Interpellation av Elisabet Lann (KD) till äldre samt vård- och omsorgsnämndens ordförande om att minska administrationen och öka nyttjandegraden inom äldre samt vård- och omsorgsnämnden Äldre samt vår
-
diskuterade → Pär Gustafsson (L) — Interpellation av Elisabet Lann (KD) til
-
diskuterade → Aslan Akbas (S) — Interpellation av Elisabet Lann (KD) til
-
diskuterade → Marina Johansson (S) — Interpellation av Elisabet Lann (KD) til
-
diskuterade → Aslan Akbas (S) — Interpellation av Elisabet Lann (KD) til
-
diskuterade → Aslan Akbas (S) — Interpellation av Elisabet Lann (KD) til
-
KF beslut — Behandling
Svar på interpella�on från Elisabet Lann (KD) �ll äldre samt vård- och omsorgsnämndens ordförande om at minska administra�onen och öka nytjandegraden inom äldre samt vård- och omsorgsnämnden Jag tackar Elisabet Lann för interpella�onen om två vik�ga frågor, nämligen de om administra�on och hemtjänst. Jag håller inte med om at vi inte lever upp �ll våra ambi�oner om at säta välfärden först. Deta påstående kommer från en representant för et �digare högerstyre som inte ens kunde kostnadsuppräkna välfärden FÖRE infla�onen. Man gav för låga uppräkningar, ville eliminera den särskilda anställningstryggheten och "op�mera" personalvolymerna i välfärdens u�örarled. Et högerstyre som inte gjorde någon�ng åt den växande administra�onen. Jag beklagar också i sammanhanget at den nuvarande regeringen gjort föga för at dra sit strå �ll stacken i kostnadskrisen, istället för at som den förra regeringen ta kra�tag för at hjälpa kommunerna i en svår �d likt den under pandemin. Jag tycker at det är anmärkningsvärt av Elisabet Lann at ly�a den särskilda anställningsprövningen som en administra�v börda för förvaltningen, när den sy�ar �ll at just skapa kontroll över den byråkra�ska överbyggnaden som många förvaltningar fak�skt har. Elisabet Lann vet likaväl som jag at de beskrivningar av tjänsterna som presidiet hi�lls fåt ta del av inför anställningsprövningarna har varit kor�atade och inte kan ha vållat många �mmars arbete – precis så som det var tänkt i vårt poli�ska uppdrag. Utöver deta är Elisabet Lann liksom jag informerad om at det gjorts en omfatande genomlysning av förvaltningens administra�on för at kunna bena ut vad som är nödvändigt at u�öra inom det administra�va området och vad som skulle kunna effek�viseras. Här har framför allt löneprocessen och hållbar bemanning pekats ut som specifika områden at arbeta vidare med, vilket är et pågående arbete i förvaltningen. Elisabet Lann med samarbetspar�er bidrar defini�vt inte �ll minskad administra�on själva när uppdrag läggs i nämnden om at yterligare en gång gå igenom hela förvaltningens verksamhet för at se vad som kan effek�viseras. Min övertygelse är at styret �llsammans med förvaltningsledningen delar precis samma bild vad gäller nödvändigheten at minska administra�onen för at skapa både mer ändamålsenliga processer och framför allt värde för den enskilde göteborgaren. Här är det vik�gt at nämna at 2023 effek�viserade förvaltningen 16 miljoner enbart på administra�on. Vad gäller hemtjänsten så är det helt klart så at nytjandegraden, det vill säga hur stor del av den totala arbetade �den som medarbetaren är hemma hos hemtjänstagaren, är all�ör låg. Sam�digt är det et måt som inte ger en helhetsbild. I delårsrapport mars för äldre samt vård- och omsorgsnämnden kan vi se at nytjandegraden ökat under årets första månader. Flertal steg har tagits för at öka nytjandegraden, exempelvis förändringen av ersätningsmodellen för hemtjänsten från u�örd �ll beviljad �d. En ersätningsmodell som utgår från beviljad �d för hemtjäns�nsatserna bedöms ge bätre förutsätningar för et arbete med hållbar hemtjänstplanering och därigenom minska stressen som kan upplevas kring ekonomi och själva genomförandet för omsorgspersonal. Förändringen bedöms leda �ll at det blir större fokus på behov framför �d. Även en förändrad taxekonstruk�on som utgår från at omsorgstagare debiteras för beviljad �d i stället för u�örd sådan är en förändring som bedöms ge omsorgstagare mer förutsägbarhet och trygghet för den enskilde. Målet med förändringen av taxekonstruk�onen är at tydliggöra den enskildes möjlighet at förutspå sin avgi� samt at modellen ska generera så lite administra�on som möjligt. Även denna förändring bedöms leda �ll tydlighet och at det blir större fokus på behov framför �d. Det pågår generellt et omfatande arbete inom förvaltningen vad gäller hemtjänsten, bland annat et pilotarbete med målet at minska minutstyrningen och förbätra kon�nuiteten för den enskilde. Även deta arbete kommer öka nytjandegraden. Det pågår också et omfatande arbete med digitalisering och et flertal förstudier rörande IT- system som också sy�ar �ll at minska administra�onen och förbätrar arbetsmiljön och effek�vitet. Min förhoppning är slutligen också at exempelvis et successivt införande av digitala lås ska frigöra �d för våra medarbetare som kan spenderas hemma hos den enskilde. Här har vi get et vik�gt uppdrag i kompleteringsbudget mars at �llskjuta äldre samt vård- och omsorgsnämnden medel för at kunna göra fler inköp när det gäller digitala hjälpmedel. Det kan vara digitala lås, kameror, läkemedelsrobotar eller annan teknik som avlastar personalen och höjer kvaliteten för omsorgstagare och hyresgäster. Marina Johansson (S) Ordförande äldre samt vård- och omsorgsnämnden Kommunfullmäktige Handling 2024 nr 53 Interpellation av Elisabet Lann (KD) till äldre samt vård- och omsorgsnämndens ordförande om att minska administrationen och öka nyttjandegraden inom äldre samt vård- och omsorgsnämnden Det rödgröna styret gick in i denna mandatperiod med hög svansföring. Välfärden skulle stärkas. Nämnder och styrelser skulle vara mycket restriktiva vid anställning av personal i yrkesgrupper som arbetar med administration och ledningsarbete. Åtgärder skulle vidtas för att ”begränsa nya och utvidgade uppgifter som medför administrativt arbete”. Styrningen skulle dessutom vara tillitsbaserad med en fokusering på ”delegering, brukarfokus, öppenhet, stöd och samverkan”. Från årets budget fastställdes högtidligt ”att alla nämnder och bolagsstyrelser har en skyldighet att ha ett befolkningsperspektiv med fokus på de som Göteborgs Stad finns till för”. Ta äldreomsorgen som exempel. Hemtjänsten har under många år haft problem med ineffektivitet. Förvaltningen har mot denna bakgrund haft som uttalat mål att minska antalet utförda hemtjänsttimmar. Under föregående år minskade också antalet med 2,8 procent, vilket motsvarar ca 60 000 utförda timmar hemtjänst. Kostnaden för hemtjänsten i egen regi har däremot inte minskat i samma takt. Vidare har den uttryckta viljan om att minska administrationen under det gångna året visat sig innebära att det anställts fler personer med administrativa tjänster. Den största ökningen av yrkesgruppen administratörer återfinns inom hemtjänsten följt av hälso- och sjukvården. Detta samtidigt som antalet undersköterskor minskar. Det är påkallat att poängtera att minskad administration kräver att man tar bort administrativa rutiner och arbetssätt som i sin tur bland annat leder till ett mindre behov av administrativ personal och frigör mer resurser. Men i stället för att ta bort administrativa rutiner har det nu tillförts rutiner och arbetssätt som genererar ökad administration. Beslutet om den särskilda anställningsprövningen innebar exempelvis att hela 16 anställningsärenden lyftes på presidiemötet i mars. Ärenden som behöver beredas och förberedas för beslut och som de facto innebär ökad byråkrati centralt i förvaltningen. Den tillitsbaserade styrning visar sig i detta sammanhang vara ytterst selektiv. Utöver detta har nyttjandegraden inom den kommunala hemtjänsten sjunkit till oacceptabelt låg nivå. Idag utförs endast 43 procent av den arbetade tiden hemma hos dem hemtjänsten finns till för. Sammantaget ökar kostnaderna och administrationen samtidigt som det efterfrågade fokus på dem som Göteborgs Stad finns till för lyser med sin frånvaro. Utfallet är färre hemtjänsttimmar, ökade kostnader och lägre andel av den utförda tiden hos omsorgstagarna. Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till äldre samt vård- och omsorgsnämndens ordförande Marina Johansson: 1. Vad avser du vidta för åtgärder för att minska administrationen inom äldre samt vård- och omsorgsnämnden? 2. Vad avser du vidta för åtgärder för att öka nyttjandegraden inom hemtjänsten? Elisabet Lann (KD)
Då tackar vi Martin Wannholt (D) och Jonas Attenius (S) och därmed så har vi avverkat alla frågorna. Och går till är den nummer tre och det är en interpellation av Elisabet Lann (KD) till äldre samt vård och omsorgsnämndens ordförande om att minska administration och öka nyttjandegraden inom äldre samt vård och omsorg. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Och innan jag lämnar ordet till Marina Johansson (S). Jag lämnar ordet till ordförande i äldre samt vård och omsorgsnämnden Marina Johansson (S). Men klockan är 17 och vi har en kvart på oss att hantera den här interpellationen. Vi börjar med Marina Johansson (S). Ja, varsågod. omsorgsnämndens ordförande om att minska administrationen och öka nyttjandegraden inom äldre samt vård- och omsorgsnämnden
Tack så mycket. Då börjar jag med att tacka Elisabeth Lann för den här motionen som handlar om väldigt viktiga frågor skulle jag säga. Den första frågan som jag ska svara på handlar om vilka åtgärder jag kommer att vidta för att minska administrationen inom äldre samt vård och omsorgsnämnden. Den andra frågan handlar om vad jag avser att vidta för åtgärder för att öka nyttjandegraden i hemtjänsten. När det gäller administrationen i äldreförvaltningen så är den stor, som i väldigt stor del av den offentliga sektorn. Ett sätt att försöka motverka den administrativa överbyggnaden är att jobba med anställningsförvaltning som ett sätt att minska det. Men där är inte det enda sättet. Vi behöver göra jättemycket på flera fronter. Den andra delen som vi fick redovisat till oss i nämnden för några månader sedan handlar om ett stort arbete som förvaltningen har gjort som går ut på att man har kartlagt administrativa processer i hela förvaltningen. Vad finns det för rutiner? Vilka IT-system? Hur jobbar man och varför jobbar man med det man jobbar med? De administrativa uppgifterna har kartlagts väldigt noggrant och den kartläggningen har resulterat i att sedan gå vidare med några delar. En del som visar sig vara väldigt administrativt betungande är löneprocessen. Det tror man kanske inte men den är extremt tungrodd. Det blir mycket fel i den processen som innebär att olika personalgrupper behöver lägga mycket tid och handpåläggning för att rätta fel som uppstår när det gäller lönerna. Det tar väldigt mycket tid och kraft från organisationen. Den andra delen handlar om bemanningen. Om hur vi lägger scheman och vilken enorm tid det tar att lägga scheman i äldreomsorgen. Det ska vi ta tag i.
Tack Marina. Då lämnar jag ordet till interpellanten Elisabet Lann (KD). Varsågod Elisabeth.
Och på detta har Marina Johansson (S) begärt en replik. Varsågod Marina.
Mycket. När det gäller taxisystemet som vi ska besluta om senare idag så var det som så att det återremitterades för att få lite bättre underlag för hur det skulle eventuellt slå emot göteborgarna. Det lät på Elisabeth som att det här skulle innebära stora problem för att det blir två månader eller tre månader senare. Själva genomförandet av att ändra taxikonstruktionen för de äldre hade ändå inte genomförts förrän i samband med årsskiftet. För hade förvaltningen blivit tvungen att genomföra förändringen nu under hösten då hade man fått gå ut till varenda göteborgare och begära in inkomstuppgifter nu under hösten. Och lägga väldigt många timmar på att räkna ut avgiften för de äldre. Sen skulle man få göra om precis samma procedur i samband med årsskiftet igen. Och då skulle göteborgarna tro att vi är ganska knäppa här inne om vi återkommer från äldreförvaltningen med så kort tid emellan och begär in massa uppgifter från dem. Så det är ingen skada men tvärtom blir det mycket bättre.
En kontrareplik begärt av Elisabet. Varsågod.
Och Marina Johansson (S) är så vet en replik. Varsågod Marina.
Ja då ska vi se när det gäller nyttjandegraden då som var fråga 2 som jag kommer återkomma till också längre ner. Där pågår det jättemycket arbete som Elisabeth vet om. Bland annat så kommer beslutet idag vi tar medföra att mer tid faktiskt kan gå till de äldre vilket vi alla vill. Vi har omfattande arbete med att se över olika administrativa system som också skulle innebära mer tid för omvårdnadspersonalen till de äldre. Och nyttjandegraden är ett väldigt märkligt begrepp egentligen för det är ingen annan verksamhet som vi minutmäter exakt så som vi gör med äldreomsorgen. Vi vill bort ifrån minutstyrningen och vi måste självklart se till att personalen har mer tid hos de äldre. Men det faktum är att under årets första månad så ökar faktiskt nyttjandegraden något. Den är fortfarande för låg, det håller jag helt med om. Men den ökade faktiskt under mitt styre.
Tack Marina. Och en kontroll replik begärd av Elisabeth Lang, andra och sista. Varsågod.
Tack Elisabeth, då går vi tillbaka till talarlistan och vi börjar med Pär Gustafsson (L), därefter Hillevi, Werring (MP). Varsågod Pär.
Tack så mycket ordförande. Färre hemtjänsttimmar, ökade kostnader och lägre andel utförd tid hos omsorgstagarna låter i alla fall för mig som en verksamhet som inte fungerar riktigt som den ska. Låt mig fokusera på frågan som precis debatterats här kring nyttjandegraden och göra ett räkneexempel. En omsorgstagare betalar idag 257 kronor i timmen för utförd tid, men man får så att säga bara hemtjänst för 102 kronor. För den som betalar maxavgiften på 2575 kronor per månad så betalar man idag 1000 kronor extra för något som man inte får ta del av. Det är 12 000 kronor på ett år. Enligt pensionsmyndigheten i Sverige idag så är den genomsnittliga allmänna pensionen för en 87-åring cirka 14 700 kronor per månad före skatt. Vi pratar alltså om nära en månads pension som försvinner i administration, dålig organisation och restider eftersom nyttjandegraden är så låg. Jag tror inte att någon här inne skulle acceptera ett sådant upplägg för någon tjänst. De äldre jag möter gör det inte. Marina Johansson säger i sitt svar att det här inte är ett mått som ger en helhetsbild och det kanske är sant. Men den så kallade nyttjandegraden är dock ett väldigt tydligt mått på hur mycket valuta våra äldre får för sin skatt som de betalat in hela sitt liv och den avgift som de faktiskt betalar för hemtjänsten. Uppenbarligen så är det så att Göteborg gärna skickar faktura men man bryr sig inte så mycket om den tjänsten som levereras. Vi pratar alltså om en månads pension som försvinner bort i administration som inte borde vara där. Tack för ordet.
Tack Pär. Och detta har ju Marina Johansson (S) begärt en replik. Varsågod Marina.
Det är väldigt fint att höra att vi alla är måna om att administrationen i äldreomsorgen ska minska. Det är jättemycket administration och det är mycket på gång. Det är alltid för att se över hur kan vi effektivisera bara arbetet med genomförandeplaner. Så bara det är en jäkligt stor process där det skrivs tiotals sidor som inte ens personalen faktiskt hinner läsa idag. Det är helt absurt. Vi har allt med IT- system på gång. Vi har tittat på det här med restider och mer tid för vårdtagarna. Vi hade Arbetsmiljöverkets tillsyn som faktiskt också gjorde att det blev ännu mer minutstyrning. Vi måste bort ifrån det. Och det har pågått ett jättestort arbete med att faktiskt gå tillbaka lite som det var innan. Att personalen ska få mer ansvar för sin grupp, sina omsorgstagare, vara med och planera och faktiskt ta ansvar för verksamheten på ett helt annat sätt. Och det gör vi tillsammans med forskare. När det gäller det här med nyttjandegraden så kan vi se att det faktiskt inte hänger ihop med nöjdheten. Sen säger inte jag att det inte är viktigt för det är jätteviktigt men det hänger inte ihop med nöjdheten.
Tack och berättar. Pär Gustafsson, (L), begärt en kontrareplik. Varsågod Pär.
Tack så mycket. Ja men i mångt och mycket så är vi väldigt överens om de förändringarna som nu genomförs och det är i grunden bra. Men nu pratar vi om den verksamheten vi har och idag så försvinner en månadspension från våra äldre som går bort i onödig administration och annat som de faktiskt har betalat för. Jag kan säga så här, när jag pratar med min mormor som är nyss fyllda 90 år och hon är, som du också säger, väldigt nöjd när det väl kommer någon och hon får duscha exempelvis. Och att det är en kvinnlig omsorgspersonal som kommer dit så att hon kan få duscha. Men allt som oftast så är det ju inte så. Vi har ju enorma problem i hemtjänsten och framförallt för de som vi är till för. Så betalar de in pengarna men vi levererar inte. Och det är ju det som den här frågan handlar om. Och där borde du ge ett bättre svar.
Tack Pär. Då går vi tillbaka till talarlistan och det är Hillevi Werring (MP), därefter Annelie Rhedin (M).
Hillevi och berättar Elisabet Lann (KD), begärt en replik. Varsågod Elisabet.
Tack Elisabet. Vi är tillbaka i talarlistan. Det är Anneli Rhedin (M), därefter Marina Johansson (S).
Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare. En av Elisabet Lanns frågor var vad anser du Marina, vi tar för åtgärder för att öka nyttjarnegraden inom hemtjänsten. Inom den kommunala hemtjänsten utförs endast 43, alltså 4-3 procent av den arbetande tiden hemma hos hemtjänsttagaren, alltså den som hemtjänsten är till för. Efter samtal med den privata hemtjänsten har jag fått från svar att allt under 70 procent för att vara diplomatisk då är inte bra. Vad kan vi göra, kan vi göra mer? Jag har bland annat fått till mig både från personal och de fackliga att om man involverar personalen mer i schemaläggning så får man inte vara mer engagerad i personal utan man får mer luft i schemat. Man kan lägga mer tid hos hemtjänsttagaren vilket skapar mindre stress. Självklart är en bra grundbemanning grunden men lämplig restid är också viktigt så man inte tar tid från vårdtagaren för att ta sig fram till en annan vårdtagare. Så jag hoppas med Marina svar att de steg man har tagit kommer att öka nyttjandegraden till exempel förändringar av ersättningsmodellen från utförd till beviljad tid. Tack.
Tack Anneli. Och då är det Marina Johansson (S) som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Marina.
Tack så mycket. Det är ju precis så att ska vi se till att personalen får mer tid för de äldre så måste administrationen minskas. Undersköterskor och vårdbiträden gör väldigt mycket annat. För att exempelvis de har ibland hand om att fixa bilar, cyklarna ska pumpas. Det är inte klokt. Sånt ska de inte hålla på med. Det här med matlådor som upphandlas och som ska distribueras ut och även livsmedel som ska köras hem till de äldre. När de här upphandlade företagen inte sköter sig, då får vår personal rycka ut och lösa sådana saker. Så kan vi inte heller ha det. Så därför tittar vi även på de upphandlingarna. Och ska vi ha upphandlade parter i äldreomsorgen så ska de sköta sig och de ska inte göra så att vi, vår personal, får merarbete. Vilket det är nu. Det tar också tid att minska nyttjandegraden. Sen när det handlar om kostnadsutvecklingen så finns det ju massa statistik och där ser vi i Kolada att det ligger faktiskt bättre till nu när det gäller hemtjänsten än tidigare. Vi ser också i uppföljningen att trots att det nu är fler beviljade hemtjänsttimmar i Göteborg så ökar inte kostnaden med samma procent. Det är också tecken. Vi får också rapporter från att i många av våra hemtjänst, i många stadsområden så minskar faktiskt kostnadsutvecklingen i hemtjänsten. Sen har vi också mycket medvetet, just för att vi vill vara en bra arbetsgivare, så har vi satsat på att lägga mer pengar på att fixa lönerna för de är ojämställda och de är för dåliga. Det har lett också till en högre kostnadsutveckling. Till exempel. Nu har vi inte mycket tid kvar. Och sen det här med nyttjandegraden. Självklart ska vi jobba med den, men vi måste bort ifrån tänket att hemtjänsten ska vara minutstyrd. Och då är också detta en del i det. Vi måste se till att eld får sina behov tillgodosedda och det måste vara det allra viktigaste. Man ska känna sig trygg och nöjd med eldavtalet i Göteborg och nu har vi faktiskt ökat, gått upp i värde under 2023 jämfört med 2022.
Tack Marina. Och på detta har Elisabet Lann (KD), begärt en replik. Varsågod.
Tack Elisabet. Där kommer en kontrareplik begärt av Marina Johansson (S).
Jag ska inte förlänga mitt sista inlägg nu men som sagt var jag tycker att det är jätteviktigt att vi fortsätter jobba med de här frågorna för de äldres bästa, för personalens arbetsmiljö och också med kostnaderna. För får vi bort onödanministration i äldreomsorgen så kommer vi få en mycket bättre äldreomsorg. Och sen det här med privata utförare. Det är ju så att det är helt gratis och ha upphandlingssystem och lagen om valfritt. Det kostar också pengar. Det kostar jättemycket pengar att också följa upp de här aktörerna. Jag är ändå glad att vi är engagerade allihop i detta. Anställningsprövning var det. Vi har visst gått emot vissa anställningsprövningar. Vi började i mars och har sagt nej till några tjänster.
Tack och berätta har Elisabet Lann (KD) och det vet en replik. Varsågod.