Interpellation av Elisabet Lann (KD) till äldre samt vård- och omsorgsnämndens ordförande om att minska administrationen och öka nyttjandegraden inom äldre samt vård- och omsorgsnämnden

Svar på interpella�on från Elisabet Lann (KD) �ll äldre samt vård- och omsorgsnämndens ordförande om at minska administra�onen och öka nytjandegraden inom äldre samt vård- och omsorgsnämnden Jag tackar Elisabet Lann för interpella�onen om två vik�ga frågor, nämligen de om administra�on och hemtjänst. Jag håller inte med om at vi inte lever upp �ll våra ambi�oner om at säta välfärden först. Deta påstående kommer från en representant för et �digare högerstyre som inte ens kunde kostnadsuppräkna välfärden FÖRE infla�onen. Man gav för låga uppräkningar, ville eliminera den särskilda anställningstryggheten och "op�mera" personalvolymerna i välfärdens u�örarled. Et högerstyre som inte gjorde någon�ng åt den växande administra�onen. Jag beklagar också i sammanhanget at den nuvarande regeringen gjort föga för at dra sit strå �ll stacken i kostnadskrisen, istället för at som den förra regeringen ta kra�tag för at hjälpa kommunerna i en svår �d likt den under pandemin. Jag tycker at det är anmärkningsvärt av Elisabet Lann at ly�a den särskilda anställningsprövningen som en administra�v börda för förvaltningen, när den sy�ar �ll at just skapa kontroll över den byråkra�ska överbyggnaden som många förvaltningar fak�skt har. Elisabet Lann vet likaväl som jag at de beskrivningar av tjänsterna som presidiet hi�lls fåt ta del av inför anställningsprövningarna har varit kor�atade och inte kan ha vållat många �mmars arbete – precis så som det var tänkt i vårt poli�ska uppdrag. Utöver deta är Elisabet Lann liksom jag informerad om at det gjorts en omfatande genomlysning av förvaltningens administra�on för at kunna bena ut vad som är nödvändigt at u�öra inom det administra�va området och vad som skulle kunna effek�viseras. Här har framför allt löneprocessen och hållbar bemanning pekats ut som specifika områden at arbeta vidare med, vilket är et pågående arbete i förvaltningen. Elisabet Lann med samarbetspar�er bidrar defini�vt inte �ll minskad administra�on själva när uppdrag läggs i nämnden om at yterligare en gång gå igenom hela förvaltningens verksamhet för at se vad som kan effek�viseras. Min övertygelse är at styret �llsammans med förvaltningsledningen delar precis samma bild vad gäller nödvändigheten at minska administra�onen för at skapa både mer ändamålsenliga processer och framför allt värde för den enskilde göteborgaren. Här är det vik�gt at nämna at 2023 effek�viserade förvaltningen 16 miljoner enbart på administra�on. Vad gäller hemtjänsten så är det helt klart så at nytjandegraden, det vill säga hur stor del av den totala arbetade �den som medarbetaren är hemma hos hemtjänstagaren, är all�ör låg. Sam�digt är det et måt som inte ger en helhetsbild. I delårsrapport mars för äldre samt vård- och omsorgsnämnden kan vi se at nytjandegraden ökat under årets första månader. Flertal steg har tagits för at öka nytjandegraden, exempelvis förändringen av ersätningsmodellen för hemtjänsten från u�örd �ll beviljad �d. En ersätningsmodell som utgår från beviljad �d för hemtjäns�nsatserna bedöms ge bätre förutsätningar för et arbete med hållbar hemtjänstplanering och därigenom minska stressen som kan upplevas kring ekonomi och själva genomförandet för omsorgspersonal. Förändringen bedöms leda �ll at det blir större fokus på behov framför �d. Även en förändrad taxekonstruk�on som utgår från at omsorgstagare debiteras för beviljad �d i stället för u�örd sådan är en förändring som bedöms ge omsorgstagare mer förutsägbarhet och trygghet för den enskilde. Målet med förändringen av taxekonstruk�onen är at tydliggöra den enskildes möjlighet at förutspå sin avgi� samt at modellen ska generera så lite administra�on som möjligt. Även denna förändring bedöms leda �ll tydlighet och at det blir större fokus på behov framför �d. Det pågår generellt et omfatande arbete inom förvaltningen vad gäller hemtjänsten, bland annat et pilotarbete med målet at minska minutstyrningen och förbätra kon�nuiteten för den enskilde. Även deta arbete kommer öka nytjandegraden. Det pågår också et omfatande arbete med digitalisering och et flertal förstudier rörande IT- system som också sy�ar �ll at minska administra�onen och förbätrar arbetsmiljön och effek�vitet. Min förhoppning är slutligen också at exempelvis et successivt införande av digitala lås ska frigöra �d för våra medarbetare som kan spenderas hemma hos den enskilde. Här har vi get et vik�gt uppdrag i kompleteringsbudget mars at �llskjuta äldre samt vård- och omsorgsnämnden medel för at kunna göra fler inköp när det gäller digitala hjälpmedel. Det kan vara digitala lås, kameror, läkemedelsrobotar eller annan teknik som avlastar personalen och höjer kvaliteten för omsorgstagare och hyresgäster. Marina Johansson (S) Ordförande äldre samt vård- och omsorgsnämnden Kommunfullmäktige Handling 2024 nr 53 Interpellation av Elisabet Lann (KD) till äldre samt vård- och omsorgsnämndens ordförande om att minska administrationen och öka nyttjandegraden inom äldre samt vård- och omsorgsnämnden Det rödgröna styret gick in i denna mandatperiod med hög svansföring. Välfärden skulle stärkas. Nämnder och styrelser skulle vara mycket restriktiva vid anställning av personal i yrkesgrupper som arbetar med administration och ledningsarbete. Åtgärder skulle vidtas för att ”begränsa nya och utvidgade uppgifter som medför administrativt arbete”. Styrningen skulle dessutom vara tillitsbaserad med en fokusering på ”delegering, brukarfokus, öppenhet, stöd och samverkan”. Från årets budget fastställdes högtidligt ”att alla nämnder och bolagsstyrelser har en skyldighet att ha ett befolkningsperspektiv med fokus på de som Göteborgs Stad finns till för”. Ta äldreomsorgen som exempel. Hemtjänsten har under många år haft problem med ineffektivitet. Förvaltningen har mot denna bakgrund haft som uttalat mål att minska antalet utförda hemtjänsttimmar. Under föregående år minskade också antalet med 2,8 procent, vilket motsvarar ca 60 000 utförda timmar hemtjänst. Kostnaden för hemtjänsten i egen regi har däremot inte minskat i samma takt. Vidare har den uttryckta viljan om att minska administrationen under det gångna året visat sig innebära att det anställts fler personer med administrativa tjänster. Den största ökningen av yrkesgruppen administratörer återfinns inom hemtjänsten följt av hälso- och sjukvården. Detta samtidigt som antalet undersköterskor minskar. Det är påkallat att poängtera att minskad administration kräver att man tar bort administrativa rutiner och arbetssätt som i sin tur bland annat leder till ett mindre behov av administrativ personal och frigör mer resurser. Men i stället för att ta bort administrativa rutiner har det nu tillförts rutiner och arbetssätt som genererar ökad administration. Beslutet om den särskilda anställningsprövningen innebar exempelvis att hela 16 anställningsärenden lyftes på presidiemötet i mars. Ärenden som behöver beredas och förberedas för beslut och som de facto innebär ökad byråkrati centralt i förvaltningen. Den tillitsbaserade styrning visar sig i detta sammanhang vara ytterst selektiv. Utöver detta har nyttjandegraden inom den kommunala hemtjänsten sjunkit till oacceptabelt låg nivå. Idag utförs endast 43 procent av den arbetade tiden hemma hos dem hemtjänsten finns till för. Sammantaget ökar kostnaderna och administrationen samtidigt som det efterfrågade fokus på dem som Göteborgs Stad finns till för lyser med sin frånvaro. Utfallet är färre hemtjänsttimmar, ökade kostnader och lägre andel av den utförda tiden hos omsorgstagarna. Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till äldre samt vård- och omsorgsnämndens ordförande Marina Johansson: 1. Vad avser du vidta för åtgärder för att minska administrationen inom äldre samt vård- och omsorgsnämnden? 2. Vad avser du vidta för åtgärder för att öka nyttjandegraden inom hemtjänsten? Elisabet Lann (KD)