Motion av Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas
-
bordlagd från → § 41 Motion av Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas
-
hänvisar till → Kommunstyrelsen
-
hänvisar till → Idrotts- och föreningsnämnden
-
KF beslut — Behandling
Kommunfullmäktige Handling 2023 nr 63 Yttrande över motion av Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Den av Stina Svensson och Teysir Subhi väckta motionen avslås. ---- Vid behandling av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Tjänstgörande ordföranden Daniel Bernmar (V) yrkade att motionen skulle avstyrkas och avslag på tilläggsyrkande från SD den 3 mars 2023. Jörgen Fogelklou (SD) yrkade bifall till tilläggsyrkande från SD den 3 mars 2023. Axel Josefson (M) yrkade bifall till yrkande från M, D, L och KD den 22 februari 2023 om att avstyrka motionen och avslag på tilläggsyrkande från SD den 3 mars 2023. Kommunstyrelsen godkände först tjänstgörande ordföranden Daniel Bernmars förslag om att hans yrkande och yrkandet från M, D, L och KD behandlas som ett yrkande då de båda föreslår att motionen ska avstyrkas. Kommunstyrelsen beslutade härefter utan omröstning att avstyrka motionen. Kommunstyrelsen beslutade därefter utan omröstning att avslå tilläggsyrkandet från SD. Representanterna från V, S och MP antecknade som yttrande en skrivelse från den 21 mars 2023. Göteborg den 22 mars 2023 Göteborgs kommunstyrelse Daniel Bernmar Mathias Sköld Kommunstyrelsen Yttrande (Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet) 2023-03-21 Ärende 3.1 Yttrande angående – Motion av Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas Yttrandet Göteborg är långt ifrån en jämställd stad och vi delar motionens intention om att organisationer och föreningar som arbetar för kvinnors rättigheter kan behöva bättre samverkansytor. Det råder också stor brist på mötesplatser och lokaler för föreningslivet i Göteborg. I vår rödgröna budget för 2023 ger vi därför kulturnämnden två uppdrag, dels att påbörja planering för ett kulturhus i Biskopsgården och dels att utreda inrättandet av ytterligare en kultur- eller allaktivitetsarena. Behovet av just ett kvinnoföreningshus eller andra specifika samverkansytor är inte kartlagt och möjligheten att hantera många utredningsuppdrag är i dagsläget begränsat. Vi anser därför att motionen bör avslås. Kommunstyrelsen Yrkande 2023-03-03 Ärende nr: 3.1 Dnr: 0972/22 Yrkande – Motion av Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas Förslag till beslut I Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige: 1.Nämnden för demokrati och medborgarservice får i uppdrag att utreda behovet av innovations- och entrepenörsrådgivning. 2.Nämnden för demokrati och medborgarservice får i uppdrag att utreda inrättandet av ett “innovationshus” med fokus på innovations- och entrepenörsrådgivning samt samverkansmiljö för föreningar vars syfte är att främja entreprenörskap och/eller innovation. 3. I övrigt avslå motionen Yrkandet Sverigedemokraterna motsätter sig inte idén med ett samverkanshus, men ser hellre att denna utredning skall ske med innovatörer och entreprenörer (oaktat kön) som målgrupp med syfte att skapa bättre förutsättningar för innovationsutveckling i Göteborg. Innovation är avgörande för ekonomisk tillväxt och utveckling, eftersom det driver på att skapa jobb, ökar produktiviteten och leder till utveckling av nya produkter och tjänster som förbättrar människors liv. Många individer och organisationer möter dock betydande hinder när det kommer till innovation, såsom brist på resurser, infrastruktur och tillgång till finansiering. Det är här ett innovationshus kommer in. Först och främst skulle ett innovationshus ge entreprenörer och innovatörer tillgång till resurser och infrastruktur som är nödvändig för utveckling och kommersialisering av nya produkter och tjänster. Detta inkluderar rådgivning, kontorslokaler och tekniska stödtjänster. Genom att tillhandahålla dessa resurser skulle innovationshuset hjälpa entreprenörer och innovatörer att övervinna några av de hinder som hindrar dem från att föra ut sina idéer på marknaden. Dessutom skulle ett innovationshus tillhandahålla en samarbetsmiljö där innovatörer, kvinnor som män, kan nätverka och lära av varandra. Genom samarbete kan innovatörer dela kunskap, expertis och erfarenhet, vilket i slutändan leder till mer framgångsrika och innovativa produkter och tjänster. Denna samarbetsmiljö skulle också kunna främja partnerskap mellan den privata sektorn, akademiska institutioner och statliga myndigheter, vilket resulterar i ett mer robust innovationsekosystem. Idag finns möjligheter för företag, akademin, kommuner och regioner att bedriva innovation inom deras egna verksamheter, men många bra idéer kommer även från enskilda uppfinnare. Vidare skulle ett innovationshus utgöra en plattform för individer och organisationer som inte har tillgång till traditionella finansieringskanaler. Nystartade företag, småföretag och organisationer som fokuserar på social påverkan eller allmännytta möter ofta betydande hinder när det gäller att få finansiering. Ett offentligt finansierat innovationshus skulle kunna erbjuda stöd i form av mentorskap och kontakter till ängelinvesterare eller riskkapitalföretag. Rådgivning av denna form erbjuds redan i till exempel Nacka kommun. Slutligen skulle ett innovationshus ha en positiv inverkan på den totala ekonomin. Genom att främja innovation och entreprenörskap skulle innovationshuset leda till skapandet av nya jobb och industrier, ökad ekonomisk aktivitet och skatteintäkter. Dessutom kan utvecklingen av nya produkter och tjänster förbättra människors liv, vilket resulterar i ett mer välmående och produktivt Göteborg. Kommunstyrelsen Yrkande M, D, L, KD 2023-02-22 3.1 Motion av Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas Förslag till beslut I kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige 1. Avslå motionen. Yrkandet Motionen tar upp angelägna frågor så som lokaler till civilsamhället och hur olika aktörer i civilsamhället kan samlokaliseras och samarbeta. Av de remissinstanser som tar ställning till motionen avstyrker samtliga. Vi avslår motionen med hänvisning till Socialnämnds Centrums remissvar. ”Nämnden bedömer inte att det behövs ett specifikt kvinnoföreningshus för att uppnå de önskade effekter som beskrivs i motionen. Nämnden beskriver att ”hus” som organisationsform blivit mindre vanlig samt att den ökade digitaliseringen i samhället drastiskt ökat möjligheterna för samverkan mellan olika organisationer. Nämnden för också fram att befintliga samlingslokaler, som exempelvis Mötesplatsen, ger tillräckliga möjligheter för kvinnoföreningar att träffas fysiskt utan att ha ett eget kvinnoföreningshus.” Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2023-01-23 Joacim Englund Diarienummer 0972/22 Telefon: 031-368 02 11 E-post: joacim.englund@stadshuset.goteborg.se Motion av Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas Motionen Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) föreslår att kommunfullmäktige beslutar att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas. Utredningen bör innehålla förslag till beslut på nivå av stöd till föreningar respektive egenfinansiering. I motionen beskrivs att människors möjlighet ser olika ut beroende på könstillhörighet. Motionärerna skriver att Göteborgs Stads plan för jämställdhet lyfter fram att civilsamhällets organisationer spelar en viktig roll för att säkerhetsställa att grupper som står längre ifrån ett inflytande också blir lyssnade till. Motionärerna framför att Göteborg behöver ett hus där organisationer och föreningar som arbetar för att stärka kvinnors villkor och rättigheter kan mötas. I motionen hänvisas till att det finns samlingslokaler för föreningar som vänder sig till äldre, för ungdomar samt för aktiva kring HBTQI-frågor. Däremot saknas det en renodlad yta där föreningar, som riktar sig till kvinnor, kan mötas. Motionärerna ser Kvinnoföreningshuset som ett samverkanshus för föreningar som förenklar utbyte av idéer och kunskap föreningar emellan. Praktiska fördelar kan exempelvis vara att organisationer kan dela på dyra overheadkostnader, få tillgång till mötesrum och utrustning samt stöd av föreningskonsulter. Remissinstanser Motionen har remitterats för yttrande till kulturnämnden, lokalnämnden, idrotts- och föreningsnämnden, socialnämnden Centrum samt nämnden för demokrati och medborgarservice. Remissinstansernas svar är sammanställda i nedanstående tabell. Remissinstans Beslut Kommentar Nämnden för demokrati Avstyrker Nämnden bedömer att behovet och medborgarservice av ett kvinnoföreningshus Skickar förvaltningens behöver inventeras innan det tjänsteutlåtande som eget fattas beslut att genomföra den yttrande. föreslagna utredningen. Uppmanar Nämnden för även fram att kommunfullmäktige att kulturnämnden har ett befintligt ta beslut om den uppdrag att kartlägga behovet kartläggning som nämns av allaktivitetshus i staden. i förvaltningens yttrande. Denna kartläggning kan med fördel kompletteras med en Tilläggsyrkande V, MP, analys kring behovet av ett FI och S kvinnoföreningshus. Yrkande FI Yrkande L Omröstning Protokollsanteckning L Socialnämnden Avstyrker Nämnden bedömer inte att det Centrum behövs ett specifikt Översänder kvinnoföreningshus för att förvaltningens uppnå de önskade effekter som tjänsteutlåtande som eget beskrivs i motionen. yttrande. Nämnden beskriver att ”hus” som organisationsform blivit mindre vanlig samt att den ökade digitaliseringen i samhället drastiskt ökat möjligheterna för samverkan mellan olika organisationer. Nämnden för också fram att befintliga samlingslokaler, som exempelvis Mötesplatsen, ger tillräckliga möjligheter för kvinnoföreningar att träffas fysiskt utan att ha ett eget kvinnoföreningshus. Idrotts- och Anses besvarad Nämnden ställer sig bakom att föreningsnämnden en utredning kring Översänder kvinnoföreningshus genomförs förvaltningens och ser att det kan finnas tjänsteutlåtande som eget möjlighet för föreningar i ett yttrande. sådant sammanhang att bli bidragsberättigade. Om det fattas beslut att genomföra utredningen bedömer nämnden att den bör genomföras av en förvaltning med mer sakkunskap inom området. Kulturnämnden Anses besvarad Nämnden ser inte att förslagen i motionen träffar kulturnämnden Översänder utan företrädesvis andra förvaltningens nämnder i staden. tjänsteutlåtande som eget yttrande. Nämnden lyfter i sitt yttrande att den anser att Göteborgs Stads organisation har tydliga utmaningar att på ett samlat sätt kunna ta hand om de frågor som motionen adresserar. Det finns i staden ingen sammanhållande funktion vilket leder till att varje nämnd tolkar frågeställningen utifrån eget reglemente och uppdrag. Detta ökar risken för ekonomisk kortsiktighet, otydlighet och osäkerhet för både staden och det civila samhället. Nämnden menar att staden på ett nytänkande och gränsöverskridande sätt måste ta ansvar för frågor som rör hela staden, där människors vilja och engagemang att göra saker tillsammans är det primära. Lokalnämnden Avstår Nämnden avstår från att ta ställning till förslaget då Översänder nämndens uppdrag är att förvaltningens tillhandahålla tjänsteutlåtande som eget verksamhetslokaler efter att yttrande. beslut om verksamheter är fattade. Bedömning ur ekonomisk dimension Remissinstanserna är samstämmiga i att ett öppnande av ett kvinnoföreningshus skulle innebära ekonomiska kostnader för staden, men att det inte går att uppskatta dess storlek innan en utredning är gjord. Hur stora de ekonomiska kostnaderna blir är bland annat avhängigt på geografisk placering och lokalens storlek, verksamhetens driftsform, graden av egenfinansiering från civilsamhället samt omfattningen av stadens involvering i verksamheten. Bedömning ur ekologisk dimension Remissinstanserna har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Motionen framhåller att Göteborgs Stads plan för jämställdhet lyfter fram att civilsamhällets organisationer spelar en viktig roll för att säkerställa att grupper som står längre ifrån ett inflytande också blir lyssnade till. Nämnden för demokrati och medborgarservice för fram att det fortfarande finns mycket som behöver göras för att kvinnor och män ska ha likvärdiga möjligheter samt att jämställdhet är en förutsättning för ett jämlikt Göteborg. Nämnden anser att ett kvinnoföreningshus skulle ge möjligheter att etablera nya kontakter och utveckla nya samverkansformer. Socialnämnden Centrum betonar att civilsamhället spelat en central roll för att driva frågor om jämställdhet och lika rättigheter i samhället samt att kvinno- och tjejjourer, kvinnonätverk och andra föreningar som vänder sig till kvinnor fortsatt gör ett viktigt arbete för sina målgrupper. Nämnden ser att det kan bidra till föreningarnas måluppfyllelse att ha en trygg plats att träffas, nätverka och driva gemensamt arbete på. Detta är dock inte avhängigt ett eget hus utan nämnden anser att det redan nu finns goda möjligheter att träffas fysiskt på de befintliga mötesplatser och lokaler som finns i staden. Stadsledningskontorets kommentar Av motionen framgår det inte vilken nämnd som föreslås få uppdraget att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas. Om beslut fattas att genomföra en sådan utredning anser stadsledningskontoret att nämnden för demokrati och medborgarservice är den nämnd i staden som är bäst lämpad att utföra uppdraget. Nämnden har ett utpekat demokratiuppdrag och enligt reglementet ska nämnden i enlighet med kap 2 §1 ”bedriva ett proaktivt demokratiarbete”. Av kap 2 § 3 framgår bland annat att nämnden ansvarar för att stödja nämnder och styrelser att skapa förutsättningar för invånarnas demokratiska delaktighet och inflytande i samskapande med andra aktörer, att nämnden ansvarar för att upprätthålla en väl utbyggd infrastruktur för att stärka den lokala demokratin samt att nämnden har ansvar för lokala råd och dialoger utan tydlig koppling till brukargrupp eller ansvarsområde. Kommunfullmäktige utsåg i oktober 2021 även den dåvarande nämnden för konsument och medborgarservice att ansvara för inrättandet av Regnbågshus, vilket är en mötesplats för hbtqi-personer i Göteborg. Av nämnden för demokrati och medborgarservice reglemente (2 kap § 7) framgår det att nämnden har ett fortsatt ansvar för mötesplatsen Regnbågshus och även för verksamheten romskt informations- och kunskapscentrum i Göteborg. Jonas Kinnander Eva Hessman Direktör Ärende och Utredning Stadsdirektör Bilagor: 1. Motionen 2. Nämnden för demokrati och medborgarservice handlingar 2022-12-21 §127 3. Socialnämnden Centrums handlingar 2022-12-20 §276 4. Idrotts- och föreningsnämndens handlingar 2022-12-19 §190 5. Kulturnämndens handlingar 2022-11-28 §226 6. Lokalnämndens handlingar 2022-11-23 §152 Bilaga 1 Kommunfullmäktige Handling 2022 nr 162 Motion av Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas Göteborg behöver ett hus där organisationer och föreningar som arbetar för att stärka kvinnors villkor och rättigheter kan mötas. Feministiskt initiativ föreslår att öppna ett kvinnoföreningshus. På Allégården har flera föreningar som vänder sig till äldre samlats, de erbjuder t.ex. både föreläsningar och dans. Under Frilagrets tak kan ungdomar producera event och konserter, och på fritidsgårdar runt om erbjuds ungdomsföreningar plats. Efter långt arbeta ska ett Regnbågshus öppnas där aktiva kring HBTQ-frågor kan mötas. Men i Göteborg idag finns ingen renodlad yta där föreningar som riktar sig till kvinnor kan mötas. Kvinnojourer, tjejjourer, kvinnonätverk och andra föreningar så som exempelvis kulturföreningar som riktar sig mot kvinnor har svårt att hitta bra lokaler, få stöd av kommunen och träffa varandra. Det behövs ett kvinnoföreningshus för att skapa nya kontaktytor och utveckla de nätverk som redan finns. Att människors möjligheter ser olika ut beroende på vilken könstillhörighet vi har är fakta. Kunskapen om människors olika förutsättningar varierar, och det finns fortfarande mycket som behöver göras för att kvinnor och män ska ha likvärdiga möjligheter i Göteborg. Det patriarkala samhället har missgynnat kvinnor som grupp länge därav har kvinnor själva organiserat sig för sina rättigheter. Nu är det dags att Göteborgs stad möjliggör för fortsatt arbete med kvinnors rättigheter. I Göteborgs stads plan för jämställdhet så lyfts det fram att civilsamhällets organisationer spelar en viktig roll för att säkerställa att grupper som står längre ifrån ett inflytande också blir lyssnade till. Till Göteborgs stads Trygghetsråd så utses genom Fi:s intervention till exempel en representant för organisationer som riktar sig till kvinnor och tjejer. Ett kvinnoföreningshus skulle ge möjlighet att etablera nya kontakter och utveckla nya samverkansformer. Huset skulle troligen bli väldigt viktigt för mindre och nystartade kvinnoföreningar. Feministiskt initiativ menar att det borde finnas ett dedikerat hus för föreningar som arbetar för att stärka kvinnors villkor och rättigheter, med kommunalt stöd. Samverkanshus är inget nytt, nätverkande och samordning av gemensamma resurser har genom historien gett effekt på hur rättigheter stärkts för kvinnor. Rösträtt och aborträtten är exempel på vad som blivit verklighet på grund av att flera tänkt liknande tankar, och tillsammans arbetat för att nå samma mål. Idag finns utmaningar kring t.ex. mäns våld mot kvinnor, hederproblematik, diskriminering och t.ex. utrikesfödda kvinnors avstånd till arbetsmarknaden. Göteborgs historia ger inspiration. 1978 öppnade Sveriges första Kvinnohus i just Göteborg, där Göteborgs stad betalade hyran för huset som låg i f.d. apoteket Måsen i Gamlestaden. I huset fanns partipolitiskt obundna kvinnogrupper som arbeta för kvinnors rättigheter och möjligheter. Föreningen gjordes också till remissinstans för kommunstyrelsens första förslag till arbetsplan för jämställhet i kommunen. Kvinnohuset i Gamlestaden upphörde senare, men ledde fram till grundandet av Kvinnofolkhögskolan i Göteborg, också denna den första i Sverige, som fortsatt bedriver viktig folkbildning och är en mötesplats för kvinnor. Alla kommunfullmäktiges ledamöter fick vid 100-årsjubileet av kvinnlig rösträtt en bok av nätverket goteborgskvinnorirorelser.se, där 100 år av kvinnoorganisationers arbete i Göteborg dokumenterats. Där finns ett avsnitt om just Kvinnohuset i Gamlestaden. Feministiskt initiativ ser att om det finns möjlighet vore detta en utmärkt plats att åter öppna ett Kvinnoföreningshus på. Vi ser inte Kvinnoföreningshuset som ett separatistisk rum för enbart kvinnor, och inte heller som en plats för kvinnojourers boenden. Utan just som ett samverkanshus för föreningar som också förenklar utbyte av idéer samt kunskap föreningar emellan. En praktisk fördel kan vara att organisationer kan dela på dyra overheadkostnader, få tillgång till mötesrum och få stöd av föreningskonsulter och tillgång till utrustning. I vilken mån staden stödjer föreningar med hyra eller t.ex. en tjänst på plats bör ingå i utredning. Ett Kvinnoföreningshus lägger en solid grund för att olika verksamheter för kvinnor ska växa. Genom att åter öppna ett Kvinnoföreningshus i Göteborg vill Feministiskt initiativ ge reella förutsättningar för att öka jämställdheten i Göteborg. Kommunfullmäktige föreslås att besluta: Att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas. Utredning bör innehålla förslag till beslut på nivå av stöd till föreningar respektive egenfinansiering. Stina Svensson (FI) Teysir Subhi (FI) Bilaga 2 Demokrati och medborgarservice Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum: 2022-12-21 Svar på remiss över motion av Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas § 127, diarienummer N043-0192/22 Beslut 1. Nämnden för demokrati och medborgarservice avstyrker motionen av Stina Svensson (Fi) och Teysir Subhi (Fi) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas. 2. Nämnden för demokrati och medborgarservice skickar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. 3. Nämnden för demokrati och medborgarservice uppmanar kommunfullmäktige att ta beslut om den kartläggning som nämns i förvaltningens yttrande. Handlingar Förvaltningens tjänsteutlåtande daterat 2022-11-29 med bilagan ”Motion av Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas”. Tilläggsyrkande från (V), (MP), (FI) och (S) Jesper Berglund (V), Ulf Johansson (S), Jonas Svensson (MP), Elsa Alm (S) och Stina Sewén (FI) föreslår att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag, samt uppmanar kommunfullmäktige att ta beslut om den kartläggning som nämns i förvaltningens yttrande – se bilaga 1. Yrkande från Stina Sewén (FI) Stina Sewén (FI) föreslår att nämnden 1. Tillstyrker förvaltningens förslag till beslut enligt förvaltningens tjänsteutlåtande daterat 2022-11-29. 2. Bifaller tilläggsyrkande från (V), (MP), (FI) och (S) Demokrati och medborgarservice Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum: 2022-12-21 Yrkande från Björn Jedvert (L) Björn Jedvert (L) föreslår att nämnden avstyrker tilläggsyrkande från (V), (MP), (FI) och (S). Propositionsordning Ordföranden ställer förslag från Stina Sewén (FI) mot förvaltningens förslag och kommer fram till att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer förslag från Stina Sewén (FI) mot förslag från Björn Jedvert (L) och kommer fram till att nämnden beslutar enligt förslag från Björn Jedvert (L). Stina Sewén (FI) begär omröstning. Nämnden godkänner följande propositionsordning: • Ja-röst för att avslå tilläggsyrkande från (V), (MP), (FI) och (S) • Nej-röst för bifall till tilläggsyrkande från (V), (MP), (FI) och (S) Omröstning 4 ja-röster och 7 Nej-röster, se bilaga 2 Henrik Ryberg (M), Karin Östring Bergman (C), Emma Altenhammar (SD) och Björn Jedvert (L) röstar Ja. Ulf Johansson (S), Jesper Berglund (V), Karin Alfredsson (D), Jonas Svensson (MP), Elsa Alm (S), Thomas Lingefjärd (D) och Stina Sewén (FI) röstar Nej. Protokollsanteckning Kent Wetterskog (L) framför att om han hade fått rösta, så hade han röstat Ja. Protokollsutdrag skickas till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Demokrati och medborgarservice Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum: 2022-12-21 Dag för justering 2022-12-29 Vid protokollet Sekreterare Irene Gustafsson Ordförande Justerande Björn Jedvert (L) Jesper Berglund (V) Nämnden för demokrati och medborgarservice Tilläggsyrkande (V,Mp,Fi,S) 2022-12-19 Tilläggsyrkande angående Svar på remiss över motion om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas Förslag till beslut i Nämnden för demokrati och medborgarservice bifall till förvaltningens förslag med tillägg: 3. att nämnden för demokrati och medborgarservice uppmanar kommunfullmäktige att ta beslut om den kartläggning som nämns i förvaltningens yttrande. Yrkandet Förvaltningen väljer i sitt förslag till svar att lyfta behovet av en kartläggning av behovet av kvinnoföreningshus innan beslut om utredning kring hur ett dylika kan startas. Vi förstår invändningen men då vi anser att ett kvinnoföreningshus är en god idé vill vi skicka med en uppmaning till beslutande organ att genomföra den kartläggning som förvaltningen nämner i sitt svar. 1/1 Demokrati och medborgarservice Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2022-11-29 Tanja Ramic Diarienummer N043-0192/22 Telefon:031-365 00 01 E-post: tanja.ramic@demokratimedborgarservice.goteborg.se Svar på remiss över motion om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas Förslag till beslut I nämnden för demokrati och medborgarservice 1. Nämnden för demokrati och medborgarservice avstyrker motionen av Stina Svensson (Fi) och Teysir Subhi (Fi) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas. 2. Nämnden för demokrati och medborgarservice skickar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. Sammanfattning Kommunstyrelsen har skickat en motion av Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas, på remiss till bland andra nämnden för demokrati och medborgarservice. Svar ska lämnas senast den 12 januari 2023. Motionen lyfter att Göteborg behöver ett hus där organisationer och föreningar, som arbetar för att stärka kvinnors villkor och rättigheter, kan mötas. Idag finns det svårigheter för kvinnojourer, tjejjourer, kvinnonätverk och andra föreningar så som exempelvis kulturföreningar som riktar sig mot kvinnor, att hitta bra lokaler och att få stöd från kommunen. Motionärerna anser att genom ett etablerande av Kvinnoföreningshuset skapas förutsättningar för nya kontakter och att nätverk som redan finns utvecklas. Motionen knyter även an till Göteborgs Stads plan för jämställdhet och betydelsen av civilsamhällets organisationers viktiga roll för att säkerställa att grupper som står längre ifrån ett inflytande också blir lyssnade till. Förvaltningens bedömning är att det behöver genomföras en kartläggning av behovet av ett kvinnoföreningshus först. Behovsinventeringen behöver visa hur behovet av en renodlad yta där föreningar som riktar sig till kvinnor ser ut. Förvaltningen föreslår därför att nämnden för demokrati och medborgarservice avstyrker motionen. Bedömning ur ekonomisk dimension Förvaltningen för demokrati och medborgarservice kan inte ta ställning till frågan på grund av att kostnaderna för ett eventuellt inrättande av ett Kvinnoföreningshus beror på: • den geografiska placeringen och lokalens storlek • verksamhetens driftsform • omfattningen av stadens involvering Bedömning ur ekologisk dimension Förvaltningen för demokrati och medborgarservice har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension Bedömning ur social dimension Motionen har fokus på jämställdhet utifrån perspektivet att människors möjligheter ser olika ut beroende på vilken könstillhörighet vi har. Kunskapen om människors olika förutsättningar varierar, och det finns fortfarande mycket som behöver göras för att kvinnor och män ska ha likvärdiga möjligheter. Jämställdhet är en förutsättning för ett jämlikt Göteborg. I motionen nämns att Göteborgs Stads plan för jämställdhet lyfter fram att civilsamhällets organisationer spelar en viktig roll för att säkerställa att grupper som står längre ifrån ett inflytande också blir lyssnade till. Ett Kvinnoföreningshus skulle ge möjlighet att etablera nya kontakter och utveckla nya samverkansformer. Bilaga 1. Motion av Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas Ärendet Kommunstyrelsen har skickat motion av Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas, på remiss till nämnden för demokati och medborgarservice, kulturnämnden, idrott- och föreningsnämnden, lokalnämnden och socialnämnden centrum för yttrande. Svar ska lämnas senast den 12 januari 2023. Förvaltningen för demokrati och medborgarservice har bedömt motionen och lämnar nu förslag till svar på motionen till nämnden för demokrati och medborgarservice. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har skickat en motion av Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas, för yttrande till nämnden för demokrati och medborgarservice. Motionen lyfter att Göteborg behöver ett hus där organisationer och föreningar, som arbetar för att stärka kvinnors villkor och rättigheter, kan mötas. Idag finns det svårigheter för kvinnojourer, tjejjourer, kvinnonätverk och andra föreningar så som exempelvis kulturföreningar som riktar sig mot kvinnor, att hitta bra lokaler och att få stöd från kommunen. Enligt motionen behövs ett kvinnoföreningshus för att skapa nya kontaktytor och utveckla de nätverk som redan finns. Motionen knyter även an till Göteborgs Stads plan för jämställdhet och betydelsen av civilsamhällets organisationers viktiga roll för att säkerställa att grupper som står längre ifrån ett inflytande också blir lyssnade till. I motionen anges det flera exempel på hus där föreningar kan samlas, till exempel på Allégården där flera föreningar som vänder sig till äldre samlats. På Frilagret erbjuds det möjlighet för ungdomar att producera event och konserter, och på fritidsgårdar runt om erbjuds ungdomsföreningar plats. I november 2022 öppnades efter långt arbete ett Regnbågshus där aktiva kring hbtqi-frågor kan mötas. Dock påtalas i motionen att behovet av ett hus där organisationer och föreningar som arbetar för att stärka kvinnors villkor och rättigheter kan mötas saknas. Idag finns ingen renodlad yta där föreningar som riktar sig till kvinnor kan mötas. Det föreslagna Kvinnoföreningshuset är tänkt som ett samverkanshus där även andra organisationer och föreningar kan finnas vilket medför praktiska fördelar så som exempelvis delade overheadkostnader och tillgång till mötesrum. Enligt motionen förslås också att nivån på stödet från Göteborgs stad bör ingå i utredningen. Förvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer att innan en utredning om hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas, behöver det genomföras en kartläggning av behovet av ett Kvinnoföreningshus. I samband med behovsinventeringen behöver det även framgå hur behovet av en renodlad yta där föreningar som riktar sig till kvinnor ser ut. Denna behovsinventering kan hjälpa till i processen med utredningen och i planeringen av hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas. Just nu finns det ingen kännedom hur behoven av ett Kvinnoföreningshus ser ut och en kartläggning behöver göras för att ta reda på vilka behov som finns. För att utreda behoven behövs det en nära samverkan med själva målgruppen och civilsamhällets aktörer. Det behöver göras en analys över vem huset riktar sig till, var gränsdragningar går samt vem som får använda husets lokaler och resurser. Med anledning av att målgruppen är mångfacetterad behöver definitioner av målgruppen fastställas i behovsinventeringen. Exempel på frågor som behöver ställas för att definiera målgruppen: ska gruppen/organisationen bara bestå av, med och för kvinnor samt vad händer om en person med annan könsidentitet vill använda, nyttja och arrangera i kvinnoföreningshuset? Ett samordnat arbete med att utreda behovet, förutsättningar och möjligheter för ett eventuellt Kvinnoföreningshus är en viktig förutsättning för att möta kvinnornas behov på ett sammanhållet sätt. Med denna anledning bedömer förvaltningen att en behovsinventering behöver göras för att förstå målgruppen och sätta en finansiering för långsiktig drift. Efter att en behovsinventering gjorts är det viktigt att tillsatta resurser i nivå med uppdragets behov och omfattning. En framgångsfaktor och lärdom från inrättandet av Regnbågshuset är vikten av en tät dialog med målgruppen. Att föra dialog med målgruppen är en betydande del av arbetet för att det ska gå att planera och anpassa verksamheten efter målgruppens behov. Under arbetet med att upprätta ett Regnbågshus har en kontinuerlig dialog förts med HBTQ-rådet samt med representanter från civilsamhällets hbtqi-aktörer. Mötena har möjliggjort att förvaltningen har kunnat hitta en riktning i arbetet att hitta en lämplig lokal med de förutsättningar och funktioner som målgruppen har behov av. Därför anser förvaltningen att målgruppen för ett eventuellt Kvinnoföreningshus behöver identifieras och definieras för att en dialog ska möjliggöras. Förvaltningen vill betona vikten av att identifiera och bygga på redan pågående arbete, kunskap och samverkan för att kunna urskilja rätt prioriteringar samt undvika parallella spår gällande pågående processer som angränsar till uppdraget. Ett parallellt arbete som pågår nu i staden är kulturförvaltningens utredning av ett allaktivitetshus. Kulturförvaltningen har fått i uppdrag från kommunfullmäktige att kartlägga behovet av ett allaktivitetshus i staden. Detta arbete har påbörjats och kan med fördel innehålla en analys kring kvinnornas behov gällande ett hus där organisationer och föreningar som arbetar för att stärka kvinnors villkor och rättigheter kan mötas. Med denna anledning anser förvaltningen att kulturförvaltningens kartläggning av behovet av allaktivitetshus bör avvaktas, där en möjlig samlokalisering som kan medföra praktiska fördelar som exempelvis delade overheadkostnader skulle kunna undersökas. Inför fortsatt politisk beredning, och vid eventuellt bifall till motionens förslag, vill förvaltningen betona att frågan om hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas, är mycket avhängigt av målgruppens behov, verksamhetens driftsform, organisering och omfattningen av stadens involvering och roll i tillskapande av ett Kvinnoföreningshus. Förvaltningen för demokrati och medborgarservice föreslår följande, utifrån ovanstående redogörelse och för att skapa goda förutsättningar för ett eventuellt genomförande: 1. Avvakta kulturförvaltningens kartläggning av allaktivitetshus. 2. Identifiera målgrupp och dess parter att samverka med. 3. Ta fram en behovsinventering hos målgruppen gällande behovet av ett Kvinnoföreningshus. 4. Kartlägga hur ett Kvinnoföreningshus bäst stödjer kvinnors självorganisering och ökar kvinnors förutsättningar till delaktighet och inflytande. 5. Ta fram ett förslag på hur ett Kvinnoföreningshus skulle kunna etableras och vilka funktioner och resurser som behöver inkluderas i ett Kvinnoföreningshus. Sammanfattningsvis är det förvaltningens förslag att nämnden för demokrati och medborgarservice, med den avgränsning och de förbehåll som redovisas i föreliggande tjänsteutlåtande, avstyrker motionen av Stina Svensson (Fi) och Teysir Subhi (Fi) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas. Lotta Sjöberg Niclas Bengtsson Förvaltningsdirektör Avdelningschef för Utveckling och analys Bilaga 3 Socialnämnden Centrum Utdrag ur protokoll nr 12 Sammanträdesdatum: 2022-12-20 § 276 Svar på remiss - Motion av Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) om att öppna ett kvinnoföreningshus i Göteborg N164-1143/22 Socialförvaltningen Centrum har 2022-11-23 upprättat ett tjänsteutlåtande i rubricerat ärende. Beslut Socialnämnden Centrum avstyrker motionen av Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) om att öppna ett kvinnoföreningshus i Göteborg och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till stadsledningskontoret. Dag för justering 2022-12-21 Vid protokollet Sekreterare Jeanette Nilsson Ordförande Justerande Nina Miskovsky Ulf Carlsson Socialförvaltningen Centrum Tjänsteutlåtande Handläggare Anja Jelinek Utfärdat 2022-11-23 Telefon: 031-3679459 Diarienummer N164-1143/22 E-post: anja.jelinek@socialcentrum.goteborg.se Svar på remiss angående motion av Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) om att öppna ett kvinnoföreningshus i Göteborg Förslag till beslut Socialnämnden Centrum avstyrker motionen av Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) om att öppna ett kvinnoföreningshus i Göteborg och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till stadsledningskontoret. Sammanfattning En remiss har inkommit från kommunstyrelsen för socialnämndens yttrande över motion av Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) om att utreda hur ett Kvinnohus i Göteborg kan startas. I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas. Förvaltningen föreslår att socialnämnden Centrum avstyrker motionen om att öppna ett kvinnoföreningshus i Göteborg. Förvaltningen ser vikten av civilsamhällets organisationer för att stärka kvinnors villkor och rättigheter. Förvaltningen ser också att möjlighet att träffas fysiskt kan underlätta för nätverkande och kontaktskapande. Däremot bedömer inte förvaltningen att ett specifikt kvinnoföreningshus behövs för att uppnå önskad effekt. Förvaltningen bedömer att det redan i dag finns möjligheter att träffas fysiskt, men också att digitala och webbaserade nätverk och forum skapat goda möjligheter för enskilda och civilsamhället att samverka och bedriva sitt arbete. Förvaltningen föreslår att nämnden avstyrker motionen. Bedömning ur ekonomisk dimension Förvaltningen anser att öppnandet av ett kvinnoföreningshus skulle innebära kostnader för staden. Det är inte troligt att civilsamhället skulle ha möjlighet att i någon större mån bidra till finansieringen, vilken därför troligtvis skulle behöva hanteras av staden. Utan att utreda vidare är det inte möjligt att ge en uppskattning av kostnader. Bedömning ur ekologisk dimension Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Civilsamhället har historiskt spelat en central roll i att driva frågor om jämställdhet och lika rättigheter i samhället. Förvaltningen ser att kvinno- och tjejjourer, kvinnonätverk och andra föreningar som vänder sig till kvinnor fortsatt gör ett viktigt arbete för sina målgrupper. Att ha en trygg plats att träffas, nätverka och driva gemensamt arbete kan bidra till måluppfyllelse för föreningarna. Förvaltningen anser dock inte att det är avhängigt ett eget hus utan anser att det redan nu finns goda möjligheter att träffas fysiskt på de mötesplatser och lokaler som finns. Samverkan Samverkan har skett i förvaltningens samverkansgrupp (FSG) 2021-12-14 Bilagor 1. Motion av Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) om att öppna ett kvinnoföreningshus i Göteborg Ärendet Nämnden har att yttra sig över en motion om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas. Remissen har skickats till kulturnämnden, lokalnämnden, idrott- och föreningsnämnden, socialnämnden Centrum samt nämnden för demokrati och medborgarservice för yttrande och ska vara stadsledningskontoret tillhanda senast 12 januari 2023. Beskrivning av ärendet Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) föreslår i sin motion att staden ska öppna ett kvinnoföreningshus där organisationer och föreningar som arbetar för att stärka kvinnors villkor och rättigheter kan mötas. Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) beskriver i sin motion att människors möjlighet ser olika ut beroende på könstillhörighet. De skriver att Göteborgs Stads plan för jämställdhet lyfter fram att civilsamhällets organisationer spelar en viktig roll för att säkerhetsställa att grupper som står längre ifrån ett inflytande också blir lyssnade till. Motionen beskriver att det finns flera fysiska platser där andra organisationer i civilsamhället som arbetar med specifika frågor kan mötas på. Däremot finns enligt motionen ingen renodlad samarbetsyta där föreningar som riktar sig till kvinnor kan mötas. De uppger att kvinnojourer, tjejjourer, kvinnonätverk och andra föreningar som exempelvis kulturföreningar som riktar sig till kvinnor ha svårt att hitta lokaler, få stöd av kommunen och träffa andra. Motionen pekar på att ett hus kan möta behovet av kontaktytor och att kunna utveckla nätverk, framför allt för nystartade och mindre kvinnoföreningar. Motionen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas. Socialnämnden Centrum är en av de utsedda remittenterna. Förvaltningen har utifrån sitt samordningsuppdrag om samverkan med civilsamhället, samt genom handläggning av föreningsbidrag inom det sociala området god kännedom om civilsamhällets centrala roll som opinionsdrivande och röstbärande för sina frågor. Förvaltningens bedömning Förvaltningen föreslår att nämnden avstyrker motionens förslag att utreda om att öppna ett Kvinnoföreningshus i Göteborg. Förvaltningen ser att det visserligen finns fysiska platser i Göteborg specifikt ämnade för vissa målgrupper och frågor, men att det inte finns för kvinnofrågor. Att mötas fysiskt kan underlätta föreningars behov av att utveckla nätverk och skapa kontaktytor, men förvaltningen bedömer att dessa behov även kan tillgodoses med de mötesplatser och forum som redan finns. Att organisera sig i hus för gemensamma frågor är en organisationsform som tidigare varit vanlig men som idag inte är lika vanligt förekommande. Digitalisering med framväxten av sociala medier och webbaserade nätverk har drastiskt förändrat möjligheterna både för enskilda engagerade och för civilsamhällesorganisationer att hitta varandra, samverka och driva sina frågor. Genom ett föreningsbidrag till Göteborgs FöreningsCenter finansierar socialnämnden Centrum driften av Mötesplatsen, som är en lokal där civilsamhället kan träffas, nätverka och hitta nya samarbeten, oavsett fråga eller målgrupp. Förvaltningen bedömer att denna, tillsammans med andra möteslokaler, ger tillräckliga möjligheter för kvinnoföreningar att träffas fysiskt utan att ha ett eget kvinnoföreningshus. Förvaltningen föreslår att motionen avstyrks i sin helhet. Socialförvaltningen Centrum Michael Ivarson Förvaltningsdirektör Bilaga 4 Idrotts- och föreningsnämnden Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: 2022-12-19 § 190, diarienummer 0395/22 Svar på motion om att öppna ett kvinnoföreningshus i Göteborg Beslut 1. Idrotts- och föreningsnämnden lämnar synpunkter på motionen i enlighet med innehållet i tjänsteutlåtandet. 2. Idrotts- och föreningsnämnden översänder tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen. Handlingar -Tjänsteutlåtande avdelning föreningsstöd, daterad 2022-11-11 -Idrotts- och föreningsnämndens anvisningar för föreningsbidrag 2022 Protokollsutdrag skickas till -Avdelning föreningsstöd -Kommunstyrelsen Dag för justering 2022-12-20 Vid protokollet Sekreterare Moa Pålsson Ordförande Justerande Magnus Berntsson (KD) Bettan Andersson (V) Idrotts- och föreningsförvaltningen Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2022-11-11 Karin Lackéus Diarienummer 0395/22 Telefon: 031-368 21 40 E-post: karin.lackeus@ioff.goteborg.se Svar på motion om att öppna ett kvinnoföreningshus i Göteborg Förslag till beslut 1. Idrotts- och föreningsnämnden lämnar synpunkter på motionen i enlighet med innehållet i tjänsteutlåtandet. 2. Idrotts- och föreningsnämnden översänder tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen. Sammanfattning Idrott och föreningsförvaltningen ställer sig bakom att en utredning kring kvinnoföreningshus genomförs och ser att det kan finnas möjlighet för föreningar i ett sådant sammanhang att bli bidragsberättigade. Om beslut fattas att en utredning ska genomföras kan Idrott- och föreningsförvaltningen vara behjälpliga i frågor kring till exempel föreningsbidrag, men bedömer att utredningen bör genomföras på en förvaltning med mer sakkunskap inom området. Bedömning ur ekonomisk dimension Om beslut fattas att ett Kvinnohus ska startas behöver de ekonomiska konsekvenserna vara noga utredda. Viktiga delar att ta med är hur verksamheten ska finansieras. Det finns många olika varianter av finansiering av ideell verksamhet. Idrott & förening har möjlighet att vara deltagande part i IOP, idéburet offentligt partnerskap, samt att bevilja föreningsbidrag, men verksamheten måste då vända sig till någon av förvaltningens målgrupper och i enlighet med nämndens anvisingar. Själva utredningen i sig kräver administrativa resurser för den utredande förvaltningen. Bedömning ur ekologisk dimension All verksamhet har konsekvenser för den miljö den verkar i. Förvaltningen kan i detta läge inte förutse vilka konsekvenser som skulle vara aktuella i detta fall. Bedömning ur social dimension Viktigt att en utredning tar in den sociala dimensionen och ser hur ett kvinnoföreningshus bidrar till att stärka kvinnors rättigheter. Samverkan Ingen samverkan har genomförts i detta ärende. Bilagor 1. Idrotts- och föreningsnämndens anvisningar för föreningsbidrag 2022 Ärendet Ärendet avser en motion av Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas. Kommunstyrelsen begär yttrande från idrotts- och föreningsnämnden senast 2023-01-12. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige föreslås utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas. Samt att utredningen bör innehålla förslag till beslut på nivå av stöd till föreningar respektive egenfinansiering. Motionen har sänts till kulturnämnden, lokalnämnden, idrott- och föreningsnämnden, socialnämnden centrum samt nämnden för demokrati och medborgarservice för yttrande. Feministiskt initiativ beskriver i motionen att människors möjligheter ser olika ut beroende på könstillhörighet. Att kunskapen om människors olika förutsättningar varierar, och att det finns mycket som behöver göras för att kvinnor och män ska ha likvärdiga möjligheter i Göteborg. De menar att det borde finnas ett dedikerat hus för föreningar som arbetar för att stärka kvinnors villkor och rättigheter, med kommunalt stöd och att det skulle ge möjlighet att etablera nya kontakter och utveckla nya samverkansformer för föreningar. Idrott- och föreningsförvaltningen delar synen att människors olika förutsättningar varierar och att könstillhörighet är en påverkande faktor. I utredningen Rättvisa bidrag går det att tydligt se att betydligt färre flickor än pojkar nås av det kommunala föreningsstödet och har en lägre föreningsaktivitet. Förvaltningen arbetar för att hitta former att nå flickor och stärka deras möjligheter till aktiv fritid. Om ett kvinnoföreningshus blir aktuellt kan det finnas föreningar som bedriver verksamhet där som också kan vara aktuella för bidrag från Idrott- och föreningsförvaltningen. Idrott och föreningsnämnden ger stöd till föreningar som uppfyller nämndens anvisningar grundläggande kriterier. Anvisningar för föreningsstöd Idrott och föreningsnämnden har anvisningar för vilka föreningar som är bidragsberättigade. Hämtat från Idrott- och föreningsnämndens anvisningarna för föreningsbidrag: Alla ideella föreningar och organisationer ska uppfylla ett antal grundläggande kriterier för att kunna få föreningsbidrag av idrotts- och föreningsnämnden. Idrotts- och föreningsnämndens grundläggande kriterier utgår från de kriterier som finns i Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället. Förening/organisation ska bland annat • Driva ideell verksamhet i Göteborg för barn och unga (7-25 år), personer med funktionsnedsättning eller personer över 65 år. En ideell förening kännetecknas av att ändamålet är ideellt och/eller att dess verksamhet är ideell utan vinstintresse och är allmännyttigt. • Ha allmänintresse och vara öppen för alla om inte sakliga och godtagbara skäl finns för undantag. Det ska framgå i föreningens stadgar att alla har rätt att bli medlemmar och delta i verksamheten. • Verka för lika rättigheter och möjligheter till delaktighet och deltagande oberoende av kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder. Anvisningarna bifogas till denna motion. Idrott- och föreningsnämndens anvisningar för bidrag innebär att alla föreningar inte automatisk är bidragsberättigade, utan måste uppfylla kraven. I motionen beskrivs att föreningarna i kvinnoföreningshuset inte endast ska vända sig till kvinnor, vilket är en förutsättning för bidrag från idrott och föreningsnämnden. Förvaltningens bedömning Idrott- och föreningsförvaltningen ställer sig positiva till att en utredning om kvinnoföreningshus genomförs. Förvaltningen bedömer dock att en utredning bör ligga på en förvaltning med mer sakkunskap inom området, än Idrott- och föreningsförvaltningen. Om ett kvinnoföreningshus bedöms vara en bra satsning i staden ser Idrott- och föreningsförvaltningen att det kan finnas utrymme för att föreningar där det kan vara aktuella för bidrag av olika former. Johan Sävhage Karin Lackéus Förvaltningsdirektör Avdelningschef Föreningsstöd Bilaga 5 Kultur Utdrag ur protokoll Kulturnämnden Sammanträdesdatum: 2022-11-28 Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Stina Svensson (Fi) och Teysir Subhi (Fi) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas § 226, 0694/22 Beslut I kulturnämnden 1. Kulturnämnden anser, med hänvisning till förvaltningens redovisning, att motionen av Stina Svensson (Fi) och Teysir Subhi (Fi) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas är besvarad. 2. Kulturnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. Handling Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande 2022-10-03. Protokollsutdrag skickas till Kommunstyrelsen. Dag för justering 2022-12-07 Vid protokollet Sekreterare Jonna Segerberg Ordförande Justerande Ann Catrine Fogelgren Grith Fjeldmose Kultur Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2022-10-03 Stina Borrman/Kultur/GBGStad Diarienummer 0694/22 Telefon: 031-368 32 03 E-post: stina.borrman@kultur.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas Förslag till beslut I kulturnämnden 1. Kulturnämnden anser, med hänvisning till förvaltningens redovisning, att motionen av Stina Svensson (Fi) och Teysir Subhi (Fi) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas är besvarad. 2. Kulturnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. Sammanfattning Stina Svensson (Fi) och Teysir Subhi (Fi) har i kommunfullmäktige lagt fram en motion om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas. Kommunstyrelsen har sänt motionen på remiss till ett antal nämnder, däribland kulturnämnden, för yttrande senast 2023-01-12. Motionärerna ser behov av ett hus där organisationer och föreningar som arbetar för att stärka kvinnors villkor och rättigheter kan mötas. Det finns idag svårigheter för nätverk, kvinno- och tjejjourer samt andra föreningar (till exempel kulturföreningar riktade mot kvinnor) att hitta bra lokaler och att få stöd från kommunen. Genom etablerande av ett Kvinnoföreningshus skapas förutsättningar för nya kontakter och att utveckla de nätverk som redan finns. Därtill kan även praktiska fördelar uppnås såsom att kunna dela på OH- kostnader, få tillgång till mötesrum och stöd från föreningskonsulenter samt tillgång till utrustning. Kulturförvaltningen ser att det finns tydliga utmaningar med Göteborgs Stads organisation för att på ett samlat sätt kunna ta hand om de frågor som motionen adresserar. Avsaknaden av en sammanhållande kraft leder till att varje nämnd tolkar frågeställningen utifrån eget reglemente och uppdrag vilket ökar risken för ekonomisk kortsiktighet, otydlighet och osäkerhet för både staden och det civila samhället. Förvaltningen menar att staden på ett nytänkande och gränsöverskridande sätt måste ta ansvar för frågor som rör hela staden, där ett människors vilja och engagemang att göra saker tillsammans är det primära. Det offentliga ska vara en möjliggörare som planerar för ett långsiktigt hållbart erbjudande med låga trösklar, men i övrigt ta ett steg tillbaka till förmån för civilsamhällets initiativ. Göteborgs Stad behöver tänja på gränserna för hur det demokratiska uppdraget ska definieras. Bedömning ur ekonomisk dimension Av motionen framgår att utredningen bör innehålla förslag till beslut på nivå av stöd till föreningar respektive egenfinansiering (i vilken mån staden stödjer föreningar med hyra eller till exempel en tjänst på plats). Kulturförvaltningen kan inte ta ställning till frågan då kostnaderna för en eventuell etablering av ett Kvinnoföreningshus är avhängiga var i staden den sker, verksamhetens driftsform och organisering, samt omfattningen av stadens involvering och roll i densamma. Dock kan konstateras att kulturnämndens selektiva stödformer (kulturstöd) i huvudsak riktar sig till publika verksamheter som bedöms vara av konstnärlig och kulturpolitisk betydelse. Kulturstöd är helt och hållet monetära stöd med krav på redovisning och uppföljning, och inte bidrag. Bortsett från Ateljéstöd ger nämnden inte stöd till hyra utan till konstnärlig verksamhet och innehåll. Bedömning ur ekologisk dimension Kulturförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Motionen framhåller att Göteborgs Stads plan för jämställdhet lyfter fram att civilsamhällets organisationer spelar en viktig roll för att säkerställa att grupper som står längre ifrån ett inflytande också blir lyssnade till. Kulturförvaltningen har inte funnit några andra aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bilaga Remiss från kommunstyrelsen 2022-09-13 angående motion av Stina Svensson (Fi) och Teysir Subhi (Fi) om att utreda hur ett Kvinnoföringshus i Göteborg kan startas. Expedieras till Kommunstyrelsen. Ärendet Kulturnämnden har att ta ställning till motion av Stina Svensson (Fi) och Teysir Subhi (Fi) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas. Förvaltningen redovisar i föreliggande tjänsteutlåtande hur stadens ansvar för motionens frågeställningar är uppdelat på flera nämnder utifrån reglementen och uppdrag, och föreslår att nämnden med detta anser motionen besvarad. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har översänt motion av Stina Svensson (Fi) och Teysir Subhi (Fi) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas till kulturnämnden, nämnden för demokrati och medborgarservice, lokalnämnden, socialnämnd centrum samt idrott- och föreningsnämnden för yttrande senast 2023-01-12. Motionärerna ser behov av ett hus där organisationer och föreningar som arbetar för att stärka kvinnors villkor och rättigheter kan mötas. Det finns idag svårigheter för nätverk, kvinno- och tjejjourer samt andra föreningar (till exempel kulturföreningar riktade mot kvinnor) att hitta bra lokaler och att få stöd från kommunen. Genom etablerande av ett Kvinnoföreningshus skapas förutsättningar för nya kontakter och att utveckla de nätverk som redan finns. Därtill kan även praktiska fördelar uppnås såsom att kunna dela på OH- kostnader, få tillgång till mötesrum och stöd från föreningskonsulenter samt tillgång till utrustning. Motionärerna föreslår att en utredning görs av hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas. Utredningen bör innehålla förslag till beslut på nivå av stöd till föreningar respektive egenfinansiering (i vilken mån staden stödjer föreningar med hyra eller till exempel en tjänst på plats). För motionen i sin helhet, se bilaga till förvaltningens tjänsteutlåtande. Civilsamhällespolitik för stärkt egenmakt och demokrati Det civila samhället definieras som ”en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen.” 1 Målet med den svenska civilsamhällespolitiken är att villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin ska förbättras, i dialog med det civila samhällets organisationer. Sex grundläggande principer är vägledande för relationen mellan det offentliga och det civila samhället: självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn, samt mångfald. Möjlighet till självständig verksamhet utan obefogad kontroll eller inblandning av offentliga aktörer, tillsammans med långsiktighet och stabila förutsättningar, är nödvändigt för civilsamhällets existens. Det kan till exempel handla om stabilitet i bidragssystem, rättsliga förutsättningar och generella villkor. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) följer årligen upp civilsamhällets villkor utifrån dessa sex principer. Under 2022–2024 har MUCF regeringens uppdrag att särskilt arbeta för att 1) öka kunskapen hos offentliga aktörer om civilsamhällets förutsättningar, roll och värde, 2) förbättra samverkansprocesserna för ökad delaktighet, och 3) ökad enhetlighet och transparens i bidragsgivning hos offentliga aktörer. Detta då både stat, regioner och kommuner behöver utveckla och intensifiera sin samverkan med det civila samhällets organisationer. 1 Prop. 2009/10:55 En politik för det civila samhället. Sveriges kommuner och regioner (SKR) arbetar på olika sätt med civilsamhällesfrågor för att stärka förutsättningarna och villkoren för civilsamhällets organisationer. Föreningslivets verksamheter ger röst åt såväl breda grupper som svaga och utsatta i samhället. Genom att värna dess särart och självständighet kan det fortsätta vara en betydelsefull utvecklingskraft för demokrati och samhällsliv. Minskat deltagande och ökad professionalisering och byråkratisering i form av strävan till högre kvalitet och effektivisering, tillsammans med offentlig sektors ökade redovisnings- och uppföljningskrav, är utmaningar som måste adresseras. SKR menar att offentlig sektors samtliga nivåer har ett gemensamt ansvar att värna civilsamhället som en självständig kraft för mellanmänsklig tillit och demokratisk samhällsutveckling 2. Göteborgs Stads arbete med och organisering av frågor som rör demokrati och samverkan med civilsamhället Av motionen framgår att civilsamhällets organisationer som arbetar för att stärka kvinnors villkor och rättigheter, inte minst mindre och nystartade kvinnoföreningar, genom etablerandet av ett Kvinnoföreningshus i Göteborg skulle ges möjlighet att skapa nya kontakter och utveckla nya samverkansformer. Det som efterfrågas är en samlingslokal, där det offentliga står för det juridiska ansvaret och hyreskontraktet utan övrig inblandning kring verksamhetens innehåll. Kommunen ska snarare vara en möjliggörare som planerar för ett långsiktigt hållbart erbjudande med låga trösklar, men i övrigt ta ett steg tillbaka till förmån för civilsamhällets initiativ. Nedan redogörs kortfattat för stadens proaktiva demokratiarbete, riktlinjer för föreningsbidrag till civilsamhället, stadens lokalförsörjningsprocess samt förmedling av lokaler till förenings- och kulturlivet. Därtill kort information om idéburet offentligt partnerskap (IOP). Göteborgs Stads proaktiva demokratiarbete Enligt reglemente för nämnden för demokrati och medborgarservice (DoM) ansvarar nämnden för att utveckla stadens gemensamma service till de som bor, besöker och verkar i Göteborg samt för att bedriva ett proaktivt demokratiarbete. Därtill ansvarar nämnden för att skapa förutsättningar för invånarnas demokratiska delaktighet och inflytande i samskapande med nämnder, styrelser och andra aktörer. Liksom övriga nämnder i Göteborgs Stad ska DoM därtill och utifrån sitt verksamhetsområde vara en aktiv part när det gäller insatser inom kommungemensamma frågor som trygghetsarbete, folkhälsoarbete, sociala erfarenheter i samhällsplaneringen samt samverkan med civilsamhället. Föreningsbidrag till civilsamhället Enligt Göteborgs Stad riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället kan ideella och ekonomiska föreningar, stiftelser och sociala företag som erbjuder verksamhet för göteborgare söka både selektiva och generella bidrag från staden. Bidrag kan till exempel ges till ordinarie verksamhet inklusive kostnader för lokaler, särskilda satsningar, och nybyggnation/renovering av föreningars egna anläggningar. 2 Civilsamhället som utvecklingskraft, demokratiaktör och samverkanspartner. Positionspapper från SKR 2018. Enligt reglemente för idrotts- och föreningsnämnden har nämnden ett samordningsansvar för stadens arbete med föreningsbidrag. Därtill beslutar nämnden om föreningsbidrag till föreningslivet, om det inte åligger annan nämnd. Göteborgs Stads lokalförsörjningsprocess, samt lokalförmedlingstjänst Göteborgs Stads lokalförsörjningsprocess syftar till att den kommunala servicen ska vara i balans och hållbar över tid. Göteborgs Stads program för lokalförsörjning 2020–2026 ligger till grund för samtliga nämnder och styrelsers arbete med att identifiera och planera för verksamhetslokaler med utgångspunkt i medborgarnas behov, staden idag och imorgon, verksamhetens behov, samt befolkning och demografi. Vare sig i programmet eller därtill hörande styrande dokument adresseras frågan om lokaler för civilsamhället. Tvärtom har till exempel frågan om samnyttjan och samlokalisering med andra aktörer än Göteborgs Stads nämnder och bolagsstyrelser inte bedömts rymmas i programmet. Enligt reglemente för idrotts- och föreningsnämnden ansvarar nämnden för upplåtelse av egna anläggningar och inhyrda anläggningar, inklusive samlingslokaler till nämnder, föreningslivet och enskilda. Nämnden ansvarar även för förmedling av hyresmodellens lokaler till förenings- och kulturlivet och agerar mellanhyresvärd för dessa lokaler. Av Göteborgs Stads riktlinje för uthyrning av lokaler till förenings- och kulturlivet framgår att lokalförmedlingstjänstens huvudsakliga uppgift är att förmedla och hyra ut lokaler till föreningar som uppfyller Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället samt kulturutövare som uppfyller Kulturnämndens riktlinjer för kulturstöd till det fria kulturlivet. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) IOP är en modell för samverkan mellan det offentliga och den idéburna sektorn. Syftet är att möjliggöra problemlösning mellan sektorer och att stötta en idéburen verksamhet som hanterar någon form av samhällsutmaning. Göteborgs Stads vägledning för idéburet offentligt partnerskap säger att modellen kan vara lämplig när långsiktig samverkan mellan staden och idéburna organisationer behövs för att lösa problem och utmaningar. Göteborgs överenskommelse med civilsamhällets organisationer tydliggör att dialog, där initiativ kan tas både av staden och den idéburna organisationen, bland annat kan innebära att civilsamhällets organisationer tidigt är delaktiga i kartläggning och planering av hur invånarnas behov tillgodoses. Av avtal om samarbete och samfinansiering ska tydligt framgå vad respektive part bidrar med i budget och olika insatser som skapar ett mervärde. Göteborgs Stad kan ingå IOP-avtal med organisationer i det civila samhället med olika associationsformer såsom ideella föreningar, ekonomiska föreningar, stiftelser och aktiebolag, under förutsättning att stadens kriterier för demokratisk verksamhet uppfylls. Processen är omfattande, med höga trösklar och kräver tydliga parter för att teckna avtal om samverkan. Kulturnämndens stöd till det fria kulturlivet Kulturnämnden har enligt reglemente i uppgift att fastställa kriterier för bidragsgivning och beslut om stöd och stipendier till kulturell verksamhet och fria kulturutövare. Nämndens selektiva stödformer (kulturstöd) riktar sig i huvudsak till publika verksamheter som bedöms vara av konstnärlig och kulturpolitisk betydelse. Kulturstöd är helt och hållet monetära stöd med krav på redovisning och uppföljning, och inte bidrag. Bortsett från Ateljéstöd, som är ett stöd till yrkesverksamma konstnärer för hyra av konstnärsateljéer, ger nämnden inte stöd till hyra utan till konstnärlig verksamhet och innehåll. Förvaltningens bedömning och förslag Förvaltningen ser inte att förslagen i motionen träffar kulturnämnden, utan företrädesvis andra nämnder i Göteborg. Förvaltningens redovisning visar på en komplex men ändock tydlig ansvarsfördelning i staden för lokal- och bidragsfrågor för föreningslivet (civilsamhället). Stadens organisering och lokalförsörjningsprocess stödjer inte frågan, vilket kulturnämnden beskrev i sitt yttrande över motion av Daniel Bernmar (V) om att bygga fler Allaktivitetshus (2021-06-21 § 150): ”Det breda anslaget innebär att en utredning rörande /…/ berör flera delar av stadens organisation. Göteborgs Stads nämnder och bolag är idag traditionellt organiserade och definierar sina respektive politiska uppdrag utifrån reglementen och ägardirektiv. Arbets- och beslutsprocesser är ibland ett hinder för att på ett nytänkande och gränsöverskridande sätt ta ansvar för frågor som rör hela staden. Kulturförvaltningen menar att staden står inför ett skifte, där människors vilja och engagemang att göra saker tillsammans är det primära vilket även tänjer på gränserna för vad Göteborgs Stad behöver definiera som sitt demokratiska uppdrag.” Det som efterfrågas i båda motionerna (Allaktivitetshus och Kvinnoföreningshus) är en samlingslokal, där det offentliga står för det juridiska ansvaret och hyreskontraktet utan övrig inblandning kring verksamhetens innehåll. Kommunen ska snarare vara en möjliggörare som planerar för ett långsiktigt hållbart erbjudande med låga trösklar, men i övrigt ta ett steg tillbaka till förmån för civilsamhällets initiativ. De svårigheter som civilsamhället upplever när man ska orientera sig och ”träffa rätt” i kontakterna med staden har sin grund i att varje nämnd tolkar frågeställningen utifrån eget reglemente och uppdrag, där ingen sammanhållande kraft finns. Om en enskild nämnd beslutas få ansvar för ett Kvinnoföreningshus finns därför en överhängande risk att det blir en ständig budgetfråga med kortsiktighet, otydlighet och osäkerhet för både staden och civilsamhället. Förvaltningen ser att det krävs att nya arbetssätt och processer utvecklas så att stadens organisation har en beredskap för att ta sig an frågor likt de som föreslås i motionen. Avslutningsvis är det kulturförvaltningens bedömning att stadens bristande beredskap att ta hand om initiativ från föreningsliv och civilsamhälle går emot civilsamhällespolitikens målsättning att villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin ska förbättras. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden utifrån ovanstående redovisning och bedömning anser att motionen från Stina Svensson (Fi) och Teysir Subhi (Fi) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas är besvarad. GÖTEBORGS STADS KULTURFÖRVALTNING Anna Rosengren Sofia Lubian Förvaltningsdirektör Avdelningschef Stab, kultur och samhällsutveckling Bilaga 7 Lokalnämnden Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: 2022-11-23 § 152 N230-1332/22 Remiss - Motion om att öppna ett kvinnoföreningshus i Göteborg Beslut 1. Lokalnämnden avstår från att ta ställning till förslaget om att öppna ett kvinnoföreningshus i Göteborg. 2. Lokalnämnden översänder lokalförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som lokalnämndens eget yttrande. Handlingar 1. Lokalförvaltningens tjänsteutlåtande, daterad 2022-09-28 2. Motion av Stina Svensson (FI) och Teysir Subhi (FI) om att utreda hur ett Kvinnoföreningshus i Göteborg kan startas Protokollsutdrag skickas till Kommunstyrelsen. . Lokalnämnden Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: 2022-11-23 Justeringsdag: 2022-11-30 Underskrifter Sekreterare Jonathan Olsson Ordförande Justerande Christer Holmgren (M) Thomas Larsson (MP) Lokalförvaltningen Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2022-09-28 Malin Albrektsson Diarienummer N230-1332/22 Telefon: 031-356 02 55 E-post: malin.albrektsson@lf.goteborg.se Remiss - Motion om att öppna ett kvinnoföreningshus i Göteborg Förslag till beslut I lokalnämnden: 1. Lokalnämnden avstår från att ta ställning till förslaget om att öppna ett kvinnoföreningshus i Göteborg. 2. Lokalnämnden översänder lokalförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som lokalnämndens eget yttrande. Sammanfattning Stadsledningskontoret har gett Göteborgs Stads lokalnämnd möjlighet att yttra sig över en motion från Stina Svensson (FI) och Teysir Subhu (FI) som föreslår att utreda möjligheten att med stöd av kommunen öppna ett kvinnoföreningshus i Göteborg. Den föreslagna verksamheten är tänkt som ett hus där organisationer och föreningar som arbetar för att stärka kvinnors villkor och rättigheter kan mötas och verka under samma tak och med kommunalt stöd. Eftersom lokalnämndens uppdrag är att tillhandahålla verksamhetslokaler efter att beslut om verksamheter är fattade, föreslås nämnden avstå från att ta ställning till förslaget om att starta ett kvinnoföreningshus i Göteborg. Bedömning ur ekonomisk dimension Lokalförvaltningen kan inte göra någon preliminär kostnadsbedömning baserat på underlaget i förslaget. Enligt gällande hyresmodell bär förvaltning med ansvar för verksamhet också kostnaden för lokalen. Bedömning ur ekologisk dimension Eftersom förvaltningen utifrån sitt uppdrag avstår från att ta ställning har den heller inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Eftersom förvaltningen utifrån sitt uppdrag avstår från att ta ställning har den heller inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bilagor 1. Handling 2022 nr 162 Ärendet Lokalförvaltningen har bedömt förslaget i motionen och tagit fram förslag till yttrande som redovisas i detta tjänsteutlåtande. Förvaltningen föreslår att nämnden utifrån sitt uppdrag inte tar ställning till förslaget och skickar föreliggande tjänsteutlåtande till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret vill ha lokalnämndens yttrande senast 2023- 01-12. Remiss om yttrande har även skickats till kulturnämnden, idrott- och föreningsnämnden, socialnämnden centrum samt nämnden för demokrati och medborgarservice. Beskrivning av ärendet Stadsledningskontoret har översänt en motion för yttrande till lokalnämnden. Motionen kommer från Stina Svensson (FI) och Teysir Subhu (FI) och föreslår att Göteborg ska starta ett kvinnoföreningshus med kommunalt stöd där organisationer och föreningar som arbetar för att stärka kvinnors villkor och rättigheter kan mötas. Enligt motionen finns det flera exempel på hus där föreningar kan samlas till exempel Allégården där föreningar kan arrangera fritidsaktiviteter för äldre som. Under Frilagrets tak kan ungdomar producera event och konserter, och på fritidsgårdar runt om erbjuds ungdomsföreningar plats. Vidare kommer ett regnbågshus att invigas under hösten, där personer som är aktiva kring HBTQ-frågor kan mötas. Författarna av motionen skriver att det i Göteborg inte finns någon renodlad yta där föreningar som riktar sig till kvinnor kan mötas. Kvinnojourer, tjejjourer, kvinnonätverk och andra föreningar så som exempelvis kulturföreningar som riktar sig mot kvinnor har svårt att hitta bra lokaler, få stöd av kommunen och träffa varandra. Det behövs ett kvinnoföreningshus för att skapa nya kontaktytor och utveckla de nätverk som redan finns. Förslaget knyter an till Göteborgs Stads plan för jämställdhet där det lyfts fram att civilsamhällets organisationer spelar en viktig roll för att säkerställa att grupper som står längre ifrån ett inflytande också blir lyssnade till. Författarna föreslår kvinnoföreningshuset som ett samverkanshus där även andra organisationer kan finnas vilket även medför praktiska fördelar som att dela på overheadkostnader och få tillgång till mötesrum etc. Vidare föreslår motionen att nivån på stödet från Göteborgs stad bör ingå i utredning. Förvaltningens bedömning Eftersom lokalförvaltningens uppdrag är att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler så kan förvaltningen inte bedöma behovet av innehållet i den verksamhet som föreslås. Förvaltningen avstår därför från att ta ställning till förslaget. Patrick Kristensson Fredrik Lyrblad Direktör Avdelningschef Utvecklingsavdelningen