Interpellation av Kristina Bergman Alme (L) till kommunstyrelsens ordförande om Göteborgs Stads ljuspolicy Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) har överlämnat interpellationen till kommunalr

Bestialiskt försöka förinta ett helt ganska stort folk saknar faktiskt motstycke i historien. Idag är Europas judar på flykt. Jag vet att många regeringar och många kommuner i Europa gör mycket för den judiska gruppen. Europa vill inte förlora sina judar. Jag vet också att både Sveriges regering och Göteborgs kommun. gör väldigt mycket för judiska församlingen och den judiska gruppen i Göteborg. Jag vet att judiska församlingen i Göteborg är väldigt tacksam för det stödet och känner den värmen och den solidariteten. Interpellationen handlade ju om relativisering. När man slentrianmässigt jämför den ena eller den andra hemskheten med förintelsen. så är det klart att förintelsen som sådan förlorar i värde i diskussionen. Det som var unikt och det som saknar motstycke blir plötsligt allt. Och när allt blir förintelse, ja då förlorar vi också möjligheten att dra historiska lärdomar från just förintelsen. Det är därför som det är viktigt att inte relativisera. Jag vet inte vad man kan göra i den här kommunen eller från den här talarstolen. Men bara det förhållandet att frågan väcks är bra. För det gör att man får en diskussion och en uppmärksamhet och blir lite försiktigare. ordförande om Göteborgs Stads ljuspolicy Ordförande Tack Allan! Jag har tomt på talarlistan. Vi lämnar ärende nummer 7. och går över till ärende nummer 8 som också är en interpellation. Som jag nämnde tidigare 17.15 avbryter vi. Men vi kör, jag tror vi hinner med den här interpellationen också. Det är interpellation av Kristina Bergman Alme (L). Till kommunstyrelsens ordförande om Göteborgs Stads ljuspolicy. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius har överlämnat interpellationen till kommunalrådet Karin Pleijel för besvarande. Jag lämnar ordet till Kristina Bergman Alme (L). Varsågod!

Tack herr ordförande! Tack Karin för svaret! Även om jag undrar litegrann över hur du formulerat dig. Självklart finns det inget självändamål med att ha ljus nattetid. Det har jag heller inte påstått i min interpellation. Vad jag är ute efter är att det finns en ljuspolicy. Jag vet att jag inte är ensam om att ifrågasätta om staden lever upp till den. Exempelvis skrevs i mitten av december en insändare om just detta, även om det då var från bilistens perspektiv mer. Den 13 december svarade planeringsledaren Lars Ocklund på detta i GP. Och då var han väldigt tydlig med att det har blivit stora reklamationer. Två stora reklamationer med avseende på innerstaden i Göteborg. Som har gjort att lamporna bara glöder. Då kanske det faktiskt går upp ett ljus för en del av oss. För det är ungefär så som det har sett ut. Det har sett ut som någonting som är på väg att dö. Väldigt, väldigt fladdrande litet. Jag tänker att det hade varit bra om du hade tagit upp detta i svaret. För att. Jag måste erkänna, Karin, att det känns i ditt svar som att du inte riktigt tar medborgarnas oro på allvar. Det finns personer som verkligen undrar över detta. Du har säkert rätt i att det är en majoritet som har tyckt att det är jättebra att vi har sänkt belysningen lite grann. Som jag också skriver i interpellationen finns det goda anledningar till att vi har gjort det. Men jag hävdar verkligen med emfas att det finns sträckor som är rent livsfarliga. Det handlar framför allt om cykelbanor. Om man cyklar Aschebergsgatan upp från Vasagatan till Engelbrektsgatan så hänger belysarmaturerna för mycket ut där bilarna kör. De delarna. Så det blir inte särdeles mycket ljus för cyklisterna. Samma sak på det som heter Vasaplatsen, mellan Vasagatan och ner till Storgatan. Återigen, det blir väldigt lite ljus på en cykelbana. Då kan man undra vad det är för problem med det. Ja, isfläckar skulle jag säga. Det gör att man kanske till och med går av cykeln eller kanske väljer att inte cykla på dessa sträckor. När man talar om ljuspolicyn så kan man också tänka på att i den så poängteras det att det är viktigt för tryggheten i staden. Att det är ljust så att man kan känna sig trygg. Vi är många i salen som har yngre tonåringar som kanske funderar litegrann över tryggheten. Så. Ja, det finns saker att fundera över. Jag tycker att man kan fundera också på varför. Jag undrar det, Karin. När du säger att det behövs inte. någon förändring, de sitter rätt lamporna, vi behöver inte göra någon utvärdering. Då undrar jag ändå, var du medveten om konsekvenserna av dessa reklamationer som skedde någon gång under förra året? Och är det som så att förvaltningen, stadsmiljöförvaltningen, borde ha informerat om detta lite tydligare så att vi göteborgare kunde få reda på vad som var problemet? Tack! Ordförande Tack Kristina! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP). Varsågod, Karin.

Tack så mycket, herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Jag tackar Kristina Bergman Alme för ditt intresse för stadens ljus och för den trygghet som det medför också att ha bra ljus i stadsrummet. Jag läser inte upp hela svaret, eller? Det är okej. Att inte läsa upp hela svaret här, det anser vi vara utsänt. Men jag tycker, jag ska svara på dina frågor och du är orolig för att jag inte tar människors oro på allvar. Och är det någonting som jag har agerat för i många år så är det synpunktshantering. För det går faktiskt inte att ha ögon överallt, även om man är en stor och kompetent stadsmiljöförvaltning, utan man behöver medborgarnas kloka tankar och är det deras ögon framför allt. Därför är jag glad för de här synpunkterna som har kommit in. Jag vet att det finns ett väldigt stort engagemang på det som tidigare var Trafikkontoret och som nu är då Stadsmiljöförvaltningen kring de här frågorna. Göteborg var ordförande i en internationell förening som heter Lucy som just handlade om belysning i städer under 2014 till 2016. Vi är med där fortfarande om jag inte felunderrättad. Så det finns ett väldigt stort engagemang. och kunnande kring belysningsfrågor och kopplat till trafiksäkerhet och trygghet. Så där känner jag mig faktiskt ganska lugn. Men jag är inte lugn att det skulle vara bra precis överallt. Och det du nämnde, Aschebergsgatan och Vasaplatsen, det tar ju jag med mig. Kanske är det någon som lyssnar på det här. Lars Ocklund till exempel som jag vet jobbar med de här frågorna. Som tar med sig om det är så att det finns förbättringar att göra där. För det är viktigt att ha örat mot marken och se vad som kan. kan förbättras i detta. Jag vet också att det finns en vägledning på stadsmiljöförvaltningen kring just belysningsfrågor. Jag har intresserat mig för detta när jag satt i trafiknämnden, inte minst, nära detta eftersom jag också tycker att det är viktigt att tänka på de levande varelser som finns i Göteborg på nätterna till exempel, med fladdermöss exempelvis, så att vi inte lyser bort all biologiska mångfald. Ordförande Tack Karin! Då har vi en talarlista. Vi börjar med Toni Orsulic (M). En därefter Karin Karlsson (V). Varsågod Toni!

Ordförande! Vi kan väl titta lite på svaret som du har gett här. Du har rätt till vissa saker, Karin. Absolut, vi har en förvaltning som bryr sig extremt mycket och är extremt kunniga inom detta område. Vi har internationell kompetens, vi har ett stort utbyte där. Håller jag med dig helt och hållet. Under de förutsättningarna de får så gör de ett fantastiskt jobb. Men stora delar av arménaturen, och det vet du Karin också, är fruktansvärt omodern. Ungefär en tredjedel av den är från 60-talet och tidigare. Den går inte reglera på något annat sätt. Det är antingen av eller på. Jag ska inte ta upp ledningarna i marken för det är inte det handlar om här. Det handlar om belysningen. I sig ljusstadgar, men det är också ett stort problem när det gäller belysningen. När det gäller ditt svar, att du anser att den uppfyller stadens ljuspolicy. Jag kan inte riktigt hålla med dig där. Vissa ställen är det så att det är satt en gång i tiden på ett ställe och då sitter det kvar där. Anledningen till att man inte byter är att man inte har resurserna att byta helt enkelt där det behövs utan det görs allt eftersom. Vilket är det kanske kostnadseffektiva sättet att göra det på när man har en väldigt liten budget för dessa frågor. Det är en successiv bearbetning man gör av detta. Nej, jag delar inte din uppfattning Karin att. Staden följer ljuspolicyn fullt ut. Det gör vi inte. Jag vet att förvaltningen gör vad de kan, men det är inte de resurserna som satsas på det som skulle behöva göras. Tack för ordet! Ordförande Tack Toni! Med detta har ju Karin Pleijel (MP) begärt en replik. Varsågod Karin!

Ja, Toni, jag håller med dig. Vi har ju en stad som har belysning från 1923 och fram till 2023 eller 2024 här. Så det finns en bredd av årgångar, om man säger så. Och det är ju också viktigt att. Det är en budgetfråga, precis som du säger. Jag vet att man har bytt ut så att det är ledbelysning i många ställen i stället för mer energislukande armaturer. Det är också en kostnadsfråga och jag vet att där gör man ju vad man kan utifrån den budgeten. Vi får väl hoppas att vi alla ger stadsmiljöförvaltningen en budget så att man kan mäkta med de här frågorna framöver. Tack! Ordförande Tack! Karin och då är vi tillbaka i talarlistan och då är det Karin Karlsson (V). Därefter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Karin!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag måste erkänna Kristina att jag missat den insändaren som du refererar till. Men jag tänker också att om det var en så stor reklamation. Så förutsätter jag att förvaltningen är på den bollen och ser till så att det fixas. För då är det ju någonting som har gått fel. Sen håller jag med dig Toni om att vi verkligen behöver se till så att vi byter ut de gamla armaturerna. Det behövs. Och det är väldigt viktigt att vi betar av den underhållsskulden och faktiskt få in de här nya moderna armaturerna. Som både är mer energieffektiva och går att styra på ett betydligt bättre sätt. Sen så tänker jag också att det finns väldigt stora problem med hur vi hanterar felanmälningar. Det här formuläret som finns på Göteborgs Stad för att felanmäla, det finns problem där. Till exempel så kan man inte uppdatera. Lägga upp bilder och så där som också skulle kunna underlätta för förvaltningen. Och det är förvaltningen väl medvetna om och de styr inte över det själva. Men de har lyft det till berörda personer flera gånger. Där kan man verkligen göra mycket, mycket mer. Men det är en viktig fråga. Det handlar ju både om trafiksäkerhet. Men också om den upplevda tryggheten i vår stadsmiljö. Så att det är klart att vi ska fortsätta jobba hårt med detta. Sen har vi ju inte hört att det har. att folk har upplevt den här sänkningen till följd av energikrisen härom vintern. Att det har påverkat den upplevda tryggheten i staden negativt. Men om det har gjort det någonstans så är det ju viktigt att man fel anmäler det och liksom får upp det så att förvaltningen vet om det. Så att man kan se över just det området. Sen är det ju alltid så att vi har platser i staden som är sämre belysta och som därmed också upplevs som. Mer otrygga och de platserna behöver kontinuerligt identifieras och åtgärdas. Sen är ju inte belysning det enda som gör att en plats upplevs som otrygg. Det kan handla om andra saker också. Att man känner sig inboxad till exempel eller att det är väldigt ödsligt och så där som också spelar roll. Så att det är inte alltid bara belysningen som gör att en plats upplevs som otrygg. Men återigen, det här är ju viktigt att vi gör det som vi kan. Och i det här fallet så handlar det ju om att se till så att det är belyst på rätt ställen, men också på en tillräckligt hög nivå för att det ska kännas som tryggt, men tillräckligt låg för att vi ska värna djurliv och liknande. Men jättebra att du lyfter detta. Vi fortsätter jobba med det. Tack! Ordförande Tack Karin! Och då lämnar jag ordet till Kristina Bergman Alme (L).

Tack så mycket! Tack bägge Carina för lite mer kött på benen i detta. Det här är någonting som Liberalerna har motionerat i frågan. Birgitta Ling Fransson gjorde det 2011 och föreslog att man skulle tillsätta ett ljusråd. Jag misstänker att vi som sitter i den här församlingen är mer benägna att göra felanmälningar än kanske. Men det är viktigt att det är så låg tröskel och så enkelt som möjligt för att kunna göra felanmälningar. Men jag måste ändå återgå till Karin Pleijel. Detta med den felaktiga armaturen som blev felaktig, som bara glödde sådär halvdött. Jag tycker ändå att det hade varit bra ifall staden hade gått ut lite tydligare och sagt att det här blev inte bra. Det här är inte det som vi var ute efter. Ifall ni känner oro någonstans, säg någonting. Man undrar ju liksom, just utifrån att det också är energikrisen, så var ju min tanke när jag såg att det var sträckor, inte bara småområden, utan hela sträckor som var. väldigt mesigt belysta. Så tänkte jag, jaha, okej, det här handlar om energikrisen. Och så blev man liksom, ja men vi måste alla hjälpas åt. Men sen efter ett tag tänkte jag, nej men det kan inte vara på det här sättet. Och sen när man också ser i andra delar av staden där det också är väldigt lågt belyst. Det är ändå så att säkerhet måste kosta. Och då pratar jag inte bara om den här säkerheten att man inte blir. blir påhoppad någonstans utan också det som jag talade om tidigare med isfläckar och liknande. För ser man inte hur vägbanan ser ut, då finns det risker. Så, Karin Pleijel. Anser du att ni borde ha gått ut tydligare med att det här blev inte bra med de här felleveranserna? Ordförande Tack Kristina. Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP) som är sist i talarlistan. Varsågod, Karin.

Jag kan säga att jag inte kände till om det var felleveranser. Men vad jag kan säga är ju att stadsmiljöförvaltningen har en väldigt nära roll till alla medborgare som rör sig i stadsmiljön. Det är väldigt många som berörs av det som stadsmiljöförvaltningen. Och då är det ju extra viktigt att alla som lyssnar på detta och som har synpunkter, att man inte bara vi som sitter här. Jag tror att det är många fler som gör det. Jag hade önskat att det fanns såna här glada gubbar och sura gubbar och sånt lite enklare för att ge feedback. Just kommunikation, både du och jag har lärarbakgrund vet jag. Är det något som är viktigt så är det att man känner att jag förstår varför det är så här. Om det är nu någonting som kanske är en brist som är tillfällig, att det här jobbar vi med och så. Det spelar väldigt stor roll att veta att någon har sett det här problemet och att det åtgärdas. Ordförande Tack, Karin. Kristina Bergman Alme (L) har begärt ordet igen och det får hon. Varsågod!

Tack herr ordförande! Då kan jag inte låta bli att ta upp en sak som har med detta att göra. Med just felanmälningar. Jag hade tänkt att skicka in en fråga men nu sparar vi lite tid. Om man skickar in, eller om man ringer. till kommunen om någonting händer efter klockan 18, när de vanliga växlarna är stängda. Då kan man faktiskt bli runt kopplad en hel del. För att då hamnar man först hos SOS central, vilket kommunen har köpt in som en. akutservice. Och det är ju bra. Men om man då ringer dit, som en partikamrat till mig gjorde, som tillika satt i trafiknämnden förra mandatperioden. Så han är ju liksom inte helt okunnig om grejerna. Han ringde för att det var ett ganska stort hål i marken som var rent livsfarligt som cyklist. Då fick han reda på att nej, men det här har att göra med VA-området. Så jag får be att du ringer dit i stället. Och då tänker jag. Det ska egentligen vara skit samma vems del i kommunen som det är. Det borde vara ett nummer man ringer till om det gäller trafik, vägar, de tekniska delarna. Självklart inte samma nummer som man behöver socialjouren eller så. Men just att man som medborgare som verkligen anstränger sig och vill säkerställa att ingenting händer, att man då får svaret du får ringa och försöka lösa detta. Men just det, tyvärr, det finns inget bra nummer till vatten på kvällstid. Nu vet inte jag om det stämmer, för jag uppfattar inte att just det stämmer. Men det var det svaret han fick. Hur ser du, Karin? För jag vet ju att du och jag brinner för kommunikationsfrågor, som du själv sa. Det här kändes inte bra när jag läste detta. Tack! Ordförande Tack Kristina! Och en replik begärd av Karin Pleijel (MP). Varsågod, Karin.