Delårsrapport per augusti 2024

Kommunfullmäktige Handling 2024 nr 192 Delårsrapport per augusti 2024 Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 7 oktober 2024 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Göteborgs Stads delårsbokslut per augusti 2024, i enlighet med bilagan till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns. Göteborg den 16 oktober 2024 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Lina Isaksson Stadsrevisionen Till fullmäktige i Göteborg Stad, org.nr 212000-1355 Revisorernas bedömning av delårsrapport 2024 Vi, av kommunfullmäktige utsedda revisorer, har uppdraget att bedöma om resultatet i delårsrapport per 2024-08-31 är förenligt med de mål kommunfullmäktige har beslutat om. Bedömningen avser mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning, såväl finansiella som för verksamheten. Uppdraget innefattar också en be- dömning av förvaltningsberättelsen och räkenskaperna. Granskningen har genomförts av yrkesrevisorer. Granskningsresultatet framgår av bifo- gad revisionsrapport som har utarbetats av revisionskontoret. Vår bedömning är baserad på en översiktlig granskning av delårsrapporten, inriktad på övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Vi bedömer • att delårsrapporten i huvudsak är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed, med reservation för redovisningen av finansiell leasing • att räkenskaperna i huvudsak ger en rättvisande bild av periodens resultat och ställning per den 31 augusti 2024, med reservation för de osäkerheter som påtalats i granskningen avseende redovisning av leasing • att Göteborgs Stad, enligt prognosen, kommer att klara balanskravet för år 2024 • att det prognostiserade resultatet för innevarande år i stort är förenligt med de finansiella mål som fullmäktige fastställt i budgeten för år 2024 • att avrapporteringen av verksamhetsmål i delårsrapport saknar tillräcklig tydlighet. Som en följd av detta är det inte möjligt för oss att bedöma om det prognostiserade resultatet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Göteborg den 15 oktober 2024 För revisorsgruppen enligt uppdrag Jonas Ransgård Torbjörn Rigemar ordförande vice ordförande Granskning av delårsrapport Stadsrevisionen Granskning av Göteborgs Stads delårsrapport – per den 31 augusti 2024 2024-10-15 goteborg.se Granskning av delårsrapport per 31 augusti Revisorerna ska göra en översiktlig bedömning av om resultaten i den delårs- rapport som enligt kommunallagen ska behandlas av kommunfullmäktige är förenliga med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas bedömning ska lämnas till kommunfullmäktige inför behandlingen av delårsrapporten. Av denna rapport framgår de sakkunnigas iakttagelser och bedömningar. Vi, förtroendevalda revisorer, hänvisar till rapporten som grund för vårt uttalande till kommunfullmäktige. Vi ställer oss bakom de sakkunnigas bedömningar som framgår av rapporten. Vi överlämnar rapporten till kommunstyrelsen för beaktande. Göteborg den 15 oktober 2024 För revisorsgruppen, enligt uppdrag Jonas Ransgård Torbjörn Rigemar ordförande vice ordförande – per den 31 augusti 2024 Stadsrevisionen 2024-10-15 Stadsrevisionens uppdrag Stadsrevisionens uppdrag är att granska kommunens verksamhet. Granskningen sker på uppdrag av kommunfullmäktige som utser förtroendevalda revisorer som ansvarar för granskningen av nämnderna och kommunstyrelsen. Bland de förtroendevalda utser kommunfullmäktige även lekmannarevisorer. Lekmanna- revisorerna ansvarar för granskningen av de bolag som kommunen äger. De förtroendevalda revisorerna anlitar alltid sakkunniga biträden (yrkesreviso- rer) som genomför granskningen. Yrkesrevisorerna presenterar den granskning de gör under året i form av redogörelser och rapporter. Rapporterna ligger till grund för förtroendevalda revisorers ansvarsprövning av nämnder och kommun- styrelse samt bedömning av bolagen. Du hittar alla stadsrevisionens redogörelser och rapporter på www.goteborg.se/stadsrevisionen, men du kan också beställa dem från revis- ionskontoret via stadsrevisionen@stadsrevisionen.goteborg.se. Diarienummer: SRV-2024-00096 – per den 31 augusti 2024 Stadsrevisionen 2024-10-15 Innehåll 1 Samlad bedömning....................................................................... 5 2 Utgångspunkter ............................................................................ 7 2.1 Syfte ........................................................................................ 7 2.2 Revisionskriterier ..................................................................... 7 2.3 Metod, omfattning och avgränsningar ...................................... 8 3 Granskningsresultat – förvaltningsberättelse ............................ 9 3.1 Struktur och upplysningar ........................................................ 9 3.2 God ekonomisk hushållning ..................................................... 9 3.2.1 Måluppfyllelsen för verksamhetsmålen ............................. 9 3.2.2 Måluppfyllelsen för de finansiella målen ......................... 10 3.2.3 Underlag för att bedöma god ekonomisk hushållning ..... 11 3.2.4 Ekonomiskt utfall ............................................................ 12 3.3 Balanskravsutredning ............................................................ 13 3.4 Övrigt ..................................................................................... 13 3.5 Bedömning ............................................................................ 14 3.5.1 God ekonomisk hushållning ............................................ 14 3.5.2 Balanskravsutredning ..................................................... 15 3.5.3 Övrigt.............................................................................. 15 4 Granskningsresultat – räkenskaper .......................................... 15 4.1 Uppföljning av redovisningen av leasing ................................ 15 4.2 Uppföljning av redovisningen av konst ................................... 16 4.3 Uppföljning av informella avsättningar ................................... 16 4.4 Återställningar av nedskrivningar ........................................... 16 4.5 Bedömning ............................................................................ 17 – per den 31 augusti 2024 Stadsrevisionen 2024-10-15 1 Samlad bedömning Fullmäktige ska enligt kommunallagen behandla minst en delårsrapport per år. Göteborgs Stad har valt att upprätta en delårsrapport, per den 31 augusti 2024 som behandlas av fullmäktige. Revisorernas uppgift är att översiktligt bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med fullmäktiges mål och riktlinjer. Granskningen omfattar också en översiktlig granskning av förvaltningsberättelsen och räkenskaperna. Rapporten har faktaavstämts med stadsledningskontoret. Revisionskontoret bedömer att stadens delårsrapport i huvudsak är upprättad i enlighet med lagstiftning och god redovisningssed, med reservation för redovis- ningen av finansiell leasing. Revisionskontoret ser positivt på de utredningar som genomförts under året av- seende klassificeringen av stadens leasingkontrakt. Leasingkontrakten kommer per årsbokslutet att redovisas enligt framtagen modell som enligt stadslednings- kontoret följer kraven på god redovisningssed. Den samlade bedömningen, utifrån den översiktliga granskningen av delårsrap- porten, är att det prognosticerade resultatet i stort är förenligt med de finansiella mål som kommunfullmäktige beslutat i budgeten för år 2024. Granskningen vi- sar att det finns en avvikelse för den finansiella inriktningen som rör att exploa- teringsverksamheten ska bedrivas så att inkomster och utgifter över en rullande 10-årsperiod är i balans. Delårsrapportens prognos för målet, är något lägre än det målvärde som kommunfullmäktige beslutat om. Revisionskontorets bedömning är att underlaget i delårsrapporten inte är till- räckligt tydligt, för att kunna bedöma om det prognosticerade resultatet är för- enligt med de verksamhetsmål som fullmäktige beslutat i budgeten. Revisionskontoret vill uppmärksamma att det i delårsrapporteringen lyfts risker utifrån långsiktig ekonomisk hushållning, exempelvis gällande den ökade inve- steringstakt som planeras i staden, och därmed ökade kapitalkostnader som kommer innebära ett ökat kostnadstryck på kommande generationer. Även stadshuskoncernens ekonomi är ansträngd utifrån planerade investeringar och risk för sjunkande lönsamhet framöver. Göteborgs Stad har växt i snabb takt vilket resulterat i att kapitalkostnader i form av räntor och avskrivningar ökat. Det påverkar driftskostnadsutrymmet vilket vi ser per delårsbokslutet i flera av stadens bolag. En god kostnadskon- troll är av vikt framåt tillsammans med väl avvägda prioriteringar gällande ex- ploaterings- och investeringsprojekt. Revisionskontoret konstaterar, utifrån den helårsprognos som lämnas i delårs- rapporten, att kommunstyrelsen bedömer att det lagstadgade balanskravet kom- mer att uppfyllas. Vi ser ingen anledning att göra en annan bedömning, beaktat de osäkerhetsfaktorer som en prognos innebär. – per den 31 augusti 2024 Stadsrevisionen 2024-10-15 Vidare finns osäkerheter gällande det genomförandeavtal som tecknats mellan exploateringsnämnden och Älvstranden Utveckling AB. De ekonomiska konse- kvenserna påverkar inte de sammanställda räkenskaperna och den rättvisande bilden då avtalet är tecknat internt inom Göteborgs Stad och därför elimineras. – per den 31 augusti 2024 Stadsrevisionen 2024-10-15 2 Utgångspunkter Kommunfullmäktige ska upprätta en budget för varje år. Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten med mål och riktlinjer som har betydelse för en god ekonomisk hushållning, hur verksamheten ska finansieras och hur den ekono- miska ställningen ska vara vid budgetårets slut. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Planen ska innehålla finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 1 Mål i budgeten och den mer långsiktiga målen i stadens riktlinjer för god eko- nomisk hushållning ska följas upp i delårsrapporten. Om uppföljningen visar på avvikelser mot målen förutsätts det att kommunstyrelsen i förvaltningsberättel- sen analyserar vilka faktorer som orsakat detta, samt att det finns en översiktlig redogörelse för vilka åtgärder de planerar för att målen ska uppnås. Den kommunala redovisningen regleras i kommunallagen och i lagen om kom- munal bokföring och redovisning (LKBR). I LKBR står att redovisningen ska upprättas enligt god redovisningssed. Det är Rådet för kommunal redovis- ning som uttolkar denna goda sed genom rekommendationer som är norme- rande. 2.1 Syfte Syftet med granskningen är att bedöma om resultatet i delårsrapporten är fören- ligt med de mål som fullmäktige har beslutat om. Revisorerna ska också be- döma om delårsbokslutet ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. I granskningen ingår även att bedöma om delårsrapporten har upprättats i enlig- het med lagen om kommunal bokföring och redovisning och i enlighet med god redovisningssed. 2.2 Revisionskriterier Granskningen av delårsrapporten innebär en översiktlig bedömning av om delårsrapporten följer: • kommunallagen (2017:725) • lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning • Rådet för kommunal redovisnings rekommendation (RKR), R17 delårs- rapport • Göteborgs Stads riktlinjer för god ekonomisk hushållning och tillämp- ning av resultatutjämningsreserv • Göteborgs Stads budget 2024. 1 11 kap. 1-6 §§ kommunallagen. – per den 31 augusti 2024 Stadsrevisionen 2024-10-15 2.3 Metod, omfattning och avgränsningar Granskningen har utförts enligt god revisionssed och i tillämpliga delar Stan- dard för kommunal räkenskapsrevision som infördes från den 1 januari 2023. 2 Det innebär att granskningen baseras på ett väsentlighets- och riskperspektiv. Ett sådant perspektiv gör det möjligt att i rimlig grad kunna bedöma om delårs- rapporten är upprättad i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redo- visning samt i enlighet med god redovisningssed. Bedömningen är baserad på en översiktlig granskning av delårsrapporten. Revisionsföretagen EY och PwC har som konsulter biträtt revisionskontoret i granskningen av delårsrapporten, inklusive de sammanställda räkenskaperna. Uppdragen har utförts med vägledning av Standard för kommunal räkenskaps- revision i den utsträckning som är tillämplig för ett konsultuppdrag. Uppdraget omfattar: • balansräkning, resultaträkning och noter • driftsredovisning och investeringsredovisning • sammanställda räkenskaper • den förenklade förvaltningsberättelsen. Ytterligare områden som ingår i granskningen av delårsrapport, och som inte re- gleras av Standard för kommunal räkenskapsrevision, granskas av revisionskon- toret och omfattar: • om kommunen efterlever balanskravet • om resultatet i delårsrapporten rörande god ekonomisk hushållning är förenliga med de mål fullmäktige beslutat. 2 Standard för kommunal räkenskapsrevision är framtagen och beslutad av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer (SKYREV) och Föreningen Auktorise- rade Revisorer (FAR). – per den 31 augusti 2024 Stadsrevisionen 2024-10-15 3 Granskningsresultat – förvaltningsberättelse 3.1 Struktur och upplysningar Enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning, kapital 13, ska kommu- nen i sin delårsrapport avge en förenklad förvaltningsberättelse. Vidare finns Rådet för kommunal redovisnings rekommendation R17, som beskriver vad som ska inkluderas i delårsrapportens förvaltningsberättelse. Enligt rekommendat- ionen ska den förenklade förvaltningsberättelsen minst innehålla följande av- snitt: • händelser av väsentlig betydelse som inträffat under delårsperioden • utvärdering av kommunens ekonomiska ställning • upplysningar om kommunens förväntade utveckling avseende ekonomi och verksamhet utifrån fullmäktiges mål • redovisning av hur helårsprognosen förhåller sig till fastställd budget för den löpande verksamheten. • bedömning av balanskravsresultatet utifrån helårsprognosen. Granskningen av den förenklade förvaltningsberättelsen visar att den innehåller den struktur och de upplysningar som ska lämnas enligt LKBR samt rekommen- dation från RKR. 3.2 God ekonomisk hushållning Stadens riktlinjer för god ekonomisk hushållning anger att uttolkningen av god ekonomisk hushållning ska ske utifrån ett antal finansiella inriktningar med långsiktiga målvärden. Riktlinjen anger att de mål som fullmäktige formulerar i sitt årliga budgetbeslut, utgör verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. I årsredovisningen ska det enligt riktlinjen, göras en samlad analys av dessa uti- från målvärden som satts för verksamhetsmålen. I kommunfullmäktiges budget för år 2024 formuleras sju verksamhetsmål. Granskningen visar att verksamhetsmålen saknar målvärden. Kommunfullmäk- tiges budget innehåller de finansiella inriktningarna som anges i riktlinjen. För de finansiella målen finns målvärden för år 2024. Granskningen visar att det finns en uppföljning av finansiella mål och verksamhetsmål i delårsrapporten. 3.2.1 Måluppfyllelsen för verksamhetsmålen Verksamhetsmålen gäller enligt budgeten för hela mandatperioden och målupp- fyllelse ska eftersträvas så snart som möjligt. Målen gäller för samtliga nämnder och bolagsstyrelser. I budgeten framgår att budgeten är förändringsinriktad och inriktningar för ett antal områden beskrivs. Enligt budgeten anger inriktningarna de strategier och arbetssätt som huvudsakligen förväntas bidra till – per den 31 augusti 2024 Stadsrevisionen 2024-10-15 måluppfyllelse. Det saknas beskrivningar av utgångspunkter och målvärden för verksamhetsmålen i budgeten. I delårsrapporten har bedömningar av de sju målen gjorts utifrån tre nivåer - att målet är sannolikt att nås, att målet är möjligt att nås och att målet är ej sanno- likt att nås. Stadsledningskontorets bedömning var att inget mål bedömdes som sannolikt att nå. Följande fyra mål bedömdes möjliga att nå: • Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. • Göteborg ska byggs ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. • Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. • Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor Följande tre mål bedömdes inte sannolika att nå: • Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. • Segregationen i Göteborg ska brytas. • Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. 3.2.2 Måluppfyllelsen för de finansiella målen Delårsrapporten innehåller en uppföljning av prognoserna för de finansiella in- riktningarna utifrån målvärdena för året: Finansiella inriktningar Målvärde Prognos 2024 2024 Soliditeten för kommunkoncernen bör uppgå 15 % 27 % till 15 procent inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsåtagandet. Staden bör över en rullande tioårsperiod uppnå 0,3 % 2,0 % ett resultatöverskott, exkluderat exploaterings- bidrag och privata investeringsbidrag, motsva- rande minst två procent av kommunens skat- teintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Egenfinansieringsgraden av investeringar bör 57 % 60 % över en rullande tioårsperiod uppgå till minst 50 procent. Exploateringsverksamheten ska över en rul- 117 % 115 % lande tioårsperiod vara i balans. Granskningen visar att det finns en uppföljning i delårsrapporten utifrån de mål- värden som satts för de finansiella målen i budgeten. Uppföljningen visar på – per den 31 augusti 2024 Stadsrevisionen 2024-10-15 måluppfyllelse för tre av de finansiella målen. För målet gällande att exploate- ringsverksamheten ska vara i balans, finns enligt prognosen en negativ avvi- kelse, då målet är satt till 117 % och prognosen är 115 %. Utfallet ligger dock inom ramen för den långsiktiga inriktningen enligt kommunfullmäktiges beslu- tade riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Det framgår av delårsrapporten att stadsledningskontorets bedömning är att god ekonomisk hushållning föreligger ur ett finansiellt perspektiv. Det framgår också av delårsrapporten att stadsledningskontoret ser att det är svårare att uttala sig om måluppfyllelsen för verksamhetsmålen. Dock bedömer man att till allra största delen, är de sju målen möjliga att nå inom mandatperioden. 3.2.3 Underlag för att bedöma god ekonomisk hushållning Granskningen visar att delårsrapporten innehåller underlag och analyser av hur stadens utveckling ser ut, kopplat till verksamhetsmålen och andra styrdoku- ment i staden. Analyserna och bedömningar i delårsrapporten tar utgångspunkt i att målen är satta för mandatperioden. Fullmäktiges budget innehåller inte in- gångsvärden och målvärden för verksamhetsmålen för 2024. Nämnder och bo- lag har lämnat underlag för hur målen omhändertagits i verksamheten. Underla- gen innehåller beskrivningar om arbetet utifrån målen, men ger inte svar på om verksamhetsmålen, kommer att kunna nås under året. Samtidigt innehåller delårsrapporten ett resonemang utifrån långsiktig ekono- misk hushållning, exempelvis gällande den ökade investeringstakt som planeras i staden, och därmed ökade kapitalkostnader som kommer innebära ett ökat kostnadstryck på kommande generationer. Även stadshuskoncernens ekonomi är ansträngd utifrån planerade investeringar och risk för sjunkande lönsamhet framöver. Delårsrapporten ska ge en bild av utvecklingen av ekonomi och verksamhet un- der årets första åtta månader. Det lyfts i analysen att prioriteringar kan behövas, exempelvis i portföljerna för exploateringsprojekt och investeringsprojekt. Behovet av väl prioriterade inve- steringar lyfts både gällande bolagen och nämnderna. Vår granskning visar att delårsrapporten innehåller analyser av risker och osä- kerheter, som exempelvis ökad skuldsättning och risker inom exploateringseko- nomin och bostadsbyggandet. Analyser görs också utifrån behovet av att stärka prognoser och avvikelsehantering inom investerande nämnder. I delårsrapporten lyfts även risker, kopplat till att återrapporteringen av investering- och exploate- ringsprojekt, sker i förhållande till fasta prisnivåer. När effekter av pris- och in- dexutveckling räknas med, riskerar projekten att ha en tyngre ekonomisk belast- ning än vad som tidigare rapporterats. Det framgår inte av delårsrapporten vilka prioriteringar som konkret behövs för att få en ökad måluppfyllelse under året avseende verksamhetsmålen. Det fram- går inte heller förslag på prioriteringar i exploateringsverksamheten för att nå en högre måluppfyllelse för året. – per den 31 augusti 2024 Stadsrevisionen 2024-10-15 3.2.4 Ekonomiskt utfall 3.2.4.1 Kommunkoncernens resultat Av delårsrapporten framgår att årets resultat för kommunkoncernen prognosti- seras till 1 081 miljoner kronor. Resultatet avser 1 310 miljoner för nämnderna och 681 miljoner för bolagen. Resultatet har justerats för interna mellanhavan- den mellan kommunen och bolag samt kommunalförbundens resultat med sam- manlagt -900 miljoner. I prognosen ingår realisationsvinster med 938 miljoner kronor. 3.2.4.2 Kommunens resultat Det prognostiserade strukturella resultatet för helåret 2024, det vill säga resulta- tet exklusive jämförelsestörande poster, uppgår till minus 810 miljoner kronor för kommunen, vilket är en positiv avvikelse mot budget med 511 miljoner kro- nor. Balanskravsresultatet i budgeten beräknades med ianspråktagande av resul- tatutjämningsreserven om 571 miljoner kronor. Prognosen per augustibokslutet visar att balanskravet kan uppnås utan användning av medel från resultatutjäm- ningsreserven. Den positiva avvikelsen förklaras dels av realisationsvinster som överstiger budgeterat utfall med 200 miljoner kronor. Men merparten av den positiva avvi- kelsen förklaras av att nämndernas samlade resultat per augusti. Det fastställs till 966 miljoner kronor högre än det budgeterade resultatet för perioden. Över- skottet finns framförallt hos exploateringsnämnden, förskolenämnden, grund- skolenämnden, stadsmiljönämnden och äldre samt vård- och omsorgsnämnden. Några nämnder prognostiserar underskott för helåret; kretslopp och vatten- nämnden, socialnämnd Nordost och socialnämnd Sydväst. 3.2.4.3 Stadshuskoncernens resultat Stadshuskoncernens resultat för perioden uppgår till 852 miljoner kronor. Det är ett bättre resultat än budgeterat för januari till augusti med 273 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen förklaras av realisationsvinster och en återföring av nedskrivning i Framtidenkoncernen. Årsprognosen för bolagen är cirka 112 mil- joner kronor under budget, rensat från dessa jämförelsestörande poster. De bo- lag som prognostiserar underskott för helåret är Liseberg AB, Got Event AB, Göteborgs stadsteater AB, Business Region Göteborg AB, Gryaab AB och Gö- teborgsregionens Fritidshamnar AB. Vidare framgår av delårsrapporten att Älv- stranden kan komma att behöva utöka sitt lånebehov för nästa år beroende på om försäljningen av Gullbergsvass genomförs under 2024 eller ej. Vi noterar en ökad påverkan av omvärldsläget på ekonomin och risker för ytter- ligare nedskrivningar i Framtidenkoncernen. Prognoserna framåt med lägre re- sultatnivåer i bolagskoncernen och en ökad investeringstakt innebär en lägre självfinansieringsgrad och ökad upplåningsgrad i koncernen. Av delårsrapporteringen framgår att budgeterad utdelning 2024 är 750 miljoner kronor. – per den 31 augusti 2024 Stadsrevisionen 2024-10-15 Resultatet för bolagskoncernen presenteras klustervis. Vi noterar att några klus- ter har en kraftig negativ prognostiserad resultatavvikelse. Det går dock inte att utläsa av rapporten hur prognosen ser ut för de underliggande bolagen. 3.3 Balanskravsutredning Enligt kommunallagen ska kommuner upprätta en budget där intäkterna översti- ger kostnaderna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Förvaltningsberättelsen ska enligt gällande normering in- nehålla en bedömning av balanskravsresultatet utifrån helårsprognosen. Kommunallagen medger en möjlighet att under vissa förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat i en reserv. Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. Från och med räkenskapsåret 2024 änd- ras formen för denna reglering. Ändringarna innebär att en ny resultatreserv in- förs och att resultatutjämningsreserven avvecklas under en tioårsperiod. Samma förutsättningar för reservering gäller framåt men ett tak för resultatreserven har nu införts. 3 För att kunna tillämpa den nya regleringen behöver principer för avsättning och användning av resultatreserven framåt skrivas in i stadens riktlinjer för god eko- nomisk hushållning och fastställas av kommunfullmäktige. Det finns ett framta- get förslag som är hos kommunstyrelsen för beslut. Granskningen visar att förvaltningsberättelsen innehåller en balanskravsutred- ning, med en bedömning av balanskravsresultatet utifrån helårsprognosen. Ba- lanskravsutredningen visar utifrån helårsprognosen och efter justeringar ett po- sitivt balanskravsresultat om 372 miljoner kronor. Det prognostiserade helårsre- sultatet medger inte att avsättning görs till resultatreserven. 3.4 Övrigt Det finns otydligheter i genomförandeavtalet gällande Masthuggskajen mellan kommunen (exploateringsnämnden) och Älvstranden Utveckling AB. Otydlig- heterna avser indexeffekter och flytt av ledningar. En arbetsgrupp bestående av medarbetare från respektive part har tillsatts för att reda ut ansvarsfrågan. De ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna har inte kunnat fastställas per delårsbokslutet men Stadshus AB lyfter i sin delårsrapportering att valet av lösning kan komma att få en väsentlig påverkan på bolagets och stadshuskon- cernens resultat. Avtalet är tecknat internt inom Göteborgs Stad och elimineras därmed i de sam- manställda räkenskaperna. Därmed påverkar inte utredningens resultat helhets- bilden för räkenskaperna för Göteborg Stad. Men de ekonomiska konsekven- serna kommer att belasta staden oavsett lösning, antingen i stadshuskoncernen eller i kommunen. 3 Resultatreserven får uppgå till högst fem procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. – per den 31 augusti 2024 Stadsrevisionen 2024-10-15 3.5 Bedömning Revisionskontoret bedömer att förvaltningsberättelsen följer lagstiftning och god redovisningssed. Vi anser att förvaltningsberättelsen innehåller de avsnitt som minst ska inkluderas enligt RKR R17. 3.5.1 God ekonomisk hushållning Utifrån revisionskontorets översiktliga granskning av delårsrapporten är vår be- dömning i stort, att det prognosticerade resultatet är förenligt med de finansiella mål som kommunfullmäktige beslutat i budgeten för år 2024. Granskningen vi- sar att det finns en avvikelse för den finansiella inriktningen som rör att exploa- teringsverksamheten ska bedrivas så att inkomster och utgifter över en rullande 10-årsperiod är i balans. Delårsrapportens prognos för målet, är något lägre än det målvärde som kommunfullmäktige beslutat om i budgeten 2024. Revisionskontorets bedömning är att analyserna i delårsrapporten belyser risker och osäkerheter utifrån det ansträngda ekonomiska läget i staden, i förhållande till en långsiktig god ekonomisk hushållning. Det framkommer att prioriteringar krävs. Det framgår dock inte av delårsrapporten vilka prioriteringar som konkret behövs för att få en ökad måluppfyllelse under året. Det lyfts i analysen att prioriteringar kan behövas, exempelvis i portföljerna för exploateringsprojekt och investeringsprojekt. Behovet av väl prioriterade inve- steringar lyfts både gällande bolagen och nämnderna. Granskningen visar att delårsrapporten innehåller underlag och analyser av nämndernas och bolagens arbete kopplat till verksamhetsmålen och till andra styrdokument. Budgeten saknar målvärden för verksamhetsmålen och det sak- nas en tydlig bild i delårsrapporten av hur långt stadens verksamheter har kommit med måluppfyllelsen för verksamhetsmålen under året. Den bedömning som görs av måluppfyllelsen i delårsrapporten avser hela mandatperioden. Revisionskontorets bedömning är att uppföljningen ska utgå ifrån budgeten som det övergripande styrdokumentet för staden. Uppföljning utifrån andra styrdo- kument kan användas om det sammanfaller med verksamhetsmålen, om upp- följningen är aktuell och relevant för året. Delårsrapporten ska enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation R17 främst innehålla information om händelser och omständigheter som avser tiden efter senaste årsredovisningen. Revisionskontorets bedömning är att underlaget i delårsrapporten inte är till- räckligt tydligt, för att kunna bedöma om det prognosticerade resultatet är för- enligt med de verksamhetsmål som fullmäktige beslutat i budgeten. För de verksamheter som prognostiserar underskott för helåret är det av vikt att nämnd och bolagsstyrelse agerar på eventuellt förändrade förutsättningar utan oskäligt dröjsmål, i enlighet med stadens riktlinjer för styrning, uppföljning och kontroll. – per den 31 augusti 2024 Stadsrevisionen 2024-10-15 3.5.2 Balanskravsutredning En balanskravsutredning har upprättats i delårsrapporten i enlighet med de krav som ställs i kommunal redovisningslag. Revisionskontoret lyfter vikten av att besluta om den nya regleringen av resultatreserven i stadens riktlinjer för god ekonomisk hushållning för att kunna nyttja möjligheten till avsättning framåt. 3.5.3 Övrigt Vi konstaterar att de otydligheter som nu utreds i genomförandeavtalet gällande Masthuggskajen behöver färdigställas skyndsamt så att de ekonomiska konse- kvenserna kan fastställas för berörda parter. Utredningens slutsatser behöver analyseras av ansvarig styrelse och nämnd och eventuella avvikelser utifrån ex- ploateringsnämndens och Älvstranden Utvecklings AB budget och verksam- hetsplanering behöver fastställas. 4 Granskningsresultat – räkenskaper De finansiella rapporterna ska upprättas i enlighet med god redovisningssed samt enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning 4. Vad som är god redovisningssed uttolkas av Rådet för kommunal redovisning. Granskningen är en översiktlig granskning av utfall och ställning i delårsrappor- tens resultaträkning, balansräkning och den översiktliga beskrivningen av kom- munens drift- och investeringsverksamhet samt noter för perioden. En översikt- lig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jäm- fört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Den uttalade slutsatsen grundad på en över- siktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. 4.1 Uppföljning av redovisningen av leasing Föregående år lämnades en rekommendation avseende stadens redovisning av hyresavtal gällande fast egendom med längre löptider. Det fanns då osäkerheter avseende klassificeringen av tecknade avtal samt indikationer på att det rörde sig om finansiell leasing. Enligt RKR R5 som behandlar leasing kan leasingavtal klassificeras som an- tingen finansiell- eller operationell leasing. Klassificeringen ska enligt R5 utgå ifrån avtalets ekonomiska innebörd. Finansiell leasing är ett leasingavtal där de ekonomiska riskerna och fördelarna som förknippas med ägandet av ett objekt i 4 Lag om kommunal bokföring och redovisning 1 kap. 4 § – per den 31 augusti 2024 Stadsrevisionen 2024-10-15 allt väsentligt överförts från leasinggivaren till leasingtagaren. Operationell lea- sing är enligt R5 ett leasingavtal som inte är ett finansiellt leasingavtal. Det framgår av redovisningsprinciperna i delårsrapporten att hanteringen av fi- nansiell leasing har utretts och att en ny modell för hanteringen framåt tagits fram. Modellen är enligt uppgift förenlig med RKR R5. Arbetet med att inven- tera och klassificera hyresavtalen gällande fast egendom utifrån den nya mo- dellen planerar att färdigställas under 2024. 4.2 Uppföljning av redovisningen av konst Föregående år lämnades en rekommendation avseende stadens redovisning av konst. Kulturnämnden redovisade 2023, i enlighet med instruktion från stads- ledningskontoret, ingen inköpt konst eller konst som erhållits som gåva som till- gångar i balansräkningen. Enligt uppgift från stadsledningskontoret så tas erhållna gåvor avseende konst till konstmuseet upp till verkligt värde i balansräkningen från 1 januari 2024. Det pågår en utredning om hur tidigare års gåvor, erhållna mellan åren 1998 och 2003, ska hanteras. Enligt uppgift kommer konst som anskaffats före 1998 inte att utredas eller hanteras. 4.3 Uppföljning av informella avsättningar Föregående års granskning visade att det saknades en bedömning av om det fanns informella avsättningar i bolagskoncernen som behövde omklassificeras i de samanställda räkenskaperna. Kommuner och bolag utgår från olika redovis- ningsprinciper när de redovisar informella avsättningar. Enligt RKR R9 är det endast legala förpliktelser som får redovisas som en avsättning. Enligt K3-regel- verket, som tillämpas i bolagskoncernen, ska en informell förpliktelse redovisas i balansräkningen som en avsättning. Eftersom RKR:s rekommendationer gäller för kommunen behöver informella förpliktelser som redovisas som avsättningar i koncernföretag omklassificeras till ansvarsförbindelser i de sammanställda rä- kenskaperna. I år har denna bedömning gjorts för nya avsättningar per 2024. Största delen av posten har därmed inte bedömts per delåret. 4.4 Återställningar av nedskrivningar Av delårsrapporten framgår att bedömning av eventuella återställningar av ned- skrivningar sker i samband med årsbokslutet. Enligt RKR R17 ska samma redo- visningsprinciper som används i årsredovisningen tillämpas vid upprättandet av en delårsrapport. – per den 31 augusti 2024 Stadsrevisionen 2024-10-15 4.5 Bedömning Revisionskontorets bedömning är att Göteborgs Stads delårsrapport, inklusive de sammanställda räkenskaperna, i huvudsak, har upprättats i enlighet med la- gen om kommunal bokföring och redovisning samt rekommendationer från Rå- det för kommunal redovisning. Delårsrapporten bedöms i huvudsak ge en rättvi- sande bild av Göteborgs Stads resultat och ställning, med reservation för redo- visningen av finansiell leasing. Vi kan utifrån vår granskning dra slutsatsen att osäkerheter avseende klassifice- ringen av leasingavtal kvarstår. Stadsledningskontoret har under året arbetat med att ta fram en ny modell för redovisningen och enligt uppgift kommer den att tillämpas per årsbokslutet 2024. Revisionskontoret ser positivt på att konst som erhålls som gåva från och med 2024 redovisas som en tillgång i balansräkningen. Bedömningen att konsten inte redovisas i enlighet med god redovisningssed i sin helhet kvarstår. Det in- nebär att tillgångarnas värde i kommunens delårsrapport och sammanställda re- dovisning är upptagna till ett för lågt belopp. Eftersom en sammanställning av konstens värde inte kunnat erhållas kan en bedömning av hur hanteringen på- verkar ställningen i staden och sammanställda räkenskaper inte göras. Utifrån kända förhållanden bedömer revisionskontoret att risken för väsentliga fel i kommunens och de sammanställda räkenskaperna är låg. De osäkerheter som lyftes i delårsrapporten föregående år avseende redovisade avsättningar kvarstår. Även om nya avsättningar per 2024 bedöms så kvarstår vår bedömning. Risken för väsentliga fel i stadens och de sammanställda räken- skaperna är låg men att ytterligare utredning behövs för att risken helt ska kunna uteslutas. Revisionskontorets bedömning är att om väsentliga återställningar av nedskriv- ningar är aktuellt i bokslutet ska dessa justeras i delårsbokslutet. I övrigt bedömer revisionskontoret att delårsrapporten är upprättad i enlighet med god redovisningssed. – per den 31 augusti 2024 Stadsrevisionen 2024-10-15 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2024-10-07 Anna Jandersson Ärendenummer SLK-2024-00684 Telefon: 031-368 03 15 E-post: anna.jandersson@stadshuset.goteborg.se Delårsrapport per augusti 2024 Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Göteborgs Stads delårsbokslut per augusti 2024, i enlighet med bilagan till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns. Sammanfattning Delårsrapport augusti 2024 överlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Rapporten har fokus på väsentlig styrinformation samt övergripande utveckling av ekonomi och personal. Rapporten syftar till att belysa frågor både utifrån kommunstyrelsens uppsiktsplikt samt åstadkomma en uppföljning av kommunfullmäktiges budget med tyngdpunkt på ekonomi, personal (HR) och kommunfullmäktiges budgetmål. Delårsrapporten inleds med en beskrivning av de omvärldsförändringar och utmaningar som påverkar Göteborgs Stad framöver. Staden likt hela kommunsektorn står inför utmaningar de kommande åren. Detta beror framför allt på ekonomin som dock är i försiktig förändring åt det positiva håller, det försämrade säkerhetsläget och stadens utmaningar inom kompetensförsörjningsområdet. Befolkningstillväxten som ju också påverkar skatteintäkterna är ytterligare en faktor spå påverkar staden. Kriget i Ukraina fortsätter, lika så konflikten mellan Israel och Palestina vilket båda destabiliserar läget i Europa och världen. Resultatet per augusti för den kommunala koncernen uppgår till 2,0 mdkr vilket är 1,4mdkr högre än budget. För helåret bedöms koncernens resultat uppgå till cirka 1,1 mdkr vilket skulle innebära en positiv avvikelse mot budget med cirka 800 mnkr. Jämfört med det redovisade resultatet för 2023 innebär prognosen för koncernen en förbättring med cirka 400 mnkr. Även om koncernens resultat ser ut att förbättras i förhållande till 2023 och dessutom avviker positivt i förhållande till budget konstaterar stadsledningskontoret att resultatnivån nu ligger på väsentligt lägre nivåer än tidigare. Eftersom kommunkoncernens investeringstakt samtidigt är högre än någonsin innebär detta att självfinansieringsgraden minskar och att stadens skuld ökar. Avseende väsentliga personalförhållanden kan konstateras att antalet arbetade timmar i Göteborgs Stad har sjunkit jämfört med föregående år. Bakgrunden är nämnder och styrelsers ekonomiska situation tillsammans med den förändrade demografin i form av den avstannande befolkningsökningen. Den långsiktiga kompetensförsörjningsutmaningen i nämnder och styrelser kvarstår även om förutsättningarna har förbättrats något. Sjukfrånvaron är oförändrad jämfört med föregående år och uppgår i koncernen till 7,6 procent. Bedömning ur ekonomisk, ekologisk och social dimension Dimensionerna finns belysta i delårsrapporten där det är relevant. Samverkan Information om rapporten lämnas på CSG. Bilaga Delårsrapport per augusti 2024 Göteborgs stad inklusive bilagor Ärendet Enligt den fastställda uppföljningsprocessen för 2024, som ett led i uppsiktsplikten och för att säkerställa att relevant styrinformation lämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, överlämnas delårsrapport augusti 2024 för beslut. Enligt §16 kap 11 i kommunallagen ska delårsrapporten överlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige senast två månader efter den period av räkenskapsåret som delårsrapporten omfattar. Det betyder att rapporten måste överlämnas senast 31 oktober 2024. Beskrivning av ärendet Delårsrapport augusti 2024 produceras av stadsledningskontoret och överlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Rapporten har fokus på väsentlig styrinformation, uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål samt övergripande utveckling av ekonomi och personal. Rapporten syftar till att belysa frågor både utifrån kommunstyrelsens uppsiktsplikt samt åstadkomma en uppföljning av kommunfullmäktiges budget och dess fokusområden, ekonomi, personal (HR) och politiska mål. Rapportens disposition Enligt Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) ska en delårsrapport upprättas minst en gång per år. Den ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Göteborgs Stad har valt att upprätta sin delårsrapport per den 31 augusti, vilket innebär att de analyser som presenteras i rapporten baseras på de första åtta månaderna av året. Rapporten innehåller också en prognos över resultatet per den 31 december 2024. Delårsrapporten inleds med en kort inledning, därefter följer förvaltningsberättelsen vilket ger en översiktlig bild av kommunens förväntade utveckling framöver, dess ekonomiska status, viktiga händelser och beslut, avvikelser och uppsikt samt översiktlig utvecklingen av kommunens budgetmål. I nästkommande kapitel finns räkenskaper för kommunen och sammanställda räkenskaper som följs av driftredovisningen. Det ekonomiska blocket avslutas med investeringsredovisningen. Därefter följer ett kapitel med uppföljning av kommunfullmäktiges mål som ger en bild av var kommunen befinner sig i förhållande till uppsatta mål. Avslutningsvis i rapporten finns övrig uppföljning och styrinformation. I samband med vårens beslut i KF om ny uppföljning fattades beslut om att inte återrapportera uppdragen i delår augusti utan endast i samband med årsredovisningen. Uppdrag finns således inte med i denna rapport. Koncernens ekonomi Resultatet per augusti för den kommunala koncernen uppgår till 2,0 mdkr vilket är 1,4 mdkr högre än budget. För helåret bedöms koncernens resultat uppgå till cirka 1,1 mdkr vilket skulle innebära en positiv avvikelse mot budget med cirka 800 mnkr. Jämfört med det redovisade resultatet för 2023 innebär prognosen för koncernen en förbättring med cirka 400 mnkr. Bolagen redovisar samlat en prognos på 681 mnkr vilket innebär en negativ avvikelse mot budget med knappt 230 mnkr. Jämfört med föregående års resultat innebär prognosen för bolagen likväl en förbättring med nästan 775 mnkr. Bostadskoncernen uppvisar en positiv avvikelse med 347 mnkr som förklaras av återföring av nedskrivning samt ökade hyresintäkter. Dock påverkas resultatet negativt av Lisebergs nedskrivning om 484 mnkr för branden i vattenpark Oceana. Kommunens helårsprognos uppgår till 1,3 mdkr att jämföra med det budgeterade resultatet på 129 mnkr. Den positiva avvikelsen förklaras främst av överskott i nämnderna, något högre skatteintäkter samt relativt stora jämförelsestörande poster i form av reavinster och exploateringsbidrag. I kommunens prognostiserade resultat ingår även utdelning från Göteborgs Stadshus AB om 750 mnkr som elimineras ur koncernens prognos. Även om koncernens resultat ser ut att förbättras i förhållande till 2023 och dessutom avviker positivt i förhållande till budget konstaterar stadsledningskontoret att resultatnivån nu ligger på väsentligt lägre nivåer än tidigare. Eftersom kommunkoncernens investeringstakt samtidigt är högre än någonsin innebär detta att självfinansieringsgraden minskar och att stadens skuld ökar. Sedan ingången av året har låneskulden ökat med 2,6 mdkr och uppgår per augusti uppgå till 60,2 mdkr. Prognosen för årets skuldutveckling pekar mot en skuld på 63,3 mdkr vid årets slut. Väsentliga personalförhållanden Personalvolymen är ett mått på den sammanlagda arbetade tiden och uttrycks som antal årsarbetare. Jämfört med augusti förra året har antalet årsarbetare minskat med knappt 1 000 eller omkring tre procent. Framför allt handlar det om en anpassning av organisationen till det ekonomiska läget. Även det demografiska läget med en avstannande befolkningsökning förklarar minskningen. Personalvolymen för styrelserna är i princip oförändrad, det är nämnderna som står för minskningen. För koncernen innebär det en prognosticerad personalvolym på cirka 49 300 årsarbetare för helåret 2024. Även om flera av stadens verksamheter rapporterar om att kompetensförsörjningsutmaningen kvarstår ser stadsledningskontoret att staden har goda förutsättningar att möta kommande behov. Trots en vikande befolkningsökning består andelen som flyttar till Göteborg av personer i arbetsför ålder. Flera av de mindre nämnderna och flera styrelser rapporterar om en positiv utveckling gällande nuvarande kompetensförsörjningsbehov. De personalintensiva nämnderna inom välfärd och utbildning behöver fortsätta arbetet med kompetensutveckling för att möta behovet som ökade krav och ny lagstiftning ställer. Sjukfrånvaron i koncernen är per augusti 7,6 procent, vilket är i princip oförändrat jämfört med samma period förra året då den var 7,5. Uppföljning kommunfullmäktiges mål I delårsrapport augusti 2024 gör stadsledningskontoret en bedömning av 7 kommunfullmäktige mål utifrån kriterierna vilka av målen det är sannolikt att nå, vilka det är möjligt att nå samt vilka det inte är sannolikt att nå utifrån nuvarande utveckling och arbetssätt. Stadsledningskontorets bedömning knyts i stor utsträckning till arbetet med, och uppföljningen av, närliggande mål i stadenövergripande program och planer. Ambitionen är att därigenom göra stadens styrning och uppföljning mer enhetlig och ändamålsenlig. I budgeten anges att målen har en tidshorisont över hela mandatperioden om inget annat anges och det är utifrån detta som de bedöms. Stadsledningskontorets bedömning Vid ställningstagande huruvida staden har god ekonomisk hushållning har stadsledningskontoret enligt riktlinjerna, förutom de finansiella målen, även bedömt de av kommunfullmäktige beslutade målen. Sammantaget bedömer stadsledningskontoret att staden har en god ekonomisk hushållning. Sett ur det finansiella perspektivet visar utvärderingen att samtliga målvärden som sattes i budget 2024 kommer att uppnås förutom egenfinansieringsgraden rörande exploateringsverksamheten. Dock överstiger egenfinansieringsgraden fortsatt den långsiktiga inriktningen på 100 procent. Med utgångspunkt från prognosen bedöms god ekonomisk hushållning därmed föreligga ur ett finansiellt perspektiv. För verksamhetsperspektivet är det svårare att i dagsläget uttala sig om måluppfyllelsen för kommunfullmäktiges mål. Det politiska beslutet kring målen anger också att de ska bedömas över mandatperioden. Den övergripande bedömningen för verksamhetsperspektivet givet bakomliggande analyser och bedömning av underlag är ändå att målen utvecklas i en riktning som gör gällande att vi kommer att kunna nå flertalet av dem. Det leder till att en sammanvägd bedömning av det finansiella perspektivet och verksamhetsperspektivet är att staden har en god ekonomisk hushållning. Magnus Andersson Eva Hessman Ekonomidirektör Stadsdirektör Delårsrapport augusti 2024 Innehållsförteckning 1 Inledning...................................................................................................................... 4 2 Förvaltningsberättelse................................................................................................ 5 2.1 Förväntad utveckling ..................................................................................................... 5 2.2 Den kommunala koncernen ......................................................................................... 12 2.3 Den kommunala koncernens och kommunens förväntade utveckling avseende ekonomi och verksamhet ............................................................................................. 13 2.3.1 Kommunfullmäktiges mål .................................................................................. 13 2.3.2 Väsentliga avvikelser ......................................................................................... 14 2.3.3 Uppsiktsfrågor ................................................................................................... 18 2.3.4 Finansiella inriktningar för god ekonomisk hushållning .................................. 22 2.3.5 Ekonomisk utveckling för den kommunala koncernen ...................................... 23 2.3.6 Ekonomisk utveckling för kommunen ................................................................ 27 2.3.7 Finansiell uppföljning och riskhantering .......................................................... 30 2.3.8 Stadsledningskontorets bedömning ................................................................... 32 2.4 Balanskravresultat ....................................................................................................... 32 2.5 Händelser och beslut av väsentlig betydelse................................................................ 33 2.6 Väsentliga personalförhållanden ................................................................................. 34 2.6.1 Personalvolym ................................................................................................... 34 2.6.2 Personalstruktur ................................................................................................ 35 2.6.3 Arbetsmiljö och hälsa ........................................................................................ 36 2.6.4 Kompetensförsörjning ....................................................................................... 37 2.6.5 Lön och villkor................................................................................................... 38 2.6.6 Stadsledningskontorets bedömning ................................................................... 39 3 Delårsbokslut ............................................................................................................ 41 3.1 Resultaträkning ............................................................................................................ 41 3.2 Balansräkning .............................................................................................................. 41 3.3 Noter inklusive redovisningsprinciper ......................................................................... 43 4 Driftredovisning........................................................................................................ 50 4.1 Kommunens driftredovisning ...................................................................................... 50 4.1.1 Resultat till och med augusti ............................................................................. 51 4.1.2 Prognos helår .................................................................................................... 53 4.1.3 Stadsledningskontorets bedömning ................................................................... 54 4.2 Kommunalförbundens driftredovisning....................................................................... 55 4.3 Bolag - ekonomiskt utfall ............................................................................................ 55 4.3.1 Bolagens resultat till och med augusti .............................................................. 56 4.3.2 Bolagens prognos helår..................................................................................... 57 2 4.3.3 Stadsledningskontorets bedömning om bolagen................................................ 57 5 Investeringsredovisning ........................................................................................... 59 5.1 Kommunens investeringsredovisning.......................................................................... 59 5.1.1 Nämndernas utfall och prognos ........................................................................ 61 5.1.2 Utvalda investerings- och exploateringsprojekt ................................................ 62 5.1.3 Stadsledningskontorets bedömning ................................................................... 65 5.2 Bolagens investeringsredovisning ............................................................................... 66 5.2.1 Bolagens utfall och prognos .............................................................................. 66 5.2.2 Stadsledningskontorets bedömning ................................................................... 68 6 Kommunfullmäktiges mål ....................................................................................... 69 6.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet .............................................................................................. 69 6.2 Segregationen i Göteborg ska brytas ........................................................................... 70 6.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen ............................................................... 72 6.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist ................. 73 6.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald ...................................................................................................................... 75 6.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov ............................ 76 6.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor ........ 77 7 Övrig uppföljning ..................................................................................................... 79 7.1 Uppföljning kundavtal Nämnden för Intraservice ....................................................... 79 7.2 Konsolidering gemensamma IT-tjänster...................................................................... 79 7.3 Avtalssamverkan ......................................................................................................... 79 7.4 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah ............................................................ 80 7.5 Ej verkställda SoL/LSS-beslut..................................................................................... 80 7.6 Övrig uppföljning bolag .............................................................................................. 82 Bilagor 1. Kommunfullmäktiges mål för nämnder 2. Kommunfullmäktiges mål styrelser 3. Uppföljning av kommuncentrala poster 4. Årlig uppföljning av avtalssamverkan 3 1 Inledning Göteborgs Stads delårsrapport lämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den vänder sig också till externa intressenter i form av exempelvis kreditgivare, leverantörer och offentliga myndigheter. Delårsrapporten produceras av stadsledningskontoret för kommunstyrelsen. En läsare av delårsrapporten förutsätts ha tillgång till kommunens senaste årsredovisning. Delårsrapporten lämnar främst information om händelser och omständigheter som avser tiden därefter. Enligt Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) ska en delårsrapport upprättas minst en gång per år. Den ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Göteborgs Stad har valt att upprätta sin delårsrapport per den 31 augusti, vilket innebär att de analyser som presenteras i rapporten baseras på de första åtta månaderna under 2024. Rapporten innehåller också en prognos över resultatet per den 31 december 2024. Enligt lagen ska bokföring och redovisning fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed. Rådet för kommunal redovisning (RKR) är normgivande organ inom kommunal redovisning och har till uppgift att utveckla god redovisningssed enligt LKBR. RKR har gett ut en rekommendation kring delårsrapporten och dess utformning och innehåll. Rekommendationen benämns R17. Delårsrapporten har uppdaterats utifrån de ändringar som föranletts av två uppdaterade rekommendationer, R15 Förvaltningsberättelse och R17 Delårsrapport, som har publicerats under våren 2024. Rapporten inleds med förvaltningsberättelsen, kapitel 2. Första avsnittet beskriver den förväntade utveckling i omvärlden som påverkar Göteborgs Stad. Därefter följer den kommunala koncernens och kommunens förväntade utveckling avseende ekonomi och verksamhet utifrån kommunfullmäktiges mål. Detta avsnitt fortsätter med en översikt av kommunfullmäktiges mål och en sammanställning av de avvikelser som har rapporterats av nämnder och styrelser. Utöver detta lyfter stadsledningskontoret upp några ytterligare uppföljningsfrågor som är av vikt att informera om ur ett uppsiktsperspektiv. Därefter beskrivs stadens finansiella inriktning för god ekonomisk hushållning, den ekonomiska utvecklingen för den kommunala koncernen och kommunen samt finansiell uppföljning och riskhantering. I förvaltningsberättelsen redogörs därefter för balanskravsresultatet, händelser och beslut av väsentlig betydelse samt väsentliga personalförhållanden. Efter förvaltningsberättelsen redovisas i kapitel 3 räkenskaper för kommunen och den kommunala koncernen. I kapitel 4 presenteras driftredovisning för nämnder, bolagsstyrelser och kommunalförbund. I kapitel 5 lämnas investeringsredovisning för nämnder och bolagsstyrelser. Därefter i kapitel 6 redovisas en bedömning av de sju kommunfullmäktigemålen. Rapporten avslutas med övrig uppföljning i kapitel 7. Till rapporten bifogas uppföljningen av kommunfullmäktiges mål från nämnder och styrelser, underlaget till avsnittet om avtalssamverkan i kapitel 7 samt kommuncentrala poster. 4 2 Förvaltningsberättelse 2.1 Förväntad utveckling I detta avsnitt redovisas kända förhållanden och faktorer som bedöms påverka Göteborgs Stad, både i närtid och längre fram, liksom vilka risker och osäkerhetsfaktorer det innebär. Sverige går in i konjunkturåterhämtning I sin senaste rapport över konjunkturläget konstaterar konjunkturinstitutet (KI) att den snabbt minskande inflationen tillsammans med Riksbankens räntesänkningar och förväntningar om fortsatta räntesänkningar har gjort att både hushåll och företag nu ser ljusare på det ekonomiska läget. Konjunkturinstitutet bedömer att inflationen kommer bottna under det andra halvåret i år för att sedan svagt vända uppåt under 2025 och då uppgå till i genomsnitt 1,8 procent. Den låga inflationen och de stabila inflationsförväntningarna kring 2 procent gör att konjunkturinstitutet bedömer att Riksbanken sannolikt kommer sänka styrräntan successivt till 3,0 procent i december i år och vidare ner till 2,25 procent före nästa sommar. Sammantaget förväntas utvecklingen ge en skjuts uppåt för svensk konjunktur, till en början främst drivet av hushållens ökade konsumtion. Osäkerheten om styrkan i återhämtningen är dock stor, inte minst med tanke på att den till stor del vilar på att hushållens och företagens optimistiska förväntningar realiseras. Det finns flera faktorer som kan påverka inflationen i endera riktningen. Inte minst de ökade geopolitiska spänningarna i världen. Om exempelvis konflikten i Mellanöstern eskalerar skulle den kunna få en betydligt större påverkan på råvaru- och fraktpriser än den hittills fått. Kraftig real förstärkning av skatteunderlaget 2025 Skatteunderlagets ökningstakt bromsas i år av en svag utveckling av antalet arbetade timmar i ekonomin. Sammantaget bedömer Sveriges kommuner och regioner (SKR) att skatteunderlaget ökar med 3,7 procent under 2024 vilken kan jämföras med den genomsnittliga ökningstakten under den senaste tioårsperioden på 4,5 procent. Även Sveriges kommuner och regioner bedömer att botten på den svenska lågkonjunkturen har nåtts och att en återhämtning ligger framför oss. År 2025 och 2026 räknar SKR med att en starkare konjunktur smittar av sig på arbetsmarknaden och att antalet arbetade timmar ökar vilket då även kommer leda till en betydligt snabbare ökning av skatteunderlaget. Sammantaget bedömer SKR den underliggande skatteunderlagsutvecklingen i riket till 4,7 respektive 4,4 procent år 2025 och år 2026. När även kostnadsutvecklingen beaktas konstaterar SKR att de ekonomiska förutsättningarna ser betydligt ljusare ut för kommunsektorn som helhet inför kommande år. Förutom att priser stiger långsammare till följd av en fallande inflation, faller även pensionskostnaderna 2025 vilket innebär en stor kontrast mot de kraftigt ökade pensionskostnaderna år 2023 och 2024. Från en betydande nedgång i reala termer år 2023 och 2024 förutses därmed en kraftig real förstärkning av skatteunderlaget 2025. Växande investeringsvolymer ger stora finansiella utmaningar Samtidigt som omvärldsförutsättningarna ser något ljusare ut inför 2025 belyste stadsledningskontoret bland annat i en bilaga till förutsättningar för budget 2025–2027 investeringarnas växande påverkan på stadens finansiella förutsättningar och ställning. Av fördjupningen framgår bland annat att kommunkoncernens soliditet sannolikt kommer fortsätta sjunka framåt om de tänkta investeringsnivåerna genomförs. Den volymutveckling som speglas i nämndernas investeringsplanering innebär betydande kostnadsökningar för staden på sikt, inte minst avseende verksamheternas kapitalkostnadsutveckling. Konsekvensen blir att en allt större andel av kommunens 5 tillgängliga resurser kommer att behöva avsättas för denna typ av fasta kostnader som gör att det läggs ett ökat kostnadstryck på kommande generationer. Även Stadshuskoncernens ekonomi ansträngs framöver av ökande investeringstakt med en högre andel reinvesteringar och klimatomställningsinvesteringar som inte förväntas skapa samma lönsamhet som nyinvesteringar normalt gör. Tillsammans med lägre /resultat och kassaflöden i koncernen minskar självfinansieringsgraden och soliditeten samtidigt som koncernens räntekänslighet ökar till följd av en växande låneskuld. Kontoret konstaterar att bolagens lönsamhet behöver upprätthållas genom väl prioriterade investeringar, förbättrade resultat och kassaflöden i syfte att säkra den finansiella samordning och ge ägaren möjlighet till en rimlig utdelning. Budgetpropositionen Torsdagen den 19 september presenterade regeringen budgetpropositionen för 2025. Propositionen innehöll inga nya generella medel till kommuner kommande år. Eftersom det inte sker någon automatisk värdesäkring av de generella statsbidragen innebär det att det sker en urholkning av de generella statsbidragen om staten inte tar beslut om att tillföra nya resurser. Dels genom den allmänna löne- och prisutvecklingen, dels genom att befolkningen ökar. Översyn av utjämningssystemet I början på juli i år presenterade utjämningskommittén sitt förslag på förändringar av utjämningssystemet. De ekonomiska effekterna av utredningens förslag har sammantaget strukturen att glesa kommuner, kommuner med liten folkmängd samt de socioekonomiskt svagare kommunerna får en positiv förändring. Socioekonomiskt starkare kommuner med stor folkmängd eller tät bebyggelsestruktur får ett försämrat utfall. Göteborg påverkas sammantaget negativt av utredningens förslag till förändringar. Räknat på 2024 års förhållanden skulle Göteborg (exklusive effekt av införandebidrag) förlora 792 kronor per invånare vilket motsvarar cirka 500 mnkr. Utredningen föreslår att förändringar införs successivt från och med år 2026. Det är dock långt kvar till ett beslut i frågan, utredningen är nu ute på remiss i landets kommuner och regioner. Låg befolkningsutveckling hittills i år Under årets första sju månader så har Göteborgs folkmängd bara ökat med 664 personer, vilket kan jämföras med samma period förra året då folkmängden hade ökat med rekordhöga 4 500 personer. Den låga folkökningen hittills i år beror i stor utsträckning på att antalet personer som registrerats som utvandrade ökat kraftigt. I år så har dubbelt så många registrerats som utvandrade jämfört med hur det sett ut de senaste åren. En stor del av ökningen förklaras av att Skatteverket rensat i folkbokföringsregistret och skrivit av 1 200 personer som varit folkbokförda i Göteborg, men som vid en närmare granskning inte längre bedöms bo kvar i Sverige. Så i praktiken har utvandringen varit lägre än vad statistiken visar och Göteborgs folkökning skulle egentligen varit lite högre. Men även om man räknar bort Skatteverkets avskrivningar så har det utvandrat fler personer i år jämfört med de senaste åren. Göteborgs befolkning brukar öka mest under augusti och september, då många unga vuxna flyttar hit för att studera eller börja arbeta. De kommande månaderna kommer med andra ord att vara viktiga för totalen i slutet av 2024 och kan eventuellt väga upp den hittills låga tillväxten. I vårens befolkningsprognos angavs en ökning med cirka 6 000. Mot bakgrund av den mycket låga folkökningen hittills i år så är befolkningsprognosen troligen överskattad. Barnafödandet i Göteborg och i resten av landet har minskat de senaste åren och förra 6 året var antalet födda det lägsta på 20 år. För Sverige som helhet har nedgången i antal födda fortsatt i år och det finns ännu inga tecken på att barnafödandet är på väg att vända uppåt. Förra året hade Göteborg det lägsta födelsetalet som uppmätts under de senaste 20 åren. Antalet födda innevarande år ligger kvar på samma nivå som föregående år. Utvecklingen av barnafödandet påverkar förskolan och på sikt även skolan, särskilt om det låga barnafödandet består. Behovet av en minskad barnomsorg får också påverkan på lokalplaneringen. Långa planeringstider innebär svårigheter att vara i fas med det faktiska behovet, då färre antal barn än vad som tidigare har prognostiserats leder till ett generellt överskott på förskole- och utbildningslokaler. Lägre befolkningsökningar framöver, samtidigt som antal barn minskar och antal äldre ökar En förändrad omvärld har lett till att befolkningsprognoserna runt om i Sverige skrivits ned. Innan sommaren sänkte dessutom SCB sina prognoser över barnafödandet och migrationen till Sverige och jämfört med för bara ett år sedan så är det en långsiktig nedjustering av fruktsamhetstalen. Tillsammans med lägre invandring kommer ett minskat barnafödande att leda till färre barn i förskola och skola. Utvecklingen med ett minskat barnafödande och en lägre migration kommer på sikt att ytterligare spä på utmaningen med den demografiska sammansättningen. Antalet äldre ökar snabbt de kommande åren samtidigt som andelen av befolkningen som är i arbetsför ålder minskar. Detta leder till ett lägre skatteunderlag vilket riskerar att urholka finansieringen av välfärden. Antal påbörjade bostäder Byggstarterna av bostäder fortsätter att minska till följd av konjunktur- och ränteläget. De cirka 750 byggstarter under första halvåret utgör cirka en fjärdedel mot motsvarande period för två år sen. Såväl bostads- som hyresrätter och småhus har minskat. Antalet byggstartade bostäder ligger något under hälften av helårsprognosen på 1 750 påbörjade bostäder. Antalet bostäder i beviljade bygglov har också minskat, vilket kan ses som en indikation på fortsatt få byggstarter. Ett lågt antal byggstartade bostäder under en längre period kan få betydande konsekvenser för bostadssituationen i Göteborg. Antal färdigställda bostäder Antalet färdigställda bostäder till och med juni är 2 360 och prognosen för helåret är 3 400 bostäder, en minskning med närmare 40 procent jämfört med utfallet förra året. Antalet småhus har också minskat, under 2024 har endast cirka 50 småhus färdigställts. Försämrat arbetsmarknadsläge Business Region Göteborg AB (BRG) konjunkturrapport för årets andra kvartal visar att jobbtillväxten i Göteborgsregionen fortsatt är positiv, men att jobbtillförseln bromsat in rejält sett till årstakt. Nivån på nya lediga jobb som finns att tillgå i regionen har nästintill halverats och arbetslösheten ökar på årsbasis. Likt den första konjunkturrapporten under 2024 ses fortsatta ökningar i antal varslade personer och företagskonkurser. Arbetsförmedlingen bedömer att arbetsmarknaden fortsätter att försvagas under 2024 för att återhämta sig under 2025. I Göteborg har antalet personer i långtidsarbetslöshet, det vill säga en arbetslöshet längre än 12 månader, ökat med cirka 550 fram till september. Arbetsförmedlingen har identifierat olika grupper av arbetslösa som i genomsnitt löper en högre risk än andra att hamna i långvariga perioder utan arbete och därför bedöms ha svag konkurrensförmåga. Till dessa grupper räknas personer som saknar gymnasial utbildning, personer födda utanför Europa, personer med funktionsnedsättning som 7 medför nedsatt arbetsförmåga och arbetslösa äldre än 55 år. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd har ökat något i augusti jämfört med samma period förra året. Utvecklingen av fler långtidsarbetslösa kommer sannolikt att leda till att fler hushåll har behov av ekonomiskt bistånd kommande år. Riksnormen höjdes med 8,6 procent 2023 och 2024 med 8,7 procent. Stor höjning av riksnormen tillsammans med en ökning av antalet hushåll innebär ökade kostnader för ekonomiskt bistånd framöver. Kvarstående behov av kompetensförsörjning Trots att arbetslösheten väntas öka bedöms bristen på utbildad arbetskraft kvarstå, då många av de arbetssökande saknar de kompetenser som arbetsgivarna efterfrågar. Oavsett konjunkturläge kommer efterfrågan på utbildad arbetskraft vara stor, inte minst inom vård och omsorg, vilket framför allt beror på fler äldre i befolkningen. En åldrande befolkning och en minskad ökning av antal personer i arbetsför ålder skapar utmaningar inom kompetensförsörjning för att kunna möta behoven av omsorg och välfärd. Stadens inventering av kompetensförsörjning både i ett nulägesperspektiv och ett femårsperspektiv visar att det är inom nämnder med brukarnära verksamheter som de stora utmaningarna finns. Samma mönster som ses nationellt återfinns i Göteborg. Det är främst yrkesgrupper inom vård och omsorg samt utbildning som det framöver kommer att vara svårt att kompetensförsörja. Ökade krav på kompetens inom bland annat vård och omsorg samt utbildning innebär en utmaning. Ny teknik ställer krav på kompetensutveckling Digitalisering, AI och ny teknik är en av vår tids viktigaste samhällsförändrande krafter och ska användas för att möta utmaningen kring kompetensförsörjningen, effektivisera verksamheten och dess administrativa processer samt förbättra stadens service och kvalitet. Ny teknik skapar möjligheter, men kommer inte enbart att vara lösningen på kompetensförsörjningsbehovet inom de brukarnära yrkesgrupperna. Enligt arbetsförmedlingen kommer yrken som kräver en hög grad av mänsklig interaktion, bedömning och omsorg vara svårt att ersätta. Andra yrken som kräver egenskaper som AI ännu inte fullt ut kan efterlikna återfinns inom utbildningsområdet samt inom yrken som kräver fysisk interaktion och manuellt arbete, exempelvis hantverkare, reparatörer och frisörer. Samtidigt bidrar den fortsatta strukturomvandlingen till att det kommer finnas ett stort behov av kompetenser inom teknik, data och it. Fortsatta förväntningar på hög kvalitet och ökat behov i välfärden kommer inte att vara möjliga att infria enbart genom att öka antalet anställda. Utveckling, implementering och underhåll av AI-system kommer att kräva allt fler specialister inom områden som programmering, dataanalys och maskininlärning. Kombinationen av mänskliga och AI-baserade förmågor kommer att skapa nya typer av yrken, där människor och AI-system arbetar sida vid sida för att lösa komplexa problem. Behovet av kontinuerlig kompetensutveckling och omskolning kommer att öka i takt med att arbetsmarknaden förändras, vilket skapar nya möjligheter för utbildnings- och kompetensutvecklingsinitiativ. Anpassning behöver ske i stadens verksamheter till de nya kraven och möjligheterna som omställningen medför. Klimatomställning och klimatanpassning I juni 2024 fattade EU beslut om Förordning om restaurering av natur. Beslutet innebär att det nu finns ett bindande mål för naturåterställning. Medlemsländerna ska också säkerställa att det inte sker en nettoförlust av grönområden eller trädkronetäckning i städer fram till 2030, om inte städerna redan har mer än 45 procent grönområden och 8 därför undantas från kraven. Göteborg har redan antagit målsättningar som är i linje med förordningen genom stadens översiktsplan och grönplan för en nära sammanhållen och robust stad. Det innebär att staden har hållit en mer progressiv linje än andra städer under förhandlingarna. Under sommaren trädde även förordningen om det transeuropeiska nätverket (TEN-T) i kraft. Förordningen syftar till att utveckla ett europeiskt nätverk av vägar, järnvägslinjer, inre vattenvägar, sjöfart, hamnar, flygplatser och järnvägar. Den nya förordningen innehåller nya krav på urbana noder (städer), såsom Göteborg. Den ställer krav på att städerna ska ha en plan för hållbar stadstrafik, och att dessa ska innehålla nya mätbara mål till exempel om att uppnå nollutsläpp, laddmöjligheter och för noll döda i trafikolyckor, samt integrera plan för stadslogistik. Diskussioner pågår om hur städerna ska mäta och rapportera dessa indikatorer. Rapportering ska göras till EU- kommissionen med start 2027. Omställningsrisker inom klimat- och energiområdet syftar på risken för intäktsbortfall eller värdeförlust till följd av övergången till en koldioxidneutral ekonomi (klimatneutralitet) eller till följd av regeländringar som begränsar exploatering av naturresurser. Den pågående omställningen förväntas påverka olika sektorer och verksamheters konkurrenskraft i betydande utsträckning. Göteborgs Stad, som äger produktion och distribution av fjärrvärme samt stadens elnät och energihamn, står inför dessa utmaningar som både avser försörjningstrygghet, klimatomställning och finansiell riskfråga. Nya regler för hållbarhetsrapportering för bolag Inom Stadshuskoncernen pågår ett omfattande gemensamt arbete att förbereda för utökade EU-krav på hållbarhetsredovisning (CSRD, EU 2022/2464) som gäller från och med räkenskapsåret 2025. CSRD ställer höga krav på koncernens samlade redovisning och kan också komma att påverka styrningen på området. EU vill med detta höja rapportering av hållbarhetsdata till samma nivå som finansiell rapportering och säkerställa jämförbarhet mellan bolag. På sikt förväntas rapporteringen bland annat leda till ökad transparens och ge möjlighet till ökad styrning mot EU:s hållbarhetsmål. EU:s ökade krav på rapportering av hållbarhet påverkar också staden som låntagare genom att finansmarknadsaktörer såsom stadens kreditgivare regleras via förordningen SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation). Förordningen leder således indirekt till ökade krav på stadens förvaltningar och bolag, då det syftar till att öka transparensen kring hållbarhet och hållbarhetsrisker i finanssektorn samt att styra kapital mot hållbara investeringar. Stegvis införande av hemsortering Under 2025 till 2027 kommer Göteborgs Stad stegvis att införa hemsortering, eller fastighetsnära insamling som var det gamla namnet, för att uppfylla nya lagen om hur förpackningar ska samlas in till återvinning och att göra utsortering av matavfall obligatoriskt. Ändringarna leder till tre soptunnor vid varje hushåll i stället för två, i dessa ska sju sorters avfall kunna sorteras. Förändringen kommer att påverka göteborgare, fastighetsägare och kommunens verksamheter. Ökade kostnader för kretslopp- och vattennämnden hanteras genom renhållningstaxan. Klimatanpassning Göteborgs främsta behov av klimatanpassning är översvämningshantering följt av värmebölja samt ras- och skredrisk. Under maj 2024 fattades beslut om Göteborgs Stads plan för klimatanpassning 2024-2026 som innebär en prioriterad inriktning för det stadenövergripande arbetet. 9 En statlig utredning pågår som ska analysera och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning för att avhjälpa hinder och effektivisera klimatanpassningsarbetet. Här ingår också att identifiera finansieringsmodeller för att långsiktigt kunna fördela kostnaderna mellan de aktörer som drar nytta av en klimatanpassningsåtgärd. EU kommer intensifiera arbetet inom klimatresiliens och klimatberedskap, därutöver planeras för en europeisk klimatanpassningsplan. Förutsättningar och utmaningar inom civil beredskap Hotnivån mot Sverige är fortsatt hög och kommer sannolikt att bestå under en längre tid. Händelseutvecklingen i vår omvärld är svår att förutse men kan få direkta konsekvenser på hoten mot Sverige. Såväl våldsbejakande extremister som främmande makt kan försöka utnyttja och påverka händelseutvecklingen. Det pågår ett långsiktigt och omfattande arbete i staden med planering av det civila försvaret. I och med medlemskapet i Nato utgår arbetet med civilt försvar från Natos sju grundläggande riktlinjer. Det handlar om att stärka förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner såsom energi-, vatten- och livsmedelsförsörjning, om förutsättningar för ledning och samverkan och om möjligheter att evakuera eller förflytta delar av befolkningen. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tecknat en överenskommelse med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om ersättning till kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar för perioden 2024–2026. Huvuddelen av ersättningen ska användas till personalkostnader. Ersättningen täcker i dagsläget inte kostnaderna. Det är dessutom osäkert vilken ersättning kommunerna kommer att få efter 2026. Säkerhetsskyddslagen Med säkerhetsskydd avses skydd av säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota Sveriges säkerhet samt skydd i andra fall av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Säkerhetsskyddslagen har förändrats under några års tid och detta tillsammans med resultatet av dialoger med stadens olika tillsynsmyndigheter kopplat till den gör att kraven på Kommunstyrelsen nu är väsentligt högre än för bara ett par år sedan. Stadsledningskontoret har numera ett faktiskt och absolut ansvar för allt säkerhetsskyddarbete inom de förvaltningar som omfattas av lagstiftningen men även ansvaret för inplacering i säkerhetsklass hos bolagen trots att de i alla andra avseenden är att betrakta som enskilda verksamhetsutövare i lagens mening. Cybersäkerhetslagen Att stärka samhällets beredskap mot inre och yttre hot innebär också att stärka säkerheten för samhällsviktiga verksamheter och deras cybersäkerhet. Den digitala utvecklingen innebär ökad risk för att hotaktörer ska utnyttja brister för att komma åt och förstöra viktig information. För att skapa en mer enhetlig nivå för information- och cybersäkerhet över medlemsstaterna har därför EU tagit fram NIS2-direktivet. Direktivet införlivas i svensk rätt genom den nya cybersäkerhetslagen som förväntas träda i kraft den 1 januari 2025. EU:s cybersäkerhetsregler som infördes 2016 uppdaterades genom NIS2 -direktivet som trädde i kraft 2023. Revideringen innebär att fler sektorer beaktas som samhällsviktiga tjänster och att hela den offentliga förvaltningen kan komma att beröras. Det kommer ställas krav på säkerhet i hela leveranskedjan och ledningens deltagande i cybersäkerhetsarbetet. Kommunstyrelse och bolagsledning är verksamhetsutövare och ska vara delaktiga i det systematiska och riskbaserade informationssäkerhetsarbetet, såsom utbildning, 10 riskhantering, incidentrapportering och tillsyn. Detta innebär bland annat ökat behov av att skydda uppgifter som lagras, behandlas, hämtas eller överförs. Arbetet för att nå upp till kraven kommer sannolikt att innebära ökade kostnader för Göteborg och övriga kommuner. Sveriges kommuner och regioner (SKR) menar att kostnadseffekterna ska finansieras av staten enligt finansieringsprincipen. Trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete Lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete trädde i kraft den 1 juli 2023. Den nya lagen innebär att kommunerna har fått ett utökat ansvar. Kommunerna ska minst vartannat år ta fram en lägesbild över brottsligheten i kommunen som därefter ska utgöra underlag för beslut om åtgärder. Stadsledningskontoret har under våren 2024 tillsammans med nämnder och styrelser tagit fram en lägesbild. Syftet med lägesbilden är att den ska leda till träffsäkra och effektiva åtgärder. De tvärsektoriella områden som identifierats för vidare analys utifrån bland annat behov av fördjupade kunskap och synliggörande är särskilt otrygga och brottsutsatta platser, särskilt utsatta målgrupper samt välfärdsbrottslighet. Stadsledningskontorets bedömning är att lägesbilden ska utgöra underlag för budgetprocessen 2025 och 2026. Finansieringsprincipen gäller för lagen om kommuners brottsförebyggande ansvar vilket innebär att Göteborgs Stad erhåller drygt 12 miljoner kronor årligen. Dessa medel fördelas ut till de fyra socialnämnderna inom ramen för kommunbidraget. Enligt stadsledningskontorets bedömning visar lägesbilden att det finns brottsområden där stadens förebyggande arbete behöver stärkas samt där den befintliga styrningen kan behöva revideras. I de fall stadsledningskontoret återkommer med förslag på reviderad eller tillkommande styrning redovisas uppskattade kostnader i samband med detta. Den nya socialtjänstlagen som förväntas träda i kraft 2025 innehåller ett tydligt brottsförebyggande perspektiv där kommuner ska arbeta mer förebyggande och fånga upp behov tidigt. Regeringens åtgärdsprogram, Fri och trygg utan våld och förtryck, gäller från 2024 till 2026 och ska förebygga mäns våld mot kvinnor. Programmet omfattar även hbtqi-personers, mäns och pojkars utsatthet för våld i nära relationer samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. I delbetänkandet Skolor mot brott (SOU 2024:17), som överlämnades till regeringen i mars 2024, föreslås justeringar av skollagen (2010:800). Förslaget innebär att skolväsendet, i större utsträckning och mera systematiskt än vad som sker idag, ska arbeta för att motverka brottsligheten och öka säkerheten inom skolan och i samhället. 11 2.2 Den kommunala koncernen Den kommunala koncernen består av nämndorganisationen inom den kommunala sektorn som utgör en juridisk person, kommunal- och samordningsförbund främst bestående av Räddningstjänstförbundet Storgöteborg, samt bolagssektorn under modern Göteborgs Stadshus AB. Det är den kommunala koncernen som normalt ska redovisas i de sammanställda räkenskaperna. Förändringar i ägarförhållanden Under verksamhetsåret har följande väsentliga förändringar skett inom kommunalförbund och bolagsstruktur avseende ägarförhållanden: Tolkförmedling Väst, 222000-2972, förändrad medlemsandel från 16,4% till 16,0% då tre nya medlemskommuner tillkommit; Bengtsfors, Stenungsund och Vänersborg. Johanneberg Sciencepark AB, 556790-3108, förändrad ägarandel från 38,8% till 50% som ett led i avvecklingsprocessen. Endast Chalmers och BRG kvarstår som delägare. Förvaltnings AB Framtiden har förvärvat nedan 18 nya bolag i Karlastaden; KS 3 Kv Hold AB, 559456-6159, 100,0%, KS Lindholmen 2:27 AB, 559456-6167, 100,0%, KS 4 Kv Hold AB, 559456-6183, 100,0%, KS Lindholmen 2:28 AB, 559456-6191, 100,0%, KS Lindholmen 2:29 AB, 559456-6209, 100,0%, KS 2 Kv Hold AB, 559456-6126, 74,0%, KS Lindholmen 2:26 AB, 559456-6134, 100,0%, KS 5 Kv Hold AB, 559456-6225, 74,0%, KS Lindholmen 1:40 AB, 559456-6233, 100,0%, 12 KS Lindholmen 1:42 AB, 559456-6241, 100,0%, KS Lindholmen 1:46 AB, 559456-7850, 100,0%, KS 6 Kv Hold AB, 559456-7926, 74,0%, KS Lindholmen 1:31 AB, 559456-7934, 100,0%, KS Lindholmen 1:41 AB, 559456-7942, 100,0%, KS 7 Kv Hold AB, 559456-7967, 74,0%, KS Lindholmen 1:10 AB, 559456-7975, 100,0%, KS Lindholmen 1:33 AB, 559456-7983, 100,0%, KS Lindholmen 1:37 AB, 559456-7991, 100,0%. 2.3 Den kommunala koncernens och kommunens förväntade utveckling avseende ekonomi och verksamhet Avsnittet innehåller upplysning om förväntad utveckling utifrån kommunfullmäktiges mål samt utvärdering av ekonomisk ställning gentemot mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Redovisningen omfattar på samma sätt som tidigare såväl kommunkoncern som kommun. I enlighet med kommunallagen har kommunfullmäktige antagit riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna anger ett långsiktigt och strategiskt perspektiv på verksamhet och ekonomi som sträcker sig längre än budgetperspektivet på ett eller tre år. God ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Principen för det finansiella perspektivet är att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Principen för verksamhetsperspektivet innebär att kommunen ska bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. I årsredovisning och delårsbokslut utvärderas om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning har följts. Vid bedömning av måluppfyllelse för ställningstagande kring god ekonomisk hushållning har stadsledningskontoret enligt riktlinjerna, förutom de finansiella målen, även bedömt de av kommunfullmäktige beslutade målen. Eftersom kommunfullmäktige inte pekat ut några särskilda verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning har stadsledningskontoret i denna bedömning vägt in samtliga sju mål. Sammantaget bedömer stadsledningskontoret att staden har en god ekonomisk hushållning. Sett ur det finansiella perspektivet visar utvärderingen att samtliga finansiella mål i kommunfullmäktiges budget uppnås. För verksamhetsperspektivet är det svårare att i dagsläget uttala sig om måluppfyllelsen men till allra största delen bedöms de sju målen möjliga att nå utifrån den bedömning som gjorts i delårsrapporten. Det leder till att en sammanvägd bedömning av det finansiella perspektivet och verksamhetsperspektivet är att staden har en god ekonomisk hushållning. 2.3.1 Kommunfullmäktiges mål I november 2023 fattade kommunfullmäktige i samband med budgetbeslutet beslut om sju mål för den kommunala verksamheten. Samtliga mål gäller för alla nämnder och styrelser. Bedömningarna av målen görs utifrån utsikterna till måluppfyllelse inom mandatperioden. De utgår från tre olika nivåer som definieras så här: 13 • Sannolikt att nås. Målet är redan uppnått eller bedöms uppnås om nuvarande utveckling fortsätter och planerade insatser genomförs. • Möjligt att nås. Målet bedöms möjligt att nå trots nuvarande utveckling om planerade insatser får avsedd effekt och utvecklingen i omvärlden är gynnsam. • Ej sannolikt att nås. Målet bedöms inte nås med nuvarande utveckling. Kräver förändrad utveckling i omvärlden och/eller stora förändringar i hur Göteborgs Stad agerar. Stadsledningskontorets Mål bedömning för mandatperioden Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande Målet bedöms ej sannolikt att nå. och möjlighet till delaktighet Segregationen i Göteborg ska brytas Målet bedöms ej sannolikt att nå. Göteborg ska klara kompetensförsörjningen Målet bedöms möjligt att nå. Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist Målet bedöms möjligt att nå. Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk Målet bedöms ej sannolikt att nå. mångfald Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov Målet bedöms möjligt att nå. Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda Målet bedöms möjligt att nå. arbetsvillkor 2.3.2 Väsentliga avvikelser Under denna rubrik återfinns avvikelser i verksamheten som nämnder och styrelser lyft i sina delårsbokslut. Grundskolenämnden Avsaknad av planer mot diskriminering och kränkande behandling Uppföljning visar att ett stort antal skolenheter saknar aktuella planer mot diskriminering och kränkande behandling. Enligt skollagen ska alla skolenheter årligen upprätta en sådan plan för att dokumentera hur det förebyggande arbetet med att förhindra kränkande behandling av barn och elever ser ut på skolenheten. Planen ska anpassas till läget som råder på skolan och det är huvudmannens ansvar att det finns en plan. Avsaknad av plan mot diskriminering och kränkande behandling kan innebära att systematiken i arbetet brister, vilket kan få konsekvenser för elevers trygghet och lärmiljö. Huvudmannen behöver intensifiera uppföljningen inom området och under hösten följer ansvariga chefer upp att planer tas fram på samtliga enheter. Parallellt erbjuder förvaltningen stöd till skolorna i deras arbete. Stadsledningskontoret följer arbetet framåt. Kulturnämnden Återöppning av Frölunda kulturhus och Frölunda bibliotek är försenad 14 Stadsfastighetsförvaltningen har tidigare informerat kulturförvaltningen att tidplanen för Frölunda kulturhus har blivit försenad. Därutöver finns behov av kompletterande upphandling för renovering av Frölunda bibliotek. Totalt innebär det en försening med sex månader jämfört med ursprunglig tidplan. Kulturförvaltningen förlänger pop-up- verksamheten på Frölunda torg under tiden och samtidigt förstärks kulturverksamheten i närliggande bibliotek. Stadsfastighetsnämnden Leverans av nybyggda bostäder med särskild service (BMSS) uteblir under 2024 Utebliven leverans är en följd av förseningar i projekt vilket är en följd av detaljplaneändringar, bygglovsförseningar, överklaganden, försenade underlag och svårigheter att hitta lämpliga tomter. Detta innebär att staden inte kan möta behovet av platser och att kön ökar. Förseningarna kan leda till konsekvenser för Förvaltningen för funktionsstöd, som får högre kostnader för inhyrda/köpta platser samt kan innebära viten för beslut som inte verkställs inom skälig tid. Tillsammans med berörda förvaltningar har strategier tagits fram och åtgärder har startats upp för att öka antalet objekt i fastighetsutvecklingsportföljen och öka antalet projekt i genomförandeportföljen. Leveransen av inhyrda platser prognostiseras till 40 stycken för året. Socialnämnd Centrum Ny lagstiftning kopplad till ukrainare EU:s förlängning av massflyktsdirektivet och kommande ny lagstiftning medför konsekvenser för ukrainare och förvaltningen. Ukrainare som ska folkbokföra sig till följd av att massflyktsdirektivet förlängts kommer ges möjlighet att delta i etableringsprogrammet och får tillgång till samma ersättningar som övriga nyanlända. De som ska folkbokföra sig utifrån den eventuellt kommande lagstiftningen från 1 november 2024 kommer inte ha tillgång till bosättningsbaserade ersättningar så som barnbidrag, bostadsbidrag och äldreförsörjningsstöd. Förvaltningens Etableringsenhet och Samhällsorienterande insatser har skyndsamt rekryterat fler medarbetare till följd av förlängningen av massflyktsdirektivet. Förvaltningen har inte kunnat förutse förändringen i budgetarbetet och saknar täckning för kostnaderna som uppstår för handläggning och ekonomiskt bistånd för målgruppen. Stadsledningskontoret konstaterar att trots avvikelsen är nämndens totala prognos för 2024 en positiv avvikelse mot budget. I ärendet kompletterande budget oktober kommer statlig ersättning för etableringsinsatser och introduktion för nyanlända behandlas med anledning av det ökade antalet mottagna från Ukraina. Socialnämnd Nordost Svårighet att hitta familjehem till barn med komplex problematik Brist råder på familjehem både i egen regi samt konsulentstödda familjehem. Familjehemsenheterna arbetar aktivt med att stärka familjehemmen ytterligare för att minska sammanbrotten. Nämnden har ett ekonomiskt underskott för perioden Till följd av ökade kostnader för försörjningsstöd och biståndsinsatser för både barn och vuxna redovisar nämnden för första gången sedan sin början ett ekonomiskt underskott. Förvaltningen har påbörjade åtgärdsplaner inom avdelningarna Familjehemsvård, interna boenden samt placering, barn och unga, Vuxna och försörjningsstöd. Socialnämnd Sydväst 15 Brister i vårdkedjan, SiS och VGR Konsekvensen av platsbristen är att barn och ungdomar med omfattande och komplex problematik inte får tillgång till den insats/placeringsform som motsvarar behoven. Placeringar för barn och ungdomar som bedömts ha behov av placeringar på SiS får lösas på annat sätt. Dessa ersättningsplatser saknar dock skalskydd, befogenheter och i många fall kompetens för en svårare målgrupp. Motsvarande grupp som inte får den hjälp de behöver inom vården blir en utmaning då socialtjänsten har det yttersta ansvaret. Följden blir att båda dessa målgrupper konkurrerar om de få platser som finns. Brister i vårdkedjan kopplat till Västra Götalandsregionen har lyfts i flera sammanhang, bland annat i politisk dialog med delregional nämnd. Frågan är också lyft till temagrupp Barn och Unga. För målgruppen med sammansatt komplex problematik har ett initiativ tagits på direktörsnivå, mellan socialförvaltningarna, funktionsstödsförvaltningen och Drottning Silvias barnsjukhus för utökad samverkan. Trygghetsläget Under våren 2024 blossade en konflikt upp mellan två kriminella grupperingar. Förvaltningen ser ett stort behov av att utöka arbetet med personer i riskzon för kriminalitet samt med avhopp från kriminalitet. Förberedelser görs för att konkretisera hur en sådan utökning skulle se och vad den skulle innebära i kostnadsökning på kort sikt. På lång sikt är detta nödvändigt och bedöms sänka kostnaden för staden som helhet. Försörjningsstödets utveckling Nämnden har en negativ avvikelse för försörjningsstödet både i utfall och prognos. Helårsprognosen är i nuläget -6,0 mnkr och antalet ärenden minskar inte i den utsträckning som de gjort föregående år. Avvikelsen mot budget har uppstått med anledning av en lägre budget för 2024 jämfört med tidigare år samtidigt som riksnormen för försörjningsstödet har höjts med 8,7%, även andra kostnadsökningar i samhället har påverkat avvikelsen. Lokaler för Bergsjöhöjd Bergsjöhöjd är ett boende för äldre personer med beroendeproblematik. Ett förslag från stadsfastighetsförvaltningen om att genomföra en förstudie avseende möjligheterna att bygga om fastigheten innebär att delar av verksamheten delvis behövt evakueras. Arbetet med att genomföra evakuering har påbörjats. Anvisningsboende EU:s förlängning av massflyktsdirektivet och kommande ny lagstiftning medför konsekvenser för ukrainare och förvaltningen. De ukrainare som haft tillfälligt skydd i Sverige i två år ska folkbokföra sig. Det i sin tur innebär att ansvaret för mottagandet övergår från Migrationsverket till kommunen. Folkbokförda personer får rätt till Arbetsförmedlingens etableringsinsatser, socialförsäkringsförmåner samt ekonomiskt bistånd. De har även rätt att få hjälp till bostad enligt Bosättningslagen via exploateringsförvaltningen. Då erhåller inte heller kommunen ersättning från Migrationsverket för personen. Enligt förvaltningens bedömning innebär avvikelsen ett kraftigt intäktsbortfall vilket baseras på att den statliga dygnsersättningen för att ordna boende upphör i samband med folkbokföring. Samtidigt kommer det krävas en omställningsperiod för att ordna eget boende/lägenheter och att avveckla/ställa om befintliga boenden. De ekonomiska konsekvenserna bedöms i samband med delårsrapport per augusti bli stora och nämnden prognostiserar ett helårsresultat på -12 mnkr totalt sett, varav -15 mnkr med anledning av detta. De ekonomiska 16 bedömningarna är dock mycket osäkra. Socialnämnd Hisingen Svårigheter att verkställa beslut inom egen familjehemsvård och öppenvård Förvaltningen har i årsrapporten lyft de svårigheter som under en längre period funnits att verkställa beslut i egen familjehemsvård och öppenvård vilket resulterat i kö. Konsekvensen av bristen på familjehem är att barnen och ungdomarna får vänta på att få rätt insats. Detta gäller även för öppenvården. Arbetet för att rekrytera nya familjehem och behålla befintliga familjehem fortgår. Kön har minskat med cirka 25 procent (10 barn) sedan föregående mätning. Ökning av antal ärenden och kostnad för insatser för kriminalitet Ett lägre antal ärenden per handläggare i Teamet för unga i riskzon (TUR) jämfört med utredningsenheter inom barn och unga och fler intensiva hemmaplanslösningar leder till högre kostnader. Många i målgruppen har dock så komplexa och omfattande behov att placering på institution är nödvändig. Det finns ingen enskild variabel i resursfördelningsmodellen som fångar kostnader som uppstått där kriminalitet är grundorsaken utan förvaltningen måste minska andra kostnader för att rymma de ökande kostnaderna för målgruppen kriminella. Idrotts- och föreningsnämnden Förskjuten tidplan för simhallsbyggen på grund av överklagan. Badhusen i Askim och Kortedala blir försenade med fem månader. Äldre badhus, i detta fall Askim, behöver driftas ett halvår längre än planerat. Indexökning till följd av förskjutning av entreprenaden. Överförmyndarnämnden arvoden Fortsatt högt inflöde av ansökningar och anmälningar om behov av såväl god man som förvaltare Det fortsatt höga inflödet kan i sin tur kan påverka tiden det tar för den enskilde att få stöd. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning Anställningar för personer med funktionsnedsättning Förvaltningen bedömer att den politiska styrningen av frågor som rör anställningar för personer med funktionsnedsättning inte gett önskat resultat då endast ett fåtal personer erbjuds anställning i de förvaltningar som tar emot personer på arbetsmarknadsanställningar. Förvaltningen menar att det kan behövas en tydligare riktad politisk styrning eller ett ökat kravställande, men också extra riktade ekonomiska resurser. Stadsmiljönämnden Fördröjning av inventering/kartering av anläggningar och ytor. Förvaltningen anger att orsaken till att avvikelsen uppstått är att tidigare förvaltningar och enheter har arbetat på olika sätt när det gäller kartering och dokumentation av förvaltningens anläggningar och dess status. Vidare anger de att fördröjningen beror på resursbrist då förutsättningarna i år är att arbetet behöver genomföras med befintliga medarbetare. Higab-koncernen Älvstranden Utveckling AB - Genomförandeavtal med exploateringsnämnden för 17 projekt Masthuggskajen Älvstranden Utveckling AB rapporterar otydligheter avseende hanteringen av indexeffekter och flytt av ledningar i genomförandeavtalet mellan exploateringsnämnden och bolaget gällande projektet Masthuggskajen. Bolaget konstaterar att de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna ännu inte går att avgöra då arbete för närvarande pågår i en partsammansatt arbetsgrupp med syfte att ta fram ett förslag på lösning. Stadshus konstaterar att de ekonomiska konsekvenserna kommer att belasta staden oavsett lösning men också att valet av lösning kan komma att få stor påverkan ur ett bolagsperspektiv. Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB Göteborgs Spårvägar AB - Brist på spårvagnar, spårvagnsuppställnings- och depåkapacitet med mera Göteborgs Spårvägar AB rapporterar brist på spårvagnar, spårvagnsuppställnings- och depåkapacitet. Byggavvikelser är identifierade på depå Ringön som medfört flertalet avstängda spår i väntan på åtgärd. Som tidigare rapporterats framgår av delårsrapporten att väsentliga avvikelser konstateras rörande brister i spårvägsanläggningen och att det råder brist på spårvagnsförare. Göteborg & Co-koncernen Liseberg AB – Konsekvenser av branden i vattenparken Oceana Liseberg rapporterar konsekvenser med anledning av branden i vattenparken Oceana. Bolagsledningen har, på uppdrag av styrelsen, utrett möjligheten till återuppbyggnad av Oceana. Vid extra styrelsesammanträde den 17 juli 2024 och 5 augusti 2024 beslutades att styrelsens avsikt är att färdigställa Oceana 2.0 samt att hemställa frågan till kommunfullmäktige om en bryggfinansiering upp till 570 mnkr, tills dess försäkringsersättning utbetalas, för återuppbyggnad av Oceana Vattenvärld. Kommunfullmäktige beslutade 12 september 2024, § 351 att godkänna Lisebergs hemställan om bryggfinansiering för återuppbyggnad av Oceana Vattenvärld (KF handling 2024 nr 149). Regionala bolag Renovakoncernen - avvikelse från budget för Renova Miljö Från Renovakoncernen rapporteras för Renova Miljö AB att resultatet avviker negativt från budget med cirka 38 mnkr. Orsak till avvikelsen anges vara flera varav konjunktur, elpriser och kostnad för utsläppsrätter är de största. Vissa satsningar/aktiviteter kommer att senareläggas eller utgå. Exempel på åtgärder som vidtagits är begränsning av konsultanvändande, vakanser tillsätts ej och begränsning av utbildning/resor/konferenser. Grefab – Ökade kostnader för underhåll Grefab rapporterat att det uppstått behov av akuta åtgärder på vissa bryggor vilket medfört att kostnaden för underhåll ökat. Åtgärder har vidtagits i syfte att hålla nere planerat underhåll resten av året och på så sätt klara budget. 2.3.3 Uppsiktsfrågor Under detta avsnitt lyfts frågor av uppsiktskaraktär som stadsledningskontoret bedömt att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige behöver få information om. Nämnden för Intraservice - uppföljning av tjänsterna 18 Intraservice har inte kunnat följa upp de tjänster som förvaltningen levererar till stadens förvaltningar och bolag utifrån utfall i rapporteringen. Utfall i relation till den ram för bastjänster och digital infrastruktur som kommunfullmäktige beslutat om för 2024 har därmed inte kunnat redovisas. Anledningen till detta är enligt förvaltningen att det kräver en annan typ av uppföljningsstruktur och verktyg än det som förvaltningen har idag. Det pågår arbete på Intraservice med att implementera en automatiserad lösning för att möjliggöra detta på sikt. Utfall på bastjänster och digital infrastruktur följs inte upp månatligen i förvaltningen. Intraservice har däremot redovisat en prognos för helåret utifrån tjänsteområden, baserad på maj månads utfall. Vidare framgår inte resultatet av Intraservice övriga budgetuppdrag, exempelvis kommunbidragsfinansierad verksamhet samt tilläggs- och specialisttjänster i rapporteringen. Förändringsinsatser (utvecklingsprojekt) redovisas däremot separat som projekt i ekonomisystemet och följs upp månadsvis. Enligt stadsledningskontorets bedömning saknas därmed löpande styrinformation som utfall avseende bastjänster och digital infrastruktur som för året omfattar cirka 1 mdkr. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning - utredning av visselblåsarärende Utredningen omfattade två granskningsobjekt; en utbildningsinsats inom programmering och en som gällde vad förvaltningen betecknar som ett samverkansavtal med en till förvaltningen etablerad leverantör. Den samlade bedömningen i de två granskade inköpen, har uppvisat en rad brister inom viktiga processer för att motverka korruption och oegentligheter. Förvaltningen har, utifrån iakttagelser gjorda i utredningen, omfattande brister inom sin interna kontrollmiljö; brister som inte beror på avsaknad av rutiner och riktlinjer, utan bristande efterlevnad. Genom sin underlåtenhet att följa gällande processer och regler för inköp och upphandling såväl som avtalsuppföljning har förvaltningen riskerat att utsättas för ekonomisk skada såväl som förtroendeskada, vilket i förlängningen också riskerat att skada stadens anseende. Arbetet med att ta fram ett förslag till handlingsplan är i gång i förvaltningen och presenterades för nämnden den 24 september. Vilket beslut som fattades är ej klart i skrivande stund. Utifrån information om utredningen i slutet av 2023 bedömde revisionen i sin riskanalys att nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning skulle omfattas av granskning under 2024 inom området intern kontroll och inom inköp och upphandling. Granskningen pågår och kommer att rapporteras under våren 2025. Stadsledningskontoret följer utvecklingen och arbetet framöver. Göteborg Energi - Förändrade redovisningsprinciper I ett sent skede efter att handlingar sänts ut till styrelsen i Göteborgs Stadshus AB inför behandling av delårsrapporten per 31 mars 2024 konstaterade Stadshus förändrade redovisningsprinciper i rapporten från Göteborg Energi AB. Redovisningen av resultat per verksamhetsområde visar på väsentliga belopp som ej fördelats ut på verksamhetsområdena. I marsrapporten prognostiserades på årsbasis 307 miljoner kronor att ej fördelas och i föreliggande rapport har beloppet ökat till 334 miljoner kronor. Stadshus konstaterar att redovisningen väcker frågor kring värdering och analys av respektive verksamhetsområdes resultat och lönsamhet samt analysen gentemot avkastningskraven i ägardirektivet. Det ej fördelade beloppet uppges bestå bland annat av utvecklingskostnader-/projekt, kostnader för stabs- och overheadfunktioner, 19 försäkringspremier etcetera Stadshus konstaterar att avkastningskrav i ägardirektivet och resultatmätningen utgår ifrån att samtliga kostnader, även indirekta kostnader för exempelvis stabs- och overheadfunktioner och försäkringskostnader och utvecklingsprojekt belastar respektive verksamhetsområde och att den i nuläget tillämpade modellen ger felaktig styrinformation gällande verksamhetsområdena. Göteborg Energi - Elhandel Efter några år med stora förluster redovisas för elhandeln positiva resultat väsentligt högre än budgeterat. I dagsläget utgör avtal med lägre risker (timprisavtal och rörliga avtal) en större andel av försäljningen samtidigt som prispåslaget i dagsläget är större på det befintliga produktutbudet jämfört med vad det varit historiskt samt högt i förhållande till konkurrenter. Efter 1 januari 2022 tecknas fastprisavtal med maximalt ett års bindningstid. Stadshus konstaterar att det sedan årsskiftet 2021/22 succesivt genomförts flera genomgripande förändringar avseende elhandelsverksamheten i Göteborg Energi Din El AB. Förändringarna innebär strategiska vägval där kommunfullmäktige som ägare till verksamheten inte givits möjlighet att ta ställning till förändringar i verksamhetens inriktning, produktutbud, prisstrategier, riskmandat och liknande. Stadshus bedömer fortsatt att kommunfullmäktige bör ges möjlighet att utvärdera förutsättningarna för elhandeln, värdera den kommunala nyttan och ges möjlighet att utfärda direktiv och värdera inriktning för verksamheten. Göteborgs Stadsteater AB – Prognosavvikelse mot budget för helåret Stadsteatern rapporterar om negativ prognosavvikelse mot budget för helåret. Stadsteatern redovisar för perioden ett resultat efter finansiella poster som uppgår till - 119,9 mnkr vilket är en avvikelse mot periodiserad budget (-108,6 mnkr) med -11,3 mnkr. Huvudsakliga förklaringar är delvis oväntade kostnadsökningar beroende på inflation, brister i produktionsplanering, ökade lokalkostnader och löneglidning. Stadsteatern redovisar att bolaget har genomfört en organisationsförändring i syfte att såväl stärka och effektivisera produktionsprocesserna som den ekonomiska styrningen av produktionerna. Åtgärden bedöms i huvudsak ge effekt inför spelåret 2024–2025. Bolaget har också på uppdrag av styrelsen arbetat fram en ekonomisk åtgärdsplan för 2024–2026 med syfte hantera kostnadsökningarna och åter nå en budget i balans. Stadshus konstaterar att kommunfullmäktige, genom sitt beslut om koncernbidrag, har gett ramar för bolagets verksamhet och vill därför fortsatt poängtera vikten av att bolaget arbetar för att säkerställa att bolaget håller sig inom de ekonomiska ramar som har getts av kommunfullmäktige. Om bolaget inte vidtar åtgärder som får ökad effekt under året kommer Stadsteatern sammantaget under åren 2023–2024 ha förbrukat 16,6 mnkr utöver fullmäktiges budgetram. Stadshus förutsätter därför att bolaget fortsätter att aktivt vidta åtgärder under året för att minimera de negativa konsekvenserna. Stadshus uppföljning av förutsättningar för kommunfullmäktiges tillstyrkande av hemställan från Göteborg Energi AB avseende Riskullaanläggningen Kommunfullmäktige tillstyrkte 2023-11-19, under vissa förutsättningar, Göteborg Energi AB:s hemställan angående bolagets inriktningsbeslut att investera i en produktionsanläggning på Riskullaområdet i Mölndals kommun. Denna uppföljning görs mot bakgrund av att styrelsen i sitt investeringsbeslut i april 2024 om 852 miljoner kronor, kort sammanfattat, inkluderade beslut att genomföra avtalstecknandet med överlåtelsevillkor och villkor för prissättning av löpande värmeleveranser samt beslut att investeringen inte ånyo behöver hemställas till kommunfullmäktige för 20 ställningstagande då den inte väsentligen avviker från förutsättningarna och att de oklarheter som stadsledningskontoret lyft bedöms som hanterade. I inriktningsbeslutet bedömdes bolagets investeringsutgift uppgå till 600 miljoner kronor. De oklarheter som föranledde kommunfullmäktiges villkorade beslut gällde villkor vid framtida överlåtelse av anläggningen till Mölndals kommun och prissättningsmodeller av Mölndals nyttjande av anläggningen för Mölndals behov. Som förutsättning för att tillstyrka hemställan beslutades även att det kommande investeringsbeslutet inte väsentligt avvek från bolagets inriktningsbeslut. Stadshus bedömer att avvikelsen mellan vad som angavs som investeringsutgift i inriktningsbeslutet och vad som framgår av genomförandebeslutet är väsentlig. Stadshus konstaterar att bolaget argumenterar för att det inte föreligger några juridiska oklarheter av den art som stadsledningskontoret beskrivit och som kommunfullmäktige satt upp som förutsättning för att tillstyrka bolagets hemställan. Stadshus konstaterar att bolaget lämnar de oklarheter som stadsledningskontoret identifierat utan åtgärder i avtalshänseende. I bilaga till Stadshus rapport redogörs närmare för förutsättningar som kommunfullmäktige angivit vid tillstyrkandet samt hur Göteborg Energi hanterat uppsatta villkor. Förvaltnings AB Framtiden - Fortsatt svag marknad för bostadsrätter Förvaltnings AB Framtiden rapporterar att marknaden för nyproducerade bostadsrätter fortfarande är svag och det är för närvarande ett stort utbud på bostadsrättsmarknaden. Koncernen anger att annonserade räntesänkningar dock ger förhoppning om en möjlig vändning i marknaden längre fram, vilket kan ge positiva effekter för Egnahemsbolaget på längre sikt. Koncernen rapporterar att Egnahemsbolaget har vidtagit åtgärder och arbetar vidare med aktiviteter för att förbättra bolagets ekonomiska situation, såsom översyn av gemensamma processer samt ett fortsatt arbete för att minska bolagets kapitalbindning. Egnahemsbolaget beskrivs lämna en helårsprognos för 2024 om -47,9 mnkr, vilket är något bättre resultat än budgeterat. Stadshus kan konstatera att Egnahemsbolagets resultatprognos stärkts genom reavinster från externa försäljningar av enstaka fastigheter i bolagets bestånd. Det underliggande resultatet innebär en försämring jämfört med budget med 8 mnkr, från -52 mnkr till -60 mnkr. Stadshus konstaterar också att en koncernintern försäljning av fastigheter inom Egnahemsbolagets bestånd aktualiserats. Stadshus konstaterar att bostadsrättsmarknaden har genomgått stora förändringar de senaste åren och att branschföreträdare ger uttryck för att utvecklingen framåt är mycket osäker. De ekonomiska förutsättningarna är därmed utmanande för Egnahemsbolaget. Framtiden beskriver att uppföljning sker kontinuerligt av utvecklingen för bolaget och att behov av ytterligare åtgärder hanteras efter hand. Stadshus bedömer dock att kommunfullmäktige bör ges möjlighet att samlat ta ställning till dessa åtgärder, utvärdera förutsättningarna för bolaget och värdera den kommunala nyttan utifrån förändrade omvärldsförutsättningar. Boplats Göteborg AB - Omprofilering och regional samverkan Boplats Göteborg rapporterar ingen övrig väsentlig information till kommunstyrelsen men av bolagets uppföljningsrapport framgår att Boplats styrelse under våren tagit beslut om att profilera sig med ett nytt namn, Boplats Väst, och öka sin regionala samverkan. Stadshus konstaterar att den förändrade profileringen, med ett nytt, externt varumärke för verksamheten, lanserades den 12 september med pressmeddelande och annonskampanj i media och andra kanaler. 21 I kommunfullmäktiges budget för 2023 fick kommunstyrelsen i uppdrag att utreda om det finns bolag som kan drivas i nämndform. Kommunstyrelsen återremitterade ärendet den 20 september 2023, i samband med att uppdraget återredovisades, för att utreda förutsättningarna för att överföra Boplats verksamhet från nuvarande bolagsform till annan nämnd. Utredningen visar att det inte föreligger några juridiska eller ekonomiska hinder för en sådan överföring. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 11 september 2024 beslutade kommunstyrelsen att anteckna stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och förklara uppdraget fullgjort. Ärendet är, vid skrivande stund, på väg till kommunfullmäktige för beslut. Den 3 juni genomfördes en ägardialog mellan styrelserna för Boplats respektive Stadshus. Boplats beslut om att i närtid satsa på en mer omfattande omprofilering, regionalisering och byte av varumärke framgick inte i samband med dialogen. Däremot konstaterade bolaget att en verksamhet i nämndform eventuellt skulle försvåra en ökad regionalisering. Stadshus konstaterar att skeendet väcker frågor vad gäller bolagets val av tidpunkt för lanseringen av en ny inriktning och profilering mot bakgrund av att kommunfullmäktiges eventuella ställningstagande rörande verksamhetens organisering inväntas. Vidare väcks frågor kring bolagets bedömning av frågans principiella och/eller strategiska karaktär och om kommunfullmäktige därmed borde informerats eller getts möjlighet att ta ställning till den inriktning och profilering som nu är aktuell. Stadshus kommer att följa upp frågeställningarna och informera sig om bolagets överväganden för att eventuellt återkomma i senare rapportering 2.3.4 Finansiella inriktningar för god ekonomisk hushållning Uttolkningen av god ekonomisk hushållning ur det finansiella perspektivet sker i staden utifrån fyra inriktningar med långsiktiga målvärden. Förutom en inriktning för årlig lägstanivå på kommunkoncernens samlade soliditet är de finansiella inriktningarna kopplade till kommunen och satta som tioåriga genomsnittsnivåer för resultat, egenfinansieringsgrad av investeringar och balans i exploateringsverksamheten. De långsiktiga inriktningarna beaktas i utarbetandet av stadens budget där årliga målvärden anges. Det 10-åriga perspektivet tillåter samtidigt svängningar och att målvärden enskilda år sätts på en högre eller lägre nivå än vad som anges i riktlinjen om det är motiverat utifrån exempelvis konjunkturläge. I tabellerna nedan framgår de målvärden som sattes i budget för 2024. Den övre tabellen innehåller målvärdet för det enskilda året 2024 och i den nedre tabellen anges budgetens utfall på det rullande tioårsvärdet. Utifrån de prognoser, avseende resultat samt investerings- och exploateringsvolymer, som lämnas i denna rapport kommer samtliga målvärden som sattes i budget 2024 att uppnås förutom egenfinansieringsgraden rörande exploateringsverksamheten. Dock överstiger egenfinansieringsgraden fortsatt den långsiktiga inriktningen på 100 procent. Med utgångspunkt från prognosen bedöms god ekonomisk hushållning därmed föreligga ur ett finansiellt perspektiv. Finansiella inriktningar god ekonomisk hushållning Målvärde 2024 Prognos 2024 Soliditeten för kommunkoncernen bör uppgå till 15 procent 15 % 27 % inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsåtagandet Staden bör över en rullande tioårsperiod uppnå ett 0,3 % 2,0 % resultatöverskott, exkluderat exploateringsbidrag och privata investeringsbidrag, motsvarande minst två procent av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 22 Egenfinansieringsgraden av investeringar bör över en 57 % 60 % rullande tioårsperiod uppgå till minst 50 procent Exploateringsverksamheten ska över en rullande tioårsperiod 117 % 115 % vara i balans Målvärde 2024 Prognos 2024 Finansiella inriktningar god ekonomisk hushållning rullande rullande tioårsvärde tioårsvärde Soliditeten för kommunkoncernen bör uppgå till 15 procent 15 % 27 % inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsåtagandet Staden bör över en rullande tioårsperiod uppnå ett 4,5 4,7 % resultatöverskott, exkluderat exploateringsbidrag och privata investeringsbidrag, motsvarande minst två procent av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Egenfinansieringsgraden av investeringar bör över en 101 % 104 % rullande tioårsperiod uppgå till minst 50 procent Exploateringsverksamheten ska över en rullande tioårsperiod 117 % 115 % vara i balans 2.3.5 Ekonomisk utveckling för den kommunala koncernen Den ekonomiska situationen för koncernen är mer positiv än vid samma tidpunkt förra året. Inflationsnivån har sjunkit och tillsammans med Riksbankens utförda och kommande räntesänkningar ser både hushåll och företag mer positivt på den ekonomiska situationen. Priset på t ex el, livsmedel och transporter gick ned i augusti och enligt den prognos som lämnas i denna rapport bedöms kommunens nettokostnader vara lägre 2024 mot budget på helåret. Arbetslösheten i Sverige uppgick till 6,8 procent per augusti, vilket är 0,5 procentenheter högre än för ett år sedan. Arbetslösheten bedöms öka något ytterligare 2024 innan den återhämtar sig 2025. Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) visar deras skatteunderlagsprognos i augusti trots detta på en förbättrad skatteunderlagstillväxt 2024 mot prognos tidigare i år. I delåret har det inneburit att stadens skatteintäkter har ökat mot budget med cirka 100 mnkr. SKR bedömer att konjunkturen kommer att förstärkas under 2025 vilket bidrar till att arbetslösheten minskar. Därmed är prognosen att skatteunderlagsutvecklingen 2025 kommer vara mer positiv. Prognosen i augusti för helåret för koncernen visar att nämnderna förbättrar sitt resultat med drygt 325 mnkr mot prognos i mars. Samtidigt förbättrar även bolagen sin prognos för helåret, vilket gör att prognostiserat resultat för hela koncernen har en positiv avvikelse med 845 mnkr efter koncernjusteringar att jämföra mot prognos lämnad i delårsrapporten per mars. Koncernens resultat för perioden och prognostiserat helårsresultat Resultatet per augusti uppgår till 2 mdkr. Resultatet är starkare än motsvarande period föregående år då resultatet uppgick till 1,5 mdkr. Mest påtaglig är resultatförbättringen för kommunen som redovisar ett resultat som är cirka 260 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Det starkare resultatet är framför allt en effekt av den förbättrade situationen med inflationen som får stort genomslag på kommunens kostnader. Samtidigt som resultatet jämfört med samma period föregående år är förbättrat kan det konstateras att kommunens resultat avviker positivt i förhållande till periodens budget. Den positiva avvikelsen förklaras framför allt av att nämnderna samlat redovisar ett 23 resultat som är nästan 1 mdkr högre än budget. Positiva avvikelser är reavinster med 200 mnkr, exploateringsbidrag 186 mnkr, samt något högre skatteintäkter än budgeterat. Bolagens utfall för perioden visar en positiv avvikelse mot periodens budget med 270 mnkr vilket i stort beror på återförda nedskrivningar i Framtiden samt reavinster i Higabkoncernen. För helåret bedöms koncernens resultat uppgå till drygt 1,1 mdkr. Bolagen redovisar samlat en prognos på 681 mnkr vilket innebär en negativ avvikelse mot budget med knappt 230 mnkr. Jämfört med föregående års resultat innebär prognosen för bolagen likväl en förbättring med nästan 775 mnkr. De positiva avvikelserna beror främst på reavinster om totalt 264 mnkr. Bostadskoncernen uppvisar en positiv avvikelse med 347 mnkr som förklaras av återföring av nedskrivning samt ökade hyresintäkter. Dock så påverkas resultatet negativt av Lisebergs nedskrivning om 484 mnkr för branden i vattenpark Oceana. Kommunens helårsprognos uppgår till 1,3 mdkr att jämföra med det budgeterade resultatet på 129 mnkr. Den positiva avvikelsen förklaras främst av nämndernas starka resultat per delåret, reavinster och högre exploateringsbidrag samt skatter. I kommunens prognostiserade resultat ingår även utdelning från Stadshus AB om 750 mnkr som elimineras ur koncernens prognos. Totalt innebär helårsprognosen som nu lämnas för koncernen en positiv avvikelse mot det budgeterade resultatet med 795 mnkr. Jämfört med den prognos som lämnades i delårsrapporten per mars är resultatet för koncernen förbättrat med 845 mnkr. I förhållande till det redovisade helårsresultatet 2023 innebär prognosen en resultatförbättring med cirka 380 mnkr. Utfall Prognos Budget Prognos Budget Utfall fg Belopp i mnkr helår jan-aug jan-aug helår helår år mars Kommunen 1 300 -10 1 310 550 129 1 070 Bolagen 852 579 681 509 907 -93 Koncernjusteringar* -162 0 -910 -823 -750 -273 Koncernen totalt 1 991 569 1 081 236 286 704 * Inkluderar kommunalförbunden Jämförelsetal för 2023 avseende koncernjusteringar och koncernen totalt har justerats med 73 mnkr till följd av rättelse. Koncernens investeringar Koncernens nettoinvesteringar för januari till augusti uppgick till 9,5 mdkr, vilket är cirka 1,7 mdkr högre jämfört med samma period föregående år. Framför allt bolagen redovisar högre utfall i år jämfört med förra året. Sett till helåret pekar investeringsprognosen på ett utfall som totalt är i paritet med koncernens budgeterade nivåer för året och innebär samtidigt en ökad investeringstakt från föregående år med i storleksordningen 4,4 mdkr. Framför allt är det Framtidens investeringstakt som bygger de ökade prognostiserade volymerna utöver en allmän ökning inom koncernens investerande styrelser och nämnder. Total bedöms Framtidenkoncernens investeringar uppgå till 4,0 mdkr. Av dessa utgörs cirka 1,0 mdkr förvärven inom Karlastaden. Bland nämnder kan konstateras att exploateringsnämnden nu prognostiserar en betydligt högre investeringstakt i förhållande till tidigare år och i förhållande till tidigare bedömningar för 2024. Anledningen är framför allt att nämnden nu i sin prognos räknar med att förvärv av del av Gullbergsvass från Älvstranden Utveckling AB för 850 miljoner kronor kommer genomföras under året. Sammantaget innebär prognoserna för året en ytterligare nivåförskjutning för stadens 24 investeringar. Det påverkar både stadens långsiktiga ekonomiska förutsättningar knutet till stadens skuldutveckling, ökad räntekänslighet och till det långsiktiga ekonomiska åtagande som volymutvecklingen innebär, både inom kommunens skattefinansierade verksamhet och i koncernen som helhet. Koncernens skuldutveckling I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av koncernens totala låneskuld de senaste tio åren. Det visar en ökande trend och sedan ingången av året har låneskulden ökat med ytterligare 2,6 mdkr för att per augusti uppgå till 60,2 mdkr. Det är bolagen som står för den absolut största delen av skuldökningen fram till och med augusti, 3,1 mdkr, vilket är drivet av höga investeringsvolymer i Framtiden, Göteborgs Energi och Göteborgs Hamn. Under samma period har kommunens nettolåneskuld minskat med 1 mdkr. Detta tillsammans med en ökad likviditet om 0,5 mdkr förklarar den totala förändringen av skulden. Skuldprognosen för helår är däremot lägre än tidigare lämnad prognos i mars, 63,3 mdkr jämfört med 65,5 mdkr. Den lägre skuldökningstakten beror framför allt i bolagen på försäljning av Gullbergsvass från Älvstranden och i kommunen ett förbättrat resultat. 25 Stadens räntekostnader fortsätter öka och per augusti 2024 har stadens totala räntekostnader ökat med 237 mnkr jämfört med samma period föregående år. Trots att räntenivåerna på marknaden kommit ner något påverkas stadens räntekostnader av den höga skuldutvecklingen i bolagen. Bolagens skuldutveckling I tabellen nedan redovisas bolagens skuldutveckling brutto under 2024. Bolagens bruttoskuld förväntas öka under året med 5,4 mdkr till 52,8 mdkr. Fram till och med augusti har skulden ökat med 3,1 mdkr vilket medför en förväntad skuldökning om 2,3 mdkr under årets resterande fyra månader. Framtidenkoncernen, kluster Bostäder, som står för nästan hälften av bolagens totala skuld, driver skuldökningen genom en hög investeringstakt tillsammans med kluster Energi. Samtidigt kommer moderbolaget Stadshus AB att amortera av delar av utestående förvärvslån vilket minskar skuldökningen med drygt 1 mdkr. För Stadshuskoncernen sammantaget har prognosen för skuldnivån minskat med 1,7 mdkr jämfört med marsprognosen. Prognosförändringar hos framför allt kluster Lokaler, med försäljningen av Gullbergsvass, men även hos kluster Energi och Bostäder bidrar till en lägre skuldutveckling. Om försäljningen av Gullbergsvass inte genomförs under 2024 ser Älvstranden att de kommer att behöva utöka sitt lånebehov för nästa år. Prognos Prognos Utgående Utgående Belopp i mnkr utgående skuldförändring skuld per aug skuld fg år skuld helår helår Energi 6 227 7 400 1 734 5 666 Hamn 1 626 1 859 598 1 261 Lokaler 6 302 6 700 875 5 825 Bostäder 26 061 26 861 2 384 24 477 Turism, kultur och 2 537 2 666 242 2 424 evenemang Interna bolag 1 594 1 674 222 1 452 26 Regionala bolag 2 546 2 705 340 2 365 Moderbolaget (Stadshus) 3 659 2 943 - 1 013 3 956 Summa 50 552 52 808 5 382 47 426 stadshuskoncernen 2.3.6 Ekonomisk utveckling för kommunen Kommunens resultat för perioden och prognostiserat helårsresultat Utfall jan- Budget Prognos Prognos Budget Belopp i mnkr Utfall fg år aug jan-aug helår helår mars helår Nämnderna 1 670 704 429 102 -1 -199 Kommuncentrala -1 158 -1 104 -1 239 -1 502 -1 320 27 poster Resultat före 512 -400 -810 -1 400 -1 321 -172 jämförelsestörande poster Reavinster * 603 390 920 700 700 454 Utdelning - - 750 750 750 315 Exploateringsbidrag 186 - 450 500 - 473 Resultat efter 1 300 -10 1 310 550 129 1 070 jämförelsestörande poster Resultat enligt 679 -400 372 -150 -571 616 balanskrav Ianspråktagande - 400 - 150 571 - av RUR * Raden reavinster inkluderar en reaförlust om 18 mnkr (se även not 4 jämförelsestörande poster) i perioden jan-aug. Exklusive reaförluster uppgår därmed reavinster till 621 mnkr för perioden jan-aug och till 938 mnkr för prognos helår. Resultat före jämförelsestörande poster, så kallat strukturellt resultat, uppgår per augusti till 512 mnkr. Reavinsterna uppgår för perioden till 603 mnkr. Utanför det strukturella resultatet redovisas också intäkter från exploateringsbidrag på 186 mnkr. Sammantaget ger det ett resultat efter jämförelsestörande poster på 1 300 mnkr för perioden. Resultatet är knappt 300 mnkr bättre jämfört med motsvarande period föregående år och i förhållande till periodens budget innebär resultatet en positiv avvikelse med cirka 1 300 mnkr. Avvikelsen är i första hand en konsekvens av att nämnderna samlat redovisar ett resultat som är nästan 1 mdkr högre än det budgeterade resultat för perioden. I princip alla nämnder redovisar överskott mot periodens budget. Exploateringsnämnden, Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Stadsmiljönämnden och äldre- samt vård och omsorgsnämnden redovisar samtliga överskott för perioden som överstiger 100 mnkr. Utöver det stora överskottet i nämnderna överstiger reavinsterna budget för perioden med 200 mnkr. Därutöver redovisas intäkter från exploateringsbidrag om 186 mnkr. Eftersom exploateringsbidragen är behäftade med stora osäkerheter har dessa inte budgeterats och utgör således i sin helhet en avvikelse mot budget. För helåret lämnas en negativ prognos om 810 mnkr före jämförelsestörande poster vilket är drygt 500 mnkr bättre än det budgeterade resultatet. Nämnderna rapporterar en samlad prognos på 429 mnkr. Exploateringsnämnden, Nämnden för funktionsstöd och äldre-samt vård och omsorgsnämnden prognostiserar relativt betydande överskott, men sammantaget förväntar sig de flesta nämnder betydligt lägre resultat vid årets slut än vad som redovisas per augusti. I driftsredovisningen redogörs för samtliga nämnders 27 resultat och prognos. Kommuncentralt prognostiseras ett negativt resultat på 1 239 mnkr vilket är cirka 80 mnkr bättre än det budgeterade resultatet. Den positiva avvikelsen är till stor del en konsekvens av högre skatteintäkter än budgeterat. Inkluderas jämförelsestörande poster uppgår prognosen för kommunen till 1 310 mnkr. Prognosen innebär en positiv avvikelse i förhållande till budget med nästan 1,2 mdkr. Förutom nämndernas prognostiserade resultat på 429 mnkr förklaras den positiva avvikelsen främst av att ej budgeterade exploateringsbidrag bedöms uppgå till 450 mnkr. Därutöver bedöms reavinsterna överstiga budget med drygt 200 mnkr. När reavinsterna exkluderas uppgår det så kallade balanskravsresultatet till 390 mnkr. Därmed krävs inte längre ett ianspråktagande av resultatutjämningsreserven för att uppnå balanskravet. Även om prognosen innebär ett resultat som med god marginal överstiger budget kan ändå konstateras att kommunens resultat ligger på väsentligt lägre nivåer än tidigare. När jämförelsestörande poster exkluderas ur resultatet innebär den prognos som nu lämnas att de så kallade strukturella resultatet på två år har försämrats med cirka 2 000 mnkr. Nettokostnads- och personalvolymsutveckling I bilden nedan framgår nettokostnads- samt personalvolymsutvecklingen mätt som rullande tolv månader. Det vill säga utvecklingen de senaste tolv månaderna i förhållande till föregående tolvmånadersperiod. Sammantaget har det skett en relativt kraftig inbromsning av både nettokostnads- och personalvolymsutvecklingen under året. 28 Finansierings- och nettokostnadsutveckling Diagrammet nedan visar skillnaden mellan skatteintäkternas utveckling och utvecklingen av verksamhetens nettokostnader för de senaste tio åren. Utifrån Sveriges kommuner och regioners (SKR) senaste skatteunderlagsprognos bedöms intäkterna från skatter, generella statsbidrag och utjämning öka med cirka 4,6 procent för helåret. Det innebär en klart dämpad finansieringsutveckling i förhållande till de två senaste åren. Även om inflationen successivt börjat falla tillbaka och personalvolymen minskat jämfört med föregående så innebär nuvarande prognos ändå att nettokostnadsutvecklingen fortsatt ligger på en hög nivå under 2024. Sammantaget förväntas nettokostnaderna öka med 6,1 procent 2024. Till stor del är den höga nettokostnadsutvecklingen 2024 en effekt av ökade pensionskostnader. Enligt nuvarande bedömning kommer stadens pensionskostnader uppgå till cirka 4,4 mdkr år 2024. I förhållande till 2023 innebär det en ökning med 0,9 mdkr eller 25 procent. 29 Kommunens skuldutveckling Utvecklingen av kommunens nettolåneskuld framgår av diagrammet nedan. Per den 31 augusti uppgår nettolåneskulden till 9,6 mdkr. Det är en minskning sedan årsskiftet med 1 mdkr vilket beror på reglering av skatt från tidigare år, utdelning från Stadshus samt försäljningsinkomster till exploateringsnämnden, poster som tillfälligt stärkt likviditeten. Nettolåneskulden ökar under året enligt prognos för att vid utgången av 2024 uppgå till 11,6 mdkr, en minskning jämfört med den prognos om 12,3 mdkr som lämnades i mars. Den lägre skuldökningstakten beror framför allt på att det prognostiserade resultatet för nämnder och kommuncentrala poster har förbättrats. 2.3.7 Finansiell uppföljning och riskhantering Finansverksamheten bedrivs utifrån av kommunfullmäktige beslutad riktlinje, vilken innehåller riskmandat och begränsningar för finansverksamheten inom kommunen och den kommunala koncernen. Återrapportering av efterlevnad av Göteborgs Stads riktlinje för finansverksamheten görs månatligen till kommunstyrelsen. Kommunkoncernens medelsförvaltning är samordnad genom koncernbanken vid stadsledningskontoret. Koncernbanken gör upplåningen för hela kommunkoncernen och vidareutlånar till de kommunala bolagen. Upplåningen sker genom flera olika finansieringskällor, vilka framgår nedan. Finansieringskällor Program Låneram Nyttjandegrad Euro Medium Term Note (EMTN), 37,6 mdr SEK + 2,0 mdr 6 mdr EUR obligationslån NOK -varav gröna obligationer 30,4 mdr SEK Kommuncertifikatprogram (KCP), korta lån 6 mdr SEK 0,35 mdr SEK < 1 år Euro Commercial Paper (ECP), korta lån < 0,5 mdr USD 0,1 mdr USD 1 år 30 Kommuninvest 11,5 mdr SEK Europeiska Investeringsbanken 5,9 SEK Europarådets Utvecklingsbank 0,9 SEK Nordiska Investeringsbanken 1,0 SEK Kreditvärdighet För att få full tillgång till kapitalmarknaden har kommunen kreditbetyg, så kallad rating, från kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s. Kommunens kreditvärdighet har avgörande betydelse för såväl tillgången till kapital som prissättningen. Betyget för Göteborgs Stad är det näst bästa möjliga, AA+ med stabil utsikt. Betyget är senast bekräftat i september 2024. Göteborgs Stads riskhantering De av fullmäktige beslutade riskramarna har satts på nivåer som ska säkerställa betalningsförmågan, trygga tillgången på kapital samt skapa en förutsägbarhet i framtida räntekostnader. Nedan framgår Göteborgs Stads riskpositioner per 2024-08-31. Inga avvikelser föreligger. Uppföljning av riskramar Typ av risk Riktlinje Utfall Avvikelse Ränterisk Genomsnittlig räntebindningstid 2-6 3,1 Ingen avvikelse (år) Ränteförfall inom 1 år (%) <35 33,3 Ingen avvikelse Finansieringsrisk Bindande lånelöften ska täcka >100 138 Ingen avvikelse kommande 12 månaders förfall (%) Bindande lånelöften och >100 112 Ingen avvikelse likviditetsreserv ska täcka kommande 12 månaders förfall plus kommande 12 månaders prognostiserat nettoutflöde (%) Genomsnittlig kapitalbindningstid 2-6 3,2 Ingen avvikelse (år) Låneförfall inom 1 år (%) <35 19,8 Ingen avvikelse Finansiering ska underlättas Rating ska finnas Rating finns, Ingen avvikelse genom kreditvärdering hos kommunens ratinginstitut kreditbetyg är AA+ med stabil utsikt Motpartsrisk Vid nya avtal om krediter, Lägst A3 hos Nya avtal har Ingen avvikelse lånelöften och derivat ska Moodys eller A- hos kreditvärdighet i motparten ha hög kreditvärdighet Standard & Poor´s enlighet med riktlinje Enskild motparts andel i <35 30,6 Ingen avvikelse derivatavtal (%) Enskild motparts andel av <35 31,8 Ingen avvikelse kreditlöften (%) Derivatinstrument Användande av derivatinstrument Enbart i syfte att Derivatinstrument Ingen avvikelse säkra skuldportfölj har används enbart i syfte i enlighet med 31 riktlinje Valutarisk Valutarisk vid finansiella tillgångar Omedelbar säkring I enlighet med Ingen avvikelse och skulder riktlinje 2.3.8 Stadsledningskontorets bedömning Inför och under året har verksamheterna gjort anpassningar för att möta den högre allmänna prisnivån och färre arbetar nu i våra verksamheter. Samtidigt har inflationstakten dämpats och skatteunderlaget har inte vikit av lika mycket som bedömdes inför året. Sammantaget innebär det en prognos för kommunen som avviker positivt i förhållande till budget med relativt god marginal. Även om ekonomin utvecklats positivt i förhållande till förväntningarna är det viktigt att konstatera att prognosen samtidigt innebär ett strukturellt underskott med drygt 800 mnkr och att resultatet därmed ligger på en väsentligt lägre nivå än tidigare. För bolagen redovisas en prognos för året som innebär en resultatförbättring jämfört med 2023. Däremot är resultatprognosen negativt i förhållande mot budget och liksom i kommunen är resultatnivån betydligt svagare än tidigare. Eftersom kommunkoncernens investeringstakt samtidigt är högre än någonsin innebär detta att självfinansieringsgraden minskar och stadens skuld ökar därför kraftigt och beräknas överstiga 63 mdkr vid årets slut. Kommunens prognos förutsätter en utdelning från bolagen på 750 mnkr. För bolagskoncernen medför utdelning och de av kommunfullmäktige beslutade koncernbidrag att ansamlade vinster i Parkeringsbolaget behöver tas i anspråk. Detta betyder att utöver årets resultat kommer en del av finansieringen att ske genom lån. Även om den ekonomiska utvecklingen ser något bättre ut än förra året menar stadsledningskontoret att stadens långsiktiga utmaningar ökar eftersom den höga investeringstakten inte möts av motsvarande ökad kassa. Samtidigt ställs staden inför nya utmaningar utifrån demografin, behov av anpassningar för att möta klimatutmaningen och civil beredskap. Behovet av att prioritera mellan olika behov kommer därför bli viktigare. 2.4 Balanskravresultat Det prognostiserade resultatet för 2024, justerat för realisationsvinster, visar att kommunen kommer uppfylla kravet på ekonomisk balans. Prognosen för 2024 innebär ett förväntat balanskravsresultat på 372 mnkr. Förändringar i kommunallagen innebär att det inte längre är möjligt att reservera ytterligare medel i resultatutjämningsreserven (RUR). Disponering av medel ur resultatutjämningsreserven kan dock göras fram till 2033 på samma sätt som tidigare med utgångspunkt i att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Efter senaste skatteunderlagsprognosen är utrymmet för nyttjande av RUR enligt stadens riktlinjer 661 mnkr. Eftersom RUR endast kan användas i syfte att täcka ett negativt balanskravsresultat är disponering av RUR inte aktuellt utifrån nu lämnad prognos. I stället för reservering till RUR finns, från och med 2024, möjlighet att reservera medel i en så kallad resultatreserv (RER). Enligt lagstiftning kan resultat överstigande 1 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning avsättas i en RER. Enligt nu lämnad skatteprognos innebär det att resultat överstigande 413 mnkr skulle kunna avsättas. Förväntat balanskravsresultat om 372 mnkr medger därmed inte avsättning till RER. Avsättning av medel till RER förutsätter även att kommunfullmäktige beslutar om principer för RER. De egna principerna för RER ska regleras i riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. 32 Prognos Belopp i mnkr helår Årets resultat enligt resultaträkningen 1 310 Samtliga realisationsvinster -938 Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet - Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet - Orealiserad vinster och förluster i värdepapper - Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper - Årets resultat efter balanskravsjusteringar 372 Reservering av medel till resultatreserv - Användning av medel från resultatreserv - Användning av medel från resultatutjämningsreserven - Balanskravsresultat 372 2.5 Händelser och beslut av väsentlig betydelse I början av 2024 tecknades en ny överenskommelse om krisberedskap och civilt försvar mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och regioner (SKR) för perioden 2024–2026. Därtill beslutade kommunfullmäktige i april om en ny plan för Göteborgs Stads arbete med civil beredskap för perioden 2024– 2027. Implementering av Göteborgs Stads krigsorganisation har varit en prioriterad uppgift. Arbetet med att skapa en struktur för omhändertagande av kommunstyrelsens nio resursfunktionsuppdrag har fortlöpt under perioden. I förvaltningar och bolag med ansvar för övriga resursfunktionsuppdrag pågår arbete med implementering. Nedan följer några ytterligare beslut i kommunstyrelsen och fullmäktige och andra händelser av vikt som skett hittills under året. Kommunfullmäktige har beslutat om: • Reviderat investeringsbeslut för genomförande av detaljplan för blandad stadsbebyggelse vid Järnvågsgatan med flera inom stadsdelen Masthugget (2024-03-21 §111) • Genomförandebeslut för delar av Citybuss Norra Älvstranden och pendlingscykelbana Norra Älvstranden (2024-03-21 §112) • Beslut att lämna ett villkorat kapitaltillskott till AB Liseberg Skår 40:17 (556909–9731), om maximalt 1 100 mnkr med anledning av branden i Ocean Vattenvärld (2024-03-21 §108) • Upprättande av trygghetspunkter i Göteborgs Stad (2024-05-23 §209) • Beslut att godkänna försäljning av del av fastigheten Masthugget 712:30 till Stena Fastigheter AB samt justering av det arrendeavtal som tidigare beslutats av kommunfullmäktige och som blir en följd av en försäljning (KF 2024-06-19 §259) • Att exploateringsförvaltningen bemyndigas godkänna avtal om friköp av tomträtten till fastigheterna Masthugget 712:39 samt Majorna 721:85 (KF 2024- 06-19 §260) • Beslut om förändrad taxekonstruktion för äldre samt vård- och omsorgsnämnden och nämnden för funktionsstöd gällande debitering av hemtjänst (KF 2024-06- 19 §253) 33 • Beslut att godkänna Liseberg AB:s hemställan om bryggfinansiering avseende återuppbyggnad av Oceana Vattenvärld (KF 2024-09-12 §351) • Beslut att de mellanhavanden mellan Göteborgs Stad och Tre Stiftelser som står i strid med gällande rätt ska avvecklas (KF 2024-09-12 §354) Kommunfullmäktige har även beslutat om program och planer: • Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning 2024-2026 • Göteborgs Stads lokalförsörjningsplan för 2024 • Göteborgs Stads vattentjänstplan 2024–2027 • Göteborgs Stads plan för arbetet mot våld i nära relationer 2024-2027 • Göteborgs Stads klimatanpassningsplan 2024–2026 Under året har kommunfullmäktige fattat beslut om ett antal detaljplaner exempelvis: • Detaljplan för bostäder vid Vågnedalsvägen inom stadsdelen Askim • Översiktsplan för Göteborg – Planeringsstrategi 2024–2027 Övriga viktiga händelser: • Beslut om att genomföra en oberoende extern granskning av Förvaltnings AB Framtidens affär i Karlastaden med avseende på informationsprocessen och om ärendet är av sådan betydelse eller vikt att det borde lyftas till kommunfullmäktige för beslut. • Vårens centrala avtalsrörelse för kommuner och regioner präglades av större komplexitet än på många år. Den 25 april trädde konflikten med Vårdförbundet i kraft för regionerna och den 20 maj utökade den till kommunerna. Under juni utökades konflikten med ytterligare konfliktåtgärd i form av strejk i flera regioner i flera regioner (den 4 och 11 juni). Ett nytt centralt avtal tecknades den 28 juni, och i samband med det upphörde konfliktåtgärderna med omedelbar verkan. Viktiga händelser efter periodens slut: • Överenskommelse klar om ny järnväg mellan Göteborg och Borås via Landvetter flygplats. Omfattar 1 mdkr för Göteborgs Stad i 2021 års prisnivå, vilket motsvarar cirka 1,23 mdkr i dagens penningvärde. För behandling i kommunfullmäktige under hösten innan Trafikverket kan gå vidare med projektet. 2.6 Väsentliga personalförhållanden Antalet arbetade timmar i Göteborgs Stad har sjunkit jämfört med föregående år. Bakgrunden är nämnders och styrelsers ekonomiska situation tillsammans med den förändrade demografin i form av den avstannande befolkningsökningen. Den långsiktiga kompetensförsörjningsutmaningen kvarstår även om förutsättningarna har förbättrats något. Sjukfrånvaron är oförändrad jämfört med föregående år och uppgår i koncernen till 7,6 procent. 2.6.1 Personalvolym Personalvolymen är ett mått på den sammanlagda arbetade tiden och uttrycks som antal årsarbetare. Jämfört med augusti förra året har antalet årsarbetare minskat med knappt 1 000 eller omkring tre procent. Framför allt handlar det om en anpassning av organisationen till det ekonomiska läget. Även det demografiska läget med en 34 avstannande befolkningsökning förklarar minskningen. Den största förändringen sker hos nämnderna och det är framför allt grundskolenämnden, förskolenämnden, nämnden för funktionsstöd och äldre samt vård- och omsorgsnämnden som minskar. I styrelserna har det skett mindre förändringar och antalet årsarbetare jämfört med föregående år är relativt oförändrat. Detta är den största minskningen i personalvolym per augusti på länge. Som jämförelse var minskningen per augusti under pandemiåret 2020 knappt 500 årsarbetare eller 1,9 procent jämfört med augusti året innan. Nämndernas personalvolym har tidigare ökat i takt med att staden har fått fler invånare och därmed har efterfrågan från medborgarna ökat. Ökningstakten har likväl minskat de senaste åren. Andra faktorer som påverkar är lagstiftning och politiska ambitioner. Andelen av den arbetade tiden som utförts av timavlönade under året var till och med augusti 6,6 procent för koncernen, en minskning med 0,8 procentenheter jämfört med samma period förra året. I nämnderna var andelen 4,7 procent, en minskning med 0,9 procentenheter. Nämnden för funktionsstöd hade högst andel med 8,7 procent, följt av äldre samt vård- och omsorgsnämnden med 7,4 procent. Nämndernas sammantagna prognostisering av personalvolym för helåret 2024 tyder på en nedgång av personalvolymen på omkring 1 100 årsarbetare eller 2,7 procent jämfört med 2023. Med undantag av Göteborg Energi, som inte lämnat någon prognos, prognostiserar styrelserna oförändrad personalvolym för helåret 2024. Mot bakgrund av de anpassningar som skett inom de personalintensiva nämnderna delar stadsledningskontoret nämndernas och styrelsernas bedömning. Personalvolymen för styrelserna är i princip oförändrad, det är nämnderna som står för minskningen. För koncernen innebär det en prognosticerad personalvolym på cirka 49 300 årsarbetare för helåret 2024. Personalvolymen uttryckt som årsarbetare 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 Koncernen Kommunen 2.6.2 Personalstruktur Det totala antalet anställda är en summering av tillsvidareanställda, tidsbegränsat 35 anställda och timavlönade. Koncernen hade i augusti 54 600 anställda medarbetare, en minskning med 1 000 jämfört förra året. Andelen kvinnor är ungefär 70 procent. 46 000 är tillsvidareanställda, resterande är timavlönade och visstidsanställda. Merparten av minskningen av antalet anställda, ungefär 800, har skett i nämnderna. Dessa utgörs av tidsbegränsat anställda och timavlönade inom framför allt nämnden för funktionsstöd och förskolenämnden. Antalet tillsvidareanställda i nämnderna har samtidigt ökat med knappt 50. Det har även skett en minskning av antalet tidsbegränsat anställda och timavlönade inom bolagskoncernen. Den viktigaste förklaringen är att Liseberg har rapporterat en minskning av antalet tidsbegränsat anställda och timavlönade. Samtidigt har de också rapporterat en ökning av antalet tillsvidareanställda, men inte i samma omfattning. Av de tillsvidareanställda i nämnderna har yrkesgrupper som till exempel socialsekreterare, handläggare, sjuksköterska och ingenjör/arkitekt ökat jämfört samma period förra året. Yrkesgrupper som har minskat är förskollärare, undersköterska, stödpedagoger, samt administratörer. Inom bolagskoncernen saknas statistik med yrkesgrupp. 2.6.3 Arbetsmiljö och hälsa Sjukfrånvaron i koncernen är per augusti 7,6 procent, vilket är i princip oförändrat jämfört med samma period förra året då den var 7,5. Såväl den långa som den korta sjukfrånvaron har endast förändrats marginellt jämfört med föregående år där den långa har ökat med 0,2 procentenheter medan den korta har minskat med 0,1 procentenheter. Den högsta sjukfrånvaron återfinns inom gruppen kvinnor över 49 år. Anställda inom de personalintensiva verksamheterna så som funktionsstöd, vård och omsorg samt förskola utgörs till större delen av kvinnor. Det är även inom dessa verksamheter som sjukfrånvaro ligger högst. Enbart nämndernas sjukfrånvaro är 8,1 procent medan styrelsernas är 4,5. De flesta nämnder har små förändringar jämfört med föregående år, men nämnden för funktionsstöd och förskolenämnden har relativt övriga en förhållandevis stor ökning. Nämnden för funktionsstöd har ökat med 0,7 procentenheter, främst på grund av ökad långtidsfrånvaro. Förskolenämnden skriver i sin delårsrapport för augusti att ökningen är en effekt av det anpassnings- och effektiviseringsarbete som verksamheten genomfört. Bland annat på grund av att andel arbetad tid utförd av tidsbegränsat anställda har minskat. Styrelsernas sjukfrånvaro har minskat med 0,2 procentenheter jämfört med ifjol. Flertalet nämnder prognostiserar en något minskad sjukfrånvaro för helåret 2024 jämfört med 2023. Av de större nämnderna prognostiserar nämnden för funktionsstöd och förskolenämnden en ökning av sjukfrånvaron med 0,6 respektive 0,5 procentenheter. Styrelserna prognostiserar såväl mindre ökningar som minskningar av sjukfrånvaron för helåret. I förvaltningar och bolag pågår ett aktivt och systematiskt arbetsmiljöarbete med inriktning på såväl friskvård som rehabilitering. Exempelvis beskriver många förvaltningar och bolag att de arbetar med att mäta och följa upp arbetsmiljöarbetet regelbundet tillsammans med medarbetarna. I en stor del av förvaltningarna och bolagen pågår insatser kring hot, våld och otillåten påverkan. Det nära ledarskapet beskrivs som en framgångsfaktor som har positiv inverkan på arbetsmiljön för medarbetarna. Det är därför viktigt att även arbeta med chefers 36 organisatoriska förutsättningar. Arbete med det forskningsbaserade verktyget Chefoskopet fortlöper enligt plan och uppdrag i Göteborgs Stads plan för att motverka tystnadskulturer. Ackumulerad sjukfrånvaro, Aug 2024 Aug 2023 Aug 2022 förvaltningar (%) Total sjukfrånvaro 8,1 8,1 8,6 Andel sjukfrånvaro > 59 57,6 55,5 49,0 dagar -Man 5,9 5,8 6,4 -Kvinna 8,8 8,8 9,3 < 30 år 7,1 6,9 7,5 30-49 år 7,5 7,4 8,0 > 49 år 9,2 9,1 9,7 2.6.4 Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsutmaningen kvarstår i flera av stadens verksamheter och är en prioriterad fråga i många nämnder och styrelser. Trots utmaningen rapporterar flera om en positiv utveckling. Framför allt mindre nämnder och styrelser beskriver inte samma brist. Den positiva trenden bedöms delvis hänga samman med stadens ekonomiska läge, vilket medför restriktivitet vid återbesättning samt minskad benägenhet att byta arbete. Anpassningar till den demografiska utvecklingen är också en orsak. Det har skett en minskning av antalet utannonserade tjänster med 40 procent jämfört med de senaste två åren samt ett ökat antal sökande per tjänst. För barnskötare, stödassistenter och stödpedagoger har antalet utannonserade tjänster halverats och för förskollärare har antalet minskat från 300 till knappt 30. Statistiken bekräftar den utveckling som just nu sker. Inom ramen för Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning görs en årlig inventering av kompetensförsörjningsbehovet per nämnd och styrelse där dessa anger behovet av kompetens idag samt en bedömning av behovet på fem års sikt. 20 av 24 nämnder och ungefär hälften av styrelserna uppger svårigheter att kompetensförsörja inom den egna verksamheten i dagsläget. På lång sikt är det i princip samma nämnder och styrelser som uppger svårigheter med kompetensförsörjningen. Grundskole- och utbildningsnämnden, nämnden för funktionsstöd och äldre samt vård- och omsorgsnämnden är de nämnder som uppger störst kvantitativt behov. Flera av välfärdsnämnderna rapporterar att de idag har en förbättrad eller oförändrad situation jämfört med förra året, men att läget har försämrats för undersköterskor och flera yrkesgrupper inom anpassad grundskola. Grundskolenämnden rapporterar om ett ökat behov av legitimerade lärare framöver. Inom en femårsperiod förväntas elevantalet i framför allt mellan- och högstadieåldrarna öka, fler elever tas emot i anpassad grundskola och det ställs högre krav på legitimation för lärare. Då ökningarna av elevgrupperna i de äldre åldrarna och i anpassad grundskola i stor utsträckning sammanfaller med en ökad brist på lärare för just dessa grupper förstärks behovet av att vidta åtgärder som både minimerar bristen på lärare men som också kompenserar för bristen genom nya sätt att organisera verksamheten. Inom äldre samt vård- och omsorgsnämnden har kravet på att personlig omsorgskontakt ska vara utbildad undersköterska lett till ökade svårigheter att hitta kompetens. 37 Nämnden för funktionsstöd uppger att de har vakanta tjänster eller behövt hyra in personal inom yrkesgrupperna stödassistenter och stödpedagoger. Trots att det i vissa delar finns ett överskott inom dessa yrkesgrupper saknas det erfarenhet och specifik kompetens för att möta målgrupper med komplexa behov. Även om det i varierande grad har fortsatt varit svårt att rekrytera så har förutsättningarna att hitta socialsekreterare förbättrats jämfört med förra året uppger alla de fyra socialnämnderna. Det råder en tuff konkurrenssituation på arbetsmarknaden gällande vissa kompetenser, i synnerhet senior kompetens, där ett högt löneläge samt få kvalificerade sökande påverkar rekryteringsmöjligheterna. De stadsutvecklande nämnderna, kretslopp och vattennämnden och Göteborg Energi uppger behov av olika typer av specialisttjänster såsom arkitekt, projektledare, IT-kompetens och ingenjörer, det handlar i de flesta fall om enstaka och ofta unika tjänster som är svåra att ersätta med annan kompetens. Fastighetsförvaltare såsom Stadsfastighetsnämnden och Framtidenkoncernen uppger att de saknar hantverkare och tekniker. Göteborgs Spårvägar rapporterar stora svårigheter att hitta framför allt spårvagnsförare, men också tekniker. Liseberg och Got Event rapporterar att de har svårt att hitta kockar och städpersonal. Genomgripande förändringar i verksamheten kan innebära att medarbetare behöver utveckla kompetens för att arbeta med nya uppdrag inom eller utanför förvaltningens verksamhet. I inventeringen efterfrågades också behov av kompetensväxling. En stor del av styrelserna och några av nämnderna ser inte detta behov. Inom välfärdsnämnderna och utbildning rapporteras att vissa större yrkesgrupper behöver kompetensutvecklas för att möta förändringar och ökade krav i verksamheterna. I flera nämnder pågår också utifrån demografiska förändringar och ekonomiskt läge omställningsarbete, bland annat i förskolenämnden och nämnden för funktionsstöd. Utbildningsnämnden uppger att beställningar av modersmålslärare för studiehandledning av grundskoleelever har minskat vilket medfört neddragning och omställning. Med några få undantag prognostiserar merparten av nämnder och styrelser en lägre personalomsättning för helåret 2024 än föregående år. I de flesta fall tros det bero på att lågkonjunktur medför generellt en minskad benägenhet att byta arbetsplats. 2.6.5 Lön och villkor Löneöversynen för 2024 avseende förvaltningarna är uppdelad på flera utbetalningsmånader från juni till november. Retroaktivitet gäller från april med undantag från Vårdförbundet där retroaktivitet gäller från 28 juni då nytt löneavtal tecknades. Löneöversynen har föregåtts av en central avtalsrörelse i fem av sex centrala löneavtal, där både Kommunal och Vårdförbundet varslade om konflikt. Från den 25 april trädde konflikten i kraft med Vårdförbundet. För Göteborgs Stads förvaltningar kom det, från och med den 20 maj att innebära blockad mot nyanställning och övertidsarbete. I fyra av de nya löneavtalen finns ett angivet garanterat utfall i löneöversynen om 3,3 procent respektive 3,05 procent för Vårdförbundet. I löneavtalet med Kommunal blev det ett angivet garanterat löneökningsutrymme med en individgaranti. Låglönesatsningen i välfärdsverksamheten i kommunfullmäktiges budget omhändertas inom ramen för ordinarie löneöversyn 2024. I samband med de nya avtalen skedde också en höjning av särskilda ersättningar med 3,3 procent från den 1 april respektive den 28 juni för Vårdförbundet. Det gäller exempelvis ersättning för obekväm arbetstid vilket främst påverkar verksamheter inom vård och omsorg, men även andra verksamheter där det förekommer arbete på kvällar, nätter och helger. 38 Inför löneöversyn 2025 kommer det att vara en ny avtalsrörelse för kommuner och regioner då de nya avtalen som tecknats är ettåriga. Även industrins avtal ska omförhandlas inför löneöversyn 2025, vilket kommer att få en stor påverkan på övriga avtalsrörelsen. Några av de yrkanden som flera förbund lyfte i årets avtalsrörelse för kommuner och regioner, och som kan komma att påverka även nästa avtalsrörelse var utfall i löneöversyn i nivå med industrins märke, arbetstidsförkortningar samt utbetalning av nya löner tidsmässigt. Bolagen som självständiga arbetsgivare, organiserade i fem skilda arbetsgivarorganisationer med olika kollektivavtal, omfattas av avtalsrörelser och genomför löneöversyner med utgångspunkt i sina respektive förhållanden och enligt olika tidplaner. Löneöversyner för år 2024 har slutförts hos i princip samtliga bolag och ny lön betalades i flertalet bolag ut före sommaren. En övergripande uppföljning av utfall gällande de respektive löneöversynerna inom Stadshuskoncernen sker samlat på årsbasis. Samtliga bolag omfattas år 2025 inom sina respektive arbetsgivarorganisationer av avtalsrörelser. Industrins avtal, som också omförhandlas per 1 april 2025 med det så kallade ”märket”, kommer sannolikt få stor betydelse för dessa. Den reviderade riktlinjen för personalförmåner utifrån det höjda ekonomiska värdet för personalförmåner i kommunfullmäktiges budget beslutades av kommunfullmäktige den 25 april. För förvaltningarna innebär det en höjning av friskvårdsbidraget från 1 500 kronor till 2 500 kr. Bolagen såsom självständiga arbetsgivare fastställer sina förmåner inom ramen för det ekonomiska värdet och majoriteten av bolag har höjt friskvårdsbidraget. Arbete pågår med införandet av höjningen inom ramen för HR- tjänsten Förmånsportalen, vilket kan generera en ökad administrativ engångskostnad för Intraservice och förvaltningarna samt berörda bolag under 2024. Den 1 oktober 2022 infördes en ny bestämmelse i uthyrningslagen, som innebär att ett kundföretag ska erbjuda inhyrd personal en tillsvidareanställning under förutsättning att personen varit placerad på en och samma driftsenhet i sammanlagt mer än 24 månader under 36 månader. Kundföretaget kan välja att i stället för erbjudande om tillsvidareanställning betala en ersättning till arbetstagaren motsvarande två månadslöner. Det blir under hösten aktuellt att tillämpa bestämmelsen för första gången. I dagsläget är det svårt att bedöma konsekvenser för Göteborgs Stads bolag och förvaltningar. 2.6.6 Stadsledningskontorets bedömning Även om flera av stadens verksamheter rapporterar om att kompetensförsörjningsutmaningen kvarstår ser stadsledningskontoret att staden har goda förutsättningar att möta kommande behov. Trots en vikande befolkningsökning består andelen som flyttar till Göteborg av personer i arbetsför ålder. Flera nämnder och styrelser rapporterar om en positiv utveckling gällande nuvarande kompetensförsörjningsbehov. Framför allt avser det mindre nämnder och styrelser. Den positiva trenden bedöms delvis hänga samman med stadens ekonomiska läge och demografiska utveckling. Göteborg som är både en storstad och en universitetsstad lockar unga människor. De personalintensiva nämnderna inom välfärd och utbildning behöver fortsätta arbetet med kompetensutveckling för att möta behovet som ökade krav och ny lagstiftning ställer. Den demografiska utvecklingen innebär dessutom behov av ytterligare anpassningar av personalvolymen. Flera nämnder står inför en komplex uppgift där de både behöver anpassa sig efter demografin och säkerställa rätt kompetens framöver. Den största utmaningen står nämnden för äldre samt vård och omsorg inför. Andelen 39 äldre personer av befolkningen ökar succesivt samtidigt som det ställs högre krav på lägst undersköterskekompetens I de underlag som har rapporterats av nämnder och styrelser i samband med inventering av det långsiktiga kompetensförsörjningsbehovet är det svårt att utläsa vilka strategier framför allt de personalintensiva nämnderna har för att möta kommande behov. Stadsledningskontoret befarar att om inte det strategiska arbetet med kompetensväxling och kompetensutveckling fortgår och intensifieras kan det leda till kvalitetsbrister och i förlängningen svårigheter att utföra kommunens kärnuppdrag. 40 3 Delårsbokslut 3.1 Resultaträkning Not Kommunkoncern Kommun Jan- Jan- Jan- Jan- Bokslut Prognos Budget Bokslut Belopp i mnkr aug aug aug aug 2023 helår helår 2023 2024 2023 2024 2023 Verksamhetens 4 20 625 19 633 30 221 8 015 7 531 12 722 11 433 11 637 intäkter Verksamhetens 4 -40 827 -39 588 -61 657 -32 090 -30 778 -50 066 -50 481 -47 601 kostnader Avskrivningar -4 057 -3 818 -6 073 -1 651 -1 528 -2 557 -2 500 -2 327 Verksamheten s -24 259 -23 773 -37 509 -25 726 -24 775 -39 901 -41 548 -38 291 nettokostnader Skatteintäkter 2 24 089 23 256 34 996 24 089 23 256 36 125 36 365 34 996 Generella statsbidrag och 3 3 426 3 001 4 528 3 426 3 001 5 069 4 792 4 528 utjämning Verksamheten 3 256 2 484 2 015 1 789 1 482 1 293 -391 1 233 s resultat Finansiella 4 121 56 133 1 085 738 2 378 750 1 561 intäkter Finansiella -1 386 -1 013 -1 444 -1 574 -1 181 -2 361 -230 -1 724 kostnader Resultat efter finansiella 1 991 1 527 704 1 300 1 039 1 310 129 1 070 poster Extraordinära - - - - - - - - poster Årets resultat 1 991 1 527 704 1 300 1 039 1 310 129 1 070 Jämförelsetal för 2023 har justerats till följd av rättelser/ändringar, se not 10 a. 3.2 Balansräkning Kommunkoncern Kommun Bokslut Bokslut Belopp i mnkr Not Aug 2024 Aug 2024 2023 2023 TILLGÅNGAR 41 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 340 325 0 0 Materiella anläggningstillgångar 126 613 120 915 52 954 50 300 -mark, byggnader och tekniska 113 298 109 044 47 142 45 004 anläggningar -maskiner och inventarier 12 997 11 609 5 703 5 190 -övriga materiella anläggningstillgångar 318 262 109 106 Finansiella anläggningstillgångar 1 221 1 201 56 757 53 804 Summa anläggningstillgångar 128 174 122 441 109 711 104 104 BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR 26 24 26 24 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd 2 725 2 525 1 392 1 390 Fordringar 8 245 9 157 5 431 6 191 Kortfristiga placeringar - - - - Kassa och bank 3 011 2 867 2 393 1 908 Summa omsättningstillgångar 13 981 14 549 9 216 9 489 Summa tillgångar 142 181 137 014 118 953 113 617 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Årets resultat 1 991 704 1 300 1 070 Resultatutjämningsreserv 5 844 5 844 5 844 5 844 Övrigt eget kapital 41 169 40 468 30 287 29 217 Summa eget kapital 49 004 47 016 37 431 36 131 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner och liknande 5 8 500 6 760 7 106 5 392 förpliktelser Andra avsättningar 6 5 482 5 639 337 389 Summa avsättningar 13 982 12 399 7 443 5 781 42 SKULDER Långfristiga skulder 56 022 51 175 55 107 50 131 Kortfristiga skulder 23 173 26 424 18 972 21 574 Summa skulder 79 195 77 599 74 079 71 705 Summa eget kapital, avsättningar och 142 181 137 014 118 953 113 617 skulder PANTER OCH 12 636 12 087 15 086 14 619 ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter 7 569 525 - - Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller 8 10 553 10 099 10 450 9 997 avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser 9 1 514 1 463 4 636 4 622 Jämförelsetal för 2023 har justerats till följd av rättelser/ändringar, se not 10 b. 3.3 Noter inklusive redovisningsprinciper Not 1. Redovisningsprinciper och övriga upplysningar En av redovisningens viktigaste uppgifter är att ge relevant information om verksamhetens finansiella resultat och ekonomiska ställning för att underlätta styrning och uppföljning av verksamheten. För att det ska kunna ske måste olika redovisningsprinciper beskrivas på ett öppet och informativt sätt. Den kommunala redovisningen regleras av kommunallagens kapitel elva samt Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer för kommunsektorns redovisning. Vid upprättande av kommunkoncernens redovisning är det kommunala regelverket överordnat. Det innebär att delårsrapporten är upprättad enligt detta regelverk. De sammanställda räkenskaperna är upprättade enligt RKR R16 Sammanställda räkenskaper. Utgångspunkten för redovisningen i detta avsnitt är att samma redovisningsprinciper som använts i årsredovisningen också tillämpas för delårsrapporten. De noter och upplysningar som lämnas är i första hand de som krävs enligt gällande rekommendation om delårsrapport, RKR R17 Delårsrapport. Enligt 13 kapitel 3 § första stycket i LKBR ska för varje post eller delpost i resultaträkningen i en delårsrapport redovisas belopp för motsvarande period under närmast föregående räkenskapsår, prognos för resultatet för räkenskapsåret och budget för innevarande räkenskapsår. I samma paragrafs andra stycke anges att för varje post eller delpost i balansräkningen i en delårsrapport ska redovisas belopp för motsvarande post för närmast föregående räkenskapsårs utgång. Nedan lämnas kompletteringar till redovisningsprinciperna i årsredovisning 2023. Ändrade redovisningsrekommendationer Reviderade rekommendationer 43 Uppdaterad rekommendation RKR R3 Immateriella anläggningstillgångar tillämpas från och med 2024, men föranleder inte någon väsentlig påverkan på redovisningen. Beloppsgräns för väsentligt värde, som redan tidigare regelverk haft upplysningskrav kring, har ändrats från tidigare ett halvt prisbasbelopp till tio prisbasbelopp, men inte heller detta bedöms påverka redovisningen på något betydande sätt. RKR R5 Leasing, RKR R10 Pensioner och RKR R16 Sammanställda räkenskaper har uppdaterats men utan väsentlig påverkan på redovisningen i delårsbokslutet. Nya rekommendationer RKR R20 Redovisning av kommunala pensionsstiftelser gäller från och med räkenskapsåret 2024. Rekommendationen bedöms ha ytterst marginell påverkan på redovisningen. RKR R21 Bidrag till infrastruktur, gäller från och med räkenskapsåret 2024. Då rekommendationen publicerades under sommaren har den ännu inte hunnit föranleda några åtgärder. Rättelser/justeringar Vid utgången av 2023 fanns en tvist mellan Älvstranden Utveckling AB och exploateringsförvaltningen. Exploateringsförvaltningen minskade av försiktighetsskäl sitt resultat som en följd av kommunfullmäktiges beslut att avsluta en del av projektet för Skeppsbron före färdigställande. Samtidigt kostnadsförde Älvstranden Utveckling AB sina upparbetade poster. Därmed var kommunkoncernens resultat sammantaget 73 mnkr för lågt år 2023, vilket har föranlett ändring av jämförelsetal för 2023 enligt not 10 a. och b. Hantering med anledning av yttrande från RKR Från 2024 har kommunerna tagit över ansvaret för förpackningsinsamling från hushåll och samlokaliserade verksamheter. För detta får kommunen en ersättning från Naturvårdsverket. RKR har med anledning av detta formulerat ett yttrande. Nedan framgår ett utdrag: ”Utifrån grunderna för beräkningen av ersättningen anser RKR att ersättningen uppfyller definitionen ovan och att den därför ska redovisas som en kostnadsersättning under verksamhetens intäkter. Ersättningen ska enligt förordningen beslutas och betalas ut kvartalsvis och redovisas i enlighet med LKBR 4 kap. § 4 p.4 (periodiseringsprincipen) dvs. redovisas på den period ersättningen är hänförlig till.” Kommunen hanterar redovisningen enligt yttrandet. Övriga upplysningar En bedömning av eventuell förekomst av nya informella avsättningar som kräver omklassificering i de sammanställda räkenskaperna har skett per augusti. Det är en förändring jämfört tidigare, då detta skett enbart i årsbokslutet. För nedskrivningar sker bedömningen om eventuella återställningar i samband med årsbokslutet. Från och med 2024 tas erhållna gåvor avseende konst till konstmuseet upp till verkligt värde i balansräkningen. Det pågår fortsatt utredning hos kulturnämnden hur tidigare års gåvor ska hanteras. En översiktlig bedömning avseende gåvor som erhållits från stiftelseverksamheten har gjorts av stadsledningskontoret och den indikerar att dessa värden inte uppgår till väsentliga belopp. 44 Hanteringen av hyresavtal för lokaler ses över i förhållande till regelverket kring finansiell leasing i RKR R5 Leasing. En modell är framtagen och modellen planeras att införas under hösten år 2024. Not 2. Skatteintäkter Kommunkoncern Kommun Jan-aug Bokslut Jan-aug Jan-aug Bokslut Belopp i mnkr 2024 2023 2024 2023 2023 Preliminär kommunalskatt 24 083 34 374 24 083 22 916 34 374 Preliminär slutavräkning innevarande år 107 469 107 215 469 Slutavräkningsdifferens föregående år -101 153 -101 125 153 Summa skatteintäkter 24 089 34 996 24 089 23 256 34 996 Not 3. Generella statsbidrag och utjämning Kommu Kommunkoncern n Jan-aug Bokslut Jan-aug Jan-aug Bokslut Belopp i mnkr 2024 2023 2024 2023 2023 Inkomstutjämning 2 215 3 097 2 215 2 065 3 097 Kostnadsutjämning -944 -1 391 -944 -931 -1 391 Regleringsbidrag/avgift 1 231 1 391 1 231 928 1 391 Kommunal fastighetsavgift 649 948 649 634 948 Bidrag/avgift för LSS-utjämning 229 413 229 275 413 Övriga bidrag i utjämningssystemet - - - - - Övriga generella bidrag från staten 46 70 46 30 70 Summa generella statsbidrag och 3 426 4 528 3 426 3 001 4 528 utjämning Erhållna, ej intäktsredovisade, generella statsbidrag uppgår till 23 mnkr Generella statsbidrag Ej intäktsförda Urspr belopp -Minskad inflation 14 mkr (juni 2024-dec 2024 4 månader kvar) 25 mnkr -Ökad bemanning 9 mnkr (juni 2023-dec 2024 4 månader kvar) 52 mnkr Summa 23 mnkr 77 mnkr Not 4. Jämförelsestörande poster Belopp i mnkr Ingår i Kommun Jan- Jan- Bokslut not: aug aug 2023 2024 2023 Resultat försäljning anläggningstillgång 212 102 127 Resultat försäljning exploateringsfastighet 391 269 327 Resultat övrig exploateringsverksamhet 186 200 473 Utdelning från koncernföretag - - 315 Summa jämförelsestörande poster 789 571 1 242 45 Specifikation: Realisationsvinst försäljning materiell 226 101 118 anläggningstillgång Realisationsförlust försäljning materiell -18 - - anläggningstillgång Realisationsvinst försäljning finansiell 5 1 9 anläggningstillgång Övriga försäljningsrelaterade kostnader -1 0 0 Resultat försäljning anläggningstillgång 212 102 127 Försäljningspris exploateringsfastighet 435 463 551 Anskaffningskostnad såld exploateringsfastighet -55 -179 -216 Förändring framtida åtaganden 11 -15 -8 Resultat försäljning exploateringsfastighet 391 269 327 Exploateringsbidrag* 244 204 487 Medfinansiering från exploatör 64 - 14 Övriga exploateringsrelaterade intäkter 4 0 0 Medfinansiering till stat och region -82 - -21 Övriga exploateringsrelaterade kostnader -44 -4 -7 Resultat övrig exploateringsverksamhet 186 200 473 * Inkluderar värde avseende allmän plats överlåten från exploatör. Bedömning har endast gjorts av jämförelsestörande poster för kommunen. Not 5. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Kommunkoncern Kommun Bokslut Bokslut Belopp i mnkr Aug 2024 Aug 2024 2023 2023 Förmånsbestämd ålderspension 7 017 5 609 5 711 4 330 Avtalspension, visstidspension mm 8 9 8 9 Summa pensioner 7 025 5 618 5 719 4 339 Löneskatt 1 475 1 142 1 387 1 053 Summa avsättningar för pensioner och 8 500 6 760 7 106 5 392 liknande förpliktelser Not 6. Andra avsättningar 46 Kommunkoncern Kommun Bokslut Bokslut Belopp i mnkr Aug 2024 Aug 2024 2023 2023 Uppskjuten skatteskuld 3 868 3 812 - - Västsvenska paketet och övrig infrastruktur 212 242 212 242 Övrigt 1 402 1 585 125 147 Summa andra avsättningar 5 482 5 639 337 389 Not 7. Panter och därmed jämförliga säkerheter Kommunkoncern Kommun Bokslut Bokslut Belopp i mnkr Aug 2024 Aug 2024 2023 2023 Fastighetsinteckningar 28 28 - - Övriga ställda säkerheter* 541 497 - - Summa panter och därmed jämförliga 569 525 0 0 säkerheter * Övriga ställda säkerheter består av: - 445 mnkr avseende tillgångar som är registerförda för skuldtäckning av de försäkringstekniska avsättningarna hos Göta Lejon AB. I händelse av obestånd har försäkringstagarna förmånsrätt i de registerförda tillgångarna, - 96 mnkr hänförligt till Göteborg Energi Din El AB:s ställda kontanter som säkerhet för sin handel på Nasdaq. Not 8. Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Kommunkoncern Kommun Bokslut Bokslut Belopp i mnkr Aug 2024 Aug 2024 2023 2023 Pensionsförpliktelser 8 496 8 130 8 410 8 045 Särskild löneskatt 2 057 1 969 2 040 1 952 Summa pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller 10 553 10 099 10 450 9 997 avsättningarna Not 9. Övriga ansvarsförbindelser Kommunkoncern Kommun Bokslut Bokslut Belopp i mnkr Aug 2024 Aug 2024 2023 2023 Borgensförbindelser egna bolag - - 4 087 4 073 Borgensförbindelser externt 550 549 549 549 Övriga förpliktelser* 964 914 - - Summa övriga ansvarsförbindelser 1 514 1 463 4 636 4 622 * Huvuddelen avser moderbolagsgaranti som har lämnats av Göteborg Energi AB till förmån för clearingmotpart som säkerhet för Göteborg Energi Din El AB:s finansiella elhandel motsvarande 567 mnkr. Moderbolagsgaranti har också lämnats till förmån för balansansvarig som säkerhet för Göteborg Energi Din El AB:s fysiska elhandel motsvarande 221 mnkr. 47 Not 10 a. Effekter i resultaträkningen på jämförelseår 2023 till följd av rättelser/ändringar Belopp i mnkr Kommunkoncern Kommun Jan-aug Jan-aug Jan-aug Jan-aug 2023 2023 2023 2023 Utdrag: Not +/- +/- (Bokslut (Bokslut (Bokslut (Bokslut 2023) 2023) 2023) 2023) Verksamhetens kostnader -47 601 0 -47 601 -30 778 0 -30 778 (-61 730) 73 (-61 657) (-47 601) 0 (-47 601) Verksamhetens -23 773 0 -23 773 -24 775 0 -24 775 nettokostnader (-37 582) 73 (-37 509) (-38 291) 0 (-38 291) Verksamhetens resultat 2 484 0 2 484 1 482 0 1 482 (1 942) 73 (2 015) (1 233) 0 (1 233) Resultat efter finansiella 1 527 0 1 527 1 039 0 1 039 poster (631) 73 (704) (1 070) 0 (1 070) Årets resultat 1 527 0 1 527 1 039 0 1 039 (631) 73 (704) (1 070) 0 (1 070) Kommunkoncernens resultat var 73 mnkr för lågt 2023. Exploateringsförvaltningen minskade av försiktighetsskäl sitt resultat på grund av pågående tvist gentemot Älvstranden Utveckling AB samtidigt som Älvstranden kostnadsförde sina upparbetade kostnader (externt). En justering borde ha skett i koncernen på motsvarande belopp. Berörda poster avser en utrangering av pågående anläggningar om 53 mnkr samt uppbokning av kostnader om 20 mnkr. Not 10 b. Effekter i balansräkningen på jämförelseår 2023 till följd av rättelser/ändringar Belopp i mnkr Kommunkoncern Kommun Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Utdrag: Not +/- +/- 2023 2023 2023 2023 ANLÄGGNINGSTILLGÅN GAR Materiella 120 862 53 120 915 50 300 0 50 300 anläggningstillgångar Summa 122 388 53 122 441 104 104 0 104 104 anläggningstillgångar Summa tillgångar 136 961 53 137 014 113 617 0 113 617 EGET KAPITAL Årets resultat 631 73 704 1 070 0 1 070 Summa eget kapital 46 943 73 47 016 36 131 0 36 131 SKULDER 48 Kortfristiga skulder 26 444 -20 26 424 21 574 0 21 574 Summa skulder 77 619 -20 77 599 71 705 0 71 705 Summa eget kapital, 136 961 53 137 014 113 617 0 113 617 avsättningar och skulder Rättelsen av jämförelseår 2023 i resultaträkningen har påverkat balansräkningens jämförelseår genom att eget kapital har förbättrats med 73 mnkr, materiella anläggningstillgångar har ökats med 53 mnkr och kortfristiga skulder har minskats med 20 mnkr. 49 4 Driftredovisning 4.1 Kommunens driftredovisning Avvikelse Prognos Utfall Budget Prognos Budget Utfall Belopp i mnkr utfall - helår jan-aug jan-aug helår helår fg år budget mars Arkivnämnden 3,4 1,2 2,2 1,0 0,0 0,0 1,6 Exploateringsnämnden 120,2 9,2 111,1 95,0 83,0 0,0 -85,1 Förskolenämnden 196,2 91,5 104,7 0,0 0,0 0,0 -47,9 Grundskolenämnden 483,8 267,6 216,2 50,0 4,0 0,0 -4,2 Idrotts- och 9,7 -3,1 12,7 0,0 0,0 0,0 21,9 föreningsnämnden Kommunledningen 30,3 3,8 26,5 13,0 0,0 0,0 14,4 Kretslopp och -58,8 -35,9 -23,5 -132,8 -130,2 -56,7 -84,0 vattennämnden Förändring av skuld till abonnent Kretslopp och 53,2 37,1 16,1 133,0 130,3 56,7 83,9 vattennämnden Kulturnämnden 31,6 19,1 12,6 0,0 0,0 0,0 3,9 Miljö- och klimatnämnden 19,7 17,1 2,6 1,5 0,0 0,0 3,1 Nämnden för arbetsmarknad och 26,6 18,6 8,0 18,0 -32,3 0,0 7,2 vuxenutbildning Nämnden för demokrati 18,2 4,2 13,9 1,5 0,0 0,0 4,7 och medborgarservice Nämnden för 99,0 32,8 66,2 70,0 30,0 0,0 -148,2 funktionsstöd Nämnden för inköp och 5,4 -1,0 6,3 0,0 0,0 0,0 11,0 upphandling Nämnden för Intraservice 41,6 12,2 29,4 10,0 0,0 0,0 4,1 Revisorskollegiet 1,7 0,6 1,1 0,0 -0,5 -0,5 0,7 Socialnämnd Centrum 51,7 15,4 36,3 28,0 18,0 0,0 23,6 Socialnämnd Hisingen 21,5 12,3 9,2 3,0 -5,0 0,0 16,0 Socialnämnd Nordost 14,6 17,9 -3,3 -7,0 0,0 0,0 44,3 Socialnämnd Sydväst 13,9 6,7 7,3 -12,0 0,1 0,0 -0,1 Stadsbyggnadsnämnden 11,2 7,0 4,2 0,0 0,0 0,0 2,3 Stadsbyggnadsnämnden -1,3 0,0 -1,3 0,0 0,0 0,0 2,0 (transfer) Stadsfastighetsnämnden 71,9 48,2 23,7 0,0 0,0 0,0 30,2 Stadsmiljönämnden 146,1 34,6 111,4 22,0 0,0 0,0 -113,9 Studieförbunden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utbildningsnämnden 128,5 82,2 46,3 20,0 0,0 0,0 9,7 Valnämnden 0,7 -5,2 6,0 3,9 0,0 0,0 2,0 Äldre samt vård- och 120,5 10,2 110,3 100,0 0,0 0,0 -3,5 omsorgsnämnden 50 Avvikelse Prognos Utfall Budget Prognos Budget Utfall Belopp i mnkr utfall - helår jan-aug jan-aug helår helår fg år budget mars Överförmyndarnämnden 8,5 0,0 8,5 10,7 4,2 0,0 1,6 SUMMA ALLA 1 669,7 704,3 965,4 428,9 101,6 -0,5 -198,6 NÄMNDER -1 Kommuncentrala poster -1 104,3 -53,6 -1 238,7 -1 501,5 -1 320,5 26,6 157,9 RESULTAT FÖRE JÄMFÖRELSESTÖRAND 511,8 -400,0 911,8 -809,8 -1 399,9 -1 321,0 -172,0 E POSTER Utdelning 0,0 0,0 0,0 750,0 750,0 750,0 315,0 Reavinster* 602,6 390,0 212,7 920,0 700,0 700,0 453,6 Exploateringsbidrag 186,0 0,0 186,0 450,0 500,0 0,0 473,3 RESULTAT KOMMUNEN 1 300,4 -10,0 1 310,5 1 310,2 550,1 129,0 1 069,9 TOTALT * Raden reavinster inkluderar en reaförlust om 18 mnkr, (se även not 4 jämförelsestörande poster) i perioden jan-aug. Exklusive reaförluster uppgår reavinster därmed till 621 mnkr för året och till 938 mnkr i prognosen för 2024. 4.1.1 Resultat till och med augusti Nämnderna redovisar till och med augusti ett resultat på 1,7 mdkr, vilket är 1,0 mdkr högre än det budgeterade resultatet för perioden. Resultatet är 0,9 mdkr högre än för motsvarande period 2023 och på samma nivå som för motsvarande period 2022. Jämfört med vad nämnderna redovisade i delårsrapport mars, har budgetavvikelsen förbättrats med cirka 530 mnkr. Nedan redogörs för de nämnder med negativa avvikelser samt de nämnder som har större beloppsmässiga positiva avvikelser. För samtliga nämnder nedan görs jämförelsen för avvikelsen mellan periodens utfall och periodens budget. Exploateringsnämnden redovisar en positiv avvikelse på 111 mnkr. Orsaken till överskottet är främst att Södra Älvstranden Utvecklings AB reglerat en tvistig fordran om 73 mnkr avseende Skeppsbron enligt kommunstyrelsens beslut i mars. I det positiva resultatet ingår även lägre personalkostnader och ökade intäkter från arrenden. Förskolenämnden redovisar till och med augusti ett överskott på 105 mnkr. Nämnden har sedan hösten 2023 arbetat med anpassnings- och effektiviseringsåtgärder. Nämnden arbetar med att ställa om verksamheten till färre barn och ökade lokalkostnader. Överskottet för perioden beror på den tilläggsbudget som nämnden erhöll i samband med kompletteringsbudgeten i mars och maj och som nämnden har för avsikt att använda under hösten. Grundskolenämnden redovisar en positiv avvikelse på 216 mnkr. Överskottet återfinns dels i utbildningsområdena och beror där på kompletteringsbudgeten på 100 mnkr som nämnden erhållit under året, dels på vakanta tjänster och uppdrag som ej påbörjats på förvaltningens olika avdelningar. Inom kretslopp- och vattenverksamheten redovisar VA-verksamheten ett negativt utfall jämfört med periodens budget med 7 mnkr. Underskottet förklaras i huvudsak av ökade pensionskostnader samt av ökade räntekostnader. De ökade räntekostnaderna är både en konsekvens av en höjd ränta i förhållande till vad som låg till grund för budget och en högre takt i upparbetade investeringsmedel. Avfallsverksamheten redovisar för perioden ett negativt utfall jämfört med budget med 10 mnkr. Den negativa avvikelsen förklaras framför allt av att kostnaderna för 51 förpackningsinsamlingen inklusive drift av återvinningsstationerna är betydligt högre än budgeterat. Nämnden för funktionsstöd redovisar sammantaget en positiv avvikelse på 66 mnkr. Avvikelsen beror främst på ej nyttjad förvaltningsgemensam buffert samt lägre nyttjande av expansionsmedel än planerat. Nämnden anger även att avdelning daglig verksamhet och stöd har utmaningar med att anpassa personalkostnaderna till minskade volymer och därmed haft högre personalkostnader än budgeterat samt att kostnaderna för kommungemensamma tjänster överstiger budget. Nämnden för intraservice redovisar till och med augusti ett överskott på 29 mnkr. Detta beror främst på vakanta tjänster som inte förvaltningen lyckats rekrytera under perioden. Dessutom har nämndens övergripande centrala buffert inte utnyttjats fullt ut per augusti som planerat. Socialnämnd Centrums överskott uppgår till 36 mnkr. Den positiva avvikelsen uppstår till följd av det utvecklingsarbete som skett inom myndighetsprocessen för vuxna samt barn och unga och som har inneburit lägre kostnader för verksamheten. Nämnden har även satsat och utökat öppenvården för barn och unga. Socialnämnd Nordost redovisar en negativ avvikelse på 3 mnkr. Underskottet beror på ett ökat antal ärenden dels inom köpta boenden för vuxna, dels inom köpt vård för barn och unga. Nämnden har svårt att hitta familjehem vilket leder till både dyrare och mer komplexa placeringar inom gruppen unga vuxna och avhoppare. Nämnden har även högre kostnader för försörjningsstöd än vad nämnden budgeterat för. Lägre personalkostnader i och med vakanser samt lägre kostnader för IT, utvecklingsprojekt samt familjehem motverkar däremot nämndens negativa avvikelse. Stadsmiljönämnden redovisar en positiv avvikelse mot periodens budget med 111 mnkr. Den positiva avvikelsen beror bland annat på att kostnaderna förväntas falla ut senare på året i förhållande till hur budgeten har periodiserats samt att budgeterad reserv ännu inte har behövt användas. Utbildningsnämnden visar ett positivt resultat på 46 mnkr. Avvikelsen beror främst på färre elever jämfört med den befolkningsprognos som budgeten är baserad på, både i gymnasieskolan och i den anpassade gymnasieskolan. Även inom vuxenutbildningen återfinns överskott i och med fler elever och ökade intäkter. Äldre samt vård- och omsorgsnämnden redovisar en positiv avvikelse på 110 mnkr. Överskottet hänför sig i huvudsak till lägre kostnader för vård- och omsorgsboende, korttidsboende, betaldagar på sjukhus samt inhyrda sjuksköterskor. Samtidigt har hemtjänsten i egen regi fortsatt högre kostnader än budgeterat, även om de sjunkit jämfört med förra året, vilket minskar nämndens överskott. Kommuncentralt Kommuncentralt redovisas en negativ avvikelse mot periodens budget på cirka 55 mnkr. Avvikelsen förklaras till allra största delen av de utökade kommunbidrag som kommunfullmäktige beslutade om i kompletteringsbudget. Justeringarna i kompletteringsbudgeten påverkar det kommuncentrala utfallet per augusti med cirka 120 mnkr. Utöver detta har stadens skatteintäkter ökat i jämförelse med budget, vilket bidrar positivt till utfallet med cirka 100 mnkr. Den uppdaterade prognosen i augusti från Sveriges kommuner och regioner visar en ökning av skatteintäkterna för staden. Poster utanför det strukturella resultatet Utanför det strukturella resultatet redovisas ett antal jämförelsestörande poster. 52 Reavinsterna uppgår till 603 mnkr vilket är cirka 213 mnkr högre än periodens budget. Exploateringsbidragen uppgår för perioden till cirka 186 mnkr. Eftersom exploateringsbidragen är förknippade med stora osäkerheter har dessa inte budgeterats och utgör således i sin helhet en avvikelse mot budget. 4.1.2 Prognos helår Nämnderna rapporterar en samlad prognos på 429 mnkr, vilket är en positiv förändring med drygt 325 mnkr jämfört med den prognos som lämnades per mars. Nedan följer en kort beskrivning av de nämnder som prognostiserar en negativ avvikelse, samt av de nämnder som beräknar en större beloppsmässig positiv avvikelse i delårsrapport augusti. Exploateringsnämnden lämnar en prognos för helåret som uppgår till 95 mnkr. Överskottet beror främst på regleringen av fordran mot Södra Älvstranden Utveckling AB om cirka 73 mnkr. Grundskolenämnden beräknar ett överskott på 50 mnkr vid årets slut, varav 4 mnkr avser återställande av negativt resultat från 2023. Den positiva avvikelsen beräknas uppstå då en del skolor troligtvis kommer ha svårt att kunna och hinna nyttja tillskottet från kompletteringsbudget mars innan året är slut. Kretslopp- och vattennämnden lämnar en negativ prognos för VA-verksamheten på 51 mnkr i förhållande till årets budget. Underskottet förklaras dels av ökade pensionskostnader och dels av ökade räntekostnader. För avfallsverksamheten lämnas en negativ prognos med 25 mnkr i förhållande till budget. Underskottet förklaras i huvudsak av högre kostnader för förpackningsinsamling inklusive återvinningsstationer. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning prognostiserar per augusti en positiv avvikelse på 18 mnkr för helåret. Nämnden uppger att överskottet främst beror på lägre kostnader samt försening i införandet av ett nytt verksamhetssystem samt högre intäkter från VGR. Per mars prognostiserade nämnden en negativ avvikelse på 32 mnkr. Därefter har nämnden beslutat om samt genomfört åtgärder för att få en ekonomi i balans och dessutom beviljats 8 mnkr i kompletteringsbudget juni. Nämnden för funktionsstöd prognostiserar en positiv avvikelse på 70 mnkr vid årets slut. Överskottet beräknas uppstå då avsatta medel för expansion av bostad med särskild service inte kommer att nyttjas fullt ut samt att nämndens avsatta medel för återställande av negativt eget kapital i bokslutet 2023 inte kommer att nyttjas i och med kommunstyrelsens beslut i bokslutsberedningen att återställa nämndens egna kapital. Socialnämnd Centrum prognostiserar ett överskott på 28 mnkr för helåret 2024. Den positiva avvikelsen beräknas huvudsakligen uppstå till följd av det utvecklingsarbete som skett inom myndighetsprocessen samt satsningar och utökningar på öppenvården för barn och unga. Även vakanser samt nämndreserv bidrar till överskottet. Socialnämnd Nordost prognostiserar en negativ avvikelse på 7 mnkr. Underskottet beror på ett ökat antal ärenden dels inom köpta boenden för vuxna, dels inom köpt vård för barn och unga. Nämnden har även högre kostnader för försörjningsstöd än vad nämnden budgeterat. Lägre personalkostnader i och med vakanser samt lägre kostnader för IT, utvecklingsprojekt samt familjehem motverkar nämndens negativa avvikelse. Socialnämnd Sydväst beräknar en negativ avvikelse på 12 mnkr vid årets slut. Den främsta orsaken till avvikelsen är ett befarat underskott inom anvisningsboende. Hittills har 265 personer från Ukraina som bor på ett kommunalt boende folkbokfört sig och 53 enligt uppgifter från Migrationsverket kan ytterligare 220 personer folkbokföra sig fram till och med årsskiftet. Nämnden har påbörjat en process att anpassa volymen av anvisningsboende men i vilken takt det kan ske är osäker. Dessutom beräknar nämnden ett underskott på 10 mnkr inom stadenövergripande uppdraget för boende och hemlöshet till följd av låg beläggningsgrad och därmed lägre intäkter än budgeterat. Inom övriga delar beräknas en positiv avvikelse på 13 mnkr men då ingår ökade kostnader för barn och unga samt försörjningsstöd till följd av ökat inflöde och mer komplexa ärenden vilket beräknas innebära underskott gentemot budget. Stadsmiljönämnden lämnar en prognos för helåret som uppgår till 22 mnkr. Nämnden beskriver ett flertal olika orsaker till överskottet, bland annat vakanta tjänster och ökade myndighetsintäkter. Nämnden bedömer också att överskottet potentiellt skulle kunna bli större än nu lämnad prognos, men ser samtidigt en överhängande risk för högre vinterkostnader än vad som finns kvar i budget. Äldre samt vård- och omsorgsnämnden prognostiserar en positiv avvikelse på 100 mnkr. Överskottet beror främst på lägre kostnader för köpta vård- och omsorgsboendeplatser, färre betaldagar på sjukhus samt färre inhyrda sjuksköterskor. Dessutom har arbetet med effektiva processer för in- och utskrivning samt modell för hemgång inneburit lägre kostnader för nämnden då individen kan bo kvar längre i sitt hem. Samtidigt har hemtjänsten i egen regi fortsatt högre kostnader än budgeterat och kräver ett fortsatt arbete med fokus på kostnaderna. Kommuncentralt Kommuncentralt prognostiseras sammantaget ett negativt resultat om cirka 1 240 mnkr, vilket innebär en positiv avvikelse mot budget med cirka 80 mnkr. Avvikelsen beror främst på intäkterna från skatter, generella statsbidrag och utjämning som bedöms överstiga budget med 125 mnkr, enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) skatteunderlagsprognos per augusti. Prognosen för koncernbankens in- och utlåning förväntas ge en positiv avvikelse i förhållande till budget med cirka 176 mnkr. Detta beror framför allt på högre ränteintäkter jämfört med budget. Samtidigt påverkas den kommuncentral prognosen genom ökad utdelning av kommunbidrag och kommuncentrala avropsmedel, vilket minskar det kommuncentrala överskottet med cirka 380 mnkr. I bilaga redovisas uppföljning av samtliga kommuncentrala budgetposter för särskilda ändamål. Poster utanför det strukturella resultatet Utanför det strukturella resultatet påverkas prognosen av ett antal jämförelsestörande poster. Realisationsvinsterna prognostiseras till 920 mnkr vilket ger ett överskott mot budget på 220 mnkr. Exploateringsbidragen bedöms uppgå till cirka 450 mnkr som sin helhet utgör en avvikelse mot budget. 4.1.3 Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret kan konstatera att flera av nämnderna fortsatt håller i sitt arbete med anpassningar av personalvolym och nettokostnadsutveckling som påbörjades i slutet av 2023. Utfallet för perioden är högre än per mars och stadsledningskontorets bedömning är att prognoserna fortsatt är något försiktiga. Nämnderna lämnar i vissa fall heller inte någon tydlig förklaring till varför periodens positiva resultat inte påverkar helårsresultatet. Stadsledningskontoret har därför svårt att bedöma om nämndernas prognoser är realistiska. 54 Stadsledningskontoret konstaterar att de negativa avvikelserna inom VA och avfallsverksamheterna innebär att fordran på taxekollektiven ökar. Ökningen innebär, allt annat lika, att taxorna kommer att behöva öka kraftigare än tidigare aviserats för att balansera underskotten över en treårsperiod. Detta framgår även av kretslopp- och vattennämndens förslag till ny vatten- och avloppstaxa samt avfallstaxa inför 2025 som nämnden beslutade om 2024-09-18. Stadsledningskontoret kan konstatera att nämnden för intraservice lämnar en positiv prognos på 10 mnkr som nämnden kommer att återbetala till kund i samband med årsbokslutet 2024. Prognosen för reavinster uppgår till 920 mnkr vilket innebär drygt 200 mnkr mer än vad som budgeterats. Stadsledningskontoret konstaterar att det i exploateringsnämndens delårsrapport framgår att prognosen är osäker med hänsyn till förväntade större försäljningar under hösten. 4.2 Kommunalförbundens driftredovisning Utfall Avvikelse Prognos Budget Prognos Budget Utfall fg Belopp i mnkr jan- utfall - helår jan-aug helår helår år aug budget mars Räddningstjänsten i 4 -7 11 -7 -7 -7 -6 Storgöteborg Förvärvsbolag -1 - - - - - -1 Göteborgs kommunalförbund Värden motsvarar stadens ägda andelar. Räddningstjänstförbundet Storgöteborg (RSG), där staden är största delägare, redovisar ett resultat per augusti som uppgick till 6,3 mnkr, vilket är en avvikelse med 16,9 mnkr jämfört med budget. I resultatet ingår en justering för semesterskulden, vilket förbättrar resultatet med 7,8 mnkr. Det prognostiserade resultatet för året är -10,4 mnkr och detta något bättre än årsbudgeten -10,9 mnkr. RSG:s intäkter följer budget både i utfall och prognos. RSG har under 2024 fokus på att arbeta fram åtgärder för att nå en budget i balans 2025. Arbetet med att förändra organisationen med hänsyn till de tre nya medlemskommunerna som anslöts till förbundet 2023 och även förberedelser för ytterligare utökning i framtiden, pågår fortsatt. 4.3 Bolag - ekonomiskt utfall Ekonomisk utveckling bolagen Avvikels Prognos Utfall Budget Prognos Budget Utfall fg Belopp i mnkr e utfall - helår jan-aug jan-aug helår helår år budget mars Energi 385 341 44 573 610 608 372 Hamn 259 165 94 294 281 231 269 Lokaler 370 129 241 391 305 184 -214 Bostäder 611 264 347 496 383 429 -110 Kollektivtrafik 18 22 -4 13 10 9 15 Turism, kultur och evenemang -708 -230 -478 -962 -930 -443 -401 Näringsliv -25 -29 4 -54 -51 -51 -62 55 Avvikels Prognos Utfall Budget Prognos Budget Utfall fg Belopp i mnkr e utfall - helår jan-aug jan-aug helår helår år budget mars Moderbolaget (Stadshus) -809 -337 -471 -152 -163 321 1 790 Interna bolag 70 14 56 48 26 19 89 Regionala bolag -43 -37 -7 -18 2 23 -26 Boplats 8 0 8 -4 0 -1 8 Elimineringar 782 286 496 87 87 -397 -1 829 Summa efter finansiella poster 918 588 330 712 560 932 -99 Summa efter dispositioner och skatt 852 579 273 681 509 907 -93 Tabellen visar belopp motsvarande stadens ägda andel av respektive bolag (till skillnad från Stadshuskoncernens redovisning som är upprättad i enlighet med K3-regelverket). 4.3.1 Bolagens resultat till och med augusti Stadshuskoncernens resultat efter finansiella poster är för perioden 918 mnkr vilket är 330 mnkr bättre än budget. På underkoncern- och bolagsnivå påverkas utfallet inom tre underkoncerner starkt av tre jämförelsestörande poster. Återföring av nedskrivningar inom Framtidenkoncernen med 216 mnkr, reavinster från fastighetsförsäljningar i Göteborgs Hamn, Älvstranden och Higab som totalt uppgår till 213 mnkr och nedskrivningen med 484 mnkr efter branden i Lisebergs vattenpark Oceana. På koncernivå balanserar posterna i princip ut varandra. Nedan redogörs för de underkoncernen/bolag som redovisar större avvikelser eller där utfallet av andra skäl uppmärksammas. Göteborg Energi redovisar på koncernnivå ett utfall 44 mnkr bättre än budget. Energikoncernens resultat innehåller större interna avvikelser inom bland annat verksamhetsområde Elhandel +74 mnkr och fjärrvärme -68 mnkr. Verksamheternas ekonomiska utveckling är svårbedömd då Göteborg Energis redovisning av resultat visar på väsentliga kostnadsposter som ej fördelats ut på verksamhetsområden. Utöver ovan nämnd återföring av nedskrivningar rapporterar Framtidenkoncernen ett positivt utfall för prognosen med 131 mnkr. Det är främst Bostadsbolaget och Familjebostäder som redovisar högre resultat jämfört budget vilket till del beror högre hyresintäkter än budgeterat och lägre underhållskostnader. Lokalkoncernen redovisar på koncernnivå ett positivt utfall mot budget med 28 mnkr exklusive ovan nämnda realisationsvinster vilket till stora delar förklaras av lägre drifts- och underhållskostnader inom koncernen än budgeterat. Med bakgrund av ett lägre skadeutfall än budgeterat redovisar Försäkrings AB Göta Lejon ett resultat 37 mnkr bättre än budget och Göteborgs Stads Leasing ett bättre resultat med 19 mnkr vilket i allt väsentligt förklaras av ökade intäkter. Stadsteatern redovisar ett resultat 11 mnkr sämre än budget. Bolaget uppger att resultatet både är en konsekvens av framflyttade och inställda föreställningar samt högre driftskostnader jämfört budget. Stadsteaterns resultatutveckling kommenteras också under avsnittet uppsiktsfrågor. Got Event budgeterade med ett underskott om 18 mnkr men redovisar ett utfall för 56 perioden 21 mnkr bättre än periodens budget. Främsta orsaken är tillkommande evenemang och goda resultat från genomförda evenemang. 4.3.2 Bolagens prognos helår Helårsprognos augusti indikerar ett resultat efter finansiella poster på 712 mnkr, cirka 220 mnkr lägre än budget. Även prognosavvikelsen domineras av Lisebergs nedskrivning, reavinster samt återföring av nedskrivning av fastigheter. Rensat från jämförelsestörande poster ovan är årsprognosen cirka 112 mnkr under budget. Lokalkoncernen redovisar en positiv avvikelse om 207 mnkr vilket främst förklaras med reavinster samt framflyttning av vissa renoveringar. Framtidenkoncernen redovisar en positiv avvikelse om 67 mnkr vilket främst förklaras med återföring av nedskrivning samt höjda hyresintäkter. Hamnen redovisar utöver en reavinst på 50 mnkr en resultatförbättring mot budget på cirka 13 mnkr föranledd av god utveckling för kommande period. Energikoncernens prognostiserade årsresultat är 573 mnkr och avviker med -35 mnkr mot budget. Inom verksamhetsområden i Energikoncernen finns det avvikelser inom bland annat elhandel, +74 mnkr och fjärrvärme, -29 mnkr. Det regionala bolaget Renova prognostiserar 36 mnkr lägre i resultat främst föranlett av lägre intäkter från försäljning av el respektive gas samt mindre inkommande avfall till sorteringsanläggningarna. Stadshus AB:s negativa resultatavvikelse avser nedskrivning av kapitaltillskott till AB Liseberg Skår 40:17 vilken elimineras i koncernjusteringar. Med anledning av kommunfullmäktiges beslutade utdelning om 750 mnkr gavs Stadshus i uppdrag att fatta inriktningsbeslut om hur stor andel respektive dotterbolag ska bidra med. Inriktningen innebar sammanfattningsvis att uttag ur de bolag som normalt är resultatgivande i den finansiella samordningen tas ut enligt praxis med 50 procent av 2024 års resultat efter finansiella poster och att ett utökat uttag görs från Parkeringsbolaget med ytterligare 50 procent av resultatet samt en utdelning om 596 mnkr. Under förutsättning att kommunfullmäktige under hösten fattar beslut om en extra utdelning från Parkeringsbolaget om 596 mnkr gör Stadshus, utifrån inlämnade helårsprognoser, bedömningen att den finansiella samordningen kan genomföras inom inriktningsbeslutets ram. 4.3.3 Stadsledningskontorets bedömning om bolagen Stadsledningskontoret konstaterar att Stadshuskoncernens prognos för 2024 till stor del präglas av jämförelsestörande poster. Branden i Lisebergs vattenpark Oceana i början av året innebär en nedskrivning på 484 mnkr. Kommunfullmäktige har bemyndigat Stadshus AB att lämna ett villkorat temporärt kapitaltillskott till Liseberg fram tills dess att försäkringsersättning utbetalas. När försäkringsersättning erhålls kommer det uppstå positiv resultateffekt i bolaget. Det är dock högst oklart när detta kommer ske i tid. Utöver nedskrivningen innehåller prognosen även jämförelsestörande poster i form av reavinster samt återföring av nedskrivning av fastigheter. Framtidens årsresultat kan komma att påverkas av nedskrivningar. Det definitiva nedskrivningsbehovet prövas i värderingar senare under året. Även om prognosen sammantaget innebär en resultatförbättring i förhållande till 2023 konstaterar Stadsledningskontoret att bolagens resultat nu är på en betydligt lägre nivå än de resultatnivåer koncernen hade åren före pandemin. Även prognoserna framåt pekar mot fortsatt lägre resultatnivåer samtidigt som investeringsnivåerna fortsätter att 57 öka. Sammantaget innebär det en minskad självfinansiering av investeringarna och en ökad upplåning i koncernen. 58 5 Investeringsredovisning 5.1 Kommunens investeringsredovisning Utfall jan- Prognos Budget Prognos Budget Belopp i mkr aug helår helår 2021-2025 2021-2025 Exploateringsnämnden Inkomster 66 266 378 1 008 1 152 Utgifter -419 -1 556 -980 -3 619 -3 513 varav nyinvesteringar -418 -1 553 -976 -3 611 -3 500 varav reinvesteringar -1 -2 -4 -8 -13 Nettoinvesteringar -353 -1 290 -601 -2 611 -2 361 Idrotts- och föreningsnämnden Inkomster 2 0 0 11 0 Utgifter -129 -261 -494 -1 800 -2 505 varav nyinvesteringar -60 -122 -446 -1 186 -1 596 varav reinvesteringar -69 -139 -48 -614 -909 Nettoinvesteringar -127 -261 -494 -1 789 -2 505 Kretslopp- och vattennämnden Vatten och avlopp Inkomster 120* 117 0 358 0 Utgifter -708 -1 239 -1 239 -5 004 -5 003 varav nyinvesteringar -517 -869 -924 -3 675 -3 730 varav reinvesteringar -191 -370 -315 -1 328 -1 273 Nettoinvesteringar -589 -1 122 -1 239 -4 646 -5 003 Avfall Inkomster 0 0 0 0 0 Utgifter -10 -30 -46 -116 -133 varav nyinvesteringar -10 -28 -44 -112 -129 varav reinvesteringar 0 -2 -2 -4 -4 Nettoinvesteringar -10 -30 -46 -116 -133 Skyfall Utgifter -1 -2 -20 -57 -75 varav nyinvesteringar -1 -2 -20 -57 -75 Nettoinvesteringar -1 -2 -20 -57 -75 Tekniskt vatten Utgifter -213 -300 -300 -550 -550 varav nyinvesteringar -213 -300 -300 -550 -550 Nettoinvesteringar -213 -300 -300 -550 -550 Nettoinvestering kretslopp- -813 -1 454 -1 605 -5 369 -5 761 och vattennämnden Stadsfastighetsnämnden Inkomster 0 0 0 10 11 Utgifter -1 318 -2 270 -2 964 -11 424 -12 715 varav nyinvesteringar -694 -1 190 -1 860 -6 865 -8 176 59 varav reinvesteringar -624 -1 080 -1 104 -4 560 -4 539 Nettoinvesteringar -1 318 -2 270 -2 964 -11 415 -12 704 Stadsmiljönämnden Inkomster 10 110 130 800 869 Utgifter -474 -1 050 -1 100 -5 200 -5 985 varav nyinvesteringar -190 -420 -450 -2 560 -3 315 varav reinvesteringar -284 -630 -650 -2 640 -2 670 Nettoinvesteringar -464 -940 -970 -4 400 -5 116 TOTALT NÄMNDER Inkomster 198 493 508 2 187 2 032 Utgifter -3 272 -6 707 -7 143 -27 770 -30 479 varav nyinvesteringar -2 103 -4 484 -5 020 -18 616 -21 071 varav reinvesteringar -1 169 -2 223 -2 123 -9 154 -9 408 Nettoinvesteringar -3 074 -6 214 -6 635 -25 583 -28 447 KOMMUNCENTRALT Leasing -448 -675 0 -3 000 0 Krisberedskap 0 0 -120 0 -250 TOTALT NETTOINVESTERINGAR -3 522 -6 889 -6 755 -28 583 28 697 KOMMUNEN EXPLOATERING Exploateringsinkomster 777 1 300 2 785 6 250 10 672 Exploateringsutgifter -754 -1 200 -2 210 -5 000 -7 392 varav Markutveckling -143 -348 -810 -1 584 -2 579 varav Exploateringsfinansierad -500 -726 -1 225 -2 969 -4 122 allmän plats varav Skattefinansierad -111 -126 -175 -447 -691 allmän plats Exploateringsnetto 23 100 575 1 250 3 280 Anslutningsavgifter VA * 44 0 289 0 Utbyggnad VA -114 -220 -220 -678 -538 Utbyggnadsnetto VA -114 -176 -220 -389 -538 TOTALT KOMMUNEN INKL. EXPLOATERING Inkomster 975 1 837 3 293 8 726 12 704 Utgifter -4 588 -8 802 -9 693 -36 448 -38 659 Nettoinvesteringar -3 613 -6 965 -6 400 -27 722 -25 955 Justering materiella anläggningstillgångar tillkommer gåvor 0 avgår förändring av 99 omsättningstillgångar avgår förändring skuld -193 avgår resultatförda poster -672 Investering materiella -4 379 60 anläggningstillgångar 5.1.1 Nämndernas utfall och prognos *I kretslopp och vattennämndens investeringsinkomster för perioden ingår cirka 32 mnkr som avser anslutningsavgifter kopplat till exploateringsverksamheten. Investeringsuppföljning Nämndernas samlade nettoutfall för perioden januari-augusti uppgår till totalt 3,1 mdkr, vilket är 300 mnkr högre än nämndernas utfall motsvarande period 2023. Samlat lämnar nämnderna en total nettoprognos för året på cirka 6,2 mdkr, vilket skulle motsvara en ökad investeringstakt i förhållande till utfallet för 2023 med 1,6 mdkr. För hela planperioden 2021-2025 lämnar nämnderna en prognos för nettoinvesteringarna på cirka 25,5 mdkr vilket är ungefär 3 mdkr lägre än beslutad budget för perioden. I stort lämnar samtliga nämnder en prognos för året som understiger beslutad nämndsbudget för året. Endast exploateringsnämnden redovisar en prognos som överstiger årets budget. Anledningen till avvikelsen är förvärvet av del av Gullbergsvass från Älvstranden Utveckling AB för 850 miljoner kronor. Ärendet kommer upp för beslut till kommunfullmäktige under hösten. Tidigare prognoser under året har utgått från att köpet skulle ske i inledningen av 2025 men nu utgår prognosen från att köpet sker i slutet av 2024. För planperioden som helhet redovisar nämnden en prognos som uppgår till cirka 2,6 mdkr netto vilket är en ökning mot budgeterad nivå med 250 miljoner kronor. Även för planperioden handlar avvikelsen om förvärvet av del av Gullbergsvass. Nämnden, i prognosen för planperioden, även tagit höjd för ytterligare ett större förvärv, inom Centralenområdet. Idrott- och föreningsnämndens nettoprognos för året uppgår till cirka 260 mnkr, vilket är drygt 230 mnkr lägre än budget för året. Prognosen för planperioden är cirka 1,7 mdkr lägre än budget. Avvikelserna förklaras framför allt av förskjutningar i tidplaner för ett flertal större investeringar i sport-, is- och simhallar, på grund av framför allt svårigheter i markåtkomst och förskjutna eller utdragna detaljplaneprocesser. Den största enskilda avvikelsen för planperioden utgörs av Centralbadet där byggstart nu planeras till 2027. Prognosen ligger därmed utanför innevarande planperioden vilket innebär en avvikelse med 850 mnkr. För kretslopp och vattennämnden har investeringstakten generellt ökat och är till och med augusti cirka 340 mnkr högre än motsvarande period 2023. Prognosen för året ligger cirka 150 mnkr under nämndens beslutade budget. För planperioden prognostiseras ett utfall som ligger cirka 400 mnkr lägre än kommunfullmäktiges beslutade budget efter den ramjustering avseende tekniskt vatten som kommunfullmäktige beslutade om i juni. Sammantaget pekar utfall och prognoser på en ökad förmåga från nämnden att kunna genomföra planerade investeringar. Stadsfastighetsnämndens utfall ligger i nivå med investeringstakten för motsvarande period 2023. Prognosen för året pekar på ett lägre utfall än budgeterat med i storleksordningen 700 mnkr. I likhet med prognosen för planperioden, som pekar på drygt 1,3 mdkr i lägre investeringsvolymer än budgeterat, hänför sig de lägre prognoserna till takten i nyinvesteringar. Nämnden lyfter framför allt de senaste årens konjunktur och prisutveckling och en ökad kostnadsmedvetenhet bland stadens beställande verksamheter som en förklaring till utvecklingen, vilket innebär längre beslutsprocesser och en ökad försiktighet innan beslut om byggande fattas. Till del förklaras de lägre investeringsprognoserna även av nedreviderade befolkningsprognoser, vilket lett till att projekt inte beställs eller skjuts på framtiden. Vad avser reinvesteringsvolymerna prognostiserar nämnden att den i stort når de 61 budgeterade målet för året och för planperioden. Periodens utfall för stadsmiljönämnden ligger i nivå med motsvarande period föregående år och prognosen för året ligger i stort sett i linje med budget. Prognosen för planperioden medför ett överskott motsvarande cirka 700 mnkr och förklaras företrädelsevis av tidsförskjutningar i flera projekt där komplexiteten eller svårigheten med markåtkomst i projektets geografi, framför allt i stadens centrala delar, medför längre planeringsfaser, längre myndighetsprocesser och samordning och anpassning till andra projekt och det befintliga stadslivet. Utfallet för det kommuncentralt avsatta investeringsutrymmet för Krisberedskap har inte nyttjats under året. Under 2023 pågick planering av åtgärder och för 2024 förväntas att vissa åtgärder knutet till framförallt trygghetspunkter, reservkraft och befolkningsskyddsrum kommer att starta främst inom stadsfastighetsnämnden. Dessa kommer hanteras inom ramen för nämndens ordinarie investeringsramar varför det kommuncentrala utrymmet inte behöver nyttjas. För 2025 och framåt har civilberedskapsåtgärder arbetats in inom ramen för nämndernas ordinarie investeringsnomineringar, varför utrymmet för planperioden inte förväntas att nyttjas. Exploateringsuppföljning Exploateringsverksamhetens nettoutfall, exklusive VA-utbyggnaden, uppgår till 23 mnkr till och med augusti. Nettoutfallet är cirka 250 mnkr lägre än för motsvarande period 2023. Prognosen för året och för planperioden ligger kvar på motsvarande nivåer som prognosen i mars och pekar på väsentligt lägre nettoutfall än vad som är budgeterat orsakat både av lägre inkomster och lägre utgifter. För planperioden i sin helhet prognostiseras ett fortsatt ett positivt exploateringsnetto på cirka 1,3 mdkr, men är cirka 2 mdkr lägre än budgeterad prognos. Prognosavvikelserna mot budget beror framför allt på att inkomsterna i projekten har skjutits framåt i tiden, som en konsekvens av rådande marknadsläge. Prognosen för året innehåller fortsatt risker då ett par större planerade försäljningar riskerar att förskjutas ytterligare i tid, vilket kan komma att medföra ett negativt nettoutfall för året. Vad avser VA-utbyggnaden inom stadens exploateringsverksamhet fortsätter trenden med en ökad genomförandetakt för att bättre takta med stadens övriga utbyggnad. Utgiftsutfallet för perioden uppgår till cirka 114 mnkr, vilket är en fördubbling i förhållande till föregående år. Kretslopp och vattennämnden beslutade redan under våren 2024 att omfördela sin exploateringsbudget från 2025 till 2024 för att möta den högre framdriften, vilket dock innebär att den totala prognosen för planperioden nu överskrids. 5.1.2 Utvalda investerings- och exploateringsprojekt Nedan redovisas ett antal utvalda investerings- och exploateringsprojekt från nämndernas och bolagsstyrelsernas projektportföljer. Urvalet baseras på projekt och satsningar som har investeringsbeslut eller motsvarande på kommunfullmäktigenivå och som har gått in i en genomförandefas. Redovisningen förändras i takt med att enskilda beslut hanteras på kommunfullmäktigenivå och att projekt avslutas under det löpande året. Inom parentes anges den prisnivå som ligger till grund för projektens investeringsbeslut. För projekt med fast prisnivå redovisas så väl utfall och prognos i samma prisnivå som beslutad projektbudget. Projekt (mnkr) Projektutfall Projektprognos Projektbudget Slutår Investeringar Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter 62 Projekt (mnkr) Projektutfall Projektprognos Projektbudget Slutår Investeringar Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Investeringar nämnder Hisingsbron (2009) 1 589 -3 000 1 589 -3 000 1 566 -3 600 2021 Kvilleleden och gator i Backaplan 76 -160 318 -768 318 -768 2029 (2016) Knutpunkt Korsvägen (2017) 60 -62 746 -860 746 -860 2029 Stadsutveckling station Haga 1 -81 0 -660 0 -660 2032 (2017) Engelbrektslänken (2019) 26 -48 138 -260 138 -260 2026 Citybuss Backastråket (2016) 50 -62 300 -400 300 -400 2027 Spårväg och citybuss Frihamnen- 101 -240 525 -700 525 -700 2025 Lindholmen (2020) Spårväg och citybuss Brunnsbo- 22 -28 332 -442 332 -442 2029 Hjalmar Brantingsplatsen (2019) Torslanda tvärförbindelse (2022) 0 -22 0 -234 0 -234 2028 Ny barriär (Ultrafilter) Alelyckans 0 -380 0 -720 0 -900 2026 vattenverk (2022) Björlanda Pumpkedja (2022) 0 -225 0 -250 0 -350 2025 Tekniskt vatten (2022) 0 -410 0 -460 0 -500 2025 Jubileums-parken etapp 1, del av 0 -223 0 -225 0 -347 2024 utvecklingen av Frihamnen (2018) Eriksboskolan (2023) 0 -12 0 -368 0 -368 2027 Investeringar Stadshus Göteborg Energi: Rya 0 -728 0 -2 530 0 -2 650 2027 Biokraftvärmeverk (2022) Higab: Magasin för Kullturnämnden 0 -21 0 -540 0 -540 2027 (löpande) Higab: Konstmuseum om- och 0 -6 0 -800 0 -800 2030 tillbyggnad (löpande) Liseberg: Jubileumsprojekt - - - - - - - Vattenpark Oceana (löpande) Göteborgs Hamn: Terminalflytt och 0 -1 282 0 -2 488 0 -2 976 2028 utveckling av Arendal 2 (löpande) Göteborgs Hamn: Skandiaporten 0 -275 0 -1 255 0 -1 255 2028 (2017) Exploateringsinvesteringar Järnvågsgatan/ Masthuggskajen 1 589 -857 1 880 -2 340 1 860 -2 340 2031 (2017) Per Dubbsgatan (2019) 200 -124 248 -302 248 -302 2037 Kommentarerna nedan avser företrädelsevis väsentliga förändringar från tidigare rapportering eller projekt som tillkommit eller lyfts ur den kommuncentrala projektuppföljningen. I nämndernas och bolagsstyrelsernas delårsrapporter redovisas ytterligare projekt och mer fördjupade kommentarer. Stadens åtgärder vid stationsområdena för Västlänkens uppgångar vid Korsvägen och Haga rapporterar inte om några förändrade tidplaner för genomförandet, men 63 verksamheten rapporterar fortsatt att det finns osäkerheter kopplat till Västlänkens framdrift och färdigställande av stationslägena. Projekt Kvilleleden och gator i Backaplan planeras och genomförs i nära samarbete med Trafikverket och projektet rapporterar om risker knutet till tidplanen med anledning av tidigare omtag och tidigare brist på anbud för entreprenaden. Utbyggnad av överföringsledningar för Tekniskt vatten, som del i processvattenförsörjningen för NOVO:s etablering av batterifabrik i Göteborg, genomförs enligt plan. Verksamheten rapporterar dock att tempot i genomförandet och prisutvecklingen troligen kommer innebära att riskreserven och därmed projektbudgeten kan komma att behöva nyttjas i sin helhet. Färdigställande och överlämnande för möjlig anslutningsarbete är planerad till februari 2025. Under året har kommunfullmäktige beslutat om genomförande av Eriksboskolan, F-6. Rivning av befintlig skola färdigställdes under våren 2024 och byggentreprenaden planeras att inledas i början av 2025 med ett färdigställande och verksamhetsstart under vårterminen 2027. Pågående genomförande av magasin för kulturnämnden har förskjutits framåt i tid från senaste rapporteringen med anledning av att tilldelningen av entreprenaden har överklagats. Lisebergs jubileumsprojekt för Hotellet färdigställdes och avslutades 2023 och har således lyfts ur den samlade projektuppföljningen ovan. I februari 2024 bröt en kraftig brand ut vid pågående byggnation av Vattenparken Oceana. Skadorna är omfattande och effekterna i dagsläget svårbedömda. Lisebergs styrelse beslutade i juli att färdigställa projektet, men med anledning av det osäkra planeringsläget och påbörjat projekteringsarbetet har bolaget valt att i rapporteringen för delår augusti inte redovisa några utfall eller prognoser. Återrapporteringen av Göteborgs Hamns Terminalflytt och utveckling av Arendal 2 omfattar samtliga delprojekt som kommunfullmäktige tog ställning till redan 2022 och där kommunfullmäktige ställde sig bakom en utvidgad investeringsvolym 2023. Därmed skiljer sig återrapporteringen ovan från den rapportering som bolaget lyfter i sin delårsrapport, som endast lyfter pågående delprojekt och inte de delar som avslutats och är färdigställda. Skandiaporten avser Göteborgs Hamns kajåtgärder knutet till farledsfördjupningen. Kommunfullmäktige ställde sig bakom styrelsens förslag till investeringsåtagande redan 2020. Då projektet nu gått in ett tydligare genomförandeskede då samtliga godkännande har erhållits inklusive miljödom och klarläggande avseende statsstöd på EU-nivå, lyfts projektet ovan för löpande uppföljning mot kommunfullmäktige. Jubileumsparken hanteras i dagsläget som ett investeringsprojekt i avvaktan på att exploateringen av Frihamnsområdet ska återstarta. Projektprognosen speglar att det i dagsläget saknas extern finansiering av projektet via exploateringsbidrag och att omfattningen av genomförandet baseras på de tillgängliga budgeterade kommunala medlen. Omfattningen och innehållet i projektet har förändrats under åren och prognosen speglar därmed bättre projektets omfattning än den beslutade budgeten. Under augusti 2024 öppnade den nya bastun i parken. Under våren 2024 beslutade Kommunfullmäktige om att utöka den samlade projektbudgeten för stadsutvecklingen vid Järnvågsgatan/Masthuggskajen till sammantaget 2,34 mdkr för att upprätthålla önskad kvalitet, framför allt knutet till att möjliggöra för ett färjeläge för kollektivtrafik och för att säkra kopplingen till vattnet i området. Uppföljningen baseras på de konsoliderade utfallen från 64 exploateringsnämndens och Älvstrandens inkomster och utgifter i projektet, där mellanhavanden exkluderats. Verksamheterna rapporterar om fortsatt risker knutet till genomförandet på grund av den förlängda byggtiden och konjunkturläget. Därutöver pågår internt arbete mellan parterna för att fördela effekter av indexutveckling och fördelning av kostnader som inte tydligt regleras i befintliga genomförandeavtal och överenskommelser, men som förväntas landa under hösten 2024. 5.1.3 Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret kan, likt föregående delårsrapportering, konstatera att nämndernas prognoser för året generellt understiger budgeterade och planerade nivåer, vilket återigen speglar att det finns en kontinuerlig övertro på framdrift och genomförbarhet. Då det inte sker några uppbokningar av utgifter i investeringsredovisningen är det möjligt att det finns stora volymer av genomförda åtgärder de senaste månaderna som ännu inte fakturerats och belastar nämndernas investeringsutfall. Stadsledningskontorets bedömning är dock fortsatt att även de samlade prognoserna för resterande året är för högt värderade, utifrån upparbetade volymer fram till och med augusti. Det finns en risk att utfallen inte når de prognostiserade investeringsvolymerna för året. Då planperiodsmodellen upphör inför 2025 och nämnderna inte längre kan skjuta icke utnyttjade investeringsutrymme till kommande år inom en planperiod, bedömer stadsledningskontoret att det kan komma att uppstå frågor eller behov om att aktivt få föra med sig delar av årets investeringsutrymme för pågående projekt som inte utnyttjats. Detta framför allt till följd av tidsförskjutningar utanför den egna rådigheten eller där stora levererade åtgärder inte fakturerats innan årsskiftet. Samtidigt bör nämnderna i stor utsträckning kunna hantera dessa avvikelser inom ramen för de framtida årliga ramarna, som en del av den deras samlade styrning av sina projektportföljer som helhet. Likt tidigare rapporteringar är det fortsatt stadsledningskontorets bedömning att nämnderna behöver utveckla sin återrapportering vad avser konsekvenserna för verksamheten, i leveranser mot invånare och brukare eller vad avser måluppfyllelse vid uteblivna investeringar till följd av tidsförskjutningar. Även om projekten förväntas färdigställas vid ett senare tillfälle än planerat bör nyttorealiseringen uppstå senare eller exempelvis generera konsekvenser för andra projekt eller åtgärder där det finns beroendeförhållanden. Att verksamheterna inte genomför åtgärder som planerat innebär i någon mån en utebliven planerad leverans som förvaltningar och nämnder behöver belysa på ett tydligare sätt. Vad avser exploateringsverksamheten speglar så väl utfall som prognos det rådande marknadsläget med färre byggstarter, förskjutningar i pågående projekt och en lägre betalningsvilja, samtidigt som kostnadsläget fortsatt lider av de senaste årens prisutveckling. Stadsledningskontoret ser med viss oro på utvecklingen med minskad inkomstsida i planerade projekt samtidigt som utgifterna fortsätter att uppstå i redan pågående projekt där staden exempelvis har krav på sig att bygga ut allmän plats. Likt exploateringsnämndens rapportering bedömer stadsledningskontoret att verksamheten ska kunna nå de finansiella inriktningarna om en exploateringsekonomi i balans de närmsta åren, mycket tack vare tidigare goda år. Men med ytterligare försämrad ekonomi i projektportföljen till följd av marknadsläget, fortsatta behov av exploateringsprojekt som enbart avser markutveckling för kommunal service utan inkomstsida och ett högt prisläge, finns det risk att självfinansieringsgraden över tid kan 65 bli svår att upprätthålla. Det medför att det blir än viktigare framöver att aktivt prioritera i åtgärder och i ambitionsnivå för att ha en projektportfölj som har en balans mellan projekt med positiva och negativa kassaflöden över tid och därmed kunna upprätthålla eftersträvad finansiell inriktning. Stadsledningskontoret kan konstatera att projektredovisningen av de utvalda väsentliga projekten pekar på relativt små avvikelser i förhållande till senast fattade beslut. Kontoret vill komplettera bilden med att flertalet projekt återrapporteras i förhållande till de fasta prisnivåer som låg till grund för beslut och ställningstagande i kommunfullmäktige. Det innebär att effekterna av den pris- och indexutveckling som skett de senaste åren inte avspeglas i återrapporteringen. Sker prisutvecklingen i en snabbare takt än skatteunderlagsutvecklingen, snabbare än eventuell medfinansiering från staten eller att prisutvecklingen för byggrätter sjunker eller affärerna bakom sviktar, kan det potentiellt finnas risk att verksamheten får än tyngre slutlig ekonomisk belastning än vad som framkommer av återrapporteringen. Det kan även innebära att det i den löpande budgetplaneringen kan komma att tränga undan andra projekt för att hantera pris- och indexutveckling inom befintliga ramar, driva på prissättning och avgiftsuttag eller medföra behov av exempelvis en större andel exploateringsprojekt med högre inkomstpotential för att möta den faktiska prisutvecklingen i andra projekt. 5.2 Bolagens investeringsredovisning Avvikelse Prognos Prognos Belopp i mnkr Utfall jan-aug Budget helår budget - helår helår mars prognos Energi 1 656 2 790 2 790 0 2 790 Hamn 479 802 1 213 411 1 218 Lokaler 623 1 437 1 170 -267 1 219 Bostäder 2 424 4 016 3 581 -435 4 233 Kollektivtrafik 18 55 60 5 71 Turism, kultur och evenemang 343 517 562 45 439 Näringsliv 0 0 0 0 0 Interna Bolag 625 850 694 -156 694 Regionala Bolag 198 429 414 -15 413 Boplats 0 0 0 0 0 Eliminering 0 0 0 0 0 Summa Göteborgs Stadshuskoncern 6 367 10 896 10 484 -412 11 077 5.2.1 Bolagens utfall och prognos Stadshuskoncernens investeringar för perioden januari-augusti uppgår till 6 367 mnkr, vilket är högre än under samma period föregående år. Koncernen ökar sin prognos jämfört med budget med 412 mnkr. Inom Göteborg Energikoncernen genomförs investeringar framför allt i fjärrvärme, elnät, stadsfiber och fjärrkyla. Under perioden uppgår investeringarna till 1 656 mnkr, vilket är högre än motsvarande period föregående år. Under perioden har bolaget fortsatt byta ut elmätare samt fortsatt utbyggnaden av ny fjärrvärmeledning som binder 66 samman Göteborgs och Mölndals fjärrvärmenät. Investeringar har även skett i elnätet, som en förberedelse för nya verksamheter på Hisingen. Under perioden har även byggnationen av Rya biokraftvärmeverk fortsatt, vilket beräknas att vara färdigställt 2027. Under året har även arbetet med produktionsanläggningen Riskulla påbörjats, även denna beräknas stå färdig 2027. Koncernen lämnar prognosen oförändrad i förhållande till budget. Göteborgs Hamn AB redovisar investeringar i materiella anläggningstillgångar på 479 mnkr under perioden, vilket är högre än föregående år. Största delen avser Skandiaporten, som är i genomförandefas, efter att samtliga godkännanden erhållits från berörda instanser. Övriga projekt avser färjelokalisering i Arendal, med ytor och kajer samt ny terminalbyggnad. Prognosen för helåret sänks med drygt 400 mnkr och beräknas uppgå till 802 mnkr. Kluster Lokaler (Higabkoncernen), har under perioden genomfört investeringar om 623 mnkr, vilket är något lägre än samma period föregående år. Prognosen för helåret förväntas emellertid öka i förhållande till budget, framför allt inom Älvstranden, och uppgår till 1 437 mnkr. Higab AB har fortsatt arbetet med nytt magasin för flera av stadens museer, Konstmuseets om- och tillbyggnad, samt utveckling av Sahlgrenska Huset. Feskekôrka och Dicksonska Palatset har färdigställts under perioden. Arbetet med ny kretsloppsanläggning i Högsbo har startats upp och beräknas vara färdigt 2027. Göteborgs Stads Parkering AB har fortsatt arbetet, att tillsammans med Higab AB och idrotts- och föreningsnämnden, utveckla parkeringsanläggning Masthugget Väst och byggnation förväntas påbörjas under 2024. Älvstranden Utveckling AB har fortsatt investerat i flertalet pågående stadsutvecklingsprojekt, både på Norra och Södra Älvstranden. Under perioden har arbetet fortsatt med genomförandet av Halvön på Masthuggskajen. Kluster Bostäder (Framtidenkoncernen), redovisar investeringar om 2 424 mnkr för perioden, vilket är högre än föregående år och förklaras främst av Bygga Hems förvärv av byggrätter i Karlastaden. Totala investeringar för 2024 prognostiseras att uppgå till 4 016 mnkr, vilket är 435 mnkr högre än budget. Förändringen härrör främst till förvärvet i Karlastaden, 1 027 mnkr, men också lägre investeringar, framför allt i nyproduktion, till följd av tidsförskjutningar. Under perioden har koncernen färdigställt 273 bostäder för inflyttning och antalet bostäder i produktion är cirka 1 100. Kluster Turism, kultur och evenemangs (Göteborg & Co-koncernen) investeringar för perioden uppgår till 343 mnkr och består till största delen av investeringar i Oceana för återuppbyggnad, rivning, röjning och sanering samt investeringar i anläggningar som ligger inom Got Events ansvarsområde. Helårsprognosen sänks i förhållande till budget, framförallt som en effekt av branden i Oceana samt minskade investeringar i nöjesparken. Göteborgs Stads Leasing AB investerar i finansiella och operationella leasingobjekt. Periodens investering uppgår till 625 mnkr, vilket är i samma nivå som föregående år. Den operationella leasingen avser framför allt fordon och maskiner inom stadens verksamheter. Den finansiella leasingen avser till stor del stadens it- och annan utrustning samt spårvagn M31 och M32 samt revisioner på dessa. Bolaget ökar sin helårsprognos som en effekt av ökad efterfrågan inom finansiell leasing. Gryaab redovisar investeringar om 40 mnkr för perioden, vilket är högre än motsvarande period föregående år. Bolaget projekterar och genomför ett flertal investeringar i befintliga anläggningar samt genomför projektering av Nya Rya. 67 Prognosen för helåret sänks med 48 mnkr i förhållande till budget. Renovakoncernen har under perioden fortsatt byggnationen av ny fordonsverkstad, vilken beräknas stå färdig under kvartal 3 2024. Koncernen ökar sin helårsprognos något i förhållande till budget. 5.2.2 Stadsledningskontorets bedömning Stadshuskoncernen är inne i en fas av ökade investeringsvolymer. Den nivåhöjning från cirka 9 mdkr per år till cirka 11 mdkr per år, som speglas i prognos och i bolagens redovisade planer, sträcker sig minst fyra år framåt och drivs främst av ökade investeringar i bostäder, fjärrvärme, elnät och i hamnanläggningar . Stadsledningskontoret konstaterar att ökad investeringstakt tillsammans med lägre resultat och kassaflöden i koncernen minskar självfinansieringsgraden och soliditeten samtidigt som koncernens räntekänslighet ökar. Lönsamheten kan långsiktigt förbättras genom väl prioriterade investeringar i kombination med förbättrade resultat och kassaflöden. 68 6 Kommunfullmäktiges mål Bedömningarna görs utifrån utsikterna till måluppfyllelse inom mandatperioden. De utgår från tre olika nivåer som definieras så här: • Sannolikt att nås. Målet är redan uppnått eller bedöms uppnås om nuvarande utveckling fortsätter och planerade insatser genomförs. • Möjligt att nås. Målet bedöms möjligt att nå trots nuvarande utveckling om planerade insatser får avsedd effekt och utvecklingen i omvärlden är gynnsam. • Ej sannolikt att nås. Målet bedöms inte nås med nuvarande utveckling. Kräver förändrad utveckling i omvärlden och/eller stora förändringar i hur Göteborgs Stad agerar. Stadens nämnder och styrelser har ombetts att kortfattat redogöra för hur de har tagit sig an respektive mål och vilken utveckling de ser kopplat till den egna verksamheten. En kort summering av generella mönster återfinns under varje målbedömning. Nämndernas och styrelsernas svar biläggs i sin helhet. 6.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet Stadsledningskontorets bedömning Målet bedöms ej sannolikt att nå. Inom ramen för arbetet med Göteborgs Stads program för en jämlik stad togs en tredje jämlikhetsrapport fram under 2023 för att visa hur jämlikheten och hälsan i Göteborg har utvecklats över tid. I denna konstateras att de skillnader som påvisades i den första rapporten från år 2014 i stora drag fortfarande kvarstår och att skillnaderna snarare ökat än minskat på flera områden. Göteborgs Stads trygghetsskapande och brottsförebyggande program syftar till att skapa förutsättningar för ett strukturerat, kort- och långsiktigt arbete som anpassas till samhällsutvecklingen och bedrivs samordnat och kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder. En samlad analys av programmets måluppfyllelse med utgångspunkt i indikatorer och central lägesbild rapporteras årligen till kommunfullmäktige. Redovisningen av lägesbild brott och otrygghet Göteborg 2024 visar att den upplevda tryggheten samt tilliten till andra har legat på en relativt stabil nivå de senaste åren. Det är dock stora skillnader mellan olika områden i Göteborg samt mellan olika målgrupper. Bland annat desinformationskampanjen har påverkat tilliten negativt till socialtjänsten och andra verksamheter i staden. Framtidskoncernens trygghetsindex visar dock en ökad trygghet från 2021 till 2023 för hela bostadsbeståndet. Två planer med koppling till målet antogs under 2023, Göteborgs Stads plan för att motverka tystnadskulturer 2023–2025 och Göteborgs Stads handlingsplan för att stoppa nyrekrytering, gängkriminalitet och utvecklingen av parallella samhällen 2023–2026. Båda handlingsplanerna är kopplade till mål och strategier i trygghetsskapande och brottsförebyggande programmet och bidrar till stärkt fokus på frågorna. Den nya socialtjänstlagen som planeras att träda i kraft 1 januari 2025 innehåller ett tydligt brottsförebyggande perspektiv där kommuner ska arbeta mer förebyggande och fånga upp behov tidigt. Sveriges kommuner och regioner (SKR) välkomnar den nya lagen då syftet är att göra socialtjänsten mer förebyggande, lättillgänglig och jämställd än tidigare, för att invånarna ska vilja och våga ta emot hjälp tidigt, och för att flickor, pojkar, kvinnor, män och personer med annan könsidentitet ska kunna få rätt sorts hjälp. Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning 69 2021 till 2026 innehåller tio rättighetsområden varav flera av dem bidrar till målet. Rätten till information och kommunikation, rätten till demokratisk delaktighet och rätten till arbete och sysselsättning är alla områden som syftar till att skapa möjlighet till inflytande och delaktighet. I sin senaste årsrapport följer funktionshindersombudsmannen upp implementeringen på rättighetsområdet Rätten till information och kommunikation. Det konstateras att informationen på stadens hemsidor i hög grad är anpassad och tillgängliggjord. Det gäller goteborg.se samt förvaltningarnas information, men det finns fortfarande brister i vissa bolags tillgängliggörande av information. När det gäller digitala tjänster och kontaktvägar går utvecklingen fort och det förenklar kontakterna med kommunen för de flesta. Personer med funktionsnedsättning, deras anhöriga och brukarorganisationerna rapporterar att digitala system, kontaktvägar och stöd inte ännu är inkluderande och till för alla. Även äldre invånare har på olika sätt påpekat hur digitala lösningar och system ibland blir direkt hindrande för individen. Funktionshindersombudsmannen konstaterar att flera verksamheter behöver säkerställa att den digitala utvecklingen även omfattar personer med funktionsnedsättning. Nämnden för demokrati och medborgarservice har tagit flera steg mot att stärka det proaktiva demokratiuppdraget, tydliggöra stadens demokratiska infrastruktur och stödja Göteborgs Stad med kompetenshöjande insatser. Genom konkreta åtgärder som Medborgarinflytande 2.0, delaktighetsnätverket, nya riktlinjer för Göteborgsförslaget och utbildningar om minoriteters rättigheter, bedömer nämnden att de skapar bättre förutsättningar för delaktighet och inflytande för de som bor och verkar i Göteborg. Det pågår ett långsiktigt arbete i staden som har förutsättningar att leda till goda resultat på sikt, men målet bedöms ej sannolikt att hinna nås inom mandatperioden. Nämnders och styrelsers omhändertagande I nämnders och styrelsers rapportering om hur målet har omhändertagits är följande exempel på aktiviteter och arbetssätt som många tar upp: • arbetet inom Göteborgs Stads program för en jämlik stad, Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning och Göteborgs Stads trygghetsskapande och brottsförebyggande program med kopplade handlingsplaner • utveckling av stadsutvecklingsprocesserna och att det sociala perspektivet integreras • långsiktigt främjande och förebyggande insatser • kompetenshöjande insatser till medarbetarna – till exempel inom våldsprevention, hedersrelaterat våld och barnrätt • utveckling av synpunktsinhämtning, medbestämmande, dialogkoncept, nya digitala tjänster och andra former av brukarinflytande och delaktighet 6.2 Segregationen i Göteborg ska brytas Stadsledningskontorets bedömning Målet bedöms ej sannolikt att nå. Ett av fyra målområden i Göteborgs Stads program för jämlik stad, Skapa hållbara och jämlika livsmiljöer, innefattar segregationen och Minska boendesegregation är en av strategierna kopplad till målområdet. I Jämlikhetsrapporten 2023 användes två olika mått som tas fram av Boverket och SCB för att mäta och analysera segregation. 70 Ojämlikhetsindex är ett mått på skillnader i bosättningsmönster mellan olika socioekonomiska grupper och mäter graden av segregation. Ett annat sätt att analysera segregationen är utifrån områden med olika socioekonomiska profiler – hur stor andel som bor i ett område med stora socioekonomiska utmaningar. I rapporten konstateras att med dessa båda mått minskade segregationen i Göteborg från mätstart år 2012 fram till 2018 för att sedan öka något igen. Sedan rapporten togs fram har nya data presenterats och Göteborg är nu åter nere på 2018 års nivåer i båda måtten. Göteborgs Stads handlingsplan för att inga områden ska vara särskilt utsatta 2025 antogs av kommunfullmäktige i oktober 2023. Mot bakgrund av forskning och regeringens reformprogram för att minska segregation, utgår handlingsplanen från fyra fokusområden som behöver stärkas och utvecklas för att motverka utsatthet och kriminalitet i bostadsområden; Barns och ungas uppväxtvillkor, Stadsutveckling, Grundläggande säkerhet och trygghet samt Inflytande, delaktighet och tillit. Polisen presenterade sin senaste lägesbild av kriminell påverkan under hösten 2023. I den fick Biskopsgården förändrad bedömning och är inte längre ett särskilt utsatt område utan den lägre kategorin, riskområde. Även Hjällbo visade en positiv utvecklingstrend när det gäller utsatthet för kriminell påverkan, dock utan att kategorin ändras. Nästa lägesbild presenteras hösten 2025. Allmännyttan är en viktig kraft i områden med stora socioekonomiska utmaningar. Framtidenkoncernens strategi för utvecklingsområden 2020–2030 beskriver vad koncernen ska göra för att bidra till att ingen del av staden ska finnas med på polisens lista över utsatta områden. Inom ramen för strategin superförvaltning görs insatser för ökad trygghet, ökad närvaro, att det ska vara rent och snyggt i områdena och arbete med nolltolerans mot kriminell påverkan. Utöver det ingår också strategin stadsutveckling där koncernen investerar i underhåll och renovering samt nyproduktion i områdena. Samverkan sker med flera andra bolag och förvaltningar. I uppföljningen under våren 2023 bedöms ungefär hälften av superförvaltningsinsatserna vara slutförda/ färdigutvecklade och resterande del i huvudsak pågå enligt plan. I 2023 års lägesbild för Framtidenkoncernens strategi för utvecklingsområden konstateras att samtliga områden utvecklats positivt under 2023. Under hösten genomfördes koncernens hyresgästenkät. I svaren framgår att arbetet i koncernens sex utvecklingsområden ger resultat. Alla parametrar utvecklas i rätt riktning och i frågan om upplevd trygghet är siffrorna för de boende i dessa områden nu uppe i nivå med snittet för Göteborg, något som inte skett tidigare. Stadsledningskontoret har tillsatt en funktion för att driva, samordna och stödja stadens arbete på segregationsområdet. Befintlig styrning i form av budgetuppdrag och styrande dokument med bäring på segregationsområdet har kartlagts och dialoger har hållits med de förvaltningsledningar och bolagsstyrelser som bedöms ha störst möjligheter att påverka segregationen. I dialogerna har verktyg, samverkansmöjligheter, hinder och målkonflikter diskuterats. Även samverkan med akademin har initierats. Kartläggningen och dialogerna visar att styrningen har god täckning, men även med kraftsamling kring prioriteringar och implementering kan avsedd effekt uppnås först på längre sikt. Det finns många aktiviteter på verksamhetsnivå som bidrar till att kompensera för segregationens negativa effekter, men det finns behov av strukturella förändringar för att bryta segregationsdrivande mönster. Ett antal knäckfrågor som behöver lösas har identifierats: gemensamma prioriteringar och taktning, modigt ledarskap och ansvar för att hantera målkonflikter och göra aktiva val i styrningen, prioritera resurser där de gör mest skillnad, tillgänglighet och likvärdigt bemötande samt anpassning utifrån behov och arbete mot rasism. På ett av stadens ledarforum för förvaltnings- och bolagschefer var temat segregation. Detta för att ta ut riktning och 71 skapa gemensamma åtaganden utifrån resultatet av kartläggning och dialoger. Bostadsstrukturen är en viktig komponent i boendesegregationen. Genom att komplettera med det som saknas och genom olika upplåtelseformer, bostadstyper och kostnadsnivåer i hela staden kan en större blandning på områdesnivå nås. Genom Göteborgs Stads program för bostadsförsörjning 2021–2026 verkar staden för att i samverkan med marknadens aktörer möjliggöra ett varierat utbud av bostäder såväl vad avser upplåtelseformer, bostadsstorlekar och hustyper som pris- och hyresnivåer för att möta olika behov och en differentierad efterfrågan. Det rådande konjunktur- och ränteläget har dock inneburit att byggstarterna av bostäder minskar i allmänhet och ett minskat intresse för byggande i ytterområden i synnerhet. Segregation är komplext att mäta objektivt men det finns en del som tyder på att utvecklingen går åt rätt håll, speciellt i de mest utsatta områdena. Styrningen på området bedöms ha god täckning och det pågår en mängd goda initiativ i förvaltningar och bolag. Stadsledningskontorets samordning på området och arbetet med handlingsplanen för att inga områden ska vara särskilt utsatta 2025 innebär ökad samverkan och fokusering. Men området är trögrörligt och målet bedöms trots det ej sannolikt att nå inom mandatperioden. Nämnders och styrelsers omhändertagande I nämnders och styrelsers rapportering om hur målet har omhändertagits är följande exempel på aktiviteter och arbetssätt som många tar upp: • arbetet inom Göteborgs Stads program för en jämlik stad och Göteborgs Stads trygghetsskapande och brottsförebyggande program med kopplade handlingsplaner • pågående förbättrings- och utvecklingsarbete inom ramen för den egna verksamhetens grunduppdrag och i samverkan med andra • aktiv rekrytering med sikte på mångfald inom personalstyrkan och anställa personer som står långt från arbetsmarknaden • mer lättillgänglig information – på andra språk och i klarspråk 6.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen Stadsledningskontorets bedömning Målet bedöms möjligt att nå. Kommunfullmäktige beslutade i februari 2024 om plan för kompetensförsörjning 2024– 2026. Syftet är att ta fram en gemensam riktning för staden i syfte att säkra framför allt välfärdsverksamheternas personalförsörjning framöver. Bakgrunden är den demografiska utvecklingen där andelen äldre ökar samtidigt som arbetskraftens andel minskar. I planen anges att kompetensförsörjningsutmaningen ska mötas genom att säkra att vi får behålla de medarbetare vi redan har, ompröva arbetssätt och utveckla verksamheten samt säkra tillgången på arbetskraft på sikt. Planen gäller för samtliga nämnder och styrelser i staden och innehåller fem fokusområden som kräver särskilda aktiviteter för att uppnå målet. Samtliga fem fokusområden berör det aktuella kommunfullmäktigemålet. I samband med delårsrapport augusti 2024 har en första uppföljning av planen genomförts. Uppföljningen är en del av en årlig inventering av kompetensförsörjningsbehovet per nämnd och styrelse där dessa anger behovet av 72 kompetens idag samt en bedömning av behovet på fem års sikt. I uppföljningen uppger 20 av 24 nämnder och ungefär hälften av styrelserna att de har svårigheter att kompetensförsörja inom den egna verksamheten idag. Välfärdsnämnderna uppger störst kvantitativa behov medan det i övriga nämnder och styrelser till största del handlar om svårigheter med specialistroller. Förutsättningarna att kompetensförsörja varierar mellan olika yrken, men på grund av försämrad konjunktur och minskad budgetram har flera nämnder behövt minska sin personal och förutsättningarna att hitta kompetens har därmed förbättrats. Den samlade bilden inom bolagssektorn är att situationen är oförändrad jämfört med föregående år. På lång sikt uppger ungefär samma nämnder och styrelser svårigheter med kompetensförsörjningen. Under hösten kommer det ske en uppföljning av hur planen har implementerats. Uppföljningen bedöms kunna presenteras för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under våren 2025. Genom kommunstyrelsens samordnande arbete tillsammans med Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning gör stadsledningskontoret bedömningen att målet är möjligt att nå inom mandatperioden. Måluppfyllelsen är också beroende av den demografiska utvecklingen och vad som händer på arbetsmarknaden i stort. Nämnders och styrelsers omhändertagande I nämnders och styrelsers rapportering om hur målet har omhändertagits är följande exempel på aktiviteter och arbetssätt som många tar upp: • arbetet inom ramen för Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning • arbetet med egna kompetensförsörjningsplaner som antingen har tagits fram eller håller på att tas fram 6.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist Stadsledningskontorets bedömning Målet bedöms möjligt att nå. Översiktsplanen för Göteborg antogs av kommunfullmäktige i maj 2022 och slår fast att Göteborg ska utvecklas till en nära, sammanhållen och robust stad. Det ska ge närhet till det man behöver i vardagen och att fler kan klara vardagen genom att gå och cykla. En stad som hänger ihop i gatunätet och med offentliga rum som är till för alla gör att människor möts och får bättre förutsättningar för jämlika livschanser. En robust stad har motståndskraft och anpassningsförmåga för att möta utmaningar och kriser samtidigt som invånarna har förtroende för varandra och till samhällets funktioner. Göteborgs grönplan är ett av flera dokument som på olika sätt förtydligar och fördjupar inriktningen i översiktsplanen och syftar till att visa hur staden kan stärkas som en stad med stora gröna kvaliteter, ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv, samtidigt som staden utvecklas. Den är vägledande för Göteborgs Stads alla planerande, byggande och förvaltande förvaltningar och bolag, som samtliga bidrar till en sammanhållen stadsutvecklingsprocess. Miljö- och klimatprogrammet följdes upp under 2023 och gällande delmålet om att säkra tillgången till grönområden och att nyttja ekosystemtjänster konstaterades att tillgången till grönområden är ojämnt fördelad i Göteborg och inte tillräckligt god i många områden, framför allt i centrala staden. Staden bedömdes ha styrande dokument och arbetssätt som främjar utvecklingen av grönområden och ekosystemtjänster, men att 73 hög konkurrens om mark då staden förtätas innebär att intentionerna i de styrande dokumenten ofta får stå tillbaka för andra intressen. Delmålet bedömdes möjligt att nå om grönfrågor prioriteras och värderas högre i stadsutvecklingen, samt att befintliga grönytor skyddas och utvecklas. Ett av åtgärdsområdena i Göteborgs Stads plan för klimatanpassning 2024-2026, Staden som stadsutvecklande organisation, innehåller åtgärder för att stärka blå-grön-gråa system och strukturer i långsiktig anpassning av staden. Åtgärdsområdet omfattar de stadsutvecklande nämnderna i planerande och förvaltande skeden, samt kretslopp och vattennämnden och miljö- och klimatnämndens arbeten med skyfalls- och vattenrelaterade frågor. Här ingår bland annat att bevara och utveckla grönstruktur och naturbaserade lösningar för att förbygga och öka anpassningsförmågan i staden. En åtgärd inom området är att samverka med fastighetsägare och verksamheter kring bevarande av befintlig och tillskapande av ny grönstruktur på allmän plats. Syftet med den nya organiseringen inom stadsutvecklingsområdet som trädde i kraft i januari 2023 var att skapa en mer sammanhållen stadsutvecklingsprocess i såväl planering, genomförande som förvaltning av staden. Det pågår ett antal utvecklingsinsatser i staden för att realisera potentialen och uppnå en mer sammanhållen stadsutveckling. Internt mellan de nya stadsutvecklande nämnderna, men även i samverkan med övriga nämnder. Ett flertal nämnder bedömer i sin delårsrapportering att arbetet kommer att leda till att andra perspektiv i högre utsträckning tas om hand inom den gemensamma plan- och exploateringsprocessen, exempelvis inom det sociala området och när det gäller kulturens roll. I Göteborgs Stads program för bostadsförsörjning bedöms att det fram till år 2030 behöver byggas mellan 4 000 och 5 000 bostäder årligen för att kunna möta framtida behov och minska dagens brist på bostäder. Byggandet de senaste åren har varit mycket stort och överträffat de nivåerna – det färdigställdes 5 400 bostäder år 2021, 5 900 år 2022 och 5 500 år 2023. Det förändrade konjunktur- och ränteläget innebar en kraftig inbromsning avseende byggstartade bostäder. Under 2023 påbörjades 2 900 bostäder, en halvering jämfört med de senaste fem åren. Under första halvåret 2024 har antalet byggstarter sjunkit ytterligare och stadsbyggnadsnämnden prognostiserar att 1 750 bostäder kommer att påbörjas under helåret. Antalet färdigställda bostäder under första halvåret var 2 400 och prognosen för helåret är 3 400 bostäder, en minskning med närmare 40 procent jämfört med utfallet förra året. Även om konjunkturläget förväntas ljusna och räntenivåerna sjunka kommer det låga antalet byggstarter innebära ett lågt antal färdigställda bostäder de närmaste åren. Det bör tilläggas att bedömningen av det framtida bostadsbehovet i programmet för bostadsförsörjning bygger på en högre förväntad befolkningstillväxt än vad som blivit fallet. Covid 19, oväntat lågt barnafödande och förändrad migration har inneburit att det i befolkningsprognosen för år 2024 förväntas bo ungefär 15 000 färre i Göteborg år 2030 än vad som prognosticerades före pandemin. Det finns långsiktig och tydlig styrning som går väl i linje med budgetmålet. Det är i flera fall nyligen antagna dokument där strategier och åtgärder fortfarande är i en uppstartsfas och det således finns stor potential för positiv utveckling. En mer sammanhållen stadsutveckling kan förväntas bidra till att realisera styrningens ambitioner. Engagemang och vilja till samverkan tycks stort i förvaltningar och bolag och under förutsättning att konjunkturen vänder upp igen bedöms målet möjligt att nå. Nämnders och styrelsers omhändertagande I nämnders och styrelsers rapportering om hur målet har omhändertagits är följande exempel på aktiviteter och arbetssätt som många tar upp: 74 • arbetet inom Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram och Göteborgs Stads klimatanpassningsplan • utveckling av stadsutvecklingsprocesserna och att det sociala perspektivet och kulturmiljöperspektivet integreras 6.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald Stadsledningskontorets bedömning Målet bedöms ej sannolikt att nå. I Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram finns målet Göteborgs klimatavtryck är nära noll som innebär att utsläppen inom Göteborgs geografiska område ska minska med minst 10,3 procent per år och de konsumtionsbaserade utsläppen ska minska med minst 7,6 procent per år till 2030. Göteborgs Stad ska minska sina egna utsläpp i högre takt och använda samtliga tillgängliga verktyg och styrmedel för att driva på samhällets omställning. Den första uppföljningen av programmet gjordes under 2023 och trenden för målet bedöms vara positiv, men inte gå i en takt som leder till att målet nås. Insatser för minskad klimatpåverkan görs inom olika områden, men sammantaget går utvecklingen för långsamt. Systemförändringar behövs med nya sätt att prioritera, interagera och lösa behov inom såväl offentlig sektor som näringsliv och hushåll. Göteborgs Stad behöver fortsätta utveckla styrning, ansvarsfördelning och samverkansmodeller för att driva på nödvändig systemförändring. Göteborgs Stads rådighet över konsumtionsbaserade och geografiska utsläpp är begränsad. I Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram finns också målet Göteborg har en hög biologisk mångfald som innebär att Göteborg senast 2030 ska ha tillräckliga arealer av naturtyper och livsmiljöer med rätt skötsel för att bevara de arter som finns i kommunen och ge förutsättningar för att utveckla ekosystemtjänster. I uppföljningen från 2023 bedöms trenden för målet vara generellt negativ. Det görs insatser för att främja biologisk mångfald i grönområden och vattenmiljöer, både i och utanför stadsmiljön, men nuvarande arbetssätt och prioriteringar inom Göteborgs Stad bedöms inte motsvara vad som krävs för att nå målet. Exploatering av grönområden bedöms hindra måluppfyllelse. Utvecklade arbetssätt och ökad prioritering av biologisk mångfald och vattenfrågor krävs inom planläggning och exploatering, skydd och skötsel av natur samt inköp. I maj 2024 fattade kommunfullmäktige beslut om Göteborgs Stads klimatanpassningsplan 2024-2026. Då utsläppen av växthusgaser inte har minskat i tillräckligt snabb takt för att undvika ett varmare klimat behöver klimatanpassningsarbetet löpa parallellt med omställningsarbetet. I planen ingår åtgärder som, i ett delvis annat syfte, även bidrar till klimatomställning och biologisk mångfald. Till exempel pekar planen ut behovet av mer grönska som ett sätt att få ner temperaturen och klimatanpassa stadsmiljön. Den taktiska stadsutvecklingen beaktar klimatanpassning som en viktig aspekt. Det finns ett flertal pågående uppdrag från kommunfullmäktige till stadens nämnder och styrelser som förväntas leda till lägre energiförbrukning och minskad klimatpåverkan. Det finns positiva tecken och med ytterligare fokus på klimatfrågorna i tidigt skede i stadsutvecklingen finns möjligheter att nå målet på längre sikt, men det bedöms ej 75 sannolikt att det nås inom mandatperioden. Nämnders och styrelsers omhändertagande I nämnders och styrelsers rapportering om hur målet har omhändertagits är följande exempel på aktiviteter och arbetssätt som många tar upp: • arbetet inom Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram, miljöledningssystemet och miljöförvaltningens stödjande revisioner • ytterligare minskad miljöpåverkan när det gäller den egna förvaltningens eller bolagets resor, energianvändning, fordon, inköp och upphandling 6.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov Stadsledningskontorets bedömning Målet bedöms möjligt att nå. Hur behoven av välfärd tillgodoses, som ekonomisk och social trygghet samt en god hälsa, regleras i stora delar av lagstiftningen. En välfärd som möter behoven är beroende av tillgång till adekvata lokaler och personal med rätt kompetens. Anpassade och tillgängliga lokaler är en förutsättning för att kunna bedriva utbildning och barnomsorg, tillhandahålla boende för äldre och för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Lokalförsörjningsplanen 2024 visar att inom grundskola och förskola finns viss obalans inom lokalförsörjningen. Minskat barnafödande leder till färre barn än förväntat i förskola och grundskola inom några år. På totalen finns i dagsläget ett överskott på lokaler samtidigt som det i vissa områden råder underskott Det är inte alltid så att lokalerna finns tillgängliga där behovet finns. Nämnden för funktionsstöd rapporterar att de har ett fortsatt stort och ökande behov av bostäder med särskild service (BmSS). Behovet är störst av friliggande BmSS, samtidigt som det fortsatt är en utmaning att hitta funktionella tomter med förutsättningar för bra verksamhetsutformning. Stadsfastighetsnämnden skriver i sin delårsrapport för augusti att leverans av nybyggda bostäder med särskild service (BMSS) uteblir under 2024 till följd av förseningar på grund av detaljplaneändringar, bygglovsförseningar, överklaganden, försenade underlag och svårigheter att hitta lämpliga tomter. Detta innebär att staden inte kan möta behovet av platser, att kön ökar och att beslut inte verkställs i tid. Kompetensutmaningarna och den växande arbetskraftsbristen påverkar möjligheterna att kunna möta behovet av välfärd framöver. Inom ramen för Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning har det gjorts en inventering av nämnder och styrelsers bedömning av kommande kompetensförsörjningsbehov. Det är främst yrkesgrupper inom vård och omsorg samt utbildning som det kommer att finnas brist. För äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen har det under innevarande år varit möjligt att anställa fler sjuksköterskor och därmed tillgodose behovet utan att använda inhyrd personal. Utbildade undersköterskor inom äldre samt vård och omsorgsförvaltningen och stödassistenter inom funktionsstödsförvaltningen är grupper som det råder brist på i dagsläget och som befaras öka. Inom utbildning saknas i första hand speciallärare. 2028 inträder lagkrav på vidareutbildning till speciallärare med inriktning intellektuell funktionsnedsättning för att ansvara för undervisningen. Under hösten 2023 presenterade stadsledningskontoret en fördjupad uppföljning av sex planer inom området för mänskliga rättigheter. I uppföljningen konstateras att planerna inte fått avsedd effekt. I uppföljningen uppger verksamheterna att de prioriterar sitt 76 grunduppdrag framför arbete med specifika planer då planer uppfattas ligga delvis utanför grunduppdraget. Eftersom planerna syftar till att säkerställa just att de olika grupperna inkluderas i grunduppdraget tyder en sådan prioritering på att syftet med planerna inte har nått fram. Kommunfullmäktige gav i mars 2024 kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på en riktlinje för stadens arbete med mänskliga rättigheter. Erfarenheterna från den fördjupade uppföljningen tas om hand inom ramen för det arbetet. Med ny kompetensförsörjningsplan och kommande ny styrning på MR-området finns förutsättningar att nå målet. Måluppfyllelsen är också beroende av den demografiska utvecklingen och vad som händer på arbetsmarknaden i stort. Nämnders och styrelsers omhändertagande I nämnders och styrelsers rapportering om hur målet har omhändertagits är följande exempel på aktiviteter och arbetssätt som många tar upp: • verksamhetsutveckling, systematiskt kvalitetsarbete och digitalisering • pågående och planerade brukar- och kundersökningar för att få en bättre bild av hur behoven ser ut 6.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor Stadsledningskontorets bedömning Målet bedöms möjligt att nå. Kommunfullmäktige beslutade i februari 2024 om Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning 2024–2026. Hållbart arbetsliv och konkurrenskraftiga arbetsvillkor är två av totalt fem fokusområden som ingår i planen. Inom ramen för hållbart arbetsliv pågår bland annat arbete med friska arbetsplatser och stöd till förvaltningar och bolag i arbetet med aktiva åtgärder. Även Göteborgs Stads medarbetar- och chefsenkät har reviderats och tidigarelagts. De flesta arbetsplatser i Göteborgs Stad har ett aktivt hälso-, arbetsmiljö och rehabiliteringsarbete. Sedan 2023 genomförs en årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen för samtliga nämnder och styrelser. Med en återkommande uppföljning och ett systematiskt arbetssätt kan utvecklingen följas och avvikelser identifieras. Det kan konstateras att samtliga nämnder och styrelser har ett systematiskt arbetsmiljöarbete. I delårsrapport mars 2024 konstaterades att rapportering av avvikelser i arbetsmiljön behöver utvecklas och hanteras mer skyndsamt. Likaså behöver kunskap om risker i arbetet samt hur dessa kan undvikas säkras för medarbetarna. Uppföljningen visade även att det finns ett fortsatt behov av att stärka kunskapen kring arbetsgivarens förebyggande arbete för att motverka diskriminering genom aktiva åtgärder. Likaså visade den att flera nämnder och styrelser arbetar för att stärka friskfaktorer i arbetslivet, men att arbetet behöver förbättras. Under åren 2016 till 2019 sjönk sjukfrånvaron i förvaltningarna. Därefter påverkades utvecklingen av pandemin för att först 2023 återgå till mer normala nivåer. Den ackumulerade sjukfrånvaron i koncernen per augusti 2024 är 7,6 procent. Den är i princip oförändrad jämfört med samma period förra året då den var 7,5 procent. 77 Enligt Suntarbetsliv, som verkar för friska arbetsplatser och som drivs gemensamt av SKR, Sobona (arbetsgivarorganisation för vissa bolag) och de fackliga organisationerna, visar forskning att arbetsgruppens storlek påverkar anställdas arbetsmiljö och kvaliteten på verksamheten. Till exempel visar en kunskapssammanställning från Institutet för stressmedicin i Göteborg att antal medarbetare per chef påverkar chefers arbetssituation, möjligheten att utöva ett gott ledarskap, medarbetarnas arbetssituation och verksamheten i stort. Under våren 2024 fattade kommunfullmäktige beslut om en rekommendation med ett riktvärde på 25 medarbetare per chef i Göteborgs Stads verksamheter. Beslutet har fattats med utgångspunkt i kommunfullmäktiges uppdrag att ta fram en plan för att uppnå ett max antal medarbetare för stadens chefer. I förutsättningar för budget redovisade stadsledningskontoret en förvaltningsövergripande lönekartläggning och en fördjupad analys. I den framgår att det finns en tydlig skillnad i lönenivå i yrkesgrupper inom vård, omsorg och till viss del utbildning jämfört med yrkesgrupper inom teknisk och administrativ sektor. Vid en jämförelse med privat sektor på arbetsmarknaden i stort kan noteras att lönenivån för flertalet av yrkesgrupperna inom teknisk och administrativ sektor ligger högre även på nationell nivå. För dessa yrkesgrupper är den kommunala sektorn inte den största arbetsmarknaden och marknadspåverkan bör därmed vara förklaringen till den högre lönenivån. Även om lönekartläggningen inte visar på att det förekommer osakliga löneskillnader mellan likvärdiga arbeten i stadens förvaltningar så kan konstateras att det finns behov av lönerelationsförändringar utifrån att Göteborgs Stad ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare med jämställda löner. Kommunfullmäktige fattade i samband med budget 2024 beslut om en reviderad riktlinje för personalförmåner med ett fastställt ekonomiskt värde för 2024 på 3100 kronor per medarbetare, en höjning med 1000 kronor. För förvaltningarna innebär det en höjning av friskvårdsbidraget från 1 500 kronor till 2 500 kr. Bolagen såsom självständiga arbetsgivare fastställer sina förmåner inom ramen för det ekonomiska värdet och majoriteten av bolag har höjt friskvårdsbidraget. Genom de nya kollektivavtalen på nationell nivå höjdes de särskilda ersättningarna med 3,3 procent. Det gäller exempelvis ersättning för obekväm arbetstid och påverkar verksamheter inom vård och omsorg, men även andra verksamheter där det förekommer arbete på kvällar, nätter och helger. Bedömningen är att målet är möjligt att nå. Göteborgs Stads anställda har relativt andra sektorer på arbetsmarknaden sammantaget relativt goda arbetsvillkor. Med beslut om plan för kompetensförsörjning med fokus på anställdas arbetsmiljö och konkurrenskraftiga arbetsvillkor bedöms målet möjligt att nås inom mandatperioden. Nämnders och styrelsers omhändertagande I nämnders och styrelsers rapportering om hur målet har omhändertagits är följande exempel på aktiviteter och arbetssätt som många tar upp: • utveckling av arbetsplatsträffarna (APT) • medarbetarenkäten som underlag för, och uppföljning av, åtgärder • införande eller planerat införande av Chefoskopet för att se över chefernas organisatoriska förutsättningar inom verksamheten • aktiviteter för att minska sjukfrånvaron 78 7 Övrig uppföljning 7.1 Uppföljning kundavtal Nämnden för Intraservice Intraservice har kundavtal med samtliga förvaltningar och med 40 procent av bolagen. Storleksmässigt innebär det att drygt 94 procent av Intraservice leveranser är överenskomna med kund. Intraservice lyfter att den största anledningen till att resterande bolag inte vill skriva på avtal är otydlighet i ansvarsfrågan gällande personuppgifter samt kopplat till informationssäkerhet. Det pågår arbete inom ramen för Intraservice projekt “Etablera systematiskt informationssäkerhetsarbete” för att klara ut frågor kring personuppgiftsansvar kopplat till de gemensamma tjänsterna. Stadsledningskontoret följer utvecklingen och informationssäkerhetsprojektet. 7.2 Konsolidering gemensamma IT-tjänster Målet med ny styrmodell för digital förvaltning och utveckling är att förvaltningar och bolag ska nyttja stadens bastjänster (20 tjänster) och digitala infrastruktur (21 tjänster). Sju bastjänster (35 procent) är fullt konsoliderade vilket innebär att samtliga av stadens förvaltningar och bolag (52 st) nyttjar tjänsterna. Dock återstår dotterbolag som ännu inte nyttjar någon bastjänst. Minst hälften av stadens förvaltningar och bolag nyttjar 19 av bastjänsterna (95 procent). Samtliga förvaltningar nyttjar tjänster i den digitala infrastrukturen. Tio bolag är konsoliderade till gemensamma IT-tjänster, övriga bolag återstår att konsolidera. Som nämnts ovan lyfter Intraservice "Paus i konsolideringen av Framtiden" som en avvikelse där Framtiden under våren 2024 stoppade det påbörjade konsolideringsprojektet. Intraservice anger att det inte finns några tekniska hinder som motiverar ett stopp. Det pågår dialoger på ledningsnivå avseende det fortsatta arbetet. Framtidens styrelse fattade i september beslut om att frångå tidigare leveransöverenskommelse, vilket möjliggör fortsatt konsolidering. Detta under förutsättning att fullständiga biträdesavtal kan lösas på ett sätt så att kraven i dataskyddslagstiftningen kan följas. Stadsledningskontoret har inte i uppföljningsrapporteringen noterat att Intraservice beskriver andra hinder för konsolideringens fortsatta framdrift när gällande kvarstående bolag. Stadsledningskontoret gör bedömningen att arbetet med konsolidering bör vara prioriterat och att även kvarstående bolag har ett ansvar för framdriften i konsolideringen. 7.3 Avtalssamverkan Enligt 9 kap. 37 § kommunallagen ska kommunstyrelsen årligen rapportera till kommunfullmäktige om kommunens avtalssamverkan. Avtalssamverkan innebär att en kommun träffar avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av annan kommun eller region. Rapporteringsskyldigheten innebär att kommunstyrelsen ska sammanställa befintliga och nya avtal som är aktuella under året och rapportera dessa till kommunfullmäktige. Syftet med rapporteringen är att kommunfullmäktige ska vara informerad och kunna ta fullt ansvar för verksamheterna även om den utförs av en annan kommun eller region. I samband med delårsrapport augusti har stadsledningskontoret begärt in uppgifter från stadens nämnder om vilka avtal som finns beslutade på respektive nämnd. En sammanställd redovisningen av dessa finns bilagt denna rapport och innehåller både avtalssamverkan där nämnden utför verksamhet för annan kommun/region och där nämnden överlämnat till annan kommun/region att 79 utföra verksamhet. 7.4 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah De huvudsakliga åtgärderna som verksamheterna planerat och/eller vidtagit med anledning av de anmälningar som gjorts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) under det andra kvartalet 2024 har bland annat avsett: • Riktad kompetensutveckling. • Åtgärder inom ledning och styrning. • Upprättande och implementering av rutiner. • Samverkan internt och externt. • Egenkontroll. • Utökning av bemanning Annan Kvartal 2 2024 Äldreomsorg IFO/Funktionshinder Totalt verksamhet Lex Maria 4 0 0 4 Lex Sarah 2 2 4 8 Totalt 6 2 4 12 7.5 Ej verkställda SoL/LSS-beslut Enligt Socialtjänstlagen (SoL) 4 kap §1 och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) § 9 är staden skyldig att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) alla gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader samt antal dagar som förflutit sedan beslut. Dessutom ska staden kvartalsvis lämna en statistikrapport till fullmäktige över hur många gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader, vilka typer av bistånd dessa beslut avser samt hur lång tid som förflutit från dagen för respektive beslut. Antalet ej verkställda beslut enligt LSS Antalet ej verkställda beslut enligt LSS har minskat på totalen jämfört med kvartal ett innevarande år. Även den genomsnittliga väntetiden har blivit kortare. Större delen av nämnden för funktionsstöds ej verkställda beslut återfinns inom daglig verksamhet och bostad med särskild service. Nämnden har utökat sin dagliga verksamhet genom bättre anpassade lokaler och nya enheter. Därutöver har det tillkommit nya platser genom externa leverantörer inom daglig verksamhet LOV. Kontinuerligt arbete pågår för att anpassa verksamheterna i egen regi utifrån brukarnas behov och efterfrågan. Verksamheten har många lediga platser, men kö främst till enheter med målgrupp autism med stora behov. Stärkt uppföljning och analys av köer till enheter i egen regi förbättrar möjlighet till åtgärder för att erbjuda plats. Trots det arbete som pågår finns ett fortsatt behov av lokalplanering och verksamhetsutveckling för att möta behovet av daglig verksamhet. Antalet ej verkställda beslut om BmSS beror främst på flerårig brist på bostäder. Nybyggnationen av BmSS har inte gått i takt med behovet av bostäder. Stadsfastigheter skriver i sin rapport för delår augusti att de inte kommer att kunna leverera några nybyggda BmSS i år på grund av förseningar i projekt vilket är en följd av detaljplaneändringar, bygglovsförseningar, överklaganden, försenade underlag och svårigheter att hitta lämpliga tomter. Trots utmaningar med att färdigställa lämpliga bostäder har antalet ej verkställda beslut 80 minskat sedan kvartal ett. Främsta orsaken till minskningen är dock ett minskat antal nya beslut. Det är i första hand för personer som har ett omfattande behov av stöd tillsammans med ett i vissa fall utmanande beteende som det finns svårigheter att hitta bra och anpassade bostäder. Dessutom finns behov av att kompetensutveckla medarbetare för att skapa bättre förutsättningar att ge dessa personer adekvat stöd. Vitesförelägganden kopplat till ej verkställda beslut har ökat. Hittills i år uppgår kostnaden till 1,8 mnkr. Nämnden prognostiserar en kostnad för helåret på 2,8 mnkr, att jämföra med budgeterat belopp om 1 mnkr. Ej verkställda beslut enligt SoL Övervägande delen av ej verkställda beslut enligt SoL avser särskild boendeform för äldre. I princip alla har fått erbjudande inom tre månader, men valt att tacka nej. Under 2023 skedde en succesiv minskning av ej verkställda beslut. Sedan kvartal ett, 2024 har det skett en viss ökning. Fler personer ansöker om särskilt boende än tidigare vilket lett till att fler har beviljats insatsen jämfört med samma period föregående år. Det har skett en viss ökning av andelen äldre som väljer privata alternativ framför boenden i egen regi . De insatser som inte verkställs inom de regionala socialnämnderna ligger kvar på samma nivå. Störst svårigheter är det att verkställa beslut om kontaktfamilj. Orsaker som redovisas är att det är svårt att hitta lämpliga uppdragstagare, men också att klienter tackar nej. Kvartal 2 2024 LSS FH SoL FH SoL IFO SoL ÄO Summa Socialnämnd - - 9 - 9 Centrum Socialnämnd Sydväst - - 3 - 3 Socialnämnd Nordost - - 4 - 4 Socialnämnd - - 4 - 4 Hisingen Nämnden för 187 48 - - 235 funktionssstöd Äldre, samt vård- och - - - 216 216 omsorgsnämnden Summa 187 48 20 216 471 Varav antal beslut 56 12 - 2 - med avbruten verkställighet Ej verkställda LSS-beslut Antal Antal dagar, genomsnitt Kvartal 2 2024 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Bostad med särskild 23 52 75 484 488 487 service vuxna Korttidsvistelse utanför 3 7 10 359 327 337 egna hemmet Personlig assistans - - - - - - Daglig verksamhet 27 45 72 354 423 397 Biträde kontaktperson 6 6 12 189 256 223 Ledsagarservice - 1 1 - 258 258 81 Avlösarservice i 5 4 9 394 201 308 hemmet Boende i familjehem - 6 6 - 444 444 eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar Korttidstillsyn för 1 1 2 308 325 316 skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet Totalt 65 122 187 388 429 415 Ej verkställda SOL-beslut Antal Antal dagar, genomsnitt Kvartal 2 2024 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Särskild boendeform 123 87 210 421 329 383 (äldreomsorg, handikappomsorg) Korttidsboende/växel 3 6 9 264 265 264 Hemtjänst 10 8 18 167 173 170 Boendestöd 7 8 15 303 134 213 Dagverk./sys.sät 4 4 8 217 190 204 Ledsagning 1 - 1 164 - 164 Kontaktperson - 2 2 - 282 282 Kontaktfamilj 6 9 15 195 267 239 Familjehem 1 - 1 263 - 263 Behandlingshem - - - - - - Öppenvårdsverk 1 - 1 149 - 149 Avlösning i hemmet - 2 2 - 297 297 Annat bistånd 2 - 2 111 - 111 Totalt 158 126 284 374 293 339 7.6 Övrig uppföljning bolag Energi (Koncernen Göteborg Energi) Elnätsverksamheten och det styrande regelverket Lagen om särskilt investeringsutrymme rapporteras fortsatt var den mest avgörande frågan för elnätsverksamhetens utveckling. För närvarande pågår arbete inom Energimarknadsinspektionen med att förändra den underliggande regleringsmodellen inför reglerperioden 2028–2031. Så länge Lagen om särskilt investeringsutrymme finns kvar har utveckling av modellen mindre betydelse men effekterna kan komma tidigare. Skulle lagen upphävas rapporteras att detta skulle få dramatiska konsekvenser för elnätet, och för industrin-, hamnen- och fordonsbranschens omställning. Utformning av samlade regelverket kan få stor inverkan på elnätsverksamhetens lönsamhet och förmåga till finansiering av investeringar via kundintäkter på kort och lång sikt. Göteborg Energi följer utvecklingen och deltar i branschgemensamma forum för analys, strategi och påverkansarbete. 82 Utbyggnad av elproduktion Från energikoncernen rapporteras att styrelsen beslutat att aktivt bidra till tillgången av el genom att investera i elproduktion. I det kortare perspektivet konstateras att effektbristen utgör den mest kritiska utmaningen och att satsningar på utbyggnad av kraftvärme eller gasturbiner ska prioriteras. Den bedömda investeringsvolymen för satsningen ligger på 1,5–2,0 miljarder kronor under de kommande tre till fem åren. Dock är investeringarna beroende av marknadsmässiga förutsättningar eller statliga incitament som ger förutsättningar för lönsamhet. Satsningen har hemställts till kommunfullmäktige för principiellt ställningstagande. NOVO Energy Utvecklingen kring batteritillverkaren Northvolts satsningar har varit återkommande i media där flera perspektiv såsom arbetsmiljö, finansieringsproblem och nedläggning/paus av flera projekt rapporterats. Från energikoncernen rapporteras att man har dialog med NOVO Energy (samägt mellan Volvo Cars och Northvolt) som bygger batterifabriken i Göteborg och att utvecklingen följs noggrant. Bostäder (Framtidenkoncernen) Nyproduktion av bostäder Förvaltnings AB Framtiden rapporterar att hittills under året har 273 bostäder färdigställts och att cirka 1 100 bostäder för närvarande är i produktion. Prognosen för året som helhet är 273–340 färdigställda bostäder. Koncernens byggrättsportfölj innehåller i nuläget 2 994 byggrätter. Framtiden beskriver att möjligheten till nyproduktion i hög grad påverkas av tillgång till byggrätter, framdrift av program och detaljplaner samt koncernens finansiella utrymme. Kommunfullmäktiges mål är att Framtidenkoncernen ska färdigställa 2 300 bostäder per år från år 2025. För åren 2025–2026 bedömer koncernen att detta inte är möjligt och för åren därefter är målet mycket svårt att nå. Koncernen rapporterar en finansiell beredskap för en produktion om cirka 1 000 bostäder per år, varav majoriteten hyresrätter. Koncernen beskriver att blir produktionen högre behöver nya finansiella beslut fattas och blir produktionen lägre kan utrymmet för underhåll och renovering utökas. Stadshus konstaterar att bolagets finansiella ställning är stabil men ansträngd till följd av högre räntenivåer och ökad skuldsättning och att behov av balansering föreligger mellan nyproduktion, underhåll av befintligt bestånd och satsningen i bolagets utvecklingsområden för en långsiktigt hållbar finansiell situation i bolaget. Lokaler (Higabkoncernen) Älvstranden Utveckling AB:s omställning mot nytt ägardirektiv Älvstranden Utveckling AB beskriver att bolaget, i enlighet med sitt nya ägardirektiv, tagit fram en plan för bolagets avveckling och översänt till kommunfullmäktige. Som ett led i omställningsarbetet/avvecklingsplanen har en ny organisation med ny företagsledning kommit på plats och ett arbete påbörjats med att fusionera ett 10-tal bolag i koncernen. Under våren har bolaget inlett ett intensivt förankringsarbete med de planerande förvaltningarna gällande pågående och framtida samarbete. Göteborgs Hamn En första etablering i Halvorsäng Göteborgs Hamn har sedan tidigare, efter beslut i kommunfullmäktige 2021, bildat ett joint venture tillsammans med Castellum AB för att utveckla logistikparken i Halvorsäng. Bolaget rapporterar nu att avtal tecknats för en första etablering, omfattande en anläggning om 45 000 kvm med planerad inflyttning under 2026. 83 Göteborgs Stads Leasing AB Intelligent stöd för hastighetsanpassning (ISA) Göteborgs Stads Leasing (GSL) rapporterar att det i stadens regel ”Göteborgs Stads regel för miljö- och trafiksäkerhetskrav” för lätta och tunga fordon finns ett krav på att stadens fordon ska ha ISA funktionalitet (intelligent stöd för hastighetsanpassning). GSL har sedan kravet trädde i kraft 2012 utrustat stadens fordon med en extern hårdvara för ISA. I maj 2022 blev ISA obligatoriskt på alla nyintroducerade bilmodeller som säljs inom EU och från juli 2024 gäller kravet alla nya bilar som säljs. Kravet gäller både personbilar och lätta lastbilar. Lagkravet på obligatorisk ISA innebär att ISA- funktionaliteten är integrerad i bilens eget system vilket innebär att en extern hårdvara inte längre behöver installeras. Den hårdvara som GSL installerar på stadens fordon har en dubbel funktionalitet, ISA och digital körjournal. Körjournal är ett krav för att uppfylla Skatteverkets regler. I Sverige kommer 2+3G nätet släckas ned i slutet av 2025, nedsläckningen innebär att utrustning som baseras på 2+3G nätet slutar fungera. Den hårdvara som är installerad på över 2 000 fordon i staden kommer då sluta fungera. Det innebär att de digitala körjournalerna slutar att genereras, liksom ISA-funktionaliteten. Därför behöver GSL upphandla, montera ur gammal hårdvara och installera en ny hårdvara på över 2 000 fordon innan slutet av 2025. ISA-kravet är ett stort hinder som begränsar upphandlingsmöjligheterna, då utbudet på marknaden på hårdvara med kombinationen ISA och körjournal är strikt begränsat och dyrt. Installation av ett liknande system som GSL har idag har flera timmars monteringstid per bil att utföra, vilket gör att tid och resurser för att byta hårdvara på alla fordon inte finns. Det är därtill förenat med stora kostnader. ISA kommer dessutom, som nämnts framgent också vara standard på bilen från fabrik. För skapa de bästa förutsättningarna att kontinuitetsäkra för stadens verksamheter att fortsatt få digitala körjournaler efter december 2025 har GSL tagit ett beslut om avsteg från ISA-kravet för att möjliggöra för upphandling och montering av nytt körjournalsystem. Renova AB och Göteborgs Stads Leasing AB Förskottsbetalning avseende vätgasfordon från H2X Hösten 2022 beställde Renova fem vätgasfordon från leverantören H2X Gothenburg AB vilka avses att finansieras genom Göteborgs Stad Leasing (GSL). Under vårvintern 2023 leveransgodkändes dessa av Renova och fakturan betalades av GSL innan leverans av fordonen hade skett. Efter förhandlingar med leverantören har överenskommelse skett om att tre av de ursprungligen fem beställda fordonen ska levereras och två fordon avbeställs, för vilka återbetalning ska ske enligt överenskommen plan. Det första fordonet är under myndighetsgodkännande och bedöms levereras under oktober, resterande senare under hösten 2024. Fortsatt bedömer Renova att leverantören H2X ekonomi är sårbar och det finns risk att bolaget inte klarar leverans och/eller återbetalning. Älvstranden Utveckling AB Älvstranden Utveckling AB beskriver att, inom ramen för bolagets markutvecklande uppdrag, har historiskt sett markanvisningar gjorts i ett tidigt skede för att, i enlighet med bolagets konsortiemodell, blivande markägare ska komma i gång tidigt i processen. När detaljplanen har vunnit laga kraft tillskapas nya fastigheter som avyttras till de byggherrar som ingår i konsortiet. 84 Älvstranden har genom tidiga försäljningar garanterats att samtliga byggrätter blivit sålda men då detaljplaner har en viss utbyggnadsordning har vissa byggherrar behövt vänta i flera år innan de kunnat börja bygga på sina förvärvade lotter. Byggherrarna vill därför inte betala hela köpeskillingen på en gång utan vänta tills utbyggnadsordningen kommit till deras lott. Älvstranden har därför sålt byggrätterna på revers. En del av köpeskillingen har erlagts vid tillträdet och resterande belopp inom några år beroende av utbyggnadsordningen för detaljplanen. I de fall bygglov erhållits tidigare än planerat har hela köpeskillingen erlagts omgående. Ovan beskrivna reversförfarande har tidigare varit en del av bolagets affärs- och konsortiemodell för att säkerställa försäljningen av byggrätter i ett tidigt skede. Bolaget har alltid begärt säkerhet för utestående reverser i form av pantbrev eller likande säkerhet. I delårsbokslutet 2024-08-31 uppgår utestående reverser till 673,2 mnkr. Älvstranden har beslutat att inga nya reverser kommer att ställas ut. Bolaget har, precis som Stadshus, kunnat konstatera bristande stöd i förfarandet mot bakgrund av såväl den kommunala kompetensen som bolagets uppdrag enligt ägardirektiv. 85 Delårsrapport aug 2024- Kommunfullmäktiges mål Nämnder Innehållsförteckning 1 Arkivnämnden ................................................................................ 4 1.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................... 4 2 Stadsbyggnadsnämnden ............................................................... 6 2.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................... 6 3 Exploateringsnämnden ................................................................ 12 3.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 12 4 Förskolenämnden ........................................................................ 16 4.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 16 5 Grundskolenämnden ................................................................... 21 5.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 21 6 Idrotts- och föreningsnämnden................................................... 26 6.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 26 7 Inköps- och upphandlingsnämnden ........................................... 30 7.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 30 8 Kommunledningen ....................................................................... 33 8.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 33 9 Kretslopp och vattennämnden .................................................... 38 9.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 38 10 Kulturnämnden............................................................................. 42 10.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 42 11 Stadsfastighetsnämnden ............................................................. 47 11.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 47 12 Miljö- och klimatnämnden ........................................................... 51 12.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 51 13 Nämnden för Arbetsmarknad och Vuxenutbildning .................. 56 13.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 56 14 Nämnden för demokrati och medborgarservice ........................ 63 14.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 63 15 Nämnden för funktionsstöd ......................................................... 68 15.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 68 16 Nämnden för Intraservice ............................................................ 72 16.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 72 17 Socialnämnden Centrum ............................................................. 78 17.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 78 18 Socialnämnden Hisingen ............................................................. 83 18.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 83 19 Socialnämnden Nordost .............................................................. 89 19.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 89 20 Socialnämnden Sydväst .............................................................. 95 20.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 95 21 Stadsrevisionen ......................................................................... 102 21.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ........................................... 102 22 Stadsmiljönämnden ................................................................... 103 22.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ........................................... 103 23 Utbildningsnämnden.................................................................. 108 23.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ........................................... 108 24 Valnämnden ................................................................................ 112 24.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ........................................... 112 25 Äldre samt vård- och omsorgsnämnden .................................. 114 25.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ........................................... 114 26 Överförmyndarnämnden arvoden ............................................. 119 26.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ........................................... 119 1 Arkivnämnden 1.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 1.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Regionarkivet har bidragit till målet genom att skapa en ökad möjlighet att ta del av allmänna handlingar. Sedan februari 2024 lämnar förvaltningen ut alla typer av handlingar till privatpersoner i första hand digitalt via Mina meddelanden, även sådana som omfattas av sekretess. Detta innebär en snabbare, säkrare, tryggare och mer tillgänglig hantering. Regionarkivet har också tillsammans med förvaltningen för demokrati och medborgarservice tagit fram en e-tjänst för beställning av allmänna handlingar som kommer att göra det lättare att skicka in sin beställning. E-tjänsten kommer att lanseras hösten 2024. 1.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Regionarkivets uppdrag är att tillse myndigheternas informationshantering samt ta emot, vårda och lämna ut allmänna handlingar. Arkivnämnden har därför inte bidragit till måluppfyllelsen för detta mål. 1.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Västra Götalandsregionens mål: Bygga kompetens för bättre kompetensförsörjning och livslångt lärande Regionarkivet ser positivt på att klara kompetensförsörjningen på både lång och kort sikt. Ett nära samarbete med Göteborgs universitets utbildning i arkivvetenskap är en viktig förutsättning, där förvaltningen bidrar med föreläsningar och praktikplatser. Förvaltningen har visstidsanställt fem nyexaminerade arkivarier och bidrar på så sätt till bättre möjligheter att kompetensförsörja inom arkivområdet inom andra delar av Göteborgs Stad där rekryteringsläget är tuffare. 1.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Regionarkivets uppdrag är att tillse myndigheternas informationshantering samt ta emot, vårda och lämna ut allmänna handlingar. Arkivnämnden har därför inte bidragit till måluppfyllelsen för detta mål. 1.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Västra Götalandsregionens mål: Västra Götalandsregionen ska verka för en minskad miljö- och klimatpåverkan i Västra Götaland Regionarkivet bidrar till både Göteborg Stads och Västragötalandsregionens mål genom att medarbetare och chefer väljer färdsätt med minsta möjliga miljöpåverkan vid resor i tjänsten samt källsorterar. Förvaltningen producerar dessutom el genom sin stora solcellsanläggning i Vänersborg. 1.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Regionarkivets uppdrag är att tillse myndigheternas informationshantering samt ta emot, vårda och lämna ut allmänna handlingar. Arkivnämnden har därför inte bidragit till måluppfyllelsen för detta mål. 1.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Västra Götalandsregionens mål: Västra Götalandsregionen ska vara en ledande och attraktiv arbetsgivare med konkurrenskraftiga löner och ett hälsofrämjande ledarskap som grund. Regionarkivets systematiska arbetsmiljöarbete pågår kontinuerligt med bland annat arbetsplatsträffar och arbetsmiljöronder. Efter förra årets medarbetarenkät har avdelningarna arbetat med sitt resultat. Förvaltningen har också tillsammans med Center för ledarutveckling (CLU) utarbetat en utvecklingsinsats kring den gemensamma samarbetskulturen som kommer att starta under hösten. Det blir workshops för samtliga medarbetare och chefer kring tre teman: mötesstruktur, självledarskap och förändring. 2 Stadsbyggnadsnämnden 2.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 2.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Kommunfullmäktiges mål ska enligt stadens budget 2024 bidra till FN:s globala hållbarhetsmål. Enligt nämndens reglemente ska grunduppdraget bedrivas utifrån ett hållbarhetsarbete som syftar till att uppnå målen i Agenda 2030 samt verka för en hållbar utveckling utifrån social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. De globala hållbarhetsmålen och hållbarhetsdimensionerna hänger tydligt samman. För att förtydliga och förenkla stadens styrning har förvaltningen grupperat; kommunfullmäktiges mål, politiska uppdrag samt politiskt antagna program och planer mot de tre hållbarhetsdimensionerna samt tagit fram strategi för respektive dimension. Detta ger en bild över hur olika delar inom den politiska styrningen samverkar. Inom den sociala dimensionen har nämnden grupperat målen Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet, Segregationen i Göteborg ska brytas samt Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Inom dimensionen har nämnden särskilt valt att prioritera Göteborgs Stads program för en jämlik stad 2018-2026. Övriga program och planer hanteras i ordinarie processer. Den stad vi utvecklar ska vara jämlik, funktionell, trygg och ändamålsenlig. Förvaltningen skapar möjlighet till delaktighet och inflytande för att förstå behov och önskemål hos olika målgrupper genom exempelvis samråd och granskning samt sociala- och barnkonsekvensanalyser. Förvaltningen säkerställer att information till våra målgrupper är tillgängliganpassad, att tillgänglighetsregler i nya byggnader efterlevs och att enkelt avhjälpta hinder är omhändertagna i offentliga lokaler för att skapa en mer jämlik stad. Under våren har delar av förvaltningen genomfört utbildningar i medveten kommunikation för att förbättra bemötandet till våra målgrupper. I de programarbeten som innefattar socioekonomiskt svagare områden sker en satsning på förstärkt kollektivtrafik. Det stora arbetet med att stärka kollektivtrafiken i staden syftar bland annat till att göra stadens resurser tillgängliga för alla på ett jämlikt sätt. Utvecklingen av en stadspark i Svarte mosse är exempel som stärker attraktiviteten i ett utsatt område. Genom stadsformsanalyser visualiserar förvaltningen hur stadens form skapar sociala och ekonomiska grundförutsättningar genom att visa på hur mängden människor på olika platser är avgörande för potentialen hos valda geografiska platser. Förvaltningen genomför olika former av kundundersökningar inom arbetet med Jämlik stad för att följa hur boende och besökare uppfattar tryggheten i vårt stadsrum. Förvaltningens tillsynsarbete bidrar till stadens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete genom bland annat medverkan i myndighetssamverkan, både inom staden och med externa myndigheter. 2.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Kommunfullmäktiges mål ska enligt stadens budget 2024 bidra till FN:s globala hållbarhetsmål. Enligt nämndens reglemente ska grunduppdraget bedrivas utifrån ett hållbarhetsarbete som syftar till att uppnå målen i Agenda 2030 samt verka för en hållbar utveckling utifrån social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. De globala hållbarhetsmålen och hållbarhetsdimensionerna hänger tydligt samman. För att förtydliga och förenkla stadens styrning har förvaltningen grupperat; kommunfullmäktiges mål, politiska uppdrag samt politiskt antagna program och planer mot de tre hållbarhetsdimensionerna samt tagit fram strategi för respektive dimension. Detta ger en bild över hur olika delar inom den politiska styrningen samverkar. Inom den sociala dimensionen har nämnden grupperat målen Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet, Segregationen i Göteborg ska brytas samt Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Inom dimensionen har nämnden särskilt valt att prioritera Göteborgs Stads program för en jämlik stad 2018-2026. Nämnden ansvarar även för Göteborgs Stads program för bostadsförsörjning 2021–2026. Övriga program och planer hanteras i ordinarie processer. Staden ska fungera för alla som bor, vistas och verkar i Göteborg oavsett socioekonomiska förutsättningar eller geografisk hemvist. Genom medveten planering av stadsmiljöer bidrar nämnden till en ökad trygghet, minskad segregation och tillgängliga mötesplatser. Det arbete förvaltningen medverkar i för att stärka kollektivtrafiken i staden syftar bland annat till att göra stadens resurser tillgängliga för alla på ett jämlikt sätt. Förvaltningen eftersträvar en jämn planeringstakt och att ha 25 000 bostäder i pågående planering 2026. Förvaltningen ser en minskning under året, där detaljplanerna som startats under våren 2024 huvudsakligen har annat innehåll än bostäder. Förvaltningen har på stadsbyggnadsnämndens uppdrag tagit fram detaljplaneprogram i särskilt utsatta områden som Biskopsgården och Hjällbo med ambitionen att bygga trädgårdsstad och förtäta och få in nya boendeformer som ger starka familjer möjligheter att bo kvar och flytta in i områdena. Intresset för projekt i ytterområdena har minskat även om en hel del detaljplanering pågår och kommer startas upp. På sikt innebär det ökade svårigheter för de som står längst från bostadsmarknaden att hitta ett boende. Förvaltningens samverkan med Förvaltnings AB Framtiden har fördjupats i syfte att realisera koncernens uppdrag med utveckling av hyresrätter. Genom att ge bidrag för bostadsanpassning skapar nämnden förutsättningar för jämlika bostäder och för att möjliggöra ett självständigt liv i den egna bostaden även då t ex fysisk rörlighet minskar. 2.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Kommunfullmäktiges mål ska enligt stadens budget 2024 bidra till FN:s globala hållbarhetsmål. Enligt nämndens reglemente ska grunduppdraget bedrivas utifrån ett hållbarhetsarbete som syftar till att uppnå målen i Agenda 2030 samt verka för en hållbar utveckling utifrån social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. De globala hållbarhetsmålen och hållbarhetsdimensionerna hänger tydligt samman. För att förtydliga och förenkla stadens styrning har förvaltningen grupperat; kommunfullmäktiges mål, politiska uppdrag samt politiskt antagna program och planer mot de tre hållbarhetsdimensionerna samt tagit fram strategi för respektive dimension. Detta ger en bild över hur olika delar inom den politiska styrningen samverkar. Inom den ekonomiska dimensionen har nämnden grupperat målen Göteborg ska klara kompetensförsörjningen och Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Inom den ekonomiska dimensionen har nämnden särskilt valt att prioritera Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program 2023-2035. Programmet är prioriterat utifrån målsättning om att staden ska skapa fler jobb där bland annat fysisk planering är avgörande faktorer. Övriga program och planer hanteras i ordinarie processer. Arbetet med att attrahera, rekrytera, bibehålla och utveckla medarbetare är en prioriterad fråga i kompetensförsörjningsarbetet på stadsbyggnadsförvaltningen. Att säkerställa att rätt kompetens finns inom förvaltningen för att leverera på nämndens uppdrag bedöms utgöra en viktig del i en långsiktig plan för kompetensförsörjning. Därför har förvaltningen tagit fram en strategisk kompetensförsörjningsplan som också ligger i linje med Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning 2024-2026. Förvaltningen har medvetet ökat fokuset på kompetensförsörjningsfrågor i förvaltningens nulägesanalys inför 2025. Analysen ligger till grund för förvaltningens budgetarbete. Förvaltningen bedömer även att det är av vikt att erbjuda konkurrenskraftiga anställningsvillkor och löner. Detta för att lyckas med rekrytering av kompetens och för att nå uppsatta mål och uppdrag. Därav utgör lönestrategiarbetet en viktig grund för att bibehålla kompetens och att attrahera kompetens från den privata marknaden. 2.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Kommunfullmäktiges mål ska enligt stadens budget 2024 bidra till FN:s globala hållbarhetsmål. Enligt nämndens reglemente ska grunduppdraget bedrivas utifrån ett hållbarhetsarbete som syftar till att uppnå målen i Agenda 2030 samt verka för en hållbar utveckling utifrån social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. De globala hållbarhetsmålen och hållbarhetsdimensionerna hänger tydligt samman. För att förtydliga och förenkla stadens styrning har förvaltningen grupperat; kommunfullmäktiges mål, politiska uppdrag samt politiskt antagna program och planer mot de tre hållbarhetsdimensionerna samt tagit fram strategier för respektive dimension. Detta ger en bild över hur olika delar inom den politiska styrningen samverkar. Inom den ekologiska dimensionen har nämnden grupperat målen Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist och Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Inom dimensionen har nämnden särskilt valt att prioritera Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2021-2030. Övriga program och planer hanteras i ordinarie processer. Stadsbyggnadsnämnden har ett ansvar att utveckla en hållbar stad som är nära, sammanhållen och robust. Genom medveten planering av stadsmiljöer kan förvaltningen bidra till en hållbar stad med levande livsmiljö med närhet till grönska och rekreation. Nya planeringsunderlag prioriterar därför blågröna frågor, som utvecklingsplan för Mölndalsån och kartläggning av grön infrastruktur. Arbete med ändring av stadens översiktsplan förtydligar planeringsinriktningar för att skapa en stad anpassad till ett framtida klimat. I kommande planering är behovet av klimatanpassning en aspekt som beaktas i den taktiska stadsutvecklingen. Skydd av naturområden och kulturmiljöer är pågående och viktiga för framtiden. Göteborgs infrastruktur ska bestå av ett välfungerande nätverk av kollektivtrafik, gator, gång- och cykelvägar som gör staden mer sammanhängande. Analyser fortgår för att ytterligare förstå trafikens inverkan på den levande staden. Förvaltningen arbetar med klimatscenario i enlighet med stadens miljö- och klimatstrategier för att visa på behov av minskat vägtrafikarbete. Fokus för förvaltningen är även på att öka hållbara resor och verkställa kompletteringsbudgetens intentioner om ökade resor med gång och cykel. En stor del av insatsen för ekologisk hållbarhet görs genom bedömningar av transportsystemens påverkan, med fokus på kollektivtrafik och minskat antal parkeringsplatser. Förvaltningen eftersträvar jämn planeringstakt med 25 000 bostäder i pågående planering 2026. Förvaltningen ser en minskning under året, där detaljplanerna som startats under våren 2024 huvudsakligen har annat innehåll än bostäder. Intresset för projekt i ytterområdena har minskat. 2.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Kommunfullmäktiges mål ska enligt stadens budget 2024 bidra till FN:s globala hållbarhetsmål. Enligt nämndens reglemente ska grunduppdraget bedrivas utifrån ett hållbarhetsarbete som syftar till att uppnå målen i Agenda 2030 samt verka för en hållbar utveckling utifrån social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. De globala hållbarhetsmålen och hållbarhetsdimensionerna hänger tydligt samman. För att förtydliga och förenkla stadens styrning har förvaltningen grupperat; kommunfullmäktiges mål, politiska uppdrag samt politiskt antagna program och planer mot de tre hållbarhetsdimensionerna samt tagit fram strategi för respektive dimension. Detta ger en bild över hur olika delar inom den politiska styrningen samverkar. Inom den ekologiska dimensionen har nämnden grupperat målen Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist och Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Inom dimensionen har nämnden särskilt valt att prioritera Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2021-2030. Övriga program och planer hanteras i ordinarie processer. Stadsbyggnadsnämnden har ett ansvar att utveckla en hållbar stad som är nära, sammanhållen och robust. Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar för en utbyggnad av både befintlig och framtida stad som tar hänsyn till pågående och framtida klimatförändringar vilket ställer krav på långsiktighet, anpassning och samverkan i stadsplaneringen. Förvaltningen samlar in data som ligger till grund för stadens klimatanalyser och digital tvilling används i projektet för ett klimatneutralt Göteborg. Dessutom medverkar förvaltningen i flera forsknings- och innovationsprojekt som har bäring på ekologisk hållbarhet, bland annat inom elektrifiering och hållbara transporter. I förvaltningens arbete ingår även att verka för cirkulärt och hållbart byggande samt hantera strandskyddsdispenser och tillsyn för att skydda vattenmiljöer. En viktig del i arbetet med klimatomställning är bedömningar av transportsystemens påverkan, med fokus på kollektivtrafik och minskade parkeringsplatser. Stärkt kollektivtrafik och arbete för att öka tillgängligheten för alla hållbara transporter genomsyrar sedan länge stadens stadsutveckling. Göteborgs Stad har en förhållandevis stor andel skyddad natur och ambitionen är att över tid öka och stärka skyddet. I förslag till ändringar av Översiktsplanen föreslås ökat fokus på att skydda jordbruksmark, öppna för lagring och produktion av förnyelsebar energi samt möjliggöra bete. Nya planeringsunderlag prioriterar blågröna frågor och i kommande planeringsunderlag beaktar den taktiska stadsutvecklingen klimatanpassning som en viktig aspekt. Förvaltningen har under året påbörjat implementering av miljöledningssystem för att systematisera det interna miljöarbetet. 2.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Kommunfullmäktiges mål ska enligt stadens budget 2024 bidra till FN:s globala hållbarhetsmål. Enligt nämndens reglemente ska grunduppdraget bedrivas utifrån ett hållbarhetsarbete som syftar till att uppnå målen i Agenda 2030 samt verka för en hållbar utveckling utifrån social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. De globala hållbarhetsmålen och hållbarhetsdimensionerna hänger tydligt samman. För att förtydliga och förenkla stadens styrning har förvaltningen grupperat; kommunfullmäktiges mål, politiska uppdrag samt politiskt antagna program och planer mot de tre hållbarhetsdimensionerna och tagit fram strategi för respektive dimension. Detta ger en bild över hur olika delar inom den politiska styrningen samverkar. Inom den sociala dimensionen har nämnden grupperat målen Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet, Segregationen i Göteborg ska brytas samt Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Inom dimensionen har nämnden särskilt valt att prioritera Göteborgs Stads program för en jämlik stad 2018-2026. Övriga program och planer hanteras i ordinarie processer. Den stad vi utvecklar ska vara jämlik, funktionell, trygg och ändamålsenlig. Staden ska fungera för alla som bor, vistas och verkar i Göteborg oavsett socioekonomiska förutsättningar eller geografisk hemvist. Förvaltningen behöver skapa möjlighet till delaktighet och inflytande för att förstå behov och önskemål hos olika målgrupper genom exempelvis samråd och sociala konsekvensanalyser. Genom medveten planering av stadsmiljöer bidrar förvaltningen till en ökad trygghet, minskad segregation, tillgängliga mötesplatser samt tillgång till kommunal service. Digitala verktyg och geodata ger förvaltningen möjligheter att planera och visualisera det framtida Göteborg. En väl avvägd blandning av bostadsformer och verksamhetstyper skapar en blandstad vilket bidrar till en säkrare och mer levande stad. En utbyggd kollektivtrafik och en fungerande transportinfrastruktur medför ökad möjlighet för göteborgare att ta del av stadens utbud av varor, tjänster och upplevelser oavsett fysiska förmågor. Genom att ge bidrag för bostadsanpassning skapar nämnden förutsättningar för jämlika bostäder och för att möjliggöra ett självständigt liv i den egna bostaden. Förvaltningen ger stöd i arbetet med framtagande av nyckeltal och analyser inför planering och utveckling av stadens framtida lokalbestånd. 2.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Kommunfullmäktiges mål ska enligt stadens budget 2024 bidra till FN:s globala hållbarhetsmål. Enligt nämndens reglemente ska grunduppdraget bedrivas utifrån ett hållbarhetsarbete som syftar till att uppnå målen i Agenda 2030 samt verka för en hållbar utveckling utifrån social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. De globala hållbarhetsmålen och hållbarhetsdimensionerna hänger tydligt samman. För att förtydliga och förenkla stadens styrning har förvaltningen grupperat; kommunfullmäktiges mål, politiska uppdrag samt politiskt antagna program och planer mot de tre hållbarhetsdimensionerna samt tagit fram strategi för respektive dimension. Detta ger en bild över hur olika delar inom den politiska styrningen samverkar. Inom den ekonomiska dimensionen har nämnden grupperat målen Göteborg ska klara kompetensförsörjningen och Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Inom dimensionen har nämnden särskilt valt att prioritera Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program 2023-2035. Programmet är prioriterat utifrån målsättning om att staden ska skapa fler jobb där bland annat fysisk planering är avgörande faktorer. Övriga program och planer hanteras i ordinarie processer. I arbetet med att skapa en attraktiv arbetsplats är ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete av stor vikt. Förvaltningen arbetar aktivt med arbetsmiljöfrågor, särskilt kopplat till den organisatoriska arbetsmiljön eftersom flera funktioner har hög arbetsbelastning. Förvaltningens verksamhet bedrivs under 2024 till 2026 i tillfälliga lokaler på grund av pågående ombyggnation av Traktören. Förvaltningen arbetar aktivt med att säkerställa att leveranserna inte ska påverkas i någon större omfattning samt att bibehålla en god arbetsmiljö. Att stärka chefer i dessa arbetslednings- och arbetsmiljöfrågor är avgörande utifrån så väl medarbetares hälsa som arbetsprestation. Förvaltningen fortsätter att utveckla verktyg, processer och riktlinjer för att ge goda förutsättningarna för en sund organisationskultur och en arbetsmiljö där medarbetarna kan utvecklas. Förvaltningen har sedan tidigare tagit fram en ledarskapsfilosofi för chefer samt upprättat ett chefs- och ledarskapsforum inom organisationen. Under första halvåret har förvaltningen tagit beslut om att under hösten lansera Chefoskopet vilket är ett verktyg för att se över chefernas organisatoriska förutsättningar inom verksamheten. 3 Exploateringsnämnden 3.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 3.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. I exploateringsnämndens verksamhetsplan för 2024 beskrivs att nämnden har ett uppdrag att planera och bygga miljöer som bidrar till att alla människor har möjlighet att leva och nyttja staden. För att lyckas med det behöver utvecklingen vägledas av den kunskap och de erfarenheter som finns hos dem som använder eller bor i områdena som utvecklas. Ett av nämndens fokusområden är därför att stärka arbetet kring social analys i stadsplaneringen. Arbetet med att stärka den sociala analysen befinner sig i ett inledande skede. Exempelvis påbörjas under hösten ett mer intensifierat arbete kring hur det sociala perspektivet ska integreras i plan- och exploateringsprocessen (PLEX). Utvecklingen av perspektivet sker både i samverkan med andra förvaltningar och internt på förvaltningen. Vad är förvaltningens roll och vad kan förvaltningen förbättra genom förändrade rutiner, mallar etcetera? Resurser har också tilldelats för att under hösten starta ett arbete som syftar till en likvärdig gestaltning och utformning av allmän plats-miljöer i hela staden. Det pågår ett arbete med att utveckla metoder för att stärka den sociala hållbarheten i den tidiga stadsutvecklingen. Detta innefattar arbetet med framtagandet av stadsutvecklingsidéer samt hur verktyget markanvisning kan nyttjas. I detta utvecklingsarbete har även socialförvaltningarna involverats för att säkerställa det sociala perspektivet. En konkret utveckling som skett inom området är att förvaltningen under året markanvisat med fokus på social hållbarhet. Detta har exempelvis skett i markanvisningarna för Tunnlandsgatan och Ängås Platå. Förvaltningen arbetar även med omvärldsbevakning och genomlysning av förvaltningens tidigare markanvisningar. Exploateringsförvaltningen ingår också i ett förvaltningsöverskrivande arbete där vi tillsammans med stadsbyggnadsförvaltningen, stadsfastighetsförvaltningen och stadsmiljöförvaltningen har i uppdrag att förbättra förutsättningarna för delaktighet och inflytande enligt kap 1 §5 i nämndernas reglemente. I våras presenterade gruppen en förstudie med rekommendationer på insatser för att förbättra förvaltningarnas arbete och under hösten tar gruppen fram en gemensam vägledning för delaktighet och inflytande kopplat till stadsutveckling. 3.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Segregation har komplexa orsakssamband och det finns ingen enskild insats som kan bryta boendesegregationen. Att bygga kunskap och att samverka är därför viktigt för att skapa en tydligare samsyn och ett effektivt arbete. Exploateringsförvaltningen har flera verktyg som kan utvecklas och genom samverkan bättre synkroniseras för en ökad effekt. Exempel på detta är att planera för en variation i bostadsbeståndet på områdesnivå. Ett annat verktyg är att arbeta med den rumsliga organisationen och gestaltningen av den byggda miljön som kan bidra till att minska segregationens negativa effekter. I nämndens verksamhetsplan lyfts därför fokusområdet utveckla metoder och verktyg för att minska boendesegregationen. En del i att stärka arbetet kring boendesegregation är att förvaltningen förbättrar sitt arbete kring social analys – det utvecklingsarbetet beskrivs närmare under målet Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Genom en skarpare och mer integrerad social analys genom hela stadsutvecklingsprocessen så ökar förutsättningarna för att sätta in rätt åtgärder i rätt områden. I arbetet med utveckling av markanvisningar, som har bäring på att utveckla metoder för att minska boendesegregationen, har förvaltningen under året arbetat aktivt med att se över vilken tidpunkt respektive markanvisning ska ske. Det finns fördelar både med att markanvisa tidigt och senare i processen. En fördel med att markanvisa tidigt är att det då finns med en aktör som har lokalkännedom och kan bidra till kompetens om området medan en markanvisning i ett senare skede innebär att staden kan skapa sig en tydligare bild av behovet på platsen. I en markanvisning som genomförts under året har det också ställts krav på blandade upplåtelseformer samt olika bostadsstorlekar. 3.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Att bidra till att staden klarar kompetensförsörjningen är ytterst angeläget och att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare är för Exploateringsförvaltningen en prioriterad fråga. Genom dialog och utvärdering av förvaltningens nuvarande bemanning och framtida behov pågår ett systematiskt arbete med att säkerställa att organisationen är rätt bemannad för att klara sitt uppdrag på såväl kort som lång sikt. Det innefattar även ett arbete med en strategi för konsultanvändning. I förvaltningen pågår ett arbete med att säkerställa att förvaltningens kompetensförsörjningsplan går i linje med och har beaktat aktiviteter och uppdrag i stadens kompetenförsörjningsplan. Det handlar bland annat om att attrahera och behålla redan anställda medarbetare men att även kunna rekrytera på en konkurrensutsatt marknad. Att vi skapar förutsättningar för att ta emot praktikanter och samarbetar med högskolor. Ett exempel på ett ganska nyligen påbörjat kompetensutvecklingsinitiativ är ett systematiskt arbeta tillsammans med andra förvaltningar inom stadsutveckling skapa förutsättningar för utveckling för till exempel morgondagens chefskandidater. 3.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. I exploateringsverksamhetens 302 projekt finns totalt cirka 43 500 bostäder, varav cirka 23 900 är i pågående detaljplaner och cirka 19 600 är i lagakraftvunna detaljplaner. Lågkonjunkturen påverkar fortsatt framdriften i exploateringsverksamheten. Bland annat fortsätter antalet byggstarter att minska till följd av konjunktur- och ränteläget. Detta leder till tidsförskjutningar i redan pågående projekt, och därmed skjuts färdigställande framåt i tid. Det låga antalet byggstarter kommer att resultera i ett lågt antal färdigställda bostäder, vilket kan ge konsekvenser för bostadssituationen i Göteborg. Antalet bostäder i pågående detaljplaner per augusti 2024 är 23 900 vilket är något färre än vid årets början. En förklaring till minskningen under året är att detaljplanerna som startats under våren huvudsakligen har annat innehåll än bostäder. Under året har förvaltningen genomfört relativt få markanvisningar. Konjunkturläget påverkar hur förvaltningen arbetar med projektutvecklingar och markanvisningar. Då marknadsläget har förändrats till det bättre till följd av det förändrade konjunktur- och ränteläget ser vi en förhoppning om att under hösten kunna intensifiera arbetet med markanvisningar, framför allt markanvisningar i tidigt skede inför detaljplan. Förvaltningen har hittills under året tilldelat två markanvisningar samt haft två markanvisningar uppe för beslut om krav och kriterier. Förvaltningen har markanvisat 200 bostäder varav 100 småhus. Under året har förvaltningen haft fokus på ekologisk hållbarhet och planering för fler studentbostäder. Detta kommer appliceras i de markanvisningar som kommer att genomföras under hösten och vidare framåt. Förvaltningen kommer även aktivt arbeta med de delar i stadens budget som rör gestaltning och markanvisningar inför detaljplanering med förslag på krav och kriterier utifrån trädgårdsstadens principer. Antalet färdigställda bostäder t.o.m. juni är 2 360 och prognosen för helåret är 3 400 bostäder, en minskning med närmare 40 procent jämfört med utfallet förra året. Antalet småhus har också minskat och under första halvåret har cirka 50 småhus färdigställts. Antalet förvaltade lägenheter med kommunala kontrakt har minskat jämfört med motsvarande period 2023. Anledningen är att antalet remisser till exploateringsförvaltningen har minskat. Nämnden har i uppdrag att ta fram en ny plan mot hemlöshet. Efter en bred remissrunda planeras ett förslag till ny hemlöshetsplan att behandlas av nämnden den 21 oktober 2024, innan den vidarebefordras till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för fastställande. Stadens åtagande i Sverigeförhandlingen är att 45 680 bostäder ska färdigställas till 2035. Utfallet på cirka 15 000 samt nuvarande prognos når i dagsläget inte upp till åtagandet. 3.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. I nämndens verksamhetsplan anges två fokusområden för att bidra till målet. Inom fokusområde "Bygg en robust stad med ökad biologisk mångfald genom att arbeta med ekosystemtjänster vid markanvisning, utformning av allmän plats och i upplåtelser" har olika aktiviteter planerats. Det handlar framför allt om att höja kunskapsnivån och att berörda medarbetare inom hela förvaltningen tar del av utbildning i ekosystemtjänster och kompensationsåtgärder. Exploateringsnämnden som markägare arbetar för att skapa förutsättningar för mer odling och ökad matproduktion samt en hållbar resursanvändning. Bland annat ska förvaltningen delta i ett projekt som syftar till att skapa en innovativ cirkulär jordförbättringsmodell som producerar högkvalitativ jordförbättring från hästgödsel och andra restströmmar från livsmedelsproduktion. Förvaltningen bidrar i projekten ”Kartläggning av grön infrastruktur och ”Hela stadens grönska” som drivs av Stadsbyggnadsförvaltningen. Som en del i arbete med klimatanpassning och en grön och robust stad tar förvaltningen fram verktyg för att arbeta med krontäckningsgrad. Inom fokusområdet ”Minska klimatpåverkan genom att prioritera hållbar mobilitet i stadsutvecklingen, ställa klimatkrav i markanvisningar, använda klimatkalkyler i projekt, ställa klimatkrav i upphandlingar av entreprenader” pågår olika aktiviteter. Nämnden har under våren fått förstärkning i budget för att ytterligare kunna driva på i arbetet med omställning till ett mer hållbart resande i staden. Arbete har påbörjats för att kunna skala upp gröna transportplaner samt att arbeta med mobilitetsavtal. Förvaltningen har under året tagit fram en modell för klimat- och återbrukskrav som ska användas i markanvisningar. Modellen innebär en stegvis upptrappning av kraven mot mål till år 2030. Arbete med att ta fram övergripande arbetssätt för att beräkna klimatpåverkan i projekt pågår och samordnas med andra pågående arbeten i staden som riktas mot målsättning om att minska klimatpåverkan från byggnation och anläggning med 90 procent till 2030. Fortsatt arbete inkluderar bland annat att skapa en medvetenhet om klimatpåverkan i projekten och att öka kunskapen om vilka åtgärder som behöver prioriteras för att nå stadens målsättning. Olika insatser och initiativ som bidrar till förutsättningar för minskad klimatpåverkan pågår parallellt, till exempel arbete för att nå mål om mer cirkulär masshantering. Under året har nya gemensamma miljökrav för entreprenader antagits. De nya kraven bidrar till en minskad klimatpåverkan framför allt genom bränslekrav. Det pågår ett arbete för att öka användandet av elektrifierade arbetsmaskiner i produktionen i nära samarbete med Stadsmiljöförvaltningen. Fortsatt arbete med kravställning och uppföljning vid våra upphandlingar kommer att ske. 3.1.1.6 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Förvaltningen har etablerade arbetssätt och strukturer inom såväl samverkansarbetet som det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förhoppningen är att kunna fånga eventuella utmaningar i arbetsmiljö och arbetsvillkor i ett tidigt skede. Att ge cheferna stöd och i såväl arbetslednings- som arbetsmiljöansvaret är en viktig del i att skapa en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Den årliga medarbetarenkäten och det efterföljande arbetet ger ett underlag för att i dialog chef och medarbetare kunna fånga arbetsmiljöutmaningar som till exempel hög arbetsbelastning eller liknande att arbeta vidare med. Förvaltningen fortsätter att utveckla verktyg, processer och riktlinjer för att ge de bästa möjliga förutsättningarna för en sund organisationskultur och en arbetsmiljö där medarbetarna kan utvecklas. Under hösten 2024 kommer förvaltningen att starta upp ett arbete med verktyget chefoskopet vilket kommer att bidra till att identifiera utmaningar och utveckla chefers organisatoriska förutsättningar. 4 Förskolenämnden 4.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 4.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Förskolenämnden omhändertar målet genom att arbete med huvudmannens kvalitetsarbete, lärmiljöer samt tidiga insatser prioriteras under 2024. Huvudmannens kvalitetsarbete Arbete pågår med att utveckla och förtydliga systematiken för planering och uppföljning på flera nivåer. Detta är ett långsiktigt och flerårigt arbete med syfte att rikta resurser och att vidta åtgärder för att säkerställa en jämlik kvaliteten på utbildningen. Lärmiljöer Genom ett kontinuerligt arbete med att utveckla tillgängliga, ändamålsenliga och trygga lärmiljöer ska alla barn ha möjlighet att ta del av utbildning och undervisning oavsett funktionalitet, utomhus som inomhus. Arbetet följs upp inom det systematiska kvalitetsarbetet genom skriftliga analyser, kvalitetsdialoger och rektorers återkommande bedömningar av lärmiljöernas kvalitet per förskola Flertalet av rektorerna har vid senaste bedömningen uttryckt att förskolorna har en god eller mycket god lärandemiljö. Ett fåtal har bedömt en mindre god kvalitet, där riktade långsiktiga insatser förväntas ge resultat över tid. Förvaltningen har genomfört och påbörjat ytterligare åtgärder för att förbättra ändamålsenligheten i både befintliga och framtida lokaler. Tidiga insatser Förvaltningen fortsätter arbeta med främjande och förebyggande insatser med olika samverkansparter för att bidra till trygga uppväxtvillkor och kompensera för skillnader mellan barns olika förutsättningar. Genom samverkan med externa parter riktas insatser som stöd i förskolornas kvalitetsarbete. Nämnden bidrar till viss måluppfyllelse för aktuellt KF-mål genom ovan prioriteringar. Arbetet med riktade insatser och resurser förväntas framför allt bidra till ökad måluppfyllelse i ett långsiktigt perspektiv. Nämndens omhändertagande av målet sker också via det arbete som förvaltningen gör kopplat till Göteborgs stads brottsförebyggande och trygghetsskapande program och handlingsplanerna kopplade till programmet. Förvaltningen har under 2024 påbörjat en systematisk implementering av Göteborgs Stads trygghetsskapande och brottsförebyggande program och de tillhörande handlingsplanerna. 4.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Förskolenämnden omhändertar målet genom följande prioritering 2024: Uppsökande verksamhet Förvaltningen vidareutvecklar sina arbetssätt för att få fler barn att delta i förskola. Genom befintliga samverkansformer och nya arenor når förvaltningen fler vårdnadshavare. Utbildad personal Förvaltningen fortsätter arbetet med kompetenshöjande utbildningsinsatser för befintlig personal. Förvaltningen har börjat anpassa stöd för medarbetare och chefer i socioekonomiskt utsatta områden. Språkutveckling Satsningar för att förstärka barns språkutveckling riktas till de förskolor som har störst behov. Projekt pågår med att samordna språkutvecklande insatser för både personal och barn. Tidiga insatser Förvaltningen fortsätter arbeta med främjande och förebyggande insatser med olika samverkansparter för att motverka utanförskap och främja integration. Genom samverkan med externa parter riktas insatser som stöd i förskolornas kvalitetsarbete. Detta har skett bland annat i form av utbildningsinsatser för personal och vårdnadshavare i samverkan med Regionalt stödcentrum heder samt socialtjänst. Måluppfyllelsen för stadens ambitionsnivå är beroende av samverkan mellan olika förvaltningar och externa aktörer. Förskoleförvaltningen tar ansvar på flera nivåer genom prioriterade insatser och långsiktigt arbete. Nämndens omhändertagande av målet sker också via det arbete som förvaltningen gör kopplat till Göteborgs stads brottsförebyggande och trygghetsskapande program och handlingsplanerna kopplade till programmet. Förvaltningen har under 2024 påbörjat en systematisk implementering av Göteborgs Stads trygghetsskapande och brottsförebyggande program och de tillhörande handlingsplanerna. 4.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Förskolenämnden omhändertar målet genom förvaltningens arbete utifrån framtagen plan för kompetensförsörjning. Förvaltningen har i sin kompetensförsörjningsplan identifierat sex strategier som är viktiga för att möta verksamhetens utmaningar idag och kommande år. Strategierna handlar om att stärka ledarskapet, förlänga arbetslivet, stödja medarbetares utveckling, prioritera arbetsmiljöarbetet, använda kompetensen rätt och att rekrytera bredare. Utifrån strategierna i kompetensförsörjningsplanen har förvaltningen bland annat: • Påbörjat insatser för att stärka ledarskapet genom arbete med en chefs- och ledarutvecklingsplattform, ny ledningsorganisation samt introduktionsprogram för chefer. • Utvecklat mentorsorganisation bland annat för att ta tillvara erfarenhet och kompetens hos äldre medarbetare. • Pågående kompetenshöjande utbildningar i svenska språket för befintlig personal, särskilt anpassade för medarbetare och chefer i socioekonomiskt utsatta områden. • Utifrån genomförd chefoskopet-undersökning från 2023 fortsatt med förbättrings- och utvecklingsarbete för att stärka chefers förutsättningar. Vidare har verksamheten haft särskilt fokus på att behålla utbildade medarbetare i det anpassningsarbete av personalorganisationen som genomförs under året. Bedömningen att nämnden har bidragit till måluppfyllelsen genom detta arbete då andelen utbildad personal har ökat i relation till föregående år. Samlat har andelen förskollärare och barnskötare ökat från 86,8 procent i oktober 2023 till 87,7 procent i maj 2024. Specifikt har andelen förskollärare ökat från 37,4 procent till 37,5 procent och andelen barnskötare har stigit från 49,4 procent till 50,2 procent. Stadens befolkningsprognos visar att antalet barn i förskoleålder kommer fortsätta minska de kommande åren. Det innebär att verksamheten fortsatt kommer att behöva anpassa personalorganisation i takt med det förändrade behovet. Anpassningsarbetet kan bidra till förvaltningens arbete med att säkerställa rätt kompetens på rätt plats i organisationen. Inriktningen i arbetet är att prioritera kompetens samt tillsvidareanställd personal och att minska andelen outbildade samt tim- och visstidsanställda. Därmed kommer nämnden fortsatt att bidra till måluppfyllelsen genom detta arbete. Förvaltningen har även stort fokus på arbetsmiljöarbete. Hög sjukfrånvaro är fortfarande en utmaning för verksamheten. Förvaltningen har därför tagit fram en ny strategi för en hållbar arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaro 2024–2026 med utvecklade arbetssätt och åtgärder som ingående delar. Inom detta område krävs det ett fortsatt arbete för att bidra till vidare måluppfyllelse för aktuellt KF-mål. 4.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Enligt förskolenämndens verksamhetsplan omhändertas målet genom: Lokalförsörjning Skapa förutsättningar för gröna ytor i utemiljön via stadsplanering i ett tidigt skede, genom samverkan inom staden. Utemiljöer Åtgärder som främjar biologisk mångfald ska genomföras, exempelvis genom krav vid inköp och vid utformning av utemiljöer tillsammans med stadsfastighetsförvaltningen. Då målet endast berör nämnden i begränsad omfattning har det inte upprättats några delmål kopplat till målet. Nämndens miljöplan innehåller dock en inriktning om att förvaltningen ska arbeta med biologisk mångfald inom ramen för fastighetsprocessen. Implementering av miljöplan i fastighetsprocessen pågår. Vidare har förvaltningen varit involverad i stadens arbete med att ta fram nyckeltal för friytor vilket skapar förutsättningar för att arbeta med grönytor i utemiljön. 4.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Förskolenämnden omhändertar målet genom förvaltningens systematiska arbete utifrån framtagen miljöplan i vilken Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2021-2030 samt Göteborgs Stads avfallsplan är införlivade. Under 2024 är följande i fokus: Minska avfall Förvaltningens avfall ska både förebyggas och hanteras på rätt sätt genom effektivt arbete med källsortering i vardagen och genom att hittar lösningar för att förhindra att avfall uppstår. Återbruk Förvaltningen ska återbruka och öka livslängden på möbler, material och utrustning. Hela organisationen är med och skapar förutsättningar för samt bidrar till återbruk. Hållbar mat Förvaltningen väljer hållbara livsmedel som har begränsad klimatpåverkan. Här inkluderas ekologiska och säsongsbetonade livsmedel. Mat som köps in vid konferenser, möten och firanden är vegetarisk. Arbete med att minska matsvinn pågår i samtliga led. Förvaltningen har påbörjat arbetet med implementering av miljöplanen. Bland annat har det tagits ett omtag gällande arbetet med matsvinn. Förvaltningen har också påbörjat arbetet med att ta fram en process för återbruk, tagit fram en avfallsrutin samt genomfört en avfallskartläggning. Nämnden bidrar till måluppfyllelsen för aktuellt KF-mål genom implementeringen av miljöplanen och dess miljömål då de bidrar till minskad klimatpåverkan. I nuläget är det svårt att bedöma effekten av insatserna som hittills genomförts då uppföljning av nyckeltalen kopplat till målen i miljöplanen sker på årsbasis. Nyckeltalen kommer följas upp i samband med årsrapporten. 4.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Förskolenämnden omhändertar målet genom uppsatta delmål för 2024 som förväntas leda till ökad måluppfyllelse. I detta ingår att erbjuda barn som bor och vistas en längre tid i Göteborg plats på förskola i rätt geografiskt område samt en effektivare resursanvändning för att möta göteborgarnas behov. Nedan återfinns en beskrivning över förvaltningens arbete med de uppsatta delmålen: Förvaltningen har en tydlig och ändamålsenlig process för att säkra platstillgången Under den aktuella perioden har ett arbete med utökad samverkan och gemensam förståelse inom förvaltningen för processen säkra platstillgången prioriterats. Ett arbete med att utveckla uppföljningen och hanteringen av avvikelser gällande platstillgången har också påbörjats. Arbetet kommer att fortgå under hösten 2024 och förväntas bland annat leda till att plats på förskola kan erbjudas i rätt geografiskt område i större utsträckning än tidigare. Förvaltningen har en ändamålsenlig och resurseffektiv lokalförsörjning För att nå en mer ändamålsenlig och resurseffektiv lokalförsörjning har förskoleförvaltningen under våren 2024 definierat vilka planeringsområden som ska tillämpas vid bedömning av lokalbehov. Vidare har förvaltningen påbörjat flera insatser i syfte att minska framtida lokalkostnader. Dessa åtgärder förväntas leda till en mer effektiv resursanvändning. Digitalisering bidrar till effektivisering av processer och minskad administration Förvaltningen har påbörjat flera initiativ som finns i digitaliseringsplanen för att effektivisera processer och minska administrationen. Det pågår även ett större arbete med att utreda hur AI kan minska administrationen. Insatserna förväntas leda till minskad administration som i sin tur leder till en effektivare resursanvändning. Förvaltningen ska utveckla uppföljningsarbetet för att säkerställa en god resursanvändning Under våren 2024 har statistikverktyget Qlik implementerats för förenklad uppföljning av nyckeltal och utfall på samtliga nivåer. Arbetet med detta kommer att utvecklas ytterligare under hösten 2024. Under året 2024 har förvaltningen genomfört en organisationsförändring som förväntas leda till en förbättring av förvaltningens arbete med planerings- och uppföljningsprocessen. Ett utvecklat uppföljningsarbete förväntas öka möjligheterna till att vidta åtgärder för en förbättrad resursanvändning. 4.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Förskolenämnden omhändertar målet genom förvaltningens arbete kopplat till ny strategi för hållbar arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaro 2024–2026 samt kopplat till förvaltningens kompetensförsörjningsplan där arbetsmiljö och arbetsvillkor ingår som centrala delar. Förvaltningens kompetensförsörjningsplan innehåller ett brett spektrum av åtgärder. Pågående delar är exempelvis kompetensutvecklingsinsatser för medarbetare inom språkutveckling samt utveckling av en chefs- och ledarutvecklingsplattform för att stärka våra chefer och ledare i sitt uppdrag. Utgångspunkten för förvaltningens arbete kopplat till arbetsmiljö är att tidigt fånga upp risker för ohälsa, synliggöra positiva arbetsmiljöfaktorer, säkra upp det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbeta med aktiva åtgärder. För ytterligare fokus på frågan har en ny strategi för en hållbar arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaro 2024–2026 med utvecklade arbetssätt och åtgärder som ingående delar arbetats fram under våren. Implementering sker under hösten 2024. Verksamheten ser att det omfattande arbetet med anpassnings- och effektiviseringsåtgärder har påverkat förutsättningarna för arbetet med att sänka sjukfrånvaron samt förbättra arbetsmiljön. I jämförelse mot samma period föregående år har den totala sjukfrånvaron ökat från 10,1 procent till 10,6 procent. Det är sjukfrånvaron från 15 dagar som har ökat med 0,7 procentenheter. Sjukfrånvaron 1 till 14 dagar har minskat med 0,2 procentenheter. Utifrån att sjukfrånvaron fortsatt är hög i verksamheten är bedömningen därmed att nämnden ännu inte bidragit till måluppfyllelsen för målet i detta avseende. Förutom sjukfrånvaron är medarbetarenkäten en viktig värdemätare kopplat till målet. I resultatet från den senaste enkäten syns det utvecklingsbehov inom flera områden. Trots stora förändringar i verksamheten under perioden syns det dock också förbättringar inom vissa områden. Exempelvis har inflytandeindex för chefer ökat, från 49 (2022) till 54 (2023). Delvärdet för HME styrning ligger fortsatt på en hög nivå i jämförelse med Göteborgs Stad. Dock minskade delvärdena för HME motivation och medarbetarengagemang till 77 (2023) från 80 (2022), där långvarig hög arbetsbelastning och pågående förändringar i verksamheten är troliga förklaringar till nedgången. Förvaltningen ser samtidigt att ett aktivt arbete med involverande och nära ledarskap, fokuserat systematiskt arbetsmiljöarbete och bra samarbete med skyddsombud ger positiv effekt på arbetsmiljön i delar av verksamheten. 5 Grundskolenämnden 5.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål I delårsrapport augusti följs kommunfullmäktiges mål upp. Göteborgs Stads budget för 2024 innehåller sju övergripande mål som gäller för samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Målen gäller för hela mandatperioden. Nedan beskrivs uppföljning av hur grundskolenämnden har tagit sig an målen, hur dessa hänger samman med program och planer inom området samt hur nämndens verksamhets har bidragit till måluppfyllelse. 5.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Skolans främsta bidrag till ett jämlikt samhälle är god utbildning som möjliggöra att alla elever får möjlighet att fortsätta till vidare studier och yrkesliv. Skolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på till alla elever. KF- målet tangerar flera planer och program inom området, bland annat kommunfullmäktiges plan för att inga områden ska vara utsatta och stadens plan för arbetet med nationella minoritetsfrågor. Förvaltningen avser att följa upp insatser kopplade till plan för arbetet med nationella minoritetsfrågor i samband med årsrapporten. Ökad likvärdighet har sedan starten 2018 varit ett av grundskolenämndens förstärkningsområden som konkretiseras genom olika insatser. Skola som arena bedrivs på 21 grundskolor runt om i staden i syfte att utjämna skillnader i barns uppväxtvillkor. Här öppnar skolor upp för andra aktörer att genomföra aktiviteter i skolans lokaler efter skoltid. Syftet är att skapa en arena där barn, vuxna, aktörer från näringslivet och civilsamhället kan samlas och tillsammans göra aktiviteter. Antal besök 2023 var 130 000. Ett medvetet arbete med att attrahera flickor har gett resultat och könsfördelningen är nu helt jämn. Barn som går i anpassad grundskola deltar också i aktiviteter. Det ingår vidare i skolans uppdrag att ge eleverna inflytande över utbildningen anpassat efter ålder och mognad. Detta är en viktig del av att rusta eleverna för att bli aktiva samhällsmedborgare. Skolorna arbetar med detta på olika sätt, bland annat genom olika typer av elevråd. Utpekade dialogskolor är ett arbetssätt för att från huvudmannanivån få med elevers och vårdnadshavares synpunkter i kvalitetsarbetet och ärenden som berör dem. Förvaltningens uppföljning visar att flickor upplever en mer otrygg skolmiljö än pojkar. Vidare syns i uppföljning viss tendens att elevers upplevelse av trygghet minskar med stigande socioekonomiskt index. Det systematiska värdegrundsarbetet är basen för skolornas strävan efter att alla elever ska vara trygga i skolan. Förvaltningen stöttar skolorna i förbättrad systematik i bland annat arbete med HBTQI, elevinflytande samt mot rasism. Under 2023 och 2024 har all personal i skola och kulturskola genomfört utbildning i pågående dödligt våld. Utbildningen har gett skolan verktyg att tidigt uppmärksamma varningstecken kopplat till till exempel våldsbejakande extremism och viss förberedelse för allvarliga incidenter. Bland eleverna i Göteborg som gick ut årskurs 9 vårterminen 2024 var 77,4 procent behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Att få en större andel av eleverna att nå gymnasiebehörighet är högsta prioritet för förvaltningen och bidrar på sikt till en jämlik och trygg stad. 5.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Göteborgs Stads program för en jämlik stad 2018-2026 anger riktningen för stadens arbete för minskad segregation. Grundskolenämndens arbete är centralt för både målområdet Skapa god start i livet och goda uppväxtvillkor samt målområdet Skapa förutsättningar för arbete. Skolans främsta bidrag till att minska segregationen är att möjliggöra för alla elever att fortsätta till vidare studier och yrkesliv. Programmets målområden ligger i linje med skolväsendets kompensatoriska uppdrag som innebär en strävan att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det ingår alltså i grundskolenämndens grunduppdrag att kompensera för de effekter som följer av bostadssegregationen genom att anpassa resursfördelning, organisation och val av metoder och arbetssätt till elevernas skilda förutsättningar och behov. Grundskolenämndens resursfördelningsmodell syftar till att kompensera för skolors olika förutsättningar och rikta resurser dit de behövs som bäst. I föregående års uppföljningar har förvaltningen identifierat behov av att ytterligare möta de särskildheter det innebär att bedriva skola i utsatta områden. Grundskoleförvaltningen arbetar därför med ett pilotprojekt med två skolor i Nordost med målet att hitta nya och mer effektiva former för stöd till skolor där måluppfyllelsen är låg. En liknande insats är den lovskola som anordnas i Nordost för elever i årskurs F-3. I år deltog ca 275 elever från 18 olika skolor i lovskolan som fokuserar på svenska och simning. Denna lovskola finansieras med externa medel och bemannas med lärarstudenter och elevassistenter. Insatsen bidrar till att minska läsglappet som kan uppstå för elever vid lång ledighet, särskilt för den som inte har svenska som modersmål. Vid kartläggning av elevernas kunskaper i de tidiga åren syns redan från förskoleklass stora skillnader på gruppnivå mellan elever i socioekonomiskt starka områden och elever i socioekonomiskt svaga områden. Skillnader mellan elevgrupper syns också tydligt i de senare åren. I vissa skolor når nästan alla elever behörighet medan behörigheten ligger under 30 procent på andra skolor. Grundskoleförvaltningens främsta prioritering är förbättra förutsättningarna för alla skolor att utveckla undervisningen för att kunna möta alla elever där de befinner sig i sin kunskapsutveckling och därmed lyckas bättre i det kompensatoriska uppdraget. 5.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Möjligheten att möta kompetensförsörjningsbehovet har generellt förbättrats sedan föregående år. Skolorna har rekryterat fler legitimerade lärare i förskoleklass, låg- och högstadie samt i fritidshem. Effekten förstärks av att det totalt är färre medarbetare med de olika lärarbefattningarna, exempelvis är även andelen legitimerade mellanstadielärare högre 2024 jämfört med 2023, men antalet med legitimation är lägre i år jämfört med 2023. En bidragande faktor är det ekonomiska läget under 2023 som medförde att organisationen behövde anpassas. Lågkonjunktur medför generellt en minskad benägenhet att byta arbetsplats, vilket syns även i grundskoleförvaltningen där personalstabiliteten är högre 2024 än 2023. Omsättningen av chefer har under året minskat och förvaltningen arbetar för att stärka en rad insatser som introduktion och chefsutveckling inom ramen för chefsförsörjningsprocessen. Läget 2024 är något ljusare jämfört med föregående år men grundskoleförvaltningen tampas fortfarande med utmaningar att kompetensförsörja verksamheten och yttre faktorer, som ett vikande söktryck till lärarutbildningarna och en generellt minskande invandring av personer i arbetsför ålder, är faktorer som ytterligare kan påverka förvaltningen negativt. Inom en femårsperiod kommer elevantalet i framförallt mellan- och högstadieåldern att öka och det går att se ett ökat mottagande i anpassad grundskola. Då ökningarna av elevgrupperna i de äldre åldrarna och i anpassad grundskola i stor utsträckning sammanfaller med en ökad brist på lärare för just dessa grupper förstärks behovet av att vidta åtgärder som både minimerar bristen på lärare men som också kompenserar för bristen genom nya sätt att organisera verksamheten. Från hösten 2024 inför förvaltningen i samverkan med Göteborgs Universitet ett nytt upplägg för lärarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där vissa skolor, så kallade övningsskolor, tar ett större ansvar för mottagandet för att stärka kvaliteten i studenternas utbildning. Kulturskolan står inför en förändring i verksamheten där den ska vara flexibel i arbetssätt och form för att möta fler barn och unga vilket ställer krav på en förändrad kompetens. Förvaltningens förutsättningar att kompetensutveckla medarbetare för att motverka till exempel bristen på kockar försämras av att arbetsmarknad och vuxenutbildningens kockutbildningar inte ges under hösten 2024. Samarbetsforum mellan förvaltningarna är viktiga för att lösa den kompetensförsörjningen. 5.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Kommunal service, exempelvis i form av grundskola, är en förutsättning för en hållbar stadsutveckling, en levande stad och pågående bostadsexploatering. Förvaltningen följer stadens riktning inom lokalförsörjning och dess nyckeltal om friytor som är utgångspunkt vid nybyggnation och inhyrning. Grundskoleförvaltningen upplever utmaningar i den strategiska planeringen som råder i staden för att säkerställa att behoven av nya skolor tillgodoses. Behovet av skolplatser behöver säkerställas och omhändertas i ett tidigare skede, i en mer övergripande och långsiktig planering. Grundskoleförvaltningen ser utmaningar med att detta inte görs i tillräcklig utsträckning och saknar ett systematiskt och strategiskt hanteringssätt för övergripande geografiska områden, varigenom till exempel detaljplaner kan samordnas och behovet av skolplatser säkerställas. En effekt av denna brist är ineffektiva och kostsamma lösningar. Istället för färre skolor, med god lokalisering och anpassad volym, riskerar staden tvingas bygga betydligt fler skolor, med sämre lokalisering som inte är ekonomiskt bärkraftiga samt med sämre förutsättningar för god pedagogik. Grundskoleförvaltningen ser ett påtagligt behov av en samlad, mer strategisk och övergripande planering för att tillgodose kommunal service inom olika geografiska områden och därmed bättre möta kommunfullmäktiges mål. 5.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Långsiktigt bedöms en god undervisning i enlighet med läroplanernas skrivningar vara förvaltningens viktigaste insats för klimatomställning och biologisk mångfald. Läroplanerna för grundskolan och för den anpassade grundskolan lyfter miljöperspektivet, med syftet att ge alla elever grundläggande kunskap och förhållningssätt som värnar såväl närmiljö som människors hälsa och välbefinnande. Arbetet utgår från Grundskoleförvaltningens riktlinje lärande för hållbar utveckling och ett systematiskt miljöarbete inom grundskolan. Inom förvaltningen finns ett urval av aktiviteter planerade med koppling till riktlinjens strategier som ligger i linje med kommunfullmäktiges mål. Exempelvis utveckling av konceptet klimatlyftet och olika samverkansprojekt gällande pedagogiska naturmiljöer och beteendeförändringar gällande energianvändning. Implementering pågår fortsatt gällande förvaltningens miljöledningssystem vilket kommer bidra till måluppfyllelse. Vid senaste stödjande miljörevisionen bedömdes att grundskoleförvaltningen har gjort en positiv förflyttning från föregående år. Arbete pågår för omhändertagande av revisionens rekommendationer för fortsatt systematiskt miljöarbete. Utöver rekommendationerna fokuserar förvaltningen fortsatt på att minska klimatpåverkan från måltider samt öka andelen ekologiska livsmedelsinköp. Förvaltningen kommer även påbörja införandet av en ny inköpsorganisation med bättre förutsättningar att bidra till måluppfyllelse. Ett funktionsprogram håller på att upprättas i syfte att öka likvärdigheten på nybyggda skolor, skapa en standardisering för lärmiljöer och bygga skolor som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara. 5.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. För att säkra skolverksamhet av god kvalitet i hela staden, för elever idag och i framtiden, behöver grundskoleförvaltningen fortlöpande göra justeringar i skolstrukturen. Nämndens grundläggande principer för skolorganisation syftar till att skapa förutsättningar för såväl pedagogisk som ekonomisk bärkraftighet och en god kompetensförsörjning. Förvaltningen behöver ta hänsyn till demografisk utveckling för att säkra ekonomisk hållbarhet och tillgodose behov av skolplatser, inte minst i anpassad grundskola. Därtill är utveckling av undervisningens kvalitet avgörande för att möta göteborgarnas förväntningar på skolan. Förvaltningen arbetar intensivt för att stärka varje skolas förmåga att utveckla undervisningens kvalitet. Under 2021 genomförde grundskoleförvaltningen ett omfattande arbete för att lägga en grund för hållbar skolstruktur genom en större omorganistaion av skolenheterna. Detta medförde under en period ökad personalomsättning hos skolledare vilket kan ha haft negativ effekt för personalens arbetsmiljö och i slutändan eleverna. Vid årets uppföljning av personals och organisatoriska förutsättningar syns en positiv utveckling i flera delar av chefers och medarbetares förutsättningar vilket förhoppningsvis framgent kan bidra till elevernas resultat. God välfärdsutveckling förutsätter god ordning och reda, rättssäkerhet och effektiva processer. Sedan förvaltningens start 2018 har ett stort utvecklingsarbete gjorts kring förvaltningens myndighetsprocesser. Fortsatt arbete för ökad förutsägbarhet och effektivare processer återstår. 5.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Nämndens arbete för en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor Grundskoleförvaltningen bedriver sedan ett flertal år ett stabilt partsgemensamt arbetsmiljöarbete. Ett särskilt fokus har under 2023-2024 varit: • Arbetsbelastning, uppdragsdialog och hållbara tjänster. Partsgemensamt utvecklingsarbete har bedrivits för att utveckla rutiner för uppdragsdialog, tjänstefördelning och schemaläggning. • Hot och våld i skolan. Det förebyggande arbetet mot hot-och-våld- situationer har integrerats i förvaltningens rutiner för arbetsmiljöronder. I detta ingår rutin för riskinventering och handlingsplan vid hot och våld. Partsgemensamt arbete har bedrivits för att tydliggöra och stödja skolpersonals ansvar att förebygga och hantera ordningsstörningar. Det systematiska personsäkerhetsarbetet har därutöver integrerats i förvaltningens arbete med krisberedskap. • Förenkla, fördjupa och tydliggöra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Stödmaterial och rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet har utvecklats och omarbetats. Fokus har varit att förenkla, fördjupa och tydliggöra för att ge bättre förutsättningar för det lokala arbetsmiljöarbetet. Verktyg så som APT-material har tagits fram med särskilt fokus på chefers arbetsmiljö. Utveckling av arbetsmiljö och arbetsvillkor Utvecklingen av medarbetares arbetsmiljö och arbetsvillkor är svårbedömd. I medarbetarenkät 2023 minskade förvaltningens HME med 1,5 indexenheter, från 78,2 till 76,7. Främst berodde detta på kraftig minskning av index Motivation, troligtvis till följd av de åtgärder för budget i balans som vidtogs under perioden för medarbetarenkätens genomförande. Samtidigt har index för Ledarskap ökat med 1,5 indexenheter, från 74,4 till 75,9. Detta som resultat av förvaltningens strategier för tydligare ansvar och ledning med fokus på hållbara skolenheter, chefers organisatoriska förutsättningar, möjlighet till kollegialt stöd i ledningsteam och satsningar på förvaltningsgemensam team- och ledarutveckling. Jämfört med samma period 2023 har förvaltningens sjukfrånvaro minskat med 0,2 procentenheter. Sjukfrånvaron 1-14 dagar fortsätter att minska efter covid-19- pandemin, vilket är ett trendbrott mot den sedan 2011 kontinuerligt ökande korttidsfrånvaro inom grundskolan. Förvaltningen kommer följa och fördjupa analysen av detta under hösten 2024. Sammantaget bedöms medarbetares arbetsmiljö och arbetsvillkor till viss del ha förbättrats sedan motsvarande period förutvarande år. Främst utifrån ökad upplevd möjlighet till ett tillitsbaserat ledarskap och ökad lärartäthet. Lärartätheten beräknas dock falla tillbaka under 2024. Kvarvarande utmaningar är skolpersonalens upplevda utsatthet för hot-och-våld-situationer och elevassistenters höga sjukfrånvaro. 6 Idrotts- och föreningsnämnden 6.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 6.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Idrotts- och föreningsnämnden bidrar till måluppfyllelse på flera sätt genom förvaltningens långsiktiga arbete med sitt grunduppdrag. En jämlik och trygg stad har ett rikt utbud av anläggningar och ytor som ger alla invånare möjligheten att idrotta eller på annat sätt ha en meningsfull fritid, antingen på egen hand eller inom ramen för ett starkt föreningsliv. Genom stödet till föreningslivet samt planeringen, byggnationen och driften av ändamålsenliga anläggningar bidrar nämnden till ett jämlikt och tryggt Göteborg. Bland förvaltningens insatser under året kan vissa särskilt nämnas. Tillsammans med de fyra socialförvaltningarna arbetar förvaltningen för att på sikt etablera en fritidsbank i varje stadsområde. I februari öppnade en fritidsbanken på Frölunda torg och arbete pågår för att öppna en lokal i Angereds centrum. Fritidsbanker ger göteborgarna möjlighet att utöva idrotts- och fritidsaktiviteter genom att kostnadsfritt låna ut utrustning. I samverkan med andra aktörer utförs även insatser för att barn och unga med funktionsnedsättning ska ges stärkta förutsättningar att idrotta och ha en aktiv fritid. Förvaltningen har exempelvis ett strukturerat samarbete med förvaltningen för funktionsstöd och socialförvaltningarna, vilket har mynnat ut i ett antal identifierade och pågående aktiviteter. Ett arbete med liknande målsättningar pågår även inom ramen för ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med föreningen Passalen. 6.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Nämnden arbetar på olika sätt riktat till resurssvaga områden som har en lägre andel personer som är fysiskt aktiva. Med de riktade insatserna ska alla invånare ges tillgång till anläggningar, föreningar, evenemang och andra fritidsmöjligheter oberoende av var man bor. Starkare IF är ett exempel på en av nämndens riktade insatser. Starkare IF är ett utvecklande arbetssätt som syftar till att stärka föreningslivet i socioekonomiskt utsatta områden. Förvaltningen har under året fokuserat på stadsområde nordost och att där stärka utvalda föreningars strukturer och föreningsarbete. Inom ramen för arbetet med Starkare IF har förvaltningen också kunnat erbjuda en fortsättningsnivå för personer som deltagit i förvaltningens program för unga ledare. Förvaltningen har under året även intensifierat sitt uppsökande arbete. Eftersom bland annat tjejer/kvinnor och boende i socioekonomiskt utsatta områden är mindre fysiskt aktiva än andra finns det mycket att vinna på att nå dessa grupper. Förvaltningen har bland annat ökat personalens närvaro vid utegymmen och aktivitetsytor samt utvecklat familjeträning och särskilda satsningar under skolloven. 6.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Idrotts- och föreningsförvaltningen har, utifrån behovet av personal, få vakanser och ett högt antal sökande på utlysta annonser. Men förvaltningen ser vikten av att arbeta med kompetensförsörjning för att fortsatt kunna täcka behovet av kompetens som finns hos förvaltningen. Yrkesgrupperna inom tekniska roller som ingenjörer och drifttekniker samt badvärdar och idrottsarbetare med rätt kompetens utgör de största utmaningarna. Arbete med kompetensförsörjning är därför en central del hos förvaltningen och handlar om att arbeta utåt med att visa oss som en attraktiv arbetsgivare och fortsätta bereda anställningar och praktikplatser för unga och personer som står långt från arbetsmarknaden. För att säkra kompetensförsörjningen arbetar förvaltningen även med att erbjuda en god arbetsmiljö, att ge förutsättningar för kompetensutveckling, ha tydliga strukturer för rehabilitering och att ge goda möjligheter att förena arbetslivet med fritiden. Förvaltningen arbetar även för att ge cheferna kompetensutveckling i form av en utbildingsbas, genomförande av en chefsintroduktion till nya chefer i förvaltningen samt att genomföra chefoskopet. 6.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Förvaltningen arbetar systematiskt med miljöledning. En prioriterad fråga är att planera och bygga hållbara idrottsanläggningar utifrån stadens miljö- och klimatprogram samtidigt som idrottsprogrammets ambitioner ska uppnås. Det övergripande målet är att sätta fler i rörelse i förhållande till förvaltningens påverkan på miljö och klimat. Vid årsskiftet flyttade stadsutvecklarna över som en enhet under avdelning fastighet. Förhoppningen är att förbättra processen och effektivare nå stadens övergripande ambitioner att skapa en hållbar, grön och levande stad. Förvaltningen har en anvisning för byggnation (även ofta kallad miljöplan för entreprenörer), som summerar mål/ambitioner och förhållningssätt gällande miljö. Den ska följa processen från plan till färdig byggnad. Anvisningen är även synkad med anvisning energi som fick nya åtgärder under våren då tidigare åtgärder genomförts. Större projekt redovisas i byggvarubedömningen, förvaltningen försöker öka ambitionerna gällande cirkulärt byggande, fördröja dagvatten genom gröna tak och vattenmagasin, få till solavskärmningar samt vidtar en rad skyddsåtgärder för att kunna ta höjd för skyfall på konstgräs utan läckage av mikroplaster. Under våren genomfördes en rad interna miljörevisioner samt extern miljötillsyn av konstgräsplaner. Under 2024 har det varit många nytag och stadenövergipande workshops för att stadsledningskontoret samt miljöförvaltningen ska få ett nytt helhetsgrepp och få till en tempoökning gällande klimatstrategi, biologisk mångfald som plan för att hantera extremväder - värmebölja samt skyfall. En första plan för extremväder antogs av fullmäktige före sommaren, men anger snarast att arbetet ska fortsätta förvaltningsövergripande i samverkan med övriga myndigheter. Förvaltningen deltar aktivt vid samverkan för att på bästa sätt kunna bidra till en grön och levande stad med god beredskap. 6.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Förvaltningen bidrar främst till målet genom att bli effektivare i förhållande till vår miljö- och klimatpåverkan. Att bygga idrottsanläggningar kräver både yta och stora resurser i form av material, transporter, tunga fordon och energi. Allt detta påverkar såväl klimat som biologisk mångfald negativt, så god nyttjandegrad av stadens idrottsanläggningar är av stor vikt. Förvaltningen följer exempelvis energiförbrukning i förhållande till nyttjandegrad. Förvaltningens energi är fossilfri, men isar och bad förbrukar stora mängder el, varför energieffektivisering är prioriterat både i befintliga anläggningar och vid nybyggnation. Förvaltningen har en energiingenjör som är drivande gällande detta. Förvaltningen har skrivit under handslaget för cirkulärt byggande och har testat lite gällande cirkulära lösningar vid byggnation/rivning. Ambitionen är att arbeta vidare och bli bättre. En tredje miljöföreläsning för avdelning fastighet och stadsutveckling är planerad, vilken kommer både repetera och lägga till lite mer kring tidigare dragning om klimatfrågan/klimatsmart byggande respektive biologisk mångfald, men även ta upp mer gällande klimatanpassning samt inspiration kring cirkulärt byggande. Under sommaren har en sommarjobbare från statens lantbruksuniversitet sett över utkastet gällande ny anvisning för biologisk mångfald samt sammanställt en handbok för hur förvaltningen rent konkret kan skapa mer grönska, estetik och biologisk mångfald på sina ytor. Under hösten börjar förankringsarbetet kring frågan och hur vi ska arbeta mer strategiskt och systematiskt med detta. Några ytor har börjat ställas om till ängsytor under sommaren - exempelvis vid Kortedalavallen, Klareberg samt Backavallen. Fröer har spridits ut och skötseln justerats. Arbetet har byggt på inspiration och att minska driftskostnader, vilket drog igång 2022. 6.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Vare sig det rör planering av anläggningar, bidrag och stöd till föreningslivet eller andra insatser för att stärka förutsättningarna för en fysisk aktivitet utgår nämndens insatser från göteborgarnas behov. För att arbetet ska vila på göteborgarnas behov behövs välutvecklad statistik och andra underlag samt att digitaliseringens möjligheter tas till vara. Förvaltningen har under året bland annat fokuserat på att samordna de bidragsgivande förvaltningarnas arbete i stadens nya bidrags- och bokningssystem. Inriktningen är att det ska vara enkelt för föreningslivet att administrera bokningar och söka bidrag samtidigt som det finns en förutsägbarhet och samordning mellan förvaltningarnas hantering. Eftersom många utvecklingsinitiativ kan sorteras under ett digitaliseringsarbete arbetar förvaltningen för närvarande med att ta fram en plan för digitalisering för att kunna ta ett samlat grepp om frågorna. De kontakter som förvaltningen har med föreningslivet och allmänheten till vardags och vid särskilda dialogtillfällen ger värdefull input till de strategiska besluten. I framtagandet av nämndens lokalbehovsplan och andra strategiska dokument har fokus varit på att bygga strukturer som omhändertar de önskemål, idéer och förslag som föreningslivet och allmänheten i olika sammanhang ger uttryck för. 6.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Förvaltningen har det senaste året arbetat med att stärka cheferna för att skapa trygghet i processer såsom lönebildning samt hantering av tillbud och skador. Under 2024 har förvaltningen även genomfört utbildning inom rehabiliteringsprocessen och i september genomförs en utbildning för alla medarbetare för att stärka dem i sitt medarbetarskap. I september startar chefoskopet som en insats för att förbättra chefernas arbetsmiljö. Förvaltningen gör fortlöpande fyra pulsmätningar per år utöver den årliga enkäten, för att fånga upp det som behöver åtgärdas i arbetsmiljön. Den pulsmätning som gjordes i maj visade att 73 procent av förvaltningens medarbetare tycker det är roligt att gå till jobbet och 84 procent svarar att de känner sig trygga på arbetsplatsen. 7 Inköps- och upphandlingsnämnden 7.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål Budgetmål 7.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Inköps- och upphandlingsnämnden bidrar till trygg stad genom etablerade arbetssätt för att förebygga, kontrollera och agera mot ekonomisk brottslighet. En funktion finns på förvaltningen för samordnade kontroller för att förhindra osund konkurrens. Kontroller genomförs både på stadens gemensamma avtal och efter överenskommelse på andra förvaltningars och bolags lokala avtal. I maj lanserades utbildningen Förebygg, kontrollera och agera mot ekonomisk brottslighet. Utbildningen ska ge en grund till att uppmärksamma och kontrollera leverantörer i branscher med särskild risk för arbetslivskriminalitet. 7.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Ett bidrag till att minska segregationen i staden är att dess invånare kommer i arbete. Genom reserverad upphandling enligt 4 kap18 LOU möjliggörs social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning eller av personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Inköps- och upphandlingsförvaltningens arbete med social hänsyn i samarbete med Arbetsmarknad och vuxenutbildning har visat goda resultat under första halvåret. 53 personer som stått långt från arbetsmarknaden och behövt kommunens hjälp att komma ut i jobb har fått ett arbete med egenförsörjning. Därtill har 20 personer fått praktik eller andra insatser som ett steg på vägen mot en riktig anställning. 7.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Inköps- och upphandlingsnämnden bidrar till stadens kompetensförsörjning genom exempelvis engagemang i yrkesutbildningar. Förvaltningen är representerad i styrgrupp för YH-utbildningar riktade mot inköp och upphandling som en del i att säkra kompetensförsörjning. Förvaltningen arbetar även aktivt för att erbjuda praktikplatser främst inom inköpsområdet. Vid rekrytering upplevs inga direkta svårigheter, även om förvaltningen agerar på en konkurrensutsatt marknad. 7.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Inköps- och upphandlingsnämnden bidrar indirekt genom insatser för ett mer hållbart samhälle både ur ett socialt, arbetsrättsligt och klimatanpassat perspektiv via hela den gemensamma inköpsprocessen, exempelvis kategoristyrningsarbete och branschdialog. 7.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Inköps- och upphandlingsnämnden bidrar till målet både som möjliggörare för andra förvaltningar och bolag att verka mot målet och i nämndens direkta grunduppdrag. I gemensamma avtal arbetar förvaltningen för att ställa och följa upp långtgående miljökrav, anpassade till såväl marknadens förutsättningar som till kundernas behov och förutsättningar. Inköps- och upphandlingsnämnden bidrar till stadens klimatomställning genom att utveckla Göteborgs Stads miljöspendanalys och få fram data på klimatpåverkande indikatorer. Under våren har förvaltningen samarbetat med mljöförvaltningen för att samla fakta och ta fram en nulägesbild över var påverkan på biologisk mångfald är som störst från stadens inköp. Sammanställning visar att påverkan är som störst från följande inköpskategorier: livsmedel och måltider, elenergi och drivmedel, samt de tre kategorifamiljerna inom bygg och anläggning byggnader, väg, mark och markanläggningar och tekniska anläggningar. Därtill finns påverkan inom andra mindre områden där det bland annat pågår arbete för en cirkulär omställning som också bidrar till minskad påverkan på biologisk mångfald och bidrar positivt till minskad klimatpåverkan. Ett projekt, finansierat av Vinnova, genomfördes under våren av extern konsult i samarbete mellan Inköps- och upphandlingsförvaltningen och Göteborgs Stads leasing. Syftet med projektet var att undersöka hur Göteborg kan ta nästa steg i att öka cirkulära metoder för arbetskläder. Bakgrunden till projektet var att förvaltningen gjort flera försök i flera upphandlingar att få till mer cirkulära lösningar för arbetskläder. Utredningens slutsatser är sammanfattade i åtta rekommendationer att arbeta vidare med. Nya mer långtgående fordonskrav har börjat användas i upphandlingar för servicearbeten och mindre entreprenader. Detta efter beslut om en ny version av gemensamma miljökrav i entreprenader som tas fram av och används av Trafikverket, Stockholm, Göteborg och Malmö. I mars medverkade förvaltningen på eventet Avfallskavalkaden som kretslopp och vatten ordnade för att göra målen i avfallsplanen mer kända. Inköps- och upphandlingsförvaltningen samordnar målet om en halvering av användningen av engångsartiklar till år 2025, ett mål som enligt den mätning som förvaltningen gör inte ser ut att nås. Samtidigt märker förvaltningen ett ökat engagemang för målet där flera organisationer i staden påbörjat egna insatser och projekt för att minska förbrukningen av engångsartiklar. 7.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Förvaltningen verkar för en mer effektiv och mogen inköpsorganisation genom nämndens grunduppdrag. Det ökar i förlängningen förvaltningars och bolags möjlighet att skapa en välfärd utifrån medborgarnas behov.. Förvaltningen för en gemensam och kontinuerlig dialog med kunderna för att inhämta vilka behov som finns i förvaltningar och bolag för att de ska kunna skapa välfärd för göteborgarna. När förvaltningen samlar stadens krafter på inköpsområdet ökar möjligheten att använda inköp som ett strategiskt verktyg för att uppnå olika målsättningar. 7.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. I och med ny organisering inom förvaltningen har styrningen förstärkts vilket bidrar till en ökad tydlighet för medarbetare och främjar dess delaktighet i utvecklingsprocesser. En förutsättning för såväl god arbetsmiljö som för lyckade förändringsprocesser. En friskfaktor är förbättrad internkommunikation och förvaltningen arbetar aktivt för att vara en kommunikativ organisation. Förvaltningen har bland annat lanserat en ny plattform för kommunikation under året. Den består bland annat av gemensamma mallar för att stödja och stärka medarbetares kommunikativa kompetens och uppdrag. 8 Kommunledningen 8.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål Av de sju målen i kommunfullmäktiges budget ser stadsledningskontoret att det är fyra mål kommunstyrelsen och stadsledningskontoret har en mer direkt och aktiv roll än att följa utvecklingen och ha uppsikt inom ramen för grunduppdraget. Stadsledningskontoret har kategoriserat målen utifrån rollen enligt följande: 1. Aktivt driva, samordna och genomföra aktiviteter i hela-staden perspektivet för att nå måluppfyllelse 2. Indirekt påverkan genom att följa utvecklingen i hela staden-perspektivet genom att exempelvis följa upp, beakta generellt i beredning av beslutsunderlag och vid framtagande av styrinformation. Stadsledningskontoret driver i första hand arbetet för ökad måluppfyllelse utifrån fastställd styrning. Flera mål står i nära relation till antagna program och planer kommunfullmäktige beslutat om. Dessutom finns givna och pågående uppdrag som till del bidrar till måluppfyllelse av kommunfullmäktiges budget. Stadsledningskontoret har en indirekt påverkan på flertalet mål via arbetet inom grunduppdraget genom att exempelvis belysa olika perspektiv vid beredning av beslutsunderlag och framtagande av styrinformation Stadsledningskontoret gör en samlad bedömningen av måluppfyllelse för alla mål i stadens budget med utgångspunkt i samtliga nämnders och styrelsers uppföljning i Göteborgs Stads delårsrapporter och årsredovisning enligt Göteborgs Stads ordinarie uppföljningsprocess. Några mål har även ett tydligt förvaltningsinternt perspektiv, det handlar om att klara kompetensförsörjning, bidra i klimatomställning och att anställda ska ha en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Stadsledningskontorets arbete med målen bedrivs inom ramen för regelverk, styrande dokument och stadens gemensamma processer. 8.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Stadsledningskontoret arbetar med målet genom att samordna flera av de program och planer som kan bidra till måluppfyllelse. Utöver arbetet med Göteborgs stads program för en jämlik stad 2018–2026 samt handlingsplan för att Göteborgs stad inte ska ha några särskilt utsatta områden 2025 har stadsledningskontoret tagit fram förslag till program för jämlika livsvillkor och jämlik hälsa 2024–2030 som enligt uppdrag ska ersätta folkhälsoprogrammet och program för jämlik stad. Förslaget har under våren bearbetats utifrån remissinstansernas synpunkter. Stadsledningskontoret samordnar Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning och följer bland annat utvecklingen utifrån den indikatorrapport som upprättades under 2022. Stadsledningskontoret arbetar med barns inflytande och möjlighet till delaktighet genom att involvera ungdomsfullmäktige i de fall det bedöms lämpligt, bland annat inom ärendeprocessen. Stöd ges kontinuerligt genom ungdomsfullmäktiges kansli, liksom stöd i de tematiska dialoger som genomförs tillsammans med kommunstyrelsen samt möten med stadens övriga förvaltningar, bolag, nämnder och civilsamhällets röstbärande organisationer. Vidare ger stadsledningskontoret kommunstyrelsen och kommunfullmäktige en årlig lägesbild över hur stadens arbete med barnrättsfrågor fortlöper utifrån barnkonventionen och Göteborgs stads barnrättsplan (2022 – 2024). Det sker genom att sammanställa nämnder och styrelsers årliga barnbokslut och där barns rätt till delaktighet och inflytande är en av de grundläggande principerna. Stadsledningskontoret samordnar stadens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Det sker genom Göteborgs stads trygghetsskapande och brottsförebyggande program samt ett antal planer och riktlinjer som styr inriktningen för staden, såsom Göteborgs Stads plan för att motverka tystnadskulturer och Göteborgs Stads handlingsplan för att stoppa nyrekrytering, gängkriminalitet och utvecklingen av parallella samhällen. Utifrån lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete har lägesbild och åtgärdsplan för stadens arbete tagits fram. Stadsområdena Centrum, Hisingen, Nordost och Sydväst har tagit fram lokala lägesbilder och åtgärdsplaner med fokus på insatser mot lägesbildernas prioriterade områden. Stadsledningskontoret har tagit fram en lägesbild för hela Göteborg som grundas på de lokala lägesbilderna samt nationella och lokala underlag. Ett stort antal förvaltningar och bolag, liksom andra aktörer såsom civilsamhälle och polis, har deltagit i kartläggningen för att få fram färdiga lägesbilder. Under våren har implementering av programmet och handlingsplanerna följts upp 8.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Stadsledningskontoret arbetar med målet genom att driva, samordna och stödja stadens arbete. Arbetet utgår från att segregationen blir negativ när den orsakar ojämlik tillgång till resurser vilket påverkar människors livschanser och leder till negativa effekter på den sociala sammanhållningen. Det krävs ett långsiktigt arbete för att bryta segregationsdrivande mönster såväl som kompensation för de negativa effekterna. Stadsledningskontoret har kartlagt befintlig styrning (budgetuppdrag och styrande dokument) med bäring på segregationsmålet. Det sker en kontinuerlig samordning med relaterade uppdrag – däribland Jämlik stad, samordningsfunktion för Agenda 2030, styrning och samordning inom MR, samt det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Samverkan med akademin har initierats. Stadsledningskontoret utvecklar statistik, uppföljning och rapportering, utvecklar HR-arbetet med aktiva åtgärder och bidrar med kunskapsstärkning. För att strukturera samordning och drivning av segregationsmålet har arbetet delats in i fyra områden: stadsplanering och bostäder, utbildning och arbete, områdesutveckling samt tillhörighet, delaktighet och inflytande. Arbetet bedrivs inom samtliga områden eftersom segregationen drivs av en kombination av stadens fysiska planering, socioekonomiska skillnader samt känsla av tillhörighet och uppfattningar om andra. Stadsledningskontoret har haft dialog med 23 förvaltningsledningar och bolagsstyrelser som bedöms ha störst betydelse för att uppnå målet. Dialogernas syfte har varit att mobilisera förvaltningar och bolag i arbetet genom att identifiera verktyg, enskilt och i samverkan, samt identifiera hinder, knäckfrågor och målkonflikter som behöver hanteras, tillika påverkansfrågor. Segregationsmålet har utgjort tema på stadens ledarforum, för att ta ut riktning och skapa gemensamma åtaganden utifrån resultatet av kartläggning och dialoger. Kartläggningen och dialogerna visar att styrningen är täckande, men det behövs kraftsamling kring prioriteringar och implementering för att styrningen ska få effekt. Kartläggning och dialog visar även att det finns många aktiviteter på verksamhetsnivå som bidrar till att kompensera för segregationens negativa effekter, men att det finns behov av strukturella förändringar att bryta segregationsdrivande mönster. Ett antal knäckfrågor som behöver lösas har identifierats: gemensamma prioriteringar och taktning, modigt ledarskap och ansvar för att hantera målkonflikter och göra aktiva val i styrningen, prioritera resurser där de gör mest skillnad, tillgänglighet och likvärdigt bemötande samt anpassning utifrån behov och arbete mot rasism. 8.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning 2024–2026 skapar förutsättningar och en gemensam riktning för hur staden ska möta kompetensförsörjningsutmaningarna utifrån ett förändrat arbetsliv och en förändrad demografi. Planen gäller för samtliga nämnder och styrelser i staden och innehåller fem fokusområden som kräver särskilda aktiviteter för att uppnå målet. Samtliga fem fokusområden berör det aktuella kommunfullmäktigemålet och arbetet som görs för att skynda på utvecklingen mot målet sker genom nätverk, pilotförsök samt inom de aktiviteter som finns i planen samt angränsade planer så som exempelvis plan för digitalisering. Under hösten kommer det att ske en uppföljning av hur stadens plan för kompetensförsörjning implementerats. Uppföljningen bedöms kunna presenteras för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under våren 2025. Stadsledningskontoret ansvarar för ett antal aktiviteter i plan för kompetensförsörjning och har under innevarande år bland annat genomfört branschvis verksamhetsdialog och en fördjupad löneanalys om strategiska lönerelationsförändringar under våren. Det pågår också arbeten inom flera andra områden, bland annat förlängt arbetsliv där mentorskap för seniora medarbetare håller på att testas. Vidare har också ett stadenövergripande Lärlabb med fokus på digitalisering, lärande, innovation och samarbete genomförts. En utbildning inom kompetensbaserad intervjuteknik har tagits fram och kommer erbjudas stadens chefer. En förenklad arbetsprocess för hur stadens förvaltningar och bolag ska arbeta med kompetensförsörjningen har lanserats samt en uppdaterad prognos kring den framtida kompetensförsörjningen tagits fram. Hantering och fördelning av medel via omställningsfonden för kompetensutvecklingsinsatser till stadens förvaltningar pågår löpande. Viss utökning av antalet deltagare för programmet Morgondagens chef har kunnat genomföras. En workshop har också startat upp arbetet med att se över hur kraven vid rekryteringar till chefstjänster kan anpassas så att fler personer med potential att bli chefer kan erbjudas chefsuppdrag i staden. Under första halvåret 2024 ser stadsledningskontoret att svårigheterna att kompetensförsörja stadens verksamheter kvarstår i linje med stadens kompetensförsörjningsprognos och utifrån den fortsatt negativa demografiska utvecklingen. 8.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Stadsledningskontoret följer stadsutvecklingen via uppföljning och uppsikt av den strategiska styrningen och den taktiska planeringen som drivs av de stadsutvecklande nämnderna samt har löpande dialog med förvaltningarna. I uppsikten beaktas särskilt under året bland annat bostadsförsörjning, sociala dimensionen och klimatanpassning för att vid behov stödja utvecklingen av processerna som drivs av de stadsutvecklande nämnderna. Dessa frågor berör flera av stadens nämnder vilket ställer krav på samverkan. Stadsledningskontoret har en samordnande roll i arbetet med klimatanpassning och arbetet fortgår nu enligt den beslutade klimatanpassningsplanen. 8.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Stadsledningskontoret driver i första hand arbetet för ökad måluppfyllelse utifrån fastställd styrning. Kontoret följer utvecklingen av arbetet med målet genom att följa upp förvaltningar och bolag och ge kommunstyrelsen styrinformation. Kontoret har löpande kontakt med förvaltningar och bolag inom flera av kontorets ansvarsområden såsom uppföljning, ekonomi, centrala samordningsfunktionen Agenda 2030, inom uppdraget att samordna stadens klimatanpassningsarbete, ärendeberedning och styrning. Kontoret har under året utvecklat sitt interna arbete utifrån vad som framkommit vid stödjande revisioner, som miljöförvaltningen genomför inom ramen för miljöledningssystemet. Tre arbetsområden som identifierats som viktiga för kontorets indirekta miljöpåverkan är ärendeberedning, arbetet på finansavdelningen såsom stadens belåning och kontorets samordningsuppdrag i staden. Inom dessa tre områden har även utvecklingsområdet tagits fram. Vidare avser kontoret att besluta om en reviderad miljöhandlingsplan under hösten. 8.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Stadsledningskontoret ansvarar för att följa utvecklingen av hur göteborgarnas behov av välfärd tillgodoses och lämna styrinformation till kommunstyrelsen. Det görs bland annat genom att varje kvartal lämna sammanställd information om ej verkställda beslut inom tre månader avseende beslutade insatser enligt SoL och LSS. Stadsledningskontoret har löpande kontakt med förvaltningar och styrelser för att följa utvecklingen inom exempelvis bostadsbyggande och planering av verksamheter som bidrar till att tillgodose behovet av välfärd hos göteborgarna. I uppföljningen och uppsikten beaktas särskilt att välfärdsförvaltningarna har ett hela staden perspektiv. 8.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning 2024–2026 skapar förutsättningar och en gemensam riktning för hur staden ska möta kompetensförsörjningsutmaningarna utifrån ett förändrat arbetsliv och en förändrad demografi. Planen gäller för samtliga nämnder och styrelser i staden och innehåller fem fokusområden som kräver särskilda aktiviteter för att uppnå målet. Arbetet som görs för att skynda på utvecklingen mot målet sker genom nätverk, pilotförsök samt inom de aktiviteter som finns i planen samt angränsande styrdokument. Aktiviteter genomförs inom ramen för Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning och genom andra insatser inom grunduppdraget där vissa föranleds av politiska beslut. Fokusområde fyra, inom Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning, berör arbetsmiljöområdet. Där leder stadsledningskontoret aktiviteten som rör ”Friska och hälsosamma arbetsplatser utifrån krav och resurser”. Två piloter har startats för att koppla ihop verksamhetsplanering med det systematiska arbetsmiljöarbetet för att öka möjligheterna till en bättre balans mellan krav och resurser. Ett arbete har också startats upp för att ge ett bättre stöd till Göteborgs Stads förvaltningar och bolag att arbeta med aktiva åtgärder enligt Diskrimineringslagen, där en verktygslåda har lanserats för att arbeta förebyggande i arbetsgrupper mot kränkande särbehandling, trakasserier och diskriminering. Göteborgs Stads medarbetar- och chefsenkät har under året setts över både till innehåll samt tidplan och genomförande. Med bytet av enkätverktyg, som gjordes 2023, har ledtiderna för återrapportering kunnat kortats betydligt. Skälet till tidigareläggningen är att åtgärder baserat på resultatet behöver finnas med i verksamhetsplaneringen för förvaltningar och bolag. Detta möjliggör att arbetet med att förbättra arbetsmiljön i både främjande, förebyggande och efterhjälpande syfte kan starta tidigare. Efter avslutad löneöversyn 2023 har en förvaltningsövergripande lönekartläggning och analys tagits fram. I samband med budgetförutsättningarna 2025 har underlag och information tagits fram för att tydliggöra behovet av strategiska lönerelationsförändringar. Låglönesatsningen i kommunfullmäktiges budget omhändertas inom ramen för ordinarie löneöversyn 2024. Införandet av det höjda ekonomiska värdet för personalförmåner under 2024 pågår och en reviderad riktlinje för personalförmåner har tagits fram och beslutats av kommunfullmäktige under våren. Stadsledningskontoret har även samordnat socialförvaltningarna, äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen och förvaltningen för funktionsstöd i uppdraget att utreda lämpliga arbetstidsinnovationer för verksamheter med hög sjukfrånvaro. Fackliga förhandlingar pågår också om kollektivavtal för heltid för förvaltningen för funktionsstöd. 9 Kretslopp och vattennämnden 9.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 9.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Kretslopp och vatten levererar vatten-, avlopps- och avfallstjänster till stadens hushåll, verksamheter och näringsliv. Förvaltningen levererar dessa fundamentala tjänster med samma kvalitet oavsett socioekonomiska förhållanden, genom att samma tekniska krav gäller i alla områden. I kundkontakter säkerställs jämlikt bemötande av bland annat förvaltningens kundservice. Att förvaltningen förser staden med dessa tjänster och säkerställer att arbetet utförs med hög kvalitet och långsiktighet är en förutsättning för att Göteborg ska vara en trygg och jämlik stad. Stadens mål om en trygg stad omsätts även via brottsförebyggande arbete i enlighet med stadens trygghetsskapande och brottsförebyggande program 2022-2026, med tonvikt på åtgärder för att motverka ekonomisk brottslighet. Förvaltningen arbetar aktivt med att motverka bland annat korruption och liknande brottslighet genom att delta i myndighetsinsatser inom området, exempelvis projektet Osund konkurrens. Vidare är förvaltningens kris- och beredskapsarbete centralt för att skydda och trygga stadens invånare. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med riktlinjer, rutiner och kunskapshöjande insatser inom organisationen i syfte att säkra organisationens förenlighet med stadens plan för civil beredskap 2024-2027. Förvaltningen har regelbundna dialoger med bland annat fastighetsägare och i de fall där det är aktuellt hålls även samråd i samband med framtagandet av nya avfallsföreskrifter. Stadens medborgare har även möjlighet att vara delaktiga och uttrycka sina synpunkter genom att förvaltningen är nåbar och synlig, exempelvis genom att ha en lättillgänglig kundservice eller närvara vid olika mässor. Förvaltningen bedömer att dessa insatser sammantaget bidrar till målet. 9.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Kretslopp och vatten verkar för att skapa likvärdiga livsvillkor genom att säkerställa en god vattenförsörjning, avfalls- och avloppshantering oavsett vilket område man bor i, vilket förväntas bidra till måluppfyllelse för detta mål. Förvaltningen deltar i Göteborgs Stads trygghetsskapande och brottsförebyggande program 2022-2026. Inom ramen för detta arbete ska nämnden motverka osund konkurrens och kriminell verksamhet. Kretslopp och vatten använder klarspråk i all kommunikation i syfte att göra kommunikationen lättillgänglig för alla målgrupper. Förvaltningen arbetar för att motverka de exkluderande och diskriminerande strukturer som beskrivs i Göteborg Stads budget 2024. Det sker i huvudsak via rekryteringsprocessen och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förvaltningen bedömer att insatserna bidrar till målet, främst genom att skapa likvärdiga livsvillkor. 9.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Kretslopp och vatten har med stöd av personalförsörjningsplaner identifierat vilka yrkesgrupper som är svåra att rekrytera på kort och lång sikt. Utifrån behoven har åtgärder tagits fram, så som lärlingsprogram, kompetensöverföring inom organisationen och samverkan med näringsliv. Förvaltningen har lyckats väl med sina rekryteringsförfaranden det senaste året, med fler ansökningar och en ökad procentuell tillsättning än tidigare. Många befintliga anställda byter tjänst inom förvaltningen vilket kan indikera att förvaltningen blivit en mer attraktiv arbetsgivare. Förvaltningen bedömer att genomförda och planerade åtgärder bidrar till att säkra nödvändig kompetens enligt stadens mål trots identifierade utmaningar. 9.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Kretslopp och vatten bidrar till att stadens grönområden är en tillgång i hanteringen av dagvatten och skyfall, bland annat inom ramen för stadens klimatanpassningsarbete (Göteborgs Stads klimatanpassningsplan 2024-2026). Förvaltningen deltar tillsammans med övriga stadsutvecklande förvaltningar i taktisk planering för att tillse att stadsutvecklingen går i takt och sker utifrån gemensamma prioriteringar samt i det pågående processarbetet för gemensam plan- och exploateringsprocess (PLEX). För att säkra samordning och genomförande deltar förvaltningen i Övergripande inriktning för samordnad stadsutveckling (ÖISS). ÖISS avser att vara ett av flera underlag i en taktisk planeringsprocess. Kretslopp och vatten bidrar aktivt i alla faser i plan- och exploateringsprocessen, såväl planerande som genomförande samt bidrar till Stadsbyggnadsförvaltningens genomförande av ett uppdrag från Kommunfullmäktige om framtagande av typlösningar för dagvattenhantering, grön och robust stad samt kartläggning av grön infrastruktur. Förvaltningen arbetar för att uppfylla de mål som fastställts i Göteborgsregionens vattenförsörjningsplan genom att förstärka och utöka stadens vattenförsörjningssystem. Genom att exempelvis installera ultrafilter på båda stadens vattenverk garanteras stadens dricksvattenkvalitet och minskar kemikalieanvändningen. Förvaltningen bedömer att insatserna bidrar till staden som stadsutvecklande organisation där klimatanpassning är en betydande del. 9.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Kretslopp och vatten arbetar aktivt med målen inom stadens miljö- och klimatprogram om en minskad klimatpåverkan och en hög biologisk mångfald. Kretslopp och vatten har beslutat om miljö- och klimatmål i linje med stadens mål och integrerat dessa i förvaltningens styrning. Förvaltningen vidtar åtgärder för minskad klimatpåverkan i samtliga delar av kärnverksamheten. Åtgärder som minskar utsläppen som uppstår i samband med bygg- och anläggningsprojekt utgör här en central del. Klimatpåverkan minskas även genom att vidta åtgärder inom elektrifiering utifrån stadens elektrifieringsplan. Exempelvis har antalet eldrivna tunga fordon inom avfallsentreprenader ökat och projekt genomförts för ökad elektrifiering inom anläggningsprojekt. För att bidra till biologisk mångfald har förvaltningen bland annat genom reviderade skötselavtal kunnat skapa högväxande gräsytor/ängar samt lagt både gröna tak och sedummattor på grusytor. Nya rutiner och tydligare ansvarsfördelning för hantering av invasiva växter har tagits fram. Kretslopp och vattennämnden ställer sig bakom Renovas inriktning att fortsätta utreda inför ett eventuellt investeringsbeslut om att implementera CCS/CCU-teknik (koldioxidinfångning) på en förbränningslinje på Sävenäs avfallskraftvärmeverk. Om implementering genomförs i enlighet med inriktningen eller i den snabbare takt som nämnden önskar, kommer klimatbelastningen minska från behandlingen av det avfall som Kretslopp och vatten ansvarar för och bidra till klimatmålet i stadens miljö- och klimatprogram (se 2.3.). Förvaltningen bedömer att åtgärderna bidrar till måluppfyllelse inom miljö-och klimatområdet, men ser att genomförandetakten sannolikt behöver öka. 9.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Kretslopp och vatten bidrar till en välfärd som tillgodoser göteborgarnas behov genom att förse staden med insamling och behandling av avfall, leverans av dricksvatten samt avledning av avloppsvatten. För att upprätthålla leveransförmågan på lång sikt görs investeringar i utbyggnad samt förnyelse av anläggningar och andra produktionsresurser. Exempel på insatser som görs inom vatten och avlopp för att möta behoven är att öka förmågan inom klimatanpassning och hantering av skyfall. Inom avfallsområdet är fastighetsnära förpackningsinsamling ett exempel på hur verksamheten utvecklas för att möta göteborgarnas behov. Förvaltningen arbetar aktivt med att utveckla kommunikationen med våra kunder och mäter exempelvis synpunkter så som kundnöjdhet och klagomål i flera olika mätpunkter. Denna information används bland annat som indikatorer i delårsuppföljningen och ligger till grund för vidare utveckling av förvaltningens förmåga att möta invånarnas behov. Förvaltningen bedömer att insatserna har bidragit till en välfärd som möter göteborgarnas behov. 9.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Kretslopp och vatten verkar för att uppfylla målet om bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor genom att omsätta målet i praktisk handling via två beslutade arbetsmiljömål som hela organisationen ska arbeta utifrån. Det ena målet är att fördubbla rapportering av riskobservationer och tillbud jämfört med föregående år. Syftet är att arbeta aktivt med rapportering av tillbud då det ger kunskap om var det finns arbetsmiljörisker i verksamheten. Kännedom om risker gör det möjligt att agera i ett tidigt skede och hantera riskerna på lämpligt sätt. Det andra målet är att stärka samverkan genom APT. Samverkan är en förutsättning för att förebygga problem, hitta lösningar och utveckla verksamheten. Målet är att alla medarbetare och chefer ska få delta i APT som uppfyller både kvantitativa och kvalitativa krav enligt samverkansavtal 2024. Rapporteringen har fördubblats jämfört med samma period föregående år. Utifrån den ökade rapporteringen har förvaltningen identifierat de tre största riskerna i arbetsmiljön och planerat åtgärder utifrån dessa. Statistik avseende sjukfrånvaro, tillbud med flera indikatorer följs regelbundet upp och årlig utvärdering på förvaltningsnivå sker utifrån medarbetarenkäten. Förvaltningen bedömer att organisationens förmåga att säkerställa en god arbetsmiljö ständigt förbättras. 10 Kulturnämnden 10.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 10.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Redovisningen utgår från nämndens prioriteringar i verksamhetsplan 2024. Öka likvärdigheten i förmedlingen av kultur till barn och unga under skoltid Förvaltningen arbetar med förskole-, grundskole- och utbildningsförvaltningen för att ta fram en ny överenskommelse om barn och ungas tillgång till kultur under skoltid. Den förväntade effekten är förtydligade ansvar och att skolförvaltningarna aktivt bidrar till jämlik tillgång till kultur för målgruppen. Kulturförvaltningen ansvarar för en bokningsplattform, som stödjer skolans kompensatoriska uppdrag. Det är skolförvaltningarna som följer upp resultaten. Öka tryggheten för användarna av de publika verksamheterna Kontinuerlig kunskapshöjning sker inom områden som evenemangssäkerhet, våld och hot, bemötande, programplanering med mera. Förvaltningen samverkar med och bidrar vid Torsdagskonferenser, lokala Trygg-i samarbeten, medborgarlöften, SSPF-samverkan, lokal samverkan med polis och fältare samt med fastighetsägare. Förvaltningen har deltagit i arbetet med att skapa Sveriges första trygghetscertifierade torg i ett utsatt område. I programverksamheten arrangeras exempelvis författarsamtal om hedersrelaterat våld och förtryck och hatbrott. Biblioteken och kulturhus har en ronderande väktartjänst. Museer och konsthall har utvecklat värdskapsrollen, bland annat med fokus på trygghet och säkerhet. Förvaltningen har inte data på användarnas upplevda trygghet. Utveckla de publika verksamheternas arbete med inflytande och delaktighet Förvaltningen har god kännedom om målgruppernas sammansättning och drivkrafter vid museerna och konsthallen. Innan årets slut kommer alla verksamheter att ha en målgruppsmodell baserad på besöksundersökningar som utgångspunkt i planering av utbudet. Förvaltningen har utvecklat metoder för ungt inflytande i urvalsprocessen i förmedlingen av kultur till barn och unga i KuBo. Ungt val är tillgängligt i höstens utbud. Bibliotek och kulturhus arbetar främst i de fysiska rummen utifrån respons från besökare. Aktiviteterna vid barn- och ungdomsavdelningarna anpassas till besökarnas synpunkter. Verksamheten söker aktivt inköpsförslag från besökare, både barn och vuxna. Språk- och språkbytarcaféer och sagostunder genomförs i nära samarbete med användarnas drivkrafter och önskemål. Årets målvärde är att 40 procent av programverksamheten riktar sig till barn och unga. Utfallet för perioden, 50 procent, överträffar målvärdet. Under tiden Frölunda bibliotek och kulturhus är stängt samlas synpunkter in för att utveckla verksamheten. Nämnden har också prioriterat att fler barn och unga får uppleva konst- eller kulturupplevelser. Förvaltningen har inte data som ger en helhetsbild över barn och ungas deltagande i konst och kultur i staden. Insatserna ovan bedöms bidra till målet. 10.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Redovisningen utgår från nämndens prioriteringar i verksamhetsplan 2024. Säkra en mer likvärdig tillgång till konst och kultur i hela staden Förvaltningen arbetar både för att nå ut till nya målgrupper och att öka den likvärdiga tillgången till konst och kultur. För att öka likvärdigheten i förmedlingen av kultur till barn och unga under skoltid arbetar förvaltningen med förskole-, grundskole- och utbildningsförvaltningen för att ta fram en överenskommelse om barn och ungas tillgång till kultur under skoltid. Förväntad effekt är att de tre skolförvaltningarna, utifrån sina ansvar, aktivt bidrar till en mer jämlik tillgång till kultur för målgruppen. Kulturförvaltningen ansvarar för bokningsplattformen, som är ett stöd i skolans kompensatoriska uppdrag. Nämndens förslag till ny biblioteksplan har ett särskilt fokus på insatser i områden med socioekonomiska förutsättningar. Målet är att öka antalet besök och utlån vid berörda bibliotek. Anpassa stadens biblioteksverksamhet till invånarnas behov, förväntningar och upplevelser Nämnden har beslutat om flera förändringar i biblioteksverksamheten. Att stänga Kärra och Trulsegårdens bibliotek och stärka upp med biblioteksservicestation, bokbusservice och uppsökande verksamhet. Det gör det också möjligt för nämnden att hantera Hjällbo bibliotek i ny lokal på Hjällbo torg inom ram. Nämnden har också beslutat att flytta Linnéstadens bibliotek till Lagerhuset, att flytta uppdraget att bedriva ett Världslitteraturhus, att biblioteket på Gamlestads Torg får en ny profil, att renovera Majornas bibliotek och att sprida Frilagrets verksamhet för unga till övriga kulturhus. Sammantaget ger detta bättre förutsättningar att bidra till måluppfyllelse och att prioritera områden med socioekonomiska utmaningar. Läsfrämjande insatser för barn och unga Arbetet utgår från förvaltningens läsfrämjandeplan. Biblioteken erbjuder förskolor och skolor möjlighet att lära känna sitt bibliotek både genom att erbjuda besök på biblioteket och genom uppsökande arbete. Knacka på och Upptäck biblioteket är två uppsökande initiativ riktat mot förskola och skola. Under våren har Upptäck biblioteket genomförts på stadens samtliga bibliotek och många av stadens sexåringar har fått ta del av bibliotekens utbud, fått bibliotekskort och mött barnbibliotekarier i läsfrämjande upplevelser. Knacka på innebär att barnbibliotekarier gör besök på förskolor för att öppna dörrar för läsning och bygga broar mellan bibliotek, förskola och hem. Alla barn får också en bok att ta med sig hem. Bokbussarna är viktiga för uppsökande och läsfrämjande verksamheter i områden med socioekonomiska utmaningar. Nämnden har också prioriterat att stärka rollen som aktiv part i kommungemensamma frågor och att stärka medie- och informationskunnigheten, där arbete pågår. 10.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Redovisningen utgår från nämndens prioriteringar i verksamhetsplan 2024. Utveckla rekryteringsarbetet för att locka fler personer att söka arbete i förvaltningen Förvaltningen har tagit fram mer attraktiva annonsunderlag som bättre speglar arbetsgivarens och verksamhetens erbjudande. Förvaltningen har också gjort annonserna mer synliga i sociala medier än förut. Åtgärderna har gett resultat, vilket syns i antalet ansökningar per utannonserad tjänst och per annons. Under perioden har samtliga utannonserade tjänster tillsatts. I några fall har dock intressanta kandidater tackat nej på grund av bättre erbjudanden hos annan arbetsgivare. Förvaltningen bedömer att ansökningsunderlagen har förbättrats. Erbjuda fler personer i arbetsmarknadsåtgärder arbete i förvaltningen Förvaltningen erbjuder löpande platser för praktik, arbetsplatsförlagt lärande och lärande i arbetslivet för studerande vid gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar samt praoplatser. Under resterande del av året kommer arbetet att systematiseras ytterligare, genom introduktion, mentorskap och ökad samverkan med utbildningsanordnare. Under perioden har 25 platser erbjudits. Förvaltningen bedömer att årets målvärde är möjligt att nå. Identifiera kompetensbehov på 1–3 års sikt Arbete pågår enligt plan. Arbetet resulterar i kompetensförsörjningsplaner, som ligger till grund för kommande rekryteringar och kompetensutveckling. Behovet av kompetensförsörjning vid stödfunktionerna kommer att adresseras inom ramen för genomlysningen av förvaltningens stödfunktioner. En översyn av förvaltningens kompetensförsörjningsstrategi beräknas vara klar under året. 10.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Redovisningen utgår från nämndens prioriteringar i verksamhetsplan 2024. Implementera kulturplanering i stadsutvecklingen och stärka kulturen i befintlig miljö Förvaltningen medverkar i stadens samlade plan- och exploateringsprocess. Det är en förutsättning för att kunna ta ansvaret att aktivt bidra till i den strategiska stadsplaneringen. Införandet av den samlade processen pågår i staden under 2024. Förvaltningen kommer att rapportera en samlad uppföljning av plan för kulturprogrammet till nämnden i årsrapport 2024. Tillsammans med stadsbyggnadsförvaltningen har förvaltningen beskrivit ansvarsfördelningen mellan kulturförvaltningen och övriga förvaltningar för kulturmiljöperspektivet i stadsutvecklingen. Kulturförvaltningen kommer att adressera frågan om ansvarsfördelning för kulturmiljöfrågor till samtliga stadsutvecklande förvaltningar i syfte att reglera hur arbetet ska gå till. Förvaltningen deltar i en förstudie, genom Göteborgsregionens kommunalförbund, som bygger på Stockholms stads Kulturkalkyl. Kulturkalkylen är ett analysverktyg för att översiktligt uppskatta underlaget för och värdet av kultur i stadsutvecklingen, särskilt för stadsutvecklingens tidiga skeden. Efter förstudien fortsätter arbetet enligt styrningen i Göteborgs Stads plan för kulturprogrammet. Förvaltningen medverkar i ett projekt för för att visualisera kulturvärden i Göteborgs Stads digitala tvilling. Projektet bidrar till att kulturdata blir tillgängliga, synliggjorda och mer integrerade i stadsutvecklingen. Förvaltningen medverkar även i ett uppdrag om kulturljudzoner. Förvaltningens verksamheter, publika program, poddar och filmer skapar engagemang, intresse och kunskap om kulturvärden, kulturmiljövärden och kulturarv för dem vi är till för. Konstnärliga gestaltningar i det offentliga rummet bidrar till att staden uppfattas vara levande och attraktiv. Förvaltningen bedömer att pågående insatser tydligt bidrar till att kulturplanering i högre grad implementeras i stadsutvecklingen och att kulturens roll i befintlig miljö stärks. Ta fram ett övergripande planeringsunderlag för offentlig konst i staden Planeringsunderlaget ska visa var i staden det finns behov av satsningar av offentlig konst och kan vara ett underlag bland annat vid användning av potter. Arbete med planeringsunderlaget pågår. 10.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Redovisningen utgår från nämndens prioriteringar i verksamhetsplan 2024. Minska verksamhetens energianvändning Förvaltningens elförbrukning har ökat med 1 procent jämfört med samma period föregående år (kWh). Det indikerar en risk att inte nå årets målvärde om minskad elförbrukning per kvadratmeter. Bibliotek och kulturhus har minskat elförbrukningen med 3 procent jämfört med samma period föregående år. Minskningen förklaras av justeringar av ventilation samt värmeridåer vid entréer. Arbete pågår att kartlägga armaturer för ett planerat byte av ljuskällor till LED. Detta bedöms framöver ha positiv påverkan på elförbrukningen. Museer och konsthall har ökat elförbrukningen med 5 procent jämfört med samma period föregående år. Tillsammans med fastighetsägaren analyserar förvaltningen elförbrukningen på ett objekt där en större avvikelse har noterats. En utställningsyta som har varit stängd en längre period har nu återöppnats. Museiverksamheterna har bytt till LED med några undantag där det kommer att ske vid planerade lokalanpassningar och utställningsproduktioner. Utfall för indikatorn om elförbrukning per kvadratmeter redovisas i årsrapporten. Minska verksamhetens användning av skadliga ämnen Förvaltningen har inventerat innehavet av kemiska produkter innehållande skadliga ämnen i stora delar av verksamheten, upprättat rutiner och utbildat i IT-stödet för kemikaliehantering. Periodens uppföljning visar att antalet unika exemplar av kemiska produkter med utfasningsämnen har ökat med 4 procent och att antal unika exemplar av produkter med prioriterade riskminskningsämnen har ökat med 5 procent. Det finns dock osäkerheter i analysen, främst i fråga om vad som är en faktisk förändring och vad som förklaras av inventering och tydligare rutiner. Målvärdena är att antalet produkter ska minska. Arbete med att rensa ut produkter pågår. Förvaltningen återkommer i årsrapporten. Nämnden har även prioriterat att förvaltningen minska verksamhetens avfallsmängd. Förvaltningen återkommer med uppföljning i årsrapporten. 10.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Redovisningen utgår från nämndens prioriteringar i verksamhetsplan 2024. Utveckla institutionerna och stödet till det fria kulturlivet utifrån omvärld och målgrupper Sjöfartsmuseet Akvariet, som utsetts till årets museum 2024, har starkt bidragit till utvecklingen av området runt Stigbergstorget. Stadens satsning på museet har lett till ett ökat antal besökare likväl som att museet når nya besökare. Satsningen är också en del i en platsutveckling som har skapat fler arbetstillfällen i området. En ny basutställning kommer att öppna på Röhsska museet under hösten 2024 och förvaltningen planerar för ett tydligare familjeutbud på stadsmuseet. Nämnden har beslutat att omlokalisera Göteborgs Konsthall till slakthusområdet. Omlokaliseringen innebär att konsthallen får ändamålsenliga lokaler och kan ha öppet året runt. Konsthallen är en viktig aktör i stadens konstliv och som brygga mellan samtidskonsten och den breda allmänheten. Nya lokaler kommer att ge bättre förutsättningar för att arbeta i nära samarbete med civilsamhället, föreningar och näringsidkare. Nämnden har beslutat om flera förändringar i biblioteksverksamheten. Att stänga Kärra och Trulsegårdens bibliotek och stärka upp med biblioteksservicestation, bokbusservice och uppsökande verksamhet. Det gör det också möjligt för nämnden att hantera Hjällbo bibliotek i ny lokal på Hjällbo torg inom ram. Nämnden har också beslutat att flytta Linnéstadens bibliotek till Lagerhuset, att flytta uppdraget att bedriva ett Världslitteraturhus, att biblioteket på Gamlestads Torg får en ny profil, att renovera Majornas bibliotek och att sprida Frilagrets verksamhet för unga till övriga kulturhus. Sammantaget ger detta bättre förutsättningar att bidra till måluppfyllelse och att prioritera områden med socioekonomiska utmaningar. I dagsläget sker en viss utflytt av verksamma inom det fria kulturlivet. Nyutexaminerade konstnärer har svårt att hitta lokaler och konsthögskolornas tidigare studenter ser större möjligheter till etablering på andra orter. Samtidigt växer Göteborg. Förvaltningen bedömer att det finns behov av tydliga strategier för tillgången till kulturlokaler i staden. Nämnden har ett uppdrag om stödformen riktat stöd. Förvaltningen bedömer att stödformen är otydlig utifrån syfte, regler, politiska intentioner samt hur och när ett riktat stöd kan avslutas. Förvaltningen undersöker därför om stödformen kan förtydligas och renodlas, alternativt upphöra, samt hur stöd till berörda organisationer skulle kunna fördelas på andra sätt. Nämnden har också prioriterat att utveckla ett kunskapsstöd som analyserar kulturstaden Göteborgs nuläge, utveckling och behov. Kunskapsstödet ska stödja nämndens uppdrag att driva och samordna stadens kulturstrategiska arbete. Arbete pågår. 10.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Redovisningen utgår från nämndens prioriteringar för målet i verksamhetsplan 2024. Minska de anställdas sjukfrånvaro Förvaltningens sjukfrånvaro var under perioden 6,3 procent, vilket är ett identiskt utfall med samma period föregående år men lägre än utfallet för helåret 2023. Förvaltningens prognos är att sjukfrånvaron på helåret 2024 blir marginellt lägre än föregående år. Minskningen avser en generell minskning både för kort- och långtidsfrånvaro. Övriga prioriteringar Nämnden har även prioriterat att förvaltningen ska öka de anställdas inflytande över arbetssituationen, öka de anställdas möjligheter till återhämtning och minska de anställdas utsatthet för kränkande särbehandling. Resultat följs upp med medarbetarenkäten och kommer att redovisas i årsrapporten. Åtgärder genomförs enligt plan, bland annat handlingsplanen efter genomförda undersökningar inom ramen för Chefoskopet. 11 Stadsfastighetsnämnden 11.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 11.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Stadsfastighetsförvaltningen följer den kunskapsutveckling som sker i staden avseende våldsbejakande extremism samt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Förvaltningens kommande fastighetssystem kommer att ha en skaderapporteringsfunktion vilket blir ett verktyg för att stötta den aktuella lägesbilden kring trygga, respektive mer otrygga platser i staden. Vidare kommer nyckelpersoner inom förvaltningen att utbildas i systemet Embrace som är ett system för befolkningsstatistik på områdesnivå gällande brott och otrygghet. Systemet kommer att ge en gemensam lägesbild för Göteborgs Stads alla förvaltningar och bolag. När det gäller inflytande och möjlighet till delaktighet fortsätter förvaltningen att utveckla arbetet med barns delaktighet i byggprocessen tillsammans med grundskoleförvaltningen där elever ska involveras för att kunna påverka sin arbetsmiljö i ny- och ombyggnationer. Kunskap och arbetsformer behöver omsättas i praktiken för att kunna implementeras i verksamheten. Vidare samarbetar förvaltningen med övriga stadsutvecklande förvaltningar kring en anvisning för hur förvaltningarnas uppdrag förhåller sig till stadens handbok för medborgarinflytande. Arbete med att tydliggöra gränsdragningen kring vad som ligger i stadsfastighetsförvaltningens kontra hyresgästförvaltningarnasuppdrag när det gäller dialoger fortsätter. En gemensam vägledning eller anvisning beräknas klar under senhösten. Angående jämlikhetsarbetet utifrån socioekonomiska villkor hänvisas till målet att segregationen i Göteborg ska brytas. 11.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Ett arbete pågår med att ta fram nyckeltal för att kunna mäta och analysera stadsfastighetsförvaltningens förvaltning i socialt utsatta områden. En uppdragsplan är upprättad för nyckeltalsarbetet och en arbetsgrupp är formerad. Under hösten kommer underhållsbedömare och fastighetstekniker att besöka tio objekt i utsatta områden för att tillsammans bedöma underhållstatus och skick, men också felanmälningar på objekten. Detta för att säkerställa att alla perspektiv beaktas i urvalet av nyckeltal, för att sedan kunna mäta effekten av de underhållsåtgärder som prioriteras i socialt utsatta områden. 11.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. En kompetensförsörjningsplan för stadsfastighetsförvaltningen är upprättad för perioden 2024 - 2026. Planen ska vara ett verktyg i styrnings- och ledningsarbetet och ett underlag till budget och verksamhetsplaneringen. Kompetensförsörjningsplanen beskriver de fokusområden som förvaltningen bör arbeta med för att möta kompetensförsörjningsutmaningen. Fokusområdena; utveckling av verksamheten, tillvarata och attrahera kompetensen på arbetsmarknaden, utveckla kompetensen inom organisationen, hållbart arbetsliv och konkurrenskraftiga arbetsvillkor följer Kommunstyrelsens och Göteborgs Stads komptensförsörjningsplans mål och uppdrag. Till varje fokusområde har aktiviteter skapats för att uppfylla målen. Aktiviteter som påbörjats är bland annat framtagande av praktikprocess, chefoskopet, målgruppsanalyser för seniora kompetenser såsom tekniker, ingenjörer, specialister och chefer. Andra aktiviteter är chefsförsörjning, utvecklande chefsmöten med fokus på innovation och nytänkande genom dialog i hela förvaltningen. 11.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Förvaltningen har uppnått flera delmål och arbetet fortskrider enligt verksamhetsplan. Ett förslag till riktlinje för god gestaltad livsmiljö, som ska tydliggöra inriktningen för arkitekturen vid ny-, till- och ombyggnationer, är klart att lyftas för beslut i stadsfastighetsnämnden och föreslås skickas på remiss till stadsbyggnadsnämnden. Förvaltningen har också gjort framsteg i att nyttja befintliga byggrätter mer effektivt. Detta uppdrag förväntas vara klart under året. Vidare har utvecklingen av arbetsformer för att i ett tidigt skede delta i helhetslösningar för rätt placering av kommunala verksamheter gått framåt. Arbetsprocessen för stadsfastighetsförvaltningens roll i tidig lokalförsörjning är nära att slutföras, och den nya styrmiljön har implementerats. Fokus har legat på att tydliggöra roller och ansvar i den tidiga PBL-planeringen, i samarbete med berörda förvaltningar. Förvaltningen har även deltagit aktivt i stadens strategiska och taktiska planering, genom medverkan i arbets- och chefsgrupper, där stadsfastighetsförvaltningens aktiviteter och processer synkroniseras med stadsbyggnadsförvaltningens arbete. För att stärka kunskapen om när 3D-fastighetsbildning kan bidra till en tätare kvartersstad har ett kunskapsunderlag tagits fram. Under hösten kommer slutsatser och rekommendationer att dras och dessa kommer att integreras i relevanta processer. Arbetet med att utveckla struktur, process och metod för samordnad lokalresursplanering och fastighetsutveckling fortgår, även om tidsplanen har förskjutits något. Processutvecklingen förväntas ändå bli klar under året, vilket kommer att bidra till en mer effektiv lokalförsörjningsprocess. Stadsfastighetsförvaltningen bidrar till stadens grönområden genom de utemiljöer som tillhör fastighetsbeståndet. 11.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Förvaltningen arbetar med målet utifrån Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram, integrerat i förvaltningens systematiska miljöarbete. Ett omfattande arbete pågår för att i förvaltningens tekniska krav och anvisningar (TKA) införa ett teknikneutralt klimatkrav, en så kallad klimatbudget. Detta för att möta både klimat- och kostnadsmål. Kravet kommer successivt att skärpas fram till 2030. Förvaltningen bedömer att arbetet med återbruk har haft fortsatt god utveckling. Energiarbetet fortlöper enligt förvaltningens energieffektiviseringsplan och den senaste uppföljningen visar att planens målsättning följs. Installation av solceller ligger efter förvaltningens plan för 2024 men bedömningen är att installationsmålet till 2030 ska kunna uppnås. Under 2024 förväntas hela förvaltningens fordonsflotta bli fossilfri och löpande sker beställningar av nya elfordon. Inventering av förvaltningens maskiner pågår med målsättning om att sätta upp en plan för utfasning av fossildrivna maskiner. Förvaltningen arbetar för att främja den biologiska mångfalden inom både skötsel och byggnation. En utredning och nulägesanalys tas fram som ska ge en helhetsbild över förvaltningens arbete med biologisk mångfald då detta saknas. Vidare har förvaltningen fortsatt arbeta med att främja träproduktion och inköp av kalhyggesfritt virke. I nuläget saknas data för att följa upp den biologiska mångfalden, vilket försvårar bedömningen av förvaltningens bidrag till detta mål. Pågående arbete fokuserar därför på att kunna följa upp utvecklingen och säkerställa rätt åtgärder för att den biologiska mångfalden ska bibehållas eller stärkas inom förvaltningens verksamhet. Utvecklingen för detta bedöms gå åt rätt håll men takten behöver öka. Med pågående och planerade insatser är bedömningen att förvaltningen stärker Göteborgs Stad i målet om att vara ledande i klimatomställningen, framför allt kopplat till byggnation och minskad energianvändning. För att nå Göteborgs Stads klimatmål till 2030 har förvaltningen identifierat behov av att skala upp klimatomställningsarbetet inom ombyggnation och underhåll, fokusera på återbruk och bevarande av byggnader samt hitta finansieringslösningar för innovationssatsningar så att de inte blir hyrespåverkande. 11.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Stadsfastighetsförvaltningen tillhandahåller, förvaltar och utvecklar verksamhetslokaler med tillhörande utemiljöer som behövs för Göteborgs Stads nämnder. För att bidra till målet att Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov har stadsfastighetsförvaltningen utvecklade processer och arbetssätt i samarbete med hyresgästförvaltningarna. Förvaltningen har fortsatt att arbeta med ständiga förbättringar av dessa arbetssätt. Under våren har förvaltningen tagit fram en ny riktlinje för planerat underhåll, vilken beslutades av stadsfastighetsnämnden den 29 augusti 2024. Riktlinjen anger prioriteringsordning för hur förvaltningens underhåll av och reinvesteringar i fastigheter ska utföras för att upprätthålla fastigheternas långsiktiga värde och funktion och syftar till att skapa en tydlig och förutsägbar underhållsprocess. Förvaltningen ska under hösten implementera en ny process med syfte att skapa förutsättningar för tydligare beställningar samt en uppdaterad process för bygg- och inhyrningsprojekt. Utbildningar för berörda medarbetare är planerade till hösten. En strategi för att öka byggtakten av boenden med särskild service har utvecklats och implementeringen har påbörjats. 11.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. I arbetet med att skapa en attraktiv arbetsplats är ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete av stor vikt. Förvaltningen har tagit fram en intern process för att tydligare beskriva det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbete med att införliva de nya arbetsmiljöföreskrifterna har påbörjats. För att tydliggöra hantering av risker i arbetet har förvaltningen påbörjat en handbok för gemensamma arbetsmiljöregler. Förvaltningen har samverkat en ny rutin för fysisk arbetsmiljörond med anledning av samlokalisering av de stadsutvecklande förvaltningarna. Rutinen säkerställer chefernas arbetsmiljöansvar i ett aktivitetsbaserat arbetssätt. 12 Miljö- och klimatnämnden 12.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål Nedan presenterar miljö- och klimatnämnden hur miljöförvaltningen har arbetat för att bidra till måluppfyllelse för de sju övergripande mål som gäller för samtliga nämnder och bolagsstyrelser i staden. Miljöförvaltningen beskriver nedan enligt rapportens instruktion: • Hur nämnden tagit sig varje mål och arbetat med det inom ramen för sin specifika verksamhet och program och planer, • Den utveckling som nämnden ser inom respektive mål kopplat till den egna verksamheten, och hur nämnden bidragit till målens uppfyllelse. När det gäller mål 2.2.4 och 2.2.5 har förvaltningen valt att basera svaren på uppföljningen av målen i Göteborgs stads miljö- och klimatprogram 2021-2030. Denna uppföljning genomförs vartannat år under programmets period, varav det senaste genomfördes 2023. Det bör noteras att till skillnad från tidigare års delårsrapporteringar förväntas inte ansvariga nämnder att bedöma måluppfyllnad. Det gör stadsledningskontoret genom att presentera en samlad bedömning för kommunstyrelsen baserad på inlämnade delårsrapporteringar från nämnder och styrelser per augusti 2024. 12.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Miljö- och klimatnämnden bidrar till måluppfyllelse av detta mål genom framförallt myndighetsutövningen inom miljö- och hälsoskyddsområdet, och inte minst det arbete som syftar till att motverka osund konkurrens och kriminell verksamhet. Nämnden bidrar också till måluppfyllelse när det gäller invånarnas inflytande och möjlighet till delaktighet genom arbetet som syftar till att driva och samordna klimatomställningen. Nämnden ska i sin myndighetsutövning inom prövning, tillsyn och kontroll för att skydda människors hälsa och miljön bemöta alla verksamhetsutövare och invånare på lika villkor och likvärdigt. Det är ett lagkrav. Nämndens uppdrag om att motverka osund konkurrens och kriminell verksamhet förväntas också bidra till att främja tillit och jämlikhet i staden. Syftet är att säkerställa konkurrens på lika villkor mellan företag och värna människors hälsa och en god miljö. Nämndens arbete med Göteborgs stads miljö- och klimatprogram 2021-2030 utgår ifrån vikten av samverkan med stadens invånare i miljö- och klimatarbetet. I programmet nämns bland annat vikten av att beakta barns behov. Nämndens planer för digitalisering och IT, för informationshantering och för utveckling av kommunikation bidrar gemensamt till att erbjuda alla intressenter oavsett bakgrund rätt förutsättningar att ha tillgång till information och kunna delta och påverka nämndens beslut. Förvaltningens pågående systematiska hållbarhetsarbete avser stärka nämndens arbete med jämlikhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter i staden. Flera projekt som drivs av miljöförvaltningen syftar till att utveckla kunskap och lösningar som ska bidra till att omställningen är jämlik och jämställd. Projektet Jämlik och rättvist klimatomställning, som drivs i samverkan med stadsledningskontoret, är en förstudie som syftar till att identifiera eventuella behov av att förbättra stadens styrning så att den leder till en klimatomställning som samtidigt förstärker jämlikhet och rättvisa i samhället. Inom ramen för forskarskolan Just Transitions, som miljöförvaltningen deltar i tillsammans med stadsledningskontoret och stadsmiljöförvaltningen, studerar en doktorand miljöförvaltningens verksamhet för att studera och bidra till hur miljöförvaltningen kan arbeta för att integrera klimat och frågor relaterade till jämlikhet och rättvisa i stadens styrning. I projektet Klimatneutrala Göteborg 2030 2.0 har ett test av metoden Medborgarråd genomförts under våren. I medborgarrådet, som genomfördes vid tre tillfällen, utvecklade de medverkande medborgarna förslag på hur staden kan bli bättre på att involvera medborgare i stadens omställningsarbete. Förslagen presenteras för nämnden den 24 september 2024. Arbetet sker i nära samverkan med målets huvudansvarig nämnden för demokrati och medborgarservice. 12.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Miljö- och klimatnämnden ska via sin myndighetsutövning inom miljöbalken, livsmedels-, alkohol och tobakslagstiftningarna värna människors hälsa och en god miljö. Inom ramen för detta arbete ska nämnden också motverka osund konkurrens och kriminell verksamhet, vilket förväntas bidra till måluppfyllelse för detta mål. Syftet är att via myndighetsutövning, ofta i samverkan med andra myndigheter, minska och förebygga fusk och andra lagöverträdelser och därmed säkerställa en konkurrens på lika villkor mellan företag och ett tryggare samhälle utan organiserad kriminell verksamhet. Förvaltningen samverkar inom stadens trygghetsskapande och brottsförebyggande programarbete med målets huvudansvarig, stadsledningskontoret för kommunstyrelsen, Polismyndigheten och andra relevanta myndigheter. Myndighetsgemensamma insatser som har genomförts i olika delar av staden och inom flera olika branscher under 2024 har lett till att upptäcka flera verksamheter som bedriver osund konkurrens i Göteborg. 12.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Miljö- och klimatnämnden förväntas bidra till måluppfyllelse på detta mål genom att genomföra miljö- och klimatnämndens plan för kompetensförsörjning 2024- 2026, som är en bilaga till nämndens budget. Förvaltningen arbetar löpande med att genomföra ett utvecklingsarbete för att säkra en god kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Kompetensförsörjningsplanen inkluderar alla steg i en god och strukturerad kompetensförsörjning med att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla medarbetare. Några exempel på aktiviteter är systematisk behovsanalys, deltagande på mässor och utveckling av prao och praktikverksamhet, utveckling av arbetssätt och kompetensutveckling av medarbetare samt systematisk uppföljning med åtgärder genom att följa avgångsenkäter om någon väljer att gå vidare till annan arbetsplats. Förvaltningen har arbetat vidare med budgetuppdraget "Alla nämnder och styrelser får i uppdrag att stärka de organisatoriska förutsättningarna för första linjens chefer", genom att genomföra stödavdelningarnas verksamhetsplaner med fokus på utveckling av arbetssätt för att skapa goda organisatoriska förutsättningar, och genomförandet av nämndens plan för utveckling av kommunikation 2024-2026. Ett fokus i detta arbete ligger på att via dialog med alla chefer utveckla ett urval av förvaltningens verksamhetsprocesser med målet att utveckla stödet för cheferna, och därmed värna om deras arbetsmiljö. Förvaltningen har regelbunden kontakt med huvudansvarig nämnd som är kommunstyrelsen via stadsledningskontoret genom HR-chefsnätverket och genom andra nätverk för HR-medarbetare inom till exempel de olika HR-processerna. 12.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Miljö- och klimatnämnden förväntas bidra till måluppfyllelse av detta mål genom huvuduppdraget med att driva och samordna den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling, samt genom den myndighetsutövning som syftar till att skydda miljön. En stor andel av de 63 konkretiserade uppdragen i nämndens verksamhetsplan 2024 förväntas bidra till detta mål. Miljö- och klimatnämnden driver bland annat stadens miljö- och klimatprogram och miljöövervakning inom gröna och blå frågor, viktiga verktyg för måluppfyllelse. Dessutom är vi remissinstans i planprocessen där vi värnar den ekologiska dimensionen i stadsutvecklingen. Arbetet med att bygga en grön och robust stad stöds även av miljö- och klimatprogrammets strategi ”Grön och robust stad”, som driver utvecklingsprojektet ”Hela stadens grönska”. Inom strategin har det också tagits fram en färdplan för hur Göteborgs Stads stadsutvecklande nämnder och bolag ska arbeta tillsammans med grönfrågor i stadsutvecklingen. När miljö- och klimatprogrammet följdes upp 2023 bedömdes delmålet om att säkra tillgången till grönområden och att nyttja ekosystemtjänster möjligt att nå om grönfrågor prioriteras och värderas högre i stadsutvecklingen, samt att befintliga grönytor skyddas och utvecklas. Målet innebär att Göteborgs Stad ska säkra tillgången till grönytor, såväl bostadsnära områden som parker och förskolegårdar, och därigenom gynna göteborgarnas fysiska och psykiska hälsa. Målet handlar också om att nyttja, bevara och utveckla de ekosystemtjänster som naturen ger, som att omhänderta nederbörd, ha en temperaturutjämnande effekt, dämpa buller, rena luft samt naturupplevelser och möjlighet till rekreation. Tillgången till grönområden är ojämnt fördelad i Göteborg och inte tillräckligt god i många områden, framför allt i centrala staden. Göteborgs Stad har styrande dokument och arbetssätt som främjar utvecklingen av grönområden och ekosystemtjänster. Hög konkurrens om mark då staden förtätas innebär att intentionerna i de styrande dokumenten ofta får stå tillbaka för andra intressen, vilket bedöms försvåra måluppfyllelsen. 12.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Miljö- och klimatnämndens huvuduppdrag enligt reglementets ändamålsparagraf är att driva och samordna stadens arbete inom den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling samt utgöra stadens myndighetsutövande nämnd inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Detta konkretiserat i merparten av de 63 uppdrag i nämndens verksamhetsplan för 2024, däribland att driva stadens miljö- och klimatprogram samt miljöledningssystem, förväntas utgöra ett betydande bidrag till att detta mål ska kunna nås. Klimat Insatser för minskad klimatpåverkan görs inom olika områden, men sammantaget går utvecklingen för långsamt. För att nå målet krävs omfattande omställning. Staden har kommit olika långt i arbetet med klimatmålets fyra delmål enligt den senaste uppföljningen av mål och delmål i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2023. Målet innebär att Göteborgs klimatavtryck årligen ska minska med sikte på att så snabbt som möjligt nå nollavtryck. Utsläppen inom Göteborgs geografiska område ska minska med minst 10,3 procent per år och de konsumtionsbaserade utsläppen ska minska med minst 7,6 procent per år till 2030. År 2020 var de sammanlagda konsumtionsbaserade utsläppen 7,65 ton koldioxidekvivalenter per invånare, medan de geografiska var 3,69 ton koldioxidekvivalenter per invånare. Överlapp finns mellan de båda områdena. Systemförändringar behövs med nya sätt att prioritera, interagera och lösa behov inom såväl offentlig sektor som näringsliv och hushåll. Göteborgs Stad behöver fortsätta utveckla styrning, ansvarsfördelning och samverkansmodeller för att driva på nödvändig systemförändring. Arbetet mot ett klimatavtryck nära noll berör samtliga nämnder och styrelser inom Göteborgs Stad, och omfattar alla aktörer och medborgare i göteborgssamhället. Biologisk mångfald Insatser för att främja biologisk mångfald görs i grönområden och vattenmiljöer, både i och utanför stadsmiljön, men nuvarande arbetssätt och prioriteringar inom Göteborgs Stad bedöms inte motsvara vad som krävs för att nå målet. Trenden bedöms som generellt negativ, framför allt för skötselkrävande biotoper. Exploatering av grönområden bedöms hindra måluppfyllelse. Staden har kommit olika långt i arbetet med naturenmålets fyra delmål enligt den senaste uppföljningen av mål och delmål i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2023. Målet innebär att Göteborg senast 2030 ska ha tillräckliga arealer av naturtyper och livsmiljöer med rätt skötsel för att bevara de arter som finns i kommunen och ge förutsättningar för att utveckla ekosystemtjänster. Göteborgs Stad ska också bidra till den biologiska mångfalden regionalt, nationellt och globalt. Utvecklade arbetssätt och ökad prioritering av biologisk mångfald och vattenfrågor krävs inom planläggning och exploatering, skydd och skötsel av natur samt inköp. 12.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Miljö- och klimatnämnden förväntas bidra till måluppfyllelse av detta mål under 2024 genom framförallt myndighetsutövningen inom hälsoskydd, arbetet som syftar till att motverka osund konkurrens och kriminell verksamhet, och arbetet med att företagsklimatet ska förbättras. Ett annat bidrag till måluppfyllelsen är nämndens deltagande i olika innovations- och utvecklingsprojekt tillsammans med akademi, näringsliv, med flera intressenter. För mer information om dessa läs kapitel 6 i denna rapport. Nämndens arbete med uppdraget om att företagsklimatet ska förbättras utgör ett värdefullt sätt för verksamheten att möta göteborgarnas behov. Arbetet innebär utåtriktat samverkansarbete kring de vi är till för i Göteborg. Förvaltningen deltar aktivt i styrgruppen och arbetsgruppen för förbättrat företagsklimat som Business Region Göteborg (BRG) håller i. Förvaltningen genomför också kundresor med stöd av extern konsult inom prövning, tillsyn och kontroll inom alkohol och tobak med syfte att effektivisera verksamheten och förenkla för företagen. Tillsyn- och kontrollsverksamhet genomför regelbundet branschdialoger med företagare och intresseorganisationer samt deltar i olika nätverk i staden. Arbetet innebär även internt utvecklingsarbete. Förvaltningen följer upp resultat av Insiktsmätningen och vidtar åtgärder för att öka kundnöjdheten. Några exempel på aktuella åtgärder här är det fortsatta arbetet med den implementerade metoden MI- motiverande samtal inom prövning, tillsyn och kontroll. Tillämpningen av metoden kompletteras i år med en pågående särskild satsning på kommunikation och bemötande inom miljötillsyn genom fördjupade kommunikationsanalyser. Åtgärderna syftar till att upprätthålla och skapa effektiva kommunikativa arbetssätt som gynnar förbättrad förståelse och samverkan för de vi är till för. 12.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Miljö- och klimatnämnden förväntas bidra till måluppfyllelse för detta mål genom att genomföra miljö- och klimatnämndens plan för arbetsmiljö och hälsa 2024- 2026, som är en bilaga till budget. Genomförande av planens aktiviteter och åtgärder är valda för att påverka arbetsmiljön och arbetsvillkoren för förvaltningens samtliga medarbetare och chefer i en positiv riktning. Förvaltningen har arbetat strukturerat med lämpliga aktiviteter genom arbetsplatsträffar (APT), medarbetarsamtal och i förvaltningsövergripande aktiviteter så som återinförande av förvaltningsgemensamma frukostar med lämpliga teman. Förvaltningen har också genomfört en återinflytt till nyrenoverade lokaler i oktober 2023. Systematiska uppföljningar av arbetsmiljön och trivseln på "det nya kontoret" pågår och fortsätter under 2024. 13 Nämnden för Arbetsmarknad och Vuxenutbildning 13.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål I delårsrapport augusti följs kommunfullmäktiges mål upp. Göteborgs Stads budget för 2024 innehåller sju övergripande mål som gäller för samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Målen gäller för hela mandatperioden och måluppfyllelse ska eftersträvas snarast möjligt. Målen ska omsättas i praktisk handling av nämnder och bolagsstyrelser och anpassas till deras specifika verksamhet. För varje mål, ska enligt stadens anvisningar, följande besvaras: 1. Beskriv hur nämnden tagit sig an målen och arbetat med dessa inom ramen för sin specifika verksamhet och program och planer. 2. Beskriv den utveckling nämnden/styrelsen ser inom respektive mål kopplat den egna verksamheten. Hur har nämnden bidragit till måluppfyllelse? Relation till planer och program Göteborgs stads planer och program styr och stödjer arbetet inom ett flertal områden som är kopplade till nämndens ansvars- och verksamhetsområden. I tabellen nedan ges exempel på planer och program, vilka angavs i nämndens verksamhetsplan ha stor relevans för förvaltningen. Några av dem håller på att revideras, men är ändå med i listan. Förvaltningens bedömning är att de aktiviteter och insatser som sker inom ramen för kommunfullmäktiges mål utöver att bidra till stadens måluppfyllelse, även bidrar till önskade effekter inom ramen för de planer och program som har en särskild relevans för förvaltningen. För vissa av planerna och programmen sker särskilda uppföljningar i staden. I samband med dem fördjupas förvaltningens bedömningar och analyser. Exempel på sådana uppföljningar som sker under 2024 är: • Uppföljning av program och planer inom det trygghetsskapande och brottsförebyggande området • Uppföljning av Göteborgs stads plan för kompetensförsörjning 2024–2026 • Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2021 – 2026 • Uppföljning av implementering av Göteborgs stads riktlinje för inköp och upphandling Ett annat exempel är det årliga barnbokslutet, vilket biläggs årsrapporten. 13.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Beskriv hur nämnden tagit sig an målen och arbetat med dessa inom ramen för sin specifika verksamhet och program och planer. Förvaltningens uppdrag är att skapa förutsättningar för arbete genom utbildning, kompetenshöjande och rustande insatser. Särskilt i fokus är att ge utbildning till de som uppbär försörjningsstöd så att de kan uppnå självförsörjning, vilket bidrar till en jämlik och trygg stad. Även personer med funktionsnedsättning erbjuds utbildning och insatser som skapar mer jämlika livsvillkor för dessa. Förvaltningen har insatser som stärker den enskilde genom bättre kunskaper i svenska språket, exempelvis språklyftet/yrkessvenska mot välfärden samt insatser riktade till arbetsgivare. Vidare sker ett arbete med att kompetensutveckla stadens anställdas yrkeskunskaper. Inom social hänsyn sker arbete med jämställdhetsperspektivet och fler grupper ska erbjudas entreprenörskap och företagande. Inom rustande insatser har en ny omgång av Steg för steg startats upp då språket är en avgörande faktor för att bidra till ökad jämlikhet. Steg för steg bidrar till språklig progression och ökad förståelse för samhället och arbetslivet i Sverige. Inom sfi, arbetar förvaltningen med att erbjuda utökad undervisning, sfi 30 timmar, för specifika målgrupper som har svårare att studera sfi på egen hand utanför skolan. Arbetet har pågått sedan hösten 2022 och nu börjar förvaltningen se positiva resultat. Utöver utökad undervisningstid pågår även ett arbete i ingången till studierna, pilotprojekt för återsökande sfi, projektet går ut på att återsökande ska ha ett mål med sina studier för att på så vis bidra till bättre måluppfyllelse och genomströmning. Det sker även en förvaltningsintern samverkan för att utveckla förvaltningens erbjudande till försörjningsstödstagare som är språksvaga i svenska språket. Detta arbete väntas på sikt främja samordning och resurseffektivitet i förvaltningens insatser. Förvaltningen fortsätter att utveckla den operativa och strategiska samverkan med Arbetsförmedlingen utifrån överenskommelsen. Framtidshubbarna kan nå fler personer som är i behov av kompetenshöjande och jobbfokuserade insatser. Beskriv den utveckling nämnden/styrelsen ser inom respektive mål kopplat den egna verksamheten. Hur har nämnden bidragit till måluppfyllelse? Den samlade bedömningen är att förvaltningen genom sina insatser till viss del har bidragit till måluppfyllelsen men mycket arbete kvarstår. Ett utvecklingsarbete för ökad möjlighet till delaktighet i samhället behöver pågå fortlöpande, inte minst då målgrupperna förändras. För att öka måluppfyllelsen finns förslag på att underlätta administrationen för arbetsmarknadsanställningar och lovjobb. Detta skulle kunna frigöra personalresurser till utveckling av arbetet i verksamheten. 13.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Beskriv hur nämnden tagit sig an målen och arbetat med dessa inom ramen för sin specifika verksamhet och program och planer. Förvaltningens grunduppdrag att skapa förutsättningar så att fler kommer i arbete eller studier bidrar till att bryta segregationen. Genom att rusta människor som står långt från arbetsmarknaden med både språkstärkande, yrkesinriktade och hälsofrämjande insatser omhändertas målet. Arbete med informationsinsatser om möjliga utbildningsvägar mot sysselsättning sker på platser som Framtidshubbar och Welcome house. Det finns utbildningar med yrkesinriktning, både med och utan språkstöd. Förvaltningen riktar sommarjobb till ungdomar i särskilt utsatta områden i syfte att bland annat minska socioekonomiska klyftor. Förvaltningen har en betydande samverkan med stadens förvaltningar och bolag, Arbetsförmedling, civilsamhälle och privata näringslivet. I samverkan med socialtjänsten finns arbetssätt för att ge personer långt ifrån arbetsmarknaden tillgång till likvärdiga insatser i staden. Förvaltningen arbetar med trygghetsfrågor, för att skapa trygghet, men också för att bekämpa brottslighet. Förvaltningen ingår i GVI Göteborg med myndighetsgemensamma insatser mot organiserad brottslighet. GVI är ett samarbete mellan Göteborgs Stad, polisområde Storgöteborg och Frivården Göteborg. Förvaltningen finansierar insatser för personer som vill lämna ett liv i kriminalitet och har avtjänat straff eller är i riskzon. Vidare har arbetet intensifierats med få fler deltagare på kompetenscenter till FFIA (Fler föräldrar i arbetet) och uppdraget följs upp i samordnings- och beredningsgruppen. Utöver förvaltningens samverkan i särskilda insatser för personer som vill lämna sin kriminella livsstil finns en resurs inom förvaltningen som arbetar med personer, företrädesvis unga, som vill ändra sin livsstil och bryta med sin kriminella identitet. Dessa personer är inte är aktuella för Krami då man oftast inte har en pågående påföljd. Krami är en samverkan mellan Göteborgs Stad, Kriminalvården och Arbetsförmedlingen, med ett gemensamt arbetssätt för att erbjuda stöd och vägledning till arbete eller studier. Beskriv den utveckling nämnden/styrelsen ser inom respektive mål kopplat den egna verksamheten. Hur har nämnden bidragit till måluppfyllelse? Insatser i samverkan bedöms öka inkluderingen för dem vi är till för men segregationen är ett komplext problem som kräver många olika insatser. Samverkan med stadens förvaltningar och bolag, privata näringslivet och civilsamhället kan bidra till ökad inkludering. 13.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Beskriv hur nämnden tagit sig an målen och arbetat med dessa inom ramen för sin specifika verksamhet och program och planer. Förvaltningen arbetar med kompetensförsörjning bland annat utifrån stadens kompetensförsörjningsplan. I det ingår att skapa insatser för att slussa individer mot de branscher som behöver arbetskraft samt att det utbildningsutbud som tas fram och erbjuds är relevant utifrån näringslivets och samhällets behov. Förvaltningen samverkar med Arbetsförmedlingen särskilt kring de områden som gäller i överenskommelsen för 2024. Genom att erbjuda Göteborgsjobb och lovjobb ges deltagare en bild av vad det innebär att jobba inom Göteborgs stad. Viktigt är att stötta såväl arbetsgivare som personer som står långt från arbetsmarknaden. För att bidra till ökad måluppfyllelse avser förvaltningen att arbeta med att ha ett utbildningsutbud som möter näringslivets och samhällets behov. Arbete sker med utvärdering av befintligt utbud, planering av framtida utbud och omvärldsbevakning för att bidra till Göteborgs kompetensförsörjning. I det kommer arbetssätt utvecklas för att öka möjligheten till inledande kartläggning och validering för den sökande. Ett arbete pågår med att ta fram en modell för inledande kartläggning utifrån lagkrav som går att applicera på förvaltningen. Andelen obehöriga sökande till komvux följs för att kunna skapa förutsättningar för att öka andelen behöriga sökande. Förvaltningen arbetar med ett flertal verksamheter för att bidra till målet att Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Framför allt handlar det om olika arbetsmarknadsanställningar inom stadens förvaltningar; göteborgsjobb, men även lovjobb för stadens skolungdomar, NxtGen med verksamhet riktad mot ungdomar utan arbete/studier samt Kramis verksamhet för personer med kriminell bakgrund bidrar på olika sätt. Beskriv den utveckling nämnden/styrelsen ser inom respektive mål kopplat den egna verksamheten. Hur har nämnden bidragit till måluppfyllelse? Förvaltningen konstaterar att den trend med nedåtgående resultat avseende avslut mot reguljär anställning som startade hösten 2023 håller i sig och har fördjupats för verksamhetens målgrupp. Såväl antal som andel personer som avslutats mot jobb har sjunkit jämfört med motsvarande siffror år 2023. Avsluten mot studier ligger i linje med föregående års resultat. En del beror sannolikt på att lågkonjunkturen drabbar förvaltningens målgrupp, som har komplexa behov och står långt från arbetsmarknaden, extra hårt. Anställningsstopp inom förvaltningar i staden påverkar också direkt göteborgsjobbares möjligheter till vidare anställningar på sina arbetsplatser. 13.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Beskriv hur nämnden tagit sig an målen och arbetat med dessa inom ramen för sin specifika verksamhet och program och planer. Kommunal service, exempelvis i form av vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser är en förutsättning för en hållbar stadsutveckling, en levande stad och för bostadsbyggande. Förvaltningen är en part i insatser inom kommungemensamma frågor såsom trygghetsarbete, folkhälsoarbete, sociala erfarenheter i samhällsplaneringen samt samverkan med civilsamhället. Beskriv den utveckling nämnden/styrelsen ser inom respektive mål kopplat den egna verksamheten. Hur har nämnden bidragit till måluppfyllelse? Förvaltningen bedömer dock att den inte i så hög grad kan bidra till detta mål specifikt, men kan genom insatser i att stötta omställningsarbete via etableringen av grön industri samt genom att arbeta ihop med andra aktörer inom elektrifiering samt inom ramen för olika yrkesutbildningar. 13.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Beskriv hur nämnden tagit sig an målen och arbetat med dessa inom ramen för sin specifika verksamhet och program och planer. Göteborgs Stads miljöstyrning består av två delar, ett miljö- och klimatprogram med mål och strategier, samt ett gemensamt miljöledningssystem. Programmet visar riktningen för stadens långsiktiga strategiska miljöarbete och är stadens övergripande styrande dokument för arbetet inom den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Programmet gäller för alla nämnder och bolag och lägger grunden för omställningen till en ekologiskt hållbar stad 2030. Som en del i arbetet med stadens gemensamma miljöledningssystem ska varje förvaltning ta fram en miljöutredning. Syftet med den är att identifiera, kartlägga och bedöma förvaltningens miljöpåverkan. Det innefattar både direkta och indirekta miljöaspekter. Kartläggning och bedömning ger en nuläges- och helhetsbild av hur förvaltningens verksamhet påverkar miljön och hur omfattande den är. Resultatet ska ligga till grund för formulering av lokala miljömål, åtgärder och uppföljning. Under 2024 har arbetet med att ta fram en första miljöutredning påbörjats, vilken slutförs under hösten. Vidare håller förvaltningen på med en organisationsöversyn, vilken ska vara införd i januari 2025. I arbetet med den kommer roller och ansvar för miljöfrågorna att förtydligas. Verksamheten planeras och organiseras för att på bästa sätt bidra till de miljömässiga målen som finns uppställda för stadens verksamheter. Ett led i detta är att förvaltningen i all upphandling ställer krav på att leverantörerna ska inneha såväl kvalitets- som miljöledningssystem. Vidare är förvaltningen en aktör i omställningen inom fordonsindustrin mot ökad elektrifiering. Påminnelser avses att göras under 2024 och 2025 på såväl chefsmöte som på APT avseende den digitala utbildningen om stadens miljö- och klimatarbete. Under hösten genomförs också ett informationstillfälle för samtliga medarbetare kring miljö- och klimatprogrammet. Detta för att öka medarbetarnas kunskap om det. Lokala miljömål för 2025 som är kopplade till stadens övergripande miljömål avses etableras och till dem lämpliga indikatorer. Detta sker i samband med framtagande av budget och verksamhetsplan 2025 i förvaltningen. Beskriv den utveckling nämnden/styrelsen ser inom respektive mål kopplat den egna verksamheten. Hur har nämnden bidragit till måluppfyllelse? Följande indikatorer har i nämndens budget och verksamhetsplan angetts att de ska följas upp. Detta kommer att ske i årsrapporten. • Mängden engångsartiklar ska minska • Mängden restavfall ska minska • Antal kemiska produkter innehållande utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen som används i förvaltningens verksamheter ska minska • Öka användningen av TAGE • Minimera andelen flygresor under 60 mil 13.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Beskriv hur nämnden tagit sig an målen och arbetat med dessa inom ramen för sin specifika verksamhet och program och planer. Förvaltningen bidrar till en välfärd som möter göteborgarnas behov genom att utföra sitt grunduppdrag, vilket sker genom att skapa förutsättningar för arbete och/eller studier. Förvaltningen arbetar med att utveckla ett utbildningsutbud som möter göteborgarens behov, men även näringslivets och samhällets behov av arbetskraft såväl inom ramen för det närinsglivsstrategiska programmet men också med beaktande av andra aspekter såsom jämlikhet, full delaktighet och inriktningar i stadens kompetensförsörjningsplan. Insatser erbjuds till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Dessa insatser hjälper till att minska arbetslöshet och ekonomisk ojämlikhet. Insatser riktas bland annat till den målgrupp som har stort behov av språkutvecklande insatser för att kunna få möjlighet till sysselsättning. Samverkan med socialtjänsten avseende behovsgrupper pågår och kommer att mynna ut i gemensamma parallella insatser. Förvaltningen och socialtjänsten kommer att arbeta tätare tillsammans och utveckla och förbättra samverkan för att kunna erbjuda metoden FFIA (Fler föräldrar i arbete) till alla föräldrar som deltar i aktivitet på kompetenscenter. Samverkan med Arbetsförmedlingen utifrån överenskommelsen är särskilt viktig för att utveckla och utöka samarbetet. Även den förvaltningsinterna samverkan är betydelsefull för att deltagarnas möjligheter till arbete och självförsörjning ökar. Ambitionen är att öka andelen som fullföljer sina studier inom fristående distansutbildningar på gymnasial nivå. Syftet är att minska andelen avbrott så individen slutför den vuxenutbildning som den har behov av. För att bidra till ökad måluppfyllelse pågår en tvärfunktionell pilotstudie. Inom gymnasiala fristående kurser trädde även ett nytt ramavtal i kraft under sommaren 2024. I det finns ökad undervisningstid reglerad för att bidra till att fler elever fullföljer sina studier. Beskriv den utveckling nämnden/styrelsen ser inom respektive mål kopplat den egna verksamheten. Hur har nämnden bidragit till måluppfyllelse? Genom att arbeta med uppföljning och utvärdering av genomförda insatser och utbildningar ökas kunskapen om vad som är effektiva insatser och kvalitativ vuxenutbildning. Exempelvis via förvaltningens årliga kvalitetsrapport samt uppföljningsrapporten av insatser inom arbetsmarknadsinsatser. Förvaltningen följer också upp ett antal indikatorer (se avsnitt 2.1) såsom antal individer i studier, sommar- och lovjobb, Göteborgsjobb, inskrivna vid CfA, antal ansökningar, antal antagna kursdeltagare samt andel avbrott av antagna och andel godkända betyg av betygssatt. 13.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Beskriv hur nämnden tagit sig an målen och arbetat med dessa inom ramen för sin specifika verksamhet och program och planer. Det systematiska arbetsmiljöarbetet pågår kontinuerligt med bland annat arbetsplatsträffar och arbetsmiljöronder. Utgångspunkten för förvaltningens arbete kopplat till arbetsmiljö är att tidigt fånga upp risker för ohälsa, synliggöra positiva arbetsmiljöfaktorer, säkra upp det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbeta med aktiva åtgärder. Arbetsmarknad och vuxenutbildning ska vara en förvaltning med en organisation som präglas av tillit, där medarbetare och chefer trivs, känner delaktighet och kan utvecklas. Genom att vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda anställnings- och arbetsvillkor, god arbetsmiljömiljö och utvecklingsmöjligheter så ökar förutsättningarna att attrahera och behålla såväl medarbetare som chefer. Detta görs bland annat genom att chefer tillsammans med medarbetarna arbetar aktivt med såväl verksamhets- och arbetsmiljöfrågor som organisationskultur. Dialogen mellan medarbetare och chefer ska främjas. För att kunna göra det behöver det säkerställas att chefer har organisatoriska förutsättningar för att kunna utföra sitt uppdrag. Beskriv den utveckling nämnden/styrelsen ser inom respektive mål kopplat den egna verksamheten. Hur har nämnden bidragit till måluppfyllelse? Förvaltningen har tagit ett beslut om att 2025 lansera Chefoskopet vilket är ett verktyg för att se över chefernas organisatoriska förutsättningar inom verksamheten. Förutom sjukfrånvaron är medarbetarenkäten en viktig värdemätare kopplat till målet. Följande indikatorer har i nämndens budget och verksamhetsplan angetts att de ska följas upp: • Medarbetarengagemang (HME) • Total sjukfrånvaro vid förvaltningen • Förvaltningsextern personalomsättning I avsnitt 3.1 återfinns uppgifter om sjukfrånvaro och förvaltningsextern personalomsättning med tillhörande analyser. Avseende medarbetarengagemang kommer en analys att ske i årsrapporten då medarbetarundersökningen för 2024 görs tidigare än föregående år, vilket gör att resultat kommer att bli tillgängligt i oktober och därmed kan ligga till grund för bedömningar inför arbetet med budget och verksamhetsplan 2025. 14 Nämnden för demokrati och medborgarservice 14.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 14.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Nämnden för demokrati och medborgarservice omhändertar målet för jämlik och trygg stad genom nämndens grunduppdrag om att bidra till att stötta staden i att skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande. Fokus för insatserna är exempelvis att tillhandahålla mötesplatser som Ö-dialogen, Göteborgs Stads medborgarkontor, Romano Center i Väst och Regnbågshuset. Nämnden för demokrati och medborgarservice har också under våren 2024 lanserat en ny handbok i medborgarinflytande och lanserat utbildningar i medborgardialog. Nämnden har haft i uppdrag av kommunfullmäktige att genomföra valstärkande insatser om EU-parlamentsvalet. Arbetet har gått ut på att sprida valinformation till områden och målgrupper med lägre valdeltagande, och har byggt på bred samverkan med Göteborgs Stads bolag och förvaltningar samt civilsamhället. Förvaltningen har använt medborgarkontoren, Romano Center i Väst och ett 40-tal invånarguider. Medborgarkontoren arbetar också med att skapa lokala aktiviteter, som att vara röstmottagare för medborgar- och boendebudget i till exempel Backa eller att marknadsföra valet till ungdomsfullmäktige bland ungdomar. För Göteborgs Stads trygghetsskapande program har nämnden exempelvis fokusera arbetet till den lokala samverkan i Trygg i arbetet via medborgarkontoren och invånarguiderna. En positiv utveckling mot att nå måluppfyllelse i att ge invånare möjlighet till delaktighet har setts i resultaten av den genomförda kommunikationskampanjen för Göteborgsförslaget. Syftet med kampanjen var att öka kunskapen om Göteborgsförslagets existens och att försöka nå målgrupper i Göteborg med låg delaktighet i att lämna förslag. Kampanjen lyckades fånga upp nya unga åldersgrupper som under samma tidsintervall förra året inte hade lagt några eller endast mycket få göteborgsförslag. En annan åldersgrupp som ökade markant med lagda göteborgsförslag var gruppen 71 – 80 år. Kampanjen lyckades även nå ut till boende i fler primärområden som tidigare aldrig hade lagt göteborgsförslag, bland annat boende i Kortedala och centrala Angered. 14.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Nämnden har tagit sig an målet delvis inom ramen för sina två grunduppdrag: att utveckla stadens service till de som bor, besöker och verkar i Göteborg, samt att bedriva ett proaktivt demokratiarbete. En viktig och effektiv insats för att bryta segregationen är att tillgängliggöra korrekt och relevant information om samhället och stadens tjänster och service till Göteborgs invånare. Detta sker exempelvis genom de bastjänster som nämnden levererar: extern service och kommunikation, där goteborg.se ingår, samt Göteborgs Stads kontaktcenter. Medborgarkontoren bidrar också till detta, och genom dem sker även samverkan inom ramen för det trygghetskapande och brottsförebyggande arbetet. Nämnden tar sig också an målet genom sitt proaktiva demokratiuppdrag: att stödja stadens nämnder och styrelser att skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande. Förvaltningen har tagit fram ett nytt strukturerat arbetssätt för Göteborgs Stad att arbeta med medborgarinflytande som på sikt kan vara viktigt för att bryta segregationen, genom att lyfta in invånarnas egna erfarenheter av och kunskap om att leva i segregation. Förvaltningen har även under året fortsatt med utvecklingen av metoden och kanalen ”invånarguider”, vilket bidrar till ökade förutsättningar för målgrupper med lågt inflytande i samhället. Invånarguiderna sprider kunskap och information om till exempel Göteborgs Stad, socialtjänsten och förskola. De informerar invånarna om vilka verktyg som finns för att vara delaktig och påverka. Invånarguiderna fungerar som en länk mellan Göteborgs Stad och målgrupper med lägre delaktighet och tillit. De informerar och för dialog med befolkningen och en viktig del i deras uppdrag är därför att vara ”örat-mot-marken”, det vill säga, att samla in information om invånarnas behov och återkoppla det till Göteborgs Stads verksamheter. För utvecklingen mot en måluppfyllelse ser nämnden att det är viktigt att fortsätta vara delaktig i samverkan inom exempelvis det sociala området, genom exempelvis stadsforumen. 14.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Nämnden har omhändertagit målet genom sitt systematiska arbete med kompetensförsörjning som följer Göteborgs Stads processer. Till detta har omhändertagande skett av Göteborgs Stads beslutade kompetensförsörjningsplan för år 2024 – 2026. Förvaltningen har en kompetensförsörjningsprocess som är integrerad i planerings- och uppföljningsprocessen och som utgår från verksamheternas nuläges- och riskanalyser. Med utgångspunkt i analysen tar varje avdelning fram aktiviteter för att möta behoven, som sedan läggs in i respektive verksamhetsplan. Utifrån genomförda analyser kring kompetensförsörjningen har förvaltningen i nuläget inte identifierat kompetensförsörjningen som ett större utvecklingsområde. Däremot behöver den strategiska planeringen och omhändertagandet av kompetensförsörjningsplanen fortsätta. Ökad kompetens inom digitalisering har identifierats som ett förvaltningsövergripande behov – inte minst i syfte att öka möjligheterna till effektivisering, men också för att möjliggöra arbetssätt som främjar innovation, utveckling och nytänkande. Ett arbete har påbörjats för att kartlägga och samordna behov av kompetens inom detta område. På överförmyndarenheten pågår ett digitaliseringsprojekt där bland annat verksamhetssystem och processer ses över för att identifiera moment som skulle kunna ersättas av digitala lösningar. Nämnden bidrar till måluppfyllelse genom att fortsatt säkerställa ett systematiskt arbete med kompetensförsörjning inom nämndens verksamheter, samt löpande analys och anpassning av åtgärder för att möta behoven. 14.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Nämnden för demokrati och medborgarservice omhändertar målet dels inom ramen för det proaktiva demokratiuppdraget, dels inom uppdraget för strategisamordning för strategin Leva hållbart i miljö- och klimatprogrammet. I samband med att stadsutveckling ska ske kommer det att krävas dialog och delaktighet för de invånare som berörs. Här kan nämnden vara ett stöd i att tillhandahålla metoder för att skapa delaktighet och dialog, som exempelvis medborgardialoger. Under 2024 har en handbok och utbildningar i dialog, under namnet Medborgarinflytande 2.0, lanserats. Samverkan har också skett med miljö- och klimatnämnden utifrån stöd i dialog vid genomförandet av medborgarråden under våren 2024. Inom ramen för strategisamordningen genomfördes under våren tematiska workshops, bland annat kring hur verktyget Konsumtionskompassen kan integreras som strategiskt verktyg i stadsutvecklingen. Kompassen tydliggör hur mycket invånarnas klimatpåverkan skiljer sig åt för olika områden i Göteborg och behovet av riktade åtgärder. Nämnden bedömer att det framtagna dialogstödet och det stöd som förvaltningens infrastruktur för lokal demokrati tillhandahåller kan bidra till måluppfyllelse. Exempelvis kan invånarinvolvering leda till en bredare förståelse för deras behov och önskemål. Detta kan i sin tur leda till mer välgrundade beslut som bättre speglar samhällets mångfald. 14.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Nämnden för demokrati och medborgarservice har tagit sig an målet genom sitt uppdrag att samordna strategin Leva hållbart i Göteborg Stads miljö- och klimatprogram, samt genom att förstärka arbetet med den interna miljösamordningen och därigenom kartläggningen av förvaltningens direkta och indirekta klimatpåverkan. Strategisamordningen har fokuserat på ett antal strategiska utvecklingsområden som tillsammans syftar till att öka förutsättningarna för att leva hållbart i Göteborg. Dessa fokusområden är exempelvis: • mobilisering av stadens aktörer och lärande genom samverkansplattformen Arena Leva hållbart som bas • stadsutveckling och utbud • samhällsengagemang • kommunikation och visualisering • inre omställning, värderingar och förmågor för yttre hållbarhet. Exempel på insatser under första halvåret är stöd till idrott- och föreningsförvaltningen och socialförvaltningen Centrum, som på uppdrag från kommunfullmäktige har arbetat fram en ny anvisning för föreningsbidrag som antogs i maj 2024. Anvisningen möjliggör för organisationer med verksamhet inom cirkulär och delningsekonomi att söka verksamhetsbidrag från staden. Vidare har facilitering av workshop genomförts för stadens samverkan kring Smarta Kartan för att utforska nya användningsområden och målgrupper, vilket bland annat har lett till nya samarbeten med allmännyttan samt Omställningslabbet i Frihamnen. Nämnden bidrar till måluppfyllelse genom att utföra uppdraget om att samordna en av strategierna i Göteborgs miljö och klimatprogram samt säkerställa ett systematiskt internt miljöarbete. Uppföljning av förvaltningens miljömål och måluppfyllelse kommer att ske i samband med årsrapporten. 14.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Nämnden för demokrati och medborgarservice har omhändertagit målet om en välfärd som möter göteborgarnas behov inom ramen för nämndens uppdrag om budget- och skuldrådgivning, konsumentrådgivning samt ansvaret för överförmyndarens förvaltningsorganisation. Syftet med budget- och skuldrådgivningen är att genom gratis rådgivning förebygga överskuldsättning och hjälpa skuldsatta personer att hitta en lösning på sin situation. Verksamheten regleras enligt socialtjänstlagen. Den utveckling som nämnden ser är att många hushåll fortfarande har en ansträngd ekonomi. Den kraftiga ökningen av personer som tar kontakt med budget- och skuldrådgivningen har dock stannat av under årets sista månader. Demokrati och medborgarservice har fokuserat på att utveckla processer och arbetssätt samt resursförstärkning för att korta väntetiden från första kontakt till ett första inbokat rådgivningssamtal. De insatser som har satts in har dock inte gett effekt än och väntetiden har under perioden varierat från sju upp till 13 veckor – en längre tid än de fyra veckor som nämnden har som målsättning. Men med de nya arbetssätten som har arbetats fram och med förbättrad uppföljning och styrning bedömer förvaltningen att väntetiden i slutet av året ska vara i nivå med målsättningen om fyra veckor. Inom överförmyndarverksamheten arbetar förvaltningen med att genom digitalisering och processutveckling ytterligare korta handläggningstiderna och stärka rättssäkerheten i myndighetsutövningen. Som ett led i detta planerar förvaltningen att under hösten implementera ett nytt verksamhetssystem och e- tjänster för ställföreträdare. God utveckling inom välfärden kräver fortsatt samverkan med övriga aktörer som exempelvis stadens andra välfärdsförvaltningar, fortsatt rättssäkerhet och effektiva arbetssätt. 14.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Nämnden fortsätter sitt arbete inom arbetsmiljöområdet med att aktivt arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöarbetet följer ett årshjul som har arbetats fram tillsammans med förvaltningens skyddskommitté. I år har några ändringar genomförts genom att uppföljning av aktiviteter kommer att ske två gånger per år, gällande arbetsmiljömålet att minska ohälsosam arbetsbelastning. Alla verksamheter arbetar med handlingsplaner från medarbetarenkäten och har särskilt fokus på index Inflytande. Resultatet från årets medarbetarundersökning visar att HME (hållbart medarbetarengagemang) har minskat något men att förvaltningens områden med styrkor och utvecklingsområden är samma som tidigare. Det finns en hög trivsel och gott förtroende för chefer i organisationen men index Inflytande visar att förvaltningen behöver utveckla möjligheterna till återhämtning efter perioder med hög arbetsbelastning. Förvaltningen har fortsatt sitt arbete utifrån överenskommelsen om vår kultur men upplever att det finns behov av att samordna överenskommelsens nyckelbeteenden med stadens övergripande förhållningssätt. Arbetet för att hitta delaktighet och strategier som är verksamma fortsätter. Ingen medarbetare arbetar ofrivilligt deltid och förvaltningen strävar efter att ha en låg andel timavlönade. Sammanfattningsvis bedömer nämnden att arbetet för att nå målet om en god arbetsmiljö är på god väg och att nämndens strategier skapar förutsättningar för god måluppfyllelse. 15 Nämnden för funktionsstöd 15.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 15.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Nämndens verksamheter har arbetat med rättighetsområdena i Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättningar för att omhänderta målet och utveckla verksamheterna. Programmet är ett stöd för att nämndens målgrupp ska uppnå jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället. Nämnden har arbetat med målet inom samtliga verksamheter och arbetar ständigt med att förbättra brukarnas livsvillkor. Ett viktigt område är rätten till kommunikation så att brukarna kan vara delaktiga i sin livssituation och därigenom ökad självständighet. Nämndens värdighetsgarantier och den enskildes genomförandeplan är grunden för arbete. Nämnden fortsätter arbetet med tidiga insatser för barn och unga och deras familjer. Nämndens verksamheter genomför aktiviteter för att stärka brukarnas självständighet utifrån individens behov. Vissa verksamheter anordnar regelbundna möten där brukarna har möjlighet att delta och påverka boendemiljön eller aktiviteter, vilket bidrar till att öka deras inflytande över sin egen vardag. Nämndens verksamheter arbetar kontinuerligt för att erbjuda likvärdigt stöd och service. För att främja detta är stödet anpassat efter genomförandeplaner, avvikelsehantering, brukarenkäter, interna revisioner i syfte att säkerställa hög kvalitet samt möjligheten till delaktighet och självständighet för den enskilde. Nämnden har tillgängliggjort information om vad en synpunkt är och hur den lämnas så att brukarna har möjlighet att påverka. Informationen finns på lätt svenska och med bildstöd för att möjliggöra delaktighet. Nämnden samverkar med andra nämnder för att bidra till målet. Exempel på samverkan är arbetet med gränssnittsområden hemlöshet, samsjuklighet, barn och unga, borttagen 65-årsgräns samt Kallebäck och Bergsjöhöjd (boenden för personer med samsjuklighet) tillsammans med övriga fem socialtjänstnämnder. Inom frågor som trygghet, sociala perspektivet i stadsutveckling, folkhälsa och samverkan med civilsamhället fortsätter nämndens samverkan med andra nämnder i staden. Nämndens råd för funktionsstödsfrågor är ett forum för information och delaktighet som bidrar till att målgruppernas behov synliggörs genom civilsamhället. 15.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Nämnden har verksamheter i stadens alla delar redan nu vilket bidrar till att kommunal service finns i alla kommunens delar. Nämnden har under året fortsatt haft dialog med bostadsbolag inom allmännyttan för att se hur nämnden kan vara mer närvarande i utsatta områden. Nämnden finns med i övergripande samverkansarbete tillsammans med övriga välfärdsnämnder för att bidra i den lokala utvecklingen i närområdet inom trygghet, folkhälsa, stadsutveckling och samverkan med civilsamhället. Nämndens verksamheter finns i hela staden vilket innebär att alla ska ha möjlighet att ta del av information om ansökan om stöd och utredningsprocessen och sedan kunna ta emot stödet. För att möjliggöra detta arbetar nämnden med information så att alla kan ta del av samhällets stöd på et likvärdigt sätt. 15.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Göteborgs Stad står inför betydande utmaningar inom kompetensförsörjning med förändrad arbetsmarknad och en åldrande befolkning. Förvaltningen för funktionsstöd arbetar med en ny organisation 2025 med syfte att bättre möta målgruppernas behov. Den nya organisationen kommer att prioritera kompetensförsörjning, förebyggande arbete, verkställande av beslut, anpassning till kommande lagändringar, och fortsatt effektivitet. En enhet för kompetens- och kunskapsutveckling kommer att skapas i den nya organisationen i syftet att bättre samordna och utveckla frågorna i förvaltningen. Nämnden kommer under hösten 2024 göra översyn av nämndens plan för kompetensförsörjning. Syftet med denna översyn är att säkerställa att nämndens strategier är i linje med Göteborgs Stads kompetensförsörjningsplan. För att kartlägga och analysera den nuvarande kompetensnivån inom nämndens verksamheter pågår kompetensinventering inom samtliga verksamheter. Denna inventering kommer att ligga till grund för en djupare analys av framtida behov, där fokus ligger på att identifiera nyckelroller och kritiska kompetenser för att upprätthålla och vidareutveckla verksamheten. Genom att planera för kommande pensionsavgångar och framtida rekryteringsbehov vill nämnden säkerställa att rätt kompetens finns. Ett åldrande befolkning och ett minskat antal personer i arbetsför ålder skapar ytterligare utmaningar inom kompetensförsörjningen för nämndens verksamheter. För att möta detta arbetar nämnden för funktionsstöd aktivt med att stärka sitt varumärke som en attraktiv arbetsgivare. Detta inkluderar att förbättra synlighet i relevanta kanaler och att utveckla samarbetet med utbildningsanordnare för att attrahera framtida medarbetare. Parallellt med dessa insatser arbetar nämnden för att skapa karriärmöjligheter inom nämndens verksamheter, vilket säkerställer att personalen kan utvecklas inom sina roller och möta nya krav som uppstår i verksamheten. Arbetsmiljön är en central del av detta arbete, och verksamheterna fokuserar på att förbättra arbetsvillkoren genom systematiskt arbetsmiljöarbete där medarbetarnas delaktighet och engagemang är avgörande. 15.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Nämnden följer lokalbehovsplanen och har ytterligare stärkt samverkan med nämnderna för exploatering, stadsfastigheter och stadsbyggnad i staden. Det saknas bostäder för målgrupperna och det närmare samarbetet som utvecklats gynnar arbetet med att minska bostadsbristen för målgrupperna. Exempel på förflyttning inom arbetssätt är att förvaltningen finns med i tidiga skeden för att bedöma framtida tomters placering i staden utifrån möjlighet att ha verksamheter och tillgänglighetsaspekter. 15.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Förvaltningen har arbetat med målet genom att bygga upp och implementera ett miljöledningssystem som syftar till att få till en struktur för organisationers miljöarbete när det kommer till planering, uppföljning och förbättringar. Utifrån miljöutredning med kartläggning av förvaltningens miljöpåverkan har tre miljömål för förvaltningen tagits fram. De kommer tillsammans med miljöledningssystemet att börja gälla 2025. Hur miljöledningssystemet är uppbyggt finns beskriven i Förvaltningen för funktionsstöds anvisning för systematiskt miljöarbete som beslutades tidigt under 2024. Förvaltningsledningen beslutade om förvaltningens miljömål i maj 2024. För att nå målet har förvaltningen har gått med i Arena cirkulär omställning vilket ger stöd i att hitta arbetssätt för att öka återbruk och bidra till att staden når miljömålen inom cirkulär ekonomi. Förvaltningen har varit med i forskningsreportage om naturvistelsers effekter på personer med funktionsnedsättningar med beskrivning av erfarenheter från en av förvaltningens dagliga verksamheter. Enskilda enheter får stöd i sitt miljöarbete. En studiecirkel inom biologisk mångfald har startat på daglig verksamhet för att se om detta kan ge brukarna en närmare relation till naturen och om verksamheten kan göra åtgärder för att hjälpa den biologiska mångfalden. 15.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Förvaltningen arbetar med kategoristyrning för behovsförsörjning av nämndens insatser för personer med funktionsnedsättningar. Målsättningen med kategoristyrningen är att ta fram strategier för att möta aktuella och framtida behov av rätt insatser vid rätt tid till rätt kostnad. Mål, strategier och planerade aktiviteter för ökad behovsförsörjning följs kontinuerligt upp under året. Under 2024 har förvaltningen bland annat stärkt det förebyggande arbetet med information om vilket stöd man kan få i ordinära bostäder för att därigenom minska behovet av mer omfattande boendeinsatser såsom bostäder med särskild service (BmSS), tilläggsupphandlat ramavtal BmSS för att minska antalet direktupphandlade köp och genomfört internutbildningar för att kvalitetssäkra processen vid köp av insatser. Behovsförsörjningens processer har tydliggjorts och samordnats mer effektiv under året vilket både ger tydligare bilder av behov och öka förmågan till verkställighet. 15.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Nämnden arbetar med målet utifrån nämnden plan för kompetensförsörjning och då särskilt strategin hållbart arbetsliv. Nämnden arbetar med hälsofrämjande friskfaktorer genom projektet HälsoSAM med stadsledningskontoret. Det syftar till att stärka och förenkla det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) genom att koppla verksamhetsplanering med handlingsplaner för SAM. Nämnden har startat med ett par enheter som piloter och utvärdering sker kontinuerligt. Årshjulet för SAM har reviderats och anpassats efter den årliga medarbetarenkäten. Nämnden arbetar med riktade insatser för rehabilitering och prioriterar under 2024 verksamheter med inriktning autism där åtgärder för att minska korttidsfrånvaro tas fram. Nämnden har förbättrat arbetet med hot och våld genom tillägg om otillåten påverkan och polisanmälan. Material om hot och våld för samtliga enheter ingår i det reviderade årshjulet för hälso- och arbetsmiljöarbetet och inkluderar otillåten påverkan. Kompetensutveckling inom området har genomförts till viss des. Enligt uppdrag från kommunfullmäktige om arbetstidsinnovation pågår arbete på fyra enheter med syfte att frigöra tid från verksamhetsnära arbete för att möjliggöra återhämtning och kompetensutveckling. En enhet finns också med i arbete med arbetstidsinnovation tillsammans med socialförvaltningen i Nordost. Arbete pågår också för att inrätta en chefspool för att möjliggöra ett förlängt arbetsliv för chefer. Nämnden arbetar förebyggande mot konflikter och kränkande särbehandling. Inom ramen för förvaltningens ledarutveckling har innehållit utbildning om konflikthantering och robust samarbetskultur med fokus på verktyg för att främja hälsosamma arbetsplatser. Utbildning om diskriminering är planerad till hösten. Utbildning i arbetsbelastning och återhämtning har genomförts som metodstöd för att minska arbetsbelastning och stärka återhämtning. Förvaltningens verksamheter bevakar sjukfrånvaron för att kunna sätta in tidiga insatser. 16 Nämnden för Intraservice 16.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 16.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Förvaltningen arbetar för en jämlik och trygg stad bland annat genom att förvalta och utveckla tillgängliga tjänster och digital infrastruktur som bidrar till en god och likvärdig service, och strävar efter en god informationssäkerhet- och dataskyddskultur. Förvaltningen arbetar kontinuerligt och på olika sätt med att utveckla säkerheten i våra leveranser och att förstärka förmågan att skydda mot samt upptäcka och bevaka hot och sårbarheter. Intraservice har precis signerat Göteborgs Stads deltagande i ett EU-projekt, "Citiverses Uniting and Inclusivness" (CU) för att vidareutveckla Göteborgs Stads digitala tvilling så att genom en virtuell prototyp av staden genom AI och avancerad visualisering kan hjälpa besökare med särskilda behov att planera sin vistelse i Göteborg. Intraservice samordnar projektet, men gör det i nära samarbete med stadsbyggnadsförvaltningen och Göteborg o CO samt flera andra svenska och utländska aktörer. Förvaltningen utvecklar stadens digitala arkivsystem och bevarande samt tillgängliggör allmänna handlingar som är en grundsten för demokratin. Tjugoen förvaltningar och bolag nyttjar nu den nya tjänsten Stöd för dokument- och ärendehantering i Ciceron. Den nya tjänsten innebär att organisationerna nu arbetar enligt ett gemensamt arbetssätt, där bland annat en bedömning görs redan vid registrering om en inkommen handling ska föras över till ett e-arkiv för att bevaras. Detta underlättar utlämnade av allmänna handlingar till allmänheten idag och i framtiden, vilket bidrar till öppenhet och transparens för Göteborgs Stad. Förvaltningen tillhandahåller stöd för nämnder och styrelser att genomföra nämndmöten på distans och digital signering, så att även personer som inte kan närvara på plats kan delta i det politiska arbetet. Fortsatt utveckling och ökat användande av tjänsterna mina meddelanden och Säker Digital Kommunikation (SDK) bidrar med till nytta för staden. Användningen av mina meddelanden ökar exempelvis då det nya systemet för politisk ärendehantering, Ciceron, ansluter till tjänsten. En motsvarande tjänst, Säker Digital Kommunikation (SDK), har utvecklats och är klar för pilot på förvaltning. Det innebär att staden ansluter till nationell infrastruktur för säker digital kommunikation mellan myndigheter. Detta kommer att generera ett antal nyttor för staden så som mer effektivt informationsutbyte, ökad datasäkerhet, bättre integritetsskydd och kostnadsbesparingar. Genom visuell kommunikation tillhandahåller vi foton, illustrationer och animationer som är normmedvetna och kvalitetssäkrade ur tillgänglighetsperspektiv och en stad för alla. Tillsammans med andra aktörer i staden har förvaltningen utvecklat en metod för normkreativitet i innovationsprocessen för mer inkluderande, jämställda och jämlika lösningar. 16.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Intraservice bidrar till detta mål genom förvaltning och utveckling av gemensamma tjänster och digital infrastruktur. Genom dessa bidrar vi till minskad och mer effektiv administration i staden, möjlighet till bättre dataanalys inom stadens verksamheter och möjlighet för förvaltningar och bolag att se visuella flöden och kopplingar inom processer och arbetsflöden samt till andra förvaltningar eller myndigheter. Förvaltningen levererar tjänster inom visuell kommunikation och i den tekniska plattformen goteborg.se som skapar förutsättningar för göteborgarna att ta del av information om sina demokratiska rättigheter och den service och tjänster som Göteborgs Stads verksamheter erbjuder utifrån ett inkluderande och normkritiskt förhållningssätt. Inom ramen för detta arbetar vi tillsammans med andra förvaltningar att använda ett medvetet med ett lättillgängligt språk samt analys och bildutbud för att spegla befolkningen i Göteborg. Intraservice levererar fritt Wifi i flera delar av staden, på uppdrag av enskilda förvaltningar, vilket skapar förutsättningar för digital kommunikation för fler göteborgare. Ägarskap kring och finansiering av denna tjänst behöver utredas för att vi fortsatt ska kunna leverera och utveckla den långsiktigt. Vi bidrar till Göteborgs Stads processer och systemstöd för kompetensbaserad, normkritisk rekrytering, ett perspektiv som också är med i kommande förstudie för nytt rekryteringsverktyg. Detta kan motverka diskriminering och skapa förutsättningar för fler göteborgare som söker arbeta inom Göteborgs Stad. Fler exempel som beskrivs under målet om att "Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet" bidrar även till detta mål. 16.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Förvaltningen arbetar med omvärldsbevakning, utvecklande av automatisering, utforskar kring AI i syfte att hjälpa verksamheterna att se möjligheter med ny teknik och i hur vi behöver förändra arbetssätt, processer med mera kopplat till att kunna kompetensförsörja genom digitalisering. Ett exempel på genomförd aktivitet är att Intraservice nyligen tillsammans med Demokrati och medborgarservice samt Stadsledningskontoret arrangerade ett "lärlabb" för stadens olika verksamheter där de gavs möjlighet att ta del av exempel på visualisering, datadriven organisation, automatisering och AI Aktiviteten skedde i samarbete med AI Sweden och Visual Arena och där det gemensamma budskapet var att vi behöver tänka nytt och möta behoven tillsammans, med fokus på de vi är till för. Under våren har en förstudie genomförts i syfte att i nästa steg konkurrensutsätta stadens it-stöd för rekrytering. Förstudien har inhämtat behov från stadens verksamheter. Den utvecklade tjänsten ska göra det enkelt att söka stadens lediga tjänster och rekryterande chefer ska ha ett enkelt systemstöd som stödjer kompetensbaserad rekrytering. I kompetensförsörjningsplanen som gäller perioden 2024–2026 anges Intraservice som ansvariga, som egen förvaltning eller i samarbete med andra, för fyra aktivitetsområden. . 1. Öka utvecklingstakten av digitala lösningar som effektiviserar samt förenklar administrativa processer inom HR-området. 2. Genomföra riktade insatser för att nå högskolestuderande till semestervikariat och bemanningsenheter i stadens verksamheter. 3. Ta fram målgruppsanpassad digital introduktion för elever till och med gymnasienivå som används i samband med exempelvis prao och lovjobb. 4. Utöka antalet platser och se över fördelningen av platser i programmet Morgondagens chef. Intraservice kommer att leverera inom alla dessa områden och kommer att återrapportera i samband med årsrapporten för 2024. 16.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Intraservice har en indirekt påverkan genom förutsättningsskapande tjänster. Framtidens smarta städer bygger i hög grad på digitalisering och samordning av stora mängder data. Intraservice arbetar med att ta fram en City information platform (CIP), en grundsten för att hantera stora mängder data, där informationen är samlad på ett strukturerat och användbart sätt. Det finns också behov i staden av att etablera en sammanhållen tjänst som säkrar arbetssätt, informationssäkerhet och en sammanhållen informationsarkitektur inom detta område. Projektet tar fram en Internet of things (IoT)-plattform för att kunna hantera sensorer och sensordata enligt standardiserade modeller, samt tillhandahålla data från sensorer eller andra datakällor till system inom Göteborgs Stad. Intraservice samordnar uppdraget kring geodata och bidrar med att utveckla den digitala tvillingen som i sin tur skapar förutsättningar för simulering för de stadsbyggande förvaltningarna för att planera och bygga staden utifrån det aktuella målets intentioner. Att göra data tillgängligt på ett strukturerat sätt är även en förutsättning för att ta nästa steg inom artificiell intelligens (AI) och innovation. Förvaltningen bidrar också till det digitala Göteborg genom stadsnätet, fritt publikt wifi och annan digital infrastruktur som bidrar till en hållbar och levande storstad. 16.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Förvaltningen har påbörjat planera för insatser kopplat till nya EU-direktivet CSRD, agenda 2030 och Göteborgs Stads egen budget och har under året arbetat med kommunfullmäktiges inriktning om att integrera hållbarhetsperspektiven i ordinarie uppdrag. Hållbarhet är en naturlig del i våra inköp och avrop, med stöd av våra ramavtal. Krav ställs vid inköp och upphandling om återanvändning, resurssnålhet, avfallshantering. Strävan efter cirkulära lösningar står även inskrivet i våra interna anvisningar och rutiner för inköp. Intraservice arbetar för klimatomställning främst med fokus på att bidra till att skapa hållbara tjänster och cirkulära lösningar. Bland annat arbetar förvaltningen med hållbar IT till exempel genom livscykelhantering av stadens datorer, surfplattor och till viss del mobiler. Även tjänsterna samordnad utskriftshantering bidrar till färre och mer kontrollerad utskriftshantering. Minskad energianvändning sker bland annat genom förvaltningens datahallar och självbetjäningsalternativ, e- utbildningar och distansmöten bidrar till mindre transporter och pappersförbrukning. Av stadens datorer inom som tillhanda hålls från tjänsten IT-arbetsplats, är nittio procent Klient som tjänst. Detta innebär att vi får förenklad administration och logistik, mer kvalitativ livscykelhantering och bättre kontroll. Fortsatt konsolidering till gemensam digital infrastruktur bidrar till hållbarhetsmålen inom samtliga dimensioner. Numera kan Göteborgs Stad göra utskick digitalt i stället för med vanlig post. Det förkortar handläggningstider och sparar porto, papper och kuvert. Fortsatt utveckling och ökat användande av tjänsterna mina meddelanden och Säker Digital Kommunikation bidrar med nytta för staden. Säker Digital Kommunikation, har utvecklats och är klar för pilot på förvaltning. Det innebär att staden ansluter till nationell infrastruktur för säker digital kommunikation mellan myndigheter. Detta kommer att generera ett antal nyttor för staden som minskat behov av fysisk arkivering samt mer effektivt informationsutbyte. Något som också bidrar till kostnadsbesparingar på miljontals kronor för staden. Intraservice utvecklar även en metod för beräkning och synliggörande av hållbarheten i tjänsterna, med start inom hållbar IT. Detta kommer att bidra till att både våra kunder och vi själva som förvaltning bland annat kommer få bättre koll på vår miljö- och klimatpåverkan. Internt arbetar Intraservice med återanvändning av telefoner, headset och möbler. Vi har enbart fossilfria bilar och medarbetarna har tillgång till elcyklar, kollektivtrafikkort, styr & ställ och resfria möten. Dessutom är förvaltningen en cykelvänlig arbetsplats. Förvaltningen bidrar till viss del att främja biologisk mångfald, genom att köpa ekologisk kaffe, te och frukt. 16.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Intraservice bidrar indirekt till målet genom de tjänster och den digitala infrastruktur som vi utvecklar på uppdrag av förvaltningar och bolag. Vi bidrar till nya arbetssätt och kompetensförsörjning, för att klara välfärdens utmaningar med blanda annat ny teknik och automatisering. Förvaltningen arbetar kontinuerligt och på olika sätt med att utveckla säkerheten i våra leveranser och att förstärka förmågan att skydda mot samt upptäcka och bevaka hot och sårbarheter. Genom ansvaret för Göteborgs Stads gemensamma riktlinjer kring arkitektur och vår digitala infrastruktur bidrar vi till att göteborgarna ska kunna ta del av välfärdstjänsterna på ett säkert och effektivt sätt. Då arbetet med stadengemensam verksamhets- och IT-arkitektur är under etablering har det varit en viktig del att höja kompetensen genom utbildningar för deltagare från stadens förvaltningar och bolag. Dessutom har förvaltningen särskilt bistått med expertis, råd och stöd till äldre- samt vård och omsorgsförvaltningen och Higab med verktyg och struktur för att de ska få bättre förutsättningar att mer kunna verksamhetsutveckla mer effektivt. Inom geografiska data för kartor och positionering så fortsätter förvaltningens samordning i staden. Arbetet med att ta fram en målarkitektur tillsammans med tjänster för att öka synergier och nyttor för staden stämms av i ett gemensamt geodataforum. Detta ska i förlängningen bidra till bättre och mer effektiv service utifrån behoven hos boende, besökare och företagare i Göteborg. Förvaltningen bidrar också till digitala verktyg som bidrar till att skapa goda förutsättningar för undervisning i förskola och skola. I det nationella projektet Gemensam digital assistent för offentlig sektor som leds av AI Sweden driver Intraservice Göteborgs Stads deltagande. Tillsammans med Äldre och vård och omsorgsförvaltningen utforskas området där träning sker av en digital assistent för hemtjänsten. Det långsiktiga syftet är att hemtjänstmedarbetare snabbt och enkelt snabbt ska kunna söka råd och information som kan bidra till att Göteborgarna får mer en kvalitativ omsorg som möter deras behov. Projektet drivs tillsammans med Kungsbacka och Tjörns kommun, samt VGR, region Halland och Skåne. Dessutom kommer Intraservice på sikt att kunna bidra genom arbetet inom ramen för våra kommunfullmäktigeuppdrag att hjälpa staden att sänka sina IT-kostnader, vilket i sin tur kan ge mer resurser till att utföra kärnuppdragen. 16.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Genom Intraservices leveranser och digitala infratruktur strävar förvaltningen efter att göra det enklare att arbeta i Göteborgs Stad, genom effektivare processer och mer lättanvända system. I den särskilda samverkansgruppen för digitalisering, som leds av stadsledningskontoret, säkerställs att förändringar av digitala tjänster bidrar till en god arbetsmiljö för stadens medarbetare. Inför förändringar i IT-stöd eller vid införande vid nya genomförs riskbedömningar tillsammans med fackliga organisationer för att fånga upp eventuella risker för arbetsmiljön. Intraservice tjänster ska bidra till att chefer får stöd för att ta sitt arbetsmiljöansvar. Under hösten kommer en förstudie genomföras för att fånga stadens behov av stöd för att arbeta med medarbetare som är i rehabilitering. Under nästa år kommer det nuvarande IT-stödet att konkurrensutsättas. Kommunfullmäktige fattade beslut 2022 om en reviderad inriktning gällande personalförmåner. Det innebär att harmonisering inom staden ska definieras så att det ekonomiska värdet på personalförmåner ska vara likvärdigt för alla medarbetare, men att utbudet av personalförmåner till viss del får variera mellan olika förvaltningar och bolag. Personalvårdsförmåner ska rikta sig till samtliga medarbetare och friskvårdsbidraget ska vara samma belopp för samtliga medarbetare. Intraservice har säkerställt att höjningen av friskvårdbidraget är genomfört inom stadens verksamheter och arbete pågår tillsammans med Stadsledningskontoret för att hitta lämpliga former för att timanställda ska kunna ta del stadens förmåner på ett likvärdigt sätt. Förändringarna innebär ökade kostnader för administration på Intraservice. Inom förvaltningen arbetar Intraservice systematiskt med att ständigt förbättra arbetsmiljön genom stadens överenskomna arbetssätt och processer samt utifrån förebyggande åtgärder och aktiviteter på de utvecklingsområden som framkommer i medarbetarsamtal, APT och i de årliga medarbetar- och chefsundersökningarna avseende både psykosocial-, fysisk- och digitala arbetsmiljöronder. Intraservice har under fjolårets undersökningar inte identifierat några väsentliga avvikelser kopplat till arbetsmiljön. Årets undersökningar genomförs och analyseras under årets resterande månader. Arbetsgivaren för också en dialog tillsammans med de lokala fackliga organisationerna kring hur vi ständigt kan utveckla, effektivisera och minska administrationen kring våra fysiska och digitala arbetsmiljöronder. Intraservice har ett utvecklingsområde kopplat till att förbättra chefers organisatoriska förutsättningar sedan ett par år tillbaka. Detta arbete fördjupas nu under hösten genom den stadengemensamma metoden Chefoskopet som staden har utvecklat tillsammans med Sunt arbetsliv. 17 Socialnämnden Centrum 17.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål I det här avsnittet rapporterar förvaltningen arbetat med kommunfullmäktiges sju övergripande mål som gäller alla nämnder och styrelser i Göteborgs Stad. Uppdrag från kommunfullmäktige till nämnden och nämndens uppdrag till förvaltningsdirektör rapporteras i avsnitt 5. Redovisning av nämndens uppdrag. 17.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Förvaltningen arbetar för att förbättra sociala förutsättningar och öka jämlikhet, hälsa och trygghet genom att prioritera tidiga insatser och samarbete med andra aktörer. Fokus ligger särskilt på barn, unga och deras familjer samt utsatta grupper. Genom LÖSA! och Signs of Safety stärker vi barns rättigheter, delaktighet och tillit, samtidigt som vi fokuserar på att stärka skyddsfaktorer och motverka riskfaktorer. Vi fortsätter förbättra genomförandet för placerade barn och deras familjer och matchningen av barn och familjehem, där barnets och föräldrarnas önskemål beaktas i högre grad. Vi har stärkt barnrättsperspektivet, exempelvis genom tydligare stöd för bedömningar utifrån barnets bästa i vårdnadsärenden. Vi har förbättrat stödet till de medföljande barnen på det skyddade boendet och när vi möter vuxna som är föräldrar har vi fortsatt arbetet med att synliggöra berörda barn, deras situation och behov. Vi har utökat tidiga och samordnade insatser till familjer i akut behov av stöd, liksom föräldrastöd, särskilt till tidigare underrepresenterade grupper. Förvaltningen har även utökat föräldraskapsstöd riktat till särskilt utsatta områden för ökad tillit och trygghet samt utbildningar till yrkesverksamma i tillitsstärkande dialog med utrikesfödda föräldrar. Genom förbättrad samverkan har barn, unga och familjer fått mer effektivt stöd i ett tidigt skede, däribland samverkan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF), samverkan skola, socialtjänst, fritid och familj (SSFF) och samverkan med förskola och primärvård i barnhälsonätverk. Vidare planerar vi för skolsociala team för att öka möjligheterna till tidig upptäckt och stöd. Genom ökat klientnära arbete med vuxna ökar vi förutsättningarna att uppnå positiva resultat men även skapa tillit och motverka desinformation. För att stärka samhörigheten i lokalsamhället utforskar vi grannskapsarbete och skola som arena och vi samarbetar med civilsamhällets aktörer på olika sätt för att nå en bredare målgrupp och särskilt utsatta grupper. Vi använder sociala- och barnkonsekvensanalyser i stadsutvecklingsprocesser för att belysa olika målgruppers behov. Vi har fortsatt utvecklat det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet med arbetssätt och metodstöd, både internt och i samverkan med andra, för att säkerställa en likvärdig och effektiv hantering. De nya riktlinjerna för arbete med avhoppare håller på att införas och förvaltningen har tagit fram stöd i ärenden kring unga lagöverträdare. Vi anpassar kontinuerligt stadenövergripande insatser och utbildningar utifrån behov som finns i staden. Det är stor efterfrågan på kompetenshöjande insatser inom det trygghetsskapande och brottsförebyggande området. Vi har inlett implementering av Göteborgs Stads plan för arbetet mot våld i nära relationer. 17.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Stadsledningskontoret har inlett dialog med förvaltningar och bolag för gemensamt arbete mot segregationen. Arbetet sker med ett helhetsperspektiv på stadsplanering, utbildning och arbete, områdesutveckling med fokus på tillhörighet, delaktighet och inflytande. Dialogen kommer att fortsätta under hösten. Förvaltningen har utvecklat Welcome House för nyanlända som deltar i etableringsprogrammet. De erbjuds dagligt stöd via drop-in, där samhällsvägledare hjälper nyanlända med studie-, boende- och yrkesvägledning samt hälsorelaterade frågor. Särskilda insatser har gjorts för att motivera nyanlända att delta i samhällsorientering och föräldraskapsstöd. Vi har också satsat på att stärka nyanländas digitala kompetens, vilket ger bättre förutsättningar att nyttja tillgängliga samhällsinsatser. Samverkan med civilsamhället har lett till ett bredare utbud av aktiviteter, som utbildningar i att möta invånare med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Grannskapsarbetet har kartlagt lokala resurser för att undersöka hur ett sådant arbetssätt kan fungera och användas i fler områden. Fritidsverksamheterna skapar möten mellan personer från olika stadsområden, vilka i hög grad är deltagarstyrda och kan bidra till en högre samhörighet och tillit. För att bryta segregationen och bidra till en sammanhållen stad behöver vi i Centrum ytterligare utveckla våra verksamheter för att möta alla stadens invånare i rollen som en central mötesplats. En gruppverksamhet har startats för ungdomar mellan 16-20 år som står långt från utbildning och sysselsättning med målet att komma ut i praktik. Vi har även arbetat med att identifiera individer för arbetsförmågebedömningar och förbereder en ansökan om ESF-medel för att skapa sysselsättning. Ökningen av digitala återansökningar om ekonomiskt bistånd frigör tid för självförsörjningsuppdraget. Genom IOP-avtal med Skyddsvärnet och Fryshuset får utsatta unga stöd i sysselsättning, utbildning och bostad. Ett pilotprojekt fokuserar på uppsökande arbete i skolor för att stärka ungdomar redan från årskurs 9. Genom samarbete med framtidshubbar, socialkontor och ett medborgarkontor har yrkesvägledning och stöd för egen försörjning och boende utökats. Förvaltningen har uppdaterat behovsanalysen av befolkningens hälsa och livsvillkor, med fokus på segregationens utbredning. Förvaltningen uppmärksammar vilka sociala aspekter som bidrar till eller motverkar segregation i stadsplaneringsärenden, för att skapa en mer inkluderande stad. Normkritiska diskussioner pågår inom förvaltningen för att förbättra beslutsprocesser kring insatser till barn och unga. Förberedelser inför den nya socialtjänstlagen pågår, där systematisk uppföljning och kompetensutveckling är centrala. Uppföljningen har beaktat de program och planer som har bäring på målet. 17.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Förvaltningen har särskilt fokuserat på att behålla och rekrytera personal inom myndighetsutövningen för Barn och unga samt Vuxen och försörjningsstöd, där kompetensförsörjningen är en utmaning. Jämfört med förra året har personalomsättningen minskat och det har blivit lättare att anställa mer erfarna socialsekreterare, men arbetet med att säkra kompetensförsörjningen fortgår. Ett nära ledarskap har betydelse för kompetensförsörjningen och förvaltningen har för tredje gången undersökt chefernas organisatoriska förutsättningar med Chefoskopet som verktyg. Resultatet analyseras i höst och ger underlag för förbättringar. I år undersöker vi även 1:e socialsekreterares förutsättningar, utifrån deras roll som arbetsledare för socialsekreterare. Arbete pågår för att stärka deras roll och även rusta andra funktioner för att hantera återkommande nyanställningar och personal utan erfarenhet av myndighetsutövning. Förvaltningen involverar medarbetarna i verksamhetens utveckling och tar in förslag på förbättringar. Under våren har flera avdelningar samlat medarbetare och chefer för samsyn på uppdrag, arbeta tillsammans, lära känna varandra och förbättra samarbetet. För att synas och attrahera socionomstudenter deltar vi i mässor och informerar via bildskärmar på Göteborgs universitet. Vi är också med i ett nytt mentorsprogram och arbetar aktivt med lönefrågan. Slutsatser av avslutsenkäten som används i förvaltningen visar på vikten av en bra introduktion. Vi har särskilt fokuserat på att förbättra introduktionen inom Barn och unga och Vuxen och försörjningsstöd, där personalomsättningen varit hög. En ny introduktionssamordnare avlastar enheter med hög personalomsättning inom Barn och unga. Samordnaren har skapat struktur, tagit fram introduktionsplaner, stödjande material och ordnat gemensamma utbildningar, studiebesök och handläggarskolor utifrån uppsatta kompetensmål. Förvaltningen driver tillsammans med de övriga socialförvaltningarna ett EU- finansierat projekt ”New Recruits” som ska bidra till att minska personalomsättningen och konkurrens inom staden. Genom att deltidsanställa sistaårsstudenter introducerar vi och skapar förutsättningar för trygghet i yrkesrollen som socialsekreterare. Projektledare och projektkoordinator är organisatoriskt placerade i Centrum och socialförvaltningarnas barn och unga avdelningar är pilot. Genom införandet av arbetssättet Signs of Safety inom Barn och unga är förhoppningen att vi ska kunna behålla personalen och få bättre möjligheter att fokusera på det sociala arbetet och de vi är till för. För att säkerställa rätt kompetens har vi tagit fram en beskrivning av kompetenser och kunskaper som behövs inom Vuxen och försörjningsstöd. Kompetensplanen är ett verktyg för cheferna. En liknande plan planeras för Barn och unga. 17.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Förvaltningen bidrar med sociala aspekter i samhällsplaneringen för att stadsutvecklingsprocesser ska ha så lite negativa sociala konsekvenser som möjligt. Förvaltningens arbete för att nå målen består främst av: • Att utveckla arbetssätt för att synliggöra olika grupper i hemlöshet • Att initiera ett gemensamt arbete för att uppmärksamma barn och ungas minskade plats i staden • Att utforska innovativa boendelösningar för studenter, som även kan minska ofrivillig hemlöshet Det är viktigt att förvaltningen fortsätter att lyfta fram sociala perspektiv, inklusive barnperspektivet, på startmöten och i remissvar inom stadsutveckling. För att systematisera arbetet har förvaltningen tagit upp frågan i samband med utvecklingsarbetet som sker tillsammans med de stadsutvecklande förvaltningarna gällande taktisk planering och detaljplaneprocessen (PLEX-processen). Dessa stadsutvecklingsprocesser är avgörande för avdelningens arbete och skapar förutsättning för högre måluppfyllelse. Förvaltningen behöver vidareutveckla arbetet med att få fram och sammanställa sociala erfarenheter och lokal kunskap för stadsområde Centrum. I arbetet är dialog och samarbete avgörande för att samla lokal kunskap. Bidrag och inspel från andra förvaltningar och aktörer är viktig förutsättning för att lyfta fram sociala erfarenheter och det sociala perspektivet i stadsutvecklingsprocesserna. Förvaltningen behöver fortsätta utvecklingsarbetet med att synliggöra olika grupper i hemlöshet och undersöka nya innovativa boendelösningar för studenter. Detta kan bidra till att minska ofrivillig ensamhet. 17.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Grunden för förvaltningens miljöarbete är vårt miljöledningssystem. Förvaltningen har antagit sex lokala miljömål som tillsammans bidrar till lägre klimatutsläpp och ökad biologisk mångfald. Under det första halvåret har förvaltningen bland annat: • Arbetat vidare med att implementera miljöledningssystemet, vilket resulterat i att Miljöförvaltningen vid den stödjande revisionen i maj för första gången kunnat konstatera att förvaltningen har ett systematiskt miljöarbete. • Tagit fram en handlingsplan för att säkerställa en säker kemikaliehantering inom fritidsverksamheterna. • Tagit fram en lokal anvisning för resor i tjänsten. Den lokala anvisningen förtydligar vem som har mandat att fatta beslut kring olika typer av resor och ska hjälpa till att styra mot minskade utsläpp från resor. • Utbildat den största delen av förvaltningens beställare inom miljövänliga inköp. Syftet med utbildningen är att informera om nya inköpsrutiner som ska styra mot ökad resurshushållning, och utbildningen kommer fortsatt ges under hösten. 17.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Förvaltningen arbetar systematiskt med att förbättra våra verksamheter och arbetsformer med fokus på dem som vi är till för. Många av våra utvecklingsfrågor är kopplade till de förändringar som den nya socialtjänstlagen medför och vi har påbörjat arbetet för att möta upp och förbereda för dem. Vi arbetar med att förbättra våra processer och använda resurserna på bästa sätt, med hjälp av kunskapsunderlag som vi tagit fram. Ett exempel är genomlysningen av fritidsverksamheten för att bättre anpassa den till ungas behov och styra resurser dit. Vi har också utvecklat arbetet för att motverka felaktiga utbetalningar inom försörjningsstödet. Vi stärker det kunskapsbaserade arbetssättet på flera sätt. Det kan innebära forskningsprojekt, som när KAST deltar i Göteborgsregionens forskning för att undersöka hur klienterna upplever effekterna av behandlingar. Flera verksamheter inom förvaltningen arbetar med eller förbereder individbaserad systematisk uppföljning (ISU). Till exempel har Barn och unga ett projekt för att följa upp de barn och unga som återkommer till socialtjänsten, vilket redan har lett till flera åtgärder. Resursverksamheten har sedan årets början följt måluppfyllelse för alla avslutade insatser på en sammanställd nivå. Förvaltningen arbetar aktivt för att öka tillgängligheten för dem vi finns till för. Det har lett till förändringar i arbetsprocesser, exempelvis kan barn och unga erbjudas öppenvårdsinsatser redan under utredningstiden. Samtalsmottagningarna som stödjer personer med drog-, alkohol- och spelproblem har börjat samarbeta med Visuell kommunikation för att bättre nå ut till de som kan behöva stöd. Andra exempel är Familjerättens arbete för att öka antalet samarbetssamtal och att vi nu ökat tillgängligheten och minskar väntetiderna genom att komplettera vår familjerådgivning genom två andra aktörer. Vi bidrar också till tillgänglighet genom fler digitala lösningar. Det kan handla om digitala ansökningar, möjlighet till digitala möten samt att vi undersöker användning av AI för tolkning eller att brukare ska kunna identifiera sig med BankID vid besök. Genom att utveckla användningen av digitala lösningar frigör vi tid för arbete nära klienterna. I samverkan med andra socialförvaltningar deltar vi i stadens förstudie om digitala orosanmälningar. Andra digitaliseringsprojekt är familjehemsappen för uppdragstagare och det planerade införandet av Säker digital kommunikation i september. 17.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet är en viktig grund för att förbättra arbetsmiljön och erbjuda hälsofrämjande arbetsplatser. Ett nära ledarskap har betydelse för arbetsmiljön och vi ska ha löner som motsvarar kraven som ställs på yrket. Under året ska förvaltningen prioritera följande områden med målet att nå god måluppfyllelse. Vi ser redan nu en positiv utveckling med fler anställda, lägre sjukfrånvaro och framför allt färre externa avgångar. Öka upplevelsen av en rimlig arbetsbelastning och möjliggöra återhämtning efter perioder av hög arbetsbelastning. Det pågår ett ständigt utvecklingsarbete tillsammans med fackliga företrädare i vårt systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete och aktiva åtgärder. HR erbjuder och genomför utbildning "arbetsbelastning och återhämtning" till förvaltningens verksamheter. Förvaltningen har genomfört en pilot för löpande medarbetarundersökningar och implementerar det nu hos alla enheter i förvaltningen. Förbättra chefer och förste socialsekreterares organisatoriska förutsättningar. Sedan förvaltningen bildades har vi arbetat med Chefoskopet för att undersöka, sammanställa och följa upp aktiviteter för att förbättra chefers organisatoriska förutsättningar. Just nu pågår den tredje undersökningen för chefer, och vi har nyligen startat motsvarande arbete för att arbeta med arbetsledarnas organisatoriska förutsättningar. Uppnå en lönebild för våra yrkesgrupper som motsvarar målbilden och den faktiska lönebilden för yrkesgrupper med samma svårighetsgrad i andra sektorer. Årets löneöversyn pågår och vi väntar på resultatet av årets lönekartläggning med förhoppning om en lönebild för våra yrkesgrupper som bättre motsvarar uppdragets svårighetsgrad. Det är särskilt intressant då förvaltningen har beslutat att avsätta mer pengar än årets avtal för att uppnå jämställda och konkurrenskraftiga löner för våra yrkesgrupper. 18 Socialnämnden Hisingen 18.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 18.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Trygghet och stadsutveckling Utvecklingen av lägesbildsarbetet har resulterat i att fler aktörer är delaktiga och uppskattning för innehåll samt spridning har ökat. Lägesbilderna är grund för den årliga lägesbilden vilket bidragit till förbättring sedan piloten 2023. Årlig lägesbild, orsaksanalys samt åtgärdsplan har tagits fram med stöd i lag om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Även här har fler aktörer deltagit och information har inhämtats genom gruppintervjuer och skriftliga svar. Behov finns av ytterligare förankring i verksamheterna för att stärka arbetet med mer heltäckande lägesbilder och effektivare åtgärdsplaner. Arbetet mot våld i nära relation (ViNR) intensifieras från och med hösten med ny handlingsplan och nytillträdd ViNR samordnare. Plan för hedersrelaterat våld och förtryck revideras av SF Centrum som har samordnande uppdrag. Förvaltningens medarbetare möter kontinuerligt det lokala föreningslivet och dess förbund. Det uppsökande arbetet bedöms stödja/stärka föreningar vilket skapar möjlighet till delaktighet och inflytande. Föreningsbidraget har möjliggjort ledarledda och kostnadsfria aktiviteter som bedöms bidra till trygghet för deltagare då de bidragit till att fler rör sig i områdena. Ytterligare verksamheter som bidragit till både personlig och områdesmässig trygghet är Tillsammansköket i Brunnsbo och föreningsvandring. Trygghetsskapande och brottsförebyggande programmet är grund för det löpande arbetet. Delaktighet och tillit I februari påbörjades omhändertagande av uppdrag medborgarbudget Bästa Biskop i Biskopsgården som är ett pilotprojekt som ger boende och verksamma i Biskopsgården möjlighet att bestämma hur en pott på 800 tkr ska användas till sociala aktiviteter. 4300 röster inkom vilket är mer än dubbelt så många som förra årets (1600). Tio aktiviteter ska genomföras sommar/höst 2024. Fritidsverksamheterna har genomfört Sommar i Backa tillsammans med Framtiden AB, Stena fastigheter, Kulturskolan, Grundskoleförvaltningen, Kulturförvaltningen, House of possibilitas, RF-SISU, ÄVO samt privata aktörer. Genom projektet har barn och unga fått möjlighet att utforska nya intressen, utveckla färdigheter och träffa nya vänner. En gemensam badutflykt har arrangerats sommartid och under hösten planeras en spökrunda på en av mötesplatserna. Under jullovet planeras LAN på kulturhuset i Tuve. Barn och ungdomar från samtliga områden ska bjudas in att delta. Verksamheten arbetar aktivt med barn och unga för att förebygga och motverka homofobi och att reagera och agera på beteenden som innebär kränkningar eller diskriminering. Medlemsavtal bidrar till bättre förutsättningar att jobba med trygghet på mötesplatserna. Arbete pågår också att ta fram en struktur gällande forum/arbetssätt för ungas inflytande och delaktighet. 18.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Tidiga insatser Hälsofrämjande och förebyggande tidiga insatser är i fokus för att bidra till minskad segregation. Resursenheten stöttar unga i att etablera sig på arbetsmarknaden genom bland annat stöd i att skriva CV, söka jobb samt tillhandahållande av arbetsplatser inom Ung Extra. Under 2024 har antalet unga som fått arbete via enheten fördubblats. Tidiga insatser för de allra yngsta barnen sker genom spädbarnsverksamheten och det familjecentrerade arbetet. En stor del av insatserna har varit inriktade på familjer där våld förekommer, med stöd till både våldsutsatta och våldsutövare. Utbildning har genomförts i MPV (Möta Pappor/föräldrar med Våldsproblematik), och ytterligare utbildningsinsatser är planerade. Utbildningen har visat en positiv effekt på utredningsarbetet gällande barn som upplever våld. Under våren 2024 har två utredningsuppdrag varit igång parallellt och under sommaren har ett uppdrag varit pågående. Högintensiva teamet har under året fortsatt implementeringen av FFT (Funktionell Familjeterapi) och utbildat två medarbetare inom KIBB (Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel) för att stärka sina insatser. Under året har över 150 föräldrar deltagit i föräldragrupper, och insatser har genomförts i samband med den nystartade Lundbyskolan. Fältgruppen har fortsatt sitt uppsökande arbete i skolor och utomhusmiljöer. Fältgruppens närvaro har bidragit till ökad tillit mellan ungdomar och socialtjänsten. Ett arbete med att implementera Socialstyrelsens kunskapsstöd, särskilt för att motverka normbrytande beteende och återfall i brott har påbörjats. Arbete och sysselsättning Avdelning försörjningsstöd bidrar med att bryta segregationen genom att rusta klienter till självförsörjning. Gällande utvecklingsprocessen med Arbvux och klienter i behov av arbetsrehabilitering så har arbetet pågått under vintern och våren och en ny arbetsmodell ska presenteras i början av september. För personer som inte kommer in på arbetsmarknaden för att de är språksvaga så har SF Hisingen i samverkan med Arbvux startat projektet Språk och hälsa. Insatsen är anpassad med fokus på stöd i språk och på hälsa. Projektet ska implementeras i hela Göteborgs stad och då både arbetsmodell och samverkan. För insatsen Fler Föräldrar i Arbete så behöver SF Hisingen remittera in fler klienter. Utbildningsinsatser på enheterna är inplanerade under hösten. De klienter som inte har kapacitet att gå i en insats så finns det aktiviteter inom civilsamhälle för att få tillgång till att öva språket och få tillgång till hälsoinsatser genom hälsolots. I samverkan med Enheten för samhällsorientering så gör SF Hisingen en satsning på att öka digitala kompetensen och antal E-ansökningar. Ovan insatser bidrar till att minska ärendeantalet på Hisingen. 18.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Förvaltningens arbete med att utarbeta en kompetensförsörjningsplan pågår. Planen förväntas klar under kvartal 4 2024 och speglar Göteborgs stads kompetensförsörjningsplan som är uppdelad i fem fokusområden. I varje fokusområde finns aktiviteter som bedöms påskynda utveckling, förflyttning samt förbättra möjligheterna att kompetensförsörja förvaltningen. Syftet med planen är att samla åtgärder som pågår för att mer systematiskt kunna följa utvecklingen. Planen skapar riktning och struktur för arbetet med kompetensförsörjning. Regelbunden dialog förs med fackliga parter i en särskilda samverkansgrupp (SSG) för kompetensförsörjningsfrågor. Förvaltningen arbetar med analys av vilka kompetensförsörjningsbehov som finns på kort och lång sikt. Förvaltningen följer upp stadens kompetensförsörjningsprognos, där prognoser över förändring av efterfrågan på olika yrkesgrupper samt prognoser över utbildad arbetskraft ingår. Befolkningsutvecklingen följs noggrant. Även rapporter och statistik från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) inom kompetensförsörjningsområdet inkluderas. Inom många områden måste Hisingen arbeta tillsammans med de tre övriga socialförvaltningarna. Lönebildning och personalomsättning är två exempel på samarbetsområden. Ökade krav ställs på analys av medarbetarundersökningar, avgångssamtal, prognoser och omvärldsbevakning för att se utmaningar i tid samt tillämpa och utveckla nya metoder och arbetssätt i verksamheterna, bland annat för att proaktivt kunna arbeta med personalomsättning och sjukfrånvaro. Den kommande nya socialtjänstlagen är viktig att ta hänsyn till i det löpande kompetensförsörjningsarbetet då den kommer att innebära förändringar i arbetssätt, kompetenskrav och nya yrkesroller. Mallen för avslutssamtal håller på att utvecklas för att bättre fånga fakta som kan användas i förbättringsarbetet. Även mallen för utvecklingssamtal förbättras med syftet att tidigare kunna identifiera om medarbetare har tankar på att avsluta sin tjänst. Kompetensförsörjning är en komplex fråga. Det är svårt att mäta direkta resultat och effekter av enskilda aktiviteter. Många aktiviteter är ömsesidigt beroende och bedöms ha en samlad effekt på övergripande nivå. För att följa upp resultat på övergripande nivå har ett antal indikatorer fastställts. Dessa är i stort sett samma som de indikatorer staden använder för uppföljning av stadens plan för kompetensförsörjning 2024–2026. Förvaltningen kommer följa upp kompetensförsörjningen två gånger per år, i samband med delårsrapport augusti och i samband med årsrapporten. Uppföljningen kommer fokusera på analys av pågående åtgärder, uppföljning av relevant statistik samt analys av resultat och effekter av genomförda åtgärder. Första tillfällen för denna uppföljning blir i samband med årsrapport 2024. 18.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Trygghet stadsutveckling I nämndens reglemente framgår att nämnden med beaktande av befolkningens behov och kännedom om lokala förhållanden utifrån sitt verksamhetsansvar ska vara en aktiv part när det gäller insatser inom bland annat området sociala erfarenheter i samhällsplaneringen. På så vis kan man säga att målet ingår i förvaltningens löpande kärnverksamhet att till exempel lämna synpunkter på detaljplaner. Socialnämnden Hisingens lämnade svar på remisser med mera omhändertas sedan inom de stadsbyggande förvaltningarna. Socialnämnd Hisingen har ingen rådighet över slutprodukten som sedan tas fram av dessa andra förvaltningar men är aktiv utifrån det sociala perspektivet löpande. Under första halvan av 2024 har fokus varit samverkan och samarbete med de stadsutvecklande förvaltningarna och att delta i pågående arbete och processer inom ramen för det ordinarie uppdraget. 18.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Under hösten kommer uppföljning att ske över vilka avdelningar och enheter som genomgått miljöförvaltningens web-utbildning. Utbildningen syftar till att visa att om alla gör det de kan så får det en stor påverkan på Göteborg som helhet. Utbildningen är obligatorisk för samtliga enheter men man bestämmer själv i avdelningen hur genomförandet ska gå till. Förvaltningen har haft uppföljning på det systematiska miljöarbetet från miljöförvaltningen under april månad. Miljöförvaltningen bedömer att förvaltningen har ett systematiskt miljöarbete. Utvecklingsarbete framåt kommer ske bland annat kopplat till kemikalier och möjligheten till uppföljning av inköpt flaskvatten. Årsuppföljningen av det systematiska miljöarbetet kommer bifogas årsrapporten enligt tidplan. Göteborgs stads miljö och klimatprogram ligger till grund för förvaltningens arbete med miljöfrågorna. 18.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Tidiga insatser Under 2024 fortsätter fokus på att tidigt identifiera behov och erbjuda stöd genom samverkan mellan olika aktörer, såsom förskolor, skolor och vårdinstanser med syftet att förebygga större problem längre fram. Genom spädbarnsverksamheten och olika föräldrastödsprogram har tidiga insatser kunnat erbjudas till familjer med barn i åldrarna 0–18 år. Förstärkt samverkan med vårdens aktörer, som BVC och BUP samt en ökad samverkan med förskola och skola, har möjliggjort att fler familjer fått tillgång till rätt insatser i ett tidigt skede. Ett utvecklingsarbete har skett med aktivitet/arena Community Familj, för att föräldrar och barn ska kunna träffas och ha fokus på föräldraskap och samvaro. Resursenheten barn och Högintensiva teamet arbetar fortsatt med Maria Heimers projekt för att öka barns delaktighet, projektet pågår enligt plan. Ett arbete pågår att fånga upp de barn och ungdomar som inte vill medverka genom att träffa dem på andra arenor än i socialtjänstens lokaler. Avdelningen arbetar delvis utifrån lokal kunskap och beprövad erfarenhet bland annat i form av individbaserad systematisk uppföljning som kommer implementeras i större utsträckning under hösten. Avdelningen ser över utbildningsbehov utifrån Socialstyrelsens kunskapsstöd för att motverka normbrytande beteende och återfall i brott. Arbete och sysselsättning En arbetsgrupp har påbörjat ett arbete med enhetschefer från avdelning försörjningsstöd och barn och unga myndighet för att utöka och förbättra samverkan mellan avdelningarna. Arbetet leds av en verksamhetsutvecklare från Barn och unga och beräknas vara genomfört under hösten 2024. Delaktighet och tillit Under 2024 har förvaltningen fortsatt arbeta med att utveckla och öka användningen av verktyget SIP, samordnad individuell plan, i syfte att främja god samverkan med sjukvården vid utformning av insatser som ges av både sjukvården och kommunen efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvården. Genom användningen av SIP kan den enskilde bli mer delaktighet i utformningen av insatserna som ges av båda huvudmännen. Genom samverkan mellan flera avdelningar har flertal behov av interna rutiner identifierats och upprättats. Fortsatt arbete med implementering av framtagna rutiner kommer att äga rum under hösten. Kvalitet och effektivitet Förvaltningen fortsätter se över processer för att öka kvaliteten och effektiviteten. Utveckling sker i nuläget primärt kopplat till stödprocesser. På Ledarforum har samtliga enhetschefer fått lämna förslag på administrativa områden som kan förenklas och här lyftes till exempel processerna för beställning av behörigheter tar mycket tid i anspråk. Arbete är startat för att se över området. Syftet att förbättra processerna är att skapa en så effektiv och säker hantering som möjligt. 18.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Utvecklingsarbete för att förbättra arbetsmiljön pågår. Bland annat ett förtydligande av systematiken och årshjulet som ligger till grund för arbetsmiljöprocessen med syfte att förenkla för chefer och medarbetare och för att involvera skyddsombuden för ett mer aktivt deltagande. I arbetsmiljöronderna lyfter medarbetarna positiva faktorer men även ett antal riskfaktorer. Arbete pågår i avdelningarna för att förbättra de identifierade utvecklingsområdena. Långtidssjukfrånvaron har ökat och förvaltningen behöver utreda närmare vad det beror på. Under hösten startar förvaltningen med Chefoskopet. Chefoskopet har som syfte att förbättra chefernas organisatoriska förutsättningar. Utifrån avdelningarnas handlingsplaner har förvaltningen har identifierat fyra förvaltningsövergripande områden: Tydliggöra intern kommunikation och i vilka forum beslut fattas och förankras och på vilken nivå. Förvaltningen har identifierat ett behov av att förtydliga vilka beslut som fattas av förvaltningsledning, av direktören alternativt direktörerna gemensamt, i avdelningschefsnätverk, i samordningsgrupper med flera konstellationer. Detta behöver förtydligas för att ge medarbetarna en tydligare och bättre förståelse av förvaltningens arbete och struktur och på ett bättre sätt möjliggöra delaktighet för medarbetarna. Tydliggöra och säkerställa stödet till chefer och verksamheter, ansvar och roller, tydliggöra roller, dvs vilken enhet avdelning och roll som ansvarar för vad. Det finns fortfarande vissa osäkerheter om var en viss fråga ska hanteras och vilka funktioner som ska stötta i vilka frågor. Ett långsiktigt arbete pågår med att förtydliga roller. I nuläget har arbete skett med avdelningschefernas och verksamhetsutvecklarnas roller. Fackliga informerades om arbetet i samband med riskanalys och kontrollplan i februari samt i maj månad på FSG. Chefoskopet kommer bidra till utvecklingsområden som behöver omhändertas i förvaltningen. Lokaler, anpassade utifrån verksamhetens behov (samt inför ny socialtjänstlag). Lokalfrågan är ständigt pågående. Förvaltningen arbetar med inspel som lämnats från fackliga parter och kommer återkomma med uppföljning. Även här kommer Chefoskopet bidra till utvecklingen framåt. Arbetsbelastning och ökat inflytande över tiden Förvaltningen behöver arbeta för att förbättra chefer och medarbetares möjlighet till att styra sin tid och att jämna ut belastningen. Många har lämnat synpunkter på att samarbete mellan fyra socialförvaltningar tar mycket tid i anspråk som inte är möjlig att styra över. Det handlar exempelvis om remisser, politiska uppdrag och uppdrag från direktörer där samarbete behöver ske. 19 Socialnämnden Nordost 19.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 19.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Förvaltningen bedömer måluppfyllelsen som viss. För att nå målet har förvaltningen fortsatt arbetat med tidiga, främjande och förebyggande insatser för att bidra till goda uppväxtvillkor för barn och unga. Familjecentralerna i Nordost, Familjeakademin och projektet Rätt kurva är exempel på hur förvaltningen arbetar med att skapa jämlika förutsättningar genom att tillhandahålla råd och stöd till barn och familjer i stadsområdet. För att säkerställa att förvaltningen erbjuder ett likvärdigt stöd i hela stadsområdet har Familjelinjen startat riktat mot Angeredsområdet, en insats som tidigare bara funnits i de östra delarna av stadsområdet. På samma sätt har förvaltningen påbörjat uppstart av spädbarnsverksamheten till att omfatta även de östra delarna av stadsområdet. För att skapa likvärdiga samverkansstrukturer kring små barns hälsa pågår ett arbete med att skapa fler lokala barnhälsonätverk i stadsområdet. Förvaltningen deltar aktivt i sju barnhälsonätverk, varav fyra startats upp under våren. Ytterligare ett startas upp under hösten. Barnhälsonätverken består av representanter från förskolor, barnhälsovård och socialtjänst. Nätverken ska öka möjligheterna att ge barn och familj tidiga insatser i rätt tid. Förvaltningen har arbetat med utvecklingsområden som identifieras i 2023 års barnbokslut. Under året har ett aktivt arbete med extern och intern samverkan pågått. Förvaltningen har intensifierat samverkan med förvaltningen för funktionsstöd (FFS) för att säkerställa att barn får sina behov tillgodosedda. Förvaltningen har även förtydligat den interna samverkanstrukturen med framtagna mallar att dokumentera i och använda för att ta fram en gemensam handlingsplan. Medarbetarnas kompetensutveckling är en viktig del i arbetet för att invånarnas livsvillkor ska bli mer jämlika. Det har bland annat genomförts kompetenshöjande insatser gällande våldsprevention, hedersrelaterat våld och barnrätt. Förvaltningen har fortsatt utvecklingsarbetet med att skapa meningsfull fritid för barn och unga genom ökad samverkan med fler grundskolor och fortsatt utveckling av skolan som arena efter skoldagens slut. Förvaltningen har även genomfört trygghets- och drogförebyggande arbete, arbete med normer och värderingar samt socialt fältarbete riktat till skolor under dagtid. Riktat arbete har även skett gentemot målgrupper med sämre förutsättningar för meningsfull fritid pga. ohälsa, funktionsnedsättning eller ekonomiska förutsättningar. Förvaltningen behöver fortsätta arbetet med att utforma insatser för att nå personer som förvaltningen vanligtvis inte når. Förvaltningen har börjat följa antalet SSPF-samtycken vilket har ökat jämfört med samma period förra året. Förvaltningen behöver följa mätetalet under en längre period för att kunna dra slutsatser om utvecklingen. 19.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Förvaltningens måluppfyllelse bedöms som viss utifrån att det finns fortsatta utvecklingsområden. Förvaltningen arbetar aktivt med att vara lätt tillgängliga för att stärka barns och deras familjers delaktighet, tillit och inflytande. Inom förvaltningens främjande och förebyggande arbete pågår ett aktivt arbete för att bryta segregation, främja jämlikhet och mångfald. Genom att skapa mötesplatser och verksamheter i stadsområdet möter personal olika behov och är lyhörda för att anpassa samhällsservice och aktiviteter skapas tillit, vilket ökar tryggheten i samhället. I Nordost bedrivs ett aktivt arbete inom Unga Påverkar. Ungdomsråden är välbesökta och initiativen från ungdomarna blir omhändertagna av politiken. I början på året utsågs Angereds ungdomsråd som Sveriges bästa råd inom en av ungdomsorganisationerna. Samverkan med civilsamhället är avgörande för att stärka friskfaktorer och mobilisera ansvarstagande i stadsområdet arbete genomförs tillsammans med Demokrati och medborgarservice. Förvaltningen prioriterar ungas väg ut på arbetsmarknaden, med cirka 90 ungdomar som fått helgjobb under första halvåret. Ett femtiotal aktiviteter för barn och unga har erbjudits under lov i samarbete med civilsamhällesorganisationer. Förvaltningen har fortsatt erbjuda individuellt stöd till personer i försörjningsstöd. Trots att arbetslösheten fortsätter att öka i landet ligger antalet unika hushåll med utbetalt försörjningsstöd stabilt. Däremot har minskningen av antal barnfamiljer med försörjningsstöd stannat av och en ökning har skett vad gäller unga vuxna i långtidsberoende, vilket kan vara en effekt av rådande lågkonjunktur. Förvaltningen utvecklar avhopparverksamheten, vilket lett till ökad hjälp för både barn och vuxna att lämna kriminalitet. Projektet "Rätt kurva", som pågår till 2026, fokuserar på barn med tidig brottsdebut. Skolsocialt arbete och våldsprevention främjar demokratiska värderingar och motverkar hedersrelaterat våld i skolorna. Implementeringen av metoden Signs of Safety fortsätter i god takt. Metoden ämnar bland annat att öka delaktighet och tillit för barn och deras familjer kring deras situation. Förvaltningen arbetar tillsammans med Polisen med en kunskapsbaserad lägesbild som fokuserar på fem områden: Narkotika, Våld i nära relationer, Organiserad brottslighet, Otillåten påverkan och desinformation samt Insocialisering i kriminalitet för ungdomar. Förvaltningen förstärker arbetet med brotts- och våldsprevention, med särskild satsning på tjejer i gängmiljöer. Budgeten för stöd till civilsamhället har fördubblats och kontrollerna av föreningsbidrag har intensifierats för att säkerställa korrekt användning. Förvaltningen ser att befintliga samverkansforum skulle kunna nyttjas i högre grad för att öka samordningen kring de vi är till för. 19.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Förvaltningen bedömer att måluppfyllelsen är viss. Vad gäller personalomsättning så är trenden under året positiv, omsättningen ser ut att minska med ungefär 1,5 procentenheter under året jämfört med föregående år. Under året har implementering av såväl stadens som förvaltningens kompetensförsörjningsplaner påbörjats. Bland annat har några avdelningar avsatt planeringsdagar för att arbeta med sitt gemensamma ledarskap. Några avdelningar har parallellt arbetat med att ta fram respektive förnya kompetensutvecklingsplan. Kopplat till förvaltningens riktningsarbete har arbetet med att skapa en god organisationskultur fortsatt. Tillsammans med verksamheterna har HR fortsatt att arbeta för att hitta nya, bland annat digitala, sätt att attrahera och rekrytera rätt medarbetare. Arbete med att utveckla rekryteringsprocessen samt att utbilda enhetschefer i rekrytering har gjorts under året. Förvaltningens pågående arbetstidsinnovationsprojekt förväntas också bidra till att göra förvaltningen till en ännu mer attraktiv arbetsgivare. De flesta av förvaltningens enheter har under året fortsatt att arbeta med verksamhetsspecifika lönekriterier. Framtagandet av specifika lönekriterier bedöms ha god effekt gällande att öka förståelsen för löneprocessen och även öka delaktigheten hos medarbetarna. I 2024 års löneöversyn uppmärksammades särskilt de medarbetare som arbetat mer än 10 år i stadsområdet. I syfte att kompetenshöja samt trygga medarbetare har samtliga medarbetare i förvaltningen uppmanats att delta vid förvaltningens utbildning från Myndigheten för psykologiskt försvar och Center mot våldsbejakande extremism som gavs i maj månad. Medel inom ESF-projektet "New recruits" beviljades i juni månad. Tillsammans med övriga tre socialförvaltningar är planering för och rekrytering av studentanställningar påbörjade inför hösten. Studentanställningarna vänder sig till personer som studerarar sista terminen på socionomprogrammet. Syftet är att dels vara en attraktiv arbetsgivare men också att skapa förutsättningar och rusta nyutexaminerade socionomer innan de går ut och får en första anställning inom våra förvaltningar. 19.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Förvaltningen bedömer att måluppfyllelsen är viss utifrån att det finns fortsatta utvecklingsområden. Förvaltningen bidrar till målet genom arbetet med sociala erfarenheter i samhällsplaneringen. Utifrån nämndens reglemente och socialtjänstlagen bygger förvaltningens medverkan i samhällsplaneringen på sociala erfarenheter och syftar särskilt till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden inom stadsområde Nordost. Under året har arbetet även inkluderat medverkan i framtagandet av stadens gemensamma planerings- och exploateringsprocess (PLEX), ett arbete som kommer att fortlöpa under resten av året. I stadsområde Nordost utgör den glesa bebyggelsestrukturen med långa avstånd mellan bostadsområden ihop med stadsområdets topografi med stora höjdskillnader både inom och mellan områden stora utmaningar. Det ställer även höga krav på lokal närvaro och bostadsnära verksamheter för att skapa en levande stad, i hela staden. Förvaltningen är genom till exempel verksamheter, aktiviteter, föreningsbidrag och olika samverkansformer en närvarande och aktiv part i att skapa och bidra till en levande stad. Under året har förvaltningen bland annat ökat bemanningen på flertalet mötesplatser och implementering av en ny Fritidsbank i stadsområdet pågår. Förvaltningens trygghetsarbete, att motverka gängkriminalitet och ha en välfungerande SSPF (Skola, socialtjänst, polis och fritids) och avhopparverksamhet är viktigt för att bibehålla en positiv utveckling där uppväxtvillkor och livsvillkor är goda. Fortsatt fokus på familjestöd och serviceinsatser ökar förutsättningar för tillit och förtroende för samhället. I stadsområdet finns ett rikt socialt föreningsliv som bedriver mötesplatser, fungerar som brobyggare och riktar aktiviteter till olika prioriterade grupper. Då förvaltningen ser att antalet initiativ från civilsamhället ökar är det viktigt att behålla möjligheten till finansiering och samverkansavtal för att skapa stabilitet och motverka korta projekt som läggs ned och skapar besvikelse hos invånare. Sedan avvecklingen av stadsdelarna har det sammanhållna lokala arbetet minskat inom vissa områden. Förvaltningen ser att samverkan kring behov och prioriteringar utifrån ett befolkningsperspektiv behöver stärkas. Förvaltningen har under året antagit en strategi för mer lokal sammanhållen service som kan kompensera för och återetablera den lokala kunskapsbilden och handlingsförmågan. 19.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Förvaltningen bedömer måluppfyllnaden som god. Uppföljningen av förvaltningens miljömål görs med stöd av förvaltningens miljöområden; energi, mobilitet, inköp, avfall och kemikalier. Så gott som alla förvaltningens enheter har upprättat nya aktiviteter för att öka följsamheten till förvaltningens målområden och sedan tidigare beslutade policys. Många enhetschefer rapporterar att arbetet med att ta fram och arbeta med miljömål har väckt stort engagemang bland medarbetarna. Energi Flera av förvaltningens enheter har skapat aktiviteter för en minskad energiförbrukning. Fokus läggs vid att inte använda mer energi än nödvändigt genom att släcka belysning i rum som inte används samt se till att belysning är släckt och datorer avstängda vid arbetsdagens slut. Mobilitet I miljöområdet om mobilitet har förvaltningens enheter upprättat aktiviteter med syfte om att öka användningen av kollektivtrafik och att utgå från att i första hand välja kollektivtrafik eller cykel som ett resealternativ. När bil är det enda alternativet väljs i första hand elbilar framför fossildrivna fordon. Dessutom väljer enheter att, om möjligt, genomföra möten via teams i stället för att resa till varandras kontor. Inköp I miljöområdet om inköp lägger förvaltningens enheter fokus vid återbruk med syfte om att minska svinn av produkter. Det uppmuntras för ett medvetet tänk gällande inköp och förbrukning. Enheter har under våren 2024 fått stöd av inköp i att genomföra analys om att hitta mer miljövänliga alternativ vid inköp. Enheter har antagit policy om att i första hand servera vegetarisk kost vid till exempel planeringsdagar. Dessutom har ”bytes”-dagar införts på enheter där medarbetare uppmuntrar till återbruk genom att byta ting med varandra, många använder återbrukstjänsten TAGE och en enhet har skapat en egen second hand i sitt lunchrum. Avfall Förvaltningens enheter har skapat aktiviteter inom miljöområdet om avfall med ett fokus på källsortering i syfte om att sortera rätt. Det har skett kompetensutveckling inom området där vikten av källsortering betonas. Kemikalier Verksamheter som rörs av målområdet har prioriterat kemikaliehanteringen och ett arbete pågår med utfasning av kemikalier, förbättrade rutiner vid användning samt uppföljning och uppdatering gällande riskbedömningar i Chemsoft. 19.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Förvaltningen bedömer måluppfyllelsen som viss. Socialförvaltning Nordost omhändertar målet genom i huvudsak tre delar. Förvaltningens avdelning Integrerad digitalisering är drivande i den digitala verksamhetsutvecklingen på uppdrag av samtliga vård- och omsorgsförvaltningar. Flera projekt är påbörjade som kommer leda till en högre måluppfyllelse i och med att förvaltningen kan få ett mer resurseffektivt arbete framöver. Exempel på projekt är införandet av Säker digital kommunikation som är ett säkert sätt att utbyta känslig och sekretessklassad information mellan kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra offentligt finansierade aktörer. Avdelning Integrerad digitalisering har sedan förra året infört en gemensam behovsprocess så att medarbetare inom vård och omsorgsförvaltningar kan skicka in sina idéer och behov av digitalisering. Under hösten kommer även förvaltningen implementera en förvaltningsintern möjlighet (NYTT-JA) för medarbetare att skicka in idéer och förslag på all typ av utveckling, inte bara digitalisering. Genom att omhänderta medarbetares utvecklingsidéer på ett systematiskt sätt kan förvaltningen i högre grad nå en välfärd som möter göteborgarnas behov. Förvaltningens implementering av det så kallade målområdesarbetet har lett till att omhändertagandet och uppföljningen av kommunfullmäktiges mål och uppdrag sker inom förvaltningsgenomgripande grupperingar där chefer ges möjlighet att genom samtal fokusera på utveckling av förvaltningens arbete utifrån målen och uppdragen istället för att endast skriftligt rapportera om dom. Det har lett till både ett mer aktivt arbete med många mål men även en bättre måluppfyllelse, exempelvis stadens miljömål. Förvaltningen behöver fortsätta arbetet med att utveckla tillitsbaserad styrning. Arbetet med chefers organisatoriska förutsättningar fortsätter genom att förvaltningens stödverksamheter löpande söker synpunkter och feedback från chefer i kärnverksamheten. Förvaltningens stödverksamheter arbetar aktivt med att minska den administration som verksamheten behöver hantera. Det sker genom att man kontinuerligt försöker effektivisera det egna administrativa arbetet inom stödverksamheten för att på så sätt med samma resurser kunna ta över mer administrativa uppgifter från kärnverksamheten. Stödenheterna har påbörjat ett större projekt för att samla in utvecklingsidéer från medarbetare och de administrativa enheterna har påbörjat en kartläggning av sin egna processer för att bättre kunna stödja kärnverksamheten i att minska sin administration. I ett alltmer ansträngt ekonomiskt läge för staden och omvärlden har förvaltningen tillämpat ett ökat fokus på prioritering av förvaltningens resurser vilket bland annat inneburit anställningsprövning av administrativa tjänster och högre chefstjänster. 19.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Förvaltningen bedömer att måluppfyllelsen är god. Förvaltningen har under året fortsatt att genom systematiskt arbetsmiljöarbete vid varje enhet förbättra de delar som i medarbetarenkäter, arbetsmiljöronder och vid APT (arbetsplatsträffar) lyfts av medarbetare som viktiga delar att utveckla. Med hög medarbetardelaktighet som kännetecken har flera enheter tagit steg framåt; någon enhet har gemensamt tagit fram värdeord för sin enhet, en annan har tagit fram en struktur för att möjliggöra arbete på annan plats, flera enheter har regelbundna trivselaktiviteter och ytterligare några enheter har låtit utbilda medarbetare i återhämtning. Under året kommer samtliga chefer få en genomgång av det nya samverkansavtalet. Förvaltningens pågående arbetsinnovationsprojekt förväntas ge de medarbetare som omfattas en bättre arbetsmiljö. Jämfört med andra socialförvaltningar i staden har socialförvaltning Nordost en förhållandevis låg sjukfrånvaro. Förvaltningens sjukfrånvaro fortsätter också att sjunka, i synnerhet de längre sjukskrivningarna. Under året har flera avdelningar arbetat aktivt med att tillsammans med HR systematiskt kartlägga och analysera och arbeta med förekomsten av arbetsrelaterad ohälsa, i syfte att minska korttidsfrånvaron och därmed förebygga långtidssjukfrånvaro. Ett identifierat utvecklingsområdet är chefers arbetsmiljö. Även om cheferna i förvaltningen generellt har mycket låg sjukfrånvaro så rapporterar en alltför stor andel av cheferna att de har en för hög arbetsbelastning. I samarbete med förvaltningens säkerhetsenhet har åtgärder vidtagits vid de arbetsplatser och i de enskilda fall där det varit behövligt. 20 Socialnämnden Sydväst 20.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål Uppföljningen av de politiska målen görs enligt stadsledningskontorets anvisning, vilket innebär en kort beskrivning inom begränsat utrymme, av hur nämnden tagit sig an målen samt även beskriva den utveckling som skett inom respektive mål. Nedan följer dessa beskrivningar per politiskt mål, sammanfattningsvis löper arbetet på enligt planering i nämndens verksamhetsplan för samtliga sju mål. 20.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Förvaltningen har fokus på att öka delaktigheten för alla målgrupper samt arbeta för en tryggare stad. Nedan följer exempel på konkreta aktiviteter. Förvaltningen har tagit fram ett förslag på funktionsprogram för sociala boenden och en vägledning som ska hjälpa boendena att samverka med sitt närområde. Siffror från föregående år visar att den upplevda tryggheten har sjunkit i Sydväst samt i Stora Högsbo och Centrala Tynnered. Frölunda har ökat något. Resultat för 2024 har inte kommit ännu. Förvaltningen bidrar även i arbetet med åldervänliga Göteborg genom att påtala behov utifrån ett seniorperspektiv i planprocesser och sociala konsekvensanalyser. Inflödet av samtycken till SSPF har varit högt. I aug 2024 finns 70 aktuella samtycken. Antal avslutade samtycken med orsak att oro för kriminalitet minskat eller upphört är 19. Antal åtagandeplaner på gruppnivå är fem. Det pågår arbete tillsammans med polisen om hur socialförvaltningarna kan ta del av statistik om antal barn/unga i riskzon enligt cylindermodellen. Förvaltningen informerar stadens förvaltningar med verksamheter i skärgården och ideella aktörer om möjligheterna att söka Leaderstöd. Två projekt har beviljats medel. Leader har haft popup på Styrsö och samverkan sker med framförallt skola, förskola, bibliotek. Förvaltningen bidrar även till målet genom nedanstående aktiviteter: Förvaltningen bidrar vid informationsinsatser och utbildningar (bostadsbolag, föräldrar, föreningar med flera). Kontakt med medborgarkontoret för att se över möjligheterna att ha medarbetare på plats där. Utökning av det uppsökande arbetet mot unga i riskzon för kriminalitet eller som vill lämna kriminalitet (medel beviljade). GVI är implementerat och insatser pågår inom alla tre grundpelare. Utbildningar i våldsprevention utifrån konceptet ’Inget att vänta på’. Det har bland annat riktats till fritid, bibliotek och föreningar. Med stöd av Brottsofferfonden har brädspelet ”Lite våld gör också ont’ tagits fram, som kan spelas på skolor och mötesplatser. Resursteam heder har startat upp en välbesökt kvinnogrupp med fokus på könsstympning. Utifrån barnbokslutets utvecklingsområden stärks arbetet med barnrätt och delaktighet. Invånarguider har rekryterats, medborgarkontoret kommer ingå i arbetsgrupp för guiderna. Trygghetsvandring och dialoger har genomförts med fastighetsvärdar, trygghetsvärdar, hemtjänst och ungdomar. Samtal med invånare har hållits efter våldsdåd. Förutom polis och socialförvaltning inkluderar åtgärdsplanen brott och otrygghet insatser som utförs av andra förvaltningar, räddningstjänst och fastighetsägare. Lokal demokratidag genomförs i december. Beslut taget om ny lokal för fritid på Styrsö ger bättre arena för verksamheten. Fördelning av utbetalt föreningsstöd och antal IOP följs upp i årsrapporten. 20.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Förvaltningen bidrar till segregationsmålet genom en rad aktiviteter och arbetssätt. Nedan rapporteras kortfattade beskrivningar. Inom SSFF-arbetet ser förvaltningen en positiv utveckling på Frejaskolan, dock fortsatta utmaningar på Frölundaskolan. Föräldrastödsprogram har genomförts med stort antal deltagare, arbete pågår för att utöka detta arbetssätt i samverkan med civilsamhället. Fritidsbanken flyttade i januari till nya, större lokaler på Frölunda Torg. Verksamheten redovisar en ökning av utlåning med ca 70%. Fokus på att stärka samverkan med sysselsättning och sjukvård inom Bostad först, för att bättre möta upp behov hos klienter, arbete sker för att underlätta övergången från kollektiva boenden till bostad först. En tydligare struktur för UngSydväst har arbetats fram och även tydlighet kring resurser. En ESF-ansökan har beviljats vilket innebär möjlighet att stärka upp med ett uppsökarteam samt ytterligare SSPF-koordinator Samverkan utvecklas och förvaltningen har representant med i arbetsgruppen för Framtidshubben. Kontakt är tagen mellan Framtidshubben och Ungdomens hus 1200 kvadrat. Det vräkningsförebyggande arbetet har givit resultat och antalet vräkta hushåll har minskat, nio under första halvåret 2024 jämfört med 17 hushåll 2023 samma period. Inga barnfamiljer har blivit vräkta under det första halvåret. Förvaltningen har påbörjat samverkan med Samlarteamet. Inflödet av nya ärenden inom försörjningsstöd har legat på ett stadigt jämnt inflöde och ligger på samma nivåer som 2023. Antalet pågående barnfamiljer har fortsatt sjunka under 2024. En samverkansmodell - Fler Familjer i Arbete tillsammans med Kompetenscenter, bedöms vara en bidragande orsak till att fler familjer med barn får stöttning och blir självförsörjande. Kostnaderna för försörjningsstödet har dock inte minskat så som antalet ärenden. Detta har sin största orsak i ökningen av riksnormen som varit hög, samt övriga kostnadsökningar i samhället. Fokus har legat på att prioritera möte med klienterna för en aktiv planering till självförsörjning. Fortsatt utmaningar med sysselsättning för personer med beroendeproblematik i hemlöshet. Drygt var sjätte person inom målgruppen är i någon form av sysselsättning utifrån ett enskilt mättillfälle i juni 2024. Arbetsgrupp där förvaltningen är representerad utreder frågan om att öka sysselsättningsinsatser för denna målgrupp. Andelen personer med långvarigt försörjningsstöd har ökat något i förhållande till helhetsbilden. Det är svårt att matcha denna grupp mot självförsörjning då det inte finns så många “lätta jobb” på arbetsmarknaden. Avsaknaden av insatser i staden är fortfarande stor för målgruppen, vilket gör det svårt att stödja dessa individer till självförsörjning. 20.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Förvaltningens arbete med kompetensförsörjningsplanen har särskilt lyfts med verksamheterna vid analysmöte under maj/juni, resultatet presenteras i särskilt avsnitt till delårsrapporten (se avsnitt 3.1). Förvaltningen arbetar löpande för att skapa en organisation präglad av tillit. En viktig del av detta arbete är våra chefsforum, där chefer träffas en gång i månaden för dialog, erfarenhetsutbyte och även vissa utbildningsinsatser. Sedan ett par år har förvaltningen också ett aktivt målområdesarbete, där olika delar av organisationen samarbetar för att bygga en gemensam kultur med fokus på dem vi är till för. Detta arbete bidrar också till att skapa gemensamma mål och ett gemensamt förhållningssätt som grundar sig i grunduppdraget. Förvaltningen har haft framgång med de regelbundna mötena mellan avdelningarnas ledningsgrupper och förvaltningsledningen, så kallade analysmöten. Dessa möten har stärkt tilliten i organisationen genom gemensamma analyser och identifiering av förbättringsområden, där verksamheten och stödet kan arbeta tillsammans för att nå våra mål. Alla chefer genomgår utbildningar för att stärka sitt tillitsbaserade ledarskap. Förvaltningen planerar också ytterligare utbildningar för nyckelfunktioner under hösten och vintern. Förvaltningen stärker arbetet med att attrahera och tillvarata studerande för praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Uppstart av VFU-centra, stöd till handledare och chefer samt ökad närvaro på rekryteringsmässor är exempel på aktiviteter. Inom avdelning barn och unga har man ökat bemanningen på en del enheter. En satsning på socialsekreterare med särskilt uppdrag har gjorts, där vissa socialsekreterare har ett särskilt uppdrag att handleda och introducera nya socialsekreterare i arbetet. En implementering av genomförd tjänstemätning sker inom myndighet, en tjänstemätning även för utförare är under uppstart. Utifrån omorganisationen inom boende och hemlöshet har arbetet med Chefoskopet varit riktat mot arbetet med chefers förutsättningar inom den nya organisationen. Avdelningarna har omhändertagit arbetet med Chefoskopet genom att resultatet och de utvecklingsområden som identifierats har applicerats i chefernas arbetsmiljöplaner. Fortsatt arbete och uppföljning av resultatet ingår därför i det kontinuerliga arbetet enligt de processer som råder för uppföljning av arbetsmiljöplanerna. Nästa uppföljning kommer ske i oktober/november 2024. Förvaltningens prognos gällande personalomsättning 2024 är i dagsläget 10 % för helåret, en minskning jämfört med föregående år. Förvaltningen har dock inget resultat per halvår, utan detta följs upp i samband med årsrapport. Likaså följs resultatet av medarbetarenkäten upp i samband med årsrapport efter att årets medarbetarenkät genomförts under hösten. 20.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Förvaltningen har bidragit till målet genom följande aktiviteter och åtgärder. Platssamverkan i Frölunda, Tynnered och Högsbo har fortsatt. Åtgärder har genomförts såsom ökad belysning, ökat skalskydd på fastigheter, ökad skötsel på några ytor samt där det funnits behov kontrollerat tillstånd för kommersiella verksamheter. Mutual Benefits modell för platssamverkan kring sociala boenden är under implementering, innan årsskiftet ska alla förvaltningens boenden upprätta en plan för platssamverkan. Projektet har sammanställt hur en möjlig uppskalning och upprätthållande av den pilot och förslag som kommit ur projektet inom ramen för frågan kring hemlöshet och stadsutveckling, som nu bereds i förvaltningsledningen. Ett förslag till funktionsprogram för sociala boenden har skickats ut på remiss till ett relevanta nämnder i staden. Programmet ska vara en riktning när staden bygger nytt eller hyr in boenden för personer i hemlöshet. Programmet utgör också stöd i hur boenden ska utformas och vilka funktioner som behöver finnas för att möta de boendes behov. Synligheten i området ökar genom: Skola som arena/Lights On områdesaktiviteter runt Stjärnhusen och Opalparken sommaraktiviteter i Högsbohöjd personal på Frölunda torg och Briljantgatan. Socialtjänsten deltar på föräldramöten i skolor. Uppsökarteamet för hemlösa har utvecklat en samverkan med Västra Götalandsregionens mobila team för beroende för att via dem skapa ytterligare tillit och kontakt. Arbete pågår med att ta fram en ny hemlöshetsplan. Planen ska tydliggöra inriktningen för kommuners insatser för att minska antalet vuxna och barn som befinner sig i hemlöshet, insatser för att förebygga att människor blir hemlösa samt stärka det sociala perspektivet i samhällsplaneringen. Planen har arbetats fram med representant från Exploateringsförvaltningen samt avdelning Boende och hemlöshet. Planen har skickats ut på remiss, innan den översänds till kommunfullmäktige för antagande. Förvaltningen har bidragit med sociala erfarenheter i planprogrammen för Tynnered och Frölunda samt detaljplaner, t.ex. gällande barriäreffekter, grönområden och behov av platser för föreningsliv och lek. I planarbeten har dialog aktivt främjats med medborgare och aktörer. Rapport från dialog Tynnered i samverkan med hyresgästföreningen och Destination Tynnered har färdigställts. Erfarenheter från avdelningarna Barn och Unga och Vuxen och försörjning har tagits tillvara in i samhällsplaneringen genom samverkan och detta arbete fortsätter under hösten. Samverkan planeras även med enheter för fritid och förebyggande och främjande. Samverkan med stadsbyggnadsförvaltningen har påbörjats för att säkerställa att sociala erfarenheter omhändertas inom den nya PLEX-processen (gemensam plan och exploateringsprocess). 20.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Förvaltningen har genomfört flera åtgärder för att vara en del av klimatomställningen och främja biologisk mångfald. Miljöorganisationen har implementerats, med central miljögrupp och miljöombud som deltar i förvaltningens miljöarbete. Klimatpåverkan har minskat övergripande, men flygresor under 60 mil har ökat. Förvaltningens riktlinjer för tjänsteresor är tydliga med att sådana resor i första hand ska ske via tåg i första hand och förvaltningen bedömer att detta är en tillfällig ökning som inte förväntas kvarstå. Återbruk har prioriterats med uppstart av Fritidsbanken, vilket har ökat återanvändningen av material betydligt. Gällande avfall finns det en ökning främst av omhändertagande av farligt avfall (lustgas) och åtgärder är påbörjade för att hantera denna problematik. Förvaltningen fortsätter att stödja initiativ som Leksaksbiblioteket och Fritidsbanken för att främja hållbarhet och social rättvisa inom stadsområdet, med koppling till målen God hälsa och välbefinnande samt Minskad ojämlikhet i Agenda 2030. Förvaltningen letar efter nya samarbeten fortlöpande. Uppföljning av lokala miljömål Kostnad för engångsmaterial har ökat under 2023 jämfört med tidigare år, och den största andelen köps in inom verksamheterna för boende och hemlöshet. Avdelningarna har under året fokus på att minska användningen av engångsmaterial i största möjliga mån. Andel kostnad ekolivsmedel av total kostnad livsmedel har minskat kontinuerligt, något som behöver utredas vidare. En bakomliggande orsak tros vara tekniska orsaker. Användandet av TAGE har ökat betydligt och en stor del av denna ökning härleds till uppstarten av Fritidsbankens verksamhet. Planerad minskning av utfasnings- och riskämnen pågår enligt plan och fortsatt kartläggning av kemikalier inom verksamheterna fortgår (särskilt fokus inom fritidsverksamheterna). Förvaltningen återkommer till rapportering kring målet att mängden blandat avfall ska vara nära noll i samband med årsrapporten. Den stadengemensamma utbildningen om stadens miljö- och klimatarbete, "Från ord till handling" pågår och följs upp årligen. Under första halvåret har endast ca 6 procent av förvaltningens medarbetare genomfört utbildningen. Med anledning av omorganisationen inom boende och hemlöshet har förvaltningen ännu inte påbörjat uppdraget från nämndens verksamhetsplan om att hantera brukares bohag på ett klimatsmart sätt, vilket planeras att inledas under hösten och återrapporteras i kommande årsrapport. Sammanfattningsvis har förvaltningen genom en rad åtgärder och samarbeten tagit steg för att vara en del i klimatomställningen samtidigt som den främjar biologisk mångfald och social rättvisa inom ramen för Agenda 2030. 20.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Förvaltningen prioriterar följande utvecklingsområden för att nå måluppfyllelse: Gemensamt arbete (mellan socialförvaltningarna) i omställningen till ny socialtjänstlag. Inom folkhälsa och familjecentrerat arbete finns flera pågående aktiviteter vilket kommer att redovisas i årsrapporten. I kategoriplan barn och unga har fyra aktiviteter avslutats, sexton är pågående och tre har inte påbörjats. Inom vuxen har tio aktiviteter avslutats, tjugosex är pågående och nio har inte påbörjats. Arbetet med insatser i egen regi ingår i kategoriplansarbetet. När Spink rekommenderar insatser är prioriteringsordningen alltid egen regi i första hand. Orsaker till att egen regi inte väljs kan tex vara platsbrist eller att verksamheten inte matchar individens behov. Öppenvården bedrivs till störst andel i egen regi. Fördelning av bruttokostnaden för insatsen 2023 var 85 procent i egen regi och 15 procent på externa köp Arbetet med en ny hemlöshetsplan pågår där förvaltningen har varit en stor part i framtagandet. Förvaltningens barnrättsarbete har fortsatt att utvecklas utifrån identifierade utmaningar som framkommit i barnbokslut 2023. Samlad uppföljning görs i barnbokslutet till årsrapporten. En gemensam arbetsgrupp har arbetat fram ett nytt upplägg kring brukarundersökningar som ska ge ett bättre underlag för analys. Förvaltningen har fortsatt arbetet med stärkt samverkan med hälso-sjukvård samt andra förvaltningar för att individens behov ska tillgodogöras. Antal SIP har ökat inom både avdelning barn och unga samt vuxen vilket innebär att arbetet ger resultat. Förvaltningen har en kvalitetsgrupp samordnar kvalitetsarbetet. Fortsatt stärkt arbete kommer att ske inom ramen för ny socialtjänstlag. Kvalitetsåret sammanfattas i årlig kvalitetsrapport som bifogas årsrapporten. Det har varit en utmaning att få in tillräckligt underlag till HVB-enkäten. Ett analysseminarium är planerat för att analysera och utveckla arbetet. Användandet av ASI har gått ner vilket resulterat i åtgärder för att öka användandet igen. Förvaltningen arbetar för ett effektivt lokalutnyttjande genom att utveckla fastighetsprocesserna och kontinuerligt revidera förvaltningens lokalbehovsplan. Struktur för styrning och samarbete med TID/ID behöver utvecklas. Inom avdelning vuxen har andelen ansökningar om försörjningsstöd som hanteras digitalt stadigt ökat sedan införandet och ligger nu på 56 %. En hanteringsordning för omhändertagande av möjlighet till reserverad upphandling har tagits fram. Den är beslutad i kategoriråd IFO-FH och gäller tillsvidare för Inköps- och upphandlingsförvaltningen (Ink) och de sex socialförvaltningarna. 20.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Förvaltningen har systematiska arbetssätt för att säkerställa en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor utan att tappa fokus på dem vi är till för. Inom förvaltningen genomförs arbetsmiljöronder två gånger per år inom det systematiska arbetsmiljöarbetet, samt en medarbetarenkät årligen. Resultaten från dessa används för att förbättra arbetsmiljön och möta medarbetarnas behov. Inom verksamheten för boende och hemlöshet har ett avdelningsövergripande arbetsmiljöteam inrättats för att möjliggöra dialog kring gemensamma utmaningar. Barn och unga har satsat på att säkerställa rätt bemanning och förbättra arbetsmiljön och särskilda uppdrag har givits till vissa socialsekreterare för att introducera och handleda nya socialsekreterare. Inom flera av verksamheterna har även fokus legat på att kompetenshöja kring och implementera rutiner för att motverka och förebygga hot och våld. Utbildningar och workshops hålls för att stärka personalens beredskap och hantera dessa situationer. Det pågår även arbete med att öka rapporteringen och hantera den ökade samhällspåverkan som påverkar arbetsmiljön. Sjukfrånvaron har ökat med 0,5 %, med särskild ökning i långtidssjukskrivningar. Förvaltningens prognos för personalomsättningen under 2024 är något lägre än föregående år. Uppföljning av personalomsättning sker på helår och därför återkommer förvaltningen kring det och även gällande uppföljning av avgångsenkät och medarbetarenkät i samband med årsrapport kring dessa indikatorer. Förvaltningen följer lokal samverkansöverenskommelse som är i linje med Göteborgs Stads samverkansavtal och arbetar aktivt med att följa upp och stärka den fackliga samverkan. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet har genomförts under våren i samtliga LSG och därefter en samlad bedömning i FSG där det konstaterades att förvaltningen haft ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete under 2023. Nämnden lämnade tillägg till årets verksamhetsplan gällande att säkerställa introduktion och handledning inom boende och hemlöshet. Inom avdelningarna finns en introduktionsutbildning för nya medarbetare. I utbildningen täcks olika delar in som är av vikt i arbetet, såsom social dokumentation, systematiskt kvalitetsarbete, rutiner, avvikelsehantering, brukarinflytande. Därutöver har avdelningarna återkommande utbildningar både under året inom metodarbetet, bland annat lågaffektivt bemötande och motiverande samtal. Nämnden gav ytterligare ett tillägg gällande att involvera fackliga parter och personal vid renovering av lokaler inom verksamheterna för Boende och hemlöshet. Vid planering av renovering involveras fackliga parter tidigt i processen och ges information samt utrymme för dialog. 21 Stadsrevisionen 21.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 22 Stadsmiljönämnden 22.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål Kommunfullmäktiges mål ska enligt stadens budget 2024 bidra till FN:s globala hållbarhetsmål. Enligt nämndens reglemente ska grunduppdraget bedrivas utifrån ett hållbarhetsarbete som syftar till att uppnå målen i Agenda 2030 samt verka för en hållbar utveckling utifrån social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. De globala hållbarhetsmålen och hållbarhetsdimensionerna hänger tydligt samman. För att förtydliga och förenkla stadens styrning har förvaltningen grupperat; kommunfullmäktiges mål, politiska uppdrag samt politiskt antagna program och planer mot de tre hållbarhetsdimensionerna. Detta ger en bild över hur olika delar inom den politiska styrningen samverkar. Inom den sociala dimensionen har nämnden grupperat målen Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet, Segregationen i Göteborg ska brytas samt Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Inom den ekologiska dimensionen har nämnden grupperat målen Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist och Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Inom den ekonomiska dimensionen har nämnden grupperat målen Göteborg ska klara kompetensförsörjningen och Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. 22.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Stadsmiljöförvaltningen har en viktig roll i arbetet med att skapa en jämlik och trygg stad som bidrar till ett gott liv för alla. Förvaltningen bidrar i sin roll som ansvarig för stadens rum och samlade framkomlighet genom att förvalta och utveckla tillgängliga, attraktiva och levande stadsmiljöer och naturområden för alla. Genom tillgång till friytor och bra utemiljöer för lek och utevistelse vid bostäder, fritidshem, förskolor och grundskolor skapas miljöer där barn och unga har plats för rekreation och samspel. Göteborg är en nära, sammanhållen och robust stad där parker, naturområden och stadsrum finns nära göteborgare och besökare och bidrar till varierade, jämlika och hälsosamma upplevelser och livsmiljöer som stärker stadens identitet. • Förvaltningens arbete för utökad kapacitet för längre vagnar i spårvägsnätet, kollektivtrafiken möjliggör mer jämlik tillgång till arbete, utbildning, service och rekreation. • Förvaltningen arbetar för att skapa goda förutsättningar för aktiva resor (gång och cykel) hos barn och unga. • Nogsamma prioriteringar inom olika områden för en likabehandlingsprincip. • Förvaltningen erbjuder serviceresor med bland annat färdtjänst till skola och daglig verksamhet för de som har svårt att ta sig fram på annat sätt i staden. • Förvaltningen arbetar med att identifiera mikromobilitetstjänster anpassade för personer med funktionshinder som idag nyttjar särskilda persontransporter. • Förvaltningen arbetar med att utveckla förmågan att möta målgruppers synpunkter, så att dessa kan utgöra underlag för förvaltningens ständiga kvalitetsarbete. Det sker ett aktivt arbete för att på ett jämlikt sätt fånga upp behov kopplat till uppdraget, då det inte inkommer synpunkter från boende i utsatta område i samma utsträckning som från andra geografiska områden. Detta sker bland annat genom platsbesök med medborgardialoger samt proaktivt planerande i exempelvis trygghetsskapande åtgärder. • En säker och trygg stad har varit vägledande i prioritering av re- /investeringsåtgärder. • Förvaltningen utvecklar arbetet med trygghetsfrämjande kameror och har påbörjat etablering av kameror vid pendelparkeringar. • Förvaltningen arbetar för trygghet och säkerhet i trafikmiljön i samverkansorganisationen Trafik Göteborg. • Förvaltningen arbetar löpande med drift och underhåll som bidrar till en trygg och säker stad, tex av gång- och cykelbanor, gångstråk och gångtunnlar, broar, bullerplank, belysning, byggnadsverk, gator och spårvagnsspår. • Med anledning av det försämrade säkerhetsläget i Sverige har arbetet med trygghetsskapande åtgärder i staden intensifierats, vilket bland annat innefattar säkerhetsbarriärer/ fordonshinder. Samverkan sker med bland annat polisen och stadsledningskontoret. 22.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Staden ska fungera för alla som bor, vistas och verkar i Göteborg oavsett socioekonomiska förutsättningar eller geografisk hemvist. Genom medveten planering av stadsmiljöer bidrar förvaltningen till en ökad trygghet, minskad segregation och tillgängliga mötesplatser. Det arbete förvaltningen medverkar i för att stärka kollektivtrafiken i staden syftar bland annat till att göra stadens resurser tillgängliga för alla på ett jämlikt sätt. Förvaltningen arbetar med att utveckla förmågan att möta målgruppers synpunkter, så att dessa kan utgöra underlag för förvaltningens ständiga kvalitetsarbete. Vi arbetar aktivt med hur vi på ett bättre och mer jämlikt sätt kan fånga upp behov kopplat till vårt uppdrag över hela staden, då det inte inkommer synpunkter från boende i utsatta område i samma utsträckning som från andra geografiska områden. Detta sker bland annat genom platsbesök med medborgardialoger samt proaktivt tänk i exempelvis trygghetsskapande åtgärder. Nogsamma prioriteringar inom olika områden för en likabehandlingsprincip. En säker och trygg stad har varit vägledande i prioritering av re- /investeringsåtgärder. Förvaltningen arbetar löpande med drift och underhåll som bidrar till en trygg och säker stad, tex av gång- och cykelbanor, gångstråk och gångtunnlar, broar, bullerplank, belysning, byggnadsverk, gator och spårvagnsspår. 22.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Arbetet med att attrahera, rekrytera, bibehålla och utveckla medarbetare är en prioriterad fråga i kompetensförsörjningsarbetet på förvaltningen. Att säkerställa att rätt kompetens finns inom förvaltningen för att leverera på nämndens uppdrag bedöms utgöra en viktig del i en långsiktig plan för kompetensförsörjning. Därför pågår arbete på förvaltningen med att dels ta fram en plan för kompetensförsörjningen, dels ta fram en uppdaterad aktivitetsplan. Förvaltningen bedömer även att det är av vikt att erbjuda konkurrenskraftiga anställningsvillkor och löner. Detta för att lyckas med rekrytering av kompetens och för att nå uppsatta mål och uppdrag. Därav utgör lönestrategiarbetet en viktig grund för att bibehålla kompetens och att attrahera kompetens från den privata marknaden. Arbete pågår på förvaltningen kring att även fortsatt, samt i viss ökad grad, kunna erbjuda prao- och praktikplatser samt ferie- och examensarbeten. Förvaltningen har aktiviteter för att synas och attrahera kommande medarbetare detta sker bland annat genom deltagande på arbetsmarknadsdagar samt informationsdelning/marknadsföring om förvaltningen på sociala medier exempelvis Linked-In. För att bidra till att bli en än bättre arbetsgivare har förvaltningen tagit fram preboarding-material för nya medarbetare, där man även redan innan man börjar får ta del av information för att känna sig extra välkommen. För att klara kompetensförsörjningen är en avgörande faktor att skapa en attraktiv arbetsplats och vara en attraktiv arbetsgivare så att befintliga medarbetare väljer att stanna och att nya vill börja. En förutsättning för detta är att förvaltningen har ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete vilket arbetats med genom att etablera strukturerna för samt att ta fram anpassat material och riktlinjer för arbetsmiljöronder och uppföljningar. 22.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Förvaltningen har ett ansvar att utveckla en hållbar stad som är nära, sammanhållen och robust. Genom medveten planering av stadsmiljöer kan förvaltningen bidra till en hållbar stad med levande livsmiljö med närhet till grönska och rekreation. Som förvaltare av halva Göteborgs Stads yta, har förvaltningen ett stort ansvar att i alla beslut och vid all utveckling av staden värna naturen, klimatet och människors hälsa. Förvaltningen utvecklar ytor för park- och naturområden i staden där blå och gröna stråk skapar samband för såväl arter och ekosystem som för människors behov av rekreationsmiljöer. En rik och varierad grönska, anpassad efter platsens behov, skapar förutsättningar för biologisk mångfald och hanterar konsekvenser av ett varmare klimat, som skyfall, torka och höga temperaturer. Förvaltningen ska vara en kunskapsbas och inspiratör i hur man framgångsrikt utvecklar ekosystemtjänster i stadsmiljö. Förvaltningen driver på utvecklingen mot ett ökat hållbart resande och minskad biltrafik. Ett förändrat trafiksystem bidrar till att fler väljer gång, cykel och kollektivtrafik. Anpassningar görs för att skapa en gång- och cykelvänlig stad genom att skapa förutsättningar för nya bättre cykelbanor, delad mikromobilitet och tillgänglig kollektivtrafik. 22.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Förvaltningen driver på utvecklingen mot ett ökat hållbart resande och minskad biltrafik. Ett förändrat trafiksystem bidrar till att fler väljer gång, cykel och kollektivtrafik. Anpassningar görs för att skapa en gång- och cykelvänlig stad genom att skapa förutsättningar för nya bättre cykelbanor, delad mikromobilitet och tillgänglig kollektivtrafik. Klimat- och miljöpåverkan vid skötsel och anläggning av parker och trafikinfrastruktur minskas successivt genom lägre resursanvändning och återbruk samt genom användning av material och arbetsmetoder med allt lägre miljö- och klimatpåverkan. Förvaltningen utvecklar ytor för park-och naturområden i staden där blå och gröna stråk skapar samband för såväl arter och ekosystem som för människors behov av rekreationsmiljöer. En rik- och varierad grönska, anpassad efter platsens behov, skapar förutsättningar för biologisk mångfald och hanterar konsekvenser av ett varmare klimat, som skyfall, torka och höga temperaturer. Förvaltningen ska vara en kunskapsbas och inspiratör i hur man framgångsrikt utvecklar ekosystemtjänster i stadsmiljö. • I åtgärdsplaneringen av investeringsåtgärder har förvaltningen prioriterat åtgärder som styr mot stor systemnytta för fotgängare och cyklister. I alla projekt styr förvaltningen mot att ekosystemtjänsterna ska öka vilket främjar den biologiska mångfalden. Val av art och sort görs utifrån att den biologiska mångfalden ska ökas. • Ökad nyplantering av träd i staden • Ett minskat klimatavtryck har varit vägledande i prioritering av re- /investeringsåtgärder. • Förvaltningen driver arbetet med att ta fram arbetssätt för att använda parkering som styrmedel för att minska biltrafiken. Arbete pågår med att ta fram en långsiktig handlingsplan för utveckling av parkering i befintlig stad för att styra mot miljö- och klimatprogrammets mål och strategi för hållbara transporter. • Förvaltningen erbjuder serviceresor som är 90 procent fossilfria. • Förvaltningen arbetar med implementering av ett nytt miljöledningssystem • Förvaltningen driver flera pågående fossilfria anläggningsprojekt. • Förvaltningen har deltagit i revidering av gemensamma miljökrav som är ett samarbete med Trafikverket, Stockholm och Malmö. • Förvaltningen jobbar med bullerrelaterade frågor och åtgärder. • Förvaltningen deltar i arbetet med att förändra hastighetsgränser, där utbyggnad av stad kommer att ske utifrån de nya riktvärdena. Sänkta hastighetsgränser får påverkan både på människors livsvillkor om en mer jämlik stad samt bidrar till ett hållbart resande. • Förvaltningen har enbart fossilfria fordon. Införande av bilpool och cykelpool för att minska antalet transporter. 22.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Den stad vi utvecklar ska vara jämlik, funktionell, trygg och ändamålsenlig. Staden ska fungera för alla som bor, vistas och verkar i Göteborg oavsett socioekonomiska förutsättningar eller geografisk hemvist. Genom medveten planering av stadsmiljöer bidrar förvaltningen till en ökad trygghet, minskad segregation, tillgängliga mötesplatser samt tillgång till kommunal service. Förvaltningen skapar möjlighet till delaktighet och inflytande för att förstå behov och önskemål hos olika målgrupper genom exempelvis samråd. Förvaltningen arbetar med att utveckla förmågan att möta målgruppers synpunkter och behov, så att dessa kan utgöra underlag för förvaltningens ständiga kvalitetsarbete och som ett av underlagen till var åtgärder behöver sättas in. Förvaltningen arbetar med att förenkla för våra målgrupper; boende, besökare och näringsliv, för att förstå ett ärendes gång och hantering genom förvaltningen eller mellan förvaltningar så att kundresan blir tydlig. Förvaltningen har efter positiva reaktioner från medborgare på tidigare års sommar-gågator i år utökat med ett uppskattat sommartorg på Grönsakstorget fyllt med växtlighet och bänkar och bord, på bekostnad av parkeringsytor. 22.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. I arbetet med att skapa en attraktiv arbetsplats är ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete av stor vikt. Förvaltningen arbetar aktivt med arbetsmiljöfrågor, särskilt kopplat till den organisatoriska arbetsmiljön eftersom flera funktioner har hög arbetsbelastning. Förvaltningens verksamhet bedrivs under 2024 till 2026 i tillfälliga lokaler på grund av pågående ombyggnation av Traktören. Förvaltningen arbetar aktivt med att säkerställa att leveranserna inte ska påverkas i någon större omfattning samt att bibehålla en god arbetsmiljö. Att stärka chefer i dessa arbetslednings- och arbetsmiljöfrågor är avgörande utifrån så väl medarbetares hälsa som arbetsprestation. Förvaltningen fortsätter att utveckla verktyg, processer och riktlinjer för att ge goda förutsättningarna för en sund organisationskultur och en arbetsmiljö där medarbetarna kan utvecklas. Under första halvåret har förvaltningen tagit beslut om att under hösten lansera Chefoskopet vilket är ett verktyg för att se över chefernas organisatoriska förutsättningar inom verksamheten. Med anledning av ny organisation för stadsutveckling har arbete för att tydliggöra ansvar, gränsdragningsfrågor, arbetsprocesser och arbetssätt inom och mellan förvaltningar pågått under året, liksom rekryteringar för att hantera hög arbetsbelastning, ökad mängd anläggningar och uppdrag och för att skapa en robust organisation. Förvaltningen bedömer att det är av vikt att erbjuda konkurrenskraftiga anställningsvillkor och löner. Detta för att lyckas med rekrytering av kompetens och för att nå uppsatta mål och uppdrag. Därav utgör lönestrategiarbetet en viktig grund för att bibehålla kompetens och att attrahera kompetens från den privata marknaden. 23 Utbildningsnämnden 23.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 23.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Gymnasieskolan utgör ungas steg in i vuxenlivet och fullgångna studier ger möjligheter till mer jämlika livsvillkor. Stadens gymnasieskolor möter en stor variation i elevers bakgrund och förutsättningar för lärande. I utbildningsnämndens budget görs för egenregin och för de fristående skolorna ett socioekonomiskt tillägg till eleversättningen i syfte att utjämna skillnader i elevernas bakgrund och förutsättningar. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Det kompensatoriska uppdraget är starkt förankrat inom utbildningsförvaltningen och skolenheterna uppmärksammar de elever som behöver kompenseras för sämre förutsättningar att nå utbildningens mål med hjälp av extra anpassningar, särskilt stöd och andra insatser. Elevhälsans huvudsakliga uppdrag är att undanröja hinder för elevers lärande. Ett viktigt uppdrag för att öka tryggheten i staden är skolornas främjande och förebyggande värdegrundsarbete. Alla elever har rätt till en trygg miljö som är fri från kränkande behandling och alla former av diskriminering och trakasserier. Alla former av intolerans, förtryck och våld ska förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser. På gymnasieskolorna bedrivs ett målinriktat arbete där varje skolenhet upprättar en plan mot diskriminering och kränkande behandling utifrån specifika utmaningar och behov av åtgärder. Insatser och resultat följs upp inom huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Det är av stor vikt att skolans verksamheter upplevs som trygga med viktiga närvarande vuxna för att förbättra utsatta ungas uppväxtvillkor. Samverkan mellan olika aktörer, exempelvis mellan BUP, socialtjänst och polis är viktig för att säkerställa barn och ungas behov av tvärprofessionella insatser. Det pågår ett arbete med att upprätta en särskild samverkansmodell mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) för stadens gymnasieskolor. På två av de kommunala gymnasieskolorna finns även skolsociala team i samverkan mellan skola och socialtjänst. Att arbeta med elevers inflytande och delaktighet ingår i skolans uppdrag. Genom elevinflytande kan eleverna praktisera hur demokratiska processer fungerar. För att inhämta elevernas synpunkter på utbildningen och skolmiljön finns ett flertal olika representativa forum för inflytande på förvaltningens skolor, exempelvis elevkår, klassråd, programråd, skolråd, matråd, elevråd, studentkommittéer, likabehandlingsgrupper, branschråd och trygghetsråd. Enligt läroplanen ska läraren tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Elevernas inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen samt delaktighet i planering och utvärdering av undervisningen behöver fortsätta att utvecklas och förstärkas. 23.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Att främja skolnärvaro och motverka studieavbrott är en viktig uppgift för gymnasieskolan då en fullgjord skolgång och att gå ut skolan med fullständiga slutbetyg är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att motverka segregation, att förebygga våld, utanförskap och rekrytering till kriminalitet. Arbetet för en ökad skolnärvaro och insatser kopplade till detta har utvecklats och kommer fortsatt att vara i fokus på samtliga skolenheter. Det förebyggande och främjande arbetet kring skolnärvaro ingår i skolenheternas systematiska kvalitetsarbete och ska utgå från de framgångsfaktorer som identifierats i den forskningsbaserade stadengemensamma vägledningen för skolnärvaro; relationsskapande arbete, delaktighet och inflytande, undervisningens kvalitet, samverkan med berörda aktörer och tydligt ledarskap med rutiner för närvaroarbetet. Gymnasieskolornas värdegrundsarbete kan också bidra till minskad segregation och ökad tillit mellan medborgare i staden. Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna. Detta ger förutsättningar för att arbeta med frågor som rör osunda maskulinitetsnormer, attityder och våldsproblematik och ett flertal projekt med temat bryta negativa maskulinitetsnormer är aktuella inom förvaltningens skolor. Förvaltningen har även deltagit i projektet Toleransparlören, riktat till lärare som ett stöd i att möta intolerans och rasism i skolan. Andra kompetensutvecklingsinsatser sker på olika sätt efter lokala behov. Exempelvis har personalen på en av förvaltningens skolor uppmärksammat förekomsten av misogyna idéer som blandas upp med rasistiska, konspiratoriska och homofoba uttryck, från vissa elever, vilket står i skarp kontrast till skolans värdegrund. För att få bättre verktyg att möta dessa uttryck, och höja kvaliteten i undervisningen, har en insats genomförts i samverkan med stiftelsen EXPO. Förvaltningen arbetar för att sprida erfarenheterna av denna insats och genomföra den på fler skolenheter. Skolenheterna arbetar också för att uppmärksamma och stödja de ungdomar som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Som stöd till skolpersonal i detta arbete finns en förvaltningsgemensam rutin med tillhörande metodstöd för att underlätta för alla enheter att arbeta strukturerat och likvärdigt. 23.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. I dagsläget säkrar utbildningsförvaltningen sitt behov av kompetensförsörjning. I stort tillsätts tjänster utifrån angivna kvalifikationskrav och personalomsättningen ligger på en rimlig och jämn nivå. De befattningar där förvaltningen har svårigheter att tillsätta utifrån angivna kvalifikationskrav är speciallärare inom anpassad gymnasieskola, modersmålslärare inom vissa språk samt vissa yrkeslärare. I dessa fall tillsätts tjänster med medarbetare som har relevant erfarenhet och ämneskunskap/branschkunskap men saknar lärarlegitimation, vanligtvis på tidsbegränsad anställning enligt skollagen. Medarbetare får stöd och ges förutsättningar att kombinera arbete med studier i syfte att på sikt erhålla en lärarlegitimation. Framtida kompetensförsörjning påverkas av ett antal faktorer som är svårbedömda, exempelvis friskolornas attraktivitet och förutsättningar, demografiska förändringar eller eventuella skolreformer på nationell nivå. Utbildningsförvaltningen har en stor och samordnad VFU-organisation. Verksamhetsförlagd undervisning (VFU) ingår som en del av lärarprogrammet och studie- och yrkesvägledarprogrammet. Nu och i framtiden ser vi att studenter som gör sin VFU på förvaltningen utgör en stor potentiell rekryteringsbas. Detta är förvaltningens viktigaste strategiska arbete inom ramen för kompetensförsörjning. 23.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Utbildningsnämnden gör inga insatser kopplat till detta mål inom ramen för nämndens uppdrag och verksamhet. 23.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. En kartläggning av verksamhetens miljöpåverkan genomfördes 2022 och nämnden har utifrån kartläggningens resultat och stadens övergripande miljömål antagit egna mål inom området som en del av nämndens verksamhetsplan. Dessa följs upp årligen i nämndens årsrapport. Förvaltningsledningen har nyligen fattat beslut om ett miljöledningssystem för utbildningsförvaltningen som bl.a. består av en anvisning för styrning och ledning av miljöarbetet, rutiner, lagbevakning, avvikelsehantering, utbildningar osv. Miljöledningssystemet förväntas effektivisera styrningen av förvaltningens miljö- och klimatarbete. En utmaning är att samla in data inom alla relevanta områden men förvaltningen bedömer att nuvarande uppföljning tillsammans med genomförd kartläggning ger en bra bild av var fokus för det fortsatta arbetet bör ligga. Minskat klimatavtryck från offentliga måltider är förvaltningens mest prioriterade område åren som kommer. 23.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Enligt Skollagen ska utbildningen vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Alla elever har rätt till en utbildning av hög kvalitet och skall få lika möjligheter att uppnå utbildningens mål. Inom ramen för skolenheternas och huvudmannens systematiska kvalitetsarbete analyseras elevernas behov, förutsättningar och kunskapsresultat. Skolorna uppmärksammar de elever som behöver kompenseras för sämre förutsättningar att nå utbildningens mål med hjälp av extra anpassningar, särskilt stöd och andra insatser. I utbildningsnämndens budget görs för egenregin och för de fristående skolorna ett socioekonomiskt tillägg till eleversättningen i syfte att utjämna skillnader i elevernas bakgrund och förutsättningar. I en jämförelse med andra kommuner ligger Göteborgs gymnasieskolor lågt i kostnad samtidigt som andelen elever på de mer resurskrävande utbildningarna, med stora behov av kompensatoriska insatser, är högre. Göteborgs gymnasieskolor möter en stor variation i elevers bakgrund och förutsättningar för lärande. Särskilt på yrkesprogram och introduktionsprogram finns elevgrupper med stora behov av anpassningar och stöd. Gymnasieskolorna tar emot en allt större andel elever från grundskolan som har gått i särskild undervisningsgrupp, fått 1-till-1 undervisning eller har särskilda behov i kombination med NPF-variationer. Andelen elever med IF-diagnoser och behov av extraordinära stödåtgärder ökar. Detta ställer höga krav på anpassningar, stöd och resurser inom ramen för den undervisning som bedrivs i gymnasieskolan. Även på de högskoleförberedande programmen ser förvaltningen att elevernas behov ökar och att måluppfyllelsen, dvs elevernas kunskapsresultat, nu har minskat. Gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan behöver tillföras resurser för att kunna säkerställa kvalitet och likvärdighet så att utbildningen möter elevernas behov. 23.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Förvaltningens ekonomiska förutsättningar under en följd av år har inneburit krav på åtgärder, vilket har resulterat i anpassningar av personalvolymen. Förändringarna har resulterat i högre arbetsbelastning för många av förvaltningens yrkesgrupper. Förvaltningen har en väl etablerad modell för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Inom ramen för modellen kan cheferna fånga upp hur medarbetarna upplever sin arbetsmiljö och så långt som möjligt genomföra åtgärder. Det systematiska arbetsmiljöarbetet utgår från årshjulet för respektive samverkansnivå (FSG, LSG). Den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet görs i FSG utifrån en genomgång av valda delar från respektive verksamhets arbetsmiljöplan. Arbetsmiljöplanerna utgör en väsentlig det i det systematiska arbetsmiljöarbetet I planerna finns delar som härrör till de olika aktiviteter som är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet och som hanteras i respektive skolas/enhets LSG, exempelvis arbetsmiljöronder, medarbetarenkäten, sjukfrånvaro, arbetsmiljöhändelser samt riskbedömningar. Det systematiska arbetsmiljöarbetet innehåller även två underlag som kan användas i samband med prioritering av arbetsuppgifter. 24 Valnämnden 24.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 24.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Valnämndens bedömning är att valkansliet bidrar till målet genom sitt uppdrag att genomföra allmänna val och se till att valen genomförs på ett tryggt, säkert och transparent sätt. Tillgängligheten i valet är en prioriterad fråga där kansliet arbetar aktivt på olika sätt för att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna utöva sin demokratiska rätt, att rösta i fria, hemliga och säkra val. Inför EU-valet har valnämndens kansli fokuserat på såväl den fysiska tillgängligheten i lokalerna som på att säkerställa att det finns ljus- och förstoringshjälpmedel i alla valdistrikt, och att förbättra informationen om tillgängligheten i val- och röstningslokalerna för alla väljare. 24.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Valnämnden bidrar till målet genom sitt uppdrag att genomföra allmänna val. 24.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Valnämndens kansli arbetar på flera sätt med att stärka det engagemang och den känsla av meningsfullhet som finns när det kommer till den demokratiska processen och genomförandet av allmänna val som också gör att de personer som anställs kortare perioder känner en önskan att komma tillbaka och arbeta i flera val. För att detta ska vara möjligt krävs att kansliets tillsvidareanställda personal står för den kontinuitet, erfarenhet och stabilitet som möjliggör att en organisation kan växa från fyra personer till fler än tretusen under en begränsade, intensiva valperioder. 24.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Utifrån valnämndens uppdrag och verksamhet bedöms valnämnden inte kunna bidra till målet. 24.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Valnämnden omhändertar målet genom förvaltningens arbete utifrån beslutad miljöplan. Följande prioriteras 2024: Minska avfall; Förvaltningens avfall ska hanteras på rätt sätt genom effektivt arbete med källsortering i vardagen. Återbruk och återanvändning Förvaltningen ska återbruka och öka livslängden på möbler, material och utrustning. Hela organisationen är med och skapar förutsättningar för samt bidrar till återbruk. Hållbar mat Förvaltningen väljer hållbara livsmedel som har begränsad klimatpåverkan. Här inkluderas ekologiska och säsongsbetonade livsmedel. Mat som köps in vid konferenser, möten och firanden är utan kött. 24.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Utifrån valnämndens uppdrag och verksamhet bedöms valnämnden inte kunna bidra till målet. 24.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Valnämnden bedömer att valkansliet bidrar till målet genom arbete genom styrande dokument på HR-området. Valnämndens organisation växer mycket på kort tid och dess tillfälliga karaktär innebär utmaningar. Nya medarbetare ska introduceras och lära sig nya arbetsuppgifter, men även lära känna varandra och ordinarie personal och bli ett effektivt team som arbetar under stundtals ansträngande förhållanden. Valkansliet har under perioden arbetat aktivt på APT och i andra former med att skapa en god arbetsmiljö och att skapa teamkänsla för samtliga medarbetare. Valperioden är en arbetsintensiv period med ett tydligt mål och deadline. Valkansliet har minskat kostnaden för övertid bland kanslipersonalen med 46% jämfört med valet 2022 och i interna utvärderingar framgår att arbetsbelastningen upplevts överkomlig jämfört med föregående val tack vare personalförstärkningar och möjlighet att tidigarelägga vissa arbetsuppgifter. 25 Äldre samt vård- och omsorgsnämnden 25.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 25.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Förvaltningens verksamheter arbetar för en likvärdig omsorg och service dygnet runt. Arbetet fokuserar på att säkerställa att både grunduppdraget och värdighetsgarantierna uppfylls. Samverkan är en nyckel för att kunna ge god, säker och personcentrerad vård och omsorg. Omsorgstagare ska ges möjlighet att vara delaktiga i sin omsorg. Upprättande av genomförandeplan, både inom hemtjänst och vård- och omsorgsboende, är en viktig del för att säkerställa omsorgstagarens inflytande, självbestämmande och rättssäkerhet. Under våren har vård- och omsorgsboende arbetat fram material som ska synliggöra både värdighetsgarantin och grunduppdraget för invånarna. Strukturerade samtal genomförs med samtliga hyresgäster på boendena, vilket ger varje individ ytterligare möjlighet att påverka och framföra sina synpunkter. Ett pågående samarbete mellan hälsofrämjande och förebyggande samt vård- och omsorgsboenden syftar till att tydliggöra anhörigperspektivet. Under våren genomfördes en kartläggning för att få en bild av hur anhörigstödet ser ut idag. Göteborgs stads hemtjänst ingår i ett forskningsprojekt som samordnas av Handelshögskolan i Stockholm. Syftet med uppdraget är att ta fram och pröva arbetssätt utifrån en tillitsbaserad styrmodell. Tillsammans med medarbetare från tre utvalda testenheter utvecklas nya arbetssätt som ökar handlingsutrymmet mellan medarbetare och omsorgstagare, med målet att bättre möta omsorgstagares behov. Uppföljning och utvärdering kommer ske löpnade och efter avslutad pilot. Inom ramen för projektet kommer det självskattat välmående hos både omsorgstagare och medarbetare att mätas. Datainsamling och analys kommer genomföras inom ramen för forskningsprojektet av Handelshögskolan i Stockholm. Målsättningen är att de framtagna förslagen på arbetssätt ska bidra till att öka omsorgstagarens inflytande och delaktighet, samt bidra till medarbetarna inom hemtjänsten upplever yrket som mer attraktivt. Inom arbetet med handlingsplan för åldersvänlig stad genomförs under hösten en undersökning som kan ge värdefulla inspel till det fortsatta arbetet och kompletterar basutvärderingen för arbetet. Ett vykort kommer att skickas till 20 000 seniorer med inbjudan om att bidra till det fortsatta arbetet med tips och idéer. Som komplement till det kommer det också genomföras ett uppsökande arbete tillsammans med invånarguiderna. 25.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Förvaltningens verksamhet inom hälsofrämjande och förebyggande deltog i arbetet med framtagande av ett nytt program för jämlik stad. Verksamheten genomför flera uppsökande arbeten över hela staden. Bland annat har vykort postats till alla seniorer och äldre i Angered med omnejd med information om den nya Mötesplatsen Seniorhörnan. För att säkerställa att seniorer i Angered med omnejd var involverade i processen användes en metod för användardriven utveckling. Detta innebar att verksamheten nådde en mycket större del av invånarna än tidigare. Bland annat deltog fler personer än vanligt med annat ursprung än svenskt och många män, som annars är underrepresenterade grupper på mötesplatser. Arbetet har lett till att flera göteborgare har kommit i kontakt med kommunen, vilket bidrar till ökad tillit och delaktighet i samhället. 25.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Förvaltningens kort- och långsiktiga kompetensförsörjningsarbete är ett strategiskt och prioriterat område. Arbetet med att attrahera och rekrytera nya medarbetare men även behålla och utveckla befintliga medarbetare påverkas i hög grad av de demografiska förändringarna samtidigt som behovet av vård- och omsorgsinsatser succesivt kommer att öka. Det ställer krav på att rätt kompetens används till rätt uppgift, i rätt omfattning vid rätt tidpunkt. Genom dialog och utvärdering av förvaltningens nuvarande bemanning och framtida behov pågår ett systematiskt arbete med att säkerställa att organisationen är rätt bemannad för att klara sitt uppdrag på såväl kort som lång sikt. Förvaltningens kompetensförsörjningsarbete pågår både utifrån förvaltningens tioårsplan (fokusområde 3 – attraktiv arbetsgivare) och kompetensförsörjningsplanens strategier. Arbetet har sin grund i ett antal prioriterade aktiviteter och insatser som är både kort- och långsiktiga (se avsnitt 3.1.3 och 4.2.3). Det innebär bland annat att fortsätta utveckla attraktiva och hållbara anställningsvillkor, fortsatt utveckling och kompetenshöjande insatser inom det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete, bibehålla en kvalitetssäkrad rekrytering samt att systematisera introduktioner och mentorskap för alla nyanställda medarbetare och chefer. Det pågår även utvecklingsarbete för att tillvarata medarbetares kompetens, kompetenshöjande insatser och differentiering av arbetsuppgifter inom de vård- och omsorgsnära yrkesgrupperna för att möta behovet för dem vi är till för. Arbetet med förvaltningens arbetsgivarvarumärke är fortsatt pågående. Det finns en arbetsgrupp som arbetar proaktivt och systematiskt med aktiviteter och insatser som ska öka attraktiviteten och kunskapen om förvaltningens olika yrken. Arbetet inkluderar bland annat marknadsföring utifrån prioriterade målgrupper, semesterrekrytering och planerade nya satsningar riktade till ungdomar på högstadiet och gymnasiet. 25.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Förvaltningen är en aktiv part när det gäller insatser inom kommungemensamma frågor som trygghetsarbete, folkhälsoarbete, sociala erfarenheter i samhällsplaneringen samt samverkan med civilsamhället. Förvaltningens samordning av stadens arbete med handlingsplanen för ett åldersvänligt Göteborg är en viktig del i att skapa en levande stad, där äldre kan ta plats. I arbetet verkar förvaltningen bland annat genom samarbete med AB Framtiden och exploateringsförvaltningen för att fler trygghetsbostäder ska skapas. I remissvar till stadsbyggnadsförvaltningen och i andra sammanhang pekar förvaltningen på vikten av goda planlösningar, liksom rimliga hyror för nya bostäder, då många äldre personer i Göteborg som är i behov av en tillgänglig bostad har en låg ekonomisk standard. För att äldreperspektivet ska kunna få genomslag i praxis, där fysiska barriärer och otrygghet innebär hinder, arbetar förvaltningen, med att förmedla generella kunskaper, också i konkreta planeringsprojekt. Detta utförs tillsammans med förvaltningar och bolag som har det direkta ansvaret för stadsplanering, exploatering och förvaltandet av staden. Det kan handla om planering i tidiga skeden, sociala konsekvensanalyser och lokalisering av vård- och omsorgsboenden, men också om utformning av parker, gator och gång- och cykelbanor. Förvaltningens arbete för att samordna transporter till vård- och omsorgsboenden med till exempel närliggande skolor kan leda till minskad klimatpåverkan. 25.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Förvaltningen arbetar i enlighet med anvisning för systematiskt miljöarbete. Förvaltningen har under våren fastställt en rutin för hantering av miljöavvikelser, rutinen ska kommuniceras i verksamheterna under hösten. Förvaltningens verksamheter ska sortera sitt avfall och arbete har påbörjats med att tolka lagförändringar för att få klarhet i deras påverkan på verksamheterna, kommande upphandlingar och sättet att omhänderta avfall. Arbetet med att minska engångsmaterialet påbörjades under våren på flera vård- och omsorgsboenden och korttidsenheter med syfte att öka kunskapen och medvetenheten kring basala hygienrutiner och användningen av engångsmaterial. Projektet fortsätter under hösten och förväntas ge lärdomar inför vidare spridning. Indikatorerna för detta arbete följs upp i årsrapporten. Förvaltningens fordonsflotta består av fordon som leasas på lång tid eller hyrs på kort tid. I slutet av 2022 fanns 656 fordon i förvaltningen. Målsättningen var att fordonsflottan skulle minskas med 5 procent till 623 fordon, varav långtidsleasade skulle minska till 531 och korttidshyrda till 92. Vid halvårsskiftet 2024 långtidsleasade förvaltningen 555 fordon, och antalet korttidshyrda fordon var vid tillfället 37. Totalt antal fordon var 592. En ökad effektivisering kan ses i användandet av korttidshyrda bilar. En del bilar har återlämnats och en del har bytts ut till långtidsleasade. Detta syns också i statistiken där den genomsnittliga hyrtiden per fordon har gått ner från över 200 dygn i början av året till 98 dygn vid halvårsskiftet. Andelen fossilfria fordon inom förvaltningen är 80 procent. Begränsningen ligger i tillgången till och byggandet av laddstolpar. Byggandet kräver ofta kontakt med fastighetsägare, vilket kan fördröja processen. 25.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Förvaltningens dagverksamheter är en del av Göteborgs stads välfärd och syftar till att möta invånarnas behov. Ett av målen inom hälsofrämjande och förebyggande är att deltagarna ska ha inflytande och känna delaktighet i verksamheterna. Utifrån detta mål genomförde dagverksamheterna en enkät för deltagare och deras anhöriga under 2023. Enkäten till deltagarna genomfördes på dagverksamheten och enkäten till anhöriga skickades hem. En majoritet av deltagarna och anhöriga var nöjda med dagverksamhetens kvalitet inom samtliga frågor, men 23 procent av deltagarna svarade att de inte fick tillräcklig möjlighet att påverka dagverksamheten. Den frågan fick flest negativa svar. Baserat på resultaten har varje dagverksamhet upprättat en handlingsplan för att förbättra kvaliteten och öka delaktigheten. En ny enkät kommer att genomföras under hösten för att följa upp detta arbete. Förväntningen är att handlingsplanerna under året bidrar till att förbättra kvalitet utifrån deltagarnas behov och önskemål. Under året har flera aktiviteter genomförts i förvaltningen, inklusive distribution av information och marknadsföring av tillgängliga tjänster. Detta har bland annat lett till en markant ökning av antalet besökare på Sandarnas mötesplats och restaurang, vilket i sin tur har medfört utökade öppettider. Att antalet besökare ökar på restaurangerna möjliggör också att fler äldre får tillgång till näringsrik mat. Förvaltningen har under året arbetat med att kvalitetssäkra korttidsenheternas gemensamma förutsättningar för att kunna erbjuda korttidsgästerna likvärdig vård- och omsorg oavsett var de bor i staden. Arbetet under våren har bland annat inkluderat en systematisk översyn av den fysiska miljön på en av korttidsenheterna vilket genomförs på de övriga korttidsenheterna under hösten och under våren 2025. Vidare har fokus också varit på identifiering av förbättringsområden genom forms-undersökning kring enheternas arbetssätt och metoder för mottagande av korttidsgäster och analys av svaren ifrån den digitala brukarenkäten ”Hjälp oss bli bättre”. Hälso- och sjukvården behöver göra förändringar i sitt arbete för att kunna möta välfärdsutmaningen med en befolkning med fler äldre och färre yngre. Omställningen till Nära vård och den demografiska utvecklingen utmanar nuvarande sätt att arbeta. Patienternas behov förändras och kommer inte se likadana ut i framtiden. Hälso- och sjukvården ställer om för att möta det ökade behovet dygnets alla timmar och säkerställa att alla patienter får tillgång till en likvärdig vård oavsett var man bor. 25.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Förvaltningen har utgått från Kommunfullmäktiges mål vid fastställande av målen för den organisatoriska arbetsmiljön och arbetsvillkoren. För att uppnå målet har en strategi och tre aktiviteter tagits fram. Strategin är att stärka förutsättningarna för ett väl fungerande systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete och de tre aktiviteterna är följande: • Stärka delaktighet där utrymme ges till dialog och delaktighet vid möten: Utifrån dialog i referensgrupper om arbetsplatsträff (APT) har en ny APT-mall och en film tagits fram. HR har besökt ledningsgrupper inom hemtjänst och vård- och omsorgsboende för att ge chefer bättre verktyg om hur APT kan vara ett mötesforum på arbetsplatserna. Utvecklingsarbetet på enheterna kommer att genomföras under hösten med stöd av det material som har tagits fram. Under hösten kommer HR även att besöka övriga verksamheters ledningsgrupper för att sedan genomföra samma arbete och dialog på respektive arbetsplats. • Förbättra chefers förutsättningar att utföra sitt uppdrag genom att undersöka chefers faktiska arbetsuppgifter i relation till intentionen med uppdraget: Se vidare avsnitt 5.2.7 och 5.3.2. • Höja kompetensen i systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete genom kunskapshöjning i systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete med fokus på friskfaktorer och samverkansgruppernas roll: Förvaltningen har utvidgat den tidigare halvdagsutbildningen i arbetsmiljö till en heldag då Göteborgs stads grundläggande arbetsmiljöutbildning (GAM) har ändrats från tre till två dagar. Förvaltningens utökade arbetsmiljöutbildning motsvarar GAM-utbildningens tredje dag, utbildningen startar under hösten. Förvaltningen har haft dialog med den fackliga referensgruppen om uppgiftsfördelning av arbetsmiljö. Det innefattar vilken kompetens som krävs för att kunna skriva under uppgiftsfördelningen, förtydligande om krav som ställs och övriga förbättringsområden. Ett utvecklingsarbete har genomförts gällande att öka kvalitén med riskbedömningar vid förändringar utifrån ABCD-mallen. Det har tagits fram en film som chef, medarbetare, arbetsplatsombud och skyddsombud ska se innan arbetet startas upp med riskbedömning. Arbetet med aktiviteterna pågår och uppföljning av aktiviteterna sker årligen. 26 Överförmyndarnämnden arvoden 26.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 26.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Nämnden bidrar till målet om en jämlik och trygg stad genom att säkerställa en rättssäker myndighetsutövning inom ramen för överförmyndarens uppdrag. En rättssäker myndighetsutövning innebär även utgår också från att besluten är jämlika och jämställda. Nämnden har inom ramen för sitt omhändertagande tagit fram och utvecklat sin uppföljning av könsuppdelat statistik under året. Vid första uppföljningen har det konstaterats att fördelningen av ställföreträdarskap är relativt jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Inte heller finns någon skillnad mellan manliga och kvinnliga huvudmän vid överförmyndarens beslut om entledigande av ställföreträdare. Däremot finns det en viss skillnad mellan könen bland avskrivningarna av anmälningar om behov av ställföreträdare. 64 procent av de anmälningar som avskrivs (och därmed inte leder till ett ställföreträdarskap) rör män, och främst män i åldern 45–64 år. Fördjupad analys om orsakerna pågår och kommer återrapporteras i samband med årsrapporten. 26.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Nämnden bidrar till målet om en minskad segregation genom att säkerställa en rättssäker och jämlik myndighetsutövning samt att ställföreträdare och huvudmän, ska uppleva kontakten med överförmyndaren som enkel, trygg och att man får den hjälp man behöver. Överförmyndarnämnden har även ansvar enligt lagen om god man för ensamkommande barn att tillse att de ensamkommande barnen får en god man. Ställföreträdarna ska säkerställa att barnen får sina rättigheter tillgodosedda, vilket bidrar till en minskad segregation. En annan viktig och effektiv insats för att bryta segregationen är att tillgängliggöra korrekt och relevant information till personer som behöver stöd för att tillvarata sina rättigheter. Överförmyndaren arbetar för klarspråk i all kommunikation, i syfte att göra kommunikationen tillgänglig för alla målgrupper. Förvaltningen har även genomfört flertalet utbildningar till nya ställföreträdare, samt utbildningar för dem som lämnar in årsredovisningar. 26.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Nämnden har inte omhändertagit målet. Detta eftersom nämnden inte har personalansvar för de medarbetare som utför nämndens uppdrag. 26.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Nämnden har inte omhändertagit målet. Detta eftersom nämnden enbart hanterar budget för arvoden till ställföreträdare. 26.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Nämnden har inte omhändertagit målet. Detta eftersom nämnden enbart hanterar budget för arvoden till ställföreträdare. 26.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Överförmyndarnämnden omhändertar målet genom att utföra sitt grunduppdrag, bidra till en ökad livskvalitet för huvudmännen samt verka för att dessa inte drabbas av rättsförluster. Det gör nämnden genom att tillse att myndighetsutövningen är rättssäker och att beslut fattas i enlighet med gällande lagstiftning. Nämnden analyserar måluppfyllelse utifrån fattade myndighetsbeslut samt följer upp dessa på ett systematiskt sätt. Utvecklingen som överförmyndarnämnden kan notera är att det inkommer fler ansökningar och anmälningar om behov av ställföreträdare. Ansökningar inkommer från personer som enligt föräldrabalkens regler är behöriga att ansöka och överlämnas normalt direkt till tingsrätten för fortsatt handläggning. Anmälningar om behov inkommer från dem som inte är behöriga att ansöka och i huvudsak från förvaltningar inom staden, såsom funktionsstöd, äldreomsorgen och socialförvaltningarna samt sjukvården. God utveckling inom välfärden kräver fortsatt samverkan mellan berörda med övriga aktörer, såsom stadens välfärdsförvaltningar, fortsatt rättssäkerhet och effektiva arbetssätt. Förvaltningen arbetar med att ytterligare korta överförmyndarens handläggningstider genom samverkan, digitalisering och processutveckling samt att stärka rättssäkerheten i myndighetsutövningen. 26.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Nämnden har inte omhändertagit målet. Detta eftersom nämnden inte har personalansvar för de medarbetare som utför nämndens uppdrag. Delårsrapport aug 2024- Kommunfullmäktiges mål Styrelser Innehållsförteckning 1 Göteborg Energi AB ....................................................................... 4 1.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................... 4 2 Förvaltnings AB Framtiden ........................................................... 6 2.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................... 6 3 Higab AB (koncern) ...................................................................... 11 3.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 11 4 Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB ............................................ 18 4.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 18 5 GS Buss AB .................................................................................. 20 5.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 20 6 GS Trafikantservice AB................................................................ 22 6.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 22 7 Göteborgs Spårvägar AB............................................................. 24 7.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 24 8 Business Region Göteborg AB ................................................... 26 8.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 26 9 Göteborg & Co (Klusterkoncernen) ............................................ 30 9.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 30 10 Göteborgs Stadsteater AB........................................................... 33 10.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 33 11 Liseberg AB .................................................................................. 34 11.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 34 12 Got Event AB ................................................................................ 38 12.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 38 13 Göteborg & Co AB........................................................................ 41 13.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 41 14 Göteborgs Hamn AB .................................................................... 43 14.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 43 15 Gryaab AB .................................................................................... 45 15.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 45 16 Renova AB .................................................................................... 49 16.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 49 17 GREFAB ........................................................................................ 51 17.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 51 18 Försäkrings AB Göta Lejon ......................................................... 52 18.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 52 19 Göteborgs Stads Leasing AB ...................................................... 54 19.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 54 20 Boplats Göteborg AB ................................................................... 57 20.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål ............................................. 57 1 Göteborg Energi AB 1.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 1.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Göteborg Energi är en arbetsgivare för alla. Vi jobbar systematiskt med aktiva åtgärder för att vara en inkluderande arbetsplats. Under 2024 har vi genomfört utbildning om klimakteriet för alla medarbetare. Vi har ytterligare utvecklat vårt kompetensbaserade och normmedvetna arbetssätt vid rekrytering. Som ett led i att minska skillnader i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor jobbar vi tillsammans med företagshälsovård i förebyggande syfte och med för att medarbetare ska komma så snart som möjligt tillbaka i arbete. 1.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Göteborg Energi är en arbetsgivare för alla. Vi jobbar systematiskt med aktiva åtgärder för att vara en inkluderande arbetsplats. 1.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Göteborg Energi jobbar aktivt med kompetensförsörjning för att klara vårt uppdrag och vara en attraktiv arbetsgivare. Göteborg Energi jobbar aktivt med skolkontakter på alla nivåer, grundskola, gymnasie, YH och högskola för att visa upp oss som arbetsgivare. Vi tar emot sommarjobbare praktikanter och studiebesök och vi utbildar medarbetare till handledare. Vi jobbar också aktivt med att utveckla medarbetare, både för specialisering och nya behov. 1.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Göteborg Energi bedöms inte kunna bidra väsentligt till måluppfyllelse såsom anges för målet i KF:s budget. 1.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Göteborg Energi har antagit Göteborgs Stads miljö- och klimatprograms respektive avfallsplans mål, de som berör bolaget, genom sin affärsplan. Affärsplanen för 2024-2026 har ett tydligt fokus på kundernas klimatomställning och klimatneutral energiförsörjning. Affärsplanen med mål bryts ned i organisationens verksamhetsplaner enligt koncernens ledningsprocess. Göteborg Energi gör ett årligt klimatbokslut där koncernens klimatavtryck beräknas. Koncernens klimatavtryck påverkas kraftigt av energiproduktionens användning av fossila bränslen. Den direkta klimatpåverkan förväntas minska väsentligt vid idrifttagande av Rya Biokraftvärmeverk 2026. För att minska klimatpåverkan från uppströmsaktiviteter och inköp pågår ett utvecklingsarbete genom framtagning och implementering av arbetssätt för klimatberäkning och styrning av projekt och investeringar. Koncernen arbetar också med energieffektivisering i egen verksamhet för optimerad drift och minskning av klimatpåverkan från egna anläggningar och fastigheter. Göteborg Energi har tagit fram ett ramverk för hur koncernen påverkar och kan främja biologisk mångfald. Viktiga områden är begränsning av klimatpåverkan, inköp av biobränsle, utfasning av skadliga ämnen och hantering av invasiva arter. Uppföljningsindikatorer finns för klimatpåverkan och användning av skadliga ämnen. Inköp av hållbara biobränslen är starkt reglerat av miljölagstiftning. 1.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Göteborgarna behöver en energiförsörjning som möter den växande stadens energibehov med minskad klimatpåverkan till rimliga kostnader. Vårt fokus är att möjliggöra ett kraftigt ökat eleffektbehov trots begränsningar i stam- och regionnät. Vi gör det genom att erbjuda attraktiva alternativ till elanvändning där möjligt (t ex fjärrvärme/fjärrkyla), utveckla ekonomiska incitament för klokare elanvändning (effektavgifter, Effekthandel Väst) och verkar för ökat elproduktion från gasturbiner. Vi bedömer att kombinationen av dessa åtgärder kommer att möjliggöra för en utveckling av staden som inte hindras av brist på el. Utvecklingen av våra åtgärder går bra. Fjärrvärmen är, trots ökade kostnader, fortfarande ett konkurrenskraftigt alternativ för de flesta fastighetsägare i Göteborg. Vi fortsätter att utveckla våra effekttariffer till att bli tidsdifferentierad innan 2027. Effekthandel Väst växer som marknadsplats. Vi har etablerat en offentlig dialog om mer gasturbiner i Göteborg och för dialog med relevanta aktörer (t ex Svenska Kraftnät och Energimarknadsinspektionen) för att skapa förutsättningarna för dessa. 1.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Göteborg Energi jobbar aktivt för att vår arbetsplats ska vara en säker arbetsplats. Vi har en god säkerhetskultur, d v s gemensamma värderingar, attityder och kunskap inriktade på att skapa en säker arbetsplats. Vi har säkra och hälsosamma arbetsställen, d v s alla platser där personer kan vistas eller arbeta är säkra mot såväl olyckor som negativa långtidseffekter på hälsan. Det är lätt att göra rätt, d v s att det i allas dagliga arbete finns förutsättningar som ger kvalitet, effektivitet och minimerar risken för fel – den säkra vägen ska vara den enklaste vägen. Årlig uppföljning av arbetsmiljöarbetet. Löpande återkoppling i alla ledningsgrupper kring tillbud, riskobservationer, olyckor och färdolycksfall. 2 Förvaltnings AB Framtiden 2.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 2.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Framtiden fick i kommunfullmäktiges budget för 2023 i uppdrag att ta fram en modell för medbestämmande. Uppdraget har omhändertagits och en modell i form av en så kallad boinflytandetrappa har tagits fram. Trappan kan användas som ett pedagogiskt verktyg i samband med hyresgästdialoger och tydliggör olika grader av inflytande som hyresgäster har i frågor och ärenden. Framtiden har också ett omfattande dialogkoncept som utvecklades 2019 med syfte att ge hyresgäster möjlighet till inflytande, skapa trygghet och som stöd för beslut. Att utveckla förhållnings- och arbetssätt med planerade, medvetna och strukturerade metoder för dialog och delaktighet kan ge både affärsmässiga och samhällsnyttiga värden. Dialogkonceptet togs fram för att kunna användas inom områden som nyproduktion, ombyggnad/underhåll, små och stora förändringar i förvaltning, mobilitet samt områdesutveckling. Till dessa kopplades 12 olika metoder för dialog. Konceptets fokus är att tillhandahålla lättanvända underlag som kan användas av all personal i våra verksamheter. De bostadsförvaltande bolagen har ett ramavtal för boinflytande. Avtalet reglerar ramarna för hyresgästernas inflytande i olika frågor, beskriver arbetsformer, hantering av resurser samt uppföljning av resultat. Framtidenkoncernens riktlinje för varsam renovering reglerar att dialog ska föras med hyresgäster i samband med renovering, att hyresgästerna ska ges möjlighet att påverka standard och hyresnivå vid renovering samt i vilka delar kommunikation och information ska ske med hyresgäster. Inom ramen för koncernens strategi för utvecklingsområden genomförs trygghetsdialoger som en av insatserna inom superförvaltning. Under året har ett nytt koncept arbetats fram för trygghetsdialogerna vilket kommer införlivas i ovan nämnda dialogkoncept. Samtliga bostadsförvaltande bolag i koncernen arbetar med någon form av boendebudget, som är en demokratisk process där boende involveras i prioriteringar av resurser som påverkar deras livskvalitet. Boende lämnar förslag och efter omröstning utses vinnande förslag som sedan genomförs av respektive bolag. Varje år förverkligas vissa av förslagen från de boende. De bostadsförvaltande bolagen genomför årligen en hyresgästundersökning för att få information om hur hyresgästerna upplever sin boendesituation och sin hyresvärd. 2023 års resultat visade på en positiv utveckling av hyresgästbetyget, både en upplevd ökad servicegrad, ökad trygghet och ökad attraktivitet. Det gällde både för koncernen som helhet och för de tre stora bostadsförvaltande bolagen. 2.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Arbetet med målet sker främst genom de insatser som Framtidenkoncernen genomför inom ramen för strategin superförvaltning i koncernens strategi för utvecklingsområden - arbetet med att inget av stadens områden ska finnas med på polisens lista över särskilt utsatta och utsatta områden. Det handlar om insatser såsom trygghetsvärdar i alla områden, framtidshubbar där boende kan få råd och stöd gällande studier, arbete och entreprenörskap samt övriga insatser för ökad trygghet, ökad närvaro, rent och snyggt i områdena och arbete med nolltolerans mot kriminell påverkan. Utöver det ingår också strategin Framtidens stadsutveckling där koncernen investerar i underhåll och renovering samt nyproduktion i områdena. Samverkan sker med flera andra bolag och förvaltningar. Under 2023 flyttades Biskopsgården ner från polisens lista från särskilt utsatt område till riskområde, Hjällbo utvecklades positivt och inget annat område gick i fel riktning. Under hösten 2023 genomfördes koncernens senaste hyresgästenkät. Alla parametrar utvecklades i rätt riktning och i frågan om upplevd trygghet var de boende i koncernens utvecklingsområden uppe i nivå med snittet för Göteborg, vilket inte skett tidigare. I koncernens senaste lägesbild (2023) avseende Framtidenkoncernens strategi för utvecklingsområden framgick att samtliga områden utvecklades positivt under 2023. För Biskopsgården och Hjällbo har bedömningen av områdenas förutsättningar för att inte längre vara särskilt utsatta områden till år 2025 förbättrats från svåra till goda respektive från svåra till medel. 2.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Framtidenkoncernens bolag bedöms ha relativt goda förutsättningar att bemanna verksamheten på både kort och längre sikt. Ett mer aktivt arbete för att lyckas nå rätt kandidater och säkerställa en stabil bemanning krävs inom ett par yrkesroller såsom fastighetsvärdar och trygghetsvärdar. En aktuell kompetensförsörjningsfråga är däremot utveckling av yrkesroller som en konsekvens av förändringar i uppdrag för koncernen, effektivisering och digitaliseringen. Av fokusområdena i Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning bedöms "Utveckling av verksamheten" vara det område som koncernen har störst behov av att skaffa sig en nulägesbild av genom att identifiera behov av utveckling av digitala lösningar och arbetssätt som främjar innovation, utveckling och nytänkande. Planens övriga fokusområden bedömer koncernen kunna erbjuda goda förutsättningar inom; tillvarata och attrahera kompetensen på arbetsmarknaden, utveckla kompetensen inom organisationen, hållbart arbetsliv och konkurrenskraftiga arbetsvillkor. 2.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Färdigställande av bostäder är högt prioriterat i Framtidenkoncernen utifrån behov av fler bostäder, områdesutveckling och koncernens finansiella tillväxt. Värdeskapande stadsutveckling är grunden för vår nyproduktion. Möjligheten till nyproduktion påverkas i hög grad av tillgång till byggrätter, framdrift av program och detaljplaner samt koncernens finansiella utrymme. Kommunfullmäktiges mål är att Framtidenkoncernen ska färdigställa 2 300 bostäder per år från år 2025. För åren 2025-2026 bedöms detta inte möjligt och får åren därefter mycket svårt att nå. Koncernen har finansiell beredskap för en produktion om cirka 1 000 bostäder per år, varav majoriteten är hyresrätter. Blir produktionen högre behöver nya finansiella beslut fattas och blir produktionen lägre kan utrymmet för underhåll och renovering utökas. Under perioden januari - augusti har 273 bostäder färdigställts för inflyttning, varav 241 är hyresrätter och 32 är konverteringar. Antal bostäder som är i produktion är cirka 1 100 stycken. Prognosen för helåret är att färdigställa mellan 273-340 nya bostäder. Koncernens byggrättsportfölj innehåller i nuläget 2 994 byggrätter. Koncernen har i uppdrag att förvärva mer byggrätter över hela staden och i syfte att signalera detta till marknaden har vi fortsatt som ambition att exponera oss och synas mer i olika nationella sammanhang. För att öka förutsättningarna för en högre nyproduktion behöver bolaget också fortsätta arbeta aktivt med att erhålla fler lagakraftvunna planer och med att förvärva byggrätter över hela staden. Marknaden för nyproducerade bostadsrätter är fortfarande sval och det är för närvarande ett stort utbud på bostadsrättsmarknaden. Annonserade räntesänkningar ger dock förhoppning om en möjlig vändning i marknaden längre fram, vilket kan ge positiva effekter för Egnahemsbolaget på längre sikt 2.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. I arbetet med att nå målet fokuserar Framtidenkoncernen på tre områden; minskad klimatpåverkan, energieffektivisering och cirkulärt. Inom området minskad klimatpåverkan fokuseras arbetet på byggprojekt och på hyresgästers transporter. Vi ska minska vår klimatpåverkan med 50% till 2025 i såväl renoverings- som nybyggnadsprojekt och med 90 % till 2030. I våra byggprojekt samt vår egen fordonsflotta sker också omställning till utsläppsfria och elektrifierade arbetsmaskiner och transporter. Utöver detta jobbar koncernen med mobilitetssatsningar för våra hyresgäster. Vi fortsätter energieffektivisera våra fastigheter och genomför en satsning på solceller fram till 2030. Under 2023 installerades ytterligare cirka 2 200 kWp solceller på koncernens tak. I september 2024 beslutade Förvaltnings AB Framtidens styrelse om en energieffektiviseringsplan med syftet att minska vårt energibehov genom lönsamma åtgärder samtidigt som vi minskar vår klimatpåverkan. Framtiden är samordningsansvarig för strategin hållbart byggande i stadens miljö- och klimatprogram och samverkar inom ramen för det med miljö- och klimatnämnden. Kontinuerligt görs många insatser för att öka den biologiska mångfalden, alltifrån anläggande av ängar, trädplantering, odlingsytor, bikupor, fjärilsrabatter, insektshotell, fågelholkar, regnbäddar, vattenmagasin och kunskapshöjning. Ett utvecklingsprojekt har startats för att ta fram en mätbar systematik för att främja ekosystemtjänster, biologisk mångfald samt klimatanpassning för att säkra måluppfyllelse i enlighet med Göteborgs Stads Miljö- och klimatprogram och för att svara upp mot kommunfullmäktiges uppdrag om klimatanpassning. Samverkan inom cirkulärt sker både i koncernen men också med marknaden – framförallt genom plattformen och handslaget för cirkulärt byggande. Framtiden medverkar också i stadengemensamma upphandlingar för återbruk. Rutiner och processer kommer att tas fram under året. Koncernen har påbörjat en interimslösning med rutiner och systematik i avvaktan på att marknaden för återbruk ska "mogna". Framtiden har inte för avsikt att bygga upp egna ”lagerplatser” utan bedömer det som mer ändamålsenligt att stimulera och främja marknaden istället. Stadsmiljöförvaltningen kommer att öppna upp sina befintliga utemiljölager så att även andra bolag och förvaltningar kan nyttja dem. I koncernens bolag pågår flera piloter med återbruk i både nyproduktion, konverteringar och ombyggnadsprojekt. 2.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Två viktiga utgångspunkter i arbetet med målet är Framtidens ägardirektiv som anger att bolaget ska bidra till stärkt egenförsörjning och ökad välfärd i de bostadsområden där sådana behov finns samt Framtidenkoncernens strategi för utvecklingsområden 2020-2030 med målet att ingen del av staden ska finnas med på polisens lista över särskilt utsatta områden år 2030 eller på listan över utsatta områden år 2035. Framtidens grundläggande uppdrag om att aktivt bidra till att nya bostäder tillskapas och att dotterbolagens bostäder och områden utformas och förvaltas så att de bidrar till en attraktiv bostadsmarknad i Göteborg är en viktig bas för att kunna skapa trygghet, möjlighet till arbete, delaktighet och inflytande. En konkret insats inom ramen för strategin för utvecklingsområden är satsningen Lights On som ingår i paraplyet "Skola som arena". Lights On omfattar 10 skolor med sammanlagt 4 000 barn och ungdomar i koncernens utvecklingsområden och handlar om att hålla grundskolor öppna både före och efter lektionstid. Syftet är att bidra till att både öka andelen barn som går ut grundskolan med godkända betyg och till att områdena utvecklas, tryggheten främjas och framtidstron ökar. Framtiden är också en av stadens största aktörer när det gäller att erbjuda feriearbete och under 2023 tillskapades 1091 praktik- och ferieplatser. 2024 bedöms antalet uppgå till en liknande nivå. Under de senaste åren har Framtiden ingått tre större samarbeten med andra aktörer i tre av stadens utvecklingsområden. 2021 inleddes ett samarbete i Tynnered och under 2022 kom även så kallade handslag till stånd i Biskopsgården och i Bergsjön. Handslagen handlar om konkreta satsningar på skola, fritid och arbete och förväntas bland annat bidra till tryggare bostadsområden. I slutet av 2022 öppnade den första Framtidshubben, koncernens satsning för att sänka trösklarna för att komma i anställning eller utbildning. Under 2023 och 2024 har verksamheten utvecklats och idag finns det en hubb i alla sex utvecklingsområden. Hubbarna är ett samarbete mellan Framtidenkoncernen, andra bolag och förvaltningar i Göteborgs Stad samt Göteborgs Stadsmission och det finns ett nära samarbete med civilsamhälle och näringsliv. Erbjudandet innehåller rådgivning och individuell ”jobbcoachning”, studie- och yrkesvägledning, rekryteringsträffar samt aktiviteter för nyföretagande och företagsutveckling. Under det första halvåret 2024 har hubbarna haft nästan 3000 besökare med en viss övervikt av kvinnliga besökare vilket är lika många som under hela 2023. Bostadssociala insatser innefattar bland annat delaktighet i Göteborgs Stads arbete mot hemlöshet och projektet Barnfamiljer med korttidsavtal. Störningsjouren arbetar med koncernens förvaltande bolag och andra aktörer med vräkningsförebyggande arbete. 2.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Arbetet med målet fokuseras till även 2024 till åtgärder för att stärka medarbetares säkerhet och trygghet och för att minska risken för tystnadskultur och otillåten påverkan. Ännu ett steg har tagits med stöd av kompetensplattformen Allt vi kan som syftar till att konkret stärka kunskap, vilja och förmåga hos medarbetare att agera i situationer medarbetare möter i sin arbetsvardag. I de särskilda uppföljningar som görs bland medarbetare med fokus på hur de upplever sin arbetsmiljösituation, inte minst då det gäller säkerhet och trygghet, har vi sett en positiv utveckling under senare år. Uppföljningar visar att koncernens bolag erbjuder en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Sjukfrånvaron har minskat, bolagen har ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och andra anställningsformer än tillsvidareanställningar eller vikariat utgör en liten andel av anställningarna. Ledarskapet är en viktig förutsättning som fokuseras under 2024 bland annat genom stegvis implementering av stadens gemensamma ledarskapsmodeller "Stärkt gemensamt ledarskap". 3 Higab AB (koncern) 3.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 3.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. 3.1.1.1.1 Higab Higab fokuserar på att säkerställa jämlika och trygga miljöer i stadens områden där vi äger och förvaltar fastigheter. Bolaget har sett det som en kritisk förbättring att införa ett grundkoncept inom bolagets TST-arbete. TST-arbetet handlar om att skapa trygga, säkra och trivsamma miljöer i och kring våra lokaler. Konceptet säkerställer ett kontinuerligt arbete med att skapa rum som förutom att ge en känsla av trygghet, även attraherar invånarna att vilja vistas i området. Bolaget har nyligen tagit fram ett TST-index som baserar sig på intervjuer, enkäter och brottsstatistik med målsättningen om en positiv trend framöver. Sedan i våras har bolaget tillsatt en resurs som på heltid arbetar med säkerhetsfrågor. Denna har också ett samordningsansvar för lokalkoncernen. 3.1.1.1.2 Göteborgs Stads Parkering Bolaget har antagit mål med syfte att öka bolagets bidrag till stadens mål om en trygg, säker och socialt hållbar stad. Mål och KPI:er handlar till exempel om att stärka upplevd trygghet och säkerhet, öka antal parkeringsytor med trygghetskameror och snabbt åtgärda felärenden som skadegörelse. Bolaget arbetar systematiskt med trygghetsfrågan, bland annat genom att säkerställa kvaliteten på den fysiska miljön och genom att delta i relevanta forum för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Vi bidrar till stadens kartläggning med information om vad, hur mycket, hur ofta, på vilket sätt och under vilka förutsättningar som brottslighet förekommer på bolagets ytor. Projektstyrningen för nybyggnationsprojekt inkluderar krav som ska säkerställa fysiska miljöer med goda förutsättningar att upplevas trygga i driftskedet. Perspektivet demokrati och mänskliga rättigheter hanteras bland annat genom att säkerställa rutiner med syfte att motverka diskriminering och beakta mänskliga rättigheter vid handläggning och beslut samt genom att ställa krav i upphandlingar inom områden som antikorruption och mänskliga rättigheter, barnkonventionens krav och krav på socialt ansvarstagande. Bolaget upprättar årligen barnbokslut för att redovisa barnrättsarbetet. Bolaget når flera uppsatta mål, bland annat ökar antalet anläggningar med trygghetskameror och uppklarningsgraden för felärenden är hög, vilket minskar risken för otrygga miljöer på grund av skadegörelse etc. Bolaget deltar i fler samverkansforum än tidigare år. Den nyligen inrättade supportcentralen stärker bevakningen av parkeringsytor dygnet runt och ökar möjligheterna att arbeta förebyggande. Bolagets krav för entreprenader har utökats med Sund konkurrens med syfte att motverka arbetslivskriminalitet i byggprojekt. 3.1.1.1.3 Älvstranden Utveckling I bolagets hållbarhetsarbete, som utgår från vårt uppdrag, ingår de tre hållbarhetsdimensionerna social, ekonomi och miljö. Dessa följs upp regelbundet. 3.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. 3.1.1.2.1 Higab Under flera år har bolaget handlat upp entreprenör i linje med inköp och upphandlingsförvaltningens program för social hänsyn. Utöver detta jobbar bolaget sedan ett par år även med det interna programmet Service-till-service där bolaget erbjuder platser för arbetsträning för personer som står lång i från arbetsmarknaden. Det finns tilldelade resurser för att vidareutveckla och utöka programmet. 3.1.1.2.2 Göteborgs Stads Parkering Bolaget informerar sig om hur andra kommunala bolag arbetar med sommarjobb i kommunens regi, praktikplatser, rekrytering och andra insatser med syfte att kompetensutveckla, skapa sysselsättning och på så sätt motverka segregation. Praktikplatser kan bidra till att skapa positiva förebilder och främja social inkludering och minska känslan av utanförskap. Möjlighet till praktikplatser och liknande insatser kommer beaktas i samband med verksamhetsplaneringen inför 2025. 3.1.1.2.3 Älvstranden Utveckling Bolaget äger och förvaltar fastigheter och mark. I bolagets uppdrag ingår att anvisa mark utifrån stadens behov. I förekommande fall ställs krav vid markanvisningar för att motverka segregation. 3.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. 3.1.1.3.1 Higab Bolagets rekryteringar går enligt plan och samtliga roller är tillsatta. Bolaget har ett starkt arbetsgivarvarumärke och är en attraktiv arbetsgivare. För att bibehålla bolagets attraktionskraft jobbar vi strukturerat med medarbetarperspektivet i verksamhetsplanen där vårt fokus ligger på att skapa en arbetsplats utan skav, där vi trivs och litar på varandra. För att säkerställa framtida kompetenser tar bolaget årligen in praktikanter med olika studieinriktningar. Vi försöker även bidra till byggbranschens utveckling genom att ställa krav enligt förvaltningen för inköp- och upphandling sin riktlinje för Socialt ansvar. 3.1.1.3.2 Göteborgs Stads Parkering Bolaget prioriterar och arbetar aktivt med kompetensförsörjning. Medarbetarna är bolagets viktigaste tillgång. Vi vill att alla ska känna engagemang, lust att gå till jobbet och vilja sprida en positiv bild av bolaget. Därför ska vi utvecklas och värdesättas och få rätt förutsättningar för att göra ett bra jobb. Tydlighet i uppdraget är viktigt, liksom trygghet och en kultur som främjar nya idéer och samarbeten. 3.1.1.3.3 Älvstranden Utveckling Bolaget ska under 2024 arbeta aktivt med den framtagna kompetensförsörjningsplanen utifrån följande fokusområden: • Arbetet med attraktiv arbetsgivare • Stärka ledarskapet • Stödja medarbetarnas utveckling • Kompetensbaserad rekrytering • Hållbart arbetsliv • Prioritering av arbetsmiljöarbetet Dessutom kommer bolaget under året verka för att hitta samverkansformen inom lokalkoncernen och resten av staden för att i framtiden kunna låna ut och låna in kompetens. Bolaget har sedan 2023 arbetat med att ändra bolagskulturen mot en utvecklingskultur. Detta arbete fortsätter under 2024. Dessutom kommer bolaget att arbeta med arbetsgivarerbjudandet för att kunna attrahera och behålla rätt kompetens. 3.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. 3.1.1.4.1 Higab Att levandegöra staden är en del av bolagets vision: Tillsammans vårdar och utvecklar vi byggnader – för ett levande Göteborg. Vi har länge arbetat med att öppna upp husen som gör Göteborg med nya verksamheter och guidade visningar. Som exempel kan nämnas nyöppningen av Feskekörka och Annedalsparken samt vår urban farmers’ market med Slakthuset Saturdays. När möjligheterna finns, till exempel vid tomställning av en fastighet, analyseras fastighetens möjligheter för framtida användning där även omvandling till bostäder utvärderas. 3.1.1.4.2 Göteborgs Stads Parkering Bolaget har som uppdrag att vara en möjliggörare i stadsutvecklingen genom att bygga samlade anläggningar när staden utvecklas och förtätas. Genom att ta parkeringsytor i anspråk i stadsutvecklingen kan fler bostäder och en grönare, mer levande stad skapas. Bolaget har som mål att bygga stadens strategiska parkeringsanläggningar i syfte att främja hållbart resande och möjliggöra stadsutvecklingen. Detta sker genom samarbete med stadens stadsutvecklade verksamheter. Bolaget har även sålt flertalet fastigheter till Exploateringsförvaltningen i syfte att underlätta stadsutvecklingen. På Masthuggskajen har ett stort antal av bolagets markparkeringar tagits i anspråk då bostäder, lokaler och parker skapas. Bolaget bygger tillsammans med Higab och IOFF en samlad parkeringsanläggning med 700 platser som möjliggör stadsutvecklingen i området. Huset kommer att ha butik i bottenvåningen, restaurang på takvåningen samt även rymma annan verksamhet vilket bidrar till en mer levande stad. Huset kommer även att bidra till en grönare stad genom en fasad som delvis är en växtfasad. 3.1.1.4.3 Älvstranden Utveckling I Älvstranden Utvecklings ettåriga verksamhetsplan anges att bolaget ska besluta och implementera Älvstrandens Klimatramverk i bolagets samtliga markaffärer och entreprenadupphandlingar under 2024. 3.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. 3.1.1.5.1 Higab Med utgångspunkt i stadens målsättningar inom miljö- och klimatfrågor, har bolaget beslutat att utöka organisationen med en tjänst för miljösamordning. I bolagets utpekade riktning för samhällsansvar de kommande åren ingår att ta ansvar för bolagets klimatavtryck och säkra trygga och trivsamma miljöer, vilket inkluderar både arbetet med klimatomställning och biologisk mångfald. Bolaget har identifierat att kraftiga skyfall, stark vind, höjd havsnivå och delvis värmeböljor är de mest kritiska parametrarna som behandlas i arbetet med att säkerställa fastigheterna motklimatförändringarna. Anpassningar inkluderas i det löpande underhållsarbete. Vid projektering av nybyggnation, inkluderas frågorna främst genom krav från Stadsbyggnadskontoret vid bygglovsansökan, men även genom bolagets engagemang inom stadens olika program och planer. Goda exempel finns även för hur bolaget har skapat parkliknande gröna ytor med fokus på biologisk mångfald. Eftersom konsekvenserna av klimatförändringarna ännu inte är påtagliga för bolagets fastigheter, har bolaget valt att omhänderta anpassningarna inom ordinarie underhållsarbete. 3.1.1.5.2 Göteborgs Stads Parkering Bolagets målbild för Hållbarhet är ”Vi bidrar tydligt till stadens hållbara omställning” med strategin att bolagets hållbarhetsstyrning ska vara aktiv och integrerad, med systematisk uppföljning av mätbara mål. Hållbarhetsarbetet ska bli en naturlig del av alla avdelningars och funktioners dagliga arbete. Målbilden har brutits ned till en rad mätbara mål i verksamhetsplanen, många med målsatta KPI:er. Bolaget arbetar systematiskt enligt stadens miljöledningssystem. Bolagets prioriterade områden för miljö- och hållbarhetsarbete är att minska klimatpåverkan från transporter och inköp samt att minska energianvändning och öka andelen förnybar el. Bolagets styrning syftar till att minska fossila utsläpp från transporter och att minska behovet av att resa med egen bil. Elladdning erbjuds på många parkeringsytor och utveckling av erbjudanden och driftsäkerhet för elladdning är prioriterade frågor. Bolaget arbetar aktivt för att utveckla samarbeten med de kommunala bostadsbolagen, i detta inkluderas också arbetssätt som syftar till att framöver säkerställa elladdning för bostadsbolagens hyresgäster. Bolaget tar ett utökat ansvar för att elektrifiera stadens fordonsflotta i samarbete med Stadsfastighetsförvaltningen och Göteborg Stads Leasing. Investeringar görs och drift säkerställs dygnet runt, i samverkan med olika fastighetsägare. Bolaget utvecklar kunderbjudanden som minskar behovet av att resa med egen bil, både genom att underlätta val av hållbara färdslag och genom att arbeta aktivt med bilpoolsaktörer. Bolaget följer flera KPI:er kopplade till klimatpåverkan från inköp. Mål för byggprojekt har stor påverkan, när mål för klimatpåverkan uppnås halveras påverkan jämfört med 2020 vilket är i linje med stadens mål för 2025. Arbetssätt utvecklas löpande inom området, till exempel inom upphandling och byggprojektstyrning. Bolaget har begränsade möjligheter att bidra till biologisk mångfald men har satt relevanta mål. För att stärka ett integrerat hållbarhetsarbete startas ett hållbarhetsforum och ett hållbarhetsråd under hösten 2024. 3.1.1.5.3 Älvstranden Utveckling I den ettåriga verksamhetsplanen anges att bolaget ska: • Besluta och implementera bolagets Miljö- och klimatramverk i bolagets samtliga markaffärer och entreprenadupphandlingar under 2024. • Förbereda bolaget för införandet av Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och EU-taxonomi. 3.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. 3.1.1.6.1 Higab Bolagets uppdrag är att äga, utveckla och förvalta fastigheter som av olika anledningar är strategiska för staden. Vårt utbud ska förutom att tillgodose stadens egna verksamheters behov, vända sig till mindre företag och kulturverksamhet. Detta skapar förutsättningar i samhället till egen försörjning, ekonomiska system och välfärd. Bolagets ambition är att genom sin verksamhet och uppdrag bidra till välfärden på olika sätt. 3.1.1.6.2 Göteborgs Stads Parkering Bolaget arbetar ständigt för att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren för de anställda. Under hösten kommer vi bland annat att utveckla vårt kontor för att underlätta olika mötesformer och främja samarbete. Det pågår också arbete med att utveckla den digitala arbetsplatsen. Därutöver är bolagets friskvårdsbidrag nu höjt vilket bidrar till förbättrad arbetsmiljö och arbetsvillkor. Under kvartal 2 har bolaget rullat ut den årliga arbetsmiljöutbildningen för alla medarbetare och chefer. Flera chefer har genomfört en grundläggande arbetsmiljöutbildning under 2023 och resterande chefer kommer att genomföra denna under 2024. 3.1.1.6.3 Älvstranden Utveckling Bolaget äger och förvaltar fastigheter och mark. I bolagets uppdrag ingår att anvisa mark utifrån stadens behov. I förekommande fall ställs krav vid markanvisningar för att tillse de välfärdsbehov som finns. I bolagets fastighetsbestånd finns idag ett stort antal skolor som främjar stadens behov. 3.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. 3.1.1.7.1 Higab Den nya målbildstrukturen för perioden 2024-2027 har anpassats för att stötta ett tillitsbaserat ledarskap och som uppmanar till personligt engagemang och medarbetarnas egna initiativ. Bolagets praxis är att erbjuda tillsvidareanställningar på heltid med möjlighet till frivillig deltid, med enbart ett par undantagsfall. Det finns ett väletablerat och omfattande årshjul för arbetet med arbetsmiljön. Vi har genomfört ett omfattande omställningsarbete för att anpassa vårt kontor till en utökad organisation och ett nytt arbetssätt. Vår arbetsplats ska främja samarbete och flexibilitet, med målet att skapa en plats där man vill vara och där vi kan bygga en starkare vi-känsla. Återflyttning till lokalerna sker i mitten av september. Vd arbetar tillsammans med företagets ledarforum med att ta fram en ledarfilosofi som ska implementeras. Bolaget erbjuder platser för arbetsträning till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och arbetet visar på goda resultat. I och med bolagets pågående omorganisering har projektet dock pausats med planer om att återupptas så snart organisationen har "landat". 3.1.1.7.2 Göteborgs Stads Parkering Bolaget arbetar ständigt för att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren för de anställda. Under hösten kommer vi blanda annat att utveckla vårt kontor för att underlätta olika mötesformer och främja samarbete. Därutöver är bolagets friskvårdsbidrag nu höjt vilket bidrar till förbättrad arbetsmiljö och arbetsvillkor. Under kvartal 2 har bolaget rullat ut den årliga arbetsmiljöutbildningen för alla medarbetare och chefer. Flera chefer har genomfört en grundläggande arbetsmiljöutbildning under 2023 och resterande chefer kommer att genomföra denna under 2024. 3.1.1.7.3 Älvstranden Utveckling Bolaget ska skapa en hållbar och en god arbetsmiljö för att medarbetare ska kunna och vilja stanna kvar hos oss. Det gör vi genom att arbeta prioriterat med arbetsmiljö så att vi kan säkra kompetens under en längre tid, genom att skapa tydlighet i uppdraget och genom att kontinuerligt analysera de utmaningar vi står inför. Bolaget gör insatser som är såväl hälsofrämjande och förebyggande som efterhjälpande och rehabiliterande genom att: • säkerställa att krav på arbetsmiljöarbete uppfylls genom tydliga rutiner och stödmaterial samt regelbundna utbildningar för chefer och skyddsombud på arbetsmiljöområdet. • säkerställa att samverkan fungerar i alla led där en kontinuerlig dialog förs mellan chefer och medarbetare om verksamhetens utveckling och kopplingen mellan arbetsmiljö- och verksamhetsfrågor. För att säkerställa en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor behöver bolaget ha ett levande förhållningssätt med en medvetenhet om att förutsättningarna kan förändras över tid. Det är därför viktigt att vi som arbetsgivare är lyhörda gentemot såväl vår omvärld som internt på bolaget. Vi behöver ständigt påminna oss själva om hur vi bäst uppfyller vårt uppdrag samt hur och med vilken kompetens vi når våra mål. Vi arbetar därför kontinuerligt med uppföljning av vår verksamhet, där vårt uppdrag är utgångspunkten. Bolaget kommer under 2024 fortsätta arbetet med att ställa om till det nya ägardirektivet, där vi behöver säkerställa att vi har en gemensam bild av vad som är vårt uppdrag och vad vi förväntas leverera. I bolagets ettåriga verksamhetsplan anges: • Ny organisation som matchar det nya ägardirektivet. • Slutföra genomförandeplan samt ta fram en femårig affärsplan utifrån det nya ägardirektivet. Bolaget arbetar också kontinuerligt med att analysera vilka utmaningar vi står inför vad gäller till exempel lagförändringar, nya eller justerade uppdrag, digitalisering, pensionsavgångar, kompetensförsörjning och sjukfrånvaro. 4 Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB 4.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 4.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Bolaget är koncernmoder och verksamheten sker i dotterbolagen. Bolaget stöttar dotter-bolagen GS Buss och GS Trafikantservice med affärsstöd inom framför allt områdena ekonomi, inköp, HR, lön, kommunikation och säkerhet. Bolaget stöttar därmed verksamheternas möjligheter att arbeta med målen. Bolaget tar upp jämlikhets- och jämställdhetsfrågor vid medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar. 4.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Bolaget har inte arbetat med denna fråga. 4.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Bolaget är koncernmoder och verksamheten sker i dotterbolagen. Bolaget stöttar dotterbolagen GS Buss och GS Trafikantservice med affärsstöd bl.a. inom HR. På grund av att dotterbolagen har varit under försäljning/avveckling har kompetensförsörjningen fokuserat på kort sikt. Efter beslut i Kommunfullmäktige i juni kommer dotterbolaget GS Trafikantservice att finnas kvar. Kompetensförsörjningsplaner för GS Trafikantservice och dess affärsstöd kommer att tas fram tillsammans med Affärsplan och budget under hösten 2024. 4.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Bolaget har inte arbetat med denna fråga. 4.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Bolaget är koncernmoder och verksamheten sker i dotterbolagen. Bolaget stöttar dotterbolagen GS Buss och GS Trafikantservice med affärsstöd inom framför allt områdena ekonomi, inköp, HR, lön, kommunikation och säkerhet. Bolaget stöttar därmed verksamheternas möjligheter att arbeta med målen. 4.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Bolaget är koncernmoder och verksamheten sker i dotterbolagen. Bolaget stöttar dotterbolagen GS Buss och GS Trafikantservice med affärsstöd inom framför allt områdena ekonomi, inköp, HR, lön, kommunikation och säkerhet. Bolaget stöttar därmed verksamheternas möjligheter att arbeta med målen. 4.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Bolaget är koncernmoder och verksamheten sker i dotterbolagen. Bolaget stöttar dotterbolagen GS Buss och GS Trafikantservice med affärsstöd inom framför allt områdena ekonomi, inköp, HR, lön, kommunikation och säkerhet. Bolaget stöttar därmed verksamheternas möjligheter att arbeta med målen. Bolagets arbetsmiljöfrågor tas upp i dialog vid ledningsmöten och gruppmöten. 5 GS Buss AB 5.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 5.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. GS Buss bidrar till målet genom att i sin verksamhet sköta depå Kville med god kvalitet för att Västtrafiks bussbolag ska kunna sköta sina bussar och ge Göteborgs Stads medborgare bra och jämlika villkor att nyttja kollektivtrafiken. Bolaget tar upp jämlik- och jämställdhetsfrågor vid medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och vid arbetmiljöronder och arbetsmiljökommittémöten i syfte att bli bättre. 5.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Bolaget har inte arbetat med denna fråga. 5.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. GS Buss verksamhet kommer att avvecklas under hösten 2025 och har endast fem anställda. Om behov uppkommer kommer detta att lösas med inhyrd kompetens. 5.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Bolaget har inte arbetat med denna fråga. 5.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. GS Buss arbetar med frågan inom de områden där verksamheten har störst miljöpåverkan, vilket är vid inköp av varor och tjänster, avfall, energiförbrukning och kemikalieanvändning. Bolaget följer även Göteborgs Stads Miljö- och klimatprogram då vi bland annat jobbar med att minska antalet utfasningsämnen och hormonstörande ämnen på SIN-listan. Vi har rutiner för inklassning av kemikalier som syftar till att vi inte ska föra in nya kemiska produkter som innehåller utfasningsämnen och att vi inte ska föra in nya kemiska produkter som innehåller hormonstörande ämnen. 5.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. GS Buss bidrar till målet genom att i sin verksamhet sköta depå Kville med god kvalitet för att Västtrafiks bussbolag ska kunna sköta sina bussar och ge Göteborgs Stads medborgare bra möjligheter att nyttja kollektivtrafiken. 5.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Bolaget har endast fem medarbetare vid depå Kville men arbetar aktivt med att identifiera arbetsmiljörisker. Depån är gammal så mycket arbete går åt för att se till att depån är funktionell och säker. 6 GS Trafikantservice AB 6.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 6.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. GS Trafikantservice bidrar till målet genom att i sin verksamhet sköta del av kollektivtrafikens hållplatser, trafikleda Nils Ericson terminalen och via informatörer i kollektivtrafiken med god kvalitet ge Göteborgs Stads medborgare bra och jämlika villkor att nyttja kollektivtrafiken. Bolaget tar också upp jämlikhets- och jämställdhetsfrågor vid medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och vid arbetmiljöronder och arbetsmiljökommittémöten i syfte att bli bättre. 6.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Bolaget har inte arbetat med denna fråga. 6.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Bolaget har varit under försäljning/avveckling så kompetensförsörjningen har fokuserat på kort sikt. Efter beslut i Kommunfullmäktige i juni kommer bolaget att fortsätta sin verksamhet inom Staden. GS Trafikantservice kommer att ta fram kompetensförsörjningsplan på lång och kort sikt i samband med Affärsplan och budget under hösten 2024. 6.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Bolaget har inte arbetat med denna fråga. 6.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. GS Trafikantservice arbetar för att öka andel resenärer som väljer att åka kollektivt, genom att arbeta med att se till att de hållplatser bolaget sköter är rena och håller en god standard så att kollektivtrafikresenärer ska uppfatta sitt resande positivt. På samma sätt arbetar bolaget med trafikledning på Nils Ericson Terminalen samt genom våra informatörer. Bolagets miljömål är satta inom de områden där verksamheten har störst miljöpåverkan, vilket är vid inköp av varor och tjänster, fordonsflottan, avfall, energiförbrukning och kemikalieanvändning. Bolaget följer även Göteborgs Stads Miljö- och klimatprogram då vi bland annat jobbar med att minska antalet utfasningsämnen och hormonstörande ämnen på SIN-listan. Vi har rutiner för inklassning av kemikalier som syftar till att vi inte ska föra in nya kemiska produkter som innehåller utfasningsämnen och att vi inte ska föra in nya kemiska produkter som innehåller hormonstörande ämnen. 6.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. GS Trafikantservice arbetar för att öka andel resenärer som väljer att åka kollektivt, genom att arbeta med att se till att de hållplatser bolaget sköter är rena och håller en god standard så att kollektivtrafikresenärer ska uppfatta sitt resande positivt. På samma sätt arbetar bolaget med trafikledning på Nils Ericson Terminalen samt genom våra informatörer. 6.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. GS Trafikantservice arbetar med arbetsmiljöfrågorna vid varje enhet och diskuterar dessa frågor vid arbetsplatsträffar. Vid arbetsmiljökommittémöten varannan månad diskuteras arbetsmiljön löpande. Vid enheten Nils Ericson Terminalen följer årligen upp vad medarbetarna tycker i en lokal enkät. 7 Göteborgs Spårvägar AB 7.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 7.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Göteborgs Spårvägar har tidigare deltagit i nyckeltalsinstitutets jämställdhetsindex. Jämställdhetsindex visar hur jämställda arbetsvillkor, arbetsmiljö och anställningsvillkor vi har i vår organisation. I den senaste mätningen visade resultaten att Göteborgs Spårvägar tillhör de tio procent bästa arbetsgivarna i Nyckeltalsinstitutets kartläggning av jämställda arbetsvillkor för män och kvinnor i svenskt arbetsliv. Göteborgs Spårvägar jobbar aktivt inom områden som berör relationen medarbetare och närmsta chef, relationer mellan kollegor samt de årliga processerna för medarbetarsamtal, lönerevision, arbetsmiljöronder och APT som är viktiga för att nå framgång i jämställdhet. Göteborgs Spårvägar är dessutom aktiva i West Pride där GS årligen deltar i Pride- veckan och pride-paraden, vilket är ett viktigt arbete för att driva frågor kopplat till HBTQIA+, mångfald och inkludering. 7.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Ej tillämpligt. 7.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Göteborgs spårvägar har en kompetensförsörjningsstrategi med tillhörande handlingsplan. Bristyrken inom bolaget är främst förare och tekniker. Den handlingsplan som kopplats till förarförsörjning har gett goda resultat i form av minskad personalomsättning och högre HME. Satsningar på lön, marknadsföring, mm har också gett effekter på inflödet av personal där bolaget tillsatt utbildningsplatser i betydligt högre grad än tidigare och där examinationsgraden också ökat. Bolaget har tagit fram en process och etablerat arbetssätt för att följa upp förarförsörjningsprocessen och dess ingående steg. Bolaget har fortfarande en viss personalbrist och stora utmaningar framåt vad gäller mängden förare men läget är bättre än vad föregående års prognoser visade på. 7.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Ej tillämpligt. 7.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Göteborgs Spårvägar bidrar till Göteborgs stads mål om att vara ledande i klimatomställningen genom att tillsammans med kunder och partners fortsätta utveckla och förbättra spårvagnstrafiken i Göteborg. Detta gör bolaget genom att försöka öka tillgängligheten och framkomligheten med nya och större vagnar och genom samverkan med Göteborgs stads Stadsmiljöförvaltning. Målet är att fler ska välja spårvagnen istället för andra trafikslag med större klimatpåverkan. Trafikmiljön i Göteborg är en utmaning. Underhåll och akuta felavhjälpningar begränsar framkomligheten i en redan trång stadsmiljö. Många trafikslag behöver samsas om samma ytor, vilket i sin tur leder till begränsningar i spårvagnsresan. Detta kan i sin tur och i ett längre perspektiv riskera att inverka negativt på människors förtroende för spårvagnstrafiken. Att veta att och när man kan kliva på och av är en av de viktigaste faktorerna för att människor ska välja kollektivtrafik vilket är avgörande för måluppfyllelse. Göteborgs Spårvägar bidrar till en hög biologisk mångfald genom att ta tillvara de grönytor som finns på och kring våra depåer. Hårda ytor som kan göras om till gröna ytor och som ska skötas på ett sådant sätt så att den biologiska mångfalden gynnas, håller på att identifieras och anläggas. 7.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Ej tillämpligt. 7.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Arbetsmiljöfrågorna är viktiga för Göteborgs Spårvägar. Bolaget genomför varje år enkätundersökningar (HME, hållbart medarbetarengagemang). Engagemang i arbetet med medarbetarenkäten har ökat de senaste åren och svarsfrekvensen har ökat betydligt från dryga 60 % till dryga 80 % över ett antal år. Sedan 2017 ses en uppåtgående trend på HME (utfall 2024: 73) även om bolaget har en bra bit kvar till målvärdet som är satt till 81. Extra positivt i år är att bolagets största avdelning, Trafikpersonal och service, HME har ökat jämfört med tidigare år. Fokusområden sedan 2022 har varit organisatorisk tillit och intern kommunikation. De områdena visar på de största förbättringarna sedan föregående år. Under 2024 sätts fokus på att främja psykologisk trygghet och motverka kränkningar och trakasserier. Under föregående och innevarande år har en extra lönesatsning gjorts på föraryrket. 8 Business Region Göteborg AB 8.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 8.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Näringslivsutveckling bidrar till målet, främst genom att bidra till ökade arbetsmöjligheter för alla. BRG skapar förutsättningar för näringslivets utveckling och omställning med fokus på hållbar tillväxt och hög sysselsättning. Indirekt bidrar det till målet med en jämlik och trygg stad genom att skapa fler jobb och möjligheter för alla invånare. Resultatmål och indikatorer har definierats för bl.a. • Framdrift i näringslivsstrategiska programmet, 63 000 jobb kvarstår 2023- 2035 • Fler etableringar och investeringar som ger ökad sysselsättning • Små och medelstora företag som utvecklas bättre jämfört med kontrollgrupp ger stabilare tillväxt och bibehållen eller ökad sysselsättning • Vägledning till blivande entreprenörer och de som vill starta företag ger alternativa vägar till försörjning och sysselsättning • Framdrift och genomslag för strategisk samverkan/omställning i branscher och segment utifrån näringslivets behov och för att möta samhällsutmaningar. Handslag, plattformar, projekt samlar och enar bransch/segment för att möta kraven på omställning och samhällsutmaningar Det näringslivsstrategiska programmet är Göteborgs stads strategi för att skapa bättre förutsättningar för företagande. Våra insatser ska underlätta så vi når våra resultatmål med fler framgångsrika företag, en hållbar omställning och ökad attraktionskraft. Övergripande mål handlar ytterst om att skapa eller behålla arbetstillfällen vilket minskar arbetslösheten och ökar den ekonomiska tryggheten. Sysselsättningsinsatser kan även hjälpa särskilt utsatta grupper att komma in på arbetsmarknaden. Detta stärker invånarnas inflytande och delaktighet i samhället, eftersom fler får chansen att bidra och påverka stadens utveckling. Med (digital) marknadsföring och kommunikation gör vi vårt erbjudande tillgängligt för fler. Det leder till fler kontakter, välfyllda evenemang och ökad kunskap om företagande och Göteborgs näringsliv. Vilket i sin tur ökar företagandet och stärker näringslivet. Målen är på medellång/lång sikt men verksamheten följer ett antal indikatorer för att följa utvecklingen löpande. Sammantaget ser utvecklingen god ut inom det som kopplas den egna verksamheten. 8.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Näringslivsutveckling bidrar indirekt till målet. Se 2.2.1. Målet är inte specifikt nedbrutet i den egna verksamheten, vilket gör det svårt att bedöma bolagets bidrag till att uppfylla målet. Näringslivsutveckling kan indirekt bidra till målet då segregationen kan antas minska när företag kan etablera sig i och rekrytera människor från hela Göteborg och Göteborgsregionen. BRG skapar förutsättningar för näringslivet att växa och skapa jobbtillfällen vilket ger ger ekonomiska möjligheter och kan främja inkludering även för de som står långt i från arbetsmarknaden. Särskilda satsningar som görs kan tex. omfatta nätverk som stödjer entreprenörer, sociala företag genom Mikrofonden, rådgivning och kompetensutveckling till de som vill driva och starta företag. Fler etableringar och utveckling av befintligt näringsliv bidrar med nya jobb. Trygghetsskapande insatser tillsammans med näringslivet stöttar extra i våra utsatta områden BRG ser en möjlighet att pågående detaljplaner och program på Hisingen kan skapa förutsättningar för många nya arbetstillfällen nära stadsdelar med hög arbetslöshet. Flertalet av de jobb som väntas på tex Säve kommer inte kräva högskoleutbildning utan kan med kompetensutvecklingsinsatser direkt bidra till att minska arbetslösheten och öka integrationen. 8.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Målet såsom det uttrycks i stadens budget över stadens egen kompetensförsörjning har inte brutits ner kopplat BRG:s verksamhet. Näringslivsutveckling bidrar till målet på övergripande nivå. BRG skapar förutsättningar för näringslivet att växa och skapa jobbtillfällen. Insatsområdet är en av sex insatsområden näringslivsstrategiska programmet. Näringslivsutveckling som bidrar in till målet att klara kompetensförsörjningen behöver utgå från nutida och framtida behov samt att hantera matchningsproblematiken mellan arbetsgivarnas behov med invånarnas färdigheter. Genom att stödja företag i att växa och utvecklas skapas fler jobbmöjligheter, samtidigt som näringslivets egna utbildnings- och träningsprogram anpassas för att ge människor rätt kompetens. Detta säkerställer att det finns tillräckligt många kvalificerade personer för de jobb som efterfrågas, vilket gör att staden kan upprätthålla en stark och hållbar arbetsmarknad. Vi arbetar aktivt med att förstärka yrkes- och vuxenutbildningar med fokus på bristyrken. Tillgång till arbetskraft med relevant kompetens är en av de viktigaste förutsättningarna för att näringslivet i Göteborg ska vara konkurrenskraftigt och fortsätta att utvecklas. För att säkra morgondagens kompetensförsörjning behöver vi arbeta aktivt med att identifiera och tillvarata den kompetens som redan finns här, samt attrahera kompetens nationellt och globalt. Det gör vi bl.a. genom att utveckla skola-näringslivssamverkan och låta entreprenörskap löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet, utveckla relevanta utbildningar som arbetslivet efterfrågar på alla nivåer och verka för bättre matchning och snabbare validering av kompetenser tillsammans med näringslivet för ökad delaktighet på arbetsmarknaden. 8.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Målet såsom det uttrycks i stadens budget har inte brutits ner kopplat BRG:s verksamhet.BRG bedöms inte kunna bidra väsentligt till övergripande måluppfyllelse. Näringslivsutveckling kan indirekt bidra till att bygga en grön och levande stad utan bostadsbrist genom att skapa hållbara jobb och främja grön innovation inom bygg- och fastighetssektorn. BRG har i uppdrag att arbeta för fler etableringar som bidrar till grön omställning. Genom att stödja företag som arbetar med miljövänliga byggtekniker och stadsutveckling kan staden utvecklas på ett sätt som är både ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Det gör vi idag t.ex. genom plattformen för klimatneutralt byggande och de handslag som vi gör med näringslivet och offentliga aktörer i bred samverkan. 8.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Näringslivsutveckling bidrar till målet främst genom att aktivt samarbeta med företag i strategiska samarbeten för näringslivets klimatomställning. Vårt bidrag till måluppfyllelse är svår att mäta. Näringslivsutveckling kan hjälpa Göteborg att bli ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald genom att stödja gröna företag och innovationer. Genom att främja företag som satsar på hållbara lösningar och miljöteknik, kan staden minska sin klimatpåverkan och skapa nya gröna jobb. Göteborg stad har ett ansvar att säkerställa att möjliggöra för den egna verksamheten att ställa om t.ex. inom elektrifiering och miljö/klimatfrågor. Vi arbetar strategiskt för hållbar omställning genom samverkan mellan privata och offentliga aktörer, och genom projekt som skapar nya affärsmöjligheter och innovationer. Vi stödjer små och medelstora företag som vill utveckla hållbara affärsmodeller, och fokuserar på att attrahera gröna investeringar och etableringar som främjar klimatomställningen. Vi uppmuntrar företag att satsa på klimatsmarta transporter och bidrar till en hållbar infrastruktur. Genom samverkan och kunskapsutbyte möter vi gemensamma utmaningar, samtidigt som vi stärker arbetsmarknaden med fokus på hållbar industriutveckling. Genom att samla olika aktörer i handslag och samverkansprojekt underlättar vi för att dela kunskap och öka samverkan för att hitta innovativa lösningar. Vi arbetar med kompetensförsörjning som kan skapa en arbetsmarknad som stödjer klimatomställningen, med särskilt fokus på industrin. Vi noterar ökad efterfrågan från näringslivet i att vilja delta i breda samverkansinitiativ för en hållbar omställning. 8.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Näringslivsutveckling är kopplat till målet om att ha en välfärd som möter invånarnas behov genom att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. När företag växer och nya jobb skapas, ökar skatteintäkterna och förutsättningarna att investera i välfärdstjänster som vård, skola och omsorg. 75% av BNP här kommer från privata näringslivet. Det skiljer sig jämfört med t.ex. Stockholm där 60% kommer från privata näringslivet. Näringslivet och inte minst de investeringar som görs här i RnD har stor betydelse för välfärden. Därtill kan näringslivsutveckling främja innovationer som förbättrar förutsättningar för en god välfärd, till exempel genom nya tekniska lösningar. Genom att fokusera på hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt, arbetar vi för att välfärden utvecklas i takt med göteborgarnas behov. BRG:s resultatmål är kopplat till fler framgångsrika företag, hållbar omställning och ökad attraktionskraft. Sammantaget bidrar verksamheten till måluppfyllelse genom hållbar tillväxt och bibehållen/ökad sysselsättning. Våra insatser har en roll i att stärka den lokala ekonomin och möjliggöra ett välfärdssystem som bättre möter invånarnas behov genom samarbete, investeringar och kompetensutveckling. Strategiska insatsområden omfattar bl.a. att stärka lokala företag då ett starkt och diversifierat näringsliv bidrar till ökad sysselsättning och ekonomisk stabilitet, vilket i sin tur förbättrar göteborgarnas livskvalitet. Genom att locka företag och investeringar till kommunen bidrar verksamheten till en starkare lokal ekonomi, vilket ger ökade resurser till kommunens välfärdsverksamheter. Nya företag kan även bidra med innovativa lösningar på välfärdsutmaningar och därmed förbättra tjänsterna som erbjuds göteborgarna. 8.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Hög måluppfyllelse kopplat den egna verksamheten. Det saknas behov av förändringar likt det som anges i inriktningarna för målet i stadens budget. Vi följer de regler och riktlinjer som gäller för staden och vi omhändertar eventuella arbetsmiljöproblem i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det nära ledarskapet är en framgångsfaktor för arbetsmiljön. BRG erbjuder sina anställda såväl en bra arbetsmiljö som goda arbetsvillkor. 9 Göteborg & Co (Klusterkoncernen) 9.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 9.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Inom klustret arbetar man aktivt med att främja inkludering, jämlikhet, trygghet och säkerhet i sina respektive verksamheter. Liseberg arbetar till exempel aktivt med att reflektera samhällets mångfald i personalstyrkan och anställa personer som står långt från arbetsmarknaden. Samtidigt prioriteras trygghet inom parkområdet genom värdar, ordningsvakter och i viss utsträckning civil bevakning. Även Got Event har stort fokus på trygga och säkra evenemang. Myndigheters regler och rekommendationer är vägledande för att utvärdera möjligheterna att förbättra verksamheten. Got Events uppdrag enligt ägardirektivet är att erbjuda mötesplatser för alla. Det innebär att arbeta för att i den mån det är möjligt påverka utbudet så att det ska tilltala olika målgrupper. Att bedriva en verksamhet som är fri från alla former av diskriminering och trakasserier är en viktig del i förhållningssätt och bemötande i kundrelationer. En av målsättningarna i Göteborgs Stads program för destinationsutveckling är att "alla ska känna sig välkomna till destinationen Göteborg". Målbilden för de evenemang Göteborg & Co satsar på är att alla ska känna sig trygga och välkomna och det ska finnas något för alla. De evenemang bolaget satsar på ska skapa en rörelse och samhörighet i staden, exempelvis Kulturkalaset och Vetenskapsfestivalen. Inkludering och delaktighet genom dialog och feedback (exempelvis kundundersökningar) är en viktig del i utvecklingsarbetet för verksamheterna i klustret. 9.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Bolagen i klustret fokuserar på olika sätt på social inkludering och strävar efter att bryta utanförskap genom sina olika verksamheter. Inom klustret arbetar man för att skapa upplevelser och mötesplatser för breda målgrupper. Lisebergs insatser inkluderar fokus på mångfald bland personalen och samarbete med organisationer för att erbjuda parkbesök till personer med svåra ekonomiska, hälsomässiga eller sociala omständigheter. Göteborg & Co gör satsningar på välkomnande mötesplatser samt kostnadsfria evenemang som främjar rörelse och samhörighet i staden. Via Näringslivsgruppen sker särskilda satsningar på att skapa framtidstro hos barn och unga i utsatta områden. 9.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Verksamheterna i klustret arbetar aktivt med kompetensförsörjning, exempelvis genom att ta emot praktikanter, studerande och feriearbetare som potentiella framtida anställda. Inom klustret ligger fokus också på att utveckla verksamheterna genom innovativa och digitala lösningar, samt mätning av medarbetarengagemang och nöjdhet genom olika undersökningar. Liseberg ser ökade svårigheter med att attrahera och behålla kompetens. Bolaget har infört specifika digitala lösningar på HR-området och initiativ såsom pulsmätningar under högsäsong och en öppen process för medarbetare att föreslå idéer. Även Got Event ser utmaningar vad gäller kompetensförsörjning inom vissa yrkesgrupper. Göteborg & Co inte ser några direkta utmaningar med intern kompetensförsörjning och har många kvalificerade sökande till utannonserade tjänster. Genom Näringslivsgruppen gör Göteborg & Co satsningar på kompetensförsörjande insatser i staden, exempelvis Vetenskapsfestivalen, Nextar och Ung Företagssamhet. 9.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Liseberg bidrar till målet genom att erbjuda en grön och levande stad. Liseberg är en av Nordens största turistmål och bidrar till att hålla staden levande genom alla besökare som även tar del av stadens utbud i övrigt såsom hotell, restaurang och andra besöksmål. Liseberg har historiskt och även idag haft en grönskande parkmiljö som en central del av hur parken ska utformas och upplevas. Liseberg är både en nöjespark och en grönskande park med i stort sett hela Sveriges trädflora representerad och en stor variation av blommor och växter. Arbetet med att upprätthålla och utveckla den grönskande parken kommer fortsätta under året. Göteborg & Co bidrar till en grön och levande stad genom att i bred samverkan arbeta för en attraktiv och hållbar destination. Det omfattar exempelvis utveckling av besöksanledningar, evenemang i flera delar av staden, tillgängliggöra ett brett utbud av upplevelser genom kommunikation och marknadsföring året runt samt att delta i samråd och remissförfarande rörande stadsutvecklingsfrågor. 9.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Liseberg vill bidra till att uppfylla Parisavtalet och strävar mot 1,5-gradersmålet med ambitionen att ha så liten klimatpåverkan som möjligt. För att uppnå detta beräknar Liseberg verksamhetens klimatutsläpp samt identifierar och genomför en rad åtgärder som minskar klimatavtrycket. Liseberg är som första nöjespark i världen ISO certifierad för hållbara evenemang (ISO 20 121). Liseberg har under många år arbetat med att skapa förutsättningar för biologisk mångfald, exempelvis genom att anlägga gröna tak, använda så ofarliga kemikalier som möjligt och plantera växter och blommor som gynnar insektslivet under olika delar av året. I samband med byggnationen av Liseberg Oceana Vattenvärld görs plats för ett längre grönstråk längs Mölndalsån, tillsammans med en ekologisk brynzon på båda sidorna av ån. Bedömningen är att Liseberg behöver få en bättre förståelse både hur verksamheten påverkar och påverkas av den biologiska mångfalden, exempelvis genom olika ekosystemtjänster, markanvändning och lokala ekosystem. En utredning kommer att genomföras under hösten 2024. Målet är inarbetat i Got Events verksamhetsplan och kopplar an till målområde Klimat- och resurseffektiv verksamhet (minskat klimatavtryck). Bolaget arbetar aktivt för att minska miljö- och klimatpåverkan kopplat till energi, inköp, el- och vattenförbrukning och avfallshantering. Det handlar också om byggprojekt, tjänsteresor och transporter och hur evenemangsbesökare kan uppmuntras att resa och konsumera mer hållbart. Got Event och Göteborg & Co är två av initiativtagarna till Greentopia, evenemangsbranschens initiativ för att driva på klimatomställning. Projektet kopplar an till Göteborg Stads Miljö- och klimatprogram samt Göteborgs Stads avfallsplan. Got Event och Göteborg & Co ingår även i projektet Gothenburg Green City Zone (GGCZ), där bolagen har representanter i flera projektgrupper. Projektet kopplar an till Göteborgs Stads Miljö-och klimatprogram. Bolagen deltar även i andra samverkansprojekt som t e x lösningar för klimatsmarta evenemang, lösningar för flergångsartiklar samt cirkulåra eventkläder. Göteborg & Co:s styrmodell och övergripande målbild för en hållbar destination inkluderar fokus på miljö- och klimatssmart utveckling. Bolagets miljöplan bidrar till konkreta insatser för verksamheten. Destinationsutvecklingsprogrammet skapar förutsättningar för fler att agera i riktningen. Bolaget ställer miljökrav vid Evenemang, Möten och i upphandlingar. Evenemang används som kommunikationsplattform för innovativa satsningar, exempelvis engångsfritt evenemang. 9.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Verksamheterna i klustret har ingen rådighet vad gäller välfärd i form av vård, skola och omsorg. Utifrån bolagens grunduppdrag i ägardirektiv, inriktning i affärsplaner och insatser i Destinationsutvecklingsprogrammet bidrar verksamheterna i klustret till en attraktiv destination vars varierade utbud kan bidra till en aktiv, inspirerande och avkopplande fritid för invånare och besökare. 9.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Verksamheterna i klustret arbetar aktivt med systematiskt arbetsmiljöarbete och anställdas delaktighet. Bolagen genomför regelbundna utbildningar och uppföljningar för att säkerställa en säker och trivsam arbetsmiljö. Gemensamt för klustret är vikten av samverkan med fackliga organisationer. Göteborgs Stadsteater arbetar kontinuerligt med risk- och olycksfallsrapportering samt årliga uppföljningar med fackliga parter. Den årliga medarbetarundersökningen på Liseberg visar hög trivsel inom områden som trovärdighet, respekt och kamratskap. Bolaget har även uppdaterat utbildningsmaterial för att förebygga trakasserier och förbättra arbetsplatskulturen. Got Event arbetar aktivt med inriktningen att styrningen ska vara mer tillitsbaserad med tydliga ansvar och roller. Bolaget har tagit fram Plan för kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare som beskriver förhållningssätt och aktiviteter som behövs för att klara kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. Göteborg & Co:s arbetsmiljöarbete utgår från systematik och helhetssyn. Detta sker genom aktiva åtgärder såväl i ledningsgrupp som på APT. Arbetsmiljökommitén och fackliga organisationer har en central roll i framtagandet av de aktiva åtgärderna.Under hösten utbildas bolagets chefer i det stadengemensamma verktyget Chefoskopet. Återrapportering till styrelsen sker under hösten. 10 Göteborgs Stadsteater AB 10.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 10.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. 10.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. 10.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Se den särskilda uppföljningen om kompetensförsörjning. 10.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. 10.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Bolaget arbetar med hållbarhetsperspektivet i fokus och det är integrerat i vår verksamhetsplan. 10.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. 10.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Bolaget arbetar kontinuerligt och systematiskt med arbetsmiljö och arbetar främjande, förebyggande och uppföljande i respektive projekt, skyddsronder i linjeorganisationen och de organisatoriska och sociala arbetsmiljöronderna. Utöver det arbetar vi kontinuerligt med risk-tillbud- och olycksfallsrapportering och åtgärder kopplat till det. Årlig uppföljning sker tillsammans med våra fackliga parter och skyddsdombud. 11 Liseberg AB 11.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 11.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Liseberg arbetar med målet inom olika delar av verksamheten. På personalområdet strävar bolaget efter att sammansättningen bland den anställda personalen ska spegla samhället i stort vad gäller till exempel härkomst, kön och ålder. Liseberg arbetar också aktivt med att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden. Detta görs för att öka jämlikheten på arbetsmarknaden och öka inflytandet och delaktigheten för personer som annars har svårt att nå arbetsmarknaden. För att öka delaktighet och inflytande har Liseberg identifierat ett antal intressenter som vi för dialog med i olika former. I dialogerna fångar vi upp de olika intressenternas synpunkter på verksamheten. Intressenternas perspektiv och förväntningar är centrala för hur verksamheten bedrivs och utvecklas. Trygghet och säkerhet är prioriterade frågor för bolaget. Liseberg har som ambition att vara Sveriges tryggaste nöje. Liseberg har genomfört många insatser och förebyggande åtgärder för att erbjuda ett säkert och tryggt parkbesök. Det handlar bland annat om en hög närvaro av ordningsvakter och värdar. De hanterar alltifrån bortsprungna barn och sjukdomsfall till stökiga eller överförfriskade gäster. Vi har även använt oss av civil bevakning för att upptäcka individer som stör eller gör besöket sämre för övriga gäster. Resultatet är positivt. I parkens gästundersökningar svarade 97 procent 4 eller 5 (på en femgradig skala) angående upplevd trygghet. 11.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. På personalområdet strävar bolaget efter att sammansättningen bland den anställda personalen ska spegla samhället i stort vad gäller till exempel härkomst, kön och ålder. Liseberg arbetar också aktivt med att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden. Detta görs för att bryta utanförskapet och öka inflytandet och delaktigheten för personer som annars har svårt att nå arbetsmarknaden. Liseberg samarbetar med flera olika organisationer när det gäller sociala stödinsatser. Det huvudsakliga syftet är att erbjuda parkbesök till personer som utan Lisebergs bidrag inte kan ta del av parkens olika upplevelser. Främst handlar det om barn, familjer och andra med ekonomiskt, hälsomässigt eller socialt svåra omständigheter. De sociala stödinsatser som Liseberg erbjuder har en rad positiva effekter. För de som tar del av stödinsatserna innebär det en möjlighet att uppleva glädje och gemenskap, som annars inte hade varit möjligt. Det bidrar också till att minska känslor av utanförskap och isolering. 11.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Liseberg bidrar till målet med stöd av vad som framgår av Göteborgs Stads övergripande kompetensförsörjningsplan, till exempel inom följande områden: Utveckling av verksamheten • Användandet och utvecklandet av digitala lösningar • Arbetssätt som främjar innovation, utveckling och nytänkande Under 2024 har Liseberg infört fler digitala lösningar på HR-området, för att effektivisera våra administrativa processer, bl a genom digitala formulär och en digital HR-portal. Under 2024 har vi förutom att mäta medarbetarengagemanget i vår årliga medarbetarundersökning infört puls-undersökningar under vår högsäsong, med mycket gott resultat. Vi har årligen en öppen process för att låta våra medarbetare ge förslag till och rösta på goda initiativ och idéer från vår personal. Tillvarata och attrahera kompetensen på arbetsmarknaden • Öka och förbättra mottagandet av studerande på arbetsplatsen • Liseberg tar emot prao-elver samt praktikanter på ett flertal av våra avdelningar och erbjuder också flera LIA-platser samt samarbeten med yrkesutbildningar för att öka möjligheter för de som står längre från arbetsmarknaden att få arbete efter genomförd utbildning. Att skapa framtidens arbetsplats är en av Lisebergs övergripande strategier och betraktas som en nödvändig förflyttning för att Liseberg ska nå sitt övergripande mål – långsiktig ekonomisk hållbarhet samt klara kompetensförsörjningen. Det blir allt svårare att attrahera, rekrytera och behålla talanger och kompetens. Arbetstagarnas behov och förväntningar förändras över tid och Lisebergs arbetsgivarerbjudande behöver ständigt förnyas, positioneras och kommuniceras för att inte tappa i attraktionskraft i kampen om talang och kompetens. Med Service Profit Chain som utgångspunkt vet vi att medarbetare som trivs på jobbet stannar längre på sin arbetsplats, blir duktigare på sitt arbete och skapar nöjdare gäster, vilket i förlängningen leder till lönsamhet och tillväxt. För att säkerställa nöjda medarbetare behöver Liseberg skapa framtidens arbetsplats – ett workplace community som bygger Lisebergskulturen där medarbetarengagemang, utveckling, gemenskap och glädje utgör grunden. I Lisebergs affärsplan kopplat till framtidens arbetsplats är bland annat följande målområden och aktiviteter beslutade: • Definiera och stärka arbetsgivarvarumärket, arbeta vidare med Employee Value Proposition • Förstå våra medarbetare och deras behov bättre – medarbetarnöjdhetsundersökningar, pulsmätningar, insiktsforum mm. • Stärka kompetensförsörjning – öka effektivitet i rekryteringsprocessen och hitta nya vägar. 11.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Liseberg bidrar till målet genom att erbjuda en grön och levande stad. Liseberg är en av Nordens största turistmål och bidrar till att hålla staden levande genom alla besökare som även tar del av stadens utbud i övrigt såsom hotell, restaurang och andra besöksmål. Liseberg har historiskt och även idag haft en grönskande parkmiljö som en central del av hur parken ska utformas och upplevas. Liseberg är både en nöjespark och en grönskande park med i stort sett hela Sveriges trädflora representerad och en stor variation av blommor och växter. Arbetet med att upprätthålla och utveckla den grönskande parken kommer fortsätta under året. Se vidare under punkt 2.2.5. 11.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Liseberg bidrar till målet genom vårt arbete med att minska miljöpåverkan och öka den biologiska mångfalden. Vi fokuserar på resurs- och klimateffektivitet och vill också inspirera andra till goda insatser. Genom vårt systematiska arbete och engagemang för att hitta bättre lösningar och utbud tar vi steg i rätt riktning. Liseberg vill bidra till att uppfylla Parisavtalet och strävar mot 1,5-gradersmålet. Ambitionen är att ha så liten klimatpåverkan som möjligt. För att uppnå detta beräknar Liseberg verksamhetens klimatutsläpp samt identifierar och genomför en rad åtgärder som minskar klimatavtrycket. Liseberg är som första nöjespark i världen ISO certifierad för hållbara evenemang (ISO 20 121). Verksamheten har under många år arbetat med att skapa förutsättningar för biologisk mångfald, exempelvis genom att anlägga gröna tak, använda så ofarliga kemikalier som möjligt och plantera växter och blommor som gynnar insektslivet under olika delar av året. I samband med byggnationen av Liseberg Oceana Vattenvärld görs plats för ett längre grönstråk längs Mölndalsån, tillsammans med en ekologisk brynzon på båda sidorna av ån. Bedömningen är att Liseberg behöver få en bättre förståelse både hur verksamheten påverkar och hur vår verksamhet påverkas av den biologiska mångfalden, exempelvis genom olika ekosystemtjänster, markanvändning och lokala ekosystem. En utredning kommer att genomföras under hösten 2024. 11.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Liseberg finner inte att vi kan bidra till detta mål. 11.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Vi mäter årligen medarbetarnöjdhet genom vår enkät, GPTW och årets resultat visar på ett fortsatt starkt resultat avseende medarbetarnas nöjdhet inom områdena; trovärdighet, respekt, rättvisa, stolthet och kamratskap. Frågor kring likabehandling oavsett sexuell läggning, etniskt ursprung, kön eller funktionshinder hamnar i topp, precis som påståenden som När man börjar här blir man väl mottagen (90%), Här kan jag vara mig själv (88%) och Medarbetarna bryr sig om varandra (88%). Under året har flera arbetsmiljöutbildningar för chefer genomförts samt även kortare repetitionsutbildningar inom olika områden inom arbetsmiljö (ergonomi, alkohol och drog, rapportering av tillbud etc). Uppdaterade utbildningsmaterial har tagits fram för att förebygga trakasserier och arbeta med en främjande arbetsplatskultur. Uppdaterat APT-material, för att ytterligare stärka dialogen under arbetsplatsträffar har tagits fram. 12 Got Event AB 12.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 12.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Målet är inarbetat i bolagets verksamhetsplan och kopplar an till målområde Nöjda kunder (besökarnas upplevelser i fokus) och Attraktiva arenor (trygga välkomnande mötesplatser för alla). Got Events uppdrag enligt ägardirektivet är att erbjuda mötesplatser för alla. Det innebär att vi påverkar utbudet av upplevelser i den mån det är möjligt så att utbudet ska tilltala olika målgrupper. Bemötandefrågor är något som vi arbetar kontinuerligt med, bland annat genom utbildning. Att vi bedriver en verksamhet som är fri från alla former av diskriminering och trakasserier är en viktig del i vårt förhållningssätt och bemötande i kundrelationer. Kundundersökningar görs löpande på våra större evenemang där besökares synpunkter omhändertas i verksamheten. Tillsammans med arrangörer och andra samverkansparter har vi alltid säkra och trygga evenemang i fokus. När många människor samlas på liten yta krävs gediget säkerhetsarbete för att säkra trygga evenemang. Myndigheters regler och rekommendationer är vägledande för att utvärdera möjligheterna att förbättra vår verksamhet. 12.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Målet är inarbetat i bolagets verksamhetsplan och kopplar an till målområde Attraktiva arenor (trygga välkomnande mötesplatser för alla). Got Events uppdrag enligt ägardirektivet är att erbjuda mötesplatser för alla. Det innebär att vi påverkar utbudet av upplevelser i den mån det är möjligt så att utbudet ska tilltala olika målgrupper. 12.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Målet är inarbetat i bolagets verksamhetsplan och kopplar an till målområde Attraktiv arbetsplats (medarbetare som känner delaktighet och stimulans). Kompetensförsörjning inom vissa yrkesgrupper är en utmaning. För att säkerställa framtida kompetensbehov arbetar vi kontinuerligt med marknadsföring och öka samarbetet med andra aktörer. Kompetensförsörjningsplan är framtagen. Bolaget tar också emot ett stort antal feriearbetare, drygt 120 personer under sommar-, höst- och påsklov, vilka utgör potentiella framtida anställda. 12.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Målet är ej tillämpligt på Got Events verksamhet. 12.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Målet är inarbetat i bolagets verksamhetsplan och kopplar an till målområde Klimat- och resurseffektiv verksamhet (minskat klimatavtryck). Bolaget arbetar aktivt för att minska miljö- och klimatpåverkan. Det handlar om energi, vilken mat som serveras i restaurangerna, vilka material som köps in, hur el- och vatten produceras och förbrukas, till hur vi hanterar vårt avfall. Det handlar också om byggprojekt, tjänsteresor och transporter och hur vi kan uppmuntra evenemangsbesökare att resa och konsumera mer hållbart. Got Event är en av initiativtagarna till Greentopia, evenemangsbranschens initiativ för att driva på klimatomställning. Projektet kopplar an till Göteborg Stads Miljö- och klimatprogram samt Göteborgs Stads avfallsplan. Bolaget ingår även i projektet Gothenburg Green City Zone (GGCZ), där bolaget har representanter i flera projektgrupper. Projektet kopplar an till Göteborgs Stads Miljö-och klimatprogram. Bolaget är även delaktig i andra samverkansprojekt som t e x lösningar för klimatsmarta evenemang, lösningar för flergångsartiklar samt cirkulåra eventkläder. Got Event klimatberäknar verksamheten och är även miljöcertifierat sedan 2004. Vi arbetar också tillsammans med partners och arrangörer för att hållbarhetscertifiera evenemang. 12.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Målet är inarbetat i bolagets verksamhetsplan och kopplar an till målområde Rikt utbud året om (fylld kalender och fyllda arenor). Got Events uppdrag enligt ägardirektivet är att erbjuda mötesplatser för alla. Det innebär att vi påverkar utbudet av upplevelser i den mån det är möjligt så att utbudet ska tilltala olika målgrupper. Genom att erbjuda upplevelser och rekreation av olika slag bidrar verksamheten till en levande stad, en aktiv fritid och ökad välfärd. 12.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Målet är inarbetat i bolagets verksamhetsplan och kopplar an till målområde Attraktiv arbetsplats (medarbetare som känner delaktighet och stimulans). Alla medarbetare på Got Event är viktiga för att verksamheten ska fungera och tillsammans skapar vi vår arbetsmiljö där organisationskulturen är viktig. Inriktningen är att styrningen ska var mer tillitsbaserad där tydlighet i ansvar och roller är en förutsättning. I Got Events Plan för kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare 2023-2027, beskrivs förhållningssätt och aktiviteter som behövs för att klara kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. 13 Göteborg & Co AB 13.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 13.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Invånarna är en av bolagets målgrupper och en av målsättningarna i Göteborgs Stads program för destinationsutveckling är att "alla ska känna sig välkomna till destinationen Göteborg". Enligt Handlingsplan för evenemang är målbilden för de evenemang som bolaget satsar på att alla ska känna sig trygga och välkomna till evenemanget och det ska finnas något för alla. De evenemang bolaget satsar på ska skapa en rörelse och samhörighet i staden. Exempel är Kulturkalaset och Vetenskapsfestivalen. 13.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Bolaget gör satsningar på evenemang som är gratis, har ett innehåll som passar många och som skapa rörelse och samhörighet i staden. Via Näringslivsgruppen sker satsningar i utsatta områden för att skapa framtidstro hos barn och unga. 13.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Bolaget har idag inga direkta utmaningar med sin interna kompetensförsörjning. Bolaget ser ett stort antal kvalificerade sökande till utannonserade tjänster, inga behov av kompetensväxling utöver naturlig rörlighet och ordinare kompetensutveckling. Bidrar stadenövergripande genom att i stor utsträckning ta in praktikanter och studenter på samtliga avdelningar. Genom Näringslivsgruppen görs satsningar på kompetensförsörjande insatser, exempelvis Vetenskapsfestivalen, Nextar, Changers Hub, Ung Företagssamhet och Unimeet. 13.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Bolaget bidrar till en grön och levande stad genom att i bred samverkan arbeta för en attraktiv och hållbar destination. Det omfattar exempelvis utveckling av besöksanledningar, evenemang i flera delar av staden, tillgängliggöra ett brett utbud av upplevelser genom kommunikation och marknadsföring året runt samt att delta i samråd och remissförfarande rörande stadsutvecklingsfrågor. Bolaget har ingen rådighet inom bostadsförsörjningsområdet. 13.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Bolagets styrmodell och övergripande målbild för en hållbar destination inkluderar fokus på miljö- och klimatssmart utveckling. Bolagets miljöplan bidrar till konkreta insatser för verksamheten. Destinationsutvecklingsprogrammet skapar förutsättningar för fler att agera i riktningen. Bolaget ställer miljökrav vid Evenemang, Möten och i upphandlingar. Evenemang används som kommunikationsplattform för innovativa satsningar, exempelvis engångsfritt evenemang. Bolaget har engagemang i projekt som t.ex. Green City Zone och Reallocate och arbetar för att tillgängliggöra destinationen digitalt. 13.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Bolaget har ingen rådighet vad gäller välfärd i form av vård, skola och omsorg. Genom insatser i Destinationsutvecklingsprogrammet och affärsplan arbetar bolaget för en attraktiv destination vars varierade utbud kan bidra till en aktiv, inspirerande och avkopplande fritid för invånare och besökare. 13.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Bolagets arbetsmiljöarbete utgår från systematik och helhetssyn. Detta sker genom aktiva åtgärder såväl i ledningsgrupp som på APT. Arbetsmiljökommitén och fackliga organisationer har en central roll i framtagandet av de aktiva åtgärderna. Under hösten utbildas bolagets chefer i det stadengemensamma verktyget Chefoskopet. Återrapportering till styrelsen sker under hösten. 14 Göteborgs Hamn AB 14.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 14.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Ej applicerbart på vår verksamhet 14.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Ej applicerbart på vår verksamhet 14.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Ej applicerbart på vår verksamhet. Se kapitel Uppföljning av Göteborgs stads plan för kompetensförsörjning 2024- 2026, där har vi beskrivit den långsiktiga planen för Göteborgs Hamns kompetensförsörjning. 14.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. 1.Göteborgs hamn arbetar aktivt med att frigöra mer mark för stadsutveckling i innerhamnen genom pågående projekt att flytta Stena Line och dess terminaler till ytterhamnen. 2. En flytt av Stenas terminaler kommer frigöra mark för byggnation men också bidra till att tung trafik kan flyttas till de större lederna på sikt. 14.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Vi har vår klimatåtgärdsplan med flera aktiviteter för att minska klimatavtryck från transporter i linje med stadens miljö och klimatprogram. Systemförändring inom energiområdet kräver samverkan och initiativ har startas tillsammans med bla GBG energi för att kartlägga och säkerställa effekt med aktörer på Hisingen. Bolaget har också ett arbete med att ta fram en långsiktig effektstrategi. Göteborgs Hamn har tagit del av åtgärdsprogrammet för partiklar och deltog aktivt i arbetsgruppen för framtagandet av åtgärdsprogrammet. 14.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Ej applicerbart på vår verksamhet 14.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Att ha ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete är en förutsättning för att få en bra arbetsmiljö i företaget. Dessutom finns en även en lagstiftning som reglerar hur arbetsmiljöarbetet ska fungera. Hur Arbetsmiljöarbetet ska gå till beskrivs i vår Arbetsmiljöhandbok som inkluderar alltifrån skyddsronder, arbetsmiljökommittéer, arbetsmiljö- riskbedömningar och uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren har alltid huvudansvaret för arbetsmiljön men alla anställda, inhyrda och entreprenörer måste vara delaktiga och aktivt bidra för att det ska bli riktigt bra för alla. Arbetsmiljöarbetet har även kopplingar till våra kunders och andra intressenters intressen. Som hamnens representanter är det viktigt att vi föregår med gott exempel. Arbetsmiljö består lika mycket av den fysiska som den psykosociala miljön vi arbetar i och det är vi själva som gör den till vad den är. Våra chefer har ansvaret för att det systematiska och dagliga arbetet pågår med aktiv medverkan av de som berörs. Utöver löpande riskbedömningar ansvarar respektive avdelningschef för årliga riskavstämningar och en sammanställning av arbetsmiljöarbetet. Övergripande har vi en stödfunktion, Work Environment, som står för den strategiska utvecklingen och övergripande uppföljning av verksamheten. Den psykosociala arbetsmiljön hanteras på motsvarande sätt av HR avdelningen. Utöver alla medarbetare har skyddsombuden uppgiften att bevaka att företaget uppfyller sina åtagande inom arbetsmiljöområdet. Veckovis följer vi upp vår arbetsmiljö genom pulsmätningar där medarbetaren har möjlighet att bedöma och kommentera sin arbetsmiljö utifrån olika områden. Detta följs upp av våra chefer månadsvis på APT. 4 gånger per år mäter vi HME (Hållbart Medarbetar Engagemang) som är vårt strategiska medarbetarmål. Vi följer upp det i ledning, kvartalsmöten med hela bolaget och redovisas i styrelsen. 15 Gryaab AB 15.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 15.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. 1. Nuvarande arbete: Gryaab tar emot och renar avloppsvattnet på samma sätt för alla anslutna invånare. Gryaab erbjuder studiebesök för mellanstadieelever i våra delägarkommuner. Skolorna anmäler sig till studiebesöken efter principen först till kvarn vilket får anses vara en jämlik fördelningsprocess. Bolaget erbjuder värdecheckar till delägarkommuner som ligger utanför Göteborg för att de ska ha samma förutsättningar som eleverna i Göteborg att kunna delta på studiebesöken. Gryaab arbetar aktivt med att anpassa studiebesöken så att de ska fungera för alla. Gryaab påverkar måluppfyllelsen genom sin roll som arbetsgivare. Gryaab har en jämlik anställningsprocess och arbetar aktivt med att vara en jämlik arbetsgivare. Gryaab genomför och dokumenterar arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering. Som ett led i arbetet med en god arbetsmiljö, mänskliga rättigheter och för att motverka utanförskap har samtliga medarbetare fått delta i föreläsningen och workshopen “Att arbeta i demokratin”. Gryaab deltog under våren i Prideparaden i Göteborg vilket också var en insats inom ramen för mänskliga rättigheter och allas lika värde. 2. Utveckling av målområde: Mot bakgrund av att Gryaab är ett bolag utan uppdrag eller verksamhet direkt riktat till invånare gör bolaget bedömningen att bolagets möjlighet att, utöver det som följer av bolagets ägardirektiv eller krav på bolaget utifrån befintliga styrande dokument, bidra till måluppfyllelsen är begränsad. Gryaab bedöms utifrån sin begränsade påverkan och sitt nuvarande arbete ligga på en god måluppfyllelse utan att vidta ytterligare åtgärder. Gryaab kommer fortsätta sitt nuvarande arbete på området. 15.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. 1. Nuvarande arbete: Gryaab påverkar måluppfyllelsen genom sin roll som arbetsgivare. Rekryteringsprocessen på Gryaab utgår från ett professionellt, normkritiskt och kompetensbaserat förhållningssätt, med syfte att ingen sökande ska bli exkluderad eller diskriminerad. HR arbetar aktivt med att öka kunskapen och medvetenheten hos alla chefer kring vilka val som görs i en rekryteringsprocess vilket minskar risken att göra urval på fel grunder. 2. Utveckling av målområde: Målet är att alla chefer ska gå en utbildning i fördomsfri rekrytering. Utbildning planeras innan år 2026. Gryaab bedöms utifrån sin begränsade påverkan och sitt nuvarande arbete ligga på en god måluppfyllelse utan att vidta ytterligare åtgärder. Gryaab kommer fortsätta sitt nuvarande arbete på området. 15.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. 1. Nuvarande arbete: År 2023 granskade Stadsrevisionen bolagets arbete med kompensförsörjning. Resultatet från granskningen visar att det strategiska arbetet med kompetensförsörjning har stärkts, tydliggjorts och förbättrats och att arbetet som nu bedrivs bedöms som tillräckligt och systematiskt. Gryaab har en plan för kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare som bolaget arbetar utifrån. Kompetensförsörjningsplanen har under året uppdaterats. Gryaab har under 2024 tagit emot flera LIA-praktikanter. Gryaab finns även representerade i två styrgrupper på olika lärosäten. Engagemanget är en del i arbetet med kompetensförsörjning och ger bolaget möjligheten att påverka utbildningsinnehållet. Gryaab deltog under våren 2024 på Chalmers studentkårs arbetsmarknadsmässa CHARM, vilket var mycket uppskattat av både Gryaabs medarbetare och av mässdeltagarna. Gryaab har under våren 2024 även uppmärksammat och deltagit på PRIDE-festivalen Under 2024 har Gryaab upphandlat ett system som ska underlätta och förbättra arbetet med preboarding, onboarding samt kompetenskartläggning. Begreppet preboarding avser den tid från att man anställts fram till första dagen på arbetsplatsen och onboarding betyder introduktionen som startar första arbetsdagen och pågår en tid framöver. Gryaab har även aktiverat möjligheten för digital referenstagning för en ökad kompetensbaserad rekryteringsprocess. Under 2024 infördes arbetstidsmodellen 80/90/100 som för bolaget innebär att medarbetare som fyller 63 år har möjlighet att arbeta 80%, få 90% i lön och 100% avsättning till tjänstepensionen. Syftet är att bidra till ett långsiktigt hållbart arbetsliv och bättre hälsa genom att medarbetare orkar arbeta till önskad pensionsålder. 2. Utveckling av målområde Gryaab kommer under hösten 2024 implementera det ovan nämnda systemet och målet är att börja använda det under Q4 2024. Under hösten 2024 kommer Gryaabs medarbetare, för andra året i rad, ha möjlighet att delta på kursen "Ett hållbart arbetsliv" som är en förebyggande insats i syfte att bland annat främja god hälsa och arbetsmiljö samt att ge verktyg att uppnå balans mellan arbete och fritid. Gryaab bedöms genom sitt nuvarande arbete ligga på en god måluppfyllelse utan att vidta ytterligare åtgärder. 15.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. 1. Nuvarande arbete: Genom Gryaabs nuvarande arbete med grunduppdraget och med den planerande kapacitetsutvecklingen av Ryaverket som möjliggör att fortsätta ta emot spillvattnet även efter 2036 skapas förutsättningar att kunna bygga nya bostäder och öka infrastrukturen för att möta den växande befolkningen i Göteborg och övriga delägarkommuner. 2. Utveckling av målområde: Gryaab bedöms utifrån sin begränsade påverkan och sitt nuvarande arbete ligga på en god måluppfyllelse utan att vidta ytterligare åtgärder. Gryaab kommer fortsätta sitt nuvarande arbete på området. 15.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. 1. Nuvarande arbete: Gryaabs styrelse fastställde den 18 juni 2021 bolagets klimatstrategi. Under 2024 pågår ett arbete med att ta fram en klimathandlingsplan och användbara nyckeltal för klimatarbetet. Lustgasproblematik på avloppsreningsverk har under senare år uppmärksammats och är föremål för forskning såväl nationellt som internationellt. För att bättre förstå mekanismerna om hur, var och när lustgas bildas i anläggningen och i förlängningen kunna hitta driftsstrategier som kan begränsa lustgasbildningen har ett provtagningsprojekt för att mäta lustgas i vattenfas drivits under hösten 2023. Utmaningarna med mäta lustgas i vattenfas har varit större än väntat. Projektet fortsätter under 2024. Gryaab har under 2024 gått med i ett nationellt lustgasnätverk. Gryaab har, med anledning av ett utredningsvillkor i bolagets miljötillstånd, konsekventbedömt åtgärder för att minska metanavgång. Utredningen kommer att lämnas in till Länsstyrelsen under 2024. Flera alternativ har studerats och värderats. Under 2024 genomförs rötningsförsök i försöksreaktorer för att undersöka om övergång till termofil rötning kan vara en relevant åtgärd. Åtgärder för att minska metanavgång kan behöva samordnas med förändringar som görs inom ramen för att utöka kapaciteten på Ryaverket. Under 2024 pågår det ett arbete med att undersöka möjligheterna med att ersätta den befintliga kolkällan (fossil metanol) med fossilfria alternativ. 2. Utveckling av målområde Gryaab har för 2024 ett utvecklingsmål om att ha ett aktivare klimatarbete. Gryaab ska bland annat ta fram en handlingsplan med åtgärder som går i takt med Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram. Gryaab bedöms genom sitt nuvarande arbete ligga på en god måluppfyllelse utan att vidta ytterligare åtgärder. 15.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. 1. Nuvarande arbete: Genom att rena avloppsvattnet idag och framtiden bidrar Gryaab till att skapa förutsättningar för hälsa, bostäder, utbildning och andra områden som påverkar välfärden i positiv riktning. 2. Utveckling av målområde Gryaab bedöms utifrån sin begränsade påverkan och sitt nuvarande arbete ligga på en god måluppfyllelse utan att vidta ytterligare åtgärder. Gryaab kommer fortsätta sitt nuvarande arbete på området. 15.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. 1. Nuvarande arbete: Gryaab följer gällande regler, de riktlinjer som gäller för staden samt omhändertar arbetsmiljöproblem i det ordinarie systematiska arbetsmiljöarbetet. Gryaab genomför psykosociala arbetsmiljöronder årligen. Gryaab fångar upp arbetsmiljöfrågor genom APT och medarbetarsamtal. Bolaget har platsmottagning och samtalsstöd. Tillbud och olyckor följs upp systematiskt. Gryaab använder Winningtemp till att mäta mående och arbetsmiljö på Gryaab och resultatet gör det möjligt att arbeta proaktivt. Bolaget har en idrottsförening som ordnar trivselhöjande aktiviteter. Gryaab accepterar inte att någon arbetstagare blir utsatt för kränkande särbehandling, diskriminering eller trakasserier på arbetet. Diskrimineringslagen ställer också krav på att arbetsgivare ska vidta åtgärder för att motverka diskriminering. Åtgärderna som görs är till för att ändra på strukturer som kan leda till diskriminering och uteslutning. På Gryaab ska inga osakliga löneskillnader finnas mellan kvinnor och män. 2023 hade bolaget, precis som tidigare år, jämställda löner på både medarbetar- och chefsnivå. Det visar den lönekartläggning som genomförs varje år i samband med löneöversynen. Lönekartläggningen för 2024 kommer att ske under hösten 2024. 2. Utveckling av målområde: Under hösten 2024 kommer Gryaabs medarbetare, för andra året i rad, ha möjlighet att delta på kursen "Ett hållbart arbetsliv" som är en förebyggande insats i syfte att bland annat främja god hälsa och arbetsmiljö samt att ge verktyg att uppnå balans mellan arbete och fritid. Gryaabs arbetsmiljö och arbetsvillkor är goda och det saknas behov av förändringar. Gryaab bedöms därför ligga på en god måluppfyllelse utan att vidta ytterligare åtgärder. Gryaab kommer fortsätta sitt nuvarande arbete på området. 16 Renova AB 16.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 16.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Renovas bidrag till målet är kopplat till det vi gör inom ramen för oss som arbetsgivare. Att skapa trygga arbetsplatser är en förutsättning för att lyckas i vårt arbete med Delaktigt förbättringsarbete. Vi mäter och följer upp psykologisk trygghet i våra arbetsgrupper i samband med vår medarbetarenkät. Varje chef gör en handlingsplan kopplat till resultatet i enkäten. Under hösten 2024 har vi psykologisk trygghet som tema på vårt ledarforum. Möjlighet till delaktighet förutsätter, förutom en trygg och tillitsfull arbetsmiljö, också att man har tillräcklig förmåga att prata och förstå svenska. Genom att anställa en egen språkpedagog bidrar vi till det. 16.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Renovas bidrag till målet är kopplat till det vi gör inom ramen för oss som arbetsgivare. Renova har under året anställt en språkpedagog som dels undervisar våra medarbetare i svenska för att de ska nå upp till önskad språknivå. Detta för att minska risken för olyckor och för att öka inkluderingen på arbetsplatsen. Utöver undervisningen är uppdraget att bidra till att Renova blir en språkutvecklande arbetsplats vilket innebär att chefer och kollegor har kunskap och förståelse för språkutveckling. Fokusår i Renovas likabehandlingsplan är för 2024 Etnicitet och hudfärg. Vi har haft föreläsningar och har det som tema på arbetsplatsträffar i verksamheten där vi pratar om vad det innebär att inte höra till normen etc. 16.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Se svar inom kompetensförsörjningsuppföljningen. Renova har, likt många andra, utmaningar inom området. Vi har dock tagit höjd för kommande utmaningar genom att starta en Renova akademi med uppdrag att säkerställa kompetens genom att bredda rekryteringsbasen, utbilda i egen regi samt arbeta med att behålla och utveckla befintliga medarbetare. Vi lägger också fokus på att vårda arbetsgivarvarumärket. 16.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Målet är inte applicerbart inom ramen för Renovas verksamhet. 16.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Avfallet i samhället ger vid energiförbränning upphov till koldioxidutsläpp, varav ca 40% är fossil. Då det krävs kraftiga reduceringar av utsläppen och trenden att avfall och specifikt platsavfallet inte bedöms minska i den takt det skulle krävas pågår utredning och planering för införande av CCS/CCU (Carbon Capture and Storage, CCS and Carbon Capture and Utilization, CCU). Differentierad prislista är införd för sortering av brännbart avfall. De kunder som minskar förekomsten av plast i sitt avfall får en lägre kostnad för förbränningen av avfallet än de som lämnar fossilt avfall. För att öka cirkulära flöden arbetar Renova för att hitta avsättning för material som tidigare inte sorterats. Vi har dessutom ökat mängden material där Renova själva sorterar ut material som lämnas osorterat av verksamheter. Fordonsflottan har sedan 2015 varit fossilfri, där biodiesel (HVO) är det bränsle som används mest. Även om det i ett systemperspektiv inte är stor skillnad mellan biodiesel och eldrivna fordon avseende koldioxidutsläpp, så finns en plan på att ställa om till fordon som driv på el eller biogas. Miljömässigt så är fördelen med elfordon mindre utsläpp av partiklar och NOx, samt lägre buller. Fler elfordon är beställda under året och laddstolpar är under uppförande. 16.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Målet är inte applicerbart inom ramen för Renovas verksamhet. 16.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Renova arbetar aktivt med arbetsmiljöfrågor i syfte att minska risken för ohälsa och olyckor. Målet att kraftigt minska mängden olyckor i verksamheten innebär, förutom vårt vanliga systematiska arbetsmiljöarbete, arbete med workshops för att identifiera risker i varje del av verksamheten med åtgärdsplaner för att minimera dem. Detta arbete kommer fortsätta under 2025 med en särskild satsning och kampanj. Vi har som ambition att alla våra medarbetare ska hålla hela arbetslivet och även efter. Som ett led i det arbetet har vi infört modellen 80/90/100 för att våra medarbetare ska orka arbeta tills de väljer att gå i pension. Vi arbetar också med SKR:s modell riskorienterat arbetssätt i syfte att identifiera sådant som bidrar till högre sjuktal på såväl organisations-, grupp- och individnivå. Vi ser ledarskapet som en viktig förutsättning att lyckas. Utveckling av ledarskapet har därför fått stort utrymme under de senaste åren. 17 GREFAB 17.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 17.1.1.1 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. 1. Grefab har inom sitt uppdrag arbetat med målet genom att vårda anläggningarna och utveckla värden som leder mot målet. 2. Grefab använder resurser för att vårda sina ansvarsområden och erbjuda dessa för rekreation för främst sina kunder men även för besökare. 18 Försäkrings AB Göta Lejon 18.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 18.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. - Fortsatt deltagande i BID (Business improvement district) Gamlestaden och BID Tynnered under 2024. - Fortsatt deltagande i nätverket Säkra platser vars fokus är kunskapsspridning inom situationell brottsprevention. - Inom området trygghetsskapande och brottsförebyggande fortsätter arbetet med att implementera stadens handlingsplaner i bolagets interna arbete. 18.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. - Översättning av försäkringsbrevet för barn- och elevolycksfallsförsäkringen till fem språk för att informera alla barn (vårdnadshavare) i staden om möjligheten till ett bra grundskydd vid olycksfall. 18.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. - Enligt Göta Lejons strategi ska bolaget vara en modern arbetsgivare som attraherar och behåller rätt kompetens. Denna fråga adresseras genom flera aktiviteter i bolaget och bedöms kvartalsvis i separata KPIer. - Framtagning av en årlig kompetensutvecklingsplan för att säkra kompetensförsörjningen i relation till bolagets uppdrag - Framtagning av bemanningsplan 18.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. - Fortsatt arbete med att stärka stadens kompetens för att att bygga brandsäkra höga trähus. - Kunskapsspridning avseende risk- och försäkringsperspektiven på den gröna omställningen, t ex avseende höga trähus och ny teknik som solceller och batterianvändning. Kunskapspridning sker t ex genom riskseminarier och faktablad. 18.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. - Fortsatt skadeförebyggande arbete kopplat till stadens klimatanpassning, bland annat genom att tillföra försäkrings- och riskperspektiven. - Riskseminarier, skadeförebyggande rekommendationer och råd i olika kanaler. 18.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Utifrån Göta Lejons uppdrag som internt bolag har vi liten möjlighet att påverka detta mål. 18.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. - Enligt Göta Lejons strategi ska bolaget vara en modern arbetsgivare som attraherar och behåller rätt kompetens. Denna fråga adresseras genom flera aktiviteter i bolaget och bedöms kvartalsvis i separata KPIer. - Bolaget arbetar kontinuerligt med SAM och använder en Stratsys-modul för att strukturera arbetet. - Bolaget gör förutom medarbetarenkäten även puls-enkäter för att fånga upp synpunkter på arbetsmiljön från medarbetarna. Resultaten har varit goda under året. 19 Göteborgs Stads Leasing AB 19.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 19.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Omhändertagande GSL bidrar till måluppfyllelse primärt genom sitt grunduppdrag. Bolaget ska vara föredöme i jämställdhets- och mångfaldsarbetet. Kommentar Göteborgs Stads Leasing agerar inte direkt mot medborgarna utan fungerar som ett stöd till samtliga verksamheter genom sitt grunduppdrag att tillgodose finansieringslösningar för fordon och lösören samt interna transporter i staden av framförallt mat till skolor och äldrevård samt post. Bolaget stöttar målet genom att förenkla för förvaltningar och bolag att utföra sina grunduppdrag. Bedömningen God måluppfyllelse grundar sig på att bolagets tjänster resulterar till en enklare vardag för våra kunder. 19.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Omhändertagande GSL är en integrationsarbetsplats vilket bidrar till att bryta segregation genom att möjliggöra för fler att få arbete vilket er en av faktorerna för minskad segregation. Det är viktigt att GSL också skapar goda förutsättningar att utföra sitt arbete, av den anledningen satsas det under hösten 2024 och framåt på språkhöjande svenskautbildning. Kommentar Göteborgs Stads Leasing är en integrationsarbetsplats vilket bidrar till att bryta segregation genom att möjliggöra för fler att få arbete vilket er en av faktorerna för minskad segregation. Det är viktigt att GSL också skapar goda förutsättningar att utföra sitt arbete, av den anledningen satsas det under hösten 2024 och framåt på språkhöjande svenskautbildning. De språkhöjande insatserna kommer utföras under hösten 2024 men att vara en väl fungerande integrationsarbetsplats är bolaget varje dag därför är vår bedömning att vi har viss måluppfyllelse vid detta halvår. 19.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Omhändertagande Utifrån hela staden perspektivet bidrar GSL genom att genom sina tjänster möjliggöra att förvaltningar och bolag kan fokusera på sitt grunduppdrag. GSL kan hantera deras frågor/arbete inom transporter, leasing, hantering av deras fordon. Internt har vi färdigställt en kompetensförsöjningsplan som gäller till 2026 Kommentar Utifrån hela staden perspektivet bidrar Göteborgs Stads Leasing genom att med sina tjänster möjliggöra att förvaltningar och bolag kan fokusera på sitt grunduppdrag. GSL kan hantera deras frågor/arbete inom transporter, leasing, hantering av deras fordon. Internt arbetar vi med vår egen kompentensförsörjningsplan, under hösten 2024 kommer arbetet med detta intensifieras. 19.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Omhändertagande GSL bedöms inte kunna bidra väsentligt till måluppfyllelsen. Kommentar Gällande detta mål har styrelsen för Göteborgs Stads Leasing ingen väsentlig påverkan 19.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Omhändertagande GSL har en viktig roll i arbetet med att ställa om Göteborgs Stad till att bli mer cirkulärt. GSL driver strategin Cirkulär ekonomi och genom den stöttas hela staden i denna omställning. Även inom GSL sker omställningen då vi ska ta fram cirkulära affärsmodeller för både finansiell och operationell leasing. Ett annan viktig roll är drivandet av Tage, där en definierad plan för hur Tage ska bidra till målet klimatavtryck nära noll 2030 ska tas fram och genom uppdraget att inkludera tvätt-, reparations och renoveringsmöjligheter i tjänsten. Kommentar Göteborgs Stads Leasing har en viktig roll i arbetet med att ställa om Göteborgs Stad till att bli mer cirkulärt. GSL driver strategin Cirkulär ekonomi och genom den stöttas hela staden i denna omställning. Även inom GSL sker omställningen då vi ska ta fram cirkulära affärsmodeller för både finansiell och operationell leasing. Ett annan viktig roll är driften av Tage, där en definierad plan för hur Tage ska bidra till målet klimatavtryck nära noll 2030 ska tas fram och genom uppdraget att inkludera tvätt-, reparations och renoveringsmöjligheter i tjänsten så kommer tjänsten ytterligare utvecklas. GSL har även i uppdrag att utreda möjligheten till bilpool för ÄVO, de fyra Socialtjänsterna samt Funktionsstöd vilket kan bidra till högre måluppfyllelse. Bedömningen att GSL har en god måluppfyllelse känns rimlig. 19.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Omhändertagande GSL möter Göteborgarna genom våra kunder som är förvaltningar och bolag. Vi arbetar med att höja nivån på våra tjänster för underlätta för kunden och därmed förbättra för medborgarna. Kommentar Göteborgs Stads Leasing möter Göteborgarna genom våra kunder som är förvaltningar och bolag. Vi arbetar med att höja nivån på våra tjänster för underlätta för kunden och därmed förbättra för medborgarna. En nöjd kund undersökning planeras under hösten 2024 för att undersöka hur väl verksamheten möter våra kunders behov. 19.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Kommentar Göteborgs Stad eftersträvar en god arbetsmiljö och bra arbetsvillkor. Det är en strategisk viktig fråga för staden som attraktiv arbetsgivare eftersom det skapar förutsättningar för den framtida kompetensförsörjningen och ett hållbart arbetsliv. Det är även ett viktigt konkurrensmedel och en effektivitetsfråga för att kunna möta förväntningarna på vad vi ska leverera i våra uppdrag. För att rekrytera och behålla personal ska GSL erbjuda en hälsofrämjande arbetsplats. Det bidrar även till att minska både korta och långa sjukskrivningar. Anställda ska ha goda arbetsvillkor, bra arbetsmiljö och trygga tillsvidareanställningar. Medarbetarna ska erbjudas en god arbetsmiljö och hållbara arbetsvillkor. Grundnivån för personalförmånerna ska höjas och lokalt framförhandlade förmåner ska tillåtas. GSL ska präglas av en tillitsbaserad styrning och innebörden och fördelningen av arbetsmiljöuppgifter ska vara tydlig. För att säkra kompetensförsörjningen ska 'GSL bland annat erbjuda löpande utbildningar och kompetensutveckling. 20 Boplats Göteborg AB 20.1.1 Kommunfullmäktiges budgetmål 20.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Boplats har brutit ner målet med ett delmål kring säker identifiering av bostadssökande. Boplats har under hösten startat en utredning kring att kräva personuppgifter i samband med registrering samt vid ansökan om ledig lägenhet. Detta kommer leda till ett bättre uppdaterat register över de bostadssökande som finns i kön. 20.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Boplats har som delmål att samarbetet med socialtjänsten ska utökas. Under 2024 har ett antal möten med socialtjänsten genomförts, då med fokus på uppdraget kring lägenheter för kvinnor som lämnar skyddat boende. Planen är att dialogen ska fortsätta inom fler områden, bland annat med perspektivet kring att minska segregationen. 20.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. I nuläget bedömer Boplats möjligheterna till kompetensförsörjning som goda. I årets rekryteringar som genomförts har intresset för Boplats tjänster varit väldigt stort. 20.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Boplats system för bostadsförmedling ska enkelt kunna förverkliga en kommuns bostadspolitik genom att erbjuda övertag av bostadskö, internkö till självkostnadspris, villkors- och företrädeshantering och validering av bostadssökandes uppgifter. Bedömningen är att Boplats idag kan leverera dessa funktioner. Under 2024 har Boplats tagit beslut om att modernisera systemet för att bättre göra funktionerna ännu mer användarvänliga och effektiva. 20.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Boplats har under 2024 förtydligat rutinerna kring inköp och antalet direktupphandlingar och inköp utanför stadens ramavtal har minskat. 20.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Bostadsförmedlingstjänsten ska kunna användas av samtliga medborgare oavsett bakgrund eller förutsättningar. Under 2024 har Boplats påbörjat moderniseringen av webbplatsen för att göra den mer tillgänglig och användarvänlig. 20.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Utifrån medarbetarenkäten som genomfördes 2023 har olika aktiviteter genomförts för att bättre möta medarbetarnas förväntningar. Under 2024 har Boplats fokuserat på ledar- och medarbetarskap, förtydligande av rutiner kring lönesättning samt omarbetat modellen för medarbetarsamtal. BILAGA Uppföljning av kommuncentrala poster- Delår aug 2024 Beredskap för särskilda ändamål (tkr) Budget helår Utfall Prognos Avvikelse perioden helår Allmän reserv för nämndernas eget 220 000 45 100 220 000 0 kapital, ekonomiskt bistånd extra beredskap, energikostnader, med mera Kommuncentral riskpost, 30 000 0 30 000 0 investeringsrelaterade driftskostnader Summa beredskap för särskilda 250 000 0 250 000 0 ändamål Budgeterade kostnader för särskilda Budget helår Utfall Prognos Avvikelse ändamål perioden helår Revisorskollegiet 42 296 28 200 42 296 0 Indexering infrastrukturella 6 300 -18 821 -14 318 20 618 avsättningar Bidrag politiska partier 33 593 21 016 33 593 0 Lindholmen science park, 3 000 3 667 3 000 0 grundfinansiering (aktieägartillskott) Lindholmen science park Visual Arena 3 200 2 133 3 200 0 Johanneberg science park 2 000 1 333 2 000 0 (aktieägartillskott) Göteborgs Symfoniker bidrag 2 500 1 667 2 500 0 Win Win Gothenburg sustainability 1 500 1 000 1 500 0 award Kommunövergripande avgifter 65 120 47 136 65 120 0 Räddningstjänsten brandvatten 4 351 2 901 4 351 0 Medlemsavgift räddningstjänsten 394 200 272 838 394 200 0 Pensioner Räddningstjänsten 98 100 92 358 54 847 43 253 Stärkt Klimatanpassning 10 000 6 667 10 000 0 Samordningsförbundet 15 330 11 500 15 330 0 Evakuerings- och 120 000 94 743 120 000 0 omställningskostnader Göteborg Filmstudios 1 000 0 1 000 0 Krisberedskap och civilt försvar, 8 000 0 8 000 0 förmågehöjande åtgärder Arenauppdraget 10 000 4 724 9 000 1 000 Kapitalkostnader 836 000 541 182 836 000 0 Låglönesatsning för personal i 30 000 30 000 30 000 0 välfärdsverksamheter Förstärka arbetet med jämlikt 3 000 0 3 000 0 Göteborg Avsättning för arbetstidsinnovationer 15 000 15 000 15 000 0 Pensionskostnader 4 205 000 3 471 062 4 395 000 -190 000 Finansiering via intern pensionsavgift -2 530 000 -1 810 419 -2 710 000 180 000 Summa budgeterade kostnader för 3 379 490 2 819 887 3 324 619 54 871 särskilda ändamål BILAGA Uppföljning av kommuncentrala poster- Delår aug 2024 Poster som hanteras genom beslut av Budget helår Utfall Prognos Avvikelse andra nämnder/styrelser perioden helår Medel som hanteras av miljö- och klimatnämnden Klimatkontrakt 700 467 700 0 Medel som hanteras genom redovisning i kommunstyrelsens uppföljningsrapporter Extern visselblåsarfunktion 700 212 700 0 Personal- och kompetensförsörjning 20 000 5 154 20 000 0 Kostnader för ordförandeskap STRING 500 65 500 0 Trygghetsfrämjande åtgärder LOV 3 områden (kommunstyrelsen) 30 000 19 165 30 000 0 Förstärkt kamerabevakning (avropas 5 000 0 5 000 0 Stadsmiljönämnden) Samverkanslokaler (avropas 1 500 0 1 500 0 kommunstyrelsen och socialnämnd centrum) Medel som hanteras genom beslut av Kretslopp- och vattennämnden Dagvatten och skyfall 5 000 0 5 000 0 Kretslopp- och vattennämndens 5 500 0 5 500 skyfallsarbete Kretslopp- och vattennämnden 2 000 0 2 000 0 västsvenska paketet Skattekollektivets eventuella 1 000 0 1 000 0 övertagande av nedlagda deponier Kapitalkostnader skyfall 1 200 0 1 200 0 Driftskostnader tillkommande 200 0 200 0 anläggningar (skyfall) Medel som hanteras genom beslut av stadsmiljönämnden Enkelt avhjälpta hinder 10 000 6 783 10 000 0 Citysamverkan 1 000 1 000 1 000 0 Medel som hanteras genom beslut av socialnämnderna och idrotts- och föreningsnämnden Fritidsbanker (utökad i 7 500 2 800 7 500 0 kompletterande budget maj) Medel som hanteras genom beslut av Utbildningsnämnden, Grundskolenämnden och Stadsmiljönämnden Sommarlovskort 32 000 10 192 32 000 0 Medel som hanteras genom beslut av Socialnämnd centrum Beredskap ökade kostnader 3 000 1 141 3 000 0 temporära bostäder Medel som hanteras genom beslut av exploateringsnämnden Beredskap ökade kostnader 16 000 10 667 16 000 0 temporära bostäder BILAGA Uppföljning av kommuncentrala poster- Delår aug 2024 Medel som hanteras genom beslut av Förskolenämnden Alfons Åbergs kulturhus 2 000 2 000 2 000 0 Medel som hanteras genom beslut av Utbildningsnämnden och Grundskolenämnden Gratis mensskydd på alla kommunala 5 000 5 000 5 000 0 högstadie- och gymnasieskolor Medel som hanteras genom beslut av Idrotts- och föreningsnämnden Driftskostnader tillkommande 16 500 0 16 500 0 anläggningar Medel som hanteras genom beslut av stadsmiljönämnden Driftskostnader tillkommande 19 100 0 19 100 0 anläggningar Medel som hanteras genom beslut av Socialnämnderna Förstärkta helg- och lovaktiviteter 15 000 3 600 15 000 0 2024 (tillkom genom beslut i kompletterande budget mars) Medel som avropas Räddningstjänstförbundet Storgöteborg Insatser och inköp som ökar 10 000 0 10 000 0 brandförsvarskapaciteten och som bidrar till totalförsvaret inom Göteborg Stad (tillkom genom beslut i kompletterande budget mars) Medel som hanteras genom beslut av Socialnämnd Centrum, Socialnämnd Hisingen, Socialnämnd Sydväst och Socialnämnd Nordost Brotts- och drogförebyggande arbete 5 000 0 5 000 0 (tillkom genom beslut i kompletterande budget maj) Medel som hanteras genom beslut av Grundskolenämnden, Utbildningsnämnden, Socialnämnd Centrum, Socialnämnd Hisingen, Socialnämnd Sydväst och Socialnämnd Nordost Drogfri skola (tillkom genom beslut i 8 000 0 8 000 0 kompletterande budget maj) Summa poster som hanteras genom 223 400 68 246 223 400 0 beslut av andra nämnder/styrelser Finansiella kostnader och intäkter Budget Utfall Prognos Avvikelse Allmän utdelning 750 000 0 750 000 0 Koncernbanken Ränteintäkter bolag 1 259 000 994 520 1 460 700 201 700 Räntekostnader -1 475 000 -1 031 695 -1 535 000 -60 000 Övriga finansiella poster -14 000 2 466 -29 900 -15 900 Internränta nämnder 850 000 588 110 900 000 50 000 Resultat koncernbanken 620 000 553 401 795 800 175 800 BILAGA Uppföljning av kommuncentrala poster- Delår aug 2024 Delårsrapport aug 2024- nämnder och styrelser Årlig uppföljning avtalssamverkan Innehållsförteckning Uppföljning avtalssamverkan .................................................................. 4 1.1 Stadsbyggnadsnämnden .............................................................. 4 1.2 Exploateringsnämnden ................................................................. 4 1.3 Förskolenämnden ......................................................................... 4 1.4 Grundskolenämnden .................................................................... 5 1.5 Idrotts- och föreningsnämnden ..................................................... 6 1.6 Inköps- och upphandlingsnämnden .............................................. 6 1.7 Kretslopp och vattennämnden ...................................................... 9 1.8 Miljö- och klimatnämnden ........................................................... 11 1.9 Nämnden för Arbetsmarknad och Vuxenutbildning ..................... 12 1.10 Nämnden för Intraservice............................................................ 12 1.11 Socialnämnden Centrum ............................................................ 13 1.12 Socialnämnden Hisingen ............................................................ 14 1.13 Socialnämnden Nordost.............................................................. 14 1.14 Socialnämnden Sydväst ............................................................. 14 1.15 Stadsmiljönämnden .................................................................... 15 1.16 Utbildningsnämnden ................................................................... 16 1.17 Äldre samt vård- och omsorgsnämnden ..................................... 18 1.18 Göteborg Energi AB.................................................................... 18 1.19 Higab AB (koncern) .................................................................... 19 1.20 Göteborgs Stadsteater AB .......................................................... 19 1.21 Liseberg AB ................................................................................ 19 1.22 Got Event AB .............................................................................. 20 1.23 Gryaab AB .................................................................................. 20 1.24 Renova AB ................................................................................. 20 1.25 Göteborgs Stads Leasing AB ...................................................... 21 1.26 Boplats Göteborg AB .................................................................. 21 2 Higab ............................................................................................. 22 2.1 Higab AB (koncern) .................................................................... 22 3 Göteborgs Stads Parkering ......................................................... 23 3.1 Higab AB (koncern) .................................................................... 23 4 Älvstranden Utveckling................................................................ 24 4.1 Higab AB (koncern) .................................................................... 24 1 Uppföljning avtalssamverkan 1.1 Stadsbyggnadsnämnden Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun bedrivs med stöd Övrigt? namn/rubrik och/eller Region) av avtalet Avtal om Kungsbacka Bygglovsverksamhet samverkan angående beredning och beslut i jävssituationer Enligt 9 kap. 37 § kommunallagen (KL) ska kommunstyrelsen årligen rapportera till kommunfullmäktige om kommunens avtalssamverkan. Avtalssamverkan innebär att en kommun träffar avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av annan kommun eller region. Rapporteringsskyldigheten innebär att kommunstyrelsen ska sammanställa befintliga och nya avtal som är aktuella under året och rapportera dessa till kommunfullmäktige. Syftet med rapporteringen är att kommunfullmäktige ska vara informerad och kunna ta fullt ansvar för verksamheterna även om den utförs av en annan kommun eller region. 1.2 Exploateringsnämnden Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun bedrivs med stöd Övrigt? namn/rubrik och/eller Region) av avtalet Exploateringsnämnden har ingen känd avtalssamverkan med annan kommun/region 1.3 Förskolenämnden Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun och/eller bedrivs med stöd av Övrigt? namn/rubrik Region) avtalet Samverkansavtal Kommuner i Samverkansavtalet för förskola och Göteborgsregionens reglerar att pedagogisk kommunalförbund medlemskommunerna omsorg i inom GR i mån av Göteborgsregionen plats tar emot barn i förskola och pedagogisk omsorg från andra kommuner och att det vid varje sådan placering utgår interkommunal ersättning enligt fastställd prislista. Varje enskild kommun beslutar om det finns plats att erbjuda barn från andra kommuner. 1.4 Grundskolenämnden Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun bedrivs med stöd Övrigt? namn/rubrik och/eller Region) av avtalet Avtalssamverkan innebär att en kommun träffar avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av annan kommun eller region. Här rapporterar förvaltningen om sådan avtalssamverkan som är aktuell inom grundskolenämndens verksamhet. Utbildning i annan kommun Då elever genomför sin utbildning i en annan kommun än hemkommunen regleras detta enligt två huvudprinciper: 1. Inom Göteborgsregionen (GR) genom ett samarbetsavtal som medlemskommunerna gemensamt ställt sig bakom. Det avtalet reglerar bland annat ersättningen för skola och fritidshem. Mellan dessa kommuner skrivs inga avtal utanför det gemensamma avtalet. 2. För övriga kommuner utanför Göteborgsregionen skrivs avtal och överenskommelser gällande den ersättning hemkommunen ska betala till kommunen där eleven genomför sin utbildning. 1.5 Idrotts- och föreningsnämnden Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun bedrivs med stöd Övrigt? namn/rubrik och/eller Region) av avtalet Samarbetsavtal CFFA Centrum för Möjliggöra för FaR med CFFA fysisk aktivitet, mottagningar på Centrum för fysisk Västra våra anläggningar aktivitet (FaR – Götalandsregionen samt anpassa fysisk aktivtet på utbud till recept) målgrupper som är i behov av lågtröskelträning. Slussa vidare till våra verksamheter alternativt andra sammanhang där man fortsatt på egen hand kan bedriva sin friskvård. 1.6 Inköps- och upphandlingsnämnden Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun och/eller bedrivs med stöd av Övrigt? namn/rubrik Region) avtalet Samverkansavtal Göteborgs Upphandlingssamverka Begravningssamfälligh n så att dessa et myndigheter kan avropa från ramavtalen eller dynamiska inköpssystem. INK kan även tillhandahålla inköpsstödjande verksamhet Samverkansavtal Göteborgsregionens Upphandlingssamverka Kommunalförbund n så att dessa och ISGR AB myndigheter kan avropa från ramavtalen eller dynamiska inköpssystem. INK kan även tillhandahålla inköpsstödjande verksamhet Samverkansavtal Räddningstjänsten Upphandlingssamverka Storgöteborg n så att dessa myndigheter kan avropa från ramavtalen eller dynamiska inköpssystem. INK kan även tillhandahålla inköpsstödjande verksamhet Samverkansavtal Gryning Vård AB Upphandlingssamverka n så att dessa myndigheter kan avropa från ramavtalen eller dynamiska inköpssystem. INK kan även tillhandahålla inköpsstödjande verksamhet Samverkansavtal Stiftelsen Göteborgs Upphandlingssamverka sjukhem inklusive n så att dessa ingående stiftelser och myndigheter kan bolag avropa från ramavtalen eller dynamiska inköpssystem. INK kan även tillhandahålla inköpsstödjande verksamhet Samverkansavtal Ale kommun Upphandlingssamverka n så att dessa myndigheter kan avropa från ramavtalen eller dynamiska inköpssystem. INK kan även tillhandahålla inköpsstödjande verksamhet Samverkansavtal Härryda kommun Upphandlingssamverka (meddelar om n så att dessa bolagen ska vara myndigheter kan med varje gång) avropa från ramavtalen eller dynamiska inköpssystem. INK kan även tillhandahålla inköpsstödjande verksamhet Samverkansavtal Kungsbacka kommun Upphandlingssamverka (meddelar om n så att dessa bolagen ska vara myndigheter kan med varje gång) avropa från ramavtalen eller dynamiska inköpssystem. INK kan även tillhandahålla inköpsstödjande verksamhet Samverkansavtal Kungälvs kommun Upphandlingssamverka (meddelar om n så att dessa bolagen ska vara myndigheter kan med varje gång) avropa från ramavtalen eller dynamiska inköpssystem. INK kan även tillhandahålla inköpsstödjande verksamhet Samverkansavtal Lerums kommun Upphandlingssamverka (meddelar om n så att dessa bolag myndigheter kan (Bostadsbolaget avropa från ramavtalen AVAB) ska vara eller dynamiska med varje gång) inköpssystem. INK kan även tillhandahålla inköpsstödjande verksamhet Samverkansavtal Lilla Edets kommun Upphandlingssamverka n så att dessa myndigheter kan avropa från ramavtalen eller dynamiska inköpssystem. INK kan även tillhandahålla inköpsstödjande verksamhet Samverkansavtal Mölndals stad Upphandlingssamverka (meddelar om n så att dessa bolagen ska vara myndigheter kan med varje gång) avropa från ramavtalen eller dynamiska inköpssystem. INK kan även tillhandahålla inköpsstödjande verksamhet Samverkansavtal Orust kommun Upphandlingssamverka (meddelar om n så att dessa bolag och myndigheter kan stiftelsen ska avropa från ramavtalen vara med varje eller dynamiska gång) inköpssystem. INK kan även tillhandahålla inköpsstödjande verksamhet Samverkansavtal Partille kommun Upphandlingssamverka (meddelar om n så att dessa bolagen ska vara myndigheter kan med varje gång) avropa från ramavtalen eller dynamiska inköpssystem. INK kan även tillhandahålla inköpsstödjande verksamhet Samverkansavtal Stenungsunds Upphandlingssamverka (meddelar om kommun n så att dessa bolagen ska vara myndigheter kan med varje gång) avropa från ramavtalen eller dynamiska inköpssystem. INK kan även tillhandahålla inköpsstödjande verksamhet Samverkansavtal Alingsås kommun Upphandlingssamverka (meddelar om n så att dessa bolagen ska vara myndigheter kan med varje gång) avropa från ramavtalen eller dynamiska inköpssystem. INK kan även tillhandahålla inköpsstödjande verksamhet Samverkansavtal Tjörns kommun och Upphandlingssamverka de under n så att dessa ramavtalstiden vid var myndigheter kan tid existerande avropa från ramavtalen kommunala bolagen eller dynamiska inköpssystem. INK kan även tillhandahålla inköpsstödjande verksamhet Samverkansavtal Öckerö kommun Upphandlingssamverka inklusive bolag, n så att dessa Öckerö Fastighets AB, myndigheter kan Öckerö Rederi AB avropa från ramavtalen eller dynamiska inköpssystem. INK kan även tillhandahålla inköpsstödjande verksamhet I egenskap av inköpscentral kan Inköps- och upphandlingsförvaltningen även ingå avtal om upphandlingssamverkan med kommuner, kommunalförbund och andra upphandlande myndigheter och enheter inom Göteborgsregionen. Med sådana avtal kan dessa myndigheter avropa från ramavtalen eller dynamiska inköpssystem. Inköps och upphandlingsförvaltningen kan även tillhandahålla inköpsstödjande verksamhet. 1.7 Kretslopp och vattennämnden Avtalspart/- er Verksamhet som Avtalets namn/rubrik (kommun bedrivs med stöd av Övrigt? och/eller avtalet Region) Avtal Göteborgs Ale kommun Dricksvattendistribution Leverans av leverans av dricksvatten dricksvatten till Ale. till Ale och Göteborgs Transitering av transitering av dricksvatten till dricksvatten från Göteborg via Ale Gårdsten genom Ale till (vatten från Gbg) Rödbo på Hisingen i Göteborg Insamling och Kungsbacka Avfall/Återvinning Insamling av omhändertagande av kommun byggmaterial såsom återanvändbara saker fönster, dörrar, från åvc:er garderober, tegeltakpannor och VVS-prylar. Insamlingsaktören ersätts inte av beställaren VA-avtal med Kungsbacka Dricksvattendistribution Kostnaderna för resp Kungsbacka kommun kommun Avledning spillvatten kommuns åtagande inkl dricksvatten och enligt detta avtal är spillvatten likställda. Resp kommun fakturerar sina abonnenter. Kungsbacka levererar dricksvatten till fastigheter i Göteborg. Kungsbacka tar emot spillvatten från fastigheter i Göteborg och vice versa. Avsiktsförklaring Kungsbacka Vatten och avlopp Gemensam avseende samverkan kommun planering inför kring vatten- och framtida avloppsförsörjning investeringar Ömsesidigt Kungsbacka Dricksvattendistribution dricksvattenkomplement kommun i ansträngda lägen Samverkansavtal Lerums Råvattenförsörjning gällande test av kommun infiltrationsanläggning i Gråbo Avsiktsförklaring mellan Lerums Råvattenförsörjning Gemensam Göteborg och Lerum kommun planering inför avseende samverkan framtida kring råvattenförsörjning råvattenförsörjning från Mjörn Dricksvattenleverans till Mölndals Dricksvattendistribution Mölndal stad Avledning av spillvatten Mölndals Avledning av från Eklanda Mölndal stad spillvatten via Göteborg Avledning av spillvatten Mölndals Avledning av från Göteborg genom stad spillvatten Mölndal Dricksvattenleverans till Partille Dricksvattendistribution Partille kommun Partille transitering Partille Avledning avlopp avlopp kommun Dricksvattenleverans till Öckerö Dricksvattendistribution Öckerö kommun Avtal kring fördjupat GR Vatten, avlopp och regionalt samarbete avfall inom avfall, vatten och avloppsområdet i Göteborgsområdet Förebyggandecoach GR Avfall Stötta GR- kommunerna att tillsammans med deras avfallsrepresentanter starta ett projekt inom resurssmart förskola och äldreomsorg. Samarbetsavtal om Partille, Avfall/Återvinning Kommuninvånare nyttjande av ÅVC Lerum, får välja vilken ÅVC Härryda, de vill Mölndal, Kungsbacka och Ale kommuner Samarbetsavtal och Partille, Avfall/Återvinning Kommunerna har styrgrupp om Lerum, samma inpasseringssystem Härryda, inpasseringssystem ÅVC Mölndal, eftersom invånarna Kungsbacka ska kunna välja ÅVC och Ale även i annan kommun kommun än hemkommunen Förvaltningen samarbetar med flera kommuner, framförallt kring dricksvattenleverans och spillvattenavledning. Det finns också samarbeten kring avfallsinsamling. Förvaltningen har tecknat flera avtal med Mölndals stad, som gäller drift och underhåll av gemensamma anläggningar, tex katodiskt skydd av vattenledningar, kulvert från Lackarebäcksverket, vattenledningar i Krokslätts Parkgata, m.fl. Det pågår även ett samarbete med ledningsflytt och bildande av ledningsrätt för Pedagogen Park i Mölndals stad. Kretslopp och vattennämnden har delegerat ansvar till förvaltningsdirektören att teckna avtal med andra kommuner och regioner. I vissa fall förekommer delegation även på avdelningschefsnivå. Alla ovanstående avtal är tillsvidare avtal och löper på tills någon part säger upp avtalet skriftligt. Uppsägningstid varierar. 1.8 Miljö- och klimatnämnden Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun bedrivs med stöd Övrigt? namn/rubrik och/eller Region) av avtalet Inga sådana samverkansavtal är aktuella för rapportering från miljö- och klimatnämnden här. 1.9 Nämnden för Arbetsmarknad och Vuxenutbildning Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun bedrivs med stöd Övrigt? namn/rubrik och/eller Region) av avtalet Samverkan VGR VGR Naturbruk Avslutades i vintras Samverkansavtal GR Vuxenutbildning --- GR --- --- --- --- --- --- --- --- Enligt 9 kap. 37 § kommunallagen (KL) ska kommunstyrelsen årligen rapportera till kommunfullmäktige om kommunens avtalssamverkan. Avtalssamverkan innebär att en kommun träffar avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av annan kommun eller region. Rapporteringsskyldigheten innebär att kommunstyrelsen ska sammanställa befintliga och nya avtal som är aktuella under året och rapportera dessa till kommunfullmäktige. Syftet med rapporteringen är att kommunfullmäktige ska vara informerad och kunna ta fullt ansvar för verksamheterna även om den utförs av en annan kommun eller region. För att stadsledningskontoret ska kunna fullfölja detta ansvar behöver respektive förvaltning redovisa vilka avtal som finns beslutade på respektive nämnd. Detta sker i samband med augustiuppföljningen. Förvaltningen har ett samverkansavtal med Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) diarienummer 1485/19 gällande planering och dimensionering av gymnasialyrkesutbildning. 1.10 Nämnden för Intraservice Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun bedrivs med stöd Övrigt? namn/rubrik och/eller Region) av avtalet Förvaltningen tolkar att detta avser kommunuppdrag som avtals mellan huvudmän. Som tjänsteleverantör så tolkar Intraservice att man inte har överenskommelsen av denna karaktär. Förvaltningens kundavtal och tjänstekatalog är beslutat av nämnd och godkänns av respektive kund. 1.11 Socialnämnden Centrum Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun och/eller bedrivs med stöd Övrigt? namn/rubrik Region) av avtalet Samverkansavtal Samtliga GR- Socialjour kommuner Samverkansavtal Samtliga GR- Samhällsorientering kommuner för nyanlända Samverkansavtal Mölndals Stad Tillhandahållande av förvaltare och gode män Samverkansavtal 11 GR-kommuner: Regionalt Alingsås, Härryda, stödcentrum heder Kungälv, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungssund, Tjörn Öckerö och Göteborg Samverkansavtal 6 kommuner: Barnahus Partille, Kungälv, Mölndal, Härryda, Ale, Öckerö Avtal gällande Mölndals Stad Ungdomstjänst utförande av ungdomstjänst Avtal gällande Partille kommun, Medlingsverksamhet medling med Härryda kommun, anledning av brott Mölndal Stad, Öckerö kommun Överenskommelse Sju kommuner: Kompetenscentrum om utbildning och Öckerö, Partille, Ale, för främjande och konsultation Kungälv, förebyggande Stenungsund, Tjörn arbete samt våld i och Härryda nära relationer Samverkansavtal Samverkansavtal Samverkansavtal om om om regionskoordinatorer regionskoordinatorer regionskoordinatorer i Region Väst i Region Väst i Region Väst Samverkansavtal Västra Arbetslivsinriktad om Götalandsregionen rehabilitering för regionskoordinatorer och Finsam unga vuxna i Region Väst Avtalssamverkan innebär att en kommun träffar avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av annan kommun eller region. Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen årligen sammanställa befintliga och nya avtal som gäller avtalssamverkan och rapportera till kommunfullmäktige. Syftet med rapporteringen är att kommunfullmäktige ska vara informerad och kunna ta fullt ansvar för verksamheterna även om den utförs av en annan kommun eller region. Förvaltningen redovisar i tabellen ovan aktuella avtal som nämnden beslutat. 1.12 Socialnämnden Hisingen Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun bedrivs med stöd Övrigt? namn/rubrik och/eller Region) av avtalet Förvaltningen saknar avtal där uppgift som enligt reglemente och kärnverksamhet läggs över på annan kommun eller region eller vice versa. Dock finns samverkansavtal som innehåller överenskommelser hur förvaltningen samarbetar med regionen. Båda parter behåller sina respektive uppgifter men avtal visar vem som bidrar med vad i en aktivitet och vad detta potentiellt kommer kosta för respektive part. 1.13 Socialnämnden Nordost Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets namn/rubrik (kommun bedrivs med stöd Övrigt? och/eller Region) av avtalet Samverkansavtal VGR/Göteborgs Ungdomsmottagning avseende Stad Gamlestaden och ungdomsmottagningar Angered I tabellen ovan redogörs för de avtal där uppgift som enligt reglementet är en del av nämndens ansvar läggs över på annan kommun eller region. Utöver det finns samverkansavtal som innehåller överenskommelser hur förvaltningen samarbetar med regionen. Båda parter behåller sina respektive uppgifter men avtal visar vem som bidrar med vad i en aktivitet och vad detta potentiellt kommer kosta för respektive part. 1.14 Socialnämnden Sydväst Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun bedrivs med stöd Övrigt? namn/rubrik och/eller Region) av avtalet Samverkansavtal Västra Befolkningsinriktade om folkhälsoarbete Götalandsregionen folkhälsoinsatser i 2023-2025 samverkan med andra förvaltningar Samverkansavtal Västra Föredrag, kurser, om Hälsotek 2023- Götalandstegionen gruppstöd för 2025 livsstilsförändring, hälsorådgivning och fysisk aktivitet Samverkansavtal Västra Familjecentrerat om Familjecentrerat Götalandsregionen arbete arbetssätt FCA 2023-2025 Samverkansavtal Västra Ungdomsmottagning avseende Götalandsregionen Ungdomsmottagning 2024 Avtal med Västra Assertive Göteborgs hälso- Götalandsregionen Community och sjukvårdsnämnd Treatment (ACT) för ACT-verksamhet 2024 Avtalssamverkan innebär att en kommun träffar avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av annan kommun eller region. Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen årligen sammanställa befintliga och nya avtal som gäller avtalssamverkan och rapportera till kommunfullmäktige. Syftet med rapporteringen är att kommunfullmäktige ska vara informerad och kunna ta fullt ansvar för verksamheterna även om den utförs av en annan kommun eller region. Förvaltningen redovisar i tabellen ovan aktuella avtal som nämnden beslutat. 1.15 Stadsmiljönämnden Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun bedrivs med stöd av Övrigt? namn/rubrik och/eller Region) avtalet Avtal om Uddevalla kommun Avtal om tekniskt Gäller tillsvidare systemstöd för systemstöd för flexlinjetrafik, Dnr flexlinjetrafik. Behövs 3941/18 för att trafiken ska fungera tekniskt. Samverkansavtal Västra Verksamheten Trafik Det finns hängavtal Trafik Göteborg Götalandsregionen Göteborg (Västtrafik) (och staten genom Trafikverket) Avtal om Västtrafik Tekniskt systemstöd Gäller för trafik i systemstöd för för flexlinjetrafiken Lerum flexlinjetrafik mellan Västtrafik, 0397/11 Göteborg och Lerum för att trafiken ska fungera. Samverkansavtal Mölndals kommun Samverkansavtal för för samordning av samordning av flexlinjeresor SMF flexlinjeresor, bokning 2023-04298 och resetillstånd för Mölndals resenärer. Systemstöd för Västtrafik Systemstöd för Avser teknik för automatisk automatisk Lerum, Göteborg uppringning, dnr uppringning till och Uddevalla (61-1129-18-19) resenär för alla resp (UTM -61- kommuner som har 2727-11-1) flexlinjetrafik. Västtrafik tillhandahåller tjänsten till Göteborg, som i sin tur tillhandahåller samma tjänst till Lerum och Uddevalla. Flex 2023/Södra Västra Sjukresor södra Reglerar vad skärgården Götalandsregionen skärgården Västtrafik ska (07199/22) betala för sjukresor i södra skärgården Flextrafik 2023 Västra Driftavtal och tillköp av Gäller tillsvidare (61-1525-18) Götalandsregionen flextrafik Samarbetsavtal Mölndals kommun Lånecykelsystem Gäller så länge om Styr & Ställ avtalet med Nextbike gäller 2026 upp till tre år förlängning Interregionalt Stockholms Stad Interregionalt samverkansavtal samverkansavtal Trafiken.nu Trafiken.nu Samverkansavtal Västtrafik, Region Appen Serviceresor Samverkansavtal app Serviceresor Halland, Örebro samt PUB avtal finns Banavgiftsavtalet Västtrafik Finansiering av drift och underhåll av spårvägsanläggningen Vattenreglering Mölndals kommun Reglering av Mölndalsån och Härryda vattenflöden i kommun vattendrag ÖK/avtal om Mölndals kommun Drift och underhåll av Överenskommelse spårvägsbanan spårvägsanläggningen att vi är spårinnehavare för Mölndals spårvägsanläggning 1.16 Utbildningsnämnden Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun och/eller bedrivs med stöd av Övrigt? namn/rubrik Region) avtalet Samverkansavtal Medlemskommunerna Avtalet ger elever för gymnasieskolan i GR möjlighet att studera i på gymnasieskolans Göteborgsregionen nationella program vid samtliga gymnasieskolor inom Göteborgsregionen. I avtalet finns också regleringar av interkommunal ersättning, vilket innebär att kommunerna har kommit överens om kostnaderna för utbildningarna. Samverkansavtal Medlemskommunerna Avtalet ger elever för anpassad i GR möjlighet att studera gymnasieskola i på anpassad Göteborgsregionen gymnasieskolas nationella program vid samtliga gymnasiesärskolor inom Göteborgsregionen. I avtalet finns också regleringar av interkommunal ersättning, vilket innebär att kommunerna har kommit överens om kostnaderna för utbildningarna Samverkansavtal Göteborgs kommun Avtalet ger elever för och Västra möjlighet att studera naturbruksutbildning Götalandsregionen, på i Västra Götaland VGR naturbruksprogrammet inom gymnasieskolan, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning vid VGRs naturbruksskolor. Särskilda Avtal har upprättats Avtalen reglerar bland samverkansavtal för med ett antal andra annat nationellt godkända kommuner som antagningsförfarandet idrottsutbildningar anordnar nationellt samt att elevens godkända hemkommun betalar idrottsutbildningar. interkommunal Avtal har även ersättning till upprättats mellan anordnarkommunen andra enligt självkostnad för (hem)kommuner och utbildningen samt Göteborgs stad som merkostnad för ämnet huvudman för specialidrott. nationellt godkända idrottsutbildningar 1.17 Äldre samt vård- och omsorgsnämnden Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun bedrivs med stöd Övrigt? namn/rubrik och/eller Region) av avtalet Avtal om Tranemo kommun Avtalet avser Trygghetsjouren arbetsledning i arbetsledning för ska kunna bistå Tranemo kommun vård och omsorg personalen inom utförd av vård och omsorg Trygghetsjouren och funktionshinder med arbetsledning. Avtal om Partille kommun Avtalet avser Trygghetsjouren arbetsledning i arbetsledning för ska kunna bistå Partille kommun vård och omsorg personalen inom utförd av vård och omsorg Trygghetsjouren och funktionshinder med arbetsledning. Avtal om Lerums kommun Avtalet avser Trygghetsjouren arbetsledning i arbetsledning för ska kunna bistå Lerums kommun vård och omsorg personalen inom utförd av vård och omsorg Trygghetsjouren och funktionshinder med arbetsledning. Avtal om Stenungssunds Avtalet avser Trygghetsjouren arbetsledning i kommun arbetsledning för ska kunna bistå Stenungssund vård och omsorg personalen inom kommun utförd av vård och omsorg Trygghetsjouren och funktionshinder med arbetsledning. Avtal om hälso- Avtal gäller Avtalet avser Hälso- och och följande hälso- och sjukvårdsinsatser sjukvårdsinsatser kommuner: Ale, sjukvårdsinsatser som förvaltningen Alingsås, som utförts i utför åt annan Bollebygd, respektive kommun kommun. Lidköping, Falkenberg, Öckerö, Ydre, Vara, Vänersborg, Ödeshög, Vadstena, Orust, Lysekil, Kungsbacka, Kungälv, Härryda, Strömstad, Sotenäs, Tanum, Stenungssund, Töreboda, Tjörn 1.18 Göteborg Energi AB Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun bedrivs med stöd Övrigt? namn/rubrik och/eller Region) av avtalet Koncernen Göteborg Energi har inga avtalssamverkan med andra kommuner eller regioner. 1.19 Higab AB (koncern) Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun bedrivs med stöd Övrigt? namn/rubrik och/eller Region) av avtalet Göteborgs Stads Parkering: Avtal om Mölndals Tillhandahållande samverkan kring Parkerings AB av betaltjänst, betaltjänst för appen Parkering parkering. Göteborg, för betalning av parkering för kunder som står på Mölndals Parkerings AB:s förvaltade parkeringar. 1.20 Göteborgs Stadsteater AB Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun bedrivs med stöd Övrigt? namn/rubrik och/eller Region) av avtalet 1.21 Liseberg AB Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun bedrivs med stöd Övrigt? namn/rubrik och/eller Region) av avtalet 1.22 Got Event AB Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun bedrivs med stöd Övrigt? namn/rubrik och/eller Region) av avtalet 1.23 Gryaab AB Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun bedrivs med stöd Övrigt? namn/rubrik och/eller Region) av avtalet Avtal Gryaab/Lerum Mottagande av - Lerum/Gryaab om spillvatten Lerums kommuns rätt att överföra spillvatten från Alingsås kommun till Gryaab. - - - - - - - - - - - - Alingsås kommun har enligt två avtal med Lerums kommun (från 2009 och 2016) rätt att överföra spillvatten från vissa delar av Alingsås till Lerums kommun. Lerums kommun har i sin tur ett avtal med Gryaab som ger Lerums kommun rätt att överföra spillvattnet som kommer från Alingsås med stöd av nämnda avtal till Gryaab. 1.24 Renova AB Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun bedrivs med stöd Övrigt? namn/rubrik och/eller Region) av avtalet 1.25 Göteborgs Stads Leasing AB Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun bedrivs med stöd Övrigt? namn/rubrik och/eller Region) av avtalet 1.26 Boplats Göteborg AB Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun bedrivs med stöd Övrigt? namn/rubrik och/eller Region) av avtalet Avtal kring Mölndalsbostäder Bostadsförmedling Mölndalsbostäder förmedling av AB (Mölndals AB är avtalspart lediga lägenheter kommun) till Boplats Göteborgs bostadssökande Överenskommelse Öckerö Fastigheter Bostadsförmedling Öckerö Fastigheter om samarbete för (Öckerö kommun) är avtalspart förmedling av lägenheter Överenskommelse AB Alebyggen (Ale Bostadsförmedling AB Alebyggen är om samarbete för kommun) avtalspart förmedling av lägenheter Överenskommelse Stiftelsen Bostadsförmedling Stiftelsen om samarbete för Kungälvsbostäder Kungälvsbostäder förmedling av (Kungälvs är avtalspart lägenheter kommun) Överenskommelse Eksta Bostads AB Bostadsförmedling Eksta Bostads AB om samarbete för (Kungsbacka är avtalspart förmedling av kommun) lägenheter Överenskommelse Partillebo AB Bostadsförmedling Partillebo AB är om samarbete för (Partille kommun) avtalspart förmedling av lägenheter Överenskommelse Förbo AB Bostadsförmedling Förbo AB ägs om samarbete för gemensamt av de förmedling av fyra kommunerna lägenheter Härryda, Mölndal, Lerum och Kungälv. 2 Higab 2.1 Higab AB (koncern) Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun bedrivs med stöd Övrigt? namn/rubrik och/eller Region) av avtalet - - - - 3 Göteborgs Stads Parkering 3.1 Higab AB (koncern) Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun bedrivs med stöd Övrigt? namn/rubrik och/eller Region) av avtalet Avtal om Mölndals Tillhandahållande samverkan kring Parkerings AB av betaltjänst, betaltjänst för appen Parkering parkering. Göteborg, för betalning av parkering för kunder som står på Mölndals Parkerings AB:s förvaltade parkeringar. 4 Älvstranden Utveckling 4.1 Higab AB (koncern) Avtalspart/-er Verksamhet som Avtalets (kommun bedrivs med stöd Övrigt? namn/rubrik och/eller Region) av avtalet - - - -