Redovisning av uppdrag om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget

Kommunfullmäktige Handling 2024 nr 162 Redovisning av uppdrag om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 20 maj 2024 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Miljö- och klimatnämndens rapport 2024:02 Att synliggöra klimatåtgärder med en klimatbudget antecknas. 2. Kommunfullmäktige ställer sig bakom miljö- och klimatnämndens rekommendation gällande definitionen av klimatbudget: Göteborgs Stads klimatbudget är den kvarvarande utsläppsvolym av växthusgaser som staden har tillgång till fram till ett visst målår. 3. Kommunfullmäktige ställer sig bakom miljö- och klimatnämndens rekommendation att nämnder och styrelser ska tillämpa en enhetlig metodik med GHG-protokollet som bas för att uppskatta och rapportera befintliga och framtida utsläpp av växthusgaser. 4. Miljö- och klimatnämnden kan göra justeringar av metodik och definition inom ramen för sitt uppdrag i reglementet: att driva och samordna stadens arbete inom den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. 5. Redovisning av miljö- och klimatnämndens uppdrag givet i budget 2023, att ta fram förslag på hur nämnder och styrelser kan synliggöra sina klimatåtaganden och vilka som utöver detta även ska upprätta klimatbudget, antecknas och förklaras fullgjort. ---- Vid behandling av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Karin Pleijel (MP) och Axel Josefson (M) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag. Vidare yrkade Karin Pleijel (MP) avslag på yrkande från SD den 23 augusti 2024. Jörgen Fogelklou (SD) yrkade bifall till yrkande från SD den 23 augusti 2024. Kommunstyrelsen beslutade utan omröstning att bifalla Karin Pleijels och Axel Josefsons yrkande. Göteborg den 11 september 2024 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Mathias Sköld Kommunstyrelsen Yrkande 2024-08-23 SLK-2024-00378 Yrkande angående Redovisning av uppdrag om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Miljö- och klimatnämndens rapport 2024:02 Att synliggöra klimatåtgärder med en klimatbudget antecknas. 2. Redovisning av miljö- och klimatnämndens uppdrag givet i budget 2023, att ta fram förslag på hur nämnder och styrelser kan synliggöra sina klimatåtaganden och vilka som utöver detta även ska upprätta klimatbudget, antecknas och förklaras fullgjort. Yrkandet Sverigedemokraterna yrkar på att enbart punkterna 1 och 5 i tjänsteutlåtandet antas, vilket innebär att rapporten antecknas och uppdraget avslutas. Att införa en klimatbudget och använda GHG-protokollet innebär betydande investeringar i digital infrastruktur och utbildning för att övergå till ett mer omfattande miljöledningssystem. Dessutom kommer det att medföra långsiktiga kostnader för administration och rapportering, vilket kan bli avsevärda utgifter. Konsekvenserna av att strikt följa en klimatbudget innebär också att vissa projekt eller investeringar kan behöva slopas, vilket kan begränsa kommunens utvecklingsmöjligheter. Frågan om implementeringen av dessa åtgärder hör till den kommunala kärnverksamheten är tveksam. Att följa EU rapporteringsstandarder och implementera klimatbudgetar är relativt nya krav som inte nödvändigtvis kopplar till de primära uppgifterna för kommunala nämnder och styrelser, vilket gör att dessa åtgärder inte bör prioriteras. Det är också oklart om en klimatbudget faktiskt kommer att leda till praktiska utsläppsminskningar. Risken finns att fokus på att hålla sig inom en budget blir en administrativ börda som inte direkt bidrar till att minska utsläppen. Detta speglar en generell tendens inom de rödgrönas klimatpolitik, där resurser används på ett sätt som inte ger avkastning i form av konkreta utsläppsminskningar. Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2024-05-20 Anna Säveskog Ärendenummer SLK-2024-00378 Telefon: 031-368 03 90 E-post: anna.saveskog@stadshuset.goteborg.se Redovisning av uppdrag om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Miljö- och klimatnämndens rapport 2024:02 Att synliggöra klimatåtgärder med en klimatbudget antecknas. 2. Kommunfullmäktige ställer sig bakom miljö- och klimatnämndens rekommendation gällande definitionen av klimatbudget: Göteborgs Stads klimatbudget är den kvarvarande utsläppsvolym av växthusgaser som staden har tillgång till fram till ett visst målår. 3. Kommunfullmäktige ställer sig bakom miljö- och klimatnämndens rekommendation att nämnder och styrelser ska tillämpa en enhetlig metodik med GHG-protokollet som bas för att uppskatta och rapportera befintliga och framtida utsläpp av växthusgaser. 4. Miljö- och klimatnämnden kan göra justeringar av metodik och definition inom ramen för sitt uppdrag i reglementet: att driva och samordna stadens arbete inom den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. 5. Redovisning av miljö- och klimatnämndens uppdrag givet i budget 2023, att ta fram förslag på hur nämnder och styrelser kan synliggöra sina klimatåtaganden och vilka som utöver detta även ska upprätta klimatbudget, antecknas och förklaras fullgjort. Sammanfattning Miljö- och klimatnämnden har översänt en rapport som redovisning av kommunfullmäktige uppdrag givet i budget 2023 att ta fram förslag på hur nämnder och styrelser kan synliggöra sina klimatåtaganden och vilka av dem som även ska upprätta klimatbudget. Stadsledningskontoret konstaterar att miljö- och klimatnämnden inte har tagit fram konkreta förslag på hur nämnder och styrelser kan synliggöra sina klimatåtaganden eller förslag på nämnder och bolagsstyrelser som ska upprätta klimatbudget. Nämnden har valt att utreda vad som krävs för att stadens klimatåtaganden ska kunna synliggöras och hur klimatbudget kan komplettera klimatomställningsarbetet i staden. Detta utifrån att skapa nödvändiga förutsättningar för att kunna beräkna faktiska utsläpp och planerade utsläpp, vilket i ett senare steg kan möjliggöra arbete med klimatbudgetering på olika sätt. Utredningsarbetet har sammanställts i en rapport. Miljö- och klimatnämnden har i ärendet fokuserat på stadens behov utifrån krav på hållbarhetsredovisning i Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och taxonomi. Stadsledningskontoret bedömer liksom miljö- och klimatnämnden att det är viktigt att staden tillämpar en enhetlig metodik för att uppskatta och rapportera befintliga och framtida utsläpp av växthusgaser och bedömer att fullmäktige ska ställa sig bakom nämndens rekommendation om det och om definition av klimatbudget. Kontoret föreslår att nämnden utifrån sitt uppdrag i reglementet, att driva och samordna stadens arbete inom den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling, har mandatet att vid behov göra justeringar av metodik och definition. Stadsledningskontoret bedömer liksom miljö- och klimatnämnden även att det är viktigt att staden har en effektiv hantering av miljödata inklusive klimatdata, och att den frågan hanteras inom ramen för budgetarbetet 2025-2027. Bedömning ur ekonomisk dimension Miljö- och klimatnämnden har tagit fram förslag på vad som behövs för att stadens klimatåtagande ska kunna synliggöras och för att staden ska kunna arbeta med klimatbudgetar. Kraven från den utökade hållbarhetsredovisningen (CSRD) och EU:s taxonomi för hållbara investeringar innebär en förändrad rapportering för flera av Göteborgs Stads bolag från och med årsredovisningen 2024. Det innebär också att stadens möjlighet till att ta nya lån för investeringar påverkas, eftersom kreditgivarna genom CSRD, taxonomin och disclosureförordning behöver redogöra för hållbarhet i de projekt de lånar ut pengar till. Stadens upplåning (kommunala koncernen) uppgår till drygt 58 mdkr 2023. Den förändrade lagstiftningen innebär ett ökande behov av rapportering, uppföljning och administration. Stadsledningskontoret kan konstatera att kreditgivare ställer frågor i ökad omfattning kopplat till förändrad lagstiftning och att möjligheterna till finansiering gynnas av att staden kan redogöra för hur investeringar främjar en hållbar utveckling. Det är därför av vikt att nämnder och bolag i ett tidigt skede av ett investeringsbehov kan redogöra för och synliggöra exempelvis hur investeringar påverkar utsläpp av växthusgaser. Kontoret bedömer att en enhetlig metodik och tillämpning vid rapportering av växthusgasutsläpp, som miljö- och klimatnämnden föreslår, på sikt innebär en mer effektiv administration och hantering. På kort sikt kan det innebära ökade resurser och uppstartskostnader. Bedömning ur ekologisk dimension Ärendet i sin helhet beskriver den ekologiska dimensionen. Bedömning ur social dimension Att synliggöra arbetet med klimatomställningen kan skapa bättre förutsättningar för att medborgarna och andra ska kunna ta del av vad staden gör, tydligare se hur de själva kan bidra och vara en del av stadens omställningsarbete. Det kan också komma att bättre synliggöra vem eller vilka som har stor påverkan på utsläpp av växthusgaser och genom detta skapa förutsättningar för att säkerställa ett rättviseperspektiv i omställningsarbetet. Bilaga Miljö- och klimatnämndens handlingar 2024-03-19 § 52 Ärendet Miljö- och klimatnämnden har översänt en rapport som redovisning av kommunfullmäktige uppdrag givet i budget 2023 att ta fram förslag på hur nämnder och styrelser kan synliggöra sina klimatåtaganden och vilka av dem som även ska upprätta klimatbudget. Uppdragets gavs i budgetens avsnitt Ledning och styrning under målet Göteborgs Stad ska styras transparent och resurseffektivt. Nämnden fattade beslut i ärendet 2024-03-19 § 52. Beskrivning av ärendet Miljöförvaltningens hantering av uppdraget och nämndens beslut Miljöförvaltningen har valt att utreda vad som krävs för att stadens klimatåtaganden ska kunna synliggöras och hur klimatbudget kan komplettera klimatomställningsarbetet i staden. Detta utifrån att skapa nödvändiga förutsättningar för att kunna beräkna faktiska utsläpp och planerade utsläpp, vilket i ett senare steg kan möjliggöra arbete med klimatbudgetering på olika sätt. Utredningsarbetet har sammanställts i Rapport 2024:02, Att synliggöra klimatåtgärder med en klimatbudget. Genom sitt beslut godkände miljö- och klimatnämnden rapporten och har skickat den till kommunfullmäktige som avrapportering av uppdraget. Samtidigt föreslår nämnden att kommunfullmäktige förklarar uppdraget som fullgjort. Utöver det beslutade nämnden om tre rekommendationer till kommunfullmäktige. Utifrån rapporten beslutade nämnden att rekommendera kommunfullmäktige att: • besluta att Göteborgs Stad ska tillämpa definitionen: ”Göteborgs Stads klimatbudget är den kvarvarande utsläppsvolym av växthusgaser som staden har tillgång till fram till ett visst målår.” • besluta att Göteborgs Stads nämnder och styrelser ska tillämpa en enhetlig metodik med GHG-protokollet som bas för att uppskatta och rapportera befintliga och framtida utsläpp av växthusgaser. • inom ramen för stadens arbete med digitalisering, prioritera att säkerställa en effektiv hantering av miljödata samt möjliggöra att stadens nuvarande och framtida klimatavtryck kan synliggöras. Rapport - Att synliggöra klimatåtgärder med en klimatbudget Sammanfattning av rapportens förslag Hur nämnder och styrelser kan synliggöra sina klimatåtaganden Gällande förslag på hur nämnder och styrelser kan synliggöra sina klimatåtaganden framför nämndens utredning sammanfattningsvis att: • Göteborgs Stad ska tillämpa definitionen: ”Göteborgs Stads klimatbudget är den kvarvarande utsläppsvolym av växthusgaser som staden har tillgång till fram till ett visst målår.” • Göteborgs Stads nämnder och styrelser ska tillämpa en enhetlig metodik vid rapportering av nuvarande växthusgasutsläpp, och när de presenterar förslag på klimatomställningsåtgärder (åtaganden). Detta kommer att möjliggöra att Göteborgs Stads samlade klimatavtryck med prognos framåt kan sammanställas och relateras till stadens klimatmål och klimatbudget. • GHG-protokollet ska bli den enhetliga metod som ska användas. I rapporten framförs vidare rekommendationen: • Göteborgs Stad ska prioritera att säkerställa en effektiv hantering av miljödata samt möjliggöra att stadens nuvarande och framtida klimatavtryck kan synliggöras. Detta bör prioriteras inom ramen för stadens pågående arbete med digitalisering. Vilka som utöver detta även ska upprätta klimatbudget Gällande ”vilka som utöver detta även ska upprätta klimatbudget” pekar miljö- och klimatnämnden inte ut specifika nämnder och styrelser. Anledningen är att nämnden föreslår att begreppet klimatbudget ska tillämpas för stadens klimatmål och därmed kommer att gälla för hela staden. Utredningens utgångspunkter inklusive kommande krav på hållbarhetsrapportering I utredningen har miljöförvaltningen utgått från stadens nuvarande processer för styrning och ledning samt de verktyg som ingår i stadens klimatomställningsarbete. Utredningens ambition har varit att förslaget ska komplettera och ytterligare stärka klimatomställnings- arbetet som pågår och som är under utveckling. Utredningen har även beaktat de målsättningar och arbetssätt som föreslås inom EU:s Mission ”100 klimatneutrala och smarta städer” och det nationella klimatkontraktet inom ramen för Viable Cities samt kommande krav på utökad hållbarhetsrapportering. Krav på hållbarhetsrapportering har funnits i flera år och har främst riktat sig till bolag av en viss storlek. Flera av stadens kommunala bolag rapporterar exempelvis enligt Global Reporting Initiative, GRI. Ytterligare krav kommer inom kort att påverka flera av stadens bolag genom att CSRD och rapporteringsstandarden European Sustainability Reporting Standards (ESRS) införs stegvis med början under 2024 med krav på rapportering från 2025. Kommunala och regionala bolag och koncerner ska rapportera senast per år 2025. CSRD syftar till att styra kapital mot hållbara investeringar genom att finansmarknaden får tillgång till hållbarhetsinformation. Rapporteringen syftar således till att öka medvetenheten om egna risker och möjligheter kopplat till hållbar omställning. Även stadens nämnder kommer indirekt att påverkas av CSRD och taxonomiförordningen. Detta då stadens långivare börjar ställa krav på att information om att hela Göteborgs Stads klimatavtryck och uppskattade framtida klimatavtryck ska kunna redovisas. Omfattningen av rapporteringen kommer att bli större, mer strukturerad och standardiserad. Tidigare har man fokuserat rapporteringen på föregående års aktiviteter. CSRD är betydligt mer framåtriktad och kräver rapportering om vilka mål och handlingsplaner man har, liksom vilka resurser som är avsatta för att nå målen. Klimatbudget – kvarvarande utsläppsvolym av växthusgaser som staden har tillgång till fram till målåret Genom att beskriva stadens mål som den volym av växthusgaser som är tillåten att släppa ut inom en tidsperiod går det att beräkna den utsläppsvolym av växthusgaser som Göteborgssamhället har tillgång till från 2021 till målåret 2030. Enligt nämndens rapport blir det då möjligt att fördela det kvarvarande utsläppsutrymmet mellan olika sektorer och att rikta åtaganden till ett eller flera bolag eller förvaltningar genom beting. I rapporten föreslås därför att staden ska tillämpa definitionen: ”Göteborgs Stads klimatbudget är den kvarvarande utsläppsvolym av växthusgaser som staden har tillgång till fram till ett visst målår.” Enhetlig metodik för att beräkna växthusgasutsläpp Rapporten föreslår att staden ska använda en enhetlig metodik för att beräkna sina nuvarande växthusgasutsläpp och för att uppskatta framtida minskningar av utsläpp. Syftet med beräkningen är viktig för valet av metod. Stadens enhetliga metodik föreslås följa GHG-protokollet, eftersom det är en internationell standard som allt oftare efterfrågas vid rapportering av utsläpp av växthusgaser. GHG-protokollet är i linje med kommande CSRD-krav och innehåller tydligare gränsdragningar än ISO-standarden 14064-1 vilket gör GHG-protokollet mer lämpligt för att summera utsläppsdata från olika verksamheter. Digital tjänst stöd som för hållbarhetsinformation Frågan om utveckling av digital tjänst som stöd för hållbarhetsinformation hanteras i den årliga budgetprocessen och styrmodellen för digital utveckling. Nämnden för intraservice beslutade vid sitt sammanträde 2024-03-06 § 41 om rapport för Årlig analys av digital utveckling och förvaltning 2025. I rapporten beskrivs en ny tjänst, ”Stöd för hållbarhetsinformation”, utifrån ett antal behov gällande avsaknad av en fungerande hantering av information för uppföljning av stadens miljö- och klimatarbete vilket skapar brister i stadens målstyrning inom miljö- och klimatområdet för både förvaltningar och bolag. Det ställs också krav mot långivare på finansmarknaden för stadens finansiering där staden måste kunna presentera sina klimatavtryck. Som motiv till tjänsten lyfter rapporten att utöver stadens styrande dokument finns nya lagkrav från EU som medför att flera bolag i stadshuskoncernen från och med räkenskapsåret 2025 måste rapportera enligt EU:s nya taxonomi. På grund av lagkraven måste det även göras en aggregerad koncernrapport, både för taxonomin och hållbarhetsrapport. En förstudie pågår för systemstöd för hållbarhetsdata. I budgetförutsättningarna för 2025 föreslås tjänsten initialt utgöra en tilläggstjänst och inte en bastjänst, utifrån argumenten att invänta förstudien samt att det initialt är bolagen som har krav på sig att rapportera. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret konstaterar att miljö- och klimatnämnden inte har tagit fram konkreta förslag på hur nämnder och styrelser kan synliggöra sina klimatåtaganden på kort sikt eller förslag på nämnder och bolagsstyrelser som ska upprätta klimatbudget. Däremot har nämnden utrett vad som krävs för att stadens klimatåtaganden ska kunna synliggöras och för att staden ska kunna arbeta med klimatbudgetar. Miljö- och klimatnämnden har även satt ljuset på stadens behov utifrån krav på hållbarhetsredovisning, CSRD och taxonomi. Stadsledningskontoret bedömer liksom miljö- och klimatnämnden att det är viktigt att staden tillämpar en enhetlig metodik för att uppskatta och rapportera befintliga och framtida utsläpp av växthusgaser. Det möjliggör och underlättar att synliggöra behov och effekt av klimatåtaganden, arbete med klimatbudget och uppföljning av styrande dokument i form av program och planer. Förutom det är det väsentligt utifrån kommande utökade krav på hållbarhetsarbete utifrån CSRD och taxonomiförordningen. Oavsett hur arbetet med klimatbudget kommer att fortskrida är det viktigt att staden har en enhetlig metodik för uppskattning av utsläpp av växthusgaser. Stadsledningskontoret instämmer i miljö- och klimatnämndens förslag angående GHG-protokollet som bas för uppskattning och rapportering av växthusgaser. Stadsledningskontoret vill vidare framhålla att nämnden, utifrån sitt reglemente, har mandatet att fastställa metodik eller justera i metodik. Vidare rekommenderar nämnden fullmäktige att fastställa definition av klimatbudget. Även i denna fråga kan stadsledningskontoret ställa sig bakom nämndens förslag och vill även här framhålla att nämnden, utifrån sitt reglemente, har mandatet att vid behov justera i definitionen. Avseende definition av klimatbudget vill stadsledningskontoret lyfta utmaningen i att begreppet klimatavtryck i stadens klimatmål inbegriper både det geografiska och det konsumtionsbaserade perspektivet på utsläppen och inte enbart stadens verksamhet. Därmed behöver stadens rådighet beaktas vid eventuellt kommande arbete med organisatorisk klimatbudget. Stadsledningskontoret konstaterar att med beslut enligt nämndens rekommendationer i delarna ovan kommer nämnder och styrelser använda en gemensam metodik i beräkning av klimatutsläpp. Det finns en definition på hur staden ser på klimatbudget. Beroende på hur kommunfullmäktige vill gå vidare med arbetet med klimatbudget kan det övervägas om ett fortsatt uppdrag behöver ges till miljö- och klimatnämnden eller om befintligt uppdrag inte ska förklaras fullgjort. I miljöförvaltningens tjänsteutlåtande framgår att fortsatt utveckling av konceptet klimatbudget kommer att ske inom nämndens uppdrag till förvaltningen i Verksamhetsplan 2024, Implementera systematik för klimatbudget och synliggöra klimatåtaganden. Miljö- och klimatnämnden har behandlat sin behovsutredning vid sitt sammanträde 2024-04-24 och lyfter där behovet av att implementera systematik för klimatbudget och synliggörande av klimatåtaganden. Genom sitt beslut ger miljö- och klimatnämndens kommunfullmäktige också rekommendationen att inom ramen för stadens arbete med digitalisering, prioritera att säkerställa en effektiv hantering av miljödata samt möjliggöra att stadens nuvarande och framtida klimatavtryck kan synliggöras. Stadsledningskontoret bedömer liksom miljö- och klimatnämnden även att det är viktigt att staden har en effektiv hantering av miljödata inklusive klimatdata, och att den frågan hanteras inom ramen för budgetarbetet 2025-2027. Jonas Kinnander Eva Hessman Direktör Ärende och utredning Stadsdirektör Miljö- och klimatnämnden Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum: 2024-03-19 § 52 Dnr MKN-2023-665 Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget, Rapport 2024:02 Att synliggöra klimatåtgärder med en klimatbudget Beslut 1. Miljö- och klimatnämnden godkänner Rapport 2024:02 Att synliggöra klimatåtgärder med en klimatbudget. 2. Miljö- och klimatnämnden skickar Rapport 2024:02, Att synliggöra klimatåtgärder med en klimatbudget, till kommunfullmäktige som avrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till nämnden i Göteborgs Stads budget 2023, 2022-11-24 § 5, ”att ta fram förslag på hur nämnder och styrelser ska synliggöra sina klimatåtaganden och vilka som utöver detta även ska upprätta klimatbudget” 3. Miljö- och klimatnämnden föreslår att kommunfullmäktige förklarar uppdraget ”att ta fram förslag på hur nämnder och styrelser ska synliggöra sina klimatåtaganden och vilka som utöver detta även ska upprätta klimatbudget” fullgjort. 4. Miljö- och klimatnämnden rekommenderar kommunfullmäktige att besluta att Göteborgs Stad ska tillämpa definitionen: ”Göteborgs Stads klimatbudget är den kvarvarande utsläppsvolym av växthusgaser som staden har tillgång till fram till ett visst målår.” 5. Miljö- och klimatnämnden rekommenderar kommunfullmäktige att besluta att Göteborgs Stads nämnder och styrelser ska tillämpa en enhetlig metodik med GHG- protokollet som bas för att uppskatta och rapportera befintliga och framtida utsläpp av växthusgaser. 6. Miljö- och klimatnämnden rekommenderar kommunfullmäktige att, inom ramen för stadens arbete med digitalisering, prioritera att säkerställa en effektiv hantering av miljödata samt möjliggöra att stadens nuvarande och framtida klimatavtryck kan synliggöras. Handlingar Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat 2024-03-08 med bilaga. Protokollsanteckning Ledamöterna från MP, S och V antecknar bifogat yttrande till protokollet. Miljö- och klimatnämnden Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum: 2024-03-19 Handlingar skickas till Kommunfullmäktige Dag för justering 2024-03-22 Vid protokollet Sekreterare Sara Alander Ordförande Justerande Karin Pleijel (MP) Tomas Holst (D) Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla 2024-03-22. Miljö- och klimatnämnden Yttrande (Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet) 2024-03-18 Yttrande angående Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget. Yttrande Göteborg har ett miljö- och klimatprogram som vi kan vara stolta över. Det sätter mål till 2030 som är tagna i bred politisk enighet, bland annat klimatmål som möjliggjorde att Göteborg 2022 blev utsedd till en av 100 städer i EU som kan få tillgång till värdefull rådgivning, nätverk och delfinansiering för omställningen. Vi är positiva till att GHG-modellen är föreslagen att användas i Göteborg, eftersom den går i linje med både EU:s taxonomi och kommande CSRD-krav. Inget arbete blir därmed gjort i onödan. CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är ett nytt direktiv som ska säkerställa att företag rapporterar effekten av verksamhetens sociala och miljömässiga aktiviteter. Där ingår rapportering av klimatpåverkan. Det är viktigt att arbetet med att beräkna och synliggöra Göteborg stads klimatbudget kan gå in i ordinarie rapportering för hela staden så smidigt som möjligt. Oslo har här hittat en bra modell, där klimatbudgeten är en integrerad del i den ekonomiska budgeten och följer den ekonomiska rapporteringen. Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2024-03-08 Carin Ström Diarienummer 2023-665 Telefon: 031-368 38 94 E-post: carin.strom@miljo.goteborg.se Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget, Rapport 2024:02 Att synliggöra klimatåtgärder med en klimatbudget Förslag till beslut 1. Miljö- och klimatnämnden godkänner Rapport 2024:02 Att synliggöra klimatåtgärder med en klimatbudget. 2. Miljö- och klimatnämnden skickar Rapport 2024:02, Att synliggöra klimatåtgärder med en klimatbudget, till kommunfullmäktige som avrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till nämnden i Göteborgs Stads budget 2023, 2022-11- 24 § 5, ”att ta fram förslag på hur nämnder och styrelser ska synliggöra sina klimatåtaganden och vilka som utöver detta även ska upprätta klimatbudget” 3. Miljö- och klimatnämnden föreslår att kommunfullmäktige förklarar uppdraget ”att ta fram förslag på hur nämnder och styrelser ska synliggöra sina klimatåtaganden och vilka som utöver detta även ska upprätta klimatbudget” fullgjort. 4. Miljö- och klimatnämnden rekommenderar kommunfullmäktige att besluta att Göteborgs Stad ska tillämpa definitionen: “Göteborgs Stads klimatbudget är den kvarvarande utsläppsvolym av växthusgaser som staden har tillgång till fram till ett visst målår.” 5. Miljö- och klimatnämnden rekommenderar kommunfullmäktige att besluta att Göteborgs Stads nämnder och styrelser ska tillämpa en enhetlig metodik med GHG- protokollet som bas för att uppskatta och rapportera befintliga och framtida utsläpp av växthusgaser. 6. Miljö- och klimatnämnden rekommenderar kommunfullmäktige att, inom ramen för stadens arbete med digitalisering, prioritera att säkerställa en effektiv hantering av miljödata samt möjliggöra att stadens nuvarande och framtida klimatavtryck kan synliggöras. Sammanfattning I Göteborgs Stads budget 2023, beslutad av kommunfullmäktige den 24 november 2022 § 5, fick miljö- och klimatnämnden i uppdrag att "ta fram förslag på hur nämnder och styrelser kan synliggöra sina klimatåtaganden och vilka som utöver detta även ska upprätta klimatbudget”. Rapport 2024:02, Att synliggöra klimatåtgärder med en klimatbudget, beskriver det utredningsarbete som miljöförvaltningen har bedrivit för att svara på vad som krävs för att stadens klimatåtaganden ska kunna synliggöras och hur klimatbudget kan komplettera klimatomställningsarbetet i staden. Gällande förslag på hur nämnder och styrelser kan synliggöra sina klimatåtaganden föreslår utredningen att: • Göteborgs Stad ska tillämpa definitionen: ”Göteborgs Stads klimatbudget är den kvarvarande utsläppsvolym av växthusgaser som staden har tillgång till fram till ett visst målår.” • Göteborgs Stads nämnder och styrelser ska tillämpa en enhetlig metodik vid rapportering av nuvarande växthusgasutsläpp, och när de presenterar förslag på klimatomställningsåtgärder (åtaganden). Detta kommer att möjliggöra att Göteborgs Stads samlade klimatavtryck med prognos framåt kan sammanställas och relateras till stadens klimatmål och klimatbudget. • GHG-protokollet ska bli den enhetliga metod som ska användas. • Göteborgs Stad ska prioritera att säkerställa en effektiv hantering av miljödata samt möjliggöra att stadens nuvarande och framtida klimatavtryck kan synliggöras. Detta bör prioriteras inom ramen för stadens pågående arbete med digitalisering. Gällande ”vilka som utöver detta även ska upprätta klimatbudget” så pekar förvaltningen inte ut specifika nämnder och styrelser. Anledningen är att förslaget föreslår att begreppet klimatbudget ska tillämpas för stadens klimatmål och därmed kommer att gälla för hela staden. Bedömning ur ekonomisk dimension Genom att synliggöra nuvarande och framtida utsläpp av växthusgaser ökar stadens möjlighet att göra rätt avvägningar och prioriteringar när det gäller kommande åtgärder och investeringar som påverkar utsläpp av växthusgaser. Dessutom säkerställs att kommande krav (enligt taxonomiförordningen och CSRD) från stadens finansiärer kan uppfyllas samt att en samlad bild över vilken effekt stadens klimatarbete har på utsläppen av växthusgaser kan presenteras. Genom att i tidiga faser identifiera möjligheter att genomföra investeringar som främjar ökad hållbarhet, ökar stadens möjligheter att dra nytta av ramverket för gröna obligationer för att finansiera dessa investeringar. Det leder till lägre kapitalkostnader för staden. Digitaliserade informationsflöden och lämplig hantering av miljödata kommer att minimera de administrativa kostnaderna i samband med inhämtning av underlag, rapportering och analys. Det finns risk för ökade kostnader som en effekt av att externa krav på rapportering kommer att öka. Staden kommer att behöva möta dessa rapporteringskrav. Genom att säkerställa att informationshanteringen digitaliseras och att metodiken ligger i linje med den struktur på kommande externa krav är det möjligt att säkerställa att nyttan med hållbarhetsrapportering integreras i stadens strategiska planering och skapar ökat mervärde. Bedömning ur ekologisk dimension Bedömningen ur ekologisk dimension utvecklas under rubriken Förvaltningens bedömning. Bedömning ur social dimension Att synliggöra arbetet med klimatomställningen förväntas skapa bättre förutsättningar för att medborgarna och andra ska kunna ta del av vad staden gör, tydligare se hur de själva kan bidra och vara en del av stadens omställningsarbete. Vidare är målsättningen att bättre synliggöra vem eller vilka som har stor påverkan på utsläpp av växthusgaser och genom detta skapa förutsättningar för att säkerställa ett rättviseperspektiv i omställningsarbetet. Genom att utveckla och säkerställa arbetssätt där synergier och målkonflikter identifieras och minimeras, samtidigt som framtida klimatpåverkan uppskattas, säkerställs att åtgärder bidrar till positiv inverkan inom den sociala dimensionen och inte tvärtom. Bilaga 1. Rapport 2024:02, Att synliggöra klimatåtgärder med en klimatbudget Ärendet I bilagd rapport beskrivs det utredningsarbete som har bedrivits, inklusive vad omvärldsanalysen har visat, och det presenteras rekommendationer för hur Göteborgs Stad bör gå vidare för att dess klimatåtaganden ska kunna synliggöras samt hur en klimatbudget kan komplettera det pågående klimatomställningsarbetet i Göteborgs Stad. Nämnden föreslås godkänna rapporten samt skicka rapporten med rekommendationer för fortsatt arbete till kommunfullmäktige som slutredovisning av uppdraget. Beskrivning av ärendet I Göteborgs Stads budget 2023, beslutad av kommunfullmäktige den 24 november 2022 § 5, fick miljö- och klimatnämnden i uppdrag att "ta fram förslag på hur nämnder och styrelser kan synliggöra sina klimatåtaganden och vilka som utöver detta även ska upprätta klimatbudget”. Förvaltningens bedömning I bilagd rapport beskrivs förvaltningens bedömning. Under rubriken Sammanfattning i tjänsteutlåtandet finns en kortare summering av förslag från rapporten. Fortsatt utveckling av konceptet klimatbudget för Göteborgs Stad kommer att ske inom ramen för uppdraget 3.4.2.1 Implementera systematik för klimatbudget och synliggöra klimatåtaganden, beslutat i miljö- och klimatnämnden den 13 februari 2024 § 26. Anna Ledin Marcus Jahnke Direktör Avdelningschef Miljöförvaltningen Att synliggöra klimatåtgärder med en klimatbudget Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Rapportnummer 2024:02 goteborg.se Förord Miljö- och klimatnämnden har fått i uppdrag att ”ta fram förslag på hur nämnder och styrelser kan synliggöra sina klimatåtaganden och vilka som utöver detta även ska upprätta klimatbudget”. Denna rapport beskriver det utredningsarbete som miljöförvaltningen har bedrivit, inklusive vad omvärldsanalysen har visat, och presenterar rekommendationer för hur staden bör gå vidare för att stadens klimatåtaganden ska kunna synliggöras och hur en klimatbudget kan komplettera det redan pågående klimatomställningsarbetet i staden. Utredningsarbetet har framför allt utförts av en projektgrupp med tjänstepersoner från miljöförvaltningen. Dialog har förts med två referensgrupper med representanter från ett antal förvaltningar och bolag inom staden. Att synliggöra klimatåtgärder med en klimatbudget Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Göteborgs Stad, miljöförvaltningen Författare: Carin Ström, Elin Lundin och Linda Svensson ISBN nr: 1401-2448 Vill du använda text eller bilder ur denna rapport citerar du: Miljöförvaltningen Göteborgs Stad, 2024:02 Att synliggöra klimatåtgärder med en klimatbudget Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Detta är en rapport i miljöförvaltningens rapportserie. Hela rapportserien hittar du på https://goteborg.se/mfrapporter Sammanfattning Miljö- och klimatnämnden har fått i uppdrag att ”ta fram förslag på hur nämnder och styrelser kan synliggöra sina klimatåtaganden och vilka som utöver detta även ska upprätta klimatbudget”. Denna rapport beskriver det utredningsarbete som miljöförvaltningen har bedrivit för att svara på vad som krävs för att stadens klimatåtaganden ska kunna synliggöras och hur en klimatbudget kan komplettera det redan pågående klimatomställningsarbetet i staden. Rapporten innehåller nuläge, presenterar vad omvärldsanalysen har visat samt ger rekommendationer för hur staden bör gå vidare för att synliggöra stadens klimatåtaganden och komplettera klimatomställningsarbetet med en klimatbudget. Resultatet av utredningen föreslår att: • Göteborgs Stad ska tillämpa definitionen: ”Göteborgs Stads klimatbudget är den kvarvarande utsläppsvolym av växthusgaser som staden har tillgång till fram till ett visst målår.” • Göteborgs Stads nämnder och styrelser ska tillämpa en enhetlig metodik vid rapportering av nuvarande växthusgasutsläpp, och när de presenterar förslag på kommande klimatomställningsåtgärder (åtaganden). Detta kommer att möjliggöra att Göteborgs Stads samlade klimatavtryck med prognos framåt kan sammanställas och relateras till stadens klimatmål och klimatbudget. • GHG-protokollet ska bli den enhetliga metod som ska användas. • Göteborgs Stad ska prioritera att säkerställa en effektiv hantering av miljödata samt möjliggör att stadens nuvarande och framtida klimatavtryck kan synliggöras. Detta bör prioriteras inom ramen för stadens pågående arbete med digitalisering. Innehåll 1 Inledning ....................................................................................... 5 1.1 Uppdraget och syfte med rapporten......................................... 5 1.2 Utgångspunkter och avgränsningar ......................................... 6 1.3 Metod ...................................................................................... 6 2 Stadens klimatomställningsarbete .............................................. 8 2.1 Stadens budget ....................................................................... 8 2.2 Stadens klimatmål i miljö- och klimatprogrammet .................... 8 2.3 Stadens huvudsakliga verktyg för att nå klimatmålen............... 9 2.4 Ytterligare verktyg för att nå klimatmålen ............................... 10 2.5 Information om stadens utsläpp av växthusgaser .................. 12 2.6 Beräkningar som görs i staden av framtida utsläpp av växthusgaser .................................................................................... 13 2.7 Synliggöra stadens klimatomställningsarbete ........................ 14 2.8 Övrig uppföljning och rapportering av klimatomställningsarbetet ………………………………………………………………………14 3 Omvärldsanalys ...........................................................................16 3.1 Hur kan en klimatbudget användas?...................................... 16 3.2 Standarder och metoder för att beräkna växthusgasutsläpp .. 18 3.3 Ökade externa krav på rapportering ...................................... 20 3.4 Hur andra aktörer synliggör klimatmål och effekter av åtgärder ………………………………………………………………………21 4 Resultat och diskussion..............................................................23 4.1 Sammanställning av nuläget i staden .................................... 23 4.2 Hur kan en klimatbudget bidra till stadens klimatomställningsarbete? ................................................................ 24 4.3 Vad krävs för att stadens klimatåtaganden ska kunna synliggöras? ..................................................................................... 25 5 Förslag och rekommendationer .................................................27 6 Bilagor ..........................................................................................28 Bilaga 1 Begrepp och förklaringar .................................................... 29 Bilaga 2 Utvärdering av visualiseringsverktyg .................................. 32 Bilaga 3 Översikt över GHG-protokollet och Scope 1, 2 och 3.......... 33 Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 1 Inledning Medeltemperaturen i jordens atmosfär har hittills ökat med mer än en grad sedan förindustriell tid och effekterna av temperaturökningen märks redan genom exempelvis stigande havsnivåer, minskning av istäcket i Arktis, och förändrade nederbördsmönster. Parisavtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Göteborgs Stad har ett ambitiöst klimatmål, som går i linje med Parisavtalet, och som innebär att staden ska ha ett klimatavtryck nära noll år 2030. Stadens miljöstyrning, genom Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2021– 2030, bygger på stadens miljöledningssystem, där varje bolag och förvaltning ska analysera sin miljöpåverkan och bidra med åtgärder för att stadens mål ska nås, samt på arbetet med programmets tvärgående strategier. Göteborgs Stads klimatomställningsfunktion ska ytterligare driva på omställningen inom strategiska områden med stor klimatpåverkan. Göteborgs Stad har signerat ett nationellt klimatkontrakt med staten via statliga myndigheter och den strategiska innovationsplattformen Viable Cities. Staden har också för avsikt att få en Mission Label och därmed möjligheten att på sikt signera EU:s klimatkontrakt inom ramen för EU:s mission om 100 klimatneutrala och smarta städer. En väsentlig förutsättning för att effektivt kunna styra mot klimatmålet är förmågan att på ett enhetligt sätt kunna mäta och följa upp stadens växthusgasutsläpp, liksom att kunna uppskatta de kommande effekterna av planerade klimatomställningsåtgärder. Det senare för att kunna prioritera de som kommer att ha störst effekt på utsläppen av växthusgaser. 1.1 Uppdraget och syfte med rapporten I Göteborgs Stads budget 2023, beslutad av kommunfullmäktige den 24 november 2022 §5, fick miljö- och klimatnämnden i uppdrag att "ta fram förslag på hur nämnder och styrelser kan synliggöra sina klimatåtaganden och vilka som utöver detta även ska upprätta klimatbudget”. Det finns flera syften med att synliggöra stadens klimatåtaganden och upprätta klimatbudget. Att synliggöra Göteborgs Stads växthusgasutsläpp, utvecklingen av och prognos för våra klimatmål samt effekten av klimatomställningsåtgärder skapar förutsättningar att: • Visa vilket ansvar staden och dess respektive verksamhet behöver ta för att målen ska nås, • Ge stadens politiker tydliga underlag för beslut och vägval, Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 • Identifiera behov av samverkan kring åtgärder med olika aktörer både internt i kommunen och externa aktörer som företag och ideella verksamheter, • Öka motivation och handlingskraft hos invånare att vara med i klimatomställningen, samt att • Inspirera andra organisationer att minska sin klimatpåverkan En klimatbudget kan ses som ett verktyg för att minska utsläpp av växthusgaser på exempelvis projektnivå, för en organisation eller för ett samhälle, och kan även användas som ett verktyg för att göra kopplingen mellan mål och åtgärder tydligare. Att införa en klimatbudget skapar förutsättningar att ge en samlad bild över staden som organisations växthusgasutsläpp och hur de är fördelade mellan olika sektorer. Det skapar även förutsättningar att fastställa mål för dessa utsläpp samt att uppskatta framtida klimatavtryck. Miljöförvaltningen har utrett vad som krävs för att stadens klimatåtaganden ska kunna synliggöras och hur klimatbudget kan komplettera klimatomställningsarbetet i staden. Syftet med denna rapport är att redogöra för resultaten av denna utredning och att presentera rekommendationer vad staden behöver göra för att synliggöra sina klimatåtaganden, därunder huruvida den nuvarande klimatomställningsarbetet bör kompletteras med en klimatbudget. 1.2 Utgångspunkter och avgränsningar I genomförandet av utredningen har förvaltningen utgått från stadens nuvarande processer för styrning och ledning, samt de verktyg som idag ingår i stadens klimatomställningsarbete. Utvecklingen av stadens klimatomställningsfunktion har pågått parallellt med detta uppdrag1. Ambitionsnivån har varit att förslaget ska komplettera och ytterligare stärka det klimatomställningsarbete som redan pågår och som är under utveckling. Utredningen har även beaktat kommande krav på utökad hållbarhetsrapportering, liksom de målsättningar och arbetssätt som föreslås inom EU:s Mission ”100 klimatneutrala och smarta städer” och det nationella klimatkontraktet inom ramen för Viable Cities. 1.3 Metod Uppdraget har drivits i projektform med miljöförvaltningen som projektägare och projektledare. Arbetet har framför allt utförts av en projektgrupp med tjänstepersoner från miljöförvaltningen. Dialog har förts med två referensgrupper med representanter från Förvaltnings AB Framtiden, förvaltningen kretslopp och vatten, förskoleförvaltningen, idrotts- och föreningsförvaltningen, stadsfastighetsförvaltningen, Intraservice, Göteborg Energi AB, Renova AB samt stadsledningskontoret och Stadshus AB. I 1 Rapport 2023:15 Göteborgs Stads strategiska klimatomställningsarbete 2020 - 2023 Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 referensgrupperna har det ingått miljöstrateger/miljösamordnare och förvaltningcontrollers eller motsvarande inom bolagen och förvaltningarna. Därutöver har delar av förslaget presenterats för olika nätverk i staden, och dialog har förts med representanter för liknande regionala och nationella initiativ. Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 2 Stadens klimatomställningsarbete I detta avsnitt beskrivs de huvudsakliga verktyg som ingår i stadens styrning för klimatomställningsarbetet, tillgång till data över växthusgasutsläpp samt hur detta synliggörs idag. Begrepp och förklaringar återfinns i bilaga 1. 2.1 Stadens budget Kommunfullmäktiges budget är det övergripande och överordnade styrande dokumentet för Göteborgs Stads nämnder och bolagsstyrelser. Ett av sju övergripande mål i budget för 2024 är att Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Målet gäller för alla stadens bolag och förvaltningar och följs upp inom ramen för stadens ordinarie processer för planering och uppföljning. Alla förvaltningar och bolag ska följa upp budgetmålen i två delårsrapporter och en årsrapport, och stadsledningskontoret sammanställer och rapporterar. 2.2 Stadens klimatmål i miljö- och klimatprogrammet Stadens klimatmål, ett klimatavtryck nära noll år 2030, är beslutat av kommunfullmäktige genom Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2021- 2030. Målet ligger i linje med Parisavtalet från 2015 som slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas under 1,5 grader. Klimatmålet i miljö- och klimatprogrammet innebär att Göteborgs klimatavtryck årligen ska minska, genom att minska utsläppen av växthusgaser, med sikte på att så snabbt som möjligt nå nollavtryck. Utsläppsminskningen ska årligen vara minst 10,3 procent för territoriella utsläpp och minst 7,6 procent för konsumtionsbaserade utsläpp från 2021 till 2030. I stadens miljö- och klimatprogram finns, förutom övergripande klimatmål för territoriella och konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser som berör hela kommunen, fyra delmål och 12 indikatorer 2. Delmål och indikatorer har valts utifrån utsläppsnivåer, egen rådighet och att uppföljningsbördan ska begränsas. De ger dock inte en samlad bild av stadens organisations klimatavtryck. Miljö- och klimatprogrammets mål, delmål och programmets indikatorer följs upp vartannat år 3. Underlag samlas då in genom bland annat enkäter, intervjuer, data med utfall av programmets indikatorer och workshops. Uppföljning av programmets strategier (se 2.3.2) och stadens miljöledningssystem (se 2.3.1) samt resultat från andra rapporter, utredningar och dokumentation med relevans för uppföljningen utgör också underlag för miljömålsuppföljningen. 2 Miljö- och klimatprogram för Göteborgs Stad 2021-2030 (goteborg.se) 3 Uppföljning av Göteborgs Stads miljö- och klimatmål (goteborg.se) Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 2.3 Stadens huvudsakliga verktyg för att nå klimatmålen Genomförandet av Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram bygger dels på att varje bolag och förvaltning ska analysera sin miljöpåverkan och bidra med åtgärder för att stadens mål ska nås, dels på arbetet med programmets tvärgående strategier. Göteborgs Stads klimatomställningsfunktion ska ytterligare driva på omställningen inom strategiska områden med stor klimatpåverkan. 2.3.1 Miljöledningssystemet Göteborgs Stads miljöledningssystem 4 ska underlätta för stadens förvaltningar och bolag att arbeta systematiskt för att staden ska kunna nå målen i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2021–2030. Arbetet ska ske enligt den systematik som beskrivs i anvisningen till stadens miljöledningssystem 5. Enligt miljöledningssystemet ska förvaltningar och bolag kartlägga och bedöma sin miljö- och klimatpåverkan. Utifrån kartläggningen och stadens gemensamma mål ska mål och resurser prioriteras i verksamheternas budgetar och planer. Det systematiska miljöarbetet ska ingå i stadens ordinarie planering och uppföljning. Hur förvaltningar och bolag hanterar, dokumenterar och följer upp sitt systematiska miljöarbete, miljömål och åtgärder skiljer sig åt. År 2023 bedömdes 25 procent av stadens förvaltningar och 50 procent av bolagen ha ett systematiskt miljöarbete 6. 2.3.2 Miljö- och klimatprogrammets strategier Miljö- och klimatprogrammets strategier Hållbart byggande, Hållbar mobilitet, Cirkulär ekonomi, Grön och robust stad, Leva hållbart, Agera föregångare och Finansiering för omställning har alla bäring på stadens klimatmål. Inom ramen för arbetet med strategierna ska Göteborgs Stads nämnder och styrelser, i nära samarbete med näringsliv, akademi och andra av samhällets aktörer hitta och fokusera på det som får omställningsarbetet att ske i den takt som behövs. Strategierna ska genom bred samverkan, inom och utanför stadens organisation, utveckla nya lösningar och arbetssätt för att öka stadens kapacitet att nå miljömålen. 2.3.3 Klimatomställningsfunktionen Göteborgs Stads klimatomställningsfunktion ska ytterligare driva på omställningen inom strategiska områden med stor klimatpåverkan. Inriktning och utveckling av stadens klimatomställningsfunktion 2020–2023 beskrivs i 4 Göteborgs Stads miljöledningssystem – Göteborgs Stad (goteborg.se) 5 Göteborgs Stads anvisning för systematisk miljöledning – Göteborgs Stad (goteborg.se) 6 Rapport 2023:13 Uppföljning av Göteborgs Stads systematiska miljöarbete 2023 Göteborgs Stad Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 rapporten ”Göteborgs Stads strategiska klimatomställningsarbete 2020 – 2023” 7. Arbetet fortsätter att utvecklas under 2024 genom att ta fram en klimatomställningsstrategi, en klimathandlingsplan och en klimatinvesteringsplan. Den första versionen av klimathandlingsplanen med tillhörande investeringsplan tas fram inom ramen för arbetet med det europeiska klimatkontraktet, se avsnitt 2.4.1. Klimatomställningsstrategin ska bestå av en scenario- och riskanalys som beskriver hur förändringar i omvärlden skapar förutsättningar för och kan komma att påverka stadens vägval i klimatomställningen. Stadens klimathandlingsplan med tillhörande investeringsplan kommer att innehålla en samlad bild över stadens planerade klimatomställningsåtgärder tillsammans med uppskattade investerings- och driftskostnader och finansiärer. Strategin och planerna ska årligen aktualitetsprövas och vid behov uppdateras. Behov finns både internt i och utanför staden att visa en mer samlad bild över hur den lokala omställningen ska gå till och vilket stöd som behövs. 2.4 Ytterligare verktyg för att nå klimatmålen 2.4.1 Nationellt och europeiskt klimatkontrakt Göteborg Stad medverkar i Viable Cities satsning Klimatneutrala städer 2030 8 och dess kraftsamling kring ett nationellt klimatkontrakt. Göteborg är utvald som en av EU:s 100 klimatneutrala och smarta städer 9 som ska leda utvecklingen till år 2030. Inom ramen för ansökan om en ”Mission Label” och om att signera ett ”Climate City Contract”(CCC) med EU- kommissionen beskrivs under våren 2024 stadens åtagande i en klimathandlingsplan med tillhörande klimatinvesteringsplan. Genom satsningen har staden tillgång till rådgivning, nätverk och eventuell möjlighet till finansiering genom plattformen NetZeroCities10. Deltagandet kan därmed bidra till att klimatomställningen går snabbare samtidigt som det möjliggör för Göteborg att vara en förebild. 2.4.2 Borgmästaravtalet Göteborgs Stad rapporterar sedan 2008 till Borgmästaravtalet 11 (The Covenant of Mayors). EU-kommissionen lanserade Borgmästaravtalet, som är världens största organisation för städer och regioner som vill ta klimatutmaningen på allvar. 7 Rapport 2023:15 Göteborgs Stads strategiska klimatomställningsarbete 2020 – 2023 – Göteborgs Stad 8 Klimatneutrala städer 2030 - Viable Cities (viablecities.se) 9 Climate-neutral and smart cities - European Commission (europa.eu) 10 NetZeroCities – European Commission (netzerocities.eu) 11 Covenant of Mayors Europe – European Commission (europa.eu) Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 Ett ”nytt” globalt Borgmästaravtal lanserades 2020. Detta var en ny omgång av Borgmästaravtalet, som tar sikte på år 2050 och innefattar både utsläppsminskning och klimatanpassning. Miljöförvaltningen rapporterar göteborgssamhällets territoriella utsläpp i Borgmästaravtalet. Eftersom en samlad bild av stadens organisations utsläpp saknas i dagsläget rapporteras inte dessa. 2.4.3 Annan styrning i staden som påverkar stadens möjlighet att nå klimatmålen Flera av stadens program och planer påverkar stadens möjlighet att nå klimatmålen. Här följer några exempel: Energi: Göteborgs Stads energiplan 2022–2030 12 beskriver hur Göteborgs Stad ska uppnå de energimål som finns i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2021–2030, och samtidigt upprätthålla ett fortsatt stabilt energisystem. Bostad och bygg: Program för miljöanpassat byggande 13, Göteborgs Stads program för bostadsförsörjning 2021–2026 14, Göteborgs Stads program för lokalförsörjning 2020–2026 15 och tillhörande planer styr stadens byggande och bostads- och lokalförsörjning. Mobilitet: Utvecklingen av stadens transportinfrastruktur styrs bland annat av Göteborg 2035 Trafikstrategi för en nära storstad 16, Göteborgs Stads godsplan 2024 – 2035 17, Cykelprogram för en nära storstad 2015–2025 18, Göteborgs Stads elektrifieringsplan 2022–2030 19 och Målbild koll 2035 20. Cirkulär ekonomi och VA: Stadens arbete med vatten och avloppshantering, avfallsminimering och ökad cirkularitet styrs av Göteborgs Stads avfallsplan 2021–2030 21, Göteborgs Stads riktlinje för inköp och upphandling 22 och Regionens vattenförsörjningsplan 23. Syftet med avfallsplanen är att förebygga avfall och utveckla hantering av det avfall som trots det uppstår. Flera av planens målområden har stor direkt eller indirekt påverkan på stadens klimatavtryck. Samarbete med näringslivet: Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program 2023 – 2035 24 har målbilden ”Göteborg är en internationell förebild för förmågan att samarbeta – i en miljö där människor utvecklas och trivs. 12 Göteborgs Stads energiplan 2022-2030 - Göteborgs Stad (goteborg.se) 13 Program för miljöanpassat_byggande – Göteborgs Stad 14 Göteborgs Stads program för bostadsförsörjning 2021–2026 – Göteborgs Stad 15 Göteborgs Stads program för lokalförsörjning – Göteborgs Stad 16 Trafikstrategi för en nära storstad – Göteborgs Stad 17 Göteborgs Stads godsplan 2024 – 2035 – Göteborgs Stad 18 Cykelprogram för en nära storstad 2015 – 2025 – Göteborgs Stad 19 Göteborgs Stads elektrifieringsplan 2022–2030 – Göteborgs Stad 20 Målbild Koll2035 Kollektivtrafikprogram för stomnätet i Göteborg, Mölndal och Partille - Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad, Mölndals stad och Partille kommun 21 Göteborgs Stads avfallsplan 2021 – 2030 – Göteborgs Stad 22 Göteborgs Stads riktlinje för inköp och upphandling – Göteborgs Stad 23 Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen - Göteborgsregionen 24 Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program 2023 – 2035 – Göteborgs Stad Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 Näringslivet har fullt stöd från staden och kan känna stolthet över att verka i en av världens mest nytänkande storstadsregioner”. Markanvändning och planering: Staden kan medverka till minskad klimatpåverkan genom Göteborgs Stads Översiktsplan 25, Göteborgs Stads Skogspolicy 26 och en klimatsmart planering som bidrar till en struktur som gör att det är nära till arbetsplatser, samhällsservice, fritidsanläggningar och handel, så att många väljer att gå, cykla och åka kollektivt hellre än att ta bilen. Turism, kultur och fritid: Göteborgs Stads program för destinationsutveckling 2023–2030 27 har målbilden att besöksnäringen ska växa och samtidigt bidra till människors och livsmiljöers utveckling och ambitionen att vara en miljö- och klimatsmart destination med klimatavtryck nära noll där näringens aktörer och besökarna bidrar till en ekologiskt hållbar destination. Omsorg och skola: En sektor med möjlighet att minska egen och andras konsumtionsbaserade utsläpp genom indirekt påverkan, se Riktlinje för lärande om hållbar utveckling och ett systematiskt miljöarbete inom grundskolan 28 . Övrigt: Här ingår exempelvis Ramverk för Gröna obligationer 29 och Kunskapscenter för digitalisering 30. Man kan konstatera att stora delar av stadens verksamhet påverkar direkt eller indirekt stadens möjlighet att nå klimatmålet. Alla åtgärder som planeras behöver därmed genomföras så att negativ klimatpåverkan kan minimeras. 2.5 Information om stadens utsläpp av växthusgaser Göteborgs Stad har information om de utsläpp av växthusgaser som sker inom kommunens geografiska område från flera olika nationella källor som Naturvårdsverket 31, SMHI 32 och SCB 33. Stockholm Environmental Institute har i samarbete med Viable Cities tagit fram en modell för att uppskatta medborgares konsumtionsbaserade utsläpp och ett tillhörande verktyg, Konsumtionskompassen 34, med upplösning på postnummernivå. De metoder som finns för att beräkna och uppskatta konsumtionsbaserade utsläpp innebär större osäkerheter än för territoriella utsläpp och utvecklas. Informationen från Konsumtionskompassen finns tillgänglig i stadens kartverktyg GoKart 35. 25 Översiktsplan för Göteborg – Göteborgs Stad (goteborg.se) 26 Skogspolicy – Göteborgs Stad 27 Göteborgs Stads program för destinationsutveckling 2023–2030 – Göteborgs Stad 28 Riktlinje för lärande om hållbar utveckling och ett systematiskt miljöarbete inom grundskolan – Göteborgs Stad for_larande_om_hallbar_utveckling_och_ett_systematiskt_miljoarbete_inom_grundskolan.pdf (goteborg.se) 29 Presentation City of Gothenburg Green Bond Framework – Göteborgs Stad 30 Göteborgs Stads digitala utveckling - Göteborgs Stad (goteborg.se) 31 Sveriges utsläpp av växthusgaser - Naturvårdsverket (naturvardsverket.se) 32 Nationella emissionsdatabasen - SMHI (smhi.se) 33 Utsläpp av växthusgaser - SCB (scb.se) 34 Konsumtionskompassen – SEI (sei.org) 35 GOkart – Göteborgs Stad (goteborg.se) Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 Flera bolag i staden har lång erfarenhet av hållbarhetsrapportering, inklusive rapportering av växthusgaser. Motsvarande information saknas för majoriteten av stadens förvaltningar. Det går därför inte i dagsläget att få en bild över Göteborgs Stads samlade klimatavtryck. Göteborgs Stads miljö- och klimatinformation hanteras som verksamhetsinformation och varje verksamhet har ansvar för att informationen hanteras korrekt. Göteborgs Stad använder flera system för att samla in och lagra verksamhetsdata. De som ansvarar för att rapportera, antingen på verksamhetsnivå på stadengemensam nivå eller för att rapportera externt, efterfrågar aktivitetsdata och beräknar utsläpp vid behov. Gemensamma riktlinjer för att säkra enhetlig rapportering saknas. 2.6 Beräkningar som görs i staden av framtida utsläpp av växthusgaser Det finns en rad initiativ i staden där klimatberäkningar sker på olika nivåer och med olika syften. Inom måltidsorganisationen har klimatberäkningar gjorts med syfte att öka kunskap om hur olika råvaror påverkar måltidens klimatavtryck. Medvetna val av råvaror med mindre klimatpåverkan kan bidra till att minska klimatavtrycket för stadens måltider. Det finns exempel från förvaltningar och bolag som utför klimatberäkningar i samband med investeringsprojekt. Genom klimatberäkningar i tidiga skeden kan möjliga val identifieras som kan bidra till minskad klimatpåverkan. Till exempel har Göteborgs Hamn gjort klimatberäkningar för flera projekt. De har genom detta fått en bild över framtida klimatavtryck från planerade åtgärder och om dessa räcker eller om det krävs ytterligare insatser för att nå uppsatta mål. Inköps- och upphandlingsförvaltningen har genom en miljöspendanalys 36 kartlagt klimatpåverkan från Göteborgs Stads inköp år 2019 och 2020. Från den 1 januari 2022 ställer Boverket 37 krav på klimatdeklaration när nya byggnader uppförs. Det innebär att byggherrar ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har. Inom staden och strategin för hållbart byggande tas en metod fram för att beräkna klimatavtryck vid renovering av byggnader samt vid byggande av anläggningar. Under 2023 har WSP genomfört ett utvecklingsarbete tillsammans med flera av stadens bolag och förvaltningar med syfte att ta fram en metod för att beräkna ”Utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv från anläggningar i egen regi”. Staden saknar idag möjlighet att tillvarata och sammanställa klimatberäkningar som görs på olika nivåer och med olika syften. 36 Miljöspendanalys för Göteborgs Stad år 2020 – Göteborgs Stad 37 Klimatdeklaration – en handbok – Boverket (boverket.se) Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 2.7 Synliggöra stadens klimatomställningsarbete Vid uppföljningen av mål och delmål i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram synliggörs status för stadens klimatmål. Resultatet av uppföljningen presenterats i en rapport där status bedöms för mål och delmål. Figur 1 visar hur status för klimatmålet synliggörs. Rapporten beskriver även övergripande hur staden arbetar för att nå målen och ger rekommendationer för fortsatt arbete för att målen ska kunna nås. Utöver detta synliggörs arbetet bland annat på stadens hemsida Miljö och klimat Göteborg 2030 38. Figur 1 Översiktsbild av status för miljö- och klimatprogrammets klimatmål och delmål. En befintlig möjlighet staden har för att synliggöra delar av klimatomställningsarbetet är den digitala tvillingen, Virtuella Göteborg 39. Syftet med Virtuella Göteborg är att visualisera och simulera olika stadsutvecklingsprojekt. 2.8 Övrig uppföljning och rapportering av klimatomställningsarbetet Utöver uppföljningen av Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram följs även andra program och planer som har koppling till stadens klimatomställningsarbete, exempelvis Göteborgs Stads avfallsplan 2021-2030, upp på olika sätt av förvaltningen eller bolaget som ansvarar för planen eller programmet. Staden rapporterar utsläpp av växthusgaser enligt GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) 40 till Borgmästaravtalet. Rapporteringen är dock inte fullständig då utsläpp från flera delar av Göteborgs Stads organisation saknas. 38 Miljö och klimat Göteborg 2030 - Göteborgs Stad (goteborg.se) 39 Digital tvilling – Göteborgs Stad (goteborg.se) 40 GHG Protocol – (ghgprotocol.org) Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 Arbetet inom ramen för EU:s Mission 100 klimatneutrala och smarta städer kommer att kräva att staden kan rapportera både dagens och uppskattade framtida växthusgasutsläpp. Utöver detta sker hållbarhetsrapportering enligt externa krav i bolagens hållbarhetsrapporter. Se vidare i avsnitt 3.2 om ökade krav på hållbarhetsrapportering enligt EU-direktiv som träder i kraft inom kort. Delar av klimatomställningsarbetet följs också upp av stadsledningskontoret i samband med den övergripande mål- och budgetuppföljningen. Denna uppföljning är kvalitativ och bygger på delårs- och helårsrapportering. Information till den uppföljning och rapportering som görs inom klimatomställningsarbetet idag hämtas in manuellt. I många fall kommer informationen från årlig rapportering, pågående och/eller planerade åtgärder och sammanställs av miljösamordnare eller motsvarande på respektive bolag och förvaltning. I Figur 2 beskrivs hur några av miljöförvaltningens uppdrag genererar frågor till informationsägare i staden. Figur 2 Schematisk beskrivning av informationsflödet som ett urval av miljöförvaltningens uppföljningsuppdrag genererar i staden. Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 3 Omvärldsanalys I detta avsnitt beskrivs hur en klimatbudget kan användas. Standarder för att rapportera växthusgasutsläpp samt metoder för att uppskatta eller beräkna åtgärders effekter på växthusgasutsläpp presenteras, liksom hur krav på utökad hållbarhetsrapportering påverkar stadens klimatomställningsarbete. Hur andra aktörer synliggör klimatmål och effekter av åtgärder beskrivs också. Avsnittet innehåller också en beskrivning av hur krav på utökad hållbarhetsrapportering påverkar stadens klimatomställningsarbete. 3.1 Hur kan en klimatbudget användas? En klimatbudget kan användas som ett verktyg, likt en ekonomisk budget, för att planera hur begränsade resurser kan användas. Parisavtalets 1,5 graders-mål innebär att vi har en viss mängd växthusgaser kvar att släppa ut. En klimatbudget kan användas för att planera så att verksamheten kan hålla sina utsläpp inom ramen för vad klimatmålet tillåter. En klimatbudget inkluderar som regel flera växthusgaser med klimatpåverkan och tar således hänsyn till utsläpp av exempelvis koldioxid, metan och lustgas. Oslo har lång erfarenhet av att arbeta med konceptet klimatbudget. Så här beskriver Oslo sitt arbete med klimatbudget: ”Oslo kommun använder klimatbudget som styrverktyg för att systematisera och målstyra klimatarbetet. Klimatbudgeten är en integrerad del i den ekonomiska budgeten. Genom klimatbudgeten kommer klimatarbetet med i alla budgetdiskussioner och i de överordnade budgetdokumenten. Ansvaret att genomföra åtgärder fördelas på kommunens verksamheter. Rapporteringskrav följer den övriga ekonomiska rapporteringen” 41. Oslos klimatbudget innebär alltså att de har integrerat klimatmål, liksom åtgärder och överväganden som rör klimatomställningen, i allt beslutsfattande. Den är således en del i stadens ordinarie budgetprocess. Arbetet med klimatbudget har spridits till flera kommuner i Norge samt till Finland men också till andra europeiska länder. Oslo leder inom ramen för C40 42 arbetet att implementera klimatbudget enligt samma principer som i Oslo. Även Stockholms stad använder en variant av klimatbudget i sitt klimatarbete. Klimatbudgeten utgår från stadens mål och innebär att staden högst får släppa ut 19 miljoner ton koldioxidekvivalenter från 2020 fram till år 2040 43. Detta är den del av den globala klimatbudgeten som staden avser att nyttja. För perioden 2020–2023 delades beting ut i form av minskning av utsläppsvolymer till olika utpekade kommunala nämnder och bolagsstyrelser. Hur nämnderna och styrelserna har följt tilldelade beting har följts upp av kommunstyrelsen. 41 Oslos klimaarbeid – Oslo kommune (klimaoslo.no) 42 C40 Cities - A global network of mayors taking urgent climate action (c40.org ) 43 Klimatbudget och utfall – Stockholms Stad (miljobarometern.stockholm.se) Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 Det finns alltså flera olika definitioner på klimatbudget och begreppet används på olika sätt inom olika områden, se Figur 3. Några ytterligare exempel på tillämpning av klimatbudget är: • Trafikverkets 44 och byggsektorns 45 projektspecifika klimatberäkningar och utsläppsmål på projektnivå • För en nation, stad eller på individnivå • En ekonomisk budget som avser klimatrelaterade aktiviteter • En policyåtgärd för att begränsa utsläpp Flera initiativ pågår både internt i Göteborgs Stad och externt där klimatbudget på projektnivå används för kravställning och bättre beslutsunderlag. Figur 3 Schematisk bild över hur en klimatbudget kan användas på olika nivåer. Gemensamt för alla nivåer är att en definierad utsläppsvolym används som en begränsad resurs. Flera kommuner och regioner använder begreppet koldioxidbudget i stället för klimatbudget. I dessa modeller uppdateras kommande års behov av utsläppsminskningar baserat på tidigare års utsläppsutfall och kvarvarande mängd utsläpp av koldioxid 46. Kommunens eller regionens klimatmål likställs med koldioxidbudgeten och uttrycks som det totala utsläppsutrymmet av koldioxid som kommunen har tillgång till utan att övertrassera den mängd koldioxid som kan släppas ut under en viss tidsperiod utan att den globala genomsnittstemperaturen ökar med mer än maximalt 2 grader enligt IPCC AR6 47. I Parisavtalet beskrivs inte hur den globala utsläppsbudgeten kan eller ska brytas ner till nationell eller lokal nivå, inte heller hur det ska göras på ett rättvist sätt. Det finns tre metoder som är granskade och godkända av den internationella organisationen Science Based Targets Network48: 44 Klimatkalkyl – Trafikverket (trafikverket.se) 45 Om Byggsektorns miljöberäkningsverktyg – IVL (ivl.se) 46 Klimatsekretariatet – Klimatsekretariatet (klimatsekretariatet.se) 47 AR6 Synthesis Report: Climate Change 2023 – IPCC (ipcc.ch) 48 Science Based Targets Network (sciencebasedtargetsnetwork.org) Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 • WWF:s One Planet City Challenge (OPCC), • C40:s Deadline 2020 49 och • Tyndall Center’s metod (”koldioxidbudget”) 50. I Sverige används Tyndallmetoden av cirka 50 kommuner, länsstyrelser och regioner. Några av skillnaderna mellan en lokal växthusgasbudget (klimatbudget) och en lokal koldioxidbudget är (Tabell 1): Tabell 1 Beskrivning av några skillnader mellan klimatbudget och koldioxidbudget Klimatbudget Koldioxidbudget Sex växthusgaser Enbart koldioxid Fem utsläppssektorer Energisektor Direkta utsläpp (scope 1, se 3.2.1) samt indirekta utsläpp från inköpt Direkta utsläpp (Scope 1, se 3.2.1) elektricitet, ånga, värme och kyla (scope 2, se 3.2.1) Internationell standard för vilka Egna systemgränser utsläppskällor som ska inkluderas 3.2 Standarder och metoder för att beräkna växthusgasutsläpp 3.2.1 Standarder för att rapportera växthusgasutsläpp Gemensamt för de flesta internationella rapporteringskrav är att klimatrelaterad information ska rapporteras enligt Green House Gas-protokollet (GHG) 51. GHG-protokollet är en global rapporteringsstandard där utsläppen rapporteras sektorsvis enligt Scope 1, 2 och 3: • Scope 1 i GHG omfattar de utsläpp som sker i den egna verksamheten (direkta) till exempel bränsleförbränning och från fordon som organisationen äger eller kontrollerar. • Scope 2 omfattar utsläpp (indirekta) från inköpt elektricitet, ånga, värme och kyla. • Scope 3 rör övriga indirekta utsläpp, från inköpta material, produktanvändning, avfallshantering, resor etcetera. GHG-protokollet är en internationellt accepterad och tillämpad metod. Den är förenlig med IPCC:s riktlinjer för att redovisa växthusgasutsläpp. 49 Deadline 2020 – C40 Cities (c40.org) 50 Article A factor of two: how the mitigation plans of ‘climate progressive’ nations fall far short of Paris-compliant pathways (tandfonline.com) 51 GHG Protocol (ghgprotocol.org) Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 I GHG-protokollet finns vägledning och systematik för årlig uppföljning och tydlig gränsdragning mellan olika system där utsläppen sker. Rapportering enligt GHG-protokollet ska ske i fem kategorier: • Stationär energi • Transporter • Avfall • IPPU, Industriella processer och produktanvändning • AFLOU, Jordbruk, skogsbruk och övrig markanvändning I vägledningen till GHG-protokollet beskrivs vilka aktivitetsdata som ska användas för varje kategori, se bilaga 3. GHG-protokollet har fem grundläggande principer för rapportering som ska följas genom hela redovisningsarbetet: • Relevans: Klimatberäkningen ska på ett relevant sätt spegla verksamhetens utsläpp, samt användas som internt och externt beslutsunderlag. • Fullständighet: Klimatberäkningen ska inkludera samtliga utsläpp inom definierad systemgräns. Eventuella exkluderade utsläpp ska redovisas och motiveras. • Jämförbarhet: Beräkningsmetoder ska vara konsekventa för att möjliggöra jämförelse över tid. Eventuella förändringar som sker över tid - gällande exempelvis systemgränser, metoder eller data - ska dokumenteras på ett transparent sätt. • Transparens: Samtliga källor, antaganden, metoder och data ska redovisas på ett ändamålsenligt sätt. • Noggrannhet: Beräknade utsläpp ska i största möjliga mån överensstämma med de faktiska utsläppen. Det finns även en ISO-standard, ISO 14064–1, för att rapportera växthusgasutsläpp. ISO-standarden är mer flexibel och kan anpassas till att exempelvis inkludera fler miljöaspekter. Enligt ISO-standarden ska varje enskild förvaltning och bolag själva upprätta relevanta gränsdragningar. Det gör ISO-standarden mindre lämplig att använda när utsläppsdata ska summeras. GHG-protokollet och ISO-standarden har många likheter vad gäller grunden för rapportering och bygger till stor del på Kyotoprotokollet. Det finns dock vissa skillnader kring hur utsläppen delas in. GHG-protokollet skiljer mellan organisationens organisatoriska respektive operativa gränser. ISO-standarden delar in utsläppen i direkta och indirekta utsläpp. Direkta utsläpp är obligatoriska att inkludera enligt båda standarderna, medan övriga indirekta utsläpp bör inkluderas. 3.2.2 Flera metoder för att uppskatta eller beräkna åtgärders effekter på växthusgasutsläpp Det finns många metoder och verktyg för att uppskatta eller beräkna klimatpåverkan. Här följer några exempel: Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 • SKR har i samarbete med 2050 Consulting tagit fram en vägledning och ett beräkningsverktyg för att underlätta regionernas arbete med klimatredovisning 52. • För att bedöma miljö- och klimatpåverkan från byggmaterial och byggnader kan exempelvis Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM användas. Verktyget beräknar klimatpåverkan från materialproduktion, transporter och byggproduktion för de material som ingår i byggnaden. • Från den 1 januari 2022 ställer Boverket krav på klimatdeklaration 53 när nya byggnader uppförs. Kraven kan uppfyllas genom exempelvis Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM 54 för byggmaterial och byggnader, som utvecklats av IVL Svenska miljöinstitutet. Verktyget baseras på livscykelanalys enligt EN 15804 och EN 15978 och gör det möjligt för en icke-expert att klimatberäkna en byggnad och se hur utsläppen kan minska genom förändrade materialval och produktionsmetoder. Framtiden AB utvecklar ett verktyg för att uppskatta klimatpåverkan vid renovering som bygger på beräkningsmetoder framtagna av IVL inom projektet ”Klimatkrav till rimlig kostnad” 55. • Trafikverket har utvecklat och använder verktyget Klimatkalkyl 56 för att beräkna klimatpåverkan för främst anläggningsarbeten. • För flera produkter och produktgrupper finns miljövarudeklarationer samlade i en EPD-databas 57 som ägs och administreras av EPD International. Klimatpåverkan redovisas i kg koldioxidekvivalenter per funktionell enhet och är resultat av tredjepartsgranskade livscykelanalyser. • LEAP-IBC, (Long-range Energy Alternative Planning Integrated Benefit Calculator), kombinerar emissionsscenarier från LEAP med nyttoanalyser för att utvärdera alternativa emissionsscenarier med avseende på hälsoeffekter relaterat till luftkvalitet, klimatpåverkan och påverkan på växtlighet. • Upphandlingsmyndigheten har tillsammans med Göteborg Stad och IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklat metoden Miljöspendanalys 58. Miljöeffekter har integrerats i en spendanalys och resulterar i en kvantitativ indikation av vilken miljöpåverkan olika typer av inköp har. 3.3 Ökade externa krav på rapportering Krav på hållbarhetsrapportering har funnits i flera år och har främst riktat sig till bolag av en viss storlek. Flera av stadens kommunala bolag rapporterar exempelvis enligt Global Reporting Initiative, GRI 59. Kraven på obligatorisk 52 Vägledning för regioners klimatredovisning _231214.docx (live.com) 53 Klimatdeklaration – en handbok – Boverket (boverket.se) 54 Byggsektorns miljöberäkningsverktyg – IVL (ivl.se) 55 Klimatkrav till rimlig kostnad – IVL (ivl.se) 56 Klimatkalkyl – infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv – Trafikverket (trafikverket.se) 57 The International EDP System (environdec.com) 58 Miljöspendanalys - en metod för att analysera miljöpåverkan – Upphandlingsmyndigheten (upphandlingsmyndigheten.se) 59 The global leader for impact reporting (globalreporting.org) Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 rapportering har ökat dels genom Non-Financial Reporting Directive (NFRD) som infördes 2017 och EU- taxonomiförordning 60, som började gälla 2022. Ytterligare krav kommer inom kort att påverka flera av stadens bolag genom att Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) 61 och European Sustainability Reporting Standards (ESRS) exempelvis E1 62 införs stegvis med början under 2024 med krav på rapportering från 2025. Kommunala och regionala bolag och koncerner ska rapportera senast per år 2025. CSRD ersätter NFRD och syftar till att styra kapital mot hållbara investeringar genom att finansmarknaden får tillgång till hållbarhetsinformation. Rapporteringen syftar således till att öka medvetenheten om egna risker och möjligheter kopplat till hållbar omställning. Även Göteborgs Stads nämnder kommer indirekt att påverkas av CSRD och taxonomiförordningen. Detta då stadens finansiärer förväntas börja ställa krav på att information om att hela Göteborgs Stads klimatavtryck och uppskattade framtida klimatavtryck ska kunna redovisas. Omfattningen av rapporteringen kommer att bli större, mer strukturerad och standardiserad. Tidigare har man fokuserat rapporteringen på föregående års aktiviteter. CSRD är betydligt mer framåtriktad och kräver rapportering om vilka mål och handlingsplaner man har, liksom vilka resurser som är avsatta för att nå målen. Det här är alltså inte enbart en rapporteringslagstiftning utan fokuserar också på hur hållbarhetsarbetet drivs strategiskt. Förutom lagkrav finns flera frivilliga initiativ såsom Borgmästaravtalet och EU:s Mission 100 Klimatneutrala och smarta städer. Rapportering som kommer att efterfrågas av EU ska innehålla information om planerade åtgärder och dess förväntade effekter på utsläpp av växthusgaser. 3.4 Hur andra aktörer synliggör klimatmål och effekter av åtgärder En kommuns växthusgasutsläpp, klimatmål och/eller klimatåtgärder kan synliggöras på olika sätt. Det finns flera verktyg på marknaden för att visualisera detta, exempelvis Carbon Intelligence system 63, Climate Visualizer 64, Future Proofed Cities 65, Gapminder/Södertörnsanalysen 66, Measure & Change 67, Miljöbarometern/Hållbarhetsbarometern68, Panorama/ClimateOS 69 och Sustainable Advantage 70. 60 Sustainable finance package 2023 - European Commission (europa.eu) 61 Corporate sustainability reporting - European Commission (europa.eu) 62 Exposure draft European Sustainability Reporting Standards E1 63 Carbon Intelligence System – Svalna (svalna.se) 64 ClimateVisualizer – Klimatsekretariatet (climatevisualizer.com) 65 Futureproofed for Cities – Futureproofed (futureproofed.com) 66 Södertörnsanalysen – Södertörnsmodellen (sodertornsmodellen.com) 67 Measure & Change – Measure & Change (measureandchange.se) 68 Miljöbarometern - Miljöbarometern (miljobarometern.se) 69 Panorama – ClimateView (climateview.global) 70 Sustainable Advantage – Sustainable Advantage (sustainableadvantage.io) Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 Flera kommuner använder något av dessa verktyg för att synliggöra växthusgasutsläpp, utveckling av och prognos för klimatmål och/eller uppskattad effekt av klimatåtgärder. Flera kommuner använder fler än ett verktyg. Detta eftersom de olika verktygen delvis har olika avgränsningar, funktioner, målgrupp etcetera. Vilket/vilka verktyg som kommunerna använder beror således på deras syfte med synliggörandet. Flera av verktygen finns på den internationella marknaden och används av kommuner utanför Sverige. Verktyget Sustainable Advantage används av föreningen Klimatkommunerna för att följa upp medlemskommunernas växthusgasutsläpp. Västra Götalandsregionen använder Climate Visualizer. Klimatpolitiska rådet använder Panorama för att visualisera utsläppen som sker inom Sveriges gränser och pågående åtgärder för att minska dem. Det är också Klimatpolitiska rådet, tillsammans med Naturvårdsverket och Energimyndigheten, som har utvecklat Panorama, som är en svensk version av Climate Views verktyg Climate OS. En översikt över visualiseringsverktyg finns i tabellen i bilaga 2. Tabellen visar information om verktygen, om de visualiserar nuläge, utveckling av och prognos för egna klimatmål och uppskattad effekt av egna åtgärder, samt dess omfattning. Flera av verktygen har funktioner utöver de som visas i tabellen i bilaga 2. Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 4 Resultat och diskussion I detta avsnitt beskrivs miljöförvaltningens bedömning av nuläget i staden gällande synliggörande av klimatåtaganden, hur en klimatbudget kan bidra till stadens klimatomställningsarbete samt vad som krävs för att stadens klimatåtaganden ska kunna beräknas och synliggöras. 4.1 Sammanställning av nuläget i staden För att synliggöra effekten av stadens klimatåtaganden i förhållande till uppsatta klimatmål, behövs en samlad bild över hur stora Göteborgs Stads växthusgasutsläpp är idag, fördelade per förvaltning och bolag. Det behövs även uppskattningar av planerade åtgärders effekter på klimatmålet. Flera av stadens uppdrag, planer och program har stor påverkan på stadens möjlighet att nå klimatmålen. Klimatpåverkan beräknas idag på olika sätt och oftast på projektnivå. Enligt stadens anvisning för det systematiska miljöarbetet ska förvaltningar och bolag dokumentera sitt miljöarbete. Anvisningen ställer dock inga krav på att det ska ske med en enhetlig struktur. Flera förvaltningar och bolag har ännu inte implementerat ett systematiskt miljöarbete fullt ut. Detta, i kombination med att ett gemensamt systemstöd saknas leder till att information om hur förvaltningar och bolag arbetar med klimatmålet är utspridd i staden och svår att aggregera. Det leder också till svårigheter att identifiera, konsekvensbedöma och minimera klimatpåverkan från åtgärder som staden planerar och genomför. Risk finns alltså att åtgärder genomförs utan att hänsyn tas till hur klimatpåverkan på mest effektivt sätt kan minimeras. Behovet av bättre hantering av miljödata har uppmärksammats i flera av stadens egna uppföljningsrapporter och även i rapporten från stadens externa Klimatråd 71. Det klimatomställningsarbete som görs i staden synliggörs idag på olika sätt genom olika kanaler. Dock saknas en plattform där det är möjligt att visa vad staden som helhet gör för att nå klimatmålen, vilka utsläppsminskningar som planerade åtgärder uppskattas ge upphov till i förhållande till målen samt vilka gap som finns och inom vilka sektorer gapen är störst. Förvaltningens genomgång av de kartlagda externa verktygen i bilaga 2 visar att inget av dem i dagsläget kan synliggöra stadens alla identifierade behov. Viktigt att notera är dock att flera av verktygen utvecklas kontinuerligt och att vad som kan visualiseras i respektive verktyg snabbt kan förändras. Idag är det inte tydligt hur stadens klimatmål och förvaltningarnas och bolagens mål och åtgärder hänger samman. Kopplingen mellan planerade åtgärders effekter på klimatindikatorerna är i flera fall oklara eller outtalade och det saknas indikatorer för några utsläppskategorier. Inom ramen för 71 Rapport 2023:12 Göteborgs klimatråds rapport 2023 – Göteborgs Stad Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 miljömålsuppföljningen redovisas inte heller vilka utsläppsminskningar som krävs för att Göteborgs Stad ska nå målen. Sammanfattningsvis visar denna analys av nuläget att det, för att få fram en samlad bild över hur stora Göteborgs Stads växthusgasutsläpp är idag samt uppskattningar av planerade åtgärders effekter på klimatmålet krävs: • En digitaliserad informationshantering av miljödata med ett gemensamt systemstöd för effektiv hantering av information. • En gemensam metodik för klimatberäkningar (uppskattningar) som säkerställer att information om utsläpp av växthusgaser kan inhämtas och rapporteras. • Möjlighet att illustrera stadens klimatavtryck genom att åtgärder och åtaganden synliggörs med tydlig koppling till stadens klimatmål. 4.2 Hur kan en klimatbudget bidra till stadens klimatomställningsarbete? Eftersom en klimatbudget skapar förutsättningar för att ge en samlad bild över staden som organisations växthusgasutsläpp och hur de är fördelade mellan olika sektorer, fastställa mål för dessa utsläpp, samt att uppskatta framtida klimatavtryck skapar det i sin tur fler möjligheter för Göteborgs Stad än vad som anges i 1.1. En klimatbudget kommer skapa möjlighet att effektbedöma stadens klimathandlingsplan och klimatinvesteringsplan. Det blir möjligt att rapportera Göteborgs Stads klimatavtryck till Borgmästaravtalet. Vidare underlättas arbetet att följa upp klimatmålet i miljö- och klimatprogrammet. Genom att i tidiga faser identifiera möjligheter att genomföra investeringar som främjar ökad hållbarhet, ökar stadens möjligheter att dra nytta av ramverket för gröna obligationer för att finansiera dessa investeringar. Dessutom säkerställs att kommande krav (enligt taxonomiförordningen och CSRD) från stadens finansiärer kan uppfyllas och att en samlad bild kan presenteras över effekten på utsläpp av växthusgaser av stadens klimatarbete. Genom att beskriva stadens mål som den volym av växthusgaser som är tillåten att släppa ut inom en tidsperiod går det att beräkna den utsläppsvolym av växthusgaser som Göteborgssamhället har tillgång till från 2021 till målåret 2030. Det blir då möjligt att fördela det kvarvarande utsläppsutrymmet mellan olika sektorer genom beslut och att rikta åtaganden till ett eller flera bolag eller förvaltningar genom beting, så som har gjorts i Stockholm stad. Göteborgs Stad skulle, likt Oslo, kunna implementera information om klimatmål och åtgärder i stadens processer för ekonomistyrning. Implementering av lämpliga mätetal och metoder för att mäta förväntas då leda till ett ökat fokus och prioritet i arbetet med klimatomställning. Vad detta innebär i detalj och hur en implementering kan se ut har inte utretts inom ramen för det här uppdraget. Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 Förvaltningens analys av hur en klimatbudget ytterligare kan bidra till stadens klimatomställningsarbete visar att kopplingen mellan mål och klimatåtgärder kan bli tydligare genom att staden definierar Göteborgs Stads klimatbudget som ”den kvarvarande utsläppsvolym av växthusgaser som staden har tillgång till fram till målåret”. 4.3 Vad krävs för att stadens klimatåtaganden ska kunna synliggöras? Göteborgs Stad föreslås att använda en enhetlig metodik för att beräkna sina nuvarande växthusgasutsläpp och för att uppskatta framtida minskningar av utsläpp. Syftet med beräkningen är avgörande för valet av metod. Göteborgs Stads enhetliga metodik föreslås följa GHG-protokollet, eftersom det är en internationell standard som allt oftare efterfrågas vid rapportering av utsläpp av växthusgaser. GHG-protokollet är dessutom i linje med kommande CSRD-krav. En annan fördel med GHG-protokollet är att det innehåller tydligare gränsdragningar än ISO-standarden 14064–1. Det gör GHG-protokollet, mer lämpligt för att summera utsläppsdata från olika verksamheter. Genom att basera göteborgssamhällets klimatbudget på GHG-protokollet, kommer den alltså att omfatta sex växthusgaser och fem sektorer. Då Göteborgs Stad på många sätt har indirekt klimatpåverkan behöver Scope 1, 2 och 3 ingå. Rapportering enligt GHG-protokollet kräver mer resurser och kompetens än rapportering enligt ISO, men är nödvändigt då dessa krav alltså ändå kommer att komma i samband med implementering av EU-direktivet CSRD. Metodiken ska beskriva hur utsläpp av växthusgaser fördelas per år och hur information från klimatberäkningar på projektnivå ska hanteras för att dessa ska kunna sammanställas. Metodiken behöver dessutom kunna hantera både förutsättningsskapande åtgärder och kombinationer av åtgärder, där minskning av växthusgasutsläpp uppnås först när flera åtgärder genomförts. Utöver att uppskatta hur planerade åtgärder påverkar framtida utsläpp av växthusgaser behövs information om när i tiden effekten kommer, vilken sektor som påverkas och vilken typ av utsläpp (Scope 1, 2 eller 3) som förändras. Figur 4 beskriver hur informationen i form av aktivitetsdata, enligt GHG- protokollet rapporteras och lagras i en central databas. Stadens behovsägare föreslås hämta information om växthusgasutsläpp vid behov från enskilda bolag och förvaltningar. Detta ökar tillgänglighet till informationen och minskar administrativ belastning på enskilda bolag och förvaltningar. Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 Figur 4 Förslag på hantering av aktivitetsdata. Sammanfattningsvis visar analysen att det finns behov av att ta fram, samla in och sammanställa nödvändig information om effekter av stadens pågående och planerade åtgärder för att kunna synliggöra stadens klimatåtaganden. Stadens klimatmål behöver kopplas ihop med de åtaganden och åtgärder som genomförs i staden med syfte att minska stadens klimatavtryck. Detta kräver att Göteborgs Stads nämnder och styrelser framöver tillämpar en enhetlig metodik när de rapporterar nuvarande växthusgasutsläpp, och när de presenterar förslag på klimatomställningsåtgärder. GHG-protokollet bör vara den enhetliga metod som ska användas. Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 5 Förslag och rekommendationer I detta avsnitt presenteras förslag och rekommendationer baserade på utredningens resultat. Miljöförvaltningen föreslår att: • Göteborgs Stad ska tillämpa definitionen: ”Göteborgs Stads klimatbudget är den kvarvarande utsläppsvolym av växthusgaser som staden har tillgång till fram till ett visst målår.” • Göteborgs Stads nämnder och styrelser ska tillämpa en enhetlig metodik vid rapportering av nuvarande växthusgasutsläpp, och när de presenterar förslag på klimatomställningsåtgärder (åtaganden). Detta möjliggör att Göteborgs Stads samlade klimatavtryck med prognos framåt kan sammanställas och relateras till stadens klimatmål och klimatbudget. • GHG-protokollet ska vara den enhetliga metod som ska användas. Vidare rekommenderar miljöförvaltningen att: • Göteborgs Stad prioriterar att säkerställa en effektiv hantering av miljödata samt möjliggöra att stadens nuvarande och framtida klimatavtryck kan synliggöras. Detta bör prioriteras inom ramen för stadens pågående arbete med digitalisering. Gällande ”vilka som utöver detta även ska upprätta klimatbudget” pekar miljöförvaltningen inte ut specifika nämnder och styrelser. Anledningen är att förslaget utgår ifrån att konceptet klimatbudget ska användas som ett verktyg för att nå Göteborgs Stads gemensamma klimatmål. Därmed omfattas hela staden av arbetssättet. Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 6 Bilagor Bilaga 1 Begrepp och förklaringar Bilaga 2 Utvärdering av visualiseringsverktyg Bilaga 3 Översikt över GHG-protokollet och Scope 1, 2 och 3 Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 Bilaga 1 Begrepp och förklaringar Tabell 2 Tabell över begrepp som används i rapporten med förklaringar till dessa. Begrepp Förklaring Ett sätt att systematisera och effektivisera en verksamhets miljöarbete. Verksamhetens miljöpåverkan ska bedömas, Miljöledningssystem dokumenteras och kvantifieras. Dessutom ska (MLS) verksamheten enligt miljöledningssystemet arbeta med ständiga förbättringar i syfte att minska sin miljöpåverkan. Direkt klimatpåverkan avser de utsläpp av växthusgaser En organisations direkta som sker som en direkt följd av organisationens klimatpåverkan aktiviteter. Indirekt klimatpåverkan avser de klimatförändringar som skapas som en följd av organisationens aktiviteter som inte nödvändigtvis direkt släpper ut växthusgaser, men som påverkar klimatsystemet på andra sätt. Indirekt En organisations indirekta klimatpåverkan uppkommer till följd av till exempel klimatpåverkan information eller beslut och där åtgärd och påverkan sker i nästa steg, exempelvis genom beslut i stadsplanering och markanvändning som kan påverka hur energi- och resurser används. Ett samlingsbegrepp för flera gaser, där vissa gaser ha en starkare uppvärmningspotential (GWP) än andra. Vid Koldioxidekvivalenter, sammanställning används koldioxidekvivalenter som (CO2e) gemensam enhet, vilket gör att andra gasers uppvärmningspotential behöver översättas till denna gemensamma enhet. Emissionsfaktorer anger hur stora utsläpp av respektive gas som förbränning av en viss mängd energi ger. Emissionsfaktorer Utsläpp av koldioxid påverkas av bränslets innehåll av kol per vikt eller volym. Anger hur mycket ett kilogram av en växthusgas påverkar klimatet i jämförelse med ett kilo koldioxid och är ett index Global som används för att jämföra växthuseffekten för olika uppvärmningspotential växthusgaser med effekten från koldioxid över en viss (GWP) tidsperiod på en gemensam skala. Exempel på GWP (100) för en 100-årsperiod är för koldioxid =1, för metan är GWP = 30 och lustgas (N2O) är GWP = 273 72. En koldioxidbudget är en uppskattning av det totala utsläppet av koldioxid som kan släppas ut i atmosfären inom en given tidsperiod för att begränsa global uppvärmning till ett visst temperaturmål. Koldioxidbudget Koldioxidbudgetar hjälper till att tydliggöra kopplingen mellan utsläppsminskningar och klimatmål. De ger en ram för att följa och mäta framsteg mot att begränsa global uppvärmning och minska de långsiktiga klimatpåverkningarna. Klimatavtrycket är en uträkning av den totala mängden Klimatavtryck utsläpp av växthusgaser som exempelvis en person eller 72 AR6 WGI Report Supplementary material – IPCC (ipcc.ch) Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 stad gör. Uträkningen görs i så kallade koldioxidekvivalenter (CO2e) vilket är ett mått på hur mängden utsläpp bidrar till växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Klimatavtryck är detsamma som klimatfotavtryck och används ofta som förkortning av termen. Greenhouse Gas Protocol (GHG), är en standard och ett ramverk för mätning och rapportering av växthusgasutsläpp (GHG-utsläpp) och är utformat för att hjälpa organisationer att förstå och hantera sin klimatpåverkan. Green House Gas- protokollet GHG är ett värdefullt verktyg för organisationer som vill förstå och hantera sina klimatpåverkningar, minska växthusgasutsläpp och driva hållbarhetsinitiativ. Det har också blivit en branschstandard som används över hela världen och underlättar jämförbarhet och transparens i växthusgasrapportering. Scope 1: Direkta utsläpp från källor som ägs eller kontrolleras av organisationen, till exempel utsläpp från bränsleförbränning i egna anläggningar. Scope 2: Indirekta utsläpp från elektricitets- eller Scope 1, 2, 3 värmeproduktion som används av organisationen. Scope 3: Övriga indirekta utsläpp som uppstår som ett resultat av organisationens verksamhet men som ligger utanför dess direkta kontroll, till exempel leverantörskedjans utsläpp eller affärsresor. I den här rapporten används utsläppsprognos som Utsläppsprognos uppskattade utsläppsminskningar av växthusgaser som är ett resultat av att planerade åtgärder genomförs. Många organisationer har väl utvecklad process för Hållberhetsrapportering rapportering och kommunikation kring hur organisationen arbetar och presterar inom hållbarhet. Initiativet Task Force on Climate Related Financial Disclosures (TCFD) lanserades 2017 med syfte att bättre TCFD kunna identifiera klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter. Klimatförändringar kan leda till strandade tillgångar och affärsmodeller som faller. SFDR Sustainable Finance Disclosure Regulation Ett gemensamt klassificeringssystem för att definiera miljömässigt hållbara investeringar och finansiella produkter. I taxonomin ingår miljömål och regler och är Taxonomi tänkt att underlätta för investerare och företag att styra kapital mot hållbara alternativ. Taxonomiförordningen antogs av EU parlamentet och trädde i kraft i januari 2020. Non-Financial Reporting Directive: Bolag som omfattas av EU-direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD), det NFRD vill säga stora företag av allmänt intresse med fler än 500 anställda behöver rapportera i enlighet med EU- taxonomin i sin hållbarhetsredovisning. Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 CSRD-direktivet innebär att stora företag och CSRD organisationer ska rapportera enligt en ny rapporteringsstandard kallad ESRS. ESRS, European sustainability reporting standards, är ett ESRS antal standardiserade rapporteringsstandarder med mål att öka transparensen och jämförbarhet. Global Reporting Initiative är en internationell, oberoende GRI och ideell organisation med ett ramverk för hållbarhetsredovisning. Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 Bilaga 2 Utvärdering av visualiseringsverktyg Tabell 3 Tabell som visar information om visualiseringsverktyg, vad de visualiserar av nuläge, egna klimatmål och effekt av egna åtgärder, samt dess omfattning. Användning Användar-kommuner Verktyg Vem står bakom Visualiserar Omfattning Scope Omfattning s-område (i Sverige) Invånarnas Effekt av Organisationens Klimatmål Territoriella konsumtions- Miljö- och Nuläge åtgärder konsumtions- (egna) utsläpp baserade hållbarhetsmål (egna) baserade utsläpp utsläpp ClimateView Svenska versionen Tillgängligt för Ett 10-tal kommuner av ClimateOS/ utvecklad tillsammans Klimat och För visning X X X X vissa kommuner i - varierande storlek, inkl Panorama med Klimatpolitiska energi externt dagsläget storstad rådet, Naturvårds-verket och Energi-myndigheten Climate För visning Ett 40-tal kommuner av Klimatsekretariatet X - - X - - Klimat Visualizer externt varierande storlek Future Proofed Futureproofed, som är Klimat och För visning Ett fåtal kommuner av X X X X För åtgärder - Cities en del av Sweco energi externt varierande storlek Gapminder & Gapminder Foundation, För visning Södertörns- Södertörns-kommunerna X - - - - - Sociala faktorer Södertörns-kommunerna externt analysen med ett antal partners Primärt för Measure & Measure & Change Klimat och X - - X Under utveckling - intern Ett fåtal mindre kommuner Change Europe AB energi användning Miljö-barometern Miljöbarometern/ Ett 20-tal kommuner av – miljömål För visning Hållbarhets- Miljöbarometern AB X X - X X X varierande storlek, Håll-barometern externt baromentern inklusive storstäder – Agenda 2030 Carbon Primärt för Ett fåtal kommuner av Intelligence Svalna X X - - X - Klimat intern varierande storlek system användning Många kommuner av varierande storlek eftersom Klimatkommunerna Primärt för Sustainable Sustainable Advantage Klimat och samarbetar med X X - X X - intern Advantage AB energi Sustainable Advantage användning (alla moduler i verktyget inkluderas dock inte i samarbetet) Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget, Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 Bilaga 3 Översikt över GHG-protokollet och Scope 1, 2 och 3 Tabell 4 Tabell över vilka utsläpp av växthusgaser som ska användas för varje kategori i GHG-protokollet. Kategorier Underkategorier Scope 1 Scope 2 Scope 3 Övriga Scope 3 Utsläpp från användningen av • Bostäder nätförsörjd el, ånga, värme och • Lokaler Stationär energi Utsläpp från kyla t.ex. vid byggnader eller Distributionsförluster från Här rapporteras sådana • Energiproduktio bränsleförbränning och anläggningar i samband med nätlevererad el, ånga, utsläpp som inte ryms inom n (el och (GHG sid 58–73) flyktiga utsläpp. transport, såsom bryggor, värme och kyla. övriga scope. fjärrvärme) kollektivtrafik-stationer, flygplatser och marina hamnar. Utsläpp från gräns- • Spårbunden överskridande resor. Även Transporter och • Väg överförings- och arbetsmaskiner • Flyg Utsläpp från nätleveranser av distributionsförluster från Utsläpp från transporter Inte tillämpbart • Sjöfart el som används för transporter nätförsörjd energi från (GHG sid 74-87) • Arbetsmaskin användning av fordon och arbetsmaskiner som drivs av el. • Fast avfall • Biologisk behandling Avfall Utsläpp från avfall som F/B • Förbränning och Utsläpp från avfall som Är inte tillämpbart ger upphov till, men Inte tillämpbart öppen behandlas av F/B (GHG sid 88-107) behandlas utanför staden. förbränning • Avloppsvatten Industriella processer Industriella processer: och produktanvändning - - - - • Raffinaderier (GHG sid 108-119) • Jordbruk Utsläpp från mark- Jordbruk, Skogsbruk Utsläpp från • Skogsbruk användningsverksamhet och annan jordbruksverksamhet, • Annan utanför staden (t.ex. markanvändning markanvändning och Är inte tillämpbart Är inte tillämpbart markanvändning jordbruksprodukter som förändrad markanvändning I importeras för konsumtion (GHG sid 121-137) F/B. inom”. Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden om synliggörande av klimatåtaganden och upprättande av klimatbudget, Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2024:02 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Telefon, växel: 031-365 00 00 E-post: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se goteborg.se