Frågestund

Och det är anledningen till det att det börjar bli alldeles för många motioner som inte har hanterats. Så vi hoppas att den 22 augusti att vi ska ha hunnit gå igenom alla bordlagda motioner. Men det kommer ju att komma kallelser naturligtvis, men jag vill bara informera innan sommaruppehållet. Då går vi till ärende nummer ett och det är bestämmande av tid för justering. Förslag på dag för justering är onsdagen den 26 juni 2024 klockan 11.00. Kan justeringstiden godkännas?

Tack Jonas. Andra sista replik, varsågod Nina.

Tack Martin. Och då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Tackar för det ordförande och fullmäktigeledamöter. Ja, jag vill börja med att säga att jag tycker att det i grunden är bra för Göteborgs utveckling att vi har en politisk ledning som respekterar Göteborgs många olika religiösa minoriteter. Jag kommer, trots att jag själv är medlem i Svenska kyrkan, fortsätta delta i judiska och muslimska högtider. Och kanske även, vem vet, indierna är ju en stor grupp nu, kanske blir någon hinduisk. Jag var faktiskt från en kommun, jag kommer inte ihåg vad den hette, Diwali va? Ja, det var ingen religiös sån, men vem vet. Sen tycker jag, Martin, att det här med könsseparering i allra flesta sammanhang, med några få undantag, ni vet omklädningsrum och toaletter och sådär, det är ålderdomligt, det är dåligt, olämpligt. Jag instämmer i det. Jag ser det dock inte som min roll att ha synpunkter på hur Göteborgs moské eller för den delen den ortodoxa delen av judiska församlingen eller andra religiösa samfund som jag själv inte tillhör, hur de organiserar sina gudstjänster. Att delta på deras upptidsfiranden, som i många fall utgörs av just rena gudstjänster, det är ett sätt för mig att visa dem respekt. Sen vet jag ärligt talat inte, Martin, varför just könsseparerad gudstjänst egentligen blir en fråga i fullmäktige, så som du beskrev den här nu. Jag tänker att du får gärna, som alla andra, vända dig till de berörda samfunden och prata med dem direkt, om du har kritik till detta och kan föra fram det mellan, så att säga, på tu man hand. Ja, jag tackar för ordet.

Tack, Jonas. En replik begärt av Martin Wannholt, varsågod.

Tack ordförande. Ja, där ser man ju ändå, tyvärr då måste jag ju säga, Jonas, hur extremt långt vi står ifrån varandra. Det trodde ju inte jag. Jag är säker på att vi är helt överens i att vi besöker olika religiösa församlingar när de påkallar. Det kan vara om alla hot och säkerhetskrav i synagogan. Det kan vara massa diskriminering som många av medlemmarna i olika moskéer utsätts för, etcetera. Då ska vi naturligtvis vara på plats och lyssna. Men i offentliga sammanhang måste man ju visa ett ledarskap. Då är vi politiska ledare och då måste man stå upp med vad som är rätt och fel. Sen finns det schismer i vad som är rätt och fel. Men det här med en sån massiv könsseparering. Jag vet att du, ditt parti, alla andra eller så gott som alla andra här i fullmäktige tycker att det är vansinne att hålla på på det sättet. Sen vad man gör inne i sin moské, jättebra. Om man är nöjd med det, det kan vi inte ha synpunkter på och ska inte ha. Men i den offentliga delen så är det ett ledarskap som behöver visas upp. Och då kan man inte göra som du och stå där och legitimera detta.

Tack Martin. En kontrareplik av Jonas Attenius (S), varsågod.

Nämen återigen, nu kanske lite mer specificerat. Nu låter som det handlar just om den marken då, om vi tar Slottsskogen i det här fallet. Nej, jag har inga problem med det. Jag har inga problem med att det förekommer en muslimsk högtid i Slottsskogen. Jag har inga problem med att det förekommer en judisk högtid eller en hinduisk eller om Svenska kyrkan vill använda någonting i Slottsskogen. Jag har inga problem med det. Och får jag en inbjudan så kommer jag gå på alla de här fyra eller fem eller sex eller vad det nu kan vara. Jag kommer gå dit. Som stolt KSO, som representant för göteborgarna. För alla är göteborgare i våran stad, oaktat detta. Och jag tycker lite grann i grunden att det verkar som du har ställt frågan Martin för att du vill misstänkliggöra på något sätt alla glada högtidsklädda och alla barn och familjer som var där och träffade, bland annat som jag träffade i söndags. Det är lite grann så. Men återigen, jag har inga problem med det Martin. Så att jag tycker det är ålderdomligt, jag ger dig rätt i det. Men jag kan inte ge mig in och förändra liksom judendomen eller islam, det är liksom inte min grej. Så, tack.

Tack Jonas. Och varsågod Martin, andra sista replik.

Ja, nej det är konstigt att, jag är jätteledsen idag måste jag ju säga här nu. För jag har ju ändå trott att vi är med i politiken för att vi vill förändra världen och att den ska bli lite bättre. Men du står och säger här att nej, jag tänker inte bry mig. Det är klart att du inte kan bry dig eller jag kan bry oss vad religiösa människor gör så länge de inte begår något olagligt i sina församlingar, hemma hos varandra och leker med sina religiösa leksaker. Det har inte du och jag med att göra. Men i offentliga sammanhang, att visa upp en sådan massiv könsseparering som jag vet att du tycker lika illa om som jag och de flesta andra här inne. Då legitimerar vi det och att då bara abdikera och säga som en glad göteborgare som du gör här nu, ja men jag är till för alla och jag går dit och är trevlig. Då har man ju inget ledarskap, ingen markering och ingen vilja att visa vad som är rätt och fel på ställen där vi har möjlighet Jonas, utan att trampa in på religionsfrihet eller något annat. Vi ska naturligtvis inte upplåta mark för sådan massiv könsseparering eller om något annat religiöst samfund ska lita på saker som går utanför.

Tack Martin.

Tack. Andra och sista, Jonas, varsågod.

Tack så mycket ordförande. Skolan har ju precis slutat och det är en hög rikstid för bortföranden för tvångsgifte, barnäktenskaps, könsstympning med mera. Den nya lagen om utvidgat utresa förbud för barn kan utfärdas av flera anledningar, till exempel om det finns påtaglig risk för barnets hälsa eller att barnets utveckling skadas under utlandsvistelsen. Och straffavsvaret är utvidgat för egenmäktighet med barn om ett barn under 15 år förs bort eller undanhålls för att hindra vård enligt LVU. Och den här lagen börjar gälla 1 juni. Både skola, vilket är bra att man har tagit ett steg där, men även förskola, socialtjänst, funktionsstöd, ja hela staden behöver känna till detta och agera utifrån den nya lagen. Har ni vidtagit åtgärder för att säkerställa att den kommer att tillämpas fullt ut i sommar?

Nej men så här, jag tycker jag har varit tydlig. Jag tycker också i grunden att det är ålderdomligt, det sa jag till dig Martin. Men jag kommer inte ge mig in i vare sig islam, judendom, hinduism eller kristendom eller må vara. Vi har ett antal människor, ungefär 610 000 som bor i den här staden, som en del bekänner sig till olika religioner. Vad som jag sa i fredags, i söndags där att en del ber på freden, det är på lördagen, det är på söndagen, det ber inte alls. Men de är göteborgare allihopa. De bor i våran stad och i min roll så representerar jag alla dem. Och jag har inga problem om man upplåter den här platsen för någon av de här religionerna i slottsskogen. För det är göteborgarnas slottsskog och det kommer det fortsätta vara. Tack för ordet.

Tack. Varsågod, Jonas.

Tack herr ordförande. Ja, nu är det så att jag är kommunstyrelsens ordförande, jag är inte förskolenämndens ordförande och jag är heller inte grundskolnämndens ordförande. Det är lite viktigt att hålla isär det. Men återigen, jag kan lova att vi tar frågan på fullaste allvar. Jag är övertygad om att förskolenämndens ordförande som sitter i församlingen här också tar den här frågan på fullaste allvar. Och att vi kommer jobba vidare väldigt dedikerat det här, för varje bortfört barn är fruktansvärt och vi måste komma ner till noll. Så det löftet kan jag ge att vi kommer fortsatt dedikerat jobba med den här frågan och vi ska inte ha ett enda bortfört barn i Göteborg. Tack så mycket.

Tack Nina och Jonas. Och andra frågan är också ställd av Nina Miskovsky (M). Till Jonas Attenius (S), varsågod och begär ordet.

Tack så mycket ordförande.

Nej, Nina, du får begära ordet så får du två minuter. Så, varsågod.

Tack ska du ha. Demokrativillkoren ska gälla för alla föreningar som får ta emot skattemedel i form av olika bidrag och stöd i Göteborg. Det sker dock att föreningar bryter mot demokrativillkoren men ändå fortsätter få bidrag av staden. Folkbildningsrådet till exempel granskade Iben Rushd 2023 och beslutade att de skulle återbetala statsbidrag om 46 900 kronor. Och det var första gången som en förening granskades mot demokrativillkoret. I vissa utbildningsmaterial som används fanns teman gällande barnäktenskap och att barnaga är tillåtet och kritik mot homosexualitet. Det fanns enligt Folkbildningsrådet brister i att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar samt att det inte får bedrivas antidemokratisk verksamhet. Som en reaktion på granskningen valde bland annat, nu är det ytterligare några som har tillkommit, jag skrev detta men jag har räknat upp dem, några av dem i alla fall, Region Gävleborg, Malmö kommun, Region Stockholm, Region Kronoberg, Region Skåne, Nybro kommun och Helsingborgs kommun är några exempel som har stoppat verksamhetsstöd till organisationen. Det finns dessutom risk för att även andra föreningar i staden inte följer de gällande demokrativillkoren. Därför vill jag fråga Jonas Attenius, avser ni att vidta åtgärder för att säkerställa att skattepengar inte går till odemokratiska organisationer eller aktiviteter?

Tack Nina, då lämnar jag ordet till Jonas Attenius, varsågod.

Tack, fru ordförande, fullmäktige ledamöter. Ja, det är naturligtvis självklart att organisationer som bryter mot beslutade regler inte ska få ta del av skattepengar. Här vill jag vara väldigt tydlig, vi hanterar våra skattepengar med största noggrannhet och med respekt. Och vi viker inte en tum i arbetet med att pengar som vi anser ska fördela och göra gott, att de ska användas också på rätt sätt. Och göra helt enkelt att Göteborg blir en bättre stad och att göteborgarna får ett bättre liv, det är utgångspunkten. I din fråga så säger du att föreningar i vår stad bryter mot demokrativillkor men ändå får pengar. Jag vill påstå att det inte stämmer Nina. Du hänvisar till Folkbildningsrådets granskande och återkrävande av pengar från just Ibn Rushd i Stockholm för att de använder material som bröt mot demokrativillkoren. Har jag underrättat rätt, och du sitter väl i samma nämnd, så undersökte socialförvaltningen i centrum om då samma material hade förekommit bland de förbund som vi ger pengar till här i Göteborg. Och det hade det inte. Och då att hävda att staden ger pengar till föreningar som vi vet bryter mot demokrativillkoren som påstås här, det är ju inte en korrekt angivelse Nina. Dessutom ska vi nu anta en ny modell för att dela ut bidrag till studieförbunden och den ska ju börja gälla här nästa år. Och den här modellen den följer Folkbildningsrådets rekommendation för kommunal bidragsgivning och innehåller i sin del då kontrollfunktioner för bland annat just demokrativillkor och också uppföljning av verksamhet. Så som svar på din fråga, ja som du hör så tar vi de här frågorna på största allvar. Tack.

Ärende nummer två och det är frågestund. Och det har inkommit frågor och till dagens frågestund har det inkommit elva frågor. Dessa finns i appen. Enligt fullmäktiges arbetsordning beslutar fullmäktige om en fråga får ställas utan föregående debatt. När en fråga behandlas får bara frågeställande och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Och jag tänkte göra så här att fråga nummer ett till fyra. Fråga ett, två, tre. Kan de framställas? Fråga nummer fyra som är ställd av Hampus Magnusson (M) till Jonas Attenius (S). Anser jag som ordförande att detta är partietern arbetsgrupps information och det ska stanna inom partiet. Att ställa fråga som är en partietern arbetsgrupp som har kommit ut i en kommunfullmäktig frågeställning innan partiet själv fått ställning till förslaget kan inte vara en fråga till en fullmäktig. Och därmed så föreslår jag att frågan inte får ställas. Nummer fyra. Jag anser att det är en partietern fråga som har kommit ut. Och då går vi till fråga nummer fem, sex och sju. Får frågorna ställas? Fråga nummer åtta är från Jörgen Fogelklou (SD) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius. Och i det som finns på Inet Publicator så framkommer ett namn och det namnet är borttaget. Så att när frågeställaren kommer att ställa frågan så kommer det inte nämnas det namnet som finns i frågan. Och det har jag pratat med Jörgen om det. Med den revideringen kan frågan ställas? Ja. Och fråga nummer nio till elva. Kan frågorna ställas? Ja. Bra. Då har vi gjort det och då går vi över till fråga nummer ett som är ställd från Nina Miskovsky (M), kommunstyrelsens ordförande, Jonas Attenius (S). Varsågod Nina. Då får du gärna ta det andra.

Tack Jonas. En replik, varsågod Nina.

Ja, jag har ju träffat Iben Rushd ett antal tillfällen och ställt frågan kring demokrati och hur viktigt det är att följa demokrativillkoren vid flera tillfällen. Och det svar som jag har fått det är att de prioriterar att nå grupper som är särskilt svåra att nå före att fullt ut följa demokrativillkoret. Det är så de själva uttryckte det. Och i Region Skåne så stoppades också bidraget för att de hade använt sig av länkar i sitt studiematerial som säger att stening kan vara ett giltigt straff vid otrohet. Att hustrumisshandel kan vara okej om det inte lämnar några synliga märken och att barnaga är okej. I Region Kronoberg har sjuåringar undervisats om att barnaga är tillåtet och att homosexualitet är en synd. Vi har lagt ett yrkande igår om att granska Iben Rushd i socialnämnds centrum och det blev bordlagt igår. Avser ni att stötta detta till hösten?

Varsågod Jonas.

Ja, det är ju en fråga för nämndens ledamöter att svara på den. Men när det gäller den här frågan i största allmänhet så är det så här att när det gäller Iben Rushd väst så den indikation jag har så har vi inte det fuskigt där. Har du indikation på det Nina?

Varsågod Nina. Andra sista.

Det har funnits indikationer på ganska mycket och vi gjorde en grundlig granskning då faktiskt bidraget drogs in för några år sedan. De senare granskningarna har skett av förvaltningen så att säga in house och med lite stöttning av det ekonomiska av en extern firma. Men till exempel så ville vi genomföra stickprov. Då försökte man tre gånger av förvaltningen och sen så beslöt man av att inte genomföra det eftersom cirklarna inte pågick där de skulle när de skulle. Så det blev ingen stickprovundersökning. Så vi anser att det är fullt befogat att göra en sån här granskning. Speciellt med de många signaler som vi får runt om i landet om att det är mycket icke demokratisk verksamhet som pågår och som inte följer våra mänskliga rättigheter.

Tack. Varsågod Jonas. Andra sista.

Tack ordförande. Avslutningsvis så trycker jag på det igen. Vi är på gång här nu att sjösätta en ny kontrollfunktion utifrån också att titta på det du lyfter här nu med demokrativillkor men också med löpande uppföljningsrutiner. Jag har tillit till det. Skulle det här förekomma på Iben Rushd eller något annat studieförbund så är det klart att vi har nolltolerans där. Så är det ju. Så att jag har tillit till den nya kontrollfunktionen som nu är på gång och att vi hanterar det på ett klokt sätt med våra kommunala skattepengar. Tack.

Då tackar vi Nina Miskovsky (M) och Jonas Attenius (S). Och då går vi över till fråga nummer tre som är ställd av Kalle Bäck (KD) till kommunalrådet, Karin Pleijel (MP).

Ja, tack för det.

Jag testar här ändå. Ja. Sommaren har kommit och då ökar risken för bortförande av barn i en hederskontext. Göteborgs stad har fått skarp kritik gällande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck av statsrevisionen. Mellan den 1 oktober 2022 och 30 september 2023 misstänks 23 barn ha förts bort utomlands av hedersskäl i Göteborg. Jämfört med de tre tidiga åren så är det mer än en fördubbling. Den 1 juni 2024 trädde den nya lagstiftningen i kraft gällande utvidgat utreseförbud. Så förutsättningarna för att göra mer finns. Många brister består dock fortfarande och för varje dag som går så riskerar fler att fara illa och föras bort i sommar. Därför vill jag fråga Jonas Attenius (S), känner du dig trygg med att det arbete som görs idag med frågan om bortförande av barn är tillräckligt?

Ursäkta mig, jag får gärna begära ordet. Det kommer du behöva göra när det är din tur. Varsågod Kalle.

Tack för det, ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, min fråga går som sagt till kommunalrådet Karin Pleijel (MP). I lördagens GP så kunde man läsa om hur lång tid det tar för blivande krögare att få sitt serveringstillstånd. I artikeln framkom att handläggningen av en ansökan om serveringstillstånd i snitt tar fem månader. Jag har haft kontakt med krögare som har väntat upp till 68 månader på sitt serveringstillstånd och många av dem upplever naturligtvis en oerhörd frustration. Då det under tiden måste man ju betala både hyra, personalomkostnader, råvaror med mera och annat som är förknippat med deras verksamheter. Flera vittnar om en tuff ekonomisk period och att kunderna vänder i dörren när de upptäcker att en krog eller en restaurang inte har serveringstillstånd. Så min fråga är, kan göteborgskrögare känna sig trygga med att ni omedelbart agerar för att korta handläggningstiderna för serveringstillstånd i staden?

Tack Kalle och då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP). Varsågod Karin.

Ja, tack så mycket för frågan. Det är ett stort engagemang i miljö och klimatnämnden kan jag säga också kring den här frågan vi hade uppe igår på vårt möte. Jag håller verkligen med dig Kalle Bäck om att det inte är rimligt med så långa väntetider som du nämner och inte heller de konsekvenser som näringsidkarna upplever. Det kan vara förödande, precis som du beskriver. Genomsnittet är idag 20 veckor från det att man har kommit in med en ansökan till att man får besked. Det vill säga det mått av tid som näringsidkarna själva tycker är relevant. Lagstiftningen säger däremot att det är när alla ansökningshandlingar har kommit in och den tiden tills man får besked som är lagstiftat. Det vill säga 4 månader eller 16 veckor och där har vi inga problem att hålla det så att säga. Men handledningstiden är så lång för att det påverkas av att man ska inhämta uppgifter från Bolagsverket, Polisen, Skatteverket, socialnämnderna och för förvaltningens eget hälsoskydd och miljötillsyn. Jag vill bara nämna att artikeln baserades på fakta från 2023 och det har hänt mycket under 2024. Vi har haft under den perioden som var 2023, sen miljöförvaltningen tog över det här från social resursnämnd, så har det varit väldigt många som har slutat. Väldigt många avgångar. Jag kan säga att de nyrekryteringar som vi har haft har haft väldigt många sökande, har varit väldigt kompetenta sökande och idag är det endast en enda vakans. Vi tog också över ett e-hanteringssystem av social resursnämnd som inte var kompatibelt med det som miljöförvaltningen har i övrigt och det har skapat en del merarbete. Men för att korta handledningstiderna så har man nu infört ett e-system och det här infördes i april 2024. Och det är tillsammans med intraservice. Och är det ändring? Oj då, just det. Jag har så mycket att säga.

Tack. Två minuter går fort. Kalle, om du vill ha en replik så får du begära en replik.

Ja, jag begär ordet här alldeles nyss.

Nej, du ska inte begära ordet utan replik. Så är det nu. Varsågod.

Ja, men tack för svaret och det pågår uppenbarligen en del. Men fortfarande finns det mätningar från SKR till exempel där man har jämfört olika kommuner i Sverige och där ligger Göteborg faktiskt sist bland 86 undersökta kommuner. Vi ligger efter både Stockholm och Malmö till exempel och det här är naturligtvis ett problem för näringsidkare av olika slag och inte minst ett problem för Göteborgs stad som destination. Och jag utgår naturligtvis från att varken Karin Pleijel eller någon annan vill ha det på det här viset så min följdfråga blir därför om de här åtgärderna som du nämner, när kan de ha effekt så att vi påtagligt kan korta handläggningstiderna? Har vi någon prognos?

Varsågod Karin.

Tack så mycket. Ja, det är ju så att det här nya systemet som vi införde då senast nu i juni 2024, samma månad som vi är i nu, det innebär att vissa av de här ansökningarna, till exempel om det bara är ändring av lokal och så, kan ske helautomatiskt. Och när man pratar med näringsidkarna nu så säger de äntligen . Så jag förväntar mig verkligen att det här blir en snabb förbättring. Miljöförvaltningen har också gjort någonting ihop med en konsult som vi har kallat för kundresan under sen 2023. Där man har förstått att ungefär som när man själv väntar på tåget så är det ganska jobbigt att inte få någon information men man vill veta om man vet att det är 20 minuter så kan man känna sig lugn med det. På samma sätt är det transparensen som är det viktigaste för näringsidkarna när vi pratar om den här kundresan som vi har gjort. Därför har vi dels en checklista för att man ska veta var man är i systemet och där kommer det vara lätt att göra rätt. Så jag känner mig trygg att vi är på rätt väg 2024. Vi är inte där vi var 2023 för det är jag inte stolt över men jag ser fram emot god kvalitet, bättre transparens och nya, nöjda näringsidkare. Tack.

Tack Nina och jag skulle vilja att du begär ordet så att vi kan ta tiden. Varsågod Jonas.

Andra och sista, Kalle varsågod.

Tack för svaret och då hoppas vi på att de åtgärder som genomförs, inte minst det här systemet som du nämner, får de här stora och viktiga konsekvenserna helt enkelt. Vi är många som kommer att fortsätta och följa utvecklingen och lär säkert återkomma i fråga. Men tack för svaret.

Tack Kalle. Och då är det en kontrareplik. Andra och sista, varsågod Karin.

Jag hoppas verkligen det. Jag känner att vi är på rätt väg och som sagt, vi är många som har ögonen på detta i nämnden. Sen är det viktigt att förstå vad är kvalitet och då är det ju bra om man har pratat med näringsidkarna som vi gjorde i den här kundresan. För att man kan tycka att handläggningstiden är det viktigaste. Men de säger att det viktigaste är transparensen och veta vad man är och det tycker jag är viktigt att förstå. Och det är också många andra saker, bemötande och sånt som är viktigt. Det är inte bara tiden, men den är naturligtvis en viktig faktor för att kunna avgöra om det här är hög kvalitet eller inte.

Då tackar vi Kalle Bäck (KD) och Karin Pleijel (MP) och går till fråga nummer fem som är ställd av Jörgen Fogelklou (SD) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Och du får gärna begära ordet, Jörgen Fogelklou SD till kommunstyrelsens

Som har bestämts den 15 juni beslutade den rödgröna majoriteten i Göteborgs stadsnämnd för inköp och upphandling om att bojkotta varor från Israel, bland annat Israel. Nämnden var ytterst oenig om detta. Detta mot bakgrund av den pågående konflikten mellan Israel och terrorsekten Hamas. Det är sedan länge klarlagt att detta ligger utanför den kommunala kompetensen. Men bortsett från det rent juridiska här nu. Israel är ett högteknologiskt land med många innovationer. Bland annat inom medicin och medicinteknik. Det ligger också bakom bland annat processorer som finns i iPhone. En telefon som tusentals av Göteborgs anställda längst ut i linjen använder i sitt dagliga arbete. Exempelvis hemtjänstpersonalen för att nämna några. Nu kommer då min fråga till dig Jonas Attenius. Vad kommer det kosta Göteborgs skattebetalare att byta ut alla dessa telefoner, iPads och datorer? Och inom vilken tidsram ska detta göras? Tack.

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande och ledamöter. Ja, Jörgen jag vet inte om du har sett yrkandet i förvaltningen. Det har du säkert gjort. Men det står bland annat exempelvis att vi ska återkomma med förslag hur. Eller de då ska återkomma med förslag hur inköp av varor producerade i stater som bedriver illegal ockupation av andra stater och hur det kan minimeras exempelvis och sådär. Och det är precis ordinarie ordning. Frågan är nu skickad politiskt till förvaltningen där den kommer hanteras och vi avvaktar helt enkelt den utredningen. Tack för ordet.

Tack Jonas. Vill du ha en replik Jörgen? Då får du begära en replik. Så att det blir registrerat. Varsågod.

Tack för det svaret Jonas Attenius (S) även om det kanske var ett väldigt politiskt svar. Men du är ju politiker också. För den här utredningen kommer ju visa att vi har hur många saker som helst som produceras i Israel. Bland annat, jag ska inte nämna några företagsnamn här, men det finns en stor dator som gör processorer i våra datorer. Alla som sitter med en dator här inne har en processor från Israel i sin dator. Ska den också bojkottas? Jag tror ju att det här egentligen bara är symbolpolitik. För så sent som förra året när Geely skulle bojkottas här, då sa du så här. Sanktioner mot företag ska inte bygga på enskilda kommuners och regioners godtycke. Men det här är väl kanske lite som Socialdemokraterna att man är som en vindflöjel att ena året tycker man det ena och andra året tycker man det tredje. Hur tänkte jag säga, jag vet inte om det var en följdfråga ens, men det är ju oerhört många saker från Israel som produceras. Är det meningen att vi ska vara i följdfrågan av allt? Tack.

Tack fd ordförande, fullmäktige ledamöter och åhörare. Tack för frågan Nina. Jag tror att det är svårt att föreställa sig ett viktigare uppdrag som vi som stad har än att skydda våra barn. Det hemska faktum att barn faktiskt bortförs av hedersskäl har tyvärr vuxit på senare år. Det gjorde det även under den tiden ni styrde Nina. Så det här har pågått under en tid tillbaka. Att vi har fler barn som nu rapporteras som bortförda beror också på att vi är bättre på att anmäla och fånga upp de här barnen. Ett första steg är självklart fruktansvärt att det här sker, men ska man se det ur ett annat perspektiv så är det också positivt att vi nu har bättre kännedom om vad som pågår och hur vi kan bli bättre på att helt enkelt hindra att det här händer. Så sent som igår, tror jag att jag pratade med Vicky precis här, så fattade grundskolenämnden ett beslut om nya rutiner och riktlinjer om skolplikten. Där vi förstärker, precis som du efterfrågar här Nina, och vad jag förstod så var det ett yrkande från vår sida men som faktiskt alla partier ställde sig bakom och med rätt underrättat. Vilket är bra. Vi står bakom den här frågan gemensamt, det är bra. Och vi både förtydligar och förstärker skolans ansvar att anmäla när en elev är frånvarande. Det blir skarpare screeningar om orosanmälan, om föreläggande om vite för vårdnadshavare, polisanmälan, anmälan till Skatteverket och till Försäkringskassan. Så vi tar verkligen de här problemen på största allvar Nina och vi kommer göra vad som krävs för att fortsätta förbättra möjligheterna för att förhindra att det här sker. Tack.

Ingen följdfråga utan det är bara frågan som är skriftligt och den är ställd. Varsågod Jonas.

Tack för ordförande. Jag tycker inte det är ett politiskt svar. Jag tänker på kommunstyrelsen, exempelvis Jörgen. Ni lägger ett antal yrkanden på saker ni vill få reda på och olika åtgärder ni vill genomföra. Då tar man förvaltningens expertkompetens till hjälp. Nu har vi gjort det. Jag bereds det här ärendet noggrant av förvaltningen och jag ser fram emot att de ska komma med ett svar på frågan. Tack för svaret.

Är du inte orolig att.

Jörgen. Andra sista replik, varsågod.

Tack herr ordförande. Tack Elisabeth Lann också. Men är du inte orolig att de ska komma tillbaka och säga att det finns. Jonas det finns ett antal varor som Göteborgs stad köper in från Israel. Ganska många. Och de kan vi bojkotta för det är det ni har frågat efter. Det kommer kosta oss hur mycket pengar som helst. Är du inte orolig för det? Och vad gör de? De säger jo vi kan bojkotta de här men det kommer kosta så här mycket att byta ut alla Iphones datorer med flera saker.

Tack Jörgen. Andra sista, Jonas varsågod.

Nej men precis, det är som i vilket ärende som helst. Man lägger ett uppdrag, man får tillbaka någonting och så tar man ställning till det där. Nu är det så att vi lagt det, vi avvaktar den utredningen och jag är säker på att man gör en väldigt noggrann och gedigen hantering av vårat uppdrag. Tack.

Då tackar vi Jörgen Fogelklou (SD) och Jonas Attenius (S) för det här och går till fråga nummer 16 som är ställd av Axel Darvik (L), kommunstyrelsens ordförande. Jonas Attenius (S).

Varsågod Axel.

Tack ordförande. Liberalerna har begärt ut alla handlingar som är kopplade till AB Framtidens affär i Karlastaden. För att öppet visa göteborgarna vad affären innebär och vad staden har köpt för göteborgarnas pengar. Trots det har dokumenten sekretessbelagts och det beslutet har vi också överklagat. Enligt en dom i kammarrätten så återförvisades ärendet till AB Framtiden för en ny prövning då man konstaterat att väldigt mycket information har sekretessbelagts. Man påpekar där att det finns många harmlösa uppgifter som självklart måste offentliggöras. Kammarrätten påpekar också att det finns att ja att. Jonas Attenius hade också tidigare uttryckt att det inte finns någonting att dölja i den här affären och att låt informationen flöda tror jag var ett uttryck som han använde också. Trots detta så hålls då viktiga delar av affären hemliga för göteborgarna. Bland annat de oberoende värderingarna för de fastigheterna som kommunen har köpt. Jag tycker att det är självklart att göteborgarna har rätt att få veta vad de har köpt och värdet på det. Min fråga till ordföranden i moderbolaget Stadshuset AB, lika med då kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius, är om han är beredd att agera för att offentliggöra värderingarna av fastigheterna i Karlstadsaffären.

Tack Jonas och Nina. Du får ju begära en replik och inte tid. Du får ju bara en minut, inte två minuter. Sådär, varsågod.

Tack Axel och då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Tack frederig ordförande. Ja Axel Dahlvik frågar mig här om jag är beredd att då som jag uppfattar det i efterhand då offentliggöra sekretessbelagda handlingar ur en fastighetsaffär som då var mellan Göteborgs allmännyttiga koncern AB Framtiden och privata fastighetsbolag. Och i den här frågan du har ställt här så hänvisar du själv i din frågeställning där att frågan har återvisats till AB Framtiden och inte till Stadshuset AB. Så därmed är frågan, alltså mitt svar på din fråga där är nej på den frågan då. Jag tycker att marknaden måste ha förtroende för oss som motpart och att också en fråga som har återvisats just till AB Framtiden också ska besvaras av den styrelsen som sitter där. Och att dessutom någon form av godtycklighet och röjda sekretess det vore djupt ansvarslöst och dessutom skadligt. Så att nej, svaret på frågan är nej. Det är en hanteringsordning. Det är återvisats till AB Framtiden. AB Framtidens styrelse hanterar den frågan.

Tack. Jonas, en replik begärt av Axel Darvik. Varsågod Axel.

Tack ordförande. Och då vill jag fråga också Jonas Attenius. Är det inte väldigt märkligt då att stadens förvaltning, exploateringsförvaltningen, som då gör många olika typer av mark och fastighetsaffärer. Det senaste bland annat med AB Volvo, också ett privat börsnoterat bolag. Samtliga värderingsrapporter får vi ut. Inte en enda stavelse har sekretessbelagts av exploateringsförvaltningen. Och när vi pratar med tjänstemän på exploateringsförvaltningen så säger de, så gör vi alltid i varenda affär som exploateringsförvaltningen gör med privata bolag så offentliggörs allt vad gäller värderingar. Men när det gäller AB Framtiden då är i princip allting när det gäller värderingarna maskat. Är inte det märkligt Jonas Attenius att den delen av kommunen inte kan offentliggöra vad de har betalat och vad det är värt. Medan en annan del av kommunen redan har allt.

Tack Axel. Och en kontrareplik begärt av Jonas Attenius. Varsågod.

Tack för det ordförande. Ja, du pratar om en förvaltning och du pratar delvis om bolag. Det finns olika ordningar också vad som gäller där. Men oaktat det, den här frågan du hänvisar till att få fram mer material kopplat till värderingarna. Det är ju en fråga nu som AB Framtidens styrelse ska beakta och nu lämna ett svar på, eller hur? Och där sitter ju de flesta av partierna i den här församlingen, sitter i styrelsen och det går ju alldeles utmärkt. Både du och jag sitter ju dessutom i Stadshus AB. Man kan ju prata med sina ledamöter och snacka med dem kring hur tänker ni kring den här frågan. Men återigen, det är en fråga som ska hanteras av AB Framtiden. Det är Framtiden som har fått den här återvisningen och det är den styrelsen som nu får ta ställning till vilket material då man anser vara lämpligt att visa utan att röja affärshemligheter eller sådant som faktiskt är sekretess och som på något sätt skulle vara djupt skadligt i grunden.

Tack Jonas. Andra och sista replik. Varsågod Axel.

Tack ordförande. Jag vet att en blandad presidieledamoten i AB Framtiden, Martin Wannholt, flera gånger påtalat att de här uppgifterna borde offentliggöras på samma sätt som man gör i exploateringsnämnden. Där har dina partikollegor vägrat detta.

Jag tycker innan jag lämnar ordet till Jonas Attenius (S) så ska vi hålla oss till frågan utan att namnge namn.

Han tog ju precis upp detta, Jonas Attenius (S), att det är en fråga om inte vi kunde agera i styrelsen och då säger jag att det har vår sida gjort.

Tack så mycket och tack för svaret. Ja man kan se det som att vi upptäcker fler. Men en ny undersökning i Uppsala visar att drygt 60% av flickor med utomnordisk bakgrund riskerar att bli bortgifta mot sin vilja. Mer måste göras här och göras nu. Ska vi ha parallella samhällssystem med olika syn på jämställdhet, demokrati, HBTQI, frihet och så vidare? Eller ska vi göra allt vi kan för att säkerställa att alla medborgare har rätt till sina grundläggande mänskliga rättigheter, får leva i frihet, göra sina egna val och se till att demokrativillkoren följs och att alla har rätten att älska och leva med den man vill? Ni har avslagit yrkande efter yrkande som vi har lagt för att komma till rätta med dessa problem och under tiden ni hänvisar till att ni vill ta ett enhetsgrepp om frågan så sker fler bortföranden. Tror du att vi kommer behöva stå här till hösten igen och debattera en fortsatt ökning av bortförda barn?

Jag lämnar ordet till.

Jag förstår att det är känsligt för ordförande i KF den här frågan också.

Absolut inte. Men när du namnge en person i församlingen som inte hör till frågan, Axel, då är det inte frågan korrekt ställd. Jag är absolut inte känsligt för ordförande i KF, utan jag bara pekar på att du nämner ett namn som inte finns i frågan.

Min fråga handlar om att det är ett besvärande för dig. Du pratar om förtroende. Det här handlar också om ett förtroende bland medborgarna. Om det är så att man inte ens kan få reda på vilka grundläggande villkor som den här affären har gjorts upp på. Det måste ju vara också en ägarfråga att detta borde, precis som vi gör i alla andra affärer när det gäller exploateringsnämnden och exploateringsförvaltningen, att vi offentliggör vilka värderingar som finns till underlag för ett avtal. Varför ska det inte gälla för det kommunala bolaget AB Framtiden? Det är ju en fråga för ägaren och du har ju också gått i god för att informationen ska flöda och allt ska göras offentligt. Är inte det besvärande då för dig som ledare för kommunen att det inte blir så?

Andra och sista replik. Varsågod, Jonas.

Ja, som ordförande i Stadshus så tror jag att jag har kallat till i alla fall tre eller om det var fyra extra styrelsemöten kopplat till den här frågan. Jag har också sett till att Stadshus styrelse fick till sig och fram till att vara på plats handlingar kopplat till det här ärendet. Så skjutsingen har jag varit transparent tycker jag det är och tagit fram så mycket jag kan. Men i den här frågan du ställer, det här är ju komplex juridik, det handlar om en affärsmässig relation mellan privata parter, det handlar om sekretess i vissa delar, ja, och det kanske är sekretess, Axel. Men jag är inte jurist, jag kan inte bedöma det. Men jag har förtroende för att AB Framtidens styrelse kan göra den bedömningen i och med det kompetenta bolagets duktiga tjänstepersoner också. De kan göra bedömningen och det är dit som frågan har återvisats.

Då tackar vi Axel Darvik (L) och Jonas Attenius (S) och går över till fråga nummer sju. Som jag sa, det var ju fel. Nummer sju är, den är ställd av Jörgen Fogelklou (SD) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (SD). Vi hade fel siffra. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet herr ordförande. Ja, vid senaste mötet med GR förbundsstyrelse, där Jonas, faktiskt är ordförande, informerades styrelsen om det mycket kritiska problemet gällande energiförsörjningen i Göteborg och hela regionen. Alla former av energiproduktion krävs, oavsett om det sker med fossilbränsle eller fossilgas. Det var kontentan. Jonas Attenius, är du beredd att göra det som krävs för att sörja för energiförsörjningen till Göteborg och Västra Götalandsregionen?

Tack Jörgen. Där kommer Jonas. Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande. Fullmäktigeledamöter. Nej, men det är korrekt. Jag är ordförande i Göteborgsregionens kommunalförbund. Tyvärr hade jag inte möjlighet att närvara vid det sista förbundsstyrelsesammanträdet här. Vad är det? En, två veckor sedan någonting. Och kunna ta del av den här presentationen som du refererar till i din fråga där, Jörgen. Men jag kan väl svara på ett generellt plan. Jag ska försöka göra det i alla fall. Att när det gäller energiförsörjningen så är det naturligtvis en otroligt viktig fråga. Både för Göteborg och för Västsverige. Både ur ett tillväxtperspektiv men inte minst också nu på senare år ur ett beredskapsperspektiv. Och det är klart, vi vill naturligtvis att den här gröna omställningen, att etableringarna ska komma hit till Göteborg och Västsverige. Istället för att försvinna någon annanstans i det här landet. Och då måste frågan om energiförsörjning och elproduktion prioriteras högt. Så är det. Så svaret på din fråga, ja absolut. Det här är en väldigt prioriterad fråga. Men det är inte bara för mig. Jag är en viktig person. Men det är du och alla andra som sitter i den här församlingen för att vi ska få till detta på ett bra sätt. Oaktat om man sitter som fullmäktigeledamot eller om man sitter i någon berörd nämnd som hanterar de här frågorna. Så svaret är ja. Vi måste alla bidra proaktivt för att Göteborg ska bli en ekologiskt hållbar stad 2030. Och då är det också inte minst kopplat till energiförsörjningen. Tack.

Tack Nina. Varsågod Jonas.

Tack Jonas. Jörgen, vill du ha en replik?

Tack. Jag vet inte om det där var ett svar. För ett och ett halvt år sedan var vi på ett möte med GR förbundsnyttet där svenskt kraftnät var där. Och där de sa att ni behöver bygga ett kraftvärmeverk i Göteborg. För att klara av topparna. Det kommer antagligen stå tom eller inte gå 360 dagar men under fem dagar så måste det gå. Jag tar för givet att du som ordförande har pratat med GTCaos vad det här gäller. Det handlar om 10 000 nya jobb i Göteborgsregionen. Initialt. 30 000 tror man att det kommer generera. Men vi måste bygga någonting nu. Annars går vi miste om det här. Du pratar om grön omställning. Det här är ju precis tvärtom. Vi måste bygga så att vi får energi nu. Och det tror jag att du har pratat med GTCaos om. Det låter som att du var ovetande om det här mötet. Vad som sades där. Det tror jag inte alls på.

Tack Jörgen. En replik eller kontrareplik varsågod Jonas.

Tack för det ordförande. Jag var inte med på mötet och jag vet inte vad som sades. Jag hörde att det var lite turbulent för övrigt. Men det är ryktena som säger det. Jag var inte där. Men oaktat. Jag säger att frågan är viktig. Vi måste prioritera den för att helt avgöra den gröna omställningen. Jag ger dig rätt till det. Och jag svarar ja på frågan att den är högt prioriterad. Sen att slänga iväg och säga att vi behöver bygga ett nytt kraftverk. Det är ju inte bara gjort på en höft så att säga. Vi gör ju faktiskt det just nu i Göteborg. Det är inte allt för länge sedan vi tog beslut om en ny biongpanna ute på Rya. En fjärde panna som byggs i detta nu. Där vi också kommer kunna producera el via att man kör det i en turbin. Så att det här är ju ytterligare en förstärkning. Men det kommer krävas mer Jörgen. Du har rätt i det. Och det som inte minst krävs på kort sikt. Och vi verkligen kan få genomslag. Det är ju vindbaserad, havsbaserad vindkraft. Det är solenergi. Men då måste man också våga släppa sargen och tillåta de etableringarna utefter kusten här. Tack.

Tack Jonas. Vill du ha andra eller sista Jörgen?

Ja tack. Tack för ordet. Nej men så här. GR har ju suttit på ett topp. Med toppar och pratat. Från näringslivet, från riksdagen, näringsdepartementet. Man har pratat med. Jag kommer inte ihåg vad det hette. Expact eller vad det hette som man har varit på. Och där frågan man utredde var. Kan Göteborg som det är nu och i sin framtid leverera den energi som krävs? Och det enkla svaret var. Nej det kan ni inte. Ni måste bygga någonting nu. Vi kan bygga, vänta på vind. Vi kan vänta på sol. Jag tycker båda två de förslagen är jättebra. Men det måste ske här och nu. Och det kan ni göra om ni bygger med fossilbränsle. Och det är ju det som är kontentan. Det måste göras nu. Är du beredd att göra det? Eller är du bakbunden av vissa delar av den rödgröna röran?

Varsågod Jonas.

Nej men så här. När det gäller GR och inte minst VGR så har vi ju haft en gemensam linje. Alla partier har varit överens att vi måste komma vidare. Vi har ju haft en västsvensk organisation uppe i Stockholm och lobbat för våra intressen här. Så det är ju rätt att vi ligger på i de här frågorna. Men din fråga låter ungefär som att du fattar ett beslut och bygger ett nytt kraftverk för fem miljarder eller någonting. Det funkar ju inte så Jörgen. Vi håller på i detta nu och fattar ett beslut om en miljardinvestering just för att komma upp lite grann på tåget. Det här är ju långa, långsiktiga frågor. Där inte minst Göteborgs energi har ett uppdrag. Du sitter ju i stadshuset ihop med mig för övrigt Jörgen. Du vet ju att just Göteborgs energi nu har ett uppdrag som vi kommer få diskutera i den här församlingen som handlar just om hur de ska vara med och bidra till elförsörjning, inte värme. Elförsörjning. Det kommer bli ett stort beslut här vad vi tycker om det framför det är stora investeringar kopplat till det. Tack.

till kommunalrådet, Karin Pleijel (MP). Varsågod,

Tack ordförande. Min fråga rör ju också detta då om serveringstillstånden och tänkte egentligen bara kort då säga det att även om en del saker som Karin presenterade tidigare är på gång så är det ju fortfarande så att både BRG och flera av de krögare som Göteborgs-Posten har pratat med fortfarande upplever att det är allvarliga bekymmer och att man får vänta väldigt länge på sina serverings tillstånd. Så min fråga handlar egentligen då också om Vilken tidsram finns för att implementera de här åtgärderna som du nämner och hur kommer kommunen säkerställa att de nya processerna blir hållbara och långsiktiga för att bättre stödja den lokala restaurang och nöjesindustrin?

Tack för det ordförande. Ja Nina, det är ju så här precis som jag avslutade mitt anförande förut att vi nu precis så sent som igår har lagt ett förslag som faktiskt gick längre också än vad det här tjänstutlåtandet som förvaltningen har fram. Politiken tyckte att man behöver ta ännu kraftigare tag och vi var brett överens om det. Det tycker jag är bra. Jag kan alltså inte garantera vad det här är på väg, men jag kan lova dig, precis som jag sa på slutet, att vi tar de här problemen på första allvar och vi kommer fortsatt fokusera på den här frågan. Jag tycker ändå att det är ett styrkebesked av den här församlingen, inte den här församlingen, men den nämnden då rättare sagt grundskolenämnden, att man kunde vara politiskt överens i en så här viktig fråga. Det tror jag är en förutsättning framåt också för att lyckas i det här arbetet. Tack.

Du får ju ordet. Varsågod Karin.

Tack så mycket. Ja, men det tyder väl på att intresset är stort för det här. Det tycker jag är positivt att samma fråga ungefär ställs av två olika ledamöter i fullmäktige. Och tidsplanen. Jag sa ju att i april så fick vi det här systemet som handlar om nya tillstånd, alltså e-tjänsten för nya tillstånd. Och nu i juni så har den här tjänsten som är med ändring av tillstånd kommit in. Så det är verkligen på gång. Och jag vet att målsättningen var att 80 % av alla tillstånd skulle kunna handlas genom e-tjänsten inom två år, alltså till 2026. Men när man pratar med förvaltningen så säger de att det här går mycket fortare. Därför att det fungerar redan så att säga. Men sen är det som sagt, det är absolut viktigt med den här längden på från att man har ansökt till att man får ett beslut. Men det viktigaste enligt krögarna själva är att det finns en transparens var man är i processen. Och det här nya e-systemet är kopplat direkt till Bolagsverket, till exempel, för att kontrollera det. Varje ansökan ska bedömas ur personlig och ekonomisk lämplighet och en massa andra instanser. Så det finns saker som gör att det måste ta tid. Men min stora förhoppning är att från 2024, alltså när vi ser resultatet av 2024, så är vi på ett helt annat sätt. En högre kvalitet på väg mot att det blir både kortare handläggningstider men också nöjdare krögare och andra näringsidkare i den här frågan.

Tack Karin. Varsågod Axel.

Tack för det svaret. Det känns ju väldigt angeläget eftersom Göteborg har en viktig restaurang och nöjesnäring och att det är en viktig del av vår basnäring, den här evenemangsindustrin. Och det vore ju olyckligt om man skulle vänta till 2026 för att det ska ordna upp sig. Men det låter ju ändå som att det kan vara positivt på gång. Och då undrar jag, anser du också att det här liksom är tillräckligt för att Göteborg ska komma till toppen av den här rankingen istället för att ligga som absolut sista kommun? För det vore ju önskvärt också att vi verkligen kom betydligt bättre upp jämfört med andra kommuner. Och finns det ytterligare åtgärder planerade utöver de som du har nämnt nu för att kunna få en sådan topplacering?

Tack. Varsågod Karin.

Ja, det här med rankingar är ju alltid vanskligt för om andra blir sämre så blir man bättre själv så att säga. Jag vågar inte uttala mig om vår ranking, men att vi får betydligt bättre omdömen och bättre siffror på det som mäts, det är jag helt övertygad om. Och dessutom den här svåra bemanningssituationen med väldigt många vakanser, den har vi inte 2024 som jag ser det. Vi har haft en bra rekryteringssituation. Så att min förhoppning är att vi i alla fall ska få väldigt mycket bättre siffror. Sen rankingen vågar jag inte uttala mig om, men vi kommer följa de mått vi har för att avgöra att vi har hög kvalitet. De kommer med största sannolikhet att bli mycket bättre.

Tack. Här har vi Axel Darvik (L) och Karin Pleijel (MP) för det här och går över till fråga nummer 9. Som är ställd av Agneta Kjaerbeck (SD), till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Tack för ordet, herr ordförande.

Då skulle jag vilja be att få dra tillbaka den frågan. Jag tycker vi har fått den besvarad idag och även fråga 10. Så vi kan lämna plats kanske till fråga 11 i stället. Tack för ordet.

Tack, då har vi sparat lite tid. Då går vi direkt till fråga nummer 11 då.

Tack herr ordförande. Ja, nu i söndags fick vi beskåda ännu en gång i vår vackra Slottsskog. En religiös högtid och det har vi inget emot, religiösa högtider. Men där den här fruktansvärda könssepareringen lyser så tydligt igenom. Vissa religioner har inte kommit så långt från sina böcker genom historien. Utan de lever kvar i detta. Och det får man naturligtvis göra i sina moskéer och i sina församlingar. Det kan vi inte ha synpunkter på. Men vi kan faktiskt ha synpunkter på ett, om man ska tillåta vår allmänna platsmark för att massivt demonstrera sån kvinnoförnedring. Alla kvinnorna längst bak och alla männen längst fram. Och sen faller Jonas Attenius i denna fälla och går dit, glad och trevlig som han är, och det är du Jonas, och går dit och pratar. Och det är ju inte vilken inriktning bland våra moskéer i Göteborg vi talar om. Vi pratar om de mest hårdföra salafisterna, sunnimuslimerna i Göteborgsmoskén. Som du mycket väl vet bakåt, allt vad de har lagt ut och länkat till och så vidare och deras kvinnosyn. Det har varit fram och tillbaka i media och de lär ju inte ändra sig än på ett antal hundra år. Och detta känner du till och du går dit och legitimerar och står där framför alla dessa män och går knappt och ser kvinnorna. Jag vet inte ens om du vet om kvinnorna hörde vad du sa där bak. Så min fråga Jonas är, är det bra för Göteborgs utveckling, demokratiskt, intellektuellt, mellanmänskligt, när massiv könsseparering utifrån ålderdomliga religiösa påbud ska institutionaliseras i våran offentliga miljö under socialdemokratisk ledning, i det här fallet du själv? Tack.