Frågestund
-
diskuterade → Jonas Attenius (S) — Frågestund
-
diskuterade → Axel Josefson (M) — Frågestund
-
diskuterade → Jonas Attenius (S) — Frågestund
-
diskuterade → Jonas Attenius (S) — Frågestund
-
diskuterade → Jonas Attenius (S) — Frågestund
-
KF beslut — Behandling
§ 145 Ärendenummer SLK-2024-00079 Frågestund Information Enligt kommunallagen och fullmäktiges arbetsordning kan interpellationer och frågor endast behandla ämnen som ligger inom kommunfullmäktiges eller nämnds handläggning. Inkommen fråga nr 2 från Edwin Friedlaender (M) till kommunalrådet Daniel Bernmar (V) om det är försvarbart att politiska företrädare för politiska partier, som får partistöd av Göteborgs Stad, avbryter demokratiska möten anordnade av andra partier, är en fråga som bedöms falla utanför kommunfullmäktiges eller nämnds handläggning. Enligt kommunallagen och fullmäktiges arbetsordning kan ordföranden lagligen inte ställa proposition på om en sådan fråga kan framställas. Denna propositionsvägran kan underställas fullmäktige för prövning genom yrkande av ledamot. Ordföranden Aslan Akbas (S) anmäler att han lagligen inte kan ställa proposition på om ovan redovisad fråga kan framställas. Yrkanden Axel Josefson (M) yrkar att frågan från Edwin Friedlaender ska få framställas. Propositionsordning Ordföranden ställer propositioner på om frågan från Edwin Friedlaender ska få framställas eller inte och finner att den inte ska få framställas. Omröstning begärs. Omröstning Godkänd voteringsproposition: ”Ja för att frågan från Edwin Friedlaender inte ska få framställas. Nej för att frågan ska få framställas”. Omröstningen utfaller med 43 Ja mot 38 Nej. Hur var och en röstar framgår av bilaga 2. 5 (81) Kommunfullmäktige Fråga 1 Elisabet Lann (KD) ställer följande fråga: Protokoll nr 4 Sammanträdesdatum: 2024-04-25 Anser du att det finns några som helst risker med att Göteborg är så pass beroende av kinesiska intressen? Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) besvarar frågan. Fråga 3 Elisabet Lann (KD) ställer följande fråga: Avser kommunalrådet Johannes Hulter att agera för att en långsiktig lösning kommer på plats så att Communityskolan kan fortsätta sitt framgångsrika arbete i Gårdsten? Kommunalrådet Johannes Hulter (S) besvarar frågan. Fråga 4 Axel Darvik (L) ställer följande fråga: Utifrån ovan bakgrund vill jag fråga kommunalrådet om dels han själv tänker verka för att mer av EU:s infrastrukturpengar kommer Göteborg till del, främst för att färdigställa Västlänken och dels att Göteborgs Brysselkontor ska agera för samma ändamål. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) besvarar frågan. Fråga 5 Martin Wannholt (D) ställer följande fråga: Kommer Göteborgs Stad vara polisen behjälplig i deras arbete med visitationszoner i Göteborg under ditt styre? Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) besvarar frågan. 6 (81) Kommunfullmäktige Protokoll nr 4 Sammanträdesdatum: 2024-04-25
Absolut. Jag tänkte bara säga att vi är flera i den här salen som inte delar presidiets uppfattning utan vi yrkar på att den här frågan ska få ställas. Tack. Ordförande Tack Axel. Då är det en votering begärt och den ska verkställas. Då ställer jag följande proposition. Ja för att frågan inte får framställas och nej för att frågan får framställas. Är det korrekt uppfattat? Då ska vi starta omröstningen. Varsågod att rösta. Jag är en som inte har inloggat miljon. Kan jag ställa frågan Hur tänker du rösta? Ja. Då stoppar jag omröstningen. Med 43 röster mot 38 får frågan inte framställas. Och då går vi tillbaka till de frågorna som får framställas. Då är det fråga nummer ett först, som är ställd av Elisabet Lann (KD) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod Elisabet!
Tack ordförande! EU har flera olika initiativ och planer för att utveckla infrastrukturen i unionen som också kan påverka Göteborg. Inte minst det så kallade transeuropeiska transportnätverket, TEN-Ti, som syftar till att bygga och förbättra infrastrukturen mellan länder. Flera stråk från Göteborg är i deras planer prioriterade och möjliggör då också en betydande finansiering från EU. Dessutom engagerar sig EU i att stödja hållbara stadsutvecklingsprojekt genom olika typer av finansieringsinstrument. Göteborg har problem med att. att en del av infrastrukturprojekten blir kraftigt fördyrade, inte minst Västlänken. Dessutom ser vi med oro utvecklingen när det gäller den planerade järnvägen mellan Göteborg och Borås. Med den representation som Göteborg har i Bryssel med eget kontor för att värna våra intressen så är min fråga till Jonas Attenius. Om hur han dels kommer att verka för att mer EU-infrastrukturpengar kommer Göteborg till del, men också hur de här kan användas direkt eller indirekt för att färdigställa Västlänken och hur vårat kontor i Bryssel kan agera för samma ändamål. Ordförande Tack Axel, då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas!
Tack ordförande, fullmäktigemöte och åhörare! Ja, Axel Darvik frågar om jag kommer verka för att mer av EU:s infrastrukturpengar kommer Göteborg till del. Och svaret på den frågan är ja. Det ska vi absolut göra. Och jag tycker att vi ska göra det. Jag tycker att vi ska ta varje chans vi kan för att ta del av EU-pengar. Absolut. Jag vet att det pågår en process just nu ute i Göteborgs hamn kopplat till den utbyggnad som sker där nu med en ansökningsprocess kopplad till EU-medel. Vi tog så sent som igår, Axel, både du och jag, i varje fall de flesta av partierna, inte D och SD då, men alla andra, var överens om handlingsplanen just för det kontoret du nämnde, Gothenburg European Office, vårt Brysselkontor, att de ska vara, de har ett tydligt uppdrag att hitta de utlysningar som är men också aktivt bidra till våra förvaltningar och kontor i ansökningsprocessen av EU- medel. Och det är ju bra, eller hur? Men du frågar mig också om jag kommer göra detta för att färdigställa specifikt Västlänken som det står i frågan. Då är svaret på den frågan nej. Det kommer jag inte göra. Jag tycker i grunden det hade varit bra och rimligt naturligtvis om EU hade bidragit med medel till ett stort regionalt viktigt infrastrukturprojekt. Men det här är ju länge sedan som det här upphandlades och det är Trafikverkets projekt. Det är i grunden inte ett kommunalt ansvar eller ligger under en kommunal myndighet utan det här är en statlig myndighet under Sveriges regering. Och där tycker jag att det är viktigt att vi kan behålla också den enighet vi har nu i frågan att det i grunden är ett statligt ansvar och inte göteborgarnas ansvar. att ta på sig att hantera de här ökade kostnaderna vi ser just i projekt Västlänken. Tack! Ordförande Tack Jonas! Varsågod Axel, en replik!
Tack så mycket! Jag tycker det var ett bra svar från Jonas Attenius och jag hoppas att vi kan nå den enigheten också i att tydligt prioritera infrastruktursatsningar i förhållande också till vårt arbete i Bryssel. Det finns ju stora behov som sagt, inte minst när det gäller kollektivtrafiken men också den här. trafiken som leder från Göteborg till andra regioner i vårt närområde, mellan både till Stockholm och till Oslo, som ju tyvärr är eftersatt. Jag ser med oro ändå på hur Mycket fokus ligger nu på till exempel Oslo-Stockholm- samarbetet, när det egentligen borde vara mellan Göteborg och Oslo, som både är snabbare, billigare och, i alla fall för norrmännens del, viktigare. Där tror jag att det krävs att vi verkligen är på tårna, därför att regeringen och riksdagen är ju låsta väldigt mycket i de satsningar som redan är beslutade och där också flera av dem drar över pengar i budget. Ordförande Tack, Axel. Jonas. Varsågod, en replik.
Kort just i frågan där, det är vi överens om. Det är bra. Jag tycker att vi är överens över blockgränserna. Det visar också beslutet i kommunstyrelsen där också bland annat det här TENT -nätverket var en del av det som är utpekat för att just ansöka medel kopplat till. Sen är det EU som har sina olika utlysningar och de är ju under vissa specifika områden. Sen finns ju även andra områden utanför infrastruktur, men infrastruktur är ett viktigt område. Det instämmer jag med Axel. Tack så mycket. Ordförande Då tackar vi Axel Darvik och Jonas Attenius för det här och går på fråga nummer fem som är ställd från Martin Wannholt (D) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod, Martin!
Tack, herr ordförande! Ja, jag har en fråga här. Idag börjar den ju gälla, den nya visitationslagen, som den kallas i folkmun. Nu får polisen äntligen ytterligare, tack vare den här regeringen, ett redskap för att kanske stoppa den helt okontrollerade, vansinniga förstörelsen. av Sverige, svenska familjer och svenska intressen. Det här gäller hela landet. Göteborg är till och från i skottgluggen ordentligt. Vi har våra stora problem. Det kan, som Erik Nordh brukar säga, när som helst blossa upp igen. Problemen lär inte övergå i närtid, om någon tror det. Socialdemokraterna i Göteborg har tidigare beslutat. Vi har haft många diskussioner om det, att man ska uppmana våra anställda att inte delta i implementeringen av det eventuella förslaget om informationsplikt för offentliganställda. Mycket synpunkter på den lagen, jag personligen också. Men det finns ingen lag och man går ut i förväg och talar om vad vi ska göra. Sedan har Socialdemokraterna valt, nyligen, att bryta mot skollagen. Från Demokraterna har vi synpunkter på många friskolor har ju tidigare stöttat, när vi haft utredning i kommunstyrelsen, förslag om att minska anslagen till de privata, eftersom de kommunala har ett större ansvar. Men man bryter inte mot lagar, och det har ni gjort än en gång. Med tanke på vad vi upplever, när vi skulle behöva mer samarbete och mindre polarisering i denna församling, så . vill jag ändå vädja och fråga Jonas Attenius nu när vi äntligen får ett nytt tillskott i lagstiftningen för att underlätta för polisen, och där ni hade lite konstiga synpunkter i riksdagen. Då vill jag fråga Jonas Attenius. Kommer Göteborgs Stad att vara polisen behjälplig i deras arbete med visitationszoner i Göteborg under ditt styre? Tack! Ordförande Tack, Martin! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas!
Tack för det ordförande, ledamöter och publik! Jag utgår från att varje kommunanställd samarbetar med polisen när polisen så begär det. Nu har vi inte fått någon förfrågan. Precis som du sa, Martin, är det så att den här lagstiftningen är helt ny. Den införs i dag. På det sättet blir frågan lite hypotetisk. Skulle det komma förfrågningar om ett utökat samarbete så kommer det att hanteras i de ordinarie strukturerna. Så svaret på din fråga kort. Ja, det utgår jag från. Men det är också viktigt att trycka på att i grunden så är det en polisiär fråga och polisens verktyg. Tack.
Bra, det var glädjande. Då vill jag fullfölja det med tanke på dels Socialdemokraternas historik som jag läste upp. men också era samarbetspartier i ditt styre. Det kommer naturligtvis. Redan idag, med dagens visitationsregler, så är det människor som anser sig påhoppade. Det kan vara för att man bor i ett visst område, oftare kanske snarare vilken etnicitet eller bakgrund man har. Det är alldeles uppenbart när vi tittar på flera av de områden som kan bli aktuella för visitationszoner att det kan komma människor som upplever detta som en kränkning. Det är helt naturligt. Merparten av alla som rör sig i ett visst område, i våra utsatta områden, är naturligtvis helt oskyldiga. Men majoriteten har kanske utländsk bakgrund. Då kommer man anse att det är ett påhopp. Det kommer komma den typen av frågor. Men polisen försöker göra sitt jobb. Det finns säkert rötägg där också, som överallt. Men då kommer det att komma protester. Jag är helt övertygad om att det kommer att komma politiker i Göteborg som ska gå ut och förstärka de här. Och då vill jag ändå höra att du Jonas Attenius, du kommer att gå på fakta, lyssna på polisen och hjälpa dem att sköta sitt viktiga arbete. Ordförande Ursäkta mig, vi har några problem med tekniken. Där kom den. Nu är den i gång. Varsågod Jonas, hoppas att den fungerar. Så.
Tack, herr ordförande. Jag utgår från att ditt. Ja, den kom två minuter. Ja. Först vill jag då med anledning av precis det du lyfte nu, Elisabeth, och du tar upp det här att. också berör andra ledamöter i församlingen här som blir utsatta för det här dataintrånget eller hackerattacken. Jag vill bara vara väldigt tydlig från min sida där att jag fördömer alla typer av hackerattacker och dataintrång. Jag vill vara väldigt tydlig med det, alltså själva den delen. Så märk väl det. När det gäller själva sakfrågan så har Göteborg, vi har samma linje som den svenska regeringen. Samma regering som Elisabet Lanns parti, Kristdemokraterna, företräder och är en del av. Vi följer de rekommendationer som regeringen har i det här läget. Men visst, det är klart att det finns risker. Det gör det. Det finns alltid risker att vara beroende av andra länder. Det finns risker att vara beroende av olika typer av näringar eller något enskilt stort företag. Så är det. Det skulle vara naivt att tro någonting annat. Göteborg har alltid varit en hamnstad och i många år en industristad. Det innebär också i praktiken att vi på olika sätt har varit sammanflätade med resten av världen, vilket i grunden är någonting positivt. Det förutsätter dock att man har handel, dialog och samarbete och emellanåt också med stater som vi. inte alltid tycker samma sak, exempelvis Kina. Det här är i grunden väldigt stora, komplexa och ibland också väldigt känsliga frågor. Ytterst kan det handla om säkerhetsfrågor. Det kan också handla om tillväxt. Det kan handla om jobb och ytterst vårt välstånd. Därför kommer jag att fortsätta att vara mån om att utrikespolitiken hanteras av just regeringen oavsett. vilken regering det är. Ordförande Tack Jonas! Då lämnar jag ett replikskifte till Elisabet. Varsågod!
Nej men kort, jag tyckte jag svarade på frågan att jag utgår från att vi kommer stötta i den mån vi kan. Men i grunden är det ju polisens verktyg. Jag tycker det är viktigt. Och beroende på hur de hanterar det. Det är ju en ren polisiär fråga som inte har med kommunens verksamhet. Sen är det ju så Martin, vi har ett väldigt bra samarbete. Jag har suttit så sent som i veckan och pratat med lokalpolisområdescheferna både på Hisingen. och Boström uppe i nordost, som också berömmer stadens arbete ihop med polisen. Jag har även träffat Kristian Nylén. Vi har ett väldigt bra samarbete. Det utgår jag att vi fortsatt också ska ha. Tack.
Tack. Jag är nöjd med svaret och nu ser vi fram emot fortsättning. Ordförande Tack, Martin och Jonas. Då var vi färdiga med frågorna. Vi vill tacka alla frågeställarna och de svarande. Då lämnar vi den här punkten och går över till punkten nummer fyra. Det är interpellation av Anneli Rhedin (M) till förskolenämndens ordförande angående konsekvenserna av arbetstidsförkortning inom förskolan. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Jag överlämnar ordet till förskolenämndens ordförande, Ingrid Andreae (S). Varsågod, Ingrid.
Tack ordförande, ledamöter, åhörare och tack Ingrid! Jag kanske inte fick svar på allt, men jag tänker att vi tar avstamp därifrån. Första frågan om det är försvarbart i ett ekonomiskt läge att införa arbetstidsförkortning. Då får jag svar att det är svårt att rekrytera förskollärare och ett av skälen till att ni vill göra yrket mer attraktivt samt regeringens ovilja att stötta kommunerna. Vi har fått en kostnadsberäkning år 2019. kostar ungefär 802 miljoner per år i extra lönekostnader vid bibehållen verksamhet, eller cirka 200 miljoner kronor om detta införs på förskolor i utsatta områden. Detta i ett läge där barngrupperna inte minskar och antalet barn per förskollärare ökar. Barngrupperna växer. Idag är två av tre barngrupper i Göteborg för stora, efter vad Skolverket rekommenderar. Vidare har det nu framkommit att det inte är brist på förskollärare i staden. Problemet är att de inte anställs av Göteborgs Stad. Det är helt enkelt för dyrt att anställa personal med er budget. Vi hade 120 nyexaminerade förskollärare från Göteborgs universitet efter årsskiftet. Inte någon har blivit anställd av Göteborgs Stad. Det är en viktig fråga att få svar på, tycker jag. Jag ska fortsätta med den första frågan. Du säger att. Om det faller ut väl så kan vi utöka det. Om det inte faller ut väl, vad säger ni då till barnen, till föräldrarna och till personalen som var med på ett projekt som kanske kan få konsekvenser? Sorry. Jag fortsätter på fråga 2. Angående år 2012 provades sju timmars arbetsdag på en förskola i Bergsjön där det framkom att bland annat rektorn ansåg att det inte var ett lyckat projekt. Att locka med korta arbetstider är en kortsiktig lösning. Idag är ingen personal kvar. När projektet var över slutade den personal som rekryterades. Ordförande Tack Anneli! Då lämnar jag en replik till Ingrid Andreae (S). Varsågod Ingrid!
Tack Ingrid! Framför allt är det också viktigt med den pedagogiska undervisningen. Vi vet hur viktigt det är för barn att de får den pedagogiska undervisningen, framför allt med språkutvecklingen. Det är därför jag är orolig just med förskollärare, att vi inte anställer fler. Jag svarade just på att vi inte anställer fler eftersom vi har en viss övertalighet. Vi håller på med omställning nu tack vare att vi har färre barn i våra barngrupper. Men jag vill också säga det då när jag ändå har frågan att när jag var och hälsade på på den här förskolan i fredags så var ju personalen nöjda med att kunna jobba sju timmar istället för åtta och det kan man ju förstå. Men de har kortat arbetsdagen antingen på morgonen eller på eftermiddagen och de har också sedan tidigare . Löpare, alltså tillsvidareanställda vikarier som finns hela tiden i tre olika förskolor där de går runt där de behövs. Så det var inte så att de behövde sätta in några nya vikarier som är okända för barnen. Utan det kändes fullkomligt tryggt för barnen och de märker ju inte av det på det sättet att de är vana vid all den här personalen. Så det var inga konstigheter alls där med att sätta in vikarier eller så. Ordförande Då är det andra och sista replik för er båda. Varsågod Anneli.
Tack. Just angående, som du säger, med vikarier. Nu har jag besökt också några förskolor och de har ju problem att få in med löpare och fasta vikarier. Nej, du har bara, du får sätta upp dig på. För vi tror mer att om man ska förbättra arbetsmiljön och säkerställa hög kompetens hos personalen så tänker vi att man kan reglera sitt schema också om man är med. För det tror vi också att det höjer kunskapsbasen. Men jag kommer sätta upp mig mer så att jag fortsätter diskussionen. Ordförande Tack så mycket. Ingrid, du kan inte begära replik. Du har ju redan fått två. Men du är välkommen att svara med en replik nästa gång jag sätter upp dig. Då går vi tillbaka till talarlistan. Då har vi Marie Brynolfsson (V). Därefter Bosse Parbring (MP). Varsågod Marie.
Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, det är ju inte särskilt förvånande att det är just Moderaterna som har kritik mot kortare arbetstid. Genom åren har ju Moderaterna röstat nej till 8 timmars arbetsdag, först 1919 och sedan igen 1923. 1970 röstade Moderaterna nej till 40 timmars arbetsvecka. Så jag vill ändå ta tillfället i akt just idag att passa på att gratulera svenska folket. För att man klokt nog inte givit den svenska högern makten eller möjlighet att stoppa den här fantastiska utvecklingen som Sverige har genomgått. Nu är det dags för nästa reform. Under de senaste åren har arbetsvillkoren för många välfärdsarbetare försämrats, det vet vi. Bemanningen är för låg och arbetsbelastningen är för hög. Det har gjort många sjuka. Så kan vi inte ha det. Det är inte rimligt att kvinnor ska bära en fungerande välfärd på sina axlar, med minskad pension, sämre hälsa och mindre tid och ork för fritid. Vi kommer behöva rekrytera många till stadens förskolor framöver. Därför måste vi vara en arbetsgivare som erbjuder de absolut bästa arbetsvillkoren. Kortare arbetsdag innebär också en mer hälsosam balans mellan arbete och fritid. Jag förstår faktiskt inte varför det är så kontroversiellt för vissa här inne att tänka tanken på att ändra arbetstiden för anställda. Det görs ju hela tiden. Både arbetstidens längd, det är någonting som arbetsgivare jobbar med hela tiden. Jag har verkligen inte hört några kraftfulla förslag för hur vi kan skapa ett mer hållbart arbetsliv från någon av er. Ni gör ju absolut ingenting i stället. Det enda jag hör, inte idag kanske, men i alla andra debatter, det är samma rabblande hela tiden. Det är mer effektiva arbetssätt, nya arbetssätt. Ingen av er verkar veta vad det är för någonting. Här har vi ett nytt arbetssätt. Kortare arbetstid som personalen vill ha. De är supernöjda. Tack! Ordförande Tack Marie! Med detta har Anneli Rhedin (M) begärt en replik. Varsågod Anneli!
Tack ordförande! Flera verksamheter och rektorer vill att jag tar med mig det här till er. Det blir ju självklart en ökad kostnad, men. Det här säger de. Vi får inte ihop det idag. Hur ska vi få ihop det med en sjutimmarsdag? Ordförande Berätta har Marie Brynolfsson begärt en kontrareplik. Varsågod Marie!
Tack så mycket ordförande! Ja, det är helt sant. Det är ett faktum i princip alla våra välfärdsverksamheter att vi inte får ihop det med personal. Det är precis därför. Vi ska ha arbetstidsförkortning så att vi kan få fler att orka jobba hela arbetslivet. Så att vi kan anställa fler. Att fler kan få jobba. Det blir effekten av att vi kortar arbetstiden. Det är att fler kan få ett arbete i vår välfärd. Och att fler vill jobba i våra välfärdsverksamheter. Det här har ju funkat ypperligt bra. Till exempel Island har man på bara några år kortat. startat arbetstidsveckan från 40 timmar till 32 till 36 timmar, så det är helt uppenbart möjligt att göra det. Så jag tänker att välkommen till framtiden. Tack. Ordförande Tack Marie. Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Bosse Parbring (MP). Därefter Pär Gustafsson (L). Varsågod Bosse.
Tack ordförande och tack interpellanten för ett viktigt område. Jag var med Förskolenämnden i fredags och besökte Konvaljegatan 8 i Kville, som är en av förskolorna som har sju timmars arbetsdag tack vare vår rödgröna budget. Efter bara några få månader vittnar personalen om fantastiska resultat. Det här. Det är vad personalen själva säger, inte vad jag hittar på. De får ihop livet på ett annat sätt. Mindre stress. Arbetsglädjen ökar. Negativ stress minskar. Bättre ork till sitt jobb. När energin ökar är vi effektivare i arbetet. Bättre stresstålighet. Positivare klimat. Möjlighet att boka in vårdbesök utanför arbetet. bidrar till frisknärvaro. Vi har blivit bättre på att hitta fler tillfällen till undervisning. Vilka andra arbetsmiljöåtgärder ger så snabba och positiva resultat för både arbetsmiljön och verksamheten? Det är dessutom en jämställdhetsåtgärd. Vi vet att det är mest kvinnor som arbetar i förskolan. Många av dem får betala sin egen arbetstidsförkortning för att orka jobba ända till pension. Många väljer att inte jobba heltid de sista åren. Det innebär minskad inkomst och minskad pension. Nu är det vi alla som är med och betalar så att dessa kvinnor ska orka jobba kvar i förskolan ända fram till pension. Det är bra för jämställdheten. sjukfrånvaron, personalomsättningen och därmed också för barnen i skolan. Ordförande Tack, Bosse. Då är det Pär Gustafsson (L). Därefter Hakan och Nalem. Varsågod, Pär.
Ordförande, fullmäktige! Inget är viktigare än en bra start i livet. Alla barn ska få chans att lyckas i livet oavsett bakgrund och förutsättningar. Förskolan spelar en helt avgörande roll för att det ska vara möjligt. När förskolan fungerar som bäst ger den alla barn som deltar i den en bra grund inför skolstarten. Vi vet att de barn som har gått i förskolan har bättre förutsättningar att sedan klara skolan. Men för att förskolan ska kunna vara den goda kraft som den kan vara behöver den få bättre förutsättningar. Den fråga som förskolepersonal oftast själva lyfter är barngruppernas storlek. Det är uppenbart att det måste göras mer åt den situationen. Vi ser den utvecklingen även här i Göteborg. Sagostunderna blir färre, inte fler. I det läget väljer den rödgröna ledningen att genomföra experiment med arbetstidsförkortning. För stora barngrupper påverkar barns möjligheter att ta del av utbildning, och det försvårar för förskollärarnas möjligheter att arbeta utifrån den läroplan som förskolan har. Det begränsar personalens möjligheter att göra ett bra jobb. Men med mindre barngrupper skulle förskolans personal få en bättre arbetsmiljö och möjlighet att ge varje barn mer tid. Det är så vi behöver satsa förskolans resurser och inte på nya experiment. Det är också så vi kan rekrytera fler förskollärare och se till att locka tillbaka alla de förskollärare som har lämnat vår verksamhet. Det som kanske är mest anmärkningsvärt i det här svaret är att Socialdemokraterna, när det finns pengar, nu öppnar för att genomföra detta stegvis eller fullt ut. Det kommer att kosta hundratals miljoner. Det här är en fråga om prioriteringar. Ordförande Tack Pär! På detta har det kommit in två replikskiften. Jag börjar med Marie Brynolfsson (V), därefter Bosse Parbring (MP). Varsågod Marie!
Tack så mycket ordförande! Ja Per, det är helt rätt. Det är en fråga om prioriteringar. Jag måste säga att jag blir lite bekymrad när du kallar välfärdens största utmaning för ett experiment. Vi har extremt stora problem med att kompetensförsörja våra verksamheter. Väldigt många väljer bort att jobba inom förskolan. Jag vill också ha fler sagostunder och färre barn i barngrupperna. Därför måste vi göra precis allt vi kan för att kunna rekrytera den kompetens vi behöver för att kunna ha de här sagostunderna. Att välja bort arbetstidsförkortning har vi inte råd med. Arbetstidsförkortningen gör ju våra anställda mer friska. Fler vill jobba i våra verksamheter. Vi har inte råd att inte förkorta arbetstiden. Tack! Ordförande Tack Marie! På detta har vi Pär Gustafsson (L). Begärt en andra replik. Varsågod Pär!
Tack, ordförande! Självklart behöver vi göra väldigt mycket mer för att få till en bra arbetsmiljö i förskolan, såväl för barnen som för personalen som finns i förskolan. Det är inget snack om saken. Men det här är ju en försöksverksamhet, ett experiment, som ni bedriver. När förskoleförvaltningen utredde detta förra gången, vad det här skulle kosta, så pratades det då om 800 miljoner. Räknar vi upp det idag så är vi snart på en miljard. Är det ni vill att vi ska göra? Då tror i alla fall jag och Liberalerna att det är bättre att vi minskar barngrupperna så att det blir en bättre arbetsmiljö, i stället för att se till att några ska få gå hem tidigare eller komma senare. Tack! Ordförande Tack Pär! En ny replik ber jag att få ringa. Marie Brynolfsson (V), det andra och sista. Varsågod Marie.
Tack så mycket. Det är helt rätt Per. Jag tänker att man kan hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det ena utesluter inte det andra, att jobba med att minska barngrupperna samtidigt som man också jobbar med ett hållbart arbetsliv. Arbetslivet ser ju inte likadant ut 2024 som det gjorde 1994. Så man kan göra de här sakerna samtidigt. Och ja, det kostar pengar och det är en fråga om prioriteringar. Jag har inte hört, vad tycker du förutom att minska barngrupperna, på vilket sätt tycker du att vi ska skapa ett hållbart arbetsliv för välfärdsanställda? Tack. Ordförande Tack Marie. Då har Bosse Parbring (MP) begärt en replik. Varsågod, Bosse!
Tack, ordförande! Jag håller med Marie. Det ena utesluter inte det andra. Vi vill jobba för att barngrupperna ska minska också. Det är ett problem vi har sett under lång tid, även under ert borgerliga styre, att barngrupperna var för stora. Det är någonting som vi verkar för. Att kalla det här för ett experiment efter vad personalen vittnade om från Konvaljegatans förskola i Kville, det tycker jag är ett hån mot deras upplevelser. Det var väldigt tydligt att det här påverkar både deras välmående och arbetsmiljö och verksamheten. De har mer tid, mer energi att ge till barnen. Det är ju någonting som verkligen är positivt även för själva verksamheten i sig. Ordförande Tack Bosse! Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Hakan Önal (M). Därefter Anneli Rhedin (M). Varsågod Hakan!
Tack ordförande, kommunfullmäktige, göteborgare! Ingrid André! Förskolenämndens årsrapport för 2023 var en tung läsning. Ni lämnade efter er ett underskott på 48 miljoner. Hela 66 enheter behöver vidta åtgärder för att få budgeten att gå ihop. Ändå har ni tydligt minskat personaltätheten under året. vilket innebär hundratals färre förskollärare och barnskötare i våra förskolor. Du är ytterst ansvarig för förskolan. Vänsterstyret är ansvarigt för sin budget. Jag var övertydlig med att vänsterbudgeten saknade tydliga prioriteringar av kärnuppdraget. Det vi ser just nu är resultatet en svag styrning och ledning från vänsterstyret. Tyvärr ser förutsättningarna än värre ut för 2024. Det kommer att sparas så på många fler förskollärare och barnskötare. Ändå står du här och försvarar ett dyrt vänsterexperiment. Inte nog med att ni har underfinansierat budgeten. Ni har heller inte vidtagit åtgärder i tid, vilket jag också har påpekat här i kommunfullmäktige. Det är anledningen till underskottet vi såg förra året. Ni har också tagit tillbaka resurser från rektorer som har skött sin budget. Varför ska rektorer hålla sin budget i balans om de blir straffade för det? Varför ska rektorer spara när vänsterstyret slösar med skattemedel? Det som gör riktigt ont är att vi ytterst vet att det är barnen som drabbas. Jag undrar vad vänsterstyret håller på med mer än att skylla ifrån sig? Ordförande Tack Hakan för detta! Jag har begärt replik. Det är Ingrid Andreae (S). Varsågod Ingrid!
Jag tycker inte att jag relativiserar. Jag tycker jag gav en bild av vilken komplexitet det finns i de här frågorna och att ytterst för en kommun. förmäktigeförsamling eller en regionfullmäktigeförsamling blir omöjligt att göra den kvalificerade bedömning vi gör beroende på vilka stater vi ska bedriva exempelvis utrikeshandel eller locka hit intressenter som investerar i vårt närområde eller i det här fallet i Göteborg. Och då menar jag på att där har vi ingen anledning att betvivla om det inte finns någon restriktivitet eller någon form av, vad ska vi kalla det? Ja, direktiv helt enkelt från den nationella nivån. Och den nationella nivån är ju regeringen. Jag tycker inte det är att skylla ifrån sig på något sätt, utan det är att förhålla sig till det vi faktiskt har. Och det finns inte det i det här fallet. Inte för närvarande. Skulle det komma, då är vi i ett annat läge. Tack. Ordförande Varsågod, Elisabet. Andra sista replik.
Tack ordförande. Ingrid, det här är ju inte enda satsningen ni gör. Ni satsade också på längre öppettider på öppna förskolan. Ni skulle titta på mer dygnet runt-verksamhet. Och sen har ni detta. När pengarna inte räcker till för kärnuppdraget, det var det jag var tydlig med. Då måste ni faktiskt prioritera kärnuppdraget. Och det har ni inte gjort. Sen det här experimentet som ni håller på med, det tittade vi på förra mandatperioden och förvaltningen dömde ut det. Att det inte gav det resultatet man ville ha långsiktigt. Det var därför vi pratade om det här motivationspaketet med starkare arbetslag, mer utbildad rektor som kan ta hand om de här förskolorna där behoven är stora. Vad har hänt med det arbetet? Är det helt stoppat? När man hade lagt så mycket tid för att utveckla det. Ordförande Tack Hakan! En ny replik är begärd av Ingrid Andreae (S). Det är andra och sista i det här fallet. Varsågod Ingrid!
Tack så mycket! Jag tänker läsa den sista tredje frågan. Om du anser att det är lämpligt ur ett barnperspektiv att införa arbetstidsförkortning, då det kommer att innebära allt fler nya ansikten och ruljangs av personal och minskad kontinuitet för barnen i de redan alltför stora barngrupperna? Barnperspektivet, att införa arbetstidsförkortning, kommer att innebära fler ansikten av personal och minskad kontinuitet för barnen. Ditt svar är att tanken är att det inte ska bli fler nya ansikten, nu när ert mål är att ha fasta vikarier. Men du kan ju inte säkerställa att det inte blir fler nya ansikten, för forskning visar att barn i de yngre åldrarna påverkas negativt när det är fler än nya ansikten och ruljangs av personal. Det beror på att de yngre barnen endast kan ty sig till ett fåtal färre personer. Vi anser fortfarande att det är bättre att. Förbättra personalens arbetsmiljö och arbetsförhållanden. Ge i uppdrag att minska barngrupperna. Vi har fått till oss, återigen, att bara ett eller två färre barn i grupperna gör väldigt stor skillnad för personalen. Satsa på hög kompetens hos personalen. Vi vet också där att pedagogisk utbildning ger en fantastiskt bra. start för barnen just när de ska börja skolan. Korta arbetsdagar leder till att den pedagogiska undervisningen minskar för barnen när vi har arbetsdagslängdsförkortning. Det ger en negativ effekt på barnens inlärning och utveckling. Särskilt i områden där många barn har behov av extra stöd och uppmärksamhet. Tack! Ordförande Vi börjar med Marie Brynolfsson (V). Först och därefter Bosse Parbring (MP). Varsågod Marie!
Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare! Nu hörde jag Annelie ta upp det här med minskade barngrupper och att bara ett barn kan göra så otroligt stor skillnad i barngrupperna. Då undrar jag Annelie, när ni styrde, under tiden 2021 ökade barnen i barngrupperna. från 12 till 13 barn i gruppen för yngre och från 13 till 17 barn i gruppen äldre barn på förskolorna på bara ett år. Så varför var det inte en viktig fråga när ni styrde, undrar jag då eftersom det är en sådan viktig fråga nu. Sen pratade du också om det här med kontinuiteten för barnen att man får möta nya ansikten vid arbetstidsförkortning. Och det vi vet är att vi har en oerhört hög del sjukskriven personal inom förskolan idag. Med arbetstidsförkortning, precis som Ingrid sa, i den förskolan som besöktes, så mår personalen bättre och är på jobbet. Det ökar kontinuiteten. Vi behöver inte ta in vikarier för sjukskriven personal. Det är en win-win situation, som vi brukar säga. Tack! Ordförande Tack Marie! Då lämnar jag ordet till Bosse Parbring (MP) därefter är Hakan Önal (M).
Tack ordförande! Ja, Marie sa precis det jag tänkte säga. Vi har ju tyvärr väldigt hög sjukfrånvaro i förskolan och det vi behöver jobba med är ju just stabiliteten i personalen. Det är ju det vi har sett här där vi har infört arbetslivsförkortningar, att det blir en bättre stabilitet, mer ork bland personalen och det leder ju till att vi inte får lika hög sjukfrånvaro, som ju också kostar pengar. och som ger en massa nya ansikten för barnen när vi får plocka in vikarier. Den strategi vi har nu i förskolenämnden är ju att den personal som vi prioriterar att behålla är förskollärare och barnskötare och att vi ska ha fasta vikarier så att säga, löpare, så att barnen inte ska behöva se en massa nya människor hela tiden. Min fråga till er, Moderaterna, är vilka arbetsmiljöåtgärder har ni som inte kostar några pengar och som förbättrar för personalen? Ordförande Tack Bosse! Hakan, du kan inte begära replik på Annelies, men du får gärna begära ordet. Om du vill? Då lämnar jag ordet till Jessica Blixt (D). Det är därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod, Jessica.
Tack, ordförande. Arbetsmiljön i förskolan är en utmaning. Där är vi i alla fall alla överens. Det är jättetungt att jobba i förskolan. Och det är jättejobbigt och det är slitsamt. Och det har vi alla lyft, oavsett parti. Vi har olika lösningar på det. Det är också tydligt. Men det är också viktigt att vi håller oss till fakta. Under det rödgröna styret nu den här mandatperioden så ser vi en nedmontering av förskolan. 2022 hade vi fyra. 687 000 000 ökat. Andelen förskollärare har minskat. Det beror inte på att det inte finns förskollärare att rekrytera. Det handlar om att vi faktiskt inte har råd med den budgeten. Vi har försökt att göra olika, kommit med olika förslag på tilläggsbudgetar, på hemställan för att utöka budgeten. Ni har sagt nej. Det handlar om att prioritera. Och vi har lyckats att prioritera. Det är viktigt. För att idag, och den förskolan som vi var på och besökte, de hade inte haft något som helst problem med att rekrytera personal. Där hade de haft en stabil personalgrupp under lång tid, så det var inte en utmaning överhuvudtaget. Men självklart, och det som Bosse lyfter, det är sant. De mådde bättre, absolut. Men det är också viktigt att fråga oss, är det okej? på bekostnad av den övriga förskoleverksamheten, de andra barngrupperna. För det är faktiskt där som vi fyller på med barn. Det är där vi tar bort förskollärare. Och det är där vi sänker kompetensen. Och det gör någonting till våra barn. Ordförande Tack. Då lämnar jag ordet till Hakan Önal (M) som är sist just nu på talarlistan.
Tack ordförande, ledamöter, göteborgare. Vi prioriterar. Visst tittade vi på barngrupperna förra mandatperioden. Men vi visste ju inte hur vi skulle styra det. Varje förskola, varje rektor organiserar barngrupperna på helt olika sätt. Så vi har faktiskt inga tydliga verktyg för att styra barngrupperna. Det ligger hos rektorn, det ansvaret. Det vi fokuserade på var det som Jessica precis lyfte, personaltätheten. Ni fick precis höra hur stor skillnaden har blivit med ert styre och er budget. Hur var det då? Vi prioriterar personaltätheten för vi vet att det gör nytta. Men ni prioriterar några som får det bättre medan väldigt många andra i personalen får det mycket sämre. Det tycker vi är fel. Ordförande Hakan och berätta har Ingrid Andreae (S) begärt en replik.
Det stämmer inte Ingrid att vi använt någon så särskilt mycket av de pengarna. Det som vi har gjort är att prioritera kärnverksamheten. Vi har faktiskt haft tydliga ramar för vår verksamhet. Vi har haft fokus på vad vi ska prioritera. Ni prioriterar något helt annat än kärnverksamheten. Ni prioriterar något helt annat än personaltätheten. Ni prioriterar förkortad arbetstid. Det skyller ni på regeringen. Det är ni som gör den prioriteringen, inte regeringen. Ordförande Tack Hakan. Nu har vi två på talarlistan och 17 och 15 så ska vi avbryta för att gå till beslutsärendet. Så det här blir sista interpellationen som vi kommer hinna med idag. Så varsågod Pär Gustafsson (L).
Tack så mycket ordförande. Vi har, tror jag, 535 förskolor och tusentals avdelningar i Göteborg. Ska det här försöket breddas och implementeras mer, nu har ju Ingrid både skrivit i sitt svar på den här interpellationen och också sagt i talarstolen, så kommer vi inte bara behöva löpare utan då kommer vi behöva anställa väldigt många maratonlöpare tänker jag. Anneli, Hakan och Jessica har lyft väldigt goda punkter och synpunkter i den här debatten, tycker jag. Vi är väldigt överens om att arbetsmiljön är en oerhört viktig fråga, men vi har verkligen olika lösningar på var vi ska dit. Det är precis så att vi väljer ut en förskola bland 535 och gör ett försök där. Vi behöver hitta lösningar som funkar på alla förskolor och som är bra för alla. förskollärare, barnskötare och andra som jobbar i förskolan. Det är dit vi måste komma, tänker jag. Tack. Ordförande Tack Pär. Då lämnar jag ordet till Marie Brynolfsson (V) som är sist i talarlistan. Varsågod Marie.
Tack så mycket ordförande, fullmäktige och eventuella åhörare. Jag vill avsluta med att säga att jag tycker att det är så otroligt ledsamt att varje gång vi pratar om välfärdsanställda som vi vet framför allt är kvinnor. Oavsett om det handlar om arbetstidsförkortning, löner eller vad det nu är för någonting så pratas det som idag om experiment. Vi pratar om oerhört viktiga insatser för att kvinnor ska få en bättre hållbar arbetsmiljö. Och då pratar ni om experiment hit, vänsterexperiment dit och jag tycker det är så otroligt ledsamt och en smäll i ansiktet faktiskt på alla våra anställda när man liksom har den. retoriken. Det vill jag nog ändå gå upp och beklaga för jag tycker att det här är en så otroligt viktig fråga. Tack! Ordförande Tack Marie! På detta har ju Hakan Önal (M) begärt en replik. Varsågod Hakan!
Marie, det ni håller på med är ett experiment. För det har inte fungerat och det kommer bara några få till gagn. Det vi gjorde, vi gjorde en stor lönesatsning på barnskötare. Ni hade faktiskt eftersatt deras lönenivåer. Det var under vad staden hade som målsättning för barnskötare. Det var vi som gjorde den satsningen. Det är så man prioriterar välfärdsarbetare, kvinnor. Inte genom småexperiment.
Jag kan bara konstatera att för mig är det i grunden utifrån så som frågan är ställd, både utrikes men också säkerhetspolitik. Men utifrån den sista frågan du ställde så har jag inga hinder med att vi riktar oss åt olika håll. Och det vet jag att vi gör idag. Vi är ju aktiva och försöker locka hit olika intressenter och investera i Göteborg. Det är inte så att det är specifikt kopplat mot ett visst land eller ett visst område. Utan vi försöker vara breda i det, absolut. Och det ser jag inga hinder i att vi är. Tack! Ordförande Får vi tacka Elisabet och Jonas för detta. Då är vi på fråga nummer tre. Det är faktiskt Elisabet. Du har ju fråga tre också. Den är ställd till Johannes Hulter. Nu, där, varsågod.