Förbättrade insatser mot antisemitism

Tack Victoria! Då är det tomt på talarlistan. Vi anser att det är färdig debatterat. Under överläggningen yrkar Agneta Kjaerbeck att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Simona Mohamsson, Nina Miskovsky, Jonas Nilsson, Johanna Holmdahl, Alfred Ekman, Jenny Broman, Kristina Bergman Alme, Sophia Nilsson, Jessica Blixt, Anna-Sara Perslow. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Agneta Kjaerbeck? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Reservation? Reservation från SD.

Då är vi på ärende nummer 27. Det är förbättrade insatser mot antisemitism. Kommunstyrelsen föreslår att grundskolenämnden och utbildningsnämnden får i uppdrag att i samverkan med kommunstyrelsen förbättra samarbetet mellan Göteborgs stads skolor och de olika insatser som görs för att motverka antisemitism. säkerställa att samtliga rektorer har samverkan med Levande historia i Göteborg under läsåret 2024–2025. Utbildningsnämnden får i uppdrag att identifiera behov av åtgärder mot antisemitism, samt vilka insatser från stadens central som kan bidra till det arbetet. Stadsledningskontoret, kommunstyrelsen får i uppdrag att, tillsammans med Forum för levande historia i Göteborg, grundskolenämnden, utbildningsnämnden samt nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning, fördjupa samarbetet med föreningar som föreläser om antisemitism. Forum för levande historia i Göteborg får i uppdrag att inom samverkan med grundskolenämnden och utbildningsnämnden anordna utbildningar för rektorer inom grundskolan och gymnasieskolan. Utbildningarna ska även anordnas för rektorer inom vuxenutbildning och SFI. Kulturnämnden får i uppdrag att inom sin verksamhet synliggöra juridiskt liv i Göteborg. Göteborg och Company AB får i uppdrag att under Kulturkalas 2025 sätta fokus på 250-årsjubileet av judiskt liv i Sverige. Här har vi talarlistan och vi börjar med Bosse Parbring (MP). Varsågod Bosse!

Tack ordförande, fullmäktige! Antisemitismen har en lång mörk historia. av förföljelse mot judisk kultur och judiskt liv. Det har inte blivit bättre, utan sämre, visar många undersökningar. Utan tvekan har antisemitismen ökat efter 7 oktober förra året. I Europa, i Sverige och här i Göteborg. I det rödgröna styret har vi i vår budget insatser mot antisemitism riktat mot skolan i samarbete med Forum för levande historia. Med detta beslut som vi tar idag så förstärker vi dessa satsningar med fokus på grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Jag är glad att vi kan ta det här beslutet i bred politisk enighet om dessa viktiga insatser för att motverka och förebygga hot och hat. mot judiskt liv i Göteborg. Jag vill också tacka föreningen Sikaron, en del av det judiska civilsamhället för de inspel som kommit från föreningen och som ligger till grund för insatserna. Viktigt, som sagt, att vi är politiskt eniga i kampen mot antisemitism och viktigt att detta inte bara är tillfälliga insatser utan att det blir en del av det ordinarie arbetet i stadens verksamheter. Inte minst i våra skolor. Jag vill yrka bifall till kommunstyrelsens förslag med en liten justering. Ett undantag i beslutsats 6 där vi vill sätta punkt efter ordet Göteborg. Och stryka det som följer efter där. Bifall till KS förslag med undantag från beslutsats 6 där vi vill sätta punkt efter ordet Göteborg. Avslag yrkande från SD.

Tack Bosse! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Jonas Attenius (S). Varsågod Jörgen!

Tack för ordet, ordförande, åhörare och ledamöter! Ja, precis som Bosse sa här så har ju antisemitismen ökat. Du nämnde också cigarron. Vi fick ju en dragning av dem här, åtminstone alla gruppledare. De berättar ju om antisemitismen i historien och den tusenåriga tradition, inte tradition, där antisemitismen har funnits. Jag tror ju inte. Det är två saker vi måste göra. Det är naturligtvis det förebyggande, det långsiktiga arbetet. Det gör vi, det har vi hållit på med och det ska vi fortsätta göra. Men den antisemitism vi ser på gator och torg idag, den måste ju kommas åt nu, inte om 20 år, om 30 år och 40 år. Nu när jag står här och pratar så står det förstärkt. Polis med förstärkta vapen utanför synagogan. De står där idag. Det är naturligtvis med anledning av den skottlossningen utanför Elbil. Det judiska företaget. Det här sker ju inte i ett vakuum. Det sker ju inte av en anledning. Den 7 oktober, inte för ett år sedan utan för bara några dagar sedan. så firade man med fyrverkerier här utanför på Gustav Adolfs torg. Man firade med fyrverkerier. Den blodiga massakern för över ett år sedan, den firade man här. Det här sker inte i ett vakuum. Det började naturligtvis efter den 7 oktober, när den här staden vägrade att hissa Israels flagga. Det späddes på. Med bojkotten mot Israel. Det späddes på när man stod i Slottsskogen och pratade. Den späddes på när man inte gör någonting åt hur det ser ut utanför Göteborgs universitet. Den späds på när man tillåter de här demonstrationerna och de hattalen. Med det vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut, naturligtvis, men även tilläggsyrkandet från Sverigedemokraterna samt tilläggsyrkandet från M, L och KD. Tack!

Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Därefter Elisabet Lann (KD). Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter! Sedan Hamas fruktansvärda terrordåd så har vi hört allt fler vittnesmål från judiska göteborgare som känner sig alltmer otrygga. och hotade. Det är klart att här måste vi agera. Hatet får aldrig bli normalt. Därför är det oerhört viktigt att vi har kunnat enas så brett politiskt om flera nu konkreta insatser för att bekämpa antisemitismen. Bland annat ska fler elever få möta både andra och tredje generationens förintelseöverlevare, få lära sig om både historisk och samtida antisemitism. Judiskt liv i Göteborg ska synliggöras. Nästa år uppmärksammar vi 250- årsjubileet av judiskt liv i Göteborg. Och mycket mer därtill. Jag hoppas att detta är en bra början på ett brett och långsiktigt arbete där vi konsekvent står upp mot alla former av hat och antisemitism. Även rasism. Men det gäller ju då alla religiösa minoriteter. Jag vill instämma i Bosse Parbring tidigare här att jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut med den justeringen då att vi vill sätta punkt efter ordet Göteborg i beslutsats 6. Tack för ordet!

Tack Jonas! Och med detta har Jörgen Fogelklou (SD) begärt en replik. Varsågod Jörgen!

Tack för ordet! Jag betvivlar inte att du menar det här, Jonas Attenius. Men du kommer ju inte åt den antisemitism vi ser ute på gator och torg. Du måste göra någonting här och nu över hur situationen ser ut. Det är klart att vi ska jobba långsiktigt, precis som med brottsförebyggande åtgärder. Men man måste nypa buset med dem som är kriminella ute på gator och torg nu. Det långsiktiga arbetet fortgår hela tiden. Jag var uppe vid GU i går, vid tolvtiden. Det var inte en människa där. Det var en som gick. Man kan alltså röja bort alla andra tälten, för det var en som demonstrerade där. Varför görs inte det här? Varför sätter du inte ner foten?

Tack! Tack, Jörgen. Jonas har begärt en kontrareplik på detta. Varsågod.

Ja du, Jörgen. Just när det gäller Vasaplatsen, den debatten har vi haft. Jag har fullt förtroende för att polisen som är ordningsmakten i det här landet agerar om det skulle behövas. Jag har också fullt förtroende för att våra förvaltningar agerar om det skulle behövas. Den debatten har vi som sagt. Men det är de som agerar här och nu. Har vi hat och hot som begås ska de självklart beivras, Jörgen. Men det vi behöver jobba med är just det långsiktiga, att bryta detta. I det akuta läget är det ordningsmakten och jag har fullt förtroende för dem.

Andra repliken, Jörgen. Varsågod.

Tack. Då vill jag bara ställa en fråga till dig, Jonatan. Har du tillkallat ordningsmakten till dig och sagt att jag inte vill se det här i min stad, så att de vet det? Eller har de tvingats lyssna på den här debatten i fullmäktige? Tack.

Då går vi tillbaka till talarlistan och vi börjar med Elisabet Lann (KD), därefter Axel Josefson (M). Varsågod, Elisabet!

Ingen fara. Tack. Då lämnar jag ordet till Axel Josefson (M), därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Axel!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag yrkar bifall till det justerade yrkandet från kommunstyrelsen. Jag yrkar även bifall till tilläggsyrkandet från M D L. Det är två saker jag har lärt mig under den här processen, när vi har varit i gång med de här frågorna. Det första var väl det som blev helt uppenbart för mig när vi träffades i synagogan här i måndags, var det, och till åminnelse av den 7 oktober och terrorattentatet där. Det jag fick till mig där är att den judiska befolkningen här i Göteborg är rädda. De är rädda. Det tycker jag är en ytterst allvarlig situation, och också att man behöver förstå detta i det här. Det andra jag har lärt mig är, efter det samtal som Elisabeth hänvisar till med representanter från den judiska communityn, när de på ett väldigt förtjänstfullt sätt visade hur antisemitismen ser ut idag. Det är inte så att det är våra grundskoleelever eller gymnasieelever som är det stora problemet, utan det är den vuxna befolkningen. Det är där bekymret finns. Då tyckte vi från vårt håll att det är viktigt att vi även försöker komma till rätta med detta. I vårt tilläggsyrkande lyfter vi detta med vårt föreningsstöd och våra lokaler, hur det används. Men sist men inte minst. också att noga följa detta med antisemitismen. Hur ser den ut? Hur kommer den att förändra sig? Kommer de här åtgärderna, precis som Jörgen påtalade, att ha någon effekt? Det är sådant som vi rimligtvis borde följa, och det tycker jag att vi som stad har skyldighet att göra. Med det yrkar jag bifall till vårt tilläggsyrkande. Tack!

Varsågod Jörgen!

Tack ordförande, kommunfullmäktige och andra som lyssnar! Jag börjar med att instämma och yrka bifall till det här justerade yrkandet. Jag håller helt med Elisabeth Lann i det hon sa och flera andra talare. Men jag vill komma med ett viktigt men lite jobbigt påpekande. Som Segerstedtinstitutets forskning har visat i många år är mycket av den traditionella upplysningen om antisemitism. verkningslös. En faktor i detta är att man har talat om förintelsen och de döda judarna, men duckat för att tala om staten Israel och de levande judarna. Om vi ska få framgång i kampen mot judehatet måste vi våga tala om hatet mot den judiska staten, den öppna kampen för att Israel ska utplånas. Och vi måste tala om det som judarna vet, att de mesta angreppen i dag inte kommer från kristna eller från den lilla extremhögern utan de kommer från vänster, och i synnerhet från indoktrinerade människor som kommer från islamiska. eller islamistiska miljöer i Nordafrika och Mellanöstern. Vi ska inte fördöma muslimer, men vi måste bekämpa den antisemitism som odlats i muslimska miljöer och kommit till Sverige med invandringen. Vi måste erkänna och våga tala om hela problemet.

Tack, Jörgen. Då lämnar jag ordet till Blerta Hoti (S). Därefter Anna Sara Hansson Perslow (C). Varsågod, Blerta.

Tack, ordförande, göteborgare, kommunfullmäktige. Det är en mörk tid, väldigt mörk tid vi lever i. Det är väldigt många av oss muslimer och många svenska judar som upplever och får klasskillnader, som upplever hat. varje dag i det här alltmer polariserade samhälle vi lever i. Som får klä skott för de folkrättsvidriga brott som både Hamas och Netanyahu och det hat som de uppviglar och sprider. Vi lever med det här hatet varenda dag. Vi har en person i den här kammaren vars syster inte, de vet inte var hon är. med muslimsk bakgrund, till följd av Israels krig i Libanon. Vi har också svenska judar vars föräldrar säger till sina små barn att de inte får bära davidsstjärnan i skolan med anledning av det hat som många svenska judar fått uppleva och det hatet som har förstärkts, nåt som flera andra talare har pratat om. Och här vill vi socialdemokrater och rödgröna vara väldigt, väldigt tydlig. Antisemitismen, den hör hemma på historiens skräphög. Och det är lätt att önska att den kunde behandlas som ett historiskt fenomen. Men precis som många har sagt tidigare så är den en verklighet i svenska judars vardag. Och det här är någonting som vi. måste stå upp emot. Därför är jag glad som muslim, som göteborgare, som medmänniska att vi alla står bakom de här sju uppdragen för att motverka antisemitism och rasism.

Tack! Blerta, på detta har Jörgen Fogelklou (SD) begärt en replik.

Tack för ett bra anförande! Min fråga är bara hur vi ska komma åt den antisemitisk som vi ser idag på gator och torg? Det här är ett jättelångsiktigt arbete. Men vad säger vi till de judar i dag som går till synagogan där det står poliser med förstärkt vapen? Hur kommer vi åt den antisemitism vi ser på gator och torg i dag? Vad säger du till de judar som knappt vågar lämna sina barn på dagis? Man måste köra dem. De har fått gå dit tidigare, men nu måste man köra dem. Man vågar inte. Hur ska de känna sig säkra här och nu, idag?

Då lämnar jag ordet till Anna Sara Hansson Perslow (C). Därefter Mariette Risberg (D). Varsågod Anna-Sara.

Tack herr ordförande, göteborgare. Ja, nu tillsammans i bred politisk enighet så möter vi antisemitismens fula ansikte. För i Göteborg ska ingen behöva vara rädd för att vara sig själv. Jag tror att ni vill, precis som jag, skapa en öppen, trygg och inkluderande stad där alla kan känna sig välkomna. Som politiker måste vi göra tydligt och markera att våld och hat inte har någon plats här. Det är också viktigt att vi lyfter fram vår gemensamma historia. och synliggör judisk kultur, särskilt inför 250-årsjubileet av Judiskt liv i Sverige. Vi måste stå upp för, granska och belysa. Uppföljning är helt avgörande för att våra insatser ska leda till verklig förändring. Här i Göteborg ska ingen behöva känna sig otrygg på grund av sin tro eller sin bakgrund. Jag skulle vilja avsluta med ett citat från en rabbin. som heter A.I. Kruk. Jag talar inte för att jag besitter kraften att tala. Jag talar för att jag inte har kraften att fortsätta vara tyst. Därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag med den justering som Bosse Parbring tidigare föreslog i debatten.

Då lämnar jag ordet till Mariette Risberg (D). Därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Mariette!

Tack Mariette. Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar (V) efter Pär Gustafsson (L). Varsågod Daniel.

Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det är glädjande att så många har börjat engagera sig i frågor om antirasism. Under många år i den här kammaren har några av oss känt oss ganska ensamma. när vi diskuterar det antirasistiska arbetet. Kanske har det senaste året varit ett uppvaknande för många. Att antisemitism och andra rasismer frodas i det här samhället precis som i alla andra samhällen. Och att arbetet behöver fördjupas och förstärkas. Det är positivt att vi har kommit till den här punkten men jag vill höja ett varningens finger. Jag har lyssnat på den här debatten. En av de saker som har kommit upp är den instrumentalisterna och den politiseringen av arbetet mot antisemitism. Den ska vi akta oss för. Vi ska hålla oss till de viktiga frågorna om hur vi arbetar mot judehat, hur vi jobbar mot antimuslimsk rasism, hur vi jobbar mot de olika rasismer som drabbar människor i vårt samhälle utan att det kantrar. Vi kan och vi måste klara av det.

Tack Daniel! Då är det Pär Gustafsson (L) som är sist i talarlistan. Då lämnar jag ordet till Pär. Varsågod Pär!

Tack så mycket ordförande! Hat och hot mot judar har en lång och mörk historia, så även i vår stad. I stadsfullmäktigevalet 1934, idag för 90 år sedan lite drygt, valdes nationalsocialister in i den här församlingen och satte den här delen av den här lokalen. På det nazistiska programmet stod det att det skulle judars. Den judiska befolkningen i Göteborg skulle begränsas och hindras. Det är 90 år sedan. Hamas vidriga terrordåd mot Israel den 7 oktober 2023 och påföljden av Gazakriget med tusentals civila palestinska offer som följd har utlöst en våg av antisemitism över hela vår värld. Vi ser en utveckling där antisemitiska incidenter blir fler och spridningen av hat och konspirationsteorier ökar. Som många före mig har sagt vittnar allt fler svenska judar om en alltmer otrygg vardag. Den moraliska skyddsvall som byggdes upp av liberala demokratier efter Förintelsen har på många håll försvagats. Den skyddsvallen behöver vi alla gemensamt bygga stark igen, nu när vi ser hur antijudiska strömningar åter växer sig starkare, precis som under 1930-talets mitt. Då som nu behöver vi alla ta strid för judars frihet. och rätt att existera, att det judiska livet verkligen är en del av vårt Göteborg. Därför är vi liberaler väldigt glada över att vi nu tillsammans kan genomföra en rad åtgärder och ta viktiga steg framåt. Men som många också har sagt behöver vi göra mer. Jag vill från Liberalernas sida yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och till den föreslagna justeringen.