Redovisning av uppdrag att genomföra en genomlysning av Göteborgs Stads bolags kapitalstruktur
-
diskuterade → Hans Arby (C) — Redovisning av uppdrag att genomföra en
-
diskuterade → Aslan Akbas (S) — Redovisning av uppdrag att genomföra en
-
diskuterade → Aslan Akbas (S) — Redovisning av uppdrag att genomföra en
-
diskuterade → Hans Arby (C) — Redovisning av uppdrag att genomföra en
-
diskuterade → Aslan Akbas (S) — Redovisning av uppdrag att genomföra en
-
KF beslut — Bifall
Kommunfullmäktige Handling 2024 nr 107 Redovisning av uppdrag att genomföra en genomlysning av Göteborgs Stads bolags kapitalstruktur Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 12 april 2024 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Redovisning av Göteborgs Stadshus AB:s uppdrag givet i budget 2022, att genomföra och föreslå förändringar i bolagens kapitalstruktur antecknas och förklaras fullgjort. ---- Vid behandling av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Ordföranden Jonas Attenius (S) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag och avslag på yrkande från M, D, L och KD den 27 maj 2024. Tjänstgörande ersättaren Nina Miskovsky (M) yrkade bifall till yrkande från M, D, L och KD den 27 maj 2024. Vid omröstning röstade Daniel Bernmar (V), Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), Blerta Hoti (S), Jenny Broman (V), Marina Johansson (S), Karin Pleijel (MP), tjänstgörande ersättaren Johannes Hulter (S) och ordföranden Jonas Attenius (S) för bifall till Jonas Attenius yrkande. Axel Darvik (L), Elisabet Lann (KD) samt tjänstgörande ersättarna Nina Miskovsky (M) och Anneli Rhedin (M) röstade för bifall till Nina Miskovskys yrkande. Jörgen Fogelklou (SD) avstod från att rösta. Kommunstyrelsen beslutade med åtta röster mot fyra att bifalla Jonas Attenius yrkande. Göteborg den 29 maj 2024 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Mathias Sköld Kommunstyrelsen Yrkande M, D, L, KD 2024-05-24 Reviderat 2024-05-27 Yrkande angående – Redovisning av uppdrag att genomföra en genomlysning av Göteborgs Stads bolags kapitalstruktur Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Göteborgs Stadshus AB får i uppdrag att, i nära samverkan med Higab och Älvstranden, leda arbetet med att ta fram ett nytt ägardirektiv för Älvstranden Utveckling AB som innehåller målsatta avkastningskrav i linje med de principer som också varit vägledande för övriga bolags avkastningskrav. 2. Redovisning av Göteborgs Stadshus AB:s uppdrag givet i budget 2022, att genomföra och föreslå förändringar i bolagens kapitalstruktur antecknas och förklaras fullgjort. Yrkandet I kommunfullmäktiges budget för 2022 fick Göteborgs Stadshus AB i uppdrag att genomföra en genomlysning och föreslå förändringar av bolagens kapitalstruktur. Ärendet har tidigare delrapporterats och innehåller en slutredovisning av uppdraget. Med anledning av bland annat kommande investeringar och försämrat resultat ser Stadshus ingen anledning till att genomföra justeringar i nuläget, men konstaterar att det vid en aktualitetsprövning av ägardirektiven kan finnas behov av att se över befintliga tröskelvärden samt komplettera de direktiv som idag saknar dessa värden. I slutet av år 2023 antecknade Göteborgs Stadshus AB en återredovisning på uppdraget från kommunfullmäktige om hur ett avkastningskrav för Älvstranden Utveckling AB kunde utformas. Uppdraget var en del av ett yrkande om att förändra bolagets uppdrag från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet. Vi välkomnar att de tre första partierna initierade en utredning om avkastningskrav, trots att de var emot revideringen av samtliga ägardirektiv förra mandatperioden då Alliansen la till krav som minst skulle motsvara branschnivå. I samma ärende föreslog även våra fyra partier att Göteborgs Stadshus AB skulle få i uppdrag att införa avkastningskrav för Älvstranden. Nuvarande ägardirektiv redogör för det långsiktiga finansiella målet för bolaget vilket är att bolaget efter att uppdraget slutförts ska kunna påvisa ett positivt resultat, som berör exploateringsverksamheten av bolaget. Dock har förvaltningsverksamheten i Älvstranden Utveckling AB inte avkastningskrav idag. Avkastningskrav kan sättas på förvaltningsdelen för att ge kommunfullmäktige möjlighet att säkerställa att verksamheten bedrivs på ett effektivt och lönsamt sätt, samt för att säkerställa utdelning till ägaren. Vi vill därför ge Göteborgs Stadshus AB i uppdrag att, i nära samverkan med Higab och Älvstranden, leda arbetet med att ta fram ett nytt ägardirektiv för bolaget som innehåller målsatta avkastningskrav i linje med de principer som också varit vägledande för övriga bolags avkastningskrav. Älvstranden Utveckling AB behöver även ta fram en riskstrategi för att möjliggöra bolagets långsiktiga finansiella mål i ägardirektiven. Exploateringsverksamheten har både hög affärsrisk och hög finansiell risk på grund av till exempel prisfluktuation på byggrätter, stort markinnehav med oklart framtida värde samt omfattande markinnehav vid älven som kan leda till tekniskt riskfyllda och dyra åtgärder för att kunna utveckla marken. Utbyggnaden av halvön vid Masthuggskajen är ett tydligt exempel på de omfattande tekniska och ekonomiska risker som bolaget har tagit på sig. Bolaget behöver i högre grad relatera de sammantagna ekonomiska riskerna bolaget exponerar sig för till hur mycket bolagets balansräkning klarar av innan kontrollbalansräkning behöver upprättas. Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2024-04-12 Charlotte Esfandiari Snarberg Ärendenummer SLK-2024-00385 Telefon: 031-368 03 72 E-post: charlotte.snarberg@stadshuset.goteborg.se Redovisning av uppdrag att genomföra en genomlysning av Göteborgs Stads bolags kapitalstruktur Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Redovisning av Göteborgs Stadshus AB:s uppdrag givet i budget 2022, att genomföra och föreslå förändringar i bolagens kapitalstruktur antecknas och förklaras fullgjort. Sammanfattning I förutsättningar för budget 2022-2024 sammanfattades ett nuläge över bolagens kapitalstruktur. I kommunfullmäktiges budget för 2022 fick Göteborgs Stadshus AB (Stadshus) i uppdrag att genomföra en genomlysning och föreslå förändringar av bolagens kapitalstruktur. Med anledning av detta uppdrag genomfördes ett omfattande arbete under 2023 i syfte att på ett enhetligt sätt analysera några av koncernens investerande bolag. Stadshus beslutade i ärendet 2024-03-25 § 66. I Stadshus beredning konstateras att det finns skillnader mellan bolagens riskprofiler som har sin förklaring i bolagens olika affärsförutsättningar. Det speglar också att flera av bolagen står i eller inför en period av stora investeringar. Stadshus konstaterar vidare att angivna tröskelvärden för soliditet, som finns i de flesta ägardirektiven, ger en styrning som bolagen har att förhålla sig till i sin planering och att eventuella förändringar av kapitalstrukturen kan hanteras inom ramen för befintlig ägarstyrning. I uppdraget har ingått att ge förslag till förändring av bolagens kapitalstruktur. Utifrån i ärendet beskrivna förändrade omvärldsförutsättningar samt händelser och beslut som påverkat strukturerna, delar stadsledningskontoret Stadshus bedömning att det i nuläget inte finns anledning att föreslå några förändringar i bolagens kapitalstruktur. Bedömning ur ekonomisk dimension Ärendet i sig berör enbart denna dimension och hänvisning sker därför till tjänsteutlåtandet i sin helhet. Bedömning ur ekologisk och social dimension Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån dessa dimensioner. Bilaga Göteborgs Stadshus AB handlingar 2024-03-25 § 66 Ärendet Stadshus fick i kommunfullmäktiges budget för 2022 i uppdrag att göra en genomlysning av bolagens kapitalstruktur samt föreslå förändringar. Ärendet är en slutredovisning av uppdraget. Beskrivning av ärendet Ett kortfattat nuläge över bolagens kapitalstruktur belystes i förutsättningar för budget 2022-2024, kommunstyrelsen 2021-05-19 § 439. I kommunfullmäktiges budget för 2022 fick Stadshus i uppdrag att genomföra en genomlysning och föreslå förändringar av denna. Med kapitalstruktur i detta ärende avses hur bolagens/underkoncernernas finansiering är uppbyggd och särskilt relationen mellan eget kapital (ägarkapital) och lån/skulder. Kapitalstrukturen ger en bild av hur verksamheterna och dess tillgångar finansieras. Stadshus delredovisade uppdraget i samband med kommunfullmäktiges sammanträde den 2023-04-27 § 23 och i ärendet beskrevs bland annat centrala begrepp, en arbetsmodell samt ett nuläge över Stadshuskoncernens kapitalstruktur. Alltsedan Stadshus genomförde genomlysningen, har omständigheterna för uppdraget successivt förändrats. Ett förändrat ränteläge, Stadshuskoncernens försämrade resultat jämfört med tidigare år, ökade investeringsnivåer samt ägarens krav på utdelning är exempel på fyra faktorer som påverkat slutredovisningen. Som grund för att ge förslag på förändring av kapitalstrukturen genomfördes ett omfattande arbete under 2023 där några av koncernens investerande bolag analyserades. Sammantaget har förändrade omständigheter och analysarbetet fört med sig nya insikter och slutsatser som inneburit att Stadshus inför slutredovisningen omprövat en del av tidigare redovisade inriktningar, i syfte att skapa bättre förutsättningar för att långsiktigt arbeta med Stadshuskoncernens kapitalstruktur. Genomlysning av bolagens kapitalstruktur Stadshus arbete med att fastställa nuläget i koncernens bolag beskrivs i bifogad handling. I utredning har Stadshus ställt arbetet koncernens bolags kassalikviditet (kortsiktig betalningsförmåga) i relation till soliditet (långsiktig betalningsförmåga). Det visade sig att utfallet i denna jämförelse är olika för olika bolag, till exempel beroende på ett bolags affärsförutsättningar, bransch samt storlek på verksamhet. Vad gäller soliditet kan man därför inte fastställa en god nivå som gäller för alla bolag. Kapitalintensiva branscher som kräver stora investeringar i anläggningstillgångar har generellt sett en hög skuldsättning och därmed en lägre soliditet, eftersom kapitalstrukturen består av mer lån än eget kapital. Stadshus utredning har främst behandlat betalningsförmågan på längre sikt med fokus på soliditetsnivåerna i bolagen. I april 2023 gjordes en delredovisning av uppdraget till kommunfullmäktige där analysen fördjupades och det konstaterades att bolagen inom Stadshuskoncernen över tid har haft en hög grad av verksamhetsmässig och ekonomisk självständighet. De förväntas ha en hög självfinansieringsgrad på sina investeringar, vilket har bidragit till effekten gällande disponering av eget kapital att vissa bolag har disponerat mer än vad de behövt för att fullfölja sina uppdrag, medan andra har disponerat för lite. En ineffektiv kapitalstruktur bidrar även till att Stadshus har lån på den externa marknaden utanför koncernbanken, vilket i dagens ränteläge ger höga räntekostnader för Stadshuskoncernen. Det omfattande arbete som har genomförts under 2023 i syfte att på ett enhetligt sätt analysera några av koncernens investerande bolag som grund för att ge förslag till att förändra bolagens kapitalstruktur, har benämnts risk- och behovsanalys. Detta arbete redovisas i detalj i bifogat tjänsteutlåtande från Stadshus. Analysen skattar affärsmässiga och finansiella faktorer som påverkar bolagens riskprofil. Begreppet risk ska inte tolkas utifrån ett spekulativt perspektiv. Kommunal näringsverksamhet är tillåten utifrån villkoret att den ska tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna och det kommunala ändamålet för respektive bolag utgör grunden för styrningen av bolagen. I grunden får det tolkas som att kommunen ska förvalta kommunmedborgarnas medel med låg risk, vilket innebär att bolagen inte kan driva spekulativ verksamhet och begränsar bolagens möjlighet att ta risk. För de verksamheter som kännetecknas av inneboende risker, som till exempel elhandel, så finns styrande krav på att riskerna begränsas. Bolagens förutsättningar har jämförts mot branschen generellt, konkurrenter samt kommunala branschkollegor. Till analysen har lagts en bedömning av bolagets framtida investeringsbehov och långsiktiga kapitalbehov. Analysarbetet har varit omfattande och det finns ett stort detaljerat kunskapsmaterial kring varje bolag som i vissa fall går ner på affärsområdesnivå där det varit motiverat. Materialet kan användas vidare i Stadshus fortsatta kunskapsuppbyggnad i syfte att på bästa sätt stödja kommunfullmäktige i utvecklingen av Stadshuskoncernen. Den samlade bilden visar kort sammanfattat att bolagen generellt sett har en låg eller medelhög riskprofil utifrån den skattning som gjorts. Stadshus har i arbetet prövat modellen att använda soliditetsintervall som grund för justering av kapitalstrukturen. Riskprofilen har omsatts i en bedömning av ett soliditetsintervall för respektive bolag där jämförelser har gjorts med ett urval liknande bolag. Stadshus har inför slutredovisningen omvärderat modellens ändamålsenlighet då det konstaterats att den skulle kunna leda till inlåsningseffekter vilka försvårar ägarens möjlighet att vid behov och över tid förända kapitalstrukturen för ett bolag. Stadshus konstaterar att de angivna tröskelvärden för soliditet, som finns i de flesta ägardirektiven, redan idag ger en styrning som bolagen har att förhålla sig till i sin planering. Eventuella förändringar av kapitalstrukturen kan därför hanteras inom ramen för befintlig ägarstyrning. Förändringar av kapitalstrukturen I bifogad handling från Stadshus redovisas kommunfullmäktiges beslut 2023-04-27 § 24 i ärendet Hanteringsordning av förvärvslån inom Göteborgs Stadshus AB. Där godkändes Stadshus förslag om utdelningar ur i tjänsteutlåtandets nämnda bolag samt att frångå tidigare praxis om ett uttag om 50 % av det redovisade resultatet och i stället ta ut 90 % hos Göteborg Energi AB, Higab AB, Parkeringsbolaget AB samt Göteborgs Hamn AB. I beslutet ingick även att Got Event AB:s överskott för 2023 skulle tas in i den finansiella samordningen samt att på samma sätt som 2023 återbetala de av Stadshus upptagna förvärvslån som förfaller 2024. Konsekvensen av besluten ovan har sammantaget inneburit lägre räntekostnader för Stadshuskoncernen men också lägre soliditet för Higab AB och Göteborg Energi AB då utdelningarna från bolagen helt eller delvis finansierats genom lån i koncernbanken. Även uttaget om 90 % av bolagens resultat får konsekvensen att bolagens soliditet minskar. Vidare beskrivs i handlingen kommunfullmäktiges beslut om utdelning i budget 2024-2026 till ägaren och om koncernbidrag till vissa verksamheter. Stadshus fick i uppdrag att fatta inriktningsbeslut om hur stor andel respektive dotterbolag ska bidra med till utdelningen. Stadhuskoncernen står inför en period där investeringarna ökar i de anläggningstunga verksamheterna Energi, Bostäder och Hamn. På sikt finns det utöver det bland annat planer på stora investeringar i arenor, klimatneutralitet och reningsverk. Stadshus konstaterar att ökande investeringar kommer att innebära att soliditeten under en period eller permanent sjunker i flera av bolagen i dessa verksamheter, eftersom de över tid förväntas självfinansiera sina reinvesteringar till 100 procent och även i rimlig grad sina nyinvesteringar i kombination med i vissa fall lägre resultat och självfinansieringsgrad. Stadshus bedömer i sitt ärende att det för närvarande inte är aktuellt att justera bolagens egna kapital ytterligare. Detta givet bolagens nuvarande soliditet, den bedömning som bolagen lämnat i den 10-åriga investeringsplanen samt kommunstyrelsens beslut om utdelningar för 2023 och Stadshus förslag till inriktning per bolag för utdelningen för 2024. Det kan även finnas anledning att ompröva soliditeten i några bolag då många av dem ligger med marginal över de tröskelvärden för soliditet som fastställts i ägardirektiven. Stadshuskoncernen kan komma att stå inför krav från ägaren på utdelning, stora investeringar i något bolag eller förluster som kan innebära att kapitalstrukturen i bolagen behöver balanseras på ett annat sätt. Löpande uppföljning av kapitalstrukturen Uppföljning av bolag har tidigare påverkats av den kommunala förvaltningslogiken där tyngdpunkten för redovisning och analys ligger på resultaträkning och skuldutveckling, men senaste årens ökade investeringar samt skuldsättning gör att bolagens balansräkningar och kapitalstruktur får ökad betydelse. Stadsledningskontoret instämmer med Stadshus konstaterande att analysen behöver utvecklas ytterligare för att löpande följa upp och återredovisa väsentlig information till kommunfullmäktige. Viktiga underlag i analysarbetet är bland annat bolagens tioåriga investeringsprognoser samt rapporteringen Verksamhet och ekonomi, där bolagen bland annat utvärderar sin följsamhet mot avkastningskrav. Den ordinarie rapporteringen till kommunfullmäktige, ärendet bokslutsdispositioner och stadsledningskontorets underlag för budgetberedningen, är kanaler för information och förslag till åtgärder. Utöver detta kan Stadshus ta initiativ till förändringar i samband med till exempel investeringsärenden eller i enskilda ärenden. Vidare ser Stadshus framför sig att vid en aktualitetsprövning av ägardirektiven, se över befintliga tröskelvärden för soliditet både vad gäller värden och mått. Det är dock viktigt att även följa den justerade soliditeten, då den ger ett uttryck för vilken förmögenhet som bolaget förvaltar och hur förmögenhetsvärdet utvecklas. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret delar de slutsatser och bedömningar som Stadshus redogör för i sin slutredovisning, där det fastslås att det i nuläget inte behövs en förändrad kapitalstruktur i bolagen. Utifrån kommunfullmäktiges ägarstyrning har respektive bolag ett självständigt ansvar för sin verksamhet utifrån bolagsordning, ägardirektiv samt andra av fullmäktige beslutade styrande dokument. Utgångspunkten för stadens styrmodell är att bolagen bör ha ett eget kapital som innebär att de under normala förutsättningar kan bedriva sin verksamhet på ett självständigt sätt. Som grund för att ge förslag till att förändra bolagens kapitalstruktur, genomförde Stadshus en analys av några av koncernens bolag. Det konstateras att det finns skillnader mellan bolagens riskprofiler som har sin grund i deras olika affärsförutsättningar samt att flera av bolagens står i eller inför en period av stora investeringar. Analysen visar att bolagen generellt har en riskprofil som indikerar låg till medelhög risk samt att de i huvudsak uppvisar soliditetstal som ligger i paritet med respektive branschs nyckeltal. Stadshus kommer framöver att löpande återkomma med analyser och beskrivningar av hur kapitalstrukturen förändras genom ovan nämnda kanaler, såsom den ordinarie rapporteringen till kommunfullmäktige och stadsledningskontorets underlag för budgetberedningen. Utöver detta kan Stadshus ta initiativ till förändringar i samband med till exempel investeringsärenden eller enskilda ärenden. Såväl höga som låga soliditetstal måste värderas utifrån om de är acceptabla ur ägarens och respektive bolags perspektiv. Uppenbart låga eller höga soliditetstal kan fungera som en signal till ägaren att antingen återinvestera vinster, fördela om kapital till andra verksamheter alternativt besluta om utdelning eller amortering av lån. Om låg eller sjunkande soliditet kombineras med låg tillväxt, vikande lönsamhet eller låg investeringsnivå, kan detta vara ett varningstecken som en ägare måste analysera för att förhindra ytterligare försämrad betalningsförmåga på sikt. I ägardirektiven för flera av Stadshuskoncernens bolag finns fastställt tröskelvärden för soliditet. Stadsledningskontoret bedömer liksom Stadshus att det är angeläget att vid en aktualitetsprövning av ägardirektiven se över befintliga tröskelvärden samt komplettera de direktiv som idag saknar dessa värden. Magnus Andersson Eva Hessman Ekonomidirektör Stadsdirektör Göteborgs Stadshus AB - Styrelsen Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: 2024-03-25 § 66 Ärendenummer GSHAB-2021-00069 Slutredovisning av kommunfullmäktiges uppdrag att genomföra en genomlysning och föreslå förändringar av bolagens kapitalstruktur Anders Söderberg redogör med stöd av Lena Lundblad för förslag till slutredovisning av kommunfullmäktiges uppdrag att genomföra en genomlysning och föreslå förändringar av bolagens kapitalstruktur. Beslut I styrelsen för Göteborgs Stadshus AB: 1. Slutredovisning av kommunfullmäktiges uppdrag att genomföra en genomlysning och föreslå förändringar av bolagens kapitalstruktur godkänns. 2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för vidare beredning. Handling Tjänsteutlåtande, Ärendenummer GSHAB-2021-00069. Protokollsutdrag skickas till Kommunstyrelsen Göteborgs Stadshus AB, protokollsutdrag Göteborgs Stadshus AB - Styrelsen Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: 2024-03-25 Dag för justering 2024-03-27 Underskrifter Sekreterare Johan Hörnberg Ordförande Justerande Jonas Attenius Axel Darvik Göteborgs Stadshus AB, protokollsutdrag Göteborgs Stadshus AB Tjänsteutlåtande Handläggare: Anders Söderberg, vice vd Styrelsen 2024-03-25 Telefon: 031-368 54 56 Ärendenummer GSHAB-2021-00069 E-post: anders.soderberg@gshab.goteborg.se Slutredovisning av kommunfullmäktiges uppdrag att genomföra en genomlysning och föreslå förändringar av bolagens kapitalstruktur Förslag till beslut I styrelsen för Göteborgs Stadshus AB: 1. Slutredovisning av kommunfullmäktiges uppdrag att genomföra en genomlysning och föreslå förändringar av bolagens kapitalstruktur godkänns. 2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för vidare beredning. Sammanfattning I stadsledningskontorets förutsättningar för budget 2022–2024, belystes kortfattat ett nuläge över bolagens kapitalstruktur och i kommunfullmäktiges budget för 2022 fick Göteborgs Stadshus AB (Stadshus) i uppdrag att genomföra en genomlysning och föreslå förändringar av bolagens kapitalstruktur. Ett omfattade analysarbete som genomfördes under 2023, i syfte att på ett enhetligt sätt analysera några av koncernens investerande bolag som grund för att ge förslag till att förändra bolagens kapitalstruktur, har skapat ett värdefullt kunskapsunderlag och öppnar upp för en fortsatt dialog. Stadshus kan konstatera att det finns skillnader mellan bolagens riskprofiler, som har sin förklaring i bolagens olika generella affärsförutsättningar, men speglar också att flera av bolagen står i eller inför en period av stora investeringar. Stadshus konstaterar vidare att angivna tröskelvärden för soliditet, som finns i de flesta ägardirektiven, ger en styrning som bolagen har att förhålla sig till i sin planering och att eventuella förändringar av kapitalstrukturen kan hanteras inom ramen för befintlig ägarstyrning. I uppdraget har ingått att ge förslag till förändring av bolagens kapitalstruktur. Tillsammans med i ärendet beskrivna förändrade omvärldsförutsättningar, händelser och beslut som påverkat bolagets kapitalstruktur, gör Stadshus bedömningen att det i nuläget med anledning av ärendet inte finns anledning att föreslå förändringar i bolagens kapitalstruktur. Bedömning ur ekonomisk dimension Ärendet i sig berör enbart denna dimension och hänvisning sker därför till tjänsteutlåtandet i sin helhet. Bedömning ur ekologisk och social dimension Bolaget har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån dessa dimensioner. Bilagor 1. Centrala begreppsdefinitioner Ärendet I kommunfullmäktiges budget för 2022 fick Stadshus i uppdrag att genomföra en genomlysning och föreslå förändringar av bolagens kapitalstruktur. Stadshus återrapporterar nu uppdraget i sin helhet till kommunfullmäktige genom detta tjänsteutlåtande. Beskrivning av ärendet Bakgrund I stadsledningskontorets förutsättningar för budget 2022–2024 1, belystes kortfattat ett nuläge över bolagens kapitalstruktur och i kommunfullmäktiges budget för 2022 fick Stadshus i uppdrag att genomföra en genomlysning och föreslå förändringar av bolagens kapitalstruktur. Med kapitalstruktur i detta ärende avses hur bolagens/underkoncernernas finansiering är uppbyggd och särskilt relationen mellan eget kapital (ägarkapital) och lån/skulder. Kapitalstrukturen ger en bild av hur verksamheterna och dess tillgångar finansierats. Stadshus delredovisade uppdraget i samband med kommunfullmäktiges sammanträde den 2023-04-27 § 23 (dnr 0156/23, Handling 223 nr 79) och i ärendet beskrevs bland annat centrala begrepp, en arbetsmodell och ett nuläge över Stadshuskoncernens kapitalstruktur. I kommunfullmäktiges budget 2022 fick Stadshus även i uppdrag att ta fram ett långsiktigt hållbart finansiellt ramverk för Stadshuskoncernen. I samband med kommunstyrelsens behandling av ovan nämnda delredovisning beslutade kommunstyrelsen 2023-04-19 § 316, att återremittera uppdraget om finansiellt ramverk till stadsledningskontoret med motiveringen att den föreslagna riktlinjen för direktavkastning kan påverkas av eventuella förändringar som en genomlysning av kapitalstrukturen kan resultera i. I beslutet ställde kommunstyrelsen i utsikt att det återremitterade ärendet återrapporteras i budgetunderlaget. Förändrade omständigheter inför uppdragets slutredovisning Alltsedan Stadshus belysning av koncernens kapitalstruktur i budgetförutsättningar 2022– 2024 har omständigheterna för uppdraget successivt förändrats. Ett förändrat ränteläge, Stadshuskoncernens sämre resultat jämfört med tidigare år, ökade investeringsnivåer samt ägarens krav på utdelning är exempel på fyra faktorer som påverkat slutredovisningen. Vidare har ett omfattande arbete genomförts under 2023 i syfte att på ett enhetligt sätt analysera några av koncernens investerande bolag som grund för att ge förslag på förändringar av bolagens kapitalstruktur. Sammantaget har förändrade omständigheter och analysarbetet fört med sig nya insikter och slutsatser som inneburit att Stadshus inför slutredovisningen omprövat en del av tidigare redovisade inriktningar, i syfte att skapa bättre förutsättningar för att långsiktigt arbeta med Stadshuskoncernens kapitalstruktur. 1 Kommunstyrelsen 2021-05-19 § 439 –”Förutsättningar för budget 2022–2024” Genomlysning av bolagens kapitalstruktur Nuläget våren 2021 I det nuläge som beskrevs i förutsättningar för budget 2022–2024 som låg till grund för kommunfullmäktiges uppdrag i budget för 2022 redovisades nedanstående bild som beskrev soliditet och kassalikviditet för koncernens bolag 2020-12-31. Diagram 1 – Kassalikviditet (kortsiktig betalningsförmåga) i relation till soliditet (långsiktig betalningsförmåga) per 2020-12-31 I diagrammet ställdes kassalikviditet (kortsiktig betalningsförmåga) i relation till soliditet (långsiktig betalningsförmåga). Bilden visade att situationen såg olika ut i olika bolag. Några hade hög soliditet och hög kassalikviditet medan situationen var tvärtom för andra. Kassalikviditet är ett mått som visar hur mycket av en kortfristig skuld företaget kan betala med sina tillgängliga medel vid en viss tidpunkt. Värde över ett (1) indikerar en hög likviditet. Soliditet är ett mått som beskriver ett bolags kapitalstruktur, den långsiktiga betalningsförmågan och visar hur stor andel av bolagets tillgångar som finansierats genom eget kapital. Soliditet kan ses som en ”buffert” och i förlängningen möjligheten att hantera plötsliga ekonomiska problem (förluster/minskade resultat) utan att ägaren med kort varsel behöver tillskjuta medel/ägarkapital. Soliditeten varierar och är bland annat beroende av ett bolags affärsförutsättningar, bransch, storlek på verksamhet med mera. Det finns således inte en bra och generell soliditet för alla bolag. Kapitalintensiva branscher som kräver stora investeringar i anläggningstillgångar har generellt sett en hög skuldsättning, det vill säga en kapitalstruktur bestående av mer lån än eget kapital. Tjänsteintensiva branscher med begränsade anläggningstillgångar har ofta förutsättningar att ha en hög soliditet. Genomlysningen i detta ärende behandlar i första hand betalningsförmågan på längre sikt med avseende på soliditetsnivåerna i bolagen. I den delredovisning av uppdraget som gjordes till kommunfullmäktige i april 2023 fördjupades analysen och det konstaterades att bolagen inom Stadshuskoncernen över tid har haft en hög grad av verksamhetsmässig och ekonomisk självständighet. Bolagen förväntas ha en hög självfinansieringsgrad på sina investeringar. Sammantaget har detta inneburit att bolagens balansräkningar och soliditet, det vill säga balansen mellan eget kapital och totalt kapital, i princip är ett resultat av, till exempel enskilda beslut om förändrad organisation, finansiering av investeringar och en funktion av att löpande och extraordinära resultat i hög grad ackumulerats och konsolideras i bolagens egna kapital. Effekten av detta har varit att vissa bolag sannolikt disponerar eller har disponerat mer eget kapital än vad som behövs för att fullfölja sina uppdrag och andra bolag eventuellt disponerar för lite kapital. En annan effekt av en ineffektiv kapitalstruktur är att Stadshus har lån på den externa marknaden utanför koncernbanken, vilket i dagens ränteläge ger onödigt höga räntekostnader för Stadshuskoncernen. Genomförd riskprofilanalys Som tidigare nämnts har ett omfattande arbete genomförts under 2023 i syfte att på ett enhetligt sätt analysera några av koncernens investerande bolag som grund för att ge förslag till att förändra bolagens kapitalstruktur. Arbetet har benämnts risk- och behovsanalys. Begreppet risk ska inte tolkas utifrån ett spekulativt perspektiv. Kommunal näringsverksamhet är tillåten utifrån villkoret att den ska tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna och det kommunala ändamålet för respektive bolag utgör grunden för styrningen av bolagen. I grunden får det tolkas som att kommunen ska förvalta kommunmedborgarnas medel med låg risk, vilket innebär att bolagen inte kan driva spekulativ verksamhet och begränsar bolagens möjlighet att ta risk. För de verksamheter som kännetecknas av inneboende risker, som till exempel elhandel, så finns styrande krav på att riskerna begränsas. Stadshuskoncernens balansräkning är till stora delar knuten till investeringar i infrastruktur, fastigheter och energiproduktion/distribution. Det är verksamheter som kännetecknas av långsiktig trygg avkastning med stabila kassaflöden. Under normala förhållanden är det verksamheter med relativt låg risk, men även om de affärsmässiga riskerna inte ska överskattas så är all affärsverksamhet förknippad med risk. Exempel på det från de senaste åren är till exempel bolagens svårighet att kortsiktigt parera för spåren av pandemin, kriget i Ukraina, väderkänslighet och konjunkturförändringar med lägre resultatnivåer och i vissa fall förluster som följd. Den genomförda analysen skattar affärsmässiga och finansiella faktorer som påverkar riskprofilen för bolagen. Dessa är bland annat verksamhetens planeringshorisont, möjligheten att förutse och hantera förändringar i omvärlden och fluktrationer på marknaden, investeringarnas risk-karaktär, verksamhetens kostnadsstruktur i form av fasta och rörliga kostnader, typ av kunder och avtalsförhållanden och bolagets ställning på marknaden. I analysen har bolagets förutsättningar skattats mot branschen generellt och mot utpekade konkurrenter eller kommunala branschkollegor. Till analysen har lagts en bedömning av bolagets framtida investeringsbehov och långsiktiga kapitalbehov. Baserat på den skattning som gjorts utifrån ett affärsmässigt och finansiellt perspektiv skapar analysmodellen en riskprofil som konceptuellt visas i bilden nedan. Figur 1 - Figuren visualiserar riskprofilen i enlighet med modell som beskrivits ovan. Verksamhetens riskprofil påverkas av såväl affärsmässiga som finansiella faktorer. Resultat av riskprofilanalysen Analysarbetet har varit omfattande och det finns ett stort detaljerat kunskapsmaterial kring varje bolag som i vissa fall går ner på affärsområdesnivå där det varit motiverat. Materialet kan användas vidare i Stadshus fortsatta kunskapsuppbyggnad i syfte att på bästa sätt stödja kommunfullmäktige i utvecklingen av Stadshuskoncernen. Den sammantagna riskprofilen för de analyserade bolagen, visualiserade i enlighet med matrisen ovan, framgår av bilden nedan. Diagram 2 – Sammanfattning riskprofil Kort sammanfattat visar den samlade bilden att bolagen generellt sätt har en låg eller medelhög riskprofil utifrån den skattning som gjorts i analysmodellen. Liseberg AB (Liseberg) med en säsongsberoende konkurrensutsatt konsumentprodukt och Älvstranden Utveckling AB (Älvstranden) med ett markutvecklingsuppdrag är de bolag vars verksamhet visar på högst finansiell och affärsmässig risk medan Göteborgs Hamn AB:s (Göteborgs Hamn) och Higab AB:s (Higab) verksamheter innebär lägre risker som främst beror på kundstruktur och affärsmodeller. Göteborg Energi AB:s (Göteborg Energi) diversifierade verksamhet visar sammantaget på en medelhög risk men riskprofilerna i bolagets olika verksamhet visar på stora skillnader. Göteborgs Stads Parkering AB (Parkeringsbolaget) har en lågriskprofil men står inför ökande investeringar och kan på sikt stå inför förändrade kundbeteenden. För samtliga bolag kan konstateras att en konkurrenskraftig räntenivå genom koncernbanken påverkar riskprofilen positivt. Soliditetsbedömning Stadshus har i arbetet prövat modellen att använda soliditetsintervall som indikatorer för justering av kapitalstrukturen. Som en del i att pröva detta har riskprofilen omsatts i en bedömning av ett soliditetsintervall för respektive bolag och jämförelser har gjorts med ett urval liknande bolag. Stadshus har inför slutredovisningen omvärderat modellens ändamålsenlighet då den skulle kunna leda till inlåsningseffekter som försvårar ägarens möjlighet att vid behov och över tid förända kapitalstrukturen för ett bolag. Stadshus konstaterar att de angivna tröskelvärden för soliditet, som finns i de flesta ägardirektiven, ger en styrning som bolagen har att förhålla sig till i sin planering och att eventuella förändringar av kapitalstrukturen kan hanteras inom ramen för befintlig ägarstyrning. Sammanfattning remissvar Stadshus har på tjänstepersonsnivå löpande fört dialog med respektive bolag under arbetets gång. I slutskedet av arbetet har respektive bolagsstyrelse givits möjlighet att yttra sig över resultat av analysen av riskprofilen 2. Samtliga berörda bolag utom Älvstranden har svarat inom svarstiden. Bolagen delar i allt väsentligt analysen med tillhörande riskprofil och redovisade soliditetsintervall. De ger samtidigt uttryck för att det finns osäkerhet i inlämnade långtidsprognoser samt att ökade investeringsnivåer innebär en ökad upplåning vilket påverkar kapitalstrukturen och soliditeten. Förändringar av kapitalstrukturen Beslut och händelser som påverkat kapitalstrukturen i Stadshuskoncernen från 2022 och framåt Som redan nämnts i inledningen har förutsättningarna för uppdraget succesivt förändrats sedan det gavs i kommunfullmäktiges budget för 2022. Flera beslut och händelser har eller förväntas påverka kapitalstrukturen i bolagen. I kommunfullmäktiges beslut 2023-04-27 § 24 i ärendet Hanteringsordning av förvärvslån inom Göteborgs Stadshus AB godkändes Stadshus förslag att ta utdelningar om totalt 711 mnkr ur Göteborg Energi, Higab, Got Event AB (Got Event) och Parkeringsbolaget för återbetalning av så kallade förvärvslån som förföll 2023. Med anledning av låga resultatnivåer i bolagen och kommunfullmäktiges beslutade utdelning om 315 mnkr för 2023 beslutade kommunstyrelsen 2023-11-23 § 818 efter Stadshus förslag i ärendet Bokslutsdispositioner 2023, att frångå tidigare praxis om ett uttag om 50 % av det redovisade resultatet och i stället ta ut 90 % av det redovisade resultatet hos Göteborg Energi, Higab, Parkeringsbolaget samt Göteborgs Hamn och att 2 Göteborgs Stadshus AB 2023-11-20 § 126 – ”Delredovisning av uppdrag att genomföra en genomlysning av Göteborgs Stads bolags kapitalstruktur med förslag till riskprofil och soliditetsintervall för vissa bolag” Got Event:s överskott för 2023 skulle tas in den finansiella samordningen. I beslutet ingick även att genom utdelning om 826 mnkr från Göteborg Energi, Parkeringsbolaget samt Higab återbetala de av Stadshus förvärvslån som förfaller 2024 på motsvarande sätt som 2023. Konsekvensen av besluten ovan har sammantaget inneburit lägre räntekostnader för Stadshuskoncernen men lägre soliditet för Higab och Göteborg Energi då utdelningarna från bolagen helt eller delvis finansierats genom lån i koncernbanken. De bolag, undantaget Parkeringsbolaget, som lämnar resultat i Stadshuskoncernens finansiella samordning, är alla nettolåntagare vilket innebär att uttag ur bolagen innebär en minskad självfinansiering när bolagen gör sina investeringar. Uttaget om 90 % av bolagens resultat får konsekvensen att bolagens soliditet minskar. Kommunfullmäktige beslutade i budget 2024 – 2026 om utdelning om 750 mnkr till ägaren och totalt 452 mnkr i koncernbidrag till vissa verksamheter. Stadshus fick i uppdrag att fatta inriktningsbeslut om hur stor andel respektive dotterbolag ska bidra med till utdelningen. Stadshus beslutade vid sitt sammanträde 2024-02-19 § 30, som inriktning att bland annat ta ett uttag ur Parkeringsbolaget med hela årsresultatet 2024 samt en utdelning på 595 mnkr. Beslutet innebär att bolaget går från att ha en kassalikviditet till att bli låntagare. Det bedöms inte vara dramatiskt för bolaget men innebär att soliditeten sjunker från nuvarande dryga 80 procent till 39 procent vid utgången av 2025. Stadhuskoncernen står inför en period där investeringarna ökar i de anläggningstunga verksamheterna Energi, Bostäder och Hamn där en betydande andel är reinvesteringar, klimatomställningsinvesteringar och kapacitetsinvesteringar som snarare bibehåller resultatnivåerna eller bidrar till en lägre ökning av resultaten än en nyinvestering som syftar till ökade resultat. På sikt finns, utöver det, bland annat planer på stora investeringar i arenor, klimatneutralitet och reningsverk. Bolagen förväntas att över tid både självfinansiera sina reinvesteringar till 100 procent och även över tid i rimlig grad sina nyinvesteringar. Ökande investeringar, som i vissa fall kombineras med lägre resultat och självfinansieringsgrad, innebär att soliditeten under en period eller permanent sjunker i flera av bolagen och då främst i Göteborgs Hamn, Higab, Parkeringsbolaget samt för övrigt även i Framtiden-koncernen som inte varit en del av analysen. Översikt kapitalstruktur per 31 december 2023 samt utblick 2024/2025 I nedanstående bild visas skillnaderna mellan 2020-12-31 (markerade ”-20”) och en utblick fram till 2024/2025 som bygger på bokslutet 2023-12-31 med tillägg för beslut som tagits i bokslutsdispositioner 2023 men som likvidmässigt faller ut under 2024 (markerade ”-23”). Konsekvenser av inriktningsbeslutet för utdelning 2024 är markerade (”-25”) gäller enbart Parkeringsbolaget. I bilden är inte hänsyn tagen till tillkommande investeringar och lån 2024 och framåt. Diagram 3 – Kapitalstrukturutveckling 2020–2023 med utblick 2025 Det som tydligast framgår i bilden är förflyttningen för Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Liseberg och Parkeringsbolaget som går mot en lägre soliditet av de orsaker som beskrivits ovan. Att förändringen mellan 2020 och 2023 inte slår igenom för Higab beror främst på Higabs försäljning av fastigheter på Medicinareberget vilket 2021 gav en realisationsvinst på ca 1,5 miljarder kronor. Sammanfattande slutsatser rörande förändring av bolagens kapitalstruktur Givet bolagens nuvarande soliditet, den bedömning som bolagen lämnat i den 10-åriga investeringsplanen samt kommunstyrelsens beslut om utdelningar för 2023 samt Stadshus förslag till inriktning per bolag för utdelningen för 2024, är det för närvarande, enligt Stadshus bedömning, inte aktuellt att utifrån detta ärendes slutsatser justera bolagens egna kapital ytterligare. Stadshus konstaterar dock att Parkeringsbolaget, efter beslutade och föreslagna uttag enligt ovan har en synlig soliditet på ca 39 %, vilket fortfarande är en betydligt högre nivå än de flesta branschaktörer som bolaget jämför sig med. Bolaget har vidare en intjäningsförmåga, vilket gör att bolaget under normala omständigheter både bedöms klara skuldsättning och räntekostnad samt återhämta soliditeten något på några års sikt innan bolaget kommer in i en period av investeringar. Bolagets övervärden i fastigheter innebär att bolaget bedöms fortsatt ligga över ägardirektivets miniminivå för justerad soliditet på 50 %. Det kan därför bli aktuellt att ompröva Stadshus bedömning när det gäller Parkeringsbolaget. Det kan även finnas anledning att ompröva soliditeten i övriga bolag. Många av bolagen ligger med marginal över de tröskelvärden för soliditet som fastställts i ägardirektiven, vilka är satta med försiktighet. Stadshuskoncernen kan komma att stå inför krav från ägaren på utdelning, stora investeringar i något bolag eller förluster som kan innebära att kapitalstrukturen i bolagen behöver balanseras på ett annat sätt. Bolag/Underkoncern Synlig soliditet Just. soliditet Tröskelvärde i ägardirektiv 2023-12-31* 2023-12-31 Liseberg 33 % - Ej fastställt. Styrelsens bedömning 50–60 % Älvstranden 15 % - Genomsnitt synlig soliditet över en femårsperiod 10–20 % Göteborg Energi 41 % - Synlig soliditet 30 % Parkeringsbolaget 82 % 81 % Justerad soliditet 50 % Göteborgs Hamn 49 % - Synlig soliditet 30 % Higab 34 % 61 % Justerad soliditet 45 % Tabell 1 – Soliditet per 2023-12-31 samt tröskelvärde enligt ägardirektiv. *Med hänsyn tagen till de beslut som tagits i bokslutsdispositioner 2023 men som likvidmässigt faller ut under 2024. Löpande uppföljning av kapitalstrukturen Den kommunala förvaltningslogiken gör att tyngdpunkten i redovisning och analys ligger på resultaträkning och skuldutveckling. Det påverkar även hur bolagen följs upp. Under senare år har, i takt med ökade investeringar och ökad skuldsättning, en förflyttning börjat ske där bolagens balansräkningar och kapitalstrukturen får en ökad betydelse. Stadshus analys behöver utvecklas ytterligare för att löpande följa upp och återredovisa väsentlig information till kommunfullmäktige. I analysarbetet är bland annat bolagens tioåriga investeringsprognoser, rapporteringen Verksamhet och ekonomi, där bolagen bland annat utvärderar sin följsamhet mot avkastningskrav, viktiga underlag. Kanaler för information och förslag till åtgärder är bland annat den ordinarie rapporteringen till kommunfullmäktige, ärendet bokslutsdispositioner och stadsledningskontorets underlag för budgetberedningen. Utöver detta kan Stadshus ta initiativ till förändringar i samband med till exempel investeringsärenden eller i enskilda ärenden. Stadshus ser vidare framför sig, att vid en aktualitetsprövning av ägardirektiven, se över befintliga tröskelvärden för soliditet både vad gäller värden och mått. Exempelvis har Higab och Parkeringsbolaget nyckeltalet ”justerad soliditet” som tröskelvärde. Det tar hänsyn till fastigheternas marknadsvärde, men då bolagen endast i begränsad omfattning har som uppdrag att köpa och sälja fastigheter, utan mer har ett renodlat förvaltningsuppdrag, är det sannolikt mer relevant att sätta tröskelvärden utifrån bokföringsmässig soliditet. Det är dock viktigt att även följa den justerade soliditeten, då den ger ett uttryck för vilken förmögenhet som bolaget förvaltar och hur förmögenhetsvärdet utvecklas. Stadshus bedömning Analysarbetet som genomförts under 2023, i syfte att på ett enhetligt sätt analysera några av koncernens bolag som grund för att ge förslag till att förändra bolagens kapitalstruktur, har skapat ett värdefullt kunskapsunderlag och öppnar upp för en fortsatt dialog. Stadshus kan konstatera att det finns skillnader mellan bolagens riskprofiler som har sin förklaring i bolagens olika generella affärsförutsättningar men det speglar också att flera av bolagens står i eller inför en period av stora investeringar. Analysen visar att bolagen har en riskprofil som indikerar låg till medelhög risk. Analysen visar också att bolagen i huvudsak uppvisar soliditetstal som ligger i paritet med respektive branschs nyckeltal. I uppdraget har ingått att ge förslag till förändring av bolagens kapitalstruktur. Kommunfullmäktiges ägarstyrning ger samlat uttryck för att respektive bolag har ett självständigt ansvar för sin verksamhet utifrån bolagsordning, ägardirektiv, och andra av fullmäktige beslutade styrande dokument. Vid bedömningen av bolagens behov av eget kapital är utgångspunkten för stadens styrmodell att bolagen bör ha ett eget kapital som innebär att bolagen under normala förutsättningar kan bedriva sin verksamhet på ett självständigt sätt. Tillsammans med i ärendet beskrivna förändrade omvärldsförutsättningar, händelser och beslut som påverkat bolagets kapitalstruktur gör Stadshus bedömningen att det i nuläget med anledning av ärendet inte finns anledning att föreslå förändringar i bolagens kapitalstruktur. Stadshus kommer framledes att löpande återkomma med analyser och beskrivningar av hur kapitalstrukturen förändras. Såväl höga som låga soliditetstal måste värderas med avseende på om de är acceptabla ur ägarens och respektive bolags perspektiv. Uppenbart låga eller höga soliditetstal kan fungera som en signal till ägaren att antingen återinvestera vinster, fördela om kapital till andra verksamheter alternativt besluta om utdelning eller amortering av lån. En lägre soliditet kan vara godtagbar i verksamheters tillväxtfaser eller om verksamheter ska expandera. Om låg eller sjunkande soliditet kombineras med låg tillväxt, vikande lönsamhet eller låg investeringsnivå, kan detta vara ett varningstecken som en ägare måste analysera för att förhindra ytterligare försämrad betalningsförmåga på sikt. I ägardirektiven för flera av Stadshuskoncernens bolag/koncerner finns fastställt tröskelvärden för soliditet. Stadshus bedömer att det är angeläget att vid en aktualitetsprövning av ägardirektiven se över befintliga tröskelvärden både vad gäller värden och mått samt komplettera de ägardirektiv som idag saknar tröskelvärden. Eva Hessman Vd, Göteborgs Stadshus AB Bilaga 1 – Centrala begreppsdefinitioner Återredovisningen av uppdraget inleds på motsvarande sätt som i den tidigare delredovisningen till kommunfullmäktige, med att definiera ett antal centrala begrepp. Begrepp Definition Kapitalstruktur beskriver hur ett bolags tillgångar och verksamhet är finansierad och förhållandet mellan skulder (lån) och eget kapital Eget kapital består av ägarens insatta aktiekapital plus de vinster som bolaget genererat över åren och som ägaren inte tagit ut genom utdelning, dvs utgör bolagets nettoförmögenhet Bundet eget kapital är den del av det egna kapitalet som inte får användas för vinstutdelning. Det bundna egna kapitalet består av aktiekapital, reservfond och uppskrivningsfond Fritt eget kapital Är den del av det egna kapitalet som ägaren kan disponera över genom att återinvestera i verksamheten eller ta ut som utdelning. Det fria egna kapitalet består av ansamlade vinstmedel över åren. Soliditet är ett mått som beskriver ett bolags kapitalstruktur, den långsiktiga betalningsförmågan och visar hur stor andel bolagets tillgångar som finansierats genom eget kapital Synlig soliditet beskriver det egna kapitalets andel av tillgångarnas bokförda värde Justerad soliditet beskriver det egna kapitalet andel av tillgångarnas marknadsmässiga värde och tillämpas framför allt avseende fastighetsförvaltande bolags tillgångar Kapitalbehov beskriver bolagets behov av eget kapital för att på ett sunt sätt klara framtida verksamhet och investeringar Överkapitaliserad beskriver att ett bolags soliditet är högre än vad som bedöms vara nödvändigt för verksamhetens bedrivande
Tack Håkan. Då är det tomt på talarlistan. Anser vi att det är färdigbehandlat? Ja. Kan rapporten antecknas? Ja. Och det vill även vi från presidiet tacka stadsrevisionen för rapporten. Göteborgs Stads bolags kapitalstruktur
Då går vi över till ärende nummer 11. Det är redovisning av uppdrag att genomföra och genomlyssning av Göteborgs Stads bolags kapitalstruktur. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av Göteborgs Stadshus AB:s uppdrag att genomföra och föreslå förändringar i bolagens kapitalstruktur antecknas och förklaras fullgjort. Och här har vi en talarlista. Vi börjar med Hans Arby (C), därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod, Hans.
Tack ordförande, ledamöter, åhörare. Jag vill börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på yrkande från M, D, L, KD. Men jag håller med om att om staden investerar eller binder kapital i bolag som verkar på en marknad så förväntar vi oss också avkastning. Annars är det tecken på att vi inte sköter det bra eller att vi subventionerar kunderna eller att vi borde lägga pengarna på andra saker. Och det här gäller ju de bolag där vi långsiktigt äger och förvaltar, till exempel Higab. Men det är inte det uppdraget som Älvstranden Utveckling har. Det är ett stort och komplext exploateringsprojekt som man en gång valde att driva i bolagsform. Så var det tänkt från början. Sen under 15 år så la man på massa fler uppdrag som gjorde det väldigt spretigt. Men det har det nya ägardirektivet då rensat bort. Bolaget har precis tagit fram en avvecklingsplan som kommer upp här i KF senare under höst. Så jag går inte vidare in på hur den ser ut här nu då. Men affärsmodellen bygger i bolaget på att den avkastning man får från förvaltningen används i utvecklingsarbetet. Allteftersom man utvecklar fastigheter och marken så avvecklas bolaget successivt. Verksamheten minskar. Så hela idén är att inte behöva begära driftsmedel för exploateringsverksamheten så som man gör i exploateringsförvaltningen. Sen håller jag också med om att fastighetsförvaltningen måste vara effektiv och det ska kunna gå att jämföra avkastning mot andra marknadsaktörer. Och där har det funnits en hel del åtgärder som åtgärdas nu. Både vad det gäller själva förvaltningen men också hur det redovisas. Så självklart, ja, det ska finnas avkastningskrav från förvaltningsverksamheten som går att följa upp. Men att plocka ut överskottet i form av utdelning för att sen skicka tillbaka som koncernbidrag, det har jag väldigt svårt att se nyttan av. Tack.
Tack, Hans. Då lämnar jag ordet till Patrik Höstmad (D), därefter Axel Josefson (M). Varsågod, Patrik. Tack för det.
Ja, anledningen till att vi lägger det här yrkandet är ju att hur Älvstranden har gått in och riskat är ju liksom kanske inte den bästa historiken där, utan vi ser ju en risk i att det här bolaget tar lite för stora risker. Det är väldigt bra att särskilja den förvaltande delen, sätta ett normalt avkastningskrav på det. De här byggena kan ju i någon framtid gå över till att bli en del av utvecklingen och kanske rivas och ersätta med något nytt. Men historiskt har vi sett hur det är stor del utav fastigheterna som är kvar i förvaltning under väldigt lång tid. Inte minst ute på fordonsklustret på Lindholmen. Det är ju inga kulturverksamheter bara man har där ute eller så, utan det är ju kommersiella företag som är inne i de fastigheterna. Då måste man kunna få en avkastning av det. Vi ser mer att utvecklingsdelen borde kunna stå på sina egna ben. Man har mark som är rätt lågt värderad. Man gör en stadsutveckling, man får fram en detaljplan som tillåter en massa byggrätter med massa värdefullt innehåll. Då får man en stegring utav värde på marken och därigenom har man fått ihop sin affär. Det behöver man inte driva med förvaltningsdelen egentligen. Så med det sagt, bifall till yrkande från M D L och KD.
Tack Patrik. Och på detta har vi Hans Arby (C) och begär en replik. Varsågod Hans.
Tack. Problemet med att titta exploateringsverksamheten, ibland blir det två miljarder, ibland blir det noll, ibland blir det back och så vidare. Så vi jobbar ju som du säger, det är mycket risker, det är stor komplex verksamhet. Den förvaltningen som har kvar och som kommer att minska ner, man säljer ju fastigheten där man får ett bra värde för dem i stället, den kommer att minska men den ger en stabil intäkt för att kunna bekosta utvecklingsarbetet. Man hade ju kunnat välja att driva som ett projekt under exploateringsnämnd om vi hade haft i det beslutet en gång och skickat pengar upp och ner. Nu valde man att inte göra det. Men jag håller med om att det är jättestora risker och det är också därför vi internt i bolaget måste särskilja tydligare hur går förvaltningsdelen. Så det kommer man ju kunna se. Men sen om man vill ändra och börja skicka pengar fram och tillbaka, det kommer göra det besvärligare tror jag att driva. Om tio år så ska bolaget vara avvecklat. Den planen behöver vi liksom kan man säga full rådighet för. Tack.
Tack Hans. En kontrareplik har vi fått av Patrik Höstmad (D). Varsågod Patrik.
Tack för det. Men det är ju inte så bolaget har jobbat. Om man tittar nu när man gett sig in i bland annat halvön som kostnaderna rusar i så har ju bolaget problem med att klara ekonomin. Så det är jätteviktigt att affären i Gullbergs Vass genomförs. Så när man hamnar i ekonomiska trångmoln i bolaget så har man alltid sålt mark eller färdiga byggrätter. Vi har haft likadant vid byggrätterna vid Öster Eriksbergsgatan där och de som man också sålde lite i panik när det saknades pengar för att man riskat lite för mycket. Så det är ju så bolaget jobbar och egentligen den här förvaltningsdelen skulle vi kunna ha särskilt. Det är ju inte så att man tar allt i utdelning. Det är att man har ett avkastningskrav och så kan man ta en viss del i utdelning om man skulle vilja det. Eller så kan bolaget behålla det men man sätter ett krav på att det ska ske en avkastning.
Tack Patrik. Vad berättar Johansson? Vi begär att det är en ny replik. Varsågod Hans. Tack.
Tittar vi historiskt så har du helt rätt. Det är därför med det nya ägande direktivet man renodlar och säger att det här är ett utvecklings eller snarare ett avvecklingsbolag kan man säga. Där läggs upp den planen och ni kommer se den i avvecklingsplanen som kommer upp och som då kompletteras med fyraåriga affärsplaner där man ser det här och då och då ska det och det avyttras. Och när du kan få mer betalt för fastigheter, inte sådana som staden ska behålla till exempel om vi kommer fram till att Lindholm Science Park behöver fortsätta äga, ja men då får väl den gå över till Higab och så vidare då. Och sen de här andra med Hallbyen och så vidare, ja det har lagts massa saker på det här bolaget och nu renodlas det och se det som ett tioårigt projekt som kommer skapa värde både i form av pengar och den stadsutveckling man har gjort. Och då finns det en fördel att det kan bedrivas i ett sådant projekt.
Tack Hans. Då är vi tillbaka i talarlistan och börjar med Axel Josefson (M) därefter Jonas Attenius (S). Varsågod Axel.
Tack för ordförande fullmäktige till borgare. Ja, jag trodde inte att den dagen skulle komma då man ska behöva stå här i den här talarstolen och debattera med en centerpartist runt omkring företagande och företagsekonomi. Men det verkar som att tiderna förändras och ni svänger vänster ut in i den rödgröna famnen här. I grund och botten så har ju Patrik sagt mycket av det som är viktigt i det här, men jag skulle ändå vilja lyfta det här att ett avkastningskrav, det är ju viktigt ur flera perspektiv. Det ena är naturligtvis att vi som kommun har ju satsat massa pengar i det här bolaget och att inte få någon avkastning på de pengarna, det är ju likaväl som att vi faktiskt kan fundera på om vi inte kan använda de pengarna på ett annat sätt. Men sen handlar det också om effektivitet i bolaget. Älvstranden AB är ju inte direkt kända för att hushålla med pengarna utan det har ju faktiskt rullat ganska rejält med miljoner i det bolaget genom åren med olika extravaganser och så vidare. Och där har vi det också viktigt att vi ställer krav på bolaget att vi faktiskt kan genomvisa detta och då behövs det ett avkastningskrav för det. Sen sist men inte minst, vi står inför jättestora investeringar här. Som jag ser det så har vänstersidan väldigt svårt att få ihop detta om vi inte vidtar åtgärder och då ingår det bland annat att få fram avkastningskrav på våra bolag så att alla kan vara med och bidra.
Tack Axel. Och berättar Hans Arby (C). Begärt en replik. Varsågod Hans.
Nej, jag håller med. Vi ska ha avkastningskrav och det kommer vi att sätta. Vi kommer att följa upp den och se till att den verksamheten är effektiv och att de pengarna används på rätt sätt i bolaget och vi skapar stort värde för staden i det bolaget. Och jag vet inte riktigt på vilket sätt du menar med vänsterut eller företagsekonomi. Vi har haft diskussioner. Du hävdade att vi justerade aktiekapitalet att det motsvarade en kostnad för staden när vi tog den för Skeppsbron. Vad det gäller med kunskap om företagsekonomi. Men precis som du har rätt i det. Vi ska ha avkastningskrav. Vi ska bedriva det effektivt. Och det är det vi jobbar för nu. Vi som sitter den styrelsen. Varför det inte har skett så innan och att man haft mer koll på förvaltningen. Det får du fråga tidigare styrelser om där flera av de här partierna har suttit med.
Tack Hans. Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Därefter Axel Darvik (L). Varsågod Jonas.
Tack för det ordförande fullmäktigeledamöter. Ja det är ju bra då i det här ärendet som vi har framför oss nu att den här genomlysningen är gjord. För vi får också en bild över bolagens soliditet och finansiella muskler. Det är bra. Från styrelsens sida så avser vi återkomma just till bolagen när det gäller avkastning och utdelning under mandatperiodens andra plan halva här. Men i det här läget så delar vi också stadsledningskontorets bedömning att det i nuläget då inte finns anledning att göra några förändringar i bolagens kapitalstruktur i det här läget. Utan detta också kan göras i det normala arbetet kring att se över och aktivitetspröva ägardirektiven. Så med det vill jag egentligen bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.
Tack Jonas. Då lämnar jag ordet till Axel Darvik (L). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Axel.
Tack ordförande. Ja mycket klokt har redan sagts av Patrik Höstmad och Axel Josefson här också. Och det är väl som sagt symptomatiskt lite grann att vi står här och diskuterar om att ett affärsdrivande fastighetsbolag alls ska ha ett avkastningskrav. Det säger någonting om hur vänstervriden så att säga bolagsstyrningen i Göteborg har blivit. Det har varit stora delar av de tillgångar som vi gemensamt förvaltar som är icke vinstdrivande helt och hållet och som inte lämnar någon avkastning alls tillbaka till ägarna. Det är väldigt ovanligt att kommuner har det på det sättet. Staten skulle aldrig acceptera den typen av förvaltning av tillgångar och det gör ju att vi i stället tvingas att överbeskatta våra medborgare. Och det är ingenting som i principiellt skulle skilja älvstrandsbolaget mot Higab och AB Framtiden som också håller på mycket med fastighetsutveckling. Utan det finns naturligtvis vissa sådana icke vinstdrivande bolag i kommunen. Det brukar vara kulturfastigheter och sådant som har för kulturella ändamålarenor och teatrar och annat sådant där. Men den här typen utav bolag borde definitivt vara med och bidra till det allmännas bästa. Och jag hoppas verkligen att vi kan få till en omvändning i den här frågan. Tack.
Tack Axel. Och på Axels anförande har vi Hans Arby (C). Vi begär att en replik. Varsågod Hans.
Tack så mycket. Jag lider av handikappet att jag sitter i styrelsen och det som vi jobbar med nu att få upp den här planen för att uppfylla ägarens intressen då. Och det är samma kostnad vi får för exploateringsverksamheten. För det ska man klart för sig. Det är inte bara fastighetsutveckling om vi jämför med Higab och sådant. Utan det är exploatering som idag vi har en stor budget för exploateringsnämnden som gör de arbetena då. Så det är samma kostnad fortfarande. Och som jag säger, ja det ska vara avkastningskrav. Vi har en effektiv förvaltning och de pengarna används i bolaget och minskar andra kostnader för stan. Alltså hela staden är fortfarande samma ekonomi. Man kan jämföra ett utvecklingsbolag nästan med ett riskkapital, ett annat utvecklingsbolag. Där är det värdeökningen som är det intressanta. Det är inte aktieutdelning under tiden i utvecklingsbolag man tittar på. Och det är den värdeökningen både när man realiserar den minsten men den statsutvecklingen som man också levererar.
Tack Hans. Och på detta har Axel Darvik (L) begärt en kontrareplik. Tack Axel.
Tack ordförande. Jag tror lite att Hans Arby har missförstått syftet med att ha den här typen av älvstrandsbolag. Min mening var att man successivt skulle utveckla älvstranden och kunna lämna avkastning och utdelning tillbaka till ägaren under tiden. På samma sätt som exploateringsförvaltningen lämnar in ett bidrag till kommunen varje år. Problemet är ju att kommuninvånarna aldrig får någonting från sitt älvstrandsbolag. Pengarna försvinner iväg i andra typer av grejer eller alldeles oekonomiska exploateringsprojekt. Där man gör Fastighetsutvecklingar som man inte borde göra. Det är därför som det är sunt och förnuftigt att ställa ett avkastningskrav på all typ av kommersiell verksamhet som staden bedriver. För det innebär att man måste anstränga sig lite mer och man gör inte så dumma affärer som älvstrandsbolaget har gjort historiskt. Tack.
Tack Axel. Hans sista replik.
Vi kan säkert skylla på många av våra företrädare, både de som satt i älvstranden och de som tog besluten att lägga över en massa konstiga uppdrag på bolaget. Sen ska man vara klar för att den verksamheten och den marken man har i centralen är en tuff mark. Det är inte stora gröna fält som vi bara bygger hus på. Det är stora risker, mycket förorenade massor och allting också. Det är därför man får hålla på balansräkningen under utvecklingsfasen också. Med det sagt, ja, avkastningskrav. Förvaltningen skärps. Den har varit bortglömd i bolaget. Man sätter den som en dåligt hanterad kassako för verksamheten. Den kommer att skärpas upp. Det kommer att vara avkastningskrav. Det kommer att kunna gå att se och jämföra med andra verksamheter för att effektivisera den. Men att ta ut utdelning för att sen skicka tillbaka koncernbidrag eftersom du inte kommer att kunna ha några andra intäktskällor. Det är väldigt svårt att se vad vi vinner på det.
Tack, Hans. Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Jörgen Fogelklou (SD), därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod, Jörgen.
Tack för ordet, herr ordförande. Fullmäktige åhörare lever. Jag ska inte förlänga debatten utan vi avstod att rösta i kommunstyrelsen men vi avser ju naturligtvis att stödja yrkandet från M L KD i kommunstyrelsen här idag. Tack.
Tack, Jörgen. Då är det Patrik Höstmad (D), som är i talarlistan sist just nu. Varsågod, Patrik.
Tack, jag tänkte förlänga debatten lite. Ett problem med älvstrandsbolaget har ju varit att det har varit lite sig självt noggrant och sett den ekonomin som vår egen och den ska inte Göteborgs stad peta i. Det muttras ju fortfarande om den utdelning som Göteborgs stad tog ifrån bolaget. Jag kommer inte ihåg när, men det är nog 15 år sedan eller någonting sådant. Man tog ut en miljard för att hantera lite pensionsskulder och så. Det har ju bolaget fortfarande idag muttrat om. Så att hantera det bolaget som en sluten enhet som är sig själv nog är en väldigt stor risk. Vi ser historiskt vad det har lett till. Det har lett till alla de här kraftigt ökade anställda, kraftigt ökade strategier, visioner, planer, glättiga bilder som överhuvudtaget inte har gått att förverkliga. Så vi måste ha en styrning på det här ifrån göteborgarna som är ägare till bolaget.
Tack Patrik. Och på detta har Hans Arby (C) begärt en replik. Varsågod Hans.
Ja, och sen är vi kanske färdiga då. Jag håller helt med dig. Det här har skötts på väldigt konstigt sätt. Bara det att man lade över stadsutvecklings, alltså vision Älvstaden på ett bolag och skapar de här parallella processerna. Det är obegripligt. Nu är vi i den situationen. Det är nya ägardirektiv. Det tar fram en avvecklingsplan. Se det som en projektplan. Titta på den när den kommer och liksom bedömer. Blir det här bra? Jag tror man kommer vara nöjd och annars får man göra de justeringar som behövs. Så se det som ett projekt. Finns det en plan för hur det här ska hanteras för bästa värdet för stan och sen stänga ner bolaget? Tack.