Utvärdering av Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020-2023 samt redovisning av omhändertagande av åtgärder mot parallell rättsskipning

Kommunfullmäktige Handling 2024 nr 35 Utvärdering av Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020-2023 samt redovisning av omhändertagande av åtgärder mot parallell rättsskipning Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Stadsledningskontorets förslag till beslut av kommunstyrelsen för egen del har bifallits. Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 21 december 2023 med tillägg enligt yrkande från V, S och MP den 20 februari 2024 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Utvärdering av Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020-2023, antecknas. 2. Socialnämnden Centrum får i uppdrag att ta fram en ny plan för Göteborgs Stads arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck utifrån utgångspunkterna nedan, i dialog med övriga socialnämnder, utbildningsnämnder och med stadsledningskontoret. Den reviderade planen ska där det är möjligt synkroniseras med mål och aktiviteter i Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. a. planen ska omhänderta och bygga på resultaten i utvärderingen av nuvarande plan och skapa en likvärdig struktur för arbetet mot HRV i hela staden, b. planen ska inkludera åtgärder som möter Stadsrevisionens rekommendationer i granskning av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (2023-09-19) samt berörda nämnders kommande svar på Stadsrevisionens rekommendationer inklusive översyn av vilka rutiner inom socialnämnder och utbildningsnämnder som behöver uppdateras för att arbeta likvärdigt i staden med god samverkan, c. planen ska ha ett särskilt fokus på utbildnings- och informationsinsatser för barn och unga respektive medarbetare och chefer inom socialnämnder och utbildningsnämnder, d. planen ska inkludera aktiviteter för stärkt samverkan mellan förskola, skola, socialtjänst och polis särskilt vid misstanke om eller konstaterade bortföranden av barn, samt aktiviteter för hur både kommunala skolor och friskolor kan delta aktivt i arbetet mot HRV. ---- Vid behandling av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Jenny Broman (V) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag och tilläggsyrkande från V, S och MP den 20 februari 2024 samt avslag på övriga yrkanden. Jörgen Fogelklou (SD) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag, tilläggsyrkande från SD den 8 december 2023 och tilläggsyrkande från D, M, L och KD den 19 januari 2024. Axel Josefson (M) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag och tilläggsyrkande från D, M, L och KD den 19 januari 2024 samt avslag på tilläggsyrkande från SD den 8 december 2023 och tilläggsyrkande från V, S och MP den 20 februari 2024. Kommunstyrelsen beslutade först att bifalla stadsledningskontorets förslag. Kommunstyrelsen beslutade härefter utan omröstning att bifalla tilläggsyrkandet från V, S och MP. Kommunstyrelsen beslutade därefter utan omröstning att avslå tilläggsyrkandet från D, M, L och KD samt tilläggsyrkandet från SD. Emmyly Bönfors (C) antecknade som yttrande en skrivelse från den 20 februari 2024. Göteborg den 21 februari 2024 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Mathias Sköld Kommunstyrelsen Tilläggsyrkande Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet Särskilt yttrande Centerpartiet 2024-02-16 Ärende 22 Rev 2024-02-20 Tilläggsyrkande angående – Utvärdering av Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020 2023 samt redovisning av omhändertagande av åtgärder mot parallell rättsskipning Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Socialnämnden Centrum får i uppdrag att ta fram en ny plan för Göteborgs stads arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck utifrån utgångspunkterna nedan, i dialog med övriga socialnämnder, utbildningsnämnder och med Stadsledningskontoret. Den reviderade planen ska där det är möjligt synkroniseras med mål och aktiviteter i Göteborgs stads plan mot våld i nära relationer. a. planen ska omhänderta och bygga på resultaten i utvärderingen av nuvarande plan och skapa en likvärdig struktur för arbetet mot HRV i hela staden, b. planen ska inkludera åtgärder som möter Stadsrevisionens rekommendationer i granskning av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (2023-09-19) samt berörda nämnders kommande svar på Stadsrevisionens rekommendationer inklusive översyn av vilka rutiner inom socialnämnder och utbildningsnämnder som behöver uppdateras för att arbeta likvärdigt i staden med god samverkan, c. planen ska ha ett särskilt fokus på utbildnings- och informationsinsatser för barn och unga respektive medarbetare och chefer inom socialnämnder och utbildningsnämnder, d. planen ska inkludera aktiviteter för stärkt samverkan mellan förskola, skola, socialtjänst och polis särskilt vid misstanke om eller konstaterade bortföranden av barn, samt aktiviteter för hur både kommunala skolor och friskolor kan delta aktivt i arbetet mot HRV. 2. I övrigt bifalla tjänsteutlåtandet. Yrkandet I utvärderingen av Göteborgs stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020-2023 konstateras att Göteborgs Stads arbete för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) på ett påtagligt sätt har intensifierats och utvecklats under planperioden. De specialistverksamheter/ funktioner som har inrättats har haft en avgörande betydelse för stadens arbete och de förflyttningar som skett inom området. Att resursteam heder, regionalt stödcentrum heder med flera har goda möjligheter att fortsätta arbetet samt att deras kompetens, erfarenheter och stöd tas tillvara av personal inom berörda förvaltningar är viktigt för en fortsatt utveckling av arbetet. Nuvarande plan för arbetet mot HRV har förlängts för att gälla även under 2024. Stadsledningskontoret har ett pågående arbete gällande styrning och ledning inom området mänskliga rättigheter där planen för arbetet mot HRV ingår, samt har bedömt att de ska återkomma till kommunstyrelsen med förslag på fortsatta insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck under 2024. Vi anser att det fortsatta arbetet alltjämt ska hanteras inom ramen av en plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, oavsett hanteringen av övriga planer inom området mänskliga rättigheter. Vi ser också att socialnämnderna har störst kunskap och kompetens inom området, och att socialnämnden Centrum har tydligast stadenövergripande ansvar. Därför ger vi uppdrag till socialnämnd Centrum att i dialog med övriga socialnämnder ta fram en ny och reviderad plan för arbetet mot HRV. Planen ska inkludera en anpassning till likvärdig struktur som övriga planer, och där det är möjligt synkroniseras med närliggande frågor som omhändertas i Göteborgs stads plan mot våld i nära relationer. Analyserna och slutsatserna i utvärderingen ska ligga till grund för den nya planen, och de rekommendationer som Stadsrevisionen presenterade 2023 ska omhändertas, med hänsyn till hur berörda nämnder omhändertar och besvarar rekommendationerna under våren 2024. Detta inkluderar det förebyggande arbetet, rutiner och systematik i att upptäcka utsatthet för HRV, arbetet med att utreda och ge stöd och skydd, samt samverkan mellan socialtjänsten och förskolan/skolan. Planen ska också tas fram med ett särskilt fokus på informations- och utbildningsinsatser, dels till barn och unga för att säkerställa att alla har kännedom om vart de kan vända sig för stöd i frågor om HRV. Dels till medarbetare och chefer inom främst socialnämnderna och utbildningsnämnderna för att stärka personalens kunskap om hur HRV identifieras, vilket stöd som ska ges och av vem, samt hur vi samverkar inom staden kring dessa frågor. Som en del av Göteborgs stads arbete med att främja och upprätthålla mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar måste medarbetare och första linjens chefer ha kunskap om vilka åtgärder som bör vidtas om det framkommer att personal upprätthåller hedersnormer i arbetet. Som stadsrevisionen påtalar behöver detta arbete vidareutvecklas. Utbildningsinsatserna ska givetvis tydliggöra att personal inom Göteborgs stad inte på något vis ska bidra till att upprätthålla hedersnormer. Planen ska följa upp i vilken utsträckning informations- och utbildningsinsatserna genomförs samt hur många medarbetare och chefer som genomgår utbildningar årligen. Det tidiga förebyggande arbetet är avgörande för att förhindra hedersrelaterat våld och förtryck, därför är det av stor vikt att arbetet mot HRV i förskolan, grundskolan och gymnasium stärks och utvecklas. Många barn och unga i Göteborg går i friskolor där vi inte har rådighet över verksamheten. Planen behöver adressera hur Göteborgs stad kan stärka samarbetet med friskolor för att förebygga och motverka HRV samt underlätta kontakt med stadens stödinsatser när det finns oro kring deras elever. Målsättningen ska vara att både kommunala skolor och friskolor ska delta aktivt i kommande uppföljningar om utsatthet för HRV bland barn och unga. Arbetet behöver utvecklas för att ta hänsyn till både flickor och pojkars utsatthet, samt utsatthet för HBTQI-personer. Alla verksamheter som möter barn och unga behöver kunskap om hur utsattheten kan skilja sig åt mellan könen, för att fånga upp även pojkar utsatta för HRV. Planen behöver också omhänderta att det alltid ska finnas adekvat och snabbt stöd för de som utsätts för HRV, vilket förutsätter att socialnämnderna har resurser och kompetens att arbeta med frågan, både i form av riktade verksamheter som resursteam heder och regionalt stödcentrum, men också genom att alla socialsekreterare har möjlighet till stärkt kompetens, rutiner och stöd för att kunna agera och en väl utvecklad samverkan mellan förskola, skola, socialtjänst och polis. Planen bör tas fram snarast under 2024 för att därefter sändas på remiss hos alla berörda nämnder, med målsättning att kunna beslutas om för att börja gälla från och med årsskiftet 2024/2025. Kommunstyrelsen Tilläggsyrkande D, M, L, KD Datum 2024-01-19 Ärende 13 Yrkande angående – Utvärdering av Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020-2023 samt redovisning av omhändertagande av åtgärder mot parallell rättsskipning Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Socialnämnderna får i uppdrag att, i samverkan med kommunstyrelsen, skyndsamt implementera stadenövergripande rutiner för att upptäcka och hantera hedersrelaterad utsatthet. 2. Socialnämnderna får i uppdrag att utreda behovet och säkerställa grundläggande utbildning och kompetenshöjande insatser gällande hedersrelaterat våld och förtryck för socialförvaltningarnas personal. 3. I övrigt bifalles tjänsteutlåtandet. Yrkandet I likhet med Stadsrevisionens granskning visar utvärderingen på betydande brister och ett stort utvecklingsbehov i Göteborgs Stads arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Åtgärdsförslagen i tjänsteutlåtandet överensstämmer med både Stadsrevisionens granskning och det yrkande som lades fram av D, M, L och KD i kommunstyrelsen den 18 oktober 2023. Då föreslog vi bland annat att socialnämnderna skulle ta fram stadsövergripande rutiner och arbetssätt för fall där det föreligger en risk att barn eller unga kommer föras utomlands av hedersrelaterade skäl och vid omhändertagande på grund av hedersförtryck. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet valde att avslå yrkandet. Trots att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck pågått i flera år är resultaten från insatserna långt ifrån tillräckliga. Antalet personer som lever under vålds- eller oskuldsnormer har fördubblats. Under förra mandatperioden lades en bra grund för ett aktivt och konstruktivt arbete kring hedersrelaterat våld och förtryck. Det som nu behövs är att se till att de resurser som finns på plats kommer till sin rätt och att kompetens och åtgärder når hela vägen ut i organisationen. Hederskulturen och dess tillhörande våld och förtryck är ett akut problem för många barn och unga och måste prioriteras. I och med att socialtjänsten ofta står i frontlinjen för att hantera situationer relaterade till hedersrelaterat våld och förtryck är det av avgörande betydelse att agera snabbt och effektivt. Brister i rutiner och kunskap kan innebära en ökad risk för att barn och unga hamnar i direkt livshotande situationer, vilket gör det nödvändigt att omedelbart förstärka och förbättra arbetet. Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck är en fråga för hela staden och stadsledningskontoret ämnar återkomma till kommunstyrelsen med förslag på fortsatta insatser under 2024. Detta är något våra partier välkomnar. Bristerna och utvecklingsbehoven som framkommit i utvärderingen gällande rutiner och kunskap inom socialtjänsten kan dock inte vänta. Mot bakgrund av detta lägger vi återigen ett yrkande om att ta fram stadsövergripande rutiner för att upptäcka och hantera hedersrelaterad utsatthet, samt att det säkerställs att personal inom socialtjänsten har tillräcklig kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck så att utsatta personer får rätt stöd och skydd. För varje dag som går riskerar ytterligare ett barn eller en ungdom råka riktigt illa ut. Kommunstyrelsen Tilläggsyrkande 2023-12-08 Ärende nr: SLK-2022-00599 Yrkande angående – Utvärdering av Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020-2023 samt redovisning av omhändertagande av åtgärder mot parallell rättsskipning. Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med Socialnämnd Centrum samt Grundskolenämnden ta fram en enhetlig beredskaps- och handlingsplan utformad specifikt för grundskolan. I syfte att hantera de praktiska och principiella frågeställningar som aktualiseras av hedersproblematiken i Göteborgs grundskolor. 2. Socialnämnd centrum ska i samverkan med familjecentraler i Västra Götaland, ta fram en arbetsmatris ur ett tidigt och förbyggande syfte mot hedersrelaterat våld och förtryck. 3. Socialnämnd centrum ska samråda med Resursteam Heder om lämpliga förebyggande arbetsmetoder anpassade för de föräldrar/besökare av familjehemscentraler som befinner sig i riskzonen för att utöva eller bli offer för hedersrelaterat våld och förtryck. 4. I övrigt bifalles tjänsteutlåtandet. Yrkandet Andelen ungdomar som lever med oskuldsnormer och/eller våldsnormer har fördubblats sedan 2018 års undersökning. Ungdomar med oskuldsnormer förväntas vara gifta inom en heterosexuell relation, i särskilt hög utsträckning drabbas pojkar. Förväntningar på könsstympning ställs oftast på pojkar med oskuldsnormer respektive våldsnormer och även på flickor med oskuldsnormer. Beträffande ungdomarnas möjlighet att själva få välja sin framtida partner uppger 50 % av pojkarna och 40 % av flickorna med oskuldsnormer att de inte får bestämma själva. ”Religiösa företrädare och djupt religiösa familjer är en förklaring till förflyttningen. Forskarna menar också att samhällets ökade polarisering även kan påverkat viljan att vända sig till religiösa företrädare.” - Sverigedemokraterna finner ovanstående uppgifter mycket allvarliga. Det råder en stor risk att utrikes födda människor i Göteborg bortser från vad samhället rekommenderar och i stället väljer att upprätta egna parallella normer. Vid halvtidsuppföljningen hänvisade de flesta socialförvaltningar till Regionalt stödcentrum heders arbete, endast en socialförvaltning nämnde egna insatser för långsiktigt stöd. SLK bedömer att stadens andra verksamheter behöva göra mer för att stärka och komplettera med andra former av långsiktigt stöd till utsatta, parallellt med Stödcentrums insatser. De långsiktiga psykosociala insatserna till utsatta ”bedöms delvis genomförda”. - Vi sverigedemokrater ställer oss mycket frågande till varför de tidiga och förebyggande insatserna för föräldrar i nytt land, trots idogt påpekande från SD, fortfarande lyser med sin frånvaro? ”SLK bedömer även att såväl basutbildningar som de av mer fördjupad karaktär behöver fortsätta att ges till yrkesverksamma i staden.” Insatser till våldsutövande personer i en hederskontext saknar underlag för bedömning i utvärderingen. ”Generellt finns det lite kunskap om vad som verkligen fungerar.” - Sverigedemokraterna har länge påtalat för Göteborgs Stad vad som behövs. Parallellt med god baskunskap hos de yrkesverksamma inom skola och socialtjänst, behöver de personer som kommer till Göteborg från dag ett undervisas i hur barn fostras i Sverige. Nyanlända föräldrar bör redan hos integrationscentrum, familjecentralen, barnavårdscentralen, MVC eller förskolan få god kännedom om hur barn fostras till fria självständiga individer. Vid dessa möten är det viktigt att upplysa om att aga är strikt förbjudet. I Göteborgs Stad ska alla barn ges samma förutsättningar i uppväxten, pojkar såväl som flickor. Det ska vara tydligt att kärleken är fri och självvald för alla unga som växer upp i Sverige. Efterlevs inte dessa självklara mänskliga rättigheter och principer, ska de som fortsätter att utöva hedersrelaterat våld och förtryck på barn och unga lagföras och bötfällas. ”I stadsrevisionens rapport uppger lärare att frågorna kring HRV både är svåra och känsliga att ta upp och att de behöver mer kunskap. Det våldsförebyggande arbetet behöver växlas upp och spridas jämnare över stadens skolor”. Elevhälsan är den personalgrupp i skolan som oftast nås av kompetenshöjande insatser kring Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Även annan personal i skolan behöver få kunskap om HRV för att kunna upptäcka utsatthet samt varsko elevhälsa och rektor. Att specifikt ta upp de delar i läroplanen som rör HRV; könsstympning, oskuldsnormer, tvångsgifte samt friheten i att få välja sin framtida partner - ökar elevers kännedom om sina rättigheter och om svensk lagstiftning. Det ökar tilliten till skolans professioner och gör att elever i högre grad vänder sig till skolans personal vid behov av stöd. - Vi sverigedemokrater har sedan 2019 förespråkat en tydlig skolplan för Göteborgs Stad i förfarandet runt hedersrelaterat våld och förtryck. Vi hävdar bestämt och konsekvent att en konkret plan utformad specifikt för grundskola och gymnasium behöver ta form. Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare: Utfärdat 2023-12-05 Jeanette Stål Ärendenummer SLK-2022-00599, Telefon: 031-368 03 13 SLK-2022-01384 E-post: jeanette.stal@stadshuset.goteborg.se Utvärdering av Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020-2023 samt redovisning av omhändertagande av åtgärder mot parallell rättsskipning Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Utvärdering av Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020-2023, antecknas. I kommunstyrelsen: 1. Kommunstyrelsens uppdrag 2023-02-08 § 103 till stadsledningskontoret att tidigarelägga revidering av Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020-2023 i syfte att föreslå åtgärder för att ytterligare skärpa Göteborgs Stads arbete mot förekomsten av parallella system för rättsskipning, såsom romani kris, antecknas och förklaras fullgjort. 2. Stadsledningskontoret får i uppdrag att integrera information om och verktyg för att utreda eventuell förtroendeskada i befintliga processer och stödmaterial till berörda nämnders chefer. Uppdraget återredovisas i maj 2024. Sammanfattning I Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020-2023 (hädanefter kallad planen) anges att aktiviteterna ska utvärderas under 2023. Stadsledningskontoret återkommer därför med en utvärdering. En samlad utvärderingsrapport från stadsledningskontoret samt en rapport om enkätundersökning, genomförd av Örebro universitets avseende elever i årskurs nio i Göteborgs skolor, är delar av utvärderingen. Enkätundersökningen visar på en ökning av andelen ungdomar som lever med oskulds- och/eller våldsnormer sedan 2018. Utvärderingens slutsats är trots detta att Göteborgs Stad tagit många och betydelsefulla steg på vägen och att planen haft en viktig roll i det arbetet. I delredovisningen av kommunstyrelsens uppdrag 2023-02-08 § 103 att föreslå åtgärder för att ytterligare skärpa Göteborgs Stads arbete mot förekomsten av parallella system för rättsskipning som behandlades i kommunstyrelsen den 8 november 2023 redogjorde stadsledningskontoret för föreslagna åtgärder och angav att omhändertagandet av dessa åtgärder skulle redovisas i samband med utvärderingen av planen. Parallella rättssystem har inte alltid en koppling till heder, planen innehåller inte arbetsgivarinsatser och det förebyggande arbetet omhändertas i Göteborgs Stads handlingsplan för att stoppa nyrekrytering, gängkriminalitet och utvecklingen av parallella samhällen. Stadsledningskontoret bedömer att de föreslagna åtgärderna bäst omhändertas i ett eget uppdrag. Bedömning ur ekonomisk dimension Inga särskilda medel tillsköts planen vid antagande. De specialistverksamheter som etablerats under planperioden, som Resursteam heder och Regionalt stödcentrum heder, finansieras numera via centrala medel. Dessa två insatser var uppdrag vid sidan om planen men skrevs in i planen då de skapar organisatoriska förutsättningar för det övriga arbetet. Eventuella kostnader vid revidering av planens insatser redovisas i kommande ärende. Bedömning ur ekologisk dimension Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck har ett tydligt rättighetsperspektiv. Den riktar sig främst till barn och unga och inbegriper kunskap om och insatser till särskilt sårbara grupper i en hederskontext, som hbtq-personer, personer med funktionsnedsättning och barn. Att bryta det hedersrelaterade våldet och förtrycket har positiva effekter på individens psykiska och fysiska hälsa och välbefinnande, trygghet, möjlighet att bli självständig genom utbildning och arbete och möjligheten att få tillgång till sina rättigheter. Framför allt kan insatserna bidra till liv fria från våld och till ökad jämställdhet. På en strukturell och samhällelig nivå hänger hedersnormer oftast ihop med de socioekonomiska livsvillkoren i segregerade områden, med starkt patriarkala och konservativa värderingar. Inneslutning är faktorer på individ-, grupp- och samhällsnivå som bidrar till att öka och stärka oskuldsnormer och våldsnormer medan mobilitet på dessa nivåer bidra till att försvaga båda normtyperna och minska våldet. Socioekonomiska förhållanden, nationell bakgrund, religion och geografisk hemvist har en central betydelse. Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck bedöms inte ensamt kunna lösa ut de strukturella problem som möjliggör hederskontexten men bedöms kunna bidra positivt till ökad kunskap, upptäckt och rätt insatser till de som utsätts. Den innehåller också förebyggande åtgärder som kan ha positiv inverkan på lång sikt. Bilagor 1. Kommunstyrelsens protokollsutdrag 2023-11-08 § 777 2. Rapport Utvärdering av Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020-2023 3. Örebro universitet enkätundersökning rapport Ärendet Stadsledningskontoret redovisar i tjänsteutlåtandet uppdrag gällande en samlad utvärdering av Göteborgs stads arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Stadsledningskontoret slutredovisar även kommunstyrelsens uppdrag 2023-02-08 § 103 till stadsledningskontoret att tidigarelägga revidering av Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020-2023 i syfte att föreslå åtgärder för att ytterligare skärpa Göteborgs Stads arbete mot förekomsten av parallella system för rättsskipning, såsom romani kris, Beskrivning av ärendet Utvärdering av Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020-2023 Stadsledningskontoret har tagit fram en rapport som innehåller en utvärdering av planen. Utvärderingen består av en kvantitativ och en kvalitativ del. I analysen läggs dessa delar samman för att skapa en helhetsbild av hur stadens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) utvecklats samt om arbetet bidragit till resultat och effekter. Den kvalitativa delen utgörs av underlag från den fördjupade uppföljningen av sex MR-planer (SLK-2023-00750), barnbokslut från rapporterande nämnder, årsrapporter från relevanta verksamheter samt Stadsrevisionens granskning av Göteborgs Stads arbete mot HRV. Nedan beskrivs enkätundersökningen närmare, både genomförandet och de centrala resultaten. Den kvantitativa delen består av enkätundersökning som genomförts i Göteborgs skolor årskurs nio. I planen anges att fyra aktiviteter ska följas upp via enkätundersökningen, likt den som genomfördes 2018 som del av den så kallade storstadskartläggningen. Stadsledningskontoret gav hösten 2022 Örebro universitet i uppdrag att genomföra undersökningen. Uppdragsformuleringen beskrev att enkäten ska utformas så att planens indikator besvaras, vilket gjorts. Därtill angavs att det behövs ett antal inledande frågor för att sortera personer i en hederskontext och en kontrollgrupp. Föregående enkätundersökning hade en kontrollgrupp där de som levde med oskulds- respektive våldsnormer (de variabler som kan vara kopplade till hedersnormer) inte fanns med. 2023 har forskarna konstruerat grupperna så att kontrollgruppen är blandad. När gruppen oskuldsnormer jämförs med kontrollgruppen finns de med våldsnormer i kontrollgruppen. När gruppen som lever med våldsnormer jämförs med kontrollgruppen finns de som lever med oskuldsnormer med i kontrollgruppen. Det gör att det inte går att jämföra hur kontrollgruppernas svar varierar mellan 2018 och 2023. Variabler som kön/könsidentitet, socioekonomisk bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättning och andra bakgrundsfaktorer som forskarna bedömer relevanta skulle beaktas i utformandet av enkäten. Syftet med detta var att möjliggöra en analys av utsatthet kopplat till diskrimineringsgrunder och andra sårbarhetsfaktorer. Tyvärr var det inte möjligt att göra analyser av till exempel sexuell läggning och funktion då underlaget var för litet. Kön, ålder, socioekonomiska förhållanden, nationell bakgrund, religion och geografisk hemvist redovisas. Enkätundersökningen skulle genomföras på ett urval av såväl innerstads- som ytterstadsskolor och representera olika socioekonomiska områden. 2018 svarade närmare 1400 elever i 27 skolor på enkäten, varav fem friskolor. 2023 svarade 882 elever i 18 skolor, varav tre var friskolor. Tabellen nedan visar fördelningen av skolor: Stadsområde 2018 2023 Centrum 7 5 Hisingen 7 7 Nordost 7 4 Sydväst 6 2 SUMMA 27 18 De flesta friskolorna ligger i Centrum, vilket gäller båda undersökningarna. 2023 har Hisingen samma antal skolor som 2018. 2023 har alltså fångat en högre andel elever som går i skola på Hisingen och generellt hade 2018 års undersökning en något jämnare fördelning av skolor över staden. Vid båda undersökningstillfällena deltog en högre andel skolor som ligger i utsatta eller särskilt utsatta områden, eller områdestyp 1 eller 2 enligt segregationsbarometern (vilket tyder på hög grad av socioekonomisk utsatthet), sett till befolkningen. Båda undersökningarna har därmed träffat en högre andel ungdomar som lever i utsatta områden. Oskuldsnormer är vanligare förekommande bland socioekonomiskt utsatta. Det kan leda till att andelen som lever med oskuldsnormer är fler i enkätundersökningarna än vad fallet skulle vara om hela stadens befolkning svarat. Målsättningen var att nå 10-20 % av eleverna i årskurs 9. Sammanlagt 882 elever deltog i enkätundersökningen vilket är drygt 14 % 1 av alla niondeklassare vårterminen 2023 när enkätundersökningen genomfördes. Allt deltagande var frivilligt och anonymt. Syfte, frivillighet och anonymitet kommunicerades tydligt i informationsutskick via Vklass (eller liknande verktyg i de fristående skolorna) till både elever och föräldrar/vårdnadshavare. Bortfallet var mindre 2023 än 2018, väldigt få elever valde att inte delta när enkäten skulle fyllas i. Två forskningsassistenter deltog under lektionstillfällena för att ge kortfattad information till elever om syfte och kontext samt för att svara på eventuella frågor. Föreningen Elektra från Fryshuset som jobbar ideellt mot hedersrelaterat våld och förtryck deltog i mån av tid under enkätundersökningstillfällena. De aktiviteter som följts upp via enkät redovisas i tabellen nedan. 1 Enligt grundskoleförvaltningen gick 6119 elever i årskurs nio vårterminen 2023. 4584 av dem gick i kommunal skola. Aktivitet i planen Mått Enkätfrågor Delmål 1 Förebyggande och främjande arbete 1.1 Genomför Andel unga med 40. Svenska lagar skyddar en rad individuella fri- och värdegrundsdialoger positiva rättigheter. med barn och unga attityder till Här följer några påståenden om svensk lagstiftning, demokrati och mänskliga och om du tycker att den är bra eller dålig. Tabell. rättigheter. 1.2 Genomför Andel elever Enkätfrågor: värdegrundsdialoger som får delta i 12. Hur väl stämmer följande påståenden in på vad du får med föräldrar och skol- och göra för din familj? Efterföljande flervalstabell vårdnadshavare fritidsaktiviteter. fritidsaktiviteter och lektioner etc. 1.3 Säkerställ barns Barn och unga Enkätfråga: Ringar in samma problemområde som den rätt till utbildning har tillgång till ovan. all undervisning Sortera i svaren på fritid och utbildning. Delmål 2 Insatser till utsatta 2.1 Genomför Fler personer Enkätfrågor informationsinsatser har kunskap om 35. Vet du vart du skulle kunna vända dig om du skulle vart de kan känna dig orolig över din livssituation eller illa behandlad vända sig för av någon? stöd och hjälp 36. Skulle du kunna tänka dig att vända dig till någon av följande personer för att få råd och stöd? Tabell med flervalsalternativ. Centrala resultat i enkätundersökningen Enkätundersökningens analytiska redskap är oskuldsnormer respektive våldsnormer. Tidigare forskning utgår ifrån förståelsen att livet i en hederskontext dels består av begränsningar, övervakning och kontroll på sexualitetens område, dels av våld som syftar till att förebygga eller bestraffa överträdelser av hedersnormerna. Samtidigt har flera andra sociala och patriarkala kontexter ideal om oskuld vilket gör den otillräcklig som enskild faktor. Det är i kombination med kollektivt legitimerat våld som oskuldsnormernas hedersrelaterade bas kan fångas. Andelen ungdomar som lever med oskuldsnormer och/eller våldsnormer har fördubblats sedan 2018 års undersökning. Ökningen går från 8 % som levde med våldsnormer och 13 % som levde med oskuldsnormer 2018, till 16 % som lever med våldsnormer och 26 % som lever med oskuldsnormer 2023. Forskarna understryker att de siffor som redovisas inte kan generaliseras till hela staden utan är specifika för de ungdomar som deltog i enkätundersökningen. Det beror på att ungdomar som lever med de socioekonomiska livsvillkor som är gynnsamma för våld i allmänhet och även hedersrelaterat våld är överrepresenterade i båda undersökningarna. Stadsledningskontoret konstaterar att det i rekryteringen av skolor fanns flera enheter 2023 som uttryckte att de ville delta för att de kände till problematiken i sin verksamhet och att de aktivt jobbade med frågan. Det kan påverka fördelningen och vara en delförklaring till den stora ökningen sedan 2018. Det huvudsakliga resultatet visar att oskuldsnormer och/eller våldsnormer påtagligt ökar risken för att utsättas för fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och materiellt våld. Risken gäller både flickor och pojkar. Oskuldsnormer och våldsnormer ökar med inneslutning och minskar med mobilitet. Socioekonomiska förhållanden, nationell bakgrund, religion och geografisk hemvist har en central betydelse för ungdomars liv, och formar det på ett sätt som kan beskrivas som en spridning på en skala mellan segregation och inkludering. Inneslutning är faktorer på individ-, grupp- och samhällsnivå som bidrar till att öka och stärka oskuldsnormer och våldsnormer medan mobilitet på dessa nivåer bidra till att försvaga båda normtyperna och minska våldet. Flickor är överlag mer utsatta för våld inom familjen än pojkar. Våldsutsattheten för både flickor och pojkar med oskuldsnormer är något mindre den här undersökningen. Nära hälften av flickorna i båda huvudgrupperna, det vill säga både flickor som lever med våldsnormer och de som inte gör de, och en tredjedel av pojkarna i båda huvudgrupperna förväntas vänta med sex tills de gifter sig. Ungdomar med oskuldsnormer, i särskilt hög utsträckning pojkar, förväntas vara gifta som vuxna inom en heterosexuell relation. Förväntningar på könsstympning ställs oftast på pojkar med oskuldsnormer respektive våldsnormer och i mindre utsträckning även på flickor med oskuldsnormer. Beträffande ungdomarnas möjlighet att själva välja sin framtida partner uppger de flesta flickor och pojkar utan oskuldsnormer att de själva får bestämma medan bara 50 % av pojkarna och 40 % av flickorna med oskuldsnormer uppger att de bestämmer själva. 1 % av flickorna med oskuldsnormer uppger att familjen kommer att välja deras framtida partner till största del. Ingen uppger i årets undersökning att de helt saknar påverkan i val av partner vilket är en liten förbättring från föregående undersökning. Det våld som ungdomarna utsätts för sker huvudsakligen i familjer som lever med stora socioekonomiska utmaningar och socioekonomiska faktorer har i allt väsentligt samma betydelse i den här undersökningen som i den föregående. Föräldrarnas sysselsättning och arbete spelar stor roll för såväl oskulds- som våldsnormer. Låg utbildning hör samman med båda normtyperna, men är särskilt markant för oskuldsnormer. Religion och religiositet har ett starkare samband med oskuldsnormer än med våldsnormer. Samtidigt är stark religiositet en skyddsfaktor mot våld i vissa ungdomars liv och en försvårande faktor i andras. Religion är med andra ord till viss del en förklaring till oskuldsnormer, men inte till våldsnormer. Sammantaget lever ungdomarna en otrygg tillvaro, men otryggheten tar sig olika uttryck för ungdomarna med oskuldsnormer respektive våldsnormer. Ungdomar med oskuldsnormer känner högst förtroende för kompisar och familjemedlemmar medan ungdomar i våldsnormgruppen känner högst förtroende för tjänstepersoner. Enkätundersökningen i förhållande till indikatorer i planen Vad gäller indikatorerna i enkäten som kopplar an till aktiviteter i planen går flera i positiv riktning. Fler ungdomar som lever med oskulds- och/eller våldsnormer är mindre begränsningar i fritids- och skolaktiviteter och de är mer positiva till mänskliga fri- och rättigheter. En negativ utveckling är att en minskning har skett i antalet ungdomar som vet var de ska vända sig för stöd vid behov. Göteborgs Stads arbete för att motverka HRV har på ett påtagligt sätt intensifierats och utvecklats under planperioden. Stadsledningskontoret konstaterar att av planens totalt 14 aktiviteter har 12 genomförts, om än i varierad grad. Genomförandet av aktiviteterna, förflyttningar och resultat till följd av dem bedöms även bidra till delmålen på olika sätt. Resultaten i enkätundersökningen kan påverkas av yttre faktorer i samhället som kommunen inte har rådighet över. Det råder dock ingen tvekan om att stadens verksamheter har stora möjligheter att påverka ungdomars vardag och att ett våldsförebyggande arbete kan göra skillnad i ungdomarnas liv på både kort och lång sikt. Att bryta det hedersrelaterade våldet och förtrycket är ett arbete hela samhället behöver vara delaktiga i, såväl kommunens verksamheter, andra myndigheter som civilsamhälle och allmänhet. Stadsledningskontorets bedömning är att Göteborgs Stad tagit många och betydelsefulla steg på vägen och att planen haft en viktig roll i det arbetet. Personal som upprätthåller hedersnormer i stadens verksamheter Stadsrevisionens granskning visar att det i såväl socialtjänst som förskola och skola, finns exempel på personal som upprätthåller hedersnormer och motverkar barns rättigheter. Även om problemen inte är vanligt förekommande kan det få stora konsekvenser för den enskilde när så sker. Stadsrevisionen bedömer att verksamheterna behöver göra mer för att komma till rätta med problematiken och rekommenderar att förskolenämnden, grundskolenämnden, socialnämnden Hisingen och socialnämnden Nordost säkerställer att det vidtas adekvata åtgärder om det framkommer att personal upprätthåller hedersnormer och inte främjar mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Parallella rättssystem Kommunstyrelsen gav 2023-02-08 § 103 stadsledningskontoret i uppdrag att tidigarelägga revidering av Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020-2023 i syfte att föreslå åtgärder för att ytterligare skärpa Göteborgs stads arbete mot förekomsten av parallella system för rättsskipning, såsom romani kris. I delårsrapport mars rapporterade stadsledningskontoret att planen utvärderas under 2023 och därför inte kan revideras innan utvärderingen är färdig. Förslag på åtgärder delredovisades för kommunstyrelsen 2023-11-08 § 28. Stadsledningskontoret angav i det ärendet att omhändertagande av åtgärderna redovisas i samband med utvärderingen av planen senare under 2023. Redovisningen visar att parallella rättssystem används inom vissa minoritetsgrupper samt i vissa kriminella grupperingar och nätverk. Det kan ha en koppling till en hederskontext men kan även förekomma utan denna koppling. Problemområdet är inskrivet i Göteborgs Stads handlingsplan för att stoppa nyrekrytering, gängkriminalitet och utvecklingen av parallella samhällen 2023-2026 och där finns åtgärder som ämnar att förebygga och motverka förekomsten av parallella rättssystem. I redovisningen i november gavs därför förslag på åtgärder som Göteborgs Stad utifrån ett arbetsgivarperspektiv kan anta. Information om att deltagande i parallell rättsskipning kan vara förtroendeskadligt föreslår ges till anställda inom myndighetsutövande socialtjänst samt inom befattningar som arbetar med barn och unga och med särskilda uppdrag att verka för minoriteters inkludering. Vid kännedom om deltagande behöver det utredas från fall till fall. Informationen ska riktas både till redan anställda samt till sökande vid rekrytering. I redovisningen finns ett antal kriterier att utgå ifrån i en bedömning av förtroendeskada, dessa bör ligga till grund för stadens ställningstagande i varje enskilt ärende. Angränsande uppdrag Fördjupad uppföljning av sex planer inom området för mänskliga rättigheter, SLK-2023- 00750, har koppling till utvärderingen i det att delar av det kvalitativa underlaget utgörs av resultaten från det ärendet. Uppdrag att anpassa program och planer inom området mänskliga rättigheter till en likvärdig struktur samt att återkomma med förslag på nästa steg gällande långsiktig styrning av området, SLK-2022-01236. Revidering av planen är avhängigt resultat och inriktning av detta uppdrag. Se vidare under bedömning. Stadsledningskontorets bedömning Utvärdering av Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020-2023 Inför och parallellt med planens framtagande samt under planperioden har det i stadens verksamheter inrättats specialistverksamheter/funktioner inom området. Detta har skett inom de regionala socialförvaltningarna och består av Resursteam heder, Regionalt stödcentrum heder, samordnarfunktioner och utbildare inom området. Vissa ingår som aktiviteter i planen, andra ligger vid sidan av. Stadsledningskontoret bedömer att dessa funktioner haft en avgörande betydelse för det stadens arbete och de förflyttningar som skett inom området. Stadsledningskontoret delar stadsrevisionens bedömning att det finns risk för att satsningen på Resursteam heder och Stödcentrum blir ineffektiv om kunskap och erfarenheter inte tas tillvara i tillräcklig utsträckning. Det krävs rutiner och systematik inom socialförvaltningarnas arbete för att använda deras kunskap och att tidiga kontakter tas i ärenden med hedersproblematik. Det bör vara ett prioriterat utvecklingsarbete framåt när planens insatser revideras. Stadsledningskontoret bedömer att lärare i både grund- och gymnasieskola behöver ökad kunskap om HRV för att kunna upptäcka utsatta och för att implementera de delar som rör HRV i nya läroplanen. Att specifikt ta upp könsstympning, oskuldsnormer, myten om mödomshinnan, tvångsgifte samt friheten att välja sin partner ökar elevers kännedom om sina rättigheter och om svensk lagstiftning. Det kan ha en positiv effekt på tilliten till skolans professioner och möjliggöra att elever i högre grad vänder sig till skolans personal vid behov av stöd. Planens aktivitet om rätten till utbildning föregick de nya skrivningarna i läroplanen. Trots det är den delen av insatsen inte utförd till fullo och arbetet behöver fortsätta. Stadsledningskontoret bedömer vidare att det våldsförebyggande arbetet behöver öka och spridas jämnare över stadens skolor. Trots att färre ungdomar har vetskap om var de kan vända sig för stöd i enkätundersökningen bedömer stadsledningskontoret att aktiviteten om informationsinsatser genomförts på en rad olika sätt. Socialnämnd Centrum, som ansvarar för stadens gemensamma information, har bland annat genomfört informationskampanjer inom kollektivtrafiken, på Landvetter flygplats och via stadens kommunikationskanaler och i sociala medier. Likaså har information spridits via utskick till stadens verksamheter och vid deltagande i konferenser och särskilda evenemang, som exempelvis Kärleksdagar, West Pride och Barnrättsdagar. Stadsledningskontoret konstaterar att tillgången till skyddat boende för målgruppen hedersutsatta är god. Det finns ett system på plats via SPINK 2 och det finns boendeplatser för kvinnor/män/hbtqi-personer/personer med funktionsnedsättning. De långsiktiga psykosociala insatserna till utsatta bedöms delvis genomförda. Vid halvtidsuppföljningen hänvisade de flesta socialförvaltningar till Regionalt stödcentrum heders arbete, endast en socialförvaltning nämnde egna insatser för långsiktigt stöd. Stadsledningskontoret bedömer att stadens andra verksamheter behöva göra mer för att stärka och komplettera med andra former av långsiktigt stöd till utsatta, parallellt med Stödcentrums insatser. Insatser till våldsutövande personer i en hederskontext saknar underlag för bedömning i utvärderingen. Generellt finns det lite kunskap om vad som verkligen fungerar. I och med kommunens förändrade ansvar för det brottsförebyggande arbetet samt det utökade ansvaret för insatser till våldsutövare enligt Socialtjänstlagen 2021 bedömer stadsledningskontoret att det finns all anledning att fortsätta bevaka och utveckla metoder riktade till våldsutövare i en hederskontext. Även om vissa förflyttningar gjorts för att stärka samordning och samverkan, konstaterar stadsledningskontoret att de förväntade resultaten som anges i planen inte nåtts. Den största utvecklingen har skett på strategisk nivå medan det på individnivå finns mycket kvar att göra. Ett stort antal utbildningar har tillhandahållits för att höja kunskapsnivån om HRV. Det går dock inte att bedöma om de kompetenshöjande insatserna bidragit till det förväntade resultatet, höjd kunskapsnivå om hedersrelaterat våld och förtryck för att yrkesverksamma i staden ska känna sig tryggare i att förebygga, bemöta och hantera våldsutsatthet, utifrån det underlag som utvärderingen har till förfogande. Stadsledningskontoret bedömer dock att kunskap är en förutsättning för att kunna arbeta med dessa frågor överhuvudtaget och att såväl basutbildningar som de av mer fördjupad karaktär behöver fortsätta att ges till yrkesverksamma i staden. Utvärderingen visar på att ett visst arbete pågår med att ta fram rutiner i förvaltningarna, men det varierar hur och i vilken omfattning arbetet utvecklas och hur känt det är bland olika enheter. Stadsledningskontoret bedömer att rutiner för hur en verksamhet ska upptäcka och hantera utsatthet är av stor vikt för att säkra stöd och skydd samt likvärdighet över staden. Socialförvaltningarna behöver ta fram gemensamma rutiner för att säkra likvärdighet i arbetssätt och service till medborgarna. Rutiner kan också i viss mån kompensera de risker som uppstår vid hög personalomsättning. Därtill bedömer stadsledningskontoret att myndighetsutövande socialtjänst behöver fortsätta utveckla sitt arbete i hela kedjan från aktualisering till beslut och insats för att säkra att utsatta personer får rätt stöd och skydd. 2 Samlad planerings- och inköpsfunktion, placerad inom socialförvaltning Sydväst Sammantaget bedömer stadsledningskontoret att planen bidragit positivt till förflyttningar, delar av planens insatser kvarstår dock att slutföra. Planen har använts som del av de regionala socialförvaltningarnas verksamhetsutveckling. Den organisering och fokusering inom sakområdet som skett innan och under planperioden bedöms vara avgörande för det positiva resultat som kan redovisas. Att så många ungdomar lever med oskulds- och/eller våldsnormer, oavsett om det har en koppling till heder eller inte, är en tydlig signal på att det våldsförebyggande arbetet behöver utvecklas och fördjupas än mer. Därtill krävs det insatser för att bryta de strukturer som har en koppling till hederskontexten; segregation, utanförskap och ojämlika livsvillkor. Stadsledningskontoret bedömer att utvärderingen kan utgöra ett bra underlag för revidering av styrningen på området och ämnar återkomma till kommunstyrelsen med förslag på fortsatta insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck under 2024. Personal som upprätthåller hedersnormer i stadens verksamheter Med anledning av stadsrevisionens granskning angående uppgifter att personal upprätthåller hedersnormer i stadens verksamheter avser stadsledningskontoret att följa förvaltningarnas fortsatta arbete i frågan inom ramen för kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Parallella rättssystem Uppdraget att revidera planen i syfte att integrera åtgärder mot parallella rättssystem har utretts av stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret konstaterar att planen inte innehåller arbetsgivarinsatser. Parallella rättssystem är inte alltid kopplade till heder och det förebyggande arbetet omhändertas i Göteborgs Stads handlingsplan för att stoppa nyrekrytering, gängkriminalitet och utvecklingen av parallella samhällen. Stadsledningskontoret bedömer därför att åtgärder mot parallella rättssystem bäst omhändertas i ett eget uppdrag. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen ger stadsledningskontoret i uppdrag att integrera information om och verktyg för att utreda eventuell förtroendeskada i befintliga processer och stödmaterial för chefer i berörda nämnder. Stadsledningskontoret bedömer vidare att revidering av hedersplanen ska genomföras parallellt med revidering av andra planer på MR-området som har samma tidsperiod efter det att uppdraget från kommunfullmäktige 2022-10-27 § 34, att anpassa program och planer inom området mänskliga rättigheter till en likvärdig struktur samt att återkomma med förslag på nästa steg gällande långsiktig styrning av området, redovisats i början på 2024. Det finns överlappande insatser i flera av planerna och det finns anledning att se över såväl innehåll som styrning på helheten i staden. Jonas Kinnander Eva Hessman Direktör Ärende och utredning Stadsdirektör Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2023-11-08 § 777 Ärendenummer SLK-2022-01384 Delredovisning av uppdrag att tidigarelägga revidering av Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020-2023 i syfte att föreslå åtgärder för att ytterligare skärpa Göteborgs Stads arbete mot förekomsten av parallella system för rättsskipning, såsom romani kris Beslut Enligt stadsledningskontorets förslag: Delredovisningen av kommunstyrelsens uppdrag 2023-02-08 § 103 till stadsledningskontoret att tidigarelägga revidering av Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020-2023 i syfte att föreslå åtgärder för att ytterligare skärpa Göteborgs stads arbete mot förekomsten av parallella system för rättsskipning, såsom romani kris, antecknas. Tidigare behandling Bordlagt den 25 oktober 2023, § 727. Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 2 oktober 2023. Yttrande S, V och MP den 24 oktober 2023. Yttrande från SD den 6 november 2023. Yttrande från M, D, L och KD den 7 november 2023. Protokollsanteckningar Representanterna från S, V och MP antecknar som yttrande en skrivelse från den 24 oktober 2023. Jörgen Fogelklou (SD) antecknar som yttrande en skrivelse från den 6 november 2023. Representanterna från M, L och KD antecknar som yttrande en skrivelse från den 7 november 2023. Stadsledningskontoret Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020-2023 Utvärdering 2023-12-13 goteborg.se Innehåll 1 Inledning ....................................................................................... 3 2 Metod ............................................................................................. 3 2.1 Förutsättningar att utvärdera planens mål och resultat ............ 3 2.2 Enkätundersökning 2023 ......................................................... 4 2.3 Kvalitativ resultatuppföljning .................................................... 6 3 Läsanvisning................................................................................. 6 4 Sammanfattande slutsatser av arbetet mot det hedersrelaterade våldet....................................................................... 7 5 Analys och resultatuppföljning av övergripande mål, delmål och aktiviteter .................................................................................... 10 5.1 Utsattheten för hedersrelaterat våld och förtryck 2018 respektive 2023 ................................................................................ 10 5.2 Förebyggande och främjande arbete ..................................... 11 5.3 Analys av resultat för delområde 1......................................... 15 5.4 Stöd till utsatta ....................................................................... 16 5.5 Analys av resultat för delområde 2......................................... 20 5.6 Stöd till yrkesverksamma ....................................................... 20 5.7 Analys av resultat för delområde 3......................................... 24 Utvärdering Stadsledningskontoret 2023-12-13 1 Inledning Stadsledningskontoret har utvärderat Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020-2023. Utvärderingens syfte är att så långt det är möjligt ge svar på om resultat och effekter har nåtts genom planens aktiviteter och om dessa bidrar till planens mål. Därtill ge en översiktlig bild av hur stadens arbete med problemområdet går. Utvärderingen ska också ligga till grund för en revidering av stadens styrning på området hedersrelaterat våld och förtryck. Planens övergripande mål är att det hedersrelaterade våldet och förtrycket (HRV) ska upphöra. Planen består av tre delmål med tillhörande 14 aktiviteter som ska stödja måluppfyllelsen. Delmålen är: 1. Det finns ett främjande och förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck 2. Individer som lever i hederskontext får stöd och skydd utifrån behov 3. Yrkesverksamma som möter individer i hederskontext har ett adekvat och fungerande stöd Planen har huvudsakligen ett medborgar- och verksamhetsperspektiv och riktas i de flesta fall till barn och unga. Aktiviteterna är riktade främst till socialnämnderna och utbildningsnämnderna. 2 Metod Underlaget för utvärderingen består av en kvantitativ del i form av en enkätundersökning riktad till elever i årskurs nio i Göteborgs skolor samt en kvalitativ del som utgår ifrån stadens rapporter och utredningar som tagits fram inom området relevanta för utvärderingen. I analysen läggs dessa samman för att skapa en helhetsbild av hur stadens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck utvecklats samt om arbetet bidragit till resultat och effekter. 2.1 Förutsättningar att utvärdera planens mål och resultat Planens delmål är processinriktade och beskriver hur ett arbete ska genomföras. På grund av delmålens karaktär kommer utvärderingen bedöma om delmålen etablerats, inte om de utförts i sin helhet. Delmålen blir inte färdiga utan är arbete som behöver fortsätta finnas och jobbas med för att stödja det övergripande målet och syftet med planen. Vad gäller resultatuppföljningen har det funnits utmaningar i att följa upp om aktiviteterna bidragit till de förväntade resultaten som planen angett. I en del fall ligger de förväntade resultaten på en mer övergripande nivå och där andra aktörer och påverkansfaktorer också kan ha bidragit till dess utfall. Det går därmed inte att verifiera att det är den specifika aktiviteten endast som resulterat Utvärdering Stadsledningskontoret 2023-12-13 i utfallet, utan får bedömas utifrån om den kan ha bidragit till resultatet och målet. En del av de förväntade resultaten är vagt formulerade och/eller är svåra att mäta då de i likhet med delmålen är processinriktade. Resultatuppföljningen utgår ifrån de aktiviteter som genomförts och om aktiviteterna bidragit till några resultat. Resultaten kan antingen kopplas till planens förväntade resultat eller andra eventuella resultat aktiviteten bidragit till. 2.2 Enkätundersökning 2023 I planen anges att fyra aktiviteter ska följas upp via en förnyad enkät. Ansvaret för uppföljning är stadsledningskontorets som därför har formulerat ett uppdrag till Örerbro universitet att genomföra en enkätundersökning i Göteborgs grundskolor årskurs nio. Stadsledningskontoret har därtill rekryterat skolor i samverkan med grundskoleförvaltningen och samordnat parterna som deltagit i enkätundersökningen. Enkätundersökningen genomfördes under våren 2023 i stadens grundskolor och riktade sig till elever i årskurs nio. Örebro universitet har haft ansvaret att samla in enkätdata och lämna en rapport med analys och jämförelse med enkätresultaten från 2018. Två forskningsassistenter deltog under lektionstillfällena för att ge kortfattad information till elever om syfte och kontext samt finnas till för att svara på eventuella frågor. Föreningen Elektra från Fryshuset som jobbar ideellt mot hedersrelaterat våld och förtryck deltog i mån av tid under enkätundersökningstillfällena. Enkäten var en del av den så kallade storstadskartläggningen 1 som genomfördes parallellt med framtagandet av planen 2017–2018. 2018 svarade närmare 1400 elever i 27 skolor på enkäten, varav fem friskolor. 2023 svarade 882 elever i 18 skolor, varav tre friskolor. Fördelningen av skolor 2018 och 2023 redovisas i nedan tabell. Stadsområde 2018 2023 Centrum 7 5 Hisingen 7 7 Nordost 7 4 Sydväst 6 2 SUMMA 27 18 De flesta friskolorna ligger i Centrum, vilket gäller båda undersökningarna. 2023 har Hisingen samma antal skolor med som 2018. 2023 har alltså fångat en högre andel elever som går i skola på Hisingen och generellt hade 2018 års undersökning en något jämnare fördelning av skolor över staden. 1 Baianstovu m fl, Heder och samhälle, Örebro universitet, 2019. Utvärdering Stadsledningskontoret 2023-12-13 Vid båda undersökningstillfällena deltog en högre andel skolor som ligger i utsatta eller särskilt utsatta områden, eller områdestyp 1 eller 2 enligt segregationsbarometern 2 (vilket tyder på hög grad av socioekonomisk utsatthet), sett till befolkningen. Båda undersökningarna har därmed träffat en högre andel ungdomar som lever i utsatta områden. Oskuldsnormer är särskilt kopplade till dessa områden, mer än vad våldsnormer är. Det kan leda till att andelen som lever med oskuldsnormer är fler i enkätundersökningarna än vad fallet skulle vara om hela stadens befolkning svarade. Se mer under kapitel 4.1.3. Fyra av planens aktiviteter är kopplade till resultat i enkätundersökningen, tre av dessa ligger inom det förebyggande och främjande arbetet. Enkätundersökningen ger ytterligare information om livsvillkoren för ungdomarna som svarat, den informationen tas inte upp i utvärderingen men finns att läsa i Örebro universitets rapport. Enkätundersökningens analytiska redskap är oskuldsnormer respektive våldsnormer. Tidigare forskning utgår från förståelsen att livet i en hederskontext dels består av begränsningar, övervakning och kontroll på sexualitetens område, dels av våld som syftar till att förebygga eller bestraffa överträdelser av hedersnormerna. Samtidigt har flera andra sociala och patriarkala kontexter ideal om oskuld vilket gör den otillräcklig som enskild faktor. Det är i kombination med kollektivt legitimerat våld som oskuldsnormernas hedersrelaterade bas kan fångas. För att ingå i oskuldsnormgruppen ska ungdomarna för det första ha svarat att det stämmer ganska bra eller absolut bra att det i deras familj eller släkt finns förväntningar på att de ska vänta med sex tills de gifter sig. För det andra ska de antingen ha angivit att de inte får ha en kärleksrelation eller ett förhållande för sin familj, eller att den de är ihop med måste ha samma etnicitet/tillhöra samma folkgrupp som familjen, eller ha samma religion. För att ingå i våldsnormgruppen ska ungdomen för det första ha svarat att de blivit utsatt av någon av de våldsformer som nämns i enkäten, våldet ska då ha utförts av en familje-/släktmedlem, eller så ska de själv ha angivit att de utövat våld mot en familjemedlem. För det andra ska våldet utförts för att antingen utöva kontroll eller bestämma över den våldsutsatta, som straff för dåligt rykte eller att den våldsutsatta har skämt ut familjen/släkten, eller för att andra i släkten förväntar sig det. 2 Segregationsbarometern togs fram av dåvarande Delmos (delegationen mot segregation, en tidigare statlig myndighet som lades ner 2022). Det är ett verktyg för att följa och mäta segregationens utveckling. I Segregationsbarometern finns två olika mått som visar på den socioekonomiska boendesegregationens utveckling i Sverige, på länsnivå och kommunal nivå. Det ena måttet är ojämlikhetsindex som beskriver graden av segregation i en kommun eller i ett län. Det andra måttet är områdestyper som beskriver olika socioekonomiska förutsättningar i ett RegSO. Totalt finns det fem områdestyper. Det är områdestyper som enkätundersökningen tittat på. Utvärdering Stadsledningskontoret 2023-12-13 2.3 Kvalitativ resultatuppföljning Den kvalitativa delen av utvärderingen genomfördes av stadsledningskontoret parallellt med enkätundersökningen (se SLK 2023–00750 samlade uppföljning av sex planer på människorättsområdet). Ett annat underlag i utvärderingen är resultaten från Stadsrevisionens granskning av stadens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck 3. Planen har varit ett av revisionens granskningskriterier. Granskningen fokuserar på barn och unga och arbete inom och samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst. Därtill har andra relevanta utredningar och sammanställningar utgjort underlag för utvärderingen, till exempel nämndernas barnbokslut för 2022 och rapporter från Resursteam heder och Regionalt stödcentrum heder. 3 Läsanvisning Utvärderingen inleds med att i kapitel 4 redovisa en sammanfattande och övergripande analys och slutsatser av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Faktorer som påverkar förutsättningarna för resultaten i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck tas också upp i avsnittet. I kapitel 5 görs en fördjupad analys utifrån övergripande mål, delmål och tillhörande aktiviteter, vilket ligger till grund för de sammanfattade och övergripande slutsatserna som presenteras i det föregående kapitlet. Kapitel 5 inleds med en analys och resultatuppföljning av planens övergripande mål. Därefter följer en analys och resultatuppföljning av aktiviteterna inom respektive delmål samt en bedömning om aktiviteter och resultat bidragit till de uppsatta delmålen. Om man inte vill läsa resultat per aktivitet kan man gå direkt till kapitel Analys av delområde 1/2/3 som sammanfattar aktiviteternas resultat och resultaten per delmål. 3 Revisionsrapport Stadsrevisionen, Granskning av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2023-09-19 Utvärdering Stadsledningskontoret 2023-12-13 4 Sammanfattande slutsatser av arbetet mot det hedersrelaterade våldet Under detta avsnitt presenteras utvärderingens sammanfattande slutsatser. Här presenteras även ett antal strukturella faktorer som har påverkan på förutsättningarna att lyckas i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. 4.1.1 Organisatoriska och ekonomiska förutsättningar Inför och parallellt med planens framtagande samt under planperioden har verksamheter/funktioner med specialistkompetenser skapats i staden. Vissa av dessa ingår som aktiviteter i planen, andra ligger vid sidan av. Stadsledningskontoret bedömer att dessa haft en avgörande betydelse för det arbete och de förflyttningar som skett inom området. Det finns ett Resursteam heder för varje stadsområde och ett regionalt stödcentrum som stödjer för hela staden och kranskommuner och samverkande myndigheter. Det finns samordnarfunktioner i stadsområdena som har våld i nära relation och hedersvåld i sina uppdrag. Det finns också en samordningsfunktion för staden som nu ingår i Stödcentrums verksamhet. Ansvaret att utbilda yrkesverksamma i staden inom HRV har överförts från tidigare Dialoga till Stödcentrum. Resursteamen var från början en del av en regeringssatsning som samordnades av Länsstyrelserna och finansierades under uppbyggnaden, innan planen antogs, med externa medel från Länsstyrelsen i Västra Götaland och senare erhölls även medel från Tillväxtverket. Från budgetår 2021 har verksamheten finansierats via kommunfullmäktiges budget. Resursteamen finns inom olika delar av organisationen i de regionala socialförvaltningarna. Det har medfört att verksamheterna delvis har utvecklat olika arbetssätt. Uppdraget att samordna resursteamen och Stödcentrums olika delar ligger på Stödcentrum. Stadsledningskontoret bedömer att en samordning och utveckling av resursteamens arbete är av vikt för att säkra både kvalitet, effektiv användning av specialistkompetens och likvärdighet. Inom de regionala socialnämndernas verksamhet, och då framför allt inom verksamhetsområdet barn och unga, är det en hög personalomsättning. Det medför att kunskapen om HRV generellt är låg. Inom utbildningarna till socionom eller de olika lärarutbildningarna finns inte HRV i läroplanen som ett särskilt ämne. Det medför att kunskapsbehoven hos nyutexaminerade socionomer och lärare är stort. Regionalt stödcentrum heder har börjat föreläsa om HRV bland annat på socionomutbildningar på Göteborgs universitet. När planen antogs i kommunfullmäktige 2019-11-21 så beslutades inte om några särskilda medel för genomförandet. Ansvariga nämnder och styrelser förväntades utföra planens aktiviteter inom de befintliga budgetramarna. En stor Utvärdering Stadsledningskontoret 2023-12-13 del av de aktiviteter som planen pekat ut är förtydliganden kring HRV i kärnverksamheten hos berörda förvaltningar. Några insatser bedömdes vara kostnadsdrivande, det gällde resursteamen, stödcentrum, kompetensutveckling och långsiktiga psykosociala insatser till utsatta. Nämnderna uppmanades att omhänderta ökade kostnader i stadens ordinarie budgetprocess. 4.1.2 Att upprätthålla en god kompetensnivå och systematik i arbetet mot HRV Goda kunskaper om HRV i de verksamheter som möter målgruppen är en förutsättning för att lyckas med det våldspreventiva arbetet och för att bemöta och hantera våldsutsattheten. De utbildningar och kompetenshöjningar som ingår i planen förväntas öka synligheten kring frågorna och de grupper som berörs. De förväntas också skapa förutsättningar för ett bättre systematiskt arbete där nyvunna kunskaper och metoder används. Ett stort antal utbildningar har tillhandahållits inom ramen för målområdena förebyggande och främjande arbete och stöd till yrkesverksamma, men det saknas information generellt om aktiviteterna lett till några resultat eller bidragit till ett mer systematiskt arbete. En bidragande orsak (och som nämnt ovan) är att personalomsättningen inom en del verksamheter varit stor. Det har medfört att det varit svårt att fortsätta bygga upp verksamhetens kompetens för att lägga grunden för ett systematiskt arbete. Det ska också tilläggas att effekter till gagn för målgrupperna oftast kan ses när ett sådant systematiskt arbete pågått en tid. 4.1.3 Arbetet har intensifierats och utvecklats under planperioden Den fördjupade uppföljningen av planen 2023 konstaterar att Göteborgs Stads arbete för att motverka HRV har på ett påtagligt sätt intensifierats och utvecklats under planperioden. Utvärderingens slutsats ligger helt i linje med det som framkom i den fördjupade uppföljningen. Utvärderingen konstaterar att av planens totalt 14 aktiviteter har 12 genomförts, om än i varierad grad. Genomförandet av aktiviteterna, förflyttningar och resultat till följd av dem bedöms även bidra till delmålen på olika sätt. Den kvalitativa utvärderingen visar att några verksamheter har gjort förflyttningar i form av att stärkt samordning och samverkan. Insatserna har arbetats in verksamhetsplaner och rutiner har tagits fram för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Samtidigt saknas rutiner i många verksamheter. Verksamheterna har tillgång till stödfunktioner såsom Resursteam Heder och Stödcentrum, vilket bidragit till ett förbättrat stöd till såväl yrkesverksamma som personer som utsatts HRV. Utvärderingen visar samtidigt att behoven av stöd är stora och att det är en stor efterfrågan på stöd från teamen och stödcentrum. Både teamen och stödcentrum uppger att det händer att myndighetsutövande socialtjänst tar kontakt för sent eller inte alls, vilket kan riskera att felaktiga beslut tas. Stadsrevisionen lyfter i sin rapportering att det Utvärdering Stadsledningskontoret 2023-12-13 finns risk för att satsningen på resursteam heder blir ineffektiv om teamens kunskap och erfarenheter inte tas tillvara i tillräcklig utsträckning. Enkätundersökningen som främst är kopplad till delmål 1 visar att ungdomar som lever med oskulds- respektive våldsnormer fördubblats sedan 2018 (se mer under 5.1). Forskarna understryker att de siffor som redovisas visar procentandelar av de elever som svarat på enkäten och att siffrorna inte kan generaliseras till hela staden. Det beror på att ungdomar som lever med de socioekonomiska livsvillkor som är gynnsamma för våld i allmänhet och även hedersrelaterat våld är överrepresenterade i båda undersökningarna. Stadsledningskontoret konstaterar att det i rekryteringen av skolor fanns flera enheter 2023 som uttryckte att de ville delta för att de kände till problematiken i sin verksamhet och att de aktivt jobbade med frågan. Det kan påverka fördelningen och vara en delförklaring till den stora ökningen jämfört med 2018. Samtidigt som andelen ungdomar som lever med oskulds- och/eller våldsnormer är högre i denna undersökning har dessa ungdomar mindre begränsningar i fritids- och skolaktiviteter, färre svarar ja på flervalsalternativ angående olika typer av våld de utsatts för och de är mer positiva till mänskliga fri- och rättigheter. En minskning har skett gällande hur många som vet var de ska vända sig för stöd vid behov. Samtidigt riktar sig enkäten enbart till ungdomar och det saknas underlag som visar vilken kunskap vuxna har kring stödinsatser. Resultaten i enkätundersökningen kan också påverkas av yttre faktorer i samhället som kommunen inte har rådighet över. Det råder dock ingen tvekan om att stadens verksamheter har stora möjligheter att påverka ungdomars vardag och att ett våldsförebyggande arbete kan göra skillnad i ungdomarnas liv på både kort och lång sikt. De insatser som görs bedöms därför ha inverkan på resultaten, även om det inte går att visa exakt i vilken grad. Att bryta det hedersrelaterade våldet och förtrycket är ett arbete hela samhället behöver vara delaktiga i, såväl kommunens verksamheter, andra myndigheter som civilsamhälle och allmänhet. Stadsledningskontorets bedömning är att Göteborgs Stad tagit många och betydelsefulla steg på vägen och att planen haft en viktig roll i det arbetet. Utvärdering Stadsledningskontoret 2023-12-13 5 Analys och resultatuppföljning av övergripande mål, delmål och aktiviteter 5.1 Utsattheten för hedersrelaterat våld och förtryck 2018 respektive 2023 Det övergripande målet i planen är att det hedersrelaterade våldet och förtrycket ska upphöra. Eftersom målet är visionärt och långsiktigt saknas förhoppningen att det ska ha nåtts under planperioden. Indikatorn för målet är hur många som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Det enkätundersökningen visar 2023 är att 32 % av de svarande flickorna och 18 % av pojkarna lever med oskuldsnormer. Med våldsnormer lever 16 % av flickorna och 13 % av pojkarna. När grupperna slås ihop blir det 26 % som lever med oskuldsnormer och 16 % med våldsnormer. År 2018 var den siffran lägre, 13 respektive 8 %. Den senare enkätundersökningen visar således att andelen ungdomar som lever med oskuldsnormer och/eller våldsnormer har ökat i Göteborg sedan den föregående undersökningen. Enkäten riktar sig dock enbart till unga vilket gör att det saknas uppgifter om utsatthet bland andra åldersgrupper. Att svara på hur många av dessa som lever med hedersnormer är dock inte helt enkelt. I rapporten om enkätundersökningen resonerar forskarna på följande vis (s 4): Tänker vi brett lever 36 procent av ungdomarna som har någon oskuldsnorm eller våldsnorm med hedersnormer. (…) Tänker vi snävare så att man enbart inkluderar de ungdomar som uppger att begränsningarna och våldet har sin grund i viljan att förhindra eller bestraffa ryktesspridning och/eller skam, är utsattheten mellan 11 och 16 procent. Det beror på att faktorerna rykte och skam hör samman med värderingar som legitimerar att våld används mot familjemedlemmar. Det kan vara ett mer tydligt riktmärke om hur stor andel av ungdomarna som lever med heder. Tänker vi riktigt snävt och enbart inkluderar de ungdomar som uppger konkreta erfarenheter av tyngre våld som syftar till att bevara familjens rykte och/eller att förebygga skam lever samt bestraffning när ryktesspridning utlöses eller skam uppstår lever 2,5 procent av ungdomarna i den föregående studien och 5 procent i denna studie med hedersrelaterat våld. Utvärdering Stadsledningskontoret 2023-12-13 Oskuldsnormer finns i andra sammanhang än enbart i hederskontext, till exempel i vissa religiösa grupper. Därför kan oskuldsnormer ensamt inte direktöversättas till hedersnormer. Vad som däremot kan fastslås är att mer än en tredjedel av de svarande ungdomarna 2023 antingen är begränsade i rätten till sin sexualitet och val av partner och/eller utsätts för våld av närstående. Oavsett om samtliga, eller delar av dem, lever med hedersnormer eller inte, är alla dessa ungdomar i behov av stöd för att få sina rättigheter tillgodosedda och få leva sina liv i frihet. 5.2 Förebyggande och främjande arbete Delmålet är att det finns ett främjande och förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Målområdet omfattar fem aktiviteter som syftar till att stärka det långsiktiga arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter kopplat till ett liv fritt från våld och förtryck. Aktiviteten 1.5 Öka delaktigheten i samhället för individer i hederskontext tas ej med i utvärderingen då den är formulerad på ett sätt som inte möjliggör en utvärdering. 5.2.1 Genomför värdegrundsdialoger med barn och unga Målgruppen för denna aktivitet är barn och unga i hederskontext och riktar sig till de fyra socialnämnderna, förskole-, grundskole- och utbildningsnämnden och idrotts- och föreningsnämnden. Det förväntade resultatet i planen är att fler barn och unga har positiva attityder till demokrati och mänskliga rättigheter och mäts genom enkätundersökningen. Grundskoleförvaltningen arbetar tillsammans med Resursteam heder kring projektet Kärlekens pris. Kärlekens pris är ett utbildningspaket med fokus på heder och hbtqi för högstadiet. Några skolor jobbar med systematiska våldsförebyggande program i samverkan med civilsamhället, som Mentors in violence prevention och Machofabriken. Socialförvaltning Nordost jobbar utifrån konceptet En kommun fri från våld (Nordost fritt från våld). Där ingår dialoger i skolklasser som bland annat handlar om samtycke och mänskliga rättigheter i syfte att motverka våldsutsatthet och våldsutövande 4. Stadsrevisionens granskning visar att det finns ett systematiskt arbete med normer och värden i förskolan, där frågor kring heder behandlas indirekt. Förskolan arbetar för att stärka barnens identitet, sin kroppsliga och personliga integritet och självständighet. Det finns också ett systematiskt jämställdhetsarbete i många förskolor. Enkätundersökningen visar att den största andelen ungdomar i alla kategorier anser att jämställdhet och jämlikhet är viktiga värden, men flickor och pojkar 4 För en mer utförlig beskrivning av vad förskola och skola gör på området våldsförebyggande arbete hänvisas till 0534/21 som ger en samlad bild av det våldsförebyggande arbetet i staden. Utvärdering Stadsledningskontoret 2023-12-13 med oskuldsnormer anammar den normen i något lägre utsträckning än de övriga. Huvuddelen av samtliga ungdomar tycker att de konkreta följderna av jämställdhetidealen är jättebra, det vill säga att ingen under 18 år får gifta sig och att ingen ska tvingas gifta sig mot sin vilja. Pojkar som lever med oskuldsnormer har genomgående mer konservativa värderingar än övriga ungdomar, medan flickor utan oskuldsnormer har de minst konservativa värderingarna. Mönstren i våldsnormgruppens svar visar att flickor utan våldsnormer har de minst konservativa värderingarna och pojkar med våldsnormer de mest konservativa. De största skillnaderna mellan kategorier kan iakttas mellan flickor och pojkar och inte mellan ungdomar med och utan våldsnormer. Det vill säga att flickor med våldsnormer har demokratiska värderingar i högre utsträckning än båda kategorierna av pojkar. Pojkarna i våldsnormsgruppen är mer positivt inställda till fri- och rättigheter nu jämfört med 2018. Flickorna i oskuldsgruppen har nästan lika positiv inställning till mänskliga fri- och rättigheter som flickor utan oskuldsnormer. Fler i båda grupperna är positiva till förbudet mot barn- och tvångsäktenskap, störst skillnad syns bland pojkar i oskulds- och våldsnormsgrupp som har gjort den största positiva förflyttningen. Andel positiva till könsstympning minskar också mot 2018. En negativ utveckling syns för samtliga grupper och kön i inställning till samkönade pars rätt att gifta sig som sjunker i jämförelse med 2018 års enkätundersökning. Eftersom det inte finns en kontrollgrupp där personer med oskuldsnormer eller våldsnormer inte ingår, som det gjorde 2018, kan ingen jämförelse göras huruvida det gäller samtliga ungdomar oavsett normsystem eller om den negativa utvecklingen endast gäller de med oskulds- eller våldsnormer. Fler ungdomar har enligt enkätundersökningen positiva attityder till demokrati och mänskliga rättigheter idag än 2018. Det gäller även ungdomar med oskulds- respektive våldsnormer. Stadsledningskontoret konstaterar att värdegrundsdialoger med barn och unga bör ha bidragit till en positiv inställning till demokrati och mänskliga rättigheter. Men eftersom frågan inte ställts i enkätundersökningen om det är skolans värdegrundsdialoger som påverkat ungas attityder finns det inte en direkt koppling mellan aktiviteten och resultatet. Det ska också noteras att det kan finnas andra påverkansfaktorer som ligger utanför kommunens rådighet som kan ha bidragit till det positiva resultatet. 5.2.2 Genomför värdegrundsdialoger med föräldrar och vårdnadshavare Aktiviteten iplanen riktar sig till de fyra socialnämnderna, förskole-, grundskole- och utbildningsnämnden och nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Det förväntade resultaten är att barn och unga får delta i fritidsaktiviteter och mäts genom enkätundersökningen. Det pågår insatser inom vissa förskolor och grundskolor med dialoger inom ramen för projektet Bygga broar som syftar till att motverka HRV. Därtill Utvärdering Stadsledningskontoret 2023-12-13 informerar integrationscentrum nyanlända om barns rättigheter, som inkluderar frågor om HRV, och gällande lagstiftning i Sverige. Enligt stadsrevisionens granskning förekommer det att vårdnadshavare ställer krav på barnens klädsel i förskolan eller vill begränsa barnens frihet utifrån könsstereotypiska föreställningar kring vad flickor och pojkar får göra. Både personal och rektorer uppger att de aldrig tvingar något barn att bära ett visst klädesplagg och att de alltid står upp för barnens rätt i dessa situationer. Det finns också rutiner i förskolan som tillämpas för att informera vårdnadshavare som avser att resa utomlands med sina barn om vad som gäller kring könsstympning (om resan planeras till länder med hög prevalens av könsstympning). Enkätundersökningen visar på att både pojkar och flickor som lever med oskuldsnormer är mer begränsade i fritidsaktiviteter som att gå på gym, dansa, simma, spela i ett band eller vara på sociala medier jämfört med övriga ungdomar. Begränsningarna gäller ungefär en av tjugo ungdomar som lever med oskuldsnormer. Flickor och pojkar som lever med oskuldsnormer är mer begränsade än andra när det gäller att ha kompisar av motsatt kön. Det gäller i synnerhet att gå hem till kompisar av motsatt kön efter skolan, och i högst grad för flickor. Jämfört med 2018 är en mindre andel som lever med oskulds- respektive våldsnormer begränsade på flera områden. Färre ungdomar är enligt enkätundersökningen begränsade i fritidsaktiviteter jämför med 2018 vilket är positivt. Det går emellertid inte att utläsa om det är aktiviteten med värdegrundsdialogerna som bidragit till det positiva resultatet eftersom det inte går att få fram om aktiviteten har riktats till de föräldrar och vårdnadshavare vars barn svarat på enkäten. Stadsledningskontoret kan dock konstatera att aktiviteten är viktig för att säkerställa barns rättigheter och för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. 5.2.3 Säkerställ barns rätt till utbildning Ansvariga nämnder för aktiviteten är förskole-, grundskole- och utbildningsnämnden. Det förväntade resultatet är att barn och unga har tillgång till all undervisning. Aktiviteten följs upp via enkät till elever i nian. I aktiviteten ingår delar som rör skolans ansvar att följa skolplikten och motverka bortförande av barn i hederskontext, att implementera delar som rör HRV i dåvarande sex- och samlevnadsundervisningen. Information till och dialog med föräldrar om barns rätt till utbildning och innehåll i de olika ämnena för att motverka att föräldrar hindrar barn att delta i viss typ av undervisning är en annan del av aktiviteten. Enligt stadsrevisionen är man i skolor där det förekommer att elever försvinner under loven särskilt uppmärksam i samband med skolstart. Rektorerna är också väldigt restriktiva med att bevilja ledigheter. Ledigheter över tio dagar beviljas i princip aldrig. I skolpliktsutredningarna finns en fråga om utlandsvistelsen kan vara förknippad med hedersrelaterat våld och förtryck och i sådana fall på vilket sätt. Enligt förvaltningen görs ingen sammanställning av svaren, men man Utvärdering Stadsledningskontoret 2023-12-13 uppger att det inte funnits något fall som rör heder. Grundskolenämnden har i flera beslut från Skolinspektionen fått kritik för brister i sin skolpliktsbevakning. Inom målområdet redovisar utbildningsnämnden positiva resultat där de förstärkt sitt systematiska arbete genom att inarbeta delar av läroplanens nya skrivningar om HRV i enheternas verksamhetsplaner. I gymnasieskolorna har även en systematik etablerats i frågorna i två av tre av stadsrevisionens granskade skolenheter. I grundskolan och den anpassade grundskolan finns ett förvaltningsövergripande årshjul för frågor som rör mänskliga rättigheter och värdegrundsarbete. Hedersrelaterat våld och förtryck ska uppmärksammas i maj och december inför skolloven och sexualitet, samtycke och relationer är ett tema i april. Hur man jobbar och vilken nivå av kunskap som finns bland personalen varierar mellan grundskolor. Stadsrevisionen bedömer att de nya skrivningarna om HRV i läroplanen inte implementerats fullt ut. Skrivningarna i aktiviteten föregick dessa ändringar i Läroplanen. Där står bland annat I sex- och samlevnadsundervisningen finns det många tillfällen att beröra olika uttryck av hedersrelaterat våld och förtryck, bland annat rätten att bestämma över sin egen kropp, identitet och sexualitet, rätten att fritt välja sin partner, gränsdragningar, oskuldsnormer, kvinnlig könsstympning och myten om mödomshinnan. Därför ska kunskapen om dessa specifika uttryck av hedersnormer och begränsningar integreras i såväl sex- och samlevnadsundervisning som i förskolans pedagogiska uppdrag. Enkätundersökningen visar att det är vanligast att ungdomar som lever med oskuldsnormer har begränsningar i undervisningen: en femtedel av flickorna och drygt en tiondedel av pojkarna får inte delta i klassresa med övernattning, ungefär en av tio får inte delta i undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. Det gäller både pojkar och flickor. Ungefär samma mönster gäller för de med våldsnormer. Totalt sett är ungdomar med oskulds- och våldsnormer mindre begränsade i skolundervisning 2023 än 2018, förutom när det gäller flickor i förhållande till undervisning i Sexualitet, samtycke och relationer. Där har begränsningarna ökat från mellan 4 och 6 % till mellan 7 och 11 %. Sedan hösten 2022 är kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck uttryckligen del av undervisningen i Sexualitet, samtycke och relationer. I det tidigare ämnet Sex och samlevnad saknades en sådan tydlig skrivning. I aktiviteten finns en informationsinsats till föräldrar om innehållet i de ämnen som barn begränsas i. Om detta genomförts kan det möjligen påverkat att fler flickor är begränsade i just detta ämne. Stadsledningskontoret bedömer sammantaget att aktiviteten genomförts till viss del men att implementeringen av sexualitet, samtycke och relationer behöver fortsätta och spridas över skolorna. Utvärdering Stadsledningskontoret 2023-12-13 5.2.4 Integrera kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck i stadens våldspreventiva arbete Ansvariga för aktivitetens genomförande är de fyra socialnämnderna, förskole-, grundskole- och utbildningsnämnden samt Förvaltning AB Framtiden. Den riktar sig till yrkesverksamma inom det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet i staden, fältgrupper, bostadsvärdar, lärare, elevhälsoteam med flera. Det förväntade resultatet är att hedersrelaterat våld och förtryck förebyggs via det våldspreventiva arbetet i staden och aktiviteten följs upp kvalitativt. Aktiviteten angränsar tydligt till andra stadenövergripande program och planer som omfattar stadens trygghetsarbete, hatbrott och våldsbejakande extremism och parallella samhällsstrukturer och till en av HBTQ-planens aktiviteter. Resursteam heder, Regionalt stödcentrum och tidigare Dialoga har på olika sätt haft uppdrag att höja kompetensen bland yrkesverksamma och en mängd utbildningsinsatser har genomförts under planperioden. Ett exempel på hur den specifika kompetensen om hedersrelaterat våld och förtryck integrerats i det ordinarie arbetet är den kompetens och det konsultativa stöd olika verksamheter uppger att Resursteam heder bidragit med i det brukarnära arbetet – inte minst i akuta lägen då hot och skyddsbehov ska bedömas. Ett annat exempel att integrera kunskap om HRV i det våldspreventiva arbetet kommer från utbildningsnämndens barnbokslut 2022. De nya skrivningarna i läroplanens inledande kapitel (där till exempel förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck anges) och kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer har till stora delar inarbetats i enheternas verksamhetsplaner och följs i det systematiska kvalitetsarbetet. Det går inte att göra en bedömning av eventuella resultat, då det saknas underlag som visar på om förflyttningar gjorts till följd av de aktiviteter som genomförts. Utvärderingen kan dock konstatera att ett arbete bedrivits, om än i varierande grad hos olika verksamheter. Hedersvåld har integrerats i det brottsförebyggande arbetet på en strategisk nivå i staden, både genom att perspektivet lyfts in, att kunskapen om dess specifika uttryck sprids bland funktioner som jobbar brett med brottsförebyggande arbete samt att det skrivits in i styrande dokument på området. 5.3 Analys av resultat för delområde 1 De aktiviteter som gjorts inom området bedöms bidra till delmålet där det ska finnas ett förebyggande och främjande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Den kvalitativa resultatredovisningen till delmålet visar dock på att kunskapsnivåer och arbetssätt inom det främjande och förebyggande arbetet varierar bland verksamheterna. I stadsrevisionens rapport uppger lärare att frågorna kring HRV både är svåra och känsliga att ta upp och att de behöver mer kunskap. Elevhälsan är den personalgrupp i skolan som oftast nås av kompetenshöjande insatser kring Utvärdering Stadsledningskontoret 2023-12-13 HRV. Stadsledningskontoret bedömer att även annan personal i skolan, framför allt lärare, behöver ha kunskap om HRV för att kunna upptäcka utsatthet i deras verksamhet samt varsko elevhälsa och rektor om detta och för att kunna implementera de delar som rör HRV i nya läroplanen. Att specifikt ta upp de delar i läroplanen som rör HRV; som könsstympning, oskuldsnormer, tvångsgifte samt friheten att välja sin egen partner, ökar elevers kännedom om sina rättigheter och om svensk lagstiftning. Det kan också ha en positiv effekt på tilliten till skolans professioner och möjliggöra att elever i högre grad vänder sig till skolans personal vid behov av stöd. Stadsledningskontoret gör bedömningen att det våldsförebyggande arbetet behöver växlas upp och spridas jämnare över stadens skolor. Samtidigt som fler ungdomar i årets enkätundersökning lever med begränsningar och våld totalt sett är de sammantaget mindre begränsade i fritids- och skolaktiviteter och har mer positiva attityder till mänskliga rättigheter. Det kan innebära en positiv utveckling framåt för dessa ungdomar när de själva träder in i vuxenlivet och skaffar egna familjer. En mindre stark socialisering kan innebära möjligheter att bryta med uppväxtnormer. Stadsledningskontoret saknar underlag för att bedöma vilken påverkan skolans arbete med skolplikten haft på dessa resultat, men bedömer att det är fortsatt viktigt att utveckla arbetet med att säkra alla barns rätt till utbildning och att inte tillmötesgå krav på inskränkningar från föräldrar. Stadsledningskontoret noterar att grundskoleförvaltningen i stadsrevisionens rapport angett att inga saknade elever haft hedersrelaterad frånvaro i deras skolpliktsutredningar. 359 barn uppges ha avskrivits efter utlandsflytt. Samtidigt rapporterar staden ca 10 barn per år som saknas och misstänks bortförda av hedersrelaterade orsaker. Rapporteringen baseras på socialtjänstens uppgifter. En del av en utvecklad samverkan mellan skola och socialtjänst kan vara att undersöka om det finns överlappningar mellan dessa grupper av barn och hur verksamheterna kan förstärka samverkan och samarbete kring barn som riskerar att föras ut ur landet i hedersrelaterade syften. 5.4 Stöd till utsatta Delmålet är att individer som lever i hederskontext erbjuds stöd och skydd utifrån behov. Målområdet består av fem aktiviteter och syftar till att sprida vetskap till utsatta personer om allas rätt till stöd och skydd och kunskap om var den finns att tillgå. Aktiviteterna eftersträvar också att det stöd och skydd som erbjuds den utsatta ska anpassas efter individuella behov och fungera långsiktigt. 5.4.1 Genomför informationsinsatser Aktiviteten riktar sig till de fyra socialnämnderna med ett förväntat resultat att fler personer har kunskap om vart de kan vända sig för stöd och hjälp. Aktiviteten följs upp via enkätundersökningen. Utvärdering Stadsledningskontoret 2023-12-13 Aktiviteten har omhändertagits på en rad olika sätt. Socialnämnd Centrum, som ansvarar för stadens gemensamma information, har bland annat genomfört informationskampanjer inom kollektivtrafiken, på Landvetter flygplats och via stadens kommunikationskanaler och i sociala medier. Likaså har information spridits via utskick till stadens verksamheter och vid deltagande i konferenser och särskilda evenemang, som exempelvis Kärleksdagar, West Pride och Barnrättsdagar. Resultatet i enkätundersökningen visar att de flesta ungdomar vet vart de skulle vända sig om de skulle känna sig oroliga över sin livssituation eller bli illa behandlade av någon. Andelen som vet var de skulle vända sig ligger mellan 72 % som lägst (pojkar med våldsnormer) och 91 % som högst (hos flickor utan oskuldsnormer). Jämfört med föregående undersökning 2018 är det dock en minskning med 3 % för flickorna med oskuldsnormer och 18 % för pojkarna i samma grupp. Den största förändringen när det kommer till stödinsatser gäller förtroendet för religiösa företrädare som ökat markant för både flickor och pojkar som lever med oskulds- eller våldsnormer. Det går från mellan 5 och 16 % som helst vände sig dit 2018, till mellan 28 och 59 % som helst vänder sig dit 2023. Störst andel med förtroende för religiösa företrädare finns bland flickor och pojkar med oskuldsnormer (58 respektive 59 %). Samtidigt ökar andelen ungdomar som anger att de själva, och/eller deras föräldrar, är mycket religiösa vilket kan ge en förklaring till förflyttningen. Forskarna menar också att samhällets ökade polarisering även kan påverkat viljan att vända sig till religiösa företrädare. Enligt enkätundersökningen ökar förtroendet för socialtjänsten något samtidigt som förtroendet för skolan minskar något. Regionalt stödcentrum heder och Resursteam heder i Göteborg har sammantaget lågt förtroende hos samtliga ungdomar, lägst hos de med oskulds- och/eller våldsnormer. Det är svårt att fastställa i vilken grad stadens informationsinsatser bidragit till att fler personer har kunskap om vart de kan vända sig. Det förväntade resultatet är näst intill omöjligt att mäta. Det finns dessutom andra informationskanaler till exempel media och civila samhällets organisationer som också riktar liknande information till målgruppen. Enkäten riktar sig enbart till ungdomar, vilken kunskap vuxna har om var de skulle vända sig finns det ingen vetskap om. Utvärderingen kan dock konstatera att en rad olika informationsinsatser genomförts i stadens regi och som riktat sig till en bred publik. 5.4.2 Utveckla resursteam mot hedersrelaterat våld och förtryck Aktiviteten riktar sig till de fyra socialnämnderna och där det förväntade resultatet är tidigare upptäckt av och förbättrat stöd till personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Aktiviteten följs upp kvalitativt. Aktiviteten har pågått under en längre period och initierades genom en nationell satsning med start 2018 och en aktivitet i planen. Arbetet med att utveckla resursteam mot hedersrelaterat våld är väl beskrivet i den fördjupade uppföljningen. Resursteam heders uppdrag har sedan starten varit att erbjuda Utvärdering Stadsledningskontoret 2023-12-13 stöd till yrkesverksamma och utsatta personer. Teamen har en koppling till myndighetsutövande socialtjänst men ingår inte i myndighetsutövningen. Framför allt konsulteras teamen av socialtjänst och skola. Flexibilitet och lokal förankring är utgångspunkter för arbetet och handlar exempelvis om att vara mobila och kunna möta upp den utsatta på en för personen lämplig plats – eller stötta enskilda socialsekreterare inom Göteborgs Stad som efterfrågat stöd i deras risk- och skyddsbedömningar. Vidare har resursteamen på ett aktivt sätt bidragit i flera av planens insatser, exempelvis genom de kompetenshöjande och konsultativa insatserna till yrkesverksamma, ett brett utåtriktat informationsarbete samt i möten med personer i hederskontext. Ett utvecklingsarbete vad gäller hedersutsatta hbtqi-personer och personer med intellektuella funktionsnedsättningar har även initierats. I Stadsrevisionens granskning framgår det att socialförvaltning Centrum bedömer att förutsättningarna för resursteamen heder ser olika ut i staden vilket gör att likvärdigheten i arbetet brister. Uppfattningen om vilken roll resursteamen kan spela skiljer sig åt mellan resursteamen och de myndighetsutövande enheterna. I vilken utsträckning teamen används beror enligt resursteamen på vilken inställning enhetscheferna och förste socialsekreterarna har till teamen. Det kan också vara så att myndighetsutövande enheter tycker att de har tillräcklig kunskap för att hantera hedersrelaterat våld och inte behöver vända sig till resursteamen. Av socialförvaltningarnas planer mot våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck framgår att resursteamen heder finns tillgängliga för stöd och konsultation för handläggare i ärenden där det förekommer hedersrelaterat våld. Vid behov kan teamen användas i handläggningen. Resursteamen heder uppfattar det som problematiskt att det inte finns krav på att teamen ska eller bör konsulteras. Resursteamen har en önskan om att bli kontaktade i alla ärenden där det finns misstanke om hedersutsatthet och vill komma in tidigt i utredningsprocessen. Teamen anser att det kan vara avgörande för utgången av ett ärende och då även för möjligheten att skydda barnen från våld och övergrepp. Även Regionalt stödcentrum heder beskriver i sin årsrapport att de kontaktas för sent, ofta när insatser redan påbörjats, som kan ha förvärrat situationen för den utsatta. Socialförvaltningarna lyfter att det finns god kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck hos enhetscheferna och förste socialsekreterarna, vilket gör att de inte anser att de behöver vända sig till teamen i alla ärenden. Vid vissa enheter får inte heller socialsekreterarna vända sig direkt till teamet. Flera uttrycker att teamen har ett annat sätt att arbeta och gör hårdare bedömningar än vad de gör. Denna problematik lyftes redan i Amandakommissionens granskning av stadens brister i arbetet mot HRV 2020. 5 I socialförvaltning Nordost pågår ett arbete med att ta fram rutiner för sam- verkan mellan resursteamet heder och avdelningen barn och unga. Förvaltningen vill att rutinerna ska bli stadenövergripande. 5 Amandakommissionen, Granskning av Göteborgs Stads arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck 2017-2018, Göteborg 2020. Utvärdering Stadsledningskontoret 2023-12-13 Aktiviteten är genomförd, Resursteam heder finns på plats. Huruvida effekten med tidigare upptäckt och förbättrat stöd till utsatta nåtts kan utvärderingen inte svara på. Stadsledningskontorets bedömning är dock att allt tyder på att resursteamens arbete bidragit positivt till såväl yrkesverksammas som utsattas behov av stöd och konsultation. 5.4.3 Utred möjligheten att säkerställa tillgången till lämpligt skyddat boende Aktiviteten riktar sig till socialnämnd Sydväst i samverkan med socialnämnd Centrum. Det förväntade resultatet är att personer i behov av skyddat boende får tillgång till det och följs upp kvalitativt. Genom Göteborgs Stads samlade placerings- och inköpsfunktion (SPINK) finns det tillgång till lämpliga skyddade boendeplatser. Aktiviteten bedöms som genomförd. Det förväntade resultatet att personer i behov av skyddat boende (i hederskontext) får tillgång till det saknas det underlag på. Det finns dock ett system på plats och det finns boendeplatser för olika målgrupper, till exempel för kvinnor/män/hbtq-personer/personer med funktionsnedsättning. 5.4.4 Stärk arbetet med långsiktiga psykosociala insatser Ansvariga för aktiviteten är de fyra socialnämnderna. Det förväntade resultatet är att långsiktigt psykosocialt stöd finns under och efter akut insats för både våldsutsatta och deras närstående. Aktiviteten följs upp kvalitativt. Steget från att lämna ett skyddat boende till att stå på egna ben och leva ensam kan bli svårt. Behov finns därför att stärka de långsiktiga psykosociala insatserna. Den fördjupade uppföljningen konstaterar att stödet till utsatta har förbättrats inom Göteborgs Stad under planperioden genom ökat fokus, större kompetens och delvis bättre samverkan. En förutsättning för ett samordnat och relevant skydd och stöd är att stadens stödfunktioner används. När det gäller det långsiktiga stödet ingår stödsamtal i Regionalt stödcentrum heders uppdrag, men initialt har den stora efterfrågan på utbildningar och rådgivning - inte minst från de elva kommunerna i göteborgsregionen - samt centrumets uppdrag att samverka både internt och externt begränsat utrymmet att också tillhandahålla långvarigt stöd till ofta svårt traumatiserade individer. Behovet av kompetensinsatser och konsultationer ökar också i takt med att HRV blir mer uppmärksammat och då personalomsättningen i Göteborgs Stad är stor. Aktiviteten bedöms vara påbörjad och i behov av fortsatt utveckling för att möta behoven hos stödsökande. 5.4.5 Utveckla möjligheterna att erbjuda insatser till personer som utövar hedersrelaterat våld Aktiviteten riktar sig till socialnämnd Centrum. Det förväntade resultatet är ökad kunskap om insatser för våldsutövare. Aktiviteten vänder sig till Utvärdering Stadsledningskontoret 2023-12-13 yrkesverksamma, företrädelsevis inom socialtjänsten som kan erbjuda insatser till våldsutövare och följs upp kvalitativt. Utvärderingen har inget underlag som indikerar att aktiviteten påbörjats. Enligt den fördjupade uppföljningen har verksamheterna bedömt att aktiviteten varit svår att genomföra och har därmed inte prioriterats. 5.5 Analys av resultat för delområde 2 Det pågår arbete inom samtliga aktiviteter förutom den om insatser till våldsutövare. En mängd olika informationsinsatser har genomförts, inte bara av Göteborgs Stad utan även av andra myndigheter och organisationer. Det är därför svårbedömt om just stadens informationsinsatser bidragit till att fler personer har kunskap om vart de kan vända sig. Aktiviteten om resursteam heder är genomförd men det finns utmaningar för teamens arbete. Såväl stadsrevisionen som stadsledningskontorets tidigare redovisningar har visat att teamens kompetens används i mindre utsträckning än vad teamen önskar och att det i vissa fall lett till felaktiga bedömningar. En felaktig bedömning i ett ärende med hedersproblematik kan leda till tvångsäktenskap, könsstympning och andra former av våld och övergrepp. Konsekvenserna för den enskilda kan inte underskattas. De långsiktiga psykosociala insatserna till utsatta bedöms delvis genomförda. Vid halvtidsuppföljningen hänvisade de flesta socialförvaltningar till Regionalt stödcentrum heders arbete, endast en socialförvaltning nämnde egna insatser för långsiktigt stöd. Stadens andra verksamheter behöva göra mer för att stärka och komplettera med andra former av långsiktigt stöd till utsatta, parallellt med Stödcentrums insatser. Insatser till våldsutövande personer i en hederskontext saknar underlag för bedömning i utvärderingen. Generellt finns det lite kunskap om vad som verkligen fungerar. I och med kommunens förändrade ansvar för det brottsförebyggande arbetet samt det utökade ansvaret för insatser till våldsutövare enligt Socialtjänstlagen 2021 finns det all anledning att fortsätta bevaka och utveckla metoder för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Det gäller samtliga preventionsnivåer; såväl universell, selektiv och indikerad. Utifrån en samlad bedömning av delmålet att hedersutsatta för stöd och skydd utifrån behov visar utvärderingen att steg tagits i att förbättra stödet till utsatta. Det finns stödjande specialistverksamheter, som resursteam och regionalt stödcentrum, och en större medvetenhet och kunskap kring problematiken än vid planens införande. Arbetet behöver fortsätta utvecklas och det gäller framför allt det långsiktiga stödet och att hitta system för ett effektivt användande av den specialistkompetens som staden inrättat. 5.6 Stöd till yrkesverksamma Delmålet är att yrkesverksamma som möter individer i hederskontext har ett adekvat och fungerande stöd. Målområdet består av fyra aktiviteter och syftar Utvärdering Stadsledningskontoret 2023-12-13 till att på olika sätt rusta medarbetare i Göteborgs Stad som möter utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. 5.6.1 Genomför kompetenshöjande insatser Aktiviteten riktar sig till socialnämnd Centrum som ansvarar för stadens gemensamma utbildningsinsatser. Den riktar sig även till övriga nämnder som berörs av aktiviteten och då för sitt eget kollegiala lärande och att den personal som möter målgruppen har den kompetens som behövs. Det förväntade resultatet är höjd kunskapsnivå om hedersrelaterat våld och förtryck för att yrkesverksamma i staden ska känna sig tryggare i att förebygga, bemöta och hantera våldsutsatthet. Aktiviteten följs upp kvalitativt. Som tidigare angetts har aktiviteten omhändertagits på ett aktivt sätt av bland annat Resursteam heder, Regionalt stödcentrum heder och Dialoga. Basutbildningar har genomförts, likaså konsultativt och kunskapshöjande stöd. Enligt planen ska antalet utbildningar och deltagare redovisas, vilket visar att utbildningsinsatserna har varit omfattande. Exempelvis fick 2605 medarbetare från skilda verksamheter i de tolv avtalskommunerna och andra samverkanspartners utbildning/kompetenshöjande insatser av Regionalt stödcentrum under 2022. När det gäller Resursteam heder mötte teamen under 2021–2022 sammanlagt 4381 medarbetare inom Göteborgs Stad vid 163 tillfällen för att bidra med kompetenshöjande insatser. Att redovisa antalet utbildningar och deltagare är prestationsmått som visar omfattningen av utbildningarna. Stödcentrum gör följande reflektion kring effekten av sina utbildningar: Vår erfarenhet är att vi vid ett flertal tillfällen har föreläst för personalgrupper som initialt uppger att de inte har några ärenden med inslag av HRV på sin enhet eller i sin kommun. Efter att vi har föreläst har dessa personalgrupper hört av sig och bett om hjälp i ett flertal enskilda ärenden med tydlig och ibland allvarlig hedersproblematik. Enligt stadsrevisionens granskning varierar kunskapsnivån inom såväl de granskade utbildningsförvaltningarna som inom socialförvaltningarna. Inom förskola och skola är det framför allt barn- och elevhälsa som tagit del av utbildningar. Inom Barn och unga myndighet bedöms kompetensen vara låg bland socialsekreterare och det beroende på den höga personalomsättningen. Kompetensen kring HRV bedöms vara högre hos enhetschefer och förste socialsekreterare. Utvärderingen konstaterar att en mängd utbildningar har tillhandahållits för att höja kunskapsnivån om HRV. Det går dock inte att bedöma om de kompetenshöjande insatserna bidragit till det förväntade resultatet utifrån det underlag som utvärderingen har till förfogande. Stadsledningskontoret bedömer dock att kunskap är en förutsättning för att kunna jobba med dessa frågor överhuvudtaget. Utvärdering Stadsledningskontoret 2023-12-13 5.6.2 Stärk samordning och samverkan Ansvariga för den stärkta samordningen och samordningen är de fyra socialnämnderna, nämnden för funktionsstöd, förskole-, grundskole- och utbildningsnämnden. Det förväntade resultatet är att det finns en tydlig och välfungerande samordning av stadens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck, samt en utvecklad samverkan internt i staden och med andra myndigheter och civilsamhällesorganisationer. Aktiviteten följs upp kvalitativt. Socialförvaltning Centrum ansvarar för ett myndighetsövergripande nätverk och dito arbetsgrupp. De syftar till kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt utveckling av myndighetsövergripande arbete i individärenden. Strukturen för samordning och samverkan har till delar förstärkts under planperioden. Enligt den fördjupade uppföljningen fanns ett medskick från bland annat Regionalt stödcentrum som tryckte på vikten av att de verksamheter som misstänker utsatthet för HRV, tar kontakt med stödcentrumet eller resursteamen i ett tidigt skede. Stadsrevisionens granskning visar att det saknas rutiner för samverkan mellan socialtjänsten och förskolor/skolor i ärenden som rör HRV. Det gäller både för individärenden och för hur samverkan ska ske på enhetsnivå mellan förskolor/skolor och socialtjänsten. Omorganisationen från stadsdelsförvaltningar till fackförvaltningar i staden bedöms ha försvårat samverkan. Även den höga personalomsättningen inom socialförvaltningarna försvårar arbetet, som i hög grad uppges vara personberoende Även om vissa förflyttningar gjorts för att stärka samordning och samverkan, konstaterar stadsledningskontoret att de förväntade resultaten som anges i planen inte nåtts. Den största utvecklingen har skett på strategisk nivå medan det på individnivå krävs stärkt samverkan. 5.6.3 Upprätta rutiner Aktiviteten riktar sig till de fyra socialnämnderna, nämnden för funktionsstöd, äldre samt vård- och omsorgsnämnden, förskole-, grundskole- och utbildningsnämnden. Det förväntade resultatet är att rutiner är framtagna och används. Aktiviteten följs upp kvalitativt. Enligt stadsrevisionens granskning har förskola och skola gemensamma blanketter för orosanmälan där det bland annat framgår att man vid misstanke om HRV inte ska kontakta föräldrar. I övrigt saknas rutiner för arbetet mot HRV. Utbildningsförvaltningen har en skriftlig rutin för HRV som gäller för all personal på förvaltningens gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor. Rutinen går igenom varningstecken, hur personal ska agera vid oro för elev, viktiga saker att tänka på (som att exempelvis inte kontakta vårdnadshavare vid misstanke om HRV), exempel på frågor att ställa till eleven, hur man ska agera vid en akut situation och det kontinuerliga och systematiska arbetet med frågorna. Till rutinen finns även metodstödkort. Rutinen är känd och används vid de skolenheter som har uppmärksammat att HRV finns hos dem, men är Utvärdering Stadsledningskontoret 2023-12-13 mindre känd hos andra skolenheter, som riskerar att missa utsatta elever i sina skolor. Stadsrevisionens granskning visar också att socialförvaltningarna tagit fram egna rutiner och/eller arbetssätt. Resursteamen heder uppger att det är en brist att det saknas staden gemensamma rutiner för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Detta medför enligt teamen att arbetet inte bedrivs på ett likvärdigt sätt. Stadsrevisionen rekommenderar att förskole- och grundskolenämnden upprättar rutiner för upptäckt och hur man ska agera vid misstanke om utsatthet bland barn och elever. Utbildningsnämnden har nått längre i ett sådant arbete, där finns erfarenheter att dela mellan förvaltningarna. Socialförvaltningen Nordost har tagit fram ett stödmaterial för hantering av beslut om utreseförbud. I socialförvaltningarna pågår också ett gemensamt revideringsarbete med rutinen för polisanmälan i ärenden med hedersproblematik där misstanke om brott finns. Utvärderingen visar på att ett visst arbete pågår med att ta fram rutiner, men det varierar mellan förvaltningarna hur och i vilken omfattning arbetet utvecklas och hur känt det är bland olika enheter. Stadsledningskontoret bedömer att rutiner för hur en verksamhet ska upptäcka och hantera utsatthet är av stor vikt för att säkra stöd och skydd samt likvärdighet över staden. Rutiner kan också i viss mån kompensera de risker som uppstår vid hög personalomsättning. 5.6.4 Utveckla arbetet inom myndighetsutövande socialtjänst Aktiviteten riktar sig till de fyra socialnämnderna. De förväntade resultaten är att i) risk- och skyddsbedömningar genomförs i samtliga ärenden där det är nödvändigt och ärenden hanteras i enlighet med dessa, ii) barns delaktighet har ökat, iii) utredningar bedrivs enligt gällande lagar och föreskrifter, och iv) missförhållanden utreds i enlighet med Lex Sarah. Aktiviteten följs upp kvalitativt. Enligt stadsrevisionens granskning används riskbedömningsinstrumentet Patriark i ärenden som rör HRV i de två granskade socialförvaltningarna. Samtidigt lades 41 % av aktualiseringarna rörande HRV ned under granskningsperioden trots att det enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer alltid ska inledas utredning om ärendet rör våld mot barn. Beslut om utreseförbud används sällan och när det används saknas ofta andra insatser för att säkra stöd och skydd av barnet. Ingen av de granskade socialförvaltningarna har genomfört någon systematisk uppföljning av klientarbetet mot HRV. Förvaltningarna arbetar med att göra egenkontroller av orosanmälningar, men det görs inga riktade stickprov för dessa ärenden. Däremot har socialförvaltning Nordost gjort en egen uppföljning av deras arbete med planen mot HRV. Stödcentrum anger i sin årsrapport 2022 att de ser behov av att, i samverkan med Barn och Unga myndighet, utveckla arbetet med behandling i familjer med hedersproblematik för att undvika risken att situationen för utsatta barn och ungdomar förvärras. Utvärdering Stadsledningskontoret 2023-12-13 Även stadsrevisionen skriver att socialnämnderna behöver säkerställa att de metoder som är inriktade på familjeåterförening och familjefokus inte tillämpas felaktigt när det handlar om hedersrelaterat våld och förtryck. Stadsledningskontoret bedömer att ett sådant arbete är av stor vikt och bör prioriteras inom ramen för utveckling av socialtjänsten arbete mot HRV. Utvärderingen visar på att ett visst utvecklingsarbete inom myndighetsutövande socialtjänst har påbörjats, men behöver fortsätta och utvecklas för att de förväntade resultaten ska uppnås. Denna aktivitet hör tätt samman med Amandakommissionens granskning av brister i stadens arbete mot HRV och de rekommendationer som lämnades. Stadsledningskontoret kan konstatera att det finns risk att bristerna kvarstår då staden ännu inte upprättat den systematik som krävs för att komma till rätta med dem. 5.7 Analys av resultat för delområde 3 Utvärderingen konstaterar att ett stort antal utbildningar har tillhandahållits för att höja kunskapsnivån om HRV. Samtidigt visar stadsrevisionen att kunskapen varierar och att personalomsättningen inom socialtjänsten medför att kunskapsbristen är ett konstant problem bland socialsekreterare. Inom skolan uppger lärare att HRV är ett svårt ämne och efterlyser kompetenshöjande insatser. Även om vissa förflyttningar gjorts för att stärka samordning och samverkan, konstaterar stadsledningskontoret att det kvarstår ett betydande arbete för att nå de förväntade resultaten som anges i planen, framför allt när det kommer till individärenden. Ett visst arbete pågår med att ta fram rutiner, men det varierar mellan förvaltningarna hur och i vilken omfattning arbetet utvecklas och hur känt det är bland olika enheter. Socialförvaltningarna behöver ta fram stadengemensamma rutiner för arbetet kring HRV för att motverka effekterna av den höga personalomsättningen, säkerställa likvärdigheten i arbetet och den enskildes rätt till stöd och skydd. Den systematik som utbildningsförvaltningen jobbar efter kan tjäna som inspiration för såväl förskola som grundskola som även de behöver ta fram rutiner på området. Ett visst utvecklingsarbete inom myndighetsutövande socialtjänst har påbörjats men behöver fortsätta att utvecklas för att de förväntade resultaten ska uppnås. Det gäller samtliga delar av aktiviteten att Utveckla arbetet inom myndighetsutövande socialtjänst. Stadsledningskontoret bedömer att rutiner, kompetensutveckling och att använda stadens specialistverksamheter kan bidra till att säkra kvaliteten på utredningar och insatser kring HRV. Samtidigt krävs det att socialtjänsten utvecklar sitt arbete i hela kedjan från aktualisering till beslut och insats för att säkra att utsatta personer får rätt stöd och skydd. Utvärdering Stadsledningskontoret 2023-12-13 Stadsledningskontoret Telefon: 031-365 00 00 (kontaktcenter) E-post: stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se goteborg.se Studiens analytiska redskap är oskuldsnormer respektive våldsnormer. De bygger på förståelsen att livet i en hederskontext dels består av begränsningar, övervakning och kontroll på sexualitetens områden och andra, dels av våld som syftar till att förebygga eller bestraffa överträdelser av normerna. Samtidigt vet vi att flera andra sociala och patriarkala kontexter har ideal om kyskhet och oskuld vilket gör oskuldsnormen otillräcklig som enskild faktor när man vill ringa in just den hedersrelaterade utsattheten. Det är nämligen i kombination med våldsnormer, det vill säga kollektivt legitimerat våld som oskuldsnormernas hedersrelaterade bas kan fångas. • • • • • • • • • • ̊ ̈ ̈ ̈ ̊ ̊ ̈ ̊ ̈ ̈ ̊ ̈ ̈ Alla ungdomar har rätt att växa upp under trygga förhållanden men ändå utsätts många för orättvisor och våld. Göteborgs stad gör därför en enkät- undersökning om hur det är för ungdomar som växer upp i Göteborg idag. Under kommande månader erbjuds 15-åringar i Göteborgs Stad att besvara enkä- ten Ungas livsvillkor i Göteborg. Enkätundersökning för uppföljning av Göte- borgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020–2023. Det är stadsledningskontoret i Göteborgs Stad som genomför elevenkäten och Örebro universitet som genomför undersökningen. I enkäten får du svara på frågor om utsatthet för våld och kränkningar. Du får även svara på frågor om fritid, skola, relationer och vart du skulle vända dig om du behöver stöd. Om du svarar på enkäten hjälper du Göteborgs stad att få en bild av hur det är att vara ung idag. Det kan också vara ett sätt för dig att berätta vad du tycker om olika saker och visa hur du har det. Det är frivilligt att besvara enkäten och du avgör själv om du vill vara med och svara på frågorna eller inte. När du svarar på enkäten kommer flera vuxna som jobbar med undersök- ningen att vara närvarande i ditt klassrum. De kommer först att ge alla i klassen tydlig information om undersökningen och enkäten och sedan stannar de kvar så de kan hjälpa dig om du har frågor och funderingar medan du fyller i enkäten. Resultaten från undersökningen kommer bland annat att användas som un- derlag när staden utvecklar arbetet med mänskliga rättigheter och folk- hälsa. Alla elevers resultat kommer att sammanställas i en rapport. Resul- taten kommer även att användas i forskning om ungas uppväxtvillkor, våld, kränkningar, fritid, skola och relationer. Om du väljer att besvara enkäten är det viktigt att du svarar så ärligt som möjligt på frågorna. Om det är frågor du inte vill eller kan svara på så kan du hoppa över dem. Ingen kommer att veta att just du har svarat på enkäten. Om du väljer att svara på frågorna i enkäten kommer ingen att kunna se vad just du har svarat på de olika frågorna. Vad händer med enkäten du besvarar? Vi kommer att, tillfälligt, spara den information du lämnar in. Ingen obehörig kommer att ta del av dina upp- gifter. Uppgifter om dig kommer att lagras och hanteras inom Örebro Uni- versitets skyddade nätverk som bara behöriga forskare har tillgång till. Örebro universitet arbetar i enlighet med den internationella standarden för datalagring och den svenska förordningen utgiven av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att skydda dina uppgifter. Dina svar och dina resultat kommer att behandlas på gruppnivå, det vill säga att alla elevers svar läggs samman och redovisas i sammantagna pro- cent till exempel. På så sätt kan inga enskilda svar ses av obehöriga. Ansvarig för dina personuppgifter är Örebro Universitet. Enligt EU:s data- skydds-förordning har du rätt att kostnadsfritt få ta del av de uppgifter om dig som hanteras i projektet, och vid behov få eventuella fel rättade. Du kan också begära att uppgifter om dig raderas samt att behandlingen av dina personuppgifter begränsas. Rätten till radering och till begränsning av behandling av personuppgifter gäller dock inte när uppgifterna är nöd- vändiga för den aktuella forskningen. Om du vill ta del av uppgifterna ska du kontakta Rúna í Baianstovu som du finner kontaktuppgifter till allra sist i det här brevet. På universitetet finns även ett dataskyddsombud som du kan kontakta om du undrar över något som handlar om hur dina svar på enkäten behandlas: dataskyddsombud@oru.se. Om du är missnöjd med hur dina personuppgifter behandlas har du rätt att lämna in klagomål till Integritetsskydds-myndigheten, som är tillsynsmyndighet. Behöver du prata med någon vuxen? Om du skulle behöva prata med någon vuxen om hur du har det, kan du exempelvis vända dig till elevhälsan (kurator, skolsköterska, skolpsyko- log) eller till en ungdomsmottagning. Du kan också vända dig till nedan- stående stödtelefonlinjer eller stödchattar. Om du tar kontakt via telefon eller chatt behöver du inte berätta vem du är. • BRIS: telefonnummer 116 111 • Brottsofferjouren: telefonnummer 0200 -21 20 19 • RFSL :s brottsofferjour: telefonnummer 020–341316 • Dinarattigheter.se • Killfrågor.se • Resurscentrum Göteborgs Stad Örebro universitet är ansvarig huvudman för undersökningen. Med forskningshuvudman menas den ansvariga organisationen. Med vänliga hälsningar, Rúna í Baianstovu Fil. Dr. och lektor i socialt arbete, BSR Fakultetsgatan 1, 701 82, ÖREBRO +46 (0)19–302214, +46 (0)72–7371012 Du får den här informationen eftersom du är vårdnadshavare för ett barn som går i nionde klass i en av Göteborgs stads skolor. Under kommande månader erbjuds 15-åringar i Göteborgs Stad att besvara enkäten Ungas livsvillkor i Göteborg. Enkätundersökning för uppföljning av Gö- teborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020–2023. Det är stadsledningskontoret i Göteborgs Stad som genomför elevenkäten och Örebro universitet som genomför undersökningen. Syftet med enkäten är att öka kunskapen om livsvillkoren för ungdomar som växer upp i Göteborg idag. I enkäten ställs frågor om ungdomars deltagande i fritidsaktiviteter, syn på relationer, psykisk hälsa, utsatthet för våld och kränk- ningar samt samhällets stöd i utsatta situationer. Resultaten från undersökningen kommer bland annat användas som underlag vid beslut och prioriteringar i det fortsatta arbetet med mänskliga rättigheter och folkhälsa i staden. Undersökningen genomförs i skolan under en lektionstimme med hjälp av en digital enkät som besvaras helt anonymt. Inga enskilda elever kommer att kunna identifieras i det insamlade materialet. Deltagandet i undersökningen är naturligt- vis frivilligt och ungdomar som har fyllt 15 år väljer själva om de ska delta eller inte. För mer information eller frågor kring genomförandet kontakta någon av projektets forskningsassistenter: Madelen Ljungqvist: madelenenedia@gmail.com, Ellen Ståhl: ellen.stahl88@gmail.com Med vänlig hälsning, Rúna í Baianstovu Filosofie doktor och universitetslektor i socialt arbete Institutionen för Beteende-, social och rättsvetenskap (BSR) Fakultetsgatan 1, 701 82, ÖREBRO +46 (0)19–301114, +46 (0)72–7371012 Enkätundersökning Under kommande månader erbjuds 15-åringar i Göteborgs Stad att besvara enkä- ten Ungas livsvillkor i Göteborg. Enkätundersökning för uppföljning av Göte- borgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck 2020–2023 Huvudman för elevenkäten är stadsledningskontoret i Göteborgs Stad. Syftet med enkäten är att öka kunskapen om livsvillkoren för ungdomar som växer upp i Göteborg. I enkäten ställs frågor om ungdomars delta- gande i fritidsaktiviteter, syn på relationer, psykisk hälsa, utsatthet för våld och kränkningar samt samhällets stöd i utsatta situationer. Resultaten från undersökningen kommer bland annat användas som underlag vid beslut och prioriteringar i det fortsatta arbetet med mänskliga rättigheter och folkhälsa i staden. Enkäten är digital och eleverna kommer att få en webblänk till en hemsida där de kan fylla i enkäten. Det är viktigt att eleverna har tillgång till datorer, Ipads eller mobiltelefoner på under- sökningsdagen, dock finns även möjlighet att fylla i enkäten på papper för de elever som behöver det. Eleverna ska besvara enkäten under ett avsatt lektionstillfälle om 60 min. Eleverna och deras vårdnadshavare har fått skriftlig information om syftet med studien, att det är frivilligt att delta, att informationen behandlas konfidentiellt och hur den lagras enligt GDPR. Vid tillfället då eleverna ska fylla i enkäten kommer de att få tydlig och lättförståelig information av forskningsassistenter och av medarbetare på Fryshuset. Informationen innehåller följande punkter: • Det är frivilligt för eleverna att delta undersökningen. Det ska vara möjligt för elever att avstå från studien utan att bli utpekade eller övertalade att delta. • Elevernas svar är konfidentiella och det kommer inte gå att ta reda vem som har deltagit i studien eller vilken elev som har sva- rat vad. • Det är viktigt att svara ärligt på frågorna. • Det är möjligt att hoppa över frågor man inte vill eller kan svara på. • För att eleverna ska kunna svara ärligt och lita på att ingen får veta vad just de svarat ska eleverna inte prata med varandra under tiden som de besvarar enkäten. Det är också viktigt att de kan sitta en bit ifrån varandra så de inte ser varandras svar. • Om det finns elever i klassen som fyller 15 år först under 2023 eller senare så ska de inte delta i studien alternativt ska vårdnads- havarna informeras om studien och ges möjlighet att samtycka till barnets medverkan. För mer information eller frågor kring genomförandet kontakta någon av projektets forsknings-assistenter: Madelen Ljungqvist madelenenedia@gmail.com eller Ellen Ståhl ellen.stahl88@gmail.com Med vänlig hälsning, Rúna í Baianstovu Filosofie doktor och universitetslektor i socialt arbete Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Fakultetsgatan 1, 701 82, ÖREBRO Besöksadress: Fakultetsgatan 1, Rum L2361 +46 (0)19–301114, +46 (0)72–7371012 • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 9 SFS nr: 1993:387, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-for- fattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387 • • • • • • • • • • • • Ungas livsvillkor i Göteborg Tack för att du tar dig tid att fylla i och skicka in enkäten. Dina svar är viktiga för såväl Göteborgs Stads arbete för ungas villkor, mänskliga rättigheter och folkhälsa, som för utveckling av kunskap kring dessa ämnen. Det är viktigt att du svarar så ärligt som möjligt på frågorna. Om det är frågor du inte vill eller kan svara på så kan du hoppa över dem. Behöver du prata med någon vuxen? Om du skulle behöva prata med någon vuxen om hur du har det, kan du exempelvis vända dig till elevhälsan (kurator, skolsköterska, skolpsykolog) eller till en ungdomsmottagning. Du kommer även efter enkäten är inskickad få förslag på kontaktvägar, stödtelefonlinjer, och stödchattar Vad gör du ofta (minst en gång i veckan) på din fritid? Ja Nej a. Sportaktiviteter, t.ex. styrketräning, bollsport, dans eller ridning b. Kulturaktiviteter, t.ex. teater, musik, konst eller likande c. Är på platser där ungdomar möts, t.ex. fritidsgård eller ungdomens hus d. Är på platser där ungdomar möts utomhus, t.ex. park eller torg e. Tittar på TV-program eller film som du själv väljer f. Läser, t.ex. böcker, tidningar, artiklar eller liknande g. Är på sociala medier, bloggar eller vloggar h. Hjälper till hemma eller passar syskon Hur väl stämmer följande påståenden in på dig? Stämmer Stämmer ganska Stämmer ganska Stämmer mycket bra bra dåligt mycket dåligt a. Det finns inga aktiviteter att göra i närheten av där jag bor b. Det finns aktiviteter men de kostar för mycket c. Det finns aktiviteter men jag tycker det är otryggt/obehagligt att gå dit 1 Hur väl stämmer följande påståenden in på vad du får göra för din familj? Ja, det får jag Ja, det får jag Nej, det får jag Nej, det får jag alltid oftast sällan aldrig a. Jag får göra fritidsaktiviteter, som att gå på gym, dansa, simma, spela i ett band eller liknande b. Jag får vara på sociala medier c. Jag får vara med på klassresa med övernattning d. Jag får vara med på idrottsundervisningen i skolan e. Jag får vara med på simundervisningen när tjejer och killar simmar tillsammans f. Jag får vara med på information om sexualitet, samtycke och relationer (sex- och samlevnad) i skolan g. Jag får umgås med kompisar som är killar efter skolan h. Jag får umgås med kompisar som är tjejer efter skolan i. Jag får gå hem till kompisar som är killar efter skolan j. Jag får gå hem till kompisar som är tjejer efter skolan 2 Om du inte får göra något av det som efterfrågades i förra frågan. Vad tror du är orsaken? Stämmer Stämmer inte Det tar mycket tid från skolarbetet Det kostar för mycket pengar De är oroliga att det ska hända mig något De är osäkra på vad det innebär Det går emot familjens kultur eller religion De är oroliga att jag skulle kunna få dåligt rykte Vilket kön är du? Tjej Kille Uppdelningen i tjej eller kille stämmer inte för mig Vem blir du kär i eller attraherad av? Någon av ett annat kön än ditt eget (Heterosexuell) Någon av samma kön som ditt eget (Homosexuell) Någon oavsett kön (Bisexuell exv.) Osäker Får du ha en kärleksrelation eller ett förhållande för din familj? Ja Nej Vet inte 3 Om du skulle ha eller få ha en kärleksrelation, skulle den du är ihop med behöva uppfylla något av följande krav för att bli accepterad av din familj eller släkt? Ja Nej Måste vara i ungefär samma ålder som jag Måste vara en heterosexuell relation (får ej vara med någon av samma kön som mig) Måste ha samma etnicitet/tillhöra samma folkgrupp som min familj Måste ha samma religion som min familj Måste vara svensk Om du skulle ha en kärleksrelation med någon som din familj eller släkt inte accepterar, vad tror du skulle hända då? Ja Nej De skulle försöka få mig att göra slut på relationen De skulle frysa ut mig, kasta ut mig, stänga in mig eller skicka iväg mig De skulle tvinga mig att förlova eller gifta mig De skulle tvinga mig göra en oskuldskontroll De skulle hota eller skada den jag har en kärleksrelation med Annat 4 Finns det följande förväntningar i din familj eller släkt? Stämmer inte Stämmer ganska Stämmer ganska Stämmer alls dåligt bra absolut a. Att du ska vara gift som vuxen b. Att du ska vara heterosexuell (bli kär i någon av annat kön) c. Att du ska vänta med sex tills du gifter dig d. Att du ska vara könsstympad/omskuren e. Att flickor/unga kvinnor (t.ex. en syster) ska vänta med sex tills de gifter sig f. Att pojkar/unga män (t.ex. en bror) ska vänta med sex tills de gifter sig Vem bestämmer vem du ska gifta dig med eller leva tillsammans med i framtiden? Du själv (tillsammans med din partner) Du själv men din familj måste först acceptera personen Din familj väljer en partner som du får ta ställning till Det blir mest din familj som väljer åt dig Endast din familj, du själv har inte mycket att säga till om Vet inte 5 Nu vill vi att du tänker tillbaka på de senaste tre åren. Har någon i din familj eller släkt utsatt dig för våld, kränkningar eller hot? Nej aldrig Ja, någon gång Ja, flera gånger a. Kallat dig för kränkande saker, t.ex. hora, värdelös eller dum b. Spottat eller kastat saker mot dig c. Kollat din mobil, din dator, din väska eller ditt rum mot din vilja d. Låst in dig, fryst ut dig, låtsats att du inte finns eller kastat ut dig hemifrån e. Slagit dig eller utsatt dig för annat fysiskt våld (t.ex. spark, slag knuff) f. Utsatt dig för sexuella kränkningar eller övergrepp g. Hotat att allvarligt skada dig h. Skadat eller hotat att skada något som du tycker mycket om (t.ex. en sak, dina kläder eller ett djur) i. Skadat eller hotat en familjemedlem så att du har sett eller hört det j. Skadat eller hotat din pojkvän eller flickvän på grund av er relation 6 Vem eller vilka i familjen/släkten har utsatt dig för våld, kränkningar eller hot? Ja Nej Mamma eller annan vuxen kvinna i familjen/släkten Pappa eller annan vuxen man i familjen/släkten En bror eller annan pojke/ung man i familjen (t.ex. bonusbror eller kusin) En syster eller annan flicka/ung kvinna i familjen (t.ex. bonussyster eller kusin) Vilka orsaker tror du främst ligger bakom det som personen/personerna har gjort mot dig? Ja Nej Låter egna problem gå ut över mig (t.ex. arbetslöshet, skilsmässa, missbruk) Tycker sig ha rätt att göra så mot mig Vill kontrollera eller bestämma över mig Tycker att jag har fått dåligt rykte eller skämt ut familjen/ släkten Annan person/andra personer i släkten förväntar sig det Vet inte 7 Har du själv utsatt någon person i din familj för våld, kränkningar eller hot de senaste tre åren? Nej aldrig Ja, någon gång Ja, flera gånger Mamma eller annan vuxen kvinna i familjen/släkten Pappa eller annan vuxen man i familjen/släkten En bror eller annan ung man i familjen (t.ex. bonusbror eller kusin) En syster eller annan ung kvinna i familjen (t.ex. bonussyster eller kusin) Vilka orsaker ligger främst bakom det som du har gjort? Ja Nej Låter mina egna problem gå ut över personen/personerna Tycker att jag har rätt att göra så mot personen/personerna Som straff för att personen/personerna har skämt ut mig, familjen eller släkten Jag tänker att personen/personerna kan få dåligt rykte och vill förhindra det Andra i släkten förväntar sig det Vet inte 8 Nu vill vi igen att du tänker tillbaka på de senaste tre åren. Har någon person i skolan, på stan, bussen, spårvagnen eller på någon annan plats utsatt dig för våld, kränkningar eller hot? Nej, ingen gång Ja, någon gång Ja, flera gånger a. Kallat dig för kränkande saker, t.ex. fel, värdelös eller dum b. Spottat eller kastat saker mot dig c. Kollat din väska eller kroppsvisiterat dig mot din vilja d. Slagit dig eller utsatt dig för annat fysiskt våld (t.ex. spark, slag knuff) e. Utsatt dig för sexuella kränkningar eller övergrepp f. Hotat att allvarligt skada dig g. Skadat eller hotat en kompis eller en familjemedlem så att du har sett eller hört det Har du själv utsatt någon person (du inte är släkt med) på skolan, på stan, bussen, spårvagnen eller på någon annan plats för våld, kränkningar eller hot de senaste tre åren? Nej, ingen gång Ja, någon gång Ja, flera gånger a. Kallat någon för kränkande saker, t.ex. fel, värdelös eller dum b. Spottat på eller kastat saker mot någon c. Slagit någon eller utsatt någon för annat fysiskt våld (t.ex. spark, slag, knuff) d. Hotat att allvarligt skada någon Vet du vart du skulle kunna vända dig om du skulle känna dig orolig över din livssituation eller illa behandlad av någon? Ja Nej 9 Skulle du kunna tänka dig att vända dig till någon av följande personer för att få råd och stöd: Ja Nej Lärare i skolan Skolkurator eller skolsköterska Socialtjänsten Polisen Ungdomsmottagningen Fritidsledare eller ungdomsledare Hälso- och sjukvårdspersonal (t ex på BUP, Barn- och ungdomsklinik, Vårdcentral) Tjejjour eller organisationer som arbetar mot våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld och förtyck BRIS, jourhavande kompis eller liknande (via telefon eller chat) Särskilda verksamheter som Regionalt stödcentrum heder eller Resursteam heder i Göteborg Religiös företrädare, t.ex. präst/diakon, imam, rabbin Är du orolig för att följande skulle använda det emot dig om du skulle berätta något personligt om dig själv för dem? Ja Nej Kompis Lärare Kurator Socialtjänsten Polisen Familjemedlem eller släkting 10 Är du orolig för att om du skulle berätta något personligt om familj för följande, att de då skulle kunna utsätta dig eller din familj för fara? Ja Nej Kompis Lärare Kurator Socialtjänster Polisen Om du någon gång har vänt dig till någon vuxen för råd och stöd, fick du den hjälp du behövde? Jag har aldrig sökt stöd Jag sökte stöd, men fick ingen kontakt Ja, jag är nöjd med hjälpen jag har fått Nej, jag är inte nöjd med hjälpen jag fick Nej, jag fick ingen hjälp alls Om du skulle ha behov av råd och stöd vad skulle du vilja att det fanns för stöd från vuxna och samhället? Skriv med egna ord: Vad är din mammas/annan kvinnlig vårdnadshavares högsta utbildning? (Om du har flera kvinnliga vårdnadshavare så välj en av dem.) Har ingen utbildning alls Grundskola (högst 9 år) Gymnasium eller yrkesutbildning Universitet eller högskola Vet inte Jag har ingen mamma/annan kvinnlig vårdnadshavare Vad är gör din mamma/ annan kvinnlig vårdnadshavare huvudsakligen? Arbetar Studerar Arbetslös/Arbetssökande Långtidssjukskriven/Sjukpensionär Annat Vet inte 11 Var studerar din mamma eller kvinnliga vårnadshavare? Studerar för att få grundskoleutbildning eller gymnasieutbildning Svenska för invandrare Högskola/universitet Annat Var är din mamma (eller annan kvinnlig vårdnadshavare) född? Sverige Övriga Norden Europa, utanför Norden Mellanöstern Asien, utanför Mellanöstern Afrika Sydamerika/Centralamerika Nordamerika Australien/Oceanien Vet inte Vad är din pappas/annan manlig vårdnadshavares högsta utbildning? (Om du har flera manlig vårdnadshavare så välj en av dem.) Har ingen utbildning alls Grundskola (högst 9 år) Gymnasium eller yrkesutbildning Universitet eller högskola Vet inte Jag har ingen pappa/annan manlig vårdnadshavare Vad är gör din pappa/ annan manlig vårdnadshavare? Arbetar Studerar Arbetslös/Arbetssökande Långtidssjukskriven/Sjukpensionär Annat Vet inte 12 Var studerar din pappa eller manliga vårdnadshavare? Studerar för att få grundskoleutbildning eller gymnasieutbildning Svenska för invandrare Högskola/universitet Annat Var är din pappa (eller annan manlig vårdnadshavare) född? Sverige Övriga Norden Europa, utanför Norden Mellanöstern Asien, utanför Mellanöstern Afrika Sydamerika/Centralamerika Nordamerika Australien/Oceanien Vet inte Var är du själv född? Sverige Övriga Norden Europa, utanför Norden Mellanöstern Asien, utanför Mellanöstern Afrika Sydamerika/Centralamerika Nordamerika Australien/Oceanien Hur gammal var du när du flyttade till Sverige? 0-6 år 7-12 år 13 år eller äldre 13 Vilken religiös tillhörighet har du? Ingen Judisk Muslimsk Buddistisk Hinduistisk Kristen Annan Vilken religiös tillhörighet har din familj? Ingen Judisk Muslimsk Buddistisk Hinduistisk Kristen Annan Hur religiös anser du att du själv och din familj är? Ganska lite Ganska mycket Inte alls religiös religiös religiös Mycket religiös a. Du själv b. Din mamma (eller annan kvinnlig vårdnadshavare) c. Din pappa (eller annan manlig vårdnadshavare) Var bor du större delen av tiden? I centrala staden Utanför centrala staden Hur bor du större delen av tiden? I lägenhet I villa I radhus Annat 14 Har du eget rum? Ja Nej Hur många delar du rum med En person Två personer Tre eller flera Om du tänker på området som du bor i: Nej, det Nej, det Ja, det stämmer Ja, det stämmer stämmer ganska stämmer inte absolut ganska bra dåligt alls a. Känner du dig trygg i ditt bostadsområde? b. Känner du dig övervakad i ditt bostadsområde? c. Känner du dig fri att klä dig som du vill i ditt bostadsområde? d. Känner du dig orolig för att det ska spridas rykten om dig i ditt bostadsområde? Om du tänker på skolan du går i: Nej, det Nej, det Ja, det stämmer Ja, det stämmer stämmer ganska stämmer inte absolut ganska bra dåligt alls a. Känner du dig trygg på din skola? b. Känner du dig övervakad på din skola? c. Känner du dig orolig för att det ska spridas rykten om dig på din skola? 15 Finns det en eller flera personer i din familj som tycker att det är viktigt att du studerar? Nej det finns ingen som tycker att det är viktigt Ja mamma eller annan kvinnlig vårdnadshavare Ja pappa eller annan manlig vårdnadshavare Ja ett eller flera syskon Ja annan person Är du orolig för att någon person i din familj ska bestämma… Inte särskilt Inte alls orolig orolig Ganska orolig Mycket orolig a. … vilken utbildning du ska välja b. … vad du ska göra på din fritid c. … vilka vänner du ska ha d. … vem du ska gifta dig med eller leva tillsammans med i framtiden e. … vilken religion du ska ha f. … att du inte får bära en viss religiös symbol (kors, turban, hijab, kippa eller annat) g. … att du måste bära en viss religiös symbol (kors, turban, hijab, kippa eller annat) 16 Hur väl stämmer följande påståenden in på hur du ser på relationer och sex? Instämmer Tar delvis Tar helt avstånd Instämmer helt delvis avstånd från från a. Det är okej att tjejer och killar umgås som kompisar b. Det är okej att vara kär i någon av samma kön (t.ex. att en tjej är kär i en annan tjej eller att en kille är kär i annan kille) c. En tjej ska vara kär i den person hon har sex med d. En kille ska vara kär i den person han har sex med e. Det är okej att en tjej har sex bara för att hon har lust f. Det är okej att en kille har sex bara för att han har lust g. Tjejer ska gå med på att ha sex även om de egentligen inte vill det h. Killar ska gå med på att ha sex även om de egentligen inte vill det i. Det är viktigt att en tjej väntar med sex tills hon gifter sig j. Det är viktigt att en kille väntar med sex tills han gifter sig k. Jag vill att min framtida partner är oskuld när vi blir tillsammans 17 Det finns lagar som skyddar en rad individuella fri- och rättigheter. Här några exempel från svensk lagstiftning, tycker du de är bra eller dåliga? Det tycker jag Det tycker jag Det tycker jag Det tycker jag är jättebra är ganska bra är ganska dåligt är jättedåligt a.Flickor/kvinnor och pojkar/män har lika rättigheter b. Alla har lika rättigheter oavsett bakgrund c. Ingen under 18 år får gifta sig d Kvinnor får gifta sig med kvinnor och män med män e. Ingen får tvingas att gifta sig mot sin vilja f. Flickor och kvinnor får inte könsstympas g. Flickor och kvinnor har rätt till abort h. Föräldrar får inte bestraffa sina barn med våld Är det något du vill tillägga om det vi har frågat om eller om du tycker att det något vi har missat att fråga om? Skriv med egna ord: 18