Redovisning av uppdrag att revidera nämndernas reglementen och styrelsernas ägardirektiv för att tydligt styra mot klimat- och miljömålen
-
diskuterade → Håkan Eriksson (V) — Redovisning av uppdrag att revidera nämn
-
diskuterade → Margareta Andersson Broang (M) — Redovisning av uppdrag att revidera nämn
-
diskuterade → Emma Altenhammar (SD) — Redovisning av uppdrag att revidera nämn
-
diskuterade → Margareta Andersson Broang (M) — Redovisning av uppdrag att revidera nämn
-
diskuterade → Karin Pleijel (MP) — Redovisning av uppdrag att revidera nämn
-
KF beslut — Bifall
Kommunfullmäktige Handling 2023 nr 150 Redovisning av uppdrag att revidera nämndernas reglementen och styrelsernas ägardirektiv för att tydligt styra mot klimat- och miljömålen Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 22 maj 2023 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Kapitel 1 § 3 i ägardirektiven för stadens helägda bolag, i enlighet med bilagan till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, fastställs. 2. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag givet i budget 2023 till kommunstyrelsen att revidera nämndernas reglementen och styrelsernas ägardirektiv för att tydligt styra mot klimat- och miljömålen utan att riskera den sociala och ekonomiska hållbarheten, antecknas och förklaras fullgjort. ---- Vid behandling av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Karin Pleijel (MP) och Axel Josefson (M) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag och avslag på yrkande från SD den 9 juni 2023. Jörgen Fogelklou (SD) yrkade bifall till yrkande från SD den 9 juni 2023. Kommunstyrelsen beslutade utan omröstning att bifalla stadsledningskontorets förslag. Jörgen Fogelklou (SD) reserverade sig mot beslutet. Representanterna från MP, S och V antecknade som yttrande en skrivelse från den 21 augusti 2023. Göteborg den 23 augusti 2023 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Lina Isaksson Kommunstyrelsen Yttrande (Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet) 2023-08-21 Yttrande angående redovisning av uppdrag att revidera nämndernas reglemente och styrelsernas ägardirektiv för att tydligt styra mot klimat- och miljömålen Yttrande Uppföljningen av målen i miljö- och klimatprogrammet visar tydligt att vi omgående behöver göra omfattande förändringar för att nå målen. Detsamma gäller för att nå avfallsplanens mål. I stadsledningskontorets tjänsteutlåtande framgår att den nuvarande skrivningen som finns i nämndernas reglemente, innebär att samtliga nämnder ska bedriva ett aktivt hållbarhetsarbete. Det framgår också att det finns flera relativt nyligen antagna styrdokument inom den ekologiska dimensionen för hållbar utveckling men att vi ännu inte hunnit se resultatet av dessa. Vi ser att arbetet med att nå miljö- och klimatmålen behöver intensifieras. Det är inte långt kvar till 2030 då Göteborg ska vara klimatneutralt. Det innebär att samtliga nämnder och styrelser behöver göra allt de kan för att bidra till omställningen. Det är bra att bolagens ägardirektiv förtydligas och blir samstämmigt med nämndernas reglemente. I övrigt är vi beredda att avvakta resultatet av de antagna styrdokument som redan finns inom miljöområdet för att undvika dubbelstyrning. Kommunstyrelsen Yrkande 2023-06-09 Ärende nr: KS 2023-06-14, 2.1.3, Dnr: 1449/22 Yrkande angående – Redovisning av uppdrag att revidera nämndernas reglemente och styrelsernas ägardirektiv för att tydligt styra mot klimat- och miljömålen. Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Kapitel 1 § 3 i ägardirektiven för stadens helägda bolag, fastställs i enlighet med Sverigedemokraternas förslag till revidering. Nuvarande formulering kapitel 1 § 3: Stadens bolag ska bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle genom att i sin verksamhet bedriva ett aktivt hållbarhetsarbete. En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Förslag till reviderad formulering kapitel 1 § 3 Stadens bolag ska bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle genom att i sin verksamhet bedriva ett aktivt hållbarhetsarbete. Genomförandet av en hållbar utveckling får inte ske på bekostnad av social och ekonomisk hållbarhet. 2. Kommunfullmäktiges uppdrag från budget 2023 till kommunstyrelsen om att revidera nämndernas reglemente och styrelsernas ägardirektiv för att styra mot klimat- och miljömålen antecknas och förklaras fullgjort. Yrkandet Stadsledningskontorets formuleringar hänvisar till en hållbar utveckling som "tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Denna formulering kan tolkas på olika sätt och kan vara öppen för olika tolkningar av vad som är nödvändigt för att tillfredsställa dagens behov och vad som skulle äventyra kommande generationers möjligheter. Formuleringen behöver vara tydlig och undvika sådana potentiella tvetydigheter. En direkt hänvisning till Agenda 2030 passar inte in i stadsledningskontorets förslag till revidering eftersom de redan fokuserar på stadens bolags specifika roll och behovet av att uppnå hållbarhet på lokal nivå. Att inkludera Agenda 2030 skulle kunna skapa förvirring eller överflöd och minska flexibiliteten att anpassa hållbarhetsarbetet till den specifika kontexten för staden. Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2023-05-22 Anna Säveskog, Jakob Jendeby, Lisa Berlin Diarienummer 1449/22 Telefon: 031-368 03 90, 031-368 00 07 E-post: anna.saveskog@stadshuset.goteborg.se jakob.jendeby@stadshuset.goteborg.se Redovisning av uppdrag att revidera nämndernas reglemente och styrelsernas ägardirektiv för att tydligt styra mot klimat- och miljömålen Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Kapitel 1 § 3 i ägardirektiven för stadens helägda bolag, i enlighet med bilagan till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, fastställs. 2. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag givet i budget 2023 till kommunstyrelsen att revidera nämndernas reglemente och styrelsernas ägardirektiv för att tydligt styra mot klimat- och miljömålen utan att riskera den sociala och ekonomiska hållbarheten, antecknas och förklaras fullgjort. Sammanfattning I kommunfullmäktiges budget 2023 fick kommunstyrelsen i uppdrag att revidera nämndernas reglementen och styrelsernas ägardirektiv för att tydligt styra mot klimat- och miljömålen utan att riskera den sociala och ekonomiska hållbarheten. I ärendet redovisas befintlig styrning inom miljö- och klimatområdet och generellt om stadens styrning samt de olika alternativ som stadsledningskontoret övervägt kring en stärkt styrning mot klimat- och miljömålen. Nuvarande skrivningar i nämndernas reglementen om att alla nämnder ska driva ett integrerat och proaktivt hållbarhetsarbete som syftar till att uppnå målen i Agenda 2030 innebär att hållbarhetsfrågorna ska vara en integrerad del i nämndernas utförande av grunduppdraget. Stadsledningskontoret bedömer att formuleringen i nämndernas reglementen kapitel 1 § 6 innebär styrning mot samtliga dimensioner av hållbarhet. Kontoret bedömer att det finns skäl att revidera de helägda bolagens ägardirektiv för att motsvara den styrning som redan gäller för nämnderna och föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar om en justering av dessa. I övrigt är stadsledningskontorets samlade bedömning att Göteborgs Stads policy för den ekologiska dimensionen, stadens miljö- och klimatprogram samt miljöledningssystem tydligt styr nämnder och bolag avseende miljö- och klimatmålen. Kontoret bedömer att det skapar en dubbelstyrning om vissa mål från redan befintliga styrande dokument inkluderas i reglementen och ägardirektiv. Stadsledningskontoret konstaterar att såväl miljö- och klimatprogrammet som miljöledningssystemet, avfallsplanen, energiplanen och åtgärdsplan för god vattenstatus är relativt nyligen beslutade. Arbetet med att styra och agera utifrån dessa dokument är nu påbörjat och stadsledningskontoret bedömer att effekten av det bör avvaktas innan ytterligare styrning adderas. Arbetet med en klimatinvesteringsplan i enlighet med klimatkontraktet är pågående, vilket också kommer att ge ytterligare styrning på klimatområdet. Bedömning ur ekologisk, ekonomisk och social dimension Stadsledningskontoret ser utmaningar och risk för målkonflikter mellan dimensionerna vid revidering av nämndernas reglemente och styrelsernas ägardirektiv enligt uppdraget. Stadsledningskontoret menar att ännu tydligare styrning mot en av dimensionerna inom hållbar utveckling per definition innebär att prioriteringar måste göras. Det skulle därmed få konsekvenser för möjligheten att omhänderta målen inom övriga dimensioner. Hållbarhetsdimensionen omhändertas i nuvarande kapitel 1 i nämndernas reglementen och styrelsernas ägardirektiv. Vid revidering i enlighet med uppdraget bedömer stadsledningskontoret dessutom att det uppstår överlappande styrning. Däremot ser stadsledningskontoret ett behov av harmonisering av reglementen och ägardirektiv avseende Agenda 2030. Det förslag som stadsledningskontoret förordar i ärendet bedöms inte medföra några kostnader. Bilaga Föreslagen förändring i ägardirektiven samt lista på de helägda bolag som berörs Ärendet I kommunfullmäktiges budget 2023 fick kommunstyrelsen i uppdrag att revidera nämndernas reglemente och styrelsernas ägardirektiv för att tydligt styra mot klimat- och miljömålen utan att riskera den sociala och ekonomiska hållbarheten. Beskrivning av ärendet Göteborgs Stads styrning inom miljö- och klimatområdet Nedan redogörs kortfattat för stadens styrning inom miljö- och klimatområdet. Göteborgs Stads policy för den ekologiska dimensionen Syftet med policyn är att slå fast Göteborgs Stads gemensamma åtaganden och styrande principer för arbetet med den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Policyn revideras genom beslut i februari 2022. Policyn, som är det övergripande reglerande styrande dokumentet inom den ekologiska dimensionen, syftar också till att förtydliga grundsatser som bärs vidare i övriga reglerande och planerande styrande dokument på området. Miljö- och klimatprogrammet Kommunfullmäktige beslutade i mars 2021 om Göteborgs Stads miljö- och klimat- program 2021-2030. Programmet gäller för stadens samtliga nämnder och styrelser och fokuserar på de största utmaningarna för att nå ett ekologiskt hållbart Göteborg. Det innehåller en målbild samt tre miljömål som handlar om naturen, klimatet och människan. De tre miljömålen omfattar hela Göteborg. Under de tre miljömålen finns tolv delmål som fokuserar på Göteborgs Stads egen verksamhet där staden har större rådighet. Programmet innehåller utöver målen sju tvärgående strategier. Arbetet i strategierna bidrar på olika sätt till att nå samtliga miljömål. För respektive miljömål och delmål finns en tabell med indikatorer, där nuläge och målvärde anges. Indikatorerna med målvärden konkretiserar vad som ska uppnås till angivet årtal. Miljö- och klimatprogrammet innehåller inte miljömål eller delmål där det redan finns lagstiftning eller annan reglering som motiverar tillräcklig förändring eller för områden som täcks av andra styrande dokument i Göteborgs Stad. Det innebär att miljö- och klimatprogrammet inte ger hela bilden av stadens prioriteringar och insatser på miljöområdet. Göteborgs Stads avfallsplan för 2021-2030 innehåller mål på avfallsområdet, varför sådana inte ingår i miljö- och klimatprogrammet. Annan styrning Andra exempel på styrning inom miljö- och klimatområdet är Göteborgs Stads energiplan 2022-2030, Göteborgs Stads åtgärdsplan för god vattenstatus 2023-2027 samt Göteborgs Stads åtgärdsprogram mot buller 2019-2023. Agenda 2030 i miljö och klimatprogrammet Miljö- och klimatprogrammet tar sin utgångspunkt i FN:s globala hållbarhetsmål Agenda 2030, Sveriges nationella miljömålssystem, Parisavtalet och de utmaningar som Göteborg som samhälle och Göteborgs Stad som organisation står inför för att klara omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. I de globala hållbarhetsmålen integreras de tre dimensionerna av hållbarhet: social, ekonomisk och ekologisk. Målen är odelbara och flera av målen är beroende av och direkt kopplade till varandra. Det innebär att en positiv utveckling inom ett mål kan ge positiva effekter för ett annat mål. Hållbarhet inom den ekologiska dimensionen är en grundläggande förutsättning för att nå hållbarhet inom de ekonomiska och sociala dimensionerna. Stadens gemensamma miljöledningssystem Stadens miljöledningssystem ska säkerställa att stadens förvaltningar och bolag planerar, genomför, följer upp och förbättrar sina insatser och arbetsformer för att nå stadens gemensamma mål (i till exempel miljö- och klimatprogrammet) och för att minska verksamhetens egen betydande miljöpåverkan. Miljöledningssystemet ska även underlätta att följa upp miljö- och klimatprogrammet och visa effekten av stadens gemensamma miljöarbete. Miljöledningssystemet styrs genom Göteborgs Stads anvisning för systematisk miljöledning beslutad av kommunfullmäktige. Nämnders och styrelsers ansvar för miljö- och klimatprogrammet samt miljöledningssystem Samtliga nämnder och styrelser ska i sin ordinarie verksamhetsplanering, med stöd av sitt miljöledningssystem, identifiera och prioritera de åtgärder som behöver genomföras inom sina respektive ansvarsområden, för att miljömålen och delmålen i till exempel miljö- och klimatprogrammet ska kunna nås. På detta sätt integreras miljöfrågorna i verksamheternas planering. Uppföljning av miljö- och klimatprogrammet samt miljöledningssystemet Uppföljningen av miljö och klimatprogrammets strategier ska enligt programmet följas upp en gång per år och rapporteras till kommunstyrelsen. Uppföljning av strategierna har redovisats i samlingsärenden vid två tillfällen. Fokus för den senaste uppföljningen låg på förutsättningarna för strategiarbetet och på vilken typ av frågor strategierna arbetar med. Uppföljningen visade bland annat att strategiarbetet är inriktat på frågan att undanröja hinder mot att genomföra åtgärder som är nödvändiga för att nå miljö- och klimatprogrammets mål. Flera av strategierna driver även på för att lösningar ska implementeras. Enligt miljö- och klimatnämndens rapport ger i nuläget staden inte strategiarbetet tillräckliga förutsättningar för denna uppgift. I rapporten ges rekommendationer inom fem olika områden. De handlar främst om strategiarbetets förutsättningar. Uppföljning av programmets mål och delmål ska ske vartannat år och rapporteras till kommunfullmäktige. Resultat av måluppföljningen är planerad till miljö- och klimatnämndens sammanträde i juni för vidare rapportering till kommunfullmäktige. Resultat av uppföljning av avfallsplanens mål är planerad till kretslopp och vattennämndens sammanträde i juni. Miljö- och klimatnämnden ansvarar för att genomföra stödjande miljörevisioner hos stadens förvaltningar och bolag. Utifrån iakttagelser och analys vid dessa sammanfattar miljö- och klimatnämnden i sin senaste rapportering att flera förvaltningar och bolag gjort framsteg i implementeringen av miljöledningssystemet jämfört med föregående år men att utvecklingen går för långsamt. Flera verksamheter saknar en grundlig kartläggning och bedömning av sin verksamhets miljöpåverkan, vilket riskerar att leda till fel fokus och mindre effekt i miljöarbetet. Generellt om stadens styrning Kommunfullmäktiges årliga budgetbeslut är det överordnade styrande dokumentet för Göteborgs Stads nämnder och styrelser och utgör en prioritering av vad som ska genomföras för budgetperioden. Budgetens roll är att inom de ekonomiska ramarna och gällande lagstiftning ange kommunfullmäktiges mål och inriktningar samt uppdrag för verksamheten och ekonomin under budgetperioden. Genom planerande styrande dokument anger politiken vad organisationen ska göra för att nå det framtida tillståndet inom olika områden. Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram är ett exempel på ett sådant dokument. Reglerande dokument är normativa till sin karaktär och styr organisationens handlande i verksamheten. De reglerande styrande dokumenten handlar om hur redan befintlig verksamhet ska utföras varje gång den utförs. I sammanhanget kan till exempel Göteborgs Stads anvisning för miljöledningssystem nämnas. Möjliga alternativ Stadsledningskontoret har övervägt några alternativa möjligheter för att utföra uppdraget. Komplettera kapitel 1 i reglementen och ägardirektiv Utifrån det givna uppdraget har stadsledningskontoret övervägt förslag till revideringar av samtliga reglementen och ägardirektiv, med utgångspunkt i de krav som redan är beslutade genom miljö- och klimatprogrammet. En ändring i reglementen och ägardirektiv skulle kunna formuleras enligt följande: Nämnder och styrelser ska prioritera de åtgärder som behöver genomföras inom respektive ansvarsområde för att miljö- och klimatmålen ska kunna nås. Genomförandet får däremot inte ske på bekostnad av social och ekonomisk hållbarhet. Mot ett sådant tillägg i reglementena talar dock de krav på genomförande av åtgärder för att nå miljömålen inom miljö- och klimatprogrammet som är beslutade av kommunfullmäktige och redan gäller. Stadsledningskontoret ser däremot inte att en upprepning av dem i reglementen och ägardirektiv leder till att styrningen inom området blir tydligare. Snarare innebär det att staden upprepar samma krav fast på olika ställen. I ärendet om att minska administration inom flera verksamheter (KF 2023-02-23 § 29) för stadsledningskontoret resonemang kring vikten av att minska dubbelstyrning. Komplettera kapitel 2 i reglementen och ägardirektiv Stadsledningskontoret har övervägt ett alternativ som innebär att kapitel 2 i samtliga nämnders reglementen och samtliga styrelsers ägardirektiv ges nya skrivningar i linje med kommunfullmäktiges uppdrag. Kapitel 2 reglerar grunduppdraget och har ett innehåll som är specifikt för varje nämnd och styrelse. Stadsledningskontoret konstaterar att detta förslag, i likhet med eventuella förändringar i kapitel 1, leder till att en av dimensionerna inom hållbarhet ges företräde framför övriga. Den struktur som staden tillämpar för reglementen och ägardirektiv bygger dessutom på att gemensamma skrivningar som gäller samtliga nämnder och styrelser omhändertas i kapitlen 1 och 3. Därutöver bedömer stadsledningskontoret att en gemensam skrivning i kapitel 2 inte tillför något som inte redan är omhändertaget i den skrivning som finns i nämndernas kapitel 1. Vill kommunfullmäktige genom reglementen och ägardirektiv peka ut vissa nämnder och styrelser som mer drivande i genomförandet av klimat- och miljömålen kan det göras genom ändringar i respektive nämnders och styrelsers kapitel 2. Detta behöver dock vägas mot annan styrning som kommunfullmäktige har beslutat för att undvika överlappande styrning. I miljö- och klimatprogrammets struktur finns utpekade nämnder och styrelser med samordningsansvar för strategierna och även viktiga aktörer (nämnder och styrelser) för respektive strategi. På motsvarande sätt finns utpekade ansvariga parter i Göteborgs Stad för mål och delmål i avfallsplanen. Förstärk skrivningar i bolagens ägardirektiv för att motsvara styrningen av nämnderna Slutligen har stadsledningskontoret även övervägt ett alternativ som innebär förstärkta skrivningar i bolagens ägardirektiv. 2019-09-12 § 32 fattade kommunfullmäktige beslut om en ny gemensam struktur för ägardirektiven inom bolagskoncernen. Strukturen är uppbyggd på samma sätt som för nämndernas reglementen med en uppdelning i tre kapitel där första och tredje kapitlen är gemensamma och likalydande för samtliga helägda bolag. Av kapitel 1 § 3 framgår att ”Stadens bolag ska bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle genom att i sin verksamhet bedriva ett aktivt hållbarhetsarbete. En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Kommunfullmäktige fattade 2020-10-15 § 11 beslut om justering av gemensamma och likalydande kapitel 1 och 3 i reglementena för kommunstyrelsen och stadens nämnder. I samband med revideringen fattades beslut om en ny lydelse i kapitel 1 § 6: ”Alla nämnder ska driva ett integrerat och proaktivt hållbarhetsarbete som syftar till att uppnå målen i Agenda 2030. En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Hållbar utveckling består av tre dimensioner som samspelar och stödjer varandra; social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.” En viktig utgångspunkt i den gemensamma strukturen för reglementen och ägardirektiv är att i de fall förutsättningarna är lika ska de gemensamma skrivningarna inte skilja sig åt oavsett om de avser nämnder eller styrelser. Stadsledningskontoret föreslår därför i detta ärende att ägardirektivens gemensamma kapitel 1 § 3 revideras för de helägda bolagen och ges en likalydande innebörd som nämndernas reglemente: ”Stadens bolag ska bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle genom att i sin verksamhet bedriva ett aktivt hållbarhetsarbete. Alla styrelser ska driva ett integrerat och proaktivt hållbarhetsarbete som syftar till att uppnå målen i Agenda 2030. En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Om kommunfullmäktige beslutar om en revidering av kapitel 1 § 3 ska bolagsstämmorna i respektive bolag därefter anta ägardirektiven för att de ska äga giltighet. Av bilagan till detta ärende framgår vilka helägda bolag som har ägardirektiv och därmed berörs. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret bedömer att Göteborgs Stads policy för den ekologiska dimensionen, stadens miljö- och klimatprogram samt miljöledningssystem tydligt styr nämnder och bolag avseende miljö- och klimatmålen i enlighet med stadens styrmodell. Kontoret bedömer att det skapar överlappande styrning att inkludera vissa mål, från redan befintliga styrande dokument, i reglementen och ägardirektiv. Uppföljning av miljö- och klimatprogrammets mål, delmål och strategier samt även miljöledningssystemet visar och kommer att visa tillståndet för måluppfyllnad och hur staden presterar i det miljö- och klimatstrategiska arbetet samt utifrån det - vilka åtgärder som behöver utföras eller förstärkas för att uppnå målen och skapa förutsättningar för det miljö- och klimatstrategiska arbetet. Stadsledningskontoret bedömer att tillvaratagande av resultat i uppföljning av befintliga styrande dokument utgör en större potential för att nå framgång i stadens miljö- och klimatarbete än att använda reglementen och ägardirektiv i det syftet. Kontoret bedömer inte att ytterligare skrivningar i reglementen och ägardirektiv avseende att tydligt styra mot klimat- och miljömålen, utan att riskera den sociala och ekonomiska hållbarheten, åtgärdar brister som lyfts vid uppföljning av miljö- och klimatprogrammets strategier och miljöledningssystemet. Kontoret bedömer att potentialen i stället ligger i nämnders och styrelsers ambitionsnivå avseende miljö- och klimatprogrammet, övriga styrdokument inom miljöområdet och miljöledningssystemet och hur de utifrån sin rådighet lever upp till den befintliga styrningen. Valet att ta fram ytterligare styrning vare sig det handlar om reglerande eller planerande styrande dokument ska ske under övervägande av om det finns andra sätt att styra på. Det ska också övervägas om det redan finns styrning inom området och vilken styrning som eventuellt saknas. Stadsledningskontorets analys av den samlade styrmiljön på området leder till bedömningen att det finns tydlig styrning mot miljö- och klimatmålen såväl i reglerande som planerande styrande dokument och att detta gäller samtliga nämnder och styrelser. Stadsledningskontoret konstaterar att såväl miljö- och klimatprogrammet som miljöledningssystemet, avfallsplanen, energiplanen och åtgärdsplan för god vattenstatus är relativt nyligen beslutade. Arbetet med att styra och agera utifrån dessa dokument är nu påbörjat och stadsledningskontoret bedömer att effekten av det bör avvaktas innan ytterligare styrning adderas. Arbetet med en klimatinvesteringsplan i enlighet med klimatkontraktet är pågående, vilket också kommer att ge ytterligare styrning på klimatområdet. Nuvarande skrivningar i nämndernas reglementen om att alla nämnder ska driva ett integrerat och proaktivt hållbarhetsarbete som syftar till att uppnå målen i Agenda 2030 innebär att hållbarhetsfrågorna ska vara en integrerad del i nämndernas utförande av grunduppdraget. I reglementen och ägardirektiv har staden definierat hållbar utveckling som tre dimensioner som samspelar och stödjer varandra: social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. De 17 målen i Agenda 2030 innefattar alla tre dimensionerna av hållbar utveckling. Stadsledningskontoret bedömer att formuleringen i reglementenas kapitel 1 § 6 innebär styrning mot samtliga dimensioner av hållbarhet. Stadsledningskontoret bedömer att det finns skäl att revidera de helägda bolagens ägardirektiv för att motsvara den styrning som redan gäller för nämnderna och föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar om en justering av dessa. Däremot menar stadsledningskontoret att ännu tydligare styrning mot en av dimensionerna per definition innebär att prioriteringar måste göras. Det skulle därmed få konsekvenser för möjligheten att omhänderta målen inom övriga dimensioner. Jonas Kinnander Eva Hessman Direktör Ärende och utredning Stadsdirektör Bilaga Jämförelse mellan nuvarande formulering och förslag till reviderad formulering § 3 i ägardirektivens gemensamma kapitel 1 Nuvarande formulering kapitel 1 § 3 Förslag reviderad formulering kapitel 1 § 3 Stadens bolag ska bidra till ett långsiktigt Stadens bolag ska bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle genom att i sin verksamhet hållbart samhälle genom att i sin verksamhet bedriva ett aktivt hållbarhetsarbete. En hållbar bedriva ett aktivt hållbarhetsarbete. Alla utveckling är en utveckling som tillfredsställer styrelser ska driva ett integrerat och proaktivt dagens behov utan att äventyra kommande hållbarhetsarbete som syftar till att uppnå målen generationers möjligheter att tillfredsställa sina i Agenda 2030. En hållbar utveckling är en behov. utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Helägda bolag med ägardirektiv som berörs Boplats Göteborg AB Bostads AB Poseidon Business Region Göteborg AB Familjebostäder i Göteborg AB Framtiden Byggutveckling AB Försäkrings AB Göta Lejon Förvaltnings AB Framtiden Förvaltnings AB GöteborgsLokaler Got Event AB Gårdstensbostäder AB Göteborg & Co AB Göteborg Energi AB Göteborg Energi Backa AB Göteborg Energi Din El AB Göteborg Energi Gasnät AB Göteborg Energi Gothnet AB Göteborg Energi Nät AB Göteborg Stads Leasing AB Göteborgs Egnahems AB Göteborgs Hamn AB Göteborgs Stads Bostadsaktiebolag Göteborgs Stads Parkerings AB Göteborgs Stadshus AB Göteborgs Stadsteater AB Higab AB Liseberg AB Störningsjouren i Göteborg AB Älvstranden Utveckling AB
Tackar. Tomt på talarlistan kan man se är avslutad. Under överläggningen så yrkar Agneta Kjaerbeck att fullmäktige bifaller tilläggsyrkandet från SD i kommunstyrelsen. Kristina Bergman Alme, Agneta Kjaerbeck, Nina Miskovsky, Jonan Attenius, Jenny Broman, Simona Mohamsson och Emmyly Bönfors bifall till kommunstyrelsens förslag. Då kommer först att sättas proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Fortsätter Centerns motstånd igen? Svar ja. Frågar bifalles kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Bifalles tilläggsyrkandet? Avslås tilläggsyrkandet? Ja. Jag finner att fullmäktige avslagit tilläggsyrkandet. Votering är begärd. Jag försöker invänta lite att folk kommer in i salen. Ja, då är det votering begärd kring tilläggsdirektören från Agneta Kjaerbeck. Då är det ja för avslag och nej för bifall. Jag startar omröstningen. Martin. Då har alla röstat. Jag stoppar omröstningen och finner att fullmäktige med 72 röster mot 9 avslagit tilläggsyrkandet. Reservation från Sverigedemokraterna till förmån för eget yrkande. reglementen och styrelsernas ägardirektiv för att tydligt styra mot klimat och miljömålen
Då går vi in på ärende 12. Redovisning av uppdrag att revidera nämndernas reglementen och styrelsernas ägardirektiv för att tydligt styra mot klimat och miljömålen. Kommunstyrelsen föreslår att kapitel 1 och 3 i ägardirektiven för stadens helägda bolag fastställs. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag givet i budget 2023 till kommunstyrelsen att revidera nämndernas reglementen och styrelsernas ägardirektiv för att tydligt styra mot klimat och miljömålen, utan att riskera den sociala och ekonomiska hållbarheten. Anteckna så förklaras fullgjort. Nu har vi en lång talarlista här. Först på talarlistan, Emma Altenhammar, SD, därefter Karin Pleijel, MP.
Tack så mycket för ordet. Kommunfullmäktige och göteborgare. Jag står här idag för att föreslå en nödvändig revidering av vår stads ägardirektiv. Detta för att bättre reflektera behoven och utmaningar som vår stad och dess invånare står inför när det kommer till hållbar utveckling. Det förslag som Sverigedemokraterna har presenterat till revidering av denna formulering syftar till att förtydliga stadens avsikter. För att uppnå en hållbar utveckling. utveckling kan vi inte enbart fokusera på miljömässig hållbarhet, vilket vi anser blir en väldigt öppen tolkning i det förslag som KS har föreslagit. I stället måste vi garantera att denna utveckling inte sker på bekostnad av den sociala eller ekonomiska hållbarheten. Vi kan inte uppmana till förändringar som undergräver vår ekonomi eller skapar sociala klyftor. Detta bör reflekteras i våra ägardirektiv. När det gäller hänvisning till Agenda 2030 vill jag betona att stadsledningskontorets befintliga fokus ligger på stadens specifika roll och på behovet att uppnå hållbarhet på lokal nivå. Vårt primära mål bör alltså vara att anpassa våra riktlinjer till Göteborgs unika behov och utmaningar. Inte nödvändigtvis att spegla globala mål som inte direkt överensstämmer med den lokala verklighet som vi faktiskt lever i. Därmed yrkar jag på Sverigedemokraternas förslag till revidering i kommunstyrelsen och att uppdraget från Budget 2023 förklaras fullgjort.
Tack Emma. Därefter Karin Pleijel, MP och efter det Hans Arby, C.
Tack så mycket för ordet. Jag vill yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag och Agenda 2030 är ju just hållbarhet i ett väldigt brett perspektiv. Det spänner inte bara över miljöfrågor utan det är verkligen mycket sociala frågor och hållbarhetsfrågor överlag. Så därför tycker jag att det är väldigt bra det förslaget att även bolagen ska ha detta tydligt i sina reglementen. Det är frustrerande att det kommer kräva. omfattande förändringar för att nå de här målen som vi har satt upp. Då är det ju viktigt vad som faktiskt står i reglementena. Alla ni som sitter i en nämnd eller en styrelse har en stor möjlighet att faktiskt agera för de här kraftfulla förändringarna som behöver ske. En kanske detalj i sammanhanget, men en ganska viktig detalj, vad det står som är huvuduppdraget för nämnden i reglementet eller för styrelsen i ägardirektivet är att det är tydligt. tydligt att man har det uppdraget. Så därför tycker jag att detta är kanske inte något revolutionerande, men det är en viktig detalj för att vi ska styra rätt i den här staden. Tack för ordet.
Tack för det Karin. Nästa talare är Hans och därefter Grith Fjeldmose, V.
Tack ordförande, ledamöter. Jag tycker det var bra av SLK i beredningen att poängtera det här att det inte blir bättre för att vi skriver in samma sak i ännu fler styrande dokument utan det räcker på ett ställe då så att jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Men samtidigt så undrar jag lite i likhet med vad Patrik Höstmard gjorde förut vad som har hänt med den gröna blåslampan. Var det här allt som blev av er miljöpolitik? Att ni la till definitionen av hållbarhet från Brundtlandkommissionen 1987 in i ägardirektiven? i bolagen. Ni har ju stoppat det här där vi tittar på mer kostnadseffektiva sätt att öka cykling, nattlönen i elbilar och så där. Så du får gärna berätta, Karin, hur det här ska uppfyllas. Tack.
Tack Hans. Då har vi replik begärd av Karin. Varsågod.
Jag vill bara uppmuntra Hans Arby till att läsa den budget som gäller för staden. För det finns ganska många saker som handlar om konkret omställning. Det här är naturligtvis en detalj i sammanhanget som inte löser allting som jag sa. Men det är väldigt viktigt vad som händer i nämnder och styrelser. Att man faktiskt förstår att vi har en roll att fylla i den här omställningen. Så jag tror inte heller att detta är allt som krävs. Långt ifrån. Men det är en viktig. pusselbit.
Tack Karin. Då är kontrareplik begärd av Hans Arby, C. Varsågod Hans.
Jag håller med dig. Vi gör väldigt mycket i nämnderna också. Men det är intressant. Vi pratar väldigt mycket om vad som görs och inte bara vad som står. Jag kan inte säga att vi kanske är jätteimponerade med de åtgärder och det som händer från det rödgröna styret. Så jag tror ni behöver växla upp lite grann.
Då går vi tillbaka till talarlistan och nästa är Grith Fjeldmose, V och därefter Simona Mohamsson, L. Varsågod.
Tack så mycket ordförande. Göteborg har en podd som heter Götepodd. Det är stadsarkitekten Björn Siesjö som bjuder in gäster och pratar om olika frågor som rör stadsutveckling. Jag brukar lyssna på den flera gånger faktiskt på samma avsnitt. I oktober så gick det ett poddavsnitt som hette Hur ska Göteborg bli klimatsmart? Och då sades det bland annat konkret går det inte att säga exakt vad vi gör, bortsett från att alla bolag och förvaltningar bör och ska bidra. Det är fastställt att miljö och klimatprogrammet är ett styrdokument som gäller hela stadens organisation. Alla verksamheter och organisationer behöver fundera på hur vi bidrar och möjliggör vi för staden så att vi kan nå målet? Det får vi höra bland annat. Och det är, som också framgår av ärendet i dag, miljö- och klimatnämndens ansvar att samordna och följa upp. Förvaltningen har aktivt gjort detta, men som statsledningskontoret skriver så visade uppföljningen bland annat att strategiarbetet är inriktat på frågan att undanröja hinder mot att genomföra åtgärder som är nödvändiga för att nå miljö och klimatprogrammet. Vi har i miljö och klimatnämnden fått löpande uppföljningar och det går trögt. Det är av olika anledningar inte lätt att få en del verksamheter med på tåget. Ibland beror det på ointresse och bristande engagemang, ibland på bristande mandat för de som är utsedda att delta på samråden. Då sprids inte intresset och engagemanget ut i alla delar av verksamheterna. Sådant kan vi inte få. reda på om inte vi politiker i de olika nämnderna och styrelserna ställer frågor och ber om konkreta exempel på vad samråden har lett till i våra respektive förvaltningar. Stadsledningskontoret bedömer att potentialen ligger i nämnders och styrelsers ambitionsnivå avseende miljö och klimatprogrammet och övriga styrdokument. Så är det. Miljö- och klimatnämnden och förvaltningen kan inte kunna. Jo, de kan kunskapshöja och bistå med förslag, men vi kan inte påverka ambitionsnivån hos övriga styrelser och nämnder. Det är endast vi politiker som sitter i nämnderna och styrelserna som kan pusha. Vi som sitter här kan pusha på våra kamrater i styrelser och nämnder så att de tar sig an det ansvaret som vi allihop har sagt att vi vill ta. Det är vår skyldighet att göra det så att vår stat kan leva upp till de åtaganden vi säger oss vara så stolta över. Och härmed yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag.
Tack Grith. Nästa talare på listan är Simona Mohamsson, L och därefter Linnea Wikström, S.
Tack för det Simona. Då har Emma Altenhammar begärt replik. Varsågod Emma.
Oftast kommer den när jag kommer hit. Men tack så jättemycket för ordet. Jag vill tydliggöra om att den revideringen vi vill ha, det handlar om tydlighet i direktiven. Vad vi vill göra med klimatfrågan och inte, det är en helt annan fråga. Men något som är väldigt tydligt för vårt parti är att vi inte kommer överordna den för någonting annat. Och det tror jag bara är ett parti som sitter här inne som väljer att vilja verka för. Men om det står inne i direktiven så blir det ju en väldig otydlighet om vad man bör satsa. Vi ser ju gärna att det inte ska till exempel stå hårt mot våra medborgare ekonomiskt eller socialt för att vi ska göra detta. Men att ha två olika meningar i det här direktivet så som TU är utvecklat tycker vi är en väldigt otydlig formulering. Så det är därför vi har lagt det. Tack.
Tack Emma. På detta har Simona Mohamsson begärt kontrareplik. Varsågod Simona.
Tack. Och då har Emma Altenhammar begärt replik. Varsågod.
Tack. Då undrar jag med Simona exakt hur mycket kommer vi rädda världen med att Göteborg stannar upp för klimatets skull? Jag undrar verkligen det. Vilka översvämningar kommer vi rädda om Göteborg till exempel skulle helt upphöra att finnas? I princip ingenting i promille. Tack.
Tack Emma. Simona, har du begärt kontrareplik? Nej, det är bra. Det var jag som tryckte fel. Förlåt. Då återgår vi till talarlistan. Det är Linnea Wikström och därefter Patrik Höstmad. Varsågod Linnea.
Tack Linnea. Då är det snart tomt på talarlistan. Det är Patrik Höstmad. Välkommen.
Tack. Bara först till Emma. Du har helt rätt och det här finns ju med i reglementet att vi ska jobba med de sociala och ekonomiska delarna i alla beslut vi tar. Det är inget snack om saken. Jag såg i somras att det var någon tjänsteman som sa att de inte satt in kyla i äldreboenden där det varit alldeles för varmt på grund av miljö och klimatprogrammet. Det är ju förstås en helt orimlig värdering. Så ska vi inte jobba, det är ju ett misstag som har skett förstås. Annars skulle jag vilja säga en liten eloge till stadens tjänstemän här. Det kommer ett budgetuppdrag som är satt av den styrande församlingen. Det är inte ett bra uppdrag. De säger till oss på ett väldigt fint sätt att gör inte det här, ställ inte till det. De försöker hitta en kreativ lösning hur man kan göra någonting vettigt av det här uppdraget. Det hittar de. Att lägga in lite justeringar i ägardirektiven. Så jag skulle vilja avsluta den här debatten med att ställa stort tack till våra tjänstemän som faktiskt ser till att vi inte gör dumma saker här i stan. Med det, bifall till kommunstyrelsens förslag.