Interpellation av Pär Gustafsson (L) till kommunstyrelsens ordförande angående stadsrevisionens rapport om arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S)
-
diskuterade → Jonas Attenius (S) — Interpellation av Pär Gustafsson (L)
-
diskuterade → Håkan Eriksson (V) — Interpellation av Pär Gustafsson (L)
-
diskuterade → Jonas Attenius (S) — Interpellation av Pär Gustafsson (L)
-
diskuterade → Håkan Eriksson (V) — Interpellation av Pär Gustafsson (L)
-
diskuterade → Pär Gustafsson (L) — Interpellation av Pär Gustafsson (L)
-
KF beslut — Behandling
Kommunfullmäktige Handling 2023 nr 182 Interpellation av Pär Gustafsson (L) till kommunstyrelsens ordförande angående stadsrevisionens rapport om arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck Nyligen presenterade stadsrevisionen rapporten Granskning av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet med granskningen har varit att bedöma om ansvariga nämnden bedriver ett ändamålsenligt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck kopplat till barn och unga. Rapporten är nerslående. Revisionen konstaterar att arbetet inte fungerar i praktiken. Personal har inte den kompetens som de behöver och att det innebär en stor risk att barn och unga inte får det stöd de har rätt till. Få orosanmälningar förstärker den uppfattningen. Vidare, och kanske mest anmärkningsvärt i granskningen, är att det har framkommit uppgifter i granskningen att personal upprätthåller hedersnormer och därmed inskränker barn och ungas fri- och rättigheter. Det kan jämföras med kommunala vakter som upprätthåller förtrycket, något som borde vara fullständigt oacceptabelt. Det innebär även att en tystnadskultur breder ut sig. Enligt rapporten ska detta förekomma såväl inom förskoleförvaltningen som inom socialförvaltningarna. Att bryta det hedersrelaterade förtrycket är en av vår tids största frihetsfrågor. Tiotusentals människor, främst flickor och kvinnor men även pojkar och män, övervakas i detalj av sin familj och släkt. Påtvingade äktenskap, misshandel och mord är verklighet. Kultur och tradition är aldrig, och kan inte vara, en ursäkt för förtryck. Det hedersrelaterade förtrycket börjar ofta tidigt. Därför är det helt centralt att det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck fungerar i förskola och skola. Flera kartläggningar och åtgärder har vidtagits de senaste åren för att stärka stadens arbete. Det har varit en början på ett viktigt arbete. Men det har samtidigt varit uppenbart att mer behöver göras. Bara under det senaste året har flera initiativ lyfts i frågan, men det är förslag som den rödgröna ledningen har röstat ner. Stadsrevisionens granskning vittnar tydligt på behovet att göra mer. För det som pågår är en kränkning av barns mänskliga rättigheter, där deras frihet tas ifrån dem och där många av de utsatta barnen inte får den hjälp de behöver från samhället. Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande: 1. Vilka åtgärder avser du att vidta för att komma till rätta med de problem som Stadsrevisionens granskning lyfter fram? 2. Varför har ni sagt nej till initiativ och förslag som skulle kunna bidra till att bättre hjälpa utsatta barn och unga? Pär Gustafsson (L)
Först en liten kort påminnelse om att idag är sista dagen att anmäla sig till julbordet efter nästa sammanträde om man ska vara med på det. Klockan åtta stänger den anmälan. Påminnelse. Vi har en lång ärendelista idag. Mot ett möte med många bra debatter där vi hjälps åt att hålla tiden, hålla oss till ämnet som vi debatterar och ha god ton i våra debatter. Med det förklarar jag fullmäktigemötet öppnat. Vi går på ärende 1. Bestämmande av tid för justering. Förslag på dag för justering är torsdagen 7 december 2023 kl 11.30. Kan justeringstiden godkännas? Svar ja. Ärende 2 är frågestunden som vi har under förutsättning att frågor har inkommit. Till dagens frågestund har inga frågor inkommit. Vi bara noterar det. Och så går vi på ärende 3 som är Interpellation av Pär Gustafsson (L). Till Kommunstyrelsens ordförande angående Stadsrevisionens rapport om arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Jag lämnar ordet först till Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod.
Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter och göteborgare. Ja, Pär, där sitter du. Tack för din interpellation. Det här är ju en av vår tids viktigaste frihetsfrågor. Kampen mot hedersförtrycket. Oerhört viktig fråga. Genom åren här så har ju en rad beslut fattats om insatser och åtgärder just mot hedersförtryck i Göteborg. Men ändå så förekommer det i vår vardag idag. Så är det. Fler planer, program eller politiska initiativ på övergripande nivå kommer inte att lösa problemet framåt. utan det är min bestämda uppfattning att det är det konkreta i vardagen, som på golvet längst ut i linjen, som kommer göra skillnad. Genom att agera på äldreboendet, i förskolan, i skolan och på fritidsgården. Det är det, bemötandet mot göteborgarna, det är där skillnaden ligger. Och våra enhetschefer och våra rektorer i skolan ska kunna våga agera vid misstanke om att barn far illa och att personal inte delar stadens värdegrund. Personer som upprätthåller hedersnormer inom Göteborgs stad ska naturligtvis inte arbeta här. I just grundskolenämnden har vi, tillsammans med övriga, fattat beslut om åtgärder mot hedersförtryck. Det är en av de nämnder som revisionen också har granskat, specifikt den här granskningen som refereras till. Där har vi gemensamt även instruerat direktören att omedelbart.
Tack. Kontrareplik begärd av Nina Miskovsky, M. Varsågod Nina.
Tack så mycket. Det är glädjande att höra att den här frågan kommer att tas upp igen ganska snart. Arbetet som du lyfter med uppföljning är otroligt viktigt. Jag ser fram emot att följa det framöver och jag hoppas att vi också kommer kunna agera skyndsamt kring den här frågan även framöver. Ju mer tiden går, desto fler personer. riskerar att fara illa. Så tack.
Tack. Tillbaka till talarstolen. Då är det Bosse Parbring (MP). Därefter Jonas Nilsson, V. Varsågod Bosse.
Tack ordförande. Jag vill tacka Pär Gustafsson (L) för en viktig interpellation. Att förebygga och stoppa hedersrelaterat våld och förtryck är en avgörande jämställdhets och rättighetsfråga. Stadsrevisionens granskning och kritik av hur nämnderna arbetar med denna fråga är omfattande. Men den visar också att det inte i första hand är fler planer och styrande dokument vi behöver, utan bristerna finns i tillämpningen av planerna och i förutsättningarna. Vi har redan omfattande kunskap och övergripande planer som styr området. Därför kommer, som Jonas Attenius (S) sa, den plan vi har att uppdateras inom kort. Inte minst beroende på initiativ från Liberalerna - jag tänker på Amandakommissionen, som jag vill berömma er för - har vi den här kunskapen. Både Amandakommissionen och Stadsrevisionens granskning visar på att ett stort problem är kompetensförsörjningen och den stora personalomsättningen inom socialtjänsten. Utbildningsinsatser görs, men när omsättningen är stor behöver ny personal ständigt utbildas. Dessutom är det ofta personal som inte har så lång erfarenhet som får ansvaret på sitt bord. Det regionala stödcentret och resursteamen för HED gör en viktig insats för att stötta och utbilda, men det behöver också göras generella insatser för att minska personalomsättningen. Det är någonting som vi prioriterar i den rödgröna budgeten, men det finns förstås ingen quick fix här. Men det behövs ett enträget arbete. En av de mer avgörande bristerna, tycker jag då, i Stadsrevisionen, som jag ser det, är den bristande samverkan mellan socialtjänst, förskola och grundskola. Det är min egen slutsats, eftersom jag är med i en I några av de här nämnderna behöver vi lägga mest fokus på att inga barn och unga ska falla mellan stolarna, utan fångas upp och få stöd av myndigheter. Även behovet av samverkan finns med i planerna, så även där är det inte fler skrivningar vi behöver om det, utan vi behöver verkstad snarare. Då är det i uppföljningen det brister. Vi som sitter i de berörda nämnderna behöver följa upp bättre dels hur vår egen förvaltning arbetar med frågorna, men också hur förvaltningarna samarbetar med varandra, så att inga barn och unga faller mellan stolarna. Jag ser fram emot ett brett politiskt samarbete i nämnderna kring den frågan.
Nästa talare är Jonas Nilsson, V, ledare efter Agneta Kjaerbeck, SD. Varsågod Jonas.
Tack ordförande, fullmäktige och åhörare. Det är glädjande att det finns ett stort engagemang och enhet i frågan om hedersrelaterat våld och förtryck. Det är ett komplext samhällsproblem som kräver tydliga riktlinjer. För att fånga upp och stötta enskilda som blir utsatta behöver kunskap och arbetssätt spridas brett i stadens välfärdsförvaltningar. Vi behöver också jobba på lång sikt med det förebyggande och med det som faktiskt minskar problemen. Hedersrelaterat förtryck är en fråga om ojämlikhet. Klassklyftorna förvärrar problemen och stärker hederskulturerna. Forskning visar att social rörlighet och ökad jämlikhet luckrar upp hederskulturen. Här behöver vi gemensamt se till att minska de ekonomiska klyftorna och bygga en mer jämlik och sammanhållen stad. På kort sikt har det rödgröna styret en tydlig inriktning i nuvarande och kommande budget med att arbetet mot hedersförtryck ska förstärkas och vi avsätter också resurser för detta. Stadsrevisionens granskning. Granskning belyser problem med implementeringen av rutiner. Vi ser behovet av tydlighet och vi avser återkomma i frågan efter utvärderingen av Göteborgs stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. När förvaltningarna har haft möjlighet att ta till sig revisionens rekommendationer.
Då var nästa talare Agneta Kjaerbeck, SD, därefter Mariette Risberg, D. Varsågod Agneta.
Tack för ordet herr ordförande. Det pratas ju mycket om fina. De har funnits här sedan jag började här och säkert långt innan. Sedan 2018 har vi haft en plan om hedersrelaterat våld och förtryck. Ändå händer det här ideligen. Vi har varit på det här mycket om att man måste tala om för föräldrar naturligtvis från dag ett när de kommer hit hur vi behandlar våra barn. Att vi fostrar dem till att bli fria, självständiga individer som får älska precis vem de vill. För vet man inte om det när man kliver in här, det är inte speciellt schysst. Just att inte tala om det direkt. Fortsätter då människor att utföra de här handlingarna så ska de naturligtvis lagföras. Det finns inget annat alternativ. Vi har som sagt haft många idéer och planer. Fina dokument. Men revisionens rapport visar att de här insatserna fungerar inte idag. På Jonas kommentar om personal som upprätthåller hedersnormer i sitt arbete. Gäller det då även när man går med slöja över hela ansiktet. Det förekommer alltså i Göteborg. Vi har människor som jobbar med barn i funktionsstöd, funktionsnedsatta barn, som om några behöver läsa mimik i ansiktet. Där förekommer det att vi har kvinnor som har heltäckta slöjor. När det här har påpekats har de sagt att de vet, men det är en så snäll och trevlig människa. Jag betvivlar inte en sekund att det här är en trevlig människa. Faktum är att det här är att upprätthålla hedersnormer likväl när man klär sig på det här sättet. Barn, unga och skolan - där finns jättemycket att önska, naturligtvis. Vi har aktivt föreslagit en skolplan där man bör veta i olika skeden och situationer vad som ska hända. Där är vi inte, inte ens där är vi i dag. Det är alltså ett slags krispärm som är lättillgänglig för alla. Vi har haft ett eget kapitel för skolan som vi har velat se i den här planen då, för hedersrelaterat våld och förtryck. Det behöver inte alls vara nödvändigtvis som de punkterna vi har skrivit. Den är väldigt utförlig, vad vi har föreslagit. Man kan ta några stycken punkter där. Skolan behöver verkligen akut sätta igång nu, för det är där barn tyr sig till andra vuxna än sina föräldrar. Det är där barn vågar berätta. Att inte hjälpa dem, det är på rätt sätt. Det gör ont att läsa den här revisionen och vi har mycket jobb att göra. Tack för ordet.
Tackar. Över nästa talare, Mariette Risberg. Därefter Sarah Ullmark (M). Varsågod Mariette.
Då går ordet till Pär Gustafsson (L). Följ med interpellanten. Varsågod.
Tack. På det anförandet har Jonas Attenius (S) begärt replik. Varsågod.
Tack för det. Vi har ju röstat ner några förslag faktiskt. Det är rätt om du syftar på sista tiden. Vi har också hänvisat till att planen kommer tillbaka. Du uppfattade i ditt anförande att du riktade in dig väldigt mycket på övergripande nivå. Det är just den planen vi nu kommer att ta hand om här i slutet av december och jobba med framåt. Vad är det som behöver justeras där? Det är ju det vi har hänvisat till då. Det är ju den övergripande plan vi har. Men oaktat det, och det är det jag är så noga med i den här debatten och vill vara tydlig med att oaktat, vi kan skriva väldigt bra saker, vi behöver kanske uppdatera saker, absolut. Men det handlar om vad praktiskt vi gör därute, hur nämnderna jobbar och följer upp och verkställer de inriktningar, de målsättningar som den här planen föreskriver. Det kommer att bli det viktiga framåt.
Tack. Tillbaka till talarlistan. Det är Sarah Ullmark (M), därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Sarah.
Tack för ordet ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det är mycket prat om de här övergripande planerna. Det är prat om helheten. Men jag har lite svårt att förstå vad den helheten och det övergripande greppet gör för det enskilda barnet som blir bortförd. För det barnet är det redan för sent. För barn som inte får möjligheten att välja vilket sätt de vill leva sitt liv. De skulle aldrig kunna sitta i den här fullmäktigesalen, för den möjligheten är stängd. Det är någon annan som bestämmer vad de ska göra med sitt liv och hur de ska tycka och hur de ska tänka. Då kan ju vi sitta här, de politikerna som har privilegiet att få vara med och bestämma och säga att vi har faktiskt en övergripande plan som är på väg tillbaka. Så ta det bara lugnt du där, lilla barn. Jag tycker det gör ont i magen att tänka på de här frågorna och vi vet ju att det ser ut så här. Det har sett ut så här länge och det kommer fortsätta att se ut så här. Jag tycker att jag skäms för att vi inte är bättre. Jag skäms för att vi har personal på våra skolor som upprätthåller den här typen av normer och den här typen av förtryck. Göteborg måste vara bättre på att skydda våra barn. Jag tycker att det är beklagligt att Socialdemokraterna, som ändå tidigare har gått ut hårt och lovat att man ska ta tag i de här frågorna, nu är passiva. Det är en senfärdighet som jag tycker är, det är inget annat än beklagligt. Kanske inte för mig, men för de som är drabbade av detta. Tack.
Tack. För det anförandet har Jonas Attenius (S) begärt replik. Varsågod Jonas.
Tack för det. Du började lovande. Jag instämmer med det mesta du säger, men sen avslutade du kanske lite mindre lovande. Ursäkta, men jag måste ändå få säga en sak. Alltså, det rödgröna styret, S, V, MP, vi har ju en budget för 2024 som vi antog här för två veckor sedan. I den så förstärker vi skrivningen ytterligare igen. Vi kommer stärka arbetet mot hedersförtryck. Och vi är väldigt tydliga med att vi också behöver vidta nya rutiner för kommande period här. Vi ska också ekonomiskt stötta och samverka med andra typer av föreningar som arbetar mot hedersrelaterat våld. Det är väldigt tydligt i vår budget. En ännu tydligare del är exempelvis Resursteam Heder, som också framgår av deras arbete här, som vi för övrigt behöver stärka kunskapen om. Ja, de gör ett bannat bra arbete. De får ytterligare 5 miljoner kronor i vårt budgetförslag vi nu fattat beslut om. Det är väldigt konkret. Vi förstärker de insatserna i Göteborgs stad. Det gör det rödgröna styret för Göteborg. Tack.
Kontrareplik begärd av Sarah Ullmark (M). Varsågod.
Tack så mycket och tack Jonas för den recensionen av din budget. Det vi säger och det vi gör här i den här staden, det spelar roll. Vår personal lyssnar på oss. Det handlar om en nolltolerans. Vi är alla 81 här inne överens om att vi har en nolltolerans. Men hur kan det komma sig i en bred politisk enighet, att det inte sipprar ner i våra förvaltningar? Vad säger det om den kultur som egentligen frodas i Göteborgs stad? Därför att om den politiska ledningen är enig, om alla förvaltningsledningarna är eniga, om alla alltid är eniga om att det här inte är bra, hur kan vi då ha barn i våra skolor som utsätts för detta? Alltså någonstans har ju vi gjort fel, och det tycker jag man behöver erkänna. Jag säger inte att jag är perfekt, näst inpå. Men jag tycker att man slår ifrån sig och jag tycker att vi behöver vara mer konkreta. Man kan inte skylla på planer som kommer. Tack.
Tack. Ny replik gäller av Jonas Attenius. Varsågod.
Jag tycker inte att jag slår ifrån mig. Jag tycker att jag är ärlig. Jag tycker att vi säger att vi behöver jobba med det här tillsammans ute i nämnderna. Och slår ifrån mig på en plan. Jag har gjort precis tvärtom i den här talarstolen den här första stunden. Jag har sagt att det är bra. Men det var det jag menade att jag sympatiserade med i ditt inledande anförande. Där du säger att planer i all ära, men vad hjälper det barnen längst ut? Det är där fokus ligger. På den enskilde medarbetaren som möter en person, ett barn, i den situationen. Hur de kunskap och möjligheter att påverka det läget. Det är det som är det viktiga och det menar jag ligger i nämndsarbetet längst ut i linjen. Sen kan vi väl konstatera att den innevarande planen, nu ska vi inte prata så mycket om plan då, men den är ju faktiskt som 2020 till 2023. Och ni styrde förra mandatperioden under den här planens innevarande tid. Och hade det varit så enkelt som du uttryckte det så hade vi ju inte haft några problem. Utan vi har problem, hur fina planer vi än har. Vi ska förbättra dem, men vi behöver jobba tillsammans. i kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Tack så mycket, ordförande. Först vill jag tacka kommunstyrelsens ordförande för svaret på min interpellation. Jag välkomnar verkligen att vi har en gemensam syn om att det hedersrelaterade våldet och förtrycket verkligen är en av vår tids stora frihetsfrågor. Tiotusentals människor, främst flickor och kvinnor men även pojkar och män, övervakas i detalj av sin familj och släkt. Det handlar om påtvingade äktenskap, misshandel. Och om ord. Kultur och tradition kan aldrig vara en ursäkt för förtryck. Kampen mot detta barbari handlar om rätten att äga sitt liv och makten över sin kropp. Det handlar om frihet, att få delta i skolundervisning, att få vara med kompisar, att få bestämma över sin sexualitet och vem man vill leva sitt liv med. Det handlar helt enkelt om att bestämma över sitt eget liv. Som Jonas sade tidigare har staden under de senaste åren genomfört flera. Viktiga reformer har genomförts. Vi sjösatte en kommission som fick granska det som har varit. Vi har inrättat ett stödcentrum. Vi har ett särskilt team, och vi har reviderat stadens plan vid ett flertal tillfällen. Det är viktiga insatser, och staden har verkligen flyttat fram sina positioner. Men sedan damp Statsrevisionens viktiga granskningsrapport ned på vårt bord för ett par veckor sedan. Då blev jag rent ut sagt förbannad och påpekandet om hur stadens arbete brister. Det kanske värsta i hela den rapporten är att uppgifterna som framkommer är att vi har personal som upprätthåller hedersförtryck och därmed inskränker barns fri och rättigheter. Vi har alltså kommunalt anställda, ett slags väktarråd, som inte styrs av läroplan eller skollag utan unkna värderingar som inte hör hemma här eller någon annanstans. Låt mig vara tydlig, och jag hörde det från Jonas också. Anställd personal som vidmakthåller ett olagligt förtryck har inte att göra i våra verksamheter. De ska polisanmälas, och de ska avskedas. Men även om vi har en samsyn kring mycket, och det är bra, skiljer vi oss också åt. Jag tror inte att vår nuvarande plan, riktlinjer och rutiner är det bästa som den här staden kan prestera. Visst ska vi se till att allting kommer på plats. Jag tackar för svaret, men jag undrar verkligen om du tycker att vi har beslutat om allting som redan behövs.
Tack. Då är replikskiftet avklarat. Då går vi till talarstolen. Det är Martin Wannholt (D), därefter Pär Gustafsson (L). Varsågod Martin.
Tack, herr ordförande. Det låter ju bra, Jonas, att vi skulle vara överens i hela detta fullmäktige om att bekämpa hedersförtryck och hedersvåld, kanske framför allt när det ger sig uttryck i vår kommunala verksamhet. Men jag vågar påstå att det inte riktigt är så. Jag är helt övertygad om att ni vill bekämpa hedersförtryck och hedersvåld, men med andra handen. Ni har återstartat miljonbidrag till Ibn Rushd, som har en mängd medlemsföreningar som har uppenbara problem med hedersförtryck och hederskultur. Ni har återstartat skattepengar till koranstudier och studier i arabiska och tror att det ska minska problematiken med hederskultur, eftersom en stor del av den problematiken återstarts. återfinns hos de personer som tar del av de bidragen eller de föreningarna. Om vi ska vara trovärdiga i de här frågorna får vi ta till allt vi kan. Jag skulle önska att den rödgröna sidan, gärna på initiativ från Socialdemokraterna, nu säger nej till fortsatta kommunalt subventionerade koranstudier i Göteborg. Det var det ena. Det andra som jag vill säga, Jonas, till dig personligen. Du är kommunstyrelsens ordförande. Du har möjlighet att visa ännu mer ledarskap i den här frågan, till exempel när stadsdirektören bjuder in ett antal direktörer och kan ibland presidiet eller delar av få möjlighet att tala frågor. Då skulle det vara klädsamt och väldigt viktigt att man tar upp detta, för det finns ju en osäkerhet ute i olika chefslinjer. Det har vi ju sett i tidigare rapporter också, enhetschefsnivå och uppåt om att vad ska man göra, vad får jag göra och vad förväntas av mig och så vidare. Det har varit lite tystnadskultur och annat elände som vi har fått till oss i olika rapporter. Där har du möjlighet att ta ledarskap och vara urtydlig vad förväntningarna är. Du kan ju då säga och ha med dig också att det finns ett enhälligt kommunfullmäktige bakom detta. Tack.
Tack. Då var nästa talare Pär Gustafsson (L). Därefter är Bettan Andersson (V). Varsågod Pär.
Tack, ordförande. Slutsatserna i Amandakommissionen - det ska också sägas att flera partier här inne var skeptiska mot detta - vittnar om ett samhälle som har misslyckats. Jag tycker att vi ska vara väldigt ödmjuka inför det. Tolvåriga Amanda, som fick ge namn åt kommissionen, giftes bort med en vuxen man i Irak. Då stod hon på en pall. Hon blev mamma samtidigt som hennes gamla klasskompisar sjöng Idas sommarvisa på skolavslutningen. Redan när hon var sju år gjorde socialtjänsten en första anmärkning om blåmärken på hennes kropp. Men det kunde hennes pappa, som hade slagit henne, prata bort. Skolans version brydde man sig inte om. Allt det som har hänt henne har skett utan att myndigheter har agerat. Fallet är faktiskt ett av de värsta som vi har hört talas om. Samhället har svikit både henne och många andra så många gånger. Inget av de fall som vår kommission granskade anmäldes till lex Sarah, till IVO, för att ta ett annat exempel. Vad ska vi då göra framåt? När Socialdemokraterna är nöjda vill jag ändå passa på att skicka med. Vi behöver se över bidragshanteringen, som vi redan har varit inne på. Vi behöver fortsätta att utbilda vår personal så att de bättre kan identifiera och agera. Vi behöver säkerställa att skolor motverkar skolans uppdrag kring demokrati, jämställdhet och pojkars och flickors rättigheter. Vi behöver genomföra en ny granskning där vi tittar på hur vuxna som lever under hedersrelaterat våld och förtryck manifesteras. Vi behöver bli bättre på att förstå. Hur hbtqi- personers utsatthet är i denna kontext. Vi behöver belysa kopplingen mellan gängkriminalitet, klaner och hedersrelaterat våld och förtryck. Vi behöver fundera på våra LVU-placeringar. I valet mellan ekonomi och barnets bästa borde inte det valet vara så enkelt, men särskilt när det kommer till barn i den här kontexten måste de skyddas. Vi behöver fundera på hur tillämpar vår. Våra socialnämnder, den nya lagstiftningen som finns. Exempelvis kopplat till könsstympning och till bortskifte. Här finns det jättemycket att göra. Nina inledde här innan med att redogöra för en rad initiativ som har lagts i Kommunstyrelsen. Om vi nu är eniga i den här frågan så förutsätter jag också att Kommunstyrelsen kommer att bli eniga när flera bra förslag läggs fram när vi ska revidera vår plan. Tack så mycket.
Tackar. På det anförandet har han Jonas Attenius (S) begärde replik precis i slutet. Varsågod Jonas.
Nej, men jag tackar för förslagen där Per och jag vill bara rätta en sak. Du uttryckte att vi var nöjda och jag tycker jag är väldigt tydlig med att vi inte är nöjda. Det rödgröna styret vill vidta åtgärder och krafttag mot hedersförtrycket och det ska ske fortsatt under den här mandatperioden. Det är väldigt tydligt i vår budget så jag vill bara rätta den felsägningen från din sida.
Tack. Då var nästa talare Bettan Andersson. Därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod Bettan.
Tack ordförande, fullmäktige och ni som lyssnar. När jag sitter och lyssnar så blir jag lite konfunderad. Jag tycker att det här pratas om att vi ska lägga nya, ta nya yrkanden, ta nya principer. Och det kanske behövs när vi tittar över planen. Men det som faktiskt är det som i första ledet behövs, det är ju hur vi faktiskt utför, vi som jobbar i staden, utför det som står i planen. Vi ska faktiskt göra de här sakerna. Vi ska inte. på grund av exempelvis brist på ekonomi, som det var förra mandatperioden, välja att inte göra det. Det ska inte behöva vara att det inte görs för att det är sönderstressade socialsekreterare. Det ska inte vara så att skolan inte anmäler in alla och att socialtjänsten inte tar hand om alla de orosanmälningarna. Det är ju de här sakerna vi ska jobba med. Det är kanske inte ett nytt yrkande eller en ny princip som är det viktigaste. Sen tycker jag också att det är lite intressant att vi pratar väldigt mycket om skolorna och skolorna är ju jätteviktiga. och det där finns det ju verkligen möjlighet att upptäcka. Men ingen pratar ju om friskolorna. Och ni som mest har pratat om skolorna i den här talarstolen är ju också många som är för friskolor, för religiösa skolor. Där inte vi som kommun har någon koll överhuvudtaget. Jag tycker det är viktigt att hålla med sig i den frågan i den här diskussionen. Och sen så tänker jag också på det här som som jag vet att jag pratat om tidigare och andra har nämnt här också, att verkligen ni som är politiker i socialnämnderna, ser verkligen till att man använder resursstimheder. För de är otroligt bra. De är hands on. Där kan de som jobbar med frågorna, oavsett om det är skola eller socialtjänst, få konkret hjälp samma dag.
Tackar. På det anförandet har tre personer begärt replik. Först ut är Martin Wannholt (D). Varsågod.
Jag vill bara kommentera det som nämndes om friskolor. Vi i Demokraterna har varit de som mest hårdnackat jobbat emot konfessionella sådana. Men vad var Vänsterpartiets stöd i Römosseskolan, Vetenskapsskolan, förskolor och dagmammor? Vi har fått kritik. Många i Demokraterna och Liberalerna har kämpat så med Römosseskolan. Vad var Vänsterpartiets stöd?
Tack så mycket. På det har Jonas Attenius (S) begärt replik. Varsågod.
Kontrareplik begärde Bettan Andersson med. Varsågod.
Ja, i det läget som du hänvisar till, Martin, så var det ju faktiskt så att Vänsterpartiet valde att gå den linjen när man följde lagen.
Tack. Nästa replik begärd av Pär Gustafsson (L). Varsågod.
Ordförande. Nu lyfte jag i alla fall i mitt anförande att vi behöver titta just på hur skolorna arbetar, särskilt nu när Skolinspektionen har fått fler verktyg i lådan för att faktiskt göra någonting åt de problem som vi har haft på våra skolor. Martin lyfte alldeles förtjänstfullt fram det arbete som har skett kopplat till exempelvis Römosseskolan och omläggningen av den friskolepolitik som har bedrivits i Sverige under lång tid. Jag är rätt lugn med just detta. Med det sagt behöver vi fortsätta jobba och verkligen se till att den personal vi har anställt på våra skolor inte förtrycker små barn och upprätthåller de fruktansvärda normer och värderingar som finns där ute. Det behöver vi ut och göra, och där har våra rektorer ett väldigt stort ansvar. Tack.
Då var nästa replik begärd av Nina Miskovsky (M). Varsågod.
Tack så mycket. Jag vill passa på att ge två fakta som är ganska skrämmande. I årskurs 9 riskerar var tredje flicka som är född utomlands, eller har båda föräldrarna födda utomlands, lever var tredje flicka med hedersrelaterade bestraffningar eller begränsningar. Det finns en ny undersökning som säkert många av er har läst, från Uppsala, där drygt 60 % av flickorna har utomnordisk bakgrund. riskerar att bli bortgifta mot sin vilja. Under vårt styre förra mandatperioden sattes de goda strukturerna för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, som Stadsrevisionen lyfter fram som väldigt positivt i sin rapport. Revisionen visar att förutsättningar för ett gott arbete finns men att det nu handlar om ledarskap och implementering i alla stadens delar för att det ska bli verkstad. Det är där bristerna i arbetet finns, enligt Stadsrevisionen. Där borde vänsterstyret ta ledartröjan kan skapa verkstad och inte bara klaga på att verksamheterna inte gör det som är beslutat. Då var replikskiftet avklarat.
Nästa talare är Viktoria Tryggvadottir Rolka, S. Därefter, Jessica Blix, D. Varsågod Viktoria.
Tack så mycket ordförande, fullmäktige. Jag hänger faktiskt inte riktigt med. Först så är det, vi har lagt massa yrkanden som ni inte röstar på. Sen så är det, i den här rapporten så står det att nu handlar det om att vi ska ta ett ledarskap och faktiskt implementera det som står i alla våra planer. Jag hänger inte med i kritiken. Å ena sidan så lägger vi för lite yrkanden och inte står med på era yrkanden. som repetitioner på sådant som redan finns i planer och i andra ögonblicket handlar det om att vi inte tar ledarskap. Väldigt otydligt. Men jag förstår ärligt talat inte vad någon tror att de som lever under hedersförtryck ska tjäna på att vi står här och tjafsar om vi la det här först, vi la detta sedan och sedan tyckte vi det, sedan tyckte vi det. Det är ointressant. Kvinnor mördas, barn förs ut ur landet, människor far illa i en demokrati, en modern demokrati som Sverige. Det här handlar om att vi ska leva på det här. Det handlar om vår grundläggande värderingsgrund som vi hoppas att vi gemensamt delar. Kanske inte alla i den här församlingen, men de flesta av oss i alla fall borde dela den. Och helt ärligt, det vi har gjort, det är att vi har bromsat in onödigt administrativt arbete på att hålla på och omhänderta sådant som redan finns. Och det vi däremot har gjort, det är att vi har gått tillbaka och tittat på var bristerna finns. Ganska noggrant faktiskt. Suttit ner och brutit ner. Pratat med de som jobbar på skolan. Pratat med socialtjänsten. Pratat med jurister, pratat med polisen. Var är bristerna i det här kring bortförandet, kring vår skolpliktsbevakning? Vi har gjort förändringar i det arbetet. Vi försöker bli bättre och bättre hela tiden. Vi kommer fortsätta att bli bättre. Vi ska nu ha ett möte, grundskolenämnden, förskolenämnden och samtliga socialtjänstpresidier, för att sitta ner tillsammans och prata. Hur tar vi gemensamt ledarskap? Hur visar vi och pekar med hela handen kring var skåpet ska stå i de här frågorna? Jag hoppas att vi kan göra det. Jag vill inte höra något trams i denna talarstolen. Tack
Tack och på det anförandet har tre repliker begärts, först ut Nina Miskovsky (M)
Tack ordförande. Jag ska börja med att säga att lägga de här yrkandena handlar inte om att tjafsa eller vilja ställa till det, utan det handlar om en genuin vilja till att få till en förändring och inte vara senfärdig och skylla ifrån sig. Det här är inte saker som redan finns på plats. I sådana fall hade inte Stadsrevisionen kommit med kritiken om just de sakerna som vi lyfte långt tidigare i våra yrkanden. Jag skulle egentligen vilja betacka mig för den typen av inlägg. Tack.
Tack för det. Det är väl så, om jag inte missminner mig nu, att just den här planen ska revideras alldeles i närtid. Den kommer ju upp till oss om jag inte missminner mig. Jag tror det är Lucia, faktiskt. 13 december. Men oaktat det. I grunden uppfattar jag ändå, Pär, att vi har en bred samsyn kring vikten av de här frågorna framåt. Jag vill trycka på, utifrån de berörda nämnderna, att man nu ska återkomma med, utifrån de här rekommendationerna till revisionen, vad man vidtar för åtgärder. Jag vet att vårt fokus måste ligga i uppföljningen och säkerställa just att det når ut hela vägen ut till vår personal som möter göteborgarna som drabbas av detta i sin vardag. Det är oerhört viktigt. Men jag ser ändå en lovande framtid framåt. I grunden är vi i hela den här församlingen överens om den här frågan. Tack.
Nästa replik begärd av Martin Wannholt (D). Varsågod.
Jag tycker att det var en väldigt tråkig ton, Viktoria, och ditt avslut med tjafs och så vidare. Det här är ju en väldigt viktig debatt. Man kan ha konkreta synpunkter på vad som framförs i talarstolen och tycka om motargument. Men jag tyckte att Jonas Attenius (S) ändå höll en väldigt god ton, och det tycker jag inte att du gjorde. Men jag kan ju passa på att fråga, och då kan väl du svara det som Jonas inte ville svara på, nämligen på vilket sätt miljoner. inrullningen till koranstudier och arabiska gynnar kampen mot att få bort hedersförtryck och hedersvåld från Göteborg. Tack.
Kontrareplik begärd av Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod.
Återigen, det står tydligt att vi behöver bättra på det stadiegemensamma. När vi nu ska göra ett stort omtag om den planen så vill vi inte hålla på och småplottra med att nu ska vi hitta på det här, nu ska vi hitta på det här. Så tar vi ett helhetsgrepp där vi verkligen tittar på det som har brustit och fortsätter att följa upp det. Men det viktiga är ju att i till exempel utbildningsnämnden ställa frågan till direktören. Hur många har gått utbildningen kring heder? Hur många som arbetar i skolan har koll? på vårt värdegrundsarbete. Likadant inom socialtjänsten. Hur många av våra nyanställda socialsekreterare har fått den här utbildningen? Så att vi säkerställer att vi har personal som kan de här frågorna, som vet vart man ska vända sig. Riktlinjen är glasklar. Okej, här har jag en misstanke. Den här personen vänder jag mig till. Det här är hur vi agerar. Vi gör samma sak på varje skola. Man har samtalet levande på APT och så vidare, där man diskuterar demokratifrågor, där man diskuterar Tack. - Frågor som är obekväma. Tack.
Då var nästa replik begärd av Pär Gustafsson (L). Varsågod.
Tack Ordförande. Vi tjafsar inte. Jag tror att vi alla här verkligen vill göra skillnad. När det här mötet är ser jag gärna att utbildningsnämnden bjuds in. Agnesgymnasiet är ett väldigt bra exempel där arbetet faktiskt fungerar i väldigt stor utsträckning. Där bedrivs ett omfattande arbete kring sex och samlevnadsundervisningen, där man har team som jobbar kring hedersrelaterat våld, könsstympning och rätten att välja partner. Det är ett arbete. som har spritts till övriga kommunala gymnasieskolor. Där finns det tydliga rutiner. Men trots detta väldigt framgångsrika arbete, som jag vet att många har varit ute och tittat på, ute på Agnesgymnasiet, fick ändå Utbildningsnämnden rätt omfattande kritik från Stadsrevisionen. Det behöver i alla fall vi som sitter där svara på och se vad vi kan göra. Vi borde kunna göra ännu mer. Det är den ingången jag har. Jag vill inte tjafsa. Jag vill verkligen göra skillnad. För de här barn och unga som utsätts.
Tack. Kontrareplik begärd. Viktoria Tryggvadottir Rolka, S. Varsågod.
Pär, jag tycker inte att du tjafsar. Tvärtom så har du alltid varit väldigt besjälad av de här frågorna, precis som väldigt många andra i den här församlingen. Det jag inte tycker är relevant, det är att diskutera vem som la det här först och ni är inte intresserade och jag skäms över den här staden. Ja, vi borde alla skämmas över att vi har människor som far så här illa och det är allas vårt ansvar att se till att jobba emot de här strukturerna och det borde vi göra bäst tillsammans. Men Per, du gav ju både konkreta tips på hur vi kan jobba med uppföljningen. Det hoppas jag att vi kan göra tillsammans på ett bra sätt. För ni är många som har olika infallsvinklar och som möter problemet i olika delar av den här kommunen. Så att jag ser fram emot att vi får ta ett rejält omtag och sitta ner tillsammans och göra planen bättre. Men framförallt att följa upp och se till att det blir verklighet av planen. Tack.
Tack. Ny replik begärd av Pär Gustafsson (L). Varsågod.
Jag ska vara kort, ordförande. Jag är väldigt glad över att Socialdemokraterna nu tar åt sig och känner att man faktiskt vill genomföra lite andra förslag. Det är väldigt bra. Att ni har flyttat positionerna lite från det svar som gavs av Jonas välkomnar jag. För det är ju delarna som bygger helheten.
Tack. Då har vi talarlistan. Då är det först ut Nina Miskovsky (M). Enda efter Bosse Parbring (MP). Varsågod Nina.
Tack. Då var replikerna avklarade och vi tar tillbaka talarlistan. Det är Jessica Blixt, D, därefter Jörgen Fogelklou, SD. Varsågod Jessica.
Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare. Ja, Victoria, jag har ju hört nu det du har sagt och jag hoppas ju eftersom ni har ordförandeposten när du talar om hur ordförande och vilka frågor ordförande bör ställa i utbildningsnämnden, att du säkerställer. Det är inte så svårt när det är ditt parti som har det ordförandeskapet. Vidare så sitter ju jag som andre vice ordförande, vice i förskolenämnden. Jag har inte hört något om ett sådant möte som du lyfter här. Det hade varit klädsamt att prata med hela presidiet så att vi vet vad som är på gång. Men jag är väldigt glad att du har tagit initiativ till ett sådant möte för jag tror att det är jätteviktigt. Tack för det. Nu kommer jag kanske i den som då som du uttrycker det känner. Men jag tycker precis som Jonas att det viktigaste är att säkerställa längst ut hela vägen att det vi har bestämt faktiskt sker. Det är det som så tydligt framkommer i revisionens kritik. Därav tyckte jag att det var att vi i en nämnd och i förskolenämnden faktiskt behöver få information. Det kunde vara muntlig information. information, det var inte så, men vad är det som händer och hur omhändertar man det faktiskt som har framkommit? För det är ju stark kritik till förskolenämnden. Jag lyfte redan 2021 när Malmö stad gjorde sin rapport och det framkom och hur jobbar vi med det. Så vi har varit på frågan. Då lade vi ett väldigt yrkande i nämnden om att vi bara ville ha en redogörelse gällande hur förvaltningen omhändertar...vi vill då få reda på hur man arbetar med och vilka åtgärder som planeras för att säkerställa att all personal inom förvaltningen har tillräcklig kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck. Vi vill veta hur man arbetar för att säkerställa att personal inom förvaltningen inte upprätthåller hedersnormer, säkerställa rutiner för samverkan mellan förskola och socialtjänst och hur man jobbar med det.. Inget konstigt, men detta rustades ner. I stället för att hitta något gemensamt, trots att vi hade haft en diskussion, så rustades det ner. Det här lades i september, och man hänvisade till att man skulle ta tag i detta i december. Då kanske det handlar mer om vem som tar initiativet än att säkerställa att vi faktiskt gemensamt och tillsammans gör vad vi kan. Det tycker jag är väldigt tydligt. Det ska inte spela någon roll.
Tack Jessica. Då är nästa talare Jörgen Fogelklou, SD. Därefter Agneta Kjaerbeck, SD.
Tack för ordet herr ordförande, åhörare, ledamöter. Det här måste sägas. Det här är till stor del ett importerat problem. Till stor del, inte enbart. Jag skäms inte ett dugg, Victoria, för vad jag försökt göra här. Däremot skäms jag en del för er andra, vad ni inte har gjort. Den här debatten är tyvärr ett bevis på det vi redan sade för 13 år sedan i den här salen, att det mångkulturalistiska projektet är dödfött. Det finns kulturer, värderingar och normer som är bättre än andra, i synnerhet som ska gälla här i Sverige, för oss. Det jag hoppas nu, Victoria, är att vi slipper stå här om 13 år igen och fortsätta ha den här debatten. Jag hör mycket lovord från Jonas Attenius (S) och er. Det är väldigt bra. Självklart ska barn och andra som är utsatta för hedersförbrytelser. kulturer och normer tas om hand och får den hjälp de behöver. Det är jätteviktigt. Det är jättebra. Men var är det förebyggande? Var är det här att inte ett barn hamnar i det här? För ni är lite sent ute när det väl har hänt. Vi har ett samhällskontrakt där vi, samhället, kommunen ställer upp på individer, men då ska de ta sig sjutton också ställa upp på oss. Det är de här lagarna, reglerna som gäller i Sverige och Göteborg. Det är viktigt att det är framgångsrikt. Kanske redan på mödravårdscentralen, barnavårdscentralen, att man talar om det är det här som gäller, annars är dörren där. Tack.
Då var nästa talare Agneta Kjaerbeck. Varsågod Agneta.
Tack för ordet ordförande. Jag vill förstärka här också. Det Bettan säger här om att yrkanden och principer, det gör ju egentligen inte ett skit egentligen. Det har du helt rätt i. För det är ju hur vi agerar. Vi som sitter i olika socialnämnder, vi har ju verkligen, från vårat håll, skjutit på det här. Försökt lägga saker. Vi vet att vi inte får igenom våra yrkanden. Men sen kommer det någon annan och lägger något liknande och då har vi till exempel, fick vi till en träff med Resursteam Heder för ungefär tre år sedan från Socialnämndscentrum, för hedersrelaterat det ligger under den socialnämnden som jag sitter med i. Då pratade jag lite grann med Resursteam Heder om just det här med att vara ute i god tid. Alltså ett litet barn som ska behöva lära sig att värja sig, någonstans är det så fundamentalt galet, för det är ju ändå föräldern som måste lära sig vad gäller här. Nu är jag här, jag tar del av ett välfärdssystem. Vad förväntas av mig? Det finns så många sätt man kan göra det. Jag fick verkligen det här bekräftat då. Jag frågade en av karlarna som jobbade i Resursteam Heder. Vore det inte bra att man gjorde det här från dag ett, när man är vid integrationscentrum? Man kanske kan ha det när man väntar barn på mödravården och man ser att pappan är. en kuvande natur, att man har någon som larmar lite grann, att här märker man att det står inte riktigt rätt till, redan innan barnet är fött, på barnavårdscentralen. Nu kommer vi att få ganska många nya familjecentraler här, och det beror ju på att vi behöver hjälpa föräldrar. Vi gör hembesök i dag. Ta den chansen, verkligen. Förebygg på alla möjliga sätt och tala om vad som gäller här. Tack.
Tack. Då var det Daniel Bernmar (V), just nu sist på talarlistan. Varsågod Daniel.
Tack ordförande. Jag kunde inte låta SD vara sist. 2012 Martin, vad var Vänsterpartiet? Jag vet vad vi gjorde 2012, vad de rödgröna gjorde 2012. Nämligen bedrev en kamp i domstolarna för att stoppa oseriösa aktörer i pedagogisk omsorg och i skolans värld. Det gjorde vi den mandatperioden. Vi förlorade de sidorna. Men vi tog dem. Det gjorde inte den här sidan. De röstade emot. De ville att de oseriösa aktörer som i dag, jag vet att flera, inklusive Per som nu sitter med sin telefon, valde att rösta för att de skulle etablera sig i Göteborg, eller hur Per? Som han nu, tror jag, ångrar att han tillät dem att komma in. Oseriösa aktörer i pedagogisk omsorg i hemmet. Oseriösa skolaktörer. Vi gjorde allt vi kunde i domstolarna för att stoppa det. Så blev det inte. Därefter valde vi att acceptera det och försöka trycka på våra partier i riksdagen att ändra på detta. Ni, de här partierna och ditt tidigare parti gjorde inte det. Därför har vi de här bristerna i skolan och i förskolan. Tack.
Tack. Då var nästa talare Agneta Kjaerbeck. Varsågod Agneta.
Tack för ordet, herr ordförande. Det borde vara ett tryckt replikskifte men jag kan fatta mig kort. Jag förstår inte riktigt det här resonemanget, att man börjar prata om privata aktörer. Var det inte hedersrelaterat våld och förtryck? Var det inte barn vi pratade om som far illa? Framför allt kommer ju det här från en kultur som följer med föräldrar som utövar det här förtrycket för att de tror att det är rätt och riktigt. Är det inte viktigare att vi upplyser och hjälper det? Det är inte enligt svensk lag att fortsätta med den kulturen. Men privata aktörer, det är väl möjligt att det finns privatskolor där det har hänt. Men det är en bråkdel av allt detta. Det ligger ju inte i aktörer. Är det aktörer som utövar hedersvåld och förtryck? Eller är det en kultur som följer med familjer som kommer från olika delar av världen? Jag förstår verkligen inte hur det kan med att ta upp det här, som att det skulle vara den stora faktorn. Det är ju pinsamt. Tack för ordet.
Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare. Det här är en fråga där Sverige har legat efter under lång tid. Men i Göteborg har vi ändå legat i framkant. Under förra mandatperioden, precis som beskrevs här, så har vi skapat stora goda strukturer för arbetet kring heder. Men efter maktskiftet. så har ledarskapet saknats, vilket har gjort att arbetet har fördröjts och inte genomförts som det borde. Det är det politiska ledarskapets roll att säkerställa att besluten genomförs hela vägen ut till verksamheterna. Om man hade velat ha verkstad i de här frågorna så hade man bara kunnat bifalla våra yrkanden så hade vi haft åtgärder på plats mycket tidigare. Det hade till exempel kunnat förhindra fortsatta bortföranden. Vi har lagt yrkanden om till exempel förstärkt arbete för att motverka bortföranden och tydligare konsekvenser när det händer. Ett liknande yrkande lades av S med flera i grundskolenämnden, men det tog sex månader innan det skedde. Vi har också lagt yrkanden om att orosanmäla vid minsta tecken. Det som stadsrevisionen lyfter i sin rapport hade vi redan tidigare lagt, yrkanden om informations och utbildningsinsatser. Artläggningar, uppföljningar, stadenövergripande rutiner och arbetssätt. Det var precis det som framkom. Vi har också lagt yrkanden om förstärkta bakgrundskontroller för att säkerställa att staden anställer rätt personal som även står för ett demokratiskt och jämställt synsätt. Vi måste agera för att motverka infiltration i våra verksamheter. Det ska inte finnas personal som upprätthåller hedersnormer på ett sätt som går ut över andra. Barn ska till exempel kunna gå i skola. och inte bevakas, anges eller tillrättavisas av personal utifrån hedersnormer. Ni har röstat ner samtliga våra yrkanden i denna fråga med förklaringen att det som görs är tillräckligt. Men nu visar ju Stadsrevisionens rapport på stora brister. Det här har dock gjort att arbetet har fördröjts och inte genomförts som det borde. Och det drabbar både barn, unga och vuxna.
Tack. Då är talarlistan tom och vi kan säga att interpellationsdebatten är avklarad. Är det fel på it-systemet? Ja. Var det någon mer som vill begära ordet i ärende 3?
Daniel Bernmar (V), Varsågod
Tack ordförande. Det finns absolut massa människor med vidriga värderingar överallt i samhället. Vi ska göra vårt yttersta för att bekämpa det. Men det är inte vare sig hudfärg eller nationalitet som bestämmer de värderingarna. Det ska jag vara tydlig med. Det tycker inte göteborgarna i allmänhet och det tycker inte Vänsterpartiet. De värderingarna finns förhoppningsvis bara i ett parti. i den här församlingen. Tack.
Vänta lite Martin. Martin, du begär replik. Jörgen, du begär replik. Någon annan? Nej, Daniel, varsågod.
Tack, herr ordförande. Ja, du inledde bra, som vi förhoppningsvis alla skriver under på här, Daniel. Men sedan kunde du inte hålla dig. Sedan skulle du peka ut parti, men du glömde peka ut ditt eget parti.
Tack. Nästa replik begärd av Jörgen Fogelklou, SD. Varsågod.
Tack för ordet herr ordförande. Vi ska inte förlänga den här debatten egentligen. Men det finns bara en person här som går upp och pratar om ras och hudfärg. Vi har pratat om kulturer. Men har man det på huvudet så kanske det är det man ändå pratar om. Det gör inte vi. Tack.
Tack. På det anförandet har Jonas Attenius, S, begärt replik. Varsågod Jonas.
Tack för det ordförande, fullmäktigemöter. Ja, det sägs ha lagts mycket yrkanden här och jag menar på att i grunden är vi ju överens om den här frågan. Och de yrkanden som lagts, min bild är att de på ganska övergripande nivå. Det vi egentligen behöver göra nu är ju se till att implementera arbetet, att få våra medarbetare att att verka för detta ute när man möter göteborgarna. Det tycker jag är det viktigaste Nina. Och nu dubbelkollar jag. Den 13, det var faktiskt, det stämde. SIA får vi tillbaka till kommunstyrelsen, den övergripande planen. Där får vi också möjlighet på övergripande nivå, att justera saker om så behövs i den, för att vi har en bra grund i framtiden. Men oaktat det, oaktat det, så kommer det vara arbetet ute i nämnderna som är det viktiga och hur vi följer upp att detta verkligen genomförs. Det kommer vara fokus på verkstad skulle jag säga. Tack.