Redovisning av uppdrag att utreda om det finns bolag som i stället kan drivas i nämndform samt fördjupning av de ekonomiska och rättsliga förutsättningarna för att överföra Boplats Göteborg AB till en

Kommunfullmäktige Handling 2024 nr 160 Redovisning av uppdrag att utreda om det finns bolag som i stället kan drivas i nämndform samt fördjupning av de ekonomiska och rättsliga förutsättningarna för att överföra Boplats Göteborg AB till en befintlig nämnd Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Stadsledningskontorets förslag till beslut av kommunstyrelsen för egen del har bifallits. Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 2 mars 2023, reviderat den 22 april 2024 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag givet i budget 2023 till kommunstyrelsen, att utreda om det finns bolag som i stället kan drivas i nämndform, antecknas och förklaras fullgjort. ---- Vid behandling av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Martin Wannholt (D) yrkade bifall till yrkande från D den 5 september 2024. Jörgen Fogelklou (SD) yrkade bifall till yrkande från SD den 22 maj 2024. Ordföranden Jonas Attenius (S) och Axel Josefson (M) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag och avslag på övriga yrkanden. Kommunstyrelsen beslutade utan omröstning att bifalla Jonas Attenius och Axel Josefsons yrkande. Jörgen Fogelklou (SD) reserverade sig mot beslutet. Göteborg den 11 september 2024 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Mathias Sköld Kommunstyrelsen Yrkande Demokraterna 2024-09-05 Ärende 25, SLK-2022-01438 Yrkande angående Redovisning av uppdrag att utreda om det finns bolag som i stället kan drivas i nämndform samt fördjupning av de ekonomiska och rättsliga förutsättningarna för att överföra Boplats Göteborg AB till en befintlig nämnd Förslag till beslut I kommunstyrelsen: 1. Kommunstyrelsens uppdrag 2023-09-20 § 617 till stadsledningskontoret, att i samverkan med Göteborgs Stadshus AB utreda de ekonomiska och rättsliga förutsättningarna för att överföra Boplats Göteborg AB:s verksamhet från nuvarande bolagsform till annan nämnd, antecknas och förklaras fullgjort. I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Boplats verksamhet överförs till nämnden för demokrati och medborgarservice från och med 2026-01-01. 2. Nämnden för demokrati och medborgarservice får i uppdrag att, tillsammans med Boplats, påbörja genomförandeplaneringen för verksamhetsöverföringen. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att innan 2026-01-01 återkomma med förslag till reviderat reglemente för nämnden för demokrati och medborgarservice. 4. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag givet i budget 2023 till kommunstyrelsen, att utreda om det finns bolag som i stället kan drivas i nämndform, antecknas och förklaras fullgjort. Yrkandet Det är viktigt att den kommunala verksamheten organiseras och bedrivs på sådant sätt att kommunalt slöseri undviks. Utredningen visar på effektiviseringar vid en överföring till nämnd. Kostnaderna för VD och politiker i bolagets styrelse upphör. Det är ett slöseri att avlöna politiker i en styrelse för en verksamhet med mindre än 30 anställda som har det enkla huvuduppdraget att administrera en kö. Vid placering i nämnd kan antalet upphandlingar som behöver göras minska då Boplats kan utnyttja nämndens befintliga upphandlingar. Vid en överföring till nämnd kan dessutom beslut som fattas inom ramen för Boplats överklagas, vilket ger en starkare demokratisk legitimitet och en ökad öppenhet och transparens. Nämnden för demokrati och medborgarservice bedöms enligt utredningen vara lämpligast. Boplats verksamhet ligger väl i linje med vad nämnden redan gör och nämnden har fram till förra året utgjort fördjupad kundtjänst åt Boplats. Utredningen ser att såväl Boplats som förvaltningen bör kunna hitta effektiviseringar i stödorganisationen. De begränsningar att fördela kostnader över tid som placering i en nämnd ger kan hanteras genom inspel till budgetprocessen eller genom hemställan till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen Yrkande 2024-05-22 KS 2024-05-29, Ä: 4, Ä.nr: SLK-2022-01438 Yrkande angående – Redovisning av uppdrag att utreda om det finns bolag som i stället kan drivas i nämndform samt fördjupning av de ekonomiska och rättsliga förutsättningarna för att överföra Boplats Göteborg AB till en befintlig nämnd. Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Kommunstyrelsens uppdrag 2023-09-20 § 617 till stadsledningskontoret, att i samverkan med Göteborgs Stadshus AB utreda de ekonomiska och rättsliga förutsättningarna för att överföra Boplats Göteborg AB:s verksamhet från nuvarande bolagsform till annan nämnd, antecknas och förklaras fullgjort. I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 2. Kommunfullmäktige beslutar att Boplats Göteborg AB fortsatt skall bedrivas i bolagsform. 3. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag givet i budget 2023 till kommunstyrelsen, att utreda om det finns bolag som i stället kan drivas i nämndform, antecknas och förklaras därefter fullgjort. Yrkandet Det har sedan 2022 pågått ett arbete med att se över om det finns bolag som i stället kan bedrivas i nämndform. Det nu aktuella ärendet rör närmare bestämt Boplats Göteborg AB. Redovisningen har nu slagit fast att det skulle vara möjligt att bedriva verksamheten i nämndform men att det finns inget påtagligt som tyder på att verksamheten skulle bli mer ändamålsenligt av att flyttas till en nämnd. I enligt med utredningens resultat vilken inte kunnat visa på någon vinst genom en förändring så yrkar Sverigedemokraterna på att Boplats Göteborg även fortsatt skall bedrivas i sin nuvarande bolagsform. Risken för försämringar är således större (än att kunna hoppas på icke identifierbara vinster). Detta får SD osökt att tänka på det engelska ordspråket: ”don’t fix it, if it ain’t broken”. Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2023-03-02 Johan Pheiffer Reviderat 2024-04-22 Telefon: 031-368 02 38 Ärendenummer SLK-2022-01438 E-post: johan.pheiffer@stadshuset.goteborg.se Redovisning av uppdrag att utreda om det finns bolag som i stället kan drivas i nämndform samt fördjupning av de ekonomiska och rättsliga förutsättningarna för att överföra Boplats Göteborg AB till en befintlig nämnd Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Kommunstyrelsens uppdrag 2023-09-20 § 617 till stadsledningskontoret, att i samverkan med Göteborgs Stadshus AB utreda de ekonomiska och rättsliga förutsättningarna för att överföra Boplats Göteborg AB:s verksamhet från nuvarande bolagsform till annan nämnd, antecknas och förklaras fullgjort. I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag givet i budget 2023 till kommunstyrelsen, att utreda om det finns bolag som i stället kan drivas i nämndform, antecknas och förklaras fullgjort. Sammanfattning I kommunfullmäktiges budget för 2023 fick kommunstyrelsen i uppdrag att utreda om det finns bolag som i stället kan drivas i nämndform. I samband med stadsledningskontorets återrapportering på uppdraget i kommunstyrelsen 2023-09-20 § 617 återremitterades ärendet till stadsledningskontoret för att i samverkan med Göteborgs Stadshus AB (Stadshus) utreda de ekonomiska och rättsliga förutsättningarna för att överföra Boplats Göteborg AB:s (Boplats) verksamhet från nuvarande bolagsform till annan nämnd. Stadsledningskontoret bedömer i ärendet att det inte finns vare sig juridiska eller ekonomiska hinder för att överföra Boplats verksamhet till en befintlig nämnd. Det har däremot identifierats ett antal frågor som staden behöver beakta i samband med en sådan överföring. Stadsledningskontorets bedömning är att överföringen av Boplats verksamhet till en nämnd skulle komma att betraktas som en verksamhetsövergång i arbetsrättslig mening. En överföring till nämnd förväntas ge vissa effektiviseringar. Dessa utgörs främst av att kostnaderna för VD och styrelse upphör. Verksamheten skulle vid en överföring dock få sämre möjligheter till att fördela kostnader över tid. Om verksamheten förs över till en nämnd kommer bolaget att avvecklas genom att det fusioneras med moderbolaget. Kvarvarande nettotillgångar stannar därmed i Stadshus. Utredningen har identifierat två lämpliga mottagande organisationer – nämnden för demokrati och medborgarservice och exploateringsnämnden. Utredningen har dock inte bedömt huruvida det skulle vara mer ändamålsenligt att bedriva verksamheten i en nämnd i stället för nuvarande bolagsform. Vid ett beslut om att överföra Boplats till en befintlig nämnd bör samtidigt den mottagande nämnden, tillsammans med bolaget, ges i uppdrag att påbörja en genomförandeplanering. Bedömning ur ekonomisk, ekologisk och social dimension Stadsledningskontoret bedömer att huvudmannaskapet för verksamheten i Boplats inte har någon påverkan på den ekologiska eller sociala dimensionen. De ekonomiska konsekvenserna av ett förändrat huvudmannaskap utgör en betydande del av utredningen och redogörs för i särskilt avsnitt nedan. Samverkan Samverkan i CSG 2024-05-02. Bilagor 1. Protokollsutdrag kommunstyrelsen 2023-09-20 § 617 2. Protokollsutdrag CSG 2024-05-01§ 5a 3. Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande 2023-03-02 ”Redovisning av uppdrag att utreda om det finns bolag som istället kan drivas i nämndform”, dnr 1438/22 Ärendet Ärendet avser uppdraget givet i budget 2023 till kommunstyrelsen att utreda om det finns bolag som i stället kan drivas i nämndform samt det uppdrag som följde på en återremiss i kommunstyrelsen 2023-09-20 § 617 till stadsledningskontoret om att i samverkan med Stadshus utreda de ekonomiska och rättsliga förutsättningarna för att överföra Boplats verksamhet från nuvarande bolagsform till annan nämnd. Ärendet avser svara på återremissen medan det ursprungliga tjänsteutlåtandet biläggs ärendet. Beskrivning av ärendet Beskrivningen inleds med en övergripande presentation av bolaget och följs sedan av en genomgång av de juridiska och ekonomiska förutsättningarna för en övergång från bolagsform till nämnd. Sedan följer en redogörelse av möjligheter och risker vid en överföring av Boplats till de två nämnder som utredningen bedömt som mest lämpliga att överföra verksamheten till om beslut om en sådan överföring fattas. Boplats i Göteborg AB Boplats är en kommunal bostadsförmedling och ska enligt sitt ägardirektiv utgöra stadens verktyg för att säkerställa en effektiv och jämställd/jämlik hyresmarknad, främja bostadsförsörjning samt verka för att underlätta inträde och rörlighet på bostadsmarknaden i Göteborg med omnejd. Bolaget ska vidare medverka till en effektiv förmedling av bostäder till nytta för både bostadssökande, fastighetsägare och näringsliv i Göteborg. Genom att säkerställa transparenta krav, en rättssäker förmedling av bostäder och ett ständigt inflöde av nya lägenheter bidrar bolaget till en hyresmarknad på lika villkor för de bostadssökande. Boplats är helägt av Stadshus och består för närvarande av 29 anställda. En betydande del av bolagets verksamhet består av det egenutvecklade IT-systemet vilket används såväl av bolaget själva som av bostadssökare och hyresvärdar. För övriga IT-system så är bolaget redan kund hos Intraservice och använder samma modell som nämnderna vilket innebär att en överflyttning inte förväntas medföra några kostnader av betydelse. Kommunfullmäktige beslutade 2017 om ett förändrat uppdrag för Boplats vilket innebar att Boplats fick omvandla sin verksamhet från att vara en marknadsplats som möjliggör för fastighetsägare, privata som kommunala, att annonsera sina lediga lägenheter på bolagets hemsida till att bli en bostadsförmedling i likhet med förmedlingarna i Stockholm och Malmö. Omvandlingen till bostadsförmedling skedde 2019 och innebar en del nya arbetsuppgifter, vilket medförde behov av nyanställningar och därmed ökade personalkostnader samt ökade kostnader för anpassning och utveckling av befintligt IT-system. Till följd av att organisationen växte behövde bolaget även hitta en större lokal vilket i sin tur också medförde ökade kostnader. Kommunfullmäktiges beslut innebar även att verksamheten ska finansieras i huvudsak genom intäkter från köavgiften, vilket medförde att det årliga driftsbidraget som bolaget tidigare erhållit från sina ägare upphörde helt. I samband med detta beslutade kommunfullmäktige även att höja köavgiften från 100 kr till 200 kr per år. Utvecklingsfrågor I dialog med befintliga och potentiella hyresvärdar har det framkommit ett behov av att modernisera det egenutvecklade verksamhetssystemet. Det handlar om såväl ökad användarvänlighet som möjligheten till att kunna hantera olika typer av köer. Bolagets egna analyser pekar även på ett behov av förbättrade annonser samt en modernisering av användargränssnittet. Bolaget har även identifierat ett behov av att utöka tillgängligheten i socioekonomiskt svagare områden eftersom en stor del av kundsupporten idag möter kunder från dessa områden. Bolaget arbetar därutöver kontinuerligt med att locka nya hyresvärdar till Boplats samt med att öka sin geografiska omfattning inom den lokala arbetsmarknadsregionen. Framtidenkoncernen Mer än 80 % av lägenheterna som Boplats förmedlar ingår i beståndet hos de allmännyttiga fastighetsbolagen inom Framtidenkoncernen. Boplats förmedlar dock inte Framtidenkoncernens lägenheter som hanteras som internbyten, utan dessa hanterar koncernen själva enligt kommunfullmäktiges beslut den 25 november 2021 (Handling 2021nr 244). Framtiden beskriver att Boplats utgör en affärskritisk verksamhet för allmännyttan då förmedlingen av lägenheter är en förutsättning för att säkerställa bolagens intäkter. Även om placeringen av Boplats i sig inte bör ha någon betydelse för stadens bostadsbolag, framhåller Framtiden att det är av stor vikt att överföringen sker så smidigt som möjligt och att verksamheten kan fortlöpa utan avbrott. Boplats uppfattas som en självständig aktör idag, vilket Framtiden bedömer vara viktigt för att bibehålla förtroendet hos såväl hyresvärdar som sökanden samt utifrån att bolaget är en aktör som verkar i en region. Varumärket Boplats är väletablerat och bör inte förändras. Juridiska förutsättningar Kommunalrättsliga utgångspunkter Vad kommunen får ägna sig åt avgörs utifrån kompetensreglerna i kommunallagen (2017:725), kompetensvidgande regler i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter och annan speciallagstiftning. För att en kommun ska få ha hand om en angelägenhet krävs att det är av allmänt intresse att så sker. Allmänintresset och åtgärderna som vidtas för att tillgodose intresset ska bedömas utifrån flera olika aspekter. För frågan om vad kommunen får ägna sig åt är det däremot inte avgörande om verksamheten bedrivs i nämndform eller av ett kommunalt bolag. För kommunal bostadsförmedling finns speciallagstiftning genom bestämmelser i lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Enligt lagen ska kommunen anordna bostadsförmedling om det behövs för att främja bostadsförsörjningen. En kommunal bostadsförmedling som förmedlar lägenheter i turordning efter kötid får ta ut en avgift för rätten att stå i kön. Behovet av en kommunal bostadsförmedling är beroende av bostadssituationen i kommunen. Som en allmän utgångspunkt bör därför enligt förarbetena gälla att kommunerna själva utifrån lokala förutsättningar får avgöra om en bostadsförmedling ska inrättas och på vilket sätt förmedlingsuppgiften ska utföras. Uppgiften kan utföras i egen regi, lämnas över till ett kommunalt företag eller genom avtal om drift av verksamheten på entreprenad lämnas över till ett annat privaträttsligt subjekt, eller genom kommunalförbund eller gemensam nämnd med andra kommuner. Lagstiftaren har inte tagit ställning till vilken verksamhetsform som bör användas. I detta sammanhang bör nämnas att det finns förslag på vissa lagändringar på området. Stadsledningskontoret bedömer att dessa ändringar, ur ett rättsligt perspektiv, inte påverkar placeringen av Boplats. Stadsledningskontoret bedömer vidare att en kommunal bostadsförmedling, som är avgränsad till den lokala arbetsmarknadsregionen, där lägenheter förmedlas enligt kötid, är förenligt med lokaliseringsprincipen och likställighetsprincipen i kommunallagen. Den bedömningen påverkas inte heller av vilken form verksamheten bedrivs i. Allmänt om skillnaden mellan helägt kommunalt bolag och nämnd samt självkostnadsprincipen Ett kommunalt bolag är på samma sätt som en kommunal nämnd bundet av de begränsningar som följer av kommunallagen. Fullmäktige får överlämna skötsel av en kommunal angelägenhet till en juridisk person såvida det inte är uttryckligen lagreglerat att angelägenheten ska skötas av en nämnd. En förutsättning för att ett överlämnande ska ske är alltså att det i grund och botten handlar om en verksamhet som det ankommer på kommunen att driva. Ett kommunalt bolag är vidare på samma sätt som en nämnd också bundet av lagen om offentlig upphandling, de EU-rättsliga reglerna om statsstöd samt konkurrensrättsliga regler om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Ett kommunalt bolag måste slutligen också iaktta självkostnadsprincipen och då även på konkurrensutsatt verksamhet med vissa undantag. Självkostnadsprincipen innebär att kommunen inte får ta ut högre avgift än som motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som den tillhandahåller. Vid beräkningen av självkostnaden ska det totala avgiftsuttaget för en verksamhet beaktas och varje verksamhet beräknas för sig själv. Samtliga kostnader som vid normal affärsmässig drift är motiverade från företagsekonomisk synpunkt, kan läggas till grund för en självkostnadsberäkning. Självkostnadsprincipen kan företagsekonomiskt ses som den lägsta nivå som behövs för att en verksamhet långsiktigt ska kunna fungera och klara olika former av investeringar. Förvaltningsrättsligt innebär den ett tak på vilka avgifter som får tas ut för att en verksamhet inte i praktiken ska leda till en förtäckt beskattning av kommunmedlemmarna. Självkostnadsprincipen är underkastad ett flertal, såväl lagreglerade som icke-lagreglerade, undantag. Kommunal bostadsförmedling är däremot inte undantagen självkostnadsprincipen. Som redan angetts ovan kan det konstateras att de huvudsakliga skillnaderna mellan att bedriva verksamhet i bolagsform eller genom nämnd inte handlar om att ett bolag kan bedriva annan typ av verksamhet än nämnd, utan mer om att en kommun genom aktiebolag kan utnyttja aktiebolagsformens särdrag i fråga om styrning och hantering av ekonomiska medel. I Göteborgs Stads riktlinjer för ägarstyrning återfinns också några allmänna utgångspunkter i fråga om de bakomliggande skälen till Göteborgs Stads bolagsinnehav. Det anges bland annat att man genom bolag kan avgränsa den kommersiella verksamheten från den skattefinansierade och möjliggöra ett marknadsmässigt beteende i en konkurrensutsatt situation. Därutöver pekar man i riktlinjen också på att man genom ett bolag kan tydliggöra styrelsernas ansvar och befogenhet enligt aktiebolagslagen. När det gäller skyldigheten att agera marknadsmässigt finns det också speciallagstiftning som föreskriver att vissa typer av kommunala bolag måste bedriva verksamhet enligt affärsmässiga principer. I den mån samma typ av verksamhet bedrivs av nämnd gäller i stället självkostnadsprincipen. I ljuset av Konkurrensverkets relativt breda synsätt på tillämpningen av självkostnadsprincipens behöver skillnaden i praktiken inte bli särskilt stor. En viktig dimension av såväl självkostnadsprincipen som kravet på att driva verksamhet affärsmässigt är frågan om hur kommunen på bästa sätt redovisar sådan verksamhet. Om en kommunal nämnd ska bedriva säljverksamhet, oberoende av om det ska ske enligt självkostnadsprincipen eller på affärsmässiga grunder, måste en sådan nämnd kunna särredovisa de kostnader som är förknippade med verksamheten. Det kan vara komplicerat, särskilt om säljverksamheten enbart är en begränsad del av den kommunala nämndens verksamhet. Vid verksamhet i bolagsform underlättas redovisningen av kostnader. En flytt av verksamheten till en nämnd medför även att vissa beslut som fattas inom ramen för Boplats skulle kunna bli möjliga att överklaga eftersom ett kommunalt bolagsbeslut inte kan överklagas av kommunmedlemmar genom laglighetsprövning. Vissa nämndbeslut kan däremot överklagas genom laglighetsprövning och andra som förvaltningsbesvär. Det påverkar i sin tur möjligheterna för att kunna överklaga och vad som då kan prövas. Detta skulle kunna innebära en lägre grad av effektivitet i nämndens styrning gentemot bolagets men å andra sidan medför organisationsformen en starkare demokratisk legitimitet. Så som lagstiftningen som reglerar Boplats verksamhet är utformad, är det främst fråga om laglighetsprövning som kan bli aktuellt, för det fall man överhuvudtaget skulle kunna se det som att beslut fattas inom ramen för bostadsförmedlingen. De beslut som kan överklagas är de som innefattar ett moment eller inslag av en mer självständig prövning, medan beslut av rent förberedande eller ren verkställande art inte kan överklagas. Att exempelvis välja ut bostadssökande ur kön för visning och därefter ge förslag till hyresgäst för hyresvärdarna enligt fastställda principer, bör ses som sådana verkställighetsåtgärder som inte kan överklagas. Upphandlingsrättsliga utgångspunkter När en upphandlande myndighet vidtar åtgärder i syfte att anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader ska upphandlingslagstiftningen tillämpas. Inom en kommun betraktas varje nämnd och bolag som en egen upphandlande myndighet under förutsättning att den genomför sina upphandlingar självständigt, det vill säga har en egen förvaltning och budget. För att kunna frångå kravet på upphandlingsplikt krävs att det i lagstiftningen finns ett uttryckligt undantag från upphandlingslagstiftningens tillämpning. Utgångspunkten när någon av kommunens nämnder eller bolag ska genomföra en anskaffning är därmed att det föreligger en upphandlingsplikt. I fråga om anskaffningar som görs inom en och samma juridiska person kan sådana anskaffningar ske utan att upphandlingslagstiftningen behöver tillämpas. Detta då det upphandlingsrättsliga regelverket endast är tillämpligt med avseende på avtal som ingås mellan en upphandlande myndighet och en från den myndigheten fristående fysisk eller juridisk person. Anskaffningar som sker mellan nämnder inom den juridiska personen Göteborg Stad träffas därför inte av upphandlingslagstiftningen även om nämnderna ses som egna upphandlande myndigheter. Partsbyte inom upphandlingsrätten Partsbyte innebär att man överlåter ett avtal på en annan fysisk eller juridisk person. Partsbyte på leverantörssidan i ett upphandlingskontrakt är reglerat i upphandlingslagstiftningen. Detta är emellertid inte aktuellt att tillämpa eftersom Boplats för närvarande inte är upphandlade och därmed inte leverantör i något kontrakt. Partsbyte på beställarsidan är däremot inte reglerat i upphandlingslagstiftningen och har inte prövats i domstol. Det är därför oklart vilket utrymme det finns att överlåta avtal till, respektive överta avtal från, en annan upphandlande organisation. Upphandlings- myndigheten har inte heller publicerat något särskilt ställningstagande i frågan. Upphandlingslagarna innehåller ett antal olika bestämmelser om vilka ändringar av kontrakt och ramavtal som kan genomföras utan att en ny upphandling krävs. Det är till exempel möjligt att göra ändringar i ett avtal när en ändringsklausul klart och tydligt anger hur avtalet kan ändras, eller när ändringen inte är väsentlig. Bland annat finns också ovan nämnda möjlighet att överlåta ett kontrakt eller ett ramavtal till en ny leverantör utan att en ny upphandling behöver göras. Däremot saknas alltså uttrycklig reglering för motsvarande situation på beställarsidan. I avsaknad av en klausul i avtalen som särskilt reglerar frågan om partsbyte på beställarsidan blir det nödvändigt att ett eventuellt partsbyte kan falla in under bestämmelserna som tillåter ändringar av avtalet som inte är väsentliga. I dessa bestämmelser är vissa ändringar uppräknade som alltid ska anses väsentliga, varav den nu aktuella med ett partsbyte på beställarsidan till följd av en omorganisation inte kan anses omfattas. I förarbetena till bestämmelsen i LOU om ändringar som inte är väsentliga anges följande: ”Partsbyte på beställarsidan regleras inte särskilt i LOU-direktivet. Kontrakt och ramavtal torde dock kunna överföras vid en verksamhetsövergång mellan statliga förvaltningsmyndigheter utan att det anses vara en väsentlig ändring.”. I lagkommentaren till LOU anges att motsvarande bör gälla vid exempelvis överföring av kommunal verksamhet. Där anges vidare att det avgörande bör vara att avtalets omfattning inte utökas, att avtalsvillkoren inte väsentligen förändras och att förfarandet inte framstår som ett sätt att kringgå upphandlingsbestämmelserna. Upphandlingsrättsligt perspektiv på en överföring För det fall Boplats verksamhet överförs till nämndform innebär det att verksamheten går från att vara en självständig juridisk person till att i stället bli en del av den juridiska personen Göteborgs Stad. Som framgått ovan kan detta aktualisera upphandlingsrättsliga frågor kring dels hur man kan hantera befintliga avtal dels hur inköp till och försäljning från verksamheten påverkas. Den risk som finns om upphandlingsrättsliga aspekter inte beaktas är att det kan bli fråga om en otillåten direktupphandling som kan angripas genom en ogiltighetstalan i domstol och leverantör kan framställa skadeståndsanspråk. Därtill kan tillsynsmyndigheten besluta om upphandlingsskadeavgift. Det är inte möjligt att idag värdera risken för att ett partsbyte angrips eller anmäls eller effekterna av det. Som ovan nämnts är upphandlingslagstiftningen inte tillämplig vid anskaffningar som sker inom samma juridiska person. Anskaffningar som sker mellan den nya verksamheten i nämnden och andra nämnder inom samma juridiska person behöver då inte upphandlas utan anskaffningen kan ske genom direkttilldelning. En överföring av Boplats verksamhet till en befintlig nämnd skulle därmed i någon mån kunna minska administration genom att färre anskaffningar skulle omfattas av upphandlingslagstiftningen. Befintliga avtal för bolaget måste hanteras på ett sådant sätt att upphandlingslagstiftningen inte överträds vid en eventuell flytt. Det kan innebära att avtal behöver hanteras olika. De olika alternativ som blir aktuella är att göra partsbyte och flytta med avtalet in i nämnden, säga upp avtalet eller låta det ligga kvar i bolaget tills avtalstiden löper ut. Det sista alternativet förutsätter dock att det aktuella avtalet inte innehåller några volymförpliktelser, vilket är ganska vanligt förekommande. När det gäller frågan om möjligheterna till partsbyte innehåller inget befintligt avtal en ovillkorligt tillåtande partsbytesklausul. Eftersom Boplats är beställare i samtliga avtal, är det därför osäkert vad som gäller kring möjligheterna för eventuella partsbyten vid en överföring av verksamheten. Stadsledningskontorets bedömning är emellertid att det bör vara upphandlingsrättsligt möjligt att byta beställare i ett sådant här fall, utifrån att det finns ett visst stöd för en sådan slutsats i den juridiska litteraturen. Om det skulle behöva genomföras nya upphandlingar, efter ett eventuellt beslut om överföring men innan det genomförts, är det möjligt att i ett tidigt skede föra in en partsbytesklausul som reglerar bort denna osäkerhet. Vad som i övrigt gäller avtalsrättsligt framgår nedan. Det bör alltså finnas goda förutsättningar för att flytta med befintliga avtal som faller inom det upphandlingsrättsliga området in i den mottagande nämnden på ett sätt som gör att upphandlingslagstiftningen inte överträds, för det fall det är önskvärt. En annan upphandlingsrättslig aspekt är i vad mån ett medflytt av Boplats avtal påverkar befintliga avtal i den mottagande nämnden, för det fall liknande tjänster eller varor redan är upphandlade. Någon sådan översyn är dock inte möjlig att göra i detta skede i processen, utan måste analyseras när det står klart till vilken nämnd verksamheten ska flyttas till. Avtalsrättsliga utgångspunkter Eftersom varje avtal är självständigt behöver en individuell bedömning göras, men att lämna en detaljerad redovisning av samtliga avtal låter sig inte göras inom ramen för denna utredning. Nedan följer därför endast en översiktlig beskrivning av gällande rätt och de frågeställningar som kan uppstå samt av Boplats nuvarande avtalsförhållanden. Som framgått ovan måste även avtalsrättsliga principer beaktas vid hanteringen av befintliga och kommande avtal för det fall Boplats verksamhet ska flyttas till en befintlig nämnd. I detta avseende är det främst frågor kring möjligheterna till partsbyte och uppsägning som är relevant att titta på. Här föreligger viss överlappning med vad som redovisats ovan under det upphandlingsrättsliga perspektivet, men det finns alltså även avtal som faller utanför det upphandlingsrättsliga området och som därför inte träffas av de regler som redovisats ovan. Avtalsrättsligt gäller som utgångspunkt att avtal ska hållas och att den som ska prestera enligt ett avtal, exempelvis betala för en vara eller utföra en tjänst, inte får överlåta sina skyldigheter utan samtycke från motparten. En sådan rätt går dock att skriva in i ett avtal genom en överlåtelse- eller partsbytesklausul. Finns inte det krävs förhandling med motparten. Ett överlåtelseavtal behöver i regel upprättas. Rena rättigheter i avtal, exempelvis att få betalt, kan däremot i allmänhet överlåtas utan krav på samtycke från motparten. För uppsägning gäller generellt att det alltid finns en rätt för en part att frånträda ett ingånget avtal. Det normala är att förutsättningarna för uppsägning är reglerade i avtalet. Lite förenklat får avtalet och förutsättningarna för uppsägning annars tolkas eller fyllas ut med stöd av den gemensamma partsavsikten, lagstiftning, praxis från domstolarna och uttalanden i juridisk litteratur. Utfallet kan se väldigt olika ut beroende på vilket typ av avtal det gäller. Om det inte går eller inte är lämpligt att hantera ett avtal genom partsbyte/överlåtelse eller uppsägning, är det också möjligt att låta avtalet ligga kvar i bolaget (som kan finnas kvar en tid utan någon verksamhet i) till dess att avtalstiden löpt ut. Som påpekats ovan förutsätter en sådan hantering att avtalet inte innehåller villkor som innebär krav på viss omsättning per år eller liknande. Inventering av avtal mellan Boplats AB och andra aktörer Boplats är part i en stor mängd avtal. Inom ramen för denna utredning har stadsledningskontoret tagit hjälp av Boplats jurist för att inventera befintliga avtal. Avtalen kan delas in i följande områden: • Kundavtal med både kommunala och privata hyresvärdar • Anställningsavtal och andra avtal med koppling till personal och förmåner - dessa avtal hanteras inom de arbetsrättsliga förutsättningarna nedan • Hyresavtal • Leverantörsavtal • Övriga avtal Boplats kundavtal utgör en större mängd avtal som reglerar samarbetet och villkoren kring Boplats kärnverksamhet – bostadsförmedlingen. I dessa är Boplats och enskilda kommunala eller privata hyresvärdar parter. Avtalen löper tills vidare och med uppsägningstider varierande mellan 3 och 12 månader. Avtalen faller utanför tillämpningsområdet för upphandlingslagarna och saknar ekonomiska förpliktelser mellan parterna. Eventuella avtalsbrott är inte heller sanktionerade. Det finns inga partsbytesklausuler eller andra klausuler som reglerar en överföring av avtalen. Bedömningen är att dessa avtal behöver få ett godkännande av motparten för att kunna överlåtas, och att det borde finnas goda möjligheter att lyckas omförhandla eller få ett godkännande för detta. Avtalen bör därmed kunna fortsätta tillämpas efter en eventuell flytt av verksamheten, men det kräver en hel del administrativt arbete för att få detta på plats. Skulle någon privat hyresvärd mot förmodan inte gå med på ett partsbyte får avtalet sägas upp i enlighet med uppsägningsvillkoren i respektive avtal. Effekten av en uppsägning är att Boplats utbud av lägenheter minskar. Boplats hyresavtal har nyligen förlängts till slutet av 2026 och har en uppsägningstid på 9 månader. Hyresavtal faller utanför tillämpningsområdet för upphandlingslagarna. I avtalet finns en klausul om överlåtelserätt som stipulerar att hyresavtalet bara får överlåtas med skriftligt samtycke från hyresvärden. Avtalet får vidare bara överlåtas till den som ska överta verksamheten och hyresvärden skäligen kan godkänna. Bedömningen utifrån detta är att hyresvärden inte skulle neka en överlåtelse av avtalet till en nämnd som ska fortsätta med verksamheten. Boplats har ett flertal olika leverantörsavtal som är upphandlade och i många fall avropade utifrån stadens ramavtal. Det gäller växter i lokalen, städning, IT och tjänster gällande administration med mera. Särskilt stora avtal inom detta område är avtalen som gäller utveckling och drift av Boplats IT-system och servrar. Såvitt framkommit har inget av dessa avtal någon ovillkorligt tillåtande partsbytesklausul i avropsavtalen eller i bakomliggande ramavtal. Såsom framgått ovan gäller generellt för dessa avtal att partsbyte på beställarsidan bör kunna godtas ur ett upphandlingsrättsligt perspektiv. Eftersom avtalen i regel innebär en skyldighet för Boplats att prestera genom en betalning, måste dock motparten också godta ett partsbyte. För det fall motparten inte samtycker får avtalen sägas upp enligt gällande uppsägningstid, som generellt uppgår till ett par månader. Leverantörerna bör dock ha ett stort intresse av att få fortsätta leverera sina tjänster och produkter varför det inte framstår som troligt att någon inte skulle acceptera ett partsbyte. När en eventuell flytt av Boplats verksamhet till en existerande nämnd är beslutad, blir det aktuellt att jämföra tillhandahållna tjänster mellan den nämnden och Boplats. Efter en sådan jämförelse går det att avgöra om några leverantörsavtal inte längre är nödvändiga att behålla eller av annat skäl behöver sägas upp. Generellt sett tillhandahålls fler tjänster för nämnder och förvaltningar gemensamt. Det kan i den mottagande nämnden också finnas avtal med externa leverantörer som gäller samma typer av tjänster som Boplats har, vilket då behöver hanteras utifrån de förutsättningar som gäller för de aktuella avtalen. Övriga avtal, såsom exempelvis personuppgiftsbiträdesavtal eller leasingavtal med kommunala bolag, är inte av sådan karaktär att de innebär några problem att hantera vid en eventuell flytt av verksamheten. Det kommer dock så klart krävas en del administrativt arbete med att justera även dessa avtal. Ur ett avtalsrättsligt perspektiv finns det inte några uppenbara hinder för att överföra Boplats verksamhet till en nämnd. Majoriteten av avtalen kräver någon form av förhandling med motparterna, men det bör finns goda förutsättningar för att komma överens kring detta eftersom en sådan överföring inte medför någon väsentlig förändring av villkoren eller förutsättningarna för avtalen. Under förutsättning att beslut om att överföra verksamheten till en nämnd fattas i god tid innan överföringen ska verkställas, kommer det dessutom finns tid för att hantera avtal som behöver sägas upp och vid behov upphandla nya leverantörer. Arbetsrättsliga förutsättningar Verksamhetsövergång För att det ska vara fråga om en verksamhetsövergång enligt 6b § Lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS) ska verksamheten bevara sin identitet. Vid bedömning av huruvida så är fallet, utgår man från de så kallade Spijkers-kriterierna. Kriterierna pekar bland annat på att verksamhetsövergång är aktuellt om: • Verksamhetens uppdrag inte kommer att förändras till följd av övergången och att varumärket/namnet Boplats kommer fortsätta att användas. • Kommunen kommer att erbjuda samtliga medarbetare som är anställda vid bolaget vid tidpunkten för övergången fortsatt anställning i kommunen. • Verksamhetens kunder är desamma före som efter övergången. • Avtal för lokaler, inventarier med mera övertas av den nya organisationen. • Verksamheten kommer pågå utan avbrott vid övergången. Stadsledningskontorets bedömning är således att överföringen av Boplats till nämnd skulle komma att betraktas som en verksamhetsövergång i arbetsrättslig mening. Det innebär att överföringen skulle hanteras enligt reglerna om verksamhetsövergång i LAS och Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Utifrån bestämmelserna i 6b § LAS ges ett skydd för medarbetarnas rättigheter vid byte av arbetsgivare i enlighet med det EU-direktiv som bestämmelserna i LAS bygger på. Överföring av medarbetare Verksamhetsövergång från bolag till nämnd innebär att kommunen, i egenskap av arbetsgivare, tar över ansvaret för de medarbetare som är anställda på bolaget vid tidpunkten för övergången. Medarbetare har dock rätt att motsätta sig att följa med i verksamhetsövergången. Eftersom verksamheten i bolaget upphör i samband med verksamhetsövergången skulle det innebära arbetsbrist och övertalighetshantering för medarbetare som tackar nej till att överföras. I sammanhanget bör även nämnas att en organisationsförändring kan bidra till osäkerhet och oro bland berörda medarbetare och därmed få en påverkan på såväl arbetsmiljöförhållanden som leverans i verksamheten då en förändring tar tid och kraft. Boplats har den senaste tiden varit föremål för flera förändringar så som förändrat uppdrag, ny VD, övergång till nytt kollektivavtal. Vid en eventuell verksamhetsövergång är det är viktigt att överväga lämplig tidpunkt samt i ett tidigt skede planera förändringsledningsprocessen där kommunikation om syftet med förändringen är en viktig del. Inrangeringsförhandlingar En inrangeringsförhandling och hantering av övriga frågor beräknas generellt sett ta cirka tre månader från det att beslut om verksamhetsövergång har fattats. I de fall bolaget som går över och kommunen har olika kollektivavtal gäller enligt 28 § MBL att kommunen är skyldig att tillämpa anställningsvillkoren i bolagets kollektivavtal i längst ett år. Hur stora skillnaderna i kollektivavtal och anställningsvillkor är, påverkar normalt sett hur lång tid det tar att praktiskt hantera en verksamhetsövergång. Anledningen är att skillnader i kollektivavtal och anställningsvillkor av praktiska skäl behöver hanteras i en så kallad inrangeringsförhandling inför övergången. En inrangeringsförhandling syftar bland annat till att teckna ett kollektivavtal som gör det möjligt att tillämpa kommunens kollektivavtal redan från första dagen. Den 1 april 2023 bytte Boplats arbetsgivarorganisation från Almega till Sobona. Bakgrunden till bytet är stadens arbetsgivarpolitiska strävan att, med beaktande av bolagens verksamhet och bransch, verka för så enhetliga kollektivavtal och anställningsvillkor som möjligt inom Stadshuskoncernen och Göteborgs Stad. Sobona som bland annat har nära samverkan med Sveriges kommuner och regioner är i det avseendet ett naturligare och lämpligare val av arbetsgivarorganisation. Boplats tillhör Sobonas branschkollektivavtal Region- och samhällsutveckling vilket innebär att bolaget och kommunen till stora delar tillämpar samma kollektivavtal med endast marginella skillnader i innehåll beroende på om verksamheten är bolag eller kommun. I inrangeringsförhandlingarna bör man vara särskilt omsorgsfull när det gäller att reglera vilka kollektivavtalade pensioner och försäkringsvillkor som ska gälla efter övergången. Sedan bolagets byte av arbetsgivarorganisation till Sobona omfattas merparten av Boplats medarbetare av den kommunala tjänstepensionsplanen. Vid bytet fick dock fyra medarbetare dispens att kvarstå i bolagets förra tjänstepensionsplan ITP. Vid en eventuell verksamhetsövergång till staden kan denna dispens inte fortsätta, varför pensionsfrågan för dessa personer i sådana fall kommer att behöva hanteras och utredas vidare. Ytterligare frågor som kan behöva hanteras i en verksamhetsövergång är exempelvis hantering av eventuella individuella överenskommelser, undersökning av om några anställda inte vill gå med över, kostnadsfördelningen av intjänade rättigheter som inte utbetalats hos överlåtaren. Även anställningsförhållandet för verkställande direktör behöver hanteras. Bestämmelser för verkställande direktör (VD) Utifrån uppdraget är det tydligt att Boplats inte ska överföras till en egen ny nämnd med förvaltningsdirektör, så som har varit fallet i vissa tidigare verksamhetsövergångar. Därför är det relevant att belysa hanteringen av VD-rollen. VD för bolaget tillträdde befattningen 2023-05-09 och har därmed innehaft befattningen i mer än 12 månader, vilket påverkar tillämpliga villkor i VD-avtalet. Vid en verksamhetsövergång från bolag till förvaltning skulle flera olika scenarier kunna bli aktuella, exempelvis att VD går med i övergången till förvaltning och där erbjuds ny befattning (utan direktörsavtal) eller att VD säger upp sig själv. Om styrelsen säger upp VD på grund av att bolagets verksamhet ska övergå till annan förvaltning och VD-tjänsten därmed upphör, så blir VD-avtalets bestämmelser om avgångsvederlag tillämpliga. Då VD i Boplats har en anställning som överstiger 12 månader ger bestämmelserna rätt till 12 månaders avgångsvederlag beräknat på den aktuella månadslönen vid uppsägningstillfället. Avgångsvederlaget utbetalas per månad under en 12-månadersperiod. Beräknat på 2023 års löneläge innebär det ett avgångsvederlag på cirka 1 miljon kronor. Avgångsvederlaget är inte tjänstepensions- eller semesterlönegrundande men kostnader för lagstadgade arbetsgivaravgifter tillkommer. Avgångsvederlaget ska samordnas med inkomster som befattningshavaren eventuellt får i annan anställning eller i enskild firma. Utöver avgångsvederlaget gäller även sex månaders uppsägningstid. Huruvida uppsägningstiden skulle utgöra en merkostnad eller inte beror på om uppsägningstiden löper när verksamhet fortfarande bedrivs bolaget eller efter att verksamheten har upphört. Styrelsen kan besluta om arbetsbefrielse under uppsägningstiden. Sammantaget innebär ovanstående att kostnaden för att avsluta VD-anställningen som mest kan uppgå till 18 månadslöner samt lagstadgade arbetsgivaravgifter. Ekonomiska förutsättningar Bolagets verksamhet finansieras helt av avgifter från bostadssökande i bostadskön. Intäkterna är fördelade över hela året med en viss övervikt kring det första kvartalet. Med nuvarande utveckling av registrerade bostadssökande bedömer bolaget att avgiftsnivån på 200 kronor per år är tillräcklig för att driva och utveckla verksamheten. Bolaget har under senare år haft ett rörelseresultat på mellan 5-8 mnkr årligen men bolaget pekar samtidigt på betydande utvecklingskostnader för det egna verksamhetssystemet under kommande år. Bolagets intäkter uppgick 2023 till 40,8 mnkr. Resultat efter finansiella poster uppgick till 8,2 mnkr. Bolaget, har inom ramen för Stadshuskoncernens finansiella samordning 2023, lämnat ett koncernbidrag på 8,2 mnkr till Göteborgs Stadshus AB och därefter har bolaget erhållit ett aktieägartillskott motsvarande 79,4% av det lämnade koncernbidraget. Bolagets balansomslutning uppgick 2023-12-31 till 69,8 mnkr och består av likvida medel 67,2 mnkr, inventarier 0,2 mnkr samt övriga fordringar 2,4 mnkr på tillgångssidan. Skuldsidan består av eget kapital 33,2 mnkr samt kortfristiga skulder 36,6 mnkr. En överföring av bolagets verksamhet till förvaltning innebär att den juridiska personen inte längre behöver vara aktiv. Kortfristiga fordringar och skulder avvecklas i takt med att verksamheten lämnar bolaget, det vill säga befintliga skulder regleras med tillgängliga likvida medel. Inventarier uppgår till oväsentligt belopp och är sannolikt fullt avskrivna vid övergångstidpunkten och kan då överlåtas vederlagsfritt. Kvarvarande balansräkning består av likvida medel på tillgångssidan och eget kapital på skuldsidan, ca 30 mnkr. En avveckling av bolaget sker genom fusion med moderbolaget, vilket är den metod staden tidigare använt. Detta innebär att det egna kapitalet och likvida medel överförs till moderbolaget och aktiebolaget upplöses. Ägaren kan därefter besluta hur det upparbetade egna kapitalet kan nyttjas. Om ägaren vill föra över kapitalet till kommunen måste detta ske via ett utdelningsförfarande. Vid en överföring till förvaltning upphör på sikt kostnaden för VD och styrelse, vilket för närvarande uppgår till cirka 1,5 mnkr. Beroende på hur en mottagande förvaltning väljer att organisera verksamheten kan det dock tillkomma kostnader för avdelningschef eller motsvarande. En överföring av bolagets verksamhet, tillsammans med de relativt små tillgångarna, genomförs lämpligen i samband med ett årsbokslut. Finansiering inom en nämnd Vid en överföring av Boplats till en nämnd kan den fortsatt finansieras av köavgifter. Utifrån självkostnadsprincipen behöver de kostnader som är kopplade till bostadsförmedlingen särredovisas för att det ska vara möjligt att avgöra huruvida den fastställda avgiften uppfyller självkostnadsprincipen över tid. Om Boplats inordnas under en nämnd innebär det att verksamheten behöver förhålla sig till de ekonomistyrningsprinciper som kommunfullmäktige angett för nämnderna i det styrande dokumentet Regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning. I vissa delar gäller reglerna för både nämnder och bolagsstyrelser, men i andra delar gäller reglerna endast för nämnder. Enligt regelverkets andra paragraf gäller även att ”för nämnd som helt eller delvis ansvarar för en avgränsad verksamhet som till fullo finansieras av taxe-/avgiftsintäkter ska reglerna tillämpas för varje taxekollektiv separat.” En väsentlig skillnad mellan nämnder och bolagsstyrelser ligger i hanteringen av över- och underskott och möjligheten att bygga upp och nyttja ett eget kapital. Bolagsformen medger att bolagets resultat hanteras i bolaget över tid och att ett eget kapital för bolaget att förfoga över i enlighet med Stadshus finansiella samordning kan byggas upp. Enligt kommunfullmäktiges regelverk ska nämnderna årligen värdera den egna verksamheten utifrån ett risk- och väsentlighetsperspektiv och skriftligt motivera en rimlig nivå på det egna kapitalet. Nämnderna ska i detta sammanhang beakta de riktnivåer för det egna kapital som finns angivna i kommunfullmäktiges regelverk. Eget kapital som överstiger den motiverade nivån ska återredovisas till kommunstyrelsen. För en nämnd med Boplats omsättning är ett eget kapital i storleksordningen 1,8-2,2 mnkr en rimlig nivå enligt kommunfullmäktiges regelverk. För att på ett bättre sätt kunna hantera risker i verksamheten och dra fördel av att vara en del i en större helhet vore det dock sannolikt bättre om mottagande nämnds egna kapital värderades samlat och inte delades upp. Det medför lite olika förutsättningar beroende på vilken av de potentiella mottagande organisationerna (se avsnitt nedan) som blir aktuell. Nämnden för demokrati och medborgarservice hade år 2023 en omsättning på drygt 200 mnkr vilket enligt fullmäktiges regelverk motiverar ett eget kapital i storleksordningen 9-11 mnkr. Inkluderas Boplats omsättning skulle den rekommenderade nivån för nämndens egna kapital uppgå till mellan 12,5-17,5 mnkr. Exploateringsnämnden hade år 2023 en omsättning som motiverade ett eget kapital i storleksordningen 25-40 mnkr. Den rekommenderade nivån skulle i nuläget inte påverkas om Boplats omsättning inkluderades. När det gäller ianspråktagande av eget kapital så har nämnderna möjlighet att använda positivt eget kapital upp till 0,5 procent av nämndens kommunbidrag, eller i det fall det inte är tillämpligt omsättning, under ett budgetår (år 2024 har möjligheten att använda eget kapital begränsats genom beslut i kommunfullmäktiges budget). För nämnden för demokrati- och medborgarservice skulle det, inkluderat Boplats omsättning, innebära knappt 1,5 mnkr. För exploateringsnämnden skulle det, inkluderat Boplats omsättning, innebära knappt 7 mnkr. Nämnderna har även möjlighet att hemställa till kommunstyrelsen om att få ianspråkta en större andel av eget kapital. Det finns inte heller något hinder för kommunfullmäktige att skjuta till mer medel under ett enskilt år, exempelvis för att genomföra utvecklingar av verksamhetssystem och liknande. Potentiella mottagande organisationer Med avstamp i nuvarande ansvarsfördelning i staden är bedömningen att det finns två nämnder som urskiljer sig som lämpliga mottagare för verksamheten i Boplats. Exploateringsnämnden har ansvarsmässiga samband med Boplats utifrån det bostadssociala uppdraget medan nämnden för demokrati och medborgarservice har verksamhetsmässiga samband med Boplats utifrån det serviceinriktade och utåtriktade arbete som bedrivs i de båda verksamheterna. Övriga nämnder bedöms ha mindre tydliga samband varpå utredningen genomfört en fördjupad dialog kring risker och möjligheter med de två identifierade förvaltningarna. Förutom en diskussion kring respektive förvaltnings allmänna förutsättningar för att ta till sig en ny verksamhet har analysen kretsat kring följande frågeställningar: • Kan Boplats bidra till måluppfyllelsen för nämndens ordinarie uppdrag? • Kan nämnden bidra till Boplats måluppfyllelse? • Riskerar ett övertagande av Boplats att försämra måluppfyllelsen för nämndens nuvarande uppdrag? • Riskerar ett övertagande av Boplats att försämra måluppfyllelsen för Boplats? Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden har ansvarsmässiga beröringspunkter med Boplats utifrån nämndens ansvar att anskaffa bostäder inom ramen för stadens bostadssociala arbete. Nämnden har därtill ansvar för anskaffning och förvaltning av bostäder med enskilda hyresavtal till hushåll med särskilda behov. Exploateringsförvaltningen är alltjämt en av de mindre förvaltningarna i staden med ca 370 medarbetare. Nämnden är dock relativt nybildad och det pågår redan flertalet förändringsprocesser inom förvaltningen för att anpassa verksamheten till det nya uppdraget. Möjligheter I en förvaltning skulle Boplats komma in ett större kollegialt sammanhang med mer omfattande stödfunktioner vilket kan minska sårbarheten. Mest tydligt blir detta inom digitalisering och IT-utveckling där exploateringsförvaltningen idag har en IT-avdelning som ombesörjer flera egenutvecklade system. Boplats skulle ges ökad insyn i planeringen av nya bostäder vilket skulle underlätta för deras kommunikativa uppdrag. Samverkansavtalet, som exploateringsförvaltningen har med cirka 70 privata fastighetsägare, medför en arena för dialoger och nätverk som skulle kunna stärka Boplats verksamhet och eventuellt ge förutsättningar för att utöka antalet hyresvärdar inom Boplats. Exploateringsförvaltningen kan även stärka bolaget kring ett bostadsförsörjningsuppdrag genom att markanvisningsperspektivet kan nyttjas, om en sådan politisk viljeinriktning beslutas. Boplats skulle å sin sida kunna bidra till att stärka kundperspektivet på exploateringsförvaltningen genom sina kompetenser inom kommunikation och kundfokus. På längre sikt skulle Boplats kunna bli en integrerad del bland de samlokaliserade samhällsplanerande förvaltningarna och en naturlig, mer kundorienterad, ingång för medborgarna. Planeringskedjan från mark, exploatering, bostadsbyggande, bostadsförmedling blir mer sammanhållen. Risker Boplats skulle initialt bli en apart del av nämndens verksamhet och nämndens uppdrag skulle bli mer diversifierat. I dag ligger fokus på stora projekt inom exploatering vilket tar stort utrymme i verksamheten. Exploateringsförvaltningen är övervägande projektinriktad och saknar vana av att hantera Boplats kundinriktade uppdrag och arbetssätt. Det finns en risk för otydlighet gentemot medborgarna om exploateringsnämndens förtursverksamhet sammanblandas med Boplats förmedlingsuppdrag. Det krävs olika kompetenser för att hantera de bägge uppdragen och det går inte att använda Boplats IT-system till förtursverksamheten då lägenheterna inte annonseras mot bostadssökande. Det finns alltså inga effektiviseringsmöjligheter då verksamheterna fortsatt måste drivas som separata processer. Exploateringsnämndens förtursärenden innebär att en enskild tillhandahålls en bostad i form av bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620) eller lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Ärenden enligt dessa lagar överklagas som förvaltningsbesvär, det vill säga överklagas till förvaltningsrätten. Som framgår ovan är förmedlingsbesluten inom Boplats inte att betrakta som beslut som är möjliga att överklaga. Nämnden för demokrati och medborgarservice Med det övergripande ändamålet att utveckla stadens service till de som bor, besöker och verkar i Göteborg fungerar nämnden för demokrati och medborgarservice i stora delar som ansiktet utåt för merparten av stadens verksamheter. Utifrån detta perspektiv ser nämnden ut som den mest naturliga hemvisten för Boplats ifall bolagets verksamhet ska överföras till en nämnd. Förvaltningen är relativt liten och skulle kunna dra fördelar i form av en effektivare stödorganisation ifall verksamheten utökas. Flertalet av förvaltningens större processer är kundorienterade och visar upp likheter med delar av Boplats processer. Möjligheter Boplats verksamhet ligger väl i linje med vad förvaltningen redan gör: rådgivning, förmedling och kundbemötande. Såväl förvaltningen som bolaget jobbar med att möta göteborgarna. Nämnden har fram till förra året utgjort fördjupad kundtjänst åt Boplats så det finns redan en viss kännedom om bolagets verksamhet i förvaltningen. Såväl Boplats som förvaltningen bör kunna hitta effektiviseringar i stödorganisationen vid en sammanslagning. Bolaget och förvaltningen har båda fokus på servicegraden och respektive organisations tidigare och pågående utvecklingsarbeten inom handläggning, köhantering, webbutveckling och fysiska mötesplatser ger förutsättningar för korsbefruktningar vid en sammanslagning. Inom nämndens ansvar återfinns redan medborgarkontoren, vilka skulle vara ett bra verktyg för att göra Boplats mer tillgängliga i stadens ytterområden. Boplats kan samtidigt bidra till en förhöjd IT-kompetens i förvaltningen. Risker Nämndens största risk vid en eventuell överföring av Boplats är det mångfacetterade uppdraget där de redan idag svarar mot två nämnder och arbetar med två olika finansieringsmodeller. Mångfalden kompliceras dessutom av att nämnden i närtid redan tagit över ett antal uppdrag med tillhörande förändringsprocesser som fortfarande pågår i förvaltningen. En överföring av Boplats verksamhet skulle innebära ytterligare ett nytt verksamhetsområde och en ny finansieringsmodell. Med tre olika finansieringsmodeller och kraven på särredovisning kan det bli svårare att hitta skalfördelar i utökningen. Stadsledningskontorets bedömning I likhet med tidigare utredningar bedömer stadsledningskontoret att det ur ett kommunalrättsligt perspektiv inte finns några rättsliga hinder för att överföra Boplats verksamhet till en nämnd. Stadsledningskontorets bedömning är att överföringen av Boplats till en nämnd skulle komma att betraktas som en verksamhetsövergång i arbetsrättslig mening. Det innebär att överföringen skulle hanteras enligt reglerna om verksamhetsövergång i LAS och MBL. Stadsledningskontoret bedömer att det finns två nämnder i staden att överväga när det kommer till att ta över Boplats verksamhet. Dessa är exploateringsnämnden och nämnden för demokrati och medborgarservice. Nämnden för demokrati och medborgarservice bedöms, utifrån nuvarande uppdrag och ansvar, vara den nämnd som kan erbjuda det smidigaste övertagandet. En placering hos nämnden för demokrati och medborgarservice ter sig även naturlig utifrån att nämndens verksamhet i hög grad är riktad direkt till göteborgarna. De risker som identifierats med en placering hos nämnden för demokrati och medborgarservice bedöms hanterbara. Vid en placering hos exploateringsnämnden finns det möjligheter att på längre sikt binda ihop kedjan från mark, exploatering, bostadsbyggande och bostadsförmedling. Bostadsförmedlingen kan även bli en naturlig kundingång hos de samhällsplanerande förvaltningarna. Det är dock svårt att i nuläget bedöma eventuella vinster med en sådan samlokalisering. En placering hos exploateringsnämnden medför samtidigt en risk för sammanblandning av två olika fördelningsprinciper av bostäder. Bostadsförmedlingens uppdrag och arbetssätt är också främmande för exploateringsförvaltningens projektinriktade arbetsprocesser. En överföring av Boplats till nämnd medför minskade möjligheter att fördela kostnader över tid. Boplats har nu byggt upp ett eget kapital på 30 mnkr som det kommer inte längre att finnas utrymme för. Å andra sidan är det problematiskt utifrån självkostnadsprincipen att återkommande ha ett rörelseresultat på mellan 5-8 mnkr. Utifrån rörelseresultatet och att en överföring till en nämnd förväntas leda till minskade kostnader på ytterligare minst 1 mnkr, finns det anledning att göra en ny värdering av huruvida avgiftsnivån är förenlig med självkostnadsprincipen. Stadsledningskontoret bedömer att en sådan översyn dock inte bör utföras förrän nödvändiga investeringar i verksamhetssystemet är genomförda. Vid ett beslut om att överföra Boplats till en befintlig nämnd bör samtidigt den mottagande nämnden, tillsammans med bolaget, ges i uppdrag att påbörja en genomförandeplanering. Stadsledningskontoret bedömer att en väl tilltagen planeringsfas bör leda till att genomförandet sker på ett så smidigt sätt som möjligt med en väl genomarbetad förändringsledningsprocess och minskad risk för verksamhetsavbrott. Då det av praktiska skäl är lämpligt att överföra verksamheten i samband med ett årsskifte bedömer stadsledningskontoret att årsskiftet 2024/2025 medför en för kort planeringstid och att årsskiftet 2025/2026 därför är en mer lämplig tid för överföring av verksamheten. Om kommunfullmäktige vill genomföra en överföring av Boplats till en befintlig nämnd bör beslutspunkterna kompletteras med: • Boplats verksamhet överförs till nämnden X från och med 2026-01-01. • Nämnden X får i uppdrag att, tillsammans med Boplats, påbörja genomförandeplaneringen för verksamhetsöverföringen. • Kommunstyrelsen får i uppdrag att innan 2026-01-01 återkomma med förslag till reviderat reglemente för nämnden X. I det fall kostnaderna för genomförandeplaneringen inte kan hanteras inom bolagets och nämndens ordinarie ram behöver nämnden hemställa om medel för genomförandet i samband med kompletteringsbudget. I ärendet har stadsledningskontoret utrett förutsättningarna för att överföra Boplats verksamhet till en befintlig nämnd samt gett förslag till lämpliga mottagande organisationer. Utredningen har däremot inte bedömt kvalitén på verksamheten som bedrivs i bolaget och har inte heller bedömt huruvida det skulle vara mer ändamålsenligt att bedriva verksamheten i en nämnd. På ett översiktligt plan finns det dock inget påtagligt som tyder på att verksamheten skulle bli mer ändamålsenlig av att flyttas till en nämnd. Jonas Kinnander Eva Hessman Direktör Ärende och utredning Stadsdirektör Kommunstyrelsen Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: 2023-09-20 Redovisning av uppdrag att utreda om det finns bolag som istället kan drivas i nämndform § 617, 1438/22 Beslut Enligt återremissyrkande från V, S och MP: Uppdraget återremitteras genom att stadsledningskontoret får i uppdrag att i samverkan med Göteborgs Stadshus AB utreda de ekonomiska och rättsliga förutsättningarna för att överföra Boplats Göteborg AB:s verksamhet från nuvarande bolagsform till annan nämnd. Tidigare behandling Bordlagt den 24 maj 2023, § 432, den 7 juni 2023, § 469, den 23 augusti 2023, § 540 och den 6 september 2023, § 573. Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 2 mars 2023. Yrkande från M, D, L och KD den 22 maj 2023. Återremissyrkande från V, S och MP den 15 september 2023. Yrkanden Daniel Bernmar (V) yrkar att ärendet ska återremitteras enligt yrkande från V, S och MP den 15 september 2023. Hampus Magnusson (M) yrkar bifall till yrkande från M, D, L och KD den 22 maj 2023. Propositionsordning Ordföranden Jonas Attenius (S) ställer propositioner på dels ärendets återremiss och dels ärendets avgörande idag och finner att kommunstyrelsen beslutat återremittera ärendet enligt yrkande från V, S och MP. Protokollsutdrag skickas till Stadsledningskontoret - återremiss Kommunstyrelsen Dag för justering 2023-10-11 Vid protokollet Sekreterare Lina Isaksson Ordförande Justerande Jonas Attenius Hampus Magnusson Sida 1 av 2 Central Samverkansgrupp Protokoll 8/2024 Ärendenr:SLK-2024-00058 (Ordinarie CSG) Sammanträdesdatum 2024-05-02 Utdrag ur protokoll § 5 Samverkan före beslut a) Stadsledningskontoret får i uppdrag att i samverkan med Göteborgs Stadshus AB utreda de ekonomiska och rättsliga förutsättningarna för att överföra Boplats Göteborg AB:s verksamhet från nuvarande bolagsform till annan nämnd ärendenr SLK-2022-01438 (Tjänstutlåtande samt bildspel utsänt 2024-04-25) Johan Pfeiffer föredrar ärendet, hänvisning görs till utsänd presentation. Kommunal framför att det mesta naturliga är att överföra Boplats Göteborg till Demokrati och medborgarservice men vill ha med de båda synergieffekterna där markanvisning ska ingå i att ansluta sig till Boplats samt att Exploateringsförvaltningens samverkansamverkansavtal med ett antal fastighetsägare går med. Johan Pheiffer svarar att i samband med utredningen har berörda sett att vissa fördelar kan uppnås genom ökat samarbete oberoende av organisationsform. Punkten förklaras omedelbart justerad Samverkan förklaras fullgjord Vid protokollet …………………………………….. Anna Wilsson Protokollet justeras …………………………................... …………………………................... Eva Hessman, Arbetsgivare Erén Andersson, Sacorådet …………………………….............. ………………..……………………. Sandy Westergren, Kommunal Anne Häggendal, Vision Sida 2 av 2 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2023-03-02 Jakob Jendeby, Mats Odhagen Diarienummer 1438/22 Telefon:031-368 02 46 E-post: mats.odhagen@stadshuset.goteborg.se Redovisning av uppdrag att utreda om det finns bolag som istället kan drivas i nämndform Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag givet i budget 2023 till kommunstyrelsen att utreda om det finns bolag som i stället kan drivas i nämndform, antecknas och förklaras fullgjort. Sammanfattning I kommunfullmäktiges budget för 2023 fick kommunstyrelsen i uppdrag att utreda om det finns bolag som i stället kan drivas i nämndform. Samma fråga har varit föremål för bedömning och överväganden i anslutning till tidigare ärenden och utredningsuppdrag. I denna återredovisning redogör stadsledningskontoret för tidigare ärenden där motsvarande frågeställning varit aktuell tillsammans med en värdering av tidigare gjorda bedömningar. Syftet är att detta ska kunna utgöra underlag för ett beslut gällande omfattning och inriktning för ett eventuellt fortsatt utredningsarbete. Stadsledningskontorets värdering av möjligheterna att överföra bolag till nämnd har utgått utifrån ett antal kriterier; legala förutsättningar, ekonomiska konsekvenser samt förutsättningar utifrån ledning och styrning. Förutsättningarna ser olika ut för olika kluster och det varierar i vilken utsträckning respektive kriterium påverkar värderingen. Stadsledningskontoret bedömer ändå sammanfattningsvis att för flertalet av bolagen finns det förutsättningar som talar emot att vidare utreda en överföring av verksamhet till nämnd. För några bolag bedömer stadsledningskontoret att det inte har framkommit några direkta hinder för att fortsatt utreda möjligheterna för en överföring av verksamheten till nämnd. Analysen som är gjord i detta ärende är dock översiktlig och även gällande dessa bolag kan fortsatt utredning visa på förhållanden som gör att möjligheterna till en överföring är begränsade eller förenade med större svårigheter. Sammantaget bedömer stadsledningskontoret att uppdragets eventuella fortsatta hantering behöver tydliggöras, både i fråga om omfattning och inriktning för att klargöra vad en eventuell överföring ska bidra till att uppnå. Bedömning ur ekonomisk dimension Redovisningen i detta tjänsteutlåtande är tänkt att utgöra underlag för ett inriktningsbeslut om ett eventuellt fortsatt utredningsuppdrag. Ett inriktningsbeslut som sådant har inga direkta ekonomiska konsekvenser utöver kostnader för det fortsatta utredningsarbetet. Det är först i ett senare skede, i anslutning till ett eventuellt ställningstagande om genomförande av förändringar, som mer betydande ekonomiska konsekvenser uppstår. I tjänsteutlåtandet gör stadsledningskontoret översiktliga bedömningar av dessa konsekvenser. Bedömning ur ekologisk och social dimension Verksamheterna som bedrivs inom bolagskoncernen har en inverkan på stadens förmåga att bidra till en hållbar utveckling inom ett ekologiskt och socialt perspektiv. På en generell nivå bedömer stadsledningskontoret dock att frågan kring organisation, i vilken mån verksamheten bedrivs i bolags- eller nämndform, inte har någon omedelbar betydelse för hur väl dimensionerna blir omhändertagna inom berörda verksamheter. Vid ett eventuellt fortsatt utredningsuppdrag kan ändå konsekvenser inom berörd dimension behöva belysas ytterligare i förhållande till enskilda verksamheter/bolag. Bilaga Sammanställning av tidigare ärenden och utredningsuppdrag Ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2022-11-24 § 5 om budget för 2023 för Göteborgs Stad. Kommunstyrelsen ges där i uppdrag att utreda om det finns bolag som istället kan drivas i nämndform. Stadsledningskontoret redovisar en sammanställning och värdering av tidigare ärenden där motsvarande frågeställning varit aktuell som underlag för ett beslut om inriktning och omfattning för ett eventuellt fortsatt utredningsarbete. Beskrivning av ärendet I kommunfullmäktiges budget för 2023 fick kommunstyrelsen i uppdrag att utreda om det finns bolag som i stället kan drivas i nämndform. Den återredovisning av uppdraget som följer av föreliggande tjänsteutlåtande är i första hand en sammanställning av tidigare ärenden eller utredningar där frågan som uppdraget avser har varit föremål för värdering. Därtill redogörs för pågående initiativ eller andra förändrade förutsättningar av mer betydande karaktär som stadsledningskontoret bedömer har relevans för en eventuell fortsättning av uppdraget. Utöver denna mer deskriptiva ansats har stadsledningskontoret värderat tidigare gjorda bedömningar utifrån nu rådande förhållanden och förutsättningar. Utifrån upplägget på återrapporteringen har bolagen inom koncernen, med undantag för tjänstepersoner inom Stadshus AB, inte involverats i informationsinhämtning eller framtagande av underlag. Syftet med återrapporteringen är att den ska kunna utgöra ett underlag för ett ställningstagande om fördjupade utredningsinsatser ska vidtas utifrån uppdraget och i händelse därav, med vilken inriktning och omfattning detta ska utföras. Samtliga Göteborgs Stads direkt och indirekt hel- och delägda bolag är sedan 2014 organiserade i en koncern, Stadshuskoncernen, med Göteborgs Stadshus AB som moderbolag. Huvuddelen av bolagen är inordnade i sju olika underkoncerner eller kluster; Energi, Bostäder, Lokaler, Näringsliv, Kollektivtrafik, Hamn samt Turism, Kultur & Evenemang. De regionala bolagen och bolag som är interna tjänsteleverantörer till stadens bolag samt Boplats Göteborg AB är direkt underställda Göteborgs Stadshus AB. I stadhuskoncernen ingår 88 hel- eller delägda bolag (per 2022-12-31). Bolagen kan delas in i följande typer: • 32 bolag som det bedrivs verksamhet i • 22 bolag som det bedrivs verksamhet i men som saknar organisation varav majoriteten utgör fastighetsförvaltande bolag • 22 bolag som endast har till syfte att äga en eller flera fastigheter (mark). • 8 vilande bolag • 4 intressebolag De verksamhetsdrivande bolagen verkar inom olika områden och utifrån olika affärsmodeller. Majoriteten av dem får sina intäkter från försäljning, hyror eller koncessionsavtal. Detta gäller klustren inom Energi, Bostäder, Lokaler (undantaget Älvstranden Utveckling AB) samt Hamn. Även Liseberg (kluster Turism, Kultur och Evenemang) och Renova Miljö AB (regionala bolag) drivs på dessa grunder. Några bolag erhåller mer än 50 procent av sin finansiering via koncernbidrag alternativt uppdragsersättning från kommunen. Detta rör bolagen inom kluster Turism, kultur och evenemang (Liseberg AB undantaget) och kluster Näringsliv. Ytterligare några bygger sin affärsmodell på tilldelade uppdrag från ägarna. Detta gäller för de regionala bolagen Gryaab och Renova samt Göteborgs Spårvägar AB, som samägs med Västra Götalandsregionen, inom kluster Kollektivtrafik. Inom klustret Lokaler drivs Älvstranden Utveckling som ett exploateringsbolag. Kommunfullmäktige har nyligen fattat ett beslut om ändrad inriktning för bolaget. Avstamp i tidigare ärenden och utredningsuppdrag Frågan om det finns bolag som i stället kan drivas i nämndform har varit föremål för bedömning och överväganden i anslutning till tidigare ärenden och utredningsuppdrag. I första hand tas här avstamp i ärenden som togs fram inom ramen för uppdraget att genomföra en översyn av stadens bolag (kommunstyrelsen 2011-09-28 § 549) eller uppdrag som uppstod i dess förlängning. Motsvarande frågeställning var även aktuell i kommunfullmäktiges budgetuppdrag till Göteborgs Stadshus AB som bestod i att tillsammans med kommunstyrelsen utreda hur verksamheten i Älvstranden Utveckling AB kan avvecklas (kommunfullmäktige 2020-11-05 § 5). I figuren nedan presenteras de ärenden där uppdraget eller dess angivna inriktning omfattar frågan om det finns bolag som i stället kan drivas i nämndform. Figur. Tidigare ärenden och utredningsuppdrag i urval De bedömningar och överväganden gällande själva sakfrågan som gjorts i anslutning till dessa ärenden återges i tillämpliga delar i anslutning till redovisningen nedan för respektive underkoncern (sidan 9 och framåt). En samlad mer detaljerad beskrivning av ärendehistoriken framgår av bilaga 1 till detta tjänsteutlåtande. Utifrån de ärenden som anges ovan var det i slutändan en mer samlad överföring till nämndsektorn som verkställdes i och med kommunfullmäktiges beslut att verksamheten Göteborgs Stads Upphandlings AB skulle överförs till en egen nämnd (kommunfullmäktige 2016-05-12, § 9). Därutöver innebär kommunfullmäktiges beslut beträffande Älvstranden Utveckling AB (kommunfullmäktige 2023-02-23 § 21) att en överföring av det markutvecklande uppdraget ska prövas genom jordabalksöverlåtelse för de av bolagets fastigheter, som planeras utvecklas på längre sikt ur ett stadsutvecklingsperspektiv. Utgångspunkter och avgränsningar Även om den tidigare genomförda översynen av stadens bolag berörde frågan gällande associationsform och möjligheten att istället driva verksamhet i nämndform var dess huvudsakliga ansats och syfte något annat. Organisationsstrukturen för stadens bolag var översynens huvudsakliga fokus, tillsammans med en värdering av bolagens uppdrag och kommunala nyttan relativt stadens riktlinjer och förväntningar på bolaget utifrån ett helastaden-perspektiv. Vidare ingick en beskrivning och bedömning av respektive bolags finansiella status, bland annat utifrån resultatutveckling och kapitalstruktur. Eftersom uppdraget som här återrapporteras har en annan huvudsaklig inriktning behöver utgångpunkter och avgränsningar anpassas, även om de i flera delar liknar varandra. Tidigare bedömningar av om det finns bolag som i stället kan drivas i nämndform värderas här utifrån förutsättningar inom följande tre områden: • Legala förutsättningar • Ekonomiska konsekvenser • Ledning och styrning Nedan följer en kortare beskrivning av vad inom respektive område som utgjort utgångspunkter för bedömningarna i denna återrapportering. Därefter redogörs för ett antal avgränsningar. Mer utvidgade resonemang samt specifika förutsättningar beträffande de enskilda bolagen återfinns nedan i avsnittet ”Iakttagelser och bedömningar per underkoncern”. Legala förutsättningar Vilka verksamheter som kan bedrivas av en kommun regleras främst av kommunallagen (2017:725) (KL). I allmänna ordalag brukar begreppet ”den kommunala kompetensen” användas för att beskriva vilka frågor kommunen ansvarar för inom ramen för kommunallagen. I sammanhanget ska understrykas att det inte spelar någon roll om den aktuella näringsverksamheten bedrivs av kommunen själv, det vill säga i nämndform, eller om den sköts av ett kommunalt bolag. Det är en vanlig missuppfattning att förutsättningarna för verksamhet blir helt annorlunda om bolagsformen väljs. Visserligen kommer delvis olika spelregler gälla för en verksamhet i bolag respektive nämndform, men dessa tar i princip endast sikte på ledning, styrning och ekonomiska frågor. Frågan gällande ”vad” ett kommunalt organ får ägna sig åt utgår – med några få undantag – från samma principer. I korthet innebär kraven i kommunallagen att en kommun får driva näringsverksamhet om den drivs utan vinstsyfte och syftar till att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen (2 kap. 7 § KL). Ett kommunalt bolag är således på samma sätt som en kommunal nämnd bundet av de begränsningar som följer av kommunallagen. Utgångspunkten för ett kommunalt bolag, oberoende av om det är hel- eller delägt, är att det enbart får bedriva sådan verksamhet som kommunen själv får bedriva. Bolagets verksamhet måste korrespondera med en kommunal angelägenhet. Ett kommunalt bolag är vidare på samma sätt som en nämnd också bundet av lagen om offentlig upphandling, de EU-rättsliga reglerna om statsstöd samt konkurrensrättsliga regler om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Ett kommunalt bolag måste också iaktta självkostnadsprincipen (2 kap. 6 § kommunallagen). Principen innebär att en kommun inte får ta ut högre avgifter än de som motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som den tillhandahåller och då även på konkurrensutsatt verksamhet såvida det inte i speciallagstiftning slagits fast att verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Som ovan antyds är självkostnadsprincipen underkastad ett flertal, såväl lagreglerade som icke-lagreglerade, undantag. Principen anses bland annat inte tillämplig på kommunal medelsförvaltning och inte heller på kommunal fastighetsförvaltning. Den är inte heller tillämplig vid överlåtelse eller upplåtelse av lös egendom. Detta gäller oberoende av om verksamheten bedrivs i bolag eller nämnd. Därtill finns regler om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet som kan få betydelse för tillämpningen av självkostnadsprincipen. För viss offentlig verksamhet, främst energi samt uthyrning av bostäder och lokaler, finns dessutom krav på affärsmässighet som regleras i annan lagstiftning. Vidare ger Lag om vissa kommunala befogenheter (2009:47), en kommun möjlighet att bedriva viss typ av näringsverksamhet. Sammantaget innebär detta att det finns verksamhet som är undantagen huvudregeln om självkostnadspris och därmed måste hålla marknadsmässiga priser. Ekonomiska konsekvenser Den grundläggande principen då verksamhet ska flyttas från bolag till nämnd är att bolagets tillgångar och skulder överförs till marknadsvärde - dels för att utesluta förekomst av otillåtet statsstöd, dels för att säkerställa en korrekt hantering ur ett inkomstskatterättsligt perspektiv. För att bedöma ett marknadspris ska antingen överlåtelsen ske genom ett villkorslöst anbudsförfarande eller genom att en oberoende expertvärdering görs. Vid en överföring av hela bolagets verksamhet omfattar värderingen således hela tillgångsmassan som beroende på verksamhet kan inkludera såväl omsättningstillgångar, anläggningstillgångar samt finansiella tillgångar. Det finns flera faktorer som påverkar utfallet av en värdering och beroende på verksamhetens art kan olika värderingsmodeller tillämpas. När det gäller verksamhet som bedrivs på en konkurrensutsatt marknad och där det finns kapitaliseringsmöjligheter på tillgångarna kan motsvarande modell som skulle tillämpats vid en extern försäljning vara adekvat för att fastställa verkligt värde på tillgångar och skulder i bolaget. Inom andra bolag, med mindre mängd anläggningstillgångar och lägre marknadspotential för en kommunextern part, skulle en mindre komplex värderingsmodell kunna vara tillräcklig. Vid en överföring av verksamhet som ska flyttas från bolag till nämnd kan olika typer av skatteeffekter uppstå. Differensen mellan ett marknadsvärde och det skattemässiga värdet för tillgångar som överförs innebär en realisationsvinst och utlöser en skatteeffekt i det avyttrande bolaget, för närvarande 20,6 procent av vinsten. Generellt kan sägas att denna differens kan förväntas vara större för vissa typer av tillgångar, inte minst materiella anläggningstillgångar som fastigheter. För andra tillgångstyper torde marknadsvärdet närmare motsvara det bokförda värdet och i sådana fall genererar en överföring ingen beskattningsbar reavinst. Vid en överlåtelse av fastigheter mellan ett bolag och kommunen utgår därutöver stämpelskatt (lagfart) med 1,5 procent av det högsta av köpeskillingen och taxeringsvärdet. Stämpelskatten belastar köparen, i detta fall kommunen. Därutöver innebär en överföring att eventuella obeskattade reserver ska återlösas och därmed bli föremål för beskattning. Att göra avsättningar till olika reserver är en frivillig skattemässiga bokslutsdisposition som syftar till att jämna ut skattebelastningen mellan åren. Inom koncernen förkommer detta framför allt inom Göteborgs Stads Leasing AB och energikoncernen till följd av ackumulerade överavskrivningar. Bolagens eventuella marknadsvärde har inte varit aktuellt att bedöma inom ramen för detta tjänsteutlåtande och därmed är de skattemässiga konsekvenserna vid en överföring av verksamhet i dagsläget inte möjliga att bedöma, annat än på en övergripande och indikativ nivå. En fingervisning gällande skatteeffekterna vid en överföring kan fås genom att titta på de bolag som innehar olika typer av förvaltningsfastigheter eftersom det finns en skyldighet att upplysa om marknadsvärdet för dessa i årsredovisningen. Av årsredovisningen för Stadshus AB framgår att detta värde sammantaget för koncernen är 148 miljarder kronor. Någon motsvarande skyldighet finns dock inte när det gäller olika typer produktionsfastigheter eller andra tillgångar inom bolagen. Det skattemässiga värdet för bolagens förvaltningsfastigheter framgår inte av bolagens årsredovisningar, däremot det bokförda värdet. Vid utgången av år 2022 uppgick detta till 47 miljarder kronor. Det är inte detsamma som det skattemässiga värdet men ger ändå en indikation på hur stor differensen skulle kunna bli mellan marknadsvärde och skattemässigt värde. Ledning och styrning Stadsledningskontoret har i beredningen värderat hur en överföring av verksamhet förhåller sig till nuvarande förutsättningar för ledning och styrning. Till skillnad från legala förutsättningar och ekonomiska konsekvenser är utgångspunkterna inom detta område av en karaktär där kommunfullmäktige till stor del har möjlighet att påverka och förändra utformningen. Inom området har stadsledningskontoret valt att fokusera på förutsättningar som följer nedan. Struktur för stadens styrning av bolagen Göteborgs Stads riktlinjer för ägarstyrning är tillsammans med bolagsspecifika ägardirektiv och bolagsordning de centrala styrdokumenten för bolagen. De definierar bolagens uppdrag, det kommunala ändamålet med verksamheten samt ägarens, det vill säga kommunfullmäktiges, förväntningar på bolagen. Här ingår uppdraget i ägardirektivet för Stadshus AB om finansiell samordning inom Stadshuskoncernen. Bolaget ansvarar för att bolagskoncernens samlade skatteposition i första hand skapas i koncernmoderbolaget. Även frågan kring ägarstruktur och det faktum att ett antal av stadens bolag ägs ihop med andra kommuner eller organisationer utgör en förutsättning i sammanhanget. Generella förutsättningar som följer av själva bolagsformen I första hand handlar det om bolagsformens möjlighet att hantera och balansera resultat och ekonomiska effekter mellan åren. Detta är en möjlighet som vissa bolag använder sig av idag för att hantera uppdrag där åtaganden och åtgärder är utspridda över lång tid. Som egen juridisk person blir bolagets ekonomi i någon mån skild från kommunens övriga ekonomi, vilket innebär en viss utvidgad möjlighet att isolera och hantera risker inom bolaget. Ur ett fullmäktigeperspektiv är det dock fortsatt ekonomi, risker och en styrning som ska hanteras inom kommunkoncernen som helhet oberoende av val av organisering. Stadens budgetprocess De senaste åren har principen varit att klustren Energi, Hamn och Lokaler (exklusive Älvstranden Utveckling AB) lämnat 50 procent (inklusive skatt cirka 20 procent) av resultat efter finansnetto i koncernbidrag till Stadshus. Uttaget ur ovan bolag har Stadshus, enligt kommunfullmäktiges budget, lämnat som kapitaltillskott genom koncernbidrag till verksamheter som inte är fullt egenfinansierade, det vill säga Business Region Göteborg AB, Got Event AB och Göteborgs Stadsteater AB, inklusive Stora Teatern från 2022, samt Gothenburg European Office. En eventuell överföring av verksamhet från bolag till nämnd kan i olika grad påverka möjligheten att via Stadshuskoncernen göra en utdelning från bolaget och därigenom bidra till en del av stadens samlade finansiering av den kommunala verksamheten. Konsekvenser kan således uppstå som förändrar förutsättningarna för stadens budgetprocess i dess nuvarande utformning. Avgränsningar Redogörelsen i föreliggande ärende omfattar i första hand de verksamhetsdrivande bolagen inom stadshuskoncernen. Bolag som endast har till syfte att äga en eller flera fastigheter, vilande bolag eller intressebolagen inom näringslivsklustret är därmed inte närmare berörda i tjänsteutlåtandet. Motsvarande gäller också för Göteborgs Stadshus AB samt bolag som är föremål för pågående avveckling, avyttring eller fusion. Om pågående förändring avser verksamhetsdrivande bolag finns dock en notering kring vilka dessa är, i anslutning till beskrivningen av respektive underkoncern. Eftersom kommunfullmäktige i närtid beslutat om ett nytt ägardirektiv och därmed en ny inriktning för Älvstranden utveckling AB (KF 2023-02-23 § 21) – där frågan om överföring av verksamhet till stadens facknämnder prövats i beredningen av aktuellt beslutsunderlag – gör stadsledningskontoret ingen ytterligare belysning av bolagets verksamhet inom ramen för detta ärende. Stadsledningskontorets sammanställning samt värdering av tidigare gjorda bedömningar som görs inom ramen för detta ärende utgår i första hand från respektive bolag som helhet. Därmed görs ingen värdering av enskilda delar av bolagens uppdrag och i vilken mån dessa skulle kunna drivas i nämndform. Eventuella undantag från denna avgränsning förutsätter att det enskilda uppdraget är tydligt avgränsat och att stadsledningskontoret bedömer att det föreligger inga/ringa beroendeförhållanden eller synergier relativt bolagets övriga uppdrag. Som framgår i stycket ovan gällande ekonomiska konsekvenser har stadsledningskontoret inte gjort någon värdering av marknadsvärdet för bolagen inom stadshuskoncernen. Därmed är de skattemässiga konsekvenserna som en eventuell överföring av verksamhet för med sig i dagsläget inte möjliga att bedöma annat än på en övergripande och indikativ nivå. Utöver att en överföring av verksamhet från bolag till nämnd skulle innebära ett minskat antal bolag framgår inte någon mer kvalitativ inriktning av uppdraget, det vill säga om det finns förväntningar på att en överföring ska bidra till en positiv utveckling i något särskilt avseende. Utöver värderingen utifrån ovan angivna utgångspunkter har stadsledningskontoret därför inte gjort någon särskild bedömning av associationsformerna och i vad mån de innebär olika förutsättningar för verksamheten att utvecklas i någon särskild riktning. Iakttagelser och bedömningar per underkoncern Energi Göteborg Energikoncernen består av moderbolaget Göteborg Energi AB och dotterbolagen Göteborg Energi Nät AB, Göteborg Energi Gothnet AB, Göteborg Energi Gasnät AB, Göteborg Energi Din El AB och Göteborg Energi Backa AB. Göteborg Energi bedriver energiproduktion och distribution främst av fjärrvärme och el i Göteborgsområdet. I koncernens verksamhet ingår även elhandel, naturgashandel, fjärrkyla, energitjänster, data- och telekommunikation, gasnät samt förnybar el och biogas. I samband med bolagsöversynen 2014 bedömde stadsledningskontoret att det inte förelåg några bärande skäl att föreslå någon övergång från bolagsform till nämnd. Den förväntade nyttan för ägare och verksamhet bedömdes inte motsvara den uppoffring i form av kraft, energi och kostnader som skulle krävas för att åstadkomma förändringen. Även om det inte bedömdes finnas hinder att bedriva energiverksamhet i förvaltningsform konstaterades att undantaget från lokaliseringsprincipen och samt möjligheten att bedriva verksamhet på affärsmässig grund förutsätter bolagsformen. Kommunfullmäktige beslutade 2014-06-05 §8 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda dels om ägandet av GothNet AB bäst sker via nuvarande bolag, annat kommunalt bolag eller i en nämnd, dels utreda vilka för- och nackdelar det finns med att leasa ut driften, men behålla ägandet av infrastrukturen. Stadsledningskontoret gjorde i utredningen bedömningen att Göteborg Energi AB fortsatt var den lämpligaste ägaren. Som skäl angavs att Göteborg Energi AB själva bedriver infrastrukturverksamhet och därmed har en betydande kunskap inom området. Därutöver bedömdes det finnas avsevärda synergier bolagen emellan. Stadsledningskontoret bedömde vidare att en överföring av verksamheten till nämnd skulle komma att få stora negativa ekonomiska konsekvenser för staden. Kommunfullmäktige beslutade 2016-02-25 §8 att GothNet AB förblir ett helägt dotterbolag inom koncernen Göteborg Energi AB som fortsatt ansvarar för driften av infrastrukturen. Aktuellt inom klustret Kommunstyrelsen beslutade den 3 maj om en hemställan från Göteborg Energi AB om fusion av Göteborg Energi Backa AB med Göteborg Energi AB. Stadsledningskontorets bedömning - Energi Stadsledningskontoret bedömer att de legala förutsättningar som den tidigare bolagsöversynen hänvisade till fortsatt är aktuella. Koncernens verksamhet lyder bland annat under ellagen (1997:857), naturgaslagen (2005:403) och fjärrvärmelagen (2008:263). I fjärrvärmelagen, naturgaslagen och ellagen finns särskilda regler som träffar kommunala företag. De särskilda bestämmelserna om kommunala bolag i lagstiftningarna ovan anger mer eller mindre enhetligt att kommunala bolag inom respektive verksamhetssektor inte träffas av lokaliseringsprincipen. Det är alltså tillåtet för sådana kommunala företag att driva verksamhet i geografisk närhet till företaget utan att verksamheten för den skull är begränsad till kommunens gränser. Sådana bolag är dessutom skyldigt att bedriva verksamheten på affärsmässiga grunder. Stadsledningskontoret bedömer att verksamheten inom Göteborg Energi så som den är strukturerad idag förutsätter bolagsformen. Om en kommun i stället driver sådan verksamhet i nämndform gäller de vanliga reglerna i kommunallagen om lokalisering och självkostnad. En tillämpning av självkostnadsprincipen kan många gånger innebära att kommunen måste ta ett lägre pris för aktuella tjänster än vad som skulle gälla om verksamheten bedrevs på affärsmässiga grunder. En sådan ordning kan vara konkurrensstörande. Stadsledningskontoret har inom ramen för detta uppdrag inte analyserat konsekvenserna av en överföring av verksamheten till nämnd utifrån de konkurrensrättsliga bestämmelser som träffar kommunal säljverksamhet. Om verksamheten skulle övergå till nämnd behöver denna fråga djupare belysas. Det finns ett stort antal rättsliga avgörande gällande tillämpningen av självkostnadsprincipen inom elförsörjningssektorn som i sådana fall även behöver analyseras. Inkomstskattelagens bestämmelser om uttagsbeskattning för bolag medför att en köpande nämnd ska lämna en marknadsmässig ersättning för de tillgångar som överförs från Göteborg Energi i samband med en verksamhetsövergång. Med tillgångar avses bl a fysiska tillgångar och själva rörelsen. Detta innebär att, om marknadsvärdet på Göteborg Energis tillgångar är större än det skattemässiga värdet, kommer Göteborg Energi att behöva erlägga bolagsskatt om 20,6 procent på mellanskillnaden. Stadsledningskontoret har inom ramen för detta uppdrag inte genomfört någon marknadsvärdering av bolaget. En värdering kräver en mer omfattande genomlysning av Göteborg Energi-koncernen. Det går i dagsläget därför inte att uttala sig om en mer detaljerad nivå för uttagsbeskattning vid en eventuell verksamhetsöverföring. Stadsledningskontoret bedömer det ändå som högst sannolikt att en marknadsmässig värdering betydligt överstiger det skattemässiga värdet på bolagets tillgångar varför en betydande skatteeffekt skulle uppstå vid en överföring av verksamheten. Utifrån ett lednings- och styrningsperspektiv konstaterar stadsledningskontoret att verksamheten inom energikoncernen, uppfyller kriterierna som stadens riktlinjer för ägarstyrning anger som skäl för att bedriva verksamhet i bolagsform. Verksamheten har tydliga kommersiella inslag, befinner sig i en konkurrensutsatt situation och bidrar i och med bolagsformen till att särskilja kommersiell verksamhet från den som är skattefinansierad. Göteborg Energis ekonomiska resultat är viktigt för de bolag inom stadshuskoncernen som inte är självfinansierade. En eventuell överföring av verksamheten till nämnd skulle få konsekvenser för den finansiella samordningen inom koncernen. Det skulle även påverka möjligheten att via Stadshus göra en utdelning till staden. Bostäder Framtidenkoncernen är en bostadskoncern med moderbolaget Förvaltnings AB Framtiden och dotterbolagen Bostads AB Poseidon, Göteborgs Stads Bostads AB, Familjebostäder i Göteborg AB, Gårdstensbostäder AB, Framtiden Byggutveckling AB, Göteborgs Egnahems AB, Störningsjouren i Göteborg AB och Förvaltnings AB GöteborgsLokaler. Framtidenkoncernen ska, genom ett medvetet och aktivt agerande på Göteborgs bostads och fastighetsmarknad, vara en strategisk aktör i syfte att stärka Göteborgs roll som regioncentrum och stadens utveckling i övrigt, samt att aktivt bidra till att nya bostäder tillskapas och att koncernens bostäder och områden utformas och förvaltas på ett sådant sätt att de bidrar till en attraktiv bostadsmarknad i Göteborg. I samband med bolagsöversynen 2014 så konstaterade stadsledningskontoret att de allmännyttiga bostadsbolagen regleras av speciallagstiftning anpassad för bolagsformen samt agerar på en konkurrensutsatt marknad. Stadsledningskontorets bedömning var att verksamheten inte lämpar sig för förvaltningsform. Stadsledningskontorets bedömning - Bostäder De kommunala bostadsbolagen träffas av regleringen i lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Lagen riktar sig enbart till de kommunala bostadsföretag som är eller blir organiserade som aktiebolag. Enligt lagen ska allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag bedriva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer. Det innebär att förbudet i kommunallagen att bedriva företag i vinstsyfte liksom självkostnadsprincipen inte gäller för dessa bolag. I lagen finns också regler om de kommunala bostadsaktiebolagens rätt att göra värdeöverföringar till sina ägare kommunerna. Reglerna är inriktade på att begränsa värdeöverföringarna till äkta överskott och att samtidigt främja att vissa överskott stannar i bolagen. Stadsledningskontoret har inte närmare analyserat frågan om hur en eventuell verksamhetsövergång skulle påverka frågan om värdeöverföring, lagstiftningen riktar sig enbart mot kommunala bostadsaktiebolag. Enligt stadsledningskontoret bedömning finns inget rättsligt hinder för en kommun att bedriva allt som kan kallas kommunal bostadsförsörjning i en kommunal nämnd, men då ska kommunallagens principer tillämpas. Självkostnadsprincipen är dock inte tillämplig när det gäller förvaltning av kommunal egendom såsom överlåtelse eller upplåtelse av egendom. Vid hyres- och arrendeupplåtelser får förvaltningsmyndighet således ta ut marknadsmässiga avgifter. När det gäller Störningsjouren i Göteborg AB, Göteborgs Egnahem AB samt Framtiden Byggutveckling AB är bolagen, till skillnad från de allmännyttiga bostadsbolagen inom koncernen, inte bundna av speciallagstiftning som möjliggör ett agerande enligt andra villkor än vad en motsvarande kommunal nämnd hade kunnat göra. Detsamma gäller för moderbolaget. Göteborgs Egnahem AB och Framtiden Byggutveckling agerar i första hand på uppdrag av moderbolaget. Störningsjouren agerar i första hand på uppdrag från systerbolagen, men det förekommer även privata kunder. Enligt stadsledningskontorets bedömning är kopplingen till Framtidenkoncernens grunduppdrag tydlig för ovan nämnda bolag, och det saknas motsvarande koppling till verksamheten inom nämndsektorn. När det gäller Förvaltnings AB Göteborgslokaler, som har till uppdrag att förvalta kommersiella lokaler för butik, kontor och kommunal verksamhet så omfattas bolaget inte heller av regleringarna för allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. En kommun får enligt 3 kap kapitlet 6 § Befogenhetslagen i vissa fall tillgodose näringslivets behov av lokaler. All kommunal lokalhållning till näringslivet ska enligt befogenhetslagen ske på affärsmässiga grunder. Valet av driftform har dock inte någon större betydelse när det kommer till de rättsliga ramar inom vilket bolaget bedriver sin verksamhet. Motsvarande gäller även undantaget från självkostnadsprincipen som kommunal fastighetsförvaltning omfattas av. Stadsledningskontoret bedömer att en överföring av Framtidenkoncernens verksamhet till nämnd skulle generera stora skatteeffekter. Förvaltnings AB Framtiden har i sin årsredovisning 2022 marknadsvärderat koncernens fastigheter. Marknadsvärdet per den siste december 2022 uppgick till 123,5 miljarder kronor. Det bokförda värdet uppgick vid samma tidpunkt till 39 miljarder kronor. En överföring av fastigheterna skulle dessutom innebära stämpelskatt (lagfart) för kommunen med 1,5 procent av det högsta av köpeskillingen och taxeringsvärdet gällande dessa. Utifrån ett lednings- och styrningsperspektiv konstaterar stadsledningskontoret att verksamheten inom Framtidenkoncernen, uppfyller kriterierna som stadens riktlinjer för ägarstyrning anger som skäl för att bedriva verksamhet i bolagsform. Verksamheten har kommersiella inslag, befinner sig i en konkurrensutsatt situation och bidrar i och med bolagsformen till att särskilja kommersiell verksamhet från den som är skattefinansierad. Kollektivtrafik Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB är moderbolag i Kollektivtrafikkoncernen. I koncernen ingår, utöver moderbolaget, Göteborgs Spårvägar AB, GS Buss AB och GS Trafikantservice AB. Västra Götalandsregionen (VGR) är huvudman för kollektivtrafiken i Göteborg och därigenom beställare av den kollektivtrafik som utförs av Göteborgs Spårvägar AB. På uppdrag av VGR upphandlar Västtrafik AB tjänster inom kollektivtrafikområdet i regionen. Från 2019 äger Västtrafik AB 15 procent av Göteborgs Spårvägar AB. I Göteborgs Spårvägar AB utförs all spårvagnstrafik i Göteborg och Mölndal vilket även inbegriper trafikledning, underhåll av spårvagnar och spårvägsbanan. I samband med bolagsöversynen 2014 konstaterade stadsledningskontoret att det inte förelåg några bärande skäl att föreslå någon övergång från bolagsform till nämnd för GS Buss AB och GS Trafikantservice. För Göteborgs Spårvägar AB:s del så konstaterade stadsledningskontoret att om verksamheten i framtiden kommer utföras via långa tilldelningsbeslut utan föregående konkurrensutsättning, då bör möjligheterna till en övergång till nämndform utredas. Koncernen har förändrats sedan bolagsöversynen. Moderbolaget Göteborgs Kollektivtrafik AB inrättades efter beslut i kommunfullmäktige 2018-12-20 § 11. I samma ärende beslutade kommunfullmäktige om förslag till aktieöverlåtelseavtal för försäljning av 15 % av aktierna i Göteborgs Spårvägar AB till Västtrafik AB. Konstruktionen möjliggör för Västtrafik att direkttilldela Göteborgs Spårvägar AB uppdraget att ansvara för drift av spårvagnstrafik. Avtalet sträcker sig fram till 2034. Aktuellt inom klustret Kommunfullmäktige fattade 2020-03-19 §§ 14–15 om avveckling/avyttring av GS Buss AB och GS Trafikantservice AB. Dessa berörs därmed inte i bedömningen nedan. Stadsledningskontoret har lämnat information om den pågående processen i samband med den kompletterande uppföljningsrapporten december 2022. Efter att kommunfullmäktiges uppdrag har fullgjorts och bolagen har avyttrats/avvecklats bedömer stadsledningskontoret att strukturen inom klustret kan förändras, då behovet av ett moderbolag inte längre föreligger. Stadsledningskontorets bedömning - Kollektivtrafik Kollektivtrafikfrågor är särskilt reglerat i 3 kap. 3 § i lag om vissa kommunala befogenheter. Av lagen framgår att kommunala aktiebolag får ingå avtal med regionala kollektivtrafikmyndigheter om att utföra lokal och regional linjetrafik med buss samt motsvarande trafik med tåg, tunnelbana eller spårvagn. Av bestämmelsens ordalydelse framgår det att en förutsättning för ett sådant avtals giltighet är att det ingås av ett kommunalt aktiebolag. Enligt 2 kap. 3 § befogenhetslagen ska sådan verksamhet bedrivas på affärsmässiga grunder. Befogenhetslagen möjliggör för kommunala bolag att delta i upphandlingar av kollektivtrafik. Det är oklart huruvida det är förenligt med kommunallagen för en kommunal nämnd som bedriver kollektivtrafik att delta i upphandlingar av kollektivtrafik. För Göteborgs Spårvägar AB del bedömer stadsledningskontoret att bolagsformen är en förutsättning för bolaget att ska kunna utföra lokal linjetrafik för Västtrafiks räkning. I och med att Göteborgs Spårvägar också ägs tillsammans med VGR förfogar Göteborgs Stad heller inte själva över frågan om val av associationsform. Med hänsyn till ovanstående har stadsledningskontoret inte gjort någon bedömning av eventuella ekonomiska konsekvenser av en verksamhetsövergång från bolag till nämnd. Turism, Kultur och Evenemang Göteborg & Co AB är moderbolag i klustret Turism, Kultur och Evenemang. Övriga bolag inom koncernen är Liseberg AB med dotterbolag, Got Event AB samt Göteborgs Stadsteater AB. Göteborg & Co AB ska på övergripande nivå leda och samordna arbetet inom koncernen och medverka till att stärka och utveckla besöksnäringen inom Göteborg och Göteborgsregionen samt bidra till besöksnäringens utveckling inom Västra Götalandsregionen. Detta ska ske genom att kontinuerligt driva destinationsutveckling och marknadsföring samt genom att agera samverkansplattform för besöksnäringens olika aktörer. Liseberg AB är moderbolag i Lisebergkoncernen. Bolaget ska i bred samverkan med relevanta aktörer, medverka till att Göteborg blir en så attraktiv destination att resandet till och vistelsen i Göteborgsområdet ökar. Inom koncernen bedrivs nöjes- och temaparksverksamhet, restaurang-, hotell-, och campingverksamhet samt fastighetsförvaltning. Got Event ska verka för Göteborg som en levande evenemangsstad. Bolaget ska svara för verksamhet i och drift av de större kommunalt ägda anläggningarna avsedda för evenemang och att marknadsföra, försälja och genomföra evenemang inom sport och kultur i såväl egen regi som på konsultbasis samt bedriva därmed jämförlig verksamhet. Bolaget ansvarar för att driva arenor som till exempel Ullevi och Scandinavium samt anläggningar för breddidrott och motion. Göteborgs Stadsteater AB ska genom sina uppsättningar engagera, skapa debatt, roa och mana människor till eftertanke och därigenom utgöra en livskraftig nerv i Göteborgs kulturliv. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att driva teaterrörelse. I bolaget ingår också Backa Teater och sedan 2022 även Stora Teatern som tidigare låg inom kulturnämndens ansvar. I samband med bolagsöversynen 2014 så bedömde stadsledningskontoret att det ur ett ägarperspektiv inte fanns några större formella skillnader mellan bolagsformen och nämndformen. Samtidigt konstaterades att bolagen inom klustret är verksamma i en kommersiell miljö med konkurrens från andra kommersiella aktörer, även om inslaget av offentliga medel är betydande, undantaget för Liseberg AB. Stadsledningskontoret bedömde att bolagsformen var ändamålsenlig och att behovet att samla bolagen i ett kluster underlättades om samtliga hade samma legala verksamhetsform. Stadsledningskontorets bedömning – Turism, Kultur och Evenemang (TKE) Stadsledningskontoret kan konstatera att det inte finns någon speciallagstiftning som ger de kommunala bolagen inom klustret ett större utrymme att agera i egenskap av aktiebolag mot vad en kommunal nämnd hade kunnat göra. Befogenhetslagen 4 kapitlet §1 medger en kommun rätt att vidta åtgärder för uppförande och drift av turistanläggningar i den utsträckning det behövs för att främja turistväsendet inom kommunen. Men det saknar betydelse om verksamheten sker i bolags- eller nämndform. Utifrån ett legalt perspektiv finns således inget hinder att bedriva motsvarande verksamhet inom ramen för stadens nämndsorganisation. Utifrån ett lednings- och styrningsperspektiv kan dock konstateras att verksamheten i bolagen, visserligen i varierande grad, uppfyller kriterierna som stadens riktlinjer för ägarstyrning anger som skäl för att bedriva verksamhet i bolagsform. Verksamheten har mer eller mindre tydliga kommersiella inslag, befinner sig i en konkurrensutsatt situation och bidrar till att särskilja kommersiell verksamhet från den som är skattefinansierad i och med bolagsformen. Enligt stadsledningskontorets bedömning är detta tydligast när det gäller verksamheten inom Liseberg AB med dotterbolag. Motsvarande gäller även för möjligheten att dra nytta av de generella förutsättningar som följer av själva bolagsformen. I första hand handlar detta om möjligheten att hantera och balansera resultat och ekonomiska effekter mellan åren. Stadsledningskontoret bedömer därutöver att en överföring av verksamheten inom Lisebergskoncernen skulle utlösa en betydande skatteeffekt då bolagets marknadsvärde sannolikt långt överstiger det skattemässiga värdet på bolagets tillgångar. Utöver att bolaget har en ansenlig mängd anläggningstillgångar finns det andra faktorer som påverkar potentialen att kapitalisera på verksamhetens tillgångar och därmed också rimligen skulle inkluderas i en samlad marknadsvärdering av bolaget. Då tillgångsmassan även inkluderar fastigheter skulle en överföring innebära stämpelskatt (lagfart) för kommunen med 1,5 procent av det högsta av köpeskillingen och taxeringsvärdet gällande dessa. Övriga bolag inom koncernen finansieras till del av offentliga medel, främst via koncernbidrag, uppdragsersättning enligt kommunfullmäktiges budget samt statliga verksamhetsbidrag. I sammanhanget ska noteras att Göteborgs Stadsteater AB är delfinansierad av Västra Götalandsregionen. Av årsbokslutet för 2022 framgår att Got Event AB har en egenfinansieringsgrad på omkring 64 procent medan Göteborg & Co AB samt Göteborgs Stadsteater AB till övervägande del finansieras av offentliga medel. Att dessa verksamheter bedrivs i bolagsform bidrar därmed inte på motsvarande sätt till att särskilja kommersiell verksamhet från skattefinansierad. Då väsentliga delar av bolagens finansiering dessutom är föremål för årliga beslut i anslutning till stadens budget bedömer stadsledningskontoret inte att bolagsformen, och möjligheten att hantera och balansera resultat och ekonomiska effekter mellan åren, blir fullt lika betydelsefull inom dessa verksamheter. Förutsättningarna för dessa bolag liknar därmed i flera avseenden de som gäller för verksamheten inom stadens nämnder. När det gäller Got Event AB, Göteborg & Co AB samt Göteborgs Stadsteater AB är omfattningen på anläggningstillgångar begränsad, då exempelvis fastigheterna som nyttjas inom verksamheten i första hand ägs och förvaltas av Higab. Det innebär att en överföring av verksamheten till kommunen inte på motsvarande sätt som för Liseberg AB utlöser en betydande skatteeffekt. Differensen mellan marknadsvärde och skattemässigt värde för dessa bolags tillgångar bedöms med andra ord inte vara fullt så omfattande. Sett till koncernen som helhet och uppdraget till Stadshus AB beträffande finansiell samordning används underskotten inom bolagen som inte är egenfinansierade för att kvitta mot vinster i andra bolag. Vid en överföring av verksamheten till nämnd försvinner skattekrediten som dessa underskott medför. Näringsliv Business Region Göteborg AB (BRG) är moderbolag i klustret, som i övrigt består av ett antal bolag där BRG har minoritetsägande. Dessa är Lindholmen Science Park AB (LSP, 23,9 procent), Johanneberg Science Park AB (JSP, 42,3 procent), Göteborgs Tekniska College AB (GTC, 49,0 procent), Sahlgrenska Science Park AB (SSP, 22,9 procent) samt Almi Företagspartner Väst AB (Almi, 12,3 procent). BRG har till föremål för sin verksamhet att i samverkan med Göteborgsregionens medlemskommuner verka för en hög sysselsättning och ett diversifierat näringsliv i Göteborgsregionen. Bolaget ska ansvara för, och samordna, näringslivsfrågorna i Göteborg så att det bidrar till utveckling av stadens alla verksamheter. I samband med bolagsöversynen 2014 så bedömde stadsledningskontoret att när det gäller bolagen inom näringslivsklustret så saknades förutsättningar för staden att bedriva sin andel i de delägda bolagen i klustret i nämndform, det gemensamma ägandet förutsätter samma organisationsform som övriga ägare. Avseende BRG konstaterade stadsledningskontoret att bolagsformen är en förutsättning för rollen som moder i klustret och att bolagsformen kan underlätta verksamhetens art, samverkan inom bolagets verksamhetsområde och bolagets roll som plattform för projekt och utvecklingsarbete. Aktuellt inom klustret BRG har inkommit med en hemställan till kommunfullmäktige som omfattar förslag till verksamhetsförändring av två minoritetsägda bolag. När det gäller Lindholmen Science Park AB innebär förslaget att bolaget ges uppdrag att utreda förutsättningar för att starta ett eller flera nya programområden inom energi och samhällsbyggnad. Beträffande Johanneberg Science Park AB föreslås att en ordnad avveckling av bolaget ska inledas och genomföras. Vid sitt sammanträde den 27 april 2023 beslutade kommunfullmäktige i enlighet med förslagen i hemställan. Stadsledningskontorets bedömning - Näringsliv Enligt kommunallagen 2 kapitlet 8 § får kommuner och regioner genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller regionen. När det kommer till kommunala åtgärder som syftar till att stimulera näringslivet inom kommunen har det däremot ingen betydelse om åtgärderna vidtas av ett kommunalt bolag eller en kommunal nämnd. Det finns således inte någon speciallagstiftning som ger ett kommunalt bolag inom näringslivssektorn ett större utrymme att agera. En överföring av verksamheten inom BRG till en kommunal nämnd skulle enligt stadsledningskontoret bedömning sannolikt inte föranleda någon mer omfattande skatteeffekt. I likhet med bedömningen som gjordes i anslutning till översynen från 2014 kan stadsledningskontoret dock konstatera att förutsättningarna för utövandet av stadens ägarroll i de delägda bolagen helt skulle förändras. I nuvarande konstruktion utövas denna av BRG i egenskap av moderbolag inom koncernen. Om verksamheten inom BRG i stället skulle bedrivas inom ramen för stadens nämndsorganisation behöver en alternativ placering inom stadshuskoncernen för dessa delägda bolag värderas. Enligt nu gällande riktlinjer för ägarstyrning kan inte en kommunal nämnd utöva ägarskap för bolag inom stadshuskoncernen. Alternativet att skapa en parallell bolagskoncern under kommunfullmäktige, och där samla nuvarande delägda dotterbolag till BRG, avviker också från riktlinjen och den grundläggande principen för stadens bolagsinnehav – ägande utövas genom kommunfullmäktige och bolagen är sedan organiserade i en koncern där Stadshus AB utgör koncernmoderbolag. Att hitta alternativ till nuvarande samverkan inom ramen för ett delägt bolag är en fråga som inte staden själv inte förfogar över. Det förutsätter därmed en process som inkluderar dialog med övriga delägare. Utifrån ovanstående bedömer stadsledningskontoret att det är svårt att enskilt pröva frågan om huruvida det är möjligt att föra över verksamheten inom BRG till stadens nämndsorganisation. Med detta följer ytterligare frågor som behöver hanteras gällande konstruktionen samt ledning och styrning inom hela underkoncernen inkluderat de minoritetsägda bolagen. Även om BRG i sig är helägt av staden finansieras verksamheten även av andra parter utöver Göteborgs Stad. I första hand är Göteborgsregionen (GR) och Västra Götalandsregionen (VGR) medfinansiärer. Även andra offentliga och privata aktörer bidrar med intäkter till verksamheten och därutöver erhåller bolaget EU-medel för viss verksamhet. Att bolagsformen ska nyttjas för att särskilja kommersiell verksamhet från en skattefinansierad, vilket framgår av stadens riktlinjer för ägarstyrning, blir enligt stadsledningskontorets bedömning inte full så tillämpbart på BRG eftersom merparten av bolagets intäkter utgörs av offentliga medel. Verksamhet bedöms inte heller vara av sådan karaktär att bolagsformen och ökade möjligheter att hantera och balansera resultat och ekonomiska effekter mellan åren rimligtvis har någon större inverkan på förutsättningarna att bedriva verksamheten på ett effektivt sätt. På motsvarande sätt som ovan angivits för vissa bolag inom TKE-klustret skulle förutsättningarna för Stadshus AB:s uppdrag beträffande finansiell samordning påverkas om verksamheten inom BRG överfördes till nämnd. Lokaler Higab AB är moderbolag i Higabkoncernen. Inom bolagsgruppen finns två helägda verksamhetsdrivande dotterbolag. Dessa är Göteborgs Stads Parkerings AB samt Älvstranden Utveckling AB med dotterbolag. Ändamålet med Higabs verksamhet är att utgöra stadens strategiska verktyg inom fastighetsområdet. Bolaget ska främja och tillgodose intressen för i huvudsak mindre företag och organisationer genom att tillhandahålla för dessa rörelser lämpliga lokaler. Bolaget ska också tillse att kommunen kan täcka sina behov av lokaler med speciell karaktär och strategisk betydelse för stadens utveckling samt ha ett särskilt ansvar att vårda kulturhistoriskt värdefulla byggnader som ägs av Göteborgs Stad. I uppdraget ligger att vara lyhörd för stadens behov och att agera proaktivt genom förvärv, nyproduktion, utveckling, förvaltning eller avyttring av fastigheter. Higab äger och förvaltar fastigheter med en uthyrningsbar yta om totalt 653 978 m2 (659 877). Fastighetsbeståndet består i huvudsak av lokaler. Göteborgs Stads Parkerings AB verksamhet är att förvärva, uppföra, avyttra och förvalta parkeringsanläggningar. Bolagets ska också samordna och bedriva parkering med syfte att främja ett hållbart resande. Inom ramen för bolagsöversynen 2014 gjordes bedömningen att verksamheten inom lokalklustret i huvudsak bedrivs i en utpräglat konkurrensutsatt kommersiell miljö där bolagsformen bedömdes vara den lämpligaste. Aktuellt inom lokalklustret Kommunfullmäktige fattade 2023-02-23 §21 om en konkretisering av ett förändrat uppdrag för Älvstranden Utveckling AB. Med hänsyn till nyligen beslutad förändring har bolaget inte ytterligare berörts inom ramen för föreliggande tjänsteutlåtande. Stadsledningskontorets bedömning - Lokaler Enligt 3 kapitlet 6 § Befogenhetslagen får en kommun i vissa fall tillgodose näringslivets behov av lokaler. Bestämmelsen omfattar i första hand små företags behov av lokaler. Ett ytterligare krav för att bestämmelsen ska vara tillämplig är att tillhandahållandet av lokalerna är inriktat på företagarkollektivet i allmänhet. Vad som menas med små företag får bedömas från fall till fall. EU-kommissionen har utarbetat rekommendationer med definitionen av bland annat små och medelstora företag som kan tjäna som vägledning. All kommunal lokalhållning till näringslivet ska enligt lagen ske på affärsmässiga grunder. I den mån en kommun ägnar sig åt parkeringsverksamhet finns det särskilda regler om avgiftsuttag i lagen (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats m.m. Lagen gäller oberoende av om det är kommunen eller ett till kommunen underställt bolag som bedriver parkeringsverksamheten. I förarbetena till lagen anges uttryckligen att självkostnadsprincipen inte skulle vara tillämplig på uttaget av avgifterna. Med utgångspunkt från ovanstående så har valet av driftform inte någon större betydelse när det kommer till de rättsliga ramar inom vilka Higab och Göteborgs Stads Parkerings AB bedriver sin verksamhet. En kommunal nämnd skulle på samma sätt som bolagen vara skyldigt att bedriva verksamheten på affärsmässiga grunder. En överföring av verksamheten inom Higab till nämnd skulle enligt stadsledningskontoret dock sannolikt utlösa en betydande skatteeffekt. Bolagets årsredovisning för 2022 inkluderar en uppgift om det marknadsmässiga värdet på bolagets förvaltningsfastigheter. Marknadsvärdering har gjorts av en extern värderare. Värdet per den siste december 2022 uppgår till 12,3 miljarder. Det bokförda värdet på bolagets fastigheter uppgår vid samma tidpunkt till 5,0 miljarder. Göteborgs Stads Parkerings AB:s årsredovisning inkluderar också uppgifter om det marknadsmässiga värdet på bolagets förvaltningsfastigheter. Det uppgår den siste december 2022 till 2,8 miljarder kronor. Det utgående planenliga värdet på bolagets förvaltningsfastigheter uppgår samtidigt till 383 miljoner kronor. En överföring av fastigheterna inom koncernen skulle dessutom innebära stämpelskatt (lagfart) för kommunen med 1,5 procent av det högsta av köpeskillingen och taxeringsvärdet gällande dessa. Utifrån ett lednings- och styrningsperspektiv konstaterar stadsledningskontoret att verksamheten inom lokalklustret, uppfyller kriterierna som stadens riktlinjer för ägarstyrning anger som skäl för att bedriva verksamhet i bolagsform. Verksamheten har kommersiella inslag, befinner sig i en konkurrensutsatt situation och bidrar i och med bolagsformen till att särskilja kommersiell verksamhet från den som är skattefinansierad. Higabs ekonomiska resultat är viktigt för de bolag inom stadshuskoncernen som inte är självfinansierade. En eventuell överföring av verksamheten till nämnd skulle få konsekvenser för den finansiella samordningen inom koncernen. Det skulle även påverka möjligheten att via Stadshus göra en utdelning till staden. Hamn Göteborgs Hamn AB har till uppgift att förverkliga stadens ambitioner med hamn- och logistikverksamheten genom att tillhandahålla infrastruktur, svara för nationell och internationell marknadsföring samt genom strategisk samverkan och samarbete. Bolaget ska utgöra det självklara godsnavet för sjötransporter i Skandinavien genom att verka för ökad konkurrenskraft och därigenom skapa förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling i Göteborg. Göteborgs Hamn ska ha en ledande roll i utvecklingen av Göteborgsregionen som ett nationellt logistiskt centrum. Detta innebär att Göteborgs Hamn AB ansvarar för att förvalta och utveckla hamnens mark, fastigheter och vattenområden så att dessa används på ett optimalt sätt utifrån ett tillväxt- och lönsamhetsperspektiv. Bolaget upplåter, via koncessionsavtal, en del av sin mark och sina anläggningar till externa terminaloperatörer inom Container, Ro/Ro och Bil. Inom ramen för bolagsöversynen 2014 gjorde stadsledningskontoret bedömningen att det inte förelåg några bärande skäl att föreslå en övergång från bolagsform till nämnd för Göteborgs Hamn AB. Argumenten byggde dels på att bolaget agerar i en kommersiell miljö i hård konkurrens både nationellt och internationellt. I den situationen påverkas bolagets verksamhet också av finansiella svängningar i världen, den nationella industrins utveckling och konkurrenskraft samt globala företags förändringar. Stadsledningskontoret menade att i en sådan miljö är bolagsformen att föredra då den ger en större möjlighet att hantera varierande resultat mellan åren samt långsiktiga investeringsbehov. Stadsledningskontorets bedömning - Hamn Hamnväsendet är en av de äldsta kommunala angelägenheterna, men är utifrån ett kommunalrättsligt perspektiv till största delen oreglerad. Regeringen får enligt 9 kap. 10 § ordningslagen (1993:1617) överlämna åt en kommun att meddela föreskrifter om ordning och säkerhet i fråga om hamnar som ägs eller förvaltas av kommunen eller av ett av kommunen helägt företag. De regler som kommunfullmäktige efter sådant bemyndigande antar, brukar tas in i en så kallad hamnstadga. Kommunerna och regionerna har rätt att ta betalt för sina hamntjänster. Den kommunala avgiftsrätten för hamntjänster är däremot i princip oreglerad och därmed bestämd av de kommunalrättsliga principer som gäller för avgiftsuttag i allmänhet. Det innebär att självkostnadsprincipen som utgångspunkt gäller. Det råder dock delade uppfattningar om i vilken omfattning självkostnadsprincipen kan tillämpas för kommersiella hamnar. Det förutsätts då att principen kan anses förenlig med EU:s intresse av fri konkurrens mellan hamnarna Det saknas i sammanhanget däremot betydelse om hamnen drivs av ett kommunalt bolag eller av en nämnd. Det finns alltså inte någon särskild lagstiftning som ger ett kommunalt hamnbolag möjligheter att agera på ett annat sätt än vad en kommunal nämnd skulle kunna göra. Stadsledningskontoret har inom ramen för detta uppdrag inte genomfört någon marknadsvärdering av bolaget i sin helhet. En värdering kräver en mer omfattande genomlysning av Göteborgs Hamn. Det går i dagsläget därför inte att uttala sig om en eventuell nivå för uttagsbeskattning vid en verksamhetsöverföring. Stadsledningskontoret bedömer det ändå som högst sannolikt att en marknadsmässig värdering överstiger det skattemässiga värdet på bolagets tillgångar varför en skatteeffekt skulle uppstå vid en verksamhetsövergång. För bolagets förvaltningsfastigheter gäller, i likhet med övriga bolag med sådana innehav, att de har marknadsvärderats externt i samband med bolagets årsredovisning 2022. Värdet uppgår till 832 miljoner kronor. Det bokförda värdet uppgår vid samma tidpunkt till 98 miljoner kronor. En överföring av fastigheterna skulle dessutom innebära stämpelskatt (lagfart) för kommunen med 1,5 procent av det högsta av köpeskillingen och taxeringsvärdet gällande dessa. Utifrån ett lednings- och styrningsperspektiv konstaterar stadsledningskontoret att verksamheten inom hamnklustret, uppfyller kriterierna som stadens riktlinjer för ägarstyrning anger som skäl för att bedriva verksamhet i bolagsform. Verksamheten bedrivs i en kommersiell miljö, befinner sig i en konkurrensutsatt situation både nationellt och internationellt och bidrar i och med bolagsformen till att särskilja kommersiell verksamhet från den som är skattefinansierad. Göteborgs Hamns ekonomiska resultat är viktigt för de bolag inom stadshuskoncernen som inte är självfinansierade. En eventuell överföring av verksamheten till nämnd skulle få konsekvenser för den finansiella samordningen inom koncernen. Det skulle även påverka möjligheten att via Stadshus göra en utdelning till staden. Interna bolag Gruppen Interna bolag består av verksamheter som är 100 procent ägda av Göteborgs Stadshus AB och där alla har en i huvudsak specialist- och stödjande funktion för hela Göteborgs Stad. Dessa bolag är: • Försäkrings AB Göta Lejon (Göta Lejon), som ska svara för Göteborg stads försäkringsskydd gällande egendom, ansvar och motorfordon samt medverka i försäkringslösningar för stadens bolag och förvaltningar. • Göteborgs Stads Leasing AB (GSL), som genom en samordning av Göteborgs Stads behov av leasing av lös egendom och transporter skapa en affärsmässig och kostnadseffektiv samhällsnytta med miljön i fokus. I samordningsuppdraget ligger även att för stadens räkning medverka i sådan samverkan som Göteborgs Stad har med den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Västra Götalands län, för att tillgodose Göteborgs Stads behov av kollektivtrafik. I samband med bolagsöversynen 2014 bedömde stadsledningskontoret att det saknades förutsättningar för Göta Lejon att bedriva verksamheten i nämndform. Som skäl angavs att bolaget styrs av särskilda regelverk under finansinspektionen och bolagsformen är en förutsättning för att verksamheten ska kunna svara upp mot Finansinspektionens krav om ansvar och finansiell stabilitet. Bolaget lyder under försäkringsrörelselag (2010:2043) som innehåller bestämmelser om försäkringsrörelse som drivs av försäkringsföretag. Med försäkringsföretag avses enligt lagen försäkringsaktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag och försäkringsförening. Lagen innehåller särskilda associationsrättsliga bestämmelser avseende de ovan nämnda typerna av försäkringsföretag och föreskriver därutöver en lämplighetsprövning av ägare till försäkringsbolag. I anslutning till översynen bedömdes vidare att verksamheten inom Kommunleasing i Göteborg AB förutsatte bolag som organisationsform med hänvisning till att bolagets finansiella verksamhet lyder under speciallagstiftning och att bolaget är registrerat hos Finansinspektionen. Numera ingår denna verksamhet i GSL som tillskapats efter bolagsöversynen genom en sammanslagning av tidigare Kommunleasing AB och Göteborgs Gatu AB. Innan sammanslagningen hade Stadshus AB på kommunfullmäktiges uppdrag ytterligare prövat frågan om att föra över verksamheter till nämnd, dels genom att avveckla Kommunleasing AB som bolag och i stället driva verksamheten i nämndform, dels en värdering om vilka av Göteborgs Gatu AB verksamheter som borde bedrivas i nämndform. Stadshus AB föreslog i sin återrapportering att verksamheten inom Kommunleasing AB fortsatt skulle bedrivas i bolagsform. I första hand angavs betydande negativa skattekonsekvenser vid en avveckling av bolaget som skäl för bedömningen. I återrapporteringen gällande Göteborgs Gatu AB föreslogs också att verksamheten fortsatt skulle bedrivas i bolagsform. Skälen till detta var de negativa finansiella konsekvenser som följer av en övergång till nämndform - i form av ökade momskostnader, ökad bolagsskatt samt ökade transaktionskostnader vid verksamhetsövergång. Av återrapporteringen framgår dock att det inte finns några legala hinder att bedriva verksamheten i nämndform. I samband med redovisningen av ovanstående uppdrag beslutade kommunfullmäktige 2015-12-03 § 14 att ge Stadshus AB i uppdrag att slå samman Kommunleasing AB och Göteborgs Gatu AB. Beslutet innebar vidare ett uppdrag åt Göteborgs Stadshus AB att föreslå vilka delar av Göteborgs Gatu AB som kunde avvecklas eller upptas i befintlig nämnd utan betydande ekonomiska kostnader samt inte rör kärnverksamheten att leverera fordon till stadens verksamheter. I återrapporteringen av det senare uppdraget gjorde Stadshus AB bedömningen att flera affärsområden inom Göteborgs Gatu AB utgjorde viktiga stödfunktioner till bolagets kärnverksamhet. En överföring eller avveckling av dessa bedömdes därför få en kraftig påverkan på bolagets möjlighet till leverans inom kärnverksamheten. Beträffande affärsområdet Stadens bud bedömdes det inte finnas några övervägande fördelar med avveckling i bolaget för att i stället uppgå i nämnd. Kommunfullmäktige beslutade 2016-12-08 § 22 i enlighet med förslaget att varken avveckla eller uppta i befintlig nämnd någon del av verksamheten inom Göteborgs Gatu AB. Kommunleasing AB och Göteborgs Gatu AB fusionerades 2016-11-01. Stadsledningskontorets bedömning – Interna bolag När det gäller Göta Lejon bedömer stadsledningskontoret, i likhet med tidigare utredningar, att försäkringsrörelselagen (2010:2043) inte kan uppfattas på något annat sätt än att försäkringsrörelse enbart kan bedrivas i de i lagen angivna associationsformerna. Det finns inte någon bestämmelse som medger en kommunal förvaltning att bedriva försäkringsrörelse. Beträffande verksamheten inom GSL bör det understrykas att det inte finns några möjligheter för en nämnd att till andra nämnder och kommunala bolag upplåta lös egendom till nyttjande (leasing). Upplåtelse av lös egendom till nyttjande (leasing) utgör en så kallad finansieringsrörelse och omfattas av bestämmelserna i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Sådan verksamhet måste drivas i bolagsform och kräver tillstånd från finansinspektionen. I den mån tillhandahållande av lös egendom till stadens verksamhet ska utföras av en nämnd kan följaktligen sådant tillhandahållande inte ske genom leasing. Det krävs i så fall en mer fördjupad analys av hur en sådan nämnd skulle kunna tillhandahålla lös egendom på ett lämpligt sätt. En avgränsning i föreliggande återrapportering har varit att värdera nuvarande bolag utifrån det samlade uppdraget och som verksamheten idag är strukturerad bedömer stadsledningskontoret att det förutsätter bolagsformen. För övriga delar av bolagets verksamhet bedömer dock stadsledningskontoret, i likhet med tidigare utredningar, att det inte föreligger några legala hinder att bedriva verksamhet i förvaltningsform. Samtidigt skulle en sådan hantering innebära att bolaget som fusionerades relativt nyligen återigen skulle delas upp. En överföring av de verksamhetsdelar som tidigare låg inom Göteborgs Gatu AB har värderats i tidigare utredningar. Bedömningen då har varit att inte föreslå ett genomförande, men delar av verksamheten, i första hand Stadens Bud, har beskrivits som mer fristående relativt det tidigare bolagets andra affärsområden. Utöver de legala förbehållen som delar av bolagets verksamhet omfattas av skulle en överföring också innebära ekonomiska konsekvenser. Stadsledningskontorets översiktliga bedömning är att en överföring av bolagets tillgångar inte innebär någon skattemässig reavinst av större omfattning. Den inkomstskattemässiga effekten uppstår i stället vid upplösningen av de obeskattade reserverna som är kopplade till tillgångsmassan. Vid föregående årsslut uppgick dessa till knappt 1,2 miljarder och om en övergång hade gjorts vid detta tillfälle hade en upplösning inneburit en skatteeffekt på ca 250 mnkr. Regionala bolag Gruppen Regionala bolag består av verksamheter där Göteborgs Stad genom Stadshus AB är majoritetsägare, men där det finns ett samägande med andra kommuner i Västra Götalandsregionen. Dessa bolag är: Gryaab AB Bolaget ägs av kommunerna Ale, Göteborg (70,6 procent), Härryda, Bollebygd, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille. Gryaab AB skall medverka i en långsiktigt hållbar samhällsutveckling genom att införa och driva system som kostnadseffektivt samlar in och behandlar avloppsvatten inom ägarkommunerna. Bolaget skall begränsa förorening till recipient från tillfört avloppsvatten samt i möjligaste mån även tillvarata avloppsvattnets innehåll. Renova AB Bolaget ägs av kommunerna Ale, Göteborg (85,0 procent), Härryda. Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungssund, Tjörn och Öckerö. Uppdraget är att främja en långsiktigt hållbar utveckling i ägarkommunerna, framför allt genom en miljöriktig behandling av avfall som kommer från hushåll och verksamheter i ägarkommunerna. Koncernen innehåller moderbolaget Renova AB med dotterbolaget Renova Miljö AB, som ägs till 100 procent av moderbolaget. Avsikten med koncernen är att särskilja direkttilldelad verksamhet från konkurrensutsatt. Göteborgsregionens Fritidshamnar AB (Grefab) Bolaget ägs av kommunerna Ale, Mölndal, Partille samt Göteborg (80,0 procent). Uppdrag är att tillgodose behovet av fritidsbåtsplatser och därtill hörande service för boende i ägarkommunerna. Dessutom ska bolaget medverka till att skapa förutsättningar för ett upplevelserikt båtliv, att bidra till att stärka regionens attraktionskraft samt bidra till god miljöutveckling inom hamnverksamheten. För Renova/Renova Miljö så framgår det av bolagsordningarna att bolagen ska följa de kommunalrättsliga principer som framgår av kommunallagen. Det anges dock att produktion och försäljning av värme och el ska bedrivas på affärsmässig grund. Undantaget i bolagsordningarna för produktion och försäljning av värme och el följer av ellagen och fjärrvärmelagen, se avsnitt om Göteborg Energi ovan. I samband med bolagsöversynen 2014 bedömde stadsledningskontoret att verksamheterna i de regionala bolagen delvis var konkurrensutsatta och agerar på en öppen marknad. Tillsammans med kommunernas gemensamma ägande medförde detta att förutsättningar för staden att bedriva sin ägarandel i bolagen i nämndform saknades. Kommunfullmäktige beslutade 2014-06-05 § 13 att ge Kommunstyrelsen i uppdrag att initiera en dialog med övriga ägare av Grefab i syfte att utreda förutsättningarna för att helt avveckla de övriga kommunernas ägande i bolaget. Kommunfullmäktige beslutade samtidigt att ge Stadshus i uppdrag att utreda möjligheten för en nämnd i Göteborgs kommun att överta verksamheten. Utredningen visade att övriga delägande kommuner inte var villiga att överlåta sina ägarandelar till Göteborgs Stad med mindre än att deras kommuninvånare även framledes kunde garanteras båtplatser i samma utsträckning som vid tillfället för utredningen. Med hänvisning till kommunallagens kompetensregler bedömde stadsledningskontorets att någon sådan garanti inte kunde lämnas och att det därmed inte var möjligt att gå vidare med en avveckling av övriga kommuners ägande och i förlängningen en överföring av verksamheten till nämndform. Kommunfullmäktige beslutade 2016-11-10 § 14 att inte gå vidare med frågan om att avveckla övriga kommuners ägande i Grefab. Bedömning – Regionala bolag I och med att bolagen samägs med andra kommuner förfogar staden inte själv över frågan om verksamheten ska bedrivas i någon annan form än den nuvarande. När det gäller kommunövergripande verksamheter kan den utöver bolagsformen även bedrivas inom ramen för kommunalförbund eller gemensam nämnd. En eventuell förändring av organisationsformen kräver dock ett annat tillvägagångssätt än vad som kan tillämpas för helägda bolag i och med att det förutsätter enighet bland samtliga delägare. Ett svar på vad som är möjligt eller inte möjligt kan därmed inte klarläggas ytterligare inom ramen för detta tjänsteutlåtande. Stadsledningskontoret kan dock konstatera att berörda bolag – i första hand Grefab och Renova Miljö AB – bedriver en konkurrensutsatt verksamhet och agerar på en öppen marknad. I detta avseende bedömer stadsledningskontoret att nuvarande associationsform ligger i linje med vad som anges i stadens riktlinje för ägarstyrning, det vill säga att ägandet av bolag ska bidra till att avgränsa den kommersiella verksamheten från den skattefinansierade samt möjliggöra ett marknadsmässigt beteende i en konkurrensutsatt situation. Gryaab AB agerar endast i begränsad omfattning på en konkurrensutsatt marknad Stadsledningskontoret kan dock inte se några direkta fördelar med kommunalförbund eller gemensam nämnd framför bolag när det gäller verksamheten inom bolaget. Den produktion och försäljning av värme och el som sker inom Renova AB/Renova Miljö AB regleras i ellag (1997:857) och fjärrvärmelag (2008:263). Av lagstiftningen framgår att kommunala bolag inom respektive verksamhetssektor inte träffas av lokaliseringsprincipen. I likhet med Göteborg Energi AB är det således tillåtet för sådana kommunala företag att driva verksamhet i geografisk närhet till företaget utan att verksamheten för den skull är begränsad till kommunens gränser. Sådana bolag är dessutom skyldigt att bedriva verksamheten på affärsmässiga grunder. Att i stället driva verksamheten inom ett kommunalförbund eller gemensam nämnd skulle innebära att kommunallagens bestämmelser gällande lokalisering och självkostnad ska tillämpas. Den praktiska betydelsen för verksamheten, när det gäller prissättning och vilket geografiskt område verksamheten kan agera inom, kräver en fördjupad konsekvensanalys. Gällande prissättning behöver en sådan analys bland annat förhålla sig till de konkurrensrättsliga bestämmelser som träffar kommunal säljverksamhet Beträffande delägda bolag kan det också finnas rena upphandlingsrättsliga överväganden som talar för ett bibehållande av nuvarande upplägg med verksamhet förlagd i bolagsform. Det kräver dock en mer fördjupad rättslig analys av vilka tjänster som bolagen tillhandahåller. En överföring av verksamheten till ett kommunalförbund eller gemensam nämnd skulle därutöver sannolikt innebära en skatteeffekt i och med att bolagets tillgångar och skulder ska överförs till marknadsvärde. Kommunal bostadsförmedling Boplats Göteborg AB är en kommunal bostadsförmedling och utgör därigenom stadens verktyg för att säkerställa en effektiv och jämställd/jämlik hyresmarknad, främja bostadsförsörjning samt verka för att underlätta inträde och rörlighet på bostadsmarknaden i Göteborg med omnejd. Bolaget ska medverka till en effektiv förmedling av bostäder till nytta för både bostadssökande, fastighetsägare och näringsliv i Göteborg. Genom att säkerställa transparenta krav, en rättssäker förmedling av bostäder och ett ständigt inflöde av nya lägenheter bidrar bolaget till en hyresmarknad på lika villkor för de bostadssökande. Boplats är helägt av Göteborgs Stadshus AB. Utifrån bolagsöversynens förslag till framtida inriktning för bolaget beslutade kommunfullmäktige 2014-06-05 § 9 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att initiera en fördjupad översyn av verksamheten. Av tjänsteutlåtandet framgår att bolagsformen bedömdes vara ändamålsenlig utifrån verksamhetens dåvarande inriktning som delvis innebar ett beroende av intäkter från olika håll. Vid beslut att verksamheten i stället skulle vara en renodlad kommunal bostadsförmedling utan intäktskrav bedömdes förvaltningsformen sannolikt vara den mest ändamålsenliga. Efter återrapportering av den fördjupade översynen beslutade kommunfullmäktige 2017-11-23, § 12 om en förändrad inriktning om omfattning för verksamheten. I underlaget till detta beslut värderades frågan om möjligheten att verksamheten fortsatt skulle kunna drivas i nämndform. Stadsledningskontoret bedömde då att bolagsformen fortsatt var mest ändamålsenlig, främst med hänvisning till möjligheten att på sikt kunna bjuda in andra kommuner till ett delägarskap. Bedömning – Kommunal bostadsförmedling Som framgår av § 7 lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska en kommun anordna bostadsförmedling om det behövs för att främja bostadsförsörjningen. Enligt förarbetena till lagen (prop. 2000/01:26 s. 19) bör den allmänna utgångspunkten vara att kommunen själva utifrån lokala förutsättningar får avgöra om en bostadsförmedling ska inrättas. Det bör också stå kommunen fritt att i enlighet med kommunallagens bestämmelser avgöra på vilket sätt förmedlingsuppgiften skall utföras. Uppgiften kan exempelvis utföras i egen regi, lämnas över till ett kommunalt företag eller genom avtal om drift av verksamheten på entreprenad lämnas över till ett annat privaträttsligt subjekt (jfr 3 kap. 16-19 §§ kommunallagen). Enligt stadsledningskontorets bedömning föreligger därför inga legala hinder att driva verksamheten inom ramen för stadens nämndsorganisation. Vidare bedömer stadsledningskontoret att en eventuell överföring inte medför betydande skattemässiga kostnader. Omfattningen på bolagets tillgångar där ett marknadsvärde kan tänkas överstiga det skattemässiga värdet är begränsad. Förändringen av verksamhetens inriktning om omfattning som kommunfullmäktige fastställde 2017 innebär bland annat att bolaget helt finansieras av köavgifter. Att bolagsformen ska nyttjas för att särskilja kommersiell verksamhet från en skattefinansierad, vilket framgår av stadens riktlinjer för ägarstyrning, blir enligt stadsledningskontorets bedömning inte full så tillämpbart på Boplats Göteborg AB. Det finns inom stadens nämndsorganisation flera exempel på avgiftsfinansierad verksamhet. Verksamhet bedöms inte heller vara av sådan karaktär att bolagsformen och ökade möjligheter att hantera och balansera resultat och ekonomiska effekter mellan åren rimligtvis har någon större inverkan på förutsättningarna att bedriva verksamheten på ett effektivt sätt. Inom ramen för denna återrapportering har inte frågan om upphandlingsrättsliga konsekvenser värderats närmare, men vid en eventuell fortsatt utredning gällande bolag bör detta belysas mer fördjupat. Stadsledningskontorets sammanfattande bedömning De insatser som behövs för att klarlägga förutsättningar för en överföring av verksamhet från bolag till nämnd är många gånger omfattande och motsvarande gäller också vid ett beslut att i någon del gå vidare med ett genomförande. Ett rimligt antagande är därtill att en verksamhet påverkas redan i anslutning till uppdraget att utreda förutsättningar för en överföring. Det kan bland annat bidra till osäkerhet och oro bland berörda medarbetare som i en förlängning påverkar kompetensförsörjningen eller framdrift och leverans i olika delar av verksamheten. Att genomföra organisationsförändringar är dessutom vanligen både tids- och kostnadskrävande och i den mån det finns åtgärder inom befintlig struktur som kan bidra till ett utfall i önskvärd riktning bör dessa åtminstone värderas, särskilt som en omorganisation ibland kan vara ett ganska ”trubbigt” verktyg. Utifrån ovanstående är det viktigt att uppdragets eventuella fortsatta hantering tydliggörs, både i fråga om omfattning och inriktning. Frågan kring omfattning handlar om att avgränsa en eventuell fortsättning av uppdraget till de bolag/underkoncerner där förutsättningar för en överföring bedöms föreligga. Att tydliggöra inriktningen handlar om att formulera en syftesbeskrivning för att klargöra vad en eventuell överföring ska bidra till att uppnå. I föreliggande återredovisning redogör stadsledningskontoret för tidigare ärenden där motsvarande frågeställning varit aktuell tillsammans med en värdering av tidigare gjorda bedömningar. Syftet är att detta ska kunna utgöra underlag för ett beslut gällande omfattning och inriktning för ett eventuellt fortsatt utredningsarbete. På en generell nivå bedömer stadsledningskontoret att det ur ett ägarperspektiv inte finns några större formella skillnader mellan bolagsformen och nämndformen. Motsvarande bedömning gjordes även i anslutning till översynenen av stadens bolag från 2014. Kommunallagen medger att kommuner får driva näringsverksamhet utan vinstsyfte och att vården eller ansvaret för en kommunal verksamhet kan överlämnas till ett bolag såvida det inte handlar om myndighetsutövning. Som redogjorts för ovan i genomgången av iakttagelser och bedömningar per underkoncern finns dock vissa undantag angivna i speciallagstiftning. Kommunallagens bestämmelser innebär att kommunen som ägare utövar ett inflytande som är jämförbart med inflytandet över nämndsektorn. I helägda kommunala bolag ska kommunfullmäktige bland annat fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten samt se till att det av bolagsordningen framgår att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. För delägda bolag ska dessa bestämmelser tillämpas utifrån vad som är rimligt, bland annat mot bakgrund av stadens ägarandel. Bolagen ska i likhet med nämnderna följa av kommunfullmäktige beslutad budget, av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen beslutade policys, riktlinjer och regler. Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats utifrån det i bolagsordningen och ägardirektivet angivna ändamålet. Allmänheten ska också ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt vad som framgår av offentlighets- och sekretesslag (2009:400) beträffande allmänna handlingars offentlighet. Rätten för kommunmedlemmar att få lagligheten av kommunens beslut prövad omfattar dock inte omedelbart beslut fattade inom bolagen. Den förlust i demokratisk legitimitet som detta kan uppfattas bidra till kan ur ett annat perspektiv öppna upp för en hög grad av effektivitet i beslutsfattandet. Indirekt skapas dock en möjlighet till laglighetsprövning för vissa beslut eftersom bolagen enligt ägardirektiv och bolagsordning är skyldiga att bereda fullmäktige möjlighet att ta ställning i frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Detta förutsätter dock att bolagen agerar i enlighet med ägardirektiv/bolagsordning och faktiskt lyfter frågor av denna karaktär till fullmäktige. Den struktur för ägarstyrning som över tid har utvecklats ger enligt stadsledningskontorets bedömning likartade formella förutsättningar för ledning och styrning av verksamheten, oavsett om den bedrivs inom ett bolag eller en nämnd. Eventuella skillnader i den praktiska tillämpningen finns därmed möjlighet att påverka inom ramen för gällande struktur. Även om kommunfullmäktige har fastställt det kommunala ändamålet med verksamheten inom stadens samtliga bolag och att den korresponderar med en kommunal angelägenhet kan den vara mer eller mindre obligatorisk. Vissa verksamheter är kommunen skyldig att ha enligt lag, medan andra är frivilliga. Alternativet att avveckla eller avyttra verksamhet av det senare slaget är således upp till kommunfullmäktige, men har inte närmare värderats inom ramen för detta tjänsteutlåtande. Sammanfattande bedömning per kluster Stadsledningskontoret har översiktligt värderat möjligheterna att föra över bolag till nämnd utifrån ett antal kriterier; legala förutsättningar, ekonomiska konsekvenser samt förutsättningar utifrån ledning och styrning. Förutsättningarna ser olika ut för olika kluster och det varierar i vilken utsträckning respektive kriterium påverkar värderingen. Stadsledningskontoret bedömer ändå sammanfattningsvis att för flertalet av bolagen så finns det förutsättningar som talar emot att vidare utreda att föra över verksamhet till nämnd. Stadsledningskontoret bedömer att det finns en grupp bolag, där lagstiftningen omöjliggör en överföring till nämnd. Utifrån nuvarande uppdrag kan verksamheten som helhet inte överföras till nämnd. Hit hör de interna bolagen Göta Lejon respektive Göteborgs Stads Leasing AB. Det finns därutöver bolag som styrs av speciallagstiftning, anpassad för bolagsformen som medger att verksamheten kan bedrivas på affärsmässig grund. Stadsledningskontoret bedömer att verksamheten i sin nuvarande utformning och utifrån nuvarande uppdrag förutsätter bolagsformen. Hit hör Förvaltnings AB Framtiden och Göteborg Energi AB. En överföring av bolag till nämnd inom dessa kluster skulle därutöver medföra stora skattekonsekvenser. När det gäller Lokalklustret så bedöms, till skillnad från klustren Bostäder och Energi, valet av driftform inte ha någon betydelse för förutsättningen att bedriva uppdraget i dess nuvarande form. Däremot skulle en överföring av verksamheten generera betydande skatteeffekter. Det finns ytterligare bolag där en överföring av tillgångarna bedöms medföra omfattande skatteeffekter vid en eventuell överlåtelse. För dessa bolag bedöms uppdragen dessutom vara av så utpräglad kommersiell karaktär att stadsledningskontoret inte förordar någon överföring till nämnd. Hit hör Göteborgs Hamn AB samt Liseberg AB. Ett antal av stadens bolag ägs tillsammans med andra. Göteborgs Stad förfogar därmed inte själva över valet av associationsform. Hit räknas de regionala bolagen, dotterbolagen inom BRG samt Göteborgs Spårvägar AB. För några av dessa skulle en verksamhetsöverföring dessutom sannolikt generera skatteeffekter. För några bolag bedömer stadsledningskontoret att det inte har framkommit några direkta hinder för att fortsatt utreda möjligheterna för en överföring av verksamheten till nämnd. Till skillnad från bolagen ovan, finns inte lika tydliga argument utifrån de kriterier som har ställts upp i utredningen. De bolag som det rör är Got Event, Göteborg & Co, Stadsteatern, BRG samt Boplats. Analysen som är gjord i detta ärende är dock översiktlig och även gällande dessa bolag kan fortsatt utredning visa på förhållanden som gör att möjligheterna till en överföring är begränsade eller förenade med större svårigheter. När det gäller förutsättningar för ledning och styrning har stadsledningskontoret kommenterat detta i redogörelserna per kluster där detta bedömts vara relevant. Slutsatser på en generell nivå har också berörts tidigare i detta avsnitt (sida 24-25). Bedömningarna inom detta område kan sägas väga något lättare eftersom kommunfullmäktige till stor del har rådighet över utformningen och därmed kan vid behov göra förändringar. En fråga som inte behandlats inom ramen för denna återrapportering är det totala antalet nämnder och bolag i staden och dess betydelse för förmågan till effektiv ledning och styrning. Det är viktigt att kontinuerligt värdera möjligheter till effektivisering av organisationen och i vilken mån detta kan uppnås genom att föra samman verksamheter. Förutsättningar för ett eventuellt fortsatt utredningsuppdrag Stadsledningskontorets sammanställning av tidigare ärenden eller utredningar samt värderingen av tidigare gjorda bedömningar syftar till att på en relativt övergripande nivå ge en bild av förutsättningarna för att överföra verksamhet från bolag till nämnd. Vid ett besluta om fortsatta utredningsinsatser krävs ytterligare fördjupad analys inom ett flertal områden, däribland: • Huruvida en överföring av verksamhet från aktuellt bolag kan komma att betraktas som verksamhetsövergång i arbetsrättslig mening, det vill säga, om det är möjligt att direkt överföra kompetens/personal. • Om avtal eller andra bindande åtaganden inom berörd verksamhet omedelbart medger en omförhandling/överflyttning. • Upphandlingsrättsliga konsekvenser och/eller begränsningar. • Förutsättningar för tillämpning av självkostnadsprincipen inom verksamhet som i nuvarande form bedrivs på affärsmässig grund. • Tydligare uppskattning av skattemässiga effekter och andra transaktionskostnader – både i direkt anslutning till en eventuell överföring och mer långsiktigt relativt uppdraget till Stadshus AB gällande finansiell samordning och bolagskoncernens samlade skatteposition. • Redovisningsmässiga eller andra konsekvenser för kommunen Ett eventuellt fortsatt uppdrag och fördjupade utredningsinsatser inom ovanstående och andra frågor kan innebära att förhållanden klarläggs som påverkar bedömningen av vad som är möjligt eller lämpligt när det gäller överföring av verksamhet från bolag till nämnd. Av erfarenhet från tidigare omorganisationer i staden är det en förändring som sammantaget kan ta ganska lång tid att genomföra. Under denna tid kan förutsättningar för en överföring förändras och föranleda behov att omvärdera tidigare bedömningar och beslut. Beroende på inriktning och omfattning på en eventuell fortsättning av uppdraget kan även behovet av konsekvensförändringar behöver analyseras närmare. Det skulle exempelvis kunna handla om ett behov att förändra mer principiella delar i stadens styrning eller strukturella justeringar inom olika delar av stadshuskoncernen. Jonas Kinnander Eva Hessman Direktör Ärende och utredning Stadsdirektör