Översiktsplan för Göteborg – Planeringsstrategi 2024-2027
-
diskuterade → Jörgen Fogelklou (SD) — Översiktsplan för Göteborg – Planeringss
-
diskuterade → Hampus Magnusson (M) — Översiktsplan för Göteborg – Planeringss
-
diskuterade → Håkan Eriksson (V) — Översiktsplan för Göteborg – Planeringss
-
diskuterade → Håkan Eriksson (V) — Översiktsplan för Göteborg – Planeringss
-
diskuterade → Hampus Magnusson (M) — Översiktsplan för Göteborg – Planeringss
-
KF beslut — Bifall
Kommunfullmäktige Handling 2024 nr 112 Översiktsplan för Göteborg – Planeringsstrategi 2024-2027 Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 10 april 2024 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Översiktsplan för Göteborg – Planeringsstrategi 2024-2027, i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, antas. 2. Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram följande ändring av översiktsplan för Göteborg i enlighet med planeringsstrategin: a. Ändring och inarbetning av fördjupningar för Mölndalsåns dalgång och Södra Askim b. Ändring och inarbetning av tematiskt tillägg för översvämningsrisker c. Ändring av tematiskt kapitel Mobilitet och infrastruktur d. Mindre ändringar som redovisas i planeringsstrategin ---- Vid behandling av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Jörgen Fogelklou (SD) yrkade att ärendet skulle återremitteras enligt yrkande från SD den 3 maj 2024. Nina Miskovsky (M) yrkade bifall till yrkande från M, D, L och KD den 3 maj 2024 och avslag på återremissyrkande från SD den 3 maj 2024. Ordföranden Jonas Attenius (S) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag och avslag på övriga yrkanden. Kommunstyrelsen beslutade först utan omröstning att avgöra ärendet vid dagens sammanträde. Vid omröstning beträffande Jonas Attenius yrkande och Nina Miskovskys yrkande röstade Daniel Bernmar (V), Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), Blerta Hoti (S), Jenny Broman (V), Marina Johansson (S), Karin Pleijel (MP), tjänstgörande ersättaren Johannes Hulter (S) och ordföranden Jonas Attenius (S) för bifall till Jonas Attenius yrkande. Axel Darvik (L), Elisabet Lann (KD), tjänstgörande ersättarna Nina Miskovsky (M) och Anneli Rhedin (M) röstade för bifall till Nina Miskovskys yrkande. Jörgen Fogelklou (SD) avstod från att rösta. Kommunstyrelsen beslutade med åtta röster mot fyra att bifalla Jonas Attenius yrkande. Jörgen Fogelklou (SD) reserverade sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet. Göteborg den 29 maj 2024 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Mathias Sköld Kommunstyrelsen Yrkande M, D, L, KD 2024-05-03 Ändringsyrkande angående Godkännande av Planeringsstrategi för Göteborgs översiktsplan Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Översiktsplan för Göteborg – Planeringsstrategi 2024–2027, i enlighet med justeringarna i yrkandet och bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, antas. 2. Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att återuppta igångsättningsbeslut avseende byggnadsnämndens tidigare begäran om att ta fram en fördjupning av översiktsplanen för Kärra-Skogome. 3. Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram följande ändring av översiktsplan för Göteborg i enlighet med planeringsstrategin: a. Ändring och inarbetning av fördjupningar Mölndalsåns dalgång och Södra Askim b. Ändring och inarbetning av tillägg översvämningsrisker c. Mindre ändringar som redovisas i planeringsstrategin 4. Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram ändring av tematiskt kapitel Mobilitet och infrastruktur i översiktsplan för Göteborg i enlighet med inriktningen att ha en positiv syn på alla trafikslag och att revidera målet till ett realistiskt mål baserat på prognoser. 5. Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att förbereda för att starta en detaljplan för Fiskhamnen i fördjupning av översiktsplanen för Göteborg, delen Järnvågen till Klippan, under kvartal 4 2024. Yrkande Planeringsstrategin ska bedöma om översiktsplanen är aktuell och kommer att gälla hela mandatperioden ut fram till år 2027. Planeringsstrategin som antas kommer att utgöra en viktig del i den politiska strategi och styrning som sätts under mandatperioden. I planeringsstrategin lyfts bland annat ändringar av översiktsplanen som påbörjats sedan tidigare. En ändring, som inte är med i planeringsstrategin, är Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets beslut i slutet av 2022 att avslå begäran om igångsättningsbeslut för fördjupning av översiktsplan för Kärra-Skogome. I den fördjupade översiktsplanen som antogs i maj 2022 var den preliminära bedömningen att utbyggnadsområdet i Kärra skulle kunna rymma uppemot 10 000 – 12 000 nya bostäder, varav 5 000 småhus. Trots detta valde de att avslå stadsbyggnadsnämndens hemställan. Det rödgröna styret har, med hjälp av Centerpartiet, även stoppat utbyggnaden av småhusområden på cirka 1000 småhus i bland annat Säve och Bua. Staden har tidigare haft ett stort tapp av skattekraft när barnfamiljer valt att flytta till kranskommuner som en konsekvens av den brist på bostäder och småhus som växte fram under många år av socialdemokratiskt styre. Förra mandatperioden fokuserade vi på att prioritera bostäder för att bryta utvecklingen och hade då stöd av Socialdemokraterna. Nu är dessvärre styret med Socialdemokraterna i spetsen på väg i samma riktning som man drivit tidigare mandatperioder, vilket påverkar utvecklingen av Göteborg och skattekraften negativt, och därmed urholkas välfärdens finansiering. I planeringsstrategin lyfts stadsbyggnadsnämndens hemställan om igångsättningsbeslut för ”Fördjupning av Södra Älvstranden, delen Klippan till Järnvågen”. I början av mandatperioden beslutade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet att stoppa Program för Fiskhamnen, ett initiativ som Alliansen, bestående av bland annat Centerpartiet, drev förra mandatperioden. Om Fiskhamnens utveckling drar ut på tiden så riskerar det att få stora konsekvenser. När kommunstyrelsen behandlade den fördjupade översiktsplanen föreslog våra partier att stadsbyggnadsnämnden skulle få i uppdrag att förbereda start av detaljplan för Fiskhamnen, som styret med Socialdemokraterna i spetsen, återigen, valde att avslå. På stadsbyggnadsnämndens sammanträde i slutet av april 2024 återrapporterades uppdraget om tillfällig lokalisering av Fiskhamnen. Förvaltningens bedömning var att en tillfällig flytt inte är möjlig. Området är i behov av utveckling och utgör en viktig central del av Göteborg som genererar arbetstillfällen. I förslaget till planeringsstrategi lyfts att en översyn av tillägget till översiktsplanen för översvämningsrisker är nödvändigt, något som även tidigare drabbat Fiskhamnen och aktualiserats efter översvämningar. Det är därav av stor vikt att stadsbyggnadsnämnden återupptar arbetet med ny detaljplan för Fiskhamnen. I förslaget föreslås även en ändring av tematiskt kapital Mobilitet och infrastruktur. Förslaget innebär ökad harmonisering med det nya miljö- och klimatprogrammet och värdering av relevanta delar av Cykelprogrammet, Trafiksäkerhetsplanen samt den nya parkeringspolicyn. Det kan vara av stor vikt att avsluta andra styrande dokument för att undvika parallella spår. Dock ser vi med stor oro på den förändring i stadens trafikstrategi som riskerar att drivas fram denna mandatperiod. I förslaget ”Göteborgs Stads policy för parkering”, som ska behandlas av stadsbyggnadsnämnden , leder inriktningen till att göteborgare får till ett minskat bilparkeringsutbud och dyrare att nyttja bilparkeringar. Vanliga göteborgare har redan drabbats av den omlagda politiken med höjda parkeringsavgifter från år 2024, och riskerar att drabbas ännu mer när styret tidigare aviserat att ambitionen är att stegvis införa miljözon klass 3, tillsammans med andra förslag som försvårar för biltrafiken i Göteborg. I stället för att fokusera på framkomlighet och laddinfrastruktur, väljer styret att försvåra vardagen för vanliga göteborgare. Vi ser med stor oro på denna utveckling som även riskerar att försvåra för näringslivet och utvecklingen av en attraktiv innerstad. Vi ser med stor oro på utvecklingen som Göteborg står inför. Omläggningen av politiken från förra mandatperioden riskerar att leda till att utvecklingen av Göteborg sätts på paus. Saknaden av realistiska ambitioner inom stadsbyggnadsområdet riskerar att leda till att underskotten av bostäder, som exempelvis underskottet av småhus, leder till att allt fler barnfamiljer och behövlig skattekraft lämnar Göteborg. Detta riskerar att drabba Göteborg på sikt som växande storstad när man inte möter behovet av efterfrågade bostäder för att kunna möta den expansion som staden står inför. Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna prioriterar och värnar om stadens utveckling. I vårt budgetförslag för år 2024 har vi föreslagit en särskild satsning på 10 000 färdigställda småhus till 2033, en del av de 20 000 färdigställda bostäder som vi har som mål för mandatperioden. Vi behöver göra det mer attraktivt att vilja bo och leva i Göteborg. I det arbetet krävs en positiv inställning till nyetableringar och expansion av företag i Göteborg för att skapa fler arbetstillfällen. Samtidigt behöver Göteborg vara en stad som värnar om alla trafikslag och framkomlighet, oaktat om det är bilen, kollektivtrafiken, cykeln eller trottoaren man är beroende av. Kommunstyrelsen Återremissyrkande Sverigedemokraterna Datum 2024-05-03 Ärende SLK-2024-00402 Yrkande angående – Översiktsplan för Göteborg – Planeringsstrategi 2024-2027 Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Ärendet återremitteras till Stadsbyggnadsnämnden som i samverkan med berörda instanser får i uppdrag att i inhämta synpunkter och information från näringsliv, besöksnäring och övriga relevanta forum så som Trafikverket. 2. Stadsbyggnadsnämnden uppdras att sammanställa det inhämtade underlaget från de tillfrågade och inkludera detta inklusive eventuella konsekvenser respektive planerad aktivitet medför i en reviderad planeringsstrategi. Yrkandet Politiska beslut som fattas utan saklig konsekvensanalys kan leda till ödesdigra misstag som staden tvingas leva med i flera decennier. Varje åtgärd och plan som planeras måste följas av en konsekvensanalys för att Göteborg ska kunna fortsätta vara en hållbar stad. Genom åren har flera misstag begåtts, misstag som kostat stadens skattebetalare 100-tals miljoner i förgäveskostnader. Beslut påverkar stadens attraktivitet, både för de som bor här och för de som ska arbeta i staden eller besöka den som turist. Att fatta ogrundade beslut som försvårar för näringslivet, besöksnäringen eller för göteborgaren är både kortsiktigt och långsiktigt oförsvarbart. Vi yrkar därför på att ärendet återremitteras för att kompletteras med relevant och välunderbyggd analys. Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2024-04-10 Neda Sherafat Ärendenummer SLK-2024-00402 Telefon: 031-268 00 72 E-post: neda.sherafat@stadshuset.goteborg.se Översiktsplan för Göteborg – Planeringsstrategi 2024-2027 Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Översiktsplan för Göteborg – Planeringsstrategi 2024-2027, i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, antas. 2. Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram följande ändring av översiktsplan för Göteborg i enlighet med planeringsstrategin: a. Ändring och inarbetning av fördjupningar för Mölndalsåns dalgång och Södra Askim b. Ändring och inarbetning av tematiskt tillägg för översvämningsrisker c. Ändring av tematiskt kapitel Mobilitet och infrastruktur d. Mindre ändringar som redovisas i planeringsstrategin Sammanfattning Enligt plan- och bygglagen (2010:900) ska kommunfullmäktige anta en planeringsstrategi senast 24 månader efter ordinarie val. För Göteborgs Stads del innebär det att planeringsstrategin behöver antas senast vid fullmäktiges sammanträde den 19 juni. Stadsbyggnadsnämnden har tagit fram ett förslag till planeringsstrategi som baserar på en uppföljning av Göteborgs översiktsplan. Nämnden bedömer att översiktsplanen är aktuell. De fördjupningar och tillägg som hör till översiktsplanen bedömer nämnden vara delvis aktuella. Planeringsstrategin innehåller därför förslag på kommande ändringar av översiktsplanen och förslag på inriktning för kommande arbete med översiktsplanering. Detta är arbeten som bedöms behövas för att översiktsplanen fortsatt ska vara ett aktuellt och bra styrdokument för stadsutvecklingen i Göteborg. Det är också arbeten som kan bidra till att underlätta för genomförandet av översiktsplanens strategier och inriktningar. Stadsledningskontoret bedömer att planeringsstrategin innehåller förslag med fokus inom den ekologiska och ekonomiska dimensionen. I det fortsatta arbetet är det viktigt att alla tre hållbarhetsdimensioner beaktas. Detta gäller även de prioriteringsgrunder som presenteras som en del av ramverk för ett kommande prioriteringsunderlag. Bedömning ur ekonomisk dimension Planeringsstrategins förslag syftar till att hålla översiktsplanen aktuell, mot en hållbar utveckling. Bedömningar utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna ingår i det fortsatta arbetet. Förutsatt beslut i enlighet med förslaget kommer stadsbyggnadsnämnden att göra ändringar av översiktsplanen, vilket ingår i nämndens ordinarie verksamhet och hanteras likadant som vid framtagande av andra program och planer enligt plan- och bygglagen. Stadsledningskontoret bedömer att den ekonomiska dimensionen är belyst i planeringsstrategin, till exempel kopplat till tillägg för jordbruksmark/livsmedelsförsörjning, energiproduktion och energilagring men också i avsnittet om ramverk för ett samordnat prioriteringsunderlag, där en av prioriteringsgrunderna är att kraftsamla kommunens resurser. Bedömning ur ekologisk dimension Planeringsstrategins förslag syftar till att hålla översiktsplanen aktuell, mot en hållbar utveckling. Bedömningar utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna ingår i det fortsatta arbetet. Stadsledningskontoret bedömer att en stor del av planeringsstrategins förslag rör sig inom den ekologiska hållbarhetsdimensionen. Det finns bland annat förslag om ändring och inarbetning av tillägg för översvämningsrisker, behov av uppdaterade eller nya styrande dokument inom hantering av förorenade områden, samt ökat fokus på klimatanpassning. Bedömning ur social dimension Planeringsstrategins förslag syftar till att hålla översiktsplanen aktuell, mot en hållbar utveckling. Bedömningar utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna ingår i det fortsatta arbetet. Stadsledningskontoret bedömer att den sociala dimensionen inte är lika tydligt belyst i planeringsstrategin som de andra två dimensionerna. Det finns förslag som berör den sociala dimensionen, som exempelvis fördjupning för Södra Älvstranden och ökat fokus på parker, natur och vatten, där det uttalade syftet med förslagen i första hand rör ekologiska och ekonomiska intressen i relation till sociala aspekter. En brist på sociala aspekter i stadens strategiska och taktiska planering utan väl avvägda analyser och prioriteringar kan leda till brister på såväl kort som lång sikt för människor och deras livsmiljöer. Staden riskerar därmed att inte uppnå översiktsplanens inriktningar och att motverka segregation. I uppföljningen av översiktsplanen framgår att flera av översiktsplanens inriktningar inom en nära, sammanhållen och robust stad på en övergripande nivå får träff på sociala aspekter inom indikatorerna. Det handlar exempelvis om variation av bostadstyper, tillgång till service och tillgång till kollektivtrafik. Bilagor 1. Stadsbyggnadsnämndens handlingar 2024-03-26 § 191 2. Översiktsplan för Göteborg – Planeringsstrategi 2024-2027 Ärendet Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2024-03-26 § 191 att godkänna planeringsstrategi för Göteborgs översiktsplan och föreslår kommunfullmäktige att anta den. Nämnden beslutade också att hemställa till kommunfullmäktige om uppdrag att ta fram ändring av översiktsplanen i enlighet med planeringsstrategin. Beskrivning av ärendet Stadsbyggnadsnämnden har tagit fram ett förslag till en planeringsstrategi för Göteborgs översiktsplan i enlighet med plan- och bygglagen (2010:900) 3 kap. 23 §. Den 1 april 2020 infördes lagändringar i plan- och bygglagen som innebär att kommunfullmäktige ska anta en planeringsstrategi i början av varje mandatperiod och senast 24 månader efter ordinarie val. Den första planeringsstrategin för Göteborg behöver därför vara antagen av kommunfullmäktige senast den 11 september 2024. Lagstiftningen möjliggör för att ändra planeringsstrategin från det att den antagits och fram till nästa ordinarie val. Motiv till att ändra planeringsstrategin oftare kan till exempel vara ändrade planeringsförutsättningar eller prioriteringar. Planeringsstrategin ska innehålla en bedömning om översiktsplanen är aktuell. Prövningen av översiktsplanens aktualitet ska göras i förhållande till om planen ger vägledning om den avsedda mark- och vattenanvändningen, hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, hur planen tillgodoser värdena i riksintressen och hur gällande miljökvalitetsnormer följs. Det är översiktsplanens aktualitet i dess helhet som ska bedömas, det vill säga även ändringar för viss del av kommunens yta och tillägg till planen. Det som är nytt i och med införandet av kravet på planeringsstrategi är att kommunen även ska ta ställning till den fortsatta översiktsplaneringen, det vill säga vilka insatser som behövs för att fortsatt hålla översiktsplanen aktuell. Planeringsstrategin i sig innebär dock ingen ändring av översiktsplanen. Göteborgs Stad har följt upp översiktsplanen varje år sedan 2009. Uppföljningen har genomförts av byggnadsnämnden och efter införandet av ny organisation för stadsutveckling (NOS) av stadsbyggnadsnämnden. Ambitionen är att även fortsättningsvis följa upp den årligen och att uppföljningsrapporterna ska kunna ligga till grund för planeringsstrategin. Göteborgs översiktsplan antogs av kommunfullmäktige i maj 2022. Eftersom planeringsstrategin denna första gång tas fram relativt tätt inpå att översiktsplanen antogs, har den första uppföljningen av planen integrerats i arbetet med att ta fram planeringsstrategin. Såväl bedömningen av översiktsplanens aktualitet som förslaget på inriktning för kommunens fortsatta arbete med översiktsplanering, är baserat på vad som framkommit i uppföljningen av översiktsplanen. Länsstyrelsen har dessutom bidragit med en sammanställning av nya och ändrade planeringsunderlag som har tillkommit sedan översiktsplanen antogs. Det gäller statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Länsstyrelsen har även angett att deras granskningsyttrande för Göteborgs översiktsplan samt för dess fördjupningar och tillägg fortfarande är aktuellt. Uppföljningen av översiktsplanen redovisas i en separat bilaga till planeringsstrategin. En utvecklad modell för uppföljning har tagits fram med syfte att bredda uppföljningen till att inkludera fler perspektiv jämfört med tidigare uppföljningar. Förutom att följa upp hur väl översiktsplanen efterlevs i efterföljande planering och beslut, har uppföljningen nu kompletterats med indikatorer för om stadens utveckling går i linje med översiktsplanens intentioner. Planeringsstrategin Syftet med att ta fram en planeringsstrategi är att främja en ökad kontinuerlig översiktsplanering. Stadsbyggnadsnämnden anser att framtagandet av denna planeringsstrategi har bidragit med detta, framför allt bidrar det till att hålla samtalet kring översiktsplanen aktuell. Nämnden bedömer dock att processen för kontinuerlig översiktsplanering behöver utvecklas och har därför påbörjat detta arbete. I planeringsstrategin redovisas några av de element som bedöms vara viktiga för en kontinuerlig process. Bland annat handlar detta om att tydligare knyta översiktsplaneringen till stadens övriga processer inom stadsutveckling. Vidare föreslås en ny hantering av ändringar av översiktsplanen. I stället för att ta fram fördjupningar och tillägg som separata dokument, är förslaget att arbeta in ändringar direkt i översiktsplanen när de har processats och antagits. I planeringsstrategin bedöms översiktsplanen vara aktuell. Detta innebär att översiktsplanens ställningstaganden står sig väl och att översiktsplanen är aktuell i alla väsentliga delar. Det innebär också att översiktsplanens övergripande inriktning, utbyggnadsstrategin samt dess geografiska och tematiska inriktningar bedöms kunna ge god vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Planen bedöms också vara fortsatt aktuell i förhållande till de krav som ställs i plan- och bygglagen på att tillgodose värdena i riksintressen och hur miljökvalitetsnormer följs. De fördjupningar och tillägg som hör till översiktsplanen bedöms endast vara delvis aktuella. I planeringsstrategin föreslås därför en rad ändringar av översiktsplanen som innebär att följande fördjupningar och tillägg delvis omarbetas och samtidigt arbetas in i den kommunövergripande översiktsplanen: • Fördjupningar för Mölndalsåns dalgång (gemensam med Mölndals stad) • Fördjupning för Södra Askim • Tematiskt tillägg för översvämningsrisker Det tematiska tillägget för förorenade områden bedöms i stora delar vara inaktuellt och behöver ersättas med annan typ av styrande dokument. Fram tills dess att ett nytt styrande dokument tagits fram, kan dock dokumentet Tematiskt tillägg Förorenade områden fungera som styrande för efterföljande planering. Stadsbyggnadsnämnden har redan påbörjat arbete med några ändringar av översiktsplanen. Det handlar om tillägg för jordbruksmark och energiproduktion samt en fördjupning för del av södra Älvstranden. Dessa arbeten bör fortsatt prioriteras. Stadsbyggnadsnämnden har även identifierat behov av ändringar som rör tematiska inriktningar för mobilitet och infrastruktur respektive klimatanpassning och föreslår därför att fullmäktige ger nämnden i uppdrag att ta fram dessa ändringar. Utöver dessa arbeten finns förslag på några mindre ändringar som skulle kunna bidra till att hålla översiktsplanen aktuell. Ambitionen är att kunna genomföra dessa ändringar som en samlad process och om möjligt även samordna vissa processteg med de pågående ändringarna. För att hålla översiktsplanen aktuell bedöms det vara lika viktigt att aktivt arbeta med dess strategier och successivt genomföra åtgärder och insatser som den föreslår. Eftersom översiktsplanen är relativt ny, har arbetet med planeringsstrategin till stod del fokuserat på sådant som kan konkretisera översiktsplanen. Syftet med detta är att ge ett bättre stöd för hur dess intentioner kan genomföras. Planeringsstrategin redovisar därför under rubriken Behov av strategisk planering ämnesfrågor eller knäckfrågor, inom vilka arbeten olika karaktär kan behöva genomföras inom planeringsstrategins tidshorisont. Bedömning av vilka behov som är mest prioriterade och när i tid de kan påbörjas behöver ske inom ramen för ordinarie verksamhetsplanering. Arbetena kommer i stor utsträckning att beröra stadsbyggnadsnämnden, men deltagande från flera av de stadsutvecklande nämnderna inom staden kommer i vissa fall att behövas. I arbetet med planeringsstrategin har behovet av en uppdatering av planeringsnivåer för översvämningsrisk kopplat till Mölndalsån och kusten identifierats. Denna uppdatering bedöms behöva göras relativt omgående för att ge rätt förutsättningar för efterföljande planering. I nuläget ingår planeringsnivåer i översiktsplanens tematiska tillägg för översvämningsrisker. I översiktsplanen framgår det att anvisningar för anpassningsåtgärder ska utvärderas löpande i samband med att kunskapen ökar och en beslutsordning redovisas som innebär att stadsbyggnadsnämnden beslutar om uppdaterade planeringsnivåerna. I enlighet med detta tidigare beslut föreslås därför planeringsnivåerna nu brytas ut från översiktsplanen och flyttas till ett reglerande styrande dokument för planeringsnivåer. Ett första steg i detta är att stadsbyggnadsnämnden tar fram riktlinjer för uppdaterade planeringsnivåer för Mölndalsån och för kusten. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret vill uppmärksamma på vikten av att kommunfullmäktige antar planeringsstrategin senast den 11 september i enlighet med plan- och bygglagen. I praktiken innebär det att kommunfullmäktige behöver anta strategin senast vid sammanträdet den 19 juni. Detta för att översiktsplanen inte ska upphöra att vara aktuell. Planeringsstrategin innehåller ett antal förslag på ändringar av översiktsplanen, i syfte att hålla den aktuell. I planeringsstrategin konstateras att översiktsplanens övergripande utvecklingsinriktning att planera för en nära, sammanhållen och robust stad fortsatt är en relevant och viktig inriktning för att möta de utmaningar som stadsutvecklingen i Göteborg står inför och att utmaningarna i stor utsträckning är desamma som när översiktsplanen togs fram. Planeringsstrategin innehåller inriktningar som är baserade på brister eller kunskapsglapp som har identifierats i samband med uppföljningen av översiktsplanen, med fokus på förslag inom den ekologiska och ekonomiska dimensionen. Med utgångspunkt i att utmaningarna för staden kvarstår, vilka har träff på såväl ekonomiska som ekologiska och sociala dimensionen bedömer stadsledningskontoret att det i det fortsatta arbetet är av vikt att beakta alla tre hållbarhetsdimensioner i stadens ordinarie planeringsprocess. Planeringsstrategin innehåller även ramverk för ett kommande prioriteringsunderlag, där tre prioriteringsgrunder presenteras. Dessa är Eftersträva god planeringsberedskap, Prioritera systemviktiga åtgärder för en robust stad, samt Kraftsamla kommunens resurser. Så som prioriteringsgrunderna beskrivs är det relativt enkelt att koppla till den ekologiska och ekonomiska dimensionen av hållbarhet, men svårare vad gäller den sociala dimensionen. Som exempel kan nämnas att under prioriteringsgrunden för systemviktiga åtgärder för en robust stad beskrivs endast åtgärder utifrån den ekologiska dimensionen. En robust stad handlar, enligt översiktsplanen, även om motståndskraft och anpassningsförmåga att möta utmaningar och kriser. Detta förutsätter att invånarna har förtroende för varandra och till samhällets funktioner, en viktig beståndsdel i planeringen för en robust stad. Stadsledningskontoret bedömer att det är viktigt att alla prioriteringsgrunder belyses utifrån samtliga tre hållbarhetsdimensioner i det fortsatta arbetet. Stadsledningskontoret noterar att planeringsstrategin innehåller förslag på ändring av det tematiska kapitlet Mobilitet och infrastruktur, i enlighet med ett uppdrag från kommunfullmäktige 2023-01-26 § 15 till stadsbyggnadsnämnden att, i sitt arbete med att ta fram förslag till en samordnad styrning för den strategiska stadsplaneringen, inkludera samordning och värdering av styrningen i flera styrande dokument, däribland Trafikstrategi för en nära storstad. Arbete med uppdraget i sin helhet pågår hos stadsbyggnadsnämnden. Jonas Kinnander Eva Hessman Direktör Ärende och utredning Stadsdirektör Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2024-03-26 § 191 Ärendenummer SBF-2023-01182 Godkännande av planeringsstrategi och uppföljning av översiktsplanen Beslut I stadsbyggnadsnämnden 1. Godkänna förslag till planeringsstrategi för Göteborgs översiktsplan i enlighet med bilaga 1 till stadsbyggandsförvaltningens tjänsteutlåtande 2. Föreslå kommunfullmäktige att anta förslag till planeringsstrategi för Göteborgs översiktsplan 3. Godkänna uppföljning av Översiktsplan för Göteborg, i enlighet med bilaga 2 till stadsbyggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande, som planeringsunderlag. 4. Hemställa till kommunfullmäktige om uppdrag att ta fram följande ändring av översiktsplan för Göteborg i enlighet med planeringsstrategin a. Ändring och inarbetning av fördjupningar Mölndalsåns dalgång och Södra Askim b. Ändring och inarbetning av tillägg översvämningsrisker c. Ändring tematisk kapitel Mobilitet och infrastruktur d. Mindre ändringar som redovisas i planeringsstrategin 5. Stadsbyggnadsförvaltningen får uppdrag att ta fram riktlinje för planeringsnivåer för översvämningsrisker Ledamöterna från M, D, L, KD och SD deltar inte i beslutet. Skäl till beslut Nämnden beslutar i enlighet med de skäl som anges i förvaltningens tjänsteutlåtande. Tidigare behandling Bordlagt på förslag av Hampus Magnusson (M) 2024-02-27. Handlingar 1. Förvaltningens tjänsteutlåtande daterat 2024-01-29, med bilagor. 2. Yttrande S, V, MP 2024-03-26, protokollets bilaga 4. Beslutsgång Ordföranden föreslår att nämnden ska besluta att bifalla tjänsteutlåtandet och finner att nämnden beslutar i enlighet med ordförandens förslag. Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2024-03-26 Stadsbyggnadsförvaltningen Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2024-01-29 Anna Olsson SBN 2024-02-27 Telefon: 031-368 1587 Diarienummer SBF-2023-01182 E-post: anna.olsson@stadsbyggnad.goteborg.se Godkännande av Planeringsstrategi för Göteborgs översiktsplan Förslag till beslut I stadsbyggnadsnämnden 1. Godkänna förslag till planeringsstrategi för Göteborgs översiktsplan i enlighet med bilaga 1 till stadsbyggandsförvaltningens tjänsteutlåtande 2. Föreslå kommunfullmäktige att anta förslag till planeringsstrategi för Göteborgs översiktsplan 3. Godkänna uppföljning av Översiktsplan för Göteborg, i enlighet med bilaga 2 till stadsbyggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande, som planeringsunderlag. 4. Hemställa till kommunfullmäktige om uppdrag att ta fram följande ändring av översiktsplan för Göteborg i enlighet med planeringsstrategin a. Ändring och inarbetning av fördjupningar Mölndalsåns dalgång och Södra Askim b. Ändring och inarbetning av tillägg översvämningsrisker c. Ändring tematisk kapitel Mobilitet och infrastruktur d. Mindre ändringar som redovisas i planeringsstrategin 5. Stadsbyggnadsförvaltningen får uppdrag att ta fram riktlinje för planeringsnivåer för översvämningsrisker Sammanfattning Lagändringar som infördes i plan- och bygglagen 1 april 2020 innebär att kommunfullmäktige ska anta en planeringsstrategi i början av varje mandatperiod, senast 24 månader efter ordinarie val. Stadsbyggnadsförvaltningen har genomfört uppföljning av översiktsplanen samt tagit fram ett förslag till planeringsstrategi för översiktsplanen. Planeringsstrategin ska innehålla en bedömning om översiktsplanen är aktuell samt förslag på en inriktning för stadens kommande arbete inom översiktsplanering. Stadsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att översiktsplanen är aktuell. De fördjupningar och tillägg som hör till översiktsplanen bedömer förvaltningen endast vara delvis aktuella. Planeringsstrategin innehåller därför förslag på kommande ändringar av översiktsplanen som behövs för att hålla den aktuell. Vidare ger planeringsstrategin förslag på inriktning för kommande arbete med översiktsplanering. Detta är arbeten som bedöms behövas för att översiktsplanen fortsatt ska vara ett aktuellt och bra styrdokument för stadsutvecklingen i Göteborg. Det är också arbeten som kan bidra till att underlätta för genomförandet av översiktsplanens strategier och inriktningar. Bedömning ur ekonomisk dimension Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur ekologisk dimension Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bilagor 1. Förslag till planeringsstrategi för översiktsplan för Göteborg 2. Uppföljning av översiktsplan för Göteborg Ärendet Stadsbyggnadsförvaltningen har genomfört uppföljning av översiktsplanen samt tagit fram ett förslag till planeringsstrategi för översiktsplanen i enlighet med PBL 3 kap. 23 §. Förvaltningen föreslår att stadsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till planeringsstrategi samt översänder till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Förvaltningen föreslår vidare att stadsbyggnadsnämnden godkänner uppföljningsrapporten som ett planeringsunderlag. Beskrivning av ärendet Lagändringar som infördes i plan- och bygglagen 1 april 2020 innebär att kommunfullmäktige ska anta en planeringsstrategi i början av varje mandatperiod, senast 24 månader efter ordinarie val. Den första planeringsstrategin för Göteborg behöver därför vara antagen av kommunfullmäktige senast 11 september 2024. Lagstiftningen möjliggör för att ändra planeringsstrategin från det att den antagits och fram till nästa ordinarie val. Motiv till att ändra planeringsstrategin oftare kan till exempel vara ändrade planeringsförutsättningar eller prioriteringar. Planeringsstrategin ska innehålla en bedömning om översiktsplanen är aktuell och den ersätter därmed den tidigare aktualitetsprövningen. Prövningen av översiktsplanens aktualitet ska göras i förhållande till om planen ger vägledning om den avsedda mark- och vattenanvändningen, hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, hur planen tillgodoser värdena i riksintressen och hur gällande miljökvalitetsnormer följs. Det är översiktsplanens aktualitet i dess helhet som ska bedömas, det vill säga även ändringar för viss del av kommunens yta och tillägg till planen. Det som är nytt i och med införandet av kravet på planeringsstrategi är att kommunen även ska även ta ställning till den fortsatta översiktsplaneringen, det vill säga vilka insatser som behövs för att fortsatt hålla översiktsplanen aktuell. Planeringsstrategin i sig innebär dock ingen ändring av översiktsplanen. Göteborgs stad har följt upp översiktsplanen varje år sedan 2009. Ambitionen är att även fortsättningsvis följa upp den årligen och att dessa uppföljningsrapporter ska kunna ligga till grund för planeringsstrategin. Göteborgs nya översiktsplan antogs av kommunfullmäktige i maj 2022. Eftersom planeringsstrategin denna första gång tas fram relativt tätt på att översiktsplanen antogs, har den första uppföljningen av planen integrerats med arbetet att ta fram planeringsstrategin. Såväl bedömningen av översiktsplanens aktualitet som förslaget på inriktning för kommunens fortsatta arbete med översiktsplanering, är baserat på vad som framkommit i uppföljningen av översiktsplanen. Länsstyrelsen har dessutom bidragit med en sammanställning av nya och ändrade planeringsunderlag som har tillkommit sedan översiktsplanen antogs. Det gäller statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Länsstyrelsen har även angett att deras granskningsyttrande för Göteborgs översiktsplan samt för dess fördjupningar och tillägg fortfarande är aktuellt. Uppföljningen av översiktsplanen redovisas i en separat bilaga till planeringsstrategin. En utvecklad modell för uppföljning har tagits fram med syfte att bredda uppföljningen till att inkludera fler perspektiv jämfört med tidigare uppföljningar. Förutom att följa upp hur väl översiktsplanen efterlevs i efterföljande planering och beslut, har uppföljningen nu kompletterats med indikatorer för om stadens utveckling går i linje med översiktsplanens intentioner. Stadsbyggnadsförvaltningens bedömning Syftet med att ta fram en planeringsstrategi är att främja en ökad kontinuerlig översiktsplanering. Förvaltningen anser att framtagandet av denna planeringsstrategi har bidragit med detta, framför allt bidrar det till att hålla samtalet kring översiktsplanen aktuell. Förvaltningen bedömer dock att processen för kontinuerlig översiktsplanering behöver utvecklas och har därför påbörjat detta arbete. I planeringsstrategin redovisas några av de element som förvaltningen bedömer är viktiga för en kontinuerlig process. Bland annat handlar detta om att tydligare knyta översiktsplaneringen till stadens övriga processer inom stadsutveckling. Vidare föreslås en ny hantering av ändringar av översiktsplanen. Istället för att ta fram fördjupningar och tillägg som separata dokument, är förslaget att arbeta in ändringar direkt i översiktsplanen när de har processats och antagits. Stadsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att översiktsplanen är aktuell. Detta innebär att översiktsplanens ställningstaganden står sig väl och att översiktsplanen är aktuell i alla väsentliga delar. Det innebär också att översiktsplanens övergripande inriktning, utbyggnadsstrategin samt dess geografiska och tematiska inriktningar bedöms kunna ge god vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Planen bedöms också vara fortsatt aktuell i förhållande till de krav som ställs i plan- och bygglagen på att tillgodose värdena i riksintressen och hur miljökvalitetsnormer följs. De fördjupningar och tillägg som hör till översiktsplanen bedömer förvaltningen endast vara delvis aktuella. I planeringsstrategin föreslås därför en rad ändringar av översiktsplanen som innebär att följande fördjupningar och tillägg delvis omarbetas och samtidigt arbetas in i den kommunövergripande översiktsplanen: • Fördjupningar för Mölndalsåns dalgång (gemensam med Mölndals stad) • Fördjupning för Södra Askim • Tematiskt tillägg för översvämningsrisker Det tematiska tillägget för förorenade områden bedöms i stora delar vara inaktuellt och behöver ersättas med annan typ av styrande dokument. Fram tills dess att ett nytt styrande dokument tagits fram, kan dock dokumentet Tematiskt tillägg Förorenade områden fungera som styrande för efterföljande planering. Förvaltningen har redan påbörjat arbete med några ändringar av översiktsplanen. Det handlar om tillägg för jordbruksmark och energiproduktion samt en fördjupning för del av södra Älvstranden. Dessa arbeten bör fortsatt prioriteras. Förvaltningen har även identifierat behov av ändringar som rör tematiska inriktningar för mobilitet och infrastruktur respektive klimatanpassning och föreslår därför att fullmäktige ger stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram dessa ändringar. Utöver dessa arbeten finns förslag på några mindre ändringar som skulle kunna bidra till att hålla översiktsplanen aktuell. Ambitionen är att kunna genomföra dessa ändringar som en samlad process och om möjligt även samordna vissa processteg med de pågående ändringarna. För att hålla översiktsplanen aktuell, är förvaltningens bedömning att det är lika viktigt att aktivt arbeta med dess strategier och successivt genomföra åtgärder och insatser som den föreslår. Eftersom översiktsplanen är relativt ny, har arbetet med planeringsstrategin till stod del fokuserat på sådant som kan konkretisera översiktsplanen. Syftet med detta är att ge ett bättre stöd för hur dess intentioner kan genomföras. Planeringsstrategi pekar därför även ut ämnesområden eller knäckfrågor, inom vilka arbeten av olika karaktär kan behöva genomföras inom planeringsstrategins tidshorisont. Dessa redovisas under rubriken Behov av strategisk planering i planeringsstrategin. Bedömning av vilka behov som är mest prioriterade och när i tid de kan påbörjas behöver ske inom ramen för ordinarie verksamhetsplanering. Arbetena kommer i stor utsträckning att beröra stadsbyggnadsförvaltningen, men deltagande från flera av de stadsutvecklande förvaltningarna inom staden kommer i vissa fall att behövas. Ett behov som har identifierats är en uppdatering av planeringsnivåer för översvämningsrisk kopplat till Mölndalsån och kusten. Denna uppdatering bedöms behöva göras relativt omgående för att ge rätt förutsättningar för efterföljande planering. I nuläget ingår planeringsnivåer i översiktsplanens tematiska tillägg för översvämningsrisker. I översiktsplanen framgår det att anvisningar för anpassningsåtgärder ska utvärderas löpande i samband med att kunskapen ökar och en beslutsordning redovisas som innebär att stadsbyggnadsnämnden beslutar om uppdaterade planeringsnivåerna. I enlighet med detta tidigare beslut föreslås därför planeringsnivåerna nu brytas ut från översiktsplanen och flyttas till ett reglerande styrande dokument för planeringsnivåer. Ett första steg i detta föreslås vara att stadsbyggnadsnämnden tar fram riktlinjer för uppdaterade planeringsnivåer för Mölndalsån och för kusten. Henrik Kant Jenny Adler Stadsbyggnadsdirektör Avdelningschef Strategi och taktik Stadsbyggnadsnämnden Yttrande S, V, MP Yttrande angående godkännande av planeringsstrategi för Göteborgs översiktsplan Det är av särskild vikt att det tillkommer tillägg kring översvämningsriskerna eftersom detta är ett högt prioriterat område för staden. Planeringsstrategin tar också upp insatser som görs för att stärka den cirkulära ekonomin, en central del av detta som berör nämndens ansvarsområde gäller att öka samordningen mellan de städer som arbetar med cirkulärt byggande. Översiktsplan för Göteborg Planeringsstrategi 2024-2027 INNEHÅLL INLEDNING.................................................................................................................. 3 En utvecklad process för kontinuerlig översiktsplanering....................4 Fördjupningar och tillägg..................................................................................6 Behov av redaktionella justeringar................................................................ 7 INRIKTNING FÖR KOMMANDE ARBETE MED ÖVERSIKTSPLANERING.8 Ändringar av översiktsplanen..........................................................................9 Behov av strategisk planering.........................................................................11 Medskick till efterföljande planering........................................................... 16 RAMVERK FÖR ETT SAMORDNAT PRIORITERINGSUNDERLAG .........17 INLEDNING För att fortsatt kunna ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras Enligt plan-och bygglagen ska kom- måste stadens översiktsplan vara aktuell. Enligt plan- och bygglagen ska därför munen i planeringsstrategin kommunfullmäktige, som ett led i kontinuerlig översiktsplanering anta en pla- • ta ställning till ändrade planeringsför- neringsstrategi senast 24 månader efter ordinarie val. utsättningar av betydelse för översikts- Planeringsstrategin ska innehålla en bedömning om översiktsplanen är aktu- planens aktualitet ell och den ersätter därmed den tidigare aktualitetsprövningen. Planeringsstrate- gin ska även prioritera vilka insatser som krävs för att fortsatt hålla översiktspla- • ta ställning till kommunens fortsatta nen aktuell. Det innebär att det inom ramen för planeringsstrategin identifieras arbete med översiktsplaneringen behov av ändringar av översiktsplanen. Planeringsstrategin i sig innebär dock • bedöma i vilken utsträckning planen ingen ändring av översiktsplanen. Förutom genom ändringar av översiktsplanen är aktuell i förhållande till kraven i 3 §, kan planen hållas aktuell genom att aktivt arbeta med dess strategier och succes- 4 § andra stycket 1 och 2 samt 5 §. sivt genomföra åtgärder och insatser som den föreslår. Planeringsstrategi pekar därför även ut behov av annan strategisk planering som ska underlätta genom- förandet av översiktsplanen. Tidshorisonten för denna planeringsstrategi är 2024-2027. Lagstiftningen möj- liggör för att ändra planeringsstrategin från det att den antagits och fram till nästa ordinarie val. Motiv till att ändra planeringsstrategin oftare kan t ex vara ändrade förutsättningarna som identifieras i den årliga uppföljningen av översiktsplanen. Framtagande av denna planeringsstrategi Göteborgs översiktsplan antogs av kommunfullmäktige i maj 2022. Eftersom planeringsstrategin denna gång tas fram relativt tätt på att översiktsplanen an- togs, har den första uppföljningen av planen integrerats med arbetet att ta fram planeringsstrategin. Uppföljningsrapporten fokuserar framförallt på att beskriva vad som har hänt sedan översiktsplanen antogs samt om det som har hänt är i linje med översiktsplanens strategier och inriktningar. Uppföljningsrapporten innehåller även en redovisning av ändrade planeringsförutsättningar. Baserat på uppföljningen har en bedömningen av översiktsplanens aktualitet gjorts samt av vad som behövs för att hålla översiktsplanen aktuell. Detta doku- ment, Planeringsstrategin, fokuserar framförallt på den sammanfattande aktu- alitetsbedömningen samt förslagen till kommunens fortsatta arbete med över- siktsplaneringen. Uppföljningsrapport Planeringsstrategin Uppföljning av översiktsplanen Bedömning av översikts- Vad har hänt sedan översiktspla- planens aktualitet Sammanfattande bedömning nen antogs? av översiktsplanens aktualitet Är översiktsplanen aktuell? Nya planeringsförutsättningar? Inriktning för kommunens Vad behövs för att fortsatt hålla kommande arbete med över- Har det som hänt gått i rätt rikt- översiktsplanen aktuell och för siktlig planering ning, dvs är det i linje med över- att genomföra dess strategier? siktsplanens mål och strategier? Översiktsplan för Göteborg - PLANERINGSSTRATEGI 3 Aktualitetsprövning Det är översiktsplanens aktualitet i dess helhet som ska bedömas, det vill säga även ändringar för viss del av kommunens yta och tematiska tillägg till planen. En översiktsplan kan bedömas vara delvis inaktuell. Prövningen av översikts- planens aktualitet ska göras i förhållande till om planen ger vägledning om den avsedda mark- och vattenanvändningen, hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, hur planen tillgodoser värdena i riksintressen och hur gäl- lande miljökvalitetsnormer följs. En utvecklad process för kontinuerlig översiktsplanering Kravet på att ta fram en planeringsstrategi har aktualiserat behovet av en ut- vecklad process för kontinuerlig översiktlig planering i Göteborg. Arbetet med att utveckla processen pågår. Utgångspunkten för detta arbete är Boverkets före- slagna process för översiktsplanering och särskilt perspektivet att översiktsplanen behöver ingå i en kontinuerlig process där mål och strategier successivt stäms av mot det som händer i kommunen. Boverkets processbild beskriver därför både hur upprättandet och ändringar av översiktsplanen ska göras (detta styrs i stor grad av PBL) och hur översiktsplanens uppföljning och genomförande kan se ut. Arbetet med att utveckla en process för kontinuerlig översiktlig planering inom Göteborgs Stad behöver fortsätta men några viktiga element har identifierats som behöver vara utgångspunkt för denna process. Process för översiktsplanering Illustration: Boverket 1. Översiktsplaneringen behöver knytas tydligare till andra processer inom stadsutveckling i Göteborg med syfte att säkerställa att översiktsplanens stra- tegier och inriktningar genomförs och efterföljs. Översiktsplanens aktualitet är beroende av hur den genomförs och att den vid behov preciseras och utvecklas. Till exempel innehåller översiktsplanen avvägningar mellan olika allmänna in- tressen som ska ligga till grund för fortsatt arbete med strategier och priori- teringar. Det finns därmed en koppling mellan översiktsplanen och de övriga verktyg som staden har för att genomföra stadsutveckling som kan behöva tyd- liggöras. Exempelvis kan detta handla om styrande dokument eller kunskapsun- derlag inom något särskilt tematiskt område eller inom en viss geografi som syf- tar till att konkretisera översiktsplanen eller underlätta genomförandet av dess inriktningar. 4 Översiktsplan för Göteborg - PLANERINGSSTRATEGI 2. En utvecklad modell för uppföljning av översiktsplanen som omfattar både dess styrverkan för efterföljande planering och om utvecklingen i staden går mot översiktsplanens motsättningar behövs. Denna modell har utvecklats och tilläm- pas för första gången i årets (2023) uppföljning av översiktsplanen. Översikts- planen ska följas upp årligen och uppföljningen ska ligga till grund för framta- gandet av planeringsstrategin. Framöver är ambitionen att uppföljningen det år planeringsstrategin tas fram är en sammanvägning av de föregående årens uppföljningar. 3. Ändringar av översiktsplanen arbetas in i översiktsplanen och hanteras inte som separata handlingar. När så är möjligt och lämpligt bör processen för att genomföra olika ändringar samordnas. Ändring av översiktsplanen kan gälla: • Fördjupning för en viss del av kommunen som ersätter eller kompletterar tidigare rekommendationer för berörd geografi. Denna typ av ändring berör i första hand markanvändningskartan och översiktsplanens avsnitt Geogra- fiska inriktningar. • Ett tematiskt tillägg fördjupar strategierna och rekommendationer för ett sär- skilt allmänt intresse. Denna typ av ändringar berör i första hand översikts- planens avsnitt Tematiska inriktningar och markanvändningskarta • Mindre ändringar som kan vara både geografiska och tematiska. Till exempel kan det handla om ett nytt ställningstagande till ändrat riksintresse, utgående eller tillkommande infrastrukturreservat, ny eller ändrad strategi för något av översiktsplanens tematiska inriktningar. • Alla ändringar innebär en uppdatering och/eller komplettering av hållbar- hetsbedömningen. Ambitionen att kontinuerligt arbeta in ändringar och ersätta delar av översikts- planen istället för att ta fram fördjupningar eller tillägg i form av separata do- kument bedöms skapa en bättre överblickbarheten av vad som gäller. Samtliga typer av ändringar ska hanteras med en process som omfattar samråd, gransk- ning och antagande. Denna hantering av ändringar underlättas genom att över- siktsplanen är digital. Det möjliggör även för att genomföra mindre ändringar mer kontinuerligt istället för att som tidigare behöva invänta arbetet med en ny översiktsplan. 4. En nedbruten och konkretiserad utbyggnadsplanering som kompletterar planeringsstrategin skapar förutsättningar för en samordnad stadsutveckling. Översiktsplanen och dess genomförande berör många av stadens nämnder, för- valtningar och bolag. Det finns ett behov av ökad samordning av olika åtgär- der inom staden, ur såväl finansierings- som prioriteringsperspektiv. En mer nedbruten och konkretiserad utbyggnadsplanering blir ett viktigt verktyg för kraftsamling vid stadsutveckling. Denna övergripande inriktning för samordnad stadsutveckling blir ett underlag för att kunna fatta beslut om var i staden och när i tid olika stadsutvecklingsinitiativ kan påbörjas. Planeringsstrategin ger för- slag på ett ramverk för detta underlag. En övergripande inriktning för samord- nad stadsutveckling (ÖISS) baserat på detta ramverk kommer sedan att hanteras i ett separat beslut. Översiktsplan för Göteborg - PLANERINGSSTRATEGI 5 ÖVERSIKTSPLANENS AKTUALITET Översiktsplanen bedöms vara aktuell. Detta innebär att översiktsplanens ställ- ningstaganden står sig väl och att översiktsplanen är aktuell i alla väsentliga de- lar. Det innebär också att översiktsplanens övergripande inriktning, utbyggnads- strategin samt dess geografiska och tematiska inriktningar bedöms kunna ge god vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Planen bedöms också vara fortsatt aktuell i förhållande till de krav som ställs i plan- och bygglagen på att tillgodose värdena i riksintressen och hur miljökvalitetsnormer följs. Upp- följningen av översiktsplanen för perioden juni 2022- maj 2023 visar att vissa planeringsförutsättningar har ändrats efter det att översiktsplanen antogs (maj 2022) med avseende på förändrade omvärldsfaktorer och ändrade planeringsför- utsättningar. Staden kan behöva arbeta vidare med dessa förändrade förutsätt- ningar genom tillägg och fördjupningar av översiktsplanen för att fortsatt hål- la översiktsplanen aktuell. Vilka ändringar av översiktsplanen som kan behövas finns redovisade under inriktning för kommande arbete med översiktsplanering. Fördjupningar och tillägg Till översiktsplanen hör ett antal fördjupningar och tematiska tillägg som i sam- band med antagandet av översiktsplanen 2022 bedömdes vara aktuella. Bedöm- ningen nu är att dessa fördjupningar och tillägg endast delvis är aktuella. Gene- rellt gäller för samtliga dessa fördjupningar och tillägg att de till sin form och innehåll inte är fullt ut anpassade till den nya översiktsplanen. En inarbetning av relevanta delar skulle därför vara önskvärd. Nedan följer en genomgång av översiktsplanens fördjupningar och tillägg med redovisning av respektive doku- ments aktualitet. Fördjupning för Västra Arendal och Torsviken (antagen 2022) bedöms vara aktuell. Denna fördjupning är inarbetad i översiktsplanens mark- och vatten- användningskarta. Fördjupning för Mölndalsåns dalgång (antagen 2017) bedöms vara delvis ak- tuell men det finns även delar som är inaktuella eller inte längre relevanta ef- tersom stora delar av planförslaget har genomförts. Exempel på sådant som är inaktuellt är redovisningen av riksintressen, hänvisning till riktlinjer för farligt gods samt planeringsnivåer för Mölndalsån. Det finns också behov av att upp- datera markanvändningskartan för att den ska stämma bättre överens med am- bitionen i fördjupningen samt den utveckling som skett inom geografin sedan fördjupningen antogs. Fördjupning för södra Askim (antagen 2011) är delvis redan inarbetad i av i den kommunövergripande översiktsplanens markanvändningskarta. Vidare har utbyggnaden runt Nya Hovås i stor utsträckning redan genomförts eller inarbe- tats i översiktsplanen som förändrad markanvändning eller utredningsområde. I översiktsplanen har ett förtydligande gjorts för de utpekade bebyggelseområde- na i Gatersered och Svindal som innebär att de inte är aktuella att ta i anspråk i närtid genom att klassificera dom som planeringsreserver. Detta medför att innebörden i fördjupningen kan vara svårtolkad så som den nu är formulerad. 6 Översiktsplan för Göteborg - PLANERINGSSTRATEGI Tematiskt tillägg översvämningsrisker (antagen 2017) inklusive planerings- nivåer för kustzonen bedöms vara delvis inaktuellt. IPCC har publicerat nya beskrivningar avseende framtida klimatscenario och länsstyrelsen har tagit fram nya rekommendationer för planeringsnivåer för kusten (oktober 2023). Dessa nya underlag behöver analyseras utifrån vad det kan innebära för Göteborg för skyfall, högt vatten och höga flöden. Tematiskt tillägg för förorenade områden (antagen 2006) bedöms i delar vara inaktuellt. En övergripande inriktning för hantering av förorenade områden har arbetats in i översiktsplanens tematiska avsnitt om Hälsa och Säkerhet. De delar i fördjupningen som är inaktuella gäller till exempel hänvisning till miljömål som har tagits bort eller ändrats, att antalet förorenade objekt har ändrats, att klass- ningen av tjärasfalt har ändrats och att gemensamma riktlinjer har tagits bort. Vidare har tre utpekade mellanlager utretts och var information om förorenade områden finns har ändrats. Flera av stadens förvaltningar som omnämns i do- kumentet har ändrats. En stor del av den styrning som ingår i det tematiska tillägget stämmer inte överensstämmer med styrning på översiktsplanenivå och är inte heller i linje med stadens riktlinjer för styrande dokument. Med undantag för det som anges vara inaktuellt innehåller det tematiska tillägget relevant styrning inom området och bedömningen är därför att det kan vara vägledande fram tills dess att det har ersatts med ett uppdaterat styrdokument. Behov av redaktionella justeringar Efter det att översiktsplanen antogs har ett antal skrivfel eller redaktionella mis- sar upptäckts. Att korrigera detta i översiktsplanen bedöms i sammanhanget vara detaljer som inte påverkar varken översiktsplanens aktualitet eller dess ställ- ningstaganden och behöver därför inte omfattas av någon ändringsprocess enligt PBL. Ur ett användarperspektiv finns däremot behov av att korrigera översikts- planen i dessa delar för att undvika feltolkningar. Rättelse av översiktsplanen enligt 36 § förvaltningslagen behöver därför genom- föras med avseende på följande fel: • Hänvisning till fel lagrum i rekommendationstext kopplat till lager för för- ändrad markanvändning 8:23 PBL, ska ändras till 9:28 PBL • Askims norra kyrkogård och Nya varvets kyrkogård har fått förväxlade namn i markanvändningskartan • I tematiska kapitlet Parker, natur och vatten behöver texten i faktarutan om åtgärdsplan för god vattenstatus uppdateras med att åtgärdsplanen nu är an- tagen. • Söderleden har blivit Västerleden på ett ställe i Geografiska inriktningar/ Högsbo-Frölunda/Utgångspunkter, • En text om att det finns områdesbestämmelser har felaktigt hamnat under beskrivning av riksintresseområdet (kulturmiljövård) Ragnhildsholmen. Översiktsplan för Göteborg - PLANERINGSSTRATEGI 7 INRIKTNING FÖR KOMMANDE ARBETE MED ÖVERSIKTSPLANERING I det följande avsnittet redovisas arbeten inom översiktlig planering som be- döms vara prioriterade att antingen fortsätta arbeta med eller att påbörja inom tidshorisonten 2024-2027. Urvalskriteriet för vilka kommande arbeten som re- dovisas i denna planeringsstrategi är • att de behövs för att översiktsplanen ska vara ett aktuellt och bra styrdoku- ment för stadsutvecklingen i Göteborg, eller • att de behövs för att underlätta för genomförandet av översiktsplanens stra- tegier och inriktningar. Inriktningen för stadens kommande arbeten är framförallt baserad på brister eller kunskapsglapp som har identifierats i samband med uppföljningen av över- siktsplanen. Flera av de arbeten som redovisas har helt eller delvis redan påbör- jats. Det gäller exempelvis sådana uppdrag som har lämnats i kommunfullmäk- tiges budget som har bäring på den översiktliga planeringen. Planeringsstrategins förslag till kommande arbete är uppdelat i behov av änd- ringar av översiktsplanen samt behov av övrig strategisk planering. Utöver detta görs några medskick till efterföljande planering baserat på brister som identifie- rats i samband med uppföljningen av översiktsplanen. SAMMANFATTNING AV PLANERINGSSTRATEGINS FÖRSLAG Ändringar av översiktsplanen Pågående arbeten Fortsätt pågående Ökat fokus på parker, natur och vatten Tillägg avseende jordbruksmark/livsmedelsförsörjning Ökat fokus på klimatanpassning Tillägg avseende energiproduktion och energilagring Förutsättningar för service i ytterstaden/mellanstaden Fördjupning för Södra Älvstranden Utvidgning av Göteborgs utvidgade innerstad (GUI) Förslag kommande Förslag kommande utredningar Ändring och inarbetning av fördjupningar Möln- Nya förutsättningar för robust stad dalsåns dalgång och Södra Askim De stora ledernas framtida funktion Ändring och inarbetning av tillägg översvämningsrisker Konkretiserad avvägning markanspråk i innerstaden Ändring tematisk kapitel Mobilitet och infrastruktur Samlad bild för älvstråket Mindre ändringar Översiktsplanens omvandlingsstråk Kollektivtrafikkapacitet i östra mellanstaden Behov av strategisk planering Uppföljning av bottentopografin i Göta älv Uppdaterade eller nya styrande dokument Hantering av förorenade områden Medskick till efterföljande planering Översyn av vägledning för trafikbuller i planeringen Stadsutveckling i Angered Planeringsnivåer för översvämningsrisker Behov av att säkerställa mark för verksamheter Skyddsavstånd farligt gods och anläggningar 8 Översiktsplan för Göteborg - PLANERINGSSTRATEGI Ökat fokus på robusthet Översiktsplanens övergripande utvecklingsinriktning är att planera för en nära, sammanhållen och robust stad. Detta är fortsatt en relevant och viktig inriktning för att möta de utmaningar som stadsutvecklingen i Göteborg står inför. Den omvärldsanalys som genomförts inom ramen för uppföljningen av översiktspla- nen visar på att utmaningarna i stor utsträckningen är de samma som när över- siktsplanen togs fram. Vad som kan konstateras är att de senaste årens utveckling i Göteborg, Sverige och vår omvärld medför att förmågan att agera och planera robust och adaptivt blir allt viktigare. Det innebär att ett fokus inom stadspla- neringen i Göteborg behöver vara ökad kunskap om vad dessa omvärldsfaktorer innebär för stadsplaneringen och hur vi kan skapa en mer anpassningsbar och föränderlig stad. Flera av de arbeten som lyfts fram i denna planeringsstrategi har därför en tydlig koppling till robusthet. Ändringar av översiktsplanen Pågående Arbetet med några ändringar av översiktsplanen har redan påbörjats. Dessa ar- beten bör även fortsatt prioriteras. Tillägg för jordbruksmark/livsmedelsförsörjning Stadsbyggnadsnämnden fick i uppdrag av kommunfullmäktige att ta fram denna ändring genom beslut 8 december 2022. Ändringen av översiktsplanen avseende jordbruksmark och livsmedelsförsörjning syftar till att visa hur jordbruksmarken ska användas och prioriteras i förhållande till andra samhällsintressen för att långsiktigt stärka livsmedelsförsörjningen i Göteborg. Tillägg energiproduktion och energilagring Stadsbyggnadsnämnden fick i uppdrag genom kommunfullmäktiges budget 2023 att ta fram denna ändring. Tillägget gällande produktion och lagring av förnybar energi syftar till att ge förutsättningar att hantera omställningen till ett fossilfritt samhälle, genom rekommendationer kring mark- och vattenanvänd- ning för att underlätta lokal produktion av förnybar energi och utveckla möjlig- heter för energilagring. Fördjupning för södra älvstranden, delen Klippan till Järnvågen Kommunstyrelsen godkände stadsbyggnadsnämndens hemställan om igångsätt- ningsbeslut för detta arbete den 22 november 2023. Ändring genom fördjupning av översiktsplanen för Södra Älvstranden, delen Klippan till Järnvågen, syftar till att skapa planeringsförutsättningar för stadsutveckling inom ett av över- siktsplanens utredningsområde. Det innebär en omvandling från industrimark till blandad stadsbebyggelse genom utvidgning av innerstaden med traditionell kvartersstad. Ändringen ska hantera riksintressefrågor, Oscarsledens framtid, kulturmiljö och lokaliseringsfrågor avseende verksamheterna i Fiskhamnen, broförbindelse, social service, husbåtar och ett maritimt centrum. Förslag kommande ändringar Utöver redan pågående ändringar av översiktsplanen har ytterligare behov iden- tifierats. Det är en stor fördel om ändringsprocessen för dessa kan samordnas dels sinsemellan och dels med de redan påbörjade ändringarna. Det är därför Översiktsplan för Göteborg - PLANERINGSSTRATEGI 9 önskvärt att de kan påbörjas relativt omgående. Förslaget är att ge stadsbygg- nadsnämnden i uppdrag att ta fram dessa ändringar samtidigt som planerings- strategin antas. Ändring och inarbetning av fördjupningar Mölndalsåns dalgång och Södra Askim För att skapa en ökad tydlighet och för att släcka de delar av dessa båda för- djupningar som inte längre är aktuella föreslås att de delar som fortsatt bedöms vara aktuella arbetas in i den kommunövergripande översiktsplanen i samband med en ändringsprocess. Konkret innebär detta att relevanta delar arbetas in i översiktsplanens markanvändningskarta och därmed översätts till de markan- vändningskategorier som används för övriga staden. På liknande sätt föreslås de textbaserade strategier och beskrivningar som fortsatt bedöms vara aktuella att arbetas in i eget avsnitt under Geografiska inriktningar/Innerstaden. Viss kom- plettering eller förtydligande för strategierna som rör Mölndalsåns dalgång kan komma att bli aktuellt. Fram till dess att ändringen (inarbetningen) har genomförts fungerar do- kumenten Fördjupning för Mölndalsåns dalgång samt Fördjupning för Södra Askim fortsatt som vägledande för efterföljande planering. Undantaget är de planeringsnivåerna för Mölndalsån som anges. Dessa är inte längre aktuella. Ändring och inarbetning av tillägg översvämningsrisker En översyn av det tematiska tillägget till översiktsplanen för översvämningsris- ker är nödvändigt. Ändrade planeringsförutsättningarna såsom IPCC´s nya kli- matscenario och behöver värderas för att kunna bedöma vilka ändringar som bör göras i det tematiska tillägget. I samband med att översynen av tillägget görs bör dessa strategier och rekommendationer arbetas in i översiktsplanen, förslagsvis under ett nytt tema-område Klimatanpassning. Ändring av tematiskt kapitel Mobilitet och infrastruktur Sedan översiktsplanen antogs har en del relevant planeringsunderlag ändrats eller uppdateras som berör de tematiska inriktningarna för mobilitet och in- frastruktur. Det finns därför ett behov av att se över detta kapitel. Exempelvis handlar det om att harmoniera det med nya Miljö- och klimatprogrammet (som arbetades fram parallellt med översiktsplanen) vad gäller klimatmålens betydelse för färdmedelsfördelning. Behov finns också att värdera om relevanta delar av Cykelprogrammet samt Trafiksäkerhetsplanen som upphör att gälla inom kort kan arbetas in i översiktsplanen. Detsamma gäller kunskap som framkommit i samband med arbete med att ta fram en ny Parkeringspolicy liksom arbetet med en Godsplan. Fördelen med att inkludera delar av dessa arbeten i översiktspla- nen är att de då tydligare vägs mot andra intressen. En ambition med ändringen av det tematisk kapitlet Mobilitet och infrastruk- tur är slutligen att arbeta in kvarvarande delar av Trafikstrategin som är relevanta för att kunna släcka Trafikstrategin som styrande dokument. Mindre ändringar Utöver ovan redovisade förslag till ändringar har ytterligare några behov av mindre omfattande ändringar bedömts vara nödvändiga. Dessa mindre ändringar omfattar: • Uppdatering av riksintresselager som ändrats samt kommunens ställningsta- gande till dessa. 10 Översiktsplan för Göteborg - PLANERINGSSTRATEGI • Precisering av utpekade kommunikationsreservat där ny kunskap har till- kommit. Detta gäller exempelvis reservat för järnväg söderut, där utredning pågår om möjlighet att precisera. • Ta bort område för framtida bebyggelseområde, förändrad markanvändning, där politiskt ställningstagande tagits kring platsens lämplighet efter det att översiktsplanen antogs. • Omklassificering av verksamhetsområde mellan företagsområde och indu- striområde baserat på den kartläggning av verksamheter Bedömningen har gjorts att ovanstående mindre ändringar har mycket begrän- sade konsekvenser för översiktsplanens ställningstaganden som helhet, men de är dock av den digniteten att de behöver inkluderas i en ändringsprocess enligt plan- och bygglagen för att översiktsplanen även i fortsättningen ska upplevas aktuell och ha den önskade styrverkan. Behov av strategisk planering Här listas de viktigaste ämnesområdena eller knäckfrågor, inom vilka utredning- ar av olika karaktär bedöms behöva tas fram inom planeringsstrategins tidshori- sont (4 år). Syftet med dessa arbeten kan tillhöra något eller flera av följande ka- tegorier: • Konkretiseringar av översiktsplanen genom nya eller uppdaterade styr- dokument. • Utredningar kring förutsättningar som på sikt kan innebära behov av ändringar av översiktsplanen. • Kunskapsunderlag som bidrar till att underlätta genomförandet av översikts- planen. Bedömning av vilka behov som är mest prioriterade och när i tid de kan påbörjas behöver ske inom ramen för ordinarie verksamhetsplanering. Arbetena kommer i stor utsträckning att beröra stadsbyggnadsförvaltningen, men deltagande från flera av de stadsutvecklande förvaltningarna inom staden kommer i vissa fall att behövas. Uppdaterade eller nya styrande dokument Hantering av förorenade områden Det nuvarande tillägget till översiktsplanen om hantering av förorenade områ- den bedöms i stora delar vara inaktuellt. Samtidigt finns det delar i detta doku- ment som är av stor betydelse för hur frågorna hanteras i exempelvis plan- och bygglovsfrågor. Istället för att uppdatera det tematiska tillägget till översiktsplan föreslås dock att de delar som fortsatt är aktuella flyttas över till ett reglerande styrande dokument. Övriga delar som är fortsatt relevanta kan i samband med detta uppdateras. Fram tills dess att ett nytt styrande dokument tagits fram, fungerar dokumentet Tematiskt tillägg Förorenade områden som styrande för efterföljande planering. Översyn av vägledning för trafikbuller i planeringen Den vägledning för trafikbuller i planeringen som idag finns är inaktuell och används inte. Den behöver ersättas och detta kommer troligen att vara en åtgärd i ett kommande åtgärdsprogram mot buller. Översiktsplan för Göteborg - PLANERINGSSTRATEGI 11 Rekommenderade skyddsavstånd farligt gods på väg och anläggningar I samband med antagandet av översiktsplanen förklarades den tidigare fördjup- ningen kring hantering av transporter av farligt gods för inaktuell. I översikts- planen finns nu en övergripande vägledning kring hur frågorna ska hanteras i planeringen men behovet kvarstår av mer konkreta rekommendationer fram- förallt med avseende på skyddsavstånd. Behovet gäller även ett schabloniserat riskhanteringsavstånd utifrån vilka ämnen och mängder som hanteras vid Se- vesoanläggningarna. Transporter av farligt gods i Göteborg behöver kartläggas. Den nya kartläggningen bör utgöra underlag till riskutredningar som genomförs i kommunen. En översiktlig riskutredning som grundas på denna kartläggning bör tas fram. Därefter kan rekommenderat skyddsavstånd till typbebyggelse från var och en av dessa väg- och järnvägsklasser bestämmas. Förslagsvis hanteras dessa rekommendationer inom ramen för ett reglerande styrande dokument. Planeringsnivåer för översvämningsrisk Planeringsnivåer för Mölndalsån och för kusten behöver uppdateras. I över- siktsplanens tematiska tillägg för översvämningsrisker framgår att anvisningar för anpassningsåtgärder ska utvärderas löpande i samband med att kunskapen ökar och en beslutsordning redovisas som innebär att stadsbyggnadsnämnden beslutar om uppdaterade planeringsnivåerna. I enlighet med detta tidigare beslut föreslås därför planeringsnivåerna nu brytas ut från översiktsplanen och flyttas till ett reglerande styrande dokument för planeringsnivåer. Ett första steg i detta föreslås vara att stadsbyggnadsnämnden tar fram riktlinjer för upp- daterade planeringsnivåer för Mölndalsån och för kusten. Påbörjade arbeten Ökat fokus på arbete kopplat till parker, natur och vatten Översiktsplanen har ambitiösa inriktningar inom temat Parker, natur och vatten. För att kunna tillämpa och genomföra översiktsplanens inriktningar inom grön- planeringen, behövs ett fortsatt arbete med framtagande av planeringsunderlag för att öka kunskapen och, där så bedöms nödvändigt, konkretisera översiktspla- nens viljeinriktning. Inom ramen för arbetet med Miljö- och klimatprogrammets strategi för Grön och Robust stad har behovet av att definiera och kartlägga den gröna infrastrukturen identifieras. Detta har mynnat ut i ett budgetuppdrag (2024). Materialet kommer att utgöra en bra planeringsgrund för grönstrukturen som en strukturell planeringsförutsättning. Detta arbete kan med fördel samordnas med inventering av skyddsvärda träd och grönområden (uppdrag SBN 2023). I dessa kartläggningsuppdrag ingår det att bedöma behovet av kompletterande skydd i översiktsplanen eller genom annan styrning, för att säkerställa de iden- tifierade värdena. Som utgångspunkt för ett mer samordnat, förvaltningsövergripande arbete med att tillämpa och genomföra översiktsplanens inriktningar inom grönplane- ringen, kan det vidare vara lämpligt att ta fram en handlingsplan/åtgärdsplan för grönplanering. För att tillräckligt stora parker ska kunna säkerställas när staden förtätas finns behov av att komplettera de nyckeltal som finns i översiktsplanen med nyckeltal för kvadratmeter grönyta per boende. 12 Översiktsplan för Göteborg - PLANERINGSSTRATEGI Ökat fokus på arbete kopplat till klimatanpassning Det finns ett behov av att fortsatt arbeta med planerings- och kunskapsunder- lag kopplat till klimatanpassning. Det gäller höjda vattennivåer, skyfall och vär- mestress. Exempel på sådana behov är en karta avseende kombinerade risker för ras och skred samt förorenade områden och risk- och sårbarhetsunderlag avseende omgivningspåverkan för exploatering. Vidare finns behov av att arbeta vidare med frågeställningarna som rör värmestress samt att utveckla arbetssätt med beredskapsplanering för att kunna minska konsekvenser vid översvämning- ar inte bara genom fysiska åtgärder. Förutsättningar för service i ytterstaden och mellanstaden Stadsbyggnadsnämnden gav i juni 2023 stadsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att utreda ytterstadens tillgång till service samt små orters potential som ser- vicenoder. Denna utredning har påbörjats. Översiktsplanens huvudsakliga in- riktningen för ytterstaden är att utveckla de befintliga orterna. Bedömningen är därför att översiktsplanen inte behöver ändras för att möjliggöra ny bebyggelse i anslutning till servicenoder. Utbyggnadsstrategin för ytterstaden utgår från att tre tyngdpunkter i de större samhällena Torslanda, Nya Hovås och Kärra har pekats ut. Dessa tyngdpunkter har pekats ut bl a för att de har ett större upptag- ningsområde än enbart närområde och därmed har potential att bidra till en mer flerkäring struktur. Översiktsplanens strategi innebär att bebyggelseutvecklingen i ytterstaden framförallt ska lokaliseras så att de stärker dessa tyngdpunkter. Som komplement till denna strategi är inriktningen att även mindre orter i yttersta- den (Olofstorp, Gunnilse, Säve och Björlanda) som idag har en brist på tillgång till service ska kompletteras med ny bebyggelse för ökad blandning av bostads- former och fler funktioner. Mellanstadens tyngdpunkter har generellt en högre grad av tillgång till handel och service. I uppföljningen av översiktsplanen kan det dock konstateras att det finns brist på tillgång till service även i vissa delar av mellanstaden. Syftet med det påbörjade arbetet är att tydliggöra hur förutsättningarna för servicenoder i glesare miljöer än innerstaden ser ut och hur ny bebyggelse och annan stadsutveckling i anslutning till dessa kan stärka potentialen. Utredningen ska fungera som ett kunskapsunderlag för genomförandet av översiktsplanens inriktning för ny bebyggelse i ytterstaden. Utvidgning av Göteborgs utvidgade innerstad (GUI) Stadsbyggnadsnämnden gav i juni 2023 stadsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att uppdatera och utvidga Göteborgs Utvidgade Innerstad, i första hand med områden för traditionell trädgårdsstadsbebyggelse. Detta arbete har påbörjats. I ett första skede kommer fokus att ligga på att utvidga det geografiska området med Frölunda och Tynnered och därefter med Kortedala och västra Bergsjön. För Frölunda och Tynnered sker arbetet i nära samverkan med pågående pro- gramarbeten. Själva utvidgningen bedöms pågå till och med mitten av 2025. Uppdatering av befintlig GUI karta kommer att därefter ta vid och pågå man- datperioden ut. Översiktsplan för Göteborg - PLANERINGSSTRATEGI 13 Förslag kommande utredningar Nya förutsättningar för robust stad Nya förutsättningar i omvärlden påverkar förutsättningarna en robust stad. Till exempel handlar detta om behovet av en cirkulär ekonomi, ökade behov inom ci- vil beredskap samt den ökade oron i omvärlden kopplat till ökad militär närvaro. Kunskapen kring hur detta påverkar stadsplaneringen behöver öka. Ett arbete som belyser konsekvenserna av dessa nya förutsättningar kan fungera som un- derlag för att bedöma om översiktsplanen behöver konkretiseras eller komplet- teras med nya strategier kring robusthet. Konkretiserad avvägning mellan markanspråk i innerstaden Det råder idag hög konkurrens om marken i innerstaden, framförallt i det som översiktsplanen definierar som kompletteringsområden. Mark för kommunal service ställs till exempel mot behov av ytor för park och för skyfall. Ett samlat arbete behövs för att väga de olika konkurrerande markanspråken mot varandra. I innerstaden pågår också planering av flera kollektivtrafikåtgärder och utredning- ar för olika kollektivtrafikkoncept. Flera av utredningarna sker parallellt där helhets- bilden saknas över hur de olika koncepten och åtgärderna kan komplettera varandra och vilka geografiska avtryck de får. Ett arbete som visar en samlad och sammanvägd bild av kollektivtrafikens utveckling i innerstaden skulle behöva tas fram. En samlad bild av potential och behov inom älvstråket Älvrummet är av mycket stor betydelse för karaktären i centrala Göteborg och att det kommer att påverkas av stadsutveckling eftersom nästan alla omvand- lingsområden i innerstaden gränsar till älven. Flera av dessa stadsutvecklingspro- jekt efterfrågar en tydligare utvecklingsidé för älvstråket att förhålla sig till. En utredning behövs för att studera hur älvrummet och de längsgående älvstråkens karaktär och potential kan utvecklas till en helhet som möter upp olika markan- språk och målsättningar på bästa sätt. Utredningen behöver belysa dels sociala värden till exempel tillgängligheten till vattnet, dels ekologiska värden som ex- empelvis hur ekosystemtjänster kan tillskapas. Andra aspekter som bör hanteras är högvattenskyddet och hur kajerna inom området ska nyttjas. Utredningen kan fungera som ett underlag till pågående utveckling inom omvandlingsområdena. Detta arbete sammanfaller med kommunfullmäktiges uppdrag till stadsbygg- nadsnämnden om att arbeta fram en strategi för utveckling och planering för användning av Göteborgs icke kommersiella kajer (KF 2022-01-27). Översiktsplanens omvandlingsstråk Utpekandet av omvandlingsstråk är en del av översiktsplanens utbyggnads- strategin. Syftet är att skapa blandad stadsbebyggelse, att minska överdimensio- nerade gatumiljöer samt att knyta ihop stadsdelar. De olika omvandlingsstråk har varierande mognadsgrad och för att komma vidare i arbetet med stråken finns behov av att påbörja utredningsarbete med syfte att konkretisera över- siktsplanens inriktningar. I budget 2023 fanns uppdrag att påbörja arbete med tre av stråken: Hjalmar Brantingsgatan, Almanacksvägen och Dag Hammar- skjöldsleden. Dessa bedöms därför mest prioriterade av översiktsplanens om- vandlingsstråk. Utöver detta är bedömningen att omvandlingsstråken i sydvästra mellanstaden (Näsetvägen, Skattegårdsvägen och St Fiskebäcksvägen) behöver studeras vidare eftersom det pågår programarbete i närområdet samt att det 14 Översiktsplan för Göteborg - PLANERINGSSTRATEGI finns ett stort omvandlingstryck i området. Utredningsbehoven varierar mellan de olika stråken. Nedan beskrivs vad som bedöms vara nästa steg för respektive prioriterat omvandlingsstråk: • Hjalmar Brantingsgatan: Viss stadsutveckling pågår redan i anslutning till stråket, men ett helhetsgrepp för stråket från Hisingsbron till Sommarväders- gatan saknas. Utan en helhetsbild finns risk för pågående stadsutveckling på- verka potentialen för hela stråket. Förutsättningar för omvandling av Hjalmar Brantingsgatan med fokus på potential för hela stråket behöver därför studeras översiktligt. En etappvis omvandling av stråket bör vara i fokus. Särskilt viktigt är det att ”lösa ut” sträckan Hisingsbron till Vågmästareplatsen. • Kortedalavägen/Almanacksvägen: Förutsättningarna att omvandla stråket har tidigare studerats i ett programarbete. Ett liknande arbete med genomför- andefokus behöver återupptas. Frågor utöver utbyggnadspotential och själva omvandlingen av stråket är ekonomi och finansiering samt en möjlig etappin- delning av omvandlingen. Omvandlingen av Almanacksstråket är beroende av en kapacitetsökning i kollektivtrafiken och hänger därför tätt samman med den föreslagna utredningen om kollektivtrafikkapacitet i östra mellanstaden. • Genomför ett konkretiserat arbete för omvandlingen av Högsbo industri- område inklusive Dag Hammarskjöldsleden, med fokus på utbyggnadsord- ning, finansiering samt lokalisering av bebyggelse, kommunal service, parker och andra offentliga friytor och tekniska anläggningar. • Utreda hur de trafikala anspråken ska fördelas mellan de tre omvandlings- stråken i sydväst. Alla tre utpekade stråk har potential att omvandlas men behöver kunna hantera olika mängd trafik, framför allt till och från hamnen i Fiskebäck. Kollektivtrafikkapacitet i östra mellanstaden Att utöka kollektivtrafikkapaciteten är en förutsättning för att realisera den ut- byggnadspotential för östra mellanstaden som beskrivs i översiktsplanen. Utred- ningsarbete pågår med genomförandet av Målbild koll2035 kring såväl citybuss som metrobuss som har betydelse för Bergsjön och Kortedala. En utmaning som också beskrivs i översiktsplan och som också kvarstår är att avlasta Artillerigatan. Det skulle därför behöva utredas hur tillräcklig kollektivtrafikkapacitet kan upp- nås i hela geografin Gamlestaden, Kortedala och Bergsjön för att frigöra stads- utvecklingspotentialen inklusive att värdera om Nylöselänken är rätt lösning. De stora trafikledernas framtida funktion Flera arbeten pågår eller har pågått som på olika vis föreslår omvandlingar av de stora ledernas funktion. Inom översiktsplanearbetet gjordes studier över möj- ligheterna att omvandla Lundbyleden och ett mer fördjupat förslag att om- vandla Dag Hammarsköldsleden till en boulevard togs fram. Det pågår ock- så utredningar för ombyggnation av Hisingsleden och Norrleden i samband med planering av större verksamhetsområden samt att Trafikverket bedriver en åtgärdsvalsstudie för Västerleden. Det pågående uppdraget kring ändring av översiktsplanen för södra älvstranden inkluderar en möjlig omvandling av Os- carsleden. En utredning behöver genomföras på systemnivå för att svara på vad respektive led behöver säkerställa för framtida funktion avseende trafikmängder, gods och framkomlighet i relation till pågående och planerad stadsutveckling, med beaktande av stadens styrande dokument såsom översiktsplanen och miljö- och klimatprogram. Utredningen behöver omfatta såväl de centrala lederna som Hisingsleden och Norrleden. Översiktsplan för Göteborg - PLANERINGSSTRATEGI 15 Systematisk uppföljning av bottentopografin i Göta älvs vattendrag Det finns behov av ett kunskapsunderlag kring bottentopografin i Göta Älvs vattendrag. Detta för att kunna följa upp undervattenserosion orsakad av såväl naturlig vattenströmning som farledens fartyg. Undervattenskred är svåra att upptäcka och kan orsaka försämrad stabilitet ovan land utan att detta är möjligt att fånga upp. Medskick till efterföljande planering I uppföljningen av översiktsplanen har några tematiska eller geografiska om- råden identifierats där utvecklingen ännu inte går i linje med översiktsplanens intentioner. I uppföljningsrapporten redovisas detta som frågor som behöver be- vakas. Två av dessa frågor tas även upp här i planeringsstrategin eftersom det bedöms att det är viktigt ur ett översiktsplaneperspektiv att göra efterföljande planering uppmärksam kring dessa förhållanden. Stadsutvecklingen i Angered Uppföljningen av översiktsplanen tillsammans med en analys av vilka projekt som ligger i prognos visar att det fortfarande finns få initiativ för att realisera den stadsutveckling som översiktsplanen föreslår för geografin runt Angereds centrum inklusive Gårdsten, Rannebergen och Hammarkullen. En mer aktiv planering skulle behöva initieras för att realisera den utbyggnadspotential som översiktsplanen identifierat. Målsättningen är att åstadkomma en utveckling av fler arbetsplatser, mer service och ett större bostadsutbud. Behov av att säkerställa mark för verksamheter Uppföljningen av översiktsplanen indikerar att det på kort sikt råder brist på mark och lokaler för industriverksamhet av olika slag. Arbete pågår för att möta detta behov. Med utgångspunkt i kartläggningen av översiktsplanens företags- och industriområden som utfördes 2022 behöver lämpliga områden som kan förtätas med verksamheter identifieras. Detta bör göras inom ramen för arbete med budgetuppdrag 2024 om plan för verksamhetsmark. 16 Översiktsplan för Göteborg - PLANERINGSSTRATEGI RAMVERK FÖR ETT SAMORDNAT PRIORITERINGSUNDERLAG Enligt stadsbyggnadsnämndens reglemente ansvarar nämnden för att ta fram un- derlag för prioriteringen för hur staden ska utvecklas över tid, inklusive övervä- ganden kring resursmässiga förutsättningar för kommunen samt genomförbar- het. Detta ska göras för beslut i kommunfullmäktige. Översiktsplanen och denna planeringsstrategi ger ett visst stöd för denna prioritering. Samtidigt bedöms det saknas samordning ur såväl ett finansierings- som prioriteringsperspektiv och en viktig förklaring till denna avsaknad är att det saknas ett gemensamt prioriterings- underlag utifrån en etablerad styrningsprocess. Sammanfattningsvis innebär detta att det finns behov av en mer nedbruten och konkretiserad utbyggnadsplanering genom en inriktning för samordnad stadsutveckling. Denna övergripande inriktning för samordnad stadsutveckling (ÖISS) ska kunna ligga till grund för välgrundade beslut om var i staden och när i tid olika stadsutvecklingsinitiativ kan påbörjas. För detta krävs ett konsekvensbeskrivet beslutsunderlag som ger en samlad bild av förutsättningarna för att genomföra större stadsutvecklings- och investeringsprojek samt för att upprätthålla kapa- citet och funktion för dagens behov. ÖISS syftar till att bidra till gemensamma planerings- och genomförandeförutsättningar för stadens nämnder och bolagssty- relser samt en ökad tydlighet och transparens för marknadens aktörer, ge förutsätt- ningar för en ökad samordning och en effektivare stadsutveckling. Den övergripande inriktningen för samordnad stadsutveckling kommer att hanteras i ett separat beslut. I denna planeringsstrategi föreslås en metod och pri- oriteringsgrunder som kan utgöra ett ramverk för ÖISS. Metod för bedömning av olika stadsutvecklingsinitiativ utifrån förutsättningar och nytta Beskrivningen av ett stadsutvecklingsinitiativ omfattar kommunens insatser och investeringar som krävs för att gå från ett identifierat behov till en önskad effekt. Ett första steg är att göra en bedömning av vilka förutsättningar ett stadsut- vecklingsinitiativ har för fortsatt planering och genomförande dvs initiativets mognadsgrad. Detta avser i första hand i vilket skede initiativet befinner sig samt vilket underlag och vilka erforderliga beslut som finns. En annan faktor för be- dömningen av mognadsgraden är vilka beroenden som finns. Det kan handla om fysiska eller tekniska beroenden mellan åtgärder inom ett geografiskt område el- ler utbyggnadsmässiga beroenden mellan områden. Andra former av beroenden kan vara avtalsmässiga med avseende på exempelvis Sverigeförhandlingen, Väst- svenska paketet eller andra avtal med externa parter. Sådana beroenden kan även ha tidskritiska beståndsdelar. Ytterligare en faktor för bedömningen av mog- nadsgrad är rådighetsfrågor relaterade till om och när stadsutvecklingsinitiativet möjliggörs. Till exempel kan stadens upplåtelseavtal ha betydelse för tidpunkten för utbyggnadsmöjligheten och därmed för mognadsgraden. Riksintressen och tillståndsprocesser är ytterligare andra exempel på rådighetsfaktorer som kan ha betydelse för bedömningen av mognadsgraden. En grund för bedömningen av nytta är hur väl en åtgärd eller ett stadsutveck- lingsinitiativ bedöms bidra till de övergripande inriktningarna i översiktsplanen, kommunfullmäktiges budget och andra relevanta styrdokument för stadsutveck- lingen. Översiktsplan för Göteborg - PLANERINGSSTRATEGI 17 Prioriteringsgrunder Underlag för prioritering inom stadsutveckling behöver utgå från de politis- ka målsättningarna och samtidigt förhålla sig till rådande omständigheter och förhållanden. Det kan exempelvis handla om bedömda planeringsunderskott, finansieringsförhållanden eller systemmässiga kapacitetsbrister. Utifrån slutsatserna från hittills framtagna kunskapsunderlag är förslaget är att följande aspekter skulle kunna ligga till grund för kommande prioritering mellan stadsutvecklingsinitiativ. Det slutliga beslutet om prioriteringsgrunder kommer att utgöra en del av beslutet om övergripande inriktning för samordnad stadsutveckling. Eftersträva god planeringsberedskap För ett bostadsbyggande som går i takt med befolkningsutvecklingen, samti- digt som det bidrar till att bostadsbristen byggs bort, är det önskvärt att hålla en jämn nivå över tid vad gäller detaljplanering för bostäder. Likaså behövs en jämn planeringsnivå för verksamhetslokaler för att stödja tillväxten av nya jobb och arbetsplatser. Översiktsplanens utbyggnadsstrategi förutsätter en viss geografisk fördelning av stadsutveckling. Syftet med detta är att så långt som möjligt dra nytta av den kapacitet som finns i exempelvis kommunal service och kollektivtrafik, samti- digt som den geografiska fördelningen ska bidra till en god samhällsutveckling i stadens alla delar. Det finns vissa geografier som har ett planeringsmässigt un- derskott vad gäller såväl bebyggelseutveckling som investeringar i stadsmiljön. Prioritera systemviktiga åtgärder för en robust stad De systemviktiga åtgärderna rör framför allt trafiksystemet, grönstrukturen och klimatanpassning. De kan vara både av lokal karaktär och ha betydelse för hela staden. Vissa åtgärder har till och med regional betydelse. Detta inkluderar åt- gärder som syftar till att upprätthålla kapacitet och funktion för dagens och framtidens behov. Framtida översvämningsrisker är en av de största utmaningarna och åtgärder för att hantera dessa är en förutsättning för fortsatt stadsutveckling. En robust grön infrastruktur har en avgörande roll för omställningen till ett hållbart sam- hälle genom möjligheten att leverera positiva klimatbidrag. En nyckelfråga är att utvecklingen av infrastruktur som stöttar ett hållbara transporter och hållbart resande går i takt med stadsutvecklingen. På samma sätt är systemviktiga åtgärder för att klara stadens kollektivtrafikförsörjning. 18 Översiktsplan för Göteborg - PLANERINGSSTRATEGI Kraftsamla kommunens resurser Sammantaget innebär den planerade stadsutvecklingen resursmässiga utma- ningar för staden. Dels ställer genomförandet höga krav på organisationen i ter- mer av tillgängliga personalresurser och -planering. Dels ställs det höga krav på resultatnivåer om de långsiktiga finansiella inriktningarna kring egenfinansie- ringsgrad och soliditet ska kunna uppnås över tid. Den samlade stadsutvecklingen medför stora investeringar och ett stort enga- gemang av resurser under lång tid. Ur ett genomförandeperspektiv behöver den planerade stadsutvecklingen förhålla sig till kommunens finansiella och perso- nella förmåga. Många stadsutvecklingsinitiativ är redan påbörjade och har i många fall kom- mit långt i planeringen. Delar av initiativen kan också befinna sig i byggskede eller redan vara genomförda. Det är viktigt att staden drar nytta av redan gjorda investeringar i exempelvis kommunal service och infrastruktur och därför prio- riterar att slutföra redan påbörjade stadsutvecklingsinitiativ. En huvudinriktning de närmaste åren bör därför ligga på att färdigställa pågående detaljplaner, ge- nomföra pågående exploateringsprojekt och infrastrukturinvesteringar. Översiktsplan för Göteborg - PLANERINGSSTRATEGI 19
Tackar. Det är tomt på talarlistan. Kan vi se överliggande avslutad? Ja. Ja. Under överliggande yrkar Martin Wannholt (D) och Jörgen Fogelklou (SD) att fullmäktige bifall förslaget från D och SD i kommunstyrelsen. Johan Zandin (V), Petra Elf (MP) och Camilla Widman (S) bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag frågar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifall till förslaget från Martin Wannholt med flera. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska extirueras. Ja. Då är votering begärd. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Martin Mannholt med flera. Godkännande av voteringsproposition? Svar ja. Omröstningen är startad. Då har alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Nej. Eller var det en kvar förresten? Claes, vad röstar du? Ja. Då var det 67 röster mot 14 har kommunstyrelsens förslag bifallits. Reservation? Från Demokraterna och Sverigedemokraterna. Till förmån för eget yrkande. Och jag frågar också om protokollet under denna paragraf kan förklaras omedelbart justerat? Svar ja.
Ärende 12. Är översiktsplan för Göteborg planeringsstrategi 2024–2027. Kommunstyrelsen föreslår att översiktsplan för Göteborg planeringsstrategi 2024–2027 antas. Vidare föreslås att stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram följande ändring av översiktsplan för Göteborg enligt planeringsstrategin. A. Ändring och inarbetning av fördjupningen för Mölndalsåns dalgång och södra Askim. B. Ändring och inarbetning av tematiskt tillägg för översvämningsrisker. C. Ändring av tematiskt kapitel mobilitet och infrastruktur. D. Mindre ändringar som redovisas i planeringsstrategin. Här har ordet först begärts av Hampus Magnusson (M). Därefter Johan Zandin (V). Varsågod Hampus.
Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, idag ska vi då besluta om våran första planeringsstrategi. Och den ska ju gälla fram till 2027. Och den innehåller ju en hel del kloka inriktningar tycker vi. Men den saknar framförallt tillräckligt med områden för småhus. Något som vi i stadsbyggnadsnämnden har fått rapporterat att det fullkomligen störtdyker nu. Man kommer inte kunna leverera på de budgetmål ens lågt satta som den styrande minoriteten har satt upp. Och absolut inte på våra som är dubbelt så höga. Och vi ser nu att det föds färre barn, inte bara i Göteborg utan i Sverige. Och det blir då oerhört olyckligt om vi med en sån här bristfällig planering på bostäder för barnfamiljer eldar på den utvecklingen. Och som det inte räckte med att vi inte levererade några småhus. Så ska man se till att jaga ut alla bilbyråerna, barnfamiljer ur innerstan också. Genom parkeringspolicy och en inställning på mobilitet som inte är verklighetsnära. Så att vi yrkar på, vi har ett ändringsyrkande som tar hand om detta. Och som också ser till att rädda de 80 företag som finns i fiskhamnen. Man har lagt en båt filt över för att bevara den näringen också. Det tycker vi är viktigt. Och därför så yrkar jag bifall till ändringsyrkande från M, D, L, KD för ett levande Göteborg både för företagen, för barnfamiljer och där man kan ta sig fram till gångs, till cykel, med kollektivtrafiken men också med bilen för de som behöver det. Tack så mycket.
Tack. Då nästa talare Johan Zandin (V) efter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Johan.
Tack. Ja, ert dubbelt så höga småhusmål lyckades ni ju inte heller leverera på när ni styrde under förra mandatperioden. Men vi jobbar på med småhusmålet allihopa. Där tror jag vi är överens om att vi vill bygga mer småhus. Jag tänkte prata lite om några andra punkter i ert yrkande. Ni pratar om att ni vill se en positiv syn på alla trafikslag. Ja, från Rödgröns sida har vi en positiv syn på alla trafikslag. Däremot är inte alla trafikslag så lämpliga vid alla tillfällen. Det är bra att gå och cykla men det är inte särskilt effektivt om man behöver ta sig en lång sträcka på begränsad tid. Det är bra att åka kollektivtrafik men det är inte särskilt praktiskt om man är hantverkare och behöver ha med sig alla sina grejer. Eller om man bor i extrem glesbygd eller har väldigt udda arbetstider så man ändå skulle bli ensam på bussen. Då är det kanske bättre att ta bil. På samma sätt så är inte bil alltid särskilt effektivt. I rusningstrafik när tusentals personer samtidigt ska ta sig till arbetsplatser eller skolor så kan inte alla ta bilen. Vi skulle bara bli i vägen för varandra både på vägen dit och när vi väl kommer fram. Bilen är praktiskt på sina ställen men i en modern storstad kan den aldrig vara stommen i trafikarbetet. När det gäller fiskhamnen så har vi inte på något sätt lagt en våt filt över det. Det pågår ett utvecklingsarbete för hela södra älvstranden och så sent som igår i stadsbyggnadsnämnden fick vi en delrapport från det arbetet där vi ser att de tittar just nu på två olika platser där fiskhamnen kan lokaliseras. Antingen exakt där den ligger nu eller några hundra meter västerut vilket då skulle underlätta en utbyggnad att man skulle kunna bygga den nya anläggningen medan den gamla fortfarande i drift. Så det arbetet pågår för fullt och vi följer det med aktivt intresse. Tack.
Tack. Då näst talar Emmyly Bönfors (C). Därefter är Eva Flyborg (L). Varsågod Emmyly.
Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare. För Centerpartiet är det viktigt att bygga en hållbar stad och vi tycker att översiktsplanen svarar bra upp mot det. Den viktigaste åtgärden för att hålla ihop Göteborg är att se till att alla göteborgare känner sig hemma i sina lokala samhällen. Trygga områden byggs av grannskap och tilltro till varandra. För Centerpartiet är det ett aktivt lokalsamhälle också avgörande för att bryta utanförskapet som vi brottas med idag. Vi behöver fler goda krafter som bygger lokalsamhällen som föreningsliv, småföretag, studieförbund, ett fritt kulturliv. Vi har under vår korta tid här i kommunfullmäktige varit med och startat ett paradigmskifte inom stadsutvecklingen. Vi satsar på att utveckla våra befintliga förorter på ett hållbart sätt. Vi vill att Göteborg ska vara en stad där även barnfamiljer har en framtid och då handlar det om att bygga blandstad. Som exempelvis i Biskopsgården där vi visat att det går att öka antalet småhus från några hundra till över tusen. Just nu jobbar stadsbyggnadsförvaltningen med att påbörja samma resa för Frölunda, Tynnered och Kortedala. Samtidigt som vi bygger ihop Göteborg ska vi klara klimatomställningen. Vi behöver därför investera i fossilfri fjärrvärme och arbeta för hållbara resor och en mer attraktiv stadsmiljö. Många av de här frågorna tas upp i översiktsplanen som ska vara grön, hållbar och robust. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.
Tack. Då är nästa talare Eva Flyborg (L) efter P3L för MP. Varsågod Eva.
Tack så mycket herr ordförande. Att planera en stad kräver långsiktighet och helhetstänkande. En stad är ju också en mötesplats framförallt där olika verksamheter måste samsas om utrymmet och fungera tillsammans. Tyvärr så tycker jag att det här förslaget missar man ifrån SV, MP och C. Inte heller ser man hur borttagandet av planerade småhusområden gör faktiskt Göteborg fattigare. Eftersom människor som är en positiv del av skatteunderlaget väljer bort Göteborg och flyttar till kranskommunerna. På så sätt stärker vi andra och blir själva samtidigt fattigare. I avsnittet om parkering som vi har hört om här tidigare också så lyser dessvärre förståelsen för människors vardagspussel, helt vanliga göteborgare med sin frånvaro. Bilen är ibland mycket lämpligt val, ibland är det kollektivtrafik, ibland ska man använda cykeln och ibland går man. Parkeringar ska försvåras och tas bort och på alla sätt fasas ut. Låga P-tal eller skyhöga priser gör att det inte går längre att ta bilen. Även Göteborg som mötes och evenemangsstad försämras på grund av detta. Senast igår såg vi i stadsbyggnadsnämnden nya planer på slakt av parkeringsplatser, framförallt i centrum. Och inga planer på ersättningsplatser på andra ställen. Det här kommer att lägga en våt filt över besöksnäringen. Det här gör man med öppna ögon och berått mod. När småaffärerna inte längre har kunder och allt fler stänger sin butik, då dör ett centrum. Och säg inte att vi inte varnar det. Bifall till yrkandet från M, D, L och KD och avslag för kommunstyrelsen. Tack.
Tack. På det anfallet har två personer begärt replik. Först ut Johan Zandin (V) varsågod.
Tack så mycket. Jag ska börja med att tacka Eva för att du höll dig till ämnet. Du kanske kan hålla en liten kurs för Allan Stutzinsky hur det fungerar. Kanske dra lite om kommunallagen i allmänhet. Jag tänkte bemöta det här med varför vi har stoppats villaområden långt ut på norra Hisingen. Det är inte för att vi är emot villor, utan det är för att de småhus som ska byggas, de ska byggas på en plats där de inte bara löser bostadsproblemen och där de inte bara löser den brist på villor och stora bostäder som vi alla är överens om finns. Vi måste också bygga dem på en plats där vi inte förvärrar segregationen och där vi inte förvärrar stadens trafik och klimatproblem genom att skapa hundratals nya familjer som nästan inte har något annat alternativ än att ta bilen. Hade vi byggt de här områdena så hade ni kommit tillbaka hit om fem år och behövt kämpa för deras rätt att ta bilen överallt. Det hade inte hållit. Tack.
Då var nästa replik begärd av Emmyly Bönfors (C). Varsågod.
Tack så mycket. Jag vill bara svara Eva Flyborg (L) angående det här med motstånd mot småhus. Det finns ju inget sådant. Det finns ju inget motstånd mot småhus från något parti i Göteborg stad att bygga dem. Det finns ju en stor potential för att bygga en mängd småhus i Göteborg. Vi ser att det är viktigt att vi gör det i de utsatta områdena för att vi ska få in mer ägande som vi gör i till exempel Biskopsgården, Tynnered och Frölunda. De senaste tio åren har det byggts 3 500 bostäder i Göteborgs utsatta områden men 90 % av dem har varit flerbostadshus och bara 10 % småhus. Så vi har verkligen ett arbete att göra i att bygga där det redan är i ianspråktagen mark där det finns kollektivtrafik och där det finns möjlighet att skapa mer eget ägande i de områdena för att folk ska vilja stanna kvar och göra områdena tryggare. Och vad vore väl viktigare än att satsa på Göteborgs sociala utsatta områden?
Tack. Abbes du blir inte apostroferad så du kan inte begära replik. För det här var repliken på Evas anförande. Då är nästa talare Petra Elf (MP), efter Martin Wannholt (D). Varsågod Petra.
Tack för ordet, ordförande, fullmäktige. Ja, vi lever i ganska oroliga tider, både i tider av djup klimatkris och i tider med krig både i Europa och i världen. Detta dokument som vi tar beslut om idag är till för att säkerställa att vår översiktsplan hålls aktuell. Och oroligheterna i världen gör frågor både kring självförsörjningsgrad av både livsmedel och energi samt hur vi ska hantera klimatkrisens redan oundvikliga effekter att de behöver hanteras. Vi ser det därför som väldigt positivt att denna strategi pekar ut tillägg till översiktsplanen som rör jordbruksmark, energiförsörjning och klimatanpassning och jag orkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Sen så tänkte jag att jag inte kan låta bli att kommentera den här diskussionen om att eventuell brist på parkeringar eller att möjliggöra eller premiera gång och cykel skulle döda någon handel. Så är ju det helt enkelt inte sant. Utan i alla tillfällen man har studerat hur effekten av att göra sådana här åtgärder så ser man ju att det ökar attraktiviteten för innerstan när biltrafiken minskar. Ströget är ju kanske ett otroligt klassiskt och känt exempel på denna omvandling i Köpenhamn där det var liknande debatt som vi hör här i fullmäktige gång efter gång när man skulle göra den här omvandlingen från en höghastighetstrafikerad bilväg till en gångväg. Så lät det precis som det gör från er på den här sidan med undantag av Centerpartiet. Och det blev ju inte så utan det blev ju Köpenhamns mest välbesökta gata där handeln blomstrar. Och det är ju så man ser att det blir när man gör de här förändringarna och gör det trevligare för människor att vistas i centrum snarare än att breda plats för bilar. Tack.
Tack. Det var nästa talare Martin Wannholt (D). efter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Martin.
Tack herr ordförande. Jag vill också yrka bifall till yrkandet från MDL och KD. Man ska inte överdriva konsekvenser och så vidare. Vi får väl försöka glädjas åt små saker även om förra ärendet gick helt fel i det. Men att vi börjar bli överens här på flera sidor om att vi vill ha en vackrare stad och hur vi vill bygga och så vidare. Att vi inte ska göra om misstag bakåt. Men det som oroar mig det är att man kan ha väldigt många ambitioner och viljor men samtidigt så har vi ju en situation i ekonomin och en marknad och en efterfrågan som styr vad som går att genomföra. Och då konstaterar jag att det här blir det tyvärr när det gäller småhus fyra förlorade år helt i onödan med det här styret. Och det är väldigt tråkigt att vi tappar tempo. Det blir svårt att komma ikapp. Men det kommer ju peppa många av oss att se till att hela valet. Det blir ju då även ett barnval. Det är inte bara skola och förskola vi pratar om utan det handlar ju också om att vi välkomnar barnfamiljer att flytta till Göteborg och stanna kvar i Göteborg. Och det gör man ju inte med den här politiken ni för även om ni har goda intentioner. Det är klart att vi ska bygga fler småhus och radhus i de utsatta områdena. Det är ett väldigt bra sätt att vända och det är jag jätteglad att Johan Sandin står upp för varje dag. Jag är verkligen jätteglad för det. Men det går ju i den takt som det finns ekonomi för det. Samtidigt finns det ekonomi på andra ställen som inte. Det ena utesluter inte det andra och där är ni inte med. Och därför så blir det mycket färre småhus och färre barnfamiljer i Göteborg. Och det är väldigt tråkigt att ni inte kommer in där tidigare. Att vi kan bli överens. Förra mandatperioden så var Mats Arnsmar med flera socialdemokrater i byggnadsnämnden helt överens med alla på den här sidan. Det var ingen fråga. Det fanns en efterfrågan när det skulle byggas. Det var ingen fråga. Nu har det blivit ideologi och det här politiserandet på så många områden. Tack.
Tack. Då har nästa talare Jörgen Fogelklou (SD) efter Johannes Hulter (S). Varsågod Jörgen.
Tack herr ordförande, fullmäktige och oerhörda sverigevänner. Jag vill först yrka bifall till Sverigedemokraternas återremissyrkande. Sen, ja jag har hört mycket här i debatten. Eva Flyborg tog upp några väldigt bra saker. Det är många som har tagit upp bra saker här förutom hon. Nej men vi pratar ju om besöksnäring, våra småföretagare. Om vi vill ha en levande stad och det vill vi nog alla ha. Och där tror jag ju att den här trafikstrategin med att vi måste få plats med bilen i stan. Det handlar ju inte om, för ibland vi får ju någon slags polemik här att den här sidan, ni vill köra bil varenda jädra dag på varenda gata i stan. Nej det vill vi inte alls. Jag tycker att alla människor som kan ska åka kollektivt, i synnerhet från och till sitt jobb. Men om vi inte kan ha bilen, de som bor i staden. Alla stora köpcentra ligger idag utanför staden. Ska de åka kollektivt och köpa en mikrovågsugn och åka hem? Jag tror inte det. Bor man i staden så måste man ha en bil. Man använder det naturligtvis inte varje dag. Man kanske inte har en bil per familj. Men det är många som kommer behöva bil. Och det är många som kommer behöva ta bilen in till stan. Såväl turister som de som besöker staden för att handla och uppleva staden, de kommer vilja ta bilen. Och den måste ha en naturlig plats i stadskärnan. Det är sån. Sen ska så många som möjligt naturligtvis inte åka bil. Det är ju inte något självändamål. Men den kommer under en överskådlig tid ha en naturlig del i de flesta människors liv. Inte min. Jag äger en bil, jag har inte körkort. Tack för mig.
Tack. På det anförandet har Johan Zandin (V) begärt replik. Varsågod.
En liten sakupplysning bara. Alla stora köpcentrum ligger inte utanför staden. Två av Sveriges största köpcentrum, Nordstan och Frölunda torg, ligger inne i staden på platser där det finns god tillgång till både kollektivtrafik och möjlighet att ansluta med bil.
Tack. Kontra replik. Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod.
Tack. Ja, men Johan, så är det ju. Det finns naturligtvis köpcenter mitt i stan. Ska jag åka till den kollektivt och köpa en tv, 50-tummare, och sen sätta mig på kollektivtrafiken och åka hem? Nej, jag måste naturligtvis ta bilen in dit. Det måste man göra till Frölunda torg också om man ska köpa en tv där eller ett kylskåp eller frys eller någonting. Tack.
Tack. Tillbaka till talarlistan. Det är Johannes Hulter (S), efter Robert Andersson Hammarstrand (S). Varsågod, Johannes.
Då var nästa talare Robert Andersson Hammarstrand (S) efter Hans Arby (C). Varsågod Robert.
Ja tack ordförande. Jag skulle i all enkelhet bara vilja yrka bifall till kommunstyrelsen.
Tack. Då var det Hans Arby (C) efter Karin Karlsson (V). Varsågod Hans.
Tack ordförande, ledamöter, åhörare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och sen tänkte jag kommentera lite grann det som har sagts. Och skrivit syrkande kring tematiska kapitlet mobilitet och infrastruktur som är det som vi har fastnat och pratat mest vid förutom småhus. Man säger att vi har en positiv syn på alla trafikslag och det har vi. Vi har samma i trafikstrategin, samma restidsmål för bil och kollektivtrafik. Men vi laggar för kollektivtrafik. Jörgen Fogelklou sa att alla är missnöjda utom bilisterna. De är inte så missnöjda. Om det är dåligt för cyklister, dåligt för gående, dåligt för kollektivtrafik. Vad ska vi förbättra? Är det för bil som tycker det är bra redan eller är det de andra som vi faktiskt ska lyfta upp? I första hand så handlar det om att förbättra framkomligheten för gång, cykel och kollektivtrafik. Men eftersom vi har begränsat plats i centrala delar av stan så betyder det att vi tar plats för bilen. Men vi ökar och vi bibehåller framkomligheten för bil, men kanske färre och andra hastigheter. Det här med att satsa på laddinfrastruktur och elbilar, det löser ju inte trängseln och inte framkomligheten och inte luftkvaliteten och inte bullen. Det står också att vi ska ändra målen och basera på prognos, men det är ju det som har varit felet. Vi vill ha målstyrd utveckling. Det är det vi brukar få problem med Trafikverket när vi säger att vi ska bygga någonstans och de säger att vi har en prognos att det ökar trafiken, så ni får inte bygga det området. Vi vill inte ha prognostyrd planering. Det är ju lite grann som att ändra de målen, det som vi har pratat tidigare om, utsatta mål. Ska vi sänka ambitionen om det är trögt eller ska vi ligga i lite mer att få en stad med färdighetsfördelning som är mer i stil med de som andra stora städer har?
Tack. Då var det Karin Karlsson (V) efter Hampus Magnusson (M). Varsågod Karin.
Tack ordförande, åhörare och fullmäktige. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag till övriga yrkanden. Jag har också suttit och lyssnat både på den här och den förra debatten och det är intressant hur, så fort det handlar om hur vi ska bygga själva husen så är det väldigt viktigt att vi ska undvika modernistiska idéer och liknande. Men modernistisk trafikplanering, det är också ett problem med modernismens stadsbyggnadsidéer som vi behöver göra upp med. Det är det vi på vår sida försöker göra tillsammans med Centerpartiet också. Det är därför som vi nu håller på att försöka rätta till så att vi får mer yta i centrala staden till gång och cykel och kollektivtrafik och mindre till bil. För det är så, vi har väldigt begränsat utrymme, någonting måste ge vika för att vi ska få till stånd den här trevliga levande innerstaden. Jag vet inte hur andra småbarnsföräldrar funkar, men när jag knöt ner min unge i babyskyddet, satte in honom i bilen och körde iväg, då är jag ganska, inte så pepp på att spontan stanna någonstans bara för att ett kafé såg mysigt ut eller det var någonting trevligt i ett skyltfönster. Men om jag har honom i barnvagnen och går förbi, då kanske jag tar en liten sväng in där istället för att leta upp en parkeringsplats, konka ut ungen och så får man börja om hela den här konkarongen. Och det är ju därför som vi också ser att ta bort bilen, få mer gång och cykel inne i staden, det gör ju också att små näringsidkare har större chanser att överleva. Man får fler besökare i sin butik, man får fler besökare till sin restaurang och sitt kafé och det är så vi också får en levande innerstad. Tack.
Tack, då var det Hampus Magnusson (M) just nu sist på talaregistan. Varsågod Hampus.
Tack för det ordförande. Ja men vi är 100% på att bygga små i svåra utsatta och särskilt utsatta områden, det har vi drivit jättehårt. Och nu som marken visade sig nyligen Engås platå i Tynnered, det är ett initiativ från oss under våran tid och det är ju kul att man inte har stoppat det så mycket annat. Men vi fick ju höra väldigt tydligt här på stadsbyggnadsnämnden från kontoret att vi har jättebrist på områden för småhus, vi kommer inte lösa det här målet. Du var med Johan och lyssna. Nu försöker vi hjälpa till här och lägga till då Kärra Skogome som inte bara är 5000 småhus utan det är faktiskt 10 000 bostäder totalt så det här pratar verkligen en blandning av bostäder. Och där dessutom staden då äger stora markarealer och vill ju själva utveckla detta från framtiden. Man ville i alla fall den förra perioden. Nu kanske man har fått andra pekpinnar. Och det är klart att vi hade löst trafiken dit, det var inte tänkt att alla skulle åka dit med bil, absolut inte. Och det här med att bilar i innerstaden, det är klart att man ska kunna gå runt och ha det trevligt i innerstaden och det är väl ingen vettig människa som tar bilen mellan de olika kaféerna när man bor i innerstaden. Utan det handlar ju snarare om att handeln inte ska dödas. Du kan ju prata med handeln och fråga vad de tycker om detta. De är fortfarande inte tillbaka på nivåerna som de var innan pandemin. Men sen handlar det ju också att om du inte har någonstans att parkera, om det är parkeringstal 0 på vissa ställen eller att man nu som nu vill med en strategi ska jaga bort markparkeringarna, tvinga folk långt bortifrån och ha bilen där. Det är klart att det är för svåra för barnfamiljer att bo inne i stan. Det är man inte fattar det. Så bör man ju verkligen fundera en gång extra. Så det handlar ju om att den här jakten ni gör nu på bilister, det blir ju problem för barnfamiljerna. Och vi ska vara en stad för alla. Men vissa måste ta bilen. Kan man så får man gärna gå och cykla och ta kollektivtrafiken. Det ställer vi upp på varje dag.
Tack. Det har fyra personer begärt replik. Först ut är Johan Zandén (V). Varsågod. Tack.
Tack. Nästa replik blir av Hans Arby (C). Varsågod.
Det här med parkering är komplicerat och det är också att det tar väldigt mycket plats. Vi har alltså mer parkeringsyta per person än bostadsyta i Sverige. Och det driver upp priserna när det är nyproducerat, bygga garage och allting, så det höjer priserna för de som ska bo där också. Och det här handlar ju om att vi behöver marknadsprissätta en begränsad resurs som platsen är inne i stan. Gatemarken, gatuparkeringar vill vi ha bort. Vi vill vara inne i anläggningar för att kunna få mer liv på gatorna också. Vi pratar annars om det här också att kunna komma in och parkera. Vi har mässan, vi har väldigt centrala evenemangsgrejer och där är fördelen att man inte behöver ta bil som till Älvsjömässan och sånt. Det är en fördel. Vilka städer vill ni besöka? Är det de med mysiga stadskärnor med mycket liv eller de med mycket parkeringar och mycket vägar? Vad är USP för handel i centrum? Är det att köpa stora tv-apparater eller möbler? Ni hade ett stros omkring och köpa många mindre saker. Det är det som är värdet inne i stan.
Kontoreplik begärd. Hampus Magnusson (M), varsågod.
Det är detta som blir lite intressant då, när man ska ta bort boendeparkering på gatan och så säger man att man ska marknadsätta den. Ja, men staden äger ju all mark, så det är ju vi som är marknaden. Det är väldigt svårt att prata i de termerna. Sen att ni vill jaga in dem i parkeringshus, men det kan du inte jämföra, för det är en helt annan tjänst. Och alla har inte råd med det, för det är mycket dyrare. Och en del kanske behöver ha bilen i närheten för att man ska lyfta ut sina barn, barnvagnen och så vidare. För att kunna möjliggöra ett boende inne i centrala stan. Så är det ju. Så det blir väldigt, väldigt konstig argumentation. Det är bort med bilisterna och bort med bilarna till varje pris. Absolut, man kan göra något väldigt, väldigt bra på den platsen, men många av de här gatorna, det blir bara tomma asfaltplättar. Det är inte så att man sätter ut kaféer mitt i gatan, på en bostadsgata, överallt. Det finns de gator där man kan göra det, som har de flödena, men långt ifrån alla tvärtom. Så det här är ju bara en bilfientlighet, som också blir en barnfamiljsfientlighet och en fientlighet mot göteborgarna.
Tack. Ny replik begärd av Hans Arby (C), varsågod.
Vi säger inte att vi ska ta bort all boendeparkering, ta bort alla bilar, att det är bilfientligt. Vi tittar hur vi bygger en bra stad och vad vi bäst använder marken till. Boendeparkering kommer ju finnas kvar, men vi måste ha en prissättning där vi kan titta vad är alternativnyttan för den marken. Och sen är det så att, bor du i centrala stan, så har du mycket mindre behov av bil. Och vi pratar om det att åka och köpa en TV, men det gör man, då kan man ju inte ha e-handel. Du behöver inte äga en bil. Om vi tittar hur andra städer ser ut, vi behöver inte ha, bor man centralt så har du inte samma behov av bil.
Tack. Ny kontra replik, Hampus Magnusson (M). Varsågod.
Jag skriver under på det. Man behöver inte alltid ha en bil i stan, men många barnfamiljer behöver det. För man kanske jobbar någon annanstans, man kanske har barnen på förskolor. Och man har olika arbetsplatser. Absolut, när jag var ung och singel och bodde inne i stan, då behövde jag ingen bil då. Det gick utmärkt att ta sig kollektivt överallt, men livet förändras i olika livsskeden. Och det är ju där ni nästan jagar de här grupperna på ett sätt. Och jag menar, det här med som ni pratar om dynamisk prissättning och grejer, jag tror väldigt få tycker att det är för billigt att parkera inne i stan. Ibland undrar jag vilka som har råd att göra det varje dag, de få gånger jag själv tar bilen. Man får väl lägga ut flera hundralappar för att bara stå. Så att, nej, kom igen, gärna om vi har en begränsad yta och vi behöver bygga bostad och annat, det är klart vi kan titta på det. Men den här liksom besinningslösa jakten på bilister, det blir bara att ni tävlar med MP-centern, jag är ledsen. Men det kanske är samma väljare i och för sig ni tävlar om, så okej.
Ja, då var det en ny replik vi hade, Hans Arby (C), varsågod.
Nej, det är ingen besinningslös jakt på bilister. Men däremot att man säger, ja det är klart, hade du tyckt, åh vad billigt det är att parkera, då kommer ju fler ta bilen in. Hela grejen är att vi ska försöka göra det så lätt att inte behöva äga bil. Och då handlar det om kollektivtrafik, men det handlar också om närhet till olika tjänster och service, så du inte behöver ha en bil. Att köra bil och äga bil, det är ju ingen feature, det är en bugg att du behöver ha det. Så vi måste satsa, så det är inte att bilfientligt, vi måste göra alternativen bättre, med nära service och bättre kollektivtrafik och lättare att gå och cykla också, bättre miljöer. Men det betyder att då har vi inte plats för lika mycket bilar i Göteborg. Det är där vi börjar, att göra bättre tillgänglighet för det där är dåligt idag. Men då måste vi prissätta den begränsade platsen vi har. Och det är det vi gör, och då blir parkeringen en viktig del i det.
Och en till kontrareplik Begärd. Hampus Magnusson (M).
Ja, då kan man ju ifrågasätta de här gatorna då som ni vill ha bort boendeparkeringen på. Vad är det som minst ska in där istället, om det ska gå en spårvagn precis utanför där? Det blir ju helt knasigt, Hans. Så att, nej, ni håller på att jaga bilar, ni borde satsa mer på att sätta upp laddstolpar och göra det billigare för elbilar än att köra den här omvända politiken när ni ska göra hela innerstan till en miljözon klass 3, man ska göra det omöjligt att köra något annat än ren elbil. Alla har inte råd med det, jag önskar att alla hade det, det vore fantastiskt. Men ni dödar ju möjligheten för många barnförmedlare som kanske precis har köpt en hybrid. När ni kommer med den typen av förslag. Det blir ju inte seriöst, ni borde jobba mer med morötter istället för de här socialistiska piskorna.
Då går vi till nästa replik som vi begärd av Karin Karlsson (V), varsågod.
Tack. Ja, men det är trevligt, Hampus, att du brinner för jämlikheten, det gör vi också. Spontanbesöken på kaféer och på restauranger och i butiker ökar ju om det är en lägre tröskel för folk att gå in, och då menar jag inte bara fysisk tröskel utan faktiskt att det är lätt att bara gå in där. Och det är ju klart att det är fler moment om du måste hitta en parkering och du ska parkera bilen och sen ska du gå tillbaka än om du bara svänger in. Och det är ju därför som vi ser att mindre bilar i innerstan där det är lättare att ta sig runt till fots gynnar handeln. Det är ju det vi vill komma åt i centrala staden, i den absoluta stadskärnan. Sen finns det fortfarande en plats för bilen, för jag håller med. Alla kan inte gå och cykla överallt jämt i varje situation. Ska du konka hem en platt-tv så kanske du inte gör det på cykeln. Men det är ju inte varje dag du köper en ny platt-tv.