Motion av Axel Darvik (L) om att stärka kommunens arbete mot bortförandet av barn till andra länder

Tron på talarlistan. Kan man överläggning avslutad? Ja. Under överläggningen till Anders Svensson, Nina Miskovsky och Johanna Holmdahl. Bifall till motionen. Marie Brynolfsson, Bosse Parbring, Jörgen Fogelklou, Claes Söderling och Emmyly Bönfors. Bifall till kommunstyrelsens förslag om avslag på motionen. Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag om att avslå motionen. Ja. Bifalles motionen. Ja. Jag anser att motionen avslagits. Votering begärd. Ja. Vad ska verksammas? Ja. Då är det ja för kommunstyrelsen, det vill säga avslagsyrkandena och nej för bifall till motionen. Godkända anordningen. Ja. Startar omröstningen. Ja för avslagsyrkandena och nej för bifallsyrkandena. Alla har röstat. Stoppar omröstningen. Finner att fullmäktige med 52 röstar mot 29 avslagit motionen. bortförandet av barn till andra länder

Och vi går på ärende 12. Motion av Axel Darvik (L) om att stärka kommunens arbete mot bortförandet av barn till andra länder. Där kommunstyrelsen föreslår att den av Axel Darvik väckta motionen avslås. Jag ger ordet först till motionären Axel Darvik (L).

Tack ordförande. Jag vill börja med att yrka bifall till L:s yrkande i kommunstyrelsen. Det här handlar ju om en väldigt viktig del av våra barns rättigheter. Alldeles för många bänkar har stått tomma när skolorna nu startat i Göteborg. En del av de bänkar tillhör barn som har förts ut ur landet, tvingade av sina föräldrar för att i hedens namn giftas bort eller få en uppfostran som inte är i enlighet med de värderingar som finns i det här landet. Det här är ett mycket allvarligt problem. Och vi kan ändå konstatera att arbetet i olika kommuner ser också olika ut. Göteborg är definitivt inte en av de bästa kommunerna när det gäller att följa upp skolpliktsbevakningen bland våra elever. Egna beräkningar som har gjorts säger att ungefär tio barn förra året fördes ut ur landet av hedersskäl. Man måste också få ställa sig frågan där. Även om det är tio, så är det definitivt tio för många. Men betydligt fler är det som man inte vet riktigt vart de har tagit vägen. Man undrar vad det är för föräldrar som inte säger till lärare eller skolan att man ämnar att inte använda platsen som ens barn har. Varför hör man inte ens av sig och säger att vi har flyttat? Antagligen finns det skäl till att man inte vill berätta för myndigheter att familjen har flyttat ifrån landet. Det tycker jag är allvarligt och därför önskar jag att vi hade kunnat i enhet bifalla den här motionen.

Tack ordförande. Statistiken kring bortförda barn med koppling till heder är bristfällig, bland annat på grund av hur ärenden aktualiseras och kategoriseras i socialtjänstens verksamhetssystem. Det finns en risk för mörkertal i redovisad statistik. Det är samtidigt en komplicerad bedömning och det finns också en risk att det görs generaliseringar utifrån härkomst. Det är viktigt att så långt som möjligt ta reda på anledningen till att ett barn slutar komma till skolan. Ofta handlar det om familjer som valt att flytta till en annan stad eller flyttat från Sverige utan att meddela skolan. Vilket definitivt är fog för oro men som i sig inte nödvändigtvis utgör en grund för kommunala eller publicerade insatser. Den stadens gemensamma planen för arbetet med hedersrelaterade frågor ska nu följas upp av respektive förvaltningar. Det pågår också en översyn av stadens arbete med planer och program inom bland annat mänskliga rättigheter som berör planen för hedersrelaterat våld och förtryck. I grundskolenämnden har det beslutats att revidera de rutiner och styrdokument som rör skolpliktiga barns frånvaro och utlandsvistelse. Det är glädjande att säga att det finns stort engagemang i den här frågan. Men då förslagen i motionen redan omhändertas i pågående processer så vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag att avslå motionen.

Tack. Daniel Zattaler, Nina Miskovsky (M) efter Hillevi Werring (MP). Varsågod Nina. Tack

Ordförande. Bortförandet av barn till andra länder som resulterar i tomma stolar på våra skolor innebär att barn och unga missar sin skolgång, riskerar att bli utsatta för exempelvis bortgifte, omskärelse, omvändelseförsök för HBTQI, uppfostringsresor med mera. En ny undersökning i Uppsala visar att drygt 60 procent av flickor med utomnordisk bakgrund riskerar att bli bortgift mot sin vilja. Det gör mig både oroad, förfärad och frustrerad. Och jag blir också frustrerad över känslan av att det här problemet förminskas ifrån vänstersidan. Mer måste göras och göras nu för att motverka att barn, unga och vuxna lever med begränsad frihet under hedersrelaterat våld och förtryck. Det handlar om vilket samhälle vi vill ha. Ska vi ha parallella samhällssystem med olika syn på jämställdhet, demokrati, HBTQI, frihet och så vidare? Eller ska vi göra allt vi kan för att säkerställa att alla medborgare har rätt till sina rättigheter att få leva i frihet och göra sina egna val? Ska vi säkerställa att demokrativillkoren följs och att alla har rätten att älska och leva med den man vill? Det krävs konkreta åtgärder och vi anser att vite ska utfärdas i fler fall när föräldrarna inte ser till att barnen uppfyller sin skolplikt. Och vi vill även utreda möjligheten att strypa bidrag till föräldrar till bortförda barn. Vi ska inte ha stolar som ekar tomma i våra klassrum och vi ska inte ha personal som upprätthåller hedersnormer i vår stad. Därmed vill jag yrka bifall till yrkandet samt tilläggsyrkandet från LMDKD och avslag på yrkandet från C. Tack.

Tack. Då nästa talare Hillevi Werring (MP) efter Johanna Holmdahl (KD). Varsågod Hillevi.

Då nästa talare är Johanna Holmdahl (KD) eller efter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Johanna. Jag

måste vara mer våldsam mot micken verkar det som. Fint att vi ändå verkar eniga på så många sätt i den här frågan. För bortförandet av barn är ju en gränsöverskridande fråga som kräver samarbete här inne, internationellt samarbete och helt enkelt åtgärder på olika nivåer. Det är grundläggande för kommunen att värna om och skydda barns rättigheter och agera till förmån för deras välfärd och trygghet. Och som sas av Axel här så är varje tom stol efter ett lov som beror på bortfärdande av barnet allvarligt misslyckande för oss som stad. Och vi behöver göra allt vi kan för att förebygga att så sker. Och jag tycker motionären här lyfter två viktiga delar av sådant arbete att utreda behovet av styrdokument. Genom att göra det så kan kommunen sannolikt ta fram mer effektivt förebyggande åtgärder för att minska risken för att barn ska bortföras till andra länder. Och också att öka kunskapen om problemet. Då kan vi sannolikt också bättre ta vårt ansvar för att bekämpa den här utmaningen. Varje fall av bortfärdande är ett fall för mycket och vi behöver fortsätta utvecklas. Vi behöver visa att vi inte accepterar det här skeendet. Och jag tror att de här två förslagen är viktiga pusselbitar som kan göra skillnad i barns liv och förhindra framtida tragedier. Och därför yrkar bifall till att yrkandet att sas 1 och 3 och tilläggsyrkandet från LMD och KD i kommunstyrelsen avslag på kommunstyrelsens förslag till beslut och avslag på yrkandet från C i kommunfullmäktige. Tack.

Tack. Och nästa talare är Emmyly Bönfors (C), efter Jessica Blixt (D). Varsågod, Emmyly.

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare. Det är ytterst allvarligt när barn och unga drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck. Och varje barn som inte kommer tillbaka till skolan är ett för mycket. Och då behövs det kunskap och konkreta verktyg hos personalen som möter barn och unga, inte minst inom skola och socialtjänst. Idag finns det ju en plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck som vi har antagit här i bred enighet. Och den har ju nyligen utvärderats. Och där vill vi från Centerpartiets sida skynda på de insatserna som nämns i den utvärderingen. Och vi tänker att det inte är nya styrdokument som behövs på det här området utan att man verkligen gör någonting konkret i det som vi redan har tagit fram. Därför yrkar jag bifall till Centerpartiets yrkande här om att anse motionen besvarad och att påskynda insatserna i den plan som redan finns. Och jag ställer mig också frågan till varför man då yrkar avslag på vårt yrkande. Man borde väl vara enig om att man ska påskynda de här insatserna, men det får ju vara upp till er som har yrkat avslag.

Tack. Då var nästa talare Jessica Blixt (D) efter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Jessica.

Tack ordförande, fullmäktige och åhörare. Varje år försvinner barn och ungdomar från Göteborg till följd av hedersrelaterade motiv. Det är en verklighet som vi inte kan blunda för. Att vi inte lyckas förhindra detta och skydda barnen, det är en fruktansvärd tragedi och ett totalt politiskt misslyckande. Tack vare initiativ från Demokraterna så får vi årligen insikt i hur många och vilka dessa barn är. Att föra statistik över antalet bortförda barn, det är en nödvändighet och en förutsättning för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Denna statistik ger oss inte bara möjlighet att följa upp varje enskilt ärende, utan också aktivt arbeta för att hjälpa de bortförda barnen hem. Det ger oss även möjlighet att lära av våra misstag och förbättra våra insatser och stöd till denna utsatta grupp. Varje år så får vi i politiken en redovisning om hur många barn som förts bort och varje år lyfter vi hur fruktansvärt det här är. Vi pratar om ett bättre förebyggande arbete och stärkta rutiner. I januari fick vi till oss att 23 barn har förts bort från Göteborg och 19 av dem är fortfarande borta. Vi vet inte var de är. Varje enskilt fall gör ett liv har gått till spillo. Om inte vi gör tillräckligt för att skydda dessa barn, då vet jag faktiskt inte om jag vill vara politiker. Det är ett svek, ett svek barnen. Därför så känner jag att vi inte bara kan prata om allt fantastiskt vi gör. Vi måste göra allt vi kan. Jag yrkar därför bifall till yrkandet från L, D och M och KD i KS.

Tack. Och nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD). Därför Claes Söderling (S) Varsågod Agneta.

Tack för ordet, herr ordförande. Jag vill yrka bifall till SD:s yrkande, för vi har ju konsekvent yrkat på en skolplan i det här ämnet sedan 2019. För i samarbete med socialtjänsten så behöver skolan utveckla direkta personkontakter i arbetet för utsatta elever. Skolan måste naturligtvis anmäla till socialtjänsten och även till polisen. Och den anmälan ska ske skriftligt. Det är ett bra sätt att själv bli medveten om vilka uppgifter som lämnas och det är viktigt att dokumentera det som framkommit under arbetets gång. För de som övertar stödansvaret och vid en eventuell rättegång. Det är varje skolas uppgift att ange ansvars och uppgiftsfördelning i det här. Det vill säga vilka personer på skolan ska engageras när eleven saknas eller bedöms vara utsatt för brott? Vilka är kontaktpersonerna i socialtjänsten? Vilka poliser ska man kontakta i de här ärendena? Och hur ska samarbetet se ut mellan skola, socialtjänst och polis? Och hur följer man upp det här arbetet? Alla på skolan ska veta vem som gör vad i olika skeenden och situationer av hedersproblematik. För grundbulten ligger i en tydlig arbetsorganisation. Material kan vara samlat i en krispärm som är lättillgänglig för alla. Det är som ett dokument som blir ett stöd i skolans uppdrag att motverka de här vidriga kränkningarna. Och som ger vägledning i enskilda typfall. Det som vi tar upp här och som vi har föreslagit så länge är ett enkelt förslag i starten vid utarbetandet av handlingsplaner för ett mycket angeläget område. Alla skolor möter inte de som är utsatta för hedersförtryck. Men med utökad kunskap så är skolans personal förberedd när det händer. Det yttersta ansvaret bör ligga på varje enskild rektor och skola att lokalt våga ta ställning till vilka behov som finns av förebyggande och akuta insatser. Det arbetet måste ske väl förankrat med socialtjänsten. Tack för ordet.

Tack. Då var det Claes Söderling (S), efter Jenny Broman (V). Varsågod, Claes.

Ja, tack ordförande, ledamöter och göteborgare. Mycket klokt har sagts. Barn som förs bort ur svensk skola riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Det kan handla om tvångsäktenskap, könsstympning, uppfostringsresor eller religiös indoktrinering. Att föräldrar inte anmäler barns frånvaro kan vara att slippa straffas, men kan också handla om att man vill fortsätta kunna få bidrag kopplade till att barnen är hemmavarande, som barnbidrag, bostadsbidrag, försörjningsstöd. Tack vare att de kommunala skolorna arbetar aktivt med skolpliktsbevakning och uppföljning av elever kan många elever identifieras och rapporteras som saknade. Friskolorna har inte samma ansvar. Barn i friskolor kan hållas borta från skolan utan att svenska myndigheter någonsin får reda på det. I grundskolan har vi uppmanat friskolorna att ändå följa samma rutiner som kommunen, trots att de inte har det ansvaret. Tyvärr har intresset varit svalt. Endast ett fåtal friskolor har svarat på vår uppmaning, och av dem är det få som har rutiner att hantera bortförda barn. Många friskolor har dessutom en religiös inriktning, vilket ökar sannolikheten för att barn riskerar att utsättas för hedersvåld när de förs bort utomlands och till mer strikt religiösa sammanhang. Det finns också ekonomiska incitament för friskolor att inte anmäla elever som är frånvarande och skriva ut dem ur skolan. Inskrivna elever är en intäkt. Men det är inte nya utredningar och styrdokument som hedersutsatta barn behöver. Vi vet vad problemet är och vi känner till hur utbrett det är. Det handlar faktiskt bara om att agera. Vi ska oros anmäla och polisanmäla. Anmäl föräldrar till Försäkringskassan och till Skatteverket. Straffa föräldrar som för bort sina barn ekonomiskt med vite. Det måste göras klart för var och en att i Sverige har barn en plikt att vara i skolan och frånvaro måste anmälas. Jag yrkar därmed bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut och avslag på motionen.

Tack ordförande. Jag tycker det är lite trist måste jag säga att Socialdemokraterna väljer att göra det här till en friskoledebatt. Dessutom handlar detta bara om vad man ska göra när man upptäckt att något barn redan har farit väldigt illa. Vad är omtanken om barnen undrar jag då? Alltså de två nämnderna som jobbar med det förebyggande arbetet för att det här inte ska hända, de tillstyrker motionen. Medan de här nämnderna som ska jobba med att rapportera när det redan har hänt och det redan är för sent, de avstyrker den. Det är ju inte särskilt mycket glädje av att vi får in lite pinnade statistiken, även om det också är viktigt, över att det faktiskt var så att ett antal barn föddes bort av hedersskäl. Och blev tvångsgifte eller bortgifta eller någonting annat. Det viktiga är att det här inte drabbar barnen. Därför tycker jag att det är helt felaktigt när det gäller det ekonomiska incitamenten eftersom det justeras i efterhand.

Tillbaka till talarlistan. Då är det Jenny Broman (V), efter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Jenny.

Tack så mycket för ordet och tack alla ni som lyssnar och tack för engagemanget i frågan. Som tidigare ledamot i grundskolenämnden och nuvarande i en socialnämnd så är det såklart en fråga som engagerar även mig. Socialnämnden fick i våras ta del av att förra året så föddes 26, inte 23 barn fick vi veta, ut ur landet där socialtjänsten misstänker hedersrelaterade bakgrundsorsaker. 11 av dem visste man inte riktigt anledningen bakom men vi vet att det också finns ett mörkertal så oavsett den exakta siffran så är ett barn ett barn för mycket. I en fråga som engagerar så förstår jag att det kommer många nya förslag och ytterligare förslag och idéer om hur situationen ska försöka förbättras. Vi har tidigare hört att i grundskolenämnden har det redan tagits beslut. Men det är verkligen min fasta övertygelse att det bästa sättet att på riktigt komma till rätta med detta så är det ett strukturerat, samlat arbete som följs upp men som också är resurssatt. En mängd olika uppdrag. Det blir rörigt och ger snarare sämre resultat och mer administration. Så låt oss fokusera på att samla allt i det ärende om ny plan mot heder som beslutades av kommunfullmäktige i april och det arbetssätt som förvaltningen nyss tagit fram efter de rekommendationer som de fick av revisionen. Och för att visa att vi menar allvar med frågan så har vi också gjort en satsning i årets budget på våld i nära där heder inkluderas. Det har tillförts 3,5 miljoner i ramen för skyddande boende till socialt centrum. Och det fortsätter och vi har säkrat egen budgetpost årligen återkommande 5 miljoner mer till resursteam heder. Och de har hela tiden varit osäkra år på år tidigare.

Då var det Kristina Bergman Alme (L) som nu sist har tagit staden. Varsågod.

Tack herr ordförande. Jag försöker att inte gå upp i den här talarstolen så ofta utifrån min professionella synvinkel som rektor. Men i den här frågan så kan jag inte låta bli. Och det är lätt att man inom skolans värld ändå tänker så här, nej men det där är faktiskt inte skolans uppgift. Eller nej vi behöver inte mer information eller mer utbildning eller så här. Men när det gäller detta så behövs faktiskt mer utbildning för personal och för alla de som jobbar i skolans värld. Och en av de sakerna som man behöver mer information kring det är effekterna av cirkulär migration. För det är faktiskt allt fler personer i Sverige som flyttar tillbaka till sina hemländer och så flyttar de tillbaka till Sverige sen igen. Och det påverkar också den här frågan. Därför att vi måste kunna skilja på ordentligt vilka föräldrar som är bara så där lite allmänt förvirrade och panikslagna föräldrar och mormor blir helt plötsligt sjuk och nu måste vi dra till Kurdistan. Från de föräldrarna som verkligen på allvar tar sina barn från Sverige för att utsätta dem för någonting kopplat till heder. Och alla som har suttit med en person, oftast en tjej, som har varit utsatt för heder och sett den paniken som finns i den individens ögon kring är jag på väg att bli upptäckt? Är det någon som nu får reda på att jag har berättat för dig det som jag har berättat eller kommer jag att dö nu? Det är för de individerna som vi måste göra någonting. För det här är inte den typen av liv som man ska leva i Sverige. Alla ska få goda möjligheter att utvecklas utifrån det som man själv vill. Och jag tycker också att Jessica uttryckte det väldigt väl tidigare att det här är inte, så här kan vi inte ha det. Så utifrån det, bifall till L M, D och KD i kommunstyrelsen.

Tack. Då begär Jenny Broman (V). Varsågod.

Tack igen. Det var en liten mening som jag inte hann då förrän två minuter, men om det var tre. Jo, vi har dessutom tillfört ytterligare fem miljoner för det här arbetet. Och jag tänker så här, svårigheten med de bortföra barnen är ju att man inte vet om det förrän det är för sent. Men frågan är ju större än så och jag hoppas att vi kan fortsätta jobba med frågan samlat och resurssatt.