoner kronor lämnas som koncernbidrag till Göteborg Energi Din El AB för 2022. Försämrat resultat för fjärrvärmeverksamheten Även fjärrvärmeverksamheten rapporteras ha påverkats starkt och redovisar ett försämrat resultat. Bolagets rapport konstaterar att det är viktigt att få den planerade bioångpannan i Ryaområdet på plats så att beroendet av naturgas kan elimineras. Under året har också en biobränsleeldad hetvattenpanna tagits i drift vilket bedöms som ett steg i riktning mot för att förbättra resultatet och miljöaspekterna av verksamheten. Stadshus konstaterar att det är mycket viktigt att resultat och lönsamhet i fjärrvärmeverksamheten återställs då det i annat fall kan det komma att påverka Stadshuskoncernens framtida möjlighet att bidra till ägarens direktavkastning på insatt kapital. 3.7 Avyttring och avveckling inom kollektivtrafikkoncernen Kommunfullmäktige beslutade under 2020 om att avyttra/avveckla verksamheten i GS Buss AB. GS Buss AB:s trafikavtal med Västtrafik upphörde 2022-06-13. GS Buss AB rapporterar att det utifrån kommunfullmäktiges uppdrag till GSKAB återstår att avveckla/avyttra avtal med Västtrafik om uthyrning av depå Kville. Kommunfullmäktige beslutade under 2020 om en avyttring/avveckling av GS Trafikantservice AB. Arbetet med att avyttra/avveckla GS Trafikantservice AB fortgår och i november beslutade styrelsen i GSKAB om att ge en intressent exklusivitet i försäljningsprocessen och om att få tillgång till datarum. Slutligt bud förväntas under februari. GS Trafikantservice AB vann under året Västfastigheters upphandling av driftentreprenad rörande hållplatsservice. Hittegodsverksamheten avvecklades efter annan anbudsgivare vunnit avtalet. Stadshus konstaterar i sin årsrapport att det i dagsläget saknas åtgärder och beslut rörande GS Buss AB och GS Trafikantservice AB som medför en fullständig avyttring/avveckling i linje med kommunfullmäktiges tidigare beslut från 2020. 4 Övrig uppföljning 4.1 Lönebildning i förvaltningarna Inriktningen för staden är jämställda och konkurrenskraftiga löner. Denna inriktning är en förutsättning för att kunna kompetensförsörja stadens verksamheter på kort och lång sikt, med det övergripande syftet att bidra till att verksamheterna når målen inom ramen för tillgängliga resurser. Att arbetet med att åstadkomma lönerelationsförändringar mellan sektorer i staden behöver fortsätta framgår av stadens övergripande lönekartläggning och analys. För stadens förvaltningar innebar det under året behov av fortsatta åtgärder för att öka lönerna för yrkesgrupper inom sektor vård och omsorg samt i viss mån utbildning, framförallt i förskola, i relation till administrativ och teknisk sektor. Utjämningen av de strukturella löneskillnaderna är en del i utmaningen för stadens förvaltningar för att både på kort och lång sikt göra det möjligt att rekrytera och behålla medarbetare med rätt utbildning och kompetens. Löneöversyn 2022 Löneöversyn 2022 för förvaltningarna avslutades för merparten av medarbetare i juni 2022. I oktober 2022 avslutades även löneöversynen för medarbetare inom Vårdförbundets avtalsområde. Anledningen till den senare tidplanen var att ny huvudöverenskommelse inklusive löneavtal med Vårdförbundet tecknades i april. Utfallet i löneöversynen 2022 blev 2,58 procent. Vid jämförelse med Medlingsinstitutets (MI) konjunkturlönestatistik för genomsnittlig löneökningstakt till och med oktober 2022 är det preliminära utfallet för hela ekonomin är 2,6 procent. I år kan noteras en negativ reallöneutveckling för första gången sedan 1990-talet. (källa: www.mi.se/lon- loneutveckling/konjukturslonestatistik/ 2022-12-28). Utfallet i staden varierar mellan förvaltningarna (2,01 - 3,36 procent) både till följd av att satsningar görs för att kunna behålla medarbetare i konkurrens med andra arbetsgivare och/eller för att höja lönenivåer för vissa yrkesgrupper som bedöms ligga lågt i förhållande till den lönepolitiska målbilden och staden i övrigt. Samtidigt är det tydligt att förvaltningens ekonomiska förutsättningar påverkar möjligheten till satsningar i löneöversynen. Resultatet för socialförvaltningarna, förvaltningen för funktionsstöd och äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen, där största delen av stadens välfärdsverksamhet bedrivs, varierar mellan ett utfall om 2,22 – 2,96 procent. För de tre förvaltningarna inom förskola och skola varierar utfallet mellan 2,11 – 3,36 procent. I övriga förvaltningar varierar utfallet i löneöversyn mellan 2,01 – 2,73 procent. Både föregående års och årets löneöversyn har bidragit till att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. I Göteborgs Stads förvaltningar är nu kvinnors medellön 97,5 procent av männens. Skillnaden har under en tioårsperiod minskat med 5,3 procentenheter. Tidigare års riktade löneökningsutrymmen och jämställdhetssatsningar har varit positiva för måluppfyllelsen. Andra bidragande faktorer till minskade skillnader i lön mellan kvinnor och män är marknadspåverkan på flera kvinnodominerade yrkesgrupper, statliga insatser inom skolans område samt att en större andel kvinnor idag arbetar inom flera tidigare mansdominerade yrkesgrupper med krav på högskoleutbildning. Osakliga löneskillnader Göteborgs stad ska som arbetsgivare utifrån diskrimineringslagens krav kartlägga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika och likvärdigt arbete. Vid kartläggning på gruppnivå av mäns och kvinnors löner gällande lika arbete så framkommer i huvudsak inga större löneskillnader på stadenövergripande nivå förutom när det gäller yrkesgruppen ledningsarbete. I yrkesgruppen ledningsarbete framkommer en tydlig tendens att mäns lönenivåer ligger högre än kvinnors, vilket kräver ytterligare analys för att avgöra om löneskillnaderna är osakliga eller ej. För att bedöma om två arbeten är likvärdiga görs en arbetsvärdering som utgår från en bedömning av arbetets krav när det gäller kompetens, ansvar och arbetsförhållanden. Vid jämförelse mellan kön i likvärdiga arbeten, samma BAS-intervall, kan konstateras relativt liten löneskillnad i de lägre BAS-intervallen. I de högre BAS-intervallen kan noteras en tendens att mäns löner är högre än kvinnors. När dessa likvärdiga arbeten bryts ner till olika sektorer framkommer en större skillnad och det blir tydligt att det framförallt är sektor framför kön som är bakgrund till att mäns medellön är högre än kvinnors. I sektorer med högre lönenivåer arbetar en större andel män än i sektorer med lägre lönenivåer. Inom vård- och omsorgssektorn, samt i viss mån utbildningssektorn, som har de lägsta lönenivåerna bland likvärdiga arbeten arbetar en större andel kvinnor. Medellöner män och kvinnor inom respektive BAS-intervall, 2022 Bilden visar medellöner för män och kvinnor i respektive BAS-intervall oavsett befattning/sektor. Bilderna visar lönestatistik för ett urval befattningsgrupper inom samma BAS-intervall, det vill säga likvärdiga arbeten, uppdelat i olika sektorer. De horisontella linjerna är jämförelsevärde med målbild för lönenivåer 2022. Skillnaden mellan sektorerna på arbetsmarknaden, där sektor vård och omsorg samt delar av utbildningssektorn traditionellt har lägre lönenivåer än teknisk och administrativ sektor, är den viktigaste förklaringen till löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Medlingsinstitutet finner i sin rapport Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2021 att den faktor som förklarar den största delen av skillnaden är yrket. Medlingsinstitutet konstaterar i rapporten att den svenska arbetsmarknaden till stor del är uppdelad så att kvinnor och män arbetar i olika yrken med olika löneläge. Sammanfattande bedömning Löneöversyn 2022 är genomförd i enlighet med den inriktning som givits och de förutsättningar förvaltningarna har haft. Förvaltningar har rapporterat om att åtgärder inom lönebildningsområdet fortsatt är nödvändiga för att åstadkomma relationsförändringar mellan sektorer, detta med utgångspunkt från ekonomiska förutsättningar. I stadsledningskontorets analys efter löneöversyn, där relationerna mellan sektorerna är en del, framkommer att de satsningar som gjorts är i rätt riktning men att de önskade förändringarna av lönerelationerna inte kunnat nås. Utjämningen motverkas samtidigt även av andra förvaltningars behov av löneökningar för att kunna möta behovet av konkurrenskraftiga löner inom främst teknisk sektor. 4.2 Uppföljning resepolicy I kommunfullmäktige 10 september 2020 fattades beslut om riktlinje för resor och möten i tjänsten, i enlighet med tjänsteutlåtande Redovisning av uppdrag om Göteborgs Stads policy och riktlinjer för resor i tjänsten, dnr 0834/19, 0898/19, för implementering i samtliga förvaltningar och bolag under 2020. I ärendet beskrevs att uppföljningen av riktlinjen för resor och möten i tjänsten kommer att ske inom ramen för stadens uppföljningsprocess, genom nämnders och styrelsers rapportering i årsrapporter och genom den staden övergripande kompletterande uppföljningen som redovisas för kommunfullmäktige under kvartal 1. Korta flygresor enligt riktlinjens definition är de flygresor som understiger 60 mil 47 alternativt 7 timmars resväg med bil, tåg eller båt. Uppföljningen har skett genom statistik från stadens resebyrå som samtliga förvaltningar och bolag använder sig av. Antalet korta flygresor som har genomförts under året är 81 stycken. Förra året rapporterades om en kraftig ökning som efter efterforskningar visade sig vara felaktig. Utifrån de korrigerade uppgifterna kan konstateras att antalet korta flygresor har varit relativt konstant med en ökning från 79 till 81. Pandemiåret 2020 var antalet korta resor 67. Tidigare år har även stadsledningskontoret följt utvecklingen av antalet digitala möten som en del av uppföljningen av riktlinjen. I takt med att arbetssätten har förändrats efter pandemin där digitala möten utvecklats till att bli en del av det ordinarie arbetssättet har indikatorn mist sin relevans och kommer hädanefter inte att följas upp. 4.3 Uppföljning av miljöledningssystemet Göteborgs Stads gemensamma miljöledningssystem ska stärka miljö- och klimatarbetet och göra det enklare för stadens förvaltningar och bolag att arbeta systematiskt och samordnat med ständiga förbättringar inom miljöområdet. Miljöledningssystemet är ett viktigt verktyg för att kunna nå målen i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2021–2030. Miljö- och klimatnämnden ansvarar för att genomföra stödjande miljörevisioner i stadens förvaltningar och bolag som ligger till grund för analysen av hur bestämmelserna i Göteborg Stads anvisning för systematisk miljöledning efterlevs och miljöledningssystemets effektivitet. Sammantaget bedöms cirka 25 procent av förvaltningarna och cirka 50 procent av bolagen ha ett systematiskt miljöarbete, vilket är samma andel som 2021. Förändringen sedan föregående år är att hälften av alla förvaltningar har gått från att inte ha ett systematiskt miljöarbete till att delvis ha det. I år bedöms cirka 65 procent av förvaltningarna och cirka 45 procent av bolagen delvis ha ett systematiskt miljöarbete. Det är fortfarande några förvaltningar och bolag som bedöms sakna ett systematiskt miljöarbete. Utifrån årets miljörevisioner har miljöförvaltningen identifierat följande väsentliga avvikelser inom vissa förvaltningar gentemot anvisningen för systematisk miljöledning: otillräcklig resurssättning och ansvarsfördelning, otillräcklig kompetens för att utföra arbetsuppgifterna på ett miljömässigt riktigt sätt samt otillräcklig kunskap om gällande lagkrav. Slutsatserna kan sammanfattas med att flera förvaltningar och bolag gjort framsteg i implementeringen av miljöledningssystemet jämfört med föregående år, men att utvecklingen går för långsamt. Flera verksamheter saknar en grundlig kartläggning och bedömning av sin verksamhets miljöpåverkan, vilket riskerar att leda till fel fokus och mindre effekt i miljöarbetet. Endast en tredjedel av förvaltningarna och två tredjedelar av bolagen har antagit lokala miljömål. Mer än hälften av verksamheterna utvärderar inte, eller endast delvis, hur det systematiska miljöarbetet fungerar. Stadsledningskontoret ställer sig bakom miljöförvaltningens bedömning att, för att förbättra det systematiska miljöarbetet och höja tempot, krävs insatser både på central och lokal nivå. Varje förvaltning och bolag har fått specifika rekommendationer för sitt fortsatta arbete efter genomförda revisioner. Här är det inte minst viktigt att de nya nämnderna inom stadsutveckling formerar sina miljöledningssystem och fastställer och styr sin betydande miljöpåverkan efter de omformade uppdragen Stadsledningskontoret delar också miljöförvaltningens bedömning att det centrala stödet behöver ses över för att i förhållande till de lokala behoven, effektivisera fortsatta former för att driva på och samordna stadens miljöarbete samt skapa förutsättningar för att underlätta och effektivisera förvaltningars och bolags systematiska miljöarbete. Verksamhetsspecifika klimatmål Enligt beslut i kommunfullmäktige i augusti 2020 skulle förvaltningar och bolag införa verksamhetsspecifika klimatmål under året, som en del i det ordinarie uppföljningssystemet. Förra årets stödjande revisioner kunde konstatera att något mindre än hälften av förvaltningarna och drygt 80 procent av bolagen tagit fram verksamhetsspecifika klimatmål. Beslutet att förvaltningar och bolag ska ha verksamhetsspecifika klimatmål togs innan såväl Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2021–2030 som anvisningen om systematisk miljöledning hade fastställts. Flera förvaltningar och bolag upplever att det är oklart vad som förväntas av dem vid sidan av kraven i anvisningen för systematisk miljöledning, där kartläggning, bedömning och formulering av mål för minskad miljöpåverkan ingår, och där klimatpåverkan redan bör vara en självklar del. Miljö- och klimatprogrammets miljömål om klimatet ger styrning om vilken ambitionsnivå som krävs för lokala mål för minskad klimatpåverkan. I kommunfullmäktiges budget för 2023 är dessutom ambitionen förtydligad i målet: Göteborgs klimatavtryck ska kraftigt minska för att vara nära noll senast 2030 i linje med Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram. Att ta fram lokala mål och åtgärder för minskad klimatpåverkan ska genom programmet och anvisningen vara en integrerad del i förvaltningars och bolags systematiska miljöarbete och miljöförvaltningen bedömer att det separata kravet på ett verksamhetsspecifikt klimatmål därför bör kunna tas bort. Stadsledningskontoret kommer under våren 2023 att följa upp uppdraget om klimatmål som givits till samtliga nämnder och styrelser. 4.4 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah Kvartal 3 Annan Äldreomsorg IFO/Funktionshinder Totalt 2022 verksamhet Lex Maria 0 0 0 Lex Sarah 1 5 6 Totalt 1 5 6 Kvartal 4 Annan Äldreomsorg IFO/Funktionshinder Totalt 2022 verksamhet Lex Maria 1 0 1 Lex Sarah 1 8 9 Totalt 2 8 10 Inom socialtjänsten rörde Lex Sarah anmälningar bland annat boende och hemlöshet. Åtgärderna har fokuserat på bland annat trygghetsskapande i form av fysiska förbättringar, men också att se över bemanning, anställa, utveckla stödet till personer i missbruk, utbilda kring systematiskt kvalitetetsarbete/lex Sarah, värdegrundsarbete samt att tydliggöra ledning och styrning för att säkerställa att personal arbetar enligt beslutade processer. Det har också förekommit brister vid handläggning. Åtgärder har vidtagits i verksamheten genom implementering av instruktion och rutin. Åtgärder har också planerats gällande förbättrad samverkan. Det har också förekommit bristande dokumentation i förvaltningens myndighetsutövning. Åtgärdsarbetet har då handlat om att öka efterlevnaden av befintliga rutiner. Arbetet har bland annat bestått av kontroll vid ärendegenomgångar samt vid egenkontroller, tydligare arbete utifrån årshjulet där det framgår när aktuella rutiner och riktlinjer ska gås igenom på enheternas APT, införande av BBiC Workshops en förmiddag varannan månad där dokumentation och handläggning är ett tema. Förbättrad dokumentation är ett av den aktuella avdelningens fokusområden och utifrån det utbildas samtliga medarbetare i exempelvis avvikelsehantering. Inom funktionsstöd har anmälningarna resulterat i åtgärder bland annat avseende egenkontroller, rutiner, kompetens och kompetensförsörjning. Äldreomsorgen har anmälningarna handlat om brister kring uppföljning av utförd tid och värdegrundsarbete. I de flesta av socialt ansvarig samordnares utredningar har problem påvisats med informationsöverföring särskilt mellan hälso- och sjukvården och omvårdnadspersonalen och med social dokumentation. Både inom vård-och omsorgsboende och hemtjänst pågår nu förbättringsarbete inom dessa områden. Nyckelhantering för en säker läkemedelshantering är en aktuell fråga där arbete pågår med att förbättra strukturen kring egenkontroller avseende nyckelhanteringen. Arbete pågår på strukturell nivå med digitala nycklar. 4.5 Ej verkställda SoL/LSS-beslut Kvartal 4 2022 LSS FH SoL FH SoL IFO SoL ÄO Summa Socialnämnden 6 6 Centrum Socialnämnden 4 4 Sydväst Socialnämnden 9 9 Nordost Socialnämnden 28 28 Hisingen Nämnden för 315 46 361 funktionsstöd Äldre, samt vård- och 211 211 omsorgsnämnden Summa 315 46 47 211 619 Varav antal beslut 83 3 0 3 89 med avbruten verkställighet Enligt Socialtjänstlagen (SoL) 4 kap §1 och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) § 9 är alla kommuner i Sverige skyldiga att rapportera gynnande beslut som inte blivit verkställda inom tre månader till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Till fullmäktige ska kvartalsvis lämnas en statistikrapport över hur många gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader, vilka typer av bistånd dessa beslut gäller samt hur lång tid som förflutit från dagen för respektive beslut. I de sex olika socialnämndernas årsrapport finns mer att läsa om respektive nämnds sammanställning av ej verkställda beslut för kvartal 4 år 2022. Beslut enligt LSS Antalet ej verkställda beslut enligt LSS har ökat jämfört med samma period föregående år. Det är framför allt insatserna daglig verksamhet samt bostad med särskild service som har en hög andel ej verkställda beslut. För daglig verksamhet är det brist på lediga platser som vänder sig till individer med behov av särskilt anpassade lokaler och för personer som har utmanande beteende. Dessutom finns ett antal ärenden där den enskilde inte har valt utförare enligt lagen om valfrihet (LOV) eller där personer avvaktar val för att de vill ha en specifik daglig verksamhet som för tillfället inte har ledig plats. Tillgång till mer ändamålsenliga lokaler förväntas möjliggöra verkställighet av fler beslut om daglig verksamhet framåt. Ej verkställda beslut inom bostad med särskild service beror till stor del på bostadsbrist, i synnerhet gäller det bostäder med adekvat utformning för att möta brukare med behov av mycket nära stöd. Därtill finns brist på bostäder till brukare med komplexa behov som exempelvis samsjuklighet. En andel personer med ej verkställt beslut om bostad med särskild service tackar nej till erbjudande om bostad vilket medför längre förmedlingsprocesser. Antalet ej verkställda beslut för korttidsvistelse har ökat under året. Anledningar är genomförda lokalförändringar för korttidshem som tillfälligt minskat möjlighet till verkställighet och svårigheter att verkställa beslut för personer som har behov av mindre sociala sammanhang. Nämnden har identifierat att processen att verkställa korttidsvistelse behöver utvecklas genom samverkan mellan lägerverksamhet och korttidshem för att bättre möta behoven. Förvaltningen söker lokallösningar för personer som har behov av mindre sociala sammanhang under sin korttidsvistelse. Beslut enligt SoL Även ej verkställda beslut enligt SoL har ökat jämfört med föregående år. Den största andelen av ej verkställda beslut enligt SoL finns inom nämnden för äldre samt vård- och omsorg (ÄVO). Övervägande delen av ej verkställda beslut avser särskild boendeform. Av de 199 besluten som har rapporterats tillhör 20 nämnden för funktionsstöd. Resterande återfinns inom ÄVO. Det är fler kvinnor än män som väntar på en plats inom särskilt boende. Kvinnor väntar i snitt 100 dagar längre än män. Inom individ- och familjeomsorg är det främst beslut om kontaktfamilj som inte blivit verkställda. Det är brist på kontaktfamiljer och därmed svårt att hitta lämpliga sådana. Fler män/pojkar än kvinnor/flickor väntar på att få sina beslut verkställda. Kvartal 4, LSS per insats Antal Antal dagar, genomsnitt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 1. Bostad med särskild 36 72 108 532 447 473 service vuxna 2. Korttidsvistelse 6 21 27 278 304 298 utanför egna hemmet 3.Korttidstillsyn för 0 1 1 0 183 183 skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet 4. Personlig assistans 0 1 1 0 379 379 5. Daglig verksamhet 41 87 128 347 409 389 6. Biträde 6 8 14 926 210 517 kontaktperson 7. Ledsagarservice 1 9 10 171 322 305 8. Avlösarservice i 3 13 16 174 179 178 hemmet 9. Boende i 0 9 9 0 615 615 familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar Totalt 93 221 314 444 395 410 Kvartal 4, SoL per bistånd Antal Antal dagar, genomsnitt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 1. Särskild 132 67 199 400 309 369 boendeform (äldreomsorg, handikappomsorg) 2. 3 5 8 186 157 168 Korttidsboende/växel 3. Hemtjänst 10 12 22 201 169 185 4. Boendestöd 9 4 13 269 294 277 5. Dagverk./sys.sät 1 1 2 123 363 212 6. Kontaktperson 2 3 5 233 233 7. Kontaktfamilj 9 17 26 213 256 241 8. Ledsagning 1 0 1 187 0 187 9. Avlösning i hemmet 1 2 3 97 248 197 12. Bostad IFO 0 0 0 0 0 0 14. Behandlingshem 15. Öppenvårdsverk 9 13 22 171 187 181 16. Annat bistånd 0 2 2 0 134 134 Totalt 177 126 303 181 196 206 4.6 Projektrapportering – nämnder och styrelser Stadsledningskontoret kan utifrån nämnder och styrelsers årsrapporter konstatera att det fortsatt finns ett behov av att utveckla återrapporteringen av enskilda investerings- och exploateringsprojekt. Framför allt avser det projekt och satsningar som beslutats på kommunfullmäktigenivå och där återrapportering förväntas ske genom den ordinarie uppföljningsprocessen. Stadsledningskontoret bedömer fortsatt att delar av organisationen inte har satt sina rutiner för att återrapportera specifika projekt enligt utformade anvisningar och kanske framför allt att hålla en stringent rapportering i förhållande till kommunfullmäktiges fattade projektbeslut. Det finns i delar även brister i att hantera en återrapportering där exempelvis en nämnd har fått i uppdrag att återrapportera större samlade projekt som inte enbart omfattar den egna nämndens ekonomiska ansvar, utan förutsätter att fler parter försörjer den utpekande uppföljningsansvarige med uppgifter och underlag. Stadsledningskontoret anser att bristerna innebär att det blir en otydlig återrapportering som inte är stringent över tid och därför svår att följa för kommunstyrelsen ur ett uppsiktsperspektiv. Det innebär även att stadsledningskontoret får säkerställa och komplettera nämndernas och styrelsernas underlag inför vidarerapporteringen. Kompletterande uppgifter medför att det inte blir en röd tråd mellan nämndernas och styrelsernas rapportering och den summerande rapporteringen mot kommunstyrelse och kommunfullmäktige, vilket även minskar spårbarheten och innebär att de ansvariga nivåerna inte bereds samma uppföljningsunderlag. Stadsledningskontoret ser behov av att så väl anvisningar och uppföljningsmodellen utvecklas, men även att nämnder och styrelser tillser att det finns rutiner och arbetssätt som medför att uppföljning sker i enlighet med ställda krav och att redovisade uppgifter är säkerställda. Hela frågan vad avser att sätta ett ramverk och förtydliga hantering och krav för så väl beslutsfattande som uppföljning av enskilda större investeringar och stadsutvecklingsprojekt ligger inom ramen för stadsledningskontorets uppdrag att återkomma med förslag till nya investeringsprinciper för Göteborg stad. Återrapportering av uppdraget planeras att ske under första halvåret 2023. 4.7 EU-uppföljning 2022 Årsrapporten ger en överblick över de aspekter i stadens arbete som berörs av EU-styrnivån, inom arbetsområdena finansiering, kunskap, påverkan och profilering. Under 2022 fick staden 27,4 miljoner kronor från EU, ett något lägre belopp jämfört med förra året (32,2 mnkr). Finansieringen avsåg utvecklingsprojekt inom en rad olika områden, från utbildning till transport och näringslivsutveckling, men även genomförande av förstudier och drift av informationskontor har ingått. En del i EU:s forsknings- och innovationsprogram, Horisont Europa, är de fem så kallade missionerna. Göteborgs Stad är med i två av missionerna, missionen för Klimatneutrala och smarta städer och missionen om Klimatanpassning. Genom deltagande i europeiska organisationer som till exempel Eurocities, har kunskapsinhämtning åstadkommits inom områden av vikt för staden, från migration till gröna transportsystem och ett inkluderande kulturliv. Stadens politiker och tjänstepersoner deltog i drygt 50 olika möten och evenemang, i totalt sex tematiska forum och tvärsektoriella arbetsgrupper. Staden har bedrivit påverkansarbete genom besvarande av EU- kommissionens öppna samråd om nya lagstiftningsförslag men även genom operativt påverkansarbete gentemot EU-institutionerna och andra relevanta aktörer i Bryssel. EU-policyområden av strategisk betydelse för Göteborg har bland annat varit utsläppskrav på lastbilar, sammanhållningspolitiken och fjärrvärmens roll i EU-kommissionens plan RepowerEU. Göteborg profileras på EU-nivå genom att arrangera event i Bryssel, ett indikativt exempel var presentationen av Göteborgs verksamhet kopplat till unga i riskzon för kriminalitet under den europeiska temaveckan för regioner och städer. Under 2022 utdelades staden utmärkelser i tre EU-tävlingar för städer, European Capitals of Inclusion and Diversity Award, Eurocities Awards och European Week for Waste Reduction. 4.8 Skeppsbron Kommunfullmäktige fattade 2020-11-12 § 2 beslut i ärendet Redovisning av uppdrag avseende projektet Skeppsbron. I beslutet fick bland annat kommunstyrelsen i uppdrag att återkomma till kommunfullmäktige med en halvårsredovisning innehållande upparbetade kostnader, ekonomisk prognos fram till färdigställande, utveckling av riskreserven och utveckling av Skeppsbroprojektets risker. Utöver exploateringsförvaltningen (före detta fastighetskontoret och trafikkontoret) och Älvstranden utveckling AB ingår Göteborgs Stads Parkering AB i projektorganisationen för Skeppsbron med ansvar för genomförandet av Skeppsbrogaraget. Ekonomisk prognos för garaget är inte inkluderad i denna uppföljning då garagets ekonomi inte ingår i finansieringsmodellen för utbyggnaden av allmän platsmark som kommunfullmäktige beslutade om 2020. Göteborgs Stads Parkering AB:s styrelse har 2023-02-10 § 16 beslutat om att hemställa om kommunfullmäktiges ställningstagande avseende ett fortsatt genomförande av garaget med hänsyn till förändrade ekonomiska förutsättningar. Upparbetade kostnader I kommunfullmäktiges beslut fastställdes det maximala nettoresultatet för projekt Skeppsbron till maximalt minus 860 mnkr. I kolumnen redovisas upparbetade kostnader från besluttidpunkten 2020 fram till och med januari 2023. Exploateringsförvaltningens upparbetade kostnader inkluderar genomförandet av Bryggaregatan vid Merkurhuset färdigställt januari 2023. Exploateringsförvaltningen (allmänplats mark) ca 23 mnkr Älvstranden utveckling AB (delprogram Kvarter och programsamordning) ca 10 mnkr Både exploateringsförvaltningen och Älvstranden utveckling AB har upparbetade kostnader från tiden före beslutet vilka redogjordes för i underlaget till kommunfullmäktiges beslut 2020. Kostnader som bland annat avser markförvärv, detaljplan, genomförandestudie och färdigställande av etapp 1 2016. Ekonomisk prognos fram till färdigställande samt utveckling av riskreserven Älvstranden utveckling AB:s förväntande exploateringsbidrag till staden enligt kommunfullmäktiges beslut uppgår till 485 mnkr. I det förväntade exploateringsbidraget finns medräknat ökade intäkter för den så kallade Triangeltomten. I maj 2022 beslutade byggnadsnämnden enligt stadsbyggnadskontorets förslag att pröva en mindre utökning av byggrätten än den i kommunfullmäktiges beslut antagna utökningen, vilket bedöms påverka intäkterna från markförsäljningen. Då många år kvarstår till framtida försäljningar är det för tidigt att bedöma de slutliga intäkterna, men givet byggnadsnämndens planbesked pekar prognosen på att exploateringsbidraget och därmed intäkterna kan bli lägre än förväntat. Exploateringsförvaltningen (allmänplats mark) 1 405 mnkr* Exploateringsbidrag från Älvstranden utveckling AB 485 mnkr* *Exploateringsnämndens siffror är redovisade i 2017 års värde Parallellt med att arbetet med markutvecklingen fortlöper tar exploateringsförvaltningen fram en systemhandling och uppdaterad kalkyl för allmän platsmark som beräknas klar sommaren 2023. Först då kan en tydligare bild ges av vilka eventuella justeringar som kan bli aktuella. Inkluderat i exploateringsförvaltningens totala kalkyl om 1 405 mnkr finns en idag orörd riskreserv om 250 mnkr. Det finns ett påslag på 10 % i Älvstranden Utveckling AB:s budget för kommande markutvecklingskostnader som idag utgör ca 20 mnkr. Utveckling av projektets risker Projektorganisationen har i dagsläget identifierat totalt 76 risker varav samtliga har riskåtgärder. Respektive projekt gör även fördjupade riskanalyser specifikt för det individuella projektet. Den största identifierade risken är ökade kostnader samt materialkostnader kopplade till förändrade marknadsförutsättningar och omvärldsfaktorer. Risken är värderad till högsta sannolikhet och dess konsekvens är bedömd till högsta nivå. Identifierade riskåtgärder inkluderar att arbeta med olika scenarios (bästa/sämsta prognos avseende inflation mm) tydliga avtal samt överväga att genomföra stora sena inköp av material om möjligt för att invänta bättre prisläge. Den andra högsta risken handlar om mikroklimatet på Skeppsbron och risken att de stora allmänna ytorna inklusive Redareparken och kajer/bryggor inte blir behagliga platser att vistas på utifrån platsens utsatta läge i älven. Identifierade riskåtgärder är att arbeta med vindbrytande gestaltning vilket innebär många träd och grönska, utnyttja nivåskillnaderna samt göra vindsimuleringar. 4.9 Keillers Park- Årlig avrapportering 2022 Parken ingår sedan 2013 i park- och naturnämndens verksamhetsområde. Enligt gåvobrev och stadgar finns särskild styrelse utsedd av kommunfullmäktige bestående av de tre ledamöterna från park- och naturnämndens presidium. Årlig avrapportering sker i årsrapport och verksamhetsberättelse vilken beslutades av styrelsen 2023-02-10 § 6. Styrelsens uppgift är att förvalta och främja ändamålsenlig användning av Keillers Park. Planerat utvecklingsarbete bedrivs för att göra parken mer attraktiv vilket inkluderar att hålla parken ren och snygg. Under 2022 påbörjades ett arbete med att profilera Keillers Park. Parken är välbesökt och fokus på årets underhåll har varit reparationer, upprustning, skötsel, städning och klottersanering enligt bilagd verksamhetsberättelse. 4.10 Återrapportering av samlade ekonomiska effekter för detaljplan för Pressvägen inom stadsdelen Sörred i Göteborg I samband med kommunfullmäktiges beslut om att anta detaljplan för verksamheter vid Pressvägen inom stadsdelen Sörred i Göteborg (etablering av batterifabrik) gavs kommunstyrelsen i uppdrag att inom ordinarie uppföljning rapportera om kvantifierade bedömningar av detaljplanens samlade positiva ekonomiska effekt för Göteborgs kommun respektive Göteborgsregionen. Sammanfattningsvis gör stadsledningskontoret bedömningen att det är vanskligt att kvantitativt beräkna och göra en bedömning av de direkt kopplade kommunalekonomiska effekterna utifrån skattekraftsutveckling och stadens åtaganden och kostnader som följer av etableringen. Den kommunala inkomst- och kostnadsutjämningen innebär i grunden att skillnader i skattekraft, demografisk och socioekonomisk struktur eller skillnader i tillväxt ska jämnas ut mellan kommunerna för att skapa liknande finansiella förutsättningar över kommunsverige. Den marginalinkomst som varje tillkommande sysselsatt som bosätter sig i kommunen bidrar med motsvarar i stort den genomsnittliga kostnaden för en medborgare i samma åldersgrupp. Inkomster och kostnader knyts inte heller enbart till de som bereds sysselsättning och bosätter sig eller redan bor i kommunen, utan de indirekta effekterna av hur befolkningsutvecklingen och demografin i stort påverkas av etableringen. Den kommunalekonomiska effekten kopplas därför till stor del till hur staden klarar av att bedriva sin service till motsvarande kostnader per prestation som idag eller hanterar en eventuell volymförändring utan att behöva göra större tröskelinvesteringar i anläggningar eller nya verksamheter. En viktig aspekt är även i vilken mån direkta och indirekta arbetstillfällen kan komma de kommuninvånare som idag står längre i från arbetsmarknaden till del. Ökar sysselsättningen bland dessa grupper kan det ge lägre kostnader för kommunen avseende bland annat ekonomiskt bistånd eller andra kommunala insatser. Även om det ur ett mer direkt kommunalekonomiskt perspektiv är vanskligt att kvantifiera de kommunalekonomiska effekterna på kortare sikt för Göteborgs stad, är det fortsatt viktigt att kunna skapa förutsättningar för arbetstillfällen och bostäder som möjliggör en tillväxt eller omställning utifrån ett samhällsekonomiskt långsiktigt perspektiv. Det gäller så väl ur ett lokalt och regional som ett nationellt perspektiv. Även som samhälle i stort är det fortsatt viktigt och eftersträvansvärt ur en rad andra utpekade målsättningar och aspekter att kunna skapa en lokalt diversifierad arbetsmarknad och skapa möjligheter för olika grupper i samhället och åldrar att både kunna bo, leva och verka lokalt. I bilaga till denna rapport redovisas en sammanställning av stadens direkta åtaganden och stadsledningskontorets resonemang avseende de kommunalekonomiska effekterna av batterifabriksetableringen. 4.11 Uppföljning av kvaliteten i hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga Stadsledningskontoret har fått i uppdrag att i ordinarie uppföljningssystem redovisa de regionala socialnämndernas utfall av uppföljningar av kvalitet i de hem för vård eller boende (HVB) som staden använder sig av. De fyra regionala socialnämnderna rapporterar om utfall i sina respektive årsrapporter för 2022. Nämnderna ansvarar för uppföljning av placeringar av barn och unga på HVB. Nämnderna rapporterar att de arbetar med uppföljningar genom individuppföljningar och genom andra funktioner i staden nämligen samlad placerings- och inköpsorganisation (SPINK) i socialnämnd Sydvästs regi och nämnden för inköp och upphandling (INK). Nämnderna rapporterar att SPINK genom sin uppföljning av leverantörer under året identifierat brister. Det har inneburit att 24 leverantörer inte längre rekommenderas för placering. Vidare rapporterar nämnderna att SPINK sammanställt en enkät för skattning av insatsen HVB barn och unga där socialsekreterare och berörda barn svarar på frågor om hur de upplever och bedömer aktuell leverantörs verksamhet. I år bedömer förvaltningarna att svarsfrekvensen per nämnd är för låg för att dra några slutsatser. Stadsledningskontoret finner att nämnderna till sina årsrapporter bilagt ”Uppföljning av externa leverantörer 2022” upprättad av SPINK. Av uppföljningen framkommer att staden totalt har fått in svar från 46 respondenter på enkäten under sista kvartalet 2022. I hälften av svaren är socialsekreterarens bedömning att det har skett en positiv förändring under placeringstiden och 72 procent uppger att vårdens kvalitet är bra eller mycket bra. Knappt hälften av enkäterna har även besvarats av barnet. En majoritet av barnen uppger att de skulle rekommendera hemmet för vård eller boende till en kompis i samma situation. Vidare framgår av uppföljningen att förvaltningen för inköp och upphandling genomför rutinmässiga kontroller av leverantörerna vid upphandling för att säkerställa kvaliteten. Av 465 anbud inom området individ och familjeomsorg samt funktionsstöd, var det 89 anbud som inte var kvalificerade. Stadsledningskontoret kommer fortsätta dialogen med de fyra regionala socialförvaltningarna om rapporteringen av utfall av uppföljningarna av kvalitet i HVB samt förbereda för hur rapportering ska ske i samband med årsrapport 2023 till kommunstyrelsen. 4.12 Uppföljning om regional överenskommelse om hjälpmedel Stadsledningskontoret har fått i uppdrag att återrapportera hur den nya ansvarsfördelningen mellan berörda huvudmän i den regionala överenskommelsen om hjälpmedel i förskola, skola och daglig verksamhet tillgodosett den enskildes behov att få hjälpmedel inom rimlig tid. Återrapporteringen ska även innefatta redogörelse om eventuella ekonomiska konsekvenserna gällnade överenskommelsen. Berörda nämnder utgörs av förskolenämnden, grundskolenämnden, utbildningsnämnden, nämnden för funktionsstöd och äldre samt vård- och omsorgsnämnden. Grundskolenämnden redovisar att den nya ansvarsfördelningen inte har inneburit någon nämnvärd skillnad för den enskilde eleven. Utifrån en mindre, övergripande undersökning som nämnden gjort verkar variationen mellan olika verksamheter vara stor när det gäller hur snart en enskild elev får tillgång till hjälpmedel. Inom vissa verksamheter upplevs att eleven får vänta på hjälpmedel, medan stödet och rutinerna inom andra verksamheter verkar fungera väl och eleven får relativt snabbt det stöd hen behöver. Orsaken till dessa variationer behöver grundskolenämnden fördjupa sig i. Grundskolenämnden lyfter vidare att den största utmaningen från skolornas sida är personalomsättningen inom grundsärskolorna, där många av hjälpmedlen behövs. Överföring av den information som ges av habiliteringspersonal missas allt för lätt när personalgrupperna på skolorna ständigt förändras. Grundskolenämnden behöver fortsatt arbeta för att goda och hållbara rutiner för överföring inom eller mellan skolor ska fungera bättre. Förskolenämnden lyfter att det inte har varit möjligt att ta reda på hur varje enskild individs behov av att få hjälpmedel inom rimlig tid tillgodosetts. Bedömningen är att överenskommelsen har tydliggjort ansvarsfördelningen mellan de olika avtalsparterna men att den nya ansvarsfördelningen inte inneburit någon förändring i förskolenämndens ansvar att anpassa för barns individuella behov av hjälpmedel. Utbildningsnämnden lyfter att den enskildes behov att få hjälpmedel inom rimlig tid har tillgodosetts väl (lika väl eller eventuellt bättre) efter att ansvarsfördelningen förtydligats och kommunicerats i överenskommelsen. Inga ekonomiska konsekvenser redovisas av berörda nämnder. Grundskolenämnden lyfter dock att nämnden inte kunnat beräkna kostnadsförskjutningar på grund av bristfällig data. Nämnden beskriver att det inte går att utesluta att vissa kostnader förskjuts mellan andra aktörer och nämnder till följd av överenskommelsen. Sannolikt sker dock kostnadsförskjutningar åt båda håll och nettoeffekten bör därmed inte ge någon nämnbar negativ ekonomisk effekt. Med denna uppföljning anser stadsledningskontoret att de två uppdragen från kommunfullmäktige är fullgjorda. 4.13 Hemställan från utbildningsnämnderna om kompensation för investeringsrelaterade driftskostnader Grundskolenämnden, förskolenämnden och utbildningsnämnden beslutade i samband med behandlingen av årsrapporten att hemställa om att avropa medel från det kommuncentrala anslaget för evakuerings- och omställningskostnader. Sammantaget uppgår nämndernas framställningar till 52 719 tkr enligt nedanstående fördelning: • Grundskolenämnden 32 100 tkr • Förskolenämnden 16 579 tkr • Utbildningsnämnden 4 040 tkr Nämnderna har tidigare i samband med beslut om delårsrapporter per mars samt augusti beviljats sammanlagt 66 338 tkr för att täcka upparbetade kostnader till och med augusti. Det kommuncentrala anslaget för evakuerings- och omsättningskostnader uppgår till 170 mnkr vilket innebär att de belopp som nämnderna nu hemställer om att få avropa ryms inom anslaget. I bokslutet har nämnderna bokat upp beloppen som en intäkt och en fordran mot de kommuncentrala posterna. Kommuncentralt har beloppen bokats som en kostnad och en skuld till nämnderna. 4.14 Hantering statsbidrag för ökad specialistundersköterskekompetens Göteborg Stad har erhållit 1 648 tkr av statsbidraget för att öka specialistundersköterskekompetensen inom vård och omsorg om äldre samt vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Statsbidraget klassificeras som ett generellt statsbidrag och har därför i enlighet med stadens hanteringsordning för generella statsbidrag intäktsförts kommuncentralt. De insatser som äldre samt vård och omsorgsnämnden har genomfört har täckts av medel från Äldreomsorgslyftet. 4.15 Lokaler (Higabkoncernen) Ökade kostnader på byggmarknaden Såväl Higab som Göteborgs Stads Parkering AB rapporterar att ökade kostnader på byggmarknaden påverkar kostnadsbilden för kommande projekt. Bolagen beskriver att detta, i kombination med högre räntor och högre marknadsmässiga avkastningskrav, gör det svårare få lönsamhet i planerade investeringar. Higab konstaterar att investeringar i det kommersiella beståndet med tveksam lönsamhet kan komma att pausas i väntan på en mer gynnsam marknad. Higab rapporterar även om att högre energipriser påverkar driftskostnaderna för bolagets fastigheter. Såväl Higab som Göteborgs Stads Parkering AB rapporterar att ökade kostnader på byggmarknaden påverkar kostnadsbilden för kommande projekt. Bolagen beskriver att detta, i kombination med högre räntor och högre marknadsmässiga avkastningskrav, gör det svårare få lönsamhet i planerade investeringar. Higab konstaterar att investeringar i det kommersiella beståndet med tveksam lönsamhet kan komma att pausas i väntan på en mer gynnsam marknad. Higab rapporterar även om att högre energipriser påverkar driftskostnaderna för bolagets fastigheter. Pausat detaljplanarbete för Frihamnen Älvstranden Utveckling AB konstaterar i sin årsrapport att detaljplanearbetet för Frihamnen, som är ett av bolagets större strategiska utvecklingsområden, har varit pausat under flera år och inte heller startat under 2022. Bolaget rapporterar att detta påverkar bolagets möjligheter att leverera enligt sitt uppdrag och innebär förseningar som har negativ inverkan på såväl bolagets kompetens som ekonomi. Älvstranden Utveckling AB konstaterar i sin årsrapport att detaljplanearbetet för Frihamnen, som är ett av bolagets större strategiska utvecklingsområden, har varit pausat under flera år och inte heller startat under 2022. Bolaget rapporterar att detta påverkar bolagets möjligheter att leverera enligt sitt uppdrag och innebär förseningar som har negativ inverkan på såväl bolagets kompetens som ekonomi. 4.16 Bostäder (Framtidenkoncernen) Fortsatt stort fokus på utvecklingsområden Av Förvaltnings AB Framtidens årsrapport framgår bland annat om fortsatt stort fokus på genomförandet av sin strategi för att inga områden ska vara särskilt utsatta 2025, vilken kompletterats med en strategi för utvecklingen av koncernens lokala torg. Bolaget bedömning av utvecklingsområdenas förutsättningar att nå målet om att inte vara särskilt utsatta till år 2025 har inte resulterat i några förändringar jämfört med 2021 års lägesbild. En kompletterande bedömning av områdenas förutsättningar att nå målet om att inte vara särskilt utsatta till år 2030 har också gjorts. Detta längre tidsperspektiv, rapporterar bolaget, ger stärkta förutsättningar för strategin att verkligen påverka områdenas utveckling i en positiv riktning. Av Förvaltnings AB Framtidens årsrapport framgår bland annat om fortsatt stort fokus på genomförandet av sin strategi för att inga områden ska vara särskilt utsatta 2025, vilken kompletterats med en strategi för utvecklingen av koncernens lokala torg. Bolaget bedömning av utvecklingsområdenas förutsättningar att nå målet om att inte vara särskilt utsatta till år 2025 har inte resulterat i några förändringar jämfört med 2021 års lägesbild. En kompletterande bedömning av områdenas förutsättningar att nå målet om att inte vara särskilt utsatta till år 2030 har också gjorts. Detta längre tidsperspektiv, rapporterar bolaget, ger stärkta förutsättningar för strategin att verkligen påverka områdenas utveckling i en positiv riktning. Bolaget rapporterar att pågående större underhålls- och renoveringsprojekt i koncernen berör cirka 9 700 bostäder, varav drygt 7 000 ligger i något av koncernens utvecklingsområden. Bolaget rapporterar även att resultatet av årets hyresgästenkät visar en positiv trend generellt sett och att resultatet avseende upplevd trygghet fortsätter att öka för såväl koncernen som helhet som utvecklingsområdena. Skillnaderna mellan utvecklingsområdena och koncerngenomsnittet i detta avseende fortsätter att minska. 4.17 Näringsliv (Business Region Göteborg AB) Framtida inriktning Johanneberg Science Park Under 2022 har ordförande Johanneberg Science Park tillika Lindholmen Science Park haft i uppdrag att lämna förslag på inriktning och plan för framtiden. BRG har tillsammans med Chalmers och VGR deltagit i arbetsgrupp. Förslag med beslut väntas under första kvartalet 2023 och kommer att hemställas kommunfullmäktige. 4.18 Gryaab AB Avgiftshöjningar från 2024 Bolaget gör i årsrapporten bedömningen att från 2024 så krävs avgiftshöjningar mot delägarkommunerna med cirka 45–50 miljoner kronor per år från dagens nivå på cirka 330 miljoner kronor. Ökningarna är en direkt följd av kostnadsökningar som skett under 2022 och som förväntas hålla i sig de närmaste åren. Kommande avgiftsökningar kommer att beräknas så att balans finns mellan jämn avgiftsutveckling och bibehållen soliditetsnivå. Bolaget gör i årsrapporten bedömningen att från 2024 så krävs avgiftshöjningar mot delägarkommunerna med cirka 45–50 miljoner kronor per år från dagens nivå på cirka 330 miljoner kronor. Ökningarna är en direkt följd av kostnadsökningar som skett under 2022 och som förväntas hålla i sig de närmaste åren. Kommande avgiftsökningar kommer att beräknas så att balans finns mellan jämn avgiftsutveckling och bibehållen soliditetsnivå. 4.19 Renovakoncernen Framtida utformning av Sävenäs avfallskraftvärmeverket Sävenäs avfallskraftvärmeverk energiåtervinner årligen cirka 550 000 ton avfall. Två av fyra linjer bedöms vara tekniskt uttjänta cirka 2035 och ett arbete är startat för att klargöra den framtida utformningen av energiåtervinningen och avfallskraftvärmeverket. Att ersätta dessa två linjer innebär en investering som förnärvarande uppskattas till 4–6 miljarder. Bolaget rapporterar att mycket pekar på att samma eller högre kapacitet är behövd vilket beror på fortsatt befolkningsökning i vår region. I arbetet behöver även Sävenäs betydelse för det lokala energisystemet belysas. Övriga två förbränningslinjer beräknas ha en livslängd fram emot 2045 alternativt 2050. Arbetet med utformning av framtida avfallskraftvärmeverk vid Sävenäs har av Renovas styrelse bedöms som en principiellt viktig fråga som framgent ska hemställas till ägarna för ställningstagande. Sävenäs avfallskraftvärmeverk energiåtervinner årligen cirka 550 000 ton avfall. Två av fyra linjer bedöms vara tekniskt uttjänta cirka 2035 och ett arbete är startat för att klargöra den framtida utformningen av energiåtervinningen och avfallskraftvärmeverket. Att ersätta dessa två linjer innebär en investering som förnärvarande uppskattas till 4–6 miljarder. Bolaget rapporterar att mycket pekar på att samma eller högre kapacitet är behövd vilket beror på fortsatt befolkningsökning i vår region. I arbetet behöver även Sävenäs betydelse för det lokala energisystemet belysas. Övriga två förbränningslinjer beräknas ha en livslängd fram emot 2045 alternativt 2050. Arbetet med utformning av framtida avfallskraftvärmeverk vid Sävenäs har av Renovas styrelse bedöms som en principiellt viktig fråga som framgent ska hemställas till ägarna för ställningstagande. Avfallsbehandlingens klimatpåverkan Renova rapporterar vidare att angående verksamhetens klimatpåverkan domineras av den fossila andelen koldioxid som genereras av energiåtervinning av fossilt avfall. Trots initiativ för att minska mängden plast i avfallet kommer den fossila fraktionen att fortsatt vara omfattande. En stor del är också material som inte ska återföras i kretsloppet, så kallar farligt avfall. För att möta Göteborgs stads mål bedömer bolaget att den mest framkomliga vägen var infångning och lagring av koldioxid (CCS). Renova har bedömt att det är tekniskt möjligt att delvis införa tekniken till 2030. Även CCS innebär en väsentlig investering men framförallt ökade driftskostnader. En avgörande fråga är hur en framtida finansiering ska se ut. Att avfallskollektivet enskilt ska bära kostnaden bedöms som orimligt enligt bolagets rapportering. Även denna investering har av Renovas styrelse bedömts som principiellt viktig och att den framgent ska hemställas till ägarna för ställningstagande. Renova rapporterar vidare att angående verksamhetens klimatpåverkan domineras av den fossila andelen koldioxid som genereras av energiåtervinning av fossilt avfall. Trots initiativ för att minska mängden plast i avfallet kommer den fossila fraktionen att fortsatt vara omfattande. En stor del är också material som inte ska återföras i kretsloppet, så kallar farligt avfall. För att möta Göteborgs stads mål bedömer bolaget att den mest framkomliga vägen var infångning och lagring av koldioxid (CCS). Renova har bedömt att det är tekniskt möjligt att delvis införa tekniken till 2030. Även CCS innebär en väsentlig investering men framförallt ökade driftskostnader. En avgörande fråga är hur en framtida finansiering ska se ut. Att avfallskollektivet enskilt ska bära kostnaden bedöms som orimligt enligt bolagets rapportering. Även denna investering har av Renovas styrelse bedömts som principiellt viktig och att den framgent ska hemställas till ägarna för ställningstagande. Fastighetsnära insamling av förpackningar Angående fastighetshetsnära insamling av förpackningar rapporterar Renova att från 2024 påbörjas implementering av kommunernas ansvar för fastighetsnära insamling av förpackningar och att från 2027 så ska hela systemet med fastighetsnära insamling vara på plats. Hur insamlingssystemet ska utformas bestäms av varje kommun. Renova har under året arbetat nära kommunerna för att stödja dem i systemval. Kommunerna har också att välja om de vill upphandla eller tilldela den tillkommande insamlingen. För Renova bedöms den kommande förändringen innebära en väsentligt ökad mängd uppdrag i första hand i tilldelad form. Angående fastighetshetsnära insamling av förpackningar rapporterar Renova att från 2024 påbörjas implementering av kommunernas ansvar för fastighetsnära insamling av förpackningar och att från 2027 så ska hela systemet med fastighetsnära insamling vara på plats. Hur insamlingssystemet ska utformas bestäms av varje kommun. Renova har under året arbetat nära kommunerna för att stödja dem i systemval. Kommunerna har också att välja om de vill upphandla eller tilldela den tillkommande insamlingen. För Renova bedöms den kommande förändringen innebära en väsentligt ökad mängd uppdrag i första hand i tilldelad form. 4.20 Rapport om Energihamnens framtida utveckling I samband med ägardialogen 2021 mellan Göteborgs Stadshus AB och Göteborgs Hamn fick bolaget i uppdrag att återkomma med en rapport angående Energihamnens framtida utveckling, dess investeringsbehov och ekonomi. Bakgrunden till uppdraget var raffinaderiernas inledda omställning till produktion av förnybara produkter, frågan om vilken roll Energihamnen och dess anläggningar kan ta i en framtida hantering av andra och nya flytande energiprodukter och hur hamnens existerande infrastruktur kan användas. Beroende på vilken utveckling som sker kan det även komma att krävas omfattande investeringar i anläggningen. Denna rapport återredovisades till Stadshus styrelse 2022-09-26 och innehållet i detta ärende bedöms av Stadshus som väsentlig för Energihamnens fortsatta utveckling återges därför här i korthet. Av rapporten framgår långtidsscenarios som pekar på en nedgång av raffinerade flytande bränslen i Europa från 2025 och framåt och att därmed volymerna i Göteborgs Hamns befintliga affärer i Energihamnen kan antas komma att minska kraftigt. Samtidigt kommer energiomställningen att innebära möjligheter för Energihamnen att vara aktiv i nya eller förändrade ekosystem inom energisystemet. Rapporten anger att raffinaderiernas konkurrenskraft, produktionsnivå och omställning till biobränslen utgör faktorer med störst påverkan på volymerna i Energihamnen och pekar på ett behov för Göteborgs Hamn av att identifiera vad som i ett nytt ”ekosystem” inom energisystemet skulle kunna ersätta och kompensera för det kommande bortfallet i den befintliga affären och för vilken roll Göteborgs Hamn därmed kan ta för att bidra till energiomställningen. Rapporten lyfter några områden som om de utvecklas och/eller tillkommer, till exempel en roll för hamnen inom koldioxidlogistik, bunkring, som länk i raffinaderiernas produktionsflöde samt som hubb för lagring, och om antaganden om att raffinaderierna fortsatt driver verksamhet i Göteborg slår in, möjliggör fortsatt kapitalisering av gjorda investeringar. Utvecklingen bedöms dock kräva beslut om re- och nyinvesteringar om minst ca en miljard kronor över en tio-årsperiod. Av bolagets årsrapport framgår att bolagets styrelse under året fattat ett inriktningsbeslut om stabiliseringsåtgärder och två nya kajplatser om totalt 560 miljoner kronor i Energihamnen. I återredovisningen till Stadshus styrelse av Göteborgs Hamns rapport konstateras att de genomgripande förändringar som energihamnsverksamheten står inför innebär kommande ställningstaganden om såväl inriktning som omfattande investeringar för bolaget. 4.21 Återförsäkringsmarknaden Göta Lejon AB har de senaste två åren inte fått full täckning av återförsäkring i de upphandlingar bolaget gjort. Det blir allt svårare att försäkra stadens egendomsprogram avseende energisektorn, bostadssektorn och kommunsektorn med ett totalt försäkringsvärde på 380 miljarder kronor. Bolaget har fått gå vidare med direktupphandlingar för att täcka behovet av återförsäkring vilket innebär högre försäkringskostnader samt en ökad risk för att staden helt eller delvis kan komma att stå utan försäkringar för vissa verksamheter. Återförsäkringsbolagens intresse för de berörda sektorerna har minskat generellt och kraven på bolags och förvaltningars arbete med riskhantering och skadeförebyggande arbete ökar. Vidare förutsätter återförsäkringsbolagen att förvaltningar och bolag åtgärdar de rekommendationer som ges vid de riskbesiktningar som Göta Lejon anordnar. Ökade krav i kombination med det minskade intresset på marknaden har lett till årliga upphandlingar av återförsäkringsprogrammen vilket tidigare kunde upphandlas för längre tidsperioder. 4.22 Finansiering av direktavkastning (utdelning och kapitaltillskott från löpande verksamhet) Utifrån helårsprognosen i augusti, som visade ett svagt rörelseresultat i Göteborg Energi AB samt ett skattemässigt nollresultat i Framtidenkoncernen, gjorde Stadshus bedömningen att ett uttag från bolagens kassaflöden enligt de principer som använts de senaste åren inte skulle kunna finansiera utdelning enligt kravställda nivåer till 100 procent (220 miljoner kronor). I Stadshus ärende Förslag till bokslutsdispositioner, som tillställs kommunstyrelsen för beslut, föreslogs ett engångsuttag från GS Buss AB med anledning av KF:s tidigare beslut om avveckling av bolaget vilket tillsammans med kassaflöden från löpande kassaflöden enligt prognos möjliggjorde utdelning. Kommunfullmäktige beslutade 2022-11-24 § 13 0070/22 låta utdelningskravet utgå under vissa förutsättningar i kommunens resultat. 2023 förväntas koncernen uppvisa en intjäningsförmåga från den löpande verksamheten motsvarande 2022, vilket är lägre nivån från åren före pandemin. Det är främst drivet av ökade reinvesteringar, en fortsatt osäker energimarknad och en ogynnsam bränslemix samt ökade drift- och underhållskostnader inom bostadssektorn. Den generella inflationen och succesivt ökade räntor skapar sannolikt också ett ökat tryck nedåt på resultaten för de verksamheter som inte fullt ut kan kompensera sig genom ökade intäkter. Den lägre resultatnivån innebär minskade marginaler till den nivå då beslutade kapitaltillskott till vissa verksamheter inte kan mötas med löpande kassaflöden. En tidig indikation, baserad på bolagens budgetar, visar att utdelning till beslutade nivåer från löpande kassaflöden inte är möjlig 2023. Stadshus gör bedömningen att den enskilt viktigaste förutsättningen för Stadshuskoncernens möjlighet att lämna direktavkastning på insatt kapital är att resultat och lönsamhet i fjärrvärmeverksamheten återställs. 4.23 Göteborg Energi Försörjningsläget Av Göteborg Energis årsrapport framgår att energikrisen och det ansträngda försörjningsläget kring gas under vintern lett till att viss eldning med olja har krävts under kortare perioder. Planering av bioångpanna/biokraftvärmeverk Av bolagets årsrapport framgår att planering sker för en bioångpanna/biokraftvärmeverk på Ryaområdet. Anläggningen kommer att producera 140 MW värme och 35 MW el baserat på återvunnet trä samt skogsflis. Den planerade anläggningen kommer att gå som förnybar baslast i systemet och ersätter alltså användandet av dyra och fossila bränslen. Ärendet bereds för närvarande och kommer under året att hemställas till kommunfullmäktige för ställningstagande mot bakgrund av investeringens beloppsmässiga storlek. Idrifttagande planeras till 2025/2026. Koldioxidinfångning Bolaget rapporterar vidare att ytterligare steg på förnybarhetsresan har under året tagits på CCS-området (Carbon Capture and Storage) vad gäller koldioxidinfångning. Dels inom projektet Cinfracap, där en riksintressant utlastningsterminal för infångad koldioxid planeras tillsammans med bland annat Göteborgs Hamn, och dels tillsammans med Renova, där en samfinansierad teknisk förstudie för att fånga koldioxid pågår. Stadshus bedömer sedan tidigare att i det fall CCS-satsningar medför strategiska prioriteringar, ny inriktning eller start av ny (affärs-)verksamhet bedöms det som viktigt att kommunfullmäktige ges möjlighet att ta ställning i god tid innan eventuella beslut tas om att genomföra projekten. Avtal med Svenska Kraftnät Den europeiska energikrisen har tillsammans med otillgänglighet i det svenska elproduktionssystemet skapat ett utmanande försörjningsläge för elsystemet. Bolaget rapporterar att man genom ett nytt avtal med Svenska Kraftnät kunnat bidra med produktion för att öka stabiliteten på elnätet. Rya KVV:s lokala elproduktion motsvarar cirka 25 procent av stadens maximala elbehov och gör skillnad både för Göteborg och Västsverige. Avtalet om mothandel med Svenska Kraftnät sträcker sig i dagsläget fram till maj 2023. Den europeiska energikrisen har tillsammans med otillgänglighet i det svenska elproduktionssystemet skapat ett utmanande försörjningsläge för elsystemet. Bolaget rapporterar att man genom ett nytt avtal med Svenska Kraftnät kunnat bidra med produktion för att öka stabiliteten på elnätet. Rya KVV:s lokala elproduktion motsvarar cirka 25 procent av stadens maximala elbehov och gör skillnad både för Göteborg och Västsverige. Avtalet om mothandel med Svenska Kraftnät sträcker sig i dagsläget fram till maj 2023. 4.24 Liseberg ABs kapitaltillskott till Liseberg Skår 40:17 Stadshus konstaterar i sin årsrapport att Liseberg AB har lämnat ett kapitaltillskott om cirka 15 miljoner kronor till AB Liseberg Skår 40:17 i syfte att återställa dotterbolagets egna kapital. Av Lisebergs ägardirektiv § 17 framgår att beslut om kapitaltillskott till bolag, som inte i särskild ordning delegerats till kommunstyrelsen eller Stadshus AB ska tillställas kommunfullmäktige för ställningstagande. Även 2020 uppmärksammade Stadshus att Liseberg lämnat kapitaltillskott till dotterbolaget i samband med årsbokslutet utan hemställan till kommunfullmäktige. Bolaget uppger att man ändrat redovisningsprincip avseende aktivering av ränta på pågående projekt vilket är helt i enlighet med Stadshuskoncernens redovisningsprinciper. Bytet av princip från aktivering av ränta till löpande kostnadsföring har genomförts med hänvisning till de förändrade reglerna om räntebegränsningsavdrag i syfte att harmonisera redovisningen med skattelagstiftningen. Den förändrade principen innebär att räntekostnaden redovisningstekniskt inte längre behöver redovisas som del av investeringen. Det är dock Stadshus uppfattning att räntorna kalkylmässigt framöver bör redovisas som en del av den totala investeringen. Stadshus gör bedömningen att transaktionen är ett kapitaltillskott och att stadens styrning inte ger utrymme för några andra undantag än de som särskilt delegerats. Samtidigt bedöms Lisebergs motiv rimliga utifrån ett företagsekonomiskt och redovisningsmässigt perspektiv. I och med den information som lämnats av Liseberg AB och av Stadshus i årsrapport 2022 uppmärksammas kommunfullmäktige på situationen och ges möjlighet att ta initiativ till återkoppling till bolaget. 5 Kommuncentrala poster i bokslut 2022 De kommuncentrala posterna består, utöver skatteintäkter och det kommunbidrag som fördelas till stadens nämnder, av ett antal budgetposter för särskilda ändamål. I detta avsnitt lämnas en beskrivning av väsentliga avvikelser avseende de särskilda budgetposterna. Därutöver lämnas information om den kommuncentrala budgetposten för personal- och kompetensförsörjning samt om hantering av statsbidraget för utökad specialistundersköterskekompetens. Vidare redogörs för de framställningar, om att avropa medel från det kommuncentrala anslaget för evakuerings- och omställningskostnader, som utbildningsnämnderna beslutat om i samband med behandling av sina respektive årsrapporter. I bilaga redovisas utfall i förhållande till budget för samtliga kommuncentrala budgetposter för särskilda ändamål. 5.1 Kommuncentrala budgetposter för särskilda ändamål De kommuncentrala budgetposterna för särskilda ändamål kan delas in i beredskapsposter för särskilda ändamål, poster som hanteras genom beslut av andra nämnder och styrelser samt övriga budgeterade kostnader för särskilda ändamål. Beredskapsposter för särskilda ändamål Beredskapsposterna utgörs av medel för nämndernas nyttjande av eget kapital, medel för ökade försörjningsstödskostnader samt beredskap för ökade kostnader enligt finansieringsprincipen. Beredskapsposten för nämndernas nyttjade av eget kapital uppgick ursprungligen till 200 mnkr. I april utökades budgetposten till 300 mnkr genom kommunfullmäktiges beslut (2022-04-28 § 18) att reservera 100 mnkr av det budgeterade resultat för att ge nämnderna utökade möjligheter att nyttja eget kapital för att hantera tillkommande kostnader med anledning av kriget i Ukraina. När året nu summeras kan konstateras att nämndernas starka resultat har gjort att avsatta medel ej ianspråktagits vilket därmed ger ett kommuncentralt överskott på 300 mnkr. När det gäller avsatta beredskapsmedel för ökade kostnader enligt finansieringsprincipen så fördelades 19,5 mnkr av budgeterade 20,6 mnkr till berörda nämnder genom beslut i kommunfullmäktige samband med delårsrapport per mars (2022-05-19 §22). Av budgeterade beredskapsmedel för ökade försörjningsstödskostnader så omprioriterades 77 mnkr av totalt 100 mnkr till andra ändamål genom beslut av kommunstyrelsen i februari (2022-02-09 § 99) samt i samband med kommunfullmäktiges beslut om delårsrapport per mars (2022-05-19 § 22). Återstående medel ger ett kommuncentralt överskott på 23 mnkr. Sammantaget uppgår den positiva avvikelsen på grund av de outnyttjade beredskapsposterna därmed till 324 mnkr. Poster som avropas genom beslut av andra nämnder och styrelser Bland de kostnader som hanteras genom beslut av andra nämnder styrelser har drygt 200 mnkr av budgeterade 345 mnkr avropats. I de fall medel ej avropats eller ej avropats i sin helhet kan det bero på att nämnderna inte haft motsvarande kostnader. Det beror också i flera fall på att nämnderna redovisat överskott och därmed inte haft behov av att avropa kommuncentrala medel för att täcka upparbetade kostnader. Exempelvis har kommuncentralt avsatta avropsmedel för genomförandeprojektet Ny organisation för stadsutveckling ej avropats. Sammantaget kan konstateras att ett kommuncentralt överskott på 145 mnkr uppstår på grund av outnyttjade avropsmedel. Övriga budgeterade kostnader för särskilda ändamål Nedan ges en kort beskrivning av väsentliga avvikelserna bland övriga budgeterade kostnader för särskilda ändamål. Pensionskostnaderna blev cirka 110 mnkr lägre än budgeterat framför allt beroende på lägre kostnader för den förmånsbestämda ålderspensionen. Samtidigt sänktes den interna pensionsavgiften som nämnderna betalar in till kommunen centralt som en del av personalomkostnadspålägget. Den kommuncentrala nettokostnaden för pensionerna hamnade därmed i princip i nivå med budget. Budgetposten indexering infrastrukturella avsättningar avviker negativt med 24 mnkr. Avvikelsen är framför allt en konsekvens av den kraftiga inflationen. Kostnader för evakuerings och omställningskostnader uppgår till l19 mnkr mot budgeterade 170 mnkr. Räddningstjänsten informerade i slutet av året om en återbetalning av pensionsmedel till medlemskommunerna. För Göteborg innebar återbetalningen ett överskott om 14,1 mnkr i förhållande till budget. Medel avsatta för Göteborg filmstudios (1 mnkr) har ej ianspråktagits. 5.2 Personal - och kompetensförsörjningsanslaget För att bidra till att staden ska klara kompetensförsörjningsutmaningen genomförs ett antal insatser inom områdena bemanning, kompetensutveckling, arbetsmiljö, chefsutveckling och marknadsföring av staden som arbetsgivare. Medel från personal- och kompetensförsörjningsanslaget stödjer på flera olika sätt dessa. Effekterna på verksamheten är ofta svåra att mäta dels då anslaget är en mindre del av annat som pågår inom staden, dels att effekterna i många fall syns först på lång sikt. Personal- och kompetensförsörjningsanslagets kostnader uppgick till 30,3 mnkr 2022. Anslaget har till stor del använts till olika kompetensutvecklingsinsatser inom välfärdsområdena förskola, skola, socialtjänst, äldre- och hälsosjukvård samt funktionshinder. Därutöver finansierar anslaget även årligen återkommande stadenövergripande arbete såsom marknadsföring av staden som arbetsgivare, programmet ”Morgondagens chef” för potentiellt blivande chefer i staden samt flera andra chefsutvecklingsinsatser och arbetsgivarrelaterade utbildningar. Vid årets slut fanns en budgetavvikelse med 14,7 mnkr jämfört med årsbudget. Den främsta anledningen till avvikelsen är att planerade aktiviteter har fått annan finansiering samt inte kunnat genomföras på grund av omsättning av personal. 6 Kommunfullmäktiges mål för nämnd och styrelse samt verksamhetsnära mål 6.1 Kommunfullmäktiges mål för nämnd och styrelse Kommunfullmäktige har i budgetbeslutet angett ett antal specifika mål för nämnder och styrelser. Nämnders och styrelsers rapportering av dessa mål återfinns i bilaga. 6.2 Verksamhetsnära mål Verksamhetsnära mål och indikatorer fastställs av nämnder och styrelser. Uppföljning av dessa ska ske i delårs- och årsrapporter och rapporteras till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Rapporteringen återfinns i bilaga. 7 Styrning, uppföljning och kontroll 7.1 Utvärdering system för styrning, uppföljning och kontroll Riktlinjen för styrning, uppföljning och kontroll ställer krav på att nämnd/styrelse årligen gör en bedömning om systemet för styrning, uppföljning och kontroll fungerar på ett betryggande sätt och ser över om det går att arbeta mer effektivt. I en organisation där beslutanderätt och arbetsfördelning delegeras inom verksamheten innebär betryggande styrning, uppföljning och kontroll att nämnden/styrelsen kan förlita sig på att det system som finns för att planera, genomföra, följa upp och utveckla verksamheten ger en rättvisande och tillförlitlig bild. Nämnden/styrelsen kan då utan att själv delta i handläggning eller beslut ha kontroll över verksamheten. De stadsutvecklande nämnderna som omfattas av omorganisationen har undantagits krav på rapportering 2022. Majoriteten nämnder och styrelser bedömer att ledningssystemen är tillräckligt effektiva eller betryggande men att det finns förbättringsbehov. Rapporteringen domineras av redovisningar av hur man agerat på slutsatser från föregående år eller på de delar som behöver förstärkas enligt egna, stadsrevisionens eller externa granskningar. Stadsledningskontoret konstaterar att verksamheterna återkommer till vissa förbättringsområden som ständigt behöver omvårdnad; strukturella som att koordinera gemensamma frågor över organisatoriska gränser, systematiken i att fånga, analysera och återföra fullgod styrinformation (till exempel av effekter av insatta resurser) eller förstärkningar i organisationskulturen för att ledarskap och ”medarbetarskap” ska fungera optimalt. Nämnderna inom socialtjänst, funktionsstöd samt äldre och hälso- och sjukvård som fick särskilt fokus i stadsledningskontorets analys år 2021, rapporterar att den grundläggande systematiken för styrning, uppföljning och kontroll har kommit på plats, men att utveckling och förstärkning pågår. Kvaliteten i utförandet i förhållande till målgruppernas sammantagna behov är i många delar beroende av samverkan inom verksamheten och med externa parter med angränsande uppdrag. Att få till välfungerande samordning är ett fortsatt förstärkningsområde. Stadsledningskontoret understryker vikten av att den årliga bedömningen blir ett utvärderingstillfälle i enlighet med intentionen i riktlinjen för styrning, uppföljning och kontroll. Bedömningen ska inkludera nämnders/styrelsers uppfattning om ledningssystemet i förhållande till att kunna ta det yttersta ansvaret för verksamheten, såväl som förvaltnings- /bolagsledningens bedömning av systemets prestanda. Inför kommande revidering av riktlinjen för styrning, uppföljning och kontroll avser stadsledningskontoret se över om intentionen behöver förtydligas. Utvärderingen av ledningssystemens effektivitet ska göras av nämnder och bolagsstyrelser årligen. Stadsledningskontoret vill samtidigt fästa vikt vid stadens samlade styrning. De lokala ledningssystemen är delar av en större helhet och nämnders och styrelser upplevelse av hur effektiva styr- och ledningsprocesserna är påverkas av kontexten. Kommunfullmäktige har initierat uppdrag för att på olika sätt öka ändamålsenligheten i den beslutade styrningen (stadens styrande dokument) och minska den administrativa belastningen där styr- och ledningsprocesser har visat sig särskilt pådrivande. Stadsledningskontoret bedömer att det är viktigt att fortsatt pröva mängden styrning utifrån ändamålsenlighet både på central och lokal nivå samt att avväga kostnaden i förhållande till nyttan som styrning, uppföljning och kontroll förorsakar. 7.2 Kvalitetsledning Direktiven från kommunfullmäktige när det gäller systematiskt kvalitetsledning finns i riktlinjen för styrning, uppföljning och kontroll 4 §: Information och lärdomar om behov, förväntningar och upplevelser hos de verksamheten riktar sig till ska beaktas i styrningen. Nämnd/bolagsstyrelse ska tillse att organisationen har systematiska arbetssätt för att identifiera, systematisera och integrera lärdomarna till en del av beslutsfattande i planering, uppföljning och utveckling av verksamheten. För många av stadens verksamheter driver externa bestämmelser och ramverk på det systematiska kvalitetsarbetet: verksamheterna inom vård och omsorg formar sitt arbete efter Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, nämnderna inom utbildning efter Skolverkets allmänna råd och flera bolag efter ISO-standarden för kvalitet. Göteborgs Spårvägar och Göteborgs Hamn rapporterar att man också använder SIQ:s managementmodell (utvärderingsmodell för Utmärkelsen Svensk Kvalitet). För de verksamheter som står utan instruerande regelverk eller stödmaterial, har Stadsledningskontoret under året publicerat Göteborgs Stads vägledning för kvalitetsledningssystem som ska stödja verksamheterna att möta krav på målgruppsorientering och systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med kommunfullmäktiges beslut i olika typer av styrande dokument. Ett fundament i systematisk kvalitetsledning (kvalitetsledningssystem) är att få vetskap om och hantera kvalitetsbrister. I år liksom år 2021 ombads verksamheterna därför rapportera hur de agerar på kvalitetsbrister som målgrupperna upplever. Förra året var en generell iakttagelse att verksamheterna lyfte behov av förbättrad synpunkts- respektive avvikelsehantering; en förutsättning för att kunna agera är att informationsflödena från målgrupperna till organisationen fungerar så att verksamheterna får vetskap om bristerna. Följaktligen återkommer flera nämnder och styrelser i år till förbättringar som gjorts i dessa flöden och att man tagit steg framåt även om man brottas med svårigheter som att svarsfrekvenser är låga på brukarundersökningar eller att antalen synpunkter som registreras är lågt. Nämnderna för äldre, vård och omsorg, funktionsstöd och socialtjänst har bland annat ägnat detta första verksamhetsår åt att säkra arbetsformer för att identifiera och hantera kvalitetsbrister i förhållande till sina målgrupper. Kvalitetsrapporterna har fått fortsatt användning trots den nya organiseringen, vilka samlar analys och slutsatser av årets observationer, mätningar, kontroller och lärdomar. Nämnderna ser att stärkt samordning och helhetssyn till gagn för målgrupperna är en viktig ambition för år 2023. Sammanfattningsvis gör stadsledningskontoret bedömningen att flertalet verksamheter har former för att fånga målgruppernas behov och upplevelser och omhänderta dem i verksamhetsplaneringen och -utveckling. Stadsledningskontoret understryker vikten av att nämnder och styrelser medverkar till ett öppet och förbättringsorienterat klimat så att det systematiska kvalitetsarbetet kan nå sin fulla potential. Omhändertagande, lärande och förebyggande kopplat till målgrupperna och de kvalitetsbrister som uppstår är en grundbult i kvalitetsmogna organisationer. BILAGOR TILL RAPPORTEN 1. Uppföljning av kommuncentrala poster för särskilda ändamål 2. Nämndspecifika mål 2022 3. Verksamhetsnära mål-nämnder 2022 4. Styrelsespecifika mål 2022 5. Verksamhetsnära mål-styrelser 2022 6. Återrapportering av samlade ekonomiska effekter för detaljplan för Pressvägen inom stadsdelen Sörred i Göteborg BILAGA 1- Uppföljning av kommuncentrala poster för särskilda ändamål Budget Utfall Avvikelse Beredskap för särskilda ändamål (tkr) Beredskap för nämndernas 300 000 0 300 000 användning av eget kapital* Försörjningsstöd extra beredskap ** 23 000 0 23 000 Beredskap ökade kostnader enligt 20 600 19 500 1 100 finansieringsprincipen Summa beredskap för särskilda 343 600 19 500 324 100 ändamål *Budgeten justerad från 200 mnkr till 300 mnkr genom beslut i kommunfullmäktige 2022-04-28 att bemyndiga nämnderna att ianspråkta eget kapital upp till 1 procent av kommunbidraget för att hantera ökade kostnader med anledning av kriget i Ukraina. **Budget justerade från 100 mnkr till 23 mnkr utifrån beslut i Kommunstyrelsen 2022-02-09 och i kommunfullmäktige 2022-05-19. Budgeterade kostnader för särskilda ändamål Medfinansiering av centrum för 2 000 2 000 0 hållbar stadsutveckling (Mistra) Revisorskollegiet 37 060 38 352 -1 292 Tillköp kollektivtrafiken 187 200 180 620 6 580 Indexering infrastrukturella 6 700 30 272 -23 572 avsättningar Bidrag politiska partier 30 730 30 557 173 Lindholmen science park 3 000 3 000 0 grundfinansiering (aktieägartillskott) Lindholmen science park Visual 3 200 3 200 0 Arena Johanneberg science park 2 000 2 000 0 (aktieägartillskott) Göteborgs Symfoniker bidrag 2 500 2 500 0 Win Win Gothenburg sustainability 1 500 1 500 0 award Jubileumsparken 9 800 9 800 0 Kommunövergripande avgifter 61 210 59 936 1 274 Räddningstjänsten brandvatten 3 980 3 980 0 Batterifabrik 2 500 2 500 0 Sommarlovskort 30 000 22 514 7 486 Evakuerings- och 170 000 119 082 50 918 omställningskostnader Klimatanpassning 10 000 8 200 1 800 Medlemsavgift räddningstjänsten 373 100 375 696 -2 596 Pensioner Räddningstjänsten 71 000 56 876 14 124 Göteborg Filmstudios 1 000 0 1 000 Samordningsförbundet 15 700 15 370 330 Pensionskostnader 2 150 000 2 040 965 109 035 Finansiering via intern -1 410 000 -1 310 462 -99 538 pensionsavgift Summa budgeterade kostnader för 1 764 180 1 698 458 65 722 särskilda ändamål Poster som hanteras genom beslut Budget Utfall Avvikelse av andra nämnder/styrelser Medel som hanteras genom beslut av Göteborg & Co Jubileumsplanen Göteborg 400 år 10 000 9 950 50 (GBG & Co) Trygghetspaket (100 mnkr) LOV 3 områden (kommunstyrelsen) 50 000 31 132 18 868 Klottersanering (trafiknämnden) 7 000 0 7000 Lokala trygghetsöverenskommelser 5 000 0 5 000 med näringslivet (kommunstyrelsen) Förstärkt kamerabevakning 5 000 0 5 000 (Trafiknämnden) Förebyggande trygghetsarbete 28 000 25 789 2 211 (Socialnämnderna) Uppsökarverksamheten 5 000 5 000 0 (Socialnämnderna) Näringslivsfrämjande åtgärder (15 mnkr) Avropas Göteborg & Co 8 000 8 000 0 Avropas BRG 6 000 6 000 0 Avropas Citysamverkan 1 000 1 000 0 Medel som hanteras genom redovisning i kommunstyrelsens uppföljningsrapporter Ny organisation för stadsutveckling 30 000 0 30 000 Stadsutveckling 10 000 0 10 000 Valhalla/evenemangsområdet Borgerliga vigslar 2 100 0 2 100 Personal- och kompetensförsörjning 45 000 30 259 14 741 Extern visselblåsarfunktion 700 0 700 Medel som hanteras av miljö- och klimatnämnden Klimatkontrakt 700 700 0 Medel som hanteras genom beslut av Kretslopp- och vattennämnden Utökad finansiering skyfallsarbete 5 500 5 500 0 Dagvatten och skyfall 5 000 5 000 0 Kretslopp- och vatten västsvenska 2 000 2 000 0 paketet Skattekollektivets eventuella 1 000 1 000 0 övertagande av nedlagda deponier Medel som hanteras genom beslut av socialnämnd centrum Beredskap för ökade kostnader 3 000 0 3 000 temporära bostäder Medel som hanteras genom beslut av fastighetsnämnden Beredskap för ökade kostnader 18 000 18 000 0 temporära bostäder Medel som hanteras genom beslut av fastighetsnämnden som fördelar medel mellan berörda nämnder Enkelt avhjälpta hinder 20 000 16 250 3 750 Medel som hanteras genom beslut av trafiknämnden Ny markupplåtelsetaxa jan-jun 2022* 8 000 8 000 0 Medel som hanteras genom beslut av Miljö- och klimatnämnden Ny tillsynsavgift under 2022 9 000 0 9 000 Medel som hanteras genom beslut av Socialnämnderna Våld i nära relationer ** 10 000 10 000 0 Medel som hanteras genom beslut av Socialnämnderna och grundskolenämnden Förstärkta sociala insatser i skolorna 40 000 23 737 16 263 ** Medel som hanteras genom beslut av socialnämnderna och förskolenämnden Trygghetsskapande åtgärder i 10 000 0 10 000 förskolan** Summa poster som hanteras 345 000 207 317 137 683 genom beslut av andra nämnder/styrelser *Tillagda genom beslut i KS 2022-02-09. Medel omfördelade från beredskapsposten för försörjningsstöd **Tillagda genom beslut i KF 2022-05-19. Medel omfördelade från beredskapsposten för försörjningsstöd. BILAGA 2 Nämndspecifika mål från kommunfullmäktige 2022 Innehållsförteckning 1 Arkivnämnden .......................................................................................................... 52 2 Byggnadsnämnden ................................................................................................... 54 3 Fastighetsnämnden ................................................................................................... 56 4 Förskolenämnden ..................................................................................................... 60 5 Grundskolenämnden ................................................................................................ 62 6 Idrotts- och föreningsnämnden ............................................................................... 67 7 Kommunledningen ................................................................................................... 71 8 Kretslopp och vattennämnden ................................................................................ 76 9 Kulturnämnden ........................................................................................................ 78 10 Lokalnämnden .......................................................................................................... 88 11 Miljö- och klimatnämnden ...................................................................................... 90 12 Nämnden för Arbetsmarknad och Vuxenutbildning ............................................ 96 13 Nämnden för demokrati och medborgarservice.................................................. 100 14 Nämnden för funktionsstöd ................................................................................... 104 15 Nämnden för inköp och upphandling ................................................................... 109 16 Nämnden för Intraservice...................................................................................... 112 17 Park- och naturnämnden ....................................................................................... 114 18 Socialnämnden Centrum ....................................................................................... 115 19 Socialnämnden Hisingen ........................................................................................ 124 20 Socialnämnden Nordost ......................................................................................... 130 21 Socialnämnden Sydväst ......................................................................................... 137 22 Stadsrevisionen ....................................................................................................... 142 23 Trafiknämnden ....................................................................................................... 143 24 Utbildningsnämnden .............................................................................................. 145 25 Valnämnden ............................................................................................................ 150 26 Äldre samt vård- och omsorgsnämnden .............................................................. 151 27 Överförmyndarnämnden arvoden ........................................................................ 158 8 Arkivnämnden 8.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Förvara, vårda och tillgängliggöra offentliga handlingar Arkivnämnden ska kunna ta emot både elektronisk och analog information på ett effektivt och säkert sätt. Regionarkivet har implementerat och fortsätter att utveckla ett system för bevarande för att kunna ta emot, lagra och tillhandahålla information på lång sikt. Systemet ska stödja • standardiserade leveranser från myndigheterna i VGR och Göteborgs Stad • Regionarkivets mottagande, förvaring, vård och tillhandahållande av arkivhandlingar • en samordnad hantering av Regionarkivets arkivhandlingar. Regionarkivet har avslutat implementeringsprojektet av systemstödet LTA. Regionarkivets leveransprocess har anpassats för att bättre harmoniera med funktionaliteten i systemstödet. En förvaltningsorganisation och förvaltningsplan har tagits fram och fastställts. I förvaltningsplanen redogörs för de aktiviteter som förvaltningsorganisationen ska arbeta med under året för att fortsätta utvecklingen av Regionarkivets system för bevarande - både när det gäller IT-stöd och verksamhetens processer. I enlighet med förvaltningsplanen har Regionarkivet gjort en säkerhetsklassning av e-arkivsystemet LTA och tagit fram generiska metadatascheman som stöd för levererande myndigheter såväl som den egna förvaltningen. Interna rutiner har kommit på plats för hantering av administration av behörigheter samt för uppdateringar av systemet LTA. Regionarkivet har också arbetet med styrande dokument för långtidslagring av digital information och genomfört utbildning i XML för arkivarier. Ett nytt objektsregistreringssystem har upphandlats och implementering är planerad till 2023. Flytt av digitala arkivhandlingar från äldre e-arkivsystem till LTA har inte påbörjats enligt plan. Den främsta orsaken är den avveckling av Citrix- miljön som beslutats av Intraservice. I Regionarkivets Citrix-miljö finns de databaser och sökregister som dagligen används för att söka i mottagna arkiv och därför har hanteringen i samband med Citrix-avvecklingen varit prioriterad. Detta har inneburit att nyckelpersoner hos Regionarkivet fått prioritera flytt av databaser från Citrix till ny webbaserad miljö. Arkivvårdsinsatser Regionarkivet har fortsatt arbetet med arkivvård för de handlingar som tidigare levererats utifrån förvaltningens planer på området. Ett omfattande arbete har genomförts för att tömma det så kallade Tunnel-magasinet i Göteborg på arkivhandlingar samt nedmontering av arkivhyllor. När tömningen är klar och hyresavtalet för utrymmet avslutat kommer det innebära minskade hyreskostnader för förvaltningen. Arkivredovisning Ett utvecklingsarbete har påbörjats när det gäller arkivredovisning i förteckningsprogrammet Visual Arkiv. Det Regionarkivet vill uppnå är att det ska vara • lätt att söka information för dem Regionarkivet finns till för • lätt att hitta information för Regionarkivets medarbetare • en ingång för att söka både analog och digital information. Informationssäkerhet och dataskydd Regionarkivet har skapat en organisation för informationssäkerhets- och dataskyddsfrågor samt styrande dokument. Regionarkivets dataskyddskontakt samarbetar med nämndens dataskyddsombud på Intraservice. Utskick till digital brevlåda I slutet av året började Regionarkivet att skicka ut beställningar av betygskopior och vaccinationsuppgifter med Göteborgs Stads tjänst Mina meddelanden till privatpersoner istället för via krypterad e-post och pappersutskick, vilket innebär en säkrare och mer effektiv hantering. Förvaltningen planerar att under 2023 lägga till fler typer av handlingar. Framgångsrikt webbaserat utbildningskoncept I Regionarkivets grunduppdrag ingår att säkerställa att myndigheterna i Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen lever upp till kraven på hanteringen av allmänna handlingar. Det webbaserade utbildningskonceptet som Regionarkivet lanserade i början av året har varit ett framgångsrikt sätt att nå ut med arkivfrågorna till fler. De utvärderingar som gjorts visar att deltagarna varit mycket nöjda med innehållet och utvärderingarna har gett förvaltningen bra kunskaper om målgruppens behov och förväntningar. Året i siffror: • Regionarkivet hanterade cirka 9 000 förfrågningar om tillhandahållande av arkivinformation. • Regionarkivet tog emot över 600 leveranser av arkiv som omfattar drygt 1100 hyllmeter • Regionarkivet har genomfört 21 tillsynsbesök hos myndigheter i Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. • Regionarkivet har tagit emot 57 myndighetsspecifika bevarande- och gallringsframställningar. • Arkivnämnden har fattat 50 myndighetsspecifika bevarande- och gallringsbeslut. Nämnden har inte fattat något generellt bevarande- och gallringsbeslut. Åtgärder för högre måluppfyllelse För att nå högre måluppfyllelse krävs fortsatt utveckling av system för bevarande och angränsande verksamhetsprocesser med särskilt fokus på behovet att säkerställa en säker och kostnadseffektiv lösning för långtidslagring i dialog med Intraservice. 9 Byggnadsnämnden 9.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF 20 000 bostäder ska färdigställas och möjliggöras under mandatperioden Måluppfyllelse God Analys av resultat Under mandatperioden har drygt 20 000 bostäder färdigställts. I redan antagna detaljplaner finns möjlighet att bygga cirka 14 000 bostäder. I pågående detaljplaner finns ytterligare 22 000 bostäder. Under mandatperioden har sammanlagt 6 840 bostäder antagits. Det låga antalet antagna bostäder beror i hög grad på en mycket låg framdrift av planverksamheten. Orsakerna till detta har analyserats under åren. Komplexa detaljplaner, komplicerade och utdragna utredningar, avtalsfrågor och svårigheter att få ekonomi i exploateringen är bidragande orsaker. Åtgärder för högre måluppfyllelse En fortsatt stadsutveckling i centrala Göteborg kommer fortsatt att innebära komplexa planer och komplicerade utredningar som leder till långa handläggningstider. Tillsammans med förvaltningen kretslopp och vatten har ett arbete inletts för att korta utredningstiden för dagvatten- och skyfallsutredningar. Den nya organisationen för stadsutveckling bedöms leda till en mer samordnad kommunal förvaltning och därigenom en högre framdrift av planverksamheten och med detta fler antagna bostäder. Göteborg byggs hållbart och funktionsblandat utifrån människors och verksamheters skiftande behov. Måluppfyllelse Viss Analys av resultat Den av kommunfullmäktige beslutade utvecklingsinriktningen för den nya översiktsplanen för Göteborg är att komplettera inriktningen i gällande översiktsplan mot den täta, gröna staden med blandat innehåll, med en flerkärnighet med utveckling i ytterstadens tre större samhällen. Syftet är att möjliggöra för stadens utbyggnadsbehov och samtidigt säkerställa värden som har betydelse för såväl Göteborgs attraktivitet som robusthet. Inriktningen syftar vidare till att staden ska kunna prioritera bebyggelseutveckling på rätt plats som gör det möjligt för staden att skapa stadskvaliteter och att möta upp med utbyggnad av grundläggande service. För en hållbar bebyggelseutveckling i staden som helhet, behöver rekommendationerna för bebyggelseutveckling se olika ut i stadens olika delar. Varje år beslutar byggnadsnämnden om en startplan. Startplanen anger vilka detaljplaner och program som prioriteras att starta under kommande år. Startplan 2022 innehåller 41 specificerade detaljplaner och fem ospecificerade detaljplaner. Detaljplanerna i Startplan 2022 innehöll sammanlagt bland annat cirka 3 476 bostäder, varav cirka 810 småhus och cirka 659 studentbostäder, dessutom cirka 40 förskoleavdelningar, två grundskolor, sju friliggande BmSS-boenden, cirka 301 000 kvadratmeter verksamhetsyta och därtill detaljplaner som innehåller samhällsviktiga verksamheter och infrastruktur. Åtgärder för högre måluppfyllelse Arbetet med startplan 2023 i ny stadsbyggnadsförvaltning behöver utgå från den nya översiktsplanens inriktning och strategier. Under året har arbetet med en ny utbyggnadsplanering startat. I första skedet sker analyser och kartläggning av potential, förutsättningar med mera. Syftet är också att få med utbyggnad av verksamhetsmark i planen. De kommande skedena som rör prioritering och utbyggnadsordning kommer ske inom den nya stadsbyggnadsförvaltningen och på uppdrag av den nya stadsbyggnadsnämnden. Möjliggöra för minst 500 småhus/stadsradhus år 2022. Måluppfyllelse Viss Analys av resultat I antagna detaljplaner möjliggörs för 66 småhus. Det finns inga sammanhängande områden som kan planeras för en större volym småhus. De positiva planbesked för småhus som finns omfattar var och en endast några 10-tal småhus. Staden har inte resurser att ta fram ett stort antal detaljplaner med litet innehåll för att uppfylla målet om 500 småhus. Åtgärder för högre måluppfyllelse Planeringen i Göteborg har under de senaste decennierna varit inriktad på komplettering av den byggda staden, främst i det som kallas mellanstaden. En omställning till planering av större småhusområden behöver förberedas i översiktliga planer och detaljplaneprogram då det krävs en omfattande utbyggnad av infrastruktur för bland annat vatten- och avlopp och kollektivtrafik. Antal småhus som är planerade att antas 2023-2024 är 540 stycken. Under 2023 uppgår antalet till 250 stycken och för 2024 till 290 stycken. Antalet beviljade förhandsbesked för detaljplaner som innehåller småhus under 2022 uppgick till 43 stycken som medger 60 bostäder. 10 Fastighetsnämnden 10.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Fastighetsnämnden har tre nämndspecifika mål: Göteborg byggs hållbart och funktionsblandat utifrån människors och verksamheters skiftande behov. Analys av resultat Fastighetskontorets möjlighet att tillmötesgå olika bostadsbehov sker främst genom planeringen av bostadsförsörjningen i tidiga skeenden och genom lösningar i det befintliga bostadsbeståndet, till exempel genom anvisning av kommunala kontrakt, bostadsanpassningsbidrag och subvention till trygghetsbostäder för äldre samt återanvändning av redan bostadsanpassade lägenheter. Eftersom målet innefattar fler olika verksamhetsgrenar inom fastighetskontoret kan en sammanvägd måluppfyllelse ibland vara svår, då ett verksamhetsmål haft mycket god måluppfyllelse, medan ett annat haft viss eller ingen alls. För de verksamhetsmål som gäller målgrupper där bostadsbehoven främst tillgodoses genom lösningar i det befintliga bostadsbeståndet har viss måluppfyllelse uppnåtts. Under året har kontoret ansökt om planbesked eller lämnat medgivande till ansökan om planbesked för cirka 360 småhus, 460 studentbostäder och cirka 40 BmSS. Kontoret har även markanvisat för studentbostäder och BmSS. Under perioden har fler lägenheter anvisats för särskilda grupper, 392 lägenheter jämfört med 352 samma period 2021. Ökningen beror på förändring inom gruppen barnfamiljer som kommunanvisats enligt Bosättningslagen och som flyttat ut från sina genomgångslägenheter. De familjer, inom denna grupp, som inte ordnat annan bostad har möjlighet att hyra lägenhet av kommunen under maximalt 18 månader inom projektet Barnfamilj med korttidsavtal. Även barnfamiljer som är placerade av socialtjänsten i så kallade nödbiståndsboende (akut hemlöshet) kan nomineras till projektet. Projektet startades juni 2021 i samverkan mellan AB Framtiden, fastighetskontoret och socialförvaltningarna och hittills har cirka 180 barnfamiljer flyttat in. Utöver detta har leveransen av lägenheter till målgruppen inom Bostad Först ökat med drygt ett 10-tal lägenheter jämfört med samma period föregående år. Av de anvisade lägenheterna har ett 20-tal lägenheter som har anpassats med bostadsanpassningsbidrag återanvänts. För de verksamhetsmål som är kopplade till nyanlända hushåll som anvisats en bostad utifrån bosättningslagen har måluppfyllelsen varit god. I princip samtliga av de 159 hushåll som anvisats under perioden har fått en genomgångslägenhet inom sex månader. Tillgången till lägenheter för målgruppen har kunnat säkerställas genom en överenskommelse med olika fastighetsägare om att återanvända de lägenheter som blir lediga då andra nyanlända avflyttar efter att deras fyraåriga respektive femåriga hyreskontrakt löpt ut. Detta har lett till att eventuella tomgångshyror har minimerats. Uppföljning visar att cirka 1 300 hushåll avflyttat från genomgångsbostäder. Av dessa hushåll har cirka 850 avflyttat efter uppsägning från fastighetskontoret, medan resterande cirka 420 hushåll sagt upp hyresavtalet på egen hand. Av vuxenhushållen som har sagts upp av fastighetskontoret till avtalstidens utgång har 80 procent ordnat annat boende som inneboende eller bostad med första- eller andrahandsavtal. Av de hushåll som har ny bostad/adress har 17 procent lämnat Göteborg, av dessa bor 78 procent kvar i Västra Götaland. Av barnfamiljerna som har sagts upp av fastighetskontoret till avtalstidens utgång har cirka 50 procent ordnat egen bostad med första- eller andrahandsavtal medan ett fåtal har ordnat boende som inneboende. Resterande har vänt sig till socialtjänsten och då kunnat nomineras för ny bostad inom projektet Barnfamilj med korttidsavtal. Av de barnfamiljer som har ny bostad/adress har 12 procent lämnat Göteborg, av dessa bor 80 procent kvar i Västra Götaland. Åtgärder för högre måluppfyllelse För de verksamhetsmål som gäller målgrupper där bostadsbehoven främst tillgodoses genom lösningar i det befintliga bostadsbeståndet finns olika åtgärder för att nå högre måluppfyllelse. Samarbetsavtal med fastighetsägare och villkorade markanvisningar är två betydelsefulla åtgärder. För kommunala kontrakt finns det fortfarande ett stort behov av lägenheter till målgruppen inom Bostad Först. Därför har årets äskande höjts från tidigare 50 till 70 lägenheter, vilket har medfört en ökad leverans under perioden. Totalt har kontoret cirka 115 hyresgäster inom Bostad först i pågående kommunala kontrakt och därutöver har cirka 85 hyresgäster tagit över det kommunala kontraktet till eget hyresavtal och därmed lämnat hemlösheten. Vilket är ett mycket bra resultat. För nyanlända hushåll gäller fortsatt att få fastighetsägare att lämna lägenheter till målgruppen. För att minimera risken för en ökad akut hemlöshet när hyreskontrakten löper ut och ersättningsbostad saknas har arbetet med boendecoachning intensifierats, främst för barnfamiljer. En ytterligare åtgärd är det nystartade projektet Barnfamiljer med korttidsavtal som totalt omfattar 350 lägenheter under perioden 2021–2023. Hittills har drygt hälften av projektets lägenheter använts. Projektet syftar till att motverka och minska antalet barn i akut hemlöshet och så här långt bedöms projektet ha haft en positiv effekt för barnen som får en tryggare bostadsmiljö såväl som lägre kostnader för nödbiståndsboenden. För bostadsanpassningsbidrag gäller att handläggningstiderna når det uppsatta målet. Därför har enheten rekryterat flera medarbetare med erfarenhet av bostadsanpassningsbidrag. För trygghetsbostäder har subvention beviljats för 75 lägenheter under året. Det totala antalet beslutade trygghetsbostäder är 1 357 lägenheter. Mått Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Antal beviljade 144 75 200 trygghetsbostäder Antal hushåll som anvisats 165 160 150 en genomgångslägenhet Andel ansökningar om 64% 67% 75% bostadsanpassningsbidrag som fått beslut inom två månader Mått Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Antal småhus i sökta 450 359 500 planbesked Antal studentbostäder i 470 458 600 sökta planbesked 20 000 bostäder ska färdigställas under mandatperioden Analys av resultat Under 2019–2022 har totalt 20 146 bostäder färdigställts. Vid målperiodens ingång fanns en prognos på totalt ca 22 000 färdigställda bostäder. Utifrån de osäkerheter som finns vid en bedömning av bostadsbyggande flera år framåt tiden så bedömer förvaltningen att leveransen varit god i relation till periodens tidiga prognos. Målperioden har varit inom en period med mycket gynnsamma marknadsförutsättningar för bostadsbyggandet och den årsvisa bostadsleveransen har ökat år för år. Diagrammet visar antalet färdigställda bostäder per år inom Göteborgs stad år 2019-2022. Mått Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Antal bostäder i 29 600 27 500 20 000 lagakraftvunna detaljplaner Antal bostäder på 10 000 byggklar mark Antal bostäder 9 937 9 213 8 000 under pågående nybyggnation Varav byggstartade 5 196 4 670 under innevarande år Färdigställda 14 216 20 146 20 000 bostäder Varav 100 230 tidsbegränsade bygglov Andel färdigställda 60% 56% hyresrätter Möjliggöra för 500 småhus/stadsradhus år 2022. Analys av resultat Förvaltningens bedömning är att det kommer vara mycket svårt att möjliggöra för att 500 småhus årligen färdigställs under de närmaste åren. Under 2022 färdigställdes totalt 282 småhus. Utfallet är endast strax över hälften av målvärdet, dock fler än prognosen för året som varit cirka 200 småhus. Diagrammet visar antal färdigställda småhus per år under perioden 2019- 2022 Inom exploateringsportföljen (exploateringsprojekt med pågående samt laga kraftvunna detaljplaner) finns i dagsläget totalt strax över 1200 potentiella småhus, varav ca 200 är inom projekt med lagakraftvunna detaljplaner och ca 1000 inom projekt med pågående detaljplan. Det är en negativ förändring sedan 2021 då inga nya detaljplaner med bostäder påbörjats under 2022. Byggande av småhus kan även ske utanför detaljplanelagt område samt inom äldre detaljplaner. Färdigställande kan även det förväntas minska pga konjunkturen. I förvaltningens prognoser avseende färdigställande nås inte målet inom de kommande åren. Tiden från att en detaljplan startar till färdig bostad är uppskattningsvis minst 5 år. Målet kan teoretiskt nås tidigast 2027 under förutsättning att en tillräcklig volym kommer med i kommande års startplan, oberoende av privat eller kommunal markägande. Under året har kontoret ansökt om planbesked för eller lämnat medgivande till ansökan om planbesked för cirka 360 småhus på kommunal mark. I stadsbyggnadskontorets startplan för 2022 ingår 810 småhus/stadsradhus. Kontoret tar varje år fram en projektutvecklings- och markanvisningsplan. Även nya småhusområden kommer att utvecklas, enligt stadens strategiska planeringsdokument. (FÖP, ÖP och planprogram) Åtgärder för högre måluppfyllelse På kontoret pågår en översyn för att utreda om ett antal pågående projektutvecklingar kan styras om till fler småhus 11 Förskolenämnden 11.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Förskolan ska främja barnens utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Måluppfyllelse Viss Förskolenämnden når inte uppsatt målvärde för året. I samtliga utbildningsområden har andelen barn 1-5 år som inte har plats i förskoleverksamhet ökat. Ökningen förklaras av fler barn i befolkningen i åldern 1-2 år som generellt har en lägre inskrivningsgrad, samtidigt som barn mellan 3-5 år blivit färre (se 2.1.1). Andelen inskrivna barn är fortsatt lägre i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar (högre index) jämfört med andra delar av staden. Förskolenämnden har flera pågående insatser för att öka andelen barn. Vårdnadshavarenkäten visar att vårdnadshavare upplever hög delaktighet och möjligheter att påverka sitt barns verksamhet och utbildning. Utfallet på indikatorn är fortsatt god. Se avsnitt 5.5 för fördjupad uppföljningsinformation till grund för bedömningen. Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Barn 1-5 år ur 15,5% 15,2% 15,9% 14,9% befolkningen som ej har plats i förskoleverksamhet i befolkningen (andel) Vårdnadshavares 4,2 4,1 4,1 4,2 delaktighet (medelvärde) Fotnot: Andel barn ej inskrivna i förskoleverksamhet avser oktober respektive år. Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande, vara rolig, trygg och lärorik. I Skolverkets prognoser framgår att det under lång tid framöver kommer att råda brist på legitimerade förskollärare. Andelen förskollärare har minskat från 39,6 procent till 37,2 procent 2022. Jämfört med övriga storstäder och det mått SCB använder (andel heltidstjänster med förskollärarlegitimation, 2021) är Göteborgs andel 37 procent, Stockholms 32 och Malmös 30 procent. Då andelen legitimerade förskollärare minskar arbetar förvaltningen med strategier för att öka andelen annan utbildad personal. Andelen barnskötare har ökat från 42,7 procent till 47 procent. Rektors utbildningsnivå är framtaget som en indikator för nämndens utveckling mot en likvärdig förskola och resultatet för året visar att förvaltningen har hämtat hem effekterna pandemin gav på utbildningsinsatsen för rektor på rektorsprogrammet. Andelen rektorer med genomförd rektorsutbildning är 49 procent och överstiger målvärdet på 45 procent. Förvaltningens satsning har varit framgångsrik utifrån ett likvärdighetsperspektiv då det utbildningsområde med högst index (nordost) ökat rektors utbildningsgrad mest i staden, från 48,8 procent till 63 procent. Se avsnitt 5.5 för fördjupad uppföljningsinformation till grund för bedömningen. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Förskollärare 40,7% 39,6% 37,2% 39,6% med legitimation (andel) Rektors 40,4% 37,9% 49% 45% utbildningsnivå (andel) Fotnot: Andel anställda förskollärare med legitimation oavsett tjänstgöringsgrad avser oktober respektive år. 12 Grundskolenämnden 12.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Alla Göteborgs grundskolor ska ha en väl fungerande verksamhet med hög kvalitet i undervisningen. Måluppfyllelse Viss Analys av resultat I kvalitetsrapporten sammanfattas och analyseras vårens kunskapsresultat som har förbättrats något i tidiga åldrar och ligger relativt stabilt i senare åldrar. Pojkars resultat fortsätter öka i förhållande till flickornas, det vill säga, skillnaderna mellan flickor och pojkars betygsresultat minskar. Sammantaget är det fortsatt stora skillnader i kunskapsresultaten inom staden och mönstret sedan tidigare år kvarstår – skolor där eleverna har socioekonomiskt sämre förutsättningar uppnår i regel lägre kunskapsresultat. Elevers upplevelser av undervisningens kvalitet kan sammanfattas i enkätsvaren för frågeområden studiero, veta vad som krävs och stimulans. För årskurs två är svaren blandade, men med genomgående mer positiva upplevelser än tidigare år för flickor i högindexskolor. För de äldre åldrarna upplever fortfarande pojkar en bättre undervisningskvalitet än flickor, och elever från socioekonomiskt gynnsamma förhållanden tenderar att vara mer nöjda än andra. Pandemiåren medförde i perioder stora utmaningar när det gäller bemanningen på många skolenheter. Det har sannolikt påverkat såväl personals arbetsmiljö som verksamhetens kvalitet på vissa skolenheter. Att elevernas kunskapsresultat är stabila, och i vissa årskurser, till och med något bättre än föregående år bör tolkas som att rektorer och personal gjort kloka prioriteringar under en utmanande period. Arbetet med Huvudmannens extraordinära insatser pågår på tre pilotskolor där förvaltningens ledning bedömt att skolan behöver särskilda insatser för att komma tillrätta med bristande kvalitet. Under våren har skolorna arbetat fram analyser och åtgärdsplaner utifrån särskilt metodstöd. Metodstödet grundar sig i de tio så kallade Framgångsfaktorer för vetenskapligt baserad skolutveckling sammanställda av de fyra skolmyndigheterna Skolinspektionen, SPSM, Skolforskningsinstitutet samt Skolverket. Arbetet med att förverkliga åtgärderna pågår nu på alla tre skolor. Åtgärdsplanerna följs upp systematiskt och stöd formas efter skolans behov. En av tre skolor har fått ärenden avskrivna av Skolinspektionen vilket är en indikator på att skolan är på rätt väg i sitt kvalitetsarbete. En del av åtgärderna som är framskrivna i planen är komplicerade att verkställa då möjligheterna att få behörig och legitimerad personal att arbeta på skolor i utsatta områden, det som i Kvalitetsrapporten benämns som pedagogisk segregation. Åtgärder för högre måluppfyllelse I förvaltningens förslag till nämndens verksamhetsplan föreslås två övergripande strategier för ökad kvalitet i undervisningen; satsningar på didaktisk utveckling och fortsatt fokus på att öka andelen legitimerade och behöriga lärare. Läraryrkets status ska stärkas med fokus på lärarnas arbetsmiljö. Måluppfyllelse Viss Analys av resultat Nämndens strategier kopplat till målet handlar fortsatt om att stärka systematiken för arbetsmiljöarbetet, att rikta ekonomiska resurser till skolenheterna och att driva utvecklingsarbetet partsgemensamt. Grundskolenämnden har i sin budget strävat efter att så mycket som möjligt av skolpengen ska hamna i skolornas egna budget. I budget 2022 ökade elevpengen till de kommunala skolorna i genomsnitt med 3,5 procent. Sedan grundskoleförvaltningens start har elevpengen ökat med mellan 14-17 procent vilket kan jämföras med prisindex som under samma period stigit med 10 procent. Lärares arbetsmiljö har under 2021 följts upp med frågor i medarbetarenkäten som jämförts med den uppföljning som gjordes 2015. Enkäten visar generellt på en förbättrad arbetsmiljö. Det finns dock utrymme för förbättringar. Den nya skolenhetsorganisationen som implementerades under läsåret 21/22 har medfört en ökad chefstäthet vilket ger förutsättningar för ett närmare ledarskap för lärarna. Den team- och ledarutveckling som pågår brett inom förvaltningen väntas också ge indirekta positiva effekter för lärares arbetsmiljö. Den nya skolenhetsorganisationen följs upp och rapporteras till nämnden i separat rapport under våren. Åtgärder för högre måluppfyllelse Förvaltningen har under 2022 arbetat vidare i olika partssammansatta HÖK- arbetsgrupper. HÖK arbetsgrupp arbetstid och arbetsmiljö har under året bland annat tagit fram en process för tjänstefördelning och reviderat uppdragsdialogen med syfte att stödja rektorer i arbetet att stärka lärares arbetsmiljö och skapa hälsosamma arbetsplatser. Arbetsgruppen har tidigare tagit fram principer för schemaläggning vilket ingår i förvaltningens utbildningar kring schemaläggning och i introduktion till alla rektorer och biträdande rektorer. Arbetet i den partssammansatta arbetsgruppen HÖK arbetstid och arbetsmiljö kommer fortsätta under 2023. För att möta skollagens förstärkta krav på introduktionsår för en nyexaminerad lärare sjösattes under 2022 ett gemensamt mentors- och adeptprogram i hela förvaltningen. Syftet med det gemensamma introduktionsprogrammet är att bidra till en likvärdig introduktion i yrket samt att tillvarata erfarna lärares kompetens i rollen som mentor vilket också bör leda till en ökad kontinuitet på skolorna. Förvaltningen har tagit fram stödmaterial i form av en rutin, introduktionsplan, samtalsunderlag, processkarta och reflektionsmaterial. Mentorer och adepter bjuds in till en gemensam uppstartsträff och utifrån de olika rollerna erbjuds riktade aktiviteter för nyexaminerade respektive mentorer. Stadens grundskolor ska präglas av studiero och trygghet där kunskapsuppdraget står i centrum Måluppfyllelse Viss Analys av resultat Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och grundsärskolan anger att rektorn har ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. I den nya skolorganisationen leder rektor den samlade elevhälsan vilket kan skapa förutsättningar för ett mer förebyggande och främjande elevhälsoarbete utifrån hela skolans ansvar. Det finns en insikt i verksamheten om att det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet blir som bäst när skolledare leder och organiserar detta på ett sätt som inkluderar alla professioner. Det systematiska arbetet behöver dock fördjupas och bättre ta tillvara elevhälsans kompetens, vilket försvåras av personalbrist i framför allt högindexskolor. Under hösten har implementering av nya läroplanen Lgr 22 pågått. Den nya läroplanen lyfter samtycke som ett viktigt område för skolorna att arbeta med. Förra årets kvalitetsrapport identifierade att kränkningar kopplat till sexuella trakasserier förekommer. Mot bakgrund av detta, och utifrån ett uppdrag från kommunfullmäktige till grundskolenämnden, ingick därför förvaltningen under hösten 2021 i ett partnerskap med föreningen MÄN Göteborg kring långsiktiga insatser för grundskolans elever och personal. Förvaltningen kan se att när skolor på djupet arbetar med att förändra destruktiva normer ger det positiva resultat. Skolor som bedriver ett aktivt och systematiskt värdegrundsarbete, nyttjar och använder det stöd som förvaltningen erbjuder, vittnar om att stödet gett effekt och utvecklat arbetet på skolorna. Samtidigt finns det fortfarande många skolor som behöver utveckla ett systematiskt värdegrundsarbete där eleverna görs aktivt delaktiga. I årets kvalitetsrapport beskrivs att skillnaden i hur olika elevgrupper i årskurs två uppfattar sin trygghet och skolans grundläggande värden har minskat. I årskurs fem kvarstår flickor i mellanindexskolor som den minst trygga elevgruppen. Pojkar upplever sig fortfarande mer trygga än flickor, även i årskurs åtta. Förvaltningen ser att upplevd mobbning i årskurs fyra ökar för flickor i mellanindexskolor och pojkar i högindexskolor, och samtidigt minskar marginellt för övriga elevgrupper sedan förra läsåret. De disciplinära åtgärder som står till buds enligt skollagen, såsom omplaceringar och avstängningar är något som rektor kan besluta om när man nått vägs ände eller när det uppkommit en akut situation som måste brytas. Förvaltningen har på uppdrag av nämnden tagit fram en riktlinje med vägledning för hur rektorer bör tillämpa åtgärder för trygghet och studiero. Syftet är att riktlinjen ska utgöra ett stöd för rektorer och biträdande rektorer, eller annan personal, att fatta beslut om en disciplinär åtgärd i syfte att säkerställa elevers trygghet och studiero. Riktlinjen omfattar en rad perspektiv, vilka grundskoleförvaltningen menar är väsentliga att anlägga när en rektor, biträdande rektor eller annan personal står i en situation där en disciplinär åtgärd övervägs i förhållande till en elev. Ett fortsatt utvecklingsarbete avseende undervisningens kvalitet är av stor betydelse i relation till de disciplinära åtgärderna. Elever som har behov av särskilt stöd har också rätt att få sådant stöd. Att en elev verkligen får särskilt stöd har betydelse för hur en elev kan ta till sig undervisningen och finna sig tillrätta med sin skolsituation och undvika ett normbrytande beteende. Att bedriva en god undervisning, med ett gemensamt förhållningsätt gentemot elever, kan bidra till att öka tryggheten och studieron på skolor och därmed skapa en god arbetsmiljö för eleverna. Åtgärder för högre måluppfyllelse Utifrån kvalitetsrapportens rekommendationer föreslår förvaltningen i förslag till verksamhetsplan 2023 bland annat riktade insatser för att minska kränkningar utifrån diskrimineringsgrunden etnicitet i stadens skolor. Implementering av ovan nämnda riktlinje samt fortsatt fokus på att utveckla undervisningens kvalitet väntas bidra till en skola där trygghet och studiero råder. Göteborg har en skola där barn och elever når sin fulla potential. Måluppfyllelse Viss Bedömningen bygger på en sammanvägning av arbetet med grundskolenämndens tre förstärkningsområden och de indikatorer som nämnden följer. Det finns inte en entydig bild men sammantaget bedömer nämnden att det finns viss måluppfyllelse. Analys av resultat En avgörande faktor för att elever ska kunna nå sin fulla potential i skolan är en undervisning av hög kvalitet, där behöriga lärare är den främsta garanten. Andelen behöriga har ökat något under 2021-2022 men är fortsatt en utmaning. 88,1 procent av förvaltningens månadsavlönade lärare i grundskola och grundsärskola är legitimerade med behörighet i minst ett ämne, vilket är en ökning jämfört med föregående år. I fritidshemmen är den genomsnittliga legitimationsgraden lägre, här syns dock en ökning från 52,6 procent 2021 till 57,7 procent 2022. Särskilt kompetensförsörjningsanslag riktas mot prioriterade skolenheter för att andelen legitimerade lärare i fritidshemmet ska öka. Förvaltningen har sedan tidigare tagit viktiga steg vad gäller att synliggöra kunskapsresultat i de yngre åldrarna. Försiktigt positiva resultat syns 2022 när det gäller andel elever i årskurs 1 som uppnått skrivförståelse och kunskapskraven i läsförmåga samt att en något högre andel elever i årskurs 3 når kunskapskraven i alla ämnen. Läsa-skriva-räkna-garantin trädde i kraft 2019 och omfattar förskoleklass och de tidiga årskurserna (1–3) i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Garantin innebär att alla barn och elever ska ges stöd och stimulans tidigt för att utvecklas så långt som möjligt inom områdena svenska och matematik. Sedan garantin började gälla har förvaltningen stöttat skolledare, lärare i förskoleklass och skolornas specialpedagogiska kompetens på en rad olika sätt. Stödet anpassas successivt till skolornas nuläge för att på bästa möjliga sätt och fullt ut implementera läsa-skriva-räkna-garantin. Flera av höstens rektorsverkstäder har haft ett gemensamt innehåll med utgångspunkt i nämndens riktlinje för tillgänglig lärmiljö. Vid det första tillfället gavs ett forskarperspektiv på hälsofrämjande skolutveckling. Vid det andra tillfället med ett skolutvecklingsperspektiv, deltog även elevhälsans personal för att synliggöra vikten av att elevhälsa är hela skolans angelägenhet. Riktlinjens syfte är att tydliggöra hur grundskoleförvaltningens skolor säkrar kompetens, arbetssätt och utformning för att möta alla elever utifrån deras olika förutsättningar och behov. I detta ingår elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Grundskoleförvaltningen har under 2021–2022 arbetat fram förslag på grundläggande principer för bättre styrning, ledning och organisering avseende grundsärskola, elevhälsa, gemensamma särskilda undervisningsgrupper och resursskola som nämnden beslutade om vid årets slut. De grundläggande principerna utgår ifrån aktuell lagstiftning, forskning, beprövad erfarenhet och bred dialog med vårdnadshavare och verksamheternas olika företrädare. Målet med de grundläggande principerna är ökad kvalitet i undervisningen samt ökad likvärdighet, delaktighet, rättssäkerhet och hållbarhet. Några förslag på viktiga förändringar är större grundsärskolor och fler platser, samlokalisering samt bättre förutsättningar att ge stöd till elever i grundsärskolans målgrupp som går i förskoleklass. De grundläggande principerna blir viktiga utgångpunkter för kommande års arbete för att höja kvaliteten i verksamheten för de barn och elever som har allra störst behov. Kompetensförsörjning och kompetensutveckling är fortsatt nyckelfaktorer för förvaltningen för en skola som möter alla elever där de befinner sig i sitt lärande. Inom grundsärskolan efterfrågas andra kompetenser jämfört med andra skol- och verksamhetsformer. Ett arbete med att se hur dessa kompetenser kan rymmas inom befintliga befattningar pågår. Som alternativ kan nya befattningar inrättas, vilket på sikt kan vidga rekryteringsbasen samtidigt som det blir en kvalitetshöjning i verksamheten. Åtgärder för högre måluppfyllelse I förslag till verksamhetsplan för grundskolenämnden 2023 föreslår förvaltningen följande strategier för ökad likvärdighet för att kompensera för elevers olika förutsättningar; • Riktade stödjande åtgärder till skolor i socioekonomiskt utsatta områden • Riktat värdegrundsarbete mot rasism och för ökad trygghet • Kulturskolan ska erbjuda en likvärdig verksamhet som är tillgänglig för alla barn och unga och bidra till en meningsfull fritid 13 Idrotts- och föreningsnämnden 13.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Göteborg ska genom ett rikt och aktivt föreningsliv och hög tillgänglighet av platser för fysisk aktivitet erbjuda en bredd av möjligheter till aktiv fritid för alla stadens invånare. Måluppfyllelse Viss Analys av resultat Resultatet visar att måluppfyllelsen för tillgänglighet för fysisk aktivitet i staden är förhållandevis god inom flertalet kategorier, baserat på målet att bibehålla tillgängligheten relativt antalet invånare. Det är viktigt att det långsiktiga behovet av platser och anläggningar som främjar folkhälsan även framåt säkerställs och att förvaltningens satsningar ger hög måluppfyllelse. Isytor: Slottsskogsrinken är riven och bygget av en ny ishall på samma ställe började under 2022, vilket även kommer påverka måluppfyllelsen för helår 2023. Under året har också två isytor på Ruddalen varit stängda helt eller delvis med anledning av ny- och reinvesteringar. Båda kommer att ha is-säsong under 2023. Idrottshallar: Skytteskolans och Härlandatjärnsskolans nya sporthallar öppnade under 2022. Ytterligare 4-5 fullmåttshallar beräknas öppnas under senare halvan av 2023 vilket kommer att påverka måluppfyllelsen positivt. Badanläggningar: Lilla Amundöns bad lades till under 2022 därav den stora förändringen från 2021. Bollplaner: Konstgräsplanerna som var planerad på Generatorsplan 2022 samt Gårdsten är försenade på grund av materialbrist (saknas pad), färdigställs våren 2023. Övrigt: Nytt utomhusgym vid Blidvädersplan, friidrottsarenan Björlandavallen och Vättlefjälls motionscentrum har tillkommit. Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Antal invånare per 53 034 48 918 53 947 49 000 isanläggning Antal invånare per 5 452 5 538 5 546 5 400 idrottshall Antal invånare per 58 337 58 701 53 947 53 400 badanläggning Antal invånare per 4 321 4 348 4 396 4 400 bollplan Antal invånare per 9 115 9 318 8 991 8 900 övrigt (spontanidrottsplatser, gym och motionscentrum, ridklubbar, etcetera) Målet är att antalet invånare per anläggning ska förbli ungefär konstant över tid, trots en kontinuerligt ökande befolkning. Det är de anläggningar som idrotts- och föreningsförvaltningen antingen äger eller driftar i egen regi, samt anläggningar där någon form av föreningsstöd utgår för verksamhet eller drift, som utgör grunden för statistiken. Göteborg ska ha ett starkt föreningsliv med ett ökat antal aktiva ledare och föreningsmedlemmar i hela staden. Måluppfyllelse Viss Andelen i gruppen 7-25 år som är medlem i en aktivitetsbidragsgodkänd förening är kvar på samma nivå som 2021. Förvaltningen förväntade sig en ökning i tron om att medlemmar skulle hitta tillbaka till föreningslivet efter pandemin. Om tappet sedan 2019 är bestående återstår att se, men Göteborgs Stads fritidsvaneundersökning, som presenterades i augusti 2021, visar att föreningsmedlemskap i åldersgruppen 8-16 år har minskat över tid, från 66 procent 2014 till 61 procent 2021. Värt att notera är att undersökningen utöver annat åldersintervall också har en bredare definition av ordet förening jämfört med begreppet aktivitetsbidragsgodkänd förening som förvaltningen använder. Då undersökningen görs vart tredje år finns inga nya siffror att redovisa för 2022. Gruppen 65 år och äldre som är medlemmar i aktivitetsbidragsgodkända föreningar har ökat under 2022. Även denna målgrupp förväntades hitta tillbaka till föreningslivet efter pandemin, men återanpassningen befarades ta längre tid då dessa individer varit mer isolerade på grund av pandemirestriktioner. Antalet inrapporterade närvaromarkeringar har minskat jämfört med föregående år. Minskningen kan delvis förklaras av att föreningarna under 2022 rapporterat faktiska närvaromarkeringar vid alla ansökningsperioder. Under pandemin rapporterade föreningarna närvaromarkeringar som baserades på siffror från våren 2019. Många föreningar har inte registrerat ledare i förvaltningens bidragssystem under året, då det endast varit obligatoriskt för föreningar som sökt lokalbidrag, vilket till stor del förklarar skillnaden i antal aktiva ledare i aktivitetsbidragsgodkända föreningar jämfört med föregående år. Förvaltningen kan ändock konstatera att måluppfyllnad har minskat under perioden med färre antal ledare, trots särskilda satsningar från Göteborgs Stad och andra aktörer. Pandemin har förstärkt en redan nedåtgående trend för både ledare och medlemmar i föreningsliv. Förvaltningens arbete gällande program för unga ledare är således ett viktigt stöd med riktade särskilda insatser för att främja ledarförsörjningen. Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Andel av 67% 62% 62% 72% befolkningen 7-25 år som är medlem i en bidragsgodkänd förening Andel av 46% 37% 41% 55% befolkningen 65+ år som är medlem i en bidragsgodkänd förening Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Antal 4 111 961st 3 291 700st 3 205 911st 3 984 000st inrapporterade närvaromarkeringar som ligger till grund för aktivitetsbidraget Antal aktiva ledare i 18 600 17 427 18 700 bidragsgodkända föreningar Staden ska stödja ett idrotts- och föreningsliv som präglas av samverkan, ideella krafter, gemenskap och goda värderingar och som främjar invånarnas fysiska och psykiska hälsa. Måluppfyllelse Viss Utfallet för utbetalt föreningsstöd per invånare blev högt även under 2022 då extra medel tillförts utifrån politiska satsningar. De särskilda satsningarna består bland annat av kompensation för höjda hyror till ridsporten, förstärkt stöd till ledarrekrytering/ledarutbildning, skapa möjligheter till omstart efter pandemin, stärka föreningars förmåga att behålla medlemmar och erbjuda en bredd av aktiviteter under hela ungdomsperioden, samt en särskild satsning till elitidrott som utmynnat i samverkan med RF-SISU om ett kompetenscenter för elitidrott. Ett antal kostnadsfria aktiviteter har genomförts genom "Skola som arena"/"Lights on-verksamhet" och erbjudits alla barn och unga i anslutning till skoldagens slut. Vidare har det genomförts lovsatsningar, helgidrott, riktade satsningar med stöd av utvecklingsbidrag, samt genom Idéburna offentliga partnerskap (IOP). Exempel på IOP är RF-SISU och Passalen där barn och unga erbjudits en kostnadsfri, meningsfull, trygg och aktiv fritid utan krav på medlemskap. Särskilt prioriterat är socioekonomiskt utsatta områden och personer med funktionsnedsättning, samt flickor. Förvaltningen har utökat det konsultativa stödet i socioekonomiskt utsatta områden genom att delta i bland annat föreningskvällar i Biskopsgården, föreningsnätverket i nordost, samt att förvaltningen ingår i samverkansgrupper tillexempel genom IOP Backa, Hammarkullen och i Biskopsgården. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Föreningars 80 67 67 70 uppfattning av stöd givna genom Idrott & förening, samt graden av samverkan, goda värderingar, tillgänglighet, etcetera. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Föreningsstöd 256kr 210kr 203kr 157kr (kr) per invånare * * Målvärdet gällande föreningsstöd i kronor per invånare för 2022 är väsentligt lägre än utfallet både 2021 och 2022. Det beror på att målvärdet fastställdes i samband med nämndens budget 2020. Sedan dess har extra satsningar gjorts politiskt. De tydligaste exemplen är idrottsfrämjande åtgärder för barn och unga, kompensation för pandemins effekter samt extra satsningar kopplade till planen för ridsport. 14 Kommunledningen 14.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Stadsledningskontorets roll och uppdrag är i huvudsak att skapa förutsättningar för måluppfyllelse genom att leda, samordna och följa upp stadens övriga verksamheter och ekonomi. Den samlade bedömningen görs med utgångspunkt från samtliga nämnders och styrelsers uppföljning i Göteborgs Stads delårsrapporter och årsredovisning. Under respektive mål nedan beskrivs resultaten av det arbete stadsledningskontoret driver kopplat till målen. Övergripande mål: 1.0 Göteborg är en attraktiv storstad där alla ges chansen att forma sina liv och ingen lämnas utanför I juni beslutade kommunfullmäktige (2022-06-09 § 12) om Göteborgs Stads barnrättsplan som syftar till att stärka barns rättigheter genom ett systematiskt och inkluderande arbete. Stadens nämnder och styrelser ska också årligen upprätta ett barnbokslut för att få en bild om den egna verksamhetens arbete och resultat i sitt barnrättsarbete. Barnboksluten finns bilagda i respektive nämnder och styrelser årsrapporter. Under året var det även val till ungdomsfullmäktige och över 9000 barn röstade. Trots en stor ökning av antalet kandidater jämfört med tidigare år ligger valdeltagandet fortsatt lågt på 19 procent. Nya organisatoriska förutsättningar, fortsatta effekter av pandemin samt demokratins utmaningar i stort kan vara orsaker. Nytt för året var en satsning på interaktiva aktiviteter på valsidan på goteborg.se, där intresserade bland annat kunde chatta med förtroendevalda. Stadsledningskontoret har deltagit aktivt i arbetet att se över och revidera stadens program för besöksnäringens utveckling som Göteborg & Co AB genomfört. Programmet, som kommunfullmäktige återremitterade till kommunstyrelsen 2022-12-08, föreslås ändra benämning till program för destinationsutveckling. Det motsvarar på ett bättre sätt programmets syfte utifrån den utveckling som Göteborg ska uppnå. Business Region Göteborg AB har tillsammans med kommunstyrelsen haft uppdraget att i samband med ny mandatperiod se över, utvärdera och föreslå ändringar i det näringslivsstrategiska programmet. En sådan process har pågått under 2022 där stadsledningskontoret aktivt medverkat. Ett förslag kommer lämnas till kommunfullmäktige under första kvartalet 2023. Förslaget konstaterar att programmet fått en stark förankring inte bara inom staden, samtliga regionkommuner inom GR har utformat sina lokala näringslivsstrategier i linje med Göteborgs program och inkluderat relevanta insatser i sina strategier. Förslaget till revidering av programmet innebär att samtliga mål och insatser kvarstår oförändrade, däremot uppdateras statistik, indikatorer och beskrivningen av förutsättningarna för näringslivets utveckling. Kommunstyrelsen har haft i uppdrag (KF 2020-12-10 § 20) att utreda förutsättningarna för att samordna program och planer inom område folkhälsa, jämlikhet, mänskliga rättigheter. I samband med redovisningen av utredningen gav kommunfullmäktige (2022-10-27 § 34) i uppdrag till kommunstyrelsen att ta fram ett nytt program som ersätter Göteborgs Stads folkhälsoprogram och Göteborgs Stads program för en jämlik stad. Stadsledningskontoret leder framtagandet av det nya programmet under 2023 i samverkan med stadens nämnder och styrelser samt råd. Stadsledningskontoret följer stadens arbete med att utveckla samverkan med civilsamhället utifrån den övergripande överenskommelsen mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer (som beslutades i KF 2012). Socialförvaltning centrum och idrotts- och föreningsförvaltningen har under året genomfört intervjuer med paraplyorganisationer inom civilsamhället och funktioner inom staden för att ta fram underlag till en samordningsfunktion med syfte att stärka samverkan enligt överenskommelsen. Ett förfrågningsunderlag har skickats ut till paraplyorganisationer med möjlighet att lämna anbud gällande avtal med staden om finansiering för en sådan samordningsfunktion. Arbetet fortgår under 2023. Den gemensamma ambitionen från Göteborgs Stad, Göteborgs universitet och Chalmers att utveckla och fördjupa samarbetet inom ramen för Avsiktsförklaringen har under året lett till en rad aktiviteter. Göteborgs Stad fick ett mindre EU-stöd som bidrog till att stadsledningskontoret under november och december genomförde en serie workshoppar inom avsiktsförklaringens fyra tematiska områden; Fossilfritt Göteborg, Hållbar stadsutveckling, Välfärd samt Demokrati och styrning. Dessa avslutade med en större konferens i december där bland annat representanter för städer och lärosäten i Stockholm, Linköping, Lund och Malmö delade med sig av sina erfarenheter från motsvarande lokala samarbeten. I november beviljades Forskarskolan Just Transitions – Swedish Research School on Governance for Just Urban and Regional Climate Transitions. Det är en av fem nationella forskarskolor inom hållbart samhällsbyggande som finansieras av Formas. Göteborgs Stad ingår i en sammanslutning med bland annat Chalmers, Göteborgs universitet, Linköpings Universitet och Västra Götalandsregionen. Göteborgs Stad kommer att ha tre doktorander knutna till stadsledningskontoret, miljöförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen. Stadsledningskontoret påbörjade under året ett arbete med att ta fram en intern agenda för forskning och utveckling (FoU-agenda). Agendan syftar bland annat till att samla och tydliggöra några strategiska utvecklingsområden inom stadsledningskontoret där det behövs forskning och kunskapsutveckling för ökad måluppfyllelse. Stadsledningskontoret är programledare för Göteborgs Stads innovationsprogram som nu går in i sitt sista programår. Programmet har, tillsammans med ett stöd från Vinnova, bidragit till att olika pilotprojekt för att stödja utvecklings- och innovationsprocesser i staden kunnat genomföras. En övergripande slutsats är att det krävs någon form av ”struktur för innovation”, vilket inte ett nytt program bedöms kunna skapa. I december startade pilotprojektet DINO (Demonstrator för innovation i offentlig sektor) vilket genomförs av förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning tillsammans med Business Region Göteborg AB. Forskningsinstitutet RISE medverkar med stöd från Vinnova. Detta projekt ska utveckla ett processtöd för innovationsarbete som kan bidra till den struktur som är nödvändig för att stärka stadens förmåga att uppnå kommunfullmäktiges mål. Stadsledningskontoret ingår i projektets styrgrupp. Arbetet med att stärka möjligheterna till förbättrade och jämlika förutsättningar för de fem rättighetsbaserade råden fortgår. Kommunstyrelsens har nyligen fattat beslut om nya reglementen för dessa råd. Arbetet kan därmed intensifieras under 2023. Övergripande mål: 2.0 Göteborg är en hållbart växande storstad med framtidstro I och med att kommunfullmäktiges beslut om Göteborgs Stads plan för digitalisering 2023-2026, är de fyra uppdragen i KF budget 2020 fullgjorda. Stadsledningsledningskontorets har ett fortsatt ansvar att driva stadens digitaliseringsarbete framåt. Arbetet drivs med utgångspunkten att skapa förutsättningar för stadens förvaltningar och bolag att kunna ta ett aktivt ägarskap för sin verksamhetsnära utveckling med stöd av digitalisering. Under hösten 2022 har Mötesplats Digitalisering och innovation genomförts. Detta är en del av etableringen av DIN Kunskapsarena. För att skapa förutsättningar för den nya styrmodellen som träder i kraft 1 januari 2023, har stadsledningskontoret samordnat leverantörerna och på flera sätt säkerställt dialog och förankring av nya arbetssätt. Stadsledningskontorets ansvar i den nya styrmodellen innebär att leda, samordna samt utveckla och följa upp de processer som omfattar styrning, samordning och finansiering av digitalisering på en övergripande hela staden-staden. Business Region Göteborg AB (BRG) har kommunfullmäktiges uppdrag att inom ramen för stadens elektrifieringsplan leda och samordna stadens elektrifiering av transporter och mobilitet. Stadsledningskontoret är representerat i BRG:s arbetsgrupp för planens genomförande. Planen är viktig då den skapar förutsättningar för samverkan mellan stadens verksamheter och den tydliggör för omvärlden vilka mål staden har för elektrifiering av transporter. BRG har under året, på uppdrag från kommunfullmäktige, genomfört en översyn och revidering av planen som bland annat uppdaterats med en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av elektrifieringsplanens genomförande samt en strategi för utbyggnad av laddinfrastrukturen. I april beslutade kommunfullmäktige om Göteborgs Stads Energiplan 2022– 2030. Planen innehåller åtgärder för att nå klimatmålen i miljö- och klimatprogrammet. Energiplanen kommer att följas upp vartannat år av miljöförvaltningen. Uppföljningen ska redogöra för status på implementering av åtgärderna, inklusive en analys av hur eventuella hinder och utmaningar kan övervinnas. Stadsledningskontoret stödjer miljöförvaltningen i arbetet med att implementera energiplanen. I våras gjorde Göteborgs Stad, för första gången, ett hållbarhetslänkat lån. Arbetet gjordes i samband med omförhandlingen av ett treårigt respektive femårigt lånelöfte kallat Revolving Credit Facility (RCF) på totalt 8 miljarder kronor. Löftet är fördelat på ett banksyndikat bestående av de sex stora nordiska bankerna. Lånet är kopplat till indikatorer för tre miljömål och ett socialt mål. Under året uppdaterades även stadens ramverk för gröna obligationer. Stadsledningskontoret arbetar med att öka andelen gröna obligationer i stadens obligationsprogram. Utstående volym uppgick vid årsskiftet 2022 till 18,25 mdr SEK vilket motsvarar cirka 57 procent av utstående obligationer. Under året har staden gett ut 6 obligationer om 6 mdr SEK, varav fyra av dessa har varit gröna om totalt 4 mdr SEK. Övergripande mål: 3.0 Göteborg är en storstad med stabil ekonomi och tillväxt Stadsledningskontoret bevakar utveckling av stadens verksamheter och efterlevnad av ekonomistyrning och andra styrande dokument såsom planer och program, till exempel programmet för attraktiv arbetsgivare. Uppföljning sker löpande till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige genom uppföljningsportalen på stadens intranät, delårsrapporter och årsredovisningen, samlingsärenden och fördjupade uppföljningar i enlighet med stadens uppföljningsprocess. Det övergripande målet, Göteborg är en storstad med stabil ekonomi och tillväxt, från Göteborgs Stads budget 2022 har fem underliggande mål med 18 indikatorer som visar på utveckling av dessa. Tre av de underliggande målen är utlagda som nämndspecifika mål på kommunstyrelsen. I Göteborgs Stads årsredovisning återkommer stadsledningskontoret med en helhetsbedömning av dessa mål och indikatorer. Stadsledningskontoret deltar aktivt i BRG:s arbete för utveckling av företagsklimatet och kontoret bidrar till att stadens verksamheter kan genomföra insatser som utvecklar kompetens och servicenivå. Den NKI- mätning (Nöjd-Kund-Index) som BRG genomför löpande inom bygglov, tillstånd och tillsyn, brandskydd samt tillfällig markupplåtelse, visade vid halvårsskiftet en liten nedgång. En möjlig förklaring är att handläggningstider har ökat, delvis som kvardröjande effekt från pandemin. Företagens nöjdhet med stadens upphandlingar har däremot ökat påtagligt. Övergripande mål: Stadens finansiella mål efterlevs I budget 2022 är finansiella mål fastställda för det nämndspecifika målet Stadens finansiella mål efterlevs. Dessa harmoniserar med inriktningar i Riktlinje för god ekonomisk hushållning och tillämpning av resultatutjämningsreserv, liksom indikatorerna för målet Göteborg har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser. I Göteborg råder god ekonomisk hushållning när följande inriktningar är uppfyllda. • Egenfinansiering av investeringar, inklusive utdelning från de kommunala bolagen, bör under en rullande 10-årsperiod uppgå till minst 50 procent men eftersträvas överstiga 60 procent. • Exploateringsverksamheten ska bedrivas så att inkomster och utgifter över en rullande 10-årsperiod är i balans. • Soliditeten för kommunkoncernen bör uppgå till 15 procent (inkluderat ansvarsförbindelsen för pensionsåtaganden för pensioner före 1998). • Staden bör över en rullande tioårsperiod uppnå ett resultatöverskott, inkluderat utdelning från de kommunala bolagen, motsvarande minst två procent av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. • God ekonomisk hushållning i stadens verksamheter. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar att följa den ekonomiska utvecklingen för staden och vid behov vidta åtgärder för att ha en budget i balans. Stadsledningskontoret bevakar utveckling av stadens verksamheter och efterlevnad av ekonomistyrning och andra styrande dokument. De ekonomiska resultaten för stadens verksamheter är positiva för Göteborgs Stad som helhet. Måluppfyllelsen bedöms därmed i denna rapport som god. I Göteborgs Stads årsredovisning 2022 återkommer stadsledningskontoret med systematisk uppföljning av stadens ekonomi i sin helhet utifrån respektive nämnd och bolags årsrapporter och gör där bedömningen av målet i sin helhet. 15 Kretslopp och vattennämnden 15.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Göteborg ska vara en naturlig del av ett kretsloppssamhälle med tillgång till rent, gott och hälsosamt vatten, bra avfallshantering med mål om högsta möjliga återvinning samt ett säkert avloppsystem. Måluppfyllelse God Analys av resultat Detta mål överensstämmer med Kretslopp och Vattens uppdrag enligt reglementet. Måluppfyllelsen bedöms i sin helhet som god då förvaltningens leveranser har kunnat säkras även om utmaningar funnits under året. Frågor kopplade till osäkerheter och risker i omvärlden har påverkat verksamheten; exempelvis i form av störningar i leveranskedjor och risker i energiförsörjning. Kontinuitetsplanering har präglat verksamheten under året. Inom VA-verksamheten har kvaliteten på producerat dricksvatten varit god och fungerat tillfredställande trots krav på omställning till kris och kontinuitet. Inga storskaliga avvikelser har inträffat som påverkat kvalitet eller leverans av vatten. Frågan om förnyelse och underhåll av ledningar och anläggningar i en växande stad är fortsatt viktig och vi ser att den totala förnyelsetakten på avloppsledningsnätet har ökat. Måtten inom VA- verksamheten tyder dock inte på en ensidigt positiv utveckling. Förnyelsetakten för vattenledningar är fortsatt lägre än målsättningen. Inom avfallsområdet har arbetet mot högsta möjliga återvinning utvecklats positivt och göteborgarna blivit bättre på att sortera sitt avfall. Klagomålen på insamlingsarbetet har varit få. Verksamheten har under året omhändertagit nya lagkrav för returpapper, bygg -och rivningsavfall från hushåll och påbörjat övertagande av förpackningsinsamling. Samtliga mått inom avfall indikerar en positiv förändring (se tabell). Uppdraget inom skyfallshantering löper i huvudsak enligt plan även om byggnation av skyfallsanläggningar har försvårats på grund av bland annat hinder i lagstiftning samt svårighet att identifiera anläggningar som är motiverade ur ett kostnads-nyttoperspektiv. Åtgärder för högre måluppfyllelse VA-verksamheten behöver fortsatt vidta åtgärder för förnyelse och underhåll. Avfallsverksamheten behöver fortsatt förbereda övertagandet av förpackningsinsamlingen; ett arbete som kommer att pågå flera år framöver. Åtgärder har dokumenterats i budget och verksamhetsplaner för 2023. Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Andelen tid med en faktisk 100% 100% 100% 95% råvattenkvalitet som uppfyller branschriktlinjerna, prestationsmått, målvärde: Kvaliteten ska uppfylla branschriktlinjerna minst 95 % av tiden Andel av tid utan oönskad 45% 93% 77% 95% kvalitetspåverkan på producerat dricksvatten, effektmått som visar hur väl verksamheten genom aktiva processval klarar att leverera ett dricksvatten utan driftstörning, målvärde: mer än 95 % störningsfri drift och 100 % avseende specifika krav enligt livsmedelsverket samt barriärverkan Andel egenfunna rörbrott, 43,6% 43% 40% 50% effektmått som, tillsammans med KPI 1.2, visar omfattning på förebyggande läcksökning i relation till mängden läckage, målvärde: 50 % egenfunna rörbrott per 14 m3 läckage per km ledning och dygn Läckage på dricksvattennätet, 19,6m3 per 20,7m3 per 20,9m3 per 14m3 per i relation till KPI 1.1. visar det km ledning km ledning km ledning km ledning effekten av egenfunna rörbrott och dygn och dygn och dygn och dygn över tid, mäts månadsvis, målvärde 14 m3 per ledning och dygn Behovsbaserad förnyelsetakt 0,4% 0,43% 0,58% 0,8% ledningsnät, prestationsmått, målvärde: 0,8% av ledningsnätet Behovsbaserad styrd 1st/år 0st/år 0st/år 7st/år förnyelse av pumpstationer, prestationsmått, målvärde: 7 st per år Kundklagomål i förhållande till 0,03% 0,02% 0,01% <0,04% totala antal hämtningar/töm, målvärde: ska inte överstiga 0,04 % Öka mängden matavfall som 21 380ton 21 622ton 22 491ton 21 600ton går till biogasproduktion och näringsåtervinning, målvärde: öka Kundupplevelse i 90,6% 90,7% 91,1% 90% kundkontakt, Målvärde: 90 % Mängden avfall till förbränning 141 198ton 138 726ton 136 118ton 138 000ton ska minska, prestation/avvikelse/precision, målvärde: årlig minskning Måttet "Behovsbaserad förnyelsetakt ledningsnät(…)" i tabellen ovan avser avloppsledningsnätet. Den behovsstyrda förnyelsetakten för vattenledningsnätet är lägre. Utfallet för 2022 är 0,46% förnyelse; att jämföra med 0,45 % 2021. Siffrorna för 2022 kan komma att justeras. Måttet "Behovsbaserad styrd förnyelse av pumpstationer(...)" avser avloppspumpstationer. 16 Kulturnämnden 16.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Göteborg Stad ska verka för att kulturperspektivet är en integrerad del i stadsutvecklingen Måluppfyllelse Viss Uppföljningen av det nämndspecifika målet är samma som för kulturnämndens huvudprocess "bidra till hållbar samhälls- och stadsplanering, utveckling av kulturvärden och konstnärlig gestaltning i stadens rum" (avsnitt 7.4). Analys av resultat Förvaltningen har under året haft dialog med stadsbyggnadskontoret avseende framtida samverkansformer kopplat till stadsplanering och kulturmiljö, utifrån det uppdrag som kommunfullmäktige har gett till stadsbyggnadsnämnden om att ta fram en plan för bevarande av den historiska stadskärnan. En gemensam arbetsgrupp har bildats för att arbeta med frågorna. Västlänksprojektet är inne i ett skede som kräver större samordning inom staden och förvaltningen har därför arbetat för att förtydliga att kulturmiljöfrågan är staden-gemensam och att kulturförvaltningen har viktig sakkunskap. Förvaltningen har under året varit delaktig i tidigare planeringsskeden i stadens stadsutveckling än vad som tidigare har skett. Förvaltningen har bidragit med kunskapsunderlag om de fem definierade kulturvärdena (kulturmiljö, kulturella mötesplatser, kreativa verksamheter, identitet och konst) i specifika kulturvärdesinventeringar och kulturplaner. Förvaltningen har gjort en kulturhistorisk inventering av Göteborgs skolbyggnader som byggdes år 1950-2000. Inventeringen är ett kunskapsunderlag som kan användas som utgångspunkt för förvaltningens yttranden. Förvaltningens sakkunskap om kulturmiljö har bidragit till yttranden över Program för stadsutveckling Hjällbo, Upprustning av kanalmurar längs med Fattighusån och Stora Hamnkanalen i Göteborg och Förslag till bildande av kulturreservat slottsskogen. Kulturmiljöenheten har genomfört ett ökat antal uppdrag under året. Flertalet uppdrag inom bebyggelse har varit av mindre omfattning och på uppdrag av Higab AB. Under året har förvaltningen färdigställt 15 arkeologiska rapporter, handlagt 200 plan- och bygglovs- samt fornlämningsäreden inom staden, påbörjat 47 antikvariska och arkeologiska uppdrag samt berett 46 ortnamn. Den största avvikelsen finns inom antalet arkeologiska uppdrag, vilka har varit fler än under 2021 och fler än målvärdet för 2022. Förvaltningen kommer att analysera avvikelsen både ur perspektivet ökade intäkter och ökad arbetsbelastning. Göteborgs museer och konsthall har, i sin publika verksamhet, arbetat för att lyfta fram kulturmiljöns och konstnärliga praktikers bidrag till stadens utformning. Detta i syfte att bidra till att allmänheten ska kunna känna en förankring i staden och stärkas i sitt engagemang för sin livsmiljö. Röhsska museet har utifrån sitt nationella uppdrag kopplat till Gestaltad livsmiljö lyft fram design, mode, konsthantverk och arkitektur i sin programverksamhet. Detta har skett i samverkan med bransch- och utbildningsorganisationer. Nya samarbeten har också etablerats under året. Samarbetet med Form-/Designcenter Malmö och den återkommande nationella konferensen Designens roll inom Gestaltad Livsmiljö har fortsatt. Arbetet med Designklubben i Biskopsgården har också öppnat upp för nya dialoger och samskapande processer. Antalet återkommande besökare som vistas på Designklubben har ökat liksom andelen sökande till designambassadör- och handläggartjänsterna för ungdomar i närområdet. Göteborgs Konsthalls verksamhet Urban Konsthar bidragit i genomförandet av graffittins dag genom ett program vid Saturnushus i Bergsjön. Konsthallen har också arbetat med den ideella föreningen Folkstaden i projektet European Creative Rooftop Network där nio städer i Europa samarbetar för att öka användning av Europas hustak för att visa konst. Röhsska museet har ett nationellt mötesplatsuppdrag för gestaltad livsmiljö. Om mötesplatsuppdragets omfattning ska kunna behållas på nuvarande nivå krävs mer resurser. Förvaltningen bedömer att behovet bör kunna förtydligas inom ramen för den utvärdering som ska göras under 2023 inför framtagandet av en ny treårsplan till kulturdepartementet. Förvaltningen processleder konstgestaltningar i det offentliga rummet med stöd av enprocentregeln. Åtta konstgestaltningar är slutförda under 2022. Internationella utlysningar har ingått i upphandlingar av offentlig konstgestaltning till Västlänken och de kommande stationerna vid Korsvägen och Haga. Under året har flera nya bibliotekslokaler samt ett helt nytt kulturhus etablerats i staden, vilket bidrar till att skapa attraktiva livsmiljöer för invånare och besökare. Biskopsgårdens biblioteksfilial på Friskväderstorget, som främst vänder sig till barn mellan 0-12 år och deras vuxna, har genom omfördelning av medel kunnat fortsätta sin tillfälliga verksamhet. I Kulturhuset Bergsjön har cirka 60 000 anläggningsbesök registrerats sedan starten i augusti 2022. Kulturhuset Bergsjön ska bedriva en sömlös kultur- och biblioteksverksamhet, vilket resulterat i att många barn och familjer rör sig i huset under en vanlig dag. Minst ett arrangemang per månad har haft sitt ursprung i initiativ från deltagare. Verksamhetens program stärker och lyfter lokala konstnärer och det lokala kollektiva skapandet. Stadsbiblioteket 300 m2 öppnade sin nya lokal på Östra Hamngatan i januari. Det centrala läget underlättar för nya besökare och för personer som inte tidigare har varit biblioteksanvändare att besöka verksamheten. Generellt har besöken på Stadsbiblioteket 300 m2 ökat stadigt sedan sommaren. Marknadsföringen vid nyetableringen av biblioteksservicestationen i Sannegården har haft god genomslagskraft och servicestationen har varit väl använd från starten i april. Eriksbergs bibliotek invigdes i juni och är ett nischat bibliotek med inriktning på små barn och deras vuxna. Medier och aktiviteter är riktade till denna målgrupp samtidigt som alla biblioteksanvändare kan hämta och lämna sina beställda medier och få hjälp av personalen. Läsfrämjande aktiviteter har startats upp under hösten, verksamheten har tagit emot flera föräldragrupper via BVC och märker en stor efterfrågan på aktiviteter för små barn. Åtgärder för högre måluppfyllelse Det är avgörande för att nå högre måluppfyllelse att kulturplanering och kulturmiljöfrågan får en tydlig placering i stadens processer för stadsutveckling. Förvaltningen uppfattar att det är positivt att flera dialoger har inletts, men bedömer att arbetet behöver konkretiseras för att kunna nå högre måluppfyllelse. Ambitionen är att data om kulturvärden regelmässigt ska ingå i planerings- och beslutsunderlag för stadsplanering. Det behövs även bättre samverkan och systematik för att utveckla kulturens roll i den befintliga miljön. I kulturnämndens förslag till Göteborgs Stads plan för kulturprogrammet 2023-2026 finns insatser och aktiviteter som syftar till högre måluppfyllelse, genom att implementera kulturplanering i stadsutvecklingsprocesser. Det handlar bland annat om gemensamma verktyg och metoder för att lyfta fram de fem definierade kulturvärdena. Förvaltningen avvaktar kommunstyrelsens vidare beredning av uppdraget "att återkomma till kommunfullmäktige med förslag till styrande dokument för stadens konstnärliga utsmyckning i samband med investeringar, enprocentregeln." Kulturnämnden föreslog att kommunstyrelsen återremitterar förslaget till Göteborgs Stads regel för konstgestaltning i samband med bygginvesteringar till stadsledningskontoret. Kulturnämndens bedömning var att utredningen är bristfälligt genomförd, inte skapar efterfrågad tydlighet och utgår från ett ensidigt ekonomiskt perspektiv. Med en reviderad modell kan mer ändamålsenliga former för finansiering, styrning och uppföljning utvecklas, vilket skulle bidra till högre måluppfyllelse. En utmaningen för förvaltningen är att den befintliga finansieringsmodellen för förvaltningens lokalbestånd inte är hållbar, vilket har förtydligats efter stadens omorganisationer 2019 och 2021. De finansiella förutsättningarna för att realisera behoven i kulturnämndens lokalbehovsplan baseras på ettåriga budgetar som inte tar hänsyn till befolkningsutvecklingens påverkan på förvaltningens behov av lokaler. Dessutom tar den ekonomiska uppräkningen inte hänsyn till de behov av anpassningar, underhåll och upprustningar som förvaltningens publika kulturlokaler kräver. Avsaknaden av en hållbar finansierings- och hyresmodell gör att lokalkostnaderna över tid står för en ökande andel av kulturnämndens kommunbidrag, vilket påverkar verksamhet och arbetsmiljö negativt. Göteborgs Stads hyresmodell har kulturnämnden små möjligheter att påverka utöver att peka på de ofinansierade kostnadsökningar den leder till. Kulturförvaltningen kommer genomföra en genomlysning av nämndens lokaliteter och lokalkostnader under våren 2023 för att synliggöra hur stadens hyresmodell och lokalförsörjningsprocess påverkar kulturnämnden. Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Antalet påbörjade 20 20 47 20 antikvariska och arkeologiska uppdrag ska minst uppgå till Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Antalet svar på plan-, 225 200 200 bygglovs- och fornlämningsärenden ska minst uppgå till Antalet färdigställda 20 15 15 18 arkeologiska rapporter ska minst uppgå till Antalet beredda 221 52 46 80 ortsnamn ska minst uppgå till Tomma celler innebär att data saknas för det aktuella året. Oftast en följd av att det är en nyare indikator där historiska värden saknas. Göteborgs Stad ska skapa goda förutsättningar för stadens institutioner och det fria kulturlivet för att erbjuda kulturupplevelser av hög kvalitet och bredd Måluppfyllelse Viss Uppföljningen av det nämndspecifika målet är samma som för kulturnämndens huvudprocess "stödja och främja konst, kulturella verksamheter och stadens fria kulturaktörer" (avsnitt 7.1). Analys av resultat Stödformerna för det fria kulturlivet har under 2022 varit anpassade utifrån de förutsättningar som råder efter pandemin. En extra utbetalning av verksamhetsstöd gjordes i slutet av året för att kompensera för generella kostnadsökningar. Under året har också en ny e-tjänst för att söka kulturstöd utvecklats, som implementeras från och med januari 2023. Göteborgs museer och konsthall har visat en rad uppmärksammade utställningar med samtida konstnärskap. Göteborgs konstmuseum och Röhsska museet har även arbetat med att förvärva samtida konstnärskap inom bild och form. Göteborgs Konsthall har med stöd från Västra Götalandsregionen genomfört projektet Meeting Point, i syfte att stärka relationen mellan lokala konstnärer och nationella och internationella curatorer. Verksamheterna har under året ingått 30 samarbetsavtal som både har bidragit till genomförande av verksamhet och till stadens kulturella ekologi. Museerna och konsthallen ska ha ett professionellt förhållningssätt i samverkan med kulturaktörer och vara ansvarsfulla uppdragsgivare. Därför har verksamheterna utvecklat de interna arbetssätten avseende hållbara ersättningar och tagit fram en kompletterande anvisning till förvaltningens riktlinje. Ersättningar inom programverksamheten har under 2022 i princip helt följt beslutade riktlinjer. Detta har varit möjligt genom intern omfördelning av medel och genom att några av verksamheterna har valt att genomföra färre programpunkter. Skäliga ersättningar till konstnärer som ställer ut hos verksamheterna är en trovärdighetsfråga. Under året har förvaltningen säkerställt att riktlinjerna inom det statliga avtalet om upphovsmäns rätt till ersättning vid visning av verk samt medverkan vid utställning med med (det så kallade MU-avtalet) följs i högre utsträckning än 2021. Göteborgs museer och konsthall har också infört en gemensam nivå för medverkandeersättning. I Kulturrådets referensgrupp för uppföljning av MU-avtalet pågår en genomlysning för att förtydliga riktlinjerna. Enhetschefen vid Göteborgs konstmuseum har fått förtroendeuppdraget att representera branschorganisationen Sveriges Museer i referensgruppen och föra in arbetsgivarperspektivet på avtalet. Göteborgs bibliotek och kulturhus har arbetat med att säkra kunskapen om och att implementera riktlinjerna för hållbara ersättningar. Bedömningen är att verksamheterna i allt väsentligt följer riktlinjen. Även om det innebär att färre programpunkter kan genomföras får det positiva effekter eftersom möjligheten att anlita eftertraktade uppdragstagare ökar. Det leder i sin tur till ett mer attraktivt utbud för användarna. Bibliotek och kulturhus arbetar kontinuerligt med ett brett programutbud och utrymme för både professionella och semiprofessionella aktörer. Bokmässan i Angered är ett exempel på ett strategiskt utvecklingsarbete med långsiktig planering, som har lett till både nya samarbetspartners och stärkt samarbete med både professionella och semiprofessionella aktörer. Ett annat exempel är Frilagrets verksamhet, som har unga semiprofessionella och amatörer i fokus, och välkomnar samverkan med professionella aktörer för att nå prioriterade målgrupper och sänka trösklarna för nya utövare. Frilagret bidrar till möten mellan professionella och semiprofessionella och främjar nätverkande för ungas konstnärliga och producerande utveckling inom kulturbranschen. Kultursommarjobb anlitar varje år ett stort antal semiprofessionella och professionella kulturaktörer och gynnar på så vis förutsättningarna för ett hållbart yrkesutövande. År 2022 genomfördes även kulturjobb under höst- och julledigheterna, vilket skapade uppdrag för professionella aktörer att fungera som coacher för ungdomar. Speldags och sommarunderhållningen anlitar årligen ett hundratal artister, vilka i huvudsak har sin bas i staden och regionen. Uppdragstagarna anlitas under en period, vilket gynnar förutsättningarna för ett hållbart yrkesutövande. Det utökade samarbetet med KuBo har lett till ett ökat antal professionella program för förskole- och grundskoleelever, framförallt på biblioteken. Åtgärder för högre måluppfyllelse Förvaltningen bedömer att bättre samordning av statistik och annan data kan ge fördjupade kunskaper om förutsättningar för konstnärer och kulturutövare i olika delar av staden och tydligare beslutsunderlag. I kulturnämndens förslag till Göteborgs Stads plan för kulturprogrammet 2023-2026 finns insatser och aktiviteter som syftar till att bidra till målet att skapa goda och hållbara villkor för konsten och konstnärerna. Det handlar dels om en staden-övergripande översyn av resurser till det fria kulturlivet, dels om kommunikationsinsatser för Kulturstaden Göteborg men även om nätverk för enklare kontaktvägar samt för analys och kunskapsunderlag. Genom tydligare överenskommelser om kulturens roll i stadsplaneringen kan konstens och konstnärernas förutsättningar också stärkas. Kommunstyrelsen bereder ett uppdrag om den så kallade enprocentregeln. Sedan 2013 är det ett krav i Göteborgs Stad att förvaltningar och helägda bolag ska avsätta en procent av den totala byggkostnaden för konstgestaltning om de bygger nytt, bygger om eller bygger till. Förvaltningen bedömer att det är angeläget att en ny hanteringsordning för enprocentregeln säkerställer kulturnämndens uppdrag och stärker stadens gemensamma arbete med den offentliga konsten. Se även avsnitt 7.4.1. Förvaltningen har, utifrån riktlinjen för arvodering vid engagemang av konstnärer och utövare i nämndens verksamheter, på ett systematiskt sätt professionaliserat det interna arbete under de senaste åren. För år 2022 är museernas och konsthallens följsamhet mot beslutade riktlinjer högre än år 2021. Bibliotek och kulturhus följer i allt väsentligt riktlinjen. Omfattningen på utställningar och annat programutbud avgör de årliga omkostnaderna. Ett minskat utbud skulle ge en ekonomiskt mer hanterbar situation. Det vore dock inte förenligt med inriktningen att skapa goda och hållbara förutsättningar för konsten och konstnärerna, eftersom det starkt skulle påverka verksamheternas innehåll och utbud samt minska utställningsmöjligheterna för konstnärer. Förvaltningen anpassar redan nu programutbudet efter rådande ersättningsnivåer, vilket leder till att färre fria aktörer anlitas. Det strategiska arbetet i förvaltningen behöver fortsätta, inklusive att säkra följsamhet till och uppföljning av riktlinjen, för att nå högre måluppfyllelse. Förvaltningen bedömer dock att högre måluppfyllelse framför allt kan nås med utökade resurser avsatta för ändamålet. Det medges dock inte inom ramen för det nuvarande kommunbidraget. Något som kulturnämnden lyft i verksamhetsnomineringarna under de senaste två åren. För högre måluppfyllelse skulle bibliotek och kulturhus ytterligare kunna stärka och utveckla nätverkandet med kulturproducenter och kulturaktörer och mer aktivt undersöka om det finns lokala kulturutövare som önskar ta plats på bibliotekens och kulturhusens arenor. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Hållbara -40% -15% -40% ersättningar Antal 30 samarbetsavtal Tomma celler innebär att data för den aktuella indikatorn saknas. Oftast som en följd av att det är en nyare indikator där historiska data saknas eller där innevarande år innebär en nollmätning. Göteborgs Stad ska sträva efter att tillgängliggöra kulturen för fler, inte minst de grupper som sällan tar del av stadens kulturliv Måluppfyllelse God Uppföljningen av det nämndspecifika målet är samma som för kulturnämndens huvudprocess "driva och utveckla publika kulturinstitutioner, mötesplatser och verksamheter" (avsnitt 7.2). Analys av resultat Göteborgs museer och konsthall erbjuder verksamhet på såväl institutionerna som i andra delar av staden och i digitala kanaler. De fysiska byggnaderna är bärande platser i Göteborg. Förvaltningen bedömer att de pågående utvecklingsprojekten är avgörande för att stärka dessa platser som besöksmål. Från den 9 februari 2022 kunde Göteborgs museer och konsthall erbjuda verksamhet utan restriktioner. Under våren gick verksamhetsbesöken sakta uppåt och under sommaren var nivåerna i stort sett jämförbara med situationen innan pandemin. Samma mönster syns i övriga musei- och konsthallssverige. Sjöfartsmuseet Akvariet öppnade den 10 december efter om- och tillbyggnad. Mottagandet har varit överväldigande positivt såväl bland samarbetsparter som bland media och publik. På årets sista tre veckor var det kö till museet varje dag och nära 30 000 personer besökte museet. Kulturnämnden har fattat ett inriktningsbeslut att omlokalisera Göteborgs Konsthall till Slakthuset i Gamlestaden. En mindre förstudie ska genomföras med Higab och under 2023 kommer ett underlag att presenteras för kulturnämnden och kommunstyrelsen för definitivt beslut. Samråd pågår kring detaljplan för om- och tillbyggnad av Göteborgs konstmuseum och parallellt har arbetet med en arkitekttävling satts i gång under ledning av Higab. Tävlingen ska preliminärt vara avgjord hösten 2023. Under året öppnade Röhsska museet hela plan två för publik och nu pågår en renovering av plan ett. När den renoveringen är klar 2024 kommer hela huset att vara tillgängligt för besökarna. Under 2022 har pressbevakningen av Göteborgs museer och konsthall legat på samma nivå som 2021. Det samlade annonsvärdet har dock ökat. Museer och konsthall har fått flera stora uppslag och förstasidor. Förvaltningen arbetar strategiskt och proaktivt för att locka pressbesök bakom kulisserna till kommande utställningar och projekt samt med att anpassa nyheter för flera typer av media. Antalet internationella pressbesök och besök från influencers har också ökat. Publiken och kunskapen om publikens sammansättning och drivkrafter är en viktig utgångspunkt i planeringen av ett varierat innehåll med ett inkluderande tilltal. Under året har Göteborgs konstmuseum, Röhsska museet och Göteborgs Konsthall tillsammans utvecklat verktyg för ett mer strategiskt målgruppsarbete. Göteborgs museer och konsthall driver också ett forskningsprojekt, finansierat av Riksantikvarieämbetet, för att utveckla principer och metoder för en samlingsdriven och digital publik verksamhet där relationer mellan museerna och deras besökare är i fokus. Förvaltningen arbetar för ett vidgat deltagande i museernas och konsthallens verksamheter. Ett särskilt fokus finns på barn och unga. Under hösten ökade bokningarna av museilektioner till Göteborgs Stads skolor kraftigt och är nu tillbaka nära de nivåer som rådde innan pandemin. Röhsska museet, Göteborgs Konsthall och Göteborgs konstmuseum bedriver systematiskt verksamhet utanför de egna husen, i Biskopsgården, Lärjedalen och Tynnered. Såväl Göteborgs Konsthall som Röhsska museet har ökat det uppsökande arbetet och åstadkommit en stark lokal förankring med hög grad engagemang. De kulturhistoriska museerna har genomfört ett stort antal föreläsningar och aktiviteter riktade mot målgrupperna äldre på äldreboenden, föreningar och stadens olika träffpunkter. Biblioteken och kulturhusen arbetar kontinuerligt för att möta invånarnas behov, digitalt, fysiskt och uppsökande. Under 2022 har fokus varit på uppsökande verksamhet med uppdraget att efter pandemin locka nya användare och locka tillbaka gamla användare. Kulturhusen och övriga arrangerande verksamheter möter en rad olika målgrupper och erbjuder ett brett utbud av programverksamhet och aktiviteter för, av och med stadens invånare. Antalet besökare till biblioteken ökade med 41 procent jämfört med 2021. Jämfört med före pandemin, 2019, var antalet besök fortfarande 24 procent lägre. Antalet utlån av media ökade med 5 procent jämfört med 2021, och var 2 procent lägre vid en jämförelse med 2019. Till följd av pandemin och stadens omorganisation har tidigare välfungerande forum för lokal samverkan försvagats eller helt upphört. Förvaltningen ser vissa negativa förändringar i samverkan med de fyra regionala socialförvaltningarna likväl som med föreningar och andra organisationer. Å andra sidan har nya samarbeten tillkommit, exempelvis när medborgarkontor har öppnats i kulturhusen i Bergsjön och Frölunda. Under året utvecklades samverkan kring barn och unga via Medborgarlöfte Biskopsgården samt Nätverk Biskopsgården tillsammans med grundskoleförvaltningen och socialförvaltningen Hisingen. Valåret 2022 har varit en möjlighet att lyfta fram och stärka det demokratiska uppdraget samt att nå besökare som annars inte kommer till bibliotekens och kulturhusens lokaler. Detta var möjligt genom att ett stort antal bibliotek och kulturhus var lokaler för förtidsröstning. Blå Stället anställde till exempel två demokratisambassadörer för att informera om valet, vilket var möjligt genom resurser från socialförvaltningen nordost. Biblioteken deltar aktivt i flera läsfrämjande satsningar och driver flera tillfälliga satsningar för att nå nya målgrupper. Under året har verksamheten drivit tre projekt med finansiering från Kulturrådet, vilka kommer att fortsätta under 2023. De har till exempel handlat om att öka tillgången till litteratur i olika format för personer med funktionsnedsättningar som inte kan ta sig till biblioteken och att utveckla arbetssätt för att nå läsovana och personer med annan språkbakgrund än svenska. Med projektfinansiering från Kulturrådet har biblioteken också arbetat med att öka kunskapen om unga vuxnas psykiska hälsa och om hur litteratur kan vara ett verktyg i det hälsofrämjande arbetet. Målet är att nå både bibliotekspersonal och allmänhet samt att inleda samarbeten med verksamheter inom både staden och Västra Götalandsregionen som arbetar med målgruppen. Åtgärder för högre måluppfyllelse I kulturnämndens förslag till Göteborgs Stads plan för kulturprogrammet 2023-2026 finns insatser och aktiviteter som syftar till högre måluppfyllelse. De handlar dels om att ta fram bättre analyser och kunskapsunderlag, dels om att stärka nätverk mellan förvaltningar för att fler personer ska känna sig välkomna och förväntade i kulturverksamheter. För Göteborgs museer och konsthall är det avgörande att de pågående stora utvecklingsprojekten går i hamn inom budget och tidsplaner. För att nå högre måluppfyllelse måste om- och tillbyggnaden av Göteborgs konstmuseum och en omlokalisering av Göteborgs Konsthall genomföras. Målgruppen barn och unga är central i museerna och konsthallen. Eftersom verksamheterna har en hög självfinansieringsgrad och det pedagogiska arbetet inte generar intäkter bedrivs arbetet ofta i projektform. För att nå högre måluppfyllelse bedömer förvaltningen därför att det skulle krävas en utökad ram destinerad för pedagogik och uppsökande verksamhet. Det skulle i sin tur skapa bättre förutsättningar för verksamheten att bidra till stadens jämlikhetsarbete. Efter pandemin behöver Göteborgs museer och konsthall få mer kunskap om hur utbudet och kommunikationen av utbudet kan utvecklas, så att verksamheten fortsatt är angelägen och når ut till skolorna. Verksamheterna behöver ett närmare strategiskt samarbete med skolan och ett tydligt fokus på skolans behov. Förvaltningen planerar att göra en genomlysning av det pedagogiska arbetet under 2023 och även en utvärdering av satsningarna i Lövgärdet och i Biskopsgården. Förvaltningen bedömer att bland annat det läsfrämjande arbetet inom bibliotek och kulturhus skulle kunna nå högre måluppfyllelse med ett mer familjecentrerat arbete i samarbete med de socialförvaltningarna Centrum, Hisingen, Nordost och Sydväst. Förvaltningen ser också behov av strategisk dialog med socialförvaltningarna för att kunna nå längre i arbetet med att främja delaktighet och nå fler målgrupper. Verksamheterna behöver också fördjupad kunskap om olika livsvillkor utifrån socioekonomisk förhållanden. Förvaltningen har under våren 2022 kartlagt förvaltningens kulturhus. Underlaget ska användas för att diskutera kulturhusens uppdrag och riktning med grund i kulturhusens identitet, värden och effekter. Underlaget är tänkt att bidra till utveckling, att identifiera behovet av vidare undersökningar och till strategiska beslut om styrning och organisatoriska förutsättningar och ramar. Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Museernas och 208 267 223 869 388 322 400 000 konsthallens verksamhetsbesök ska minst uppgå till Antalet digitala 1 565 498 1 601 835 1 600 000 besök till Göteborgs museer och konsthall ska minst uppgå till Antalet 12 26 30 20 relationsskapande aktiviteter ska minst uppgå till Museilektioner har Ja Ja erbjudits och genomförts i hela staden Antalet besök till 154 166 178 632 75 932 185 000 museernas funktion "sök-i- samlingarna" ska minst uppgå till Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Antal redigerade 617 858 719 034 849 385 800 000 och tillförda poster i museernas databaser för samlingar ska öka och vid utgången av 2022 minst uppgå till Utlån av 8,1 7,6 8,2 8,1 barnmedia per barninvånare i Göteborg (0-17 år) ska minst uppgå till Antalet besök per 2 863 089 2 257 050 3 185 299 3 300 000 år till biblioteken uppgår till Antal utlån av 3 757 339 3 581 992 3 749 591 3 715 000 media per år uppgår till Tomma celler innebär att det saknas data för den aktuella indikatorn. Oftast som en följd av att det är en nyare indikator där historiska värden saknas. 17 Lokalnämnden 17.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Lokaler som inte används av staden ska avyttras. Måluppfyllelse God Analys av resultat Vakansgraden i eget bestånd uppgår till ca 1,8 % för perioden, vilket innebär en ökning av vakansgrad med 0,2 % jämfört med föregående års utfall. Under året har 20 av totalt 54 vakanta lokaler hanterats enligt framtagen handlingsplan. Dessa har antingen rivits, nyttjats som evakueringslokal, nyttjats som anvisningsboende, överförts till annan nämnd eller hyrts ut till kommunextern part. En handlingsplan har tagits fram för samtliga vakanta lokaler och lokalförvaltningen leder en samordningsgrupp med stadsledningskontoret och fastighetskontoret som träffas en gång per kvartal. En gemensam SharePoint-yta har skapats där utsedda funktioner inom kundförvaltningarna har fått behörighet. Detta för att för att på ett överskådligt sätt kunna synliggöra aktuella vakanta lokaler i staden som finns möjliga att nyttja. Samtliga vakanta lokaler behöver föras dialog om på vår- och höstdialogmöte med kundförvaltningarna för att kunna ge förutsättningar för ett effektivt lokalnyttjande. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Vakansgrad i 1,8 1,6 1,8 2 eget bestånd Lokalnyttjandet ska vara effektivt. Måluppfyllelse God Analys av resultat Underlag för strategisk fastighetsplan har tagits fram för respektive skolnämnd och dialog med respektive förvaltning förs löpande. Inom ramen för projektet konsekvenser ny hyressättning finns en utsedd arbetsgrupp med uppdraget att synka underhåll- och behovsplanering. I denna arbetsgrupp medverkar representanter från samtliga fackförvaltningar. Arbetsgruppen har under våren arbetat fram ett utkast till en rapport som beskriver synkningen och där två tydliga leveranspunkter har identifierats: på vår och höst. Arbetsgruppens rapport är framtagen. De första vår- och höstdialogmötena har genomförts under året där underhållsbehovet har synkats med verksamhetens lokalbehov utifrån stadens befolkningsprognos. Som en delprocess till den strategiska fastighetsplaneringen har ett förbättrat arbetssätt införts gällande underhållsplaneringen för fastighetsbeståndet. Detta har inneburit en omställning för att planera underhållsåtgärder med större framförhållning, som medför en förbättrad projektplanering i och med förbättrad resurssättning och ekonomisk styrning. Nya forum har under året skapats och genomförts med Idrotts- och föreningsförvaltningen, grundskoleförvaltningen och utbildningsförvaltningen för att synka underhållsbehov i lokaler som idag samnyttjas så som idrottshallar och övernattningslokaler. Synkningsmöten har även genomförts med grundskoleförvaltningen och förskoleförvaltningen för de fastigheter där båda förvaltningarna bedriver verksamhet samtidigt. Målet lokaler som inte används av staden ska avyttras har också bäring på effektivt lokalnyttjande. Kvarstående frågor att arbeta fram är vilka forum och samarbetsformer som krävs för att få till den strategiska fastighetsplaneringen i staden. Implementera rutiner och process för strategisk fastighetsplanering. Nämnden ska ligga i framkant när det gäller att bygga miljösmart, ekonomiskt och brukarvänligt. Måluppfyllelse God Kommentar Förvaltningen har arbetat med rubricerat budgetmål utifrån nedanstående delmål (med grad av måluppfyllelse inom parentes): • Bygga brukarvänligt och hållbart utifrån ett livscykels- och kostnadsperspektiv där de styrande principerna är förvaltningens tekniska krav och anvisningar, TKA (viss måluppfyllelse) • Miljöledningssystem och kompetens (god måluppfyllelse) • Klimatneutralt och fossilfritt (god måluppfyllelse) • Hållbara, pedagogiska och verksamhetsnyttiga utemiljöer (god måluppfyllelse) • Avfallsminimering (god måluppfyllelse) • Giftfria miljöer (god måluppfyllelse) • Biologisk mångfald (god måluppfyllelse) • Energieffektivisering (god måluppfyllelse) I bilagan Nämnden ska ligga i framkant när det gäller att bygga miljösmart, ekonomiskt och brukarvänligt redogör förvaltningen för analys. 18 Miljö- och klimatnämnden 18.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Det ska vara enkelt för göteborgarna att leva hållbart och invånarnas ekologiska fotavtryck ska minska. Måluppfyllelse God Analys av resultat Miljö- och klimatnämnden arbetar mot målet genom att: • driva och samordna genomförandet av miljö- och klimatprogrammet och det stadengemensamma miljöledningssystemet • utveckla och driva klimatomställningsfunktionen • bedriva energi- och klimatrådgivning • bedriva effektiv miljötillsyn enligt "God tillsyn", med beaktande av relevanta miljö- och klimatmål och • genomföra miljö- och klimatnämndens plan för nämndens eget bidrag till måluppfyllelse av stadens miljö- och klimatprogram. Målet har samma mått/indikatorer som 2.2.3.4 nedan, och begränsningar i rapporteringssystemet gör att förvaltningen hänvisar läsaren dit. Merparten av de indikatorer som har ett utfall för året visar en positiv trend. Fusk och lagöverträdelser ska minska för att säkerställa en konkurrens på lika villkor mellan företag och för att värna människors hälsa och en god miljö. Måluppfyllelse God Analys av resultat Utredningsarbete för att säkerställa effektiva arbetssätt för att såväl identifiera verksamheter som fuskar som att säkerställa att konkurrens sker på lika villkor har genomförts och presenterades för nämnden den 18 oktober (§200). Huvudrekommendationen är att förvaltningen inrättar ett uppdrag som samordnare för arbetet mot osund konkurrens och kriminell verksamhet. Utöver detta föreslås ett antal åtgärder och aktiviteter som förväntas bidra till ett mer framgångsrikt arbete inom detta område. Parallellt med detta utrednings- och utvecklingsarbete har det också pågått operativt arbete genom tillsyn och kontroll inom ramen för ordinarie tillsyns- och kontrollverksamhet, samt inom ramen för den myndighetssamverkan som stadsledningskontoret samordnar. Inom det operativa arbetet upptäcks verksamheter som inte följer gällande lagstiftningar och när så är fallet så ställer nämnden krav på att bristerna ska åtgärdas alternativt att tillstånd återkallas. Indikatorerna i tabellen nedan är nya för 2022. Därför saknas utfall för tidigare år och därmed ett basvärde att utgå ifrån för att ta fram ett målvärde för 2022. Utfall Utfall Utfall Målvärde Mått/Indikator 2020 2021 2022 2022 Antal upptäckta verksamheter 74 som startat utan registrering/anmälan/tillstånd Antal verksamheter som fått 47 tillsyn/kontroll i gemensamma insatser med andra myndigheter Antal förelägganden/förbud 19 inom livsmedelskontroll och miljötillsyn med anledning av bedrägerier/osund konkurrens Antal 1 erinringar/varningar/återkallelser inom alkohol- och tobakstillsyn med anledning av osund konkurrens Angående indikatorn för antal erinringar/varningar/återkallelser inom alkohol- och tobakstillsyn så bör det noteras att osund konkurrens upptäcks främst inom prövningen och resulterar i avslag i ansökningsärenden, vilket inte ingår i indikatorn. Tillsyns- och tillståndsverksamheten ska bedrivas effektivt och rättssäkert utan att orsaka onödigt krångel för stadens företagare Måluppfyllelse God Analys av resultat Genomförandet av den risk- och dialogbaserade tillsynen och kontrollen, med fokus på att arbeta enligt ”god kontrollsed”, ”god prövning” och ”god tillsyn”, i enlighet med verksamhetsområdenas planer, bidrar till en god måluppfyllelse. Utfall i tabellen nedan visar i de flesta fallen på en positiv utveckling. Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Utförd 80% 86% 99% 100% livsmedelskontroll jämfört med plan, % Utförd alkoholtillsyn 91% 97% 100% jämfört med plan, procent Utförd tobakstillsyn 49% 67% 100% jämfört med plan, procent Utförd miljötillsyn 87% 85% 88% 100% jämfört med plan, procent Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Andel 75% 81% 80% tillsynsrapporter inom miljötillsyn som skickas ut inom två veckor efter utförd inspektion, procent Andel klagomål 77% 76% 80% inom miljötillsyn med en handläggningstid inom sex månader, procent Andel uppföljande 86% 90% 88% 92% inspektioner inom livsmedelskontrollen där bristerna är åtgärdade, procent Andel uppföljande inspektioner inom alkoholtillsynen där bristerna är åtgärdade, procent Andel uppföljande inspektioner inom tobakstillsynen där bristerna är åtgärdade, procent Andel uppföljande 88% 91% 90% inspektioner inom miljötillsynen där bristerna är åtgärdade, procent Andel avgörande i 86% 80% 83% 95% högre instans där nämnden fått rätt (ej ändring av beslutet), procent Insikt - 77 75 74 78 serviceområde effektivitet (företag) Insikt - 77 75 74 79 serviceområde rättssäkerhet (företag) Kommentarer: Indikator för utförd tobakstillsyn: Tobakstillsynen har inte kunnat utföras fullt ut på grund av att vi inte haft tillräckliga personalresurser. Rekrytering har genomförts, men samtliga tjänster har inte kunnat tillsättas före årsskiftet. Indikator för utförd miljötillsyn: I produktionsplanen för miljötillsynen följs enbart planerad tillsyn. En stor andel utgörs av dock av köldmedierapporter vilket ger en oproportionerlig tyngd till resultatet. Produktionen av händelsestyrd tillsyn följs separat genom ärendebalanser och handläggningstider. Behovsprioriterad tillsyn har i viss mån prioriterats ned till förmån för styrd och händelsestyrd tillsyn. Indikator för handläggningstid av klagomål inom miljötillsyn: Året inleddes med längre handläggningstider med anledning av hög personalomsättning, men har under sista halvåret legat över målnivå. Indikatorer för andel uppföljande inspektioner inom alkohol- respektive tobakstillsyn där bristerna är åtgärdade: Utfall saknas. Det sker uppföljning av brister, men indikatorn är inte möjlig att följa upp under 2022 med nuvarande verksamhetssystem och arbetsprocesser. Indikatorer för andel uppföljande inspektioner inom livsmedelskontroll respektive miljötillsyn där bristerna är åtgärdade: I cirka tio procent av fallen har bristerna inte åtgärdats. En kommande analys under 2023 får visa varför så är fallet. Indikator för avgöranden i högre instans: Resultatet skiljer sig åt inom förvaltningens olika ansvarsområden. Inom miljötillsyn pågår ett utvecklingsarbete där kvalitetssamordnarna analyserar de senaste årens resultat och identifierar åtgärder för ökad måluppfyllelse. Indikatorer för insiktsmätning: Insiktsmätningen för 2022 pågår fortfarande. Det preliminära resultatet varierar stort mellan förvaltningens olika ansvarsområden. Vi har identifierat fokusområden inför kommande utvecklingsarbete i syfte att öka kundnöjdheten. Göteborgs klimatavtryck är nära noll 2030. Måluppfyllelse God Analys av resultat Miljö- och klimatnämnden arbetar för att målet ska kunna nås genom bland annat att: • driva och samordna genomförandet av miljö- och klimatprogrammet och det stadengemensamma miljöledningssystemet, • utveckla och driva klimatomställningsfunktionen • bedriva energi- och klimatrådgivning, • bedriva effektiv miljötillsyn enligt "God tillsyn", med beaktande av relevanta miljö- och klimatmål och • genomföra miljö- och klimatnämndens plan för nämndens eget bidrag till måluppfyllelse av stadens miljö- och klimatprogram. Merparten av de indikatorer som har ett utfall för året visar en positiv trend. Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Andel nämnder och 46% 69% 70% styrelser som har ett specifikt klimatmål för sin verksamhet, procent Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Andel nämnder och 58% 93% 70% styrelser som helt eller delvis tillämpar systematisk miljöledning enligt stadens anvisningar, procent Utsläpp av 3,7 3,6 3,2 växthusgaser per invånare och år inom Göteborgs geografiska område (inkluderar både utsläpp från den handlande och icke handlande sektorn), ton koldioxidekvivalenter per invånare och år Insikt – NKI miljötillsyn 64 67 66 70 (företag) Utförd miljötillsyn 85% 88% 100% jämfört med plan, procent Andel uppföljande 88% 91% 90% inspektioner inom miljötillsynen där bristerna är åtgärdade, procent Antal upptäckta 9 18 6 20 verksamheter inom miljötillsynen som startat utan anmälan Antal goda exempel från 0 1 miljöförvaltningens eget miljöledningsarbete som publicerats på intranätets sida Miljöarbete i staden som stöd för andra verksamheter Energi- och 130 167 140 klimatrådgivningsbesök, antal Energi- och 512 392 300 klimatrådgivning genom andra kanaler (till exempel telefon och e- post), antal Indikator för Utsläpp av växthusgaser: Utfall 2022 finns ännu inte tillgängligt. Indikator för Insikt - NKI miljötillsyn: I det preliminära insiktsresultatet ligger NKI på en godkänd nivå. Vid en jämförelse av respondenterna framgår det att små verksamheter är mindre nöjda jämfört med stora. Kommande utvecklingsarbete kopplat till insiktsmätningen kommer fokusera på åtgärder riktade mot små verksamheter i syfte att öka kundnöjdheten och därmed NKI. Indikator för utförd miljötillsyn: I produktionsplanen för miljötillsynen följs enbart planerad tillsyn. En stor andel utgörs av dock av köldmedierapporter vilket ger en oproportionerlig tyngd till resultatet. Produktionen av händelsestyrd tillsyn följs separat genom ärendebalanser och handläggningstider. Behovsprioriterad tillsyn har i viss mån prioriterats ned till förmån för styrd och händelsestyrd tillsyn. Indikator för verksamheter inom miljötillsyn som startat utan anmälan: Hygieniska verksamheter utgjorde en stor andel av utfallet 2021, vilka upptäcktes i samband med den behovsprioriterad tillsynen som utfördes under 2020/2021. Under 2022 har endast styrd tillsyn av hygieniska verksamheter bedrivits. Detta förklarar delvis det relativt låga utfallet hittills jämfört med föregående år. 19 Nämnden för Arbetsmarknad och Vuxenutbildning 19.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Staden skapar förutsättningar så att fler kommer i utbildning och jobb Måluppfyllelse Viss Analys av resultat Enligt stadens anvisning ska en kortfattad redogörelse göras om hur nämnden bedömer måluppfyllelsen. Måluppfyllelsen bedöms som viss utifrån nedanstående kommentarer. Nedan återfinns utfall för 2022, 2021 och 2022. För att uppnå planerade volymer är förvaltningen beroende av andra organisationers agerande och beslut såsom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialtjänsten. Utvecklad sfi-undervisning För att öka sysselsättningen bland utrikesfödda personer har förvaltningen påbörjat ett arbete med att förbättra och utveckla sfi- undervisningen. Förvaltningen fortsätter att ställa krav på och följa upp leverantörers/utbildningsanordnares arbete med rikttider. Införandet av rikttider gör ramarna tydligare för lärare och elever, viket medför ökad likvärdighet för alla elever. Utvecklingen inom kompetenscenter Under det gångna året har kompetenscenters platsantal inte nyttjats full ut. Men i och med en breddad målgrupp och implementeringen av projekt KC SFI har deltagarantalet ökat under hösten. Verksamheten har en högre andel deltagare som har varit utan arbete mer än 24 månader och som helt saknar skolutbildning. Deltagarna har haft god tillgång till kvalificerat stöd från arbetsmarknadskonsulenter och skräddarsydda insatser. Nya insatser för personer med sammansatta behov har tagits fram och arbetet fortsätter kommande år. För att påverka inflödet har en mängd informationsaktiviteter genomförts under året för att säkerställa att socialtjänsten har kunskap om kompetenscenters breddade målgrupp. Andelen avslut till självförsörjning (personen uppbär inte längre försörjningsstöd) uppgår till 61 procent vilket bedöms vara ett mycket gott resultat framförallt i relation till den komplexa problematik och de sammansatta behov som generellt finns hos verksamhetens deltagare. Då verksamheten nu arbetar med fler deltagare som studerar på SFI har ett fokus under året varit att säkerställa tillgången till parallella insatser med hänsyn till pågående studiescheman, för att deltagarna ska ha en heltidsplanering. Arbetet har bedrivits i projektform under 2022. De olika socialtjänsterna har succesivt kopplats in i arbetet. Hisingen kommer att skriva in deltagare under första kvartalet 2023. Från och med 2023 är projektet implementerat i ordinarie verksamhet på kompetenscenter. Andelen avslut med specifikationen "Tillbaka till IFO i behov av annan insats" har minskat i relation till tidigare år. De två främsta orsakerna är de som har behov av andra insatser från socialtjänsten (60 personer) samt de som har gått vidare till insatser hos Arbetsförmedlingen (42 personer). Samverkan med Fisam Kompetenscenter har under året upprättat en strukturerad samverkan med Finsam. Finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (Finsam) är en lag som gör det möjligt för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun och region att arbeta tillsammans i lokala samordningsförbund. Samordningsförbundens uppgift är att verka för att medborgare ska få stöd och rehabilitering som ger dem möjlighet att försörja sig själva. Förbundet är en egen juridisk person och leds av en styrelse bestående av förtroendevalda och tjänstemän från ovan nämnda parter. Samordningsförbunden stödjer också aktivt aktiviteter som syftar till att få samarbetet mellan parterna att fungera mer effektivt. Det finns idag ett ca 80 Samordningsförbund i hela Sverige. Nästan alla kommuner i Sverige ingår i ett samordningsförbund. Ett gemensamt arbetssätt har implementerats som innebär en överlämning av personer som deltar i samordningsförbundets insatser och ska till kompetenscenter. Nya avtal för arbetsträning har upprättats via Inköp och upphandling och det har tillförts en kompetens till verksamheten i form av arbetsterapeuter för att möta den breddade målgruppens behov. Stort utbud av sommar- och lovjobb År 2022 har en mycket hög andel elever som ansökt om sommarjobb kunnat erbjudas plats. Tidigare år har man kunna erbjuda cirka 50 procent av eleverna men i år erbjöds 84 procent. Totalt har 5 588 unga sommarjobbat. Det har skett aktiv anpassning av arbetsplatsen för 110 elever inför sommarjobben. Under påsk-, höst- och jullovet har 1 117 ungdomar arbetat. Att så många skolungdomar kan få testa på arbetsmarknaden via sommar- och lovjobb förväntas bidra till lättare insteg på arbetsmarknaden i framtiden, utöver att fylla syftet att minska social oro i staden under loven. Arbetsmarknadsanställningar Under år 2022 har centrum för arbetsmarknadsanställningar (CFA) sett ett lägre inflöde av ärenden från Arbetsförmedlingen. Det är sannolikt till följd av omorganiseringen på Arbetsförmedlingen och att möjligheten till extratjänster som ett anställningsstöd tagits bort. Antalet arbetsplatser med staden som arbetsgivare är i dagsläget tillräckligt utifrån behov. Det har varit en svårighet att få personer med funktionsnedsättning att få en funktionshinder kod av Arbetsförmedlingen. Andelen personer i Offentligt skyddat arbete har också sjunkit på grund av att Arbetsförmedlingen beslutat att anställningarna inte kan göras inom ideella organisationer eller föreningar. För en del personer innebar det att de gick över till sjukersättning eftersom omställning till annan arbetsplats inom staden blev för stor och påfrestande för att kunna bibehålla någon arbetsförmåga. Årets målvärde om 1 000 personer (vilket innebar en ambitiös höjning från målvärde 700 år 2021) har varit för högt satt med tanke på det låga inflöde av arbetstagare från Arbetsförmedlingen. Fler personer avslutats mot arbete (39 procent) och färre mot studier (10 procent) inom centrum för arbetsmarknadsanställning vilket sannolikt beror på den goda arbetsmarknaden samt det minskade intresset för studier inom målgruppen. Av dem som avslutats från en arbetsmarknadsanställning (Göteborgsjobb) till arbete erhöll 45 procent (motsvarande 70 personer som avslutats) anställning inom staden. Av de ungdomar som fått en insats har 66 procent avslutats mot arbete eller studier under året. Förvaltningens arbete innefattar även samverkan inom KRAMI. Under året har 31 personer (48%) avslutats till arbete/studier. Utöver det finns ytterligare 25 deltagare inom KRAMI i olika anställningar och studier (arbetsmarknadsutbildning eller gymnasienivå) med fortsatt stöd från sitt team. Via social hänsyn i upphandling har 90 personer har fått anställning vilka är några fler än föregående år. Utöver detta har 52 arbetssökande kommit närmare självförsörjning genom att de fått praktik. I jobbspår har 65 personer deltagit och under året har fem jobbspår startat med fyra olika inriktningar. AF har inte startat jobbspår under hösten 2021 och våren 2022 i samma utsträcknings som tidigare. Den förändrade arbetsmarknadspolitiken med kompletterande tjänster har inneburit att de som tidigare kunde gå in i jobbspår nu istället blir anvisade till tjänsten rusta och matcha. När jobbspåret startade fanns de flera tusen inom etableringsprogrammet och nu är det ett par hundra. En omställning av jobbspåren kommer att ske till andra målgrupper som inte omfattas av Rusta och matcha. Åtgärder för högre måluppfyllelse Förvaltningen har i dialog med ledning och lärare på skolorna sett att kontinuerlig antagning enligt skollagen av elever, hämmar progressionstakten i undervisningen. Under 2022 har förvaltningen därav ändrat hanteringen till antagning var tredje vecka för att främja en bättre skolmiljö. Antalet ansökningar till vuxenutbildningen har ökat som helhet fast färre är behöriga vilket gör att förvaltningen fortsatt behöver arbeta med vägledning och guidning till rätt kurser eller utbildningar på rätt nivå. Det kan finnas behov av fler arbetsplatser i lag med något mer varierade arbetsplatser/arbetsuppgifter. Verksamheten behöver allt mer arbeta med att rusta personer så att de får ett stadigare fäste på arbetsmarknaden parallellt med att de är i en arbetsmarknadsåtgärd. Det kan exempelvis gälla språknivå i svenska eller vägar att utbilda sig/utveckla kompetens. Det arbetas aktivt tillsammans med Park- och naturförvaltningen (PoNF) för att förbättra flöde och arbetssätt. För att kunna erbjuda insatser mer jämställt och öka andelen kvinnliga anställda har PoNF bland annat rekryterat fler kvinnliga arbetsledare. Rekryteringskanalerna för social hänsyn i upphandling kan ökas genom förvaltningens samverkan med Arbetsförmedling och dess KROM-företag. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Antal inskrivna 1 612 1 275 1 104 2 000 vid KC Andel av årets 51% 60% 61% 50% avslutade vid kompetenscenter som avslutats till självförsörjning Antal av årets 509 479 355 450 avslutade vid kompetenscenter som avslutats till självförsörjning Andelen 15% 12% 10% 12% deltagare åter IFO i behov av annan insats från socialtjänsten Andel av årets 16% 7% 13% avslutade vid KC som avslutats till annan aktivitet Andel deltagare i 100% 100% KC SFI som har en studie- och yrkesplan Antal 700 807 800 arbetsplatser med staden som arbetsgivare avseende Göteborgsjobb Antal personer i 267 258 220 320 OSA Antal personer i 257 154 163 167 extratjänst Antal personer i 233 154 358 200 introduktionsjobb Antal personer i 16 17 20 25 helfinansierade jobb Andel deltagare 29% 44% 49% 45% vid CFA som avslutats till arbete eller studier Antal 1 677 2 162 2 000 grundskoleelever i sommarjobb Antal 2 241 2 261 3 426 gymnasieelever i sommarjobb Antal personer i 734 1 117 1 200 lovjobb Målvärdet för KC och projeket KC/SFI är 2500 varav KC/SFI är 500 20 Nämnden för demokrati och medborgarservice 20.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Göteborgarna ska uppleva sin kontakt med kommunen som enkel, trygg och att man får den hjälp man behöver. Göteborg är en stad med levande demokrati där medborgarna använder sin rösträtt. Måluppfyllelse Viss Nämnden har under året arbetat med målet utifrån flera olika perspektiv. Nedan följer några exempel. Nämnden har stöttat staden med omvärlds- och medborgaranalyser samt metodstöd i behovsdriven utveckling för en utvecklad medborgarservice. 2022 har präglats av kris och förändring: pandemi, en osäker omvärld och inom staden omorganisationer. I arbetet med stadens serviceutveckling har detta särskilt märkts genom att efterfrågan av stöd i omvärlds- och scenarioanalys skiftat mer åt hur stadens förvaltningar kan säkra sin service till göteborgarna vid krissituationer. I samband med ny nämndorganisation 2021 fick nämnden i uppdrag att förvalta och utveckla Göteborgs Stads medborgarkontor. En utredning visade att nuvarande medborgarkontor ligger i rätt geografiska områden men att det saknades närvaro i bland annat sydväst. Detta ledde till att nämnden i sin verksamhetsnominering föreslog etablering av ett nytt medborgarkontor i Frölunda. Kontoret invigdes 29 november 2022. Medborgarkontoren bidrar till ett mer jämlikt serviceutbud över staden och är en av många pusselbitar för att överbrygga glappet mellan digitala och icke-digitala göteborgare. Medborgarkontoren bidrar också till en infrastruktur för lokal demokrati i Göteborgs Stad. Romano center i väst har under 2022 bidragit till att förenkla kontakten mellan Göteborgs Stads tjänstemän och den nationella minoriteten romer. Detta har skett genom att utbilda tjänstemän och genom att kulturtolka, samhällsvägleda och skapa goda möten med exempelvis socialtjänst, budget- och skuldrådgivning och skolor för göteborgare som tillhör den nationella minoriteten romer. Nämnden har bedrivit ett proaktivt demokratiarbete tillsammans med stadens målgrupper, förtroendevalda, civilsamhället och andra aktörer. En viktig samverkanspart har varit stadens socialnämnder. Nämnden har även förvaltat och utvecklat infrastrukturen för lokal och digital demokrati där vi givit förutsättningar för möten och dialog på olika arenor och genom olika kanaler. Nämnden har arbetat kunskapshöjande och informerat för att höja intresset för att medverka i den demokratiska processen. Inför valet den 11 september genomförde nämnden valstärkande insatser för att informera göteborgare om varför det är viktigt att rösta, vem som får rösta och hur röstningen går till. Förvaltningen samverkade med över 60 olika aktörer, såsom bolag och förvaltningar i staden och aktörer inom civilsamhället. Val av insatser gjordes utifrån vad forskning och tidigare erfarenheter visar är framgångsrikt. Bland annat rekryterades 59 valambassadörer, personer med olika språkkunskaper och med lokal förankring. Valambassadörerna arbetade främst i områden med lägre valdeltagande och de pratade med cirka 12 000 göteborgare. I områden med lägre valdeltagande gjordes även 50 000 brevutskick med information på lätt svenska, engelska, arabiska och somaliska. Information spreds även via sociala medier och nådde minst 52 000 personer i åldrarna 18–30. I nämndens verksamhetsplan för 2022 beskrevs flera mått för att mäta måluppfyllelse. Nedan följer en analys utifrån måtten. Andel samtal som kommer fram på telefoni och får tala med rätt person i staden. Under året har undersökningen som mäter stadens tillgänglighet inte genomförts. Förvaltningen har istället genomfört en analys av tidigare undersökningars slutsatser. I analysen har det bland annat framkommit att undersökningen har utmaningar med att ge en rättvisande bild av stadens samlade tillgänglighet. Andel samtal som kommer fram via telefoni är inte nödvändigtvis kopplat till nöjdhet med verksamheten i fråga. Detta mäts bäst i andra typer av undersökningar som är utformade utifrån den specifika verksamhetens uppdrag. Det finns e-tjänster för det jag behöver. Måttet mäts i webbplatsundersökningen för goteborg.se. Förvaltningen driver tillsammans med stadsledningskontoret ett projekt för att revidera goteborg.se. Därför har ingen undersökning genomförts under 2022 och inget nytt resultat kan därför redovisas. Andel som har högt förtroende för att invånarna behandlas lika av kommunen. Förtroende för att invånarna behandlas lika av Göteborgs Stad mäts i SOM-undersökningen. 30 procent uppger att de har ett ganska eller mycket högt förtroende för att invånarna behandlas lika av kommunen. 35 procent upplever att de har ett ganska litet eller mycket litet förtroende. Yngre respondenter i undersökningen uppger högre förtroende än äldre och män högre än kvinnor. Andel som uppger att de fått ett gott bemötande av tjänsteperson vid senaste kontakt. Andel som uppger att de fått ett gott bemötande av tjänsteperson vid senaste kontakt är 84 procent. Siffran ligger i linje med snittet bland de kommuner och regioner som genomför statistikmyndigheten SCB:s medborgarundersökning. Andel som instämmer i att den digitala servicen staden erbjuder till stor del är utformad efter deras behov. 27 procent anger att den digitala servicen staden erbjuder till stor del är utformad efter deras behov. Andel som svarade att den digitala servicen helt och hållet är utformad efter deras behov är för låg för att få fram en procentsats. 44 procent anger däremot att den digitala servicen till viss del utgår från deras behov. Upplevd möjlighet att påverka inom olika verksamheter (t. ex brukarråd och föräldraråd). Andel som uppger att de har möjlighet att påverka inom stadens olika verksamheter har ökat marginellt med tre procentenheter till 45 procent under året. Det ligger i snitt med övriga medverkande kommuner och regioner i SCB:s medborgarundersökning. Upplevd möjlighet att delta i arbetet med utveckling av kommunen (medborgardialog och samråd). Andel som upplever att de har möjlighet att delta i arbetet med utvecklingen av kommunen har ökat marginellt med två procentenheter till 34 procent och når målvärdet för 2022. Det ligger i snitt med övriga medverkande kommuner och regioner i SCB:s medborgarundersökning. Upplevelse av att kommunen arbetar aktivt med att förbättra integration och delaktighet av människor i samhället. Andel som upplever att kommunen till stor del eller helt och hållet arbetar aktivt med att förbättra integration och delaktighet av människor i samhället är 27 procent. Det ligger i snitt med övriga medverkande kommuner och regioner i SCB:s medborgarundersökning. 53 procent upplever att kommunen till viss del arbetar med att förbättra integration och delaktighet medan 20 procent inte alls upplever att kommunen arbetar med detta. Upplevt förtroende för att göteborgarna har demokratiskt inflytande över kommunen. Förtroende för att göteborgarna har demokratisk inflytande över Göteborgs Stad mäts i SOM-undersökningen. 25 procent uppger att de har ett ganska eller mycket högt förtroende för att göteborgarna har demokratiskt inflytande över kommunen. 33 procent upplever att de har ett ganska litet eller mycket litet förtroende. Yngre respondenter i undersökningen uppger högre förtroende än äldre och män högre än kvinnor. Detta ligger i linje med föregående års resultat. Nöjdhet med hur demokratin fungerar i Göteborgs Stad. Nöjdheten med hur demokratin fungerar i Göteborgs Stad har ökat med fem procentenheter jämfört med föregående år. Göteborg ligger dock fortsatt under snittet i Sverige för nöjdheten med hur demokratin fungerar i kommunen. Procent som deltar i kommunalvalet 2022. 76 procent deltog i kommunvalet i Göteborg. Färre göteborgare röstade i valet 2022 jämfört med 2018. Röstdeltagandet har gått ner i hela landet. SCB:s valdeltagandeundersökning efter valet beräknas vara klar i maj eller juni 2023. Då kommer SCB att ha analyserat i vilka grupper valdeltagandet har gått upp eller ner och kan ge en mer detaljerad bild som Göteborgs Stad kan använda sig av framåt. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Andel samtal 39 41 som kommer fram på telefoni och får tala med rätt person i staden. Det finns e- 75 75 tjänster för det jag behöver. Andel som har 27 30 29 högt förtroende för att invånarna behandlas lika av kommunen. Andel som 81 84 83 uppger att de fått ett gott bemötande av tjänsteperson vid senaste kontakt. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Andel som 26 27 28 instämmer i att den digitala servicen staden erbjuder till stor del är utformad efter deras behov. Upplevd 42 45 44 möjlighet att påverka inom olika verksamheter (t. ex brukarråd och föräldraråd). Upplevd 32 34 34 möjlighet att delta i arbetet med utveckling av kommunen (medborgardialog och samråd). Upplevelse av att 22 27 25 kommunen arbetar aktivt med att förbättra integration och delaktighet av människor i samhället. Upplevt 24 25 26 förtroende för att göteborgarna har demokratiskt inflytande över kommunen. Nöjdhet med hur 60 65 62 demokratin fungerar i Göteborgs Stad. Procent som 76 83 deltar i kommunalvalet 2022. Utfall för 2020 saknas för samtliga mått. Flertalet mått är nya från 2021 och framåt. 21 Nämnden för funktionsstöd 21.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Alla ska utifrån sina förutsättningar kunna leva ett självständigt liv med hög delaktighet, meningsfull sysselsättning och rik social samvaro. Måluppfyllelse Viss Nämnden har genomfört planerade insatser utifrån kommunfullmäktiges mål och strategierna i nämndens verksamhetsplan 2022. Nämndens resultat förväntas bidra till att målet uppnås. Nämndens arbete med likvärdig och effektiv välfärd har fortsatt under 2022. Då nämnden har ansvar för hela verksamhetsområden finns förutsättningar att arbeta med likvärdighet i både myndighetsutövning och verkställighet oavsett var i Göteborg den enskilde får sin insats. Det ger också förutsättningar att göra förändringar i verkställighet utifrån de behov som förvaltningen ser. Det kan handla om att kunna ta emot fler målgrupper genom specialistkompetens och att förändra insatser för att bättre möta behoven hos den enskilde. Socialpsykiatri och insatser riktade till barn och familjer har särskilt viktiga under 2022. Nämndens råd för funktionsstödsfrågor bidrar till att målgruppers behov och perspektiv lyfts i beslut som nämnden och förvaltningen tar. Rådet har genom arbetsgrupper bidragit i utvecklingsarbetet. För att arbeta utifrån målet att alla utifrån sina förutsättningar ska kunna leva ett självständigt liv med hög delaktighet, meningsfull sysselsättning och rik social samvaro har förvaltningens verksamheter arbetat med rättighetsområden i Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Utöver det är insatser utifrån Göteborgs Stads plan för sexuell och reproduktiv hälsa (SRHR), Göteborgs Stads plan för jämställdhet och arbete mot våld i nära relationer och barnrätt prioriterade. Dessa områden är tydligt kopplade till nämndens mål och rättighetsområden i Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Under året finns flertal exempel på åtgärder som genomförts för att nå målet. Det handlar till exempel om att utveckla arbetet med alternativ kompletterande kommunikation, normer och värderingar, hälsofrämjande insatser och valstärkande insatser. Den tillfälliga utökning av nämndbidraget som kommunfullmäktige beslutade om under våren 2022 har möjliggjort insatser inom kompetensutveckling, arbetsmiljöinsatser, satsningar på välfärdsteknik, förbättringar av inne- och utemiljöer och material till verksamheterna. Lokalbehovsplanen som är upprättad för samtliga lokaler i förvaltningen förväntas bidra till ökad möjlighet för nämndens målgrupper att få sina behov tillgodosedda i förlängningen. Självständigt liv Inom nämndens verksamheter har aktiviteter genomförts för att öka brukarnas självständighet. Myndighet och utförarverksamheter arbetar enligt IBIC, individens behov i centrum. Verksamheterna arbetar med att säkerställa att brukaren är delaktig i sin plan och kan påverka sitt stöd till exempel genom att informera och motivera brukaren att vara delaktig i sin genomförandeplan men också genom att öka kunskapen om kommunikationsstöd hos medarbetarna. Inom vissa verksamheter har man även regelbundna husmöten där det finns möjlighet för brukaren att delta och vara med och påverka olika aktiviteter. Detta för att öka brukarnas möjlighet till inflytande över sin vardag. I december 2021 antog nämnden fem värdighetsgarantier gällande bemötande, kommunikation och kompetens, självständighet och delaktighet, trygghet och kontinuitet samt synpunkter och kontakt. Förvaltningen har under hösten implementerat värdighetsgarantierna. Insatser har även skett i förvaltningen för att öka självständighet genom digitala lösningar. Inom daglig verksamhet arbetar 18 deltagare som teknikmentorer med uppdrag att utbilda, testa och ta fram olika digitala lösningar utifrån sina olika kompetenser. Teknikmentorernas arbete har uppmärksammats nationellt och internationellt. Nämnden har genomfört valstärkande insatser för verksamheternas målgrupper genom riktat informationsmaterial, filmer om att rösta i en vallokal och träff med politiker. Förvaltningen medverkade också på Frihamnsdagarna med en livepodd om möjligheter som personer med funktionsnedsättningar för att få stöd för att kunna rösta. Delaktighet och kommunikation Insatser har genomförts i verksamheter för att öka den enskildes möjlighet till delaktighet och kommunikation. Nämnden har arbetat med att informera hur myndighetsutövningen går till, vilka samtalsmetoder som används och hur den enskilde kan lämna synpunkter till förvaltningen. Teknikmentorerna har i samarbete med demokrati och medborgarservice byggt ett rum i VR-världen för att illustrera hur ett besök i en vallokal kan fungera och ge en möjlighet för personer med funktionsnedsättningar att bekanta sig med miljön i förväg. Även inom bostad med särskild service har valstärkande insatser genomförts vilket innebär att det finns chans att nå ut till fler målgrupper. Förvaltningen samarbetar med demokrati och medborgarservice, stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret för att personer med funktionsnedsättning ska synliggöras tidigare i stadsutvecklingsprocessen. Meningsfull sysselsättning och rik social samvaro Förvaltningen medverkar i referensgruppen om idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan idrott- och föreningsförvaltningen, socialförvaltningarna och grundskoleförvaltningen. Uppdraget innebär att bevaka att barn- och unga med funktionsnedsättningar kan delta i aktiviteterna inom ramen för IOP på samma villkor som andra. Inom daglig verksamhet har samarbeten för att främja hälsan för deltagarna genomförts. Några av enheterna har stärkt sin samverkan med fysio- och arbetsterapeuter inom den kommunala hälso- och sjukvården. Några enheter har sedan flera år tillbaka ett samarbete med idrotts- och föreningsförvaltningen där deltagare tränar tillsammans. Friskvården i Dalheimers hus erbjuder möjlighet till fysisk aktivitet i tillgängliga lokaler. I samverkan med Västra Götalandsregionen finns fysioterapeuter tillgängliga för rådgivning. Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Brukarbedömning 73% 70% 70% 77% gruppbostad - Brukaren får bestämma om saker som är viktiga hemma Brukarbedömning 63% 57% 63% 70% gruppbostad - Personalen pratar så brukaren förstår Brukarbedömning 75% 78% 78% 82% servicebostad - Brukaren får bestämma om saker som är viktiga hemma Brukarbedömning 61% 64% 66% 68% servicebostad - Personalen pratar så brukaren förstår Brukarbedömning daglig 70% 76% 78% 77% verksamhet LSS - Brukaren får bestämma om saker som är viktiga Brukarbedömning daglig 72% 76% 78% 78% verksamhet LSS - Personalen pratar så brukaren förstår Brukarbedömning 20% 37% 42% 49% Personlig assistans - Brukaren har varit med och bestämt alla sina assistenter Brukarbedömning 66% 69% 74% 78% Personlig assistans - Alla assistenter pratar så brukaren förstår Brukarbedömning 88% 88% 88% 92% boendestöd SoL - Brukaren får bestämma om saker som är viktiga Brukarbedömning 86% 87% 87% 90% boendestöd SoL - Personalen pratar så brukaren förstår Brukarbedömning 90 92 90 93 korttidshem, läger och avlösarservice - Jag förstår den information jag får av personalen Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Brukarbedömning 78 81 80 87 korttidshem, läger och avlösarservice - Jag är med och påverkar stödet och hjälpen jag får Brukarbedömning - 80 82 myndighet - Jag förstår den information jag får av min socialsekreterare, handläggare Brukarbedömning - 73 75 myndighet - Jag får påverka den hjälp/insats jag får När det gäller brukarundersökningar inom myndighet har förvaltningen använt en enkät som Sveriges Kommuner och Regioner tagit fram under 2022. Förvaltningen arbetar för att medverka i så många nationella brukarundersökningar som möjligt och har varit med som pilot i arbetet med nationell brukarundersökning inom myndighet. Fler människor med funktionsnedsättningar ska komma in på arbetsmarknaden. Måluppfyllelse Viss Nämnden har under året arbetat tillsammans med nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning för att öka sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning utifrån framtagen handlingsplan. Nämndens bedömning är att det krävs mer samverkan med nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning för att nå måluppfyllelse för staden. Inom nämndens ansvarsområde pågår samarbeten för att öka måluppfyllelsen och förvaltningen bedömer viss måluppfyllelse. Inom aktivitetshusen sker samverkan med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, ACT-team och Kompetenscenter inom socialförvaltningen Hisingen i syfte att öka sysselsättningsgraden. Daglig verksamhet har i samarbete med arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen och Studium genomfört utbildningsinsatser i syftet är att stärka deltagarnas självförtroende och möjlighet till självständigt liv. Vidare har daglig verksamhet i samarbete med arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen, park och naturförvaltningen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen påbörjat ett arbete för att möjliggöra för deltagare från daglig verksamhet att gå vidare till ett offentligt skyddat arbete (OSA) inom staden. För högre måluppfyllelse ser nämnden behov av fortsatt samverkan för att hitta former för deltagare i daglig verksamhet att komma ut på arbetsmarknaden. Förvaltningen har fått medel från europeiska socialfonden för att arbeta med projekt som ska bidra till att personer med funktionsnedsättningar får anställning i offentlig sektor eller näringslivet. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Antal 26 13 24 28 deltagare individual placement and support (IPS) i lönearbete Antal nya 9 20 18 20 brukare som går direkt till individuell placering Antal brukare 13 9 13 14 som går från traditionell daglig verksamhet till individuell placering Antal brukare 5 9 6 9 som går från individuell placering eller traditionell placering till någon annan anställning 22 Nämnden för inköp och upphandling 22.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Nämnden ska genom kommunövergripande stöd och kompetenshöjande insatser bidra till att göra Göteborg till en hållbar och i förlängningen helt fossilfri stad. Måluppfyllelse God Analys av resultat Arbetet har bedrivits enligt plan med en analys av klimatpåverkan från inköp genom en miljöspendanalys. Förvaltningen har i samverkan med miljöförvaltningen kommit fram till hur miljöspenanalysen ska användas för uppföljning av indikatorn för klimatpåverkan från inköp. Miljöutbildningar för beställare har genomförts som planerat och i pågående kategoriarbeten ingår hållbarhetsspecialister i teamen. Andelen fossilfria fordon ökade igen under andra halvåret 2022, efter att ha gått ned under första halvåret. Andelen är jämt fördelat mellan lätta och tunga fordon. År 2022 har varit ett avvikande år eftersom bränslepriserna ökat kraftigt. Förvaltningen bedömer att det ökade bränslepriset sannolikt minskat användningen av fossilfria drivmedel och bromsat omställningen mot nollemissionsfordon. Generellt finns dock en hög acceptans hos leverantörsmarknaden för miljökrav på fordon liksom övriga miljökrav. Åtgärder för högre måluppfyllelse Begränsat sortiment, höga krav på varor samt god kontroll av att kraven efterlevs är några strategier för att fortsätta underlätta för beställare att göra hållbara val. Marknadsdialoger och mer dialoger med beställare i staden är nödvändigt för att kunna göra bättre och cirkulära upphandlingar. Förvaltningen fortsätter arbetet med fordon och transportkrav som innan med siktet att leverantörer till staden ska bidra till Göteborgs Stads miljömål om 90 % minskade utsläpp från transporter till 2030 jämfört med 2010. Förvaltningens plan är att fortsatt i så hög grad som möjligt ställa teknikneutrala krav men som driver mot fossilfrihet och utsläppsfritt samt att systematiskt kontrollera efterlevnaden av krav. På ett par avtalsområden inom tunga fordon och maskiner planeras platskontroller att genomföras under nästa år. Enligt kategoriarbetet för tunga fordon är kontroller på detta området prioriterat för att sända signaler om att staden menar allvar med kravställningen på avtalen. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Andel fossilfria 41% 42% 43% fordon (lätta resp. tunga) i avtal som klassats som transporttjänst eller transportintensiva i förvaltningens upphandlingar 42 % fossilfria lätta fordon, 43 % fossilfria tunga fordon, 6 % utsläppsfria fordon. Nämnden ska säkerställa att göteborgarna till bra pris får hög kvalitet på de varor och tjänster som köps in av nämnder och styrelser. Måluppfyllelse Viss Analys av resultat Som inköpscentral ska nämnden tillhandahålla avtal inom de områden som nämnden beslutat om. För att undvika avtalslöshet har olika aktiviteter som syftar till att avtalen ska vara klara i tid (senast 6 månader innan avtalsstart) genomförts. Exempel på dessa är ett tillfälligt stöd via externa konsulter och ett arbete för att utveckla produktionsplanen. Årets inköpsmognadsmätning genomfördes under kvartal 4. Resultatet blev detsamma som föregående år, och visar på en stor spridning mellan stadens verksamheter, vilket är naturligt då inköp- och upphandlingsverksamheten har olika fokus i olika verksamheter. Staden som helhet befinner sig tidigt i "den aktiva fasen" i den modell för utveckling av inköpsmognad inom offentlig sektor som används. "Den aktiva fasen" kännetecknas av att inköpsorganisationen är aktiv i hanteringen av försörjningskedjan till kärnverksamheten och uppfattas som en expert med marknadskunskap, som har påbörjat arbetet med en gemensam målstyrning av verksamhetens inköp. Kategoriarbetet fortsätter i enlighet med Inköpsplanen. Arbetet med att säkerställa att försörjnings- och säkerhetsrisker omhändertas i kategoristyrningsprocessen har färdigställts under kvartal tre. Staden saknar i dag ett gemensamt stöd för upphandlings- leverantörs och avtalshantering, vilket är en grundläggande förutsättning för att kunna leda, driva och utveckla stadens gemensamma inköpsprocess. Utveckling av en ny gemensam tjänst inom området pågår, tillsammans med stadens förvaltningar och bolag. Stödet kommer att innebära utökade möjligheter att uppnå samordningsvinster och hållbarhetseffekter för hela staden genom gemensamma processer och digitala tjänster som stödjer processerna. Förvaltningars och bolags behov av varor och tjänster stäms regelbundet av i olika dialoger. I ramavtalsarbetet sker kontinuerlig dialog med representanter för stadens verksamheter, liksom i kategoristyrningsarbetet. Utöver det erbjuds olika nätverk och möten för inhämtning av behov och synpunkter. Under året har även separata kunddialoger med ett antal förvaltningar och bolag genomförts. Åtgärder för högre måluppfyllelse Kundfokus kan utökas ytterligare genom fler planerade kontakter och en systematisk kunddialog. Förvaltningen kan även erbjuda stödjande insatser till de verksamheter som har skattat sig lågt i Inköpsmognadsmätningen i syfte att utveckla deras inköpsverksamhet. Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 NKI 56 60 Kundundersökning Antal avtalslösa 8 16 16 8 områden Antal som 1 174 1 701 1 777 1 500 genomgått beställarutbildningar Inköpsmognad i 2,7 2,7 staden Andel 22% 40% 70% upphandlingar som är klara 6 månader innan avtalsstart (procent) Antal pågående 7 9 11 12 kategorier NKI Kundundersökning har tidigare genomförts vartannat år, men har inte genomförts under 2022 på grund av behov av att aktualisera och anpassa frågorna efter förvaltningens nuvarande uppdrag. Undersökning planeras till 2023. Antal avtalslösa områden 2022: Under året har 16 ramavtalskategorier varit avtalslösa varav 8 nya ramavtalskategorier tillkommit. Den 31 december är 3 ramavtalskategorier avtalslösa. Antal pågående kategorier 2022: Kategoriarbetet inom IFO-FH omfattar 3 kategoriområden vilket motsvarar större delen av IFO-FH. Under året har även IT- arbetsplats och Livsmedel startats. 23 Nämnden för Intraservice 23.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Det nämndspecifika målet ”Nämnden ska tillhandahålla god intern service till stadens verksamheter och medarbetare.” utgår från att förvaltningen levererar tjänster enligt reglemente och fastställd tjänsteplan av kommungemensamma tjänster och utvecklingsprojekt. Intern uppföljning är nedbrutet i nämndmål och indikatorer och redovisas i denna rapport under kapitel 7. Här redovisas måluppfyllelse på respektive nämndmål i tabell och positiv utveckling under året exemplifieras i punktlista nedan: • Grundleverans: o Förvaltningen har bibehållit leveransförmågan och säkerställt att befintliga tjänster kommer att fungera efter under 2022 samt efter verksamhetsöverföringen till utbildnings- och välfärdsförvaltningarna 2023. o Stabilitet i våra tjänsteleveranser (grunduppdraget) utan större incidenter inom HR och ekonomi och inköp parallellt med våra arbetsinsatser inom NOS- och bolagsprojektet samt de förberedelser som gjorts inför ny styrmodell. o Nya leveranser (City information plattform, automatisering/robotisering, konsolidering, kunskapshöjning om IT-säkerhet o Konsolidering av Digital Infrastruktur • Kraftsamling: o Genomfört tre verksamhetsöverföringar med tillhörande samverkansarbete (FÖS) o Anpassat leveranser utifrån omorganisationer i staden (NOS) o Förberett oss för ny styrmodell (tjänstepaketering, roller med mera) o Byggt upp kundorganisation, förberett för ny styrmodell, tagit fram avtalsunderlag, genomfört kunddialoger, organisation och roller för kundrelaterade frågor, fastställt servicenivåer för samtliga tjänsteerbjudande, tjänstekatalogen anpassad till ny styrmodell, samarbetsmodell och årsplan upprättas o Implementerat processer och rutiner för ekonomi- och finansieringsmodell för tjänsterna för 2023, Principer för prissättning, fakturering o Framtagande av prislista utifrån ny styrmodell, infört övergångslösning för fakturering för 2023 till nytt system är på plats. Förfaktureringssystem installeras för automatiserad hantering inom intern faktureringsprocess. • Projekt: o Uppföljning av projekt sker i en ordnad portföljmodell. God måluppfyllelse redovisas, med få avvikelser, i bilaga till denna rapport. o Utveckling och införande av nya systemlösningar enligt tjänsteplan genomförs enligt plan (se bilaga) o Ett projekt som kan framhållas inom tjänsteområde Välfärd är automatiseringen av ”återansökan av försörjningsstöd” som implementerades under våren, som effektiviserat process för stadens handläggare och berörda medborgare o Tidsförskjutning av Digitala navet (intranät) • Support och kundsamverkan: o Utveckling och efterlevnad av supportprocesser och KM- process för att gemensamt möta o Automatiseringsprojekt inom tjänsteområdena HR och ekonomi med ett femtontal pågående verksamhetsprojekt med RPA lösningar i staden. • Verksamhetsutveckling i processerna: o Intern processutveckling genom att arbetet med den systematiska utvecklingen av våra arbetssätt kring internkontroll och samlad riskbild samt den tillhörande dokumentation. o Ökad effektivitet inom Visuell kommunikation, genom tydligare kvittering med kund o Etablerat förvaltningsteam och tagit fram förvaltningsplaner till samtliga tjänster i syfte att skapa tydlighet gentemot kund och bättre förutsättningar för effektiv förvaltning enligt förvaltningsövergripande projekt för gemensamt arbetssätt för tjänster och system o Fortsatt etablerat kompetenscenter o Automatisering och robotisering av våra egna tjänster o Anmärkningar från Stadsrevisionen har omhändertagits. Konsulthanteringsprocessen på förvaltningen har av Stadsrevisionen lyfts fram som ett bra exempel inom staden på förbättrad process. • Ekonomi och inköp: o Ekonomi i balans inom alla verksamhetsområden, och överskott återbetalas löpande till kundförvaltningar och bolag. o Inköpsanalys via stadens gemensamma IT-stöd för regelbundna resultatuppföljningar och till strategisk inköpsarbete. o Hög leverantörstrohet (98 procent) uppnått i senast inköpsanalys. • Medarbetare: o Reviderat arbetssätt för det systematiska arbetsmiljöarbetet med syfte att förenkla för chefer samt underlätta uppföljning o Nytt arbetssätt kring kompetensförsörjning - med kompetensförsörjningsplaner integrerade i o Enhetlig verksamhetsstyrning (Stratsys) och genomförda aktiviteter utifrån ARUBA-modellen o Stort rekryteringsarbete o Skapat en e-tjänst för HR-administrativa ärende 24 Park- och naturnämnden 24.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Göteborg är en ren och snygg stad. Måluppfyllelse God Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Skräpmätning 5,2 4,6 4,9 4,5 Antal ton skräp 1 050 1 437 1 500 Antal 3 105 3 175 3 000 synpunkter/klagomål kopplat till skötsel Andel 44% 53% 60% felanmälningar som åtgärdas Tillsammans med civilsamhälle och privata aktörer möjliggörs naturupplevelser, fritid och rekreation samtidigt som den biologiska mångfalden och sammanhängande grönytor värnas Måluppfyllelse God Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Antal 74 305 512 aktiviteter som helt eller delvis genomförs av och med andra, på vår mark. Antal 0 23 92 50 kommersiella evenemang som helt eller delvis genomförs av och med andra, på vår mark 25 Socialnämnden Centrum 25.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Antalet invånare i bidragsberoende ska halveras till 2026 Måluppfyllelse God Antalet invånare i bidragsberoende har minskat kraftigt de senaste åren och mot bakgrund av det bedömer förvaltningen måluppfyllelsen är god. Analys av resultat Att antalet ärenden minskar bidrar till att handläggarna får mer tid till att arbeta med huvuduppdraget/självförsörjningsuppdraget. Automatisering av försörjningsstödet har påbörjats under året och kommer bli fullt implementerad våren 2023. Vi har sett en viss positiv effekt av arbetet under 2022 och förväntar oss att det ska frigöra mer tid för handläggarna att utföra självförsörjningsuppdraget när det är fullt implementerat. Det finns en plan kring nyttostyrning och nyttorealistering under 2023 för att säkerställa att tiden som frigörs genom automatiseringen går åt rätt saker. Utvecklingsarbetet med att klargöra arbetsrehabiliteringens organisatoriska hemvist pågår. Inflödet av komplexa ärenden ökar samtidigt som majoriteten av de ärenden som är kvar är komplexa och där klienterna står långt ifrån arbetsmarknaden. Detta ställer högre krav på rehabiliterande insatser för de vi är till för och kommer vara en utmaning för verksamheten framöver. Åtgärder för högre måluppfyllelse Slutföra arbetet med arbetsrehabiliteringens organisatoriska hemvist. Implementera automatiseringen av försörjningsstöd Implementera det framtagna bedömningsstödet som ska stödja handläggare till tidig och korrekt bedömning av insatser för individen i syfte att insatser ska starta så tidigt som möjligt. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Antal hushåll 1 791 1 694 1 472 1 648 med försörjningsstöd Antal 1 532 1 426 1 336 1 376 långtidsberoende ärenden med försörjningsstöd Antal nya 142 120 89 101 ärenden Antal pågående 2 225 2 146 1 852 2 069 ärenden Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Antal barn i 1 233 1 067 866 995 pågående ärenden Antal avslutade 140 138 114 136 ärenden Den lokala tryggheten ska öka Måluppfyllelse Viss Förvaltningen har valt att göra en samlad rapportering för de två målen "Göteborg är en trygg och välskött stad” och "Den lokala tryggheten ska öka". Rapporteringen är samma för båda målen. Förvaltningen har arbetat med en rad olika insatser i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet, där merparten av insatserna och även indikatorerna fokuserar på det brottsförebyggande arbetet. Utifrån det gör förvaltningen bedömningen att vi nått viss måluppfyllelse. Analys av resultat Förvaltningen har fortsatt det påbörjade arbetet med trygghetsskapande insatser, som kräver långsiktighet och uthållighet. Vi ser fortsatt behovet av samverkan mellan flera aktörer inom både offentlig och privat verksamhet samt civilsamhället, för att få resultat. Under året har de fyra socialförvaltningarna i samverkan med andra förvaltningar fortsatt arbetet med att definiera det lokala samordningsuppdraget, där det särskilda ansvaret bland annat innefattar trygghetsarbetet. Ett förslag till definition av uppdraget har antagits av direktörerna i välfärdsförvaltningarna och under hösten har vi fortsatt arbetet med att ta fram strukturer för samverkan, där övriga nämnder också har ett ansvar i att aktivt bidra till trygghetsarbetet i stadsområdet. Vi bedriver ofta brottsförebyggande arbete med målet att skapa trygghet. Ofta sätts likhetstecken mellan de båda och idag är i princip alla trygghetsskapande åtgärder egentligen brottsförebyggande åtgärder. En känsla av otrygghet på en plats kan avspegla den faktiska risken, men trygghet kan också betyda olika saker för olika människor. Då sambandet mellan faktiska brottsnivåer och upplevd otrygghet är väldigt svagt, kan vi behöva fokusera på andra typer av insatser. I Brottsförebygganderådets årliga nationella trygghetsundersökning tror cirka 80 procent av de svarande varje år att brottsligheten ökar, trots att brottsligheten faktiskt minskar. Enligt forskning finns det ett starkt samband mellan tillit till andra människor och upplevd otrygghet. Mycket tyder därför på att vi behöver arbeta med andra typer av insatser, som kommunikation, kunskapshöjande och tillitsskapande insatser för att öka människors trygghet. Trygg i Centrum Vi har fortsatt arbetet enligt modellen Trygg i Göteborg, med Trygg i Centrum som lokal arbetsmodell för stadsområdet. Förvaltningen har arbetat med lägesbilder i samverkan med polisen, där vi har fortsatt att identifiera de mest otrygga platserna med tillhörande problembilder och orsaksanalyser. Genom att successivt stärka lägesbildsarbetet kan förvaltningen få en bättre överblick över stadsområdet och sätta in rätt insatser i arbetet med den lokala tryggheten. Ett prioriterat område för Trygg-i arbetet har varit fokusområdet Järntorget och Långgatorna, där förvaltningen har fortsatt arbetet enlig handlingsplanen, i bred samverkan. Bland annat har förvaltningen och Lokalpolisområde City initierat uppstarten av ett fastighetsägarnätverk som idag innefattar tio fastighetsägare och elva bostadsrättsföreningar. I december 2021 genomförde vi en trygghetsundersökning i området med intervjuer med boende i området. En uppföljande undersökning har nu gjorts under samma period 2022, där svaren kommer att återkopplas i början av 2023. I syfte att stärka och systematisera det kunskapsbaserade lägesbildsarbetet har förvaltningen tillsammans med andra förvaltningar under året implementerat ett IT-baserat kartläggningssystem, Embrace. Det används av medarbetare inom förvaltningen för att rapportera händelser. Tidiga insatser i samverkan Under 2022 har vi stärkt upp arbetet med trygga uppväxtvillkor för barn i yngre skolåren genom att starta SSFF (samverkan skola, socialtjänst, fritid och föräldrar kring barn 6–12 år med riskfaktorer). Syftet är att öka tidiga upptäckter och insatser för barn där det finns oro kring riskbeteende. Målgruppen är barn 6–12 år och samverkan sker med 26 kommunala F-6- skolor samt ytterligare ett antal fristående skolor. Familjen och föräldrarna deltar och är aktiva i samverkan på individnivå vilket är en central utgångspunkt i arbetet. SSFF och SSPF (socialtjänst-skola-polis-fritid) har arbetat med att utveckla lokala lägesbilder i samverkan. De har också gemensamt skapat ett utbildningsmaterial kring risk- och skyddsfaktorer som ska spridas och kunna användas av professionella som möter barn, till exempel skol- och fritidspersonal men också föreningslivets ledare. Grannskapsarbete och föreningsliv Trygghetsarbete i nära samverkan med föreningslivet har bland annat innefattat att vi har tecknat avtal med föreningar för att bedriva föreningsvandring på fredag- och lördagskvällar i stadsområdet. Andra arbetsformer är verksamhetsavtal som förvaltningen har tecknat med olika föreningar för att bedriva helgidrott. Ytterligare en samverkans- och arbetsform är Skolan som arena, en form av grannskapsarbete där barn ska ha tillgång till fler trygga vuxna i närområdet. Vi har skapat samverkan med lokala civilsamhällesaktörer, till exempel idrottsklubbar, kulturverksamheter, Mariaträffen och Majornas samverkansförening. Arbetet ska öppna upp för lokalsamhället och olika aktörer att bidra till att stärka sociala nätverk, öka social sammanhållning och att vuxna och barn ska ges möjlighet till sammanhang och delaktighet. Det vräkningsförebyggande arbetet Förvaltningen har under året arbetat med det vräkningsförebyggande arbetet för att säkra individers boende, minska risken för social utsatthet och att motverka hemlöshet. Under hösten har vuxenområdet utökat verksamheten med en boendekonsulent för att stärka förvaltningens förmåga att stödja enskilda i boendefrågor, både vad gäller att förhindra vräkningar och att hjälpa människor att få ett boende. Handboken om vräkningsförebyggande arbete har gjorts känd på enheterna. Under året har förvaltningen erfarit en tydlig ökning av personer som kommit för att söka boende akut. En tydlig ökning av behovet märktes i samband med stängningen av boende Nya Tillfället den 1 maj 2022 och behovet har efter det varit konstant. Socialjouren har har haft ett högre tryck än vanligt under sommarmånaderna och detta har sedan fortsatt även under hösten. Stadsområdet och Cityperspektivet Stadsområde Centrum utgörs av såväl områden där befolkningen lever och vistas i stadsområdet som citymiljöer vilka berör en större målgrupp än enbart de som bor i Centrum. Det påverkar också det lokala trygghetsarbetet i stadsområdet. En stor mängd människor rör sig i citymiljöerna där det finns en koncentration av butiker, restauranger och nöjesliv vilket medför flera tillfällen för brott samt platser som kan upplevas som otrygga. Problematik som återkommer i city är bland annat narkotikabrott, hög berusningsgrad, ordningsstörningar samt en koncentration av människor i social utsatthet. Förvaltningen behöver omhänderta både stadsområdes- och cityperspektiv i trygghetsarbetet, vilket också påverkar vilka typer av insatser vi arbetar med. Brottsförebyggande och trygghetsskapande insatser som vi har genomfört utifrån ett cityperspektiv är exempelvis IOP Nordstan, en samverkan med Skyddsvärnet och Fryshuset för att fånga upp ungdomar i sociala riskmiljöer, samt Purple flag som är en arbetsmodell och ett processverktyg för att skapa platssamverkan och öka den lokala tryggheten i de centrala affärsstråken. Samverkan med flertalet aktörer är en gemensam framgångsfaktor i arbetsmodellerna och involverade aktörer är eniga i att området har blivit lugnare sedan satsningarna startade. Polisens brottsstatistik bekräftar att anmälda brott avseende brott mot person, tillgrepp, skadegörelse och narkotikabrott har minskat med drygt 30 procent i området mellan 2018 och 2021. 2022 års brottsstatistik visar på fortsatt nedgång (helår ej klart). Även tidigare nämnd platssamverkan på Järntorget och Långgatorna samt uppsökande verksamhet i Slottsskogen eller andra parker under vår och sommar är viktiga insatser utifrån ett cityperspektiv. Stadengemensamma insatser till unga i eller i riskzon för kriminalitet och till personer som vill lämna kriminalitet Förvaltningen har fortsatt arbetet med att utveckla en stadengemensam insats för unga lagöverträdare med särskilt vårdbehov och har under året startat upp Resursteam unga lagöverträdare. Vi har erbjudit både konsultation i hantering och handläggning av ärenden gällande unga lagöverträdare samt erbjudit insatser, som påföljd eller som bistånd, till ett tjugotal individer under året. I samverkan med Västra Götalandsregionen har vi i anslutning till Mini- Maria startat upp en resursmottagning för unga med en missbruksproblematik och mer omfattande psykiatrisk problematik. På mottagningen får målgruppen bättre möjlighet till anpassat stöd och vård. Förvaltningen bidrar med socialsekreterarresurs för att tillgängliggöra verksamheten gentemot målgrupper med tyngre social problematik, till exempel kriminalitet. Sedan februari 2022 är Samlad avhopparverksamhet (SAV) igång. Vi har haft ett högt inflöde av ärenden under året och arbetat med 27 placeringar. Vår samlade bedömning hittills är att viktiga framgångsfaktorer i arbetet med särskilda avhoppare är hög tillgänglighet och möjlighet att agera snabbt, tät och regelbunden uppföljning av insatsen samt möjlighet till långsiktighet och kontinuitet i arbetet med individer. Svårigheter och utmaningar i arbetet är brist i tillit från målgruppen, att målgruppens behov är omfattande och inte kan tillgodoses på hemmaplan. Framåt i arbetet behöver vi i samverkan med övriga socialförvaltningar ta fram verksamhetsnära rutiner och handläggarstöd för samsyn och likvärdighet i arbetet med avhoppare i staden. Stadengemensamma insatser våld i nära relationer Enligt Stadens trygghetsskapande och brottsförebyggande program som antogs i juni 2022 ska Göteborg ska vara tryggt och säkert för alla som lever, verkar och vistas i staden och alla ska kunna röra sig fritt och känna sig trygga i sina hem. Det gäller även vuxna och barn som bevittnar, riskerar att utsättas för eller utsätts för våld i nära relation och hedersrelaterat våld. Förvaltningen har tagit fram ett förslag till "Göteborgs Stads plan för Stadens arbete mot våld i nära relationer 2023–2026” som nämnden i december 2022 beslutade att skicka på remiss till ett antal nämnder och till stadens råd. Förvaltningen har varit med och samordnat arbetet med att ta fram ett övergripande IOP-avtal (idéburet offentligt partnerskap) mellan de fyra regionala socialförvaltningarna och elva idéburna organisationer som arbetar mot våld i nära relationer. Förvaltningen har under året samordnat ett gemensamt uppdrag för att identifiera och föreslå åtgärder så att stadens socialtjänst kan förstärka arbetet gentemot våldsutövande. Det som särskilt har lyfts i arbetet är gemensam utbildning och kunskapsstöd kring metoder, samt ökad likvärdighet i utbud och insatser för personer med samma behov oavsett var i staden de bor. Åtgärder för högre måluppfyllelse För att nå högre måluppfyllelse behöver vi tydliggöra distinktionen mellan trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Vi behöver tydliggöra vilka åtgärder som ska betraktas som brottsförebyggande respektive trygghetsskapande, vad målet och syftet med åtgärderna är, inte minst då vi har samverkan mellan flera aktörer. Vi behöver arbeta med såväl generella insatser utifrån ett förebyggande perspektiv som mer direkta och riktade trygghetsskapande och brottsförebyggande insatser. Fortsätta det långsiktiga arbetet med lägesbilder och handlingsplaner och insatser utifrån det. Fortsatt preventivt arbete med kunskapshöjande insatser om skydds- och riskfaktorer och stärka det främjande och förebyggande arbetet, i samverkan. Utifrån det lokala samordningsuppdraget, fortsatt arbete med att stärka samverkan i trygghetsarbetet mellan förvaltningarna i stadsområdet. Det krävs att stadens fyra socialförvaltningar tar ett helhetsgrepp kring hemlöshetsfrågan för att kunna möta målgruppens behov. Samverkan mellan aktörerna som möter målgrupperna behöver forum för dialog för att kunna tydliggöra sina roller och ansvar samt få en förbättrad ömsesidig förståelse och kunskap om varandras perspektiv. Arbeta med implementering av det trygghetsskapande och brottsförebyggande programmet som antogs av kommunfullmäktige i juni 2022. Kommande handlingsplan för att stoppa gängkriminalitet, nyrekrytering och utveckling av parallella samhällen samt kommande riktlinje för stadens arbete med avhoppare, blir ytterligare viktiga styrdokument för det fortsatta arbetet. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Trygghetsindex 75 75 (SOM) Antal anmälda 3 146 3 530 3 115 brott om skadegörelse Antal anmälda 6 995 7 335 6 435 brott om tillgrepp Antal anmälda 340 426 323 våldsbrott (av okänd gärningsman utomhus) Trygghetsindex från SOM kommer först i april 2023 då rapporten släpps. Gemensamt för flertalet av indikatorerna är att de anger antal anmälningar. De anger brottsnivåer, med däremot inte trygghet. Indikatorerna saknar given koppling till upplevd trygghet eller individers behov. Förvaltningen ser att det i olika sammanhang kan finnas antaganden om att tryggheten ska öka till följd av minskad brottslighet , trots att forskningsresultat tyder på att väldigt litet av variationen av människors upplevda otrygghet kan förklaras av faktiska brottsnivåer. Generellt verkar otryggheten öka oberoende av den faktiska brottsutvecklingen. Brottsförebyggande arbete kan öka tryggheten när åtgärder sätts in i geografiskt avgränsade områden med hög kriminalitet. I dag saknar vi möjligheter att utvärdera lokala insatser då de trygghetsundersökningar som finns tillgängliga mäter förändringar på mellanområdesnivå. Barn och ungdomar ska erbjudas en meningsfull fritid Måluppfyllelse God Stadsområde Centrum erbjuder en bredd av verksamhet och aktiviteter som bidrar till en meningsfull fritid för barn och unga. En meningsfull fritid stimulerar sociala färdigheter, tilltro till sig själv och andra och bidrar till social sammanhållning och goda uppväxtvillkor. Det är också en viktig skyddsfaktor utifrån ett främjande perspektiv. Förvaltningen arbetar för att underlätta möten och skapa sammanhang där barn och unga från olika delar av befolkningen möts. Vi behöver i högre utsträckning nå ut till nya målgrupper och finnas på fler arenor för att nå målgrupper som i nuläget inte nås av annan fritidsverksamhet. Under 2023 kommer förvaltningen genomföra en genomlysning av verksamhet och andra arenor för meningsfull fritid i stadsområdet för att synliggöra befintliga resurser och behov. Vi arbetar vidare med att utforska arenor för att erbjuda fler möjligheter till meningsfull fritid för barn i mellanstadieåldern och för att inkludera barn och unga med funktionsvariation. Under hösten har det pågått ett arbete med att ta fram ett gemensamt strategidokument för arbetet med meningsfull fritid för barn och unga för de fyra socialförvaltningarna som kommer att implementeras under 2023. Förvaltningen bedömningen att måluppfyllelsen är god. Analys av resultat Inkluderande och tillgängliga arenor för meningsfull fritid I fritidsverksamhetens arbete med att skapa inkluderande och tillgängliga arenor ligger fokus på att skapa en trygg miljö, professionella sammanhang och gott bemötande. Flera mötesplatser har kommit långt i arbetet med universell utformning och har ett tydligt värdegrundsarbete. Verksamheterna arbetar utifrån ett normmedvetet förhållningssätt och har hög kunskap om hbtq-ungdomars livsvillkor. Det finns etablerade samarbeten med hbtq-organisationer för att möjliggöra fler trygga och inkluderande sammanhang. Förvaltningen samverkar genom idéburet-offentligt partnerskap (IOP) med föreningen Passalen i syfte att öka möjligheten för barn och unga med funktionsvariation att på ett likvärdigt sätt delta inom den ordinarie fritidsverksamheten. Under året har fler mötesplatser involverats i samarbetet och antalet aktiviteter har utökats. Även skolan som arena på Kungsladugårdsskolan planerar att genom samverkan med grundsärskolan erbjuda aktiviteter i samverkan med Passalen. Arbete med kartläggningar och behovsanalyser för för att nå ut till nya målgrupper och platser Arbetet med att nå ut till nya målgrupper av barn och unga och de som i nuläget inte nås av annan fritidsverksamhet fortgår. Utifrån kartläggningar och behovsanalyser har det bland annat resulterat i uppstarten av skolan som arena på Kungsladugårdsskolan och Torpaskolan och nya platser för helgidrott. Att erbjuda fritidsaktiviteter och skapa förutsättningar för meningsfull fritid för mellanstadieåldern är ett identifierat utvecklingsområde som har synliggjorts i dessa kartläggningar. Verksamheterna arbetar uppsökande på olika arenor för att skapa kännedom om möjligheter och verksamhet för meningsfull fritid i stadsområdet och i syfte att nå målgrupper som inte har en meningsfull fritid. Den befintliga fritidsverksamheten arbetar för att nå ut med verksamheten till nya målgrupper och platser samt för att erbjuda aktiviteter och sammanhang som möter olika behov. Utifrån behov som har synliggjorts kommer en ny verksamhet för unga, Kaprifolen, starta upp i Kallebäck efter årsskiftet. Innehållet i verksamheten kommer utvecklas i samverkan med föreningsliv och lokala aktörer. Stenhuset i Majorna har under hösten öppnat upp verksamhet för mellanstadieåldern vilket har bidragit till att fler yngre besökare deltagit i verksamheten utöver den äldre målgruppen. Det pågår också en översyn av verksamhet för målgruppen äldre unga med fokus på city. Ungas delaktighet och inflytande Fritidsverksamheten arbetar för att möjliggöra en hög grad av delaktighet från unga och genom olika metoder och arbetssätt strävar verksamheten efter att unga ska bli mer medskapande och få större inflytande över verksamheten. Ungas delaktighet blir genom detta också ett verktyg för att se till att aktiviteter svarar mot skilda behov genom att de unga själva har inflytande och delaktighet över inriktning, utformning och innehåll utifrån deras egna intressen. Detta bidrar till ungas egna ansvarstagande och lärande. Arbetet med att utveckla unga ledare och unga leder unga fortsätter. En stor del av verksamheten är ungdomsproducerad och personalen i verksamheterna stöttar de unga genom ett coachande förhållningssätt. Ett utvecklingsområde är att hitta sätt att följa upp och utvärdera delaktighetsprocesser och ungas inflytande i verksamheten samt att synliggöra ungas egna lärande för dem själva och omvärlden. Grannskapsarbete och samverkan med civilsamhället För att stärka förutsättningarna för att erbjuda en meningsfull fritid för barn och unga sker olika typer av samverkan med civilsamhälle och andra aktörer. Samverkan med civilsamhället och utbyggda samverkansnätverk ökar möjligheterna för att erbjuda ett brett utbud som möjliggör meningsfull fritid för olika målgrupper, i olika områden och utifrån olika behov. Det förbättrar också möjligheten för att lotsa barn och unga som vi möter i olika sammanhang rätt. För att stärka det uppsökande arbetet och samverkan med civilsamhället har en ny enhet bildats med en koordinerande och samordnande funktion. Förutsättningarna för en mer strategisk och behovsorienterad samverkan som kan bidra till ett lokalt grannskapsarbete, goda uppväxtvillkor och fler och varierade arenor och aktiviteter för meningsfull fritid har därmed stärkts. Helgidrotten är ett välbesökt exempel på samverkansform och dit kommer en stor del barn och unga som inte besöker annan ordinarie fritidsverksamhet. Under året har Helgidrott startats upp även i Guldheden och under 2023 kommer vi starta upp liknande verksamheter i Masthugget och Majorna. Fredagskul i Torpa, aktiviteter efter skolan på Lundenskolan och lovverksamhet i samverkan med föreningar är andra exempel på aktiviteter för meningsfull fritid i samverkan med civilsamhället. I början av året ingick förvaltningen ett partnerskap tillsammans med Majornas samverkansförening, familjebostäder och Wallenstam som bland annat syftar till att främja grannskapsarbetet inom områdena kultur och fritid vilket är ett till exempel på hur förvaltningen samverkar för att bidra till måluppfyllelse. Partnerskapet kommer fortgå under 2023. Under året har skolan som arena startats upp på Kungsladugårdsskolan och Torpaskolan. Barn, föräldrar och lärare har involverats för att kartlägga vilka behov av insatser som behövs för att bidra till goda uppväxtvillkor och meningsfull fritid inom ramen för skolan som arena och synliggöra vilka typer av aktiviteter som efterfrågas. Utgångspunkten är att aktiviteter ska formas utifrån behov som identifieras lokalt och medskapas tillsammans med berörda målgrupper och aktörer. Särskilt fokus finns på de barn som idag inte ör aktiva på sin fritid eller som inte går på fritids. Arbete pågår med att utveckla de två skolan som arena och att involvera fler aktörer som bidrar till innehåll i verksamheten. Arbete för meningsfull fritid inom den integrationsfrämjande verksamheten Arbete för att skapa förutsättningar för meningsfull fritid sker även inom den stadenövergripande integrationsfrämjande verksamheten. Bland annat har det genomförts ungdomsgrupper med tema Fritid. Uppföljning av arbetet visar målgruppen har fått information om olika möjligheter till fritidsaktiviteter av andra aktörer. Åtgärder för högre måluppfyllelse Under 2023 kommer förvaltningen genomföra en genomlysning av verksamhet och andra arenor för meningsfull fritid i stadsområdet för att synliggöra befintliga resurser och behov. Genomlysningen kommer att förhålla sig till både vad socialförvaltningens fritidsverksamhet och andra aktörer bidrar med för att möjliggöra en helhetsbild. Detta arbete kräver fortsatt fördjupning och mer kunskap om våra målgrupper och deras samt stadsområdets behov. Genomlysningen kommer att ligga till grund för prioriteringar och inriktningsbeslut framåt. Implementering av socialförvaltningarnas gemensamma strategidokument för meningsfull fritid för barn och unga. Strategierna visar riktning utifrån befintlig styrinformation och ska brytas ner och konkretiseras i respektive stadsområde utifrån den lokala kontexten. Vi behöver stärka det lokala grannskapsarbetet och samverkan med civilsamhället och andra aktörer för att skapa fler och alternativ för barn och unga. I detta arbete behöver vi också hitta lokaler och platser att möjliggöra nya mötesplatser och sammanhang på. Vi fortsätter att i samverkan med olika aktörer och samverkanspartners utforska möjligheten att erbjuda fler möjligheter till meningsfull fritid för barn i mellanstadieåldern, bland annat inom ramen för skolan som arena. Vi behöver fortsätta att hitta metoder och arbetssätt för det relationsskapande och uppsökande arbetet, exempelvis genom lovverksamhet och utflyttad verksamhet, i syfte att möjliggöra för fler att hitta till vår verksamhet och andra arenor för meningsfull fritid. Vi fortsätter arbetet för att skapa inkluderande och tillgängliga mötesplatser och sammanhang för barn och unga med funktionsvariation, exempelvis genom kompetensutvecklingsinsatser med Passalen för att öka kunskapen om målgruppens behov. Inom ramen för skolan som arena sker samarbete med Passalen för att lotsa barn från Kungsladugårdsskolans grundsärskola från skoldagen till aktiviteter. 26 Socialnämnden Hisingen 26.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Antalet invånare i bidragsberoende ska halveras till 2026. Måluppfyllelse Viss Antal försörjningsstödsärenden är nedåtgående och i högre takt än prognosen som sattes för målvärdet. Det är färre nytillkomna ärenden än vad som prognostiserats. Takten är lägre för hushåll med långvarigt försörjningsstöd. I hushåll med långvarigt försörjningsstöd har klienterna oftast en komplex problembild som kräver att ansvariga myndigheter (Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen) tar sitt ansvar för rehabilitering och att den enskilde får rätt insats och tid för rehabilitering. I dagsläget finns ingen pågående samverkan mellan socialtjänsten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Den kontakt socialtjänsten har med Arbetsförmedlingen är genom Kompetenscenter (KC). Snittkostnad per ärende ökar då de långvariga har inga egna inkomster eller kompletteringar till försörjningsstödet. Ju längre ett hushåll är aktuellt desto större blir behovet av livsföring i övrigt såsom tandläkarkostnader, sjukvård mm. Under våren hävdes restriktionerna för Covid och det tillsammans med en stor mängd utvecklingsarbeten har tagit fokus från arbetet med att utveckla självförsörjningsuppdraget under 2022. Under året har IPS implementerats på hela avdelningen och totalt har 173 personer varit inskrivna i IPS under 2022. I december 2022 står 29 personer i kö och en arbetsspecialisttjänst är vakant. 68 personer har avslutats mellan januari- november och av dessa har 34 procent (23 personer) blivit självförsörjande. På KC har 278 personer varit inskrivna under 2022 varav 55 (152 personer) procent har avslutats. Av dessa 55 procent så har 61 (93 personer) procent nått självförsörjning. Projekt språk och hälsa har startat i två omgångar (februari och oktober) med totalt 103 deltagare. Då deltagarna i projektet står långt från arbetsmarknaden är det främst stegförflyttningar mot arbetsmarknad som räknas med störst fokus på språkutveckling i meningen att ha en nivå av svenska så att personen kan få ett arbete. I första omgången (februari) hade fyra personer blivit självförsörjande genom projektet vid uppföljning i september 2022 och några har timanställningar. I stort sett samtliga har gjort progression i språket mot arbetsmarknaden där några också har tagit sfi- betyg. Arbetsförmågeutredningarna fortsätter och några klienter har fått beviljad sjukersättning. Implementeringen av bedömningsstödet förväntas komma igång under 2023. Avdelningen behöver arbeta hållbart och långsiktigt med en god framförhållning. Då kan en bra bas läggas för myndighetsutövningen och självförsörjningsuppdraget utifrån den enskildes behov, forskning och i samverkan med andra. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Andel (%) - arbetsplaner Snittkostnad per 8,85 8,93 9,42 8,9 hushåll i behov av försörjningsstöd (tkr) Antal pågående 2 449 2 449 2 135 2 300 hushåll med försörjningsstöd i genomsnitt per månad Antal hushåll 1 905 2 115 1 857 1 880 med långvarigt bidragsberoende Antal 2 441 2 020 1 605 1 900 nytillkomna ärenden Antal avslutade 2 340 2 372 2 048 2 300 ärenden Antal avslutade 847 909 825 920 ärenden mot egenförsörjning Antal barn i 2 679 2 500 2 550 pågående ärenden totalt under perioden Barn och ungdomar ska erbjudas en meningsfull fritid. Måluppfyllelse God Fritidsaktiviteter svarar mot barn och ungas behov genom att uppmuntra de unga till att ha inflytande och vara delaktiga i verksamheten. Det sker på flera olika sätt. Genom att i det dagliga arbetet ha ett arbetssätt där vi är nyfikna på vad de unga är intresserade av, har behov av och genom att avsätta särskild tid i verksamheten genom gårdsråd, förslagslåda, inflytandecafé och idétimma för att utbyta information om verksamheten. Vi ser en ökning med 10 000 fler deltagare från förra året (33734 till 44372 deltagare i år). Vad gäller ungdomsproducerad tid framgår en minskning med två procentenheter från 2021 till 2022. Minskningen kan beror på ett förändrat arbetssätt vad gäller att registrera tid. Ungdomsproducerad tid innebär att barn har haft idén till aktiviteten planerat, genomfört och utvärderat aktiviteten. Inflytande och delaktighet är grunden i allt ungdomsarbete i verksamheten. Genom att barn och unga är delaktiga och att vi sedan synliggör deras lärande i processerna stöttar vi deras personliga och sociala utveckling vilket är ett av de övergripande målen med verksamheten. De aktiviteter som är producerade av ungdomar är också attraktivare för barn och unga att delta i. Ett exempel av flera på det är det Halloweendisco som barn i Lights on på Ellen Keyskolan anordnade var mycket välbesökt. Fritidsverksamheterna riktar aktiviteter mot olika målgrupper så som HBTQi, unga med funktionshinder, flickor, pojkar i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Under året har riktade insatser genomförts för att skapa en verksamhet som är attraktiv för flickor. Särskilda kvällar för flickor och icke- binära som också leder till en bättre miljö för flickor i de utsatta områdena. Satsningar har bidragit till att fler tjejer, sex procentenheter, söker sig till våra verksamheter jämfört med föregående år. Förvaltningen ser också att arbetssättet Skola som Arena möjliggör för flickor att delta på fritidsaktiviteter i direkt anslutning till att skolan slutar. Fortsatt samarbetet sker även 2023 med Passalen i syfte att inkludera fler personer med funktionsnedsättningar till en meningsfull fritid. Genom att annonsera fritidsverksamhet i Passalens kanaler når verksamheten ut bredare än i de egna kanalerna. Passalen kan ge extra stöd till de personer som behöver det vilket gör det enklare för fler att delta. Genom att samverka ökar förståelsen för människors olikheter samt ökar möjligheten till meningsfull fritid för fler. Socialförvaltningen Hisingen förlänger IOP med BK Häcken inför 2023 som är ett samarbete för att få fler unga i socialt utsatta områden att delta i organiserad fritidsverksamhet. Ungdomshandledare via projektet Trappan har tillsammans med RFSISU haft kvällsaktivitet med fokus på rörelse. Bo Bra har även varit med i planering av E-sport kvällar där IF Wartas mål är att hälften av deltagarna ska vara flickor. Ungdomshandledarna genomför även relationsskapande arbete med både pojkar och flickor på frukostar på Ryaskolan. Vidare arbetar fritidsverksamheterna uppsökande genom aktiviteter på arenor där ungdomar finns (till exempel på skolor och i bostadsområden). På dessa arenor finns möjlighet att nå fler barn och unga och genom dialog med dem identifiera deras behov. Barn och unga har erbjudits studiehjälp på våra mötesplatser. Detta har inneburit en möjlighet till studier och studiero för våra besökare. Vi möter personer från många olika sociokulturella områden dagligen så att tänka intersektionalitet och normkritik har varit helt nödvändigt. Det finns en arbetsgrupp kring det lokala områdesarbetet runt Fyrklövern. Det lokala områdesarbetet har genomförts under året tillsammans i platssamverkan (BID Kville) med representanter från Välfärd och Fritid, Fastighetsbolaget Stena Fastigheter och polisen. En annan arena är när mötesplatserna tillsammans med pop-up games har aktiviteter i olika områden och där får kontakt med barn och unga på ett enkelt sätt. Förvaltningen har beviljat lovsatsningar med aktiviteter som föreningar genomför inom ramen för det ordinarie föreningsbidraget inför sportlov, sommarlov, höstlov och jullov. Genom att se till att det finns utrymme i verksamheten för barn och unga att planera och genomföra aktiviteter på egen hand möjliggörs ökad måluppfyllelse. Det innebär att verksamheten inte kan planera in all tid som öppen (drop-in). Det behöver planeras in tid, utrymme och personella resurser för ungdomsproducerade aktiviteter. Ungdomar behöver också ha möjlighet att träffa ungdomshandledarna för att planera sina aktiviteter utan att ha sin uppmärksamhet i någon annan aktivitet samtidigt. Att varje månad följa statistiken i loggboken tillsammans med medarbetarna och reflektera över vilka aktiviteter som fallit väl ut ökar möjligheten för att göra mer av det som fungerar väl. Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Ungdomsproducerad 22% 15% 14% 20% verksamhet (andel) % Antal besök - 42 721 37 764 59 059 45 000 deltagare Antal genomförda 2 125 2 511 2 899 2 550 aktiviteter av fritidsgårdarna och mötesplatserna x Den lokala tryggheten ska öka. Måluppfyllelse Svårbedömd Det genomförs flera insatser för att öka den lokala tryggheten. Fokus ligger på att effektivera samordningen av trygghet genom ett samarbete med olika parter såsom polis, bostadsbolag, föreningsliv och civilsamhället. Under året har förvaltningen utvecklat IOP-avtal om samverkan med Meeting Plays och Grunskoleförvaltningen, samt Biblioteksvännerna i Biskopsgården och Demokrati och medborgarservice. Detta innebär att samverkan med dessa föreningar i Biskopsgården kommer att utvecklas och stärkas tillsammans med andra förvaltningar och internt mellan föreningsstöd, folkhälsa och Bo Bra, för att utveckla lokalområdet i positiv riktning. Flera olika aktiviteter används enligt nedan: Dialoger: Under våren/sommaren har fyra informationshämtningstillfällen ägt rum (Friskväderstorget, Långströmsparken, Flunsåsparken och Selma Lagerlöfs Torg). Under hösten/vintern kompletterades detta med ytterligare tre tillfällen (Tuve Torg, Kyrkbytorget och Hjalmar Brantingsplatsen). Syftet har varit att stärka den lokala kunskapen och lära känna de olika områdena, för att sedan föra in informationen på karta (QGIS). Socialförvaltningen Hisingen har under hösten startat upp ett samarbete med Hyresgästföreningen Västra Sverige. I detta samarbete arbetar vi gemensamt för att stärka den lokala kunskapen i planprocessen kring området Lindholmen genom kunskapsinhämtning från invånare i Lindholmen med omnejd. Samarbetet innebär att ungdomar från Hisingen genomför enkätundersökningar med invånare kring deras upplevelse av Lindholmen. Tillsammans analyserar vi sedan resultatet. Resultatet blir både ett direkt inspel i plan-processen kring Lindholmen samt att den tillvaratas i socialnämndens lokala kunskapsbas på karta. Föräldradialoger: Föräldradialoger har genomförts på flera ställen under året. Trygg i, SSPF-koordinator och familjebehandlare träffar till exempel regelbundet en grupp föräldrar, primärt mammor som bor i Länsmansgården och Biskopsgården. De bestämmer teman för mötena, socialtjänsten har bland annat bjudits in för att informera om sitt arbete. Föräldradialoger genomförs också på alla skolor som arena och Lights On skolor. Deltagarantalet har höjts rejält jämfört med träffarna som hölls under pandemin. Gårdsmöten: Under året har ett flertal gårdsmöten arrangerats av Poseidon, Bostadsbolaget samt Trygg-i i Backa och Brunnsbo i syfte att öka trivsel och tryggheten i området. Trygg- i har under våren deltagit på två torgdagar, vid Tuve torg samt vid Selma Lagerlöfs torg vilket har skett i samverkan med marknadsråden på respektive torg. Invånarguider: För att öka tilliten och delaktigheten på Hisingen pågår en stor satsning på metoden invånarguider. Metoden införs i områden på Hisingen där socioekonomiska riskfaktorer sammanfaller och som präglas av lågt valdeltagande. Satsningen görs gemensamt med Demokrati- och medborgarservice. Metoden har implementerats även i Backa, Brunnsbo, Tuve, Fyrklövern och Rambergsstaden under året. Fokus har legat på valstärkande arbete liksom informationsspridning. Invånarråd: Två träffar har genomförts framåt planeras invånarråd. För närvarande finns nio aktiva deltagare. Trygghetsvandringar: Bo Bra och Trygg- i har genomfört fem trygghetsvandringar i år tillsammansmed invånare och representanter från Trafikkontoret, Park- och Naturförvaltningen, Bostadsbolag och polis i tre geografiskt skilda delar av Biskopsgården. Vid några tillfällen under året har det trots omfattande marknadsföring varit dålig uppslutning av de som bor och verkar i området. Senaste trygghetsvandringen i december var en succé med 28 deltagare varav en majoritet boende från området. Hälften av de identifierade bristerna i den fysiska miljön som fångats upp under vandringarna åtgärdas. Till nästa år kommer vi fokusera trygghetsvandringarna till specifika platser/stråk som uttryckts otrygga av invånarna samt göra målgruppsbaserade trygghetsvandringar. Platsutveckling: Bo Bra har i samverkan med Röhsska och Bostadsbolaget arbetat med att utveckla en plats som uppfattats av invånare som övergiven och otrygg. Barn och ungdomar från närområdet har involverats ihop med designambassadörer och designer för att utforma och levandegöra platsen, som nu kallas Drakparken. Föreningsvandringar: Under året har fyra föreningar i Biskopsgården och en förening i Backa samt en förening i Tuve vandrat regelbundet fredagar och lördagar samt under lov. Några av dessa föreningar fick dessvärre avbryta sina vandringar då de inte längre uppfyllde Göteborgs stads riktlinjer för föreningsbidrag. Syftet med vandringarna har varit att öka vuxennärvaron i området samt att bidra till den lägesbild som görs regelbundet enligt Trygg-i modellen. Under hösten har ett arbete pågått för att internt se inom vilken enhet föreningsvandring ska verka framöver. Community center Brunnsbo: Genom samverkan och aktivitetsutbud bidrar verksamheten till att öka tryggheten i närområdet. Verksamheten Community Center Brunnsbo har som mål att bidra till att öka tilliten mellan människor och till samhällets institutioner. Verksamheten har fångat upp invånares engagemang, intressen och bland annat vuxenvandrat samt bidragit till att Backa kvinnoförening startat. För att vända utvecklingen i de utsatta områdena på Hisingen krävs långsiktiga och kontinuerliga insatser. Det kräver också långsiktig planering och arbete enligt det årshjul som ingår i Trygg- i modellen. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Anmälda brott 2 803 2 355 2 521 2 400 om skadegörelse Anmälda 2 407 2 244 2 323 2 300 våldsbrott Orosanmälningar 1 883 1 769 1 882 1 900 från polisen till barn och unga myndighet x Antal ungdomar 91 100 99 130 med pågående insats inom socialtjänsten på grund av kriminalitet eller drogberoende. 27 Socialnämnden Nordost 27.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Antalet invånare i bidragsberoende ska halveras Måluppfyllelse God Analys av resultat Under året har antalet hushåll med utbetalt försörjningsstöd minskat med 496 stycken (16%) och antalet är lägsta siffran sedan omorganisationen 1 januari 2021. Totalt har 2 427 ärenden avslutats under året, varav 995 långtidsärenden (41% av de avslutade ärendena). Antalet barnfamiljer har minskat med 220 stycken (19%) och antal barn som är berörda av försörjningsstödsärenden har minskat med 440 stycken (17%). Antal ärenden som rör unga vuxna har minskat med 71 stycken (21%) och unga vuxna i långtidsberoende har minskat med 25 ärenden (21%). Statistiken visar tydligt, oavsett målgrupp, att de ärenden som är enklast att få ut i självförsörjning är de ärenden som varit aktuella mindre än 10 månader. Korta ärenden (personer i försörjningsstöd kortare än 10 månader) har på minskat med 25 procent under året medan långtidsärendena (personer i försörjningsstöd längre än 10 månader) endast minskat med 12 procent. Årets vecka 40 mätning visade att av förvaltningens brukare inom försörjningsstöd är det 86 procent som uppbär långvarigt försörjningsstöd, det vill säga längre än 10 månader. Kartläggningen visade också att för 32 procent av brukarna var nuvarande planering inte tillräcklig, behov av andra insatser förelåg. De vanligaste behoven för dessa individer var jobbfokuserade insatser, arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser och integrationsinsatser. 30 procent hade dessutom behov av två olika insatstyper parallellt. För att fortsätta minska antalet invånare i bidragsberoende behövs ett utbud av insatser som matchar behoven hos de personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Inom samtliga målgrupper har förvaltningen dock lyckats få fler till ett självständigt liv. I höstens egenkontroll framkom att 81 procent av brukarna hade en insats/aktivitet eller annan pågående planering. Det är en ökning med 2 procent jämfört med vårens kontroll. Även förvaltningens nyckeltal tyder på att andelen brukare i aktivitet har ökat något under året. Att majoriteten av förvaltningens brukare har så kallat långvarigt försörjningsstöd är sannolikt förklaringen till varför nästan 1/5 vid egenkontroll är utan insats eller annan planering. Utbudet av insatser för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden (låg utbildningsnivå, låg svenskanivå, funktionsnedsättning, pågående missbruk/beroende) är begränsat och det som finns är redan testat eller matchar inte brukarnas behov. Dock är det positivt att målgruppen för Kompetenscenters insatser har breddats vilket har lett till att fler får tillgång till insatserna. Under året har ett utvecklingsarbete pågått för att den interna arbetsrehabiliterande verksamheten på bästa sätt ska möta de prioriterade målgruppernas behov. Förvaltningen erbjuder insats för ovannämnda klienter som haft försörjningsstöd i genomsnitt nio år. Förvaltningen har genom enheten Arbetsliv och hälsa tagit emot cirka 170 nya uppdrag och arbetat med cirka 280 individer utifrån en individuell planering med fokus på parallella insatser. Insatstiden är i genomsnitt 275 dagar för deltagare i Arbetsliv och hälsa. Över 50 procent av deltagarna avslutas med en stegförflyttning mot arbetsmarknaden och över 75 procent visar en tydlig progression efter avslutad insats. Under året har automatiseringen av försörjningsstödet etapp 1 genomförts och e-ansökan finns nu tillgänglig för återansökningar dygnet runt. Tillgängligheten har ökat för de brukare som kan använda sig av e-tjänsten och det har blivit mindre administration för berörda socialsekreterare. Antalet korrekt registrerade samordnade individuella planer (SIP) inom försörjningsstödet har ökat med 32 procent. Ökade antalet planer bedöms ha bidragit till att fler brukare fått rätt insats i rätt tid av rätt huvudmän. Arbetet med kvalitativa individuella arbetsplaner som stöd i vägen till självförsörjning har fortsatt och är ett fortsatt utvecklingsarbete. Utifrån minskade antalet ärenden inom samtliga målgrupper bedöms måluppfyllelsen som god. Åtgärder för högre måluppfyllelse • Ökad besöksfrekvens inom försörjningsstödet i samband med automatiseringen för att intensifiera arbetet med självförsörjningsuppdraget • Synliggöra behovet både internt och externt av ett annat utbud av insatser som matchar behoven hos personer som står långt ifrån arbetsmarknaden Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Antalet invånare 11 594 10 750 10 328 i bidragsberoende Antal hushåll 5 612 5 276 4 376 5 108 som någon gång under året uppburit försörjningsstöd Antal hushåll 3 373 3 253 2 768 3 193 med försörjningsstöd, genomsnitt per månad Antal hushåll 2 991 2 805 2 662 2 712 med långvarigt försörjningsstöd, genomsnitt per månad Antal pågående 7 225 6 589 5 411 6 271 hushåll (i samtliga ärenden) Antal 3 165 2 473 1 755 2 127 nytillkomna ärenden Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Antal avslutade 3 122 2 946 2 365 2 858 ärenden Antal barn i 4 033 3 622 3 627 3 417 hushåll med utbetalt försörjningsstöd Långvarigt 3 915 3 634 3 313 3 494 försörjningsstöd - antal hushåll Förvaltningen har slutat följa indikatorn "Antalet invånare i bidragsberoende". Vid närmare efterforskning visade det sig att även avslutade personer i ett ärende följer med i uttagen varför indikatorn blir missvisande. Barn och ungdomar ska erbjudas en meningsfull fritid Måluppfyllelse God Analys av resultat Barn och unga i Nordost har generellt ett lägre deltagande i föreningsverksamhet än snittet i Göteborg. Enligt tidigare Jämställdhetsrapport och Rädda barnens årsrapport är det cirka 50 procent av Göteborgs stads barn och unga som lever i relativ fattigdom som bor i Nordost. Därför är det viktigt med kompensatoriska åtgärder för att skapa likvärdiga uppväxtvillkor och tillgång på meningsfull fritid. Under 2022 har förvaltningen lyckats väl med att erbjuda en meningsfull fritid. Stora satsningar har gjorts på allt från lovaktiviteter, ferie- och ungdomsjobb, utökning av mötesplatser och Skolan som arena-/Lights On skolor samt satsningar inom fritid, parklekar och utökat stöd till civilsamhället. Mycket har möjliggjorts tack vare extra medel från stat och kommunen. Antalet besök på mötesplatser för barn och unga har ökat till cirka 188 000 jämfört med cirka 127 000 föregående år. Då antalet besök och aktiviteter ökat kraftigt och nya ungdomar har kommit till verksamheten har det varit svårt att upprätthålla samma nivå på egenproducerad verksamhet. I ovanstående siffra räknas inte besök på de eftermiddagsaktiviteter som erbjuds på Skolan som arena-/Lights On skolor, som ökat till nio skolor under året. Antalet lovsatsningar har varit mycket god under 2022 och förvaltningens verksamheter tillsammans med extra medel till föreningsliv har skapat gott om aktiviteter på samtliga lov. Antalet besökare med funktionsnedsättning fortsätter att öka, bland annat med hjälp av samarbetet med föreningen Passalen. Antalet ungdomsjobb och feriejobb har ökat med hjälp av de tillfälliga statliga medlen för utsatta områden. Förvaltningens verksamhet för att skapa jobb för ungdomar - UngdomsPorten, har erbjudit 255 unga kontinuerligt jobb under året där många kunnat gå ut i ordinarie anställningar. Totalt 409 tillfälliga anställningar till unga har erbjudits inom Unga mötesplatser, såsom feriearbete, ung extra, unga ledare och så vidare. 360 ungdomar har haft sin feriearbetsplats inom förvaltningen och totalt 1 954 ungdomar från stadsområdet fick feriearbete inom Göteborgs Stad. Förvaltningen har arbetat aktivt med att säkerställa att alla placerade barn inom familjehem och HVB (Hem för vård eller boende) har tillgång till en stimulerande fritid. Verksamheterna inom HVB erbjuder möjligheter för barnen/ungdomarna att prova på olika slags aktiviteter för att kunna hitta något som blir en fritidssysselsättning eller intresse för dem. Förvaltningen har i perioder nära samarbete med lokala föreningar där våra barn/ungdomar är aktiva. Verksamheterna deltar på olika aktiviteter och arrangemang som anordnas i lokalsamhället och organiserar också egna aktiviteter för att erbjuda upplevelser och visa på möjligheter som ibland inte varit kända för en del av våra barn/ungdomar. Viktigt i detta är att det mesta skall vara generaliseringsbart och möjligt för dem att vidmakthålla eller ta upp även efter att deras placering avslutats. Det skall således vara tillgängligt både geografiskt och ekonomiskt. Mötesplatser för unga utgår från ungas delaktighet, den är lätt att komma till och trygg att finnas i. Den främjar engagemang och ansvarstagande hos unga och inspirerar till att förverkliga intressen och öppna dörrar för nya. I hög utsträckning nås de ungdomar som inte har annan fritidssysselsättning. Cirka 50 procent av de som besöker verksamheterna är inte föreningsaktiva. Verksamheterna erbjuder läxhjälp för att stärka friskfaktorer med lyckad skolgång. För att nå högre andel flickor i verksamheterna arrangeras tjejkvällar. Fritidsverksamheten erbjuder en ingång i arbetslivet genom feriearbete, ung extra och andra ungdomsanställningar i verksamheterna. Över 20 procent av besökarna uppger att de har en funktionsvariation. Ett positivt exempel på utökad sommarverksamhet var gratis badbussar som gick varje onsdag till olika havsbad inom i Göteborg i samverkan med bostadsbolagen. Verksamheten har under året arbetat med att samverka med det lokala föreningslivet för att nå fler barn och ungdomar som inte redan deltar i öppna mötesplatser och erbjuda en annan meningsfull sysselsättning. Sedan ett par år tillbaka har förvaltningen särskilt satsat på fritidsverksamhet för 10-12 åringar i Bergum och Hammarkullen. Satsningen har nu utökats i Lövgärdet och Rannebergen. Delar av mellanstadieverksamheten finansieras genom de kommunala bostadsbolagens tillfälliga uppdrag att bygga bort särskilt utsatta områden. Förvaltningen har under 2022 betalat ut cirka 7 mnkr i föreningsbidrag, vilket inkluderar en tillfällig förstärkning av rambudget. Satsningen har i huvudsak gått till kostnadsfria aktiviteter för barn och unga. Extra satsningar för loven har inkluderat ledararvoden för unga ledare och lägerverksamhet. En annan viktig aktivitet sker i samverkan med bland annat RF-SISU (Riksidrottsförbundets lokala organisation). Det är Spontanidrott i olika former. Detta är ett viktigt komplement till föreningsidrotten då det är lättillgängligt och gratis. Åtgärder för högre måluppfyllelse • Under ett par år har stora extra satsningar gjorts via tillfälliga statliga medel för att stärka det förebyggande och trygghetsskapande arbetet mot barn och unga i Nordost. Satsningarna har skapat stora mervärden och det uppstår risker när verksamheten återigen ska utgå från ordinarie budget. För att öka måluppfyllelse inför 2024 uppstår en stor utmaning. Speciellt för att behålla lovaktiviteter, stärkt föreningsliv och satsningar på yngre åldrar, som mellanstadieverksamhet i Hammarkullen och Lövgärdet. • Nya LAS-regler (Lagen om anställningsskydd) minskar möjligheten att förstärka kvällar, lov och evenemang med timanställningar. Det kommer påverka utformningen och öppethållande kvällstid. För att bibehålla god måluppfyllelse kommer förvaltningen arbeta mer med ungdomstid och jobba med att optimera bemanningen med ordinarie personal. Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Andelen 31% 23,5% 23% 30% ungdomsproducerad verksamhet Utfallet visar på en liten minskning. Det har varit svårt att nå målvärde då antalet besök ökat kraftigt. Det tar tid att introducera nya besökare och vid stora besökarantal per kväll går personaltid åt för att hålla grundstruktur. Färre personaltimmar kan då stödja till ungdomsproducerad verksamhet. Den lokala tryggheten ska öka Måluppfyllelse Viss Analys av resultat Stora insatser görs för att den lokala tryggheten ska öka. Trots ansträngningar har stadsområdet fortsatta problem med territoriella kriminella nätverk och gängproblematik vilket gör att förvaltningen inte är fullt framme vid god måluppfyllelse. Ökning av desinformation kring socialtjänsten har skapat en ökning av oro och tillitsbrist hos grupper av invånare i stadsområdet. Under året har ett nytt avtal undertecknats mellan Göteborgs Stad och polisen om samverkansmodellen "Trygg i Göteborg" vilket skapar en god struktur för arbetet med gemensamma lägesbilder mellan förvaltningar och polisen. Tillsammans med det nya IT stödet Embrace har en kvalitetssäkring skett av hög förmåga att styra och prioritera insatser rätt i det trygghetsskapande arbetet. Fortsatt utveckling av utförarverksamhet och uppsökande fältarbete tillsammans med unga mötesplatser och satsningar på Skolan som arena/LightsOn skapar tillsammans med organisation för SSPF (där unga i riskzon fångas upp) en struktur som motverkar social ohälsa, kriminalitet och utanförskap. Arbetet är fundament i att skapa goda uppväxtvillkor som bidrar till trygga uppväxtvillkor. Flera nya initiativ har tagits under året eller fortsätter med ökad kraft: • Tillsammans med grundskolan tar förvaltningen fram arbetssätt och modeller för att genom riktade insatser stärka föräldrar att motverka att deras barn dras in i kriminalitet. Två tjänster har beviljats i den nya enheten Samverkan och Tidiga insatser för att genom förebyggande arbete riktat mot de lägre skolåren kunna hitta nya arbetssätt att nå föräldrar som annars inte har kontakt med socialtjänsten. • "Nordost fritt från våld´" bygger upp kunskap både hos personal och ungdomar och har jobbat både med läger, workshops och insatser i skolor. • Ett nytt uppsökarteam, utvecklad avhopparverksamhet och förberedelse för ett tidigt brottsförebyggande program "Kurve Kriegen" för unga (8-15år) har utvecklats. • Samarbetet inom Interreligiösa rådet bidrar i stor utsträckning till den lokala tryggheten genom samtal om ömsesidig kunskapshöjning utifrån interreligion och direktkontakt med församlingarna inte minst vid desinformationskampanjen mot socialtjänsten och inför demonstrationer. • Mobilisering vid social oro (skjutningar, bränder, Paludians opinionsyttring etcetera) där bland annat fält, fritidsassistenter och föreningsvandrare skapar trygghet. • Mötesplatser och dialoginsatser för att skapa tillit och trygghet har en stor roll i det trygghetsskapande arbetet liksom samverkan med civilsamhälle. Åtgärder för högre måluppfyllelse • Fortsatt implementering av IT-systemet Embrace inom alla verksamheter. • Utveckling av samverkan med bostadsbolagen i trygghetsskapande syfte, processleda trygghetsvandringar och hantera identifierade problembilder genom samarbete. • Utveckling av nya uppsökarteamet, processkarta klar 2023. • Fortsätta att utveckla områdes- och grannsamverkan runt mötesplatser. • Utveckla samverkan med de lokala trygghetsvärdarna på bostadsbolagen. • Utveckla förvaltningens arbete med ANDTS-frågor (förebyggande arbete för att minska bruk av alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar). Koppla förslagsvis till det systematiska trygghetsarbetet i stadsområdet. • Tillsättning av tjänster förebyggande socionomer riktade mot de lägre skolåren och fortsatt utveckling av arbetssätt och metoder med fokus på samverkan med övriga berörda parter. • Utökning av det riktade uppsökande arbetet i området. Kan behövas förstärkning på SSPF (samverkan mellan skolan, socialtjänst, polis och fritid runt unga i riskzon) för att klara det stora antalet individärenden. • Förbättra de interna samverkansvägarna för att tillgängliggöra tidiga insatser. • Fortsätta förstärka de interna samverkansvägarna för att tillgängliggöra tidiga insatser. Utveckla arbetsmarknadsinsatserna tillsammans med KAA (Kommunala aktivitetsansvaret för ungdomars skolgång), Rädda barnen och Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning (NAV). • Förberedande arbete har startat upp under hösten med Familjeakademin som är riktade aktiviteter mot hela familjen i årskurs fyra på Nytorpskolan. Projektet är en samverkan mellan socialförvaltning, skola, bostadsbolag med flera. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Andelen som 81% 86% 85% känner sig trygga i sitt bostadsområde Det gjordes ingen trygghetsundersökning 2021. 28 Socialnämnden Sydväst 28.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Antalet invånare i bidragsberoende ska halveras till 2026 Måluppfyllelse Viss Förvaltningen bedömer att en viss måluppfyllelse har uppnåtts. Pågående insatser och aktiviteter mot självförsörjning har bidragit till resultat i önskvärd inriktning och därmed ökad måluppfyllelse. Förvaltningens avdelning Vuxen och Försörjningsstöd samverkar med förvaltningen Arbetsmarknad och Vuxenutbildning (ArbVux) samt med externa samverkanspartner såsom Arbetsförmedlingen och idéburna verksamheter. Målet är att genom tidiga insatser och samlade krafter kring klienten kunna motivera och coacha personen mot arbete eller utbildning och därmed egen försörjning Projekt Ponsjo, en samverkan mellan ArbVux, Park-och Naturförvaltningen och SF Sydväst Försörjningsstöd. 24 klienter som varit aktuellt för försörjningsstöd, har fått anställning på Park-och Naturförvaltning. Projektet avslutades i november 2022. Inga fler platser kommer att erbjudas till Sydväst, utan andra stadsdelar får samma möjligheter att rekrytera. Insatsen kommer att följas upp under 2023. Första etappen av automatisering av försörjningsstöd påbörjades den 9 maj 2022 och andra etappen startar den 10 januari 2023. Fördelen med att automatisera försörjningsstöd är att kunna lägga mer tid på kontakt med klienterna och mindre tid på administration samt effektivisera processen kring självförsörjning. Genomsnitten på användning av tjänsten har varit runt 33% sedan maj månad. Avdelningen har också varit involverat i processen kring nyttorealisering sedan e-ansökan kommit igång. Syftet är att mäta och värdera den sparade tiden för att kunna vidare bestämma hur och var den tiden skall användas på bästa sätt. Personer med kort utbildningsbakgrund och utrikesfödda samt personer med hälso-och social problematik har haft svårighet att matchas mot lediga tjänster hos arbetsförmedlingen. Detta gör att antalet långtidsarbetslösa personer har ökat under året. Arbetsförmågeutredningar på Tina-mottagningen har löpt på enligt plan.18 personer har varit aktuella för arbetsförmågabedömningar och arbetsträning under året, 2 personer står i kö. Några utredningar har redan avslutats med goda resultat. 12 personer är färdigutredda, en tredjedel av de avslutade har fått möjligheten att ansöka om sjukersättning som kan leda till självförsörjning. Resten bedöms har någon form av arbetsförmåga, men behöver anpassning efter deras behov och förutsättning. Antal hushåll som erhåller försörjningsstöd har minskat under året, eftersom arbetsmarknaden har varit god. Även andelen hushåll med långtidbidragsberoende har minskad med ca 3%. Trenden med lägre inflöde av nya ärende fortsätter. Väntetiden för ett nybesök på mottagningsenheten håller sig inom två veckor. Trenden kan dock komma att förändras på grund av hög inflation, stigande räntor, matpriser och elpriser och kommande lågkonjunktur gör att levnadskostnaderna ökar i samhället. Förvaltningen har satsat på insatser för personer med beroendeproblematik som har behov av missbruksrehabiliterande sysselsättning och satsningen gav bra utfall t.ex i samarbetet mellan avdelning Vuxen och Försörjningsstöd och avdelning Boende och hemlöshet med Smedjan som har permanentats (tidigare pilot Villa Söder). 8 personer har en pågående sysselsättning i Smedjan. Förvaltningen har också uppmärksammat behovet av liknande insats men riktad till kvinnor med beroendeproblematik. Arbete med det breddade uppdraget med ArbVux fortsätter. Ytterligare 81 klienter har fått möjlighet till deltagande i Kompetenscentrums verksamhet, Runt 15 klienter har varit inskrivna på Kompetenscentrums – FFIA (Fler Föräldrar I Arbete), varav 5 klienter har avslutat till egen försörjning. SFI studier eller andra studier via ArbVux, har varit aktuella för ca 250 klienter. Nytt för hösten 2022 är att klienterna som läser SFI kan få kompletterande insatser via Kompetenscentrum SFI, då kommer de upp till heltid. 24 klienter är inskrivna där för tillfälle och i början på 2023 kan ytterligare klienter anmälas till Kompetenscentrum SFI, då de blir en del av de lokala Kompetenscentrum SFI Väster. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Antal 1 053 1 066 991 950 långtidsberoende hushåll Antal hushåll 1 194 1 177 1 081 1 100 med utbetalt försörjningsstöd Antal barn i 1 553 1 491 1 270 1 400 bidragshushåll Andel av 3,9 3,6 3,3 3,5 befolkningen som har försörjningsstöd Antal pågående 2 686 2 477 2 107 2 300 ärenden Antal nya 1 244 994 784 930 ärenden Antal avslutade 1 207 1 144 888 1 270 ärenden Andel (%) 18-24 år arbetslösa av registrerad arbetskraft Andel (%) 16–64 år arbetslösa av registrerad arbetskraft Utfall för indikatorerna Andel arbetslösa av registrerad arbetskraft saknas på stadsområdesnivå. Barn och ungdomar ska erbjudas en meningsfull fritid Måluppfyllelse God Förvaltningen bedömer måluppfyllelsen som god. Utifrån strategin kopplad till målet har utfallet varit positivt och förvaltningen har kunnat erbjuda fler ungdomar en meningsfull fritid. Aktiviteter som genomförts under året har bland annat resulterat i fler ”unga som leder unga” och fler mötesplatser med ”Ung extra”. Det innebär fler unga ledare och utökade aktiviteter på mötesplatserna. Fler unga har också blivit ELDade under året. ELD står för Evaluation Learning Description, en metod där den unge reflekterar kring sitt lärande och utveckling på olika områden. Verksamheten har genom inflytande- och medarbetarforum fångat upp de ungas behov på ett mer strukturerat sätt, med Demokratidagen som ett exempel. Det uppsökande arbetet runt Kastanjeallén och Opaltorget har inneburit fler aktiviteter för barn och unga i området. Verksamheten har utökats för att nå unga med särskilda behov och könsöverskridande identitet. Sammantaget har verksamheten under året nått fler och nya unga och har även kunnat arbeta med de grupper som har störst behov utifrån att tillsammans med de unga identifiera deras självupplevda behov och uppmuntra och coacha deras engagemang. Sommarlovsutvärderingen visar att barn och unga är mycket nöjda med utbudet och de aktiviteter de deltagit i. De har besökt nya platser, testat nya aktiviteter och lärt sig nya saker. Feriearbetarna är också nöjda. De anser att de fått vara med och planera aktiviteter, haft goda handledare, och lärt sig mycket nytt under sin period. Genom samverkan inom Skola som arena och Lights on har fritidsverksamheten nått andra grupper av barn och unga än de som normalt besöker mötesplatserna och det har resulterat i flertalet nya deltagare på mötesplatserna. Under året har dock brister i samverkan med andra aktörer uppmärksammats som påverkar förvaltningens möjligheter att kvalitetssäkra fritidsaktiviteterna. Samverkan med Passalen utifrån unga med funktionsnedsättning har fortsatt och utökats med fler mötesplatser som deltar i Klubbar by Passalen. Samverkan med Kulturskolan har stärkts under året med bland annat utökning av aktiviteter i Tynnered. Extra utlysning av föreningsbidrag i slutet av 2021 har inneburit fler aktiviteter och att det lokala områdesarbetet stärkts i Frölunda, Tynnered och Bergkristallparken under 2022. Inom avdelning Barn och Unga är det i biståndsuppdrag alltid viktigt att tillse att det finns en meningsfull fritid för barnet/den unge. I kontakt med föräldrar ges information om vilka fritidsaktiviteter som finns inom området. Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Index inflytande och 69% 68% 62% 70% ansvarstagande, öppen verksamhet Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Andel 49% 32% 30% ungdomsproducerad verksamhet Index Inflytande och ansvarstagande, öppen verksamhet Måttet handlar om hur unga upplever att de har varit med och tagit ansvar för eller planerat aktiviteter och hur personal uppmuntrar unga att komma med idéer och ta ansvar för planering av aktiviteter. Index har minskat något jämfört med 2021. Under 2021 var fler svarande från den äldre målgruppen där delaktigheten är större utifrån mognad och intresse. Resultatet är en effekt av pandemin, som påverkade möjligheterna att bygga upp relationer till unga i högre åldrar. Andel ungdomsproducerad verksamhet Måttet handlar om att göra unga delaktiga i skapandet av fritidsverksamheten. Enbart unga som planerar, genomför och utvärderar verksamhet utan ersättning definieras som producenter medan unga som till exempel har feriearbete eller annan ersättning inte kan loggas som ungdomsproducenter. Därmed blir värdet lägre. Den lokala tryggheten ska öka Måluppfyllelse Ingen Förvaltningen bedömer måluppfyllelsen som röd (ingen) eftersom värdet på flera indikatorer har en negativ eller osäker trend. Bedömningen är dock inte självklar och här följer en mer ingående analys av indikatorerna. Den upplevda tryggheten i stadsområdet sydväst har legat på en ganska jämn nivå de senaste åren (källa SOM-undersökningen och Hälsa på lika villkor). En viss negativ trend kan dock skönjas de senaste fyra åren. Sänkningen kan kopplas till flera geografiska områden med hög upplevd trygghet och dessa områden har fortfarande en hög trygghet. Noterbart är att Stora Högsbo har en tydlig minskning av tryggheten, särskilt det senaste året (2021). I de två prioriterade områdena Tynnered och Frölunda har den upplevda tryggheten varierat upp och ner 2018-2021. Tynnered har en försiktigt positiv trend under dessa år även om tryggheten sjönk något mellan 2020 och 2021 Området flyttades dessutom ner en nivå i polisens klassning 2021 från särskilt utsatt område till riskområde. I Frölunda är trenden mer svårbedömd. Resultat för SOM-undersökningen 2022 har ännu inte publicerats. De fyra stora hyresvärdarna i Tynnered och Frölunda har däremot resultat från sina Aktivbo-hyresgästenkäter och upplevelsen av trygghet har förbättrats från 2021-2022 i både Tynnered och Frölunda, vilket möjligtvis kan tyda på en positiv trend i dessa områden. I Sydväst som helhet har dock tryggheten minskat något mellan 2021 och 2022. Antal anmälda våldsbrott per 100 000 invånare minskade 2021-2022. Antal anmälda skadegörelsebrott per 1000 invånare ökade. Båda dessa indikatorer innehåller brott som har höga mörkertal som dessutom kan variera mellan åren och trender behöver därför analyseras med stor försiktighet. Statistiken för brotten är dessutom preliminära för 2022. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Upplevd 81% 79% 83% trygghet i bostadsområdet Sydväst Upplevd 62 59 64 trygghet i bostadsområdet Centrala Tynnered Upplevd 53 51 55 trygghet i bostadsområdet Frölunda-Tofta Anmälda brott 14 14 16 13 om skadegörelse per 1 000 inv. Anmälda 701 741 719 700 våldsbrott, antal/100 000 inv Antal särskilt 1 0 0 0 utsatta områden. 29 Stadsrevisionen 30 Trafiknämnden 30.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Göteborg ska vara en stad där framkomligheten och mobiliteten är god I ny Översiktsplan för Göteborg föreslås fler yteffektiva transporter i en tätare stad. Översiktsplanen syftar till ett ökat resande med kollektivtrafik för de längre transporterna, och skapa en nära stad där människor transporterar sig enkelt med cykel eller till fots. I fördelningen av trafiknämndens investeringar för 2022 uppgick åtgärder för yteffektiva transportslag till knappt 80 procent av totalt budget. Framför allt ökade utfallet för resor med kollektivtrafik mot budget, knappt fem procent. Utfallet för resor till fots ökade mot budget medan resor med cykel minskade med drygt 1 procent. Förvaltningen har under året fortsatt arbetet med Målbild Koll2035 enligt beslutad handlingsplan för perioden 2020-2024. Ett antal utredningar enligt handlingsplanen är slutförda; förstudie för spår i Allén, linjenätsutredning citybuss, utredningar om kapacitet i centrala staden, angöring för buss i city, nytt koncept för hållplatser och väderskydd samt Hjalmar Brantingsplatsen. Ytterligare pågående utredningar är linjenätsutredning för spårväg, linjenätsutredning för metrobuss, övergripande behovsutredning bytespunkter samt alternativutredning spårväg i Alléstråket. Utredningarna syftar till att förstärka och förbättra kollektivtrafikens kvalitet och konkurrenskraft. Efter beslutet om att avsluta linbaneprojeket har arbete med planering för alternativ till linbana bedrivits. En utredning om Älvtrafiken har genomförts och ligger till grund för Västtrafiks kommande upphandling av framtida färjetrafik. Utredning av Gropegårdslänken för spårvagn eller buss är uppstartad. Genomförandestudie för gång- och cykelbron över älven pågår. Trimningsåtgärder för att hitta lösningar för anslutande busstrafik utreds. Under ledning av Trafikverket har åtgärdsvalsstudie för metrobussystemet avslutats och en avsiktsförklaring tecknades mellan parterna. Förslag till fortsatt arbete tas fram och kommer hanteras i Stadstrafikforum under våren. Trafikverkets ÅVS för Västerleden, som ingår i avsiktsförklaringen, pågår. Genom en interaktiv, digital utbildning, som riktar sig alla som utför arbete på stadens gator, utbildar trafikkontoret i riktlinjen Arbete på gata. Utbildningen ska bidra till ökad kunskap om gällande regler och på så sätt högre regelefterlevnad med bättre framkomlighet som följd. Påverkan av Tingstadstunnelns renovering har varit lägre än befarat tack vare omledningar, trimningsåtgärder och informationskampanjer som gjorts i samverkan med Trafikverket och Västtrafik. Fördelningen mellan älvförbindelserna har varit jämnare än tidigare och trafiktopparna har fördelats under längre tid, vilket bidragit till lägre grad av försämrad framkomlighet än ursprungligen befarat Vintergruppen, som består av medarbetare från trafikkontoret, park och naturförvaltningen, fastighetskontoret och lokalförvaltningen, har tagit fram en rutin gällande både kommunikation och gemensam besiktning för att förtydliga arbetssättet i situationer när snön är ihållande. Utmaningar kopplade till nattvila och maskiner påverkar uthålligheten och då är det viktigt att staden och dess upphandlade entreprenörer drar åt samma håll. Utbildning och certifiering har fortgått under året. Dessa åtgärder tillsammans med en beredskap hos park och naturförvaltningen som ringer ut de upphandlade entreprenörerna kommer att ge en mer sammanhållen snöröjning i staden. 31 Utbildningsnämnden 31.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Mål och indikatorer utbildningsnämnden För att alla elever ska ha likvärdiga förutsättningar att skapa sin framtid och för att den kommunala gymnasieskolan ska vara konkurrenskraftig vad gäller kunskap och lärande krävs att eleverna, utifrån sina egna förutsättningar, utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål och når de kunskapskrav som minst ska uppnås för att få en examen. Kommunfullmäktiges nämndspecifika mål har konkretiserats av utbildningsnämnden till ett antal verksamhetsnära mål (rubriken 2.2.4) och indikatorer. Strategier och insatser under året har syftat till en högre måluppfyllelse för de verksamhetsnära målen och därmed även för de nämndspecifika målen. Indikatorer med utfall inkluderar samtliga elever i de kommunala gymnasieskolorna, oavsett elevernas hemkommun. Från och med den 2 juli 2023 byter gymnasiesärskolan namn till anpassad gymnasieskola. Förvaltningen övergår från och med årsskiftet 2022–2023 till att använda det nya begreppet och skolformen benämns därför som anpassad gymnasieskola (AG) nedan. I Göteborg ges alla elever likvärdiga förutsättningar att skapa sin framtid genom utbildningsvägar till fortsatta högre studier eller jobb. Den kommunala gymnasieskolan ska vara konkurrenskraftig vad gäller kunskap, lärande och trygghet. Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Skolnärvaro i gymnasieskolan (%) 83,7 84,7 80,0 Elevenkätens resultat för studiero, NP åk 2 5,8 69 6,2* Elevenkätens resultat för trygghet, NP åk 2 7,9 85 8,6* Andel elever i åk 3 med examen (%) 82,8 83,6 84,6 Genomsnittlig betygspoäng i examen 14,6 14,8 14,8 Andel elever med examen inom 3 år, 69,4 63,1 76,7 yrkesprogram (%) Andel elever med examen inom 3 år, 80,6 84,2 83,9 högsk.prog. (%) Andel elever med examen inom 4 år, 71,6 74,8 68,2 yrkesprogram (%) Andel elever med examen inom 4 år, 83,6 85,7 88,4 högsk.prog. (%) Andel yrkesexamen med högskolebehörighet 34,3 40,5 33,8 (%) Korrelation mellan kursbetyg och betyg på ** ** ** nationella prov (andel lika prov/kursbetyg %) Andel IM-elever med examen inom 4 år (%) 17,2 14,9 16,4 Elevenkätens resultat för studiero, IM 66 71 70 Elevenkätens resultat för trygghet, IM 78 83 90 Skolnärvaro, anpassad gymnasieskola (AG) 82 78 78 nat.prog. (%) I Göteborg ges alla elever likvärdiga förutsättningar att skapa sin framtid genom utbildningsvägar till fortsatta högre studier eller jobb. Den kommunala gymnasieskolan ska vara konkurrenskraftig vad gäller kunskap, lärande och trygghet. Elevenkätens resultat för "trivsel och trygghet" 79 85 85 AG nat.prog Andel som fullföljer 4 år, AG nat.prog. (%) 78 80 83 Andel elever som går vidare från AG nat.prog. 16 29 30 till arbetsmarknaden (%) Andel elever som går vidare från AG nat.prog. 5 16 4 till studier (%) Andel elever som går vidare från AG nat.prog. 71 52 63 till daglig verksamhet (%) Genomsnittlig betygspoäng i slutbetyg, AG 13,58 14,77 14,84 nat.prog Skolnärvaro, AG ind.prog. (%) 83 78 80 Elevenkätens resultat för "trivsel och trygghet" 88 88 91 AG ind.prog Andel som fullföljer 4 år, AG ind.prog. (%) 89 87 88 Skolnärvaro,vuxenutb. (%) 79 85 78 Andel godkända betyg, vuxenutb. (%) 88 90 89 Andel avbrott, vuxenutb. (%) 12 12 14 Andel examinerade i relevant yrkesarbete 6 93 92 71 månader efter avslutad utbildning,vuxenutb. (%) Examensgrad, yrkeshögskola (%) 72 70 70 Andel examinerade i relevant yrkesarbete 6 88 94 95 månader efter avslutad utbildning, yrkeshögskola (%) * För gymnasieskolans nationella program görs elevenkäten vartannat år av GR (2021) och Skolinspektionen (2022), därav olika skalor på värdena. Värdena är dock jämförbara med varandra (ex: 8,0 och 80 är likvärdiga resultat). ** Inga nationella prov genomfördes 2020 och 2021 maa covid-19. 2022 infördes ett nytt administrations- och analysstöd och förvaltningen har ännu inte kunnat säkerställa korrelationen provbetyg/kursbetyg för prov genomförda 2022. Analys av måluppfyllelse Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola Skolenheterna och huvudmannen analyserar verksamhetens och elevernas måluppfyllelse årligen efter avslutat läsår. Beskrivningarna nedan utgår från analysen av läsåret 2021/22. Av de elever som gick i gymnasieskolans årskurs 3 läsåret 2021/22 fick 84,6 procent en gymnasieexamen, en ökning med 1 procentenhet sedan föregående läsår och fortsättningen på en obruten positiv trend sedan införandet av Lgy11. Många enheter har under läsåret 2021/22 fortsatt behövt beakta de förutsättningar som pandemin och distansundervisningen innebar för eleverna och har sett en påverkan på elevers måluppfyllelse som en konsekvens av de senaste årens studier på distans. För att ge eleverna goda förutsättningar att nå utbildningens mål identifierar skolorna närvaron som den främsta faktorn och arbetet för att öka skolnärvaron pågår kontinuerligt. Läsåret 2021/22 var skolnärvaron en utmaning för verksamheten då undervisningen återigen var skolförlagd samtidigt som övriga restriktioner i samhället kvarstod. Tillsammans med periodvis höga smittotal, och uppmaningen att stanna hemma vid minsta symptom, har närvaron påverkats negativt. På de utbildningar, på enskilda enheter, där en lägre andel elever tog examen jämfört med tidigare läsår ser enheterna att distansundervisning 2020/21 och ökad frånvaro 2021/22 är en stor del av förklaringen. I de flesta fall har även den genomsnittliga meritpoängen från grundskolan varit lägre än tidigare och insatser i gymnasieskolan har inte i tillräckligt hög grad kunnat tillgodose elevernas behov av stöd för att nå en examen. Som en konsekvens av pandemin har behovet av extra insatser ökat något för att få elever att klara examen, exempelvis stöd- och supportverksamhet till enskilda eller grupper av elever, extra studiepass, återläsnings- och kompletteringskurser, extra provtillfällen samt lovskola vid flera tillfällen under året på den egna skolan med lärare som är kända för eleverna. Enheterna beskriver dessa insatser som framgångsrika. Det har funnits gott om möjligheter för eleverna att ta igen missade moment eller kunskapskrav, och insatserna har generellt gett goda resultat för de elever som valt att delta. Insatser på olika områden för att öka undervisningens kvalitet och elevernas kunskapsresultat har utvecklats och förstärkts på skolenheterna, exempelvis: fortsatt utveckling av arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd, variation och stimulans i undervisningen, fortsatt arbete för ökad skolnärvaro, samverkan mellan professionerna och tidiga och kontinuerliga insatser för elever som riskerar att inte nå målen. Dessa insatser var av särskild stor vikt under läsåret 2021/22 då skolorna såg ett behov av att kompensera för effekterna av distansundervisning och ökad skolfrånvaro, och bedöms ha bidragit till att andelen elever som klarat gymnasieexamen under dessa förhållanden har ökat på de högskoleförberedande programmen och bibehållits på yrkesprogrammen. Matematik är det ämne där flest elever får ett underkänt resultat. Skolorna har under lång tid provat med olika kompenserande insatser för att förbättra resultaten men fortsatt upplever alltför många elever ämnet som särskilt svårt. Förvaltningen ser ett behov av att utvärdera de insatser som görs för att öka måluppfyllelsen i matematik och med ett vetenskapligt förhållningsätt inleda ett riktat utvecklingsarbete för att förbättra matematikundervisningen så att den upplevs stimulerande av alla elever med varierande förkunskaper och förutsättningar. Detta arbete kan med fördel kan göras i samverkan med grundskoleförvaltningen. Enheternas elevhälsoarbete har utvecklats och är mer strukturerat och systematiskt med många konkreta exempel på främjande och förebyggande insatser som också stärker det kompensatoriska uppdraget. Ett framgångsrikt elevhälsoarbete innebär en hög grad av samverkan mellan den samlade elevhälsan, rektor, lärare, studie- och yrkesvägledare och övrig personal, vilket enheterna arbetar med att utveckla vidare. Studiero är en förutsättning för god måluppfyllelse och ett område som samtliga enheter arbetar med kontinuerligt. Förvaltningen kan se att arbetet för en ökad studiero i högre grad knyts till undervisningens kvalitet – att anpassa och variera undervisningen så att eleverna får den ledning och stimulans, de utmaningar och anpassningar som de behöver. Förvaltningen kan även se att arbetet med normer och värden sker mer systematiskt i undervisningen enligt läroplanens intentioner. Kompetensutvecklingsinsatser som fick skjutas upp under pandemin har nu skett på olika sätt efter lokala förutsättningar och behov för att i ökad omfattning integrera värdegrundsarbetet i undervisningen. Flera enheter beskriver hur de arbetar för att öka elevernas möjligheter till inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Detta arbete behöver fortsätta att utvecklas och förstärkas. Digitala verktyg fyller en viktig funktion för elevers lärande och utveckling, inte minst för elever med stödbehov eller vid frånvaro. Under perioden med distansundervisning har både lärare och elever utvecklat sin digitala kompetens vilket har bidragit till fler digitala undervisningsmetoder och en ökad variation i undervisningen. Framåt är siktet inställt på hur nya digitala verktyg kan bidra till att ytterligare förbättra undervisningen och elevernas resultat. Läsåret 2021/22 har förvaltningens kvalitets- och utvecklingsarbete haft stort fokus på introduktionsprogrammen, bland annat genom projektet Samverkan för bästa skola tillsammans med Skolverket och Göteborgs universitet. Det är fortfarande en alltför låg andel av eleverna i den anpassade gymnasieskolan som får tillgång till arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Förvaltningen ser ett behov av ökad samverkan med arbetsförmedlingen samt med andra förvaltningar och kommunala bolag som skulle kunna erbjuda elevgruppen sysselsättning i stadens regi. Center för skolutveckling (CFS) Under året har förutsättningarna för att stärka stadens utbildning på vetenskaplig grund tydliggjorts och den gemensamma vetenskapliga arenan har tagit form och börjat förverkligas. Målet är att huvudman och profession i högre grad kommer att äga sin egen kunskapstillväxt. CFS samordnar det gemensamma utbildningsvetenskapliga navet med en vetenskaplig ledare, som leder lektorer och forskare och ger stöd till skolförvaltningarna i vetenskapliga frågor. Under året har CFS haft insatser och utbildningar inom följande centrala områden: likvärdighet, barn och elever i behov av särskilt god undervisning, lärande organisation - kollegialt lärande, språk- och kunskapsutvecklande undervisning, ämnesutveckling, trygghet, studiero, inflytande och demokrati, digitalisering, elevhälsa, kompetensförsörjning, kommunikation samt nyanlända och flerspråkiga barn och elevers utbildning. CFS har fortsatt fungerat som stadens representant för utbildningskedjan i flera av Göteborgs Universitets samverkans- och programråd, i nätverk, styrgrupper, utvecklingsgrupper och mötesplatser. På uppdrag av förvaltningarna har CFS under året producerat kunskapsunderlag, remissvar, stödmaterial och rapporter. Vägledningscentrum Inför 2022 utökades nämndens ram för att ytterligare stärka studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Detta har medfört att det genomsnittliga antalet elever per studie- och yrkesvägledare under höstterminen 2022 var 636, vilket är en liten minskning jämfört med föregående år. Läsåret 2021/22 låg rikssnittet på ca 500 elever per studie- och yrkesvägledare. Arbetet med att bygga ut tillgången till studie- och yrkesvägledare för årskurs 5 och 6 i enlighet med skollagens intentioner fortsätter i och med det utvecklingsarbete som omfattar dessa årskurser och som inleddes läsåret 2020/21. Inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) ingick 2 712 personer under läsåret 2021/22, vilket är en minskning med 249 personer jämfört med föregående läsår. Detta ligger i linje med de färre registrerade avhopp som skett under pandemin. Under hösten 2021 förbättrades situationen på arbetsmarknaden något för ungdomar som omfattas av KAA och andelen i arbete eller praktik ökade med 12 procentenheter till 43 procent jämfört med läsåret 2020/21. Språkcentrum Språkcentrum har en viktig del i genomförande av modersmålsundervisning och studiehandledning samt spridning av kunskaper om modersmålsundervisningens betydelse för måluppfyllelsen. De fortsatta fördjupade dialogerna med skolförvaltningarna är grunden för det systematiska kvalitetsarbetet, för ett väl fungerande samarbete runt eleverna och därmed för Språkcentrums roll som medskapare i det politiska målet; att verka för elevens ökade måluppfyllelse. Språkcentrums verksamhet präglas av beredskap för snabba omställningar, så också 2022, bland annat utifrån världsläget. Ett omfattande arbete har gjorts för att rekrytera ukrainska modersmålslärare. I samarbete med Göteborgs Universitet har Språkcentrum för tredje året anordnat utbildning med syfte att stärka lärarprofessionen på Språkcentrum och härigenom medverka till en högre andel behöriga och legitimerade lärare. 32 Valnämnden 32.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Göteborg är en jämlik stad med gemenskap och tillit Genom att planera och utföra uppdraget på ett effektivt och förtroendeingivande sätt skapar valnämnden tillit hos de vi är till för. Valnämndens verksamhet bygger på förtroende och tillit både till till systemet men även för våra medarbetare och inte minst från väljarna. Valnämndens verksamhet påverkar hela samhället och alla delar av staden. Valdistrikten är jämt fördelade över staden. Vi har har en utökad service i delar av staden där det är ett lägre valdeltagande, men har även utökat servicen i samtliga delar av staden genom att hålla öppet samtliga röstningslokaler lördagen innan valdagen. Vi rekryterar röstmottagare från alla delar av staden och närmare 3300 personer anställs under en dag för att genomföra valet. Det skapar transparens och bidrar till gemenskap och tillit. Måluppfyllelse: Svårbedömt 33 Äldre samt vård- och omsorgsnämnden 33.1.1.1 Nämndspecifika mål från KF Den kommunala hälso- och sjukvården ska vara av god kvalitet och likvärdig över staden. Måluppfyllelse Viss Analys av resultat Måluppfyllelsen bedöms som viss. 87 procent av respondenterna i Göteborgs Stad är ganska eller mycket nöjda med den kommunala hälso- och sjukvården. Andelen som svarat att de är mycket eller ganska nöjda med den kommunala hälso- och sjukvården är högre i Göteborgs Stad än genomsnittet i samtliga deltagande kommuner. Respondenterna i Göteborgs Stad upplever den kommunala hälso- och sjukvården som mindre personcentrerad än genomsnittet. Skillnaden mellan de deltagande kommunerna är dock liten. Under 2022 har hälso- och sjukvård fokuserat på att stärka arbetet med digitalisering, samt att säkerställa samverkan med och kring patient. På så sätt skapas förutsättningar för vården att vara av god kvalitet och likvärdig över staden. Arbetet med att stärka digitaliseringen har fortlöpt under året. För att möjliggöra ett mer mobilt arbetssätt har verksamheterna arbetat med att säkra medarbetares tillgång till laptops/ipads och mobiltelefoner för att möjliggöra åtkomst till patientdata hos den enskilde. Verksamheten har under hösten förberett inför införandet av en kalenderfunktion och en vårdplanemodul i verksamhetens dokumentationssystem. Utifrån genomförda inventeringar av medarbetarnas digitala kompetens har utbildningar i grundläggande IT-kunskap och digitala system genomförts. Under hösten 2022 har avdelningen arbetat fram en färdplan för digitalisering. Arbetet med att stärka och säkerställa samverkan har fortsatt på många nivåer. Det finns framtagna rutiner för informationsöverföring och teamsamverkan mellan professioner inom hälso- och sjukvård, omsorg och myndighetsutövande. Implementering pågår och syftar till att rutinerna är kända och efterlevda. Avdelningen har också genomfört en omfattande utbildning i strukturerad dokumentation för samtliga berörda medarbetare. Åtgärder för högre måluppfyllelse För att anpassa verksamheten till nära vård och nå högre måluppfyllelse behöver det mobila arbetssättet fortsätta att utvecklas. Förvaltningen behöver därför få till stånd sekretessgodkända IT-lösningar för enkla och säkra digitala patientmöten. Avseende samverkan kring och med patient behöver kunskapen och användandet avseende SIP (samordnad individuell plan) att öka. Det personcentrerade arbetssättet behöver stärkas och utvecklas. Specifikt behöver samarbetet och samverkan runt patienter med palliativa vårdbehov fortsätta att utvecklas. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Hur nöjd eller 87% 87% 88% missnöjd är du sammantaget med hemsjukvården? (andel nöjda %) Hur 80% 81% 80% personcentrerad bedömer patienten att vården är? Kommentar till indikatorerna: Indikatorerna ingår i en patientenkät från FoU i Väst som har genomförts för andra gången hösten 2022. Enkäten bestod av två delar: 1) bakgrundsfrågor om ålder, kön, allmänt hälsotillstånd med mera, 2) en svensk översättning av det validerade mätinstrumentet PERCCI samt en övergripande fråga om hur nöjd och trygg man känner sig med hemsjukvården totalt sett. Instrumentet undersöker i vilken utsträckning vården är personcentrerad. 2022 var målgruppen för enkäten personer 18 år eller äldre i ordinärt boende som var inskrivna i den kommunala hälso- och sjukvården den 15 september 2022. Elva kommuner av Göteborgsregionens medlemskommuner är deltagit i undersökningen. Kompetensförsörjningsarbetet inom äldreomsorgen ska förstärkas och personalkontinuiteten ska öka. Måluppfyllelse Viss Hänvisning görs till rapporteringen under avsnitt 3.1 utveckling inom personalområdet vilken till stora delar täcker detta mål. Ett helhetsgrepp har tagits om kompetensförsörjningen genom projektet ARUBA. Projektet löper enligt plan och moment som har genomförts bedöms förstärka kompetensförsörjningsarbetet, vilket ger måluppfyllelsen "viss". Analys av resultat Inom hemtjänst följs personalkontinuiteten månadsvis, det vill säga hur många den enskilde, som har två besök eller fler sju dagar per vecka, möter under en fjortondagarsperiod. Mätningen gäller enskilda över 65 år. Under 2022 varierar personalkontinuiteten mellan 15,5 och 16,3. Medelvärdet för kvartal fyra 2022 är 16,0. Motsvarande resultat för samma period 2021 var 16,4. Resultatet varierar även mellan verksamhetsområden. Förvaltningen når inte målvärdet om 15 medarbetare för 2022 (medelvärdet för oktober- december) men ser en sänkning jämfört med föregående period. Personalomsättningen har haft en negativ utveckling under året och ökat med mellan 1,2 och 4,6 procentenheter, för de i tabellen nedan följda yrkesgrupperna. Undantaget är biståndshandläggarna som i stort sett har en oförändrad omsättning. Samtliga grupper har en högre personalomsättning än målvärdet. Bland aktiviteter som genomförts och som kan förväntas ha en positiv påververkan på kompetensförsörjningsarbetet, men som inte framkommer i rapporteringen under avsnitt 3.1, kan följande nämnas: Inom avdelningarna har möjlighet till kompetensutveckling erbjudits bland annat inom ramen för Äldreomsorgslyftet. Inom hemtjänst påbörjade 50 medarbetare under 2021 och under 2022 ytterligare 100 medarbetare studier till undersköterska via äldreomsorgslyftet. Av de som går utbildningen är det 45 medarbetarna som läser med språkstöd. Bland andra utbildningar som förvaltningens medarbetare deltar i kan nämnas YH utbildning äldre specialiserad, psykiatrispecialiserad undersköterska samt utbildning till Silviasyster. Även flera stjärninstruktörer har utbildats samt har erbjudits nätverk för inspiration och fördjupad kunskap. Omsorgshandledare har rekryterats inom hemtjänst och vård- och omsorgsboende med en förväntan att rollen ytterligare kommer bidra till ökad kompetens och kvalitet för omsorgstagarna. Inom tre vård-och omsorgsboende har en pilot genomförts för att hitta sätt att mäta personalkontinuiteten. Sammanlagt har 70 hyresgäster ingått i mätningen och i snitt möter hyresgästen 13 olika medarbetare i sin lägenhet under en 14-dagars period med en spridning mellan 7 och 18. Slutsatsen är att stora omvårdnads-och omsorgsbehov och många insatser hos hyresgästerna påverkar resultatet i form av ett högre antal medarbetare som hyresgästen då möter. Vidare att flera ytterligare variabler påverkar kontinuiteten som exempelvis: bemanning, schemaläggning, planeringsverktyg, sjukfrånvaro och delegeringar. Inom hälso- och sjukvård har det gemensamma introduktionsprogrammet utvecklats och kvalitetssäkrats. Olika former av kompetensinsatser sker månadsvis med bland annat temaföreläsningar, reflektion, studiecirkel kring teman såsom personcentrerad vård och palliativ vård. För de legitimerade finns det olika utvecklings- eller karriärmöjligheter. Under året har de olika kompetensuppdragen kartlagts. Ett arbete med att likforma fördjupnings- och expertuppdrag har påbörjats. Flera av medarbetarna har fått möjlighet att läsa specialistutbildning. Åtgärder för högre måluppfyllelse Fortsätta det påbörjade arbetet. Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Hur många 16 16,4 16 15 medarbetare träffar en brukare i genomsnitt under en 14-dagarsperiod, hemtjänsten Personalomsättning 23,5 21,2 23,4 21 sjuksköterskor % Personalomsättning 3,8 11,4 14,3 11 arbetsterapeuter % Personalomsättning 8,7 11,6 12,8 11 fysioterapeuter % Personalomsättning 8 7,2 11,8 10 undersköterskor, VoB % Personalomsättning 7,7 10,9 14,4 10 undersköterskor, hemtjänst % Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Personalomsättning 10,4 13,7 13,8 13,7 handläggare myndighet % Hemtjänst: Avdelning hemtjänst följer månadsvis hur många medarbetare som den enskilde möter under en fjortondagarsperiod. Mätningen omfattar enskilda som har minst två besök per dag sju dagar i veckan. Målvärdet för kontinuiteten baseras på ett medelvärde av resultaten per månad under kvartal fyra. Nöjdheten med äldreomsorgen ska öka så att Göteborg ligger i topp bland storstäderna i nationella jämförelser. Måluppfyllelse Viss Analys av resultat Enkäten ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” är en nationell enkätundersökning av äldres uppfattning om kvaliteten på vård- och omsorgsboenden och hemtjänsten. Enkäten genomförs årligen av Socialstyrelsen med undantag för 2021 då den ställdes in på grund av pandemin. Hemtjänst Analys av resultat Område Kommun Utfall 2022 Påverka tid för insats Stockholm 59 Malmö 40 Göteborg 45 Trygghet Stockholm 81 Malmö 76 Göteborg 81 Helhetssyn Stockholm 82 Malmö 77 Göteborg 79 Besväras av ensamhet Stockholm 57 Malmö 56 Göteborg 55 Resultaten gällande sammantaget nöjd och upplevelsen av trygghet i i Socialstyrelsens brukarundersökning – Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är strax under eller lika med målvärdet. Resultatet i samma undersökning gällande upplevelse att kunna påverka tider och besväras av ensamhet ligger under målvärdet. Vid en jämförelse mellan storstäderna ligger Göteborgs resultat över Malmös men under Stockholms, se tabell. Dock bör det noteras att den enda frågan där det finns en statistiskt säkerställd skillnad mellan Göteborg och Stockholm gäller frågan om möjlighet att påverka tid för insats. På frågan om att kunna påverka tid för insats finns det inom Göteborg en stor skillnad mellan egen regi och övrig regi, 44 respektive 64. Analys av brukarundersökningen pekar på förbättringsområden inom områden som är kopplat till struktur där upplevelse av att kunna påverka tid för insats ingår. Det gäller även hur lätt det är att få kontakt med personalen vid behov, att personalen kommer på avtalad tid och att personalen meddelar tillfälliga förändringar. Sambandsanalysen pekar på att en ökad nöjdhet när det gäller strukturen även kan leda till en ökad övergripande nöjdhet. I oktober 2022 hade cirka 89 procent en genomförandeplan. Detta ligger i nivå med föregående år då andelen var cirka 90 procent. Ett aktivt arbete med genomförandeplaner förväntas bidra till den enskildes upplevelse av självbestämmande. Personcentrerad tvärprofessionell samverkan med och för den enskilde förväntas bidra till såväl trygghet som självbestämmande. Det pågår ett förvaltningsövergripande arbete för att skapa former för samverkan mellan myndighet, hälso- och sjukvård, utförare som hemtjänst och vård- och omsorgsboende. Kontinuiteten varierar under perioden januari till december mellan 15,5 och 16,3. Ingen statistisk säkerställd förändring syns. Resultatet varierar mellan verksamhetsområden. Flera verksamhetsområden har infört kontaktteam och arbetat med att öka grundbemanningen. Pågående arbete samt arbete med att införa bestämmelsen om fast omsorgskontakt förväntas ge effekt på kontinuiteten på sikt. Förvaltningen bedömer att måluppfyllelsen är viss. Bedömningen bygger på resultatet i brukarundersökningen samt andel genomförandeplaner. Åtgärder för högre måluppfyllelse (gäller egen regi) • Utveckla och förstärka samverkan mellan hemtjänst, hälso- och sjukvård och myndighet. • Ökade förutsättningar för handledning och metodstöd kring ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt samt i social dokumentation genom omsorgshandledare. • Införande av fast omsorgskontakt förväntas på sikt positivt kunna påverka kontinuiteten samt nöjdhet i Socialstyrelsens brukarundersökning. • Fortsatt arbete med områden som är kopplat till strukturen och en likvärdig servicenivå. Vård- och omsorgsboende Område Kommun Utfall 2022 Påverka tid för insats Stockholm 53 Malmö 55 Göteborg 56 Helhetssyn Stockholm 77 Malmö 75 Göteborg 78 Område Kommun Utfall 2022 Besväras ofta av ensamhet Stockholm 25 Malmö 27 Göteborg 25 Analys av resultat Den genomsnittliga nöjdheten för hyresgäster på kommunala vård- och omsorgsboende är generellt på samma nivå som för hela landet samt storstäderna Malmö och Stockholm. Det som hyresgästerna i Göteborg är lite mer nöjda med än resten av landet rör aktiviteter och trivsamheten utomhus. De är lite mindre nöjda med hur maten smakar och om personalen har tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete. Cirka 25% av omsorgstagarna på vård- och omsorgsboende både i riket och Göteborg upplever att de ofta besväras av ensamhet. Vård- och omsorgsboende arbetar aktivt med grunduppdraget och värdighetsgarantierna och varje vård- och omsorgsboende har skapat olika aktiviteter i verksamhetsplanen 2022. Utifrån bland annat GAP-analyser, workshops och enkäter har varje vård- och omsorgsboende prioriterat vilka aktiviteter de behöver arbeta med för att nå måluppfyllelse. Exempelvis: Fokus på mat och måltider för att måltidssituationen ska bli en trevlig stund på dagen. Vidare bedrivs utbildningsinsatser för att höja medarbetarnas kompetens för att bättre möta upp hyresgästernas behov och omsorgshandledare i verksamheten vägleder medarbetare i arbetet kopplat till IBIC (individens behov i centrum). Värdegrund diskuteras regelbundet med medarbetare i olika forum såsom APT och verksamhetsmöten. Verksamhetsplanering utifrån grunduppdrag och värdighetsgarantier utvecklas och anpassas efter behov på respektive vård- och omsorgsboende. Kunskapsspridning kring användande av digitala lösningar för samarbete och aktiviteter är pågående. Under 2022 har avdelningen genomfört ett arbete för att få en mer likvärdig och kärnfull information av vård- och omsorgsboendena på goteborg.se. Tillsammans med en kommunikationsbyrå fotar, filmar och skrivs texter till alla Göteborgs kommunala boenden för att göra det lättare för blivande hyresgäster att jämföra boenden och se vad det är de kan välja mellan. Åtgärder för högre måluppfyllelse Fortsätta att genomföra utvecklingsinsatser i form av föreläsningar och workshops för, och med medarbetare och enhetschefer för att bidra till en ökad kunskap om värdegrundsarbetet, grunduppdraget, värdighetsgarantierna, Stjärnmärkt och Nollvision. Kommande workshop i SharePoint, Office, Treserva och Outlook planeras till våren 2023. Somliga VoB kommer under våren 2023 även att använda sig av IT-ambassadörer för att hålla workshops. Det finns ett fortsatt behov av att kartlägga kunskapsläget. Behov av att arbeta med individuella aktiviteter för omsorgstagarna samt aktiviteter på enheterna utöver de stående aktiviteter som erbjuds. Utveckla användandet av välfärdstekniska omsorgsprodukter som bidrar till kognitiv stimulans, självständighet och ökad trygghet har inhandlats på somliga vård- och omsorgsboenden. Uppföljning av användning av välfärdsteknik och den digitala mognaden i verksamheten planeras inför kommande år. Det finns behov av att öka kvalitén på genomförandeplanerna. Detta är ett arbete som behöver intensifieras under 2023, omsorgshandledare fortsätter att vara en viktig resurs i det vidare arbetet med kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Fortsätta att förbättra samarbetet med hälso- och sjukvård kring kvalitetsregister samt avvikelser, lex Sarah och lex Maria i berörda fall. För att säkerställa hyresgästernas delaktighet i skapandet av aktiviteter strävas efter att återuppta brukarråden (som inte har varit aktiva under pandemin) härigenom kan även ökad måluppfyllelse ske. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Brukarbedömning 80 79 81 hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Brukarbedömning 79 81 81 hemtjänst äldreomsorg - trygghet, andel (%). Brukarbedömning 51 55 50 hemtjänst äldreomsorg - besväras av ensamhet kommun, andel (%). Brukarbedömning 49 45 52 hemtjänst äldreomsorg - möjlighet påverka tider, andel (%) Brukarbedömning 80 78 81 särskilt boende äldreomsorg- helhetssyn, andel (%) Brukarbedömning 20 25 18 särskilt boende äldreomsorg - besväras ofta av ensamhet, andel (%) Brukarbedömning 60 56 61 särskilt boende äldreomsorg - möjlighet påverka tider, andel (%) Nöjd Medborgar- 40 55 Index- Äldreomsorg 34 Överförmyndarnämnden arvoden BILAGA 3 Verksamhetsnäramål-2022 Innehållsförteckning 1 Arkivnämnden ........................................................................................................ 161 2 Byggnadsnämnden ................................................................................................. 162 3 Fastighetsnämnden ................................................................................................. 163 4 Förskolenämnden ................................................................................................... 164 5 Grundskolenämnden .............................................................................................. 165 6 Idrotts- och föreningsnämnden ............................................................................. 173 7 Kommunledningen ................................................................................................. 174 8 Kretslopp och vattennämnden .............................................................................. 175 9 Kulturnämnden ...................................................................................................... 176 10 Lokalnämnden ........................................................................................................ 177 11 Miljö- och klimatnämnden .................................................................................... 179 12 Nämnden för Arbetsmarknad och Vuxenutbildning .......................................... 182 13 Nämnden för demokrati och medborgarservice.................................................. 187 14 Nämnden för funktionsstöd ................................................................................... 193 15 Nämnden för inköp och upphandling ................................................................... 194 16 Nämnden för Intraservice...................................................................................... 195 17 Park- och naturnämnden ....................................................................................... 199 18 Socialnämnden Centrum ....................................................................................... 200 19 Socialnämnden Hisingen ........................................................................................ 201 20 Socialnämnden Nordost ......................................................................................... 202 21 Socialnämnden Sydväst ......................................................................................... 203 22 Stadsrevisionen ....................................................................................................... 204 23 Trafiknämnden ....................................................................................................... 205 24 Utbildningsnämnden .............................................................................................. 211 25 Valnämnden ............................................................................................................ 214 26 Äldre samt vård- och omsorgsnämnden .............................................................. 215 27 Överförmyndarnämnden arvoden ........................................................................ 216 35 Arkivnämnden 36 Byggnadsnämnden 37 Fastighetsnämnden 37.1.1.1 Verksamhetsnära mål 38 Förskolenämnden 39 Grundskolenämnden 39.1.1.1 Verksamhetsnära mål Utgångspunkter i planeringen inför 2022 var att hålla i de tre förstärkningsområden som funnits med från 2018 då grundskolenämnden bildades samt att fortsätta det förändringsarbete av förvaltningskultur och struktur som syftar till att tydliggöra styrning och ledning, och bidra till bättre förutsättningar för ökad kvalitet och likvärdighet. Genom att arbeta med förstärkningsområdena har förvaltningen strävat efter omhänderta både de kommunala målen och de mål som följer utifrån skollag och läroplaner. I kvalitetsrapporten som nämnden fastställde den 22 november 2022 sammanfattas ett antal rekommendationer om fortsätta åtgärder för högre måluppfyllelse utifrån det nationella uppdraget. Det handlar bland annat om från huvudmannens sida utveckla formerna för de riktade kompensatoriska insatserna för att stärka ökad likvärdighet i staden. Den pedagogiska segregationen är påtaglig och nämndens resursfördelningsmodell behöver kompletteras med andra riktade insatser som utgår från de enskilda skolornas specifika behov. Undervisningens kvalitet behöver också stärkas generellt genom ett starkare ämnesdidaktiskt fokus i framför allt matematik och svenska som andraspråk, liksom ett fortsatt arbete för en skola på vetenskaplig grund. Kommunfullmäktiges mål, uppdrag och inriktningar i kombination med kvalitetsrapportens rekommendationer är grunden i den verksamhetsplan som förvaltningen föreslår nämnden att fastställa för 2023. Ökad kvalitet i undervisning för att öka elevers kunskapsresultat Måluppfyllelse Viss Det första förstärkningsområdet handlar om att stärka förutsättningarna för undervisning och mötet mellan lärare och elev. Bedömningen är gjord utifrån indikatorerna nedan och den uppföljning som återfinns i årets kvalitetsrapport. Analys av resultat Vårens kunskapsresultat har förbättrats lite i tidiga åldrar och ligger relativt stabilt i senare åldrar. Pojkars resultat fortsätter öka i förhållande till flickornas, det vill säga, skillnaderna mellan flickor och pojkars betygsresultat minskar. Sammantaget är det fortsatt stora skillnader i kunskapsresultaten inom staden och mönstret sedan tidigare år kvarstår – skolor där eleverna har socioekonomiskt sämre förutsättningar uppnår i regel lägre kunskapsresultat. Elevers upplevelser av undervisningens kvalitet kan sammanfattas i enkätsvaren för frågeområden studiero, veta vad som krävs och stimulans. För årskurs två är svaren blandade, men med genomgående mer positiva upplevelser än tidigare år för flickor i högindexskolor. För de äldre åldrarna upplever fortfarande pojkar en bättre undervisningskvalitet än flickor, och elever från socioekonomiskt gynnsamma förhållanden tenderar att vara mer nöjda än andra. Fördjupad analys av elevernas resultat återfinns i kvalitetsrapporten. Sedan tre år tillbaka finns kvantitativa indikatorer för uppföljning av grundsärskoleelevernas måluppfyllelse. Viktigt att påtala är att den kvantitativa uppföljningen av grundsärskoleelevernas kunskaper är förenad med en rad osäkerhetsfaktorer, exempelvis att elevunderlaget i respektive årskurs är begränsat, att statistiken endast finns tillgänglig sedan tre år bakåt i tiden och att betyg endast sätts när eleven eller elevens vårdnadshavare begär det. I årskurs tre bedöms cirka 70 procent av eleverna ha uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen, vilket är en minskning sedan föregående år. Även i årskurs sex har cirka 70 procent av eleverna uppnått kunskapskraven. I årskurs nio har 73 procent uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen och där är minskningen ringa i förhållande till föregående år. Inom de praktiskt-estetiska ämnena ses en positiv betygsutveckling från årskurs sex till årskurs nio i ämnena bild, hem och konsumentkunskap, slöjd och idrott och hälsa. En avgörande faktor för undervisning av hög kvalitet är behöriga och kompetenta lärare. Andelen legitimerade lärare fortsätter att öka vilket ger bättre förutsättningar för god kvalitet. Detta gäller för samtliga lärarkategorier och inom respektive redovisad grupp. Såväl andelen som antalet legitimerade lärare i grundskola, grundsärskola och fritidshem har ökat jämfört med samma tid föregående år. Kompetensförsörjningen inom grundsärskolan är alltjämt en stor utmaning och en viktig faktor för ökad kvalitet och högre måluppfyllelse. Behovet av speciallärare är stort liksom elevassistenter med rätt kompetens för att möta elevernas behov. Andelen tillsvidareanställda legitimerade lärare har ökat något vilket troligen beror på den uppföljning av olegitimerade tillsvidareanställda lärare som förvaltningen genomförde under året. Handlingsplaner upprättades för dem som har förutsättningar att nå legitimation inom två år. För att möta skollagens förstärkta krav på introduktionsår för en nyexaminerad lärare sjösattes under 2022 ett förvaltningsgemensamt mentors- och adeptprogram i hela förvaltningen. Syftet med det gemensamma introduktionsprogrammet är att bidra till en likvärdig introduktion i yrket samt att tillvarata erfarna lärares kompetens i rollen som mentor vilket också bör leda till en ökad kontinuitet på skolorna. Förvaltningen arbetar med att skapa förutsättningar för en god undervisning. Det handlar bland annat om stöd till skolledare och lärare för att utveckla skolornas kompetens när det gäller arbetet med läsa-skriva-räkna-garantin. Därtill har det handlat om hur förvaltningen skapat förutsättningar för kollegialt lärande, erfarenhetsbyten samt implementeringsinsatser avseende nya kursplaner, riktlinjer för tillgängliga lärmiljöer och rutiner kopplat till närvaroarbetet. Åtgärder för högre måluppfyllelse De strategier för ökad kvalitet i undervisningen som förvaltningen föreslår i förslag till verksamhetsplan 2023 är: • Satsningar för didaktisk utveckling utifrån skolors resultat och vetenskaplig grund • Öka andelen behöriga lärare Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Andel elever som visar 52,8% 54,3% kunnande inom nio observations-punkter från kartläggningsmaterial förskoleklass Andel elever som uppnått 87,2% 85% 86,8% kunskapskrav läsförmåga årskurs 1. Andel elever som uppnår 80,5% 78,8% 80% kunskapskrav i åk 3 för Svenska/2, So, No, Matematik. Andel elever som uppnått 66,7% 67,9% 68,1% kunskapskraven i alla ämnen åk 6, samtliga elever Andel elever behöriga till 78,2% 78,4% 78,4% gymnasiets yrkesprogram åk 9 Andel elever som uppnått 68,8% 67,8% 67,9% kunskapskraven i alla ämnen åk 9 Genomsnittligt meritvärde 219,8 220,2 220,5 åk 9, samtliga elever Andel elever i årskurs 9 72% 72% 67,9% som anger positiva svar i elevenkät på frågan: Jag känner mig nöjd med min skola som helhet. Andel elever i åk 9 som 81,8% anger positiva svar i elevenkäten på frågan: Jag har studiero på lektionerna* Andel elever i åk 9 som 83% 84% 81% anger positiva svar i elevenkäten på frågan: Jag känner mig trygg i skolan. Två workshops framtagna och genomförda i Rektorsakademin.** Kontakt med 12 prioriterade skolor. Medarbetare på dessa skolor påbörjar behörighetsgivande utbildning.** Riktade utbildningsinsatser har genomförts på övergripande nivå.** En organisation och genomförandeplan har utarbetats för att möjliggöra verksamhetsnära stöd** Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Fler nyanställningar på de skolor som idag saknar behöriga lärare i fritidshem.** Andel legitimerade lärare i 81,5% 86,6% 88,1% grundskola och grundsärskola Andel legitimerade lärare i 46% 52,6% 57,7% fritidshem med behörighet för fritidshem Andel legitimerade lärare i 83% 90,1% 91,3% förskoleklass/förskollärare, med behörighet för förskoleklass *Enkätfrågan har omformulerats varför jämförelse med 2020 och 2021 ej är möjlig. ** Indikatorn hör ej till nämndens verksamhetsplan, går att bortse från. Tydligare ansvar styrning och ledning för att öka elevers kunskapsresultat Måluppfyllelse Viss Förstärkningsområdet syftar till att skapa organisation, struktur och kultur som stödjer och skapar förutsättningar för arbetet med att öka elevernas lärande och måluppfyllelse. Det handlar om att alla nivåer i styrkedjan ska ha fokus på skolans huvuduppdrag, tydliga uppdrag, roller och ansvar samt förutsättningar för en långsiktigt hållbar organisation. . Analys av resultat Den nya skolenhetsorganisationen genomfördes med start läsåret 2021/2022. Inför denna omorganisation har organisation, roller och funktioner kartlagts och är idag organiserade utifrån liknande principer och strukturer där så har varit möjligt. Det är ännu för tidigt att utvärdera effekterna av omorganisationen som dessutom implementerades mitt under pågående pandemi. En uppföljning av nuläget efter omorganisationen kommer att presenteras under våren 2023. Sedan nämndens och förvaltningens bildande har roller, ansvar och uppdrag förtydligats jämfört med den situation som rådde dessförinnan. Därtill har en mängd gemensamma riktlinjer och hanteringsordning för olika sakområden förtydligats vilket också bidrar till tydligare ansvarsfördelning. En gemensam grundskoleförvaltning har bättre förutsättningar att arbeta med likvärdighet och rättssäkerhet än tidigare och här har stora steg tagits under förvaltningens resa. Skolplacering, resursfördelning, systematiskt arbetsmiljöarbete, gemensamma myndighetsprocesser är några exempel på avgörande processer som inte varit möjliga att utveckla på samma sätt i annan organisering. Med dessa processer på plats finns det ökade möjligheter att framgent kunna fokusera än mer på kärnuppdraget. Samtidigt kvarstår problematik med en fragmentiserad styrmiljö på både kommunal och statlig nivå. Förvaltningen har hanterat ett stor antal uppdrag från nämnden utanför den styrning som ges i budget och verksamhetsplan. Under året händer det saker i verksamheten som gör att förvaltningen behöver rikta stöd, utrednings- och utvecklingsresurser mot specifika skolor, områden eller processer. Ibland medför det att annat utvecklingsarbete får prioriteras ner och stå tillbaka. Uppdrag från grundskolenämnden genererar ytterligare uppgifter, ofta för samma resurser som redan arbetar med befintliga utvecklingsinsatser enligt ovan. Med tanke på det stora antal löpande uppdrag som löpande riktats till förvaltningen från nämnden de senaste åren och förväntan från nämnden att återkoppla på uppdragen inom 6 månader går det inte att utesluta att dessa uppdrag tar visst fokus från det utvecklingsarbete som prioriterats i budget och verksamhetsplan. Under 2022 har nämnden tillförts betydande medel i form av riktade statsbidrag och kompletteringsbudget. Då flera av dessa medel varit tidsbegränsade medför det en ryckighet som kan vara utmanande för verksamheten att förhålla sig till och få full utväxling av. Åtgärder för högre måluppfyllelse I förslag till verksamhetsplan 2023 föreslår förvaltningen följande strategier inom detta förstärkningsområde: • Skapa förutsättningar för chefer att utvecklas och leda • Förvaltningen och alla skolområden ska ha god ekonomisk hushållning och långsiktiga planeringsförutsättningar • Struktur och kultur i det systematiska kvalitetsarbetet ska utvecklas och synliggöras Därtill kommer de nyligen beslutade grundläggande principerna för organisering och dimensionering av grundsärskolan, gemensamma särskilda undervisningsgrupper och resursskolor samt styrning och ledning för en samlad elevhälsa för nämnden att leda till viktiga förändringar inom detta förstärkningsområde. Förslagen syftar till att göra det möjligt att organisera för inkludering och kvalitet i utbildningen. Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 HME för medarbetare 79 77 78 HME för chefer 81 81 Kortvarig 4,3% 3,8% 3,9% sjukfrånvaro Långvarig 4,8% 4,3% 4,1% sjukfrånvaro Budgetavvikelse 2% 0,2% totalt för förvaltningen Budgetavvikelse för 3,4% 0,7% utbildningsområdena Andel elever som får 95% 92% skolplacering baserat på något av sina önskemål tillgodosedda i ordinarie placeringsprocess Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Andel elever som 4,5% 7% önskar skolbyte Tillförd teknisk 470 860 kapacitet/per år. Sammanvägt resultat 214 228 201 i grundskolan, kommunala skolor, ranking Andel 95,7% 96,2% 97,9% 100% tillsvidareanställda lärare i grundskola och grundsärskola med lärarlegitimation Ökad likvärdighet inom och mellan skolor för att kompensera för elevers olika förutsättningar Måluppfyllelse Viss Likvärdiga möjligheter till utbildning styrs i hög grad av tillgång till kompetenta lärare och god undervisning, skolornas resurser men också en organisatorisk struktur som möjliggör samverkan och förebyggande arbete. Nämndens samlade bedömning och analys är här snarlik den som görs under målet Göteborg har en förskola och skola som skapar goda och jämlika uppväxtvillkor. Bedömningen är att det finns viss måluppfyllelse inom området. Indikatorerna för målet om ökad likvärdighet analyseras främst utifrån skolans index, där skolor med lågt index motsvarar en skola där en stor andel av elever utgår från gynnsamma socioekonomiska faktorer och en skola med högt index har stor andel elever med mindre gynnsamma socioekonomiska faktorer. Analys av resultat I Skolverkets tolkning av skollagen kan begreppet likvärdighet förstås utifrån tre grundläggande aspekter; lika tillgång, lika kvalitet, och kompensatoriska insatser. En av grundskolenämndens viktigaste verktyg är att resurser till grundskolorna i Göteborg fördelas på ett sätt som tar hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov, resursfördelningen innebär i sig en kompensatorisk insats. Strävan är att modellen ska kompensera för skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och att styra resurserna dit behoven är som störst. Som en följd av resursfördelningen kan lärartätheten generellt vara något högre på de skolor som har höge socioekonomiskt index. I jämförelse med många andra kommuner har Göteborgs Stad ett relativt stort inslag av kompensatorisk resursfördelning. I kvalitetsrapporten analyseras förutsättningar och resultat i förhållande till skolornas socioekonomiska index. Där nämns bland annat att elever i förskoleklass har ungefär samma språkliga förutsättningar läsåret 21/22 som de hade 20/21, med undantag för en försämring bland pojkar med de svåraste socioekonomiska förhållandena. Förvaltningen har en fortsatt stor andel elever med modersmålsundervisning. Antalet elever som byter skola under läsåret har minskat marginellt totalt sett, men ökat för elever med de svåraste socioekonomiska förhållandena. Av dessa är elever på lågstadiet som byter skola i högst utsträckning. Aktiviteter har genomförts för att öka andel lärare med legitimation. Bland de tillsvidareanställda lärarna har andelen med legitimation ökat det senaste året. Fortfarande råder en pedagogisk segregation i stadens grundskolor med lägre andel behöriga lärare i skolor med störst utmaningar men det är glädjande att ökningen av andelen legitimerade lärare i grundskola och grundsärskola 2022 är störst i gruppen högindex-skolor som gått från 79,6 procent 2021 till 83,9 procent 2022. Det är generellt svårt att rekrytera specialpedagoger och speciallärare, vilket också ofta är en stor utmaning för högindex-skolorna. Det gäller också behöriga lärare i svenska som andraspråk. När det gäller elevernas kunskapsresultat våren 2022 fortsätter pojkars resultat att öka i förhållande till flickornas, det vill säga, skillnaderna mellan flickor och pojkars betygsresultat minskar. Sammantaget är det fortsatt stora skillnader i kunskapsresultaten inom staden och mönstret sedan tidigare år kvarstår – skolor där eleverna har socioekonomiskt sämre förutsättningar uppnår i regel lägre kunskapsresultat. Men det finns positiva aspekter att uppmärksamma. När det gäller andelen elever som når kunskapskraven i årskurs tre ligger de skolor som har högt socioekonomiskt index i genomsnitt alltjämt lägre. Men sedan förra året kan det konstateras att andelen av eleverna som når kunskapskraven på dessa skolor ökar i högre takt i relation till övriga skolor. Arbetet med nämndens plan för meningsfull fritid fortgår. En fritid som innebär mer tid med det svenska språket, rörelse och kreativitet innebär för de flesta elever också bättre förutsättningar för lärande i skolan. Lights on och Skolan som arena innebär att skolan utgör en mötesplats där det erbjuds aktiviteter före och efter lektionstid för barn och boende i området. Sammantaget finns arbetssättet nu etablerat på arton skolor i staden. Åtgärder för högre måluppfyllelse I förslag till verksamhetsplan för grundskolenämnden 2023 föreslår förvaltningen följande strategier för ökad likvärdighet för att kompensera för elevers olika förutsättningar; • Riktade stödjande åtgärder till skolor i socioekonomiskt utsatta områden • Riktat värdegrundsarbete mot rasism och för ökad trygghet • Kulturskolan ska erbjuda en likvärdig verksamhet som är tillgänglig för alla barn och unga och bidra till en meningsfull fritid Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Andel legitimerade lärare 83,7% 89,5% 90,5% i grundskola och grundsärskolor gällande lågindexskolor Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Andel legitimerade lärare 82,3% 86,2% 86,5% i grundskola och grundsärskolor gällande mellanindexskolor Andel legitimerade lärare 73,8% 79,6% 83,9% i grundskola och grundsärskolor gällande högindexskolor Andel legitimerade och 85% 89,5% 89% behöriga förskollärare/lärare i förskoleklass per lågindexområde Andel legitimerade och 81% 90,4% 91,5% behöriga förskollärare/lärare i förskoleklass per mellanindexskolor Andel behöriga 77% 82,4% 84,6% förskollärare/lärare i förskoleklass gällande högindexskolor Andel legitimerade och 47% 55,8% 62,2% behöriga lärare i fritidshem lågindexskolor Andel legitimerade och 45% 48,2% 61% behöriga lärare i fritidshem mellanindexskolor Andel legitimerade och 34% 29,6% 46,4% behöriga lärare i fritidshem högindexskolor* Elevstabilitet per 98,1% 98% 98,2% lågindexskolor Elevstabilitet per 94,4% 93,6% 94,3% mellanindexskolor Elevstabilitet per 91,5% 91,2% 91,1% högindexskolor Personalstabilitet per lågindexskolor* Personalstabilitet per mellanindexskolor* Personalstabilitet per högindexskolor* Andel inköpta 42% 46,5% 50% ekologiska livsmedel Matsvinn per portion 43,7 30 (gram) *På grund av omorganisering läsåret 21/22 är det inte möjligt att ta fram rättvisande data över personalstabilitet på låg - hög - medel index skolor 40 Idrotts- och föreningsnämnden 40.1.1.1 Verksamhetsnära mål Idrotts- och föreningsnämnden har inte fattat beslut om några verksamhetsnära mål för 2022. 41 Kommunledningen 42 Kretslopp och vattennämnden 42.1.1.1 Verksamhetsnära mål Nedan följer de verksamhetsnära mål som Kretslopp och Vattennämnden har beslutat om i Budget 2022. Här beskrivs verksamhetens huvudprocesser följt av en bedömning av måluppfyllelse med en kommentar utifrån verksamhetens bedömning och indikatorer (2.2.3). Se avsnitt 2.2.3 för helhetsbedömning av grunduppdraget samt redovisning av tillhörande indikatorer. Huvudprocess Måluppfyllelse Kommentar Dricksvattenförsörjning ( God Producerad vattenkvalitet har råvattenförsörjning, under året varit god och dricksvattenproduktion och producerad volym har inte vid dricksvattendistribution) något tillfälle underskridit behovet. Inga storskaliga avvikelser som påverkat leveransen till kunder och brukare. Avloppshantering (avledning och Viss Ökad nödavledning samt utfall av rening av dagvatten och indikatorer under målnivå. spillvatten) Avfallshantering (förebygga, God Få klagomål. Ökad mängd samla in och behandla avfall) insamlat matavfall. Skyfallshantering God Framdrift enligt plan. 43 Kulturnämnden 44 Lokalnämnden 44.1.1.1 Verksamhetsnära mål Göteborg är en jämlik stad med gemenskap och tillit. Måluppfyllelse Viss Jämlik stad Förvaltningen planerar för det strategiska arbetet för att bidra till en jämlik stad (utifrån Göteborgs Stads Plan för jämlik stad 2019–2022 och Göteborgs Stads Program för jämlik stad 2018–2026). Fastighetsavdelningen har utbildats i Jämlik stad och har under hösten 2022 arbetat med att ta fram strategier för genomförande. Barns delaktighet I samband med att Barnkonventionen blev svensk lag 2020 har utvecklingsavdelningen tillsammans med grundskoleförvaltningen tagit fram ett gemensamt utbildningskoncept om Barnkonventionen som används för att utbilda personal i båda förvaltningarna. Utbildningarna har resulterat i samarbete kring en gemensam vägledning för hur elevers delaktighet ska säkerställas i byggprocesser. Vägledningen har tagits fram genom en förvaltningsövergripande arbetsgrupp och två workshoppar med representanter från skolledning och grundskoleförvaltningens fastighetsavdelning samt från lokalförvaltningens projektavdelning och fastighetsavdelning. Vägledningen är klar för beslut under första kvartalet 2023. Jämlik byggnation / inkluderande omklädningsrum Förvaltningen har sedan 2021 anvisningar för inkluderande omklädningsrum i tekniska krav och anvisningar. Det innebär att skolors idrottshallar, förutom könade omklädningsrum, också får ett flexomklädningsrum med möjlighet att både duscha och byta om i ett utrymme. Inkluderande omklädningsrum har byggts på tre skolor och förvaltningen inväntar utvärdering från dessa. Hittills visar de utvärderingar som gjorts att de i stort fungerar bra, men pekar också på att en del justeringar behöver göras i byggnation, men också i förhållningssätt och planering från berörda skolor. Arbetet fortgår med att utveckla konceptet utifrån dessa erfarenheter. Förvaltningen har även tillsammans med grundskoleförvaltningen träffat ungdomsfullmäktige för att ta del av deras synpunkter kring kroppslig integritet i skolornas omklädningsrum rent generellt. Jämställdhetskrav i upphandling Förvaltningen genomför en pilot på att ställa jämställdhetskrav på entreprenörer i upphandling genom att kravställa jämställdhetsarbete hos de entreprenörer som upphandlas. Syftet är att öka jämställdheten i byggbranschen genom att skapa incitament hos anbudsgivare att möta upphandlingskraven och öka sina aktiva åtgärder för jämställdhet. Analys Förvaltningen behöver fatta beslut om strategier för att bidra till det staden- övergripande arbetet Jämlik stad för att i nästa steg kunna genomföra dessa. När den gemensamma vägledningen för barns delaktighet i byggprocessen är beslutad behöver rutiner skapas för att säkerställa att den efterlevs. Därtill behöver projektavdelningens medarbetare utbildning. För att konceptet med inkluderande omklädningsrum ska kunna förbättras och utvecklas så krävs att grundskoleförvaltningen levererar utvärderingar av hur inkluderande omklädningsrum fungerar idag för att lokalförvaltningen ska kunna vidareutveckla konceptet. 45 Miljö- och klimatnämnden 45.1.1.1 Verksamhetsnära mål Öka miljöövervakningens nytta och relevans, så att resultaten från miljöövervakningen används och bidrar till att miljömålen nås Måluppfyllelse God Analys av resultat Miljö- och klimatnämnden har arbetat mot målet genom att: • genomföra miljöövervakning enligt den långsiktiga plan som finns, om dock med några undantag under året på grund av svårigheter att upphandla tjänsten • utreda stadens behov av miljöövervakningsdata och arbeta med ta fram en stadenövergripande miljöövervakningsplan • säkerställa att producerad miljödata kommuniceras och används effektivt och inte minst genom att • genomföra uppdraget "Miljö- och klimatnämnden får i uppdrag att implementera IT-system samt ett format att visualisera miljödata och därmed öka synergier i staden och nationellt". Målvärdet har nåtts för två av indikatorerna, medan den tredje indikatorn visar att uppdraget att implementera IT-system samt ett format att visualisera miljödata och därmed öka synergier i staden och nationellt inte har varit möjligt att slutföra under året. Något som nämnden informerades om redan i samband med verksamhetsnomineringarna i mars 2022. Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Andel av resultatet från 100% 100% miljöövervakningen som används aktivt för uppföljning av miljötillståndet i staden, procent Andel 70% 70% miljöövervakningsresultat som tillgängliggörs, procent Lösningar på plats för 0 inrapportering, analys och visualisering av data från miljöövervakningen, antal Förvaltningen är en arbetsplats med bra arbetsmiljö där medarbetarna trivs tillsammans och har ett meningsfullt, angeläget och stimulerande arbete Måluppfyllelse God Analys av resultat Nämndens HR-plan har genomförs enligt plan, och därunder har det gjorts löpande uppföljningar för att säkerställa att de aktiviteter som genomförts har resulterat i önskad effekt. När det gäller korttidssjukfrånvaron och målvärdet 2,5 procent bör det noteras att detta är ett målvärde som är satt för att både möta målet om en så låg korttidsfrånvaro som möjligt, och motverka en kultur som innebär att man arbetar när man faktiskt är sjuk. Att förvaltningen har ett utfall så nära målvärdet är förhoppningsvis en indikation på att "sjuknärvaron" är jämförelsevis låg. Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Medarbetarenkäten - 70 71 73 72 Vi tänker nytt - Motivation Medarbetarenkäten - 57 56 57 59 Vi bryr oss - Inflytande Korttidssjukfrånvaro, 1,9% 1,6% 2,2% 2,5% procent max Medarbetarenkäten - 56 56 58 Helhetsbedömning NMI Medarbetarenkäten - 64 65 66 Attraktiv arbetsgivare Medarbetarenkäten - 69 71 71 Vi arbetar tillsammans - Stöd Personalomsättning, 5,3% 10% 15,2% procent Fullständigt resultat för medarbetarenkät kommer den 6 februari 2023. Förvaltningen har dock fått några resultat för förvaltningen som helhet. Utfall för 2021 saknas eftersom det endast genomfördes en mindre omfattande medarbetarundersökning det året. Målvärde för personalomsättning är att den ska ligga i intervallet 5-15 procent. Förvaltningens medarbetare och chefer har den kompetens som krävs för att genomföra uppdragen och nå målen samtidigt som vi utvecklas och lär oss nytt Måluppfyllelse God Analys av resultat Nämndens HR-plan har genomförs enligt plan, och därunder har det gjorts löpande uppföljningar för att säkerställa att de aktiviteter som genomförts har resulterat i önskad effekt. Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Medarbetarenkäten 66 68 68 - Vi tänker nytt - Utveckling och förnyelse Insikt - 76 74 76 77 Serviceområde kompetens Fullständigt resultat för medarbetarenkät kommer den 6 februari 2023. Förvaltningen har dock fått några resultat för förvaltningen som helhet. Utfall för 2021 saknas eftersom det endast genomfördes en mindre omfattande medarbetarundersökning det året. Insikt - Serviceområde kompetens: Insiktsmätningen för 2022 pågår fortfarande. Det preliminära resultatet varierar stort mellan förvaltningens olika ansvarsområden. Vi har identifierat fokusområden inför kommande utvecklingsarbete i syfte att öka kundnöjdheten. Förvaltningens medarbetare och chefer arbetar tillsammans och uppskattar varandras olikheter vilket säkerställer att frågor som rör likabehandling är en del av vardagen Måluppfyllelse God Analys av resultat Nämndens HR-plan har genomförs enligt plan, och därunder har det gjorts löpande uppföljningar för att säkerställa att de aktiviteter som genomförts har resulterat i önskad effekt. Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Medarbetarenkäten 80 80 82 - Vi bryr oss - Bemötande Insikt - 84 80 78 84 Serviceområde bemötande (företag) Fullständigt resultat för medarbetarenkät kommer den 6 februari 2023. Förvaltningen har dock fått några resultat för förvaltningen som helhet. Utfall för 2021 saknas eftersom det endast genomfördes en mindre omfattande medarbetarundersökning det året. Insikt - Serviceområde bemötande: Insiktsmätningen för 2022 pågår fortfarande. Det preliminära resultatet varierar stort mellan förvaltningens olika ansvarsområden. Vi har identifierat fokusområden inför kommande utvecklingsarbete i syfte att öka kundnöjdheten. 46 Nämnden för Arbetsmarknad och Vuxenutbildning 46.1.1.1 Verksamhetsnära mål Förvaltningen ska skapa förutsättningar för elever att fullfölja sina studier i syfte att komma i arbete och fortsatta studier. Måluppfyllelse God Analys av resultat Enligt stadens anvisning ska en kortfattad redogörelse göras om hur nämnden bedömer måluppfyllelsen. Måluppfyllelsen bedöms som god utifrån nedanstående kommentarer. Gällande avbrott inom gymnasiala yrkesutbildningar är det förvaltningens bedömning att de höga siffrorna från 2021 beror på pandemin. Nu när pandemins restriktioner för undervisningen tagits bort förväntades avbrotten generellt att minska, orsaken till fortsatt höga siffror avseende avbrott skulle kunna förklaras av att arbetsmarknaden har varit god och att individen väljer arbete framför studier. Förvaltningen förväntar sig en fortsatt hög andel godkända betyg på yrkesutbildningar då eleverna i högre grad gör medvetna val till dessa utbildningar och därmed är målen med utbildningarna tydligare för individen. Inom ramen för elevenkätens resultat avseende trygghet och kvalitet och inflytande antar förvaltningen att resultatet kommer följa den positiva trenden. En elevenkät har genomförts under hösten 2022, utfallet av denna finns inte tillgängligt ännu utan kan först presenteras i samband med uppföljningsrapporten under våren 2023 Elever som läser SFI på studieväg 1, samt elever med utbildningsplikt inom arbetsförmedlingens etableringsprogram, erbjuds från och med augusti 2022 schemalagd undervisning och handledning i 30 timmar. Syftet med det utökade upplägget är att elever snabbare ska utveckla sitt språk, fullfölja sina studier med godkänt betyg och därmed närma sig arbetsmarknaden och egenförsörjning. Genom rätt och tillgänglig digital information möjliggörs i högre utsträckning för den sökande att göra ansökningar på ett rättssäkert och likvärdigt sätt. Efterfrågan och kontakten med studie och yrkesvägledare har ökat under året. En chatbott har utvecklats och publicerades under september 2022. Sammanfattningsvis kan förvaltningen konstatera att det systematiska kvalitetsarbetet förbättras ständigt i dialog med leverantörerna, vilket gör att det finns bättre förutsättningar att arbeta förebyggande med att minska avbrotten. Förvaltningen har vidare en kontinuerlig dialog med leverantörerna om resultaten i elevenkäterna och leverantörernas åtgärder kopplat till elevernas trygghet, kvalitet i undervisningen och elevernas inflytande. Leverantörernas trygghetsskapande åtgärder på skolorna och att pandemin inte längre påverkar elevernas vardag i lika stor utsträckning antas påverka enkätens resultat i positiv riktning. Gällande andel godkända betyg har förvaltningen en etablerad dialog och samverkan med arbetslivet för att öka måluppfyllelsen. En tydlig och gemensam målbild för utbildningen stärker elevernas motivation och resultat. Åtgärder för högre måluppfyllelse Förvaltningen har ett behov av att utveckla studie- och yrkesvägledningen i ingången till studier. Valkompetensen hos de sökande behöver stärkas, så att de sökande blir medvetna om sina val kring yrkesutgång, studieform, studietakt osv. Om inte ingången för den sökande blir rätt, så har leverantören väldigt liten chans att motverka avbrott. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Antal studie– 51 45 och yrkesvägledare i förhållande till sökande, antagna samt uppsökande verksamhet Närvaro (avser 82% 78% 79% 80% sfi) Andel avbrott 21% 25% 25% 15% av antagna (avser gy yrk där Arbvux är huvudman) Andel 93% 94% 91% 95% godkända betyg av betygssatta (avser gy yrk där Arbvux är huvudman) Resultat i 79% 84% - 85% elevenkäten - trygg elev (avser gy yrk där Arbvux är huvudman) Resultat i 72% 82% - 85% elevenkäten - kvalitet och inflytande (avser gy yrk där Arbvux är huvudman) Förvaltningen ska skapa förutsättningar så att personer med funktionsnedsättning ska komma i arbete, studier eller praktik Måluppfyllelse Viss Analys av resultat Enligt stadens anvisning ska en kortfattad redogörelse göras om hur nämnden bedömer måluppfyllelsen. Måluppfyllelsen bedöms som viss utifrån nedanstående kommentarer. Utifrån programmet för full delaktighet har det genomförts ett antal aktiviteter för att nå målet att fler personer med funktionsnedsättning ska komma i arbete. Ett stadengemensamt nätverk har startats särskilt för att stötta att personer med funktionsnedsättning kommer ut i arbete. Samverkan mellan förvaltningen för Funktionsstöd och förvaltningen fortgår. Under 2022 har 243 personer med funktionshinderkodning varit anställda i Göteborgsjobb, av dessa har 35 procent avslutats till anställningar eller sjukersättning. Det finns plats för fler personer i offentligt skyddade anställningarna (OSA) men förvaltningens bedömning är att AF:s reformering inneburit att inflödet har varit lägre under året. För att skapa förutsättningar så att fler personer med funktionsnedsättning ska kunna komma i praktik, arbete och studier har flera olika satsningar gjorts. Ett exempel är Projekt Startsträckan med syfte att ungdomar med funktionsnedsättning ska få bättre hjälp genom förbättrad samverkan mellan skola, Arbetsförmedlingen och arbetsgivaren (kommunen). Projektet har nu implementerats i ordinarie verksamhet. Under året har 48 personer deltagit i Startsträckan, av dem har 15 deltagare fått ett Göteborgsjobb. Av de 25 deltagare som i december finns kvar i insatsen beräknas cirka 20 personer få anställning under första kvartalet 2023. Ett gott samarbete med FINSAM har skapats inom ramen för NxtGen, där verksamheten fångar upp ungdomar med psykisk ohälsa. När det gäller sommarjobb för skolungdom har det skett aktiv anpassning av arbetsplatsen för 110 ungdomar, vilket innebär att cirka två procent av ungdomar som genomförde sitt sommarjobb hade behov av och fick anpassning i arbetet. Inom ramen för sommarjobb fortsätter verksamheten med den påbörjade modellen med arbetsterapeut och samverkan med Passalen. Den ideella föreningen Passalen arbetar med att utveckla nya lösningar för att skapa inkludering för barn och unga med funktionsvariation. Under året har samverkan med Aktivitetshusen inom staden påbörjats för att kunna bygga upp samarbete samt utbyta erfarenheter och kunskaper. Kompetenscenter har identifierat ett ökat antal deltagare med funktionsnedsättning. En inventering visar att 24 procent av de aktuella deltagarna antingen är funktionshinderkodade hos Arbetsförmedlingen eller är under utredning kopplad till funktionsnedsättning. Därför har Kompetenscenter bland annat förstärkt samverkan med Samhall under året. Åtgärder för högre måluppfyllelse Kompetenscenter ska prioritera insatser för deltagare som har funktionsnedsättning för att nå högre måluppfyllelse. Nyttja arbetsförmågebedömningar för att i högre utsträckning klargöra förutsättningar och behov hos målgruppen och därmed även möjligheten att komma i fungerande praktik, arbete och studier. Fortsatt utveckla det stadenövergripande arbetet med ungdomar med funktionsnedsättning samt fortsätta utveckla samarbetet med AF inom ramen för Samstart. Samstart är ett EU-finansierat projekt med mål att öka möjligheterna för unga med funktionsnedsättning att få en bra övergång från skola till arbetsliv. AF driver projektet i samverkan med kommunen. Samverkan mellan förvaltningen och Aktivitetshusen är initierad utifrån individanpassat stöd till arbete (IPS) och behöver utvecklas. Stadens förvaltningar och bolag behöver kunna erbjuda en anställning efter avslutad OSA-anställning. Staden behöver också arbeta vidare med universellt utformade arbetsplatser (UUA). Universell Utformning av Arbetsplatser, UUA, är modellen för hur moderna arbetsplatser blir framgångsrika genom att passa alla. Begreppet universell utformning är hämtat från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilken innebär att fokus flyttas från utpekande och stigmatiseringar till inkluderande lösningar som skapar goda förutsättningar för alla. Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 Antal personer i OSA 267 258 220 320 Antal personer i OSA 104 150 på Park och naturförvaltningen Antal personer med 13 18 37 25 funktionsnedsättning inom CFA som blivit självförsörjande Antal deltagare i 26 49 47 projekt Startsträckan Antal deltagare i 8 15 20 projekt Startsträckan som fått anställning Antal ungdomar med 137 110 140 funktionshinder som fått sommarjobb Antal personer i 144 197 193 130 komvux som särskild utbildning Förvaltningen ska skapa förutsättningar så att ungdomar som står lite längre ifrån arbetsmarknaden ska förberedas och/eller få arbete, praktik, eller studier Måluppfyllelse Viss Analys av resultat Enligt stadens anvisning ska en kortfattad redogörelse göras om hur nämnden bedömer måluppfyllelsen. Måluppfyllelsen bedöms som viss utifrån nedanstående kommentarer. Under året har förvaltningen bland annat via Nxtgen nått fler ungdomar än förväntat. Mycket tid läggs på det uppsökande arbetet för att finna fler ungdomar. En utmaning är de så kallade hemmasittare som är svåra att få kontakt med. Få ungdomar går till studier och det beror sannolikt på att den goda arbetsmarknaden ger mindre incitament för målgruppen att välja studier. Projekt NxtGen har permanentats vilket underlättar den satsning som behöver göras över tid. Många av ungdomarna behöver långa kontakter för att kunna komma ut i arbete eller studier. Sommarjobb och lovjobb har slagit rekord i år och anses vara en viktig insats för att ge unga en första arbetslivserfarenhet att ta med sig i framtida arbetsliv. Genom urvalskriterier finns möjlighet att stötta unga som har särskilda skäl och unga som ingår i kommunens aktivitetsansvar (KAA). För ungdomar med särskilda behov på grund av funktionsnedsättningar finns Startsträckan som en väg för förberedelse och första insteg till arbete. Kring målgruppen finns också samverkan med FINSAM Unga Vuxna, där fångas ungdomar med psykisk ohälsa upp. Inom Kompetenscenter utgör ungdomar nio procent av deltagarantalet, vilket speglar socialtjänstens statistik för målgruppen. Målgruppen unga som deltar i Kompetenscenters verksamhet har ofta sammansatta behov av stöd för att nå arbete eller studier och erbjuds skräddarsydda insatser. Majoriteten av målgruppen unga i verksamheten saknar förutsättningar att påbörja reguljära studier. Många av deltagarna är exempelvis avbrottade från SFI på A- eller B-nivå, och 65% saknar skolutbildning eller har endast grundskoleutbildning. Åtgärder för högre måluppfyllelse Nå fler ungdomar via det uppsökande arbetet med en bredare samverkan med andra parter som har kontakt med ungdomarna. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Antal 425 240 ungdomar under 25 år som fått en insats Antal 75 144 142 155 ungdomar som fått arbete Antal 26 20 31 50 ungdomar som gått till studier 47 Nämnden för demokrati och medborgarservice 47.1.1.1 Verksamhetsnära mål Demokrati och medborgarservice ska erbjuda service och tjänster som underlättar vardagen samt stötta staden i serviceutveckling. Måluppfyllelse Viss Nämnden har under året arbetat för att vägleda och lotsa rätt i alla uppdrag. Nämnden har arbetat för att ge göteborgarna förutsättningar att fatta välinformerade och medvetna beslut genom förvaltningens olika rådgivningsverksamheter. Nämnden har även stöttat stadens verksamheter i att utveckla stadens gemensamma service till de som bor, besöker och verkar i Göteborg. När nämnden stöttat stadens verksamheter i serviceutveckling har fokus varit på att utveckla kontakterna med olika målgrupper. Analys av mått I nämndens verksamhetsplan för 2022 beskrevs flera mått, enligt tabellen nedan, för att mäta måluppfyllelse. Av olika anledningar har samtliga mått inte undersökts under året. Kompetens vid kontakt i telefoni och engagemang vid kontakt i telefoni. Under året har förvaltningen genomfört en analys av servicenivåer i verksamheterna. Analysen har resulterat i att förvaltningen inte genomfört så kallade mystery calls-undersökningar under året. Detta eftersom analysen visar att det finns risk att denna typ av undersökning ger felaktiga resultat. Förvaltningens implementering av ny styrmodell för gemensamma digitala tjänster har också lett till en översyn av nämndens bas- och tilläggstjänster och hur dessa mest effektivt ska följas upp. Förvaltningen kommer genomföra ett utvecklingsarbete under 2023 i syfte att identifiera bättre analysunderlag för exempelvis bättre bedömning av måluppfyllelse och kvalitet i nämndens uppdrag. Sveriges och kommuner och regioner (SKR) samordnade en mindre servicemätning av telefoni och e-post under 2022. Undersökningen är tyvärr svår att använda för analys av måluppfyllelse eftersom den enbart mätte 200 av flera tusen kontakter som tas med stadens kontaktcenter. Undersökningen genomfördes enbart på stadens gemensamma kontaktcenter och inte på de fördjupade så kallade särskilda svarsgrupperna. I undersökningen ligger stadens kontaktcenter lägre än snittet för andra medverkande kommuner. I svaren går det att avläsa att många upplevt svårigheter i kontakten med handläggare eller annan tjänsteperson de sökt. Brister i tillgängligheten ut i staden ger ett lägre betyg i undersökningen. Kännedom om våra tjänster och stöd bland invånare. Under december 2022 genomförde förvaltningen en kännedomsundersökning som skickades ut till 4000 göteborgare. I undersökningen ställdes frågor om kännedomen kring ett urval av förvaltningens stöd och tjänster. 1435 personer svarade på undersökningen. Undersökningen är fortfarande under bearbetning men preliminära resultat visar bland annat att kännedomen för förvaltningens stöd och tjänster skiljer sig åt beroende på vilken verksamhet det handlar om. Kännedomen om möjligheten att få och bli god man är i undersökningen runt 75 procent. Att staden erbjuder möjligheten till att få skuldrådgivning och konsumentrådgivning känner cirka 40 procent till. De som svarat på undersökningen har en lägre kännedom om att staden erbjuder budgetrådgivning, cirka 25 procent kände till denna tjänst. Kännedom kring att det finns medborgarkontor att besöka för att få information om Göteborgs Stads verksamheter är runt 48 procent. För Göteborgsförslaget är kännedomen nära 40 procent medan Smarta Kartan endast har en kännedom på cirka 7 procent. Nöjdhet med våra tjänster och stöd bland stadens verksamheter samt bemötande vid personligt möte med förvaltningens tjänstepersoner. Förvaltningens implementering av ny styrmodell för gemensamma digitala tjänster har lett till en översyn av förvaltningens samtliga undersökningar för att mäta nöjdhet med tjänster och stöd. Därför har inga undersökningar av denna typ genomförts under året. För att resultatet från sådana undersökningar ska vara rättvisande och användbara behöver de utformas nära verksamheterna och dess målgrupper. Förvaltningen har därför påbörjat ett utvecklingsarbete för bättre bedömning av måluppfyllelse och kvaliteten i nämndens olika tjänster. I förvaltningens årliga arbete med att kartlägga stadens service har enkäter gått ut till samtliga förvaltningar och bolag. Frågor har ställts kring nyttjandet av förvaltningens stöd och tjänster kopplat till service samt om dessa levt upp till förväntningarna hos förvaltningar och bolag. I svaren finns önskemål kring ökat samarbete och fortsatt utbyte av kunskap och erfarenheter, tydlighet kring vilket stöd som finns att tillgå samt stöd i samordning kring exempelvis digitala verktyg och kanaler. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Kompetens vid 4,3 4,6 4,7 kontakt i telefoni. Engagemang 4,4 4,8 4,8 vid kontakt i telefoni. Kännedom om våra tjänster och stöd bland invånare. Nöjdhet med våra tjänster och stöd bland stadens verksamheter. Bemötande vid personligt möte med förvaltningens tjänstepersoner. Ovanstående undersökningar, med undantag för kännedomsundersökningen, har inte genomförts under 2022. Demokrati och medborgarservice ska skapa förutsättningar för delaktighet, inflytande och tillit för de som bor och verkar i Göteborg. Måluppfyllelse God Nämnden har under året bedrivit ett proaktivt demokratiarbete där vi skapat förutsättningar för delaktighet, inflytande och tillit. Det har vi gjort tillsammans med stadens målgrupper, förtroendevalda, civilsamhället och andra aktörer. En viktig samverkanspart har varit stadens socialnämnder. De som bor och verkar i Göteborg ska uppleva att det är enkelt och betydelsefullt att vara delaktiga. Nämnden har också arbetat för att våra målgrupper ska ha tillgång till begriplig information om sina rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Vi har givit göteborgarna förutsättningar att fatta välinformerade och medvetna beslut. Analys av mått I nämndens verksamhetsplan för 2022 beskrevs flera mått, enligt tabellen nedan, för att mäta måluppfyllelse. Av olika anledningar har samtliga mått inte undersökts under året. Antal registrerade användare på Göteborgsförslag. Antalet registrerade användare av Göteborgsförslaget fortsätter att öka. Under 2022 har dock ökningen varit lägre än tidigare år. Vid månadsskiftet november/december 2022 hade Göteborgsförslaget 63 000 registrerade användare. Det innebär en ökning från förra året med cirka 8 000 nya registrerade konton. Under 2022 har totalt 117 Göteborgsförslag publicerats för röstning. Detta är en minskning jämfört med året innan då 182 förslag publicerades. 25 av de publicerade förslagen har fått fler än 200 röster och därmed gått vidare till ansvarig nämnd för vidare ärendehantering. Nöjdhet med våra tjänster och stöd bland stadens verksamheter. Förvaltningens implementering av ny styrmodell för gemensamma digitala tjänster har lett till en översyn av förvaltningens samtliga undersökningar för att mäta nöjdhet med tjänster och stöd. Därför har inga undersökningar av denna typ genomförts under året. För att resultatet från sådana undersökningar ska vara rättvisande och användbara behöver de utformas nära verksamheterna och dess målgrupper. Förvaltningen har därför påbörjat ett utvecklingsarbete för bättre bedömning av måluppfyllelse och kvaliteten i nämndens olika tjänster. Antal/andel nämnder och bolag som nyttjat infrastrukturen för lokal och digital demokrati. Inför förvaltningens årliga kartläggning kring stadens arbete med demokrati och inflytande har enkäter gått ut till samtliga förvaltningar och bolag. Frågor har ställts kring nyttjandet av infrastrukturen för att stärka den lokala demokratin. Av de 40 förvaltningar och bolag som svarat på enkäten har 16 uppgivit att de tagit del av delarna inom infrastrukturen som demokrati och medborgarservice ansvarar för. Socialförvaltningarna beskriver bland annat att de nyttjat olika typer av stöd inom infrastrukturen. Socialförvaltning Centrum och Hisingen och Nordost nämner till exempel samhällsutvecklingsrådens möten. De beskriver även gemensamma arbetsgrupper kring desinformation och även samverkan kring dialoginsatser. Kulturförvaltningen beskriver att de tagit del av kunskap om metoder för inkluderande dialoger. Äldre samt vård och omsorgsförvaltningen uppger att såväl utvecklingsenheten som avdelning hälsofrämjande och förebyggande har samarbetat med demokrati och medborgarservice i uppdrag som till exempel ökad digital delaktighet. Förvaltningen för funktionsstöd svarar att demokrati och medborgarservice har varit involverade i arbetet med "den virtuella vallokalen" och också deltagit vid aktiviteter inom ramen för satsningen “Din röst”. Familjebostäder och Göteborgslokaler nämner arbete med det valstärkande arbetet under året. De förvaltningar och bolag som inte svarat att de nyttjat infrastrukturen uppger att det inte varit relevant utifrån deras behov och/eller att demokratifrågor inte rymts inom deras uppdrag. Några förvaltningar uttrycker en önskan om utökat samarbete. Stadsbyggnadskontoret skriver till exempel att de gärna sett ett närmare samarbete med demokrati och medborgarservice för att kunna öka förmågan till medborgardeltagande. Någon förvaltning nämner att det fortfarande inte är helt tydligt vad demokrati och medborgarservice kan hjälpa till med och vad som ligger på den egna förvaltningen. De beskriver att de ser fram emot att ingå i nätverk med fokus på dialog och demokrati, både för att hålla sig uppdaterade och för att möta andra i samma uppdrag. Enkätens svar är viktigt information för att fortsätta utveckla nämndens proaktiva demokratiuppdrag och ansvar för infrastrukturen för att stärka lokal demokrati. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Antal registrerade 45 300 55 702 63 000 60 000 användare på Göteborgsförslag. Nöjdhet med våra tjänster och stöd bland stadens verksamheter. Antal/andel nämnder och bolag som nyttjat infrastrukturen för lokal och digital demokrati. Nöjdhet med våra tjänster och stöd bland stadens verksamheter - måttet är nytt för 2022. Antal/andel nämnder och bolag som nyttjat infrastrukturen för lokal och digital demokrati - måttet redovisas inte i antal utan i beskrivande text ovan. Antal/andel nämnder och bolag som nyttjat infrastrukturen för lokal och digital demokrati - finns ingen siffra från tidigare år eller för 2022. Detta mått ha omhändertagit i enkätutskick till stadens förvaltningar och bolag men kan inte ge ett rättvisande mått då inte alla förvaltningar och bolag svarat på enkäten. Demokrati och medborgarservice ska bidra till en hållbar vardag, jämlik stad och hållbara konsumtionsmönster. Måluppfyllelse Viss Nämnden har under året arbetat för att bidra till en hållbar vardag och en mer jämlik stad genom bland annat rådgivning, kunskapshöjande insatser och myndighetsutövning. I arbetet har vi samverkat med civilsamhället, akademin, företagare och en rad andra aktörer. Nämnden har även arbetat för att bidra till en ökad livskvalitet och skapat förutsättningar för göteborgarna att leva hållbart. Det har vi gjort genom nämndens samordningsansvar för strategin "Vi skapar förutsättningar för att leva hållbart" i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2021–2030. I arbetet med Analys av mått I nämndens verksamhetsplan för 2022 beskrevs flera mått, enligt tabellen nedan, för att mäta måluppfyllelse. Av olika anledningar har samtliga mått inte undersökts under året. Andel som tycker att kommunens information om vad man kan göra för att minska miljö- och klimatpåverkan fungerar bra. 58 procent uppger att de tycker att informationen om vad man kan göra för att minska miljö- och klimatpåverkan fungerar ganska eller mycket bra i Göteborgs Stad. Andelen ligger i linje med övriga medverkande kommuner och regioner i SCB:s medborgarundersökning. Kännedom om våra tjänster och stöd bland invånare. Underdecember 2022 genomförde förvaltningen en kännedomsundersökning som skickades ut till 4000 göteborgare. I undersökningen ställdes frågor om kännedomen kring ett urval av förvaltningens stöd och tjänster. 1435 personer svarade på undersökningen. Undersökningen är fortfarande under bearbetning men preliminära resultat visar bland annat att kännedomen för förvaltningens stöd och tjänster skiljer sig åt beroende på vilken verksamhet det handlar om. Kännedomen om möjligheten att få och bli god man är i undersökningen runt 75 procent. Att staden erbjuder möjligheten till att få skuldrådgivning och konsumentrådgivning känner cirka 40 procent till. De som svarat på undersökningen har en lägre kännedom om att staden erbjuder budgetrådgivning, cirka 25 procent kände till denna tjänst. Kännedom kring att det finns medborgarkontor att besöka för att få information om Göteborgs Stads verksamheter är runt 48 procent. För Göteborgsförslaget är kännedomen nära 40 procent medan Smarta Kartan endast har en kännedom på cirka 7 procent. Nöjdhet med våra tjänster och stöd bland stadens verksamheter. Förvaltningens implementering av ny styrmodell för gemensamma digitala tjänster har lett till en översyn av förvaltningens samtliga undersökningar för att mäta nöjdhet med tjänster och stöd. Därför har inga undersökningar av denna typ genomförts under året. För att resultatet från sådana undersökningar ska vara rättvisande och användbara behöver de utformas nära verksamheterna och dess målgrupper. Förvaltningen har därför påbörjat ett utvecklingsarbete för bättre bedömning av måluppfyllelse och kvaliteten i nämndens olika tjänster. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Andel som 58 58 60 tycker att kommunens information om vad man kan göra för att minska miljö- och klimatpåverkan fungerar bra. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Kännedom om våra tjänster och stöd bland invånare. Nöjdhet med våra tjänster och stöd bland stadens verksamheter. Utfall för 202 saknas för samtliga mått. Andel som tycker att kommunens information om vad man kan göra för att minska miljö- och klimatpåverkan fungerar bra är ny från 2021. Nöjdhet med våra tjänster och stöd bland stadens verksamheter är ny för 2022. Överförmyndarnämnden ska erbjuda service som underlättar vardagen och skapar delaktighet och inflytande för ställföreträdare och huvudmän. Nämnden bidrar till en hållbar vardag. 48 Nämnden för funktionsstöd 49 Nämnden för inköp och upphandling 49.1.1.1 Verksamhetsnära mål Nämnden implementerar ny styrmodell för digitala tjänster Måluppfyllelse God Analys av resultat I enlighet med Göteborgs Stads riktlinje för styrning, samordning och finansiering av digital utveckling och förvaltning har förvaltningen byggt upp den organisation och de processer som krävs för övertagande av ansvaret för att leverera digitala inköpstjänster till stadens verksamheter. Samordning har skett med stadsledningskontoret, Demokrati och medborgarservice samt Intraservice. Förvaltningen deltar i flera olika styr- och samordningsgrupper kopplat till den nya styrmodellen, vilket även innebär samverkan och kompetensutveckling tillsammans med Göteborgs universitet kring digitalisering i offentlig sektor. Förvaltningen har fortsatt utvecklingen av sitt kunddialogsarbete i syfte att kunna leverera tjänster i linje med kundernas behov. Styrmodellen för digitala tjänster innehåller en samordningsmodell som ger förvaltningen en gemensam utgångspunkt med övriga tjänsteleverantörer. På den kan förvaltningen bygga det egna kunddialogsarbetet. En grundläggande tanke är att kunddialogen kring digitala tjänster är integrerad i dialoger som förs om hela inköpsområdet och är en delmängd av helheten. Arbetet med att vidareutveckla organisation och processer kommer att fortlöpa under kommande år. Åtgärder för högre måluppfyllelse Arbetet med övertagandet har följt den plan för implementering som förvaltningen har tagit fram och extra resurser har engagerats för att säkerställa framdrift. Implementering av den nya styrmodellen har skett enligt plan utan större avvikelser och vidareutveckling kommer att ske under kommande år i nära samarbete med kunderna (e.g stadens förvaltningar och bolag) och övriga tjänsteleverantörer (Demokrati och medborgarservice samt Intraservice). 50 Nämnden för Intraservice 50.1.1.1 Verksamhetsnära mål Nämnden ska bidra till en jämlik stad med gemenskap och tillit Måluppfyllelse God Analys av resultat Social hållbarhet är på olika sätt en självklar del i förvaltningens olika tjänsteleveranser. Till exempel i dataskyddsombudens arbete med att säkra personlig integritet, visuell kommunikations arbete med tillgänglighet och normmedvetenhet, ledning och styrnings tjänster och deras möjliggörande av demokratiskt arbete och insyn, samt intern och extern kommunikations påverkan på insyn i kommunens arbete. Det finns även en påverkan på ekologisk hållbarhet. En öppen och tillgänglig IT-miljö (öppna nätverk och digital ingång till stadens tjänster och information) är en förutsättning för allas delaktighet i staden på lika villkor. Digitalisering pekas ut att i 87 procent av alla målen i Agenda 2030 var en avgörande strategi för att nå målet. Kompetenscentret arbetar tillsammans med förvaltningens hållbarhetsansvarig för att tydliggöra nyttor och beskriva möjligheter och utmaningar. För att öka samtliga medarbetares medvetenhet om sin påverkan och sitt ansvar har en informationsträff och dialog tillsammans med förvaltningens hållbarhetsansvariga genomförts. Arbetet fortsätter enligt verksamhetsplan. Förvaltningen tar emot praktikanter för att stödja en friktionsfri integration i arbetslivet för studerande. Arbetet med att utveckla stöd och skapa förutsättningar för nämnder och styrelser att kunna genomföra nämndmöten på distans, digital signering samt flera tjänster kopplat till arbeta digitalt med allmänna handlingar, bidrar till att det politiska arbetet kan fortsätta trots pandemin och dess följder. Detta arbete har gjort det möjligt för personer i riskgrupp och deras nära anhöriga att kunna fortsätta deltagandet i det kommunpolitiska arbetet trots behovet av fysisk distansering. Inom bildförsörjning har arbetet fortsatt med att producera tillgängliga och enhetliga ikoner och pictogram, vilket bidrar till stadens arbete med tillgänglighet och tydlighet i kommunikationen med boende, besökare och företagare rent generellt. Även arbetet med stadens grafiska profil samt grund- och designmallar är viktigt att lyfta i arbetet med att göra stadens kommunikation och information tillgänglig för alla boende, besökare och företagare. Enheten visuell kommunikation har ett framgångsrikt arbete med fokus- och referensgrupper från både målgruppen, intressenter och brukare. I detta arbete är till exempel tillgänglighetsfrågan en viktig aspekt. I samband med rekryteringar reflekteras det över risken för bias i anställningsprocessen, och arbetar för att motverka detta. Detta är i enlighet med en kompetensbaserad och normkritisk rekryteringsprocess. Arbete görs för att säkerställa att medarbetarna kan kombinera arbetsliv och privatliv. Förvaltningens påverkan på barns rättigheter är främst indirekt och har avrapporterats i förvaltningens barnbokslut 2022. I utvecklingen av interna digitala navet har vi ett samarbete med organisationen Funka för att säkerställa att navet uppfyller kraven på tillgänglighet. Visuell kommunikation tillhandahåller bilder som kan användas i information om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Ledning och styrning bidrar till robusta processer, exempelvis kemikalieregistrering och gemensam byggprocess, vilket är viktigt för samtliga kommuninvånares säkerhet. Samtliga enheter inom verksamhetsområdet, samt ledningsgruppen, har genomgått utbildningen "Sortera avfallet rätt", för att säkerställa en korrekt avfallshantering på kontoret. Förvaltningen arbetar med klarspråk för att tillgängliggöra information. Ekonomi och inköp erbjuder öppna gränssnitt för alla fakturor för analys av omfattning av leverantörsinköp. Målvärde Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 2022 SCB:s Högre än medborgarundersökning, 2021 nöjdhet med förtroende, kommunens anställda arbetar för kommunens bästa Förvaltningen saknar utfallsdata för denna indikator Nämnden ska bidra till en god samverkan mellan stad, akademi, civilsamhälle och näringsliv Måluppfyllelse God Analys av resultat Samarbete och omvärldsbevakning pågår kring digitalisering/automatiseringsprojekt utifrån att öka kunskapen kring Robotic process automation. Två verksamhetsutvecklare ingår numera i stadens nätverk för omvärldsbevakning och analys och lyfter vid behov in senaste rapporter och notiser ifrån omvärld in i verksamheten. Två verksamhetsutvecklare ingår i stadens nätverk för datadrivet arbetssätt, analys och statistik. Framtidens smarta städer bygger i hög grad på digitalisering och samordning av stora mängder data. Verksamhetsområde IT tar fram en IoT- plattform för att kunna hantera sensorer och sensordata enligt standardiserade modeller, samt tillhandahålla data från sensorer eller andra datakällor till system inom Staden. Verksamhetsområde IT bidrar till arbetet med att ta fram en City Information Platform (CIP), en grundsten för att hantera stora mängder data, där informationen är samlad på ett strukturerat och användbart sätt. Det finns också behov i staden av att etablera en sammanhållen tjänst som säkrar arbetssätt, informationssäkerhet och en sammanhållen informationsarkitektur inom området. Initiativet underlättar för förvaltningar och bolag att effektivisera sin verksamhet. Att tillgängliggöra data på ett strukturerat sätt är även en förutsättning för att ta nästa steg inom artificiell intelligens (AI) och innovation. CIP ger nytta för både staden och näringslivet. Verksamhetsområdet har infört och utvecklar Mina meddelanden, med vilken staden kan skicka säker digital post till medborgare och företag. Tjänsteerbjudandet är anpassad för förhöjd säkerhetsnivå och ersätter traditionella skrivare, kuvert och porto. Tjänsten kan samverka med andra digitala tjänster i ett digitalt flöde tillsammans med e-tjänster och automatiserade processer i verksamhetssystem. Tjänsten bidrar till effektiva arbetsprocesser gentemot medborgarna. Säker digital kommunikation är en tjänst under införande, som motsvarar Mina Meddelanden, men mellan myndigheter. Tidigare har fax och bud använts, nu kan den nya tjänsten användas både i staden och mellan staden och externa myndigheter. Göteborgs Stad och hela samhället står inför stora komplexa utmaningar som till exempel klimat och miljöförändringar, energibrist och segregation. För att lyckas lösa dessa är tydligt att det behöver göras mer tillsammans med offentlig sektor, näringsliv, akademi och civilsamhälle. Kompetenscentret arbetar därför aktivt med samverkan inom och utanför staden, både för information och samverkan. Exempel där centret är aktiv är till exempel nätverket GREAT som arbetar för en ökad digitalisering i Göteborg och Västsverige, men också med Västra Götalandsregionen och storstäderna Stockholm och Malmö. Stadens Science Parks är viktiga arenor för att tillsammans med näringsliv och akademi driva innovation och utveckling och här är kompetenscentret aktiv i så väl projekt som i styrning, till exempel genom ordförandeskap i Visual Arena på Lindholmen Science Park. Genom ett partnerskap med AI Sweden får staden tillgång till kompetens, nätverk och stöttning när det kommer till att tillämpa konstgjord intelligens. Digitaliseringen är en utveckling som fundamental ändrar vårt samhälle och samtidigt är vi bara i början av den digitala utvecklingen. Göteborgs Stad håller just nu på att bygga det digitala Göteborg, samtidigt som både det digitala Sverige och den internationella infrastrukturen och tjänster utvecklas kontinuerligt. För att Göteborgs Stad ska lyckas med sitt välfärdsuppdrag är det därför tydlig att staden behöver arbeta med påverkan då staden själv inte har rådighet i många frågor. Även där staden har rådighet kan påverkan behöva drivas då digitaliseringen ofta driver på en standardisering vilket gör att i många fall så behöver infrastruktur, tjänster och juridik hanteras på nationell nivå. Inom området drivs påverkan kontinuerligt i de forum som kompetenscentret naturligt har kontakt med som Sveriges kommuner och regioner, Myndigheten för digitalisering, Västra Götalandsregionen med flera. Även direkt påverkan genom information direkt till dåvarande digitaliseringsministern Kashayar Farmanbar har genomförts. Visuell kommunikation arbetar i sin tjänsteutveckling med fokusgrupper för att säkerställa användarinflytande och kvalitet i levererade tjänster. Dessutom har vi samarbeten med universitet och andra utbildningsanordnare genom att vi tar emot praktikanter. En intervju med en av verksamhetsområdets praktikanter och dennas handledare har filmats och publicerats på intranätet, i samverkan med HR, för att inspirera fler inom Intraservice att ta emot praktikanter. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Företagsklimat 189 191 195 170 enligt Svenskt Näringsliv 51 Park- och naturnämnden 52 Socialnämnden Centrum 53 Socialnämnden Hisingen 54 Socialnämnden Nordost 55 Socialnämnden Sydväst 56 Stadsrevisionen 57 Trafiknämnden 57.1.1.1 Verksamhetsnära mål Trafikstrategi för en nära storstad: Uppföljning av resor Trafikutvecklingen under 2022 har varit svårt att bedöma eftersom resandet under 2022 jämförts med tidigare år som är påverkade av Coronapandemin. Under 2022 har även renoveringen av Tingstadstunneln startat vilket har förändrat resmönster för bilresor och i viss mån förändrat val av färdsätt. Under 2022 har resandet börjat att återhämta sig och börjar närma sig resandet under 2019. Resandet med kollektivtrafik har ökat mest, medan resor med cykel och resor till fots också har ökat under 2022. Däremot ser vi en liten minskning av bilresor under 2022. I rapporten Trafik- och resandeutveckling för 2022 så utvecklas analysen ytterligare. Ökad andel resor med cykel och gång År 2035 görs minst 35 procent av alla resor till fots eller med cykel 2035 Nuläge (2022) ≥ 35 % 29% Cykelresorna ökade med 12 procent under 2022 jämfört med 2021. Beräkningen av cykelutvecklingen baseras på cykelflödena under vardagar vid permanenta mätplatser. Det finns dock ett databortfall från många av Trafikkontorets mätplatser, vilket innebär en stor osäkerhet i uppskattningen av cykelutvecklingen. Av alla resor uppskattas 7 procent av resorna ske med cykel. Resor till fots beräknas ökas med 10 procent under 2022 jämfört med 2021. Dock är denna beräkning väldigt osäker eftersom vi inte mäter resor till fots kontinuerligt. Beräkningen av gångresorna är uppskattad med hjälp av externa mätningar, både från mobildata från Telia, mätning på Hisingsbron och Innerstadens mätningar. Av alla resor uppskattas 22 procent av resorna ske till fots. Sammantaget sker 29 procent av alla resor till fots eller med cykel. Ökad andel motoriserade resor med kollektivtrafiken Av de motoriserade resorna görs minst 55 procent med kollektivtrafik. 2035 Nuläge (2022) ≥ 55 % 40% Resorna med kollektivtrafiken ökade med 27 procent under 2022 jämfört med 2021. En väldigt positiv ökning, men trots det så är resandet inte fullt återhämtat i jämförelse med rekordåret 2019. Det är 8 procent färre resor med kollektivtrafiken under 2022 i jämförelse med 2019. Av de motoriserade resorna gjordes 40 procent med kollektivtrafik. Biltrafiken i Göteborg 2022 minskade med cirka 1 procent jämfört med 2021 års nivå. Som grund till beräkningen av biltrafik ligger sedan 2017 passager vid trängselskattestationerna under vardagar. Dock har påbörjandet av renoveringen av Tingstadstunneln påverkad beräkningen av bilresorna. Renoveringen medför förändring av resvägar och det påverkar hur bilarna blir räknade via trängselskattestationerna. Tabell 1 nedan redovisar förändringen i antalet resor mellan 2022 och 2021 samt en jämförelse med normalåret 2019 (året innan pandemin) med 2022. Även om vi ser en återhämtning av resandet under 2022 är resandet 5 procent lägre än för 2019. Det beror bland annat på att hemarbete har ökat i och med det ökade hybridarbetandet efter pandemin. Tabell 1 Förändring för våra olika färdmedel mellan 2019, 2021 och 2022 Förändring Förändring Färdmedel 2021-2022 2019-2022 Cykel +12 % 5% Kollektivtrafik +27 % -8% Bil -1 % -5% Resor till fots* +10 % -2% Totala resandet* +9 % -5% ⃰ Resor till fots och det totala resandet har antagits utifrån olika mätningar. Utöver dessa färdsätt har vi resor med delade elsparkcyklar som har minskat med 38 procent jämfört med 2021. Antalet resor m Färdmedelsfördelningen 2022 Utifrån trafikutvecklingen under 2022 är färdmedelsfördelningen 22 procent med resor till fots, 7 procent med cykel, 28 procent med kollektivtrafik och 42 procent med bil. Det är en viss förändring jämfört med 2021. Men även om fler reser med kollektivtrafiken av de resor som utförts under 2022 är antalet kollektivresor lägre än 2019. Totalt är resandet 2022 5 procent lägre i jämförelse med 2019. Jämfört med basåret 2011 har det totala resandet ökat med 8 procent. Diagram 1 Färdmedelsfördelning basår 2011, nuläge 2022 och målår 2035 (procent) Cykelprogram för en nära storstad: • År 2025 har antalet cykelresor tredubblats (utgångsår 2011). • År 2025 tycker tre av fyra göteborgare att Göteborg är en cykelvänlig stad. Antalet cykelresor 2022 beräknas vara 53 procent högre än 2011, se även text under Trafikstrategi för en nära storstad. I senaste attitydundersökningen om att cykla år 2022 tyckte 37 procent av göteborgarna att Göteborg är en cykelvänlig stad. Det är ungefär samma nivå som senaste mätningen. Gångvänligt Göteborg: • Målbilden är att andelen barn som går eller cyklar till skolan ska öka från dagens cirka 60 procent till 70 procent 2035. Målet är formulerat i planeringsstödet Gångvänligt Göteborg. Uppgiften om ca 60 procent baseras på en mätning av barns skolresor som gjordes år 2013, och under 2022 gjordes en ny undersökning. Den visar att andelen som går eller cyklar till skolan under sommarhalvåret är 48 procent. Eftersom frågan ställdes annorlunda och urvalet i årets undersökning omfattar även högstadiet där andelen kollektivtrafikresor är högre gör vi bedömningen att ingen utveckling har skett sedan 2013. De geografiska skillnaderna i hur man tar sig till skolan är mycket stora. • Målet är att 85 procent ska uppleva att gång är ett attraktivt sätt att röra sig i staden till 2035. Attraktiviteten ska också vara högre än för andra trafikslag. Målet om attraktiva fotgängarupplevelse formulerades i trafikstrategin, då utan målnivå. Målet konkretiserades under arbetet med planeringsstödet Gångvänligt Göteborg. Fotgängarupplevelsen i Göteborg följs upp med hjälp av den återkommande undersökningen av fotgängarattityder. Undersökningen har genomgått omfattande metodförbättringar under 2021 och 2022 vilket gör det svårt att bedöma förändringar. Utvecklingen på längre sikt, sedan 2017, är att det har blivit allt mindre attraktivt att röra sig till fots i staden. I årets undersökning var det 56 procent som tyckte att gång är ett attraktivt sätt att röra sig i innerstaden, i jämförelse med toppnoteringen 81 procent under 2017. Sedan 2021 är gång inte heller det mest attraktiva sättet att ta sig fram i innerstaden, utan ligger under kollektivtrafikens nivå. Trenden är troligen relaterad till de stora infrastrukturarbetena i centrum som påverkar framkomligheten. • Senast år 2035 anser minst 85 procent av göteborgarna att gaturummet i innerstaden och i andra stadsmiljöer är attraktiva att vistas i. Vistelser i staden påverkades i hög grad av de minskade besöksflödena under pandemin. I takt med att förutsättningar för att vistas i centrum återställts och besökarna återkommit har också attraktiviteten i att vistas i centrum ökat och är tillbaka på ungefär samma nivå som 2019. År 2022 var det 59 procent som tyckte det var attraktivt att vistas i centrum. Det är fortfarande markant lägre än den målnivå som finns. Trafiksäkerhet • Minska antalet omkomna och allvarligt skadade Nollvisionen är vägledande för trafiksäkerhetsarbetet i Göteborg och det nya nationella etappmålet för 2030 finns i trafiknämndens trafiksäkerhetsplan för 2023 - 2024. Fram till och med år 2020 gällde målen i Trafiksäkerhetsprogram för 2010–2020. • Mål till år 2020: Färre än tre omkomna och färre än 75 måttligt och allvarligt skadade (Injury Severity Score, ISS[1], mer än 4) i Göteborg oavsett väghållare • Mål till år 2030: Färre än två omkomna och färre än 132 allvarligt skadade[2] (RPMI1%) på kommunalt vägnät Här redovisas utfallet för både de nya och de gamla målen och i rapporten Trafik och resandeutveckling 2022 beskrivs detta närmare. Långsiktigt ser vi en minskning av antalet omkomna i Göteborgstrafiken. Antalet varierar över åren, det är för många men samtidigt så få att variationen kan bli stor. År 2022 omkom tre personer i Göteborgstrafiken, varav två på kommunalt vägnät, en cyklist och en personbilsförare. I sviterna av pandemin har en del sjukhus betydande eftersläpning i rapportering av skadade i STRADA. Mölndals sjukhus som är en viktig källa till data för Göteborg är dessvärre ett av dem. Det innebär att det saknas information om skadade i redovisat utfall. Under 2022 rapporterades det totalt 271 måttligt och allvarligt skadade (enligt ISS) i Göteborgstrafiken (exklusive fotgängare i fallolyckor). Av dessa var mer än hälften cyklister (140) i singelolyckor. Här ingår elsparkcyklister som utgör knappt 30 % av de skadade i singelolyckorna (39). Sett till nya målet rapporterades 110 allvarligt skadade (RPMI 1%) på kommunalt vägnät 2022. Ungefär 45% av dessa var cyklister i singelolyckor (49) och elsparkcyklister utgör 27% av de skadade cyklisterna (13). Utfallet 2022 är lägre än målnivån 2030, vilket inte betyder att målet är nått. Antalet skadade oavsett skademått är betydligt lägre från 2020 till följd av större bortfall och utfallet 2022 ska ses som preliminärt. Källan för statistiken är STRADA (Transportstyrelsen). STRADA sjukhus används för skadade. *Målvärdet är beräknat utifrån att antalet ska minska med 25 procent till 2030 jämfört med medelvärde för åren 2017-2019. Fallolyckor definieras inte som en trafikolycka och ingår inte i antalet skadade ovan. Under 2022 rapporterades 129 måttligt och allvarligt skadade fotgängare i fallolyckor i Göteborgstrafiken. Antalet enligt nya skademåttet på kommunalt vägnät är 48. Totalt sett står fotgängare i fallolyckor och cyklister i singelolyckor står för majoriteten av de skadade. I slutet av 2022 beslutade trafiknämnden om en trafiksäkerhetsplan. I omorganisationen ska planen ge mål och inriktning för trafiksäkerhetsarbetet i de nya nämnderna och förvaltningarna inom stadsutveckling. Planen är ett stöd i verksamhetsplaneringen under 2023- 2024 när trafiksäkerhet blir en aktuell fråga för i tre nämnder istället för huvudsakligen trafiknämnden tidigare. Målen är dock satta på längre sikt, till 2030, och följer de nationella trafiksäkerhetsmålen. Utifrån resultat av två trafiksäkerhetsrevisioner, skadesituation och omvärldsbevakning har sju fokusområden tagits fram som beskriver vad staden vill åstadkomma: Säker gångtrafik, Säker cykling, Rätt hastighet, Säkra fordon och transporter, Trafiksäkra staden under byggtid, Suicidprevention samt Ledarskap för trafiksäkerhet. [1]I skademåttet ISS bedöms skadegraden av sjukvården i anslutning till olyckstillfälle [2]Allvarligt skadad definieras den som i samband med en vägtrafikolycka fått en skada som ger minst 1 % medicinsk invaliditet (Nollvisionen - Transportstyrelsen) 58 Utbildningsnämnden 58.1.1.1 Verksamhetsnära mål De verksamhetsnära målen är direkt kopplade till Kommunfullmäktiges nämndspecifika mål (se rubriken 2.2.3). Verksamhetsnära mål Mål Måluppfyllelse - kommentar Gymnasieskola Jämfört med föregående läsår har närvaron minskat på 11 av 13 skolor. Den totala närvaron 2021/22 var 80,0 procent vilket är en minskning med 4,7 procentenheter och en direkt konsekvens av pandemin. Under läsåret 2020/21 bedrevs undervisningen på distans och eleverna kunde följa Skolnärvaron ska öka undervisningen hemifrån även vid milda sjukdomssymptom. Under läsåret 2021/22 var undervisningen återigen skolförlagd samtidigt som övriga restriktioner i samhället kvarstod. Tillsammans med periodvis höga smittotal har detta påverkat närvaron negativt. I 2022 års elevenkät har upplevelsen av studiero minskat något och upplevelsen av trygghet ökat något sedan föregående läsår. Det är svårt att dra några generella slutsatser av enkätresultaten de senaste två läsåren då Elevernas trygghet och elevernas förutsättningar och sammanhang sett annorlunda studiero ska öka ut under perioder med distansundervisning och därefter återgång till skolförlagd undervisning. I en jämförelse med enkätresultaten före pandemin (2019) har resultaten ökat för både trygghet och studiero, på alla typer av program. Läsåret 2021/22 ökade andelen elever med examen från Andel elever med totalt 83,6 procent till 84,6 procent. Examensgraden på gymnasieexamen ska yrkesprogrammen var 78,3 procent (oförändrat) och på de öka högskoleförberedande programmen 87,0 procent (+0,9). Betygspoängen i examen är 14,8 och oförändrad jämfört Den genomsnittliga med föregående läsår. Läsåret 2021/22 var den betygspoängen i genomsnittliga betygspoängen på yrkesprogrammen 13,5 gymnasieexamen ska (+0,1) och på de högskoleförberedande programmen 15,3 (- öka 0,1). På de högskoleförberedande programmen har andelen elever med examen inom 3 år minskat något jämfört med föregående läsår, men den totala andelen elever som tagit examen på 4 år har ökat. Genomströmningen ska öka på nationella På yrkesprogrammen har en betydligt större andel elever än program och tidigare tagit examen inom 3 år. Dessa elever påbörjade introduktionsprogram utbildningen läsåret 2019/20. Genomströmningen var lägre för de elever som påbörjade utbildningen läsåret 2018/19 och som skulle ha tagit examen 2020/21 (efter 3 år) eller 2021/22 (efter 4 år), vilket bedöms vara en konsekvens av pandemin och distansundervisningen. Av de elever som tog yrkesexamen läsåret 2021/22 hade 33,8 procent av eleverna valt till och fått godkänt i de kurser Andel yrkesexamen med som krävs för grundläggande högskolebehörighet. Ett lägre högskolebehörighet ska resultat 2021/22 bedöms vara en effekt av pandemin, då öka eleverna på yrkesprogrammen hade betydligt lägre närvaro och större utmaningar att nå målen med utbildningen under perioder med distansundervisning. Inga nationella prov genomfördes 2020 och 2021 maa covid- Likvärdigheten i 19. 2022 infördes ett nytt administrations- och analysstöd betygssättningen ska öka och förvaltningen har ännu inte kunnat säkerställa korrelationen provbetyg/kursbetyg för prov genomförda 2022. Anpassad gymnasieskola I den anpassade gymnasieskolan var undervisningen skolförlagd även under pandemin och närvaron gick ned något under läsåren 2019/20 och 2020/21 då fler elever Skolnärvaron ska öka stannade hemma på grund av risken för smittspridning. Läsåret 2021/22 var närvaron oförändrad sedan föregående läsår på de nationella programmen men ökade något på de individuella programmen. Elevenkätens resultat för trivsel och trygghet är högt i den Elevernas trygghet och anpassade gymnasieskolan. Sedan föregående läsår är studiero ska öka resultatet oförändrat på de nationella programmen och har ökat något på de individuella programmen. I jämförelse med föregående år har andelen elever som Andel som fullföljer 4 år i fullföljer 4 år ökat något både på de nationella och anpassad gymnasieskola individuella programmen. Enskilda elever övergår till daglig ska öka verksamhet innan de avslutat sina studier, eller byter skolform till gymnasieskolans introduktionsprogram. Andelen elever på de nationella programmen som går vidare Andel elever som går till fortsatta studier har minskat sedan föregående läsår. vidare till Andelen elever som går vidare till arbetsmarknaden är kvar arbetsmarknaden eller på en fortsatt låg nivå och det är fortfarande en alltför liten fortsatta studier ska öka andel av eleverna som får tillgång till arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Genomsnittlig betygspoäng i slutbetyg Den genomsnittliga betygspoängen har ökat från 14,77 till från nationella program 14,84. ska öka På de individuella programmen är det en större spridning i Måluppfyllelsen ska öka elevgruppen än tidigare vad gäller behov och förutsättningar, på de individuella vilket påverkar resultaten. Andelen elever som når programmen kunskapskraven för fördjupade kunskaper har minskat. Vuxenutbildning Skolnärvaron har minskat under 2022 och uppgår till 78 procent. Troligen är det fler som varit hemma pga sjukdom även vid milda symtom, vård av barn eller har ett arbete som krockar med studierna. Under 2021 när en stor del av Skolnärvaron ska öka undervisningen bedrevs på distans kunde man få närvaro även om man var sjuk eller hade vård av barn. Under pandemin har utbildningsmaterial digitaliserats och finns tillgängligt på lärplattformen så att elever som är frånvarande ändå ska kunna följa studierna. Andelen godkända betyg har minskat något och uppgår nu till 89 procent. Från 2022 är det fler män än kvinnor som når godkänt betyg. Det är främst inom svenska för invandrare Andel godkända betyg (sfi) som andelen godkända betyg har minskat. Elever med ska öka kort skolbakgrund har klarat studier på distans sämre än övriga målgrupper. Detta kan man även läsa i Skolverkets rapport där pandemins effekter på sfi-elevers progression beskrivs. Andelen avbrott har ökat och uppgår till knappt 14 procent. Ökningen syns främst inom sfi och grundläggande vuxenutbildning. Det är fortsatt en god arbetsmarknad och det innebär att många kombinerar både skola, arbete och Andel avbrott ska minska kanske familj. Det är fler män än kvinnor som gör avbrott i sina studier. Det är också relativt lätt att åter få börja studera på sfi då det under 2022 inte varit någon kö till sfi. Inom yrkesutbildningarna är andelen avbrott betydligt lägre och ligger kvar på samma nivå som tidigare år, ca 10 procent. Andel i relevant yrkesarbete eller vidare studier efter avslutade studier har minskat och uppgår till 71 procent. Det är främst inom kombinationsutbildningarna som det skett en minskning. Andelen som är i arbete är fortsatt hög även om Andel examinerade i det inte är inom det område man utbildat sig inom. Andelen relevant yrkesarbete 6 arbetssökande har dock ökat något. Förvaltningen behöver månader efter avslutad fortsätta utveckla koncepten inom utbildning ska öka kombinationsutbildningarna så att elevernas kunskaper efter avslutad utbildning bättre motsvarar de krav som finns inom arbetslivet. Arbetslivet kan också behöva arbeta med mentorskap för att introducera sina nyanställda. Yrkeshögskola Resultatet är 70 procent och ligger på samma nivå som förra året. För att öka examensgraden behövs ett fortsatt arbete Examensgraden ska öka med tätare uppföljning, förstärkt stöd till studerande med studiesvårigheter och fortsatt utveckling av arbetet med att minska avbrotten. 90 procent av de svarande var i förvärvsarbete eller arbetade inom eget företag. Av dessa arbetade 95 procent helt eller Andel examinerade i delvis inom det område utbildningen avsåg. Det överträffar relevant yrkesarbete 6 med stor marginal det värde som Myndigheten för månader efter avslutad yrkeshögskolan rapporterat som riksgenomsnitt (87 procent). utbildning ska öka De goda resultaten visar att utbildningarna är väl anpassade efter arbetslivets behov och att de studerandes kompetens är efterfrågad. 59 Valnämnden 59.1.1.1 Verksamhetsnära mål 59.1.1.2 Verksamhetsnära mål 60 Äldre samt vård- och omsorgsnämnden 61 Överförmyndarnämnden arvoden 61.1.1.1 Verksamhetsnära mål Överförmyndarnämnden ska erbjuda service som underlättar vardagen och skapar delaktighet och inflytande för ställföreträdare och huvudmän. Nämnden bidrar till en hållbar vardag. Måluppfyllelse Viss Nämnden har under året arbetat för att dess målgrupper, ställföreträdare och huvudmän, ska uppleva kontakten med verksamheten som enkel, trygg och att man får den hjälp man behöver. Nämnden ska vara effektiv i utförandet av sitt uppdrag. Nämnden ska dessutom ge förutsättningar för ställföreträdarna att kunna genomföra sina uppdrag på ett korrekt och ansvarsfullt sätt. För att lyckas med detta behöver det vara enkelt för ställföreträdarna att utföra administration kopplat till sina uppdrag. Överförmyndarenheten har sedan tidigare implementerat e-tjänster gentemot ställföreträdare som i delar mött förväntningar om ökad digital service. Under året har förvaltningen tagit ett omtag kring bland annat utveckling av e-tjänsterna och startat upp ett flerårigt digitaliseringsprojekt (2022-2026). Digitaliseringsprojektet ska bland annat minska andel av medarbetarnas tid som läggs på administration, öka möjlighet till självservice för ställföreträdare genom att det ska vara enkelt att lämna års- och sluträkning digitalt samt ge kortare tid från inlämnat underlag/ansökan till beslut. Nämndens uppdrag är att säkerställa att huvudmän får stöd att ta tillvara sina rättigheter och sköta sin ekonomi. En förutsättning för detta är bland annat att se till att det finns kompetenta ställföreträdare. Under året har överförmyndarenheten genomfört en pilot med tre utbildningar av nya gode män i syfte att förenkla för människor att åta sig uppdrag som ställföreträdare. I samband med starten av utbildningarna har utbildningsmaterial gåtts igenom och uppdaterats. Utbildningarna utförs såväl fysiskt som digitalt och intresset för dem har varit stort. Det stora intresset ger förhoppning om förmåga att utbilda fler gode män som i sin tur kan korta väntetider för att få god man. Analys av mått I nämndens verksamhetsplan för 2022 beskrevs tre mått, enligt tabellen nedan, för att mäta måluppfyllelse. Av olika anledningar har måtten inte undersökts under året. Kompetens vid kontakt i telefoni och engagemang vid kontakt i telefoni. Under året har förvaltningen genomfört en analys av servicenivåer i verksamheterna. Analysen har resulterat i att förvaltningen inte genomfört så kallade mystery calls-undersökningar under året. Detta eftersom det finns risk att denna typ av undersökning ger felaktiga resultat. Förvaltningen kommer genomföra ett utvecklingsarbete under 2023 i syfte att identifiera bättre analysunderlag för exempelvis bättre bedömning av måluppfyllelse och kvalitet i nämndens uppdrag. Andel som uppger att det är lätt att använda nämndens e-tjänst som finns på goteborg.se (procent). Förvaltningen har valt att inte mäta detta under 2022 eftersom e-tjänsten inom kort kommer utvärderas i det pågående digitaliseringsprojektet. Mått/Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Målvärde 2022 Kompetens 4,4 4,8 4,8 vid kontakt i telefoni. Engagemang 4,3 4,8 4,8 vid kontakt i telefoni. Andel som uppger att det är lätt att använda nämndens e- tjänst som finns på goteborg.se (procent). Styrelsespecifika KF-mål 2022 BILAGA Innehållsförteckning 1 Styrelsespecifika mål från KF ............................................................................... 220 1.1 Göteborgs Stadshus AB ............................................................................................. 220 1.2 Göteborg Energi AB .................................................................................................. 220 1.3 Förvaltnings AB Framtiden ....................................................................................... 221 1.4 Higab AB (koncern) .................................................................................................. 222 1.5 Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB .......................................................................... 223 1.6 Business Region Göteborg AB .................................................................................. 223 1.7 Göteborg & Co (Klusterkoncernen) .......................................................................... 224 1.8 Göteborgs Stadsteater AB ......................................................................................... 225 1.9 Liseberg AB ............................................................................................................... 226 1.10 Got Event AB ............................................................................................................ 226 1.11 Göteborg & Co AB .................................................................................................... 228 1.12 Göteborgs Hamn AB ................................................................................................. 229 1.13 Försäkrings AB Göta Lejon ....................................................................................... 230 1.14 Göteborgs Stads Leasing AB ..................................................................................... 230 1.15 Boplats Göteborg AB ................................................................................................ 230 62 Styrelsespecifika mål från KF 62.1 Göteborgs Stadshus AB Göteborgs Stadshus AB har en för staden hållbar utdelning utan lånefinansiering Utfall Utfall Utfall Utfall Mål Indikator periode 2020 2021 2022 2022 n 2022 Utdelningskvot (Finansiering från N/A N/A N/A N/A 100 operativa kassaflöden / utdelning) Kommunfullmäktige beslutade i november (KF 2022-11-24 § 13) att utdelningskravet på 220 miljoner kronor från Stadshus skulle utgå för år 2022, under förutsättning att ett positivt balanskrav uppnåddes. Göteborgs Stadshus AB har avkastningskrav på underkoncern som står i paritet ned respektive koncerns branschnorm Utfall Utfall Utfall Progno Mål Indikator periode 2020 2021 s 2022 2022 n 2022 Uppföljningskvot (Antal bolag som har avkastningskrav/ antal bolag 100 100 100 100 100 som kan ha avkastningskrav) Samtliga bolag, där det varit möjligt och lämpligt, har sedan 2021 fått sina ägardirektiv uppdaterade med avkastningskrav. I övriga direkt underställda bolag har ägardirektiv kompletterats med effektivitetskrav. Måluppfyllelsen har därför bedömts som god. Se vidare i avsnitt 3.2.2 Resultat per affärsområde/dotterbolag eller motsvarande om utfallet för respektive bolags avkastningskrav. 62.2 Göteborg Energi AB Lokala indikatorer Mål Indikator Utfall 2021 Utfall 2022 Mål 2022 Staden har en Energieffektivisering 7,8 4,3 0,5 grön tillväxt som i egna anläggningar möjliggör (GWh) livskvalitet för alla göteborgare, samtidigt som hänsyn tas till kommande generationer. Andelen fjärrvärme 78 81 e/t som produceras av förnybara bränslen i Göteborg Energi AB:s produktions- anläggningar (%) Staden är Antal laddningar 122 587 208 449 140 000 pådrivande i inom GE arbetet för en publikladdning, (st) modern och säker infrastruktur i stadsmiljön. Total energimängd, 1 685 331 3 495 968 1 900 000 laddningar inom GE publikladdning, (kWh) Staden har en Ökning av egna e/t 25,3% Ökning från en säkrad investeringar i elnät tidigare energiförsörjning jämfört med tidigare basnivå som för framtiden basnivå * legat på 300 mkr * Endast uppföljning per helår i december. Målet om energieffektivisering har överskridits med råge. Under perioden har energibesparande åtgärder i anläggningar motsvarande 4,3 GWh genomförts. Andelen fjärrvärme som produceras av förnybara bränslen i våra produktionsanläggningar har ökat jämfört mot föregående år och uppgår till 81% för 2022. Antal laddningar inom GE publikladdning uppgår till drygt tvåhundratusen stycken och ökar jämfört med föregående år. Total energimängd för laddningar ökar betydligt och uppgår till 3 495 968 kWh, vilket innebär att båda målen för 2022 har överträffats. Ökningstakten för egna investeringar i elnät mäts per helår och utfall för 2022 är att investeringar i elnät har ökat med 25% jämfört med tidigare basnivå om 300 mkr.. 62.3 Förvaltnings AB Framtiden Mål Kommentar Klustret ska bidra till att skapa en mer Koncernens bolag har fortsatt stort fokus blandad stad. på genomförandet av strategin för utvecklingsområden med målsättningen att inget av områdena ska finnas med på polisens lista över särskilt utsatta områden. Koncernen har under året färdigställt 775 nya bostäder för inflyttning. Av de är 491 hyresrätter, 211 bostadsrätter eller äganderätter och 73 bostäder som tillkommit som en följd av konverteringar. 68 av dessa är belägna i något av koncernens utvecklingsområden. Under den senaste fyraårsperioden (2019-2022) har koncernen färdigställt totalt cirka 4 200 bostäder. Klustret ska bidra till att öka tryggheten i Koncernens bidrag till att öka tryggheten i stadens utsatta områden. stadens utsatta områden sker i allt väsentligt inom ramen för koncernens strategi för utvecklingsområden med målsättningen att inget område i staden ska finnas med på polisens lista över särskilt utsatta områden. Under 2022 har beslut fattats om en ny strategi för koncernens lokala torg i utvecklingsområden. Erfarenheterna från arbetet med "Värdeskapande stadsutveckling" har omhändertagits i strategin som kommer att biläggas koncernens strategi för utvecklingsområden. Målsättningen är att de lokala torgen i större utsträckning ska bidra till trygghet och attraktivitet samt till ökade socioekonomiska, miljömässiga och ekonomiska värden i områdena. I årets hyresgästenkät visar resultaten på en positiv trend i utvecklingsområdena. Den upplevda tryggheten har ökat med i snitt 2,4 procent i utvecklingsområdena och den upplevda attraktiviteten med i genomsnitt 2,8 procent. Klustret ska bidra till att öka möjligheten för Under åren 2020-2022 har 58 lägenheter i göteborgarna att göra bostadskarriär. koncernens bestånd ombildats från hyresrätter till bostadsrätter. Detta genom att Bostadsbolaget 2021 ombildade en av sina fastigheter i Tynnered. Inga ombildningar har genomförts under 2022. Egnahemsbolaget har under 2022 färdigställt 211 bostadsrätter och äganderätter i Sisjön, HisingsBacka och Utby. 62.4 Higab AB (koncern) Lokala indikatorer lokalkoncernen Staden har långsiktig och kostnadseffektiv förvaltning av special- och strategiska fastigheter Bolag Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Mål 2022 Higab Driftnetto* 456 487 455 471 Göteborgs Driftnetto 195 237 272 257 Stads Parkering Älvstranden Driftnetto 263 184 242 244 Utveckling Driftnetto före avskrivningar. *Exklusive planerat underhåll. Higab Högre intäkter för debiterade förbrukningskostnader, parkeringsintäkter och lägre hyresbortfall än beräknat i prognos oktober. Lägre kostnader för fjärrvärme än i prognos. Utfall något över mål för 2022. Göteborgs Stads Parkering Driftnetto och resultat har fallit ut över förväntan vilket till stor del beror på högre intäkter från besöksparkeringar i centrala delar. Restriktionerna till följd av pandemin hade fortsatt påverkan på intäkterna de första två månaderna under 2022. När restriktionerna släpptes återgick beläggning och intäkter till normala nivåer och under sommaren ökade parkeringsaktiviteten till följd av många evenemang och ökad turism. Älvstranden Utveckling Utfallet är i nivå med prognos. 62.5 Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB 62.6 Business Region Göteborg AB Styrelsen har inte beslutat om egna målvärden till de styrelsespecifika målen. Valda indikatorer i det första målet visar på relevanta nyckeltal och där målsättningen är att de ska ha en positiv utveckling och kunna jämföras mot andra regioner. Bedömning av måluppfyllelse är en samlad bedömning ur ett helhetsperspektiv. Följande nivåer kan användas: Ingen / Viss / Svårbedömd / God Utfall Utfall Utfall Mål Indikator 2020 2021 2022 KF MÅL: Göteborg är en företags- och tillväxtvänlig stad med ett diversifierat näringsliv - Diversifierat näringsliv, Andel av rikets 92% 92% * GR branscher - Växande Antal aktiva företag 31 977 40 674 42 224 företagsbestånd, GR >1 anställd - Tillväxt i sysselsättning, Antal sysselsatta -12 530 +17 894 * GR personer (2019- (2020- 2020) 2021) - Produktivitet , GR (real Förädlingsvärde per +21 289 * (2020- * förändring i kr per sysselsatt i företag (2019- 2021) sysselsatt i företag) 2020) Exportkronor per -80 073 +54 781 * sysselsatt i företag (2019- (2020- 2020) 2021) - Nyregistrerade företag 12,3 13,0 * (KF) KF MÅL: Göteborg har bäst företagsklimat av storstadsregionerna - Göteborg, kommunens Företagsklimat 73 71 71 service till företag (KF) (Insikt) - Totalt, NKI - Göteborg, Företagsklimat enl. 229 239 234 sammanfattande Svenskt Näringsliv omdöme (KF) Utfall Utfall Utfall Mål Indikator 2020 2021 2022 - Göteborg, total ranking Företagsklimat enl. 189 191 195 (KF) Svenskt Näringsliv NY STATISTIK Februari: Branschandel av riket 2022 - Förädlingsvärde per sysselsatt 2021 April: NKI för hela 2022 - Exportkronor per sysselsatt - Nystartade företag per 1 000 arbetsföra MÅL FÖRETAGSKLIMAT *Preliminära resultat Insikt (datainsamling pågår till mars) Den tillbakagång som kunnat skönjas sedan tidigare har stannat upp och totalt NKI i Göteborgs Stad förväntas kvarstå på 71, samma som 2021. Den kvartalsvisa utvecklingen ser positiv ut, då NKI per kvartal successivt har ökat från 66 Q1 till 74 för Q4. Även inom upphandling syns en liten uppgång, från NUI 62 till 63 vid utgången av Q4. Preliminärt NKI för hela GR ligger kvar på 71, samma nivå som 2021. Malmö har ett preliminärt NKI på 72 och Stockholm ett preliminärt NKI på 76. Resultaten i Insikt gör att risken är fortsatt stor att vi inte når önskat utfall inom planperioden. Det är därför ytterst angeläget att förvaltningarna fortsätter sitt löpande förbättringsarbete, vilket underströks vid årets sista möte med direktörsgruppen för företagsklimat i december. Resultat Svenskt Näringsliv Resultatet i 2022 års ranking, som publicerades i september, visar att Göteborgsregionen försämras, då nio av 13 kommuner rankas lägre än ifjol. Fjolårstvåan Härryda sjunker ned till plats 9, Öckerö behåller plats 17 och även Partille och Mölndal hamnar bland de 50 högst placerade kommunerna i landet. Övriga kommuner i Göteborgsregionen rankas lägre än topp 50. Bland dem klättrar Ale (+44 placeringar) och Kungälv (+32) mest, medan Kungsbacka, Lerum, Tjörn och Lilla Edet tappar mer än 20 placeringar vardera. Även företagsklimatet i Göteborg stad försämras enligt rankingen. Göteborg rankas på plats 195 i Sverige, ner fyra placeringar jämfört med i fjol. Även Malmö tappar, ner 18 placeringar, och landar på till plats 174. Stockholm ökar tre placeringar till plats 90. Över tio år har alla tre storstadskommunerna dalat i rankningen. 62.7 Göteborg & Co (Klusterkoncernen) Som en direkt konsekvens av smittspridningen av covid-19 och de restriktioner som den svenska regeringen infört i syfte att minska denna, drabbades besöksnäringen både lokalt, nationellt och internationellt, mycket hårt. I Sverige var det de tre storstadsområdena som drabbades hårdast av nedgången i besöksnäring och den fysiska handeln. Från och med maj 2022 ökade gästnätterna på hotell och vandrarhem i Göteborgsregionen kraftigt och översteg under andra halvåret rekordnivåerna från 2019. Nya hotell har ökat den sammanlagda boendekapaciteten. Trots ökad boendekapacitet på destinationen var det periodvis i stort sett fullbelagt på kommersiella boenden. Besöksnäringens företag fick en snabb och välbehövlig återhämtning, men kämpade samtidigt med kompetensbrist efter pandemin och kostnadsökningar som följd av inflation och stigande räntor. Målsättningen i tabellen nedan har varken för år 2021 eller framåt tagit hänsyn till pandemins effekter. Målsiffrorna baseras på målsättning i det nuvarande programmet för besöksnäringens utveckling, vilket sedan 2021 är under revidering (med förslag på ändring av programmets benämning till program för destinationsutveckling 2022-2030). Revideringen innebär bl.a. en genomlysning av programmets målbild, strategier och indikatorer. Målsiffrorna kommer därför att revideras när programmet beslutats i kommunfullmäktige. Inom TKE-klustret har några bolag fastställt lokala indikatorer för klusterspecifika mål för 2022, vilket återspeglas i respektive bolagsrapport. Göteborg & Co har under året tagit flera initiativ för att stärka ägastyrningen i klustret. Inom det arbetet ingår bland annat att stärka styrningen mot KF mål genom att ta fram en klustergemensam struktur för uppföljning av måluppfyllelse från och med 2023. Mot bakgrund av ovanstående förutsättningar bedöms måluppfyllelsen vara god. Utfa Utfa Utfa Mål Mål Mål ll ll ll Mål Indikator 202 202 203 202 202 202 3 4 0 0 1 2* Fler upptäcker och Antal övernattande 1,48 3,49 2,9* 3,88 4,05 5,27 besöker Göteborg besökare (miljoner) Fler upptäcker och Stanntid (antal nätter i 1,66 1,63 1,6* 1,68 1,68 1,71 besöker Göteborg genomsnitt) Antal gästnätter i Gästnätter totalt 2,46 3,49 4,7* 6,49 6,80 9,00 Göteborg har ökat (miljoner) Antal gästnätter i Gästnätter 0,38 0,53 1,15 2,26 2,42 3,60 Göteborg har ökat internationellt 8 * (miljoner) *Prognos för perioden jan-nov 2022 62.8 Göteborgs Stadsteater AB Utfall Mål Utfall Utfall Mål Indikator Måluppfyllelse 2022 2022 2021 2020 Fler Antal 70 500 93 400 32 800 24 700 Viss upptäcker besökare och Stadsteatern besöker och Backa Göteborg teater Antalet Antal 430 488 263 185 Viss gästnätter föreställningar i Stadsteatern Göteborg och Backa har ökat teater 62.9 Liseberg AB Mål Befästa Göteborg som ett attraktivt och konkurrenskraftigt destinationsmål Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall Mål 2022 Mål- perioden uppfyllelse 2022 Brand equity - 70 - - God index” (BEI) Brand Equity Index mäts vartannat är. Senaste mätningen genomfördes 2021 och nästa mätning kommer således att genomföras 2023. Mål Fler upptäcker och besöker Göteborg Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall Mål 2022 Mål- perioden uppfyllelse 2022 Antalet gäster i 0 1 446 877 2 278 892 2 250 000 God Lisebersparken Mål Antalet gästnätter i Göteborg har ökat Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall Mål 2022 Mål- perioden uppfyllelse 2022 Antalet 60 500 130 000 182 869 - God gästnätter på Stugor o camping 62.10 Got Event AB Helhetsbedömningen utifrån utfall under året är att Got Event bidrar till måluppfyllelse i samtliga mål. Antal evenemang och antal besökare överstiger uppsatta mål, så även NKI för evenemang. Mål; Befästa Göteborg som attraktiv och konkurrenskraftigt destinationsmål. Indikator; Antal evenemang Utfall; 2020= 251, 2021=308 Utfall 2022= 393, Mål 2022= 340 Mål; Fler upptäcker och besöker Göteborg Indikator; NKI evenemang Utfall 2020 och 2021 saknas pga pandemin med inställda och framflyttade evenemang. Utfall 2022= 93%, Mål 2022 = >75%. Mål; antalet gästnätter i Göteborg har ökat. Indikator; Antal besökare Utfall 2020= 352 542, 2021= 433 168, Utfall 2022= 1 842 885, Mål 2022= 1 800 000. 62.11 Göteborg & Co AB Mål Indikator Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Mål 2023 Mål 2024 Mål 2030 Fler upptäcker och antal övernattande 1,48 3,49 2,9* 3,88 4,05 5,27 besöker göteborg besökare (miljoner) Fler upptäcker och Stanntid (antal nätter 1,66 1,63 1,6* 1,68 1,68 1,71 besöker Göteborg i genomsnitt) Antal gästnätter i Gästnätter totalt 2,46 3,49 4,7* 6,49 6,80 9,00 Göteborg har ökat (miljoner) Antal gästnätter i Gästnätter 0,38 0,538 1,15* 2,26 2,42 3,60 Göteborg har ökat internationellt (miljoner) *prognos för perioden jan-nov 2022 Bekräftad gästnattsstatistik för helåret 2022 är inte ännu tillgänglig vid tidpunkten för denna rapportering. Utfall för 2022 som anges i tabellen ovan utgör därför prognos för perioden jan-nov. Målvärdena i tabellen baseras på målsättning i nuvarande program för besöksnäringens utveckling mot 2030. Programmet är under revidering, vilket väntas påverka mål och indikatorer när programmet har beslutats i kommunfullmäktige. 62.12 Göteborgs Hamn AB Göteborgs hamn är det hållbara och självklara godsnavet i Skandinavien. Vi har integrerat våra verksamhetsnära mål utifrån vårt uppdrag och de övergripande mål som finns i KF:s budget. Bolaget har 5 mål och 10 indikatorer samt en rad strategier och handlingsplaner som understödjer de övergripande målen såsom klimat- och miljöstrategi, digitaliseringsstrategi, lobbyplan, generalplan, 10 års plan och likabehandlingsstrategi som ger bolaget stödjande detaljer och ytterligare operativa indikatorer som stöder riktningen. Mål Mål Utfall Utfall Utfall Utfall beskrivnin Indikatorer 2022/203 Kommentar 2019 2020 2021 2022 g 0 Smart Digital mognad (DMI) 60 38 63 64 71 (DMI digjourney) Hamn Smart Processmognad 8 i.u 7 7 7 Hamn Ekonomisk Avkastning på 7 6,7 8,1 8,5 7,1 effektivitet anläggningstillgångar Ekonomisk Progress i projekt 90 i.u 90 98 86% effektivitet Tillväxt Ökad tillväxt 6 i.u 0,1% 5-7 % 11,5 Fullständig mätning är inte klar så därmed redovisas intervall Tillväxt Nöjd kund index 75 58 i.u 71 i.u Medarbetar Hållbart 90 73 80 86 88 e medarbetarengagema ng (HME) Medarbetar Inga allvarliga tillbud 0 i.u 3 4 3 e Miljö Minskade C02 utsläpp -70% -11% -21% -25% -19,5 Basår 2010,målår 2030,då det krävs mer långsiktiga förändringar och effekterna för detta arbete öka markant i slutet av mätperioden Miljö Progress Inget Inget Inget Inget Inget Status fär miljöaspekter samlat samla samla samla samla hamnens samlade värde t t t t miljöprestanda värde värde värde värde mäts genom miljö och klimatstrategins nyckeltal, inom avfall,energi,utslä pp till luft,kemikalier,spill och buller. Majoriteten av utfallen för 2022 har generellt gått i rätt riktning. 62.13 Försäkrings AB Göta Lejon Göta Lejon har inga styrelsespecifika mål. 62.14 Göteborgs Stads Leasing AB Bolaget har inga styrelsespecifika mål mer än de generella som gäller alla bolag och förvaltningar i staden. Där har bolaget varit framgångsrikt på flera punkter. Dels har vi samverkat med olika aktörer i och utanför staden, inte minst för att lösa skyddsmaterialtillgången inom staden. Vårt miljöarbete mot fossilfritt-23 gör att stadens klimatavtryck minskar. Bolagets ekonomi är god och i balans. 62.15 Boplats Göteborg AB Nedan redovisas hur indikatorer av särskild vikt för bolaget i Budget 2022 tas om hand. Verksamhetsmål: Ge värde till bostadssökande (se 2.2.4) Bostadssökande som använder förmedlingstjänsten, och de som står i kö, ska uppleva att de förstår hur tjänsten fungerar och att de får hjälp och stöd att kunna använda tjänsten och därmed ta bra beslut i sitt bostadssökande Målet är relaterat till indikatorer av särskild vikt för bolaget i Budget 2022: 1.4 Göteborg präglas av en god samverkan mellan stad, akademi, civilsamhälle och näringsliv / 1.4.2 Svenskt näringslivs mätning om lokalt företagsklimat Verksamhetsmål: God ekonomi (se 2.2.4) Boplats verksamhet skall effektiviseras så att det ekonomiska resultatet ger möjlighet till både verksamhets- och kvalitetsutveckling utan att bolaget behöver höja avgiften. Målet är relaterat till indikatorer av särskild vikt för bolaget i Budget 2022: 3.1 Göteborg har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser. / 3.1.5 Staden ska ha god ekonomisk hushållning i verksamheten Organisationsmål: God arbetsmiljö (se 2.2.1) Medarbetarna ska uppfatta den fysiska och psykosociala arbetsmiljön som god både på kontoret och när de arbetar på distans. Målet är relaterat till indikatorer av särskild vikt för bolaget i Budget 2022:. 3.3 Göteborgs Stad är en attraktiv arbetsgivare med goda arbetsvillkor. 3.3.1 Medborgarengagemang (HME) totalt kommunen, Totalindex 3.3.2 Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, Andel (%) 230 Verksamhetsnära mål 2022 Styrelser BILAGA 231 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsnära mål ............................................ Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.1 Göteborgs Stadshus AB ......................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.2 Göteborg Energi AB .............................................. Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.3 Förvaltnings AB Framtiden ................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.4 Higab AB (koncern) .............................................. Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.5 Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB ...................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.6 GS Buss AB ........................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.7 GS Trafikantservice AB ........................................ Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.8 Göteborgs Spårvägar AB ....................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.9 Business Region Göteborg AB .............................. Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.10 Göteborg & Co (Klusterkoncernen) ...................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.11 Göteborgs Stadsteater AB ..................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.12 Liseberg AB ........................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.13 Got Event AB ........................................................ Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.14 Göteborg & Co AB ................................................ Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.15 Göteborgs Hamn AB ............................................. Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.16 Gryaab AB ............................................................. Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.17 Renova AB ............................................................ Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.18 GREFAB ............................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.19 Försäkrings AB Göta Lejon ................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.20 Göteborgs Stads Leasing AB ................................. Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.21 Boplats Göteborg AB ............................................ Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 Higab........................................................................ Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.1 Higab AB (koncern) .............................................. Fel! Bokmärket är inte definierat. 3 Göteborgs Stads Parkering.................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.1 Higab AB (koncern) .............................................. Fel! Bokmärket är inte definierat. 4 Vi tänker hållbarhet i allt vi gör. .......................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.1 Higab AB (koncern) .............................................. Fel! Bokmärket är inte definierat. 5 Göteborgs Stads Parkerings medarbetare är så nöjda att bolagets värde attraherar vår omvärld. ......................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.1 Higab AB (koncern) .............................................. Fel! Bokmärket är inte definierat. 6 Parkering Göteborgs kunder är så nöjda att bolagets värde sprids på ett positivt sätt i staden. ............................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.1 Higab AB (koncern) .............................................. Fel! Bokmärket är inte definierat. 7 Vi främjar ett hållbart resande och bidrar till en attraktiv stad.Fel! Bokmärket är inte definie 7.1 Higab AB (koncern) .............................................. Fel! Bokmärket är inte definierat. 232 8 En efterfrågad och trovärdig samarbetspart inom parkering och mobilitet.Fel! Bokmärket är 8.1 Higab AB (koncern) .............................................. Fel! Bokmärket är inte definierat. 9 Vi har en justerad soliditet lika med eller överstigande 50 procent och en rörelsemarginal större än 20 procent. .................. Fel! Bokmärket är inte definierat. 9.1 Higab AB (koncern) .............................................. Fel! Bokmärket är inte definierat. 10 Älvstranden Utveckling ......................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 10.1 Higab AB (koncern) .............................................. Fel! Bokmärket är inte definierat. 233 63 Verksamhetsnära mål 63.1 Göteborgs Stadshus AB Stadshus styrelse har inte beslutat om verksamhetsnära mål och indikatorer. I kommunfullmäktiges budget anges att verksamhetsnära mål och indikatorer fastställs av nämnder och styrelser. Stadshus uppfattar att behovet av verksamhetsnära mål och indikatorer för styrning och uppföljning är stort i förvaltningar och bolags som har en omfattande verksamhet och en stor direkt leverans till kunder och brukare. Stadshus storlek, verksamhet och leverans bedöms kunna överblickas och styras utan ett antal verksamhetsnära mål och indikatorer. 63.2 Göteborg Energi AB Inget att rapportera per 2022. 63.3 Förvaltnings AB Framtiden Målområde Mål Kommentar Nyproduktion Vi ska bidra till att skapa en Under 2022 har 775 mer blandad stad, få ner bostäder färdigställts för vår totala inflyttning, varav 491 produktionskostnad och hyresrätter, 211 färdigställa 4 200 nya bostadsrätter och bostäder under perioden äganderätter och 73 2020-2022. lägenheter som tillkommit genom konverteringar. Antal bostäder som är i produktion är ca 870. Under året har en byggrätt förvärvats i Sannegården som möjliggör produktion av cirka 175 bostäder. Varsam renovering Vi ska renovera varsamt för I koncernen pågår för att värdesäkra våra närvarande 33 större fastigheter och för att värna projekt avseende underhåll våra hyresgästers möjlighet och renovering i befintligt att bo kvar. bestånd. Projekten omfattar ca 9 700 lägenheter varav drygt 7 000 ligger i något av koncernens utvecklingsområden. I april beslutade styrelsen om en revidering av riktlinjen för varsam renovering där målsättningen ändrats till att utföra renovering med minimerad standardökning i ca 50% av lägenheterna. Denna "basnivå" uppnås då lägenheten renoveras genom underhåll och i så stor utsträckning som möjligt bibehållen standard för att hyran inte ska påverkas mer än nödvändigt. Utvecklingsområden Vi ska verka för en mer Bedömningen av integrerad och trygg stad utvecklingsområdenas och bidra till att ingen del av förutsättningar att nå målet staden ska finnas med på om att inte vara särskilt polisens lista över särskilt utsatta till år 2025 har inte utsatta områden år 2025. resulterat i några 234 förändringar jämfört med 2021 års lägesbild, vilket innebär att samtliga områden kvarstår på samma övergripande bedömning. En kompletterande bedömning av utvecklingsområdenas förutsättningar att nå målet om att inte vara särskilt utsatta till år 2030 har också gjorts. Nöjda hyresgäster Våra hyresgäster ska vara Resultatet av årets nöjda. hyresgästundersökning visar att serviceindex ökade till 78,9. När det gäller produktindex, det vill säga hur nöjda hyresgästerna är med lägenheten, allmänna utrymmen och utemiljön, så ökar det med över en procent i koncernen som helhet. Även serviceindex, vilket visar hur nöjda våra hyresgäster är med oss och vårt arbete ökar från föregående år. Även resultaten avseende upplevd trygghet fortsätter att öka. Det gäller såväl för koncernen som helhet som för våra utvecklingsområden. Resultaten i våra utvecklingsområden har utvecklats positivt och skillnaderna mellan hur hyresgäster i våra utvecklingsområden upplever tryggheten och koncernsnittet fortsätter att minska. I december 2022 lanserades en ny koncerngemensam omflyttningsplats vilken ger alla boende i koncernens bostadsförvaltande bolag möjlighet att söka omflyttning i hela koncernens bestånd. Under året har 567 lägenheter friställts och övergått till lagliga kontrakt genom Störningsjourens arbete med oriktiga hyresförhållanden. Attraktiv arbetsgivare Vi ska vara en attraktiv HME uppmättes 2022 till arbetsgivare 83,6 vilket är en ökning jämfört med 81,7 föregående år. Flera åtgärder har genomförts under de senaste åren gällande att öka säkerhet och trygghet och minska risken för otillåten påverkan och tystnadskultur. Arbetet har fortsatt under 2022 och i slutet av året beslutades om reviderad version av vår 235 anvisning för personsäkerhet. Under hösten lanserades också den koncerngemensamma kompetensplattformen ”Allt vi kan” som är en dialog, förståelse- och kunskapsförstärkande metod som ska bidra till att stärka förutsättningarna för genomförande av strategin för utvecklingsområdena. God ekonomi & effektiv Vi ska säkerställa en stabil Koncernen har fortsatt stort verksamhet ekonomisk utveckling för att fokus på kassaflödet. skapa ett ekonomiskt Arbetet har inneburit att utrymme som möjliggör ett koncernen har frigjort långsiktigt agerande. kapital och har ett stabilt kassaflöde för att möta framtida utmaningar i enlighet med vår finansiella strategi. Den uppdaterade långsiktiga prognosen visar att den justerade soliditeten kommer överstiga 50% och belåningsgraden kommer understiga 30%. Detta trots koncernens ambitiösa målsättningar vad gäller satsningar i utvecklingsområden, relativt hög byggtakt samt balanserad nivå på underhåll och investeringar i befintligt bestånd. 63.4 Higab AB (koncern) Se bolagsspecifik rapportering i styckets underrubriker. 63.5 Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB Nyckeltal GSB Utfall 2021 Mål 2022 Utfall 2022 Lönsamhet 9,0% 8,0% - Resande (miljoner 11,3 - 4,5 resor) Utförd trafik 99,93% 99,9% 99,9% Linjetrafiken avvecklades i juni efter anbudsförlust, vilket är orsaken till att jämförelsen mellan 2021 och 2022 haltar. Nyckeltal GST Utfall 2021 Mål 2022 Utfall 2022 Lönsamhet 5,2% 4,0% 5,7% Genomförda 46 50 48 kundmöten som fokuserar på levererad kvalitet Sjukfrånvaro korttid 3,3% 3,0% 2,7% Sjukfrånvaro långtid 4,9% 4,0% 5,0% Utfall Utfall Mål Mål Mål Mål Mål GSAB Indikator 2020 2021 2022 2023 2024 2030 Gbg Stad 1.6 Göteborg 96,5 95,1 96% 96% 96% 99% 236 Övergripande mål Stad är en jämlik % % nr. 1 stad med gemenskap och tillit -> Trafikservicegra d Gbg Stad 2.1 Göteborg N/A 97% 97% 97% 97% 100% Övergripande mål Stad tar ansvar nr. 2 för kommande generationers livskvalitet -> Fossilfri fordonsflotta Gbg Stad 2.2 Göteborg 95 93 108 125 141 180 Övergripande mål Stad är en stad nr. 2 med hållbar mobilitet och god framkomlighet -> Resande- utveckling, delresor, miljoner Gbg Stad 2.2 Göteborg 10,5 10,5 10,5 10,5 10,5 15 Övergripande mål Stad är en stad km/h km/h km/h km/h km/h km/h nr. 2 med hållbar mobilitet och god framkomlighet -> Reshastighet högtrafik i city Gbg Stad 3.3 Göteborg 75 72 74 75 78 80 Övergripande mål Stad är en nr. 3 attraktiv arbetsgivare med goda arbetsvillkor -> HME 63.6 GS Buss AB GS Buss avslutade trafikavtalet med Västtrafik den 13 juni 2022 och jämförelser med helår och helårsprognoser är därför inte tillämpligt. Mätetal Utfall 2021 Mål 2022 Utfall 2022 Lönsamhet 9,0% 8,0% 6,4% Resande 11,3 miljoner resor - 4,5 miljoner resor Resandet ska öka -6,3% - +46% Utförd trafik 99,93% 99,9% 99,90% 63.7 GS Trafikantservice AB KUND Ack. utfall föreg. Mätetal Ack. utfall period Mål år år Genomförda 48 50 46 kundmöten som fokuserar på levererad 237 kvalitet Nöjd beställarmätning - Metod och mätetal - under utveckling EKONOMI Mätetal Ack. utfall period Mål år Ack. utfall föreg. år Lönsamhet 5,7% 4,0% 5,2% VERKSAMHET OCH PROCESSER Mätetal Ack. utfall period Mål år Ack. utfall föreg. år Sjukfrånvaro korttid 2,7% 3,0% 3,3% Sjukfrånvaro långtid 5,0% 4,0% 4,9% Antal 0 0 1 revisionsanmärkningar Antal utfasnings- 0 0 0 /hormon-störande ämnen MEDARBETARE Mätetal Ack. utfall period Mål år Ack. utfall föreg. år Andel utsatta för 0 0 0 kränkande särbehandling /trakasserie HME Ej genomförd 85 Ej genomförd 63.8 Göteborgs Spårvägar AB Information om utfall för staden saknas för 2022. Verksamhetsnära mål Göteborgs Stad är en attraktiv arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator - Medarbetarengagemang (HME) - Totalindex Utfall Utfall Utfall Mål 2023 Mål Mål 2020 2021 2022 2024 2030 Utfall/mål för 79 78 81 82 85 staden Utfall/mål för 75 - 72 81 82 85 bolaget Indikator - Sjukfrånvaro kommunalt anställda Utfall Utfall Utfall Mål 2023 Mål Mål 2020 2021 2022 2024 2030 Utfall/mål för 9,6 8,6 8,0 7,8 7,0 staden (%) Utfall/mål för 8,6 8,0 7,5 8,0 7,8 7,0 bolaget (%) 238 Utfall Utfall Mål Mål Mål Mål Mål Indikator 2020 2021 2022 2023 2024 2030 Gbg Stad 1.6 Göteborg 96,5 95,1 96% 96% 96% 99% Övergripande Stad är en jämlik % % mål nr. 1 stad med gemenskap och tillit -> Trafikservicegrad Gbg Stad 2.1 Göteborg N/A 97% 97% 97% 97% 100% Övergripande Stad tar ansvar mål nr. 2 för kommande generationers livskvalitet -> Fossilfri fordonsflotta Gbg Stad 2.2 Göteborg 95 93 108 125 141 180 Övergripande Stad är en stad mål nr. 2 med hållbar mobilitet och god framkomlighet -> Resande- utveckling, delresor, miljoner Gbg Stad 2.2 Göteborg 10,5 10,5 10,5 10,5 10,5 15 Övergripande Stad är en stad km/h km/h km/h km/h km/h km/h mål nr. 2 med hållbar mobilitet och god framkomlighet -> Reshastighet högtrafik i city Gbg Stad 3.3 Göteborg 75* 72 74 75 78 80 Övergripande Stad är en mål nr. 3 attraktiv arbetsgivare med goda arbetsvillkor -> HME Gbg Stad 3.3 Göteborg 8,6% 10,6 9,0% 9,0% 8,5% 7,5% Övergripande Stad är en % mål nr. 3 attraktiv arbetsgivare med goda arbetsvillkor -> Sjukfrånvaro Övergripande Styrelsen för Göteborgs Spårvägar AB verkar för en god måluppfyllelse på medellång sikt samt lång sikt gentemot de av Göteborg Stad angivna Övergripande verksamhetsmålen genom att: Arbeta för Göteborgs Spårvägars AB AFFÄRSPLAN, framgång i 3-partsamarbetet med Västtrafik samt Göteborg Stads Stadsmiljöförvaltning. 1. Göteborg är en attraktiv stad där alla ges chansen att forma sina liv och ingen lämnas utanför. • GS bidrar det övergripande målet på följande vis: Indikator 1.6 ”Göteborg är en jämlik stad med gemenskap och tillit” möts genom att GS levererar en hög trafikservicegrad. En hög trafikservicegrad möjliggör att alla medborgare, tillsammans (kollektivt) kan lita på att sin planerade hållbara resa blir trafiksäkert genomförd. 239 2. Göteborg är en hållbart växande storstad med framtidstro. • GS bidrar det övergripande målet på följande vis: Indikator 2.1 ”Göteborg tar ansvar för kommande generationers livskvalitet” möts genom att GS levererar en verksamhet baserad på en hög andel fossilfri fordonsflotta (spårvagnar och specialfordon). • GS bidrar det övergripande målet på följande vis: Indikator 2.2 ”Göteborg är en stad med hållbar mobilitet och god framkomlighet” möts genom att GS levererar en spårvägstrafik med en kontinuerlig resandeutvecklingsnivå (+3% per år). • GS bidrar det övergripande målet på följande vis: Indikator 2.2 ”Göteborg är en stad med hållbar mobilitet och god framkomlighet” möts genom att GS levererar en spårvägstrafik som förbrukar mindre fordonsresurser per resenär genom en ökad genomsnittlig reshastighet i högtrafik. 3. Göteborg är en storstad med stabil ekonomi och hög tillväxt. • GS bidrar det övergripande målet på följande vis: Indikator 3.3 ”Göteborg Stad är en attraktivarbetsgivare med goda arbetsvillkor” möts genom att GS levererar ett högt Hållbart medarbetarengagemang (HME). • GS bidrar det övergripande målet på följande vis: Indikator 3.3 ”Göteborg Stad är en attraktivarbetsgivare med goda arbetsvillkor” möts genom att GS levererar en låg sjukfrånvaro. Göteborgs Spårvägar uppnår i huvudsak de Övergripande verksamhetsmålens indikatorers målbilder exklusive progress gällande reshastighet i spårvägsanläggningen. 63.9 Business Region Göteborg AB BRG har inte fastställt ytterligare mål och indikatorer till de som finns i KF:s budget. BRG har i sin verksamhetsplan fyra resultatmål med kopplade strategiska insatser och aktiviteter som bidrar till önskad förflyttning på ett eller flera mål. Resultat- och effektmätningar görs med olika periodicitet 1–3 år. Se VD-rapport. Helhetsbedömningen över måluppfyllelsen och leveranser är god. Företagsklimatet behöver fortsatt lyftas för att närma sig målet. 240 63.10 Göteborg & Co (Klusterkoncernen) 63.11 Göteborgs Stadsteater AB 63.12 Liseberg AB Lisebergs styrelse har inte fattat beslut om verksamhetsnära mål och indikatorer. 63.13 Got Event AB Styrelsen fattade 2021-12-13 beslut om verksamhetsnära mål och indikatorer för 2022. Verksamheten styrs och följs upp i sex fokusområden; kunder, varumärke, arenor, medarbetare, hållbarhet och ekonomi. Kommunfullmäktige har i sin budget riktat ett övergripande verksamhetsmål till Klustret; ”Göteborg är en levande kultur-, idrotts- och evenemangsstad för både boende och besökare”. Måluppfyllelsen följs bland annat upp under fokusområdet Kunder. Got Event bidrar till målet genom att arbeta för att få fler, välbesökta och lönsamma evenemang till arenorna, vilket bidrar till besöksnäringen och en ökning av antal gästnätter. Bedömningen är att måluppfyllelsen är god. Under fokusområdet Varumärke är målet att skapa magiska ögonblick. Mål för året är att öka kommunikationen och digitalisering i och kring arenorna och evenemang. Bedömningen är att måluppfyllelsen är god. Under fokusområdet Arenor är målet att arenorna ska vara trygga, välskötta och tillgängliga. Detta görs genom att utveckla, investera i och underhålla arenorna. Mål för 2022 har ett hållbarhetsfokus där målet är att öka tillgängligheten till arenorna, utveckla arbetet med energieffektivisering samt skapa publika sorteringsmöjligheter för avfall på samtliga arenor. Bedömningen är att måluppfyllelsen är god. Under fokusområde Medarbetare är målet att vara en utvecklande arbetsplats. I detta ligger att fokusera på tydlighet i roller och ansvar, utveckla organisationskulturen och öka mångfalden. Bedömningen är att måluppfyllelsen är god. Kommunfullmäktige har i sin budget riktat ett övergripande verksamhetsmål till Klustret "Göteborg tar ansvar för kommande generationers livskvalitet". Måluppfyllelsen följs upp under fokusområdet Hållbarhet. Arbetet har under året fokuserats på att utveckla, driva och delta i samverkansprojekt som driver hållbar utveckling. Ett annat fokus är att beräkna klimatpåverkan och ta fram klimatmål för bolaget och bolagets egna evenemang. Målet har också varit att öka miljö- och klimatfokus i byggprojekt under året. Bedömningen är att måluppfyllelsen generellt sett är god, förutom att klimatmål för bolaget ännu inte är färdigställda. Ökad lönsamhet är målet inom fokusområdet Ekonomi. Detta innebär att fokus ligger bland annat att målet är att öka egenfinansieringsgraden till 52% av total omsättning. Måluppfyllelsen är god. 63.14 Göteborg & Co AB Styrelsen har inte tagit beslut om verksamhetsnära mål och indikatorer för 2022. Bolaget har under året genomfört ett utvecklingsarbete för att stärka bolagets verksamhetsstyrning. En del av arbetet har omfattat översyn och utveckling av verksamhetsnära mål och indikatorer. Styrelsen fattade 2022-12-12 beslut om affärsplan och budget för 2023, med tillhörande mål och indikatorer, som kommer att ligga till 241 grund för bolagets uppföljning under 2023. Se även under 2.1.1 - Mått/nyckeltal som beskriver verksamhetens utveckling 63.15 Göteborgs Hamn AB Vi har integrerat våra verksamhetsnära mål utifrån vårt uppdrag och de övergripande mål som finns i KF:s budget. Se avsnitt 2.2.2. 63.16 Gryaab AB Styrelsen har inte tagit beslut om verksamhetsnära mål och indikatorer med direkt koppling till kommunfullmäktiges budgetmål. Styrelsen har beslutat om mål för bolaget inom de fyra områdena Spillvatten renas till skydd för miljö, Ekologisk hållbarhet i det cirkulära samhället, Social hållbarhet och Ekonomisk hållbarhet. Vissa av målen som styrelsen beslutat om har bedömts bidra till att uppfylla vissa av budgetens övergripande verksamhetsmål. Gryaabs mål och måluppfyllelsen framgår av bilaga till årsrapporten 63.17 Renova AB Ett urval av de inriktningar som styrelsen fastställt är: Alla 13 GR-kommuner ska erbjudas möjlighet att bli delägare • 10 av 13 GR-kommuner är delägare i Renova. I begränsad omfattning har dialog förts med Lilla Edet, Alingsås och Kungsbacka under 2022. Nya diskussioner avvaktas till efter att nya politiker tillträtt efter valet 2022. Resultatet i Renova Miljö ska vara 100 mkr år 2024 • Införandet av LEAN-baserade arbetssätt bedöms ge förutsättningar för fortsatt effektivisering av verksamheten • Ökande ersättning för producerad energi via avtalet med Göteborg Energi • Ökad satsning på Farligt avfall och industrisektorn • Beredskap för att hantera kommande lågkonjunktur Huvudprocesser, ledningsprocesser och väsentliga stödprocesser är definierade, målsatta och dokumenterade. Ett processorienterat arbetssätt är framtaget och implementerat • Huvudprocesser, delprocesser och väsentliga stödprocesser uppdaterade • Input, output och nyckeltal definierade • Processorganisation identifierad Säkerställd deponikapacitet för regionen • Tagene deponi har fått miljötillstånd vilket bedöms säkerställa livslängden till 2045 • För Fläskebo deponi pågår arbete med ny detaljplan. Plan för behandling hos Härryda kommun 2024. 30% av Renovas fordonsflotta ska vara elektrifierad till 2026 • Under 2022 har ytterligare två tunga elektrifierade fordon tagits i drift • Arbete pågår även för att utveckla kapacitet för laddning på Renovas anläggningar. 242 63.18 GREFAB Styrelsen har inte tagit beslut om verksamhetsnära mål och indikatorer. 63.19 Försäkrings AB Göta Lejon Styrelsen har för bolaget beslutat om 4 verksamhetsnära mål för Göta Lejon enligt nedan. Indikatorer och strategiska aktiviteter följs upp i bolagets verksamhetsrapport som sammanställs per kvartal och informeras på styrelsemöten. Försäkringsrörelse i balans Önskat läge 1. Försäkringsrörelse i balans innebär att Göta Lejons premier ut mot kund täcker återförsäkringspremier, skadekostnader och driftskostnader. Bolaget går med överskott för att säkerställa att bolagets eget kapital uppfyller regelverk och styrelsens riskaptit. 2. Bolaget har försäkringsvillkor som omfattar stadens försäkringsbehov och som kan återförsäkras. 3. Bolaget har utvecklat ett effektivare skadeförebyggande arbete tillsammans med stadens bolag och förvaltningar – för att minska stadens risker och skadekostnader och för att möta hårdnande krav från återförsäkringsmarknaden. 4. Bolaget har utvecklat sina interna arbetsprocesser med fokus på värdeskapande och kostnad/nytta för att säkerställa effektiviteten i driften av bolaget. Bolagets bedömning är att måluppfyllelse av målet är god. Påvisbar kostnadseffektivitet i staden Önskat läge Genom expertkompetens och professionellt stöd till stadens bolag och förvaltningar bidrar Göta Lejon till kostnadseffektivitet samt riskminimering i staden. Detta åstadkommer bolaget genom: 1. Kompetens och resurser så att bolaget kan fungera som en avlastande och effektivt stöd till stadens förvaltningar och bolag i försäkrings- och riskhanteringsfrågor. 2. Samlade försäkringslösningar för hela staden och anpassade lösningar för kunderna. 3. En optimerad återförsäkring utifrån stadens riskprofil och aktuell återförsäkringsmarknad. Bolagets bedömning är att måluppfyllelse av målet är god. Kapacitet att agera som expertorgan Önskat läge Göta Lejons organisation, resurser och kompetens motsvarar stadens behov av försäkrings- och riskhanteringskompetens. Kommentar Bolagets bedömning är att måluppfyllelse av målet är försenat på grund av resursbrist. Göta Lejon är en attraktiv arbetsgivare 243 Önskat läge Göta Lejon ska upplevas som en attraktiv och modern arbetsgivare Kommentar Bolagets bedömning är att måluppfyllelse av målet är god. Även om målet inte riktigt nås visar mätningarna av HME som görs i &Frankly att bolaget ligger nära målet. 63.20 Göteborgs Stads Leasing AB Styrelsen har ett antal verksamhetsnära mål, varav de viktigaste anges nedan. Dessa följs upp i en verksamhetsrapport halvårsvis av styrelsen. Ett av målen i verksamhetsplanen, Fossilfri fordonsflotta 2023 är ett mål beslutat av Kommunfullmäktige och följs upp även under punkt 2.1.1. • Ekonomi i balans • Effektivisering av stadens fordonsflotta • Fossilfri fordonsflotta 2023 • Fossilfri maskinpark 2025/2030 • Digitalisera processer • Hög kundnöjdhet • Attraktiv arbetsgivare • Utveckla och driftsätta TAGE 2.0 63.21 Boplats Göteborg AB Verksamhetsmål: Ge värde till bostadssökande Bostadssökande som använder förmedlingstjänsten, och de som står i kö, ska uppleva att de förstår hur tjänsten fungerar och att de får hjälp och stöd att kunna använda tjänsten och därmed ta bra beslut i sitt bostadssökande. Boplats arbetar både med direkt kundkontakt i flera kanaler och långsiktigt och målgruppsinriktad information och marknadsföring. Från och med november 2022 hanterar Boplats telefonväxeln helt i egen regi vilket redan har inneburit förbättringar i kvalitet och effektivitet. Väntetiden i telefon för bostadssökande och samtalens längd har minskat. Utvecklingen av Förmedlingssystemet har inneburit en rad förbättringar för de bostadssökande. (se nedan) Verksamhetsmål: Fler hyresvärdar För att få fler hyresvärdar att använda Boplats arbetar vi med aktiv marknadsföring mot hyresvärdar där de befinner sig, marknadsföring mot bostadssökande i hela regionen, omvärldsbevakning av konkurrenter och hyresmarknaden samt direktkontakt och kundbesök. Boplats har 2022 avtal med 44 hyresvärdar vilket är 4 fler än 2021. Verksamhetsmål: Fler förmedlade lägenheter Boplats ska förmedla fler lägenheter genom att få in fler hyresvärdar och genom att ge god service till nuvarande hyresvärdar så att de ser nyttan med förmedlingstjänsten. 2022 har 35 hyresvärdar förmedlat via boplats.se vilket är 6 fler än 2021. Verksamhetsmål: Boplats som källa till kunskap om bostadsmarknaden Boplats ska tillhandahålla statistik från förmedlingen till alla intressenter i samhället som har ett behov. Boplats arrangerar och deltar även i evenemang och seminarier. 244 Boplats arrangerade den årliga nyproduktionsmässan Bonytt som finansieras av deltagande byggproducenter i november 2022. Antalet utställare var det samma som året innan, 23 stycken, men antalet besökare, 690, var mycket lägre. Vi antar att det är relaterat till konjunkturläget. Boplats har arrangerat två evenemang och deltagit i sex stycken under 2022. Verksamhetsmål: Boplats IT-system ska vara effektivt och säkert Boplats arbetar kontinuerligt med att säkerställa att verksamheten kan fortsätta bedrivas på ett effektivt och säkert sätt. • Förmedlingsprocessen ska vara enkel att förstå för de bostadssökande. • Förmedlingssystemets grundläggande struktur underhålls för att vara tekniskt hållbar. • Förmedlingssystem ska effektivisera verksamheten. Under 2022 har bolaget bland annat gjort förbättring av dokumenthanteringen och bildhantering, bättre hantering och tydligare visning av bostadssökandes uppgifter i varje ansökan, nytt och förbättrat sätt för bostadssökande att skapa bevakningar, påbörjad funktionalitet för digital visning, tillgänglighetsanpassningar av webbplatsen, implementation av nytt webbanalysverktyg och nytt loggningsverktyg för systemet. 40% av utvecklingsteamets arbete har som planerat ägnats åt säkerhetsåtgärder och systemets tekniska hållbarhet. Verksamhetsmål: Säkerhetsmedvetande hos anställda Alla anställda ska ha tillräcklig kunskap för att avvärja säkerhetshot. Under 2022 har Boplats arrangerat utbildning i informationssäkerhet och hantering av personuppgifter för alla anställda. Verksamhetsmål: God ekonomi Boplats verksamhet skall effektiviseras så att det ekonomiska resultatet ger möjlighet till både verksamhets- och kvalitetsutveckling utan att bolaget behöver höja avgiften Avgiften under 2022 har varit tillräcklig för att bedriva verksamheten med god kvalitet. Verksamhetsmål: Hållbar drift av företaget och dess tjänster Boplats ska bidra till minskad klimatpåverkan och god miljö i driften av företaget och skapa förutsättningar för Boplats kunder att använda Boplats tjänster på ett hållbart sätt. Bostadssökande ska kunna använda Boplats tjänster utan att besöka personligen vilket minskar antalet resor och därmed klimatpåverkan. Anställdas resor minskas genom möjligheten till distansarbete. Vi har ett hållbarhetsperspektiv på upphandling och inköp och har genomfört de energibesparande åtgärder som är möjliga. Indikatorer/mått Mått/nyckeltal Utfall 2020 Utfall 2021 Utfall 2022 Förmedling Antal hyresvärdar som förmedlat via 27 29 35 Boplats Antal hyresvärdar som har avtal med 30 35 44 Boplats Antal förmedlade lägenheter 5823 7306 7127 245 Hyresvärdars nöjdhet * 8,2 * Antal avbrutna lägenheter 631 931 1017 Bostadssökandes NKI-värde (nöjd kund * 5,98 * index) Antal förmedlingar per totalt antal 291 345 324 anställda på Boplats Kundtjänst Antal inkommande telefonsamtal 32000 34000 25319 Antal inkommande supportärenden 14324 15182 13426 Samtalstid 6,5 min 7,5 min 4,1 min (1 Väntetid i telefon 5,1 min 4,2 min 1,2 min (1 Arbetsmiljö HME Hållbart medarbetarengagemang 78 76 74 Sjukfrånvaro 0,5 % 1,6 % 3,7 % Information om bostadsmarknaden Antal medverkande bostadsbolag på ** 23 23 nyproduktionsmässa Antal besökare på mässan ** 1040 690 Antal seminarier och evenemang ** 1 8 IT-utveckling Andel av utvecklingsbudget, grundstruktur * 56 % 19 % Andel av utvecklingsbudget för drift och * 38 % 21 % säkerhet Andel av utvecklingsbudget, effektivisering * 6% 60 % av förmedlingssystemet 1) Telefonväxel hanteras i egen regi från oktober 2022 istället för av Göteborgs Stads kontaktcenter. Mått visar november till december 2022. * Ingen mätning detta år ** Ingen verksamhet på grund av pandemin 246 64 Higab 64.1 Higab AB (koncern) Higabs styrelse har beslutat om en verksamhetsplan och målbild där bolagets alla målsättningar på olika sätt bidrar till KFs mål i budgeten, men även till bolagets uppdrag och stadens målsättningar i olika program. Våra kunder är riktigt nöjda kunder Målet mäts med Nöjd Kund Index Lokaler (NKI) som i början av året sjönk något men har återhämtat sig under vintern. (Se stycket 2.1.1 Effektmått och övriga mått/nyckeltal). Utveckling av kundresan för all ärendehantering går nu in i fasen för specificering av krav till kommande fastighetssystem. Implementering förväntas 2024. Förra året införde Higab kundvårdsmöten enligt en särskild agenda och i år har arbetet vidareutvecklats med högre kvalitet och mer efterarbete. Fastighetsservice kommer fortsätta rutinen för tillsammansronderingar vilket öppnat upp för internt utbyte av erfarenheter och skapat högre engagemang. Den nya funktionen som avtalscontroller har en central roll för att öka kvaliteten på leverantörernas leveranser och förväntningen är att det kommer ge positiva effekter hos kunderna, leverantörerna och internt. Vi agerar för hållbarhet i allt vi gör Higab fortsätter att implementera strategin för hållbarhet som inkluderar båda social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Målet mäts mot implementeringen av bolagets strategi för hållbarhet där årets fokus är att genomföra projekt och förändringar vilket går enligt plan. Higabs koncept för Tryggt, säkert och trivsamt 2030 (TST) har tydlig koppling till KF:s olika mål och uppdrag inom social hållbarhet. Bolaget har bl a genomfört en så kallad TST-walk i 13 identifierade fastigheter med kopplingar till stadens utsatta områden. För att ytterligare förebygga ekonomisk brottslighet i våra fastigheter pågår arbete med utbildningar och utförande av kontroller. Bolaget har kunnat erbjuda två personer som står långt från arbetsmarknaden möjlighet till praktik hos oss inom fastighetsbranschen. Arbetet med att utveckla bolagets beställaransvar pågår med stöd från Inköp och upphandling. Driftavdelningen har utsett en energijägarfunktion samt jobbar med en ”värstinglista” över fastigheter med hög elförbrukning för att bättre kunna prioritera driftoptimeringen på kort och lång sikt. Pilotprojekt inom AI pågår och under de kommande två åren ska 4 000 sensorer/mätare monteras i bolagets fastigheter. En intern resurs har tillsatts för genomförande av energibesparingsprojekt i befintliga fastigheter. I maj tecknade Göteborgs Stad och närmare 40 offentliga och privata fastighetsägare, inklusive Higab, en avsiktsförklaring om cirkulärt byggande. Ett exempel på hur detta tillämpats under året var i samband med att om- och tillbyggnaden av Sjöfartsmuseet avslutades. Marksten som blivit över utannonserades inom staden och kommer att bli en del av ett kommande utemiljöprojekt hos Familjebostäder. Vi utvecklar våra fastigheter Higab jobbar aktivt med att levandegöra bolagets mål om att öppna upp och skapa liv och rörelse i och kring våra hus. När fler människor rör sig i ett område över större del av dygnet blir det även tryggare och säkrare för alla göteborgare. 247 Målet mäts med uthyrningsgrad och trots två år med coronarestriktioner, har vi lyckats bibehålla samma nivå som vid årsskiftet 2021/2022. (Se stycket 2.1.1 Effektmått och övriga mått/nyckeltal). För att möta kundernas nya behov och korta ned leveranstiderna har bolaget även i år valt att jobba mer proaktivt genom att (utifrån definierade kriterier) förbereda vakanta lokaler för potentiella hyresgäster. 10 nya lokaler har för året tilldelats resurser vilka planeras stå klara under nästa år. Higab har i några år prioriterat fem utvalda projekt gällande fastigheter med höga vakanser och utmanande förutsättningar för uthyrning. Dicksonska Palatset vid Bältespännarparken är nu inne i renoveringsfasen. Slakthuset upplever ett stort intresse och området utvecklas steg för steg. Förstudien för Grimmereds Industriby är genomförd och nu väntar beslut om vidare arbete. Billdals Gård får inte ansluta till kommunalt vatten och avlopp vilket ändrar förutsättningarna för framtida uthyrning. Projekt Wernerska Villan tar en paus tills vi hittar rätt aktör att bedriva verksamhet i den kulturhistoriskt värdefulla fastigheten. Vi är affärsmässiga För att utföra bolagets uppdrag och följa stadens budgetmål jobbar Higab aktivt med att även fortsättningsvis leverera en konstadseffektiv förvaltning av bolagets fastigheter. Målet mäts med driftsnetto exklusive planerat underhåll och 2022 uppfyllde vi inte målet fullt ut (se stycket 2.2.2 Styrelsespecifika mål från KF). Higabs arbete med att ta fram ett internt koncept för genomförande av nya hållbarhetsinitiativ har utvecklats till en Hållbarhetsfond för finansiering av olika hållbarhetsåtgärder som ligger utöver bolagets basnivå. Fonden har fått tilldelat medel och delat ut sitt första stipendium. Fastigheternas driftsnetto ligger i fokus och förvaltningen har valt ut ett antal objekt där driftnetto förväntas öka på kort men även på lång sikt. Fokus ligger på uthyrning av vakanser, driftkostnader och hyresnivåer, men framför allt på att bibehålla nöjda kunder. Arbetet fortsätter med ny målsättning nästa år. Vi skapar en av branschens mest inspirerande och utvecklande arbetsplatser Företagsledningen tar kontinuerligt temperaturen på vad medarbetarna tycker, tänker och känner för att fånga upp vad som behöver utvecklas framöver. Målet mäts med Hållbart MedarbetarEngagemang (HME) där mätningar visar en svagt uppåtgående trend. (Se stycket 2.2.1 Organisationsmål). Utöver detta gör bolaget regelbundet korta temperaturmätningar med hjälp av verktyget Winningtemp. Higabs medarbetare har efterfrågat tydligare roller och ansvar i bolagets huvudprocesser vilket resulterat i en mindre omorganisation. Nyckelbegrepp som kärnverksamhet och basleverans har behandlats och nya rollbeskrivningar och ansvarsfördelningar har diskuterats och aktualiserats. Kontoret behöver anpassas till bolagets nya och mer flexibla arbetssätt vilket inkluderar båda den digitala, men främst den fysiska arbetsplatsen. Små justeringar har genomförts och en större ändringsplan kommer påbörjas under 2023 men pågå över tid. Behovsbeskrivningen ger riktning mot en utformning som ska stödja vårt flexibla arbetssätt och ge utrymme för ökad samverkan. 248 65 Göteborgs Stads Parkering 65.1 Higab AB (koncern) 249 66 Vi tänker hållbarhet i allt vi gör. 66.1 Higab AB (koncern) Måluppfyllelse Viss Kommentar I arbetet med verksamhetsplanen 2022 formulerades detta övergripande hållbarhetsmål. Strategin för att nå målet är att i verksamhetsplanen integrera de sex väsentliga hållbarhetsfrågorna: Tillgänglig attraktiv stad, Tryggt och säkert, Klimatutsläpp, Cirkulär ekonomi, Hållbar leverantörskedja och Attraktiv arbetsgivare. På detta sätt säkerställs att hållbarhetsaspekterna löper som en röd tråd genom verksamheten. Under året har sedan hållbarhetsfrågorna följts upp via verksamhetsplanens nedbrutna mål och aktiviteter. I maj tecknade Göteborgs Stad och närmare 40 offentliga och privata fastighetsägare, inklusive Göteborgs Stads Parkering, en avsiktsförklaring om cirkulärt byggande. Den ska lägga grund för att i snabb takt och stor skala etablera en utvecklad marknad för återbruk i Göteborg. Inför 2023 har diskussioner förts om hur bolaget nu ska ta nästa steg för att ytterligare utveckla arbetet och ställa krav på hållbarhet i bland annat byggprocesser och upphandlingar. Bolaget har även under året uppdaterat anvisningen för väsentliga hållbarhetsfrågor, så att den harmoniserar med stadens nya riktlinje för inköp och upphandling. 250 67 Göteborgs Stads Parkerings medarbetare är så nöjda att bolagets värde attraherar vår omvärld. 67.1 Higab AB (koncern) Måluppfyllelse God Kommentar Bolaget har under våren lanserat en ny vision: Vi erbjuder smarta parkeringslösningar för en attraktiv stad. Detta skapar en tydligare väg framåt för organisationen och ledarskapet, vilket i sin tur bidrar till bättre förutsättningar och tydlighet för bolagets viktigaste resurs, medarbetarna. I samband med visionsarbetet togs även fyra nya värdeord fram: Engagemang, kundfokus, enkelt och smart. Tillsammans med visionen samt stadens förhållningssätt och huvudbudskap utgör dessa en ny plattform för bolagets arbete. Bolaget arbetar kontinuerligt med utvecklingen av den interna styrningen och kontrollen för att skapa ordning och reda samt skapa trygghet. Aktiviteter görs också för att utveckla dialog, teamkänsla och samarbete. Ett nytt flexibelt arbetssätt är implementerat för att bolaget ska vara en attraktiv arbetsgivare i tiden efter pandemin. Utvärdering av bolagets kontorslösning är genomförd i syfte att optimera kontoret och underlätta flexibelt arbetssätt. Flera rekryteringar till strategiska funktioner har genomförts under året, vilket visar att bolaget har ett värde som attraherar omvärlden. När bolaget nu växlar upp blir det extra viktigt att fortsatt bygga dialog och samarbeten internt. Bolaget ser det som väldigt positivt att samtliga delindex och totala HME markant har ökat jämfört med 2021. Under 2023 ska riktningen framåt förtydligas genom en ny affärsplan och fortsatt fokus kommer att ligga på att utveckla bolaget som attraktiv arbetsgivare. 251 68 Parkering Göteborgs kunder är så nöjda att bolagets värde sprids på ett positivt sätt i staden. 68.1 Higab AB (koncern) Måluppfyllelse God Kommentar Arbete sker kontinuerligt för att ta del av kundernas upplevelse av mötet med Parkering Göteborg. Kundernas synpunkter tas vidare inom bolaget för att utveckla och förbättra arbetssätt och erbjudanden samt möta dagens och framtidens behov. Bolaget arbetar för att kunderna ska uppleva att staden är tillgänglig och att det ska vara enkelt att hitta och betala för parkering, elladdning och andra tjänster. Kontakterna med kunderna och övriga intressenter är viktiga för bolagets utveckling och ger tillgång till viktig kunskap. Bolaget analyserar data över kundbeteenden och tar hand om kundsynpunkter för att utveckla erbjudanden och prioritera planering av verksamheten. Bolagets egen kundtjänst har fortsatt bra utfall, stabila låga volymer av inkommande ärenden och med svarstider i samtliga kanaler som når målet. Bolaget arbetar kontinuerligt med de inre processerna för att kunna säkra kvalitet mot kund. Tjänster och erbjudanden utvecklas löpande för att förenkla för kunderna. Åtgärder och utvecklingsarbete säkerställer att målet om att bolagets parkeringsanläggningar ska upplevas attraktiva, trygga och säkra uppnås. 252 69 Vi främjar ett hållbart resande och bidrar till en attraktiv stad. 69.1 Higab AB (koncern) Måluppfyllelse God Kommentar Intresset för elladdning fortsätter att öka och arbetet med elladdning kommer 2023 att intensifieras ytterligare, i tätt samarbete med Göteborg Energi. Ett led i detta är det arbete som pågår för att utreda möjligheten för kunden att betala laddning i appen Parkering Göteborg, oavsett vilket bolag som tillhandahar laddstolpen. Detta möter ökade förväntningar på enhetlighet. Tillsammans med stadens övriga aktörer är bolaget engagerat i att ta fram en övergripande strategi och målsättning för hur stor andel av parkeringsplatserna som ska ha laddmöjligheter 2030. Bolaget behöver fortsatt bevaka såväl kundbeteenden som - intressen för att öka samnyttjande på befintlig infrastruktur och säkerställa utbyggnad utifrån kundbehov. För att elektrifiera stadens fordon pågår ett nära samarbete mellan bolaget, Göteborg Energi och Göteborgs Stads Leasing. Bolaget arbetar aktivt för att stimulera kunderna att göra mer hållbara resval. Tillsammans med Västtrafik främjas ett tillgängligt och hållbart Göteborg genom möjligheten att köpa Västtrafikbiljett i appen Parkering Göteborg. I appen kan kunder betala för parkering och kollektivtrafikbiljett samt även få information om antal p- platser, priser och elladdningsmöjligheter. Stadens trafikstrategi anger att parkering om möjligt ska samlas i större anläggningar, vilket främjar samnyttjande samtidigt som markparkeringar och trafikflöden kan minskas. Göteborgs Stads Parkering har under året färdigställt en temporär anläggning på Heden, och arbetar med byggnation i olika stadier på Masthuggskajen, Skeppsbron och vid Liseberg. Anläggningarna samlar parkering i större noder med god tillgänglighet till knutpunkter för kollektivtrafik och/eller möjlighet till annat färdmedel, vilket främjar en kombinerad och mer hållbar resa. 253 70 En efterfrågad och trovärdig samarbetspart inom parkering och mobilitet. 70.1 Higab AB (koncern) Måluppfyllelse God Kommentar Genom varumärket Parkering Göteborg, som bolaget skapat tillsammans med tidigare trafikkontoret, samordnas kommunalägd parkering och kunden möts av en gemensam kontaktpunkt. Det förenklar för kunden och bidrar till att skapa en mer tillgänglig stad. Arbete pågår för att successivt lyfta över Framtidenkoncernens parkeringskunder för hantering i bolagets system och med att utveckla IT-stöd som hanterar bostadsbolagens krav. Tillsammans med trafikkontoret förbereds även en överflytt av befintliga boendekunder för hantering av parkeringsbolaget. De båda projekten är exempel på hur Göteborgs Stads Parkering under varumärket Parkering Göteborg allt tydligare blir stadens parkeringsaktör. Genom att bolaget erbjuder hantering av parkeringslösningar kan också samarbetspartners lägga sina resurser på kärnverksamheten. Bolagets digitala plattform skapar möjligheter för samarbeten med andra aktörer på ett säkert och effektivt sätt. Bolaget har även bidragit till att ta fram gemensamma riktlinjer och framgångsfaktorer för utveckling av pendelparkering och kombinationsresor i samarbete med Västtrafik, trafikkontoret och Göteborgsregionens medlemskommuner. 254 71 Vi har en justerad soliditet lika med eller överstigande 50 procent och en rörelsemarginal större än 20 procent. 71.1 Higab AB (koncern) Måluppfyllelse God Kommentar Soliditet Den justerade soliditeten med hänsyn tagen till dolda värden i fastigheterna uppgick 2022-12-31 till 92% att jämföras med målet med en justerad soliditet på minst 50%. Den höga soliditeten beror på många års samlade vinster, historiskt sett låg investeringsvolym och att inget lånebehov uppstått. Bolagets bedömning är att det totala investeringsbehovet under en 10-årsperiod framåt uppgår till cirka 3,5 mdkr. Tyngdpunkten av investeringarna beräknas falla ut under åren 2025-2027 och lånebehov beräknas uppstå 2026. Bedömningen är att den justerade soliditeten som lägst kommer att falla till cirka 71%. Rörelsemarginal Rörelsemarginalen uppgick till 25% 2022-12-31 att jämföras med målet med en rörelsemarginal överstigande 20%. Intäkterna från besöksparkeringarna har fallit ut bättre än förväntat under sommarmånaderna vilket påverkat bolagets resultat positivt. 255 72 Älvstranden Utveckling 72.1 Higab AB (koncern) Av verksamhetsplanens 2022-mål (27) för att nå bolagets 2024-mål bedömer vi att: • 15 är genomförda enligt plan. • 12 avvikelser att rapportera varav 5 förväntas bli klara under första halvåret 2023. • 7 kvarstår även i verksamhetsplanen för 2023. Av verksamhetsplanens verksamhetsnära mål för att bidra till Göteborg Stads övergripande mål för 2022, bedömer vi att: • samtliga löper enligt plan. Under 2022 har det färdigställts: • 81 färdigställda bostäder. • 1 462 bostäder i produktion. • 66 000 BTA färdigställda verksamhetslokaler. • 215 000 BTA verksamhetslokaler i produktion. • Uthyrningsbar yta 338 445 kvadratmeter. • Uthyrningsgrad 90,5 procent. • Antal byggnader 62. 256 257 258 Bilaga 2 Park- och naturförvaltningen Tjänsteutlåtande Handläggare: Christina Thomassen Utfärdat 2023-01-20 Telefon: 031-365 59 97 Diarienummer 0103/22 E-post: christina.thomassen@stadsmiljo.goteborg.se Årsrapport - Verksamhetsberättelse 2022 Keillers Park Förslag till beslut 1. Styrelsen för Keillers Park godkänner förvaltningens förslag till årsrapport 2022, och översänder årsrapporten till kommunstyrelsen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Uppföljning av styrelsens uppdrag Styrelsens uppgift är att förvalta och främja en ändamålsenlig användning av Keillers Park. Ett planerat utvecklingsarbete bedrivs för att göra parken mer attraktiv vilket inkluderar att hålla parken ren och snygg. Keillers Park ingår sedan 2013 i park- och naturnämndens verksamhetsområde men har enligt stadgar en särskild styrelse utsedd av kommunfullmäktige vilken består av de tre ledamöterna från park- och naturnämndens presidium. Ekonomiskt resultat 2022 Resultaträkning Utfall Jan - Dec 2022 - Verksamhetens -968 nettokostnader Nämndbidrag 1 400 - Resultat 432 Keillers park redovisar ett resultat per sista december 2022 med en positiv avvikelse på 432 000 kronor. Det positiva resultatet beror främst på att reparationskostnaderna varit lägre under innevarande år än tidigare. Inför budget 2022 hade verksamhetens budget stärkts för att nå en balanserad budget samt möta förväntade kostnader. Resultatet hanteras inom Park- och naturförvaltningens totala budgetram och Keillers park har inget eget kapital. Väsentliga händelser och underhållsarbeten Rambergsvägen Rambergsvägen har byggts om och anpassats till gång- och cykeltrafik istället för biltrafik. GC-vägen är slutbesiktigad och överlämnad för drift. Panoramavägen Högst uppe på Panoramavägen har murens utsatts för skadegörelse, med flera stora stenblock som har lossnat. Stenarna har tagits till vara och sparats vi arbetslagets byggbodar. Men muren har ännu inte lagats. Detta innebär en större underhållsåtgärd. Dammen I dammen är det fortsatta problem med igenväxning och alg tillväxt på grund av stillastående vatten. Detta behöver åtgärdas i ett större projekt för att få rörelse i vattnet. För att lindra problemen något under sommarmånaderna sker tömning och fyllning av vatten kontinuerligt Klotter Saneringsarbetet är fortsatt viktigt för att parken ska upplevas omhändertagen. Underhåll och upprustning Den nybyggda gångvägen (mellan Rambergsvägen och Inlandsgatan) har fortsatt problem med stora vattenskador vid kraftigt regn. Både toppen och delar av vägens överbyggnad regnar bort och bildar stora rännilar, som innebär risk för snubbelskador. Detta har vi svårt att hantera i driftskedet eftersom åtgärderna med gruspåfyllning måste göras för hand. Gångvägen år svåråtkomlig för maskiner eftersom det finns flera trappor och trånga passager i en känslig trädmiljö. I arbetet med att profilera Keillers park så har vi beställt namnskyltar till träden i parken runt dammen. Detta har efterfrågats av allmänheten och kan vara en början på att utveckla ett arboretum. För ca två år sedan föll en stor lärk över Rambergsvägen. Denna har nu sågats upp, torkats och blivit en bänk. Detta uppskattas mycket av besökare Evenemang Inga under 2022. Skötsel Arbetslaget som ansvarar för den dagliga tillsynen av parken meddelar att de fortsatt lägger mycket tid under sommarsäsongen på städning. För att hantera den stora mängden skärp så har vi beställt extra städning av parken under helgerna, samt körning med sopmaskin varje måndag för att hantera fröskal. Arbetslaget belyser också att de lägger allt mera tid på lövhantering, för att hålla brunnar och dagvattendiken öppna och fungerande. Behovet av lövhantering har ökat med ökande nederbördsmängder. I övrigt jobbar arbetslaget med röjning för att få fram siktlinjer som förbättrar utsikten, samt hantering av träd för att undvika risker. Inom parken finns fortsatt problem med bosättningar, som förekommer i de delar av parken som är minst besökta, framför allt i området närmast Volvo samt på branten ner mot Herkulesgatan. När detta upptäcks så sker avhysning och städning så fort som möjligt. Viktiga framtidsfrågor Ett arbete med att profilera Keillers park har påbörjats under 2022. Personal/medarbetare Keillers Park har ingen egen anställd personal. Christina Thomassen Anders Ramsby TF Ekonomichef Direktör Stadsmiljöförvaltningen Bilaga 3 Stadsledningskontoret Göteborgs Stads EU-arbete 2022 Årsrapport 2023-02-20 Innehåll 1 Inledning ............................................................................................................ 3 2 Arbetsområden .................................................................................................. 3 2.1 Finansiering ................................................................................................. 3 2.1.1 EU-finansiering som tilldelats Göteborgs Stad ..................................... 3 2.1.2 EU-kommissionens missioner............................................................... 4 2.1.3 Ansökningar .......................................................................................... 5 2.2 Kunskap & lärande ....................................................................................... 6 2.2.1 Projekt ................................................................................................... 6 2.2.2 Organisationer & nätverk ...................................................................... 8 2.2.3 Kunskapshöjande insatser .................................................................... 9 2.3 Påverkan ...................................................................................................... 9 2.3.1 EU-samråd ............................................................................................ 9 2.3.2 Remisser och hemställan.................................................................... 10 2.3.3 Aktiviteter i Bryssel.............................................................................. 11 2.3.4 Aktiviteter på regional och nationell nivå............................................. 13 2.4 Profilering ................................................................................................... 13 2.4.1 Evenemang och deklarationer ............................................................ 13 2.4.2 Utmärkelser......................................................................................... 15 3 Bilagor .............................................................................................................. 17 3.1 EU-projekt 2022 ......................................................................................... 17 3.2 Eurocities aktiviteter 2022 .......................................................................... 18 3.3 Besvarade EU-samråd 2022 ...................................................................... 19 Årsrapport Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret 2023-02-20 1 Inledning Detta är stadsledningskontorets årsrapport över Göteborgs Stads samlade EU-arbete såsom en del av kommunfullmäktiges uppdrag att samordna stadens internationella arbete internt och externt1. Rapporten avser att ge kommunfullmäktige och kommunstyrelsen en överblick över de aspekter i stadens arbete som direkt berörs av EU-styrnivån. Rapporten bör ses som ett komplement till nämndernas och styrelsens egna rapporteringar angående det internationella arbetet2. Stadens EU-arbete delas in i denna rapport i följande områden: finansiering, kunskap, påverkan och profilering3. Rapporten baseras på kvantitativt underlag från stadens redovisnings- och uppföljningsverktyg4 och externa aktörer samt uppföljningsrapporter och övrigt underlag från interna EU-grupperingar och berörda verksamheter. 2 Arbetsområden 2.1 Finansiering 2.1.1 EU-finansiering som tilldelats Göteborgs Stad Under 2022 fick staden 27,4 miljoner kronor från EU. Föregående år var motsvarande belopp 32,2 miljoner kronor. Mest EU-finansiering från EU fick staden under år 2013 då beloppet uppgick till 124 miljoner kronor. Tabell 1 - Utbetald EU-finansiering till Göteborgs Stad 2003–2022 140 124 120 100 80,4 80 70,9 73,8 60 52,3 55,3 48,6 38 39,7 40 30 31,4 31,4 27 34 32,2 27,4 25,6 17,4 20 5 0 0 20032004200520062007200820092010201120122013201420152016201720182019202020212022 Mnkr 1 Göteborgs Stads Policy och riktlinjer för internationellt samarbete (dnr 1324/16). 2 Nämnder och styrelser har huvudansvaret för internationellt samarbete inom ramen för sitt verksamhetsområde, förutom inom de av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen beslutade samordningsområdena, i enlighet med stadens Policy och riktlinjer för internationellt samarbete. 3 Dessa fyra områden är sammanlänkade och bör inte ses som separata delar. Operativt påverkansarbete kan till exempel rikta sig mot ett specifikt finansieringsprogram, som i sin tur kan leda till finansiering av projekt som genererar kunskap och lärande. 4 Agresso och Stratsys-enkätverktyg. Årsrapport Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret 2023-02-20 EU finansieringsprogram löper under sju år långa perioder5. 2022 har varit ett övergångsår mellan programperioden 2014–2020 och den pågående programperioden (2021–2027), ett flertal av EU:s finansieringsprogram lanserade sina första utlysningar och projekt från förra programperioden avslutade sina verksamheter under året. Majoriteten av projekten avser programperioden 2021–2027. Stadens förvaltningar ansvarade för 24,3 miljoner kronor av det totala EU-stödet, motsvarande belopp för bolagen har varit 3,1 miljoner kronor. Belopp för året 2021 var 14,5 miljoner kronor för stadens förvaltningar, och 17,6 miljoner kronor för bolagen. Tabell 2 – Utbetald EU-finansiering per verksamhet 2022 (tkr) 10154 12000 10000 6360 8000 5790 4263 6000 2888 2349 4000 985 456 2000 364 160 92 75 43 0 Grundskolenämnden Socialnämnden Sydväst Stadsmiljönämnden Socialnämnden Nordost Stadsfastighetsnämnden Socialnämnden Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden Higab AB Utbildningsnämnden Exploateringsnämnden Business Region Kulturnämnden Centrum Göteborg klimatnämnden 2.1.2 EU-kommissionens missioner En del i forsknings- och innovationsprogrammet, Horisont Europa, för den här perioden är de fem så kallade uppdragen eller missionerna (eng. missions) som riktas mot att lösa vår tids största samhällsutmaningar6. Missionerna skiljer sig från annan EU-finansiering genom att ta ett plats-baserat helhetsgrepp som ska främja systemomställning. Göteborgs Stad är med i två av missionerna, som beskrivs nedan. Utöver dessa deltar miljöförvaltningen indirekt i missionen om återställandet av våra hav och vatten via Kristineberg Center för marin forskning och innovation och Mistraprogrammet C2B2. Klimatneutrala och smarta städer Under början av året arbetade miljöförvaltningen, tillsammans med Johanneberg Science Park, demokrati- och medborgarservice, Business Region Gothenburg och Gothenburg European Office (GEO)7 med att skriva stadens intresseanmälan till missionen. I april meddelades att Göteborg valts ut som en av 100 städer (av över 300 sökande) till EU- kommissionens mission. Under hösten har en stor del av arbetet med missionen skötts via missionsplattformen, NetZeroCities, som ska stötta städerna i deras klimatomställning. Via 5 Sveriges inträde i EU 1995 inneburit att staden för första gången kunde söka EU-finansiering under långtidsbudget 2000–2006. 6 Cancer, klimatanpassning, återställandet av våra hav och vatten, klimatneutrala städer och friska jordar. 7 GEO representerar Göteborgs Stad gentemot EU:s institutioner och andra aktörer i Bryssel, vilket görs på plats genom påverkan av lagstiftningsförslag, initiering och stöd till strategiska utvecklingsprojekt med EU-finansiering samt genom omvärldsbevakning. Årsrapport Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret 2023-02-20 missionen har Göteborgs Stad också kunnat söka EU-finansiering. Inom missionens arbetsprogram har staden erhållit finansiering inom hållbar, smart mobilitet, se nedan. Klimatanpassning Under våren 2022 öppnade intresseanmälan för missionen för klimatanpassning. Missionen ska ge städer och regioner kunskap om de riskbedömningar som är nödvändiga för att klara klimatförändringarna. De städer och regioner som väljs ut att delta erhåller stöd både i form av teknisk kunskap och i form av riktade tematiska forsknings- och innovationsaktiviteter. Tillsammans med stadsledningskontoret arbetade GEO under våren och sommaren med att skriva stadens ansökan till missionen. Under EU:s forsknings- och innovationsdagar 28 – 29 september 2022 meddelades att Göteborgs ansökan om att gå med beviljats. Den 14 december 2022 lämnade kommunstyrelsen in stadens signerade missionsstadga, vilket markerade stadens formella antagande till missionen. Det praktiska arbetet med missionen inleds i början av 2023. 2.1.3 Ansökningar 2022 har varit ett intensivt år för staden ur ett finansieringsperspektiv. Detta ställde stora utmaningar på verksamheternas kapacitet i att bevaka, analysera, bearbeta och ansöka i de olika aktuella utlysningarna. Nedan följer ett urval av EU-ansökningsprocesser som har varit aktuella för staden under året. Hållbar Urban Utveckling (HUU) - Nationellt regionalfondsprogram EU finansierar insatser för hållbar stadsutveckling (HSU), främst genom den europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Göteborg har varit en aktiv aktör i Eruf-programmen sedan URBAN-initiativet 2000–20068. I nuvarande programperiod är HSU en del av det nationella Eruf-programmet och staden, i samverkan med Göteborgsregionen, skickade i oktober en förstudieansökan om att ta fram en lokal strategi för hållbar urban utveckling. Strategin ska definiera ett antal innovativa insatser som behövs för att bättre hantera omställningen i stadsregionen. Tillväxtverket som förvaltar programmet beviljade ansökan, förstudien kommer att pågå till och med maj 2023, BRG, miljöförvaltningen och stadsledningskontoret deltar i genomförande av förstudien. REALLOCATE - inkluderande, säkra och hållbara transporter Under våren har trafikkontoret, miljöförvaltningen och GEO arbetat med Göteborgs ansökan till en av missionsutlysningar som handlade om inkluderande, säkra och hållbara transporter. Med Eurocities9 i lead lämnades in projektansökan REALLOCATE – Rethinking the Design of streets and public spaces to Leverage the Modal shift to Climate-friendly Active Transport Everywhere. Göteborgs Stad ingick i ett konsortium som leds av University College of Dublin och i december 2022 bekräftades att konsortiet valts ut som det bästa av 25 inkomna ansökningar och att projektet kommer att beviljas finansiering. Andra aktörer från Göteborg som deltar är bland annat Universeum och Chalmers tekniska högskolan/SAFER samt ett 8 Under 2007–2013 finansierades Göteborgs HSU-insatser inom ett särskilt insatsområde i Västsveriges Eruf- program med fokus på särskilt utsatta stadsdelar. Under programperioden 2014–2020 tillämpade Göteborgs Stad ITI-verktyget (Integrerad Territoriell Investering), en investeringsmetod för att fortsätta de långsiktiga och plastbaserade utvecklingsinsatserna. Göteborgs lärdomar från genomförande av EU-finansierade HSU-insatser har tagits i beaktande i samband med nationella HSU-utvärderingar (Tillväxtverket) och på EU-nivå (bla Kommissionens handbok för strategisk urban utveckling). 9 Eurocities är storstädernas organisation på EU-nivå för påverkan, erfarenhetsutbyte och projektutveckling. Årsrapport Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret 2023-02-20 antal andra medverkande städer som Tampere, Warsaw, Budapest, Zagreb, och Barcelona, Lyon, Heidelberg, Utrecht med flera. Vetenskapen möter regionerna (Science meets Regions) GEO tog initiativ till ansökan och informerade stadsledningskontoret om möjligheten att söka om finansiering till samarbetet mellan Göteborgs Stad, Chalmers och Göteborgs Universitet. Under hösten stod Göteborg värd för arbetsseminarier om frågor som rör den gröna och digitala omställningen i syfte att underlätta utvecklingen av vetenskapsbaserad stadsförvaltning inom ramen för JRC:s initiativ ”Vetenskapen möter regionerna”. Syftet med ”Vetenskapen möter regionerna” är att förse politikerna på lokal och regional nivå med vetenskapliga underlag, det har stöd av Europaparlamentet och genomförs av JRC i nära samarbete med Regionkommittén. Vid initiativets deltagarevenemang sammanförs beslutsfattare och vetenskapsmän på regional och lokal nivå för att främja en kultur av evidensbaserat beslutsfattande och utforma lösningar för vår tids utmaningar, i linje med Europeiska kommissionens politiska prioriteringar. 2.2 Kunskap & lärande 2.2.1 Projekt Stadens verksamheter utvecklas genom att lära sig av andra europeiska städer och andra relevanta aktörer. Under 2022 har 44 EU-finansierade utvecklingsprojekt varit verksamma i syfte att åstadkomma kunskapsinhämtning och internt lärande. Antal pågående projekt har ökat jämfört med 2021, något som bör ses som en konsekvens av att den nya programperioden har först kommit i gång under 2022. Tabell 3 - Antal EU-finansierade projekt 2009–202210 250 217 200 156 167 150 133 150 115 100 75 62 58 55 44 44 38 37 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Antal projekt Utbildningsnämnden har varit projektägare för nio projekt under 2022, samtliga inom ramen för Erasmus+, EU:s program för utbildning, ungdomar och idrott. Stadsmiljönämnden (6 st.) och socialförvaltning Nordost (6 st.) är andra verksamheter med ett relativt högt antal EU- projekt. En detaljerad projektlista redovisas i Bilaga 3.1. 10 2009 började staden att särredovisa EU-finansiering som faktiskt hade kommit staden till godo under året och sådan som endast var ansökt. Årsrapport Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret 2023-02-20 Tabell 4 - Antal EU-finansierade projekt per verksamhet 2022 10 9 9 8 7 6 6 6 5 4 4 4 4 3 3 3 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 0 Antal projekt Ett projektexempel är Mosaic – pilotprojekt för samskapande i klimatomställningen. Göteborg har valts ut till en av två pilotstäder under EU Horisont projektet Mosaic – ett projekt som utvecklat olika metoder för att städer bättre ska kunna samskapa politik med aktörerna i kvadrupelhelixen. Göteborg blir därmed en testbädd för samskapning inom klimatomställningsarbetet under ramverket för arbetet med EU:s 100 klimatneutrala och smarta städerna. Genom samarbetet med Mosaic får Göteborg stöd för platsspecifika utmaningar, tillgång till viss finansiering och agerar föregångare i ett brett nätverk av europeiska städer som vill förbättra sitt samskapande i klimatomställningsarbetet. För tillfället pågår en intern diskussion om vilken utmaning som Göteborg vill organisera pilotprojektet kring där transport och biltrafik seglat upp som ämne. Del i denna interna diskussion har varit GEO, demokrati- och medborgarservice, miljöförvaltningen och trafikkontoret. 2022 var Europaåret11 för ungdomar och Göteborg lyfte fram ungdomarnas betydelse i ett europeiskt sammanhang, bland annat genom Erasmus+ projektet “Let’s talk about *** (sex)”. Projektet, som koordinerats av socialförvaltningen Nordost, syftade till att utveckla ungdomars kunskap och kompetens inom området sexuell och reproduktiv hälsa. Under en vecka i juli genomfördes en utbytesresa där sex ungdomar och två fältsekreterare från nordöstra Göteborg deltog tillsammans med ungdomar och gruppledare från partnerländerna Italien, Malta, Lettland och Rumänien. Totalt 32 ungdomar deltog i ungdomsutbytet i Italien. Ungdomsutbytet bidrog till att utveckla ungdomarnas förmåga att utrycka känslor och deras förståelse för frågor om integritet, gränsersättning och rättigheter. Erfarenheten av att resa och samarbeta med ungdomar från andra delar av Europa har också bidragit till ökad självständighet. 11 EU-kommissionen lyfter fram varje år en viss tematisk fråga i samband med lanseringen av kommissionens arbetsprogram. Tema för Europaåret 2023 är Kompetens. Årsrapport Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret 2023-02-20 Tabell 5 – Uppdelning av EU-finansierade projekt per tematiskt område12 2022 Konsumentfrågor 2% Miljö 2% Forskning och innovation 2% Transporter 4% Utbildning Folkhälsa 6% 27% Näringsliv och industri 8% Transport och rörlighet 11% Energi Sysselsättning 15% och socialpolitik 23% 2.2.2 Organisationer & nätverk Kunskapsinhämtning och erfarenhetsutbyte är den främsta anledningen till att stadens verksamheter är medlemmar i internationella organisationer och nätverk och cirka en tredjedel av medlemskapen är inriktade på Europa13. Inom ramen för stadens medlemskap i Eurocities, deltog stadens politiker och tjänstepersoner i drygt 50 olika möten och evenemang, i totalt sex tematiska forum och tvärsektoriella arbetsgrupper (lista över aktiviteter redovisas i Bilaga 3.2). Majoriteten av dessa skedde digitalt. Miljöförvaltningen fick genom sitt deltagande i Eurocities arbetsgrupp Waste ökad omvärldsbevakningskunskap på hur andra europeiska städer hanterar avfall i samband med konsumtionshantering. Kulturförvaltningens deltagande i arbetsgruppen Cultural services and culture for inclusive cities, bidrog, genom ett möte med andra städer, att inkludera grupper som kan vara exkluderade från stadens kulturliv. BRG:s deltagande i arbetsgruppen Financing the Just Transition, ledde till nya insikt när det gäller att investera i företagen inom miljösanering och ren energi. Projektet MOVE21, inom ramen för Eurocities Mobilitetsforum, är ett exempel på hur staden kan utveckla ett multimodalt och grönt transportsystem. Hösten 2022 anordnade UNICEF och Eurocities tillsammans tre webinarier som kallades Cities welcoming Ukrainian Children. Olika städer fick presentera hur de har arbetat med olika frågor såsom skolgång, fritidsaktiviteter, boenden och inkludering. Göteborg höll ett seminarium i november för att förmedla hur staden har arbetat med att få fram boende till 12 Som dessa programkategorier definieras av EU-kommissionen. 13 Inventering av Göteborgs Stads medlemskap i internationella organisationer, dnr 0267/20 Årsrapport Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret 2023-02-20 flyktingar som kom från Ukraina, speciellt med fokus på hur vi har arbetat med idéburen sektor och vad det har inneburit i form av mervärde för framför allt barnen i dessa boenden. 2.2.3 Kunskapshöjande insatser Medborgarnas EU-kunskaper och delaktighet Europa Direkt Göteborgsregionen, informationskontoret med mål att sprida information om EU samt att involvera allmänheten i aktuella EU-frågor, avslutade sin verksamhet under 202114. Kontoret bidrog till att sprida kunskap om EU till Göteborgs medborgare samt att engagera dem i EU:s politiska beslut. Som konferensen om Europas Framtid15 visade, finns det ett ökat behov av att stärka demokratin och medborgardeltagandet i Europa. Enligt Göteborgs Universitets undersökning om demokrati och delaktighet16 finns ett lågt antal göteborgare som tycker att de har goda möjligheter att påverka EU:s politiska beslut. Tabell 4 – Göteborgarnas möjligheter att påverka beslut i EU Ganska/mycket goda Ganska/mycket dåliga 62 60 58 58 60 56 5 5 7 9 7 8 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Kompetensutveckling i staden I samverkan med Göteborgsregionen genomfördes ett antal kompetenssatsningar om de nya EU-finansieringsprogrammen, bland annat i webbinariet ”Dags för nystart – postpandemi, EU-medel, utvecklingsmöjligheter” och den årligen återkommande tvådagarsutbildningen ”Från strategi till EU-ansökan”. GEO genomförde ett digitalt studiebesök för förvaltningarna som jobbar med sociala dimensionen på temat EU:s arbete med anti-radikalisering och bekämpa organiserad brottlighet. Under besöket talade representanter från två avdelningar på DG Home & Migration och de presenterade en rad olika möjligheter för städer att involvera sig på temat på EU-nivå så som bland annat nätverken RAN, EMPACT och det framtida initiativet EU cities against radicalisation. GEO vidarebefordrade information om det kommande nätverket samt EU-kommissions intresse för att ha med Göteborg från början till stadsledningskontoret. 2.3 Påverkan 2.3.1 EU-samråd EU-kommissionens öppna samråd om nya förslag om lagstiftning är ett av de inledande stegen i EU:s beslutsprocess. Under 2022 har GEO bedömt att tretton nya samråd har varit 14 En ny, eventuell ansökan för att etablera ett nytt Europa Direkt-kontor i Göteborg kan först lämnas in till EU- kommissionens representationskontor i Stockholm våren 2025. 15 Rapport På gång inom EU Hösten 2022, Sveriges Kommuner och Regioner. 16 Rapporter Demokrati och delaktighet i Göteborg 2016–2021, SOM-institutet, Göteborgs Universitet. Årsrapport Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret 2023-02-20 relevanta för staden att besvara under året. Två av dem stänger först 2023. Övriga elva EU- samråd och tre EU-samråd från 2021 har besvarats inom stadens ordinarie ärendeprocess (se bilaga 3.3). Därmed har samtliga utvalda samråd som stängt under 2022 besvarats. Av de fjorton besvarade EU-samråden kommer sju svar från miljöförvaltningen, fyra från stadsledningskontoret och ett svar från vardera Göteborgs Stads Leasing, kretslopp- och vattenförvaltningen och trafikkontoret (tabell). EU-samråden som staden har besvarat har främst varit inriktade på förnybar energi och miljöfrågor såsom plaster, kemikalier och avfall. Det är i linje med den europeiska gröna given som är gemensam plan för att bli ett klimatneutralt och hållbart EU. En jämförelse med 2021 visar att antalet EU-samråd som Göteborgs Stad har valt ut har halverats. En förklaring till detta är att EU-kommissionen presenterar färre förslag i mitten av en mandatperiod än under inledningen. En annan förklaring är att EU-samråden har blivit mer fokuserade. Därmed har också färre förvaltningar i Göteborgs Stad besvarat EU-samråd än tidigare. Inga bolag har under 2022 besvarat EU-samråd. EU-samråden som Göteborgs Stads har besvarat under 2022 har typiskt sett resulterat i totalt 36–342 svar. Det framgår av resultaten som EU-kommissionens publicerar efter varje samråd. Resultaten visar också att samrådssvaren kommer från främst Europa men också andra delar av världen. I genomsnitt kommer cirka tretton procent av samrådssvaren från icke statliga organisationer såsom kommun och cirka fyra procent från statliga myndigheter. Svar från aktörer i Sverige däribland Göteborgs Stad har i genomsnitt uppgått till cirka fem procent per EU-samråd. 2.3.2 Remisser och hemställan Under 2022 har Regeringskansliet vid fyra tillfällen inhämtat synpunkter från Göteborgs Stad i frågor med direkt EU-koppling. Stadsledningskontoret har vid dessa tillfällen lämnat tjänstemannasvar på delegation. Statens jordbruksverk har i tre steg remitterat svenska föreskrifter om investeringsstöd och projektstöd från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (dnr 1007/22). Stadsledningskontoret har vid samtliga tillfällen avgränsat stadens remissvar till Leader och betonat att Jordbruksverkets konsekvensutredning behöver kompletteras med en beskrivning av föreskrifternas effekter på Leader-kommuner då dessa har en avgörande roll för genomförandet. Remissvaret ska ses mot bakgrund av att Göteborgs Stad har 20 års Leader- erfarenhet och under perioden 2014–2022 har ingått i nationell övervakningskommitté för Leader. Näringsdepartementet har under året inhämtat Göteborgs Stads synpunkter inför ett statligt svar på EU-samråd om statsstödsregelverket enligt FN:s Århuskonvention som EU har undertecknat (dnr 0992/22). Århuskonventionen ställer krav på tillgång till information rättslig prövning i miljöfrågor samt allmänhetens deltagande i beslutsprocesser. Stadsledningskontorets har lämnat synpunkter om tydlig vägledning och förutsägbarhet åt allmänhet, stödmottagare, medlemsstater och EU. Efter hemställan från nämnden för demokrati och medborgarservice har kommunfullmäktige under 2022 beslutat om Göteborgs Stads medverkan i Leader Bohuslän respektive Leader Längs Göta Älv 2023 – 2027 (dnr 0806/22). Information detta ges under rubrik Leader. Årsrapport Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret 2023-02-20 2.3.3 Aktiviteter i Bryssel Nedan följer ett urval av Göteborgs Stads påverkansaktiviteter i Bryssel under 2022. Brev till europaparlamentet om utsläppskrav på lastbilar Organisationen Transport&Environment bad Göteborg signera ett brev till europaparlamentariker tillsammans med dem och andra städer rörande lagstiftningsärendet om nya utsläppskrav på små lastbilar. GEO deltog i redigeringen av brevet, och stämde av i Göteborg om underskrift. Göteborg Leasing AB:s VD skrev under, men trafikkontoret och stadsledningskontoret hölls informerade. Brev till EU-kommissionen om en översyn av EU:s finanspolitik Business Region Göteborg har genom sitt ordförandeskap i Eurocities arbetsgruppen Long Term Investment bedrivit aktivt påverkansarbete som har bland annat resulterat i ett öppet brev till EU-kommissionen. Gruppens fokus har anpassats till det rådande ekonomiska läget och bytte därför fokus från att påverka några delar av regelverket inom stabilitets- och tillväxtpakten till att arbeta med fonden för rättvis omställning. Efter en behovskartläggning av medlemmarna bytte arbetsgruppen sitt namn från WG Long Term investment (LTI) till WG Financing the Just Transition (FJT). Fonden ska bland annat stödja produktiva investeringar i små och medelstora företag, nyföretagande, forskning och innovation, miljösanering, ren energi och kompetensutveckling. Bauhaus event, SBK i Bryssel 9 juni GEO arrangerade under Bauhausfestivalen i Bryssel ett seminarium om inkluderande stadsbyggnad på vilket Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö talade tillsammans med Göteborg & Co om Prototyp Göteborg, i en panel med en tjänsteperson från EU- kommissionen, en forskare som studerat medborgarmedskapande, en representant för ett återbruksföretag samt en aktivistorganisation som jobbar med inkluderande stadsbyggnad. GEO har också tillsammans med representanter från stadsbyggnadskontoret träffat medarbetare i kommissionär Gabriels kabinett för att berätta om prototyp Göteborg och idén om att koppla densamma till Bauhausfestivalen 2023. Under hösten planeras fler möten i Bryssel på samma tema. Brysselbesök för Göteborg Energi och Tekniska verken för påverkan inom energi GEO arrangerade en resa för representanter för svenska lokala energibolag inklusive Göteborgs Energi på temat energilagstiftningspaketet ”fit for 55”. På programmet stod möten med olika europaparlamentariker, generaldirektoratet för energi och respektive skatt, samt den svenska representationen. CCUS-forum GEO blev efter CCUS-forum, inbjudna att delta i EU-kommissionens arbetsgrupper för kolinfångning, men gav uppdraget vidare till representanter för Göteborg Energi och Renova, som blev antagna till tre olika arbetsgrupper och således har en ny väg för påverkan och omvärldsbevakning i kolinfångningsfrågorna. Årsrapport Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret 2023-02-20 European Community of Practice on Partnership EU-kommissionen (fem generaldirektorat i samverkan) lanserade under våren, ett nytt nätverk om lärande och kunskapsutbyte kring EU-finansieringsprogram 2021–2027, European Community of Practice on Partnership (ECOPP). Nätverket ska även revidera EU:s Code of Conduct on Partnership (ECCP). I nätverket deltar ca 120 företrädare för förvaltande myndigheter, regioner och lokala stödmottagare, majoriteten av medlemsstaterna finns representerade. Göteborg, genom stadsledningskontoret har deltagit i nätverksarbetet inom subgruppen Co-creating meaningful partnerships. Stadens deltagande syftar till att föra fram förbättringsförslag till kommissionen utifrån stadens lärdomar från EU- finansieringsprogram, särskilt med fokus på lokala strategier för hållbar urban utveckling. Fjärrvärme-roundtable GEO förberedde ett seminarium om fjärrvärmens roll i REPowerEU som genomfördes i november i Europaparlamentet i Bryssel. I panelen kommer europaparlamentariker, EU- kommissionen, och representanter för tre europeiska städer tala. För att utveckla nätverket i Bryssel arrangeras ett mingel i anslutning till rundabordet. Möte med EU-kommissionens direktorat för mobilitet I februari deltog trafikkontoret och GEO på ett möte med EU-kommissionen tillsammans med andra städer för att diskutera behoven och utmaningarna för de urbana noderna längs transportkorridorerna, baserat på den gemensamma positionen som POLIS och ERRIN tagit fram och Göteborg deltagit i. Möte med EU-kommissionens direktorat för tillväxt För att presentera planerna för digitalisering av besöksnäringen och ett nytt innovationsprogram på Lindholmen Science Park och samarbete med MasterCard, träffade representanter för Göteborg & Co, LSP och GEO en tjänsteperson ansvarig för digitaliseringen av turismsektorn. Möte med EU-kommissionen ansvariga för artificiell intelligens Tillsammans med Stockholm, Skåne och VGR, analyserade Göteborg lagförslaget om AI- förordning. För att få svar på frågor inför framtagandet av en synpunkt, föreslog GEO att gruppen träffade EU-kommissionens ansvariga tjänstepersoner. Mötet genomfördes under april. Möte med EU-kommissionens ansvariga för naturåterställning Efter EU-kommissionen presenterade sitt förslag till EU:s nya naturåterställningsförordning har GEO arbetat för att föra fram Göteborgs synpunkter på förslaget. Tillsammans med de andra svenska stads- och regionkontoren och SKR deltog GEO på ett möte med Sveriges och Finlands ständiga representation i Bryssel. GEO har även mött med EU-kommissionens ansvariga tjänstepersoner för att presentera stadens synpunkter. Möten med svenska EU-ambassadören Lars Danielsson GEO har deltagit på avstämningar med den svenska EU-ambassadören efter varje så kallat toppmöte, och rapporterat vidare till stadsledningskontoret och Stadshus AB. Årsrapport Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret 2023-02-20 Digital frågestund med kommissionär Ylva Johanssons kabinettschef Åsa Webber om migrationen från Ukraina, maj Tillsammans med de andra svenska stads- och regionkontoren i Bryssel arrangerade GEO ett webbinarium angående EU:s flyktningsmottagande till följd av kriget i Ukraina och hur det kan komma att påverka Sveriges kommuner och regioner. Med under sändningen var Åsa Webber, chef för Sveriges EU-kommisionär Ylva Johanssons kabinett som ansvarar för EU:s migrationsfrågor. Passage-projektet – kunskapsutbyte med Antwerpen, juni Tillsammans med GEO planerade och genomförde grundskoleförvaltningen ett kunskapsutbyte i Bryssel mellan Göteborg och den belgiska staden Antwerpen på temat övergångar mellan skolnivåer. Under de första tre dagarna av juni samlades tjänstepersoner, rektorer och studie-och yrkesvägledare i GEO:s lokaler. Gruppen besöktes av EU- kommissionens avdelning för utbildningsfrågor som berättade mer om det nyligen publicerade EU-initiativet ”Vägar mot en framgångsrik skolgång” samt den europeiska verktygslådan för skolor; en nätresurs av material och inspiration för alla er som arbetar på skolor. 2.3.4 Aktiviteter på regional och nationell nivå Dialog om de nya EU-programmen har förts inom VäReg, den Västsvenska referensgruppen för sammanhållningspolitiken. Västra Götalandsregionen sammankallar gruppen och där har Göteborgs Stad, genom stadsledningskontoret, och de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland ingått. VäReg har varit referensgrupp för de västsvenska aktörerna inför möten med Regeringskansliet gällande programmeringen av ERUF- och ESF-programmen 2021– 2027. Andra nätverk av relevans för staden har varit EU-storstadsnätverket, ett nätverk som består av representanter för stadsledningskontor i Göteborg, Malmö, Stockholm och Uppsala, SKR:s nätverk för EU-/internationella samordnare samt MUCF:s (Myndighet för ungdoms- och civilsamhällsfrågor) EU-nätverk. Göteborgs Stad och Göteborgsregionen har sedan 2015 en överenskommelse för att gemensamt förstärka kommunernas och förvaltningarnas arbete kopplat till EU-frågor. Under 2022 har samarbetet bland annat resulterat i dialogmöten med de förvaltande myndigheterna för EU:s social- och regionalfond kring storstadsregionens behovsbilder. 2.4 Profilering 2.4.1 Evenemang och deklarationer Bauhausvänner GEO informerade stadsbyggnadskontoret att det var möjligt att bli vän med Bauhausinitiativet, som ett led i profileringen för Göteborgs hållbara stadsbyggnad. Byggnadsnämnden fattade beslut om att gå in med en ansökan (Diarienummer 0527/22). GEO assisterade med underlag till stadsbyggnadskontoret, som blev antagna som Bauhausvän i oktober 2022. Politiken för Gestaltad livsmiljö och Nya europeiska Bauhaus Årsrapport Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret 2023-02-20 kopplar samman omställningsarbetet med inkluderande designprocesser. Ett medlemskap i New European Bauhaus friends stärker möjligheten till stöd och finansiering för stadens arbete med klimatomställningen. Sommaren 2023, öppnas en urban utställning under namnet Prototyp Göteborg som genomförs i samverkan med bransch och akademi. I samband med utställningen önskar Göteborgs Stad samverka med EU och New European Bauhaus och lokalisera deras program till Göteborg. Ett medlemskap i New European Bauhaus friends stärker möjligheten till sådan samverkan. Circular Cities Declaration (CCD) Göteborgs Stad har skrivit under ICLEI:s deklaration för cirkulära städer (Circular Cities Declaration, CCD) tidigare i år. Deklarationen är designad att hjälpa städer skynda på omställningen från en linjär till en cirkulär ekonomi genom att skapa en gemensam vision kring ”den cirkulära staden”. Deklarationen för cirkulära städer kompletterar Green City Accord för borgmästare som Göteborgs Stad gick med i under 2021. Circular Cities and Regions Initiative (CCRI) Under våren har Göteborgs Stads Leasing AB, tillsammans med GEO, skickat in stadens intresseanmälan om att bli pilot inom EU-kommissionens initiativ för cirkulära städer och regioner (Circular Cities and Regions Initiative, CCRI). Initiativet ska stödja städer i implementeringen av deras lokala handlingsplaner för omställningen till en cirkulär ekonomi. I somras meddelades att Göteborg valts ut som en av tolv piloter, av 118 ansökningar. Att Göteborg beviljats bli pilot innebär att staden kommer att erbjudas tekniskt stöd baserat på våra lokala utmaningar. Staden kommer också att erbjudas finansiell rådgivning och tidigt få ta del av information kring kommande möjligheter till EU- finansiering. Detta kommer att ge Göteborg stöd i arbetet att nå målsättningarna under stadens tvärsektoriella strategi ”Vi skyndar på omställningen till en cirkulär ekonomi” inom stadens Miljö- och Klimatprogram. Digital mötesplats – om cybersäkerhet GEO bjöd in en talare från EU-kommissionen till Göteborgs Stads digitala konferens i oktober, som talade om cybersäkerhet och hot. EU:s gröna vecka – evenemang om naturpedagogik Under EU-kommissionens gröna vecka, då EU:s beslutsfattare och forskare samlas i Bryssel för att diskutera EU:s miljö- och klimatpolitik, organiserade GEO ett evenemang för att belysa stadens arbete med naturpedagogik och dess roll i klimatomställningen. EU:s romavecka - Göteborg talar i Europaparlamentet Till följd av Göteborgs silverplacering i "European Capitals of Inclusion and Diversity Award" bjöd EU-kommissionen in Göteborg för att tala på ett av sina evenemang under mångfaldsmånaden maj med fokus på lokalt engagemang för inkludering av romer. Mariya Voyvodova (S), ledamot i Göteborgs kommunfullmäktige och ledamot i det nationella rådet för den romska minoriteten, representerade staden under panelsamtalet som hölls i Europaparlamentet. Mariya lyfte stadens omfattande ramverk för inkluderingsfrågor och bidrog med personliga exempel från hennes politiska arbete i Göteborgs romska råd. Årsrapport Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret 2023-02-20 Europeiska temaveckan för regioner och städer I oktober 2022 arrangerade GEO tillsammans med stadens EU-projekt UngÖst17 ett officiellt event under europeiska temaveckan för regioner och städer. Fokus för eventet var hur städer, med stöd av Europeiska Socialfonden, kan utveckla sin verksamhet kopplat till unga i riskzon för kriminalitet. Titel för evenemanget var Youth at Risk - How to prevent criminal engagement and promote youth empowerment through the European Social Fund. Under eventet utbyttes erfarenheter och kunskaper kring ämnet tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner, Europeiska Regionkommittén, Svenska ESF-rådet, och de två projektexempel som deltog: UngÖst och det irländska projektet Bradog. Projekten framhöll vikten av att se komplexiteten och ungdomars olika förutsättningar för att vidare kunna erbjuda rätt typ av stöd och insatser. Syftet med eventet var att synliggöra hur Europeiska socialfonden kan vara ett stöd i utvecklingen av nya metoder, verktyg och arbetssätt för att i ett tidigt skede kunna identifiera riskbeteenden hos unga och kunna erbjuda alternativ till exempelvis en kriminell livsstil. GEO sammanställde en slutrapport som summerade evenemanget och huvudbudskapen vilket skickades vidare till DG Regio. Högnivåmöte i Bryssel - EU-kommissionens expertgrupp på icke-diskriminering, jämlikhet och mångfald Till följd av Göteborgs silverplacering i "European Capitals of Inclusion and Diversity Award" bjöd EU-kommissionen in Göteborg till EU-kommissionens expertgrupp på icke- diskriminering, jämlikhet och mångfalds möte i december för att tala om sitt inkluderingsarbete. Mariya Voyvodova (S) representerade åter Göteborg på plats i Bryssel. Under mötet träffade hon bland annat representanter från flera nationella EU Diversity Charters samt EU-kommissionär Schmidt som ledde mötet. Hon fick även kontakt med Bulgariens arbetsmarknadsdepartement som bjöd in henne till ett digitalt möte med statliga, kommunala och regionala tjänstepersoner i Bulgarien för att berätta om Göteborgs jämlikhets- och jämställdhetsarbete samt romsk inkludering. 2.4.2 Utmärkelser European Capitals of Inclusion and Diversity Award Tidigt under hösten 2021 fick GEO nys om att EU-kommissionen planerade att utse så kallade europeiska huvudstäder för inkludering och mångfald. Kontoret samordnade sedan den vinnande ansökan med stöd av funktionsförvaltningen, förskoleförvaltningen, Romano center i Väst, stadsledningskontoret och socialförvaltning Centrum. Göteborg vann två priser för inkluderings-och mångfaldsarbete: silverutmärkelse som en av de första europeiska städerna för inkludering och mångfald, samt silverutmärkelse för arbetet med romsk inkludering. Juryn lyfte särskilt bland annat Göteborgs politiska råd för minoriteter – HBTQ, romer, pensionärer, funktionshindrade, ungdomar och den finsktalande minoriteten, och Romano center i Väst. Vid prisceremonin i Bryssel deltog både EU-kommissionens vice- ordförande Vera Jourouva och EU:s jämlikhetskommissionär Helena Dalli. Kommunalråd Nina Miskovsky (M) representerade Göteborg. 17 UngÖst startades upp som ett ESF-projekt 2016 och är numera en del den ordinarie verksamheten i socialförvaltningen Nordost. Under samlingsnamnet UngNordost har verksamheten har även utökats med ytterligare en enhet, UngAngered. Årsrapport Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret 2023-02-20 Eurocities awards & The European Week for Waste Reduction Göteborgs Stads arbetsmarknadsinsats Grön omställning kom på andra plats i Eurocities awards och The European Week for Waste Reduction18. Tävlingarna avgjordes 9 juni i Esbo, Finland, respektive Bryssel, Belgien. Bidraget ställdes mot cirka 130 andra bidrag, där slutligen München och Badalona vann tävlingarna. Grön omställning är en insats med hållbarhetstema, som kombinerar arbete i en secondhand-butik med teoretiskt lärande i hållbarhetsfrågor. Insatsen vänder sig till unga göteborgare, 18–25 år, som är sysslolösa. Den startade som en omställningsinsats under pandemin, men lever nu vidare. Insatsen genomförs i samarbete mellan Göteborgs Stad och Göteborgs Stadsmission. Transformational Places of Learning – Skogomeskolan EU-kommissionen har skapat en utlysning med fokus på kunskapsutbyte under Bauhaus- initiativet. Denna utlysning kommer även att påverka Bauhaus-priserna 2023. Genom samtal med miljöförvaltningen och grundskoleförvaltningen har GEO kommit i kontakt med Skogomeskolan – en pilotskola för stadens riktlinje för lärande om hållbar utveckling och ett systematiskt miljöarbete inom grundskolan. GEO har under hösten 2022 arbetat med Skogomeskolan och grundskoleförvaltningen för att skicka in en intresseansökan till utlysningen. Förhoppningen är att även kunna nominera Skogomeskolans arbete med implementeringen av riktlinjen till Bauhaus-priset 2023. 18 Eurocities awards är årligt återkommande, Göteborg var senast med och tävlade 2017 och vann då med bidraget Smarta kartan. The European Week for Waste Reduction (EWWR) drivs av flera europeiska organisationer som arbetar med hållbarhetsfrågor. Tävlingen är årligt återkommande. Göteborgs Stad tävlade i kategorin ”Public administration or organization” Årsrapport Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret 2023-02-20 3 Bilagor 3.1 EU-projekt 2022 Projektnamn Program Verksamhet Academia Utbyte Erasmus+ Utbildningsnämnden Arbetsliv och hälsa Nordost ESF Socialnämnden Nordost CAGN Regionalfond BRG Connections/Eurocities AMIF Socialförvaltning Nordost Creative Ageing – Cultural engagement instead of Erasmus+ Kulturnämnden social isolation Development of the digital process at Erasmus+ Grundskolenämnden Gamlestadsskolan ECVET phase 3 Erasmus+ Utbildningsnämnden EEN Övriga EU-projekt BRG EIT Food Övriga EU-projekt Exploateringsnämnden ENUTC/JPI Urban Europe Horisont 2020 Exploateringsnämnden EqualCity REC Socialförvaltning Nordost Erasmus+ KA122-ADU Erasmus+ Utbildningsnämnden Erasmus+ mobilitet med VET Mobility Charter Erasmus+ Utbildningsnämnden ESF-förstudie Social utveckling ESF Socialnämnden Centrum EU-projekt administration via UBF Övriga EU-projekt Utbildningsnämnden Flexigrid Horisont 2020 Göteborg Energi AB Formativ bedömning i grundskolan Erasmus+ Socialnämnden Nordost Framrutan Regionalfond BRG Förstudie: Tjejer och gängkriminalitet ESF Socialförvaltning Nordost Guiding Schools Erasmus+ Utbildningsnämnden IRIS Horisont 2020 Göteborg Energi AB, Stadsbyggnadsnämnden, Stadsmiljönämnden Iter – Sustainable volunteering for inclusion Erasmus+ Socialnämnden Centrum KA1 Erasmus+ ackreditering Erasmus+ Grundskolenämnden KA220 Cooperation partnerships in school education. Erasmus+ Utbildningsnämnden Developing Scandinavian Citizenship through Student Involvement Key Action 1: Learning mobility of Individuals Erasmus+ Utbildningsnämnden Kompetens+ Regionalfond BRG Let’s Talk About Sex Erasmus+ Socialförvaltning Nordost LUCIA Interreg Östersjön IVC Stadsmiljönämnden MOVE21 Horisont 2020 Stadsmiljönämnden, Higab AB Nordic Way 3 CEF Stadsmiljönämnden Nyckelprojektet ESF Socialnämnden Centrum Passage ESF Grundskolenämnden Scandinavian Sustainable Circular Construction Interreg Östersjön IVC Stadsfastighetsnämnden (S2C) SCOREwater Horisont 2020 Miljö- och klimatnämnden Sex Education for Youth Empowerment Erasmus+ Socialförvaltning Nordost Skandia Gateway – Study (2020-SE-TM0045-S) CEF – Transport Göteborgs Hamn AB Socialt Innovationslab ESF Socialnämnden centrum SoWhat Horisont 2020 Göteborg Energi AB SPROUT Horisont 2020 Stadsmiljönämnden The PLUS in youth Erasmus+ Socialförvaltning Nordost Ung i Europa – En jämförelse på spanska Erasmus+ Utbildningsnämnden UngÖst 2.0 ESF Socialnämnden Nordost United Grid Horisont 2020 Göteborg Energi AB Vamos ESF Socialnämnden Sydväst Årsrapport Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret 2023-02-20 3.2 Eurocities aktiviteter 2022 Aktivitet Datum Mötesplats Culture forum WG Cultural services and culture for inclusive cities. 1 april Digitalt Planering/avstämning Culture Forum, hosted by Lille 29-30 september Digitalt Förmedlat inbjudningar till digitala tematiska möten till avdelningarna - Digitalt Bibliotek och kulturhus samt Museer och konsthall Economic Development Forum Flertal möten med Eurocities policy officers inför årets arbetsprogram Löpande Digitalt Som ordförande i WG LTI förberedelser inför Economic Development Mars Digitalt Forum i Mannheim / Tyskland. Economic Development Forum Steering group 11 maj Digitalt Arbetsgruppsmöte WG LTI med innehållet ”Review of the Economic 31 maj Hybrid Governance and the Green Deal”. Flertal samtal med Eurocities sekretariat om gapet mellan växande Maj Digitalt antal deltagare och bristande engagemang i gruppen. Intressentmöte med 90 deltagare om Just Transition Fund med 22 november Digitalt berörda aktörer (EIB, ELTI, Bankers without Borders, städer) Environment Forum Big Buyers – tunga elektriska fordon Februari Göteborg WG Waste meeting and Environmental forum April Grenoble WG Waste meeting September Digitalt Eurocities Sustainable Textile Taskforce September Digitalt Interna arbetsgruppsmöten AQ Februari, mars, april Digitalt Arbetsgruppsmöte AQ 6 april Grenoble IWA World Water Congress September Köpenhamn Environment forum möte 6-8 april Grenoble WG möte inom Climate Change and Energy efficiency Våren Digitalt Mobility Forum Mobility Forum November Antwerpen Mobility forum månadsmöte 5 gånger under året Digitalt Arbetsmöten för WG Planning streets for people 3 gånger under året Digitalt Samtal med Eurocities i samband med MOVE21 partnermöte September Göteborg TEN-T regulation workshop Maj Digitalt Svarade på Geofencing technologies survey Mars Digitalt Mobility Forum Business Meeting Presentation om AHA II Februari Digitalt Capacity building webinars, Februari Digitalt Social Affairs Forum Lokalt SAF möte Mars Digitalt Social Affairs Forum Maj Barcelona WG Homelessness WG Roma Inclusion Maj Barcelona WG Integration & Migration Maj Barcelona Mutual learning on Youth Homelessness November Göteborg Mutual learning on Mobile EU citizens Oktober Rotterdam Integrated Cities Conference Oktober Utrecht WG Children & Young People Oktober Digitalt WG Education Oktober Stockholm Cities welcoming Ukrainian Children Sept/nov/dec Digitalt Övergripande Eurocities Årsmöte 8–10 juni Espoo Cooperation Platform 28–30 november Wien Interna samordningsmöten, SLK/forumledare Feb/maj/sept/dec Göteborg Årsrapport Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret 2023-02-20 3.3 Besvarade EU-samråd 2022 Listan över stadens 12 besvarade EU-samråd 2022 där titeln innehåller länk direkt till EU- portalen med presentation av slutresultaten. EU-samråd Ämne EU01-2022 Hållbar varukonsumtion – främjande av reparation och återanvändning EU02-2022 EU strategi för solenergi EU03-2022 Kemikalielagstiftning – översyn av Reach-förordningen för en giftfri miljö EU04-2022 Projekt för förnybar energi – tillståndsförfaranden och avtal om köp av förnybar el EU05-2022 Certifiering av koldioxidupptag EU06-2022 Kvicksilver – översyn av EU-lagstiftningen EU07-2022 Utsläpp av mikroplaster - åtgärder för att minska miljöpåverkan EU08-2022 Förebyggande av skadliga sedvänjor riktade mot kvinnor och flickor EU09-2022 Avfallshanteringens miljöpåverkan - översyn av EU:s regelverk för avfall EU10-2022 Digital utbildning – nödvändiga satsningar EU29-2021 Multimodala resor i EU – nya specifikationer för informationstjänster EU30-2021 Vuxnas baskunskaper – utvärdering av rådets rekommendation om kompetenshöjningsvägar Årsrapport Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret 2023-02-20