Förslag till budget 2025 och flerårsplaner 2026–2027
-
diskuterade → Axel Josefson (M) — Förslag till budget 2025 och flerårsplan
-
diskuterade → Aslan Akbas (S) — Förslag till budget 2025 och flerårsplan
-
diskuterade → Aslan Akbas (S) — Förslag till budget 2025 och flerårsplan
-
diskuterade → Jonas Attenius (S) — Förslag till budget 2025 och flerårsplan
-
diskuterade → Aslan Akbas (S) — Förslag till budget 2025 och flerårsplan
-
KF beslut — Bifall
Kommunfullmäktige Handling 2024 nr 196 Förslag till budget 2025 och flerårsplaner 2026–2027 Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen lägger fram förslag till stadens budget för år 2025 samt flerårsplaner för 2026–2027. Förslag från kommunfullmäktiges presidium angående budget för stadsrevisionen år 2025 samt flerårsplaner för åren 2026–2027 biläggs. Kommunstyrelsen tillstyrker förslaget från S, V och MP i skrivelse den 23 oktober 2024 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets förslag till budget 2025 fastställs i sin helhet inklusive de mål, riktlinjer, uppdrag ekonomiska ramar och bilagor som anges i budgetyrkandet samt att skattesatsen fastställs till 21:12 öre per skattekrona. Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets förslag till flerårsplaner för åren 2026–2027 fastställs som underlag för den fortsatta planeringen. ---- Vid behandling av ärendet i kommunstyrelsen förekom olika ställningstaganden: Ordföranden Jonas Attenius (S) och Daniel Bernmar (V) yrkade bifall till budgetförslaget från S, V och MP och avslag på budgetförslaget från M, D, L och KD. Axel Josefson (M), Martin Wannholt (D), Axel Darvik (L) och Elisabet Lann (KD) yrkade bifall till budgetförslaget från M, D, L och KD och avslag på budgetförslaget från S, V och MP. Vid omröstning röstade Daniel Bernmar (V), Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), Blerta Hoti (S), Jenny Broman (V), Marina Johansson (S), tjänstgörande ersättaren Johannes Hulter (S) och ordföranden Jonas Attenius (S) för bifall till Jonas Attenius och Daniel Bernmars yrkande. Axel Josefson (M), Hampus Magnusson (M), Martin Wannholt (D), Axel Darvik (L) och Elisabet Lann (KD) röstade för bifall till Axel Josefsons m.fl. yrkande. Jörgen Fogelklou (SD) avstod från att rösta. Kommunstyrelsen beslutade med sju röster mot fem att bifalla Jonas Attenius och Daniel Bernmars yrkande. Axel Josefson (M), Hampus Magnusson (M), Martin Wannholt (D), Axel Darvik (L) och Elisabet Lann (KD) reserverade sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet. Emmyly Bönfors (C) antecknade som yttrande en skrivelse från den 23 oktober 2024. Emmyly Bönfors (C) antecknade följande till protokollet: Om jag hade kunnat rösta så hade jag yrkat bifall till Centerpartiets förslag till budget 2025 och flerårsplaner 2026–2027. Göteborg den 23 oktober 2024 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Mathias Sköld Kommunstyrelsen Yrkande Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet Reviderat 2024-10-23 Förslag till beslut angående budget 2025 och flerårsplaner 2026-2027 Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Skattesats och budget • Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets förslag till budget 2025 fastställs i sin helhet inklusive de mål, riktlinjer, uppdrag, ekonomiska ramar och bilagor som anges samt att skattesatsen fastställs till 21:12 öre per skattekrona. • Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets förslag till flerårsplaner för åren 2026 - 2027 fastställs som underlag för den fortsatta planeringen, med revideringar enligt bilaga 6. Fastställande av ersättningar enligt LOV (lagen om valfrihet) • Grundersättningen från och med 1 april 2025 utgår för beviljad brukartid och fastställs för externa utförare i LOV i hemtjänsten för Göteborgs Stad till 519 kronor per timma inklusive momskompensation med 1,6 procent kronor per timma. • Grundersättningen för kommunala utförare i LOV i hemtjänsten för Göteborgs Stad fastställs till 511 kronor per timma att gälla från och med 1 april 2025. • Ersättningsmodellen för daglig verksamhet enligt LOV uppräknas från och med 1 april 2025 med av kommunfullmäktige fastställd indexkompensation på 0,2% till nämnderna inom välfärdsområdet. Fastställande av högsta tillåtna låne- och borgensvolym • Göteborgs Stads koncerns samlade borgensåtagande får under 2025 maximalt uppgå till 6 miljarder kronor. • Göteborgs Stads samlade lånevolym under 2025 får uppgå till maximalt 75,5 miljarder kronor. • Idrotts- och föreningsnämndens mandat att bevilja kommunal borgen fastställs till 300 miljoner kronor. Av totalt borgensåtagande enligt ovan ingår nedanstående borgen till Stadshus AB och dess vid var tid underliggande hel- och majoritetsägda bolag. • Göteborg Stad (org. nr 212000-1355) såsom för egen skuld får ingå borgen för Göteborg Stadshus AB:s och dess vid var tid underliggande hel- och majoritetsägda bolags externa låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 5 miljarder kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. • Samlad lånevolym under 2025 per bolag/koncern får uppgå till maximalt: Göteborg Stadshus AB 3 200 mnkr Göteborg Energi koncern 10 200 mnkr Liseberg AB 3 670 mnkr Älvstranden 2 200 mnkr Framtiden koncern 33 000 mnkr Göteborgs Hamn AB 3 300 mnkr Higab AB 6 300 mnkr Göteborgs Stads Leasing AB 1 800 mnkr Gryaab AB 1 400 mnkr Renova koncern 2 100 mnkr Samlad rörelsekredit under 2025 för övriga bolag får uppgå till 1,5 miljarder kronor. Fastställande av Göteborgs Stadshus ABs bemyndigande att lämna kapitaltillskott till helägda bolag • Göteborgs Stadshus AB bemyndigas att vid behov lämna kapitaltillskott avseende 2025 till följande helägda dotterbolag med som högst nedan angivna belopp: BRG, Business Region Göteborg AB 46 376 tkr Göteborgs Stadsteater AB 181 000 tkr Got Event AB 205 958 tkr Fastställande av budgetram för Göteborgs Stadshus AB:s koncernledningskostnader och finansiering av Gothenburg European Office (GEO) • Göteborgs Stadshus AB bemyndigas att ta ut koncernledningsarvode från övriga bolag inom stadshuskoncernen för finansiering av koncernbolagets verksamhet exklusive GEO motsvarande maximalt 22 530 tkr under 2025. Göteborgs Stadshus AB bemyndigas att genom finansiell samordning finansiera Gothenburg European Office (GEO) med 5 022 tkr under 2025. Fastställande av Exploateringsnämndens bemyndiganden vid köp och försäljning av fastigheter • Exploateringsnämnden bemyndigas att inom ramen för i budgeten upptagna belopp för fastighetsförvärv, dels ansöka om tillstånd till expropriation, dels förvärva fast egendom då utgiften för varje förvärv inte överstiger 30 miljoner kronor. • Exploateringsnämnden bemyndigas att sälja eller med tomträtt upplåta fast egendom för utbyggnad av antagna detaljplaner. • Exploateringsnämnden bemyndigas att för köpeskilling och på villkor i övrigt som nämnden äger bestämma till kommunala bolag och andra intressenter sälja tomträttsupplåten fast egendom. • Exploateringsnämnden bemyndigas att för maximalt 15 miljoner kronor per ärende sälja eller med tomträtt upplåta fast egendom som visserligen inte är detaljplanelagd men där nämnden, utifrån markägarrollen samt efter hörande med Stadsbyggnadsnämnden gör bedömningen att den fasta egendomen inte behövs/primärt lämpar sig för utbyggnad i kommunal ägo eller där detaljplaneläggning av den fasta egendomen inte bedöms behövas innan överlåtelse/tomträttsupplåtelse. Maximalt fast egendom om 10 000 m2 per ärende. • Exploateringsnämnden bemyndigas att för maximalt 15 miljoner kronor per ärende sälja eller med tomträtt upplåta fast egendom som i enlighet med av kommunfullmäktige beslutade principer och organisatorisk struktur för hantering av kommunens fastigheter överförts till Exploateringsnämnden från annan kommunal nämnd och som inte längre behövs för någon kommunal förvaltnings behov. Fastställande av kommunstyrelsens befogenheter • Kommunstyrelsen bemyndigas att inom ramen för beslutad budget fatta beslut om de poster som budgeterats under kommuncentrala medel. • Kommunstyrelsen bemyndigas att justera storleken på bolagens enskilda lånetak inom bolagskoncernen på begäran av Stadshus AB • Kommunstyrelsen bemyndigas tolka och konkretisera fullmäktiges budget samt att inom ramen för beslutad budget besluta om justeringar av kommunbidrag och ekonomiska ramar, under förutsättning att ärendena inte är av sådan principiell art att de ska underställas kommunfullmäktige för beslut. • Kommunstyrelsen bemyndigas att inom ramen för beslutad budget besluta om uppdrag till nämnder och styrelser med anledning av genomförandet av denna budget under förutsättning att åtgärden ryms inom nämnds reglemente och budget respektive styrelses bolagsordning och ägardirektiv. Bemyndigandet omfattar inte uppdrag rörande nämndernas myndighetsutövning, tillämpningen av lag eller ärenden som i övrigt rör enskilda, och inte heller uppdrag som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt för kommunen enligt 5 kap. 1 § kommunallagen. • Kommunstyrelsen ska inom ramen för sitt ordinarie ansvar enligt kommunallagen särskilt följa och analysera den ekonomiska utvecklingen för staden och föreslå åtgärder i de fall då stadens balanskravsresultat avviker negativt från den beslutade nivån. Fastställande av utdelning från Göteborgs Stadshus AB • Utdelningen från Stadshus AB fastställs till 350 000 tkr för 2025. Fastställande av internränta och index för ekonomiska ramar • Internräntan fastställs till 2,25 procent för 2025. • Index för uppräkning av ekonomiska ramar fastställs till 0,2% för 2025. Reglering av överskott och underskott för specificerade ekonomiska ramar för Stadsbyggnadsnämnden och Överförmyndarnämnden • Om det uppstår överskott eller underskott inom ramen för ”Stadsbyggnadsnämndens transfereringar” och ”Överförmyndarnämnden arvode” nollställs dessa i samband med stadens årliga bokslut. Fastställande av ekonomisk ram avseende kostnader för digital utveckling och förvaltning hos nämnderna för demokrati- och medborgarservice, inköp och upphandling samt intraservice • Kommunfullmäktige fastställer ekonomisk ram för nämnden för demokrati och medborgarservice för förvaltning av bastjänster till 86 900 tkr • Kommunfullmäktige fastställer ekonomisk ram för inköps- och upphandlingsnämnden för förvaltning av bastjänster till 35 400 tkr • Kommunfullmäktige fastställer ekonomisk ram för inköps- och upphandlingsnämnden för utveckling av bastjänster till 7 000 tkr • Kommunfullmäktige fastställer ekonomisk ram för nämnden för Intraservice för förvaltning av bastjänster och digital infrastruktur till 1 095 500 tkr • Kommunfullmäktige fastställer ekonomisk ram för nämnden för Intraservice för utveckling av bastjänster och digital infrastruktur till 30 200 tkr Undantagsvis kan de ekonomiska ramarna behöva justeras med anledning av väsentligt förändrade volymer. Detta kan endast ske efter att nämnderna gjort en sådan hemställan till kommunfullmäktige där orsak och omfattning noggrant har beskrivits. En eventuell sådan hemställan ska beredas av stadsledningskontoret i kompletterande budgetunderlag. Fastställande av värdet för personalförmåner • Det ekonomiska värdet gällande personalförmåner fastställs för till 3 100 kronor per medarbetare. Utöver detta tillåts lokalt framförhandlade förmåner som arbetstagarorganisationerna bedömer är framförhandlade i lokal överenskommelse eller kollektivavtal. Fastställande av fördelning för arbetstidsinnovationer • Avsättningen som finns finansierad kommuncentralt fördelas till respektive nämnd enligt följande specifikation: Socialnämnden Centrum, Socialnämnden Hisingen, Socialnämnden Nordost och Socialnämnden Sydväst tilldelas 2 mnkr vardera, Äldre samt vård- och omsorgsnämnden tilldelas 12 mnkr och Nämnden för funktionsstöd tilldelas 10 mnkr ur den kommuncentrala avsättningen för arbetstidsinnovationer. Resursfördelningsmodell för socialnämnderna • Resursfördelningsmodellen för socialnämnderna fastställs för 2025 enligt bilaga 1. Revidering av riktlinje för beslutsnivåer för att äga eller hyra kommunala verksamhetslokaler • Göteborgs Stads riktlinje för beslutsnivåer vid investering i och inhyrning av- samt inriktning för att äga eller hyra kommunala verksamhetslokaler revideras i enlighet med bilaga 5. Fastställande av stadsbyggnadsnämndens taxa och befogenhet • Stadsbyggnadsnämndens taxa 2025, enligt bilaga 4, godkänns att gälla från den 2025-01-01. • Stadsbyggnadsnämnden har rätt att justera taxan för 2025 utifrån prisindex för kommunal verksamhet (PKV) när det fastställs och publiceras i oktober 2024. • Stadsbyggnadsnämnden har rätt att årligen räkna upp taxan baserat på prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Framställningar från nämnder och styrelser • Samtliga framställningar från nämnder och styrelser som har gjorts i samband med budgetprocessen 2025 anses härmed vara hanterade i och med detta budgetbeslut. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning • Samtliga mål i budgeten är också verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. I årsredovisningen görs en samlad analys av dessa utifrån de målvärden som återfinns i gällande riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Bilagor Andra bilagor som tillhör budgetbeslutet enligt nedan: Bilaga 1 Resursfördelningsmodell Socialnämnder 2025 Bilaga 2 Ekonomiska prioriteringar i urval Bilaga 3 Redogörelsen över ekonomin i de kommunala koncernföretagen Bilaga 4 Stadsbyggnadsnämndens taxa inklusive tjänsteutlåtande Bilaga 5 Revidering av Göteborgs Stads riktlinje för beslutsnivåer vid investering i och inhyrning av samt inriktning för att äga eller hyra - kommunala verksamhetslokaler Bilaga 6 Revideringar av budgethandlingen Bilaga 1: Resursfördelningsmodell Socialnämnder 2025 Barn och Försörjnings- Fritid och SN unga Vuxna stöd Övrig IFO kultur Nordost 39,3% 32,7% 40,6% 39,1% 32,3% Centrum 16,2% 24,9% 19,2% 20,4% 20,5% Sydväst 16,8% 15,8% 13,4% 13,8% 19,5% Hisingen 27,7% 26,7% 26,8% 26,7% 27,6% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% Basnivå och Staden- Barn och Försörjnings- Fritid och särskilda övergripande SN unga Vuxna stöd Övrig IFO kultur justeringar uppdrag Totalt Nordost 795 127 371 616 389 018 146 663 81 127 44 584 0 1 828 135 Centrum 328 123 282 910 184 209 76 522 51 363 23 794 447 178 1 394 099 Sydväst 339 325 179 209 128 093 51 881 49 014 30 143 83 955 861 620 Hisingen 559 285 303 839 256 290 100 156 69 348 36 201 0 1 325 118 Totalt 2 021 860 1 137 575 957 610 375 221 250 852 134 722 531 133 5 408 972 Bilaga 2: Ekonomiska prioriteringar nämndramar i urval, tkr 2025 Del av nämnders och styrelsers budgetramar Förskolenämnden Ramförstärkning 150 000 Sju timmars arbetsdag på ytterligare två förskolor 6 000 Vidareutbilda förskoleassistenter till barnskötare 5 000 Grundskolenämnden Ramförstärkning 200 000 Minskat avfall inom grundskolan 7 000 Satsning skolan som arena 5 000 Satsning på kulturskolan 5 000 Satsning på ökad social färdighet för elever 5 000 Normkritisk granskning av unga hbtqi-personers arbetsmiljö. 1 000 Idrotts- och föreningsnämnden Stärkt finansiering ridsport 3 000 Stärkt föreningsbidrag i socialt utsatta områden 2 000 Gratis mensskydd på idrottsanläggningar 1 000 Stöd för föreningar som arbetar med cirkulär verksamhet 500 Kommunledningen Utveckla systematiskt arbetsmiljöarbete 2 000 Språkkartläggning barns ordförråd 2 000 Samordningsansvar för att motverka segregation 1 500 Kulturnämnden Ramförstärkning 10 000 Kulturstöd till det fria kulturlivet 1 000 Miljö- och klimatnämnden Ramförstärkning 10 500 Arbete mot förorenade områden 3 000 Motverka osund konkurrens och kriminell verksamhet 2 500 Kartlägga förekomst av PFAS i Göteborg 1 500 Utveckla arbetet med medborgarråd för klimatet 700 Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning Ramförstärkning 30 000 Nämnden för funktionsstöd Ökad bemanning på BMSS-boenden 18 000 Satsning på fritid och kultur för barn och unga 7 000 Arbetsskor för personalen 4 500 Utöka det vräkningsförebyggande arbetet 800 Nämnden för Inköp och Upphandling Arbete mot arbetsmarknadsexploatering 1 000 Nämnden för demokrati- och medborgarservice Satsning på medborgarkontor 2 000 Satsning på budget- och skuldrådgivning 1 000 Utveckla arbetet med medborgarråd för klimatet 700 Exploateringsnämnden Satsning på stadsnära odling 2 000 Satsning på miljöstrategiskt arbete 1 500 Projektering av stadsdelsväxthus 1 000 Stadsbyggnadsnämnden Förbättra arbetet med bostadsanpassning 2 500 Satsning på grön och robust stad 1 000 Satsning på skydd av natur 1 000 Sänkt bashastighet i staden 500 Stadsmiljönämnden Satsning på cyklande 10 000 Utökat antal fritidsresor inom färdtjänsten 5 000 Sänkt bashastighet i staden 4 000 Arbete mot invasiva arter 3 000 Skötsel av naturreservat och skyddad natur 2 000 Bilfria zoner och säkra cykelvägar till och runt skolorna 1 500 Socialnämnderna gemensamt Ramförstärkning 44 000 Förstärkning kostnader kopplat till kriminalitet 35 000 Socialnämnden Nordost, Socialnämnden Hisingen, Socialnämnden Sydväst gemensamt Medborgarbudget 4 000 Socialnämnden Nordost Utökning av antalet FUT-handläggare 2 000 Socialnämnden Centrum Säkerställa förstärkt bemanning socialjour 3 600 Projekt rörande nationella minoriteter 3 000 Rekrytering och utbildning av familjehem 800 Utbildningsnämnden Ramförstärkning 40 000 Elever vid vård- och omsorgsprogrammet erbjuds körkortsutbildning 2 000 Äldre samt vård- och omsorgsnämnden Ramförstärkning 60 000 Lönesatsning 35 000 HBTQI-avdelning på särskilt boende 5 000 Minskat avfall inom äldreomsorgen 2 600 Utveckla kompetensen inom demensvården 1 000 Grundskolenämnden, Socialnämnden Centrum och Utbildningsnämnden gemensamt Förebyggande arbete mot prostitution, människohandel och sexuell exploatering 3 300 Socialnämnderna, Äldre samt vård- och omsorgsnämnden och Nämnden för funktionsstöd gemensamt Utöka det vräkningsförebyggande arbetet 5 000 Business region Göteborg Satsning på högteknologisk industri och Life Science 4 000 Industriell symbios för det lokala näringslivet 2 000 Satsning på jordbruk och livsmedelsförsörjning 1 000 Göteborg & Co Platsutveckling för kultur och evenemang 2 000 Vetenskapsfestivalen långsiktigt hållbar finansiering 1 000 Samlat nämnder och styrelser Riktad besparing på ledning, administration, styrning och marknadsföring -94 500 Bilaga 3: Redogörelsen över ekonomin i de kommunala koncernföretagen Resultaträkning (mnkr) 2024p 2025 2026 2027 Rörelseresultat 1 733 2 562 3 490 2 976 Finansnetto -1 173 -1 635 -1 719 -1 898 Resultat efter finans 560 927 1 771 1 078 Skatt -19 -25 -25 -25 Resultat efter skatt 541 902 1 746 1 053 Balansräkning Tillgångar IB 77 931 85 708 93 769 101 866 Nyinvesteringar 7 077 7 082 7 178 7 161 Reinvesteringar 3 493 3 368 3 553 3 448 Avskrivningar -3 793 -3 389 -3 634 -3 965 Övriga tillgångar 1 000 1 000 1 000 1 000 Summa tillgångar 85 708 93 769 101 866 109 510 Eget kapital 24 236 25 635 27 328 28 188 Utdelning 750 350 150 150 Låneskuld 53 833 58 280 62 059 67 618 Övriga skulder 6 889 9 504 12 329 13 554 Summa eget kapital och skulder 85 708 93 769 101 866 109 510 Nyckeltal Soliditet (%) (1) 29,2% 27,7% 27,0% 25,9% Avkastning totalt kapital (%) (2) 2,1% 2,9% 3,6% 2,8% Avkastning eget kapital (%) (3) 2,2% 3,6% 6,5% 3,8% Självfinansieringsgrad investeringar (%) 45,6% 41,1% 54,6% 47,3% (1) Eget kapital i förhållande till balansomslutningen (summa skulder och eget kapital) (2) Rörelseresultat i förhållande till genomsnittliga totala tillgångar (ränteintäkter försumbara här) 3 Resultat efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital RESULTAT PER UNDERKONCERN / BOLAG Resultat efter finansiella poster i mnkr 2024p 2025 2026 2027 Moderbolaget Göteborgs Stadshus AB inkl. koncernjusteringar -76 -88 -88 -88 Dotterbolagen Göteborg Energi AB (K) 610 790 960 980 Göteborgs Hamn AB (K) 281 230 198 216 Higab AB (K) 305 199 354 -52 Förvaltnings AB Framtiden (K) 383 132 212 325 Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB (K) 10 9 9 9 Göteborg & Co AB (K) -930 -355 123 -315 Business Region Göteborg AB -51 -51 -51 -51 Försäkrings AB Göta Lejon 4 0 0 0 Göteborgs Stads Leasing AB 22 20 13 13 Gryaab AB -24 0 0 0 Renova AB (K) 26 41 41 41 Grefab AB 0 0 0 0 Boplats Göteborg AB 0 0 0 0 Resultat koncernen totalt 560 927 1 771 1 078 Notering: Dotterbolag med beteckningen (K) har dotterbolag INVESTERINGAR UNDERKONCERN / BOLAG Bruttoinvesteringar i mnkr 2024p 2025 2026 2027 Moderbolaget Göteborgs Stadshus AB 0 0 0 0 Dotterbolagen Göteborg Energi AB (K) 2 790 2 730 2 180 2 130 Göteborgs Hamn AB (K) 1 218 1 134 1 600 1 642 Higab AB (K) 1 219 1 507 1 371 1 179 Förvaltnings AB Framtiden (K) 3 931 3 225 3 396 3 739 Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB (K) 71 19 34 4 Göteborg & Co AB (K) 439 256 245 480 Business Region Göteborg AB 0 0 0 0 Försäkrings AB Göta Lejon 0 0 0 0 Göteborgs Stads Leasing AB 640 753 786 844 Gryaab AB 157 245 334 410 Renova AB (K) 356 561 765 161 Grefab AB 10 20 20 20 Boplats Göteborg AB 0 0 0 0 Koncernjusteringar 0 0 0 0 Koncernen 10 831 10 450 10 731 10 609 Notering: Dotterbolag med beteckningen (K) har dotterbolag Bilaga 4: Stadsbyggnadsnämndens taxa 2025 inklusive tjänsteutlåtande Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2024-08-15 Pernilla Fitz Ärendenummer SLK-2023-01105 Telefon: 031-368 05 85 E-post: pernilla.fitz@stadshuset.goteborg.se Stadsbyggnadsnämndens taxa 2025 Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Stadsbyggnadsnämndens förslag till taxa som ska gälla från 2025-01-01, antecknas och överlämnas till budgetberedningen för beslut i samband med budget för 2025 enligt nedanstående punkter a till c. a. Stadsbyggnadsnämndens taxa 2025, enligt bilaga 2 och 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns att gälla från den 2025-01-01. b. Stadsbyggnadsnämnden har rätt att justera taxan för 2025 utifrån prisindex för kommunal verksamhet (PKV) när det fastställs och publiceras i oktober 2024. c. Stadsbyggnadsnämnden har rätt att årligen räkna upp taxan baserat på prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Sammanfattning Stadsbyggnadsnämnden har 2023-11-21 § 634 översänt förslag till taxa för stadsbyggnadsnämndens verksamhet att gälla från 2025-01-01 för fastställande av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutade i budget för 2024 att nya eller förändring av taxor och avgiftsmodeller för olika verksamheter som hanteras av kommunfullmäktige i första hand ska beslutas i ordinarie budget. Ny eller förändring av taxa ska beslutas av nämnd senast april året innan taxan föreslås börja gälla och stadsledningskontoret bereder ärendet vidare till kommunstyrelsen. Stadsbyggnadsnämnden föreslår mindre justeringar jämfört med nuvarande taxa, med marginella ekonomiska konsekvenser. De förändringar som föreslås är av mindre karaktär, men återfinns såväl i texten i taxan som i taxetabellerna. Syftet är att göra taxan mer tydlig genom justeringar i form av förtydliganden samt ett mindre antal tillägg. Vidare föreslår nämnden att stadsbyggnadsnämnden ges rätt att justera taxan för 2025 utifrån prisindex för kommunal verksamhet (PKV) när det fastställs och publiceras i oktober 2024 och därefter att årligen ge stadsbyggnadsnämnden rätt att räkna upp taxan baserat PKV. Bedömning ur ekonomisk dimension De av stadsbyggnadsnämnden föreslagna justeringar i taxan inför 2025 genererar sammantaget endast mindre ekonomiska effekter för kund. Stadsbyggnadsnämnden föreslår i enlighet med kommunfullmäktiges beslut 2022-12-08 § 28 gällande byggnadsnämndens taxa 2023, att räkna upp taxan med prisindex kommunal verksamhet (PKV). Föreslagen indexuppräkning speglar uppskattad kostnadsutveckling, vilket innebär att ingen ekonomisk effekt väntas för nämnden. Den främsta ekonomiska påverkan ligger i eventuella volymförändringar till följd av antal bygglovsansökningar, antal utstakningar, antal detaljplaner och så vidare, vilket gör att den ekonomiska effekten är svår att uppskatta. Bedömning ur ekologisk och social dimension Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån dessa dimensioner. Bilagor 1. Stadsbyggnadsnämndens handlingar 2023-11-21 § 634 2. Stadsbyggnadsnämndens taxa 2025 3. Taxa för Göteborgs byggnadsnämnds verksamhet med PBL87 som grund Ärendet Stadsbyggnadsnämnden har 2023-11-21 § 634 översänt förslag till taxa för stadsbyggnadsnämndens verksamhet att gälla från 2025-01-01 för fastställande av kommunfullmäktige. Beskrivning av ärendet Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2023-11-21 § 634 att hemställa till kommunfullmäktige om förslag på vissa mindre justeringar av nu gällande taxor i syfte att förenkla och öka tydligheten främst avseende den taxa för stadsbyggnadsnämnden verksamhet som kommunfullmäktige beslutade om 2022-12-08 § 28. Kommunfullmäktige beslutade också att byggnadsnämndens taxa ska indexjusteras årligen och baseras på prisindex kommunal verksamhet (PKV). Nämnden föreslår fortsatt en uppräkning enligt detta beslut. Stadsbyggnadsnämnden föreslår mindre justeringar jämfört med nuvarande taxa, med marginella ekonomiska konsekvenser. De förändringar som föreslås är av mindre karaktär, men återfinns såväl i texten i taxan som i taxetabellerna. Syftet är att göra taxan mer tydlig genom justeringar i form av förtydliganden samt ett mindre antal tillägg. I avsnittet ”Taxans ikraftträdande och övergångsbestämmelser” har årtalen justerats för att återspegla tidpunkten för när den nya timbaserade taxan trädde i kraft. I taxans grundkonstruktion ingår att denna årligen ska uppräknas med PKV baserat på skatteunderlagsprognos per oktober månad året innan taxan träder i kraft. Enligt stadens riktlinje för framtagande av taxor ska beslut tas av kommunfullmäktige senast i april året innan taxan träder i kraft. Mot bakgrund av detta har stadsbyggnadsnämndens förslag till taxa för 2025 räknats upp utifrån siffror för 2025 i PKV publicerat av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i oktober 2023. Stadsbyggnadsnämnden föreslår därför att nämnden ges rätt att indexjustera taxan för 2025 utifrån PKV när det fastställs och publiceras i oktober 2024. Ekonomiska effekter Föreslagna tillägg och justeringar av stadsbyggnadsnämndens taxa inför 2025 genererar sammantaget endast mindre ekonomiska konsekvenser bortsett från föreslagen indexuppräkning vilken speglar kostnadsutvecklingen och innebär ingen påverkan på nämndens nettokostnader. Störst ekonomisk effekten ligger vid volymförändring i antalet ärenden. De främsta effekterna för kund avser förtydligande avseende kostnad och debitering gällande per hus, per styck och så vidare. För övrigt bedöms den ekonomiska effekten bli marginell. Ekonomiska konsekvenser för andra kommunala verksamheter bedöms bli ringa mot bakgrund av att merparten av de ärenden som handläggs av stadsbyggnadsnämnden utförs för externa parters räkning. Taxa för planverksamheten För planverksamheten lämnas taxan oförändrad bortsett från indexuppräkning av timpriset enligt PKV. Taxa för byggnadsnämndens verksamhet med PBL87 som grund Inga förändringar föreslås för denna del av taxan. Taxa för byggverksamheten Förändringarna inom byggverksamheten består främst i förtydligande, samt i ett antal fall av justering av bedömd tidsåtgång. Några av de främsta tilläggen/justeringarna exemplifieras nedan. • Åtgärder har förtydligats så att det framgår att debiteringen gäller per hus, per fastighet och så vidare. • För fasadändringar har ytterligare uppdelning gjorts för ”liten avvikelse”. • För ljusanordningar och skyltar har förtydliganden gjorts genom att ange olika intervall avseende antal. • För åtgärder avseende balkonger har taxan kompletterats med uppgift avseende åtgärd ”utanför planlagt område”. • För förhandsbesked har förtydligande gjorts att kostnaden gäller per huvudbyggnad samt vid både positiva och negativa beslut. • För ett antal tjänster har bedömd tidsåtgång justerats. • Fastighetsrättsliga åtgärder (A25) baseras helt på timdebitering. Taxa för mät- och kartverksamheten Ett antal förtydliganden i taxetabellen har gjorts så att det framgår att åtgärden även avser tillbyggnader. Den ekonomiska effekten avser enbart gjord indexuppräkning. Sammantaget bedömer stadsbyggnadsnämnden att föreslagna förändringar inte medför några större ekonomiska effekter. Stadsledningskontorets bedömning I kommunfullmäktiges budget för 2024 som beslutades 2023-11-09 § 4 anges att ny eller förändring av taxor och avgiftsmodeller för olika verksamheter som hanteras av kommunfullmäktige i första hand ska beslutas i ordinarie budget. Stadsledningskontoret bedömer att stadsbyggnadsnämnden har fattat beslut om förslag till ny taxa inom ramen för kommunfullmäktiges beslut om hantering av taxor. Vidare ser kontoret att nämndens föreslagna förändringar av taxan ger möjlighet till förtydligad kommunikation och tillämning av tjänster och avgifter. Enligt stadens anvisningar för hantering av taxor och avgifter är det viktigt att indexering sker årligen för att inte urholka taxan över tid. Stadsbyggnadsnämndens förslag är att ge nämnden rätt att justera taxan för 2025 utifrån PKV när det fastställs och publiceras i oktober 2024 och därefter årligen ge stadsbyggnadsnämnden rätt att räkna upp taxan baserat på PKV. Då taxan ska räknas upp med PKV i oktober året innan det nya kalenderåret är uppräkningen i bilagan preliminär för 2025 och kommer att justeras i samband med att slutliga uppgifter finns att tillgå i oktober 2024. Stadsledningskontoret gör ingen annan bedömning än stadsbyggnadsnämnden, det vill säga att de ekonomiska konsekvenserna för såväl kunder/brukare, stadsbyggnadsnämnden som för andra kommunala verksamheter är marginella. Magnus Andersson Eva Hessman Ekonomidirektör Stadsdirektör Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2023-11-21 § 634 Ärendenummer SBF-2023-01577 Stadsbyggnadsnämndens taxa 2025 Beslut I stadsbyggnadsnämnden 1. Godkänna förslag till stadsbyggnadsnämndens taxa 2025 enligt bilaga att gälla fr o m 2025-01-01 2. Ge stadsbyggnadsnämnden rätt att justera taxan för 2025 utifrån prisindex för kommunal verksamhet (PKV) när det fastställs och publiceras i oktober 2024. 3. Ge stadsbyggnadsnämnden rätt att årligen räkna upp taxan baserat på prisindex för kommunal verksamhet (PKV). 4. Översända stadsbyggnadsnämndens förslag med bilaga till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige. Skäl till beslut Nämnden beslutar i enlighet med de skäl som anges i förvaltningens tjänsteutlåtande. Handlingar Förvaltningens tjänsteutlåtande daterat 2023-11-03, med bilagor. Information Erik Olsson Stenkil, avdelningschef ekonomi, och Pia Hermansson, enhetschef bygglov, lämnar en muntlig information i ärendet. Beslutsgång Ordföranden föreslår att nämnden ska besluta att bifalla tjänsteutlåtandet och finner att nämnden beslutar i enlighet med ordförandens förslag. Stadsbyggnadsförvaltningen Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2023-11-03 Erik Stenkil Stadsbyggnadsnämnden 2023-11-21 Telefon: 031-365 00 00 Diarienummer SBF-2023-01577 E-post: erik.stenkil@stadsbyggnad.goteborg.se Stadsbyggnadsnämndens taxa 2025 Förslag till beslut I stadsbyggnadsnämnden 1. Godkänna förslag till stadsbyggnadsnämndens taxa 2025 enligt bilaga att gälla fr o m 2025-01-01 2. Ge stadsbyggnadsnämnden rätt att justera taxan för 2025 utifrån prisindex för kommunal verksamhet (PKV) när det fastställs och publiceras i oktober 2024. 3. Ge stadsbyggnadsnämnden rätt att årligen räkna upp taxan baserat på prisindex för kommunal verksamhet (PKV). 4. Översända stadsbyggnadsnämndens förslag med bilaga till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige, Sammanfattning Detta ärende utgör förslag till justering av stadsbyggnadsnämndens taxa 2025. Det förslag till taxa som framgår av detta tjänsteutlåtande jämte bilaga föreslås gälla från 2025-01-01. De förändringar som föreslås är av mindre karaktär, men återfinns i såväl texten i taxan som i taxetabellerna. Därtill har en indexuppräkning skett av taxan utifrån Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Då taxan ska räknas upp med PKV i oktober året innan det nya kalenderåret är uppräkningen, vid beslutet om antagandet av taxa, preliminär för 2025 och kommer att justeras och fastställas i samband med att slutliga uppgifter finns att tillgå i oktober 2024 avseende PKV. Nedan följer beskrivning av ett urval av förändringar som är gjorda i taxetabellerna. Inom byggverksamheten har ett antal tjänster förtydligats genom att skilja mellan ”planenlig åtgärd”, ”liten avvikelse” samt ”utanför planlagt område”. Därtill har förtydligande gjorts i tabellerna när det gäller åtgärder som debiteras per hus, per styck osv. När det gäller ljusanordningar och skyltar har förtydligande skett genom en tydligare indelning i intervall avseende antal. Utöver detta har bedömd tidsåtgång för att antal åtgärder justerats i syfte att bättre spegla den verkliga tidsåtgången. Justeringen hänförs främst till administration gällande grannehörande. Sammantaget medför föreslagna justeringar en marginell ekonomisk påverkan. Den främsta effekten härrör från gjord indexuppräkning. För planverksamheten lämnas taxan oförändrad bortsett från indexuppräkning av timpriset enligt PKV. För mät- och kartverksamheten har ett antal förtydliganden i taxetabellen skett så att det framgår att åtgärden även avser tillbyggnader. Den ekonomiska effekten avser enbart gjord indexuppräkning. För Fastighetsrättsliga åtgärder (A25) har taxan förenklats genom att debiteringen nu helt baseras på timdebitering. Nedan följer beskrivning av gjorda ändringar i taxans löpande text I avsnittet ”Taxans ikraftträdande och övergångsbestämmelser” har årtalen justerats för att återspegla tidpunkten för när den nya timbaserade taxan trädde i kraft. I avsnittet ”Avgift för bygglov och genomförande” har förtydligande gjorts att det ingår ett av vardera tekniskt samråd, startbesked osv. Krävs fler debiteras dessa enligt angivet belopp i taxan. I avsnittet ”Fler lov- och/eller anmälningspliktiga åtgärder i samma ärende” har förtydligande gjorts kring vad som gäller vid flera liknande åtgärder i samma ansökan. Förtydligande har skett avseende de fall där planavgift tas ut i samband med bygglov. Förtydligandet består i att informationen lagts under egen rubrik under avsnitt 4. Bedömning ur ekonomisk dimension Föreslagna justeringar av stadsbyggnadsnämndens taxa inför 2025 genererar sammantaget endast mindre ekonomiska konsekvenser bortsett från föreslagen indexuppräkning. Indexuppräkningen speglar uppskattad kostnadsutveckling inom sektorn vilket innebär att nettot bedöms vara oförändrat. Främsta ekonomiska effekten ligger därmed i volym till följd av antal bygglovsansökningar, antal utstakningar, antal detaljplaner osv. Ekonomiska konsekvenser för brukare/kunder Främsta ekonomiska effekten avser de förtydligande som sker att kostnaden gäller per hus, per styck osv. För övrigt bedöms den ekonomiska effekten bli marginell. Ekonomiska konsekvenser för den egna verksamheten Den ekonomiska effekten för den egna verksamheten bedöms i sammanhanget bli marginell. Största påverkan kommer avse yttre faktorer i form av exempelvis antal bygglovsansökningar. Ekonomiska konsekvenser för andra kommunala verksamheter Konsekvensen för kommunala verksamheter bedöms bli ringa mot bakgrund av att merparten av de ärenden som handläggs av stadsbyggnadsnämnden utförs för externa parters räkning. Bedömning ur ekologisk dimension Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bilagor 1. Bilaga 1 Stadsbyggnadsnämndens taxa 2025 2. Bilaga 2 Taxa för Göteborgs byggnadsnämnds verksamhet med PBL87 som grund Ärendet Detta ärende ger förslag på vissa mindre justeringar av nu gällande taxor i syfte att för- enkla och öka tydligheten främst avseende den taxa för stadsbyggnadsnämndens verksamhet som Göteborgs kommunfullmäktige beslutade 2022-12-08. Beskrivning av ärendet Nedan följer en bakgrundsbeskrivning för uppkomsten av detta ärende tillsammans med en övergripande genomgång av de justeringar som föreslås av stadsbyggnadsnämndens taxa 2025. Ärendet är upprättat i enlighet med Göteborgs Stads anvisning för hantering av taxor och avgifter. Bakgrund Vid Göteborgs kommunfullmäktiges sammanträde 2022-12-08 fattades beslut om nu gällande taxa. Detta ärende innebär ett antal förslag till förtydliganden samt tillägg. Allmänna regler om kommunala taxor Avgifterna tas ut i enlighet 12 kap 8–11 §§ plan- och bygglagen PBL, plan- och byggförordningen PBF (2011:338), 2 kap 5 § Kommunallagen KL (2017:725) och Miljöbalken (1998:808) om inget annat anges. Kommunerna ges rätt att ta ut avgifter så att kommunen kan täcka kostnaderna för alla åtgärder som normalt ingår i ärenden om lov eller anmälan. Även arbete med detaljplanering kan finansieras genom avgifter. Avgifterna är avsedda att täcka kommunens självkostnad för den aktuella myndighetsut- övningen eller tjänsten. För tjänster som kommunerna är skyldiga att tillhandahålla får avgifter dock endast tas ut om det följer av lag eller annan författning. Taxan och dess tillämpning utgår från kommunallagens principer; självkostnads- principen, likställighetsprincipen och retroaktivitetsförbud. Grunderna för hur avgifterna beräknats anges i taxan. Övergripande justeringar De justeringar som föreslås avser i huvudsak förtydliganden, samt ett antal mindre tillägg. I taxans grundkonstruktion ingår att denna årligen ska uppräknas med prisindex för kommunal verksamhet (PKV) baserat på skatteunderlagsprognos per oktober månad året innan taxan träder i kraft. Enligt stadens riktlinje för framtagande av taxor ska beslut tas av kommunfullmäktige senaste i april året innan taxan träder i kraft. Mot denna bakgrund har förslag till taxa för 2025 uppräknats utifrån siffror för 2025 i PKV publicerat av SKR i oktober 2023. Stadsbyggnadsnämnden föreslås ges rätt att indexjustera taxan för 2025 utifrån prisindex för kommunal verksamhet (PKV) när det fastställs och publiceras i oktober 2024. Justeringar avseende taxa för planverksamheten För planverksamheten lämnas taxan oförändrad bortsett från indexuppräkning av timpriset enligt PKV. Justeringar avseende taxa för byggverksamheten Förändringarna inom byggverksamheten består främst i förtydligande, samt i ett antal fall justering av bedömd tidsåtgång. Några av de främsta tilläggen/justeringarna exemplifieras nedan. • Flertalet åtgärder har nu förtydligats så att det framgår att debiteringen gäller per hus, per fastighet osv. • För fasadändringar har ytterligare uppdelning gjorts för ”liten avvikelse” • För ljusanordningar och skyltar har taxan förtydligats genom att ange olika intervall avseende antal. • För åtgärder avseende balkonger har taxan kompletterats med uppgift avseende åtgärd ”utanför planlagt område” • För förhandsbesked har förtydligande gjorts att kostnaden gäller per huvudbyggnad samt vid både positiva och negativa beslut. • För ett antal tjänster har bedömd tidsåtgång justerats. • Fastighetsrättsliga åtgärder (A25) baseras helt på timdebitering. Justeringar avseende taxa för mät-/kartverksamheten För mät- och kartverksamheten har ett antal förtydliganden i taxetabellen skett så att det framgår att åtgärden även avser tillbyggnader. Den ekonomiska effekten avser enbart gjord indexuppräkning. Justeringar i taxa för byggnadsnämndens verksamhet med PBL87 som grund Ingen justering har gjorts. Stadsbyggnadsförvaltningens bedömning Förvaltningen gör sammantaget bedömningen att föreslagna justeringar är att betrakta som marginella och bidrar till en tydlig och pedagogisk kommunikation kring tjänster och avgifter. Därtill medför tillkomna tjänster och den ökade tydligheten en enklare tillämpning av taxan inom ramen för stadsbyggnadsnämndens verksamhet. De ekonomiska konsekvenserna för såväl kunder/brukare, byggnadsnämnden som för andra kommunala verksamheter har bedömts vara marginella. Henrik Kant Erik Stenkil Stadsbyggnadsdirektör Avdelningschef Ekonomi 2016 Plan- och bygglovtaxa (inklusive kart- och mättaxa) Gäller fr o m 2025-01-01 Beslutad av kommunfullmäktige 2024-XX-XX Stadsbyggnadsnämnden Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL 1. Inledning .......................................................................................................................................... 4 2. Allmänna regler om kommunala taxor ........................................................................................... 5 Kommunallagen (KL) ........................................................................................................................... 5 Plan- och bygglagen (PBL) ................................................................................................................... 6 3. Allmänna bestämmelser om taxa.................................................................................................... 7 Kommunfullmäktiges beslut om taxa.................................................................................................. 7 Tillämpning av taxa.............................................................................................................................. 7 Avgifter enligt tabeller......................................................................................................................... 7 Handläggningskostnad ........................................................................................................................ 7 Avgift vid avslag, avskrivning och avvisning ........................................................................................ 7 Tidsersättning ...................................................................................................................................... 7 Höjning/sänkning av avgift .................................................................................................................. 8 Betalning av avgift ............................................................................................................................... 8 Överklagande av avgiftsbeslut i enskilda fall ...................................................................................... 8 Mervärdesskatt ................................................................................................................................... 8 Taxans ikraftträdande och övergångsbestämmelser .......................................................................... 8 4. Särskilda bestämmelser om taxa..................................................................................................... 9 Utlämnande av allmänna handlingar .................................................................................................. 9 Avgift för bygglov och genomförande ................................................................................................. 9 Fler lov- och/eller anmälningspliktiga åtgärder i samma ärende ....................................................... 9 Extra tekniskt samråd, startbesked med mera ................................................................................... 9 Tidsbegränsade bygglov ...................................................................................................................... 9 Bygglovsavgift efter positivt förhandsbesked ..................................................................................... 9 Definition av åtgärder ......................................................................................................................... 9 Areabestämning .................................................................................................................................. 9 Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan ............................................................... 10 Byggsanktionsavgift........................................................................................................................... 10 Tillsyn strandskydd ............................................................................................................................ 10 Planbesked ........................................................................................................................................ 10 Avgift för detaljplanearbete och områdesbestämmelser samt planavtal ........................................ 10 Planavgift i samband med bygglov .................................................................................................... 11 5. Taxetabeller ................................................................................................................................... 12 Taxetabell - Bygglov, anmälningspliktiga åtgärder med mera .............................................................. 13 Taxetabell - Nybyggnadskartor ............................................................................................................. 20 Taxetabell - Utstakning och lägeskontroll ............................................................................................. 21 Taxetabell - Fastighetsrättsliga åtgärder ............................................................................................... 23 2 Taxetabell - Planbesked, detaljplaner och områdesbestämmelser ...................................................... 24 Taxetabell - Kartor och geodata ............................................................................................................ 25 Taxetabell - Handläggningskostnad per timme..................................................................................... 26 Taxetabell - Brandfarliga och explosiva varor m.m. .............................................................................. 27 3 1. Inledning Denna taxa gäller för stadsbyggnadsnämndens verksamhet. För den kommunala lantmäteri- myndigheten som är organiserad under stadsbyggnadsnämnden gäller Lantmäteriets taxa. Plan- och bygglagen PBL (2010:900) ger kommunerna rätt att ta ut avgifter så att kommunen kan täcka kostnaderna för alla åtgärder som normalt ingår i ärenden om lov eller anmälan. Även arbete med detaljplanering och programarbete får finansieras genom avgifter. Avgifterna är avsedda att täcka kommunens genomsnittliga kostnad för den aktuella myndighetsutövningen eller tjänsten. För tjänster som kommunerna är skyldiga att tillhandahålla får avgifter dock endast tas ut om det följer av lag eller annan författning. Avgifterna tas ut i enlighet 12 kap 8-11 §§ PBL, plan- och byggförordningen PBF (2011:338), 2 kap 5 § Kommunallagen KL (2017:725) och Miljöbalken (1998:808) om inget annat anges. 4 2. Allmänna regler om kommunala taxor Kommunallagen (KL) Kommunernas rätt att ta ut avgifter allmänt sett framgår av 2 kap 5 § KL. Av paragrafen framgår kommuners och regioners rätt att ta ut avgifter. Paragrafen motsvarar huvudsakligen 8 kap 3b § i den äldre kommunallagen (KL), med hänvisning till prop. 1993/94:188 s. 107 f. ”Kommuner och landsting* får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster eller nyttigheter som de är skyldiga att tillhandahålla får dock avgifter endast tas ut om det följer av lag eller annan författning.” Ovanstående ger kommuner rätt att ta ut avgifter inom hela den sektor som regleras i kommunallagen. Det enda kravet är att kommunen tillhandahåller en tjänst eller nyttighet som motprestation. Det gäller även frivilliga uppgifter som tillhandahålls inom ramen för en obligatorisk verksamhet (se prop. 1993/94:188 s.79-80 jämfört med prop. 2016/17:171 sid. 301). Detta innebär att kommunerna har möjlighet att ta ut avgifter för frivillig uppdrags- verksamhet. Självkostnadsprincipen Kommunens avgiftsuttag får inte överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgifterna gäller. Detta benämns ofta som självkostnadsprincipen. Detta regleras i 2 kap 6 § KL men även i 12 kap 10 § PBL. Självkostnadsprincipen avser det totala avgiftsuttaget per verksamhet. Vid beräkning av självkostnaden får alla relevanta kostnader tas med. Exempel är kostnader för egen personal, köpta tjänster och lokalkostnader. Även verksamhetens andel av gemensamma kostnader får räknas med. Likställighetsprincipen Bestämmelsen innebär att särbehandling av vissa kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar endast är tillåten på objektiva grunder. Likställighetsprincipen innebär vid fördelning av avgifter att lika avgift ska utgå för lika prestation eller att kommunmed- lemmar som befinner sig i motsvarande läge ska betala samma avgifter. Likställighetsprincipen framgår av 2 kap 3 § KL. ”Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.” Retroaktivitetsförbud Kommunfullmäktige ska ha fattat beslut om en specifik taxa innan den börjar tillämpas. Det är inte tillåtet att ge avgiftsbestämmelser retroaktiv verkan annat än i vissa speciella undan- tagsfall. Retroaktivitetsförbudet framgår direkt av 2 kap 4 § KL. ” Kommuner och regioner får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft till nackdel för medlemmarna. Sådana beslut får dock fattas om det finns synnerliga skäl för det.” * numera avses Kommuner och regioner 5 Plan- och bygglagen (PBL) Stadsbyggnadsnämndens avgiftsuttag får inte överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgifterna gäller. Detta benämns ofta som självkostnadsprincipen. Detta regleras både i 12 kap 10 § PBL samt 2 kap 6 § KL. Stadsbyggnadsnämnden får enligt 12 kap 8 § PBL ta ut avgifter för 1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked, 2. beslut om lov, 3. tekniska samråd, 4. slutsamråd, 5. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen, 6. upprättande av nybyggnadskartor, 7. framställning av arkivbeständiga handlingar, 8. expediering och kungörelse enligt 9 kap. 41-41 b §§, och 9. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Stadsbyggnadsnämnden får enligt 12 kap 9 § PBL ta ut en planavgift för att täcka programkostnader och kostnader för andra åtgärder som behövs för att upprätta eller ändra detaljplaner eller områdesbestämmelser, om 1. nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad, och 2. den fastighet som bygglovet avser har nytta av planen eller områdesbestämmelserna. Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska också tillämpas på en anläggning som kräver bygglov enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 § PBL. 6 3. Allmänna bestämmelser om taxa Kommunfullmäktiges beslut om taxa Enligt 12 kap 10 § PBL är det kommunfullmäktige som ska fatta beslut om grunderna hur avgifter ska beräknas. Kommunfullmäktige kan inte delegera rätten att besluta om taxan till nämnd. Detta innebär att taxan, så väl som ändring av taxan, måste beslutas av kommunfullmäktige. Så länge denna taxa gäller uppdrar kommunfullmäktige till stadsbyggnadsnämnden för varje nytt kalenderår (avgiftsår) att ändra taxan i enlighet med den procentsats som anges i den version av Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) webbplats i oktober månad före varje nytt kalenderår. I de fall då annan uppräkning kan bli aktuell ska beslut underställas kommunfullmäktige. Tillämpning av taxa Handläggare med delegation och stadsbyggnadsnämnden äger rätt att besluta enligt taxa. Avgiften beräknas efter den taxa som gäller när beslut i ärende tas. Avgifter enligt tabeller Avgift för en viss åtgärd framgår av bifogade tabeller. Beloppen i tabellerna har beräknats genom att framräknad handläggningskostnad per timme för verksamheten har multiplicerats med en genomsnittlig tidsåtgång för den typ av ärende som åtgärden avser. Handläggningskostnad Handläggningskostnaden motsvarar stadsbyggnadsnämndens självkostnad för arbete utfört av egen personal, inhyrd personal eller annan som utför arbete för stadsbyggnadsnämndens räkning. Kostnaden beräknas enligt den handläggningstid (antal timmar) som erfordrats för arbetet och en genomsnittlig timkostnad för handläggningen. Med handläggningstid avses den sammanlagda tid som varje tjänsteman har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med andra myndigheter, inspektioner och kontroller, restid, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. I handläggnings- tid ingår även tid för registrering, arkivering och expediering. Vid beräkning av självkost- naden får alla relevanta kostnader tas med. Exempel är kostnader för personal, köpta tjänster, registrering, arkivering, expediering och lokalkostnader. Även verksamhetens andel av gemensamma kostnader får räknas med. Handläggningskostnad per timme redovisas i bifogad tabell. Avgift vid avslag, avskrivning och avvisning Om en ansökan avslås, eller om ett ärende avskrivs eller avvisas, tas avgift ut för den handläggningstid som lagts ner i ärendet. Tidsersättning Om en åtgärd inte kan hänföras till en särskild grupp i tabellerna, beslutar stadsbyggnadsnämnden och handläggare, enligt delegation, om debitering av skälig avgift baserad på handläggningskostnad och handläggningstid. 7 Höjning/sänkning av avgift Finner stadsbyggnadsnämnden att det finns särskilda skäl som kan föranleda höjning eller sänkning av avgift kan nämnden besluta om detta. Betalning av avgift Betalning av avgift ska ske till nämnden inom den tid som anges i faktura. Betalas inte avgift vid den förfallodag som anges i fakturan utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) från förfallodagen tills betalning sker. Fakturering av avgift kan ske såväl löpande som vid beslut beroende på vilken tjänst som avses. Avgifter kan tas ut i förskott. Överklagande av avgiftsbeslut i enskilda fall Stadsbyggnadsnämndens beslut om debitering kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Den som vill överklaga ska lämna överklagan till stadsbyggnadsnämnden enligt besvärshänvisning. Stadsbyggnadsnämnden prövar om överklagandet gjorts i rätt tid. Härefter överlämnas handlingarna till överprövande myndighet, som har att pröva överklagandet. Mervärdesskatt Samtliga belopp i tabellerna är angivna exklusive mervärdesskatt. Mervärdesskatt utgår inte för avgifter i samband med myndighetsutövning. Mervärdesskatt tillkommer på avgifter som kommunen tillhandahåller som är annat än myndighetsutövning, exempelvis utstakning och lägeskontroll. Stadsbyggnadsnämnden följer skatterättsliga regler vid uttag av mervärdesskatt. Taxans ikraftträdande och övergångsbestämmelser Taxan gäller för ärenden som inkommit från och med den 1 januari 2021, exempelvis ärenden om planbesked, lov, anmälningspliktiga åtgärder, utstakning och förhandsbesked. För planärenden gäller taxan för planärende som startats den 1 januari 2021 och senare. För planavgifter gäller en särskild ordning. Där planavgift ska tas ut i samband med bygglov ska taxa beslutad den 13 september 2018 gälla för planer och områdesbestämmelser där planarbetet startades före den 1 januari 2021. Uppräkning av grundbelopp i denna taxa sker årligen med PKV (prisindex för kommunal verksamhet). Planärenden som startats före den 2 maj 2011 handläggs enligt taxa som antogs av kommunfullmäktige den 29 januari 2009 (med ändring den 6 maj 2010). 8 4. Särskilda bestämmelser om taxa Utlämnande av allmänna handlingar Vid utlämnande av allmänna handlingar tillämpas Göteborgs Stads taxa för kopior, utskrifter och avskrifter av allmänna handlingar (KF 2018-11-22 § 28, dnr 1858/17). Taxan gäller från den 1 juli 2019 och inkluderar även utlämning av digitala handlingar. Avgift för bygglov och genomförande Bygglovsavgiften är uppdelad i bygglov och genomförande. I lovet ingår start av ärendet, bygglovsprövning, expediering och kungörelse av ärendet. I genomförandet ingår ett av vardera tekniskt samråd, startbesked, arbetsplatsbesök, slutsamråd, slutbesked och avslut av ärendet. I samband med beslut om bygglov ska planavgift utgå om sådan inte erlagts tidigare. Avgiften beräknas proportionerligt utifrån den bruttoarea och eventuella öppenarea aktuellt lov avser i förhållande till detaljplanens totala bruttoarea, öppenarea och planens totala kostnad. Fler lov- och/eller anmälningspliktiga åtgärder i samma ärende Vid flera åtgärder i samma ansökan debiteras den dyraste med 100 procent. Resterande åtgärder reduceras med 50 procent. Detta gäller för tabellerna A1-A4, A6, A8-A12 och om inget annat anges för en åtgärd. Detta gäller även vid fler likadana åtgärder i en och samma ansökan. Exempelvis stambyte i fler än ett hus, då debiteras fullt pris för ett hus och övriga hus reduceras med 50%. Extra tekniskt samråd, startbesked med mera I samtliga ärenden där det inte ingår tekniskt samråd, eller där det finns önskemål om extra startbesked, arbetsplatsbesök med mera kan tillval göras enligt tabell A16 eller A17. Tidsbegränsade bygglov Samma avgift tas ut för ett tidsbegränsat bygglov som för ett permanent planenligt bygglov för motsvarande åtgärd. Planavgift utgår inte vid tidsbegränsat bygglov. Bygglovsavgift efter positivt förhandsbesked Bygglov utanför detaljplan, men som följer ett positivt förhandsbesked, debiteras som bygglov inom detaljplan med liten avvikelse. Definition av åtgärder Med nybyggnad avses uppförande av ny byggnad eller flyttning av tidigare uppförd byggnad till ny plats. Med tillbyggnad avses ändring av en byggnad som innebär en ökning av bygg- nadens volym. Med ombyggnad avses ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas. Med ändring avses en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värden. Areabestämning I de fall beräkning av bruttoarea (BTA), byggnadsarea (BYA) och öppenarea (OPA) förekommer, används mätregler enligt Svensk Standard SS 21054:2009 - SIS. 9 Bruttoarea utgörs av mätvärda delar av våningsplan, begränsade av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan angiven begränsning för mätvärdet. Byggnadsarea utgörs av den area byggnaden upptar på marken och projektionen av byggnadsdelar som påverkar användarbarheten av underliggande mark. Öppenarea utgörs av helt eller delvis öppna areor inrättade för vistelse eller förvaring i anslutning till en byggnad. Öppenarean begränsas av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan för mätvärdheten angiven begränsning. Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan I de fall lagstadgad tidsfrist löper ut innan nämnden har tagit beslut i ett ärende om lov, förhandsbesked eller anmälan ska avgiften reduceras. Det är endast vissa av de avgifts- berättigade tjänsterna som ingår i ett ärende om lov, förhandsbesked eller anmälan som ska reduceras. Byggsanktionsavgift Om någon utför en åtgärd utan tillstånd utgår byggsanktionsavgift enligt 9 kap Plan- och byggförordningen (PBF). Tillsyn strandskydd Tillsyn strandskydd sker enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) 7 kap och 27 kap MB (1998:808). Avgift enligt denna taxa tas inte ut för tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig vara obefogade. Planbesked En begäran om planbesked får enligt 5 kap 2 § PBL göras av den som har för avsikt att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan eller områdesplan antas, ändras eller upphävs. Stadsbyggnadsnämndens avgift för planbesked motsvarar 30 timmars arbete. Om arbetet överstiger detta antal timmar kommer avgiften för planbesked att utgå i enlighet med av kommunfullmäktige fastslagen timersättning. För planbesked där besked även önskas om vilka utredningar som krävs och som exploatören kan bidra med gäller en timbaserad taxa. Timbaserad taxa gäller även för planbesked där exploatören önskar kommunens tillåtelse att tillfråga länsstyrelsen om vilka utredningar som krävs. Handläggning för detta tillkommande arbete som baseras på timbaserad taxa debiteras utöver ordinarie avgift för planbesked. Avgift utgår även vid negativt besked. Vid återtagande av ansökan om planbesked utgår avgift för nedlagd tid. Avgift för detaljplanearbete och områdesbestämmelser samt planavtal Planavgifter tas ut för att täcka kostnader som uppstått för att upprätta, ändra eller upphäva detaljplan eller områdesbestämmelser, separat eller i anslutning till handläggning av ett annat ärende. Stadsbyggnadsnämndens kostnader för att ta fram detaljplaner och områdes- bestämmelser ska ersättas av den som har nytta av åtgärden. Fakturering sker löpande under arbetet. En planavgift ska motsvara stadsbyggnadsnämndens självkostnad för arbete utfört av egen personal, inhyrd personal eller annan som utför arbete för stadsbyggnadsnämndens räkning. Kostnaden beräknas enligt den tid (antal timmar) som erfordrats för arbetet och en genomsnittlig timkostnad för handläggningen. I kostnaden ingår också ersättning för del av gemensamma kostnader såsom lokaler, administration, IT, ekonomi, HR med mera. 10 Avgift för detaljplanearbete regleras genom avtal mellan exploatör och stadsbyggnadsnämnden. För uppdragets nedlagda arbetstid debiteras tidsersättning enligt handläggningskostnad per timme. Utöver nedlagd arbetstid reglerar planavtalet exploatörens betalningsansvar för övriga med planarbetet sammanhängande kostnader. Samtliga utredningar som behövs för prövning av detaljplan ska bekostas av exploatören. Det är stadsbyggnadsnämnden som avgör vilka utredningar som krävs för planarbetet. Det är även stadsbyggnadsnämnden som avgör vilka utredningar exploatören kan beställa alternativt tillhandahålla respektive vilka utredningar som det är lämpligt att stadsbyggnadsnämnden utför eller beställer. Handläggning som krävs för hantering av utredningar debiteras exploatören baserat på tidsåtgång. Om stadsbyggnadsnämnden bedömer att det behövs ett program för att underlätta planarbetet, ska nämndens självkostnad för detta bekostas av exploatör. Fakturering sker löpande under arbetet. Om ett program har upprättats i förväg ska hela eller delar av kostnaden ingå i planavgiften om programmet fortfarande är aktuellt och bidrar till att planarbetet underlättas. Om ett planarbete har flera exploatörer fördelas planavgiften schablonmässigt mellan de olika exploatörerna i förhållande till deras nytta av planen i enlighet med vad stadsbyggnadsnämnden tillsammans med exploatörer i övrigt överenskommer. Planavgift i samband med bygglov För gällande planer, som inte betalats genom planavtal, ska planavgift betalas av den som söker bygglov för åtgärder enligt gällande bestämmelse i samband med beslut om lov. Avgiften beräknas proportionerligt utifrån den bruttoarea och eventuella öppenarea aktuellt lov avser i förhållande till detaljplanens totala bruttoarea, öppenarea och planens totala kostnad. När detaljplanen påbörjats tidigare än 2021 gäller en särskild ordning. Där planavgift ska tas ut i samband med bygglov ska taxa beslutad den 13 september 2018 gälla. Uppräkning av grundbelopp i denna taxa sker årligen med PKV (prisindex för kommunal verksamhet). 11 5. Taxetabeller Stadsbyggnadsnämndens taxa för tjänster inom bygglov utgår från Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) standardiserade modell för bygglovtaxa. Beslutad taxa framgår av bifogad taxetabell. Stadsbyggnadsnämndens taxa för planer och områdesbestämmelser baseras på beräknad handläggningstid och ingångna planavtal. Taxa för nybyggnadskarta, utstakning och lägeskontroll, kartor och geodata, arkiv samt övrigt utgår från beräknad handläggningstid och framgår av bifogade taxetabeller. 12 Taxetabell - Bygglov, anmälningspliktiga åtgärder med mera För olika typer av tjänster som avser bygglov debiteras en fast avgift enligt tabeller nedan. Avgiften är framtagen utifrån beräknad genomsnittlig handläggningstid för respektive ärende. En planavgift kan tillkomma, se 4. Särskilda bestämmelser om taxan. Bygglov och genomförande för en- och tvåbostadshus och komplementbyggnader A1 och tillhörande anläggningar Vid fler likartade en- eller tvåbostadshus i samma ärende, debiteras den dyraste med 100% och avdrag med 50% på övriga. Avgift Avgift Avgift Ärendetyp Bygglov Genomförande Totalsumma A 1.1 Planenligt 14 710 kr 6 620 kr 21 330 kr Liten avvikelse eller utanför Nybyggnad av ett fritidshus( kolonistuga) max 60 kvm, inkl. ev. planlagt område, men följer A 1.2 komplementåtgärder inom tomten, som ingår i samma ärende, 21 330 kr 6 620 kr 27 949 kr positivt förhandsbesked utan tekniskt samråd enligt tabell A13. A 1.3 Utanför planlagt område 27 214 kr 6 620 kr 33 833 kr A 1.4 Planenligt 17 652 kr 27 214 kr 44 866 kr Liten avvikelse eller utanför Nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus inkl. ev. komplementåtgärder planlagt område, men följer A 1.5 inom tomten som ingår i samma ärende, 25 743 kr 27 214 kr 52 956 kr positivt förhandsbesked med tekniskt samråd. enligt tabell A13. A 1.6 Utanför planlagt område 33 098 kr 27 214 kr 60 311 kr A 1.7 Planenligt 7 355 kr 6 620 kr 13 975 kr Kolonistuga/Fritidshus i koloniområden A 1.8 Liten avvikelse 13 975 kr 6 620 kr 20 594 kr utan VA, max 40 kvm A 1.9 Utanför planlagt område 16 917 kr 6 620 kr 23 536 kr A 1.10 Planenligt 7 355 kr 3 678 kr 11 033 kr Nybyggnad av komplementbyggnad, A 1.11 Liten avvikelse 15 446 kr 3 678 kr 19 123 kr utan tekniskt samråd A 1.12 Utanför planlagt område 15 446 kr 3 678 kr 19 123 kr A 1.13 Planenligt 7 355 kr 3 678 kr 11 033 kr Tillbyggnad, A 1.14 Liten avvikelse 13 975 kr 3 678 kr 17 652 kr utan tekniskt samråd A 1.15 Utanför planlagt område 13 975 kr 3 678 kr 17 652 kr A 1.16 Planenligt 13 239 kr 9 562 kr 22 801 kr Tillbyggnad, A 1.17 Liten avvikelse 24 272 kr 9 562 kr 33 833 kr med tekniskt samråd A 1.18 Utanför planlagt område 24 272 kr 9 562 kr 33 833 kr A 1.19 Ny- och tillbyggnad av mycket enkel karaktär, max 20 kvm, utan tekniskt Planenligt 2 942 kr 2 207 kr 5 149 kr A 1.20 samråd, t.ex. växthus, oisolerat uterum, skärmtak, förråd, kolonistuga Liten avvikelse 5 149 kr 2 207 kr 7 355 kr och komplementbyggnad 5 149 kr A 1.21 Utanför planlagt område 2 942 kr 2 207 kr A 1.22 Planenligt 2 207 kr 2 207 kr 4 413 kr Mur och plank kortare än 10 meter, A 1.23 Liten avvikelse 5 149 kr 2 207 kr 7 355 kr utan tekniskt samråd. A 1.24 Utanför planlagt område 5 149 kr 2 207 kr 7 355 kr A 1.25 Planenligt 4 413 kr 2 207 kr 6 620 kr Mur och plank längre än 10 meter, A 1.26 Liten avvikelse 8 091 kr 2 207 kr 10 297 kr utan tekniskt samråd. A 1.27 Utanför planlagt område 8 091 kr 2 207 kr 10 297 kr A 1.28 Fasadändring liten, Planenligt 2 207 kr 2 207 kr 4 413 kr A 1.29 utan tekniskt samråd, per hus Liten avvikelse 3 678 kr 2 207 kr 5 884 kr A 1.30 Fasadändring stor, Planenligt 7 355 kr 2 942 kr 10 297 kr A 1.31 utan tekniskt samråd, per hus Liten avvikelse 8 826 kr 2 942 kr 11 768 kr Rivningslov för enbostadshus eller komplementbyggnad, A 1.32 Planenligt 2 207 kr 2 207 kr 4 413 kr utan tekniskt samråd, per hus A 1.33 Marklov, trädfällning Planenligt 4 413 kr 2 207 kr 6 620 kr A 1.34 utan tekniskt samråd Liten avvikelse 8 091 kr 2 207 kr 10 297 kr A 1.35 Planenligt 10 297 kr 4 413 kr 14 710 kr Bygglov för inredning av ytterligare lägenhet i enbostadshus A 1.36 Utanför planlagt område 11 768 kr 4 413 kr 16 181 kr 13 Bygglov och genomförande för byggnader som inte är en- eller tvåbostadshus, A2 del 1 Om ett eller flera hus är sammanbyggda i fastighetsgräns beräknas avgiften per fastighet. Om det är fler byggnader på samma fastighet tas fullt pris ut för den dyraste och avdrag med 50% på resterande Avgift Avgift Avgift Ärendetyp Bygglov Genomförande Totalsumma A 2.1 Planenligt 13 975 kr 6 620 kr 20 594 kr Liten avvikelse eller utanför Nybyggnad ≤100 kvm (BTA+OPA), planlagt område, men följer A 2.2 23 536 kr 6 620 kr 30 156 kr utan tekniskt samråd positivt förhandsbesked enligt tabell A13 A 2.3 Utanför planlagt område 35 304 kr 6 620 kr 41 924 kr A 2.4 Planenligt 13 975 kr 30 891 kr 44 866 kr Liten avvikelse eller utanför Nybyggnad ≤100 kvm (BTA+OPA), planlagt område, men följer A 2.5 23 536 kr 30 891 kr 54 427 kr med tekniskt samråd positivt förhandsbesked enligt tabell A13 A 2.6 Utanför planlagt område 35 304 kr 30 891 kr 66 195 kr A 2.7 Planenligt 17 652 kr 13 239 kr 30 891 kr Liten avvikelse eller utanför Nybyggnad planlagt område, men följer A 2.8 101-500 kvm (BTA+OPA), 28 685 kr 13 239 kr 41 924 kr positivt förhandsbesked utan tekniskt samråd enligt tabell A13. A 2.9 Utanför planlagt område 43 395 kr 13 239 kr 56 634 kr A 2.10 Planenligt 17 652 kr 30 891 kr 48 543 kr Liten avvikelse eller utanför Nybyggnad planlagt område, men följer A 2.11 101-500 kvm (BTA+OPA), 28 685 kr 30 891 kr 59 576 kr positivt förhandsbesked med tekniskt samråd enligt tabell A13 A 2.12 Utanför planlagt område 43 395 kr 30 891 kr 74 286 kr A 2.13 Planenligt 26 478 kr 13 239 kr 39 717 kr Liten avvikelse eller utanför Nybyggnad planlagt område, men följer A 2.14 501-1000 kvm (BTA+OPA), 38 246 kr 13 239 kr 51 485 kr positivt förhandsbesked utan tekniskt samråd enligt tabell A13 A 2.15 Utanför planlagt område 52 956 kr 13 239 kr 66 195 kr A 2.16 Planenligt 26 478 kr 57 369 kr 83 847 kr Liten avvikelse eller utanför Nybyggnad planlagt område, men följer A 2.17 501-1000 kvm (BTA+OPA), 38 246 kr 57 369 kr 95 615 kr positivt förhandsbesked med tekniskt samråd enligt tabell A13 A 2.18 Utanför planlagt område 52 956 kr 57 369 kr 110 325 kr A 2.19 Planenligt 52 956 kr 32 362 kr 85 318 kr Liten avvikelse eller utanför Nybyggnad planlagt område, men följer A 2.20 1001-5000 kvm (BTA+OPA), 102 970 kr 32 362 kr 135 332 kr positivt förhandsbesked utan tekniskt samråd enligt tabell A13 A 2.21 Utanför planlagt område 102 970 kr 32 362 kr 135 332 kr A 2.22 Nybyggnad Planenligt 52 956 kr 102 970 kr 155 926 kr A 2.23 1001-5000 kvm (BTA+OPA), Liten avvikelse 102 970 kr 102 970 kr 205 940 kr med tekniskt samråd A 2.24 Utanför planlagt område 102 970 kr 102 970 kr 205 940 kr A 2.25 Nybyggnad Planenligt 83 847 kr 52 956 kr 136 803 kr A 2.26 5001-10000 kvm (BTA+OPA), Liten avvikelse 161 810 kr 52 956 kr 214 766 kr utan tekniskt samråd A 2.27 Utanför planlagt område 161 810 kr 52 956 kr 214 766 kr A 2.28 Nybyggnad Planenligt 83 847 kr 158 868 kr 242 715 kr A 2.29 5001-10000 kvm (BTA+OPA), Liten avvikelse 161 810 kr 158 868 kr 320 678 kr med tekniskt samråd A 2.30 Utanför planlagt område 161 810 kr 158 868 kr 320 678 kr A 2.31 Planenligt 114 738 kr 220 650 kr 335 388 kr Nybyggnad A 2.32 10001-15000 kvm (BTA+OPA) Liten avvikelse 223 592 kr 220 650 kr 444 242 kr med tekniskt samråd A 2.33 Utanför planlagt område 223 592 kr 220 650 kr 444 242 kr A 2.34 Nybyggnad Planenligt 145 629 kr 311 852 kr 457 481 kr A 2.35 15001-25000 kvm (BTA+OPA), Liten avvikelse 285 374 kr 311 852 kr 597 226 kr med tekniskt samråd A 2.36 Utanför planlagt område 285 374 kr 311 852 kr 597 226 kr A 2.37 Nybyggnad Planenligt 197 114 kr 385 402 kr 582 516 kr A 2.38 25001-50000 kvm (BTA+OPA), Liten avvikelse 379 518 kr 385 402 kr 764 920 kr med tekniskt samråd A 2.39 Utanför planlagt område 379 518 kr 385 402 kr 764 920 kr A 2.40 Nybyggnad Planenligt 205 940 kr 414 822 kr 620 762 kr A 2.41 50001-75000 kvm (BTA+OPA), Liten avvikelse 394 228 kr 414 822 kr 809 050 kr med tekniskt samråd A 2.42 Utanför planlagt område 394 228 kr 414 822 kr 809 050 kr A 2.43 Nybyggnad Planenligt 255 954 kr 523 676 kr 779 630 kr A 2.44 >75000 kvm (BTA+OPA), Liten avvikelse 491 314 kr 523 676 kr 1 014 990 kr med tekniskt samråd A 2.45 Utanför planlagt område 491 314 kr 523 676 kr 1 014 990 kr A 2.46 Nybyggnad av enkla oisolerade byggnader utan tekniskt samråd Planenligt 8 091 kr 8 091 kr 16 181 kr A 2.47 t.ex lagerlokaler, tält, enkla växthus Liten avvikelse 13 239 kr 8 091 kr 21 330 kr ≤500 kvm (BTA+OPA) A 2.48 Utanför planlagt område 13 239 kr 8 091 kr 21 330 kr A 2.49 Nybyggnad av enkla oisolerade byggnader utan tekniskt samråd Planenligt 13 975 kr 13 975 kr 27 949 kr A 2.50 t.ex lagerlokaler, tält, enkla växthus Liten avvikelse 23 536 kr 13 975 kr 37 511 kr 501-1000 kvm (BTA+OPA) A 2.51 Utanför planlagt område 23 536 kr 13 975 kr 37 511 kr A 2.52 Nybyggnad av enkla oisolerade byggnader utan tekniskt samråd Planenligt 26 478 kr 25 007 kr 51 485 kr A 2.53 t.ex lagerlokaler, tält, enkla växthus Liten avvikelse 42 659 kr 25 007 kr 67 666 kr >1000 kvm (BTA+OPA) A 2.54 Utanför planlagt område 42 659 kr 25 007 kr 67 666 kr A 2.55 Nybyggnad av enkla små byggnader utan tekniskt samråd Planenligt 8 091 kr 2 942 kr 11 033 kr A 2.56 t.ex kiosk, förråd, byggbodar Liten avvikelse 11 768 kr 2 942 kr 14 710 kr ≤50 kvm (BTA+OPA) A 2.57 Utanför planlagt område 11 768 kr 2 942 kr 14 710 kr A 2.58 Nybyggnad av enkla små byggnader utan tekniskt samråd Planenligt 13 975 kr 7 355 kr 21 330 kr A 2.59 t.ex. kiosk, förråd, byggbodar Liten avvikelse 20 594 kr 7 355 kr 27 949 kr >50 kvm (BTA+OPA) A 2.60 Utanför planlagt område 20 594 kr 7 355 kr 27 949 kr 14 Bygglov och genomförandel för byggnader som inte är en- eller tvåbostadshus, A3 del 2 Om ett eller flera hus är sammanbyggda i fastighetsgräns beräknas avgiften per fastighet. Om det är fler byggnader på samma fastighet tas fullt pris ut för den dyraste och avdrag med 50% på resterande. Avgift Avgift Ärendetyp Avgift Bygglov Genomförande Totalsumma A 3.1 Planenligt 8 091 kr 6 620 kr 14 710 kr Tillbyggnad, Väsentligen annat ändamål (ändrad användning) A 3.2 Liten avvikelse 14 710 kr 6 620 kr 21 330 kr ≤50 kvm (BTA+OPA), utan tekniskt samråd A 3.3 Utanför planlagt område 14 710 kr 6 620 kr 21 330 kr A 3.4 Planenligt 13 975 kr 7 355 kr 21 330 kr Tillbyggnad, Väsentligen annat ändamål (ändrad användning) A 3.5 Liten avvikelse 23 536 kr 7 355 kr 30 891 kr 51-100 kvm (BTA+OPA), utan tekniskt samråd A 3.6 Utanför planlagt område 23 536 kr 7 355 kr 30 891 kr A 3.7 Planenligt 19 859 kr 13 239 kr 33 098 kr Tillbyggnad, Väsentligen annat ändamål (ändrad användning) A 3.8 Liten avvikelse 29 420 kr 13 239 kr 42 659 kr 101-500 kvm (BTA+OPA), utan tekniskt samråd A 3.9 Utanför planlagt område 29 420 kr 13 239 kr 42 659 kr A 3.10 Planenligt 19 859 kr 23 536 kr 43 395 kr Tillbyggnad, Väsentligen annat ändamål (ändrad användning) A 3.11 Liten avvikelse 29 420 kr 23 536 kr 52 956 kr 101-500 kvm (BTA+OPA), med tekniskt samråd A 3.12 Utanför planlagt område 29 420 kr 23 536 kr 52 956 kr A 3.13 Planenligt 19 859 kr 13 239 kr 33 098 kr Tillbyggnad, Väsentligen annat ändamål (ändrad användning) A 3.14 Liten avvikelse 29 420 kr 13 239 kr 42 659 kr 501-1000 kvm (BTA+OPA), utan tekniskt samråd A 3.15 Utanför planlagt område 29 420 kr 13 239 kr 42 659 kr A 3.16 Planenligt 19 859 kr 25 007 kr 44 866 kr Tillbyggnad, Väsentligen annat ändamål (ändrad användning) A 3.17 Liten avvikelse 32 362 kr 25 007 kr 57 369 kr 501-1000 kvm (BTA+OPA), med tekniskt samråd A 3.18 Utanför planlagt område 32 362 kr 25 007 kr 57 369 kr A 3.19 Planenligt 25 007 kr 13 239 kr 38 246 kr Tillbyggnad, Väsentligen annat ändamål (ändrad användning) A 3.20 Liten avvikelse 36 040 kr 13 239 kr 49 279 kr >1000 kvm (BTA+OPA), utan tekniskt samråd A 3.21 Utanför planlagt område 36 040 kr 13 239 kr 49 279 kr A 3.22 Planenligt 25 007 kr 57 369 kr 82 376 kr Tillbyggnad, Väsentligen annat ändamål (ändrad användning) A 3.23 Liten avvikelse 36 040 kr 57 369 kr 93 409 kr >1000 kvm (BTA+OPA), med tekniskt samråd A 3.24 Utanför planlagt område 36 040 kr 57 369 kr 93 409 kr A 3.25 Planenligt 5 149 kr 2 207 kr 7 355 kr Tillbyggnad av mycket enkel karaktär A 3.26 t.ex. skärmtak, förråd, miljöhus Liten avvikelse 7 355 kr 2 207 kr 9 562 kr utan tekniskt samråd 9 562 kr A 3.27 Utanför planlagt område 7 355 kr 2 207 kr Uteservering (säsongslov), A 3.28 Planenligt 8 091 kr 8 091 kr 16 181 kr utan tekniskt samråd A 3.29 Fasadändring, liten, Planenligt 2 942 kr 2 207 kr 5 149 kr A 3.30 utan tekniskt samråd, per hus Liten avvikelse 4 413 kr 2 207 kr 6 620 kr A 3.31 Fasadändring, stor, Planenligt 9 562 kr 3 678 kr 13 239 kr A 3.32 utan tekniskt samråd, per hus Liten avvikelse 11 033 kr 3 678 kr 14 710 kr A 3.33 Planenligt 2 207 kr 2 207 kr 4 413 kr Fasadändring, komplementbyggnad, utan tekniskt samråd, per hus A 3.34 Liten avvikelse 3 678 kr 2 207 kr 5 884 kr A 3.35 Balkonger eller Inglasning av balkonger Planenligt 3 678 kr 3 678 kr 7 355 kr A 3.36 1-5 balkonger, per hus, Liten avvikelse 5 884 kr 3 678 kr 9 562 kr utan tekniskt samråd 9 562 kr A 3.37 Utanför planlagt område 5 884 kr 3 678 kr A 3.38 Balkonger eller Inglasning av balkonger Planenligt 8 091 kr 6 620 kr 14 710 kr A 3.39 >5 balkonger per hus, Liten avvikelse 11 768 kr 6 620 kr 18 388 kr utan tekniskt samråd A 3.40 Utanför planlagt område 11 768 kr 6 620 kr 18 388 kr * A3.1 till och med A3.24 omfattar även tillkommande bostad och lokal. A4 Bygglov och genomförande för skyltar och ljusanordningar Avgift Avgift Avgift Ärendetyp Bygglov Genomförande Totalsumma Sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt eller ljusanordning med liten omgivningspåverkan, utan A 4.1 4 413 kr 2 942 kr 7 355 kr tekniskt samråd. 1-5 skyltar. Sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt eller ljusanordning med stor omgivningspåverkan, utan A 4.2 9 562 kr 2 942 kr 12 504 kr tekniskt samråd. 1-5 skyltar Sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt eller ljusanordning med liten omgivningspåverkan, utan A 4.3 11 768 kr 3 678 kr 15 446 kr tekniskt samråd. 6-10 skyltar Sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt eller ljusanordning med stor omgivningspåverkan, utan A 4.4 19 123 kr 3 678 kr 22 801 kr tekniskt samråd. 6-10 skyltar Sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt eller ljusanordning med liten omgivningspåverkan, utan A 4.5 22 065 kr 3 678 kr 25 743 kr tekniskt samråd. Fler än 10 skyltar. Sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt eller ljusanordning med stor omgivningspåverkan, utan A 4.6 26 478 kr 3 678 kr 30 156 kr tekniskt samråd. Fler än 10 skyltar. 15 A5 Bygglov och genomförande för andra anläggningar än byggnader, del 1 Ärendetyp Avgift Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med A 5.1 Timdebitering enl. tabell D1 liftar, kabinbanor, campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor A 5.2 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av upplag och materialgårdar Timdebitering enl. tabell D1 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, A 5.3 Timdebitering enl. tabell D1 järnväg, tunnelbana eller gruvdrift Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av fasta cisterner och andra fasta anläggningar för A 5.4 Timdebitering enl. tabell D1 kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av vindkraftverk som a) är högre än 20 meter över markytan A 5.5 b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken Timdebitering enl. tabell D1 c) monteras fast på en byggnad, eller d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter A 5.6 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av begravningsplatser Timdebitering enl. tabell D1 A6 Bygglov och genomförande för andra anläggningar än byggnader, del 2 Murar och plank, parkeringsplatser utomhus och transformatorstationer (gäller ej vid en- och tvåbostadshus) Avgift Avgift Avgift Ärendetyp Bygglov Genomförande Totalsumma A 6.1 Planenligt 8 091 kr 2 942 kr 11 033 kr Anordnande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av mur eller A 6.2 Liten avvikelse 16 181 kr 2 942 kr 19 123 kr plank, kortare än 50 m, utan tekniskt samråd, per styck A 6.3 Utanför planlagt område 16 181 kr 2 942 kr 19 123 kr A 6.4 Planenligt 11 033 kr 5 149 kr 16 181 kr Anordnande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av mur eller A 6.5 Liten avvikelse 19 123 kr 5 149 kr 24 272 kr plank, längre än 50 m, utan tekniskt samråd, per styck A 6.6 Utanför planlagt område 19 123 kr 5 149 kr 24 272 kr A 6.7 Planenligt 11 033 kr 5 149 kr 16 181 kr Anordnande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av A 6.8 Liten avvikelse 19 123 kr 5 149 kr 24 272 kr parkeringsplatser utomhus, fler än 10 platser, utan tekniskt samråd A 6.9 Utanför planlagt område 19 123 kr 5 149 kr 24 272 kr A 6.10 Planenligt 8 091 kr 2 942 kr 11 033 kr Anordnande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av A 6.11 Liten avvikelse 16 181 kr 2 942 kr 19 123 kr parkeringsplatser utomhus, färre än 10 platser, utan tekniskt samråd A 6.12 Utanför planlagt område 16 181 kr 2 942 kr 19 123 kr A 6.13 Anordnande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av Planenligt 8 091 kr 2 942 kr 11 033 kr A 6.14 transformatorstation, sopskåp molok, återvinningsplats och dylikt, Liten avvikelse 16 181 kr 2 942 kr 19 123 kr A 6.15 utan tekniskt samråd, per styck Utanför planlagt område 16 181 kr 2 942 kr 19 123 kr A 6.16 Planenligt 16 917 kr 2 942 kr 19 859 kr Anordnande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av mast eller A 6.17 Liten avvikelse 27 949 kr 2 942 kr 30 891 kr torn, utan tekniskt samråd, per styck A 6.18 Utanför planlagt område 27 949 kr 2 942 kr 30 891 kr A7 Nytt lov inom ramen för tidigare beviljat lov Ärendetyp Avgift A 7.1 Förlängning av tidsbegränsat bygglov , inom ramen för tidigare beviljat lov 9 562 kr Förlängning av tidsbegränsat bygglov för ändamål av säsongskaraktär inom ramen för tidigare beviljat A 7.2 9 562 kr lov A 7.3 Ny prövning på grund av liten ändring från tidigare beviljat beslut om lov 9 562 kr Timdebitering enl. tabell D1 A 7.4 Ny prövning på grund av att tiden för lovet har gått ut innan färdigställande (minimum 2 timmar) 16 A8 Anmälningspliktig ombyggnad av byggnader Ärendetyp Avgift A 8.1 Ombyggnad ≤100 kvm (BTA+OPA), utan tekniskt samråd 8 826 kr A 8.2 Ombyggnad 101-500 kvm (BTA+OPA), utan tekniskt samråd 14 710 kr A 8.3 Ombyggnad 501-1000 kvm (BTA+OPA), med tekniskt samråd 26 478 kr A 8.4 Ombyggnad >1000 kvm (BTA+OPA), med tekniskt samråd 59 576 kr A9 Anmälningspliktiga åtgärder för en- och tvåbostadshus Vid fler åtgärder A9.1-A9.7 kan tabell A8 "Anmälningspliktig Ombyggnad av byggnader" användas. Ärendetyp Avgift A 9.1 Rivning av byggnad eller del av en byggnad, utan tekniskt samråd 4 413 kr Ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs A 9.2 5 884 kr eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt, utan tekniskt samråd A 9.3 Installation eller väsentlig ändring av hiss för bostadsanpassning, utan tekniskt samråd, per hus 5 884 kr A 9.4 Installation av eldstad eller anslutning kommunalt VA, utan tekniskt samråd 2 942 kr A 9.5 Installation eller väsentlig ändring av anordning för ventilation, utan tekniskt samråd 5 884 kr Installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vatten och avlopp i en byggnad eller inom en A 9.6 5 884 kr tomt, utan tekniskt samråd A 9.7 Oljeavskiljare 2 942 kr A 9.8 Fettavskiljare 2 942 kr A 9.9 Ändring av byggnad som väsentligt påverkar byggnadens brandskydd, utan tekniskt samråd 5 884 kr Uppförande eller tillbyggnad av sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4a § plan- och A 9.10 8 826 kr bygglagen, utan tekniskt samråd (Attefall) Uppförande eller tillbyggnad av sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4a § plan- och A 9.11 13 239 kr bygglagen, utan tekniskt samråd (Attefall) Göra sådan anmälningspliktig tillbyggnad som avses i 9 kap. 4b § 1 st 1 plan- och bygglagen, utan A 9.12 8 826 kr tekniskt samråd (Attefall) Bygga sådan anmälningspliktig takkupa som avses i 9 kap. 4b § 1 st 2 plan- och bygglagen, utan A 9.13 8 826 kr tekniskt samråd (Attefall) Sådan anmälningspliktig inredning av ytterligare en bostad som avses i 9 kap. 4c § plan- och A 9.14 13 239 kr bygglagen, utan tekniskt samråd (Attefall) 17 A 10 Anmälningspliktiga åtgärder, för andra byggnader än en- och tvåbostadshus Vid fler åtgärder A10.3-A10.16 kan tabell A8 "Anmälningspliktig ombyggnad av byggnader" användas. Ärendetyp Avgift A 10.1 Rivning av byggnad eller del av en byggnad, utan tekniskt samråd 11 033 kr A 10.2 Rivning av byggnad eller en del av byggnad, med tekniskt samråd 21 330 kr Ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs A 10.3 8 091 kr eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt, utan tekniskt samråd, per hus Ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs A 10.4 18 388 kr eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt, med tekniskt samråd, per hus A 10.5 Installation eller väsentlig ändring av hiss/hus, utan tekniskt samråd, per hus 13 239 kr A 10.6 Installation eller väsentlig ändring av hiss, utan tekniskt samråd (bostadsanpassning), per hus 5 884 kr A 10.7 Installation av eldstad, eller anslutning VA,utan tekniskt samråd, per hus 2 942 kr A 10.8 Installation eller väsentlig ändring av eldstad eller rökkanal, med tekniskt samråd, per hus 18 388 kr A 10.9 Installation eller väsentlig ändring av anordning för ventilation, utan tekniskt samråd, per hus 8 091 kr A 10.10 Installation eller väsentlig ändring av anordning för ventilation, med tekniskt samråd, per hus 18 388 kr A 10.11 Oljeavskiljare, per styck 2 942 kr A 10.12 Fettavskiljare, per styck 2 942 kr Installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller A 10.13 8 091 kr inom en tomt, utan tekniskt samråd, per fastighet Installation eller väsentlig ändring av anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller A 10.14 18 388 kr inom en tomt, med tekniskt samråd, per fastighet A 10.15 Ändring av byggnad som väsentligt påverkar byggnadens brandskydd, utan tekniskt samråd, per hus 8 091 kr A 10.16 Ändring av byggnad som väsentligt påverkar byggnadens brandskydd, med tekniskt samråd, per hus 18 388 kr Underhåll av sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av A 10.17 skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § första stycket 5 c plan- och 19 859 kr bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter, utan tekniskt samråd, per hus Underhåll av sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av A 10.18 skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § första stycket 5 c plan- och 30 891 kr bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter, med tekniskt samråd, per hus A 10.19 Nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk, utan tekniskt samråd, per vindkraftverk 17 652 kr A 10.20 Nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk, med tekniskt samråd, per vindkraftverk 34 569 kr A 11 Marklov Gäller ej vid en- och tvåbostadshus Avgift Avgift Avgift Ärendetyp Bygglov Genomförande Totalsumma Marklovpliktig åtgärd, A 11.1 5 149 kr 6 620 kr 11 768 kr utan tekniskt samråd Marklovpliktig åtgärd, A 11.2 5 149 kr 14 710 kr 19 859 kr med tekniskt samråd Timdebitering enl. tabell D1 A 11.3 Marklov, trädfällning (minimum 2 timmar) A 12 Rivningslov Gäller ej vid en- och tvåbostadshus Avgift Avgift Avgift Ärendetyp Bygglov Genomförande Totalsumma Åtgärd som kräver rivningslov, A 12.1 9 562 kr 6 620 kr 16 181 kr utan tekniskt samråd Åtgärd som kräver rivningslov, A 12.2 9 562 kr 16 917 kr 26 478 kr med tekniskt samråd Mycket enkla byggnader som kräver rivningslov A 12.3 3 678 kr 2 207 kr 5 884 kr utan tekniskt samråd A 13 Förhandsbesked och Strandskydd Ärendetyp Avgift A 13.1 Inom planlagt område 18 388 kr Förhandsbesked (per huvudbyggnad och både vid positiva och negativa beslut) A 13.2 Utanför planlagt område 27 214 kr A 13.3 Utökning av gällande dispens 12 504 kr A 13.4 Strandskyddsdispens Ny dispens 18 388 kr A 13.5 Avskrivning strandskyddsdispens 2 942 kr A 13.6 Tillsyn strandskydd Timdebitering enl. tabell D1 18 A 14 Villkorsbesked Ärendetyp Avgift A 14.1 Villkorsbesked Timdebitering enl. tabell D1 A 15 Ingripandebesked Ärendetyp Avgift A 15.1 Ingripandebesked Timdebitering enl. tabell D1 A 16 Extra tekniskt samråd, startbesked mm för en- och tvåbostadshus Ärendetyp Avgift A 16.1 Extra arbetsplatsbesök eller slutsamråd, per styck 5 884 kr A 16.2 Extra tekniskt samråd, en- och tvåbostadshus, per styck 2 942 kr A 16.3 Extra startbesked, per styck 2 942 kr A 16.4 Interimististiskt slutbesked, per styck 2 942 kr A 16.5 Förlängning av interimistiskt slutbesked, per styck 1 471 kr A 16.6 Delslutbesked, per styck 2 942 kr A 16.7 Utse ny kontrollansvarig, per styck 1 471 kr A 16.8 Kompletterande villkor efter startbesked, 1-2 bostadshus, per styck 2 942 kr Extra tekniskt samråd, startbesked m.m. för byggnader som inte är en- och A 17 tvåbostadshus Ärendetyp Avgift A 17.1 Extra arbetsplatsbesök eller slutsamråd, per styck 8 826 kr A 17.2 Extra tekniskt samråd, per styck 5 884 kr A 17.3 Extra startbesked, per styck 5 884 kr A 17.4 Interimististiskt slutbesked, per styck 5 884 kr A 17.5 Förlängning av interimistiskt slutbesked, per styck 1 471 kr A 17.6 Delslutbesked, per styck 5 884 kr A 17.7 Utse ny kontrollansvarig, per styck 1 471 kr A 17.8 Kompletterande villkor efter startbesked, övriga byggnader, per styck 2 942 kr A 18 Lov för åtgärder som inte kräver lov (frivilliga lov) Ärendetyp Avgift Åtgärd som inte kräver lov, där närliggande eller i princip motsvarande åtgärd finns i någon av taxans A 18.1 I enlighet med tillämplig tabell övriga tabeller Åtgärd som inte kräver lov, där närliggande eller i princip motsvarande åtgärd inte finns i någon av A 18.2 Timdebitering enl. tabell D1 taxans övriga tabeller A 19 Andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder Ärendetyp Avgift A 19.1 Andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder, exempelvis förmöten. Timdebitering enl. tabell D1 A 20 Avskrivning, Avvisning och Avslag Ärendetyp Avgift Avskrivning (Återkallad ansökan) Avgift för Avskrivning (återkallad ansökan) tas inte ut i tidigt skede av handläggningen utan först när A 20.1 2 942 kr antingen grannar har underrättats om ansökan, ärendet har skickats på remiss eller anmälts till byggnadsnämnden. A 20.2 Avvisning 1 471 kr Avgift tas ut för nedlagt arbete i enlighet med A 20.3 Avslag tidsuppskattningen för tillämplig ärendetyp 19 Taxetabell - Nybyggnadskartor Stadsbyggnadsnämnden anger riktlinjer för när nybyggnadskartor ska upprättas. För upprättande av nybyggnadskarta debiteras fast avgift enligt tabell nedan. Avgiften utgår från beräknad genomsnittlig handläggningstid för respektive ärendetyp. För fler än en fastighet eller fastigheter med en yta som överstiger 15 000 kvm kan fler än en karta krävas. Debitering sker då per kartunderlag. En normal nybyggnadskarta innehåller fastighetsgränser, höjder, befintliga byggnader, planinformation och anslutningspunkter. Kartan är kontrollerad i fält och är giltig i två år. En enkel nybyggnadskarta innehåller fastighetsgränser, höjder och befintliga byggnader. Kartan kontrolleras i fält vid behov och är giltig i två år. Kartutdrag används för nybyggnad som ersätter befintlig byggnad, murar och plank, ändrade marknivåer, bygglov för tillfälliga åtgärder (tidsbegränsade lov), altaner som inte bedöms vara tillbyggnad, balkonger (som placeras långt från gräns, inte påverkar underliggande mark eller bedöms som tillbyggnader), förhandsbesked, skyltar på allmänplatsmark. Mervärdesskatt kan i vissa fall tillkomma på nedanstående avgifter. A 21 Upprättande av nybyggnadskarta Ärendetyp Avgift Normal nybyggnadskarta för nybyggnad och större tillbyggnad. Nyupprättande av normal A 21.1 9 562 kr Fastighetens yta ≤5000kvm. nybyggnadskarta Normal nybyggnadskarta för nybyggnad och större tillbyggnad. Nyupprättande av normal A 21.2 16 181 kr Fastighetens yta 5001-15000kvm. nybyggnadskarta Enkel nybyggnadskarta för tillbyggnad av en och två bostadshus, för ny- och tillbyggnad av Nyupprättande av enkel A 21.3 5 149 kr komplementbyggnad eller andra små byggnader samt för mindre ändringar av övriga byggnader. nybyggnadskarta A 21.4 Kartutdrag Nyupprättande av kartutdrag 1 471 kr Komplettering av gällande enkel- eller normal nybyggnadskarta. A 21.5 Komplettering 2 942 kr (OBS - kan bara beställas om särskilt avtal gällande parallella processer finns upprättat) Nybyggnadskarta med ej lagakraftvunna planbestämmelser. Varje leverans av karta i olika planskede A 21.6 debiteras separat. Komplettering 2 942 kr (OBS - kan bara beställas om särskillt avtal gällande parallella processer finns upprättad) 20 Taxetabell - Utstakning och lägeskontroll Utstakning Avgift för utstakning debiteras per utstakningstillfälle, med en fast avgift, enligt tabell nedan. I avgiften ingår en byggnad, om flera byggnader ska sättas ut vid samma tillfälle, debiteras dessa extra per byggnad enligt taxan för tillägg. I avgiften för utstakning ingår markering av en byggfix, som redovisas i läge och höjd på utstakningsskissen. Utstakning kan utföras av stadsbyggnadsnämndens personal eller annan som byggherren föreslår. För varje ärende, där byggherren föreslagit annan än stadsbyggnadsnämndens personal, fordras anmälan till och godkännande av stadsbyggnadsnämnden. Om utstakning utförs av annan än stadsbyggnadsnämndens personal, tas avgift ut för underlagsdata, beräkning, grundmaterial med mera med 20 procent av den avgift som skulle utgått om kommunen utfört arbetet. I de flesta fall tillkommer mervärdesskatt på nedanstående avgifter. A 22 Utstakning Ärendetyp Avgift A 22.1 Utstakning nybyggnad Grovutstakning 5 149 kr A 22.2 31-500 kvm (BYA + OPA), en byggnad Finutstakning 8 826 kr A 22.3 Utstakning nybyggnad Grovutstakning 7 355 kr A 22.4 ≥501 kvm (BYA+OPA), en byggnad Finutstakning 11 768 kr A 22.5 Utstakning enstaka komplementbyggnad och andra små enkla byggnader/tillbyggnader Grovutstakning 4 413 kr A 22.6 ≤30 kvm (t.ex. attefall, garage, uthus, transformatorstation) Finutstakning 6 620 kr Utstakning tillbyggnad A 22.7 Grovutstakning 5 149 kr ≤500 kvm (BYA+OPA) Utstakning tillbyggnad A 22.8 Grovutstakning 7 355 kr ≥501 kvm (BYA+OPA) A 22.9 Tillägg utstakning per byggnad/tillbyggnad Grovutstakning 1 471 kr ≤500 kvm (BYA + OPA) A 22.10 vid ett och samma tillfälle inom samma bygglov Finutstakning 2 942 kr A 22.11 Tillägg utstakning per byggnad/tillbyggnad Grovutstakning 2 207 kr ≥501 kvm (BYA + OPA) A 22.12 vid ett och samma tillfälle inom samma bygglov Finutstakning 4 413 kr A 22.13 Gränsanvisning startkostnad inkl. linje mellan 2st punkter Gränsanvisning 4 413 kr A 22.14 Tillägg per tillkommande punkt på samma fastighet vid ett och samma tillfälle Gränsanvisning 736 kr Övrig inmätning/utstakning (tex plank, mur, arbetspunkt), handläggningskostnad per timma, minsta A 22.15 Timdebitering enl. tabell D1 debitering 3 timmar 21 Lägeskontroll Avgift för lägeskontroll debiteras per kontrolltillfälle, med en fast avgift enligt tabell nedan. I avgiften ingår en byggnad, om flera byggnader skall mätas in vid samma tillfälle, debiteras dessa extra per byggnad enlig taxan för tillägg. Lägeskontroll kan utföras av stadsbyggnadsnämndens personal eller annan som byggherren föreslår. För varje ärende, där byggherren föreslagit annan än stadsbyggnadsnämndens personal, fordras anmälan till och godkännande av stadsbyggnadsnämnden. Om lägeskontrollen utförs av annan än stadsbyggnadsnämndens personal, tas avgift ut för bearbetning av inkommet material med 20 procent av den avgift som skulle utgått om kommunen utfört arbetet. I de flesta fall tillkommer mervärdesskatt på nedanstående avgifter. A 23 Lägeskontroll Ärendetyp Avgift Lägeskontroll nybyggnad/tillbyggnad A 23.1 5 149 kr 31-500 kvm (BYA + OPA), en byggnad Lägeskontroll nybyggnad/tillbyggnad A 23.2 7 355 kr ≥501 kvm (BYA+OPA), en byggnad Lägeskontroll enstaka komplementbyggnad/tillbyggnad och andra små enkla byggnader A 23.3 4 413 kr ≤30 kvm (t.ex. attefall, garage, uthus, transformatorstation) Tillägg lägeskontroll per byggnad/tillbyggnad A 23.4 ≤500 kvm (BYA + OPA) 1 471 kr vid ett och samma tillfälle inom samma bygglov Tillägg lägeskontroll per byggnad/tillbyggnad A 23.5 ≥501 kvm (BYA + OPA) 3 678 kr vid ett och samma tillfälle inom samma bygglov Lägeskontroll övrigt (tex plank, mur, skyllt), handläggningskostnad per timma, minsta debitering 3 A 23.6 Timdebitering enl. tabell D1 timmar A 24 Fristående sakkunnig Ärendetyp Om utstakning och lägeskontroll utförs av annan än byggnadsnämndens personal, tas avgift ut för underlagsdata, beräkning, beredning av inkommet material A 24.1 mm, med 20% av den avgift som skulle utgått om kommunen utfört arbetet. 22 Taxetabell - Fastighetsrättsliga åtgärder För fastighetsbildning, t.ex. avstyckning, fastighetsreglering och fastighetsbestämning, finns särskild taxa, beslutad av lantmäterimyndigheten. För övriga fastighetsrättsliga uppdrag tillämpas taxa för fastighetsrättsliga åtgärder nedan. Mervärdesskatt kan tillkomma på nedanstående avgifter. A 25 Fastighetsrättsliga åtgärder Ärendetyp Avgift A 25.1 Fastighetsrättsliga åtgärder Timdebitering enl. tabell D1 23 Taxetabell - Planbesked, detaljplaner och områdesbestämmelser Avgift för planbesked debiteras sökande efter ansökan. Avgifter för detaljplanearbete debiteras löpande och regleras som huvudregel genom avtal mellan exploatör och kommunen. Kostnader för nödvändiga utredningar tillkommer. Stadsbyggnadsnämnden har till uppgift att bestämma vilka utredningar som krävs för att upprätta detaljplan eller områdesbestämmelse. B1 Planbesked, program, detaljplaner och områdesbestämmelser Ärendetyp Avgift B 1.1 Planbesked 44 130 kr B 1.2 Program, detaljplaner och områdesbestämmelser Timdebitering enl. tabell D1 B 1.3 Tillkommande handläggningskostnad per timme Timdebitering enl. tabell D1 24 Taxetabell - Kartor och geodata Kommunens kartmaterial är upphovsrättsligt skyddat. Vid upplåtelse av kommunalt kartmaterial överlåts normalt endast rätten att nyttja materialet för visst ändamål (icke exklusiv rätt). Nyttjanderätten begränsas normalt i tid och till visst angivet ändamål. Nyttjanderätt regleras via beställningsformulär vid beställning. Vid varje beställning debiteras en startavgift om en halvtimmes tidsersättning. För varje påbörjad halvtimme därutöver debiteras tidsersättning. Debiteringen inkluderar guidning av kund, ärenderegistrering, fakturering och leverans. Nedanstående taxa tillämpas för tillfälliga nyttjare av det kommunala kartmaterialet vid försäljning av enstaka kartor. Vid samtidig beställning av kartor eller andra tjänster som överstiger 20 000 kronor kan särskild överenskommelse träffas om avgiften (timdebitering enligt tidsersättning). Mervärdesskatt kan i vissa fall tillkomma på nedanstående avgifter. C1 Geodata Ärendetyp Avgift Timdebitering C 1.1 Byggnader enl. tabell D1 Timdebitering C 1.2 Topografiska objekt Baskarta enl. tabell D1 Innehåll i kartan, digital information Timdebitering C 1.3 Vägar, järnvägar enl. tabell D1 Timdebitering C 1.4 Höjdinformation enl. tabell D1 Timdebitering C 1.5 Översiktlig karta enl. tabell D1 Timdebitering C 1.6 Stadskarta enl. tabell D1 Timdebitering C 1.7 Byggnader enl. tabell D1 Timdebitering C 1.8 Digital 3D-karta Laserdata (DSM) enl. tabell D1 Timdebitering C 1.9 Höjdgrid (DTM) enl. tabell D1 Timdebitering C 1.10 Upplösning 0,16 enl. tabell D1 Timdebitering C 1.11 Digitalt ortofoto Upplösning 0,25 enl. tabell D1 Timdebitering C 1.12 Upplösning 0,5 enl. tabell D1 Timdebitering C 1.13 Karta/ortofoto/flygbild på papper Papper enl. tabell D1 Tidsersättning tas ut för layout- och bildbehandling i förekommande fall. Timdebitering C 1.14 Materialkostnad kan tillkomma. Annat media enligt överenskommelse enl. tabell D1 Timdebitering C 1.15 Text och linjer Utskrift på papper enl. tabell D1 Materialkostnad kan tillkomma. Täckande utskrift Timdebitering C 1.16 (ytor, raster) enl. tabell D1 Timdebitering C 1.17 Geodata för extern tryckning enl. tabell D1 Enligt C 1.18 Månadsavgift abonnemang för åtkomst till digitala bygglovhandlingar. licensavtal Publicering på internet Timdebitering C 1.19 Utdrag av kartor i rasterformat enl. tabell D1 Digital adressinformation Timdebitering C 1.20 Adresspunkt inklusive koordinat enl. tabell D1 Timdebitering C 1.21 Snedbild/fotografi (digital bild) enl. tabell D1 C2 Fastighetskarta Ärendetyp Avgift C 2.1 Fastigheter och rättigheter 390 kronor per ha 25 Taxetabell - Handläggningskostnad per timme Tidersättning används vid beräkning av avgift då avtal tecknas samt i övrigt om åtgärd eller beslut inte kan avgiftsbestämmas med rimligt resultat enligt de i taxan förekommande tabellerna. I sådana fall beräknas avgiften utifrån den handläggningstid som krävs för att utföra åtgärden. Tidersättning utgår med avgift motsvarande handläggningskostnad i kronor per timme enligt nedanstående tabell. Minsta debiterbara tid är 0,5 timme om inget annat anges. Mervärdesskatt kan i vissa fall tillkomma på nedanstående avgifter. D1 Handläggningskostnad Ärendetyp Avgift D 1.1 Handläggningskostnad per timma 1 471 kr 26 Taxetabell - Brandfarliga och explosiva varor m.m. Gäller endast ansökan från Räddningstjänsten i Storgöteborg. Avgiften tas ut som tidersättning enligt 27 § Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. 27 TAXA FÖR GÖTEBORGS BYGGNADSNÄMNDS VERKSAMHET Förtydligande: Denna taxa gäller endast ärenden som handläggs enligt PBL87 Innehållsförteckning Taxebestämmelser .............................................................................................................................. 3 1. Inledande bestämmelser .................................................................................................................... 3 2. Allmänna bestämmelser ..................................................................................................................... 3 2.1 Beräkning av avgift................................................................................................................. 3 2.2 Betalning av avgift .................................................................................................................. 4 2.3 Dröjsmålsränta ....................................................................................................................... 4 2.4 Upplysning om överklagande ................................................................................................. 4 2.5 Olovligt byggande m m .......................................................................................................4-5 3. Särskilda bestämmelser ........................................................................................................................ 5 3.1 Återbetalning och avräkning .................................................................................................. 5 3.2 Återtaget och avvisat lovärende .............................................................................................. 5 3.3 Mervärdesskatt ....................................................................................................................... 5 Formler för beräkning av avgift ..................................................................................................... 6 Tabeller Tabell 1 Objektsfaktor (OF) ................................................................................................................ 7 Tabell 2 Bygglov för byggnader ............................................................................................................. 9 Tabell 3 Underrättelse till sakägare m fl - grannehörande ................................................................... 10 Tabell 4 Bygglov för skyltar och ljusanordningar ................................................................................ 12 Tabell 5 Marklov ................................................................................................................................. 13 Tabell 6 Rivningslov ............................................................................................................................ 13 Tabell 7 Återkallad ansökan, avvisat ärende, avslag ............................................................................. 13 Tabell 8 Bygg- och rivningsanmälan för byggnader .......................................................................... 15 Tabell 9 Bygglov, bygg- och rivningsanmälan för anläggningar ........................................................ 16 Tabell 10 Godkännande av sakkunnig kontrollant för obligatorisk ventilationskontroll (OVK)........... 17 Tabell 11 Hissar och andra motordrivna anordningar ........................................................................... 17 Tabell 12 Brandfarlig vara ..................................................................................................................... 18 Tabell 13 Planavgift .............................................................................................................................. 20 Tabell 14 Nybyggnadskarta ................................................................................................................... 21 Tabell 15 Utstakning ............................................................................................................................. 22 Tabell 16 Lägeskontroll......................................................................................................................... 23 Tabell 17 Tillfälligt nyttjande av analoga och digitala kartor ...........................................................24-25 Tabell 18 Markering och inmätning av tillfällig mätpunkt ................................................................... 26 Tabell 19 Utritning av karta ................................................................................................................. 26 Tabell 20 Arkivservice ..................................................................................................................... 27-28 Tabell 21 Tidersättning ......................................................................................................................... 29 Stadsbyggnadskontoret Box 2554, 403 17 Göteborg. Telefon 031 – 368 00 00. Fax 031 – 711 45 21. Besöksadress: Köpmansgatan 20 E-post: sbk@sbk.goteborg.se. Webbplats: www.goteborg.se Taxebestämmelser Taxan består av dessa bestämmelser och tillhörande tabeller. 1. Inledande bestämmelser För åtgärder enligt plan- och bygglagen (PBL) erläggs avgift enligt denna taxa. De åtgärder som avses är: • ärenden angående bygglov och förhandsbesked om bygglov • ärenden angående strandskydd • ärenden angående skyltar och ljusanordningar • kommunicering av ärende med sakägare m fl – grannehörande • ärenden föranledda av bygg- och rivningsanmälan • upprättande av detaljplan, områdesbestämmelser och fastighetsplan • upprättande av nybyggnadskarta • utstakning • annan tids- eller kostnadskrävande åtgärd eller annat uppdrag Taxan omfattar även andra avgifter i byggnadsnämndens verksamhet såsom: • godkännande av lokal behörighet enligt förordningen om funktionskontroll av ventilationssystem. Vad menas med lokal behörighet. • ärenden enligt förordningen om hissar och vissa andra motordrivna anordningar • ärenden enligt lagen och förordningen om brandfarliga och explosiva varor • mätningstekniska tjänster och kartor • arkivservice 2. Allmänna bestämmelser 2.1 Beräkning av avgift Avgiften för en viss åtgärd beräknas genom att ett grundbelopp multipliceras med för ärendet tillämpliga handläggnings- och objektsfaktorer enligt tabellerna i denna taxa. För vissa åtgärder debiteras också tider- sättning. Formler för beräkning av avgift finns på sid. 6. Exempel på avgifter finns i bilagan till denna taxa. Avgiften beräknas enligt den taxa som gäller vid tidpunkten för beslut eller då beställd åtgärd slutförts. Om byggnadsnämnden finner att det finns särskilda skäl, som motiverar en höjning eller minskning av avgiften, kan nämnden besluta om en sådan. Om en åtgärd inte kan hänföras till tabellerna, beslutar byggnadsnämnden om skälig avgift grundad på ti- dersättning. Avgift för negativt beslut får inte överstiga avgift för positivt beslut. Avgifterna får inte överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för åtgärderna. SID 3 2.2 Betalning av avgift Sökanden/beställaren betalar via faktura så snart denne fått byggnadsnämndens beslut, beställd handling eller resultatet av vidtagen åtgärd. Vid bygglov tas avgiften ut efter nämndens beslut i bygglovärendet och vid bygganmälan efter nämndens beslut om kontrollplan. Avgift får tas ut i förskott. Uttag av planavgift se tabell 13. 2.3 Dröjsmålsränta Betalas inte avgift vid den förfallodag som anges i fakturan utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen från för- fallodagen tills betalning sker. 2.4 Upplysning om överklagande Kommunfullmäktiges beslut om taxa kan överklagas i den ordning som föreskrivs för laglighetsprövning enligt kommunallagen 10 kap (PBL 13 kap 1 §). Byggnadsnämndens beslut om debitering kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Den som vill överklaga skall lämna handlingarna till byggnadsnämnden inom tre veckor från den dag klaganden fått del av beslutet. Byggnadsnämnden prövar om överklagandet gjorts i rätt tid. Härefter överlämnas handlingarna till länssty- relsen, som har att pröva överklagandet, som första instans. 2.5 Olovligt byggande m m Utför någon utan lov en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov, skall byggnadsavgift tas ut. Byggnadsavgiften skall bestämmas till ett belopp som motsvarar fyra gånger den avgift som enligt taxan skulle ha betalats om lov till samma åtgärd hade meddelats. Byggnadsavgiften skall dock bestämmas till minst 1/20 prisbasbelopp. Är överträdelsen ringa, kan byggnadsavgiften bestämmas till ett lägre belopp eller ingen avgift. Utöver byggnadsavgift kan enligt PBL 10 kap 7 § även tilläggsavgift tas ut om åtgärden innebär att en bygg- nad uppförs, en tillbyggnad görs, en byggnad helt eller till viss del tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden eller byggnadsdelen senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats eller att en byggnad rivs. Beträffande avgiftens storlek se 7 §. Byggnadsavgift och tilläggsavgift tas ut enligt PBL 10 kap 4 och 7 §. Byggnadsavgiften beslutas av bygg- nadsnämnden och tilläggsavgiften beslutas av länsrätten efter ansökan från byggnadsnämnden. Båda avgif- terna erläggs till länsstyrelsen. Endast byggnadsavgiften tillfaller byggnadsnämnden. Särskild avgift enligt PBL 10 kap 6 § tas ut om överträdelse sker genom att arbete utförs utan att det finns någon kvalitetsansvarig enligt PBL 9 kap 13 §, någon underlåter att göra bygg- eller rivningsanmälan när sådan anmälan skall göras eller arbete utförs i strid mot något beslut som byggnadsnämnden har meddelat enligt lag. Den särskilda avgiften skall bestämmas till minst 1/20 prisbasbelopp och högst ½ prisbasbelopp. Är överträ- delsen ringa, behöver avgift inte tas ut. SID 4 3. Särskilda bestämmelser 3.1 Återbetalning och avräkning För bygg- och rivningsanmälan gäller, om sökanden så begär, att nämnden skall återbetala avgifter som beta- lats i förskott för åtgärder som inte utförts. Om åtgärder avseende bygg- och rivningsanmälan eller utstakning inte utförts i den utsträckning som beslu- tats, och sökanden inte har någon skuld i detta skall avgift inte utgå. Om slutlig avgift för byggsamråd och upprättande av kontrollplan avviker från i förskott erlagd avgift, skall avräkningen ske senast när slutbeviset utfärdas. 3.2 Återtaget och avvisat lovärende När ett ärende återtas av sökanden eller eller när byggnadsnämnden avvisar ett ärende, tas en avgift för utfört arbete inklusive arkivering ut. 3.3 Mervärdesskatt Avgifter för myndighetsutövning är momsbefriade. I de fall moms skall utgå, tillkommer denna utöver an- givna priser. Moms tillkommer med 25 % för lägeskontroll, för tillfälligt nyttjande av analoga och digitala kartor, för markering och inmätning av tillfällig mätpunkt och för utritning av karta. SID 5 Formler för beräkning av avgift Avgiften för de olika åtgärderna beräknas enligt de formler som finns i rubriken till varje tabell. Följande faktorer finns i taxan: G = Grundbelopp OF = Objektsfaktor för area HF = Handläggningsfaktor för lov- och anmälningsärenden, ärenden om godkännande av sakkunnig kontrollant OVK och brandfarlig vara PF = Planfaktor för områdesbestämmelser, detalj- och fastighetsplan KF = Kartfaktor för nybyggnadskarta MF = Mätningsfaktor för utstakning och lägeskontroll Grundbeloppet (G) = 41 SEK ingår i samtliga formler Tabell 1 visar objektsfaktor (OF), som varierar beroende på objektets area. Handläggningsfaktorernas (HF) storlek för åtgärder som utförs i olika ärenden framgår av respektive tabell. Exempel på beräkning av avgift för bygglov: Nybyggnad av ett enbostadshus med area 175 m 2 i enlighet med gällande detaljplan. Grundbeloppets storlek finns angivet ovan Objektsfaktor enligt tabell 1 vid 175 m 2 är 8. Tabell 2 ger handläggningsfaktorer för de åtgärder som vidtas i ärendet om bygglov. Åtgärd Handläggningsfaktor (HF) Administration inkl. arkivering 5 Planprövning 2 Förbesiktning 3 Byggnaden 5 Tomten 5 SUMMA 20 FORMEL: G x OF x HF översatt i detta exempel 41 x 8 x 20 Avgifter för nybyggnadskarta, bygganmälan, utstakning och lägeskontroll tillkommer. Planavgift tas endast ut för ärenden som berör planer enligt PBL. Om ärendet inte stämmer helt med gällande detaljplan, men avvikelsen ändå kan anses vara i enlighet med planens syfte, tillkommer avgift för mindre avvikelse (tabell 2 HF = 3) samt avgift för hörande av grannar (tabell 3 Underrättelse till sakägare m fl – grannehörande). SID 6 Tabeller Tabell 1 Objektsfaktor (OF) Nedanstående OF ska multipliceras med faktor för relevant åtgärd enligt tabeller i ärenden rörande lov, bygg- och rivningsanmälan, detalj- och fastighetsplan samt områdesbestämmelser. Area m 2 OF Area m 2 OF Area m 2 OF 1 – 20 3 801 – 1 000 23 8 001 – 10 000 101 21 – 40 4 1 001 – 1 200 26 Härutöver + 2 /1 000m² 41 – 70 5 1 201 – 1 500 30 71 – 130 6 1 501 – 1 800 34 131 – 160 7 1 801 – 2 200 39 161 – 200 8 2 201 – 2 600 44 201 – 240 9 2 601 – 3 000 48 241 – 280 10 3 001 – 3 500 53 281 – 350 12 3 501 – 4 000 58 351 – 450 14 4 001 – 5 000 64 451 – 600 17 5 001 – 6 000 72 601 – 800 20 6 001 – 8 000 85 OF för mindre komplementbyggnader och oisolerade byggnader utan installationer över 600 m² beräk- nas 0,6 x ärendets area. Exempel: Arean 4 050 m 2 x 0,6= 2 430 vilket ger OF 44. Avgift för bygglov beräknas efter bruttoarean (BTA) + öppenarean (OPA) Avgift för bygganmälan beräknas efter BTA + OPA Planavgift beräknas efter BTA + OPA (över 10 000 m2 höjs OF med 2 per 1 000 m2) Mätningsavgift beräknas efter byggnadsarean (BYA) + OPA Kartavgift beräknas efter markarean Vid beräkning av BTA, OPA och BYA skall mätreglerna enligt Svensk Standard SS 02 10 53 gälla i tillämp- lig omfattning. Arean bestäms med den noggrannhet som inlämnade ritningar medger. I de fall ärendet har flera byggnader av samma typ beräknas areafaktorn efter dessa byggnaders totala BTA och OPA enligt tabell 1. Om ett ärende innehåller flera olika hustyper räknas sammanlagda arean för varje hustyp för sig. SID 7 Tabell 2 PBL 3 kap Krav på byggnader m m. 1 § Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller land- skapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan. 2 § Byggnader skall placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. Inverkan på grundvattnet som kan vara skadlig för omgivningen skall begränsas. I fråga om byggnader som skall placeras under markytan skall dessutom i skälig omfattning beaktas att användningen av marken över byggnaderna inte försvåras. 10 § Ändringar av byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess bygg- nadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Avgift för ändring av byggnad för annat ändamål liksom avgift för tidsbegränsat bygglov beräknas enligt tabell 2. PBL 8 kap 1 §. Bygglov krävs för att: 1 uppföra byggnader 2 göra tillbyggnader 3 ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats. 4 göra sådana ändringar av byggnader som innebär att det inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri. I fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan krävs bygglov endast för åtgärder som anges i första stycket 3. PBL 8 kap 14 §. Kan bygglov inte lämnas pga bestämmelserna i 11 eller 12 §§ får tidsbegränsat bygglov lämnas, om sökan- den begär det. Sådant lov skall lämnas om den sökta åtgärden har stöd i en detaljplanebestämelse om tillfällig användning av byggnad eller mark. Lovet skall lämnas för högst 5 år och kan på sökandens begäran förlängas med högst fem år i sänder. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga 10 år. Vid sk förnyat lov (där bygget inte påbörjats inom 2 år), vid ändring i lov samt vid förlängning av tidsbe- gränsat bygglov omfattar prövningen i normalfallet planen och administration. Möjlighet finns att debitera timtid för handläggning och för administration 1 timma om arean ger orimlig avgift i förhållande till insats. Har planen ändrats prövas ärendet på nytt. SID 8 Tabell 2 Bygglov för byggnader PBL kap 3 och 8 Avgift = G x OF x HF. (OF enligt tabell 1) Åtgärd Handläggningsfaktor (HF) Administration inkl arkivering 5 Planen Planprövning¹) 2 Lämplighetsprövning inom detaljplan – vid mindre avvikelse 3 Lämplighets-/lokaliseringsprövning utom detaljplan – vid bygglov miljö- och omgivningspåverkan 5 Kontroll av överensstämmelse mot givet förhandsbesked 2 Förbesiktning Platsbesök 3 Byggnaden Yttre utformning, färgsättning och placering 5 Tomten Tomts ordnande Enkel kontroll av grundläggning och dagvattenanslutning Markmiljöundersökning Fyllning och schaktning (då marklov ej erfordras) Utfart, parkering, utrymnings- och räddningsvägar Måttgranskning (läge och höjdkontroll) 5 Varsamhet vid ändring av byggnad 2 ¹) Vid beslut om anstånd utgår ingen avgift. Ny detaljplan upprättas. För aktualitetsprövning av detaljplan där genomförandetiden har gått ut samt för prövning av dispenser beslutade enligt tidigare lagstiftning tas avgift ut som tidersättning. Vid definition av byggnadshöjd, sluttningsvåning, källare mm skall beräkningsregler och definitioner enligt plan- och byggförordningen 9 § tillämpas. Övriga avgifter = G x HF Åtgärd Handläggningsfaktor (HF) eller tidersättning Förhandsbesked Antal timmar (minst 1 timma) Strandskyddsdispens ) 2 100 Mindre fasadändring 25 Större fasadändring 50 ²) Miljöbalken 7 kap 13–18 §§ SID 9 Administrationsavgift ingår i avgifterna för strandskyddsdispens och för mindre och större fasadändring Tabell 3 Underrättelse till sakägare m fl – grannehörande PBL 8 kap 22 § Avgift = G x HF Handläggningsfaktor (HF) Sakägare 1 – 5 20 Sakägare 6 – 10 40 Sakägare fler än 10 60 Kungörelse 50 + faktisk avgift för annons Kontroll av grannehörande 20 Byggnadsnämnden ska bereda berörda sakägare m fl tillfälle att yttra sig om åtgärden innebär avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser. Detsamma gäller om åtgärden ska utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan, inte är kompletteringsåtgärd och inte heller är reglerat i områdesbestämmelser. Om sökanden väljer att själv höra grannar, tas avgift ut för kontroll av grannehörandet. SID 10 Tabell 4 Exempel på vad som räknas som skylt eller skyltanordning: • Målning på fasad med reklam och/eller firmanamn • Pelare – med ett eller flera företagsnamn – med logotype för viss firma med eller utan reklam • Skylt – på stativ, fundament, husfasad – på mast eller pylon • Tavla på mark eller fasad för reklam (d v s skyltanordning) t ex trekantspelare, ljusvitrin eller stadspelare (utan nyttighet i form av toalett el dyl) • Vepa på fasad Samtliga kan vara belysta eller obelysta. Exempel på vad som räknas som ljusanordning: • Fasadbelysning såväl på byggnad som på annan yta Vad innebär liten påverkan på stads- eller landskapsbilden? En skylt som ingår i ett sammanhang. Den inordnar sig i en helhet som en bland flera med likartad utformning, storlek och/eller placering. Den utgör inte heller något dominerande blickfång. Kommentar: Exempel kan vara en konsolhängd skylt utefter en butiksgata där det etablerade sättet att skylta är konsolhängda skyltar ovanför entréer. Eller en större skylt på en industri- byggnads fasad där det etablerade sättet att skylta är stora skyltar på fasad. Vad innebär stor påverkan på stads- eller landskapsbilden? En skylt som i kraft av sin storlek, utformning och/eller placering avviker från helheten och/eller utgör ett markant blickfång. Kommentar: En skylt kan ha stor omgivningspåverkan och fortfarande vara förenlig med PBL 3 kap 1 §, utifrån huset eller platsen/tomten, men i kraft av just detta utgöra ett markant blickfång. Vid ny prövning av tidigare beviljat tidsbegränsat lov kan avgift beräknas enligt tidersättning. SID 11 Tabell 4 Bygglov för skyltar och ljusanordningar Prövning skall ske som för byggnader enligt PBL 3 kap 14 §. Avgift tas ut med hänsyn till åtgärderna och omgivningspåverkan. Avgift = G x HF Administrationsavgift ingår i avgiften för skyltar och ljusanordningar. Liten påverkan på stads- Stor påverkan på stads- Åtgärd eller landskapsbilden (HF) eller landskapsbilden (HF) Prövning utan gällande skyltprogram Placering Utformning Miljö- och omgivningspåverkan 45 105 Därutöver per skylt 23 53 Prövning mot för fastigheten 20 20 gällande skyltprogram Därutöver per skylt 10 10 Remiss vägverket m fl 15 15 Åtgärd Handläggningsfaktor (HF) Förbesiktning per gång 20 Väsentlig ändring av skylt eller ljusanordning medför samma arbetsinsatser som vid ansökan om ny. Avgift tas därför ut som vid ny skylt eller ljusanordning. Skylt i samband med bygge, max 15 m² är avgiftsfri. Är skylten större än 15 m² tas avgift ut enligt tabell 4. Skyltprogram kan tas fram i samförstånd mellan fastighetsägaren och stadsbyggnadskontoret. Det består av dokument/ritning som visar var på fasaderna skyltar skall placeras och kan även innehålla principer för skyl- tars utformning. Avgiften reduceras om skyltprogrammet följs. Om en skylt/pelare innehåller en nyttighet, tas avgift ut för nyttigheten enligt tabell 2 eller tidersättning. Exempel på nyttigheter är reklampelare med toalett, telefonkiosk med reklam-vitrin, informationstavla, väderskydd etc med reklam. SID 12 Tabell 5 Marklov PBL 8 kap 9 och 18 §§ Avgift tas ut som tidersättning Åtgärd Tidersättning Marklov såväl schakt som fyllning Antal timmar (minst 1 timma) Bygglov för schakt Antal timmar (minst 1 timma) Tabell 6 Rivningslov PBL 8 kap 8 och 16 §§ Avgift = G x HF Åtgärd Handläggningsfaktor (HF) Enbostadshus och mindre objekt 20 Större objekt 40 Tabell 7 Återkallad ansökan, avvisat ärende, avslag Avgift tas ut för administration (1 timma) samt utförd prövning. Åtgärd Tidersättning Återkallad ansökan (avskrivet ärende) Antal timmar (minst 1 timma) Avvisat ärende Antal timmar (minst 1 timma) Avslag såväl bygglov, marklov, rivnings- Antal timmar (minst 1 timma) lov som förhandsbesked Avgift för negativt beslut får inte överstiga avgift för positivt beslut. SID 13 Tabell 8 Debitering för bygganmälan grundad på area. Administration debiteras alltid. (HF 5) Genomgång av handlingar debiteras alltid. (HF 5) Byggsamråd, beslut om kontrollplan, protokoll debiteras då samråd hållits. (HF 10) Vissa entreprenörer har eget kvalitetssystem, är certifierade. Då tillämpas HF 6. Telefonsamråd och protokoll (HF 4) skall kombineras med beslut om kontrollplan (HF 4) om telefonsam- råd förekommit. (HF 4+4=8) Beslut om kontrollplan (HF 4) debiteras då stadsbyggnadskontoret skapar kontrollplanen exempelvis vid garage där endast krav om utstakning eller lägeskontroll motiverar bygganmälan. Slutbevis debiteras alltid. (HF 3) Normal HF för nybyggnad av enbostadshus skall vara 5 + 5 + 10 + 3 = 23 Normal HF för nybyggnad av garage skall vara 5 + 5 + 4 + 3 = 17 Avgift för bygg och rivningsanmälan (G x OF x HF) kombineras med övriga avgifter (G x HF) i följande två undantagsfall: 1. Avgift för godkännande av ej riksbehörig kvalitetsansvarig tas ut om certifierad kvalitetsansvarig saknas. (G x HF 20) Gäller ej ärenden där endast registrering av ej certifierad kvalitetsansvarig sker (tex eldstad, rökkanal, carport). 2. Avgift tas ut vid beslut om byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd. (Avgift för beslutet tas ut som tidersättning.) Genomgång av handlingarna är avgiftsfri. Övriga avgifter Avgift för administration ingår i avgiften för eldstad, rökkanal. Timdebitering för VVS-installation, VA-anläggning, ventilationsanläggning tillämpas endast vid byg- ganmälan som gäller enbart installation/anläggning. Ett exempel är indragning av kommunalt VA. Både handläggningstid och tid för administration (1 timma) debiteras. Timdebitering för ändring av planlösning och ändring av bärande konstruktion tillämpas endast vid bygg- anmälan som gäller enbart dessa åtgärder. Arbetet skall inte ha något samband med ändringsarbeten i övrigt där debitering med area är tillämplig. Både handläggningstid och tid för administration (1 timma) debiteras. SID 14 Tabell 8 Bygg- och rivningsanmälan för byggnader PBL 9 kap m m. Avgift = G x OF x HF. (OF enligt tabell 1) Åtgärder Handläggningsfaktor (HF) Administration inkl arkivering 5 Projektets art och omfattning Genomgång av bygg- och eller rivningsanmälan och tillhörande handlingar 5 Ställningstagande till kontroll och bestyrkandefrågor – Byggsamråd, protokoll och kontrollplan utan eget kvalitetssäkringssystem 10 – Byggsamråd, protokoll och kontrollplan med eget kvalitetssäkringssystem 6 Telefonsamråd och protokoll 4 Beslut om kontrollplan 4 Godkännande av rivningsplan – Enbostadshus och mindre objekt 4 – Större objekt 6 Extra samråd. Faktor per samrådstillfälle + ev ändring av kontrollplan 3+1 Varsamhet vid ändring av byggnad 2 Slutbevis eller avslutning av ärende Kontroll av intyg mot kontrollplanen och utfärdande av slutbevis eller avslutning av ärende 3 Övriga avgifter = G x HF Handläggningsfaktor (HF) Åtgärder eller tidersättning Godkännande av ej riksbehörig kvalitetsansvarig 20 Beslut om att byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd erfordras eller inte. Antal timmar (minst 1 timma) Eldstad, rökkanal. 25 VVS-installation, VA-anläggning, ventilationsanläggning. Antal timmar (minst 1 timma) Ändring av planlösning, ändring av bärande konstruktion. Antal timmar (minst 1 timma) Rivningsanmälan – åtgärder som för bygganmälan i relevanta delar Antal timmar (minst 1 timma) SID 15 Tabell 9 Bygglov, bygg- och rivningsanmälan för anläggningar PBL 8 kap 2 § Avgift tas ut som tidersättning Avgiften avser bygglov för att anordna, inrätta eller uppföra en anläggning (ej byggnad) eller väsentligt ändra anläggning. Byggnader eller andra lovpliktiga åtgärder inom anläggningen debiteras som separat ärende. Anläggningar Tidersättning 1. anordna nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar, kabinbanor, campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, Antal timmar (minst 1 timma) motorbanor och golf banor 2. anordna upplag eller materialgårdar Antal timmar (minst 1 timma) 3. anordna tunnlar eller bergrum som inte är avsedda för tunnelbana eller Antal timmar (minst 1 timma) gruvdrift 4. inrätta fasta cisterner eller andra fasta anläggningar för kemiska produk- ter, som är hälso- och miljöfarliga, och för varor som kan medföra brand Antal timmar (minst 1 timma) eller andra olyckshändelser 5. uppföra radio- eller telemaster eller torn Antal timmar (minst 1 timma) 6. uppföra vindkraftverk, om vindturbinens diameter är större än två meter eller om kraftverket placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre Antal timmar (minst 1 timma) än kraftverkets höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras på en byggnad 7. uppföra murar eller plank Antal timmar (minst 1 timma) 8. anordna parkeringsplatser utomhus Antal timmar (minst 1 timma) 9. anordna begravningsplatser Antal timmar (minst 1 timma) 10. väsentligt ändra anläggningar som avses i 1 – 9 Antal timmar (minst 1 timma) SID 16 Tabell 10 Godkännande av sakkunnig kontrollant för obligatorisk ventilationskontroll (OVK) Avgift = G x HF Åtgärd Handläggningsfaktor (HF) Ny sakkunnig 50 Förnyelse av tidigare godkännande 25 Avgift tas ut enligt förordningen 1991:1273 om funktionskontroll av ventilationssystem. Tabell 11 Hissar och andra motordrivna anordningar Avgift tas ut som tidersättning Åtgärd Tidersättning Medgivande eller förbud att använda hissarna Antal timmar (minst 1 timma) Avgift tas ut enligt förordningen 1999:371 om hissar m m i bygg- nadsverk SID 17 Tabell 12 Brandfarlig vara Avgift = G x HF Handläggnings- Därav för räddnings- Brandfarlig vara faktor (HF) – total tjänstens insats Anläggning för förvaring i cistern 1 cistern 180 60 2 – 4 cisterner 240 80 5 – cisterner 360 120 Anläggning för förvaring och försäljning ur cistern (bensinstationer) 1 cistern 270 90 2 – 4 cisterner 360 120 5 – cisterner 450 150 Tillägg för förvaring i lösa behållare eller enhet 120 40 Nytt tillstånd enligt § 35 FBE vid innehavarskifte 20 Avslag 20 Tidersättning Tidersättning debiteras i ärenden, som ej går att definiera enligt ovan t ex transporter i rörledning, förhands- besked, tillverkning, bearbetning och användning, brandfarlig biograffilm (>5kg), varor innehållande lågni- trerad nitrocellulosa, extra avsyning och andra åtgärder. Avgift tas ut enligt 20 § lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) och förordningen om brandfarliga och explosiva varor (FBE). Avgiften innefattar kommunens totala insats för tillståndsgivningen. I avgiften ingår även avsyning. SID 18 Tabell 13 (se sidan 20) Planavgift tas ut i förskott och slutregleras vid beslut om att planen antas, ändras eller upphävs. För plan där avgift inte slutreglerats vid beslut om antagande av plan tas avgift ut senast vid beslut om kontrollplan (byg- ganmälan). Planavtal tecknas med intressenter för att specificera betalningsvillkor och parternas åtagande i övrigt. I planer som annan än kommunen helt eller delvis har utfört och bekostat, t ex på grund av ett exploaterings- avtal eller planavtal, reduceras planavgiften i motsvarande grad. Planavgift uttages inte om bygglov har lämnats enligt PBL 8 kap 11 § stycke 3 (ändring i strid mot plan) eller vid tidsbegränsat bygglov enligt PBL 8 kap 14 § i strid mot plan. Planavgift kan dock uttagas om det läm- nade bygglovet medges med mindre avvikelser från planen (tolkningsutrymmet). Vid ändring av en del av en äldre detaljplan (inte PBL-plan), uttages planavgift för berörd byggrätt inom det område som ändrats. Om det är en generell ändring av en bestämmelse inom en eller flera äldre detaljplaner (inte PBL-planer), uttages planavgift inom hela den gamla detaljplanens område om åtgärden som skall utföras endast har stöd i ändringen av detaljplanen (t.ex. inredning av vindar). SID 19 Tabell 13 Planavgift (se sidan 19) Avgift för områdesbestämmelser, detalj- och fastighetsplan För tillbyggnad/komplementbyggnad i separat ärende skall OF användas enligt tabell 1. För tillbyggnad som överstiger 50 % av huvudbyggnadens BTA tillämpas planfaktor som för nybyggnad. Planavgift tas inte ut för - nybyggnad av enstaka komplementbyggnad mindre än 30 m² - tillbyggnader oavsett byggnad mindre än 30 m² G x OF x PF OF sätts enligt tabell 1 t o m 10 000 m². Därutöver höjs OF med 1 per 1 000 m². (Exempel: OF 10 000 m² = 101; 11 000 m² = 102) Planfaktor (PF) PF PF Nybyggnad Tillbyggnad Ändring av anläggning. Gäller inte byggnad. Områdesbestämmelser 100 60 60 Detaljplan 220 100 100 Fastighetsplan (PBL) – utan villkorsprövning enligt anläggningslagen (AL) 70 30 – Med villkorsprövning enligt AL 75 35 Villkorsprövning enligt anläggningslagen innebär att gemensamhetsanläggning har föreslagits. Avgift för upphävande av fastighetsplan G x PF Åtgärd Planfaktor (PF) Upphävande av fastighetsplan 300 SID 20 Tabell 14 Nybyggnadskarta Avgift = G x KF Nybyggnadskarta krävs om byggnadsnämnden anser det nödvändigt och i dessa fall anger nämnden riktlin- jer för när en sådan ska upprättas. Nybyggnadskarta kan levereras digitalt. Enligt PBL 11 kap 2 § andra stycket har byggnadsnämnden till uppgift att upprätta nybyggnadskartor. Då flera tomter för enbostadshus eller annan enstaka byggnad ingår i samma ärende och samma bygglovbe- slut, reduceras avgiften med 30 % för varje byggnad utöver den första. Nybyggnadskarta Kartfaktor (KF) eller tidersättning Enkel karta Fastighetsgränser, höjder, befintliga byggnader 15 + 15 (digital) Enbostadshus eller enstaka byggnad Oavsett tomtyta 150 Övriga byggnader: sammanbyggda enbostadshus, flerbostadshus samt alla övriga byggnader och anläggningar Tomtyta mindre än eller lika med 1 999 m² 150 2 000 – 4 999 m² 250 5 000 – 9 999 m² 350 10 000 – 14 999 m² 450 Skälighetsbedömning eller Tomtyta större än 15 000 m² antal timmar ÖVRIGT Kartfaktor (KF) eller tidersättning Granskning av nybyggnadskarta 10 Komplettering av nybyggnadskarta 40 Nybyggnadskarta eller särskilda kompletteringar Antal timmar (minst 1 timma) utanför primärkarteområdet Övriga åtgärder Antal timmar (minst 1 timma) SID 21 Tabell 15 Utstakning Avgiften för utstakning skall beräknas för hela ärendet om det ingår i samma beslut om lov, även om det be- står av flera fristående byggnader och dessa stakas ut vid samma tillfälle. När utstakning av grupphusområde görs vid flera tillfällen, korrigeras avgiften för extrakostnader i efterhand i samband med slutavräkning. Om ett ärende innehåller flera olika hustyper räknas sammanlagda byggnadsarean (BYA) för varje hustyp för sig. I avgiften för utstakning ingår markering av en höjdfix. Byggfixen redovisas i läge och höjd på utstaknings- skissen. Utstakning kan utföras av byggnadsnämndens personal eller annan som byggherren föreslår. För varje ären- de, där byggherren föreslagit annan än byggnadsnämndens personal, erfordras godkännande av byggnads- nämnden. Den som utför utstakning ska inneha kompetens i enlighet med kraven i mätningskungörelsen. Om utstakning utförs av annan än byggnadsnämndens personal, uttages avgift för underlagsdata, grundma- terial m m med 20 % av den avgift, som skulle utgått om kommunen utfört arbetet. Avgift = G x MF Nybyggnad (4 punkter) Mätningsfaktor (MF) 15 – 49 m² 80 50 – 199 m² 180 200 – 499 m² 210 500 – 999 m² 240 1 000 – 1 999 m² 290 2 000 – 2 999 m² 340 3 000 – 5 000 m² 390 Tillägg per punkt utöver 4 10 Nybyggnad av komplement- byggnader (garage/uthus) till Mätningsfaktor (MF) en- och tvåbostadshus (4 punkter) 15 – 199 m² 70 Tillägg per punkt utöver 4 5 Tillbyggnader (4 punkter) Mätningsfaktor (MF) 15 – 199 m² 50 200 – 1 000 m² 100 Tillägg per punkt utöver 4 5 För ärende större än 5 000 m² vid nybyggnad och större än 1 000 m² vid tillbyggnad gäller anbudsförfarande. Utstakning Tidersättning Detaljpunkter och mätningslinjer Antal timmar (minst 1 timma) SID 22 Tabell 16 Lägeskontroll (Moms 25% tillkommer) Avgift = G x MF Lägeskontroll sker för: • Ny- och tillbyggnader större än eller 50 m² • I ärenden avseende ny- och tillbyggnad mellan 15 och 49 m² utförs lägeskontroll för ajourhållning av kart- databas (debiteras ej). Lägeskontroll utförs inte i ärenden < 15 m² Om ett ärende innehåller flera olika hustyper räknas sammanlagda byggnadsarean (BYA) för varje hustyp för sig. Nybyggnad (4 punkter) Mätningsfaktor (MF) 50 – 199 m² 75 200 – 499 m² 90 500 – 999 m² 110 1 000 – 1 999 m² 130 2 000 – 2 999 m² 150 3 000 – 5 000 m² 170 Tillägg per punkt utöver 4 2 Nybyggnad av komplement- byggnader (garage/uthus) till Mätningsfaktor (MF) en- och tvåbostadshus (4 punkter) 50 – 199 m² 40 Tillägg per punkt utöver 4 1 Tillbyggnader (4 punkter) Mätningsfaktor (MF) 50 – 199 m² 40 200 – 1 000 m² 80 Tillägg per punkt utöver 4 1 För ärende större än 5 000 m² vid nybyggnad och större än 1 000 m² vid tillbyggnad gäller anbudsförfarande. SID 23 Tabell 17 Tillfälligt nyttjande av analoga och digitala kartor (Moms 25% tillkommer) Vid försäljning av kartor tas användaravgift samt avgift för kopiering och utritning. För permanenta använ- dare av kommunalt kartmaterial träffas normalt avtal som löper flera år. Taxan är avsedd att användas för till- fälliga användare. Nyttjanderätten upplåts i dessa fall för visst ändamål och är begränsad i tid (icke exklusiv rätt). Vid externa beställningar av grundkartor för att upprätta detaljplaner på egen bekostnad, beräknas avgiften på samma sätt som för primärkarta. För handläggning och redigering tas avgift ut som tidersättning. Om karta används fortlöpande i någon verksamhet förutsätts att särskilt avtal om nyttjandeavgift träffas med användaren. För äldre, analoga kartor kan särskild överenskommelse träffas om nedsättning av avgiften. För utskärning av områden, komplettering av digital karta samt transferering till format annat än Autodesk och MapInfo tas tidersättning ut enligt tabell 21 Primärkarta Kronor/ha Digital 1 800 Analog 1:400 400 Analog 1:1000 100 Analog 1:2000 40 Översiktskarta Kronor/ha Digital 80 Analog 1:1000 10 Analog 1:2000 4 Analog 1:4000 2 Analog 1:10000 0,50 Analog 1:15000 0,25 Adresskarta Kronor/ha Digital ¹) 4 Analog 1:1000 4 Analog 1:2000 2 ¹) Digital adresskarta levereras som adresspunkter och gatunamn. SID 24 Ortofoto flyghöjd 2300 m Digital Analog Upplösning (m/pixel) Kronor/km² Kronor/km² 0,2 750 75 0,5 300 30 1,0 150 15 2,0 75 7 4,0 35 3 8,0 15 1 Göteborgskartan Kronor Uttag för tryck Hela Göteborg 60 000 A2 20 000 A3 10 000 A4 5 000 A5 2 500 Ersättning för upplagans storlek tillkommer vid tryckning av Göteborgskartan Göteborgskartan analog Kronor Hela Göteborg 2 400 A0 600 Publicering på internet Kronor/pixel Utdrag av kartor i rasterformat 0,006 Lägsta avgift för publicering på Internet är 1 200 kronor. SID 25 Tabell 18 Markering och inmätning av tillfällig mätpunkt (Moms 25% tillkommer) Objekt Kronor Markering och inmätning av tillfällig mätpunkt 400 Tabell 19 Utritning av karta (Moms 25% tillkommer) Utskrift på papper Kronor A2 text och linjer 120 A2 täckande utskrift (ytor, raster) 200 A1 text och linjer 140 A1 täckande utskrift (ytor, raster) 350 A0 text och linjer 160 A0 täckande utskrift (ytor, raster) 600 Vid tidskrävande monteringsarbeten tas ersättning ut enligt tabell 21. Kostnader för material tillkommer. Material Kronor per m² Kapaskiva 370 Laminering 200 SID 26 Tabell 20 Arkivservice Analog kopiering Papperskopior Kronor A4/folieformat 5 A3 10 A2 20 A1 40 70 x 90 50 A0 60 Större än A0 100 Transparent kopia Kronor A1 80 70 x 90 100 A0 120 Större än A0 200 Utskrifter från databaser arkiv- Kronor register A4 5 Utskrift av koordinatförteck- Kronor ning och punktskiss (max 10 st) A4 5 Bygglovärenden microfilm eller skanning Papperskopior Kronor A2/A3 40 A1 80 A0 100 Skanning digitalt TIF-fil per bildkort 40 på mail Skanning digitalt TIF-fil per bildkort på 40 + 20 (CD-skiva) CD-skiva SID 27 Digitala kartprodukter Utskrift av kartutdrag s/v eller färg skala 1:400, 1:1000, 1:2000, 1:4000 Kartutdrag Kronor inkl nyttjandeavgift Översikts-, register-, bestämmelse- och adresskarta. Planer och bestämmelser, st- omnätskarta, punktskisser, ortofoto mm A4 50 A3 100 Primärkarta A4 100 A3 200 Lägsta avgift vid beställning skickad med fax eller brev är 50 kronor. Ritningskopior skickas inte via fax. Arkivservice är momsbefriad. SID 28 Tabell 21 Tidersättning Löneintervall Timpris (månadslön) kronor – 21 999 600 22 000 – 27 999 700 28 000 – 33 999 800 34 000 – 39 999 900 40 000 – 45 999 1 000 46 000 – 1 100 SID 29 Version 1-2009 Adress: Box 2554, 403 17 Göteborg. Besöksadress: Köpmansgatan 20. Telefon 031-368 00 00. www.goteborg.se sbk@stadsbyggnad.goteborg.se Bilaga 5 Revidering av Göteborgs Stads riktlinje för beslutsnivåer vid investering i och inhyrning av samt inriktning för att äga eller hyra - kommunala verksamhetslokaler Göteborgs Stads riktlinje för beslutsnivåer vid investering i och inhyrning av samt inriktning för att äga eller hyra - kommunala verksamhetslokaler Göteborgs Stads styrsystem Om Göteborgs Stads styrande dokument Göteborgs Stads styrande dokument är våra förutsättningar för att vi ska göra rätt saker på rätt sätt. De anger vad nämnder/styrelser och förvaltningar/bolag ska göra, vem som ska göra det och hur det ska göras. Styrande dokument är samlingsbegreppet för dessa dokument. Stadens grundläggande principer såsom demokratisk grundsyn, principer om mänskliga rättigheter och icke-diskriminering omsätts i praktisk verksamhet genom att de integreras i stadens ordinarie beslutsprocesser. Beredning av och beslut om styrande dokument har en stor betydelse för förverkligandet av dessa principer i Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs stadens verksamheter. Stad är lagar och författningar, den politiska De styrande dokumenten ska göra det tydligt viljan och stadens invånare, brukare och kunder. både för organisationen och för invånare, För att förverkliga utgångspunkterna behövs brukare, kunder, leverantörer, samarbetspartners förutsättningar av olika slag. Stadens politiker och andra intressenter vad som förväntas av har möjlighet att genom styrande dokument förvaltningar och bolag. De styrande beskriva hur de vill realisera den politiska viljan. dokumenten ligger till grund för att utkräva Inom Göteborgs Stad gäller de styrande ansvar när vi inte arbetar i enlighet med vad som dokument som antas av kommunfullmäktige och är beslutat. kommunstyrelsen. Därutöver fastställer nämnder och bolagsstyrelser egna styrande dokument för sin egen verksamhet. Kommunfullmäktiges budget är det övergripande och överordnade styrande dokumentet för Göteborgs Stads nämnder och bolagsstyrelser. för att äga eller hyra - kommunala verksamhetslokaler Dokumentnamn: Göteborgs Stads riktlinje för beslutsnivåer vid investering i och inhyrning av samt inriktning för att äga eller hyra - kommunala verksamhetslokaler Beslutad av: Gäller för: Diarienummer: Datum och paragraf för Kommunfullmäktige Nämnder och 0387/22 beslutet: bolagsstyrelser KF 2023-01-26 §22 Dokumentsort: Giltighetstid: Senast reviderad: Dokumentansvarig: Riktlinje Tills vidare 20XX-XX-XX Avdelningschef planering och analys Innehåll Inledning ............................................................................................................ 4 Syftet med denna riktlinje ................................................................................. 4 Vem omfattas av riktlinjen ................................................................................ 4 Bakgrund ......................................................................................................... 4 Koppling till andra styrande dokument .............................................................. 4 Stödjande dokument ........................................................................................ 5 Vägledning ....................................................................................................... 5 Riktlinjen ............................................................................................................ 5 Beslutsnivåer och ansvarsfördelning ................................................................ 5 Lokalärenden där beslut krävs i kommunfullmäktige ......................................... 6 Lokalärenden där beslut krävs i kommunstyrelsen............................................ 7 Inriktning – äga eller hyra kommunala verksamhetslokaler ............................... 8 för att äga eller hyra - kommunala verksamhetslokaler Inledning Syftet med denna riktlinje I riktlinjen anges beslutsnivåer och ansvarsfördelning vid investering i och inhyrning av kommunala verksamhetslokaler. Riktlinjen omfattar nyinvesteringar såväl som de investeringar som krävs för att säkra befintliga fastigheters långsiktiga värde och funktion. I riktlinjen anges också inriktning för när staden bör äga eller hyra kommunala verksamhetslokaler. Vem omfattas av riktlinjen Stadens nämnder omfattas av riktlinjen i sin helhet medan stadens bolagsstyrelser endast berörs i samband med angivna principer för inhyrning av kommunala verksamhetslokaler och då endast gällande kontorslokaler. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2020-12-09 § 1030 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att göra en översyn gällande befintlig styrning av stadens lokalförsörjning. Översynen utmynnade i ett förslag om att befintliga sex styrande dokument bör revideras, i delar slås samman och i delar upphöra. Den nya styrningen har också anpassats i enlighet med de organisatoriska förändringar som har skett i Göteborgs Stad mellan 2018–2023. Koppling till andra styrande dokument Nedan redovisas kopplingen mellan riktlinjen och övriga styrdokument som ingår i lokalförsörjningens styrmiljö. Dokumenten i kursivt är ännu inte beslutade men ingår i målbilden för den nya styrmiljön. Styrande dokument Koppling till denna riktlinje Göteborgs Stads riktlinje för stadens Utifrån de behov som anges i nämndernas lokalförsörjningsplan och nämnders lokalbehovsplaner beställer nämnderna lokalbehovsplaner lokalförsörjningsuppdrag i enlighet med denna riktlinje. Göteborgs Stads riktlinje för styrande nyckeltal för De styrande nyckeltalen anger de ytmässiga kommunala verksamhetslokaler ramarna för de lokaförsörjningsuppdrag som beställs. Göteborgs Stads policy för samnyttjan och Vid beställning av lokalförsörjningsuppdrag ska samlokalisering av kommunala verksamhetslokaler frågan om samnyttjan och samlokalisering alltid beaktas. Göteborgs Stads riktlinje för överlåtelser av I samband med överföring och överlåtelse prövas fastigheter och överföring av byggnader och alltid om det föreligger några kända kommunala anläggningar behov. för att äga eller hyra - kommunala verksamhetslokaler Stödjande dokument Bedömningar av kommande lokalbehov inför beställning av lokalförsörjningsuppdrag har beröringspunkter med flertalet av stadens styrande dokument. Exempel på dokument som stödjer processen är befolknings- och bostadsprognoser, stadsfastighetsnämndens underhållsplanering och strategiska fastighetsplan, stadens lokalförsörjningsplan och nämndernas lokalbehovsplaner, gällande översiktsplan och utbyggnadsplanering. Vägledning Vid behov ska stadens nämnder och bolagsstyrelser värdera om kompletterande styrande dokument behövs ta fram inom den egna organisationen i syfte att säkerställa följsamhet gentemot denna riktlinje. Nämnder och bolagsstyrelser ska också värdera om det finns behov av att fastställa gemensamma processer kopplat till investeringar i- och inhyrning av kommunala verksamhetslokaler med andra nämnder eller bolagsstyrelser. Riktlinjen I riktlinjen definieras fyra sakområden vilka tillsammans utgör stadens ramstyrning i enlighet med riktlinjens syfte. Beslutsnivåer och ansvarsfördelning Inriktning – äga eller hyra kommunala verksamhetslokaler Lokalärenden där beslut krävs i kommunfullmäktige Lokalärenden där beslut krävs i kommunstyrelsen Beslutsnivåer och ansvarsfördelning Stadens nämnder För att kunna leverera kommunal service i enlighet med sitt uppdrag ansvarar stadens nämnder för beställning av lokalförsörjningsuppdrag till stadsfastighetsnämnden samt fattar beslut om genomförande i enlighet med ordinarie beslutsprocess för investeringar och inhyrningar. Stadsfastighetsnämnden Utöver nämndens uppdrag i reglementet att säkra befintliga fastigheters långsiktiga värde och funktion ansvarar nämnden för att säkerställa stadens lokalförsörjningsbehov genom hantering av inkommande uppdrag från stadens nämnder. Nämnden ska också vid behov bistå stadens bolagsstyrelser vid inhyrning av kontorslokaler. Nämnden ansvarar för att värdera och föreslå beställande nämnd hur identifierade lokalbehov skulle kunna lösas. Detta kan ske antingen genom ny-, till-, eller ombyggnation eller inhyrning. Nämnden ansvar för framtagande av nödvändigt beslutsunderlag inkluderat hyresekonomiska konsekvenser till beställande nämnder inför för att äga eller hyra - kommunala verksamhetslokaler genomförandebeslut. Lediga lokaler hos stadens nämnder och bolagsstyrelser ska i första hand beaktas. Nämnden ansvarar för att värdera, om säkerställandet av befintliga fastigheters långsiktiga värde och funktion samt inkommande lokalförsörjningsuppdrag, kräver beslut i kommunfullmäktige eller i kommunstyrelsen, i enlighet med vad som framgår av denna riktlinje. Om ett lokalförsörjningsuppdrag inte kräver beslut i kommunfullmäktige eller i kommunstyrelsen fattar stadsfastighetsnämnden själv beslut om genomförande i enlighet med ordinarie beslutsprocess för investeringar och inhyrningar. Detta ska alltid föregås av beslut i beställande nämnd eller bolagsstyrelse. Idrotts- och föreningsnämnden Nämnden ansvarar för att värdera om planerade lokalinvesteringar kräver beslut i kommunfullmäktige eller i kommunstyrelsen, i enlighet med vad som framgår av denna riktlinje. Om nämnden ser behov av att hyra in lokaler i stället för att investera i egna lokaler ska ett inhyrningsuppdrag ställas till stadsfastighetsnämnden. I den händelse en lokalinvestering inte kräver beslut i kommunfullmäktige eller i kommunstyrelsen fattar nämnden själv beslut om genomförande i enlighet med nämndens ordinarie beslutsprocess för investeringar. Bolagsstyrelser Det står stadens bolagsstyrelser fritt att inom eget lokalbestånd ombesörja det egna behovet av kontorslokaler. Vid inhyrning av kontorslokaler från annan part (nämnd, bolagsstyrelse eller externt bolag) gäller de principer för inhyrning av kommunala verksamhetslokaler som framgår av denna riktlinje. Om den tilltänkta inhyrningen inte omfattas av dessa principer står det berörd bolagsstyrelse fritt att hyra in kontorslokaler. Vid behov kan stadsfastighetsnämnden bistå i inhyrningsprocessen. Oaktat om inhyrningen omfattas av riktlinjen eller inte ska alltid lediga kontorslokaler hos stadens nämnder och bolagsstyrelser i första hand beaktas. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Ansvarar för att fatta beslut i lokalärenden i enlighet med vad som framgår av denna riktlinje. Lokalärenden där beslut krävs i kommunfullmäktige I lokalärenden av principiell beskaffenhet och större vikt krävs alltid beslut i kommunfullmäktige i enlighet med vad som framgår av detta avsnitt. Stadsfastighetsnämnden samt idrotts- och föreningsnämnden ska alltid värdera om ett ärende kan anses vara av principiell beskaffenhet eller större vikt oavsett investeringsnivå. I berörda nämnders ärendeberedning ska samråd ske med stadsledningskontoret. för att äga eller hyra - kommunala verksamhetslokaler Lokalinvesteringar där den totala projektutgiften överstiger 7 800 prisbasbelopp1 Stadsfastighetsnämnden samt idrotts- och föreningsnämnden ansvarar för att säkerställa att lokalprojekt som omfattas av denna kategori hanteras i enlighet med riktlinjen. För lokalprojekt som omfattas av denna kategori krävs ett inriktningsbeslut i kommunfullmäktige efter genomförd förstudie för att projektet ska kunna fortgå. Efter avslutad projektering och innan byggnation kan påbörjas krävs ett genomförandebeslut för investeringen i kommunfullmäktige. Lokalärenden där beslut krävs i kommunstyrelsen För att genomföra projekt som omfattas av en eller flera av de tre kategorierna nedan krävs beslut i kommunstyrelsen. I berörda nämnders beredning av dessa ärenden ska samråd ske med stadsledningskontoret. Investeringar där den totala projektutgiften väsentligt överstiger normalutfall Angiven kategori omfattar lokalprojekt som inte kräver beslut i kommunfullmäktige. Om projektutgiften, som senast efter avslutad projektering men innan byggnation startar, bedöms väsentligt överstiga normalutfall, krävs genomförandebeslut för investeringen i kommunstyrelsen innan byggnation kan påbörjas. Stadsfastighetsnämnden samt idrotts- och föreningsnämnden ansvarar för att säkerställa att lokalprojekt som omfattas av denna kategori hanteras i enlighet med riktlinjen. Inhyrningar om 20 år eller längre Stadsfastighetsnämnden samt berörd bolagsstyrelse ansvarar för att säkerställa att lokalprojekt som omfattas av denna kategori hanteras i enlighet med riktlinjen. Innan en inhyrning av en kommunal verksamhetslokal som omfattas av denna kategori kan ske krävs ett inhyrningsbeslut i kommunstyrelsen. Inhyrningar med ett kapitalbindande värde för den första kontraktsperioden överstigande 1 650 prisbasbelopp2 Stadsfastighetsnämnden samt berörd bolagsstyrelse ansvarar för att säkerställa att lokalprojekt som omfattas av denna kategori hanteras i enlighet med riktlinjen. Innan en inhyrning av en kommunal verksamhetslokal som omfattas av denna kategori kan ske krävs ett inhyrningsbeslut i kommunstyrelsen. 1 cirka 460 mnkr i 2025 års prisnivå 2 cirka 97 mnkr i 2025 års prisnivå för att äga eller hyra - kommunala verksamhetslokaler Inriktning – äga eller hyra kommunala verksamhetslokaler Äga kommunala verksamhetslokaler Vid långsiktiga lokalbehov om 15 år eller längre ska staden sträva efter att äga fastigheter och byggnader i egen regi (nämnd eller bolagsstyrelse). De kommunala behov som bedöms vara rimliga att beakta som långsiktiga omfattar i huvudsak men inte uteslutande verksamhetslokaler till förskola, grundskola, idrottsanläggningar, bostad med särskild service samt vård- och omsorgsboende för äldre. Om platsen inte möjliggör egna fastigheter eller byggnader ska förutsättningar för 3D- fastighetsbildning prövas som alternativ. Om staden inte kan möta långsiktiga lokalbehov på egen mark, egna fastigheter eller om ett eget ägande bedöms vara till nackdel för staden kan det bli nödvändigt att hyra in lokaler även för i grunden långsiktiga lokalbehov. Detta skulle exempelvis kunna aktualiseras om ett inköp av mark eller fastigheter blir för kostsamt alternativ att markförvärv inte är möjligt. Hyra kommunala verksamhetslokaler För kortsiktiga, varierande eller osäkra behov ska staden sträva efter att hyra verksamhetslokaler. Dessa lokalbehov omfattar i huvudsak men inte uteslutande kontorslokaler, mindre verksamhetslokaler samt lokaler för tillfälliga uppdrag. Lokalbehov som omfattas av denna kategori understiger i normalfallet hyresavtal med en löptid om mindre än 15 år. Vid behov av ställningstagande – äga eller hyra Uppstår behov av ställningstagande ska avstämning mellan berörda nämnder ske. Detta gäller för såväl enskilda lokalprojekt som i större stadsutvecklingsprojekt och berör i normalfallet främst exploateringsnämnden, stadsfastighetsnämnden samt berörda verksamhetsnämnder. Ett ställningstagande ska ske utifrån angiven inriktning för äga och hyra men bör även ta hänsyn till verksamhetslokalernas uppskattade livscykelkostnader, angivna verksamhetsbehov, givna geografiska förutsättningar samt ekonomiska konsekvenser sett utifrån ett hela staden perspektiv. för att äga eller hyra - kommunala verksamhetslokaler Bilaga 6 - Revideringar av budgethandlingen Sida 26: • Uppdrag ”Socialnämnderna får i uppdrag att starta en ny familjecentral i stadsområdet eller utöka familjecentralsliknande verksamhet.” Revideras till: ”Socialnämnderna och Förskolenämnden får i uppdrag att starta en ny familjecentral i stadsområdet eller utöka familjecentralsliknande verksamhet.” Sida 38: • Uppdrag: “Stadsmiljönämnden får i uppdrag att i samverkan med näringslivet utreda lämpliga områden för att inrätta en miljözonklass 3 för tunga och lätta lastbilar samt att begära av Trafikverket att få genomföra ett pilotprojekt med denna inriktning, i syfte att stimulera teknikskifte och få en tydlig positiv miljöeffekt.” Revideras till: “Stadsmiljönämnden får i uppdrag att i samverkan med näringslivet utreda lämpliga områden för att inrätta en miljözon klass 3 för tunga och lätta lastbilar, i syfte att stimulera teknikskifte och få en tydlig positiv miljöeffekt. Detta för att därefter genomföra ett pilotprojekt med denna inriktning.” Sida 68: • Kommunbidragsram för Idrotts- och föreningsnämnden för 2025 revideras till: 602 350 tkr • Kommunbidragsram för Grundskolenämnden för 2025 revideras till: 10 208 570 tkr Kommunstyrelsen Yrkande Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna, 2025-10-23 Kristdemokraterna Yrkande angående – Förslag till beslut angående budget 2025 och flerårsplaner 2026- 2027 Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Skattesats och budget • Moderaternas, Demokraternas, Liberalernas och Kristdemokraternas förslag till budget 2025 fastställs i sin helhet inklusive de mål, riktlinjer, uppdrag, ekonomiska ramar och bilagor som anges samt att skattesatsen fastställs till 20:99 öre per skattekrona. • Moderaternas, Demokraternas, Liberalernas och Kristdemokraternas förslag till flerårsplaner för åren 2026-2027 fastställs som underlag för den fortsatta planeringen. Fastställande av ersättningar enligt LOV (lagen om valfrihet) • Grundersättningen från och med 1 april 2025 utgår från beviljad brukartid och fastställs för externa utförare i LOV i hemtjänsten i Göteborgs Stad till 519 kr per timma inklusive momskompensation med 1,6 procent per timma. • Grundersättningen för kommunala utförare i LOV i hemtjänsten för Göteborgs Stad fastställs till 511 kr per timma att gälla från och med 1 april 2025. • Ersättningsmodellen för daglig verksamhet enligt LOV uppräknas från och med 1 april 2025 med 0,2%. Fastställande av högsta tillåtna låne- och borgensvolym • Göteborgs Stads koncerns samlade borgensåtagande får under 2025 maximalt uppgå till 6 miljarder kronor. • Göteborgs Stads samlade lånevolym under 2025 får uppgå till maximalt 75,5 miljarder kronor. • Idrotts- och föreningsnämndens mandat att bevilja kommunala borgen fastställs till 300 miljoner kronor. Av totalt borgensåtagande enligt ovan (6 miljarder kronor) ingår nedanstående borgen till Stadshus AB och dess vid var tid underliggande hel- och majoritetsägda bolag. • Göteborg Stad (org.nr 212000-1355) såsom för egen skuld får ingå borgen för Göteborgs Stadshus AB:s och dess vid var tid underliggande hel- och majoritetsägda bolags externa låneförpliktelser upp till högsta lånebelopp om 5,0 miljarder kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. • Lånetak för bolagen enligt följande tabell: Bolag Lånetak, mnkr Göteborgs Stadshus AB 3 200 Göteborg Energi koncern 10 200 Liseberg AB 3 670 Älvstranden 2 200 Framtiden koncern 33 000 Göteborgs Hamn AB 3 300 Higab AB 6 300 Göteborgs Stads Leasing AB 1 800 Gryab AB 1 400 Renova koncernen 2 100 • Samlad rörelsekredit under 2025 för övriga bolag får uppgå till 1 000 miljoner kronor. Fastställande av Göteborgs Stadshus AB:s bemyndigande att lämna kapitaltillskott till helägda bolag • Göteborgs Stadshus AB bemyndigas att vid behov lämna kapitaltillskott avseende 2025 till följande helägda dotterbolag med som högst nedan angivna belopp: BRG, Business Region Göteborg AB 45 448 tkr Göteborgs Stadsteater 173 460 tkr Got Event AB 202 819 tkr Fastställande av budgetram för Göteborgs Stadshus AB:s koncernledningskostnader och finansiering av Gothenburg European Office (GEO) • Göteborgs Stadshus AB bemyndigas att ta ut koncernledningsarvode från övriga bolag inom stadshuskoncernen för finansiering av koncernbolagens verksamhet exklusive GEO motsvarande maximalt 23 507 tkr under 2025. Göteborgs Stadshus AB bemyndigas att genom finansiell samordning finansiera Gothenburg European Office (GEO) med 5 017 tkr under 2025. Fastställande av Exploateringsnämndens bemyndiganden vid köp och försäljning av fastigheter • Exploateringsnämnden bemyndigas att inom ramen för i budgeten upptagna belopp för fastighetsförvärv dels ansöka om tillstånd till expropriation, dels förvärva fast egendom då utgiften för varje förvärv inte överstiger 30 miljoner kronor. • Exploateringsnämnden bemyndigas att sälja eller med tomträtt upplåta fast egendom för utbyggnad av antagna detaljplaner. • Exploateringsnämnden bemyndigas att för köpeskilling och på villkor i övrigt som nämnden äger bestämma till kommunala bolag och andra intressenter sälja tomträttsupplåten fast egendom. • Exploateringsnämnden bemyndigas att för maximalt 15 miljoner kronor per ärende sälja eller med tomträtt upplåta fast egendom som visserligen inte är detaljplanelagd men där nämnden, utifrån markägarrollen samt efter hörande med Stadsbyggnadsnämnden gör bedömningen att den fasta egendomen inte behövs/primärt lämpar sig för utbyggnad i kommunal ägo eller där detaljplaneläggning av den fasta egendomen inte bedöms behövas innan överlåtelse/tomträttsupplåtelse. Maximalt fast egendom om 5000 m2 per ärende. • Exploateringsnämnden bemyndigas att för maximalt 15 miljoner kronor per ärende sälja eller med tomträtt upplåta fast egendom som i enlighet med av kommunfullmäktige beslutade principer och organisatorisk struktur för hantering av kommunens fastigheter överförts till Exploateringsnämnden från annan kommunal nämnd och som inte längre behövs för någon kommunal förvaltnings behov. Fastställande av kommunstyrelsens befogenheter • Kommunstyrelsen bemyndigas att inom ramen för beslutad budget fatta beslut om de poster som budgeterats under kommuncentrala medel. • Kommunstyrelsen bemyndigas att inom ramen för beslutad budget besluta om justeringar av kommunbidrag och ekonomiska ramar under förutsättning att ärendena inte är av sådan principiell art att de ska underställas kommunfullmäktige för beslut´. • Kommunstyrelsen bemyndigas att inom ramen för beslutad budget besluta om uppdrag till nämnder och styrelser med anledning av genomförandet av denna budget under förutsättning att åtgärden ryms inom nämnds reglemente och budget respektive styrelses bolagsordning och ägardirektiv. Bemyndigandet omfattar inte uppdrag rörande nämndernas myndighetsutövning, tillämpningen av lag eller ärenden som i övrigt rör enskilda, och inte heller uppdrag som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt för kommunen enligt 5 kap. 1§ kommunallagen. • Kommunstyrelsen ska inom ramen för sitt ordinarie ansvar enligt kommunallagen särskilt följa och analysera den ekonomiska utvecklingen för staden och föreslå åtgärder i de fall då stadens balanskravsresultat avviker negativt från den beslutade nivån. Fastställande av utdelning från Göteborgs Stadshus AB • Utdelningen från Göteborgs Stadshus AB fastställs till 350 000 tkr för 2025. Utdelningen får ej finansieras genom lån. Fastställande av internränta och index för ekonomiska ramar • Internräntan fastställs till 2,25 procent för 2025. • Index för uppräkning av ekonomiska ramar fastställs till 0,2%. Reglering av överskott och underskott för specificerade ekonomiska ramar för Stadsbyggnadsnämnden och Överförmyndarnämnden • Om det uppstår överskott eller underskott inom ramen för “Stadsbyggnadsnämndens transfereringar” och “Överförmyndarnämnden arvode” nollställs dessa i samband med stadens årliga bokslut. Fastställande av ekonomisk ram avseende kostnader för digital utveckling och förvaltning hos nämnderna för demokrati- och medborgarservice, inköp och upphandling samt intraservice • Ekonomisk ram för nämnden för demokrati- och medborgarservice för förvaltning av bastjänster fastställs till 86 900 tkr. • Ekonomisk ram för inköps- och upphandlingsnämnden för förvaltning av bastjänster fastställs till 35 400 tkr. • Ekonomisk ram för inköps- och upphandlingsnämnden för utveckling av bastjänster fastställs till 10 560 tkr. • Ekonomisk ram för nämnden för Intraservice för förvaltning av bastjänster och digital infrastruktur fastställs till 1 095 500 tkr. • Ekonomisk ram för nämnden för Intraservice för utveckling av bastjänster och digital infrastruktur fastställs till 30 200 tkr. Undantagsvis kan de ekonomiska ramarna för bastjänster och digital infrastruktur justeras med anledning av väsentligt förändrade volymer. De berörda nämnderna skall i så fall hemställa till kommunfullmäktige där orsak och omfattning noggrant beskrivs. Hemställan ska beredas av stadsledningskontoret i kompletterande budgetunderlag. Fastställande av värdet för personalförmåner • Det ekonomiska värdet gällande personalförmåner fastställs för 2025 till 3 100 kronor per medarbetare. Utöver detta tillåts lokalt framförhandlade förmåner som arbetstagarorganisationerna bedömer är framförhandlade i lokal överenskommelse eller kollektivavtal. Resursfördelningsmodell för socialnämnderna • Resursfördelningsmodell för socialnämnderna fastställs för 2025 enligt bilaga 1. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning • Samtliga mål i budgeten är också verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. I årsredovisningen görs en samlad analys av dessa utifrån de målvärden som återfinns i riktlinjen för god ekonomisk hushållning. Fastställande av stadsbyggnadsnämndens taxa och befogenhet • Stadsbyggnadsnämndens taxa 2025, enligt bilaga 3, godkänns att gälla från 2025-01-01. • Stadsbyggnadsnämnden har rätt att justera taxan för 2025 utifrån prisindex för kommunal verksamhet (PKV) när det fastställs och publiceras i oktober 2024. • Stadsbyggnadsnämnden har rätt att årligen räkna upp taxan baserat på prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Bilagor Bilaga 1. Resursfördelningsmodell socialnämnder 2025 Bilaga 2. Redogörelsen över ekonomin i de kommunala koncernföretagen Bilaga 3. Stadsbyggnadsnämndens taxa 2025 inklusive tjänsteutlåtande Bilaga 1: Resursfördelningsmodell Socialnämnder 2025 Bilaga 2: Redogörelsen över ekonomin i de kommunala koncernföretagen RESULTAT PER UNDERKONCERN / BOLAG INVESTERINGAR UNDERKONCERN / BOLAG Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2024-08-15 Pernilla Fitz Ärendenummer SLK-2023-01105 Telefon: 031-368 05 85 E-post: pernilla.fitz@stadshuset.goteborg.se Stadsbyggnadsnämndens taxa 2025 Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Stadsbyggnadsnämndens förslag till taxa som ska gälla från 2025-01-01, antecknas och överlämnas till budgetberedningen för beslut i samband med budget för 2025 enligt nedanstående punkter a till c. a. Stadsbyggnadsnämndens taxa 2025, enligt bilaga 2 och 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns att gälla från den 2025-01-01. b. Stadsbyggnadsnämnden har rätt att justera taxan för 2025 utifrån prisindex för kommunal verksamhet (PKV) när det fastställs och publiceras i oktober 2024. c. Stadsbyggnadsnämnden har rätt att årligen räkna upp taxan baserat på prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Sammanfattning Stadsbyggnadsnämnden har 2023-11-21 § 634 översänt förslag till taxa för stadsbyggnadsnämndens verksamhet att gälla från 2025-01-01 för fastställande av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutade i budget för 2024 att nya eller förändring av taxor och avgiftsmodeller för olika verksamheter som hanteras av kommunfullmäktige i första hand ska beslutas i ordinarie budget. Ny eller förändring av taxa ska beslutas av nämnd senast april året innan taxan föreslås börja gälla och stadsledningskontoret bereder ärendet vidare till kommunstyrelsen. Stadsbyggnadsnämnden föreslår mindre justeringar jämfört med nuvarande taxa, med marginella ekonomiska konsekvenser. De förändringar som föreslås är av mindre karaktär, men återfinns såväl i texten i taxan som i taxetabellerna. Syftet är att göra taxan mer tydlig genom justeringar i form av förtydliganden samt ett mindre antal tillägg. Vidare föreslår nämnden att stadsbyggnadsnämnden ges rätt att justera taxan för 2025 utifrån prisindex för kommunal verksamhet (PKV) när det fastställs och publiceras i oktober 2024 och därefter att årligen ge stadsbyggnadsnämnden rätt att räkna upp taxan baserat PKV. Bedömning ur ekonomisk dimension De av stadsbyggnadsnämnden föreslagna justeringar i taxan inför 2025 genererar sammantaget endast mindre ekonomiska effekter för kund. Stadsbyggnadsnämnden föreslår i enlighet med kommunfullmäktiges beslut 2022-12-08 § 28 gällande byggnadsnämndens taxa 2023, att räkna upp taxan med prisindex kommunal verksamhet (PKV). Föreslagen indexuppräkning speglar uppskattad kostnadsutveckling, vilket innebär att ingen ekonomisk effekt väntas för nämnden. Den främsta ekonomiska påverkan ligger i eventuella volymförändringar till följd av antal bygglovsansökningar, antal utstakningar, antal detaljplaner och så vidare, vilket gör att den ekonomiska effekten är svår att uppskatta. Bedömning ur ekologisk och social dimension Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån dessa dimensioner. Bilagor 1. Stadsbyggnadsnämndens handlingar 2023-11-21 § 634 2. Stadsbyggnadsnämndens taxa 2025 3. Taxa för Göteborgs byggnadsnämnds verksamhet med PBL87 som grund Ärendet Stadsbyggnadsnämnden har 2023-11-21 § 634 översänt förslag till taxa för stadsbyggnadsnämndens verksamhet att gälla från 2025-01-01 för fastställande av kommunfullmäktige. Beskrivning av ärendet Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2023-11-21 § 634 att hemställa till kommunfullmäktige om förslag på vissa mindre justeringar av nu gällande taxor i syfte att förenkla och öka tydligheten främst avseende den taxa för stadsbyggnadsnämnden verksamhet som kommunfullmäktige beslutade om 2022-12-08 § 28. Kommunfullmäktige beslutade också att byggnadsnämndens taxa ska indexjusteras årligen och baseras på prisindex kommunal verksamhet (PKV). Nämnden föreslår fortsatt en uppräkning enligt detta beslut. Stadsbyggnadsnämnden föreslår mindre justeringar jämfört med nuvarande taxa, med marginella ekonomiska konsekvenser. De förändringar som föreslås är av mindre karaktär, men återfinns såväl i texten i taxan som i taxetabellerna. Syftet är att göra taxan mer tydlig genom justeringar i form av förtydliganden samt ett mindre antal tillägg. I avsnittet ”Taxans ikraftträdande och övergångsbestämmelser” har årtalen justerats för att återspegla tidpunkten för när den nya timbaserade taxan trädde i kraft. I taxans grundkonstruktion ingår att denna årligen ska uppräknas med PKV baserat på skatteunderlagsprognos per oktober månad året innan taxan träder i kraft. Enligt stadens riktlinje för framtagande av taxor ska beslut tas av kommunfullmäktige senast i april året innan taxan träder i kraft. Mot bakgrund av detta har stadsbyggnadsnämndens förslag till taxa för 2025 räknats upp utifrån siffror för 2025 i PKV publicerat av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i oktober 2023. Stadsbyggnadsnämnden föreslår därför att nämnden ges rätt att indexjustera taxan för 2025 utifrån PKV när det fastställs och publiceras i oktober 2024. Ekonomiska effekter Föreslagna tillägg och justeringar av stadsbyggnadsnämndens taxa inför 2025 genererar sammantaget endast mindre ekonomiska konsekvenser bortsett från föreslagen indexuppräkning vilken speglar kostnadsutvecklingen och innebär ingen påverkan på nämndens nettokostnader. Störst ekonomisk effekten ligger vid volymförändring i antalet ärenden. De främsta effekterna för kund avser förtydligande avseende kostnad och debitering gällande per hus, per styck och så vidare. För övrigt bedöms den ekonomiska effekten bli marginell. Ekonomiska konsekvenser för andra kommunala verksamheter bedöms bli ringa mot bakgrund av att merparten av de ärenden som handläggs av stadsbyggnadsnämnden utförs för externa parters räkning. Taxa för planverksamheten För planverksamheten lämnas taxan oförändrad bortsett från indexuppräkning av timpriset enligt PKV. Taxa för byggnadsnämndens verksamhet med PBL87 som grund Inga förändringar föreslås för denna del av taxan. Taxa för byggverksamheten Förändringarna inom byggverksamheten består främst i förtydligande, samt i ett antal fall av justering av bedömd tidsåtgång. Några av de främsta tilläggen/justeringarna exemplifieras nedan. • Åtgärder har förtydligats så att det framgår att debiteringen gäller per hus, per fastighet och så vidare. • För fasadändringar har ytterligare uppdelning gjorts för ”liten avvikelse”. • För ljusanordningar och skyltar har förtydliganden gjorts genom att ange olika intervall avseende antal. • För åtgärder avseende balkonger har taxan kompletterats med uppgift avseende åtgärd ”utanför planlagt område”. • För förhandsbesked har förtydligande gjorts att kostnaden gäller per huvudbyggnad samt vid både positiva och negativa beslut. • För ett antal tjänster har bedömd tidsåtgång justerats. • Fastighetsrättsliga åtgärder (A25) baseras helt på timdebitering. Taxa för mät- och kartverksamheten Ett antal förtydliganden i taxetabellen har gjorts så att det framgår att åtgärden även avser tillbyggnader. Den ekonomiska effekten avser enbart gjord indexuppräkning. Sammantaget bedömer stadsbyggnadsnämnden att föreslagna förändringar inte medför några större ekonomiska effekter. Stadsledningskontorets bedömning I kommunfullmäktiges budget för 2024 som beslutades 2023-11-09 § 4 anges att ny eller förändring av taxor och avgiftsmodeller för olika verksamheter som hanteras av kommunfullmäktige i första hand ska beslutas i ordinarie budget. Stadsledningskontoret bedömer att stadsbyggnadsnämnden har fattat beslut om förslag till ny taxa inom ramen för kommunfullmäktiges beslut om hantering av taxor. Vidare ser kontoret att nämndens föreslagna förändringar av taxan ger möjlighet till förtydligad kommunikation och tillämning av tjänster och avgifter. Enligt stadens anvisningar för hantering av taxor och avgifter är det viktigt att indexering sker årligen för att inte urholka taxan över tid. Stadsbyggnadsnämndens förslag är att ge nämnden rätt att justera taxan för 2025 utifrån PKV när det fastställs och publiceras i oktober 2024 och därefter årligen ge stadsbyggnadsnämnden rätt att räkna upp taxan baserat på PKV. Då taxan ska räknas upp med PKV i oktober året innan det nya kalenderåret är uppräkningen i bilagan preliminär för 2025 och kommer att justeras i samband med att slutliga uppgifter finns att tillgå i oktober 2024. Stadsledningskontoret gör ingen annan bedömning än stadsbyggnadsnämnden, det vill säga att de ekonomiska konsekvenserna för såväl kunder/brukare, stadsbyggnadsnämnden som för andra kommunala verksamheter är marginella. Magnus Andersson Eva Hessman Ekonomidirektör Stadsdirektör Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2023-11-21 § 634 Ärendenummer SBF-2023-01577 Stadsbyggnadsnämndens taxa 2025 Beslut I stadsbyggnadsnämnden 1. Godkänna förslag till stadsbyggnadsnämndens taxa 2025 enligt bilaga att gälla fr o m 2025-01-01 2. Ge stadsbyggnadsnämnden rätt att justera taxan för 2025 utifrån prisindex för kommunal verksamhet (PKV) när det fastställs och publiceras i oktober 2024. 3. Ge stadsbyggnadsnämnden rätt att årligen räkna upp taxan baserat på prisindex för kommunal verksamhet (PKV). 4. Översända stadsbyggnadsnämndens förslag med bilaga till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige. Skäl till beslut Nämnden beslutar i enlighet med de skäl som anges i förvaltningens tjänsteutlåtande. Handlingar Förvaltningens tjänsteutlåtande daterat 2023-11-03, med bilagor. Information Erik Olsson Stenkil, avdelningschef ekonomi, och Pia Hermansson, enhetschef bygglov, lämnar en muntlig information i ärendet. Beslutsgång Ordföranden föreslår att nämnden ska besluta att bifalla tjänsteutlåtandet och finner att nämnden beslutar i enlighet med ordförandens förslag. Stadsbyggnadsförvaltningen Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2023-11-03 Erik Stenkil Stadsbyggnadsnämnden 2023-11-21 Telefon: 031-365 00 00 Diarienummer SBF-2023-01577 E-post: erik.stenkil@stadsbyggnad.goteborg.se Stadsbyggnadsnämndens taxa 2025 Förslag till beslut I stadsbyggnadsnämnden 1. Godkänna förslag till stadsbyggnadsnämndens taxa 2025 enligt bilaga att gälla fr o m 2025-01-01 2. Ge stadsbyggnadsnämnden rätt att justera taxan för 2025 utifrån prisindex för kommunal verksamhet (PKV) när det fastställs och publiceras i oktober 2024. 3. Ge stadsbyggnadsnämnden rätt att årligen räkna upp taxan baserat på prisindex för kommunal verksamhet (PKV). 4. Översända stadsbyggnadsnämndens förslag med bilaga till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige, Sammanfattning Detta ärende utgör förslag till justering av stadsbyggnadsnämndens taxa 2025. Det förslag till taxa som framgår av detta tjänsteutlåtande jämte bilaga föreslås gälla från 2025-01-01. De förändringar som föreslås är av mindre karaktär, men återfinns i såväl texten i taxan som i taxetabellerna. Därtill har en indexuppräkning skett av taxan utifrån Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Då taxan ska räknas upp med PKV i oktober året innan det nya kalenderåret är uppräkningen, vid beslutet om antagandet av taxa, preliminär för 2025 och kommer att justeras och fastställas i samband med att slutliga uppgifter finns att tillgå i oktober 2024 avseende PKV. Nedan följer beskrivning av ett urval av förändringar som är gjorda i taxetabellerna. Inom byggverksamheten har ett antal tjänster förtydligats genom att skilja mellan ”planenlig åtgärd”, ”liten avvikelse” samt ”utanför planlagt område”. Därtill har förtydligande gjorts i tabellerna när det gäller åtgärder som debiteras per hus, per styck osv. När det gäller ljusanordningar och skyltar har förtydligande skett genom en tydligare indelning i intervall avseende antal. Utöver detta har bedömd tidsåtgång för att antal åtgärder justerats i syfte att bättre spegla den verkliga tidsåtgången. Justeringen hänförs främst till administration gällande grannehörande. Sammantaget medför föreslagna justeringar en marginell ekonomisk påverkan. Den främsta effekten härrör från gjord indexuppräkning. För planverksamheten lämnas taxan oförändrad bortsett från indexuppräkning av timpriset enligt PKV. För mät- och kartverksamheten har ett antal förtydliganden i taxetabellen skett så att det framgår att åtgärden även avser tillbyggnader. Den ekonomiska effekten avser enbart gjord indexuppräkning. För Fastighetsrättsliga åtgärder (A25) har taxan förenklats genom att debiteringen nu helt baseras på timdebitering. Nedan följer beskrivning av gjorda ändringar i taxans löpande text I avsnittet ”Taxans ikraftträdande och övergångsbestämmelser” har årtalen justerats för att återspegla tidpunkten för när den nya timbaserade taxan trädde i kraft. I avsnittet ”Avgift för bygglov och genomförande” har förtydligande gjorts att det ingår ett av vardera tekniskt samråd, startbesked osv. Krävs fler debiteras dessa enligt angivet belopp i taxan. I avsnittet ”Fler lov- och/eller anmälningspliktiga åtgärder i samma ärende” har förtydligande gjorts kring vad som gäller vid flera liknande åtgärder i samma ansökan. Förtydligande har skett avseende de fall där planavgift tas ut i samband med bygglov. Förtydligandet består i att informationen lagts under egen rubrik under avsnitt 4. Bedömning ur ekonomisk dimension Föreslagna justeringar av stadsbyggnadsnämndens taxa inför 2025 genererar sammantaget endast mindre ekonomiska konsekvenser bortsett från föreslagen indexuppräkning. Indexuppräkningen speglar uppskattad kostnadsutveckling inom sektorn vilket innebär att nettot bedöms vara oförändrat. Främsta ekonomiska effekten ligger därmed i volym till följd av antal bygglovsansökningar, antal utstakningar, antal detaljplaner osv. Ekonomiska konsekvenser för brukare/kunder Främsta ekonomiska effekten avser de förtydligande som sker att kostnaden gäller per hus, per styck osv. För övrigt bedöms den ekonomiska effekten bli marginell. Ekonomiska konsekvenser för den egna verksamheten Den ekonomiska effekten för den egna verksamheten bedöms i sammanhanget bli marginell. Största påverkan kommer avse yttre faktorer i form av exempelvis antal bygglovsansökningar. Ekonomiska konsekvenser för andra kommunala verksamheter Konsekvensen för kommunala verksamheter bedöms bli ringa mot bakgrund av att merparten av de ärenden som handläggs av stadsbyggnadsnämnden utförs för externa parters räkning. Bedömning ur ekologisk dimension Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bilagor 1. Bilaga 1 Stadsbyggnadsnämndens taxa 2025 2. Bilaga 2 Taxa för Göteborgs byggnadsnämnds verksamhet med PBL87 som grund Ärendet Detta ärende ger förslag på vissa mindre justeringar av nu gällande taxor i syfte att för- enkla och öka tydligheten främst avseende den taxa för stadsbyggnadsnämndens verksamhet som Göteborgs kommunfullmäktige beslutade 2022-12-08. Beskrivning av ärendet Nedan följer en bakgrundsbeskrivning för uppkomsten av detta ärende tillsammans med en övergripande genomgång av de justeringar som föreslås av stadsbyggnadsnämndens taxa 2025. Ärendet är upprättat i enlighet med Göteborgs Stads anvisning för hantering av taxor och avgifter. Bakgrund Vid Göteborgs kommunfullmäktiges sammanträde 2022-12-08 fattades beslut om nu gällande taxa. Detta ärende innebär ett antal förslag till förtydliganden samt tillägg. Allmänna regler om kommunala taxor Avgifterna tas ut i enlighet 12 kap 8–11 §§ plan- och bygglagen PBL, plan- och byggförordningen PBF (2011:338), 2 kap 5 § Kommunallagen KL (2017:725) och Miljöbalken (1998:808) om inget annat anges. Kommunerna ges rätt att ta ut avgifter så att kommunen kan täcka kostnaderna för alla åtgärder som normalt ingår i ärenden om lov eller anmälan. Även arbete med detaljplanering kan finansieras genom avgifter. Avgifterna är avsedda att täcka kommunens självkostnad för den aktuella myndighetsut- övningen eller tjänsten. För tjänster som kommunerna är skyldiga att tillhandahålla får avgifter dock endast tas ut om det följer av lag eller annan författning. Taxan och dess tillämpning utgår från kommunallagens principer; självkostnads- principen, likställighetsprincipen och retroaktivitetsförbud. Grunderna för hur avgifterna beräknats anges i taxan. Övergripande justeringar De justeringar som föreslås avser i huvudsak förtydliganden, samt ett antal mindre tillägg. I taxans grundkonstruktion ingår att denna årligen ska uppräknas med prisindex för kommunal verksamhet (PKV) baserat på skatteunderlagsprognos per oktober månad året innan taxan träder i kraft. Enligt stadens riktlinje för framtagande av taxor ska beslut tas av kommunfullmäktige senaste i april året innan taxan träder i kraft. Mot denna bakgrund har förslag till taxa för 2025 uppräknats utifrån siffror för 2025 i PKV publicerat av SKR i oktober 2023. Stadsbyggnadsnämnden föreslås ges rätt att indexjustera taxan för 2025 utifrån prisindex för kommunal verksamhet (PKV) när det fastställs och publiceras i oktober 2024. Justeringar avseende taxa för planverksamheten För planverksamheten lämnas taxan oförändrad bortsett från indexuppräkning av timpriset enligt PKV. Justeringar avseende taxa för byggverksamheten Förändringarna inom byggverksamheten består främst i förtydligande, samt i ett antal fall justering av bedömd tidsåtgång. Några av de främsta tilläggen/justeringarna exemplifieras nedan. • Flertalet åtgärder har nu förtydligats så att det framgår att debiteringen gäller per hus, per fastighet osv. • För fasadändringar har ytterligare uppdelning gjorts för ”liten avvikelse” • För ljusanordningar och skyltar har taxan förtydligats genom att ange olika intervall avseende antal. • För åtgärder avseende balkonger har taxan kompletterats med uppgift avseende åtgärd ”utanför planlagt område” • För förhandsbesked har förtydligande gjorts att kostnaden gäller per huvudbyggnad samt vid både positiva och negativa beslut. • För ett antal tjänster har bedömd tidsåtgång justerats. • Fastighetsrättsliga åtgärder (A25) baseras helt på timdebitering. Justeringar avseende taxa för mät-/kartverksamheten För mät- och kartverksamheten har ett antal förtydliganden i taxetabellen skett så att det framgår att åtgärden även avser tillbyggnader. Den ekonomiska effekten avser enbart gjord indexuppräkning. Justeringar i taxa för byggnadsnämndens verksamhet med PBL87 som grund Ingen justering har gjorts. Stadsbyggnadsförvaltningens bedömning Förvaltningen gör sammantaget bedömningen att föreslagna justeringar är att betrakta som marginella och bidrar till en tydlig och pedagogisk kommunikation kring tjänster och avgifter. Därtill medför tillkomna tjänster och den ökade tydligheten en enklare tillämpning av taxan inom ramen för stadsbyggnadsnämndens verksamhet. De ekonomiska konsekvenserna för såväl kunder/brukare, byggnadsnämnden som för andra kommunala verksamheter har bedömts vara marginella. Henrik Kant Erik Stenkil Stadsbyggnadsdirektör Avdelningschef Ekonomi 2016 Plan- och bygglovtaxa (inklusive kart- och mättaxa) Gäller fr o m 2025-01-01 Beslutad av kommunfullmäktige 2024-XX-XX Stadsbyggnadsnämnden Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL 1. Inledning .......................................................................................................................................... 4 2. Allmänna regler om kommunala taxor ........................................................................................... 5 Kommunallagen (KL) ........................................................................................................................... 5 Plan- och bygglagen (PBL) ................................................................................................................... 6 3. Allmänna bestämmelser om taxa.................................................................................................... 7 Kommunfullmäktiges beslut om taxa.................................................................................................. 7 Tillämpning av taxa.............................................................................................................................. 7 Avgifter enligt tabeller......................................................................................................................... 7 Handläggningskostnad ........................................................................................................................ 7 Avgift vid avslag, avskrivning och avvisning ........................................................................................ 7 Tidsersättning ...................................................................................................................................... 7 Höjning/sänkning av avgift .................................................................................................................. 8 Betalning av avgift ............................................................................................................................... 8 Överklagande av avgiftsbeslut i enskilda fall ...................................................................................... 8 Mervärdesskatt ................................................................................................................................... 8 Taxans ikraftträdande och övergångsbestämmelser .......................................................................... 8 4. Särskilda bestämmelser om taxa..................................................................................................... 9 Utlämnande av allmänna handlingar .................................................................................................. 9 Avgift för bygglov och genomförande ................................................................................................. 9 Fler lov- och/eller anmälningspliktiga åtgärder i samma ärende ....................................................... 9 Extra tekniskt samråd, startbesked med mera ................................................................................... 9 Tidsbegränsade bygglov ...................................................................................................................... 9 Bygglovsavgift efter positivt förhandsbesked ..................................................................................... 9 Definition av åtgärder ......................................................................................................................... 9 Areabestämning .................................................................................................................................. 9 Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan ............................................................... 10 Byggsanktionsavgift........................................................................................................................... 10 Tillsyn strandskydd ............................................................................................................................ 10 Planbesked ........................................................................................................................................ 10 Avgift för detaljplanearbete och områdesbestämmelser samt planavtal ........................................ 10 Planavgift i samband med bygglov .................................................................................................... 11 5. Taxetabeller ................................................................................................................................... 12 Taxetabell - Bygglov, anmälningspliktiga åtgärder med mera .............................................................. 13 Taxetabell - Nybyggnadskartor ............................................................................................................. 20 Taxetabell - Utstakning och lägeskontroll ............................................................................................. 21 Taxetabell - Fastighetsrättsliga åtgärder ............................................................................................... 23 2 Taxetabell - Planbesked, detaljplaner och områdesbestämmelser ...................................................... 24 Taxetabell - Kartor och geodata ............................................................................................................ 25 Taxetabell - Handläggningskostnad per timme..................................................................................... 26 Taxetabell - Brandfarliga och explosiva varor m.m. .............................................................................. 27 3 1. Inledning Denna taxa gäller för stadsbyggnadsnämndens verksamhet. För den kommunala lantmäteri- myndigheten som är organiserad under stadsbyggnadsnämnden gäller Lantmäteriets taxa. Plan- och bygglagen PBL (2010:900) ger kommunerna rätt att ta ut avgifter så att kommunen kan täcka kostnaderna för alla åtgärder som normalt ingår i ärenden om lov eller anmälan. Även arbete med detaljplanering och programarbete får finansieras genom avgifter. Avgifterna är avsedda att täcka kommunens genomsnittliga kostnad för den aktuella myndighetsutövningen eller tjänsten. För tjänster som kommunerna är skyldiga att tillhandahålla får avgifter dock endast tas ut om det följer av lag eller annan författning. Avgifterna tas ut i enlighet 12 kap 8-11 §§ PBL, plan- och byggförordningen PBF (2011:338), 2 kap 5 § Kommunallagen KL (2017:725) och Miljöbalken (1998:808) om inget annat anges. 4 2. Allmänna regler om kommunala taxor Kommunallagen (KL) Kommunernas rätt att ta ut avgifter allmänt sett framgår av 2 kap 5 § KL. Av paragrafen framgår kommuners och regioners rätt att ta ut avgifter. Paragrafen motsvarar huvudsakligen 8 kap 3b § i den äldre kommunallagen (KL), med hänvisning till prop. 1993/94:188 s. 107 f. ”Kommuner och landsting* får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster eller nyttigheter som de är skyldiga att tillhandahålla får dock avgifter endast tas ut om det följer av lag eller annan författning.” Ovanstående ger kommuner rätt att ta ut avgifter inom hela den sektor som regleras i kommunallagen. Det enda kravet är att kommunen tillhandahåller en tjänst eller nyttighet som motprestation. Det gäller även frivilliga uppgifter som tillhandahålls inom ramen för en obligatorisk verksamhet (se prop. 1993/94:188 s.79-80 jämfört med prop. 2016/17:171 sid. 301). Detta innebär att kommunerna har möjlighet att ta ut avgifter för frivillig uppdrags- verksamhet. Självkostnadsprincipen Kommunens avgiftsuttag får inte överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgifterna gäller. Detta benämns ofta som självkostnadsprincipen. Detta regleras i 2 kap 6 § KL men även i 12 kap 10 § PBL. Självkostnadsprincipen avser det totala avgiftsuttaget per verksamhet. Vid beräkning av självkostnaden får alla relevanta kostnader tas med. Exempel är kostnader för egen personal, köpta tjänster och lokalkostnader. Även verksamhetens andel av gemensamma kostnader får räknas med. Likställighetsprincipen Bestämmelsen innebär att särbehandling av vissa kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar endast är tillåten på objektiva grunder. Likställighetsprincipen innebär vid fördelning av avgifter att lika avgift ska utgå för lika prestation eller att kommunmed- lemmar som befinner sig i motsvarande läge ska betala samma avgifter. Likställighetsprincipen framgår av 2 kap 3 § KL. ”Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.” Retroaktivitetsförbud Kommunfullmäktige ska ha fattat beslut om en specifik taxa innan den börjar tillämpas. Det är inte tillåtet att ge avgiftsbestämmelser retroaktiv verkan annat än i vissa speciella undan- tagsfall. Retroaktivitetsförbudet framgår direkt av 2 kap 4 § KL. ” Kommuner och regioner får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft till nackdel för medlemmarna. Sådana beslut får dock fattas om det finns synnerliga skäl för det.” * numera avses Kommuner och regioner 5 Plan- och bygglagen (PBL) Stadsbyggnadsnämndens avgiftsuttag får inte överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgifterna gäller. Detta benämns ofta som självkostnadsprincipen. Detta regleras både i 12 kap 10 § PBL samt 2 kap 6 § KL. Stadsbyggnadsnämnden får enligt 12 kap 8 § PBL ta ut avgifter för 1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked, 2. beslut om lov, 3. tekniska samråd, 4. slutsamråd, 5. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen, 6. upprättande av nybyggnadskartor, 7. framställning av arkivbeständiga handlingar, 8. expediering och kungörelse enligt 9 kap. 41-41 b §§, och 9. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Stadsbyggnadsnämnden får enligt 12 kap 9 § PBL ta ut en planavgift för att täcka programkostnader och kostnader för andra åtgärder som behövs för att upprätta eller ändra detaljplaner eller områdesbestämmelser, om 1. nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad, och 2. den fastighet som bygglovet avser har nytta av planen eller områdesbestämmelserna. Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska också tillämpas på en anläggning som kräver bygglov enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 § PBL. 6 3. Allmänna bestämmelser om taxa Kommunfullmäktiges beslut om taxa Enligt 12 kap 10 § PBL är det kommunfullmäktige som ska fatta beslut om grunderna hur avgifter ska beräknas. Kommunfullmäktige kan inte delegera rätten att besluta om taxan till nämnd. Detta innebär att taxan, så väl som ändring av taxan, måste beslutas av kommunfullmäktige. Så länge denna taxa gäller uppdrar kommunfullmäktige till stadsbyggnadsnämnden för varje nytt kalenderår (avgiftsår) att ändra taxan i enlighet med den procentsats som anges i den version av Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) webbplats i oktober månad före varje nytt kalenderår. I de fall då annan uppräkning kan bli aktuell ska beslut underställas kommunfullmäktige. Tillämpning av taxa Handläggare med delegation och stadsbyggnadsnämnden äger rätt att besluta enligt taxa. Avgiften beräknas efter den taxa som gäller när beslut i ärende tas. Avgifter enligt tabeller Avgift för en viss åtgärd framgår av bifogade tabeller. Beloppen i tabellerna har beräknats genom att framräknad handläggningskostnad per timme för verksamheten har multiplicerats med en genomsnittlig tidsåtgång för den typ av ärende som åtgärden avser. Handläggningskostnad Handläggningskostnaden motsvarar stadsbyggnadsnämndens självkostnad för arbete utfört av egen personal, inhyrd personal eller annan som utför arbete för stadsbyggnadsnämndens räkning. Kostnaden beräknas enligt den handläggningstid (antal timmar) som erfordrats för arbetet och en genomsnittlig timkostnad för handläggningen. Med handläggningstid avses den sammanlagda tid som varje tjänsteman har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med andra myndigheter, inspektioner och kontroller, restid, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. I handläggnings- tid ingår även tid för registrering, arkivering och expediering. Vid beräkning av självkost- naden får alla relevanta kostnader tas med. Exempel är kostnader för personal, köpta tjänster, registrering, arkivering, expediering och lokalkostnader. Även verksamhetens andel av gemensamma kostnader får räknas med. Handläggningskostnad per timme redovisas i bifogad tabell. Avgift vid avslag, avskrivning och avvisning Om en ansökan avslås, eller om ett ärende avskrivs eller avvisas, tas avgift ut för den handläggningstid som lagts ner i ärendet. Tidsersättning Om en åtgärd inte kan hänföras till en särskild grupp i tabellerna, beslutar stadsbyggnadsnämnden och handläggare, enligt delegation, om debitering av skälig avgift baserad på handläggningskostnad och handläggningstid. 7 Höjning/sänkning av avgift Finner stadsbyggnadsnämnden att det finns särskilda skäl som kan föranleda höjning eller sänkning av avgift kan nämnden besluta om detta. Betalning av avgift Betalning av avgift ska ske till nämnden inom den tid som anges i faktura. Betalas inte avgift vid den förfallodag som anges i fakturan utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) från förfallodagen tills betalning sker. Fakturering av avgift kan ske såväl löpande som vid beslut beroende på vilken tjänst som avses. Avgifter kan tas ut i förskott. Överklagande av avgiftsbeslut i enskilda fall Stadsbyggnadsnämndens beslut om debitering kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Den som vill överklaga ska lämna överklagan till stadsbyggnadsnämnden enligt besvärshänvisning. Stadsbyggnadsnämnden prövar om överklagandet gjorts i rätt tid. Härefter överlämnas handlingarna till överprövande myndighet, som har att pröva överklagandet. Mervärdesskatt Samtliga belopp i tabellerna är angivna exklusive mervärdesskatt. Mervärdesskatt utgår inte för avgifter i samband med myndighetsutövning. Mervärdesskatt tillkommer på avgifter som kommunen tillhandahåller som är annat än myndighetsutövning, exempelvis utstakning och lägeskontroll. Stadsbyggnadsnämnden följer skatterättsliga regler vid uttag av mervärdesskatt. Taxans ikraftträdande och övergångsbestämmelser Taxan gäller för ärenden som inkommit från och med den 1 januari 2021, exempelvis ärenden om planbesked, lov, anmälningspliktiga åtgärder, utstakning och förhandsbesked. För planärenden gäller taxan för planärende som startats den 1 januari 2021 och senare. För planavgifter gäller en särskild ordning. Där planavgift ska tas ut i samband med bygglov ska taxa beslutad den 13 september 2018 gälla för planer och områdesbestämmelser där planarbetet startades före den 1 januari 2021. Uppräkning av grundbelopp i denna taxa sker årligen med PKV (prisindex för kommunal verksamhet). Planärenden som startats före den 2 maj 2011 handläggs enligt taxa som antogs av kommunfullmäktige den 29 januari 2009 (med ändring den 6 maj 2010). 8 4. Särskilda bestämmelser om taxa Utlämnande av allmänna handlingar Vid utlämnande av allmänna handlingar tillämpas Göteborgs Stads taxa för kopior, utskrifter och avskrifter av allmänna handlingar (KF 2018-11-22 § 28, dnr 1858/17). Taxan gäller från den 1 juli 2019 och inkluderar även utlämning av digitala handlingar. Avgift för bygglov och genomförande Bygglovsavgiften är uppdelad i bygglov och genomförande. I lovet ingår start av ärendet, bygglovsprövning, expediering och kungörelse av ärendet. I genomförandet ingår ett av vardera tekniskt samråd, startbesked, arbetsplatsbesök, slutsamråd, slutbesked och avslut av ärendet. I samband med beslut om bygglov ska planavgift utgå om sådan inte erlagts tidigare. Avgiften beräknas proportionerligt utifrån den bruttoarea och eventuella öppenarea aktuellt lov avser i förhållande till detaljplanens totala bruttoarea, öppenarea och planens totala kostnad. Fler lov- och/eller anmälningspliktiga åtgärder i samma ärende Vid flera åtgärder i samma ansökan debiteras den dyraste med 100 procent. Resterande åtgärder reduceras med 50 procent. Detta gäller för tabellerna A1-A4, A6, A8-A12 och om inget annat anges för en åtgärd. Detta gäller även vid fler likadana åtgärder i en och samma ansökan. Exempelvis stambyte i fler än ett hus, då debiteras fullt pris för ett hus och övriga hus reduceras med 50%. Extra tekniskt samråd, startbesked med mera I samtliga ärenden där det inte ingår tekniskt samråd, eller där det finns önskemål om extra startbesked, arbetsplatsbesök med mera kan tillval göras enligt tabell A16 eller A17. Tidsbegränsade bygglov Samma avgift tas ut för ett tidsbegränsat bygglov som för ett permanent planenligt bygglov för motsvarande åtgärd. Planavgift utgår inte vid tidsbegränsat bygglov. Bygglovsavgift efter positivt förhandsbesked Bygglov utanför detaljplan, men som följer ett positivt förhandsbesked, debiteras som bygglov inom detaljplan med liten avvikelse. Definition av åtgärder Med nybyggnad avses uppförande av ny byggnad eller flyttning av tidigare uppförd byggnad till ny plats. Med tillbyggnad avses ändring av en byggnad som innebär en ökning av bygg- nadens volym. Med ombyggnad avses ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas. Med ändring avses en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värden. Areabestämning I de fall beräkning av bruttoarea (BTA), byggnadsarea (BYA) och öppenarea (OPA) förekommer, används mätregler enligt Svensk Standard SS 21054:2009 - SIS. 9 Bruttoarea utgörs av mätvärda delar av våningsplan, begränsade av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan angiven begränsning för mätvärdet. Byggnadsarea utgörs av den area byggnaden upptar på marken och projektionen av byggnadsdelar som påverkar användarbarheten av underliggande mark. Öppenarea utgörs av helt eller delvis öppna areor inrättade för vistelse eller förvaring i anslutning till en byggnad. Öppenarean begränsas av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan för mätvärdheten angiven begränsning. Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan I de fall lagstadgad tidsfrist löper ut innan nämnden har tagit beslut i ett ärende om lov, förhandsbesked eller anmälan ska avgiften reduceras. Det är endast vissa av de avgifts- berättigade tjänsterna som ingår i ett ärende om lov, förhandsbesked eller anmälan som ska reduceras. Byggsanktionsavgift Om någon utför en åtgärd utan tillstånd utgår byggsanktionsavgift enligt 9 kap Plan- och byggförordningen (PBF). Tillsyn strandskydd Tillsyn strandskydd sker enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) 7 kap och 27 kap MB (1998:808). Avgift enligt denna taxa tas inte ut för tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig vara obefogade. Planbesked En begäran om planbesked får enligt 5 kap 2 § PBL göras av den som har för avsikt att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan eller områdesplan antas, ändras eller upphävs. Stadsbyggnadsnämndens avgift för planbesked motsvarar 30 timmars arbete. Om arbetet överstiger detta antal timmar kommer avgiften för planbesked att utgå i enlighet med av kommunfullmäktige fastslagen timersättning. För planbesked där besked även önskas om vilka utredningar som krävs och som exploatören kan bidra med gäller en timbaserad taxa. Timbaserad taxa gäller även för planbesked där exploatören önskar kommunens tillåtelse att tillfråga länsstyrelsen om vilka utredningar som krävs. Handläggning för detta tillkommande arbete som baseras på timbaserad taxa debiteras utöver ordinarie avgift för planbesked. Avgift utgår även vid negativt besked. Vid återtagande av ansökan om planbesked utgår avgift för nedlagd tid. Avgift för detaljplanearbete och områdesbestämmelser samt planavtal Planavgifter tas ut för att täcka kostnader som uppstått för att upprätta, ändra eller upphäva detaljplan eller områdesbestämmelser, separat eller i anslutning till handläggning av ett annat ärende. Stadsbyggnadsnämndens kostnader för att ta fram detaljplaner och områdes- bestämmelser ska ersättas av den som har nytta av åtgärden. Fakturering sker löpande under arbetet. En planavgift ska motsvara stadsbyggnadsnämndens självkostnad för arbete utfört av egen personal, inhyrd personal eller annan som utför arbete för stadsbyggnadsnämndens räkning. Kostnaden beräknas enligt den tid (antal timmar) som erfordrats för arbetet och en genomsnittlig timkostnad för handläggningen. I kostnaden ingår också ersättning för del av gemensamma kostnader såsom lokaler, administration, IT, ekonomi, HR med mera. 10 Avgift för detaljplanearbete regleras genom avtal mellan exploatör och stadsbyggnadsnämnden. För uppdragets nedlagda arbetstid debiteras tidsersättning enligt handläggningskostnad per timme. Utöver nedlagd arbetstid reglerar planavtalet exploatörens betalningsansvar för övriga med planarbetet sammanhängande kostnader. Samtliga utredningar som behövs för prövning av detaljplan ska bekostas av exploatören. Det är stadsbyggnadsnämnden som avgör vilka utredningar som krävs för planarbetet. Det är även stadsbyggnadsnämnden som avgör vilka utredningar exploatören kan beställa alternativt tillhandahålla respektive vilka utredningar som det är lämpligt att stadsbyggnadsnämnden utför eller beställer. Handläggning som krävs för hantering av utredningar debiteras exploatören baserat på tidsåtgång. Om stadsbyggnadsnämnden bedömer att det behövs ett program för att underlätta planarbetet, ska nämndens självkostnad för detta bekostas av exploatör. Fakturering sker löpande under arbetet. Om ett program har upprättats i förväg ska hela eller delar av kostnaden ingå i planavgiften om programmet fortfarande är aktuellt och bidrar till att planarbetet underlättas. Om ett planarbete har flera exploatörer fördelas planavgiften schablonmässigt mellan de olika exploatörerna i förhållande till deras nytta av planen i enlighet med vad stadsbyggnadsnämnden tillsammans med exploatörer i övrigt överenskommer. Planavgift i samband med bygglov För gällande planer, som inte betalats genom planavtal, ska planavgift betalas av den som söker bygglov för åtgärder enligt gällande bestämmelse i samband med beslut om lov. Avgiften beräknas proportionerligt utifrån den bruttoarea och eventuella öppenarea aktuellt lov avser i förhållande till detaljplanens totala bruttoarea, öppenarea och planens totala kostnad. När detaljplanen påbörjats tidigare än 2021 gäller en särskild ordning. Där planavgift ska tas ut i samband med bygglov ska taxa beslutad den 13 september 2018 gälla. Uppräkning av grundbelopp i denna taxa sker årligen med PKV (prisindex för kommunal verksamhet). 11 5. Taxetabeller Stadsbyggnadsnämndens taxa för tjänster inom bygglov utgår från Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) standardiserade modell för bygglovtaxa. Beslutad taxa framgår av bifogad taxetabell. Stadsbyggnadsnämndens taxa för planer och områdesbestämmelser baseras på beräknad handläggningstid och ingångna planavtal. Taxa för nybyggnadskarta, utstakning och lägeskontroll, kartor och geodata, arkiv samt övrigt utgår från beräknad handläggningstid och framgår av bifogade taxetabeller. 12 Taxetabell - Bygglov, anmälningspliktiga åtgärder med mera För olika typer av tjänster som avser bygglov debiteras en fast avgift enligt tabeller nedan. Avgiften är framtagen utifrån beräknad genomsnittlig handläggningstid för respektive ärende. En planavgift kan tillkomma, se 4. Särskilda bestämmelser om taxan. Bygglov och genomförande för en- och tvåbostadshus och komplementbyggnader A1 och tillhörande anläggningar Vid fler likartade en- eller tvåbostadshus i samma ärende, debiteras den dyraste med 100% och avdrag med 50% på övriga. Avgift Avgift Avgift Ärendetyp Bygglov Genomförande Totalsumma A 1.1 Planenligt 14 710 kr 6 620 kr 21 330 kr Liten avvikelse eller utanför Nybyggnad av ett fritidshus( kolonistuga) max 60 kvm, inkl. ev. planlagt område, men följer A 1.2 komplementåtgärder inom tomten, som ingår i samma ärende, 21 330 kr 6 620 kr 27 949 kr positivt förhandsbesked utan tekniskt samråd enligt tabell A13. A 1.3 Utanför planlagt område 27 214 kr 6 620 kr 33 833 kr A 1.4 Planenligt 17 652 kr 27 214 kr 44 866 kr Liten avvikelse eller utanför Nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus inkl. ev. komplementåtgärder planlagt område, men följer A 1.5 inom tomten som ingår i samma ärende, 25 743 kr 27 214 kr 52 956 kr positivt förhandsbesked med tekniskt samråd. enligt tabell A13. A 1.6 Utanför planlagt område 33 098 kr 27 214 kr 60 311 kr A 1.7 Planenligt 7 355 kr 6 620 kr 13 975 kr Kolonistuga/Fritidshus i koloniområden A 1.8 Liten avvikelse 13 975 kr 6 620 kr 20 594 kr utan VA, max 40 kvm A 1.9 Utanför planlagt område 16 917 kr 6 620 kr 23 536 kr A 1.10 Planenligt 7 355 kr 3 678 kr 11 033 kr Nybyggnad av komplementbyggnad, A 1.11 Liten avvikelse 15 446 kr 3 678 kr 19 123 kr utan tekniskt samråd A 1.12 Utanför planlagt område 15 446 kr 3 678 kr 19 123 kr A 1.13 Planenligt 7 355 kr 3 678 kr 11 033 kr Tillbyggnad, A 1.14 Liten avvikelse 13 975 kr 3 678 kr 17 652 kr utan tekniskt samråd A 1.15 Utanför planlagt område 13 975 kr 3 678 kr 17 652 kr A 1.16 Planenligt 13 239 kr 9 562 kr 22 801 kr Tillbyggnad, A 1.17 Liten avvikelse 24 272 kr 9 562 kr 33 833 kr med tekniskt samråd A 1.18 Utanför planlagt område 24 272 kr 9 562 kr 33 833 kr A 1.19 Ny- och tillbyggnad av mycket enkel karaktär, max 20 kvm, utan tekniskt Planenligt 2 942 kr 2 207 kr 5 149 kr A 1.20 samråd, t.ex. växthus, oisolerat uterum, skärmtak, förråd, kolonistuga Liten avvikelse 5 149 kr 2 207 kr 7 355 kr och komplementbyggnad 5 149 kr A 1.21 Utanför planlagt område 2 942 kr 2 207 kr A 1.22 Planenligt 2 207 kr 2 207 kr 4 413 kr Mur och plank kortare än 10 meter, A 1.23 Liten avvikelse 5 149 kr 2 207 kr 7 355 kr utan tekniskt samråd. A 1.24 Utanför planlagt område 5 149 kr 2 207 kr 7 355 kr A 1.25 Planenligt 4 413 kr 2 207 kr 6 620 kr Mur och plank längre än 10 meter, A 1.26 Liten avvikelse 8 091 kr 2 207 kr 10 297 kr utan tekniskt samråd. A 1.27 Utanför planlagt område 8 091 kr 2 207 kr 10 297 kr A 1.28 Fasadändring liten, Planenligt 2 207 kr 2 207 kr 4 413 kr A 1.29 utan tekniskt samråd, per hus Liten avvikelse 3 678 kr 2 207 kr 5 884 kr A 1.30 Fasadändring stor, Planenligt 7 355 kr 2 942 kr 10 297 kr A 1.31 utan tekniskt samråd, per hus Liten avvikelse 8 826 kr 2 942 kr 11 768 kr Rivningslov för enbostadshus eller komplementbyggnad, A 1.32 Planenligt 2 207 kr 2 207 kr 4 413 kr utan tekniskt samråd, per hus A 1.33 Marklov, trädfällning Planenligt 4 413 kr 2 207 kr 6 620 kr A 1.34 utan tekniskt samråd Liten avvikelse 8 091 kr 2 207 kr 10 297 kr A 1.35 Planenligt 10 297 kr 4 413 kr 14 710 kr Bygglov för inredning av ytterligare lägenhet i enbostadshus A 1.36 Utanför planlagt område 11 768 kr 4 413 kr 16 181 kr 13 Bygglov och genomförande för byggnader som inte är en- eller tvåbostadshus, A2 del 1 Om ett eller flera hus är sammanbyggda i fastighetsgräns beräknas avgiften per fastighet. Om det är fler byggnader på samma fastighet tas fullt pris ut för den dyraste och avdrag med 50% på resterande Avgift Avgift Avgift Ärendetyp Bygglov Genomförande Totalsumma A 2.1 Planenligt 13 975 kr 6 620 kr 20 594 kr Liten avvikelse eller utanför Nybyggnad ≤100 kvm (BTA+OPA), planlagt område, men följer A 2.2 23 536 kr 6 620 kr 30 156 kr utan tekniskt samråd positivt förhandsbesked enligt tabell A13 A 2.3 Utanför planlagt område 35 304 kr 6 620 kr 41 924 kr A 2.4 Planenligt 13 975 kr 30 891 kr 44 866 kr Liten avvikelse eller utanför Nybyggnad ≤100 kvm (BTA+OPA), planlagt område, men följer A 2.5 23 536 kr 30 891 kr 54 427 kr med tekniskt samråd positivt förhandsbesked enligt tabell A13 A 2.6 Utanför planlagt område 35 304 kr 30 891 kr 66 195 kr A 2.7 Planenligt 17 652 kr 13 239 kr 30 891 kr Liten avvikelse eller utanför Nybyggnad planlagt område, men följer A 2.8 101-500 kvm (BTA+OPA), 28 685 kr 13 239 kr 41 924 kr positivt förhandsbesked utan tekniskt samråd enligt tabell A13. A 2.9 Utanför planlagt område 43 395 kr 13 239 kr 56 634 kr A 2.10 Planenligt 17 652 kr 30 891 kr 48 543 kr Liten avvikelse eller utanför Nybyggnad planlagt område, men följer A 2.11 101-500 kvm (BTA+OPA), 28 685 kr 30 891 kr 59 576 kr positivt förhandsbesked med tekniskt samråd enligt tabell A13 A 2.12 Utanför planlagt område 43 395 kr 30 891 kr 74 286 kr A 2.13 Planenligt 26 478 kr 13 239 kr 39 717 kr Liten avvikelse eller utanför Nybyggnad planlagt område, men följer A 2.14 501-1000 kvm (BTA+OPA), 38 246 kr 13 239 kr 51 485 kr positivt förhandsbesked utan tekniskt samråd enligt tabell A13 A 2.15 Utanför planlagt område 52 956 kr 13 239 kr 66 195 kr A 2.16 Planenligt 26 478 kr 57 369 kr 83 847 kr Liten avvikelse eller utanför Nybyggnad planlagt område, men följer A 2.17 501-1000 kvm (BTA+OPA), 38 246 kr 57 369 kr 95 615 kr positivt förhandsbesked med tekniskt samråd enligt tabell A13 A 2.18 Utanför planlagt område 52 956 kr 57 369 kr 110 325 kr A 2.19 Planenligt 52 956 kr 32 362 kr 85 318 kr Liten avvikelse eller utanför Nybyggnad planlagt område, men följer A 2.20 1001-5000 kvm (BTA+OPA), 102 970 kr 32 362 kr 135 332 kr positivt förhandsbesked utan tekniskt samråd enligt tabell A13 A 2.21 Utanför planlagt område 102 970 kr 32 362 kr 135 332 kr A 2.22 Nybyggnad Planenligt 52 956 kr 102 970 kr 155 926 kr A 2.23 1001-5000 kvm (BTA+OPA), Liten avvikelse 102 970 kr 102 970 kr 205 940 kr med tekniskt samråd A 2.24 Utanför planlagt område 102 970 kr 102 970 kr 205 940 kr A 2.25 Nybyggnad Planenligt 83 847 kr 52 956 kr 136 803 kr A 2.26 5001-10000 kvm (BTA+OPA), Liten avvikelse 161 810 kr 52 956 kr 214 766 kr utan tekniskt samråd A 2.27 Utanför planlagt område 161 810 kr 52 956 kr 214 766 kr A 2.28 Nybyggnad Planenligt 83 847 kr 158 868 kr 242 715 kr A 2.29 5001-10000 kvm (BTA+OPA), Liten avvikelse 161 810 kr 158 868 kr 320 678 kr med tekniskt samråd A 2.30 Utanför planlagt område 161 810 kr 158 868 kr 320 678 kr A 2.31 Planenligt 114 738 kr 220 650 kr 335 388 kr Nybyggnad A 2.32 10001-15000 kvm (BTA+OPA) Liten avvikelse 223 592 kr 220 650 kr 444 242 kr med tekniskt samråd A 2.33 Utanför planlagt område 223 592 kr 220 650 kr 444 242 kr A 2.34 Nybyggnad Planenligt 145 629 kr 311 852 kr 457 481 kr A 2.35 15001-25000 kvm (BTA+OPA), Liten avvikelse 285 374 kr 311 852 kr 597 226 kr med tekniskt samråd A 2.36 Utanför planlagt område 285 374 kr 311 852 kr 597 226 kr A 2.37 Nybyggnad Planenligt 197 114 kr 385 402 kr 582 516 kr A 2.38 25001-50000 kvm (BTA+OPA), Liten avvikelse 379 518 kr 385 402 kr 764 920 kr med tekniskt samråd A 2.39 Utanför planlagt område 379 518 kr 385 402 kr 764 920 kr A 2.40 Nybyggnad Planenligt 205 940 kr 414 822 kr 620 762 kr A 2.41 50001-75000 kvm (BTA+OPA), Liten avvikelse 394 228 kr 414 822 kr 809 050 kr med tekniskt samråd A 2.42 Utanför planlagt område 394 228 kr 414 822 kr 809 050 kr A 2.43 Nybyggnad Planenligt 255 954 kr 523 676 kr 779 630 kr A 2.44 >75000 kvm (BTA+OPA), Liten avvikelse 491 314 kr 523 676 kr 1 014 990 kr med tekniskt samråd A 2.45 Utanför planlagt område 491 314 kr 523 676 kr 1 014 990 kr A 2.46 Nybyggnad av enkla oisolerade byggnader utan tekniskt samråd Planenligt 8 091 kr 8 091 kr 16 181 kr A 2.47 t.ex lagerlokaler, tält, enkla växthus Liten avvikelse 13 239 kr 8 091 kr 21 330 kr ≤500 kvm (BTA+OPA) A 2.48 Utanför planlagt område 13 239 kr 8 091 kr 21 330 kr A 2.49 Nybyggnad av enkla oisolerade byggnader utan tekniskt samråd Planenligt 13 975 kr 13 975 kr 27 949 kr A 2.50 t.ex lagerlokaler, tält, enkla växthus Liten avvikelse 23 536 kr 13 975 kr 37 511 kr 501-1000 kvm (BTA+OPA) A 2.51 Utanför planlagt område 23 536 kr 13 975 kr 37 511 kr A 2.52 Nybyggnad av enkla oisolerade byggnader utan tekniskt samråd Planenligt 26 478 kr 25 007 kr 51 485 kr A 2.53 t.ex lagerlokaler, tält, enkla växthus Liten avvikelse 42 659 kr 25 007 kr 67 666 kr >1000 kvm (BTA+OPA) A 2.54 Utanför planlagt område 42 659 kr 25 007 kr 67 666 kr A 2.55 Nybyggnad av enkla små byggnader utan tekniskt samråd Planenligt 8 091 kr 2 942 kr 11 033 kr A 2.56 t.ex kiosk, förråd, byggbodar Liten avvikelse 11 768 kr 2 942 kr 14 710 kr ≤50 kvm (BTA+OPA) A 2.57 Utanför planlagt område 11 768 kr 2 942 kr 14 710 kr A 2.58 Nybyggnad av enkla små byggnader utan tekniskt samråd Planenligt 13 975 kr 7 355 kr 21 330 kr A 2.59 t.ex. kiosk, förråd, byggbodar Liten avvikelse 20 594 kr 7 355 kr 27 949 kr >50 kvm (BTA+OPA) A 2.60 Utanför planlagt område 20 594 kr 7 355 kr 27 949 kr 14 Bygglov och genomförandel för byggnader som inte är en- eller tvåbostadshus, A3 del 2 Om ett eller flera hus är sammanbyggda i fastighetsgräns beräknas avgiften per fastighet. Om det är fler byggnader på samma fastighet tas fullt pris ut för den dyraste och avdrag med 50% på resterande. Avgift Avgift Ärendetyp Avgift Bygglov Genomförande Totalsumma A 3.1 Planenligt 8 091 kr 6 620 kr 14 710 kr Tillbyggnad, Väsentligen annat ändamål (ändrad användning) A 3.2 Liten avvikelse 14 710 kr 6 620 kr 21 330 kr ≤50 kvm (BTA+OPA), utan tekniskt samråd A 3.3 Utanför planlagt område 14 710 kr 6 620 kr 21 330 kr A 3.4 Planenligt 13 975 kr 7 355 kr 21 330 kr Tillbyggnad, Väsentligen annat ändamål (ändrad användning) A 3.5 Liten avvikelse 23 536 kr 7 355 kr 30 891 kr 51-100 kvm (BTA+OPA), utan tekniskt samråd A 3.6 Utanför planlagt område 23 536 kr 7 355 kr 30 891 kr A 3.7 Planenligt 19 859 kr 13 239 kr 33 098 kr Tillbyggnad, Väsentligen annat ändamål (ändrad användning) A 3.8 Liten avvikelse 29 420 kr 13 239 kr 42 659 kr 101-500 kvm (BTA+OPA), utan tekniskt samråd A 3.9 Utanför planlagt område 29 420 kr 13 239 kr 42 659 kr A 3.10 Planenligt 19 859 kr 23 536 kr 43 395 kr Tillbyggnad, Väsentligen annat ändamål (ändrad användning) A 3.11 Liten avvikelse 29 420 kr 23 536 kr 52 956 kr 101-500 kvm (BTA+OPA), med tekniskt samråd A 3.12 Utanför planlagt område 29 420 kr 23 536 kr 52 956 kr A 3.13 Planenligt 19 859 kr 13 239 kr 33 098 kr Tillbyggnad, Väsentligen annat ändamål (ändrad användning) A 3.14 Liten avvikelse 29 420 kr 13 239 kr 42 659 kr 501-1000 kvm (BTA+OPA), utan tekniskt samråd A 3.15 Utanför planlagt område 29 420 kr 13 239 kr 42 659 kr A 3.16 Planenligt 19 859 kr 25 007 kr 44 866 kr Tillbyggnad, Väsentligen annat ändamål (ändrad användning) A 3.17 Liten avvikelse 32 362 kr 25 007 kr 57 369 kr 501-1000 kvm (BTA+OPA), med tekniskt samråd A 3.18 Utanför planlagt område 32 362 kr 25 007 kr 57 369 kr A 3.19 Planenligt 25 007 kr 13 239 kr 38 246 kr Tillbyggnad, Väsentligen annat ändamål (ändrad användning) A 3.20 Liten avvikelse 36 040 kr 13 239 kr 49 279 kr >1000 kvm (BTA+OPA), utan tekniskt samråd A 3.21 Utanför planlagt område 36 040 kr 13 239 kr 49 279 kr A 3.22 Planenligt 25 007 kr 57 369 kr 82 376 kr Tillbyggnad, Väsentligen annat ändamål (ändrad användning) A 3.23 Liten avvikelse 36 040 kr 57 369 kr 93 409 kr >1000 kvm (BTA+OPA), med tekniskt samråd A 3.24 Utanför planlagt område 36 040 kr 57 369 kr 93 409 kr A 3.25 Planenligt 5 149 kr 2 207 kr 7 355 kr Tillbyggnad av mycket enkel karaktär A 3.26 t.ex. skärmtak, förråd, miljöhus Liten avvikelse 7 355 kr 2 207 kr 9 562 kr utan tekniskt samråd 9 562 kr A 3.27 Utanför planlagt område 7 355 kr 2 207 kr Uteservering (säsongslov), A 3.28 Planenligt 8 091 kr 8 091 kr 16 181 kr utan tekniskt samråd A 3.29 Fasadändring, liten, Planenligt 2 942 kr 2 207 kr 5 149 kr A 3.30 utan tekniskt samråd, per hus Liten avvikelse 4 413 kr 2 207 kr 6 620 kr A 3.31 Fasadändring, stor, Planenligt 9 562 kr 3 678 kr 13 239 kr A 3.32 utan tekniskt samråd, per hus Liten avvikelse 11 033 kr 3 678 kr 14 710 kr A 3.33 Planenligt 2 207 kr 2 207 kr 4 413 kr Fasadändring, komplementbyggnad, utan tekniskt samråd, per hus A 3.34 Liten avvikelse 3 678 kr 2 207 kr 5 884 kr A 3.35 Balkonger eller Inglasning av balkonger Planenligt 3 678 kr 3 678 kr 7 355 kr A 3.36 1-5 balkonger, per hus, Liten avvikelse 5 884 kr 3 678 kr 9 562 kr utan tekniskt samråd 9 562 kr A 3.37 Utanför planlagt område 5 884 kr 3 678 kr A 3.38 Balkonger eller Inglasning av balkonger Planenligt 8 091 kr 6 620 kr 14 710 kr A 3.39 >5 balkonger per hus, Liten avvikelse 11 768 kr 6 620 kr 18 388 kr utan tekniskt samråd A 3.40 Utanför planlagt område 11 768 kr 6 620 kr 18 388 kr * A3.1 till och med A3.24 omfattar även tillkommande bostad och lokal. A4 Bygglov och genomförande för skyltar och ljusanordningar Avgift Avgift Avgift Ärendetyp Bygglov Genomförande Totalsumma Sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt eller ljusanordning med liten omgivningspåverkan, utan A 4.1 4 413 kr 2 942 kr 7 355 kr tekniskt samråd. 1-5 skyltar. Sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt eller ljusanordning med stor omgivningspåverkan, utan A 4.2 9 562 kr 2 942 kr 12 504 kr tekniskt samråd. 1-5 skyltar Sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt eller ljusanordning med liten omgivningspåverkan, utan A 4.3 11 768 kr 3 678 kr 15 446 kr tekniskt samråd. 6-10 skyltar Sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt eller ljusanordning med stor omgivningspåverkan, utan A 4.4 19 123 kr 3 678 kr 22 801 kr tekniskt samråd. 6-10 skyltar Sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt eller ljusanordning med liten omgivningspåverkan, utan A 4.5 22 065 kr 3 678 kr 25 743 kr tekniskt samråd. Fler än 10 skyltar. Sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt eller ljusanordning med stor omgivningspåverkan, utan A 4.6 26 478 kr 3 678 kr 30 156 kr tekniskt samråd. Fler än 10 skyltar. 15 A5 Bygglov och genomförande för andra anläggningar än byggnader, del 1 Ärendetyp Avgift Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med A 5.1 Timdebitering enl. tabell D1 liftar, kabinbanor, campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor A 5.2 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av upplag och materialgårdar Timdebitering enl. tabell D1 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, A 5.3 Timdebitering enl. tabell D1 järnväg, tunnelbana eller gruvdrift Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av fasta cisterner och andra fasta anläggningar för A 5.4 Timdebitering enl. tabell D1 kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av vindkraftverk som a) är högre än 20 meter över markytan A 5.5 b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken Timdebitering enl. tabell D1 c) monteras fast på en byggnad, eller d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter A 5.6 Anordnande, inrättande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av begravningsplatser Timdebitering enl. tabell D1 A6 Bygglov och genomförande för andra anläggningar än byggnader, del 2 Murar och plank, parkeringsplatser utomhus och transformatorstationer (gäller ej vid en- och tvåbostadshus) Avgift Avgift Avgift Ärendetyp Bygglov Genomförande Totalsumma A 6.1 Planenligt 8 091 kr 2 942 kr 11 033 kr Anordnande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av mur eller A 6.2 Liten avvikelse 16 181 kr 2 942 kr 19 123 kr plank, kortare än 50 m, utan tekniskt samråd, per styck A 6.3 Utanför planlagt område 16 181 kr 2 942 kr 19 123 kr A 6.4 Planenligt 11 033 kr 5 149 kr 16 181 kr Anordnande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av mur eller A 6.5 Liten avvikelse 19 123 kr 5 149 kr 24 272 kr plank, längre än 50 m, utan tekniskt samråd, per styck A 6.6 Utanför planlagt område 19 123 kr 5 149 kr 24 272 kr A 6.7 Planenligt 11 033 kr 5 149 kr 16 181 kr Anordnande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av A 6.8 Liten avvikelse 19 123 kr 5 149 kr 24 272 kr parkeringsplatser utomhus, fler än 10 platser, utan tekniskt samråd A 6.9 Utanför planlagt område 19 123 kr 5 149 kr 24 272 kr A 6.10 Planenligt 8 091 kr 2 942 kr 11 033 kr Anordnande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av A 6.11 Liten avvikelse 16 181 kr 2 942 kr 19 123 kr parkeringsplatser utomhus, färre än 10 platser, utan tekniskt samråd A 6.12 Utanför planlagt område 16 181 kr 2 942 kr 19 123 kr A 6.13 Anordnande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av Planenligt 8 091 kr 2 942 kr 11 033 kr A 6.14 transformatorstation, sopskåp molok, återvinningsplats och dylikt, Liten avvikelse 16 181 kr 2 942 kr 19 123 kr A 6.15 utan tekniskt samråd, per styck Utanför planlagt område 16 181 kr 2 942 kr 19 123 kr A 6.16 Planenligt 16 917 kr 2 942 kr 19 859 kr Anordnande, uppförande, flytt eller väsentlig ändring av mast eller A 6.17 Liten avvikelse 27 949 kr 2 942 kr 30 891 kr torn, utan tekniskt samråd, per styck A 6.18 Utanför planlagt område 27 949 kr 2 942 kr 30 891 kr A7 Nytt lov inom ramen för tidigare beviljat lov Ärendetyp Avgift A 7.1 Förlängning av tidsbegränsat bygglov , inom ramen för tidigare beviljat lov 9 562 kr Förlängning av tidsbegränsat bygglov för ändamål av säsongskaraktär inom ramen för tidigare beviljat A 7.2 9 562 kr lov A 7.3 Ny prövning på grund av liten ändring från tidigare beviljat beslut om lov 9 562 kr Timdebitering enl. tabell D1 A 7.4 Ny prövning på grund av att tiden för lovet har gått ut innan färdigställande (minimum 2 timmar) 16 A8 Anmälningspliktig ombyggnad av byggnader Ärendetyp Avgift A 8.1 Ombyggnad ≤100 kvm (BTA+OPA), utan tekniskt samråd 8 826 kr A 8.2 Ombyggnad 101-500 kvm (BTA+OPA), utan tekniskt samråd 14 710 kr A 8.3 Ombyggnad 501-1000 kvm (BTA+OPA), med tekniskt samråd 26 478 kr A 8.4 Ombyggnad >1000 kvm (BTA+OPA), med tekniskt samråd 59 576 kr A9 Anmälningspliktiga åtgärder för en- och tvåbostadshus Vid fler åtgärder A9.1-A9.7 kan tabell A8 "Anmälningspliktig Ombyggnad av byggnader" användas. Ärendetyp Avgift A 9.1 Rivning av byggnad eller del av en byggnad, utan tekniskt samråd 4 413 kr Ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs A 9.2 5 884 kr eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt, utan tekniskt samråd A 9.3 Installation eller väsentlig ändring av hiss för bostadsanpassning, utan tekniskt samråd, per hus 5 884 kr A 9.4 Installation av eldstad eller anslutning kommunalt VA, utan tekniskt samråd 2 942 kr A 9.5 Installation eller väsentlig ändring av anordning för ventilation, utan tekniskt samråd 5 884 kr Installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vatten och avlopp i en byggnad eller inom en A 9.6 5 884 kr tomt, utan tekniskt samråd A 9.7 Oljeavskiljare 2 942 kr A 9.8 Fettavskiljare 2 942 kr A 9.9 Ändring av byggnad som väsentligt påverkar byggnadens brandskydd, utan tekniskt samråd 5 884 kr Uppförande eller tillbyggnad av sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4a § plan- och A 9.10 8 826 kr bygglagen, utan tekniskt samråd (Attefall) Uppförande eller tillbyggnad av sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4a § plan- och A 9.11 13 239 kr bygglagen, utan tekniskt samråd (Attefall) Göra sådan anmälningspliktig tillbyggnad som avses i 9 kap. 4b § 1 st 1 plan- och bygglagen, utan A 9.12 8 826 kr tekniskt samråd (Attefall) Bygga sådan anmälningspliktig takkupa som avses i 9 kap. 4b § 1 st 2 plan- och bygglagen, utan A 9.13 8 826 kr tekniskt samråd (Attefall) Sådan anmälningspliktig inredning av ytterligare en bostad som avses i 9 kap. 4c § plan- och A 9.14 13 239 kr bygglagen, utan tekniskt samråd (Attefall) 17 A 10 Anmälningspliktiga åtgärder, för andra byggnader än en- och tvåbostadshus Vid fler åtgärder A10.3-A10.16 kan tabell A8 "Anmälningspliktig ombyggnad av byggnader" användas. Ärendetyp Avgift A 10.1 Rivning av byggnad eller del av en byggnad, utan tekniskt samråd 11 033 kr A 10.2 Rivning av byggnad eller en del av byggnad, med tekniskt samråd 21 330 kr Ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs A 10.3 8 091 kr eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt, utan tekniskt samråd, per hus Ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs A 10.4 18 388 kr eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt, med tekniskt samråd, per hus A 10.5 Installation eller väsentlig ändring av hiss/hus, utan tekniskt samråd, per hus 13 239 kr A 10.6 Installation eller väsentlig ändring av hiss, utan tekniskt samråd (bostadsanpassning), per hus 5 884 kr A 10.7 Installation av eldstad, eller anslutning VA,utan tekniskt samråd, per hus 2 942 kr A 10.8 Installation eller väsentlig ändring av eldstad eller rökkanal, med tekniskt samråd, per hus 18 388 kr A 10.9 Installation eller väsentlig ändring av anordning för ventilation, utan tekniskt samråd, per hus 8 091 kr A 10.10 Installation eller väsentlig ändring av anordning för ventilation, med tekniskt samråd, per hus 18 388 kr A 10.11 Oljeavskiljare, per styck 2 942 kr A 10.12 Fettavskiljare, per styck 2 942 kr Installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller A 10.13 8 091 kr inom en tomt, utan tekniskt samråd, per fastighet Installation eller väsentlig ändring av anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller A 10.14 18 388 kr inom en tomt, med tekniskt samråd, per fastighet A 10.15 Ändring av byggnad som väsentligt påverkar byggnadens brandskydd, utan tekniskt samråd, per hus 8 091 kr A 10.16 Ändring av byggnad som väsentligt påverkar byggnadens brandskydd, med tekniskt samråd, per hus 18 388 kr Underhåll av sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av A 10.17 skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § första stycket 5 c plan- och 19 859 kr bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter, utan tekniskt samråd, per hus Underhåll av sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av A 10.18 skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § första stycket 5 c plan- och 30 891 kr bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter, med tekniskt samråd, per hus A 10.19 Nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk, utan tekniskt samråd, per vindkraftverk 17 652 kr A 10.20 Nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk, med tekniskt samråd, per vindkraftverk 34 569 kr A 11 Marklov Gäller ej vid en- och tvåbostadshus Avgift Avgift Avgift Ärendetyp Bygglov Genomförande Totalsumma Marklovpliktig åtgärd, A 11.1 5 149 kr 6 620 kr 11 768 kr utan tekniskt samråd Marklovpliktig åtgärd, A 11.2 5 149 kr 14 710 kr 19 859 kr med tekniskt samråd Timdebitering enl. tabell D1 A 11.3 Marklov, trädfällning (minimum 2 timmar) A 12 Rivningslov Gäller ej vid en- och tvåbostadshus Avgift Avgift Avgift Ärendetyp Bygglov Genomförande Totalsumma Åtgärd som kräver rivningslov, A 12.1 9 562 kr 6 620 kr 16 181 kr utan tekniskt samråd Åtgärd som kräver rivningslov, A 12.2 9 562 kr 16 917 kr 26 478 kr med tekniskt samråd Mycket enkla byggnader som kräver rivningslov A 12.3 3 678 kr 2 207 kr 5 884 kr utan tekniskt samråd A 13 Förhandsbesked och Strandskydd Ärendetyp Avgift A 13.1 Inom planlagt område 18 388 kr Förhandsbesked (per huvudbyggnad och både vid positiva och negativa beslut) A 13.2 Utanför planlagt område 27 214 kr A 13.3 Utökning av gällande dispens 12 504 kr A 13.4 Strandskyddsdispens Ny dispens 18 388 kr A 13.5 Avskrivning strandskyddsdispens 2 942 kr A 13.6 Tillsyn strandskydd Timdebitering enl. tabell D1 18 A 14 Villkorsbesked Ärendetyp Avgift A 14.1 Villkorsbesked Timdebitering enl. tabell D1 A 15 Ingripandebesked Ärendetyp Avgift A 15.1 Ingripandebesked Timdebitering enl. tabell D1 A 16 Extra tekniskt samråd, startbesked mm för en- och tvåbostadshus Ärendetyp Avgift A 16.1 Extra arbetsplatsbesök eller slutsamråd, per styck 5 884 kr A 16.2 Extra tekniskt samråd, en- och tvåbostadshus, per styck 2 942 kr A 16.3 Extra startbesked, per styck 2 942 kr A 16.4 Interimististiskt slutbesked, per styck 2 942 kr A 16.5 Förlängning av interimistiskt slutbesked, per styck 1 471 kr A 16.6 Delslutbesked, per styck 2 942 kr A 16.7 Utse ny kontrollansvarig, per styck 1 471 kr A 16.8 Kompletterande villkor efter startbesked, 1-2 bostadshus, per styck 2 942 kr Extra tekniskt samråd, startbesked m.m. för byggnader som inte är en- och A 17 tvåbostadshus Ärendetyp Avgift A 17.1 Extra arbetsplatsbesök eller slutsamråd, per styck 8 826 kr A 17.2 Extra tekniskt samråd, per styck 5 884 kr A 17.3 Extra startbesked, per styck 5 884 kr A 17.4 Interimististiskt slutbesked, per styck 5 884 kr A 17.5 Förlängning av interimistiskt slutbesked, per styck 1 471 kr A 17.6 Delslutbesked, per styck 5 884 kr A 17.7 Utse ny kontrollansvarig, per styck 1 471 kr A 17.8 Kompletterande villkor efter startbesked, övriga byggnader, per styck 2 942 kr A 18 Lov för åtgärder som inte kräver lov (frivilliga lov) Ärendetyp Avgift Åtgärd som inte kräver lov, där närliggande eller i princip motsvarande åtgärd finns i någon av taxans A 18.1 I enlighet med tillämplig tabell övriga tabeller Åtgärd som inte kräver lov, där närliggande eller i princip motsvarande åtgärd inte finns i någon av A 18.2 Timdebitering enl. tabell D1 taxans övriga tabeller A 19 Andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder Ärendetyp Avgift A 19.1 Andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder, exempelvis förmöten. Timdebitering enl. tabell D1 A 20 Avskrivning, Avvisning och Avslag Ärendetyp Avgift Avskrivning (Återkallad ansökan) Avgift för Avskrivning (återkallad ansökan) tas inte ut i tidigt skede av handläggningen utan först när A 20.1 2 942 kr antingen grannar har underrättats om ansökan, ärendet har skickats på remiss eller anmälts till byggnadsnämnden. A 20.2 Avvisning 1 471 kr Avgift tas ut för nedlagt arbete i enlighet med A 20.3 Avslag tidsuppskattningen för tillämplig ärendetyp 19 Taxetabell - Nybyggnadskartor Stadsbyggnadsnämnden anger riktlinjer för när nybyggnadskartor ska upprättas. För upprättande av nybyggnadskarta debiteras fast avgift enligt tabell nedan. Avgiften utgår från beräknad genomsnittlig handläggningstid för respektive ärendetyp. För fler än en fastighet eller fastigheter med en yta som överstiger 15 000 kvm kan fler än en karta krävas. Debitering sker då per kartunderlag. En normal nybyggnadskarta innehåller fastighetsgränser, höjder, befintliga byggnader, planinformation och anslutningspunkter. Kartan är kontrollerad i fält och är giltig i två år. En enkel nybyggnadskarta innehåller fastighetsgränser, höjder och befintliga byggnader. Kartan kontrolleras i fält vid behov och är giltig i två år. Kartutdrag används för nybyggnad som ersätter befintlig byggnad, murar och plank, ändrade marknivåer, bygglov för tillfälliga åtgärder (tidsbegränsade lov), altaner som inte bedöms vara tillbyggnad, balkonger (som placeras långt från gräns, inte påverkar underliggande mark eller bedöms som tillbyggnader), förhandsbesked, skyltar på allmänplatsmark. Mervärdesskatt kan i vissa fall tillkomma på nedanstående avgifter. A 21 Upprättande av nybyggnadskarta Ärendetyp Avgift Normal nybyggnadskarta för nybyggnad och större tillbyggnad. Nyupprättande av normal A 21.1 9 562 kr Fastighetens yta ≤5000kvm. nybyggnadskarta Normal nybyggnadskarta för nybyggnad och större tillbyggnad. Nyupprättande av normal A 21.2 16 181 kr Fastighetens yta 5001-15000kvm. nybyggnadskarta Enkel nybyggnadskarta för tillbyggnad av en och två bostadshus, för ny- och tillbyggnad av Nyupprättande av enkel A 21.3 5 149 kr komplementbyggnad eller andra små byggnader samt för mindre ändringar av övriga byggnader. nybyggnadskarta A 21.4 Kartutdrag Nyupprättande av kartutdrag 1 471 kr Komplettering av gällande enkel- eller normal nybyggnadskarta. A 21.5 Komplettering 2 942 kr (OBS - kan bara beställas om särskilt avtal gällande parallella processer finns upprättat) Nybyggnadskarta med ej lagakraftvunna planbestämmelser. Varje leverans av karta i olika planskede A 21.6 debiteras separat. Komplettering 2 942 kr (OBS - kan bara beställas om särskillt avtal gällande parallella processer finns upprättad) 20 Taxetabell - Utstakning och lägeskontroll Utstakning Avgift för utstakning debiteras per utstakningstillfälle, med en fast avgift, enligt tabell nedan. I avgiften ingår en byggnad, om flera byggnader ska sättas ut vid samma tillfälle, debiteras dessa extra per byggnad enligt taxan för tillägg. I avgiften för utstakning ingår markering av en byggfix, som redovisas i läge och höjd på utstakningsskissen. Utstakning kan utföras av stadsbyggnadsnämndens personal eller annan som byggherren föreslår. För varje ärende, där byggherren föreslagit annan än stadsbyggnadsnämndens personal, fordras anmälan till och godkännande av stadsbyggnadsnämnden. Om utstakning utförs av annan än stadsbyggnadsnämndens personal, tas avgift ut för underlagsdata, beräkning, grundmaterial med mera med 20 procent av den avgift som skulle utgått om kommunen utfört arbetet. I de flesta fall tillkommer mervärdesskatt på nedanstående avgifter. A 22 Utstakning Ärendetyp Avgift A 22.1 Utstakning nybyggnad Grovutstakning 5 149 kr A 22.2 31-500 kvm (BYA + OPA), en byggnad Finutstakning 8 826 kr A 22.3 Utstakning nybyggnad Grovutstakning 7 355 kr A 22.4 ≥501 kvm (BYA+OPA), en byggnad Finutstakning 11 768 kr A 22.5 Utstakning enstaka komplementbyggnad och andra små enkla byggnader/tillbyggnader Grovutstakning 4 413 kr A 22.6 ≤30 kvm (t.ex. attefall, garage, uthus, transformatorstation) Finutstakning 6 620 kr Utstakning tillbyggnad A 22.7 Grovutstakning 5 149 kr ≤500 kvm (BYA+OPA) Utstakning tillbyggnad A 22.8 Grovutstakning 7 355 kr ≥501 kvm (BYA+OPA) A 22.9 Tillägg utstakning per byggnad/tillbyggnad Grovutstakning 1 471 kr ≤500 kvm (BYA + OPA) A 22.10 vid ett och samma tillfälle inom samma bygglov Finutstakning 2 942 kr A 22.11 Tillägg utstakning per byggnad/tillbyggnad Grovutstakning 2 207 kr ≥501 kvm (BYA + OPA) A 22.12 vid ett och samma tillfälle inom samma bygglov Finutstakning 4 413 kr A 22.13 Gränsanvisning startkostnad inkl. linje mellan 2st punkter Gränsanvisning 4 413 kr A 22.14 Tillägg per tillkommande punkt på samma fastighet vid ett och samma tillfälle Gränsanvisning 736 kr Övrig inmätning/utstakning (tex plank, mur, arbetspunkt), handläggningskostnad per timma, minsta A 22.15 Timdebitering enl. tabell D1 debitering 3 timmar 21 Lägeskontroll Avgift för lägeskontroll debiteras per kontrolltillfälle, med en fast avgift enligt tabell nedan. I avgiften ingår en byggnad, om flera byggnader skall mätas in vid samma tillfälle, debiteras dessa extra per byggnad enlig taxan för tillägg. Lägeskontroll kan utföras av stadsbyggnadsnämndens personal eller annan som byggherren föreslår. För varje ärende, där byggherren föreslagit annan än stadsbyggnadsnämndens personal, fordras anmälan till och godkännande av stadsbyggnadsnämnden. Om lägeskontrollen utförs av annan än stadsbyggnadsnämndens personal, tas avgift ut för bearbetning av inkommet material med 20 procent av den avgift som skulle utgått om kommunen utfört arbetet. I de flesta fall tillkommer mervärdesskatt på nedanstående avgifter. A 23 Lägeskontroll Ärendetyp Avgift Lägeskontroll nybyggnad/tillbyggnad A 23.1 5 149 kr 31-500 kvm (BYA + OPA), en byggnad Lägeskontroll nybyggnad/tillbyggnad A 23.2 7 355 kr ≥501 kvm (BYA+OPA), en byggnad Lägeskontroll enstaka komplementbyggnad/tillbyggnad och andra små enkla byggnader A 23.3 4 413 kr ≤30 kvm (t.ex. attefall, garage, uthus, transformatorstation) Tillägg lägeskontroll per byggnad/tillbyggnad A 23.4 ≤500 kvm (BYA + OPA) 1 471 kr vid ett och samma tillfälle inom samma bygglov Tillägg lägeskontroll per byggnad/tillbyggnad A 23.5 ≥501 kvm (BYA + OPA) 3 678 kr vid ett och samma tillfälle inom samma bygglov Lägeskontroll övrigt (tex plank, mur, skyllt), handläggningskostnad per timma, minsta debitering 3 A 23.6 Timdebitering enl. tabell D1 timmar A 24 Fristående sakkunnig Ärendetyp Om utstakning och lägeskontroll utförs av annan än byggnadsnämndens personal, tas avgift ut för underlagsdata, beräkning, beredning av inkommet material A 24.1 mm, med 20% av den avgift som skulle utgått om kommunen utfört arbetet. 22 Taxetabell - Fastighetsrättsliga åtgärder För fastighetsbildning, t.ex. avstyckning, fastighetsreglering och fastighetsbestämning, finns särskild taxa, beslutad av lantmäterimyndigheten. För övriga fastighetsrättsliga uppdrag tillämpas taxa för fastighetsrättsliga åtgärder nedan. Mervärdesskatt kan tillkomma på nedanstående avgifter. A 25 Fastighetsrättsliga åtgärder Ärendetyp Avgift A 25.1 Fastighetsrättsliga åtgärder Timdebitering enl. tabell D1 23 Taxetabell - Planbesked, detaljplaner och områdesbestämmelser Avgift för planbesked debiteras sökande efter ansökan. Avgifter för detaljplanearbete debiteras löpande och regleras som huvudregel genom avtal mellan exploatör och kommunen. Kostnader för nödvändiga utredningar tillkommer. Stadsbyggnadsnämnden har till uppgift att bestämma vilka utredningar som krävs för att upprätta detaljplan eller områdesbestämmelse. B1 Planbesked, program, detaljplaner och områdesbestämmelser Ärendetyp Avgift B 1.1 Planbesked 44 130 kr B 1.2 Program, detaljplaner och områdesbestämmelser Timdebitering enl. tabell D1 B 1.3 Tillkommande handläggningskostnad per timme Timdebitering enl. tabell D1 24 Taxetabell - Kartor och geodata Kommunens kartmaterial är upphovsrättsligt skyddat. Vid upplåtelse av kommunalt kartmaterial överlåts normalt endast rätten att nyttja materialet för visst ändamål (icke exklusiv rätt). Nyttjanderätten begränsas normalt i tid och till visst angivet ändamål. Nyttjanderätt regleras via beställningsformulär vid beställning. Vid varje beställning debiteras en startavgift om en halvtimmes tidsersättning. För varje påbörjad halvtimme därutöver debiteras tidsersättning. Debiteringen inkluderar guidning av kund, ärenderegistrering, fakturering och leverans. Nedanstående taxa tillämpas för tillfälliga nyttjare av det kommunala kartmaterialet vid försäljning av enstaka kartor. Vid samtidig beställning av kartor eller andra tjänster som överstiger 20 000 kronor kan särskild överenskommelse träffas om avgiften (timdebitering enligt tidsersättning). Mervärdesskatt kan i vissa fall tillkomma på nedanstående avgifter. C1 Geodata Ärendetyp Avgift Timdebitering C 1.1 Byggnader enl. tabell D1 Timdebitering C 1.2 Topografiska objekt Baskarta enl. tabell D1 Innehåll i kartan, digital information Timdebitering C 1.3 Vägar, järnvägar enl. tabell D1 Timdebitering C 1.4 Höjdinformation enl. tabell D1 Timdebitering C 1.5 Översiktlig karta enl. tabell D1 Timdebitering C 1.6 Stadskarta enl. tabell D1 Timdebitering C 1.7 Byggnader enl. tabell D1 Timdebitering C 1.8 Digital 3D-karta Laserdata (DSM) enl. tabell D1 Timdebitering C 1.9 Höjdgrid (DTM) enl. tabell D1 Timdebitering C 1.10 Upplösning 0,16 enl. tabell D1 Timdebitering C 1.11 Digitalt ortofoto Upplösning 0,25 enl. tabell D1 Timdebitering C 1.12 Upplösning 0,5 enl. tabell D1 Timdebitering C 1.13 Karta/ortofoto/flygbild på papper Papper enl. tabell D1 Tidsersättning tas ut för layout- och bildbehandling i förekommande fall. Timdebitering C 1.14 Materialkostnad kan tillkomma. Annat media enligt överenskommelse enl. tabell D1 Timdebitering C 1.15 Text och linjer Utskrift på papper enl. tabell D1 Materialkostnad kan tillkomma. Täckande utskrift Timdebitering C 1.16 (ytor, raster) enl. tabell D1 Timdebitering C 1.17 Geodata för extern tryckning enl. tabell D1 Enligt C 1.18 Månadsavgift abonnemang för åtkomst till digitala bygglovhandlingar. licensavtal Publicering på internet Timdebitering C 1.19 Utdrag av kartor i rasterformat enl. tabell D1 Digital adressinformation Timdebitering C 1.20 Adresspunkt inklusive koordinat enl. tabell D1 Timdebitering C 1.21 Snedbild/fotografi (digital bild) enl. tabell D1 C2 Fastighetskarta Ärendetyp Avgift C 2.1 Fastigheter och rättigheter 390 kronor per ha 25 Taxetabell - Handläggningskostnad per timme Tidersättning används vid beräkning av avgift då avtal tecknas samt i övrigt om åtgärd eller beslut inte kan avgiftsbestämmas med rimligt resultat enligt de i taxan förekommande tabellerna. I sådana fall beräknas avgiften utifrån den handläggningstid som krävs för att utföra åtgärden. Tidersättning utgår med avgift motsvarande handläggningskostnad i kronor per timme enligt nedanstående tabell. Minsta debiterbara tid är 0,5 timme om inget annat anges. Mervärdesskatt kan i vissa fall tillkomma på nedanstående avgifter. D1 Handläggningskostnad Ärendetyp Avgift D 1.1 Handläggningskostnad per timma 1 471 kr 26 Taxetabell - Brandfarliga och explosiva varor m.m. Gäller endast ansökan från Räddningstjänsten i Storgöteborg. Avgiften tas ut som tidersättning enligt 27 § Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. 27 TAXA FÖR GÖTEBORGS BYGGNADSNÄMNDS VERKSAMHET Förtydligande: Denna taxa gäller endast ärenden som handläggs enligt PBL87 Innehållsförteckning Taxebestämmelser .............................................................................................................................. 3 1. Inledande bestämmelser .................................................................................................................... 3 2. Allmänna bestämmelser ..................................................................................................................... 3 2.1 Beräkning av avgift................................................................................................................. 3 2.2 Betalning av avgift .................................................................................................................. 4 2.3 Dröjsmålsränta ....................................................................................................................... 4 2.4 Upplysning om överklagande ................................................................................................. 4 2.5 Olovligt byggande m m .......................................................................................................4-5 3. Särskilda bestämmelser ........................................................................................................................ 5 3.1 Återbetalning och avräkning .................................................................................................. 5 3.2 Återtaget och avvisat lovärende .............................................................................................. 5 3.3 Mervärdesskatt ....................................................................................................................... 5 Formler för beräkning av avgift ..................................................................................................... 6 Tabeller Tabell 1 Objektsfaktor (OF) ................................................................................................................ 7 Tabell 2 Bygglov för byggnader ............................................................................................................. 9 Tabell 3 Underrättelse till sakägare m fl - grannehörande ................................................................... 10 Tabell 4 Bygglov för skyltar och ljusanordningar ................................................................................ 12 Tabell 5 Marklov ................................................................................................................................. 13 Tabell 6 Rivningslov ............................................................................................................................ 13 Tabell 7 Återkallad ansökan, avvisat ärende, avslag ............................................................................. 13 Tabell 8 Bygg- och rivningsanmälan för byggnader .......................................................................... 15 Tabell 9 Bygglov, bygg- och rivningsanmälan för anläggningar ........................................................ 16 Tabell 10 Godkännande av sakkunnig kontrollant för obligatorisk ventilationskontroll (OVK)........... 17 Tabell 11 Hissar och andra motordrivna anordningar ........................................................................... 17 Tabell 12 Brandfarlig vara ..................................................................................................................... 18 Tabell 13 Planavgift .............................................................................................................................. 20 Tabell 14 Nybyggnadskarta ................................................................................................................... 21 Tabell 15 Utstakning ............................................................................................................................. 22 Tabell 16 Lägeskontroll......................................................................................................................... 23 Tabell 17 Tillfälligt nyttjande av analoga och digitala kartor ...........................................................24-25 Tabell 18 Markering och inmätning av tillfällig mätpunkt ................................................................... 26 Tabell 19 Utritning av karta ................................................................................................................. 26 Tabell 20 Arkivservice ..................................................................................................................... 27-28 Tabell 21 Tidersättning ......................................................................................................................... 29 Stadsbyggnadskontoret Box 2554, 403 17 Göteborg. Telefon 031 – 368 00 00. Fax 031 – 711 45 21. Besöksadress: Köpmansgatan 20 E-post: sbk@sbk.goteborg.se. Webbplats: www.goteborg.se Taxebestämmelser Taxan består av dessa bestämmelser och tillhörande tabeller. 1. Inledande bestämmelser För åtgärder enligt plan- och bygglagen (PBL) erläggs avgift enligt denna taxa. De åtgärder som avses är: • ärenden angående bygglov och förhandsbesked om bygglov • ärenden angående strandskydd • ärenden angående skyltar och ljusanordningar • kommunicering av ärende med sakägare m fl – grannehörande • ärenden föranledda av bygg- och rivningsanmälan • upprättande av detaljplan, områdesbestämmelser och fastighetsplan • upprättande av nybyggnadskarta • utstakning • annan tids- eller kostnadskrävande åtgärd eller annat uppdrag Taxan omfattar även andra avgifter i byggnadsnämndens verksamhet såsom: • godkännande av lokal behörighet enligt förordningen om funktionskontroll av ventilationssystem. Vad menas med lokal behörighet. • ärenden enligt förordningen om hissar och vissa andra motordrivna anordningar • ärenden enligt lagen och förordningen om brandfarliga och explosiva varor • mätningstekniska tjänster och kartor • arkivservice 2. Allmänna bestämmelser 2.1 Beräkning av avgift Avgiften för en viss åtgärd beräknas genom att ett grundbelopp multipliceras med för ärendet tillämpliga handläggnings- och objektsfaktorer enligt tabellerna i denna taxa. För vissa åtgärder debiteras också tider- sättning. Formler för beräkning av avgift finns på sid. 6. Exempel på avgifter finns i bilagan till denna taxa. Avgiften beräknas enligt den taxa som gäller vid tidpunkten för beslut eller då beställd åtgärd slutförts. Om byggnadsnämnden finner att det finns särskilda skäl, som motiverar en höjning eller minskning av avgiften, kan nämnden besluta om en sådan. Om en åtgärd inte kan hänföras till tabellerna, beslutar byggnadsnämnden om skälig avgift grundad på ti- dersättning. Avgift för negativt beslut får inte överstiga avgift för positivt beslut. Avgifterna får inte överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för åtgärderna. SID 3 2.2 Betalning av avgift Sökanden/beställaren betalar via faktura så snart denne fått byggnadsnämndens beslut, beställd handling eller resultatet av vidtagen åtgärd. Vid bygglov tas avgiften ut efter nämndens beslut i bygglovärendet och vid bygganmälan efter nämndens beslut om kontrollplan. Avgift får tas ut i förskott. Uttag av planavgift se tabell 13. 2.3 Dröjsmålsränta Betalas inte avgift vid den förfallodag som anges i fakturan utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen från för- fallodagen tills betalning sker. 2.4 Upplysning om överklagande Kommunfullmäktiges beslut om taxa kan överklagas i den ordning som föreskrivs för laglighetsprövning enligt kommunallagen 10 kap (PBL 13 kap 1 §). Byggnadsnämndens beslut om debitering kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Den som vill överklaga skall lämna handlingarna till byggnadsnämnden inom tre veckor från den dag klaganden fått del av beslutet. Byggnadsnämnden prövar om överklagandet gjorts i rätt tid. Härefter överlämnas handlingarna till länssty- relsen, som har att pröva överklagandet, som första instans. 2.5 Olovligt byggande m m Utför någon utan lov en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov, skall byggnadsavgift tas ut. Byggnadsavgiften skall bestämmas till ett belopp som motsvarar fyra gånger den avgift som enligt taxan skulle ha betalats om lov till samma åtgärd hade meddelats. Byggnadsavgiften skall dock bestämmas till minst 1/20 prisbasbelopp. Är överträdelsen ringa, kan byggnadsavgiften bestämmas till ett lägre belopp eller ingen avgift. Utöver byggnadsavgift kan enligt PBL 10 kap 7 § även tilläggsavgift tas ut om åtgärden innebär att en bygg- nad uppförs, en tillbyggnad görs, en byggnad helt eller till viss del tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden eller byggnadsdelen senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats eller att en byggnad rivs. Beträffande avgiftens storlek se 7 §. Byggnadsavgift och tilläggsavgift tas ut enligt PBL 10 kap 4 och 7 §. Byggnadsavgiften beslutas av bygg- nadsnämnden och tilläggsavgiften beslutas av länsrätten efter ansökan från byggnadsnämnden. Båda avgif- terna erläggs till länsstyrelsen. Endast byggnadsavgiften tillfaller byggnadsnämnden. Särskild avgift enligt PBL 10 kap 6 § tas ut om överträdelse sker genom att arbete utförs utan att det finns någon kvalitetsansvarig enligt PBL 9 kap 13 §, någon underlåter att göra bygg- eller rivningsanmälan när sådan anmälan skall göras eller arbete utförs i strid mot något beslut som byggnadsnämnden har meddelat enligt lag. Den särskilda avgiften skall bestämmas till minst 1/20 prisbasbelopp och högst ½ prisbasbelopp. Är överträ- delsen ringa, behöver avgift inte tas ut. SID 4 3. Särskilda bestämmelser 3.1 Återbetalning och avräkning För bygg- och rivningsanmälan gäller, om sökanden så begär, att nämnden skall återbetala avgifter som beta- lats i förskott för åtgärder som inte utförts. Om åtgärder avseende bygg- och rivningsanmälan eller utstakning inte utförts i den utsträckning som beslu- tats, och sökanden inte har någon skuld i detta skall avgift inte utgå. Om slutlig avgift för byggsamråd och upprättande av kontrollplan avviker från i förskott erlagd avgift, skall avräkningen ske senast när slutbeviset utfärdas. 3.2 Återtaget och avvisat lovärende När ett ärende återtas av sökanden eller eller när byggnadsnämnden avvisar ett ärende, tas en avgift för utfört arbete inklusive arkivering ut. 3.3 Mervärdesskatt Avgifter för myndighetsutövning är momsbefriade. I de fall moms skall utgå, tillkommer denna utöver an- givna priser. Moms tillkommer med 25 % för lägeskontroll, för tillfälligt nyttjande av analoga och digitala kartor, för markering och inmätning av tillfällig mätpunkt och för utritning av karta. SID 5 Formler för beräkning av avgift Avgiften för de olika åtgärderna beräknas enligt de formler som finns i rubriken till varje tabell. Följande faktorer finns i taxan: G = Grundbelopp OF = Objektsfaktor för area HF = Handläggningsfaktor för lov- och anmälningsärenden, ärenden om godkännande av sakkunnig kontrollant OVK och brandfarlig vara PF = Planfaktor för områdesbestämmelser, detalj- och fastighetsplan KF = Kartfaktor för nybyggnadskarta MF = Mätningsfaktor för utstakning och lägeskontroll Grundbeloppet (G) = 41 SEK ingår i samtliga formler Tabell 1 visar objektsfaktor (OF), som varierar beroende på objektets area. Handläggningsfaktorernas (HF) storlek för åtgärder som utförs i olika ärenden framgår av respektive tabell. Exempel på beräkning av avgift för bygglov: Nybyggnad av ett enbostadshus med area 175 m 2 i enlighet med gällande detaljplan. Grundbeloppets storlek finns angivet ovan Objektsfaktor enligt tabell 1 vid 175 m 2 är 8. Tabell 2 ger handläggningsfaktorer för de åtgärder som vidtas i ärendet om bygglov. Åtgärd Handläggningsfaktor (HF) Administration inkl. arkivering 5 Planprövning 2 Förbesiktning 3 Byggnaden 5 Tomten 5 SUMMA 20 FORMEL: G x OF x HF översatt i detta exempel 41 x 8 x 20 Avgifter för nybyggnadskarta, bygganmälan, utstakning och lägeskontroll tillkommer. Planavgift tas endast ut för ärenden som berör planer enligt PBL. Om ärendet inte stämmer helt med gällande detaljplan, men avvikelsen ändå kan anses vara i enlighet med planens syfte, tillkommer avgift för mindre avvikelse (tabell 2 HF = 3) samt avgift för hörande av grannar (tabell 3 Underrättelse till sakägare m fl – grannehörande). SID 6 Tabeller Tabell 1 Objektsfaktor (OF) Nedanstående OF ska multipliceras med faktor för relevant åtgärd enligt tabeller i ärenden rörande lov, bygg- och rivningsanmälan, detalj- och fastighetsplan samt områdesbestämmelser. Area m 2 OF Area m 2 OF Area m 2 OF 1 – 20 3 801 – 1 000 23 8 001 – 10 000 101 21 – 40 4 1 001 – 1 200 26 Härutöver + 2 /1 000m² 41 – 70 5 1 201 – 1 500 30 71 – 130 6 1 501 – 1 800 34 131 – 160 7 1 801 – 2 200 39 161 – 200 8 2 201 – 2 600 44 201 – 240 9 2 601 – 3 000 48 241 – 280 10 3 001 – 3 500 53 281 – 350 12 3 501 – 4 000 58 351 – 450 14 4 001 – 5 000 64 451 – 600 17 5 001 – 6 000 72 601 – 800 20 6 001 – 8 000 85 OF för mindre komplementbyggnader och oisolerade byggnader utan installationer över 600 m² beräk- nas 0,6 x ärendets area. Exempel: Arean 4 050 m 2 x 0,6= 2 430 vilket ger OF 44. Avgift för bygglov beräknas efter bruttoarean (BTA) + öppenarean (OPA) Avgift för bygganmälan beräknas efter BTA + OPA Planavgift beräknas efter BTA + OPA (över 10 000 m2 höjs OF med 2 per 1 000 m2) Mätningsavgift beräknas efter byggnadsarean (BYA) + OPA Kartavgift beräknas efter markarean Vid beräkning av BTA, OPA och BYA skall mätreglerna enligt Svensk Standard SS 02 10 53 gälla i tillämp- lig omfattning. Arean bestäms med den noggrannhet som inlämnade ritningar medger. I de fall ärendet har flera byggnader av samma typ beräknas areafaktorn efter dessa byggnaders totala BTA och OPA enligt tabell 1. Om ett ärende innehåller flera olika hustyper räknas sammanlagda arean för varje hustyp för sig. SID 7 Tabell 2 PBL 3 kap Krav på byggnader m m. 1 § Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller land- skapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan. 2 § Byggnader skall placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. Inverkan på grundvattnet som kan vara skadlig för omgivningen skall begränsas. I fråga om byggnader som skall placeras under markytan skall dessutom i skälig omfattning beaktas att användningen av marken över byggnaderna inte försvåras. 10 § Ändringar av byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess bygg- nadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Avgift för ändring av byggnad för annat ändamål liksom avgift för tidsbegränsat bygglov beräknas enligt tabell 2. PBL 8 kap 1 §. Bygglov krävs för att: 1 uppföra byggnader 2 göra tillbyggnader 3 ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats. 4 göra sådana ändringar av byggnader som innebär att det inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri. I fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan krävs bygglov endast för åtgärder som anges i första stycket 3. PBL 8 kap 14 §. Kan bygglov inte lämnas pga bestämmelserna i 11 eller 12 §§ får tidsbegränsat bygglov lämnas, om sökan- den begär det. Sådant lov skall lämnas om den sökta åtgärden har stöd i en detaljplanebestämelse om tillfällig användning av byggnad eller mark. Lovet skall lämnas för högst 5 år och kan på sökandens begäran förlängas med högst fem år i sänder. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga 10 år. Vid sk förnyat lov (där bygget inte påbörjats inom 2 år), vid ändring i lov samt vid förlängning av tidsbe- gränsat bygglov omfattar prövningen i normalfallet planen och administration. Möjlighet finns att debitera timtid för handläggning och för administration 1 timma om arean ger orimlig avgift i förhållande till insats. Har planen ändrats prövas ärendet på nytt. SID 8 Tabell 2 Bygglov för byggnader PBL kap 3 och 8 Avgift = G x OF x HF. (OF enligt tabell 1) Åtgärd Handläggningsfaktor (HF) Administration inkl arkivering 5 Planen Planprövning¹) 2 Lämplighetsprövning inom detaljplan – vid mindre avvikelse 3 Lämplighets-/lokaliseringsprövning utom detaljplan – vid bygglov miljö- och omgivningspåverkan 5 Kontroll av överensstämmelse mot givet förhandsbesked 2 Förbesiktning Platsbesök 3 Byggnaden Yttre utformning, färgsättning och placering 5 Tomten Tomts ordnande Enkel kontroll av grundläggning och dagvattenanslutning Markmiljöundersökning Fyllning och schaktning (då marklov ej erfordras) Utfart, parkering, utrymnings- och räddningsvägar Måttgranskning (läge och höjdkontroll) 5 Varsamhet vid ändring av byggnad 2 ¹) Vid beslut om anstånd utgår ingen avgift. Ny detaljplan upprättas. För aktualitetsprövning av detaljplan där genomförandetiden har gått ut samt för prövning av dispenser beslutade enligt tidigare lagstiftning tas avgift ut som tidersättning. Vid definition av byggnadshöjd, sluttningsvåning, källare mm skall beräkningsregler och definitioner enligt plan- och byggförordningen 9 § tillämpas. Övriga avgifter = G x HF Åtgärd Handläggningsfaktor (HF) eller tidersättning Förhandsbesked Antal timmar (minst 1 timma) Strandskyddsdispens ) 2 100 Mindre fasadändring 25 Större fasadändring 50 ²) Miljöbalken 7 kap 13–18 §§ SID 9 Administrationsavgift ingår i avgifterna för strandskyddsdispens och för mindre och större fasadändring Tabell 3 Underrättelse till sakägare m fl – grannehörande PBL 8 kap 22 § Avgift = G x HF Handläggningsfaktor (HF) Sakägare 1 – 5 20 Sakägare 6 – 10 40 Sakägare fler än 10 60 Kungörelse 50 + faktisk avgift för annons Kontroll av grannehörande 20 Byggnadsnämnden ska bereda berörda sakägare m fl tillfälle att yttra sig om åtgärden innebär avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser. Detsamma gäller om åtgärden ska utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan, inte är kompletteringsåtgärd och inte heller är reglerat i områdesbestämmelser. Om sökanden väljer att själv höra grannar, tas avgift ut för kontroll av grannehörandet. SID 10 Tabell 4 Exempel på vad som räknas som skylt eller skyltanordning: • Målning på fasad med reklam och/eller firmanamn • Pelare – med ett eller flera företagsnamn – med logotype för viss firma med eller utan reklam • Skylt – på stativ, fundament, husfasad – på mast eller pylon • Tavla på mark eller fasad för reklam (d v s skyltanordning) t ex trekantspelare, ljusvitrin eller stadspelare (utan nyttighet i form av toalett el dyl) • Vepa på fasad Samtliga kan vara belysta eller obelysta. Exempel på vad som räknas som ljusanordning: • Fasadbelysning såväl på byggnad som på annan yta Vad innebär liten påverkan på stads- eller landskapsbilden? En skylt som ingår i ett sammanhang. Den inordnar sig i en helhet som en bland flera med likartad utformning, storlek och/eller placering. Den utgör inte heller något dominerande blickfång. Kommentar: Exempel kan vara en konsolhängd skylt utefter en butiksgata där det etablerade sättet att skylta är konsolhängda skyltar ovanför entréer. Eller en större skylt på en industri- byggnads fasad där det etablerade sättet att skylta är stora skyltar på fasad. Vad innebär stor påverkan på stads- eller landskapsbilden? En skylt som i kraft av sin storlek, utformning och/eller placering avviker från helheten och/eller utgör ett markant blickfång. Kommentar: En skylt kan ha stor omgivningspåverkan och fortfarande vara förenlig med PBL 3 kap 1 §, utifrån huset eller platsen/tomten, men i kraft av just detta utgöra ett markant blickfång. Vid ny prövning av tidigare beviljat tidsbegränsat lov kan avgift beräknas enligt tidersättning. SID 11 Tabell 4 Bygglov för skyltar och ljusanordningar Prövning skall ske som för byggnader enligt PBL 3 kap 14 §. Avgift tas ut med hänsyn till åtgärderna och omgivningspåverkan. Avgift = G x HF Administrationsavgift ingår i avgiften för skyltar och ljusanordningar. Liten påverkan på stads- Stor påverkan på stads- Åtgärd eller landskapsbilden (HF) eller landskapsbilden (HF) Prövning utan gällande skyltprogram Placering Utformning Miljö- och omgivningspåverkan 45 105 Därutöver per skylt 23 53 Prövning mot för fastigheten 20 20 gällande skyltprogram Därutöver per skylt 10 10 Remiss vägverket m fl 15 15 Åtgärd Handläggningsfaktor (HF) Förbesiktning per gång 20 Väsentlig ändring av skylt eller ljusanordning medför samma arbetsinsatser som vid ansökan om ny. Avgift tas därför ut som vid ny skylt eller ljusanordning. Skylt i samband med bygge, max 15 m² är avgiftsfri. Är skylten större än 15 m² tas avgift ut enligt tabell 4. Skyltprogram kan tas fram i samförstånd mellan fastighetsägaren och stadsbyggnadskontoret. Det består av dokument/ritning som visar var på fasaderna skyltar skall placeras och kan även innehålla principer för skyl- tars utformning. Avgiften reduceras om skyltprogrammet följs. Om en skylt/pelare innehåller en nyttighet, tas avgift ut för nyttigheten enligt tabell 2 eller tidersättning. Exempel på nyttigheter är reklampelare med toalett, telefonkiosk med reklam-vitrin, informationstavla, väderskydd etc med reklam. SID 12 Tabell 5 Marklov PBL 8 kap 9 och 18 §§ Avgift tas ut som tidersättning Åtgärd Tidersättning Marklov såväl schakt som fyllning Antal timmar (minst 1 timma) Bygglov för schakt Antal timmar (minst 1 timma) Tabell 6 Rivningslov PBL 8 kap 8 och 16 §§ Avgift = G x HF Åtgärd Handläggningsfaktor (HF) Enbostadshus och mindre objekt 20 Större objekt 40 Tabell 7 Återkallad ansökan, avvisat ärende, avslag Avgift tas ut för administration (1 timma) samt utförd prövning. Åtgärd Tidersättning Återkallad ansökan (avskrivet ärende) Antal timmar (minst 1 timma) Avvisat ärende Antal timmar (minst 1 timma) Avslag såväl bygglov, marklov, rivnings- Antal timmar (minst 1 timma) lov som förhandsbesked Avgift för negativt beslut får inte överstiga avgift för positivt beslut. SID 13 Tabell 8 Debitering för bygganmälan grundad på area. Administration debiteras alltid. (HF 5) Genomgång av handlingar debiteras alltid. (HF 5) Byggsamråd, beslut om kontrollplan, protokoll debiteras då samråd hållits. (HF 10) Vissa entreprenörer har eget kvalitetssystem, är certifierade. Då tillämpas HF 6. Telefonsamråd och protokoll (HF 4) skall kombineras med beslut om kontrollplan (HF 4) om telefonsam- råd förekommit. (HF 4+4=8) Beslut om kontrollplan (HF 4) debiteras då stadsbyggnadskontoret skapar kontrollplanen exempelvis vid garage där endast krav om utstakning eller lägeskontroll motiverar bygganmälan. Slutbevis debiteras alltid. (HF 3) Normal HF för nybyggnad av enbostadshus skall vara 5 + 5 + 10 + 3 = 23 Normal HF för nybyggnad av garage skall vara 5 + 5 + 4 + 3 = 17 Avgift för bygg och rivningsanmälan (G x OF x HF) kombineras med övriga avgifter (G x HF) i följande två undantagsfall: 1. Avgift för godkännande av ej riksbehörig kvalitetsansvarig tas ut om certifierad kvalitetsansvarig saknas. (G x HF 20) Gäller ej ärenden där endast registrering av ej certifierad kvalitetsansvarig sker (tex eldstad, rökkanal, carport). 2. Avgift tas ut vid beslut om byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd. (Avgift för beslutet tas ut som tidersättning.) Genomgång av handlingarna är avgiftsfri. Övriga avgifter Avgift för administration ingår i avgiften för eldstad, rökkanal. Timdebitering för VVS-installation, VA-anläggning, ventilationsanläggning tillämpas endast vid byg- ganmälan som gäller enbart installation/anläggning. Ett exempel är indragning av kommunalt VA. Både handläggningstid och tid för administration (1 timma) debiteras. Timdebitering för ändring av planlösning och ändring av bärande konstruktion tillämpas endast vid bygg- anmälan som gäller enbart dessa åtgärder. Arbetet skall inte ha något samband med ändringsarbeten i övrigt där debitering med area är tillämplig. Både handläggningstid och tid för administration (1 timma) debiteras. SID 14 Tabell 8 Bygg- och rivningsanmälan för byggnader PBL 9 kap m m. Avgift = G x OF x HF. (OF enligt tabell 1) Åtgärder Handläggningsfaktor (HF) Administration inkl arkivering 5 Projektets art och omfattning Genomgång av bygg- och eller rivningsanmälan och tillhörande handlingar 5 Ställningstagande till kontroll och bestyrkandefrågor – Byggsamråd, protokoll och kontrollplan utan eget kvalitetssäkringssystem 10 – Byggsamråd, protokoll och kontrollplan med eget kvalitetssäkringssystem 6 Telefonsamråd och protokoll 4 Beslut om kontrollplan 4 Godkännande av rivningsplan – Enbostadshus och mindre objekt 4 – Större objekt 6 Extra samråd. Faktor per samrådstillfälle + ev ändring av kontrollplan 3+1 Varsamhet vid ändring av byggnad 2 Slutbevis eller avslutning av ärende Kontroll av intyg mot kontrollplanen och utfärdande av slutbevis eller avslutning av ärende 3 Övriga avgifter = G x HF Handläggningsfaktor (HF) Åtgärder eller tidersättning Godkännande av ej riksbehörig kvalitetsansvarig 20 Beslut om att byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd erfordras eller inte. Antal timmar (minst 1 timma) Eldstad, rökkanal. 25 VVS-installation, VA-anläggning, ventilationsanläggning. Antal timmar (minst 1 timma) Ändring av planlösning, ändring av bärande konstruktion. Antal timmar (minst 1 timma) Rivningsanmälan – åtgärder som för bygganmälan i relevanta delar Antal timmar (minst 1 timma) SID 15 Tabell 9 Bygglov, bygg- och rivningsanmälan för anläggningar PBL 8 kap 2 § Avgift tas ut som tidersättning Avgiften avser bygglov för att anordna, inrätta eller uppföra en anläggning (ej byggnad) eller väsentligt ändra anläggning. Byggnader eller andra lovpliktiga åtgärder inom anläggningen debiteras som separat ärende. Anläggningar Tidersättning 1. anordna nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar, kabinbanor, campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, Antal timmar (minst 1 timma) motorbanor och golf banor 2. anordna upplag eller materialgårdar Antal timmar (minst 1 timma) 3. anordna tunnlar eller bergrum som inte är avsedda för tunnelbana eller Antal timmar (minst 1 timma) gruvdrift 4. inrätta fasta cisterner eller andra fasta anläggningar för kemiska produk- ter, som är hälso- och miljöfarliga, och för varor som kan medföra brand Antal timmar (minst 1 timma) eller andra olyckshändelser 5. uppföra radio- eller telemaster eller torn Antal timmar (minst 1 timma) 6. uppföra vindkraftverk, om vindturbinens diameter är större än två meter eller om kraftverket placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre Antal timmar (minst 1 timma) än kraftverkets höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras på en byggnad 7. uppföra murar eller plank Antal timmar (minst 1 timma) 8. anordna parkeringsplatser utomhus Antal timmar (minst 1 timma) 9. anordna begravningsplatser Antal timmar (minst 1 timma) 10. väsentligt ändra anläggningar som avses i 1 – 9 Antal timmar (minst 1 timma) SID 16 Tabell 10 Godkännande av sakkunnig kontrollant för obligatorisk ventilationskontroll (OVK) Avgift = G x HF Åtgärd Handläggningsfaktor (HF) Ny sakkunnig 50 Förnyelse av tidigare godkännande 25 Avgift tas ut enligt förordningen 1991:1273 om funktionskontroll av ventilationssystem. Tabell 11 Hissar och andra motordrivna anordningar Avgift tas ut som tidersättning Åtgärd Tidersättning Medgivande eller förbud att använda hissarna Antal timmar (minst 1 timma) Avgift tas ut enligt förordningen 1999:371 om hissar m m i bygg- nadsverk SID 17 Tabell 12 Brandfarlig vara Avgift = G x HF Handläggnings- Därav för räddnings- Brandfarlig vara faktor (HF) – total tjänstens insats Anläggning för förvaring i cistern 1 cistern 180 60 2 – 4 cisterner 240 80 5 – cisterner 360 120 Anläggning för förvaring och försäljning ur cistern (bensinstationer) 1 cistern 270 90 2 – 4 cisterner 360 120 5 – cisterner 450 150 Tillägg för förvaring i lösa behållare eller enhet 120 40 Nytt tillstånd enligt § 35 FBE vid innehavarskifte 20 Avslag 20 Tidersättning Tidersättning debiteras i ärenden, som ej går att definiera enligt ovan t ex transporter i rörledning, förhands- besked, tillverkning, bearbetning och användning, brandfarlig biograffilm (>5kg), varor innehållande lågni- trerad nitrocellulosa, extra avsyning och andra åtgärder. Avgift tas ut enligt 20 § lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) och förordningen om brandfarliga och explosiva varor (FBE). Avgiften innefattar kommunens totala insats för tillståndsgivningen. I avgiften ingår även avsyning. SID 18 Tabell 13 (se sidan 20) Planavgift tas ut i förskott och slutregleras vid beslut om att planen antas, ändras eller upphävs. För plan där avgift inte slutreglerats vid beslut om antagande av plan tas avgift ut senast vid beslut om kontrollplan (byg- ganmälan). Planavtal tecknas med intressenter för att specificera betalningsvillkor och parternas åtagande i övrigt. I planer som annan än kommunen helt eller delvis har utfört och bekostat, t ex på grund av ett exploaterings- avtal eller planavtal, reduceras planavgiften i motsvarande grad. Planavgift uttages inte om bygglov har lämnats enligt PBL 8 kap 11 § stycke 3 (ändring i strid mot plan) eller vid tidsbegränsat bygglov enligt PBL 8 kap 14 § i strid mot plan. Planavgift kan dock uttagas om det läm- nade bygglovet medges med mindre avvikelser från planen (tolkningsutrymmet). Vid ändring av en del av en äldre detaljplan (inte PBL-plan), uttages planavgift för berörd byggrätt inom det område som ändrats. Om det är en generell ändring av en bestämmelse inom en eller flera äldre detaljplaner (inte PBL-planer), uttages planavgift inom hela den gamla detaljplanens område om åtgärden som skall utföras endast har stöd i ändringen av detaljplanen (t.ex. inredning av vindar). SID 19 Tabell 13 Planavgift (se sidan 19) Avgift för områdesbestämmelser, detalj- och fastighetsplan För tillbyggnad/komplementbyggnad i separat ärende skall OF användas enligt tabell 1. För tillbyggnad som överstiger 50 % av huvudbyggnadens BTA tillämpas planfaktor som för nybyggnad. Planavgift tas inte ut för - nybyggnad av enstaka komplementbyggnad mindre än 30 m² - tillbyggnader oavsett byggnad mindre än 30 m² G x OF x PF OF sätts enligt tabell 1 t o m 10 000 m². Därutöver höjs OF med 1 per 1 000 m². (Exempel: OF 10 000 m² = 101; 11 000 m² = 102) Planfaktor (PF) PF PF Nybyggnad Tillbyggnad Ändring av anläggning. Gäller inte byggnad. Områdesbestämmelser 100 60 60 Detaljplan 220 100 100 Fastighetsplan (PBL) – utan villkorsprövning enligt anläggningslagen (AL) 70 30 – Med villkorsprövning enligt AL 75 35 Villkorsprövning enligt anläggningslagen innebär att gemensamhetsanläggning har föreslagits. Avgift för upphävande av fastighetsplan G x PF Åtgärd Planfaktor (PF) Upphävande av fastighetsplan 300 SID 20 Tabell 14 Nybyggnadskarta Avgift = G x KF Nybyggnadskarta krävs om byggnadsnämnden anser det nödvändigt och i dessa fall anger nämnden riktlin- jer för när en sådan ska upprättas. Nybyggnadskarta kan levereras digitalt. Enligt PBL 11 kap 2 § andra stycket har byggnadsnämnden till uppgift att upprätta nybyggnadskartor. Då flera tomter för enbostadshus eller annan enstaka byggnad ingår i samma ärende och samma bygglovbe- slut, reduceras avgiften med 30 % för varje byggnad utöver den första. Nybyggnadskarta Kartfaktor (KF) eller tidersättning Enkel karta Fastighetsgränser, höjder, befintliga byggnader 15 + 15 (digital) Enbostadshus eller enstaka byggnad Oavsett tomtyta 150 Övriga byggnader: sammanbyggda enbostadshus, flerbostadshus samt alla övriga byggnader och anläggningar Tomtyta mindre än eller lika med 1 999 m² 150 2 000 – 4 999 m² 250 5 000 – 9 999 m² 350 10 000 – 14 999 m² 450 Skälighetsbedömning eller Tomtyta större än 15 000 m² antal timmar ÖVRIGT Kartfaktor (KF) eller tidersättning Granskning av nybyggnadskarta 10 Komplettering av nybyggnadskarta 40 Nybyggnadskarta eller särskilda kompletteringar Antal timmar (minst 1 timma) utanför primärkarteområdet Övriga åtgärder Antal timmar (minst 1 timma) SID 21 Tabell 15 Utstakning Avgiften för utstakning skall beräknas för hela ärendet om det ingår i samma beslut om lov, även om det be- står av flera fristående byggnader och dessa stakas ut vid samma tillfälle. När utstakning av grupphusområde görs vid flera tillfällen, korrigeras avgiften för extrakostnader i efterhand i samband med slutavräkning. Om ett ärende innehåller flera olika hustyper räknas sammanlagda byggnadsarean (BYA) för varje hustyp för sig. I avgiften för utstakning ingår markering av en höjdfix. Byggfixen redovisas i läge och höjd på utstaknings- skissen. Utstakning kan utföras av byggnadsnämndens personal eller annan som byggherren föreslår. För varje ären- de, där byggherren föreslagit annan än byggnadsnämndens personal, erfordras godkännande av byggnads- nämnden. Den som utför utstakning ska inneha kompetens i enlighet med kraven i mätningskungörelsen. Om utstakning utförs av annan än byggnadsnämndens personal, uttages avgift för underlagsdata, grundma- terial m m med 20 % av den avgift, som skulle utgått om kommunen utfört arbetet. Avgift = G x MF Nybyggnad (4 punkter) Mätningsfaktor (MF) 15 – 49 m² 80 50 – 199 m² 180 200 – 499 m² 210 500 – 999 m² 240 1 000 – 1 999 m² 290 2 000 – 2 999 m² 340 3 000 – 5 000 m² 390 Tillägg per punkt utöver 4 10 Nybyggnad av komplement- byggnader (garage/uthus) till Mätningsfaktor (MF) en- och tvåbostadshus (4 punkter) 15 – 199 m² 70 Tillägg per punkt utöver 4 5 Tillbyggnader (4 punkter) Mätningsfaktor (MF) 15 – 199 m² 50 200 – 1 000 m² 100 Tillägg per punkt utöver 4 5 För ärende större än 5 000 m² vid nybyggnad och större än 1 000 m² vid tillbyggnad gäller anbudsförfarande. Utstakning Tidersättning Detaljpunkter och mätningslinjer Antal timmar (minst 1 timma) SID 22 Tabell 16 Lägeskontroll (Moms 25% tillkommer) Avgift = G x MF Lägeskontroll sker för: • Ny- och tillbyggnader större än eller 50 m² • I ärenden avseende ny- och tillbyggnad mellan 15 och 49 m² utförs lägeskontroll för ajourhållning av kart- databas (debiteras ej). Lägeskontroll utförs inte i ärenden < 15 m² Om ett ärende innehåller flera olika hustyper räknas sammanlagda byggnadsarean (BYA) för varje hustyp för sig. Nybyggnad (4 punkter) Mätningsfaktor (MF) 50 – 199 m² 75 200 – 499 m² 90 500 – 999 m² 110 1 000 – 1 999 m² 130 2 000 – 2 999 m² 150 3 000 – 5 000 m² 170 Tillägg per punkt utöver 4 2 Nybyggnad av komplement- byggnader (garage/uthus) till Mätningsfaktor (MF) en- och tvåbostadshus (4 punkter) 50 – 199 m² 40 Tillägg per punkt utöver 4 1 Tillbyggnader (4 punkter) Mätningsfaktor (MF) 50 – 199 m² 40 200 – 1 000 m² 80 Tillägg per punkt utöver 4 1 För ärende större än 5 000 m² vid nybyggnad och större än 1 000 m² vid tillbyggnad gäller anbudsförfarande. SID 23 Tabell 17 Tillfälligt nyttjande av analoga och digitala kartor (Moms 25% tillkommer) Vid försäljning av kartor tas användaravgift samt avgift för kopiering och utritning. För permanenta använ- dare av kommunalt kartmaterial träffas normalt avtal som löper flera år. Taxan är avsedd att användas för till- fälliga användare. Nyttjanderätten upplåts i dessa fall för visst ändamål och är begränsad i tid (icke exklusiv rätt). Vid externa beställningar av grundkartor för att upprätta detaljplaner på egen bekostnad, beräknas avgiften på samma sätt som för primärkarta. För handläggning och redigering tas avgift ut som tidersättning. Om karta används fortlöpande i någon verksamhet förutsätts att särskilt avtal om nyttjandeavgift träffas med användaren. För äldre, analoga kartor kan särskild överenskommelse träffas om nedsättning av avgiften. För utskärning av områden, komplettering av digital karta samt transferering till format annat än Autodesk och MapInfo tas tidersättning ut enligt tabell 21 Primärkarta Kronor/ha Digital 1 800 Analog 1:400 400 Analog 1:1000 100 Analog 1:2000 40 Översiktskarta Kronor/ha Digital 80 Analog 1:1000 10 Analog 1:2000 4 Analog 1:4000 2 Analog 1:10000 0,50 Analog 1:15000 0,25 Adresskarta Kronor/ha Digital ¹) 4 Analog 1:1000 4 Analog 1:2000 2 ¹) Digital adresskarta levereras som adresspunkter och gatunamn. SID 24 Ortofoto flyghöjd 2300 m Digital Analog Upplösning (m/pixel) Kronor/km² Kronor/km² 0,2 750 75 0,5 300 30 1,0 150 15 2,0 75 7 4,0 35 3 8,0 15 1 Göteborgskartan Kronor Uttag för tryck Hela Göteborg 60 000 A2 20 000 A3 10 000 A4 5 000 A5 2 500 Ersättning för upplagans storlek tillkommer vid tryckning av Göteborgskartan Göteborgskartan analog Kronor Hela Göteborg 2 400 A0 600 Publicering på internet Kronor/pixel Utdrag av kartor i rasterformat 0,006 Lägsta avgift för publicering på Internet är 1 200 kronor. SID 25 Tabell 18 Markering och inmätning av tillfällig mätpunkt (Moms 25% tillkommer) Objekt Kronor Markering och inmätning av tillfällig mätpunkt 400 Tabell 19 Utritning av karta (Moms 25% tillkommer) Utskrift på papper Kronor A2 text och linjer 120 A2 täckande utskrift (ytor, raster) 200 A1 text och linjer 140 A1 täckande utskrift (ytor, raster) 350 A0 text och linjer 160 A0 täckande utskrift (ytor, raster) 600 Vid tidskrävande monteringsarbeten tas ersättning ut enligt tabell 21. Kostnader för material tillkommer. Material Kronor per m² Kapaskiva 370 Laminering 200 SID 26 Tabell 20 Arkivservice Analog kopiering Papperskopior Kronor A4/folieformat 5 A3 10 A2 20 A1 40 70 x 90 50 A0 60 Större än A0 100 Transparent kopia Kronor A1 80 70 x 90 100 A0 120 Större än A0 200 Utskrifter från databaser arkiv- Kronor register A4 5 Utskrift av koordinatförteck- Kronor ning och punktskiss (max 10 st) A4 5 Bygglovärenden microfilm eller skanning Papperskopior Kronor A2/A3 40 A1 80 A0 100 Skanning digitalt TIF-fil per bildkort 40 på mail Skanning digitalt TIF-fil per bildkort på 40 + 20 (CD-skiva) CD-skiva SID 27 Digitala kartprodukter Utskrift av kartutdrag s/v eller färg skala 1:400, 1:1000, 1:2000, 1:4000 Kartutdrag Kronor inkl nyttjandeavgift Översikts-, register-, bestämmelse- och adresskarta. Planer och bestämmelser, st- omnätskarta, punktskisser, ortofoto mm A4 50 A3 100 Primärkarta A4 100 A3 200 Lägsta avgift vid beställning skickad med fax eller brev är 50 kronor. Ritningskopior skickas inte via fax. Arkivservice är momsbefriad. SID 28 Tabell 21 Tidersättning Löneintervall Timpris (månadslön) kronor – 21 999 600 22 000 – 27 999 700 28 000 – 33 999 800 34 000 – 39 999 900 40 000 – 45 999 1 000 46 000 – 1 100 SID 29 Version 1-2009 Adress: Box 2554, 403 17 Göteborg. Besöksadress: Köpmansgatan 20. Telefon 031-368 00 00. www.goteborg.se sbk@stadsbyggnad.goteborg.se Kommunstyrelsen Yttrande Centerpartiet 2023-10-23 Ärende nr 26 Yttrande angående förslag till budget 2025 och flerårsplaner 2026–2027 I Kommunfullmäktige kommer Centerpartiet att rösta på Centerpartiets budget samt tillhörande yrkande enligt nedan förslag. Skattesats och budget • Centerpartiets förslag till budget 2025 fastställs i sin helhet inklusive de mål, riktlinjer, uppdrag, ekonomiska ramar och bilagor som anges samt att skattesatsen fastställs till 21:12. • Centerpartiets förslag till flerårsplaner för 2026 – 2027 fastställs som underlag för den fortsatta planeringen. Fastställande av ersättning enligt LOV (lagen om valfrihet) • Grundersättningen från och med 1 april 2025 utgår för beviljad brukartid och fastställs för externa utförare i LOV i hemtjänsten för Göteborgs Stad till 519 kr per timma inklusive momskompensation med 1,6 procent. • Grundersättningen för kommunala utförare i LOV i hemtjänsten för Göteborgs Stad fastställs till 511 kr per timma att gälla från och med 1 april 2025. • Ersättningsmodellen för dagligverksamhet enligt LOV uppräknas från och med 1 april 2025 med av kommunfullmäktige fastställd indexkompensation på 0,2 procent. Fastställande av högsta tillåtna låne- och borgensvolym • Göteborgs Stads samlade lånevolym under 2025 får uppgå till maximalt 75,5 miljarder kronor. • Göteborgs Stads koncerns samlade borgensåtagande får under 2025 maximalt uppgå till 6 miljarder kronor. • Idrotts- och föreningsnämndens mandat att bevilja kommunal borgen fastställs till 300 miljoner kronor. Av totalt borgensåtagande enligt ovan (6 miljarder kronor) ingår nedanstående borgen till Stadshus AB och dess vid var tid underliggande hel- och majoritetsägda bolag. • Göteborg Stad (org.nr 212000–1355) såsom för egen skuld får ingå borgen för Göteborgs Stadshus AB:s och dess vid var tid underliggande hel- och majoritetsägda bolags externa låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 5,0 miljarder kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. • Samlad lånevolym under 2025 per bolag/koncern får uppgå till maximalt: Bolag Lånetak, mnkr Göteborgs Stadshus AB 3 200 Göteborg Energi koncern 10 200 Liseberg AB 3 670 Älvstranden 2 200 Framtiden koncern 33 000 Göteborgs Hamn AB 3 300 Higab AB 6 300 Göteborgs Stads Leasing AB 1 800 Gryaab AB 1 400 Renova koncern 2 100 • Samlad rörelsekredit under 2025 för övriga bolag uppgår till 1000 miljoner kronor. Fastställande av Göteborgs Stadshus AB:s bemyndigande att lämna kapitaltillskott till helägda bolag • Göteborgs Stadshus AB bemyndigas att lämna kapitaltillskott avseende 2025 till följande helägda dotterbolag med nedan angivna belopp: BRG, Business Region Göteborg AB 46 376 tkr Göteborgs Stadsteater AB 177 000 tkr Got Event AB 206 968 tkr Fastställande av budgetram för Göteborgs Stadshus AB:s koncernledningskostnader och finansiering av Gothenburg European Office (GEO) • Göteborgs Stadshus AB bemyndigas att ta ut koncernledningsarvode från övriga bolag inom stadshuskoncernen för att finansiering av koncernbolagets verksamhet, exklusive GEO, motsvarande maximalt 23 507 tkr under 2025. Göteborgs Stadshus AB bemyndigas att genom finansiell samordning finansiera Gothenburg European Office (GEO) med 5 017 tkr under 2025. Fastställande av Exploateringsnämndens bemyndigande vid köp och försäljning av fastigheter • Exploateringsnämnden bemyndigas att inom ramen för i budgeten upptagna belopp för fastighetsförvärv, dels ansöka om tillstånd till expropriation, dels förvärva fast egendom då utgiften för varje förvärv inte överstiger 30 miljoner kronor. • Exploateringsnämnden bemyndigas att sälja eller med tomträtt upplåta fast egendom för utbyggnad av antagna detaljplaner. • Exploateringsnämnden bemyndigas att för köpeskilling och på villkor i övrigt som nämnden äger bestämma till kommunala bolag och andra intressenter sälja tomträttsupplåten fast egendom. • Exploateringsnämnden bemyndigas att för maximalt 30 miljoner kronor per ärende sälja eller med tomträtt upplåta fast egendom som visserligen inte är detaljplanelagd men där nämnden, utifrån markägarrollen samt efter hörande med stadsbyggnadsnämnden, gör bedömningen att den fasta egendomen inte behövs/primärt lämpar sig för utbyggnad i kommunal ägo eller där detaljplaneläggning av den fasta egendomen inte bedöms behövas innan överlåtelse/tomträttsupplåtelse. Maximalt fast egendom om 10 000 m2 per ärende. • Exploateringsnämnden bemyndigas att för maximalt 30 miljoner kronor per ärende sälja eller med tomträtt upplåta fast egendom som i enlighet med av kommunfullmäktige beslutade principer och organisatorisk struktur för hantering av kommunens fastigheter överförts till exploateringsnämnden från annan kommunal nämnd och som inte längre behövs för någon kommunal förvaltnings behov. Fastställande av kommunstyrelsens befogenheter • Kommunstyrelsen bemyndigas att inom ramen för beslutad budget fatta beslut om de poster som budgeterats under kommuncentrala medel. • Kommunstyrelsen bemyndigas att inom ramen för beslutad budget besluta om justeringar av kommunbidrag och ekonomiska ramar under förutsättning att ärendena inte är av sådan principiell art att de ska underställas kommunfullmäktige för beslut. • Kommunstyrelsen bemyndigas att inom ramen för beslutad budget besluta om uppdrag till nämnder och styrelser med anledning av genomförandet av denna budget under förutsättning att åtgärden ryms inom nämnds reglemente och budget respektive styrelses bolagsordning och ägardirektiv. Bemyndigandet omfattar inte uppdrag rörande nämndernas myndighetsutövning, tillämpningen av lag eller ärenden som i övrigt rör enskilda. Bemyndigandet omfattar inte heller uppdrag som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt för kommunen enligt 5 kap. 1 § kommunallagen. • Kommunstyrelsen ska inom ramen för sitt ordinarie ansvar enligt kommunallagen särskilt följa och analysera den ekonomiska utvecklingen för staden och föreslå åtgärder i de fall då stadens balanskravsresultat avviker negativt från den beslutade nivån. Fastställande av utdelning från Stadshus AB • Utdelningen från Stadshus AB fastställs till 150 000 tkr för 2025. Utdelningen får inte finansieras genom lån. Fastställande av internränta • Internräntan fastställs till 2,25 procent för 2025. Fastställande av indexkompensation • Index för uppräkning av ekonomiska ramar fastställs till 0,2 procent för 2025. Reglering av överskott och underskott för specificerade ekonomiska ramar för exploateringsnämnden och Överförmyndarnämnden • Om det uppstår överskott eller underskott inom ramen för ”Bostadsanpassningar transfereringar” och ”Överförmyndarnämnden arvode” nollställs dessa i samband med stadens årliga bokslut. Fastställande av ekonomisk ram avseende kostnader för digital utveckling och förvaltning • Kommunfullmäktige fastställer ekonomisk ram för nämnden för demokrati- och medborgarservice för förvaltning av bastjänster fastställs till 86 900 tkr. • Kommunfullmäktige fastställer ekonomisk ram för inköps- och upphandlingsnämnden för förvaltning av bastjänster fastställs till 35 400 tkr. • Kommunfullmäktige fastställer ekonomisk ram för inköps- och upphandlingsnämnden för utveckling av bastjänster fastställs till 7 000 tkr. • Kommunfullmäktige fastställer ekonomisk ram för nämnden för Intraservice för förvaltning av bastjänster och digital infrastruktur fastställs till 1 095 500 tkr. • Kommunfullmäktige fastställer ekonomisk ram för nämnden för Intraservice för utveckling av bastjänster och digital infrastruktur fastställs till 30 200 tkr. • Undantagsvis kan de ekonomiska ramarna för bastjänster och digital infrastruktur justeras med anledning av väsentligt förändrade volymer. De berörda nämnderna skall i så fall hemställa till kommunfullmäktige i tid till kompletteringsbudget om detta där orsak och omfattning noggrant beskrivs. Hemställan ska beredas av stadsledningskontoret i kompletterande budgetunderlag. Fastställande av värdet på personalförmåner Det ekonomiska värdet gällande personalförmåner fastställs för 2025 till 3100 kronor per medarbetare. Utöver detta tillåts lokalt förhandlade förmåner som arbetsmarkarorganisationerna bedömer är framförhandlade i lokal överenskommelse eller kollektivavtal. Fastställande av resursfördelningsmodell avseende socialnämnderna Resursfördelningsmodellen för socialnämnderna fastställs för 2025 enligt bilaga 1. Fastställande av stadsbyggnadsnämndens taxa och befogenhet • Stadsbyggnadsnämndens taxa 2025, enligt bilaga 3, godkänns att gälla från den 2025- 01-01. • Stadsbyggnadsnämnden har rätt att justera taxan för 2025 utifrån prisindex för kommunal verksamhet (PKV) när det fastställs och publiceras i oktober 2024. • Stadsbyggnadsnämnden har rätt att årligen räkna upp taxan baserat på prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Bilagor Bilaga 1 Resursfördelningsmodell Socialnämnder 2025 Bilaga 2 Redogörelse över ekonomin i de kommunala koncernföretagen Bilaga 3 Stadsbyggnadsnämndens taxa inklusive tjänsteutlåtande Bilaga 1 Resursfördelningsmodell Socialnämnder 2025 Bilaga 2 Redogörelse över ekonomin i de kommunala koncernföretagen Stadshuskoncernens proformabudget Resultaträkning (mnkr) 2024p 2025 2026 2027 Rörelseresultat 1 773 2 562 3 490 2 976 Finansnetto -1 173 -1 635 -1 719 -1 898 Resultat efter finans 560 927 1 771 1 078 Skatt -20 -25 -25 -25 Resultat efter skatt 540 902 1 746 1 053 Balansräkning Tillgångar IB 77 931 85 708 93 769 101 866 Nyinvesteringar 7 077 7 082 7 178 7 161 Reinvesteringar 3 493 3 368 3 553 3 448 Avskrivningar -3 793 -3 389 -3 634 -3 965 Övriga tillgångar 1 000 1 000 1 000 1 000 Summa tillgångar 85 708 93 769 101 866 109 510 Eget kapital 24 236 25 635 27 328 28 188 Utdelning 750 150 150 150 Låneskuld 53 833 58 280 62 059 67 618 Övriga skulder 6 889 9 504 12 329 13 554 Summa eget kapital och skulder 85 708 93 569 101 866 109 510 Nyckeltal Soliditet1 (%) 29,2 27,7 27,0 25,9 Avkastning totalt kapital2 (%) 2,1 2,9 3,6 2,8 Avkastning eget kapital3 (%) 2,1 3,6 6,5 3,8 Självfinansieringsgrad investeringar (%) 45,6 41,1 54,6 47,3 1 Eget kapital i förhållande till balansomslutningen (summa skulder och eget kapital) 2 Rörelseresultat i förhållande till genomsnittliga totala tillgångar (ränteintäkter försumbara här) 3 Resultat efter skatt i förhållande till genomsnittliga eget kapital Resultat per underkoncern/bolag Resultat efter finansiella poster i mnkr 2024p 2025 2026 2027 Moderbolaget Göteborgs Stadshus AB inkl. -76 -88 -88 -88 koncernjusteringar Dotterbolagen Göteborg Energi AB (K) 610 790 960 980 Göteborgs Hamn AB (K) 281 230 198 216 Higab AB (K) 305 199 354 -52 Förvaltnings AB Framtiden (K) 383 132 212 325 Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB (K) 10 9 9 9 Göteborg & Co AB (K) -930 -355 123 -315 Business Region Göteborg AB -51 -51 -51 -51 Försäkrings AB Göta Lejon 4 0 0 0 Göteborg Stads Leasing AB 22 20 13 13 Gryaab AB -24 0 0 0 Renova AB (K) 26 41 41 41 Grefab AB 0 0 0 0 Boplats Göteborg AB 0 0 0 0 Resultat koncernen totalt 560 927 1 771 1 078 Notering: Dotterbolag med beteckningen (K) har dotterbolag Investeringar per underkoncern/bolag Resultat efter finansiella poster i mnkr 2024p 2025 2026 2027 Moderbolaget Göteborgs Stadshus AB inkl. 0 0 0 0 koncernjusteringar Dotterbolagen Göteborg Energi AB (K) 2 790 2 730 2 180 2 130 Göteborgs Hamn AB (K) 1 218 1 134 1 600 1 642 Higab AB (K) 1 219 1 507 1 371 1 179 Förvaltnings AB Framtiden (K) 3 931 3 225 3 396 3 739 Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB (K) 71 19 34 4 Göteborg & Co AB (K) 439 256 245 480 Business Region Göteborg AB 0 0 0 0 Försäkrings AB Göta Lejon 0 0 0 0 Göteborg Stads Leasing AB 640 753 786 844 Gryaab AB 157 245 334 410 Renova AB (K) 356 561 765 161 Grefab AB 10 20 20 20 Boplats Göteborg AB 0 0 0 0 Koncernjusteringar 0 0 0 0 Resultat koncernen totalt 10 831 10 450 10 731 10 609 Notering: Dotterbolag med beteckningen (K) har dotterbolag Stadsbyggnadsförvaltningen Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2023-11-03 Erik Stenkil Stadsbyggnadsnämnden 2023-11-21 Telefon: 031-365 00 00 Diarienummer SBF-2023-01577 E-post: erik.stenkil@stadsbyggnad.goteborg.se Stadsbyggnadsnämndens taxa 2025 Förslag till beslut I stadsbyggnadsnämnden 1. Godkänna förslag till stadsbyggnadsnämndens taxa 2025 enligt bilaga att gälla fr o m 2025-01-01 2. Ge stadsbyggnadsnämnden rätt att justera taxan för 2025 utifrån prisindex för kommunal verksamhet (PKV) när det fastställs och publiceras i oktober 2024. 3. Ge stadsbyggnadsnämnden rätt att årligen räkna upp taxan baserat på prisindex för kommunal verksamhet (PKV). 4. Översända stadsbyggnadsnämndens förslag med bilaga till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige, Sammanfattning Detta ärende utgör förslag till justering av stadsbyggnadsnämndens taxa 2025. Det förslag till taxa som framgår av detta tjänsteutlåtande jämte bilaga föreslås gälla från 2025-01-01. De förändringar som föreslås är av mindre karaktär, men återfinns i såväl texten i taxan som i taxetabellerna. Därtill har en indexuppräkning skett av taxan utifrån Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Då taxan ska räknas upp med PKV i oktober året innan det nya kalenderåret är uppräkningen, vid beslutet om antagandet av taxa, preliminär för 2025 och kommer att justeras och fastställas i samband med att slutliga uppgifter finns att tillgå i oktober 2024 avseende PKV. Nedan följer beskrivning av ett urval av förändringar som är gjorda i taxetabellerna. Inom byggverksamheten har ett antal tjänster förtydligats genom att skilja mellan ”planenlig åtgärd”, ”liten avvikelse” samt ”utanför planlagt område”. Därtill har förtydligande gjorts i tabellerna när det gäller åtgärder som debiteras per hus, per styck osv. När det gäller ljusanordningar och skyltar har förtydligande skett genom en tydligare indelning i intervall avseende antal. Utöver detta har bedömd tidsåtgång för att antal åtgärder justerats i syfte att bättre spegla den verkliga tidsåtgången. Justeringen hänförs främst till administration gällande grannehörande. Sammantaget medför föreslagna justeringar en marginell ekonomisk påverkan. Den främsta effekten härrör från gjord indexuppräkning. För planverksamheten lämnas taxan oförändrad bortsett från indexuppräkning av timpriset enligt PKV. För mät- och kartverksamheten har ett antal förtydliganden i taxetabellen skett så att det framgår att åtgärden även avser tillbyggnader. Den ekonomiska effekten avser enbart gjord indexuppräkning. För Fastighetsrättsliga åtgärder (A25) har taxan förenklats genom att debiteringen nu helt baseras på timdebitering. Nedan följer beskrivning av gjorda ändringar i taxans löpande text I avsnittet ”Taxans ikraftträdande och övergångsbestämmelser” har årtalen justerats för att återspegla tidpunkten för när den nya timbaserade taxan trädde i kraft. I avsnittet ”Avgift för bygglov och genomförande” har förtydligande gjorts att det ingår ett av vardera tekniskt samråd, startbesked osv. Krävs fler debiteras dessa enligt angivet belopp i taxan. I avsnittet ”Fler lov- och/eller anmälningspliktiga åtgärder i samma ärende” har förtydligande gjorts kring vad som gäller vid flera liknande åtgärder i samma ansökan. Förtydligande har skett avseende de fall där planavgift tas ut i samband med bygglov. Förtydligandet består i att informationen lagts under egen rubrik under avsnitt 4. Bedömning ur ekonomisk dimension Föreslagna justeringar av stadsbyggnadsnämndens taxa inför 2025 genererar sammantaget endast mindre ekonomiska konsekvenser bortsett från föreslagen indexuppräkning. Indexuppräkningen speglar uppskattad kostnadsutveckling inom sektorn vilket innebär att nettot bedöms vara oförändrat. Främsta ekonomiska effekten ligger därmed i volym till följd av antal bygglovsansökningar, antal utstakningar, antal detaljplaner osv. Ekonomiska konsekvenser för brukare/kunder Främsta ekonomiska effekten avser de förtydligande som sker att kostnaden gäller per hus, per styck osv. För övrigt bedöms den ekonomiska effekten bli marginell. Ekonomiska konsekvenser för den egna verksamheten Den ekonomiska effekten för den egna verksamheten bedöms i sammanhanget bli marginell. Största påverkan kommer avse yttre faktorer i form av exempelvis antal bygglovsansökningar. Ekonomiska konsekvenser för andra kommunala verksamheter Konsekvensen för kommunala verksamheter bedöms bli ringa mot bakgrund av att merparten av de ärenden som handläggs av stadsbyggnadsnämnden utförs för externa parters räkning. Bedömning ur ekologisk dimension Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bilagor 1. Bilaga 1 Stadsbyggnadsnämndens taxa 2025 2. Bilaga 2 Taxa för Göteborgs byggnadsnämnds verksamhet med PBL87 som grund Ärendet Detta ärende ger förslag på vissa mindre justeringar av nu gällande taxor i syfte att för- enkla och öka tydligheten främst avseende den taxa för stadsbyggnadsnämndens verksamhet som Göteborgs kommunfullmäktige beslutade 2022-12-08. Beskrivning av ärendet Nedan följer en bakgrundsbeskrivning för uppkomsten av detta ärende tillsammans med en övergripande genomgång av de justeringar som föreslås av stadsbyggnadsnämndens taxa 2025. Ärendet är upprättat i enlighet med Göteborgs Stads anvisning för hantering av taxor och avgifter. Bakgrund Vid Göteborgs kommunfullmäktiges sammanträde 2022-12-08 fattades beslut om nu gällande taxa. Detta ärende innebär ett antal förslag till förtydliganden samt tillägg. Allmänna regler om kommunala taxor Avgifterna tas ut i enlighet 12 kap 8–11 §§ plan- och bygglagen PBL, plan- och byggförordningen PBF (2011:338), 2 kap 5 § Kommunallagen KL (2017:725) och Miljöbalken (1998:808) om inget annat anges. Kommunerna ges rätt att ta ut avgifter så att kommunen kan täcka kostnaderna för alla åtgärder som normalt ingår i ärenden om lov eller anmälan. Även arbete med detaljplanering kan finansieras genom avgifter. Avgifterna är avsedda att täcka kommunens självkostnad för den aktuella myndighetsut- övningen eller tjänsten. För tjänster som kommunerna är skyldiga att tillhandahålla får avgifter dock endast tas ut om det följer av lag eller annan författning. Taxan och dess tillämpning utgår från kommunallagens principer; självkostnads- principen, likställighetsprincipen och retroaktivitetsförbud. Grunderna för hur avgifterna beräknats anges i taxan. Övergripande justeringar De justeringar som föreslås avser i huvudsak förtydliganden, samt ett antal mindre tillägg. I taxans grundkonstruktion ingår att denna årligen ska uppräknas med prisindex för kommunal verksamhet (PKV) baserat på skatteunderlagsprognos per oktober månad året innan taxan träder i kraft. Enligt stadens riktlinje för framtagande av taxor ska beslut tas av kommunfullmäktige senaste i april året innan taxan träder i kraft. Mot denna bakgrund har förslag till taxa för 2025 uppräknats utifrån siffror för 2025 i PKV publicerat av SKR i oktober 2023. Stadsbyggnadsnämnden föreslås ges rätt att indexjustera taxan för 2025 utifrån prisindex för kommunal verksamhet (PKV) när det fastställs och publiceras i oktober 2024. Justeringar avseende taxa för planverksamheten För planverksamheten lämnas taxan oförändrad bortsett från indexuppräkning av timpriset enligt PKV. Justeringar avseende taxa för byggverksamheten Förändringarna inom byggverksamheten består främst i förtydligande, samt i ett antal fall justering av bedömd tidsåtgång. Några av de främsta tilläggen/justeringarna exemplifieras nedan. • Flertalet åtgärder har nu förtydligats så att det framgår att debiteringen gäller per hus, per fastighet osv. • För fasadändringar har ytterligare uppdelning gjorts för ”liten avvikelse” • För ljusanordningar och skyltar har taxan förtydligats genom att ange olika intervall avseende antal. • För åtgärder avseende balkonger har taxan kompletterats med uppgift avseende åtgärd ”utanför planlagt område” • För förhandsbesked har förtydligande gjorts att kostnaden gäller per huvudbyggnad samt vid både positiva och negativa beslut. • För ett antal tjänster har bedömd tidsåtgång justerats. • Fastighetsrättsliga åtgärder (A25) baseras helt på timdebitering. Justeringar avseende taxa för mät-/kartverksamheten För mät- och kartverksamheten har ett antal förtydliganden i taxetabellen skett så att det framgår att åtgärden även avser tillbyggnader. Den ekonomiska effekten avser enbart gjord indexuppräkning. Justeringar i taxa för byggnadsnämndens verksamhet med PBL87 som grund Ingen justering har gjorts. Stadsbyggnadsförvaltningens bedömning Förvaltningen gör sammantaget bedömningen att föreslagna justeringar är att betrakta som marginella och bidrar till en tydlig och pedagogisk kommunikation kring tjänster och avgifter. Därtill medför tillkomna tjänster och den ökade tydligheten en enklare tillämpning av taxan inom ramen för stadsbyggnadsnämndens verksamhet. De ekonomiska konsekvenserna för såväl kunder/brukare, byggnadsnämnden som för andra kommunala verksamheter har bedömts vara marginella. Henrik Kant Erik Stenkil Stadsbyggnadsdirektör Avdelningschef Ekonomi Kommunfullmäktige Förslag till stadsrevisionens budget 2025 Till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges presidium bereder enligt 11 kap 8 § kommunallagen stadsrevisionens budget. Denna ordning syftar till att säkerställa revisorernas oberoende ställning. Sedan 2008 har stadsrevisionens budget, efter beredning av fullmäktiges presidium, ingått i kommunstyrelsens samlade förslag till budget som kommunfullmäktige ska ta ställning till. Stadsrevisionen har överlämnat ett budgetunderlag till fullmäktiges presidium för beslut om budget för 2025 samt flerårsplaner för 2026 och 2027. Revisorernas uppdrag finns reglerat i lag och god sed. Granskningen ska genomföras med en sådan omfattning att revisorerna årligen kan bedöma att: • Kommunens och de kommunala bolagens utövande verksamhet är ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande. • Den interna kontrollen i kommunstyrelsen, nämnder och bolag är tillräcklig. • Resultatet i en delårsrapport och årsbokslut är förenliga med de mål fullmäktige beslutat om. • Göteborgs Stads delårsrapport och årsredovisning som omfattar kommunen och den sammanställda redovisningen är upprättade i enlighet med lagstiftning och god redovisningssed och ger en rättvisande bild av resultat och ekonomisk ställning. Revisorerna har formulerat följande övergripande mål för stadsrevisionen 2024–2026: • Stadsrevisionen ska vara oberoende, publik och tydlig. • Stadsrevisionen ska ha hög trovärdighet och skapa högt förtroende för revisionens iakttagelser. • Stadsrevisionen ska arbeta stödjande genom att i sin granskning bidra till en ändamålsenlig verksamhet. Av stadsrevisionens underlag framgår att omfattning och inriktning i den planerade revisionen för 2025–2027 ska uppfylla lagstiftningens krav och leva upp till god kommunal revisionssed. Revisorerna ska bedriva ett väl underbyggt revisionsarbete till stöd för fullmäktiges ansvarsprövning av nämnderna och kommunstyrelsen. Granskningen baseras på en analys av de risker som utgör hot eller hinder för att kommunfullmäktiges mål och verksamheternas uppdrag ska kunna uppfyllas. Riskerna värderas utifrån väsentlighetskriterier och analysen sker genom en systematisk identifiering och värdering av risker. Inom kommunal revision omfattar väsentlighetsbegreppet inte bara verksamheternas ekonomiska och finansiella förhållanden, utan också principfrågor som i olika avseenden utmärker kommunal verksamhet. Inriktningen för granskningen fastställs av revisorsgruppen och dokumenteras i en revisionsplan för varje nytt revisionsår. Av underlaget framgår vidare en beskrivning av stadsrevisionens granskning avseende intern styrning och kontroll, ändamålsenlighet, upphandling och inköp, förtroendekänsliga områden samt god ekonomisk hushållning och finansiella risker. En beskrivning ges av stadsrevisionens arbetssätt och om de dialoger som förs med stadens nämnder och styrelser. Vidare framgår att en ny standard för kommunal räkenskapsrevision tillämpas från 1 januari 2023. En redovisning i sammandrag angående utfall för år 2023 och budgetram för år 2024 samt resursbehov för år 2025 och en beräkning för åren 2026–2027 framgår också av underlaget. Som underlag för fullmäktiges beslut om revisorernas budget redovisas de beräknade ekonomiska konsekvenserna av revision som uppfyller kraven för god revisionssed för verksamhetsåren 2025–2027. Kommunfullmäktiges presidium tillstyrker stadsrevisionens framställan. Presidiet föreslår att stadsrevisionen för år 2025 tilldelas ett kommunbidrag om 43 753 tkr och i flerårsplaner med 45 219 tkr för år 2026 och med 46 756 tkr för år 2027. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta: Stadsrevisionen tilldelas ett kommunbidrag för år 2025 på 43 753 tkr och i flerårsplaner med 45 219 tkr för år 2026 och med 46 756 tkr för år 2027. Göteborg den 8 oktober 2024 Kommunfullmäktiges presidium Aslan Akbas Håkan Eriksson Margareta Broang Lisbeth Sundén Andersson
9.00 och jag tänkte att vi sätter igång. Jag vill börja med att säga god morgon. Hörs det bättre nu? Hörs det inte bra? Okej. Jag tror de kommer behöva justera ljudnivån något men jag ska försöka prata lite högre så att det hörs. Jag vill börja med att välkomna er alla till dagens budgetdag. Jag hälsar välkomna alla som följer oss via webb-tv och närradio. Och alla åhörare uppe på läktaren. Följ dagens budgetdebatt, som kommer att vara en lång budgetdag. Jag hoppas att vi alla i den här församlingen har det bra. debatter och bra tonläge under debatten när man framför sitt anförande och hoppas på att det blir en bra dag. Det kommer bli lång men det blir. Vi kör! Och med det sagt så förklarar jag årets budgetdag öppnat. Ärende nummer ett, bestämmande av tid för justering. Förslag på dag för justering är torsdagen den 14 november 2024 klockan 11.00. Kan justeringstiden godkännas? Ja.
Och då är vi på ärende nummer två. Och det är förslag till budget 2025 och flerårsplaner 2026-2027. Förslag till föredragningsbehandling av budgeten för 2025 i kommunfullmäktige den 7 november budgetdebatt. Debatten kommer att sändas via webb-tv och i närradio. Innan vi börjar sammanträdet vill presidiet ge några praktiska anvisningar. Vi föreslår att fullmäktige försöker uppnå målet att genomföra debatten under en dag och inrikta sig på att avsluta överläggningen senast klockan 21.45. Lunch serveras under. torsdagen mellan klockan 11.00 och 15.00. Vi gör inget avbrott i förhandlingarna för lunch. Det kommer också att finnas något att äta under eftermiddagen. Byte av ledamot, tjänstgörande, ersättare får ej ske under pågående överläggning. Det vill säga, byte medges endast när vi påbörjar ett nytt debattområde. Presidiet vill göra er uppmärksamma på att det inte är tillåtet för ledamöter och tjänstgörande ersättare att lämna byggnaden. Har ni lämnat byggnaden har ni också lämnat sammanträdet och kan inte tjänstgöra resten av sammanträdet. Budgetdebatten föreslås ske under konstruerad form och kommer att ske under de debattområden som anges nedan. Under det sista debattområdet kommer statsrevisionen att ingå. Frågor som demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter ska ingå som aspekter inom samtliga ämnesområden. Områden som har följande rubriker med angivna cirkatider. Det är gruppledardebatt mellan klockan 9 och 11. Sociala frågor, äldreomsorg, funktionshinderfrågor. 11.00-13.00. Förskola, skola och gymnasieskola 13.00-15.00. Miljö, klimat 15.00-16.15. Stadsbyggnad och stadsmiljö 16.15- 18.00. Kultur, idrott och förening 18-19.15. Arbetsmarknad och vuxenutbildning, personal och näringsliv 19.15-21.00. Revision 21.00-21.15 och beslut 21.15-21.45. Gruppledardebatten är det inledande debattområdet. Det är enbart gruppledaren som talar under detta område. Under gruppledardebatten redovisas partiernas yrkanden. Vid gruppledardebatten föreslås att de inledande anförandena begränsas till högst fem minuter. Anförandet härefter är begränsat till två minuter. Varje gruppledare har rätt till ett . replikskifte med två repliker. Varje replikskifte är begränsat till två repliker per ledamot. Innan vi går tillbaka till ordinarie talarlista. Repliktiden är 1 minut. En möjlighet till ytterligare replik finns om man blivit omnämnd. Det vill säga när en talare i sitt inlägg riktar sig direkt mot dig. Replikskiften medges inte förrän alla partier haft tillfälle att framföra sina åsikter. Efter gruppledardebatten gav vi igenom de olika partiernas budgetförslag med flerårsplaner. Vi följer då den nyss redovisade indelningen i debattområden. Första anförande i debatterna, föranmälda talare. Under samtliga debattområden är begränsningen till högst 3 minuter. För andra inlägget gäller 2 minuter. Varje debattområde inleds av en föranmäld talare från respektive parti. Replikskiften medges inte förrän alla partier har haft tillfälle att framföra sina åsikter. Varje ledamot har rätt till ett replikskifte med två repliker. Varje replikskifte är begränsat till två repliker per ledamot innan vi går tillbaka till ordinarie talarlista. Repliktiden är en minut. En möjlighet till ytterligare replik finns om man blivit omnämnd, dvs. när en talare i sitt inlägg riktar sig mot dig. Presidiet förutsätter att talarna har korta och koncisa anföranden. Det finns inga inskränkningar i antalet anföranden. Replikerna är enligt vad som nyss anförts begränsade. För budgetärendet gäller i övrigt följande. Presidiet kommer att ställa partiernas budgetförslag för 2025 med taxor och avgifter inklusive flerårsplaner för 2026 och 2027 mot varandra som helheter. Med de mål, riktlinjer, uppdrag och ekonomiska ramar som anges inom de olika verksamhetsområdena inkluderas samtliga bilagor och de särskilda beslutsförslagen avseende ersättningar enligt LOV, högsta tillåtna låne och borgensvolym, Göteborgs stadshus AB, exploateringsnämndens bemyndigande vid köp och försäljning av fastigheter, kommunstyrelsens befogenheter, utdelning från Göteborgs Stadshus AB, internränta och index för ekonomiska ramar. Reglering av överskott och underskott för specificerade ekonomiska ramar för Stadsbyggnadsnämnden och Överförmyndarnämnden. Ekonomisk ram avseende kostnader för digital utveckling och förvaltning. Fastställande av värdet för personalförmåner. Fastställande av fördelning för arbetstidsinnovationer. Resursfördelningsmodell för socialnämnderna. Revidering av riktlinjer för beslutsnivåer för att äga eller hyra kommunala verksamhetslokaler. Stadsbyggnadsnämndens taxa och befogenheter. Framställningar från nämnder och styrelser. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning och skattesats för 2025. Slutligen behandlas presidiets Förslag till budget och flerårsplaner för stadsrevisionen. Godkänns denna föredragningsordning? Ja. Då börjar vi med gruppledardebatten, som är föranmäld. Vi börjar med Jonas Attenius (S). Därefter är Axel Josefson (M). Varsågod, Jonas.
Tack herr ordförande och kära ledamöter i denna härliga sal. Jag vill börja med att yrka bifall till budgetförslaget från Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Det är nämligen en budget som tar tag i de verkliga problemen som vi har i vår stad och som ser möjligheterna för vår stad. Vår budget är en budget för den lokala demokratin. där politiker lyssnar på medborgarna, inte en budget där politiker kör över medborgare utifrån sina eventuella politiska böjelser. Vi har en budget där skolan prioriteras, både i det korta och långa perspektivet. Det är stora ekonomiska förstärkningar i ramarna framöver, åren, som går rakt ut i skolorna in i klassrummen. Inte en ad hoc skolbudget som varje år får se till eventuella tillskott utifrån vilka skatteintäkter som kommer in och som det har slagits och haft bråk och slagits om i det rödgröna styret. Så kan man inte budgetera en skolbudget. Vi har en budget som innebär fler utbildade förskollärare. Både för barnens utveckling, men också för att vi kan erbjuda mindre barngrupper. Vi har inte en budget som tycker det är lite gulligt, för att lyssna på det, att treåringar får lära våra förskollärare svenska. Det är inte gulligt. Vår budget är en rättvis budget som behandlar folk lika. Den tillåter inte en högljudd arabvänster att ta över kommunal mark som vid Vasaplatsen. Det skulle aldrig ha tillåtits om det varit någon annan protestgrupp att överta kommunal mark under så lång tid på det här sättet. Det hade aldrig hänt om det inte varit vänstern. Vår budget är en budget för utbildning och bildning. Vi har inte en budget som vänsterstyret tidigare haft, där man har stöttat mer eller mindre religiös indoktrinering av barn. Det har vi sett i den rödgröna budgeten tidigare. I vår budget sitter inte staten och kapitalet tillsammans, där vidlyftiga miljardärer kan få kommunala subventionerade lån, som i Karlastaden. Vi lägger förslag på att bygga det som göteborgarna efterfrågar, fler studentbostäder, fler småhus med mera. Inte tvinga fram . en nyproduktion i allmännyttan som kommer innebära kraftigt höjda hyror och ökade risker i hela den kommunala välfärden och budgeten. Ni kommer få backa flera gånger om på detta. Det här är en budget mot kommunalt slöseri. Vi har sett det när det gäller Sågatan. Vi har sett försöken i Eriksberg där man, bara för att man kan, ska ta bort parkeringar, skövla lite träd. och föra fram en cykelbana där den inte behövs. Vi är för cykelbanor där de behövs, men inte som ett medel att bara bråka med medborgarna. Vår budget är för en snabb och kraftfull kollektivtrafik. Vi vill ha fler bussfiler. Vi vill att våra elbussar ska komma fram, att människor ska kunna komma till jobbet. Med detta har de rödgröna nu motsatt sig så mycket. Vi ska inte ha några nya tunnelrör i Gnistängstunga. Vi ska dra ner hastigheten och ha boulevard i snabbtransportsektorn vid Oskarsleden och vid Dag Hammarskjöldsled. Hur ska människor som åker buss komma till jobbet i er budget? Det går inte. Framför allt så är vår budget en budget för ökad trygghet för alla göteborgare. Det gäller våra barn, ungdomar och äldre. Och det gäller alldeles speciellt vår judiska minoritet i Göteborg. Jag vill avslutningsvis vända mig direkt till det rödgröna styrets ordförande Jonas Attenius. Hur kan en kommunal budget som satsar mest av alla och dessutom långsiktigt för våra barn och unga av dig i media kallas för en bluff och hittepåbudget? Hur är det möjligt att du, som kommunstyrelsens ordförande, förnedrar dig själv till en så låg nivå av kommentarer? Snälla, sluta med det! Avslutningsvis yrkar jag än en gång bifall till budgetförslaget från Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Tack!
Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Ja, att kritik mot staten Israel och deras brott mot de mänskliga rättigheterna, deras brott mot internationell rätt och deras brott mot humanitär rätt, att kritik mot det på ett eller annat sätt sammankopplas med antisemitism. är djupt problematiskt och i grund och botten skuldbelägger alla judar för det staten Israel gör. Det är i sig en antisemitisk tankemodell som jag aldrig kommer att använda mig av och som jag aldrig kommer att arbeta med. Så jag delar inte alls den utgångspunkten. Jag tycker att vi har varit väldigt tydliga med att vi står upp för mänskliga rättigheter oavsett om du är palestinier eller israel. Men jag kommer att ställa dig till svars för de brott ni gör, oavsett. er bakgrund eller trosuppfattning.
Tack Daniel! Då är vi tillbaka i talarlistan. Gruppledardebatten är avsatt 9-11. Vi försöker hålla tiderna. Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP) därefter Axel Darvik (L). Varsågod Karin!
Tack så mycket för ordet herr ordförande, fullmäktige och åhörare! Har ni läst Bo Rothsteins bok Grundbulten? Jag gillar att komma med boktips, så har ni inte gjort det, läs den! Det är en siffra som fastnade där. Idag minskar ju demokratier och människor som lever i demokratier. Hela 75 % av världens befolkning bor i länder som är korrupta. Varför sticker vi ut då? Varför vi i de skandinaviska länderna? Varför lyckas vi med välfärd och med livskvalitet? Ja, hemligheten, den heter . tillit, mellanmänsklig tillit och som hänger ihop med tillit för de offentliga institutionerna. Den ska vi vårda, den ska vi stärka. Därför är jag stolt över att i vår budget så har vi en satsning på medborgarbudget och medborgarråd. Vi ger tillbaka en del av makten och inflytandet som vi har fått låna av göteborgarna. Jag vill också säga att vår budget är en budget för barnen. Vi stärker skolan och förskolan. I motsats till oppositionens budget så satsar vi för att skapa hälsofrämjande miljöer och färre bilar, säkrare trafik, så att barnen kan få den självständighet och den trygghet som de förtjänar. Vi stärker socialtjänsten istället för att skära ner den, så att barn med allra sämst förutsättningar kan få en bra start i livet. Vår budget är en budget för barnen ur alla perspektiv. Jag vill kommentera Axel Josefson som nämnde energipriser. Det är ju så att det är mycket billigare och snabbare att bygga ut det förnybara. Och det vill vi vara en del av här i Göteborg. Om Sveriges regering får fullfölja sin kärnkraftsutopi, då får vi svindyr el på 40-talet. Och ingen industri, för de har vi tappat eftersom de behöver billig el nu. Och det billigaste bästa sättet är att minska elförbrukningen. Med 5% minskad elförbrukning i södra Sverige, så minskar vi priserna med 15%.
Tack Karin! Med detta har Jörgen Fogelklou (SD) begärt en replik. Vi börjar med Jörgen. Varsågod!
Tack för ordet! Jag skulle hellre kalla er politik för dyr, ineffektiv politik. För snart ett år sedan fanns det en reklam här som var att duscha till en schlager. Vi skulle få ner människor att duscha i sex minuter till tre minuter. Detta skulle då spara vatten och energi. Har ni förklarat för göteborgarna att om alla göteborgare skulle gå ner och duscha från sex minuter till tre minuter, så skulle de få dubbelt så dyr va-taxa? Vi har en rörlig del och vi har fasta delar. Skulle den rörliga gå ner så var vi tvungna att höja den fasta för alla våra anläggningar. Duscha kortare, betala mer. Dyr, ineffektiv politik. Det är det ni håller på med, Miljöpartiet. Tack!
Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Axel Josefsson (M) som har begärt en replik. Varsågod Axel!
Tack för det herr ordförande. Jag håller med dig Karin. Vi behöver naturligtvis försöka minska vår elförbrukning. Men vi får inte heller glömma det att vi har extremt stora behov av ny el. Det är ju mer eller mindre en fördubbling vi behöver de närmaste åren, för att faktiskt kunna genomföra den gröna omställningen inom industrin. Annars så försvinner den industrin här. Det handlar alltså inte bara om att det är ny industri som ska komma, utan det handlar ju också om att kunna bevara det som finns här idag. Så att vi behöver all energi, Karin. Vi behöver vindkraft, men vi behöver även kärnkraft. Och det är lite tråkigt att se att Miljöpartiet så ideologiskt har bundit upp sig vid att det enbart . Eller rättare sagt att det inte kan vara kärnkraft i detta. Sen inser jag att det finns utmaningar både att bygga kärnkraft och bygga vindkraft. Det är inga enkla saker. Vi ser ju själva nu hur svårt det är att få ordning på de här processerna. Men vi behöver allt vi kan få.
Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP). Varsågod Karin!
Varför säger då regeringen nej till 13 av 14 vindkraftsparker? Om man behöver all el man kan få. Det fattar inte jag. Och det är faktiskt så att den här industrin som vi håller på att bygga upp, den gröna industrin som anstränger sig till det yttersta för att ställa om, de behöver. elen nu eller inom kort, inte när er kärnkraftsutopi eventuellt är realiserad. Sen måste vi komma ihåg att vi är ungefär fyra generationer som kan ta del av kärnkraftens nyttor. Men det är fyratusen generationer som ska ta priset för att hålla det här avfallet bortom allt liv. Det livsfarligaste vi har skapat ska vi ge till 4 000 generationer. Det är en egoism utan like. Det finns alternativ. Det är dem vi ska satsa på lokalt och naturligtvis på statlig nivå.
Tack, Karin. Jag vill påminna igen om att vi håller oss inom ämnet. Jag lämnar ordet till Axel Josefson (M) för en kontrareplik.
Tack Martin! Jag vill bara påpeka att det här är gruppledartiden att framföra sin egen budget. Debatten kommer senare. Då lämnar vi ordet till Karin Pleijel (MP) därefter Axel Darvik (L). Varsågod Karin!
Ja tack. Apropå vindkraftsparkerna. Jag är glad och tacksam för att vi har en regering nu som inte säljer ut vår säkerhetspolitik och vår trygghet. Tack.
Då är vi tillbaka i talarlistan och det är Axel Darvik (L) därefter Elisabet Lann (KD).
Tack, ordförande! Jag skulle vilja återvända till diskussionen om skattepolitiken. I vårt budgetförslag gör vi tydliga omprioriteringar till välfärdens kärna och bort ifrån byråkrati och symbolpolitik. Med de insatserna får vi också möjligheter att göra skattesänkningar för att stärka jobb och tillväxt i kommunen. Jag vill inte stanna där, utan jag ser också möjligheten att vi kan jobba vidare i det längre perspektivet. Inte minst handlar det om att reformera de kommunala bolagen. Vi har tillgångar marknadsvärderade till 113 miljarder kronor i Göteborgs bolagskoncern. Avkastningen från de här tillgångarna ligger på 0,5 %. Ingen finansman. Jonas Attenius, skulle vara nöjd med den typen av avkastning. Det är ett riktigt lågvattenmärke. Ingen är så dålig på att förvalta sina tillgångar som Göteborgs Stad. Tittar man på staten och pensionsfonderna och så vidare så är det legio att man har en avkastning på i runda slängar 5 % på det. Kapital och de investeringar man har. Och det är samma typ av bostäder. Det är inga skillnader i hyror på de lägenheter som pensionsfonderna äger jämfört med de allmännyttiga. Det är inte sämre underhåll i de bolag som ägs av pensionsbolagen som i Göteborgs kommunala. Kanske snarare sämre underhåll har det varit i den göteborgska allmännyttan. Dessutom, med de här olika påståendena som kommer, så har jag . och roat mig, får man ändå säga, att titta lite på hur det ser ut i de budgetalternativ som kommer från Socialdemokraterna och Vänstern i Mölndal, Partille, Malmö, Stockholm. Där lägger de fram förslag med betydligt lägre skattesats än i Göteborg. I Stockholm 2 kronor. Vad är det som är så mycket sämre i deras välfärd jämfört med den som göteborgarna får? Tack.
Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Elisabet Lann (KD), därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Elisabeth.
Tack Elisabeth. För detta har Jonas Attenius (S) begärt in replik.
Varsågod Jonas. Tack ordförande, fullmäktigeledamöter. På din första del av ditt anförande när ni jämför olika delar så spontant tänker jag, kan det finnas någon skillnad mellan kommunerna i Sverige? Jag tänker ändå att det gör det. Det finns skillnader mellan kommuner i Sverige. Det är skillnader i demografi, det är skillnader i segregation, det är skillnader i markpriser. Det är mycket som skiljer mellan kommunerna. Så att göra bara en slavisk jämförelse mellan den kommunen, den kommunen och den. Det funkar ju naturligtvis inte så. Men sen det här med arbetsskor, Elisabeth. Ärligt talat. Där är du. Mitt i gänget. Sa du byråkratiskt monster? Jag vet inte vad du sa. Men ärligt talat, det här handlar ju om undersköterskornas arbetsvillkor. Och det vore ju skam. Skam för den här staden om inte vi kunde införa arbetsskor. Vilket vi också gör nu i vår budget för 2025 för funktionsstödet. Det är vi baske mig skyldiga och jag är stolt över att vi gör det. Jag är stolt över det.
Tack. En kontrareplik begärd av Elisabet Lann (KD) på detta. Varsågod Elisabet.
Det är Emmyly Bönfors (C) som är sist i talarlistan. Varsågod Emmyly.
Vi ska göra en tidsresa. Året är 2030. För fem år sedan hände det plötsligt. Det var när statens regering sa nej till 13 av 14 vindkraftsparker. Det var när Valentias gator fylldes av en dödsflod där över 200 vuxna barn och bebisar miste livet i vattenmassorna. Och det var när statistiken visade att världen är på väg åt helt fel håll. Det var då kommunpolitikerna vaknade till i alla läger. Det här håller inte längre. Vi behöver jobba tillsammans. Vi behöver tänka nytt. Med viss ansträngning hittade vi områden för sol och vindkraft som alla kunde acceptera. Genom smart upphandling lyckades vi tillsammans med andra städer öka takten i omställningen. Inga fler grönområden exploaterades, utan sparades klokt som skydd mot skyfall och värmeböljor. Genom att skickligt ta hand om befintliga byggnader och bygga mer med återbrukat material så sparade staden pengar. Pengar som kunde användas till att hålla nere hyrorna för lokaler till välfärd och kultur. Samarbetet inom politiken gav ringar på vattnet och snart slogs företag och föreningar om att få vara delaktiga och ligga främst i klimatomställningen. De förhoppningar som EU-kommissionen haft när Göteborg i oktober 2024 fick en mission label, de infriades. Och med hjälp av finansiering från EU blev det möjligt för Göteborgs näringsliv att tillsammans med staden utveckla nya lösningar ut ur fossilberoendet. Göteborg, som under flera år varit känd för den aggressiva tonen i debatten, fick 2028 SKRs demokratipris för att ha lyckats ena staden kring klimat och naturkrisen och sätta människorna i centrum. Med vår S-V-MP-budget tar vi rödgröna ett viktigt steg för att nå det jag nämnt ovan, nå våra mål till 2030. Men nu är det 2024. USA har än en gång valt en klimatförnekarpresident som lovat att borra efter mer olja och förstöra vår framtid. Sveriges regering för också en politik som leder till utsläppsökningar och de drar undan mattan för omställningen i svenskt näringsliv. MDL-KDs budget visar inget av det som behövs för att nå visionen 2030. Ni minskar resurserna för att vi ska kunna nå miljö och klimatmålen. Ni både sänker ambitionerna och förstör för svenska företag. Jag blir mörkrädd. Ni ignorerar också era egna väljare. 80 % av Ms väljare är oroliga för jordens klimat enligt SOM- undersökningen 2023. Ja, men de är oroliga med all rätt. Klimatfrågan är en överlevnadsfråga. Fler regioner kommer bli obeboeliga. Grekland, Portugal och Turkiet ser redan tecken på ökenspridning. Jag valde FNs mål 1 idag, Ingen fattigdom, för att tydligt illustrera vad som står på spel när vi förstör naturens förmåga att försörja oss med mat och allt som är grunden för vår ekonomi. Men det är inte bara en överlevnadsfråga. Det är också en rättvisefråga. Vi skapar en enorm orättvisa till de som är barn och unga i dag. Sen är det också en ekonomisk fråga. Nya beräkningar från Harvard visar att en grads höjning leder till BNP-minskning på 12 %. Och än värre blir det med flera grader, förstås. Och dessutom, genom att ligga. Först nu blir vi vinnare. Så fungerar det när man vill stärka konkurrenskraften och skapa nya gröna jobb och framtidshopp. Att hamna i bakvattnet försvårar möjligheterna för ett gott liv. Det rödgröna styret har tagit miljö och klimathotet på allvar. Vi har vänt riktning, ökat tempo, för att skapa en grön och trivsam stad. Senast i går läste jag två exempel på att det bär frukt. Härlanda kärnskola har vunnit årets klimatpris av Sveriges offentliga måltider. Göteborg har utsetts till årets trästad. Sju år i rad toppade Göteborg utnämningen som världens mest hållbara destination. I år gick Helsingfors om oss. Unitelut Elsinki. Grattis Helsingfors och bifall till budgetförslaget från S, V och MP.
Tack ordförande, jag skulle vilja återkomma lite till ekonomifrågorna. Då kan vi ju se i båda budgetförslagen från S, V, MP och MD, L, KD att båda ni i alternativen tar ut 350 miljoner kronor i utdelning nästa år från bolagen. Trots att bolagen länge har flaggat för att de har svårt att dela ut utan att låna pengar. Samtidigt ser vi en ökande kostnadsutveckling. Inte minst på grund av alla symbolpolitiska satsningar som styret lägger. Istället för att prioritera kärnverksamheten. Därför har jag en fråga till Jonas Attenius. Hur tänker du se till att bromsa kostnadsutvecklingen på riktigt i Göteborgs Stad? Min nästa fråga går till Axel Josefsson. Förra året budgeterade MDLKD för en utdelning på 470 miljoner kronor. Då sa ni att ni skulle ha en utdelning på 150 miljoner kronor nästa år. Men ändå väljer ni nu i årets budget att ta ut 350 miljoner. Precis samma som det rödgröna styret. Ni sänker visserligen skatten och ni har haft flera goda skäl för varför. Som jag också håller med om. Samtidigt så gör ni det genom utdelningen från bolagen. Det vill säga att låna från kommande generationer för att sänka skatten. Därför vill jag fråga dig Axel Josefson. Hur ska ni kunna. Hur ska göteborgarna kunna lita på att ni tar ekonomiskt ansvar för skattepengarna utan att skuldsätta kommande generationer?
Tack Emmyly och Berätta har kommit med en replikbegäran. Vi börjar med Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.
Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter. När det gäller uttagen och utdelningen ur Stadshus AB, bara kort kommentar på den första Emmyly. Det är rätt, vi har 350 miljoner kronor i år. Men vi ser också att vi behöver ner på en mer hållbar nivå inför nästa år, neråt 150 miljoner. Så det ser vi. Men vi har ju i princip mer än halverat den från förra året. Så vi ser det och vi ser också de investeringar som vi vet också finns på bolagssidan och där vi också måste möjliggöra för det. Men när det gäller kostnadssidan som du är inne på så tycker jag den är intressant. Det har ju varit uppe flera som varit uppe här kring det. I det borgerliga budgetförslaget så ser vi mycket beskrivningar vad man vill göra men det finns inga faktiska verkliga åtgärder kopplat till det. Och här har vi ju våran byråkratibesparing, våran särskilda anställningsprövning som i praktiken funkar så att ska du ha en ersättningsanställning ovanför yttersta linjens chef, då måste du gå till politiken och fråga om lov. Det är att sätta tryck. Men utöver det så har vi ytterligare förslag inför i år kopplat till marknadsföring, byråkrati, överbyggnad, installation, IT-licenser med mera.
Tack Jonas. Då är det Emmyly Bönfors (C) som har begärt en kontrareplik. Varsågod Emmyly.
Tack Jonas. Det är glädjande att du också ser de här problemen och att du vill komma ner till en utdelning på 150 miljoner. Men vad är din plan för att komma dit? Hur ska du hålla emot MP och V i deras ivriga satsningar för arbetstidsförkortning eller alla de här förslagen som V och MP driver fram när du egentligen kanske vill trygga välfärdens kärna? Min fråga är alltså, vad är din plan för att komma ner till 150 miljoner i utdelning nästa år?
Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Axel Josefson (M). Varsågod Axel!
Tack för ordet ordförande fullmäktige! Det är ganska enkelt att svara på den frågan Emmyly. Han har gett upp. Men den intressanta frågan i detta sammanhanget är ju hur du tänker göra. Hur kommer du att sänka skatten, bygga ut valfriheten? och stödja småföretagare när du ska sitta och jobba med Daniel Bernmar och Karin Pleijel? Hur ska du lösa detta? Det tror jag är den mer intressanta frågan för väljarna där ute. Att Socialdemokraterna böjer ned sig för Vänsterpartiet är de nog vana vid. Men sedan som svar på din fråga kring utdelningen så är det så här också som man nog behöver ha med sig det här. Vi har en omsättning i bolagssektorn på . Mellan 50 och 60 miljarder. Vi tar en utdelning på 350 miljoner. Det är mindre än 1 %. Hade vi sålt av allting, satt in det här på en indexfond och fått 5 % ränta, då hade vi haft 2,5 miljard tickandes in här. Så vi kan verkligen ställa högre krav på våra bolag att leverera resultat. Tack!
Tack Axel! Med detta har Emmyly Bönfors (C) begärt en kontrareplik. Varsågod Emmyly! Tack!
När Alliansen styrde tillsammans häromåret så var det väldigt viktigt att ha fokus på att bromsa kostnadsutvecklingen. Därför hade vi en ganska låg uppräkning också. Vi hade en flerårsplan för hur mycket vi skulle ta i utdelning. När man tittar på MDL-KDs flerårsplaner så är det väldigt ryckigt i hur stor utdelning man ska ha. Det är det jag ifrågasätter. Jag ifrågasätter också om vi verkligen ska använda försäljningsintäkter i vår bolagssektor. för driftskostnader. Det är ju inte traditionell moderat. Så det är därför jag ställer de här frågorna till dig, Axel Josefson. Vad gäller min egen budget så kan vi se att under flera års tid så har vi lagt en utdelning och hållit oss till den. Vi kommer också hålla oss till den nästa år.
Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Axel Josefson (M) som är i andra och sista replik. Varsågod Axel!
Tack. Karin? Ordningsfråga. Ja. Okänd Tack ordförande och ni som lyssnar och kommunfullmäktige. Vi har knappt kommit in, inte ens kommit in en timme i. i det här långa dagens möte och vi har redan brutit mot en god hållning i talarstolen. Jag tycker inte det är okej att prata om arabvänster. Tack!
Tack för ordet från fullmäktige. Ja det är tråkigt Emmyly att du inte vill svara hur du tänker genomföra dina skattesänkningar, ökad valfrihet och satsningar på småföretagare. Tillsammans med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Det är ju dem du de facto samarbetar med. Det är ju dem du de facto också tänker samarbeta med. Sen när det gäller budgeten. Det är inga försäljningar i den här utredningen. Det här är ju faktiskt överskott, vinster som bolagen gör. Och vi tar pengar för att kunna dela ut det till Göteborg. Som ägare kan man göra detta. Det är väldigt elementärt. Jo, det är det. Det jag ändå vill lyfta fram här, det är ju att vi har. Vi har omsättning i de här bolagen på väldigt stora volymer, får väldigt, väldigt lite utdelning. Vi behöver kunna ställa större krav på bolagssektorn för att faktiskt få in de här pengarna. För det andra alternativet, det är som jag säger, det är att vi säljer allt och sätter in det på en indexfond och sen så får vi ränta på detta. Vi får ut mer på det sättet om man nu bara skulle se till de ekonomiska siffrorna. Tack.
Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D). Därefter Axel Darvik (L). Varsågod Martin!
Jag skulle bara vilja fråga Emmyly. Har ni inga som helst ambitionsnivåer med våran bolagssektor framöver? Att bara lyssna blint på vad några tjänstemän säger i en analys här och nu utan politiska styrinstrument för hur bolagen ska hanteras framåt. Det är en ambitionsnivå som är jättelåg. Det trodde jag ju inte av Centerpartiet. Det är möjligt att vi får gå ner till 150 miljoner i flera år, ta ikapp investeringar och så vidare, Göteborg Energi, Hamnen har stora investeringar, men att vi inte skulle kunna ha en avkastning, allmännyttan borträknad, från vår fina övriga bolagssektor på över 150 miljoner långsiktigt, det är en ambitionsnivå som jag inte trodde någon i detta fullmäktige hade. Tack!
Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C) för en kontrareplik. Varsågod Emmyly!
Tack! Det handlar ju alltså, Martin Wannholt, om en kombination av att bromsa kostnadsutvecklingen och att inte låna till drift. Det är klart att vi har ambitioner inom bolagssektorn. Och vi tänker ju att mycket av det som tas ut ur bolagssektorn också borde kunna återinvesteras. Och där har vi ju höga klimatambitioner till exempel, till skillnad från vad vi ser i er budget. Så det är klart att vi har ambitioner och det är roligt att du frågar. Våra stora ambitioner inom bolagssektorn är ju att bromsa klimatutsläppen. En ny replik, begärd av Martin Wannholt. Martin? Ja, det kom ju det jag insåg att det skulle komma då. Vi tar det i nästa debatt eller någon av de senare då, tänker jag. Både dig och säkert någon annan här i salen. Bolagssektorn nämner du. CTS-tekniken 2030. Gobi gas i repris och så vidare. Det ska bli intressant debatt. Tack!
Tack! Och då lämnar jag ordet till Axel Darvik (L), som är sist i replikbegäran. Varsågod Axel!
Tack ordförande! Jag tycker att det är bra att Emmyly tog upp de här frågorna här på slutet i den här debatten. För just hur vi hanterar de kommunala bolagen framöver, det är ju helt centralt. Till att börja med är det så att den totala utdelningen från bolagen ligger på ungefär 650 miljoner kronor, och så har vi ungefär 300 miljoner kronor i underskottsverksamheten som finansieras via koncernbidrag. Sedan är det en utdelning på 350 miljoner till kommunsektorn. Men sammantaget är det så att avkastningen från de här bolagen är alldeles, alldeles för låg. Centerpartiet är ju vänner av en god näringspolitik. Att nöja sig med 0,5 % avkastning på ett bolag är inte acceptabelt. Sedan tycker jag också, när det gäller diskussionen om att man säljer vissa tillgångar, att vi gör nyinvesteringar på 10 miljarder kronor i koncernen årligen framöver. Då måste det väl också vara okej att realisera en del av dem. tillgångarna, eller ska det bara växa och växa?
Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C) för en kontrareplik.
Tack! Centerpartiet har ju också ambitioner om att det ska bli goda resultat i bolagen. Det är inget snack om den saken. Det handlar mer om hur mycket vi ska. gör oss beroende av utdelningen från bolagen för att finansiera den dagliga driften av kärnverksamheten. Och det är det glappet som behöver minska. Kostnadsutvecklingen kontra vad vi tar ut för att ha råd med driften. Det glappet behöver vi ju minska och det trodde jag vi var överens om. Åtminstone var vi ju det under Allianstiden.
Tack. Emmyly och Axel Darvik (L) har begärt andra och sista replik.
Ja, det första inledande är gruppledarnas inledande anförande på fem minuter. Då vill jag påminna om att vi behandlar budget 2025 för Göteborgs Stad. Och jag sa precis i inledningen att jag förväntar mig att det blir god ton och att man håller sig till temat och till till olika blocken. Varsågod Axel Darvik (L). Därefter Elisabet Lann (KD).
Tack ordförande! Jag är helt enig med Emmyly Bönfors att vi måste bromsa kostnadsutvecklingen i kommunen. Det är en del av det som finns i vårt budgetförslag också. Så hittar vi just detta. Men samtidigt tycker vi också att vi måste bromsa expansionen på den kommunala bolagssektorn. Tio miljarder i nyinvesteringar varje år innebär ju att den här bolagssektorn bara sväller och sväller. om vi inte tar ut någon avkastning alls. Ja, Göteborg är där vi är, så att säga. Vi har en otroligt stor bolagssektor. Antagligen den största per invånare i hela landet, om det inte är den absolut största. Bara under de senaste fem åren så har göteborgarna betalat 25 000 kr per invånare i kommunala överskott. Det har ingenting med välfärdsdriften att göra utan det är bara överskott. Jag tycker att en del av de här investeringarna som tidigare generationer har gjort, det måste vi också kunna tillgodoräkna oss i utdelning. Tack.
Tack Axel. Du har en replikskifte till, Emmyly. Andra och sista.
Varsågod. Tack, jag ska fatta mig kort. Då kanske Axel Darvik vill svara på min fråga. Varför håller inte MDLKD er till er egen plan om att ha en lägre utdelning inför 2025? Som ni sa förra året att ni skulle göra.
Tack Emmyly. Du satte upp protokolladisan. Varsågod.
Tack ordförande! Nej, jag vill bara säga det att saker och ting kan ju förändras också. Jag måste säga att jag är väldigt glad över den enhet som vi har hittat i vår budgetkonstellation. Över att vi faktiskt ser över hur vi använder det kapital som Göteborg har. Göteborg är faktiskt antagligen Sveriges rikaste kommun. När man tittar just på de kommunala tillgångarna i bolagssektorn. Och vi bör använda dem betydligt smartare än vad vi gör. Det skulle innebära att vi skulle kunna göra betydligt större skattesänkningar. Det finns ingen anledning till att vi ska ha högre skattetryck än andra jämförbara kommuner. Vår välfärd är inte sämre i Partille, Mölndal eller i Stockholm och de behöver betala betydligt mindre. I alla fall har inte jag fått några svar på de frågorna här under gruppledardebatten om hur mycket sämre i de här andra jämförbara kommunerna jämfört med i Göteborg, där Vänsterpartiet och Socialdemokraterna går fram med förslag på betydligt lägre skattesatser i de kommunerna än vad vi har i Göteborg. Tack!
Tack Axel! Då är det tomt på talarlistan och klockan är 11. 11.00. Den första gruppledardebatten har varit klockren. Tack till alla gruppledare som bidragit till att vi håller tiden. Då går vi till ärende 2.2.
Ja, då så. Lite tystnad, tack. Går vi in på området Sociala frågor, äldreomsorg och funktionsrättsfrågor. Vi börjar med de nio föranmälda talarna. Först ut är Jenny Broman . Varsågod.
Tack för ordet och såklart bifall till den rödgröna budgeten. Det är vårt ansvar att skapa förutsättningar för ett samhälle där alla, oavsett bakgrund, har möjligheter till ett gott liv. De flesta klarar sig alldeles utmärkt. Förra året var det jättemycket snack bakom min rygg. Snälla, börja om, för jag vill inte ha samma igen. Kan ni prata färdigt innan? Vi kanske behöver ha en liten paus mellan varje block. Då sätter jag i gång igen. Tack för ordet och bifall till den rödgröna budgeten. Det är vårt ansvar att skapa förutsättningar för ett samhälle där alla oavsett bakgrund har möjlighet till ett gott liv. De flesta klarar sig alldeles utmärkt genom livet och det vanliga som samhället erbjuder. Men ibland kan livet tjorva till sig lite och mer stöd behövs. Då ska vi finnas där. Vi har ansvar för att de barn som vi har i samhällets vård har det bra. Därför gör vi flera insatser. Socialnämnderna ska ha likvärdig tillgång till familjehem. Vi gör en satsning för ökad rekrytering av familjehem. Vi vill att det ska vara möjligt att nya familjehem ska kunna få ersättning för förlorad inkomst, att dygnet-runt-stöd ska ges till familjehem och att skolfamilj eller motsvarande ska få behållas vid en vårdnadsöverflyttning. Det är hårt tryck på kommunen på grund av regeringens misslyckande med SIS-hemmen och barn får inte den vård de behöver. Flera placeringar görs istället på HVB-hem och vi vill ta tillbaka kontrollen från de oseriösa HVB-hemmen och inrätta fler i egen regi. Meningsfull fritid är viktig för alla, särskilt barn och unga. Genom fritidsgårdar ger vi våra ungdomar en chans att träffa trygga vuxna som kanske saknas hemma. Verktyg för att utvecklas, hitta sina intressen, för ökad tilltro till samhället och hålla sig borta från destruktiva miljöer. Det är en investering i framtiden. Därför vill vi att bemanningen och öppettiderna ska utökas och helg och lovaktiviteterna ska permanentas. Det pågår en tyst, långvarig våldsvåg i Sverige. Våld i nära relationer är en av de mest allvarliga sociala frågorna vi står inför. Våldet finns ofta bakom stängda dörrar och drabbar inte bara vuxna utan även de barn som bevittnar det. Det kan leda till livslånga trauman och påverka både fysisk och psykisk hälsa. Vi har en nollvision och vi har under året utökat samarbetet med flera kvinnojourer. Trots motstånd från den här sidan ibland så kvarstår de här satsningarna. Stora satsningar har gjorts på arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. Där vi har permanentat resursteamet. Vi vill att det arbetet ska fortsätta att utvecklas. Hemlöshet. Den kan drabba vem som helst på grund av sjukdom eller oförutsedda livshändelser. Viktigast är såklart det förebyggande arbetet och därför utökar vi det vräkningsförebyggande arbetet i alla sex socialnämnder. För de som är hemlösa så behöver vi jobba med de akuta insatserna men också de mer långsiktiga. Därför tycker vi att Bostad först är så bra och det ska utökas för det är en evidensbaserad metod. Den nya socialtjänstlagen kommer att innebära ett stort omställningsarbete och vi utökar de tidiga, förebyggande och uppsökande verksamheterna samt familjecentrerade arbetssättet. Jag skulle kunna lyfta massor av fler saker men jag vill avsluta med att vi tydligt ser till att finansiera det vi vill genomföra. Till skillnad från vissa andra i den här församlingen. Som då istället prioriterar skattesänkningar för välfärden inom socialtjänsten.
Då var nästa talare Nina Miskovsky (M). Därefter Marina Johansson (S). Varsågod Nina!
Tack ordförande, ledamöter och göteborgare! Jag vill yrka bifall till budgeten från MDL-KD. Jag mötte en person på bussen som också är ensamstående mamma. Hon har varit arbetslös länge. och tycker inte det är värt att börja arbeta eftersom skillnaden ekonomiskt skulle bli för liten och det skulle bli stressigt och innebära mindre tid med sitt barn. Hon säger att hon plankar på bussen och att hon tycker det är skönt att de civila biljettkontrollanterna har skjutit stopp. Jag upplyser henne om att de har återinförts och då bestämmer hon sig för att betala för att inte riskera att åka fast. Om fler tänkte som henne så skulle vi ha stora problem här i Göteborg. Vi behöver fler som är med och bidrar, inte färre. Idag betalar varje person som arbetar för tre personer, sig själv och två till. Det är inte hållbart. Det ekonomiska biståndet ska vara en tillfällig lösning, inte en långsiktig försörjning. Tyvärr är det alltför många som inte är självförsörjande under alltför lång tid. Den som verkligen behöver ekonomiskt bistånd ska givetvis få det, men målet ska vara att bli självförsörjande. Om det är mer lönsamt att gå på bidrag så minskar incitamenten att arbeta. Att göra som de rödgröna vill med att höja bidragen och helst också höja skatten bidrar till det motsatta. Vi vill i stället att socialnämnderna ska sträva efter att inte överstiga riksnormen för ekonomiskt bistånd. Att Göteborg inte bara ska ha en arbetslinje utan en självförsörjningslinje. Aktivitetskrav ska gälla på heltid som motprestation för ekonomiskt bistånd. En grupp där arbetslösheten är hög och där riktade insatser borde sättas in är utrikesfödda kvinnor. Där finns mycket kraft, vilja och kompetens som samhället behöver, men där de i vissa fall bromsas av kultur, religion eller tradition. Kvinnor från andra länder ska inte begränsas av något av detta. Språkbarriärerna kan brytas med utbildning och praktik, så det kan åtgärdas. Men det ska vara lika naturligt för utrikesfödda kvinnor som för män att arbeta. Sprängningar detonerar. Jag som fotbollstränare går en kurs i pågående dödligt våld. Barn dödar barn. Narkotikaförsäljning sprider sig. Åttaåringar rekryteras till gäng på skolgårdar av andra elever med godispåsar. Så kan vi inte ha det i Göteborg. Vi vill se ett tryggt Göteborg där man kan gå på gatorna om natten utan att se sig över axeln. Där man kan gå till skolan utan oro för att man inte ska kunna fokusera i klassrummet, bli retad, hotad eller slagen. som äldre inte behöver oroa sig för att bli bestulen eller lurad och där grannar reagerar och agerar när någon far illa i lägenheten bredvid. De bästa brottsförebyggarna är bra föräldrar. Ett ökat föräldraansvar ska kombineras med bättre och snabbare tillgång till föräldraskapsstöd. En nollvision ska gälla när det gäller våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Våldsutövare ska flytta. Hemmet ska vara den tryggaste platsen.
Tack ordförande! Ja, men då ska jag försöka göra precis det. Vi står nu i en tid utav utmaningar och förändring. Med höga räntor och inflation har många vanliga hushållare sett sina kostnader skena iväg. Dessa ökade kostnader märks också i skolor och i äldreomsorgen, områden som är centrala för samhällets trygghet och sammanhållning. Över 1 000 personer har fått lämna förskola och skola under det här året. Vi har också en verklighet där allt fler lever utan egen försörjning och förlitar sig på våra trygghetssystem för sin överlevnad. Istället för frihet och möjlighet att skapa sig ett självständigt liv så sitter många fast i ett bidragsberoende. Då är man inte fri. Sedan har vi kriminaliteten som kanske är Göteborgs största problem. Jag har träffat föräldrar och lärare runt om i vår stad, i alla områden faktiskt, som känner en växande oro och maktlöshet. Våra barn riskerar att dras in i . kriminalitet, rekryteras av gäng som hänsynslöst utnyttjar dem. Det här är en situation där unga exploateras. Vi är billiga, lätta att övertala och ofta rädda för att säga nej. Därför använder gängen barnen. Den senaste månaden såg vi handgranatsattacker i Angered och i Partille samt skjutningar på Kungsmässan och. utanför ett företag i Mölndal. Vi kan inte stå passiva när gängen slukar våra barns framtid. Kommunen har här en viktig roll att spela. Vi måste agera tillsammans med polisen för att motverka kriminaliteten. Det kan vi göra på många sätt. Vi kan störa droghandeln i centrum med väktarnärvaro. Vi kan installera kameror. Vi kan sätta stopp för bidragsbrott som finansierar den organiserade brottsligheten. Vi kan ge polisen bättre information och tillgång, som är avgörande tips i brottsutredningar. Vi kan vräka kriminella från deras lägenheter. Vi kan beslagta mopeder och fordon som används i kriminella nätverk. Vi kan inte minst jobba med ett förebyggande socialt arbete för att skapa trygghet och en meningsfull fritid för våra barn och unga. Den listan kan göras om. Lång, men poängen är att vi måste göra det vi kan och vi måste göra det nu. Det är för att skapa hopp och framtidstro för våra barn och unga i vår stad. En erfaren rektor som jag nyligen träffade berättade om det mönster hon sett hos ungdomar som dras in i kriminalitet. För många börjar problemen redan i skolan, när de misslyckas och tappar just framtidstron. Därför är skolan en av våra absolut viktigaste arenor för att förebygga brott och skapa möjligheter i livet för barn och unga. Vi vill bygga ett samhälle där varje göteborgare, ung som gammal, känner att de präglas av trygghet, kunskap och omtanke. I vårt budgetförslag har vi gjort tydliga prioriteringar för att pressa tillbaka kriminaliteten och slå mot gängens plånböcker. Kunskap är en del av det som gör Göteborg starkt. Därför satsar vi på välfärdens kärna. 665 miljoner kronor går till skola, förskola och äldreomsorg. Det är pengar som går till omtanke om varandra. Vi är öppna för både fristående och kommunala alternativ så länge det handlar om kvalitet och resultat utan slöseri och fusk. Med det här budgetförslaget skapar vi en ekonomisk omfördelning bort från ineffektiva projekt. Det kräver mer affärsmässighet i de kommunala bolagen och sluta satsa på att expandera med fler kommunala hyresrätter som ofta kostar mer än vad de ger tillbaka. Göteborgare betalar idag tusentals kronor mer än stockholmare för samma välfärd. Genom att förändra politiken kan vi frigöra de här pengarna. och se till att de gör nytta i göteborgarnas egna hushåll. Med denna grund kan vi också för första gången på länge gå fram med en mindre skattesänkning. Det är ett steg för att stänga gapet till jämförbara kommuner. Om våra reformer sedan får full effekt när det gäller lokalanvändning och de kommunala bolagen så kan vi gå ännu längre. Det här är viktigt för att skapa jobb och få fler i egen försörjning. Göteborg är verkligen en fantastisk stad med en fantastisk potential. Antagligen är det Europas mest dynamiska storstad, med en stark innovationskraft och innovativa forskningsföretag. Tillsammans kan vi bygga ett Göteborg som präglas av trygghet, frihet och omtanke. Tack för ordet! Jag yrkar bifall till helheten i vår budget från M, D, L och KD samt den skattesats som vi föreslår. Tack!
Tack. Då var det Marina Johansson (S), därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Marina!
Göteborgare, ordförande och åhörare. I Göteborg ska man kunna leva självständigt och i trygghet hela livet. Också den dagen när man inte klarar sig själv på egen hand längre. Man ska också alltid vara huvudperson i sin egen vård och omsorg. När det gäller personalen. så vill vi att personalen ska uppleva att arbetsmiljön blir bättre och bättre. Man ska också uppleva och känna i plånboken att lönerna är högre och man blir värderad utifrån den faktiska briljanta kunskap man har. När det gäller hemtjänsten så är det ett område som vi kommer ha särskilt stort fokus på. För hemtjänsten behöver väsentligt förbättras och den behöver förändras i grunden. Det handlar om att kvaliteten behöver öka. Vi behöver få en betydligt bättre personalkontinuitet, delaktighet och inflytande för såväl omsorgstagarna men också för personalen behöver väsentligt förstärkas. Det handlar också om att ekonomin i hemtjänsten behöver gå ihop. För att åstadkomma allt detta Så vet vi vad vi behöver göra. Och det handlar om att Vi behöver plocka bort dels alla de onödiga arbetsuppgifterna som finns inom äldreomsorgen. Det är väldigt mycket administrativa uppgifter som vi behöver plocka bort. Det är också väldigt mycket styrprocesser som har gjort att hemtjänsten har blivit väldigt, väldigt, väldigt minutstyrd. Det finns extremt lite utrymme för de som arbetar i äldreomsorgen att faktiskt kunna vara lyhörda utifrån omsorgstagarens behov just den dagen och dagsform. Det finns nästan ingen annan verksamhet som är så minutstyrd som hemtjänsten. Det har vi bestämt oss för, det ska vi bort ifrån. Minutstressen ska bort i hemtjänsten. Det handlar också om att hitta en balans där vi dels behöver säkerställa att alla behoven tillgodoses i äldreomsorgen. Vi behöver också se till att inte välfärdsbrottslighet tar sig in i äldreomsorgen. Utöver detta ska vi fortsätta att stärka det förebyggande arbetet, minska den psykiska och fysiska ohälsan. Vi har tre viktiga uppdrag om boende för seniorer. För är det någonting som är viktigt att äldre ska kunna leva självständigt och tryggt länge så är det bra boende för seniorer. Där har vi tre konkreta uppdrag i budgeten och jag ser tyvärr väldigt lite i den borgerliga budgeten kring de frågorna, trots att ni har haft ett väldigt högt tonläge i de frågorna. Tack för mig!
Tack! Då var nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Agneta!
Ordförande, ledamöter, åhörare! Alla kan under sitt liv drabbas av akuta problem och behöva hjälp med tillfälliga lösningar. Men målet ska ändå alltid vara att individen uppnår och bibehåller sin självförsörjning. Göteborgare med rätt ambitioner ska en dag kunna dela ett gemensamt språk och bli självförsörjande oavsett ursprung. Vi ska ha en bra välfärdsmodell som medborgare kan ta del av när det krisar. Men försörjningsstödet är ett skyddsnät när det behövs som mest och inte en långvarig försörjning. Otryggheten har kommit att bli den stora kärnfrågan för så många. Inte minst för alla föräldrar i utsatta områden som upplever att deras barn har gått förlorade till gängkriminaliteten. Det har vi den rödgröna politiken att tacka för. De politiker som huvudlöst valt att bara fylla på i våra förorter istället för att hjälpa de människor som redan har kommit hit att komma igång med en värdig tillvaro. Utgångspunkten för oss är att alla barn, oavsett bakgrund, ska ha samma förutsättningar att lyckas i livet. Inget barn ska behöva leva i våld eller förtryck. Prio ett ligger i att identifiera unga barn i riskzonen och stötta upp deras familjer. Involvera, förebygg med socialtjänst, skola, fritid och polis. Nu måste alla göra vad de kan. Kriminaliteten ska vi sätta stopp för, men vi ska också ta tillbaka föräldraansvaret. Föräldrar på försörjningsstöd ska ha närvaroplikt vid föräldramöten och utvecklingssamtal. Engagemang i barnens skolgång bidrar till en En hög skolnärvaro. Vi vet att det finns tid att gå på utvecklingssamtal när man går på försörjningsstöd. Om föräldrar inte deltar i de här mötena som rör barnets bästa, då ska försörjningsstödet komma att påverkas. Vi har flera tusentals barn till utrikes födda i Göteborg som aldrig har sett mamma eller pappa gå till jobbet. Därför måste staden bli bättre på att ge människor i utanförskap en rimlig möjlighet till försörjningsjobb som motkrav när man går på försörjningsstöd. De som har kommit till Göteborg ska anpassa sig till det svenska samhället istället för tvärtom. Hedersvåld och kusingiften pågår dagligen eftersom tidigare politiska styren med feministiska inslag har valt att se genom fingrarna. Det är ett enormt svek mot alla dessa utsatta. I minst fem år har SD efterlyst upplysning från dag ett när man kommer hit, direkt till utrikes födda föräldrar, om våra lagar och barnens rätt till sin egen kropp. Det är något som kan ta form redan innan barnet föds och därefter utvecklas med infogrupper på BVC och i förskolan. Ser man på, nu är det arbetet äntligen igång på till exempel föräldracentralerna. När lagstiftning inte följs, när barn far illa, då ska de som utför de här brotten lagföras och straffas. Allt annat är helt orimligt. Tack för ordet!
Tack! Då var nästa talare Mariette Risberg (D). Därefter Sophia Nilsson (MP). Varsågod Mariette!
Tack. Då var nästa talare Sophia Nilsson (MP), därefter Pär Gustafsson (L). Varsågod Sophia!
Tack ordförande, ledamöter och övriga. Jag börjar också med att yrka bifall till S, V och MPs budget. Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad, segregationen brytas. Vi bor i en ojämlik och segregerad stad. När jag för några år sedan studerade sociologi här på GU så var en av våra första uppgifter att åka 11 spårvagn från Bergsjön till Saltholmen. För att se vad vi kunde se där och fundera på vilka olika möjligheter och utmaningar man kan ha här. Nu innebär inte jämlikhet att man ska kunna bo i stora villor i vad man kallar de lite finare områdena. Det handlar om att ha tillgång till bra skolor, varierande och bra fritidsmöjligheter, sjukvård, transportmöjligheter med mera. Grunden för en jämlik stad är möjlighet till delaktighet och inflytande, att som invånare få vara med och tycka till, bestämma om samhället i stort och i sin vardag. Arbetet för ökat valdeltagande ska fortsätta utvecklas och vi satsar vidare på våra medborgarbudgetar som ska permanentas i Hisingen, men även nordost och sydväst får i uppdrag att genomföra pilotprojekt. Särskilt utsatta områden och som ska leda till konkreta förbättringar för människor i området. Ökad jämlikhet är att stärka mänskliga rättigheter, minska rasism, bekämpa homofobi och möjliggöra människors rätt att vara sig själva utan att bli diskriminerade. Vi lyfter här bland annat nationella minoriteter. Det sociala centrum får i uppdrag att utlysa ett särskilt bidrag till samhället till stöd för nationella minoriteters bevarande av språk och kultur. Trygg stad. Skillnad på verklig och upplevd trygghet finns, men all otrygghet begränsar människors liv. En enkel åtgärd här är att stadsmiljönämnden får i uppdrag att genomföra en översyn av Göteborgs stads gång och cykeltunnlar i syfte att öka tryggheten. Det görs även en satsning på säsongsbelysning, vilket ger en vacker men även en trygg stad. Det som verkligen lever till otrygghet är en machokultur som vi kan se i samhället, något som är livsfarligt för kvinnor och för män. Gängkriminaliteten har blivit vardagsmat. Det är ju helt absurt att behöva vakna upp av ljud ibland och tänka att det är en bomb. Vi ser ungdomar som säljer knark i våra områden och så vidare. Givetvis oacceptabelt och något som måste bekämpas. Men det är inte bara hårdare tag här utan givetvis så är minsta tanke på att någon vill hoppa av så ska den möjligheten finnas. Vi stärker där avhopparverksamheten. Övrigt våld minskar, men inte det våldet som pågår bakom stängda dörrar. Våldet mot nära ökar istället, något som drabbar både vuxna och barn. Det här är en fråga som är anmärkningsvärd att den inte lyfts än mer, eftersom den drabbar så många fler och verkligen är något som pågår länge. Här ger vi uppdrag till socialnämnderna för fler familjecentraler, utökad tidigare förebyggande och uppsökande verksamhet för barn och unga. Och vi ger uppdrag att stärka arbetet mot könsstereotypa normer i verksamheten för barn och unga. Och vi gör inga nedskärningar för socialnämnderna.
Tack så mycket ordförande, fullmäktige! För oss liberaler är det självklart att alla ska kunna åldras med värdighet, trygghet och möjlighet att påverka sin vardag. För oss är det en hörnsten att individens frihet och rätt till självbestämmande ska respekteras hela livet. Därför är friheten att välja en viktig princip. Det ska vara möjligt för den enskilde att själv välja sitt vård och omsorgsboende och vem som ska utföra hemtjänsten. Ensamheten är ett stort problem för många äldre i vår stad idag. Vi behöver verkligen intensifiera arbetet med att bryta den ofrivilliga isoleringen. Det är en fråga för hela vårt samhälle. I min stad, i vårt Göteborg, ska ingen lämnas utanför. Ett samhälle borde bedömas efter hur väl vi tar hand om våra äldre. Jämför vi vad. Göteborgs äldre tycker om sin hemtjänst och sitt boende med övriga kommuner i landet, så lyser den röda färgen starkt. Det är inget positivt. Det är däremot en tydlig alarmsignal om att staden misslyckas med att erbjuda något grundläggande. Ska vi bygga Sveriges bästa äldreomsorg i Göteborg så kan vi inte fortsätta som vi gör idag. Det kommer inte lösa de problem vi står inför. S, V och MP borde istället lyssna på vad de äldre faktiskt säger om sin tillvaro i Göteborg. Med ett starkt fokus på valfrihet, på kvalitet och på. Den enskilda individens rättigheter, att bygga nya anpassade bostäder för våra äldre och en oförsonlig kamp mot ålderismen vill vi liberaler leda äldreomsorgen in i framtiden. Vår ambition är tydlig, att ge Göteborgs äldre möjlighet att åldras i trygghet och i frihet med en omsorg som sätter deras behov först. I Göteborg ska man bli bemött för vem man är, inte vilket år man råkar vara född. Med det vill jag yrka bifall till budgetförslaget från Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Tackar!
Nästa tal Elisabet Lann (KD), därefter Ajsela Bruncevic (C). Varsågod Elisabet!
Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Elisabet Lann (KD), och därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Elisabeth!
Då var nästa talare Ajsela Bruncevic (C). Varsågod!
Tack för ordet ordförande, ledamöter och göteborgare. För Centerpartiet är det självklart att alla ska ha möjlighet att forma sitt eget liv. Alla individer ska kunna utvecklas oavsett var man kommer ifrån eller vem man är. En del växer dock upp med tuffa förutsättningar eller med om saker som gör att. Livssituation förändras. Därför behöver det finnas ett skyddsnät. Alla ska vara trygga, båda i och utanför hemmet. Varken gängkriminalitet eller mäns våld mot kvinnor får accepteras. Vi måste jobba mot alla typer av hot och våld. Att stoppa våldet när det sker är oerhört viktigt. Men kommunen har också en skyldighet att arbeta förebyggande med exempelvis att stärka familjer och stödja dem i behov av hjälp. De barn och unga som riskerar att fara illa ska fångas upp tidigt. Utöver att jobba med de förebyggande arbetena måste det finnas möjligheter för de som vill lämna kriminaliteten att göra det. En viktig del i det arbetet är avhopparverksamhet som ska fortsätta utvecklas. Civilsamhället gör ett enormt arbete för ökad trygghet och jämlikhet. Ett exempel på en viktig aktör är tjej och kvinnojourerna. Men det finns också många idéburna som jobbar med att öka tryggheten på olika sätt. Studieförbundet har också en viktig funktion i det demokratiska samhället. I Göteborg ska absolut ingen behöva vara hemlös. Extra allvarligt är det när barn är inblandade och därför måste vi arbeta för att minska. Hemlöshet i Göteborg. Arbetet med Bostad först har varit väldigt framgångsrikt och ska däremot fortsätta utvecklas. Tack så jättemycket för ordet. Tackar. Då är vi klara med de inledande anförandena på det här blocket och går på resten av talarlistan. Det är snart 21 personer. Först ut är Mattias Tykesson (M), därefter Toni Orsulic (M). Varsågod Mattias!
Tack så mycket, ordförande, fullmäktigeledamöter och åhörare. Det är uppenbart att vi har tydliga ideologiska skillnader i dagens budgetdebatt. Å ena sidan har vi vänsterstyret som fortsätter i samma gamla hjulspår. Fortsatt begränsad valfrihet för våra seniora göteborgare som behöver flytta in på ett vård och omsorgsboende. Vi har ett slöseri med göteborgarnas skattepengar när det kommer till våra fastigheter för äldreomsorg, bland mycket annat. Inte många ord om hur våra seniorer ska känna sig trygga och säkra i sina hem och trivas på sina äldreboenden. Det kan inte enbart handla om att säkerställa att vi har kvar kompetent personal. Jag hade väntat mig betydligt mer om hur våra årsrika göteborgare ska få vård och omsorg av högsta klass. Samtidigt så står vi med en kostnadsutveckling för äldreomsorgen som är betydligt högre i jämförelse med andra jämförbara. Det kostar pengar men då förväntar sig faktiskt skattebetalarna valuta för de här pengarna. Glöm inte att Centerpartiet är med och släpper fram den här budgeten. På andra sidan finns vårt budgetalternativ från högeroppositionen där vi vill förändra och förbättra på riktigt. Prioritera. Det finns ingenting som säger att en kommun ensam är världsbäst på att sköta all äldreomsorg. Göteborg behöver istället konkurrens. Vi måste kunna jobba tillsammans med externa aktörer som bedriver god vård och omsorg. Detta vill vi göra. Vi vill behålla valfriheten inom hemtjänsten och låta de aktörer med äldreboenden som staden har på ramavtal fortsätta att verka i Göteborg istället för att mota bort. de och deras verksamheter som staden såväl behöver idag som framöver. Detta sker genom samverkan och utan ideologiska skygglappar. För göteborgarnas bästa. Tack!
Tack! Nästa talare Toni Orsulic (M) efter Kristina Bergman Alme (L). Varsågod Tony!
Ordförande! I den rödgrönas budget under funktionsrätt så kan man läsa en del intressanta ord. Göteborg ska vara en inkluderande stad där alla kan delta på lika villkor oavsett funktionalitet. Den fysiska tillgängligheten ska fortsatt förbättras i byggnader, transportmedel och Göteborgs stads lokaler. Detta gäller även allmänna ytor exempelvis lekplatser, badplatser och parker. Min fråga är efter det gångna årets stadsmiljönämnden, driver ni med mig? Detta är inte den politik ni har fört. Vi har påtalat för er klart och tydligt i stadsmiljönämnden att en spiraltrappa två våningar upp i luften inte är tillgänglighet. Men ändå drev ni igenom det. Det blev stoppat när ekonomin skenade. Kullerstensgator är inte lämpliga underlag när man har rullstol. När vi får möjlighet att ändra det på vissa ställen i staden så vill ni inte ta beslut. Vi är tvungna att framtvinga beslut i frågorna. Det är jättefina ord ni har, men de orden är fullständigt meningslösa om man inte bedriver den politiken i verkligheten. Vi har fått släpa er framåt i de här frågorna under det gångna året. Jag hoppas på bättre, men Göteborgarna säger att de här fina orden som står där, de betyder inget i realpolitik. Tack för ordet!
Tack! Då var nästa talare Kristina Bergman Alme (L), efter Sophia Nilsson (MP). Varsågod Kristina!
Tack herr ordförande! Ideologi gör skillnad, och politiska beslut påverkar oss i vardagen. För oss liberaler är egenbestämmande och tilltro till varje människas kapacitet A och O. Under förra mandatperioden, när vi styrde, hade vi vikten av egenförsörjning. Försörjningsstödet minskade med en fjärdedel till ett old time low på 4 %. Vi hörde de rödgrönas ojande över att detta är i princip att sparka på de som ligger. Men genom att uppmuntra, coacha och ställa rimliga krav så kan man vända trenden. Det ger faktiskt en dubbel utdelning. Både att vi får minskade utgifter för kommunen men också genom att vi får ökade skatteintäkter. Pengar som kan användas klokt. Det är en ideologisk skillnad som består och detta fokus måste vi fortsätta med. Det är också skillnad att säga till en 20- åring som i hela sitt liv fått välja, vill du gå i en skola eller vill du gå i anpassad skolform? Och sedan säga att nu när du är 20 och det är dags för daglig verksamhet, Då vill vi gärna ha kontrollen och kunna planera. Så då bestämmer vi vilken daglig verksamhet du får. Eller säga, grattis! Nu är du 20. Nu är det dags för nästa steg i livet. Vi har LOV så du kan välja vilken daglig verksamhet du vill ha. Eller du kanske vill bli coachad och ha ett jobb, precis som Ica- Jerry. Det är ideologisk skillnad. Och det gör skillnad i vardagen för göteborgarna. Sociala frågor har ett väldigt brett fokus och trygghetsfrågor och brottsbekämpande finns också inom denna skala. Regeringen har ju det som en prioritet och nu ser vi att det är någonting som också påverkar socialsekreterarna genom att brottslingar försöker påverka dem att inte fatta beslut. Vi vill skydda dem. Det är en ideologisk skillnad. Med detta yrkar jag bifall till M, L, D och KDs budget. Tack!
På det anförandet har Jenny Broman (V) replik. Varsågod!
Men tack Kristina för att du pratade om ideologi. För det var ju väldigt dåligt, hörde vi ju i den inledande gruppdebatten, att tänka med den här ideologin. Men jag håller med! Politik är ideologi och jag håller med dig, det finns en ideologisk skillnad. För att under den här mandatperioden har fortfarande försörjningsstödet sjunkit. Men vi vill att de som har försörjningsstöd ska kunna klara sig på det. Det tycker vi är otroligt viktigt och vi vet att kostnadsutvecklingen har varit otroligt hög. Det är en skillnad. Vi tycker också att det finns en skillnad för vi uppmärksammar var glappet är. För civilsamhället skriar om att köerna står långa till deras mat. Personer som har rätt till försörjningsstöd får inte det. Det är också en ideologisk skillnad. Därför gör vi åtgärder i vår budget nu där personer som har rätt till försörjningsstöd faktiskt också ska få det. En del behöver hjälp att söka. Tack!
Kontrareplik begärd Kristina Bergman Alme (L). Varsågod!
Ja men självklart så ska man, de som har rätt till försäljningsstöd ska få det. Men fundera också på det som exempelvis Nina tog upp. Med att det kan vara väldigt enkelt och bekvämt att säga, nej men jag klarar mig ändå ganska bra på de här pengarna. Jag behöver nog inte göra annorlunda. Dessutom så vet vi ju att förvaltningarna inte alltid håller med i den bilden. Jag har jätterespekt. För de olika frivilligverksamheterna som finns i Göteborg. De gör ett fantastiskt jobb. Men vi vet också att våra förvaltningar inte riktigt delar den bilden av att det är så utsatt. Så att det är en skillnad ifall man försöker coacha, pusha och få människor att kunna ta egenansvaret för sitt eget liv. Den skillnaden har vi och den kommer att bestå. Tack!
En andra replik bjöd, Jenny Broman (V).
Om du menar att stötta och hjälpa människor så är det definitivt en vänsterideologi. Att personer ska vara i försörjningsstöd i längden, att någon tycker att det är bekvämt. Det verkar som att ni tänker att det inte finns några motprestationer som det är idag. Det är inte särskilt bekvämt eller särskilt trevligt att få hela sin ekonomi ut och invänd, allting som man gör helt granskat. Prata med de som går på försörjningsstöd. Det är inte bekvämt. Det är inte lättsamt. Tack.
Andra och avslutande kontrareplik begärd. Kristina Bergman Alme. Varsågod.
Det finns ändå en skillnad i hur man uttrycker sig och vilket förhållningssätt man har. Där. Jag och jag skulle uppfatta det, de flesta på den här sidan ser det lite mer som att både klappa på huvudet och också utgå från att man kanske inte riktigt klarar ändå att stå på egna ben. Jag håller fullständigt med dig om att det är självklart fruktansvärt jobbigt att bli granskad och tittad på och hela den biten vänder ur och in på sitt liv. Men det intressanta är att det finns ett antal individer som fortsätter att ha försörjningsstöd år ut och år in. Trots att man kanske borde bli pushad till att göra annat. Sen har vi en grupp människor som vi inte har talat om hittills. Som vi borde ha andra system för. För att de varken klarar av att ha ett vanligt arbete eller borde ha försörjningsstöd. Men de bör vi skydda och stödja på annat sätt.
Då var nästa talare Sophia Nilsson (MP), Marie Brynolfsson (V). Varsågod Sophia!
Tack ordförande och övriga! Göteborg ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov, anställda ges goda arbetsvillkor. Det är givetvis positivt för många äldre, men det finns även utmaningar, exempelvis med bostäder. Rättigheten till passande boende ska tillgodoses. Ett exempel är att äldre samt vård och omsorgsnämnden får i uppdrag att öppna en hbtqi-avdelning på ett vård och omsorgsboende. Alla ska även vara med i den gröna omställningen och det görs en satsning på avfallssnålt vård och omsorgsboende. En annan utmaning som alla känner till är bemanningen. Att jobba inom äldrevården eller alla former av omvårdsyrken behöver bli mer attraktivt. Inte för att yrket i sig är illa. Jag har själv haft en kort sejour inom yrket men dock helt utan relevant utbildning, just eftersom behovet är så stort. Det är ett väldigt varierande arbete, det är socialt och det känns väldigt givande. Men minutschemat är helt galet och måste bort. Utöver det så är det inte optimala arbetstider, ganska låg lön och ibland bristande möjligheter till kompetensutveckling. Ett steg här är våra utökade arbetsinnovationer där vi bland annat höjer lönerna inom ÄMO. Nämnden ska även ta fram en plan för äldre medarbetare som ska kunna stanna kvar inom omsorgen, exempelvis genom anpassade uppgifter. Inom äldreomsorg och även funktionsrättsområdet ska möjlighet ges till givande aktiviteter. Det kan vara olika former av sysselsättning, allt från enkla aktiviteter till renodlade jobb. Det här behöver vi bli bättre på själva i vår egen stad också när det gäller anställningar. Ensamheten ska motverkas. Det finns mycket ofrivillig ensamhet i de här grupperna. Vi måste se att en eldaktion är en tillgång, inte en börda. Det gäller även funktionsnedsatta. De är en tillgång, inte en börda. Jag vill bara avsluta med en satsning. Den kanske inte ses som så stor, men vi tillgängliggör fler badplatser. Jag älskar att bada, det gör många andra och det ska vara en självklarhet att alla kan göra det.
Nästa talare är Marie Brynolfsson (V), eller Alfred Ekman (S).
Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Men jag tänkte idag prata om en avgörande principfråga. En fråga om värdighet, respekt och mänskliga rättigheter. Det handlar om funktionsrätt. Funktionsrätt är inte bara en fråga om funktionsstöd. Det är en fråga om rättigheter. Om varje individs självklara rätt till ett liv i frihet och självbestämmande oavsett funktionsförmåga. Vi måste börja prata om funktionsrätt som en rättighetsfråga, som en del av de mänskliga rättigheterna. En skyldighet som vi som samhälle har att skapa villkor där alla kan delta. Ha makt över sina egna liv och känna sig delaktiga i det samhälle de är en del av. Det är en grundläggande oförhandlingsbar. Samtidigt visar tyvärr den här sidan här idag att de återigen inte riktigt förstår att funktionsrätt är en fråga för hela staden. Första stycket i kapitlet i budgeten som rör nämnden för funktionsstöd handlar om måluppfyllelsen för Göteborgs Stads program för full delaktighet. Där är den nämnden enbart delansvarig för några punkter. Det är en angelägenhet för hela staden, men det nämns bara där. Om man bara talar om funktionsrätt som en fråga om funktionsstöd ignorerar man ju helt konsekvenserna av det synsättet. Dignorerar att samhällets roll inte bara är att erbjuda stöd utan att se till att alla oavsett förmågor har samma möjlighet att delta i samhället. Och att vi ännu idag har ett samhälle där några inte kan delta fullt ut. På grund av bristande tillgänglighet och stöd är helt orimligt. Därför ska vi vara en förebild när det gäller mänskliga rättigheter och jämlikhet. Det är ett ansvar för oss som politiker att lösa. De senaste två åren är jag glad över den positionsförflyttning vi har gjort. Där vi har tagit funktionsrättsrörelsens frågor på största allvar.
Tack Elisabeth! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors (C) som är sist i inledande gruppledardebatten. Varsågod Emmyly!
Tack! På det anförandet har Toni Orsulic (M) begärt replik. Varsågod!
Ordförande! Då har jag en fråga. Varför bedriver ni den politik ni gör i Stadsmiljönämnden? När ni tar beslut om att inte göra staden tillgängligare? Mycket enkelt. Ni har frågan i era händer. Ni har en majoritet här ni kan besluta med. Men ändå väljer ni att ta beslut som de facto går emot möjligheten för folk att närvara och delta på olika ställen i staden. Återigen, retorik, inte ord i handling.
Tack! Kontrareplik begärd, Marie Brynolfsson (V).
Tack, det finns många olika sätt man kan göra verklighet och verkstad av sin politik. Om man tittar på till exempel årets budget så har vi flera uppdrag som handlar om hur vi ska tillgängliggöra badplatser.
Ordförande. Ja, vi kan ju börja med att titta på de beslut som de facto har tagits. Ni tror att en spiraltrappa är tillgänglig. Ni tror att kullersten är någonting som är positivt. Vi kommer ner till verkliga frågor, när verkliga beslut ska tas. Samråda kan man tycka vad man vill om det är bra eller dåligt, hur mycket det sker. Men faktum är, hur bygger vi staden? Det är där verkligheten är. Det är inte ett mötesrum. Vilket underlag har vi på vägarna? Vilka tillgångar finns det att förflytta sig i staden? Det är det som är avgörande. Tack!
Tack! Andra avslutande kontrareplik. Marie Brynolfsson (V), varsågod!
Tack så mycket! Jag håller helt med om det. Jag har väldigt svårt att tänka mig att vi skulle motsätta oss att göra saker och ting mer tillgängligt. Jag kan ju fortsätta räkna upp saker som M, L, D och KD har röstat nej till. Fler jobb till personer med funktionsnedsättning är också en sån sak. Men fortfarande så röstade ni nej igår till att utöka samråd med funktionsrättsrörelsen. Ni sa nej till det. Hur tänker ni er att ni ska involvera funktionsrättsrörelsen, det som är en del i FN- konventionen, för personer med funktionsnedsättning? Det har Sverige åtagit sig och det röstar ni nej till. Tack!
Då går vi tillbaka till talarlistan. Då var det Alfred Ekman (S), därefter Lena Lindström Olinder (M). Varsågod Alfred!
Tack för ordet ordförande, fullmäktige och göteborgare! Ja, idag ska vi besöka om göteborgarnas skattepengar och det är mer tydligt än någonsin vad som står på spel när man går och röstar i kommunvalet. Jag hoppas innerligt att göteborgarna minns hur högerpartierna med SD i spetsen totalt slaktar arbetet för att öka tryggheten för vanliga och hederliga göteborgare. SDs budget är knappt värd att kommentera. Inte nog med att de nationellt sänker skatten för de rikaste och tvingar fram nedskärningar i välfärden i hela Sverige. Så väljer man här i Göteborg att fördjupa välfärdskrisen. Om de hade fått styra så hade exempelvis socialnämnden i sydväst fått nästan var tionde krona bortdraget. Alltså 100 miljoner. Detta hade tvingat nämnden att helt ta bort allt brottsförebyggande arbete då det inte är lagkrav. Övriga högerpartier vill bekämpa otryggheten och de kriminella gängen genom att skära ner 120 miljoner rakt av på alla socialnämnder. Socialnämnderna som är kommunens verktyg för att öka tryggheten och bekämpa kriminaliteten. I samma andetag har ni en lång lista med helt ofinansierade förslag. Och för att för en gångs skull i detta fullmäktige faktiskt också citera moderat och inte bara gamla S-ledare. Så vill jag säga att tyvärr kommer er politik bara räcka till att sjunga Kombodja i grupp. Göteborgarna går inte på detta. De vet att inte en enda person kommer känna sig tryggare i sitt bostadsområde av nedskärningar. Eller att vi räddar en enda ytterligare unge från gängens klor när man skär ner. skär ner och skär ner eller sänker skatten för den delen. Vår budget satsar miljontals öronmärkta kronor till socialnämnderna för att öka takten i trygghetsarbetet. Med vårt nya segregationsmått kan vi även se till att pengar och insatser träffar rätt i områden där det också behövs. Med pengar från årets start som är långsiktiga så kan vi snabbt anställa fler för att fånga upp unga på glid redan i förskolan. Få fler vuxna på gator och torg. Få upp kameror och göra gemensamma insatser med polisen. Därför yrkar jag bifall till S-V-MPs budgetförslag. Tack!
På det anförandet har Elisabet Lann (KD) begärt replik. Varsågod!
Tack ordförande, ledamöter och göteborgare! Göteborg är en öppen stad med en stolt historia präglad av internationell handel, innovation och med en stark kulturell och social utveckling. Det är tydligt att Göteborg har siktet inställt på framtiden. Det märks inte minst inom vår stadsutveckling och ambitionerna inom miljö och klimatfrågorna. Samtidigt som vi nu blickar framåt så får vi inte glömma bort de stora utmaningar som Göteborg har och som kräver omedelbar handling. Utanförskap, segregation och rekrytering till gängkriminalitet måste brytas. Låt mig vara väldigt tydlig. Främlingsfientlighet och extremism har ingen plats i vår stad. Men Göteborg ska vara ett starkt samhälle byggt på tillit och gemenskap. Centerpartiet vill se ett Göteborg där förtroendet mellan människor stärks och där vi aktivt arbetar för att överbrygga de klyftor som splittrar oss. Vi vill att unga ska känna att de kan påverka och forma sin framtid och att alla har möjligheter att lyckas. Göteborg är starkt tack vare människorna som bor och verkar här. Vi måste skapa goda förutsättningar för att fler ska kunna starta företag, hitta arbete och få en bostad. För att det ska vara möjligt är det avgörande med förskolor och skolor av hög kvalitet med fokus på kunskap. Därför behöver fler barn få chans att börja förskolan tidigare i ålder. Därför behöver också grundskolan få chans att fokusera på just kunskapsuppdraget, så att fler elever kan gå ur grundskolan med gymnasiebehörighet. I Centerpartiets budget så föreslår vi en hållbar politik som håller ihop både socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Till skillnad från de andra budgetalternativen som inte håller ihop särskilt bra ekonomiskt. Vi prioriterar välfärdens kärna. Det är alltså förskola, skola och omsorg utan att skuldsätta kommande generationer. Vi vill bygga en grön stad med minskade klimatutsläpp och renare luft. Idag har vi tyvärr stora problem med luftföroreningar som både påverkar människors hälsa men också sätter stopp för viktiga stadsutvecklingsprojekt. Med renare luft kan vi bygga fler skolor och bostäder. För att hålla ihop Göteborg måste vi bygga stadsdelar där människor vill bo och leva sina liv. Därför har vi tidigare drivit på för Biskopsgårdens Trädgårdsstad som nu är på rull. Med över 4000 nya bostäder där tusen ska vara småhus. Nyligen beslutade även stadsbyggnadsnämnden om Selma Trädgårdsstad. Ett område med potential för 400 småhus, norr om Skälltorpsvägen. På Centerpartiets initiativ. Vi vill ge fler unga möjligheter att gå i kulturskolan. Vi vill stärka samarbetet mellan skolan och idrotten. Vi vill bygga fler småhus och lekplatser för att säkerställa att barnfamiljer trivs här i Göteborg. Vi vill också se till att bygga ut cykelinfrastrukturen så att fler barn kan cykla tryggt i skolan. Sammantaget tänker vi att trygga ungar ger trygga vuxna. Det säger sig självt. Göteborg ska vara en stad där människor inte bara trivs som barn och unga, utan också en stad där man vill stanna kvar, bilda familj och bygga sitt liv. Genom att satsa på kultur, nöje och entreprenörskap skapar vi en levande och attraktiv stad där unga vuxna ser sin framtid. Avslutningsvis vill jag yrka bifall till Centerpartiets budgetyrkande.
Tack för ordet! Nej, jag håller med dig. Vi ska sprida några lögner. Men centrala potter på 50 miljoner som inte fördelas ut till nämnder i början av året, det är enbart kommunikativa produkter. Det är inte verklig politik. Socialnämnden kan inte anställa för 50 miljoner med pengar som kanske inte kommer jag hade referenser till att sjunga Kombayai Group, för det kanske kostar några kronor. Tack!
Tack! Andra replik begärd. Elisabet Lann (KD), varsågod!
Tack. Andra och avslutande. Kontrareplik. Alfred Ekman (S), varsågod.
Det är vi som lägger budgeten först och ni lägger en budget utifrån vad vi lägger. Där lägger ni väsentligt mycket mindre på brottsförebyggande. Ni väljer istället att sänka skatten. Min fråga är fortfarande, hur gör skattesänkningar och nedskärningar i välfärden att unga blir tryggare? Att vuxna blir tryggare i sina bostadsområden och att fler klarar skolan och inte dras in i gängen?
Tack! Tack. Då var nästa talare Lena Lindström Olinder (M). Därefter Lena Ferm (SD). Man får begära replik under ett anförande. Nu är det för sent att påbörja ett nytt replikskifte. Varsågod Lena.
Ordförande, fullmäktigeledamöter, övriga åhörare! Vi vill ha tidiga insatser och förebyggande åtgärder. Vi vill bemöta människor med respekt. Låt föräldrar välja skola och förskola för sina barn. Låt människor själva välja vård och omsorgsboende, hemtjänst med mera. Inför LOV inom daglig verksamhet. Hjälp människor till egen försörjning och minska bidragsberoendet. Låt fler barn se sina föräldrar gå till arbetet. Motverka assistansfusk och felaktiga utbetalningar av försörjningsstöd. Betala ut försörjningsstödet till kvinnan i familjen för att motverka våldet nära, framför allt ekonomiskt våld. Detta kan också motverka hedersförtryck där kvinnorna inte ens har ett eget betalkort. Nämnden för funktionsstöd och Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning ska intensifiera sin samverkan för att öka sysselsättningen. Krav på motprestation, heltidsaktivering för att få försörjningsstöd är något vi värnar om. Förebygg och behandla missbruk och beroende med evidensbaserade metoder, alltså inga hemgjorda experiment. Barn i familjehem, HVB-hem och SIS ska erbjudas plats i skolfamnen. Jag har en fråga till det rödgröna styret. Varför är det viktigare? Att driva verksamheter i egen regi, än att satsa på tydliga målbilder och kvalitetsuppfyllningar för både kommunala och externa utförare. Marina Johansson (S) Håkan Eriksson (V) Tack, det var tiden. Men du kommer få möjlighet att prata igen. För på det anförandet har Jenny Broman (V) begärt replik. Varsågod Jenny.
Jag kan svara det vad det gäller HBV-hemmen. För det är väl ingen som har missat kriminella gäng som tar över ägandet av HBV-hem. Och eftersom vi är alltmer beroende av HBVM, eftersom personer som egentligen skulle behöva komma till SIS inte får plats, eftersom de platserna inte finns, så blir vi hänvisade till HBVM som också kan ha svinhöga summor, för de vet vårt beroende. Vi vill att den kontrollen ska tas tillbaka till oss, så ägandet inte kan vara av gängkriminella. Vi tycker det är viktigt. Jag tycker inte det är rimligt att en utsatt ungdom ska behöva hamna på HBVM. V-hem som gängkriminella äger. Sen så finns det ingen garanti för att inte en enskild person som inte är lämplig kommer in på vilket boende som helst och det behöver vi också jobba för. Men det ska inte ägas av gängkriminella.
Då var nästa talare Lena Ferm (SD), därefter Johanna Holmdahl (KD). Varsågod Lena!
Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter, åhörare och göteborgare. Ja vår stad kan nu äntligen börja resa sig ur krisen. Efter att ha slungats in i en artificiell välfärdskris, framtvingad av högerregeringens felprioriteringar och ständiga snedsteg, så börjar saker och ting åter normalisera sig. Krisreserverna. En stark bolagssektor och rätt besparingar har beskyddat staden och motverkat de värsta effekterna. Men vi står inte utan problem. Konjunkturen är svag, vilket också förvärras av regeringens avsaknad av arbetsmarknads och industripolitik. Statens reträtt från sitt välfärdsåtagande ökar kostnadsbördan på de kommunala skattebetalarna. Det blir dessutom fler som blir äldre och färre som föds. Men framför allt så är välfärden långt ifrån färdigbyggd. Och ibland kan det låta så från vissa, som att man bara ska lappa och laga, flytta på lite ramar eller kanske justera i lite tabeller. Det resonemanget förutsätter att man genuint och helhjärtat tror att kvaliteten är perfekt idag, att potentialen är förverkligad. att bemanningen i rimliga arbetsmiljön är god och för den delen att medborgarna är ganska nöjda. Men så där är det ju inte. Göteborgarna har rätt när de kräver att hela välfärden ska förbättras. Oavsett sektor. Oavsett stadsdel. Oavsett vilken klass man tillhör eller vilken utbildning ens föräldrar har. Det rödgröna budgetförslaget tar sitt avstamp i just detta. Vi sätter välfärden först. Vi bygger ihop Göteborg, vi bekämpar segregationen och vi ska nå klimatmålen. Vi lägger reformutrymmet på rätt saker. Istället för att slösa pengarna på skattesänkningar för de rikaste, eller för den delen i det här fallet, så minimala skattesänkningar att ingen ens märker av dem. Så lägger vi pengarna där de behövs. Mer än halva vårt reformutrymme går direkt till utbildning, till lärare och elevassistenter som upprätthåller våra skolor, till förskollärarna och barnskötarna och till alla dem som jobbar för barnen och de unga. Och vi gör det där utan att förtränga och förneka allt annat. Det rödgröna styret. Vi behovsprövar. Vi värderar. Vi prioriterar och vi finansierar. Slutsatsen och den färdiga produkten visar att det går att leverera på de löften som vi har avgett. Vi gör lönesatsningar för äldreomsorgens personal, tryggar funktionsstödsverksamheten och glömmer aldrig, aldrig, att det är socialtjänstens socialsekreterare. som är den första linjen i kampen mot gängkriminalitetens nyrekrytering. Fler kameror och tryggare gångtunnlar. En grönare stad där träd planteras och mer natur skyddas. Snabbare stadsutveckling i Gullbergsvass och Södra Änggården. Starkare insatser för näringslivet. Och inte minst en kraftsamling för integration. och bättre språkkunskaper hos våra barn. Allt detta samtidigt som vi sänker utdelningen till mer hållbara nivåer, fortsätter att investera i stadens framtid och inte minst omfördela resurser från byråkrati och administration till välfärdens utförarled. Anställningsprövningen ligger kvar. Riktade besparingar på. marknadsföring och interna processer. Det kommer att göras överallt i alla förvaltningar under året 2025. Ordförande, vi reser oss sakta ur krisen. Men när vi ska bygga upp och bygga bättre, då måste vi hela tiden göra det med samma riktmärke. Och det riktmärket är att sätta välfärden först. Med det vill jag också yrka bifall till Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets förslag till budget för 2025 i sin helhet.
Tack Emmyly och därmed är vi färdiga med inledande. Gruppledardebatten och vi går över till talarlistan nu. Vi börjar med Jonas Attenius (S). Därefter Axel Josefson (M). Varsågod Jonas!
Tack för ordet! Ordförande, fullmäktige! Ja, jag fyller i där angående HVB-hemmen. Att vi i dagsläget placerar barn med grovt kriminella är extremt allvarligt. Det tror jag att vi alla kan hålla med om. Att vi har sekretessförfaranden som skyddar de kriminella men inte våra barn känns fullständigt obegripligt. Inte bara riskerar vi att barnen kommer ut mer kriminella än de var när de placerades. Vid en sådan placering är kommunen dessutom med och finansierar den kriminella verksamheten. Studien som vi har fått till oss visar på kopplingar mellan granskade HVB-hem och grovt organiserad brottslighet, både på ägarnivå och bland anställda. Infiltreringen av våra myndigheter känns total. Trots stadens egna kontroller inför upphandling och inför direktupphandling, trots IVOs årliga tillsyn, kan man konstatera att det är 18 HVB-hem i västra och södra Sverige som har kopplingar till kriminella individer och kriminella nätverk. Vad detta får för konsekvenser för samhället på längre sikt kan vi bara gissa. Vi måste skärpa kontrollen och tillsynen av befintliga HVB-hem. Och vi måste införa tuffare krav för de privata aktörer som vill etablera och driva HVB- hem. Tack för ordet!
Tack! Då var nästa talare Johanna Holmdahl (KD), därefter Jonas Nilsson (V). Varsågod Johanna!
Tack herr talman, ordförande, ledamöter och åhörare. För KD, MD, L är det en självklarhet att alla göteborgare ska ha tillgång till ett långsiktigt och kvalitativt stöd oavsett funktionsförmåga. I dagsläget är nettokostnaden per invånare, som tidigare har sagts här, även för funktionsstöd högre i Göteborgs Stad jämfört med andra storstäder i Sverige. Det problematiska är att kostnaden växer utan att vi ser en högre kvalitet kopplat till det. Det är inte hållbart eller ansvarsfullt, varken nu eller på sikt. För det behövs mer än en ökning av anslag. Det behövs en strategi som prioriterar kvalitet, effektiv resursanvändning och bättre kostnadskontroll. Det i sin tur möjliggör att stöd kan ges till fler utan att kostnaderna skenar ohämmat varje år. En viktig fråga i den rödgröna budgeten är satsning på arbetstidsförkortningar, så kallade arbetstidsinnovationer. Där har man budgeterat 30 miljoner för att genomföra det här inom områden med hög sjukfrånvaro. Men det verkliga priset kan bli mycket högre. Enligt rapporter kommer arbetstidsförkortningar att kräva stora investeringar och riskera att förvärra personalbristen, särskilt inom funktionsstödsområdet. Där det senaste i delårsrapporten i augusti i år beskrev man att kompetensförsörjningen nu är en av de största utmaningarna. Det är svårt att få in tillräckligt med timvikarier vid oplanerad frånvaro idag. Vi tror att den verkliga lösningen för att minska sjukfrånvaro ligger i att skapa en bättre arbetsmiljö, säkerställa kompetensutveckling och rimlig arbetsbelastning. I vår budget föreslår vi riktade insatser för att minska administrationen, fokusera på brukarnära arbete. Trots att de rödgröna talar om att minska administrationen så har de vid flera tillfällen avslagit våra förslag i nämnden för funktionsstöd om att redovisa vilka uppgifter inom funktionsstödet som är lagstadgade respektive. tilläggsuppdrag. Det här vore en enkel och tydlig åtgärd för att möjliggöra en bättre prioritering och säkerställa att resurserna går dit de behövs mest. Vi ser att det är oansvarigt att skjuta till pengar utan att ha den här tydliga helhetsbilden. Därför yrkar jag bifall till budgeten från M, D, KD och L.
På det anförandet har Marie Brynolfsson (V) begärt replik. Varsågod!
Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag är väldigt intresserad av att veta då Johanna. Hur ska ni skapa en bättre arbetsmiljö? Vi ser ju att arbetstidsinnovationer, arbetstidsförkortning är en väldigt viktig del i att förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön. Arbetsskor är också en väldigt viktig sak för att man ska ha det bra på jobbet. Men jag saknar era förslag. Hur ska ni skapa bättre arbetsmiljö?
Tack! Vill du begära replik, Johanna? Johanna? Johanna? Du begär replik? Jag kan tycka in dig då, men man ska begära aktivt replik annars. Varsågod!
Tack ändå för undantaget. Vi tror ju till exempel inte att de här. Minskad arbetstid för personalen som redan finns där kommer leda till en bättre arbetsmiljö för de som är kvar. Utan här behöver man jobba på andra sätt, bland annat genom att arbeta mer resurseffektivt. Se över vilka uppdrag som är lagstadgade, fokusera på dem. Och inte på de som är tilläggsuppdrag till exempel. Ni har ökat administrationen bland annat. Och vi behöver jobba med att minska den. Nu så sitter jag i möten. Kontinuerligt med presidiet för att vi ska när vi ska anställa chefer till exempel över första linjen. Jag vet inte om det är effektivt på sikt.
Tack! En andra replik begärd av Marie Brynolfsson (V). Varsågod!
Tack så mycket! Ja, men det var ju delvis svar på min fråga. Men vad betyder det att man ska jobba mer resurseffektivt? På vilket sätt förbättrar det arbetsmiljön? Jag hörde ganska mycket bara tomma ord. Resurseffektivt. Förut hörde vi att man skulle inte jobba med nedskärningar utan med effektiviseringskrav. Vad är det? Konkret, vad är det? Tack. Talare 11 Tack! Mariette, du kan inte begära replik i det här läget. Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Jonas Nilsson (V). Varsågod Jonas!
Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare och Hisingsbor. Som ordförande i socialnämnden på Hisingen så vill jag prata lite om den rödgröna budgeten utifrån ett Hisingsperspektiv och lyfta lite saker. Det är verkligen en homerun för Hisingen och innehåller väldigt mycket bra saker för vår stora ö. Socialnämnden Hisingen får i uppdrag att permanenta medborgarbudgeten, som vi haft som pilot i två år. Det kommer utgå ett särskilt verksamhetsstöd för att värna minnet av offren för Backabranden. Det är ett uppdrag att inrätta en fritidsbank inom stadsområde Hisingen i samverkan med idrotts och beredningsnämnden. Stadsmiljönämnden får uppdrag att projektera och bygga plastdammar, bland annat på Hisingen. Nämnden för demokrati och medborgarservice får uppdrag att säkra ökad framdrift för planerandet av allaktivitets-, demokrati och kulturhus i Biskopsgården. Det avsätts medel för att säkra kulturhuset Vingens verksamhet i Torslanda. Om man jämför med det borgerliga budgetförslaget. så är det 31,5 miljoner mindre till socialnämnden på Hisingen. 125,5 miljoner mindre till socialnämnderna. 160 miljoner mindre om man räknar med funktionsstöd och äldrevård och omsorgsnämnden. Då tar jag hellre den rödgröna budgeten. Men utöver en rejäl ramhöjning för socialnämnderna. Förstärkta kvälls-, helg och lovaktiviteter. Sommarlovskort. Avsättning för hantering av gränsningsärenden. Avsättning för arbetstidsinnovation. Och förstärkning av arbetet med ett jämlikt Göteborg. Tack!
Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter. Vi kan konstatera att högerregeringen och Sverigedemokraterna i Göteborg sviker Göteborgarna igen. Det har varit flera år nu. Utav otillräckliga statsbidrag och kostnadsövervältring på kommunerna. Och i det läget så väljer regeringen på nationell nivå. När man har chansen att börja reparera sina egna misstag och faktiskt ta ansvar. Ja, i det läget då väljer man att göra precis tvärtom. På nationell nivå så lägger man 40, alltså hela 40% av reformutrymmet på skattesänkningar. Och framförallt i det fallet för de rikaste svenskarna. Och för de som inte går upp i arbetstid eller för den delen konsumerar mer. Och skattesänkningar som inte gynnar samhällsekonomin överhuvudtaget. Varför säger jag detta nu då? - Jo därför att detta har betydelse för debatten här idag. Det har betydelse och det här slår direkt mot oss här i Göteborg. Och vad gör då högerpartierna lokalt? Regeringens lokala representanter här i Göteborg. Jo, man underfinansierar vitala verksamheter. Man ålägger välfärden helt ofinansierade uppdrag och dolda jättekostnader. Som man dessutom låter byråkrati och administration svälla, helt utan någon reglering. Man försöker dessutom hämta hem pengar på låtsasförsäljningar och rear ut hyresrätter. Samtidigt som man inte kan hålla sig, eller för den delen samla sig, utan man dessutom . I det läget går man fram med en skattesänkning som dessutom försämrar ekonomin och leder till sämre välfärd. Ni hade chansen här att visa att ni var någonting mer än regeringen. Men vi kan konstatera att ni tog inte den. Tack för ordet. Ordförande, när vi håller tal här framme så tycker jag att har man ordningsfråga så kan man komma runt presidiet och inte mitt i talet. Tack.
Då nästa talare, Ajsela Bruncevic (C). Detta är ledaren, Jonas Nilsson (V). Varsågod Aisla!
Är det bra nu? Tack för ordet. Många äldre är piggare och friskare idag än tidigare. Forskning visar att dagens 70-åring motsvarar en 50-åring från tidigare generationer. Livslängden är längre än tidigare och därför är det ännu viktigare att låta seniorer bestämma över sina liv. Att kunna leva ett så gott liv som möjligt. och ha ett värdigt åldrande ska vara en självklarhet. Det är också viktigt att bibehålla en god fysisk och psykisk hälsa. Vi måste hitta lösningar hur vi kan förebygga ofrivillig ensamhet och möjliggöra för äldre att träffa andra personer och vara aktiva. aktiva på sina villkor. Detta kan till exempel göras genom att förenkla för föreningar och andra att skapa mötesplatser. Både för att möta andra i samma ålder och för att skapa möte över generationsgränser. Vi tycker också att vård och omsorgsnämnden kan byggas. vid förskolor för att möjliggöra generationsmöte. Så barn och äldre kan matas till exempel vid en gemensam innergård. Det finns också fördelar med tilliggande lokaler som är flexibla och därmed kan byggas om om behovet av lokaler förändras över tid. Den centrala frågan är faktiskt valfrihet inom hemtjänsten och lag om offentlig upphandling ska tillämpas inom vård och omsorgsboende. Att ha rätt att bestämma över sitt liv är en grundläggande mänsklig rättighet. Valfrihet. Ja, tiden. Okej, tiden har gått ut. Tack så mycket. Tack för ordet.
Tack. På det anförandet har Mattias Tykesson (M) begärt replik. Varsågod!
Tack så mycket herr ordförande! Jag instämmer mycket i det du säger, Aisela. Men min fråga är, varför har Centerpartiet förhalat valfriheten? Senast i nämnden så röstade ni nej till en motion från Moderaterna gällande LOV inom äldreomsorgen.
Kontra replik begärd. Varsågod.
Mattias, vi har suttit i Evo tillsammans. Vi har pratat jättemycket och du vet jättebra vad jag tycker om LOV och vad Centerpartiet tycker om LOV. Så jag har faktiskt röstat nu i vår nämnd, i Sydväst, socialnämnden, för LOV. Så det är verkligen en väldigt, väldigt viktig fråga. Att folk ska bestämma över sitt liv. Det är en grundläggande mänsklig rättighet att bestämma över sitt liv. Allt som jag har fått i mitt liv, jag har fått på grund av att jag har valt skolor, förskolor, vårdcentraler som jag har listats på och jobbat på friskolor. Som LOV faktiskt är en väldigt, väldigt viktig fråga. Både för mig och Centerpartiet.
Tack! Då var nästa talare Lena Landén-Olsson (S). Efter honom Håkan Hallengren (S). Varsågod Lena!
Ordförande, fullmäktige! Jag vill ta upp frågan om fritidsbanker och vikten av att de finns i samtliga stadsområden. Den främsta nyttan med fritidsbanker är att skapa en mer jämlik stad, där barn och ungdomar kan få bättre förutsättningar att kunna delta i till exempel föreningslivet. Prova på och uppleva saker trots begränsad ekonomi. Fritidsbankerna är även ett stöd till skolor som lättare kan ordna friluftsdagar och idrottslektioner med nytt innehåll. På Fritidsbankerna finns också tillgång till specialanpassad utrustning till personer med funktionsvariation. Även VGR har gått in med medel utifrån ett hälsoperspektiv. Fritidsbankerna kan också vara en plats för arbetsträning och Fritidsbankerna är till för alla. Till exempel gåstavar för en grupp pensionärer, gruppboende som vill skapa en aktivitetsstad. 2023 gjordes 1,4 miljoner utlån på landets Fritidsbanker. Med små medel kan skapas bättre upp. växtvillkor och en mer meningsfull fritid. Som ordförande i socialnämnd nordost är jag mycket stolt över att vi under november öppnar vår fritidsbank där. Med detta vill jag yrka bifall till den rödgröna budgeten. Tack!
Tack! Det var nästa talare Håkan Hallengren (S). Därefter Sanda Anton Henriksson (SD) Varsågod Håkan!
Tack så mycket ordförande, ledamöter, göteborgare! Vi kan konstatera att det inte är lätt att leva med en funktionsnedsättning idag. Inte minst vad det gäller den ekonomiska situationen för målgruppen har det blivit tuffare. Men vi ser också att tolkningen av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade inom LSS har resulterat i att många har fått ett minskat stöd i samhället. Vi menar att Göteborgs Stad så långt det är möjligt. ska kompensera för den här utvecklingen och sträva efter att fatta tillåtande beslut inom befintligt lagrum. Därtill ska icke biståndsbedömd verksamhet användas som ett komplement för att tillgodose behovet av exempelvis miljöombyte och fritidssysselsättning. Jag är glad att vi i tuffa tider gör en ansträngning för att göra tillvaron så bra som möjligt för dem som behöver stöd. Jag vill också passa på att säga någonting kring personalsituationen inom funktionsstödsområdet. Precis som inom andra delar av välfärden är kompetensförsörjningen en stor utmaning. När det blir svårt att rekrytera tenderar arbetsmiljön tyvärr att försämras. Nämndens arbete med att främja en rimlig arbetsbelastning ute i verksamheterna och förstärka möjligheterna till återhämtning för personalen ska därför fortsätta. Jag är därtill väldigt glad över uppdraget att införa arbetsskor till personalen i brukarnära verksamheter. Det kommer inte en dag för tidigt och borde vara självklart. Tack för mig!
Tack Jonas! Och innan jag släpper Axel Darvik (L) till en replik så har Martin Wannholt (D) begärt en ordningsfråga.
Tack! Med det anförandet har Nina Miskovsky (M). Varsågod!
Tack ordförande! Jag tänkte utifrån den diskussionen som fördes här tidigare gällande. Det som röstades igenom i kommunstyrelsen igår, när det gäller samråd med stadens funktionsrättsorganisation, så valde KD och M att inte bifalla tilläggsyrkandet från vänstersidan. Det har vi en väldigt god anledning till. Eftersom det redan anges i Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning som gäller fram till 2026, att alla nämnder och styrelser ska arbeta med den prioriterade strategin att ”stadens verksamheter ska samråda och aktivt involvera intresseorganisationer i åtgärder som berör personer med funktionsnedsättning”. Vi tycker att det är viktigt med dialogen, men vi vill minska onödig administration och tycker att det är överflödigt. att ge samma uppdrag från flera olika håll. Men en fråga jag vill ställa till Håkan då, det är att varför vill ni ta bort valfriheten för funktionshindrade att välja daglig verksamhet? Är det viktigare att kommunen driver verksamheten än att det ska bli bra för den som ska använda den?
Nästa talare Sanda Anton Henriksson (SD), där får Jenny Broman (V). Varsågod!
Tack för ordet. Rätten till ett meningsfullt liv och gemenskap är grundläggande för alla, inklusive personer med funktionsnedsättningar. Tänk på Alex, en ung kille som drömmer om att spela fotboll med sina vänner. Varje gång han ser dem spela känner han sig utanför. Inte för att han inte vill delta, utan för att han saknar det stöd han behöver. Denna känsla, och isolering påverkar inte bara honom utan hela hans familj som också förtjänar vårt engagemang. Vi inom Sverigedemokraterna vill höja kompetensen hos vård och omsorgspersonal. Bristen på effektiv kommunikation är ett allvarligt problem som riskerar att lämna individer i osäkerhet. Vård och omsorgspersonal måste ha de verktyg som krävs. för att möta varje persons unika behov med empati och förståelse. Vi eftersträvar efter fler inkluderade arbetsplatser där personer med funktionsnedsättning kan bidra och känna sig värdefulla. Meningsfull sysselsättning är en rättighet som alla bör ges möjlighet till. Skyddet av barn med funktionsnedsättning är också avgörande eftersom de ofta är mer sårbara för våld. Tydliga rutiner och utbildning för både vuxna och barn är viktiga för att kunna identifiera och rapportera övergrepp. Barnens röster ska höras. Deras känsla av värde och trygghet ska stärkas. Alex har rätt till en framtid där han ska känna gemenskap, uppleva omtanke, och förståelse. Alex måste få möjlighet att vara med i matchen och känna sig värdefull. Tack för ordet!
Tack! Då var nästa talare Jenny Broman (V), därefter Claes Söderling (S). Varsågod Jenny!
Jag börjar nästan undra lite om det är stora delar av socialtjänsten som åsyftas när det har pratats om onödiga vänsterprojekt. Socialtjänstlagens portalparagraf lyder. Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Jag måste erkänna som vänster att det känns absolut himla bra när jag läser den. För även om högeroppositionen skriver om socialnämndernas viktiga arbete i texten i budgeten bland annat mot våld i nära relationer så behövs ju resurser till det. Nordost har behövt starta en helt ny avdelning på grund av den nya lagen där barnet är ett eget ärende. Jag är väldigt glad att det finns en av oppositionspartierna, Centerpartiet. Som står upp för det viktiga samarbetet vi har med civilsamhället i frågan med våld i nära relationer. För ganska nyligen så röstades ett sådant EUP ner. Fast ni skriver i er budget här hur viktigt det är med de idéburna aktörerna. Så röstades det förslaget ner. Men tack Centerpartiet. För annars hade det inte funnits en kvinnojour mer inriktad på döva och dövstumma. För vi vet att det är personer med funktionsnedsättning. Som är väldigt utsatta vad det gäller just våld i nära. Vi vet att tilliten till socialtjänsten och samhället är låg bland en del människor. En del har påverkats av desinformationskampanjer men vi behöver också tänka att vi ska bygga ett arbete som är tillitsskapande och inte bygger på misstro hela tiden. Jag tror verkligen att den nya socialtjänstlagen kommer bidra till det. Är det viktigt att vi tillgängliggör socialtjänsten så att man har möjlighet att söka? Det ska inte stoppa för att man inte har den förmågan.
På det anförandet har Nina Miskovsky (M) begärt replik. Varsågod!
Tack så mycket ordförande! När jag tänkte på det här boendet som hänvisas till här så anser vi inte att det är möjligt att. skapa särskilda boenden för alla olikheter inom vår befolkning. Det tror inte vi är hållbart. Att man ska ha nischade boenden. Det kan vara för alla möjliga. Det tror inte vi håller ihop. Vi tror hellre på att man kompetenshöjer. personalen för att kunna möta så många behov som möjligt. Och så har vi också lägenheter som kan användas av alla målgrupper. Som är särskilt anpassade på olika sätt. Så utifrån det så är vi inte emot arbete mot våld i nära eller att det ska finnas skyddade boenden.
Tack. Kontrareplik begärd Jenny Broman (V). Varsågod.
Men det var ju så att förvaltningen tyckte att det behovet fanns och att man saknade den kompetensen. Och jag måste ändå säga att jag håller med er sida här om att kommunen vet inte alltid bäst i allt. Och där var det ju en organisation där personerna själva hade erfarenhet av att vara döva och dövblinda, som har specialkunskap på det. Och det var ju därför det här behovet fanns. Och de har ju sett att det här behovet har verkligen funnits i Stockholm, där det redan har funnits. Och därför är det så viktigt. Men det kvarstår ändå frågan också. Om man nu inte resurssätter socialnämnderna, hur ska man kunna göra allt det här arbetet? Mot heder, våld i nära, fritidsgårdar, allting som ska kosta. Tidigare i debatten så nämndes det om att man har massor med centrala potter. Ja, men vi har också centrala potter. Men de räknar vi inte med. För det är grunden när man lägger budgeten som är det som avgör det huvudsakliga arbetet.
Ja, jag vill fråga ordförande hur du har tänkt att hantera debatten här idag längre fram. Det är ganska vanligt att det går upp folk och hoppar på mig. Det ska vara när jag ändå försöker hålla mig lokalt. Nu har vi ju haft flera tal här nu som är. bara handlar om rikspolitik. Nu är ju inte rikspolitikerna här. Om vi till exempel diskuterar skolan. Skolan påverkas naturligtvis av vad vi skriver i våra budgetar, men den påverkas av ekonomiska ramar ut till skolorna, eleverna, lärarna, rektorerna. Då kan vi väl diskutera det. och inte skylla ifrån oss på regeringar. Det är här nere vi sitter på det. Jag vill ha ordning och reda på den biten och så vill jag inte bli avbruten mer när jag kallar en spade för en spade. Tack!
Tack! En andra replik bjöd.
Tack så mycket! Det vi har sett till exempel på de här lägenheterna som ska finnas just för hbtqi, äldre, funktionshindrade och så vidare. Där har vi sett att beläggningen har legat i princip på noll. Så det är också som vi vill värna. Det är bättre att vi använder våra resurser på ett bra sätt. Att låta lägenheter gå på tomgång. Jag vill se beläggningen här också, det kommer vi att följa upp framöver så får vi se hur det ser ut framöver. Men jag tänker också på det här med ekonomi. Vi har som sagt var centrala potter. Dels för trygghetsarbetet, där vi ligger jämnt med den här sidan. Så kom inte med någon annan. Och att vi har större pott för välfärdens kärna. Och vi har 55 miljoner kronor för förebyggande arbete för socialnämnderna. Så att det finns, då blir skillnaderna obefintliga i princip mellan sidorna.
Andra och avslutande kontrareplik. Jenny Broman (V), varsågod.
Jo men det är ju sådana här särimnerpottor som ni hade redan förra året. Får man titta på vad socialnämnderna kan lägga för budget. Det de ska ta i december. Det de kan planera för, det de kan anställa för, det som kommer räknas upp år för år. Då är det den summan som står i ramarna som är det som är viktigt. Och det är det de kan göra verkstad för. Det är otroligt viktigt. Och vad det gäller kvinnojourer. Allt arbete är ju inte boendena utan jättemycket. Det brukar handla om den här kompetensen, för den här kvinnojouren skulle ju vara uppsökande. Det här är kvinnor som är väldigt isolerade. Som kanske inte ens har kunskap om att det finns kvinnojourer eller möjlighet att få stöd. Om man är dövblind så är man otroligt utsatt och isolerad. Att då kunna få möjlighet till den här specialhjälpen som kanske inte förvaltningen har. Det är otroligt viktigt tycker jag.
Tackar! Tillbaka till talargästerna. Det är Claes Söderling (S). Därför heter jag Nina Miskovsky (M). Varsågod Claes!
Tack så mycket ordförande, ledamöter och göteborgare! Mycket är sagt och jag ska inte dra allting en gång till. Men jag vill ändå lyfta ett par bra saker som jag tycker utifrån det sociala området i vårt budgetförslag. Vi vill verkligen lägga mer resurser på det förebyggande arbetet. Vi vill ha fler familjecentraler och ett utökat familjecentrerat arbetssätt. Vi vill ha fler fältare och vi vill också ha mer fritidsverksamheter. Dessutom, som har nämnts tidigare, vill vi ha fler HVB-hem i egen regi. Det är just för att ta tillbaka kontrollen över vården för de mest utsatta barnen. Så med de två invigningarna så vill jag yrka bifall till S, V och MPs budgetalternativ.
Tackar! Nästa talare Nina Miskovsky (M), därefter Marina Johansson (S). Varsågod Nina!
Tack ordförande! Gängrekryteringen måste stoppas. För att förebygga att det går snett för våra barn och unga behöver vi inte bara tidiga insatser utan ännu tidigare insatser. Här är föräldraskapsstöd, en lyckad skolgång och en aktiv fritid viktiga delar. Det ska gå att göra digitala orosanmälningar för att göra det lättare och så fler barn som far illa får hjälp. Mötesplatserna för unga ska vara trygga och avhopparverksamheten ska finnas för de som vill lämna den kriminella banan. Skolfarm ska erbjudas barn som är familjehemsplacerade. Sociala team ska införas brett i skola och förskola för att motverka gängrekrytering, skapa trygghet och arbeta förebyggande. Drogmissbruk och droghandel ska motverkas i alla led. Vi vill se förebyggande insatser, Bostad först, drogfria skolor och erbjuda behandling, rådgivning och rehabilitering. Modellen krogar mot knark vill vi införa i Göteborg för att motverka drogförsäljning, droganvändning och göra det svårare för gängen. Göteborgarna ska känna sig trygga med att varje skattekrona används på bästa möjliga sätt. Bidragsfusk, svartkontrakt, bidrag till studieförbund som inte följer våra demokratiska värderingar och välfärdsbrott ska kraftfullt motverkas. Pengar ska inte gå till odemokratiska krafter, kriminalitet eller extremism. Personalen ska inte innehålla vare sig infiltratörer, personer som upprättar hedersnormer eller gängkriminella. Därför vill vi utöka och fördjupa arbetet med bakgrundskontroller. Göteborgs Stad kan göra mycket mer, även utifrån gällande lagstiftning. Vi har lagt ett stort antal förslag som har röstats ner av de rödgröna. Nu har kommunen fått tydliga uppdrag om det brottsförebyggande arbetet och många nya verktyg från regeringen. Därför undrar jag, vad tänker ni göra för att stoppa gängrekryteringen och öka tryggheten i Göteborg?
Tack! Nästa talare är Marina Johansson (S), därefter Maria Wåhlin (V). Varsågod Marina!
Tack så mycket fullmäktige och åhörare! Ja, vi fick ju höra här tidigare att läger för seniorer, det är bara pengaslöseri. Jag vet inte om alla vet vad det är för verksamhet, men det är faktiskt väldigt genialt. Vissa veckor under året står våra fina lägergårdar tomma när inte barn och unga är där. Då erbjuder vi äldre som är ensamma och isolerade att få möjlighet att komma ut och träffa nya vänner. Och det har också blivit extremt populärt. Man träffar nya vänner, kanske till och med ny partner. Man gör roliga saker, man äter gott och har det fantastiskt. Det är många som vill dit. Vi hörde att arbetsskor var populism. Det är också intressant att få höra det, tycker jag. Delar av den här gruppen är emot att införa digitala fixartjänster. För er som inte vet vad det är som lyssnar är att vi kan erbjuda hjälp för de äldre som inte kan hantera digitala verktyg. Mobil och nätet, boka vårdtjänstbesök, komma ut och träffa vänner och bekanta och släktingar via exempelvis Facetime och så där. Det är vissa av er emot. Vad tänker ni egentligen om gratis kollektivtrafik för äldre? Det är väl väldigt populistiskt. Det kostar väldigt mycket pengar. Vad tänker ni egentligen om det? Sen när det handlar om boende för äldre så är våra tre förslag väldigt konkreta. Det handlar dels om att inrätta 150 nya trygghetsbostäder i befintligt bestånd. det vill säga att det då är ganska låga hyror. Det handlar om att också på lång sikt planera för fler bostäder. När det gäller språk så är det felaktigt att det är sämre språk i äldreomsorgen nu. Det har varit ett problem länge. Vi har drivit det stenhårt och ni har varit emot det. Och tittar vi på vad äldre tycker om äldreomsorgen så är det ändå hyggliga siffror. Vi är inte nöjda. Vi behöver göra mer. Och hela över 80 % tycker att äldreomsorgens personal har bra kompetens, rätt kompetens. Och lika många tycker att faktiskt språket är helt okej i äldreomsorgen. Tack!
Jag tänkte innan jag lämnar ordet till Axel Darvik (L) för en replik så har vi en lång, lång dag framför oss. Vi förväntar oss att alla som är i talarstolen. håller sig till ämnet. Vi debatterar budget för 2025, och det är helheten. Ska vi komma i mål ikväll så förutsätter jag att alla framför det de vill göra nästa år och att man håller god ton och håller sig inom ämnet. Då blir det inte så många ordningsfrågor och inte blir. Så mycket ajourneringar som jag kommer behöva göra om jag blir tvungen, så kommer jag ajournera mötet. Jag förväntar mig att alla ledamöter här tar sitt ansvar faktiskt idag. Och inte bara jag som ordförande ska hålla koll på det här, utan det är ni som sitter här som ska hjälpa oss för att komma fram i debatten och avsluta ikväll budgetdebatten. Då lämnar jag ordet till Axel Darvik (L) för en replik.
Och det anförandet har Elisabet Lann (KD), begärt replik. Varsågod!
Kontrareplik. Marina Johansson (S). Varsågod!
Ja, alltså populismen kanske inte var just du som sa det, det kanske var någon annan på den sidan som sa. Men det de facto är att de som skulle kunna, de insatser som skulle kunna motverka ensamhet och isolering, de är ni emot, för det är inte kärnverksamhet. Och ni svarar faktiskt inte på frågan vad ni egentligen tycker och tänker om det stora populistiska förslaget som kom för ett antal år sedan från den här sidan om gratis kollektivtrafik. Och när det gäller boende så har vi tre bra konkreta förslag. Jag ser bara ett förslag hos er som handlar om att markanvisa fler bostäder för seniorer. Det är bra. Men det innebär ju inte att det kommer bli fler seniorbostäder och bra lägenheter för äldre nu. Vi har uppdrag som handlar om att inrätta fler nu, men också på lång sikt planera för fler boendeformer för äldre. Och dessutom utreda flyttkedjor så att vi hjälper äldre att faktiskt flytta till bättre lägenheter och flytthjälp. Varför har inte ni det i er budget då, om det är så himla bra? Tack!
Tack! En annan replik begärd, Elisabet Lann (KD). Varsågod!
Andra avslutande kontra replik begärd. Marina Johansson (S).
Vi vet att när det gäller äldre så är de olika. Både behov och önskemål, men också ekonomi. Vi har en stor grupp pensionärer som idag har det jättetufft. Då är det, tycker jag, vårt uppdrag att också se till att de får bra bostäder. Och då behöver vi inrätta. fler bostäder som är anpassade för seniorer i befintligt bestånd, för då får vi ner hyrorna. Vi vill också behålla våra hyresrätter, just för att vi ska kunna göra alla de här sociala insatserna, både för äldre, men också för andra grupper, som behöver bostäder. Och sen när det gäller . Nu tappade jag bort vad jag ska säga. Ja, jag får återkomma. Tack.
Tack. Då var nästa talare Maria Wåhlin (V), därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod Maria!
Tack för ordet! Fullmäktige, åhörare och insatserna i kommunal regi. Det är jag väldigt glad för. Idag ligger de serviceinsatserna, alltså serviceinsatser för det som. Ett är att det kommer hem folk och städar och levererar mat till folk som behöver hjälp med det. Det görs av olika företag och vi får väldigt mycket signaler om att personer inte är nöjda med det. Innan var det ett kommunalt serviceteam. Det var 100 personer som jobbade över staden som skötte det här. Det är jag väldigt glad för. Hoppas att vi kan komma fram till någonting där. Det är ett sätt också att avlasta undersköterskor om man kanske inte klarar av att ha 20 besök. Korta insatser, då kan man vara och städa två timmar hos någon och sen har man det andra. Så det är väldigt olyckligt att det har sålts ut. Sedan var det någon som nämnde något om att vi ska jobba resurseffektivare i. Jag jobbar själv i funktionsstöd och är stödassistent. Nu sitter jag i ÄVO så jag känner väl till undersköterskornas arbetsvillkor. Vi springer och släcker bränder. Jag ser väldigt få möjligheter till att vi ska jobba resurseffektivare. Vi behöver få bort administration så att vi får mer folk på golven. När man är på en arbetsdag då kan en . Paus består av att man faktiskt går på toaletten och sätter sig i en minut. Tack för ordet! Jag yrkar bifall till rödgrönas budget.
Tack ordförande! Jag skulle vilja fråga Jonas Attenius. I mitt anförande tog jag upp mycket av problemen med laglösheten i Göteborg och hur det skadar hopp och framtidstro för våra unga. Den här laglösheten har också letat sig in i det politiska systemet på ett sätt som jag kanske inte riktigt trodde att den skulle göra. Vi har sett upprepade lagbrott. från det rödgröna styret under föregående år. Det har handlat om olagligheter när det gäller bojkotter, hantering av fristående förskolor och skolor, kompletteringsbudgetar, olika upphandlingar till vuxenutbildning och då inte minst olagliga lån på 650 miljoner kronor till börsbolag som varit helt räntefria. Man har sagt gång på gång att man vill utmana lagen eller struntar i lagen. Blir 2025 ett år där det rödgröna styret istället kommer följa och respektera lagen som ett förmåne för barn och unga?
Tack! Tack! Varsågod Elisabet!
tillbaka till talarlistan. Är det Agneta Kjaerbeck (SD), eller Pär Gustafsson (L). Varsågod Agneta!
Ordförande, ledamöter, åhörare. I utsatta områden så lever många människor i en vardag där gängkriminalitet, kriminella vägspärrar och klanstrukturer gör upp egna lagar och regler i Göteborg. Makten, en polis, vill markera för samhället att de är. Roll och föräldrar vågar inte längre lämna sina barn ensamma ute. Den som använder eller uppmuntrar andra till våld för att nå sina mål accepterar inte våran demokratiska samhällsordning. Alla extremistiska aktiviteter ska givetvis bekämpas inom lagens alla ramar och aldrig någonsin accepteras i vårat samhälle. Yttrandefriheten i Sverige är stark och vi Sverigedemokrater värnar ett fritt och öppet samhälle. Däremot är det inte så att vi kan förbjuda terrorism. De flesta som demonstrerar på gatorna nu gör det på legitimitet. Men om man ägnar sig åt terrorromantik och antisemitism och inte är svensk medborgare, då ska man kunna vara i Göteborg och Sverige. Detsamma gäller för återvändande IS-mister. Där är kommunens alla rättigheter mer än förbrukade. I vårt Göteborg hade de svenska medborgare som lämnat landet för att strida för eller hjälpa assistera IS, aldrig tillåtits sätta sin fot i Göteborg igen. Erhålla jobb. Bistånd eller bostad. Har man frivilligt levt tillsammans med IS-mördare och bidragit till terrorsektens våldtäkter, halshuggningar och folkmord. Då ska det få naturliga konsekvenser. Vi ska vara glasklara här. Alla rättigheter är förbrukade. Fängsla och utvisa är det enda som gäller för dessa grova brottslingar. Sen blev jag glad när Jenny här sa att de vill att kontroller ska skärpas vad det gäller HVB-hem. För vi är nämligen idel för att alla kommunanställda ska. Blankt och brottsfritt utdragsregister. Det måste till nu. Tack för ordet!
Tack! Då var nästa talare Pär Gustafsson (L). Därefter Mattias Tykesson (M). Varsågod Per!
Tack så mycket ordförande! När Göteborgs ledande politiker, och nu är inte Jonas Attenius i rummet, i sociala medier säger att vi vill rea ut Göteborgs äldreboenden till vinstdrivande koncerner, så är det någonting som är taget ur luften. Och rätt anmärkningsvärt, får man väl ändå säga, för det stämmer inte. Men det kanske bara var ett hafsverk. Men låt oss ändå kommentera de förslag som finns och den verklighet som vi har. Jag ska ta ett exempel. Hon har levt i över 90 år. Hon har jobbat, slitit och betalat skatt. Hon har sett barn, barnbarn och barnbarnsbarn växa upp. Hon slukar böcker på löpande band, men kroppen har protesterat och sagt ifrån länge. För henne är hemtjänsten helt avgörande för att hennes liv ska gå ihop, för att hon ska kunna handla, slippa städa och för att kunna duscha. Det är faktiskt någonting som . Hon betalar för. Man kan tycka att det är en omsorg som inte borde vara så svår att leverera och att ett biståndsbeslut också ska följas. Att det ska komma en kvinnlig medarbetare som hjälper till med duschen. Att det finns tid att handla och att man kanske hinner fika när man ska göra det när man ändå är ute på stan. Att man får hjälp med stödstrumporna. Att man kommer när det är sagt och att det är den personen som är sagt som ska komma som också faktiskt kommer. Att man svarar i telefonen när man ringer och klagar. Eller i alla fall att det är någon som återkommer med ett svar när man har sett att det har ringt eller när en anhörig har hört av sig. Men så är det tyvärr inte. Det här är ett av många fall i den hemtjänst vi har i egen regi i vår stad. Det känns inte bra. Det känns inte bra att det finns två meningar om hemtjänsten i den rödgröna budgeten och inte ett enda uppdrag på hur ni ska lösa detta.
Tack! Då var nästa talare Mattias Tykesson (M), därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod Mattias!
Tack så mycket herr ordförande! Jag tänkte fortsätta prata lite om tryggheten inom äldreomsorgen och i våra välfärdsförvaltningar. Jag läste precis en nyhet här som kom upp om hur en tidigare gängkriminell lyckats bluffa till sig en anställning som socialsekreterare i Helsingborg. kom här nyss på förmiddagen. Från Uppsala har vi tidigare fått rapporter om fruktansvärda övergrepp från hemtjänstanställda, vilket är såklart helt förkastligt. När vi pratar stadsbyggnad i staden så är Vänsterstyret väldigt måna och noga med att allting går rätt till ute på våra byggarbetsplatser. Att det görs kontroller, rätt tillstånd och korrekta handlingar. Det tycker jag är bra. Men jag har en fråga till styret. Varför tar ni inte trygghetsfrågan på större allvar när det gäller infiltration och bakgrundskontroller på stadens anställda inom exempelvis äldreomsorgen? Nu är det troligtvis ny lagstiftning på gång här, men då frågar jag, förbereder ni er för detta? Vi gör det i vår budget, för vi tar detta på största allvar. Det gäller framför allt kontroller av våra mest utsatta och sköra invånare.
Tack. Tack. Då var nästa talare Marie Brynolfsson (V). Varsågod Marie.
Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Det är populism. Det är ett administrativt monster. Kommunala skor. Något så fruktansvärt som stora delar av de mansdominerade jobben redan har. Det är självklart för de som tar hand om vårt avfall, om vårt avlopp, att de har arbetsskor. Men att de som ger omsorg till människor, att de ska få skor. Där går väl ändå gränsen? Jag tycker att vi som en av landets största offentliga arbetsgivare, vi ska göra allt. Som vi kan för att ha jämlika arbetsvillkor och jämlik arbetsmiljö. Att vi nu lägger några miljoner på att erbjuda skor till de som jobbar närmast de vi är till för inom funktionsstöd. Det är helt rätt. Tack!
Tack Axel. Jag skulle vilja be de som begärde replik börja med Axel Jonsson. Jag råkade trycka på fel knapp. Jag ber om ursäkt för det. Så ni som begärde en replik på Jonas Attenius kan ni trycka in er. Och då börjar vi med Axel, du har ju haft din replik. Ja, han ska svara. Jag väntar bara på att alla trycker in sig som begär. Varsågod Jonas!
Tack! På det anförandet har Elisabet Lann (KD), begärt replik. Varsågod!
Malina, du kan inte begära replik. Kontareplik begärd. Marina Johansson (S), varsågod.
Tack så mycket. Jag förstår att du sa att det var onödigt med skor. Jag tycker inte att det är onödigt. Då får man fundera på, tycker jag att det är bra att vi ska erbjuda skor eller tycker jag det är dåligt? Jag tycker det är bra. Det kanske finns en del administrativa problem kring hanteringen av det. Då får vi väl lösa det då. Om vi tycker att det är bra att våra anställda har skor som smutsas ner. Det kan vara olika typer av vätskor. Det kan vara att man använder dem utomhus, att de går sönder, man fastnar. Jag tycker det är bra att vi erbjuder skor. Finns det problem kring administrationen av det, ja men då får vi lösa det. Tycker jag.
Tack! En annan replik begärd. Elisabet Lann (KD).
Tack! Andra och avslutande kontrareplik. Marie Brynolfsson (V), varsågod!
Tack så mycket! Jag har inte räknat exakt på hur många kronor det skulle bli över varje månad i plånboken för de göteborgare som jobbar inom omsorgen. Men frihet att köpa sina egna skor kan också betyda frihet att inte ha råd att köpa sina arbetsskor. Jag tycker det är ansvarsfullt av oss som arbetsgivare att erbjuda skor. För alla kommer inte kunna ha råd att köpa de skor som krävs. Som håller den kvaliteten som behövs. För att de ska hålla under en lång tid. Att gå och stå i länge. Tack.
Tack. Då var det avslutat. Då går jag tillbaka till talarlistan. Då är det Parisa Rezaeivar (S). Därefter Lena Lindström Olinder (M). Varsågod Parisa.
Tack för ordet ordförande, göteborgare, fullmäktige. Jag jobbar som undersköterska inom äldreomsorgen i Göteborg. Bra skor, ett av våra arbetsverktyg och en viktig förebyggande arbetsmiljöåtgärd. Jag är stolt över att vi har infört arbetsskor för äldreomsorgspersonalen och att vi idag tar beslut om samma sak för våra kollegor inom funktionshinderstödet. Det är något personalen drivit länge på både facklig och politisk väg. Tidigare i debatten beskrev Elisabeth Lann våra arbetsskor som ett administrativt monster. På saker står oss undersköterskor mer än att laptopklassen, de som har betalt för att sitta, skriva, tänka och diskutera, talar som om de vet bättre än oss undersköterskor vad vi behöver i vårt arbete. Jag vill därför ge henne chansen att förtydliga sig med tre frågor. 1. Står du fast vid att personalens krav på fotriktiga arbetsskor är ett administrativt mönster? 2. Anser du att du vet bättre än personalen?
Men tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter. Jag satt och noterade här innan vad du sa också i ditt anförande, Axel. Först vill jag bara kommentera att vi från röjningsstyret, vi bryter inga lagar så vi har avklarat det för idag. Så. Sen är det ju så här, du var inne på och beskrev. Jag kan instämma i hur mycket du beskrev också i ditt anförande tidigare här. Men du var också inne på att detta är första steget mot en fortsatt skattesänkning. Kan du redogöra för hur mycket du tycker skatten är lämplig i Göteborg för att klara de välfärdsåtaganden vi har?
På det anförandet har Elisabet Lann (KD) begärt replik. Varsågod.
Tack! Då är det en andra replik begärd, Elisabet Lann (KD).
Tack! Tack! Andra lokal senare replik. Parisa, varsågod!
Det stämmer att vissa behöver speciella skor och man önskar att kanske man kunde satsa lite extra även för de som behöver lite speciella skor. Tack!
Tack. Då går vi tillbaka till talarlistan, där det står fem personer. Nästa talare är Lena Lindström Olinder (M). Därefter Mariette Risberg (D). Varsågod Lena!
Fullmäktigeledamöter, övriga åhörare! Vi vill värna den personliga assistansen, motverka välfärdsbrott och fusk. Vi vill behålla valfriheten inom daglig verksamhet. Vi vill öka sysselsättningen för personer med funktionsnedsättning. Vi vill se fler bostäder med särskild service. Vi vill öka tillgängligheten på olika anläggningar så att fler med funktionsnedsättning kan ta del av idrott, fritid och kulturutbud. Det är viktigt att bakgrundskontrollen vid anställning skärps inom funktionsstöd eftersom vi ser hur allt fler barn och unga med funktionshinder rekryteras in i gäng som sedan får dem att utföra brott åt dem. Det är viktigt. att vi säkerställer att bra personal anställs. En fråga jag vill ställa till det gröna styret är varför ni vill ha bort valfriheten för funktionshindrade att välja daglig verksamhet? Är det viktigare att kommunen driver verksamheten än att det ska bli bra för den som använder den?
Tack! Tack! Då var nästa talare Mariette Risberg (D). Därefter Nina Miskovsky (M). Varsågod Mariette!
Tack och en kontrareplik Axel. Varsågod.
Tack! På det anförandet har Marie Brynolfsson (V) begärt replik. Varsågod!
Tack så mycket! Först får man fundera på hur det är med de här skorna. Jag blir lite förvånad att det var den frågan som väckte så stor debatt i vår budget. Det kanske inte är jättebekväma och jättebilliga skor som de som jobbar på kretslopp och vatten får heller. Sen vill jag ändå bemöta det här med arbetstidsinnovationer. Du sa någonting om att det inte finns någon klar och tydlig linje. Det vill jag vara tydlig med. Det finns en jätteklar och tydlig linje kring våra arbetstidsinnovationer. Vad det ska leda till. Det ska leda till en hållbar arbetsmiljö. Hållbara arbetsvillkor. Så att man orkar arbeta hela arbetslivet ut. Tack!
Tack! Då var det kontrareplik begärd. Mariette Risberg (D). Varsågod!
Tack! En andra replik begärd. Marie Brynolfsson (V). Varsågod! Tack.
Jag tänker så här, som politiker har man väl ändå förhoppningsvis en idé om vart man vill. Jag har hört ordet ideologi här. Och ja, det är klart att det är ideologiskt drivna förslag. För att vi har en ambition, en idé om vart vi vill med framtidens arbetsliv. Därför vill vi ju såklart. i så stor skala som möjligt, testa de här sakerna. För att få mer erfarenheter, kunskap om hur vi kan förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren. Som också efterfrågas av de anställda. Arbetstidsinnovationerna kan handla om helt andra saker. En kortare arbetstid. Det kan handla om tid för reflektion inom socialtjänsten. Det kan handla om, som jag vet att man testar inom ÄVO nu, med helgtjänstgöring. Det finns jättemånga olika saker att testa. För vi måste testa vad som funkar och göra välfärdens arbetares arbetsvillkor mer hållbara. Jag saknar den ambitionen i er budget. Tack!
Tack. En andra och avslutande kontra replik. Mariette Risberg (D), varsågod.
Tack. Då var nästa talare Nina Miskovsky (M). Därefter Bettan Andersson (V). Varsågod Nina.
Tack ordförande. Socialtjänsten behöver frigöra mer tid för att jobba direkt med sina klienter. Där kan digitaliseringen bidra till att mindre tid spenderas med administration och mer till arbete med individerna. Att så många som möjligt arbetar är en win-win lösning, både för individen och samhället. Då måste det också löna sig. Jag tror på människan och är övertygad om att de flesta med lite stöttning kan försörja sig själva. Det borde även ni på den rödgröna sidan vara intresserade av, även om det inte hörs i den här debatten. Min fråga gällande det här området är vad ni vill göra för att öka incitamenten till att arbeta för människor som har ekonomiskt bistånd. Det rödgröna styret agerar passivt när de säger nej till våra förslag och monterar ned tvångsarbetet. De enda tre uppdragen de har inom området är hållplatser, att hitta platser för föror och en översyn av cykel och gångtunnlar. Som sagt, till motsats mot vad som har påståtts satsar vi lika mycket på trygghetsfrågorna. Men vi har dessutom tolv uppdrag kring trygghet i vår budget. Jag hinner tyvärr inte dra alla just nu. Men några saker som jag anser är anmärkningsvärt är att ni sköt fram målet om att inte ha några särskilt utsatta områden med hela tio år. En hel generation hinner växa upp under den tiden, en generation som förtjänar bättre. Ni velar om LOV 3-områden med ordningsvakter medan vi är tydliga om att de bör utökas. Dessutom lägger ni ned stadens trygghetsråd. Jag kan bara uppmärksamma att det är dåligt med svar från de rödgröna. Därför frågar jag igen. Vad vill ni göra för att öka incitamenten för att arbeta? Hur ska ni stoppa gängrekrytering och öka tryggheten? Varför vill ni ta bort valfriheten inom daglig verksamhet? För ingen av de frågorna har fått svar.
Tack ordförande. Ja, vi har ju en stor lista här nu med. Faktiska lagbrott som jag räknade upp, det är ju beslut som ni har fattat som har upphävts av förvaltningsrätten. Det pågår också en förundersökning om grovt tjänstefel riktat mot två olika nämnder i Göteborg. Så att det är ett problem med lagöverträdelser från det rödgröna styret, det måste du väl ändå medge? Särskilt som ni också har sagt att det är er. Att utmana eller stå över lagen när ni istället vill följa er moraliska kompass? Jag hoppas att det du sa här nu indikerar att ni faktiskt har tagit lärdom av att det här agerandet är fullständigt oacceptabelt och att det inte blir någonting mer av det 2025. Jag hoppas också att du kommer medverka till att vi får en förändring. Försöka ställa det till rätta, bland annat när det gäller Karlastadsaffären, så att vi kan lägga den affären till handlingarna också.
Replik begärs av Jenny Broman (V). Varsågod!
Nina, det fanns en väldigt tydlig plan varför jag inte tog replik förra gången du frågade eftersom jag tittade på klockan och jag såg hur många som var på planen. Klockan är egentligen över vår tid så man behöver också visa respekt för mötet. Men jag kan titta på ganska många mål som vi har här. Vi har delat upp vårt område i situationell trygghet, och annan trygghet. Den andra tryggheten är den som är den mest förebyggande. Det är där vi satsar våra stora pengar som egentligen är inom hela socialtjänsten. Allt det vi gör för barn och unga, att vi har ökade tider för barn och unga på fritidsgårdar exempelvis, så att det finns någonstans att ta vägen. Att det finns en trygg vuxen att söka upp när vi vet att inte alla har det så hemma. Men det är också så här, fler pengar till fältare, att vi ska uppsöka på de lokala områdena som vi vet till exempel i Majorna, att man då är snabb att ta sig dit. Så kommer jag inte hinna med, utan jag får fortsätta sen.
Tack. Då var nästa talare, Bettan Andersson (V), just nu sist på talarlistan. Varsågod.
Tack ordförande, fullmäktige, ni som lyssnar. Jag tycker ändå det var väldigt intressant det här med att för första gången höra en politiker på högersidan kritisera LOU. LOU kan vara ett elände på många sätt men nu har vi ju det systemet. Är det så att det ska köpas en stor mängd av någonting till staden så görs en upphandling och då bör den upphandlingen göras så att det är skor som passar. Det är faktiskt ingen jätteadministration att beställa de här skorna. Har själv gjort det på jobbet. Det tog inte alls den tiden som Elisabeth Lantz säger att det tar. Det är väldigt märkligt att det här blev en sån gigantisk fråga när det är kvinnor, framförallt kvinnor, som ska få någonting som män i vanliga fall har. Jag tänker att det är heller inget tvång att använda de här skorna när man ska jobba Tack.
Kan nämna att nu är klockan 10 över 1 och vi har debatterat det här området i 2 timmar som var avsatt. Men på Bettans anförande har Elisabet Lann (KD) begärt replik. Varsågod!
Kontrareplik begärd. Bettan Andersson (V). Varsågod.
Tack. Ja nu är det väl kanske inte Vänsterpartiet kända för att vara de som myglar vid vare sig fiskar ål eller bygger felaktiga bryggor. Men jag tänker ändå att det finns vissa problem med LOU som man skulle kunna justera utifrån krångliga system. Och när det gäller att lägga onödiga pengar så kan jag bara säga till Elisabeth. Ja, det här idrottsledarens dag som du motionerar om, det är inte kärnuppdrag och det är inte gratis. Tack!
Tack! Tillbaka till talarlistan. Då är det Jenny Broman (V), just nu sista talarlistan. Varsågod!
Jag tänkte inte göra ett helt fullt nytt inlägg för att vi ska försöka avsluta. Men det jag ville bara uppmärksamma, som då är fortsättning på repliken, det är att om ni tittar på våra mål i vår budget så har vi höga mål inom det sociala området. Där vi tydligt beskriver vad vi vill göra. Så det är en rekommendation och vi ser till att resurssätta det också.
Tack Jonas Attenius! Då lämnar jag ordet till Axel Josefson (M). Därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Axel!
Tack! Då lämnar jag ordet till Jonas. Du har ju begärt den kontraktet. Varsågod.
Tack! På det anförandet har Nina Miskovsky (M) begärt replik. Varsågod!
Jag kan bara konstatera att jag inte anser att det är tillräckligt. Mycket rider man på den nya socialtjänstlagen, som jag är väldigt glad ska införas under nästa år. Där tillförs också medel för att göra detta. ABBO pekar på Riks när det gäller annat, men när det gäller finansiering som kommer därifrån, då är man väldigt tyst. Och så kan man konstatera att vänstersidans fokus ligger på höjda bidrag och vi tror inte på att det är en hållbar lösning för ett blomstrande Göteborg i framtiden. Tack! Tack!
Kontrareplik begär Jenny Broman (V). Varsågod!
Om du tittar på våra mål så är det ganska få saker som handlar om höjda bidrag. Däremot tycker vi att det är faktiskt rimligt att alla människor, även barn, får äta sig mätta. Därför gör vi insatser ibland med personer med försörjningsstöd eftersom vi vet att det finns matfattigdom i Göteborg. Men om vi tittar på era mål i ett avsnitt om socialnämnderna så är det att man inte ska överstiga riksnormen i ekonomiskt bistånd. implementera heltidsaktivering och man ska genomföra insats i enlighet med stads handlingsplan för att stoppa nyrekrytering. Står det lite övergripande men inte specificerat. Sen står det en bra sak, säkerställa att barn med familjehemsplacering, HVB-hem och SIS erbjuder plats i skolfamn. Det är det ni skriver. Vi har ganska mycket högre ambitioner och det är det viktiga, tidiga, förebyggande arbetet som är. det centrala. Alltså för vilka pengar ska man genomföra till exempel föräldrautbildning och alla de sakerna som ni skriver om? Tack!
Talarriksdagen är nu tom. Kan vi anföra debatten på det här området avslutad? Då tar vi det.
Då går vi till nästa område som är förskola, grundskola och gymnasieskola. Så Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), då är du välkommen att tala. Nästa talare är Anneli Rhedin (M) Varsågod!
Tack så mycket ordförande, ledamöter. Det här är en högtidsdag. Jag stod här för två år sedan för första gången när vi hade tagit över styret i Göteborg och berättade om vår nya riktning för skolorna i Göteborg. Jag berättade om att vi tänker lägga om en låt-gå-kultur. Vi tänkte sätta fokus på det allra viktigaste kärnuppdraget, nämligen att fler barn ska klara skolan. Vi vill arbeta läsfrämjande, vi vill arbeta med bemannade skolbibliotek, vi vill arbeta med språkutveckling. Men vi förstår ojämlikheten och segregationens effekt på våra förutsättningar att faktiskt åstadkomma det absolut viktigaste målet. Så hur har det gått under den här tiden? Jo, vi har. ökat andelen behöriga lärare i våra utsatta områden med 10 procent i nordost och 7 procent generellt. Vi har 3 000 fler barn i fritidshem, vilket har varit en viktig ambition. Vi erbjöd 130 000 kostnadsfria aktiviteter för barn och unga runt om i Göteborg för att säkerställa att de har en rik fritid. Vi vet att det hänger ihop med kunskapsuppdraget. Vi har dessutom startat den första resursskolan, byggt ut det särskilda stödet och nu startar vi fler resursskolor. Vi har minskat administrationen. Bara i år så har vår anställningsprövning betalat oss 86 miljoner och mer kommer det bli. 150 miljoner billigare blev administrationen förra året men när vi frågar rektorerna så upplever de att stödet är bättre, mer närvarande och mer efterfrågestyrt. Vi har knutit oss till universiteten. Vi har knutit lektorer till vår undervisning, som jobbar klassrumsnära och stödjande. Mer av det blir det med det här årets budget. Vi lägger också till ett uppdrag nu om att säkerställa att arbeta med barns sociala färdigheter. Det kompensatoriska uppdraget ska faktiskt också handla om att alla ungar i Göteborg vet vad ett stormkök är. Alla ungar i Göteborg vet hur olika idrotter utövas. Det kompensatoriska uppdraget är inte bara i läsning, utan det är också socialt. Du ska vara anställningsbar och vara en del av Göteborg. Där vill vi jobba med det normbrytande beteende som faktiskt slår ut många ungdomar. Mot det står en budget som slår sig för bröstet för att de ger oss en halv procent mer i pengar, men som är helt innehållslös. De är så oskickliga att de behöver ha coacher som ska berätta för lärarna hur de ska arbeta. De behöver ha konsulter som ska berätta för dem hur de ska styra skolan. Nej, mina vänner och göteborgarna, vi har inte kommit i mål. Men vi är något på spåren. Vi är på väg. Lita på mig när jag säger att vi inte kommer att ge oss förrän varenda unge har den bästa skolan som alla har rätt till. Tack.
Tack Victoria! Då är nästa talare Anneli Rhedin (M) och därefter Jesper Berglund (V). Varsågod!
Tack fru ordförande, ledamot möter åhörare. Spelar det roll vem som styr? Ja, det är ju viktigt att den som styr är beredd att göra prioriteringar. Vi gör tydliga prioriteringar där det behövs. Vi har en välfärdsreserv på 300 miljoner kronor att ta till där det behövs. Vi ger 146 miljoner kronor mer till skolnämnderna än S, V och MP. Vi satsar bland annat mer på barn och samtidigt som vi sänker skatten. Förskolan, det är alldeles för stora barngrupper och för få anställda förskollärare. Som jag sa på mitt första förskolenämndsmöte förra månaden, nu är det dags att vi gör ett stort omtag för att få färre barn i förskolegrupperna när vi har färre inskrivna barn. och vad jag fick till mig också att vi anställde fler förskollärare. Vi behöver gå mer åt Skolverkets rekommendationer. Vi, M, D, L och KD vill öka antalet förskollärare. Vi vill minska antalet barn per utbildad personal. Inrätta sociala förskoleteam där socionomer och andra professioner tillsammans ska arbeta för att stödja barn och deras familjer. Vi har också 25 timmar i förskolan till föräldralediga. Små barn behöver mycket tid med sina föräldrar eller ett fåtal personer omkring sig. När barnen blir äldre förändras behoven. För att främja barnens utveckling och lärande vill vi erbjuda 4-5-åringar möjlighet till 25 timmar i förskolan. För att det inte ska få en negativ påverkan på barngruppernas storlek, personalens arbetsmiljö eller verksamhetens kvalitet ges nämnden en budgetförstärkning i ram. Skola, bland annat utöka antalet särskilda undervisningsgrupper och kommunala resursskolor. Fokus på kvalitet i undervisningen. Central funktion för lärarcoacher och utöka elevator från årskurs 4. När vi är ute i verksamheterna då får vi till oss färre barn i grupperna, två lärarsystem, fler vuxna, mer kringpersonal, fler speciallärare, satsa mer på elevhälsan, elevhälsoteam. Därför är jag glad att vi satsar 146 miljoner kronor mer på förskola och skola. Jag hör att ni säger att ni tänker på barnen. Men vi gör något för barnen. Färre barn i förskolegrupperna och fler anställda förskollärare kommer att skapa tryggare barn. Bifall till M D, L och KD-budgeten 2025!
Tack Anneli, då är nästa talare Jesper Berglund (V) och därefter Agneta Kjaerbeck (SD). Varsågod!
Nej, jag kan återigen konstatera att vi känner igen den här debatten, vi som är här vid andra tillfällen och andra fullmäktigeförsamlingstillfällen, att du hittar på egna saker. Du kommer med lögner, Axel. Och jag kommer inte kommentera det mer i det stycket. Jag kommer inte göra det. Utan det som är intressant här nu framåt är också hur ni ska finansiera eran kommunala budget med de skattesänkningar som nu väntar framåt. För ni beskriver ju de facto de problem och utmaningar vi har. Det instämmer jag i, Axel Darvik. Tack!
Ordförande göteborgare! Vi står inför en viktig diskussion om framtiden för våra barn och ungdomar i Göteborg. För när vi pratar om skolpolitik pratar vi också om vilken typ av samhälle vi vill bygga. Vi pratar om den viktigaste grundstenen. för ett rättvist och jämlikt samhälle. Idag avgör var du bor och vilka dina föräldrar är, dina möjligheter att klara skolan. Det är inte rimligt och det vill vi ändra på. Vår rödgröna politik är tydlig. Alla barn ska ges möjlighet att klara skolan. Alla ska kunna nå sin fulla potential. Att klara skolan handlar inte bara Det handlar om kunskap. Som vi vet är kunskap makt och makt är frihet. Ju mer du förstår om din omvärld, desto mer kan du vara med och påverka den. Därför ser vi likvärdig utbildning som i högsta grad en demokratifråga, utöver att ge förutsättningar för att få ett jobb och försörjning. Samtidigt påverkar marknadsskolan elevers möjlighet till en jämlik utbildning. Effekterna blir nämligen skolor som tydligt plockar elever, likt russin ur kakan, eller att elevernas pengar går till stora skolkoncerners vinster. Kvar står kommunerna, som får ta kostnaden. Förutom vinsterna och extrakostnaderna för kommunen blir också elevsammansättningen påverkad genom allt mer socioekonomiskt homogena grupper, vilket är negativt för kunskapsutvecklingen. Tyvärr kan inte vi i kommunen sätta stopp för detta marknadsexperiment. Men vi kan, och ska, göra allt i vår makt för att lindra konsekvenserna. Vi har höga ambitioner för skolan. Men tyvärr bromsas vi av en regering som lägger sitt främsta reformutrymme på skattesänkningar. Lite som högern här tänker. Men medan den SD-ledda regeringen lägger 4 av 10 kronor på skattesänkningar lägger vi samma andel på skolan här. För i årets budget prioriterar vi en höjd grundfinansiering och få nya uppdrag. Det personalen i skolan främst behöver är fler kollegor och arbetsro. Vi kommer också utöka platserna inom kulturskolan, förbättra hbtqi-personers situation, utöka tiderna på skolbiblioteken och att fler skolor ska hållas öppna efter skoltid för aktiviteter. Vi gör mycket, men vi önskar att vi kunde göra mer. Våra förskolor, skolor och gymnasieskolor har stora behov som vi som kommun inte kan kompensera för själva. Vi behöver en regering som vågar prioritera en välfärd som Sveriges och Göteborgs invånare förtjänar. Vi står upp för en jämlik och rättvis skola för alla. Tack.
Tack Jesper! Då är nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD) och därefter Jessica Blixt (D).
Tack ordförande. Jag vill läsa upp en text som inte jag har skrivit från början. Citat. Hon hade gjort sig fin, 14-åringen, en sista gång. Tagit av sig tandställningen, en sån där tandfast som man nog måste ha en tång för att avlägsna. Kammat det ljusa raka håret, tänt ett ljus. Hon ville vara fin. Det skulle vara mysigt när hon avslutade sitt liv. Några timmar senare hittades hon av sin förtvivlade mamma. Ett liv var släckt och en familj var krossad. Någon annanstans senare. Musik strömmade från högtalarna. Han hade tagit en sista klunk öl, ville känna den härliga beskan. Han blev 24. Hittades några dagar senare av sin bror. Hade inte svarat på ett telefonsamtal, missat en födelsedag och hela familjen var oroad. Han hittades hängd från en våningssäng. I det randiga ljuset från neddragna persienner som höll solen ute, men där små dammkorn dansade obekymrat i de små strimmor av ljus som ändå letade sig in. Ett ungt liv till ända. så många andras liv i en aldrig sinande bottenlös sorg. Det här är inte poesi, det är förtvivlan. Det här är människor som har funnits på riktigt, men människor som ni aldrig hört talas om. Unga människor som avslutar sina liv alldeles för tidigt. Nästan hälften av alla känner någon som har begått självmord. Ändå är det fortfarande så förbannat svårt att prata om. Här slutar mitt citat av reporter Johan Mathias Sommarström. Var fjärde dödsfall i åldrarna 10-19 år orsakas av självmord. Ibland är det skolan som inte ser hur barn far illa, hur de trycks ner och misshandlas, både verbalt och fysiskt. Det är sorgligt och onödigt och det skulle kunnat undvikas om någon bara tog dessa unga på allvar. I skolan måste barn i behov av stöttning enkelt få tillgång till skolkurator och skolpsykolog för att minska den psykiska ohälsan. Att få behålla samma kontaktpersoner i hjälparbetet mot psykisk ohälsa eller missbruk så långt som det är möjligt. Eleverna måste kunna lita på att all personal i skolan agerar på ett likartat sätt och säger ifrån eller ingriper om någon elev beter sig illa. Och särbegåvade elever med specialintressen ska så långt det är möjligt också kunna få främjas i sin utveckling och sitt lärande. Och fler lärlingsplatser måste till på gymnasiet för att kunna prioritera utbildningar som riktar sig mot bristyrken. Men minst lika mycket för att kunna ge unga en liten strimma av hopp i att det kommer finnas jobb för dig sen när skolan är över. Tack för ordet.
Tack, Jessica. Då är nästa talare Hillevi Werring (MP) och därefter Pär Gustafsson (L). Varsågod.
Tack Jessica! Då är nästa talare Hillevi Wäring. Jag är hemskt ledsen, namnen hoppar lite upp och ner. Så det är din tur och sen är det Pär Gustafsson (L). Varsågod.
Tack Hillevi. Då är det Pär Gustafsson (L) och därefter Kristina Norén Lallo (KD). Varsågod.
Ordförande och fullmäktige! Utbildning och bildning är grunden för att varje ung människa ska kunna forma sitt liv, drömma om framtiden och för att vår stad ska kunna växa och utvecklas. Det som sker i våra förskolor och i våra klassrum idag avgör hur det ser ut i Göteborg imorgon. Inget är viktigare än en bra start för våra barn i deras liv, och den resan börjar i förskolan. Förskolan ska verkligen vara en plats där varje barn ges möjlighet att utvecklas och växa inför skolstarten. Det var en total katastrof. Jag har aldrig varit med om något liknande. Så beskrev en förälder läget på en av stans förskolor nyligen, när ingen ordinarie personal fanns på plats när barnen kom på morgonen och föräldrarna fick servera frukosten. Så kan vi inte ha det. Under det rödgröna styrets ledning har barngrupperna blivit för stora och antalet förskollärare minskat. Därför föreslår vi nu gemensamt en satsning på 210 miljoner kronor för att minska barngruppernas storlek och anställa fler förskollärare. Skolverkets rekommendationer ska vara tak. Här behöver en strategi komma på plats för hur vi ska nå dit. Med färre barn i grupperna kommer förskolans personal att få en betydligt bättre arbetsmiljö och möjlighet att ge varje barn mer tid. Det är viktigt för alla barn, men det är särskilt viktigt för dem som behöver förskolan som mest. Ordförande! Mötet mellan lärare och elever i klassrummet är avgörande för att lyfta kunskapsresultaten. Därför måste vi säkerställa att alla elever får möta lärare som har tid för sitt uppdrag, att undervisa. Allt fler lämnar nu grundskolan utan behörighet till gymnasiet. I vår budget förstärker vi grundskolans finansiering med 275 miljoner kronor. Vi behöver återupprätta en stark kunskapsskola med fokus på grundläggande förmågor och där eleverna får insatser. När vart femte barn läser för dåligt och elever på gymnasiet behöver stöd för att kunna läsa och förstå längre texter, då behövs det insatser. Läsning är grunden för allt lärande och avgörande för att ge eleven ett levande språk och förutsättningar för att lyckas. Därför måste vi tillbaka till grunderna. Vi ska ha en skola som präglas av trygghet, ordning, studiero och hög närvaro. En skola där höga förväntningar möter varje elev och där alla känner sig inspirerade att nå sin fulla potential. Här föreslår vi en rad insatser. Att sätta skolan först är den enskilt viktigaste investeringen vi kan göra för att bygga ett samhälle där klassresor blir möjliga och där barn och unga får möjlighet att tro på framtiden. Tack!
Tack Pär! Då är nästa talare Kristina Norén Lallo (KD) och därefter Hans Arby (C). Varsågod!
Tack! Då lämnar jag ordet till Axel Josefsson (M) för en replik. Varsågod Axel!
Tack så mycket ordförande, fullmäktige och göteborgare! I botten nådd! Ja, det skulle jag säga att den är. Den är nådd både för våra förskolor och skolor. Vi står inför en utmaning som rör oss alla. Framtiden för våra barn. Vi vet alla att en bra förskola och skola är nyckeln för framtid. Det vi investerar i idag ger mångdubbelt tillbaka. Om vi inte investerar i. skolan så riskerar vi förödande konsekvenser och en skyhög kostnad i framtiden. Specifikationerna på den notan heter sociala problem, segregation, försämrad konkurrenskraft och välfärd. Forskningen visar att barn som gått på förskola av hög kvalitet klarar skolan mycket bättre. De har bättre hälsa och får ökad livskvalitet genom hela livet. Det är mötet mellan barn och förskolepersonal. som kvalitet skapas och då är personalens kompetens och barngruppernas storlek avgörande. Det är lättare för pedagogerna att få en bra relation till barnet i mindre barngrupper. Barn som går på mindre avdelningar och större barngrupper får enligt forskare fler beteendeproblem än barn som går i mindre barngrupper. Det är därför av största vikt att vi arbetar. med att minska barngrupperna i förskolan. Förskolenämnden får därför i uppdrag i vår budget att utarbeta en strategi för att minska barngrupperna, så att Skolverkets riktmärken för barngruppernas storlek nås. Idag har vi barn som går ut tredje klass utan att kunna läsa. Om barnet inte kan läsa när det kommer upp i mellanstadiet så får de väldigt svårt att klara den fortsatta undervisningen, bland annat i viktiga ämnen som matematik och svenska. Många av dessa barn kan inte ta igen det de har missat, utan riskerar att gå ur grundskolan utan fullständiga betyg. Man ska också ta hänsyn till den psykiska påfrestning som det innebär för barnet att gå igenom grundskolan utan att någon gång känna sig tillräcklig. Det är därför vi har som förslag i vår budget att vi redan i förskolan börjar testa språkförståelse och matematiskt tänkande hos barnen. Redan i årskurs 1 kan man genom screening och utvärdering av elevers kunskaper upptäcka de som behöver tidiga insatser och extra stöd för att nå kunskapsmålen. Det är hög tid att prioritera barnen och skolan. För att kunna prioritera något så måste något annat stå tillbaka. Det är den krassa verkligheten. Alla kan inte få allt. I vår budget vågar vi satsa på skolan. Jag hoppas nu att vänstersidan slutar att skylla på regeringen och tar ansvar för göteborgarnas skattepengar. Jag vill ge er ett litet tips på vägen och det är att försöka satsa på mindre barngrupper istället för kortare arbetstid. Det tror jag faktiskt att båda grupperna skulle vinna mer på.
Då är nästa talare Hans Arby (C). Därefter Sofie Gyllenwaldt (M). Varsågod!
Tack ordförande, ledamöter, göteborgare! Det mesta som vi här inne och i våra nämnder fattar beslut om rör det som är viktigast. Våra barn och unga. Deras nutid och deras framtid. Vare sig det handlar om klimat, jobb, trygghet, livsmiljö, hälsa, kultur, ren luft eller bostad. Vi måste skapa så bra förutsättningar som möjligt för att de ska kunna göra en så bra livsresa som möjligt. Där är kanske det viktigaste av alla just förskola och skola. Men då måste vi också ge bra förutsättningar till de som ska göra jobbet. Lärare, förskollärare, barnskötare, rektorer och andra professioner på våra skolor och förskolor. Mycket är bra i Göteborg men mycket kan bli bättre. Det är för många barn i utsatta områden som inte får chansen att ta till sig svenska i förskolan. Och det är för många nior som inte får godkända betyg för att kunna läsa vidare. Det handlar inte bara om pengar. Jag tror ni alla läste en jämförelse med Malmö i somras där man då Från 2011 har antalet skolor där mer än 30 procent inte har gymnasiebehörighet halverats i Malmö och dubblats i Göteborg. 77 procent av niorna som går ut i Göteborg har inte gymnasiebehörighet. Det läggs ungefär lika mycket pengar. Det kommer in lika mycket pengar in i klassrummen per elev i Göteborg och Malmö. Samtidigt är den totala kostnaden per elev 13 000 mer i Göteborg än vad den är i Malmö. Det handlar om organisation, prioritering, men som i Malmö också då en samsyn över blockgränser över mandatperioder och jobba samlat. Därför är det bra att vi är överens om väldigt mycket. Mindre barngrupper, tidigt stöd till elever, vidareutbildning och kompetensutveckling för personalen. Och minst lika viktigt då att freda skolan från fler specialuppdrag. Vi behöver ge stabila villkor så att rektorer tillsammans med sin personal. Nu handlar det om vad Centerpartiet vill göra utöver detta. För det första inser vi att alla barn är olika och det behövs olika alternativ. Med både kommunala, privata och idéburna skolor och förskolor. Vi ser då att det är speciellt viktigt att de barn som inte har svenska som modersmål går i förskolan. Vi jobbar ju redan i staden med uppsökande verksamhet. Men det går att göra mer där. Utveckla samarbetet mellan SFI och öppna förskolor. och man ska också kunna studera SFI samtidigt som man är föräldraledig. Vi vill öppna för förskolor med färre avdelningar för att kunna också få förskolor inne i centrala stan där det är ont om plats. Dels även i ytterstaden där upptagningsområdena är större. Vi vill stärka elevhälsan, stödja grundskola och gymnasieskola att inrätta frivilliga och självständiga elevråd respektive elevkårer. Och vi vill stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad både genom Yrgo och yrkesprogram och högskoleförberedande program. Vi vill uppmuntra entreprenörskap och företagande bland unga och se till att stärka samarbetet med Ung Företagsamhet. Och vi vill stärka samverkan mellan förskolan och kulturskolan så att även yngre barn ska kunna dra nytta av kulturskolan och med grundskolan för att kunna samköra det med fritids. Tack Hans! Undervisningen, tack för det!
Då är nästa talare Sofie Gyllenwaldt (M) och därefter Blerta Hoti (S). Varsågod!
Tack ordförande, ledamöter, åhörare! De flesta håller nog med om att förskolan och skolan är två av våra viktigaste ansvarsområden i kommunen. En bra start i förskolan är i princip en förutsättning för en lyckad skolgång. För att få detta krävs det att det är en lugn och trygg miljö, samt att alla barn blir sedda och omhändertagna efter sina förutsättningar och behov. Vidare är det som vårdnadshavare ett stort förtroende att lämna sitt barn på förskolan. Och känslan av att veta att ens barn är tryggt omhändertaget under dagen är en förutsättning för att man resten av dagen ska kunna fokusera på sitt jobb och göra detta bra. Jag tror att de rödgröna väljarna har förväntat sig att de styrande i sin budget skulle ha som ambition att minska barngruppernas storlek, vilket är en förutsättning för att kunna ha en lugn och trygg miljö. Men inte! För att få detta måste man rösta på M, D, L och KD’s budget. Vi anser att man ska nå Skolverkets riktmärke avseende barngruppernas storlek. Jag yrkar bifall till M, D, L och KD’s budget. Tack!
Tack! Då är nästa talare Blerta Hoti (S). Därefter Lena Ferm (SD). Varsågod!
Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Allt börjar med barnen. Idag står vi inför ett viktigt beslut om framtiden för våra barn och vår stad. För oss socialdemokrater och rödgröna handlar den här budgeten om mer än bara siffror på ett papper. Det handlar om att bygga ett Göteborg där alla barn oavsett bakgrund får samma möjligheter till att växa, utvecklas och nå sina drömmar. Förskolan är grunden för detta och därför är det vårt gemensamma ansvar att se till att varje barn får den bästa och tryggaste starten i livet. Den budget som vi presenterar är en budget där vi sätter välfärden och barnen först. Men vad innehåller den då för förskolan? Jo. För det första satsar vi på att ha rätt utbildad personal och kompetent personal ute bland förskolorna. Vi behöver fler utbildade barnskötare, fler utbildade förskollärare och vi inför språktester, språklyft, vi kompetensutvecklar på betald arbetstid. Vi satsar också på att frigöra tid för förskollärare så att de kan planera den pedagogiska verksamheten för barn. Det är bra för förskolebarnen och förskollärarna. För det andra satsar vi på att utöka resurserna ute till förskolorna för att se till att varje barn får den hjälp de behöver. Det handlar inte bara om att minska på barngrupperna, självklart är det viktigt, men det handlar också om att säkerställa att barn med särskilt behov och särskilt stöd också får detta. Men då måste vi också fortsätta kompetensutveckla och vidareutbilda. personal som kan hantera barn med ADHD, Aspergers och annan funktionsvariation. Vi satsar också på att förstärka samarbetet med BVC, föräldrastöd och annat. För det tredje prioriterar vi den sjukt orättvisa språkklyftan och språk segregationen i vår stad.
Tack, Blerta! Då är det replik. Begärande av Jessica Blixt (D).
Tack så mycket ordförande! Ja, Blerta, det var många fina ord. Men faktum är att barngruppernas storlek, så här stora som de är nu, 5,6 barn per personal, jämfört med 4,8 2022, så stora barngrupper har vi aldrig någonsin sett. Och säga då att barngruppernas storlek inte spelar någon roll, det är en jättestor skillnad. Viktig del, både för att kunna säkerställa kvaliteten i förskolan och ge personalen rätt förutsättningar. Vi har haft det jättetufft under ett helt år nu för att ni inte har klarat av att prioritera förskolan ordentligt. Den här jojon, det är inget bra. Nu hoppas jag att vi tillsammans här kan säkerställa och lova varandra att framgent att. Förskolan verkligen prioriteras år efter år efter år. Så att vi kan vända den här negativa utvecklingen som vi har sett under den här mandatperioden.
Det är bra om vi håller oss inom tiden. Någon sekund översläpper jag men inte mer. Varsågod Blerta.
Tack för det ordförande, göteborgare, fullmäktige. Det gäller att få historieskrivningen rätt Jonas, när det handlar om detta med ekonomin. Och vi får inte glömma det att vi hade en vänsterregering som såg till att vi fick skenande energipriser, elpriser, bränslepriser, skapade en inflation. Jag är väldigt glad och stolt över att vi har en regering nu som faktiskt har fått ordning på inflationen och där räntorna nu sänks och där vi . Där vi nu faktiskt kan se mindre boendekostnader. Vi förde också en ansvarsfull politik under förra mandatperioden som skapade reserver. Som gjorde att vi har kunnat skriva upp PKV fullt under de här åren. Full kompensation. Samtidigt har ni gått med stora överskott. Förra året gick ni med överskott med 1,3 miljarder. I år var prognosen i augusti 2,5 miljarder. Jonas, hur mycket vinst ska kommunen göra? Hur har du tänkt dig med detta?
Tack ordförande. Göteborgarna kommer bedöma oss utifrån vad vi faktiskt gör och inte utifrån vad vi säger. Och det här året har vi ju också sett till att vi har utökat andelen budget, andelen av förskolenämndens budget i den här staden med en kvarts miljard. Men ändå räcker pengarna inte till. När det gäller barngruppernas storlek så vet du precis som jag Jessica att det varierar. Ibland är de större, ibland är de färre, men vi har haft ett exceptionellt tufft år. Vi har en förskolekris, vi har en välfärdskris, vi har en skolkris, vi har en nationell välfärdskris. Göteborg lever inte i en isolerad ö. Vi är en del av skattesänkningarna i landet. Men då är min fråga, om det är så viktigt med förskolan i den här staden för högern, varför väljer ni att sänka skatten med 200 miljoner kronor? Tack.
Tack, Blerta. Då är det en replik begärd av Jessica. Varsågod!
Tack så mycket! Nej, men jag kan verkligen hålla med om att vi har haft en stor förskolekris under det här året. Men den krisen, det är ju ingen annan än de som styr i den här staden som har säkerställt eller tyvärr bidragit till den krisen. Så att prata om kris, det är fortfarande barnen som har fått betala. med sin förskoletid, med sin framtid. Och det är personalen som har fått betala med sin hälsa. Så här höga sjuktal som vi har inom förskolans personal har vi aldrig någonsin haft. Det här är ju tyvärr ett kvitto utav den politik som ni har fört.
Tack Jessica! Då går vi tillbaka till talarlistan. Det är Lena Ferm (SD). Och därefter är det Jessica Blixt (D). Varsågod!
Tack för ordet ordförande, fullmäktige! Skolan är en oerhört viktig institution för att forma framtidens samhälle. De traditionella ämnena spelar självklart en stor roll, men utöver matte och svenska är det viktigt att eleverna också lär sig respekt och ansvarstagande. Tyvärr kan vi se ett försämrat klimat på skolorna runt om i Göteborg det senaste året. En minskad respekt mellan elever och tyvärr också en minskad respekt mellan elever och lärare. Resultatet är att många barn inte ges de bästa förutsättningar att utvecklas till ansvarstagande medborgare. Denna utveckling måste vändas. Vi behöver ta ett helhetsgrepp kring skolans roll som normskapande institution. Vi måste se till att skolan återigen blir en plats där respekt och samvaro står i fokus. Vi behöver skapa en skolmiljö där alla elever, oavsett bakgrund, lär sig att leva efter gemensamma värderingar. För att bidra till ökad sammanhållning och större förståelse för samhället måste vi integrera undervisning i sociala färdigheter, i vett och etikett och i sociala koder. På detta sätt kan vi öka förståelsen för ömsesidig respekt och vikten av solidaritet. Detta skulle i sin tur leda till ett mer harmoniskt och inkluderande samhälle, där alla känner sig delaktiga och värdefulla. Tack för ordet! Tack!
Då är nästa talare Jessica Blixt (D) och därefter Hakan Önal (M). Varsågod!
Tack! Vi hörde här Victoria om allting inom grundskolan som ni har gjort. Jättebra, men jag vill också vara väldigt tydlig med att det som verkligen måste ske nu, det är att vi måste säkerställa att vi kan höja elevernas måluppfyllelse. Vi har fortfarande över 1000, eller nästan 1000 elever som går ut utan att kunna läsa vidare på gymnasiet. Kursresultaten och måluppfyllelsen i årskurs 6, har sjunkit katastrofalt. I trean, årskurs 3, samma sak. Läsförmågan i årskurs 1, samma sak. Vi ser en nedåtgående trend gällande elevernas kunskapsutveckling. Då spelar det ingen roll vad massa saker vi gör, om inte det ger resultat. Det är vi skyldiga eleverna. Det är därför vi är här. Det är vår förbannade plikt att kunna säkerställa att vi kan ge eleverna och barnen i den här staden den förskola och skola som de verkligen förtjänar, så att de har chans till en ljus framtid. Det är för elevernas och barnens skull och för göteborgarnas och Göteborgs framtid. Jätteviktigt!
Tack Jessica! Då är nästa talare Hakan Önal (M) och därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod!
Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Gymnasieskolan är ett viktigt steg i ungdomars framtid, in i arbetslivet och högre studier. Studie och yrkesvägledningen behöver stärkas för att ge våra ungdomar bästa förutsättningar för att hitta rätt i valen för sin framtid. Vi ser att arbetsmarknaden förändras snabbt. Därför behöver utbildningsutbudet förbättras för att möta arbetsmarknadens behov och ungdomars möjligheter till anställning. Samverkan mellan kommuner inom Göteborgsregionen är unik och ger oss goda förutsättningar att skapa ett brett och starkt utbud på gymnasieutbildningar. Gymnasieskolan ska utmana men också skapa förutsättningar för att ungdomarna ska klara sin utbildning. Därför behöver vi bli bättre på att rikta resurserna dit där de gör mest nytta, för de ungdomar som verkligen behöver det här extra stödet. 34 procent av ungdomarna svarar att de inte får det stöd de behöver för att klara gymnasieskolan. Låt oss inte fastna i gamla förlegade resursfördelningsmodeller, som tittar på föräldrarnas bakgrund istället för den enskilda ungdomens behov. Där har Stockholm och Malmö redan gjort en annan resursfördelningsmodell som vi också bör utvärdera. Tryggheten och studieron fortsätter att vara en utmaning i många av våra skolor. 47 procent av ungdomarna svarar att de inte upplever arbetsro och 12 procent svarar att de inte upplever trygghet i våra gymnasieskolor. Droger och gängkriminalitet letar sig fram till våra skolor och hotar våra ungdomars framtid. Vi har lagt flera förslag för att stärka tryggheten i våra skolor, vilket vänsterstyret konsekvent har stoppat. Gymnasieskolan ska vara en plats där våra ungdomar får möjlighet att förverkliga sina framtidsdrömmar. Jag yrkar bifall till budgeten från M, D, L, KD.
Då är nästa talare Jörgen Fogelklou (SD). Därefter är Bosse Parbring (MP).
Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Jonas. Varsågod!
Tack för ordet fru ordförande! Nu ska vi prata utbildning. Utbildning, grundskolan, förskolan, gymnasieskolan och även arbetsmarknad vuxenutbildning, för att den inte är med i det här ämnet, är ett av de absolut viktigaste och högst prioriterade områdena för Sverigedemokraterna. Politik handlar idag om att våga prioritera, inte att vilja. Det handlar om att våga prioritera och det måste vi göra. Jag har hört mycket fina ord här om vem som är bäst på skolan och vem som lägger mest pengar. Det här är ju jätteenkelt. Det kan ju en treåring till och med göra. Det är bara att lägga budgetarna i Excel bredvid varandra och så färgar de som är gäster mest pengar till vilken. Där lägger vi vår budget mest till förskolan, till grundskolan, till utbildningsnämnden och även till arbetsmarknad och vuxenutbildning. Men det är inte det jag skulle stå här och säga. Vill man .Som folkvald i Göteborg, ge stadens barn de bästa förutsättningarna i skolan, ja då ska man rösta på Sverigedemokraternas budgetförslag 2025. Tack!
Tack Jörgen! Då är nästa talare Bosse Parbring (MP). Därefter Milyon Tekle-Haile (S). Varsågod.
Tack ordförande, fullmäktige. Barns sociala bakgrund och deras föräldrars möjligheter har betydelse för om det går bra i förskolan och i skolan. Vi vet också att det har betydelse om du föds till pojke eller flicka eller om du har en annan könsidentitet än normen. Det ska inte ha någon betydelse, men det har det. Vi vet att män som grupp tjänar mer. pengar än kvinnor som grupp. Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem liksom mäns våld mot andra män. Det börjar redan i förskolan och i skolan. Trakasserier och kränkningar p.g.a. kön och sexualitet är ett allvarligt problem för många elever. Redan i valet till gymnasiet ser vi svart på vitt hur grunden för den könssegregerade arbetsmarknaden läggs. Vissa förskolor och skolor har ett bra arbete för jämställdhet, normmedvetenhet och våldsförebyggande. Andra behöver utveckla det. Det är därför som vi i det rödgröna styret i vår budget ger förskolenämnden, grundskolenämnden och utbildningsnämnden i uppdrag att identifiera förskolor, och skolor som kommit långt i sitt arbete. De blir på så sätt modellförskolor och modellskolor som sprider sitt arbete till andra skolor. För det kan ju inte vara så att vissa barn och elever får en jämställd undervisning medan andra inte får det. Eller att det är ett lotteri för en elev med en transerfarenhet om hen ska bli utsatt och mobbad för det. Tyvärr ser jag inga satsningar på detta område i högerbudgeten. Det är förvånande. För Miljöpartiet och det rödgröna styret är jämställdhet något som måste genomsyra alla områden, inte minst skolan. Bara så kan vi säga att vi ger barn och unga en bra och trygg start i livet.
Då är replik begärd av Pär Gustafsson (L).
Tack så mycket, ordförande! Jag välkomnar verkligen, Bosse, ert engagemang för jämställdheten i förskolan och skolan. Det är oerhört viktigt. Men vi har ett läge i förskolan just nu där vi vill att våra förskollärare ska vara på plats på förskolan och bedriva det som är grundverksamheten, förskola. Det är det vi behöver lägga pengarna på nu. Vi behöver minska barngrupperna. Vi behöver anställa fler förskollärare. Det är det som behövs i våra förskolor. Och då måste annat viktigt utvecklingsarbete faktiskt få vänta lite, för vi måste säkra grunduppdraget. Det är vårt fokus.
Då är replik begärd av Bosse Porbrink (MP). Varsågod!
Ordförande, jag måste säga att jag är lite överraskad att få höra från en liberal att jämställdhet är någonting som vi gör sen när vi har råd med det. Det måste ju vara själva grunden och kärnan i verksamheten att pojkar och flickor ska behandlas och få samma utbildning. Det ingår i själva grunduppdraget.
Tack, då är det kontrareplik av Pär Gustafsson (L).
Det sa jag inte. För det första, det är klart, jag håller helt med dig om att vi ska bedriva en verksamhet i våra förskolor som är . Där vi ser till både pojkars och flickors behov. Det är inget konstigt. Det står i läroplanen och är reglerat i skollag och annat. Det är inte det vi pratar om. Men när vi har pengar och ska satsa dem säger vi att de behöver gå till kärnverksamheten, till att säkerställa att vi får färre barn i barngrupperna, så att våra förskollärare och barnskötare får tid att umgås med barnen och ge dem den tid och den uppmärksamhet som de kräver. fullfölja det uppdraget som finns i läroplanen. För det är inte möjligt på våra förskolor idag, på väldigt många förskolor. Det är ett problem. Det är där vi borde satsa och fokusera.
Tack! Då är det andra och sista replik av Bosse Parbring (MP) efter Jenny Broman (V).
Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter! Först en rättelse. Vi har också haft uppe detta i den här församlingen tidigare Axel. När förra mandatperioden du var KS-ordförande så var det så att. Otrolig skillnad! Otroligt statsbidrag som gavs ut till våra kommuner. De hamnade verkligen på hög och i stora överskott. Det är en otrolig skillnad mot idag, där vi har noll kronor. Så det är klart att det är en stor skillnad. Vi har haft en tajt budget i år och vi kommer nu se till att också ta ytterligare steg för nästa år för att just. Skära bort det som är onödigt i vår budget. Marknadsföring, administration, överbyggnad. Vi kommer fortsatt hålla i kostnaderna. Men framförallt, vi kommer se till och prioritera att detta går ut i välfärdens första linje. Tack.
Nu är det här ett uppdrag som vi lägger som inte kostar några extra pengar utan vi vill lyfta fram de förskolor och skolor som faktiskt redan har ett bra arbete. Vi har flera sådana exempel på det och de klarar det inom den budget som vi har. Sen håller jag med om att vi behöver satsa mer generellt på personalen och det gör vi också på andra sätt. Personalen träffas och har utvecklingsdagar i andra frågor. Då tycker vi att det här är en viktig fråga som ska lyftas fram där. Så det sker inom den ordinarie budgeten som de redan har. Tack!
Då återgår vi till talarlistan. Det är Milyon Tekle-Haile (S) och därefter Martin Wannholt (D). Varsågod!
Göteborg har en fantastisk gymnasieskola och fantastiska elever. Varje dag görs det framsteg i våra skolor och unga människor lär sig nya saker och utvecklar sina förmågor. Detta sker trots att Göteborg har svårare förutsättningar än andra kommuner. Vi vill motverka segregationen. Vi vill sprida de individuella programmen till alla skolor. Det ska inte finnas några. A eller B-lag. I stället för att stämpla unga människor som misslyckade ska vi erbjuda vägar till utbildning och arbete. Anpassa det efter elevernas förmågor. Under en lång tid har friskolesystemet tillåtits att operera på ett sätt som orsakat allvarliga problem för våra kommunala skolor och för samhället i stort. Ett av många exempel är situationen kring bolaget som äger International IT College i Göteborg, som senare bytte namn till Arena Academy. Trots att Skolinspektionen återkallade tillståndet redan 2022 fortsatte skolan att ta emot elever. Två år senare återkallade tillståndet igen efter att man har hittat allvarliga brister hos den nya huvudmannen. Den långa utdragna processen har skapat. kaos för de cirka 150 elever på skolan där många tvingas leta efter alternativa utbildningsplatser mitt under läsår. När en friskola missköter sig och tillståndet dras in är det den kommunala skolan och i slutändan skattebetalarna som får stå för notan. Detta är en akut krishantering som våra kommunala skolor tvingas hantera allt för ofta, vilket leder till ekonomiska belastningar.
Då är replik begärd av Pär Gustafsson (L).
Ordförande! Forskning visar att valet av både gymnasieskola och gymnasieprogram har betydande inverkan på en elevs chans att ta examen och senare etablera sig på arbetsmarknaden eller gå vidare till högre studier. Därför är det helt centralt, och det har vi varit helt överens om länge, både här i staden och i Göteborgsregionen, att vi ska ha ett så brett utbildningsutbud som möjligt där eleverna har bra möjligheter att få sitt förstahandsval. Det är den rödgröna ledningen. Nu föreslår regeringen kommer innebära att färre elever kommer att fullfölja sina studier och att de kommunala marknadsandelarna kommer att minska. Men det kanske ni vill, så att ni kan fortsätta hacka på fristående skolor. Det är inte rätt att vi ska reglera utbudet, minska konkurrensen och transportera elever till skolor de inte vill gå på. Det är eleverna som själva ska få välja vilka skolor de vill gå på och slåss med de meritvärden och den kunskap de har. Det är helt fel väg att gå, det ni nu gör.
I replik begärde Hakan Önal (M). Varsågod.
Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, Miljon. Man kan peka ut enstaka fristående skolor som inte sköter sig. Men de allra flesta sköter sig och högsta kvaliteten ligger faktiskt på de fristående gymnasieskolorna. Det är ju det som är faktorn. De siffrorna jag drog upp här, att 34 procent av ungdomarna svarar att de inte får det stöd. De behöver för att klara skolan. Det här är kommunala gymnasieskolor jag tittar på. 47 procent av ungdomarna svarar att de inte upplever arbetsro i våra kommunala gymnasieskolor. Och 12 procent svarar att de inte upplever trygghet. Vi måste väl ändå först se till att öka kvaliteten i våra kommunala gymnasieskolor innan vi skyller på de fristående.
Tack Hakan. Då är det nästa talare Martin. Nej, det var en replik, Milyon Tekle-Haile (S) här.
Jag vill börja med att säga till Pär att det får väl inte vara på bekostnad av våra elever. Och sedan till Hakan. Vi har ju suttit i utbildningsnämnden nu några mandatperioder och du vet ju mycket väl att det går faktiskt väldigt bra för våra gymnasieskolor. Vi ökar antal elever som väljer den kommunala skolan. Den är inte tillräckligt, men den ökar. Och vi har också alldeles för många. En skola är för mycket. som misslyckas när det gäller friskolorna. Tack.
Då är det replik begärd av Hakan Önal (M) först och därefter Pär Gustafsson (L).
En kommentar från M. Varsågod Axel.
Emilio, det du vill göra är ju faktiskt att begränsa för de tusentals elever som väljer en fristående skola för att de tycker att det är bättre alternativ för deras framtid. Är det verkligen du som ska bestämma eller är det de ungdomarna som ska bestämma vilken framtid de vill välja?
Då är det Milyon Tekle-Haile (S). Det är din andra och sista.
Hakan, det vi vill göra, vi vill göra yrkesprogrammen mer attraktiva. För att vi ser också att det finns ett behov för detta. Statusen för yrkesutbildningen måste höjas om vi ska klara kompetensutvecklingen. Och vi satsar därför på att elever som går på vård och omsorgsprogrammet ska få möjligheten till. betald körkortsutbildning.
Hakan, du får trycka in dig igen, för du har haft två repliker redan. Och Pär, du tog tillbaka din. Då återgår vi till nästa talare på listan istället. Det är Martin Wannholt (D) och därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod.
Tack! Jo, jag tänkte det var någon som, eller någon var det, pratade att inte siffror var allt som styrde och inte var så viktigt här och stå och kasta. Jag älskar siffror så jag tänkte gå tillbaka till att prata om just siffror, siffror för våra barn och unga. Förra mandatperioden så satt vi demokrater i opposition själva men vi hade en del samarbete med Socialdemokraterna, kanske framförallt när det gällde skolan och förskolan och. de siffror, pengar, som vi var beredda och ville investera för våra barns framtid i Göteborg. Sedan har ni tillträtt, Socialdemokraterna, och styr med V och MP. Vi sitter i opposition och arbetar tillsammans med Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Vad är då skillnaden? Jo, vi har roat oss. Tack, Patrik! roat oss med att titta så här långt i halvtid och nu inför den tredje budgeten. Vad är skillnaden på hur mycket pengar vi satsar på barnen där ute här i detta fullmäktige? Jo det är 462 miljoner kronor så här långt. 462 miljoner kronor mer ut på enskilda förskolor och enskilda skolor. Det är. vad som går att läsa i samtliga handlingar, budgetkompletteringar etcetera, hittills i halvtid i den här mandatperioden och inför budgeten vi fattar beslut om i dag. I all enkelhet, jag är också ute på skolor, inte lika ofta kanske som Jessica eller Victoria, men jag frågar naturligtvis alltid också hur det står till här. Ja, det blir väldigt svårt att garantera hjälpen till de elever som behöver extra stöd när man inte har råd. med fler specialpedagoger eller speciallärare. Så det är alldeles uppenbart att fler barn skulle kunna nå kunskapsmålen om vi vågade satsa resurserna rätt på de skolor där det behövs. Tack.
Tack Martin. Replik gärna från Blerta Hoti (S). Varsågod.
Tack ordförande. Högeroppositionen, där Demokraterna också ingår, vill samtidigt som ni vill satsa på förskolan, jag vet det för det finns en tydlig viljeinriktning, det har jag respekt för, men samtidigt vill ni sänka skatten med en kvarts miljard för nästa år. Det skulle motsvara i praktiken 250 färre förskollärare. Om inte det är förskollärare, vem är det då som ska stryka på foten? Är det familjepedagoger? Är det socionomer? För ni vill samtidigt ha mer socionomer ute i förskolorna. Det skriver ni i era uppdrag. Ni har fem uppdrag till förskolenämnden. Hur går det ihop med en skattesänkning på en kvarts miljard kronor nästa år? Kan ni svara på det?
Ja tack fru ordförande. Nej men nu är det ju så här. Nu blir det väl att jag kränker någon eller något. Jag förväntar mig att man har läst på. Varje partis budget, i varje fall de budgetar man vill kritisera. Jag hade en diskussion med Attenius om det var bluff och så vidare. Nu får ni nog ta och lugna ner er lite, socialdemokratiska sidan. Varenda krona i vår budget är inte bara det att den är finansierad fullt ut, det är också redovisat fullt ut. Det står att läsa precis alltihopa. Precis alltihopa! Så de 200. 35 kronorna till den lilla skattesänkningen har inte berörts av skolan och förskolan, som du mycket väl vet om du har läst budgeten. Ni går alltså upp här och sluggar i stället för att diskutera vad de 462 miljonerna, nästan en halv miljard mer, är som Moderaterna och Demokraterna.
Tack Martin. Då har vi begärt en replik där. Varsågod.
Tack Martin. Jag skulle vilja säga, nu får du ta och lugna ner med dina härskartekniker här. För att jag har mycket väl koll på er budget. Fem uppdrag. där ni vill införa sociala förskoleteam, ni vill minska på antalet barngrupper, ni vill ha samverkan med socialnämnderna med att inrätta de här förskoleteamen. Samtidigt står det specifikt i er budget att ni vill slakta socialtjänsten med 150 miljoner nästa år, utöver er skattesänkning på en kvarts miljard kronor. Därutöver säger ni också att ni vill införa utökad vistelsetid till föräldralediga. för deras barn i förskolan. Det skulle motsvara över 75 miljoner till 100 miljoner i ökade kostnader. Det står i er budget. Vad ska stryka på foten? Vad ska bort med er skattesänkarpolitik?
Tack för det ordförande. Ja, jag kommer ihåg debatten förra mandatperioden. Jag blev kallad Joakim von Anka under fyra års tid. Det var inte bara coronapengar Jonas, utan det var även mycket annat som vi förde en ansvarsfull politik som gjorde att vi faktiskt har haft reserver som har utnyttjats fullt ut. Alltså det är ju ingen annan här i Göteborgssamhället som har fått så generös ersättning som våra kommunala förvaltningar. Det som har varit det stora problemet, det är ju att ni inte har lyckats prioritera. Ni har ju prioriterat helt fel. Ni har ju avskedat vår personal. Ni har sett till att de får jobba hårdare och mindre. Och sen så bygger ni upp stora vinster. 1,3 miljarder under förra året och nu var vi uppe i 2,5 miljarder, Jonas. Är detta det ni kallar att satsa på välfärden och bygga ut det här? Och hur tänker ni med de hårt arbetande göteborgarna där ute som knappt får ihop sin ekonomi? Och så håller ni på att raljera över att vi försöker stärka deras ekonomi här. Det är ju precis den vägen vi måste gå. Göteborgarnas pengar ska inte gå till vinster i kommunen utan de ska vara i deras plånböcker. Tack!
Tack fru ordförande! Precis allting går att läsa Blerta. Varenda liten post går att hitta med våra satsningar på socialsekreterare, våra budgetsatsningar i förskolan. Allting är beskrivet i budgeten. Problemet är att du företräder ett styre som till skillnad från när ni satt i opposition, nu när ni verkligen har möjligheten att styra och göra skillnad för barnen, skolan och så vidare, så gör ni inte det. För ni ska ha råd att köpa ut Miljöpartiet och Vänstern och massa andra saker. Det är ju det som kostar så mycket pengar. Tack.
Då återgår vi till talarlistan. Nästa talare är Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) och därefter Anneli Rhedin (M).
Tack så mycket. Jag skulle vilja börja med att ställa en fråga till Anneli och Sofie. Ni hade under er tid vid makten mycket goda ekonomiska förutsättningar och exakt samma förutsättningar att inrätta resursskolor, att inrätta SU-grupper. Varför gjorde ni inte det när ni styrde? Och varför ska vi tro på er att ni skulle lyckas med det nu, när ni inte ens under de goda ekonomiska tiderna lyckades med det? Det är min första fråga. Det andra är. I er budget skriver ni att skolan ska stärka SSPF-arbetet, stärka arbetet mot heder, föräldrautbildningar, skolsociala team. Ja, listan kan göras lång. Vi delar ju den intentionen. Problemet är bara att jag har tagit mig friheten att räkna lite på vad de här kostnaderna består i hos socialtjänsten. Då säger vi att i nordost lägger de 74 miljoner årligen. på skolsociala insatser som vi har jobbat aktivt med att putta från skolpengen. För den hör inte hemma där. I centrum lägger de över 50 miljoner på skolsociala insatser. Som vi också arbetat aktivt med att putta från skolpengen. Så att eleverna kan få fler behöriga lärare. Hisingen 42. Så låt oss göra lite matte här då. När Nordost nu får ungefär 42 mindre. eller för 2 miljoner mindre i ram. Vad tror ni de stryker på foten? Inte är det det lagstadgade myndighetsansvaret, utan det är ju de här insatserna som stryker. Så ni övervältrar ju 150 miljoner, elevpengen, tillbaka på skolans ansvar. Så era 76 miljoner som ni satsar med den halva procenten, ni lägger mer än oss. Det är ju en chimär. Ni luras ju. Tack.
Tack. Och då har Sofie Gyllenwaldt (M) begärt replik.
Tack för ordet ordförande! Ja, det är alltid lätt att skylla ifrån sig. Men vi kunde ha lagt mer pengar historiskt. Absolut. Nu ser vi att det behöver läggas mer pengar i skolan. Och det gör vi. Vi lägger knappt 80 miljoner mer än det rödgröna styret. Tack! Tack.
Och replik begärs av Viktoria Tryggvadottir Rolka (S).
Men Sofie, hur ska de pengarna gå till något annat än det arbete som ni kräver ska göras när socialnämnderna inte längre kan finansiera det? Ni måste svara på det. Ni kan inte säga utbyggnad av skolsociala team och sen skära ner så enormt på socialnämnderna och sen påstå att det här ska fortsätta. Det är ofinansierat. Det kommer ju bli mindre pengar till undervisning med er budget. Ni kan inte prata om att ni lägger mer pengar i kronor och ören när ni döljer andra nedskärningar som kommer att belasta skolans ekonomi. Ni raserar ju jobbet vi har gjort med att flytta de pengarna från skolans ekonomi. De hör inte hemma där. Ni fullkomligt raserar det. Jag trodde vi var överens. om att det inte var skolan som skulle stå för de kostnaderna. Att det kompensatoriska som vi delar ut i resursfördelningsmodellen faktiskt skulle få gå till lästräning, faktiskt skulle få gå till fler specialpedagoger, utbildare, lärare och skolbibliotek, inte till väktare eller socionomer på skolorna.
Tack, Victoria. Då återgår vi till talarlistan. Det är Anneli Rhedin (M). Nej, det kom en replik från Sofie här innan. Ni får lite snabbare på att begära repliken.
Tack. Men i er budget, ni ger uppdrag, ni tillskjuter inga pengar. Hur går det ihop?
Då Victoria, varsågod din andra och sista.
Tack Axel! Jag lämnar ordet till Jonas Attenius (S) för en replik.
Nej men herregud, vi lägger ju 200 miljoner mer än det som SKR säger i uppräkning och så. Och jag är helt övertygad om att vi kommer kunna öka elevpengen i varenda stadie. Vi kommer kunna öka elevpengen till fritidshemmen ganska rejält. För jag har nämligen räknat på det. Så att säga att vi inte lägger mer pengar på skolan. Det gör vi. Vi gör en ganska så kraftig satsning. Men däremot så använder vi pengarna smart. Vi flyttar kostnader dit de hör hemma, till skillnad från hur ni agerar i den här budgeten. Utöver det så är ni stora på den här sidan och pratar om slöseri. Vi har 200 miljoner i tomma platser i Göteborg. Och ni hade en tioårsplan när ni styrde på att ta vara på de 200 miljonerna av skattebetalarnas pengar. Tioårsplan! Vi säger gör det nu! För de pengarna måste gå till eleverna. Snacka om resursslöseri! Tack!
Då återgår vi till talarlistan. Det är Anneli Rhedin (M) och Jesper Berglund (V). Varsågod!
Tack så mycket! Efter att ha besökt förskolor, pratat med föräldrar, rektorer och övrig personal kan vi nog konstatera att vi har en. Förskola som behöver förbättras, en förskolekaos. Vi, MD, L och KD, vi vill bland annat öka antalet förskollärare och minska antalet barn per utbildad personal. Ni, S, V och MP, ni vill ha förkortad arbetstid, det ska utökas på fler förskolor och ska bli en norm i staden. Jag har två frågor till S, V och MP. Hur ska ni lösa förskolekaoset? Vi har alldeles för stora barngrupper och för få anställda förskollärare. Varför lägger S, V och MP resurser på förkortad arbetstid i stället för att prioritera mindre barngrupper och fler förskollärare? Ni skriver inget i er budget om barngruppernas storlek, att vi har för stora barngrupper i dag eller att vi ska ha färre barn i förskolegrupperna. Så kan vi inte ha det i Göteborg. Förskollärare och barnskötare kämpar varje dag med att hålla ihop en verksamhet och gör ett otroligt arbete. En förskola som ska vara trygg, utvecklande och kärleksfull för våra barn. Vi vet alla att det börjar i förskolan. Därför måste vi ha fler utbildade förskollärare. Minska antalet barn per utbildad lärare för att på detta sätt se alla våra barn. Tack. Tack!
Och då är replik begärd av Blerta Hoti (S).
Tack ordförande. Jag tror att vi alla, både på vänsterkanten, mitten, högerkanten och den extrema högerkanten. Jag tror genuint på att alla vill förbättra skolan och förskolan för våra barn. Det som skiljer oss, och det är väldigt mycket ideologi i detta, det är hur vi löser, hur vi tar oss ur den här förskolekrisen. Kan man genom att sänka skatterna, På nationell nivå och kommunal nivå tro att det är möjligt att också ta oss ur den här förskolekrisen. Bryta segregationen, skapa trygghet, verka förebyggande för våra barn så att de får ett tryggt liv, en social gemenskap. Kan vi lösa allt det här som alla vi tycker oss säga att vi vill lösa med skattesänkarpolitik? Tror ni på det? Tack.
Tack. Då är nästa talare Jesper Berglund (V) och därefter Pär Gustafsson (L). Varsågod.
Tack ordförande, göteborgare! Jag tänkte nämna tre saker. Det första, en fortsättning på den debatten vi hade förra området om arbetsskor. För även i det här området så har vi ju en satsning som är väldigt inriktad på främst kvinnlig arbetarklass. Som Millian nämnde tidigare med körkortsutbildning för studerande inom vård och omsorgsprogrammet. En väldigt bra satsning. Särskilt märke till den. Sen vill jag kommentera en satsning i den borgerliga budgeten. Gällande dialogforum med friskolor. För som jag sa tidigare så är ju privata skolor inte bara en resursslösare av rang. De konkurrerar också med kommunen om elever. Och det finns ju flera fall som vi varit inne på. Där friskolor visar sig vara oseriösa och fuskat med sin utbildning. Att då ta resurser från elevernas utbildning för att lägga på dialoger är inte att satsa på utbildning. Slutligen för att det ska i . Protokoll och liknande blir rätt i framtiden. Jessica, du nämnde tidigare att det var 5,6 barn per grupp i förskolan. Det stämmer i våras, det är alldeles för högt. Men den är på väg neråt och i september var den 5,2. Så det är på bättringen, det går åt rätt håll.
Där är replik begärd av Pär Gustafsson (L) och därefter Jessica Blixt (D).
Tack ordförande! Man kan välja hur man vill arbeta mot fristående verksamheter. Man kan väl säga att den politik som den rödgröna ledningen har drivit i decennier i den här staden inte har inneburit att den kommunala gymnasieskolan har fått växa. Den började i och för sig göra det under föregående mandatperiod för att vi gjorde insatser som gav resultat. 50 procent av gymnasieeleverna i Göteborg väljer att gå på en fristående skola. En fjärdedel av dem går på Academedias skola. Det är väl självklart att vi som stor huvudman bör ha en dialog. Vi som Göteborgs stad har en dialog med de huvudmän som har ansvar för hälften av våra elever. Vi tror att det skulle vara ett alldeles utmärkt tillfälle att kunna diskutera hur vi kan samarbeta och vad vi kan göra ihop för att skapa en bra gymnasieskola i Göteborg för alla. Så jag förstår inte din stora ilska kring vårt förslag om ett dialogforum.
Är det replik begär Jessica Blixt (D) det och nästa replik sen är Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Nu är det många här, men vi tar dem i ordning. Varsågod!
Tack fru ordförande och fullmäktigeledamöter! Du skryter lite med er skattesänkning där. Som ungefär då, om man räknar på 25 000, ger 47 spänn. Det är inte ens en starköl på krogen vet jag, som media står för det. Det är det det ger. Och jag kan ju tycka att, men vad det ger till staden, det är ungefär en kvarts, knappt en kvarts miljard kronor som nu försvinner i intäkter. Som vi kunde lagt ännu mer på skola och omsorg. Jag noterar också här i ditt anförande Axel att du nämnde det här med. Något projekt för 300 miljoner kronor? Vad är det för projekt? Vilka är dessa? Kan du beskriva det för mig? Du hade det i ditt första anförande.
Jag vill bara förtydliga Jesper, att när jag pratade om 5,6 barn, nu och 4,8 2022 så var det under samma period så att vi skulle jämföra samma tid. För precis det som Blarta så går det lite upp och ner. Men för att kunna jämföra så måste man ta samma tid på året och då var det 4,8 och 5,6. Bara för att kunna jämföra. Så därav de siffrorna.
Tack Jessica. Nu står det Jesper, men det är ju du Jesper som. Fast det står Jessica här om du vill ha repliken. Det tar vi bort sen. Tack. Då är nästa talare Pär Gustafsson (L) och därefter Sofie Gyllenwaldt (M).
Ordförande! Det är ett stort svek mot de eleverna som tillåts gå igenom hela sin skoltid utan att få det stöd som han eller hon behöver för att klara skolan. Vi hörde här innan att det är drygt tusen elever varje år. Det motsvarar ett Angeredsgymnasium som lämnar grundskolan utan. Behörighet till gymnasiet. Vi behöver se till att våra skolor och lärare får förutsättningar att sätta in bättre stöd tidigare idag. Att vi ser till att vi satsar på speciallärare och bygger ut våra särskilda undervisningsgrupper. Och så tar jag mig över till gymnasieskolan och den här frågan har redan varit uppe delvis. Vi anser att skolans budget bör användas till att förbättra utbildningarnas kvalitet efter elevernas verkliga behov och inte subventionera tjänster och sådant som inte är en riktigt självklar del av utbildningen. Vi tycker inte att det är skolans uppdrag att bekosta körkortsutbildningar för de elever som ni föreslår i er budget. Ja, det är en självklarhet att man ska lära sig köra lastbil och bil om man går på motorbranschens tekniska gymnasium, exempelvis. Men ska vi lyfta vård och omsorgsprogrammet, som vi ser tappar i söktryck över hela landet, är det andra insatser som behövs. Då behöver vi satsa resurserna på undervisningens kärna och se till att eleverna får de kunskaper och färdigheter som behövs för att möta det arbetslivet. Där kan vi också som arbetsgivare se till att erbjuda arbete direkt efter genomgången utbildning och avslutning. och examen. Det finns väldigt mycket mer som ni kan göra än att erbjuda körkortsutbildningar. Det är pengar som kan användas. Det är väldigt mycket bättre saker. Tack!
Tack Pär! Då är det först replik Pierre och Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Varsågod!
Tack så mycket ordförande! Jag börjar med att kommentera med det här rådet och dialogforumet som ni vill ha med de fristående. Vi har ju en ny lagstiftning sedan några år tillbaka kring dimensioneringen utav gymnasieskolan. Som handlar om att vi har branschråd ute i kommunerna och regionerna som sitter tillsammans med arbetsgivarna, tillsammans med kommunerna och bedömer behovet utav arbetskraft inom respektive område. Vi som kommun, vi förhåller oss till de dimensioneringsprinciperna som vi är överens om mellan parterna. Det gör inte de fristående skolorna, utan de öppnar program, nagelteknolog, och det är samhäll, samhäll och det är dit och dit som inte är marknadens behov. Att vi ska sitta och frikostigt dela med oss och samverka på det här sättet när de skiter fulla i att förhålla sig till det. De leker liksom, det finns inga reprimander gentemot dem, men vi förhåller oss till det. Den fördelen ska vi inte ge dem. Tack!
Då är det replik från Pär Gustafsson (L). först.
Ja, vi har fått ny lagstiftning, ordförande, som Victoria säger. Men den är definitivt tyvärr inte tvingande. Hela den lagstiftningen är ju byggd på det fantastiska samarbete som vi har i GR. Det är ju en kopia på det upplägget som vi har jobbat med. Mellan kommuner tillsammans med fristående skolor finns det ju inte någonstans i Sverige något liknande. Hakan var inne på det tidigare. Det finns inget liknande någon annanstans i Sverige där vi har ett sådant bra samarbete mellan kommunala och fristående huvudmän som vi har i GR, och det är fantastiskt bra. Men när vi väl kommer in över gränsen till kommungränsen i Göteborg är intresset inte speciellt stort. Det finns många fristående verksamheter som har sökt eller velat starta upp, men som också har fått signalen att det där kanske inte är lämpligt, och inte heller gjort det. Jag tror att det skulle underlättas väldigt mycket i en dialog, fast det kanske inte är det jag tycker att dialogen ska handla om.
Tack Pär. Då är det Viktoria. Det är din andra och sista replik här.
Jag tror att vi har olika tilltro till . Olika koncerners vilja och lust att tjäna pengar, helt enkelt. Jag vill bara också kort nämna det här med körkorten. För att få jobb som undersköterska idag, exempelvis, så krävs ofta körkort. Väldigt många Vi söker inte den utbildningen. Vi behöver se till att fler söker den utbildningen. Då kan vi inte ha det som idag, att vi lägger alla yrkesutbildningar centrerade till skolor med individuella program. Vi måste sprida ut dem. Vi måste arbeta mycket smartare. Här tycker jag att vi ska slå oss för bröstet för att vi faktiskt erbjuder det här. Det är ju en förutsättning för att få jobb. Vi säger dessutom, handslag med staden. Klarar du din utbildning? Du har ditt körkort. Varsågod att komma och jobba hos oss. Då kanske du dessutom får lite arbetskläder och dessutom kanske får känna lite värdighet i ditt arbete. Då kanske fler kan tänka sig att jobba i kommunal verksamhet. För någon dag blir vi också gamla, Per. Om någon ska ta hand om oss. Tack.
Tack, Victoria. Då är det Pär Gustafsson (L) som har sin andra och sista replik. Varsågod!
Tack Jonas! Då går vi tillbaka till replikskiftena och vi börjar med Elisabet Lann (KD). Varsågod!
Nu var inte du med när vi debatterade hemtjänsten innan, men jag ska inte återupprepa den debatten. Men vi ska nog klara oss. Ja, vi har ju ett välutbyggt samarbete med branschen. På Hotell och restaurangprogrammet, exempelvis, har vi en stor hotellkoncern som lovar jobb till våra elever när de tar examen. Det är ett alldeles utmärkt exempel på hur man kan stärka yrkesutbildningarna. Men jag tror inte att det är det som avgör om fler elever kommer att välja att läsa på vård och omsorgsprogrammet. Det är ett arbete som vi behöver fundera allvarligt på. hur vi ska komma till rätta med det. Då är studie och yrkesvägledning i tidiga åldrar, från förskolan och i grundskolan, det viktiga. Jag är jätteorolig för det som grundskolenämnden just nu håller på att försöka göra, nämligen att splittra sönder en välfungerande organisation som vi har i den här staden. Det kommer att påverka, för det är det arbetet som behövs för att fler ska läsa på våra yrkesprogram.
Nu Jesper Berglund (V), lång tålmodig väntan. Det är din tur. Varsågod.
Ja, jag hann inte skriva ner det exakta citatet, men poängen var att man ska få de färdigheter som krävs för att göra ett yrke. Under en yrkesutbildning i gymnasiet. Till exempel att ha ett körkort som är en färdighet som behövs i väldigt många undersköterskeutbildningar. Nej, det kommer inte göra att väldigt många fler söker, men det kommer öka sannolikheten och det kommer göra de som går utbildningen bättre förberedda att faktiskt kunna ta ett jobb. Det är ett av syftena med yrkesutbildningar.
Tack Jesper! Då återgår vi till talarlistan. Det är Sofie Gyllenwaldt (M). Därefter Blerta Hoti (S). Varsågod!
Tack ordförande! Tillbaka till skolresultaten. Vi har sämre skolresultat än andra storstäder. Varje år lämnar 1 000 Göteborgselever nian utan gymnasiebehörighet. 1 000 elever! Jag tror att de rödgröna väljarna har förväntat sig att de styrande i sin budget skulle fokusera på kunskapsmålen. Alla vet att det är svårt att få ett jobb utan fullständiga betyg. Det är svårare att bli en del av samhället. Därtill är det svårare att ta till sig andra sociala förmågor om man inte har grundläggande kunskaper i skolämnena. Man hamnar lätt utanför. Men inte. Det tillskjuts inte mycket pengar. Vi lägger knappt 80 miljoner mer än de rödgröna. Vi vet att givet den budget skolan redan har borde vi få ut mer. Det vill säga, eleverna borde ha högre betyg än vad de faktiskt har. Vi vill därmed att det genomförs en granskning som identifierar vilka brister vår skola har, samt åtgärder för att komma till rätta med detta. Men i närtid, nästa år, anser vi att det är nödvändigt att tillskjuta mer pengar till skolan. Knappt 80 miljoner mer än de rödgröna. Jag tror faktiskt att det är få göteborgare som skulle säga något annat, förutom majoriteten till vänster i denna församling. Tack!
Tack Sofie! Då är replik begärd av Viktoria Tryggvadottir Rolka (S).
Du har helt rätt, Sofie. Skolresultaten är på tok för låga. Det har de varit alldeles för länge i den här staden. Det finns väldigt många förklaringar till det. En av dem är att vi inte har haft en ansvarsutkrävande organisation. Vi har haft skolledningar som tillåtits sitta år ut och år in och faktiskt misslyckats. Men vad gjorde ni åt det när ni styrde? Mer än att gå ut i media och skrika på rektorer? Det var inte så att ni byggde en organisation som faktiskt stärker arbetet längst ut på golvet och i klassrummen. Det gjorde ni definitivt inte. Och sen är det en annan förklaring, och det är att vi har 150 till 200 miljoner i tomma platser. Och varenda gång vi pratar om att vi behöver göra sammanslagningar, göra förändringar i skolstrukturen för att . kunna lägga pengar på undervisning och utbildade lärare, så sprattlar ni på den här sidan, för ni vill skapa populistiska poäng.
Då är det replik begärd av Sofie Gyllenwaldt (M). Varsågod.
Tack ordförande. Jag håller med dig Victoria. Vi kunde ha gjort mer. Och nu gör vi mer. Vi lägger mer pengar på skolan jämfört med er.
Då återgår vi till mig. Replik begärd av Viktoria Tryggvadottir Rolka (S).
Min poäng är inte att prata om vad som hände bakåt. Min poäng är varför ska göteborgarna tro att ni skulle lösa det nu när ni inte löste det då? Ni har ju inte identifierat problemen. Ni säger ju själva rakt ut. Ni misskrediterar ju er själva så till den milda grad att ni säger att någon annan, en konsult, måste komma in och berätta vad det är som är problemet. Ni har ingen tillit till professionen. Använd akademin. Använd universiteten. Ni inrättade aldrig det vetenskapliga rådet som vi har gjort. Ni samarbetade inte med de som verkligen kan skolutveckling. Ni såg inte till att . De personerna som sitter och gömmer sig på Center för skolutveckling inte befinner sig i klassrummen. Det är 20 miljoner till ett kommunalt finansierat universitet i stället för att vara där vi behöver dem för att utveckla undervisningen. Det är vansinne. Slutligen, 200 till 150 miljoner i resursslöseri. Kan vi ta i hand på att vi hjälps åt att ta hem de pengarna till barnen och klassrummen?
Tack Victoria. Då är det Sofie Gyllenwaldt (M) som begärt sin andra sista replik. Varsågod.
Tack. Som jag sa, vi kunde ha gjort mer. Och vi gör mer nu. Det är så vi visar att vi vill få förtroendet nästa mandatperiod. Att helt enkelt ha ansvaret för skolan. Tack.
Då återgår vi till talarlistan. Det är Blerta Hoti (S). Därefter Jessica Blixt (D).
Tack ordförande! Ja, ni kunde gjort mer, hör jag er säga. Men då, när ni styrde häromåret, sänkte ni inte skatterna. Ni la pengar på hög. och underfinansierade förskolan, skolan och resten av välfärdsnämnderna. Ni föreslog inte en skattesänkning men jag kommer ihåg vad som stod i er budget. Ni la pengar på en hög för att ni hade ambitionen att på sikt sänka skatten. Nu säger Moderaternas gruppledare Axel att den här staden ska ha en attraktiv skattenivå. I tider av ökad barnfattigdom, ökad otrygghet, ökade språkklyftor, ska vi ha en attraktiv skattenivå? Är det verkligen målet? Är det det göteborgarna förväntar sig av oss? Att vi ska sänka skatten, både på kommunal nivå och statlig nivå, när vi har så djupa kriser? När vi går mot USA-hållet i andelen klyftor? Vi har snabbast växande klyftor. i Göteborg, i det här landet. Det är inte värdigt ett välfärdsland att sänka skatterna mitt i den här förskolekrisen vi är i. Vad är er lösning på göteborgarnas samhällsproblem? Kan ni svara på det? Tack!
Då är det replik begärd av Pär Gustafsson (L). Varsågod!
Jag vet inte om du har lyssnat på den debatt som har varit. Men nu är det ju så att vi företräder en budget där vi satsar mer pengar på förskolan och mer pengar på grundskolan än vad ni gör i ert förslag, samtidigt som vi också finansierar en början på en skattesänkning. Att vi inte gjorde det förra året eller året dessförinnan är väl inte speciellt konstigt. Vi har precis gått igenom en rätt omfattande ekonomisk kris. som har bekämpat inflationen, som nu är nere på väldigt bra nivåer, som gör att det de facto finns väldigt mycket mer pengar i systemet att kunna göra välfärd för. Så jag tycker att du argumenterar väldigt fult i den här debatten. Och den här förskolekrisen som du har här i Göteborg, ja, i andra kommuner väljer man faktiskt att prioritera förskolan. Tack!
Då är det replik av Blerta Hoti (S).
Du tycker att jag argumenterar fult, men jag argumenterar sakligt. Det är skillnad mellan mig och dig. Så kom inte och säg att det är fult. Det är sakkunskap. Jag citerar utifrån er budget från tidigare år. Men det är ju inte det vi behöver lägga i detalj på att hantera. Vanligt folks verklighet är förödande. Vi politiker, vi makthavare. Vi lever inte i den verkligheten som småbarnsmammor gör, som somaliska mammor i Hjällbo gör med små barn, som inte har rätt till en trygg utbildning, rätt till en språkutveckling på svenska. De som har råd, medelklassens Angeredsbor, de flyttar sina barn till Utby eller till stan. För att. Men underklassen idag är betydligt mycket fattigare. Barnprövningdomen är betydligt mycket större. Vi måste göra någonting åt detta. Alla vi har ett ansvar. Vi kan väl avstå en skattesänkning, jag och du?
Då är det replik av Pär Gustafsson (L). Varsågod.
Tack Elisabeth! På detta har Jonas Attenius (S) begärt en kontrareplik. Varsågod Jonas!
Jag skulle tycka det var jobbigt om det var så att om vi nu avstod den där skattesänkningen som vi vill göra så skulle vi ju lägga ännu mer pengar på förskolan än vad du har. Vi lyckas göra både och. Ja, vi har en omfattande segregation och fattigdom i Göteborg. Det är ett jättestort problem. Det drabbar framför allt dem vars barn går i förskolan. Jag pratade om det i mitt inledningsanförande. Det är de som drabbas av att den ordinarie verksamheten inte funkar, att de inte blir badade i svenska språket och så vidare. Det är det vi behöver komma åt. Vi lyckas göra både och. Tack!
Då är det replik av Axel Josefson (M). Varsågod!
Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Kul här Blert att man får komma upp och faktiskt förklara för dig, för du verkar ju inte ha lyssnat här tidigare på våra inlägg och lite bakgrunder till varför det inte blev några skattesänkningar där. Det är väl egentligen två. Dels det som Per sa, att i en coronakris ska du igång och sänka skatten med tillfälliga pengar. Lite oansvarigt skulle jag vilja säga. Det går inte. Det andra är att det fanns ingen politisk majoritet för det. Men hade Socialdemokraterna varit villiga att gå fram med skattesänkningar under förra mandatperioden så hade vi absolut kunnat diskutera det. Sedan tycker jag att debatten blir lite skev i den här argumentationen. Det vi pratar om här är överskott som Göteborgs Stad gör. och att en del använder vi för att sänka skatten för just de människor du pratade varmt för, de som har det hårt och besvärligt där ute, som har det svårt att gå runt. Där är faktiskt kommunalskatten en viktig, eller det är en stor andel av deras kostnader. Det är klart att vi måste göra vårt yttersta för att få ner dem. Tack!
Om vi ska vara ärliga så hade vi en jättetuff kris under coronakrisen. Många barn levde i en isolerad miljö och fick inte sin grundläggande rättighet till en utbildning eller till förskola. Det var extremt tufft. Men sen kom inflationen och då hade vi Tidöregeringen som styre. Vad väljer den samlade högern på nationell och kommunal nivå att göra i hanteringen av kriser? Man fortsätter med sin skattesänkarpolitik. Och det är inte för vanligt folk, det är för medelklassen. Och det skulle bara spä på klyftorna, det skulle bara riskera att utöka otryggheten och spä på segregationen och nyrekryteringen. Det här är inte ideologi, det här är ren fakta. Och det säger era liberala vänner inom OECD, säger de gång på gång. Ojämlikhet, det bäddar för ökad otrygghet och splittring i samhället. Vi socialdemokrater, vi vill tvärtom öka gemenskapen.
Tack Märta. Då är det replik av Axel Josefsson (M).
Tack fru ordförande, fullmäktige. Jag skulle vilja följa era råd att bränna alla pengarna. Då hade vi haft en mycket besvärligare situation nu. Skulle vi följa era råd på nationell nivå hade vi fortfarande haft en galopperande inflation. Det gäller faktiskt att kunna hålla igen kostnadsutvecklingen när man ska bekämpa inflationen. Det har regeringen gjort framgångsrikt, och det bär vi frukterna av nu genom att skatteintäkterna ökar. Då tycker vi att det är rimligt att göteborgarna också kan få ta del av de ökningarna. Tack!
Tack! Då är det replik av Martin Wannholt (D). Varsågod!
Det sades här att vi ska ha en ärlig och hederlig debatt och det är jag väldigt mycket för. Jag vill bara vädja till dig, Blerta. Man tittar på siffrorna. Det är inte alls tråkigt med siffror. Det är väldigt viktigt med siffror. Vi har prioriterat skolan och förskolan högre för nästa års budget, och totalt under mandatperioden 462 miljoner mer än vad du har fått med dig, Miljöpartiet och Vänstern. Det kostar att sitta med dem. Du står här och hoppar på varför vi sänker. Varför sitter ni med Vänstern och Miljöpartiet, som kostar så mycket pengar ni kunde ha lagt på skolan? Det skulle jag retoriskt kunna säga tillbaka. Och kom ihåg, när du är uppe här och pratar om skattesänkningar. Vem var det som styrde Sverige när värnskatten togs bort 2020? Det som gav allra mest till de allra rikaste var en socialdemokratisk statsminister.
Replik ifrån Blerta Hoti (S). Varsågod.
Jag kan lova dig, Martin. Margareta Andersson har gång på gång sagt att hon absolut inte vill sänka värnskatten. Men så var verkligheten. Vi fick inte majoritet. Hade Socialdemokraterna haft egen majoritet, hade väljarna röstat på vår politik så hade vi inte haft några skattesänkningar. Men som du vet, precis som du själv står i, så handlar politik om att ge och ta. i en koalition så handlar det om att ge och ta. Sådant är de demokratiska spelreglerna, som du känner mycket väl till. När det gäller Vänstern och Miljöpartiet, det är våra vänner och vi står bakom alla förslag. Jag vill bara säga det här med arbetstidsförkortning. Det är också en viktig del för att locka utbildad personal till våra förorter, för att vi prioriterar att motverka och bygga bort segregationen. Vi håller på just nu inom förvaltningen med att utreda särskilda anställningsvillkor. Vi vill ta en plan för arbetstidsförkortning som norm i våra utsatta områden. För att vi behöver en differentierad politik i den här staden för att möta våra utmaningar.
Tack för det ordförande! Ja Elisabeth Lann, vi tar ansvar. Hela den här budgeten vi lägger fram här idag är att ta ansvar i ett tufft ekonomiskt läge. Och det har betydelse. Jag har respekt, jag har den största respekt. För att det här är göteborgarnas pengar, att vi ska förvalta dem väl. Det är därför vi är så aktiva på kostnadssidan. Det är därför vi har kvar vår anställningsprövning. Det är ytterligare steg där varje nämnd nu ska återrapportera hur man tar sig an administrationsbesparing, marknadsföring, IT-licenser och annat. Vi sätter ännu hårdare krav på kostnadssidan. Det räcker inte fullt ut på intäktssidan. Jag sa tidigare att jag inte är nöjd. Du beskrev tidigare här i ditt anförande, Elisabeth situationen och synen på Göteborg. Det du gjorde var att läsa upp från borgerliga ledarsidor i pressen. Jag har en annan syn än Timbro. Men vi tar ansvar och ser till att pengarna går ut i välfärdens första linje.
Då är det replik, Martin Wannholt (D).
Tack Lerta för det svaret! Nu börjar vi få ett tonläge som är bra och ett resonerande. Jag förstår precis vad du säger. På den här sidan är vi också överens. Vi har lyckats komma överens om en liten, liten skattesänkning på överskottet och en extra satsning på skolan och förskolan jämfört med er. Vi är jätteglada för den budgeten. Jag hoppas att vi kan hålla den samtalstonen framöver. Det som blir jobbigt är att de som eventuellt sitter och lyssnar på den här debatten. Om vi har kvalitetssäkrat våra budgetar och våra siffror, på stadsledningskontoret med alla våra budgetsekreterare till höger och vänster, då får man ändå respektera det. Vi behöver inte tycka samma. Vi tycker inte samma om allt. Men då får man respektera det, och då kan man inte prata bort det genom att säga att ni stänker skatten. Varför lägger ni inte det på skolan? Det kunde vi ha gjort, men vi lyckades spara i andra änden och lägga ännu mer ändå än er. Det borde du nästan tycka var lite bra, tack.
Tack Martin. Då är det dags att gå tillbaka till talarlistan.
Jag vill bara ge en liten påminnelse, även om allt är intressant med en frisk debatt, att tiden för det här ämnet snart börjar lida mot sitt slut. Vi har en lång talarlista kvar. Vi har ju självklart morgondagen som reservdag, men jag tror att de flesta vill att vi är klara idag. En liten påminnelse bara. Då blir det Jessica Blixt (D) och därefter Bosse Porbrink (MP).
Tack Jonas! En kontrareplik, Elisabet Lann (KD). Varsågod!
Jonas Attenius (S) har begärt en replik på detta. Varsågod Jonas.
Tack för det ordförande och ledamöter här i församlingen. Jag är inte nöjd. Jag sa det i mitt anförande. Göteborgarna är heller inte nöjda med den välfärd vi har idag. Och välfärd, det är mer än skola, vård och omsorg. Det är mycket mer vi har ansvar för. Vi kommer naturligtvis komma in i debatten i olika pass senare idag kring de olika områdena. Inte minst det pass som följer härefter och som rör socialtjänstens område. Där ni gör en fullständig slakt på det området och allt det viktiga arbete som sker där. Du läste upp en lista nu, Elisabeth Lamm, precis. Det som jag bara hann notera och som gör mig provocerad. Är arbetsskor fel prioritering? för våra undersköterskor i äldreomsorgen. Är det det du menar? Du sa nämligen arbetsgård.
Tack. Tack! Då är vi tillbaka i replikskifte. Vi börjar med Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Jörgen!
Tack för ordet! Ja, Jonas, jag hade två små frågor. Vi har två helt olika syn på vad välfärdens kärna är och kommunens kärna är. I ditt Göteborg, vi ställde en fråga till stadsledningskontoret på hur mycket får de tio familjer som får ut högst kommunala bidrag, hur mycket får de ut? 61 700 kronor över ett års tid. I månaden får man ut i handen i 12 månader. 61 700 kr. Och det är inte det högsta bidraget som har getts ut här enskilt, för det är långt över 100 000. Är det att satsa på kommunens kärnverksamhet? Det är det inte, säger jag. Men min andra fråga är. Vi ska bygga en järnväg Göteborg-Borås. Jättebra. Där har du förhandlat bort 1 miljard av välfärdens pengar. Nu kanske inte jag kan läsa i din budget ordentligt, men den. Elfte så skickade ekonomidirektören ut att det vore klokt att i budgetarbetet inarbeta de här pengarna. Vi har ju avsatt det på fem år, eller hundra miljoner per år. I tio år så är vi av med den här. I er budget ser jag inte de pengarna. Var finns de?
Tack så mycket Axel! Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar (V). Därefter Jörgen Fogelklou (SD). Varsågod Daniel!
Tack. Tack Jörgen. Och då har Jonas Attenius (S) begärt en replik på detta. Varsågod Jonas.
Tack för det! Jag bara för ett snabbt svar på din sista fråga. Vi har ju en allmän reserv också där vi kan täcka in detta. Men det är också viktigt att säga Jörgen, ni har ju en egen linje i den här frågan. Vi förhandlade ner från 1,8 till 1 miljard kronor. Det tycker jag var en bra förhandling för göteborgarnas räkning i det här fallet. I det förslag som ni har här så hade vi inte ens fått någon järnväg överhuvudtaget för ingen hade gått med på det som ni har drivit. Tack!
En kontrareplik begärd av Jörgen Fogelklou (SD).
Tack för ordet. Jag undrar, hur kan en person få ut 61 700 kronor i månaden i 12 månader? Det ligger lite sekretess på det naturligtvis, för vi får inte ut mer information än att det är en barnfamilj med antagligen plus tre barn som får ut 61 700 kronor. i månaden i tolv månader per år. Det är fullständigt hål i huvudet. Och 107 000 kr är det bidrag som har getts ut mest under en månad i Göteborg. Hur är det möjligt? Hur ska du få den människan att gå och ta ett arbete inom välfärden till exempel? Tack.
Tack Jörgen. Då är det Martin Wannholt (D) som har begärt en replik. Varsågod Martin!
Tack herr ordförande! Jag vet inte om jag fick kritik för det också, men jag avslutade mitt inledningsanförande med att ställa en fråga till dig Jonas Attenius. Det vill jag väldigt gärna ha svar på. Vi fick ju inte det i ditt andra anförande. Så jag återupprepar den frågan. Hur är det möjligt att en kommunstyrelseordförande, kan hoppa på en seriös budget som satsar mer och mer långsiktigt på skola och förskola än din egen budget, att det är en bluffbudget, att det är en hittepåbudget, som du sa i vår stora lokaltidning. Hur är det möjligt att man uttrycker sig på det sättet? Tack!
Tack Martin! Då lämnar jag ordet till Jonas. Varsågod Jonas!
Tack för det ordförande och fullmäktigeledamöter. Jag kan konstatera, du nämnde skolan och förskolan. Ta förskolan som exempel. Ni vill införa 25 timmar. Om ni tittar på förskolegänget här, men jag tror det är fyra till femåringar. Ett uppdrag som, om man ska tolka det snällt, kostar max 70 miljoner kronor extra. Eller hur? Utöver det så ligger ett antal uppdrag och ska jag också lägga på andra . De andra delarna ni gör, där ni drar ner på olika åtgärder runt omkring skola och förskola, så får det konsekvenser. Men ta bara det enskilda uppdraget. Min bedömning är att det inte ens räcker med 70 miljoner kronor för att klara det. Ärligt talat, vi hade på riktigt, Martin, haft stor respekt om ni inte hade gått på skattesänkningen med de här 13 örena och ni hade lagt det på förskolan. Då . jäklar i min låda, då hade det varit seriöst. Men ta det som exempel. Det är inte i närheten av rimligt. Tack.
Tack Jonas och en ny replik begärd av Martin Wannholt (D). Varsågod Martin.
Ja, det här påståendet med de pengarna, det stämmer ju inte. Vi har fått lite olika versioner av det och det vet du om Jonas. Men det kan ju omöjligt vara läget för dig att uttrycka dig i GP på det sätt du gjorde. bluffbudget, hittepå. Vi har sett på andra sidan Atlanten att det lönar sig. I det landet, det stora landet, där lönar det sig att uttrycka sig på det sättet. Så kan vi inte ha det i Göteborg. Jag är helt säker på att du inte vill ha det i Göteborg. Så jag tycker att du ska ta dig samman och be om ursäkt. Och framförallt säga att vi kommer inte försöka uttrycka oss så i tidningen längre fram. Och sen när det gäller skattesänkningen på 13 öre. Din företrädare Göran Johansson, ett par andra emellan bakåt, 2008 sänkte han skatten med 25 öre, det vill säga dubbelt så mycket som är föreslaget här. Utöver vad som nu blir över här i vår budget. Och Göran Johansson var ingen bluffbudget, han var ingen hittepåbudget. Jag var med på den tiden här också.
Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Sedan det rödgröna styret tillträdde har vårt främsta fokus varit att skydda göteborgarna från den ekonomiska krisen och från regeringens politik. Samtidigt som vi fortsätter bygga ut välfärden, bryta segregationen och ta ansvar för miljö och klimatet. Det innebär svåra prioriteringar, särskilt med en blåbrun regering som har motarbetat oss. Flera viktiga reformer har inte kunnat genomföras. Vi hade velat göra mer, men vi gör vad vi kan. Det är också vad som präglar årets budget, precis som förra året. Vi lägger ut . alla resurser vi har så att de finns till där för göteborgarna, så att de kan få den välfärd som de förtjänar. Ett viktigt steg är att vi lägger ut en halv miljard till skola, vård och omsorg. Under det senaste året har splittringen i samhället ökat. Det märks i Göteborg och i det gemensamma samtalet. Det finns krafter som försöker ställa grupper mot varandra genom att peka ut vissa som problem och andra som lösning. Det undergräver tilliten i samhället och tilltron till demokratin. Det rödgröna styret kommer att göra tvärtom. Vi kommer att stå upp för alla göteborgare. Mänskliga rättigheter är inte en förhandlingsfråga i det här styret. Vi kommer inte offra några göteborgare för att göra politiska poänger. Jämställdheten ska ta tydliga kliv framåt. Vi ska få mer jämställda löner i kommunen. Arbetet mot våld i nära relationer ska stärkas. Normkritiskt och normmedvetet arbetssätt ska utvecklas, inte avvecklas. Vi kommer inte ställa göteborgare mot göteborgare, oavsett var du kommer ifrån. Arbetet mot rasism har stärkts till historiskt höga nivåer och kommer fortsätta utvecklas under året som kommer. Jämlikheten har tagit allvarliga steg i fel riktning. Krisen och regeringen har fortsatt elda på klyftorna. Skattesänkningar för rika, mindre resurser till kommuner och regioner som driver jämlikhetsarbetet. Fler fattiga när socialförsäkringarna urholkas. Vi ser att matfattigdomen ökar. Den absoluta fattigdomen ökar. Den relativa fattigdomen ökar. Allt detta samtidigt som kostnadskrisen raderat ut ett decennium av löneökningar. Hyrorna skjuter i höjden. Göteborgarna vill jag säga. Vi ser. Vi förstår. Vi lever i er verklighet. Vi kommer göra allt vi kan. för att göra er vardag bättre och billigare. Vi kommer inte bara fokusera på välfärden, utan göra allt vi kan för att underlätta för er. Vi vill göra ert liv lättare och er plånbok lite tyngre. Vi satsar på fritidsbanker för att du ska ha råd till en meningsfull fritid. Vi höjer försörjningsstödet för de allra extra utsatta. Vi sänker trösklarna för den som behöver stöd med missbruk eller andra sociala problem. Vi finns till för er. Vi ska bygga Göteborg starkare, mer jämlikt. Därför är vi övertygade om att i vårt Göteborg kan vi bara bygga det tillsammans. Bifall den rödgröna budgeten!
Tack Martin. Då är det Jonas som har begärt ordet. Varsågod Jonas.
Tack för det! Tittar man till förskolan här Martin, så är det ett antal förslag. Det är inte fel på de förslagen, det ska jag ge er. Bra förslag där. Det kommer vi komma in på. Det är inte fel på förslagen i sig. Men tittar vi på dem, bland annat minska barngrupper, vi ska ha 25-timmars förskolan. Det här är kostnadsdrivande uppdrag. De här 70 miljonerna räcker ju inte till, Martin. Och då blir det ju oseriöst att säga att det skulle räcka. Och nästa fråga blir ju lite för nu, Martin. Jag kan ju inte anklaga dig, för du är ju lokalpolitiker här. Men du är ju med det här gänget nu och vill sänka skatten. Det är ju det du vill. Då kan man ju fråga sig, hur mycket vill du sänka skatten ytterligare? Räcker det nu? De här 70 miljoner kronorna på förskolan, nu är det färdigt. Nu räcker det med de 70 miljonerna extra. Då blir det perfekt framåt. Är det så vi ska tolka det?
Tack Jonas. En kontrareplik. Begärd av Martin Wannholt (D). Varsågod Martin.
Ja, det här blir bekymmersamt för dig, Jonas Attenius, för man måste kunna räkna i en budget, eller hur? Vi har ju lagt in det här också i ramarna framöver. Du har ju inte ens några utpekade ramar för förskolan och skolan framöver. Du har ju inte lagt ut det, för ni ska sitta och bråka varje år eller komma överens om det då. Så ni har inga långsiktiga förutsättningar. Vi lägger ut de här pengarna som minimum med uppräkning redan nu. Så ditt problem är ju så mycket större. Men fortfarande, Jonas, vi kommer att komma in på den detaljdebatten i förskolan sedan, och du kommer att se att det inte är på det sättet du påstår. Men att det skulle vara skälet, du kommer ju att få ångra det på den debatt som kommer senare om förskolan och skolan. Så jag vill ju fråga dig, är det du har stått och sagt här om förskolans budget med de 70 miljonerna, är det skäl för att man som kommunstyrelsens ordförande uttrycker sig? på det nedlåtande sätt du gjorde i stadens största tidning.
Tack Martin! En replik behjälpt av Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas!
Men tack för det! Jag vill bara fråga, vad kostar det att minska barngrupperna? Vad kostar det att landa in på 25 timmar på 4-5 gånger? Är det de där 70 miljonerna Martin? Är det exakt det ni landar in i? Och sen vad vi debatterar här idag, det är ju om det är en finansierad 2025, eller hur? Och då menar jag, det är det jag vill penetrera här. Stämmer verkligen detta, Martin? Är det korrekt? Jag gör inte den bedömningen. Och sen finns det ju många, man kan ju ta upp massa olika saker. Hur ska ni göra med snöröjningen? Hur gör ni med andra delar i er budget? Vi kommer komma in på detta. Men här finns ju mängder av olika saker som inte är finansierat. Hela funktionsrättssidan. Vi kommer komma tillbaka till det. Tack. Talare 8 Tack Jonas! Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Axel Josefsson (M). Därefter Daniel Bernmar (V). Varsågod Axel!
Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag tycker man kan väl ställa sig den relevanta frågan, varför ska göteborgarna betala mer i skatt för en sämre service än en genomsnittskommun? Varför ska de göra det? Jag tycker det är helt. Helt obegripligt att de skulle behöva göra det. Jag tror också att det är väldigt viktigt att vi förstår vikten av att bara ha en bra konkurrensmässig skattesituation. Vi ser på de kommuner som inte lyckas få kontroll på detta. Där sker det ju en flykt av invånare. Det är faktiskt en realitet för oss också. Många barnfamiljer väljer nu att lämna Göteborg beroende på prisnivåer och så vidare, men även skatten. är hög här i Göteborg jämfört med vad du kanske får om du åker till någon av våra kranskommuner. Jag tror att det är viktigt att vi faktiskt inser detta att skatten, att ha en hög skattenivå, det är någonting som också lockar invånare eller människor till vår stad. Det är också så att det underlättar för alla de göteborgare som idag drabbas hårt utav de kostnadsökningar som finns. Man kan ju raljera lite här att det var ju bara 13 öre. Ja, men det är ju en resa. Vi kan ju inte sänka skatten radikalt från dag ett, utan det här är ju någonting som man måste ta successivt. Det finns tre områden som jag tycker att man ska vara lite observanta på. Dels att kommunen gör överskott idag. Vi gör vinst. Varför ska inte göteborgarna kunna ta del av de pengarna? Vi har ett slöseri. inom Göteborgs Stad som SKR, där du själv sitter i styrelsen, har uppskattat till 1,8 miljarder. Alltså vi betalar 1,8 miljarder mer för en service som andra får till en betydligt lägre kostnad. Det tredje är ett antal ideologiska vänsterprojekt. Där har Elisabeth Land redogjort för delar av projektet. Men i grova drag Jonas, vi har era låtsasbesparingar inom .
Tack! Axel! Och så har jag någonting till, men det får jag väl återkomma till. Du är välkommen tillbaka. Då har vi ett replikskifte som är begärt. Vi börjar med Karin Pleijel (MP). Varsågod, Karin.
Axel Josefson, du återkommer då och då till att prata om barnfamiljer. Som om ni hade en budget som tog hänsyn till barnfamiljerna och till barnen. Varför lyssnar ni inte på den oro som göteborgarna känner för klimat och naturkrisen? Om man har en budget som inte. attackera den frågan, som inte tar den frågan på allvar. Då kan man inte kalla sin budget en barnvänlig budget. Det är hyckleri och lögn.
Tack Karin! En kontrareplik begärd av Axel Josefson (M) på detta. Varsågod Axel!
Tack Daniel! Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou (SD). Därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Jörgen!
Tack fru ordförande! Det var mer ett påstående här från din sida Karin. Det var väl inte några konkreta exempel på det sättet. Jag skulle absolut inte vilja säga att vi är en barnfientlig budget, utan tvärtom. Vi jobbar med att sänka skatten för våra barnfamiljer. Vi jobbar med att förbättra kvaliteten i förskola och skola. Vi satsar mer pengar där än vad ni gör på vänstersidan. Sedan har ju ni en väldigt, väldigt hög ambition inom klimatet som jag inte riktigt ser hur ni ska uppnå med de åtgärder som finns här. Hur ska du lösa klimatutsläppen med det här? Det finns ju inga konkreta åtgärder. Ni för ju en låtsaspolitik kvar inom klimatområdet. Jag hoppas verkligen inte att vi behöver se en liknande utveckling som vi har sett på nationell plan, när Miljöpartiet har fått diktera villkoren och sen satt Sverige i en väldigt svår situation. Tack!
Tack Axel! Ny replik, begärd av Karin Pleijel (MP). Varsågod Karin!
Om vi har en patient på operationsbordet så har man en målsättning att patienten ska överleva. Men om man just nu inte har de instrument som är tillräckligt skarpa för att klara det här, då kan man inte säga att vi ska sänka målet. Vi ska ändra målet. Nej, men vi ska inte ha det. Att du ska överleva. Det handlar om så mycket, Axel. Så jag förstår att det är svårt att nå alla miljö och klimatmål. Men vad är alternativet? Och om vi tycker att vi ska ha ett. barnperspektiv i det vi gör här. Då måste vi ta den frågan som göteborgarna oroar sig väldigt mycket för. Era egna väljare, som jag sa, Moderaterna, 73 % vill att vi satsar mer på miljövänliga åtgärder. 61 % håller med om att det krävs livsstilsförändringar. Och 61 % tycker också att politikerna har ett ansvar för att fixa det här. Så vi behöver ta både göteborgarnas och era egna väljares oro på allvar. Det handlar om barnens framtid.
Tack Karin! Och på detta har vi begärt andra och sista replik. Varsågod Axel!
Tack för det ordförande fullmäktige! Ja men vi tar barnfamiljernas oro på allvar. Men däremot så ser vi inte riktigt Att vi ska gå fram med de lösningarna ni föreslår där vi mer eller mindre ska förbjuda bilen i Göteborg. Bara för att få ihop livspusslet. Då måste det ju fungera naturligtvis. Vi har ju sett till exempel nu hur det gick där på Sågatan med vilda protester utifrån de lösningar ni föreslog där. Så att jag tycker att man behöver man behöver anta. hantera detta på ett mer ansvarsfullt sätt Karin, än det ni försöker ge sken i. Sedan får vi inte glömma att den stora miljöförändringen är industrin. Tittar vi på effektivisering av bränslemotorer, övergång till elbilar och så vidare, är det där lösningen finns. Den finns inte i er budget Karin. Tack!
Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius som har begärt en replik. Varsågod Jonas!
Tack för det ordförande! Jag börjar med det här vi hört innan, låtsasbesparingar. Vi gör det på riktigt, Axel. Något du inte lyckades med under din tid, de fyra åren som KSO, ta tag i kostnadssidan och ta tag i kostnader kopplat till onödig administration, byråkrati, marknadsföring och liknande. Vi gör det. Vi gör det. Du gjorde det aldrig. Så jag tänker, verkligheten får väl tala sitt språk. Sen när det gäller skattesatsen, du är inne här på. Skryter om de här 13 örena. Det är ett sätt också att få göteborgarna eller fler göteborgare till staden. Kan vi bara konstatera att under den tid vi haft den nuvarande skattesatsen så är vi ju den stad som växer snabbast i Sverige. Vi växer mer än Stockholm. Vi växer mer än Malmö. Då trots, inom citationstecken, den skattesats vi har. Mig veterligen går det ganska bra för Kungsbacka också. De har väl en högre skattesats. Så att, ja. Jag tror inte det ger så mycket för det. Men på vilket sätt vill du? Vad är det du vill skära bort? För du kommer behöva skära bort med lägre skattesats. Det vill jag ställa frågan till dig. Vilken välfärd är det? Skolan? Omsorgen? Var ska du skära?
Tack Jonas. Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar som är sist. Ville du ha en kontrareplik? Ja, men då missar du. Men tryck in dig, så får du en minut. Jag ber om ursäkt, Daniel. Varsågod, Axel.
Ja, Jonas, det är bra. Vem är det som pratar om att vi ska skära bort? Vi har inte sagt att vi ska skära bort nåt. Kommunen gör överskott. Det innebär att man har pengar över, Jonas. De använder vi för att kunna genomföra skattesänkningar. Vi delar våra överskott, alltså skattepengar vi har fått in från göteborgarna. De delar vi med oss. Vi tar inte emot allt det vi får helt enkelt. Vi har överskott. Vi använder de överskotten för att satsa mer på skola och förskola än vad ni gör.
Tack. Och på detta har Jonas Attenius (S) begärt en replik. Det är andra och sista. Varsågod Jonas.
Tack för ordet, herr ordförande, fullmäktige, åhörare, alla Sverigevänner. Vi sverigedemokrater gör som vanligt. Vi sätter tryggheten och välfärden först. Vi har alltsedan 2014 förespråkat, budgeterat och verkat för en stark svensk välfärdspolitik. Men vi har också betonat att skattekollektivets resurser är begränsade. Det måste med andra ord finnas. En balans mellan skatteuttag och kommunal verksamhet. Med vårt budgetförslag för 2025 stärker vi kommunens kärnverksamheter samtidigt som vi sätter stopp för det kommunala slöseriet. Vi som kommun måste återgå till att prioritera våra kärnuppdrag, inte lägga miljontals kronor på ideologiska utsvävningar. Det kanske också är i pliktkänslan som uppfattningen om samhället såsom det gemensamma hemmet starkast och bäst kommer fram. Sin egen rätt och sin egen andel är den enskilde sällan sen att hävda. Men i omtanke om andra är hon icke lika snar. Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Det försöker ingen skaffa sig fördel på andres bekostnad. Den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.” Vi sverigedemokrater är varken ett skattehöjarparti eller skattesänkarparti. Vi är av den enkla åsikten att vi ska ta ut exakt den skatt som krävs för att säkra kommunens kärnverksamheter, att vi erbjuder den välfärd människor i Göteborg är så förtjänta av. Med vår budget skulle det innebära att invånarna får behålla lite mer av sina egna pengar. När välfärden och kommunens kärnverksamheter är finansierade finns det nämligen pengar över. Det rödgröna styret tar nämligen ut för mycket i skatt. Vi justerar dessa siffror och sänker skatten med 25 öre i år, med förhoppning om att kunna sänka den ytterligare 2026 och 2027, om ekonomin ser likadan ut. Samtidigt satsar vi mest av alla partier i våra budgetar på förskolan, på grundskolan, på utbildningsnämnden och på äldreomsorgsnämnden. Vi prioriterar om så att både funktionsstödsnämnden och arbetsmarknaden för vuxenutbildning kan lägga alla sina resurser på just kärnverksamheten. Stark välfärd innebär att kunna möta de grundläggande behov och frågor som människor ställer sig varje dag. Får jag den vård jag behöver? Kan min mamma få en trygg plats på ett äldreboende? Får mina barn studiero i skolan? Kommer ens polisen om något skulle hända? Dessa frågor är kärnan i vårt samhälle. Om vi inte kan svara upp mot dem har vi tappat något grundläggande. Tyvärr är det här vi står i dag, i en stad där samhällskontraktet sviktar alltmer. Göteborg, vår plats på jorden, förtjänar bättre. Men hur gör vi det här då? Jo, vi vågar prioritera. Vi vågar säga vad vi ser och upptäcker och vi gör annorlunda. Vi vågar säga att kejsaren är naken. Vi måste nu börja ställa krav och möta upp förväntningar. Vi måste blåsa kunskap och kraft i elever, lärare och rektorer. Vi måste se över de verktyg vi redan har, men börja använda dem rätt. Vi måste ta bildning och disciplin tillbaka in i klassrummet. Vi måste ställa upp på dem som en gång byggde staden och landet starkt, de som behöver vår välfärd mest. Det är endast så vi kan bygga en stad från grunden och upp igen, utifrån självförtroende och egenansvar, en plats där man först gör sin plikt och sedan kräver sin rätt. Vissa kanske tycker att vi är alldeles för raka eller att tydlighet är tråkigt. Men det handlar om respekt, respekt för de människor som valt oss att leda dem. Jag är övertygad om att en dag kommer vi sitta ned tillsammans och finna gemensamma lösningar. För vi i Göteborg har tyvärr inte råd att vänta längre. Göteborg förtjänar trygghet och skönhet i hur vi bygger vår stad. Det är vårt ansvar att återupprätta den trygghet och skapa framtidstro för göteborgarna. Med det vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande om budget för 2025 samt flerårsplaner 2026 och 2027.
Tack! Ja men det är ju de facto så. Det är de facto så. Om du minskar intäktssidan så måste du någonstans plocka bort. Du får ju inte ihop en budget. Sen kan en budget växa under årets gång. Det kan den göra. Förändrade skatteintäkter, du får en konjunkturutveckling som går åt rätt håll och så vidare. Och så får du överskott av det skälet. Men när du lägger din budget så måste du på olika sätt prioritera. Och då handlar det om att skära bort. Och då handlar det också om när du minskar på intäktssidan. Vad är det för typ av saker som ska skäras bort? Det är ju någonting, Axel. Så är det. Jag kan konstatera att om du inte vill svara på frågan kan jag bara ställa den enkla frågan. Tycker du att det är rimligt att vi nu ger möjlighet, eller att vi får till det här med arbetsskor? Det har vi redan fått inom äldreomsorgen men också inom funktionsstödet. Tycker du att det är en rimlig prioritering?
Tack Jonas! En kontrar effekt, Axel Josefson (M). Andra och sista. Varsågod Axel!
Tack för det ordförande, fullmäktige. Jag blev lite förvånad här Jonas, men låt mig förklara. Regeringen har genomfört en mycket ansvarsfull politik. Sänkt inflationen, vilket har gjort att vi har fått mer arbetade timmar, vilket har ökat våra skatteintäkter. Det innebär att de kostnader som du har täcks. av mer pengar, dvs det blir ett överskott och det överskottet använder vi till hela det överskottet. Vi använder en del av det för att sänka skatten, en mindre del faktiskt, för att sänka skatten. Resten satsar vi på skola och förskola, mer än vad ni gör. Sedan när det gäller arbetsskor, jag kan väl enkelt konstatera att det finns många små dutsar som ni lägger in i era motioner. Mycket av detta borde man kunna hantera i ordinarie verksamhet genom att prioritera där. Så jag förstår att det finns en populism i det här som ni vill ge uttryck för, för att visa att ni gör någonting. Men faktum är att det här borde man också kunna hantera i ordinarie verksamhet.
Tack! Då lämnar jag ordet till Daniel Bernmar (V). Varsågod Daniel!
Tack så mycket! Axel Josefson demonstrerar ett politiskt kappvänderi av rang i den här debatten. Han står och säger i den ekonomiska politiken att nu gör vi vinst, han kallar det för vinst men det är ju överskott. Nu gör vi ett överskott här i föregående år och kommer säkert göra ett överskott detta året. 1,3 miljarder i kommunkoncernen förra året. Det kommer bli ett överskott det här året också. Nu måste vi sänka skatten. Det är samma Axel Josefson som förra mandatperioden. När han gjorde ett överskott på mellan 3 och 5 miljarder om året. Stod i samma talarstol och sa. De här pengarna är jätteviktiga för att vi ska klara investeringarna. Verkligheten är att vi gör det svagaste resultatet 2023 sedan 2014. Vi har gjort allt vad vi har kunnat för att alla pengar ska ut. Det har varit vår prioritering. Det strukturella resultatet under 2023 var negativt. Vi gjorde vårt yttersta för att alla pengar ska ut. Att vi sedan har ett litet överskott. Det är naturligt i en kommunekonomi där man inte kan prognostisera exakta intäkter.
Tack Daniel! Berätta vad Axel Josefson (M) har bett om i en kontrareplik. Varsågod Axel!
Tack ordförande och tack Daniel! Det är glädjande att det är någon här inom vänsterstyret som förstår den ekonomiska politiken. Sanningen var ju den under förra mandatperioden att vi gjorde stora överskott, men vi var också ett minoritetsstyre, precis som ni. Det fanns ingen majoritet för att gå fram med olika skattesänkningar. Men, Daniel, om du är villig att sänka skatten samarbetar jag gärna med dig i den frågan för att faktiskt se till att göteborgarna kan få mer pengar i plånboken, för det är ju det som det i slutändan handlar om. Vill vi nu bekämpa . Ojämlikhet, sex, få till att människor har en bättre möjlighet att kunna leva på sitt arbete. Då är det kommunalskatten som är en väldigt viktig faktor. Vi kan inte överbeskatta våra kära göteborgare. Vi ska göra vårt yttersta för att de ska betala så lite som möjligt för en högkvalitativ service. Tack.
Tack Axel! Daniel har begärt det andra och sista replik. Varsågod Daniel!
Tack ordförande! Var kommer det här kappvänderiet ifrån? Varför kan han med ena handen säga att vi ska göra jättestora överskott. Det är fantastiskt med de här stora överskotten för att vi ska klara investeringarna. När han själv styr och sen när vi styr trots att vi har det sämsta resultatet i modern tid i princip. Där alla pengar ska ut. Varför vill han då sänka skatten ännu mer och pressa välfärden ännu mer? Jo det är ideologiskt. Det är det det handlar om. När han styrde då skulle de få upp resultaten för att skära i välfärden. Det var ett. Sen skulle de sälja tillgångar. För att ytterligare minska kommunens omfattning. Nu när de inte styr, då kan de inte stå här och försöka sälja stadens kulturskatter, som de försökte göra förra mandatperioden och misslyckades, tack vare att vi hade ett fullmäktige som inte gick med på att sälja kulturskatter. Det är den ideologiska verkligheten vi sitter i. De vill både sänka skatten, det vill säga göra staden sämre, och sälja ut stora delar av vårt Göteborg. Det kommer vi aldrig att tillåta. Tack!
Tack Daniel. Då är det Axel Josefson, andra och sista replik. Varsågod.
Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt (D). Därefter Karin Pleijel (MP).
Tack för det ordförande. Absolut Daniel, du har helt rätt. Det här är en ideologisk fråga. Vi står på göteborgarnas sida där vi vill säkerställa att de inte blir överbeskattade och att de får en välfärd som motsvarar det man betalar för. Det får man tyvärr inte idag och då måste vi göra någonting åt detta. Det är en kämpig övning. Och tyvärr så ser jag inte särskilt mycket av det i eran budget.
Tack Axel! Då går vi tillbaka till talarlistan. Börjar med Daniel Bernmar (V). Därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Daniel!
Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag vill börja med att yrka bifall till den rödgröna budgeten i sin helhet. Förra året när jag stod här så pratade jag om människovärdet. Jag gjorde det för att Vänsterpartiets politik tar sin utgångspunkt i det. Att vi ska kunna räkna med varandra. Att det okränkbara människovärdet är något som vi försvarar tillsammans. Att det bara finns en stad och den är Göteborg. Att det bara finns ett sorts folk i den staden och det är göteborgare. Solidaritet, det är inte ett tomt ord. Det är den aktiva handlingen att se sig själv i andra. Under den här dagen och under resten av mandatperioden kommer det betyda att vi står upp för välfärden och dess uppdrag. Att utgöra den där stödjande handen när den som mest behövs. Med vetskapen om att imorgon kan det vara jag, eller att igår var det jag. I svåra tider finns inget viktigare. Det är därför det är så viktigt att skydda våra verksamheter från regeringens människofientliga välfärdsslakt. Kontrasterna mot högerns välfärdsslakt i sin budget i den här församlingen kan inte vara tydligare. När vi stärker resurserna till socialt och förebyggande arbete så väljer högeroppositionen att riva ut stora köttstycken genom att minska socialtjänstens budget med 120 miljoner kronor. Större uppdrag, mindre resurser. När vi skär i administration och minskar antalet utredningar så fortsätter högeroppositionen spotta ur sig mer utredningsuppdrag eftersom de saknar förmåga att formulera egen politik. När vi tryggar resurser till kulturen så kan man slås av häpnad av hur högeroppositionen plockar fram, inte en osthyvel utan en veritabel köttyxa. Värderingar gör skillnad och i svåra tider blir det allt tydligare. Göteborgarna har valt bort högerns politiska skygglappar och röstat för en politik för en starkare välfärd, ett mer jämställt Göteborg där mänskliga rättigheter står i centrum. En vision om ett Göteborg där alla får samma chans i livet. Ett rödgrönt Göteborg. Tack!
Tack Daniel och före detta Axel Josefson (M). Jag begärde en replik. Varsågod!
Tack fru ordförande, fullmäktige, göteborgare. I ditt inledningsanförande Daniel, så sa du vi ska inte ställa göteborgare mot göteborgare. Vi ska inte offra några göteborgare för billiga politiska poänger. Och då undrar jag, och det tror jag nog fler än mig som undrar, den politik som ni nu har fört. där ni har gått fram med beslut som har blivit fällda av domstol, där ni driver utrikespolitik, där ni lyfter fram vissa grupper. Det är stora demonstrationer där f.d. ledande företrädare har haft väldigt tydliga åsikter om detta och som faktiskt har medfört att det finns. Ett antal göteborgare här som idag är väldigt rädda. Man är rädda för sina liv. Jag vandrar förbi synagogan varje dag. Där är det polisbevakning dygnet runt. Då undrar jag Daniel, hur ser du på detta och den politik och vilket ansvar ni har haft för att vi har fått den här situationen i Göteborg?
Tack Axel! En kontrareplik begärd av Daniel Bernmar (V). Varsågod Daniel!
Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Ja, för Vänsterpartiet, och jag har stått många gånger i den här talarstolen, är det självklart att stå upp för allas mänskliga rättigheter. Det är inte ett selektivt uppdrag. Det är någonting vi måste göra hela tiden och för alla. Om det gör folk rädda så är ju det olyckligt. Men jag tror att det beror väldigt mycket på försöken att politisera arbetet mot antisemitism. Det finns inget. partier i den här församlingen som har lagt så mycket resurser i det antirasistiska arbetet som Vänsterpartiet. Det finns inget parti i den här församlingen som under två mandatperioder utökat och utvecklat arbetet mot antisemitism. Medan när ni styrde, då hände det ingenting. Så det är en politisering orsakad av en retorik som inte hör hemma vare sig i denna församling eller någon annanstans. Vänsterpartiet står upp i kampen för alla människors lika värde oavsett var man kommer ifrån och oavsett vad man tror på.
Tack Daniel! Axel Josefson (M) har begärt andra och sista replik på detta. Varsågod Axel!
Tack för det Daniel! Nu var det inte riktigt det jag frågade om utan det handlade mer om hur ni ser på ert eget ansvar i detta. Att faktiskt ha lagt fram förslag som har piskat upp en opinion och som har skapat de här stämningarna i våran stad. Och blandat er in i utrikespolitik som vi egentligen inte har rådighet över och inte heller ska ha rådighet. Varför gör ni det överhuvudtaget? Jag är mycket bekymrad över den utvecklingen som ni har startat och som tyvärr sätter oss som stad i ett väldigt dåligt läge. Och också lite som tidigare talare visat på hur omvärlden ser på oss. Är ni nöjda med de politiska förslag ni har lagt i de här frågorna? Är ni nöjda med hur det här har hanterats? Hur tänker ni hantera det här framåt? Tack!
Tack Axel! Då är det Daniel Bernmar (V), kontrareplik, andra och sista. Varsågod Daniel!