Riksnorm ekonomiskt bistånd och riktmärken för boendekostnader 2025

Kommunfullmäktige Handling 2025 nr 7 Riksnorm ekonomiskt bistånd och riktmärken för boendekostnader 2025 Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 5 december 2024 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Riksnorm för beräkning av försörjningsstöd och riktmärke för boendekostnader för 2025, i enlighet med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns. ---- Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen antecknade Jörgen Fogelklou (SD) som yttrande en skrivelse från den 14 januari 2025. Göteborg den 22 januari 2025 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Lina Isaksson Kommunstyrelsen Yttrande 2025-01-14 Nr 3 (SLK-2024-01088) Yttrande angående – Riksnorm ekonomiskt bistånd och riktmärken för boendekostnader 2025 Yttrandet En alltför stor migration ihop med obefintlig integrationspolitik och fri tillgång till generösa bidrag har givit Göteborg stora områden av utanförskap och segregation. Bidragen äter upp skattemedel som i grunden ska vara ämnade för skola, vård och omsorg. Den tidigare kravlösa bidragspolitiken har tärt på tilliten och tryggheten i samhället. I utanförskapsområden där få arbetar tar de kriminella gängen ofta över. Vår gemensamma välfärd bygger på alla de människor som går upp i ottan varje dag för att gå till jobbet. Det är inte rättvist att staten inte gör den mödan mer värd. Sverigedemokraterna och regeringens bidragsreform kommer ge människor större incitament att gå från arbetslöshet och bidrag, till att stå på egna ben och att en dag bli egenförsörjande. Bland annat ska följande införas: • Ett bidragstak för att bidragen inte ska vara högre än inkomsten vid arbete • En succesiv kvalificering till den svenska välfärden • Ett aktivitetskrav för att få försörjningsstöd för att motverka långvarigt bidragsberoende och närma sig egen försörjning Det ska löna sig att arbeta före att leva på bidrag. Bidragssystemen ska vara starka och finnas när de behövs - men inte utgöra grunden för långsiktig försörjning. Ett ökat aktivitetskrav innebär en efterlängtad rättvisa för alla de arbetare, vårdbiträden och städare som sliter varje dag utan att tjäna mkt mer än vad grannen gör som lever på bidrag. Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2024-12-05 Lena Litzén, Lisa Jacobson Flöhr Ärendenummer SLK-2024-01088 Telefon: 031-368 00 75 E-post: lena.litzen@stadshuset.goteborg.se Riksnorm ekonomiskt bistånd och riktmärken för boendekostnader 2025 Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Riksnorm för beräkning av försörjningsstöd och riktmärke för boendekostnader för 2025, i enlighet med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns. Sammanfattning Regeringen beslutar varje år vad som är skäliga kostnader för de behov som anges i 4 kap. 3 § 1 socialtjänstlagen (2001:453) genom att besluta om en för hela riket gällande norm, den så kallade riksnormen. Försäkringskassan beräknar årligen genomsnittliga boendekostnader för nästkommande år som underlag för beräkningen av bostadsbidrag. Den genomsnittliga boendekostnaden utgör ett riktmärke i Göteborgs Stads handläggning av ekonomiskt bistånd. Av Göteborgs Stads riktlinje för individuellt ekonomiskt stöd framgår att staden ska tillämpa riksnormen enligt 4 kap. 3 § socialtjänstlagen, enligt ett årligt beslut av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har att ta ställning till om denna riksnorm samt dessa riktmärken ska fastställas för Göteborgs Stad. Stadsledningskontoret bedömer att riksnorm och riktmärke för boendekostnader bör uppdateras till 2025 års nivå. Bedömning ur ekonomisk dimension Normhöjningen för 2025 innebär 2,8 procent för de personliga och gemensamma hushållskostnaderna. De ökade kostnaderna till följd av normökningen bedöms rymmas inom socialnämndernas ekonomiska ramar enligt beslutad budget 2025. Kommunfullmäktiges uppdrag 2024-11-21 § 458 till de fyra regionala socialnämnderna kommer påverka och öka kostnaderna för försörjningsstödet men i vilken omfattning är svårt att beräkna. Bedömning ur ekologisk dimension Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension I konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning framgår rätten för var och en till en tillfredsställande levnadsstandard för sig och sin familj. Däribland ingår tillräckligt med mat och kläder, en lämplig bostad samt ständigt förbättrade levnadsvillkor. Av 4 kap. 1 § socialtjänstlagen framgår att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Skälen till att människor har behov av ekonomiskt bistånd kan både vara individuella och strukturella. Individuella faktorer som kan påverka behovet av ekonomiskt bistånd är bland annat ålder, kön, utbildning, vistelsetid i Sverige, fysisk och psykisk hälsa, skadligt bruk eller beroende. Strukturella faktorer som har påverkan på behovet av ekonomiskt bistånd är bland annat arbetsmarknaden, kostnadsutvecklingen och utformningen av socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringar. Vanliga orsaker till att människor, i Göteborg såväl som nationellt, söker försörjningsstöd, är arbetslöshet, arbetshinder av sociala skäl samt sjukdom och ohälsa. Det vanligaste biståndshushållet är en ensamstående man utan barn följt av en ensamstående kvinna utan barn, men i förhållande till befolkningen är ensamstående kvinnor med barn överrepresenterade. Av barnkonventionen framgår att konventionsstaterna erkänner varje barns rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. I hushåll där föräldrar får ekonomiskt bistånd påverkas barnen på olika sätt. Barnen kan erfara konsekvenser som exempelvis begränsade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. På sikt kan ekonomisk utsatthet ge försämrade livsvillkor som kan leda till sämre förutsättningar att klara skolan, social utsatthet och ohälsa som kvarstår i vuxen ålder. Det kan också leda till en ökad risk att dras in i kriminalitet. I de fall det finns barn som berörs av det ekonomiska biståndet ska socialnämnden säkerställa dessa barns rättigheter enligt barnkonventionen. Att ha ett jämställdhetsperspektiv i arbetet med ekonomiskt bistånd handlar bland annat om att uppmärksamma både kvinnors och mäns förutsättningar för att nå egen försörjning. De som ansöker om ekonomiskt bistånd ska bli bemötta och bedömda på lika villkor och det stöd och de insatser som socialtjänsten erbjuder ska vara utformade utifrån individens behov, oavsett kön. Fördelningen mellan kvinnor och män bland biståndsmottagare är relativt jämn inom de flesta försörjningshinder men när det gäller personer i behov av ekonomiskt bistånd i samband med föräldraledighet är kvinnor kraftigt överrepresenterade. Jämfört med andra grupper har utrikes födda kvinnor stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden och stor risk för långvarigt biståndsmottagande. Bilagor 1. Socialstyrelsen Riksnormen för försörjningsstöd 2025 2. Konsumentverkets referensvärden 2025 Hushållskostnader per månad 3. Försäkringskassan Genomsnittlig och högsta godtagbara boendekostnad 2025 Ärendet Regeringen har beslutat om en riksnorm för 2025 och Försäkringskassan har publicerat genomsnittliga boendekostnader för 2025. Av Göteborgs Stads riktlinje för individuellt ekonomiskt stöd framgår att staden ska tillämpa riksnormen enligt 4 kap. 3 § socialtjänstlagen, enligt ett årligt beslut av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har att ta ställning till om denna riksnorm samt dessa riktmärken ska fastställas för Göteborgs Stad. Beslut i frågan bör fattas under januari månad 2025. Beskrivning av ärendet Av 4 kap. 1 § socialtjänstlagen framgår att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Det ekonomiska biståndet är uppdelat i två delar, dels försörjningsstöd, dels bistånd till livsföringen i övrigt. Regeringen beslutar varje år vad som är skäliga kostnader för de behov som anges i 4 kap. 3 § 1 socialtjänstlagen genom att besluta om en för hela riket gällande norm, den så kallade riksnormen. Av Göteborgs Stads riktlinje för individuellt ekonomiskt stöd framgår att staden ska tillämpa riksnormen enligt 4 kap. 3 § socialtjänstlagen, enligt ett årligt beslut av kommunfullmäktige. Försäkringskassan beräknar årligen genomsnittliga boendekostnader för nästkommande år som underlag för beräkningen av bostadsbidrag. Den genomsnittliga boendekostnaden utgör ett riktmärke i Göteborgs handläggning av ekonomiskt bistånd. Angränsande uppdrag Kommunfullmäktige beslutade 2024-11-21 § 458 att ge socialnämnderna Centrum, Hisingen, Nordost och Sydväst i uppdrag att säkerställa att riksnormen används som miniminivå, med möjlighet till utökat bistånd utifrån individuella behov, samt att uppdatera rutiner och riktlinjer i enlighet med detta. Socialnämnderna fick också i uppdrag att uppdatera rutiner och riktlinjer för att förtydliga att riktmärken för skäliga boendekostnader inte tillämpas som maxgräns för ekonomiskt bistånd till hyra. Riksnormen Riksnormen beslutas varje år av regeringen, i enlighet med 2 kap. 1 § socialtjänstförordningen (2001:937). Beloppen ska grunda sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar och omfattar bland annat kostnader för mat, kläder, fritid samt hälsa och hygien. Riksnormen för ett hushåll består av summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna. Den tar hänsyn till hur många personer som finns i hushållet, ålder på hushållets barn och om vuxna är ensamstående eller sammanboende. För de gemensamma hushållskostnaderna anges totalsummor som är baserade på hushållets storlek. Socialtjänstförordningen fastställer inga enskilda belopp för kostnadsposter, utan endast totalbeloppen för olika hushållstyper och åldersgrupper. Utgiftsposter i riksnormen 2025 Stadsledningskontoret har fördelat riksnormen på de olika utgiftsposterna i syfte att underlätta handläggning och kommunikation gällande biståndet. Fördelningen är inte avsedd att styra exakt hur berörda hushåll ska använda sitt försörjningsstöd utan är endast tänkt som ett stöd att utgå från. Det är upp till varje hushåll att välja hur biståndet fördelas på hushållets kostnader. Konsumentverkets beräkningar av kostnaderna bygger på uppskattningar för ett hushåll i en lägenhet och stämmer inte överens med summan av riksnormen. Socialstyrelsen och Konsumentverket använder även olika åldersintervaller för beräkning av personliga kostnader. För att komma fram till de olika förslagen till utgiftsposter har stadsledningskontoret utgått från riksnormens ålderskategorier och hämtat beloppen från konsumentverkets tabell och beräknat dess andel av riksnormen. När det gäller vuxna har stadsledningskontoret valt att ta ett genomsnitt av Konsumentverkets ålderskategorier för vuxna upp till 65 år för övriga individuella kostnader. Riksnormen för försörjningsstöd Ensam- Samman- 2025 inklusive delposter för stående boende vuxna (kr/månad) Livsmedel, alla måltider 2 585 4 662 Kläder/skor 542 978 Fritid 399 719 Hygien 383 691 Summa 3 910 7 050 Riksnorm för försörjningsstöd 0 1-2 3 4-6 7-10 11-14 15-18 19-20 2025 inklusive delposter år år år år år år år år hemmaboende barn/ungdom (kr/månad) Livsmedel, alla måltider 973 1 094 1 140 1 368 2 093 2 627 3 043 3 340 Kläder/skor 973 931 729 969 972 867 784 717 Fritid/lek 111 217 170 348 377 350 430 430 Hygien 463 588 460 144 149 306 464 472 Barn/ungdomsförsäkring 200 200 200 200 200 200 200 Summa med alla måltider 2 720 3 030 2 700 3 030 3 790 4 350 4 920 4 960 (riksnorm 2025) Gemensamma hushållskostnader 2025 (kr/månad) Antal personer 1 2 3 4 5 6 7 Summa gemensamma 1 270 1 400 1 770 2 010 2 310 2 620 2 810 kostnader Tillämpning av riksnormen Försörjningsstöd ska lämnas för skäliga kostnader för bland annat mat, kläder, fritid och hygien. Det är dock möjligt för socialtjänsten att beräkna dessa kostnader till både en högre och en lägre nivå i det enskilda fallet, om det finns särskilda skäl. Socialstyrelsen har framhållit att riksnormen inte i sig anger en skälig levnadsnivå för de behovsposter som ingår i den, med hänvisning till de skillnader som föreligger mot Konsumentverkets beräkningar av motsvarande behov. Av Göteborgs Stads riktlinje för individuellt ekonomiskt stöd framgår att socialtjänsten bör beakta att riksnormen är beräknad utifrån försörjningsstödets tänkta roll som kortvarig lösning vid tillfälliga försörjningsproblem. Vid prövning av rätten till bistånd ska alltid en individuell bedömning göras. Även om regeringen genom riksnormen beslutar vad som är skäliga kostnader för till exempel mat, framgår det av 4 kap. 3 § andra stycket socialtjänstlagen att socialnämnden ska beräkna kostnader enligt riksnormen till en högre nivå, om det finns särskilda skäl. Reducerat försörjningsstöd 2025 Socialnämnderna får i enskilda fall beräkna kostnaderna enligt riksnormen till en lägre nivå om den enskilde inte har kostnader för vissa poster som ingår i riksnormen eller om dessa är lägre än riksnormen, till exempel under vistelse i heldygnsvård. Reducerat försörjningsstöd kan tillämpas när en individ har beviljats en insats som till exempel behandlingshem. I dessa fall behöver normen för försörjningsstöd anpassas utifrån vilka kostnader som ingår i vårdavgiften. Så kallade fickpengar är ett exempel på detta och kan till exempel bestå av utgifter för fritid, hälsa och hygien samt för tidningar och telefon. Stadsledningskontoret har räknat upp det reducerade försörjningsstödet med 2,8 procent jämfört med 2024 enligt Socialstyrelsens höjning av riksnormen för 2025. En individuell prövning som tillförsäkrar den enskilde en skälig levnadsnivå ska alltid ligga till grund för biståndsbeslut. Om utgifter för till exempel kläder och skor inte ingår i vårdavgiften kan kostnader för detta behöva beviljas individen. För beräkning kan delposter i tabellen ovan användas. I de fall kostnader för till exempel fritid ingår i vårdavgiften kan avdrag från det reducerade försörjningsstödet göras med motsvarande belopp. Bistånd till lokala resor kan i många fall också anses vara nödvändigt för att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Månadsnorm vid vistelse på 2025 behandlingshem/heldygnsvård (kr) Summa kostnader 1 709 Månadsnorm i öppenvård där den 2025 enskilde inte har kostnader för mat och bostad (kr) Summa kostnader 2 437 Riktmärke för boendekostnader Försäkringskassan beräknar årligen genomsnittliga boendekostnader för nästkommande år som underlag för beräkningen av bostadsbidrag. Kommunstyrelsen beslutade 1999-12-15 § 576 att Göteborgs Stad för bedömningen av skälig boendekostnad, skulle använda dåvarande Riksförsäkringsverkets normer för boendekostnader när det gäller fastställande av familjebidrag för värnpliktiga. Dessa har senare ersatts av Försäkringskassans beräknade genomsnittliga boendekostnader för Storgöteborg. Genomsnittskostnaden ska utgöra riktmärke för bedömningen av bistånd till boendekostnader och ska inte betraktas som ett maxtak utan en individuell bedömning ska alltid göras. Av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2013:1) framgår att socialnämnden vid ett kortvarigt biståndsbehov (maximalt tre månader) bör godta den faktiska boendekostnaden. Vid ett längre behov av ekonomiskt bistånd kan nämnden behöva bedöma om den faktiska boendekostnaden är skälig. Barnrättsperspektivet och barnkonventionen ska särskilt beaktas vid bedömningen av bistånd till hyreskostnader för barnfamiljer. Försäkringskassans genomsnittliga boendekostnad 2025 Storgöteborg 2025 2024 1-2 vuxna 7 625 7 200 1-2 vuxna och 1 barn 8 975 8 475 1-2 vuxna och 2 barn 11 100 10 325 1-2 vuxna och fler än 2 barn 11 100 + 2 125 10 325+1 850 per per barn utöver 2 barn utöver 2 Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret bedömer att riksnorm och riktmärke för boendekostnader bör uppdateras till 2025 års nivå. Magnus Andersson Eva Hessman Ekonomidirektör Stadsdirektör Information 1(2) 2024-11-19 Dnr: 87085/2024 Kunskapsstyrning för socialtjänsten Hillevi Andersson och Sofia Lidén Riksnormen för försörjningsstöd 2025 Tillsammans med skäliga kostnader för vissa andra behov avgör riksnormen nivån på försörjningsstödet. Beloppen bestäms i enlighet med 2 kap 1§ socialtjänstförordningen (2001:937) av regeringen inför varje nytt kalenderår och gäller som miniminivå för de behov som riksnormen ska täcka enligt 4 kap. 3 § socialtjänstlagen. I riksnormen 2025 har normens samtliga poster räknats upp med 2,8 procent jämfört med riksnormen för 2024. Riksnormen för ett hushåll utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna enligt följande tabeller. Personliga kostnader per hemmavarande barn och skolungdom, kronor per månad Ålder 0 år 1-2 år 3 år 4-6 år 7-10 år 11-14 år 15-18 år 19-20 år Summa 2 720 3 030 2 700 3 030 3 790 4 350 4 920 4 960 personliga kostnader Utan lunch 2 540 2 780 2 480 2 700 – – – – 5 dagar per vecka Personliga kostnader vuxna, kronor per månad Ensamstående Sammanboende Summa personliga kostnader 3 910 7 050 Gemensamma hushållskostnader, kronor per månad Antal personer 1 2 3 4 5 6 7 Summa gemensamma kostnader 1 270 1 400 1 770 2 010 2 310 2 620 2 810 För att beräkna den gemensamma hushållskostnaden för hushåll med fler än 7 personer lägger man till 190 kronor för varje ytterligare hushållsmedlem. Det motsvarar skillnaden mellan hushåll med 6 respektive 7 personer. SOCIALSTYRELSEN Telefon 075-247 30 00 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se 106 30 Stockholm Fax 075-247 32 52 www.socialstyrelsen.se 2(2) En person som bor i ett hushåll utan att vara sammanboende En vuxen person kan ingå i en hushållsgemenskap med en eller flera andra vuxna personer, utan att räknas som sammanboende. Denne person är ett eget ärende. För att räkna ut riksnormen för honom eller henne lägger man ihop personens del av de gemensamma hushållskostnaderna med personliga kostnader för ensamstående. För en person som bor i ett hushåll med 5 personer, skulle uträkningen se ut så här: 2 310 kr/5 personer + 3 910 kr = 4 372kr Riksnormen tar hänsyn till • hur många personer som finns i hushållet • ålder på barn och skolungdomar • om barn och skolungdomar äter lunch hemma • om vuxna är ensamstående eller sammanboende. Kostnader i riksnormen Socialtjänstförordningen fastställer inga enskilda belopp för kostnadsposter, utan endast totalbeloppen för olika hushållstyper och åldersgrupper.1 Enligt 4 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453) innehåller riksnormen kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon.2 Riksnormen grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar.3 Barn och ungdomsförsäkring medräknas även som en individuell utgiftspost som Konsumentverket beräknar för de barn som ingår i hushållet. Mer information om Konsumentverkets aktuella kostnadsberäkningar finns hos Konsumentverket.4 1 2 kap. 1 § socialtjänstförordningen (2001:937) 2 4 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453) 3 2 kap. 1 § socialtjänstförordningen (2001:937) 4 Konsumentverket gör varje år beräkningar för vad som är en rimlig kostnad för några av hushållens utgiftsområden. Mer information om kostnadsberäkningar finns på Konsumentverkets webbplats på www.konsumentverket.se 2 Hushållskostnader 2025 Beräkningarna visar hur mycket pengar ett hushåll kan behöva lägga på mat och andra saker. Kostnaderna bygger på uppskattningar för ett hushåll i en lägenhet. Det är inte statistik på hur det faktiskt ser ut. Individuella matkostnader per månad 6–11 1 2–5 6–9 10–13 14–17 18–30 31–60 61–74 mån år år år år år år år år1 all mat lagas hemma2 1 050 1 210 1 610 2 390 3 000 3 610 3 960 3 730 3 350 all mat lagas hemma utom lunch vardagar3 710 910 1 240 1 830 2 300 2 770 3 040 2 860 2 570 1 Beräkningarna görs utifrån de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012) och dessa sträcker sig endast upp till 74 år. 2 Alla måltider lagas hemma, baserat på Konsumentverkets matsedel för fyra veckor. Matsedeln består av frukost, lunch, middag och två mellanmål. 3 Lunch fem dagar per vecka är borträknad. Barnen äter i skolan. Du får själv lägga till vad dina uteluncher kostar. Övriga individuella kostnader per månad 0 1–3 4–6 7–10 11–14 15–17 18–25 26–49 50–64 65+ år år år år år år år år år år kläder och skor 1 050 1 030 1 140 1 110 990 930 850 800 770 700 fritid och lek 120 240 410 430 400 510 610 590 580 550 mobiltelefon 4 70 70 120 120 120 100 100 personlig hygien5 500 650 170 170 350 550 560 580 570 480 barn- och ungdomsförsäkring 220 220 220 220 220 220 övrig barnutrustning 980 530 20 20 summa kostnader 2 870 2 670 1 960 2 020 2 030 2 330 2 140 2 090 2 020 1 830 4 Gäller för barn från 8 år. 5 För 18–23-åringar ska kostnaden minskas med 35 kr/månad på grund av fri tandvård. Hushållets gemensamma kostnader per månad 1 pers 2 pers 3 pers 4 pers 5 pers 6 pers 7 pers förbrukningsvaror 150 200 300 360 440 490 550 hemutrustning 920 1 030 1 310 1 570 1 790 1 960 2 070 internet- och mobilabonnemang6 970 1 190 1 410 1 620 1 840 2 060 2 280 övriga medietjänster 630 680 710 710 710 710 830 hushållsel 380 510 670 830 960 1 090 1 220 vatten och avlopp 200 390 590 790 980 1 180 1 380 hemförsäkring 150 170 200 250 290 330 340 summa kostnader 3 400 4 170 5 190 6 130 7 010 7 820 8 670 6 Internet- och mobilabonnemang innehåller familjeabonnemang för mobiltelefon. För hushåll som har barn under 8 år minskas kostnaden för dessa med 219 kr per månad. 1 Detta innehåller Konsumentverkets kostnadsposter All mat lagas hemma Mobiltelefon Hemutrustning Barn och vuxna äter alla Kostnad för en mobiltelefon. Möbler, husgeråd, tv, dator, måltider hemma, baserat på surfplatta med mera. Konsumentverkets matsedel. Personlig hygien Vitvaror som disk- och Det är en fyraveckors Gäller sådant som tvättmaskin ingår inte. näringsberikad matsedel tvål, tandkräm, blöjor, som består av frukost, hårklippning med mera Internet- och lunch, middag och två till samt kostnad för ett mobilabonnemang tre mellanmål. Matsedeln årligt tandläkarbesök Kostnad för bredband och finns på Konsumentverkets (undersökning) för vuxna. mobilabonnemang. webbplats. Barn- och Övriga mediejänster All mat lagas hemma ungdomsförsäkring Kostnad för abonnemang förutom lunch på vardagar Kostnad för sjuk- och för dagstidning (e-tidning) Matkostnad där lunch olycksfallsförsäkring för barn och dataspel samt fem dagar per vecka är och ungdomar. Försäkringen streamingtjänster för film, borträknad. Du får själv lägga omfattar även fritiden. serier och musik. till kostnad för lunch. Barnen Övrig barnutrustning Hushållsel äter i skolan. Utrustning så som barnvagn Kostnad för hushållsel Kläder och skor och barnsäng med tillbehör i lägenhet till exempel Ett basbehov av kläder för att bädda, skötbord, belysning och el till annan och skor som används till bilbarnstol med mera för att elektrisk utrustning. vardags, på fritiden och vid sköta barnet. Vatten och avlopp festligare tillfällen. Här ingår Förbrukningsvaror För personlig hygien, wc, även tillbehör som väska, Dagligvaror som främst matlagning med mera. klocka och paraply. används för vård och skötsel av hemmet som tvätt- och Hemförsäkring Fritid och lek rengöringsmedel, toalett- och Gäller för lägenhet och Vanliga fritidsaktiviteter, hushållspapper med mera. innefattar rättsskydd, leksaker, böcker, cykel, reseförsäkring, föreningsavgift med mera. ansvarsförsäkring och allrisk. Vill du veta mer om hur beräkningarna görs kan du läsa mer i rapporten Beskrivning av Konsumentverkets beräknade hushållskostnader 2 Datum LA 2024-11-21 Carl Johan Svensson, 0702621327 Genomsnittlig och högsta godtagbara boendekostnad avseende år 2025 Försäkringskassan ska varje år enligt 4 § 4 bostadsbidragsförordningen (1993:739) beräkna genomsnittlig och högsta godtagbara boendekostnad. Talet för nästkommande år ska sedan publiceras på Försäkringskassans webbplats senast den 1 december. Följande värden gäller för år 2025 för genomsnittlig respektive högsta godtagbara boendekostnad. Wimi FK90010_009_G Datum LA 2024-11-21 Carl Johan Svensson, 0702621327 Tabell 1 - Genomsnittskostnad, kr per månad Beräknad kostnad 2025 Stor-Stockholm 1–2 vuxna 8 325 1–2 vuxna och 1 barn 9 875 1–2 vuxna och 2 barn 12 775 1–2 vuxna och fler än 2 barn 12775 + 2900 per barn utöver 2 Stor-Göteborg 1–2 vuxna 7 625 1–2 vuxna och 1 barn 8 975 1–2 vuxna och 2 barn 11 100 1–2 vuxna och fler än 2 barn 11100 + 2125 per barn utöver 2 Stor-Malmö 1–2 vuxna 7 950 1–2 vuxna och 1 barn 10 200 1–2 vuxna och 2 barn 11 975 1–2 vuxna och fler än 2 barn 11975 + 1775 per barn utöver 2 Kommuner med fler än 75 000 invånare 1–2 vuxna 7 350 1–2 vuxna och 1 barn 8 900 1–2 vuxna och 2 barn 11 200 1–2 vuxna och fler än 2 barn 11200 + 2300 per barn utöver 2 Övriga kommuner 1–2 vuxna 6 250 1–2 vuxna och 1 barn 7 875 1–2 vuxna och 2 barn 9 825 1–2 vuxna och fler än 2 barn 9825 + 1950 per barn utöver 2 Datum LA 2024-11-21 Carl Johan Svensson, 0702621327 Tabell 2 - Högsta godtagbara kostnad, kr per månad Beräknad kostnad 2025 Stor-Stockholm 1–2 vuxna 11 475 1–2 vuxna och 1 barn 14 450 1–2 vuxna och 2 barn 18 200 1–2 vuxna och 3 barn 21 875 1–2 vuxna och fler än 3 barn 21875 + 3750 per barn utöver 3 Stor-Göteborg 1–2 vuxna 10 825 1–2 vuxna och 1 barn 13 125 1–2 vuxna och 2 barn 16 525 1–2 vuxna och 3 barn 19 775 1–2 vuxna och fler än 3 barn 19775 + 3400 per barn utöver 3 Stor-Malmö 1–2 vuxna 9 975 1–2 vuxna och 1 barn 12 475 1–2 vuxna och 2 barn 15 625 1–2 vuxna och 3 barn 18 900 1–2 vuxna och fler än 3 barn 18900 + 3150 per barn utöver 3 Kommuner med fler än 75 000 invånare 1–2 vuxna 9 725 1–2 vuxna och 1 barn 12 200 1–2 vuxna och 2 barn 15 450 1–2 vuxna och 3 barn 18 775 1–2 vuxna och fler än 3 barn 18775 + 3250 per barn utöver 3 Övriga kommuner 1–2 vuxna 8 950 1–2 vuxna och 1 barn 11 000 1–2 vuxna och 2 barn 13 850 1–2 vuxna och 3 barn 16 725 1–2 vuxna och fler än 3 barn 16725 + 2850 per barn utöver 3 För information om beräkningen, se: Försäkringskassans föreskrifter om beräkning av genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad (forsakringskassan.se)