Göteborgs Stads biblioteksplan 2024-2028

Talarlistan är tom. Kan vi hinna se överläggningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Elisabeth Lann avslag på kommunstyrelsens förslag och bifall till tilläggsyrkandet från KD, M, D och L i kommunstyrelsen. Hans Alby och Malena Johansson bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkandet från Elisabeth Lann. Och därefter ställa proposition på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionsordning? Svar ja. Jag frågar, bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Elisabeth Lann. Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Voteringen begärs ska verkställas. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Elisabet Lann om avslag. Godkänns denna måttvinningsproposition? Svar ja. Då verkar alla ha kommit in och startat omröstningen. Klart för att rösta. Ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Elisabet Lann. Då har alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Och finner att fullmäktige med 43 röster mot 38 bifaller kommunstyrelsens förslag. Och vi har då tilläggsyrkandet. Jag frågar, bifalles tilläggsyrkandet? Avslås det? Jag finner att det har avslagits. Votering är begärd och ska verkställas. Då är det. Ja för avslag och nej för bifall till tilläggsyrkandet. Klart för omröstning. Ja för avslag, nej för bifall. Där har alla röstat. Jag stoppar omröstningen. Jag finner att fullmäktige med 43 röster mot 38 avslagit tilläggsyrkandet.

Och vi kommer till ärende 11. Göteborgs Stads biblioteksplan 2024–2028. Kommunstyrelsen föreslår att Göteborgs Stads biblioteksplan 2024–2028 antas. Genomförandet sker i den takt som berörda nämnder bedömer möjligt. Göteborgs Stads biblioteksplan 2013–2024, beslutat av kommunfullmäktige 2013-06-13 § 24, upphör att gälla. Här har ordet först begärts av Emmyly Bönfors (C), därefter Patrik Höstmad (D). Varsågod Emmyly!

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare! Folkbiblioteken och skolbiblioteken är otroligt viktiga verksamheter för att främja både läsning, bildning och lärande. För att biblioteken ska kunna nå ut till fler så krävs det nya arbetssätt. Det är de som beskrivs i den här biblioteksplanen. Det är särskilt viktigt att vi främjar barn och ungas läsning. Det ger dem inte bara kunskap utan öppnar också dörrar till kritiskt tänkande, till fantasi och empati. Men intresset kommer inte alltid av sig självt och här kan ju en skolbibliotekarie vara den som tänder gnistan. Genom att rekommendera rätt bok vid rätt tillfälle eller skapa en inbjudande miljö och bidra till en starkare läskultur. Skolbiblioteken kan också hjälpa till att utjämna skillnader i läsförmåga och språkförståelse. Ibland kan det vara en bok på sitt modersmål som kan vara nyckeln att komma in i läsningen och sen utveckla andra språk. Sammantaget tror vi i Centerpartiet att den här biblioteksplanen kan hjälpa till att utveckla bibliotekens verksamhet på ett bra sätt. Därför yrkar jag bifall till Kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då var nästa talare Patrik Höstmad (D), detta är Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod Patrik!

Tack för det! Jättebra här att SD gjorde oss uppmärksammade på att det hade smugit sig in en hel del om intersektionalitet i den här biblioteksplanen. Självklart kan vi inte bygga stadens styrdokument på den typen av starkt ifrågasatta och ideologiskt kodade teoribildningar. som på sista raden oftast leder till stereotypisering. Teorin tillskriver människor erfarenheter, behov och åsikter utifrån olika yttre attribut, inklusive ras. Vilket gör att det här ibland landar i att i princip hamna väldigt nära eller på rasism. Göteborgs stad ska ha förmåga att möta människor som de individer de är. utan förutfattade meningar utifrån deras yttre attribut. Staden har en massa lagar, bibliotekslagen, diskrimineringslagen och styrdokument, som ger oss tillräckliga verktyg för att kunna möta varje individ i våra bibliotek. Med anledning av det så bifall till återremissen från M och D som precis som SD vill städa bort intersektionaliteten.

Tack! Då nästa talare Rasmus Ragnarsson (SD), därefter Pär Johansson (S). Varsågod Rasmus!

Tack så mycket herr ordförande! Ja, och jag vill börja med att yrka bifall till återremissyrkandet från SD. Jag får tacka för de orden, Patrik. Det är kul att både Moderaterna och Demokraterna har insett det galna i att vi ska skriva in i de styrande dokumenten. Exakt vilken teoribildning och vilket analyssätt som våra tjänstemän ska använda sig av i sitt dagliga arbete, det är detaljstyrning. Dessutom är det en väldigt ideologiskt laddad sådan. Så jag hoppas att en majoritet här idag kan ställa sig bakom ett återremissyrkande för att säkerställa att det inte blir en del av vår biblioteksplan. Sedan vill jag också lyfta det här med att. Den nuvarande biblioteksplanen i utkastet säger att bibliotek och folkbiblioteken ska prioriteras i socioekonomiskt utsatta områden. Jag förstår varför man vill göra det. Men biblioteken ska ju vara en service. Som ska utgå ifrån befolkningsunderlaget, det vill säga att där det finns människor ska det finnas också folkbibliotek och de ska vara så tillgängliga som möjligt för så många som möjligt. Sen förstår jag läsfrämjande insatser. Det köper vi från Sverigedemokraternas sida också. Det är väl bra att man lägger ett extra kol i de områdena i staden där kanske behovet är större. Men att folkbiblioteken inte borde innefattas under samma rubrik där. Vi kan ju kolla på den kartläggning av socioekonomisk utsatthet som kom i dagarna här. Det skulle ju innebära då att med, som principerna är utformade i den här biblioteksplanen, att Styrsö, biblioteksverksamheten i södra skärgården, att de kanske går miste om den. Så jag tycker vi måste stå upp för allas rätt till ett folkbibliotek.

Då är nästa talare Pär Johansson (S) efter Hillevi Werring (MP). Varsågod Pär!

Ordförande, fullmäktige, åhörare. Idag gör jag lite debut här i den här talarstolen. Och vilket ärende kunde vara bättre och mer passande att göra det på än Göteborgs biblioteksplan? I och med att jag är kulturnämndens ordförande. För det är ju så att enligt bibliotekslagen så ska kommuner och regioner anta en biblioteksplan för sin verksamhet inom biblioteksområdet. Och det finns inget lagkrav på vad den ska innehålla, men här i Göteborg så har vi ju tagit. beslut, eller vi vill gärna fokusera särskilt på barn och unga, personer med funktionsnedsättning, personer med andra modersmål än svenska samt de nationella minoriteterna. I planen prioriteras även insatser i områden med socioekonomiska utmaningar, precis som har nämnts här. Vi anser därför att planen på så sätt kan bidra till att skapa mer jämlika förutsättningar för göteborgarna. Biblioteket ska även verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska också främja litteraturens ställning och intresset för bildning och utbildning. Biblioteksplanen beskriver väl folk och skolbibliotekens inriktningsområden samt de insatser som planeras av berörda nämnder under planperioden. I planen tydliggörs också bibliotekens roll både för individen och samhället. Biblioteken är en plats för bildning och lärande, men det är också en arena för möten, gemenskap och öppna demokratiska samtal. Vi ser därför positivt på att biblioteksplanen särskilt betonar insatsen i områden med socioekonomiska utmaningar. Slutligen yrkar jag bifall till KS förslag till beslut och avslag på övriga yrkanden. Tack!

Tackar! I det anförandet har Rasmus Ragnarsson (SD) bett replik. Varsågod!

Tack så mycket herr ordförande. Kul att se dig i talarstolen Pär. Vi får ju inte möjlighet att debattera särskilt mycket på nämndmötena. Men då vill jag fråga dig Pär, varför är det så viktigt att ha med intersektionalitet i den här biblioteksplanen? Tycker inte du också att det är väldigt detaljstyrande utav förvaltningens arbete? Att man i de styrande dokumenten, förutom att man skriver in olika mål, det kan vem som helst förstå. Men varför skriver man in exakt hur? Vilken analysmetod de ska använda sig ifrån, vilket raster, vilka glasögon de ska sätta på sig när de betraktar verkligheten. Har du någon idé om varför ni har gjort så, Pär? Tack!

Tillbaka till talarlistan och vår nästa talare Hillevi Werring (MP). Varsågod Hillevi!

Där har tiden gått. Nu ser jag att jag har missat tiden. - Du kan komma tillbaka. Då var nästa talare Grith Fjeldmose (V). Varsågod.

Tack ordförande. Ett av underlagen till denna nya biblioteksplan är förra mandatperiodens biblioteksutredning, som visade att vi i förhållande till den demografiska utvecklingen inte hade hängt med. Och om vi skulle ha hängt med, så hade vi haft 13 ytterligare bibliotek i den här staden. Det tycker jag är viktigt att ha med sig. Kulturförvaltningen har i princip. Trollat med knäna för att lyckas täcka upp hela staden med biblioteksverksamhet. Under pandemin blev bibliotekens betydelse under kristider tydlig. Ett perspektiv som inte beaktades i tidigare planer. Nu vet vi. Skrivningen om detta finns med. Biblioteken är viktiga för resiliensen, för samhället såväl som för den enskilda. Vi tar med oss framöver vilken social och folkhälsoaspekt som därmed också ingår i den samhälleliga effekten av biblioteksverksamhet. Källkritik och korrekt information är också av stor vikt vid krishantering. Genom att prioritera läsfrämjande insatser i socioekonomiska områden ökar bibliotekens kompensatoriska möjligheter. Dessutom framhålls att bibliotek kan vara så mycket annat än att låna böcker. Sen en månad tillbaka kan vi låna kulturupplevelser på Konserthuset och Stadsteatern också. Bibliotekens programverksamhet har blivit ännu viktigare i takt med att folkbildning och studieförbund tvingats minska sina verksamheter. Biblioteken bygger verkligen broar, som det står i målbilden. Broar i samhället, broar till läsning och litteratur, broar för bildning och lärande. Bifall KS och avslag på övriga yrkanden. Tackar.

Då ska jag innan jag släpper nästa talare så har jag en fråga till Moderaterna och Demokraterna. Jag har noterat här att i ert yrkande så står det inte vart återremissen ska skickas. Och det behöver stå för att vi ska kunna behandla yrkandet. Så det får ni gärna återkomma till, vart återremissen ska till. Nu är nästa talare Ann Catrine Fogelgren (L), efter Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod, Ann Catrine.

Tack, ordförande, ledamöter och åhörare. Jag tycker det är glädjande att stå här och yrka bifall till den här biblioteksplanen. För det var faktiskt under förra mandatperioden som vi påbörjade en omorganisation av biblioteken som nu görs. Jag vill påminna samtliga här som deltog förra mandatperioden om att det var en enig kulturnämnd som beslutade om bland annat omlokaliseringen av Linnéstadens bibliotek, som var föranledd av stadsdelsförvaltningens avveckling av de kontorslokalerna. Det var också en enig kulturnämnd som ställde sig bakom beslutet om att folkbiblioteken inte skulle vara lokaliserade i skolbyggnader, vilket vi nu ser också när det gäller Trulsgården. Jag tycker också att det är utmärkt att efter ett stort letande. här området så har ni lyckats hitta Lagerhuset som nu ska bli det nya biblioteket. En alldeles utmärkt lösning på den delen. Biblioteksplanen tar här upp bland annat det här med att främja läsandet och stärka demokratin. Men det ska börja tidigt i åldrarna och skolbiblioteken som Hillevi nämnde här är en otroligt viktig del i det. Därför är det så glädjande nu att regeringen tillför 216 miljoner nästa år och 433 miljoner året därpå just för att stärka skolbiblioteken. När det gäller biblioteksplanen så är det faktiskt så att det särskilt lyfter de prioriterade grupperna som gäller barn och unga, personer med funktionsvariationer och personer med andra modersmål än svenska samt de nationella minoriteterna. Vi tycker att detta är väl omhändertaget i det lagda förslaget. Vi yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på de båda återremissyrkandena. Tackar!

På det anförandet har Rasmus Ragnarsson (SD) begärt replik. Varsågod!

Tack så mycket herr ordförande! En fråga till Ann Catrine Fogelgren och Liberalerna. Tycker ni att det är rimligt att vi har med internationalitet som teoribildning i en av stadens styrande dokument? När ni, vad jag vill minnas, förra mandatperioden tog bort det i frågan om hedersrelaterade brott. Hedersrelaterade. Problematiken, så har ni ändrat er på den här punkten? Sen får jag väl ändå svara kring lagerhuset. Vi får se om hur bra den placeringen utav Linnéstadens bibliotek blir. Med tanke på att det i praktiken är en byggarbetsplats och vi får se hur länge det håller i sig. Och att det är betydligt längre ifrån stadens knutpunkter än tidigare. Varför också kulturnämnden förstås har fått en massa arga brev till sig från pensionärer som inte klarar av att gå så långa sträckor. Men vi får se! Tackar!

Då är det kontrareplik. Länkar till frågeställningen L. Varsågod!

Ja, jag har ett kort och koncist svar. Ja, vi tycker att detta är viktigt. Och att den här skrivningen tycker inte vi stör själva planen på det viset utan att vi kan ställa oss bakom den i det utförande som den är. Tackar!

Då är vi tillbaka till hörlästaren och det är Rasmus Ragnarsson (SD). Därefter Hillevi Werring (MP).

Tack så mycket herr ordförande! Då tänker jag vända mig till Centerpartiet och Emmyly Bönfors i det här anförandet. För precis som Centerpartiet så vill ju Sverigedemokraterna säkerställa att det är en fullgod service i alla delar utav kommunen. I alla fall det är vad jag trodde. Fram tills jag såg att ni inte är villiga att ställa er bakom det återremissyrkande som ligger på bordet. För så som planen är utformad nu så kommer. ytterområden i staden att prioriteras ned. Och återigen, jag vill utveckla lite det här med de socioekonomiska indelningarna och den kartläggningen som presenterades i veckan. Vart hamnar till exempel Styrsö och den södra skärgården? Det anses vara ett ganska välmående område socioekonomiskt. När de ekonomiska prioriteringarna måste göras Riskerar därför folkbiblioteksverksamheten i stadens ytterområden, som i skärgården, att drabbas negativt om vi formulerar styrinstrumenten till förvaltningen på det här sättet? Varför vill Centerpartiet inte säkerställa att även ytterområdena i vår kommun också har en bra biblioteksservice?

Tack! Då var det replik begärd. Emmyly Bönfors (C), varsågod!

Till att börja med är det jätteviktigt för Centerpartiet att det finns folkbibliotek och skolbibliotek i hela Göteborgs stad. Vi anser inte att den här planen äventyrar det. Men vi kommer såklart jobba även inom kulturnämnden för att se till att resurserna läggs till biblioteken. Det är så typiskt SD att ställa grupper mot varandra, så även i den här frågan. Det som står i biblioteksplanen handlar om att vi behöver. jobbar mer med läsfrämjande insatser i våra ytterområden. Inte att vi ska lägga ner några bibliotek i andra delar av staden. Det är det här som blir så problematiskt. Att ni gång på gång försöker ställa grupper mot varandra där det faktiskt inte ens finns en reell konflikt. Det som vi behöver göra är att vi ska satsa på barn och ungas läsvanor. Se till att de får goda. Ett stort ordförråd och också kan ta till sig det svenska språket om man nu har föräldrar med annat modersmål än svenska på ett bra sätt. Tack!

På det har Rasmus Ragnarsson (SD) begärt kontrapolitik. Varsågod!

Det är faktiskt inte jag som ställer olika grupper mot varandra utan det är kulturförvaltningen. När vi la ner Trulsegårdens bibliotek. Gå tillbaka till kulturförvaltningens handlingar och kolla på hur man motiverade det. Det var ju för att man ville bekosta lokaler i ett socioekonomiskt utsatt område. Man lägger ned biblioteksverksamhet i ett område som är socioekonomiskt mer välbärgat för att man ska ha råd att bygga och fixa nya lokaler på andra ställen. Det är inte jag som ställer grupper mot varandra, utan det är den här formuleringen. Vi kommer inte undan det. Att vi måste säkerställa en jämn fördelning, geografisk spridning i kommunen, för att säkerställa att vi inte ställer grupper mot varandra. Utan att så många av våra medborgare som möjligt har så bra tillgång till folkbibliotek som möjligt. Så jag håller inte alls med dig där, Emmyly Bönfors. Det är inte vi som ställer grupper mot varandra. Det är ni som gör det. Tack. En andra replik begärd, Emmyly Bönfors (C).

Det är självklart att vi ska ha biblioteksverksamhet i hela Göteborg. Vi behöver också anpassa utbudet och även utlåningsutbudet faktiskt utefter. vilka som lånar på våra bibliotek. Därför drev vi på för meröppet till exempel under förra mandatperioden. Vi skulle ha fler bibliotek där man kunde hämta, lämna, låna böcker även när det inte var bemannat. Det är någonting som vi behöver fortsätta arbeta med. Inom kulturnämndens verksamhet behöver man göra prioriteringar. Där är det väldigt tydligt i Centerpartiets budget att bibliotek ska prioriteras. Och det är någonting som vi står bakom. Och när det gäller då läsfrämjande insatser så kan det finnas större behov i ytterområden. Och då är det som ska också prioriteras.

Tack! Tillbaka till talarstolen. Hillevi Werring (MP), därefter Anna Sara Hansson Perslow (C). Varsågod Hillevi!

Då var nästa talare Anna Sara Hansson Perslow (C). Varsågod Anna-Sara!

Tack så mycket herr ordförande, göteborgare! Vi förlänger debatten lite grann. Kul att prata böcker och bibliotek. Biblioteken är ju som ni vet en ovärderlig resurs för staden och en grundpelare för ett hållbart och inkluderande samhälle. Vi ser biblioteken som en viktig plats för inte bara böcker. Här sker möten för bildning, utveckling och demokrati. Jag passar på att yrka bifall till Kommunstyrelsens förslag. Jag vill också lyfta en annan sak. Det är ganska anmärkningsvärt. När vi vanligtvis diskuterar läsfrämjande insatser i det här rummet då är stolarna i salen fulla. Och nu när vi diskuterar bibliotek och biblioteksplan där ord och mening bildas då töms salen ganska fort på ledamöter. Så lyft orden och meningen i livet.

Tack, ordförande, och tack Anna-Sara för det påpekandet. Det var ett viktigt påpekande. Jag tänkte göra någonting apropå bibliotek och bildning. Jag tänkte bilda dem som lyssnar på det här. Det som återremissförespråkarna vänder sig emot är meningen att kompetens och arbetssätt ska utvecklas utifrån en normmedveten inkludering och intersektionell förståelse. Intersektionell förståelse är inte, som någon hävdade, en teoribildning, utan en sammanfattning av när vi tittar på mer än en förklarande variabel inom sociologiska vetenskaper. Hur maktordningar kan förstärkas eller försvaga varandra. Det här är lagstiftningskrav. Ta till exempel en ung kvinna. En ung kvinna möter inte samma diskriminering, samma patriarkala strukturer som en äldre kvinna gör. Det är. en intersektionell analys. Jag tror att alla håller med om det påståendet. Det finns många andra maktordningar som kan och spelar roll för människor i deras vardag. För oss som offentlig verksamhet är det helt självklart och viktigt att på olika sätt analysera och fundera hur olika gruppers villkor påverkar hur vi möter dem och hur de ska mötas. Vi har en diskrimineringslag som utgår från att vi ska göra det arbetet. Jag tror ingen här skulle tveka en sekund att säga att etnisk tillhörighet kön, sexuell läggning och ålder, att de egenskaperna är olika i olika åldrar. Att man blir behandlad olika som homosexuell, som man eller kvinna vid olika tillfällen i livet. I samma ögonblick som du säger det. I samma ögonblick som du säger att det kan nog vara så. Då gör du en intersektionell analys.

Tack! Då har ni fått höra Patrik Höstmad (D), del efter Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod Patrik!

Tack för det! Jag tänkte bara lösa formalian. Vi vill återremittera till kommunstyrelsen, vilket gör att vi får likalydande beslutsatser som i SD:s yrkande, så det kan hanteras som en enhet.

Tack! Då var det dags att ta med Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod!

Tack Daniel! Jag tänkte bara bemöta lite av de punkterna du sa. För även jag är vetenskapligt skolad. Vad innebär det då? Jo, de teoribildningarna vi har och utgår ifrån inom samhällsvetenskapen. De ska försöka beskriva verkligheten som den är. De ska inte anta saker innan ett empiriskt underlag har presenterats. Det är då teorierna kan hjälpa oss att förstå hur verkligheten ser ut. Det här skiljer sig då från intersektionell teoribildning i och med att olika grupper förmodas vara förtryckta och diskriminerade innan man undersöker saken. Ett perspektiv vi har sett på detta är att så fort vi ser skillnader mellan män och kvinnor, då förmodas det bero på diskriminering. Det förmodas bero på förtryck innan man ens har undersökt saken. Det är då vi ser att den här teoribildningen inte har ett vetenskapligt förhållningssätt. Den är i grund och botten normativ. Den har väldigt starka ideologiska idéer om hur verkligheten är funtad och den anpassar och projicerar den teorin på verkligheten snarare än det andra förhållningssättet. Verkligheten informerar teorin. Och det tycker jag att man också ska ta hänsyn till. För någonstans tycker jag att förvaltningen ska arbeta efter ett vetenskapligt förhållningssätt. Inte ideologi. Tack!

Då nästa talare Daniel Bernmar (V), varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Nu fick jag möjlighet att ytterligare diskutera lite det här med intersektionell analys. Som ju är ett meteorologiskt angreppssätt och inte ett teoribildande angreppssätt. Det är två helt olika saker vill jag säga. Och vad betyder det? Jo, det betyder att samhällsvetenskaperna har fastslagit att de oberoende variablerna, som jag kallar det, dvs. egenskaper vi bär med oss i livet, kön till exempel, en viktig sociologisk egenskap, eller ålder, en annan viktig sociologisk egenskap, påverkar. Det är det vetenskapliga slutresultatet. De har stor betydelse. för hur vi lever våra liv och hur vi uppfattas leva våra liv. Det är det som är det meteorologiska angreppssättet. Det är det som är teoribildningen. Att de här variablerna spelar roll. Hur de spelar roll. Det är det vi med hjälp av det meteorologiska angreppssättet, intersektionell analys, tar reda på. Där är problemet i Ragnarssons resonemang. Det är inte alls så att man har som utgångspunkt. Att det går åt ena eller andra hållet. Men däremot vet vi att varje gång till exempel, vi kan ta de sju diskrimineringsgrunderna att de sju diskrimineringsgrunderna spelar roll i nästan alla fall vi som individer möter samhället. Det vet vi vetenskapligt. Exakt hur? Det vet vi inte. Det är därför vi måste ta reda på det. Det är därför det står med här. Vi måste hela tiden förhålla oss till att de här egenskaperna spelar roll. För det säger vetenskapen till oss att det gör de alltid. Tack. Tackar!