Motion av Elisabet Lann (KD) och Kristina Norén Lallo (KD) om att öka antalet hundrastgårdar

Kommunfullmäktige Handling 2024 nr 176 Yttrande över motion av Elisabet Lann (KD) och Kristina Norén Lallo (KD) om att öka antalet hundrastgårdar Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker yrkande från S, V och MP den 20 september 2024 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Stadsmiljönämnden ges i uppdrag att i dialog med berörda fastighetsägare se över några av de grönytor som idag används som hundrastgårdar för att undersöka om de kan göras om till fullgoda hundrastgårdar. Konsekvenserna av att grönytor ianspråktas för hundrastgårdar ska belysas. Förslag till beslut ska presenteras i stadsmiljönämnden. 2. Den av Elisabet Lann och Kristina Noren Lallo väckta motionen anses besvarad. ---- Vid behandling av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Elisabet Lann (KD) yrkade bifall till yrkande från KD, M, L och D den 6 september 2024. Jörgen Fogelklou (SD) yrkade bifall till yrkande från SD den 6 september 2024. Karin Pleijel (MP) yrkade bifall till yrkande från S, V och MP den 20 september 2024 och avslag på övriga yrkanden. Kommunstyrelsen beslutade utan omröstning att bifalla Karin Pleijels yrkande. Göteborg den 25 september 2024 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Mathias Sköld Kommunstyrelsen Yrkande Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet 2024-09-20 Ärende 38 Yrkande angående motion av Elisabet Lann (KD) och Kristina Norén Lallo (KD) om att öka antalet hundrastgårdar Förslag till beslut I kommunstyrelsen/kommunfullmäktige: 1. Stadsmiljönämnden ges i uppdrag att i dialog med berörda fastighetsägare se över några av de grönytor som idag används som hundrastgårdar för att undersöka om de kan göras om till fullgoda hundrastgårdar. Konsekvenserna av att grönytor ianspråktas för hundrastgårdar ska belysas. Förslag till beslut ska presenteras i stadsmiljönämnden. 2. Motionen anses besvarad. Yrkandet Hundrastgårdar är viktiga sociala mötesplatser mellan människor och där hundarna kan få tillfälle till motion och utrymme för lek. Rastgårdarna behöver vara utformade på ett sätt som gör att de dels är trevliga att vara i, dels är säkra både för hund och människa, oavsett om man är besökare eller förbipasserande. Stadens mark är begränsad och olika prioriteringar kring användningen av marken behöver ständigt göras. I dagsläget finns ett antal platser som spontant har kommit att användas som hundrastgårdar av göteborgare. Dessa saknar dock de krav och standarder, avseende bland annat säkerhet, som gäller för de av staden planerade hundrastgårdarna. Vi tycker det är rimligt att stadsmiljönämnden i dialog med berörda fastighetsägare ser över möjligheterna ifall några av dessa spontanytor som idag används för hundrastning skulle kunna omvandlas till fullgoda hundrastgårdar. Det är dock viktigt att belysa vilka konsekvenser det blir av att man nyttjar fler grönytor för ändamålet. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Yrkande KD M L D 2024-09-06 12 Yrkande angående Motion av Elisabet Lann (KD) och Kristina Norén Lallo (KD) om att öka antalet hundrastgårdar Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Stadsmiljönämnden får i uppdrag att identifiera platser i staden som idag används som hundrastgårdar, men som saknar tillfredsställande säkerhetsanordningar i form av exempelvis staket och grindar, och i dialog med berörda fastighetsägare verka för att åtgärda dessa platser till fullgoda hundrastgårdar. Uppdraget ska återredovisas till kommunstyrelsen under första kvartalet 2025. 2. Stadsmiljönämnden får i uppdrag att i dialog med fastighetsägare och föreningslivet, exempelvis brukshundklubbar, identifiera några platser i staden som skulle vara lämpliga för hundrastgårdar med så bred funktion som möjligt för målgruppen, exempelvis i form av träningsmöjligheter. Uppdraget ska återredovisas till kommunstyrelsen under första kvartalet 2025. 3. I övrig anses motionen besvarad Yrkandet Hunden sägs vara människans bästa vän och bidrar för många till ett mer aktivt liv, hälsa och gemenskap. Var tjugonde göteborgare är hundägare, vilket motsvarar ungefär en hund per vart tionde hushåll. Många skaffar hund just för att få tillträde till den större gemenskapen – communityt, om man så vill – som många hundägare tillhör. För att naturliga mötesplatser för hundägare ska kunna växa fram, behöver det finnas lämpliga platser där hundaktiviteter kan genomföras tryggt och säkert. Det är alltså en betydande andel av stadens invånare som direkt berörs av förutsättningarna för hundar och hundägare att leva goda och hälsosamma liv i Göteborg. Det är också så att hundar behöver få springa fritt, sträcka ut sina muskler, utmanas intellektuellt och ge utlopp för sin energi. När de förutsättningarna saknas ökar risken för exempelvis hundattacker, när hundar springer lösa i tätbebyggt område, och andra hundrelaterade olyckor och brott. Det finns i nuläget flera informella hundrastgårdar i staden som tyvärr saknar tillfredsställande säkerhetsanordningar - det kan exempelvis vara en grind eller en bit staket som saknas. Konsekvenserna blir att hundar kan ta sig utanför området och springa lösa i trafiken, men också att många aldrig vågar släppa sin hund lös. Därför är det naturligt att ge stadsmiljöförvaltningen i uppdrag att verka för att göra enkla åtgärder som krävs för att fler platser ska bli fullgott inhägnade, i dialog med berörda fastighetsägare. Stadsmiljönämnden får också i uppdrag att hitta fler platser som kan vara lämpliga för etablering av nya hundrastgårdar i staden. För att balansera gentemot andra intressen som behöver tillgodoses i stadsplaneringen är det viktigt att de hundrastgårdar som kommer till fyller ett så brett behov som möjligt i staden och exempelvis kan nyttjas för olika träningsformer med hund. Därför bör uppdraget genomföras i dialog med civilsamhället, exempelvis brukshundsklubbar. Kommunstyrelsen Yrkande 2024-09-06 Ärende nr: SLK-2024-00191 Yrkande angående – Motion av Elisabet Lann (KD) och Kristina Norén Lallo (KD) om att öka antalet hundrastgårdar Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Stadsmiljönämnden ges i uppdrag att se över och rusta upp stadens hundrastgårdar samt överväga att utöka storleken på dessa där det finns behov. 2. Stadsmiljönämnden ges i uppdrag att införa kameraövervakning på befintliga och framtida kommunala hundrastgårdar i Göteborg för att kunna öka säkerheten och förebygga brott. Yrkandet Att öka antalet hundrastgårdar och förbättra säkerheten på de redan existerande platserna är en viktig åtgärd för att för att göra staden mer inkluderande och säker för både hundar och människor. Det har förekommit åtskilliga rapporter i Göteborg om att hundar drivs till att bli kamphundar under fruktansvärda omständigheter, där de misshandlas och hetsas till aggressivitet för illegal betting. Dessa handlingar speglar ett allvarligt problem som kräver omedelbara åtgärder för att öka medborgarnas tolerans för hundar som sällskapsdjur och för att skydda dem från onödig skada. Det är lika oroande att Göteborgs stad har haft flera fall där människor medvetet har placerat ut förgiftad mat eller mat med farliga föremål som spikar och fiskkrokar för att skada hundar. Detta är ett uttryck för en intolerans och acceptera hundar som en del av samhället och stadslivet. Genom att skapa fler säkra och dedikerade utrymmen för hundar att vistas i, kan vi bidra till att öka medborgarnas förståelse och tolerans för hundar som sällskapsdjur och samtidigt minimera risken för att sådana fruktansvärda incidenter sker i framtiden. Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2024-08-07 Hedwig Andrén Gustafson Ärendenummer SLK-2024-00191 Telefon: 031-368 02 33 E-post: hedwig.andren@stadshuset.goteborg.se Motion av Elisabet Lann (KD) och Kristina Norén Lallo (KD) om att öka antalet hundrastgårdar Motionen Elisabet Lann (KD) och Kristina Norén Lallo (KD) föreslår kommunfullmäktige besluta att ge stadsmiljönämnden i uppdrag att identifiera platser i staden som idag används som hundrastgårdar, men som saknar tillfredsställande säkerhetsanordningar i form av exempelvis staket och grindar, och i dialog med berörda fastighetsägare verka för att omvandla dessa platser till fullgoda hundrastgårdar. Stadsmiljönämnden ska också få i uppdrag att successivt öka antalet hundrastgårdar i staden för att på sikt uppnå ett snitt på ca 500 hundar per hundrastgård, vilket är i paritet med Malmö och Stockholm. Motionärerna pekar på att i Göteborg har idag tolv kommunala hundrastgårdar och det finns nästan 30 000 hundar registrerade i staden. Malmö har, som jämförelse, tre gånger så många hundrastgårdar (45) och Stockholm har sju gånger fler (84). Räknat i antal hundar per rastgård, finns det runt fem gånger fler hundar per rastgård i Göteborg jämfört med Malmö och Stockholm. Motionärerna menar att till följd av bristen på kommunala hundrastgårdar har ett flertal informella mötesplatser för hundägare vuxit fram, exempelvis på Bergakungens tak och på gräsytan bakom macken vid Kallebäcksmotet. Dessa platser är flitigt besökta av hundägare, men har tydliga säkerhetsbrister då det exempelvis saknas staket och grindar på vissa sträckor. Remissinstanser Motionen har remitterats för yttrande till stadsmiljönämnden och exploateringsnämnden. Remissinstansernas beslut redovisas i nedanstående tabell. Remissyttrandena i sin helhet finns som bilagor till detta ärende. Remissinstans Beslut Stadsmiljönämnden Tar inte ställning. Yttrande från M, D, KD och L Översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande. Exploateringsnämnden Avstyrker Översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande. Remissinstansernas överväganden Stadsmiljönämnden anser att motionens förslag är genomförbara men kräver ekonomiska tillskott för att kunna genomföras utan att skära ned på nämndens övriga verksamheter och uppdrag. Målet om nästan 50 hundrastgårdar mot dagens 12 förutsätter dessutom en omvärdering av vad som kan anses vara prioriterade och breda användningsområden för offentliga friytor. Vid ett eventuellt bifall behöver stadsmiljönämnden tilldelas ett särskilt uppdrag om hundrastgårdar som går före eller reviderar nämndens övriga planeringsunderlag. Exploateringsnämndens funktion när det kommer till förslaget om att öka hundrastgårdar skulle eventuellt kunna vara i samband med planläggning och exploatering för ny stadsbebyggelse där ny parkmark skapas. Störst möjlighet borde finnas i större stadsutvecklingsprojekt där exempelvis en ny stadsdelspark planeras. Möjligheterna att skapa nya hundrastgårdar finns i huvudsak inom mark som Göteborgs Stad redan äger, och som förvaltas av stadsmiljöförvaltningen. Det handlar framför allt om stadsparker och stadsdelsparker och även vissa andra områden med park- och naturmark. I den täta staden är det svårt att tillskapa hundrastgårdar på allmän plats på grund av en begränsad marktillgång. Nämnden ser därför ett behov att ta fram en strategisk inriktning för hur många hundrastgårdar som är rimligt att skapa samt en geografisk fördelning av dem. Efter det kan man börja lokalisera lämpliga platser när man utvecklar staden. Bedömning ur ekonomisk dimension Att anlägga en hundrastgård innebär såväl initiala anläggningskostnader som löpande kostnader för drift och underhåll. Stadsmiljöförvaltningen uppskattar de initiala kostnaderna för en hundrastgård till runt 400 000 kronor, men de har varierat uppemot plus/minus 200 000 kronor mellan olika hundrastgårdar under de senaste åren. Driftskostnaderna för en offentligt förvaltad hundrastgård uppskattas till mellan 10 000 och 50 000 kronor per år för skötsel och underhåll – beroende på utformning, attribut och slitage. Därutöver tillkommer personella resurser och arbetstid. Stadsmiljöförvaltningen har inte erhållit budgeterade resurser för något av detta. Bedömning ur ekologisk dimension Alla typer av anläggningsarbeten tar i någon mån natur- och materiella resurser i anspråk, och livslängden för eventuella hundrastgårdar bör vägas in inför varje beslut om nyanläggning av sådana. Att reservera en markyta för hundrastning bör alltid vägas mot ytans biologiska kvaliteter som park- eller naturmark. Möjligheter till sortering av avfall behöver finnas i anslutning till hundrastgårdarna för att förebygga nedskräpning. Bedömning ur social dimension Till viss del skulle aktiva rastgårdar kunna bidra till trygghet på annars glesbefolkade platser, givet att ljud från gården inte riskerar störa boende och andra i närheten. Hundrastgårdar blir ofta en mötesplats även för människor och kan därigenom motverka utanförskap och ensamhet. Ett sätt att nyttja en rastgårdsyta maximalt kunde vara att bygga in föremål som gör platsen användbar som mer än bara hundrastgård. Allt sammantaget gagnar hundrelaterade aktiviteter en relativt liten och begränsad del av befolkningen. Jonas Kinnander Eva Hessman Direktör Ärende och utredning Stadsdirektör Bilagor som utgör beslutsunderlag 1. Motionen 2. Stadsmiljönämndens handlingar 2024-05-17 § 96 3. Exploateringsnämndens handlingar 2024-05-20 § 136 Kommunfullmäktige Handling 2024 nr 20 Motion av Elisabet Lann (KD) och Kristina Norén Lallo (KD) om att öka antalet hundrastgårdar Då och då sker otäcka hundattacker i tätbebyggda områden i Göteborg. Varje gång uppstår debatter om farliga raser och om ansvarslösa hundägare. Hundägaren har alltid ansvar för sin hund och det finns raser som är farligare än andra genom sin styrka och storlek, men också temperament. Dock glöms ofta de viktigaste frågeställningarna bort. Rasförbud kommer aldrig komma åt instabila individer. Däremot måste man jobba mer med att komma åt oseriös uppfödning och handhavande av hundar. Hundar med instabilt lynne och riskbeteenden får aldrig användas i avel. Men det är också viktigt att det finns goda förutsättningar för hundägare och hundar till goda och hälsosamma liv. Hunden sägs vara människans bästa vän och det är tydligt att göteborgarna älskar sina hundar – det finns nästan 30 000 hundar registrerade i staden. Men hundar måste få chansen att då och då springa fritt, göra av med överskottsenergi och träna sina muskler för att må bra. Risken ökar för att hunden utvecklar frustration och aggressivt beteende, när den inte får tillräckligt med utlopp för sin energi. Hundrastgårdar är perfekta platser för lek, socialisering, stimulans och att ”få rusa av sig”. I Göteborg finns idag tolv kommunala hundrastgårdar. Malmö har, som jämförelse, tre gånger så många hundrastgårdar (45) och Stockholm har sju gånger fler (84). Räknat i antal hundar per rastgård, finns det runt fem gånger fler hundar per rastgård i Göteborg jämfört med Malmö och Stockholm. Till och med Mölndal, med 24 000 färre hundar än Göteborg, har fler hundrastgårdar än staden. Till följd av bristen på kommunala hundrastgårdar har ett flertal informella mötesplatser för hundägare vuxit fram, exempelvis på Bergakungens tak och på gräsytan bakom macken vid Kallebäcksmotet. Dessa platser är flitigt besökta av hundägare, men har tydliga säkerhetsbrister då det exempelvis saknas staket och grindar på vissa sträckor. Risken för lösspringande hundar i närområdet och relaterade incidenter ökar således. Med enkla åtgärder, som några tiotal löpmeter staket och grindar, skulle ytorna kunna bli fullgoda hundrastgårdar. Staden skulle därmed bli en bättre stad för hundägare just nu, utan att omöjliggöra eventuella planer på att nyttja ytorna annorlunda i framtiden. Sist men inte minst ska understrykas att hundrastgårdar är en viktig mötesplats för hundar, men minst lika mycket för människor. Många hundägare får nya vänner genom aktiviteter relaterade till hunden och även för personer som i övrigt lever ofrivilligt ensamma, kan korta samtal och interaktioner i parken vara livsförändrande. Kristdemokraterna har på många olika sätt adresserat farorna med och behovet av åtgärder för att motverka ofrivillig ensamhet. Att tillskapa fler hundrastgårdar är ett sätt. Förslag till beslut i kommunfullmäktige: 1. Stadsmiljönämnden ges i uppdrag att identifiera platser i staden som idag används som hundrastgårdar, men som saknar tillfredsställande säkerhetsanordningar i form av exempelvis staket och grindar, och i dialog med berörda fastighetsägare verka för att omvandla dessa platser till fullgoda hundrastgårdar. 2. Stadsmiljönämnden ges i uppdrag att successivt öka antalet hundrastgårdar i staden för att på sikt uppnå ett snitt på ca 500 hundar per hundrastgård, i paritet med Malmö och Stockholm. Elisabet Lann (KD) Kristina Norén Lallo (KD) Stadsmiljönämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2024-05-17 § 96 Ärendenummer SMF-2024-00561 Yttrande över motion av Elisabet Lann (KD) och Kristina Norén Lallo (KD) om att öka antalet hundrastgårdar Beslut 1. Stadsmiljönämnden tar inte ställning till motionen om att öka antalet hundrastgårdar, men framhåller att motionens förslag inte kan genomföras av nämnden förrän tillbörliga uppdrag och ekonomiska resurser tilldelas densamma. 2. Stadsmiljönämnden översänder stadsmiljöförvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. 3. Stadsmiljönämnden justerar paragrafen omedelbart. Justering Omedelbar justering Handlingar Stadsmiljöförvaltningens tjänsteutlåtande Motion av Elisabet Lann (KD) och Kristina Norén Lallo (KD) om att öka antalet hundrastgårdar – kommunfullmäktige handling 2024 nr 20 Yttrande från (M, D, KD och L) från 2024-05-17 (protokollsbilaga 1 § 96) Yrkanden Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut, nämligen stadsmiljöförvaltningens tjänsteutlåtande och finner bifall. Propositionsordning Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut, nämligen stadsmiljöförvaltningens tjänsteutlåtande och finner bifall. Protokollsanteckning Yttrande från (M, D, KD och L), protokollsbilaga 1 § 96 Protokollsutdrag skickas till Kommunstyrelsen Yttrande från (M) (D) (KD) och (L) 2024-05-17 Yttrande över motion av Elisabet Lann (KD) och Kristina Norén Lallo (KD) om att öka antalet hundrastgårdar Diarienummer SMF-2024-00561 Vi delar motionärernas åsikt och intention med motionen. Vi anser det viktigt att de hundrastgårdar som idag finnas är av god standard och kvalitet samt underhålles. Detta innebär inte att det är kommunensansvar att tillhanda hålla, driva och underhålla hundrastgårdar, men att möjlig göra för privatpersoner och föreningar att ta initiativet att skapa, driva och underhålla hundrastgårdar. Hade budgeten, för 2025, från (M) (D) (KD) och (L) gått igenom i Göteborgsstads Kommunfullmäktige så hade det funnits pengar avsatta till detta ändamål, då det fanns med som en punkt i den budgeten. Men då den är budgeten från (S) (V) och (MP) som gäller så har förvaltningen i sitt svar landat rätt i att de varken har uppdraget eller pengarna avsatta för att kunna genomföra detta. Stadsmiljö Delegationsbeslut Handläggare Utfärdat 2024-05-17 Anders Grönberg Diarienummer SMF-2024-00561 Telefon: 031-365 59 85 (SLK-2024-00191) E-post: anders.gronberg@stadsmiljo.goteborg.se Yttrande över motion av Elisabet Lann (KD) och Kristina Norén Lallo (KD) om att öka antalet hundrastgårdar Förslag till beslut 1. Stadsmiljönämnden tar inte ställning till motionen om att öka antalet hundrastgårdar, men framhåller att motionens förslag inte kan genomföras av nämnden förrän tillbörliga uppdrag och ekonomiska resurser tilldelas densamma. 2. Stadsmiljönämnden översänder stadsmiljöförvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. 3. Stadsmiljönämnden justerar paragrafen omedelbart. Sammanfattning Stadsledningskontoret har översänt en motion från kommunfullmäktige på remiss till stadsmiljönämnden. Motionen med sina två förslag syftar till att öka antalet hundrastgårdar. Stadsmiljöförvaltningen bedömer förslagen som genomförbara, men att de förutsätter ekonomiska tillskott och ett särskilt uppdrag för att inte inskränka stadsmiljönämndens övriga verksamheter, uppdrag och planeringsunderlag. Bedömning ur ekonomisk dimension Att anlägga en hundrastgård innebär såväl initiala anläggningskostnader som löpande kostnader för drift och underhåll. Stadsmiljöförvaltningen uppskattar de initiala kostnaderna för en sådan till runt 400 000 kronor, men de har varierat uppemot plus/minus 200 000 kronor mellan olika hundrastgårdar under de senaste åren. Driftskostnaderna för en offentligt förvaltad hundrastgård uppskattas till mellan 10 000 och 50 000 kronor per år för skötsel och underhåll – beroende på utformning, attribut och slitage. Därutöver tillkommer personella resurser och arbetstid. Stadsmiljöförvaltningen har inte erhållit budgeterade resurser för något av detta, och krontalen är inte justerade för de allra senaste årens avvikande inflation, index och prishöjningar. Förvaltningen finner ingenting som tyder på att hundrastgårdar genererar några beaktansvärda intäkter eller nettoinkomster för Staden eller dess medborgare. Bedömning ur ekologisk dimension Alla typer av anläggningsarbeten tar i någon mån natur- och materiella resurser i anspråk, och livslängden för eventuella hundrastgårdar bör betänkas inför varje beslut om nyanläggning av sådana. Möjligheter till sortering av avfall kan behöva finnas i anslutning till hundrastgårdarna för att förebygga nedskräpning, och att reservera en markyta för slitsam hundrastning bör alltid vägas mot ytans biologiska kvaliteter som park- eller naturmark. Tamhundar bidrar genom sin konsumtion av foder till klimatutsläpp i paritet jämförbar med personbilstrafik och köttproduktion. Mer oklart är om och hur hundrastgårdar påverkar efterfrågan på hundar i rastgårdarnas närhet. Bedömning ur social dimension I en kommun med allt mindre resurser per invånare blir det allt mer prioriterat att platser används till mer än bara en sak. Till viss del skulle aktiva rastgårdar kunna bidra till trygghet på annars glesbefolkade platser ‒ givet att ljud från gården inte riskerar störa boende och andra i närheten. Ett annat sätt att nyttja en rastgårdsyta maximalt kunde vara att bygga in föremål som gör platsen användbar som mer än bara hundrastgård, eller för att till exempel uppfostra hundar och lära dem agility ‒ vilket de också skulle kunna tävla i på platsen samtidigt som sporten bidrar till folkhälsa. Dock bör ytan vara utformad så att problematiska kamphundsaktiviteter försvåras. Allt sammantaget gagnar ändock hundrelaterade aktiviteter alltjämt en relativt liten och begränsad del av befolkningen. Det bör också nämnas att inte alla hundar trivs på, mår bra av eller har nytta av hundrastgårdar; det är alltså inte självklart att en hundrastgård nyttjas av alla hundar i dess närhet. Å andra sidan kan hundrastgårdar bidra positivt för människor som en mötesplats samt därigenom motverka utanförskap och ensamhet. Det är säkerligen fler invånare än kommunens hundägare som ser positivt på hundar som ett inslag i stadsmiljön, om än för den sakens skull inte samtliga. Samverkan Partssamverkan med personalorganisationer har inte varit aktuell i detta fall. Bilagor 1. Motion av Elisabet Lann (KD) och Kristina Norén Lallo (KD) om att öka antalet hundrastgårdar – kommunfullmäktige handling 2024 nr 20 Ärendet Stadsledningskontoret har på remiss till stadsmiljönämnden och exploateringsnämnden översänt ett ärende i form av en motion från kommunfullmäktige. Remissvaret, i form av ett yttrande, ska ha inkommit stadsledningskontoret senast den 31 maj i år. Yttrandet ska vara nämndbehandlat och tydligt uttrycka om nämnden tillstyrker, avstyrker eller inte tar ställning till förslagen. Yttrandet ska utformas i enlighet med Göteborgs Stads riktlinje för kommunstyrelsens remittering, och de ekonomiska, ekologiska och sociala dimensionerna ska alltid kommenteras. Beskrivning av ärendet Motionen syftar till att öka antalet hundrastgårdar. Den inleds med påståendet att det stundtals sker otäcka hundattacker i Göteborgs tätbebyggda områden, samt att det i samband med detta uppstår debatter om farliga raser och ansvarslösa hundägare. Motionärerna menar dock att de viktigaste frågeställningarna ofta glöms bort, och att förbud mot vissa raser aldrig kommer komma åt alla instabila individer, men att oseriös uppfödning och hantering av hundar däremot måste motverkas. Till detta behövs också goda förutsättningar för hundar och deras ägare att leva goda och hälsosamma liv; närmare 30 000 registrerade hundar inom Göteborgs kommungränser tyder på att göteborgarna älskar sina hundar, men de måste få springa fritt ibland för att må bra – allt enligt motionens brödtext. Mot detta står en risk att hundar utvecklar frustration och aggressivt beteende när de inte får tillräckligt med utlopp för sin energi. Hundrastgårdar beskrivs i motionen som perfekta platser för lek, socialisering, stimulans och fritt springande. Göteborgs Stad har idag 12 hundrastgårdar, i jämförelse med Malmö stads 45 och Stockholms stad som har 84. Utifrån antalen hundar per kommun finns det cirka fem gånger fler hundar per rastgård i Göteborg jämfört med Malmö och Stockholm, enligt motionen, och även Mölndals stad har fler hundrastgårdar än Göteborgs Stad i absoluta tal – trots att den förstnämnda har cirka 24 000 färre hundar än den sistnämnda. Motionärerna slår fast att detta är en brist på kommunala hundrastgårdar som har lett till att ett flertal informella mötesplatser för hundägare vuxit fram, vilka innebär säkerhetsbrister då det exempelvis saknas staket och grindar. Detta menas i sin tur leda till ökande risk för lösspringande hundar och relaterade incidenter. Genom att åtgärda dessa brister skulle alltså staden bli bättre för hundägare utan att omöjliggöra eventuella planer på att nyttja platserna på andra sätt i framtiden. Motionärerna vill även understryka att hundrastgårdar är en viktig mötesplats minst lika mycket för människor som för hundar, och att många hundägare får nya vänner genom hundrelaterade aktiviteter. Avslutningsvis nämns tillskapande av fler hundrastgårdar som ett sätt att behövligt motverka ofrivillig ensamhet. Motionens förslag till beslut i kommunfullmäktige är att: 1. Stadsmiljönämnden ges i uppdrag att identifiera platser i staden som idag används som hundrastgårdar, men som saknar tillfredsställande säkerhetsanordningar i form av exempelvis staket och grindar, och i dialog med berörda fastighetsägare verka för att omvandla dessa platser till fullgoda hundrastgårdar. 2. Stadsmiljönämnden ges i uppdrag att successivt öka antalet hundrastgårdar i staden för att på sikt uppnå ett snitt på cirka 500 hundar per hundrastgård, i paritet med Malmö och Stockholm. Förvaltningens bedömning Bakgrund Hundrastgårdar är populära bland en del hundägare, och kan dessutom ses som ett medel för att upprätthålla efterlevnaden av lokala ordningsföreskrifter gällande hundar. Enligt Göteborgs Stads ordningsstadga och regler för hundägare föreligger inget generellt tvång att koppla hundar, vilket kontrasterar mot exempelvis Stockholms stads koppeltvång på all offentlig plats, Malmö stads koppeltvång i bland annat hela innerstaden samt flera natur- och rekreationsområden, samt Mölndals stads koppeltvång i bland annat parker, natur- och friluftsområden. Kort sagt kan de fyra kommunernas olika antal hundrast- gårdar per hund delvis tillskrivas deras olika regler för hundar och ses som en effekt av dessa – ju fler hundar och hårdare begränsningar för dem det finns i en kommun, desto fler hundrastgårdar behövs i kommunen och vice versa. En utredning som park- och naturförvaltningen färdigställde år 2009 på uppdrag av kommunstyrelsen visade att det redan då skulle behövas nästan en rastgård per stadsdel för att möta uppskattad efterfrågan. (Göteborgs kommun har 83 så kallade stadsdelar enligt 1981 års ännu vedertagna indelning, även om kommunen idag främst delas in enligt stadsområden). Inledningsvis föreslogs cirka 25 gårdar anläggas och fördelas över 2009 års stadsdelsnämndsområden. Park- och naturnämnden godkände utredningen samma år, förklarade uppdraget fullgjort och yttrade sig över detta till kommunstyrelsen – bland annat framlades att det skulle behövas fem miljoner kronor i tillskott samt en miljon årligen för att kunna uppnå det första målet om 25. Förvaltningen fick därefter medel för att anlägga fem hundrastgårdar, vilket genomfördes, men medel för löpande drift, underhåll tillsköts inte. (Den nu upphörda park- och naturnämndens ansvar för Stadens hundrastgårdar har sedan 2023 övergått till stadsmiljönämnden, men någon uppdaterad beräkning av motsvarande kostnader har inte gjorts). Dagsläge Antalet registrerade hundar i kommunen var ungefär dubbelt så många 2022 som 2009, men Stadsmiljö har än idag inget uppdrag om eller några särskilda resurser för att anlägga nya hundrastgårdar, och det fanns 2022 ‒ i likhet med 2009 ‒ sammanlagt 11 kommunala hundrastgårdar i Göteborg (idag 12), trots tidigare nämnda tillskjutna medel. Cirka halva detta bestånd har dock bytts ut och/eller renoverats sedan dess. Det förekommer inom kommunens gränser också ett antal hundrastgårdar som har anlagts och sköts på privata och/eller ideella initiativ. Exempel finns också på hundrastgårdar som har förfallit på grund av bristande engagemang, eller behövt avvecklas på grund av planarbete i området. Då det i skrivande stund har gått 15 år sedan året då Stadens senaste utredning om hund- rastgårdar färdigställdes, och den verksamhet under park- och naturförvaltningen som gjorde detta nu har uppgått i stadsmiljöförvaltningen, så har en fråga lyfts om att se över och uppdatera utredningen. På så vis kan en ny plan för framtiden tas fram utifrån nya förutsättningar och analyser. Det finns i nuläget dock inga fastställda datum för vare sig påbörjande eller färdigställande av detta arbete. Behovet av uppdatering aktualiserades av park- och naturförvaltningen i samband med verksamhetens övergång till Stadsmiljö. På senare år har park- och natur- samt stadsmiljöförvaltningen uppmärksammat en allt större brist på användbar mark i kommunen. Inom de mer tätbebyggda områdena behöver markytorna och den allmänna platsen därför kunna nyttjas till allt mer och av allt fler; samtidigt måste prioriteringar avgöra mer exakt vad ytorna ska användas till och hur de ska utformas för bredaste möjliga användning. Även inom mindre tätbefolkade områden efterfrågas offentliga anläggningar på allmän plats, men prioririteras med anledning av den mindre befolkningstätheten lägre i fördelningen av förvaltningens knappa resurser. Flera gånger har förvaltningen undersökt platser som potentiellt skulle kunna användas som hundrastgårdar, men konstaterat att sådan användning av markytorna inte är möjlig inom överskådlig tid. Det som framförallt har stått i vägen är att det redan idag råder brist på offentliga friytor och tillgängliga grönytor, där en hundrastgård skulle göra dessa ytor än färre och smärre. Andra mindre tillgängliga platser som förvaltningen har rådighet över bedöms i vissa fall ligga för nära exempelvis trafik, framtida detaljplanearbeten och klimatanpassningsåtgärder, eller är belägna inom värdefulla natur- och friluftsområden såsom blågröna stråk. Dessa bedömningar görs bland annat utifrån gällande detaljplaner, krav från Länsstyrelsen och översiktsplanen samt övriga tillhörande planeringsunderlag och relevanta styrdokument likt grönplaner och grönstrukturutredningar. Ibland står även önskemål om hundrastgårdar i konflikt med planer på exempelvis parker – som i sig kan komma till nytta även för hundar och deras ägare, och där koppeltvång inte råder åtminstone hälften av tiden. Förvaltningen brukar också vid tillfälle uppmuntra och upplysa intresserade enskilda om att det finns möjligheter att arrendera lämplig mark av Staden för att som exempelvis ideell förening själv anlägga och sköta hundrastgårdar. Det saknas idag både ekonomiska medel och uppdrag hos stadsmiljöförvaltningen för såväl anläggning som skötsel och underhåll av ytterligare hundrastgårdar. Det kan därför inte heller anses rimligt för förvaltningen att ge bidrag till ideellt skötselarbete med detta ändamål, liksom det vore orimligt för förvaltningen att ta över rastgårdar ifall deras ideella föreningar avvecklades. Eftersom hundägande och därigenom hundrastning är ett frivilligt åtagande som åligger de enskilda hundägarna (cirka 4,8 procent av kommunens befolkning), Stadens ordnings- stadga inte tvingar hundar till koppling på merparten av allmän plats, och kostnader utan intäkter belastar Staden vid offentligt anläggande av en rastgård, så anses anläggning och drift av hundrastgårdar ej utan vidare ligga i det allmännas intresse. Före 1996 fanns dock möjligheten för kommuner i Sverige att ta ut en särskild hundskatt, vilket hade kunnat vara en lösning på denna motsättning mellan offentlig tillgång och allmän efterfrågan. Förslag Förvaltningen bedömer sammanfattningsvis motionens förslag som genomförbara, men vill förtydliga vad park- och naturnämnden framlade år 2009: Förslagen kräver ekonomiska tillskott för att kunna genomföras utan att skära ned på stadsmiljönämndens övriga verksamheter och uppdrag, och dessa tillskott behöver beräknas utifrån aktuella förutsättningar. Målet om nästan 60 hundrastgårdar (500 av 30 000 hundar per rastgård) mot dagens 12 förutsätter dessutom en omvärdering av vad som kan anses vara prioriterade och breda användningsområden för offentliga friytor, varför stadsmiljö- nämnden för att genomföra förslagen skulle behöva tilldelas ett särskilt uppdrag om hundrastgårdar som går före eller reviderar nämndens övriga planeringsunderlag. En tänkbar risk är att ett större antal nya hundrastgårdar leder till inducerad efterfrågan och därmed en ännu större tillökning av hundar i kommunen, och att detta gör målet om antal hundar per rastgård än mer svåruppnåeligt. Gunilla Åkerström Anders Ramsby avdelningschef förvaltningsdirektör utemiljöer och stadsliv stadsmiljö Exploateringsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2024-05-20 § 136 Ärendenummer EXF-2024-00529 Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Elisabet Lann (KD) och Kristina Norén Lallo (KD) om att öka antalet hundrastgårdar Beslut Enligt exploateringsförvaltningens tjänsteutlåtande: 1. Exploateringsnämnden avstyrker förslaget om att öka antalet hundrastgårdar utifrån exploateringsförvaltningens tjänsteutlåtande och översänder tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som exploateringsnämndens eget yttrande. 2. Exploateringsnämnden justerar ärendet omedelbart. Justering Omedelbar justering Handling Exploateringsförvaltningens tjänsteutlåtande 2024-04-09 Yrkanden Robert Hammarstrand (S) yrkar bifall till förvaltningens tjänsteutlåtande. Protokollsutdrag skickas till Kommunstyrelsen Dag för justering 2024-05-22 Vid protokollet Sekreterare Hanna Jansson Ordförande Justerande Robert Hammarstrand (S) Patrik Höstmad (D) Exploateringsförvaltningen Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2024-04-09 Amanda Fröberg Ärendenummer EXF-2024-00529 Telefon: 0765115168 EXN 2024-05-20 E-post: amanda.froberg@exploatering.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Elisabet Lann (KD) och Kristina Norén Lallo (KD) om att öka antalet hundrastgårdar Förslag till beslut I exploateringsnämnden 1. Exploateringsnämnden avstyrker förslaget om att öka antalet hundrastgårdar utifrån exploateringsförvaltningens tjänsteutlåtande och översänder tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som exploateringsnämndens eget yttrande. 2. Exploateringsnämnden justerar ärendet omedelbart. Sammanfattning Stadsledningskontoret har översänt en motion från kommunfullmäktige på remiss till stadsmiljönämnden och exploateringsnämnden. Motionen syftar till att öka antalet hundrastgårdar i staden. Exploateringsförvaltningen noterar att motionens förslag i första hand riktar sig till stadsmiljönämndens verksamhetsområden, men eftersom exploateringsnämndens eventuellt kan beröras utifrån ett markägarperspektiv vill förvaltningen ändå lämna synpunkter. Möjligheterna att skapa nya hundrastgårdar finns i huvudsak inom mark som Göteborgs stad redan äger, och som förvaltas av stadsmiljöförvaltningen. Det handlar framför allt om stadsparker och stadsdelsparker och även vissa andra områden med park- och naturmark. I den täta staden är det svårt att tillskapa hundrastgårdar på allmän plats på grund av en begränsad marktillgång. Målet som föreslås i motionen om nästan 50 hundrastgårdar (500 av 30 000 hundar per rastgård) mot dagens 12 kommunala hundrastgårdar förutsätter en omvärdering av vad som kan anses vara prioriterade och breda användningsområden för offentliga friytor. Förvaltningen ser därför ett behov att ta fram en strategisk inriktning för hur många hundrastgårdar som är rimligt att tillskapa samt en geografisk fördelning av dem. Efter det kan man börja lokalisera lämpliga platser när man utvecklar staden. Bedömning ur ekonomisk dimension Förvaltningen bedömer att ett genomförande av förslagen i motionen troligtvis inte får några direkta ekonomiska konsekvenser för exploateringsnämnden. Utgifter för såväl anläggande som drift och underhåll av hundrastgårdar i kommunal regi belastar i normalfallet stadsmiljönämnden. Om en hundrastgård anläggs inom en park som tillskapas inom ramen för ett exploateringsprojekt kan dock exploateringsnämnden komma att belastas av investeringskostnaden. Skulle det bli aktuellt för Göteborgs stad att köpa mark för att möjliggöra en hundrastgård kommer utgiften för förvärvet att belasta exploateringsnämnden. Bedömning ur ekologisk dimension Alla typer av anläggningsarbeten tar i någon mån natur- och materiella resurser i anspråk, och livslängden för eventuella hundrastgårdar bör betänkas inför varje beslut om nyanläggning av sådana. Möjligheter till sortering av avfall kan behöva finnas i anslutning till hundrastgårdarna för att förebygga nedskräpning, och att reservera en markyta för slitsam hundrastning bör alltid vägas mot ytans biologiska kvaliteter som park- eller naturmark. Bedömning ur social dimension Till viss del skulle aktiva rastgårdar kunna bidra till trygghet på annars glesbefolkade platser, givet att ljud från gården inte riskerar störa boende och andra i närheten. Hundrastgårdar blir ofta en mötesplats även för människor och kan därigenom motverka utanförskap och ensamhet. Samverkan Förvaltningen har bedömt att facklig samverkan inte är aktuellt i detta ärende. Bilagor Motionen av Elisabet Lann (KD) och Kristina Norén Lallo (KD) om att öka antalet hundrastgårdar Protokollsutdrag skickas till Kommunstyrelsen Ärendet Exploateringsnämnden och stadsmiljönämnden har ombetts yttra sig över motionen av Elisabet Lann (KD) och Kristina Norén Lallo (KD) om att öka antalet hundrastgårdar. Yttrandet ska lämnas till kommunstyrelsen senast den 31 maj 2024. Beskrivning av ärendet Motionen syftar till att öka antalet hundrastgårdar i staden. Hundrastgårdar beskrivs i motionen som perfekta platser för lek, socialisering, stimulans och fritt springande för hundar. Det beskrivs även att Göteborgs Stad idag har 12 hundrastgårdar, i jämförelse med Malmö stads 45 och Stockholms stad som har 84. Utifrån antalen hundar per kommun finns det cirka fem gånger fler hundar per rastgård i Göteborg jämfört med Malmö och Stockholm och även Mölndals stad har fler hundrastgårdar än Göteborgs Stad i absoluta tal – trots att den förstnämnda har cirka 24 000 färre hundar än den sistnämnda. Det finns närmare 30 000 registrerade hundar inom Göteborgs kommungränser. Motionärerna slår fast att det är en brist på kommunala hundrastgårdar som har lett till att ett flertal informella mötesplatser för hundägare vuxit fram, vilka innebär säkerhetsbrister då det exempelvis saknas staket och grindar. Detta menas i sin tur leda till ökande risk för lösspringande hundar och relaterade incidenter. Genom att åtgärda dessa brister skulle alltså staden bli bättre för hundägare utan att omöjliggöra eventuella planer på att nyttja platserna på andra sätt i framtiden. Motionärerna vill även understryka att hundrastgårdar är en viktig mötesplats minst lika mycket för människor som för hundar, och att många hundägare får nya vänner genom hundrelaterade aktiviteter. Avslutningsvis nämns tillskapande av fler hundrastgårdar som ett sätt att behövligt motverka ofrivillig ensamhet. Motionens förslag till beslut i kommunfullmäktige är att: 1. Stadsmiljönämnden ges i uppdrag att identifiera platser i staden som idag används som hundrastgårdar, men som saknar tillfredsställande säkerhetsanordningar i form av exempelvis staket och grindar, och i dialog med berörda fastighetsägare verka för att omvandla dessa platser till fullgoda hundrastgårdar. 2. Stadsmiljönämnden ges i uppdrag att successivt öka antalet hundrastgårdar i staden för att på sikt uppnå ett snitt på ca 500 hundar per hundrastgård, i paritet med Malmö och Stockholm. Förvaltningens bedömning Exploateringsförvaltningen noterar att motionens förslag i första hand riktar sig till stadsmiljönämndens verksamhetsområden, men eftersom exploateringsnämndens eventuellt kan beröras utifrån ett markägarperspektiv vill förvaltningen ändå lämna följande synpunkter. Exploateringsförvaltningens funktion när det kommer till förslaget om att öka hundrastgårdar skulle eventuellt kunna vara i samband med planläggning och exploatering för ny stadsbebyggelse där ny parkmark tillskapas. Störst möjlighet borde finnas i större stadsutvecklingsprojekt där exempelvis en ny stadsdelspark tillskapas. Möjligheterna att skapa nya hundrastgårdar finns i huvudsak inom mark som Göteborgs stad redan äger, och som förvaltas av stadsmiljöförvaltningen. Det handlar framför allt om stadsparker och stadsdelsparker och även vissa andra områden med park- och naturmark. I den täta staden är det svårt att tillskapa hundrastgårdar på allmän plats på grund av en begränsad marktillgång. Inom de mer tätbebyggda områdena behöver markytorna och den allmänna platsen kunna nyttjas till allt mer och av allt fler; samtidigt måste prioriteringar avgöra mer exakt vad ytorna ska användas till och hur de ska utformas. Om de ska inhysa hundrastgårdar så kan andra funktioner och värden behöva tas bort. I stora stadsdelsparker/stadsparker/friluftsområden i mellanstaden och ytterstaden kan det vara lättare att planera för hundrastgårdar där det finns tillräckligt med yta, men behöver situationsanpassas. Eftersom det är generellt svårt att tillskapa allmän plats park (ej kuperad terräng) skulle en möjlighet kunna vara att rikta sig mot mer topografiskt otillgängliga ytor vid översyn av placering av hundrastgårdar, förutsatt att det de är relativt lättillgängliga att ta sig till för hundägare. Det finns ytor i staden planlagda som naturmark just av den anledningen att den inte gått att använda till annat på grund av läge/topografi och utan höga naturvärden (även om alla tillskott bidrar till att gynna ekologiska värden). Målet som föreslås i motionen om nästan 50 hundrastgårdar (500 av 30 000 hundar per rastgård) mot dagens 12 kommunala hundrastgårdar förutsätter en omvärdering av vad som kan anses vara prioriterade och breda användningsområden för offentliga friytor, förvaltningen ser därför ett behov att ta fram en strategisk inriktning för hur många hundrastgårdar som är rimligt att tillskapa samt en geografisk fördelning av dem. Efter det kan man börja lokalisera lämpliga platser när man utvecklar staden. Kristina Lindfors Peter Kim Direktör exploateringsförvaltningen Avdelningschef utveckling och styrning