Interpellation av Axel Darvik (L) till ordföranden i inköps- och upphandlingsnämnden angående den lagliga grunden för beslutet att bojkotta varor från stater som bedriver illegal ockupation Ordförande
-
diskuterade → Margareta Andersson Broang (M) — Interpellation av Axel Darvik (L) till o
-
diskuterade → Margareta Andersson Broang (M) — Interpellation av Axel Darvik (L) till o
-
diskuterade → Margareta Andersson Broang (M) — Interpellation av Axel Darvik (L) till o
-
diskuterade → Axel Darvik (L) — Interpellation av Axel Darvik (L) till o
-
diskuterade → Margareta Andersson Broang (M) — Interpellation av Axel Darvik (L) till o
-
KF beslut — Behandling
Kommunfullmäktige Handling 2024 nr 122 Interpellation av Axel Darvik (L) till ordföranden i inköps- och upphandlingsnämnden angående den lagliga grunden för beslutet att bojkotta varor från stater som bedriver illegal ockupation Med anledning av det nyligen framlagda yrkandet från Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet om att Göteborgs Stad ska bojkotta varor från stater som bedriver illegal ockupation av andra stater, uppkommer flera viktiga rättsliga frågor. Beslutet, som fattades den 16 maj 2024, innebär att förvaltningen ska sluta köpa in produkter från stater som bedriver illegal ockupation och specifikt exkludera varor producerade av israeliska bosättningar på ockuperad palestinsk mark. Enligt Regeringsformen (Kapitel 1, §1) utgår all offentlig makt i Sverige från folket och enligt Kapitel 1, §9 ska den offentliga makten utövas under lagarna. Detta innebär att alla åtgärder som en kommun vidtar måste ha stöd i lag och följa gällande rättsprinciper. Kommunallagen (Kapitel 2, §§1-2) anger att kommuners agerande måste vara i enlighet med vad som är föreskrivet i lag och att kommuner inte ta hand om sådana angelägenheter som enbart staten ska ha hand om. Dessutom reglerar Lagen om offentlig upphandling (LOU) och EU:s upphandlingsdirektiv att diskriminering av produkter baserat på ursprungsland är förbjuden. Detta innebär att Göteborgs Stad inte får införa egna bojkotter som strider mot EU:s regler och internationella avtal. Sanktioner och embargo som införs av EU eller FN är exempel på rättsliga grunder som kan möjliggöra undantag, men dessa måste vara tydligt formulerade och juridiskt förankrade. Yrkandet om att bojkotta israeliska varor lades fram på den så kallade Nakba-dagen, en dag som är starkt politiserad. I en rapport från Segerstedtinstitutet kan vi läsa: ”Att bojkotta Israel är särskilt känsligt i Europa givet det faktum att förintelsen föregicks av omfattande bojkotter mot judiska affärsinnehavare…”. Detta historiska perspektiv gör frågan om bojkott av israeliska varor särskilt laddad. Att Göteborgs Stad ensidigt bryter mot lagar för att bojkotta Israel kan också anses vara rasistiskt. Vidare kan en ensidig bojkott av Israel i denna konflikt ses som ett stöd för terrororganisationen Hamas, som har Israels utplånande inskrivet i sina stadgar. Mot denna bakgrund är det avgörande att säkerställa att Göteborgs Stads agerande är i enlighet med både nationella och internationella lagar. Frågor uppstår därför kring den rättsliga grunden för att genomföra en bojkott av varor från specifika länder, och hur kommunen kan agera utan att bryta mot grundläggande rättsprinciper. Det är av yttersta vikt att Göteborgs Stad agerar inom ramen för gällande lagstiftning och internationella åtaganden. Jag ser fram emot ett klargörande av den rättsliga grunden för de föreslagna bojkottåtgärderna och en diskussion om hur vi kan agera lagligt och effektivt i frågor som rör mänskliga rättigheter och internationell rätt. Därför vill jag ställa följande frågor till ordföranden i Inköp och upphandlingsnämnden, Eva Ternegren: 1. Vilken rättslig grund finns för att Göteborgs Stad ska kunna genomföra en bojkott av varor från specifika länder? 2. Hur säkerställer Göteborgs Stad att beslutet om bojkott är förenligt med EU-rätt, Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Sveriges internationella åtaganden? 3. Har Göteborgs Stad gjort en juridisk bedömning av beslutets förenlighet med gällande lagar och internationella avtal? Om ja, kan denna bedömning redovisas och vilka slutsatser drogs? Om nej, planerar nämnden att genomföra en sådan bedömning innan eventuella åtgärder vidtas, inkl. om frågan är av principiell karaktär? 4. Hur hanterar Göteborgs Stad de känsliga historiska och etiska aspekterna av en bojkott mot Israel och risken för att uppfattas som stödjande av terrororganisationer? Axel Darvik (L)
Tack Karin. Då återgår vi till talarlistan. Det är Marie Brynolfsson (V) och därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod!
Tack så mycket ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag tänkte ändå bara ställa några frågor till Axel Darvik. För i Lund var det ju som sagt Liberalerna som tog initiativet till att Lund ska bojkotta företag som på något sätt finansierar Rysslands krig. Jag läser från en artikel i SVT. Där står det också i samma artikel. Våra jurister har påpekat att detta kan innebära att vi hamnar i gränslandet mellan offentlig upphandling och ingångna avtal. Vi vill testa detta och utmana lagstiftningen. Sa kommunstyrelsens ordförande i Lund. När hela kommunstyrelsen var enig att driva igenom det här beslutet. Om det nu fanns lagstöd då att bojkotta Ryssland. Då borde ju inte förvaltningsrätten i Malmö ha upphävt det här beslutet. Jag vet inte, det är som att det här ordet hyckleri kommer ut ur min mun, när jag hör dig prata Axel. För varför är det okej för Liberalerna att driva bojkottsfrågan ända in i kaklet. Utmana den lagliga principen i Lund. Men här polisanmäler Liberalernas kommunalråd politiska företrädare som gör samma sak.
Då är replik begärd av Axel Darvik (L).
Tack ordförande! Jag har som sagt inte insett alla detaljer i Lundexemplet, men jag tror Marie egentligen gav svaret själv. Juristerna i Lund, på kommunen, tydliggjorde att det fanns en juridisk gråzon. När det gäller inköp och upphandling var det tvärtom. Juristerna sa att det här är olagligt. Ni får inte göra på det här sättet. Ändå drev man igenom. Beslutet. Det finns ingen juridisk gråzon. Då får man stå sitt kast. Om man medvetet bryter mot lagen, utan att det finns något lagstöd, utan någon gråzon, då får man också vara beredd att prövas straffrättsligt. Var detta tjänstefel? Om ni tror att det fanns någon grund för det hela, då borde ni välkomna en sådan rättegång. Då ska ni inte kalla mig för någon makaber politiker utan någonting som ni har chansen att rentvå er.
Då går vi till nästa talare på listan och vi kanske ska hålla oss till det som händer här i Göteborg. Det är Jörgen Fogelklou (SD) och därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Jörgen!
Tack för ordet fru ordförande! Jag har suttit här och lyssnat på debatten och två gånger har jag hört ”vi ska inte sätta oss över lagen” från Karin Pleijel. Två gånger! Och det fick mig att tänka till. Jag har egentligen bara en enda fråga till dig, Karin Pleijel. För två månader sedan tryckte du nej på knappen om frågan om alla förtroendevalda i Göteborg ska följa Sveriges rikes lag. Du tryckte nej. Du röstade nej den här gången. De här hade ändå den goda smaken att säga besvarad, för det gör vi redan. Men du tryckte nej. Hur rimmar det med att vi inte ska sätta oss över lagen?
Tack Jörgen! Då är nästa talare Martin Wannholt (D). Därefter är det ton på talarlistan. Varsågod!
Tack! Nej, jag skulle bara vilja mana alla till att fortsätta och ännu mer hålla en hövlig ton. Det finns, utan att nämna namn, så tycker jag att vissa fullmäktigeledamöter har överdrivit på olika sätt vad man framför här framme. Det har säkert jag gjort någon gång också, kanske. Eller hur? Men så här då. Det är så känsliga frågor här nu. Det ena är ju det här med. Bojkotten som vi har hört från vänstersidan, ja det var deras moraliska kompass och så vidare. Ja, det må man ju ha och trycka då möjligen. Men konsekvenserna skulle jag ju önska att ni tar in mer. För när vi pratar med judiska församlingar och tittar på hur Göteborgs judar upp. upplever sin situation. Det ska ju inte behöva ha med varandra att göra, som ni säger, om ni nu tror på det. Men det får konsekvenser. Jag skulle uppmana er att lyssna mer till de judiska göteborgarna också, för de tycker att det här börjar bli riktigt jobbigt och allvarligt. Sedan till det där med - bara en kort kommentar om Polisanmälningar. Jag tycker väl inte heller man ska springa runt och polisanmäla varandra. Men vi har ett rättssamhälle i Sverige där om man ser att någon kan anta att någon begår ett lagbrott så ska man faktiskt anmäla det. Och det är vad Axel har gjort. Det är inte svårare än så. Sedan kan man ha synpunkter på graden av det och så vidare. Men det är ändå så att det startats en förundersökning. Och har man inget att dölja så välkomnar man ju en förundersökning. Visst, slöseri med skattemedel skulle man ju kunna hävda, men rättssamhället får ju kosta. Så jag uppmanar alla bara, ner med polariseringen i de här frågorna och hitta nu gemensamma lösningar. Vi kan börja med Vasaplatsen, för det börjar bli riktigt otrevligt där uppe.
Tack Martin! Då är nästa talare Karin Pleijel (MP).
Nu var det några år sen, men jag minns när jag satt i Konsumentnämnden på den tiden när vi ville bli en Fairtrade City, alltså att en kommun ska kunna handla rättvisemärkta varor som ju delvis går till att bygga upp samhällen på ett bra sätt långt utanför Göteborgs gränser. Det här ansågs vara utrikespolitik av en del jurister. Det ansågs vara utanför den kommunala kompetensen. Men där prövades den frågan och Malmö kom före oss. De blev Fairtrade City 2006. Vi kom efter. 2011 tror jag vi fick detta. Så det är ju viktigt att man vågar stå upp och se att det finns tolkningar av lagar och där. Är det klart att ser vi nu, vi har fått en förvaltningsrättsdom, vi har inte köpt en vara eller bojkottat någon vara ännu. Det har inte gått så långt utan vi har fått det här svaret. Så jag tycker det är bra att jag prövat. Jag hade väl önskat att förvaltningsrätten hade gett mer skäl. En av dem sa att det här är en politisk markering, väldigt kortfattat. Vi hade kunnat se om det finns möjligheter att påverka på något sätt inom lagens ramar. Sen vill jag bara säga att vi aldrig kommer att skuldbelägga Göteborgs judar eller judiska församlingen för någonting som Netanyahu begår i. Israel eller i de omgivande länderna. Göteborgs judar har inget med det att göra.
Då är nästa talare Axel Darvik (L) och därefter är det Daniel Bernmar (V).
Tack ordförande! Nej, det är inte så att jag, när det gäller detta med polisanmälan, att det är någonting som man gör lättvindigt. Det ska jag inte påstå. Men någonstans gick också min gräns för vad man kan acceptera i form av systematiskt lagtrots. Jag tycker att det är viktigt att också att vi gör en markering i att. att politiker också måste följa lagen och vara beredda att ta sitt straff om så inte sker. Det är inte en grupp i samhället som är fri från att kunna utredas och lagföras. Att därför ge sig på en åklagare på det sättet som en del av politikerna här inne har gjort tycker jag inte är särskilt klädsamt. Det är inte bra. Det undergräver faktiskt förtroendet i samhället som helhet och tilliten. Jag tycker nog också att ni i inköp och upphandling ska tycka att det är ganska skönt att det har varit så tydligt. Man får inte gå in och göra egna bojkotter. Det behövs inget mer. Utredningen kring det. Det var klart i tidigare domar och det blir ännu mer klart här och nu. Sedan skulle jag vilja återkomma till detta med antisemitismen. Att införa bojkotter mot Israel utan lagstöd är problematiskt. Eftersom bojkotter har varit ett återkommande tema i antisemitismen i Europa. bojkotten mot judar. Man kan inte enkelt säga att all kritik mot Israel är helt frikopplad från kritik mot judar. Det är den enda judiska staten som finns i världen. Det handlar också om hur man själv uppfattar det som utsatta.
Då är nästa talare Daniel Bernmar (V), och därefter är talarlistan tom. Jag skulle också. Inte absolut inte strypa debatten, men bara påminna om att vi har en fråga som vi också vill hinna med den sista frågan. Men varsågod Daniel!
Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja den dom som föreligger från förvaltningsrätten är väldigt kort skriven. Den är inte alls så entydigt och enkel på de få raderna som domen är skriven på, som har framställts i den här debatten. Utan vad som prövas är ju vad som ligger inom ramen för den kommunala kompetensen. Anledningen till att man kan göra det är ju att alla kommuner i Sverige, för er som lyssnar då, jag utgår från att alla ni i salen redan vet, har någonting som kallas för den allmänna kompetensen. Det vill säga att allt som inte uttryckligen förbjudet, det får man göra som kommun. Var den gränsen går, det har vi ett särskilt rättsinstitut som vi prövar. Det kallas för laglighetsprövning. Det rättsinstitutet är det som har använts för att pröva den här frågan. Som Karin Pleijel så föredömligt gav ett exempel på så är de här gränserna absolut inte tydliga. Domstolen i det korta yttrandet, domskälet i den här domen, ger flera exempel på hur otydlig den här gränsen är och använder lustigt nog ordet gråzon. Vid ett tillfälle, för att beskriva hur svårt det är att dra gränsen mellan vad som är en utrikespolitisk opinionsyttring och vad som är inom ramen för det som kallas den allmänna kompetensen. Så det är inte alls konstigt att man genomgår den här processen som har beskrivits på andra sidan. Det som är det konstiga här är att när man genomgår den processen så polisanmäls de som i det här fallet förlorade i förvaltningsrätten. Det är det anmärkningsvärda och det är det nya i det här. Så har vi aldrig gjort tidigare. Jag kan inte komma på ett enda exempel. Det vanliga när det blir polisanmälan är när det är myndighetsutövning. Det är en helt annan del av det kommunala uppdraget. Det har inte prövats i det här fallet därför att det inte är myndighetsutövning som har pågått här. Det är något helt annat. Man måste skilja på de uppgifterna. Så för er som lyssnar, i alla fall, för jag har inget hopp om andra, så vill jag bara tydliggöra att det är så det fungerar. Det är därför det här är anmärkningsvärt.
Tack Marie! Då är talarlistan tom och denna debatt avslutad. Då går vi in på nästa interpellation här. upphandlingsnämnden angående den lagliga grunden för beslutet att bojkotta varor från stater som bedriver illegal ockupation
Det är en interpellation av Axel Darvik (L). till ordförande i Inköps och upphandlingsnämnden. angående den lagliga grunden för beslutet att bojkotta varor från stater som bedriver illegal ockupation. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Jag överlämnar ordet till ordförande i Inköps och upphandlingsnämnden, Johanna Azar (MP). Varsågod!
Tack Johanna! Då är nästa talare Axel Darvik (L). Därefter är talarlistan tom. Varsågod Axel!
Tack ordförande! Välkommen i den nya rollen Johanna! Tack för svaret! Även om jag kanske saknade svar på de frågor som jag ställde i interpellationen. Det är ganska uppenbart att vi tolkar den här domen olika. Domstolen säger mycket tydligt att det är ett brott mot kommunallagen att införa en bojkott på det sättet som ni har gjort, att det är i strid med de bestämmelser som finns i 13 kap. 8 § kommunallagen. Och att man säger också att ni hade ingen rättslig grund för det agerandet, även om du inte var med på den tiden. Men sedan är det ju en viktig fråga, den som jag också tar upp, hur ni ser på det här agerandet i förhållande till den historiska kontexten där just bojkotter mot judar. faktiskt var en del av den antisemitiska propagandan, som också har återkommit. Oavsett det, på intet sätt, är frågan om huruvida det fanns en rättslig grund för agerandet obsolet. Eftersom om det saknas en gråzon, en juridisk grund, så kan det vara tal om tjänstefel eller till och med grovt. tjänstefel i det här fallet. Det var också något som jag valde att polisanmäla. Att sedan inleda en förundersökning är inte mitt beslut utan det är ett beslut av en åklagare. Någonting som vissa politiker har kallat för en hetsjakt. Det tycker jag är konstigt att man benämner ett beslut av en åklagare på det sättet. Men jag undrar om du kan utveckla möjligtvis svaret på några av de här frågorna som jag hade?
Och det är replik begärd av Johanna Azar (MP). Varsågod!
Tack Johanna! Då är replik begärd av Axel Darvik (L). Varsågod!
Tack ordförande! Det är ändå lite oroväckande när man har en så klockren dom från förvaltningsrätten där man säger att det här går utanför den kommunala kompetensen. Då måste man väl ändå hålla sig till det? Det är ju inte så att det finns en öppenhet för att fortsätta fatta den typen av olagliga beslut. Den här analogin med Ryssland är ju faktiskt väldigt märklig med tanke på att det finns långtgående sanktioner och olika typer av lagligt stöd för inköpande myndigheter att välja bort ryska varor eller företag som är kopplade till Putins olagliga krig i Ukraina. Det är ju sådant som regeringen fattat beslut om och även EU fattat beslut om. Så där finns ju en rättslig grund. Men man kan ju inte godtyckligt ge sig in i utrikespolitiken från en kommun. Så det undrar jag, kommer det här typen av agerande fortsätta framöver?
Tack Axel. Då är Karin Pleijel (MP) nästa talare på listan och därefter Martin Wannholt (D). Varsågod!
Tack, fru ordförande! Jag vet inte om du var med på 80-talet, Axel. Du är lite yngre än jag. Vi hade en apartheidregim i Sydafrika som sedermera föll på grund av många påtryckningar från olika länder, av olika slag förstås. Det drevs bojkotter och andra medel som gjorde att apartheidregimen som separerade svarta från vita för att de vita skulle behålla makten. Det var en regim som ingen ville ta i med tång. De här påtryckningarna ledde till att den föll. I dag stämplar ICC apartheid som att det var ett brott mot mänskligheten. Så det är klart att det finns ju. Man vet aldrig. Vi lever i nuet. Vi vet inte hur historien kommer att se tillbaka på oss som lever nu. Men vi ska naturligtvis agera utifrån det kunnande vi har här och nu. Och försöka driva världen i en bättre riktning i den mån vi kan. I Göteborg har vi alltid varit måna om etisk handel. Vi har miljökrav på det vi köper för 29 miljarder varje år. Vi har höga miljökrav. sociala hänsyn och etiska krav. Vi är med i Fairtrade City. Jag får prata vidare. Jag vill bara säga att jag tycker det är rätt att vi gör vad vi kan utifrån nutidens problematik och ser om vi kan på något sätt trycka på för en bättre värld. Sen måste jag säga att ingenting har köpts. Förvaltningsrättens dom säger att det här är inte okej att göra så. Det var det vi ville få reda på. Vi trodde att det fanns någon möjlighet. Vi fick inget svar från förvaltningsrätten i den frågan. Att gå till civilrätt och polisanmäla de här personerna känns helt makabert.
Tack, Karin. Då är replik begärd av Axel Darvik (L).
Tack ordförande! Det gläder mig att du tar upp exemplet med Sydafrika eftersom det var en liberal, folkpartistisk handelsminister som fattade beslut om de sanktioner mot Sydafrika som Sverige införde. Dock var det så att innan han gjorde det så var det inte tillåtet och det var prejudikat på kommuner som i Stockholm som försökte införa bojkotter och fick det avslaget. Du säger att vi ska göra vad vi kan. Men bör vi inte agera under lagarna ändå? Jag har respekt för att man vill ändra på många lagar. Det vill jag också. Det är därför jag är politiskt engagerad. Men ska politiker, Karin Pleijel, sätta sig över lagarna och köra sitt eget race i en kommun? Om det nu är så att en åklagare inleder förundersökning för att man bedömer att det finns risk för grovt tjänstefel, Hur kan du säga att det då är makabert att man fattar ett sådant beslut?
Då är det replik Karin Pleijel (MP).
Förvaltningsrätten avgör sådana här frågor när det gäller t.ex. inköp och upphandling. Vad som är gränsen där. I civilrätten konkurrerar vi med andra saker som ska polisanmälas och som vi vill att polisen ska ägna sig åt. Så att ägna sig åt de här sakerna känns som fel instans helt enkelt. Det är därför jag tycker det var makabert som jag uttryckte det. Men jag tycker inte att vi ska sätta oss över lagen. Absolut inte. Men vi måste förstå vad det finns för möjligheter inom lagens gräns för att kunna trycka på och kanske skapa en liten, liten smula som gör att vi går mot en bättre värld. I fallet med bojkott av Ryssland var vi helt eniga här. Vi vill göra vad vi kan med våra skattemedel för att inte bidra till Putins krigskassa. Nu fick vi höra att Lunds kommun fick backning på det.
Då är replik begärd av Axel Darvik (L).
Tack ordförande! Jag skrämmer mig över politiker som struntar i lagar och regler. Det tycker jag är ett problem. Det demoraliserar vårt samhälle. Om inte vi som politiker står upp för lagar och regler, så slutar samhället faktiskt att fungera. Då har vi kommuner som följer sitt eget godtycke utifrån vad man tycker är rätt politiskt. Det här har varit en serie sådana här beslut. Vi har haft i grundskolenämnden, förskolenämnden, i kommunstyrelsen och sedan då i inköp och upphandling. Då är det väl inte konstigt att om man, en åklagare, väcker en förundersökning om detta, att det faktiskt är någonting som är bra och någonting som ni i stället borde bejaka och inte kalla det att det är makabert. Därför det handlar ju faktiskt om att vi ser till att rättvisan gäller även för politiker. Det tycker i alla fall jag är viktigt, att lagtrots. Om det nu inte finns något utrymme överhuvudtaget, att det är grovt tjänstefel, att det prövas.
Då är det på detta begärt replik av Karin Pleijel (MP).
Jag tar med mig något av de här. Nu är det fredliga, inkluderande samhällen. Att främja fredliga och rättvisa samhällen. Vi ska göra det på alla sätt. Vi ska inte sätta oss över lagen. Men vi har jurister i det här samhället. Det finns en gråzon i hur man ska tolka lagarna. Det ger oss skäl till att vilja pröva ibland, när vi tycker att vi. vill försöka göra någonting som inte är helt tydligt. Vi lever i en global värld. Jag vet inte om ni känner till hur många länder som vår mat passerar igenom innan de kommer till vårt bord. Vi lever i en globaliserad värld och då blir det ännu mer komplext med att säga vad gäller juridiskt. Jag minns när vi skulle bli Fairtrade City. Vi ville bli det först i landet men Malmö kom före. Då sa juristerna nej det är inte förenligt med kommunlagen. Men det gick.