Hemställan från Renova AB om inriktning att implementera koldioxidavskiljning

Då är talarlistan tom. Vad gäller själva rapporteringen finns det bara ett förslag. Kan vi besluta att godkänna det först? Ja. Sen finns det ett tilläggsyrkande som jag kommer att läsa upp. Under överläggningen yrkar Patrik Höstmad, Jörgen Fogelklou, Jörgen Knudtzon och Emmyly Bönfors att fullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag och tilläggsyrkandet från M D L och KD i kommunstyrelsen. Daniel Bernmar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och därefter bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkänns denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Då återstår tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Bifalles tilläggsyrkandet? Ja. Avslås den? Ja. Jag finner att den är avslagen. Votering är begärd och ska verkställas. Då har det begärts en votering på tilläggsyrkandet från M D L och KD i kommunstyrelsen. Ja till avslag för tilläggsyrkandet och nej för bifall till tilläggsyrkandet. Korrekt uppfattat? Då startar vi omröstningen. Jag stoppar omröstningen. Vi har en frånvarande. Med 41 röster mot 39, och där kommer Marina. Marina, du kan säga hur du hade tänkt rösta. Du hade tänkt rösta ja. Med 41 röster mot 40 bifalles tilläggsyrkandet. koldioxidavskiljning

Ja, då är det ärende 13, hemställan från Renova AB om inriktning att implementera koldioxidavskiljning. Kommunstyrelsen föreslår att hemställan från Renova AB avseende inriktning på att implementera koldioxidavskiljning tillstyrks med följande revidering. Utredningens utgångspunkt ska vara att målen i Göteborgs stads miljö och klimatprogram uppnås till 2030. Det ska göras med att undersöka dels scenarie A, dels scenarie B med en kombination av ytterligare nödvändiga åtgärder som sammantaget. Vi har bestämt oss för att uppnå målen i miljö och klimatprogrammet. Utredningen ska förorda ett av alternativen. Där klimatnytta, alternativkostnader, möjlighet till investeringsstöd, bolagsekonomi och risker samt påverkan på kundavgifter. Här har ordet först begärts av Karin Pleijel (MP). Därefter Martin Wannholt (D). Varsågod Karin.

Tack så mycket herr ordförande, fullmäktige, åhörare. Då vill jag börja med att yrka bifall till yrkandet som är lagt här i KF av MP, S, V och C. Vi vet att avfallsförbränningen i Sävenäs, 40 % av avfallet är fossil plast. Det här gör att Sävenäsanläggningen är den 14e största koldioxidutsläpparen i landet. Därför är jag väldigt glad att vi kan gå vidare med att utreda hur kan vi med CCS, alltså att fånga in koldioxiden och kanske lagra den eller kanske använda den i bränslen, att vi går vidare med det. Det är alltså inget investeringsbeslut. Det här beslutet handlar om att gå vidare på en av anläggningens fyra olika förbränningslinjer. och också titta på alternativa sätt för att minska den fossila plastandelen. Vi vet att det var ett försök att globalt komma överens om att minska plastproduktionen i världen från fossila råvaror. Det misslyckades. Och i stället ser plastindustrin en exponentiell. tillväxt i produktion av plast. Någonstans kommer den hamna. Det är naturligtvis bättre om den hamnar i förbränning än om den hamnar i havet. Men vi behöver minska plastanvändningen. Det är helt klart. Målet för anläggningen är att nå klimatneutralitet till 2030. Och då är den här åtgärden med CCS eller CCU helt nödvändig. 2023 så betalade Renova 125 miljoner, eller 10 % av sin omsättning, i utsläppsrätter till EU. Vi vet att de här utsläppsrätterna bara kommer att öka i pris. Därför är det inte bara en kostnad, utan också en viktig affär. Sen är det viktigt att CCS aldrig kan ersätta alla andra fossila utsläpp. Vi måste jobba på alla fronter. Tack.

Var nästa talare Martin Wannholt (D). Därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Jag håller med Karin Pleijel det sista hon sade. Vi måste jobba på alla fronter. Det ena utesluter inte det andra. Det hade varit jättebra om CCS-tekniken ändå hade varit på plats eftersom det hade underlättat. Eftersom det verkar vara, om vi tittar på historiken, bara de sista åren men även 30 år bakåt, att det är väldigt svårt. och få bort oljeberoendet hos oss människor. Näst intill omöjligt känns det ju ibland. Men det här då? CCS-tekniken, tyvärr, den är alldeles för omogen, den är alldeles för dyr, det finns inga affärsmodeller. Statliga Vattenfall, ett av Europas absolut största energiföretag, har hållit på i 20 år, avbröt nu sina sista två projekt, som de hade i Haninge kommun och i Uppsala kommun. De har 19 000 anställda, de har något av världsexpertis, till och med inomhus, in house, på statliga Vattenfall, och de lägger det här på is. För att det är inte färdigt, tekniken är inte mogen. Renova har redan lagt massa pengar och åka runt och titta på saker. Nu ska ni skicka i väg 10 miljoner till för att åka runt och titta på saker. Till noll, hör du det, noll miljönytta. Ännu en gång har vi ett sådant här ärende. Kommunala tjänstemän, mediokra eller ej, ska sätta sig på ett flygplan, åka och titta på Island kanske, åka till USA. Chalmersrapporten visar också det här. Det finns ingen affärsmodell, det finns ingen lönsamhet över huvud taget i den här tekniken ännu. Förhoppningsvis kommer det snart. Men det kommer ju inte vara Renovas 10 miljoner att åka runt och resa som driver fram den forskningen. Möjligen en hel del av ingenjörerna och forskningen på Vattenfall och den forskning de finansierar på området. Men inte Renova, inte Karin Pleijel. Hur kan det vara så härligt att göra slut på kommunala pengar hela tiden utan nytta? Tack!

Tack! På det anförandet har Karin Pleijel (MP) begärt replik. Varsågod!

Jag påminner om att vi undviker personangrepp. Det är en omogen teknik, men vad är Martin Wannholts alternativ? Att vi ska betala utsläppsrätter mer och mer och inte göra något åt de fossila utsläppen? Vad är ditt alternativ? Är det att göra något åt plastfraktionen? Det känns som om Martin Wannholt vänder ryggen till den brandrök vi känner av de annalkande klimatförändringarna. Isarna smälter i en. exceptionellt hög takt just nu. Vi måste göra allt vi kan. Det är ingen mogen teknik, därför är det viktigt att vi inte går till något beslut idag, utan vi utreder vidare. Stockholm Exergi är de som ligger först i landet och det är många andra som står på tur. Så det är inte att vi prövar med experiment på något sätt. Utan vi vill utreda vidare vad som är den mest lämpliga åtgärden för att få ner fossilutsläppen just på Sävenäs. Tack!

Andra replik, eller kontrareplik. Martin Wannholt (D), varsågod!

Ja, alltså nu ordförande, vill jag ju att du ingriper. Jag blir påhoppad hela tiden om att jag påhoppar människor och individer. Jag försöker föra ett logiskt resonemang här. Karin Pleijel har nu på två ärenden lagt förslag som vem som helst kan se inte leder till någon som helst miljönytta men kostar kommunala pengar och i det ena fallet dessutom ökar riskerna. Ingen miljönytta! Och sedan ska jag helt plötsligt vara svaret skyldig och vara en trollkarl hur man kommer åt något av de svåraste problemen i världen, nämligen att stoppa fossilberoendet och plasterna. Det har jag aldrig sagt att jag kan. Det kan inte du heller. Du har heller aldrig sagt att du kan det, men jag skulle aldrig säga eller hoppa på dig. Det jag säger, Karin, är att du lägger förslag här i fullmäktige som kostar kommunala pengar och inte leder till någon som helst miljönytta. Det är klart att vi skulle ha implementerat CCS- teknik. omedelbart på de ställen vi har utsläpp, när den blir tillgänglig. Det är inte vi som driver den utvecklingen och slutar resa runt med kommunala entourage, för det är vad som kommer ske här med de här 10 miljonerna.

Tack! Det var andra replik begärd, Karin Pleijel (MP). Varsågod!

Okej, vi pratar kostnader. 190 miljarder räknar man med att katastrofen i Valencia kostade förutom 226 människoliv och några saknade. Det handlar om att väga kostnader mot varandra. Att säga att elektrifieringen och den gröna omställningen i industrin inte ger någon miljönytta, den är helt beroende av vind-el. Att CCS, som handlar om att just fånga in. koldioxid och lagra eller använda den till annat, att det inte är någon miljönytta, det får stå för dig, Martin Wannholt. Men det står inte jag för. Det gör miljönytta, alla de här åtgärderna. Vi gör vad vi kan utifrån den kommunala kontexten. Tack!

Tack! Det var den andra och avslutande kommentarrepliken. Martin! Varsågod!

Då vill jag, nu får vi gå och titta på inspelningen här efteråt för det här börjar bli väldigt jobbigt. Karin, du går upp här. Det har andra också gjort, men du gör det väldigt ofta. Du lägger ord i munnen på andra, och de tycker på ett visst sätt. Det är så taskigt! Hur kan man göra så i sin debatteknik som du gör? Jag har försökt hålla mig till fakta. Du kan inte leda något i bevis. Då insinuerar du att vi andra, som inte tycker som du att världen ska gå under, och så vidare. Jag tycker det är så lågt och du har fortfarande inte svaret, kommer aldrig kunna svara på varför du ska slösa bort kommunens pengar till ingen klimatnytta. Tack!

Vi går tillbaka till talarlistan. Det är Emma Altenhammar (SD), efter Axel Darvik (L). Vi hjälps alla åt att hålla god ton och fokusera på sakinnehållet i debatten. Varsågod Emma!

Tack för ordet! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas återremissyrkande i kommunstyrelsen. Nu är det så att jag har en stark övertygelse om att vi behöver värna om göteborgarnas ekonomi, miljö och framtid på ett realistiskt och ansvarsfullt sätt. Och förslaget om koldioxidavskiljning vid Renovas anläggning är ännu ett exempel på högriskprojekt som kan leda till förödande ekonomiska konsekvenser för staden och våra invånare. Vi har tidigare sett hur Göteborg har kastat sig in i kostsamma prestigeprojekt såsom Gobigas och Västlänken. Projekt som lovade stordåd men som lämnade oss med tomma kassor och ett förlorat förtroende. Här står vi inför ännu ett förslag som kommer att kosta göteborgarna ungefär en halv miljard i bara implementeringen och en årlig kostnad som belastar resultatet med ytterligare 220 miljoner kronor per år. Samtidigt saknas det klara besked om hur tekniken ska fungera långsiktigt och vilka kostnader detta kommer medföra för hushållen. Är ni verkligen villiga att riskera. höjda taxor och ännu en ekonomisk katastrof, för det är inte vi. Vidare så har vi dock inte heller råd att förlora upp mot 40 % av den elproduktion som faktiskt kommer ifrån Sävenäs. En minskning skulle ju slå hårt, speciellt med den ökade efterfrågan vi kommer få med ökad industri här i Göteborg de kommande åren. Så det saknar inte bara ekonomisk logik utan det riskerar också att försvaga vår energi och försörjningsmöjlighet. Så därför gick jag på återremiss för att redogöra för de flertalet frågeställningar som vi har i vårt återremissyrkande i kommunstyrelsen. Tack så mycket! Tack!

Då var nästa talare Axel Darvik (L). Därefter Emmyly Bönfors (C). Varsågod Axel!

Tack ordförande! Koldioxidavskiljning i Renova är en viktig del av en lösning, eller det kan vara en viktig del av en lösning. Vi vet inte säkert idag. Det vi vet är att med det utsläppshandelssystem som vi har så kommer kostnaden för att göra sådana enorma utsläpp som Renova gör varje år att öka. På något sätt måste vi vara beredda. Det är en sund ekonomisk affärsmässig inställning att utreda de alternativ som står till buds. Att göra det på en förbränningslinje, så som man gör här nu, kan anses vara för defensivt. Men det är ändå ett viktigt steg för att kunna skaffa oss en beredskap för att hitta en lösning. Alternativet är att det inte längre går. att elda sopor i Sävenäs för att det blir för dyrt. Då måste vi i så fall hitta andra alternativ. Att undersöka det här spåret är nödvändigt. Jag tror inte man ska vara för tvärsäker i detta. Det här är mycket av ett teknologiskifte som vi är inne i. för att klara av att få ner utsläppen av växthusgaser. I ett sådant skifte vet man inte säkert vilken lösning som kommer att fungera. Det vi kan göra är att ändå göra vårt bästa i att skaffa oss så bra kunskap som möjligt och jag kan ge rätt på så sätt att en kommun och kommunala aktörer inte ska vara de som går först in i den här typen av projekt. Men vi behöver heller inte vara de som går sist utan se till att vi tidigt är med ändå när vi ser att det här fungerar. Tack!

Tack! Då var det Emmyly Bönfors (C), därefter Marie Brynolfsson (V). Varsågod Emmyly!

Tack ordförande! När vi antog det nya miljö och klimatprogrammet så var ju energifrågan en av de allra viktigaste. Det är ett av våra viktigaste klimatmål att få ner utsläppen. Här vet vi ju att Sävenäs är den 14e största utsläppskällan i landet. Det hedrar styret som tidigare har varit ganska skeptiska till koldioxidinfångning att de åtminstone vill titta på om det här vore något för oss i Göteborg och för Sävenäs. Även om CCS, koldioxidinfångning, är en ganska ny teknik och Göteborg inte ska vara först i världen, som det har sagts här, så kan man veta att det är vi inte heller. Både Stockholm Exergi och Helsingborgs kommunala elbolag satsar på CCS. Nyligen blev Öresundskraft beviljade 600 miljoner i investeringsmedel från EU för sin anläggning. Vi ska också komma ihåg att priserna på utsläppsrätter barkar spikrakt uppåt. Om vi inte fångar in koldioxid så kommer vi få betala dyrt för de dyra utsläppsrätterna, för det som vi förbränner. Antalet utsläppsrätter minskar varje år och de blir därmed dyrare. Snart kommer de nå en break-even där det blir dyrare att köpa utsläppsrätter än att fånga in koldioxiden. Om vi fångar in biogena utsläpp så kan vi också sälja dem till någon. Även om vi blir bättre på att sortera plast, det ska vi också bli förstås. Vi ska minska avfallet. Så finns det inte en chans i världen att vi aldrig kommer behöva bränna upp någonting. Och då är CCS den, i alla fall nu, enda lösningen som vi kan se. Och kan hända också att vår utnämning i mission label kan hjälpa oss att få EU-finansiering för att jobba med den här frågan vidare. Så därför vill jag yrka bifall till det reviderade yrkandet från S, V, MP, C. Tack!

Tack! Då var nästa talare Marie Brynolfsson (V), därefter Axel Josefsson (M). Varsågod Marie!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige, Göteborg. Jag vill börja med att yrka bifall till det reviderade yrkandet från MP, S, V och C i kommunfullmäktige. Kortfattat vill jag också säga att jag inte tror att CCS eller koldioxidinfångning, Alltså det får inte vara en förevändning för att fortsätta med de höga utsläppen. Det är väl ändå det viktigaste att ta med sig detta. Men också att tekniken går väldigt fort framåt. Och teknikutvecklingen går fort framåt. Och att det därför ändå kan vara relevant att titta på en utredning. Vilket är det vi tar beslut om idag. Inte en investering. Tack!

Tack! Då var det Axel Josefsson (M). Därefter Leif Blomqvist (S). Varsågod Axel!

Tack, då var det Leif Blomqvist (S), detta är Patrik Höstmad (D) svar på det. Varsågod Leif!

Jag yrkar bifall på det reviderade yttrandet från MP, S, V, C. Det är ju faktiskt, en del tror inte det här är vår kärnverksamhet, men det är det ju faktiskt. Att hantera sopor precis som att hantera kommunala vägar och annat, det är ett kommunalt ansvar. Vi är en av de absolut största utsläpparna, 14 då, som släpper ut koldioxid och det är alltså ett ansvar vi har att försöka få ner det så mycket som möjligt. Och då är koldioxidlagren ett av de just nu mest lovande. Och som tidigare sagts så jobbar man ganska ordentligt med det här på andra håll. Ledande är väl idag Stockholm Exergi. Och de kör ju med biobränsle. Och vad de då åstadkommer med det här, det är att de kan sälja utsläppsrätter. För de får ju på det sättet negativa utsläpp. Tittar man lite ekonomiskt på det här så är det klart att det blir dyrare än att inte göra någonting. Men om vi kunde få bort allt koldioxidutsläpp från den här staden till noll med den kostnad som det här beräknas vara. Ja, då säger vi att det är en merkostnad på 2 500 till 3 000 kronor per person. Och jag tror att. Många skulle bli förvånade och säga att vi kan lösa klimatkrisen men det kostar oss ungefär 200 kronor i månaden. Det är väl betalda pengar. Jag tror inte det kommer bli billigare i framtiden med att köpa utsläppsrätter. Men givetvis måste vi i den här utredningen som görs se till att vi har rimliga utsikter för att det här verkligen ska lyckas. Och vi har de som ligger före oss. Tack!

Och nästa talare Patrik Höstmad (D). Därför Emma Altenhammar (SD). Varsågod Patrik!

Ja, tack för det. Jag har förstått här att man då vill undersöka ytterligare. Men det framgår ju redan i tjänsteutlåtandet vad läget är till 2030. Beprövad teknik finns inte. Lagriskmöjligheten finns inte. Juridiken finns inte. Intressenterna? finns inte, affärsmässigheten finns inte åtminstone till 2030. Det minskar elproduktionen från anläggningen med 20 procent. Varför ska det här utredas vidare nu? Det kommer att ske teknikutveckling i takt med att utsläppsrätterna höjs i pris. Men den. När det här börjar komma och köpa från hyllan då kan vi gå och göra det och implementera det. Men det här att trycka på det i det här skedet, det blir ett rent innovationsprojekt, som inte kommer att ge någon ökad nytta. Dessutom då så omfattas ju Renovas utsläpp av det europeiska utsläppssystemet. Vi har hört två ledamöter här, både Leif och Emelie, som säger att då kan vi sälja utsläppsrätter. Det är precis så systemet fungerar. Säljer vi dem så är det någon annan som kommer att släppa ut koldioxiden. För klimatet har vi gjort absolut noll och intet. Samtidigt som vi har lagt ut en halv miljard. Vi har minskat lönsamheten med 220 miljoner kronor per år. Och vi har gjort noll för klimatet. Det enda vi kan säga är att vi minskade utsläppen inom Göteborgs gränser. Det är det som vår miljö och klimatprogram så starkt fokuserar på. Det är inte fattat att det vi gör här kan ju faktiskt vara så att det inte ger någonting på totalen. Varför ska vi gå vidare med det här nu? På sikt, som sagt. Det kan också ske annan teknikutveckling gällande plasten eller återvinning av plast, som gör att vi kanske ska göra en annan investering än just den här superolönsamma som inte gör någonting för klimatet. Snälla, tänk om! Jag vill bara bifalla också till yrkandet från Demokraterna, jag tror vi har missat det. Tack!

På det yrkandet har Leif Blomqvist (S) begärt replik. Varsågod!

Det är klart att tar vi bort flera ton koldioxid så gör vi en sak för miljön. Sen ska vi inte diskutera utsläppsrättssystemet. Men det är faktiskt ett av de mest välfungerande system vi har kommit på. För att med något sånär marknadsmässiga villkor kunna få ner koldioxidutsläppen totalt sett i Sverige. Sen är det ju det här, vi är ju inte först här. Stockholms exergi ligger flera år före oss och jag utgår från att de som jobbar med det här, de kommer titta på vad de gör. Liksom de kommer titta på vad de gör nere i Skåne. Tack!

Det var kontrareplik begärd. Patrik Höstmad (D). Varsågod!

Nej, men återigen, alltså det som är U. omfattas av det europeiska utsläppssystemet, och det är för hela Europa, inte bara Sverige. Där jobbar man så att man successivt tar ned utsläppen för hela Europa. Är det så att någon drar ned mycket kan någon annan börja släppa på lite mer, men totalt går det nedåt. Det är tanken att det här utsläppssystemet ska verka på ett sådant sätt att man i lugn takt kan ställa om. ställa om produktionen och så ska det bli mindre utsläpp på ett ordnat sätt, som är lika över hela EU. Det gör också att innovationen drivs i en speciell takt, utifrån hur utsläppssystemet minskar utsläppen mer och mer. Till slut så kommer det tvingas komma fram tekniker som tar hand om koldioxidutsläppen. Men när vi gör det här i förtid så minskar vi inte utsläppen och vi får bara en massas tunga utgifter. Tack!

Tillbaka till talarlistan och det är Emma Altenhammar (SD), därefter Karin Pleijel (MP). Varsågod Emma!

Jo men tack för ordet. Mycket gott har ju sagts här från föregående talare och jag ville bara tydliggöra att faller vår återremiss och vi måste besluta om ärendet idag så avser vi faktiskt att stödja yrkandet ifrån Demokraterna. För även om det bara är en utredning idag så är det ju inte gratis. Det är ju ändå vad man uppskattar runt 10 miljoner på den här utredningen och med varje steg, alltså ett investeringsbeslut, så binder vi ju faktiskt oss närmare ett projekt som kan bli en ekonomisk katastrof. Och ja, även om Renova är en stor utsläppskälla så kanske vi bör fokusera på att sluta importera plastavfall och öka återvinningen istället, snarare än att förlita oss på teknik som fortfarande har en del osäkerheter. Så låt det bli affärsmässigt först. Tack.

Tack. Då var det Karin Pleijel (MP), just nu sist på talarlistan. Varsågod.

Det närmar sig ju ändå jul och det är trevligt att kunna sprida ett glädjebudskap. Nej men jag är både glad och stolt över att vi får en sådan bred politisk enighet i det här idag. Inte helt enighet men att vi kan gå vidare med CCS utifrån det att. Renova ägs till 85 % av Göteborgs Stad. Med den tydliga signalen som vi ger idag, så kan jag känna att det är väldigt bra för Renova och de som ska gå vidare med det här. För Renovas styrelse och deras verksamhet. Så jag vill bara tacka för den breda uppslutningen. Tack!