Inriktningsbeslut för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet samt återrapportering av uppdrag

Kommunfullmäktige Handling 2025 nr 24 Inriktningsbeslut för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet samt återrapportering av uppdrag Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker yrkande från V, S, M, D och L den 21 februari 2025 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Got Event AB får i uppdrag att fortsätta planeringen för arenafunktionerna i enlighet med styrelsens underlag, som del av den samlade inriktningen inom uppdraget ny arena och stadsutvecklingen i evenemangsområdet, med ett tillkommande negativt driftnetto motsvarande 250-290 mnkr/år i 2024 års prisnivå. 2. Higab AB får i uppdrag att fortsätta planeringen för arenafunktionerna i enlighet med styrelsens underlag som del av den samlade inriktningen inom uppdraget ny arena och stadsutvecklingen i evenemangsområdet, med ett investeringsåtagande motsvarande 6 500-7 500 mnkr för arena och annex inklusive logistiklösning och kringfunktioner, respektive 2 000-2 500 mnkr för hotell och kommersiella tillägg i 2024 års prisnivå. 3. Idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att fortsätta planeringen för centralbad och sporthallar med mera i enlighet med nämndens underlag som del av den samlade inriktningen inom uppdraget ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, med ett investeringsåtagande motsvarande 2 800-3 400 mnkr i 2024 års prisnivå. 4. Exploateringsnämnden får i uppdrag att fortsätta planeringen för exploateringen i enlighet med nämndens underlag som del av den samlade inriktningen inom uppdraget ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, med ett investeringsåtagande motsvarande 700-1 200 mnkr i 2024 års prisnivå. 5. Göteborgs Stadshus AB får i uppdrag att under 2025 redovisa till kommunstyrelsen en finansiell plan för hela projektet med fördjupade scenarier och förslag kring finansiering av investering och drift av en ny arenapark. Redovisningen ska även innehålla olika scenarier av lånefinansiering och vilka konsekvenser dessa kan leda till. 6. Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att, i samverkan med exploateringsnämnden och stadsmiljönämnden, utreda möjligheten till utveckling av Burgårdsplatsen. 7. Kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder och styrelser 2023-06-08 § 15 att arbeta för förbättrad totalkalkyl och konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal antecknas och förklaras fullgjort. 8. Kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen 2023-06-08 § 15 att ta fram förslag på åtgärder för att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden antecknas och förklaras fullgjort. 9. Idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att tillsammans med Higab AB i samverkan med exploateringsnämnden omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden i enlighet med rapport i bilaga 8 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 10. Kommunfullmäktiges uppdrag till idrotts- och föreningsnämnden 2023-06-08 § 15, att i samverkan med exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden omhänderta ersättningsbehovet som rivningen av de tre sporthallarna medför, antecknas och förklaras fullgjort. 11. Kommunfullmäktiges uppdrag till idrotts- och föreningsnämnden 2023-06-08 § 15, att utreda hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra badanläggningar, antecknas och förklaras fullgjort. 12. Higab AB får i uppdrag att, i samverkan med Got Event AB, redovisa för kommunstyrelsen om och hur en extern aktör kan planera, finansiera och driva hotellet. ---- Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Daniel Bernmar (V) yrkade bifall till yrkande från V, S, M, D och L den 21 februari 2025. Karin Pleijel (MP) yrkade bifall till yrkande från MP den 21 februari 2025 och avslag på övriga yrkanden. Elisabet Lann (KD) yrkade bifall till yrkande från KD den 21 februari 2025 och avslag på övriga yrkanden. Jörgen Fogelklou (SD) yrkade att ärendet skulle återremitteras enligt yrkande från SD den 17 februari 2025. Kommunstyrelsen beslutade först utan omröstning att avgöra ärendet vid dagens sammanträde. Kommunstyrelsen beslutade härefter utan omröstning att bifalla Daniel Bernmars yrkande. Jörgen Fogelklou (SD) reserverade sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet. Karin Pleijel (MP) reserverade sig mot beslutet. Elisabet Lann (KD) reserverade sig mot beslutet. Göteborg den 26 februari 2025 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Lina Isaksson Kommunstyrelsen Återremissyrkande Sverigedemokraterna 2025-02-17 Ärende nr SLK-2024-01161 Återremissyrkande angående – Inriktningsbeslut för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet samt återrapportering av uppdrag Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Ärendet återremitteras till samtliga berörda nämnder och instanser, med uppdrag att implementera det professionella genomarbetade förslag som syftar till att bevara, renovera och utöka nuvarande Valhallabadet. Fokus bör läggas på att finna lösningar som säkerställer bevarandet av byggnaderna, är finansiellt hållbara och samtidigt minimerar den tid som invånare, mässa och idrottsverksamhet står utan lokaler och simhall. Yrkandet En noggrant genomförd renovering av Valhallabadet inte bara en ekonomiskt och hållbart försvarbar lösning, utan också ett beslut som bevarar ett viktigt kulturarv, skyddar lokal idrottsverksamhet och säkerställer långsiktiga, fungerande lösningar för samhället. 1. Kulturhistoriskt och socialt värde: Valhallabadet har ett stort kulturhistoriskt värde och har under många år varit en viktig del av både lokalsamhället och den regionala idrottsrörelsen. Att bevara och renovera anläggningen i stället för att riva den bidrar till att bevara detta värde för framtida generationer. 2. Ekonomiskt försvarbart: Flertalet professionella och genomarbetade förslag visar på möjligheten att bevara byggnaderna genom erforderligt underhåll och upprustning. Detta innebär en långsiktig lösning till en mycket lägre kostnad än att bygga en helt ny anläggning, vilket skulle medföra en betydande ekonomisk belastning för kommunen. Dessutom sparas värdefull tid på att undvika långdragna och kostsamma nybyggnadsprojekt. 3. Minimera driftsstopp och påverkan på invånare och verksamheter: Det är av yttersta vikt att minimera den tid under vilken invånarna, mässan och idrottsrörelsen står utan tillgång till lokaler och simhall. Att riva och bygga nytt skulle innebära långvariga driftstopp och skapa stora negativa konsekvenser för både idrottsaktiviteter och simkunnighet i regionen. En renovering av Valhallabadet kan genomföras i etapper, vilket minskar dessa negativa effekter avsevärt. 4. Klimatsmart, hållbar och långsiktig lösning: Att renovera och modernisera den befintliga anläggningen är ett mer hållbart alternativ än att riva och bygga nytt, både ur ett miljöperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv. Genom att utnyttja befintlig infrastruktur och byggnadens ramverk minskar behovet av nyproduktion av material och minimerar därmed det ekologiska fotavtrycket. Kommunstyrelsen Yrkande (KD) 2025-02-21 Ärendenummer SLK-2024-01161 Yrkande angående – Inriktningsbeslut för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet samt återrapportering av uppdrag Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Avslå tjänsteutlåtandet 2. Avsluta pågående planprogram- och detaljplanearbete för del av evenemangsområdet inom stadsdelen Heden, som bygger på tidigare vägvalsbeslut. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, tillsammans med stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden, Higab AB och Got Event AB utreda a) En uppgradering av Scandinavium som stärker arenans konkurrenskraft jämfört med idag. b) En renovering och uppgradering av Valhallabadet c) Konkreta åtgärder, med stöd av tidigare utredningar, för att utveckla och förbättra Ullevis funktionalitet och ytterligare stärka arenans konkurrenskraft. d) Stadsutveckling i form av i huvudsak kvartersstad och kommunal service norr om Valhallagatan. Tidigare interna och externa utredningar ska beaktas i arbetet. Målsättningen ska vara att minska de olika delarnas beroende av varandra. Stadsutvecklingen ska i största möjliga mån finansieras genom försäljning av byggrätter i området. 4. Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att, utifrån bedömt behov, ta fram ett nytt planprogram och påbörja arbetet med nya detaljplaner för att möjliggöra uppgradering av Scandinavium och Valhallabadet, med sporthallar inom planprogrammet samt stadsutveckling med kvartersstad, i huvudsak bostäder och kommunal service, norr om Valhallagatan. Tidigare utredningar och arbete ska användas som grund. 5. Idrott- och föreningsnämnden får i uppdrag att i planerna för den nya tillkommande fotbollsplanen på Heden 1 i största möjliga mån kompensera för den verksamhet som försvinner på Valhalla IP. Målsättningen ska vara att omhänderta de krav som ställs inom damfotboll på elitnivå och fortsatt ske i nära dialog med arrangörerna av de större återkommande evenemangen som nyttjar området kring Heden. 6. Idrott- och föreningsnämnden får i uppdrag att utreda hur vissa av de funktioner, såsom läktarkapacitet och ytterligare bassängyta, som inryms i förslaget till nytt centralbad kan omhändertas i andra delar av Göteborg, exempelvis i planerna för Lundbybadets utveckling och fler lokala bad. Yrkandet I maj 2018 fattade Kommunfullmäktige beslut om nästa steg för att ersätta Scandinavium. Ingången var då att Göteborgs Stad, företrädesvis via Higab, skulle vara majoritetsägare. Det skulle dock utredas om en eller flera privata minoritetsägare, inom ramen för rimliga åtaganden från stadens sida, eventuellt skulle kunna tas ombord. Gällande driften var huvudlinjen att en privat operatör skulle anlitas för de nya arenorna. Inte minst mot bakgrund av Stadsledningskontorets bedömning som var att en enskild aktör, privat eller kommunal, inte kan konkurrera med de etablerade privata aktörer som äger artister och/eller är driftoperatörer för ett större antal arenor runt om i världen. Det konstaterades krasst att affärsrisken var för stor. Även ett nytt Centralbad fanns med i planerna för området. Det var också angeläget att hitta goda trafik- och parkeringslösningar. Ett drygt halvår senare återkom Stadsledningskontoret i ärendet och konstaterade i ett tjänsteutlåtande att uppdraget som de fått var ett mycket omfattande och komplicerat stadsutvecklingsuppdrag som skulle ta många år att genomföra och det behövdes en fortsatt planeringsfas över ytterligare cirka sex månader för att klargöra och precisera hur projektet ska drivas, tidsättas och finansieras. Redan då var signalerna tydliga att planerna för evenemangsområdet var ett projekt där politikens ambitioner inte synkroniserade med verkligheten och vad som faktiskt går att genomföra. En majoritet av fullmäktiges partier påtalade visserligen insiktsfullt, i ett yrkande på detta ärende, vikten av att ”hitta rätt i upplägg och ingångsvärden. Om felbedömningar byggs in i grundstrukturen för projektet skulle detta kunna bli omständligt och kostsamt att rätta till”. Mindre än ett år senare visade sig att det föreslagna upplägget och ingångsvärdena i projektet inte höll långsiktigt. Överenskommelsen föll och arenaprojektet pausades. Nu är vi tillbaka där vi stod i maj 2018. Ett relativt begränsat evenemangsområde ska husera samtliga planerade kolosser som 2018 års planer, i form av ny multiarena, nytt annex som ersättning för Lisebergshallen, en ersättning av Wallenstamsrinken och ett nytt centralbad som är större än någonsin, med inte två eller tre, utan fyra sporthallar på taket. Samtidigt ska samtliga nuvarande arenor och anläggningar i området jämnas med marken, inklusive det ikoniska och uppskattade Valhallabadet. Den enda skillnaden mot tidigare är att Vänsterpartiet är med på tåget igen; tack vara att de, trots de motsatta rekommendationerna, fått igenom att staden både ska bygga och driva de nya arenorna. Det är bra att arenapartierna nu öppnar för att ompröva denna fråga. Men faktum kvarstår, projektet har blivit väldigt mycket dyrare, alla exploateringsintäkter är borta och man har också släppt alla planer på att omhänderta några som helst lösningar på parkeringsfrågan. I stället tittar man på ett cykelgarage. Även beroendet mellan projektets olika delar är mer påtaglig idag. Det krävs en väldigt specifik utbyggnadsordning och rivningen av befintliga arenor och anläggningar gör processen oåterkallelig. Vi menar att de gångna årens orientering i evenemangsområdet tydligt visar att arenaelefanten är för stor och behöver styckas. Planerna behöver bli mer realistiska och genomförbara. Kostnaderna behöver komma ner i volym och intäkterna öka. Vi kan ha förståelse för attraktiviteten i ett toppmodernt evenemangsområde med ett flertal helt nya arenor och anläggningar med internationell konkurrenskraft, men en utveckling av området får inte ske genom att skuldsätta framtida göteborgare och urholka deras förutsättningar att få tillgång till en fungerande kommunal service och välfärd. Ett flertal utredningar tidigare utredningar visar på att det går att uppgradera både Valhallabadet och Scandinavium. Tidigare både interna och externa utredningar har enligt oss inte beaktas på ett tillfredställande sätt. Vi menar även att underlaget tydligt visar att Göteborgs avgörande konkurrensfördel för evenemang fortsatt är och kommer att vara nordens största utomhusarena Ullevi. I stället för att gå vidare med planer som riskerar att väsentligt försämra Ullevis funktionalitet behöver vi säkerställa en utveckling av denna arenas konkurrenskraft. Kommunstyrelsen får därför i uppdrag att, tillsammans med stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden, Higab AB och Got Event AB utreda en uppgradering av Scandinavium som stärker arenans konkurrenskraft jämfört med idag samt en renovering och utveckling av Valhallabadet. Med stöd av tidigare utredningar ska Kommunstyrelsen även föreslå konkreta åtgärder för att utveckla och förbättra Ullevis funktionalitet för att ytterligare stärka arenans konkurrenskraft samt hur området norr om Valhallagatan kan stadsutvecklas med i huvudsak kvartersstad och kommunal service. Tidigare interna och externa utredningar ska beaktas i arbetet. Målsättningen ska vara att minska de olika delarnas beroende av varandra. Stadsutvecklingen ska i största möjliga mån finansieras genom försäljning av byggrätter i området. Idrott- och föreningsnämnden får också i uppdrag att i planerna för den nya tillkommande fotbollsplanen på Heden 1 i största möjliga mån kompensera för den verksamhet som försvinner på Valhalla IP. Målsättningen ska vara att omhänderta de krav som ställs inom damfotboll på elitnivå och fortsatt ske i nära dialog med arrangörerna av de större återkommande evenemangen som nyttjar området kring Heden. Därutöver får denna nämnd i uppdrag att utreda hur vissa av de funktioner, såsom läktarkapacitet och ytterligare bassängyta, som inryms i förslaget till nytt centralbad kan omhändertas i andra delar av Göteborg, exempelvis i planerna för Lundbybadets utveckling och fler lokala bad. Samtidigt får Stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att, med stöd av befintligt planarbete, ta fram ett nytt planprogram och påbörja arbetet med nya detaljplaner i enlighet med detta yrkande. Göteborg har onekligen haft en stolt tradition som idrotts- och evenemangsstad. Vi ska fortsatt värna denna tradition, men vi ska göra det klokt, rimligt och med göteborgarnas bästa för ögonen. Kommunstyrelsen Yrkande Miljöpartiet 2025-02-21 Nr 26 Yrkande angående – Inriktningsbeslut för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet samt återrapportering av uppdrag Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag på ett nytt inriktningsbeslut innebärande om- och tillbyggnation av Scandinavium och Valhallabadet samt nybyggnation av arena som ersätter Lisebergshallen. 2. Kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder och styrelser 2023-06-08 § 15 att arbeta för förbättrad totalkalkyl och konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal antecknas och förklaras fullgjort. 3. Kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen 2023-06-08 § 15 att ta fram förslag på åtgärder för att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden antecknas och förklaras fullgjort. 4. Kommunfullmäktiges uppdrag till idrotts- och föreningsnämnden 2023-06-08 § 15, att i samverkan med exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden omhänderta ersättningsbehovet som rivningen av de tre sporthallarna medför, antecknas och förklaras fullgjort. 5. Kommunfullmäktiges uppdrag till idrotts- och föreningsnämnden 2023-06-08 § 15, att utreda hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra badanläggningar, antecknas och förklaras fullgjort. 6. I övrigt avslås tjänsteutlåtandets förslag till beslut. Yrkandet Arenapartiernas arbete hittills är ett monumentalt misslyckande. I juni 2023 beslutade arenapartierna att totalkalkylen skulle förbättras, då var den totala kostanden för projektet beräknat till 6-8 miljarder, nu ett och ett halvt år senare är kostanden 12-15 miljarder, dvs en fördubbling av investeringskostnaden. Även den tillkommande drift- och kapitalkostnaden har skenat och är idag på runt 600 miljoner årligen, vilket är ca 550 miljoner kronor mer än dagens driftkostnad. Utöver att ekonomin i projektet har havererat så visar även remissvaren från nämnder, bolag, föreningar och göteborgare att arenaprojektet är impopulärt. Bland de som riktar stark kritik mot förslaget finns socialförvaltningen centrum, kulturförvaltningen, stadsfastighetsnämnden och kanske allra mesta anmärkningsvärt, Got Event som är det bolag som ska driva de nya arenorna. Utöver detta har både föreningar och en mängd privatpersoner varit mycket kritiska mot arenaplanerna och särskilt att riva Valhallabadet. I en färsk opinionsundersökning så visar det sig att 46 procent av göteborgarna vill bevara Valhallabadet, bara 29 procent vill riva för att ge plats åt de nya arenorna. Tjänsteutlåtandets resonemang kring de turismekonomiska effekterna är bristfällig. Got Event beräknar att dagens turismekonomiska effekter för Scandinavium och Ullevi och gamla Ullevi är 2,2 miljarder kronor, där Scandinavium står för 0,8 miljarder kronor och Ullevi för den största intäkten. Got Event bedömer att den nya arenan skulle innebära turismekonomiska effekter på ytterligare 0,5 miljarder kronor, dvs totalt 1,3 miljarder kronor. Det Got Event väljer att bortse från är de negativa turismekonomiska effekter det innebär att Ullevi blir en mindre attraktiv arena när deras logistikyta minskar i storlek. Live Nation har varnat för att det kommer bli omöjligt för dem att ha arrangemang på Ullevi om arenagruppens förslag blir verklighet. I värsta fall så ger alltså arenaförslaget ingen positiv, eller till och med en negativ, turismekonomisk effekt av arenaförslaget. Miljöpartiet anser att den bästa lösningen är att renovera och rusta upp Scandinavium. De allra flesta funktioner som planeras i en nybyggd arena skulle kunna rymmas i en ombyggd arena. Vid en ombyggnation skulle arenan kunna vara i drift under större delen av perioden för ombyggnationen och därmed skulle skadan för de återkommande arrangemangen minskas. Higab har utrett om Valhallabadet kan renoveras och konstaterar att detta är möjligt och att kostanden för detta är väsentligt mycket lägre än vad en nybyggnation innebär. För att tillgodose de krav som ställs på ett modernt centralbad som också ska kunna ha tävlingar på SM-nivå behöver de befintliga delarna av Valhallabadet kompletteras med nya läktare och några nya bassänger. Den totala kostanden för renovering och nybyggnation är enligt de beräkningar som finns betydligt lägre än att riva och bygga nytt. Dessutom skulle verksamheten kunna pågå under renoveringen. I den tid vi lever i idag, med klimat- och artkris, och med Göteborgs ambitiösa arbete för att nå klimat-och miljömålen, skorrar det falskt att genomföra ett gigantiskt klimatstörande rivprojekt för att ge plats åt nybygge, när det finns utredningar som visar att likartad nytta kan nås med renovering och uppgradering av befintliga byggnader. Göteborg tar hållbarhet på allvar i allt vi gör, det ska vi stolt hålla fast vid. Med detta projekt signaleras motsatsen, nämligen en tid som vi lämnat ett halvsekel bakom oss, den så kallade slit-och-släng-tiden. Kommunstyrelsen Yrkande Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Moderaterna, Demokraterna och Liberalerna Särskilt yttrande Centerpartiet Datum 2025-02-21 Nr 26 Yrkande angående – Inriktningsbeslut för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet samt återrapportering av uppdrag Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Got Event AB får i uppdrag att fortsätta planeringen för arenafunktionerna i enlighet med styrelsens underlag, som del av den samlade inriktningen inom uppdraget ny arena och stadsutvecklingen i evenemangsområdet, med ett tillkommande negativt driftnetto motsvarande 250-290 mnkr/år i 2024 års prisnivå. 2. Higab AB får i uppdrag att fortsätta planeringen för arenafunktionerna i enlighet med styrelsens underlag som del av den samlade inriktningen inom uppdraget ny arena och stadsutvecklingen i evenemangsområdet, med ett investeringsåtagande motsvarande 6 500-7 500 mnkr för arena och annex inklusive logistiklösning och kringfunktioner, respektive 2 000-2 500 mnkr för hotell och kommersiella tillägg i 2024 års prisnivå. 3. Idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att fortsätta planeringen för centralbad och sporthallar med mera i enlighet med nämndens underlag som del av den samlade inriktningen inom uppdraget ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, med ett investeringsåtagande motsvarande 2 800-3 400 mnkr i 2024 års prisnivå. 4. Exploateringsnämnden får i uppdrag att fortsätta planeringen för exploateringen i enlighet med nämndens underlag som del av den samlade inriktningen inom uppdraget ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, med ett investeringsåtagande motsvarande 700-1 200 mnkr i 2024 års prisnivå. 5. Göteborgs Stadshus AB får i uppdrag att under 2025 redovisa till kommunstyrelsen en finansiell plan för hela projektet med fördjupade scenarier och förslag kring finansiering av investering och drift av en ny arenapark. Redovisningen ska även innehålla olika scenarier av lånefinansiering och vilka konsekvenser dessa kan leda till. 6. Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att, i samverkan med exploateringsnämnden och stadsmiljönämnden, utreda möjligheten till utveckling av Burgårdsplatsen. 7. Kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder och styrelser 2023-06-08 § 15 att arbeta för förbättrad totalkalkyl och konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal antecknas och förklaras fullgjort. 8. Kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen 2023-06-08 § 15 att ta fram förslag på åtgärder för att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden antecknas och förklaras fullgjort. 9. Idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att tillsammans med Higab AB i samverkan med exploateringsnämnden omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden i enlighet med rapport i bilaga 8 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 10. Kommunfullmäktiges uppdrag till idrotts- och föreningsnämnden 2023-06-08 § 15, att i samverkan med exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden omhänderta ersättningsbehovet som rivningen av de tre sporthallarna medför, antecknas och förklaras fullgjort. 11. Kommunfullmäktiges uppdrag till idrotts- och föreningsnämnden 2023-06-08 § 15, att utreda hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra badanläggningar, antecknas och förklaras fullgjort. 12. Higab AB får i uppdrag att, i samverkan med Got Event AB, redovisa för kommunstyrelsen om och hur en extern aktör kan planera, finansiera och driva hotellet. Yrkandet Förslagen till beslut i tjänsteutlåtandet omhändertar det som kommunstyrelsen och kommunfullmäktige tidigare beslutat angående programmet för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. Samtidigt finns flera olika delar av programmet som kommer att behöva hanteras även efter detta inriktningsbeslut fram till genomförandebeslutet 2027. Av den anledningen vill vi att redovisningen av den finansiella planen med fördjupade scenarier och förslag kring finansiering av investering och drift av en ny arenapark ska ske under 2025. När ekonomiska scenarier redovisats till kommunstyrelsen behöver ett antal viktiga finansieringsbeslut fattas, exempelvis hur investering och ägande av den föreslagna hotellbyggnaden ska hanteras. Det kommer att vara stora driftskostnader för både bad och arena, därför behöver alla kommersiella ytor planeras för att utnyttja det centrala läget och maximera intäkter till projektet. Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare: Carl-Anton Holmgren, Lisa Kallmér Utfärdat 2025-01-10 Telefon: 031-368 04 24, 031-368 06 44 Ärendenummer: SLK-2024-01161 E-post: carl-anton.holmgren@stadshuset.goteborg.se Inriktningsbeslut för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet samt återrapportering av uppdrag Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Got Event AB får i uppdrag att fortsätta planeringen för arenafunktionerna i enlighet med styrelsens underlag, som del av den samlade inriktningen inom uppdraget ny arena och stadsutvecklingen i evenemangsområdet, med ett tillkommande negativt driftnetto motsvarande 250-290 mnkr/år i 2024 års prisnivå. 2. Higab AB får i uppdrag att fortsätta planeringen för arenafunktionerna i enlighet med styrelsens underlag som del av den samlade inriktningen inom uppdraget ny arena och stadsutvecklingen i evenemangsområdet, med ett investeringsåtagande motsvarande 6 500-7 500 mnkr för arena och annex inklusive logistiklösning och kringfunktioner, respektive 2 000-2 500 mnkr för hotell och kommersiella tillägg i 2024 års prisnivå. 3. Idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att fortsätta planeringen för centralbad och sporthallar med mera i enlighet med nämndens underlag som del av den samlade inriktningen inom uppdraget ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, med ett investeringsåtagande motsvarande 2 800-3 400 mnkr i 2024 års prisnivå. 4. Exploateringsnämnden får i uppdrag att fortsätta planeringen för exploateringen i enlighet med nämndens underlag som del av den samlade inriktningen inom uppdraget ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, med ett investeringsåtagande motsvarande 700-1 200 mnkr i 2024 års prisnivå. 5. Göteborgs Stadshus AB får i uppdrag att i samband med kommande genomförandebeslut redovisa till kommunstyrelsen fördjupade scenarier och förslag kring finansiering av investering och drift av en ny arenapark. 6. Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att, i samverkan med exploateringsnämnden och stadsmiljönämnden, utreda möjligheten till utveckling av Burgårdsplatsen. 7. Kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder och styrelser 2023-06-08 § 15 att arbeta för förbättrad totalkalkyl och konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal antecknas och förklaras fullgjort. 8. Kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen 2023-06-08 § 15 att ta fram förslag på åtgärder för att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden antecknas och förklaras fullgjort. 9. Idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att tillsammans med Higab AB i samverkan med exploateringsnämnden omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden i enlighet med rapport i bilaga 8 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 10. Kommunfullmäktiges uppdrag till idrotts- och föreningsnämnden 2023-06-08 § 15, att i samverkan med exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden omhänderta ersättningsbehovet som rivningen av de tre sporthallarna medför, antecknas och förklaras fullgjort. 11. Kommunfullmäktiges uppdrag till idrotts- och föreningsnämnden 2023-06-08 § 15, att utreda hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra badanläggningar, antecknas och förklaras fullgjort. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2023-06-08 § 15 om vägvalsbeslut för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. I beslutet gavs ett antal uppdrag till berörda nämnder och styrelser. Till grund för beslutet fanns ett gemensamt yrkande från Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna och Centerpartiet som innehöll ett antal inriktningar och medskick för det fortsatta arbetet. I samband med vägvalsbeslutet konstaterades att ett antal investeringsbeslut behöver fattas allteftersom arbetet med kommunfullmäktiges uppdrag fortskrider. Investeringsbeslut fattas i ett första steg i form av inriktningsbeslut som syftar till att etablera riktningen för den fortsatta planeringen. Styrelsen för Got Event AB (Got Event) respektive Higab AB (Higab), idrotts- och föreningsnämnden samt exploateringsnämnden har översänt ärenden för ställningstagande i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige avseende inriktningsbeslut för sina respektive investeringar inom uppdraget. Göteborgs Stadshus AB (Stadshus) har 2024-12-16 yttrat sig över bolagens ärenden. I stadsledningskontorets ärende redogörs för ett samlat förslag till inriktning för fortsatt planering av uppdraget. Det samlade förslaget omfattar respektive nämnds och styrelses beslutade underlag och förslag. Ärendet utgör underlag för att möjliggöra ett samlat ställningstagande i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Stadsledningskontoret bedömer att det samlade förslaget svarar mot de beslut och inriktningar som härrör från kommunfullmäktiges vägvalsbeslut samt yrkande 2023. I ärendet föreslår stadsledningskontoret att fyra av de uppdrag som gavs till nämnder och styrelser i kommunfullmäktiges vägvalsbeslut 2023 förklaras fullgjorda. Stadsledningskontoret föreslår även kommunfullmäktige att besluta om tre nya uppdrag till berörda nämnder och styrelser. De avser att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden, att utreda möjlig utveckling av Burgårdsplatsen samt att utreda ett antal frågor kopplade till de finansiella konsekvenserna för staden. Bedömning ur ekonomisk dimension I ärendet och i bilagd sammanställd rapport beskrivs de ekonomiska förutsättningarna och konsekvenserna av det samlade förslaget till fortsatt planeringsinriktning för ny arena och stadsutvecklingen i evenemangsområdet. Sammantaget innebär förslaget betydande investeringar i arenor med kringfunktioner, nytt centralbad med idrottshallar och övrig utveckling av exploaterbar mark och utbyggnad av allmän plats. Omfattning och innehåll speglar en samlad leverans i enlighet med uppdraget från kommunfullmäktiges vägvalsbeslut där kompromisser mellan de olika funktionerna även medför ekonomiska konsekvenser när inte samtliga funktioner och åtgärder kan maximeras. Samtliga belopp som anges i rapporten och tjänsteutlåtandet utgår från 2024 års prisnivå om inget annat anges. Det innebär att framtida konjunkturförändringar och prisutveckling inte är värderade i de bedömda ekonomiska spannen. I Higabs förslag bedöms arenafunktionerna med tillhörande kringfunktioner medföra en investering för bolaget om 6 500-7 500 mnkr. Det innebär en ”självkostnadshyra” till Got Event som operatör om 340-390 mnkr. Denna hyresförändring, i förhållande till dagens hyresnivåer och driftnetton för befintliga anläggningar i området, innebär en tillkommande negativ resultatpåverkan för Got Event på 250-290 mnkr per år i förhållande till idag. Stadshus lyfter i sitt yttrande över styrelsernas förslag att tillkommande resultatpåverkan medför betydande utmaningar för stadshuskoncernen utifrån nuvarande resultatnivåer och praxis kring den finansiella samordningen. Därför är det viktigt att i den fortsatta planeringen aktivt jobba med alternativ till hur de finansiella konsekvenserna kan hanteras inom Stadshus och kommunkoncernen i sin helhet. I Higabs underlag bedöms en investering i ett kommersiellt tillägg, bland annat knutet till en hotellfunktion, till 2 000-2 500 mnkr. Ett årligt driftnetto inklusive avskrivningar för dessa lokaler bedöms till i storleksordningen +5 till -20 mnkr. Idrotts- och föreningsnämndens förslag till etablering av nytt centralbad, med tillhörande fyra idrottshallar och kompletterande kommersiella ytor bedöms innebära en investering om 2 800-3 400 mnkr. Då detta är ersättning för anläggningar som idag inte ägs och förvaltas av idrotts- och föreningsnämnden medför det tillkommande driftnettokonsekvenser motsvarande 240-310 mnkr per år. Stadsledningskontoret kan konstatera att vad det gäller arenafunktionerna och centralbadsfunktionen ligger de uppdaterade ekonomiska bedömningarna i linje med tidigare redovisade investeringsvolymer i vägvalsbeslut och utredningar kring nytt centralbad. Vad avser övrig exploatering i området i enlighet med framarbetat planprogram bedöms det finnas begränsade möjligheter att generera ytterligare intäkter eller en exploateringsekonomi i balans. Trots en hög exploateringsgrad krävs en betydande andel av byggrätterna för arenafunktionerna och nytt centralbad vilket medför begränsade externa intäktsmöjligheter för övriga byggrätter för verksamhetslokaler, kontor och bostäder. Exploateringsnämndens bedömning pekar på intäktsmöjligheter i storleksordningen 600-850 mnkr och exploateringsutgifter i spannet 700-1 200 mnkr. Driftkonsekvenser för tillkommande funktioner för allmän plats bedöms till i storleksordningen 20-40 mnkr per år. Utöver investeringarna ovan följer eller kan det följa ytterligare investeringsåtaganden för kommunkoncernen som helhet i form av exempelvis förskola, utbyggnad av vatten- och avlopp, energiförsörjning eller eventuella kompletteringar av befintlig stadsmiljö i angränsande geografi. Dessa åtgärder är inte en del av detta beslutsärende utan förutsätts omhändertas som en del av den ordinarie planeringen kring en växande stad. Som komplement till de affärsmässiga och kommunalekonomiska konsekvenserna för förslaget har Göteborg & Co AB (Göteborg & Co) gjort en turismekonomisk bedömning av de effekter på besöksnäringen som framför allt en uppgraderad arenafunktion för med sig. Bedömningen redovisas i bilagd rapport och pekar på det framtida arenaområdets totala turismekonomiska effekt som beräknas till 2,7-2,8 mdkr årligen mot dagens 2,2 mdkr. Föreslagna investeringsspann bedöms kunna möjliggöra ett konkurrenskraftigt evenemangsområde som ska bidra till att bibehålla Göteborg i fortsatt ledande position som hållbar destination vilket ger positiva effekter för besöksnäringen i staden. Bedömning ur ekologisk dimension Inom uppdraget pågår ett aktivt hållbarhetsarbete som grundar sig i stadens budget och styrande dokument, däribland stadens översiktsplan, miljö- och klimatprogram, idrottsprogram samt program för destinationsutveckling. Förslaget i sin helhet utgör idag till stora delar redan exploaterad centralt belägen mark, som bedöms kunna användas mer effektivt med fler funktioner för betydligt fler människor än idag. Arenafunktionernas och det nya centralbadets centrala placering i staden innebär en god kollektivtrafikförsörjning vilket bedöms kunna påskynda omställningen av besökarnas resor från bil till tåg, buss, gång och cykel. Likaså bedöms godslogistiken effektiviseras med mål om emissionsfria fordon. Förslaget nyttjar även samverkan med akademi och näringsliv inom ramen för Gothenburg Green City Zone. För nybyggnation gäller en likvärdig eller högre ambitionsnivå avseende återbruk och begränsat klimatavtryck jämfört med andra nybyggnadsprojekt i staden. I förslaget inkluderas därför demontering och återbruk. Ett livscykelkostnadsperspektiv avses tillämpas för energiinvesteringar och systemval för att reducera och optimera energianvändningen och minska effektbehovet vid toppbelastning. Det samlade förslaget bedöms påverka Burgårdsparkens omfattning samtidigt som parkens kvalitet och tillgänglighet förväntas öka genom att parken föreslås uppgraderas till en stadsdelspark. Inom planprocessen utreds möjligheterna att öka grönytefaktorn inom hela området genom bland annat kompensationsåtgärder. Det samlade förslaget bedöms sammanfattningsvis bidra till effektivt nyttjande av mark och infrastruktur, nybyggnation med aktivt arbete för återbruk och begränsat klimatavtryck, omställning av resor och godslogistik med en strategi för att involvera medborgare och näringsliv i omställningen. Bedömning ur social dimension Förslaget i sin helhet bedöms ha en positiv påverkan på många sociala värden, social sammanhållning och med förbättrade funktioner för flera målgrupper, exempelvis för närboende, skolelever, idrottsföreningar, verksamheter och näringsidkare. En ökad kapacitet av ytor för idrott, motion, möten, upplevelser och nöjen innebär ökade sociala värden där bedömningen är att barn, unga och äldre från hela staden kommer att påverkas särskilt positivt. Programmets fokus på rörelse för alla, jämställdhet, inkludering, tillgänglighet samt ett mer jämlikt nyttjande av området utgör alla viktiga delar för en positiv påverkan. Förslaget bedöms förbättra tryggheten i området genom att det möjliggör för nattbefolkning (boende och hotellgäster) genom nya stråk, levande bottenvåningar och andra trygghetsskapande åtgärder. Genom förslaget stärks vidare ett antal funktioner för de närboende såsom en stadsdelslekplats, stadsdelspark, bostadsnära park, nya funktioner i skateparken och på serviceytan, platser på taklandskap samt temporära platser och platsutveckling under byggtiden. Den föreslagna utbyggnadsordningen innebär att ett flertal verksamheter som använder nuvarande anläggningar kan bibehålla sin verksamhet under såväl planeringsprocessen som under kommande byggnation. Det samlade förslaget bedöms sammanfattningsvis bidra till en förbättrad folkhälsa där en bredd av målgrupper attraheras till området genom ytor för föreningsidrott såväl som motion och idrottande på egen hand. Social sammanhållning stärks både genom evenemang i olika skala och genom nya mötesplatser och målpunkter. Bilagor 1. Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 2023-06-08 § 15 2. Rapport – Beslutsunderlag inriktningsbeslut för program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 3. Göteborgs Stadshus AB:s handlingar 2024-12-16 § 153 4. Got Event AB:s styrelsehandlingar 2024-11-25 § 70 5. Higab AB:s styrelsehandlingar 2024-11-15 § 12 6. Idrotts- och föreningsnämndens handlingar 2024-11-26 § 159 7. Exploateringsnämndens handlingar 2024-11-18 § 271 8. Rapport – Uppdrag från kommunfullmäktige att ta fram förslag på åtgärder för att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden 9. Idrotts- och föreningsnämndens handlingar 2024-02-06 § 7 Ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2023-06-08 § 15 om vägvalsbeslut för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. I detta tjänsteutlåtande med tillhörande bilagor redogör stadsledningskontoret för ett samlat förslag till inriktning för fortsatt planering av uppdraget om ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet. Det samlade förslaget utgår ifrån respektive inriktningsbeslut som behandlats av berörda investerande nämnder och bolagsstyrelser. I ärendet föreslås att fyra av de uppdrag som gavs till nämnder och styrelser i kommunfullmäktiges vägvalsbeslut förklaras fullgjorda. Stadsledningskontoret föreslår även kommunfullmäktige att besluta om tre nya uppdrag till berörda nämnder och styrelser. Dessa avser att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden, att utreda möjlig utveckling av Burgårdsplatsen samt att utreda ett antal frågor kopplade till de finansiella konsekvenserna för staden. Beskrivning av ärendet Behov av att ersätta nuvarande bad och arena har genomlysts och utretts under ett antal år och ett antal politiska ställningstaganden och beslut har fattats längs vägen. Kommunfullmäktige beslutade 2022-04-28 § 16 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, trafiknämnden, Higab och Got Event planera för en ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. I beslutet gavs ett antal uppdrag till nämnder och styrelser med huvudinriktningen att placera en nybyggd arena på Scandinaviums nuvarande tomt, att parallellt utreda en om- och tillbyggnation av Scandinavium samt beakta tidigare utredning som föreslagit en placering på nuvarande Valhallabadets tomt. En återrapportering av uppdrag genomfördes i samband med kommunfullmäktiges vägvalsbeslut 2023-06-08 § 15. Kommunfullmäktiges vägvalsbeslut 2023-06-08 § 15 I beslutet gavs ett antal uppdrag till berörda nämnder och styrelser, där bland annat inriktningen avseende den nya arenans placering förtydligades genom placering av arenan på Valhallabadets tomt. Till grund för beslutet finns ett yrkande från Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna och Centerpartiet, som består av ett antal inriktningar och medskick för det fortsatta arbetet. Fyra av kommunfullmäktiges uppdrag återrapporteras i detta ärende. I samband med beslutet konstaterades att ett antal investeringsbeslut behöver fattas allteftersom arbetet med kommunfullmäktiges uppdrag fortskrider. Investeringsbeslut fattas i ett första steg i form av inriktningsbeslut som syftar till att etablera riktningen för den fortsatta planeringen rörande såväl tid, kostnad och innehåll. I nästa steg, det vill säga inför ett genomförande fattas genomförandebeslut, som motsvarar ett mer detaljerat förslag kring innehåll, leveranser, genomförandetider, ekonomiska ramar och effekter. Enligt övergripande bastidplan kan ett genomförandebeslut vara möjligt till år 2027, se bilaga 2 avsnitt 3.1.5. Nedan bild illustrerar det geografiska område som innefattas i uppdraget ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. Av bilden framgår uppdragets omfattning i förhållande till planprogrammets områdesgränser. Bild 1: Bilden visar omfattning för uppdraget ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet (heldragen linje) samt planprogrammets utbredning som även omfattar vissa närliggande ytor (heldragen linje samt kompletterande streckad linje). Nya identifierade förutsättningar och behov sedan vägvalsbeslutet 2023 Sedan kommunfullmäktiges vägvalsbeslut 2023 har ett antal behov identifierats, bland annat tillskapande av ytterligare stråk över Mölndalsån i form av en gång- och cykelbro i Blekealléns förlängning samt utveckling av Burgårdsplatsen. En utredning om utveckling av Burgårdsplatsen bedöms central både i kommunfullmäktiges uppdrag och i arbetet med planprogrammet enligt plan- och bygglagen, för att stärka programmets nyttor. Stadsledningskontoret föreslår därför kommunfullmäktige att ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att i samverkan med exploateringsnämnden och stadsmiljönämnden, utreda möjligheten till utveckling av Burgårdsplatsen. Identifierat behov av en ny gång- och cykelbro i Blekealléns förlängning är omhändertaget inom ramen för exploateringsnämndens förslag. Avseende kommunal service gav stadsbyggnadsnämnden 2024-06-18 § 451 ett uppdrag till stadsbyggnadsförvaltningen att i samverkan med ett antal berörda förvaltningar utreda förutsättningarna för att inom befintligt lokalbestånd möta tillkommande såväl som befintliga behov av grund- och förskolelokaler i området samt centrala staden. Uppdraget planeras att återrapporteras till stadsbyggnadsnämnden under våren 2025. I tillägg undersöks inom stadsbyggnadsförvaltningen, även möjligheten att finna alternativa placeringar av förskolor i närområdet. Inriktningsbeslut – ett investeringsbeslut om fortsatt planeringsinriktning Som tidigare beskrivits är ett första steg inom investeringsbeslut att besluta om riktning för den fortsatta planeringen, ett så kallat inriktningsbeslut. Inför själva genomförandet fattas ett så kallat genomförandebeslut. I ett första steg har nu förslag och underlag till inriktningsbeslut för de leveranser som medför ett investeringsbehov för staden, behandlats av exploateringsnämnden, idrotts- och föreningsnämnden samt Got Events och Higabs styrelser, se bilagor 4-7. Som en del i beredningen har även styrelsen för Göteborg & Co yttrat sig över Got Events ärende. Yttrandet finns att läsa i Stadshus handlingar, se bilaga 3. Bild 2: Samordnade inriktningsbeslut - ett steg i beslutsprocessen för stadsutvecklande och investerande nämnder och styrelser Kommunfullmäktiges uppdrag ska beaktas som en helhet, vilket förutsätter utredning och beslut i såväl enskilda delar och leveranser som i uppdraget i sin helhet. Berörda nämnders och styrelsers beslutade underlag och förslag till fortsatt planeringsinriktning utgör var och ett för sig beslutsunderlag för ställningstagande om inriktning för respektive investering och dess konsekvenser. Samtidigt har föreslagna åtgärder, utformningar och funktioner väsentliga inbördes beroenden, vilka har samverkats fram för att möjliggöra en helhet som sammantaget svarar upp mot efterfrågade leveranser och nyttor. Stadsledningskontorets ärende utgör underlag för att möjliggöra ett samlat ställningstagande i kommunstyrelse och kommunfullmäktige avseende den fortsatta planeringsinriktningen för uppdraget. Arbetssätt och samverkan utifrån stadens arbete inom metodiken program Kommunfullmäktiges uppdrag förutsätter samverkan mellan ett flertal kommunala förvaltningar och bolag och samordning av respektive nämnd och bolags nödvändiga investeringar för att möjliggöra ett genomförande. Arbetet leds och samordnas av stadsledningskontoret som organiserar arbetet utifrån stadens metodik inom stadsutveckling, genom ett så kallat program (programmet). Inom programmet finns en gemensam programorganisation där utsedda förvaltningar och bolag samverkar. Begreppet program kan ha olika betydelse i olika sammanhang. Begreppet återfinns exempelvis inom plan- och bygglagstiftningens planprogram och inom stadens styrning avseende planer och program. Det program som åsyftas som arbetssätt i kommunfullmäktiges uppdrag avser dock metodiken program, som medger hantering av frågor av hög komplexitet med ett antal okända parametrar samt innefattar ett antal projekt och uppdrag med behov av en hög grad av samordning. Rapport – beslutsunderlag inriktningsbeslut för program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” För att hantera såväl delar i form av enskilda leveranser som helhet har den gemensamma programorganisationen arbetat fram en övergripande rapport som utgör grund i respektive nämnds och styrelses beslutsunderlag. Detta för att tydliggöra i vilket sammanhang respektive nämnd och styrelses leverans och åtagande utgör en del utav. Rapporten utgör ett underlag för politiskt ställningstagande varför stadsledningskontoret i sitt tjänsteutlåtande i stora delar hänvisar till rapporten. Rapporten består dels av en övergripande beskrivning av den samlade leveransen, dels en fördjupning av den enskilda nämndens eller styrelsens leverans och åtagande. Rapporten innehåller därmed en beskrivning av det bolags- och förvaltningsgemensamma förslaget för området som helhet samt de fördjupade beskrivningarna kring innehåll, avvägningar och ekonomiska bedömningar för respektive nämnd och styrelses leverans. Rapportens disposition består av ett inledande kapitel som bland annat beskriver uppdragets bakgrund samt uppdragets ingående beroenden och avgränsningar. I kapitel 2 redogörs för ett antal utgångspunkter och ingångsvärden vilka, tillsammans med de förutsättningar som redogörs för i kapitel 1, ligger till grund för respektive nämnds och styrelses förslag och underlag till inriktning som redogörs för i kapitel 3. I kapitel 4 redogörs bilagor för ingående leveranser och komponenter. För att underlätta läsbarheten i den fortsatta beredningen i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige bifogas en sammanslagen rapport där samtliga fyra nämnders och bolags fördjupade beskrivningar ingår, se bilaga 2. Samlat förslag till inriktning för fortsatt planering av uppdraget ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet Det samlade förslaget till inriktning för en fortsatt planering av ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet utgår ifrån planprogrammets inriktning i enlighet med plan- och bygglagen (PBL), se bilaga 2 avsnitt 3.1.1 samt 3.1.2, tillsammans med de avvägningar och prioriteringar som gjorts utifrån kommunfullmäktiges uppdrag, se bilaga 2 avsnitt 3.1.3. Ett beslut om Program för del av evenemangsområdet inom stadsdelen Heden planeras att fattas av stadsbyggnadsnämnden första kvartalet 2025. Även samrådsbeslut för de två berörda detaljplanerna planeras till våren 2025. Ekonomiska bedömningar i förhållande till effektmål och nyttor Kommunfullmäktiges uppdrag att planera för ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet innebär sammanfattningsvis att förstärka evenemangsområdets kapacitet med en ny arenapark och ett nytt centralbad och utveckla området till blandstad för att åstadkomma en mer levande stadsmiljö och för att möta behoven i den växande staden. De förväntningar som ställs på uppdraget genom såväl politiska inriktningar och beslut som övriga för staden styrande dokument sammanfattas och redogörs för som effektmål, nyttor, leveranser samt krav och kriterier i rapporten, se bilaga 2 avsnitt 1.2.1. De leveranser inom uppdraget som medför ett investeringsbehov för staden samt är föremål för inriktningsbeslut i stadsledningskontorets ärende är Arenaparken, centralbad och sporthallar samt den övriga exploateringen i området (utbyggnad av allmän plats och övrig markberedning och kvartersmarksutveckling). Utöver investeringar i dessa anläggningar och funktioner omfattas även Got Events åtagande som ansvarig beställare av arenafunktionaliteten och driftsoperatör. Nämndernas och styrelsernas föreslagna åtgärder i respektive inriktningsbeslut bedöms sammantaget utgöra investeringar som kan möjliggöra redovisade effektmål och nyttor. En sammanställning av respektive nämnds och styrelses underlag och förslag framgår av bilaga 2 avsnitt 3.2.1 till 3.2.4. Uppdragets avgränsningar Uppdraget innefattar inte att hantera ersättningsanläggningar för de verksamheter som tillfälligt eller permanent avvecklas i området. Behovet av ersättningar omhändertas enligt ordinarie processer av de verksamheter och parter som har ansvar för frågan enligt reglementen och uppdrag. Programmet bevakar dock, genom samordning med berörda förvaltningar och bolag, att beroenden och förutsättningar för att möjliggöra genomförandet av ingående delar i ny arena och stadsutveckling i arenaområdet säkerställs. Styrelsen för Got Event AB:s bedömning och underlag avseende arenafunktionerna Nedanstående är en kortfattad sammanställning av omfattning, förslag och ställningstagande från Got Events beslutsunderlag. Underlaget och förslaget omfattar åtagande som utpekad operatör av arenaparken och som beställare och ansvarig för behovsbeskrivningen av arenornas kapacitet och funktionalitet. Nedan presenteras en summerad bild av investeringsförutsättningar för samtliga komponenter där en fördjupad redovisning avseende aktuell komponent redovisas i bilaga 2 avsnitt 3.2.2. Arenaoperatör (mnkr) Investering Arenafunktioner, installationer (utgifter) 200-250 Driftskonsekvenser (årlig resultatpåverkan) Driftnetto ny arena och annex (negativ resultatpåverkan) 300-340 Minskat driftnetto befintliga anläggningar 50 Årliga tillkommande driftskonsekvenser (negativ resultatpåverkan) 250-290 Tabell 1: I jämförelse med motsvarande tabell i bilaga 2 har justeringar genomförts för att förenkla läsbarhet. Innehållsmässigt har det inte genomförts några förändringar. Got Event bedömer att föreslagen inriktning för arenaparken indikerar en negativ resultatpåverkan om 300-340 mnkr. Nuvarande driftnetto inom Got Event genererar i dagsläget ett koncernbidragsbehov om cirka 50 mnkr årligen, det gäller för befintliga anläggningar i form av framförallt arena, bad och idrottshallar. De nya arenorna medför därmed en tillkommande negativ resultatpåverkan motsvarande 250-290 mnkr årligen i förhållande till idag och utifrån redovisade kalkylförutsättningar i övrigt. Sammantaget bedömer Got Event att Göteborg som evenemangsstad blir än mer attraktiv för arrangörer och besökare med ett nytt arenakvarter. Ullevi tillsammans med de nya multiarenorna innebär att Göteborg kommer att ha tre centralt belägna arenor i högsta internationella klass som kompletterar varandra. Det ökar Göteborgs konkurrenskraft som destination. Got Event lyfter i sitt tjänsteutlåtande vikten av att säkerställa att serviceytor är ändamålsenliga. Styrelsens ställningstaganden finns att läsa i sin helhet i bilaga 4. Styrelsen för Higab AB:s bedömning och underlag avseende arenaparken med mera Nedanstående är en kortfattad sammanställning av omfattning, förslag och ställningstagande från Higabs beslutsunderlag: • En multiarena med kapacitet för 16 000 läktarplatser, med inre arenatorg och stråk som kopplar an mot Svenska Mässan, samt logistikfunktioner samlade i en ”ryggrad” gemensam med Svenska Mässan. Här finns möjlighet till kommersiella tillägg som omfattar bland annat ytterligare hotell samt restauranger och service med entré mot Valhallagatan. • Ett annex med kapacitet för 3 500 läktarplatser. Det finns även möjlighet att i anslutning till annexet inkludera en isrink för att ersätta Valhallarinken. Nedan presenteras en summerad bild av investeringsförutsättningar för samtliga komponenter där en fördjupad redovisning avseende aktuell komponent redovisas i bilaga 2 avsnitt 3.2.1. Arenafunktion och Annex (inkl. Hotell) (mnkr) Investering Arena och Annex inklusive logistiklösning och kringfunktioner (utgifter) 6 500-7 500 Hotell och kommersiella tillägg (utgifter) 2 000-2 500 Driftskonsekvenser (årlig resultatpåverkan) Resultatpåverkan Arena och Annex 0 Resultatpåverkan Hotell och kommersiella tillägg +5 – -20 Årliga tillkommande resultatpåverkan +5 – -20 Tabell 2: I jämförelse med motsvarande tabell i bilagd 2 justeringar genomförts för att förenkla läsbarhet. Innehållsmässigt har det inte genomförts några förändringar Resultatpåverkan för Arena och Annex baseras på att Got Event bär Higabs totala kostnader över tid genom hyresersättning med produktionskostnadshyra. Med utgångspunkt i investeringsvolymerna uppgår bedömd årlig hyresnivå till 340-390 mnkr per år. Higab bedömer att av den samlade investeringsvolymen för arena, annex inklusive logistiklösning och kringfunktioner om 6 500-7 500 mnkr utgör investeringen för den nya multiarenan 4 000-5 000 mnkr. Bedömningen ligger därmed i linje med, och i ett något mer avgränsat spann, i förhållande till vägvalsbeslutet (3 500-5 000 mnkr) för motsvarande anläggningsdelar. Vad avser det kommersiella tillägget om 2 000-2 500 mnkr bedöms det kunna generera ett positivt driftnetto inklusive räntekostnader motsvarande ca 30-45 mnkr årligen. Inkluderas även avskrivningar sänker det dock det årliga driftnettot till i storleksordningen +5 mnkr till -20 mnkr. Higab bedömer att det i förstudien presenterade förslaget svarar väl upp till det politiska uppdraget och de effektmål som utvecklingen av evenemangsområdet ska uppnå. Det är ett mycket omfattande och komplext projekt och utbyggnaden av evenemangsområdet kommer pågå under lång tid där exempelvis arenans byggstart är planerad runt år 2031. Det anses därför inte möjligt att i nuläget förutse konjunkturläget, marknadsläget i byggbranschen eller räntenivåer, vilka är faktorer som har stor inverkan på den slutgiltiga investeringens storlek och den affärsmässiga värderingen av färdigställda projekt. Styrelsens ställningstaganden finns att läsa i sin helhet i bilaga 5. Idrotts- och föreningsnämndens bedömning och underlag avseende centralbad och sporthallar Nedanstående är en kortfattad sammanställning av omfattning, förslag och ställningstagande från idrotts- och föreningsnämndens beslutsunderlag: • Ett centralbad, som utgör simarena med kapacitet för 2 000 läktarplatser, motionssim, undervisningsbassänger, hoppbassäng och familjebad. • Fyra sporthallar, där tre sporthallar ersätter befintliga funktioner och en fjärde tillkommer för att möta centrumskolors behov. Nedan presenteras en summerad bild av investeringsförutsättningar för samtliga komponenter där en fördjupad redovisning avseende aktuell komponent redovisas i bilaga 2 kapitel 3.2.3. Centralbad och idrottshallar (mnkr) Investering Centralbad (utgifter) 2 000-2 300 Sporthallar (utgifter) 500-600 Kommersiella lokaler och kontor (utgifter) 300-500 2 800-3 400 Driftskonsekvenser (årlig resultatpåverkan) Fastighetskostnader 200-220 Verksamhetskostnader 120-150 Verksamhetsintäkter 60-80 Årliga tillkommande driftskonsekvenser (negativ resultatpåverkan) 240-310 Tabell 3: I jämförelse med motsvarande tabell i bilaga 2 har justeringar genomförts för att förenkla läsbarhet. Innehållsmässigt har det inte genomförts några förändringar. Idrotts- och föreningsnämnden bedömer att de tillkommande årliga driftkonsekvenserna medför en tillkommande kostnadsbelastning för nämndens kommunbidragsfinansierade verksamhet med i storleksordningen 240-310 mnkr. Placeringen av ett nytt centralbad och ersättningen av befintliga idrottshallar i området övergår från ägande, drift och förvaltning i stadshuskoncernens regi till nämndsorganisation. Det innebär fullt tillkommande kostnader, eftersom det inte ersätter några befintliga anläggningar i nämndens nuvarande verksamhet. Idrotts- och föreningsnämndens bedömer att en ny anläggning kommer att utgöra en av stadens största idrottsanläggningar, vilket möjliggör bred verksamhet för både allmänhet och föreningsliv. Förslaget utgår från dagens kvalitet och utbud i Valhallabadet och Valhalla sporthallar, men innebär också en modernisering och kapacitetsökning utifrån dagens verksamhetskrav. Idrotts- och föreningsnämndens sammanfattande bedömning är att förslaget till fortsatt planeringsinriktning för anläggningen i hög grad motsvarar kommunfullmäktiges intentioner i vägvalsbeslutet 2023. Nämndens ärende med ställningstaganden finns att läsa i sin helhet i bilaga 6. Exploateringsnämndens bedömning och underlag avseende exploateringen Nedanstående är en kortfattad sammanställning av omfattning, förslag och ställningstagande från exploateringsnämndens beslutsunderlag: • Bostäder • Kontor och verksamhetslokaler • Möjlighet till förskola • Sammankopplande stråk och ny bro mot Gårda (Blekebron) • Utveckling av allmän plats, i form av gator och torg, åstråket längs Mölndalsån samt Burgårdsparken, vars kvaliteter ska förädlas som del av uppdraget. Nedan presenteras en summerad bild av investeringsförutsättningar för samtliga komponenter där en fördjupad redovisning avseende aktuell komponent redovisas i bilaga 2 kapitel 3.2.4. Exploatering (mnkr) Investering Exploateringsinkomster (inkomster) 600-850 Exploateringsutgifter (utgifter) 700-1 200 varav Kvartersmarksutveckling (utgifter) 160-270 varav Utbyggnad Allmän plats (utgifter) 460-740 varav Risk (utgifter) 80-130 Driftkonsekvenser (årlig resultatpåverkan) Årliga tillkommande driftkonsekvenser (negativ resultatpåverkan) 20-40 Tabell 4: I jämförelse med motsvarande tabell i bilaga 2 har justeringar genomförts för att förenkla läsbarhet. Innehållsmässigt har det inte genomförts några förändringar. Exploateringsnämndens bedömning avseende exploateringsekonomin indikerar att markförsäljningar och exploateringsbidrag inte täcker de exploateringsåtgärder som följer av att iordningställa byggbar mark och bygga ut allmän plats. Tillkommande drift- och kapitalkostnadseffekter till följd av exploateringen belastar i slutändan stadsmiljönämndens kommunbidragsfinansierade verksamhet. I exploateringsnämndens underlag och i den bilagda huvudrapporten redogörs även för möjliga eller grundläggande följdinvesteringar inom staden, men som inte ingår i redovisade spann ovan och inte ingår som en del av detta ärende. Det avser exempelvis en möjlig utveckling av Burgårdsplatsen eller förstärkning av Gårdabron. Dock utgör bedömda driftkostnader för dessa möjliga åtgärder en andel av de redovisade driftkonsekvenserna i tabellen ovan. Även den VA-utbyggnad som krävs för anslutning av den norra delen av programområdet redovisas i grova ekonomiska termer, samt att det innebär ett investeringsåtagande för Göteborg Energi för att lösa energiförsörjningen till området. Tillkommande VA- och energilösningar hanteras inom ramen för ordinarie affärs- och avgiftsmodeller och respektive avgiftskollektiv. Sammantaget bedömer exploateringsnämnden att givet de ekonomiska bedömningarna och de risker och osäkerheter som föreligger, är sannolikheten stor att exploateringsinvesteringarna till följd av stadsutvecklingen vid evenemangsområdet kommer att resultera i ett negativt ekonomiskt resultat för exploateringsekonomin. Samtidigt ska det vägas mot stadens övergripande ekonomiska intresse av att vara en konkurrenskraftig evenemangs- och besöksstad och övriga nyttor som genereras inom staden som helhet. Exploateringsnämnden konstaterar även att det förslag till utveckling inom evenemangsområdet som planprogrammet förordar utgör ett kompakt markutnyttjande av ett centralt beläget område. Planprogrammets föreslagna innehåll är att betrakta som ett maximalt alternativ avseende möjlig byggrätt. Därför bedöms möjligheterna att möta ett önskemål om ytterligare exploatering inom området vara begränsade. Nämndens ärende med ställningstaganden finns att läsa i sin helhet i bilaga 7. Göteborgs Stadshus AB:s yttrande Stadshus har yttrat sig över underlag och förslag till fortsatt planeringsinriktning från Higab respektive Got Event för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. Yttrandet syftar till att belysa de finansiella konsekvenserna för Stadshuskoncernen och utgöra ett kunskapsunderlag i den fortsatta planeringen och är således inte ett yttrande över föreslagen omfattning, innehåll eller gjorda avvägningar. Stadshus yttrande framgår i sin helhet i bilaga 3. Stadshus konstaterar att det utifrån finansiella förutsättningar i dag avseende resultatnivåer, uttagspraxis och nuvarande krav på koncernbidragsfinansiering av vissa verksamheter, medför betydande utmaningar att finansiera ett ytterligare årligt underskott i storleksordningen 300 mnkr inom Stadshuskoncernens finansiella samordning. För att hantera resultatkonsekvenserna inom koncernen resonerar Stadshus över tre alternativ som inte utesluter varandra, utan kan utgöra delar av en helhet. Huvuddragen i alternativen avser: • Finansiering inom ramen för den finansiella samordningen genom ökade uttag från bidragsgivande bolag eller minskad koncernbidragsbelastning till idag bidragstagande verksamheter. • Finansiering genom minskade utdelningar till ägaren. • Kapitalisering av det arenaägande bolaget med medel som inte kräver avkastning, exempelvis genom att bygga upp kapital från löpande resultat eller genom avyttring av tillgångar inom stadshuskoncernen. Stadshus framhåller att det är väsentligt i det fortsatta planeringsarbetet att frågan om finansiering och framtida driftsfinansiering tas vidare tidigt i processen. Det gäller generellt för samtliga alternativ som presenterats ovan. Särskilt gäller det vid en eventuell inriktning mot att skapa egen finansiering genom att succesivt bygga upp ett kapital från löpande årsresultat eller planera för eventuella avyttringar, så att de kan ske i ett fördelaktigt marknadsläge. Återrapportering av uppdrag från kommunfullmäktiges vägvalsbeslut 2023 I detta ärende görs även en återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag nummer 4, 5, 6 och 8 som gavs till nämnder och styrelser i vägvalsbeslutet 2023. Kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder och styrelser får i uppdrag att arbeta för förbättrad totalkalkyl och konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal Got Event har sammanställt ett faktaunderlag utifrån uppdraget som finns med som en bilaga till styrelsens inriktningsbeslut, se handlingar i bilaga 4. Underlaget utgör ett komplement till och fördjupning av tidigare genomförd beskrivning av behov från december 2022. Slutsatsen i underlaget är att arenans kapacitetsbedömning om minst 16 000 sittplatser som fanns med i behovsbeskrivningen kvarstår. Utifrån uppdraget görs tolkningen att arenan med denna dimensionering blir konkurrenskraftig och över tid kommer kunna motsvara behov för såväl arrangörer som publik. Got Event har arbetat in faktaunderlaget i sin rapport, se bilaga 4. Utifrån att uppdraget hanteras inom ramen för det underlag som ingår i inriktningsbeslutet anser stadsledningskontoret att uppdraget till kommunstyrelsen, att arbeta för förbättrad totalkalkyl och konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal, kan förklaras fullgjort. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden. Stadsledningskontoret har genomfört en utredning i dialog med ingående parter i programorganisationen och akademin som resulterat i en rapport, se bilaga 8. Stadsledningskontorets utredning syftar till att samlat redovisa de utredningar och den dokumentation som finns framtagen om Valhallabadets kulturhistoriska värden, såväl materiella som immateriella. Utredningens huvudfokus har varit att beskriva hur nämnder och styrelser över tid kan bidra till att exempelvis byggnadsdelar, konstnärlig utsmyckning eller installationer återskapas i nytt centralbad eller i nya arenakroppar. Rapporten utgör ett kunskapsunderlag, vilket ger berörda förvaltningar och bolag en samlad bild över vilken dokumentation samt värderande analyser som så långt finns tillgängligt om kulturhistoriska värden kopplat till badet, där berörda nämnder och styrelser kan ta frågorna vidare i sina respektive processer. Utifrån framtagen rapport och att kulturhistoriskt värde identifierats som ett område som programorganisationen bevakar, bedömer stadsledningskontoret att uppdraget, att ta fram förslag på åtgärder för att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden, kan förklaras fullgjort. Idrotts- och föreningsnämnden får i samverkan med exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att omhänderta ersättningsbehovet som rivningen av de tre sporthallarna medför Idrotts- och föreningsförvaltningen har redovisat uppdraget i samband med delårsrapporten mars vid idrotts- och föreningsnämndens sammanträde 2024-04-23 § 54. I delårsrapporten framgick att förvaltningen avsåg att hantera uppdraget inom ramen för planeringen av ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. I det inriktningsbeslut som togs av idrotts- och föreningsnämnden 2024-11-26 § 159 finns underlag för hur Valhalla sporthallar ska ersättas av nya sporthallar för att motsvara dagens kvalitet och utbud men samtidigt ta höjd för en modernisering och kapacitetsökning utifrån dagens verksamhetskrav. Stadsledningskontoret anser att uppdraget kan förklaras fullgjort med grund i att underlag och förslag till inriktningsbeslut innehåller tre sporthallar med möjlighet att bygga ytterligare en fjärde sporthall. Det planeras även för en byggordning utan verksamhetsbortfall. Idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att utreda hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra badanläggningar. I utredningen ska även planerade investeringar i kranskommunerna beaktas. Utredningen ska innehålla en tidplan över andra planerade investeringar för områdesbad eller liknande Uppdraget har återrapporterats i form av en rapport som behandlades i Göteborgs Stads idrotts- och föreningsnämnd 2024-02-06 § 7, se bilaga 9. I rapporten har Valhallabadets verksamhet kartlagts utifrån dess funktioner, utbud, beläggningsgrad och bokningsstatistik. Rapportens sammanfattande bedömning är att en period utan Valhallabadet i drift i förlängningen skulle ha en negativ inverkan på folkhälsa och simkunnighet i staden. Det föreningsliv som idag har verksamhet i Valhallabadet löper risk att tvingas lägga ned verksamhet. Med anledning av detta anges att det är angeläget att bevara Valhallabadets verksamhet tills dess att ersättning genom ett nytt centralbad är på plats. De slutsatser som framkommit i rapporten ingår i idrotts- och föreningsnämndens förslag till inriktningsbeslut. En central del i förslaget är den utbyggnadsordning som möjliggör för berörda verksamheter att fortsätta vara i drift till dess att en ersättningsbyggnad är på plats. Stadsledningskontoret bedömer att uppdraget, att utreda hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra badanläggningar, kan förklaras fullgjort. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret leder och samordnar uppdraget om ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet där helhetssyn och samordning mellan leveranser och samverkan mellan nämnder/förvaltningar och styrelser/bolag är huvudsakliga förutsättningar för att säkerställa uppdragets framdrift. Uppdraget förutsätter utredning och beslut i såväl enskilda leveranser som i uppdraget i sin helhet. Stadsledningskontorets ärende och förslag till beslutspunkterna 1 till 4 ska beaktas som en helhet och utgör ett samlat förslag till inriktning för den fortsatta planeringen i uppdraget ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet. Stadsledningskontorets förslag omfattar respektive nämnds och styrelses beslutade underlag och förslag. Ärendet utgör underlag för att möjliggöra ett samlat ställningstagande i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Inriktningsbeslut utgör ett första steg av två i beslutsprocessen varav stadsledningskontoret avser att återkomma till kommunstyrelse och kommunfullmäktige med ett genomförandebeslut 2027, under förutsättning att fortsatt framdrift sker enligt aktuell bastidsplan, se bilaga 2 avsnitt 3.1.5. I underlagen från idrotts- och föreningsnämnden och Higab beskrivs möjligheter med och konsekvenser av att frångå respektive förslag i detta ärende genom ett antal valbara åtgärder. Stadsledningskontoret kan konstatera att valbara åtgärder har beskrivits på olika sätt i respektive nämnds och styrelses underlag. Stadsledningskontoret hänvisar till respektive underlag för en beskrivning av dessa åtgärder. Anspråken på tillgänglig yta inom programmets geografiska avgränsning är omfattande vilket innebär att stora behov av samnyttjande uppstår, där avvägningar och prioriteringar har varit och fortsatt är nödvändiga. Samtidigt har möjligheten att lösa vissa av anspråken, främst utbildningslokaler, genom att se frågan bredare inom centrala staden också blivit aktuell. Samnyttjande av skolgård och serviceyta är inte möjlig att genomföra i den norra delen av området, men genom omflyttning av verksamheter inom befintliga lokaler skulle staden kunna lösa behovet av utbildningslokaler inom centrala staden. Mot bakgrund av detta samt för att möjliggöra bostäder i den norra delen av området har programmet valt att inte föreslå en ny skola inom området. För att möjliggöra denna bostadsbebyggelse, men även för att säkerställa en levande stad och naturliga flöden genom att skapa nya stråk är det nödvändigt att dela centralbadet i två delar som förslaget visar. Behov och anspråk på Valhallagatan som planeras bli en multifunktionell gata är en annan fråga som ställer höga krav på samnyttjande. Här ställer anspråken stora krav på väl avvägda lösningar som gynnar hela området samtidigt som de särskilda behov som uppstår i ett evenemangsområde säkerställs. Det samlade förslaget genom föreslagna åtgärder, innehåll och omfattning innebär betydande finansiella konsekvenser för staden vid ett genomförande. Nämnders och styrelsers bedömningar och beskrivningar av investeringsvolymer och drift- och resultatmässiga konsekvenser beskrivs fortsatt i relativt breda spann. Detta för att fortsatt spegla osäkerheten och möjligt kunskapsläge i detta skede. För att tydliggöra den ekonomiska styrningen i en fortsatt planering har stadsledningskontoret valt att lyfta in bedömda spann i föreslagna beslutssatser. Ur stadsledningskontorets perspektiv ska den övre delen av spannet ses som ett maximalt tak om risker och osäkerheter faller ut och inte som ett riktmärke för eftersträvad omfattning. Mot bakgrund av beskrivna investeringsnivåer och redovisade risker vill stadsledningskontoret understryka vikten av att på olika sätt arbeta för att eftersträva den lägre delen av föreslagna spann, genom att kontinuerligt se över åtgärder för att minimera risker och osäkerheter samt söka kostnadseffektiva lösningar. Stadsledningskontoret kan konstatera att vad det gäller arenafunktionerna och centralbadsfunktionerna ligger de uppdaterade ekonomiska bedömningarna i linje med tidigare redovisade investeringsvolymer i vägvalsbeslut och tidigare utredningar kring nytt centralbad. De väsentliga förändringar som skett sedan vägvalsbeslutet knyts främst till omhändertagande av den så kallade ryggraden, gemensam logistiklösning med mässan, och en förstärkning av ett inre arenatorg för att knyta ihop arenakropparna och möjliggöra ett inre stråk till Svenska Mässan. I det samlade förslaget ingår även tillägg som framkommit under förstudiearbetet avseende att kunna omhänderta en ersättning för Valhallarinken inom Arenaparken samt att inrymma en fjärde sporthall på det nya centralbadet för att möta ett mer långsiktigt behov av idrottshallar för centrumskolor och framtida föreningsbehov. De begränsningar som har framkommit under planprogramsarbetet vad det gäller den totala exploateringsgraden för området som helhet, kraven kring kulturhistoriska värden och höjdskala, behovet av fria ytor och inriktningen kring fördelning av upplåtelseformer medför begränsade möjligheter att leverera en exploateringsekonomi i balans för området. I förhållande till bedömningen av exploateringsförutsättningarna i vägvalsbeslutet kan stadsledningskontoret konstatera att bedömda exploateringsbidrag och markförsäljningar inte kommer att kunna täcka bedömda utgifter för markberedande åtgärder och utbyggnad av allmän plats utifrån de avvägningar som gjorts för området som helhet samt kvarstående osäkerheter. En osäkerhet rör bland annat möjliga intäkter i området både utifrån vilket slutligt innehåll det blir kring byggrätterna och vilken slutlig markvärdering som följer av framtida förhandlingar. Det ska samtidigt lyftas att i bedömda exploateringsinkomster ingår en intern försäljning av mark till Higab om cirka 400 mnkr, som därmed utgör en del av Higabs investeringskalkyl för arenafunktionerna och det kommersiella tillägget. Värderingen av detta belopp är fortsatt osäker, men där en slutlig värdering och förhandling påverkar både exploateringskalkylen och Higabs investeringsvolym. I någon mån handlar en slutlig värdering om vart i kommunkoncernen den ekonomisk belastningen läggs, som del av Higabs hyra mot Got Event och en belastning inom bolagskoncernen, eller som ett lägre exploateringsnetto i kommunens böcker. För exploateringsnämnden avser föreslaget spann i beslutssatsen bedömda exploateringsutgifter för kvartersmarkutveckling och utbyggnad av allmän plats med inarbetade riskpåslag. Utgångspunkten för att styra på exploateringsutgifterna och inte på ett exploateringsnetto utgår dels från att låta utgifterna utgöra de styrande begränsningar i den fortsatta planeringen, dels för att det inte finns någon så tydlig direkt koppling mellan utgifterna och möjliga intäkter. Det förutsätter dock att arbetet fortsatt ska verka för att optimera intäktsmöjligheterna. Sammanfattningsvis bedömer stadsledningskontoret att det samlade förslaget svarar mot de beslut och inriktningar som härrör från kommunfullmäktiges vägvalsbeslut samt yrkande 2023. Det samlade förslaget bedöms bidra till att möjliggöra de fyra effektmålen avseende evenemang, folkhälsa, stadsutveckling och ekonomisk utveckling. Stadsledningskontoret föreslår kommunstyrelse och kommunfullmäktige att godkänna den samlade inriktningen för en fortsatt planering av uppdraget för ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet enligt beslutspunkterna 1 till 4. Stadsledningskontoret ser behov av att föreslå kommunfullmäktige tre nya uppdrag till berörda nämnder och styrelser. Stadsledningskontoret bedömer att idrotts- och föreningsnämnden tillsammans med Higab, samt i samverkan med exploateringsnämnden, bör få i uppdrag att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden. Detta för att tydliggöra ansvaret i arbetet framåt. Mot bakgrund av Stadshus yttrande föreslår stadsledningskontoret att Stadshus får i uppdrag att i samband med kommande genomförandebeslut redovisa fördjupade scenarier och förslag kring finansiering av investering och drift av en ny arenapark. Stadsledningskontoret föreslår även att kommunfullmäktige ger stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att i samverkan med exploateringsnämnden och stadsmiljönämnden, utreda möjligheten till utveckling av Burgårdsplatsen i syfte att stärka programmets nyttor. Slutligen bedömer stadsledningskontoret att fyra av de uppdrag som kommunfullmäktige gav nämnder och styrelser i vägvalsbeslutet 2023 kan förklaras fullgjorda med hänvisning till avsnitt om återrapportering av uppdrag från kommunfullmäktiges vägvalsbeslut 2023. Magnús Sigfússon Eva Hessman Direktör Särskilda strukturella frågor Stadsdirektör Bilaga 1 Kommunfullmäktige Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: 2023-06-08 Vägvalsbeslut inom planeringen för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet § 15, 0367/21 Beslut Enligt kommunstyrelsens förslag: 1. Kommunstyrelsen får fortsatt uppdrag att, tillsammans med stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden, Higab AB och Got Event AB planera för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, med placering av arenan på Valhallabadets tomt. 2. Kommunfullmäktiges uppdrag 2022-04-28 § 16 punkt 2 till kommunstyrelsen att, tillsammans med byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, trafiknämnden, Higab AB och Got Event AB parallellt utreda en om- och tillbyggnation av Scandinavium, antecknas och förklaras fullgjort och utreds därmed inte vidare. 3. Kommunfullmäktiges uppdrag 2022-04-28 § 16 punkt 1 till kommunstyrelsen att, tillsammans med byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, trafiknämnden, Higab AB och Got Event AB beakta utredningen som föreslår en placering av en ny arena på Scandinaviums tomt i det fortsatta arbetet, antecknas och förklaras fullgjort och utreds därmed inte vidare. 4. Kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder och styrelser får i uppdrag att arbeta för förbättrad totalkalkyl och konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal. 5. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden. 6. Idrotts- och föreningsnämnden får i samverkan med Exploateringsnämnden och Stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att omhänderta ersättningsbehovet som rivningen av de tre sporthallarna medför. 7. Kommunstyrelsen samt berörda nämnder och styrelser får i uppdrag att säkerställa framdrift i arbete kopplat till nytt centralbad och ny arenapark. 8. Idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att utreda hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra badanläggningar. I utredningen ska även planerade investeringar i kranskommunerna beaktas. Utredningen ska innehålla en tidplan över andra planerade investeringar för områdesbad eller liknande. 9. Kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder och styrelser får i uppdrag att planera för hög övrig exploatering på arenakroppen. Handling 2023 nr 128. Kommunfullmäktige Yrkanden Axel Darvik (L), Daniel Bernmar (V), Axel Josefson (M) Jonas Attenius (S) och Emmyly Bönfors (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Petra Elf (MP) yrkar bifall till förslaget från MP i kommunstyrelsen. Elisabet Lann (KD) yrkar att ärendet ska återremitteras till kommunstyrelsen i enlighet med yrkande från KD i kommunstyrelsen. Emma Altenhammar (SD) yrkar att ärendet ska återremitteras till kommunstyrelsen i enlighet med yrkande från SD i kommunstyrelsen. Propositionsordning Yrkande om återremiss och motivering ska ses som en helhet enligt 5 kap 50 § kommunallagen. Om inget av återremissyrkandena biträds av en tredjedel av ledamöterna faller yrkandena. Ordföranden föreslår med anledning härav att proposition först ställs på bifall respektive avslag på varje återremissyrkande med sin motivering. Kommunfullmäktige godkänner redovisad propositionsordning. Ordföranden ställer först propositioner på bifall respektive avslag på återremissyrkandet med motiv från Elisabet Lann och finner att det har avslagits. Ordföranden ställer härefter propositioner på bifall respektive avslag på återremissyrkandet med motiv från Emma Altenhammar och finner att det har avslagits. Ordföranden ställer därefter propositioner på kommunstyrelsens förslag och yrkandet från Petra Elf och finner att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Omröstning begärs. Omröstning Godkänd voteringsproposition: ”Ja för bifall till kommunstyrelsens förslag. Nej för bifall till yrkandet från Petra Elf”. Omröstningen utfaller med 63 Ja mot 5 Nej. 13 ledamöter avstår från att rösta. Hur var och en röstar framgår av bilaga 18. Reservationer Ledamöterna från SD reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet. Ledamöterna från MP reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet. Ledamöterna från KD reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet. Kommunfullmäktige Protokollsutdrag skickas till Kommunstyrelsen Stadsbyggnadsnämnden Exploateringsnämnden Idrotts- och föreningsnämnden Higab AB Got Event AB Dag för justering 2023-06-19 Vid protokollet Sekreterare Christina Hofmann Ordförande Aslan Akbas Justerande Justerande Håkan Eriksson Margareta Broang Justerande Lisbeth Sundén Andersson Bilaga 2 Rapport – beslutsunderlag inriktningsbeslut Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 goteborg.se Sammanfattning Denna rapport utgör en samlad beskrivning av det förslag som arbetats fram inom det samordnande arbetet kring ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet”. Deltagande parter i arbetet är stadsledningskontoret, idrotts- och föreningsförvaltningen, exploateringsförvaltningen, Got Event AB och Higab AB. Samverkansarbetet syftar till att främja samordning och framdrift mot de politiska uppdrag som gavs parterna genom kommunfullmäktiges uppdrag 2022 och 2023. Rapporten består av två huvuddelar: • En gemensam beskrivning av det samlade förslaget, som ingår i samtliga beslutsunderlag till i berörda nämnder och styrelser. • En särskild beskrivning för respektive ingående komponent/investering, som omfattar fördjupat beslutsunderlag rörande berörd styrelses eller nämnds komponenten som del i det samlade förslaget. Följande investeringsobjekt omfattas av inriktningsbeslutet: arenapark (multiarena och annex med gemensamma logistiklösningar och kringfunktioner, centralbad och sporthallar samt exploatering. Rapporten utgör ett underlag för politiskt ställningstagande kring inriktning i tid, kostnad och innehåll, för fortsatt arbete för att utveckla programområdet enligt kommunfullmäktiges uppdrag 2022-04-28 samt genom vägvalsbeslutet i kommunfullmäktige 2023-06-08. Förslag till inriktningsbeslut planeras att fattas under 2024 i investerande nämnder och styrelser för respektive komponent, med ett samlat inriktningsbeslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under våren 2025. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Innehåll 1 Inledning ......................................................................................... 4 1.1 Bakgrund ................................................................................... 4 1.2 Om uppdraget ........................................................................... 5 1.2.1 Det gemensamma politiska uppdraget .............................. 5 1.2.2 Inriktningsbeslut – omfattning i detta skede ....................... 8 1.2.3 Beroenden och avgränsningar ........................................... 9 2 Utgångspunkter och ingångsvärden .......................................... 11 2.1 Styrande dokument ................................................................. 11 2.2 Övriga ingångsvärden ............................................................. 11 2.2.1 Hållbarhet ........................................................................ 11 2.2.2 Kulturhistoriska värden .................................................... 13 3 Förslag till utveckling av evenemangsområdet ........................ 14 3.1 Samlat förslag för evenemangsområdet ................................. 14 3.1.1 Utgångspunkter i planprogrammet................................... 14 3.1.2 Omfattning och innehåll ................................................... 15 3.1.3 Avvägningar och prioriteringar i förhållande till uppdrag, effektmål och nyttor ........................................................................ 16 3.1.4 Ekonomiska förutsättningar och konsekvenser ............... 19 3.1.5 Övergripande tidplan för utbyggnad................................. 25 3.2 Beskrivning av ingående komponenter och investeringsobjekt ………………………………………………………………………27 3.2.1 Arenaparken: Higab ......................................................... 27 3.2.2 Arenaparken: Got Event .................................................. 38 3.2.3 Centralbad och sporthallar ............................................... 46 3.2.4 Exploateringsprojekt ........................................................ 56 4 Bilagor ........................................................................................... 67 Förteckning bilagor Bilaga, Bilaga, namn nr 1 Ingående komponenter 2 Förstudie Nya arenor i Göteborg - Higab 3 Behovsbeskrivning nya inomhusarenor - Got Event 4 Förbättrad totalkalkyl och konkurrenskraftig arena - Got Event 5 Behovsbeskrivning Ullevis funktionalitet - Got Event 6 Behovsbeskrivning centralbad och sporthallar - Idrott- och föreningsförvaltningen 7 Förstudie centralbad och sporthallar - Idrott- och föreningsförvaltningen 7 Översiktskarta och detaljkarta - Exploateringsförvaltningen Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 1 Inledning 1.1 Bakgrund Göteborg har som ambition att vara en konkurrenskraftig evenemangs- och besöksstad och som en del i detta pågår ett planeringsarbete för utveckling av evenemangsområdet. Det är ett steg för att utveckla staden som destination och fortsatt säkra tillgång till mötesplatser för evenemang, rörelse och umgänge för såväl göteborgare som besökare till staden. Pågående arbete har sin grund i ett antal politiska ställningstaganden och beslut. Beslut fattades i kommunfullmäktige 2022-04-28 via gemensamt yrkande från M, S, D, V, L och C där kommunstyrelsen fick i uppdrag att planera vidare för ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet i samverkan med flertalet nämnder och bolagsstyrelser inom staden. Vägvalsbeslutet i kommunfullmäktige 2023-06-08 förtydligade inriktningen i uppdraget bland annat rörande placering av den nya arenan. Det politiska uppdraget innebär att förstärka evenemangsområdets kapacitet med en ny multiarena och ett nytt centralbad och utveckla området till blandstad, för att åstadkomma en mer levande stadsmiljö och för att möta behoven i den växande staden. Syftet med programmet är att möjliggöra för stadsutveckling i evenemangsområdet med centralbad, arenor och blandstad. I vägvalsbeslutet i juni 2023 konstaterades att ett antal investeringsbeslut kommer att behöva fattas kopplat till programmets innehåll. Utgångspunkten är att beslut fattas först i de nämnder/styrelser som kommer att bära investeringar, och därefter i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Investeringsbeslut fattas i första steget i form av inriktningsbeslut, som etablerar riktningen för fortsatt arbete rörande såväl tid, kostnad och innehåll, med efterföljande slutliga genomförandebeslut längre fram i processen. Denna rapport utgör ett underlag för inriktningsbeslut som beslutsunderlag och utgör ett förslag tillplaneringsinriktning för fortsatt arbete och grund för politiskt ställningstagande. Rapporten omfattar ett förslag till inriktning för fortsatt utveckling av stadsutvecklingsområdet för att möta kommunfullmäktiges uppdrag, en beskrivning av konsekvenser och förutsättningar i tid, innehåll och ekonomi samt centrala avvägningar och knäckfrågor som gjorts utifrån måluppfyllnad och kvalitet, ekonomi och tid. Investerande nämnder och styrelser får utöver detta en fördjupad rapportdel för respektive investeringar – se avsnitt 1.2.2 samt 3.2. Förslaget utgår från ett antal antaganden och förutsättningar som beskrivs i planprogrammet. Arbetet med planprogrammet har varit en del i det arbete som pågått inom ramen för samordningsarbetet, där PBL-processerna inklusive planprogramsprocessen nära samverkas med övriga leveranser, för att säkra att arbetet går i takt. Fortsatta klargöranden och specifikationer av området, dess förutsättningar och dess mer detaljerade planering av gestaltning och innehåll i området fortsätter i arbetet framåt, bland annat i form av detaljplaner för norra Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 och södra området, kvalificerade gestaltningsprocesser och flertalet fördjupande studier. Fortsatt samordning kommer även att behöva ske med pågående planering och genomföranden av stadsutvecklings- eller infrastrukturarbete i den angränsande geografin. Rapporten har tagits fram med deltagande från samtliga i parter i det samordnande arbetet. 1.2 Om uppdraget 1.2.1 Det gemensamma politiska uppdraget Uppdraget innebär en utveckling av ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet – ett uppdrag som samtliga av stadens i uppdraget utpekade parter arbetar gemensamt för att svara på. Genom beslut i Kommunstyrelsen 2021-02-10, Kommunfullmäktige 2022-04- 28 samt Kommunfullmäktige 2023-06-08 har politiken uttryckt en vilja och riktning kring vad som ska åstadkommas i området. De förväntningar som ställs på uppdraget genom såväl ovan politiska beslut som övriga för staden styrande dokument sammanfattas och beskrivs i effektmål, nyttor, leveranser samt krav och kriterier. Dessa sammanfattas i en nyttorealiseringsplan för det gemensamma arbetet, som samlar och konkretiserar den styrningen genom politiska uppdrag och direktiv, hur dessa förhåller sig till varandra – och tydliggör på vilket sätt arbetet ska nå uppsatta mål samt säkra att leveranser svarar mot dessa 1.2.1.1 Effektmål och nyttor Det gemensamma arbetet ska uppnå följande effektmål genom att förverkliga följande nyttor: Effektmål Nyttor Genom att skapa: • förutsättningar för fler besökare och bättre besökarupplevelser Bidra till att stärka • bättre förutsättningar för arrangörer att välja Göteborg i syfte att skapa ett attraktivare Göteborg som en och breddat evenemangsutbud attraktiv och hållbar • bättre förutsättningar för elitidrott och tävlingsverksamhet destination • integrerade och effektiva logistiklösningar för gods och besökare • förutsättningar för att leverera miljö- och klimatsmarta evenemang Genom att skapa: Skapa en attraktiv • en upplevelserik, blandad och trygg stadsmiljö lustfylld att gå, mötas och vistas i där stadsmiljö för både evenemangen är en naturlig del besökare, boende • tydliga och gena stråk inom och till angränsande stadsdelar för att överbrygga och verksamma barriärer och skapa en sammanhållen stad • effektiva lösningar för hållbar mobilitet som ger fotgängare, cyklister och kollektivtrafikresenärer tydlig prioritet. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 • en nära stadsdel med goda boendemiljöer som lockar olika målgrupper att vilja leva och bo i området. • skapa och utveckla det blågröna stråket samt utveckla parkmiljöer och andra gröna kvaliteter, väl integrerade i stadsmiljön som även tillgodoser behov i omgivande stadsdelar • ett väl gestaltat område som blir en modig arkitektonisk förebild i syfte att bidra till stadens attraktivitet och identitet • tillgång till viss samhällsservice inom området som även kan tillgodose visst behov i omgivande stadsdelar Genom att skapa: • goda möjligheter till fysisk aktivitet för allmänheten Bidra till mer • goda möjligheter för breddidrott välmående • goda möjligheter till föreningsliv och föreningsidrott göteborgare • goda förutsättningar för skolidrott • goda möjligheter för rekreation, sociala möten och upplevelser för allmänheten, både boende och besökare Genom att skapa: • fler arbetstillfällen inom besöksnäringen • bredare underlag för handel, restauranger och andra verksamheter Bidra till en hållbar • stärka göteborgsregionens näringsliv och företagsklimat genom att locka kompetens ekonomisk och attrahera talang utveckling för • effektivt samnyttjande av ytor och funktioner genom att integrera arenorna i Göteborg och dess stadsmiljön näringsliv • långsiktigt hållbara och energieffektiva lösningar i samband med utbyggnaden av området och uppförandet av anläggningarna, även ur ett drifts- och underhållsperspektiv 1.2.1.2 Leveranser Samverkansarbetet ska resultera i ett antal konkreta leveranser: • En multiarena – som ersättning för nuvarande Scandinavium, söder om Valhallagatan • Sporthallar – som ersättning för Valhalla sporthallar, med huvudinriktningen att dessa integreras med Centralbadet, norr om Valhallagatan • Ett annex – som ersättning för tidigare Lisebergshallen, söder om Valhallagatan • Ett nytt centralbad – som ersättning för Valhallabadet, norr om Valhallagatan • Stadsutveckling – inklusive blandstad i form av både bostäder och verksamhetslokaler samt utveckling av grönområden, inom utpekad del av evenemangsområdet, huvudsakligen norr om Valhallagatan • Ökad förskolekapacitet som möjliggörs inom området, och kan ianspråktas vid konstaterat behov • En logistiklösning, gemensam med Svenska Mässan – ”ryggraden” • En expansionsyta för Svenska Mässan Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 • Säkerställd service- och produktionsyta till områdets arenor • Teknisk försörjning • Planprogram • Två detaljplaner: Syd respektive Norr • Allmän plats (gator och torg) • Lösningar för hållbar mobilitet Utöver detta har följande behov identifierats under arbetets gång: • Gång- och cykelbro i Blekealléns förlängning – tillskapande av ytterligare stråk över Mölndalsån • Burgårdsplatsen – utveckling av befintlig plats Arbetet med leveranserna organiseras i ett antal komponenter för samordning och framdrift (se avsnitt 3.1.2.1), 1.2.1.3 Krav och kriterier Styrning som härrör från beslutspunkter i politiska beslut har formulerats i ett antal krav som sammanfattas nedan. Inriktning som formulerats i yrkanden och beskrivningar i tidigare beslutade underlag sammanfattas i kriterier. • Utgå ifrån att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig, modern arena, och Krav konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal, och arbeta för förbättrad totalkalkyl Styrning som härrör • Placera arenan på Valhallabadets tomt. från beslutspunkter i • Möjliggöra en ny arena med annex i anslutning till arenan, söder om Valhallagatan politiska beslut samt tre sporthallar inom programområdet. • Planera för ett centralbad och stadsutveckling norr om Valhallagatan med huvudinriktningen att tre sporthallar integreras med Centralbadet. • Säkerställ framdrift i arbetet kopplat till nytt centralbad och ny arenapark • Samverka med Svenska Mässan för att få en optimal utformning av arenaanläggningen samt samverka med berörda idrottsaktörer samt större och mindre kulturarrangörer rörande arena, annex och sporthallar. • Ullevis funktionalitet ska säkerställas samtidigt som möjlig exploatering och stadsutveckling av hela området ska utredas enligt krav och kriterier som helhet. Olika lösningar för Ullevis funktionalitet ska utredas och prövas. • De framtida arenorna ska drivas i kommunal regi. • Eftersträva att finansieringen så långt det är möjligt består av byggrätter, genom att o Planera för hög övrig exploatering på arenakroppen. • Ta fram förslag på åtgärder för att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden • Utred hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra badanläggningar Kriterier • Möjliggöra att Valhallabadet ska vara i drift under utbyggnadsperioden av det nya centralbadet, för att göteborgarna ska ha fortsatt tillgång till ett centralt bad. Utred samtidigt hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra Övriga badanläggningar. utgångspunkter • Hitta en gemensam logistiklösning med Svenska Mässan genom integration och utifrån fattade beslut planering av området som helhet, inklusive en fortsatt dialog kring Svenska Mässans genom yrkanden potentiella expansionsyta. och beskrivningar i • Badet: Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i anslutning till tidigare programplan badet är möjligt för att stärka kalkylen om än öka investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. • Arenakropparna (avser multiarenan och annexet): Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i anslutning till arenan är möjligt för att stärka kalkylen om än öka investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden och på arenakropparna. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. • Utgå ifrån stadsutveckling som består av trivsam kvartersstad med lokaler i bottenplan som ska spegla Gårdas äldre bebyggelser på andra sidan Mölndalsån, där nyproducerade bostäder ska omfatta 50 procent bostadsrätter och 50 procent hyresrätter. Av hyresrätterna ska 30 procentenheter vara allmännytta och med ambitionen att kvarvarande 20 procentenheter ska vara studentbostäder. Evenemangsområdet behöver vara en levande stadsdel med trygga gatumiljöer och en stadsdel med liv och rörelse • Placera centralbadet så nära och välintegrerat som möjligt med Burgårdsparken utan att parkens kvalitéer försämras. • Exploatering utöver arenor och bad: Eftersträva kostnadseffektivitet och se över möjligheter att öka intäkter i projektet, exempelvis genom exploateringsintäkter från andra närliggande områden samt fortsatt planera för en ökad förskole- och skolkapacitet i evenemangsområdet, och arbeta in detta i pågående programarbete för Gårda. Projektet ska framgent arbeta med olika typer av ökad exploatering på höjden. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. • Säkra tillgänglighet till området givet förväntande besöksvolymer, framför allt till det nya centralbadet, genom den mobilitetsutredning som ingår i planarbetet. • Verka för ett område där arena, annex och sporthallar är en naturlig del i omkringliggande stad, och inte blir solitära anläggningar • Verka för att utformningen av området, anläggningar och infrastrukturlösningar gynnar helheten, i möjlig mån inte begränsar utveckling av kringliggande områden samt minskar eventuella störningar för befintliga verksamheter. • Projekt av den här storleken ställer stora krav på höga ambitioner avseende ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Planering, byggnation och drift ska därför präglas av höga ambitioner avseende miljö, klimat och ekonomi, särskilt utifrån ett livscykelperspektiv. • Det behöver säkerställas att föreningsliv och annan icke vinstdrivande verksamhet som idag har verksamhet i området även i en framtid ska kunna ha det. 1.2.2 Inriktningsbeslut – omfattning i detta skede I uppdraget ingår ett antal leveranser, ovan nämnda (avsnitt 1.3.1.2), som i detta skede innebär behov av ett antal investeringar som är aktuella för inriktningsbeslut: • Arenaparken, som omfattar o En multiarena med kapacitet för 16 000 läktarplatser, med inre arenatorg och stråk som kopplar an mot Svenska Mässan, samt logistikfunktioner samlade i en ”ryggrad” gemensam med Svenska Mässan. Här finns möjlighet till kommersiella tillägg Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 som omfattar bland annat ytterligare hotell samt restauranger och service med entré mot Valhallagatan. o Ett annex med kapacitet för 3500 läktarplatser. Det finns även möjlighet att i anslutning till annexet inkludera en isrink för att ersätta Valhallarinken. • Centralbad och sporthallar, som omfattar o Ett centralbad, som utgör simarena med kapacitet för 2000 läktarplatser, motionssim, undervisningsbassänger, hoppbassäng och familjebad. o Fyra sporthallar, där tre sporthallar ersätter befintliga funktioner och en fjärde tillkommer för att möta centrumskolors behov. • Exploateringsprojekt, som omfattar planering av exploatering samt följande projektering och produktion, av norra och södra kvarteret, och: o Bostäder o Kontor och verksamhetslokaler o Möjlighet till förskola o Sammankopplande stråk och bro mot Gårda. o Utveckling av allmän plats, i form av gator och torg, åstråket längs Mölndalsån samt Burgårdsparken, vars kvaliteter ska förädlas som del uppdraget. Samordnat med dessa pågår fortsatt arbete med övriga leveranser, för att säkra samordning och framdrift. Utöver inriktningsbeslut för investeringar i ovan utpekade anläggningar och funktioner omfattar det samlade förslaget till planeringsinriktning även Got Events åtagande som utpekad operatör av arenaparken och som beställare och ansvarig för behovsbeskrivningen av arenornas kapacitet och funktionalitet. 1.2.3 Beroenden och avgränsningar 1.2.3.1 Beroenden Uppdraget och programområdet har koppling till ett antal kringliggande åtgärder inom staden, som programmet aktivt följer, bland annat program för högvattenskydd (SLK), Kanalmurar Åvägen (SMF), Program för Gårda (SBF) där stora samordningsvinster identifierats, Korsvägen/Örgrytevägen (TRV, ExF), Västlänken (TRV) samt DP Svenska Mässan, Burgårdsplatsen (SMF) samt Utveckling utvändigt markområde kring Ullevi (Got Event). Utöver dessa finns ett antal ytterligare beroenden med tydlig påverkan på uppdraget som följs upp löpande, för att hantera risker eller möjligheter: • Svenska Mässan - samverkan ska ske med och deras verksamhet som är belägen i södra delen av området och ingår därmed delvis i uppdraget. • Ullevi– ingår ej i programområdet, men i uppdraget ingår att ta hänsyn till arenan i planeringen av evenemangsområdet för att säkra bibehållen funktionalitet (Got Event) Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 • Green City Zone – samarbete med syfte att hantera parkering och logistik i besökstäta områden (Business Region, SBF). • Pågående investerings- och reinvesteringsprojekt hos Stadsmiljöförvaltningen (inom investeringsram), såsom exempelvis utveckling av Åstråket inklusive upprustning av kanalmurar, Örgrytevägen, Skånegatan m.m. 1.2.3.2 Avgränsningar Uppdraget innefattar inte ersättningsanläggningar för de verksamheter som tillfälligt eller permanent utgår från området. Behovet av ersättningar omhändertas enligt ordinarie processer av de verksamheter och parter som har ansvar för frågan enligt reglementen och uppdrag. Befintliga verksamheter som inte ersätts inom programområdet och kan behöva permanent ersättningslösningar: • Valhalla IP, för elit- respektive breddidrott (IoFF, Got Event och Higab). Befintliga verksamheter som planeras ersättas inom programområdet och kan behöva temporära ersättningslösningar: • Valhallarinken • Valhallagatans förskola (vid Burgårdsparkens entré) Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 2 Utgångspunkter och ingångsvärden 2.1 Styrande dokument Stadens budget och styrande dokument, däribland bland annat stadens översiktsplan, miljö- och klimatprogram samt program för destinationsutveckling, är utgångspunkter för uppdraget och har integrerats i styrningen genom de effektmål och nyttor som tagits fram. Genom att använda nyttorealiseringsplanen som verktyg följs arbetet löpande upp utifrån målen för uppdraget och mot effektmål, nyttor, leveranser, krav och kriterier. 2.2 Övriga ingångsvärden Det förslag som presenteras i avsnitt 3 har utgått ifrån en samlad utveckling av hela evenemangsområdet, som sker i balans mellan de respektive efterfrågade funktionerna. Detta med utgångspunkt i den riktning som etablerats genom politiska beslut och i löpande programarbete. Förslaget har krävt avvägningar och prioriteringar, dels på grund av platsmässiga begränsningar, dels då olika nyttor fått ställas mot varandra i olika lägen inom området. Målbilden har dock varit att lämna ett förslag till utveckling som i sin helhet svarar på både det politiska uppdraget och mot stadens styrning i så hög grad som möjligt. 2.2.1 Hållbarhet Genom samordningsarbetet har fem mål för hållbar omställning – ”hållbarhetsmål” – tagits fram. Dessa tar utgångspunkt i stadens styrande dokument, däribland miljö- och klimatprogrammet och idrottsprogrammet samt utifrån etablerade effektmål, nyttor, krav och kriterier. De fem hållbarhetsmålen omfattar områden där det finns tydliga synergieffekter att hämta i att arbeta gemensamt, där det finns stor potential att uppnå kvalitativa värden och/eller där det finns stor potential att göra kostnadsbesparingar ur ett livscykelperspektiv. Hållbarhetsmålen indikerar takt och tempo för omställningen som etableras såväl i stadens övergripande styrning som i de mål som etablerats för programmet. Samverkan med andra parter inom staden, regionen samt akademi och näringsliv kommer att fortsätta och tydliggöras framåt. Hållbarhetsmålen stöttas av motton – som beskriver effekten av målet ur boende-/besökarperspektiv – samt förändringsindikatorer. De fem hållbarhetsmålen är: 1. Världsevenemang och vardagsliv förgyller varandra. Här samlas människor från när och fjärran och skapar minnen tillsammans. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Motto: ”Här trivs jag”. Målet innebär exempelvis att ytor inne och ute programmeras för både vardagsliv och evenemang, trygghetsindex, en gemensam masterplan för innehåll i bottenvåningar samt studerar hur Göteborgs Stads hyresmodell kan appliceras. 2. Sätt göteborgarna i rörelse. I evenemangsområdet välkomnas ett föränderligt utbud av aktiviteter och här skapas lättillgängliga platser som stimulerar till rolig motion i vardagen. Motto: “Var jag än befinner mig får jag lust att röra mig”. Målet innebär exempelvis att behålla idrottsverksamheterna, addera fler motionsformer såväl organiserade som icke-organiserade, riktat arbete mot prioriterade målgrupper, aktiva resor, samt använda hela processen för att lyfta hälsa och rörelse i samband med händelser, evenemang etc. 3. Hela evenemangsområdet blir cirkulärt. Området driver på för cirkulär livsstil, besöksnäring och byggbransch där energi, vatten och material nyttjas resurseffektivt. Motto: “Mitt besök är grönt”. Målet innebär exempelvis energieffektiva byggnader och optimerat effektutnyttjande, demontering av byggnader och att driva på återbruksmarknaden i byggsektorn, öka andelen cirkulerat vatten och utveckla cirkulära evenemang. 4. Hela staden i evenemangsområdet. Området utvecklas för ett jämlikt nyttjande av ytor, aktiviteter och evenemang som speglar befolkningen i Göteborg. Motto: ”Här får jag vara, här vill jag vara”. Målet innebär exempelvis att öka andelen flickor i idrott/motion och i stadsrummet, skapa utbud som attraherar från hela staden, målgruppsanpassade platser, trygghetsarbete, inkluderande process och dialog. 5. Klimatomställning som utvecklingskraft. Evenemangsområdet stärker framtida konkurrenskraft och erbjuder evenemang, verksamheter och vardagsliv med ett klimatavtryck nära noll i hela värdekedjan. Motto: ”Jag är en del av Göteborgs klimatomställning”. Målet innebär exempelvis att ställa om resvanor i samverkan med intressenter, addera utbud och funktioner i stadsmiljön, reducera klimatavtryck från nybyggnation och förvaltning, metodutveckla klimatkalkyler för områdesnivå, erbjuda klimatneutrala evenemang. Hållbarhetsmålen implementeras genom konkreta åtgärder inom komponenterna samt för gemensamma insatser. Åtgärderna kan vara av skiftande karaktär, som utformning av byggnader och miljöer, processmässiga aktiviteter, innehåll och utbud, avtal, hyresmodeller, intressentsamverkan/dialog eller samverkansprojekt med näringslivet. Genom inriktningsbesluten skapas förutsättningar för fortsatt arbete och implementering av hållbarhetsmålen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 2.2.2 Kulturhistoriska värden I arbetet finns kulturhistoriska värden att ta hänsyn till, inom området och med hänsyn till kringliggande geografi. Sådana värden finns exempelvis i Burgårdens landeri, Gårda, arkeologiska fynd inom Burgårdsparken, Valhallabadet, Stenstaden med mera (se vidare i planprogrammet). Dessa beskrivs vidare i planprogrammet och hur dessa omhändertas hanteras inom det gemensamma planeringsarbetet, pågående arbete med detaljplaner samt inom berörda komponenter - för att undersöka hur kulturvärden kan tas om hand i fortsatt planering och genomförande. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3 Förslag till utveckling av evenemangsområdet 3.1 Samlat förslag för evenemangsområdet Det samlade förslaget för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet presenteras nedan, utifrån den inriktning som formulerats i planprogrammet, tillsammans med de avvägningar och prioriteringar som gjorts utifrån kommunfullmäktiges uppdrag. Hur förslaget uppfyller uppsatta mål i form av krav, kriterier, effektmål och nyttor redogörs för samt förslagets övergripande ekonomiska konsekvenser. 3.1.1 Utgångspunkter i planprogrammet Programområdet ska utvecklas med service, bostäder, park och gröna stråk. Området ska utvecklas med hög kvalitet och utgöra en attraktiv stadsmiljö både vid evenemang och i vardagslivet. Området ligger inom stadsdelen Heden mellan Skånegatan och Mölndalsån. I norr avgränsas programområdet av Ullevi och i söder av Svenska Mässan. Uppdraget samt exploateringsintresset i området innebär ett behov av att bygga på höjden. Det behövs också för att medverka till en förbättrad exploateringsekonomi. Platsens centrala läge och närheten till noden Korsvägen motiverar att kunna gå upp i skala för bebyggelsen åt sydväst. Samtidigt ligger området invid känsliga kulturmiljöer och ett behov av att trappa ned skalan mott norr och mot öst. Uppdraget innebär att många funktioner ska rymmas på en begränsad yta vilket innebär prioritering mellan olika intressen. Det ställer krav på en effektiv markanvändning och en hög grad av samnyttjande och samlokalisering av funktioner. Uppdraget innebär i korthet att det ska planeras för en ny arena med annex samt expansion av Svenska Mässan, i den södra delen av området. Den nya arenan ska ersätta Scandinavium, som kommer att rivas. Området norr om Valhallagatan längs med Mölndalsån ska utvecklas som blandstad i kvartersstruktur ihop med utveckling av ett nytt centralbad. Inom området ska det också planeras för sporthallar. Burgårdsparken ska bevaras och utvecklas. Inom programområdet ska det även planeras för möjligheten att vid behov kunna hantera lokaler för kommunal service, samt stärka centrums skolors förutsättningar genom en fjärde sporthall. Förslaget överensstämmer huvudsakligen med Översiktsplan för Göteborg, antagen av kommunfullmäktige 2022-05-19. Översiktsplanens utvecklingsstrategi för innerstaden innebär att stadskärnan ska vidgas så att fler får möjlighet att ta del av dess utbud och resurser. Evenemangsområdet ska bli en del av den framtida utvidgade stadskärnan. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Målsättningen är att skapa en väl sammankopplad stadsdel där evenemang och vardagsliv får bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och samverka. Kompletteringar ska ske så att bostäder, service och arbetsplatser blandas. Behov av kommunal service, friytor och offentliga platser ska också tas om hand. 3.1.2 Omfattning och innehåll Innehåll i planprogrammet: • Multiarena med kringfunktioner (restauranger, butiker och mötesplatser), med kapacitet för 16 000 - 18 000 åskådare. • Annex/kompletterande arena, med kapacitet för 5000 åskådare, med isrink, expansionsytor för Svenska Mässan samt en samnyttjad godslogistiklösning • Centralbad med motionssim, undervisning, familjebad, tävlingsdel och hoppbassäng, plats för 2000 åskådare. • Fyra sporthallar – ”Valhallasport”, som också kan inrymma annan verksamhet. • Möjliggöra för förskola med ca 8 avdelningar. • Handel, hotell, kontor och –bostäder. • Service- och produktionsyta för Ullevi och kommande arenor, om 10 000 kvm. • Burgårdsparken föreslås få utvecklade kvaliteter och förbättrade entréer. En stadsdelslekplats föreslås vid den östra entrén. • Burgårdsplatsen föreslås utvecklas, bland annat för att förstärka evenemangsområdets nyttor. • Utveckling av allmän plats, inkl. å-stråket, sammankopplande stråk och en bro mot Gårda Förslaget innebär i enlighet med uppdraget att nuvarande Scandinavium och Valhallabadet rivs. Förskolan som ligger norr om Valhallagatan kommer också att rivas och ersättas. De nya stråken ska vara gena, tydliga och förbättra orienterbarheten i området. Stråk inom och till angränsande områden behöver tillskapas, det innebär att gator och gång- och cykelstråk med olika dignitet skapas. • Valhallagatan utvecklas, gator liksom ett mer finmaskigt nät för gång och cykel tillkommer utöver ytor för arenafunktionalitet. Gatan utvecklas till ett stadslivsstråk med mötesplatser, levande bottenvåningar och entréer och angränsande ytor till de större arenorna. • Vid Burgårdsplatsen möts flera större stråk och platsen har potential att bli ett aktivt torg och viktig mötesplats. Platsen föreslås ges en ny gestaltning. • En ny lokalgata i nordsydlig riktning kopplar samman Valhallagatan med Levgrensvägen. • Ett nytt stråk mellan Gårda och Burgårdsparken möjliggörs genom Blekestråket, ett nytt parkrum och en ny gång- och cykelbro över Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Mölndalsån. Stråket får en vidare koppling genom parken ut till Skånegatan. Stråket med den nya bron har i studier visat ge god effekt och är en viktig länk för att koppla samman Gårda med innerstaden. • Det blågröna stråket vid Mölndalsån utvecklas med separat cykelbana, gångstråk utmed vattnet och vistelseytor. Utifrån markanvändning i Översiktsplanen innebär förslaget ett mindre avsteg då en begränsad del av området som är utpekat som stadsdelspark tas i anspråk för bebyggelse. Detta kompenseras i viss mån av tillkommande parkyta med ny entré och stadsdelslekplats i den östra delen av parken. Inom programområdet finns mark som kommer att omfattas av strandskydd vilket inträder i samband med att nya detaljplaner upprättas. 3.1.2.1 Ingående komponenter Innehållet i det gemensamma samverkansarbetet organiseras i ett antal komponenter, för att samordna, leda och driva arbetet enligt ordinarie processer, samordnat med det gemensamma arbetets inriktning och uppdrag. Komponenterna organiseras i följande övergripande områden: • PBL-planer (Stadsbyggnadsförvaltningen) • Exploateringsprojekt (Exploateringsförvaltningen) • Centralbad och sporthallar (Idrott- och föreningsförvaltningen) • Arenaparken (Higab och Got Event) • Gods och logistik (Stadsbyggnadsförvaltningen) • Kulturhistoriska värden Valhallabadet (Stadsledningskontoret) En mer detaljerad beskrivning av ingående komponenter inom respektive område finns i bilaga 1. Innehållet faller ut i tre huvudsakliga inriktningsbeslut i detta skede – Arenaparken, Centralbad och sporthallar samt Exploatering, enligt avsnitt 1.2.2. 3.1.3 Avvägningar och prioriteringar i förhållande till uppdrag, effektmål och nyttor 3.1.3.1 Hur förslaget svarar mot effektmål och nyttor samt krav och kriterier Effektmål och nyttor etablerar hur det gemensamma arbetet kan verka för att sträva mot staden uppsatta mål och riktlinjer inom programområdet med utgångspunkt i vad som ska åstadkommas på platsen. De handlar om att stärka Göteborg som en attraktiv och hållbar destination, skapa en attraktiv stadsmiljö för besökare, boende och verksamma, bidra till mer välmående göteborgare och bidra till en hållbar ekonomisk utveckling för Göteborg och dess näringsliv. Krav och kriterier sammanfattar den specifika politiska styrningen för programområdet. Dessa tillsammans har utgjort utgångspunkter för förslaget som nu presenteras. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Förslaget till utveckling av evenemangsområdet bedöms vara svara väl mot såväl krav och kriterier som effektmål och nyttor. Att planera för ett antal stora funktioner i området genom en konkurrenskraftig, modern arena tillsammans med sporthallar, ett centralbad och bostäder, och samtidigt utveckla en attraktiv stadsmiljö som ska hålla över tid med och kring dessa funktioner och övrig omkringliggande stad, innebär samtidigt ett behov av att göra ett antal prioriteringar och avvägningar, som beskrivs nedan utifrån det samlade förslaget samt därefter utifrån vad som ingår i respektive komponent. 3.1.3.2 Avvägningar och prioriteringar i det samlade förslaget Det gemensamma förslaget som presenteras är resultatet av ett antal avvägningar och prioriteringar, som gjorts utifrån en bedömning om hur arbetet bäst svarar mot kommunfullmäktiges uppdrag. Exempel på sådana övergripande avvägningar som varit centrala i detta skede är bland andra nedan frågor. Utformningen av Valhallagatan som går mellan norra och södra kvarteret, där gatan ska tjäna ett antal syften i att fungera som ett effektivt och samtidigt attraktivt stråk genom området. Gatan ska bland annat försörja de stora anläggningarna i området med infarter för gods- och logistik, kunna rymma fotgängare och cyklister, fungera som ett arenatorg och rymma en attraktiv entré mot anläggningarna. Att hitta en balanserad och bra lösning är komplicerat, där olika alternativ ger ett antal och betydande konsekvenser för exempelvis stadsmiljö, ekonomi, evenemangsfunktionalitet och mobilitet inom och till/från området. Frågan kan komma att behöva fördjupas och arbetas vidare med ytterligare i kommande arbeten. Förslaget till utformning av det norra kvarteret innebär att serviceytan som idag ligger belägen i övre delen av norra kvarteret minskas, till fördel för att möjliggöra byggandet av bostäder, kontor och kommunal service. Det finns ett antal avvägningar som gjorts i arbetet, där serviceytan är identifierad som en central funktion för att säkra fungerande arenor (nya inom området samt Ullevi), medan området där dagens serviceyta samtidigt till del behövs bland annat för att kunna tillskapa bland annat bostadsmöjligheter i området. Parterna är överens om att tillgänglig yta inom området minskas från 18 000 kvm till 10 000 kvm med utgångspunkt i att rådigheten för evenemangen, för dessa 10 000 kvm, säkras i det fortsatta arbetet. Konsekvenserna av minskad serviceyta i närområdet innebär bland annat att kompletterande ytor behöver säkras utanför området för att möjliggöra större evenemang och upprätthålla konkurrenskraften. Fortsatt arbete pågår för att etablera ett förslag med avvägningar mellan de olika funktioner som har behov av ytan. Centralbadets utformning är ett resultat av avvägningar mellan behovet av att skapa stråk och rörlighet inom området och en utveckling av staden och dess struktur på ett sätt som håller över tid, gentemot funktionskrav i byggnationen och användandet av ett bad. Badanläggningen blev som följd av detta en byggnad som är delad över den nya lokalgata som planeras mellan Valhallagatan och Levgrensvägen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Storlek och skala på områdets centrala anläggningar är också i en nivå som är ovanlig inom staden – dels utifrån anläggningarnas funktion och karaktär, dels utifrån den av politiken uttryckta riktningen om en hög exploateringsgrad. De logistikflöden som går igenom området och behövs för att försörja anläggningarna kräver också avvägningar mot andra funktioner, behov och värden inom området. De kulturvärden som ryms inom programområdet genom bland annat Valhallabadet, Burgårdens landeri, mötet med Stenstaden, och arkeologiska värden har tagits hänsyn till i detta förslag och i löpande arbete. Samtidigt kan dessa komma att påverka förslagets utformning ytterligare, exempelvis utifrån i vilken utsträckning byggrätter är möjliga i norra kvarteret och hur höga byggnader södra kvarteret mot Burgårdsplatsen kan rymma och bedömas lämpliga. Även behovet av kommunal service i form av skola/förskola och vad som bäst ryms inom området eller vad som kan omhändertas genom andra åtgärder i centrum har varit en kritisk fråga. Parternas gemensamma arbete visar på ett behov av framför allt förskola. I fortsatt planering finns därför möjlighet till förskola kvar, medan behovet av investering av grundskola eventuellt utgår genom en möjlig rockadlösning i stadens övriga lokaler i centrum. En inriktning mot förskola i fortsatt arbete innebär också bättre förutsättningar att säkra arenornas funktionalitet genom en flexibel service- och produktionsyta. Dessa aspekter har tagits hänsyn till i gestaltningen och inriktningen i planprogrammet. Utöver dessa har ett antal avvägningar gjorts utifrån ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, som påverkar områdets utformning och innehåll. Exempel på frågor centrala i pågående arbete är exempelvis hur flera olika verksamheter kan rymmas inom området, hur gröna tak kan användas och hur området programmeras för att göras tillgängligt inom och utanför anläggningar för alla göteborgare. Se vidare om hållbarhetsarbetet i avsnitt 2.2.1. 3.1.3.1 Specifika avvägningar, möjligheter och vägval inom komponenterna Det samlade förslaget baseras på en översiktlig och grundläggande leverans av funktioner, ambitionsnivå och omfattning av respektive komponent. Inom dessa komponenter går det att göra justeringar av omfattning eller ambitionsnivå för att justera den ekonomiska omfattningen eller graden av nyttorealisering. Det kan avse både hela anläggningsdelar eller funktioner som går att dra ur eller lägga till och funktioner där omfattningen på åtgärderna mer steglöst kan skruvas upp eller ner beroende på eftersträvade ambitioner. Knutet till respektive komponent, företrädelsevis avseende arenafunktionerna, centralbad och idrottshallar, återfinns resonemang om möjliga åtgärder och vägval för att komplettera eller anpassa ambitionsnivån. Dessa åtgärder och vägval bedöms kunna genomföras utan att det medför väsentlig påverkan på det samlade förslaget som helhet eller medför betydande konsekvenser för andra Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 komponenter och leveranser (se vidare beskrivning i respektive komponents investeringsbeskrivning, under avsnitt 3.2.). 3.1.4 Ekonomiska förutsättningar och konsekvenser Nedan följer en samlad beskrivning av väsentliga utgångspunkter och avvägningar för de bedömda ekonomiska konsekvenser som följer av omfattning och ambitionsnivå för föreslagna investeringar och åtgärder. Konsekvenserna beskriver dels investeringarnas omfattning, men framför allt de årliga kostnads- och resultateffekterna för stadens parter. 3.1.4.1 Finansiellt sammanhang Utvecklingen av arenaområdet medför att en rad av stadens verksamheter ansvarar för åtgärder och framtida förvaltning av komponenter och funktioner inom området. Dels som huvudman för diverse anläggningstyper, och dels med olika delar av stadens ekonomier och finansieringstyper. Stadens nämnder och styrelser parter agerar i olika verksamhets-/affärslogiker men även under olika juridiska och ekonomistyrningsmässiga förutsättningar, vilket medför att så väl parternas olika investeringsekonomier och driftkonsekvenser behöver hållas isär. Även gällande lagstiftning och redovisningsregler medför att de ekonomiska flödena behöver hållas isär mellan olika parter då det inte är möjligt att förflytta inkomster och utgifter mellan parterna inom ramen för ett och samma projekt. Därmed utgår parternas samlade beskrivning av de finansiella och ekonomiska förutsättningarna och åtagandena från en redovisning kring konsekvenserna för respektive komponent/ekonomiskt sammanhang eller organisation. Illustrationen nedan försöker beskriva stadens olika parters investeringsverksamhet som kan kopplas till stadens olika åtaganden och initiativ och delvis även utifrån stadens olika ekonomiska logiker och uppdelning. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Investeringsvolymerna och fördelningen av ansvar synliggör framför allt omfattning på åtgärderna och den ekonomiska ansvarsfördelningen för upprättandet av respektive komponent. Ur parternas perspektiv är det snarare de långsiktiga ekonomiska drifteffekterna och de ekonomiska åtagandena och riskerna som behöver vara fokus i värderingen av den fortsatta planeringsinriktningen. Det är även inom ramen för de långsiktiga drift- och resultatkonsekvenserna som det finns vägval att redan i ett tidigt skede ta ställning till avseende ekonomisk ansvarsfördelning, affärsmodeller och finansieringsupplägg, för att optimera stadens samlade belastning och förmåga att bära stadens samlade åtagande långsiktigt. Det medför därmed att förslag till omfattning, kvaliteter eller ekonomisk ansvarsfördelning inte är optimerad för respektive komponent och part utan även utifrån ett försök att optimera de ekonomiska förutsättningarna för staden som helhet, framför allt ur ett långsiktigt driftperspektiv. 3.1.4.2 Beräkningsgrunder och utgångspunkter För att skapa liknande upplägg avseende bedömning och redovisning av de ekonomiska konsekvenserna utgår respektive parts redogörelse från några gemensamma grundläggande kalkylmässiga utgångspunkter. Samtliga belopp utgår från 2024 års prisnivå om inget annat framgår. Dels för att skapa jämförelse mellan komponenterna, dels för att inte bygga in konjunkturmässiga osäkerheter i beskrivna volymer och effekter. Men det innebär samtidigt att index- och prisutveckling kommer att förändra de faktiska utfallen över tid i löpande prisnivåer då exploateringen och investeringarna kommer att genomföras över en lång tidsperiod. Samtliga volymer, både vad det gäller investeringar och driftkonsekvenser beskrivs i relativt breda spann för att inte återspegla en större säkerhet i ekonomiska bedömningar och värderingar än vad som är möjligt i detta skede. Spannen utgår från en bedömning av sannolik ekonomisk omfattning och konsekvenser med utgångspunkt i de osäkerheter som kvarstår i denna fas av planeringen. Spannen avser därför att inrymma dessa osäkerheter, som förväntas minska i takt med den fortsatta planeringen, genomförande av kvalificerade gestaltningsprocesser och inför ett slutligt genomförandebeslut. Bedömningarna innehåller både generella osäkerheter och riskpåslag utifrån planeringsläget. Bedömningar av kapitalkostnader, avskrivningar och räntor, utgår från parternas ordinarie kalkylmodeller och kan därför skifta i exempelvis genomsnittliga avskrivningstider. Internränteberäkningar baseras på räntenivåer i dagens räntemiljö med i storleksordningen 2–3 procent, som även återspeglas i beräknade interna hyresnivåer. Bedömda driftkostnader och hyresnivåer baseras på en grov bild av kostnader när anläggningarna är färdigställda och full verksamhet är i gång. Bedömning Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 av hyror i övrigt mellan stadens parter utgår från befintliga hyresmodeller i staden för denna typ av specialanläggningar. I de bedömda grundscenarierna utgår intäktsflödena utifrån att maximal marknadshyra kan tas ut för de kommersiella lokalerna. De ekonomiska bedömningarna utgår från en rad interna mellanhavanden mellan stadens parter inte minst vad det gäller hanteringen av markförvärv och markupplåtelser. I detta planeringsskede baseras de ekonomiska bedömningarna mellan exploateringsnämnden och Higab på att marken för Arena, Annex och Hotellfunktionen förvärvas av Higab för ett initialt markvärde som innefattar finansieringen för utbyggnad av allmän plats. I gängse ordning kommer förhandling ske i ett senare skede mellan parterna, vilket kan påverka den slutliga prissättningen, val av upplåtelseform och därmed hyresnivån mot Got Event. I den så kallade ”ryggraden” – den gemensamma logistikanläggning som servar södra kvarterets stora arenaanläggningar, antas en del ingå i en gemensamhetsanläggning där vissa delar tillfaller Got Event och vissa delar tillfaller Svenska Mässan. I nuläget är inte fördelningen och finansieringen av dessa ytor fastställd och medför därmed viss osäkerhet i de ekonomiska bedömningarna. 3.1.4.3 Exploateringsekonomin baseras på de utgångspunkter som ligger till grund för planprogrammets samrådshandlingar. Byggrätterna är i dagsläget inte slutligt definierade utifrån innehåll och marknadsvärdet skiljer sig mellan olika ändamål. Samtidigt finns det osäkerhet i hur stora byggrättsvolymer i den norra detaljplanen som kan maximeras med hänsyn till kulturhistoriska värden i Burgårdsparken och hantering av serviceytan. Det finns därför en stor osäkerhetsfaktor i intäktsbedömningarna.Ekonomiska konsekvenser som följd av väsentliga avvägningar Ovan under avsnitt 3.1.3 redovisas väsentliga avvägningar och kompromisser för det samlade förslaget som helhet, vägval som även påverkar de ekonomiska förutsättningarna. Väsentliga avvägningar som påverkar även de investeringsmässiga förutsättningarna är bland annat delningen av badets lokaliteter, som är en fördyrande åtgärd, men där nyttorealiseringen som helhet bedöms väga upp dessa konsekvenser. De stora byggrättsvolymer som arenafunktioner, centralbad och idrottshallar tar i anspråk innebär en begränsning och utmaning att skapa betydande volymer av externa byggrätter för verksamheter och bostäder, trots en hög exploateringsgrad. Det medför begränsade möjligheter till externa exploateringsinkomster för att finansiera utbyggnaden. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.1.4.4 Sammanställning av ekonomiska bedömningar Nedan presenteras en summerad bild av investeringsförutsättningar för samtliga komponenter där en fördjupad redovisning avseende aktuell komponent redovisas i kapitel 3.2. 3.1.4.4.1 Exploateringsinvesteringar Exploatering (mnkr) Investering Exploateringsinkomster 600 - 850 Kvartersmarksutveckling 160 - 270 Utbyggnad Allmän plats 460 - 740 Risk 80 - 130 Exploateringsutgifter (avrundat) 700 - 1 200 Driftkonsekvenser Årliga tillkommande driftkonsekvenser 20 - 40 Bedömningen avseende exploateringsekonomin indikerar att markförsäljningar och exploateringsbidrag inte täcker de exploateringsåtgärder som följer av att iordningställa byggbar mark och bygga ut allmän plats. Tillkommande drift- och kapitalkostnadseffekter till följd av exploateringen belastar i slutändan stadsmiljönämndens kommunbidragsfinansierade verksamhet. I det redovisade spannet för driftkonsekvenser ingår även eventuellt tillkommande åtgärder vid Burgårdsplatsen och Gårdabron, som dock ligger utanför exploateringsinvesteringarna ovan. 3.1.4.4.2 Centralbad och idrottshallar Centralbad och idrottshallar (mnkr) Investering Centralbad 2 000 – 2 300 Sporthallar 500 – 600 Kommersiella lokaler och kontor 300 - 500 2 800 – 3 400 Driftkonsekvenser Fastighetskostnader 200 – 220 Verksamhetskostnader 120 – 150 Verksamhetsintäkter 60 - 80 Årliga tillkommande driftkonsekvenser 240 - 310 De tillkommande årliga driftkonsekvenserna medför en tillkommande kostnadsbelastning för idrott- och föreningsnämndens kommunbidragsfinansierade verksamhet med i storleksordningen 240 – 310 mnkr. Då placeringen av nytt centralbad och ersättningen av befintliga Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 idrottshallar i området övergår från ägande, drift och förvaltning i stadshuskoncernens regi till nämndsorganisationen innebär det fullt tillkommande kostnader, då det inte ersätter några befintliga anläggningar i nämndens nuvarande verksamhet. 3.1.4.4.2 Arena och Annex (inkl Hotell och Kommersiella tillägg) Arenafunktion och Annex (inkl Hotell) (mnkr) Investering Arena och Annex inklusive logistiklösning och kringfunktioner 6 500 – 7 500 Hotell och kommersiella tillägg 2 000 – 2 500 Driftkonsekvenser Resultatpåverkan Arena och Annex 0 Resultatpåverkan Hotell och kommersiella tillägg +5 - -20 Årliga tillkommande resultatpåverkan +5 - -20 Resultatpåverkan för Arena och Annex baseras på att Got Event bär Higabs totala kostnader över tid genom hyresersättning med produktionskostnadshyra. Med utgångspunkt i investeringsvolymerna uppgår bedömd årlig hyresnivå till 340–390 mnkr per år. Driftnettot inklusive räntekostnader för det kommersiella tillägget bedöms till ca 30–45 mnkr årligen, men inkluderas även avskrivningarna medför det en årlig resultatpåverkan på 5 mnkr till -20 mnkr. Eventuella nedskrivningsbehov bedöms enbart knytas till de kommersiella delarna av investeringarna och omfatta ett behov av nedskrivningar om ca 0,4 mdkr vid en investering i spannets övre del. 3.1.4.4.3 Arenaoperatör (Got Event) Arenaoperatör (mnkr) Investering Arenafunktioner (installationer) 200 – 250 Driftkonsekvenser Driftnetto ny arena och annex 300 - 340 Minskat driftnetto befintliga anläggningar 50 Årliga tillkommande driftkonsekvenser 250 - 290 Föreslagen inriktning för arenaparken indikerar en negativ resultatpåverkan om 300–340 mnkr. Nuvarande arenafunktioner och anläggningar i området genererar i dagsläget ett koncernbidragsbehov om cirka 50 mnkr årligen. De nya arenorna medför därmed ett tillkommande finansieringsbehov med ett utökat koncernbidrag från övriga stadshuskoncernen motsvarande 250 – 290 mnkr årligen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.1.4.5 Övriga åtaganden inom kommunkoncernen Knutet till en fortsatt planeringsinriktning enligt ovan förutsätter utvecklingen eller medför stadsutvecklingen investeringar och åtgärder inom staden i övrigt, åtgärder som inte redovisas inom ramen för de ekonomiska konsekvenserna ovan. Lokaler/anläggningar för kommunal service Eventuell etablering av förskola inom programområdet hanteras inom ramen för ordinarie verksamhets- och lokalplanering. Investering i förskola uppgår i dagsläget till i storleksordningen 100–110 mnkr. Ersättning för Valhalla IP hanteras inom ramen för idrott och föreningsnämndens ordinarie uppdrag och investeringsplanering/prioriteringar både på kort och längre sikt. Utveckling av stadsmiljön i den befintliga staden Eventuellt ytterligare bro över Mölndalsån mot Gårda och eventuell utveckling av Burgårdsplatsen för att förstärka kopplingen mellan arenaområdet och den befintliga staden avses att hanteras och får prioriteras inom ramen för den ordinarie investeringsplaneringen inom stadsmiljönämndens ansvarsområde Investeringar i infrastrukturåtgärder som inte ingår i exploateringsekonomin bedöms till i storleksordningen 100–240 mnkr beroende på omfattning och inom bedömt spann. Driftkonsekvenserna för dessa åtgärder ingår dock i drifteffekter för tillkommande allmän platsåtgärder inom exploateringsekonomin ovan. Övrig teknisk infrastruktur Utbyggnad av lokalt VA inom utbyggnadsområdet hanteras inom ramen för ordinarie modeller och beskrivs inom ramen för den samlade exploateringsverksamheten i kapitel 3.2.3. Eventuella åtgärder på nätet i övrigt förväntas hanteras inom ramen för den ordinarie verksamhets- och investeringsplaneringen. Åtgärder avseende eventuell kyla, fjärrvärme och el utifrån Göteborg Energis nätägarroll förväntas hanteras inom ramen för bolagets ordinarie verksamhets- och investeringsplanering och inom ramen för ordinarie affärsupplägg och affärsmodeller. 3.1.4.6 Turismekonomiska bedömningar Som del av planeringen har Göteborg & Co bedömt de turismekonomiska effekterna och möjligheterna för att komplettera de kommunalekonomiska effekterna av föreslagna åtgärder. Destinationen Göteborg är nu tillbaka på besökarvolymer i paritet med år 2019, före pandemin. Det innebär också att den årliga turismekonomiska effekten, det vill säga vad turisterna på destinationen konsumerar tillsammans under ett år, bedöms vara minst 35 mdkr. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Möten och kongresser samt evenemang inom exempelvis kultur och idrott är viktiga kommersiella segment som driver internationella besökarflöden till destinationen. Totalt bedöms den direkta turismekonomiska omsättningen vara ca 15 mdkr inom dessa segment, varav minst 10 mdkr årligen (normalt) skapas genom Svenska Mässans, Lisebergs och Got Events verksamhet och arrangemang. Den sammanlagda beräknade turismekonomiska effekten för dagens arenaområde är ca 2,2 mdkr årligen. Arenaområdet avser då Scandinavium, Ullevi och Gamla Ullevi. Scandinavium står för upp emot 0,8 mdkr av dessa 2,2 mdkr. Den nya arenans utökade publikkapacitet ger ökade besökarvolymer och fler stora evenemang som attraherar mer långväga besökare. Det ger i sin tur högre beläggning på boendeanläggningar och en högre turistandel. Med den utökade publikkapaciteten bedöms den nya arenan ge en årlig turismekonomisk effekt på ca 1,3 mdkr. Det är således 0,5 mdkr mer i turistisk omsättning per år än för dagens Scandinavium. Bedömningen omfattar inte annexet och övriga sporthallar, arenor och evenemangsplatser. Dessa arenors turismekonomiska effekt är svåra att beräkna eftersom det potentiella utbudet av evenemang är mycket brett, samt att arenorna kommer att möjliggöra att befintliga årliga evenemang som exempelvis Göteborg Horse Show, Basketfestivalen, Gothia Cup och Partille World Cup kan växa ytterligare. En försiktig uppskattning av möjlig turismekonomisk effekt kopplad till dessa nya mindre arenor och sporthallar är 0,1 mdkr årligen. Det innebär att det framtida arenaområdets totala turismekonomiska effekt beräknas till 2,7–2,8 mdkr årligen mot dagens 2,2 mdkr. 3.1.5 Övergripande tidplan för utbyggnad Övergripande skeden för utbyggnad presenteras i tidplanen nedan. Denna är en sammanfattning av den bastidplan som sammanställdes i november 2023, utifrån vägvalsbeslutet i KF beslut 2023-06-08. Spannen i tid anger osäkerhet som följd av bedömningar i tidigt skede och inkluderar risk för fördröjningar i tidplan, exempelvis som följd av överklaganden. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Den övergripande bastidplanen bygger på följande steg: • Inriktningsbeslut för centralbad, arenapark och exploatering syd respektive nord, KF Q1 2025 - osäkerhet +/- 1 mån • Intermittenta ersättningslösningar för Valhalla IP är på plats Q4 2026 - osäkerhet +/- 3 mån • • Detaljplan för norra delen är antagen Q1 2027 - osäkerhet +/- 3 mån, laga kraft senast Q1 2028  Tillträde till badhustomten därefter • Centralbad och sporthallar kan stå färdigt Q1 2031 - osäkerhet +/- 1- 2 år  Valhallabadet kan därefter rivas • Ny multiarena kan stå färdigt Q3 2034 - osäkerhet +/- 1-2 år  Scandinavium kan därefter rivas • Annexet (ersättning för Lisebergshallen) kan stå färdigt Q3 2036 - osäkerhet +/- 1-2 år • Exploatering nord respektive syd kommer att kunna färdigställas därefter. I nuläget är färdigställandetider för olika delar av övrig exploatering medvetet inte specificerad, för att säkerställa flexibilitet i utbyggnadsskedet och därmed framdrift för nytt centralbad och arenaparken. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.2 Beskrivning av ingående komponenter och investeringsobjekt 3.2.1 Arenaparken: Higab Bilaga, nr 2 Förstudie Nya arenor i Göteborg 3.2.1.1 Uppdraget Higabs roll i uppdraget är att i egenskap av nuvarande och framtida fastighetsägare och hyresvärd uppföra och förvalta de anläggningar som nu planeras i arenakvarteret, söder om Valhallagatan. Got Event blir hyresgäst i arenorna och dess tillhörande funktioner medan det i andra kommersiella delar tillkommer andra verksamheter och hyresgäster. För Higabs del omfattar uppdraget ersättning för nuvarande Scandinavium och tidigare Lisebergshallen. I uppdraget ingår även att integrera de nya anläggningarna med Svenska Mässan för att skapa gemensamma gods- och logistiklösningar och möjligheter för besökare att röra sig sömlöst genom kvarteret. Även en ersättning för Valhallarinken är inarbetat i förslaget tillsammans med andra kommersiella tillägg. I senare skede är Higab hyresvärd för de färdigställda anläggningarna medan Got Event är hyresgäst. För vissa delar tillkommer andra externa hyresgäster att bedriva verksamheter. Higab har färdigställt en förstudiehandling som utgår från den behovsbeskrivning med tillhörande bilagor som är framarbetad av Got Event. Behovsbeskrivningen baseras på flera delar: • Tidigare utförda förstudier och utredningar kopplat till byggnationen av en ny arena. • Arrangörskrav som ställs avseende funktioner, ytor och volymer på arenor. Input från SHL, Frölunda Hockey, Svenska och internationella ishockeyförbundet, Gothenburg Horse show och Live Nation. • Intervjuer med nyckelintressenter som Gothenburg Horse Show, Luger, LiveNation, Frölunda Hockey, Svenska Mässan, idrotts- och föreningsförvaltningen, Göteborg & Co samt interna Got Event funktioner som evenemangs- arena- och säljavdelning. • Analyser från internationella aktörer i evenemangsbranschen IPW / ASMG och OVG/LiveNation. • Dialog/enkäter med partners, European Arena Association och besökare. Utöver att utgå från behovsbeskrivningen har även andra referensarenor studerats för att jämföra hur andra relevanta arenor är uppbyggda. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Vidare finns det i de politiska besluten formuleringar som särskilt påverkar Higab och det förslag som presenteras i förstudien: • Placera arenan på Valhallabadets tomt. • Möjliggöra en ny arena med annex i anslutning till arenan, söder om Valhallagatan • Samverka med Svenska Mässan för att få en optimal utformning av arenaanläggningen samt samverka med berörda idrottsaktörer och större och mindre kulturarrangörer rörande arena, annex och sporthallar. • Möjliggöra att Valhallabadet ska vara i drift under utbyggnadsperioden av det nya centralbadet, för att göteborgarna ska ha fortsatt tillgång till ett centralt bad. • Hitta en gemensam logistiklösning med Svenska Mässan genom integration och planering av området som helhet, inklusive en fortsatt dialog kring Svenska Mässans potentiella expansionsyta. • Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i anslutning till arenan är möjligt för att stärka kalkylen om än öka investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden och på arenakropparna. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. • Verka för ett område där arena, annex och sporthallar är en naturlig del i omkringliggande stad, och inte blir solitära anläggningar • Projekt av den här storleken ställer stora krav på höga ambitioner avseende ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Planering, byggnation och drift ska därför präglas av miljö, klimat och ekonomi, särskilt utifrån ett livscykelperspektiv. 3.2.1.2 Ingående delar I Higabs uppdrag i det södra kvarteret är det följande funktioner som Higab är byggherre för. Arenan Multiarena med 16 000 platser på läktaren, 18 000 platser vid konsert. Ersättningsarena för Scandinavium. Ska bli Nordens modernaste, största och mest hållbara inomhusarena. I sitt yttre lager kompletterat med kommersiellt innehåll som kan vända sig inåt mot arenan och utåt mot staden. Annexet Multiarena med 3 000 platser på läktaren, 5 000 platser vid konsert. Ersättning för Lisebergshallen och komplement till arenan. Under arenarummet placeras en isrink som ersättning för Valhallarinken. Inre arenatorg Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Publikt utrymme mellan de två arenakropparna. Möjlighet till samnyttjande av ytor och kommunikationer. Kopplar an till Valhallagatan utanför och medger ett invändigt stråk till Svenska Mässan. Det inre arenatorget fyller även en viktig funktion för in- och utrymning. Ryggraden Den länkbyggnad som utgör arenakvarterets gränssnitt mot Svenska Mässan. Kombinerar ytor för rangering, teknik samt säkerställer logistiken inom kvarteret, både arenornas logistik och logistikflöden till Svenska Mässan. Innehåller även expansionsytor till Svenska Mässan och ett publikt stråk från Skånegatan till Mölndalsån. Träningsrinken I dag i området finns Valhallarinken, rinken är inte omtalad i det politiska uppdraget men här finns en möjlighet att ersätta den och skapa en resurs som är nödvändig för evenemangsverksamheten och samtidigt bidrar till föreningslivet. Träningsrinken fyller en funktion som är en förutsättning för att till exempel hockeyspelare och hästar ska kunna värma upp inför sina matcher/ tävlingar. Hallen innebär också träningsmöjligheter för ishockeyns och konståkningens ungdomsverksamheter, hallen kan också användas för en mängd andra aktiviteter däremellan. Hotellet Ett hotell med 250 rum placeras väl integrerat i kvarteret med access till det inre arenatorget och arenan. Hotellet delar infrastruktur med ryggraden och har gemensamma entréer med övriga delar i kvarteret. En hotelletableringsanalys är gjord och visar att det finns ett marknadsunderlag för ett större hotell, planprocessen har dock mynnat ut i nuvarande bedömning om att det är möjligt att få in en hotellverksamhet om ungefär 250 rum. Övrigt kommersiellt I arbetet har även andra kommersiella möjligheter identifierats. Det kan vara en blandning av olika verksamheter som exempelvis restauranger, butiker och kontor som bidrar till att levandegöra kvarteret 24/7. Takyta Kvarterets takytor ska aktiveras och erbjuda ett besöksmål i sig, en mötesplats både för göteborgare och besökare. I taklandskapet kombineras rörelserikedom och biologisk mångfald. Här ska grönytefaktor på 0,25 uppnås med stor variation av arter. Publika ytor ska uppmuntra till lek och rörelse. 3.2.1.3 Arenakvarteret I arbetet med utvecklingen av evenemangsområdets har Higabs komponent fokuserat på de delar som Higab är byggherre för. I det här skedet har det arbetet bland annat resulterat i en förstudiehandling vars framtagande har skett i tätt samarbete med Got Event och resterande delar av Göteborgs stad för att skapa ett arenakvarter som väcker stolthet hos göteborgarna och beundran i en Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 omvärld – en ikonisk mötesplats som skapar minnen för livet. Det ska bli en arena för alla till vardags och till fest. Här möter Göteborg världen och världen Göteborg! Det centrala läget mitt i staden gör evenemangsområdet och arenakvarteret unikt. Här finns goda kommunikationer och ett stort utbud av service i närområdet. Det finns arenor runt om i världen som kan skapa publikupplevelser i världsklass och leverera en teknisk funktionalitet på högsta nivå - men väldigt få andra arenor kan erbjuda detta mitt inne i en levande innerstad. Arenor och mässor tar plats. Dels för att själva idén är att skapa upplevelser som samlar många människor på samma ställe. Men utställningar och scenproduktioner ska också transporteras och byggas upp för att sedan monteras ned och ge plats åt nästa arrangemang. Parallellt behövs en logistik för mat och dryck till alla besökare. Arenakvarteret behöver klara av minst tre olika utmaningar samtidigt. Att skapa en attraktiv och välkomnade arena för alla besökare på högsta internationella nivå. Samtidigt erbjuda en välfungerande och rationell arbetsplats för arrangörer, artister och aktiva. Och dessutom bidra till staden som en levande mötesplats för både göteborgare och besökare. Uppdragets formulering innebär att möjliggöra ett antal utrymmeskrävande funktioner på en begränsad yta. Läget i staden och målsättningen att försöka undvika avbrott för befintliga verksamheter ger ramar som styr dispositionen av tomten. Olika orientering av byggnader och deras innehåll har prövats och utvärderats under processens gång. Av de olika programfunktionerna är det ersättningsarenan för Scandinavium som särskiljer sig i jämförelse när det gäller ytbehov och styrande krav avseende flöden och logistik. Mellan de nya anläggningarna och Svenska Mässans befintliga lokaler etableras en servande ryggrad genom kvarteret som bland annat hanterar in- och utlastning. Via ryggraden kan även besökare röra sig neutralt mellan Skånegatan i väster och stråket längs Mölndalsån i öster. Arenans fotavtryck styrs i huvudsak av tre parametrar. Det handlar om placeringen på tomten, orientering i relation till omgivande funktioner samt fysiska mått i byggnadskroppen. Placeringen på tomten ges av det politiska inriktningsbeslut som syftar till att nuvarande Scandinavium ska kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet tills ersättningsarenan står färdig. Orienteringen styrs av önskade lägen för entréer, samnyttjande av funktioner med multiarenan Annexet och samordning av inlastning med Svenska Mässan. Annexet kan byggas först sedan befintliga Scandinavium demonterats och har samma behov som Arenan av entréläge mot Valhallagatan i norr och en delad inlastningsfunktion i söder. Valhallagatan omvandlas till ett Arenatorg och blir huvudsaklig entré och adress till arenorna. Utrymmet på allmän plats mellan arenorna och det nya Centralbadet norr om Valhallagatan är begränsat och därför kompletteras det yttre arenatorget med ett inre arenatorg för att hantera besökarflöden vid in- och utrymning. Det inre Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 arenatorget uppstår i mellanrummet mellan arenan och annexet och utgör ett gemensamt multifunktionellt entrérum. Ovanpå arenan och det inre arenatorget planeras ett hotell. Tillsammans med övriga kommersiella ytor i gatuplan som bidrar med besökare till kvarteret även mellan evenemangen, tillför hotellet även en nattbefolkning i kvarteret. Det förslag som presenteras i förstudien innebär en integrerad helhetslösning med fokus på verksamhetssynergier och samnyttjande av gemensamma funktioner. Det södra kvarteret innehåller en hög exploatering vars volymer och omfattning arbetats fram under planprocessen. Higabs bedömning baserat på processen är att det inte är möjligt att tillskapa ytterligare byggrätter i det södra kvarteret. 3.2.1.4 Bedömning av ekonomiska konsekvenser 3.2.1.4.1 Formuleringar i uppdraget som särskilt påverkar kalkylen. • Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i anslutning till arenan är möjligt för att stärka kalkylen om än öka investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden och på arenakropparna. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. • Projekt av den här storleken ställer stora krav på höga ambitioner avseende ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Planering, byggnation och drift ska därför präglas av höga ambitioner avseende miljö, klimat och ekonomi, särskilt utifrån ett livscykelperspektiv. 3.2.1.5 En integrerad helhetslösning Som beskrivet i uppdraget som beslutades i kommunfullmäktige eftersträvades en helhetslösning för kvarteret. I uppdraget framgår att förutom arena och annex ska också en kvartersgemensam logistiklösning med Svenska Mässan skapas, integration med Svenska Mässan möjliggöras och även annan byggnation ”på arenakropparna” tillskapas. Denna helhetslösning är nu presenterad i förstudien där flera funktioner samnyttjas i kvarteret. Som en följd är det inte lösbart att fullt ut särredovisa de olika investeringarna, det går exempelvis inte att enbart lyfta ut arenans eller annexets investering. I ryggraden antas en del ingå i en gemensamhetsanläggning, där vissa delar tillfaller Got Event och vissa delar tillfaller Svenska Mässan. I nuläget är inte fördelningen och finansieringen av dessa ytor fastställd. Som en följd av den integrerade helhetslösningen är det inte heller möjligt att välja bort enstaka funktioner i kvarteret som delas av flera aktörer, Ryggraden eller det inre arenatorget är exempel på sådana funktioner. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.2.1.6 Omfattning av kommersiellt innehåll – grundcase och kommersiellt tillägg En målsättning är att levandegöra gatuplanen och även andra delar och plan i kvarteret med kommersiellt innehåll. Omfattningen och inriktningen av dessa kommersiella delar kommer att variera framöver beroende på intresset från marknaden. Det finns möjligheter att minska dessa ytor och kanske även i viss mån öka. För att renodla de delar som krävs för att lösa arenornas funktionalitet finns ett ”grundcase”, vilket innebär de ytor där Got Event bedriver verksamhet samt Ryggraden som delas med Svenska Mässan. Sen finns det ett tillägg till grundcaset där kommersiella ytor, hotell och ev. kontor m.m. adderas. Dessa ytor bidrar till att skapa liv och rörelse utanför evenemangen, till att stärka områdets attraktivitet och identitet samt möjliggör för extern finansiering. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Ambitionen är att det kommersiella tillägget, enligt skisserna ovan, möjliggörs i planarbetet för att skapa en flexibilitet framåt. I senare skede värderas dock huruvida ytorna bedöms som kommersiellt gångbara och om det finns ett intresse från marknaden att bedriva verksamhet. Det är därmed inte ett måste att bygga samtliga kommersiella delar utan framtiden får utvisa vad som är en relevant omfattning. De ingående delarna i grundcaset bedöms vara nödvändiga för att klara den funktionalitet som ställs på arenakvarteret. Det är därför inte möjligt att stryka vissa ytor och ändå bibehålla efterfrågad funktionalitet för evenemangen och andra verksamheter i kvarteret. De kommersiella delarna är mer flexibla att förändra, dock behövs de i viss omfattning för att levandegöra kvarteret utanför evenemangen och bidra till vardagslivet och områdets attraktivitet. 3.2.1.7 Bedömning av investeringsvolym Hela Arenakvarteret, det vill säga Arena, Annex, Träningsrink, del av Ryggraden och Inre arenatorg samt kostnader i gemensamma anläggningar bedöms ligga i spannet 6 ,5 - 7,5 mdkr varav arenan med tillhörande funktioner bedöms till 4 - 5 mdkr. Det kan jämföras med ovan beskrivet grundcase. Sen finns det ytterligare kommersiella tillägg inklusive hotell som motsvarar investeringar i storleksordningen 2 – 2,5 mdkr. Det kan jämföras med ovan beskrivet kommersiellt tillägg. Kostnadsläge är januari 2024, det vill säga ingen indexering har gjorts till färdigställande. Senast presenterade kostnadsbedömningar var i vägvalsbeslutet där investeringen för en ny arena bedömdes kunna uppgå till cirka 3,5 – 5 mdkr och en ny arenapark (arena, annex och tre sporthallar) bedömdes kunna uppgå till cirka 4,5 – 6,5 mdkr i dåtida prisnivå. Innehållet i arenakvarteret har förändrats sedan vägvalsbeslutet, exempelvis har sporthallarna integrerats i centralbadet och en ersättning för Valhallarinken har arbetats in under annexet. I kvarteret finns den gemensamma ryggraden som innehåller en logistiklösning som ersättning för den befintliga lösningen, publika stråk för besökare och utrymning, ytor för integration mellan arenafunktioner, Svenska Mässan, hotell med mera. Även ett grönt och tillgängligt taklandskap ovan annex och Svenska Mässans expansionsyta finns i kvarteret. Placeringen av arenan, som är konstruktivt mest komplicerad, mot Mölndalsån påverkar också kostnaden för grundläggning. Förutom att innehållet i arenakvarteret förändrats är även en köpeskilling för markförvärv medräknad, dock baserad på en tidig bedömning i överenskommelse med exploateringsförvaltningens bedömda markvärde. Sedan vägvalsbeslutet har också indexutvecklingen haft en effekt på kostnadsbedömningen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.2.1.8 Olika hyresgäster för olika delar i kvarteret I nuläget är det planerat att de kommersiella delar som endast vänder sig in mot arenan eller annexet blir en del av Got Events verksamhet och belastar därmed deras hyra samt genererar intäkter till Got Event. De delar som idag är en del i arenakvarteret och vänder sig både in mot arenorna och ut mot gaturummet är planerat för privata kommersiella aktörer som Higab hyr ut till. Dessa ytor finns primärt inom de lila ytorna som kommersiella tillägg. Hotellet är planerat att driftas av en privat hotelloperatör där Higab är hyresvärd. Det finns dock många olika sätt att fördela ytorna i kvarteret mellan olika verksamheter. Det kan finnas stordriftsfördelar i att en större aktör tar större delar som exempelvis restauranger och hotell och det kan också finnas fördelar med att få in fler aktörer i kvarteret. Det kan komma att finnas möjligheter till samnyttjande mellan exempelvis mötesrum, lounger och restauranger mellan arena- och hotelldriften. Exempelvis skulle en restaurang i arenan kunna samnyttjas med frukostservering för hotellgäster. I det fortsatta arbetet är det här en viktig fråga att arbeta vidare med för att finna det mest lämpliga upplägget, vilket också kommer att påverka intäktssidan. 3.2.1.9 Hyresnivåer Got Events del Med investeringar i spannet 6,5 – 7,5 mdkr kronor motsvarar detta en hyreskostnad för Got Event på mellan 340 – 390 mkr per år. Detta innefattar den nya arenan, annexet, träningsrink under annexet samt del i ryggraden. I hyran ingår kostnad för ränta, avskrivning samt beräknade underhålls- och driftskostnader. En stor del av hyran utgörs av kapitalkostnad varpå hyran kommer att variera med räntenivåer vid varje givet tillfälle. I ovan hyreskostnad har antaganden om en 3 procentig ränta gjorts. 3.2.1.10 Hyresnivåer kommersiellt innehåll och kassaflöde till stadens affär Investeringsnivå på de kommersiella delarna beräknas ligga i spannet 2,0 - 2,5 mdkr. Hyran är baserad på en maximerad hyresnivå utifrån dagens bedömda marknadshyror. De kommersiella lokalerna beräknas ge ett driftnetto på 105 mkr per år. Med en ränta på 3 procent (september 2024) kommer detta att generera ett positivt kassaflöde på mellan 30 och 45 mkr. Exempel på kommersiella lokaler är hotell, restaurang, butik, gym och kontor. Visionen är att utveckla området till en levande blandstad med ett varierat utbud. Det kan innebära att maximala marknadshyror inte alltid kan tas ut vid varje givet tillfälle vilket leder till ett minskat positivt kassaflöde. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.2.1.11 Affärsekonomisk analys Den totala affären består av två delar, grundcase och kommersiellt tillägg. För grundcaset kommer Higab att erhålla en hyresintäkt i spannet 340 – 390 mkr beroende på investeringsnivå. Kostnader i grundcase kommer att uppgå till 340 - 390 mkr. Det innebär att Higab’s resultatpåverkan kommer att vara +/- 0. För den kommersiella delen kommer Higab att få ett positivt driftsnetto om 105 mkr under förutsättning att maximala marknadsmässiga hyror tas ut. Avkastningen beräknas uppgå till 4,2 – 5,2 procent vilket i stort sett ligger i linjen med marknadens förväntade avkastningsnivå. Investeringen lånefinansieras och kommer att belasta Higab’s resultat med räntekostnad om 60 – 75 mkr beroende på investeringsnivå. Det innebär att Higab’s resultat exklusive avskrivningar på den kommersiella delen kommer att uppgå till + 30 till + 45 mkr. Beaktas avskrivningar om 2 procent, dvs 50 år, landar den totala resultateffekten för de kommersiella delarna på mellan + 5 mkr till - 20 mkr. En total sammanställning av affärskalkylen återfinns i tabellen nedan. Kolumn1 Grundcase Kommersiellt tillägg Totalt Investering: 6,5 -7,5 mdkr 2,0-2,5 mdkr 8,5-10 mdkr Affärskalkyl: Produktionsbaserad hyra Kommerisell hyra Hyresintäkter: 450 - 500 mkr Hyresintäkter: 340 - 390 mkr Driftnetto 105 mkr Driftskostnader: 20 mkr Drift och kapital kostnader: 340 - 390 mkr Räntekostnad: 60 - 75 mkr Kapitalkostnader inkl avkskrivningar: 425 - 500 mkr Avskrivning: 40 - 50 mkr Totalt resultat +/-0 +5 till -20 mnkr +5 till -20 mnkr Avkastning e/t 4,2% - 5,2% e/t Utöver ovan kommer Higab’s resultat att påverkas av att nuvarande anläggningar (Valhallabadet, Valhalla IP och Scandinavium) försvinner. Higab’s resultat förväntas påverkas med -1 mkr enligt tabell nedan. Vallhalla IP Valhallabadet Scandinavium Hyresintäkt (Got Event) 2 mkr 7 mkr 18 mkr Driftskostnader inkl kapitalkostnader 2 mkr 7 mkr 17 mkr Påverkan resultat Higab 0 0 1 mkr 3.2.1.12 Risker och osäkerheter förknippade med kostnadsbedömningen. Tid till färdigställande Det här är ett mycket omfattande och komplext projekt och utbyggnaden av evenemangsområdet kommer pågå under lång tid där exempelvis arenan planeras byggstartas runt 2031. Det är därför inte möjligt att i nuläget sia om konjunkturläge, marknadsläget i byggbranschen eller räntenivåer. Dessa faktorer har stor inverkan på den slutgiltiga investeringens storlek och den affärsmässiga värderingen av färdigställda projekt. I nästa skede kommer en arkitekttävling att genomföras, efter det tar projekteringens olika faser vid och en entreprenör handlas upp. I takt med att processen fortsätter och mer detaljerad kunskap finns minskar även osäkerheten kring ekonomiska ramar. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Vidare kommer utbyggnaden av området att ske under ungefär 8–10 år, investeringen kommer som en följd att delas upp över en längre tidsperiod. Utbyggnadsordning Det finns i det politiska uppdraget formuleringar som också medför en viss utbyggnadsordning. Det är också uttalat att vissa verksamheter ska vara i drift under utbyggnadsperioden. Detta kommer medföra att vissa provisoriska lösningar kopplat till exempelvis logistik eller utrymning blir nödvändiga. I nuläget är det inte möjligt att bedöma effekterna av detta utan det kräver fortsatt arbete och involvering av entreprenörer för att kunna konkretiseras. Jämförelse och andra exempel Inom arbetet med förstudien har andra arenaprojekt undersökts i ett försök att jämföra investeringar. Slutsatsen är dock att det är väldigt utmanande att hitta relevanta exempel och dessutom inte möjligt att värdera olika siffror. I Sverige finns inte relevanta inomhusarenor som är uppförda i närtid att jämföra med även om en del arenor och stadiums uppfördes runt 2010. På en global skala byggs desto fler men dessa byggs i en annan kontext och det är svårt att värdera de siffror som figurerar i media. Det är därför mycket utmanande att använda nyckeltal eller studera andra exempel i jämförelse med exempelvis bostäder eller kontor. Fördelning av ytor i kvarteret Processen har präglats av en god dialog med Svenska Mässan och exploateringsförvaltningen och i arbetet har kvartersgemensamma och yteffektiva lösningar som samnyttjas identifierats. Vidare så har en avsiktsförklaring mellan Svenska Mässan, Exploateringsförvaltningen och Higab tagits fram. Det är dock inte klarlagt hur finansieringen av dessa gemensamma ytor ska fördelas vilket därmed är en stor osäkerhet kopplat till kalkylen. 3.2.1.13 Affärs- och finansieringsupplägg All finansiering av uppförandet av anläggningarna utgår ifrån att dessa lånefinansieras och därmed också påverka bolagets soliditet. Det innebär att förändrade räntenivåerna kommer få stort genomslag på stadens löpande resultat över tid. För Higab’s del är denna ränterisk i grundcaset lika med noll då all ränta kommer att täckas av hyresintäkten enligt de nuvarande hyressättningsprinciper (produktionsbaserad hyra) som gäller inom staden. Det innebär att ränterisken ligger hos vår hyresgäst Got Event. Går räntan upp får Higab en ökad hyresintäkt som möter den ökade räntekostnaden. Motsvarande om räntan går ner får Higab en minskad hyresintäkt som möts av en minskad räntekostnad. Gällande finansieringen av de kommersiella delarna så kommer ränterisken helt och hållet att ligga på Higab. Det innebär att om räntan går upp medför det en ökad räntekostnad för Higab initialt men ska över tid kunna mötas av ökade hyresintäkter i takt med att hyresavtalen omförhandlas. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 I tidigare beskrivet scenario ovan beräknas investeringen för de kommersiella delarna nå en avkastning mellan 4,2 – 5,2 procent vilket ger en positiv avkastning på mellan 1,2 – 2,2 procent givet en räntenivå på 3,0 procent. Eventuella behov av nedskrivningar bedömer Higab idag enbart kunna träffa investeringarna i de kommersiella delarna. Marknaden har idag ett avkastningskrav på 5,0 procent. Det innebär att en investeringsvolym med det framräknade driftnettot i scenariot om 105 mkr maximalt skulle kunna uppgå till 2,1 mdr. Således skulle en investeringsvolym på 2,5 mdr skulle visa på ett nedskrivningsbehov om 0,4 mdr. 3.2.1.14 Organisering för det fortsatta arbetet För att inte riskera Higab’s ordinarie verksamhet bör ett projekt av denna omfattning läggas i separata bolag. Ett tänkt upplägg är ett bolag för grundcaset dvs ägande och förvaltande av arena, annex och ryggrad samt ett bolag som äger och förvaltar de kommersiella verksamheterna. Fördelar med att skilja det från Higab’s ordinarie verksamhet är att finansiell risk avgränsas till respektive bolag. Ett projekt av denna storlek kommer att kräva en egen organisation. Under uppförande av jämförande objekt rör det sig om ca 10 – 20 heltidstjänster. Verksamheten i de uppförda bolagen kommer att ha fullt fokus på projektet och med tanke på dess volym skulle dessa kunna överskugga Higab’s nuvarande styrning och verksamhet. När uppförandet av fastigheterna är slutförda övergår dessa i ett förvaltningsskede. Bolagen skulle då med fördel kunna hanteras av Higab’s ordinarie verksamhet då det ligger i linje med både med Higab’s uppdrag och ägardirektiv. Vidare möjliggör det framtida försäljningar av hela eller delar av fastigheterna inom arenaområdet. Är fastigheterna paketerade i bolag uppstår skattemässiga fördelar vid en eventuell försäljning. Utöver detta så följer garantier från uppförande/entreprenadtiden med bolaget vid en försäljning. Exakt hur en framtida organisering ska se ut får utredas djupare men Higab förordar en separering från Higabs ordinarie verksamhet i detta läge. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.2.2 Arenaparken: Got Event Bilagor, nr 3 Behovsbeskrivning nya inomhusarenor 4 Förbättrad totalkalkyl och konkurrenskraftig arena 5 Behovsbeskrivning Ullevis funktionalitet 3.2.2.1 Uppdraget Got Events roll i uppdraget är att i egenskap av nuvarande och framtida arenaoperatör definiera och formulera behov och krav med avseende på de framtida multiarenorna i arenakvarteret. Bolaget ska även belysa hela programmets påverkan på både de nya arenornas och på Ullevis funktionalitet. Vidare ska resultatprognos tas fram som ger underlag till bedömningar av koncernsbidragsbehov. 3.2.2.2 Nya inomhusarenor i evenemangsområdet 3.2.2.2.1 Behovsbeskrivning två nya inomhusarenor Got Event har tagit fram en behovsbeskrivning för arenakvarteret, se bilaga 3. Rapporten publicerades december 2022 och har reviderats maj 2024. Behovsbeskrivningen grundas på omvärldsanalys samt intressentsamverkan, där krav från internationella respektive nationella, förbund och arrangörer samt identifierade nyckelintressenters krav och önskemål tas om hand, behandlas och värderas. När nyckelintressenters behov tillgodoses kommer effektmål och nyttor att realiseras. Metodiken baseras bland annat på dialoger med arrangörer och analyser från internationella konsultgrupperingar inom evenemangsnäringen. Fyra effektmål är beslutade och två av dessa har direkt koppling till arenornas utveckling; Evenemang och Tillväxt. Effektmålen är specificerade i nyttor som exempelvis: − skapa förutsättningar för fler besökare och bättre besökarupplevelser − skapa bättre förutsättningar för arrangörer att välja Göteborg i syfte att skapa ett attraktivare och breddat evenemangsutbud − skapa fler arbetstillfällen inom besöksnäringen − skapa bredare underlag för handel, restauranger och andra verksamheter I behovsbeskrivningen redovisas fyra branschtrender; Hållbarhet – Flexibilitet och omställning – Säkerhet och trygghet – Helhetsupplevelse. Trenderna konkretiseras sedan i ett antal behovsparametrar. Några exempel på parametrar för arenan är: − publikkapacitet läktare − publikkapacitet arenagolv − publikkomfort − fri höjd Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 − upphängningslast − nedskalning − logistik − hospitality Beskrivningen ligger till grund för fastighetsägaren Higabs förstudiearbete för arenakvarteret. Förstudien beskriver det fysiska projektet i sin helhet - innehåll (ytor och volymer), disposition, samband, investeringsnivå, tider, utbyggnadsordning etc. 3.2.2.2.2 Konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal Ett av uppdragen i kommunfullmäktiges vägvalsbeslut juni 2023 är att arbeta för förbättrad totalkalkyl och konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal. Got Event har därför sammanställt ett faktaunderlag till frågeställningen, se bilaga 4. Underlaget utgör ett komplement till och fördjupning av behovsbeskrivningen. Slutsatsen i underlaget är att arenans kapacitetsbedömning om minst 16 000 sittplatser i behovsbeskrivningen kvarstår. Utifrån uppdraget görs tolkningen att arenan med denna dimensionering blir konkurrenskraftig och över tid kommer kunna motsvara behov för såväl arrangörer som publik. 3.2.2.2.3 Förstudie arenakvarteret Med behovsbeskrivningen som grund har Higab under 2023 och 2024 tagit fram en förstudie för arenakvarteret. Got Event har medverkat i förstudiearbetet. Förstudien redovisas i separat beslutsärende (se Higabs förstudie i bilaga 2). Got Event ser positivt på det resultat som tagits fram. Förstudien redovisar ett arenakvarter som i stort uppfyller de behov och krav som framställts. Med de lösningar som redovisas i förstudien kommer arenorna i hög grad bidra till att effektmål och nyttor uppfylls, med betoning på effektmålen Evenemang och Tillväxt. 3.2.2.2.4 Summering Det är viktigt att de arenor som ska byggas också kan stå sig i den framtida konkurrensen, så att de inte upplevs omoderna efter några år. Arenorna måste ha tillräckliga ytor och en inbyggd flexibilitet från början. Därigenom ges möjlighet att utveckla anläggningarna med tanke på förändrade krav i framtiden, vilket är helt nödvändigt för att kunna bibehålla konkurrenskraften. Det föreslagna arenakvarteret ger denna möjlighet. En viktig förutsättning för detta är dock att Valhallagatan kan medverka fullt ut som en del av arenaområdet vid evenemangstillfällen; insläppsområde, säkerhetszon, fan zone, festivalområde etc. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.2.2.3 Programområdet 3.2.2.3.1 Evenemangsstråket i framtiden När arenakvarteret har byggts så kommer Göteborg ha tre arenor i högsta internationella klass centralt belägna i staden och i en geografisk närhet till varandra. Nordens största konsertarena – Ullevi - tillsammans med den nya multiarenan (Nordens största inomhusarena) och Annexet kommer göra evenemangsstaden ännu attraktivare för arrangörer och publik. Arenorna kommer att komplettera varandra i evenemangsutbud, men även kunna samverka vid vissa evenemang. Ytor behövs dock även utanför arenorna för att dessa ska kunna vara helt funktionella. 3.2.2.3.2 Planprogramförslaget Under sommaren 2024 har förslaget på planprogram för området varit ute på samråd. Got Event har yttrat sig särskilt i ärendet. Planprogramförslaget har berört för Got Events del tre viktiga huvuddelar; arenakvarteret, Valhallagatans storlek/ utformning och externa ytor (serviceytor) för de nya multiarenornas och Ullevis behov. Balansen mellan arenakvarterets och Valhallagatans storlek är viktig för arenornas funktionalitet. Utformningen av Valhallagatan som kommer hanteras i detaljplaneskedet har också stor betydelse ur denna aspekt. De nya multiarenorna behöver också närhet till öppna externa ytor för att kunna genomföra evenemang som konserter, Gothenburg Horse Show etc. I förslaget finns en yta närmast Ullevi reserverad för detta ändamål benämnd serviceyta, se nedan. 3.2.2.3.3 Serviceyta och Ullevis framtida funktionalitet Ullevikvarteret ingår inte i förslaget till planprogram, men programmet har stor påverkan på arenans framtida funktionalitet med avseende på serviceytan. Serviceytan är idag ca 18 000 m2 och utgörs av den öppna hårdgjorda ytan mellan Levgrensvägen och fotbollsarenan Valhalla IP. Ytan minskas enligt planprogramförslaget till 10 000 m2 för att möjliggöra annan exploatering. Got Event har på uppdrag av programmet tagit fram en behovsbeskrivning för Ullevis framtida funktionalitet med avseende på serviceytan, se bilaga 5. I behovsbeskrivningen konstateras att en yta på minst 10 000 m2 är en förutsättning i den fortsatta processen. En ytterligare förutsättning är också att evenemangsverksamheten har rådighet över ytan. I planprogrammet föreslås att ytan delvis samnyttjas med skolgård och lokalgata. Got Event har i samrådssvaret avstyrkt planprogramförslaget i den del som avser samnyttjande med skolgård. Rådighet över ytan behövs för att genomföra evenemangen, vilket är väsentligt för att arenorna ska vara attraktiva för arrangörer. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.2.2.3.4 Summering I analysen som framgår av bilaga 3 och 4 pekar trenderna inom arenaupplevelse, hållbarhet, säkerhet och kommersiell utveckling på ett behov av större ytor i framtiden. Got Event är positiva till det förslag som planprogrammet redovisar för arenakvarteret. Den följer i stort den lösning som tagits fram av Higab i förstudieskedet. För Valhallagatans del måste dock hänsyn tas till arenornas behov med avseende på storlek och utformning i den fortsatta detaljplaneringen. Minskningen av serviceytan från 18 000 m2 till 10 000 m2 kan innebära konsekvenser för genomförandet av stora evenemang, främst internationella idrottsmästerskap. Konsekvenserna behöver därför fortsatt utredas. En yta på 8 000 m2 bedöms behöva tillskapas på annan plats. Den föreslagna minskningen av serviceytan från 18 000 m2 till 10 000 m2 är acceptabel med förutsättningen att evenemangsverksamheten får rådighet. 3.2.2.4 Resultatprognos – arenadrift två inomhusarenor 3.2.2.4.1 Marknadsbedömning och evenemangskalender De två nya multiarenorna kommer att generera ett större antal evenemang jämfört med dagsläget, men den största förändringen blir att besökstalet kommer att öka markant. Detta beror på evenemangsmixen och den högre publikkapaciteten. Idag har Scandinavium med kapacitet 12 000 sittplatser ca 100 evenemang per år och 600 000 besökare, vilket är genomsnittet de senaste tio åren (exkl. 2020 och 2021). Den nya multiarenan som ersätter Scandinavium förväntas i genomsnitt generera 100–110 evenemang per år och 1,1 miljon besökare. Arenan med 16 000 sittplatser kommer att ha fler stora evenemang och med den högre kapaciteten innebär det ett betydligt högre årligt besökstal. Den mindre multiarenan Annexet med 3 500 sittplatser beräknas kunna få 80–90 evenemang och 200 000 besökare per år. De två arenorna tillsammans kommer därmed att generera ett dubbelt så stort besökstal som Scandinavium har idag. Liksom idag utgör ishockey med ett hemmalag en viktig del av evenemangsutbudet och utgör 30–40% av evenemangen per år i den stora multiarenan. Seriespelet påverkar, liksom idag, generellt sett övriga säljbara dagar och i synnerhet under slutspelsperioden. Den största skillnaden mot idag blir att arenan kommer kunna ta emot konserter med internationella artister, evenemang som inte finns på Scandinavium idag. 3.2.2.4.2 Resultatprognos – förutsättningar Resultatprognosen omfattar årliga intäkter och kostnader som är direkt relaterade till evenemangen och driften av de båda arenorna. Prognosen bygger på bedömningar och uppskattningar om framtida affär framtagna av bolaget. Prognosticerat besökstal och evenemangsmix utgör ingångsvärde i bedömning av intäkter och kostnader som redovisas i resultatprognosen. Resultatprognosen Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 redovisas i dagens kostnadsläge (september 2024). Intäkter är redovisade som nettointäkter. Sammanställning över resultatprognosen, se figur 2. Prognos av framtida affärer bygger på marknadsmässiga bedömningar utifrån förutsättningar som nya arenor skapar med ökad kapacitet och höjd standard. Avstämningar har gjorts med andra arenaoperatörer. En jämförelse med dagens verksamhet är inte rättvisande då ny arena skapar helt andra förutsättningar än de som finns idag. En jämförelse med dagens verksamhet har ändå angivits under respektive rubrik (genomsnitt för evenemangsår 2022 och 2023). Evenemangen har delats in i olika segment där antal evenemang och antal besökare har skattats. Evenemangen för den nya multiarenan är indelade i segmenten ishockey (nationell och internationell), internationell sport, Gothenburg Horse Show, konserter (stor, mellan och liten). Segmenten för Annexet är sport (handboll, innebandy, futsal mm), musik (stor, mellan och liten), företagsevent, mässor och kongresser samt övrigt, figur 1. Figur 1, evenemang fördelat per segment Multiarenan Ishockey nationell Ishockey internationell Internationell sport 19% 36% 11% Gothenburg Horse Show 7% 8% 5% Konsert stor 14% Konsert/show mellan Konsert/show/företag liten Sport (Handboll, Annexet innebandy, futsal mm) Musik Liten 6% 12% 6% Musik Mellan 11% 60% Musik Stor 5% Övrigt Företag, mässor & kongresser Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.2.2.4.3 Resultatprognos Figur 2, resultatprognos, ny multiarena samt Annex Resultatprognos, belopp i mnkr Arenan Annex Totalt Intäkter, netto Arenahyra 35-45 5-10 40-55 Mat och dryck 20-30 1-2 21-32 Loger, preminum 40-45 40-45 Arenapartners (inklusive exponering) 10-15 10-15 Namnrättighet 10-15 4-8 14-23 summa intäkter 115-150 10-20 125-170 Kostnader Drift av arenan -55 -- -75 -20 -- -25 -75 -- -100 Resultat före kapital- och hyreskostnad 60-75 -10 -- -5 50-70 Kapitalkostnad; verksamhetsanknutna investeringar som ej ingår i byggnation. -10 -- -20 Hyreskostnad till fastighetsägaren -340 -- -390 Resultat efter kapital- och hyreskostnad -300 -- -340 Påverkan på dagens driftnetto pga förändring i arenaparken. 50 Varav hyreskostnad till fastighetsägaren 27 Nettoeffekt -250-- -290 3.2.2.4.4 Årliga intäkter Arenahyra Direkt intäkt från evenemangen är arenahyran, d v s den hyra arrangören betalar för att hyra arenan för evenemanget. Volymen baseras på att hyran kan öka, dels på grund av fler evenemang, dels på att en högre hyra per evenemang kan tas ut med ny arena. Intäkt från arenahyra bedöms uppgå till 35–45 mnkr för den nya multiarenan beroende vilka och hur många evenemang som genomförs. Arenahyra för Annexet bedöms uppgå till 5–10 mnkr. Scandinaviums intäkter från arenahyra uppgår idag till ca 30 mnkr. Mat och dryck Avgränsning har gjorts till att omfatta försäljning av mat och dryck i samband med evenemang. Prognosen bygger på en bedömning av hur mycket en evenemangsbesökare spendera inom respektive segment. Med kraftigt ökade försäljningsytor som en ny multiarena innebär, bedöms intäkten från mat- och dryck öka markant och uppgå till 20–30 mnkr. Intäkt från mat- och dryck i dagens Scandinavium uppgår till ca 5 mnkr. För Annexet bedöms denna intäkt uppgå till 1–2 mnkr. Antagandet är dock att restaurangerna ska drivas av extern part vilket torde ge intäkter även övrig tid. Hur stor nettointäkt det skulle ge till arenaoperatör och/eller arenaägare kräver fördjupad analys. Loger och Premium Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Ny arena med större ytor ger helt andra möjligheter till en större affär och därmed ökade intäkter. Prognosen bygger på bedömning av marknadsmässiga förutsättningar och vad detta kan generera i intäkter. Prognosen är att en ny multiarena kan generera 40–45 mnkr i intäkter. Intäkt från loger och premium i dagens Scandinavium uppgår till ca 11 mnkr. Arenapartners inklusive exponering Med intäkter från Arenapartners avses intäkter från försäljningsrätter där leverantörer av mat och dryck till arena betalar för att garanteras exklusivitet och varumärkesexponering. Exponering innebär att företag betalar för att exponeras i eller utanför arenan i samband med evenemang. En ny arena antas ge ökade möjligheter till intäkter från arenapartners samt exponering. Prognosen är att en ny multiarena kan generera 10–15 mnkr i intäkter. Namnrättigheter Namnrättigheter innebär att det finns företag som ser möjlighet att få exponera sig i samband med en arena och väljer att köpa rättigheten att döpa arenan. Intäktsmöjligheter avseende namnrättigheter är svåra att uppskatta. Utifrån marknadsmässig bedömning idag kan namnrättigheten för en ny multiarena uppskattas till 10–15 mnkr och för Annexet till 4–8 mnkr. 3.2.2.4.5 Kostnader Årlig driftkostnad av arenorna En arena har kostnader som är gemensamma för den totala arenaverksamheten och kostnader som är direkt kopplade till evenemang. Gemensamma arenakostnader är t e x kostnader för löpande drift, underhåll, energi mm. Bedömningen är att kostnaden för att driva den nya multiarenan uppgår till 55–75 mnkr. Kostnaden för att driva Annexet bedöms till 20–25 mnkr. Kostnad för att driva dagens Scandinavium uppgår till ca 50 mnkr. För att en nybyggd arena ska bibehålla intäktsnivån och behålla attraktivitet, krävs förnyelseinvesteringar. I resultatkalkylen ingår årliga kostnader för förnyelseinvesteringar motsvarande 8 mnkr för den nya multiarenan och 2 mnkr för Annexet. Investering arenaoperatör - kapitalkostnad Utöver fastighetsägarens investering för arenakvarteret, som leder till en hyreskostnad (se nedan), så krävs också vissa verksamhetsknutna investeringar i multiarenan och Annexet. Detta är investeringar som Got Event bekostar enligt gällande hyresmodell. Exempel på detta är ishockeysarg, LED-skärmar, mediakub, högtalaranläggning, kameraanläggning, scen och evenemangsgolv. Investeringarna bedöms till totalt 200–250 mnkr. Investeringarna genererar en kapitalkostnad på 10–20 mnkr. Hyreskostnad Fastighetsägaren bedömer hyresnivån till 340–390 mnkr. I hyreskostnaden inkluderas hyra för multiarenan, Annexet, isrink under Annexet samt 50% av den så kallade Ryggraden. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.2.2.4.6 Summering Resultatprognosen bygger på marknadsmässiga bedömningar utifrån förutsättningar som nya arenor skapar med ökad kapacitet. Osäkerhet finns om hur marknaden kommer att utveckla sig i framtiden beroende på omvärldsförändringar, kostnadsutveckling mm. I resultatprognosen görs bedömningen att den nya multiarenan som ersätter Scandinavium kan generera ett resultat på 50–70 mnkr årligen, innan kapital- och hyreskostnad från fastighetsägaren, baserat på prognosticerat besökstal och evenemangsmix. Fler stora evenemang och en högre kapacitet innebär ett betydligt högre årligt besökstal, vilket ökar intäktsmöjligheter främst inom försäljning av mat och dryck, loger och premium. Verksamhet i annexet är ett tillskott till destinationen Göteborg och för Staden då det i dagsläget inte finns någon arena som inrymmer denna verksamhet. Resultatprognosen för annexet bedöms ge ett underskott på 5–10 mnkr årligen innan hyreskostnad från fastighetsägaren. Underskottet beror på mer begränsade intäktsmöjligheter i denna arena. Hyreskostnad från fastighetsägaren bedöms uppgå till 340–390 mnkr årligen. I hyreskostnaden ingår inte verksamhetsknutna investeringar utan dessa ska utifrån gällande hyresmodell bekostas av Got Event. Dessa investeringar bedöms uppgå till 10–20 mnkr årligen. Sammantaget kommer de nya arenorna ge förutsättningar för fler stora evenemang med ett mycket högre besökarantal än idag, vilket är betydelsefullt för destinationen Göteborg. Den totala resultatprognosen (för både den nya multiarena och annex) innebär ett underskott på 300 - 340 mnkr då intjäningsförmågan för de nya arenorna inte kommer att täcka kapital- och hyreskostnad från fastighetsägaren. Den nya arenaparken påverkar bolagets befintliga ekonomi genom att nuvarande Scandinavium rivs och ersätts av ny multiarena, Valhallabadet, Valhalla Sport och Valhalla IP utgår, Valhallarinken ersätts med ny ishall och Annexet tillkommer. Got Event erhåller idag koncernbidrag för att drifta befintliga arenor. Den sammantagna effekten av kommande förändringar i arenaparken innebär för Got Events del ett minskat behov av koncernbidrag motsvarande ca 50 mnkr årligen. Av dessa 50 mnkr utgör hyreskostnaden till fastighetsägaren 27 mnkr. Den sammanlagda resultatprognosen, då hänsyn tagits till förändringar i dagens arenapark, innebär ett underskott på 250 – 290 mnkr. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.2.3 Centralbad och sporthallar Bilagor, nr 6 Behovsbeskrivning Centralbad och sporthallar 7 Förstudie Centralbad och sporthallar 3.2.3.1 Beskrivning av komponent Ett nytt centralbad som ska ersätta Valhallabadet är en av de huvudsakliga delarna i det gemensamma politiska uppdraget kring utvecklingen av evenemangsområdet. I planeringen för det nya centralbadet ingår också att placera nya sporthallar ovanpå badet som ersättningsanläggningar för Valhalla sporthallar. Kombinationen av bad och sporthallar skapar en central mötesplats där många olika aktiviteter och målgrupper kan samsas, samtidigt som det frigör yta i andra delar av evenemangsområdet för utveckling av bostäder eller andra verksamheter. Som beskrivet i avsnitt 1.2.1 ovan sammanfattas effektmål och nyttor för programmet i en nyttorealiseringsplan. För komponenten centralbad och sporthallar finns en tydlig koppling till effektmålet att bidra till mer välmående göteborgare med goda möjligheter till fysisk aktivitet och föreningsidrott samt goda möjligheter för rekreation, sociala möten och upplevelser för allmänheten. Vidare bidrar anläggningen till målet om att stärka Göteborg som en attraktiv och hållbar destination genom till exempel bättre förutsättningar för elitidrott och tävlingsverksamhet. Anläggningen som helhet bidrar till målet om att skapa en attraktiv stadsmiljö genom bland annat ett väl gestaltat område. På programnivå har även fem hållbarhetsmål tagits fram, vilka sammanfattas i avsnitt 2.2.1 ovan. Idrotts- och föreningsförvaltningen kommer ha ett särskilt ansvar för målet ”sätt göteborgarna i rörelse” för hela området. Här ingår bland annat att fördjupa strategier för hur området möjliggör för ett brett utbud av aktiviteter som inspirerar till rörelse och riktat arbete mot prioriterade målgrupper. Samtliga hållbarhetsmål kommer att vara vägledande för den fortsatta planeringen av centralbad och sporthallar. Målet ”klimatomställning som utvecklingskraft” innebär bland annat fokus på att reducera klimatavtryck från nybyggnationen. Målet ”hela evenemangsområdet blir cirkulärt” sätter ambitioner kring energieffektiva lösningar vilket blir särskilt relevant för badet som är väldigt energikrävande. Målen ”världsevenemang och vardagsliv förgyller varandra” samt ”hela staden i evenemangsområdet” innebär fördjupande analyser av anläggningens utformning med fokus på att skapa en attraktiv och trygg miljö för alla. Utöver målsättningar inom ramen för Arenaprogrammet förhåller sig planeringen av centralbadet och sporthallarna till målsättningarna i Göteborgs Stads idrottsprogram 2023–2030. Särskilt relevant är målet om ett större utbud av idrottsanläggningar som används jämlikt med prioriterade strategier kring t.ex. strategiska lokaliseringar och flexibel utformning genom samlokalisering och samnyttjande. Programmets mål om ett bredare utbud av idrottsevenemang och en stark elitidrott är också vägledande för planeringen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Behovet av ett nytt centralbad som ska ersätta Valhallabadet har konstaterats i flera tidigare politiska uppdrag. Kommunfullmäktige beslutade 2020-03-19 §18 att idrotts- och föreningsnämnden skulle ansvara för planeringsarbetet. I det bakomliggande yrkandet framgick att storlek, innehåll och utformning för ett kommande centralbad ska vara i enlighet med den av kommunfullmäktige antagna Strategi för Göteborgs sim- och badanläggningar. I badstrategin framgår att ett centralbad ska ha ökad kapacitet för simundervisning och motionsverksamhet, kunna vara anpassad till föreningslivets behov och kunna arrangera SM-tävlingar för simidrotten. Strategin konstaterar att ett nytt centralbad därmed innehåller därmed två 50-metersbassänger, två undervisnings-/varmbassänger samt 2 000 läktarplatser. I yrkandet framgår också att anläggningen ska planeras utifrån ett brett målgruppsperspektiv och inkludera faciliteter för så väl motionärer som göteborgare i allmänhet. Kommunfullmäktige beslutade att placera centralbadet inom evenemangsområdet 2022-04-28 §16. Vägvalsbeslutet 2023-06-18 §15 förtydligade inriktningen i uppdraget och där fick också idrotts- och föreningsnämnden i uppdrag att omhänderta ersättningsbehovet av Valhalla sporthallar. Utifrån den politiska bakgrunden är det en förutsättning i planeringen är att det nya centralbadet ska motsvara Valhallabadets kvalitet och utbud. Samtidigt ska det nya badet innebära en uppdatering och modernisering av befintlig anläggning som motsvarar dagens verksamhetskrav. Detta innebär bland annat en ökad kapacitet för både simundervisning och motionsverksamhet, samt möjlighet till tävlingsverksamhet på SM-nivå i simidrott. Ytterligare en utgångspunkt är att badet ska locka en bred målgrupp med varierande behov. Anläggningen behöver därför innehålla ett flertal faciliteter och bassänger. De nya sporthallarna ska ersätta Valhalla sporthallar som idag utgörs av tre sporthallar, där A-hallen är den största hallen med åskådarplatser för 450 sittande personer. I befintlig anläggning finns också lokaler för brottning och karate som hyrs av föreningar. På samma sätt som för badet är utgångspunkten för planeringen av sporthallsdelen att motsvara dagens kvalitet och utbud men samtidigt ta höjd för en modernisering och kapacitetsökning utifrån dagens verksamhetskrav. Planeringen innefattar därför bland annat förstärkta möjligheter till elitidrott och evenemang genom utökning av läktarplatser och elitanpassning i utrustningen av A-hallen. I förslaget möjliggörs också för en utökning för skolidrott och breddidrott genom den tillkommande D-hallen. Planeringen för den nya anläggningen bygger på den uppdaterade behovsbeskrivning som förvaltningen tagit fram i dialog med föreningslivet på förbundsnivå och andra intressenter. Behovsbeskrivningen fokuserar på behovet av olika funktioner i anläggningen utifrån både ett målgrupps- och verksamhetsperspektiv. Vidare har övergripande volymer och skisser för anläggningen specificerats i en förstudie. Förstudien ligger till grund för de ekonomiska bedömningarna som tagits fram i detta skede. Genom behovsbeskrivning och förstudie finns en inriktning för anläggningens storlek och funktioner. Samtidigt krävs ett fortsatt arbete med att ta fram Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 handlingar och planera för anläggningen på en mer detaljerad nivå. För utformningen av anläggningen kommer det att genomföras en arkitekttävling, i enlighet med stadens arkitekturpolicy där ambitionen är att Göteborg ska vara en modig förebild inom arkitektur. Anläggningens utformning och funktioner kommer därmed specificeras ytterligare i det interna arbetet med att ta fram handlingar för ett tävlingsprogram samt i bearbetningen av det vinnande tävlingsförslaget. Utifrån nuvarande behovsbeskrivning samt förstudie föreslås anläggningen bland annat innehålla: • En 50-metersbassäng för tävling och träning med en läktarkapacitet med lägst 2000 personer som möjliggör för simtävlingar på högre nivåer. • En ytterligare 50-metersbassäng för motionssim och träning. • Två undervisningsbassänger för att tillgodose behoven av bland annat simskoleverksamhet. Bassängerna ska ha höj- och sänkbar botten vilket innebär anpassning för olika nivåer och grupper. • En hoppbassäng som möjliggör en mängd olika aktiviteter inklusive simhopp, konstsim, undervattensrugby och dykning, samt motionssim när bassängrummet ej nyttjas för tävling och träning. • Familjebad med ytor för lek- och varmpooler för att tillgodose behoven hos familjer och en bredare publik. • Ytterligare funktioner som bastu/relax, gym och gruppträningsytor, samt en restaurang och/eller caféer för att möta behoven hos en bred publik med varierande åldersgrupper och intressen. • En fullmåttshall med en större läktarkapacitet (1500 platser) för att hantera större evenemang och matcher. • Tre fullmåttshallar med mindre läktarkapacitet (150 platser vardera). • Träningsytor för karate och brottning. Sammantaget kommer anläggningen att utgöra en av stadens största idrottsanläggningar som möjliggör för en bred verksamhet för både allmänhet och föreningsliv. Antalet besökare till det nya badet uppskattas dubbleras från dagens besökarantal och blir i snitt 3 000 personer dagligen och upp till en miljon per år. Sporthallarna förväntas få ca 1 500 besökare dagligen och ca 600 000 besökare per år. Med ett jämnt besöksflöde under hela dagen och under hela året bidrar anläggningen till att skapa en levande stadsmiljö och utgöra en mötesplats i området. 3.2.3.1.1 Komponenten som del i övergripande förslag Det politiska uppdraget för området som helhet innebär att förstärka evenemangsområdets kapacitet med en ny multiarena och ett nytt centralbad och utveckla området till blandstad. Utvecklingen av området ska åstadkomma en mer levande stadsmiljö och möta behoven i den växande staden. Evenemangsområdet utgör en viktig del i ambitionen att Göteborg ska vara en konkurrenskraftig evenemangs- och besöksstad. Planeringen för respektive komponent i utvecklingen av området behöver förhålla sig till styrningen i det gemensamma politiska uppdraget som sammanfattas avsnitt 1.3.1.3 ovan i form Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 av krav och kriterier. För planeringen av komponenten centralbad och sporthallar har detta inneburit några justeringar och anpassningar. En inriktning i det politiska uppdraget är att utvecklingen i området ska eftersträva kostnadseffektivitet och möjligheter att öka intäkter ska ses över. I kommunfullmäktiges vägvalsbeslut 2023-06-08 §15 framgår att exploateringsförvaltningen tillsammans med berörda parter i arenaprogrammet ska pröva olika typer av ökad exploatering på höjden och på arenakropparna. Prövning ska ske av såväl lämplighet som ekonomiska fördelar i att bygga exempelvis kontorsytor, studentbostäder eller andra verksamheter. För centralbadets del prövades exploatering i ett tidigt skede genom bland annat bostäder i anslutning till badet. På grund av de utmaningar som finns kopplat till tredimensionell fastighetsbildning bedömdes lämpligheten för samlokalisering mellan en sim- och badanläggning och bostäder som låg. En alternativ lösning blev därför att placera ersättningshallar för Valhalla sporthallar ovanpå badet. Placeringen av hallarna ovanpå badet innebär en flytt av sporthallarna från nuvarande placering i södra delen till norra delen av planområdet. Genom att frigöra yta i den södra delen av planområdet ökar möjligheterna för exploatering där motsvarande cirka 100 bostäder. Samtidigt finns fortfarande en inriktning inom ramen för arenaprogrammets uppdrag att pröva ytterligare exploatering i norra delen. I nuvarande förslag för komponenten centralbad och sporthallar ingår planering för kontorslokaler ovanpå badet, där exempelvis stadens förvaltningar eller bolag skulle kunna utgöra hyresgäster. Bland kriterierna i det gemensamma politiska uppdraget finns också inriktningen att skapa en levande stadsdel med trygga gatumiljöer och en stadsdel med liv och rörelse. Arenorna och anläggningarna inom området ska ha levande bottenvåningar där andra verksamheter kan lokaliseras. Valhallagatan ska utvecklas till ett stadslivsstråk med olika mötesplatser. För att möjliggöra för levande bottenvåningar placeras baddelen en våning upp från entréplan. Entréplanet på anläggningen har verksamhetslokaler mot gatan och längre in utgörs planet av teknik under och omkring bassänger. Programmet har en målsättning om en attraktiv stadsmiljö, som är trygg och lustfylld att vistas i, med tydliga stråk och med lagom stora kvarter. För att uppnå denna mer finmaskiga struktur planeras för en lokalgata som kopplar samman Valhallagatan och Levgrensvägen. Detta innebär att centralbadet inte kan byggas i en sammanhängande huskropp utan behöver delas upp i två separata byggnader. Badet delas upp i två kvarter på varsin sida om den nya gatan. Badets olika delar länkas samman med förbindelsegångar över gatan. 3.2.3.1.2 Konsekvenser av förslaget Konsekvenser De anpassningar som gjorts i planeringen av badet utifrån det övergripande förslaget – att placera idrottshallar ovanpå badet, att flytta upp badet ett våningsplan, samt att dela badet på två sidor av en gata – innebär framför allt Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 ekonomiska konsekvenser men också konsekvenser för den dagliga driften av verksamheten. Placeringen av hallarna ovanpå badet innebär en samlokalisering som bedöms ge positiva ekonomiska konsekvenser jämfört med kostnaden för att uppföra bad respektive sporthallar som separata huskroppar inom området. Samlokaliseringen möjliggör för en bred verksamhet som kan locka fler målgrupper. Det finns också möjligheter till vinster för driftverksamheten genom stordrift där verksamheterna kan dela på entréer och andra gemensamma utrymmen, samt i viss mån personal. Möjliggörandet av en levande bottenvåning genom placeringen av badet en våning upp bedöms också bidra till positiva ekonomiska konsekvenser. Verksamhetslokalerna i bottenplan har potential att generera hyresintäkter till marknadsmässiga priser. Det finns också möjligheter att hyra ut lokaler till andra verksamheter, kommunala eller föreningsdrivna, med mer social verksamhet, i syfte att förstärka anläggningen som mötesplats. Detta skulle dock kunna innebära en större andel subventionerade hyror och lägre intäkter. En ytterligare konsekvens av att lyfta upp bassängplanet en våning är en minskad insyn till badet som kan bidra till en tryggare och mer positiv upplevelse för badets besökare. Uppdelningen av badet i två kvarter med en lokalgata som kopplar samman Valhallagatan och Levgrensvägen har en tydlig påverkan på ekonomi och driftverksamhet. Delningen av badet innebär utökade kostnader på grund av flera faktorer. Anläggningens fotavtryck beräknas öka med ca 600 kvadratmeter till följd av funktions- och logistikkrav utifrån ett delat bad. Ökad fasadyta, förbindelsegångar och dubblering av systemlösningar är några faktorer som innebär högre investeringskostnader. Likaså krävs mer avancerade systemlösningar kring vatten, värme och energi vilket också är kostnadsdrivande faktorer. Genom badets delning påverkas flödet i lokalerna för både besökare och personal. För driftverksamheten innebär det en ökad mängd personal och därmed driftkostnader, eftersom det behöver finnas fler resurser för att täcka båda delarna av badet. Driftkostnaderna beräknas också öka på grund av ökade uppvärmningskostnader. En positiv konsekvens för verksamheten blir dock en tydligare uppdelning mellan motionsdelen respektive tävlingsdelen av badet. Vid evenemang och tävlingar finns möjlighet att genomföra evenemanget samtidigt som motionsdelen av badet hålls öppen för allmänheten. På områdesnivå bidrar delningen också till en tryggare stadsmiljö, bland annat genom att undvika stora otrygga ytor på baksidan av anläggningen. Eventuella ytterligare påverkande faktorer Några ytterligare faktorer är fortfarande under utredning kopplat till det gemensamma politiska uppdraget respektive detaljplanearbetet och kan innebära konsekvenser med ekonomisk påverkan på komponenten. Det handlar bland annat om anläggningens placering där närheten till berget i Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Burgårdsparken behöver hanteras vilket eventuellt kan innebära konsekvenser för byggnationen och medföra ökade driftskostnader. En annan fråga som utreds inom ramen för detaljplanearbetet är mobilitet och besöksparkering. Inriktningen i planprogrammet för området är prioritering av hållbart resande med minskad tillgång till besöksparkering. Samtidigt behöver möjligheter till angöring, hämta-lämna eller drop-off-zoner säkras i den fortsatta planeringen för att möjliggöra för föreningsverksamheten i anläggningen. Slutligen är frågan om omhändertagandet av Valhallabadets kulturhistoriska värden under utredning där stadsledningskontoret har i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder. Slutsatserna av pågående utredning kan få konsekvenser för den fortsatta planeringen av centralbadet och sporthallarna. Beskrivning av ersättningsbehov En central del i förslaget är den utbyggnadsordning som möjliggör för att berörda verksamheter kan fortsätta vara i drift till dess att en ersättningsbyggnad är på plats. Centralbadet och sporthallarna byggs norr om Valhallagatan mot Burgårdsparken och Valhallabadet respektive Valhalla sporthallar kan vara i drift fram till den nya anläggningens färdigställande. Planeringen innebär ianspråktagande av den mark där Valhalla IP finns idag. I utbyggnadsordningen ingår därför att säkerställa tillfälliga ersättningslösningar för Valhalla IP innan byggnation av badet kan påbörjas. Ersättningen av Valhalla IP är en förutsättning för genomförandet av förslaget men omfattas inte av planprogrammet då ersättningen behöver lösas utanför området. Idrotts- och föreningsnämnden planerar för ersättning av Valhalla IP och investeringsmedel har avsatts i nämndens investeringsnominering 2025. Planeringen innebär en kortsiktig ersättning för att lösa träningsverksamheten genom att anlägga en konstgräsplan på Heden, samt en långsiktig ersättningsarena för att ge förutsättningar för matchverksamheten. För att säkra en långsiktig ersättningslösning krävs en samordning med flera av stadens övriga nämnder och bolag. 3.2.3.2 Bedömning av ekonomiska konsekvenser De ekonomiska bedömningarna består av investeringskostnader och driftskostnader. I driftskostnaderna ingår fastighetsrelaterade kostnader respektive verksamhetsrelaterade kostnader. I den ekonomiska bedömningen ingår också intäkter. Som ovan beskrivet i den gemensamma ekonomiska sammanställningen beskrivs samtliga volymer i spann med utgångspunkt i de osäkerheter som kvarstår i denna fas av planeringen. I takt med att planeringen för anläggningen blir mer och mer detaljerad genom framtagande av tävlingsprogram, bearbetning av tävlingsförslag samt vidare projektering, kommer även de ekonomiska bedömningarna att uppdateras och bli mer precisa. Förstudierapporten med övergripande volymer och skisser ligger till grund för de ekonomiska bedömningarna i detta skede. Nedan i tabell 1 redovisas bedömda investeringsvolymer för anläggningen, med separat redovisning av volymer för centralbad, sporthallar respektive övriga lokaler och kontor. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Sammanfattningsvis bedöms investeringskostnaden för anläggningen i ett spann mellan 2,8 till 3,4 miljarder kronor, där badet utgör 2 till 2,3 miljarder kronor av investeringskostnaden och sporthallsdelen står för 500 – 600 miljoner kronor. Tabell 1. Investeringsvolymer Komponent Kvm Investeringsvolym i spann Centralbad 33 500 2 000 mnkr – 2 300 mnkr Sporthallar (4 hallar + lokaler för 13 000 500 mnkr – 600 mnkr brottning och kampsport) Lokaler och kontor 8 300 300 mnkr – 500 mnkr Total anläggning 2 800 mnkr – 3 400 mnkr Kostnaderna utgår från 2024 års prisnivå. Senast redovisade investeringsunderlag för ett nytt centralbad behandlades i idrotts- och föreningsnämnden 2021-11-25 §194 där den totala projektkostnaden för placering i evenemangsområdet beräknades till ca 1 657 miljoner kronor utan antaganden om framtida kostnadsutveckling. De senaste årens kostnadsutveckling har inneburit höga indexuppräkningar. Bedömningen av investeringskostnaden för centralbadet i 2024 års prisnivå innebär ingen betydande ökning utöver index jämfört med 2021. Bedömda driftskonsekvenser redovisas i tabell 2 nedan. Kostnaderna består av fastighetsrelaterade kostnader samt verksamhetskostnader. Tabell 2. Driftskonsekvenser Typ av kostnad Beräknad volym i spann Fastighetsrelaterade kostnader (hyra) Kapitaltjänstkostnader 170 – 180 mnkr Underhåll och administrativa kostnader 30 – 40 mnkr Totala fastighetskostnader 200 – 220 mnkr Verksamhetskostnader Personal- och driftskostnader 100 – 120 mnkr Energikostnader och leasingkostnader 20 – 30 mnkr Totala verksamhetskostnader 120 – 150 mnkr Verksamhetsintäkter Intäkter 60 – 80 mnkr Total verksamhetnetto -40 – -90 mnkr Kapitaltjänstkostnader står för den största delen av fastighetskostnaderna. Komponentavskrivningen är för närvarande beräknad på 30 års avskrivningstid. Förvaltningen har dock påbörjat en översyn av komponentavskrivningstider som innebär att bland annat simhallar skulle kunna ges en längre avskrivningstid. Detta skulle påverka beräknade volymer genom lägre kapitaltjänstkostnader. Utfallet av översynen kommer att inarbetas i uppdaterade ekonomiska bedömningar i den fortsatta planeringen av anläggningen och inför framtida beslut om investeringen i genomförandebeslut och liknande. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Verksamhetskostnaderna utgörs framför allt av personalkostnader men även energi- och leasingkostnader. I beräkningen av verksamhetskostnader är anläggningens öppettider beräknade mellan 07.00-22.00, 365 dagar om året. I takt med att anläggningens utformning specificeras kommer framför allt personalkostnader behöva uppdateras och justeras. Anläggningens ytor och funktioner påverkar flöden för både besökare och personal och ger därmed konsekvenser för bemanningsplaneringen. Intäkter bedöms uppgå till mellan 60 och 80 miljoner kronor per år. Kontor och lokaler bedöms kunna hyras ut till marknadsmässiga priser. Intäktsbringande faktorer blir därmed lokalhyror från verksamhetslokaler och potentiella kontorslokaler, inträden från badverksamheten samt uthyrning till skola och föreningsliv i både bad- och sporthallsdelen. 3.2.3.3 Beskrivning av ytterligare möjligheter Förslaget för komponenten centralbad och sporthallar är en samlad bedömning av vilka funktioner och vilken ambitionsnivå som möter kommunfullmäktiges uppdrag, sammanvägt med de avvägningar som gjorts utifrån förslaget för området som helhet. En utgångspunkt i den gemensamma planeringen är att det inom respektive komponent ska gå att göra justeringar av omfattning eller ambitionsnivå för att justera den ekonomiska omfattningen eller graden av nyttorealisering. Det handlar om åtgärder i syfte att skala upp eller skala ner förslaget, till exempel genom att tillföra eller ta bort funktioner. För komponenten centralbad och sporthallar kan några funktioner lyftas ut som möjliga åtgärder i syfte att reducera huvudförslaget. Nedan beskrivs respektive funktion och syftet med att inkludera funktionen i huvudförslaget, samt en konsekvensbeskrivning utifrån ett ekonomiskt respektive kvalitetsperspektiv. Ingen av de möjliga åtgärderna bedöms ha en väsentlig inverkan på tidplanen för området som helhet. I planeringen av baddelen ingår en sammanhållen relaxavdelning med dubbla bastu och bubbelpooler. Genom att inkludera relaxfunktioner i det nya badet möts ambitionen om att motsvara Valhallabadets utbud. Valhallabadet innehåller kallbad, bubbelpool och torr- samt våtbastu i anslutning till duschutrymmena på både dam- och herravdelningen. Ett ytterligare syfte med planeringen av relaxavdelningen i centralbadet är att möjliggöra för en bredd av målgrupper. Genom relaxavdelningen får badet en ökad attraktivitet för målgrupper som vill besöka badet för avkoppling och socialt umgänge. De ekonomiska konsekvenserna av att inte inkludera relaxavdelning uppskattas till mellan 80 och 100 miljoner kronor i reducerad investeringskostnad. Utifrån ett kvalitetsperspektiv innebär ett bad utan relaxavdelning minskad attraktivitet och minskad möjlighet till avkoppling och socialt umgänge. I baddelen planeras också för familjebadsfunktioner genom till exempel småbarnsbassäng, mindre rutschkana, varmpool och vattenlek i olika former. Valhallabadet innehåller inga sådana funktioner idag. Inkluderingen av Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 familjebadet motiveras däremot av ambitionen om en mångfunktionell anläggning som når många målgrupper. Dessutom ger familjebad möjlighet till vattenvana genom lek och rörelse i vatten, som kan skapa en viktig grund för framtida simkunnighet. De ekonomiska konsekvenserna av att inte inkludera familjebadsfunktioner uppskattas till mellan 120 och 150 miljoner kronor i reducerad investeringskostnad. Utifrån ett kvalitetsperspektiv innebär ett alternativ utan familjebadsfunktioner minskad tillgång till kommunala ytor som möjliggör för vattenvana och kan ha långsiktig påverkan på simkunnighet, samt minskad attraktivitet för besök för allmänheten, i synnerhet barnfamiljer. I planeringen av sporthallsdelen ingår en förstärkt möjlighet till elitidrott genom framför allt A-hallen med läktarkapacitet för 1 500 personer. Sporthallsdelen som helhet med fyra separata hallar bidrar överlag till att skapa ett attraktivt kluster av sporthallar för cuper på olika nivåer för inomhusidrotten. A-hallen anpassas för elitidrott fullt ut genom bland annat TV-plattform, större läktare samt starkare belysning. Sporthallsdelens elitanpassning motiveras bland annat av målet för området att bidra till att stärka Göteborg som en attraktiv och hållbar destination, samt den tänkta nyttan av att området ska ge bättre förutsättningar för elitidrott och tävlingsverksamhet. De ekonomiska konsekvenserna av att minska möjligheterna till elitidrott i sporthallsdelen uppskattas till mellan 20 och 25 miljoner kronor i reducerad investeringskostnad. Utifrån ett kvalitetsperspektiv innebär ett alternativ utan elitanpassning minskade möjligheter till elitspel och minskad attraktivitet för arrangörer att välja Göteborg för evenemang. Minskade möjligheter till elitspel i sporthallarna skulle också ge konsekvenser för Annexet som skulle se ett ökat bokningstryck av framför allt evenemang av mindre storlek än vad som egentligen avses i Annexet. Slutligen ingår i planeringen för sporthallsdelen en fjärde sporthall utöver de tre sporthallarna som idag ingår i Valhalla sporthallar. B-, C- och D-hallen är samtliga anpassade för skola och breddidrott i huvudsak. Utökningen med en fjärde hall är ett effektivt sätt att förstärka möjligheterna till idrott för skolor och föreningsliv i området. Dessutom utgör hallarna en resurs för hela staden med sin tillgängliga lokalisering. De ekonomiska konsekvenserna av att inte inkludera en fjärde hall i sporthallsdelen uppskattas till mellan 50 och 70 miljoner kronor i reducerad investeringskostnad. En jämförelsekostnad för att i ett senare skede tillföra en separat hall med motsvarande lokalisering, uppskattad till mellan 100 och 120 miljoner kronor i 2024 års prisnivå. En ytterligare faktor som påverkar bedömningen är den begränsade tillgången på mark i centrala staden, som försvårar för att i ett senare skede tillföra en ytterligare hall i området. Utifrån ett kvalitetsperspektiv innebär ett alternativ utan fjärde sporthall en minskad tillgång till idrottshallar för skolverksamhet, minskad tillgång till centralt placerade idrottshallar för föreningslivet, samt potentiellt minskad attraktivitet för lokalisering av cupverksamhet. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Vid beslut om en åtgärd skulle planeringen av anläggningen som helhet påverkas. De ekonomiska konsekvenser som redovisas är uppskattade besparingar på den totala investeringskostnaden per funktion. Ytterligare kostnader kan dock tillkomma utifrån hur åtgärderna skulle påverka kringytor som omklädning. Driftkostnader påverkas också vid ett eventuellt beslut. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.2.4 Exploateringsprojekt Bilagor, nr 8 Översiktskarta och detaljkarta 3.2.4.1 Beskrivning av komponent Exploateringsförvaltningens leveranser i samband med förverkligandet av stadsutvecklingen inom Arenaprogrammet omfattar allmän plats i form av gator, parker och torg samt tillhandahållande av mark för kommunala verksamheter, byggrätter för bostäder och övriga ändamål. Exploateringsförvaltningen ansvarar för exploateringsekonomi, genomförandefrågor, säkerställande av utrymme för de allmänna platserna samt studerar möjliga framtida byggrätter på kvartersmark. För att möta förväntningarna på höga hållbarhetsambitioner, enligt vägvalsbeslut 2023-06-08 och stadens styrande program arbetar parterna samordnat med alla tre dimensioner av hållbarhet. De allmänna platserna ska utformas för att ge goda förutsättningar att uppnå samnyttjade och multifunktionella ytor, trygga platser, och utformning som bidrar till sociala värden med fokus på hälsa och rörelse och ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv som är viktiga kvaliteter för programmet. Målsättningarna har i detta skede ännu inte brutits ner till specifika åtgärder, men som en generell utgångspunkt medför de att de allmänna platserna kommer att ges en högre gestaltningsmässig verkshöjd än vad som utgör normal standard för staden. Hållbarhetsmålen ger också incitament att prova andra metoder för utbyggnad av allmän plats än i normalfallet, t.ex. flytt av träd och återbruk av vissa ytor istället för nyanläggning. Programarbetet kommer att inkludera beräkning av klimatpåverkan från byggnation, drift och användning med syfte att ge en helhetsbild av klimatpåverkan och fungera som verktyg för att minska klimatutsläpp enligt stadens övergripande mål. En hög grad av exploatering, samnyttjande och funktionsblandning är en bärande del av programförslaget och är nödvändigt för att programmets uppdrag och innehåll ska lösas. Trots att programmet eftersträvar ett effektivt marknyttjande krävs att prioriteringar mellan önskvärda funktioner görs. Stadsbyggnadsnämnden har i ett yrkande från nämndsammanträde 2024-06-18 bifallit beslut om samråd under förutsättning att man i planarbetet prövar en ökad exploatering av bostäder och utreder förutsättningarna för att inom befintligt lokalbestånd möta tillkommande såväl som befintliga behov av grund- och förskolelokaler i området samt centrala staden. Den grundskola (F-6) som tidigare har utgjort en förutsättning för planeringen föreslås i stället omlokaliseras utanför programområdet. 3.2.4.2 Komponenten som del i övergripande förslag Planprogrammets område utgörs av den mark som idag inrymmer Scandinavium, Valhallabadet med sporthallar, Burgårdsparken, Burgårdsplatsen, Valhalla IP med fotbollsarena, Valhallagatan 4 förskola, Stora Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Katrinelunds landeri, serviceyta för omgivande verksamhet samt markparkering väster om Mölndalsån. Planprogrammet möjliggör för cirka 300–350 bostäder samt byggrätter för exempelvis kontor och eventuellt hotell eller handel, för vilka exploateringsförvaltningen ansvarar. Härutöver möjliggörs för utveckling av allmän plats. Den befintliga stadsdelsparken, Burgårdsparken, tas delvis i anspråk men föreslås få utvecklade kvaliteter och förbättrade entréer. En ny stadsdelslekplats föreslås vid den östra entrén. Stråket utmed Mölndalsån bevaras i största möjliga mån avseende vegetation men utvecklas och omdisponeras för att bli mer tillgängligt och ges fler vistelsekvaliteter. Valhallagatan planeras utvecklas till ett aktivt och attraktivt stråk genom staden med torg, mötesplatser, levande bottenvåningar och entréer till de större arenorna. Burgårdsplatsen föreslås omvandlas från att primärt vara en trafikyta till att bli ett torg för vistelse. Förslaget för utvecklingen av den allmänna platsen innehåller också nya kopplingar till och från planområdet, med bland annat en ny gång- och cykelbro över Mölndalsån (Blekebron) samt en ny lokalgata mellan Levgrensvägen i norr och Valhallagatan i söder. Marken inom programområdet ägs till stor del av Göteborg stad. Huvudsakligen ligger markägaransvaret hos exploateringsnämnden, med undantag för Stora Katrinelunds landeri som ägs genom det kommunala bolaget Higab AB. Ett flertal förvaltningar och kommunala bolag har olika former av markupplåtelser inom området. Delar av området omfattar Svenska Mässan. Parallellt med att förvaltningen tar fram inriktningsbeslutet tecknas det också en avsiktsförklaring med svenska mässan och Higab, som avser fortsatt samverkan och utveckling inom området. 3.2.4.3 Konsekvenser av förslaget Planprogrammets struktur och innehåll är ett resultat av sammanvägningar mellan ett flertal styrande parametrar samt önskvärda funktioner och innehåll. Programmet har som grundförutsättning att inrymma ny arena och nytt centralbad, vilka båda utgör starkt styrande volymer för den övriga bebyggelsen. Möjligheterna att tillskapa ytterligare byggrätter utreds i kommande planarbete, dock finns det många förutsättningar som ännu inte är utredda och som kan begränsa platsens möjligheter. De föreslagna byggrätterna för respektive kvarter redovisas nedan, under 3.2.1.3.1 Exploatering. Den politiska inriktningen har huvudsakligen getts utifrån målet att bygga en stadsdel med blandade funktioner, men mängden bostäder får även en direkt påverkan på programmets investeringsekonomi. Enligt det politiska beslutet av Kommunfullmäktige från 2022-03-30 ska 50% av bostäderna tillskapas som bostadsrätt och 50% som hyresrätt. Även detta påverkar möjliga totala intäkter från markförsäljning, eftersom äganderätt värderas till ett högre markpris. De allmänna platserna inom planområdet tillskapas för att ge värden för boende, verksamma och besökande till såväl de tillkommande som de befintliga funktionerna i området. De allmänna platserna kommer att behöva utformas för att fungera för flera funktioner samtidigt, vilket ställer högre krav på gestaltning och utformning av gator och torg. Burgårdsparken, som utgör den enda Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 befintliga parkmiljön i närområdet, kommer att behöva utvecklas genom tillförande av ytterligare kvaliteter och en förbättrad tillgänglighet för att kunna tillgodose behov av grönområde. Mobilitetsåtgärder såsom exempelvis gröna transportplaner utreds för att reducera behovet av parkeringsytor och för att möjliggöra för ett hållbart resande till och från området. De specifika förutsättningarna för ingående delområde av allmän plats redovisas nedan, under 3.2.1.3.1 Exploatering. 3.2.4.3.1 Exploatering Enligt programförslaget finns potentiellt tre olika kvarter med byggrätter, vilka huvudsakligen utgörs av bostäder. Två bostadskvarter i norra detaljplanen och ett blandstadskvarter i södra detaljplanen, där möjlighet till att bygga kontor, hotell, handel och bostäder utreds. Byggnadernas planerade utformning påverkas starkt av riksintresset Göteborgs innerstad och riksintresse Gårda och dess bebyggelse. Styrande funktioner inom området påverkar möjligheten till omfattande bostadsbyggnation. Bostadskvarteren i den norra detaljplanen bedöms utifrån dessa givna förutsättningar vara begränsade. Blandstadskvarteret i södra detaljplanen är placerat längs Skånegatan. Detta är positivt då programmet anser detta vara en lämplig plats för lite högre byggnader, vilket ger möjlighet till en högre exploatering. Exploateringsekonomin påverkas av hur väl funktionerna inom planprogrammets nuvarande struktur löses ut. För att uppnå en effektiv markanvändning och sammanhållen stad utreds samnyttjan av flera funktioner på de begränsade ytor som finns att tillgå. Allmän plats runt Valhallagatan föreslås samnyttjas som både traditionell allmän plats och som evenemangsyta. Det betyder att Valhallagatan kommer stängas av under vissa evenemang för att tillskapa en god evenemangsupplevelse och trygga säkerheten för dess besökare. Samnyttjandet påverkar kostnaden för utformningen av gatan, vilken kommer att ha en högre standard än en traditionell gata. Eftersom Valhallagatan regelbundet kommer att påverkas av avstängningar finns risk att framkomlighet och angöring för exempelvis besökande eller räddningstjänst inte kan lösas på det sätt som medges vid traditionell utformning av allmän plats. Möjliga lösningar studeras vidare i detaljplanearbetet. Om samnyttjan medför begränsningar för planerade byggrätter kan detta få en inverkan på exploateringsekonomin. I planprogrammet var planeringsinriktningen att en gemensam yta skulle samnyttjas av den planerade skolan och Got Event. Den avsedda ytan ligger inom norra detaljplanen och avsåg en kombination av friyta för skola och serviceyta för evenemang. Då skolan utgår ur planeringen behöver det studeras vidare inom ramen för planarbetet hur serviceytan kan nyttjas under övrig tid, då den inte nyttjas för evenemang. För att Got Event ska kunna nyttja 10 000 kvm serviceyta måste både denna yta och intilliggande lokalgata samnyttjas. Burgårdsparken utvecklas till stadsdels- och bostadsnära park med fler funktioner för boende, verksamma i området och stadsdelen. En god tillgänglighet i detta grönområde eftersträvas. Huvudsakliga åtgärder inom parken och som även är en direkt följd av programförslaget och exploateringen, Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 omfattar en ny entré till parken från öster inklusive ny stadsdelslekplats, samt återställning och anpassning av parken utifrån tillkommande bebyggelse (badhus i söder och bostadskvarter i öster), som båda kräver sprängning och omfattande ingrepp i befintlig parkmark. Tillkommande exploatering kräver också att delar av befintliga gångstråk behöver dras om i väldigt kuperad terräng vilket är dyrare än normalt. Dessa delar bedöms vara de enskilt största kostnadsdrivande åtgärderna i parken. Övriga investeringar bedöms vara av mer normal karaktär och fokuserar på att förbättra tillgängligheten genom att utveckla parkens två huvudstråk. Utvecklingen omfattar belysning, markbeläggning och möblering längs med stråken. Dessa investeringar bedöms ligga på en standardnivå. Stora delar av parken föreslås även lämnas orörda, för att bevara värdet i den naturlika parkmiljön som finns idag, vilket även håller nere investeringarnas omfattning. Driftsmässigt kommer trycket på Burgårdparken att öka med tillkommande bebyggelse och verksamheter, och en högre skötselstandard än normalt kommer att krävas för de anlagda delarna av parken. De mer naturlika delarna kräver dock endast en låg skötselnivå. Bilden illustrerar de huvudsakliga utvecklingsområdena inom allmän plats park. 1. Burgårdsparken, 2a-c. Stråk längs Mölndalsån, 3. Blekestråket. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Utöver de planerade byggnader och allmänna platser som tillkommer respektive utvecklas inom ramen för programmet krävs att nuvarande funktioner och omgivande befintligheter beaktas under genomförandet. Åtgärder kan behöva vidtas för att exempelvis säkerställa åtkomst till befintliga anläggningar. Detta kommer att medföra kostnader för staden i både projekteringsfas och utbyggnadsfas. Programområdet inkluderar även stråket längs med Mölndalsån där ytorna omfördelas till fler platsbildningar och separata stråk för gång och cykel tillkommer. Stråket kommer efter utbyggnad vara ett viktigt stråk både för besökare till arenaområdet och dess entrépunkter samt för "genomfartstrafik" för gång och cykel. Stadsmiljöförvaltningen har informerat om att den befintliga palissaden är i behov av renovering och standardhöjning. Utförandet av åtgärderna sammanfaller tidsmässigt med exploateringsprojektens åtgärder längs stråket. Endast delar av exploateringsprojekten bedöms vara beroende av palissadkonstruktionen, varför det endast delvis finansieras av exploateringen. Sett ur ett övergripande perspektiv för hela staden bedöms det dock finnas dels logistiska, dels utbyggnads- och genomförandetekniska fördelar med att palissadrenoveringen utförs samordnat och samtidigt med exploateringsprojektets planerade åtgärder längs Mölndalsån. För det fall ombyggnad av stråket och palissadrenovering inte utförs samtidigt orsakar det exempelvis ytterligare störningar för bl. a. gång- och cykel. Exploateringsförvaltningen kan utvidga de aktuella exploateringsprojekten med palissadrenovering, men då på uppdrag av och finansierat av stadsmiljöförvaltningen. Investeringen behöver nomineras in i stadsmiljöförvaltningens investeringsbudget inför genomförande. Planprogrammets genomförande genererar även en investering utanför planprogramsområdet i form av in- och utfart från Örgrytevägen samt breddning av befintlig gång och cykelbro längs Örgrytevägen. Åtgärden finns med i exploateringsförvaltningens prognos. Ombyggnation av Gårdabron utgör en åtgärd utanför planprogrammets område vilken vore fördelaktigt att se över och åtgärda i samband med genomförandet. En detaljplan ska startas för det sista delområdet inom planprogrammet vilket omfattar Burgårdsplatsen. Dessa investeringar behöver nomineras in i stadsmiljöförvaltningens investeringsbudget inför genomförande. 3.2.4.3.2 Beskrivning av ersättningsbehov Inom planprogrammets område finns en befintlig förskola med fyra avdelningar. Förskolans lokaler behöver sägas upp och evakueras för att kunna genomföra intentionerna i planprogrammet. Förskolan föreslås få tillfälliga ersättningslokaler vid Engelbrektsgatan. Förskolan, tillsammans med de fyra tillkommande avdelningar som krävs för den nya bostadsbebyggelsen som möjliggörs inom planområdet, planeras härefter inrymmas i nya permanenta lokaler inom planprogramsområdet. De merkostnader som stadsfastighetsförvaltningen får i samband med flytt av förskola bekostas av exploateringsförvaltningen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.2.4.3.3 Organisatoriska förutsättningar Förslaget omfattar utbyggnad av allmänna platser i form av gator, torg och parker samt möjliggöra för bebyggelse inom kvartersmark genom försäljning, alternativt upplåtelse, av mark. Genomförandet av förslaget ligger inom förvaltningens kärnuppdrag och bedöms kunna genomföras inom ramen för ordinarie verksamhet. 3.2.4.4 Bedömning av ekonomiska konsekvenser, inkl. kalkyl Exploateringsförvaltningen har ett övergripande ansvar att belysa planprogrammets ekonomiska konsekvenser för hela staden. Därav redovisas, utöver exploateringsnämndens bedömda inkomster och utgifter, även investeringar som de övriga stadsutvecklande förvaltningarnas samt kommunala ledningsägande bolag får till följd av genomförandet av planprogrammet. Stadsmiljöförvaltningen, stadsfastighetsförvaltningen och Kretslopp och Vatten samt Göteborg Energi ABs utgifter framgår av respektive avsnitt samt i sammanställningen nedan. Då Idrott- och föreningsförvaltningen sammanställer ett separat underlag redovisas det inte nedan. Exploateringsbudget (EXF) Utbyggnad VA (KoV) Utbyggnad övergripande infrastruktur (SMF och KoV) Utbyggnad kommunal service (SFF och IOFF) Exploateringsförvaltningen har ett samordningsansvar för att belysa ekonomiska konsekvenser för hela staden (EXF - Exploateringsförvaltningen, KoV - Kretslopp och Vatten, SMF - Stadsmiljöförvaltningen och SFF – Stadsfastighetsförvaltningen, IOFF – Idrott- och föreningsförvaltningen. 3.2.4.5 Exploateringsförvaltningen Exploateringsförvaltningen har upprättat ekonomiska bedömningar som ligger till grund för inriktningsbeslutet. Bedömningarna är baserade på det innehåll och de föreslagna åtgärder som framgår av planprogrammet och beskriver förvaltningens ekonomiska konsekvenser och risker. Det bör noteras att både inkomster och utgifter baseras på preliminära bedömningar utifrån de förutsättningar som finns i detta tidiga skede. De anges därför på en översiktlig nivå. I efterföljande stycke beskrivs de identifierade risker som bedöms kunna få störst påverkan på planprogrammets ekonomi. 3.2.4.5.1 Ekonomiska bedömningar Planprogrammet för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet omfattar två detaljplaner som startat inom arenaområdet, norra och södra detaljplanen, samt ytterligare ett delområde där detaljplanering ännu inte påbörjats. För det delområde som ligger utanför pågående detaljplaner är osäkerheterna större och exploateringsekonomin kan därför endast studeras som grova strukturer, till dess behov och användningsområde är klarlagt. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Exploateringsförvaltningen bedöms få inkomster, genom markförsäljning samt exploateringsbidrag. Den ekonomiska bedömningen är starkt beroende av om de byggrätter som möjliggörs inom planområdet överlåts genom försäljning av marken eller om den i stället upplåts med tomträtt. Den bedömning som redovisas i detta underlag baseras på att samtliga byggrätter överlåts genom försäljning, vilket är nuvarande planeringsinriktning och planprogrammet bedöms under denna förutsättning generera inkomster, från markförsäljning och exploateringsbidrag, om cirka 600–850 mnkr. Byggrätterna är i dagsläget inte tydligt definierade utifrån innehåll och marknadsvärdet skiljer sig väsentligt mellan olika ändamål. Det finns också en osäkerhet i hur stora byggrättsvolymer i den norra detaljplanen som kan maximeras med hänsyn till kulturhistoriska värden i Burgårdsparken, varför det finns en stor osäkerhetsfaktor i intäktsbedömningarna. Exploateringsförvaltningen bedöms få kostnader för utförande av föreslagna åtgärder på allmän plats samt för åtgärder som är nödvändiga för att möjliggöra planerad byggnation inom kvartersmark. Kostnaderna omfattar bland annat projektering och utbyggnad av gator, parker och torg översiktlig hantering av förekommande arkeologi, ledningsflytt, marksanering, geoteknik, skyfallshantering mm. Utgifterna för ovan redovisade anläggningar och åtgärder bedöms uppgå till cirka 700–1 200 mnkr, se tabell nedan. De planerade anläggningarna bedöms delvis vara av övergripande karaktär, och vara till nytta för en större omgivning, varför de till viss del finansieras genom skattemedel. Stadsmiljöförvaltningens andel av ovan redovisade investeringskostnader redovisas under 3.2.3.6.1 Stadsmiljöförvaltningen. Kostnader för kvartersmark omfattar bland annat flytt av ledningar, skyfallsåtgärder, markmiljö och kostnader för fastighetsbildning. Ekonomisk bedömning Upprättad i 2024-års prisnivå (mnkr) Min Trolig Max Myndighetsutgifter -10 -20 -30 Markförvärv 0 0 0 Markåtgärder -150 -180 -240 Gatuanläggningar -340 -380 -480 Parkanläggningar -35 -80 -120 Övriga anläggningar -85 -100 -135 Risk -80 -100 -130 Summa Utgifter (avrundat) -700 -900 - 1200 Redovisning av exploateringsförvaltningens bedömda utgifter. 3.2.4.5.2 Exploateringsförvaltningens driftkostnader Exploateringsförvaltningen får även investeringsrelaterade driftkostnader med anledning av genomförandet av planprogrammet. Dessa består av demonteringskostnader avseende befintlig förskola om cirka 2,5 mnkr. Härutöver tillkommer en driftkostnad avseende utrangering av byggnaden motsvarande dess återstående bokförda värde (drygt 4 mnkr), se tabell nedan. Exploateringsförvaltningen får eventuellt även merkostnader för evakuering av Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 befintlig verksamhet. Medel för dessa kostnader kommer lyftas i investeringsnomineringarna i samband med ett eventuellt genomförandebeslut. Driftkonsekvenser demontering befintlig verksamhet Upprättad i 2024-års prisnivå (mnkr) Demonteringskostnad 3 Utrangeringskostnad/Bokfört värde 4 Samlat nomineringsunderlag 7 Redovisning av exploateringsförvaltningens samlade nomineringsunderlag avseende investeringsrelaterade driftåtgärder. 3.2.4.5.3 Identifierade och bedömda risker En tidig riskbedömning har gjorts för de ingående detaljplanerna. Riskerna har bedömts utifrån sannolikhet för att de inträffar och vilken konsekvens det i så fall skulle få för projekten. Härefter har riskerna prissatts utifrån den ekonomiska påverkan som är resultatet för att kunna hantera riskerna. För det delområde som ännu inte omfattas av detaljplan har endast en översiktlig bedömning av generella risker gjorts och prissatts schablonmässigt. I takt med att utredningar genomförs och underlag inhämtas minskar osäkerhetsgraden i antagna förutsättningar, ekonomiska bedömningar risker m.m. Planprogrammet befinner sig ännu långt till vänster i illustrationen nedan, med ett stort mått av osäkerheter. Illustration över hur osäkerheter över tid förändras och minskar. Kunskapen om projektet ökar i takt med att man genomför utredningar och inhämtar underlag, och därmed minskar osäkerhetsgraden över tid. Identifierade risker som bedöms kunna få en ekonomisk påverkan inom ramen för norra och södra detaljplanen är marktekniska förhållanden såsom risk för förekomst av markföroreningar, exempelvis under befintliga byggnader där det ej går att göra provtagningar, eller risk för bristande markstabilitet. Andra risker som identifierats är kopplade till myndighetsfrågor såsom att detaljplanen blir överklagad eller att projekten inte får de tillstånd i form av exempelvis vattendom, upphävande av strandskydd, miljötillstånd och dispens från biotopskydd som krävs och i enlighet med tidplanen. Även hantering av befintliga anläggningar och omgivande projekt utgör risker för genomförandet av utvecklingen i området. Utöver de risker som avser ökade kostnader utgör även risken för minskade byggrätter, och därmed längre intäkter, en väsentlig risk för planprogrammet. Den ekonomiska bedömningen baseras på vad som är att betrakta som ett maximalt alternativ och exempelvis närheten till Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 fornlämningar i Burgårdsparken eller bedömd påverkan på kulturvärden i området skulle kunna medföra en inskränkning av hittills planerade byggrätter. 3.2.4.6 Övriga förvaltningar och bolag Övriga stadsutvecklande förvaltningars och kommunala ledningsägande bolags bedömda investeringsutgifter redovisas i tabellen nedan. Planerade åtgärder och ekonomiska konsekvenser beskrivs under respektive avsnitt. Förvaltning Upprättad i 2024-års prisnivå (mnkr) Min Trolig Max Stadsmiljöförvaltningen -100 -170 -240 Stadsfastighetsförvaltningen -100 -105 -110 Kretslopp och vatten -50 Göteborg Energi AB - Redovisning av bedömda investeringsutgifter för samtliga stadsutvecklande förvaltningar samt kommunala ledningsägande bolag. 3.2.4.6.1 Stadsmiljöförvaltningen Stadsmiljöförvaltningen får till följd av planprogrammet investeringsutgifter för ombyggnation av Burgårdsplatsen samt eventuellt kostnader för upprustning av Gårdabron för det fall detta utförs i samband med genomförandet av planprogrammet, se tabell i avsnitt 3.2.3.6 ovan. Stadsmiljöförvaltningen får även kostnader för den andel som utgör skattefinansierade åtgärder inom planprogramsområdet, exempelvis upprustning av palissader och stråket längs Mölndalsån, samt del av Burgårdsparken. Nominering av investering görs först i samband med kommande genomförandebeslut. Stadsmiljöförvaltningen får även ökade driftskostnader för allmän plats inom planprogrammet, se tabell nedan. Årliga driftkonsekvenser allmän plats Upprättad i 2024-års prisnivå (mnkr) Min Trolig Max Allmän plats Gata Kapitalkostnad investering 15 18 24 Driftkostnad tillkommande ytor 2 2 2 Allmän plats Park Kapitalkostnad investering 4 9 13 Driftkostnad tillkommande ytor 0,5 0,5 0,5 Stadsmiljöförvaltningen årlig driftkonsekvens (avrundat) 20 30 40 Redovisning av bedömda årliga driftkonsekvenser för stadsmiljöförvaltningen. 3.2.4.6.2 Stadsfastighetsförvaltningen Stadsfastighetsförvaltningen får kostnader för dels nybyggnation av lokaler och anläggningar, dels kostnader för demontering av befintliga sådana. Stadsfastighetsförvaltningens investeringskostnad för uppförande av förskola i åtta avdelningar bedöms uppgå till mellan 100 - 110 mnkr, se tabell i avsnitt 3.2.3.6.1 ovan. Befintliga skolor utanför planområdet har uttryck behov av en fjärde sporthall i området och möjlighet finns att tillgodose detta inom idrott Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 och föreningsförvaltningens badanläggning (en fjärde sporthall). Om idrottshallen bedöms vara en förutsättning för att tillgodose skolans behov kommer Idrott och föreningsförvaltningen att få en investeringskostnad för byggnationen av sporthallen. Det är exploateringsförvaltningen som står för uppkomna merkostnader till följd av evakueringen såsom redovisas under 3.2.1.3.2. Beskrivning av ersättningsbehov samt för demonterings- och utrangeringskostnad för befintlig byggnad, se 3.2.1.5.2 Exploateringsförvaltningens driftkostnader. 3.2.4.6.3 Kretslopp och vatten Kretslopp och vatten får utgifter för utbyggnad av nya VA-ledningar till den norra detaljplanen och intäkter från anläggningsavgifter. Utgifterna bedöms till cirka 50 miljoner kronor, se tabell i avsnitt 3.2.3.6 ovan. För det fall befintliga VA-ledningar skulle behöva flyttas redovisas dessa kostnader i exploateringsförvaltningens bedömda utgifter och belastar inte Kretslopp och vatten. 3.2.4.6.4 Göteborg Energi AB Till följd av planprogrammet uppkommer investeringsbehov för Göteborg Energi. Det pågår arbete med att kartlägga omfattningen och behovet kommer att tas upp i Göteborg Energis långsiktiga investeringsplaner. 3.2.4.7 Affärs- och finansieringsupplägg Exploateringsförvaltningen finansierar investeringar som är nödvändiga för att uppnå planprogrammets intentioner genom markförsäljning och exploateringsbidrag. Markförsäljningen omfattar dels byggrätter för arena och annex, dels byggrätter för bostäder och övriga ändamål. För det fall att mark för arenor i stället upplåts med tomträtt betalar Higab exploateringsbidrag motsvarande arenabyggrätternas andel, utifrån fastighetens nytta av detaljplanen. Upplåtelseform utreds vidare i kommande detaljplan, men i inriktningsbeslutets ekonomiska bedömningar är antagandet att marken överlåts via försäljning. Marken kommer att överlåtas till marknadsvärde, gällande vid överlåtelsetidpunkten. Om fastigheterna inte överlåts via försäljning utan i stället upplåts med tomträtt kommer det att påverka exploateringsförvaltningens ekonomi på kort såväl som lång sikt och utfallet bedöms få inverkan på förvaltningens möjligheter att uppfylla kravet om en exploateringsekonomi i balans. Å andra sidan genererar upplåtelse med tomträtt en årlig intäkt över tid för staden. En tomträttshavare kan generellt inte belastas med kostnader hänförliga till utbyggnad av allmän plats, men det är möjligt att avtala om ett frivilligt exploateringsbidrag i utbyte mot en nedsättning av avgälden under en begränsad period. Detta skulle ge möjlighet att göra exploateringsförvaltningens investeringsekonomi mindre framtung. För Idrott och föreningsförvaltningen kommer ett kommuninternt markupplåtelseavtal tecknas avseende tomt för nytt centralbad och den ekonomiska ersättningen kommer att baseras på kostnader för att iordningställa kvartersmarken. För Stadsfastighetsförvaltningen kommer ett kommuninternt Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 markupplåtelseavtal tecknas avseende förskola. Kostnader för att iordningställa kvartersmarken för förskolan avräknas mot resultat av markexploatering. Övriga byggrätter avses markanvisas på färdig detaljplan i ett senare skede. De byggrätter som markanvisas i detta senare skede kommer som huvudprincip att överlåtas via försäljning, men med möjlighet till tomträttsupplåtelse för de delar som ska upplåtas med hyresrätt. Marköverlåtelse ska ske till marknadsmässigt pris och är i slutändan ett resultat av genomförda förhandlingar. I detta tidiga skede har endast en nulägesanalys och osäkerhetsbedömning genomförts. Nuvarande ekonomiska bedömningar speglar intäkterna för upplåtelse med fördelning mellan bostadsrätt, hyresrätt och studentbostäder i enlighet med det politiska beslut som fattats 2022-04-28. Beslutet anger att 50% av de nyproducerade bostäderna ska upplåtas som bostadsrätt och 50% som hyresrätt. Av de 50% som avses upplåtas som hyresrätter arbetar förvaltningen fortsatt med att fördelningen skall vara 30% anvisat till allmännyttan och resterande 20% anvisas som studentbostäder. Både studentbostäder och hyresrätter ger lägre intäkter för byggrätterna än om det hade upplåtits som bostadsrätt. Studentbostäder medför dock att parkeringsbehovet minskar, vilket underlättar parkeringssituationen inom plan- och närområdet. 3.2.4.8 Beskrivning av ytterligare möjligheter Planprogrammets föreslagna innehåll är att betrakta som ett maximalt alternativ avseende möjlig byggrätt, varför möjligheterna att möta ett önskemål om ytterligare exploatering inom området bedöms vara mycket begränsade. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 4 Bilagor Bilaga 1 Beskrivning ingående komponenter Område Ingående komponenter Komponents- ansvarig PBL-planer • Planprogram Stadsbyggnads- • Detaljplan Nord förvaltningen • Detaljplan Syd Exploateringsprojekt • Planering Exploatering Syd resp. Nord: Exploaterings- o Projektutveckling Norra Kvarteret förvaltningen o Projektutveckling Södra kvarteret o Ansökan om tillstånd o Ekonomisk förstudie inkl. uppdragsrapport • Projektering och produktion Syd • Projektering och produktion Nord Centralbad • Planering Centralbadet: Idrotts- och o Förstudie bad med sporthallar förenings- o Gestaltningsförslag förvaltningen • Förberedelse drift av Centralbad • Projektering och produktion Centralbad • Projektering och produktion sporthallar • Ersättning Valhalla IP Arenaparken • Planering Arenor: Higab och Got o Behovsbeskrivning Arenakvarteret (Got Event) Event o Förbättrad totalkalkyl och konkurrenskraftig arena utifrån ett europeiskt perspektiv (Got Event) o Förstudie (Higab) o Gestaltningsförslag (Higab) o Behovsbeskrivning Ullevis framtida funktionalitet (Got Event) • Projektering och produktion (Higab) o Arena o Annex o ”Blandstad” o Logistiklösningar Svenska Mässan • Planering drift av Arenor (Got Event) • ”Samnyttjande Svenska Mässan” Gods och logistik • Samordning av utredningar kring godstrafik och Stadsbyggnads- logistik inom Arenaparken och Svenska Mässan förvaltningen, (SBF) • Grön godstransportplan (SBF) • Godstransporter och logistik till/från planområdet (ExF) • Utredning av stadens trafikala förutsättningar (ExF) Kulturhistoriska • Förslag på omhändertagande av Valhallabadets Stadslednings- värden Valhalla- kulturhistoriska värden kontoret badet Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Stadsledningskontoret Telefon: 031-365 00 00 (kontaktcenter) E-post: stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se goteborg.se Bilaga 3 Göteborgs Stadshus AB - Styrelsen Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: 2024-12-16 § 153 Ärendenummer GSHAB-2024-00072 Yttrande över förslag till inriktningsbeslut från Higab AB respektive Got Event AB för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet Beslut I styrelsen för Göteborgs Stadshus AB: 1. Yttrande över förslag till inriktningsbeslut från Higab AB respektive Got Event AB för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, enligt föreliggande tjänsteutlåtande, godkänns. 2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för fortsatt beredning. 3. Besluten under denna paragraf förklaras omedelbart justerade. Handling Tjänsteutlåtande, Ärendenummer GSHAB-2024-00072. Protokollsanteckning Jörgen Fogelklou deltar inte i beslutet. Protokollsutdrag skickas till Kommunstyrelsen Göteborgs Stadshus AB, protokollsutdrag Bilaga 3 Göteborgs Stadshus AB Tjänsteutlåtande Handläggare: Anders Söderberg vice vd Styrelsen 2024-12-16 Telefon: 031-368 54 64 Ärendenummer GSHAB-2023-00072 E-post: anders.soderberg@gshab.goteborg.se Yttrande över förslag till inriktningsbeslut från Higab AB respektive Got Event AB för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet Förslag till beslut I styrelsen för Göteborgs Stadshus AB: 1. Yttrande över förslag till inriktningsbeslut från Higab AB respektive Got Event AB för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, enligt föreliggande tjänsteutlåtande, godkänns. 2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för fortsatt beredning. 3. Besluten under denna paragraf förklaras omedelbart justerade. Sammanfattning Higab AB (Higab) och Got Event AB:s (Got Event) styrelser har inom ramen för pågående planeringsarbete för utveckling av evenemangsområdet fattat var sitt inriktningsbeslut utifrån sina respektive roller. Göteborg & Co AB har yttrat sig över Got Events beslut. Frågan bedöms vara av principiell karaktär. Göteborgs Stadshus AB:s (Stadshus) yttrande syftar till att belysa de finansiella konsekvenserna för Stadshuskoncernen och utgöra ett kunskapsunderlag i den fortsatta planeringen. I yttrandet beskrivs sammanfattningsvis de finansiella förutsättningar som bolagen redovisar. I övrigt hänvisas till bolagens beslutsunderlag. Utöver den analys och de slutsatser som lämnas i yttrandet och som sammanfattas under rubriken bedömning ur ekonomisk dimension nedan konstaterar Stadshus att det är väsentligt att frågan om finansiering och framtida driftsfinansiering tas vidare tidigt i fortsatt process. Bedömning ur ekonomisk dimension Higab gör bedömningen att en investering i det så kallade “Grundcaset”, som motsvarar Got Events behovsbeskrivning, uppgår till 6,5 till 7,5 miljarder kronor och att en investering i det så kallade ”Kommersiella tillägget” uppgår till 2 till 2,5 miljarder kronor i prisnivå januari 2024. Got Event gör, utifrån en marknadsbedömning och den produktionskostnadsbaserade hyran som Higab presenterat, bedömningen att driftunderskottet för bolaget ökar med 250 till 290 mnkr jämfört dagens nivå. Utifrån redovisade förändringar i Higabs och Got Events resultat innebär investeringen på koncernnivå, inklusive det ”Kommersiella tillägget” och skatteeffekter, ett direkt minskat resultat med 280 till 340 mnkr per år. Det finns en mängd förutsättningar som påverkar bolagen i Stadshuskoncernen, vilket innebär att det föreligger en stor osäkerhet kring vilka resultat och kassaflöden som kommer finnas tillgängliga i Stadshuskoncernen när arenaparken tas i drift under andra hälften av 2030-talet. Stadshus kan dock konstatera att det utifrån nuvarande resultatnivåer, uttagspraxis och nuvarande krav på koncernbidragsfinansiering av vissa verksamheter, inte är möjligt att finansiera ett ytterligare underskott i storleksordningen 300 mnkr inom Stadshuskoncernens finansiella samordning. I ärendet konsekvensbeskrivs alternativ att möjligen möta redovisad investering och löpande driftunderskott inom ramen för Stadshuskoncernens finansiella samordning, genom minskad utdelning till ägaren eller genom kapitalisering av det arenaägande bolaget med medel som inte kräver avkastning. Redovisningen begränsas till de alternativ som ryms inom Stadshuskoncernen och avgränsas från eventuella möjligheter till direkt kommunfinansiering. Stadshus konstaterar att alternativen under vissa förutsättningar ger möjlighet att förflytta resultateffekten i tiden och inom kommunkoncernen, men att det över tid får konsekvenser för kassaflöden och självfinansieringsgraden i andra delar av Stadshus- eller kommunkoncernen. Bedömning ur ekologisk dimension Bolaget inte har funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension utöver det som beskrivs i respektive bilaga. Bedömning ur social dimension Bolaget inte har funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension utöver det som beskrivs i respektive bilaga. Bilagor 1. Protokollsutdrag och beslutsunderlag från Higab AB 2024-11-15, § 12 2. Protokollsutdrag och beslutsunderlag från Got Event AB 2024-11-25, § 70 3 Protokollsutdrag och beslutsunderlag från Göteborg & Co 2024-11-26, § 103 (bilagorna till Göteborg & Co:s tjänsteutlåtande framgår av Got Events handlingar i bilaga 2) Ärendet Ärendet utgör Göteborgs Stadshus AB:s yttrande över Higabs och Got Events respektive förslag till inriktningsbeslut för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. Stadshus yttrande syftar till att belysa de finansiella konsekvenserna för Stadshuskoncernen och utgöra ett kunskapsunderlag i den fortsatta planeringen Ärendets principiella karaktär och utgångspunkt för Stadshus yttrande Efterfrågad utveckling av arenaområdet och kringliggande stadsutveckling medför investeringar i ett flertal anläggningar och funktioner. Det avser byggprojekt som vart och ett innebär väsentliga ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser för så väl Stadshuskoncernen som för kommunkoncernen i sin helhet. Varje projekt bedöms därmed omfatta frågor som är av principiell beskaffenhet eller annars större vikt. Av Göteborgs Stads riktlinjer för ägarstyrning framgår att Stadshus ska yttra sig i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt från de direktunderställda dotterbolagen eller dotterdotterbolagen som ska till kommunfullmäktige för ställningstagande. Normalt gör Stadshus en egen självständig värdering och bedömning av sakfrågan i ett ärende som har sitt ursprung i ett bolagsinitiativ som kräver kommunfullmäktiges ställningstagande. Föreliggande yttrande behöver dock ses i ljuset av att kommunfullmäktiges i tidigare vägvalsbeslut, som refereras till nedan, givit tydliga mandat till respektive nämnd och styrelse att ta ansvar för sina respektive delar. Vidare ges kommunstyrelsen i det beslutet ansvaret för ”fortsatt planering och framdrift”. Stadshus roll i sammanhanget bedöms således vara att belysa finansiella konsekvenser för Stadshuskoncernen, då redovisade investeringsnivåer och långsiktig driftsekonomi får genomslag i Stadshuskoncernens långsiktiga balans- och resultaträkning samt ekonomiska leveransförmåga. Då ett eventuellt genomförande förväntas ske först efter fortsatt planering och genomförandebeslut ska föreliggande yttrande även betraktas som ett kunskapsunderlag i den fortsatta planeringen. Beskrivning av ärendet Bakgrund Göteborg har som ambition att vara en konkurrenskraftig evenemangs- och besöksstad och som en del i detta pågår ett planeringsarbete för utveckling av evenemangsområdet. Det är ett steg för att utveckla staden som destination och fortsatt säkra tillgång till mötesplatser för evenemang, rörelse och umgänge för såväl göteborgare som besökare till staden. Pågående arbete har sin grund i ett antal politiska ställningstaganden och beslut. Beslut fattades i kommunfullmäktige 2022-04-28 via gemensamt yrkande från M, S, D, V, L och C där kommunstyrelsen fick i uppdrag att planera vidare för ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet i samverkan med flertalet nämnder och bolagsstyrelser inom staden. Vägvalsbeslutet i kommunfullmäktige 2023-06-08 förtydligade inriktningen i uppdraget bland annat rörande placering av den nya arenan. Kommunfullmäktiges uppdrag innebär att förstärka evenemangsområdets kapacitet med en ny multiarena och ett nytt centralbad och utveckla området till blandstad, för att åstadkomma en mer levande stadsmiljö och för att möta behoven i den växande staden. I vägvalsbeslutet i juni 2023 beslutas bland annat att kommunstyrelsen får fortsatt uppdrag att, tillsammans med stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden, Higab AB och Got Event AB planera för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, med placering av arenan på Valhallabadets tomt. Utredningsarbetet har i nära samverkan genomförts av utpekade förvaltningar och bolag och arbetet har på övergripande nivå organiserats som ett program som letts av stadsledningskontoret. I programmet adresseras Higab utifrån sin roll som investerande bolag och framtida fastighetsägare. Got Event adresseras utifrån sitt åtagande som utpekad operatör av arenaparken samt i sin roll som beställare och ansvarig för behovsbeskrivningen av arenornas kapacitet och funktionalitet. I vägvalsbeslutet i juni 2023 konstaterades att ett antal investeringsbeslut kommer att behöva fattas kopplat till programmets innehåll. Utgångspunkten är att beslut fattas först i de nämnder/styrelser som kommer att bära investeringar, och därefter i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. Utgångspunkten är att investeringsbeslut i första steget fattas i form av inriktningsbeslut, som etablerar riktningen för fortsatt arbete rörande såväl tid, kostnad och innehåll, och att genomförandebeslut kan komma att fattas om det blir aktuellt längre fram i processen. Styrelserna för Got Event och Higab har utifrån sina respektive uppdrag i november 2024 fattat var sitt inriktningsbeslut. Göteborg & Co AB som moderbolag i klustret Turism, Kultur och Evenemang har yttrat sig över Got Events inriktningsbeslut. Även exploateringsnämnden och idrotts- och föreningsnämnden har utifrån sina respektive uppdrag fattat inriktningsbeslut under hösten 2024. För Got Events och Higabs del omfattar inriktningsbesluten följande komponenter som fortsatt benämns ”arenaparken”. • Arenan med 16 000 platser på läktaren och 18 000 platser vid konsert (ersättning för Scandinavium) kompletterat med kommersiellt innehåll som kan vända sig inåt arenan och ut mot staden. • Annexet med 3000 platser på läktaren och 5 000 platser vid konsert (ersättning för Lisebergshallen). Under arenarummet placeras en isrink. • Inre arenatorg som avser publikt utrymme mellan de två arenorna. • Ryggraden som avser den länkbyggnad som utgör arenaparkens gränssnitt mot Svenska Mässan. Gemensam logistiklösning för arenor och Svenska Mässan samt expansionsytor för Svenska Mässan och ett publikt stråk mellan Skånegatan och Mölndalsån. • Hotell i storleksordningen 300 till 500 rum ovanpå det Inre arenatorget (endast Higab). Finansiella konsekvenser av Higabs och Got Events inriktningsbeslut Nedan redogörs kortfattat för Higabs bedömning av investeringsutgift och framtida hyresnivå till Got Event. Vidare beskrivs Got Events bedömning av driftresultat. För bägge bolagen beskrivs övriga ekonomiska konsekvenser. För detaljerade beskrivningar av respektive bolags investerings- och resultatbedömningar hänvisas till respektive bolags inriktningsbeslut som bifogas. Higab Higab har tagit fram en förstudie för arenaparken som dels tar sin utgångspunkt i de krav och leveranser som har uttryckts i politiska uppdrag och direktiv samt dels i Got Events behovsbeskrivning som grundats i en omvärldsanalys och i intressentsamverkan som syftat till att identifiera krav och önskemål från olika intressentgrupper. Higab delar in investeringen i två delar; det så kallade ”Grundcaset” som möter Got Events behovsbeskrivning och ett så kallat ”Kommersiellt tillägg” med hotell, kontor och butiker för i huvudsak extern uthyrning som efterfrågats i vägvalsbeslutet. Bolagets bedömning utgår från 100 procent lånefinansiering och programmets gemensamma antagande om 3 procents låneränta. Investeringsutgiften innehåller bedömda men ännu ej affärsmässigt överenskomna markvärden om cirka 400 mnkr som tillfaller Göteborgs Stad och som ska elimineras i en totalbedömning för projektet. Belopp redovisas i kostnadsläget januari 2024. Investeringsutgiften för arenaparken bedöms totalt till cirka 8,5 till 10 miljarder kronor varav ”Grundcaset” utgör 6,5 till 7,5 miljarder kronor och investeringsutgiften för det ”Kommersiella tillägget” bedöms till 2,0 till 2,5 miljarder kronor”. Hyressättningen för ”Grundcaset” bygger på modellen för produktionskostnadsbaserad hyra. Den tillämpas mot Got Event och innebär förenklat att Got Events hyra motsvaras av Higabs kostnad. Modellen innebär ett nollresultat för Higab. Den produktions- kostnadsbaserade hyran består till närmast 100 procent av kapitalkostnader (räntor och avskrivningar). Risken för förändrade kapital- och driftskostnader bärs enligt modellen av hyresgästen, Got Event. Higab bedömer den produktionskostnadsbaserade hyran för anläggningen till mellan 340 och 390 mnkr. I hyran ingår hälften av hyran för den så kallade Ryggraden medan de andra hälften förutsätts falla på Svenska Mässan. För delarna inom det “Kommersiella tillägget” utgår Higab från marknadsmässig hyra. Higab gör bedömningen att det ”Kommersiella tillägget” ger en driftnettobaserad positiv avkastning på 4,2 till 5,2 procent. Det redovisningsmässiga resultatet för det ”Kommersiella tillägget” bedöms till -20 till + 5 mnkr. Det “Kommersiella tillägget” underställs enligt redovisningsregler marknadsvärdering. I det fall en investering ur ett marknadsmässigt perspektiv värderas lägre än investerat belopp uppstår ett nedskrivningsbehov. Higab konstaterar att i det fall investeringsutgiften för det ”Kommersiella tillägget” överstiger 2,1 miljarder kronor uppkommer ett initialt nedskrivningsbehov som, vid en investeringsutgift i det övre intervallet 2,5 miljarder kronor, skulle uppgå till 400 mnkr. Beroende på omständigheter resultatförs nedskrivningen till 100 procent i samband med beslut om investeringen, eller succesivt under byggtiden. En nedskrivning är inte skattemässigt avdragsgill. En nedskrivning innebär att den löpande avskrivningskostnaden över anläggningens livslängd minskar. En nedskrivning kan komma att återläggas i det fall en förnyad marknadsvärdering visar på ett högre beststående värde. I området ligger idag anläggningar som ägs av Higab och som succesivt rivs inför uppförandet av de nya anläggningarna. Higabs resultatbortfall från dessa anläggningar uppgår till 1 mnkr vilket i sammanhanget är marginellt. Efter att de nya anläggningarna fullt ut tagits i drift uppgår Higabs bokföringsmässiga resultat från anläggningarna exklusive det ”Kommersiella tillägget” till -1 mnkr och inklusive det ”Kommersiella tillägget” uppgår det till mellan -19 och +4 mnkr. Got Event Got Event har tagit fram den behovsbeskrivning för arenaparken som ovan nämnts som utgångspunkt för Higabs förstudie. Got Event lyfter i sitt inriktningsbeslut även behovet av och rådigheten över erforderlig service- och produktionsyta inom området för i ärendet berörda arenor och för att säkerställa Ullevis fortsatta funktionalitet. Got Event redovisar en resultatbedömning som tar sin utgångspunkt i en bedömning av antal evenemang, evenemangsmix och antalet besökare. Årsresultatet omfattar intäkter och kostnader som är direkt relaterade till evenemangen och driftskostnader inklusive hyra för Arena, Annex, Isrink och Ryggrad vilket motsvarar Higabs ”Grundcase” ovan. I bedömningen ingår även kapitalkostnader för de verksamhetsanknutna investeringar som Got Event ansvarar för (ishockeysarg, mediakub med mera) som bedöms uppgå till mellan 200 och 250 mnkr. För Arenan bedöms ett resultat före kapital- och hyreskostnader i intervallet 60 till 75 mnkr. För Annexet bedöms ett resultat före kapital- och hyreskostnader i intervallet -10 till - 5 mnkr. Arenaparkens resultat för bolaget inklusive kapital- och hyreskostnad bedöms till mellan -340 och -300 mnkr. I sitt beslutsunderlag redovisar Got Event nettot av intäkter och kostnader för de avgående verksamheterna i anläggningar som ersätts och de verksamheter som övergår i annan regi. Resultatnettot uppgår till -50 mnkr inklusive nuvarande hyra. Eftersom resultatnettot från befintliga arenor är negativt innebär det att Got Events tillkommande totala driftsunderskott med nya arenaparken uppgår till 250 till 290 mnkr. Restvärden När befintliga anläggningar tas ur bruk kommer restvärden finnas kvar i både Higabs och Got Events balansräkningar. Av hyresavtalen mellan Higab och Got Event framgår att Got Event ska ersätta Higab för eventuella restvärden. Oavsett hur restvärdena hanteras kommer de påverka Stadshuskoncernens resultat och mest troligt är att de gör det när respektive anläggning tas ur bruk eller succesivt genom förhöjda avskrivningar från tiden för genomförandebeslut. Det är i nuläget för tidigt att lämna förslag till hur restvärdena ska hanteras. Stadshus analys och slutsatser Kort om den finansiella samordningen Som en grundläggande förutsättning för Stadshus analys och bedömning redogörs inledningsvis kort för Stadshuskoncernens finansiella samordning. I Stadshus ägardirektiv (kapitel 2 § 3 och §§ 15–17) framgår att bolaget ska svara för finansiell samordning inom Stadshuskoncernen. Den finansiella samordningen omfattar bland annat ansvar för att bolagskoncernens samlade skatteposition i första hand skapas hos koncernmoderbolaget och för att lämna förslag till kommunstyrelsen om koncernens ekonomiska justeringar. Med ekonomiska justeringar avses finansiering av utdelning och beslutade kapitaltillskott. Inom ramen för den finansiella samordningen har Stadshus de senaste åren tillämpat en praxis där de resultatgivande klustren Energi, Hamn och Lokaler (exklusive Älvstranden Utveckling AB) lämnat 50 procent av resultat efter finansnetto i koncernbidrag till Stadshus. Framtidenkoncernen, Liseberg AB och övriga bolag har, i skattesamordningssyfte, lämnat koncernbidrag motsvarande skattesatsen baserat på sina skattemässiga resultat. Uttagen från de resultatgivande klustren används till att, tillsammans med kassaflöden från skattesamordningen, finansiera de bolag vars kommunala ändamål inte ger förutsättningar att skapa resultatmässiga överskott i sina verksamheter (Got Event, Stadsteatern i Göteborg AB och Business Region Göteborg AB) samt till att finansiera utdelning till ägaren, Gothenburg European Office (GEO), Stadshus räntekostnader och Stadshuskoncernens samlade skatteposition. Summering Higabs och Got Events investerings- och driftkostnadsbedömning Higabs och Got Events bedömningar är gjorda i ett tidigt skede varför redovisade bedömningar och prognoser behöver betraktas som storleksordningar och med försiktighet. Trots det går det att dra preliminära slutsatser utifrån redovisade bedömningar. Investeringen Investeringen byggs ut under en period om cirka 10 år och driftsätts successivt under andra hälften av 2030-talet. Investeringen i ”Grundcaset” sker utifrån modellen för produktionskostnadsbaserad hyra och ger i Higab ett nollresultat. Investeringen i det ”Kommersiella tillägget” visar, enligt de förutsättningar om räntor och avkastningskrav som Higab använt, att det ur ett fastighetsinvesteringsperspektiv är riskfyllt men lämnar positiva kassaflöden. Ur ett redovisningsmässigt perspektiv lämnar investeringen ett resultat på mellan -5 och +20 mnkr per år. Det bör dock nämnas att det kommersiella tillägget bidrar till ambitionen att skapa en levande stadsdel dygnet runt. Stadshuskoncernens bolag planerar för ny- och reinvesteringar för cirka 97 miljarder kronor, varav 38 miljarder kronor inom bostadssektorn, under perioden 2024 till 2034, arenasatsningen exkluderad. För tidsperioden som sträcker sig bortom 2030 bör planerna dock betraktas som osäkra. Investeringsvolymen för arenaparken innebär som jämförelse i genomsnitt en utökning med cirka 10 procent av Stadshuskoncernens samlade investeringsprognoser för perioden 2024 till 2034. Att prognosticera vad investeringen skulle innebära för Stadshuskoncernens soliditet när anläggningarna är i full drift efter 2035 är inte möjligt utan alltför osäkra antaganden. En simulering baserad på senast inlämnade resultat- och balansräkningsbedömningar för 2027 visar indikativt att Stadshuskoncernens soliditet sjunker med 2 procentenheter från 27 till 25 procent givet full lånefinansiering. Driftsekonomi Higabs drifts- och kapitalkostnad för Grundcaset beräknas till mellan 340 och 390 mnkr, vilket i sin helhet erläggs av Got Event enligt gällande principer för produktionskostnadsbaserad hyressättning. Nettoeffekten i Got Event efter att resultat i avgående anläggningar räknats av från resultatet från den nya arenaparken är ett varaktigt ökat driftunderskott med 250 till 290 mnkr. Det finns en mängd förutsättningar som påverkar bolagen i Stadshuskoncernen, vilket innebär att det föreligger en stor osäkerhet kring vilka resultat och kassaflöden som kommer finnas tillgängliga när arenaparken tas i drift under andra hälften av 2030-talet. Stadshus kan dock konstatera att det utifrån nuvarande resultatnivåer, uttagspraxis och nuvarande krav på koncernbidragsfinansiering av vissa verksamheter inte är möjligt att finansiera ett ytterligare underskott i storleksordningen 300 mnkr inom Stadshuskoncernens finansiella samordning. En ökning av de totala koncernbidragen inom Stadshuskoncernen med 300 mnkr skulle innebära en ökning med cirka 66 procent jämfört 2024 års nivå, 452 mnkr. En permanent ökad koncernbidragsfinansiering ökar generellt risken i den finansiella samordningen och kan tidvis innebära behov av ökade uttag ur bolagen eller upplåning. Utifrån redovisade förändringar i Higabs och Got Events resultat innebär investeringen på koncernnivå ett direkt minskat resultat med 246 till 309 mnkr. Till det kommer, som en effekt av nuvarande skattelagstiftning avseende avdragsbegränsning för negativa räntenetton, att Higab inte erhåller full avdragsrätt för räntekostnader knutna till investeringen. Resultateffekten uppskattas till cirka 30 mnkr givet full lånefinansiering. På Stadshuskoncernnivå innebär det ett minskat resultat med cirka 280 till 340 mnkr. Det är i sammanhanget också viktigt att generellt erinra om att Stadshuskoncernen och kommunkoncernen är nettolåntagare, vilket innebär att kassaflödespåverkande underskott i koncernen innebär försämrad självfinansieringsgrad, ökad upplåning och en ökad finansiell risk. Konsekvensbeskrivning av alternativ I Got Events och Higabs rapporter konstateras att de nya arenorna medför ett tillkommande finansieringsbehov med ett utökat koncernbidrag från övriga Stadshuskoncernen. Stadshus betraktar formuleringen som ett uttryck för att de nya arenorna innebär ett ökat löpande driftsunderskott. I nedan analys konsekvensbeskrivs ett antal alternativ att inom Stadshuskoncernen möjligen möta redovisad investering och löpande driftunderskott. Alternativen är inte varandra uteslutande utan kan utgöra delar av en helhet och begränsas till de alternativ som ryms inom bolagskoncernen och avgränsas från eventuella möjligheter för direkt kommunfinansiering. Beskrivningen bygger på nuvarande praxis för Stadshuskoncernens finansiella samordning och för närvarande gällande skatte- och redovisningslagstiftning samt aktuell statsstödspraxis. Utbyggnadstiden är lång och livslängden behöver ses i ett 50- årsperspektiv. Hur framtida lagstiftning och praxis kan komma att förändras och hur det påverkar de ekonomiska förutsättningarna och handlingsutrymmet kan inte bedömas. Nedan redovisar kortfattat följande alternativ: • Finansiering inom ramen för den finansiella samordningen genom ökade uttag från bidragsgivande bolag eller minskad koncernbidragsbelastning. • Finansiering genom minskade utdelningar till ägaren. • Kapitalisering av det arenaägande bolaget med medel som inte kräver avkastning. Beskrivningen av redovisade alternativ bör läsas utifrån följande konstateranden: • Got Events kommunala ändamål är att verka för Göteborg som en levande evenemangsstad. Sammanfattat ingår bland annat i uppdraget att svara för verksamhet i och drift av de större kommunalt ägda anläggningarna avsedda för evenemang och att marknadsföra, försälja och genomföra evenemang inom sport och kultur genom uthyrning till en arrangör eller i egen regi. De resultat och nyttor som bolaget skapar bidrar till stadens och regionens attraktivitet för boende och besökare samt till besöksnäringens utveckling men utifrån de marknadsmässiga förutsättningar som föreligger kan inte verksamheten fullt ut finansieras genom egen intjäning. • Stadshuskoncernen och indirekt kommunkoncernen minskar sitt resultat efter finansiella poster med cirka 280 till 340 mnkr inklusive skatteeffekter varav driftunderskottet för arenaparken uppgår till mellan 250 och 290 mnkr. • Resultateffekten kan under vissa förutsättningar förflyttas i tiden och förflyttas inom Stadshus- eller kommunkoncernen. • Inget av redovisade alternativ nedan syftar till att minska investeringsutgiften eller det, under givna driftsförutsättningar, varaktiga driftunderskottet under investeringens totala livslängd. Finansiering inom ramen för den finansiella samordningen genom ökade uttag från bidragsgivande bolag eller minskad koncernbidragsbelastning Den finansiella samordningen, som beskrivits ovan, utgår ifrån att det finns resultat i delar av Stadshuskoncernen som genom koncernbidrag kan fördelas till andra delar av koncernen eller delas ut till ägaren. Ett ökat driftsunderskott kan inte hanteras inom den finansiella samordningen utan ökade resultat i andra delar av koncernen. Tryggheten i en koncernbidragsfinansierad modell bygger på långsiktigt förutsägbara resultat som kommer ur en, på olika sätt, reglerad marknad med kompensation för kostnadsökningar eller en marknad med långa kontrakt. En utveckling där resultat i ökad omfattning påverkas av en kortsiktig, konkurrensutsatt marknad både på kostnads- och intäktssidan innebär en större risk i enskilda årsresultat och kan innebära behov att justera modellen för den finansiella samordningen så att den kan vara rullande över år. Som beskrivits ovan råder stor osäkerhet kring vilka resultat och kassaflöden som finns tillgängliga när arenaparken tas i drift. Flera av Stadshuskoncernens bolag verkar på en lokal och konkurrensutsatt marknad, vilket gör det svårt att över tid öka marginaler eller volymer i någon större omfattning. Utöver det visar erfarenheter från de senaste fem åren en ökad ekonomisk resultatpåverkande osäkerhet hos de bolag som verkar på affärsmässig grund samtidigt som ersättningen till koncernbidragsbolagen ökar. Det är emellertid rimligt att anta att de nominella resultaten och kassaflödena succesivt ökar något i takt med att investeringar genomförs i de vinstdrivande bolagen. Den procentuella avkastningen från kommande investeringar i infrastruktur och omfattande reinvesteringar förväntas dock bli lägre då de snarare bibehåller än ökar resultat och kassaflöden jämfört nyinvesteringar. Den osäkra energimarknaden och energiomställningens kort- och långsiktiga resultateffekter bidrar också till ovanstående bedömning. I det längre perspektivet är det expansion genom lönsamma investeringar inom kompetensenliga områden som kan bidra till ökade resultat. Lämpligheten för en sådan expansion behöver bedömas politiskt men med en ökad affär, finansierad via lån följer också ökade risker. En möjlighet att delvis finansiera den nya arenaparken inom den finansiella samordningen kan ske genom ökade uttag från de resultatgivande bolagen. Ökade uttag minskar dock självfinansieringen av bolagens investeringar och innebär att bolagen kan komma att behöva prioritera sina investeringar i ökad omfattning eller öka sina lån. Finansiering av den nya arenaparken, inom den finansiella samordningen, kan också delvis skapas genom minskade koncernbidrag till övriga bolag inom Stadshuskoncernen som genom kommunfullmäktiges beslut tilldelas det. I ett Stadshuskoncernperspektiv skulle en överflyttning till kommunen av koncernbidragsfinansierad verksamhet innebära att underskotten minskar, men det behöver då finansieras inom den skattefinansierade kommunsektorn med motsvarande belopp och utgör således i princip ett nollsummespel i kommunkoncernen, allt annat lika. Koncernbankens upplåning och räntesäkring syftar till att över tid jämna ut räntenivån men en generellt ökad eller sänkt räntenivå får med tidsförskjutning genomslag i bolagens upplåningskostnader. Higab konstaterar i sitt ärende att den produktionskostnadsbaserade hyresmodellen innebär att en förändring av räntan och den ränterisk som följer av den, ligger hos hyresgästen Got Event. Som ett räkneexempel innebär en halv procentenhets högre eller lägre ränta på ett lån om sju miljarder kronor en ökad/minskad kostnad med 35 mnkr. I en modell som bygger på koncernbidragsfinansiering till Got Event behöver det värderas om det finns behov för en särskild hantering av hyrans räntekomponent då investeringen drar med sig en omfattande kapitalkostnad kopplat till ett enskilt objekt som kan variera över tid. Sammanfattningsvis konstaterar Stadshus att koncernens reala resultat och kassaflöden 2035 kan vara något högre än idag men att det inte är möjligt att förlita sig på den finansiella samordningens möjlighet att fullt ut hantera arenaparkens underskott utan att det får konsekvenser i givande bolag eller i kommunens ekonomi. Finansiering genom minskade utdelningar till ägaren Ägaren ska kunna ställa en förväntan på direktavkastning från Stadshuskoncernen i relation till det kapital som ägaren vid var tidpunkt har placerat i Stadshuskoncernen. Begreppet direktavkastning omfattar i det här sammanhanget både utdelning till ägaren och de i kommunfullmäktiges budget beslutade kapitaltillskott (koncernbidrag) till verksamheter som inte har förutsättningar att skapa överskott. En förutsägbar omfördelning av direktavkastning från utdelning till ökad koncernbidragsfinansiering kan bidra till finansieringen av arenaparken men bedöms i nuläget inte fullt ut kunna möta redovisade nivåer. Stadshus har i tidigare bedömningar, baserat på nuvarande verksamhetsomfattning och koncernbidragsbehov, beskrivit ett långsiktigt utdelningsutrymme upp till 150 mnkr givet nuvarande praxis för den finansiella samordningen som beskrivits ovan. Ur ett kommunkoncernperspektiv innebär en omfördelning ett nollsummespel där kommunsektorns finansiering minskar, allt annat lika. Kapitalisering av det arenaägande bolaget med medel som inte kräver avkastning. Den produktionskostnadsbaserade hyran som redovisats i Higabs bedömning består till närmast 100 procent av kostnader för räntor och avskrivningar. Som räkneexempel minskar räntekostnaden, vid en räntenivå på 3 procent, med 30 mnkr för varje miljard i minskade lån och avskrivningarna minskar i princip med 20 mnkr för varje miljard i lägre investerat (bokfört) värde. En minskad investeringsutgift ger således uppenbart lägre kapitalkostnader. Genom en ökad finansiering av investeringen genom kapitalisering av det arenaägande bolaget med eget kapital kan den produktionskostnadsbaserade hyran för anläggningen under vissa förutsättningar minska och/eller förskjutas i tid. Genom en ökad egenfinansiering minskar ränterisken och räntekostnaderna under förutsättning att ägaren inte kräver avkastning på det egna kapitalet. En ökad egenfinansiering skapar en finansiell soliditet som innebär att det anläggnings- ägande bolaget kan hantera förluster. I det fall ett kommuninternt avtal träffas mellan det arenaägande bolaget och Got Event, där hyresnivån inte möter produktionskostnaden uppstår ett behov av att skriva ned fastighetens värde så att hyresnivån täcker kapitalkostnaderna. En nedskrivning skapar momentant en ökad kostnad och sannolikt en förlust för det arenaägande bolaget som minskar det egna kapitalet. Samtidigt blir de löpande kostnaderna för avskrivningar därefter lägre, vilket innebär att den produktionskostnadsbaserade hyran kan sänkas. Beroende på omständigheter resultatförs nedskrivningen, till 100 procent i samband med beslut om investeringen eller succesivt under byggtiden. Möjligheten att på detta sätt minska den löpande kapitalkostnaden och hyran för en tid kommer med konsekvensen att det ansamlade kassaflödet i det arenaägande bolaget inte räcker för att möta finansieringsbehovet för framtida underhåll och reinvesteringar i anläggningen. Vid den tidpunkten krävs tillkommande finansiering som innebär hyresökningar om inte en ny kapitalisering med egna medel sker. Att genomföra en kapitalisering för ökad självfinansiering av det arenaägande bolaget kan ske genom lånefinansiering någon annanstans i kommunkoncernen. En lånefinansiering kan vara försvarbar i det fall tidigare upparbetade vinstmedel använts till att amortera lån som koncernen annars skulle haft. Det är dock viktigt att erinra om att en ökad lånefinansiering, allt annat lika, endast förflyttar kostnaden till andra delar av koncernen eller kommunkoncernen. En kapitalisering som skapar verklig finansieringsnytta för koncernen kan realiseras genom tillkommande vinstmedel som allokeras till bolaget och som annars inte skulle investerats i annan verksamhet. En kapitalisering i den storleksordning som kan ge en avgörande effekt bedöms dock endast kunna skapas genom omfattande avyttringar inom Stadshuskoncernen av andra tillgångar med stora övervärden. Inför ett beslut att avyttra tillgångar behöver konsekvenser av minskade resultat och kassaflöden värderas. Det behöver också övervägas var i koncernen och vilka avyttringar som bäst avlastar den finansiella samordningen, där inte alla bolag lämnar resultat. Finansiell planering I det fortsatta planeringsarbetet är det väsentligt att frågan om finansiering och framtida driftsfinansiering tas vidare tidigt i processen. Det gäller generellt för samtliga alternativ som presenterats ovan men särskilt vid en eventuell inriktning mot att skapa egen finansiering genom att succesivt bygga upp ett kapital från löpnade årsresultat eller planera för eventuella avyttringar, så att de kan ske i ett fördelaktigt marknadsläge. Eva Hessman Vd, Göteborgs Stadshus AB Bilaga 1 Higab AB Utdrag ur Protokoll (nr 5) Sammanträdesdatum: 2024-11-15 § 12 Inriktningsbeslut Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet Jerker Westerberg, Projektchef Nya arenor föredrar ärendet i enlighet med utsänd handling. Beslut I styrelsen för Higab AB: 1. Styrelsen godkänner för egen del och ställer sig bakom rapportering och förstudie som underlag och förslag till fortsatt planeringsinriktning avseende ny arenafunktion inom evenemangsområdet. 2. Styrelsen översänder underlag och förslag till fortsatt planeringsinriktning till kommunfullmäktige för ställningstagande kring samlad inriktning för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet Handling 12. Beslutsärende - Inriktningsbeslut avseende ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet 12. Yrkande_arena Kalle Bäck 12. Yttrande Arena TFA, ALI Yrkanden Virpi Ring yrkar på beslut enligt tjänsteutlåtandet. Kalle Bäck yrkar på beslut om att: 1. Hemställa till kommunfullmäktige om ett nytt vägvalsbeslut för evenemangsområdet. 2. I övrigt avslå tjänsteutlåtandet. Propositionsordning Ordföranden ställer först proposition på dels beslut att bifalla tjänsteutlåtandet dels beslut på att avslå tjänsteutlåtandet. Omröstning begärs. Ordföranden ställer därefter proposition på dels beslut att Hemställa till kommunfullmäktige om ett nytt vägvalsbeslut för evenemangsområdet dels beslut om att inte göra en sådan hemställan. Omröstning begärs. Higab AB Utdrag ur Protokoll (nr 5) Sammanträdesdatum: 2024-11-15 Omröstning om att bifalla alternativt avslå tjänsteutlåtandet Godkänd voteringsproposition: ”Ja för att bifalla tjänsteutlåtandet och Nej för att avslå tjänsteutlåtandet. Virpi Ring (S), Anders Sundberg (M), Timothy Kääriä (S), Alexander Lisinski (D), Peter Kirksaether (S), Thomas Falck (Företagarna) och ordföranden Johannes Olsson (MP) röstar Ja (7). Kalle Bäck (KD) röstar Nej (1). Det konstateras att Styrelsen bifaller tjänsteutlåtandet. Omröstning om att Hemställa till kommunfullmäktige om ett nytt vägvalsbeslut för evenemangsområdet Godkänd voteringsproposition: ”Ja för att bifalla hemställan och Nej för att inte göra en sådan hemställan. Kalle Bäck (KD) och ordföranden Johannes Olsson (MP) röstar Ja (2). Virpi Ring (S), Anders Sundberg (M), Timothy Kääriä (S), Alexander Lisinski (D), Peter Kirksaether (S) och Thomas Falck (Företagarna) röstar Nej (6). Det konstateras att Styrelsen inte gör någon hemställan till kommunfullmäktige om ett nytt vägvalsbeslut för evenemangsområdet. Reservationer Kalle Bäck (KD) reserverar sig mot beslutet. Dag för justering 2024-11-15 Vid protokollet Sekreterare Linnea Pousard Ordförande Justerande Johannes Olsson Kalle Bäck Higab AB Yrkande Kalle Bäck (KD) 2024-11-15 Beslutspunkt 12 Yrkande angående – Inriktningsbeslut avseende ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet Förslag till beslut I styrelsen för Higab AB: 1. Hemställa till kommunfullmäktige om ett nytt vägvalsbeslut för evenemangsområdet. 2. I övrigt avslå tjänsteutlåtandet. Yrkandet Som framhålls i tjänsteutlåtandet är detta ett mycket omfattande och komplext projekt som kommer pågå under lång tid. Av remissvaren på planprogrammet tidigare i år framgår tydligt denna komplexitet med påtagliga risker, osäkerheter och målkonflikter. Kostnaden för arenakvarteret beräknas i nuläget kosta upp mot 7,5 miljarder, men på grund av tidsspannet och påtalade risker och osäkerheter är det svårt att sia om den slutliga prislappen och därmed den affärsmässiga värderingen av färdigställt projekt. Som framgick i samband med ägardialogen kommer de kommande stora investeringarna, som utöver arenaparken även omfattar bland annat Konstmuseets till- och ombyggnad, ha stor påverkan på bolaget. Investeringar för mångmiljardbelopp. Även om den största affärsmässiga risken ligger hos kunden, det vill säga kommunen och Got Event, så lutar ändå den bedömda resultatpåverkan i arenaparken åt det negativa hållet även för Higab. Att det också finns en påtaglig finansiell risk återspeglas i det identifierade behovet av att flytta över projektet till ett separat bolag. Därutöver bör vi som bolag även ta ett ansvar för den produkt vi erbjuder våra kunder, som i förlängningen också är Göteborgs idrott- och föreningsliv i stor utsträckning. Föreslagen inriktning för arenaparken indikerar en negativ resultatpåverkan om 300–340 mnkr för Got Event, vilket ska jämföras med de cirka 50 miljoner som nuvarande arenafunktioner och anläggningar i området genererar i dagsläget. Det medför ett tillkommande finansieringsbehov med ett utökat koncernbidrag från övriga stadshuskoncernen motsvarande 250 – 290 mnkr årligen. Återigen bör det upprepas att det i dagsläget är högst oklart om slutpriset landar där. Vem som ska stå för denna nota är också oklart. Utöver att det riskerar att drabba skattebetalarna negativt ser jag också överhängande risk att de drabbar dem som ska nyttja faciliteterna - klubbar och föreningar. Det är orimligt att detta projekt tillåts bli så dyrt att föreningar och klubbar inte har råd att ens vara där. I det perspektivet är det rimligt att ifrågasätta vem vi bygger dessa jätteanläggningar för. Sammantaget visar de underlag som hittills presenterats att det finns betydande risker och osäkerheter som i grunden bygger på de inbyggda problem som har sin grund i ett antal politiska ställningstaganden och beslut. Ställningstaganden och beslut som präglats mer av att tillfredsställa politiska viljor och lösa politiska knutar än att ta ansvar för idrotts- och evenemangsstaden Göteborg och dess invånare. Detta har låst in oss i ett väldigt begränsat och dyrt hörn. Jag ser därför med oro på det förslag som ligger på bordet. Utifrån ett bolagsperspektiv, men också utifrån ett hela staden-perspektiv, ser jag ingen annan väg fram än att avslå tjänsteutlåtandet och hemställa till kommunfullmäktige om att fatta ett nytt vägvalsbeslut för evenemangsområdet. I ett sådant nytt vägval bör en om- och tillbyggnad av Scandinavium samt en renovering, bevarande och tillbyggnad av Valhallabadet starkt övervägas. Higab AB Yttrande Thomas Falck (Företagarna), Alexander Lisinski (D) 2024-11-15 Yttrande Inriktningsbeslut arena Yttrandet Förslaget är väl genomarbetat och Arenaförslaget kan därför ge Staden stora mervärden. Dock rymmer förslaget, förutom Stadens behov av arenor, att Higab skall bygga kommersiella lokaler i egen regi med betydande risk för ett nedskrivningsbehov om i storleksordningen 400 mnkr. Förslaget skulle, förutom en stor risk för Higab, innebära att Higab medverkar till att subventionera och snedvrida konkurrensen till nackdel för lokala privata företagare. Det saknas även en analys hur förlaget skulle påverka befintliga företagare i området. I stället bör ägaren ge Higab i uppdrag att utreda med syfte att sälja byggrätterna om ca 35 000 BTA gällande de kommersiella lokalerna som inte är bundna till Arenan. Finns intressenter hos extern part minskas risken för Higab och ger en intäkt istället för nedskrivning. Om det inte finns intresse hos extern part bör istället kommersiella ytor hållas till ett minimum begränsat för arenabehov, Higab och ägaren bör inte ta risken utanför kärnuppdraget. Utöver ger förslaget möjlighet till byggrätter längs Skånegatan om ca 40 – 50 000 BTA där inriktningen är att markanvisa till annan part. Det bör även undersökas om Higab har fastigheter i sitt bestånd som kan säljas för att minska lånebehov och risk för bolaget. Higab AB Beslutsunderlag Handläggare: Jerker Westerberg, projektchef nya Styrelsen 2024-11-15 arenor Beslutspunkt 12 Telefon: 031-368 53 93 E-post: jerker.westerberg@higab.se Inriktningsbeslut avseende ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet Förslag till beslut I styrelsen för Higab AB: 1. Styrelsen godkänner för egen del och ställer sig bakom rapportering och förstudie som underlag och förslag till fortsatt planeringsinriktning avseende ny arenafunktion inom evenemangsområdet. 2. Styrelsen översänder underlag och förslag till fortsatt planeringsinriktning till kommunfullmäktige för ställningstagande kring samlad inriktning för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet Sammanfattning Göteborg har som ambition att vara en konkurrenskraftig evenemangs- och besöksstad och som en del i detta pågår ett planeringsarbete för utveckling av evenemangsområdet. Det är ett steg för att utveckla staden som destination och fortsatt säkra tillgång till mötesplatser för evenemang, rörelse och umgänge för såväl göteborgare som besökare till staden. Pågående arbete har sin grund i ett antal politiska ställningstaganden och beslut. Beslut fattades i kommunfullmäktige 2022-04-28 via gemensamt yrkande från M, S, D, V, L och C där kommunstyrelsen fick i uppdrag att planera vidare för ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet i samverkan med flertalet nämnder och bolagsstyrelser inom Staden. Vägvalsbeslutet i kommunfullmäktige 2023-06-08 förtydligade inriktningen i uppdraget bland annat rörande placering av den nya arenan. För Higabs del omfattar uppdraget ersättning för nuvarande Scandinavium och tidigare Lisebergshallen. I uppdraget ingår även att integrera de nya anläggningarna med Svenska Mässan för att skapa gemensamma gods- och logistiklösningar och möjligheter för besökare att röra sig sömlöst genom kvarteret. Även en ersättning för Valhallarinken är inarbetat i förslaget tillsammans med andra kommersiella tillägg. Tillsammans skapar dessa ingående delar en helhetslösning för arenakvarteret där flera funktioner samnyttjas mellan olika verksamheter och aktörer. Bedömningen är att samtliga ingående delar i arenakvarteret behöver uppföras av en och samma part då många funktioner samnyttjas och integreras sinsemellan. En möjlighet kan dock eventuellt vara att utforma kvarteret så att det i ett senare förvaltningsskede kan vara möjligt att avyttra vissa kommersiella delar. Det här är ett mycket omfattande och komplext projekt och utbyggnaden av evenemangsområdet kommer pågå under lång tid där exempelvis arenan planerade byggstart är runt 2031. Det är därför inte möjligt att i nuläget sia om konjunkturläge, marknadsläget i byggbranschen eller räntenivåer. Dessa faktorer har stor inverkan på den slutgiltiga investeringens storlek och den affärsmässiga värderingen av färdigställda projekt. Baserat på ovan resonemang kopplat till möjligheter och risker bör ett projekt av denna omfattning läggas i separata bolag. Exakt hur en framtida organisering ska se ut får utredas djupare men Higab förordar en separering från Higabs ordinarie verksamhet i detta läge. Bedömning ur ekonomisk dimension Hela Arenakvarteret, det vill säga Arena, Annex, Träningsrink, del av Ryggraden och Inre arenatorg samt kostnader i gemensamma anläggningar bedöms ligga i spannet 6 ,5 - 7,5 mdkr varav arenan med tillhörande funktioner bedöms till 4 - 5 mdkr. Sen finns det ytterligare kommersiella ytor inklusive hotell som motsvarar investeringar i storleksordningen 2 – 2,5 mdkr. Alla investeringsnivåer är i kostnadsläge januari 2024, det vill säga ingen indexering har gjorts till färdigställande. All finansiering av uppförandet av anläggningarna utgår ifrån att dessa lånefinansieras och därmed också påverka bolagets soliditet. Det innebär att förändrade räntenivåerna kommer få stort genomslag på bolagets och därmed stadens löpande resultat över tid. Den totala affären består av två delar, arenakvarteret och kommersiella ytor. För arenakvarteret kommer Higab att erhålla en hyresintäkt i spannet 340 – 390 mkr beroende på investeringsnivå. Kostnader i för denna del kommer att uppgå till 340 - 390 mkr. Det innebär att Higab’s resultatpåverkan kommer att vara +/- 0. För de kommersiella ytorna kommer Higab att få ett positivt driftsnetto om 105 mkr under förutsättning att maximala marknadsmässiga hyror tas ut. Avkastningen beräknas uppgå till 4,2 – 5,2 procent vilket i stort sett ligger i linje med marknadens förväntade avkastningsnivå. Investeringen lånefinansieras och kommer att belasta Higab’s resultat med räntekostnad om 60 – 75 mkr beroende på investeringsnivå. Det innebär att Higab’s resultat exklusive avskrivningar på den kommersiella delen kommer att uppgå till + 30 till + 45 mkr. Beaktas avskrivningar om 2 procent, dvs 50 år, landar den totala resultateffekten för de kommersiella delarna på mellan + 5 mkr till - 20 mkr. Utöver ovan kommer Higab’s resultat att påverkas av att nuvarande anläggningar (Valhallabadet, Valhalla IP och Scandinavium) försvinner. Higab’s resultat förväntas påverkas med -1 mkr med anledning av detta. Total årlig resultatpåverkan för Higab bedöms uppgå till + 4 mkr till – 21 mkr. Bedömning ur ekologisk dimension Arbete med utvecklingen av evenemangsområdet sker med ett stort fokus på de olika hållbarhetsperspektiven. Ett programövergripande hållbarhetsarbete pågår och Higab har under arbetet med förstudien arbetat fram ett hållbarhetsprogram. Med cirkulära materialflöden genom ingående och utgående återbruk samt materialåtervinning uppnås ett funktionellt kvarter där materialresurser från befintliga anläggningar i stor utsträckning tas omhand. Befintliga byggnader återbruksinventeras och material för återbruk identifieras. Nya anläggningarna planeras att byggas med hög andel återbrukat material och effektiva och innovativa energisystem som möjliggör för klimatsmarta evenemang. Takytan är en plats som bidrar till en biologisk mångfald och här finns en artrikedom som stärker de gröna kvaliteterna i hela området. Bedömning ur social dimension Arenakvarteret är en mötesplats för det lokala och globala. I Evenemangsområdet vistas göteborgare och besökare från när och fjärran. Här finns platser som stimulerar till ett rörelserikt och aktivt vardagsliv samt för internationella evenemang i världsklass. Arenan är en ikonbyggnad och kvarteret en lokal mötesplats med internationell prägel som upplevs inkluderande, tryggt och levande. Kvarteret bidrar till stärkt integration och sammanhållning genom ökad sysselsättning och en bredd av aktörer. De levande gatuplanen ger ett rikt stadsliv genom riktade målpunkter och aktiviteter. Takytan är en öppen tillgänglig yta som möjliggör social interaktion mellan barn, unga och äldre besökare. Förutom ytor för biologisk mångfald finns vistelseytor och en tydlig programmering för lek och rörelse. Arenakvarteret ska arbeta metodiskt, både i genomförande och i färdigt kvarter med social hållbarhet och skadeförebyggande ur ett helhetsperspektiv med systematisk analys av platsers trygghet, säkerhet och trivsel. En annan viktig del är att uppdraget är formulerat i syfte att minimera verksamhetsbortfall i bad, sporthallar och arena vilket är mycket positivt ur ett socialt perspektiv. Inriktningsbeslut som del av den sammanhållna beslutskedjan Efterfrågad utveckling av arenaområdet och kringliggande stadsutveckling medför investeringar i ett flertal anläggningar och funktioner. Det avser byggprojekt som vart och ett innebär väsentliga ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser för så väl stadshuskoncernen som för kommunkoncernen i sin helhet. Varje projekt bedöms därmed omfatta frågor som är av principiell beskaffenhet och därför ska hanteras på kommunfullmäktigenivå. Planerings- respektive genomförandeprocesserna pågår under en lång tid och medför är behov av att succesivt avgränsa och definiera målsättningar, ambitionsnivå och eftersträvade effekter genom stegvisa val och ställningstaganden inför ett slutligt genomförande. För att möjliggöra aktiva politiska avvägningar under planeringsprocessen har beslutsprocessen utformats utifrån tre huvudsakliga beslutstillfällen för att synkronisera och validera den fortsatta planeringen för de olika investeringarna (komponenterna). Utöver det tidigare vägvalsbeslutet, 2023-06-08, innehåller beslutsprocessen för de olika investeringarna inriktningsbeslut samt genomförandebeslut. Vid beslutstillfället för inriktningsbeslut är respektive investerande nämnd eller styrelse ansvarig för leverans av beslutsunderlag och förslag till planeringsinriktning för sin komponent - inför ett samlat ställningstagande i kommunfullmäktige. Avsikten är att inriktningsbeslutet utifrån uppdrag i kommunfullmäktige 2022 och vägvalsbeslutet 2023 ska konkretisera och definiera omfattning, ambitionsnivå, prioriterade nyttor och ekonomiska konsekvenser, som styrande ramar för den fortsatta planeringen. Syftet är därutöver att möjliggöra för eventuella riktningsförändringar eller stänga alternativ, för att också effektivt kunna prioritera och resurssätta den fortsatta mer detaljerade planeringen. Ett ytterligare avgränsat och förtydligat uppdrag kring den fortsatta planeringsinriktningen sätter därmed ramarna för och förväntningarna kring efterföljande fördjupade genomförandestudier, kvalificerade gestaltningsprocesser eller en tidig genomförandeplanering. I det sammanhållande arbetet med arenor och stadsutveckling inom evenemangsområdet ger beslut kring den fortsatta planeringsinriktningen även ett tillfälle att kvittera de uppdrag och förväntningar som beslutades i vägvalsbeslutet. Det ger därutöver möjlighet att säkerställa att beroenden och avvägningar mellan de olika investeringarna och mellan berörda parter inom staden har omhändertagits eller att det finns en gemensam plan för det fortsatta arbetet med att hantera kvarstående frågeställningar och osäkerheter. Då frågor och ställningstaganden är av principiell beskaffenhet ska så väl moderbolag som Stadshus AB yttra sig över styrelsernas underlag inför beredning av förslag och underlag i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Ambitionen och utgångspunkten är att de kommande framtida genomförandebesluten för respektive komponent/investering ska samordnas på motsvarande sätt som nu sker för inriktningsbesluten, och att kommunfullmäktige ska beredas möjligheten att besluta om faktiskt genomförande av respektive investering på ett samordnat sätt vid ett gemensamt beslutstillfälle. Utifrån nuvarande tidplan avser parterna att återkomma med genomförandebeslut för respektive investering under mitten av år 2027. Samverkan Någon samverkan har inte skett med de fackliga organisationerna men kan bli aktuellt vid ett beslut om genomförande. Bilagor 1. Rapport inriktningsbeslut Ny arena och stadsutveckling 241104 2. Nya Arenor Förstudie Slutleverans Bas Expediering Stadshus AB Ärendet Inriktningsbeslut avseseende det fortsatta arbetet med ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. Beskrivning av ärendet Higabs roll i uppdraget är att i egenskap av nuvarande och framtida fastighetsägare och hyresvärd uppföra och förvalta de anläggningar som nu planeras i arenakvarteret, söder om Valhallagatan. GotEvent blir hyresgäst i arenorna och dess tillhörande funktioner medans det i andra kommersiella delar tillkommer andra verksamheter och hyresgäster. För Higabs del omfattar uppdraget ersättning för nuvarande Scandinavium och tidigare Lisebergshallen. I uppdraget ingår även att integrera de nya anläggningarna med Svenska Mässan för att skapa gemensamma gods- och logistiklösningar och möjligheter för besökare att röra sig sömlöst genom kvarteret. Även en ersättning för Valhallarinken är inarbetat i förslaget tillsammans med andra kommersiella tillägg. I senare skede är Higab hyresvärd för de färdigställda anläggningarna medan GotEvent är hyresgäst. För vissa delar tillkommer andra externa hyresgäster som bedriver verksamhet. Higab har färdigställt en förstudiehandling som utgår från den behovsbeskrivning med tillhörande bilagor som är framarbetad av Got Event. I det södra arenakvarteret är Higab byggherre för arenan, annexet, det inre arenatorget, ryggraden, träningsrinken, hotellet, övrigt kommersiellt och en gemensam publik takyta. Tillsammans skapar dessa ingående delar en helhetslösning för arenakvarteret där flera funktioner samnyttjas mellan olika verksamheter och aktörer. Bedömningen är att samtliga ingående delar i arenakvarteret behöver uppföras av en och samma part då många funktioner samnyttjas och integreras sinsemellan. En möjlighet kan dock eventuellt vara att utforma kvarteret så att det i ett senare förvaltningsskede kan vara möjligt att avyttra vissa kommersiella delar. En viktig knäckfråga är den så kallade serviceytan vid Levgrensvägen omfattande ca 18 000 kvm och som Higab idag arrenderar av Exploateringsförvaltningen. Serviceytan är en öppen och hårdgjord yta som är nödvändig för att uppnå full funktionalitet för att genomföra evenemang för arenorna i området. I genomförda utredningar anges att 10 000 kvm är den yta som utgör minsta godtagbara storlek för bibehållen funktionalitet. Det är av vikt att serviceytan om minimum 10ௗ000 kvm säkerställs för att bibehålla arenornas och evenemangsområdets framtida funktion.ௗ För att inte riskera Higab’s ordinarie verksamhet bör ett projekt av denna omfattning läggas i separata bolag. Fördelar med att skilja det från Higab’s ordinarie verksamhet är att finansiell risk avgränsas till respektive bolag. Ett projekt av denna storlek kommer att kräva en egen organisation. Under uppförande av jämförande objekt rör det sig om ca 10 – 20 heltidstjänster. Verksamheten i de uppförda bolagen kommer att ha fullt fokus på projektet och med tanke på dess volym skulle dessa kunna överskugga Higab’s nuvarande styrning och verksamhet. Exakt hur en framtida organisering ska se ut får utredas djupare men Higab förordar en separering från Higabs ordinarie verksamhet i detta läge. Mer detaljerade beskrivningar framgår av bifogade bilagor. Sammanfattande bedömning Higabs bedömning är att det i förstudien presenterade förslaget svarar väl upp till det politiska uppdraget och de effektmål som utvecklingen av evenemangsområdet ska uppnå. Det här är ett mycket omfattande och komplext projekt och utbyggnaden av evenemangsområdet kommer pågå under lång tid där exempelvis arenan planeras byggstartas runt 2031. Det är därför inte möjligt att i nuläget sia om konjunkturläge, marknadsläget i byggbranschen eller räntenivåer. Dessa faktorer har stor inverkan på den slutgiltiga investeringens storlek och den affärsmässiga värderingen av färdigställda projekt. Rapport – beslutsunderlag inriktningsbeslut Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 goteborg.se Sammanfattning Denna rapport utgör en samlad beskrivning av det förslag som arbetats fram inom det samordnande arbetet kring ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet”. Deltagande parter i arbetet är stadsledningskontoret, idrotts- och föreningsförvaltningen, exploateringsförvaltningen, Got Event AB och Higab AB. Samverkansarbetet syftar till att främja samordning och framdrift mot de politiska uppdrag som gavs parterna genom kommunfullmäktiges uppdrag 2022 och 2023. Rapporten består av två huvuddelar: x En gemensam beskrivning av det samlade förslaget, som ingår i samtliga beslutsunderlag till i berörda nämnder och styrelser. x En särskild beskrivning för respektive ingående komponent/investering, som omfattar fördjupat beslutsunderlag rörande berörd styrelses eller nämnds komponenten som del i det samlade förslaget. Följande investeringsobjekt omfattas av inriktningsbeslutet: arenapark (multiarena och annex med gemensamma logistiklösningar och kringfunktioner, centralbad och sporthallar samt exploatering. Rapporten utgör ett underlag för politiskt ställningstagande kring inriktning i tid, kostnad och innehåll, för fortsatt arbete för att utveckla programområdet enligt kommunfullmäktiges uppdrag 2022-04-28 samt genom vägvalsbeslutet i kommunfullmäktige 2023-06-08. Förslag till inriktningsbeslut planeras att fattas under 2024 i investerande nämnder och styrelser för respektive komponent, med ett samlat inriktningsbeslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under våren 2025. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Innehåll 1 Inledning ....................................................................................... 4 1.1 Bakgrund ................................................................................. 4 1.2 Om uppdraget.......................................................................... 5 1.2.1 Det gemensamma politiska uppdraget .............................. 5 1.2.2 Inriktningsbeslut – omfattning i detta skede ...................... 8 1.2.3 Beroenden och avgränsningar .......................................... 9 2 Utgångspunkter och ingångsvärden ......................................... 11 2.1 Styrande dokument ............................................................... 11 2.2 Övriga ingångsvärden............................................................ 11 2.2.1 Hållbarhet ....................................................................... 11 2.2.2 Kulturhistoriska värden ................................................... 13 3 Förslag till utveckling av evenemangsområdet ........................ 14 3.1 Samlat förslag för evenemangsområdet ................................ 14 3.1.1 Utgångspunkter i planprogrammet .................................. 14 3.1.2 Omfattning och innehåll .................................................. 15 3.1.3 Avvägningar och prioriteringar i förhållande till uppdrag, effektmål och nyttor ...................................................................... 16 3.1.4 Ekonomiska förutsättningar och konsekvenser ...................... 19 3.1.5 Övergripande tidplan för utbyggnad ................................ 25 3.2 Beskrivning av ingående komponenter och investeringsobjekt 27 3.2.1 Arenaparken ................................................................... 27 3.2.2 Bedömning av ekonomiska konsekvenser ...................... 31 3.2.3 Affärs- och finansieringsupplägg ..................................... 36 3.2.4 Organisering för det fortsatta arbetet .............................. 37 4 Bilagor ......................................................................................... 37 Bilaga 1 Ingående komponenter ....................................................... 37 Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 1 Inledning 1.1 Bakgrund Göteborg har som ambition att vara en konkurrenskraftig evenemangs- och besöksstad och som en del i detta pågår ett planeringsarbete för utveckling av evenemangsområdet. Det är ett steg för att utveckla staden som destination och fortsatt säkra tillgång till mötesplatser för evenemang, rörelse och umgänge för såväl göteborgare som besökare till staden. Pågående arbete har sin grund i ett antal politiska ställningstaganden och beslut. Beslut fattades i kommunfullmäktige 2022-04-28 via gemensamt yrkande från M, S, D, V, L och C där kommunstyrelsen fick i uppdrag att planera vidare för ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet i samverkan med flertalet nämnder och bolagsstyrelser inom staden. Vägvalsbeslutet i kommunfullmäktige 2023-06-08 förtydligade inriktningen i uppdraget bland annat rörande placering av den nya arenan. Det politiska uppdraget innebär att förstärka evenemangsområdets kapacitet med en ny multiarena och ett nytt centralbad och utveckla området till blandstad, för att åstadkomma en mer levande stadsmiljö och för att möta behoven i den växande staden. Syftet med programmet är att möjliggöra för stadsutveckling i evenemangsområdet med centralbad, arenor och blandstad. I vägvalsbeslutet i juni 2023 konstaterades att ett antal investeringsbeslut kommer att behöva fattas kopplat till programmets innehåll. Utgångspunkten är att beslut fattas först i de nämnder/styrelser som kommer att bära investeringar, och därefter i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Investeringsbeslut fattas i första steget i form av inriktningsbeslut, som etablerar riktningen för fortsatt arbete rörande såväl tid, kostnad och innehåll, med efterföljande slutliga genomförandebeslut längre fram i processen. Denna rapport utgör ett underlag för inriktningsbeslut som beslutsunderlag och utgör ett förslag tillplaneringsinriktning för fortsatt arbete och grund för politiskt ställningstagande. Rapporten omfattar ett förslag till inriktning för fortsatt utveckling av stadsutvecklingsområdet för att möta kommunfullmäktiges uppdrag, en beskrivning av konsekvenser och förutsättningar i tid, innehåll och ekonomi samt centrala avvägningar och knäckfrågor som gjorts utifrån måluppfyllnad och kvalitet, ekonomi och tid. Investerande nämnder och styrelser får utöver detta en fördjupad rapportdel för respektive investeringar – se avsnitt 1.2.2. Förslaget utgår från ett antal antaganden och förutsättningar som beskrivs i planprogrammet. Arbetet med planprogrammet har varit en del i det arbete som pågått inom ramen för samordningsarbetet, där PBL-processerna inklusive planprogramsprocessen nära samverkas med övriga leveranser, för att säkra att arbetet går i takt. Fortsatta klargöranden och specifikationer av området, dess förutsättningar och dess mer detaljerade planering av gestaltning och innehåll i området fortsätter i arbetet framåt, bland annat i form av detaljplaner för norra Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 och södra området, kvalificerade gestaltningsprocesser och flertalet fördjupande studier. Fortsatt samordning kommer även att behöva ske med pågående planering och genomföranden av stadsutvecklings- eller infrastrukturarbete i den angränsande geografin. Rapporten har tagits fram med deltagande från samtliga i parter i det samordnande arbetet. 1.2 Om uppdraget 1.2.1 Det gemensamma politiska uppdraget Uppdraget innebär en utveckling av ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet – ett uppdrag som samtliga av stadens i uppdraget utpekade parter arbetar gemensamt för att svara på. Genom beslut i Kommunstyrelsen 2021-02-10, Kommunfullmäktige 2022-04- 28 samt Kommunfullmäktige 2023-06-08 har politiken uttryckt en vilja och riktning kring vad som ska åstadkommas i området. De förväntningar som ställs på uppdraget genom såväl ovan politiska beslut som övriga för staden styrande dokument sammanfattas och beskrivs i effektmål, nyttor, leveranser samt krav och kriterier. Dessa sammanfattas i en nyttorealiseringsplan för det gemensamma arbetet, som samlar och konkretiserar den styrningen genom politiska uppdrag och direktiv, hur dessa förhåller sig till varandra – och tydliggör på vilket sätt arbetet ska nå uppsatta mål samt säkra att leveranser svarar mot dessa 1.2.1.1 Effektmål och nyttor Det gemensamma arbetet ska uppnå följande effektmål genom att förverkliga följande nyttor: Effektmål Nyttor Genom att skapa: x förutsättningar för fler besökare och bättre besökarupplevelser Bidra till att stärka x bättre förutsättningar för arrangörer att välja Göteborg i syfte att skapa ett attraktivare Göteborg som en och breddat evenemangsutbud attraktiv och hållbar x bättre förutsättningar för elitidrott och tävlingsverksamhet destination x integrerade och effektiva logistiklösningar för gods och besökare x förutsättningar för att leverera miljö- och klimatsmarta evenemang Genom att skapa: Skapa en attraktiv x en upplevelserik, blandad och trygg stadsmiljö lustfylld att gå, mötas och vistas i där stadsmiljö för både evenemangen är en naturlig del besökare, boende x tydliga och gena stråk inom och till angränsande stadsdelar för att överbrygga och verksamma barriärer och skapa en sammanhållen stad x effektiva lösningar för hållbar mobilitet som ger fotgängare, cyklister och kollektivtrafikresenärer tydlig prioritet. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 x en nära stadsdel med goda boendemiljöer som lockar olika målgrupper att vilja leva och bo i området. x skapa och utveckla det blågröna stråket samt utveckla parkmiljöer och andra gröna kvaliteter, väl integrerade i stadsmiljön som även tillgodoser behov i omgivande stadsdelar x ett väl gestaltat område som blir en modig arkitektonisk förebild i syfte att bidra till stadens attraktivitet och identitet x tillgång till viss samhällsservice inom området som även kan tillgodose visst behov i omgivande stadsdelar Genom att skapa: x goda möjligheter till fysisk aktivitet för allmänheten Bidra till mer x goda möjligheter för breddidrott välmående x goda möjligheter till föreningsliv och föreningsidrott göteborgare x goda förutsättningar för skolidrott x goda möjligheter för rekreation, sociala möten och upplevelser för allmänheten, både boende och besökare Genom att skapa: x fler arbetstillfällen inom besöksnäringen x bredare underlag för handel, restauranger och andra verksamheter Bidra till en hållbar x stärka göteborgsregionens näringsliv och företagsklimat genom att locka kompetens ekonomisk och attrahera talang utveckling för x effektivt samnyttjande av ytor och funktioner genom att integrera arenorna i Göteborg och dess stadsmiljön näringsliv x långsiktigt hållbara och energieffektiva lösningar i samband med utbyggnaden av området och uppförandet av anläggningarna, även ur ett drifts- och underhållsperspektiv 1.2.1.2 Leveranser Samverkansarbetet ska resultera i ett antal konkreta leveranser: x En multiarena – som ersättning för nuvarande Scandinavium, söder om Valhallagatan x Sporthallar – som ersättning för Valhalla sporthallar, med huvudinriktningen att dessa integreras med Centralbadet, norr om Valhallagatan x Ett annex – som ersättning för tidigare Lisebergshallen, söder om Valhallagatan x Ett nytt centralbad – som ersättning för Valhallabadet, norr om Valhallagatan x Stadsutveckling – inklusive blandstad i form av både bostäder och verksamhetslokaler samt utveckling av grönområden, inom utpekad del av evenemangsområdet, huvudsakligen norr om Valhallagatan x Ökad förskolekapacitet som möjliggörs inom området, och kan ianspråktas vid konstaterat behov x En logistiklösning, gemensam med Svenska Mässan – ”ryggraden” x En expansionsyta för Svenska Mässan Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 x Säkerställd service- och produktionsyta till områdets arenor x Teknisk försörjning x Planprogram x Två detaljplaner: Syd respektive Norr x Allmän plats (gator och torg) x Lösningar för hållbar mobilitet Utöver detta har följande behov identifierats under arbetets gång: x Gång- och cykelbro i Blekealléns förlängning – tillskapande av ytterligare stråk över Mölndalsån x Burgårdsplatsen – utveckling av befintlig plats Arbetet med leveranserna organiseras i ett antal komponenter för samordning och framdrift (se avsnitt 3.1.2.1), 1.2.1.3 Krav och kriterier Styrning som härrör från beslutspunkter i politiska beslut har formulerats i ett antal krav som sammanfattas nedan. Inriktning som formulerats i yrkanden och beskrivningar i tidigare beslutade underlag sammanfattas i kriterier. x Utgå ifrån att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig, modern arena, och Krav konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal, och arbeta för förbättrad totalkalkyl Styrning som härrör x Placera arenan på Valhallabadets tomt. från beslutspunkter i x Möjliggöra en ny arena med annex i anslutning till arenan, söder om Valhallagatan politiska beslut samt tre sporthallar inom programområdet. x Planera för ett centralbad och stadsutveckling norr om Valhallagatan med huvudinriktningen att tre sporthallar integreras med Centralbadet. x Säkerställ framdrift i arbetet kopplat till nytt centralbad och ny arenapark x Samverka med Svenska Mässan för att få en optimal utformning av arenaanläggningen samt samverka med berörda idrottsaktörer samt större och mindre kulturarrangörer rörande arena, annex och sporthallar. x Ullevis funktionalitet ska säkerställas samtidigt som möjlig exploatering och stadsutveckling av hela området ska utredas enligt krav och kriterier som helhet. Olika lösningar för Ullevis funktionalitet ska utredas och prövas. x De framtida arenorna ska drivas i kommunal regi. x Eftersträva att finansieringen så långt det är möjligt består av byggrätter, genom att o Planera för hög övrig exploatering på arenakroppen. x Ta fram förslag på åtgärder för att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden x Utred hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra badanläggningar Kriterier x Möjliggöra att Valhallabadet ska vara i drift under utbyggnadsperioden av det nya centralbadet, för att göteborgarna ska ha fortsatt tillgång till ett centralt bad. Utred samtidigt hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra Övriga badanläggningar. utgångspunkter x Hitta en gemensam logistiklösning med Svenska Mässan genom integration och utifrån fattade beslut planering av området som helhet, inklusive en fortsatt dialog kring Svenska Mässans genom yrkanden potentiella expansionsyta. och beskrivningar i x Badet: Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i anslutning till tidigare programplan badet är möjligt för att stärka kalkylen om än öka investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. x Arenakropparna (avser multiarenan och annexet): Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i anslutning till arenan är möjligt för att stärka kalkylen om än öka investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden och på arenakropparna. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. x Utgå ifrån stadsutveckling som består av trivsam kvartersstad med lokaler i bottenplan som ska spegla Gårdas äldre bebyggelser på andra sidan Mölndalsån, där nyproducerade bostäder ska omfatta 50 procent bostadsrätter och 50 procent hyresrätter. Av hyresrätterna ska 30 procentenheter vara allmännytta och med ambitionen att kvarvarande 20 procentenheter ska vara studentbostäder. Evenemangsområdet behöver vara en levande stadsdel med trygga gatumiljöer och en stadsdel med liv och rörelse x Placera centralbadet så nära och välintegrerat som möjligt med Burgårdsparken utan att parkens kvalitéer försämras. x Exploatering utöver arenor och bad: Eftersträva kostnadseffektivitet och se över möjligheter att öka intäkter i projektet, exempelvis genom exploateringsintäkter från andra närliggande områden samt fortsatt planera för en ökad förskole- och skolkapacitet i evenemangsområdet, och arbeta in detta i pågående programarbete för Gårda. Projektet ska framgent arbeta med olika typer av ökad exploatering på höjden. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. x Säkra tillgänglighet till området givet förväntande besöksvolymer, framför allt till det nya centralbadet, genom den mobilitetsutredning som ingår i planarbetet. x Verka för ett område där arena, annex och sporthallar är en naturlig del i omkringliggande stad, och inte blir solitära anläggningar x Verka för att utformningen av området, anläggningar och infrastrukturlösningar gynnar helheten, i möjlig mån inte begränsar utveckling av kringliggande områden samt minskar eventuella störningar för befintliga verksamheter. x Projekt av den här storleken ställer stora krav på höga ambitioner avseende ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Planering, byggnation och drift ska därför präglas av höga ambitioner avseende miljö, klimat och ekonomi, särskilt utifrån ett livscykelperspektiv. x Det behöver säkerställas att föreningsliv och annan icke vinstdrivande verksamhet som idag har verksamhet i området även i en framtid ska kunna ha det. 1.2.2 Inriktningsbeslut – omfattning i detta skede I uppdraget ingår ett antal leveranser, ovan nämnda (avsnitt 1.3.1.2), som i detta skede innebär behov av ett antal investeringar som är aktuella för inriktningsbeslut: x Arenaparken, som omfattar o En multiarena med kapacitet för 16 000 läktarplatser, med inre arenatorg och stråk som kopplar an mot Svenska Mässan, samt logistikfunktioner samlade i en ”ryggrad” gemensam med Svenska Mässan. Här finns möjlighet till kommersiella tillägg Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 som omfattar bland annat ytterligare hotell samt restauranger och service med entré mot Valhallagatan. o Ett annex med kapacitet för 3500 läktarplatser. Det finns även möjlighet att i anslutning till annexet inkludera en isrink för att ersätta Valhallarinken. x Centralbad och sporthallar, som omfattar o Ett centralbad, som utgör simarena med kapacitet för 2000 läktarplatser, motionssim, undervisningsbassänger, hoppbassäng och familjebad. o Fyra sporthallar, där tre sporthallar ersätter befintliga funktioner och en fjärde tillkommer för att möta centrumskolors behov. x Exploateringsprojekt, som omfattar planering av exploatering samt följande projektering och produktion, av norra och södra kvarteret, och: o Bostäder o Kontor och verksamhetslokaler o Möjlighet till förskola o Sammankopplande stråk och bro mot Gårda. o Utveckling av allmän plats, i form av gator och torg, åstråket längs Mölndalsån samt Burgårdsparken, vars kvaliteter ska förädlas som del uppdraget. Samordnat med dessa pågår fortsatt arbete med övriga leveranser, för att säkra samordning och framdrift. Utöver inriktningsbeslut för investeringar i ovan utpekade anläggningar och funktioner omfattar det samlade förslaget till planeringsinriktning även Got Events åtagande som utpekad operatör av arenaparken och som beställare och ansvarig för behovsbeskrivningen av arenornas kapacitet och funktionalitet. 1.2.3 Beroenden och avgränsningar 1.2.3.1 Beroenden Uppdraget och programområdet har koppling till ett antal kringliggande åtgärder inom staden, som programmet aktivt följer, bland annat program för högvattenskydd (SLK), Kanalmurar Åvägen (SMF), Program för Gårda (SBF) där stora samordningsvinster identifierats, Korsvägen/Örgrytevägen (TRV, ExF), Västlänken (TRV) samt DP Svenska Mässan, Burgårdsplatsen (SMF) samt Utveckling utvändigt markområde kring Ullevi (Got Event). Utöver dessa finns ett antal ytterligare beroenden med tydlig påverkan på uppdraget som följs upp löpande, för att hantera risker eller möjligheter: x Svenska Mässan - samverkan ska ske med och deras verksamhet som är belägen i södra delen av området och ingår därmed delvis i uppdraget. x Ullevi– ingår ej i programområdet, men i uppdraget ingår att ta hänsyn till arenan i planeringen av evenemangsområdet för att säkra bibehållen funktionalitet (Got Event) Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 x Green City Zone – samarbete med syfte att hantera parkering och logistik i besökstäta områden (Business Region, SBF). x Pågående investerings- och reinvesteringsprojekt hos Stadsmiljöförvaltningen (inom investeringsram), såsom exempelvis utveckling av Åstråket inklusive upprustning av kanalmurar, Örgrytevägen, Skånegatan m.m. 1.2.3.2 Avgränsningar Uppdraget innefattar inte ersättningsanläggningar för de verksamheter som tillfälligt eller permanent utgår från området. Behovet av ersättningar omhändertas enligt ordinarie processer av de verksamheter och parter som har ansvar för frågan enligt reglementen och uppdrag. Befintliga verksamheter som inte ersätts inom programområdet och kan behöva permanent ersättningslösningar: x Valhalla IP, för elit- respektive breddidrott (IoFF, Got Event och Higab). Befintliga verksamheter som planeras ersättas inom programområdet och kan behöva temporära ersättningslösningar: x Valhallarinken x Valhallagatans förskola (vid Burgårdsparkens entré) Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 2 Utgångspunkter och ingångsvärden 2.1 Styrande dokument Stadens budget och styrande dokument, däribland bland annat stadens översiktsplan, miljö- och klimatprogram samt program för destinationsutveckling, är utgångspunkter för uppdraget och har integrerats i styrningen genom de effektmål och nyttor som tagits fram. Genom att använda nyttorealiseringsplanen som verktyg följs arbetet löpande upp utifrån målen för uppdraget och mot effektmål, nyttor, leveranser, krav och kriterier. 2.2 Övriga ingångsvärden Det förslag som presenteras i avsnitt 3 har utgått ifrån en samlad utveckling av hela evenemangsområdet, som sker i balans mellan de respektive efterfrågade funktionerna. Detta med utgångspunkt i den riktning som etablerats genom politiska beslut och i löpande programarbete. Förslaget har krävt avvägningar och prioriteringar, dels på grund av platsmässiga begränsningar, dels då olika nyttor fått ställas mot varandra i olika lägen inom området. Målbilden har dock varit att lämna ett förslag till utveckling som i sin helhet svarar på både det politiska uppdraget och mot stadens styrning i så hög grad som möjligt. 2.2.1 Hållbarhet Genom samordningsarbetet har fem mål för hållbar omställning – ”hållbarhetsmål” – tagits fram. Dessa tar utgångspunkt i stadens styrande dokument, däribland miljö- och klimatprogrammet och idrottsprogrammet samt utifrån etablerade effektmål, nyttor, krav och kriterier. De fem hållbarhetsmålen omfattar områden där det finns tydliga synergieffekter att hämta i att arbeta gemensamt, där det finns stor potential att uppnå kvalitativa värden och/eller där det finns stor potential att göra kostnadsbesparingar ur ett livscykelperspektiv. Hållbarhetsmålen indikerar takt och tempo för omställningen som etableras såväl i stadens övergripande styrning som i de mål som etablerats för programmet. Samverkan med andra parter inom staden, regionen samt akademi och näringsliv kommer att fortsätta och tydliggöras framåt. Hållbarhetsmålen stöttas av motton – som beskriver effekten av målet ur boende-/besökarperspektiv – samt förändringsindikatorer. De fem hållbarhetsmålen är: 1. Världsevenemang och vardagsliv förgyller varandra. Här samlas människor från när och fjärran och skapar minnen tillsammans. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Motto: ”Här trivs jag”. Målet innebär exempelvis att ytor inne och ute programmeras för både vardagsliv och evenemang, trygghetsindex, en gemensam masterplan för innehåll i bottenvåningar samt studerar hur Göteborgs Stads hyresmodell kan appliceras. 2. Sätt göteborgarna i rörelse. I evenemangsområdet välkomnas ett föränderligt utbud av aktiviteter och här skapas lättillgängliga platser som stimulerar till rolig motion i vardagen. Motto: “Var jag än befinner mig får jag lust att röra mig”. Målet innebär exempelvis att behålla idrottsverksamheterna, addera fler motionsformer såväl organiserade som icke-organiserade, riktat arbete mot prioriterade målgrupper, aktiva resor, samt använda hela processen för att lyfta hälsa och rörelse i samband med händelser, evenemang etc. 3. Hela evenemangsområdet blir cirkulärt. Området driver på för cirkulär livsstil, besöksnäring och byggbransch där energi, vatten och material nyttjas resurseffektivt. Motto: “Mitt besök är grönt”. Målet innebär exempelvis energieffektiva byggnader och optimerat effektutnyttjande, demontering av byggnader och att driva på återbruksmarknaden i byggsektorn, öka andelen cirkulerat vatten och utveckla cirkulära evenemang. 4. Hela staden i evenemangsområdet. Området utvecklas för ett jämlikt nyttjande av ytor, aktiviteter och evenemang som speglar befolkningen i Göteborg. Motto: ”Här får jag vara, här vill jag vara”. Målet innebär exempelvis att öka andelen flickor i idrott/motion och i stadsrummet, skapa utbud som attraherar från hela staden, målgruppsanpassade platser, trygghetsarbete, inkluderande process och dialog. 5. Klimatomställning som utvecklingskraft. Evenemangsområdet stärker framtida konkurrenskraft och erbjuder evenemang, verksamheter och vardagsliv med ett klimatavtryck nära noll i hela värdekedjan. Motto: ”Jag är en del av Göteborgs klimatomställning”. Målet innebär exempelvis att ställa om resvanor i samverkan med intressenter, addera utbud och funktioner i stadsmiljön, reducera klimatavtryck från nybyggnation och förvaltning, metodutveckla klimatkalkyler för områdesnivå, erbjuda klimatneutrala evenemang. Hållbarhetsmålen implementeras genom konkreta åtgärder inom komponenterna samt för gemensamma insatser. Åtgärderna kan vara av skiftande karaktär, som utformning av byggnader och miljöer, processmässiga aktiviteter, innehåll och utbud, avtal, hyresmodeller, intressentsamverkan/dialog eller samverkansprojekt med näringslivet. Genom inriktningsbesluten skapas förutsättningar för fortsatt arbete och implementering av hållbarhetsmålen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 2.2.2 Kulturhistoriska värden I arbetet finns kulturhistoriska värden att ta hänsyn till, inom området och med hänsyn till kringliggande geografi. Sådana värden finns exempelvis i Burgårdens landeri, Gårda, arkeologiska fynd inom Burgårdsparken, Valhallabadet, Stenstaden med mera (se vidare i planprogrammet). Dessa beskrivs vidare i planprogrammet och hur dessa omhändertas hanteras inom det gemensamma planeringsarbetet, pågående arbete med detaljplaner samt inom berörda komponenter - för att undersöka hur kulturvärden kan tas om hand i fortsatt planering och genomförande. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3 Förslag till utveckling av evenemangsområdet 3.1 Samlat förslag för evenemangsområdet Det samlade förslaget för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet presenteras nedan, utifrån den inriktning som formulerats i planprogrammet, tillsammans med de avvägningar och prioriteringar som gjorts utifrån kommunfullmäktiges uppdrag. Hur förslaget uppfyller uppsatta mål i form av krav, kriterier, effektmål och nyttor redogörs för samt förslagets övergripande ekonomiska konsekvenser. 3.1.1 Utgångspunkter i planprogrammet Programområdet ska utvecklas med service, bostäder, park och gröna stråk. Området ska utvecklas med hög kvalitet och utgöra en attraktiv stadsmiljö både vid evenemang och i vardagslivet. Området ligger inom stadsdelen Heden mellan Skånegatan och Mölndalsån. I norr avgränsas programområdet av Ullevi och i söder av Svenska Mässan. Uppdraget samt exploateringsintresset i området innebär ett behov av att bygga på höjden. Det behövs också för att medverka till en förbättrad exploateringsekonomi. Platsens centrala läge och närheten till noden Korsvägen motiverar att kunna gå upp i skala för bebyggelsen åt sydväst. Samtidigt ligger området invid känsliga kulturmiljöer och ett behov av att trappa ned skalan mott norr och mot öst. Uppdraget innebär att många funktioner ska rymmas på en begränsad yta vilket innebär prioritering mellan olika intressen. Det ställer krav på en effektiv markanvändning och en hög grad av samnyttjande och samlokalisering av funktioner. Uppdraget innebär i korthet att det ska planeras för en ny arena med annex samt expansion av Svenska Mässan, i den södra delen av området. Den nya arenan ska ersätta Scandinavium, som kommer att rivas. Området norr om Valhallagatan längs med Mölndalsån ska utvecklas som blandstad i kvartersstruktur ihop med utveckling av ett nytt centralbad. Inom området ska det också planeras för sporthallar. Burgårdsparken ska bevaras och utvecklas. Inom programområdet ska det även planeras för möjligheten att vid behov kunna hantera lokaler för kommunal service, samt stärka centrums skolors förutsättningar genom en fjärde sporthall. Förslaget överensstämmer huvudsakligen med Översiktsplan för Göteborg, antagen av kommunfullmäktige 2022-05-19. Översiktsplanens utvecklingsstrategi för innerstaden innebär att stadskärnan ska vidgas så att fler får möjlighet att ta del av dess utbud och resurser. Evenemangsområdet ska bli en del av den framtida utvidgade stadskärnan. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Målsättningen är att skapa en väl sammankopplad stadsdel där evenemang och vardagsliv får bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och samverka. Kompletteringar ska ske så att bostäder, service och arbetsplatser blandas. Behov av kommunal service, friytor och offentliga platser ska också tas om hand. 3.1.2 Omfattning och innehåll Innehåll i planprogrammet: x Multiarena med kringfunktioner (restauranger, butiker och mötesplatser), med kapacitet för 16 000 - 18 000 åskådare. x Annex/kompletterande arena, med kapacitet för 5000 åskådare, med isrink, expansionsytor för Svenska Mässan samt en samnyttjad godslogistiklösning x Centralbad med motionssim, undervisning, familjebad, tävlingsdel och hoppbassäng, plats för 2000 åskådare. x Fyra sporthallar – ”Valhallasport”, som också kan inrymma annan verksamhet. x Möjliggöra för förskola med ca 8 avdelningar. x Handel, hotell, kontor och –bostäder. x Service- och produktionsyta för Ullevi och kommande arenor, om 10 000 kvm. x Burgårdsparken föreslås få utvecklade kvaliteter och förbättrade entréer. En stadsdelslekplats föreslås vid den östra entrén. x Burgårdsplatsen föreslås utvecklas, bland annat för att förstärka evenemangsområdets nyttor. x Utveckling av allmän plats, inkl. å-stråket, sammankopplande stråk och en bro mot Gårda Förslaget innebär i enlighet med uppdraget att nuvarande Scandinavium och Valhallabadet rivs. Förskolan som ligger norr om Valhallagatan kommer också att rivas och ersättas. De nya stråken ska vara gena, tydliga och förbättra orienterbarheten i området. Stråk inom och till angränsande områden behöver tillskapas, det innebär att gator och gång- och cykelstråk med olika dignitet skapas. x Valhallagatan utvecklas, gator liksom ett mer finmaskigt nät för gång och cykel tillkommer utöver ytor för arenafunktionalitet. Gatan utvecklas till ett stadslivsstråk med mötesplatser, levande bottenvåningar och entréer och angränsande ytor till de större arenorna. x Vid Burgårdsplatsen möts flera större stråk och platsen har potential att bli ett aktivt torg och viktig mötesplats. Platsen föreslås ges en ny gestaltning. x En ny lokalgata i nordsydlig riktning kopplar samman Valhallagatan med Levgrensvägen. x Ett nytt stråk mellan Gårda och Burgårdsparken möjliggörs genom Blekestråket, ett nytt parkrum och en ny gång- och cykelbro över Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Mölndalsån. Stråket får en vidare koppling genom parken ut till Skånegatan. Stråket med den nya bron har i studier visat ge god effekt och är en viktig länk för att koppla samman Gårda med innerstaden. x Det blågröna stråket vid Mölndalsån utvecklas med separat cykelbana, gångstråk utmed vattnet och vistelseytor. Utifrån markanvändning i Översiktsplanen innebär förslaget ett mindre avsteg då en begränsad del av området som är utpekat som stadsdelspark tas i anspråk för bebyggelse. Detta kompenseras i viss mån av tillkommande parkyta med ny entré och stadsdelslekplats i den östra delen av parken. Inom programområdet finns mark som kommer att omfattas av strandskydd vilket inträder i samband med att nya detaljplaner upprättas. 3.1.2.1 Ingående komponenter Innehållet i det gemensamma samverkansarbetet organiseras i ett antal komponenter, för att samordna, leda och driva arbetet enligt ordinarie processer, samordnat med det gemensamma arbetets inriktning och uppdrag. Komponenterna organiseras i följande övergripande områden: x PBL-planer (Stadsbyggnadsförvaltningen) x Exploateringsprojekt (Exploateringsförvaltningen) x Centralbad och sporthallar (Idrott- och föreningsförvaltningen) x Arenaparken (Higab och Got Event) x Gods och logistik (Stadsbyggnadsförvaltningen) x Kulturhistoriska värden Valhallabadet (Stadsledningskontoret) En mer detaljerad beskrivning av ingående komponenter inom respektive område finns i bilaga 1. Innehållet faller ut i tre huvudsakliga inriktningsbeslut i detta skede – Arenaparken, Centralbad och sporthallar samt Exploatering, enligt avsnitt 1.2.2. 3.1.3 Avvägningar och prioriteringar i förhållande till uppdrag, effektmål och nyttor 3.1.3.1 Hur förslaget svarar mot effektmål och nyttor samt krav och kriterier Effektmål och nyttor etablerar hur det gemensamma arbetet kan verka för att sträva mot staden uppsatta mål och riktlinjer inom programområdet med utgångspunkt i vad som ska åstadkommas på platsen. De handlar om att stärka Göteborg som en attraktiv och hållbar destination, skapa en attraktiv stadsmiljö för besökare, boende och verksamma, bidra till mer välmående göteborgare och bidra till en hållbar ekonomisk utveckling för Göteborg och dess näringsliv. Krav och kriterier sammanfattar den specifika politiska styrningen för programområdet. Dessa tillsammans har utgjort utgångspunkter för förslaget som nu presenteras. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Förslaget till utveckling av evenemangsområdet bedöms vara svara väl mot såväl krav och kriterier som effektmål och nyttor. Att planera för ett antal stora funktioner i området genom en konkurrenskraftig, modern arena tillsammans med sporthallar, ett centralbad och bostäder, och samtidigt utveckla en attraktiv stadsmiljö som ska hålla över tid med och kring dessa funktioner och övrig omkringliggande stad, innebär samtidigt ett behov av att göra ett antal prioriteringar och avvägningar, som beskrivs nedan utifrån det samlade förslaget samt därefter utifrån vad som ingår i respektive komponent. 3.1.3.2 Avvägningar och prioriteringar i det samlade förslaget Det gemensamma förslaget som presenteras är resultatet av ett antal avvägningar och prioriteringar, som gjorts utifrån en bedömning om hur arbetet bäst svarar mot kommunfullmäktiges uppdrag. Exempel på sådana övergripande avvägningar som varit centrala i detta skede är bland andra nedan frågor. Utformningen av Valhallagatan som går mellan norra och södra kvarteret, där gatan ska tjäna ett antal syften i att fungera som ett effektivt och samtidigt attraktivt stråk genom området. Gatan ska bland annat försörja de stora anläggningarna i området med infarter för gods- och logistik, kunna rymma fotgängare och cyklister, fungera som ett arenatorg och rymma en attraktiv entré mot anläggningarna. Att hitta en balanserad och bra lösning är komplicerat, där olika alternativ ger ett antal och betydande konsekvenser för exempelvis stadsmiljö, ekonomi, evenemangsfunktionalitet och mobilitet inom och till/från området. Frågan kan komma att behöva fördjupas och arbetas vidare med ytterligare i kommande arbeten. Förslaget till utformning av det norra kvarteret innebär att serviceytan som idag ligger belägen i övre delen av norra kvarteret minskas, till fördel för att möjliggöra byggandet av bostäder, kontor och kommunal service. Det finns ett antal avvägningar som gjorts i arbetet, där serviceytan är identifierad som en central funktion för att säkra fungerande arenor (nya inom området samt Ullevi), medan området där dagens serviceyta samtidigt till del behövs bland annat för att kunna tillskapa bland annat bostadsmöjligheter i området. Parterna är överens om att tillgänglig yta inom området minskas från 18 000 kvm till 10 000 kvm med utgångspunkt i att rådigheten för evenemangen, för dessa 10 000 kvm, säkras i det fortsatta arbetet. Konsekvenserna av minskad serviceyta i närområdet innebär bland annat att kompletterande ytor behöver säkras utanför området för att möjliggöra större evenemang och upprätthålla konkurrenskraften. Fortsatt arbete pågår för att etablera ett förslag med avvägningar mellan de olika funktioner som har behov av ytan. Centralbadets utformning är ett resultat av avvägningar mellan behovet av att skapa stråk och rörlighet inom området och en utveckling av staden och dess struktur på ett sätt som håller över tid, gentemot funktionskrav i byggnationen och användandet av ett bad. Badanläggningen blev som följd av detta en byggnad som är delad över den nya lokalgata som planeras mellan Valhallagatan och Levgrensvägen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Storlek och skala på områdets centrala anläggningar är också i en nivå som är ovanlig inom staden – dels utifrån anläggningarnas funktion och karaktär, dels utifrån den av politiken uttryckta riktningen om en hög exploateringsgrad. De logistikflöden som går igenom området och behövs för att försörja anläggningarna kräver också avvägningar mot andra funktioner, behov och värden inom området. De kulturvärden som ryms inom programområdet genom bland annat Valhallabadet, Burgårdens landeri, mötet med Stenstaden, och arkeologiska värden har tagits hänsyn till i detta förslag och i löpande arbete. Samtidigt kan dessa komma att påverka förslagets utformning ytterligare, exempelvis utifrån i vilken utsträckning byggrätter är möjliga i norra kvarteret och hur höga byggnader södra kvarteret mot Burgårdsplatsen kan rymma och bedömas lämpliga. Även behovet av kommunal service i form av skola/förskola och vad som bäst ryms inom området eller vad som kan omhändertas genom andra åtgärder i centrum har varit en kritisk fråga. Parternas gemensamma arbete visar på ett behov av framför allt förskola. I fortsatt planering finns därför möjlighet till förskola kvar, medan behovet av investering av grundskola eventuellt utgår genom en möjlig rockadlösning i stadens övriga lokaler i centrum. En inriktning mot förskola i fortsatt arbete innebär också bättre förutsättningar att säkra arenornas funktionalitet genom en flexibel service- och produktionsyta. Dessa aspekter har tagits hänsyn till i gestaltningen och inriktningen i planprogrammet. Utöver dessa har ett antal avvägningar gjorts utifrån ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, som påverkar områdets utformning och innehåll. Exempel på frågor centrala i pågående arbete är exempelvis hur flera olika verksamheter kan rymmas inom området, hur gröna tak kan användas och hur området programmeras för att göras tillgängligt inom och utanför anläggningar för alla göteborgare. Se vidare om hållbarhetsarbetet i avsnitt 2.2.1. 3.1.3.1 Specifika avvägningar, möjligheter och vägval inom komponenterna Det samlade förslaget baseras på en översiktlig och grundläggande leverans av funktioner, ambitionsnivå och omfattning av respektive komponent. Inom dessa komponenter går det att göra justeringar av omfattning eller ambitionsnivå för att justera den ekonomiska omfattningen eller graden av nyttorealisering. Det kan avse både hela anläggningsdelar eller funktioner som går att dra ur eller lägga till och funktioner där omfattningen på åtgärderna mer steglöst kan skruvas upp eller ner beroende på eftersträvade ambitioner. Knutet till respektive komponent, företrädelsevis avseende arenafunktionerna, centralbad och idrottshallar, återfinns resonemang om möjliga åtgärder och vägval för att komplettera eller anpassa ambitionsnivån. Dessa åtgärder och vägval bedöms kunna genomföras utan att det medför väsentlig påverkan på det samlade förslaget som helhet eller medför betydande konsekvenser för andra Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 komponenter och leveranser (se vidare beskrivning i respektive komponents investeringsbeskrivning, under avsnitt 3.2.). 3.1.4 Ekonomiska förutsättningar och konsekvenser Nedan följer en samlad beskrivning av väsentliga utgångspunkter och avvägningar för de bedömda ekonomiska konsekvenser som följer av omfattning och ambitionsnivå för föreslagna investeringar och åtgärder. Konsekvenserna beskriver dels investeringarnas omfattning, men framför allt de årliga kostnads- och resultateffekterna för stadens parter. 3.1.4.1 Finansiellt sammanhang Utvecklingen av arenaområdet medför att en rad av stadens verksamheter ansvarar för åtgärder och framtida förvaltning av komponenter och funktioner inom området. Dels som huvudman för diverse anläggningstyper, och dels med olika delar av stadens ekonomier och finansieringstyper. Stadens nämnder och styrelser parter agerar i olika verksamhets-/affärslogiker men även under olika juridiska och ekonomistyrningsmässiga förutsättningar, vilket medför att så väl parternas olika investeringsekonomier och driftkonsekvenser behöver hållas isär. Även gällande lagstiftning och redovisningsregler medför att de ekonomiska flödena behöver hållas isär mellan olika parter då det inte är möjligt att förflytta inkomster och utgifter mellan parterna inom ramen för ett och samma projekt. Därmed utgår parternas samlade beskrivning av de finansiella och ekonomiska förutsättningarna och åtagandena från en redovisning kring konsekvenserna för respektive komponent/ekonomiskt sammanhang eller organisation. Illustrationen nedan försöker beskriva stadens olika parters investeringsverksamhet som kan kopplas till stadens olika åtaganden och initiativ och delvis även utifrån stadens olika ekonomiska logiker och uppdelning. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Investeringsvolymerna och fördelningen av ansvar synliggör framför allt omfattning på åtgärderna och den ekonomiska ansvarsfördelningen för upprättandet av respektive komponent. Ur parternas perspektiv är det snarare de långsiktiga ekonomiska drifteffekterna och de ekonomiska åtagandena och riskerna som behöver vara fokus i värderingen av den fortsatta planeringsinriktningen. Det är även inom ramen för de långsiktiga drift- och resultatkonsekvenserna som det finns vägval att redan i ett tidigt skede ta ställning till avseende ekonomisk ansvarsfördelning, affärsmodeller och finansieringsupplägg, för att optimera stadens samlade belastning och förmåga att bära stadens samlade åtagande långsiktigt. Det medför därmed att förslag till omfattning, kvaliteter eller ekonomisk ansvarsfördelning inte är optimerad för respektive komponent och part utan även utifrån ett försök att optimera de ekonomiska förutsättningarna för staden som helhet, framför allt ur ett långsiktigt driftperspektiv. 3.1.4.2 Beräkningsgrunder och utgångspunkter För att skapa liknande upplägg avseende bedömning och redovisning av de ekonomiska konsekvenserna utgår respektive parts redogörelse från några gemensamma grundläggande kalkylmässiga utgångspunkter. Samtliga belopp utgår från 2024 års prisnivå om inget annat framgår. Dels för att skapa jämförelse mellan komponenterna, dels för att inte bygga in konjunkturmässiga osäkerheter i beskrivna volymer och effekter. Men det innebär samtidigt att index- och prisutveckling kommer att förändra de faktiska utfallen över tid i löpande prisnivåer då exploateringen och investeringarna kommer att genomföras över en lång tidsperiod. Samtliga volymer, både vad det gäller investeringar och driftkonsekvenser beskrivs i relativt breda spann för att inte återspegla en större säkerhet i ekonomiska bedömningar och värderingar än vad som är möjligt i detta skede. Spannen utgår från en bedömning av sannolik ekonomisk omfattning och konsekvenser med utgångspunkt i de osäkerheter som kvarstår i denna fas av planeringen. Spannen avser därför att inrymma dessa osäkerheter, som förväntas minska i takt med den fortsatta planeringen, genomförande av kvalificerade gestaltningsprocesser och inför ett slutligt genomförandebeslut. Bedömningarna innehåller både generella osäkerheter och riskpåslag utifrån planeringsläget. Bedömningar av kapitalkostnader, avskrivningar och räntor, utgår från parternas ordinarie kalkylmodeller och kan därför skifta i exempelvis genomsnittliga avskrivningstider. Internränteberäkningar baseras på räntenivåer i dagens räntemiljö med i storleksordningen 2-3 procent, som även återspeglas i beräknade interna hyresnivåer. Bedömda driftkostnader och hyresnivåer baseras på en grov bild av kostnader när anläggningarna är färdigställda och full verksamhet är i gång. Bedömning Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 av hyror i övrigt mellan stadens parter utgår från befintliga hyresmodeller i staden för denna typ av specialanläggningar. I de bedömda grundscenarierna utgår intäktsflödena utifrån att maximal marknadshyra kan tas ut för de kommersiella lokalerna. De ekonomiska bedömningarna utgår från en rad interna mellanhavanden mellan stadens parter inte minst vad det gäller hanteringen av markförvärv och markupplåtelser. I detta planeringsskede baseras de ekonomiska bedömningarna mellan exploateringsnämnden och Higab på att marken för Arena, Annex och Hotellfunktionen förvärvas av Higab för ett initialt markvärde som innefattar finansieringen för utbyggnad av allmän plats. I gängse ordning kommer förhandling ske i ett senare skede mellan parterna, vilket kan påverka den slutliga prissättningen, val av upplåtelseform och därmed hyresnivån mot Got Event. I den så kallade ”ryggraden” – den gemensamma logistikanläggning som servar södra kvarterets stora arenaanläggningar, antas en del ingå i en gemensamhetsanläggning där vissa delar tillfaller Got Event och vissa delar tillfaller Svenska Mässan. I nuläget är inte fördelningen och finansieringen av dessa ytor fastställd och medför därmed viss osäkerhet i de ekonomiska bedömningarna. 3.1.4.3 Exploateringsekonomin baseras på de utgångspunkter som ligger till grund för planprogrammets samrådshandlingar. Byggrätterna är i dagsläget inte slutligt definierade utifrån innehåll och marknadsvärdet skiljer sig mellan olika ändamål. Samtidigt finns det osäkerhet i hur stora byggrättsvolymer i den norra detaljplanen som kan maximeras med hänsyn till kulturhistoriska värden i Burgårdsparken och hantering av serviceytan. Det finns därför en stor osäkerhetsfaktor i intäktsbedömningarna.Ekonomiska konsekvenser som följd av väsentliga avvägningar Ovan under avsnitt 3.1.3 redovisas väsentliga avvägningar och kompromisser för det samlade förslaget som helhet, vägval som även påverkar de ekonomiska förutsättningarna. Väsentliga avvägningar som påverkar även de investeringsmässiga förutsättningarna är bland annat delningen av badets lokaliteter, som är en fördyrande åtgärd, men där nyttorealiseringen som helhet bedöms väga upp dessa konsekvenser. De stora byggrättsvolymer som arenafunktioner, centralbad och idrottshallar tar i anspråk innebär en begränsning och utmaning att skapa betydande volymer av externa byggrätter för verksamheter och bostäder, trots en hög exploateringsgrad. Det medför begränsade möjligheter till externa exploateringsinkomster för att finansiera utbyggnaden. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.1.4.4 Sammanställning av ekonomiska bedömningar Nedan presenteras en summerad bild av investeringsförutsättningar för samtliga komponenter där en fördjupad redovisning avseende aktuell komponent redovisas i kapitel 3.2. 3.1.4.4.1 Exploateringsinvesteringar Exploatering (mnkr) Investering Exploateringsinkomster 600 - 850 Kvartersmarksutveckling 160 - 270 Utbyggnad Allmän plats 460 - 740 Risk 80 - 130 Exploateringsutgifter (avrundat) 700 - 1 200 Driftkonsekvenser Årliga tillkommande driftkonsekvenser 20 - 40 Bedömningen avseende exploateringsekonomin indikerar att markförsäljningar och exploateringsbidrag inte täcker de exploateringsåtgärder som följer av att iordningställa byggbar mark och bygga ut allmän plats. Tillkommande drift- och kapitalkostnadseffekter till följd av exploateringen belastar i slutändan stadsmiljönämndens kommunbidragsfinansierade verksamhet. I det redovisade spannet för driftkonsekvenser ingår även eventuellt tillkommande åtgärder vid Burgårdsplatsen och Gårdabron, som dock ligger utanför exploateringsinvesteringarna ovan. 3.1.4.4.2 Centralbad och idrottshallar Centralbad och idrottshallar (mnkr) Investering Centralbad 2 000 – 2 300 Sporthallar 500 – 600 Kommersiella lokaler och kontor 300 - 500 2 800 – 3 400 Driftkonsekvenser Fastighetskostnader 200 – 220 Verksamhetskostnader 120 – 150 Verksamhetsintäkter 60 - 80 Årliga tillkommande driftkonsekvenser 240 - 310 De tillkommande årliga driftkonsekvenserna medför en tillkommande kostnadsbelastning för idrott- och föreningsnämndens kommunbidragsfinansierade verksamhet med i storleksordningen 240 – 310 Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 mnkr. Då placeringen av nytt centralbad och ersättningen av befintliga idrottshallar i området övergår från ägande, drift och förvaltning i stadshuskoncernens regi till nämndsorganisationen innebär det fullt tillkommande kostnader, då det inte ersätter några befintliga anläggningar i nämndens nuvarande verksamhet. 3.1.4.4.3 Arena och Annex (inkl Hotell och Kommersiella tillägg) Arenafunktion och Annex (inkl Hotell) (mnkr) Investering Arena och Annex inklusive logistiklösning och kringfunktioner 6 500 – 7 500 Hotell och kommersiella tillägg 2 000 – 2 500 Driftkonsekvenser Resultatpåverkan Arena och Annex 0 Resultatpåverkan Hotell och kommersiella tillägg +5 - -20 Årliga tillkommande resultatpåverkan +5 - -20 Resultatpåverkan för Arena och Annex baseras på att Got Event bär Higabs totala kostnader över tid genom hyresersättning med produktionskostnadshyra. Med utgångspunkt i investeringsvolymerna uppgår bedömd årlig hyresnivå till 340–390 mnkr per år. Driftnettot inklusive räntekostnader för det kommersiella tillägget bedöms till ca 30–45 mnkr årligen, men inkluderas även avskrivningarna medför det en årlig resultatpåverkan på 5 mnkr till -20 mnkr. Eventuella nedskrivningsbehov bedöms enbart knytas till de kommersiella delarna av investeringarna och omfatta ett behov av nedskrivningar om ca 0,4 mdkr vid en investering i spannets övre del. 3.1.4.4.4 Arenaoperatör (Got Event) Arenaoperatör (mnkr) Investering Arenafunktioner (installationer) 200 – 250 Driftkonsekvenser Driftnetto ny arena och annex 300 - 340 Minskat driftnetto befintliga anläggningar 50 Årliga tillkommande driftkonsekvenser 250 - 290 Föreslagen inriktning för arenaparken indikerar en negativ resultatpåverkan om 300–340 mnkr. Nuvarande arenafunktioner och anläggningar i området genererar i dagsläget ett koncernbidragsbehov om cirka 50 mnkr årligen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 De nya arenorna medför därmed ett tillkommande finansieringsbehov med ett utökat koncernbidrag från övriga stadshuskoncernen motsvarande 250 – 290 mnkr årligen. 3.1.4.5 Övriga åtaganden inom kommunkoncernen Knutet till en fortsatt planeringsinriktning enligt ovan förutsätter utvecklingen eller medför stadsutvecklingen investeringar och åtgärder inom staden i övrigt, åtgärder som inte redovisas inom ramen för de ekonomiska konsekvenserna ovan. Lokaler/anläggningar för kommunal service Eventuell etablering av förskola inom programområdet hanteras inom ramen för ordinarie verksamhets- och lokalplanering. Investering i förskola uppgår i dagsläget till i storleksordningen 100–110 mnkr. Ersättning för Valhalla IP hanteras inom ramen för idrott och föreningsnämndens ordinarie uppdrag och investeringsplanering/prioriteringar både på kort och längre sikt. Utveckling av stadsmiljön i den befintliga staden Eventuellt ytterligare bro över Mölndalsån mot Gårda och eventuell utveckling av Burgårdsplatsen för att förstärka kopplingen mellan arenaområdet och den befintliga staden avses att hanteras och får prioriteras inom ramen för den ordinarie investeringsplaneringen inom stadsmiljönämndens ansvarsområde Investeringar i infrastrukturåtgärder som inte ingår i exploateringsekonomin bedöms till i storleksordningen 100–240 mnkr beroende på omfattning och inom bedömt spann. Driftkonsekvenserna för dessa åtgärder ingår dock i drifteffekter för tillkommande allmän platsåtgärder inom exploateringsekonomin ovan. Övrig teknisk infrastruktur Utbyggnad av lokalt VA inom utbyggnadsområdet hanteras inom ramen för ordinarie modeller och beskrivs inom ramen för den samlade exploateringsverksamheten i kapitel 3.2.3. Eventuella åtgärder på nätet i övrigt förväntas hanteras inom ramen för den ordinarie verksamhets- och investeringsplaneringen. Åtgärder avseende eventuell kyla, fjärrvärme och el utifrån Göteborg Energis nätägarroll förväntas hanteras inom ramen för bolagets ordinarie verksamhets- och investeringsplanering och inom ramen för ordinarie affärsupplägg och affärsmodeller. 3.1.4.6 Turismekonomiska bedömningar Som del av planeringen har Göteborg & Co bedömt de turismekonomiska effekterna och möjligheterna för att komplettera de kommunalekonomiska effekterna av föreslagna åtgärder. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Destinationen Göteborg är nu tillbaka på besökarvolymer i paritet med år 2019, före pandemin. Det innebär också att den årliga turismekonomiska effekten, det vill säga vad turisterna på destinationen konsumerar tillsammans under ett år, bedöms vara minst 35 mdkr. Möten och kongresser samt evenemang inom exempelvis kultur och idrott är viktiga kommersiella segment som driver internationella besökarflöden till destinationen. Totalt bedöms den direkta turismekonomiska omsättningen vara ca 15 mdkr inom dessa segment, varav minst 10 mdkr årligen (normalt) skapas genom Svenska Mässans, Lisebergs och Got Events verksamhet och arrangemang. Den sammanlagda beräknade turismekonomiska effekten för dagens arenaområde är ca 2,2 mdkr årligen. Arenaområdet avser då Scandinavium, Ullevi och Gamla Ullevi. Scandinavium står för upp emot 0,8 mdkr av dessa 2,2 mdkr. Den nya arenans utökade publikkapacitet ger ökade besökarvolymer och fler stora evenemang som attraherar mer långväga besökare. Det ger i sin tur högre beläggning på boendeanläggningar och en högre turistandel. Med den utökade publikkapaciteten bedöms den nya arenan ge en årlig turismekonomisk effekt på ca 1,3 mdkr. Det är således 0,5 mdkr mer i turistisk omsättning per år än för dagens Scandinavium. Bedömningen omfattar inte annexet och övriga sporthallar, arenor och evenemangsplatser. Dessa arenors turismekonomiska effekt är svåra att beräkna eftersom det potentiella utbudet av evenemang är mycket brett, samt att arenorna kommer att möjliggöra att befintliga årliga evenemang som exempelvis Göteborg Horse Show, Basketfestivalen, Gothia Cup och Partille World Cup kan växa ytterligare. En försiktig uppskattning av möjlig turismekonomisk effekt kopplad till dessa nya mindre arenor och sporthallar är 0,1 mdkr årligen. Det innebär att det framtida arenaområdets totala turismekonomiska effekt beräknas till 2,7–2,8 mdkr årligen mot dagens 2,2 mdkr. 3.1.5 Övergripande tidplan för utbyggnad Övergripande skeden för utbyggnad presenteras i tidplanen nedan. Denna är en sammanfattning av den bastidplan som sammanställdes i november 2023, utifrån vägvalsbeslutet i KF beslut 2023-06-08. Spannen i tid anger osäkerhet som följd av bedömningar i tidigt skede och inkluderar risk för fördröjningar i tidplan, exempelvis som följd av överklaganden. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Den övergripande bastidplanen bygger på följande steg: • Inriktningsbeslut för centralbad, arenapark och exploatering syd respektive nord, KF Q1 2025 - osäkerhet +/- 1 mån • Intermittenta ersättningslösningar för Valhalla IP är på plats Q4 2026 - osäkerhet +/- 3 mån • Detaljplan för norra delen är antagen Q1 2027 - osäkerhet +/- 3 mån, laga kraft senast Q1 2028 o Tillträde till badhustomten därefter • Centralbad och sporthallar kan stå färdigt Q1 2031 - osäkerhet +/- 1-2 år o Valhallabadet kan därefter rivas • Ny multiarena kan stå färdigt Q3 2034 - osäkerhet +/- 1-2 år o Scandinavium kan därefter rivas • Annexet (ersättning för Lisebergshallen) kan stå färdigt Q3 2036 - osäkerhet +/- 1-2 år • Exploatering nord respektive syd kommer att kunna färdigställas därefter. I nuläget är färdigställandetider för olika delar av övrig exploatering medvetet inte specificerad, för att säkerställa flexibilitet i utbyggnadsskedet och därmed framdrift för nytt centralbad och arenaparken. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.2 Beskrivning av ingående komponenter och investeringsobjekt 3.2.1 Arenaparken 3.2.1.1 Uppdraget Higabs roll i uppdraget är att i egenskap av nuvarande och framtida fastighetsägare och hyresvärd uppföra och förvalta de anläggningar som nu planeras i arenakvarteret, söder om Valhallagatan. GotEvent blir hyresgäst i arenorna och dess tillhörande funktioner medans det i andra kommersiella delar tillkommer andra verksamheter och hyresgäster. För Higabs del omfattar uppdraget ersättning för nuvarande Scandinavium och tidigare Lisebergshallen. I uppdraget ingår även att integrera de nya anläggningarna med Svenska Mässan för att skapa gemensamma gods- och logistiklösningar och möjligheter för besökare att röra sig sömlöst genom kvarteret. Även en ersättning för Valhallarinken är inarbetat i förslaget tillsammans med andra kommersiella tillägg. I senare skede är Higab hyresvärd för de färdigställda anläggningarna medan GotEvent är hyresgäst. För vissa delar tillkommer andra externa hyresgäster att bedriva verksamheter. Higab har färdigställt en förstudiehandling som utgår från den behovsbeskrivning med tillhörande bilagor som är framarbetad av Got Event. Behovsbeskrivningen baseras på flera delar: x Tidigare utförda förstudier och utredningar kopplat till byggnationen av en ny arena. x Arrangörskrav som ställs avseende funktioner, ytor och volymer på arenor. Input från SHL, Frölunda Hockey, Svenska och internationella ishockeyförbundet, Gothenburg Horse show och Live Nation. x Intervjuer med nyckelintressenter som Gothenburg Horse Show, Luger, LiveNation, Frölunda Hockey, Svenska Mässan, idrotts- och föreningsförvaltningen, Göteborg & Co samt interna Got Event funktioner som evenemangs- arena- och säljavdelning. x Analyser från internationella aktörer i evenemangsbranschen IPW / ASMG och OVG/LiveNation. x Dialog/enkäter med partners, European Arena Association och besökare. Utöver att utgå från behovsbeskrivningen har även andra referensarenor studerats för att jämföra hur andra relevanta arenor är uppbyggda. Vidare finns det i de politiska besluten formuleringar som särskilt påverkar Higab och det förslag som presenteras i förstudien: Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 x Placera arenan på Valhallabadets tomt. x Möjliggöra en ny arena med annex i anslutning till arenan, söder om Valhallagatan x Samverka med Svenska Mässan för att få en optimal utformning av arenaanläggningen samt samverka med berörda idrottsaktörer och större och mindre kulturarrangörer rörande arena, annex och sporthallar. x Möjliggöra att Valhallabadet ska vara i drift under utbyggnadsperioden av det nya centralbadet, för att göteborgarna ska ha fortsatt tillgång till ett centralt bad. x Hitta en gemensam logistiklösning med Svenska Mässan genom integration och planering av området som helhet, inklusive en fortsatt dialog kring Svenska Mässans potentiella expansionsyta. x Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i anslutning till arenan är möjligt för att stärka kalkylen om än öka investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden och på arenakropparna. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. x Verka för ett område där arena, annex och sporthallar är en naturlig del i omkringliggande stad, och inte blir solitära anläggningar x Projekt av den här storleken ställer stora krav på höga ambitioner avseende ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Planering, byggnation och drift ska därför präglas av miljö, klimat och ekonomi, särskilt utifrån ett livscykelperspektiv. 3.2.1.2 Ingående delar I Higabs uppdrag i det södra kvarteret är det följande funktioner som Higab är byggherre för. Arenan Multiarena med 16 000 platser på läktaren, 18 000 platser vid konsert. Ersättningsarena för Scandinavium. Ska bli Nordens modernaste, största och mest hållbara inomhusarena. I sitt yttre lager kompletterat med kommersiellt innehåll som kan vända sig inåt mot arenan och utåt mot staden. Annexet Multiarena med 3 000 platser på läktaren, 5 000 platser vid konsert. Ersättning för Lisebergshallen och komplement till arenan. Under arenarummet placeras en isrink som ersättning för Valhallarinken. Inre arenatorg Publikt utrymme mellan de två arenakropparna. Möjlighet till samnyttjande av ytor och kommunikationer. Kopplar an till Valhallagatan utanför och medger ett Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 invändigt stråk till Svenska Mässan. Det inre arenatorget fyller även en viktig funktion för in- och utrymning. Ryggraden Den länkbyggnad som utgör arenakvarterets gränssnitt mot Svenska Mässan. Kombinerar ytor för rangering, teknik samt säkerställer logistiken inom kvarteret, både arenornas logistik och logistikflöden till Svenska Mässan. Innehåller även expansionsytor till Svenska Mässan och ett publikt stråk från Skånegatan till Mölndalsån. Träningsrinken I dag i området finns Valhallarinken, rinken är inte omtalad i det politiska uppdraget men här finns en möjlighet att ersätta den och skapa en resurs som är nödvändig för evenemangsverksamheten och samtidigt bidrar till föreningslivet. Träningsrinken fyller en funktion som är en förutsättning för att till exempel hockeyspelare och hästar ska kunna värma upp inför sina matcher/ tävlingar. Hallen innebär också träningsmöjligheter för ishockeyns och konståkningens ungdomsverksamheter, hallen kan också användas för en mängd andra aktiviteter däremellan. Hotellet Ett hotell med 250 rum placeras väl integrerat i kvarteret med access till det inre arenatorget och arenan. Hotellet delar infrastruktur med ryggraden och har gemensamma entréer med övriga delar i kvarteret. En hotelletableringsanalys är gjord och visar att det finns ett marknadsunderlag för ett större hotell, planprocessen har dock mynnat ut i nuvarande bedömning om att det är möjligt att få in en hotellverksamhet om ungefär 250 rum. Övrigt kommersiellt I arbetet har även andra kommersiella möjligheter identifierats. Det kan vara en blandning av olika verksamheter som exempelvis restauranger, butiker och kontor som bidrar till att levandegöra kvarteret 24/7. Takyta Kvarterets takytor ska aktiveras och erbjuda ett besöksmål i sig, en mötesplats både för göteborgare och besökare. I taklandskapet kombineras rörelserikedom och biologisk mångfald. Här ska grönytefaktor på 0,25 uppnås med stor variation av arter. Publika ytor ska uppmuntra till lek och rörelse. 3.2.1.3 Arenakvarteret I arbetet med utvecklingen av evenemangsområdets har Higabs komponent fokuserat på de delar som Higab är byggherre för. I det här skedet har det arbetet bland annat resulterat i en förstudiehandling vars framtagande har skett i tätt samarbete med Got Event och resterande delar av Göteborgs stad för att skapa ett arenakvarter som väcker stolthet hos göteborgarna och beundran i en omvärld – en ikonisk mötesplats som skapar minnen för livet. Det ska bli en Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 arena för alla till vardags och till fest. Här möter Göteborg världen och världen Göteborg! Det centrala läget mitt i staden gör evenemangsområdet och arenakvarteret unikt. Här finns goda kommunikationer och ett stort utbud av service i närområdet. Det finns arenor runt om i världen som kan skapa publikupplevelser i världsklass och leverera en teknisk funktionalitet på högsta nivå - men väldigt få andra arenor kan erbjuda detta mitt inne i en levande innerstad. Arenor och mässor tar plats. Dels för att själva idén är att skapa upplevelser som samlar många människor på samma ställe. Men utställningar och scenproduktioner ska också transporteras och byggas upp för att sedan monteras ned och ge plats åt nästa arrangemang. Parallellt behövs en logistik för mat och dryck till alla besökare. Arenakvarteret behöver klara av minst tre olika utmaningar samtidigt. Att skapa en attraktiv och välkomnade arena för alla besökare på högsta internationella nivå. Samtidigt erbjuda en välfungerande och rationell arbetsplats för arrangörer, artister och aktiva. Och dessutom bidra till staden som en levande mötesplats för både göteborgare och besökare. Uppdragets formulering innebär att möjliggöra ett antal utrymmeskrävande funktioner på en begränsad yta. Läget i staden och målsättningen att försöka undvika avbrott för befintliga verksamheter ger ramar som styr dispositionen av tomten. Olika orientering av byggnader och deras innehåll har prövats och utvärderats under processens gång. Av de olika programfunktionerna är det ersättningsarenan för Scandinavium som särskiljer sig i jämförelse när det gäller ytbehov och styrande krav avseende flöden och logistik. Mellan de nya anläggningarna och Svenska Mässans befintliga lokaler etableras en servande ryggrad genom kvarteret som bland annat hanterar in- och utlastning. Via ryggraden kan även besökare röra sig neutralt mellan Skånegatan i väster och stråket längs Mölndalsån i öster. Arenans fotavtryck styrs i huvudsak av tre parametrar. Det handlar om placeringen på tomten, orientering i relation till omgivande funktioner samt fysiska mått i byggnadskroppen. Placeringen på tomten ges av det politiska inriktningsbeslut som syftar till att nuvarande Scandinavium ska kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet tills ersättningsarenan står färdig. Orienteringen styrs av önskade lägen för entréer, samnyttjande av funktioner med multiarenan Annexet och samordning av inlastning med Svenska Mässan. Annexet kan byggas först sedan befintliga Scandinavium demonterats och har samma behov som Arenan av entréläge mot Valhallagatan i norr och en delad inlastningsfunktion i söder. Valhallagatan omvandlas till ett Arenatorg och blir huvudsaklig entré och adress till arenorna. Utrymmet på allmän plats mellan arenorna och det nya Centralbadet norr om Valhallagatan är begränsat och därför kompletteras det yttre arenatorget med ett inre arenatorg för att hantera besökarflöden vid in- och utrymning. Det inre arenatorget uppstår i mellanrummet mellan arenan och annexet och utgör ett Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 gemensamt multifunktionellt entrérum. Ovanpå arenan och det inre arenatorget planeras ett hotell. Tillsammans med övriga kommersiella ytor i gatuplan som bidrar med besökare till kvarteret även mellan evenemangen, tillför hotellet även en nattbefolkning i kvarteret. Det förslag som presenteras i förstudien innebär en integrerad helhetslösning med fokus på verksamhetssynergier och samnyttjande av gemensamma funktioner. Det södra kvarteret innehåller en hög exploatering vars volymer och omfattning arbetats fram under planprocessen. Higabs bedömning baserat på processen är att det inte är möjligt att tillskapa ytterligare byggrätter i det södra kvarteret. 3.2.2 Bedömning av ekonomiska konsekvenser 3.2.2.1 Formuleringar i uppdraget som särskilt påverkar kalkylen. x Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i anslutning till arenan är möjligt för att stärka kalkylen om än öka investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden och på arenakropparna. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. x Projekt av den här storleken ställer stora krav på höga ambitioner avseende ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Planering, byggnation och drift ska därför präglas av höga ambitioner avseende miljö, klimat och ekonomi, särskilt utifrån ett livscykelperspektiv. 3.2.2.2 En integrerad helhetslösning Som beskrivet i uppdraget som beslutades i kommunfullmäktige eftersträvades en helhetslösning för kvarteret. I uppdraget framgår att förutom arena och annex ska också en kvartersgemensam logistiklösning med Svenska Mässan skapas, integration med Svenska Mässan möjliggöras och även annan byggnation ”på arenakropparna” tillskapas. Denna helhetslösning är nu presenterad i förstudien där flera funktioner samnyttjas i kvarteret. Som en följd är det inte lösbart att fullt ut särredovisa de olika investeringarna, det går exempelvis inte att enbart lyfta ut arenans eller annexets investering. I ryggraden antas en del ingå i en gemensamhetsanläggning, där vissa delar tillfaller Got Event och vissa delar tillfaller Svenska Mässan. I nuläget är inte fördelningen och finansieringen av dessa ytor fastställd. Som en följd av den integrerade helhetslösningen är det inte heller möjligt att välja bort enstaka funktioner i kvarteret som delas av flera aktörer, Ryggraden eller det inre arenatorget är exempel på sådana funktioner. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.2.2.3 Omfattning av kommersiellt innehåll – grundcase och kommersiellt tillägg En målsättning är att levandegöra gatuplanen och även andra delar och plan i kvarteret med kommersiellt innehåll. Omfattningen och inriktningen av dessa kommersiella delar kommer att variera framöver beroende på intresset från marknaden. Det finns möjligheter att minska dessa ytor och kanske även i viss mån öka. För att renodla de delar som krävs för att lösa arenornas funktionalitet finns ett ”grundcase”, vilket innebär de ytor där Got Event bedriver verksamhet samt Ryggraden som delas med Svenska Mässan. Sen finns det ett tillägg till grundcaset där kommersiella ytor, hotell och ev. kontor m.m. adderas. Dessa ytor bidrar till att skapa liv och rörelse utanför evenemangen, till att stärka områdets attraktivitet och identitet samt möjliggör för extern finansiering. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Ambitionen är att det kommersiella tillägget, enligt skisserna ovan, möjliggörs i planarbetet för att skapa en flexibilitet framåt. I senare skede värderas dock huruvida ytorna bedöms som kommersiellt gångbara och om det finns ett intresse från marknaden att bedriva verksamhet. Det är därmed inte ett måste att bygga samtliga kommersiella delar utan framtiden får utvisa vad som är en relevant omfattning. De ingående delarna i grundcaset bedöms vara nödvändiga för att klara den funktionalitet som ställs på arenakvarteret. Det är därför inte möjligt att stryka vissa ytor och ändå bibehålla efterfrågad funktionalitet för evenemangen och andra verksamheter i kvarteret. De kommersiella delarna är mer flexibla att förändra, dock behövs de i viss omfattning för att levandegöra kvarteret utanför evenemangen och bidra till vardagslivet och områdets attraktivitet. 3.2.2.4 Bedömning av investeringsvolym Hela Arenakvarteret, det vill säga Arena, Annex, Träningsrink, del av Ryggraden och Inre arenatorg samt kostnader i gemensamma anläggningar bedöms ligga i spannet 6 ,5 - 7,5 mdkr varav arenan med tillhörande funktioner bedöms till 4 - 5 mdkr. Det kan jämföras med ovan beskrivet grundcase. Sen finns det ytterligare kommersiella tillägg inklusive hotell som motsvarar investeringar i storleksordningen 2 – 2,5 mdkr. Det kan jämföras med ovan beskrivet kommersiellt tillägg. Kostnadsläge är januari 2024, det vill säga ingen indexering har gjorts till färdigställande. Senast presenterade kostnadsbedömningar var i vägvalsbeslutet där investeringen för en ny arena bedömdes kunna uppgå till cirka 3,5 – 5 mdkr och en ny arenapark (arena, annex och tre sporthallar) bedömdes kunna uppgå till cirka 4,5 – 6,5 mdkr i dåtida prisnivå. Innehållet i arenakvarteret har förändrats sedan vägvalsbeslutet, exempelvis har sporthallarna integrerats i centralbadet och en ersättning för Valhallarinken har arbetats in under annexet. I kvarteret finns den gemensamma ryggraden som innehåller en logistiklösning som ersättning för den befintliga lösningen, publika stråk för besökare och utrymning, ytor för integration mellan arenafunktioner, Svenska Mässan, hotell med mera. Även ett grönt och tillgängligt taklandskap ovan annex och Svenska Mässans expansionsyta finns i kvarteret. Placeringen av arenan, som är konstruktivt mest komplicerad, mot Mölndalsån påverkar också kostnaden för grundläggning. Förutom att innehållet i arenakvarteret förändrats är även en köpeskilling för markförvärv medräknad, dock baserad på en tidig bedömning i överenskommelse med exploateringsförvaltningens bedömda markvärde. Sedan vägvalsbeslutet har också indexutvecklingen haft en effekt på kostnadsbedömningen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.2.2.5 Olika hyresgäster för olika delar i kvarteret I nuläget är det planerat att de kommersiella delar som endast vänder sig in mot arenan eller annexet blir en del av Got Events verksamhet och belastar därmed deras hyra samt genererar intäkter till Got Event. De delar som idag är en del i arenakvarteret och vänder sig både in mot arenorna och ut mot gaturummet är planerat för privata kommersiella aktörer som Higab hyr ut till. Dessa ytor finns primärt inom de lila ytorna som kommersiella tillägg. Hotellet är planerat att driftas av en privat hotelloperatör där Higab är hyresvärd. Det finns dock många olika sätt att fördela ytorna i kvarteret mellan olika verksamheter. Det kan finnas stordriftsfördelar i att en större aktör tar större delar som exempelvis restauranger och hotell och det kan också finnas fördelar med att få in fler aktörer i kvarteret. Det kan komma att finnas möjligheter till samnyttjande mellan exempelvis mötesrum, lounger och restauranger mellan arena- och hotelldriften. Exempelvis skulle en restaurang i arenan kunna samnyttjas med frukostservering för hotellgäster. I det fortsatta arbetet är det här en viktig fråga att arbeta vidare med för att finna det mest lämpliga upplägget, vilket också kommer att påverka intäktssidan. 3.2.2.6 Hyresnivåer Got Events del Med investeringar i spannet 6,5 – 7,5 mdkr kronor motsvarar detta en hyreskostnad för Got Event på mellan 340 – 390 mkr per år. Detta innefattar den nya arenan, annexet, träningsrink under annexet samt del i ryggraden. I hyran ingår kostnad för ränta, avskrivning samt beräknade underhålls- och driftskostnader. En stor del av hyran utgörs av kapitalkostnad varpå hyran kommer att variera med räntenivåer vid varje givet tillfälle. I ovan hyreskostnad har antaganden om en 3 procentig ränta gjorts. 3.2.2.7 Hyresnivåer kommersiellt innehåll och kassaflöde till stadens affär Investeringsnivå på de kommersiella delarna beräknas ligga i spannet 2,0 - 2,5 mdkr. Hyran är baserad på en maximerad hyresnivå utifrån dagens bedömda marknadshyror. De kommersiella lokalerna beräknas ge ett driftnetto på 105 mkr per år. Med en ränta på 3 procent (september 2024) kommer detta att generera ett positivt kassaflöde på mellan 30 och 45 mkr. Exempel på kommersiella lokaler är hotell, restaurang, butik, gym och kontor. Visionen är att utveckla området till en levande blandstad med ett varierat utbud. Det kan innebära att maximala marknadshyror inte alltid kan tas ut vid varje givet tillfälle vilket leder till ett minskat positivt kassaflöde. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.2.2.8 Affärsekonomisk analys Den totala affären består av två delar, grundcase och kommersiellt tillägg. För grundcaset kommer Higab att erhålla en hyresintäkt i spannet 340 – 390 mkr beroende på investeringsnivå. Kostnader i grundcase kommer att uppgå till 340 - 390 mkr. Det innebär att Higab’s resultatpåverkan kommer att vara +/- 0. För den kommersiella delen kommer Higab att få ett positivt driftsnetto om 105 mkr under förutsättning att maximala marknadsmässiga hyror tas ut. Avkastningen beräknas uppgå till 4,2 – 5,2 procent vilket i stort sett ligger i linjen med marknadens förväntade avkastningsnivå. Investeringen lånefinansieras och kommer att belasta Higab’s resultat med räntekostnad om 60 – 75 mkr beroende på investeringsnivå. Det innebär att Higab’s resultat exklusive avskrivningar på den kommersiella delen kommer att uppgå till + 30 till + 45 mkr. Beaktas avskrivningar om 2 procent, dvs 50 år, landar den totala resultateffekten för de kommersiella delarna på mellan + 5 mkr till - 20 mkr. En total sammanställning av affärskalkylen återfinns i tabellen nedan. Kolumn1 Grundcase Kommersiellt tillägg Totalt Investering: 6,5 -7,5 mdkr 2,0-2,5 mdkr 8,5-10 mdkr Affärskalkyl: Produktionsbaserad hyra Kommerisell hyra Hyresintäkter: 450 - 500 mkr Hyresintäkter: 340 - 390 mkr Driftnetto 105 mkr Driftskostnader: 20 mkr Drift och kapital kostnader: 340 - 390 mkr Räntekostnad: 60 - 75 mkr Kapitalkostnader inkl avkskrivningar: 425 - 500 mkr Avskrivning: 40 - 50 mkr Totalt resultat +/-0 +5 till -20 mnkr +5 till -20 mnkr Avkastning e/t 4,2% - 5,2% e/t Utöver ovan kommer Higab’s resultat att påverkas av att nuvarande anläggningar (Valhallabadet, Valhalla IP och Scandinavium) försvinner. Higab’s resultat förväntas påverkas med -1 mkr enligt tabell nedan. Vallhalla IP Valhallabadet Scandinavium Hyresintäkt (Got Event) 2 mkr 7 mkr 18 mkr Driftskostnader inkl kapitalkostnader 2 mkr 7 mkr 17 mkr Påverkan resultat Higab 0 0 1 mkr 3.2.2.9 Risker och osäkerheter förknippade med kostnadsbedömningen. Tid till färdigställande Det här är ett mycket omfattande och komplext projekt och utbyggnaden av evenemangsområdet kommer pågå under lång tid där exempelvis arenan planeras byggstartas runt 2031. Det är därför inte möjligt att i nuläget sia om konjunkturläge, marknadsläget i byggbranschen eller räntenivåer. Dessa faktorer har stor inverkan på den slutgiltiga investeringens storlek och den affärsmässiga värderingen av färdigställda projekt. I nästa skede kommer en arkitekttävling att genomföras, efter det tar projekteringens olika faser vid och en entreprenör handlas upp. I takt med att processen fortsätter och mer detaljerad kunskap finns minskar även osäkerheten kring ekonomiska ramar. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Vidare kommer utbyggnaden av området att ske under ungefär 8-10 år, investeringen kommer som en följd att delas upp över en längre tidsperiod. Utbyggnadsordning Det finns i det politiska uppdraget formuleringar som också medför en viss utbyggnadsordning. Det är också uttalat att vissa verksamheter ska vara i drift under utbyggnadsperioden. Detta kommer medföra att vissa provisoriska lösningar kopplat till exempelvis logistik eller utrymning blir nödvändiga. I nuläget är det inte möjligt att bedöma effekterna av detta utan det kräver fortsatt arbete och involvering av entreprenörer för att kunna konkretiseras. Jämförelse och andra exempel Inom arbetet med förstudien har andra arenaprojekt undersökts i ett försök att jämföra investeringar. Slutsatsen är dock att det är väldigt utmanande att hitta relevanta exempel och dessutom inte möjligt att värdera olika siffror. I Sverige finns inte relevanta inomhusarenor som är uppförda i närtid att jämföra med även om en del arenor och stadiums uppfördes runt 2010. På en global skala byggs desto fler men dessa byggs i en annan kontext och det är svårt att värdera de siffror som figurerar i media. Det är därför mycket utmanande att använda nyckeltal eller studera andra exempel i jämförelse med exempelvis bostäder eller kontor. Fördelning av ytor i kvarteret Processen har präglats av en god dialog med Svenska Mässan och exploateringsförvaltningen och i arbetet har kvartersgemensamma och yteffektiva lösningar som samnyttjas identifierats. Vidare så har en avsiktsförklaring mellan Svenska Mässan, Exploateringsförvaltningen och Higab tagits fram. Det är dock inte klarlagt hur finansieringen av dessa gemensamma ytor ska fördelas vilket därmed är en stor osäkerhet kopplat till kalkylen. 3.2.3 Affärs- och finansieringsupplägg All finansering av uppförandet av anläggningarna utgår ifrån att dessa lånefinansieras och därmed också påverka bolagets soliditet. Det innebär att förändrade räntenivåerna kommer få stort genomslag på stadens löpande resultat över tid. För Higab’s del är denna ränterisk i grundcaset lika med noll då all ränta kommer att täckas av hyresintäkten enligt de nuvarande hyressättningsprinciper (produktionsbaserad hyra) som gäller inom staden. Det innebär att ränterisken ligger hos vår hyresgäst Got Event. Går räntan upp får Higab en ökad hyresintäkt som möter den ökade räntekostnaden. Motsvarande om räntan går ner får Higab en minskad hyresintäkt som möts av en minskad räntekostnad. Gällande finansieringen av de kommersiella delarna så kommer ränterisken helt och hållet att ligga på Higab. Det innebär att om räntan går upp medför det en ökad räntekostnad för Higab initialt men ska över tid kunna mötas av ökade hyresintäkter i takt med att hyresavtalen omförhandlas. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 I tidigare beskrivet scenario ovan beräknas investeringen för de kommersiella delarna nå en avkastning mellan 4,2 – 5,2 procent vilket ger en positiv avkastning på mellan 1,2 – 2,2 procent givet en räntenivå på 3,0 procent. Eventuella behov av nedskrivningar bedömer Higab idag enbart kunna träffa investeringarna i de kommersiella delarna. Marknaden har idag ett avkastningskrav på 5,0 procent. Det innebär att en investeringsvolym med det framräknade driftnettot i scenariot om 105 mkr maximalt skulle kunna uppgå till 2,1 mdr. Således skulle en investeringsvolym på 2,5 mdr skulle visa på ett nedskrivningsbehov om 0,4 mdr. 3.2.4 Organisering för det fortsatta arbetet För att inte riskera Higab’s ordinarie verksamhet bör ett projekt av denna omfattning läggas i separata bolag. Ett tänkt upplägg är ett bolag för grundcaset dvs ägande och förvaltande av arena, annex och ryggrad samt ett bolag som äger och förvaltar de kommersiella verksamheterna. Fördelar med att skilja det från Higab’s ordinarie verksamhet är att finansiell risk avgränsas till respektive bolag. Ett projekt av denna storlek kommer att kräva en egen organisation. Under uppförande av jämförande objekt rör det sig om ca 10 – 20 heltidstjänster. Verksamheten i de uppförda bolagen kommer att ha fullt fokus på projektet och med tanke på dess volym skulle dessa kunna överskugga Higab’s nuvarande styrning och verksamhet. När uppförandet av fastigheterna är slutförda övergår dessa i ett förvaltningsskede. Bolagen skulle då med fördel kunna hanteras av Higab’s ordinarie verksamhet då det ligger i linje med både med Higab’s uppdrag och ägardirektiv. Vidare möjliggör det framtida försäljningar av hela eller delar av fastigheterna inom arenaområdet. Är fastigheterna paketerade i bolag uppstår skattemässiga fördelar vid en eventuell försäljning. Utöver detta så följer garantier från uppförande/entreprenadtiden med bolaget vid en försäljning. Exakt hur en framtida organisering ska se ut får utredas djupare men Higab förordar en separering från Higabs ordinarie verksamhet i detta läge. 4 Bilagor Bilaga 1 Ingående komponenter Område Ingående komponenter Komponents- ansvarig Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 PBL-planer x Planprogram Stadsbyggnads- x Detaljplan Nord förvaltningen x Detaljplan Syd Exploateringsprojekt x Planering Exploatering Syd resp. Nord: Exploaterings- o Projektutveckling Norra Kvarteret förvaltningen o Projektutveckling Södra kvarteret o Ansökan om tillstånd o Ekonomisk förstudie inkl. uppdragsrapport x Projektering och produktion Syd x Projektering och produktion Nord Centralbad x Planering Centralbadet: Idrotts- och o Förstudie bad med sporthallar förenings- o Gestaltningsförslag förvaltningen x Förberedelse drift av Centralbad x Projektering och produktion Centralbad x Projektering och produktion sporthallar x Ersättning Valhalla IP Arenaparken x Planering Arenor: Higab och Got o Behovsbeskrivning Arenakvarteret (Got Event) Event o Förbättrad totalkalkyl och konkurrenskraftig arena utifrån ett europeiskt perspektiv (Got Event) o Förstudie (Higab) o Gestaltningsförslag (Higab) o Behovsbeskrivning Ullevis framtida funktionalitet (Got Event) x Projektering och produktion (Higab) o Arena o Annex o ”Blandstad” o Logistiklösningar Svenska Mässan x Planering drift av Arenor (Got Event) x ”Samnyttjande Svenska Mässan” Gods och logistik x Samordning av utredningar kring godstrafik och Stadsbyggnads- logistik inom Arenaparken och Svenska Mässan förvaltningen, (SBF) x Grön godstransportplan (SBF) x Godstransporter och logistik till/från planområdet (ExF) x Utredning av stadens trafikala förutsättningar (ExF) Kulturhistoriska x Förslag på omhändertagande av Valhallabadets Stadslednings- värden Valhalla- kulturhistoriska värden kontoret badet Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Stadsledningskontoret Telefon: 031-365 00 00 (kontaktcenter) E-post: stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se goteborg.se %LODJD FÖRSTUDIE NYA ARENOR i Göteborg Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas LÄSANVISNING Detta förstudiearbete har genomförts samtidigt som stadsbyggnadsförvaltningen har arbetat med ett planprogram och detaljplaner för området. Planprogrammet delas upp i två detaljplaner – söder om respektive norr om Valhallagatan. Den södra detaljplanen omfattar Arenakvarteret och de anläggningar som omfattas av Higabs uppdrag. Som en följd av det parallella arbetet finns det skillnader mellan de volymer och skisser som visas i förstudien och de volymer och skisser som visas i planprogrammets samrådshandling. En arkitekttävling kommer att genomföras för det södra kvarteret och för att inte föregå tävlingsprocessen har arbetet i förstudien medvetet undvikit att gestalta de kommande anläggningarna. Av den anledningen är visualiseringarna i förstudien medvetet väldigt generiskt presenterade. Vidare visar förstudien på vissa funktioner som behöver tillgodoses på allmän plats kopplat till exempelvis säkerhet och önskemål om att låta evenemangen ta plats i stadsrummet. Higab har inte rådighet över utformningen av allmän plats utan kan endast spela in de behov som finns. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 2 Innehåll 1. Förutsättningar 2. Förslaget 3. Genomförande 1. Ingående delar 1. Tider & beroenden 1. Inledning 5 ऑঐ ʘȊʃ̰˷
Ȋ̩
̂ʬʌ̂
ʬȭɛ
ȊˮȹʘȊɒ̋ʘɾ̂ɠʬʘȹˮ 20 ऑঐ 0̂Ȋ˫˫ɓˮȝʘ˷ȹˮ
ৼ
Ȭȹˮʬȹʘȳȹʘ 83 2. Det politiska uppdraget 6 ऒঐ QɠɓȊȬ˷
ȳȹʃ˫ˮʬɺȹɾ̂ 23 2. Huvudtidplan 84 3. Organisation 7 3. Arenan 24 ओঐ IȊ˷̂ɠɓɛȹ̂˷ˮȝ̂̂˷ʃɠɓȊ
ɒ˕ˮ̋̂˷ȝ̂̂ʘɠʘɓȊˮ 85 औঐ 0Ўȹɾ̂ʌȦʃ
ৼ
ʘ̰̂̂ʬˮ 8 औঐ ʘʘȹ̯ȹ̂ 35 औঐ #̰Сʃʬɓɠ˷̂ɠɾ 87 कঐ å̂Ȋȳ˷̩̋̂ȹȭɾʃɠʘɓ
ɠ
ʬʌˮȦȳȹ̂ 9 कঐ Ṵ̈СˮȊȳȹʘ 42 6. Inre arenatorget 48 2. Ekonomi खঐ ›ʌˮȦȳȹ̂
ɠȳȊɓ 10 11 7. Hotellet 52 ऑঐ I˕ˮ̋̂˷ȝ̂̂ʘɠʘɓȊˮ
ৼ
ʬʌɒȊ̂̂ʘɠʘɓ 89 गঐ #ȹиʘ̂ʃɠɓȊ
ȊʘʃȝСʘɠʘɓȊˮ घঐ ïˮȝʘɠʘɓ˷ˮɠʘɾȹʘ 56 ऒঐ #ȹȳ˕ʌʘɠʘɓ
Ȋ̩
ɠʘ̩ȹ˷̂ȹˮɠʘɓ˷̩ʬʃ̰ʌ 90 8. Platsens historia 12 ङঐ å̩ȹʘ˷ɾȊ
|ȝ˷˷Ȋʘ˷
ȹ̯˫Ȋʘ˷ɠʬʘ 58 ओঐ Üɠ˷ɾȹˮ
ʬȭɛ
ʬ˷ȝɾȹˮɛȹ̂ȹˮ
ɒ˕ˮɾʘɠ˫˫Ȋȳȹ
ʌȹȳ 90 9. Platsen idag 14 10. Övrig blandstad 60 ɾʬ˷̂ʘȊȳ˷Ȭȹȳ˕ʌʘɠʘɓȹʘ ऑऐঐ őʃ̂̋ˮʌɠʃɺ˕ 15 90 11. Behovsbeskrivning 16 औঐ #ȹȳ˕ʌʘɠʘɓ
Ȋ̩
ȹɾʬʘʬʌɠ˷ɾȊ
ɾʬʘ˷ȹɾ̩ȹʘ˷ȹˮ 91 2. Helhetslösning för kvarteret ऑऒঐ å̩ȹʘ˷ɾȊ
|ȝ˷˷Ȋʘ˷
Ȭȹɛʬ̩
Ȋ̩
ȹ̯˫Ȋʘ˷ɠʬʘ 17 1. Situationsplan 61 3. Övrigt ऑओঐ 0̯ȹʌ˫ȹʃȊˮȹʘʬˮ 18 2. Arenatorget 65 ऑঐ Üɠ˷ɾȹˮ
ৼ
ʬ˷ȝɾȹˮɛȹ̂ȹˮ 92 ओঐ ˮ̋ʌʌȹ̂ 66 ऒঐ Qʬ̂ȹʃʃȹ̂ȊȬʃȹˮɠʘɓ˷ȊʘȊʃ̰˷ 92 4. Arenaparken 67 ओঐ |ȊˮɾʘȊȳ˷ȊʘȊʃ̰˷ 92 कঐ ö̂ˮ̰ʌʘɠʘɓ
ʬȭɛ
˷ȝɾȹˮɛȹ̂
˫Ȧ
Ȋʃʃʌȝʘ
˫ʃȊ̂˷ 68 औঐ ›ˮɓȊʘɠ˷ȹˮɠʘɓ
Ȋ̩
ȳȹ̂
ɒʬˮ̂˷Ȋ̂̂Ȋ
ȊˮȬȹ̂ȹ̂ 93 खঐ åȊʌȬȊʘȳ
ৼ
˷̰ʘȹˮɓɠȹˮ 70 गঐ ö̂Ȭ̰СʘȊȳ˷ʬˮȳʘɠʘɓ घঐ å̂Ȋȳ˷Ȭ̰СʘȊȳ 72 75 4. Fördjupning ऑঐ ïȹɾʘɠ˷ɾȊ
ɒ˕ˮ˷˕ˮɺʘɠʘɓ˷˷̰˷̂ȹʌ 95 3. Hållbarhet 2. Energi 96 ऑঐ QȦʃʃȬȊˮɛȹ̂˷ʌȦʃ 77 ओঐ åȊʌʌȊʘ˷̂ȝʃʃʘɠʘɓ
Ȋ̩
ɓȹʘʬʌɒ˕ˮȳȊ
̋̂ˮȹȳʘɠʘɓȊˮ 97 2. Bakgrund 78 ओঐ Vʘɾʃ̋ȳȹˮȊʘȳȹ
˫ʃȊ̂˷ȹˮ
ʬȭɛ
ɓˮ˕ʘȊ
ɾ̩Ȋʃɠ̂Ƚȹˮ 79 औঐ $ɠˮɾ̋ʃȊˮɠ̂ȹ̂
ৼ
Ȧ̂ȹˮȬˮ̋ɾ 80 कঐ oʃɠʌȊ̂ɾȊʃɾ̰ʃ 81 Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 3 1. Förutsättningar Här sammanfattas bakgrund och randvillkor för såväl projektet i stort som utgångspunkterna för denna förstudie. Kapitlet VIHSZMWEVFʟHIHIVIRXJ]WMWOEHIKISKVEƼWOESGLHITSPMXMWOE förutsättningarna för uppdraget. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 4 Förutsättningar Besöket 1.1. Inledning Göteborg växer och fortsätter att utvecklas. Staden har som ambition att behålla sin position som konkurrenskraftig besöks- och evenemangsstad och här vill stadens politiker att evenemangsområdet fortsatt ska ha en central roll. Dagens anläggningar har tjänat väl men har slagit i taket tekniskt och kapacitetsmässigt. Ska Göteborg kunna konkurrera om de stora evenemangen framöver måste evenemangsområdet stärkas med arenor och anläggningar som håller internationell nivå. När det däremot gäller evenemangsområdets attraktiva lokalisering mitt inne i den centrala MRRIVWXEHIRƼRRWHIXJʟNʞQJʯVFEVEI\IQTIP য়Qȝˮ
ʌ˕̂ȹˮ
J˕̂ȹȬʬˮɓ
̩ȝˮʃȳȹʘ Det politiska uppdraget innebär att förstärka evenemangsområdets য়0ʘ
ɠɾʬʘɠ˷ɾ
ʌ˕̂ȹ˷˫ʃȊ̂˷ kapacitet med bland annat en ny multiarena med tillhörande annex ʬȭɛ
̩ȝˮʃȳȹʘ
J˕̂ȹȬʬˮɓয় (en mindre arena som ersätter den rivna Lisebergshallen) och ett nytt GIRXVEPFEH)ZIRIQERKWSQVʟHIXWOESGOWʟYXZIGOPEWQIHƽIVJYROXMSRIV ˷ʬʌ
̩ȝȭɾȹˮ
˷̂ʬʃ̂ɛȹ̂
ʬȭɛ
˷ɾȊ˫Ȋˮ i form av handel, restauranger, bostäder, kontor och service. Dessutom skapas en mötesplats som tillvaratar närheten till vatten och grönska. ʌɠʘʘȹʘ
ɒ˕ˮ
ʃɠ̩ȹ̂ঐয় Denna förstudie har genomförts för att utreda och beskriva den del av evenemangsområdets utveckling som Higab är byggherre för. Förstudien har bedrivits i tätt samarbete med Got Event och resterande delar av Göteborgs stad för att skapa ett arenakvarter som väcker stolthet hos göteborgarna och beundran i en omvärld – en ikonisk mötesplats som skapar minnen för livet. Det ska bli en arena för alla till vardags och till fest. Här möter Göteborg världen och världen Göteborg! Det centrala läget mitt i staden gör evenemangsområdet och EVIREOZEVXIVIXYRMOX,ʞVƼRRWKSHEOSQQYRMOEXMSRIVSGLIXXWXSVXYXFYH EZWIVZMGIMRʞVSQVʟHIX(IXƼRRWEVIRSVVYRXSQMZʞVPHIRWSQOERWOETE publikupplevelser i världsklass och leverera en teknisk funktionalitet på högsta nivå - men väldigt få andra arenor kan erbjuda detta mitt inne i en levande innerstad. Arenor och mässor tar plats. Dels för att själva idén är att skapa Stadslivet upplevelser som samlar många människor på samma ställe. Men utställningar och scenproduktioner ska också transporteras och byggas upp för att sedan monteras ned och ge plats åt nästa arrangemang. Arrangemanget Parallellt behövs en logistik för mat och dryck till alla besökare. য়0ʘ
ȊˮȹʘȊ
ɒ˕ˮ
ȊʃʃȊ Arenakvarteret behöver klara av minst tre olika utmaningar samtidigt. Att skapa en attraktiv och välkomnade arena för alla besökare på högsta ̂ɠʃʃ
̩ȊˮȳȊɓ˷
ʬȭɛ
̂ɠʃʃ
ɒȹ˷̂ঐয় internationella nivå. Samtidigt erbjuda en välfungerande och rationell arbetsplats för arrangörer, artister och aktiva. Och dessutom bidra till staden som en levande mötesplats för både göteborgare och besökare. Arenakvarteret - Konceptuell bild av uppdraget Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 5 Förutsättningar 1.2. Det politiska uppdraget )XXFILSZLEVMHIRXMƼIVEXWEXXIVWʞXXE7GERHMREZMYQ:EPLEPPEWTSVXLEPPEV :EPLEPPEFEHIXSGLHIRVMZRE0MWIFIVKWLEPPIR7XEHIRZMPPFILʟPPEWMR TSWMXMSRWSQIZIRIQERKWWXEHSGLWʞOIVWXʞPPEEXXHIXƼRRWIXXEOXMZX förenings-, idrotts- och kulturliv för både barn, vuxna, motionärer och elit. Mot bakgrund av detta fattades beslut i kommunfullmäktige 2022-04- ZMEKIQIRWEQX]VOERHIJVʟR17(:0SGL'HʞVOSQQYRWX]VIPWIR NYTT CENTRALBAD ƼGOMYTTHVEKEXXTPERIVEZMHEVIJʯVR]EVIRESGLWXEHWYXZIGOPMRKMRSQ IZIRIQERKWSQVʟHIXMWEQZIVOERQIHƽIVXEPIXRʞQRHIVSGLFSPEKWWX]VIPWIV 2 MRSQWXEHIR:ʞKZEPWFIWPYXIXMOSQQYRJYPPQʞOXMKIJʯVX]HPMKEHI inriktningen i uppdraget bland annat rörande placering av den nya arenan. 9TTHVEKIXSQJEXXEVIVWʞXXRMRKJʯVRYZEVERHI7GERHMREZMYQ:EPLEPPE WTSVXLEPPEVSGL:EPLEPPEFEHIXWEQXXMHMKEVI0MWIFIVKWLEPPIRʃZIR stadsutveckling i form av blandstad och utveckling av grönområden inom utpekad del av evenemangsområdet samt ökad skolkapacitet omfattas såväl som gemensamma gods- och logistiklösningar med Svenska SPORTHALLAR Mässan. De nya arenorna ska drivas i kommunal regi. Möjligheter att öka exploateringsintäkter i projektet och i närliggande områden ska ses ʯZIV*SVQIVJʯVI\XIVRƼRERWMIVMRKWOEYRHIVWʯOEWJʯVEXXHIPEVMWOQIR 4 VALHALLABADET > NY ARENA Göteborgs Stad ska ha rådighet över arenorna. B-PLATTAN SCANDINAVIUM -HITSPMXMWOEFIWPYXIRƼRRW]XXIVPMKEVIJSVQYPIVMRKEVWSQWʞVWOMPX 3 påverkar Higab och det förslag som presenteras i förstudien: 1 • 4PEGIVEEVIRERTʟ:EPLEPPEFEHIXWXSQX • Möjliggöra en ny arena med annex i anslutning till arenan, söder om :EPLEPPEKEXER • Samverka med Svenska Mässan för att få en optimal utformning av arenaanläggningen samt samverka med berörda idrottsaktörer och större och mindre kulturarrangörer rörande arena, annex och sporthallar. • 1ʯNPMKKʯVEEXX:EPLEPPEFEHIXWOEZEVEMHVMJXYRHIV utbyggnadsperioden av det nya centralbadet, för att göteborgarna ska ha fortsatt tillgång till ett centralt bad. • Hitta en gemensam logistiklösning med Svenska Mässan genom 5 integration och planering av området som helhet, inklusive en fortsatt dialog kring Svenska Mässans potentiella expansionsyta. • Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i anslutning till arenan är möjligt för att stärka kalkylen om än öka investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra 1 Logistik flyttas områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent arbetar 2 Nya Centralbadet & sporthallarna byggs norr om Valhallagatan med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden och på arenakropparna. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. 3 Valhallabadet rivs • :IVOEJʯVIXXSQVʟHIHʞVEVIREERRI\SGLWTSVXLEPPEVʞVIRREXYVPMK TIDIGARE LISEBERGSHALLEN del i omkringliggande stad, och inte blir solitära anläggningar 4 Nya Arenan byggs • Projekt av den här storleken ställer stora krav på höga ambitioner avseende ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Planering, 5 Annexet ersätter Lisebergshallen byggnation och drift ska därför präglas av miljö, klimat och ekonomi, särskilt utifrån ett livscykelperspektiv. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 6 Förutsättningar 1.3. Organisation Övergripande programorganisation KONSULTGRUPP HIGAB STYRGRUPP I FÖRSTUDIEN För att svara mot det politiska uppdraget har en programorganisation För att genomföra tekniska utredningar, utreda förutsättningar och • Per-Henrik Hartmann, Lina Lindquist, Fredrik Setterberg, Jerker Westerberg under ledning från Stadsledningskontoret skapats. Programmet bedrivs möjligheter samt säkerställa förstudiens kvalité har en konsultgrupp av anpassad XLPM-metodik, för att säkerställa framdrift genom god arbetat med uppdraget under ledning av White arkitekter: och effektiv samordning av för ingående parter gemensamt arbete • Arkitekt och generalkonsult - White arkitekter ÖVRIGA DELTAGARE I ARBETET FRÅN HIGAB QSXMHIRXMƼIVEHIIJJIOXQʟPSGLR]XXSV6IWTIOXMZITEVXWERWZEVSGL • Arenaexpertis – Arup Sport & Stadia Design • 6SFIVX7GL[EVX^I,IHZMK%LPWXVERH-HE0MRHKVIR/EXVMRI/REXXIVʯH arbetsuppgifter inklusive myndighetsutövning kvarstår oförändrat enligt • Geoteknik – Sweco Boel Melin gällande reglementen och ägardirektiv. • Konstruktion – Sweco SAMORDNINGSGRUPP HIGAB OCH GOT EVENT • 8VEƼOƁ7[IGS • Skyfall – Sweco En samordningsgrupp bestående av representanter mellan Higab och Got Inom den övergripande programorganisationen har ledningsgrupp, Event har bestått av följande personer: styrgrupp och direktörsgrupp bildats med deltagande från följande • Brand – Bengt Dahlgren AB centrala aktörer: • Säkerhet – Bengt Dahlgren AB • Per-Henrik Hartmann - Higab • Installationssamordning – EFIP consulting AB • Stadsledningskontoret • ::7Ɓ;MGOWXVʯQW • Lina Lindquist - Higab • Stadsbyggnadsförvaltningen • El – Elprokon • Fredrik Setterberg - Higab • Exploateringsförvaltningen • Akustik – Brekke Strand • Jerker Westerberg - Higab • Idrotts- och föreningsförvaltningen • Hållbarhet – White arkitekter • Lotta Nibell – Got Event • Higab AB • Återbruk – White arkitekter • 'LEVPSXXE0IGLXEPIVƁ+SX)ZIRX • Got Event AB • /EPO]PƁ%*6= • Henrik Jutbring – Got Event • Tomas Tejland – Got Event Higabs organisation ÖVRIGA KONSULTER SOM DELTAGIT I ARBETET MED FÖRSTUDIEN Higab har i nära samverkan med den övergripande • 6MWOLERXIVMRKƁ7XVEFMPMX]%& programorganisationen bedrivit ett förstudiearbete för att • Hotelletablering – Annordia svara upp till sitt uppdrag. Parallellt med det arbetet har även • Målbildsarbete – A friendly advice Stadsbyggnadsförvaltningen bedrivit ett planarbete som omfattar ett • 1MPNʯMRZIRXIVMRKƁ6IPIQIRX planprogram för hela programområdet och två detaljplaner varav den • Fastighetsrättsligt stöd – Torkel Öste fastighetskonsulter AB södra detaljplanen omfattar Higabs planerade anläggningar. GOT EVENT Förstudiearbetet tog utgångspunkt i GotEvents behovsbeskrivning och Övergripande referensgruppsmöten samt riktade möten kopplat till ex. har därefter genomförts i nära samarbete med GotEvent samt i dialog logistik, evenemangens genomförande, food & beverage m.m. med Svenska Mässan och övriga nyckelintressenter. • 8SQEW8INPERH'LEVPSXXE0IGLXEPIV.SLER2]XL1EVGYW:MFIVK Jessica Albihn, Bo Djupström, Mikael Jansson, Lars Jedermark, Process framåt - Efter färdigställd förstudie tar en tävlingsprocess PROJEKTGRUPP Mikael Hamrin, Fredrik Scander, Jonas Fredö, Alexander Felten, ZMH8ʞZPMRKIRTʟFʯVNEWQIHIRTVIOZEPMƼGIVMRKWSQHʞVIJXIVJʯPNWEZ I projektgruppen har följande deltagit: Ebrahim Bojang. tävlingsprocess och tillhörande utvärdering. Det vinnande tävlingsförslaget kommer att utvecklas i ett programarbete och parallellt bearbetas till att • Higab – Jerker Westerberg, Stefan Knutsson, Anders Thulin, Hedvig • Referensgrupper - Avstämningar med verksamheten och detaljplanen går ut på granskning. Ett förfrågningsunderlag tas fram inför Haraldsdotter nyckelintressenter för att bevaka arbetets framdrift upphandling av entreprenad och därefter sker fortsatt projektering och • Got Event – Tomas Tejland • Gothenburg Horse Show – Erika Olsson, Tomas Torgersen, Anders produktion. • White arkitekter – Johan Lundin, Fredrik Källström, Jesper Källgren Hedenberg • Frölunda HCƁ1EXW+VEYIVW'LVMWXMER0IGLXEPIV/EVP2SVHFIVK Övriga konsulters och andra personers deltagande har skett efter behov Mikael Ström och tema på möten. • LiveNation – Bo Johansson SVENSKA MÄSSAN Svenska Mässan är en central aktör i området idag och i framtiden, en nära dialog har pågått under arbetet. • Joachim Hult, Anna Tirén, Nicklas Höjer Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 7 Förutsättningar 1.4. Effektmål & nyttor Evenemang Ett antal effektmål har etablerats utifrån vad det gemensamma EFFEKTMÅL NYTTOR programmet ska uppnå, ur ett övergripande och långsiktigt perspektiv. Bidra till att stärka Göteborg • 7OETEJʯVYXWʞXXRMRKEVJʯVƽIVFIWʯOEVISGLFʞXXVIFIWʯOEVYTTPIZIPWIV Målen beskriver programmets önskade effekter – det vill säga varför som en attraktiv och hållbar • Skapa bättre förutsättningar för arrangörer att välja Göteborg i syfte att skapa ett attraktivare och breddat något ska genomföras och den eller de effekter som förväntas uppstå av destination evenemangsutbud programmets samlade resultat. • Skapa bättre förutsättningar för elitidrott och tävlingsverksamhet Programmets nyttor är de fördelar eller positiva egenskaper som • Skapa integrerade och effektiva logistiklösningar för gods och besökare uppkommer då leveranser nyttjas av programmets intressenter. De • Skapa förutsättningar för att leverera miljö- och klimatsmarta evenemang programgemensamma utgångspunkterna i form av krav genom politiska beslut och övriga kriterier ska prägla arbetet inom programmets Stadsutveckling leveranser. Programmets leveranser är de faktiska åtgärder som görs i projekten för att uppnå nyttor och effektmål. EFFEKTMÅL NYTTOR Skapa en attraktiv stadsmiljö • Skapa en upplevelserik, blandad och trygg stadsmiljö lustfylld att gå, mötas och vistas i där evenemangen EVENEMANG för både besökare, boende och är en naturlig del Målet är att stärka Göteborg som en attraktiv och hållbar destination. verksamma • Skapa tydliga och gena stråk inom och till angränsande stadsdelar för att överbrygga barriärer och skapa en Inom evenemangssektorn strävar man efter att skapa förutsättningar för ökad besöksfrekvens och förbättrade besökarupplevelser, underlätta sammanhållen stad för arrangörer att välja Göteborg, främja elitidrott, och utveckla effektiva • 7OETEIJJIOXMZEPʯWRMRKEVJʯVLʟPPFEVQSFMPMXIXWSQKIVJSXKʞRKEVIG]OPMWXIVSGLOSPPIOXMZXVEƼOVIWIRʞVIV logistiklösningar samt möjliggöra miljö- och klimatsmarta evenemang. tydlig prioritet • Skapa en nära stadsdel med goda boendemiljöer som lockar olika målgrupper att vilja leva och bo i området STADSUTVECKLING • Skapa och utveckla det blågröna stråket samt utveckla parkmiljöer och andra gröna kvaliteter, väl Ur ett stadsutvecklingsperspektiv siktar man på att skapa en attraktiv integrerade i stadsmiljön som även tillgodoser behov i omgivande stadsdelar stadsmiljö genom en blandning av upplevelserika och trygga områden, • Skapa ett väl gestaltat område som blir en modig arkitektonisk förebild i syfte att bidra till stadens tydliga stråk, effektiv hållbar mobilitet och attraktiva boendemiljöer. Det attraktivitet och identitet inkluderar utveckling av grönområden integrerade i stadsmiljön, skapande • Skapa tillgång till viss samhällsservice inom området som även kan tillgodose visst behov i omgivande av en arkitektonisk förebild och tillgänglighet till olika funktioner. stadsdelar FOLKHÄLSA Folkhälsa Folkhälsan prioriteras med målet att bidra till välmående göteborgare. Det innefattar främjande av fysisk aktivitet, breddidrott, föreningsliv, EFFEKTMÅL NYTTOR skolidrott samt erbjudande av möjligheter för rekreation, sociala möten Bidrar till mer välmående • Skapa goda förutsättningar för fysisk aktivitet för allmänheten och upplevelser för både boende och besökare. göteborgare • Skapa goda möjligheter för breddidrott • Skapa goda möjligheter till föreningsliv och föreningsidrott TILLVÄXT • Skapa goda förutsättningar för skolidrott I syfte att bidra till hållbar ekonomisk utveckling fokuserar man på • Skapa goda möjligheter för rekreation, sociala möten och upplevelser för allmänheten, både boende och tillväxt. Det inkluderar skapandet av arbetstillfällen inom besöksnäringen, breddning av underlaget för handel och restauranger, stärkande av besökare göteborgsregionens näringsliv genom attraktion av kompetens. Det omfattar också effektivt samnyttjande av ytor och funktioner genom Tillväxt integrering av arenor i stadsmiljön samt utveckling av långsiktigt hållbara och energieffektiva lösningar vid områdets utbyggnad och EFFEKTMÅL NYTTOR anläggningarnas uppförande, med fokus på drift och underhåll. Bidra till en hållbar ekonomisk • 7OETEƽIVEVFIXWXMPPJʞPPIRMRSQFIWʯOWRʞVMRKIR utveckling för Göteborg och dess • Skapa bredare underlag för handel, resturanger och andra verksamheter näringsliv • Stärka göteborgsregionens näringsliv och företagsklimat genom att locka kompetens och attrahera talang • Skapa effektivt samnyttjande av ytor och funktioner genom att integrera arenorna i stadsmiljön • Skapa långsiktigt hållbara och energieffektiva lösningar i samband med utbyggnaden av området och uppförandet av anläggningarna, även ur ett drifts- och underhållsperspektiv Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 8 Förutsättningar 1.5. Stadsutveckling i området Parallellt med detta förstudiearbete pågår arbete med ett övergripande planprogram som delas upp i två detaljplaner. Detaljplanerna avgränsas Nytt polishus EZHIROSVWERHI:EPLEPPEKEXER(IXEPNTPERIRWʯHIVSQ:EPLEPPEKEXER SQJEXXEV%VIREOZEVXIVIXSGLHIXEPNTPERIRRSVVSQ:EPLEPPEKEXERSQJEXXEV WXEHIRWR]E'IRXVEPFEHSGLERRERFPERHWXEH-RʞVSQVʟHIXQIRYXERJʯV Ullevi HIEOXYIPPEHIXEPNTPERIVRETʟKʟVHIWWYXSQƽIVEERHVETVSNIOXWSQ på olika sätt påverkar förutsättningarna för Arenakvarteret. Här nedan nämns ett urval av dessa planer. :MH/SVWZʞKIRTʟKʟVEVFIXIXQIHHIRR]EYRHIVNSVHMWOEXʟKWXEXMSRIRSGL Stadsutveckling strax intill planeras Svenska Mässan sitt fjärde hotelltorn +One. norr om Valhallagatan ʔVKV]XIQSXIXWOEʟXIVWXʞPPEWXMPPIXXOSQTPIXXXVEƼOQSXSGLIRR] OSPPIOXMZXVEƼOLʟPPTPEXWIXEFPIVEWWʯHIVSQ*SGYWLYWIX Program för Gårda Hela Södra Gårda är föremål för ett planprogram som ska utreda framtida innehåll och utvecklingspotential för området. Gårda Skånegatan skall utvecklas och bland annat ska kapaciteten för gående och cyklister förbättras. Samtidigt planeras en stor utbyggnad med nya Heden lokaler för Polisen. Arenakvarteret E6 Valhallagatan Burgårdsplatsen Nytt hållplatsläge +One Sv. Mässan Örgrytemotet Station Korsvägen Götaplatsen Liseberg Pågående planering i närområdet Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 9 Förutsättningar 1.6. Området idag World of Volvo (IREOXYIPPEXSQXIRWʯHIVSQ:EPLEPPEKEXERPMKKIVGIRXVEPXFIPʞKIRQMXXM Evenemangsområdet och delar kvarter, vägg i vägg, med Svenska Mässan SGL+SXLME8S[IVWFIƼRXPMKEQʞWWOSRJIVIRWSGLLSXIPPERPʞKKRMRKEV /ZEVXIVIXEZKVʞRWEWMRSVVEZ:EPLEPPEKEXERMZʞWXIVEZ7OʟRIKEXERM Liseberg söder av Örgrytevägen och i öster av Mölndalsån med Åvägen på sin Universeum östra sida. I korsningen mellan Skånegatan och Örgrytevägen ligger Korsvägen som är en av Göteborgs mest frekventerade bytespunkter för E6 Focushuset OSPPIOXMZXVEƼOIR7XEXMSR/SVWZʞKIROSQQIVEXXOSQTPIXXIVEWQIHIR Örgrytevägen VKM YRHIVNSVHMWONʞVRZʞKWWXEXMSRPʞRKWHIRR]E:ʞWXPʞROIR 0ʞRKVIRSVVYXMOSVWRMRKIRQIPPER7OʟRIKEXERSGL:EPLEPPEKEXERPMKKIV Gårda &YVKʟVHWTPEXWIRQIH]XXIVPMKEVILʟPPTPEXWPʞKIRJʯVOSPPIOXMZXVEƼOIRSGL Årummet HʞV&IV^IPMMKEXERQIHOSTTPMRKIRYTTXMPP+ʯXETPEXWIRERWPYXIV 2SVVSQOZEVXIVIXƼRRW&YVKʟVHWTEVOIR1IPPER&YVKʟVHWTEVOIRSGL 1ʯPRHEPWʟRPMKKIVMHEK:EPLEPPE-4WSQʞVIRZʞPYXR]XXNEHOSRWXKVʞWTPER med läktare. Söder om kvarteret ligger nöjesparken Liseberg, Universeum, :ʞVPHWOYPXYVQYWʣIXHIXOSQQERHIʞZIRX]VWFEHIX3GIEREWEQXHIX Valhalla IP R]ʯTTREHIQYWʣIX;SVPHSJ:SPZS KORSVÄGEN Valhallagatan Skånegatan Burgårdsparken Stenstaden Burgårdsgymnasiet Berzeliigatan BURGÅRDS- PLATSEN N Omkringliggande stadsrum Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 10 Förutsättningar &IƼRXPMKEERPʞKKRMRKEV (IXOSQQERHIEVIREOZEVXIVIXWJSXEZXV]GOV]QQIVMHEKƽIVXEPIX funktioner och anläggningar som alla skall ges nya lokaliseringar, inom eller utanför kvarteret. De huvudsakliga av dessa är listade nedan. SCANDINAVIUM Scandinavium är Göteborgs största inomhusarena för hockey och OSRWIVXIVQIHTPEXWJʯVWMXXERHIʟWOʟHEVI,ʞVLEV*VʯPYRHE,' sin hemvist. Svenska mässan VALHALLABADET Göteborgs nuvarande centralbad med en 25-metersbassäng som Valhallabadet Gothia Towers F]KKHIWSGLIRR]EVIHIPQIHIRQIXIVWFEWWʞRK VALHALLA SPORT Valhalla sport I två plan ryms tre stora hallar för multiidrott, såväl som omklädningsrum SGLWYTTSVXJYROXMSRIVJʯV:EPLEPPEFEHIX Träningsis B-PLATTAN På B-plattan har Svenska Mässan idag sina ytor för godsrangering, med YXJEVXQSX:EPLEPPEKEXER4ʟXEOIXƼRRWIRO]PERPʞKKRMRK B-plattan TRÄNINGIS 9RHIV&TPEXXERƼRRWIRJYPPWXSVXVʞRMRKWMWWSQERZʞRHWJʯVXVʞRMRKSGL för uppvärmning inför ishockeymatcher i Scandinavium. Scandinavium SVENSKA MÄSSAN & GOTHIA TOWERS Svenska Mässan är norra Europas största mässanläggning och står värd för bland annat Nordens största bokmässa varje år. Till mässan hör hotellet Gothia Towers med ca 1 200 rum. N Arenakvarteret - Nuläge Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 11 Förutsättningar 1.8. Platsens historia Arenakvarterets historia tar sin början för över 100 år sedan och 1923 1960 har sedan dess varit en plats för idrott, sport och evenemang. 1915 *ʯVEXXLʯKXMHPMKLʟPPEWXEHIRWʟVWQMRRIMRMXMIVEHIQERʟV 1915 planering av en jubileumsutställning. 1923 .YFMPIYQWYXWXʞPPRMRKIRMRZMKHIWHIRQENEZOYRK+YWXEJ :(IRSQJEXXEHIWXSVEHIPEVEZ+ʯXIFSVKSGLIXXƽIVXEPEZ stadens mest välkända institutioner uppfördes till utställningen - Göteborgs konstmuseum, Göteborgs botaniska trädgård, Slottskogsvallen, Liseberg och Svenska Mässan. 1948 1948 avgjordes arkitekttävlingen om det som avsågs bli Göteborgs första badhus av internaitonell klass. Tävlingens segrare var Nils Olsson, som även mottog Sveriges hittills enda OS-medalj för arkitektur, vid OS i London 1948. Efter hans HʯHWPYXJʯVHIWEVFIXIXEZ+YWXEJ7EQYIPWWSRSGLWXSH :EPLEPPEFEHIXOPEVX 1923 Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 12 Förutsättningar 1.8. Platsens historia 1971 1971 2024 Scandinavium, som byggdes med visionen att bli Nordens största centrum för kultur, näringsliv och idrott, invigdes. Kapaciteten var 12 044 platser vid ishockeymatch. Poul Hultberg var arkitekt och den sadelformade takkonstruktionen i betong och stålvajrar var banbrytande. 1985-87 Tomten förtätades med en ny 50-metersbassäng till :EPLEPPEFEHIXIRR]MWLEPPWEQX&TPEXXERIRPSKMWXMO]XEJʯV Svenska Mässan. 1991 Ny entré till Scandinavium uppfördes. 2016 Scandinavium byggdes ut med ny restaurang och byggnadens orangea färg ersattes med en grå kulör. 1971 2024 Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 13 Förutsättningar 1.9. Platsen idag 1 2 Arenakvarteret idag präglas av stora utomhusytor med mycket plats JʯVXVEƼO&IF]KKIPWIRʞVPʟKSGLMRHVEKIRJVʟRVʯVIPWIWXVʟOIRTʟ gatan. Kvarteret upplevs som storskaligt och öde på kvällstid utanför evenemangstid. Öster om arenakvarteret löper ett grönt stråk längs Mölndalsån. Årummet är ett väl använt cykelstråk. 1 2 3 4 5 6 3 4 1. Från Burgårdsplatsen 2. Valhallagatan 3. Från Sven Rydells plats 4. Från Åstråket mot norr 5. Mot Valhallabadet 6. Från Åstråket mot söder 5 6 Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 14 Förutsättningar 1.10. Kulturmiljö (IFIƼRXPMKEF]KKREHIVREMOZEVXIVIXWʯHIVSQ:EPLEPPEKEXERLEV SCANDINAVIUM utpekats som särskilt kulturhistoriskt värdefulla. Anläggningarna - bad, Efter en över 20 år lång arenadebatt togs det första spadtaget för sporthallar och arena är framtagna som en helhet i det förslag som 7GERHMREZMYQ2MPW3PWWSRWXʞZPMRKWJʯVWPEKVIZMHIVEHIWJʯVEXX vann arkitekttävlingen för nytt bad- och idrottshus 1948. Arkitekten möta ishockeyns krav och för att sänka investeringskostnaden. Bland ZEV2MPW3PWWSRSGLJʯVWPEKIXQIHQSXXSƉVSRHIRƉSQJEXXEHI annat byttes den föreslagna glasfasaden till orange korrugerad plåt. badhus, sporthallar, inomhusarena och utomhusytor för rekreation. Taket som i tävlingsförslaget planerades utföras som ett välvt tak Juryn beskrev att förslaget ”uppvisar en väl balanserad gruppering av projekterades istället till ett så kallat hängtak som resulterade i den byggnadsmassorna med en markerad tyngdpunkt i stora tävlingshallen.” HYFFIPOVʯOXEJSVQIR*SVQIRZMPOIRMHEKʞVWMKRMƼOERXJʯV7GERHMREZMYQW 6MXRMRKEVREFIPʯREHIWʞZIRQIHIRFVSRWQIHEPNMEVOMXIOXYVZMH37M siluett. Hängtaket möjliggjordes med en innovativ och avancerad London 1948. konstruktionslösning som är den enda av sitt slag i Sverige, och i övriga ZʞVPHIRƼRRWIRHEWXIXXJʟXEPPMORERHIF]KKREHIV%VIRERLEVF]KKXW Kommunen tvekade dock inför den stora investeringen, som beräknades om och förändrats under årens lopp, den tidigare fristående byggnaden XMPPRʞWXERQMPNSRIVJʯVHIXVIERPʞKKRMRKEVREXMPPWEQQERW7EQXMHMKX har kringbyggts med bland annat logistiklösning och entré till Svenska var Göteborgs stad då, liksom nu, i behov att ett nytt centralbad och det Mässan. Likväl har en ny entré och restaurang tillkommit samt den FIWPYXEHIWHʞVJʯVEXX:EPLEPPEFEHIXWOYPPIYTTJʯVEWJʯVWXJʯVEXXYTTJʯVE orangea färgen bytts ut mot grå. arena och sporthallar i senare etapper. Därmed togs först spadtaget för Nils Wedels mosaikvägg, Valhallabadet :EPLEPPEFEHIX2MPW3PWWSRƼGOHSGOMRXIQʯNPMKLIXIREXXYTTPIZE Scandinavium speglar en tid då efterfrågan på underhållning ökade HIXXEHʟEVOMXIOXIREZPIH:EPLEPPE7TSVXLEPPEVMRZMKHIWSGL SGLHʟMHVSXXƼGOIREPPXWXʯVVIWSGMEPFIX]HIPWIPMOZʞPWSQIRXMHHʟ 7GERHMREZMYQJʯVWXFʟHEERPʞKKRMRKEVREJʞVHMKWXʞPPHIWQIH4SYP ingenjörskonsten gjorde stora framsteg. Den minner även om tider med ,YPXFIVKWSQEVOMXIOX7ʞVWOMPX:EPLEPPEFEHIXSGL7GERHMREZMYQFIHʯQW besitta stora kulturhistoriska värden. Anläggningarna speglar tillsammans ekonomisk tillväxt och en tid då Göteborg växte som stad. Scandinavium en tid då folkhälsa och idrott blev viktiga pusselbitar både i människornas är även en arena som är full av minnen och upplevelser för göteborgare sociala liv samt i vardagen. som svenskar och internationella besökare. Byggnaden har även ett stort värde som en representant för staden och som del i Göteborgs siluett och stadsbild med sin särskiljande takkonstruktion. VALHALLABADET :EPLEPPEFEHIXMRZMKHIWQIHIRQIXIVWFEWWʞRKSGLYXI]XSV OMGIVNINGEN OSQTPIXXIVEHIWFEHIXTʟYXWMHERQIHIRQIXIVWFEWWʞRKWSQ 3QOVMRKEVIREOZEVXIVIXʟXIVƼRRWSPMOEQMPNʯIVQIHOYPXYVLMWXSVMWOXZʞVHI F]KKHIWMR3VMKMREPF]KKREHIRQIHQIXIVWFEWWʞRKIRFIHʯQW -TPERTVSKVEQQIXWRSVVEHIPʟXIVƼRRW7XSVE/EXVMRIPYRHW0ERHIVMWSQ inneha de största kulturhistoriska värdena. är byggnadsminnesmärkt och ingår i riksintresset för kulturmiljövården. &]KKREHIVREFIHʯQWZEVEYTTJʯVHEYRHIVSGLXEPSGLʞVIXX Badet uppfördes enligt de demokratiska värderingar som präglade av Göteborgs bäst bevarade landerier. Särskilt karaktäristiskt för landeriet Detalj från mosaikvägg, Valhallabadet folkhemsrörelsen, bland annat var badet unikt då besökarna inte delades är grönskan omkring byggnaderna vilken kopplar an till Burgårdsparken. in i klasser. Badet byggdes även med förutsättningen att vara en plats att för ungänge på fritiden och inte bara en lokal för kroppshygien. Gårda, öster om programområdet, ingår i riksintresse för :EPLEPPEFEHIXFIHʯQWWSQIROYPXYVLMWXSVMWOXQ]GOIXZʞVHIJYPP kulturmiljövården. Stadsdelen präglas av en lägre, varierande anläggning ur både ett lokalt som ett nationellt perspektiv. Byggnaden byggnadsskala som härrör ur den tidiga fabriksstaden vilken växte är en välbevarad representant för det svenska folkhemmet och synliggör fram här i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. De tidigare efterkrigstidens samhällsvärderingar där umgänge, fritid och rekreation fabrikerna är placerade närmast ån då vattnet nyttjades för transport till värdesättes. Det är även en byggnad med särskilt omsorgsfullt utformade LEQRIR0ʞRKVIMRM+ʟVHEʟXIVƼRRWHIXMHMKEVIEVFIXEVFSWXʞHIVRESGL HIXEPNIVSGLWTIGMEPF]KKHEQʯFPIVIRSQWSVKWSQWʞPPERʟXIVƼRRWM landshövdingehus. byggnader för vardagsliv. :ʞWXIVSQTVSKVEQSQVʟHIXʟXIVƼRRW0SVIRWFIVKQIHIRJʯVPʞRKRMRKEZ Speciellt för badet är även att man hade ett etablerat samarbete mellan Göteborgs Stenstad som tillhör riksintresset för kulturmiljö. Stenstaden Utdrag ut Göteborgs stadsfullmäktige 1948, nr 278 arkitekt och konstnärer. Detta resulterat i konstnärlig utsmyckning som uppfördes från slutet av 1800-talet har en tät kvartersstruktur. Här genom hela byggnaden samt stora estetiska och upplevelsemässiga är uttrycket sammanhållet med liknande materialval, proportioner och värden. Särskilt värdefull är Nils Wedels mosaik som pryder två väggar i utformning. bassängrummet. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 15 Förutsättningar 1.11. Behovsbeskrivning Arbetet med förstudien utgår från den behovsbeskrivning med tillhörande bilagor som är framarbetad av Got Event. Behovsbeskrivningen baseras TʟƽIVEHIPEV&PERHERREXJVʟRIXXERXEPFVERWGLXVIRHIV HÅLLBARHET Kraven på ett hållbart tänkande i både byggande, drift och verksamhet är högaktuell. I framtiden kommer samhällskraven och kraven från arrangörer och besökare bli än högre. Den största hållbarhetsfrågan kommer av naturliga skäl vara klimatpåverkan. Detta påverkar FʟHIF]KKREXMSRYXJSVQRMRKSGLHVMJXWOIHIʃZIRNʞQPMOLIXWSGL tillgänglighetsaspekter kommer att få större betydelse. Arenans integrering med stadslivet är också en angelägen fråga. FLEXIBILITET OCH OMSTÄLLNING )ZIRIQERKIRʯOEVOVEZIRTʟƽI\MFMPMXIXSGLEPPXWREFFEVISQWXʞPPRMRKEV Olika typer och storlekar på evenemang ska kunna genomföras, i vissa fall parallellt. Konsert- och showproduktion blir större. Allt detta har koppling till ekonomi och publikupplevelser, men även behov från målgrupper som artister/utövare, sponsorer och media. Produktionslogistikens krav påverkar arenans utformning, men även externa funktioner och ytor. SÄKERHET OCH TRYGGHET Olika händelser i omvärlden (t.ex. attentat, pandemi, läktarvåld) ökar kraven på säkra och trygga evenemang. Krav på tillräckliga foajéytor för TYFPMOSGL]XXVI]XSVJʯVƽI\MFMPMXIX^SRIVMRKEZWXʟRHIXGʞVIXXI\IQTIP HELHETSUPPLEVELSE - KOMFORT - MAT- & DRYCK Evenemang konkurrerar om publik med tv-upplevelser, speciellt sportevenemang. Det kräver fokus på digital teknik som LED-system och skärmar, uppkopplingshastighet, ljudsystem etc. Behov av hög komfort, kvalitet och större ytor ökar. Mat- och dryckutbud måste ha hög kvalitet och variation inom alla prissegment. Köbildning för publik ska minimeras. Behovsbeskrivningen innehåller många delar, bland annat krav och önskade funktioner samt utformning avseende följande parametrar: • Publikkapacitet läktare • Publikkapacitet arenagolv • Nedskalning av arenarum • Fri höjd över arenagolvet • Upphängningslast • Logistik – inlast/utlast • Arenateknik och digitalisering • Arrangörsområde och lokaler • Premiumplatser och hospitality • Publika kiosker, barer och restauranger • Arenafunktioner icke evenemangsdagar • =XXVISQVʟHIVYRXEVIRER Eventaffischering genom åren. Bildkälla: Got Event Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 16 Förutsättningar Valhallagatan 1.12. Svenska mässans behov av expansion Ersätts ”MÄSSGOLVET”, Svenska Mässan grundades 1918 med syfte att främja näringslivets BEFINTLIG PLAN 1, +7.3 intressen. De driver idag mässor, möten, hotell, restauranger och spa i egen 7 regi. Svenska Mässan Gothia Towers ägs av Svenska Mässan Stiftelse, en 1. Hall E / Kongresshuset ekonomiskt fristående stiftelse med uppdrag att främja näringslivet. Allt Entré 8 2. Högmässan överskott från verksamheten återinvesteras in i mötesplatsen. Många olika evenemang arrangeras så som internationella mässor och kongresser, Entré 2 3. Hall D QMRHVIJʯVIXEKWQʯXIRSGLYXFMPHRMRKEV'ETIVWSRIVW]WWIPWʞXXWSGL Svenska Mässans egen bedömning är att verksamheten idag genererar 4. Hall C årliga besöksnäringseffekter på tre miljarder kronor till Göteborg. 5. Hall B 3 (IXƼRRWƽIVEI\IQTIPHʞV+SX)ZIRXSGL7ZIRWOE1ʞWWERWEQEVFIXEX 1 Åstråket 6. Hall A genom åren, det mest återkommande evenemanget är Gothenburg Horse Skånegatan Show där besökare rör sig sömlöst mellan hästtävlingar i Scandinavium 7. B-plattan och Eurohorse i Svenska Mässan. 8. Hotell Gothia Towers Svenska Mässan är en viktig aktör i kvarteret och deras behov pekas 2 4 5 6 särskilt ut i uppdraget från politiken: • Samverka med Svenska Mässan och få en optimal utformning av arenaanläggningen samt samverka med berörda idrottsaktörer samt ENTRÉER större och mindre kulturarrangörer rörande arena, annex och sporthallar. 8 Besökare • Hitta en gemensam logistiklösning med Svenska Mässan genom integration och planering av området som helhet, inklusive en fortsatt Huvudentré Hotell dialog kring Svenska Mässans potentiella expansionsyta. Gods Örgrytevägen Utökas 1 KONFERENSPLAN, BEFINTLIG PLAN 2, +12.3-13.3 3 4 1. Kongressfoajén 2 2. Kongresshall Gods 3. Hall H 4. Hall G 5. Expohallen Hall F 5 Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 17 Förutsättningar 1.13. Exempelarenor Inom arbetet med Förstudien har ett antal studiebesök av jämförbara anläggningar genomförts. Nedan listas exempel på de parametrar som har studerats med ambitionen att benchmarka i omvärlden. GENERELLT • Gestaltning (Landmärke och anpassning) Globen - Inlastning Royal Arena - Läktare O2 arena - Gradänglösningar Tele2 arena - Premium Litle Ceasars - Foajé och handel • Stadsintegrering (Levande bottenvåningar och stadsliv. Publika platser. Kvaliteter och persontäthet) SYNERGIER • Övrig verksamhet i området • 8]TEZIZIRIQERKSGLQʯNPMKLIXXMPPSQWXʞPPRMRKƽI\MFMPMXIX • FOH (Front of House / Publika delar) KOMMERSIELLT INNEHÅLL • Kopplingar och innehåll. • FOB (Food & Beverage / Mat & dryck) / Utbud och typ Nokia - Övriga utrymmen O2 - Kommunikation Chase Arena - Biljettsegmentering • Premium & segmentering • ”Hospitality” • +VEHʞRKOSRƼKYVEXMSRIV • Typer och utformning • Foajéytor • 8VETTSVLMWWEVSGLƽʯHIROSQQYRMOEXMSR • BOH (Back of House / Support och logistik) • Utvändiga ytor • 9TTWXʞPPRMRKSGLXVEƼO LOGISTIK • Inlastning, lager och service • Typ, placering och utformning • Tekniska system och konstruktion Nokia - Konsert Copper Box - Sport Madison Square Garden - Omställning • Säkerhet, övervakning och placering • Intern kommunikation • Anställda och sophantering • Delade funktioner • Omställning och storlek TRENDER • Hållbarhet • Flexibilitet och omställning Madison Sq. G - Försäljning • Säkerhet och trygghet • Helhetsupplevelse - komfort - mat & dryck Tottenham - Konstruktion Royal Arena - Flexibilitet Madison Square Garden - Utvändiga ytbehov Madison Square Garden - Omställning Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 18 2. Förslaget Här sammanfattas slutsatserna i de utredningar som gjorts avseende placering och dimensionering av projektets ingående delar. Dessutom redovisas hur dessa tillsammans bildar en helhet och vilka samband och synergier som uppstår på både stadsbyggnadsnivå och inom själva Arenakvarteret. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 19 Förslaget Ingående delar 2.1.1. Analys av tomt och arenafunktioner Uppdraget omfattar ett antal utrymmeskrävande funktioner på en begränsad yta. Läget i staden och målsättningen att försöka undvika avbrott för FIƼRXPMKEZIVOWEQLIXIVKIVVEQEVWSQWX]VHMWTSWMXMSRIREZXSQXIR3PMOE orientering av byggnader och deras innehåll har prövats och utvärderats under processens gång. Av de olika programfunktionerna är det ersättningsarenan för Scandinavium som särskiljer sig i jämförelse när det gäller ytbehov och styrande OVEZEZWIIRHIƽʯHIRSGLPSKMWXMO 1IPPERHIR]EERPʞKKRMRKEVRESGL7ZIRWOE1ʞWWERWFIƼRXPMKEPSOEPIVIXEFPIVEW en cantralt placerad servande ”ryggrad” genom kvarteret som bland annat hanterar in- och utlastning. Här kan även besökare röra sig neutralt mellan Skånegatan i väster och stråket längs Mölndalsån i öster. Arenans fotavtryck styrs i huvudsak av tre parametrar. Det handlar om placeringen på tomten, orientering i relation till omgivande funktioner samt fysiska mått i byggnadskroppen. Placeringen på tomten ges av det politiska inriktningsbeslut som syftar till att nuvarande Scandinavium ska kunna fortsätta Tomten definieras av Skånegatan i väster, I mötet med Svenska Mässan etableras Arenan placeras i kvarterets nordöstra att bedriva sin verksamhet tills ersättningsarenan står färdig. Orienteringen 1 2 3 Valhallagatan i norr och Sven Rydells gata ett stråk i öst-västlig riktning för hörn och nyttjar där omgivande gator styrs av önskade lägen för entréer, samnyttjande av funktioner med multiarenan längs Mölndalsån i öster. I söder ligger flöden av besökare och logistiken kring för in- och utrymning. Scenläget, Annexet och samordning av inlastning med Svenska Mässan. Svenska Mässan som närmaste granne. godshantering som behöver nå kvarterets däremot, vänder sig naturligt mot den Mitt i centrala Göteborg. olika delar neutralt. gemensamma logistikfunktionen i söder. Annexet kan byggas efter att Scandinavium demonterats och har samma behov som Arenan av entréläge mot norr och en delad inlastningsfunktion i söder. :EPLEPPEKEXERSQZERHPEWJVʟRIRFMPSVMIRXIVEHKEXEXMPPIRTPEXWWSQOERWXʯXXE SGLERTEWWEWXMPPOZEVXIVIXWIZIRIQERK%VIREXSVKIXQMXXTʟ:EPLEPPEKEXERFPMV huvudsaklig entré och adress till arenorna. 9XV]QQIXTʟEPPQʞRTPEXWQIPPEREVIRSVRESGLHIXR]E'IRXVEPFEHIXRSVV SQ:EPLEPPEKEXERʞVFIKVʞRWEXSGLHʞVJʯVOSQTPIXXIVEWHIX]XXVIEVIREXSVKIX QIHIXX-RVI%VIREXSVKJʯVEXXLERXIVEFIWʯOEVƽʯHIRZMHMRSGLYXV]QRMRK Inre Arenatorget utgör mellanrummet mellan Arenan och Annexet och är ett gemensamt multifunktionellt entrérum. Ovanpå Arenan och Inre Arenatorget planeras ett hotell. Tillsammans med övriga kommersiella ytor i gatuplan som bidrar med besökare till kvarteret även mellan evenemangen, tillför hotellet även en nattbefolkning i kvarteret. Svenska Mässans nya utställningsyta placeras logiskt i direkt anslutning XMPPFIƼRXPMKEIRXVʣZMH7OʟRIKEXERSGLVEQEWMRQIHIROVERWEZʯZVMK blandstadsbebyggelse i form av kontor eller bostäder. Blandstad & Svenska mässans expansion Annexets placering skapar goda Mellan Arenan och Annexet uppstår det Tomtens kompletteras i nordväst med 4 5 6 Ersättare till Lisebergshallen & träningsrink förutsättningar för för samverkan med Inre Arenatorget, ett vardagsrum i staden, ytor för Svenska Mässan och en krans av både Arenan och Svenska Mässan. som bjuder in besökarna till de olika byggnader med publika bottenvåningar Entré & hotell Huvudentrén vänder sig ut mot delarna av Arenakvarteret. - ett urbant möte med omgivande Logistik Valhallagatan i norr och scenläget stadsrum. orienteras söderut. Ny arena Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 20 Förslaget Ingående delar 2.1.1. Analys av tomt och arenafunktioner KAPACITET FLEXIBILITET Arenans utformning utgår till stora delar ifrån åskådarantalet. I och med Arenarummen, med utgångspunkt från spelplanen och läktaren är att båda arenorna kan skärma av ett övre etage skapas en möjlighet för OSRƼKYVIVFEVETʟQʟRKESPMOEWʞXX%VIRSVREOERERZʞRHEWZEVJʯVWMKIPPIV evenemangen att växa från en mindre publik hela vägen upp till fullsatt arena. XMPPWEQQERWZMPOIXWOETEVWXSVƽI\MFMPMXIX SAMVERKAN LASTER OCH TEKNIK Att samordna två arenor inom samma kvarter ger naturliga fördelar inom Arenornas stomme och takkonstruktion utformas för att bära tung hängande drift och personal men även ur ett publik- och upplevelseperspektiv. last. Stora digitala skärmar, uppkoppling och ljudsystem bidrar till att förstärka upplevelsen av evenemanget. SIKT LOGISTIK Arenornas geometri är optimerade för att ge bästa möjliga sikt och närhet Arenorna inom arenakvarteret delar logistik och backstageområden. XMPPIZIRIQERKIX7ONYXFEVEKVEHʞRKIVKIVƽI\MFMPMXIXJʯVSPMOEIZIRIQERK Flera möjliga inlastningspunkter och uppställningsplatser för fordon inom och storlekar på spelplan. kvarteret ger förutsättningar för korta omställningstider. KATEGORIER SERVICE Arenakvarteret och byggnaderna inom det har utformats för att ge Arenorna är utformade för att svara mot moderna krav på hög servicenivå för högkvalitativa upplevelser till alla olika besökskategorier. Hemma- och EPPETYFPMOOEXIKSVMIV(IXƼRRWWXSVEQʯNPMKLIXIVXMPPIXXZEVMIVERHIYXFYHEZQEX bortafans hålls naturligt separerade utan påverkan för övrig publik. och dryck. Traditionella kiosker blandas med barer och restauranger som kan hållas öppna före och efter evenemanget. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 21 Förslaget Ingående delar 2.1.1. Analys av tomt och arenafunktioner SAMVERKANDE FUNKTIONER + LEVANDE GATURUM = + EN OPTIMERAD HELHET ARENAPARK PÅ TAKET Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 22 Förslaget Ingående delar 2.1.2. Higabs delprojekt Arenan Annexet Ryggraden Multiarena med 16 000 sittplatser för konserter, ishockey, Mindre multiarena med 3 500 sittplatser för handboll, Kopplar ihop arenorna med Svenska Mässan och skapar Gothenburg Horse Show och andra evenemang. Ersätter konserter och andra evenemang. Ersätter tidigare ett publikt stråk från Skånegatan till Årummet. Innehåller dagens Scandinavium. Lisebergshallen. logistik-, försörjnings- och utrymningslösningar som servar hela kvarteret. Inre arenatorget Hotellet Träningsrinken Publik huvudentré till båda arenorna samt till kvarteret i sin Hotell med 250 rum ovanpå Arenan och det Inre arenatorget. Träningsrink under Annexet för olika behov. Bland annat helhet. Förbinder Valhallagatan med Svenska Mässan. Delar entréer och infrastruktur med Arenan och Annexet. uppvärmning inför ishockeymatcher och hästhoppning. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 23 Förslaget Ingående delar 2.1.3. Arenan Inledning I arbetet med förstudien har vi eftersträvat att säkerställa att antaganden och förslag kan utgöra grund för fortsatt arbete och en slutleverans i absolut världsklass. STYRANDE PARAMETRAR • Orientering av arenan som säkerställer god integration med den omgivande staden och dess målpunkter • Utformning av läktarskålen så att god publikupplevelse säkerställs i hela arenarummet • 1ʯNPMKKʯVERHIXEZƽI\MFMPMXIXSGLZEVMEXMSRMYXFYHIXEZWIVZMGIJʯV ERZʞRHRMRKʟVIXVYRX • Säkerställande av kapacitetsstark och funktionell logistik för in- och utlastning ENTRÉER (IERKVʞRWERHIWXEHWVYQQIRMRSVVSGLʯWXIV:EPLEPPEKEXERSGL7ZIR 6]HIPPWKEXEPʞRKW1ʯPRHEPWʟRʞVIRJʯVYXWʞXXRMRKJʯVMRSGLYXV]QRMRK- gatuplanet samsas entrélägen med kommersiella utåtriktade lokaler. Inre arenatorget i väster, mellan Arenan och Annexet, erbjuder entré till Arenan JVʟR]XXIVPMKEVIIRWMHE:ME6]KKVEHIRMWʯHIVOER%VIRERRʟWʞZIRZME Skånegatan. INLASTNING För att skapa en rationell och yteffektiv godslogistik samordnas inlastning med Svenska Mässan. I mötet mellan Arenan och Svenska Mässans utställningsytor etableras en gemensamt logistikyta med plats för in- och utlastning samt rangering på plats. In- och utfart möjliggörs i tre av fyra QʯNPMKEZʞHIVWXVIGOWʯHIVYXQSXʔVKV]XIZʞKIRRSVVYXQSX:EPLEPPEKEXER WEQXʯWXIVYXQSX7ZIR6]HIPPWKEXE SCENLÄGE Årummet Scenläget styrs dels av läget för inlastningen men också av att scenen bör placeras mitt emot huvudentrén för publiken. För att maximera antalet åskådare vid konsert är ett scenläge på ena kortsidan att föredra. Scenläge Koppling ryggrad Valhallagatan Koppling Svenska Mässan Koppling Annexet Entréer Stadsrum Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 24 Förslaget Ingående delar Orientering på tomten 2.1.3. Arenan -45 GRADER ÖST-VÄST 90 GRADER ÖST-VÄST 45 GRADER ÖST-VÄST 0 GRADER NORD-SYDLIG ORIENTERING OCH UTFORMNING AV LÄKTARSKÅLEN Figurerna sammanfattar för- och nackdelar med ett urval av de 3 2 WXYHIVEHIEVIREOSRƼKYVEXMSRIVRE7X]VERHITEVEQIXVEVʞVOSTTPMRKXMPP 2 3 2 3 omkringliggande anläggningar, kopplingar till möjliga entrélägen samt placering av inlastning och scen. Slutsatsen är att den mest fördelaktiga lösningen är den med spelplan i nord-sydlig riktning med huvudsaklig 4 2 1 3 publikentré i norr och scenläge samt inlastning i söder. Läktarskålen är uppdelad i tre olika gradänger för att maximera närheten mellan åskådare och spelplan. 1 1 4 4 1 4 NYCKELFAKTORER Norr Norr Norr Norr • Entréer FÖRDELAR FÖRDELAR FÖRDELAR FÖRDELAR • Inlastning • Inlast (4) kombineras med Sv. M. • )RXVʣIV  FVEPʞKIQSX • )RXVʣIV  FVEPʞKIQSX • )RXVʣIV  FVEPʞKIQSX%RRI\ • Storlek på tomten • &VEIRXVʣIV  QSX:EPLEPPEKEXER :EPLEPPEKEXERSGLʟVYQQIX :EPLEPPEKEXERSGLʟVYQQIX :EPLEPPEKEXERSGLʟVYQQIX • Åskådarbortfall vid konsert • Inlastning (4) OK • Inlastning (4) OK NACKDELAR NACKDELAR NACKDELAR VALD VARIANT. ORIENTERING • Inlast (4) svår kombinera med Annex • Inlastning (4) sämre läge • Sämre koppling mot Annex, • Entré långsida (1) sämre läge • Entré långsida (1) dåligt läge gemensamma ytor 1. Entré långsida 2. Entré kortsida  )RXVʣPʟRKWMHE Läktarskålens utformning 4. Inlastning ”SYMETRISK” FORM ”HÄSTSKO” FORM ”HYBRID” FORM ”ASYMETRISK” FORM %RXEKIXEXX%RRI\SGLEVIREOSTTPEWWEQQERMʔ:VMOXRMRK 6 6 UTFORMNING 1. Tomtens begränsning 3 2 1 1 3 2 1 3 2 1 2. Plan, Ishockey 3 2  4PER,ʞWXWLS[ 4 4 4 4. Scenläge 7 5 4 7 5 7 5 5. Inlastning  7XSVPIOʯZIVXSQXKVʞRW Norr 5 Norr Norr Norr  ʄWOʟHEVFSVXJEPPZMHOSRWIVX FÖRDELAR FÖRDELAR FÖRDELAR FÖRDELAR Antagen lösning i N/S riktning med inlastning mot mässan i söder. • Homogent arenarum, bra för sport • Inget åskådarplatsbortfall vid konsert. • Mindre åskådarbortfall vid konsert. • Mindre åskådarbortfall vid MWLSGOI]  +SXLIRFYVK,SVWI • Delvis mindre komplicerad byggnad. • Delvis homogent arenarum, bättre konsert. Show). • 7XSVPIO3/  för sport. • Homogent arenarum, bra för • Delvis mindre komplicerad byggnad. sport. • Scenläge (4) kopplar till inlast (5) NACKDELAR NACKDELAR VALD VARIANT. NACKDELAR • Asymmetrisk arena, sämre för sport. • 7XSVPIO  SGLʟWOʟHEVFSVXJEPPZMH • 7XSVPIO  ʯZIVXSQXKVʞRW  SGL OSRWIVX   ʟWOʟHEVFSVXJEPPZMHOSRWIVX   • Mer komplicerad byggnad. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 25 Förslaget Ingående delar 2.1.3. Arenan Användning LÄKTARE Läktargradängernas sektioner och utbredning styrs av kraven på siktkvalitet, HIXWSQOEPPEWJʯV'ZʞVHI3PMOEIZIRIQERKLEVSPMOEOVEZTʟZEHQER ska se och vilken närhet till spelplan respektive scenläge som efterfrågas. Läktaren är optimerad för tre huvudscenarier, nämligen konsert, ishockey och hästhoppning. Andra parametrar som styr är in- och utrymningskapacitet, närhet till toaletter och publikfoajéer. FLEXIBILITET 0ʯWRMRKIRQIHXVIPʞOXEVWIOXMSRIVʯOEVSGOWʟƽI\MFMPMXIXIRMERZʞRHRMRKIR :MHIZIRIQERKHʞVMRXILIPETYFPMOOETEGMXIXIRYXR]XXNEWOERIRIPPIVXZʟEZ sektioner skärmas av så att publikupplevelsen fortsatt upplevs som tät och intensiv. Delar av läktarna ska också vid behov kunna ställas om från sittplats till ståplats. LOKALISERING :EVNIPʞOXEVWIOXMSRLEVIRFEOSQPMKKERHITYFPMOJSENʣHʞVOETEGMXIXIREZ toaletter och försäljningsställen står i relation till publikantalet. Detsamma gäller för konsertpublik på spelplanen. I ishockey-scenariet ställs särskilda krav på närhet mellan omklädningsrum och spelarbås samt förutbestämda läktarsektioner för borta- respektive hemmapublik. Bortapubliken ska också kunna förses med en avskild foajé. SPELPLAN Spelplanens storlek är anpassad till de tre huvudscenarierna för användning, nämligen konsert, ishockey och hästhoppning. De nedre läktarsektionerna utgörs av teleskopläktare som kan ge plats åt evenemang som kräver WXʯVVIEVIREKSPZ:MWWEEZXIPIWOSTPʞOXEVREWOEʞZIRZEVEƽ]XXFEVEJʯVEXX Illustration - Läktarskål möjliggöra öppningar in och ut från golvet till inlastning och publikfoajé. Förutom scenlägets placering vid konsert och dess direkta koppling till in- och utlastning anpassas spelplanen och dess golv till olika evenemangsscenarion. Konsert Ishockey Ishockey, mindre Gothenburg Horse Show planmått: 60 x 37 m planmått: 60 x 30 m planmått: 60 x 30 m planmått: 73 x 43 m (exklusive scen) Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 26 Förslaget Ingående delar 2.1.3. Arenan Nyckeltal ÅSKÅDARE, ISHOCKEY • 'E 7,0JYPPWEXXEVIRE • 'E 7,0IRHEWXRIHVISGLQIPPERKVEHʞRK • Ståplats hemmafans, ca 1 000 - 2 000 (omvandlade sittplatser) • Ståplats bortafans, ca 250 (omvandlade sittplatser) ÅSKÅDARE, KONSERT • Parkett- och läktarplatser ca 18 000 ZEVEZTʟTEVOIXXWGIRPʞKIOSVXWMHE  ÅSKÅDARE, HORSE SHOW Högpunkt gradäng Läktarskål ;ŵĂdžϮϬƌĂĚĞƌ͕ǀĂƌŝĞƌĂƌͿ • 0ʞOXEVTPEXWIVGE (varierar beroende på detaljutformning och manegens storlek) Övre gradäng FÖRDELNING LÄKTARPLATSER Mellangradäng (premium) • Nedre gradäng, 21 rader, ca 8 000 Fast nedre gradäng ǀƐŬćƌŵŶŝŶŐƐďĂƌŐƌĂĚćŶŐ :EVEZƽ]XXFEVEPʞOXEVWIKQIRXGETPEXWIV VEHIV Skjutbara gradänger +IRIVIPPTYFPMOVIWXEYVERKOMSWOIVSGL;' • 1IPPERKVEHʞRKVEHIVGE Publik Lågpunkt gradäng PǀƌĞŐƌĂĚćŶŐ WC och Kiosk 4VIQMYQTYFPMOVIWXEYVERKPSYRKIVPSKIVFEVIVSGL;' ;ϲƌĂĚĞƌͿ ϲͲϮϬƌĂĚĞƌ Plan 3 +18.5m Generell publik • ʔZVIKVEHʞRKVEHIVGE EW]QQIXVMWOSGLEZWOʞVQRMRKWFEV +IRIVIPPTYFPMOOMSWOIVSGL;' • Pressplatser och kameraplattformar ca 100+100 Rullstol ĞĮŶƚůŝŐĂ^ĐĂŶĚŝŶĂǀŝƵŵ • 6YPPWXSPQE\GE JʯPNIWPEKEVI Loge/ lounge/ bar Plan 2 +13.3m C-VÄRDE (ISHOCKEY) Publik till planen Publik Premium publik Mellangradäng • 2IHVIKVEHʞRKQQGE{ Publik till skjutbar gradäng 6 rader • 1IPPERKVEHʞRKQQGE{ Publik till fast nedre gradäng • ʔZVIKVEHʞRKQQGE{ Rullstol +VEHʞRKPYXRMRKʯZIVWXMKIVINQE\{ Premiumpublik WC, Kiosk alt. Restaurang Publik till övre gradäng Publik Plan 1 +8.0m EĞĚƌĞŐƌĂĚćŶŐ;ĨĂƐƚĂͿ Generell publik SITTPLATSER MÅTT 9 rader • Nedre och övre gradäng - Djup 840mm, bredd 500-550mm • 1IPPERKVEHʞRK TVIQMYQ (NYTQQFVIHHQQ Publik Rullstol EĞĚƌĞŐƌĂĚćŶŐ;ƐŬũƵƚďĂƌĂͿ FRI HÖJD 12 rader • 25m (höj- och sänkbar storbildskärm) Plan 0 ca.+3.2m ,ƂũĚǀĂƌŝĞƌĂƌ WC och Kiosk FOP +1.10m Plan 0 +1.10m Publikentreé mot Valhallagatan “Field of Play” FOP WƵďůŝŬƟůůƉůĂŶĞŶ͞&KW͟ Spelplan &ůLJƩͲŽĐŚƐŬũƵƚďĂƌĂŐƌĂĚćŶŐĞƌ Fast gradäng BOH/ FOH “Back of House/ Front of House” Principsektion läktare Scenläge, kortsida Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 27 Förslaget Ingående delar 2.1.3. Arenan Plan 0 Arenans plan 0 ligger nedsänkt i förhållande till omgivande gatumark. Foajé Dels för att minska det vertikala avståndet mellan gatans nivå och den Kommersiellt Kommersiellt nedre publikfoajén på plan 1 och dels för att kunna utnyttja Svenska 1ʞWWERWFIƼRXPMKEMRPEWXRMRKJʯVKSHWXVERWTSVXIV4ʟHIXLʞVTPERIX P  ligger spelplanen och de servande funktioner som har behov av närhet till spelplanen på samma våningsplan. P Kommers. Organisationen på planet utgår ifrån spelplanen med ett föreslaget Omkläd Personal  scenläge i söder och publikfoajé i norr.  Spelplanens storlek och antal öppningar i läktaren kan variera beroende  på evenemang, men gemensamt för alla evenemang är att spelplanen Omkläd Spelplan Förråd FILʯZIVOSTTPEWXMPPHISQOVMRKPMKKERHIPSOEPIVRE6YRXWTIPTPERIRPʯTIV  Kommers. P  därför en korridorsyta i samma nivå som spelplanen. Användandet av denna korridor varierar även den beroende på evenemang. Ibland används Scenläge den endast för servande funktioner, men den kan även används som entré- och utrymningsväg för publik. Förråd Kök Då planet ligger lägre än omgivande mark redovisas trappor inom foajéytan för publik samt ramper för att kunna utrymma från spelplanen. Inlast Söder om spelplanen och bakom scenläget ligger Arenans inlastning,    storkök, lokaler för avfallshantering m m. Storköket är placerat mot  Årummets fasad för att möjliggöra dagsljus till denna permanenta   arbetsplats.   :ʞWXIVSQWTIPTPERIRQSX%RRI\IXPMKKIVWTSVXPSOEPIVSQOPʞHRMRKWVYQ för spelare och domare samt ytor för artister och crew. Placeringen är LASTKAJ KLM KLD vald för att det enkelt ska gå att samnyttja lokaler med annexet, t ex så att Plan 0 hockeylaget har nära till träningsisen för uppvärmning eller att annexets omklädningsrum kan komplettera Arenans vid stora evenemang. Arenans omklädningsrum är uppdelade i fyra stora och sex mindre. De stora rymmer ett helt hockeylag och kan dessutom knytas ihop två-och- två och användas tillsammans vid behov av ännu större samlade lokaler. De mindre omklädningsrummen används av domare, skottare, maskot Hotell osv. Blandstad Öster om spelplanen ligger förrådsytor samt multifunktionella ytor som kan användas kommersiellt och för media/press vid stora evenemang. +23.2 Annex Inre +18.5 Sv. Mässans expansion arenatorg +13.3 -RSVVQSX:EPLEPPEKEXERWEQWEWOSQQIVWMIPPE]XSVQIHIRXVʣ]XSV +8.0 för publik på spelplanen. Dessa entréytor kan dubbelutnyttjas för tex. Plan 0 +1.1/3.2 Träningshall hemmapublik vid hockeymatcher. Skånegatan Årummet Entréer Längdsektion mot norr Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 28 Förslaget Ingående delar 2.1.3. Arenan Plan 1 Detta plan är foajéplanet för den nedre gradängen. Foajé Kommers. Kommersiellt Åskådare gör entré huvudsakligen från Inre arenatorget i väster eller de stora huvudtrapphusen i öster. Eftersom trapphusen är saxtrappor med två trapplopp inom samma fotavtryck kan den ena trappan användas för IRXVʣXMPPHIXXETPERSGLHIRERHVEJʯVIRXVʣXMPPTPER  Restaurang :MHIRXVʣRQSX-RVIEVIREXSVKIXPMKKIVEVIRERWWIVZMGIGIRXIVQIH  biljettförsäljning, åskådarservice och första hjälpen för åskådare. Foajén går runt hela arenan men kan behöva avgränsas i olika sektioner beroende på evenemang. Detta bör även samordnas med lägen för brandavskiljning. Mellan arenarummet och foajén ligger en ring av försäljningsställen och toaletter jämnt fördelade. Planet ligger i samma nivå som läktarens översta rad vilket möjliggör tillgängliga rullstolsplatser runt hela läktaren. Kök Kök Utanför foajén, mot fasaden, ligger kompletterande funktioner i form av kök med tillhörande kioskförråd samt möjliga kommersiella lokaler. De kommersiella lokalerna kan utgöras av ytterligare barer, restauranger och försäljningsställen med koppling till foajén, men de kan även vara  åtkomliga från en entré på gatuplan. I öster redovisas en möjlig restaurang med vy in i arenarummet. En Pentry DM K S1 kaffeautomat Skrivbord restaurang i detta läge kan nås direkt från premiumtrapphuset och kan D10KH Hyllor y Arbetsbänk Arbetsbord Arbetsbord Arbetsbord Arbetsbord TR2 örvaringsskåp Inspektionslucka EL (Under g y olvytskikt) hålla öppet på icke-evenemangsdagar. Den kan användas av vanlig publik GOLVKANAL Pentry kaffea tomat TR3 Mobil serveringsbänk |MG  P eller som del av premiumkonceptet, då en del av det övre premiumplanets Plan 1 platser blockeras av scenen vid konsert. Hotell Blandstad +23.2 Annex Inre +18.5 Sv. Mässans expansion arenatorg +13.3 Plan 1 +8.0 +1.1/3.2 Träningshall Skånegatan Årummet Entréer Längdsektion mot norr Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 29 Förslaget Ingående delar 2.1.3. Arenan Plan 2 Bar Detta plan utgör foajéplan för mittgradängen, det så kallade premiumplanet. Detta plan kan delas in på många olika sätt baserat på Kommersiellt Kommersiellt ZMPOIRTVIQMYQWXVEXIKMQERZʞPNIVEXXWEXWETʟ-ʯWXIVSGLZʞWXIVƼRRW de största ytorna med möjlighet till stora lounger och restauranger. I norr och söder är arenan lite mer kompakt och där passar djupet på lokalerna bättre för t ex. mer traditionella loger. P Foajé Åskådare gör entré huvudsakligen från Inre arenatorget i väster eller det   separata premiumtrapphuset i öster. Man kan även göra entré direkt från det publika stråket i ryggraden som ligger på samma nivå. Detta förbinder även arenan med Focushuset via bron över Mölndalsån. Lounge Restaurang Mot sydost redovisas ett lokalt mindre uppvärmningskök med hissförbindelse till storköket på plan 0. I nordväst redovisas en kontrollhytt med insyn direkt till arenarummet. Lokalerna föreslås förbindas med en korridor i fasad med möjlighet till dagsljus och utblick. (IOSQQIVWMIPPEPSOEPIVREMLʯVRIRQSX:EPLEPPEKEXERJʯPNIVWEQQE Kök mönster som på plan 1 och indikerar möjliga lägen för ytterligare försäljning, barer och restauranger. De kan även kopplas vertikalt till Bar lokalerna på plan 1. Om ytan används för att expandera premiumlokalerna kan foajén ledas runt lokalerna på ett annat sätt än vad som visas.  Då Arenans premiumstrategi kan komma att ändras över arenans livstid ʞVHIXZMOXMKXEXXFIZEOEQʯNPMKLIXIRXMPPƽI\MFMPMXIXʯZIVXMHTʟHIXXETPER Ett resultat av detta är att man i lokalerna närmast arenan bör utföra väggar som lättväggar samt undvika ledningsdragning. 13 S6 71.4 2510 Plan 2 Hotell Blandstad +23.2 Annex Inre +18.5 Sv. Mässans expansion arenatorg Plan 2 +13.3 +8.0 +1.1/3.2 Träningshall Skånegatan Årummet Entréer Längdsektion mot norr Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 30 Förslaget Ingående delar 2.1.3. Arenan Kommers. Teknik Plan 3 Detta plan är foajéplanet för den övre gradängen. Mellan arenarummet och foajén ligger en ring av försäljningsställen och toaletter jämnt fördelade. Foajén har stor möjlighet till dagsljus och utblick. Från våningsplanet rör man sig igenom öppningar i läktaren, så kallade  ZSQMXSVMIVYXTʟPʞOXEVIR0ʞOXEVIRWEW]QQIXVMWOEJSVQQIHƽIV rader i öster och väster och fallande antal mot norr och söder ger olika anslutande nivåer för läktaren. Detta möjliggör rullstolsplatser i norr och  söder. Åskådare gör entré huvudsakligen från Inre arenatorget i väster eller de stora huvudtrapphusen i öster. Utrymning sker via alla tillgängliga trappor ned till markplan. Koppling mot svenska mässans övre publika foajé är möjlig i detta plan PMOWSQOSTTPMRKʯZIV-RVIEVIREXSVKIXXMPP%RRI\IX:MHQMRHVIIZIRIQERK kan den här foajén med tillhörande läktargradäng stängas av från övriga arenan med draperier. Likt foajén på plan 1 kantas foajén av möjliga kommersiella lokaler med Plan 3 Plan 4 liknande innehåll. Plan 4   Detta plan är primärt Arenans teknikvåning. Behovet av yta behöver preciseras senare i processen men idén om en generell teknikvåning är Gröna tak att distribution av media underlättas av en kontinuerlig yta med access till samtliga vertikala schakt och generöst med fasadytor för till- och frånluft.   Plan 5 Den västra delen av det här våningsplanet utgör kompletterande konferens- och möteslokaler för hotellet. I det nordöstra hörnet föreslås   en kommersiell yta med förbindelse direkt från gatunivån via hiss och XVETTLYW-HIXW]HʯWXVELʯVRIXƼRRWIR]XEJʯVZIVOWEQLIXIRWIKIX Solceller FILSZ:ʟRMRKWTPERIXʞVMRHVEKIXJVʟRJEWEHPMZWSQIRERTEWWRMRKXMPP Årummets lägre bebyggelseskala. Takplan Taket är dimensionerat för att kunna härbärgera ekologisk mångfald anpassat till takkonstruktionernas respektive spännvidder. Undantaget är taket över arenaskålen som förbereds för installation av solpaneler. Plan 5 Takplan Entréer Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 31 Förslaget Ingående delar 2.1.3. Arenan Sektioner Arenans golvnivåer och våningshöjder styrs av läktargradängernas utbredning men är också anpassade för att ansluta mot relevanta KSPZRMZʟIVM%RRI\IXSGLFIƼRXPMKEKSPZLʯNHIVM7ZIRWOE1ʞWWERW anläggning. På plan 0 är funktionerna för in- och utlastning samordnade mellan samtliga funktioner och på plan 2 kan man som besökare röra sig utan nivåskillnader genom hela kvarteret. +29.3 1. Inlastning +23.2 5. 5. +23.2 2. Foajé nedre gradäng +18.5 4. 4. +18.5 *SENʣQIPPERKVEHʞRKTVIQMYQ 4. Foajé övre gradäng +13.3 +13.3 3. 3. 5. Teknik ,IQQEJERWWXʟTPEXWOSRWIVX +8.0 2. 2. +8.0 %VVERKʯVW]XSV 8. +1.1 / 3.2 8. Bortafans +0.0-1.0 1. 7. 9. Kommersiella ytor Inre arenatorget / Hotell Årummet Sektion mot norr +23.2 5. 5. +23.2 +18.5 4. 4. +18.5 +13.3 3. 3. +13.3 +7.3 2. 2. +8.0 6. +1.1 / 3.2 +1.1 1. Ryggraden Valhallagatan Entréer Längdsektion mot öster Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 32 Visualisering: Interiör, arena - Konsert Ej med i granskningshandling sept. -24 Konsert med scen på kortsidan Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 33 Ishockeymatch Ishockeymatch Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 34 Förslaget Ingående delar 2.1.4. Annexet Inledning Annexet är inte bara en mindre multiarena. Precis som namnet antyder är den också tänkt att kunna användas tillsammans med Arenan vid större evenemang. STYRANDE PARAMETRAR • Orientering som säkerställer god integration med den omgivande staden och dess målpunkter • Utformning av läktarskålen så att god publikupplevelse säkerställs i hela arenarummet • 4YFPMOOETEGMXIXYTTXMPPWMXXERHITʟPʞOXEVRESGLYTTXMPP vid konsert när även spelplanen är tillgänglig för publik • 1ʯNPMKKʯVERHIXEZƽI\MFMPMXIXSGLZEVMEXMSRRʞVHIXOSQQIVXMPPSPMOE användning • Säkerställande av kapacitetsstark och funktionell logistik för in- och utlastning ENTRÉER )RXVʣXSVKIXTʟ:EPLEPPEKEXERʞVHIXTVMQʞVEIRXVʣPʞKIX%RRI\IXLEV angränsande gator och fasad endast mot norr, men det Inre arenatorget SGL6]KKVEHIRWTYFPMOEWXVʟOKʯVEXXFIWʯOEVIOERRʞVQEWMKF]KKREHIR från alla fyra hörn. I gatuplan samsas entrén med kommersiella lokaler. INLASTNING Eftersom Arenans och mässans delade logistik redan är en förutsättning utgör dessa en naturlig lösning även för Annexet. Den delade lastgården förlängs västerut och Annexets spelplan läggs på samma golvnivå som mässans inlastning och utställningsytor. För att öka kapaciteten vid samtida evenemang kompletteras lastbilsrampen upp till Annexets scen med stora transporthissar. SCENLÄGE Det ideala scenläget är vid spelplanens kortsida med bäst koppling till inlastningen. På motsatt sida av spelplanen placeras publikens entré mot Arenatorget. Scenläge Koppling ryggrad Koppling Svenska Mässan Skånegatan Entréer Valhallagatan Koppling arenan Stadsrum Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 35 Förslaget Ingående delar 2.1.4. Annexet LÄKTARE Den nedre delen av läktargradängen är utformad med teleskopfunktion på alla fyra sidor för att möjliggöra olika typer av evenemang, alltifrån idrott med publik till sittande bankett. FLEXIBILITET Den övre läktargradängen möjliggör hög publikkapacitet vid till exempel konserter men ska kunna skärmas av vid evenemang med mindre behov av sittplatser. LOKALISERING Publikfoajéer med kiosker och toaletter är lokaliserade både vid huvudentrén på spelplanens nivå och i direkt anslutning till huvudläktaren ett plan upp. Omklädningsrum för aktiva och artister är placerade en våning ner på plan 0. DELADE LOKALER -FʟHI%RRI\IXSGL%VIRERƼRRWKIQIRWEQQEJYROXMSRIVWSQʞVXʞROXE att samnyttjas mellan arenorna. Samtidigt bygger lösningen på att arenorna i allt väsentligt ska kunna fungera helt oberoende av varandra. Visualisering - Läktarskål Handboll Konsert Gymnastik ”Center stage” planmått: 40 x 20 m planmått: 50 x 31 m planmått: 65 x 41 m planmått: 65 x 28 m Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 36 Förslaget Ingående delar 2.1.4. Annexet Nyckeltal ÅSKÅDARE, SPORT • 0ʞOXEVWMXXTPEXWIVGE ,ERHFSPPJYPPWEXXEVIRE • Läktarsittplatser ca. 2 500 (Nedskalad, endast nedre gradäng) ÅSKÅDARE, KONSERT • Parkett- och läktarplatser ca. 5 000 (varav max. 2 000 på plan, scenläge kortsida) ÅSKÅDARE, HORSE SHOW • Läktarplatser ca. 2 000 (begränsad manege) Läktarskål FÖRDELNING LÄKTARPLATSER • Nedre gradäng, 11 rader, ca. 2 500 (asymmetrisk) Övre gradäng :EVEZƽ]XXFEVEPʞOXEVWIKQIRXGE VEHIV Fast nedre gradäng ǀƐŬćƌŵŶŝŶŐƐďĂƌŐƌĂĚćŶŐ tͬ<ŝŽƐŬͬZĞƐƚĂƵƌĂŶŐ +IRIVIPPTYFPMOOMSWOIVSGL;' Skjutbara gradänger Publik ŵŽƚsĂůůŚĂůůĂŐĂƚĂŶ • Övre gradäng, 4 rader, ca. 1 000 (asymmetrisk) PǀƌĞŐƌĂĚćŶŐ͕ Plan 3 +18.5m ϰƌĂĚĞƌ Generell/ premium publik +IRIVIPPTYFPMOSGLTVIQMYQVIWXEYVERKOMSWOIVSGL;' (avskärmningsbar vid mindre evenemang) • 4VIWWTPEXWIVSGLOEQIVETPEXXJSVQEVGE ZƵůůƐƚŽů • 6YPPWXSPQE\GE JʯPNIWPEKEVIJʯVHIPEXTʟFʟHEKVEHʞRKIV C-VÄRDE (SPORT) • 2IHVIKVEHʞRKQQGE{ Publik EĞĚƌĞŐƌĂĚćŶŐ • ʔZVIKVEHʞRKQQGE{ ;ĨĂƐƚĂͿϯͲϰƌĂĚĞƌ dƌĂƉƉŽƌƟůů ƉůĂŶϯ Plan 2 +13.3m +VEHʞRKPYXRMRKʯZIVWXMKIVINQE\{ Publik till planen tͬ<ŝŽƐŬ Generell publik Publik till skjutbar gradäng SITTPLATSER Publik Publik till fast nedre gradäng EĞĚƌĞŐƌĂĚćŶŐ • 2IHVISGLʯZVIKVEHʞRK(NYTQQFVIHHQQ ;ƐŬũƵƚďĂƌĂͿϴƌĂĚĞƌ ZƵůůƐƚŽů Publik till övre gradäng FRI HÖJD • 15m (höj- och sänkbar storbildskärm) tͬ<ŝŽƐŬŵŽƚsĂůůŚĂůůĂŐĂƚĂŶ FOP +7.3m Plan 1 +7.3m &ƌĚ͘ŽĐŚƂǀƌŝŐĂLJƚŽƌĂŶŶĂƌƐ “Field of Play” WƵďůŝŬƟůůƉůĂŶĞŶ͞&KW͟ 'ĞŶĞƌĞůůƉƵďůŝŬƟůůƐƉĞůƉůĂŶ͞&KW͟ ^ƉĞůƉůĂŶ &ůLJƩͲŽĐŚƐŬũƵƚďĂƌĂŐƌĂĚćŶŐĞƌ &ĂƐƚŐƌĂĚćŶŐ BOH/ FOH ͞ĂĐŬŽĨ,ŽƵƐĞͬ&ƌŽŶƚŽĨ,ŽƵƐĞ͟ ^ĐĞŶůćŐĞ͕ŬŽƌƚƐŝĚĂ Principsektion läktare Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 37 Förslaget Ingående delar 2.1.4. Annexet Plan 0 Detta plan ligger lägre än omgivande mark för att skapa användbar rumshöjd för olika användning av Träningsrinken (se kommande avsnitt). Som exempel kan nämnas träning och uppvärmning av ishockeyspelare Foajé och uppridning för hästar. En korridor förbinder entrén i norr, en halv Kommersiellt P  trappa upp, med omklädningsrum och inlastningen i söder. Två stycken tvärgående korridorer förbinder Annexet och Träningsrinken med Arenan. P Omklädningsrummen på detta plan används även av utövare på Annexets spelplan vilken man når via ett centralt beläget trapphus.   -RSVVƼRRWRʟKVEQMRHVIPSOEPIVJʯVIZIRXYIPPTYFPMOXMPP8VʞRMRKWVMROIR -WʯHIVQSXMRPEWXRMRKIRʟXIVƼRRWXZʟPEWXLMWWEVQIHOETEGMXIXEXX  möjliggöra inlastning till scengolvet på plan 1 från inlastning på plan 0. Då detta plan ligger lägre än gatunivån i norr redovisas trappor mot norr för  P  säker utrymning från spelplanen.         KLM KLD LASTKAJ Plan 0 Gothia towers Blandstad +23.2 +17.3 Ryggraden +13.3 Svenska Mässan +7.3 Träningsrinken Plan 0 +0.0 Örgrytevägen Valhallagatan Entréer Längdsektion mot väster Plan 0 +1.1/3.2 Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 38 Förslaget Ingående delar 2.1.4. Annexet Plan 1 På detta plan ligger Annexets spelplan. Det ligger på samma höjd som 6]KKVEHIRSGLMSGLQIHHIX7ZIRWOE1ʞWWERWYXWXʞPPRMRKW]XE(IXXEKIV en given placering för Annexets inlastning och scenläge. Spelplanens storlek utgår från handboll och futsal och har fasta teleskopläktare på tre sidor. På kortsidan i söder, mot inlastningen vid det XʞROXEWGIRPʞKIXJʯVIWPʟWIRƽ]XXFEVKVEHʞRKWSQOERƽ]XXEWYRHERRʞV  den inte behövs. Foajé  )RXVʣJʯVTYFPMOKʟVZMEIXXGIRXVEPXXVETTLYWMRSVV:MHOSRWIVXERZʞRHW foajén på detta plan för publik på spelplanen. Den kan också utgöra Frd. separat foajé för till exempel hemma-fans vid sportevenemang. Foajén har även direkt access till Inre arenatorget som kan användas som Spelplan alternativ entréväg. Publik på läktarna rör sig via entrén genom trapphuset upp till plan 2 för att sedan ta sig ut på läktarna. Frd. Kök På detta plan ryms också övriga servande funktioner som förråd, ett satellitkök för catering på planen vid t ex. bankett och kompletterande Scenläge försäljningsytor. Inlast Utrymning av publik från spelplan görs antingen mot norr eller söder, via trapphus och utrymningstrapphus.  Skrivbord Pentry DM K S1 kaffeautomat TR2 Arbetsbänk Arbetsbord Arbetsbord Arbetsbord Arbetsbord D10KH Hyllor y örvaringsskåp Inspektionslucka EL (Under g y olvytskikt) GOLVKANAL Pentry kaffea tomat TR3 Mobil serveringsbänk |MG  P Plan 1 Gothia towers Blandstad +23.2 +17.3 Ryggraden +13.3 Svenska Mässan Plan 1 +7.3 Träningsrinken +0.0 Örgrytevägen Valhallagatan Entréer Längdsektion mot väster Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 39 Förslaget Ingående delar 2.1.4. Annexet Plan 2 Detta är Annexets huvudfoajé för publik. Det ansluter i höjdled direkt XMPP-RVIEVIREXSVKIXSGL%VIRERWTVIQMYQTPERZMPOIXQʯNPMKKʯVƽI\MFPE evenemang där hela anläggningen kan samnyttjas. Största ytan på planet upptas av en foajé som är en del av det större arenarummet. Publiken kan röra sig runt arenaskålen och sedan via läktartrapporna ned på läktaren, eller upp via trappor till den övre P Foajé läktargradängens långsidor. Foajé   1IPPERXVETTSVREYTTXMPPHIRʯZVIPʞOXEVKVEHʞRKIRƼRRWXSEPIXXIVSGL försäljningsställen samt öppningar till Inre arenatorget. Entré till detta plan görs via trapphuset i norr, alternativt via Inre arenatorget eller från 6]KKVEHIRMWʯHIV9XV]QRMRKWOIVWEQQEZʞKXMPPFEOEZMELYZYHIRXVʣR eller via de mindre utrymningstrapphusen.  Plan 3 Detta plan är delat i två delar, dels en mindre foajé på den norra kortsidan som följer formeln från plan 1 och 2, dels ett teknikrum i söder. Foajén på detta plan är också tänkt att kunna utgöra en premiumyta för Annexet vid Teknik Teknik vissa evenemang då den är lätt att avgränsa och ligger med bra utblick över scenen i söder. Plan 4 Plan 2 Plan 3 Plan 4 ,ʞVʟXIVƼRRWXIORMOYXV]QQIRWSQOSTTPEVMLST%RRI\IXWVYQWZSP]Q QIHHIRJʯVWʯVNRMRKEZQIHMEWSQƼRRWM6]KKVEHIR Gothia towers Blandstad Plan 4 +23.2 Plan 3 +17.3 Ryggraden Plan 2 +13.3 Svenska Mässan +7.3 Träningsrinken +0.0 Örgrytevägen Valhallagatan Entréer Längdsektion mot väster Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 40 Förslaget Ingående delar 2.1.4. Annexet Sektioner Annexets spelplan är samordnad i höjd med Svenska Mässans inlastning och utställningsgolv. Publikfoajén en våning upp delar golvnivå med Hotell både Arenans premiumfoajé och Svenska Mässans kongress och konferensvåning. Teknikrum som delvis sträcker sig ut över ryggraden, matar via schakten ned till Annexets arenarum och vidare ned i byggnaden. 1. Foajé på spelplanen 2. Foajé huvudläktare Arena *SENʣʯZVIPʞOXEVI 3. 3. +17.3 4. Inlastning 2. 2. 5. Teknik +13.3 Svenska mässans expansion Inre Arenatorget 7YTTSVXJYROXMSRIV 1. 1. +7.3 /SQQIVWMIPPE]XSV Träningsrinken +0.0 Sektion mot norr 5. +23.2 5. 3. Svenska mässan +17.3 Ryggraden 2. +13.3 2. 4. +7.3 1. 1. 7. +4.0 Träningsrinken 6. Valhallagatan Sektion mot öster Entréer Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 41 Förslaget Ingående delar 2.1.5. Ryggraden Inledning För att erbjuda besökarna till arenorna en publikupplevelse i världsklass, uppnå stor omställningsbarhet och locka de största internationella arrangörerna krävs att den servande logistiken bakom scenen och spelplanen håller högsta möjliga standard. Det är en extra utmaning i ett centralt innerstadsläge. STYRANDE PARAMETRAR • %PPEJSVHSRWX]TIVWSQXVEƼOIVEVHIXWZIRWOEZʞKRʞXIXWOEOYRRE lossa och lasta gods inne i anläggningen • Lossning och lastning ska kunna ske samtidigt till olika evenemang • Godshanteringen ska inte vara begränsande för hur snabbt de olika arenorna kan ställa om mellan olika evenemang BEFINTLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Idag hanteras gods dels på Scandinaviums öppna lastgård och dels på Svenska Mässans inbyggda lastgård som kallas B-plattan. B-plattan, som PMKKIVSZERTʟHIRFIƼRXPMKE:EPLEPPEVMROIRRʟWZMEIRMRZʞRHMKPEWXFMPWVEQT För att frigöra plats för de nya arenorna krävs att en ny gemensam lösning för godshantering skapas inom ramen för projektet. Den nya lösningen ska samtidigt fortsatt lösa tillgänglighet till, och kapacitet för Svenska Mässans FIƼRXPMKEERPʞKKRMRKEVSGLXMPPKSHSWIHIVEWFILSZ IN- OCH UTFARTER (IFIƼRXPMKEPʞKIREJʯVMRSGLYXJEVXIVXMPPOZEVXIVIXJʯVIWPʟWFILʟPPEWQIH mindre justeringar. En viktig förbättring av robustheten är den föreslagna Örgrytevägen YXJEVXWQʯNPMKLIXIRZMEʔVKV]XIZʞKIRHMVIOXYXTʟ)ERʔZVMKEMRSGLYXJEVXIV ʞV:EPLEPPEKEXERRʞVE&YVKʟVHWTPEXWIRSGL+PIRRWOYVZERʞVE7ZIRWOE 1ʞWWERWIRXVʣWSQZME7ZIR6]HIPPWKEXERPIHIVYXTʟ:EPLEPPEKEXER PUBLIKT STRÅK 9XʯZIVIJJIOXMZLERXIVMRKEZJSVHSRWXVEƼOOVʞZWRIYXVEPETEWWEKIVJʯV TIVWSRƽʯHIRKIRSQOZEVXIVIX4ʟTPERSZERJʯVKSHWJYROXMSRIRWOETEW ett offentligt stråk från Skånegatan till stråket längs Mölndalsån i öster med vidare access till Focushuset, Lisebergsstationen, Örgrytevägen m m. ÖVRIGT INNEHÅLL Arena -6]KKVEHIRF]KKWSGOWʟGIRXVEPOETEGMXIXJʯVHIRJʯVWʯVNRMRKEZQIHME JʯVWEQXPMKEERPʞKKRMRKEV(IRʯWXVEHIPIREZ6]KKVEHIROERF]KKEW redan innan Arenan och på så sätt förbereda kommande etappers behov. Koppling Arenan Valhallagatan Koppling Svenska Mässan Skånegatan Koppling Annexet Entréer Stadsrum Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 42 Förslaget Ingående delar 2.1.5. Ryggraden Plan 0 6]KKVEHIRRʟWJVʟRʔVKV]XIZʞKIRMWʯHIVZME7ZIRWOE1ʞWWERW FIƼRXPMKEPEWXKEXEZME7ZIR6]HIPPWKEXEMʯWXIVSGLZMEIRVEQTRIVJVʟR :EPLEPPEKEXERMRSVV P  På plan 0 servar rangerytorna i första hand Arenans behov som har WMRPEWX^SRFEOSQWGIRPʞKIXWEQXEGGIWWMRTʟWTIPTPERIRTʟHIXLʞV P ZʟRMRKWTPERIXʃZIRHIXR]ELSXIPPIXWMRPEWXRMRKSGL8VʞRMRKWVMROIRRʟW JVʟRHIXLʞVZʟRMRKWTPERIX-ʯZVMKXLERXIVEV6]KKVEHIRʞZIREGGIWWXMPP  7ZIRWOE1ʞWWERWFIƼRXPMKESGLYXʯOEHIJYROXMSRIVWʟWSQEZJEPPXZʞXX  leveranser av blommor, infart till parkeringsgarage med mera.  Golvnivån varierar längs med anläggningen på detta plan för att möta FIƼRXPMKEWMXYEXMSRIVSGLOSQQERHIFILSZ-HIRʯWXVEHIPIRPMKKIV  P  KSPZLʯNHIRTʟQIXIVJʯVEXXQʯXEHIRFIƼRXPMKEKSPZLʯNHIRM7ZIRWOE 1ʞWWERSGLFIƼRXPMKQEVORMZʟMWXVʟOIXPʞRKW1ʯPRHEPWʟR0MXIPʞRKVI åt väster leder en ramp ner till +1.1 meter som är inlastningsnivån för Arenan. Därefter lutar golvet uppåt igen för att möta Svenska Mässans FIƼRXPMKEKSPZLʯNHTʟQIXIVMZʞWXVEHIPIR9XJEVXIRRSVVYXEZWPYXEWM IRVEQTWSQPIHIVYTTXMPP:EPLEPPEKEXERQIHHIRFIƼRXPMKEQEVOLʯNHIR TʟGEQIXIV Inlast arena Rangering  Rangering    Rangering Teknik Ramp   Rangering Rangering   KLM KLD LASTKAJ Plan 0 +23.2 Svenska Mässan hall H Svenska Mässan hall G +18.5 Foajé / kontor +13.3 Foajé Logistik +8.0 Plan 0 +1.1-2.0 Entréer Skånegatan Årummet Svenska Mässans ombyggda entré 8 samt utökade hall H och G Längdsektion mot norr Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 43 Förslaget Ingående delar 2.1.5. Ryggraden Plan 1 På det här våningsplanet sker merparten av Svenska Mässans inlastning SGLVERKIVMRKEZKSHWXMPPWMREFIƼRXPMKEYXWXʞPPRMRKW]XSV4VMQʞVMRSGL YXJEVXʞVZMEPEWXFMPWVEQTIRJVʟRTPERQIRHIXƼRRWSGOWʟIRMRSGL YXJEVXWVEQTHMVIOXXMPP:EPLEPPEKEXERMRSVVZMEHIRR]E)ZIRXLEPPIRʃZIR Annexet har sin primära inlastning på det här våningsplanet eftersom detta samtidigt är golvnivån för Annexets spelplan.  Utformningen är dimensionerad för att samtliga fordonstyper som  XVEƼOIVEVHIXWZIRWOEZʞKRʞXIXWOEOYRREERKʯVEPSWWEPEWXESGLZʞRHE runt för att kunna välja mellan olika utfartsmöjligheter. Anledningen till HIRƽI\MFMPMXIXIRʞVEXXWʞOIVWXʞPPEEXXMRXITEVEPPIPPEIZIRIQERKFPSGOIVEV varandra. :ʟRMRKWTPERIXPMKKIVWXVE\ʯZIV7OʟRIKEXERWQEVORMZʟMZʞWXIVQIRʞVIR hel våning ovanför marken i dess östra läge där markhöjderna är lägre. 6]KKVEHIRPʯTIVKIRSQLIPEOZEVXIVIXSGLFMRHIVWEQQER7ZIRWOE Mässans entré 8 i väster med det övre våningsplanet i entré 1 i öster. Utöver godshantering innehåller plan 1 en ombyggd publik foajé innanför IRXVʣQSX7OʟRIKEXER,ʞVMJVʟRRʟVQERWSQFIWʯOEVIFʟHIFIƼRXPMKE mässhallar som den nya föreslagna eventhallen i kvarterets nordvästra LʯVRʃZIRIRHIPEZHIRJʯVWPEKREVERKIV]XERʯWXIVSQIRXVʣJSENʣRʞV tänkt att kunna dubbelutnyttjas för andra kommersiella behov. Rangering Rangering  Foajé / eventyta Rangering Ramp Plan 2 Rangering Rangering 4PERʞVHIXZʟRMRKWTPERM6]KKVEHIRWSQHIPEVKSPZRMZʟQIHƽIWXERHVE Skrivbord Pentry DM K S1 kaffeautomat JYROXMSRIVMOZEVXIVIX:ʟRMRKWTPERIXV]QQIVIRYXʯOEHOSQQIVWMIPP TR2 Arbetsbänk Arbetsbord Arbetsbord Arbetsbord Arbetsbord D10KH Hyllor y örvaringsskåp Inspektionslucka EL (Under g y olvytskikt) GOLVKANAL yta i Svenska Mässans hall H och G men samtidigt ett offentligt stråk Pentry kaffea tomat TR3 Mobil serveringsbänk N I L K|MG IULK|MGP Inspektionslucka EL via vilket man kan nå både Svenska Mässans utbyggda hallar, Annexets Plan 1 publikfoajé, det nya hotellets reception, det Inre arenatorget samt Arenans premiumfoajé. 3QTPERSGLTPERXMPPWXSVHIPTVʞKPEWEZKSHWXVEƼOWʟʞVTPERHIX TVMQʞVEZʟRMRKWTPERIXJʯVFIWʯOEVIMLIPEOZEVXIVIX:MEVYPPXVETTSVSGL hissar kan man röra sig torrskodd från Skånegatan i öster till Årummet i öster och vidare till målpunkter som Focushuset, Örgrytevägen och Liseberg. Publikt stråk  Foajé / eventyta Foajé Svenska Mässan hall Svenska Mässan hall S6 13 71.4 2510 Entréer Svenska Mässans ombyggda entré 8 samt utökade hall H och G Plan 2 Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 44 Förslaget Ingående delar 2.1.5. Ryggraden Publika ytor Logistik och rangering Teknik PUBLIKT STRÅK RANGERINGSYTOR INTERIÖRT )XXTYFPMOXWXVʟOVEOXMKIRSQ6]KKVEHIRJʯVFMRHIV7OʟRIKEXERMZʞWXIV med Årummet i öster. Publika stråk möjliggörs också norrut genom Inre 6ERKIVMRKW]XSVREʞVERTEWWEHIJʯVSPMOEX]TIVEZJSVHSRJʯVPSWWRMRKSGL 9XV]QQIRJʯVXIORMWOJʯVWʯVNRMRKOSRGIRXVIVEWXMPP6]KKVEHIRWʯWXVEHIP Arenatorget och söderut genom Svenska Mässan. lastning. eftersom den utgör första etappen i utbyggnadsordningen. På så sätt ƼRRWMRJVEWXVYOXYVIRTʟTPEXWRʞV%VIRERF]KKW • Fläktrum • Intern energihub WX0FR PEWXFMPQ • )PYXV]QQIRMROPYWMZIƼFIVSGLWSPGIPPWGIRXVEP Skånegatan Årummet EXTERIÖRT 2 st Lps (lastbil med släp 18 m) Några teknikytor placeras på taket av risk-, åtkomst- eller lufttillströmningsskäl. 1 st Lspec (lastbil med släp 25 m) • Energihub, främst kylproduktion • Elutrymmen FOAJÉYTOR OCH HALLAR 1SX6]KKVEHIRWʞRHEVJʯVPʞKKWJSENʣ]XSVSGLOSRXSVW]XSVMJEWEH%PPE WXʯVVIERPʞKKRMRKEVMTVSNIOXIXKVʞRWEVQSX6]KKVEHIRFʟHI%VIRSVRE 1 st Lspec (specialfordon 19 m) och Svenska Mässans hallar. WXI\XVEPʟRKXWTIGMEPJSVHSRQ 1 st Lmod + 1 st Lbn 2 st Lspec ENTRÉER %PPEMRKʟIRHIHIPEVMTVSNIOXIXRʟWJVʟR6]KKVEHIRQIHFʟHIKSHWSGL CIRKULATIONSPLATSER TIVWSRXVEƼO 6]KKVEHIRV]QQIVXVI cirkulationsplatser som är r = Q dimensionerade för att alla fordon som ryms inom anläggningen ska kunna svänga runt. I mitten av cirkulationsplatserna ryms vertikal bärning och generösa ytor för a = Q godhissar och vertikala dragningar. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 45 Förslaget Ingående delar 2.1.5. Ryggraden Plan 3 4ʟTPERM6]KKVEHIRƼRRWIXXPʞRKWKʟIRHIMRXIVRXOSQQYRMOEXMSRWWXVʟO för både verksamheternas behov och teknisk försörjning. Lokalytorna längst i öster respektive väster är avsedda för verksamheternas behov av konstorsarbetsplatser. Plan 4 Detta är primärt en teknikvåning för både utrustning och kanalisation. (IRʯWXVEHIPIREZ6]KKVEHIRʞVXʞROXEXXF]KKEWMIRXMHMKIXETT JʯVEXXJʯVWʯVNRMRKEZQIHMEWOEƼRREWTʟTPEXWJʯVHIOSQQERHI F]KKIXETTIVRE4VIGMWWSQTʟTPEROERPSOEP]XSVREPʞRKWXMZʞWXIVSGL öster också utnyttjas som kontor. Illustration från östra änden av plan 0 Kontor Kontor  S6 Plan 3 Tak Teknik Teknik Teknik Teknik  Kontor S6 Plan 4 Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 46 Förslaget Ingående delar 2.1.5. Ryggraden Sektioner +38.7 Hotell +34.7 +29.2 +23.2 +23.2 +23.2 +23.2 Svenska Mässan hall G +18.5 +18.5 Svenska Mässan hall G (scenläge) +18.5 +18.5 Arenan +13.3 +13.3 +13.3 +13.3 +13.3 +13.3 +13.3 Inre arenatorg +7.3 +7.3 +7.3 +8.0 +7.3 +7.3 +8.0 +1.1 +1.9 +1.1 +1.1 +1.9 +1.1 +1.1 Sektion A-A Sektion B-B D C B A  Skrivbord Pentry DM K S1 kaffeautomat TR2 Arbetsbänk Arbetsbord Arbetsbord Arbetsbord Arbetsbord D10KH Hyllor Förvaringsskåp Inspektionslucka EL (Under golvytskikt) GOLVKANAL Pentry kaffeautomat K TR3 Mobil serveringsbänk D C B A +31.1 +28.1 +25.1 +23.2 +23.2 +23.2 +22.1 Svenska Mässan hall H +18.5 +18.3 +18.5 +17.3 +13.3 +13.3 +13.3 +13.3 Svenska Mässan Kongresshuset +13.3 +13.3 Svenska Mässans expansion Annexet +7.3 +7.3 +7.3 +7.3 +7.3 +7.3 +7.3 +1.9 +1.5 +1.1 Träningsrinken +2.0 +2.0 +2.0 +0.0 Sektion C-C Sektion D-D Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 47 Förslaget Ingående delar 2.1.6. Inre arenatorget Inledning Mellan Arenan och Annexet uppstår ett gemensamt invändigt entrérum som möjliggör och säkerställer de två arenornas funktion oberoende av varandra. Detta utrymme behövs vid in- och utrymning när stora TIVWSRƽʯHIRWOEXEWMKJVʟR%VIREXSVKIXTʟYXWMHERXMPPVʞXXIZIRIQERKM VIWTIOXMZIERPʞKKRMRK(IX-RVIEVIREXSVKIXYXKʯVTYFPMOIRXVʣ^SRXMPPFʟHE arenorna samt till arenakvarteret i sin helhet. Här kommer man in direkt från Arenatorget och rör sig upp via trappor och rulltrappor till Arenans olika läktarplan och Annexets publikfoajéer. :MHWXSVEIZIRIQERKʞVHIXZMOXMKXEXXHIX-RVIEVIREXSVKIXOER OSQTPIXXIVEHIEPPQʞRRE]XSVRETʟYXWMHERHʞVHIXƼRRWIRFIKVʞRWEH kapacitet att hantera stora folksamlingar. Inte minst vid sämre väderlek FPMVHIXEXXVEOXMZXEXXSQQʯNPMKXƽ]XXEMRSQVʟHIXHʞVQERZʞRXEVTʟ insläpp inomhus. Tanken är att man genom att erbjuda en attraktiv torgyta inomhus med försäljning och barer kan sprida ut besökare under en längre tid och därigenom undvika oönskad trängsel. 1ʯNPMKLIXIRƼRRWSGOWʟEXXOSQFMRIVEIZIRIQERKMRRIMEVIRSVREQIH utställningar och aktiviteter i det Inre arenatorget som ytterligare utökar XMHIRWSQFIWʯOEVIZMWXEWMERPʞKKRMRKIR6YQQIXOERSGOWʟERZʞRHEW separat för konserter eller uppträdanden utan att det samtidigt pågår aktivitet inne i arenorna. Entrérummet är ett smalt och högt rum med balkonger, avsatser och ljusinsläpp i taket som fångar blicken. Inre arenatorget utgör också IRXVʣJʯVLSXIPPIXQIHTPEXWJʯVHIWWVIGITXMSRSGLLMWWEV:MHQEXGL eller konsert kommer rummet att fyllas av evenemangspublik men övriga dagar och kvällar gör hotellet och genvägen till Svenska Mässans adresser att byggnaden inte står tom och öde. Under det Inre arenatorget ryms interna servande funktioner som delas mellan Arenan, Annexet och hotellet. Entré Koppling Arenan Koppling Annexet Koppling Svenska Mässan Valhallagatan Koppling Hotellet Koppling Ryggraden Stadsrum Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 48 Förslaget Ingående delar 2.1.6. Inre arenatorget Entrérummet är smalt och högt med balkonger, avsatser och ljusinsläpp i taket som fångar blicken. Inre arenatorget utgör också entré för hotellet QIHTPEXWJʯVHIWWVIGITXMSRSGLLMWWEV:MHQEXGLIPPIVOSRWIVXOSQQIV rummet att fyllas av evenemangspublik men övriga dagar och kvällar gör hotellet och genvägen till Svenska Mässans adresser att byggnaden aldrig behöver stå tom och öde. Under det Inre arenatorget ryms interna servande funktioner som delas mellan Arenan, Annexet och hotellet. Illustration - Inre arenatorget Hotellet Gothia Towers Ryggraden Svenska Mässan  Örgrytevägen Valhallagatan Längdsektion mot väster Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 49 Förslaget Ingående delar 2.1.6. Inre arenatorget Plan 0 Markplan i det Inre arenatorget är delat i två delar. Den norra delen QSX:EPLEPPEKEXERYXKʯVTYFPMOIRXVʣ,ʞVMJVʟRVʯVQERWMKZMHEVIYTT i byggnaden via rulltrappor, trappor och hissar. Söder om trapporna ligger lokaler som tjänar både Arenan och Annexet som anläggningens P  säkerhetscentral, omklädning och pausrum för personal samt teknikrum. P Genom dessa lokaler går ramper och korridorer som förbinder Arenan och Annexet och ger möjlighet att använda båda anläggningarna tillsammans Teknik  Support vid större evenemang som t ex Gothenburg Horse Show eller ishockey-  vm. Här skapas också en förbindelse mellan Träningsrinken och Arenan vilken säkerställer att Träningsrinken kan nyttjas för uppvärmning vid till  exempel Frölundas matcher.  P  Hotellet som ligger ovanför Inre arenatorget har hissar och utrymningstrapphus som också ansluter till detta plan. Teknik Support         KLM KLD LASTKAJ Plan 0 Hotell Blandstad Plan 4 +23.2 Arena Plan 3 +18.5 Annex Sv. Mässans expansion Plan 2 +13.3 Plan 1 +8.0 Plan 0 +0.0/1.1 Träningsrinken Skånegatan Årummet Entréer Längdsektion mot norr Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 50 Förslaget Ingående delar 2.1.6. Inre arenatorget Plan 1 Detta plan utgör det Inre arenatorgets primära lokalyta. Besökarna rör sig från entrén på gatuplan via rulltrappor upp till plan 1 där man antingen kan röra sig vidare upp i byggnaden eller gå in på Arenans nedre publikfoajé. Här kan man även nå Annexets spelplan och nedre publikfoajé. I den WʯHVEʞRHIRPMKKIVLSXIPPIXWWIVZMGI]XSVSGLMRPEWXRMRKZME6]KKVEHIR       I Annexet och inom hotelldelen ligger mindre kommersiella ytor som vänder sig mot det Inre arenatorget. Dagsljus kommer från den stora öppna fasaden i norr samt från ljusschakt genom de ovanliggande  bjälklagen. Plan 2 4ʟHIXLʞVTPERIXƼRRWLSXIPPIXWVIGITXMSRSGLLʞVMJVʟRRʟVQERʞZIRFʟHI %RRI\IXWʯZVITYFPMOJSENʣSGLTVIQMYQJSENʣRM%VIRER6ʯVQERWMKJʯVFM LSXIPPVIGITXMSRIRWʟRʟVQERHIXSJJIRXPMKEWXVʟOIXM6]KKVEHIRSGLEPPE Svenska Mässans målpunkter. Plan 3 4ʟTPERƼRRWIREZLSXIPPIXWPSYRKIVSGLLʞVOERQERHIWWYXSQRʟHIR övre publikfoajén i Arenan. Bjälklaget trappas av från fasaden i norr lite mer för varje plan och skapar öppningar där man kan se både uppåt och nedåt i byggnaden. Utformningen av dessa våningsplan är en konsekvens try DM K Skrivbord av hur man bäst når respektive målpunkt i Arenan och samtidigt det S1 JEOXYQEXXƽʯHIXEZQʞRRMWOSVEZXEVNYPʞRKVIYTTMF]KKREHIRQER Plan 1 Plan 2 Plan 3 kommer. Hotell Blandstad Plan 4 +23.2 Annex Plan 3 +18.5 Sv. Mässans expansion Plan 2 +13.3 Plan 1 +8.0 Träningsrinken Plan 0 +0.0/1.1 Skånegatan Årummet Längdsektion mot norr Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 51 Förslaget Ingående delar 2.1.7. Hotellet Inledning En viktig aspekt när vi bygger nya arenor centralt i innerstaden är att vi måste kombinera de rena arenafunktionerna med andra publika funktioner som skapar förutsättningar för ett levande stadsliv alla dagar i veckan och hela dygnet runt. Utöver lokaler för utåtriktade verksamheter i byggnadernas bottenvåningar föreslås därför ett hotell i direkt anslutning till Arenan och Annexet. Hotellet är också ett svar på det politiska uppdraget att utreda möjligheten till andra funktioner vid sidan av eller uppå på Arenanvolymen med bland annat motivet att generera ytterligare intäkter till projektet. Valhallagatan Entré Koppling ryggrad Stadsrum Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 52 Förslaget Ingående delar 2.1.7. Hotellet Med samma adress som arenorna, via reception och hissar i Inre Arenatorget, når man först hotellets gemensamma funktioner med restaurang, gym och spa och sedan längre upp i byggnaden hotellrummen med en vidunderlig utsikt ut över omgivningen. Från hotellets restaurang kan man också nå mötes- och konferensrum som växer ut på Arenans tak. Hotellet gör att entrén alltid är bemannad och dessutom genereras IXXZEVHEKWƽʯHIEZFIWʯOEVIKIRSQERPʞKKRMRKIR-JʯVWPEKIXʞVLSXIPPIX dimensionerat för ca 250 rum. Hotellet är också ett svar på det politiska uppdraget att utreda möjligheten till andra funktioner vid sidan av eller uppå på Arenanvolymen med bland annat motivet att generera ytterligare intäkter till projektet. Vy från hotellrum mot norr Vy från hotellrum Gothia Towers +38.7 +34.7 +29.2 +23.2 +18.5 Ryggraden +13.3 Inre Arenatorget Svenska Mässan  Örgrytevägen Valhallagatan Längdsektion mot väster Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 53 Förslaget Ingående delar 2.1.7. Hotellet Plan 2 ,SXIPPIXWIRXVʣTPERWSQMLYZYHWEOXEWYTTEZVIGITXMSRQIHFEGOSƾGI och bagagerum samt loungeytor. Detta plan nås från det Inre arenatorget QIRʞZIRJVʟRHIRSJJIRXPMKEWXVʟOIXM6]KKVEHIRZMPOIXFPMVWʞVWOMPX viktigt som alternativ tillgänglig entré om evenemang, med eventuella restriktioner, pågår i arenan samtidigt. P    S6 13 71.4 2510 Plan 2 Gothia Towers +38.7 +34.7 +29.2 +23.2 +18.5 Ryggraden Plan 2 +13.3 Inre Arenatorget Svenska Mässan  Örgrytevägen Valhallagatan Längdsektion mot väster Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 54 Förslaget Ingående delar 2.1.7. Hotellet Plan 1  Restaurang/ Här ligger hotellets huvudsakliga serviceytor, dvs inlastning och konferens avfallsrum på samma nivå som Annexet och Svenska Mässan samt   ytor för städ, tvätt osv. På den ytan som gränsar till Inre arenatorget  föreslås en kommersiell yta/butik samt en passage till hotellets centrala hisspaket.  Tak- Restau- landskap rang Plan 3   Ett övre publikt plan med lounge och bar. Lokalen servar primärt hotellets gäster men ligger samtidigt i direkt anslutning, och med en öppen koppling till, den övre läktarfoajén i Arenan.  Plan 4    Teknikplan för både arenatorget och hotellet. Här ryms också ett mindre  K]QWTEWEQXLSXIPPIXWEHQMRMWXVEXMZEJYROXMSRIVTPEGIVEXHʞVHIXƼRRW tillgång till dagsljus och utblick. Eftersom hotellvolymen har ett mindre husdjup jämfört med det Inre arenatorget skapas en långsmal ljusspalt mellan hotellets huskropp och Arenans som släpper ner dagsljus till det Inre arenatorget. Plan 5     4ʟTPERPMKKIVLSXIPPIXWWXʯVVIVIWXEYVERK4ʟHIXXETPERƼRRWJVME JEWEHIVSGLYXFPMGOEVMƽIVEZʞHIVWXVIGO(IXʞVSGOWʟLʞVWSQLSXIPPIXW Plan 3 Plan 4 Plan 5 Typplan lågdel Typplan högdel restaurang har möjlighet att växa ut på Arenans tak med mötes- och OSRJIVIRWPSOEPIVSGLIPPIVIRXEOXIVVEWWTʟLSXIPPIXWPʟKHIP6IWXEYVERKIR är orienterad i västerläge och har direkt access ut till Arenaparken på Annexets tak. Typplan lågdel Enkelkorridor med hotellrum samt erforderliga trapphus inritade med hänsyn till utrymningsavstånd. Typplan högdel+42.7 Blandstad +38.7 Typplan högdel Typplan lågdel+34.7 Plan 5 +29.2 Enkelkorridor med hotellrum samt erforderliga trapphus inritade med Plan 4 +23.2 hänsyn till utrymningsavstånd. Inre Arena Plan 3 +18.5 Annex Sv. Mässans expansion arenatorg Träningsrinken Skånegatan Årummet Längdsektion mot norr Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 55 Förslaget Ingående delar 2.1.8. Träningsrinken Inledning För att arenorna ska kunna fungera på den nivå som förväntas krävs att alla utrymmen för aktiva är optimerade. Träningsrinken är en av dessa funktioner som är en förutsättning för att till exempel hockeyspelare och hästar ska kunna värma upp inför sina matcher/tävlingar. Eftersom detta blir en hall med en stor rumsvolym så kan den användas för IRQʞRKHERHVEEOXMZMXIXIVHʞVIQIPPER)XXFILSZWSQƼRRWʞV bland annat träningsmöjligheter för ishockeyns och konståkningens ungdomsverksamheter. PLACERING Förslaget illustrerar Träningsrinken placerad direkt under Annexets spelplan. Det ger en möjlighet att samnyttja omklädningsrum samt ytterligare utrymmen på ett effektivt sätt. Genom att placera Träningsrinken på plan 0 kan också hästar och ishockeyspelare röra sig in i Arenan utan för stora nivåskillnader. STYRANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Den pelarfria rumsvolymen är dimensionerad utifrån en ishockeyrinks ]XXIVQʟXX6YQWLʯNHIRʞVWEXXXMPPQIXIVJʯVEXXOPEVEMWLSGOI]JʯVFYRHIXW krav på en träningsrink. Ska hästar kunna använda hallen för uppvärmning krävs att det går att transportera stora mängder sand in och ut på ett rationellt sätt. Träningsrinken planeras inte för att vara en publik yta men HIXƼRRWOETEGMXIXJʯVYTTXMPPʟWOʟHEVI Entré Koppling Arenan Koppling Annexet Koppling Svenska Mässan Koppling Ryggraden Stadsrum Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 56 Förslaget Ingående delar 2.1.8. Träningsrinken Plan 0 ,ʞVƼRRW8VʞRMRKWVMROIRQIHXMPPLʯVERHISQOPʞHRMRKWVYQSGLEPPQʞRRE förråd. Dessa samnyttjas med Annexet som har sin spelplan en våning upp. Entré för sker via Arenatorget norrifrån där Träningsrinken ligger en halv våning under gatans marknivå och Annexet ligger en halv våning P  SZERJʯVKEXERWQEVORMZʟ2ʞVQEWXIRXVʣRMRSVVƼRRWIRQMRHVIPʞOXEVI JʯVʟWOʟHEVISGLIRXMPPLʯVERHIJSENʣQIHXSEPIXXIVSGLOMSWO(IXƼRRW P också en sidoentré direkt till omklädningsrummens huvudkorridor.  Huvudkorridoren i nord-sydlig riktning förbinder omklädningsrummen  och åskådarytorna i norr med ryggraden i söder. Två tvärkorridorer förbinder Träningsrinken och Annexet med Arenan via plan 0 under Inre  Arenatorget. Dessa kan delas av så att en kan användas av ishockeylag Träningsrinken IPPIVLʞWXEVZMHWXSVEIZIRIQERKHʟHIXƼRRWʯRWOIQʟPSQEXXHIWWEWOE  P  kunna vara avskilda. Att Annexets spelplan ligger direkt ovanför Träningsrinken medför utmaningar för konstruktionen där spännvidden gör att pelarna hamnar nära isens rink. Tillsammans med att de också står tätt medför detta att sikt för eventuella åskådare blir begränsad. -WʯHVEʞRHIREZ8VʞRMRKWVMROIRƼRRWTPEXWJʯVMWQEWOMRSGLWQʞPXKVST WEQXIRVEQTJʯVJʯVFMRHIPWIYTTXMPP6]KKVEHIR         KLM KLD LASTKAJ Plan 0 Gothia Towers Ryggraden Svenska Mässan +7.3 Plan 0 +0.0 Örgrytevägen Valhallagatan Längdsektion mot väster Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 57 Förslaget Ingående delar 2.1.9. Svenska mässans expansion Svenska Mässans expansion består i huvudsak av tre delar. Dels en ny eventhall i direkt anslutning till entrén mot Skånegatan (Entré 8) på TPERSGLHIPWIRYXF]KKREHEZHIFIƼRXPMKELEPPEVRE+SGL,TʟTPER 8MPPHIXXEEHHIVEWWIVZERHIJYROXMSRIVSGLIVWʞXXRMRKEZFIƼRXPMKE verksamhetsytor som demonteras för att möjliggöra projektet. P  )RXVʣWSQʞVIRHIPEZ6]KKVEHIR KVʯRWOVEJJIVMRK F]KKWSQSGL förses med en neutral vertikal kommunikation direkt upp till plan 2 i P 6]KKVEHIRHʞVHIXR]EOSQQYRMOEXMSRWWXVʟOIXWSQJʯVFMRHIVIRXVʣQIH  entré 1 samtidigt når alla övriga anläggningar i Arenakvarteret. I plan 0 adderas servande funktioner till den nya användningen av entré 8 och den  nya Eventhallen.   P      Pentry DM Skrivbord K S1 kaffeautomat TR2 Arbetsbänk Arbetsbord Arbetsbord Arbetsbord Arbetsbord D10KH Hyllor y örvaringsskåp Inspektionslucka EL (Under g y olvytskikt) Pentry kaffea tomat TR3 Mobil serveringsbänk KLM KLD LASTKAJ Plan 0 Plan 1 Hotell Blandstad Annex Inre Arena arenatorg Plan 1 +7.3 Plan 0 +2.0 Träningsrinken Skånegatan Årummet Ombyggd entré 8. En del av Ryggraden Längdsektion mot norr Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 58 Förslaget Ingående delar 2.1.9. Svenska mässans expansion ,IPXEZKʯVERHIJʯV7ZIRWOE1ʞWWERWFʟHIFIƼRXPMKESGLYXF]KKHE funktion blir den nya gemensamma logistikfunktionen som ersätter dagens inbyggda lastgård på B-plattan. Med nya ramper ska en rangeryta MXZʟZʟRMRKWTPERMRXIFEVEWIVZE7ZIRWOE1ʞWWERWFIƼRXPMKESGL tillkommande funktioner utan även fungera för inlastning till Arenan och Annexet. Tre av varandra oberoende in- och utfartslägen ska säkerställa kapacitet för samtliga anläggningar i en mängd olika samtida scenarier. Svenska Mässan hall G Expansion +13.3 Arenan +7.3 +1.9 Sektion A-A B A  S6 B A Svenska Mässan hall H Expansion +13.3 Annexet +7.3 +1.5 Träningsrinken +0.0 Sektion B-B Del av Ryggraden Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 59 Förslaget Ingående delar 2.1.10. Övrig blandstad Projektet har som uttalat mål att vara ett innerstadskvarter med ett levande gatuplan och en blandning av innehåll som vänder sig lika mycket utåt som inåt. För att åstadkomma detta föreslås att alla bottenvåningar har lokaler med ett offentligt innehåll som vänder sig ut QSXHISQKMZERHIKEXYVYQQIR=XXIVPMKEVIOSQQIVWMIPPXMRRILʟPPMƽIV våningsplan föreslås som en bebyggelsekrans i kvarterets nordvästra LʯVRHʞV:EPLEPPEKEXEROSVWEV7OʟRIKEXER-QʯXIXQIH&YVKʟVHWTPEXWIR utgör det här kvartershörnet också ett läge för en högre byggnad med en landmärkesfunktion. Burgårdsplatsen kan på detta sätt utvecklas till en viktig entréplats och adress till hela Arenakvarteret norrifrån. Higab kommer primärt att vara byggherre för de delar av övrig kommersiell yta  som är direkt kopplade till Arenorna och hotellets funktioner. Projektägare för övrig blandstadsbebyggelse är Exploateringsförvaltningen.     S6 D10KH Plan 0 Plan 1 Plan 4 - Typplan Hotell Inre Arena Plan 4 +21.3 Annex Sv. Mässans expansion arenatorg Plan 1 +7.3 Träningsrinken Plan 0 +2.0 Skånegatan Årummet Längdsektion mot norr Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 60 Förslaget Helhetslösning 2.2.1. Situationsplan PARKEN Inledning Ste Arenans och Annexets funktion har berörts mer i detalj tidigare i nS tur e förstudien men i korthet kan sägas att orienteringen av anläggningarna ga NYA CENTRALBADET styrs av ett antal grundläggande viktiga samband. Scenlägen är tan samordnade med inlastning medan publikentréerna är orienterade längs de omgivande fasaderna och ett framtida utvändigt arenatorg. Arenan och Annexet delar huvudentré och ett gemensamt Inre Arenatorg BROPLATSEN för in- och utrymning av besökare. Detta entrérum gör det möjligt att dela ARENATORG Valhallagatan +30 JYROXMSRIVSGLEXXƽ]XXEFMPNIXXKVʞRWIRPʞRKVIMRMERPʞKKRMRKIR BURGÅRDS- PLATSEN +36 1IPPER7ZIRWOE1ʞWWERWFIƼRXPMKEPSOEPIVMWʯHIVSGLHIR]E INRE ARENATORG / HOTELL +30 BLANDSTAD anläggningarna i norr etableras en ryggrad bestående av bland annat in- och utlastningsfunktioner för gods samt kommunikation för besökare. Här ryms också en del av Svenska mässans expansionsyta, platskontor ARENA och teknikutrymmen. +39 EVENT ANNEX +25 På yttertaket skapas ett landskap i form av en grön Arenapark. Som ett +29 komplement till Arenatorget på marknivån blir Arenaparken en lugn oas med andra vistelsekvaliteter. Den blir hotellets och arenornas takterrass +45 samtidigt som den blir hela kvarterets gröna lunga som är tillgänglig även +30 +38 et utifrån. Platsen för en privat picnic, ett besök på äventyrslekplatsen lika Skånegatan +25 +32 RYGGRAD +32 +30 Å-stråk gärna som en aktivitet kopplat till något av de pågående evenemangen i +45 arenorna. FOCUSHUSET FOCUSPLATSEN Örgrytevägen KORSVÄGEN Illustrationsplan Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 61 Förslaget Helhetslösning 2.2.1. Situationsplan VALHALLAGATAN VALHALLAGATAN VALHALLAGATAN ÅRUMMET ÅRUMMET ÅRUMMET SKÅNEGATAN SKÅNEGATAN SKÅNEGATAN ÖRGRYTEVÄGEN ÖRGRYTEVÄGEN ÖRGRYTEVÄGEN Omgivande stråk och offentliga rum Kvarterets entréer Levande gatuplan Kvarterets form möter och strukturerar upp de Publika entréer kantar kvarterets utbredning på Gatuplanet i hela kvarteret är utformat för att omgivande gaturummen. Längs Valhallagatan alla sidor. Den största entrén in till arenorna, möjliggöra verksamheter och publika funktioner bildas ett pärlband av platser, där den största via Inre Arenatorget, ligger i anslutning till längs omgivande gator och stråk. Blandningen är Arenatorget som även vänder sig mot det Arenatorget. Även Skånegatan har en generös av verksamheter (arenor, hotell, restauranger, framtida badet. Skånegatan ramas in av en entré in till arenorna genom västra änden av kontor) stärker 24/7-perspektivet och bidrar till stadsmässig fasadsträcka och Burgårdsplatsen Ryggraden vid ombyggda entré 8. en levande stad året runt. förtydligas genom ett hörn som följer dess Fordonsentréer (grå pilar i figur) för in- och befintliga rektangulära form. utlastning är begränsade till några utvalda lägen för att inte låta godslogistiken dominera stadsrummet. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 62 Förslaget Helhetslösning 2.2.1. Situationsplan VALHALLAGATAN VALHALLAGATAN VALHALLAGATAN ÅRUMMET ÅRUMMET ÅRUMMET SKÅNEGATAN SKÅNEGATAN SKÅNEGATAN ÖRGRYTEVÄGEN ÖRGRYTEVÄGEN ÖRGRYTEVÄGEN Interna stråk Arenaparken Robust in- och utlastning Genom det stora kvarteret löper flera tillgänliga I den täta stadsstrukturen utgör taket en stor In-och utfarter för lastfordon finns i tre lägen: stråk. Via det Inre arenatorget och vidare genom potential för gröna kvaliteter och ekologisk Valhallagatan, Årummet (Glenns kurva) och Svenska Mässan kopplar ett nord-sydligt stråk mångfald. Här föreslås en taklandskap som Örgrytevägen. Majoriteten av den inkommande Valhallagatan till Örgrytevägen. Skånegatan bidrar till den biologiska mångfalden och blir en trafiken angör från Örgrytevägen och rör sig förbinds med Årummet via ett öst-västligt stråk social resurs i stadsdelen. därifrån genom kvarteret via Ryggraden till genom Ryggraden. rangerytor på både plan 0 och 1. De olika angöringspunkterna och körstråken bildar tillsammans en robust lösning för flexibilitet vid olika evenemang och situationer. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 63 Förslaget Helhetslösning 2.2.2. Arenatorget Arenatorget kallas platsen som välkomnar besökare in till Arenakvarteret. Härifrån leder entréer till alla stora funktioner i de omgivande byggnaderna - Arenornas huvudentré i Inre arenatorget, Annexets egen IRXVʣSGL'IRXVEPFEHIXWLYZYHIRXVʣ Arenatorgets storlek är noga avvägd för att bli en både välkomnande och rymlig plats i staden. Under evenemang ryms olika aktiviteter här: JSSHXVYGOWJER^SRIFEVREOXMZMXIXIVXSVKLERHIPQIHQIVE9RHIVʯZVMK XMHƼRRWYXV]QQIJʯVZEVHEKWPMZZMWXIPWISGLPIOWʟZʞPWSQJʯVERKʯVMRK och inlastning. Arenatorget annonserar på håll att något alldeles extra äger rum på denna plats i staden. Här skapas förväntan i en trygg miljö inför upplevelserna som väntar i Arenakvarteret. EVENEMANG OCH VARDAG (IRƽI\MFPEXSVK]XERFILʯZIVLEFIKVʞRWEHJEWXQʯFPIVMRKTKE folksamlingar samt temporära strukturer som tält m m. vid evenemang. =XERYXVYWXEWQIHJEWXEMRWXEPPEXMSRIVMKEXEJʯVI\IQTIPZMWTSTYT verksamhet och avspärrning. UTRYMNING Zonen närmast arenorna utgör det utökade evenemangsytan och fyller en viktig funktion för utrymning. Sju meter utanför arenans fasad hålls fritt från möblering. TRÄD OCH GRÖNSKA Torget ska upplevas grönt med träd som stärker rumsupplevelsen SGLHIƼRMIVEVIRJVM]XE)RXVʣIVSGLQʯFPIVFEVE^SRIVLʟPPWJVMEJVʟR permanenta träd. Permanent grönska kompletteras med mobila träd. Arenatorget från norr Centralbadet Annexet Arenan Arenatorget från Skånegatan Arenatorget i plan Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 64 Arenatorget Förstudie • Nya arenor i Göteborg • 2024-09-30 Förslaget Helhetslösning 2.2.3. Årummet %VIREOZEVXIVIXKVʞRWEVXMPP1ʯPRHEPWʟRMʯWXIVHʞVIXXFIƼRXPMKX+' stråk löper från norr till söder innanför en trädbevuxen slänt närmast WXVERHOERXIR4ʟOZEVXIVWQEVOƼRRWIRERKʯVMRKWKEXE7ZIR6]HIPPW gata, som kommer att behållas för in- och utfart till den gemensamma godsfunktionen med sitt centrala läge i kvarteret närmast entré 1. För att JʯVLMRHVEEXX%VIRERʯZIVWZʞQQEWZMHLʯKXZEXXIRFILʯZIV7ZIR6]HIPPW gata höjas till översvämningssäker markhöjd med hjälp av en stödmur WSQXIVVEWWIVEVQEVOIRRIVQSX+'ZʞKIRSGLʟR*ʯVEXXYRHZMOE WʞXXRMRKEVRʞVQEWXJEWEHJʯVIWPʟWEXX7ZIR6]HIPPWKEXEKVYRHPʞKKW ner till berg och att stödmuren förses med trappor och planeringsytor JʯVEXXʯZIVFV]KKEHISPMOETPYWLʯNHIVRE7ZIR6]HIPPWKEXEFʯVLEIR bredd på 10 meter för att möjliggöra godstransporter i kombination med uteserveringar till lokalerna i Arenans bottenvåning som får ett fantastiskt läge med utsikt över ån. 7ZIR6]HIPPWKEXEFILʯZIVSGOWʟV]QQETEVOIVMRKJʯVVʯVIPWILMRHVEHI och en angöringsplats för bortasupportrarnas turistbussar som måste OYRREWXʞRKWPEWMRZMHFILSZ2IHERJʯVWXʯHQYVIRPʞRKW+'ZʞKIR planeras besöksparkering för cykel på kvartersmark. 9RHIV+'ZʞKIRPMKKIVIRFIƼRXPMKHEKZEXXIRPIHRMRKWSQFIHʯQWOYRRE ligga kvar. Totalt 11.5 m från fasad Föreslagen ny kvartersgräns Sektion som redovisar övergång mellan kvartersmark och allmän plats Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 66 Förslaget Helhetslösning 2.2.4. Arenaparken Arenakvarterets tak är ett tak för samexistens. På taklandskapet kombineras rörelserikedom och biologisk mångfald. Målet är att uppnå inkluderande aktiviteter i en grönskande, rik livsmiljö. Taklandskapen i de västra delarna av kvarteret aktiveras för att ha hög tillgänglighet och uppmuntra till rörelse och aktivitet. Taken har en samhörighet med arenornas innehåll och Burgårdsparkens program. Tillsammans bidrar dessa olika program till att skapa en Arenapark med hög destinationskraft. T1: Takpark T2: Trädgård T3: Torräng T4: Teknik Taklandskapen i de östra delarna har en relation till den blågröna korridoren längs Mölndalsån. Dessa ytor planeras primärt för att berika den biologiska mångfalden och tillskapa nya habitat för växt- och djurliv. EKOLOGISK HÅLLBARHET En grönytefaktor på 0,25 för taklandskapen har analyserats genom förslag med tillräckliga jorddjup där varierad vegetation kan etableras och Taktyper bli mer resilient mot vind, torka och andra påfrestningar. För att nå de inom projektet satta målen för att stärka den biologiska mångfalden så föreslås t ex: • Ett biotoptak ska utformas med variationsrikedom, t.ex. avseende substratdjup, substratsammansättning, fuktighet, näringshalt och skötsel. • En del av takytan bör vara utformad som vattenyta där delar ska hålla vatten permanent. • Taket ska hysa en stor rikedom av växter och örter. Stommen ska vara inhemska arter medan arter med hög eller mycket hög risk att bli invasiva bör undvikas och invasiva arter ska bekämpas. • Biotoptaket ska förses med åtskilliga valfria naturvärdeshöjande objekt. Exempel på lämpliga objekt kan vara död ved, stenrösen samt olika boplatser för fåglar och insekter. SOCIAL HÅLLBARHET • Öppet, tillgängligt taklandskap för lek riktat mot unga och vuxna med generösa och attraktiva lek- och rörelseytor ska skapas. • Allmänt tillgängliga ytor ska utformas med utgångspunkt i Barnkonventionen. Normkreativ kul miljö - Inga ytor för tävlingsidrott • Plats för återhämtning och mindre evenemang • (IXWOEƼRREWƽIVEZʞHIVWO]HHEHITPEXWIV Social Hållbarhet Ekologisk hållbarhet • (IXWOEƼRREWWXMKEVKʟRKEVWSQKʯVHIXQʯNPMKXEXXOSQQERʞVE Zʞ\XPMKLIXIR/STTPEXXMPPHIXXEFʯVHIXƼRREWMRJSVQEXMSRSQLYVHI gröna miljöerna kan bidra till ekosystemtjänster. • Takparken ska vara tillgänglig för alla med minst tre uppgångar, varav minst en utvändig. Access ska vara gratis med generösa öppettider "LH]KR Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 67 Förslaget Helhetslösning 2.2.5. Utrymning och säkerhet på allmän plats Inledning Under arbetet med förstudien har utrymningssimuleringar har genomförts för att säkerställa att arenorna kan utrymmas säkert och tillräckligt snabbt. Lika viktigt som att arenorna invändigt upprätthåller tillräckliga gångredder och passagemått, lika avgörande är det att ytorna utomhus IVFNYHIVWEQQEʯTTRE]XSVJʯVWXSVETIVWSRƽʯHIR-%VIREOZEVXIVIXʞVHIX HIWWYXSQMRXIFEVEƽʯHIRJVʟRIREVIREYXERƽIVEWEQXMHMKXWSQQʟWXI FIEOXEW9XERJʯV%VIREOZEVXIVIXWJEWEHIVOVʞZWIXXJVMXXQʟXXTʟQMRWX meter för att klara säker utrymning. Normalt fokuserar man mest på att säkerställa godtagbar utrymning. I fallet med våra stora arenor är inrymning en lika stor fråga och kanske ʞRRYQIVSJʯVYXWʞKFEVXMPPWMROEVEOXʞV(IXLERHPEVSQEXXWXSVEƽʯHIR av människor samlas vid en entré vid ett insläpp där köbildning och trängsel lätt uppstår. Med tanke på att kraven hela tiden höjs när det KʞPPIVZMWMXIVMRKSGLOSRXVSPPEZZʞWOSVYTTWXʟVLʞVPʞXXƽEWOLEPWEVWSQ kan utgöra en risk för besökares säkerhet. Dessa situationer kan hanteras fysiskt med fållor som organiserar insläpp organiserat men man måste vara medveten om att den funktionen tar stora ytor i anspråk som måste gå att tillskapa åtminstone vid tidpunkten för evenemang. ʃZIRSQMRWPʞTTSGLOʯFMPHRMRKWOʯXWTVSJIWWMSRIPPXWʟƼRRWEPPXMHIR annan risk för människors säkerhet vid stora folksamlingar, nämligen det som brukar kallas för antagonistiskt hot. Det kan handla om fordon som kör in i en folksamling, bilbomber eller självmordsatacker med sprängmedel. För att minska risken för den här typen av terrorhandlingar FʯV%VIREXSVKIXOYRREWTʞVVEWEZJʯVJSVHSRWXVEƼOZMHIZIRIQERK Samtidigt måste torgytan vara så fri från fast möblering som möjligt för att kunna möta evenemangens olika behov. För att kunna hantera olika situationer och hotbilder bör fast möblering SGLXVʞHOSRGIRXVIVEWXMPPHIRRSVVEWMHEREZ:EPLEPPEKEXERSGLLIPX YRHZMOEWTʟ%VIREXSVKIX-WXʞPPIXFʯVIRƽI\MFIPPʯWRMRKQIHQSFMP möblering och grönska vara utformningsprincipen för torgytan. Inget Stillbild från utrymningssimulering av konsert i både Arenan och Annexet (Illustration, Bengt Dahlgren) hindrar ett stort inslag av träd men de bör vara mobila för att inte hindra en säker organisering av besökare vid stora evenemang. Till exempel är kameraövervakning en vanligt förekommande metod som underlättas av fri sikt. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 68 Förslaget Helhetslösning 2.2.5. Utrymning och säkerhet på allmän plats Scenarier för avspärrning Valhallagatans torgyta till vardags Valhallagatans torgyta vid stora och extra stora evenemang Avspärrat område vid stora evenemang Körväg i normalläge Omöblerad zon för gående, minst 7m från arena Avspärrat område vid extra stora evenemang Körväg vid stora evenemang Torgyta Flexzon för träd, angöring, turistbussar, PRH etc Exempel på möblering av torgyta Entré inom avspärrning ersätts av Entré 8 samt Entré Focushuset vid stora evenemang Körväg i normalläge Höj- och sänkbara pollare för tillfällig avspärrning Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 69 Förslaget Helhetslösning 2.2.6. Samband & synergier Inledning Genom projektet skapas och möjliggörs samband och synergier både mellan anläggningarna men även inom kvarteret som helhet. 0ʞRKWʟRSGLHIRʯWXVEHIPIREZ:EPLEPPEKEXERQʯXIVOZEVXIVIXHIR Plan 2 lägsta marknivån. Längs Skånegatan uppgår marknivån till ungefär ett våningsplan högre. Där etableras nya kommersiella ytor för lokaler i bästa väderstreck på gatuplan. Dessa markförhållanden ger förutsättningar för in- och utlastning till en källarvåning som är avskild från entréer till publika ytor en våning upp. )RPEWXFMPWVEQTOSQTPIXXIVEHQIHLMWWEVM6]KKVEHIRQʯNPMKKʯVZIVXMOEPE transporter av gods mellan dessa våningsplan. Mässans expansion och Annexets spelplan landar på samma plushöjd WSQ7ZIRWOE1ʞWWERWFIƼRXPMKEYXWXʞPPRMRKW]XE(IXWOETEVIRWXSV potential till samnyttjan och ökad kapacitet vid större evenemang. På plan 2 landar Arenans och Annexets publikplan på samma plushöjd som Svenska Mässans kongress- och konferensvåning. Genom att säkerställa golvnivåer i samma höjder skapas en möjlighet till sömlösa publikupplevelser och underlättar en vidareutveckling av samarbetet mellan GotEvent och en utökad potential till samverkan mellan aktörerna inom Arenakvarteret. Så ökar arenakvarterets konkurrenskraft och Plan 1 ERPʞKKRMRKEVREWƽI\MFMPMXIX +IRSQ7ZIRWOE1ʞWWERWFIƼRXPMKEWXVʟOMRSVHW]HPMKVMOXRMRKSGL det Inre Arenatorget mellan Arenan och Annexet skapas ett inre stråk WSQOSTTPEVMLST:EPLEPPEKEXERMRSVVQIHʔVKV]XIZʞKIRMWʯHIV4ʟ liknande sätt etableras ett stråk i öst- västlig riktning mellan Entré 8 längs Skånegatan och Entré 1 som gör det möjligt att neutralt röra sig mellan Årummet i öst till Skånegatan i väst. Plan 0 Interna samband - Logistik Interna samband Synergier med omgivande stadsrum Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 70 Förslaget Helhetslösning 2.2.6. Samband & synergier Plan 2 Till skillnad från de underliggande våningsplanen, som präglas av servande funktioner, spelplaner och utställningsytor, är plan 2 det stora KIQIRWEQQEZʟRMRKWTPERIXJʯVTYFPMOSGLFIWʯOEVI,ʞVƼRRWVIHER Svenska Mässans Kongress- och Konferensanläggning och till det adderas Annexets huvudfoajé för publik och Arenans premiumfoajé. I stort sett alla lokaler ligger på samma golvnivå och på det här våningsplanet kan man röra sig genom kvarteret i både öst-västlig och nord-sydlig riktning. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 71 Förslaget Helhetslösning 2.2.7. Utbyggnadsordning Inledning För att genomföra projektet Nya arenor i Göteborg krävs en utbyggnad över tid i olika etapper. Följande sidor illustrerar ett tänkt huvudscenario men detta kommer att behöva utredas vidare under processen framåt. En ZMOXMKQʟPWʞXXRMRKʞVEXXFIƼRXPMKEERPʞKKRMRKEVWOEOYRREJSVXWʞXXEQIH sin verksamhet utan större avbrott under utbyggnadstiden. *ʯVEXXOSQQEʟXF]KKFEVQEVOFILʯZIV:EPLEPPEFEHIXIVWʞXXEWQIHIR R]FEHERPʞKKRMRKRSVVSQ:EPLEPPEKEXERHʞV:EPLEPPE-4MHEKPMKKIVQIH sin konstgräsplan. Badet utgör första utbyggnadsetappen i den detaljplan WSQVʯVWXEHWYXZIGOPMRKRSVVSQ:EPLEPPEKEXER 7EQXMHMKXWSQ'IRXVEPFEHIXF]KKWMHIXRSVVEOZEVXIVIXTʟFʯVNEW F]KKREXMSREZ6]KKVEHIRWJʯVWXEHIPTʟ:EPLEPPEFEHIXWYXSQLYW]XSV Denna första etapp i Arenakvarteret innehåller ersättning för Svenska Mässans inlastningsyta, B-plattan, och teknikutrymmen för kvarteret. Detta möjliggör att B-plattan kan rivas i ett senare skede utan att störa verksamheterna i drift. *ʯVWXHʞVIJXIVOER:EPLEPPFEHIX&TPEXXER:EPLEPPEVMROIRSGL:EPLEPPE sporthallar demonteras för att ge plats åt den nya Arenan inklusive Inre Arenatorget och Hotellet. När väl den nya Arenan står klar att användas kan Scandinavium demonteras för att ge plats åt Annexet med tillhörande kompletterande ytor i form av inlastning, kommunikation, teknik m m. Efter demontering av Scandinavium öppnas även möjligheten upp för kommande etapper som består av en ny utställningshall för Svenska Mässan, en ombyggnad av entré 8 mot Skånegatan samt en krans av övrigt kommersiellt innehåll som ramar in utställningshallen mot 7OʟRIKEXERSGL:EPLEPPEKEXERWZʞWXVEHIP :EVNIHIPʞVIRWNʞPZWXʞRHMKIRLIXQIRJYPPXYXF]KKXƼRRWIRWXSVTSXIRXMEP till samverkan och delande av funktioner inom kvarteret. Det handlar både om in- och utlastning, teknisk försörjning och entréer för besökare men också om en samnyttjan av arrangörs- såväl som publikytor vid evenemang. Arenakvarteret - Nuläge (2024) Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 72 Förslaget Helhetslösning 2.2.7. Utbyggnadsordning Etapp 1 - Östra ryggraden Etapp 2:EPLEPPEFEHIXHIQSRXIVEW Etapp 3 - Arena, Inre arenatorg & hotell )XETTOERTʟFʯVNEWWʟJSVXHIXƼRRWIRKʞPPERHIHIXEPNTPERHʟ Etapp 2 omfattar demontering av befintliga Valhallabadet för I etapp 3 byggs Arenan, Inre Arenatorget och hotellet. etappen planeras byggas på tomtmark som idag inte är bebyggd. att ge plats åt den nya Arenan. Förutsättningen är att Scandinavium med tillhörande Första etappen planeras genomföras parallellt med byggnationen lastgård fortsatt kan bedriva sin verksamhet under av det nya centralbadet. Östra delen av Ryggraden är ersättning utbyggnadstiden av den nya arenan. för Svenska Mässans lastgård, B-plattan. Tekniska utrymmen och försörjning av media till kommande etapper ryms här. Etapp 4 - Scandinavium demonteras Etapp 5 - Annexet och ryggrad Etapp 6 & 7 6]KKVEHIZIRX]XE Ɖ&PERHWXEHƉ Etapp 4 innebär att befintliga Scandinavium demonteras för I etapp 5 byggs Annexet, Träningsrinken, den västra delen Etapp 6 innehåller expansion av Svenska Mässans att ge plats åt Annexet. av Ryggraden och övrigt kommersiellt innehåll som klär in verksamhetsytor och ombyggnad av entré 8 mot Skånegatan. Annexet norrut mot Valhallagatan. I och med Ryggradens I etapp 7 färdigställs Arenakvarteret då Mässans nya lokaler utbyggnad kompletteras och färdigställs den permanenta kläs in med en krans av övriga kommersiella ytor med funktionen för in- och utlastning av gods med tre av varandra arbetsnamnet Blandstad. oberoende in- och utfarter. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 73 Förslaget Helhetslösning 2.2.7. Utbyggnadsordning Fullt utbyggt Fullt utbyggt blir Arenakvarteret det självklara navet i Evenemangsområdet med Ullevi i norr och Liseberg samt World of :SPZSMWʯHIV&IF]KKIPWIRERTEWWEVWMKXMPPWXIRWXEHIRWLʯNHWOEPEMIR sockelvåning ovanpå vilken ett antal högre landmärkesaccenter tillåts sticka upp för att manifestera innehållet och markera entréer. Höjderna trappar ner från Skånegatans stadiga innerstadsskala i väster till Gårdas lägre och brokigare bebyggelsestruktur i öster. Burgårdsparken uppe på sin bergknalle får sin naturliga fortsättning i en grön takpark med ambitionen att bli en destination i sig. Arenakvarteret - Fullt utbyggt Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 74 Förslaget Helhetslösning 2.2.8. Stadsbyggnad Utformningen av Arenakvarteret styrs både av innehållet och dess funktion men också av platsen och dess förutsättningar. Projektutveckling handlar om förädla en tomt och skapa ett innehåll. Stadsbyggnad handlar om att bygga stadens gemensamma rum med marken som golv och kvarteren som rummets väggar. Bra stadsbyggnad tar sin utgångspunkt i omgivningens karaktär och skala och tillför nya värden som berikar helheten. I förstudien har vi prövat de utvändiga rummens mått och testat byggnadernas höjd. VY MOT ARENATORGET FRÅN BURGÅRDSPLATSEN Här är Arenakvarterets entré från öster. Ett indrag i bebyggelsen framför Annexet skapar plats för Arenatorgets central del. Bebyggelsen håller samma höjdskala som den omgivande stenstadsbebyggelsen. Ovanför den höjden tillåts enstaka solitärer resa sig högre med ett indraget fasadliv. VY FRÅN SÖDER PÅ SKÅNEGATAN Här är redan volymkonceptet etablerat i Kongresshuset som förhåller sig till den omgivande stenstadens höjdskala. Man anar ombyggda entré 8 längs Skånegatan mellan Svenska Mässans fastighet och den nya FIF]KKIPWIRZMH&YVKʟVHWTPEXWIRMPʞKIXJʯVFIƼRXPMKE7GERHMREZMYQ Vy mot Arenatorget från Burgårdsplatsen Vy från söder på Skånegatan VY FRÅN NORR PÅ SKÅNEGATAN Här annonserar sig Arenakvarteret redan på långt håll med den nya PERHQʞVOIWF]KKREHIRZMH&YVKʟVHWTPEXWIR'IRXVEPXMOZEVXIVIXVIWIV sig hotellvolymen som markerar läget för huvudentrén till arenorna och PʞRKVIFEOEREVQERFIƼRXPMKE+SXLME8S[IVW VY FRÅN ÖSTER PÅ TRITONGATAN Här är Arenakvarterets entré från öster. Den nya arenan annonserar sig tydligt i Å-rummet. Öppningen mellan Arenan och det nya 'IRXVEPFEHIXTIOEVYXVMOXRMRKIRZʞWXIVYXQSX%VIREXSVKIX+ʟVHEWPʞKVI bebyggelseskala samspelar på ett intressant sätt med de nya volymerna som etablerar en intressant promenad västerut. Vy från norr på Skånegatan Vy från öster på Tritongatan Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 75 Flygbild från nordost Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 76 Förslaget Hållbarhet 2.3.1 Hållbarhetsmål Vision Göteborgs nya arenakvarter är en global mötesplats i lokal kontext där morgondagens utmaningar hanteras genom framtidssäkra och resilienta lösningar. Här är de hållbara lösningarna en destination i sig. Mötesplats för det lokala Ett tak för samexistens Cirkulärt arenakvarter Framtidssäkrat arenakvarter Mobilitet och tillgänglighet i och globala stadslivet I Evenemangsområdet vistas göteborgare 8EOIXʞVIRHIWXMREXMSRMWMK,ʞVƼRRWTPEXW 1IHGMVOYPʞVEQEXIVMEPƽʯHIRKIRSQMRKʟIRHI Kvarterets klimatavtryck minimeras till nära Det är lätt och stimulerande att vistas i och SGLFIWʯOEVIJVʟRRʞVSGLJNʞVVER,ʞVƼRRW för lek, rörelse och biologisk mångfald. och utgående återbruk samt material- noll för att undvika utsläpp, både i produktion röra sig till och från Arenakvarteret. Transport platser som stimulerar till ett rörelserikt och Utformat utifrån devisen “no sedum, no återvinning uppnås ett funktionellt kvarter där och drift. Hälsosamma materialval görs och och logistik hanteras för att minimera aktivt vardagsliv samt för internationella sport” ges istället plats åt biotoper och social QEXIVMEPVIWYVWIVJVʟRFIƼRXPMKEERPʞKKRMRKEVM hälsosamma miljöer skapas där väsentliga koldioxidutsläpp och påverkan på fotgängare. evenemang i världsklass. interaktion mellan barn, unga och äldre stor utsträckning tas omhand. OPMQEXVMWOIVLEVMHIRXMƼIVEXW besökare. • Skapa en ikonbyggnad som är en lokal • Taket blir en tillgänglig destination som • Byggnader som demonteras betraktas som • :ʞ\XLYWKEWYXWPʞTTIRJVʟRF]KKWOIHIX • Skapa förutsättningar för koldioxidfri mobilitet mötesplats med internationell prägel. innehåller vistelseytor och en tydlig materialbibliotek och återbrukas till hög andel. QMRWOEWQIH SGL OSQTIRWIVEW och logistik. • Arbeta för ett inkluderande, tryggt och levande programmering för lek och rörelse bortom • Nya byggnader byggs med hög andel utgående från basår 2020. • Bidra till att Evenemangsområdet är område från byggstart till drift. sport. återbrukat, återvunnet och förnybart material. • Det genomsnittliga klimatavtrycket från tillgängligt, tryggt och säkert. • Bidra till stärkt integration och • Ett grönt och blått tak med biotoper för • Effektiva och innovativa energisystem för hela arenabesökare halveras från basår 2024. sammanhållning genom ökad sysselsättning artrikedom och vistelsevärden med upplevelse kvarteret. • Byggnader projekteras för lång livslängd, och en bredd av aktörer. av grönska bortom sedum. • Byggnaderna möjliggör evenemang med anpassnings- och demonterbarhet. • Bidra till ett rikt stadsliv genom riktade • 8MPPKʞRKPMKLIXIRJʯVƽSVESGLJEYREJʯVFʞXXVEW cirkulär drift. • Giftfria material används. målpunkter och aktiviteter. genom hela området. • Arenakvarteret säkras mot klimatförändringar. För två av målområdena, cirkulärt och framtidssäkrat Arenakvarter har byggnadsspecifika utredningar genomförts avseende återbruk och klimatavtryck. Dessa presenteras på följande sidor. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 77 Förslaget Hållbarhet 2.3.2 Bakgrund Styrande underlag Framtagande av hållbarhetsprogram GLOBALA MÅLEN AGENDA 2030 Ett hållbarhetsprogram för det nya Arenakvarteret tas fram av Globala målen (UNDP) grundar sig i de ekonomiska, sociala och Stadsledningskontoret parallellt med att Hållbarhetsprogram nytt miljömässiga dimensionerna av hållbar utveckling. arenakvarter har tagits fram för Higab och Got Event. Det senare TVSKVEQQIXJSOYWIVEVTʟHIXMRSQ)ZIRIQERKWSQVʟHIXKISKVEƼWOX GÖTEBORGS STAD avgränsade Arenakvarterets utveckling. Styrande dokument i fokus för Arenakvarteret är Göteborgs Stads miljö- SGLOPMQEXTVSKVEQ +ʯXIFSVKW7XEH SGLTVSKVEQJʯVIR De båda hållbarhetsprogrammens målsättningar har stämts av och ska NʞQPMOWXEH tillsammans styra mot att hållbarhetsmålen för hela Evenemangsområdet HIGABS HÅLLBARHETSMÅL YTTRʟW:MHJVEQXEKERHIXEZ%VIREOZEVXIVIXWLʟPPFEVLIXWTVSKVEQLEV Göteborgs Stads krav varit en grundförutsättning liksom Higabs och Got B • :ʞVRESQQMPNʯRKIRSQEXXERZʞRHEIRQMPNʯERTEWWEHF]KKTVSGIWW Events egna hållbarhetsmål. optimera vår energi användning, använda förnybara bränslen samt att i största möjliga utsträckning återföra det avfall som uppkommer till kretsloppet. Målområden, effektmål och projektmål • Skapa levande kulturmiljöer som möjliggör en biologisk mångfald. 4ʟʯZIVKVMTERHIRMZʟƼRRWJIQQʟPSQVʟHIRQIHYRHIVPMKKERHI • Ge förutsättningar för inkluderande mötesplatser och effektmål, se nästa sida. Målområdena för hållbarhet har tagits verksamhetslokaler i staden, tillgängliga och anpassade för alla. JVEQYXMJVʟR,MKEFWSGL+SX)ZIRXWJSOYWWEQXVʟHMKLIX6IWTIOXMZI • Arbeta metodiskt med social hållbarhet och skadeförebyggande ur målområde är kopplat till den effekt som önskas inom målområdet - ett ett helhetsperspektiv med systematisk analys av platsers trygghet, effektmål. För att kunna hålla uppe projektets ambitionsnivå inom ramen CO2 säkerhet och trivsel. för det långa tidsperspektivet och ändå vara så konkreta som möjligt • Bedömning av social hållbarhet med särskild fokus på barn, unga och har de övergripande målområdena kopplats till ett antal mer detaljerade prioriterade målgruppers behov och rätt till den offentliga platsen. projektmål. Dessa beskriver vad som ska göras inom målområdet för att effektmålen ska nås, se avsnitt för respektive målområde. Projekten som Higab genomför ska på sikt även linjera med EU:s taxonomiförordning. För Arenakvarteret innebär det att nu kända Projektmålen ska vara uppföljningsbara och visar på nivåer som vi taxonomikrav inkluderas i hållbarhetsmålen. idag kan se krävs, är möjliga eller behövs. Men då utvecklingen inom hållbarhet går snabbt är det sannolikt att dessa, speciellt inom de GOT EVENTS HÅLLBARHETSMÅL mer tekniskt orienterade målområdena, i någon utsträckning kommer +SX)ZIRXHIƼRMIVEVJIQZʞWIRXPMKESQVʟHIRQIHHIPSQVʟHIRJʯVEXX att behöva uppdateras i takt med utveckling, skärpta gränsvärden, RʟLʟPPFEVLIXMHVMJXSGLZMHIZIRIQERK:ʞPOSQRERHIQʯXIWTPEXWIV rapporteringsplikter och nya innovationer. Korrigeringar av projektmål attraktivt arbetsplats klimat och resurseffektiv verksamhet, utveckling, TʟZIVOEVMRXIQʟPSQVʟHIXMWMKYXERIRHEWXHIXWTIGMƼOETVSNIOXQʟPIXW partnerskap samt god styrning. kravställning. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 78 Förslaget Hållbarhet 2.3.3 Inkluderande platser och gröna kvalitéer Arenakvarteret som mötesplats handlar om att skapa en målpunkt i staden, både vid evenemang och till vardags. För att säkra att projektets sociala ambitioner ligger rätt och är förankrade med berörda invånare OVʞZWIXXXMHMKXEVFIXIQIHQIHFSVKEVMRƽ]XERHITPEXWYXZIGOPMRKSGL HMWTSWMXMSREZ]XSV4PEXWIRFILʯZIVEXXVELIVEOZMRRSVSGLƽMGOSVZMPOIX skapar mervärden för alla! Samtidigt lyfts värdet av internationella MRƽYIRWIVJʯVEVOMXIOXYVIRWʟZʞPWSQJʯVIZIRIQERKIR,ʞVWOEFʟHI göteborgaren och besökaren hitta något som tilltalar dem, något i världsklass. Det handlar om att skapa tillgängliga platser där sociala värden och rörelsestimulerande ytor möter värden av biologisk mångfald med design för ekosystemtjänster. I avsaknad av större ytor på kvartersmark får taket ett värde som semi-offentlig plats i evenemangsområdet och blir en destination i sig. Utformat utifrån devisen “no sedum, no sport” med samexistens i fokus ges plats åt biotoper och social interaktion mellan barn, unga och äldre besökare. För att nå projektmålen krävs samverkan inom arenakvarteret kring programmering av takytor med fokus på ytbehov, men också för att skapa god ljudmiljö, ett gott mikroklimat och driftsäkerhet. Exempel på strategier som behöver utvecklas är: • Processer för medskapande design där göteborgare och omvärld bjuds in för att bidra med idéer kring gestaltningen. Aktiviteter genomförs på plats och digitalt från tidigt skede till förvaltning. • Nätverk byggs upp för att rikta innehållet inom Arenakvarteret, gärna ihop med övriga aktörer inom Evenemangsområdet, med unga invånare och kulturverksamheter. • Masterplan för levande bottenvåningar ska tas fram ihop med övriga aktörer inom Evenemangsområdet. • Uppföljning och utvärdering genomförs av nolläge för antal besökare, ålder och kön för de som rör sig i området idag och måltal sättas för byggtid och drift. • Kravställningsmodeller för social hänsyn vid upphandling under projektering och produktion vidareutvecklas. • Samverkan sker med övriga fastighetsägare för att få till tillräckligt stor takyta för att skapa efterfrågade kvalitativa värden. • Strategier för att hantera gröna tak i relation till brandkrav samt krav kring utrymning tas fram. • Strategier tas fram för hur den installationstäta ryggraden kombineras med vistelseytor och ytor med hög biologisk mångfald :MRHFYPPIVSGLQMOVSOPMQEXWXYHMIVKIRSQJʯVWJʯVEXXWʞOIVWXʞPPEEXX vistelseytorna på tak blir trivsamma. • Bärighet i takkonstruktion säkras för att klara jord och vattendjup samt variabel last från personer på tak. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 79 Förslaget Hållbarhet 2.3.4 Cirkularitet & återbruk %XXWʞOIVWXʞPPEGMVOYPʞVEQEXIVMEPƽʯHIRFPMVEPPXZMOXMKEVI:MFILʯZIVZʞVRESGL XELERHSQFIƼRXPMKEF]KKREHIVEXXMRXIF]KKER]XXʞVHIXQIWXVIWYVIJJIOXMZE När nybyggnation är nödvändigt är det väsentligt att både jobba med ingående och utgående återbruk. Byggnaderna ska göra det möjligt att bruka och drifta HIQWʟVIWYVWIJJIOXMZXWSQQʯNPMKX*ʯVEXXQʯNPMKKʯVEʟXIVFVYOEZHIFIƼRXPMKE byggnaderna har återbruksinventeringar genomförts, där materialmängder kartlagts och olika byggdelars potential för återbruk bedömts. Återbruksinventeringarna redovisas separat för varje byggnad med rapporter JʯV7GERHMREZMYQ:EPLEPPEFEHIXMWVMROSGLWTSVXLEPPEV-RZIRXIVMRKIRSQJEXXEV större prioriterade byggdelar som grund, stomme och klimatskal och innehåller uppgifter om materialmängder och klimatavtryck (relaterat till nytillverkad produkt) samt bedömning och prioritering av värde och avsättningsmöljigheter. Sammantaget för byggnaderna gäller att grund och stomme till mycket stor del FIWXʟVEZTPEXWKNYXIRFIXSRK7XʟPOSRWXVYOXMSRIVƼRRWJVEQJʯVEPPXMXEOIXʯZIV QIXIVWFEWWʞRKIRM:EPLEPPEFIHIXMFEPOEVSGLTIPEVIMWTSVXLEPPEVRESGLM WTʞRRPMRSVMXEOIXTʟ7GERHMREZMYQQIHERXEOFEPOEVREMR]EVI:EPPLEPPEFEHIX är av trä. 7EQQERJEXXRMRKWZMWƼRRWJʯPNERHIQʟPMLʟPPFEVLIXWTVSKVEQQIXKʞPPERHI återbruk och återvinning: • Byggnader som demonteras betraktas som materialbibliotek och återbrukas till hög andel. • &IƼRXPMKEF]KKREHIVWOEʟXIVFVYOWMRZIRXIVEWSGLQEXIVMEPJʯV ʟXIVFVYOMHIRXMƼIVEWSGLYXVIHW6MOXPMRNIVJʯVHIQSRXIVMRKWOE tas fram och inarbetas i förfrågningsunderlag samt tids- och logistikplaner. • All betong som inte är förorenad ska återbrukas eller materialåtervinnas. • Material som inte kan återbrukas ska gå till materialåtervinning med så högt värde som möjligt, t ex glas till nytt planglas. • Nya byggnader byggs med hög andel återbrukat, återvunnet och förnybart material. • Stommaterial i byggnader ska innehålla så stor andel återbrukat material som möjligt. Kartläggning stomme, Scandinaviums tak • Byggnadernas fasadmaterial ska till stor del vara återbrukat material. • &]KKTVSHYOXIVJVʟRFIƼRXPMKEF]KKREHIVWOEʟXIVFVYOEWMRMR]E byggnader och provisorier under byggtiden, t ex gradänger, takbalkar av trä och stål, fasadtegel samt glasparti, mosaik och kulturhistoriskt ZʞVHIJYPPETVSHYOXIVJVʟR:EPLEPPEFEHIX • Byggnaderna ska projekteras så att mängden spill minimeras. Minst ZMOXTVSGIRXEZSJEVPMKXF]KKSGLVMZRMRKWEZJEPPJVʟRF]KKTPEXWIR ska förberedas för återanvändning eller materialåtervinning inklusive markmassor. Materialtrappan illustrerar prioriterade åtgärder med befintligt material Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 80 Förslaget Hållbarhet 2.3.5 Klimatkalkyl Klimatkalkylen är en tidig analys för att ta fram ett förväntat klimatavtryck för de olika byggnadskropparna i projektet. Klimatavtrycket kan sedan användas som startvärde för att ta fram målgränsvärde avseende klimatpåverkan. +ʯXIFSVKW7XEHWQMPNʯSGLOPMQEXTVSKVEQLEVX]HPMKE målsättningar avseende nya byggnaders klimatpåverkan, där QʟPWʞXXRMRKIRJʯVF]KKREHIVYTTJʯVHEʞVEXXOPMQEXTʟZIVOERWOE ZEVE PʞKVINʞQJʯVXQIH%OXYIPPJSVWORMRKSQOPMQEXSQWXʞPPRMRK i byggsektorn visar att med en ambitiös och viljiestyrd omställningstakt kan bygg- och anläggningssektorn som helhet uppnå en faktisk QMRWORMRKQIH *ʯVZMWWEX]TIVEZF]KKREHIVƼRRWIXXX]HPMKX WXEVXZʞVHI  EXXYXKʟJVʟRXI\JʯVWOSPSVƽIVFSWXEHWLYWOSRXSVQQ *ʯVHIRX]TEZZIVOWEQLIXWSQ%VIREOZEVXIVIXOSQQIVEXXMRRILʟPPEƼRRW dock inte den typen av startvärde att utgå från, utan denna beräkning syftar till att ta fram relevanta startvärden som ska motsvara uppförande 1ʟPWʞXXRMRKIRJʯVTVSNIOXIXʞVIRQMRWORMRKSQ NʞQJʯVXQIH om projektet hade uppförts enligt de byggmetoder och material som användes 2020.Troligt är att det kan gå att sänka klimatpåverkan för A1- %QIH SGLWIHEREVFIXEQIHSPMOEX]TIVEZOSQTIRWEXMSRWʟXKʞVHIV JʯVEXXRʟWMWXE  Klimatberäkningen baseras på ”Anvisning för beräkning och redovisning av klimatutsläpp från nybyggnation i Göteborgs stad” och omfattar YXWPʞTTJVʟRQEXIVMEPXMPPZIVORMRK %% XVERWTSVXXMPPF]KKEVFIXWTPEXWIR (A4) och byggproduktion (A5). Beräkningen för målgränsvärdet omfattar byggnadens samtliga bärande konstruktionsdelar, hela byggnadens klimatskärm samt icke-bärande innerväggar och innertak, invändiga ytskikt, fast inredning samt installationer. Indata om klimatpåverkan baseras i första hand på Boverkets generiska värden. Typiska värden har använts. Där indata ej funnits i Boverkets databas har enstaka EPD:er (Environmental Product Declaration) använts. Materialmängder till klimatberäkningen hämtades från handlingar från K samt ytor från handlingar av A. Utdrag ur Klimatkalkylen Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 81 3. Genomförande Här redovisas de utredningsfrågor som gäller själva genomförandet, primärt frågor som kopplar till projektets ekonomi, tidplan och fastighetsrättsliga frågor. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 82 Genomförande Tider & beroenden 3.1.1. Etappgränser & beroenden Utifrån det politiska uppdraget ska Arenakvarteret byggas ut utan ZʞWIRXPMKEEZFVSXXJʯVFIƼRXPMKEZIVOWEQLIXIV(IXFIX]HIVEXXR]F]KKREH ƽ]XXSGLHIQSRXIVMRKQʟWXILERXIVEWMIRIXETTZMWYXF]KKREH ETAPP 1 )XETTIROERTʟFʯVNEWWʟJSVXHIXƼRRWIRKʞPPERHIHIXEPNTPERTʟ 7 tomtmark som idag inte är bebyggd. I etapp 1 byggs östra delen av 6]KKVEHIRWSQIRTIVQERIRXIVWʞXXRMRKJʯV7ZIRWOE1ʞWWERWPEWXKʟVH &TPEXXER6]KKVEHIRMRRILʟPPIVWEQXMHMKXXIORMWOEYXV]QQIRSGL försörjning av media till kommande etapper. Parallellt med etapp 1 kan HIXR]E'IRXVEPFEHIXQIHXMPPLʯVERHIWTSVXLEPPEVF]KKEWTʟEZWIHHTPEXW 2 3 RSVVSQ:EPLEPPEKEXER)XETTKVʞRWIRFIWXʞQWEZHIRHIRF]KKFEVE]XE WSQƼRRWʟXOSQPMKQIH:EPLEPPEFEHIXJSVXWEXXMHVMJX 4 5 ETAPP 2 (IQSRXIVMRKEZFIƼRXPMKE:EPLEPPEFEHIXJʯVEXXKITPEXWʟXHIRR]E Arenan. 6 ETAPP 3 Nu byggs Arenan, det Inre Arenatorget och hotellet. Förutsättningen är att Scandinavium med tillhörande lastgård fortsatt kan bedriva sin verksamhet. Etappgränsen bestäms av utbredningen för Scandinaviums FIƼRXPMKEPEWXKʟVH ETAPP 4 -RRIFʞVEXXFIƼRXPMKE7GERHMREZMYQHIQSRXIVEWJʯVEXXKITPEXWʟX 1 Annexet. ETAPP 5 %RRI\IX8VʞRMRKWVMROIRHIRZʞWXVEHIPIREZ6]KKVEHIRSGLʯZVMKX OSQQIVWMIPPXMRRILʟPPWSQOPʞVMR%RRI\IXRSVVYXQSX:EPLEPPEKEXER byggs. Här kompletteras och färdigställs den permanenta funktionen för in- och utlastning av gods till kvarteret med tre av varandra oberoende in- och utfarter till kvarteret. ETAPP 6 Expansion av Svenska Mässans verksamhetsytor och en ombyggnad av entré 8 mot Skånegatan. Etappgränsen bestäms av Entré 8:s funktion som måste vara intakt. ETAPP 7 Nu färdigställs Arenakvarteret genom att Mässans nya lokaler kläs in med en krans av övriga kommersiella ytor, eventuell med inslag av bostäder. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 83 Genomförande Tider & beroenden 3.1.2. Huvudtidplan PROGRAMÖVERGRIPANDE BASTIDPLAN • 5%RRI\IX IVWʞXXRMRKJʯV0MWIFIVKWLEPPIR OERWXʟJʞVHMKX ZIVOWEQLIXIVƽ]XXEVʯZIV Bastidplanen är framtagen i samverkan mellan Evenemangsområdets • Övrig exploatering kommer att kunna färdigställas därefter. I nuläget deltagande programparter som underlag till planprogrammets är färdigställandetider för olika delar av övrig exploatering inte *ʞVHMKWXʞPPERHIEZ'IRXVEPFEHIXKIVQʯNPMKWXEVXJʯV%VIREOZEVXIVIXWERHVE samrådshandling. WTIGMƼGIVEHHIXXEJʯVEXXWʞOIVWXʞPPEƽI\MFMPMXIXMYXF]KKREHWWOIHIX IXETTVMZRMRKHIQSRXIVMRKEZ:EPLEPPEFEHIXSGLHʞVʞZIRMRMXMEPYTTWXEVX SGLHʞVQIHJVEQHVMJXJʯVR]XX'IRXVEPFEHQIHWTSVXLEPPEVSGL JʯVIXETTƁ%VIRERQIHXMPPLʯVERHI-RVI%VIREXSVKSGLLSXIPPOSTTPEW Projektets komplexitet och omfattning med en utbyggnad som kommer Arenaparken. ske under lång tid, ger många beroenden och tillhörande konsekvenser. OSÄKERHETER I TIDIGT SKEDE För framdrift enligt plan krävs såväl att erforderliga beslut fattas, som Utbyggnadsplaner över lång tid ger ökad exponering mot osäkerheter att plan- och tillståndsprocesser samt genomförandefrågor aktivt jobbas GENOMFÖRANDETID ARENAKVARTERET och risker för förändringar genom påverkan av vår omvärld. Det krävs med och samordnas mellan programparterna enligt aktuell metodik. Etappvis utbyggnad och komplexa förutsättningar med pågående RSKKVERRVMWOLERXIVMRKSGLƽI\MFMPMXIXJʯVEXXOYRRELERXIVEHIWWE Tidsangivelserna i planprogrammet är uppskattade i ett tidigt skede och verksamheter kräver tidig samverkan och planering tillsammans med utmaningar. kantas därmed av osäkerheter och många beroenden. utförande entreprenörer såväl som angränsande exploatörer och övriga berörda parter. Planeringsosäkerheter i tidigt skede bemöts i Bastidplanen genom att, • 5-RVMOXRMRKWFIWPYXMOSQQYRJYPPQʞOXMKIJʯV'IRXVEPFEH istället för att ange exakta tidsuppskattningar, nyttja intervall som tar Bastidplanen beskriver ett förfarande där förberedande LʞRW]RXMPPZEVMTVSGIWWIRZMFIƼRRIVSWW(IXʞVZMOXMKXEXXOSRXMRYIVPMKX Arenakvarter och exploatering syd respektive nord produktionsarbeten för Arenakvarteret behöver initieras tidigt. Parallell YTTHEXIVESWʞOIVLIXWMRXIVZEPPSGLOSRƼHIRWKVEHIVFEWIVEXTʟR] • 58MPPJʞPPMKEIVWʞXXRMRKWPʯWRMRKEVJʯV:EPLEPPE-4SGLJʯVWOSPEʞV projektering för kommande etapper kommer krävas kontinuerligt. information och framsteg i projektet. Genom att regelbundet uppdatera på plats riskanalyser och justera planen efter hand, ges bättre förutsättningar för • 5(IXEPNTPERJʯVRSVVEVIWTIOXMZIWʯHVEHIPIRERXEKRESGLPEKE Genomförandet för Arenakvarteret förutsätter att det förberedande hantering av eventuella avvikelser. kraftvunna senast Q1 2028, tillträde till badhustomten därefter arbetet kan påbörjas i anslutning till antagandet av detaljplan syd samt • 5'IRXVEPFEHSGLWTSVXLEPPEVOERWXʟJʞVHMKX att utbyggnad av erforderlig infrastruktur är samordnad. &EWXMHTPERIRWOSRƼHIRWKVEHJʯVKIRSQJʯVERHIWOIHIXʞVMRYPʞKIX • :EPLEPPEFEHIXOERHʞVIJXIVVMZEWHIQSRXIVEW 2år. • 52]QYPXMEVIREOERWXʟJʞVHMK 7X]VERHIEOXMZMXIXJʯVFMFILʟPPIRZIVOWEQLIXWHVMJXM:EPLEPPEFEHIXʞV • Scandinavium kan därefter rivas/demonteras JʞVHMKWXʞPPERHIXEZHIXR]E'IRXVEPFEHIXSGLHIWWWTSVXLEPPEVHʟFIƼRXPMKE Bastidplan - Mönstrade delar av pilarna i tidplanen utgör risk för fördröjningar i tidplanen som följd av överklagande eller andra osäkerheter i bedömningar. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 84 Genomförande Tider & beroenden 3.1.3. Fastighetsrättsliga förutsättningar FASTIGHETER Higab planerar enligt uppdraget för fortsatt ägande av arenorna samt %ZXEPEZWIIRHIYXJSVQRMRKSGLYTTJʯVERHIEZ]XSVREMRSQ6]KKVEHIR Marken inom planprogramområdet ägs huvudsakligen av Göteborgs Stad tillhörande kommersiella verksamhetslokaler. Higab kan även komma att samt drift och underhåll av anläggningen kommer att tecknas mellan genom Exploateringsförvaltningen. Markägandet ger staden rådighet över bli exploatör för ytterligare exploatering inom området. De nya arenorna Higab och Svenska Mässan. den möjliga utvecklingen. och Svenska Mässan föreslås ha en gemensam gods- och logistiklösning M6]KKVEHIR6]KKVEHIROSQQIVʞZIREXXMRRILʟPPE]XSVJʯVIRXVʣIZIRX VÄRDERING *EWXMKLIXIVREMRSQHIXEPNTPERW]H,IHIRHʞV7GERHMREZMYQʞV YXV]QRMRKSGLTEWWEKIWEQX]XSVJʯVYXʯORMRKEZFIƼRXPMKEQʞWWLEPPEV I avsiktsförklaringen åtar sig Göteborgs Stad att verka för friköp av FIPʞKIRSGL,IHIRHʞV:EPLEPPEFEHIXQIHXMPPLʯVERHIWTSVXLEPPEVʞV XSQXVʞXXIVRE,IHIRSGL,IHIRKIRXIQSX,MKEFWEQX lokaliserade är dock upplåtna med tomträtt till Higab. Genom tomträtten 6]KKVEHIRSGLHIWWJYROXMSRIVʞVIRJʯVYXWʞXXRMRKJʯVTPERIVMRKIRMRSQ ʯZIVPʟXIPWIEZ]XSVREMRSQ6]KKVEHIRXMPP,MKEFSGL7ZIRWOE1ʞWWER har tomträttsinnehavaren rådighet över marken och uppsägning av området. Överlåtelserna sker på marknadsmässiga villkor. fastighetsägaren kan endast ske under vissa perioder och under vissa ANGRÄNSANDE ALLMÄN PLATS förutsättningar, exempelvis att det är av vikt för fastighetsägaren att Exploateringsförvaltningen ansvarar för utvecklingen av den västra fastigheten används för bebyggelse av annan art eller avviker på annat :EPLEPPEKEXERSGLHIPEVEZHIXWOƉʄVYQQIXƉQSX1ʯPRHEPWʟRJʯVIWOVMZW delen i det södra detaljplaneområdet, i anslutning mot Skånegatan/ sätt än tidigare. som allmän platsmark i planprogrammet. Målsättning är att dessa stråk i Burgårdsplatsen, som planeras innehålla blandstad samt möjliggöra för WXʯVWXEQʯNPMKEWXIQʟRYXJSVQEWJʯVEXXJYRKIVEJʯVƽIVER]XXSVSGLFILSZ ev. ytterligare expansion för Svenska Mässan. Svenska Mässan Stiftelse äger anslutande fastigheter i söder; Heden och föreslås därför utformas för att kunna låta evenemang göra avtryck i SGLXMPPMOE7ZIRWOE1ʞWWERWPSOEPIV AVSIKTSFÖRKLARING det offentliga rummet. En avsiktsförklaring har parallellt under förstudiearbetet framtagits mellan Göteborgs Stad, genom dess Exploateringsförvaltning, Higab samt I det södra kvarteret är det planerat för en mycket omfattande RÄTTIGHETER Svenska Mässans stiftelse. exploatering och ett yteffektivt tillvaratagande av den kvartersmark som )XXƽIVXEPVʞXXMKLIXIVƼRRWFʟHIMRSQMERWPYXRMRKXMPPSGLMERKVʞRWERHI planprogrammet möjliggör. Då ytorna är begränsade ställer det stora krav fastigheter inom detaljplan syd. Syftet är att i ett tidigt skede tydliggöra parternas övergripande avsikter på ett samspel mellan kvartersmark och allmän plats, då det helt enkelt för den planerade omvandlingen av området och säkerställa att inte är möjligt att inhysa alla önskade funktioner på kvartersmark. 6ʞXXMKLIXIVYXKʯVWMJSVQEZSƾGMEPWIVZMXYXJʯVXMPPXVʞHIXMPPF]KKREHIV JʯVYXWʞXXRMRKEVƼRRWJʯVI\TPSEXIVMRKSGLKIRSQJʯVERHIEZOSQQERHI såväl som för ledningar och tekniska anläggningar, samt framkomlighet detaljplaner. Avsiktsförklaringen utgör en viktig del i att beskriva de olika Det kan exempelvis handla om att hantera stora publikmassor på ett SGLƽʯHIRJʯVPSKMWXMOFIWʯOEVISGLJʯVWʞOIVWXʞPPERHIEZIVJSVHIVPMKE funktionerna och verksamheterna i området och hur de ska hanteras säkert sätt, angöring för personer med funktionsnedsättning eller utrymningsfunktioner. under och efter utbyggnaden. I avsiktsförklaringen framgår parternas avspärrningar vid stora evenemang. Det här gäller all allmän plats, men åtaganden inom planprogrammet. :EPLEPPEKEXERWYXJSVQRMRKOVʞZIVIXXWʞVWOMPXJSOYW (ʞVXMPPƼRRWFʟHIPIHRMRKWVʞXXIVJʯVXIORMWOJʯVWʯVNRMRKWEQX gemensamhetsanläggningar för logistik via interna lastgator. Syftet är också att säkerställa ett gemensamt fokus på att skapa ett :EPLEPPEKEXERWYXJSVQRMRKʞVEZKʯVERHIJʯVEXXWOETEJʯVYXWʞXXRMRKEVJʯV evenemangsområde i världsklass och ett stabilt och värdeskapande att fylla arenorna med innehåll och det krävs att gatan utformas med ett En stor påverkanspost kopplat till bibehållen verksamhetsdrift under samarbete över tid. säkerhetsfokus gällande exempelvis inkörningsskydd och utrymning. genomförandeskedet är succesiv ersättning för Svenska Mässans rättighet till del i logistikyta, den så kallade ”B-plattan” som utgör Avsiktsförklaringen ligger till grund för kommande avtal och för det -HIXJSVXWEXXEEVFIXIXQIH:EPLEPPEKEXERʞVHIXHʞVJʯVOVMXMWOXEXX huvudsaklig del av in-/utlastningsfunktionen för Svenska Mässan och är fortsatta arbetet med planprogram, detaljplaner och dess genomförande. rättigheter tillskapas för att möjliggöra att evenemangen tillåts ta plats. FIPʞKIRSZERTʟ:EPLEPPEVMROIROSTTPEXXMPP,IHIR AVTAL FRAMTIDA NYTTJANDE Utöver ovan angiven avsiktsförklaring kommer Higab att teckna Exploatering enligt detaljplan syd innebär helt nya fastighetsbildningar i föravtal, genomförandeavtal, fastighetsbildningsavtal samt ev. samband med utveckling av kvarteret. marköverlåtelseavtal eller tomträttsavtal med Göteborgs stad. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 85 Genomförande Tider & beroenden 3.1.3. Fastighetsrättsliga förutsättningar 7OEPEɸ ZMH%PMKKERHI 30 m /EVXVIHSZMWRMRKIRLEVMRXIVʞXXWZIVOER k+ʯXIFSVKW7XEHk0ERXQʞXIVMIX 9XWOVMJXWHEXYQ Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 86 Genomförande Tider & beroenden 3.1.4. Bygglogistik FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STORSKALIG FRAMKOMLIGHET Genom att tidigt verka för att skapa goda förutsättningar för logistisk TRANSPORTVÄGAR FÖR BYGGTRANSPORTER )XXWXEHWYXZIGOPMRKWTVSNIOXPMOX%VIRESQVʟHIXFIX]HIVMHIXXEJEPPEXXƽIVE framkomlighet inom och i anslutning till hela programområdet kan Mot bakgrund till uppdragets och projektets målsättningar föreslogs av F]KKTVSNIOXOSQQIVTʟKʟTEVEPPIPPXIPPIVHIPZMWTEVEPPIPPXTʟIRKISKVEƼWOX man hantera de utmaningar som urbana miljöer medför med minimala Svensk Bygglogistik tre huvudsakliga transportvägar för vidare utredning begränsad yta i centrala Göteborg. störningar för det omgivande samhället. till Evenemangsområdet. Urbana stadsutvecklingsprojekt, där komplexiteten och antalet En övergripande logistikanalys för planprogrammets del i :ʞKEVREYXKʟVJVʟR))QIHEZJEVX9PPIZMQSXIXIPPIV+ʟVHEQSXIXZMPOIX intressenter ofta är högre än i andra byggprojekt är en kvalitativ Evenemangsområdet är gjord i förstudieskedet för att skapa överblick bedöms som det mest effektiva och därmed mest naturliga. De tre vägar bygglogistikplanering kritisk för att uppnå effektiv, säker och hållbara avseende omfattning, volym och behov samt skapa förutsättningar för som ansågs mest effektiva var: framdrift. fortsatt effektiv planering. • :ʞKZME9PPIZMQSXIX9PPIZMKEXER7OʟRIKEXER0IZKVIRWZʞKIR Evenemangsområdet inklusive arenakvarteret står därtill med utmaningen PÅVERKAN PÅ STADEN • :ʞKZME9PPIZMQSXIX*EFVMOWKEXER+ʟVHEZʞKIR+ʟVHEFVSR EXXYRHIVKIRSQJʯVERHIXMHIRLEJYPPTʟKʟIRHIHVMJXMFIƼRXPMKE Målsättningen är att området genom hela genomförandetiden skall • :ʞKZME+ʟVHEQSXIX&PIOIEPPIRXMPPJʞPPMKTVSNIOXFVS verksamheter likväl ett succesivt ibruktagande av nya verksamheter YTTPIZEWWSQJSVXWEXXEXXVEOXMZXJʯVFIWʯOEVI4ʟZIVOERJVʟRF]KKXVEƼOIR som färdigställs. Samtliga verksamheter livnär sig på att skapa så stora skall planeras för att störa så lite som möjligt. Alla vägar behöver vidare ses över ur ett trygghets- och HEKPMKEƽʯHIREZFIWʯOEVIXMPPSQVʟHIXWSQQʯNPMKX WʞOIVLIXWTIVWTIOXMZWʞVWOMPXTEWWEKIVHʞV+'XVEƼOIRVMWOIVEVOSQQEM Analysen grundar sig i uppdragets och projektets målbild avseende OSRƽMOXQIHXYRKXVEƼO Både Got Events och Svenska Mässans evenemangsverksamhet PSKMWXMOSGLƽʯHIRMERWPYXRMRKXMPP%VIREOZEVXIVIXSGLHʞV:EPLEPPEKEXER KIRIVIVEVHʞVXMPPWXSVEƽʯHIREZKSHWXVERWTSVXIVJʯVIZIRXTVSHYOXMSR OSQQIVFILʯZELʟPPEWʯTTIRYRHIVTVSNIOXXMHIR:EPLEPPEKEXERWOE STRATEGIER FÖR HÅLLBART BYGGANDE försörjning och drift. fredas i så stor utsträckning som möjligt till förmån för besökare och )RPMKX+ʯXIFSVKW7XEHWQMPNʯSGLOPMQEXTVSKVEQʞV verksamheter. ZʞKXVEƼOIRHIRRʞWXWXʯVWXEOʞPPERXMPPKISKVEƼWOEYXWPʞTTEZ I anslutning till programområdet planeras även andra bygg- och Zʞ\XLYWKEWIVM+ʯXIFSVKIJXIVVEƾREHIVMIVRE infrastrukturprojekt som sannolikt kommer att genomföras parallellt med Att minimera störningar i stadens vägnät är prioriterat och genom att hitta Arenakvarterets byggnation. Bland annat planeras ett höghus (+one) WʞOVEVSFYWXEPʯWRMRKEVQIHVIHYRHERWMF]KKXVEƼOW]WXIQIXWOETEW 7EQQERXEKIXWXʟVF]KKXVERWTSVXIVREJʯVGE EZHIYVFERE ZMH/SVWZʞKIRSGLIXXR]XXTSPMWLYWZMH7OʟRIKEXER:MHJʞVHMKWXʞPPERHI även möjlighet till stora tids- och kostnadsbesparingar genom effektiv godstransporterna i Sverige. Byggtransporterna måste därtill dela EZ:ʞWXPʞROIRWIXETT/SVWZʞKIRTPERIVEWSGOWʟSQJEXXERHIZʞKSGL framdrift och med minskat klimatavtryck som följd. väginfrastrukturen med övriga användare och denna ytterligare anläggningsarbeten på Örgrytevägen samt längs med Skånegatan. XVEƼOFIPEWXRMRKʯOEVOʯIVSGLJʯVWIRMRKEVMWEQLʞPPIX Kommunikation och samverkan med stadens aktörer blir en viktig +IRSQEXXZIVOEJʯVEXXJVIHE:EPLEPPEKEXERSGLYXZEPHEWXVʟOMRSVVE förutsättning, då externa projekt direkt påverkar framkomligheten till detaljplanen skapas förutsättningar för säkrare framkomlighet när nya Evenemangsområdet och vice versa. 'IRXVEPFEHIXXEWMFVYOFʟHIJʯVFIWʯOEVISGLHVMJX Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 87 Genomförande Tider & beroenden 3.1.4. Bygglogistik Gårdamotet nr 72 Ullevimotet nr 73 Gårdamotet nr 72 Örgrytemotet nr 71 Infart ifrån Norr För att minska antalet transporter till och från Evenemangsområdet och Utfart mot Nord och Syd minska koldioxidutsläppen krävs att vi vidtar olika åtgärder och vidare utvecklar strategier inom såväl Arenakvarterat som inom området i sin helhet. 35 Samordnad planering inom Evenemangsområdet är avgörande för effektiv logistik och minskade transporter. Genom att optimera och 7 planera rutter kan man minska onödiga körsträckor och undvika tomma transporter. Samarbete med andra byggprojekt i närheten kan också 15 37 20 14 41 11 21 möjliggöra delning av transporter och resurser. 24 49 48 38 19 2 43 44 8 34 49 Säkerställ att tillfartsvägar har hög bärighetsklass för ökad lastvikt 2 23 2 26 49 50 25 16 17 36 och transport. I kombination med styrning av fyllnadsgrader 40 51 42 TN 47 27 5 KIWQʯNPMKLIXXMPPIJJIOXMZEƽʯHIR4PERIVMRKEZKIQIRWEQQE 18 45 samordningsytor inom byggområdet minskar antalet transporter utanför 39 28 22 30 46 29 na enaom Arenaområde F]KKSQVʟHIX:MHEVIFILʯZIVF]KKSQVʟHIXW]XSVEREP]WIVEWYXMJVʟR områdets utbyggnadsordning för att möjliggöra samordningsytor 32 0 52 och dimensionerade lossningsytor för effektiv framdrift. Krav på 31 PIZIVERWWEQSVHRMRKJʯVPIZIVERXʯVIVWSQPIZIVIVEVXMPPƽIVEF]KKTVSNIOX 13 53 i området kommer att krävas. Krav i upphandling på byggentreprenörers framförhållning leder till att leverantörer lättare kan optimera sina Byggtrafik Korsvägen transporter. 12 9 10 33 4 1 1 3 3 Figuren visar de projekt som inkluderas i beräkningarna uppdelat enligt färgerna i figuren. Gula och blå projekt ligger inom Evenemangsområdet där gula projekt är Higabs och blåa är övriga exploatörer inom programområdet. Gröna och lila projekt är så kallade externa projekt. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 88 Genomförande Ekonomi 3.2.1 Förutsättningar och omfattning FORMULERINGAR I UPPDRAGET SOM SÄRSKILT PÅVERKAR KALKYLEN 7IRƼRRWHIXIXXXMPPʞKKXMPPKVYRHGEWIXHʞVOSQQIVWMIPPE]XSVLSXIPP • Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i och ev. kontor m.m. adderas. Dessa ytor bidrar till att skapa liv och anslutning till arenan är möjligt för att stärka kalkylen om än öka rörelse utanför evenemangen, till att stärka intäktssidan och områdets investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra attraktivitet och identitet. områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden och på Ambitionen är att det kommersiella tillägget, enligt skisserna ovan, arenakropparna. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. QʯNPMKKʯVWMTPEREVFIXIXJʯVEXXWOETEIRƽI\MFMPMXIXJVEQʟX-WIREVIWOIHI värderas dock huruvida ytorna bedöms som kommersiellt gångbara och SQHIXƼRRWIXXMRXVIWWIJVʟRQEVOREHIREXXFIHVMZEZIVOWEQLIX(IX • Projekt av den här storleken ställer stora krav på höga ambitioner är därmed inte ett måste att bygga samtliga kommersiella delar utan avseende ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Planering, framtiden får utvisa vad som är en relevant omfattning. byggnation och drift ska därför präglas av höga ambitioner avseende miljö, klimat och ekonomi, särskilt utifrån ett livscykelperspektiv. OLIKA HYRESGÄSTER FÖR OLIKA DELAR I KVARTERET I nuläget är det planerat att de kommersiella delar som endast vänder Grundcase EN INTEGRERAD HELHETSLÖSNING sig in mot arenan eller annexet blir en del av Got Events verksamhet och Som beskrivet i uppdraget som beslutades i kommunfullmäktige belastar därmed deras hyra samt genererar intäkter till Got Event. eftersträvades en helhetslösning för kvarteret. I uppdraget framgår att förutom arena och annex ska också en kvartersgemensam logistiklösning De delar som idag är en del i arenakvarteret och vänder sig både in mot med Svenska Mässan skapas, integration med Svenska Mässan arenorna och ut mot gaturummet är planerat för privata kommersiella möjliggöras och även annan byggnation ”på arenakropparna” tillskapas. EOXʯVIVWSQ,MKEFL]VYXXMPP(IWWE]XSVƼRRWTVMQʞVXMRSQHIPMPE]XSVRE (IRRELIPLIXWPʯWRMRKʞVRYTVIWIRXIVEHMJʯVWXYHMIRHʞVƽIVEJYROXMSRIV som kommersiella tillägg. samnyttjas i kvarteret. Som en följd är det inte lösbart att fullt ut särredovisa de olika investeringarna, det går exempelvis inte att enbart Hotellet är planerat att driftas av en privat hotelloperatör där Higab är lyfta ut arenans eller annexets investering. I ryggraden antas en del ingå hyresvärd. i en gemensamhetsanläggning, där vissa delar tillfaller Got Event och vissa delar tillfaller Svenska Mässan. I nuläget är inte fördelningen och (IXƼRRWHSGOQʟRKESPMOEWʞXXEXXJʯVHIPE]XSVREMOZEVXIVIXQIPPERSPMOE ƼRERWMIVMRKIREZHIWWE]XSVJEWXWXʞPPH verksamheter. Som en följd av den integrerade helhetslösningen är det inte heller möjligt (IXOERƼRREWWXSVHVMJXWJʯVHIPEVMEXXIRWXʯVVIEOXʯVXEVWXʯVVIHIPEVWSQ EXXZʞPNEFSVXIRWXEOEJYROXMSRIVMOZEVXIVIXWSQHIPEWEZƽIVEEOXʯVIV Kommersiellt tillägg I\IQTIPZMWVIWXEYVERKIVSGLLSXIPPSGLHIXOERSGOWʟƼRREWJʯVHIPEVQIH 6]KKVEHIRIPPIVHIXMRVIEVIREXSVKIXʞVI\IQTIPTʟWʟHEREJYROXMSRIV EXXJʟMRƽIVEOXʯVIVMOZEVXIVIX(IXOEROSQQEEXXƼRREWQʯNPMKLIXIVXMPP samnyttjande mellan exempelvis mötesrum, lounger och restauranger OMFATTNING AV KOMMERSIELLT INNEHÅLL – GRUNDCASE OCH mellan arena- och hotelldriften. Exempelvis skulle en restaurang i arenan KOMMERSIELLT TILLÄGG kunna samnyttjas med frukostservering för hotellgäster. En målsättning är att levandegöra gatuplanen och även andra delar och plan i kvarteret med kommersiellt innehåll. Omfattningen och inriktningen I det fortsatta arbetet är det här en viktig fråga att arbeta vidare med för av dessa kommersiella delar kommer att variera framöver beroende på EXXƼRREHIXQIWXPʞQTPMKEYTTPʞKKIXZMPOIXSGOWʟOSQQIVEXXTʟZIVOE MRXVIWWIXJVʟRQEVOREHIR(IXƼRRWQʯNPMKLIXIVEXXQMRWOEHIWWE]XSVSGL intäktssidan. kanske även i viss mån öka. För att renodla de delar som krävs för att lösa arenornas funktionalitet ƼRRWIXXƉKVYRHGEWIƉZMPOIXMRRIFʞVHI]XSVHʞV+SX)ZIRXFIHVMZIV ZIVOWEQLIXWEQX6]KKVEHIRWSQHIPEWQIH7ZIRWOE1ʞWWER Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 89 Genomförande Ekonomi 3.2.2 Bedömning av investeringsvolym 3.2.3 Risker och osäkerheter förknippade med kostnadsbedömningen FÖRUTSÄTTNINGAR I KALKYLEN TID TILL FÄRDIGSTÄLLANDE JÄMFÖRELSE OCH ANDRA EXEMPEL Kostnadsbedömningen omfattar en projektkostnad, det vill säga Det här är ett mycket omfattande och komplext projekt och utbyggnaden Inom arbetet med förstudien har andra arenaprojekt undersökts i ett entreprenadkostnad och byggherrekostnad samt markförvärv. av evenemangsområdet kommer pågå under lång tid där exempelvis försök att jämföra investeringar. Slutsatsen är dock att det är väldigt EVIRERTPERIVEWF]KKWXEVXEWVYRX(IXʞVHʞVJʯVMRXIQʯNPMKXEXX utmanande att hitta relevanta exempel och dessutom inte möjligt att Kostnadsläge är januari 2024, det vill säga ingen indexering har gjorts i nuläget sia om konjunkturläge, marknadsläget i byggbranschen ZʞVHIVESPMOEWMJJVSV-7ZIVMKIƼRRWMRXIVIPIZERXEMRSQLYWEVIRSVWSQʞV till färdigställande. En köpeskilling för markförvärv är medräknad, eller räntenivåer. Dessa faktorer har stor inverkan på den slutgiltiga uppförda i närtid att jämföra med även om en del arenor och stadiums dock baserad på en tidig bedömning i överenskommelse med investeringens storlek och den affärsmässiga värderingen av YTTJʯVHIWVYRX4ʟIRKPSFEPWOEPEF]KKWHIWXSƽIVQIRHIWWE exploateringsförvaltningens bedömda markvärde. färdigställda projekt. byggs i en annan kontext och det är svårt att värdera de siffror som ƼKYVIVEVMQIHME I investeringen är inte verksamhetsinvesteringar medräknade så som I nästa skede kommer en arkitekttävling att genomföras, efter det tar exempelvis ismaskin, mediakub, storköksutrustning och lös inredning projekteringens olika faser vid och en entreprenör handlas upp. I takt med Det är därför mycket utmanande att använda nyckeltal eller studera andra och utrustning utan dessa investeringar ligger hos den part som bedriver EXXTVSGIWWIRJSVXWʞXXIVSGLQIVHIXEPNIVEHOYRWOETƼRRWQMRWOEVʞZIR exempel i jämförelse med exempelvis bostäder eller kontor. verksamhet, alltså hos Got Event eller annan hyresgäst. osäkerheten kring ekonomiska ramar. FÖRDELNING AV YTOR I KVARTERET (IKIQIRWEQQE]XSVREM6]KKVEHIRLEVERXEKMXWƼRERWMIVEW :MHEVIOSQQIVYXF]KKREHIREZSQVʟHIXEXXWOIYRHIVYRKIJʞV Processen har präglats av en god dialog med Svenska Mässan och mellan Higab och Svenska Mässan. En schablonsiffra kopplat till år, investeringen kommer som en följd att delas upp över en längre exploateringsförvaltningen och i arbetet har kvartersgemensamma provisoriska lösningar under utbyggnadsordning är medräknat. tidsperiod. SGL]XIJJIOXMZEPʯWRMRKEVWSQWEQR]XXNEWMHIRXMƼIVEXW:MHEVIWʟLEVIR /VIHMXMZOSWXREHIVʞVQIHVʞOREX(IQSRXIVMRKEZFIƼRXPMKEERPʞKKRMRKEV avsiktsförklaring mellan Svenska Mässan, Exploateringsförvaltningen är medräknat. UTBYGGNADSORDNING SGL,MKEFXEKMXWJVEQ(IXʞVHSGOMRXIOPEVPEKXLYVƼRERWMIVMRKIREZ (IXƼRRWMHIXTSPMXMWOEYTTHVEKIXJSVQYPIVMRKEVWSQSGOWʟQIHJʯVIR dessa gemensamma ytor ska fördelas vilket därmed är en stor osäkerhet Inga kostnader för att tillskapa parkeringsanläggningar eller för viss utbyggnadsordning. Det är också uttalat att vissa verksamheter ska kopplat till kalkylen. parkeringsköp är medräknade. vara i drift under utbyggnadsperioden. Detta kommer medföra att vissa HÅLLBARHETSPERSPEKTIVEN provisoriska lösningar kopplat till exempelvis logistik eller utrymning blir nödvändiga. I nuläget är det inte möjligt att bedöma effekterna av detta Arbetet med evenemangsområdet har kännetecknats av en hög ambition Alla ekonomiska affärsberäkningar är gjorda utifrån att Higab utan det kräver fortsatt arbete och involvering av entreprenörer för att kopplat till hållbarhetsperspektiven. Det är samtidigt komplicerat att PʟRIƼRERWMIVEVLIPEMRZIWXIVMRKIR kunna konkretiseras. kostnadsbedöma dess effekter fullt ut i tidigt skede, det krävs därför ett INVESTERINGENS STORLEK fortsatt fokuserat arbete för att konkretisera ambitionerna och då också Hela Arenakvarteret, det vill säga Arena, Annex, Träningsrink, del kunna se de ekonomiska konsekvenserna. EZ6]KKVEHIRSGL-RVIEVIREXSVKWEQXOSWXREHIVMKIQIRWEQQE ERPʞKKRMRKEVFIHʯQWPMKKEMWTERRIXQHOVZEVEZEVIRERQIH tillhörande funktioner bedöms till 4 - 5 mdkr. 7IRƼRRWHIX]XXIVPMKEVIOSQQIVWMIPPEXMPPʞKKMROPYWMZILSXIPPWSQ motsvarar investeringar i storleksordningen 2 - 2,5 mdkr. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 90 Genomförande Ekonomi 3.2.4 Bedömning av ekonomiska konsekvenser HYRESNIVÅER GOT EVENTS DEL *ʯVKVYRHGEWIOSQQIV,MKEFEXXIVLʟPPEIRL]VIWMRXʞOXMWTERRIX (produktionsbaserad hyra) som gäller inom staden. Det innebär att 1IHMRZIWXIVMRKEVWTERRIXQRHVOVSRSVQSXWZEVEVHIXXEIR QROVFIVSIRHITʟMRZIWXIVMRKWRMZʟ/SWXREHIVMKVYRHGEWIOSQQIV ränterisken ligger hos vår hyresgäst Got Event. Går räntan upp får Higab L]VIWOSWXREHJʯV+SX)ZIRXTʟQIPPERQROVTIVʟV(IXXE EXXYTTKʟXMPPQROV(IXMRRIFʞVEXX,MKEFƅWVIWYPXEXTʟZIVOER en ökad hyresintäkt som möter den ökade räntekostnaden. Motsvarande innefattar den nya arenan, annexet, träningsrink under annexet samt kommer att vara +/- 0. om räntan går ner får Higab en minskad hyresintäkt som möts av en HIPM6]KKVEHIR-L]VERMRKʟVOSWXREHJʯVVʞRXEEZWOVMZRMRKWEQX minskad räntekostnad. beräknade underhålls- och driftskostnader. En stor del av hyran utgörs För den kommersiella delen kommer Higab att få ett positivt driftsnetto av kapitalkostnad varpå hyran kommer att variera med räntenivåer vid om 105 mnkr under förutsättning att maximala marknadsmässiga +ʞPPERHIƼRERWMIVMRKIREZHIOSQQIVWMIPPEHIPEVREWʟOSQQIV ZEVNIKMZIXXMPPJʞPPI-SZERL]VIWOSWXREHLEVERXEKERHIRSQIRTVSGIRXMK hyror tas ut. Avkastningen beräknas uppgå till 4,2 - 5,2 procent vilket i ränterisken helt och hållet att ligga på Higab. Det innebär att om räntan ränta gjorts. stort sett ligger i linjen med marknadens förväntade avkastningsnivå. går upp medför det en ökad räntekostnad för Higab initialt men ska -RZIWXIVMRKIRPʟRIƼRERWMIVEWSGLOSQQIVEXXFIPEWXE,MKEFƅWVIWYPXEX över tid kunna mötas av ökade hyresintäkter i takt med att hyresavtalen HYRESNIVÅER KOMMERSIELLT INNEHÅLL OCH KASSAFLÖDE TILL QIHVʞRXIOSWXREHSQQROVFIVSIRHITʟMRZIWXIVMRKWRMZʟ(IX omförhandlas. STADENS AFFÄR MRRIFʞVEXX,MKEFƅWVIWYPXEXTʟZIVOERTʟHIROSQQIVWMIPPEHIPIROSQQIV Hyran är baserad på en maximerad hyresnivå utifrån dagens bedömda EXXYTTKʟXMPPIXXTSWMXMZXVIWYPXEXTʟQROV I tidigare beskrivet scenario ovan beräknas investeringen för de marknadshyror. De kommersiella lokalerna beräknas ge ett driftnetto på kommersiella delarna nå en avkastning mellan 4,2 - 5,2 procent vilket ger QROVTIVʟV1IHIRVʞRXETʟTVSGIRX WITXIQFIV OSQQIV 9XʯZIVSZEROSQQIV,MKEFƅWVIWYPXEXEXXTʟZIVOEWEZEXXRYZEVERHI IRTSWMXMZEZOEWXRMRKTʟQIPPERTVSGIRXKMZIXIRVʞRXIRMZʟTʟ HIXXEEXXKIRIVIVEIXXTSWMXMZXOEWWEƽʯHITʟQIPPERSGLQROV ERPʞKKRMRKEV :EPLEPPEFEHIX:EPLEPPE-4SGL7GERHMREZMYQ JʯVWZMRRIV procent. Exempel på kommersiella lokaler är hotell, restaurang, butik, gym och ,MKEFƅWVIWYPXEXJʯVZʞRXEWTʟZIVOEWQIHQMRYWQROVIRPMKXXEFIPP kontor. nedan. Eventuella behov av nedskrivningar bedömer Higab idag enbart kunna träffa investeringarna i de kommersiella delarna. Marknaden har idag :MWMSRIRʞVEXXYXZIGOPESQVʟHIXXMPPIRPIZERHIFPERHWXEHQIHIXXZEVMIVEX AFFÄRS- OCH FINANSIERINGSUPPLÄGG ett avkastningskrav på 5,0 procent. Det innebär att en investeringsvolym utbud . Det kan innebära att maximala marknadshyror inte alltid kan tas ut %PPƼRERWIVMRKEZYTTJʯVERHIXEZERPʞKKRMRKEVREYXKʟVMJVʟREXXHIWWE med det framräknade driftnettot i scenariot om 105 mnkr maximalt skulle ZMHZEVNIKMZIXXMPPJʞPPIZMPOIXPIHIVXMPPIXXQMRWOEXTSWMXMZXOEWWEƽʯHI PʟRIƼRERWMIVEW(IXMRRIFʞVEXXJʯVʞRHVEHIVʞRXIRMZʟIVREOSQQIVJʟ kunna uppgå till 2,1 mdr. Således skulle en investeringsvolym på 2,5 mdr WXSVXKIRSQWPEKTʟWXEHIRWPʯTERHIVIWYPXEXʯZIVXMH*ʯV,MKEFƅWHIP skulle visa på ett nedskrivningsbehov om 0,4 mdr. AFFÄRSEKONOMISK ANALYS är denna ränterisk i grundcaset lika med noll då all ränta kommer att Den totala affären består av två delar, grundcase och kommersiellt tillägg. täckas av hyresintäkten enligt de nuvarande hyressättningsprinciper De ekonomiska konsekvenserna ser ut enligt nedan. Översiktlig affärsbedömning Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 91 Genomförande Övrigt 3.3.1. Risker & osäkerheter 3.3.2. Hotelletableringsanalys 3.3.3. Marknadsanalys ETT UNIKT SLUTRESULTAT MEN ETT KOMPLICERAT GENOMFÖRANDE I arbetet med att undersöka annan typ av exploatering som kan En marknadsanalys har tagits fram av Newsec för att analysera Arenakvarteret kommer fullt utbyggt bli ett otroligt besöksmål integreras i kvarteret har en hotelletableringsanalys genomförts av F]KKVʞXXWZʞVHIRSGLQEVOREHWL]VSVJʯVHIXJVEQXMHESQVʟHIX6ETTSVXIR med samnyttjade funktioner och unika förutsättningar för en extern konsult. Analysen har genomförts i syfte att undersöka har använts som stöd i att bedöma intäktssidan i projektet. evenemangsverksamheten. Det är dock ett mycket komplext marknadspotentialen för en hotelletablering i kvarteret. I analysen genomförande som kommer pågå under lång tid vilket innebär LEVLʞRW]RXEKMXWXMPPFʟHIFIƼRXPMKXLSXIPPYXFYHSGLOSQQERHI I uppdraget ingick även att visa på jämförelseobjekt/områden såväl i osäkerheter kopplade till exempelvis konjunktur- och omvärldsläge. Det är hotelletableringar (i de fall projekten kommit så långt att avtal med en 7ZIVMKIWSQMRXIVREXMSRIPPX(IXXEJʯVEXXƼRREI\IQTIPTʟEVIRESQVʟHIR i nuläget inte möjligt att förutse marknadsläge vid upphandlingar, framtida hotelloperatör har tecknats). som kompletterats med andra verksamheter i syfte att stärka prisutveckling och andra faktorer som påverkar kostnadsbedömningar besöksmålet och dess identitet, skapa levande bottenvåningar och även och andra genomförandefrågor. Analysen har jämfört beläggning och rumspriser med tre olika typer bidra till liv och rörelse utanför evenemangen. av hotellkategorier. Hotell i Göteborg, hotell i riket samt hotell med 9RHIVYXF]KKREHIREZSQVʟHIXOSQQIVHIXƼRREWTʟKʟIRHI IREVIREOSTTPMRKʃZIR6IZ4%6LEVWXYHIVEXWZMPOIRVIHSZMWEV I Sverige är Globenområdet beskrivet, även om området ligger relativt verksamheter hos Svenska Mässan, i Scandinavium och senare i det nya kombinationen av beläggning och snittpris. Analysen pekar också på att centralt har området upplevts som öde utanför evenemang vilket varit en 'IRXVEPFEHIXSGLWTSVXLEPPEVRE(IXOSQQIVWXʞPPEOVEZTʟTVSZMWSVMWOE evenemangsbranschen har en stark koppling till hotellbeläggningen. utmaning för staden. För att motverka den upplevelsen har Staden aktivt lösningar vars omfattning inte är möjlig att överblicka i nuläget. arbetat med att införa verksamheter som bidrar till ökad attraktivitet :MHEVIʞVFVMWXIRTʟ]XSVMSQVʟHIXJʯVI\IQTIPZMWIXEFPIVMRKSGL (IʯZIVKVMTERHIWPYXWEXWIVREʞVEXXHIXƼRRWKSHEJʯVYXWʞXXRMRKEV och rörelse i området. Exempel på verksamhet är Tolv Stockholm som EVFIXWSQVʟHIRIRWXSVYXQERMRKMYXF]KKREHIREZLIPESQVʟHIXʃZIREXX för en hotelletablering och planeringen bör fortsätta för ett hotell innehåller aktiviteter såsom bowling, äventyrsgolf, restauranger, nattklubb LERXIVEƽʯHIRSGLERKʯVMRKJʯVHIZʞPHMKXSQJEXXERHIKSHWXVERWTSVXIVRE MWXSVPIOWSVHRMRKIRVYQ6ETTSVXIRTIOEVTʟEXXLSXIPPIXWOE QIHQIVE-SQVʟHIXƼRRWʞZIRWTSVXFEVIVK]QSGLGVSWWƼXWEQX är komplicerade frågor att lösa. integreras med arenorna och samnyttja exempelvis mötesrum med Upplevelsemuseet. Tolv Stockholm har visat på goda omsättningssiffror mera. Samtidigt ska hotellet vara en egen destination med exempelvis och konceptet har lyckats attrahera många besökare även utanför KVARTERSGEMENSAMMA LÖSNINGAR restauranger, takbar och wellness, och därmed inte beroende av evenemangen. -JʯVWPEKIXƼRRWƽIVEWEQR]XXNEHIJYROXMSRIVOSTTPEHIXMPPPSKMWXMOTYFPMOE evenemangsverksamheten i arena och annex. stråk för besökare, utrymning m.m. Dessa delade ytor planeras ingå i en Internationella exempel som har studerats är Fiserv Forum i Milwaukee KIQIRWEQLIXWERPʞKKRMRKWSQWEQƼRERWMIVEWQIPPERJVʞQWX,MKEFSGL 97%WEQX6SKIVWTPEGIM)HQSRXSR/EREHE(IWWEWXʞHIVLEVPMORERHI 7ZIRWOE1ʞWWER(IXƼRRWSGOWʟOSWXREHIVJʯVORMTTEHIQIHʟXKʞVHIV förutsättningar som Göteborg med ungefär samma invånarantal och inom svenska Mässans fastighet. I nuläget är det dock inte klarlagt hur liknande klimat. Båda arenorna är centralt placerade och delar av livfulla dessa kostnader ska fördelas vilket kräver ett fortsatt arbete. områden som utvecklats till attraktiva destinationer, The Deer District SGL-')(MWXVMGX%VIRSVREʞVIRHIPMIROSRXI\XZEVWLIPLIXEXXVELIVEV PLANPROCESS OCH TILLSTÅND både turister och lokalbefolkning. Exempel på andra verksamheter (IXTʟKʟVIXXEOXMZXXMHTPERIEVFIXITʟTVSKVEQRMZʟJʯVEXXƼRRE inom dessa områden är relaterat till eventen med öppna ytor för FIVSIRHIRSGLPʯWEYXORʞGOJVʟKSV)RWXSVSWʞOIVLIXƼRRWHSGOOSTTPEX YXSQLYWEVVERKIQERKWʟWSQQEVOREHIVSGLJIWXMZEPIV:MRXIVXMHWʞXXW till planprocess och andra tillståndsfrågor, dessa kan kraftigt påverka portabla isrinkar upp och sommartid bollplaner. Omfattande utbud tidplanen vid exempelvis ett överklagande av detaljplanen. kopplat till mat och dryck med exempelvis restauranger, caféer och FIIVKEVHIRʃZIRERHVEZIVOWEQLIXIVQIHEROR]XRMRKXMPPLʞPWESGL VʯVIPWIƼRRWMSQVʟHIRE&PERHERREXOERQERLMXXEGYVPMRKʯTTRE gruppträningar och aktivitetscenter med ett brett innehåll. Både The Deer (MWXVMGXSGL-')(MWXVMGXMRRILʟPPIVSGOWʟFSIRHIMSPMOEJSVQIVWʟWSQ hotell och bostäder men även inslag av kontor. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 92 Genomförande Övrigt 3.3.4 Organisering av det fortsatta arbetet *ʯVEXXMRXIVMWOIVE,MKEFƅWSVHMREVMIZIVOWEQLIXFʯVIXXTVSNIOXEZHIRRE omfattning läggas i separata bolag. Ett tänkt upplägg är ett bolag för grundcaset dvs ägande och förvaltande av arena, annex och ryggrad samt ett bolag som äger och förvaltar de kommersiella verksamheterna. *ʯVHIPEVQIHEXXWOMPNEHIXJVʟR,MKEFƅWSVHMREVMIZIVOWEQLIXʞVEXX ƼRERWMIPPVMWOEZKVʞRWEWXMPPVIWTIOXMZIFSPEK)XXTVSNIOXEZHIRREWXSVPIO kommer att kräva en egen organisation. Under uppförande av jämförande SFNIOXVʯVHIXWMKSQGEƁLIPXMHWXNʞRWXIV:IVOWEQLIXIRMHI uppförda bolagen kommer att ha fullt fokus på projektet och med tanke TʟHIWWZSP]QWOYPPIHIWWEOYRREʯZIVWOYKKE,MKEFƅWRYZEVERHIWX]VRMRK och verksamhet. När uppförandet av fastigheterna är slutförda övergår dessa i ett förvaltningsskede. Bolagen skulle då med fördel kunna hanteras av ,MKEFƅWSVHMREVMIZIVOWEQLIXHʟHIXPMKKIVMPMRNIQIHFʟHIQIH,MKEFƅW uppdrag och ägardirektiv. :MHEVIQʯNPMKKʯVHIXJVEQXMHEJʯVWʞPNRMRKEVEZLIPEIPPIVHIPEVEZ fastigheterna inom arenaområdet. ʃVJEWXMKLIXIVRETEOIXIVEHIMFSPEKYTTWXʟVWOEXXIQʞWWMKEJʯVHIPEVZMH en eventuell försäljning. Utöver detta så följer garantier från uppförande/ entreprenadtiden med bolaget vid en försäljning. Exakt hur en framtida organisering ska se ut får utredas djupare men Higab förordar en separering från Higabs ordinarie verksamhet i detta läge. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 93 4. Fördjupning Här redovisas övriga utredningar av teknisk karaktär som genomförts inom ramen för förstudiearbetet. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 94 Fördjupning 4.1 Tekniska försörjningssystem INLEDNING Allt eftersom nya etapper färdigställs kopplas de in till energihubben och Det nya arenaområdet inkluderar verksamheter som ur ett bidrar till att ta mot och lämna över energi som används inom området. energiperspektiv skapar effektiva synergier i och med att de har Elförsörjning för kyl- och värmeproduktion i energihubben sker via elnätet, förutsättningar att både lämna ifrån sig och ta emot värmeenergi. men under sommarhalvåret när behovet av komfortkyla är som störst För att på bästa sätt möjliggöra detta energiutbyte samlas i förstudien de används elförsörjning från områdets solcellsanläggning som via ett tekniska försörjningssystemen i en gemensam ”Energihubb” placerad i FEXXIVMPEKIVIJJIOXMZXOERR]XXNEWRʞVHIXƼRRWʯZIVWOSXX 6]KKVEHIR8MPPIRIVKMLYFFIROSTTPEWERPʞKKRMRKIRWWIVZMWERWPYXRMRKEVM så stor utsträckning som är möjligt. VENTILATION TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Luftbehandlingssystemen är utplacerade runt om i anläggningen och &IƼRXPMKEWIVZMWERWPYXRMRKEVSGLXMPPKʞRKPMKQIHMEMSQVʟHIXLEV betjänar verksamheter vilka ställer olika krav på luftbehandling. Samtliga utretts med berörda aktörer. Anslutningsmöjligheterna är goda, dock system inom Nya Arenan, Annex och Inre Arenatorget utförs med kommer ledningsägare behöva omförlägga ledningar som ligger på ZEVMEFPEƽʯHIRHʞVHIWXSVEYXV]QQIREWSQEVIRSVRESGLJSENʣRM-RVI tomtmark samt förstärka i området i takt med etappvis utbyggnad och Arenatorget regleras direkt på aggregat medan kommersiella utrymmen, ibruktagande. OSRXSVSGLPMORERHIJʯVWIWQIH:%:W]WXIQTʟVYQWRMZʟ DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EVENEMANGS- OCH FASTIGHET EL Storlek på installationer och effektbehov drivs till stor del av de 'IRXVEPHMWXVMFYXMSRJʯV,74SGL074W]WXIQWOIVZME)RIVKMLYFFIR dimensionerande förutsättningarna för kylanläggningen där is- Här försörjs även centralutrustning för styrsystem, teletekniska system evenemang i Arenan ska kunna hållas året om, samtidigt som parallellt samt brand och utrymnings larm. Distribution för HSP, LSP, solcellskraft, event skall kunna hållas i Annexet. Då krävs förutom Is-kyla även komfort- ƼFIVJʯVHIPRMRKERSVHREWMIRXVʣTPER och avfuktningskyla. Isevenemang i Nya Arenan är energikrävande vid varmt och fuktigt uteklimat, och i kombination med många besökare Behov av kraftförsörjning för verksamhetsrelaterad utrustning är i innebär det ett relativt stort kyl-och avfuktningsbehov. SQJEXXRMRKIRPMKXRIHERMROPYHIVEHMJʯVWXYHMIRSGLM6]KKVEHIRERSVHREW distribution för OB-bussar och i anslutning till yttervägg ges möjlighet att Två scenarion har avseende elbehov har utretts där maximal baslast kunna koppla in mobil reservkraft. respektive maximal evenemangslast vid två samtidigt pågående event. • Mediakub, Led-skärmar tex under is, sarg, läktarband, utsidan Effektsammanställning visar på att det blir effekttoppar vid sådana arenorna, entréer, foajéer osv. förhållanden. Anläggningen utrustas med batterilager för att ta minska • OB-bussar effektuttaget vid event. • Laddning för personbilar, lastbilar, bussar, truckar och ismaskiner • Teleskopsläktare, telfer, travers För reservkraft utnyttjas energilager som även kopplas mot WSPGIPPWERPʞKKRMRKSGLʞVHMQIRWMSRIVEHEXXOPEVEIZIRXMXMQQEV FJÄRRVÄRME Dieselaggregat installeras ej. Används som primär värmekälla och stöttas upp av värmeåtervinning. SAMLAD TEKNISK HUB KYLA Att uppföra energihubben tidigt i processen medför att anläggningarna Anläggningar för kylproduktion placeras i Energihubben med i förstudien WYGGIWMZXOERZʞ\EJVEQSGLHVMJXIRMFIƼRXPMKEZIVOWEQLIXIVLʟPPEWMKʟRK ERXEKIRJʯVYXWʞXXRMRKIREXXYXJʯVEWXMPP QIHIKIRTVSHYGIVEHO]PE under de nya byggnadernas byggtid. 1ʯNPMKLIXƼRRWEXXXIQTIVEXYVQʞWWMKXOPEVEO]PFILSZIRJʯVOSQJSVXOʯOW och serverrum genom leverans av fjärrkyla. :ʞVQIʯZIVWOSXXIXJVʟRIRTVSZMWSVMWOMROSTTPMRKEZ7GERHMREZMYQOER användas till ett driftsatt centralbad i väntan på att den Nya Arenan är uppförd. I linje med projektets fokus på hållbarhet kan värmen även användas till byggarbetsplatsen för exempelvis uppvärmning av etableringen eller inom den byggnad som uppförs. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 95 Fördjupning 4.2 Energi ENERGIHUB OʯPHQIHMILEVZEPXWOSPHMS\MH 6 WSQʞVIXXREXYVPMKOʯPHQIHMI Energihubben planeras att i huvudsak innefatta: Koldioxid är inte giftigt eller brandfarligt samt ger goda möjlighet till • Kylanläggning för komfortkyla, ispister och köks-/serverrumskyla. värmeåtervinning av kondensorvärmen. • Fjärrvärmecentral för del av värmeförsörjning och • Köldbärare för Is-pister: Som köldbärare har valts ammoniakvatten. tappvarmvattenvärmning. Köldbäraren är energieffektiv och minskar tex pumparbetet mot • Installationer för återvinning av kondensorvärme från likvärdiga köldbärare. O]PERPʞKKRMRKEVREJʯVMWTMWXIVOʯOWO]PESGLOSQJSVXO]PE:ʞVQIR • :ʞVQIʟXIVZMRRMRKJVʟRO]PTVSHYOXMSR4VSHYOXMSRIREZO]PEQIHJʯV nyttjas i Arena, Annex, Inre arenatorget, hotell, ryggrad och under del att stora mängder kondensorvärme måste tas omhand. Med bra EZWSQQEVIRR]XXNEWʯZIVWOSXXIXʞZIREZMRXMPPMKKERHI'IRXVEPFEH utformade system kan en stor del av värmen återvinnas och minska • Kylmedelskylare/gaskylare för installerade kylanläggningar placeras behovet av köpt primärenergi. Möjligheterna till värmeåtervinning på taket ovan på energihubb, kylmedelskylare/gaskylare kan ökar vid användning av egenproducerad kyla jämfört med fjärrkyla. ljudmässigt separeras från övriga byggnader. GENERELLT :ʞVQIRJVʟRO]PERPʞKKRMRKIRʯZIVJʯVWXMPPERPʞKKRMRKIRWSPMOE Elförsörjning för kyl- och värmeproduktion i energihubben sker via elnätet, värmesystem. men under sommarhalvåret när behovet av komfortkyla är som störst PRODUKTION/LAGRING används elförsörjning från områdets solcellsanläggning som via ett Solcellspark: FEXXIVMPEKIVIJJIOXMZXOERR]XXNEWRʞVHIXƼRRWʯZIVWOSXX Anläggningen har dimensionerats för en solcellspark ovan nya arenan ÅTERVINNING/RESURSHÅLLNING för att sommartid driva arenaorådet dagtid och ladda energilagret inför Mantrat i frågeställningen under förstudiearbetet har varit, -Hur ger vi dygnets mörka timmar och inför ett event. ifrån oss så lite som möjligt? Dvs. - Hur kan vi optimera och återvinna så mycket som möjligt? Energilager (Batterier): Energilager utgörs i förstudien av containerlösningar som ansluts mot Att nyttja energilager som ett reservkraftsaggregat vid strömbortfall högspänning. Energilager nyttjas för olika funktioner som och kan styras medför besparing av investering av en större generator och ger inget om beroende på vad som prioriteras av följande: '3EZXV]GOZMHR]XXNERHIMJSVQEZHMIWIPERZʞRHRMRK)RIVKMPEKIVKIV • Effekttoppar också en robusthet i arenorna och kapar effekttoppar och minskar • 6IWIVZOVEJXZMHIZIRX effektbist i elnätet. Arenorna utmärker sig med möjligheten till event med • Baslast när solceller inte levererar el egenproduceras solcellsel. • Stödtjänster Styrning av belysning så som närvarostyrning och dagsljusreglering bidrar till minskad energianvändning. • Dagvatten/regnvatten: För att bidra till projektets hållbarhetsmål återvinns regnvatten för spoling av besökstoaletter och vatten till spolning av ispist. • Tappvarmvatten och varmvattencirkulation produceras genom utnyttjande av återvunnen värme från intern kylproduktion samt via fjärrvärme. För att minska effekttoppar installeras ackumulatortankar. Här kan också sprinklertank komma i fråga som energilager. • Gråvatten: En stor andel av tappvarmvatten förbrukas av duschar och en anläggning för värmeåtervinning ur gråvatten installeras, för överföring av värme till områdets värme- och varmvattenproduktion. • 'MVOYPIVERHIW]WXIQƁMWTMWX*ʯVWTSPRMRKEZMWTMWXIVERZʞRHWMJʯVWXE hand återvunnet vatten från isskrap/smältgrop kompletterat med regnvatten och vid behov kommunalt vatten. • Köldmedie för ispister-, komfort- och avfuktningskylmaskiner: Som Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 96 Fördjupning 4.3 Sammanställning av genomförda utredningar +IRSQJʯVHEYXVIHRMRKEVʟXIVƼRRWWSQFMPEKSVXMPPJʯVWXYHMIR(IWWE Bilaga 1 - Behovsbeskrivning Bilaga 2 - Gemensamt målbildsarbete sammanfattas kortfattat på kommande sidor. SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING • Bilaga 1 - Behovsbeskrivning Göteborgs kommunfullmäktige beslutade i april 2022 att planera för Inom ramen för förstudiearbetet har en separat mötesserie diskuterat • Bilaga 2 - Gemensam målbildsarbete en ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet söder om frågan om Higabs och Got Events gemensamma målbild för projektet. • &MPEKE%VIRE %RRI\ :EPLEPPEKEXER4VSNIOXIXSQJEXXEVIRR]EVIRETʟ7GERHMREZMYQWXSQX Mål har tidigare formulerats både på övergripande programnivå och • Bilaga 4 - Lokalprogram ett annex, sporthallar och möjlig expansion för Svenska Mässan. En WITEVEXMRSQVIWTIOXMZIFSPEKQIRHIXLEVMHIRXMƼIVEXWIXXFILSZEZEXX förstudie, ledd av stadsledningskontoret och utförd av Got Event, har JSVQYPIVEIRX]HPMKSGLKIQIRWEQQʟPFMPHWTIGMƼOXJʯV%VIREOZEVXIVIX • Bilaga 5 - Konstruktion kartlagt behov för dessa anläggningar, med särskilt fokus på hållbarhet, 9RHIVTVSGIWWIRLEVTEVXIVREYXJSVWOEXSGLFIWZEVEXJVʟKSVWSQ:MPOIR • &MPEKE+ISXIORMO ƽI\MFMPMXIXWʞOIVLIXSGLTYFPMOYTTPIZIPWI(IRR]EEVIRERWSQIVWʞXXIV VSPPWTIPEVTPEXWIRMWXEHIRWWSQLIPLIX#:MPOEQʟPKVYTTIVWOEZMRʟ# • &MPEKE&IHʯQRMRKXMPPWXʟRHWTPMOXJʯVKVYRHZEXXIR 7GERHMREZMYQWOEZEVE2SVHIRWQSHIVREWXIQIHIROETEGMXIXTʟ :MPOEYRMOEIKIRWOETIVSGLZMPOIRTSXIRXMEPLEVTPEXWIRMWXEHIR#,YV • &MPEKE9RHIVPEKWVETTSVX8VEƼO TIVWSRIVLʯKOSQJSVXSGLEZERGIVEHXIORMO%RRI\IXTPERIVEWJʯV ska platsen upplevas avseende karaktär och identitet? Hur kan platsen • Bilaga 9 - Hållbarhetsprogram - Nytt arenakvarter WMXXERHISGLWTSVXLEPPEVREWOEJVʞQWXERZʞRHEWJʯVFVIHHMHVSXX stärka stadens utveckling för både göteborgare och besökare och hur kan • Bilaga 10 - Klimatberäkningskalkyl Området ska även rymma ett nytt centralbad och bostäder norr om Arenakvarteret bli en mötesplats som upplevs attraktiv och inkluderande? • Bilaga 11 - Återbruksinventering - Scandinavium :EPLEPPEKEXER4PERIVMRKIRMROPYHIVEVEREP]WIVEZMRXVIWWIRXIVWFILSZ Svaren har tillsammans med diskussioner kring platsens historiska och • &MPEKEʄXIVFVYOWMRZIRXIVMRK:EPLEPPEFEHIX och dialoger med arrangörer och andra aktörer för att säkerställa att JVEQXMHEFIX]HIPWIJʯVWʯOXMHIRXMƼIVELYV%VIREOZEVXIVIXFʞWXOERFMHVE • &MPEKEʄXIVFVYOWMRZIRXIVMRK:EPLEPPEMWVMRO projektets mål och krav uppfylls. både lokalt och stärka Göteborgs varumärke internationellt. • Bilaga 14 - Återbruksinventering - Sporthallarna • &MPEKE8EOPERHWOET:MWMSRSGLKVʯR]XIJEOXSV • &MPEKE(EKZEXXIRXEO • &MPEKE:MWMSR:EPLEPPEKEXER • Bilaga 18 - Brand Kontakt: Thomas Tejland, GotEvent Kontakt: Miriam Tjernström, Friendly advice • &MPEKE6MWO WʞOIVLIX • &MPEKE::7 )RIVKM • Bilaga 21 - El och Telesystem • Bilaga 22 - Förutsättningar för god ljudmiljö • &MPEKE*SSH FIZIVEKIJYROXMSRIV • Bilaga 24 - Översiktlig logistikanalys Evenemangsområdet • Bilaga 25 - Översiktlig materialinventering • &MPEKE,MWXSVMWOQEVOQMPNʯMRZIRXIVMRKSGLTVSZXEKRMRKWTPER • &MPEKE7O]HHWVYQ7GERHMREZMYQ • &MPEKE:IVXMOEPEP]JXEZQʞWWKSHW Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 97 Fördjupning 4.3 Sammanställning av genomförda utredningar Bilaga 3 - Arena & Annex Bilaga 4 - Lokalprogram Bilaga 5 - Konstruktion SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Denna bilaga är en fördjupning och sammanställning av material och Denna bilaga ska ses som ett komplement till detta dokument med en 6ETTSVXIRSQOSRWXVYOXMSRIREZR]EEVIRSVM+ʯXIFSVKVIHSZMWEV utredningar som ligger till grund för utformningen av Arena och Annex lista över varje rum och/eller funktion sorterat på byggnadsdel och plan. förutsättningar och beräkningar för byggnadselement och grundläggning. som en del av förstudien för Nya arenor i Göteborg. Den avser att samla Avsikten är att den ska utgöra ett stöd för både beställarorganisationen Dimensioneringsberäkningar av bärande element och skisser på stommar SGLHSOYQIRXIVEEVIREWTIGMƼOEJVʟKSVSGLTVIWIRXIVEHIWWETʟIXXWʞXX WEQXEVFIXWKVYTTIVMOSQQERHIWOIHIR-HSOYQIRXIXʄXIVƼRRW har använts som underlag för kalkyl och klimatberäkning. Arenan, som som är tydligt och lätt att överblicka. lokalprogram för Arenan, Annexet, Inre arenatorget och hotellet samt IVWʞXXIV7GERHMREZMYQTPERIVEWLEIROETEGMXIXJʯVGEʟWOʟHEVI 6]KKVEHIR QIHƽ]XXFEVEPʞOXEVISGLQʯNPMKLIXXMPPIRXIQTSVʞVWMQFEWWʞRKSZER Bilagan omfattar bland annat en redovisning över styrande parametrar bottenplattan. Förslag på olika utföranden av takbalkar, både bågformade och krav från såväl operatör som regelverk och rekommendationer =XSVREMHIXXEHSOYQIRXʞVEXXFIXVEOXEWSQFVYXXS]XSVSGLEZWIV och horisontella, utreds för att optimera bärförmåga och konstruktion. som driver arenornas och tillhörande funktioners programmering. JYROXMSRIVWSQOEROSQQEEXXHIPEWMRMVYQMWIREVIWOIHI=XSVRE Bilagan beskriver vad som i förstudien styr och vilka antaganden som är är ungefärliga och speglar ytorna i planerna, exkluderat är schakt %RRI\IXIRQMRHVIQYPXMLEPPQIHGETPEXWIVSGLIR gjorda för att skapa visuella, upplevda och funktionella kvalitéer utifrån SGLI\XIVMʯVE]XSV6YQWX]TIVWXSVPIOSGLJYROXMSRʞVFEWIVEHITʟ träningsrink, planeras med liknande stomkonstruktioner som arenan. arenornas förutsättningar och olika ändamål. Här redogörs fördjupat hyresgästkrav, erfarenheter och jämförelser med liknande internationella *ʯVPSKMWXMOF]KKREHIR 6]KKVEHIR JʯVIWPʟWIRTPEXWKNYXIROSRWXVYOXMSR det resultat av arbete som gjorts tillsammans med intressentgrupper och nationella arenor samt i nära dialog med intressegrupperna. i de nedre våningarna och prefabricerad stomme i de övre, anpassade avseende behov för olika funktioner i samband med olika för både tunga fordon och teknikutrustning. Alternativa utföranden IZIRIQERKWOSRƼKYVEXMSRIVWEQXHIRFIEVFIXRMRKSGLKIQIRWEQQE med trästommar ska utredas för att minska materialåtgång och tolkning av behovsbeskrivningen som skett. Scenarioplaner för olika typer KVYRHPʞKKRMRKWFILSZQIHIRQEXIVMEPVIHYOXMSRTʟGMVOE FIXSRK av evenemang är framtagna. och armering. Kontakt: Fredrik Källström, White Arkitekter Kontakt: Fredrik Källström, White Arkitekter Kontakt: Peter Sjöberg, Sweco Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 98 Fördjupning 4.3 Sammanställning av genomförda utredningar Bilaga 6 - Geoteknik Bilaga 7 - Bedömning tillståndsplikt grundvatten Bilaga 8 - Underlagsrapport Trafik SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Utredningen syftar till att undersöka jordens egenskaper och djup till I projektet Nya Arenor kommer rivnings-, schakt- och 8VEƼOYXVIHRMRKIRJʯVIWPʟVIRKIQIRWEQKSHWPSKMWXMOPʯWRMRKJʯV7ZIRWOE berg för att skapa ett underlag för kalkylarbete och fortsatt projektering. grundläggningsarbeten att behövas vilket kan innebära att Mässan och de framtida arenorna. Den kopplar kvartersmarken med Området omfattar området beläget mellan Skånegatan och Mölndalsån länshållning av grundvatten behövs. En översiktlig beskrivning av omgivande väginfrastruktur och studerar alternativa utformningar av WSQEZKVʞRWEWEZ:EPLEPPEKEXERMRSVVSGL7ZIRWOE1ʞWWERMWʯHIV grundvattenförhållanden baserat på tillgängligt material från geoteknisk lastgator och rangerytor samt ramper som förbinder olika våningsplan i YRHIVWʯORMRKWEQX8VEƼOZIVOIXWRʞVEPMKKERHITVSNIOX:ʞWXPʞROIRKIWLʞV kvarteret. Området består av delvis hårdgjorda och delvis öppna gräsytor mellan de Det har inte bedömts motiverat att undersöka grundvattenförhållanden FIƼRXPMKEF]KKREHIVRE7XSVWOEPMKXJEPPIVQEVO]XERʯWXIVYX.SVHHNYTIX MJʞPXMHIXLʞVXMHMKEWOIHIXIJXIVWSQƽIVXEPIXQʞXTYROXIVVIHERƼRRWM &IƼRXPMKEKSHWƽʯHIRXMPP7GERHMREZMYQSGL7ZIRWOE1ʞWWERʞVLʯKESGL ZEVMIVEVQIPPERSGLQIXIVQIHWXʯVVIHNYTMHIʯWXVEHIPEVRE-RSQ området. Sannolikt kommer grundvattenundersökningar att behövas RYZEVERHIPʯWRMRKEVSXMPPVʞGOPMKE6]KKVEHIRWOEQIHXZʟZʟRMRKWTPER samt i direkt anslutning till området har ett större antal geotekniska längre fram. och tre vändytor, kunna hantera alla lastbilstyper, inklusive långa fordon undersökningar tidigare genomförts. Tidigare utförda undersökningar har SGLWTIGMEPXVERWTSVXIV)RVEQTXMPPʟXIVHYFFIPVMOXEHXVEƼOQIPPERTPERIR nyttjats som underlag inför fältundersökningen och i utredningsarbetet. Detta PM innehåller en första, översiktlig bedömning av grundvattenförhållanden, huruvida planerade arbeten kan komma Angöring och parkering för turistbussar och rörelsehindrade bibehålls, Studien visar att byggnaderna i området huvudsakligen är grundlagda på att påverka grundvatten och om tillstånd av mark- och miljödomstol med nya parkeringar inom 25 meter från entréer. Bilparkeringens behov pålar. Sweco rekommenderar att nya byggnader grundläggs på pålar ner behövs av den anledningen. PM:et är ett komplement till en genomgång YXVIHWINQIRWEQR]XXNERHIOERFILʯZEW9XJSVQRMRKIREZ7ZIR6]HIPPW till berg, särskilt i områden med djup friktionsjord. med Higab på möte 2024-02-19 och mötespresentationen biläggs. gata och delar av Örgrytevägen ingår också i förslaget. PM:et är inte avsett att användas som projekteringsförutsättning eller i förfrågningsunderlag. Kontakt: Per Lager, Sweco Kontakt: Linn Ödlund Eriksson, Sweco Kontakt: Charlotte Berglund, Sweco Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 99 Fördjupning 4.3 Sammanställning av genomförda utredningar Bilaga 9 - Hållbarhetsprogram - Nytt arenakvarter Bilaga 10 - Klimatberäkning Bilaga 11 - Återbruksinventering - Scandinavium SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Parallellt med framtagandet av det områdesövergripande Detta är en tidig analys för att ta fram ett förväntat klimatavtryck för de 6ETTSVXIRVIHSZMWEVʯZIVKVMTERHIFIHʯQRMRKEZQEXIVMEPQʞRKHIV hållbarhetsprogrammet har “Hållbarhetsprogram nytt Arenakvarter” tagits olika byggnadskropparna i projektet. Dessa klimatavtryck kan sedan klimatavtryck och återbrukspotential för grund, stomme och klimatskal. fram för Higab och Got Event. Målen i detta program ska linjera med och användas som utgångsvärden för att ta fram målgränsvärden avseende Stomme och bjälklag i Scandinavium är nästan uteslutande av bidra till uppfyllandet av hållbarhetsmålen för hela evenemangsområdet. OPMQEXTʟZIVOER+ʯXIFSVKW7XEHWQMPNʯSGLOPMQEXTVSKVEQ platsgjuten betong. Entrébyggnaden har bjälklag av betong med :MHJVEQXEKERHIEZHIXXELʟPPFEVLIXWTVSKVEQLEVOVEZIRJVʟR+ʯXIFSVKW har tydliga målsättningar avseende nya byggnaders klimatpåverkan. Där betongpelare i de nedre planen samt balkar och pelare i stål i de övre Stad samt Higabs och Got Events hållbarhetsmål varit utgångspunkter. QʟPWʞXXRMRKIRJʯVF]KKREHIVYTTJʯVHEʞVEXXOPMQEXTʟZIVOERWOE TPERIRʔZIV EZHIRMRZIRXIVEHIQEXIVMEPZMOXIROSQQIVJVʟRFIXSRK ZEVE PʞKVINʞQJʯVXQIH ZMPOIXQSXWZEVEVGE EZOPMQEXEZXV]GOIX7XʟPTVSƼPIVSGLTPʟXWXʟVJʯV Arenakvarteret ska vara i framkant och bidra till att driva på utvecklingen ORETTX EZQEXIVMEPZMOXIRQIRGE EZOPMQEXEZXV]GOIX7XʟPTVSƼPIV kring hållbart byggande. I hållbarhetsprogrammet samlas ambitionerna Klimatberäkningen baseras på ”Anvisning för beräkning och redovisning och betongelement bedöms ha störst återbrukspotential och projektets vision, mål och process kring hållbarhet tydliggörs. Här är av klimatutsläpp från nybyggnation i Göteborgs stad” och omfattar alla mål gällande hållbarhet samlade tillsammans med strategier för att YXWPʞTTJVʟRQEXIVMEPXMPPZIVORMRK %% XVERWTSVXXMPPF]KKEVFIXWTPEXWIR nå målen. (A4) och byggproduktion (A5). Beräkningen för målgränsvärdet omfattar byggnadens samtliga bärande konstruktionsdelar, hela byggnadens :MWMSRIRʞVEXXƉ+ʯXIFSVKWR]E%VIREOZEVXIVʞVIRKPSFEPQʯXIWTPEXW klimatskärm samt icke-bärande innerväggar och innertak, invändiga i lokal kontext där morgondagens utmaningar hanteras genom ytskikt, fast inredning samt installationer. Indata om klimatpåverkan framtidssäkra och långsiktiga lösningar. Här är de hållbara lösningarna en baseras i första hand på Boverkets generiska värden. destination i sig.” Kontakt: Maria Glädt och Karin Hedén, White Kontakt: Maria Glädt, White arkitekter Kontakt: Karin Hedén, White arkitekter Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 100 Fördjupning 4.3 Sammanställning av genomförda utredningar Bilaga 12 - Återbruksinventering - Valhallabadet Bilaga 13 - Återbruksinventering - Valhalla isrink Bilaga 14 - Återbruksinventering - Sporthallarna SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING 6ETTSVXIRVIHSZMWEVʯZIVKVMTERHIFIHʯQRMRKEZQEXIVMEPQʞRKHIV 6ETTSVXIRVIHSZMWEVʯZIVKVMTERHIFIHʯQRMRKEZQEXIVMEPQʞRKHIV 6ETTSVXIRVIHSZMWEVʯZIVKVMTERHIFIHʯQRMRKEZQEXIVMEPQʞRKHIV klimatavtryck och återbrukspotential för grund, stomme och klimatskal. klimatavtryck och återbrukspotential för grund, stomme och klimatskal. klimatavtryck och återbrukspotential för grund, stomme och klimatskal. :EPLEPPEFEHIXFIWXʟVEZIRʞPHVIHIPF]KKHSGLIRR]EVIHIP Isrinkens stomme och grund består till övervägande del av platsgjuten Stomme, platta mot mark och bjälklag i sporthallens entréplan består F]KKH&ʟHIHIRʞPHVISGLR]EVILYWOVSTTIRʞVXMPPʯZIVZʞKERHI FIXSRKHIRYXKʯV EZQEXIVMEPIRWZMOXSGL EZOPMQEXEZXV]GOIX till övervägande del av platsgjuten betong. Totalt står betongen för ca del byggda med platsgjuten betong. I den äldre delen bärs taket över Byggnaden har platta mot mark, mellanbjälklag, pelare och balkar samt  EZQEXIVMEPIRWZMOXSGL EZOPMQEXEZXV]GOIX7XSQQEVREXMPPHI 25-meters bassängen upp av sex kraftiga stålbalkar medan taket i den väggskivor och socklar av betong. Stommen i plan 2 består av balkar och tre sporthallarna i plan 2 består av fackverksbalkar och pelare i stål med nyare delen är byggt med limträbalkar. Fasadmaterialet är huvudsakligen TIPEVIMWXʟPQIHXEOOSRWXVYOXMSREZXVETIXWTVSƼPIVEHTPʟXZMPOIXKIV EZ XEOOSRWXVYOXMSREZXVETIXWTVSƼPIVEHTPʟXVIWTIOXMZIPʞXXFIXSRKTPERO8VSXW KYPXXIKIP7XʯVWXʟXIVFVYOWTSXIRXMEPFIHʯQWXIKIPWXʟPTVSƼPIVSGL QEXIVMEPIRWZMOXQIR EZOPMQEXEZXV]GOIX*EWEHQEXIVMEPIXʞVEZFʟHI EXXZMOXIREZWXʟPTVSƼPIVREMRXIʞVWʟWXSVKIVHIIXXOVEJXMKXOPMQEXEZXV]GO limträbalkar har. XIKIPSGLTPʟXʄXIVFVYOWTSXIRXMEPIRFIHʯQWZEVEWXʯVWXJʯVWXʟPTVSƼPIV GE EZHIXWYQQIVEHIOPMQEXEZXV]GOIX3WʞOIVLIXIRMHIRREWMJJVEʞV fackverksbalkar av stål och tegel. dock stor då mängden stål i fackverksbalkarna har antagits. Stålstommen i de tre hallarna bedöms ha störst återbrukspotential tillsammans med fasadteglet. Kontakt: Karin Hedén, White arkitekter Kontakt: Karin Hedén, White arkitekter Kontakt: Karin Hedén, White arkitekter Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 101 Fördjupning 4.3 Sammanställning av genomförda utredningar Bilaga 15 - Taklandskap vision och grönytefaktor Bilaga 16 - Dagvatten tak Bilaga 17 - Vision Valhallagatan SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Taklandskapen på Göteborgs nya arenor kombinerar rörelserikedom och Detta PM analyserar dagvattenhanteringen med fokus på två 1ʟPFMPHIRʞVEXX:EPLEPPEKEXERSQZERHPEWXMPPIXX%VIREXSVKHʞV biologisk mångfald, och syftar till att skapa normkreativa aktiviteter i en takalternativ: ”Flexibel” och ”Ekonomisk”. Göteborgs stads riktlinjer kräver Göteborgare och besökare möts. Ambitionen är att utformningen av grön miljö. De västra delarna av kvarterets tak är utformade för att ha hög fördröjning av 10 mm dagvatten per kvadratmeter och dimensionering av HIRRYZEVERHI:EPLEPPEKEXERJʯVʞRHVEWWʟEXXLIPEVYQQIXJVʟRJEWEH tillgänglighet och uppmuntra till rörelse och aktivitet. De östra delarna HEKZEXXIRPIHRMRKEVJʯVʟVWVIKR till fasad kan nyttjas till arrangemang; att det offentliga rummet stärker har en relation till den blågröna korridoren längs med Mölndalsån och arenakvarteret och vice versa. Under evenemang är Arenatorget platsen fokuserar på att berika den biologiska mångfalden och tillskapa habitat Beräkningar visar att båda takalternativen uppfyller dessa krav, med som välkomnar besökare in till Arenakvarteret, arenornas huvudentré JʯVZʞ\XSGLHNYVPMZ:MWMSRIRJʯVXEOIRMROPYHIVEVWSGMEPLʟPPFEVLIX XMPPVʞGOPMKJʯVHVʯNRMRKWOETEGMXIX6IRMRKWOETEGMXIXIRJʯVJSWJSVOZʞZI M-RVIEVIREXSVKIX%RRI\IXWIKIRIRXVʣSGL'IRXVEPFEHIXWLYZYHIRXVʣ utan sportfaciliteter, en destination med öppna tillgängliga ytor, för lek, OSTTEV^MROWYWTIRHIVEXQEXIVMEPSGL83'LEVSGOWʟQSHIPPIVEXWSGL Arenatorget är också entrén till Burgårdsparken med promenadstråk och återhämtning och mindre evenemang. Skaljämförelser är redovisade för båda alternativen uppnår stadens mål för känsliga recipienter. Dock är Actionpark. indikativ bedömning av potential och attraktivitet som destination. FIVʞORMRKEVREʯZIVWMOXPMKESGLFILʯZIVJʯVƼREW(IXƼRRWSWʞOIVLIXIV kring föroreningsreduktion, särskilt för fosfor och kväve, beroende på Torget ska upplevas med en variation av grönska, träd och möblering för Ekologisk hållbarhet och grönytefaktorkrav har analyserats genom förslag XEOIXWZIKIXEXMSRWZEPSGLWOʯXWIP:MHEVIEREP]WVIOSQQIRHIVEWJʯVEXX att både skapa ett behagligt mikroklimat och tillföra kvaliteter över hela med jorddjup där varierad vegetation kan etableras. Olika taktypologier säkerställa optimala lösningar för dagvattenhanteringen i projektet. året så att ytan mellan alla viktiga besöksmål blir en plats för vistelse i inkluderas; takparker, trädgårdar, torrängar och tekniska ytor med stället för idag när det är en passage. Torget blir en social mötesplats WSPTERIPIVEPPEQIHWTIGMƼOEJYROXMSRIVJʯVEXXJʯVHVʯNESGLXEXMPPZEVE med stora vistelsekvaliteter. vatten samt stödja vegetationens tillväxt. Kontakt: Louise Didriksson, White arkitekter Kontakt: Charlotte Berglund, Sweco Kontakt: Louise Didriksson, White arkitekter Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 102 Fördjupning 4.3 Sammanställning av genomförda utredningar Bilaga 18 - Brand Bilaga 19 - Risk & Säkerhet Bilaga 20 - VVS och energi SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Detta dokument upprättas i ett tidigt skede av uppdraget där huvuddragen Syftet med detta PM är att ur ett risk- och säkerhetsperspektiv översiktligt *ʯVWXYHMIRJʯV::7SGLIRIVKMVIHSZMWEVJʯVWPEKJʯVQIHMEJʯVWʯVNRMRK MYXJSVQRMRKSGLR]XXNERHIEZF]KKREHIRƼRRWJVEQXEKREQIR redogöra för förutsättningarna och genomförbarheten för projektet systemval, energi- och effektbehov för värme och kyla för detta planlösning och detaljer ej är helt fastställda. Syftet är att den skall med föreslagen markanvändning. Målet är att PM:et ska kunna fungera framtida område. Syftet med förstudien är att beskriva vilka behov, vara ett hjälpmedel i projekteringens tidiga fas. De förutsättningar som underlag i dialogen med myndigheter och andra berörda parter TVSFPIQSGLQʯNPMKLIXIVWSQLEVMHIRXMƼIVEXWLYVHIWWEOERYTTJ]PPEW som beskrivs här utgör ej en färdig projektering utan är ett förslag inom ramen för planarbetet. Målet är även att ta ett första steg mot att och förutsättningar för detta. En central energihubb föreslås hantera på brandskyddsnivå som kan utgöra grund för vidare diskussioner. möjliggöra för relevanta risker att hanteras på ett tillfredsställande sätt energiförsörjningen, inklusive produktion av kyla för ispister och Brandskyddet i sin helhet skall behandlas i brandskyddsbeskrivning som utifrån kraven i Plan- och bygglagen. komfortkyla samt värmeåtervinning från kylsystemen. Energihubben upprättas i kommande skede. kommer också att anslutas till fjärrvärme-, kallvatten- och spillvattennätet. Människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor är ett allmänt Studien understryker vikten av energieffektivitet och hållbarhet genom 0ʞWERZMWRMRK*PIVEOETMXIPʞVMRHIPEHIM%VIRER%RRI\IX6]KKVEHIR-RVI intresse som utifrån Plan- & bygglagen ska vägas samman med återvinning av värme och även användning av regnvatten för spolning av arenatorget, för tydligare beskriva var kraven gäller. I de kapitel som inte andra allmänna intressen och sedan ställas mot enskilda intressen. toaletter och isproduktion. har denna indelning gäller kraven i samtliga delar. Planläggningen behöver även ta hänsyn till och samråda med myndigheter, sakägare och hyresgäster som har väsentligt intresse :MHEVIYXVIHRMRKEVFILʯZWJʯVEXXSTXMQIVEW]WXIQZEP (IXƼRRWʞZIRHIRHIPWSQOEPPEWJʯV&PERHWXEHIPPIV/Z*]VE(IRRE av förslaget. Länsstyrelsen ska inom ramen för samrådet bland annat regnvattenanvändning, och värmeåtervinning. Energihubben avses omfattas generellt inte av detta brand-PM men omnämns i vissa kapitel särskilt ta tillvara statens intressen. byggas tidigt i projektet för att minimera störningar under byggtiden och där det anses nödvändigt. möjliggöra energiåtervinning redan från start. Detta främjar hållbarhet och effektivitet i det framtida evenemangsområdet. Kontakt: Robert Larsson, BDAB Kontakt: Lars Strömdahl, BDAB Kontakt: Samuel Freiholtz, Wikström AB Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 103 Fördjupning 4.3 Sammanställning av genomförda utredningar Bilaga 21 - El och Telesystem Bilaga 22 - Förutsättningar för god ljudmiljö Bilaga 23 - Food & Beverage funktioner SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Förstudie el-och telesystem beskriver kortfattat anläggningarnas Brekke & Strand Akustik AB har tagit fram förutsättningar för god Uppskattning av ytor för kök, barer och restauranger i Arenan och ingående system. Förstudien skall utgöra underlag och är ett förslag till ljudmiljö i de planerade Nya Arenor i Göteborg, med Higab som byggherre %RRI\IX%VIRSVREOSQQIVEXXMRV]QQEƽIVESPMOEVIWXEYVERKIVSGL inriktning som skall ligga till grund för fortsatt projektering. Syftet är att och Got Event som hyresgäster. För att säkerställa optimal akustik krävs barer samt erbjuda olika matkoncept till arenans besökare. Mat och MHIRXMƼIVEFILSZOVEZSGLIJJIOXIVWSQWOETEVYRHIVPEKJʯVYXV]QQIR WITEVEXKVYRHPʞKKRMRKJʯVZEVNIF]KKREHPNYHEZWOMPNERHIFYJJIVX^SRIV dryckeserbjudandet i arenan kommer vara en viktig del av besökarnas och effektbehov. Nybyggnation av nytt kvarter för multiarenor med LʯKPNYHMWSPIVMRKZMHTSVXEVSGLƽI\MFPEPʯWRMRKEVJʯVVYQWEOYWXMO YTTPIZIPWI4ʟHISPMOEZʟRMRKEVREWʟOSQQIVHIXƼRREWOMSWOIVHʞV handel och hotell där byggnation sker etappvis är komplext och system anpassade till olika verksamheter och arrangemang. Arenorna behöver det erbjuds dricka, godis, kaffe mm och i en del av kioskerna även skall byggas utifrån en effektiv byggnation anpassad för respektive reglerbar akustik för att kunna hantera allt från sportevenemang till enklare rätter. För att en operatör ska kunna få till en bra ekonomi etapp. Huvudsaklig hyresgäst är Gotevent för arenor med kringliggande VSGOOSRWIVXIVSGLWTIGMƼOEOVEZTʟIJXIVOPERKWXMHIVLEVXEKMXWJVEQJʯV i sin verksamhet och kunna erbjuda gästerna en bra upplevelse så YXV]QQIRHʞVWXSVƽI\MFMPMXIXJʯVHVMJXEZSGLIZIRIQERKʞVZMOXMKXSGL SPMOEWGIREVMIV:MOXMKEEWTIOXIVWSQVYQWEOYWXMOPNYHMWSPIVMRKXIORMWOE kommer planeringen av restauranger, kiosker och barer med tillhörande WOEPPFIEOXEWMJVEQXMHETVSNIOXIVMRK-HIRXMƼIVMRKEZʯZVMKEL]VIWKʞWXIV W]WXIQSGLQMPNʯGIVXMƼIVMRKEVQʟWXIFIEOXEWYRHIVTVSKVEQWOIHIXJʯV personaldelar vara en viktig del av projektet. I detta tidiga skede så har och eventuell stopstandard för hyresgästanpassningar beaktas i framtida att uppnå en god ljudmiljö. Kostnader och tekniska lösningar för akustisk uppdraget varit att uppskatta storleken på de ytor som kommer att TVSNIOXIVMRK*ʯVWXYHMIRF]KKIVTʟEXX6]KKVEH%VIRESGL%RRI\WEQX reglering har beräknats, inklusive installation av ljudabsorbenter och behövas för kök och satellitkök, med tillhörande kompletterande ytor, som hotell och tillhörande verksamhetslokaler ingår i samma fastighet och akustiska gardiner. PMet ger en bedömning av projektets förutsättningar underlag vid en senare detaljprojektering. blandstaden utgör egen fastighet. Förslaget innefattar bland annat att uppnå de akustiska målen och rekommenderar åtgärder för vidare solcellsanläggning samt större energilager för effektbalansering vid projektering. konsertevent och som även utgör reservkraft vid strömbortfall vid evenemang. Kontakt: Mathias Jillnefelt, Elprokon Kontakt: Marius Castberg Bråthen, Brekke&Strand Kontakt: Magnus Nilsson, Afry Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 104 Fördjupning 4.3 Sammanställning av genomförda utredningar Bilaga 24 - Översiktlig logistikanalys Bilaga 25 - Översiktlig materialinventering Bilaga 26 - Historisk markmiljöinventering och Evenemangsområdet provtagningsplan SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en översiktlig materialinventering SAMMANFATTNING Svensk Bygglogistik AB har haft i uppdrag att göra en övergripande logistikanalys och utgör underlag för fortsatta utredningar. Syfte med 6IPIQIRX1MPNʯ:ʞWX%&LEVLEJXMYTTHVEKEXXYXMJVʟRIRLMWXSVMWOMRZIRXIVMRK av Evenemangområdet. Evenemangsområdet omfattar demontering, rivning miljöutredningarna är att ta fram underlag för att uppskatta merkostnader och genomförda provborrningar i tidigt skede lämna ett förslag till en om- och nybyggnation samt anläggningsarbeten i form av väginfrastruktur och i tidigt skede med avseende på förekomsten av farliga ämnen i provtagningsplan för fortsatt arbete. Planen redovisar förslag på åtgärder EPPQʞRTPEXWQEVOSGLTPERIVEWTʟKʟYRHIVʟVIRƁ byggnader. som krävs för att klargöra föroreningssituationen, bedöma risker för människors hälsa och miljön vid den framtida markanvändning samt Analysen tar i första hand inte hänsyn till tidigare gjorda utredningar för Uppdraget har omfattat att göra en översiktlig materialinventering i indikativt beräkna vilka merkostnader markföroreningar innebär vid en att ge en opartisk bild utifrån ett rent bygglogistiskt perspektiv. Utifrån samtliga byggnader inom området för södra detaljplanen. Fokus har framtida exploatering enligt förstudieförslaget. projektmålen har rapporten fokuserat på att hitta en primär och redundant ZEVMXEXXMHIRXMƼIVEF]KKQEXIVMEPSGLMRWXEPPEXMSRIVWSQMRRILʟPPIVJEVPMKE F]KKXVEƼOPʯWRMRKWSQTVMQʞVXLERXIVEVF]KKXVEƼORSVVSQ:EPLEPPEKEXER ämnen och därför kan innebära väsentliga merkostnader vid sanering och Området exploaterades under 1950 - 80-talet varför markföroreningar resonemang kring påverkan i genomförande inför framtida demontering kan förekomma. Utifrån analyser och erfarenheter av liknande objekt 6ETTSVXIRMRRIJEXXEVIRʯZIVKVMTERHIXVERWTSVXEREP]WQIH och återbruk. bedöms sannolikheten att påträffa föroreningar i marken lokalt vara hög, erfarenhetsberäkningar av byggtransporter utifrån tidiga HIPWMRSVHZʞWXVEHIPIRWEQXHIPWMʯWXVEHIPIREZSQVʟHIXOVMRKFIƼRXPMK exploateringssiffror avseende BTA, och övergripande tidplan för Uppdraget har även omfattat att utföra en översiktlig återbruksinventering panncentral. utbyggnadsordning i och kring Evenemangsområdet. Analys av med fokus på att bedöma vilka material som inte är lämpliga för återbruk transportvägar till och från området och dess för- och nackdelar samt på grund av att de innehåller farliga ämnen. Inom övriga områden är sannolikheten för föroreningar mindre men man framtagande av rekommendationer för fortsatt arbete som underlag för kan även ha fyllt ut med kontaminerad jord/rivningsrester vid exploatering ett hållbart byggande. av området. Kontakt: Patrik Lindgren, Svensk Bygglogistik AB Kontakt: Åsa Holmberg, Relement Miljö Väst AB Kontakt: Anders Bank, Relement Miljö Väst AB Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 105 Fördjupning 4.3 Sammanställning av genomförda utredningar Bilaga 27 - Skyddsrum Scandinavium Bilaga 28 - Vertikala lyft av mässgods SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Ett arbete är påbörjat för att möta kravet på skyddsrumskapacitet. Sweco ska undersöka och sammanställa idéer för att effektivt 7O]HHWVYQQIXM7GERHMREZMYQWO]HHWVYQWRYQQIVƁʞVEOXMZX XVERWTSVXIVEWXSVEQʞRKHIVKSHWZIVXMOEPXXMPPZʟRMRKSGLTʟ och skall enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, Svenska Mässan. Målet är att ersätta nuvarande godstransportramper ersättas vid rivning och uppförande av ny arena. med ett driftsäkert och yteffektivt system som möjliggör snabb och säker hantering av gods. Olika transportlösningar, både genomförbara och icke Innan rivning tillåts påbörjas ska tillstånd för ”tillfällig begränsning” av KIRSQJʯVFEVEOSQQIVEXXYXZʞVHIVEW6IWYPXEXIRTVIWIRXIVEWZMHIXX skyddsrumsfunktionen godkännas av MSB. För att ett sådant beslut ska arbetsmöte med White Arkitekter, där det bästa alternativet väljs ut för OYRREXEWQʟWXIIRWO]HHWVYQWWEOOYRRMKQIHOZEPMƼGIVEHFILʯVMKLIX att föreslås till Svenska Mässan. Fokus ligger på innovativa, yteffektiva ZEVEOSRXVEOXIVEHJʯVTVSNIOXIX(IXWOESGOWʟƼRREWIRERXEKIR lösningar som optimerar exploaterbar yta och förbättrar godshanteringen. projekttidplan. När det gäller kvalitetssäkring under och efter byggtid följs VYXMRIVMLERHFSOIR7O]HHWVYQ76)VWʞXXRMRKWWO]HHWVYQWOEXʞGOE WEQQEFILSZWSQFIƼRXPMKXWO]HHWVYQ)XXIVWʞXXRMRKWWO]HHWVYQXʞGOIV således inte något nytt behov av skyddsplatser. Ersättningsskyddsrum WOEF]KKEWIRPMKXHIVIKPIVSGLVYXMRIVWSQERKIWM76JʯVR]TVSHYOXMSR av skyddsrum. Dagens regelverk tillåter skyddsrum med max 120 skyddsplatser. Detta innebär att minst två separata skyddsrum behöver byggas. Kontakt: Hans Helling, WSP Kontakt: Kristina Eliasson, Sweco Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 106 Bilaga 2 Beslutsunderlag Handläggare: Marita Kärnstrand, Chef Ekonomi & VS Styrelsen 2024-11-25 Telefon: 031 – 368 44 30 Diarienummer GOT-2023-00129 E-post: marita.karnstrand@gotevent.se Underlag till inriktningsbeslut för fortsatt arbete inom programmet för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. Förslag till beslut i styrelsen för Got Event AB 1. Styrelsen godkänner för egen del och ställer sig bakom rapportering, behovsbeskrivning och resultatprognos som underlag och förslag till fortsatt planeringsinriktning avseende nya arenafunktioner inom evenemangsområdet. 2. Styrelsen översänder underlag och förslag till fortsatt planeringsinriktning till kommunfullmäktige för ställningstagande kring samlad inriktning för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. 3. Förklara ärendet omedelbart justerat för översändande till Göteborg & Co. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2022-04-28 om att ge kommunstyrelsen i uppdrag att fortsätta planeringen för ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet i samverkan med flertalet nämnder och styrelser inom Staden. Vägvalsbeslutet 2023-06-08 förtydligade inriktningen i uppdraget ytterligare. Det politiska uppdraget innebär att förstärka evenemangsområdets kapacitet med en ny multiarena och Annex placerad på Valhallabadets tomt, ett nytt centralbad samt utveckla området till blandstad. I vägvalsbeslutet konstaterades att ett antal investeringsbeslut kommer att behöva fattas kopplat till programmets innehåll. Utgångspunkten är att beslut fattas först i de nämnder och styrelser som kommer att bära investeringar, därefter fattas beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Utgångspunkten är att investeringsbeslut i första steget fattas i form av inriktningsbeslut av respektive nämnd och styrelse, som sedan etablerar inriktningen för fortsatt arbete. I bilaga 1-4 finns Got Events underlag och förslag till fortsatt planeringsinriktning avseende nya arenafunktioner inom evenemangsområdet. Bedömning ur ekonomisk dimension Direkt intäkter och kostnader, exklusive kapital- och hyreskostnad, kopplat till evenemang på den nya arenan respektive Annexet bedöms ge ett resultat på ca 50 - 70 mnkr årligen. Inkluderas kapital- och hyreskostnad pekar resultatprognosen på ett underskott på 300-340 mnkr årligen. I detta underskott utgör hyreskostnaden till fastighetsägaren den största kostnaden. Den nya arenaparken påverkar bolagets befintliga ekonomi genom att nuvarande Scandinavium rivs och ersätts av ny multiarena, Valhallabadet, Valhalla Sport och Valhalla IP utgår, Valhallarinken ersätts med ny ishall och Annexet tillkommer. Got Event erhåller idag koncernbidrag för att drifta dessa arenor (exkl. Annexet). När den nya arenaparken står klara minskar behovet av koncernbidrag motsvarande dessa arenor (ca 50 mnkr i dagsläget). Den sammantagna ekonomiska effekten av kommande förändringar i arenaparken innebär för Got Events del ett underskott i verksamheten på 250 -290 mnkr då intjäningsförmågan i de nya arenorna inte kommer att täcka hyreskostnaden från fastighetsägaren. Idag finns ett restvärde i befintliga verksamhetsinvesteringar i arenorna. Hur stort detta restvärde kommer att vara i framtiden är svårt att prognostisera idag. Bedömning ur ekologisk dimension En av flera identifierade trender inom evenemangsbranschen är hållbarhet. Kraven på ett hållbart tänkande i både byggande, drift och verksamhet är högaktuellt redan idag. I framtiden kommer samhällskraven och kraven från arrangörer och besökare bli än högre. Den största hållbarhetsfrågan kommer av naturliga skäl vara klimatpåverkan. Detta påverkar både byggnation, utformning och driftskede. Även jämlikhets- och tillgänglighetsaspekter kommer att få större betydelse. Arenans integrering med stadslivet är också en angelägen fråga. Inom programmet för ny arena och stadsutveckling har ett hållbarhetsprogram tagits fram för hela evenemangsområdet. Bedömning ur social dimension De nya arenorna kommer ge förutsättningar för fler stora internationella evenemang med ett högre besökarantal än idag, vilket är betydelsefullt för destinationen Göteborgs attraktionskraft. Verksamheten i Annexet innebär ett tillskott till destinationen då det i dagsläget inte finns någon arena som inrymmer denna verksamhet. Bilagor 1. Rapport, beslutsunderlag - inriktningsbeslut Got Event AB. 2. Behovsbeskrivning för nya inomhusarenor m.m. i kvarteret söder om Valhallagatan, 2022-12-23 rev. 2024-05-22. 3. Underlag till uppdrag att arbeta för förbättrad totalkalkyl och konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal, 2023-12-22 rev. 2024-01-16. 4. Behovsbeskrivning Ullevis framtida funktionalitet, 2023-11-08. Inledning Inriktningsbeslut som del av den sammanhållna beslutskedjan Efterfrågad utveckling av arenaområdet och kringliggande stadsutveckling medför investeringar i ett flertal anläggningar och funktioner. Det avser byggprojekt som vart och ett innebär väsentliga ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser för så väl stadshuskoncernen som för kommunkoncernen i sin helhet. Varje projekt bedöms därmed omfatta frågor som är av principiell beskaffenhet och därför ska hanteras på kommunfullmäktigenivå. Planerings- respektive genomförandeprocesserna pågår under en lång tid och medför är behov av att succesivt avgränsa och definiera målsättningar, ambitionsnivå och eftersträvade effekter genom stegvisa val och ställningstaganden inför ett slutligt genomförande. För att möjliggöra aktiva politiska avvägningar under planeringsprocessen har beslutsprocessen utformats utifrån tre huvudsakliga beslutstillfällen för att synkronisera och validera den fortsatta planeringen för de olika investeringarna (komponenterna). Utöver det tidigare vägvalsbeslutet, 2023-06-08, innehåller beslutsprocessen för de olika investeringarna inriktningsbeslut samt genomförandebeslut. Vid beslutstillfället för inriktningsbeslut är respektive investerande nämnd eller styrelse ansvarig för leverans av beslutsunderlag och förslag till planeringsinriktning för sin komponent - inför ett samlat ställningstagande i kommunfullmäktige. Avsikten är att inriktningsbeslutet utifrån uppdrag i kommunfullmäktige 2022 och vägvalsbeslutet 2023 ska konkretisera och definiera omfattning, ambitionsnivå, prioriterade nyttor och ekonomiska konsekvenser, som styrande ramar för den fortsatta planeringen. Syftet är därutöver att möjliggöra för eventuella riktningsförändringar eller stänga alternativ, för att också effektivt kunna prioritera och resurssätta den fortsatta mer detaljerade planeringen. Ett ytterligare avgränsat och förtydligat uppdrag kring den fortsatta planeringsinriktningen sätter därmed ramarna för och förväntningarna kring efterföljande fördjupade genomförandestudier, kvalificerade gestaltningsprocesser eller en tidig genomförandeplanering. I det sammanhållande arbetet med arenor och stadsutveckling inom evenemangsområdet ger beslut kring den fortsatta planeringsinriktningen även ett tillfälle att kvittera de uppdrag och förväntningar som beslutades i vägvalsbeslutet. Det ger därutöver möjlighet att säkerställa att beroenden och avvägningar mellan de olika investeringarna och mellan berörda parter inom staden har omhändertagits eller att det finns en gemensam plan för det fortsatta arbetet med att hantera kvarstående frågeställningar och osäkerheter. Då frågor och ställningstaganden är av principiell beskaffenhet ska så väl moderbolag som Stadshus AB yttra sig över styrelsernas underlag inför beredning av förslag och underlag i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Ambitionen och utgångspunkten är att de kommande framtida genomförandebesluten för respektive komponent/investering ska samordnas på motsvarande sätt som nu sker för inriktningsbesluten, och att kommunfullmäktige ska beredas möjligheten att besluta om faktiskt genomförande av respektive investering på ett samordnat sätt vid ett gemensamt beslutstillfälle. Utifrån nuvarande tidplan avser parterna att återkomma med genomförandebeslut för respektive investering under mitten av år 2027. Ärendet Got Events underlag till inriktningsbeslut för fortsatt arbete inom programmet för ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet beskrivs utförligare i bilagd rapport. Got Events roll inom programmet: o I egenskap av nuvarande och framtida arenaoperatör definiera och formulera behov och krav med avseende på de framtida multiarenorna i arenakvarteret. o Belysa hela programmets påverkan på de nya arenornas och på Ullevis funktionalitet. o Ta fram en resultatprognos som ger underlag till bedömningar av bolagets framtida ekonomi. Rapporten innehåller en programgemensam del och en unik del för Got Event. Beskrivning av ärendet För att identifiera de framtida behoven för en multiarena har Got Event tagit fram en behovsbeskrivning för arenakvarteret, bilaga 2. Behovsbeskrivningen utgår från fyra branschtrender som identifierats genom omvärldsanalys, intressentsamverkan och internationell expertis. Branschtrenderna är hållbarhet, flexibilitet, omställning, säkerhet och trygghet samt helhetsupplevelse. Trenderna har sedan konkretiserats i ett antal behovsparametrar. Behovsbeskrivningen ligger till grund för fastighetsägaren Higabs förstudiearbete. I kommunfullmäktiges vägvalsbeslut ingick att göra en bedömning av arenans föreslagna storlek i jämförelse med andra europeiska destinationer. Se bilaga 3. I Got Events arbete med att belysa hela programmets påverkan på de nya arenorna och Ullevis funktionalitet, betonas att arenorna måste ha tillräckliga externa kringytor och en inbyggd flexibilitet från början för att kunna bibehålla konkurrenskraft i framtiden. Behovet av kringytor föreligger också hos de nya tillkommande arenorna och serviceytan kommer således att samnyttjas av samtliga arenor. Valhallagatans framtida utformning har också betydelse i detta avseende. Ullevikvarteret ingår inte i förslaget till planprogram, men programmet har stor inverkan på arenans framtida funktionalitet avseende serviceytan som ligger inom programområdet. Got Event har tagit fram en behovsbeskrivning för Ullevis framtida funktionalitet med avseende på serviceytan, se bilaga 4. Got Event har tagit fram en resultatprognos för de nya multiarenorna där prognostiserat besökarantal och evenemangsmix utgör ingångsvärden. Prognosen bygger på bedömningar och uppskattningar om framtida affärer. De två nya multiarenorna kommer att generera ett större antal evenemang jämfört med dagsläget, men den största förändringen blir att besökstalet kommer att öka markant. Detta beror på evenemangsmixen med möjlighet till utökat internationellt innehåll och den högre publikkapaciteten. Bolagets bedömning Det är viktigt att arenakvarteret som ska byggas kommer att vara konkurrenskraftigt i framtiden och inte bli omodern efter några år. För detta krävs att arenorna har en inbyggd flexibilitet från början och tillräckliga externa ytor i närområdet att tillgå. Likväl är det viktigt att Ullevi kan fungera fullt ut. Ullevi är bland de publikmässigt största konsertarenorna i Europa och den arena som har störst turistekonomisk betydelse för destinationen Göteborg. En minskning av serviceytan från 18.000 m2 till 10.000 m2 är acceptabel under förutsättning att evenemangsverksamheten får rådighet. Minskningen av serviceytan med 8.000 m2 kan innebära konsekvenser för genomförandet av stora internationelle idrottsmästerskap. Konsekvenserna behöver därför fortsatt utredas. En yta på 8.000 m2 bedöms också behöva tillskapas på annan plats. Behovet av externa kringytor föreligger också hos de nya tillkommande arenorna och serviceytan kommer således kunna samnyttjas av samtliga arenor. Evenemangsstaden Göteborg kommer att bli ännu mer attraktiv för arrangörer och besökare när arenakvarteret står klart. Tillsammans med Ullevi och de nya multiarenorna kommer Göteborg att ha tre centralt belägna arenor i högsta internationella klass som kompletterar varandra, vilket ökar destinationen Göteborgs konkurrenskraft. Marita Kärnstrand Lotta Nibell Chef Ekonomi & Verksamhetsstyrning VD Got Event AB Rapport – beslutsunderlag inriktningsbeslut Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 goteborg.se Sammanfattning Denna rapport utgör en samlad beskrivning av det förslag som arbetats fram inom det samordnande arbetet kring ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet”. Deltagande parter i arbetet är stadsledningskontoret, idrotts- och föreningsförvaltningen, exploateringsförvaltningen, Got Event AB och Higab AB. Samverkansarbetet syftar till att främja samordning och framdrift mot de politiska uppdrag som gavs parterna genom kommunfullmäktiges uppdrag 2022 och 2023. Rapporten består av två huvuddelar: • En gemensam beskrivning av det samlade förslaget, som ingår i samtliga beslutsunderlag till i berörda nämnder och styrelser. • En särskild beskrivning för respektive ingående komponent/investering, som omfattar fördjupat beslutsunderlag rörande berörd styrelses eller nämnds komponenten som del i det samlade förslaget. Följande investeringsobjekt omfattas av inriktningsbeslutet: arenapark (multiarena och annex med gemensamma logistiklösningar och kringfunktioner, centralbad och sporthallar samt exploatering. Rapporten utgör ett underlag för politiskt ställningstagande kring inriktning i tid, kostnad och innehåll, för fortsatt arbete för att utveckla programområdet enligt kommunfullmäktiges uppdrag 2022-04-28 samt genom vägvalsbeslutet i kommunfullmäktige 2023-06-08. Förslag till inriktningsbeslut planeras att fattas under 2024 i investerande nämnder och styrelser för respektive komponent, med ett samlat inriktningsbeslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under våren 2025. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Innehåll 1 Inledning ....................................................................................... 4 1.1 Bakgrund ................................................................................. 4 1.2 Om uppdraget.......................................................................... 5 1.2.1 Det gemensamma politiska uppdraget .............................. 5 1.2.2 Inriktningsbeslut – omfattning i detta skede ...................... 8 1.2.3 Beroenden och avgränsningar .......................................... 9 2 Utgångspunkter och ingångsvärden ......................................... 11 2.1 Styrande dokument ............................................................... 11 2.2 Övriga ingångsvärden............................................................ 11 3 Förslag till utveckling av evenemangsområdet ........................ 14 3.1 Samlat förslag för evenemangsområdet ................................ 14 3.1.1 Utgångspunkter i planprogrammet .................................. 14 3.1.2 Omfattning och innehåll .................................................. 15 3.1.3 Avvägningar och prioriteringar i förhållande till uppdrag, effektmål och nyttor ...................................................................... 16 3.1.4 Ekonomiska förutsättningar och konsekvenser ............... 19 3.1.5 Övergripande tidplan för utbyggnad ................................ 25 3.2 Beskrivning av ingående komponenter och investeringsobjekt .. .............................................................................................. 27 3.2.1 Arenaparken – Got Event .............................................. 27 4 Bilagor ......................................................................................... 35 Bilaga 1 Ingående komponenter ....................................................... 35 Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 1 Inledning 1.1 Bakgrund Göteborg har som ambition att vara en konkurrenskraftig evenemangs- och besöksstad och som en del i detta pågår ett planeringsarbete för utveckling av evenemangsområdet. Det är ett steg för att utveckla staden som destination och fortsatt säkra tillgång till mötesplatser för evenemang, rörelse och umgänge för såväl göteborgare som besökare till staden. Pågående arbete har sin grund i ett antal politiska ställningstaganden och beslut. Beslut fattades i kommunfullmäktige 2022-04-28 via gemensamt yrkande från M, S, D, V, L och C där kommunstyrelsen fick i uppdrag att planera vidare för ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet i samverkan med flertalet nämnder och bolagsstyrelser inom staden. Vägvalsbeslutet i kommunfullmäktige 2023-06-08 förtydligade inriktningen i uppdraget bland annat rörande placering av den nya arenan. Det politiska uppdraget innebär att förstärka evenemangsområdets kapacitet med en ny multiarena och ett nytt centralbad och utveckla området till blandstad, för att åstadkomma en mer levande stadsmiljö och för att möta behoven i den växande staden. Syftet med programmet är att möjliggöra för stadsutveckling i evenemangsområdet med centralbad, arenor och blandstad. I vägvalsbeslutet i juni 2023 konstaterades att ett antal investeringsbeslut kommer att behöva fattas kopplat till programmets innehåll. Utgångspunkten är att beslut fattas först i de nämnder/styrelser som kommer att bära investeringar, och därefter i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Investeringsbeslut fattas i första steget i form av inriktningsbeslut, som etablerar riktningen för fortsatt arbete rörande såväl tid, kostnad och innehåll, med efterföljande slutliga genomförandebeslut längre fram i processen. Denna rapport utgör ett underlag för inriktningsbeslut som beslutsunderlag och utgör ett förslag tillplaneringsinriktning för fortsatt arbete och grund för politiskt ställningstagande. Rapporten omfattar ett förslag till inriktning för fortsatt utveckling av stadsutvecklingsområdet för att möta kommunfullmäktiges uppdrag, en beskrivning av konsekvenser och förutsättningar i tid, innehåll och ekonomi samt centrala avvägningar och knäckfrågor som gjorts utifrån måluppfyllnad och kvalitet, ekonomi och tid. Investerande nämnder och styrelser får utöver detta en fördjupad rapportdel för respektive investeringar – se avsnitt 1.2.2. Förslaget utgår från ett antal antaganden och förutsättningar som beskrivs i planprogrammet. Arbetet med planprogrammet har varit en del i det arbete som pågått inom ramen för samordningsarbetet, där PBL-processerna inklusive planprogramsprocessen nära samverkas med övriga leveranser, för att säkra att arbetet går i takt. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Fortsatta klargöranden och specifikationer av området, dess förutsättningar och dess mer detaljerade planering av gestaltning och innehåll i området fortsätter i arbetet framåt, bland annat i form av detaljplaner för norra och södra området, kvalificerade gestaltningsprocesser och flertalet fördjupande studier. Fortsatt samordning kommer även att behöva ske med pågående planering och genomföranden av stadsutvecklings- eller infrastrukturarbete i den angränsande geografin. Rapporten har tagits fram med deltagande från samtliga i parter i det samordnande arbetet. 1.2 Om uppdraget 1.2.1 Det gemensamma politiska uppdraget Uppdraget innebär en utveckling av ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet – ett uppdrag som samtliga av stadens i uppdraget utpekade parter arbetar gemensamt för att svara på. Genom beslut i Kommunstyrelsen 2021-02-10, Kommunfullmäktige 2022-04- 28 samt Kommunfullmäktige 2023-06-08 har politiken uttryckt en vilja och riktning kring vad som ska åstadkommas i området. De förväntningar som ställs på uppdraget genom såväl ovan politiska beslut som övriga för staden styrande dokument sammanfattas och beskrivs i effektmål, nyttor, leveranser samt krav och kriterier. Dessa sammanfattas i en nyttorealiseringsplan för det gemensamma arbetet, som samlar och konkretiserar den styrningen genom politiska uppdrag och direktiv, hur dessa förhåller sig till varandra – och tydliggör på vilket sätt arbetet ska nå uppsatta mål samt säkra att leveranser svarar mot dessa 1.2.1.1 Effektmål och nyttor Det gemensamma arbetet ska uppnå följande effektmål genom att förverkliga följande nyttor: Effektmål Nyttor Genom att skapa: • förutsättningar för fler besökare och bättre besökarupplevelser Bidra till att stärka • bättre förutsättningar för arrangörer att välja Göteborg i syfte att skapa ett attraktivare Göteborg som en och breddat evenemangsutbud attraktiv och hållbar • bättre förutsättningar för elitidrott och tävlingsverksamhet destination • integrerade och effektiva logistiklösningar för gods och besökare • förutsättningar för att leverera miljö- och klimatsmarta evenemang Skapa en attraktiv Genom att skapa: stadsmiljö för både besökare, boende • en upplevelserik, blandad och trygg stadsmiljö lustfylld att gå, mötas och vistas i där och verksamma evenemangen är en naturlig del Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 • tydliga och gena stråk inom och till angränsande stadsdelar för att överbrygga barriärer och skapa en sammanhållen stad • effektiva lösningar för hållbar mobilitet som ger fotgängare, cyklister och kollektivtrafikresenärer tydlig prioritet. • en nära stadsdel med goda boendemiljöer som lockar olika målgrupper att vilja leva och bo i området. • skapa och utveckla det blågröna stråket samt utveckla parkmiljöer och andra gröna kvaliteter, väl integrerade i stadsmiljön som även tillgodoser behov i omgivande stadsdelar • ett väl gestaltat område som blir en modig arkitektonisk förebild i syfte att bidra till stadens attraktivitet och identitet • tillgång till viss samhällsservice inom området som även kan tillgodose visst behov i omgivande stadsdelar Genom att skapa: • goda möjligheter till fysisk aktivitet för allmänheten Bidra till mer • goda möjligheter för breddidrott välmående • goda möjligheter till föreningsliv och föreningsidrott göteborgare • goda förutsättningar för skolidrott • goda möjligheter för rekreation, sociala möten och upplevelser för allmänheten, både boende och besökare Genom att skapa: • fler arbetstillfällen inom besöksnäringen • bredare underlag för handel, restauranger och andra verksamheter Bidra till en hållbar • stärka göteborgsregionens näringsliv och företagsklimat genom att locka kompetens ekonomisk och attrahera talang utveckling för • effektivt samnyttjande av ytor och funktioner genom att integrera arenorna i Göteborg och dess stadsmiljön näringsliv • långsiktigt hållbara och energieffektiva lösningar i samband med utbyggnaden av området och uppförandet av anläggningarna, även ur ett drifts- och underhållsperspektiv 1.2.1.2 Leveranser Samverkansarbetet ska resultera i ett antal konkreta leveranser: • En multiarena – som ersättning för nuvarande Scandinavium, söder om Valhallagatan • Sporthallar – som ersättning för Valhalla sporthallar, med huvudinriktningen att dessa integreras med Centralbadet, norr om Valhallagatan • Ett annex – som ersättning för tidigare Lisebergshallen, söder om Valhallagatan • Ett nytt centralbad – som ersättning för Valhallabadet, norr om Valhallagatan • Stadsutveckling – inklusive blandstad i form av både bostäder och verksamhetslokaler samt utveckling av grönområden, inom utpekad del av evenemangsområdet, huvudsakligen norr om Valhallagatan Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 • Ökad förskolekapacitet som möjliggörs inom området, och kan ianspråktas vid konstaterat behov • En logistiklösning, gemensam med Svenska Mässan – ”ryggraden” • En expansionsyta för Svenska Mässan • Säkerställd service- och produktionsyta till områdets arenor • Teknisk försörjning • Planprogram • Två detaljplaner: Syd respektive Norr • Allmän plats (gator och torg) • Lösningar för hållbar mobilitet Utöver detta har följande behov identifierats under arbetets gång: • Gång- och cykelbro i Blekealléns förlängning – tillskapande av ytterligare stråk över Mölndalsån • Burgårdsplatsen – utveckling av befintlig plats Arbetet med leveranserna organiseras i ett antal komponenter för samordning och framdrift (se avsnitt 3.1.2.1), 1.2.1.3 Krav och kriterier Styrning som härrör från beslutspunkter i politiska beslut har formulerats i ett antal krav som sammanfattas nedan. Inriktning som formulerats i yrkanden och beskrivningar i tidigare beslutade underlag sammanfattas i kriterier. • Utgå ifrån att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig, modern arena, och Krav konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal, och arbeta för förbättrad totalkalkyl Styrning som härrör • Placera arenan på Valhallabadets tomt. från beslutspunkter i • Möjliggöra en ny arena med annex i anslutning till arenan, söder om Valhallagatan politiska beslut samt tre sporthallar inom programområdet. • Planera för ett centralbad och stadsutveckling norr om Valhallagatan med huvudinriktningen att tre sporthallar integreras med Centralbadet. • Säkerställ framdrift i arbetet kopplat till nytt centralbad och ny arenapark • Samverka med Svenska Mässan för att få en optimal utformning av arenaanläggningen samt samverka med berörda idrottsaktörer samt större och mindre kulturarrangörer rörande arena, annex och sporthallar. • Ullevis funktionalitet ska säkerställas samtidigt som möjlig exploatering och stadsutveckling av hela området ska utredas enligt krav och kriterier som helhet. Olika lösningar för Ullevis funktionalitet ska utredas och prövas. • De framtida arenorna ska drivas i kommunal regi. • Eftersträva att finansieringen så långt det är möjligt består av byggrätter, genom att o Planera för hög övrig exploatering på arenakroppen. • Ta fram förslag på åtgärder för att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden • Utred hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra badanläggningar Kriterier • Möjliggöra att Valhallabadet ska vara i drift under utbyggnadsperioden av det nya centralbadet, för att göteborgarna ska ha fortsatt tillgång till ett centralt bad. Utred Övriga samtidigt hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra utgångspunkter badanläggningar. utifrån fattade beslut Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 genom yrkanden • Hitta en gemensam logistiklösning med Svenska Mässan genom integration och och beskrivningar i planering av området som helhet, inklusive en fortsatt dialog kring Svenska Mässans tidigare programplan potentiella expansionsyta. • Badet: Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i anslutning till badet är möjligt för att stärka kalkylen om än öka investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. • Arenakropparna (avser multiarenan och annexet): Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i anslutning till arenan är möjligt för att stärka kalkylen om än öka investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden och på arenakropparna. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. • Utgå ifrån stadsutveckling som består av trivsam kvartersstad med lokaler i bottenplan som ska spegla Gårdas äldre bebyggelser på andra sidan Mölndalsån, där nyproducerade bostäder ska omfatta 50 procent bostadsrätter och 50 procent hyresrätter. Av hyresrätterna ska 30 procentenheter vara allmännytta och med ambitionen att kvarvarande 20 procentenheter ska vara studentbostäder. Evenemangsområdet behöver vara en levande stadsdel med trygga gatumiljöer och en stadsdel med liv och rörelse • Placera centralbadet så nära och välintegrerat som möjligt med Burgårdsparken utan att parkens kvalitéer försämras. • Exploatering utöver arenor och bad: Eftersträva kostnadseffektivitet och se över möjligheter att öka intäkter i projektet, exempelvis genom exploateringsintäkter från andra närliggande områden samt fortsatt planera för en ökad förskole- och skolkapacitet i evenemangsområdet, och arbeta in detta i pågående programarbete för Gårda. Projektet ska framgent arbeta med olika typer av ökad exploatering på höjden. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. • Säkra tillgänglighet till området givet förväntande besöksvolymer, framför allt till det nya centralbadet, genom den mobilitetsutredning som ingår i planarbetet. • Verka för ett område där arena, annex och sporthallar är en naturlig del i omkringliggande stad, och inte blir solitära anläggningar • Verka för att utformningen av området, anläggningar och infrastrukturlösningar gynnar helheten, i möjlig mån inte begränsar utveckling av kringliggande områden samt minskar eventuella störningar för befintliga verksamheter. • Projekt av den här storleken ställer stora krav på höga ambitioner avseende ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Planering, byggnation och drift ska därför präglas av höga ambitioner avseende miljö, klimat och ekonomi, särskilt utifrån ett livscykelperspektiv. • Det behöver säkerställas att föreningsliv och annan icke vinstdrivande verksamhet som idag har verksamhet i området även i en framtid ska kunna ha det. 1.2.2 Inriktningsbeslut – omfattning i detta skede I uppdraget ingår ett antal leveranser, ovan nämnda (avsnitt 1.3.1.2), som i detta skede innebär behov av ett antal investeringar som är aktuella för inriktningsbeslut: Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 • Arenaparken, som omfattar o En multiarena med kapacitet för 16 000 läktarplatser, med inre arenatorg och stråk som kopplar an mot Svenska Mässan, samt logistikfunktioner samlade i en ”ryggrad” gemensam med Svenska Mässan. Här finns möjlighet till kommersiella tillägg som omfattar bland annat ytterligare hotell samt restauranger och service med entré mot Valhallagatan. o Ett annex med kapacitet för 3500 läktarplatser. Det finns även möjlighet att i anslutning till annexet inkludera en isrink för att ersätta Valhallarinken. • Centralbad och sporthallar, som omfattar o Ett centralbad, som utgör simarena med kapacitet för 2000 läktarplatser, motionssim, undervisningsbassänger, hoppbassäng och familjebad. o Fyra sporthallar, där tre sporthallar ersätter befintliga funktioner och en fjärde tillkommer för att möta centrumskolors behov. • Exploateringsprojekt, som omfattar planering av exploatering samt följande projektering och produktion, av norra och södra kvarteret, och: o Bostäder o Kontor och verksamhetslokaler o Möjlighet till förskola o Sammankopplande stråk och bro mot Gårda. o Utveckling av allmän plats, i form av gator och torg, åstråket längs Mölndalsån samt Burgårdsparken, vars kvaliteter ska förädlas som del uppdraget. Samordnat med dessa pågår fortsatt arbete med övriga leveranser, för att säkra samordning och framdrift. Utöver inriktningsbeslut för investeringar i ovan utpekade anläggningar och funktioner omfattar det samlade förslaget till planeringsinriktning även Got Events åtagande som utpekad operatör av arenaparken och som beställare och ansvarig för behovsbeskrivningen av arenornas kapacitet och funktionalitet. 1.2.3 Beroenden och avgränsningar 1.2.3.1 Beroenden Uppdraget och programområdet har koppling till ett antal kringliggande åtgärder inom staden, som programmet aktivt följer, bland annat program för högvattenskydd (SLK), Kanalmurar Åvägen (SMF), Program för Gårda (SBF) där stora samordningsvinster identifierats, Korsvägen/Örgrytevägen (TRV, ExF), Västlänken (TRV) samt DP Svenska Mässan, Burgårdsplatsen (SMF) samt Utveckling utvändigt markområde kring Ullevi (Got Event). Utöver dessa finns ett antal ytterligare beroenden med tydlig påverkan på uppdraget som följs upp löpande, för att hantera risker eller möjligheter: Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 • Svenska Mässan - samverkan ska ske med och deras verksamhet som är belägen i södra delen av området och ingår därmed delvis i uppdraget. • Ullevi– ingår ej i programområdet, men i uppdraget ingår att ta hänsyn till arenan i planeringen av evenemangsområdet för att säkra bibehållen funktionalitet (Got Event) • Green City Zone – samarbete med syfte att hantera parkering och logistik i besökstäta områden (Business Region, SBF). • Pågående investerings- och reinvesteringsprojekt hos Stadsmiljöförvaltningen (inom investeringsram), såsom exempelvis utveckling av Åstråket inklusive upprustning av kanalmurar, Örgrytevägen, Skånegatan m.m. 1.2.3.2 Avgränsningar Uppdraget innefattar inte ersättningsanläggningar för de verksamheter som tillfälligt eller permanent utgår från området. Behovet av ersättningar omhändertas enligt ordinarie processer av de verksamheter och parter som har ansvar för frågan enligt reglementen och uppdrag. Befintliga verksamheter som inte ersätts inom programområdet och kan behöva permanent ersättningslösningar: • Valhalla IP, för elit- respektive breddidrott (IoFF, Got Event och Higab). Befintliga verksamheter som planeras ersättas inom programområdet och kan behöva temporära ersättningslösningar: • Valhallarinken • Valhallagatans förskola (vid Burgårdsparkens entré) Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 2 Utgångspunkter och ingångsvärden 2.1 Styrande dokument Stadens budget och styrande dokument, däribland bland annat stadens översiktsplan, miljö- och klimatprogram samt program för destinationsutveckling, är utgångspunkter för uppdraget och har integrerats i styrningen genom de effektmål och nyttor som tagits fram. Genom att använda nyttorealiseringsplanen som verktyg följs arbetet löpande upp utifrån målen för uppdraget och mot effektmål, nyttor, leveranser, krav och kriterier. 2.2 Övriga ingångsvärden Det förslag som presenteras i avsnitt 3 har utgått ifrån en samlad utveckling av hela evenemangsområdet, som sker i balans mellan de respektive efterfrågade funktionerna. Detta med utgångspunkt i den riktning som etablerats genom politiska beslut och i löpande programarbete. Förslaget har krävt avvägningar och prioriteringar, dels på grund av platsmässiga begränsningar, dels då olika nyttor fått ställas mot varandra i olika lägen inom området. Målbilden har dock varit att lämna ett förslag till utveckling som i sin helhet svarar på både det politiska uppdraget och mot stadens styrning i så hög grad som möjligt. 2.2.1 Hållbarhet Genom samordningsarbetet har fem mål för hållbar omställning – ”hållbarhetsmål” – tagits fram. Dessa tar utgångspunkt i stadens styrande dokument, däribland miljö- och klimatprogrammet och idrottsprogrammet samt utifrån etablerade effektmål, nyttor, krav och kriterier. De fem hållbarhetsmålen omfattar områden där det finns tydliga synergieffekter att hämta i att arbeta gemensamt, där det finns stor potential att uppnå kvalitativa värden och/eller där det finns stor potential att göra kostnadsbesparingar ur ett livscykelperspektiv. Hållbarhetsmålen indikerar takt och tempo för omställningen som etableras såväl i stadens övergripande styrning som i de mål som etablerats för programmet. Samverkan med andra parter inom staden, regionen samt akademi och näringsliv kommer att fortsätta och tydliggöras framåt. Hållbarhetsmålen stöttas av motton – som beskriver effekten av målet ur boende-/besökarperspektiv – samt förändringsindikatorer. De fem hållbarhetsmålen är: Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 1. Världsevenemang och vardagsliv förgyller varandra. Här samlas människor från när och fjärran och skapar minnen tillsammans. Motto: ”Här trivs jag”. Målet innebär exempelvis att ytor inne och ute programmeras för både vardagsliv och evenemang, trygghetsindex, en gemensam masterplan för innehåll i bottenvåningar samt studerar hur Göteborgs Stads hyresmodell kan appliceras. 2. Sätt göteborgarna i rörelse. I evenemangsområdet välkomnas ett föränderligt utbud av aktiviteter och här skapas lättillgängliga platser som stimulerar till rolig motion i vardagen. Motto: “Var jag än befinner mig får jag lust att röra mig”. Målet innebär exempelvis att behålla idrottsverksamheterna, addera fler motionsformer såväl organiserade som icke-organiserade, riktat arbete mot prioriterade målgrupper, aktiva resor, samt använda hela processen för att lyfta hälsa och rörelse i samband med händelser, evenemang etc. 3. Hela evenemangsområdet blir cirkulärt. Området driver på för cirkulär livsstil, besöksnäring och byggbransch där energi, vatten och material nyttjas resurseffektivt. Motto: “Mitt besök är grönt”. Målet innebär exempelvis energieffektiva byggnader och optimerat effektutnyttjande, demontering av byggnader och att driva på återbruksmarknaden i byggsektorn, öka andelen cirkulerat vatten och utveckla cirkulära evenemang. 4. Hela staden i evenemangsområdet. Området utvecklas för ett jämlikt nyttjande av ytor, aktiviteter och evenemang som speglar befolkningen i Göteborg. Motto: ”Här får jag vara, här vill jag vara”. Målet innebär exempelvis att öka andelen flickor i idrott/motion och i stadsrummet, skapa utbud som attraherar från hela staden, målgruppsanpassade platser, trygghetsarbete, inkluderande process och dialog. 5. Klimatomställning som utvecklingskraft. Evenemangsområdet stärker framtida konkurrenskraft och erbjuder evenemang, verksamheter och vardagsliv med ett klimatavtryck nära noll i hela värdekedjan. Motto: ”Jag är en del av Göteborgs klimatomställning”. Målet innebär exempelvis att ställa om resvanor i samverkan med intressenter, addera utbud och funktioner i stadsmiljön, reducera klimatavtryck från nybyggnation och förvaltning, metodutveckla klimatkalkyler för områdesnivå, erbjuda klimatneutrala evenemang. Hållbarhetsmålen implementeras genom konkreta åtgärder inom komponenterna samt för gemensamma insatser. Åtgärderna kan vara av skiftande karaktär, som utformning av byggnader och miljöer, processmässiga aktiviteter, innehåll och utbud, avtal, hyresmodeller, intressentsamverkan/dialog eller samverkansprojekt med näringslivet. Genom inriktningsbesluten skapas förutsättningar för fortsatt arbete och implementering av hållbarhetsmålen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 2.2.2 Kulturhistoriska värden I arbetet finns kulturhistoriska värden att ta hänsyn till, inom området och med hänsyn till kringliggande geografi. Sådana värden finns exempelvis i Burgårdens landeri, Gårda, arkeologiska fynd inom Burgårdsparken, Valhallabadet, Stenstaden med mera (se vidare i planprogrammet). Dessa beskrivs vidare i planprogrammet och hur dessa omhändertas hanteras inom det gemensamma planeringsarbetet, pågående arbete med detaljplaner samt inom berörda komponenter - för att undersöka hur kulturvärden kan tas om hand i fortsatt planering och genomförande. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 3 Förslag till utveckling av evenemangsområdet 3.1 Samlat förslag för evenemangsområdet Det samlade förslaget för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet presenteras nedan, utifrån den inriktning som formulerats i planprogrammet, tillsammans med de avvägningar och prioriteringar som gjorts utifrån kommunfullmäktiges uppdrag. Hur förslaget uppfyller uppsatta mål i form av krav, kriterier, effektmål och nyttor redogörs för samt förslagets övergripande ekonomiska konsekvenser. 3.1.1 Utgångspunkter i planprogrammet Programområdet ska utvecklas med service, bostäder, park och gröna stråk. Området ska utvecklas med hög kvalitet och utgöra en attraktiv stadsmiljö både vid evenemang och i vardagslivet. Området ligger inom stadsdelen Heden mellan Skånegatan och Mölndalsån. I norr avgränsas programområdet av Ullevi och i söder av Svenska Mässan. Uppdraget samt exploateringsintresset i området innebär ett behov av att bygga på höjden. Det behövs också för att medverka till en förbättrad exploateringsekonomi. Platsens centrala läge och närheten till noden Korsvägen motiverar att kunna gå upp i skala för bebyggelsen åt sydväst. Samtidigt ligger området invid känsliga kulturmiljöer och ett behov av att trappa ned skalan mott norr och mot öst. Uppdraget innebär att många funktioner ska rymmas på en begränsad yta vilket innebär prioritering mellan olika intressen. Det ställer krav på en effektiv markanvändning och en hög grad av samnyttjande och samlokalisering av funktioner. Uppdraget innebär i korthet att det ska planeras för en ny arena med annex samt expansion av Svenska Mässan, i den södra delen av området. Den nya arenan ska ersätta Scandinavium, som kommer att rivas. Området norr om Valhallagatan längs med Mölndalsån ska utvecklas som blandstad i kvartersstruktur ihop med utveckling av ett nytt centralbad. Inom området ska det också planeras för sporthallar. Burgårdsparken ska bevaras och utvecklas. Inom programområdet ska det även planeras för möjligheten att vid behov kunna hantera lokaler för kommunal service, samt stärka centrums skolors förutsättningar genom en fjärde sporthall. Förslaget överensstämmer huvudsakligen med Översiktsplan för Göteborg, antagen av kommunfullmäktige 2022-05-19. Översiktsplanens utvecklingsstrategi för innerstaden innebär att stadskärnan ska vidgas så att fler får möjlighet att ta del av dess utbud och resurser. Evenemangsområdet ska bli en del av den framtida utvidgade stadskärnan. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Målsättningen är att skapa en väl sammankopplad stadsdel där evenemang och vardagsliv får bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och samverka. Kompletteringar ska ske så att bostäder, service och arbetsplatser blandas. Behov av kommunal service, friytor och offentliga platser ska också tas om hand. 3.1.2 Omfattning och innehåll Innehåll i planprogrammet: • Multiarena med kringfunktioner (restauranger, butiker och mötesplatser), med kapacitet för 16 000 - 18 000 åskådare. • Annex/kompletterande arena, med kapacitet för 5000 åskådare, med isrink, expansionsytor för Svenska Mässan samt en samnyttjad godslogistiklösning • Centralbad med motionssim, undervisning, familjebad, tävlingsdel och hoppbassäng, plats för 2000 åskådare. • Fyra sporthallar – ”Valhallasport”, som också kan inrymma annan verksamhet. • Möjliggöra för förskola med ca 8 avdelningar. • Handel, hotell, kontor och –bostäder. • Service- och produktionsyta för Ullevi och kommande arenor, om 10 000 m2. • Burgårdsparken föreslås få utvecklade kvaliteter och förbättrade entréer. En stadsdelslekplats föreslås vid den östra entrén. • Burgårdsplatsen föreslås utvecklas, bland annat för att förstärka evenemangsområdets nyttor. • Utveckling av allmän plats, inkl. å-stråket, sammankopplande stråk och en bro mot Gårda Förslaget innebär i enlighet med uppdraget att nuvarande Scandinavium och Valhallabadet rivs. Förskolan som ligger norr om Valhallagatan kommer också att rivas och ersättas. De nya stråken ska vara gena, tydliga och förbättra orienterbarheten i området. Stråk inom och till angränsande områden behöver tillskapas, det innebär att gator och gång- och cykelstråk med olika dignitet skapas. • Valhallagatan utvecklas, gator liksom ett mer finmaskigt nät för gång och cykel tillkommer utöver ytor för arenafunktionalitet. Gatan utvecklas till ett stadslivsstråk med mötesplatser, levande bottenvåningar och entréer och angränsande ytor till de större arenorna. • Vid Burgårdsplatsen möts flera större stråk och platsen har potential att bli ett aktivt torg och viktig mötesplats. Platsen föreslås ges en ny gestaltning. • En ny lokalgata i nordsydlig riktning kopplar samman Valhallagatan med Levgrensvägen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 • Ett nytt stråk mellan Gårda och Burgårdsparken möjliggörs genom Blekestråket, ett nytt parkrum och en ny gång- och cykelbro över Mölndalsån. Stråket får en vidare koppling genom parken ut till Skånegatan. Stråket med den nya bron har i studier visat ge god effekt och är en viktig länk för att koppla samman Gårda med innerstaden. • Det blågröna stråket vid Mölndalsån utvecklas med separat cykelbana, gångstråk utmed vattnet och vistelseytor. Utifrån markanvändning i Översiktsplanen innebär förslaget ett mindre avsteg då en begränsad del av området som är utpekat som stadsdelspark tas i anspråk för bebyggelse. Detta kompenseras i viss mån av tillkommande parkyta med ny entré och stadsdelslekplats i den östra delen av parken. Inom programområdet finns mark som kommer att omfattas av strandskydd vilket inträder i samband med att nya detaljplaner upprättas. 3.1.2.1 Ingående komponenter Innehållet i det gemensamma samverkansarbetet organiseras i ett antal komponenter, för att samordna, leda och driva arbetet enligt ordinarie processer, samordnat med det gemensamma arbetets inriktning och uppdrag. Komponenterna organiseras i följande övergripande områden: • PBL-planer (Stadsbyggnadsförvaltningen) • Exploateringsprojekt (Exploateringsförvaltningen) • Centralbad och sporthallar (Idrott- och föreningsförvaltningen) • Arenaparken (Higab och Got Event) • Gods och logistik (Stadsbyggnadsförvaltningen) • Kulturhistoriska värden Valhallabadet (Stadsledningskontoret) En mer detaljerad beskrivning av ingående komponenter inom respektive område finns i bilaga 1. Innehållet faller ut i tre huvudsakliga inriktningsbeslut i detta skede – Arenaparken, Centralbad och sporthallar samt Exploatering, enligt avsnitt 1.2.2. 3.1.3 Avvägningar och prioriteringar i förhållande till uppdrag, effektmål och nyttor 3.1.3.1 Hur förslaget svarar mot effektmål och nyttor samt krav och kriterier Effektmål och nyttor etablerar hur det gemensamma arbetet kan verka för att sträva mot staden uppsatta mål och riktlinjer inom programområdet med utgångspunkt i vad som ska åstadkommas på platsen. De handlar om att stärka Göteborg som en attraktiv och hållbar destination, skapa en attraktiv stadsmiljö för besökare, boende och verksamma, bidra till mer välmående göteborgare och bidra till en hållbar ekonomisk utveckling för Göteborg och dess näringsliv. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Krav och kriterier sammanfattar den specifika politiska styrningen för programområdet. Dessa tillsammans har utgjort utgångspunkter för förslaget som nu presenteras. Förslaget till utveckling av evenemangsområdet bedöms vara svara väl mot såväl krav och kriterier som effektmål och nyttor. Att planera för ett antal stora funktioner i området genom en konkurrenskraftig, modern arena tillsammans med sporthallar, ett centralbad och bostäder, och samtidigt utveckla en attraktiv stadsmiljö som ska hålla över tid med och kring dessa funktioner och övrig omkringliggande stad, innebär samtidigt ett behov av att göra ett antal prioriteringar och avvägningar, som beskrivs nedan utifrån det samlade förslaget samt därefter utifrån vad som ingår i respektive komponent. 3.1.3.2 Avvägningar och prioriteringar i det samlade förslaget Det gemensamma förslaget som presenteras är resultatet av ett antal avvägningar och prioriteringar, som gjorts utifrån en bedömning om hur arbetet bäst svarar mot kommunfullmäktiges uppdrag. Exempel på sådana övergripande avvägningar som varit centrala i detta skede är bland andra nedan frågor. Utformningen av Valhallagatan som går mellan norra och södra kvarteret, där gatan ska tjäna ett antal syften i att fungera som ett effektivt och samtidigt attraktivt stråk genom området. Gatan ska bland annat försörja de stora anläggningarna i området med infarter för gods- och logistik, kunna rymma fotgängare och cyklister, fungera som ett arenatorg och rymma en attraktiv entré mot anläggningarna. Att hitta en balanserad och bra lösning är komplicerat, där olika alternativ ger ett antal och betydande konsekvenser för exempelvis stadsmiljö, ekonomi, evenemangsfunktionalitet och mobilitet inom och till/från området. Frågan kan komma att behöva fördjupas och arbetas vidare med ytterligare i kommande arbeten. Förslaget till utformning av det norra kvarteret innebär att serviceytan som idag ligger belägen i övre delen av norra kvarteret minskas, till fördel för att möjliggöra byggandet av bostäder, kontor och kommunal service. Det finns ett antal avvägningar som gjorts i arbetet, där serviceytan är identifierad som en central funktion för att säkra fungerande arenor (nya inom området samt Ullevi), medan området där dagens serviceyta samtidigt till del behövs bland annat för att kunna tillskapa bland annat bostadsmöjligheter i området. Parterna är överens om att tillgänglig yta inom området minskas från 18 000 m2 till 10 000 m2 med utgångspunkt i att rådigheten för evenemangen, för dessa 10 000 m2, säkras i det fortsatta arbetet. Konsekvenserna av minskad serviceyta i närområdet innebär bland annat att kompletterande ytor behöver säkras utanför området för att möjliggöra större evenemang och upprätthålla konkurrenskraften. Fortsatt arbete pågår för att etablera ett förslag med avvägningar mellan de olika funktioner som har behov av ytan. Centralbadets utformning är ett resultat av avvägningar mellan behovet av att skapa stråk och rörlighet inom området och en utveckling av staden och dess struktur på ett sätt som håller över tid, gentemot funktionskrav i byggnationen och användandet av ett bad. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Badanläggningen blev som följd av detta en byggnad som är delad över den nya lokalgata som planeras mellan Valhallagatan och Levgrensvägen. Storlek och skala på områdets centrala anläggningar är också i en nivå som är ovanlig inom staden – dels utifrån anläggningarnas funktion och karaktär, dels utifrån den av politiken uttryckta riktningen om en hög exploateringsgrad. De logistikflöden som går igenom området och behövs för att försörja anläggningarna kräver också avvägningar mot andra funktioner, behov och värden inom området. De kulturvärden som ryms inom programområdet genom bland annat Valhallabadet, Burgårdens landeri, mötet med Stenstaden, och arkeologiska värden har tagits hänsyn till i detta förslag och i löpande arbete. Samtidigt kan dessa komma att påverka förslagets utformning ytterligare, exempelvis utifrån i vilken utsträckning byggrätter är möjliga i norra kvarteret och hur höga byggnader södra kvarteret mot Burgårdsplatsen kan rymma och bedömas lämpliga. Även behovet av kommunal service i form av skola/förskola och vad som bäst ryms inom området eller vad som kan omhändertas genom andra åtgärder i centrum har varit en kritisk fråga. Parternas gemensamma arbete visar på ett behov av framför allt förskola. I fortsatt planering finns därför möjlighet till förskola kvar, medan behovet av investering av grundskola eventuellt utgår genom en möjlig rockadlösning i stadens övriga lokaler i centrum. En inriktning mot förskola i fortsatt arbete innebär också bättre förutsättningar att säkra arenornas funktionalitet genom en flexibel service- och produktionsyta. Dessa aspekter har tagits hänsyn till i gestaltningen och inriktningen i planprogrammet. Utöver dessa har ett antal avvägningar gjorts utifrån ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, som påverkar områdets utformning och innehåll. Exempel på frågor centrala i pågående arbete är exempelvis hur flera olika verksamheter kan rymmas inom området, hur gröna tak kan användas och hur området programmeras för att göras tillgängligt inom och utanför anläggningar för alla göteborgare. Se vidare om hållbarhetsarbetet i avsnitt 2.2.1. 3.1.3.3 Specifika avvägningar, möjligheter och vägval inom komponenterna Det samlade förslaget baseras på en översiktlig och grundläggande leverans av funktioner, ambitionsnivå och omfattning av respektive komponent. Inom dessa komponenter går det att göra justeringar av omfattning eller ambitionsnivå för att justera den ekonomiska omfattningen eller graden av nyttorealisering. Det kan avse både hela anläggningsdelar eller funktioner som går att dra ur eller lägga till och funktioner där omfattningen på åtgärderna mer steglöst kan skruvas upp eller ner beroende på eftersträvade ambitioner. Knutet till respektive komponent, företrädelsevis avseende arenafunktionerna, centralbad och idrottshallar, återfinns resonemang om möjliga åtgärder och vägval för att komplettera eller anpassa ambitionsnivån. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Dessa åtgärder och vägval bedöms kunna genomföras utan att det medför väsentlig påverkan på det samlade förslaget som helhet eller medför betydande konsekvenser för andra komponenter och leveranser (se vidare beskrivning i respektive komponents investeringsbeskrivning, under avsnitt 3.2.). 3.1.4 Ekonomiska förutsättningar och konsekvenser Nedan följer en samlad beskrivning av väsentliga utgångspunkter och avvägningar för de bedömda ekonomiska konsekvenser som följer av omfattning och ambitionsnivå för föreslagna investeringar och åtgärder. Konsekvenserna beskriver dels investeringarnas omfattning, men framför allt de årliga kostnads- och resultateffekterna för stadens parter. 3.1.4.1 Finansiellt sammanhang Utvecklingen av arenaområdet medför att en rad av stadens verksamheter ansvarar för åtgärder och framtida förvaltning av komponenter och funktioner inom området. Dels som huvudman för diverse anläggningstyper, och dels med olika delar av stadens ekonomier och finansieringstyper. Stadens nämnder och styrelser parter agerar i olika verksamhets-/affärslogiker men även under olika juridiska och ekonomistyrningsmässiga förutsättningar, vilket medför att så väl parternas olika investeringsekonomier och driftkonsekvenser behöver hållas isär. Även gällande lagstiftning och redovisningsregler medför att de ekonomiska flödena behöver hållas isär mellan olika parter då det inte är möjligt att förflytta inkomster och utgifter mellan parterna inom ramen för ett och samma projekt. Därmed utgår parternas samlade beskrivning av de finansiella och ekonomiska förutsättningarna och åtagandena från en redovisning kring konsekvenserna för respektive komponent/ekonomiskt sammanhang eller organisation. Illustrationen nedan försöker beskriva stadens olika parters investeringsverksamhet som kan kopplas till stadens olika åtaganden och initiativ och delvis även utifrån stadens olika ekonomiska logiker och uppdelning. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Investeringsvolymerna och fördelningen av ansvar synliggör framför allt omfattning på åtgärderna och den ekonomiska ansvarsfördelningen för upprättandet av respektive komponent. Ur parternas perspektiv är det snarare de långsiktiga ekonomiska drifteffekterna och de ekonomiska åtagandena och riskerna som behöver vara fokus i värderingen av den fortsatta planeringsinriktningen. Det är även inom ramen för de långsiktiga drift- och resultatkonsekvenserna som det finns vägval att redan i ett tidigt skede ta ställning till avseende ekonomisk ansvarsfördelning, affärsmodeller och finansieringsupplägg, för att optimera stadens samlade belastning och förmåga att bära stadens samlade åtagande långsiktigt. Det medför därmed att förslag till omfattning, kvaliteter eller ekonomisk ansvarsfördelning inte är optimerad för respektive komponent och part utan även utifrån ett försök att optimera de ekonomiska förutsättningarna för staden som helhet, framför allt ur ett långsiktigt driftperspektiv. 3.1.4.2 Beräkningsgrunder och utgångspunkter För att skapa liknande upplägg avseende bedömning och redovisning av de ekonomiska konsekvenserna utgår respektive parts redogörelse från några gemensamma grundläggande kalkylmässiga utgångspunkter. Samtliga belopp utgår från 2024 års prisnivå om inget annat framgår. Dels för att skapa jämförelse mellan komponenterna, dels för att inte bygga in konjunkturmässiga osäkerheter i beskrivna volymer och effekter. Men det innebär samtidigt att index- och prisutveckling kommer att förändra de faktiska utfallen över tid i löpande prisnivåer då exploateringen och investeringarna kommer att genomföras över en lång tidsperiod. Samtliga volymer, både vad det gäller investeringar och driftkonsekvenser beskrivs i relativt breda spann för att inte återspegla en större säkerhet i ekonomiska bedömningar och värderingar än vad som är möjligt i detta skede. Spannen utgår från en bedömning av sannolik ekonomisk omfattning och konsekvenser med utgångspunkt i de osäkerheter som kvarstår i denna fas av planeringen. Spannen avser därför att inrymma dessa osäkerheter, som förväntas minska i takt med den fortsatta planeringen, genomförande av kvalificerade gestaltningsprocesser och inför ett slutligt genomförandebeslut. Bedömningarna innehåller både generella osäkerheter och riskpåslag utifrån planeringsläget. Bedömningar av kapitalkostnader, avskrivningar och räntor, utgår från parternas ordinarie kalkylmodeller och kan därför skifta i exempelvis genomsnittliga avskrivningstider. Internränteberäkningar baseras på räntenivåer i dagens räntemiljö med i storleksordningen 2-3 procent, som även återspeglas i beräknade interna hyresnivåer. Bedömda driftkostnader och hyresnivåer baseras på en grov bild av kostnader när anläggningarna är färdigställda och full verksamhet är i gång. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Bedömning av hyror i övrigt mellan stadens parter utgår från befintliga hyresmodeller i staden för denna typ av specialanläggningar. I de bedömda grundscenarierna utgår intäktsflödena utifrån att maximal marknadshyra kan tas ut för de kommersiella lokalerna. De ekonomiska bedömningarna utgår från en rad interna mellanhavanden mellan stadens parter inte minst vad det gäller hanteringen av markförvärv och markupplåtelser. I detta planeringsskede baseras de ekonomiska bedömningarna mellan exploateringsnämnden och Higab på att marken för Arena, Annex och Hotellfunktionen förvärvas av Higab för ett initialt markvärde som innefattar finansieringen för utbyggnad av allmän plats. I gängse ordning kommer förhandling ske i ett senare skede mellan parterna, vilket kan påverka den slutliga prissättningen, val av upplåtelseform och därmed hyresnivån mot Got Event. I den så kallade ”ryggraden” – den gemensamma logistikanläggning som servar södra kvarterets stora arenaanläggningar, antas en del ingå i en gemensamhetsanläggning där vissa delar tillfaller Got Event och vissa delar tillfaller Svenska Mässan. I nuläget är inte fördelningen och finansieringen av dessa ytor fastställd och medför därmed viss osäkerhet i de ekonomiska bedömningarna. Exploateringsekonomin baseras på de utgångspunkter som igger till grund för planprogrammets samrådshandlingar. Byggrätterna är i dagsläget inte slutligt definierade utifrån innehåll och marknadsvärdet skiljer sig mellan olika ändamål. Samtidigt finns det osäkerhet i hur stora byggrättsvolymer i den norra detaljplanen som kan maximeras med hänsyn till kulturhistoriska värden i Burgårdsparken och hantering av serviceytan. Det finns därför en stor osäkerhetsfaktor i intäktsbedömningarna. 3.1.4.3 Ekonomiska konsekvenser som följd av väsentliga avvägningar Ovan under avsnitt 3.1.3 redovisas väsentliga avvägningar och kompromisser för det samlade förslaget som helhet, vägval som även påverkar de ekonomiska förutsättningarna. Väsentliga avvägningar som påverkar även de investeringsmässiga förutsättningarna är bland annat delningen av badets lokaliteter, som är en fördyrande åtgärd, men där nyttorealiseringen som helhet bedöms väga upp dessa konsekvenser. De stora byggrättsvolymer som arenafunktioner, centralbad och idrottshallar tar i anspråk innebär en begränsning och utmaning att skapa betydande volymer av externa byggrätter för verksamheter och bostäder, trots en hög exploateringsgrad. Det medför begränsade möjligheter till externa exploateringsinkomster för att finansiera utbyggnaden. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 3.1.4.4 Sammanställning av ekonomiska bedömningar Nedan presenteras en summerad bild av investeringsförutsättningar för samtliga komponenter där en fördjupad redovisning avseende aktuell komponent redovisas i kapitel 3.2. 3.1.4.4.1 Exploateringsinvesteringar Exploatering (mnkr) Investering Exploateringsinkomster 600 - 850 Kvartersmarksutveckling 160 - 270 Utbyggnad Allmän plats 460 - 740 Risk 80 - 130 Exploateringsutgifter (avrundat) 700 - 1 200 Driftkonsekvenser Årliga tillkommande driftkonsekvenser 20 - 40 Bedömningen avseende exploateringsekonomin indikerar att markförsäljningar och exploateringsbidrag inte täcker de exploateringsåtgärder som följer av att iordningställa byggbar mark och bygga ut allmän plats. Tillkommande drift- och kapitalkostnadseffekter till följd av exploateringen belastar i slutändan stadsmiljönämndens kommunbidragsfinansierade verksamhet. I det redovisade spannet för driftkonsekvenser ingår även eventuellt tillkommande åtgärder vid Burgårdsplatsen och Gårdabron, som dock ligger utanför exploateringsinvesteringarna ovan. 3.1.4.4.2 Centralbad och idrottshallar Centralbad och idrottshallar (mnkr) Investering Centralbad 2 000 – 2 300 Sporthallar 500 – 600 Kommersiella lokaler och kontor 300 - 500 2 800 – 3 400 Driftkonsekvenser Fastighetskostnader 200 – 220 Verksamhetskostnader 120 – 150 Verksamhetsintäkter 60 - 80 Årliga tillkommande driftkonsekvenser 240 - 310 Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 De tillkommande årliga driftkonsekvenserna medför en tillkommande kostnadsbelastning för idrott- och föreningsnämndens kommunbidrags- finansierade verksamhet med i storleksordningen 240 – 310 mnkr. Då placeringen av nytt centralbad och ersättningen av befintliga idrottshallar i området övergår från ägande, drift och förvaltning i stadshuskoncernens regi till nämndsorganisationen innebär det fullt tillkommande kostnader, då det inte ersätter några befintliga anläggningar i nämndens nuvarande verksamhet. 3.1.4.4.2 Arena och Annex (inkl Hotell och Kommersiella tillägg) Arenafunktion och Annex (inkl Hotell) (mnkr) Investering Arena och Annex inklusive logistiklösning och kringfunktioner 6 500 – 7 500 Hotell och kommersiella tillägg 2 000 – 2 500 Driftkonsekvenser Resultatpåverkan Arena och Annex 0 Resultatpåverkan Hotell och kommersiella tillägg +5 - -20 Årliga tillkommande resultatpåverkan +5 - -20 Resultatpåverkan för Arena och Annex baseras på att Got Event bär Higabs totala kostnader över tid genom hyresersättning med produktionskostnadshyra. Med utgångspunkt i investeringsvolymerna uppgår bedömd årlig hyresnivå till 340–390 mnkr per år. Driftnettot inklusive räntekostnader för det kommersiella tillägget bedöms till ca 30–45 mnkr årligen, men inkluderas även avskrivningarna medför det en årlig resultatpåverkan på 5 mnkr till -20 mnkr. Eventuella nedskrivningsbehov bedöms enbart knytas till de kommersiella delarna av investeringarna och omfatta ett behov av nedskrivningar om ca 0,4 mdkr vid en investering i spannets övre del. 3.1.4.4.3 Arenaoperatör (Got Event) Arenaoperatör (mnkr) Investering Arenafunktioner (installationer) 200 – 250 Driftkonsekvenser Driftnetto ny arena och annex 300 - 340 Minskat driftnetto befintliga anläggningar 50 Årliga tillkommande driftkonsekvenser 250 - 290 Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Föreslagen inriktning för arenaparken indikerar en negativ resultatpåverkan om 300–340 mnkr. Nuvarande arenafunktioner och anläggningar i området genererar i dagsläget ett koncernbidragsbehov om cirka 50 mnkr årligen. De nya arenorna medför därmed ett tillkommande finansieringsbehov med ett utökat koncernbidrag från övriga stadshuskoncernen motsvarande 250 – 290 mnkr årligen. 3.1.4.5 Övriga åtaganden inom kommunkoncernen Knutet till en fortsatt planeringsinriktning enligt ovan förutsätter utvecklingen eller medför stadsutvecklingen investeringar och åtgärder inom staden i övrigt, åtgärder som inte redovisas inom ramen för de ekonomiska konsekvenserna ovan. Lokaler/anläggningar för kommunal service Eventuell etablering av förskola inom programområdet hanteras inom ramen för ordinarie verksamhets- och lokalplanering. Investering i förskola uppgår i dagsläget till i storleksordningen 100–110 mnkr. Ersättning för Valhalla IP hanteras inom ramen för idrott och föreningsnämndens ordinarie uppdrag och investeringsplanering/prioriteringar både på kort och längre sikt. Utveckling av stadsmiljön i den befintliga staden Eventuellt ytterligare bro över Mölndalsån mot Gårda och eventuell utveckling av Burgårdsplatsen för att förstärka kopplingen mellan arenaområdet och den befintliga staden avses att hanteras och får prioriteras inom ramen för den ordinarie investeringsplaneringen inom stadsmiljönämndens ansvarsområde Investeringar i infrastrukturåtgärder som inte ingår i exploateringsekonomin bedöms till i storleksordningen 100–240 mnkr beroende på omfattning och inom bedömt spann. Driftkonsekvenserna för dessa åtgärder ingår dock i drifteffekter för tillkommande allmän platsåtgärder inom exploateringsekonomin ovan. Övrig teknisk infrastruktur Utbyggnad av lokalt VA inom utbyggnadsområdet hanteras inom ramen för ordinarie modeller och beskrivs inom ramen för den samlade exploateringsverksamheten i kapitel 3.2.3. Eventuella åtgärder på nätet i övrigt förväntas hanteras inom ramen för den ordinarie verksamhets- och investeringsplaneringen. Åtgärder avseende eventuell kyla, fjärrvärme och el utifrån Göteborg Energis nätägarroll förväntas hanteras inom ramen för bolagets ordinarie verksamhets- och investeringsplanering och inom ramen för ordinarie affärsupplägg och affärsmodeller. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 3.1.4.6 Turismekonomiska bedömningar Som del av planeringen har Göteborg & Co bedömt de turismekonomiska effekterna och möjligheterna för att komplettera de kommunalekonomiska effekterna av föreslagna åtgärder. Destinationen Göteborg är nu tillbaka på besökarvolymer i paritet med år 2019, före pandemin. Det innebär också att den årliga turismekonomiska effekten, det vill säga vad turisterna på destinationen konsumerar tillsammans under ett år, bedöms vara minst 35 mdkr. Möten och kongresser samt evenemang inom exempelvis kultur och idrott är viktiga kommersiella segment som driver internationella besökarflöden till destinationen. Totalt bedöms den direkta turismekonomiska omsättningen vara ca 15 mdkr inom dessa segment, varav minst 10 mdkr årligen (normalt) skapas genom Svenska Mässans, Lisebergs och Got Events verksamhet och arrangemang. Den sammanlagda beräknade turismekonomiska effekten för dagens arenaområde är ca 2,2 mdkr årligen. Arenaområdet avser då Scandinavium, Ullevi och Gamla Ullevi. Scandinavium står för upp emot 0,8 mdkr av dessa 2,2 mdkr. Den nya arenans utökade publikkapacitet ger ökade besökarvolymer och fler stora evenemang som attraherar mer långväga besökare. Det ger i sin tur högre beläggning på boendeanläggningar och en högre turistandel. Med den utökade publikkapaciteten bedöms den nya arenan ge en årlig turismekonomisk effekt på ca 1,3 mdkr. Det är således 0,5 mdkr mer i turistisk omsättning per år än för dagens Scandinavium. Bedömningen omfattar inte annexet och övriga sporthallar, arenor och evenemangsplatser. Dessa arenors turismekonomiska effekt är svåra att beräkna eftersom det potentiella utbudet av evenemang är mycket brett, samt att arenorna kommer att möjliggöra att befintliga årliga evenemang som exempelvis Göteborg Horse Show, Basketfestivalen, Gothia Cup och Partille World Cup kan växa ytterligare. En försiktig uppskattning av möjlig turismekonomisk effekt kopplad till dessa nya mindre arenor och sporthallar är 0,1 mdkr årligen. Det innebär att det framtida arenaområdets totala turismekonomiska effekt beräknas till 2,7–2,8 mdkr årligen mot dagens 2,2 mdkr. 3.1.5 Övergripande tidplan för utbyggnad Övergripande skeden för utbyggnad presenteras i tidplanen nedan. Denna är en sammanfattning av den bastidplan som sammanställdes i november 2023, utifrån vägvalsbeslutet i KF beslut 2023-06-08. Spannen i tid anger osäkerhet som följd av bedömningar i tidigt skede och inkluderar risk för fördröjningar i tidplan, exempelvis som följd av överklaganden. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Den övergripande bastidplanen bygger på följande steg: • Inriktningsbeslut för centralbad, arenapark och exploatering syd respektive nord, KF Q1 2025 - osäkerhet +/- 1 mån • Intermittenta ersättningslösningar för Valhalla IP är på plats Q4 2026 - osäkerhet +/- 3 mån • Detaljplan för norra delen är antagen Q1 2027 - osäkerhet +/- 3 mån, laga kraft senast Q1 2028 o Tillträde till badhustomten därefter • Centralbad och sporthallar kan stå färdigt Q1 2031 - osäkerhet +/- 1-2 år o Valhallabadet kan därefter rivas • Ny multiarena kan stå färdigt Q3 2034 - osäkerhet +/- 1-2 år o Scandinavium kan därefter rivas • Annexet (ersättning för Lisebergshallen) kan stå färdigt Q3 2036 - osäkerhet +/- 1-2 år • Exploatering nord respektive syd kommer att kunna färdigställas därefter. I nuläget är färdigställandetider för olika delar av övrig exploatering medvetet inte specificerad, för att säkerställa flexibilitet i utbyggnadsskedet och därmed framdrift för nytt centralbad och arenaparken. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 3.2 Beskrivning av ingående komponenter och investeringsobjekt 3.2.1 Arenaparken – Got Event Got Events roll i uppdraget är att i egenskap av nuvarande och framtida arena- operatör definiera och formulera behov och krav med avseende på de framtida multiarenorna i arenakvarteret. Bolaget ska även belysa hela programmets påverkan på både de nya arenornas och på Ullevis funktionalitet. Vidare ska resultatprognos tas fram som ger underlag till bedömningar av koncernsbidragsbehov. 3.2.1.1 Nya inomhusarenor i evenemangsområdet Behovsbeskrivning två nya inomhusarenor Got Event har tagit fram en behovsbeskrivning för arenakvarteret, se bilaga. Rapporten publicerades december 2022 och har reviderats maj 2024. Behovsbeskrivningen grundas på omvärldsanalys samt intressentsamverkan, där krav från internationella respektive nationella, förbund och arrangörer samt identifierade nyckelintressenters krav och önskemål tas om hand, behandlas och värderas. När nyckelintressenters behov tillgodoses kommer effektmål och nyttor att realiseras. Metodiken baseras bland annat på dialoger med arrangörer och analyser från internationella konsultgrupperingar inom evenemangsnäringen. Fyra effektmål är beslutade och två av dessa har direkt koppling till arenornas utveckling; Evenemang och Tillväxt. Effektmålen är specificerade i nyttor som exempelvis: - skapa förutsättningar för fler besökare och bättre besökarupplevelser - skapa bättre förutsättningar för arrangörer att välja Göteborg i syfte att skapa ett attraktivare och breddat evenemangsutbud - skapa fler arbetstillfällen inom besöksnäringen - skapa bredare underlag för handel, restauranger och andra verksamheter I behovsbeskrivningen redovisas fyra branschtrender; Hållbarhet – Flexibilitet och omställning – Säkerhet och trygghet – Helhetsupplevelse. Trenderna konkretiseras sedan i ett antal behovsparametrar. Några exempel på parametrar för arenan är: - publikkapacitet läktare - publikkapacitet arenagolv - publikkomfort - fri höjd - upphängningslast - nedskalning - logistik - hospitality Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Beskrivningen ligger till grund för fastighetsägaren Higabs förstudiearbete för arenakvarteret. Förstudien beskriver det fysiska projektet i sin helhet - innehåll (ytor och volymer), disposition, samband, investeringsnivå, tider, utbyggnads- ordning etc. Konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal Ett av uppdragen i kommunfullmäktiges vägvalsbeslut juni 2023 är att arbeta för förbättrad totalkalkyl och konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal. Got Event har därför sammanställt ett faktaunderlag till frågeställningen, se bilaga. Underlaget utgör ett komplement till och fördjupning av behovs- beskrivningen. Slutsatsen i underlaget är att arenans kapacitetsbedömning om minst 16 000 sittplatser i behovsbeskrivningen kvarstår. Utifrån uppdraget görs tolkningen att arenan med denna dimensionering blir konkurrenskraftig och över tid kommer kunna motsvara behov för såväl arrangörer som publik. Förstudie arenakvarteret Med behovsbeskrivningen som grund har Higab under 2023 och 2024 tagit fram en förstudie för arenakvarteret. Got Event har medverkat i förstudiearbetet. Förstudien redovisas i separat beslutsärende (Higab). Got Event ser positivt på det resultat som tagits fram. Förstudien redovisar ett arenakvarter som i stort uppfyller de behov och krav som framställts. Med de lösningar som redovisas i förstudien kommer arenorna i hög grad bidra till att effektmål och nyttor uppfylls, med betoning på effektmålen Evenemang och Tillväxt. Summering Det är viktigt att de arenor som ska byggas också kan stå sig i den framtida konkurrensen, så att de inte upplevs omoderna efter några år. Arenorna måste ha tillräckliga ytor och en inbyggd flexibilitet från början. Därigenom ges möjlighet att utveckla anläggningarna med tanke på förändrade krav i framtiden, vilket är helt nödvändigt för att kunna bibehålla konkurrenskraften. Det föreslagna arenakvarteret ger denna möjlighet. En viktig förutsättning för detta är dock att Valhallagatan kan medverka fullt ut som en del av arena- området vid evenemangstillfällen; insläppsområde, säkerhetszon, fan zone, festivalområde etc. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 3.2.1.2 Programområdet Evenemangsstråket i framtiden När arenakvarteret har byggts så kommer Göteborg ha tre arenor i högsta internationella klass centralt belägna i staden och i en geografisk närhet till varandra. Nordens största konsertarena-Ullevi tillsammans med den nya multi- arenan (Nordens största inomhusarena) och Annexet kommer göra evenemangs- staden ännu attraktivare för arrangörer och publik. Arenorna kommer att kom- plettera varandra i evenemangsutbud, men även kunna samverka vid vissa evenemang. Ytor behövs dock även utanför arenorna för att dessa ska kunna vara helt funktionella. Planprogramförslaget Under sommaren 2024 har förslaget på planprogram för området varit ute på samråd. Got Event har yttrat sig särskilt i ärendet. Planprogramförslaget har berört för Got Events del tre viktiga huvuddelar; arenakvarteret, Valhallagatans storlek/ utformning och externa ytor (serviceytor) för de nya multiarenornas och Ullevis behov. Balansen mellan arenakvarterets och Valhallagatans storlek är viktig för arenornas funktionalitet. Utformningen av Valhallagatan som kommer hanteras i detaljplaneskedet har också stor betydelse ur denna aspekt. De nya multiarenorna behöver också närhet till öppna externa ytor för att kunna genomföra evenemang som konserter, Gothenburg Horse Show etc. I förslaget finns en yta närmast Ullevi reserverad för detta ändamål benämnd serviceyta, se nedan. Serviceyta och Ullevis framtida funktionalitet Ullevikvarteret ingår inte i förslaget till planprogram, men programmet har stor påverkan på arenans framtida funktionalitet med avseende på serviceytan. Serviceytan är idag ca 18 000 m2 och utgörs av den öppna hårdgjorda ytan mellan Levgrensvägen och fotbollsarenan Valhalla IP. Ytan minskas enligt planprogramförslaget till 10 000 m2 för att möjliggöra annan exploatering. Got Event har på uppdrag av programmet tagit fram en behovsbeskrivning för Ullevis framtida funktionalitet med avseende på serviceytan, se bilaga. I behovsbeskrivningen konstateras att en yta på minst 10 000 m2 är en förutsättning i den fortsatta processen. En ytterligare förutsättning är också att evenemangsverksamheten har rådighet över ytan. I planprogrammet föreslås att ytan delvis samnyttjas med skolgård och lokal- gata. Got Event har i samrådssvaret avstyrkt planprogramförslaget i den del som avser samnyttjande med skolgård. Rådighet över ytan behövs för att genomföra evenemangen, vilket är väsentligt för att arenorna ska vara attraktiva för arrangörer. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Summering I analysen som framgår av bilaga pekar trenderna inom arenaupplevelse, hållbarhet, säkerhet och kommersiell utveckling på ett behov av större ytor i framtiden. Got Event är positiva till det förslag som planprogrammet redovisar för arena- kvarteret. Den följer i stort den lösning som tagits fram av Higab i förstudie- skedet. För Valhallagatans del måste dock hänsyn tas till arenornas behov med avseende på storlek och utformning i den fortsatta detaljplaneringen. Minskningen av serviceytan från 18 000 m2 till 10 000 m2 kan innebära konsekvenser för genomförandet av stora evenemang, främst internationella idrottsmästerskap. Konsekvenserna behöver därför fortsatt utredas. En yta på 8 000 m2 bedöms behöva tillskapas på annan plats. Den föreslagna minskningen av serviceytan från 18 000 m2 till 10 000 m2 är acceptabel med förutsättningen att evenemangsverksamheten får rådighet. 3.2.1.3 Resultatprognos – arenadrift två inomhusarenor Marknadsbedömning och evenemangskalender De två nya multiarenorna kommer att generera ett större antal evenemang jämfört med dagsläget, men den största förändringen blir att besökstalet kommer att öka markant. Detta beror på evenemangsmixen och den högre publikkapaciteten. Idag har Scandinavium med kapacitet 12 000 sittplatser ca 100 evenemang per år och 600 000 besökare, vilket är genomsnittet de senaste tio åren (exkl. 2020 och 2021). Den nya multiarenan som ersätter Scandinavium förväntas i genomsnitt generera 100-110 evenemang per år och 1.1 miljon besökare. Arenan med 16 000 sittplatser kommer att ha fler stora evenemang och med den högre kapaciteten innebär det ett betydligt högre årligt besökstal. Den mindre multiarenan Annexet med 3 500 sittplatser beräknas kunna få 80-90 evenemang och 200 000 besökare per år. De två arenorna tillsammans kommer därmed att generera ett dubbelt så stort besökstal som Scandinavium har idag. Liksom idag utgör ishockey med ett hemmalag en viktig del av evenemangs- utbudet och utgör 30-40% av evenemangen per år i den stora multiarenan. Seriespelet påverkar, liksom idag, generellt sett övriga säljbara dagar och i synnerhet under slutspelsperioden. Den största skillnaden mot idag blir att arenan kommer kunna ta emot konserter med internationella artister, evenemang som inte finns på Scandinavium idag. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Resultatprognos – förutsättningar Resultatprognosen omfattar årliga intäkter och kostnader som är direkt relaterade till evenemangen och driften av de båda arenorna. Prognosen bygger på bedömningar och uppskattningar om framtida affär framtagna av bolaget. Prognosticerat besökstal och evenemangsmix utgör ingångsvärde i bedömning av intäkter och kostnader som redovisas i resultatprognosen. Resultatprognosen redovisas i dagens kostnadsläge (september 2024). Intäkter är redovisade som nettointäkter. Sammanställning över resultatprognosen, se figur 2. Prognos av framtida affärer bygger på marknadsmässiga bedömningar utifrån förutsättningar som nya arenor skapar med ökad kapacitet och höjd standard. Avstämningar har gjorts med andra arenaoperatörer. En jämförelse med dagens verksamhet är inte rättvisande då ny arena skapar helt andra förutsättningar än de som finns idag. En jämförelse med dagens verksamhet har ändå angivits under respektive rubrik (genomsnitt för evenemangsår 2022 och 2023). Evenemangen har delats in i olika segment där antal evenemang och antal besökare har skattats. Evenemangen för den nya multiarenan är indelade i segmenten ishockey (nationell och internationell), internationell sport, Gothenburg Horse Show, konserter (stor, mellan och liten). Segmenten för Annexet är sport (handboll, innebandy, futsal mm), musik (stor, mellan och liten), företagsevent, mässor och kongresser samt övrigt, figur 1. Figur 1, evenemang fördelat per segment Multiarenan Ishockey nationell Ishockey internationell Internationell sport 19% 36% 11% Gothenburg Horse Show 7% 8% 5% Konsert stor 14% Konsert/show mellan Konsert/show/företag liten Sport (Handboll, Annexet innebandy, futsal mm) Musik Liten 6% 12% 6% Musik Mellan 11% 60% Musik Stor 5% Övrigt Företag, mässor & kongresser Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Resultatprognos Figur 2, resultatprognos, ny multiarena samt Annex Resultatprognos, belopp i mnkr Arenan Annex Totalt Intäkter, netto Arenahyra 35-45 5-10 40-55 Mat och dryck 20-30 1-2 21-32 Loger, preminum 40-45 40-45 Arenapartners (inklusive exponering) 10-15 10-15 Namnrättighet 10-15 4-8 14-23 summa intäkter 115-150 10-20 125-170 Kostnader Drift av arenan -55 -- -75 -20 -- -25 -75 -- -100 Resultat före kapital- och hyreskostnad 60-75 -10 -- -5 50-70 Kapitalkostnad; verksamhetsanknutna investeringar som ej ingår i byggnation. -10 -- -20 Hyreskostnad till fastighetsägaren -340 -- -390 Resultat efter kapital- och hyreskostnad -300 -- -340 Påverkan på dagens driftnetto pga förändring i arenaparken. 50 Varav hyreskostnad till fastighetsägaren 27 Nettoeffekt -250-- -290 Årliga intäkter Arenahyra Direkt intäkt från evenemangen är arenahyran, d v s den hyra arrangören betalar för att hyra arenan för evenemanget. Volymen baseras på att hyran kan öka, dels på grund av fler evenemang, dels på att en högre hyra per evenemang kan tas ut med ny arena. Intäkt från arenahyra bedöms uppgå till 35-45 mnkr för den nya multiarenan beroende vilka och hur många evenemang som genomförs. Arenahyra för Annexet bedöms uppgå till 5-10 mnkr. Scandinaviums intäkter från arenahyra uppgår idag till ca 30 mnkr. Mat och dryck Avgränsning har gjorts till att omfatta försäljning av mat och dryck i samband med evenemang. Prognosen bygger på en bedömning av hur mycket en evenemangsbesökare spendera inom respektive segment. Med kraftigt ökade försäljningsytor som en ny multiarena innebär, bedöms intäkten från mat- och dryck öka markant och uppgå till 20-30 mnkr. Intäkt från mat- och dryck i dagens Scandinavium uppgår till ca 5 mnkr. För Annexet bedöms denna intäkt uppgå till 1-2 mnkr. Antagandet är dock att restaurangerna ska drivas av extern part vilket torde ge intäkter även övrig tid. Hur stor nettointäkt det skulle ge till arenaoperatör och/eller arenaägare kräver fördjupad analys. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Loger och Premium Ny arena med större ytor ger helt andra möjligheter till en större affär och därmed ökade intäkter. Prognosen bygger på bedömning av marknadsmässiga förutsättningar och vad detta kan generera i intäkter. Prognosen är att en ny multiarena kan generera 40-45 mnkr i intäkter. Intäkt från loger och premium i dagens Scandinavium uppgår till ca 11 mnkr. Arenapartners inklusive exponering Med intäkter från Arenapartners avses intäkter från försäljningsrätter där leverantörer av mat och dryck till arena betalar för att garanteras exklusivitet och varumärkesexponering. Exponering innebär att företag betalar för att exponeras i eller utanför arenan i samband med evenemang. En ny arena antas ge ökade möjligheter till intäkter från arenapartners samt exponering. Prognosen är att en ny multiarena kan generera 10-15 mnkr i intäkter. Namnrättigheter Namnrättigheter innebär att det finns företag som ser möjlighet att få exponera sig i samband med en arena och väljer att köpa rättigheten att döpa arenan. Intäktsmöjligheter avseende namnrättigheter är svåra att uppskatta. Utifrån marknadsmässig bedömning idag kan namnrättigheten för en ny multiarena uppskattas till 10-15 mnkr och för Annexet till 4-8 mnkr. Årliga kostnader Driftkostnad för arenorna En arena har kostnader som är gemensamma för den totala arenaverksamheten och kostnader som är direkt kopplade till evenemang. Gemensamma arenakostnader är t e x kostnader för löpande drift, underhåll, energi mm. Bedömningen är att kostnaden för att driva den nya multiarenan uppgår till 55-75 mnkr. Kostnaden för att driva Annexet bedöms till 20-25 mnkr. Kostnad för att driva dagens Scandinavium uppgår till ca 50 mnkr. För att en nybyggd arena ska bibehålla intäktsnivån och behålla attraktivitet, krävs förnyelseinvesteringar. I resultatkalkylen ingår årliga kostnader för förnyelseinvesteringar motsvarande 8 mnkr för den nya multiarenan och 2 mnkr för Annexet. Investering arenaoperatör - kapitalkostnad Utöver fastighetsägarens investering för arenakvarteret, som leder till en hyres- kostnad (se nedan), så krävs också vissa verksamhetsknutna investeringar i multiarenan och Annexet. Detta är investeringar som Got Event bekostar enligt gällande hyresmodell. Exempel på detta är ishockeysarg, LED-skärmar, mediakub, högtalaranläggning, kameraanläggning, scen och evenemangsgolv. Investeringarna bedöms till totalt 200-250 mnkr. Investeringarna genererar en kapitalkostnad per år på 10-20 mnkr. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Hyreskostnad Fastighetsägaren bedömer hyresnivån till 340 - 390 mnkr. I hyreskostnaden inkluderas hyra för multiarenan, Annexet, isrink under Annexet samt 50% av den så kallade Ryggraden. Summering Resultatprognosen bygger på marknadsmässiga bedömningar utifrån förut- sättningar som nya arenor skapar med ökad kapacitet. Osäkerhet finns om hur marknaden kommer att utveckla sig i framtiden beroende på omvärlds- förändringar, kostnadsutveckling mm. I resultatprognosen görs bedömningen att den nya multiarenan som ersätter Scandinavium kan generera ett resultat på 50 - 70 mnkr årligen, innan kapital- och hyreskostnad från fastighetsägaren, baserat på prognosticerat besökstal och evenemangsmix. Fler stora evenemang och en högre kapacitet innebär ett betydligt högre årligt besökstal, vilket ökar intäktsmöjligheter främst inom försäljning av mat och dryck, loger och premium. Verksamhet i annexet är ett tillskott till destinationen Göteborg och för Staden då det i dagsläget inte finns någon arena som inrymmer denna verksamhet. Resultatprognosen för annexet bedöms ge ett underskott på 5 -10 mnkr årligen innan hyreskostnad från fastighetsägaren. Underskottet beror på mer begränsade intäktsmöjligheter i denna arena. Hyreskostnad från fastighetsägaren bedöms uppgå till 340 - 390 mnkr årligen. I hyreskostnaden ingår inte verksamhetsknutna investeringar utan dessa ska utifrån gällande hyresmodell bekostas av Got Event. Dessa investeringar bedöms uppgå till 10-20 mnkr årligen. Sammantaget kommer de nya arenorna ge förutsättningar för fler stora evenemang med ett mycket högre besökarantal än idag, vilket är betydelse- fullt för destinationen Göteborg. Den totala resultatprognosen (för både den nya multiarena och annex) innebär ett underskott på 300 - 340 mnkr då intjäningsförmågan för de nya arenorna inte kommer att täcka kapital- och hyreskostnad från fastighetsägaren. Den nya arenaparken påverkar bolagets befintliga ekonomi genom att nuvarande Scandinavium rivs och ersätts av ny multiarena, Valhallabadet, Valhalla Sport och Valhalla IP utgår, Valhallarinken ersätts med ny ishall och Annexet tillkommer. Got Event erhåller idag koncernbidrag för att drifta befintliga arenor. Den sammantagna effekten av kommande förändringar i arenaparken innebär för Got Events del ett minskat behov av koncernbidrag motsvarande ca 50 mnkr årligen. Av dessa 50 mnkr utgör hyreskostnaden till fastighetsägaren 27 mnkr. Den sammanlagda resultatprognosen, då hänsyn tagits till förändringar i dagens arenapark, innebär ett underskott på 250 – 290 mnkr. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 4 Bilagor Bilaga 1 Ingående komponenter Område Ingående komponenter Komponents- ansvarig PBL-planer • Planprogram Stadsbyggnads- • Detaljplan Nord förvaltningen • Detaljplan Syd Exploateringsprojekt • Planering Exploatering Syd resp. Nord: Exploaterings- o Projektutveckling Norra Kvarteret förvaltningen o Projektutveckling Södra kvarteret o Ansökan om tillstånd o Ekonomisk förstudie inkl. uppdragsrapport • Projektering och produktion Syd • Projektering och produktion Nord Centralbad • Planering Centralbadet: Idrotts- och o Förstudie bad med sporthallar förenings- o Gestaltningsförslag förvaltningen • Förberedelse drift av Centralbad • Projektering och produktion Centralbad • Projektering och produktion sporthallar • Ersättning Valhalla IP Arenaparken • Planering Arenor: Higab och Got o Behovsbeskrivning Arenakvarteret (Got Event) Event o Förbättrad totalkalkyl och konkurrenskraftig arena utifrån ett europeiskt perspektiv (Got Event) o Förstudie (Higab) o Gestaltningsförslag (Higab) o Behovsbeskrivning Ullevis framtida funktionalitet (Got Event) • Projektering och produktion (Higab) o Arena o Annex o ”Blandstad” o Logistiklösningar Svenska Mässan • Planering drift av Arenor (Got Event) • ”Samnyttjande Svenska Mässan” Gods och logistik • Samordning av utredningar kring godstrafik och Stadsbyggnads- logistik inom Arenaparken och Svenska Mässan förvaltningen, (SBF) • Grön godstransportplan (SBF) • Godstransporter och logistik till/från planområdet (ExF) • Utredning av stadens trafikala förutsättningar (ExF) Kulturhistoriska • Förslag på omhändertagande av Valhallabadets Stadslednings- värden Valhalla- kulturhistoriska värden kontoret badet Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Stadsledningskontoret Telefon: 031-365 00 00 (kontaktcenter) E-post: stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se goteborg.se Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet Behovsbeskrivning för nya inomhusarenor m.m. i kvarteret söder om Valhallagatan Göteborg 2022-12-23 GOT EVENT AB Version Datum Beskrivning av ändring 2.0 2023-01-30 kap. 3.7 reviderat 3.0 2024-05-22 - konsekvenser av vägvalsbeslut i KF 2023-06-08 - uppdateringar efter förstudiearbete 2023-2024 1. Bakgrund och uppdrag 1.1 Bakgrund Göteborgs kommunfullmäktige beslutade 2022-04-28 efter yrkande från en majoritet av partierna att planera för en ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. Kommunstyrelsen med berörda kommunala nämnder och bolag har fått i uppdrag att planera för en ny arena på Scandinaviums tomt, parallellt utreda en om- och tillbyggnad av Scandinavium samt beakta tidigare utredning avseende ny arena på Valhallabadets tomt. På övriga delar av tomten bredvid den nya arenan ska ett annex och sporthallar placeras. Svenska Mässan ska samtidigt ges möjlighet till en framtida expansion. Samtliga anläggningar är planerade söder om Valhallagatan. I arenan och annexet som blir multiarenor ska främst bedrivas evenemangsverksamhet i form av elitidrott och show/musik. I sporthallarna kommer det att utövas bredd- och skolidrott, men även viss elitverksamhet. Svenska Mässans utbyggnad ska tillgodose lokaler för logistik-, mäss- och mötesverksamhet. Ett programarbete med berörda kommunala förvaltningar och bolag under ledning av stadsledningskontoret har påbörjats för att genomföra ovanstående uppdrag. I uppdraget ingår även att planera området norr om Valhallagatan med ett nytt Centralbad, bostäder, skola m.m. Kommunfullmäktige fattade 2023-06-08 ett vägvalsbeslut som bland annat innebär att den nya multiarenan med ett anslutande annex i stället ska placeras på Valhallabadets tomt. Ett nytt centralbad och nya sporthallar, som ska ersätta de befintliga, ska placeras norr om Valhallagatan. 1.2 Uppdrag - behovsbeskrivning I programarbetet ingår som ett av de första stegen att arbeta fram en behovsbeskrivning för det blivande arenakvarteret söder om Valhallagatan. Beskrivningen kommer ligga till grund för fastighetsägaren Higabs kommande arbete med att ta fram en förstudie för hela det framtida kvarteret. Förstudien beskriver det fysiska projektet i sin helhet - innehåll (ytor och volymer), disposition, samband, investeringsnivå, driftekonomi, tider, utbyggnadsordning etc. Got Event har fått uppdraget att ta fram behovsbeskrivningen. 2(16) De anläggningar och funktioner som omfattas av behovsbeskrivningen är: • Arena En multiarena som är ersättning för Scandinavium. • Annex En mindre multiarena som ersätter tidigare Lisebergshallen. • Sporthallar Tre sporthallar varav en större hall med publikkapacitet, som ersätter de tre sporthallar som ska rivas. • Utvändiga markytor Behoven av utvändiga ytor för publik på evenemangsdagar ska beskrivas. Det handlar om flera aspekter; upplevelse, komfort, logistik och säkerhet. Både kvartersmark och allmän plats berörs. Bland annat utgör Valhallagatan ett tvärgående stråk genom hela evenemangsområdet. Gränsdragning mot allmän platsmark avgör ansvarsfrågan, men behoven ska beskrivas för helheten. • Gemensamt Varje anläggning har sina egna förutsättningar vad gäller gods och transporter m.m. som hanteras under respektive rubrik, men även de för arenakvarteret gemensamma behoven ska beskrivas, exempelvis logistik, gemensamma stråk etc. Samnyttjande av funktioner bör eftersträvas vilket också kan ge synergieffekter. Uppdraget har utförts av en arbetsgrupp med följande deltagare: Tomas Tejland, projektledare Got Event Lotta Nibell, vd Got Event Henrik Jutbring, evenemangschef Got Event Charlotta Lechtaler, affärsutvecklare Got Event Jerker Westerberg Higab Uppdraget har bedrivits perioden september-december 2022. Vissa intervjuer är gjorda sommaren 2022. Omarbetning till version 3 är gjord april-maj 2024. Kompletteringar är markerade med rött. Ej gällande formuleringar redovisas överstrukna. 1.3 Effektmål och nyttor Det övergripande programmet ställer upp ett antal nyttor och effektmål som arenakvarteret, centralbadet och stadsutvecklingen ska uppfylla. Behoven som beskrivs under avsnitt 3 har värderats mot dessa mål och nyttor. Se bilaga 1 Effektmål och nyttor. 3(16) 2. Metodik 2.1 Analysmodell Behovsbeskrivningen grundas på en intressentsamverkan, där identifierade nyckelintressenters krav och önskemål tas om hand, behandlas och värderas. Modellen kan sammanfattas i frågeställningen: vilka nyckelintressenters behov måste tillgodoses för att nyttor och effektmål ska realiseras? Analysmodellen visas nedan. Grundtanken är att nyckelintressenterna delas in i fyra sfärer. Information om behoven hämtas ur samtliga sfärer. Producentområdet är av naturliga skäl störst (röd text) och har i tidigare arbete varit den huvudsakliga behovsgrunden. Det nu aktuella uppdraget kommer att bredda behovsbeskrivningen jämfört med tidigare genom att också analysera de övriga tre områdena. Behovsbeskrivningen kommer sedan att generera ett antal projektmål och krav i det fortsatta förstudiearbetet och vidare i genomförandeprocessen, 4(16) 2.2 Metod Inventering Det första steget i arbetet har utgjorts av en inventeringsfas. 1. Genomgång av tidigare utfört arbete som Got Event deltagit i eller initierat: • Program inomhusarena, Pöyry 2011 (Framtiden Arena) • Affärsmässiga förutsättningar, Got Event 2013 • Vision Scandinavium, Got Event 2020 (om- och utbyggd arena) • Kartläggning drivkrafter bakom renoveringar av inomhusarenor, Kurppa Hosk 2022. 2. Uppdateringar: • Arrangörskrav ytor och volymer (2017) med input från Frölunda Hockey/SHL, SIF/IIHF, Gothenburg Horse Show, och Live Nation 3. Intervjuer nyckelintressenter: • Gothenburg Horse Show • Luger/Live Nation • Frölunda Hockey • Svenska Mässan • Idrott- & föreningsförvaltningen • Göteborg & Co • Got Event - Evenemang • Got Event - Arenaservice (drift) • Got Event - Sälj 4. Internationell programmering (konsultuppdrag): • IPW…/ASM • OVG/Live Nation De två företagskonstellationerna presenteras i bilaga 5 och 6. Konsultrapporterna biläggs inte, eftersom sekretessavtal (NDA) har tecknats med företagen. 5. Dialoger och enkäter: dialog Got Event partners - pågår • dialog med och studiebesök på utvalda arenor inom European Arena Association - pågår • besökardialog (gemensamt med Higab) - pågår 5(16) Sammanställning och analys Efter inventeringen har materialet sammanställts. Värdering och prioritering av behoven har gjorts görs utifrån en sammanlagd bedömning i ”göteborgskontext” och med hänsyn till beslutade effektmål/nyttor. Behovsbeskrivning-resultat Resultatet sammanfattas i avsnitt 3 och i tillhörande bilagor. Behovsbeskrivningen kommer användas i det fortsatta förstudiearbetet, där resultatet ska tydliggöra för arkitekt/generalkonsult vilka behov, funktioner och krav som ska tillgodoses i området. Uppföljning Under förstudieskedet kommer uppstå behov av kompletteringar, förtydliganden och ev. omprioriteringar av behovsbeskrivningen. Detta sker fortlöpande och hanteras med versionshistorik. 2.3 Avgränsning Geografiskt är avgränsningen kvarteret mellan Valhallagatan och Svenska Mässan, där Valhallagatan ingår i arbetet. Ytbehov utanför detta område är kopplat till större evenemang och kommer beskrivas separat. En översiktlig bedömning av Svenska Mässans ytbehov för en framtida expansion med lokaler för logistik- mäss- och mötesverksamhet redovisas i beskrivningen. Svenska Mässan ansvarar för att ta fram en egen behovsbeskrivning under förstudieskedet. Behovet av blandstad i kvarteret kommer inte att analyseras i uppdraget. Detta utförs senare under förstudieskedet, då kvartersstrukturen börjar klarläggas. Fastighetskontoret ansvarar för denna aktivitet. Förslag ska tas fram på möjlig ytterligare exploatering i arenakvarteret under förutsättning att arenafunktioner inte påverkas negativt. Ersättningsanläggningar för funktioner som försvinner (t.ex. Valhallarinken) ingår inte i behovsbeskrivningen KF-uppdraget. Ersättning för Valhallarinken kan tillskapas i arenakvarteret om det bidrar positivt till arenornas funktion. 6(16) 3. Resultat - behovsbeskrivning 3.1 Arena Ambitionsnivån för arenan bör vara att skapa Nordens modernaste, största och mest hållbara inomhusarena. Man kan jämföra med när Scandinavium byggdes 1971, då var målsättningen att bli; Nordens största centrum för kultur, näringsliv och idrott. De framtida behoven för en multiarena utgår från ett antal branschtrender som identifierats genom omvärldsanalys, genom branschorganisationer samt från internationell expertis. Hållbarhet Kraven på ett hållbart tänkande i både byggande, drift och verksamhet är högaktuellt redan idag. I framtiden kommer samhällskraven och kraven från arrangörer och besökare bli än högre. Den största hållbarhetsfrågan kommer av naturliga skäl vara klimatpåverkan. Detta påverkar både byggnation, utformning och driftskede. Även jämlikhets- och tillgänglighetsaspekter kommer att få större betydelse. Arenans integrering med stadslivet är också en angelägen fråga. Flexibilitet och omställning Tendensen är att evenemangen ställer större krav på flexibilitet och allt snabbare omställningar. Olika typer och storlekar på evenemang ska kunna genomföras, i vissa fall parallellt. Konsert- och showproduktioner blir större. Allt detta har koppling till ekonomi och publikupplevelser, men även behov från målgrupper som artister/utövare, sponsorer och media. Produktionslogistikens krav påverkar arenans utformning, men även externa funktioner och ytor. Här måste rimliga avvägningar göras med tanke på marknadens storlek och beteende. Säkerhet och trygghet Olika händelser i omvärlden (t.ex. attentat, pandemi, läktarvåld) ökar kraven på säkra och trygga evenemang. Krav på tillräckliga foajéytor för publik och yttre ytor för flexibilitet, zonering, avstånd etc. är ett exempel. Behov av sektionering kan uppstå, där varje sektion har krav på sin egen publikservice. Tekniska säkerhetssystem blir mer omfattande. Helhetsupplevelse - Komfort - Mat- & dryck Evenemangen konkurrerar om publiken med tv-upplevelser, speciellt sportevenemang, vilket kräver fokus på digital teknik som LED-system och skärmar, uppkopplinghastighet, ljudsystem etc. 7(16) Behov av hög komfort, kvalitet och större ytor ökar. Mat- och dryckutbud måste ha hög kvalitet och variation inom alla prissegment. Köbildningar för publik ska minimeras. Kraven omfattar även till viss del ökad bekvämlighet för arrangör i backstageområde. Ovanstående kan sedan omsättas i ett antal behovsparametrar, vilka beskrivs nedan. Mer detaljerade behov och krav avseende ytor, volymer och funktioner som krävs vid genomförande av stora evenemang beskrivs i bilaga 2 Arrangörskrav ytor och volymer. 1. Publikkapacitet läktare Arenan ska ha en läktarkapacitet på 16.000 sittande personer. För sportevenemang - främst ishockey - ska det finnas möjlighet att enkelt konvertera delar av läktaren till ståplatssektioner. Det översta gradängplanet ska ha en kapacitet på 5.000-6.000 platser, så att arenans kapacitet vid en nedskalning blir 10.000-11.000 platser. Här förutsätts tre gradängplan: Nedre (inkl. teleskopläktare) – Premium – Övre 2. Publikkapacitet arenagolv Arenagolvet ska medge en publikkapacitet på upp till 5.000 personer vid konsert. Hänsyn ska tas till publikkomfort, trygghet, tillgänglighet och utrymningskrav. Plats och försörjning för publikbarer och toaletter för upp till 3.000 personer ska finnas i anslutning till arenagolvet. Vid EDM-konserter (endast publik på arenagolvet) ska kapaciteten vara 6.000-7.000 personer med samma förutsättningar. 3. Teleskopläktare Teleskopläktare ska vara av hög kvalitet, funktionell och automatiserad. Läktaren ska vara flyttbar och underlätta ett stort och flexibelt arenagolv och för olika typer av konfigurationer. Möjlighet att ordna rullstolsläktare ska undersökas finnas. Läktaren ska vara dimensionerad för hoppande ståplatspublik. Der bör eftersträvas att publik kan komma nära spelplanen vid sportevenemang. 8(16) 4. Nedskalning arenarum Nedskalning av arenarummet innebär att vid mindre evenemang eller mindre publiktal ska arenarummet ändå upplevas tätt, nära och intimt. Detta kan åstadkommas med avskärmningar vertikalt och horisontellt, se även punkt 1 ovan, och/eller med undertakslösningar. Även projiceringar och ljuseffekter kan behövas för att skapa efterfrågad känsla. Akustiken får inte försämras vid nedskalning. 5. Komfort läktare Premiumplatser ska ha hög komfort med bredare stolsavstånd och större gradängdjup. För övre publikgradäng bör övervägas bredare gradängdjup. 6. Fri höjd över arenagolvet Den fria höjden till underkant bärverk (grid) för upphängning av scenproduktion ska vara 25 meter. Griden ska vara lägsta punkten i taket, se även bilaga 2 Arrangörskrav ytor och volymer. 7. Upphängningslast Kapaciteten för upphängningslast ska vara 200 ton för ett konsertevenemang. Sammanlagd last över scenområde Kapaciteten ska vara lika över hela takytan. All grundlast dvs egenvikt, snölast, högtalare, belysning, videokub, grid etc. är exkluderad. Griden ska täcka område vid ena kortsidan där scen normalt placeras och ett område över centrum golv. Vid andra ovanligare scenkonfigurationer förutsätts att man hänger lasten i takbalkarna. Det bör övervägas att göra griden höj- och sänkbar. 9(16) 8. Logistik – inlast/utlast Trailers ska kunna lasta i direkt anslutning till arenarummet. Två inlastpunkter vid hörnen på kortsidan där scenen normalt placeras. En huvudinlastningspunkt med plats för 3-4 st trailers i bredd. Golvnivå inlastning ska bör vara densamma som arenagolvet nivå. Utöver detta bör det finnas en två in/utlastningspunkter med plats för 1-2 trailers som reserv eller som alternativ vid andra scenplaceringar. I mitten eller vid ett hörn på motsatta kortsidan. Plats för 3-4 trailers. 9. Arenateknik och digitalisering LED-skärmar ska integreras i byggnaden i så stor utsträckning som möjligt med hänsyn tagen till estetiken. Akustiken i arenarummet får inte försämras. LED-sarg installeras. LED-belysning i ”isen” kan övervägas om lämplig teknik finns utvecklad för detta. Höj- och sänkbar mediakub och eventuellt högtalaranläggning. Mediakub ovanför grid i uppfällt läge om möjligt med hänsyn till takkonstruktion. Kan påverka byggnadens totalhöjd Det ska finnas väl utbyggd teknisk infrastruktur för dagens behov för arrangör och tv-bolag och som även medger olika typer av framtida evenemang som E-sport etc. Det ska vara en hög nivå på uppkoppling så att både arrangör och publik tillgodoses. 5G eller senare (6G och uppåt) 10. Arrangörsområde-lokaler Behovet av större ytor för arrangörslokaler har ökat de senaste åren i spåren av pandemin och av säkerhetsskäl. Ökad separering krävs generellt för både sport- och musikevenemang. För musikevenemang vill man hålla isär artistcrew, lokal produktion och arenadrift. Detta kräver även separata trapphus, hissar och servicegångar. För lokalbehovet vid olika typer av evenemang, se bilaga 2 Arrangörskrav ytor och volymer. 10(16) 11. Premiumplatser och hospitality Premiumplatserna vänder sig till arrangörens och Got Events kunder med lite olika fördelning beroende på evenemang samt inbjudna gäster. För en arena med publikkapacitet 16.000 bedöms behovet av premiumplatser vara ca 3.000. Platserna ska ha direkt access till bakomliggande hospitality-område. Restaurang- och barplatser ska matcha denna premiumkapacitet. Hospitality-ytorna ska främst bestå av lounger/nätverksytor och ett mindre antal loger. Restauranger och barer ska integreras i loungemiljöerna. Logerna ska ha varierade storlekar och klasser samt vara skalbara. Premiumgästerna ska ha en separat (VIP-)entré med uppsamlingsplats. ”förmingel” Entrén bör ligga i gatuplan. Kökskapacitet ska också finnas i källarplan för att kunna betjäna arenagolvet vid banketter eller liknande för 1.500 - 2.000 personer. 12. Publika kiosker, barer och restauranger Det ska finnas ett varierat utbud för publiken. Grab-and-go”, streetfood, kiosker, barer och kafeér. Man eftersträvar minst 7 löpmeter kiosk-/barlängd per 1.000 personer, men best practice gäller. vilket för denna arena innebär ca 85 löpmeter kiosk/bar. Övre publikgradäng ska ha samma servicenivå vad gäller publika kiosker som publiken på nedre gradäng. Det ska finnas minst två restauranger/barer/caféer i gatuplan som sammanlagt kan servera 500 personer. Lokalerna ska vända sig inåt mot arenan vid evenemang och utåt mot gatan övriga tider på året. För arenan i övrigt eftersträvas generellt att tillskapa försäljningsytor som kan nyttjas även icke-evenemangstid. 13. Arenafunktioner icke-evenemangsdagar Arenan ska kunna användas även dagar då publika evenemang inte förekommer. Privata event eller företagsevenemang ska kunna hyra arenan eller delar av den. Hospitality-utrymmen ska kunna användas av premiumkunderna året om. 11(16) Restauranger och barer café i gatuplan ska kunna vara öppna året om, se även punkt 12. Arenan bör också innehålla små butiker, souvenirshop etc. Andra typer av evenemangsstödjande eller offentliga verksamheter kan förekomma i kombination med annex och sporthallar. Reception/lokal ska finnas att för arrangera arenatours/guidning. I gatuplan ska delar av foajé kunna vara tillgängligt för allmänhet, skolor och föreningar. Backup-lokaler och teknik för evenemang och aktivering av ytor på utsidan ska finnas. 14. Miljömässig hållbarhet Det eftersträvas att arenan ska kan vara koldioxidneutral vid drift. All tillgänglig teknik och processer för att åstadkomma detta ska användas i de kombinationer som anses lämpligast. Exempel kan vara; solceller, gröna tak, inga engångsprodukter, vattenhushållning etc. Certifiering bör övervägas Stort miljöfokus ska finnas i samband med byggnation; val av byggmaterial, val av energisystem, återbruk etc. 15. Social hållbarhet Arenan ska ha hög nivå på tillgänglighet, t.ex. rullstolsplatser jämnt fördelat runt om i arenan, även på arenagolvet vid konsert. Arenan ska vara jämställd, t.ex. fördelning toaletter. 12(16) 3.2 Annex Benämningen Annex pekar på att det inte enbart är en mindre multiarena som planeras. Det handlar också om ett stödjande komplement till arenan. - publikkapacitet 3.000-3.500 sittande - teleskopläktare alla fyra läktarsidor, man ska kunna skapa en golvyta för att få plats med en temporär hockeyrink - fri höjd över arenagolvet 15 meter - upphängningslast 30 ton - premiumplatser 600 (ej avstämt) I övrigt gäller samma behovsparametrar som redovisas för arenan, men i en proportionellt mindre skala. Annexet ska också på samma sätt som arenan integreras med stadslivet. För att ge en kompletterande bild visas också slutsatserna i Behovsanalys - ersättning för Lisebergshallen som togs fram 2017, se bilaga 3. Vissa delar av detta gäller även idag för annexet. 3.3 Sporthallar I grunden är sporthallarna breddidrottsanläggningar, men viss evenemangsverksamhet kan förekomma såsom elitmatcher och vissa idrottsturneringar. Behoven för sporthallarna är noterade i bilaga 4, som är resultatet från en intervju med idrott- och föreningsförvaltningen. 3.4 Utvändiga markytor (yttre område runt arena och annex) Med yttre område avses allmänna/publika områden utanför arena och annex. Inte bara kvartersmark avses utan även allmän platsmark ska kunna användas om så erfordras. Valhallagatan i huvudsak, men även Skånegatan berörs av detta. Yttre området runt arenan och annexet ska kunna användas för t.ex. utomhusevenemang, festivaler, sportaktiviteter, skateanläggning, utegym, souvenirförsäljning, julmarknad etc. Vid större sportevenemang i arena/annex ska det gå att arrangera område för Fan Zone. 13(16) Teknisk försörjning i marken för ovanstående ska finnas. Separering av supportrar (hockey) ska kunna göras. Det ska finnas plats för angöring av bussar och shuttles. 3.5 Gemensamt Anläggningarna ska planeras så att olika verksamheter kan pågå parallellt i Arena-Annex-Sporthallar. Ett hypotetiskt exempel kan vara att en hockeymatch i arenan pågår samtidigt som en konsert i annexet och en idrottsturnering i sporthallarna pågår samtidigt. Samtidigt ska eftersträvas att funktioner kan samnyttjas i kvarteret. Produktion/drift: - infarter och utfarter - inlastningszoner (om möjligt) - uppställningsplatser trailers - servicefunktioner för chaufförer t.ex. toaletter, pentry etc. - tekniska system t.ex. värme/kyla, elförsörjning, ringmatning - miljöstationer Publikt: - gemensamma kommunikationsstråk genom kvarteret - utrymningsstråk - foajéytor - kiosker/barer/restauranger/garderober - utvändiga markytor (se punkt 3.4) 3.6 Ytor utanför kvarteret Behov av ytor utanför arenakvarteret beskrivs i bilaga 2 Arrangörskrav ytor och volymer. 3.7 Svenska Mässan Svenska Mässan har översiktlig beskrivit trender, marknadsförändringar, framtida programmering etc. inom sitt branschsegment. 14(16) Det är Svenska Mässans ambition att möta ökat antal internationella förfrågningar gällande kongresser och events samtidigt som de egna mässorna utvecklas och förväntas bli fler till antalet i framtiden. Man ser också en efterfrågan från utställare på större mässytor under attraktiva genomförandeperioder. Parallella arrangemang med internationella mässor- kongresser förväntas också ge fler utställare och besökare. Svenska Mässan förutspår också att en ökad och jämnare beläggning kommer att leda till att området blir mer levande året om och inte bara under vissa perioder. Man betonar att medan Göteborg i övrigt har växt i befolkning, antal besökare, infrastruktur, hotellkapacitet m.m., så har inte Svenska Mässan mäss- och möteskapacitet förändrats under denna tid och att man måste möta stadens övriga utveckling och tillväxt. Allt detta ställer krav på större ytor. Svenska Mässan har formulerat ett preliminärt ytbehov på ca 7.000 m2 BYA i tre plan dvs en tillkommande våningsyta på ca 20.000 m2 (BTA). Våningsplanen ska följa befintliga garageplan och mässplan. Utöver ytbehovet ser man bl.a. följande frågor som viktiga i samband med den framtida programmeringen av kvarteret. • Rangeringsyta i mässplan. I dessa ytor finns samnyttjandefördelar inom kvarteret och hela evenemangsområdet • En tydlig “evenemangsport” måste finnas tillgänglig norrifrån • Gemensamma ytor måste vara styrda och ägda från respektive verksamhet och med samma systematik • Personalytor, teknisk infrastruktur, lagring, förberedelsekök, accessgångar • Utrymning av området • Ytterligare produktions- och logistikområden (inomhus och utomhus) • Uppställningsplats för lastbilar och trailers (inom en 15 min radie) på 3 000 m2 Hållbarhet tas upp som en fråga som måste finnas i alla aspekter från konstruktioner, till partners, leverantörer och genomsyra allt från ”Green City Zones” och Agenda 30’s nollvision. 15(16) Bilagor 1. Effektmål och nyttor 2. Arrangörskrav ytor och volymer 2022-09-08 3. Slutsatser behovsanalys Ersättning för Lisebergshallen 2017-01-27 4. Intervju idrott- och föreningsförvaltningen avseende sporthallar 2022-10-25 5. Presentation IPW…/ASM 6. Presentation OVG/Live Nation 7. Intervjuförteckning 16(16) Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet Underlag till: ” Uppdrag att arbeta för förbättrad totalkalkyl och konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal” Göteborg 2023-12-22 GOT EVENT AB Version Datum Beskrivning av ändring 2.0 2024-01-16 Förtydligande sid 4 och 12 - en del av Göteborgs Stad Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag .................................................................................................................... 3 2. Syfte ................................................................................................................................................ 4 3. Metod, definitioner & avgränsningar .............................................................................................. 4 4. Analys.................................................................................................................................................. 6 4.1 Inledning........................................................................................................................................ 6 4.2 Trender .......................................................................................................................................... 6 4.3 Faktorer för konkurrenskraft ......................................................................................................... 8 4.4 Europeiska städer med inomhusarenor ........................................................................................ 10 5. Slutsatser ........................................................................................................................................... 12 2 - en del av Göteborgs Stad 1. Bakgrund och uppdrag Den 8 juni 2023 fattade Kommunfullmäktige beslut i ärendet ” Vägvalsbeslut inom planeringen för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet”. Beslutet fattades utifrån yrkande från V, S, M, D och L den 15 maj 2023 och löd: 1. Kommunstyrelsen får fortsatt uppdrag att, tillsammans med stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden, Higab AB och Got Event AB planera för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, med placering av arenan på Valhallabadets tomt. 2. Kommunfullmäktiges uppdrag 2022-04-28 § 16 punkt 2 till kommunstyrelsen att, tillsammans med byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, trafiknämnden, Higab AB och Got Event AB parallellt utreda en om- och tillbyggnation av Scandinavium, antecknas och förklaras fullgjort och utreds därmed inte vidare. 3. Kommunfullmäktiges uppdrag 2022-04-28 § 16 punkt 1 till kommunstyrelsen att, tillsammans med byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, trafiknämnden, Higab AB och Got Event AB beakta utredningen som föreslår en placering av en ny arena på Scandinaviums tomt i det fortsatta arbetet, antecknas och förklaras fullgjort och utreds därmed inte vidare. 4. Kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder och styrelser får i uppdrag att arbeta för förbättrad totalkalkyl och konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal. 5. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden. 6. Idrotts- och föreningsnämnden får i samverkan med Exploateringsnämnden och Stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att omhänderta ersättningsbehovet som rivningen av de tre sporthallarna medför. 7. Kommunstyrelsen samt berörda nämnder och styrelser får i uppdrag att säkerställa framdrift i arbete kopplat till nytt centralbad och ny arenapark. 8. Idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att utreda hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra badanläggningar. I utredningen ska även planerade investeringar i kranskommunerna beaktas. Utredningen ska innehålla en tidplan över andra planerade investeringar för områdesbad eller liknande. 9. Kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder och styrelser får i uppdrag att planera för hög övrig exploatering på arenakroppen. I yrkandet beskrevs även följande: ”Göteborg växer och med det behovet av en konkurrenskraftig arena. Inom ett par tre decennier beräknas staden ha nått 800 000 innevånare. Scandinavium skulle då vara 70–80 år gammal, en ny arena behöver därför planeras nu om den ska vara klar till Scandinavium blir uttjänt. Kostnadskalkylen behöver dock förbättras för projektet som helhet. Vi ser en arena som kan mäta sig i attraktionskraft med arenor i storleksmässigt jämförbara destinationer i Europa. Projekt av den här storleken ställer stora krav på höga ambitioner avseende ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet utgående från Göteborgs Stads styrdokument och då särskilt reglementen, ägardirektiv samt miljö- och klimatprogrammet. Planering, byggnation och drift ska därför präglas av höga ambitioner avseende miljö, klimat och ekonomi, särskilt utifrån ett livscykelperspektiv. För att klara det behöver det fortsatta arbetet planera för exempelvis ambitiös användning av återbrukat material, låg energiförbrukning och effektiva logistiklösningar. Klimatkalkyler ska upprättas i syfte att identifiera var potential finns att reducera klimatutsläpp i projektet. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden och på arenakropparna. 3 - en del av Göteborgs Stad Vi ser att man bör pröva så väl lämplighet som ekonomiska fördelar i att bygga exempelvis kontorsytor, studentbostäder eller andra verksamheter. Vi bygger arenaparken för göteborgarna, men också för de befintliga hyresgäster som nyttjar Scandinavium. Därför behöver det säkerställas att föreningsliv och annan icke vinstdrivande verksamhet som idag har verksamhet där även i en framtid ska kunna ha det.” 2. Syfte Syftet med detta underlag är att i enlighet med beslutspunkt 4 ge bästa tillgängliga faktaunderlag i relation till frågan ”uppdrag att arbeta för förbättrad totalkalkyl och konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal”. 3. Metod, definitioner & avgränsningar Rapporten är en skrivbordsanalys som genomförts med hjälp av statistik och underlag hämtat från internet, European Arena Association samt tidigare genomförda arenarapporter. Samverkan har skett med Higab. Vald metod: 1. Framtagning av ett urval av europeiska städer med invånarantal 200 000–1 300 000, vilka har en inomhusarena med kapacitet från ca 12 000 sittplatser och uppåt. 2. Jämförelse av invånarantal i förhållande till kapacitet 3. Sammanställning och analys 4. Revidering alt fastställande av befintlig behovsbeskrivning I uppdraget anges ett antal parametrar som definieras nedan. Förbättrad totalkalkyl: I detta skede saknas finansiellt underlag för att kunna göra en exakt bedömning. Antagandet är att arenans storlek och publikkapaciteten påverkar byggkostnaden för en arena. Ju större kapacitet en arena har, desto mer utrymme behövs, vilket leder till ökade kostnader på flera sätt: markyta, konstruktion, tekniska system, publikservice med mera. Å andra sidan ger en större kapacitet möjlighet till mer intäkter - biljettförsäljning, mat och dryck, kringservice, exponering - men också ökad flexibilitet för olika typer av evenemang som Scandinavium inte har idag och därigenom bättre beläggningsgrad. Dessutom ökar möjligheten att få framtida nya former av evenemang. Att balansera kapacitetens storlek med förväntade intäkter och driftskostnader är därför viktigt vid planeringen av en arena. En optimal storlek för en arena varierar utifrån ovanstående faktorerna och lokala förhållanden. Målsättningen bör vara att hitta rätt balans mellan kostnader, intäkter och användningsmöjligheter i relation till kapacitet, lokala marknadsförutsättningar och arenans förväntade livslängd. Invånarantal; befintliga statistikkällor används för att identifiera europeiska städer i ovan nämnda storleksintervall. 4 - en del av Göteborgs Stad Begreppet destination anges också. Enligt Världsturismorganisationen UNWTOs definieras destination på följande vis: A destination is “a physical space that includes tourism products such as support services and attractions, and tourism resources. It has physical and administrative boundaries defining its management, and images and perceptions defining its market competitiveness. Local destinations incorporate various stakeholders, often including a host community, and can nest and network to form larger destinations. They are the focal point in the delivery of tourism products and the implementation of tourism policy”. En destinations resultat mäts ofta i antal gästnätter men är ett grovt mått och säger inget om exempelvis destinationens dagsturism, vilket ofta är fallet för en evenemangsbesökare. Destinationers karaktär, lokala kontext och kultur är också svåra att jämföra. I rapporten antas en destination utgörs av en stad som har/eller bygger en inomhusarena som har publikkapacitet på cirka 12 000 sittande, dvs Scandinaviums nuvarande storlek, och uppåt. Den tidigare framtagna behovsbeskrivningen för ny inomhusarena anger en publikkapacitet om 16 000 sittande. I uppdraget ligger att den nya arenan skall vara ”konkurrenskraftig”. Enligt Svenskt Ekonomilexikon definieras detta som ”ett företags, en bransch eller hela ekonomins förmåga att klara sig i konkurrensen mot andra, verksamma på samma nivå”… ”God konkurrenskraft har den som kan erbjuda en vara som inte helt lätt låter sig bytas ut”. Konkurrenskraft kan också definieras utifrån projektets effektmål Tillväxt (”Bidra till en hållbar ekonomisk utveckling för Göteborg och dess näringsliv”) och Evenemang (”Bidra till att stärka Göteborg som en attraktiv och hållbar destination”). Utifrån uppdraget görs tolkningen att arenans konkurrenskraft utgör dess ”förmåga att över tid motsvara behov för såväl arrangörer som publik”. Avgränsningar som gjorts med hänsyn till beslutet i Kommunfullmäktige 2023-06-08: • Ny arena ska placeras på Valhallabadets tomt. • Samtliga utpekade parter ska arbeta för förbättrad totalkalkyl. • Analysen berör endast Scandinaviums ersättning. 5 - en del av Göteborgs Stad 4. Analys 4.1 Inledning Evenemang har en förmåga att samla människor till gemensamma upplevelser. Ur det kommer stärkt samhörighet och tillit. Eftersom stora evenemang också lockar tillresande uppstår turistekonomiska effekter, vilka i sin tur ger ökad sysselsättning inom besöksnäringen. Evenemang kan också vara så sammanflätade med platsen där de äger rum att de bidrar till att påverka omvärldens bild av staden. Det är också vedertaget att näringslivet ser det bidrag till attraktionskraft som evenemang skapar som ett viktigt medel i att attrahera arbetskraft. På olika sätt bidrar evenemang till en levande och attraktiv stad och en motvikt till den bild som idag inte sällan tecknas av svenska storstäder. Det är mot denna bakgrund som städer och regioner gör investeringar i infrastruktur, organisation och kompetens på evenemangsområdet. Många städer, där ibland Göteborg, arbetar långsiktigt och systematiskt med evenemang som en viktig del av stadens identitet och tillväxt, både ekonomiskt och kulturellt. Evenemang och arenor är verktyg för att locka människor, företagsetableringar, främja gemenskap och skapa en dynamisk och levande stadsmiljö. Göteborg har en lång och framgångsrik historia som evenemangsstad, där många framsynta investeringar har gjorts i arenor, stråk och annan infrastruktur. Man kan med fog hävda att stadens beslutsfattare i över ett sekel systematiskt har skapat förutsättningar för att Göteborg ska kunna åtnjuta de effekter som stora gemensamma upplevelser kan ge. Jämte Ullevi är Scandinavium en arena som fungerar som lokomotiv för evenemangsstaden Göteborg. Scandinavium har ca 100 evenemang årligen som gästas av drygt 600 000 människor. Ca en tredjedel av antalet evenemang och cirka hälften av besökarna är relaterat till hemmalaget Frölunda HC. Hockeyn spelschema inklusive slutspel ger ramarna för vilka övriga evenemang som är möjliga att genomföra. 4.2 Trender Under denna punkt presenteras ett antal trender inom evenemangsindustrin vilka påverkar framtidens upplevelser och infrastruktur. I samband med att behovsbeskrivningen för “Nya Scandinavium” togs fram anlitades internationell expertis, Oak View Group och Live Nation. Nedan är ett utdrag ur rapporten: “As the technical production of concerts has developed with larger and heavier productions, the Scandinavium in its current design has not been able to meet many of the concerts' demands for technical capacity. In addition, over time, the productions have become increasingly expensive, requiring the sale of more tickets to finance the cost of the productions. With the current capacity of the Scandinavium, many concerts have not been profitable enough to be performed at the Scandinavium. As a consequence of the growth in the scale of concert productions, logistics have become an increasingly important factor in tour planning. This applies to increased demands for accessibility to the arena, flexibility and efficient production technology inside the arena, as well as the ability to park tour production trucks and buses close to the arena. Our view is that the events market will continue to grow and develop. Concert productions will become more and more demanding technically - and heavier with video and audio production suspended from the arena roof. Both static and moving load-in/load-out will also increase. One of the trends we see now is that many tours are doing as many or more concerts per tour compared with the past, but many concerts are played in the same venue for several days, so-called residencies. This means that venues with less optimal conditions in terms of capacity (both technical and number of visitors), market coverage and logistics will see fewer concerts in the future. 6 - en del av Göteborgs Stad Thus, an increase in seating capacity for the Scandinavium to attract multiple show residencies is a critical factor. We also see that currently there is a greater demand for seated tickets than standing tickets. This may lead to more concerts with seated audiences only and to an increase in the use of retractable seating/bleachers on the floor”. Längre fram i rapporten konstateras: “It has been described in the programme document that you are planning for a capacity of 14,000–16,000. Given that total ticket revenue needs to increase to cover the cost of a concert, we would recommend a capacity of 18,000 to meet future needs.” Andra trender som påverkar är att: Arenaupplevelsen integreras i stadsrummet Såväl inom idrott som kultur och musik går trenden mot att upplevelsen börjar utanför arenan, via så kallade fanzones eller festivalområden. Förutom att utvecklingen skapar förutsättningar för den lokala besöksnäringen, bidrar den också till ökad inkludering av lokalbefolkning. Denna utveckling kräver utrymmen och ytor, i synnerhet i närheten av arenan eller i stråken som leder till den. Hållbarhet Kraven på ett hållbart tänkande i både byggande, drift och verksamhet är högaktuellt redan idag. I framtiden kommer samhällskraven och kraven från arrangörer och besökare bli än högre. Den största hållbarhetsfrågan kommer av naturliga skäl vara klimatpåverkan. Även jämlikhets- och tillgänglighetsaspekter kommer att få större betydelse. Synen på evenemang som verktyg för omställning är på frammarsch, vilket inte minst syns i Göteborgs Stads program för Destinationsutveckling. Genom kommunikation kan evenemang vara effektiva kanaler för budskap som påverkar beteenden, exempel finns inom konsumtion, resvanor eller återvinning. Evenemang har en utmaning gällande besökares resor. Allt fler arrangörer, i samverkan med arena och offentliga instanser, söker påverka besökares beteenden. Göteborg är idag ledande i denna fråga, med direkt samverkan med brittiska bandet Coldplay under sommaren 2023 som färskt exempel. Helhetsupplevelsen i fokus Evenemangen konkurrerar om publiken med tv-upplevelser, speciellt sportevenemang, vilket kräver fokus på digital teknik som LED-system, ljud-, ljus- och bildsystem, uppkopplingshastighet etc. Med modern teknik strävar arrangörer efter att göra evenemangsupplevelsen så spektakulär och berörande som möjligt. Det gör att produktionen idag är både omfattande och komplicerad. Därtill har den globala efterfrågan på evenemangen drivit fram allt mer tidseffektiv planering. Korta omställningstider mellan evenemang är idag A och O, och en tveklös konkurrensfördel för att få evenemang och ett av de centrala skälen till att Ullevi kunnat skapa sin position. Säkerhet och trygghet Olika händelser i omvärlden t.ex. attentat, pandemi, läktarvåld ökar kraven på säkra och trygga evenemang. Stora publika sammankomster är ett möjligt mål för terrorism och aktivism. I augusti beslutade Säkerhetspolisen om en höjning av terrorhotnivån, vilket har bidragit till ett mer långsiktigt förhållningssätt till samverkan och planering av förhindrande åtgärder. Konkreta exempel är att inkörningsskydd och metalldetektorer behöver installeras. Krav ställs på tillräckliga foajéytor för publik och yttre ytor för flexibilitet, zonering, avstånd etc. Tekniska säkerhetssystem tenderar att bli mer och mer omfattande. Säkerhetsåtgärderna kräver också allt större utrymmen i anslutning till arenan. Lärdomar efter Covid-pandemin 2020–2022 visar på vikten av flexibla stora ytor för publikflöden och möjligheten att sektionera arenan där varje sektion har sin egen publikservice. 7 - en del av Göteborgs Stad Flexibilitet och omställning Tendensen är att evenemangen ställer större krav på flexibilitet och allt snabbare omställningar. Olika typer och storlekar på evenemang ska kunna genomföras, i vissa fall parallellt. Konsert- och showproduktioner blir större. Allt detta har koppling till ekonomi och publikupplevelser, men även behov från målgrupper som artister/utövare, sponsorer och media. Produktionslogistikens krav påverkar arenans utformning, men även externa funktioner och ytor. Här måste rimliga avvägningar göras med tanke på marknadens storlek och beteende. Kommersiell utveckling Konsumenter ställer idag högre – och andra krav – på utbud. Ett allt större utbud av upplevelser, varor, mat och dryck förväntas både utanför och på arenan. Konkurrensen om evenemang leder till en snabb utveckling av de kommersiella rättigheterna. Det innebär i korthet att såväl arena som arrangör och andra partners vill skapa förutsättningar för besökarna att trivas, komma tidigare till arenan och stanna längre. Utvecklingen ställer allt större krav på ytor för exponering, restauranger och bekvämligheter eller vad det nu kan tänkas vara som i framtiden blir viktigt för besökaren. Samarbeten med sponsorer blir en allt viktigare del av evenemangen, dels ur ett finansieringshänseende, dels som ett sätt att skapa upplevelseinnehåll för besökaren. Sammanfattningsvis pekar många trender på behovet av storlek och större ytor i framtiden. Begreppet ”framtida expansionsyta” har blivit ett vedertaget begrepp bland arenor och mässanläggningar och gäller både inre och yttre ytor. 4.3 Faktorer för konkurrenskraft Bedömningen av en arenas konkurrenskraft kan vara komplicerad eftersom många faktorer spelar in, flertalet dessutom ej påverkbara eller möjliga att ta efter, t ex om arenan är belägen i en huvudstad eller ej, central placering eller perifer, näringslivsstruktur, liksom ekonomiska och kulturella faktorer. Invånarantal kan vara en konkurrensfördel utifrån att det till viss del beskriver arenans marknadsförutsättningar men en arenas faktiska upptagningsområden kan variera stort beroende på vilket innehåll som lyckas genereras och även på avstånd till närmaste konkurrerande arena. Konkurrens mellan arenor sker främst gällande större mästerskap eller internationella mega- artister. För det senare gäller dock logiken att marknaden, dvs möjligheten för arrangören att sälja biljetter, oftast avgör i kombination med arenans publikkapacitet. Som nämnts tidigare är publikkapaciteten en viktig faktor för arenans konkurrenskraft om i synnerhet internationella världsartister och världsmästerskap. Det är via publikkapacitet som en arena positionerar sig i arrangörers medvetande, exempelvis marknadsförs Ullevi idag som “Nordens största konsertarena” och Scandinavium var vid tillkomsten 1971 “Europas största inomhusarena”. Publikkapaciteten har också direkt påverkan på ett antal andra faktorer som är viktiga för arenans konkurrenskraft; intäktsmöjligheter, flexibilitet, attraktivitet. En större arena kan locka fler åskådare och större evenemang, vilket ger högre intäkter både för arrangör och arenaoperatör. Publikkapaciteten är direkt kopplad till ekonomiska intäkter från biljettförsäljning, mat- och dryckesförsäljning, souvenirförsäljning och sponsringsavtal. En arena med hög kapacitet kan potentiellt generera mer intäkter än en mindre arena. 8 - en del av Göteborgs Stad En arena med hög publikkapacitet har möjligheten att vara värd för olika typer av evenemang, inklusive konserter, sportevenemang, mässor och konferenser. Det ökar arenans flexibilitet och gör den mer konkurrenskraftig på den totala evenemangsmarknaden. Som en följd genereras även större positiva turistekonomiska effekter och ökad sysselsättning på destinationen. Ytterligare aspekter att beakta avseende konkurrenskraft är: 1. Läge och tillgänglighet: En arena som ligger nära stadskärnan, med god tillgänglighet och bra kommunikationer, med närhet till infrastruktur såsom hotell, restauranger och kollektivtrafik tenderar att vara mer attraktiv för besökare och arrangörer. 2. Byggnadstekniska förutsättningar såsom takhöjd och bärkraft för att klara stora internationella produktioner. 3. Flexibilitet och anpassningsbarhet: Arenor som kan anpassa sig till olika evenemangstyper, från sport till konserter och mässor, har en ökad konkurrenskraft eftersom de kan locka till sig en bredare variation av arrangörer och publikskaror. 4. Faciliteter och teknik: Moderna faciliteter, bra ljud-, ljus- och bildsystem, flexibilitet för olika evenemangstyper och teknisk infrastruktur ökar en arenas attraktionskraft. 5. Komfort och upplevelse: Besökarnas upplevelse är avgörande. Det handlar om komfort, tillgänglighet, säkerhet och tjänster som mat och dryck, merchandise. Detta kan påverka hur väl arenan behåller och lockar nya besökare. 6. Säkerhet: Arenans utformning, flexibilitet i inre och yttre kringytor påverkar arenans förmåga att över tid hantera olika utmaningar. 7. Hållbarhet: Arrangörer och publik ställer allt högre krav på hållbarhet. Ett annat perspektiv på hållbarhet är arenans förmåga att vara relevant och attraktiv över tid utan att större kostsamma åtgärder såsom exempelvis utbyggnad behöver vidtas. Andra konkurrensfördelar utgörs mer av ”mjukvara” såsom till exempel:  Flexibla avtalsstrukturer. Arenor med flexibla och attraktiva avtalsstrukturer för arrangörer och artister kan vara mer konkurrenskraftiga eftersom de lockar till sig fler evenemang.  Marknadsförings- och marknadspositionering: Arenor som har en stark marknadsföringsstrategi och kan positionera sig som en attraktiv plats för evenemang genom aktiv marknadsföring har en konkurrensfördel.  Publikupplevelse och service: Att erbjuda en enastående och minnesvärd upplevelse för besökarna genom service, bekvämlighet, mat- och dryckesalternativ och andra extratjänster kan ge en arena en konkurrenskraftig fördel. Sammanfattningsvis är arenans konkurrenskraft beroende av en kombination av faktorer. Den enskilt viktigaste, vilken även har direkt påverkan på flera andra faktorer, är publikkapacitet. 9 - en del av Göteborgs Stad 4.4 Europeiska städer med inomhusarenor Ett tjugofemtal europeiska städer från 16 länder har studerats. Städernas invånarantal sträcker sig från 244 000 till ca 1,3 miljoner. Tio av städerna är huvudstäder. Samtliga städer har minst en inomhusarena med mer än 11 000 sittplatser. Snittet är 15 084 sittplatser. Den äldsta arenan är från 1933 och en arena är under färdigställande. 16 arenor är byggda på 2000-talet. I värderingen inkluderas även invigningsår och om arena har ett hemmalag eller ej. Nyare arenor antas ta hänsyn till framtida expansionsbehov medan ett lokalt hemmalag skulle kunna innebära lägre behov av publikkapacitet. Kvoten invånare per arenastol jämförs också. Nedan sorteras städerna utifrån invånarantal där huvudstäderna Prag och Köpenhamn toppar listan. En jämförelse mellan huvudstäder och övriga visar att arenor i huvudstäder har en snittkapacitet på 14 620 medan övriga har 16 927 stolar i snitt. Det indikerar att städer, som inte är huvudstäder, i större utsträckning använder evenemang och arenor som verktyg för samhällsutveckling och attraktionskraft - ett sedan tidigare känt mönster. Kvot Stad Invånar- Arena Publikkapacitet invånare/arena- Land (fetstil=huvud-stad) storlek (fetstil = EAA-medlem) (sittande) kapacitet Invigning Hemmalag Tjeckien Prag 1 357 326 O2 Arena Prague 17 500 78 2004 Sparta Prague Hockey Team (ishockey) Danmark Köpenhamn 1 346 606 Royal Arena 13 000 104 2017 Storbritannien Birmingham 1 144 919 Utilita Arena (fd Arena Birmingham) 15 800 72 1991 Sverige Stockholm 987 661 Avicii Arena 13 500 73 1989 Djurgården (ishockey) Kroatien Zagreb 803 900 Arena Zagreb 15 200 53 2008 Polen Krakow 770 000 Tauron Arena 15 328 50 2014 Tyskland Bremen 682 986 ÖVB Arena Bremen 14 000 49 2004 Nederländerna Rotterdam 651 446 Rotterdam Ahoy 16 000 41 1970 Finland Helsingfors 648 042 Hartwall Arena 13 500 48 1997 Helsingfors IFK (ishockey) Norge Oslo 634 293 Telenor Arena 15 000 42 2009 Lettland Riga 632 614 Arena Riga 14 500 44 2006 Storbritannien Glasgow 621 020 The SSE Hydro 12 000 52 2013 Sverige Göteborg 601 130 Scandinavium 12 044 50 1971 Frölunda HC (ishockey) Storbritannien Sheffield 584 853 FlyDSA Arena 13 500 43 1991 Storbritannien Manchester 547 627 Co-op Live Manchester 23 500 23 2024 Storbritannien Manchester 547 627 AO Arena Manchester 21 000 26 1995 Portugal Lissabon 547 000 Altice Arena 20 000 27 1998 Irland Dublin 544 107 3Arena (fd The O2 Dublin) 13 000 42 2008 Litauen Vilnius 537 152 Siemens Arena 11 000 49 2004 Tyskland Hannover 536 925 TUI Arena Hannover 14 000 38 2000 Schweiz Zürich 434 335 Hallenstadion 15 000 29 1939 Sverige Malmö 357 377 Malmö Arena 12 600 28 2008 Malmö Red Hawks (ishockey) Litauen Kaunas 282 639 Zalgiro Arena 15 500 18 2011 BC Žalgiris Kaunas (basket) Finland Tammerfors 244 223 Nokia Arena 13 455 18 2022 Tappare (ishockey), Illves (ishockey) Polen Gliwice 180 000 Pro Zero Arena 17 178 10 2022 Om en jämförelse görs mellan arenor som har respektive inte har ett hemmalag är skillnaden marginell; 14 014 sittplatser med hemmalag och 15 500 utan. Den största arenan med hemmalag har en kapacitet om 17 500 och den minsta 12 044. Jämförs snittkapaciteten per arenans ålder och decennium syns inte heller några större skillnader; Arenor byggda efter 2010: 15 708 Arenor byggda mellan 2000 och 2009: 14 089 Arenor byggda tidigare: 15 594 Sorteras arenorna utifrån publikkapacitet är de två största arenorna belägna i samma stad; Manchester, vilket är anmärkningsvärt. Den tredje största finns i Lissabon. Sex arenor har kapacitet från 16 000 och uppåt, varav en invigdes redan 1970. Som tabellen visar tillhör arenorna i Skandinavien de publikmässigt sett mindre arenorna. 10 - en del av Göteborgs Stad Kvot Stad Invånar- Arena Publikkapacitet invånare/arena- Land (fetstil=huvud-stad) storlek (fetstil = EAA-medlem) (sittande) kapacitet Invigning Hemmalag Storbritannien Manchester 547 627 Co-op Live Manchester 23 500 23 2024 Storbritannien Manchester 547 627 AO Arena Manchester 21 000 26 1995 Portugal Lissabon 547 000 Altice Arena 20 000 27 1998 Tjeckien Prag 1 357 326 O2 Arena Prague 17 500 78 2004 Sparta Prague Hockey Team (ishockey) Polen Gliwice 180 000 Pro Zero Arena 17 178 10 2022 Nederländerna Rotterdam 651 446 Rotterdam Ahoy 16 000 41 1970 Storbritannien Birmingham 1 144 919 Utilita Arena (fd Arena Birmingham) 15 800 72 1991 Litauen Kaunas 282 639 Zalgiro Arena 15 500 18 2011 BC Žalgiris Kaunas (basket) Polen Krakow 770 000 Tauron Arena 15 328 50 2014 Kroatien Zagreb 803 900 Arena Zagreb 15 200 53 2008 Norge Oslo 634 293 Telenor Arena 15 000 42 2009 Schweiz Zürich 434 335 Hallenstadion 15 000 29 1939 Lettland Riga 632 614 Arena Riga 14 500 44 2006 Tyskland Bremen 682 986 ÖVB Arena Bremen 14 000 49 2004 Tyskland Hannover 536 925 TUI Arena Hannover 14 000 38 2000 Sverige Stockholm 987 661 Avicii Arena 13 500 73 1989 Djurgården (ishockey) Finland Helsingfors 648 042 Hartwall Arena 13 500 48 1997 Helsingfors IFK (ishockey) Storbritannien Sheffield 584 853 FlyDSA Arena 13 500 43 1991 Finland Tammerfors 244 223 Nokia Arena 13 455 18 2022 Tappare (ishockey), Illves (ishockey) Danmark Köpenhamn 1 346 606 Royal Arena 13 000 104 2017 Irland Dublin 544 107 3Arena (fd The O2 Dublin) 13 000 42 2008 Sverige Malmö 357 377 Malmö Arena 12 600 28 2008 Malmö Red Hawks (ishockey) Sverige Göteborg 601 130 Scandinavium 12 044 50 1971 Frölunda HC (ishockey) Storbritannien Glasgow 621 020 The SSE Hydro 12 000 52 2013 Litauen Vilnius 537 152 Siemens Arena 11 000 49 2004 Kvoten invånare per stol visar en stor spridning från 10 till 104. I Gliwice med 180 000 invånare har arenan en kapacitet på 17 178 sittande åskådare vilket ger en kvot på ca 10, vilket är en stor kapacitet i förhållande till invånarantal. Arenan konkurrerar även med närliggande Krakow men förväntas kunna ta marknadsandelar. Köpenhamn å andra sidan har cirka 1,3 miljoner invånare och en inomhusarena med 13 000 stolar, vilket ger en kvot på 104 och därmed en liten arena i förhållande till invånarantal. Även Manchester med dryga halvmiljonen invånare är värt att nämna då de snart har två arenor som tillhör de absolut största i Europa. Göteborg hamnar på den nedre halvan i listan. Med en estimerad ny arenakapacitet om 16 000 skulle kvoten istället bli 38 utifrån nuvarande invånarantal samt åter 50 om när staden vuxit till 800 000. Kvot Stad Invånar- Arena Publikkapacitet invånare/arena- Land (fetstil=huvud-stad) storlek (fetstil = EAA-medlem) (sittande) kapacitet Invigning Hemmalag Polen Gliwice 180 000 Pro Zero Arena 17 178 10 2022 Finland Tammerfors 244 223 Nokia Arena 13 455 18 2022 Tappare (ishockey), Illves (ishockey) Litauen Kaunas 282 639 Zalgiro Arena 15 500 18 2011 BC Žalgiris Kaunas (basket) Storbritannien Manchester 547 627 Co-op Live Manchester 23 500 23 2024 Storbritannien Manchester 547 627 AO Arena Manchester 21 000 26 1995 Portugal Lissabon 547 000 Altice Arena 20 000 27 1998 Sverige Malmö 357 377 Malmö Arena 12 600 28 2008 Malmö Red Hawks (ishockey) Schweiz Zürich 434 335 Hallenstadion 15 000 29 1939 Tyskland Hannover 536 925 TUI Arena Hannover 14 000 38 2000 Nederländerna Rotterdam 651 446 Rotterdam Ahoy 16 000 41 1970 Irland Dublin 544 107 3Arena (fd The O2 Dublin) 13 000 42 2008 Norge Oslo 634 293 Telenor Arena 15 000 42 2009 Storbritannien Sheffield 584 853 FlyDSA Arena 13 500 43 1991 Lettland Riga 632 614 Arena Riga 14 500 44 2006 Finland Helsingfors 648 042 Hartwall Arena 13 500 48 1997 Helsingfors IFK (ishockey) Tyskland Bremen 682 986 ÖVB Arena Bremen 14 000 49 2004 Litauen Vilnius 537 152 Siemens Arena 11 000 49 2004 Sverige Göteborg 601 130 Scandinavium 12 044 50 1971 Frölunda HC (ishockey) Polen Krakow 770 000 Tauron Arena 15 328 50 2014 Storbritannien Glasgow 621 020 The SSE Hydro 12 000 52 2013 Kroatien Zagreb 803 900 Arena Zagreb 15 200 53 2008 Storbritannien Birmingham 1 144 919 Utilita Arena (fd Arena Birmingham) 15 800 72 1991 Sverige Stockholm 987 661 Avicii Arena 13 500 73 1989 Djurgården (ishockey) Tjeckien Prag 1 357 326 O2 Arena Prague 17 500 78 2004 Sparta Prague Hockey Team (ishockey) Danmark Köpenhamn 1 346 606 Royal Arena 13 000 104 2017 11 - en del av Göteborgs Stad 5. Slutsatser Som framhålls av internationella arenaoperatören Oak View Group och arrangören Live Nation har arenakapaciteten och storleken avgörande betydelse. “It has been described in the programme document that you are planning for a capacity of 14,000 -16,000. Given that total ticket revenue needs to increase to cover the cost of a concert, we would recommend a capacity of 18,000 to meet future needs.” Kapaciteten bedöms avgörande då det gäller att positionera arenan för artister och internationella mästerskap. Positionen ”störst i Norden” bör vara målsättningen. Utifrån ambitionen i Programmet för Destinationsutveckling och Evenemangsstaden Göteborg konstateras också att: a) position via arenakapacitet är central inom evenemang (jft etableringen av Globen, Hyllie och Friends Arena) b) att det är strategin som Göteborg återkommande har använt (Ullevi, 1958; Scandinavium, 1971; Ullevi, 2012) c) Göteborgs främsta konkurrensmedel är att vara ”mest central” och ”störst”. Scandinavium byggdes 1971 och har levererat väl under drygt femtio år. Förväntan på en ny arena torde vara minst densamma. Dessutom konstateras att utvecklingen och kraven från publik och arrangörer ökar allt fortare. För att lyckas utifrån ett hållbarhetsperspektiv och arenans livscykel bör inga kapacitetsmässiga inskränkningar göras. Got Event har utifrån omvärldsanalys och internationella analyser föreslagit en arenakapacitet om ca 16 000 sittande. Orsaken till förslaget på en lägre kapacitet än den av Oak View Group och Live Nation föreslagna är att hänsyn tagits till lokal kontext och hemmalagets behov. Göteborg växer som stad vilket poängteras i beslutsunderlaget från Kommunfullmäktige, 2023-06-08. Förväntan är att Göteborg inom en nära framtid har ca 800 000 invånare. Om Göteborgs invånarantal 1971 (ca 486 000) sätts i relation till framtida invånarantal och en jämförelse görs med arenakapacitet, konstateras att den nya inomhusarenan borde ha en kapacitet om ca 19 750 stolar. Bedömningen är dock att det skulle innebära en överkapacitet enligt tidigare resonemang, trots att människor idag, och i framtiden, förväntas konsumera upplevelser i betydligt högre grand än 1971. Göteborg har idag en arenakapacitet om 50 invånare per stol. Malmö har 28, Stockholm 73, Oslo 42, Helsingfors 48 och nybyggda arenan i Tammerfors 18. Med en kapacitet på 16 000 stolar kommer Göteborg vid 800 000 invånare ligga kvar på kvoten 50 invånare per stol. Kvoten 50 kan tala för en högre publikkapacitet i arenan i förhållande till Göteborgs invånarantal men samtidigt görs bedömningen att arenan kommer vara konkurrenskraftig under överskådlig tid. Göteborg kommer således ha den största arenakapaciteten av inomhusarenorna i Norden utan att för den skull riskera att stå med överkapacitet för mindre evenemang och hemmalag. Slutsatsen är att kapacitetsbedömningen om minst 16 000 sittplatser i den tidigare genomförda behovsbeskrivningen kvarstår. Utifrån uppdraget görs tolkningen att arenan med denna dimensionering blir konkurrenskraftig och över tid kommer kunna motsvara behov för såväl arrangörer som publik. 12 Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet Behovsbeskrivning Ullevis framtida funktionalitet Göteborg 2023-11-08 GOT EVENT AB Version Datum Beskrivning av ändring 1 2023-11-08 -- A. Inledning Uppdrag - behovsbeskrivning Göteborgs kommunfullmäktige beslutade 2022-04-28 efter yrkande från en majoritet av partierna att planera för en ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. Ett programarbete med berörda kommunala förvaltningar och bolag under ledning av stadsledningskontoret har påbörjats för att genomföra ovanstående uppdrag. Här ingår en ny multiarena som ersätter Scandinavium och en ny mindre multiarena, bägge placerade söder om Valhallagatan. I KF-uppdraget ingår även att planera området norr om Valhallagatan med ett nytt centralbad, bostäder, skola m.m. Uppdraget förväntas resultera i nyttor inom effektmålen Evenemang, Tillväxt, Stadsutveckling och Folkhälsa. Huvudsakliga delen av området norr om Valhallagatan består av Valhalla IP, som sträcker sig från parkeringen vid Valhallagatan i söder till Levgrensvägen i norr. En stor del av Valhalla IP utgörs av serviceytor som betjänar evenemang på Ullevi och Scandinavium. Området norr om Valhallagatan önskas exploateras med många nya funktioner. En exploatering som görs utan att beakta funktionaliteten för Ullevi kan få betydande negativa konsekvenser för evenemangsverksamheten. För att ge de rätta förutsättningarna i de skissarbeten som inletts för kommande exploatering och planarbete, ska därför behoven för Ullevis framtida funktionalitet beskrivas. Dessutom ska konsekvenser av förändringar av ytor och placeringar beskrivas. • Underlag för förstudie avseende lokalisering av funktioner för evenemang. • Beskriva ytbehov och närhetsbehov för de funktioner som behövs för evenemang. • Beskriva översiktligt hur några andra konkurrerande anläggningar har löst funktionerna. • Stresstest – beskrivning av konsekvenser vid förändring av centrala funktioner Uppdraget har formulerats i programledningsgruppen för arenauppdraget och tilldelats Got Event att genomföra. Denna rapport är resultatet av detta uppdrag. Uppdraget har bedrivits perioden september-oktober 2023. Medverkande från Got Event har varit: Henrik Jutbring, evenemangschef, Tomas Tejland, projektledare arenautveckling Marcus Viberg, säkerhetschef Avstämningar har skett med arrangörer i nyckelfrågor kring evenemangsfunktionaliteten. 2(19) Avgränsning Det geografiska området som beskrivs omfattar Ullevikvarteret, Levgrensvägen och området mellan Levgrensvägen och konstgräsplanen på Valhalla IP även benämnd ”Serviceytan”. Vid stora internationella idrottsmästerskap nyttjas även intilliggande områden såsom Burgårdsparken, Katrinelundsgymnasiet, Bohusgatan och Heden. Även anläggningarna söder om Valhallagatan används vid sådana evenemang. Dessa områden och anläggningar beskrivs inte i rapporten, men ingår som en viktig resurs vid denna typ av evenemang. Ullevibyggnaden ingår inte i beskrivningen av funktionalitet eftersom anläggningen är själva grundförutsättningen för evenemangsverksamheten. I beskrivningen av Serviceytan omnämns kopplingen till Scandinaviums funktionalitet. Dessa funktioner måste lösas även för de två framtida multiarenorna. Multiarenornas funktionalitet avseende kringytor hanteras dock inte i denna beskrivning utan förutsätts ingå i pågående förstudiearbete. Beskrivning av kontext Evenemang har en förmåga att samla människor till gemensamma upplevelser. Ur det kommer stärkt samhörighet och tillit. Eftersom stora evenemang också lockar tillresande uppstår turistekonomiska effekter, vilka i sin tur ger ökad sysselsättning inom besöksnäringen. Evenemang kan också vara så sammanflätade med platsen där de äger rum att de bidrar till att påverka omvärldens bild av staden. Det är också vedertaget att näringslivet ser det bidrag till attraktionskraft som evenemang skapar som ett viktigt medel i att attrahera arbetskraft. På olika sätt bidrar evenemang till en levande och attraktiv stad och en motvikt till den bild som idag inte sällan tecknas av svenska storstäder. Det är mot denna bakgrund som städer och regioner gör investeringar i infrastruktur, organisation och kompetens på evenemangsområdet. Göteborg har en lång och framgångsrik historia som evenemangsstad, där många framsynta investeringar har gjorts i arenor, stråk och annan infrastruktur. Man kan med fog hävda att stadens beslutsfattare i över ett sekel systematiskt har skapat förutsättningar för att Göteborg ska kunna åtnjuta de effekter som stora gemensamma upplevelser kan ge ett samhälle. Evenemang och i synnerhet centralt belägna arenor har varit en strategi att utveckla samhället som också har integrerats i andra strategiska satsningar. Både Lisebergs och Svenska Mässans rötter kan spåras till 300-årsjubileet 1923. 3(19) På 1950-talet beslutades om byggande av Sveriges allra största arena Ullevi. Sedan dess har fler arenor placerats centralt – Scandinavium (1971) och nya Gamla Ullevi (2009). World of Volvo, som invigs i april 2024, är det senaste i raden av exempel. De centralt belägna arenorna har inte bara attraherat många stora evenemang till Göteborg. Den centrala belägenheten gör också att en speciell atmosfär uppstår när tusentals evenemangsbesökare rör sig i stadens centrala delar. Göteborgaren kan känna delaktighet även utan biljett till evenemanget och turisten upplever en stad som blommar upp. Göteborg har via sin långsiktighet tillskansat sig en obestridlig konkurrensfördel i kampen om de attraktiva upplevelserna, lika värdefull i framtiden som historiskt. Trots mångmiljardinvesteringar i arenor i omvärlden har Göteborg, över tid, behållit den eftertraktade positionen som evenemangsstad i såväl turisters som arrangörers medvetande. Jämte Camp Nou, Wembley och Stade de France är Ullevi på topplistan över de åtta arenor med störst konsertkapacitet i Europa. Ur ekonomisk, social och varumärkesmässig synvinkel gör Ullevi-evenemangen viktiga bidrag. Trots ökande konkurrens från storstäder i Skandinavien och norra Europa står sig Ullevi stark – 65 år efter invigningen. Tack vare, i sammanhanget små, reinvesteringar har arenan fortfarande den största konsertkapaciteten i Norden och fortsätter att locka till sig världsartister. Under sommaren 2022 och 2023 stod Ullevievenemang för ca 1,3 miljoner besök och bidrog till en turistekonomisk omsättning på över 3 miljarder. Ett resultat som vida överstiger motsvarande arenor i Norden. Ullevi har en viktig plats i göteborgarnas hjärtan. Nyligen genomförda undersökningar visar att av stadens arenor är det Ullevi som är den allra mest besökta – 80% har varit där. Konserter på Ullevi är också den typ av evenemang som göteborgarna är allra mest positiva till – 89% är positiva eller mycket positiva och bara 3% är negativa eller mycket negativa. Studien visar att det också är konserter på Ullevi som är vad de allra flesta vill se mer av i framtiden. Evenemangen har också en koppling till ökade mark- och fastighetsvärden. Det symboliska kapital som Ullevi står för har identifierats av privata intressenter, vilka utgår från bilden av Göteborg som evenemangsstad i sin utveckling och planering av framtida investeringar. Bara under de senaste åren har nyinvesteringar i hotellkapacitet inneburit en ökning men ytterligare 3600 hotellrum. På senare år har bilden av evenemangsstaden Göteborg utvecklats till att innefatta hållbarhet, vilket bevisas av att destinationen för sjunde gången rankades högst på internationella Destinations Sustainability Index i oktober 2023. Även i detta sammanhang spelar Ullevi en central roll, vilket kan exemplifieras med samarbetet mellan Göteborgs Stad och Coldplay i samband med konserterna i juli 2023. 4(19) Trendanalys Förutom nämnd konkurrens mellan städer och regioner om de attraktiva upplevelserna ser evenemangsindustrin några andra trender som påverkar framtidens upplevelser. Arenaupplevelsen integreras i stadsrummet Såväl inom idrott som kultur och musik går trenden mot att upplevelsen börjar utanför arenan, via så kallade fanzones eller festivalområden. Förutom att utvecklingen skapar förutsättningar för den lokala besöksnäringen, bidrar den också till ökad inkludering av lokalbefolkning. Denna utveckling kräver utrymmen och ytor, i synnerhet i närheten av arenan eller i stråken som leder till den. Hållbarhet Synen på evenemang som verktyg för omställning är på frammarsch, vilket inte minst syns i Göteborgs Stads program för Destinationsutveckling. Genom kommunikation kan evenemang vara effektiva kanaler för budskap som påverkar beteenden, exempel finns inom konsumtion, resvanor eller återvinning. Evenemang har en utmaning gällande besökares resor. Allt fler arrangörer, i samverkan med arena och offentliga instanser, söker påverka besökares beteenden. Göteborg är idag ledande i denna fråga, med direkt samverkan med brittiska bandet Coldplay under sommaren 2023 som färskt exempel. Upplevelsen i fokus Med modern teknik strävar arrangörer efter att göra evenemangsupplevelsen så spektakulär och berörande som möjligt. Det gör att produktionen idag är både omfattande och komplicerad. Därtill har den globala efterfrågan på evenemangen drivit fram allt mer tidseffektiv planering. Korta omställningstider mellan evenemang är idag A och O, och en tveklös konkurrensfördel för att få evenemang och ett av de centrala skälen till att Ullevi kunnat skapa sin position. Säkerhet Stora publika sammankomster är ett möjligt mål för terrorism och aktivism. I augusti beslutade Säkerhetspolisen om en höjning av terrorhotnivån, vilket har bidragit till ett mer långsiktigt förhållningssätt till samverkan och planering av förhindrande åtgärder. Konkreta exempel är att inkörningsskydd och metalldetektorer behöver installeras. Säkerhetsåtgärderna kräver allt större utrymmen i anslutning till arenan. Lärdomar efter Covid-pandemin 2020-2022 visar på vikten av flexibla stora ytor för publikflöden. Kommersiell utveckling Konsumenter ställer idag högre – och andra krav – på utbud. Ett allt större utbud av upplevelser, varor, mat och dryck förväntas både utanför och på arenan. Konkurrensen om evenemang leder till en snabb utveckling av de kommersiella rättigheterna. Det innebär i korthet att såväl arena som arrangör och andra partners vill skapa förutsättningar för besökarna att trivas, komma tidigare till arenan och stanna längre. Utvecklingen ställer allt större krav på ytor för exponering, restauranger och bekvämligheter eller vad det nu kan tänkas vara som i framtiden blir viktigt för besökaren. 5(19) Samarbeten med sponsorer blir en allt viktigare del av evenemangen, dels ur ett finansieringshänseende, dels som ett sätt att skapa upplevelseinnehåll för besökaren. Sammanfattningsvis pekar många trender på behovet av större ytor i framtiden. Framtida expansionsyta har blivit ett vedertaget begrepp bland arenor och mässanläggningar. Analys av evenemangstyper Uppdraget utgår från de evenemang som Ullevi har kapacitet att få. Utvecklingen på evenemangsområdet går fort, det är svårt att exakt avgöra vilket innehåll som kan bli aktuellt i framtiden. Därför har en genomgripande genomgång av historiska, nutida och framtida evenemang genomförts. I nedanstående översikt ges exempel på vad som idag bedöms som realistiska evenemang utifrån nuvarande förutsättningar med serviceyta 18 000 m2. Möjliga Ullevievenemang – bruttolista Kategori Typ Preliminär kapacitet Serviceyta Musik Megakonsert 75.000 JA Musikfestival 30.000-50.000 JA Fotboll Internationella fotbollsmatcher (ex 40.000 JA landskamper, UEFA-matcher) Fotbollsmästerskap, ex Dam-EM 40.000 JA Supermatch 45.000-50.000 JA Women’s Cup 40.000 JA Allsvenska derbyn 40.000 JA Friidrott Friidrottsmästerskap. ex JVM, EM 40.000 JA eller VM Motorsport Supercross 40.000 i.u. xx i.u. Mästerskap 30.000 JA xx 40.000 JA xx 30.000 JA xx 30.000 JA Rally – sprint i.u. Ishockey xx 30.000 i.u. xx i.u. Vinter xx 100.000 JA (evenemangsperiod) Nöjeskoncept 5.000 NEJ Mat xx i.u. i.u. Hästsport Mästerskap 30.000 JA xx 30.000 JA Skridsko xx 40.000 i.u. Skidskytte xx 30.000 JA xx=projekt som ej kan publiceras mht pågående arbete 6(19) B. Beskrivning av funktionalitet för att möjliggöra framtida evenemang Nedan beskrivs olika funktioner och begrepp. Funktionernas proportioner och placering varierar beroende på typ av evenemang. Ullevis funktionalitet avgörs av hur väl behoven i del olika delarna som helhet kan uppfyllas, dvs en enskild del kan inte exkluderas eller ersättas. B1. Beskrivning av centrala funktioner Evenemangsytor (för publik och/eller deltagare) Begreppet Evenemangsytor avser ytor för: • Publikytor Publikens behov av kommunikations- och vistelseytor före, under och efter evenemanget. • Insläppsområden Ytor för spärrar, fållning, visitering, bågar etc. • Entréer och insläppsområden för premiumgäster • Angöring för handikappfordon och premiumgäster • Publikservice Tillfälliga kiosker, restauranger, barer, souvenirförsäljning, effektförvaring, toaletter m.m. • Scener och videoskärmar Vid evenemang med festivalkaraktär eller före/efter huvudevenemanget i arenan. • Uppvärmningsområde Uppvärmningsområde för aktiva vid olika sportevenemang t.ex friidrott, ridsport, motorsport • Sponsoraktivering • Övrigt evenemangsbehov t.ex. - Samarbete med årligen återkommande evenemang Ytor för Säkerhet - Utrymning Erforderliga friytor för publik att utrymma från arenan ska finnas. 7(19) Ytor för Säkerhet - Zoner Begreppet Säkerhet handlar i grunden om att förebygga och hantera säkerhetshot vid evenemang på Ullevi. Av den anledningen är fria ytor runt Ullevi en förutsättning att kunna dimensionera säkerhetsarbetet på ett effektivt sätt. Ytor för Produktion • Logistikytor Logistik avser - arrangörernas transporter till- och från Ullevis innerplan - omlastningar av evenemangsmaterial - uppställning av arrangörers fordon och andra mobila enheter såsom trailers, bussar, mobilkranar, truckar, liftar, mobilkranar, elkraftverk, m.m. - tillfälliga arrangörslokaler • OB-område Outside Broadcasting vid tv-sända sportevenemang • Ytor för byggnation Byggnation avser ytor för uppförande av tillfälliga konstruktioner som ska användas vid evenemang inne på Ullevi eller på evenemangsytan, t ex stallar, tillfälliga läktare I rubricerat begrepp ingår också ytor för Scandinaviums behov; uppställning av trailers, hästtransporter och stallar. B2. Beskrivning av centrala funktioner i termer av ytor och lokalisering De ytor som beskrivs i det följande är - Ullevikvarteret – 27.000 m2. (obebyggda tomtytan exkl. förrådsgård vid Mölndalsån) - Levgrensvägen - Serviceytan – 18.000 m2 I bilaga 4 visas exempel på dimensionerande evenemangstyper i form av planritningar som ett komplement till beskrivningen nedan. Evenemangsytor Publikytor Ullevi är från början byggt för 50.000 personer. Redan vid utformningen av kvarteret runt arenan på 1950-talet insåg man behovet av att skapa tillräckliga ytor för publik. 8(19) På den tiden utgjordes verksamheten främst av sportevenemang och där innerplan sällan användes för publik. Efter hand har Ullevis verksamhet utvecklats och i modern tid utgör evenemang med publik på innerplan de vanligast förekommande. Genom ombyggnader så har publikkapaciteten därmed ökat från 50.000 till 75.000 dvs en ökning med 50%. Kvarterets storlek är dock detsamma, vilket innebär att både Levgrensvägen och Serviceytan behöver användas vid de stora evenemangen för publikflöde och vistelseyta. Framtida behov av publikytor antas generellt att öka som konsekvens av rådande utvecklingstrender. Insläppsområden Läktarpublik köar upp vid arenans vanliga publikentréer. För att planpublik ska kunna nå innerplan via de södra portarna erfordras en uppbyggnad av temporära insläppsområden längs med Levgrensvägen. Detta ianspråktar ytor för publikflöden, vilket då ökar trycket på Levgrensvägen och Serviceytan, se ovan Publikytor. Entréer och insläppsområden för premiumgäster/VIP Entréområden för premiumgäster/VIP sker i anslutning till Ullevis långsidor vid Ullevi Lounge resp. Paradentrén. Framtida behov av Premium/VIP-ytor antas att öka som konsekvens av rådande utvecklingstrender. Angöring för handikappfordon och premiumgäster Handikappfordon angör vid Levgrensvägen. Rullstolsburna tar sig sedan själva eller med ledsagare till publikentré. Premiumgäster/VIP angör vid Skånegatan (alternativt Ullevi Lounge) resp. Paradentrén. Publikservice Dagens evenemang erfordrar mycket publikservice som inte inryms i arenabyggnaden. Med dagens publikkapacitet på 75.000 personer så ställer detta högre krav på ytbehov än vad kvarteret ibland kan medge. Temporära kiosker, restauranger, barer och souvenirförsäljning byggs upp inom Ullevikvarteret vid Skånegatan, Levgrensvägen och södra delen bredvid insläppsområdet till innerplan. (temporära barer byggs även på innerplan). Temporära toaletter för innerplanspublik placeras söder om planinsläppet och ibland även på förrådsgården vid Mölndalsån. Effektförvaring placeras normalt i anslutning till Levgrensvägen. Det finns en begränsad yta att utnyttja för dessa funktioner då man måste ta hänsyn till utrymningsstråk och publikkomfort/trängsel. Vid vissa konsertevenemang behöver man därför använda delar av Serviceytan för publiktoaletter och kiosker/barer. Vid festivalevenemang används stora delar av Serviceytan för uppbyggnad av försäljningsområden vid olika spelplatser, se även nedan Scener och videoskärmar. 9(19) Framtida behov av ytor för publikservice antas generellt att öka som konsekvens av rådande utvecklingstrender. Scener och videoskärmar Placering av scener och videoskärmar sker både inom Ullevikvarteret och på Serviceytan beroende på evenemang. Vid traditionella konsertevenemang sker ofta ”uppvärmning” med artist eller DJ från tillfällig scen och med tillhörande videoskärm. Dessa funktioner kan vara placerade på ytor vid Skånegatan och inom området för planpublik i den södra delen. I samband med större idrottsevenemang skapas Fan Zones vilka inom ett avgränsat område innehåller mat- och dryckesförsäljning och möjlighet till underhållning enligt ovan. Dessa områden placeras inom Ullevikvarteret och på Serviceytan Vid evenemang av festivalkaraktär används både Serviceytan och Ullevikvarterets södra del för scenområden/spelplatser. Uppvärmningsområde Vid internationella friidrottsidrottsmästerskap (EM och VM) erfordras stora uppvärmningsytor för aktiva. Ytorna är direkt kopplade till evenemanget inne på Ullevi. Hela Serviceytan på 18.000 m2 används då för detta ändamål. Även internationella ridsportmästerskap av samma dignitet erfordrar både uppvärmningsytor, träningsytor, stallytor, vet checks mm nära Ullevi och även här används hela Serviceytan. Sponsoraktivering Både Ullevikvarteret och Serviceytan används för detta ändamål. Framtida behov av ytor för sponsoraktivering antas att öka som konsekvens av rådande utvecklingstrender. Övrigt evenemangsbehov Serviceytan används som del av olika typer av motionslopp. Ytor för Säkerhet - Utrymning Vid en utrymningssituation från innerplan på arenan ska det finnas: - en utrymningsväg med sammanlagd bredd på minst 20 meter mot Skånegatan (Ullevikvarteret och Levgrensvägen används) - en utrymningsväg med sammanlagd bredd på minst 10 meter mot Gårda och norrut längs GC-bana vid Mölndalsån - en utrymningsväg med sammanlagd bredd på minst 20 meter genom Serviceytan 10(19) Läktarpublik utrymmer via ordinarie publikentréer. När publiken når markplan ska det finnas erforderliga utrymningsbredder inom kvarteret så att publiken tryggt kan lämna arenaområdet. Detta innebär att det finns en begränsning i hur mycket tillfälliga enheter som kan placeras ut i form av försäljningsställen etc. Se även Evenemangsytor ovan. Ytor för Säkerhet - Zoner För att förtydliga och förbättra säkerhetsarbetet för såväl intern som extern personal så är en metod att organisera evenemangsområdet i zoner. Syftet är att skapa en tydlig överblick över hela området för samtliga berörda parter samtidigt som varje zon är anpassningsbar efter dess förutsättningar och behov. Antalet zoner och deras specifika egenskaper följer strukturen enligt myndighetsrekommendation och kan variera beroende på typen av evenemang. Nedan finns ett exempel på en zonindelning. Denna zonindelning kan användas för både på små och stora evenemang på Ullevi. En mer detaljerad beskrivning ges i bilaga 3. Figur 1 Visar ett exempel på hur en zonindelning på Ullevi kan se ut vid festival 11(19) Figur 2 Visar ett exempel på hur en zonindelning på Ullevi kan se ut vid stor konsert Zoner ger förutsättningar för en tydlig struktur för hur säkerhetsorganisationen ska agera på områden inom och utanför Ullevi vid ett evenemang. Målet är att skapa en evenemangsplats som minimeras från både olyckshändelser och avsiktliga incidenter. Detta bidrar till att skapa en trygg och säker miljö för både publiken och deltagarna. Framtida behov av ytor för säkerhet antas att öka som konsekvens av rådande utveckling. Ytor för Produktion Logistikytor Logistikfunktionens nav för Ullevi är Serviceytan. En del av Ullevikvarteret används dock för vissa funktioner. Transporter Transporter av material till och från Ullevis innerplan sker främst via de södra portarna på byggnaden. In- och utfart sker då via Serviceytan eller direkt från vägnätet (Levgrensvägen). Med material avses exempelvis scener, ljud- och bildproduktion, jordmaterial, skyddstäckning, temporära läktare etc. Vissa transporter kan även ske via norra porten. För transporter i samband med uppbyggnad och avveckling av konsertevenemang så sker dessa tidsmässigt relativt koncentrerat. Omlastningar m.m. I samband med uppbyggnad av evenemang inne på Ullevi sker på Serviceytan omlastning av material till andra fordon och lastning av material från upplag. 12(19) Här sker även uppstallning av trailers i väntan på intransport i samband med uppbyggnad och nedmontering av scener och ljus- och bildproduktion. Uppställning av fordon och andra mobila enheter Vid konserter används Serviceytan för uppställning av arrangörers fordon. Närheten till innerplan gör att in- och utlastning kan ske snabbt utan konflikt med annan trafik i området. Det är en viktig faktor för konsertarrangörens logistik att det finns en tillräckligt stor yta nära arenan. Jämför referensobjekt i kap B3. Fordonen nyttjas även som boende för arrangörens personal. Antal på Serviceytan vid normalstor konsert: - trailers (semitrailers) 40–60 st. Vid större konserter kan det dock vara upp mot 80 st. - bussar 10 st. - motviktstruckar 10 st - mobilkranar 2 st I samband med konserter sker även uppställning av mobila elkraftverk vid Ullevibyggnadens norra sida. OB-område I samband med större tv-sända sportevenemang erfordras plats för OB-bussar (semitrailers). I normalfallet används en yta i södra delen av kvarteret där inkopplingspunkter finns. Vid fotbollsmatcher av nationell karaktär ställs normalt upp 1-2 fordon. Vid större sportevenemang kan 5-10 fordon behöva ställas upp. Ytor för byggnation Vid vissa evenemang används Serviceytan som byggområde då man monterar delar till läktarkonstruktioner och scener som ska användas vid evenemang inne på Ullevi eller på evenemangsytan. Tillfälliga arrangörslokaler I samband med evenemang behöver vissa utvändiga ytor tas i anspråk vid Paradentrén för arrangörens artisthospitality, catering etc. I samband med större internationella friidrottsmästerskap byggs även tillfälliga funktioner som presskonferens, mixed zone etc på andra platser inom Ullevikvarteret. Scandinaviums behov Scandinavium använder idag Serviceytan som uppställningsplats för - trailers och bussar vid konserter/show, 10–30 st. - uppställning av hästtransporter och stallar i samband med Gothenburg Horse Show, hela ytan - funktionärsparkering Detta behov utvecklas inte ytterligare i denna rapport. 13(19) Framtida behov av produktionsytor antas generellt att öka som konsekvens av rådande utvecklingstrender. B3. Referensobjekt Av ovanstående redovisning framgår att internationella idrottsmästerskap och konserter är bland de mest ytkrävande evenemangen. Här följer ett urval av utomhusarenor i Europa som i modern tid genomfört/genomför stora utomhuskonserter och friidrottsmästerskap och är belägna i eller i anslutning till ett stadsområde. Fotavtryck Utomhusarena Publikkapacitet Varav serviceyta Stad Evenemangstyp arenaområde (Stadium) (personer) (m2) (m2) Solna Friends Arena Konsert 65 000 70 000 23 000 Köpenhamn Parken Konsert 50 000 50 000 9 000 Paris Stade de France Friidrott 75 000 150 000 20 000 Barcelona Camp Nou Konsert 60 000 - 90 000 140 000 20 000 Göteborg Ullevi Konsert 75 000 85 000 18 000 Friidrott 40 000 85 000 18 000 Tabellen visualiseras i bilaga 5 som visar arenaområdenas totala fotavtryck inom streckade linjer. I samma bilder visas skrafferat, inom arenaområdena, serviceytor i form av produktionsyta (logistik) resp. evenemangsyta (uppvärmning) för aktuell evenemangstyp. Ullevis ytor redovisas också som en jämförelse. Övergripande bedömningar av ytbehov som gjorts fortlöpande med arrangörer, indikerar att en serviceyta motsvarande dagens på 18.000 m2 inte är i överkant. Behoven för framtiden är att allt större ytor behövs för de stora evenemangen, vilket kan kopplas till trendanalysen i rapportens inledning. C. Stresstest I det följande redovisas en så kallad ”stresstest” för Serviceytan. Här beskrivs konsekvenserna för Ullevis funktionalitet vid en minskning eller flyttning av Serviceytan. I uppdraget för denna analys ingår att beskriva följande: - minskning av ytor med 25% respektive 50% - omlokalisering av ytor 100 meter och 500 meter. 14(19) Omlokalisering 1.000 meter är ej analyserat då scenario anses orealistiskt. I bilaga 6 ges en sammanställning av stresstestet i matrisform. I sammanställningen används följande begrepp för att beskriva konsekvenser: - Ingen påverkan – förändringen har ingen negativ konsekvens - Minskad konkurrenskraft - arrangörer överväger att välja andra arenor eller svårare att värva stora idrottsmästerskap. Ökad risk för att gå miste om evenemang. - Förlorade evenemang – arrangörer väljer bort Ullevi till förmån för andra arenor eller värvning av stora mästerskap omöjliggörs Förutsättningar I stresstestet är serviceytans storlek reducerad till 10.000 m2. Denna ytstorlek har tidigare ansetts vara den minsta godtagbara sett ur Ullevis funktionalitet baserad på vid den tidpunkten gjorda konsekvensbedömningar. Ytstorleken har varit en planerings- förutsättning sedan hösten 2021, men är från början en godtycklig kompromiss för att hantera de programönskemål som finns i KF-uppdraget och inte baserad på de material som framkommer i denna rapport. Förutsättningarna för stresstestet är därmed följande: 1. Serviceytans area 10.000 m2 2. Serviceytans läge Valhalla IP, området närmast Levgrensvägen (”ovalen”) 3. Serviceytans beskaffenhet Hårdgjord sammanhängande yta utan fasta hinder 4. Utrymning från Ullevis 20 breddmeter utrymningsväg söderut innerplan tillgodoses C1. Beskrivning av konsekvenser vid förändring av centrala funktioner – minskning av ytor Minskning av ytor med 25% Ytan minskar med 2.500 m2 till 7.500 m2. Generellt sett blir det sämre för publikupplevelsen då trängsel ökar eftersom plats för olika evenemangsfunktioner som toaletter och kiosker minskar. Plats för festivalområde krymper och därmed attraktiviteten med tanke på minskade ytor för publikservice, scenområde etc. Ur säkerhetssynpunkt ökar trängsel och därmed risk för personskador. 15(19) Större internationella idrottsmästerskap går inte att genomföra. Redan en minskning från 18.000 m2 till 10.000 m2 har ökat risken för en svårare värvning av sådana evenemang. Större konserter går inte att genomföra på grund av platsbrist för uppställning av arrangörsfordon. Scenariot medför minskad konkurrenskraft för Ullevi och förlorade evenemang. Minskning av ytor med 50% Serviceytan minskar med 5.000 m2 till 5.000 m2 Jämfört med 25% minskning blir det ännu sämre för publikupplevelsen då trängsel ökar eftersom plats för olika evenemangsfunktioner minskar som toaletter och kiosker. Festivaler går inte att genomföra då ytan är alltför liten för att etablera en sådan verksamhet. Större internationella idrottsmästerskap går inte att genomföra. Redan en minskning från 18.000 m2 till 10.000 m2 har ökat risken för en svårare värvning av sådana evenemang. Inte heller medelstora konserter går att genomföra på grund av platsbrist för uppställning av arrangörsfordon. Scenariot medför minskad konkurrenskraft för Ullevi och förlorade evenemang. C2. Beskrivning av konsekvenser vid förändring av centrala funktioner – omlokalisering av ytor Omlokalisering 100 m En yta på 10.000 m2 tillskapas 100 meter från Ullevikvarteret. Här förutsätts att ytan lokaliseras till Gårda eftersom Burgårdsparken inte anses möjlig att exploatera bland annat för att en plan hårdgjord yta erfordras. Vidare förutsätts att ytan kan kopplas till Ullevikvarteret genom att gator kan stängas av fram till Levgrensvägen. Användning av befintlig eller ny broförbindelse över Mölndalsån förutsätts ingå i omlokaliseringen. Med dessa förutsättningar givna kan man förenklat säga att evenemangsfunktionaliteten kan bibehållas, men med flera försämringar jämfört med dagsläget. Placeringen på andra sidan Mölndalsån innebär både upplevelsemässigt och praktiskt en barriär mellan Ullevikvarteret och den flyttade ytan. Detta gäller för både publik och arrangör. 16(19) En flyttning av ytan kan också antas innebära mer störningar mot omgivande verksamheter vid den nya platsen. Scenariot medför minskad konkurrenskraft för Ullevi. Omlokalisering 500 m På samma sätt som ovan tillskapas 10.000 m2, men nu 500 meter från Ullevikvarteret. Här förutsätts att ytan lokaliseras till Gårda eftersom Burgårdsparken inte anses möjlig att exploatera bland annat för att en plan hårdgjord yta erfordras. Det är väsentligt att ytan ligger ”innanför” trafiklederna. Vidare förutsätts att ytan kan kopplas till Ullevikvarteret genom att gator kan stängas av fram till Levgrensvägen. Användning av befintlig eller ny broförbindelse över Mölndalsån förutsätts ingå omlokaliseringen. Festivaler går inte att genomföra då ytan ligger för långt bort från Ullevikvarteret. Större internationella idrottsmästerskap går inte att genomföra då ytan ligger för långt bort från Ullevikvarteret. Vid konsertevenemang ökar trängsel inom Ullevikvarteret då den inre cirkulationszonen är begränsad till Ullevikvarteret och Levgrensvägen. Risken för personskador ökar. En flyttning av ytan innebär störningar mot omgivande verksamheter vid den nya platsen i samband med fordonsförflyttningar, avstängningar etc. Scenariot medför minskad konkurrenskraft för Ullevi och förlorade evenemang. D. Slutsatser Frågan om funktionalitet för evenemangsarenor avgörs till stor del av möjligheten till ytor för både framtida expansion och logistik, jämför med de nya multiarenorna och Svenska Mässan. I denna rapport redogörs för de trender som driver på utvecklingen. Således handlar denna fråga om de framtida förutsättningarna för Göteborg att bygga vidare på den sedan decennier framgångsrika strategin att erbjuda attraktiva upplevelser av stort format i de centrala delarna. I Stadens programarbete för arenauppdraget har effektmål tagits fram för fyra delmål där målen Evenemang och Tillväxt är två av dem. Programmet strävar efter att uppfylla delmålen genom att bland annat uppföra två nya multiarenor med hög funktionalitet. För att åstadkomma detta antas exploateringar kunna ske norr om Valhallagatan som ska bidra till att finansiera arenainvesteringarna. Om exploateringarna medför att ytor som påverkar Ullevis funktionalitet tas i anspråk, kan man med fog påstå att evenemangsverksamheten och tillväxten i Göteborg påverkas negativt och således motverkar själva grundsyftet med investeringen. 17(19) Ullevi är enskilt den arena som har störst betydelse för besöksnäringen i Göteborg och Västsverige likväl som för måluppfyllelsen i Göteborgs Stads program för destinationsutveckling. För göteborgarna medger Ullevi en möjlighet att uppleva världsartister och internationella mästerskap på hemmaplan. Upplevelser som annars kanske inte varit inom räckhåll. För tydlighetens skull bör också poängteras att serviceytan fyller många funktioner och kommer att få väsentlig betydelse även för de nya multiarenorna, även här finns alltså ett beroende som påverkar kommande arenors funktionalitet och programmets effektmål. Stresstestet i kap C visar att vare sig det handlar om en minskning eller flyttning av serviceytan, så blir konsekvensen att Ullevi tappar evenemang eller förlorar konkurrenskraft vilket på sikt leder till färre evenemang. Bedömningen är att åtgärderna skulle innebära ett allvarligt hot mot arenans funktionalitet och i förlängningen Göteborg som evenemangsstad. Slutsatserna kan sammanfattas enligt följande: - Ullevi tillhör i dag en begränsad skara av stora konsertarenor i Europa med kapacitet att ta emot de största evenemangen. Ullevi är enskilt den arena som har störst betydelse för besöksnäringen i Göteborg och Västsverige likväl som för måluppfyllelsen i Göteborgs Stads program för destinationsutveckling. För göteborgarna medger Ullevi en möjlighet att uppleva världsartister och internationella mästerskap på hemmaplan. Upplevelser som annars kanske inte varit inom räckhåll. - Arenor är fastigheter som förväntas ha lång livslängd och samtidigt kunna hantera idag okända omvärldsfaktorer och nya behov från arrangörer och besökare över tid, dvs ha hög långsiktig flexibilitet. För att flexibilitet ska vara möjligt krävs tillgång till ytor. Jämförelse med andra större utomhusarenor visar att Ullevi inte har större serviceytor än andra arenor. Rådande trender och erfarenheter från pandemin visar att större ytor kommer att behövas i anslutning till arenorna i framtiden. - Den redan diskuterade minskning av ytan från 18.000 m2 till 10.000 m2 får negativa konsekvenser för Ullevis funktionalitet och konkurrenskraft. En inskränkning av serviceytorna begränsar även Ullevis behov av framtida expansionsmöjligheter med till exempel en utökad publikkapacitet eller behov som idag inte kan förutses. - Den systematiska genomgången av Ullevis funktionalitet i denna rapport leder till samma ståndpunkter som tidigare presenterats av Stadsbyggnadsförvaltningens respektive Exploateringsförvaltningen i Arenauppdragets månadsrapporter. SBF konstaterar att ”allt enligt uppdraget kommer inte att få plats. Prioritering måste göras. Vissa frågor måste lösas utanför området” och EXF ser ”behov av att eventuellt ta bort/minska någon del av innehållet inom programområdet för att klara genomförandet och i stället undersöks möjligheten för dessa funktioner inom närområdet.” 18(19) Bilagor 1. Brandtekniskt utlåtande 2018-08-30 2. Yttrande Räddningstjänsten Storgöteborg 2018-09-05 3. Säkerhet - zonindelning 4. Evenemangstyper 5. Referensobjekt 6. Konsekvensbeskrivning förändring av ytor och omlokalisering 7. Nyttjande serviceytan – kalender (under framtagande) 8. Förteckning bakgrundsmaterial (under framtagande) 19(19) Bilaga 3 Protokoll (nr 8) Sammanträdesdatum: 2024-11-26 PROTOKOLLSUTDRAG § 103 Yttrande över inriktningsbeslut Got Event - Program för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet (bilaga 2-7) Peter Grönberg informerar om bolagets bedömning och bolagets roll i beslutsprocessen. Förelåg förslag till yttrande över Got Events underlag till inriktningsbeslut enligt bilaga till kallelsen. Styrelsen för en diskussion och ett förslag uppkommer om att göra följande tillägg till förslaget till yttrande. ”Göteborg & Co:s styrelse vill betona vikten av att staden centralt tar ansvar för de tillkommande driftskonsekvenserna i Got Event. Kommande hyreshöjningar får inte genomföras på ett sådant sätt att besöksnäringen i stort och enskilda evenemangsarrangörer ställs inför negativa effekter.” Ordföranden yrkar bifall till bolagets förslag i bilaga 2 till kallelsen med föreslaget tillägg. Ingrid Bexell Hulthén och Johanna Holmdahl yrkar bifall till det egna förslaget enligt bilaga till protokollet. Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att styrelsen beslutat enligt ordförandens förslag. Ingrid Bexell Hulthén och Johanna Holmdahl reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt yttrande. Beslut Signature reference: 73d3905d-8f73-43ed-9efb-6edd9de59b82 1. Yttrande över Got Events underlag till inriktningsbeslut för fortsatt arbete inom programmet för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, med föreslaget tillägg, godkänns. 2. Yttrandet översänds till Göteborgs Stadshus AB. Paragrafen justeras omedelbart. Protokoll (nr 8) Sammanträdesdatum: 2024-11-26 Reservationer Ingrid Bexell Hulthén och Johanna Holmdahl reserverar sig mot beslutet. Dag som ovan Sekreterare Johanna Wallin Ordförande Justerande Leif Pagrotsky Stefan Svensson Detta dokument är elektroniskt signerat. Signed by: JOHANNA WALLIN Signed by: LEIF PAGROTSKY Date: 2024-11-26 13:20:48 Date: 2024-11-26 15:32:24 BankID refno: fdc7d078-d0db-4401-9e8d-f6a94d965168 BankID refno: 02c0bf4f-0ba5-4619-8c6f-cc064fd4a2c2 Styrelsens sekreterare : Johanna Wallin Styrelseordförande: Leif Pagrotsky Signed by: STEFAN SVENSSON Date: 2024-11-26 14:15:17 BankID refno: 5596081f-edd5-4843-840c-5823823b6a56 Ordförande: Stefan Svensson Signature reference: 73d3905d-8f73-43ed-9efb-6edd9de59b82 Kopia/bekräftelse på e-signerat dokument. Göteborg & Co Yrkande Ingrid Bexell Hultén 2024-11-26 Johanna Holmdahl Beslutspunkt 4 Yrkande angående – Yttrande över inriktningsbeslut Got Event - Program för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet Förslag till beslut I styrelsen för Göteborg & Co: 1. Översänder nedanstående som eget yttrande till Stadshus AB. 2. Avslår bolagets förslag till yttrande 3. Att punkten omedelbart justeras Yrkandet Ekonomiskt oansvarigt Inriktningsbeslutet avseende ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet är ett mycket omfattande och komplext projekt som kommer pågå under lång tid. Styrelsen för Göteborgs & Co ställer sig negativa till projektet. Av remissvaren på planprogrammet tidigare i år framgår tydligt denna komplexitet med påtagliga risker, osäkerheter och målkonflikter. Kostnaden för arenakvarteret beräknas i nuläget kosta upp mot 11 miljarder, men på grund av tidsspannet och påtalade risker och osäkerheter är det svårt att sia om den slutliga prislappen och därmed den affärsmässiga värderingen av färdigställt projekt. Hyran för Got Event kommer öka med 300 miljoner om året. Vem som ska stå för denna nota är också oklart. Utöver att det riskerar att drabba skattebetalarna negativt ser vi en överhängande risk att de drabbar dem som ska nyttja faciliteterna - klubbar och föreningar. Det är orimligt att detta projekt tillåts bli så dyrt att föreningar och klubbar inte har råd att ens vara där. I det perspektivet är det rimligt att ifrågasätta vem vi bygger dessa jätteanläggningar för. Många har föreslagit att de befintliga anläggningarna bör renoveras och utvecklas istället för att rivas. Ett av de mer genomarbetade förslagen har arkitektbyrån Krook & Tjäder tagit fram som visar – även om vidare studier behövs – att stadens alla krav på ett arenaområde kan tillgodoses till väsentligt lägre kostnad. I detta förslag är inte medräknat de ekonomiska möjligheterna det innebär att värdefull mark sparas som skulle kunna säljas och/eller utnyttjas. Även Higabs utredning om Valhallabadets skick och tidigare utredningar om Scandinavium visar att det är fullt möjligt att rusta upp och utveckla dessa anläggningar. Exempel finns även från såväl Unity Arena, Ullevaalsstadion i Oslo, Madison Square Garden som Löfbergs Arena i Karlstad, att det går att bygga ut och bygga på befintliga arenor. Göteborg & Co har till rapporten om beslutsunderlag inriktningsbeslut bidragit med analyser av de turismekonomiska effekterna av förslaget. Den sammanlagda beräknade turismekonomiska effekten för dagens arenaområde är ca 2,2 mdkr årligen. Arenaområdet avser då Scandinavium, Ullevi och Gamla Ullevi. Scandinavium står idag för upp emot 0,8 mdkr av dessa 2,2 mdkr. Ullevi står alltså idag för en betydande del av de positiva turistekonomiska effekterna. Det framtida arenaområdets totala turismekonomiska effekt beräknas uppgå till 2,7-2,8 miljarder, det vill säga en ökning med cirka 500 miljoner kronor. Men som framgår av Got Events remissvar på planprogrammet för arenaområdet finns det en risk att uppställda effektmål och nyttor inte realiseras och man uttrycker till och med farhågor att förslaget kommer innebära färre evenemang till Göteborg. Därutöver påpekas att de nya arenorna med liggande förslag ges alltför begränsande verksamhetsförutsättningar över tid. Vi är vidare övertygade om att den långa tiden för byggnation som krävs för att bygga nytt, i stället för att utgå från befintliga byggnader och bygga om, kommer att påverka stadens attraktivitet som evenemangstad och därmed i sig vara en ekonomisk risk för vår besöksnäring och inte minst vårt dotterbolag Got Event AB. Genom en mer varsam renovering kan byggtiden förkortas avsevärt och dessa risker minskas. Göteborgs varumärke som hållbar destination i fara Hållbarhet blir en allt viktigare fråga för besökare och arrangörer av möten och evenemang i en omvärld där konkurrensen är hård. I sju år i följd var Göteborg rankat som bäst inom hållbarhet enligt Global Destination Sustainability Index, i konkurrens med 100 framstående destinationer i världen. 2024 fick vi en andraplacering. Det är ett gediget och konsekvent arbete från såväl staden som näringen gjort att vi blir omtalade som hållbar destination. Förslaget till nuvarande inriktningsbeslut kommer att grovt skada vårt varumärke som hållbar destination och klingar dessutom falskt då Göteborgs Stad i sin avsiktsförklaring deklarerat att ”återbruk i såväl ny- som ombyggnad – alltid är förstahandsvalet senast år 2025”. En varsam ombyggnad/transformation, till exempel i enlighet med det förslag som arkitektbyrån Krook & Tjäder tagit fram, skulle i stället kunna göra oss till en förebild och driva intresse för stadens utveckling och nytänkande kring just hållbarhet. Krook & Tjäders förslag, som alltså uppfyller alla krav staden ställt på områdets funktion, innebär till exempel 70 % lägre koldioxidutsläpp än det förslag som föreligger. Minskad attraktivitet när kulturhistoria förstörs Det är ett välkänt faktum att städer rika på konst, kultur och historia attraherar. Att riva Valhallabadet är att slänga stora kulturhistoriska värden i sjön – värden vi skulle kunna exploatera i vår strävan att göra vår stad ännu mer attraktiv. Ett nytt vägvalsbeslut behövs Sammantaget visar de underlag som hittills presenterats att det finns betydande risker och osäkerheter som i grunden bygger på de inbyggda problem som har sin grund i ett antal politiska ställningstaganden och beslut. Ställningstaganden och beslut som präglats mer av att tillfredsställa politiska viljor och lösa politiska knutar än att ta ett hållbart ansvar för idrotts- och evenemangsdestinationen Göteborg och dess invånare och vi anser därför att ett nytt vägvalsbeslut där nämnda ekonomiska, kulturhistoriska och miljömässiga hänsyn liksom faran för varumärket Göteborg som hållbar destination beaktas. Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2024-11-14 Peter Grönberg Diarienummer 0460/24 Telefon:031-368 40 00 E-post: peter.gronberg@goteborg.com Yttrande över inriktningsbeslut Got Event - Program för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta: 1. Yttrande över Got Events underlag till inriktningsbeslut för fortsatt arbete inom programmet för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet godkänns. 2. Förklara ärendet omedelbart justerat för översändande till Göteborgs Stadshus AB. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2022-04-28 om att ge kommunstyrelsen i uppdrag att fortsätta planeringen för ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet i samverkan med flertalet nämnder och styrelser inom staden. Vägvalsbeslutet 2023-06-08 förtydligade inriktningen i uppdraget ytterligare. Det politiska uppdraget innebär att förstärka evenemangsområdets kapacitet med en ny multiarena och Annex placerad på Valhallabadets tomt, ett nytt centralbad samt utveckla området till blandstad. I vägvalsbeslutet konstaterades att ett antal investeringsbeslut kommer att behöva fattas kopplat till programmets innehåll. Utgångspunkten är att beslut fattas först i de nämnder och styrelser som kommer att bära investeringar, därefter fattas beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Utgångspunkten är att investeringsbeslut i första steget fattas i form av inriktningsbeslut av respektive nämnd och styrelse, som sedan etablerar inriktningen för fortsatt arbete. Styrelsen för Göteborg & Co har att yttra sig över Got Events inriktningsbeslut för fortsatt arbete inom programmet för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. Ärendet kommer efter beslut översändas till Göteborgs Stadshus AB för vidare hantering. Den föreslagna investeringen är, genom sin avgörande påverkan på Göteborgs möjlighet att locka till sig, och genomföra, evenemang på ett framgångsrikt sätt, en av de viktigaste hörnstenarna i destinationen Göteborgs långsiktiga förmåga att skapa attraktivitet, bidra till samhällsutvecklingen och skapa framtidstro hos invånarna. Bedömning ur ekonomisk dimension Infrastrukturen för evenemang är ett grundfundament för besöksnäringens hållbara tillväxt och en förutsättning för destinationens starka konkurrenskraft. Göteborg är i stort sett ensamt om att ha de största evenemangsfunktionerna helt integrerade i en autentisk stadskärna. Detta har varit avgörande för Göteborgs framgång som evenemangsstad. För att möta de hårdnande kraven från arrangörer behöver Göteborg investera i en välbalanserad och genomtänkt infrastruktur, med moderna och flexibla anläggningar och arenor. De internationella och nationella årligen återkommande kultur- och idrottsevenemangen är en central del i Göteborgs attraktivitet och utgör en motor för destinationens besöksnäring. Evenemang och möten bidrar till att jämna ut besöksströmmarna över året och förlänga säsonger. Det framtida arenaområdets totala turismekonomiska effekt beräknas uppgå till 2,7-2,8 miljarder SEK årligen mot dagens 2,2 miljarder SEK. Göteborg & Co:s styrelse vill betona vikten av att staden centralt tar ansvar för de tillkommande driftskonsekvenserna i Got Event. Kommande hyreshöjningar får inte genomföras på ett sådant sätt att besöksnäringen i stort och enskilda evenemangsarrangörer ställs inför negativa effekter Bedömning ur ekologisk dimension Göteborg Stad kan stimulera utvecklingen av och skapa incitament för hållbara resor, såväl till som på destinationen. Evenemang är en kraftfull testmiljö för nya lösningar och innovationer kring att exempelvis påverka besökarnas och invånares beteende kring resande och konsumtion. Göteborg är idag internationellt ledande när det gäller utsläppsfria och engångsfria evenemang och erbjuder goda förutsättningar att genomföra hållbara evenemang. Göteborg driver på arrangörers hållbarhetsarbete genom att ställa krav, utmana och bistå dem i deras utvecklingsarbete. Tack vare arenaområdets strategiska och centrala placering har besökare och arrangörer möjligheten att resa till och från området på ett hållbart sätt. Bedömning ur social dimension Destinationen Göteborgs viktigaste ambassadörer är de egna invånarna. Besöksnäringen ska verka för att tillföra mervärde och livskvalitet för de som bor på destinationen. Ett rikt utbud av upplevelser inom bland annat kultur, nöjen, mat, evenemang och aktiviteter skapar en levande stad och tillför detta värde. Det nya evenemangsområdet bidrar till att minska segregationen och skapa ökad rörelse, trygghet och trivsel. Evenemang utgör en tillgång som många kan delta i och känna inspiration och glädje av. Evenemang bidrar också till inkludering, ökad jämställdhet, folkhälsa och andra positiva samhällseffekter. Evenemangsstaden Göteborg har lång erfarenhet och gedigen kompetens när det gäller att skapa bestående positiv samhällsutveckling genom evenemang. Även idrotts- och föreningslivet har stor betydelse i människors liv, dels utifrån ett hälsoperspektiv, dels genom dess förmåga att bidra till samhörighet och inkludering. Bilagor 1. Tjänsteutlåtande - Got Event Underlag till inriktningsbeslut för fortsatt arbete inom programmet för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. 2. Rapport – beslutsunderlag inriktningsbeslut Got Event – Program för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. 3. Behovsbeskrivning för nya inomhusarenor m.m. i kvarteret söder om Valhallagatan, 2022-12-23 rev. 2024-05-22. 4. Underlag till uppdrag att arbeta för förbättrad totalkalkyl och konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal, 2023-12-22 rev. 2024-01-16. 5. Behovsbeskrivning Ullevis framtida funktionalitet, 2023-11-08. Ärendet Utgångspunkten för ärendet är att beslut först fattas i de nämnder och styrelser som kommer att bära investeringar, därefter fattas beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Utgångspunkten är att investeringsbeslut i första steget fattas i form av inriktningsbeslut av respektive nämnd och styrelse, som sedan etablerar inriktningen för fortsatt arbete. Styrelsen för Göteborg & Co har att yttra sig över Got Events inriktningsbeslut för fortsatt arbete inom programmet för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. Ärendet kommer efter beslut översändas till Göteborgs Stadshus AB för vidare hantering. Beskrivning av ärendet Göteborg har som ambition att vara en konkurrenskraftig evenemangs- och besöksstad och som en del i detta pågår ett planeringsarbete för utveckling av evenemangsområdet. Det är ett steg för att utveckla staden som destination och fortsatt säkra tillgång till mötesplatser för evenemang, rörelse och umgänge för såväl göteborgare som besökare till staden. Pågående arbete har sin grund i ett antal politiska ställningstaganden och beslut. Beslut fattades i kommunfullmäktige 2022-04-28 via gemensamt yrkande från M, S, D, V, L och C där kommunstyrelsen fick i uppdrag att planera vidare för ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet i samverkan med flertalet nämnder och bolagsstyrelser inom staden. Vägvalsbeslutet i kommunfullmäktige 2023-06-08 förtydligade inriktningen i uppdraget bland annat rörande placering av den nya arenan. Det politiska uppdraget innebär att förstärka evenemangsområdets kapacitet med en ny multiarena och ett nytt centralbad och utveckla området till blandstad, för att åstadkomma en mer levande stadsmiljö och för att möta behoven i den växande staden. Syftet med programmet är att möjliggöra för stadsutveckling i evenemangsområdet med centralbad, arenor och blandstad. I enlighet med Göteborgs stads riktlinje för ägarstyrning ska moderbolaget yttra sig över dotterbolagens ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt som ska överlämnas till kommunfullmäktige för ställningstagande. I dessa fall gör normalt Göteborg & Co en egen värdering och bedömning av innehållet med hänsyn till sin roll som moderbolag. Föreliggande yttrande behöver dock ses i ljuset av att kommunfullmäktiges har gett tydliga mandat till respektive nämnd och styrelse att omhänderta frågeställningar inom ramen för sina respektive ansvarsområden. I dagsläget har Göteborg & Co inte getts något särskilt uppdrag i kommunfullmäktiges vägvalsbeslut. Göteborg & Co:s roll i sammanhanget bedöms i stället vara att dels att ställa sig bakom sitt dotterbolags beslutsunderlag om det inte föreligger grund för synpunkter, dels bidra med perspektiv i relation till sina kärnuppdrag som man upplever behöver belysas i förhållande till uppförandet av ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. Bolagets bedömning Långsiktig konkurrenskraft Göteborgs Stad vill utveckla evenemangsområdet till en väl integrerad stadsdel där evenemang och vardagsliv får bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och samverka, dygnet runt, året runt. Det skapar fördelar och förstärker stadens position som attraktiv stad för evenemang, stimulerar etablering av nya företag, aktiviteter och kunskap som lockar nya människor och förbättrar livskvaliteten för invånarna. Mot denna bakgrund bedömer Göteborg & Co Got Events rapporter och behovsbeskrivningar som kvalitativt och bolaget ställer sig bakom Got Events beslutsunderlag i sin helhet. I Göteborgs Stads program för destinationsutveckling 2023-2030 slås det fast att staden ska stimulera utvecklingen av besöksnäringens infrastruktur i syfte att kunna möta en ökad och förändrad efterfrågan. I programmet konstateras vidare att infrastrukturen för evenemang är ett grundfundament för besöksnäringens hållbara tillväxt och en förutsättning för destinationens starka konkurrenskraft. Evenemangsområdet har ett brett innehåll och faktorer som i många fall varit helt avgörande konkurrensfördelar för Göteborg som evenemangsstad. Kombinationen av mässanläggning, inomhusarena, sporthallskomplex, öppen evenemangs- samt avlastningsyta, utomhusarena och hotell mitt i centrala staden är internationellt unikt. Göteborg är i stort sett ensamt om att ha de största evenemangsfunktionerna helt integrerade i en autentisk stadskärna. För en stad eller en region kan evenemang och möten fungera som kommunikativa plattformar och innovationsarenor för stads/-platsutveckling, hållbarhetsambitioner, samhällsutveckling och varumärkespositionering. Detta har lett till att utveckling och värvning av evenemang och möten sker i en allt hårdare internationell konkurrens. För att möta de hårdnande kraven behöver Göteborg investera i en välbalanserad och genomtänkt infrastruktur, med moderna och flexibla anläggningar och arenor. De internationella och nationella årligen återkommande kultur- och idrottsevenemangen är en central del i Göteborgs attraktivitet och utgör en motor för destinationens besöksnäring. Evenemang och möten bidrar till att jämna ut besöksströmmarna över året och förlänga säsonger, vilket är en av målsättningarna i Göteborgs Stads program för destinationsutveckling 2023-2030. Göteborg & Co vill särskilt bekräfta det behov som Got Event lyfter, av en fortsatt ändamålsenlig serviceyta i Ullevikvarteret. I dagsläget kan inte garanteras att planprogramförslagets minskning av serviceyta från 18 000 m2 till 10 000 m2 inte får konsekvenser för genomförandet av framtida stora evenemang, som internationella sportevenemang och större konserter. Got Event beskriver situationen som att det i nuläget är okänt om detta medför att sådana världsevenemang inte längre kan förläggas till Ullevi/Göteborg eller om alternativa externa lösningar kan godkännas av idrottsförbunden. Göteborg & Co stödjer detta resonemang och anser är det angeläget att stadens samtliga berörda förvaltningar och bolag har en lösningsorienterad samverkan vid kommande stora evenemang med krav på omfattande kringytor, i syfte att vid behov tillgängliggöra fler ytor, utöver aktuell serviceyta. Framtida läge turismekonomiska effekter Den nya arenans utökade publikkapacitet ger ökade besökarvolymer och fler stora evenemang som attraherar mer långväga besökare. Det ger i sin tur högre beläggning på boendeanläggningar och en högre turistandel. Den utökade publikkapaciteten i den nya arenan bedöms ge en årlig turismekonomisk effekt på ca 1,3 miljarder SEK. Det är således ytterligare 500 miljoner SEK i turistisk omsättning per år än för dagens Scandinavium. Till detta kommer det nya annexet och övriga sporthallar, arenor samt evenemangsplatser staden inte har idag. Dessa arenors turismekonomiska effekt är svåra att beräkna eftersom det potentiella utbudet av evenemang är mycket brett, samt att arenorna kommer att möjliggöra att befintliga årliga evenemang som exempelvis Göteborg Horse Show, Göteborg Basketball Festival, Gothia Cup och Partille World Cup kan växa ytterligare. En försiktig uppskattning av möjlig turismekonomisk effekt kopplad till dessa nya mindre arenor och sporthallar är 100 miljoner SEK årligen. Det innebär att det framtida arenaområdets totala turismekonomiska effekt beräknas till 2,7-2,8 miljarder SEK årligen mot dagens 2,2 miljarder SEK. Tillgänglighet och hållbarhet I enlighet med Göteborgs Stads program för destinationsutveckling 2023-2030 ska Göteborg Stad stimulera utvecklingen av, och skapa incitament för hållbara resor, såväl till som på destinationen. Detta sker genom att besöksnäringens och besökarens perspektiv inkluderas i stadens och regionens arbete med smart mobilitet och omställningen till ett fossilfritt, elektrifierat transportsystem. Staden kan även uppmuntra aktörer till val av förnybara energilösningar; så som förnybar el till anläggningar, mässor och evenemang. Evenemang är en kraftfull testmiljö för nya lösningar och innovationer kring att exempelvis påverka besökarens beteende kring resande och konsumtion. Klimatavtryck som evenemang medför ska vara minimala och på sikt ska de bli klimatneutrala. Göteborgs stad driver på arrangörers hållbarhetsarbete genom att ställa krav, utmana och bistå dem i deras utvecklingsarbete. Tack vare evenemangsområdets strategiska och centrala placering har besökare och arrangörer möjligheten att resa till och från området på ett hållbart sätt. Områdets fördelaktiga placering skapar ytterligare positiva synergieffekter till det omgivande samhället, något som få destinationer av liknande storlek kan. Destinationen Göteborgs viktigaste ambassadörer är de egna invånarna. Ett rikt utbud av upplevelser inom bland annat kultur, nöjen, mat, evenemang och aktiviteter skapar en levande stad och tillför mervärde och livskvalitet för dem. Det nya evenemangsområdet bidrar därmed även till att minska segregationen och skapa ökad rörelse, trygghet och trivsel. Evenemangsområdets speciella karaktär och komplexa funktion är en unik tillgång för Göteborgs attraktionskraft, och samtidigt en utmaning för staden att kombinera med förbättringar av fysisk livsmiljö och skapandet av en levande blandstad. Redan idag kan trafiksituationen vid ett stort evenemang eller en välbesökt mässa påverka invånarnas framkomlighet negativt, orsaka trafikstockningar eller trängsel i hela området runt evenemangsområdet, Korsvägen, Gårda och Örgrytemotet. Området består av flera olika pågående och kommande stadsutvecklingsprojekt. Västlänken, arenaprogrammet, Gårdaprogrammet, Svenska Mässans +One och utbyggnaden av Konstmuseet för att nämna några. Det är viktigt att dessa arbeten koordineras och att staden ser på området ur ett helhetsperspektiv snarare än separata detaljplaner. Särskilt fokus bör läggas på tillgänglighet och trafiksäkerhet vid stora flöden av människor samt ändamålsenliga parkeringsmöjligheter. Västlänken gör Korsvägen till Sveriges tredje största knutpunkt för fjärrtåg och kollektivtrafik. Evenemangsområdets ombyggnad ger en kraftigt ökad publikkapacitet genom den nya multiarenan, annex och sporthallar samt centralbadet och Svenska Mässans utökade kapacitet, utöver Ullevis funktion som en av Europas största utomhusarenor. Sedan tidigare har stadsbyggnadsnämnden beslutat att den planerade gångtunneln under Örgrytevägen med uppgång vid Svenska Mässans +One inte ska byggas. All fotgängartrafik från Korsvägen till evenemangsområdet ska ske ovan jord över övergångsställen vilket försvåras av spårvagnsspår, bussfiler och cykelbanor. Bolaget anser att det bör finnas skäl för stadsbyggnadsnämnden att utifrån Got Events behovsbeskrivningar göra en ny bedömning utifrån de nyckeltal som nu är föreslagna. Det nya evenemangsområdet kommer att vara en plats för regionens barn och unga att i större utsträckning än idag idrotta och ägna sig åt fritidsaktiviteter, varför områdets generella trafiksäkerhet och tillgången av ändamålsenliga parkeringsmöjligheter särskilt bör prioriteras. Föräldrar och medföljande ska ges förutsättningar att på ett tryggt och enkelt sätt hämta och lämna till träningar och evenemang. Likväl ska barn och unga kunna förflytta sig med väskor och utrustning på ett säkert sätt mellan avlämningsplats och sporthallen. Detta även om det samtidigt i området är en stor mässa, en ishockeymatch eller rusningstrafik för göteborgaren. Flödena till och från evenemangsområdet är beroende av kopplingarna till kringliggande områden. För att stadens berörda förvaltningar och bolag ska kunna nyttja de olika områdenas funktioner och få dem att samspela är helhetsperspektiv på detta omfattande geografiska område nödvändigt. Peter Grönberg, VD Bilaga 4 Bilaga 4 Beslutsunderlag Handläggare: Marita Kärnstrand, Chef Ekonomi & VS Styrelsen 2024-11-25 Telefon: 031 – 368 44 30 Diarienummer GOT-2023-00129 E-post: marita.karnstrand@gotevent.se Underlag till inriktningsbeslut för fortsatt arbete inom programmet för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. Förslag till beslut i styrelsen för Got Event AB 1. Styrelsen godkänner för egen del och ställer sig bakom rapportering, behovsbeskrivning och resultatprognos som underlag och förslag till fortsatt planeringsinriktning avseende nya arenafunktioner inom evenemangsområdet. 2. Styrelsen översänder underlag och förslag till fortsatt planeringsinriktning till kommunfullmäktige för ställningstagande kring samlad inriktning för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. 3. Förklara ärendet omedelbart justerat för översändande till Göteborg & Co. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2022-04-28 om att ge kommunstyrelsen i uppdrag att fortsätta planeringen för ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet i samverkan med flertalet nämnder och styrelser inom Staden. Vägvalsbeslutet 2023-06-08 förtydligade inriktningen i uppdraget ytterligare. Det politiska uppdraget innebär att förstärka evenemangsområdets kapacitet med en ny multiarena och Annex placerad på Valhallabadets tomt, ett nytt centralbad samt utveckla området till blandstad. I vägvalsbeslutet konstaterades att ett antal investeringsbeslut kommer att behöva fattas kopplat till programmets innehåll. Utgångspunkten är att beslut fattas först i de nämnder och styrelser som kommer att bära investeringar, därefter fattas beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Utgångspunkten är att investeringsbeslut i första steget fattas i form av inriktningsbeslut av respektive nämnd och styrelse, som sedan etablerar inriktningen för fortsatt arbete. I bilaga 1-4 finns Got Events underlag och förslag till fortsatt planeringsinriktning avseende nya arenafunktioner inom evenemangsområdet. Bedömning ur ekonomisk dimension Direkt intäkter och kostnader, exklusive kapital- och hyreskostnad, kopplat till evenemang på den nya arenan respektive Annexet bedöms ge ett resultat på ca 50 - 70 mnkr årligen. Inkluderas kapital- och hyreskostnad pekar resultatprognosen på ett underskott på 300-340 mnkr årligen. I detta underskott utgör hyreskostnaden till fastighetsägaren den största kostnaden. Den nya arenaparken påverkar bolagets befintliga ekonomi genom att nuvarande Scandinavium rivs och ersätts av ny multiarena, Valhallabadet, Valhalla Sport och Valhalla IP utgår, Valhallarinken ersätts med ny ishall och Annexet tillkommer. Got Event erhåller idag koncernbidrag för att drifta dessa arenor (exkl. Annexet). När den nya arenaparken står klara minskar behovet av koncernbidrag motsvarande dessa arenor (ca 50 mnkr i dagsläget). Den sammantagna ekonomiska effekten av kommande förändringar i arenaparken innebär för Got Events del ett underskott i verksamheten på 250 -290 mnkr då intjäningsförmågan i de nya arenorna inte kommer att täcka hyreskostnaden från fastighetsägaren. Idag finns ett restvärde i befintliga verksamhetsinvesteringar i arenorna. Hur stort detta restvärde kommer att vara i framtiden är svårt att prognostisera idag. Bedömning ur ekologisk dimension En av flera identifierade trender inom evenemangsbranschen är hållbarhet. Kraven på ett hållbart tänkande i både byggande, drift och verksamhet är högaktuellt redan idag. I framtiden kommer samhällskraven och kraven från arrangörer och besökare bli än högre. Den största hållbarhetsfrågan kommer av naturliga skäl vara klimatpåverkan. Detta påverkar både byggnation, utformning och driftskede. Även jämlikhets- och tillgänglighetsaspekter kommer att få större betydelse. Arenans integrering med stadslivet är också en angelägen fråga. Inom programmet för ny arena och stadsutveckling har ett hållbarhetsprogram tagits fram för hela evenemangsområdet. Bedömning ur social dimension De nya arenorna kommer ge förutsättningar för fler stora internationella evenemang med ett högre besökarantal än idag, vilket är betydelsefullt för destinationen Göteborgs attraktionskraft. Verksamheten i Annexet innebär ett tillskott till destinationen då det i dagsläget inte finns någon arena som inrymmer denna verksamhet. Bilagor 1. Rapport, beslutsunderlag - inriktningsbeslut Got Event AB. 2. Behovsbeskrivning för nya inomhusarenor m.m. i kvarteret söder om Valhallagatan, 2022-12-23 rev. 2024-05-22. 3. Underlag till uppdrag att arbeta för förbättrad totalkalkyl och konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal, 2023-12-22 rev. 2024-01-16. 4. Behovsbeskrivning Ullevis framtida funktionalitet, 2023-11-08. Inledning Inriktningsbeslut som del av den sammanhållna beslutskedjan Efterfrågad utveckling av arenaområdet och kringliggande stadsutveckling medför investeringar i ett flertal anläggningar och funktioner. Det avser byggprojekt som vart och ett innebär väsentliga ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser för så väl stadshuskoncernen som för kommunkoncernen i sin helhet. Varje projekt bedöms därmed omfatta frågor som är av principiell beskaffenhet och därför ska hanteras på kommunfullmäktigenivå. Planerings- respektive genomförandeprocesserna pågår under en lång tid och medför är behov av att succesivt avgränsa och definiera målsättningar, ambitionsnivå och eftersträvade effekter genom stegvisa val och ställningstaganden inför ett slutligt genomförande. För att möjliggöra aktiva politiska avvägningar under planeringsprocessen har beslutsprocessen utformats utifrån tre huvudsakliga beslutstillfällen för att synkronisera och validera den fortsatta planeringen för de olika investeringarna (komponenterna). Utöver det tidigare vägvalsbeslutet, 2023-06-08, innehåller beslutsprocessen för de olika investeringarna inriktningsbeslut samt genomförandebeslut. Vid beslutstillfället för inriktningsbeslut är respektive investerande nämnd eller styrelse ansvarig för leverans av beslutsunderlag och förslag till planeringsinriktning för sin komponent - inför ett samlat ställningstagande i kommunfullmäktige. Avsikten är att inriktningsbeslutet utifrån uppdrag i kommunfullmäktige 2022 och vägvalsbeslutet 2023 ska konkretisera och definiera omfattning, ambitionsnivå, prioriterade nyttor och ekonomiska konsekvenser, som styrande ramar för den fortsatta planeringen. Syftet är därutöver att möjliggöra för eventuella riktningsförändringar eller stänga alternativ, för att också effektivt kunna prioritera och resurssätta den fortsatta mer detaljerade planeringen. Ett ytterligare avgränsat och förtydligat uppdrag kring den fortsatta planeringsinriktningen sätter därmed ramarna för och förväntningarna kring efterföljande fördjupade genomförandestudier, kvalificerade gestaltningsprocesser eller en tidig genomförandeplanering. I det sammanhållande arbetet med arenor och stadsutveckling inom evenemangsområdet ger beslut kring den fortsatta planeringsinriktningen även ett tillfälle att kvittera de uppdrag och förväntningar som beslutades i vägvalsbeslutet. Det ger därutöver möjlighet att säkerställa att beroenden och avvägningar mellan de olika investeringarna och mellan berörda parter inom staden har omhändertagits eller att det finns en gemensam plan för det fortsatta arbetet med att hantera kvarstående frågeställningar och osäkerheter. Då frågor och ställningstaganden är av principiell beskaffenhet ska så väl moderbolag som Stadshus AB yttra sig över styrelsernas underlag inför beredning av förslag och underlag i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Ambitionen och utgångspunkten är att de kommande framtida genomförandebesluten för respektive komponent/investering ska samordnas på motsvarande sätt som nu sker för inriktningsbesluten, och att kommunfullmäktige ska beredas möjligheten att besluta om faktiskt genomförande av respektive investering på ett samordnat sätt vid ett gemensamt beslutstillfälle. Utifrån nuvarande tidplan avser parterna att återkomma med genomförandebeslut för respektive investering under mitten av år 2027. Ärendet Got Events underlag till inriktningsbeslut för fortsatt arbete inom programmet för ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet beskrivs utförligare i bilagd rapport. Got Events roll inom programmet: o I egenskap av nuvarande och framtida arenaoperatör definiera och formulera behov och krav med avseende på de framtida multiarenorna i arenakvarteret. o Belysa hela programmets påverkan på de nya arenornas och på Ullevis funktionalitet. o Ta fram en resultatprognos som ger underlag till bedömningar av bolagets framtida ekonomi. Rapporten innehåller en programgemensam del och en unik del för Got Event. Beskrivning av ärendet För att identifiera de framtida behoven för en multiarena har Got Event tagit fram en behovsbeskrivning för arenakvarteret, bilaga 2. Behovsbeskrivningen utgår från fyra branschtrender som identifierats genom omvärldsanalys, intressentsamverkan och internationell expertis. Branschtrenderna är hållbarhet, flexibilitet, omställning, säkerhet och trygghet samt helhetsupplevelse. Trenderna har sedan konkretiserats i ett antal behovsparametrar. Behovsbeskrivningen ligger till grund för fastighetsägaren Higabs förstudiearbete. I kommunfullmäktiges vägvalsbeslut ingick att göra en bedömning av arenans föreslagna storlek i jämförelse med andra europeiska destinationer. Se bilaga 3. I Got Events arbete med att belysa hela programmets påverkan på de nya arenorna och Ullevis funktionalitet, betonas att arenorna måste ha tillräckliga externa kringytor och en inbyggd flexibilitet från början för att kunna bibehålla konkurrenskraft i framtiden. Behovet av kringytor föreligger också hos de nya tillkommande arenorna och serviceytan kommer således att samnyttjas av samtliga arenor. Valhallagatans framtida utformning har också betydelse i detta avseende. Ullevikvarteret ingår inte i förslaget till planprogram, men programmet har stor inverkan på arenans framtida funktionalitet avseende serviceytan som ligger inom programområdet. Got Event har tagit fram en behovsbeskrivning för Ullevis framtida funktionalitet med avseende på serviceytan, se bilaga 4. Got Event har tagit fram en resultatprognos för de nya multiarenorna där prognostiserat besökarantal och evenemangsmix utgör ingångsvärden. Prognosen bygger på bedömningar och uppskattningar om framtida affärer. De två nya multiarenorna kommer att generera ett större antal evenemang jämfört med dagsläget, men den största förändringen blir att besökstalet kommer att öka markant. Detta beror på evenemangsmixen med möjlighet till utökat internationellt innehåll och den högre publikkapaciteten. Bolagets bedömning Det är viktigt att arenakvarteret som ska byggas kommer att vara konkurrenskraftigt i framtiden och inte bli omodern efter några år. För detta krävs att arenorna har en inbyggd flexibilitet från början och tillräckliga externa ytor i närområdet att tillgå. Likväl är det viktigt att Ullevi kan fungera fullt ut. Ullevi är bland de publikmässigt största konsertarenorna i Europa och den arena som har störst turistekonomisk betydelse för destinationen Göteborg. En minskning av serviceytan från 18.000 m2 till 10.000 m2 är acceptabel under förutsättning att evenemangsverksamheten får rådighet. Minskningen av serviceytan med 8.000 m2 kan innebära konsekvenser för genomförandet av stora internationelle idrottsmästerskap. Konsekvenserna behöver därför fortsatt utredas. En yta på 8.000 m2 bedöms också behöva tillskapas på annan plats. Behovet av externa kringytor föreligger också hos de nya tillkommande arenorna och serviceytan kommer således kunna samnyttjas av samtliga arenor. Evenemangsstaden Göteborg kommer att bli ännu mer attraktiv för arrangörer och besökare när arenakvarteret står klart. Tillsammans med Ullevi och de nya multiarenorna kommer Göteborg att ha tre centralt belägna arenor i högsta internationella klass som kompletterar varandra, vilket ökar destinationen Göteborgs konkurrenskraft. Marita Kärnstrand Lotta Nibell Chef Ekonomi & Verksamhetsstyrning VD Got Event AB Rapport – beslutsunderlag inriktningsbeslut Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 goteborg.se Sammanfattning Denna rapport utgör en samlad beskrivning av det förslag som arbetats fram inom det samordnande arbetet kring ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet”. Deltagande parter i arbetet är stadsledningskontoret, idrotts- och föreningsförvaltningen, exploateringsförvaltningen, Got Event AB och Higab AB. Samverkansarbetet syftar till att främja samordning och framdrift mot de politiska uppdrag som gavs parterna genom kommunfullmäktiges uppdrag 2022 och 2023. Rapporten består av två huvuddelar: • En gemensam beskrivning av det samlade förslaget, som ingår i samtliga beslutsunderlag till i berörda nämnder och styrelser. • En särskild beskrivning för respektive ingående komponent/investering, som omfattar fördjupat beslutsunderlag rörande berörd styrelses eller nämnds komponenten som del i det samlade förslaget. Följande investeringsobjekt omfattas av inriktningsbeslutet: arenapark (multiarena och annex med gemensamma logistiklösningar och kringfunktioner, centralbad och sporthallar samt exploatering. Rapporten utgör ett underlag för politiskt ställningstagande kring inriktning i tid, kostnad och innehåll, för fortsatt arbete för att utveckla programområdet enligt kommunfullmäktiges uppdrag 2022-04-28 samt genom vägvalsbeslutet i kommunfullmäktige 2023-06-08. Förslag till inriktningsbeslut planeras att fattas under 2024 i investerande nämnder och styrelser för respektive komponent, med ett samlat inriktningsbeslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under våren 2025. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Innehåll 1 Inledning ....................................................................................... 4 1.1 Bakgrund ................................................................................. 4 1.2 Om uppdraget.......................................................................... 5 1.2.1 Det gemensamma politiska uppdraget .............................. 5 1.2.2 Inriktningsbeslut – omfattning i detta skede ...................... 8 1.2.3 Beroenden och avgränsningar .......................................... 9 2 Utgångspunkter och ingångsvärden ......................................... 11 2.1 Styrande dokument ............................................................... 11 2.2 Övriga ingångsvärden............................................................ 11 3 Förslag till utveckling av evenemangsområdet ........................ 14 3.1 Samlat förslag för evenemangsområdet ................................ 14 3.1.1 Utgångspunkter i planprogrammet .................................. 14 3.1.2 Omfattning och innehåll .................................................. 15 3.1.3 Avvägningar och prioriteringar i förhållande till uppdrag, effektmål och nyttor ...................................................................... 16 3.1.4 Ekonomiska förutsättningar och konsekvenser ............... 19 3.1.5 Övergripande tidplan för utbyggnad ................................ 25 3.2 Beskrivning av ingående komponenter och investeringsobjekt .. .............................................................................................. 27 3.2.1 Arenaparken – Got Event .............................................. 27 4 Bilagor ......................................................................................... 35 Bilaga 1 Ingående komponenter ....................................................... 35 Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 1 Inledning 1.1 Bakgrund Göteborg har som ambition att vara en konkurrenskraftig evenemangs- och besöksstad och som en del i detta pågår ett planeringsarbete för utveckling av evenemangsområdet. Det är ett steg för att utveckla staden som destination och fortsatt säkra tillgång till mötesplatser för evenemang, rörelse och umgänge för såväl göteborgare som besökare till staden. Pågående arbete har sin grund i ett antal politiska ställningstaganden och beslut. Beslut fattades i kommunfullmäktige 2022-04-28 via gemensamt yrkande från M, S, D, V, L och C där kommunstyrelsen fick i uppdrag att planera vidare för ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet i samverkan med flertalet nämnder och bolagsstyrelser inom staden. Vägvalsbeslutet i kommunfullmäktige 2023-06-08 förtydligade inriktningen i uppdraget bland annat rörande placering av den nya arenan. Det politiska uppdraget innebär att förstärka evenemangsområdets kapacitet med en ny multiarena och ett nytt centralbad och utveckla området till blandstad, för att åstadkomma en mer levande stadsmiljö och för att möta behoven i den växande staden. Syftet med programmet är att möjliggöra för stadsutveckling i evenemangsområdet med centralbad, arenor och blandstad. I vägvalsbeslutet i juni 2023 konstaterades att ett antal investeringsbeslut kommer att behöva fattas kopplat till programmets innehåll. Utgångspunkten är att beslut fattas först i de nämnder/styrelser som kommer att bära investeringar, och därefter i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Investeringsbeslut fattas i första steget i form av inriktningsbeslut, som etablerar riktningen för fortsatt arbete rörande såväl tid, kostnad och innehåll, med efterföljande slutliga genomförandebeslut längre fram i processen. Denna rapport utgör ett underlag för inriktningsbeslut som beslutsunderlag och utgör ett förslag tillplaneringsinriktning för fortsatt arbete och grund för politiskt ställningstagande. Rapporten omfattar ett förslag till inriktning för fortsatt utveckling av stadsutvecklingsområdet för att möta kommunfullmäktiges uppdrag, en beskrivning av konsekvenser och förutsättningar i tid, innehåll och ekonomi samt centrala avvägningar och knäckfrågor som gjorts utifrån måluppfyllnad och kvalitet, ekonomi och tid. Investerande nämnder och styrelser får utöver detta en fördjupad rapportdel för respektive investeringar – se avsnitt 1.2.2. Förslaget utgår från ett antal antaganden och förutsättningar som beskrivs i planprogrammet. Arbetet med planprogrammet har varit en del i det arbete som pågått inom ramen för samordningsarbetet, där PBL-processerna inklusive planprogramsprocessen nära samverkas med övriga leveranser, för att säkra att arbetet går i takt. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Fortsatta klargöranden och specifikationer av området, dess förutsättningar och dess mer detaljerade planering av gestaltning och innehåll i området fortsätter i arbetet framåt, bland annat i form av detaljplaner för norra och södra området, kvalificerade gestaltningsprocesser och flertalet fördjupande studier. Fortsatt samordning kommer även att behöva ske med pågående planering och genomföranden av stadsutvecklings- eller infrastrukturarbete i den angränsande geografin. Rapporten har tagits fram med deltagande från samtliga i parter i det samordnande arbetet. 1.2 Om uppdraget 1.2.1 Det gemensamma politiska uppdraget Uppdraget innebär en utveckling av ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet – ett uppdrag som samtliga av stadens i uppdraget utpekade parter arbetar gemensamt för att svara på. Genom beslut i Kommunstyrelsen 2021-02-10, Kommunfullmäktige 2022-04- 28 samt Kommunfullmäktige 2023-06-08 har politiken uttryckt en vilja och riktning kring vad som ska åstadkommas i området. De förväntningar som ställs på uppdraget genom såväl ovan politiska beslut som övriga för staden styrande dokument sammanfattas och beskrivs i effektmål, nyttor, leveranser samt krav och kriterier. Dessa sammanfattas i en nyttorealiseringsplan för det gemensamma arbetet, som samlar och konkretiserar den styrningen genom politiska uppdrag och direktiv, hur dessa förhåller sig till varandra – och tydliggör på vilket sätt arbetet ska nå uppsatta mål samt säkra att leveranser svarar mot dessa 1.2.1.1 Effektmål och nyttor Det gemensamma arbetet ska uppnå följande effektmål genom att förverkliga följande nyttor: Effektmål Nyttor Genom att skapa: • förutsättningar för fler besökare och bättre besökarupplevelser Bidra till att stärka • bättre förutsättningar för arrangörer att välja Göteborg i syfte att skapa ett attraktivare Göteborg som en och breddat evenemangsutbud attraktiv och hållbar • bättre förutsättningar för elitidrott och tävlingsverksamhet destination • integrerade och effektiva logistiklösningar för gods och besökare • förutsättningar för att leverera miljö- och klimatsmarta evenemang Skapa en attraktiv Genom att skapa: stadsmiljö för både besökare, boende • en upplevelserik, blandad och trygg stadsmiljö lustfylld att gå, mötas och vistas i där och verksamma evenemangen är en naturlig del Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 • tydliga och gena stråk inom och till angränsande stadsdelar för att överbrygga barriärer och skapa en sammanhållen stad • effektiva lösningar för hållbar mobilitet som ger fotgängare, cyklister och kollektivtrafikresenärer tydlig prioritet. • en nära stadsdel med goda boendemiljöer som lockar olika målgrupper att vilja leva och bo i området. • skapa och utveckla det blågröna stråket samt utveckla parkmiljöer och andra gröna kvaliteter, väl integrerade i stadsmiljön som även tillgodoser behov i omgivande stadsdelar • ett väl gestaltat område som blir en modig arkitektonisk förebild i syfte att bidra till stadens attraktivitet och identitet • tillgång till viss samhällsservice inom området som även kan tillgodose visst behov i omgivande stadsdelar Genom att skapa: • goda möjligheter till fysisk aktivitet för allmänheten Bidra till mer • goda möjligheter för breddidrott välmående • goda möjligheter till föreningsliv och föreningsidrott göteborgare • goda förutsättningar för skolidrott • goda möjligheter för rekreation, sociala möten och upplevelser för allmänheten, både boende och besökare Genom att skapa: • fler arbetstillfällen inom besöksnäringen • bredare underlag för handel, restauranger och andra verksamheter Bidra till en hållbar • stärka göteborgsregionens näringsliv och företagsklimat genom att locka kompetens ekonomisk och attrahera talang utveckling för • effektivt samnyttjande av ytor och funktioner genom att integrera arenorna i Göteborg och dess stadsmiljön näringsliv • långsiktigt hållbara och energieffektiva lösningar i samband med utbyggnaden av området och uppförandet av anläggningarna, även ur ett drifts- och underhållsperspektiv 1.2.1.2 Leveranser Samverkansarbetet ska resultera i ett antal konkreta leveranser: • En multiarena – som ersättning för nuvarande Scandinavium, söder om Valhallagatan • Sporthallar – som ersättning för Valhalla sporthallar, med huvudinriktningen att dessa integreras med Centralbadet, norr om Valhallagatan • Ett annex – som ersättning för tidigare Lisebergshallen, söder om Valhallagatan • Ett nytt centralbad – som ersättning för Valhallabadet, norr om Valhallagatan • Stadsutveckling – inklusive blandstad i form av både bostäder och verksamhetslokaler samt utveckling av grönområden, inom utpekad del av evenemangsområdet, huvudsakligen norr om Valhallagatan Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 • Ökad förskolekapacitet som möjliggörs inom området, och kan ianspråktas vid konstaterat behov • En logistiklösning, gemensam med Svenska Mässan – ”ryggraden” • En expansionsyta för Svenska Mässan • Säkerställd service- och produktionsyta till områdets arenor • Teknisk försörjning • Planprogram • Två detaljplaner: Syd respektive Norr • Allmän plats (gator och torg) • Lösningar för hållbar mobilitet Utöver detta har följande behov identifierats under arbetets gång: • Gång- och cykelbro i Blekealléns förlängning – tillskapande av ytterligare stråk över Mölndalsån • Burgårdsplatsen – utveckling av befintlig plats Arbetet med leveranserna organiseras i ett antal komponenter för samordning och framdrift (se avsnitt 3.1.2.1), 1.2.1.3 Krav och kriterier Styrning som härrör från beslutspunkter i politiska beslut har formulerats i ett antal krav som sammanfattas nedan. Inriktning som formulerats i yrkanden och beskrivningar i tidigare beslutade underlag sammanfattas i kriterier. • Utgå ifrån att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig, modern arena, och Krav konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal, och arbeta för förbättrad totalkalkyl Styrning som härrör • Placera arenan på Valhallabadets tomt. från beslutspunkter i • Möjliggöra en ny arena med annex i anslutning till arenan, söder om Valhallagatan politiska beslut samt tre sporthallar inom programområdet. • Planera för ett centralbad och stadsutveckling norr om Valhallagatan med huvudinriktningen att tre sporthallar integreras med Centralbadet. • Säkerställ framdrift i arbetet kopplat till nytt centralbad och ny arenapark • Samverka med Svenska Mässan för att få en optimal utformning av arenaanläggningen samt samverka med berörda idrottsaktörer samt större och mindre kulturarrangörer rörande arena, annex och sporthallar. • Ullevis funktionalitet ska säkerställas samtidigt som möjlig exploatering och stadsutveckling av hela området ska utredas enligt krav och kriterier som helhet. Olika lösningar för Ullevis funktionalitet ska utredas och prövas. • De framtida arenorna ska drivas i kommunal regi. • Eftersträva att finansieringen så långt det är möjligt består av byggrätter, genom att o Planera för hög övrig exploatering på arenakroppen. • Ta fram förslag på åtgärder för att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden • Utred hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra badanläggningar Kriterier • Möjliggöra att Valhallabadet ska vara i drift under utbyggnadsperioden av det nya centralbadet, för att göteborgarna ska ha fortsatt tillgång till ett centralt bad. Utred Övriga samtidigt hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra utgångspunkter badanläggningar. utifrån fattade beslut Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 genom yrkanden • Hitta en gemensam logistiklösning med Svenska Mässan genom integration och och beskrivningar i planering av området som helhet, inklusive en fortsatt dialog kring Svenska Mässans tidigare programplan potentiella expansionsyta. • Badet: Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i anslutning till badet är möjligt för att stärka kalkylen om än öka investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. • Arenakropparna (avser multiarenan och annexet): Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i anslutning till arenan är möjligt för att stärka kalkylen om än öka investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden och på arenakropparna. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. • Utgå ifrån stadsutveckling som består av trivsam kvartersstad med lokaler i bottenplan som ska spegla Gårdas äldre bebyggelser på andra sidan Mölndalsån, där nyproducerade bostäder ska omfatta 50 procent bostadsrätter och 50 procent hyresrätter. Av hyresrätterna ska 30 procentenheter vara allmännytta och med ambitionen att kvarvarande 20 procentenheter ska vara studentbostäder. Evenemangsområdet behöver vara en levande stadsdel med trygga gatumiljöer och en stadsdel med liv och rörelse • Placera centralbadet så nära och välintegrerat som möjligt med Burgårdsparken utan att parkens kvalitéer försämras. • Exploatering utöver arenor och bad: Eftersträva kostnadseffektivitet och se över möjligheter att öka intäkter i projektet, exempelvis genom exploateringsintäkter från andra närliggande områden samt fortsatt planera för en ökad förskole- och skolkapacitet i evenemangsområdet, och arbeta in detta i pågående programarbete för Gårda. Projektet ska framgent arbeta med olika typer av ökad exploatering på höjden. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. • Säkra tillgänglighet till området givet förväntande besöksvolymer, framför allt till det nya centralbadet, genom den mobilitetsutredning som ingår i planarbetet. • Verka för ett område där arena, annex och sporthallar är en naturlig del i omkringliggande stad, och inte blir solitära anläggningar • Verka för att utformningen av området, anläggningar och infrastrukturlösningar gynnar helheten, i möjlig mån inte begränsar utveckling av kringliggande områden samt minskar eventuella störningar för befintliga verksamheter. • Projekt av den här storleken ställer stora krav på höga ambitioner avseende ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Planering, byggnation och drift ska därför präglas av höga ambitioner avseende miljö, klimat och ekonomi, särskilt utifrån ett livscykelperspektiv. • Det behöver säkerställas att föreningsliv och annan icke vinstdrivande verksamhet som idag har verksamhet i området även i en framtid ska kunna ha det. 1.2.2 Inriktningsbeslut – omfattning i detta skede I uppdraget ingår ett antal leveranser, ovan nämnda (avsnitt 1.3.1.2), som i detta skede innebär behov av ett antal investeringar som är aktuella för inriktningsbeslut: Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 • Arenaparken, som omfattar o En multiarena med kapacitet för 16 000 läktarplatser, med inre arenatorg och stråk som kopplar an mot Svenska Mässan, samt logistikfunktioner samlade i en ”ryggrad” gemensam med Svenska Mässan. Här finns möjlighet till kommersiella tillägg som omfattar bland annat ytterligare hotell samt restauranger och service med entré mot Valhallagatan. o Ett annex med kapacitet för 3500 läktarplatser. Det finns även möjlighet att i anslutning till annexet inkludera en isrink för att ersätta Valhallarinken. • Centralbad och sporthallar, som omfattar o Ett centralbad, som utgör simarena med kapacitet för 2000 läktarplatser, motionssim, undervisningsbassänger, hoppbassäng och familjebad. o Fyra sporthallar, där tre sporthallar ersätter befintliga funktioner och en fjärde tillkommer för att möta centrumskolors behov. • Exploateringsprojekt, som omfattar planering av exploatering samt följande projektering och produktion, av norra och södra kvarteret, och: o Bostäder o Kontor och verksamhetslokaler o Möjlighet till förskola o Sammankopplande stråk och bro mot Gårda. o Utveckling av allmän plats, i form av gator och torg, åstråket längs Mölndalsån samt Burgårdsparken, vars kvaliteter ska förädlas som del uppdraget. Samordnat med dessa pågår fortsatt arbete med övriga leveranser, för att säkra samordning och framdrift. Utöver inriktningsbeslut för investeringar i ovan utpekade anläggningar och funktioner omfattar det samlade förslaget till planeringsinriktning även Got Events åtagande som utpekad operatör av arenaparken och som beställare och ansvarig för behovsbeskrivningen av arenornas kapacitet och funktionalitet. 1.2.3 Beroenden och avgränsningar 1.2.3.1 Beroenden Uppdraget och programområdet har koppling till ett antal kringliggande åtgärder inom staden, som programmet aktivt följer, bland annat program för högvattenskydd (SLK), Kanalmurar Åvägen (SMF), Program för Gårda (SBF) där stora samordningsvinster identifierats, Korsvägen/Örgrytevägen (TRV, ExF), Västlänken (TRV) samt DP Svenska Mässan, Burgårdsplatsen (SMF) samt Utveckling utvändigt markområde kring Ullevi (Got Event). Utöver dessa finns ett antal ytterligare beroenden med tydlig påverkan på uppdraget som följs upp löpande, för att hantera risker eller möjligheter: Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 • Svenska Mässan - samverkan ska ske med och deras verksamhet som är belägen i södra delen av området och ingår därmed delvis i uppdraget. • Ullevi– ingår ej i programområdet, men i uppdraget ingår att ta hänsyn till arenan i planeringen av evenemangsområdet för att säkra bibehållen funktionalitet (Got Event) • Green City Zone – samarbete med syfte att hantera parkering och logistik i besökstäta områden (Business Region, SBF). • Pågående investerings- och reinvesteringsprojekt hos Stadsmiljöförvaltningen (inom investeringsram), såsom exempelvis utveckling av Åstråket inklusive upprustning av kanalmurar, Örgrytevägen, Skånegatan m.m. 1.2.3.2 Avgränsningar Uppdraget innefattar inte ersättningsanläggningar för de verksamheter som tillfälligt eller permanent utgår från området. Behovet av ersättningar omhändertas enligt ordinarie processer av de verksamheter och parter som har ansvar för frågan enligt reglementen och uppdrag. Befintliga verksamheter som inte ersätts inom programområdet och kan behöva permanent ersättningslösningar: • Valhalla IP, för elit- respektive breddidrott (IoFF, Got Event och Higab). Befintliga verksamheter som planeras ersättas inom programområdet och kan behöva temporära ersättningslösningar: • Valhallarinken • Valhallagatans förskola (vid Burgårdsparkens entré) Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 2 Utgångspunkter och ingångsvärden 2.1 Styrande dokument Stadens budget och styrande dokument, däribland bland annat stadens översiktsplan, miljö- och klimatprogram samt program för destinationsutveckling, är utgångspunkter för uppdraget och har integrerats i styrningen genom de effektmål och nyttor som tagits fram. Genom att använda nyttorealiseringsplanen som verktyg följs arbetet löpande upp utifrån målen för uppdraget och mot effektmål, nyttor, leveranser, krav och kriterier. 2.2 Övriga ingångsvärden Det förslag som presenteras i avsnitt 3 har utgått ifrån en samlad utveckling av hela evenemangsområdet, som sker i balans mellan de respektive efterfrågade funktionerna. Detta med utgångspunkt i den riktning som etablerats genom politiska beslut och i löpande programarbete. Förslaget har krävt avvägningar och prioriteringar, dels på grund av platsmässiga begränsningar, dels då olika nyttor fått ställas mot varandra i olika lägen inom området. Målbilden har dock varit att lämna ett förslag till utveckling som i sin helhet svarar på både det politiska uppdraget och mot stadens styrning i så hög grad som möjligt. 2.2.1 Hållbarhet Genom samordningsarbetet har fem mål för hållbar omställning – ”hållbarhetsmål” – tagits fram. Dessa tar utgångspunkt i stadens styrande dokument, däribland miljö- och klimatprogrammet och idrottsprogrammet samt utifrån etablerade effektmål, nyttor, krav och kriterier. De fem hållbarhetsmålen omfattar områden där det finns tydliga synergieffekter att hämta i att arbeta gemensamt, där det finns stor potential att uppnå kvalitativa värden och/eller där det finns stor potential att göra kostnadsbesparingar ur ett livscykelperspektiv. Hållbarhetsmålen indikerar takt och tempo för omställningen som etableras såväl i stadens övergripande styrning som i de mål som etablerats för programmet. Samverkan med andra parter inom staden, regionen samt akademi och näringsliv kommer att fortsätta och tydliggöras framåt. Hållbarhetsmålen stöttas av motton – som beskriver effekten av målet ur boende-/besökarperspektiv – samt förändringsindikatorer. De fem hållbarhetsmålen är: Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 1. Världsevenemang och vardagsliv förgyller varandra. Här samlas människor från när och fjärran och skapar minnen tillsammans. Motto: ”Här trivs jag”. Målet innebär exempelvis att ytor inne och ute programmeras för både vardagsliv och evenemang, trygghetsindex, en gemensam masterplan för innehåll i bottenvåningar samt studerar hur Göteborgs Stads hyresmodell kan appliceras. 2. Sätt göteborgarna i rörelse. I evenemangsområdet välkomnas ett föränderligt utbud av aktiviteter och här skapas lättillgängliga platser som stimulerar till rolig motion i vardagen. Motto: “Var jag än befinner mig får jag lust att röra mig”. Målet innebär exempelvis att behålla idrottsverksamheterna, addera fler motionsformer såväl organiserade som icke-organiserade, riktat arbete mot prioriterade målgrupper, aktiva resor, samt använda hela processen för att lyfta hälsa och rörelse i samband med händelser, evenemang etc. 3. Hela evenemangsområdet blir cirkulärt. Området driver på för cirkulär livsstil, besöksnäring och byggbransch där energi, vatten och material nyttjas resurseffektivt. Motto: “Mitt besök är grönt”. Målet innebär exempelvis energieffektiva byggnader och optimerat effektutnyttjande, demontering av byggnader och att driva på återbruksmarknaden i byggsektorn, öka andelen cirkulerat vatten och utveckla cirkulära evenemang. 4. Hela staden i evenemangsområdet. Området utvecklas för ett jämlikt nyttjande av ytor, aktiviteter och evenemang som speglar befolkningen i Göteborg. Motto: ”Här får jag vara, här vill jag vara”. Målet innebär exempelvis att öka andelen flickor i idrott/motion och i stadsrummet, skapa utbud som attraherar från hela staden, målgruppsanpassade platser, trygghetsarbete, inkluderande process och dialog. 5. Klimatomställning som utvecklingskraft. Evenemangsområdet stärker framtida konkurrenskraft och erbjuder evenemang, verksamheter och vardagsliv med ett klimatavtryck nära noll i hela värdekedjan. Motto: ”Jag är en del av Göteborgs klimatomställning”. Målet innebär exempelvis att ställa om resvanor i samverkan med intressenter, addera utbud och funktioner i stadsmiljön, reducera klimatavtryck från nybyggnation och förvaltning, metodutveckla klimatkalkyler för områdesnivå, erbjuda klimatneutrala evenemang. Hållbarhetsmålen implementeras genom konkreta åtgärder inom komponenterna samt för gemensamma insatser. Åtgärderna kan vara av skiftande karaktär, som utformning av byggnader och miljöer, processmässiga aktiviteter, innehåll och utbud, avtal, hyresmodeller, intressentsamverkan/dialog eller samverkansprojekt med näringslivet. Genom inriktningsbesluten skapas förutsättningar för fortsatt arbete och implementering av hållbarhetsmålen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 2.2.2 Kulturhistoriska värden I arbetet finns kulturhistoriska värden att ta hänsyn till, inom området och med hänsyn till kringliggande geografi. Sådana värden finns exempelvis i Burgårdens landeri, Gårda, arkeologiska fynd inom Burgårdsparken, Valhallabadet, Stenstaden med mera (se vidare i planprogrammet). Dessa beskrivs vidare i planprogrammet och hur dessa omhändertas hanteras inom det gemensamma planeringsarbetet, pågående arbete med detaljplaner samt inom berörda komponenter - för att undersöka hur kulturvärden kan tas om hand i fortsatt planering och genomförande. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 3 Förslag till utveckling av evenemangsområdet 3.1 Samlat förslag för evenemangsområdet Det samlade förslaget för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet presenteras nedan, utifrån den inriktning som formulerats i planprogrammet, tillsammans med de avvägningar och prioriteringar som gjorts utifrån kommunfullmäktiges uppdrag. Hur förslaget uppfyller uppsatta mål i form av krav, kriterier, effektmål och nyttor redogörs för samt förslagets övergripande ekonomiska konsekvenser. 3.1.1 Utgångspunkter i planprogrammet Programområdet ska utvecklas med service, bostäder, park och gröna stråk. Området ska utvecklas med hög kvalitet och utgöra en attraktiv stadsmiljö både vid evenemang och i vardagslivet. Området ligger inom stadsdelen Heden mellan Skånegatan och Mölndalsån. I norr avgränsas programområdet av Ullevi och i söder av Svenska Mässan. Uppdraget samt exploateringsintresset i området innebär ett behov av att bygga på höjden. Det behövs också för att medverka till en förbättrad exploateringsekonomi. Platsens centrala läge och närheten till noden Korsvägen motiverar att kunna gå upp i skala för bebyggelsen åt sydväst. Samtidigt ligger området invid känsliga kulturmiljöer och ett behov av att trappa ned skalan mott norr och mot öst. Uppdraget innebär att många funktioner ska rymmas på en begränsad yta vilket innebär prioritering mellan olika intressen. Det ställer krav på en effektiv markanvändning och en hög grad av samnyttjande och samlokalisering av funktioner. Uppdraget innebär i korthet att det ska planeras för en ny arena med annex samt expansion av Svenska Mässan, i den södra delen av området. Den nya arenan ska ersätta Scandinavium, som kommer att rivas. Området norr om Valhallagatan längs med Mölndalsån ska utvecklas som blandstad i kvartersstruktur ihop med utveckling av ett nytt centralbad. Inom området ska det också planeras för sporthallar. Burgårdsparken ska bevaras och utvecklas. Inom programområdet ska det även planeras för möjligheten att vid behov kunna hantera lokaler för kommunal service, samt stärka centrums skolors förutsättningar genom en fjärde sporthall. Förslaget överensstämmer huvudsakligen med Översiktsplan för Göteborg, antagen av kommunfullmäktige 2022-05-19. Översiktsplanens utvecklingsstrategi för innerstaden innebär att stadskärnan ska vidgas så att fler får möjlighet att ta del av dess utbud och resurser. Evenemangsområdet ska bli en del av den framtida utvidgade stadskärnan. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Målsättningen är att skapa en väl sammankopplad stadsdel där evenemang och vardagsliv får bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och samverka. Kompletteringar ska ske så att bostäder, service och arbetsplatser blandas. Behov av kommunal service, friytor och offentliga platser ska också tas om hand. 3.1.2 Omfattning och innehåll Innehåll i planprogrammet: • Multiarena med kringfunktioner (restauranger, butiker och mötesplatser), med kapacitet för 16 000 - 18 000 åskådare. • Annex/kompletterande arena, med kapacitet för 5000 åskådare, med isrink, expansionsytor för Svenska Mässan samt en samnyttjad godslogistiklösning • Centralbad med motionssim, undervisning, familjebad, tävlingsdel och hoppbassäng, plats för 2000 åskådare. • Fyra sporthallar – ”Valhallasport”, som också kan inrymma annan verksamhet. • Möjliggöra för förskola med ca 8 avdelningar. • Handel, hotell, kontor och –bostäder. • Service- och produktionsyta för Ullevi och kommande arenor, om 10 000 m2. • Burgårdsparken föreslås få utvecklade kvaliteter och förbättrade entréer. En stadsdelslekplats föreslås vid den östra entrén. • Burgårdsplatsen föreslås utvecklas, bland annat för att förstärka evenemangsområdets nyttor. • Utveckling av allmän plats, inkl. å-stråket, sammankopplande stråk och en bro mot Gårda Förslaget innebär i enlighet med uppdraget att nuvarande Scandinavium och Valhallabadet rivs. Förskolan som ligger norr om Valhallagatan kommer också att rivas och ersättas. De nya stråken ska vara gena, tydliga och förbättra orienterbarheten i området. Stråk inom och till angränsande områden behöver tillskapas, det innebär att gator och gång- och cykelstråk med olika dignitet skapas. • Valhallagatan utvecklas, gator liksom ett mer finmaskigt nät för gång och cykel tillkommer utöver ytor för arenafunktionalitet. Gatan utvecklas till ett stadslivsstråk med mötesplatser, levande bottenvåningar och entréer och angränsande ytor till de större arenorna. • Vid Burgårdsplatsen möts flera större stråk och platsen har potential att bli ett aktivt torg och viktig mötesplats. Platsen föreslås ges en ny gestaltning. • En ny lokalgata i nordsydlig riktning kopplar samman Valhallagatan med Levgrensvägen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 • Ett nytt stråk mellan Gårda och Burgårdsparken möjliggörs genom Blekestråket, ett nytt parkrum och en ny gång- och cykelbro över Mölndalsån. Stråket får en vidare koppling genom parken ut till Skånegatan. Stråket med den nya bron har i studier visat ge god effekt och är en viktig länk för att koppla samman Gårda med innerstaden. • Det blågröna stråket vid Mölndalsån utvecklas med separat cykelbana, gångstråk utmed vattnet och vistelseytor. Utifrån markanvändning i Översiktsplanen innebär förslaget ett mindre avsteg då en begränsad del av området som är utpekat som stadsdelspark tas i anspråk för bebyggelse. Detta kompenseras i viss mån av tillkommande parkyta med ny entré och stadsdelslekplats i den östra delen av parken. Inom programområdet finns mark som kommer att omfattas av strandskydd vilket inträder i samband med att nya detaljplaner upprättas. 3.1.2.1 Ingående komponenter Innehållet i det gemensamma samverkansarbetet organiseras i ett antal komponenter, för att samordna, leda och driva arbetet enligt ordinarie processer, samordnat med det gemensamma arbetets inriktning och uppdrag. Komponenterna organiseras i följande övergripande områden: • PBL-planer (Stadsbyggnadsförvaltningen) • Exploateringsprojekt (Exploateringsförvaltningen) • Centralbad och sporthallar (Idrott- och föreningsförvaltningen) • Arenaparken (Higab och Got Event) • Gods och logistik (Stadsbyggnadsförvaltningen) • Kulturhistoriska värden Valhallabadet (Stadsledningskontoret) En mer detaljerad beskrivning av ingående komponenter inom respektive område finns i bilaga 1. Innehållet faller ut i tre huvudsakliga inriktningsbeslut i detta skede – Arenaparken, Centralbad och sporthallar samt Exploatering, enligt avsnitt 1.2.2. 3.1.3 Avvägningar och prioriteringar i förhållande till uppdrag, effektmål och nyttor 3.1.3.1 Hur förslaget svarar mot effektmål och nyttor samt krav och kriterier Effektmål och nyttor etablerar hur det gemensamma arbetet kan verka för att sträva mot staden uppsatta mål och riktlinjer inom programområdet med utgångspunkt i vad som ska åstadkommas på platsen. De handlar om att stärka Göteborg som en attraktiv och hållbar destination, skapa en attraktiv stadsmiljö för besökare, boende och verksamma, bidra till mer välmående göteborgare och bidra till en hållbar ekonomisk utveckling för Göteborg och dess näringsliv. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Krav och kriterier sammanfattar den specifika politiska styrningen för programområdet. Dessa tillsammans har utgjort utgångspunkter för förslaget som nu presenteras. Förslaget till utveckling av evenemangsområdet bedöms vara svara väl mot såväl krav och kriterier som effektmål och nyttor. Att planera för ett antal stora funktioner i området genom en konkurrenskraftig, modern arena tillsammans med sporthallar, ett centralbad och bostäder, och samtidigt utveckla en attraktiv stadsmiljö som ska hålla över tid med och kring dessa funktioner och övrig omkringliggande stad, innebär samtidigt ett behov av att göra ett antal prioriteringar och avvägningar, som beskrivs nedan utifrån det samlade förslaget samt därefter utifrån vad som ingår i respektive komponent. 3.1.3.2 Avvägningar och prioriteringar i det samlade förslaget Det gemensamma förslaget som presenteras är resultatet av ett antal avvägningar och prioriteringar, som gjorts utifrån en bedömning om hur arbetet bäst svarar mot kommunfullmäktiges uppdrag. Exempel på sådana övergripande avvägningar som varit centrala i detta skede är bland andra nedan frågor. Utformningen av Valhallagatan som går mellan norra och södra kvarteret, där gatan ska tjäna ett antal syften i att fungera som ett effektivt och samtidigt attraktivt stråk genom området. Gatan ska bland annat försörja de stora anläggningarna i området med infarter för gods- och logistik, kunna rymma fotgängare och cyklister, fungera som ett arenatorg och rymma en attraktiv entré mot anläggningarna. Att hitta en balanserad och bra lösning är komplicerat, där olika alternativ ger ett antal och betydande konsekvenser för exempelvis stadsmiljö, ekonomi, evenemangsfunktionalitet och mobilitet inom och till/från området. Frågan kan komma att behöva fördjupas och arbetas vidare med ytterligare i kommande arbeten. Förslaget till utformning av det norra kvarteret innebär att serviceytan som idag ligger belägen i övre delen av norra kvarteret minskas, till fördel för att möjliggöra byggandet av bostäder, kontor och kommunal service. Det finns ett antal avvägningar som gjorts i arbetet, där serviceytan är identifierad som en central funktion för att säkra fungerande arenor (nya inom området samt Ullevi), medan området där dagens serviceyta samtidigt till del behövs bland annat för att kunna tillskapa bland annat bostadsmöjligheter i området. Parterna är överens om att tillgänglig yta inom området minskas från 18 000 m2 till 10 000 m2 med utgångspunkt i att rådigheten för evenemangen, för dessa 10 000 m2, säkras i det fortsatta arbetet. Konsekvenserna av minskad serviceyta i närområdet innebär bland annat att kompletterande ytor behöver säkras utanför området för att möjliggöra större evenemang och upprätthålla konkurrenskraften. Fortsatt arbete pågår för att etablera ett förslag med avvägningar mellan de olika funktioner som har behov av ytan. Centralbadets utformning är ett resultat av avvägningar mellan behovet av att skapa stråk och rörlighet inom området och en utveckling av staden och dess struktur på ett sätt som håller över tid, gentemot funktionskrav i byggnationen och användandet av ett bad. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Badanläggningen blev som följd av detta en byggnad som är delad över den nya lokalgata som planeras mellan Valhallagatan och Levgrensvägen. Storlek och skala på områdets centrala anläggningar är också i en nivå som är ovanlig inom staden – dels utifrån anläggningarnas funktion och karaktär, dels utifrån den av politiken uttryckta riktningen om en hög exploateringsgrad. De logistikflöden som går igenom området och behövs för att försörja anläggningarna kräver också avvägningar mot andra funktioner, behov och värden inom området. De kulturvärden som ryms inom programområdet genom bland annat Valhallabadet, Burgårdens landeri, mötet med Stenstaden, och arkeologiska värden har tagits hänsyn till i detta förslag och i löpande arbete. Samtidigt kan dessa komma att påverka förslagets utformning ytterligare, exempelvis utifrån i vilken utsträckning byggrätter är möjliga i norra kvarteret och hur höga byggnader södra kvarteret mot Burgårdsplatsen kan rymma och bedömas lämpliga. Även behovet av kommunal service i form av skola/förskola och vad som bäst ryms inom området eller vad som kan omhändertas genom andra åtgärder i centrum har varit en kritisk fråga. Parternas gemensamma arbete visar på ett behov av framför allt förskola. I fortsatt planering finns därför möjlighet till förskola kvar, medan behovet av investering av grundskola eventuellt utgår genom en möjlig rockadlösning i stadens övriga lokaler i centrum. En inriktning mot förskola i fortsatt arbete innebär också bättre förutsättningar att säkra arenornas funktionalitet genom en flexibel service- och produktionsyta. Dessa aspekter har tagits hänsyn till i gestaltningen och inriktningen i planprogrammet. Utöver dessa har ett antal avvägningar gjorts utifrån ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, som påverkar områdets utformning och innehåll. Exempel på frågor centrala i pågående arbete är exempelvis hur flera olika verksamheter kan rymmas inom området, hur gröna tak kan användas och hur området programmeras för att göras tillgängligt inom och utanför anläggningar för alla göteborgare. Se vidare om hållbarhetsarbetet i avsnitt 2.2.1. 3.1.3.3 Specifika avvägningar, möjligheter och vägval inom komponenterna Det samlade förslaget baseras på en översiktlig och grundläggande leverans av funktioner, ambitionsnivå och omfattning av respektive komponent. Inom dessa komponenter går det att göra justeringar av omfattning eller ambitionsnivå för att justera den ekonomiska omfattningen eller graden av nyttorealisering. Det kan avse både hela anläggningsdelar eller funktioner som går att dra ur eller lägga till och funktioner där omfattningen på åtgärderna mer steglöst kan skruvas upp eller ner beroende på eftersträvade ambitioner. Knutet till respektive komponent, företrädelsevis avseende arenafunktionerna, centralbad och idrottshallar, återfinns resonemang om möjliga åtgärder och vägval för att komplettera eller anpassa ambitionsnivån. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Dessa åtgärder och vägval bedöms kunna genomföras utan att det medför väsentlig påverkan på det samlade förslaget som helhet eller medför betydande konsekvenser för andra komponenter och leveranser (se vidare beskrivning i respektive komponents investeringsbeskrivning, under avsnitt 3.2.). 3.1.4 Ekonomiska förutsättningar och konsekvenser Nedan följer en samlad beskrivning av väsentliga utgångspunkter och avvägningar för de bedömda ekonomiska konsekvenser som följer av omfattning och ambitionsnivå för föreslagna investeringar och åtgärder. Konsekvenserna beskriver dels investeringarnas omfattning, men framför allt de årliga kostnads- och resultateffekterna för stadens parter. 3.1.4.1 Finansiellt sammanhang Utvecklingen av arenaområdet medför att en rad av stadens verksamheter ansvarar för åtgärder och framtida förvaltning av komponenter och funktioner inom området. Dels som huvudman för diverse anläggningstyper, och dels med olika delar av stadens ekonomier och finansieringstyper. Stadens nämnder och styrelser parter agerar i olika verksamhets-/affärslogiker men även under olika juridiska och ekonomistyrningsmässiga förutsättningar, vilket medför att så väl parternas olika investeringsekonomier och driftkonsekvenser behöver hållas isär. Även gällande lagstiftning och redovisningsregler medför att de ekonomiska flödena behöver hållas isär mellan olika parter då det inte är möjligt att förflytta inkomster och utgifter mellan parterna inom ramen för ett och samma projekt. Därmed utgår parternas samlade beskrivning av de finansiella och ekonomiska förutsättningarna och åtagandena från en redovisning kring konsekvenserna för respektive komponent/ekonomiskt sammanhang eller organisation. Illustrationen nedan försöker beskriva stadens olika parters investeringsverksamhet som kan kopplas till stadens olika åtaganden och initiativ och delvis även utifrån stadens olika ekonomiska logiker och uppdelning. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Investeringsvolymerna och fördelningen av ansvar synliggör framför allt omfattning på åtgärderna och den ekonomiska ansvarsfördelningen för upprättandet av respektive komponent. Ur parternas perspektiv är det snarare de långsiktiga ekonomiska drifteffekterna och de ekonomiska åtagandena och riskerna som behöver vara fokus i värderingen av den fortsatta planeringsinriktningen. Det är även inom ramen för de långsiktiga drift- och resultatkonsekvenserna som det finns vägval att redan i ett tidigt skede ta ställning till avseende ekonomisk ansvarsfördelning, affärsmodeller och finansieringsupplägg, för att optimera stadens samlade belastning och förmåga att bära stadens samlade åtagande långsiktigt. Det medför därmed att förslag till omfattning, kvaliteter eller ekonomisk ansvarsfördelning inte är optimerad för respektive komponent och part utan även utifrån ett försök att optimera de ekonomiska förutsättningarna för staden som helhet, framför allt ur ett långsiktigt driftperspektiv. 3.1.4.2 Beräkningsgrunder och utgångspunkter För att skapa liknande upplägg avseende bedömning och redovisning av de ekonomiska konsekvenserna utgår respektive parts redogörelse från några gemensamma grundläggande kalkylmässiga utgångspunkter. Samtliga belopp utgår från 2024 års prisnivå om inget annat framgår. Dels för att skapa jämförelse mellan komponenterna, dels för att inte bygga in konjunkturmässiga osäkerheter i beskrivna volymer och effekter. Men det innebär samtidigt att index- och prisutveckling kommer att förändra de faktiska utfallen över tid i löpande prisnivåer då exploateringen och investeringarna kommer att genomföras över en lång tidsperiod. Samtliga volymer, både vad det gäller investeringar och driftkonsekvenser beskrivs i relativt breda spann för att inte återspegla en större säkerhet i ekonomiska bedömningar och värderingar än vad som är möjligt i detta skede. Spannen utgår från en bedömning av sannolik ekonomisk omfattning och konsekvenser med utgångspunkt i de osäkerheter som kvarstår i denna fas av planeringen. Spannen avser därför att inrymma dessa osäkerheter, som förväntas minska i takt med den fortsatta planeringen, genomförande av kvalificerade gestaltningsprocesser och inför ett slutligt genomförandebeslut. Bedömningarna innehåller både generella osäkerheter och riskpåslag utifrån planeringsläget. Bedömningar av kapitalkostnader, avskrivningar och räntor, utgår från parternas ordinarie kalkylmodeller och kan därför skifta i exempelvis genomsnittliga avskrivningstider. Internränteberäkningar baseras på räntenivåer i dagens räntemiljö med i storleksordningen 2-3 procent, som även återspeglas i beräknade interna hyresnivåer. Bedömda driftkostnader och hyresnivåer baseras på en grov bild av kostnader när anläggningarna är färdigställda och full verksamhet är i gång. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Bedömning av hyror i övrigt mellan stadens parter utgår från befintliga hyresmodeller i staden för denna typ av specialanläggningar. I de bedömda grundscenarierna utgår intäktsflödena utifrån att maximal marknadshyra kan tas ut för de kommersiella lokalerna. De ekonomiska bedömningarna utgår från en rad interna mellanhavanden mellan stadens parter inte minst vad det gäller hanteringen av markförvärv och markupplåtelser. I detta planeringsskede baseras de ekonomiska bedömningarna mellan exploateringsnämnden och Higab på att marken för Arena, Annex och Hotellfunktionen förvärvas av Higab för ett initialt markvärde som innefattar finansieringen för utbyggnad av allmän plats. I gängse ordning kommer förhandling ske i ett senare skede mellan parterna, vilket kan påverka den slutliga prissättningen, val av upplåtelseform och därmed hyresnivån mot Got Event. I den så kallade ”ryggraden” – den gemensamma logistikanläggning som servar södra kvarterets stora arenaanläggningar, antas en del ingå i en gemensamhetsanläggning där vissa delar tillfaller Got Event och vissa delar tillfaller Svenska Mässan. I nuläget är inte fördelningen och finansieringen av dessa ytor fastställd och medför därmed viss osäkerhet i de ekonomiska bedömningarna. Exploateringsekonomin baseras på de utgångspunkter som igger till grund för planprogrammets samrådshandlingar. Byggrätterna är i dagsläget inte slutligt definierade utifrån innehåll och marknadsvärdet skiljer sig mellan olika ändamål. Samtidigt finns det osäkerhet i hur stora byggrättsvolymer i den norra detaljplanen som kan maximeras med hänsyn till kulturhistoriska värden i Burgårdsparken och hantering av serviceytan. Det finns därför en stor osäkerhetsfaktor i intäktsbedömningarna. 3.1.4.3 Ekonomiska konsekvenser som följd av väsentliga avvägningar Ovan under avsnitt 3.1.3 redovisas väsentliga avvägningar och kompromisser för det samlade förslaget som helhet, vägval som även påverkar de ekonomiska förutsättningarna. Väsentliga avvägningar som påverkar även de investeringsmässiga förutsättningarna är bland annat delningen av badets lokaliteter, som är en fördyrande åtgärd, men där nyttorealiseringen som helhet bedöms väga upp dessa konsekvenser. De stora byggrättsvolymer som arenafunktioner, centralbad och idrottshallar tar i anspråk innebär en begränsning och utmaning att skapa betydande volymer av externa byggrätter för verksamheter och bostäder, trots en hög exploateringsgrad. Det medför begränsade möjligheter till externa exploateringsinkomster för att finansiera utbyggnaden. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 3.1.4.4 Sammanställning av ekonomiska bedömningar Nedan presenteras en summerad bild av investeringsförutsättningar för samtliga komponenter där en fördjupad redovisning avseende aktuell komponent redovisas i kapitel 3.2. 3.1.4.4.1 Exploateringsinvesteringar Exploatering (mnkr) Investering Exploateringsinkomster 600 - 850 Kvartersmarksutveckling 160 - 270 Utbyggnad Allmän plats 460 - 740 Risk 80 - 130 Exploateringsutgifter (avrundat) 700 - 1 200 Driftkonsekvenser Årliga tillkommande driftkonsekvenser 20 - 40 Bedömningen avseende exploateringsekonomin indikerar att markförsäljningar och exploateringsbidrag inte täcker de exploateringsåtgärder som följer av att iordningställa byggbar mark och bygga ut allmän plats. Tillkommande drift- och kapitalkostnadseffekter till följd av exploateringen belastar i slutändan stadsmiljönämndens kommunbidragsfinansierade verksamhet. I det redovisade spannet för driftkonsekvenser ingår även eventuellt tillkommande åtgärder vid Burgårdsplatsen och Gårdabron, som dock ligger utanför exploateringsinvesteringarna ovan. 3.1.4.4.2 Centralbad och idrottshallar Centralbad och idrottshallar (mnkr) Investering Centralbad 2 000 – 2 300 Sporthallar 500 – 600 Kommersiella lokaler och kontor 300 - 500 2 800 – 3 400 Driftkonsekvenser Fastighetskostnader 200 – 220 Verksamhetskostnader 120 – 150 Verksamhetsintäkter 60 - 80 Årliga tillkommande driftkonsekvenser 240 - 310 Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 De tillkommande årliga driftkonsekvenserna medför en tillkommande kostnadsbelastning för idrott- och föreningsnämndens kommunbidrags- finansierade verksamhet med i storleksordningen 240 – 310 mnkr. Då placeringen av nytt centralbad och ersättningen av befintliga idrottshallar i området övergår från ägande, drift och förvaltning i stadshuskoncernens regi till nämndsorganisationen innebär det fullt tillkommande kostnader, då det inte ersätter några befintliga anläggningar i nämndens nuvarande verksamhet. 3.1.4.4.2 Arena och Annex (inkl Hotell och Kommersiella tillägg) Arenafunktion och Annex (inkl Hotell) (mnkr) Investering Arena och Annex inklusive logistiklösning och kringfunktioner 6 500 – 7 500 Hotell och kommersiella tillägg 2 000 – 2 500 Driftkonsekvenser Resultatpåverkan Arena och Annex 0 Resultatpåverkan Hotell och kommersiella tillägg +5 - -20 Årliga tillkommande resultatpåverkan +5 - -20 Resultatpåverkan för Arena och Annex baseras på att Got Event bär Higabs totala kostnader över tid genom hyresersättning med produktionskostnadshyra. Med utgångspunkt i investeringsvolymerna uppgår bedömd årlig hyresnivå till 340–390 mnkr per år. Driftnettot inklusive räntekostnader för det kommersiella tillägget bedöms till ca 30–45 mnkr årligen, men inkluderas även avskrivningarna medför det en årlig resultatpåverkan på 5 mnkr till -20 mnkr. Eventuella nedskrivningsbehov bedöms enbart knytas till de kommersiella delarna av investeringarna och omfatta ett behov av nedskrivningar om ca 0,4 mdkr vid en investering i spannets övre del. 3.1.4.4.3 Arenaoperatör (Got Event) Arenaoperatör (mnkr) Investering Arenafunktioner (installationer) 200 – 250 Driftkonsekvenser Driftnetto ny arena och annex 300 - 340 Minskat driftnetto befintliga anläggningar 50 Årliga tillkommande driftkonsekvenser 250 - 290 Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Föreslagen inriktning för arenaparken indikerar en negativ resultatpåverkan om 300–340 mnkr. Nuvarande arenafunktioner och anläggningar i området genererar i dagsläget ett koncernbidragsbehov om cirka 50 mnkr årligen. De nya arenorna medför därmed ett tillkommande finansieringsbehov med ett utökat koncernbidrag från övriga stadshuskoncernen motsvarande 250 – 290 mnkr årligen. 3.1.4.5 Övriga åtaganden inom kommunkoncernen Knutet till en fortsatt planeringsinriktning enligt ovan förutsätter utvecklingen eller medför stadsutvecklingen investeringar och åtgärder inom staden i övrigt, åtgärder som inte redovisas inom ramen för de ekonomiska konsekvenserna ovan. Lokaler/anläggningar för kommunal service Eventuell etablering av förskola inom programområdet hanteras inom ramen för ordinarie verksamhets- och lokalplanering. Investering i förskola uppgår i dagsläget till i storleksordningen 100–110 mnkr. Ersättning för Valhalla IP hanteras inom ramen för idrott och föreningsnämndens ordinarie uppdrag och investeringsplanering/prioriteringar både på kort och längre sikt. Utveckling av stadsmiljön i den befintliga staden Eventuellt ytterligare bro över Mölndalsån mot Gårda och eventuell utveckling av Burgårdsplatsen för att förstärka kopplingen mellan arenaområdet och den befintliga staden avses att hanteras och får prioriteras inom ramen för den ordinarie investeringsplaneringen inom stadsmiljönämndens ansvarsområde Investeringar i infrastrukturåtgärder som inte ingår i exploateringsekonomin bedöms till i storleksordningen 100–240 mnkr beroende på omfattning och inom bedömt spann. Driftkonsekvenserna för dessa åtgärder ingår dock i drifteffekter för tillkommande allmän platsåtgärder inom exploateringsekonomin ovan. Övrig teknisk infrastruktur Utbyggnad av lokalt VA inom utbyggnadsområdet hanteras inom ramen för ordinarie modeller och beskrivs inom ramen för den samlade exploateringsverksamheten i kapitel 3.2.3. Eventuella åtgärder på nätet i övrigt förväntas hanteras inom ramen för den ordinarie verksamhets- och investeringsplaneringen. Åtgärder avseende eventuell kyla, fjärrvärme och el utifrån Göteborg Energis nätägarroll förväntas hanteras inom ramen för bolagets ordinarie verksamhets- och investeringsplanering och inom ramen för ordinarie affärsupplägg och affärsmodeller. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 3.1.4.6 Turismekonomiska bedömningar Som del av planeringen har Göteborg & Co bedömt de turismekonomiska effekterna och möjligheterna för att komplettera de kommunalekonomiska effekterna av föreslagna åtgärder. Destinationen Göteborg är nu tillbaka på besökarvolymer i paritet med år 2019, före pandemin. Det innebär också att den årliga turismekonomiska effekten, det vill säga vad turisterna på destinationen konsumerar tillsammans under ett år, bedöms vara minst 35 mdkr. Möten och kongresser samt evenemang inom exempelvis kultur och idrott är viktiga kommersiella segment som driver internationella besökarflöden till destinationen. Totalt bedöms den direkta turismekonomiska omsättningen vara ca 15 mdkr inom dessa segment, varav minst 10 mdkr årligen (normalt) skapas genom Svenska Mässans, Lisebergs och Got Events verksamhet och arrangemang. Den sammanlagda beräknade turismekonomiska effekten för dagens arenaområde är ca 2,2 mdkr årligen. Arenaområdet avser då Scandinavium, Ullevi och Gamla Ullevi. Scandinavium står för upp emot 0,8 mdkr av dessa 2,2 mdkr. Den nya arenans utökade publikkapacitet ger ökade besökarvolymer och fler stora evenemang som attraherar mer långväga besökare. Det ger i sin tur högre beläggning på boendeanläggningar och en högre turistandel. Med den utökade publikkapaciteten bedöms den nya arenan ge en årlig turismekonomisk effekt på ca 1,3 mdkr. Det är således 0,5 mdkr mer i turistisk omsättning per år än för dagens Scandinavium. Bedömningen omfattar inte annexet och övriga sporthallar, arenor och evenemangsplatser. Dessa arenors turismekonomiska effekt är svåra att beräkna eftersom det potentiella utbudet av evenemang är mycket brett, samt att arenorna kommer att möjliggöra att befintliga årliga evenemang som exempelvis Göteborg Horse Show, Basketfestivalen, Gothia Cup och Partille World Cup kan växa ytterligare. En försiktig uppskattning av möjlig turismekonomisk effekt kopplad till dessa nya mindre arenor och sporthallar är 0,1 mdkr årligen. Det innebär att det framtida arenaområdets totala turismekonomiska effekt beräknas till 2,7–2,8 mdkr årligen mot dagens 2,2 mdkr. 3.1.5 Övergripande tidplan för utbyggnad Övergripande skeden för utbyggnad presenteras i tidplanen nedan. Denna är en sammanfattning av den bastidplan som sammanställdes i november 2023, utifrån vägvalsbeslutet i KF beslut 2023-06-08. Spannen i tid anger osäkerhet som följd av bedömningar i tidigt skede och inkluderar risk för fördröjningar i tidplan, exempelvis som följd av överklaganden. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Den övergripande bastidplanen bygger på följande steg: • Inriktningsbeslut för centralbad, arenapark och exploatering syd respektive nord, KF Q1 2025 - osäkerhet +/- 1 mån • Intermittenta ersättningslösningar för Valhalla IP är på plats Q4 2026 - osäkerhet +/- 3 mån • Detaljplan för norra delen är antagen Q1 2027 - osäkerhet +/- 3 mån, laga kraft senast Q1 2028 o Tillträde till badhustomten därefter • Centralbad och sporthallar kan stå färdigt Q1 2031 - osäkerhet +/- 1-2 år o Valhallabadet kan därefter rivas • Ny multiarena kan stå färdigt Q3 2034 - osäkerhet +/- 1-2 år o Scandinavium kan därefter rivas • Annexet (ersättning för Lisebergshallen) kan stå färdigt Q3 2036 - osäkerhet +/- 1-2 år • Exploatering nord respektive syd kommer att kunna färdigställas därefter. I nuläget är färdigställandetider för olika delar av övrig exploatering medvetet inte specificerad, för att säkerställa flexibilitet i utbyggnadsskedet och därmed framdrift för nytt centralbad och arenaparken. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 3.2 Beskrivning av ingående komponenter och investeringsobjekt 3.2.1 Arenaparken – Got Event Got Events roll i uppdraget är att i egenskap av nuvarande och framtida arena- operatör definiera och formulera behov och krav med avseende på de framtida multiarenorna i arenakvarteret. Bolaget ska även belysa hela programmets påverkan på både de nya arenornas och på Ullevis funktionalitet. Vidare ska resultatprognos tas fram som ger underlag till bedömningar av koncernsbidragsbehov. 3.2.1.1 Nya inomhusarenor i evenemangsområdet Behovsbeskrivning två nya inomhusarenor Got Event har tagit fram en behovsbeskrivning för arenakvarteret, se bilaga. Rapporten publicerades december 2022 och har reviderats maj 2024. Behovsbeskrivningen grundas på omvärldsanalys samt intressentsamverkan, där krav från internationella respektive nationella, förbund och arrangörer samt identifierade nyckelintressenters krav och önskemål tas om hand, behandlas och värderas. När nyckelintressenters behov tillgodoses kommer effektmål och nyttor att realiseras. Metodiken baseras bland annat på dialoger med arrangörer och analyser från internationella konsultgrupperingar inom evenemangsnäringen. Fyra effektmål är beslutade och två av dessa har direkt koppling till arenornas utveckling; Evenemang och Tillväxt. Effektmålen är specificerade i nyttor som exempelvis: - skapa förutsättningar för fler besökare och bättre besökarupplevelser - skapa bättre förutsättningar för arrangörer att välja Göteborg i syfte att skapa ett attraktivare och breddat evenemangsutbud - skapa fler arbetstillfällen inom besöksnäringen - skapa bredare underlag för handel, restauranger och andra verksamheter I behovsbeskrivningen redovisas fyra branschtrender; Hållbarhet – Flexibilitet och omställning – Säkerhet och trygghet – Helhetsupplevelse. Trenderna konkretiseras sedan i ett antal behovsparametrar. Några exempel på parametrar för arenan är: - publikkapacitet läktare - publikkapacitet arenagolv - publikkomfort - fri höjd - upphängningslast - nedskalning - logistik - hospitality Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Beskrivningen ligger till grund för fastighetsägaren Higabs förstudiearbete för arenakvarteret. Förstudien beskriver det fysiska projektet i sin helhet - innehåll (ytor och volymer), disposition, samband, investeringsnivå, tider, utbyggnads- ordning etc. Konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal Ett av uppdragen i kommunfullmäktiges vägvalsbeslut juni 2023 är att arbeta för förbättrad totalkalkyl och konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal. Got Event har därför sammanställt ett faktaunderlag till frågeställningen, se bilaga. Underlaget utgör ett komplement till och fördjupning av behovs- beskrivningen. Slutsatsen i underlaget är att arenans kapacitetsbedömning om minst 16 000 sittplatser i behovsbeskrivningen kvarstår. Utifrån uppdraget görs tolkningen att arenan med denna dimensionering blir konkurrenskraftig och över tid kommer kunna motsvara behov för såväl arrangörer som publik. Förstudie arenakvarteret Med behovsbeskrivningen som grund har Higab under 2023 och 2024 tagit fram en förstudie för arenakvarteret. Got Event har medverkat i förstudiearbetet. Förstudien redovisas i separat beslutsärende (Higab). Got Event ser positivt på det resultat som tagits fram. Förstudien redovisar ett arenakvarter som i stort uppfyller de behov och krav som framställts. Med de lösningar som redovisas i förstudien kommer arenorna i hög grad bidra till att effektmål och nyttor uppfylls, med betoning på effektmålen Evenemang och Tillväxt. Summering Det är viktigt att de arenor som ska byggas också kan stå sig i den framtida konkurrensen, så att de inte upplevs omoderna efter några år. Arenorna måste ha tillräckliga ytor och en inbyggd flexibilitet från början. Därigenom ges möjlighet att utveckla anläggningarna med tanke på förändrade krav i framtiden, vilket är helt nödvändigt för att kunna bibehålla konkurrenskraften. Det föreslagna arenakvarteret ger denna möjlighet. En viktig förutsättning för detta är dock att Valhallagatan kan medverka fullt ut som en del av arena- området vid evenemangstillfällen; insläppsområde, säkerhetszon, fan zone, festivalområde etc. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 3.2.1.2 Programområdet Evenemangsstråket i framtiden När arenakvarteret har byggts så kommer Göteborg ha tre arenor i högsta internationella klass centralt belägna i staden och i en geografisk närhet till varandra. Nordens största konsertarena-Ullevi tillsammans med den nya multi- arenan (Nordens största inomhusarena) och Annexet kommer göra evenemangs- staden ännu attraktivare för arrangörer och publik. Arenorna kommer att kom- plettera varandra i evenemangsutbud, men även kunna samverka vid vissa evenemang. Ytor behövs dock även utanför arenorna för att dessa ska kunna vara helt funktionella. Planprogramförslaget Under sommaren 2024 har förslaget på planprogram för området varit ute på samråd. Got Event har yttrat sig särskilt i ärendet. Planprogramförslaget har berört för Got Events del tre viktiga huvuddelar; arenakvarteret, Valhallagatans storlek/ utformning och externa ytor (serviceytor) för de nya multiarenornas och Ullevis behov. Balansen mellan arenakvarterets och Valhallagatans storlek är viktig för arenornas funktionalitet. Utformningen av Valhallagatan som kommer hanteras i detaljplaneskedet har också stor betydelse ur denna aspekt. De nya multiarenorna behöver också närhet till öppna externa ytor för att kunna genomföra evenemang som konserter, Gothenburg Horse Show etc. I förslaget finns en yta närmast Ullevi reserverad för detta ändamål benämnd serviceyta, se nedan. Serviceyta och Ullevis framtida funktionalitet Ullevikvarteret ingår inte i förslaget till planprogram, men programmet har stor påverkan på arenans framtida funktionalitet med avseende på serviceytan. Serviceytan är idag ca 18 000 m2 och utgörs av den öppna hårdgjorda ytan mellan Levgrensvägen och fotbollsarenan Valhalla IP. Ytan minskas enligt planprogramförslaget till 10 000 m2 för att möjliggöra annan exploatering. Got Event har på uppdrag av programmet tagit fram en behovsbeskrivning för Ullevis framtida funktionalitet med avseende på serviceytan, se bilaga. I behovsbeskrivningen konstateras att en yta på minst 10 000 m2 är en förutsättning i den fortsatta processen. En ytterligare förutsättning är också att evenemangsverksamheten har rådighet över ytan. I planprogrammet föreslås att ytan delvis samnyttjas med skolgård och lokal- gata. Got Event har i samrådssvaret avstyrkt planprogramförslaget i den del som avser samnyttjande med skolgård. Rådighet över ytan behövs för att genomföra evenemangen, vilket är väsentligt för att arenorna ska vara attraktiva för arrangörer. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Summering I analysen som framgår av bilaga pekar trenderna inom arenaupplevelse, hållbarhet, säkerhet och kommersiell utveckling på ett behov av större ytor i framtiden. Got Event är positiva till det förslag som planprogrammet redovisar för arena- kvarteret. Den följer i stort den lösning som tagits fram av Higab i förstudie- skedet. För Valhallagatans del måste dock hänsyn tas till arenornas behov med avseende på storlek och utformning i den fortsatta detaljplaneringen. Minskningen av serviceytan från 18 000 m2 till 10 000 m2 kan innebära konsekvenser för genomförandet av stora evenemang, främst internationella idrottsmästerskap. Konsekvenserna behöver därför fortsatt utredas. En yta på 8 000 m2 bedöms behöva tillskapas på annan plats. Den föreslagna minskningen av serviceytan från 18 000 m2 till 10 000 m2 är acceptabel med förutsättningen att evenemangsverksamheten får rådighet. 3.2.1.3 Resultatprognos – arenadrift två inomhusarenor Marknadsbedömning och evenemangskalender De två nya multiarenorna kommer att generera ett större antal evenemang jämfört med dagsläget, men den största förändringen blir att besökstalet kommer att öka markant. Detta beror på evenemangsmixen och den högre publikkapaciteten. Idag har Scandinavium med kapacitet 12 000 sittplatser ca 100 evenemang per år och 600 000 besökare, vilket är genomsnittet de senaste tio åren (exkl. 2020 och 2021). Den nya multiarenan som ersätter Scandinavium förväntas i genomsnitt generera 100-110 evenemang per år och 1.1 miljon besökare. Arenan med 16 000 sittplatser kommer att ha fler stora evenemang och med den högre kapaciteten innebär det ett betydligt högre årligt besökstal. Den mindre multiarenan Annexet med 3 500 sittplatser beräknas kunna få 80-90 evenemang och 200 000 besökare per år. De två arenorna tillsammans kommer därmed att generera ett dubbelt så stort besökstal som Scandinavium har idag. Liksom idag utgör ishockey med ett hemmalag en viktig del av evenemangs- utbudet och utgör 30-40% av evenemangen per år i den stora multiarenan. Seriespelet påverkar, liksom idag, generellt sett övriga säljbara dagar och i synnerhet under slutspelsperioden. Den största skillnaden mot idag blir att arenan kommer kunna ta emot konserter med internationella artister, evenemang som inte finns på Scandinavium idag. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Resultatprognos – förutsättningar Resultatprognosen omfattar årliga intäkter och kostnader som är direkt relaterade till evenemangen och driften av de båda arenorna. Prognosen bygger på bedömningar och uppskattningar om framtida affär framtagna av bolaget. Prognosticerat besökstal och evenemangsmix utgör ingångsvärde i bedömning av intäkter och kostnader som redovisas i resultatprognosen. Resultatprognosen redovisas i dagens kostnadsläge (september 2024). Intäkter är redovisade som nettointäkter. Sammanställning över resultatprognosen, se figur 2. Prognos av framtida affärer bygger på marknadsmässiga bedömningar utifrån förutsättningar som nya arenor skapar med ökad kapacitet och höjd standard. Avstämningar har gjorts med andra arenaoperatörer. En jämförelse med dagens verksamhet är inte rättvisande då ny arena skapar helt andra förutsättningar än de som finns idag. En jämförelse med dagens verksamhet har ändå angivits under respektive rubrik (genomsnitt för evenemangsår 2022 och 2023). Evenemangen har delats in i olika segment där antal evenemang och antal besökare har skattats. Evenemangen för den nya multiarenan är indelade i segmenten ishockey (nationell och internationell), internationell sport, Gothenburg Horse Show, konserter (stor, mellan och liten). Segmenten för Annexet är sport (handboll, innebandy, futsal mm), musik (stor, mellan och liten), företagsevent, mässor och kongresser samt övrigt, figur 1. Figur 1, evenemang fördelat per segment Multiarenan Ishockey nationell Ishockey internationell Internationell sport 19% 36% 11% Gothenburg Horse Show 7% 8% 5% Konsert stor 14% Konsert/show mellan Konsert/show/företag liten Sport (Handboll, Annexet innebandy, futsal mm) Musik Liten 6% 12% 6% Musik Mellan 11% 60% Musik Stor 5% Övrigt Företag, mässor & kongresser Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Resultatprognos Figur 2, resultatprognos, ny multiarena samt Annex Resultatprognos, belopp i mnkr Arenan Annex Totalt Intäkter, netto Arenahyra 35-45 5-10 40-55 Mat och dryck 20-30 1-2 21-32 Loger, preminum 40-45 40-45 Arenapartners (inklusive exponering) 10-15 10-15 Namnrättighet 10-15 4-8 14-23 summa intäkter 115-150 10-20 125-170 Kostnader Drift av arenan -55 -- -75 -20 -- -25 -75 -- -100 Resultat före kapital- och hyreskostnad 60-75 -10 -- -5 50-70 Kapitalkostnad; verksamhetsanknutna investeringar som ej ingår i byggnation. -10 -- -20 Hyreskostnad till fastighetsägaren -340 -- -390 Resultat efter kapital- och hyreskostnad -300 -- -340 Påverkan på dagens driftnetto pga förändring i arenaparken. 50 Varav hyreskostnad till fastighetsägaren 27 Nettoeffekt -250-- -290 Årliga intäkter Arenahyra Direkt intäkt från evenemangen är arenahyran, d v s den hyra arrangören betalar för att hyra arenan för evenemanget. Volymen baseras på att hyran kan öka, dels på grund av fler evenemang, dels på att en högre hyra per evenemang kan tas ut med ny arena. Intäkt från arenahyra bedöms uppgå till 35-45 mnkr för den nya multiarenan beroende vilka och hur många evenemang som genomförs. Arenahyra för Annexet bedöms uppgå till 5-10 mnkr. Scandinaviums intäkter från arenahyra uppgår idag till ca 30 mnkr. Mat och dryck Avgränsning har gjorts till att omfatta försäljning av mat och dryck i samband med evenemang. Prognosen bygger på en bedömning av hur mycket en evenemangsbesökare spendera inom respektive segment. Med kraftigt ökade försäljningsytor som en ny multiarena innebär, bedöms intäkten från mat- och dryck öka markant och uppgå till 20-30 mnkr. Intäkt från mat- och dryck i dagens Scandinavium uppgår till ca 5 mnkr. För Annexet bedöms denna intäkt uppgå till 1-2 mnkr. Antagandet är dock att restaurangerna ska drivas av extern part vilket torde ge intäkter även övrig tid. Hur stor nettointäkt det skulle ge till arenaoperatör och/eller arenaägare kräver fördjupad analys. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Loger och Premium Ny arena med större ytor ger helt andra möjligheter till en större affär och därmed ökade intäkter. Prognosen bygger på bedömning av marknadsmässiga förutsättningar och vad detta kan generera i intäkter. Prognosen är att en ny multiarena kan generera 40-45 mnkr i intäkter. Intäkt från loger och premium i dagens Scandinavium uppgår till ca 11 mnkr. Arenapartners inklusive exponering Med intäkter från Arenapartners avses intäkter från försäljningsrätter där leverantörer av mat och dryck till arena betalar för att garanteras exklusivitet och varumärkesexponering. Exponering innebär att företag betalar för att exponeras i eller utanför arenan i samband med evenemang. En ny arena antas ge ökade möjligheter till intäkter från arenapartners samt exponering. Prognosen är att en ny multiarena kan generera 10-15 mnkr i intäkter. Namnrättigheter Namnrättigheter innebär att det finns företag som ser möjlighet att få exponera sig i samband med en arena och väljer att köpa rättigheten att döpa arenan. Intäktsmöjligheter avseende namnrättigheter är svåra att uppskatta. Utifrån marknadsmässig bedömning idag kan namnrättigheten för en ny multiarena uppskattas till 10-15 mnkr och för Annexet till 4-8 mnkr. Årliga kostnader Driftkostnad för arenorna En arena har kostnader som är gemensamma för den totala arenaverksamheten och kostnader som är direkt kopplade till evenemang. Gemensamma arenakostnader är t e x kostnader för löpande drift, underhåll, energi mm. Bedömningen är att kostnaden för att driva den nya multiarenan uppgår till 55-75 mnkr. Kostnaden för att driva Annexet bedöms till 20-25 mnkr. Kostnad för att driva dagens Scandinavium uppgår till ca 50 mnkr. För att en nybyggd arena ska bibehålla intäktsnivån och behålla attraktivitet, krävs förnyelseinvesteringar. I resultatkalkylen ingår årliga kostnader för förnyelseinvesteringar motsvarande 8 mnkr för den nya multiarenan och 2 mnkr för Annexet. Investering arenaoperatör - kapitalkostnad Utöver fastighetsägarens investering för arenakvarteret, som leder till en hyres- kostnad (se nedan), så krävs också vissa verksamhetsknutna investeringar i multiarenan och Annexet. Detta är investeringar som Got Event bekostar enligt gällande hyresmodell. Exempel på detta är ishockeysarg, LED-skärmar, mediakub, högtalaranläggning, kameraanläggning, scen och evenemangsgolv. Investeringarna bedöms till totalt 200-250 mnkr. Investeringarna genererar en kapitalkostnad per år på 10-20 mnkr. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Hyreskostnad Fastighetsägaren bedömer hyresnivån till 340 - 390 mnkr. I hyreskostnaden inkluderas hyra för multiarenan, Annexet, isrink under Annexet samt 50% av den så kallade Ryggraden. Summering Resultatprognosen bygger på marknadsmässiga bedömningar utifrån förut- sättningar som nya arenor skapar med ökad kapacitet. Osäkerhet finns om hur marknaden kommer att utveckla sig i framtiden beroende på omvärlds- förändringar, kostnadsutveckling mm. I resultatprognosen görs bedömningen att den nya multiarenan som ersätter Scandinavium kan generera ett resultat på 50 - 70 mnkr årligen, innan kapital- och hyreskostnad från fastighetsägaren, baserat på prognosticerat besökstal och evenemangsmix. Fler stora evenemang och en högre kapacitet innebär ett betydligt högre årligt besökstal, vilket ökar intäktsmöjligheter främst inom försäljning av mat och dryck, loger och premium. Verksamhet i annexet är ett tillskott till destinationen Göteborg och för Staden då det i dagsläget inte finns någon arena som inrymmer denna verksamhet. Resultatprognosen för annexet bedöms ge ett underskott på 5 -10 mnkr årligen innan hyreskostnad från fastighetsägaren. Underskottet beror på mer begränsade intäktsmöjligheter i denna arena. Hyreskostnad från fastighetsägaren bedöms uppgå till 340 - 390 mnkr årligen. I hyreskostnaden ingår inte verksamhetsknutna investeringar utan dessa ska utifrån gällande hyresmodell bekostas av Got Event. Dessa investeringar bedöms uppgå till 10-20 mnkr årligen. Sammantaget kommer de nya arenorna ge förutsättningar för fler stora evenemang med ett mycket högre besökarantal än idag, vilket är betydelse- fullt för destinationen Göteborg. Den totala resultatprognosen (för både den nya multiarena och annex) innebär ett underskott på 300 - 340 mnkr då intjäningsförmågan för de nya arenorna inte kommer att täcka kapital- och hyreskostnad från fastighetsägaren. Den nya arenaparken påverkar bolagets befintliga ekonomi genom att nuvarande Scandinavium rivs och ersätts av ny multiarena, Valhallabadet, Valhalla Sport och Valhalla IP utgår, Valhallarinken ersätts med ny ishall och Annexet tillkommer. Got Event erhåller idag koncernbidrag för att drifta befintliga arenor. Den sammantagna effekten av kommande förändringar i arenaparken innebär för Got Events del ett minskat behov av koncernbidrag motsvarande ca 50 mnkr årligen. Av dessa 50 mnkr utgör hyreskostnaden till fastighetsägaren 27 mnkr. Den sammanlagda resultatprognosen, då hänsyn tagits till förändringar i dagens arenapark, innebär ett underskott på 250 – 290 mnkr. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 4 Bilagor Bilaga 1 Ingående komponenter Område Ingående komponenter Komponents- ansvarig PBL-planer • Planprogram Stadsbyggnads- • Detaljplan Nord förvaltningen • Detaljplan Syd Exploateringsprojekt • Planering Exploatering Syd resp. Nord: Exploaterings- o Projektutveckling Norra Kvarteret förvaltningen o Projektutveckling Södra kvarteret o Ansökan om tillstånd o Ekonomisk förstudie inkl. uppdragsrapport • Projektering och produktion Syd • Projektering och produktion Nord Centralbad • Planering Centralbadet: Idrotts- och o Förstudie bad med sporthallar förenings- o Gestaltningsförslag förvaltningen • Förberedelse drift av Centralbad • Projektering och produktion Centralbad • Projektering och produktion sporthallar • Ersättning Valhalla IP Arenaparken • Planering Arenor: Higab och Got o Behovsbeskrivning Arenakvarteret (Got Event) Event o Förbättrad totalkalkyl och konkurrenskraftig arena utifrån ett europeiskt perspektiv (Got Event) o Förstudie (Higab) o Gestaltningsförslag (Higab) o Behovsbeskrivning Ullevis framtida funktionalitet (Got Event) • Projektering och produktion (Higab) o Arena o Annex o ”Blandstad” o Logistiklösningar Svenska Mässan • Planering drift av Arenor (Got Event) • ”Samnyttjande Svenska Mässan” Gods och logistik • Samordning av utredningar kring godstrafik och Stadsbyggnads- logistik inom Arenaparken och Svenska Mässan förvaltningen, (SBF) • Grön godstransportplan (SBF) • Godstransporter och logistik till/från planområdet (ExF) • Utredning av stadens trafikala förutsättningar (ExF) Kulturhistoriska • Förslag på omhändertagande av Valhallabadets Stadslednings- värden Valhalla- kulturhistoriska värden kontoret badet Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-08 Stadsledningskontoret Telefon: 031-365 00 00 (kontaktcenter) E-post: stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se goteborg.se Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet Behovsbeskrivning för nya inomhusarenor m.m. i kvarteret söder om Valhallagatan Göteborg 2022-12-23 GOT EVENT AB Version Datum Beskrivning av ändring 2.0 2023-01-30 kap. 3.7 reviderat 3.0 2024-05-22 - konsekvenser av vägvalsbeslut i KF 2023-06-08 - uppdateringar efter förstudiearbete 2023-2024 1. Bakgrund och uppdrag 1.1 Bakgrund Göteborgs kommunfullmäktige beslutade 2022-04-28 efter yrkande från en majoritet av partierna att planera för en ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. Kommunstyrelsen med berörda kommunala nämnder och bolag har fått i uppdrag att planera för en ny arena på Scandinaviums tomt, parallellt utreda en om- och tillbyggnad av Scandinavium samt beakta tidigare utredning avseende ny arena på Valhallabadets tomt. På övriga delar av tomten bredvid den nya arenan ska ett annex och sporthallar placeras. Svenska Mässan ska samtidigt ges möjlighet till en framtida expansion. Samtliga anläggningar är planerade söder om Valhallagatan. I arenan och annexet som blir multiarenor ska främst bedrivas evenemangsverksamhet i form av elitidrott och show/musik. I sporthallarna kommer det att utövas bredd- och skolidrott, men även viss elitverksamhet. Svenska Mässans utbyggnad ska tillgodose lokaler för logistik-, mäss- och mötesverksamhet. Ett programarbete med berörda kommunala förvaltningar och bolag under ledning av stadsledningskontoret har påbörjats för att genomföra ovanstående uppdrag. I uppdraget ingår även att planera området norr om Valhallagatan med ett nytt Centralbad, bostäder, skola m.m. Kommunfullmäktige fattade 2023-06-08 ett vägvalsbeslut som bland annat innebär att den nya multiarenan med ett anslutande annex i stället ska placeras på Valhallabadets tomt. Ett nytt centralbad och nya sporthallar, som ska ersätta de befintliga, ska placeras norr om Valhallagatan. 1.2 Uppdrag - behovsbeskrivning I programarbetet ingår som ett av de första stegen att arbeta fram en behovsbeskrivning för det blivande arenakvarteret söder om Valhallagatan. Beskrivningen kommer ligga till grund för fastighetsägaren Higabs kommande arbete med att ta fram en förstudie för hela det framtida kvarteret. Förstudien beskriver det fysiska projektet i sin helhet - innehåll (ytor och volymer), disposition, samband, investeringsnivå, driftekonomi, tider, utbyggnadsordning etc. Got Event har fått uppdraget att ta fram behovsbeskrivningen. 2(16) De anläggningar och funktioner som omfattas av behovsbeskrivningen är: • Arena En multiarena som är ersättning för Scandinavium. • Annex En mindre multiarena som ersätter tidigare Lisebergshallen. • Sporthallar Tre sporthallar varav en större hall med publikkapacitet, som ersätter de tre sporthallar som ska rivas. • Utvändiga markytor Behoven av utvändiga ytor för publik på evenemangsdagar ska beskrivas. Det handlar om flera aspekter; upplevelse, komfort, logistik och säkerhet. Både kvartersmark och allmän plats berörs. Bland annat utgör Valhallagatan ett tvärgående stråk genom hela evenemangsområdet. Gränsdragning mot allmän platsmark avgör ansvarsfrågan, men behoven ska beskrivas för helheten. • Gemensamt Varje anläggning har sina egna förutsättningar vad gäller gods och transporter m.m. som hanteras under respektive rubrik, men även de för arenakvarteret gemensamma behoven ska beskrivas, exempelvis logistik, gemensamma stråk etc. Samnyttjande av funktioner bör eftersträvas vilket också kan ge synergieffekter. Uppdraget har utförts av en arbetsgrupp med följande deltagare: Tomas Tejland, projektledare Got Event Lotta Nibell, vd Got Event Henrik Jutbring, evenemangschef Got Event Charlotta Lechtaler, affärsutvecklare Got Event Jerker Westerberg Higab Uppdraget har bedrivits perioden september-december 2022. Vissa intervjuer är gjorda sommaren 2022. Omarbetning till version 3 är gjord april-maj 2024. Kompletteringar är markerade med rött. Ej gällande formuleringar redovisas överstrukna. 1.3 Effektmål och nyttor Det övergripande programmet ställer upp ett antal nyttor och effektmål som arenakvarteret, centralbadet och stadsutvecklingen ska uppfylla. Behoven som beskrivs under avsnitt 3 har värderats mot dessa mål och nyttor. Se bilaga 1 Effektmål och nyttor. 3(16) 2. Metodik 2.1 Analysmodell Behovsbeskrivningen grundas på en intressentsamverkan, där identifierade nyckelintressenters krav och önskemål tas om hand, behandlas och värderas. Modellen kan sammanfattas i frågeställningen: vilka nyckelintressenters behov måste tillgodoses för att nyttor och effektmål ska realiseras? Analysmodellen visas nedan. Grundtanken är att nyckelintressenterna delas in i fyra sfärer. Information om behoven hämtas ur samtliga sfärer. Producentområdet är av naturliga skäl störst (röd text) och har i tidigare arbete varit den huvudsakliga behovsgrunden. Det nu aktuella uppdraget kommer att bredda behovsbeskrivningen jämfört med tidigare genom att också analysera de övriga tre områdena. Behovsbeskrivningen kommer sedan att generera ett antal projektmål och krav i det fortsatta förstudiearbetet och vidare i genomförandeprocessen, 4(16) 2.2 Metod Inventering Det första steget i arbetet har utgjorts av en inventeringsfas. 1. Genomgång av tidigare utfört arbete som Got Event deltagit i eller initierat: • Program inomhusarena, Pöyry 2011 (Framtiden Arena) • Affärsmässiga förutsättningar, Got Event 2013 • Vision Scandinavium, Got Event 2020 (om- och utbyggd arena) • Kartläggning drivkrafter bakom renoveringar av inomhusarenor, Kurppa Hosk 2022. 2. Uppdateringar: • Arrangörskrav ytor och volymer (2017) med input från Frölunda Hockey/SHL, SIF/IIHF, Gothenburg Horse Show, och Live Nation 3. Intervjuer nyckelintressenter: • Gothenburg Horse Show • Luger/Live Nation • Frölunda Hockey • Svenska Mässan • Idrott- & föreningsförvaltningen • Göteborg & Co • Got Event - Evenemang • Got Event - Arenaservice (drift) • Got Event - Sälj 4. Internationell programmering (konsultuppdrag): • IPW…/ASM • OVG/Live Nation De två företagskonstellationerna presenteras i bilaga 5 och 6. Konsultrapporterna biläggs inte, eftersom sekretessavtal (NDA) har tecknats med företagen. 5. Dialoger och enkäter: dialog Got Event partners - pågår • dialog med och studiebesök på utvalda arenor inom European Arena Association - pågår • besökardialog (gemensamt med Higab) - pågår 5(16) Sammanställning och analys Efter inventeringen har materialet sammanställts. Värdering och prioritering av behoven har gjorts görs utifrån en sammanlagd bedömning i ”göteborgskontext” och med hänsyn till beslutade effektmål/nyttor. Behovsbeskrivning-resultat Resultatet sammanfattas i avsnitt 3 och i tillhörande bilagor. Behovsbeskrivningen kommer användas i det fortsatta förstudiearbetet, där resultatet ska tydliggöra för arkitekt/generalkonsult vilka behov, funktioner och krav som ska tillgodoses i området. Uppföljning Under förstudieskedet kommer uppstå behov av kompletteringar, förtydliganden och ev. omprioriteringar av behovsbeskrivningen. Detta sker fortlöpande och hanteras med versionshistorik. 2.3 Avgränsning Geografiskt är avgränsningen kvarteret mellan Valhallagatan och Svenska Mässan, där Valhallagatan ingår i arbetet. Ytbehov utanför detta område är kopplat till större evenemang och kommer beskrivas separat. En översiktlig bedömning av Svenska Mässans ytbehov för en framtida expansion med lokaler för logistik- mäss- och mötesverksamhet redovisas i beskrivningen. Svenska Mässan ansvarar för att ta fram en egen behovsbeskrivning under förstudieskedet. Behovet av blandstad i kvarteret kommer inte att analyseras i uppdraget. Detta utförs senare under förstudieskedet, då kvartersstrukturen börjar klarläggas. Fastighetskontoret ansvarar för denna aktivitet. Förslag ska tas fram på möjlig ytterligare exploatering i arenakvarteret under förutsättning att arenafunktioner inte påverkas negativt. Ersättningsanläggningar för funktioner som försvinner (t.ex. Valhallarinken) ingår inte i behovsbeskrivningen KF-uppdraget. Ersättning för Valhallarinken kan tillskapas i arenakvarteret om det bidrar positivt till arenornas funktion. 6(16) 3. Resultat - behovsbeskrivning 3.1 Arena Ambitionsnivån för arenan bör vara att skapa Nordens modernaste, största och mest hållbara inomhusarena. Man kan jämföra med när Scandinavium byggdes 1971, då var målsättningen att bli; Nordens största centrum för kultur, näringsliv och idrott. De framtida behoven för en multiarena utgår från ett antal branschtrender som identifierats genom omvärldsanalys, genom branschorganisationer samt från internationell expertis. Hållbarhet Kraven på ett hållbart tänkande i både byggande, drift och verksamhet är högaktuellt redan idag. I framtiden kommer samhällskraven och kraven från arrangörer och besökare bli än högre. Den största hållbarhetsfrågan kommer av naturliga skäl vara klimatpåverkan. Detta påverkar både byggnation, utformning och driftskede. Även jämlikhets- och tillgänglighetsaspekter kommer att få större betydelse. Arenans integrering med stadslivet är också en angelägen fråga. Flexibilitet och omställning Tendensen är att evenemangen ställer större krav på flexibilitet och allt snabbare omställningar. Olika typer och storlekar på evenemang ska kunna genomföras, i vissa fall parallellt. Konsert- och showproduktioner blir större. Allt detta har koppling till ekonomi och publikupplevelser, men även behov från målgrupper som artister/utövare, sponsorer och media. Produktionslogistikens krav påverkar arenans utformning, men även externa funktioner och ytor. Här måste rimliga avvägningar göras med tanke på marknadens storlek och beteende. Säkerhet och trygghet Olika händelser i omvärlden (t.ex. attentat, pandemi, läktarvåld) ökar kraven på säkra och trygga evenemang. Krav på tillräckliga foajéytor för publik och yttre ytor för flexibilitet, zonering, avstånd etc. är ett exempel. Behov av sektionering kan uppstå, där varje sektion har krav på sin egen publikservice. Tekniska säkerhetssystem blir mer omfattande. Helhetsupplevelse - Komfort - Mat- & dryck Evenemangen konkurrerar om publiken med tv-upplevelser, speciellt sportevenemang, vilket kräver fokus på digital teknik som LED-system och skärmar, uppkopplinghastighet, ljudsystem etc. 7(16) Behov av hög komfort, kvalitet och större ytor ökar. Mat- och dryckutbud måste ha hög kvalitet och variation inom alla prissegment. Köbildningar för publik ska minimeras. Kraven omfattar även till viss del ökad bekvämlighet för arrangör i backstageområde. Ovanstående kan sedan omsättas i ett antal behovsparametrar, vilka beskrivs nedan. Mer detaljerade behov och krav avseende ytor, volymer och funktioner som krävs vid genomförande av stora evenemang beskrivs i bilaga 2 Arrangörskrav ytor och volymer. 1. Publikkapacitet läktare Arenan ska ha en läktarkapacitet på 16.000 sittande personer. För sportevenemang - främst ishockey - ska det finnas möjlighet att enkelt konvertera delar av läktaren till ståplatssektioner. Det översta gradängplanet ska ha en kapacitet på 5.000-6.000 platser, så att arenans kapacitet vid en nedskalning blir 10.000-11.000 platser. Här förutsätts tre gradängplan: Nedre (inkl. teleskopläktare) – Premium – Övre 2. Publikkapacitet arenagolv Arenagolvet ska medge en publikkapacitet på upp till 5.000 personer vid konsert. Hänsyn ska tas till publikkomfort, trygghet, tillgänglighet och utrymningskrav. Plats och försörjning för publikbarer och toaletter för upp till 3.000 personer ska finnas i anslutning till arenagolvet. Vid EDM-konserter (endast publik på arenagolvet) ska kapaciteten vara 6.000-7.000 personer med samma förutsättningar. 3. Teleskopläktare Teleskopläktare ska vara av hög kvalitet, funktionell och automatiserad. Läktaren ska vara flyttbar och underlätta ett stort och flexibelt arenagolv och för olika typer av konfigurationer. Möjlighet att ordna rullstolsläktare ska undersökas finnas. Läktaren ska vara dimensionerad för hoppande ståplatspublik. Der bör eftersträvas att publik kan komma nära spelplanen vid sportevenemang. 8(16) 4. Nedskalning arenarum Nedskalning av arenarummet innebär att vid mindre evenemang eller mindre publiktal ska arenarummet ändå upplevas tätt, nära och intimt. Detta kan åstadkommas med avskärmningar vertikalt och horisontellt, se även punkt 1 ovan, och/eller med undertakslösningar. Även projiceringar och ljuseffekter kan behövas för att skapa efterfrågad känsla. Akustiken får inte försämras vid nedskalning. 5. Komfort läktare Premiumplatser ska ha hög komfort med bredare stolsavstånd och större gradängdjup. För övre publikgradäng bör övervägas bredare gradängdjup. 6. Fri höjd över arenagolvet Den fria höjden till underkant bärverk (grid) för upphängning av scenproduktion ska vara 25 meter. Griden ska vara lägsta punkten i taket, se även bilaga 2 Arrangörskrav ytor och volymer. 7. Upphängningslast Kapaciteten för upphängningslast ska vara 200 ton för ett konsertevenemang. Sammanlagd last över scenområde Kapaciteten ska vara lika över hela takytan. All grundlast dvs egenvikt, snölast, högtalare, belysning, videokub, grid etc. är exkluderad. Griden ska täcka område vid ena kortsidan där scen normalt placeras och ett område över centrum golv. Vid andra ovanligare scenkonfigurationer förutsätts att man hänger lasten i takbalkarna. Det bör övervägas att göra griden höj- och sänkbar. 9(16) 8. Logistik – inlast/utlast Trailers ska kunna lasta i direkt anslutning till arenarummet. Två inlastpunkter vid hörnen på kortsidan där scenen normalt placeras. En huvudinlastningspunkt med plats för 3-4 st trailers i bredd. Golvnivå inlastning ska bör vara densamma som arenagolvet nivå. Utöver detta bör det finnas en två in/utlastningspunkter med plats för 1-2 trailers som reserv eller som alternativ vid andra scenplaceringar. I mitten eller vid ett hörn på motsatta kortsidan. Plats för 3-4 trailers. 9. Arenateknik och digitalisering LED-skärmar ska integreras i byggnaden i så stor utsträckning som möjligt med hänsyn tagen till estetiken. Akustiken i arenarummet får inte försämras. LED-sarg installeras. LED-belysning i ”isen” kan övervägas om lämplig teknik finns utvecklad för detta. Höj- och sänkbar mediakub och eventuellt högtalaranläggning. Mediakub ovanför grid i uppfällt läge om möjligt med hänsyn till takkonstruktion. Kan påverka byggnadens totalhöjd Det ska finnas väl utbyggd teknisk infrastruktur för dagens behov för arrangör och tv-bolag och som även medger olika typer av framtida evenemang som E-sport etc. Det ska vara en hög nivå på uppkoppling så att både arrangör och publik tillgodoses. 5G eller senare (6G och uppåt) 10. Arrangörsområde-lokaler Behovet av större ytor för arrangörslokaler har ökat de senaste åren i spåren av pandemin och av säkerhetsskäl. Ökad separering krävs generellt för både sport- och musikevenemang. För musikevenemang vill man hålla isär artistcrew, lokal produktion och arenadrift. Detta kräver även separata trapphus, hissar och servicegångar. För lokalbehovet vid olika typer av evenemang, se bilaga 2 Arrangörskrav ytor och volymer. 10(16) 11. Premiumplatser och hospitality Premiumplatserna vänder sig till arrangörens och Got Events kunder med lite olika fördelning beroende på evenemang samt inbjudna gäster. För en arena med publikkapacitet 16.000 bedöms behovet av premiumplatser vara ca 3.000. Platserna ska ha direkt access till bakomliggande hospitality-område. Restaurang- och barplatser ska matcha denna premiumkapacitet. Hospitality-ytorna ska främst bestå av lounger/nätverksytor och ett mindre antal loger. Restauranger och barer ska integreras i loungemiljöerna. Logerna ska ha varierade storlekar och klasser samt vara skalbara. Premiumgästerna ska ha en separat (VIP-)entré med uppsamlingsplats. ”förmingel” Entrén bör ligga i gatuplan. Kökskapacitet ska också finnas i källarplan för att kunna betjäna arenagolvet vid banketter eller liknande för 1.500 - 2.000 personer. 12. Publika kiosker, barer och restauranger Det ska finnas ett varierat utbud för publiken. Grab-and-go”, streetfood, kiosker, barer och kafeér. Man eftersträvar minst 7 löpmeter kiosk-/barlängd per 1.000 personer, men best practice gäller. vilket för denna arena innebär ca 85 löpmeter kiosk/bar. Övre publikgradäng ska ha samma servicenivå vad gäller publika kiosker som publiken på nedre gradäng. Det ska finnas minst två restauranger/barer/caféer i gatuplan som sammanlagt kan servera 500 personer. Lokalerna ska vända sig inåt mot arenan vid evenemang och utåt mot gatan övriga tider på året. För arenan i övrigt eftersträvas generellt att tillskapa försäljningsytor som kan nyttjas även icke-evenemangstid. 13. Arenafunktioner icke-evenemangsdagar Arenan ska kunna användas även dagar då publika evenemang inte förekommer. Privata event eller företagsevenemang ska kunna hyra arenan eller delar av den. Hospitality-utrymmen ska kunna användas av premiumkunderna året om. 11(16) Restauranger och barer café i gatuplan ska kunna vara öppna året om, se även punkt 12. Arenan bör också innehålla små butiker, souvenirshop etc. Andra typer av evenemangsstödjande eller offentliga verksamheter kan förekomma i kombination med annex och sporthallar. Reception/lokal ska finnas att för arrangera arenatours/guidning. I gatuplan ska delar av foajé kunna vara tillgängligt för allmänhet, skolor och föreningar. Backup-lokaler och teknik för evenemang och aktivering av ytor på utsidan ska finnas. 14. Miljömässig hållbarhet Det eftersträvas att arenan ska kan vara koldioxidneutral vid drift. All tillgänglig teknik och processer för att åstadkomma detta ska användas i de kombinationer som anses lämpligast. Exempel kan vara; solceller, gröna tak, inga engångsprodukter, vattenhushållning etc. Certifiering bör övervägas Stort miljöfokus ska finnas i samband med byggnation; val av byggmaterial, val av energisystem, återbruk etc. 15. Social hållbarhet Arenan ska ha hög nivå på tillgänglighet, t.ex. rullstolsplatser jämnt fördelat runt om i arenan, även på arenagolvet vid konsert. Arenan ska vara jämställd, t.ex. fördelning toaletter. 12(16) 3.2 Annex Benämningen Annex pekar på att det inte enbart är en mindre multiarena som planeras. Det handlar också om ett stödjande komplement till arenan. - publikkapacitet 3.000-3.500 sittande - teleskopläktare alla fyra läktarsidor, man ska kunna skapa en golvyta för att få plats med en temporär hockeyrink - fri höjd över arenagolvet 15 meter - upphängningslast 30 ton - premiumplatser 600 (ej avstämt) I övrigt gäller samma behovsparametrar som redovisas för arenan, men i en proportionellt mindre skala. Annexet ska också på samma sätt som arenan integreras med stadslivet. För att ge en kompletterande bild visas också slutsatserna i Behovsanalys - ersättning för Lisebergshallen som togs fram 2017, se bilaga 3. Vissa delar av detta gäller även idag för annexet. 3.3 Sporthallar I grunden är sporthallarna breddidrottsanläggningar, men viss evenemangsverksamhet kan förekomma såsom elitmatcher och vissa idrottsturneringar. Behoven för sporthallarna är noterade i bilaga 4, som är resultatet från en intervju med idrott- och föreningsförvaltningen. 3.4 Utvändiga markytor (yttre område runt arena och annex) Med yttre område avses allmänna/publika områden utanför arena och annex. Inte bara kvartersmark avses utan även allmän platsmark ska kunna användas om så erfordras. Valhallagatan i huvudsak, men även Skånegatan berörs av detta. Yttre området runt arenan och annexet ska kunna användas för t.ex. utomhusevenemang, festivaler, sportaktiviteter, skateanläggning, utegym, souvenirförsäljning, julmarknad etc. Vid större sportevenemang i arena/annex ska det gå att arrangera område för Fan Zone. 13(16) Teknisk försörjning i marken för ovanstående ska finnas. Separering av supportrar (hockey) ska kunna göras. Det ska finnas plats för angöring av bussar och shuttles. 3.5 Gemensamt Anläggningarna ska planeras så att olika verksamheter kan pågå parallellt i Arena-Annex-Sporthallar. Ett hypotetiskt exempel kan vara att en hockeymatch i arenan pågår samtidigt som en konsert i annexet och en idrottsturnering i sporthallarna pågår samtidigt. Samtidigt ska eftersträvas att funktioner kan samnyttjas i kvarteret. Produktion/drift: - infarter och utfarter - inlastningszoner (om möjligt) - uppställningsplatser trailers - servicefunktioner för chaufförer t.ex. toaletter, pentry etc. - tekniska system t.ex. värme/kyla, elförsörjning, ringmatning - miljöstationer Publikt: - gemensamma kommunikationsstråk genom kvarteret - utrymningsstråk - foajéytor - kiosker/barer/restauranger/garderober - utvändiga markytor (se punkt 3.4) 3.6 Ytor utanför kvarteret Behov av ytor utanför arenakvarteret beskrivs i bilaga 2 Arrangörskrav ytor och volymer. 3.7 Svenska Mässan Svenska Mässan har översiktlig beskrivit trender, marknadsförändringar, framtida programmering etc. inom sitt branschsegment. 14(16) Det är Svenska Mässans ambition att möta ökat antal internationella förfrågningar gällande kongresser och events samtidigt som de egna mässorna utvecklas och förväntas bli fler till antalet i framtiden. Man ser också en efterfrågan från utställare på större mässytor under attraktiva genomförandeperioder. Parallella arrangemang med internationella mässor- kongresser förväntas också ge fler utställare och besökare. Svenska Mässan förutspår också att en ökad och jämnare beläggning kommer att leda till att området blir mer levande året om och inte bara under vissa perioder. Man betonar att medan Göteborg i övrigt har växt i befolkning, antal besökare, infrastruktur, hotellkapacitet m.m., så har inte Svenska Mässan mäss- och möteskapacitet förändrats under denna tid och att man måste möta stadens övriga utveckling och tillväxt. Allt detta ställer krav på större ytor. Svenska Mässan har formulerat ett preliminärt ytbehov på ca 7.000 m2 BYA i tre plan dvs en tillkommande våningsyta på ca 20.000 m2 (BTA). Våningsplanen ska följa befintliga garageplan och mässplan. Utöver ytbehovet ser man bl.a. följande frågor som viktiga i samband med den framtida programmeringen av kvarteret. • Rangeringsyta i mässplan. I dessa ytor finns samnyttjandefördelar inom kvarteret och hela evenemangsområdet • En tydlig “evenemangsport” måste finnas tillgänglig norrifrån • Gemensamma ytor måste vara styrda och ägda från respektive verksamhet och med samma systematik • Personalytor, teknisk infrastruktur, lagring, förberedelsekök, accessgångar • Utrymning av området • Ytterligare produktions- och logistikområden (inomhus och utomhus) • Uppställningsplats för lastbilar och trailers (inom en 15 min radie) på 3 000 m2 Hållbarhet tas upp som en fråga som måste finnas i alla aspekter från konstruktioner, till partners, leverantörer och genomsyra allt från ”Green City Zones” och Agenda 30’s nollvision. 15(16) Bilagor 1. Effektmål och nyttor 2. Arrangörskrav ytor och volymer 2022-09-08 3. Slutsatser behovsanalys Ersättning för Lisebergshallen 2017-01-27 4. Intervju idrott- och föreningsförvaltningen avseende sporthallar 2022-10-25 5. Presentation IPW…/ASM 6. Presentation OVG/Live Nation 7. Intervjuförteckning 16(16) Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet Underlag till: ” Uppdrag att arbeta för förbättrad totalkalkyl och konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal” Göteborg 2023-12-22 GOT EVENT AB Version Datum Beskrivning av ändring 2.0 2024-01-16 Förtydligande sid 4 och 12 - en del av Göteborgs Stad Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag .................................................................................................................... 3 2. Syfte ................................................................................................................................................ 4 3. Metod, definitioner & avgränsningar .............................................................................................. 4 4. Analys.................................................................................................................................................. 6 4.1 Inledning........................................................................................................................................ 6 4.2 Trender .......................................................................................................................................... 6 4.3 Faktorer för konkurrenskraft ......................................................................................................... 8 4.4 Europeiska städer med inomhusarenor ........................................................................................ 10 5. Slutsatser ........................................................................................................................................... 12 2 - en del av Göteborgs Stad 1. Bakgrund och uppdrag Den 8 juni 2023 fattade Kommunfullmäktige beslut i ärendet ” Vägvalsbeslut inom planeringen för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet”. Beslutet fattades utifrån yrkande från V, S, M, D och L den 15 maj 2023 och löd: 1. Kommunstyrelsen får fortsatt uppdrag att, tillsammans med stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden, Higab AB och Got Event AB planera för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, med placering av arenan på Valhallabadets tomt. 2. Kommunfullmäktiges uppdrag 2022-04-28 § 16 punkt 2 till kommunstyrelsen att, tillsammans med byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, trafiknämnden, Higab AB och Got Event AB parallellt utreda en om- och tillbyggnation av Scandinavium, antecknas och förklaras fullgjort och utreds därmed inte vidare. 3. Kommunfullmäktiges uppdrag 2022-04-28 § 16 punkt 1 till kommunstyrelsen att, tillsammans med byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, trafiknämnden, Higab AB och Got Event AB beakta utredningen som föreslår en placering av en ny arena på Scandinaviums tomt i det fortsatta arbetet, antecknas och förklaras fullgjort och utreds därmed inte vidare. 4. Kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder och styrelser får i uppdrag att arbeta för förbättrad totalkalkyl och konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal. 5. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden. 6. Idrotts- och föreningsnämnden får i samverkan med Exploateringsnämnden och Stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att omhänderta ersättningsbehovet som rivningen av de tre sporthallarna medför. 7. Kommunstyrelsen samt berörda nämnder och styrelser får i uppdrag att säkerställa framdrift i arbete kopplat till nytt centralbad och ny arenapark. 8. Idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att utreda hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra badanläggningar. I utredningen ska även planerade investeringar i kranskommunerna beaktas. Utredningen ska innehålla en tidplan över andra planerade investeringar för områdesbad eller liknande. 9. Kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder och styrelser får i uppdrag att planera för hög övrig exploatering på arenakroppen. I yrkandet beskrevs även följande: ”Göteborg växer och med det behovet av en konkurrenskraftig arena. Inom ett par tre decennier beräknas staden ha nått 800 000 innevånare. Scandinavium skulle då vara 70–80 år gammal, en ny arena behöver därför planeras nu om den ska vara klar till Scandinavium blir uttjänt. Kostnadskalkylen behöver dock förbättras för projektet som helhet. Vi ser en arena som kan mäta sig i attraktionskraft med arenor i storleksmässigt jämförbara destinationer i Europa. Projekt av den här storleken ställer stora krav på höga ambitioner avseende ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet utgående från Göteborgs Stads styrdokument och då särskilt reglementen, ägardirektiv samt miljö- och klimatprogrammet. Planering, byggnation och drift ska därför präglas av höga ambitioner avseende miljö, klimat och ekonomi, särskilt utifrån ett livscykelperspektiv. För att klara det behöver det fortsatta arbetet planera för exempelvis ambitiös användning av återbrukat material, låg energiförbrukning och effektiva logistiklösningar. Klimatkalkyler ska upprättas i syfte att identifiera var potential finns att reducera klimatutsläpp i projektet. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden och på arenakropparna. 3 - en del av Göteborgs Stad Vi ser att man bör pröva så väl lämplighet som ekonomiska fördelar i att bygga exempelvis kontorsytor, studentbostäder eller andra verksamheter. Vi bygger arenaparken för göteborgarna, men också för de befintliga hyresgäster som nyttjar Scandinavium. Därför behöver det säkerställas att föreningsliv och annan icke vinstdrivande verksamhet som idag har verksamhet där även i en framtid ska kunna ha det.” 2. Syfte Syftet med detta underlag är att i enlighet med beslutspunkt 4 ge bästa tillgängliga faktaunderlag i relation till frågan ”uppdrag att arbeta för förbättrad totalkalkyl och konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal”. 3. Metod, definitioner & avgränsningar Rapporten är en skrivbordsanalys som genomförts med hjälp av statistik och underlag hämtat från internet, European Arena Association samt tidigare genomförda arenarapporter. Samverkan har skett med Higab. Vald metod: 1. Framtagning av ett urval av europeiska städer med invånarantal 200 000–1 300 000, vilka har en inomhusarena med kapacitet från ca 12 000 sittplatser och uppåt. 2. Jämförelse av invånarantal i förhållande till kapacitet 3. Sammanställning och analys 4. Revidering alt fastställande av befintlig behovsbeskrivning I uppdraget anges ett antal parametrar som definieras nedan. Förbättrad totalkalkyl: I detta skede saknas finansiellt underlag för att kunna göra en exakt bedömning. Antagandet är att arenans storlek och publikkapaciteten påverkar byggkostnaden för en arena. Ju större kapacitet en arena har, desto mer utrymme behövs, vilket leder till ökade kostnader på flera sätt: markyta, konstruktion, tekniska system, publikservice med mera. Å andra sidan ger en större kapacitet möjlighet till mer intäkter - biljettförsäljning, mat och dryck, kringservice, exponering - men också ökad flexibilitet för olika typer av evenemang som Scandinavium inte har idag och därigenom bättre beläggningsgrad. Dessutom ökar möjligheten att få framtida nya former av evenemang. Att balansera kapacitetens storlek med förväntade intäkter och driftskostnader är därför viktigt vid planeringen av en arena. En optimal storlek för en arena varierar utifrån ovanstående faktorerna och lokala förhållanden. Målsättningen bör vara att hitta rätt balans mellan kostnader, intäkter och användningsmöjligheter i relation till kapacitet, lokala marknadsförutsättningar och arenans förväntade livslängd. Invånarantal; befintliga statistikkällor används för att identifiera europeiska städer i ovan nämnda storleksintervall. 4 - en del av Göteborgs Stad Begreppet destination anges också. Enligt Världsturismorganisationen UNWTOs definieras destination på följande vis: A destination is “a physical space that includes tourism products such as support services and attractions, and tourism resources. It has physical and administrative boundaries defining its management, and images and perceptions defining its market competitiveness. Local destinations incorporate various stakeholders, often including a host community, and can nest and network to form larger destinations. They are the focal point in the delivery of tourism products and the implementation of tourism policy”. En destinations resultat mäts ofta i antal gästnätter men är ett grovt mått och säger inget om exempelvis destinationens dagsturism, vilket ofta är fallet för en evenemangsbesökare. Destinationers karaktär, lokala kontext och kultur är också svåra att jämföra. I rapporten antas en destination utgörs av en stad som har/eller bygger en inomhusarena som har publikkapacitet på cirka 12 000 sittande, dvs Scandinaviums nuvarande storlek, och uppåt. Den tidigare framtagna behovsbeskrivningen för ny inomhusarena anger en publikkapacitet om 16 000 sittande. I uppdraget ligger att den nya arenan skall vara ”konkurrenskraftig”. Enligt Svenskt Ekonomilexikon definieras detta som ”ett företags, en bransch eller hela ekonomins förmåga att klara sig i konkurrensen mot andra, verksamma på samma nivå”… ”God konkurrenskraft har den som kan erbjuda en vara som inte helt lätt låter sig bytas ut”. Konkurrenskraft kan också definieras utifrån projektets effektmål Tillväxt (”Bidra till en hållbar ekonomisk utveckling för Göteborg och dess näringsliv”) och Evenemang (”Bidra till att stärka Göteborg som en attraktiv och hållbar destination”). Utifrån uppdraget görs tolkningen att arenans konkurrenskraft utgör dess ”förmåga att över tid motsvara behov för såväl arrangörer som publik”. Avgränsningar som gjorts med hänsyn till beslutet i Kommunfullmäktige 2023-06-08: • Ny arena ska placeras på Valhallabadets tomt. • Samtliga utpekade parter ska arbeta för förbättrad totalkalkyl. • Analysen berör endast Scandinaviums ersättning. 5 - en del av Göteborgs Stad 4. Analys 4.1 Inledning Evenemang har en förmåga att samla människor till gemensamma upplevelser. Ur det kommer stärkt samhörighet och tillit. Eftersom stora evenemang också lockar tillresande uppstår turistekonomiska effekter, vilka i sin tur ger ökad sysselsättning inom besöksnäringen. Evenemang kan också vara så sammanflätade med platsen där de äger rum att de bidrar till att påverka omvärldens bild av staden. Det är också vedertaget att näringslivet ser det bidrag till attraktionskraft som evenemang skapar som ett viktigt medel i att attrahera arbetskraft. På olika sätt bidrar evenemang till en levande och attraktiv stad och en motvikt till den bild som idag inte sällan tecknas av svenska storstäder. Det är mot denna bakgrund som städer och regioner gör investeringar i infrastruktur, organisation och kompetens på evenemangsområdet. Många städer, där ibland Göteborg, arbetar långsiktigt och systematiskt med evenemang som en viktig del av stadens identitet och tillväxt, både ekonomiskt och kulturellt. Evenemang och arenor är verktyg för att locka människor, företagsetableringar, främja gemenskap och skapa en dynamisk och levande stadsmiljö. Göteborg har en lång och framgångsrik historia som evenemangsstad, där många framsynta investeringar har gjorts i arenor, stråk och annan infrastruktur. Man kan med fog hävda att stadens beslutsfattare i över ett sekel systematiskt har skapat förutsättningar för att Göteborg ska kunna åtnjuta de effekter som stora gemensamma upplevelser kan ge. Jämte Ullevi är Scandinavium en arena som fungerar som lokomotiv för evenemangsstaden Göteborg. Scandinavium har ca 100 evenemang årligen som gästas av drygt 600 000 människor. Ca en tredjedel av antalet evenemang och cirka hälften av besökarna är relaterat till hemmalaget Frölunda HC. Hockeyn spelschema inklusive slutspel ger ramarna för vilka övriga evenemang som är möjliga att genomföra. 4.2 Trender Under denna punkt presenteras ett antal trender inom evenemangsindustrin vilka påverkar framtidens upplevelser och infrastruktur. I samband med att behovsbeskrivningen för “Nya Scandinavium” togs fram anlitades internationell expertis, Oak View Group och Live Nation. Nedan är ett utdrag ur rapporten: “As the technical production of concerts has developed with larger and heavier productions, the Scandinavium in its current design has not been able to meet many of the concerts' demands for technical capacity. In addition, over time, the productions have become increasingly expensive, requiring the sale of more tickets to finance the cost of the productions. With the current capacity of the Scandinavium, many concerts have not been profitable enough to be performed at the Scandinavium. As a consequence of the growth in the scale of concert productions, logistics have become an increasingly important factor in tour planning. This applies to increased demands for accessibility to the arena, flexibility and efficient production technology inside the arena, as well as the ability to park tour production trucks and buses close to the arena. Our view is that the events market will continue to grow and develop. Concert productions will become more and more demanding technically - and heavier with video and audio production suspended from the arena roof. Both static and moving load-in/load-out will also increase. One of the trends we see now is that many tours are doing as many or more concerts per tour compared with the past, but many concerts are played in the same venue for several days, so-called residencies. This means that venues with less optimal conditions in terms of capacity (both technical and number of visitors), market coverage and logistics will see fewer concerts in the future. 6 - en del av Göteborgs Stad Thus, an increase in seating capacity for the Scandinavium to attract multiple show residencies is a critical factor. We also see that currently there is a greater demand for seated tickets than standing tickets. This may lead to more concerts with seated audiences only and to an increase in the use of retractable seating/bleachers on the floor”. Längre fram i rapporten konstateras: “It has been described in the programme document that you are planning for a capacity of 14,000–16,000. Given that total ticket revenue needs to increase to cover the cost of a concert, we would recommend a capacity of 18,000 to meet future needs.” Andra trender som påverkar är att: Arenaupplevelsen integreras i stadsrummet Såväl inom idrott som kultur och musik går trenden mot att upplevelsen börjar utanför arenan, via så kallade fanzones eller festivalområden. Förutom att utvecklingen skapar förutsättningar för den lokala besöksnäringen, bidrar den också till ökad inkludering av lokalbefolkning. Denna utveckling kräver utrymmen och ytor, i synnerhet i närheten av arenan eller i stråken som leder till den. Hållbarhet Kraven på ett hållbart tänkande i både byggande, drift och verksamhet är högaktuellt redan idag. I framtiden kommer samhällskraven och kraven från arrangörer och besökare bli än högre. Den största hållbarhetsfrågan kommer av naturliga skäl vara klimatpåverkan. Även jämlikhets- och tillgänglighetsaspekter kommer att få större betydelse. Synen på evenemang som verktyg för omställning är på frammarsch, vilket inte minst syns i Göteborgs Stads program för Destinationsutveckling. Genom kommunikation kan evenemang vara effektiva kanaler för budskap som påverkar beteenden, exempel finns inom konsumtion, resvanor eller återvinning. Evenemang har en utmaning gällande besökares resor. Allt fler arrangörer, i samverkan med arena och offentliga instanser, söker påverka besökares beteenden. Göteborg är idag ledande i denna fråga, med direkt samverkan med brittiska bandet Coldplay under sommaren 2023 som färskt exempel. Helhetsupplevelsen i fokus Evenemangen konkurrerar om publiken med tv-upplevelser, speciellt sportevenemang, vilket kräver fokus på digital teknik som LED-system, ljud-, ljus- och bildsystem, uppkopplingshastighet etc. Med modern teknik strävar arrangörer efter att göra evenemangsupplevelsen så spektakulär och berörande som möjligt. Det gör att produktionen idag är både omfattande och komplicerad. Därtill har den globala efterfrågan på evenemangen drivit fram allt mer tidseffektiv planering. Korta omställningstider mellan evenemang är idag A och O, och en tveklös konkurrensfördel för att få evenemang och ett av de centrala skälen till att Ullevi kunnat skapa sin position. Säkerhet och trygghet Olika händelser i omvärlden t.ex. attentat, pandemi, läktarvåld ökar kraven på säkra och trygga evenemang. Stora publika sammankomster är ett möjligt mål för terrorism och aktivism. I augusti beslutade Säkerhetspolisen om en höjning av terrorhotnivån, vilket har bidragit till ett mer långsiktigt förhållningssätt till samverkan och planering av förhindrande åtgärder. Konkreta exempel är att inkörningsskydd och metalldetektorer behöver installeras. Krav ställs på tillräckliga foajéytor för publik och yttre ytor för flexibilitet, zonering, avstånd etc. Tekniska säkerhetssystem tenderar att bli mer och mer omfattande. Säkerhetsåtgärderna kräver också allt större utrymmen i anslutning till arenan. Lärdomar efter Covid-pandemin 2020–2022 visar på vikten av flexibla stora ytor för publikflöden och möjligheten att sektionera arenan där varje sektion har sin egen publikservice. 7 - en del av Göteborgs Stad Flexibilitet och omställning Tendensen är att evenemangen ställer större krav på flexibilitet och allt snabbare omställningar. Olika typer och storlekar på evenemang ska kunna genomföras, i vissa fall parallellt. Konsert- och showproduktioner blir större. Allt detta har koppling till ekonomi och publikupplevelser, men även behov från målgrupper som artister/utövare, sponsorer och media. Produktionslogistikens krav påverkar arenans utformning, men även externa funktioner och ytor. Här måste rimliga avvägningar göras med tanke på marknadens storlek och beteende. Kommersiell utveckling Konsumenter ställer idag högre – och andra krav – på utbud. Ett allt större utbud av upplevelser, varor, mat och dryck förväntas både utanför och på arenan. Konkurrensen om evenemang leder till en snabb utveckling av de kommersiella rättigheterna. Det innebär i korthet att såväl arena som arrangör och andra partners vill skapa förutsättningar för besökarna att trivas, komma tidigare till arenan och stanna längre. Utvecklingen ställer allt större krav på ytor för exponering, restauranger och bekvämligheter eller vad det nu kan tänkas vara som i framtiden blir viktigt för besökaren. Samarbeten med sponsorer blir en allt viktigare del av evenemangen, dels ur ett finansieringshänseende, dels som ett sätt att skapa upplevelseinnehåll för besökaren. Sammanfattningsvis pekar många trender på behovet av storlek och större ytor i framtiden. Begreppet ”framtida expansionsyta” har blivit ett vedertaget begrepp bland arenor och mässanläggningar och gäller både inre och yttre ytor. 4.3 Faktorer för konkurrenskraft Bedömningen av en arenas konkurrenskraft kan vara komplicerad eftersom många faktorer spelar in, flertalet dessutom ej påverkbara eller möjliga att ta efter, t ex om arenan är belägen i en huvudstad eller ej, central placering eller perifer, näringslivsstruktur, liksom ekonomiska och kulturella faktorer. Invånarantal kan vara en konkurrensfördel utifrån att det till viss del beskriver arenans marknadsförutsättningar men en arenas faktiska upptagningsområden kan variera stort beroende på vilket innehåll som lyckas genereras och även på avstånd till närmaste konkurrerande arena. Konkurrens mellan arenor sker främst gällande större mästerskap eller internationella mega- artister. För det senare gäller dock logiken att marknaden, dvs möjligheten för arrangören att sälja biljetter, oftast avgör i kombination med arenans publikkapacitet. Som nämnts tidigare är publikkapaciteten en viktig faktor för arenans konkurrenskraft om i synnerhet internationella världsartister och världsmästerskap. Det är via publikkapacitet som en arena positionerar sig i arrangörers medvetande, exempelvis marknadsförs Ullevi idag som “Nordens största konsertarena” och Scandinavium var vid tillkomsten 1971 “Europas största inomhusarena”. Publikkapaciteten har också direkt påverkan på ett antal andra faktorer som är viktiga för arenans konkurrenskraft; intäktsmöjligheter, flexibilitet, attraktivitet. En större arena kan locka fler åskådare och större evenemang, vilket ger högre intäkter både för arrangör och arenaoperatör. Publikkapaciteten är direkt kopplad till ekonomiska intäkter från biljettförsäljning, mat- och dryckesförsäljning, souvenirförsäljning och sponsringsavtal. En arena med hög kapacitet kan potentiellt generera mer intäkter än en mindre arena. 8 - en del av Göteborgs Stad En arena med hög publikkapacitet har möjligheten att vara värd för olika typer av evenemang, inklusive konserter, sportevenemang, mässor och konferenser. Det ökar arenans flexibilitet och gör den mer konkurrenskraftig på den totala evenemangsmarknaden. Som en följd genereras även större positiva turistekonomiska effekter och ökad sysselsättning på destinationen. Ytterligare aspekter att beakta avseende konkurrenskraft är: 1. Läge och tillgänglighet: En arena som ligger nära stadskärnan, med god tillgänglighet och bra kommunikationer, med närhet till infrastruktur såsom hotell, restauranger och kollektivtrafik tenderar att vara mer attraktiv för besökare och arrangörer. 2. Byggnadstekniska förutsättningar såsom takhöjd och bärkraft för att klara stora internationella produktioner. 3. Flexibilitet och anpassningsbarhet: Arenor som kan anpassa sig till olika evenemangstyper, från sport till konserter och mässor, har en ökad konkurrenskraft eftersom de kan locka till sig en bredare variation av arrangörer och publikskaror. 4. Faciliteter och teknik: Moderna faciliteter, bra ljud-, ljus- och bildsystem, flexibilitet för olika evenemangstyper och teknisk infrastruktur ökar en arenas attraktionskraft. 5. Komfort och upplevelse: Besökarnas upplevelse är avgörande. Det handlar om komfort, tillgänglighet, säkerhet och tjänster som mat och dryck, merchandise. Detta kan påverka hur väl arenan behåller och lockar nya besökare. 6. Säkerhet: Arenans utformning, flexibilitet i inre och yttre kringytor påverkar arenans förmåga att över tid hantera olika utmaningar. 7. Hållbarhet: Arrangörer och publik ställer allt högre krav på hållbarhet. Ett annat perspektiv på hållbarhet är arenans förmåga att vara relevant och attraktiv över tid utan att större kostsamma åtgärder såsom exempelvis utbyggnad behöver vidtas. Andra konkurrensfördelar utgörs mer av ”mjukvara” såsom till exempel:  Flexibla avtalsstrukturer. Arenor med flexibla och attraktiva avtalsstrukturer för arrangörer och artister kan vara mer konkurrenskraftiga eftersom de lockar till sig fler evenemang.  Marknadsförings- och marknadspositionering: Arenor som har en stark marknadsföringsstrategi och kan positionera sig som en attraktiv plats för evenemang genom aktiv marknadsföring har en konkurrensfördel.  Publikupplevelse och service: Att erbjuda en enastående och minnesvärd upplevelse för besökarna genom service, bekvämlighet, mat- och dryckesalternativ och andra extratjänster kan ge en arena en konkurrenskraftig fördel. Sammanfattningsvis är arenans konkurrenskraft beroende av en kombination av faktorer. Den enskilt viktigaste, vilken även har direkt påverkan på flera andra faktorer, är publikkapacitet. 9 - en del av Göteborgs Stad 4.4 Europeiska städer med inomhusarenor Ett tjugofemtal europeiska städer från 16 länder har studerats. Städernas invånarantal sträcker sig från 244 000 till ca 1,3 miljoner. Tio av städerna är huvudstäder. Samtliga städer har minst en inomhusarena med mer än 11 000 sittplatser. Snittet är 15 084 sittplatser. Den äldsta arenan är från 1933 och en arena är under färdigställande. 16 arenor är byggda på 2000-talet. I värderingen inkluderas även invigningsår och om arena har ett hemmalag eller ej. Nyare arenor antas ta hänsyn till framtida expansionsbehov medan ett lokalt hemmalag skulle kunna innebära lägre behov av publikkapacitet. Kvoten invånare per arenastol jämförs också. Nedan sorteras städerna utifrån invånarantal där huvudstäderna Prag och Köpenhamn toppar listan. En jämförelse mellan huvudstäder och övriga visar att arenor i huvudstäder har en snittkapacitet på 14 620 medan övriga har 16 927 stolar i snitt. Det indikerar att städer, som inte är huvudstäder, i större utsträckning använder evenemang och arenor som verktyg för samhällsutveckling och attraktionskraft - ett sedan tidigare känt mönster. Kvot Stad Invånar- Arena Publikkapacitet invånare/arena- Land (fetstil=huvud-stad) storlek (fetstil = EAA-medlem) (sittande) kapacitet Invigning Hemmalag Tjeckien Prag 1 357 326 O2 Arena Prague 17 500 78 2004 Sparta Prague Hockey Team (ishockey) Danmark Köpenhamn 1 346 606 Royal Arena 13 000 104 2017 Storbritannien Birmingham 1 144 919 Utilita Arena (fd Arena Birmingham) 15 800 72 1991 Sverige Stockholm 987 661 Avicii Arena 13 500 73 1989 Djurgården (ishockey) Kroatien Zagreb 803 900 Arena Zagreb 15 200 53 2008 Polen Krakow 770 000 Tauron Arena 15 328 50 2014 Tyskland Bremen 682 986 ÖVB Arena Bremen 14 000 49 2004 Nederländerna Rotterdam 651 446 Rotterdam Ahoy 16 000 41 1970 Finland Helsingfors 648 042 Hartwall Arena 13 500 48 1997 Helsingfors IFK (ishockey) Norge Oslo 634 293 Telenor Arena 15 000 42 2009 Lettland Riga 632 614 Arena Riga 14 500 44 2006 Storbritannien Glasgow 621 020 The SSE Hydro 12 000 52 2013 Sverige Göteborg 601 130 Scandinavium 12 044 50 1971 Frölunda HC (ishockey) Storbritannien Sheffield 584 853 FlyDSA Arena 13 500 43 1991 Storbritannien Manchester 547 627 Co-op Live Manchester 23 500 23 2024 Storbritannien Manchester 547 627 AO Arena Manchester 21 000 26 1995 Portugal Lissabon 547 000 Altice Arena 20 000 27 1998 Irland Dublin 544 107 3Arena (fd The O2 Dublin) 13 000 42 2008 Litauen Vilnius 537 152 Siemens Arena 11 000 49 2004 Tyskland Hannover 536 925 TUI Arena Hannover 14 000 38 2000 Schweiz Zürich 434 335 Hallenstadion 15 000 29 1939 Sverige Malmö 357 377 Malmö Arena 12 600 28 2008 Malmö Red Hawks (ishockey) Litauen Kaunas 282 639 Zalgiro Arena 15 500 18 2011 BC Žalgiris Kaunas (basket) Finland Tammerfors 244 223 Nokia Arena 13 455 18 2022 Tappare (ishockey), Illves (ishockey) Polen Gliwice 180 000 Pro Zero Arena 17 178 10 2022 Om en jämförelse görs mellan arenor som har respektive inte har ett hemmalag är skillnaden marginell; 14 014 sittplatser med hemmalag och 15 500 utan. Den största arenan med hemmalag har en kapacitet om 17 500 och den minsta 12 044. Jämförs snittkapaciteten per arenans ålder och decennium syns inte heller några större skillnader; Arenor byggda efter 2010: 15 708 Arenor byggda mellan 2000 och 2009: 14 089 Arenor byggda tidigare: 15 594 Sorteras arenorna utifrån publikkapacitet är de två största arenorna belägna i samma stad; Manchester, vilket är anmärkningsvärt. Den tredje största finns i Lissabon. Sex arenor har kapacitet från 16 000 och uppåt, varav en invigdes redan 1970. Som tabellen visar tillhör arenorna i Skandinavien de publikmässigt sett mindre arenorna. 10 - en del av Göteborgs Stad Kvot Stad Invånar- Arena Publikkapacitet invånare/arena- Land (fetstil=huvud-stad) storlek (fetstil = EAA-medlem) (sittande) kapacitet Invigning Hemmalag Storbritannien Manchester 547 627 Co-op Live Manchester 23 500 23 2024 Storbritannien Manchester 547 627 AO Arena Manchester 21 000 26 1995 Portugal Lissabon 547 000 Altice Arena 20 000 27 1998 Tjeckien Prag 1 357 326 O2 Arena Prague 17 500 78 2004 Sparta Prague Hockey Team (ishockey) Polen Gliwice 180 000 Pro Zero Arena 17 178 10 2022 Nederländerna Rotterdam 651 446 Rotterdam Ahoy 16 000 41 1970 Storbritannien Birmingham 1 144 919 Utilita Arena (fd Arena Birmingham) 15 800 72 1991 Litauen Kaunas 282 639 Zalgiro Arena 15 500 18 2011 BC Žalgiris Kaunas (basket) Polen Krakow 770 000 Tauron Arena 15 328 50 2014 Kroatien Zagreb 803 900 Arena Zagreb 15 200 53 2008 Norge Oslo 634 293 Telenor Arena 15 000 42 2009 Schweiz Zürich 434 335 Hallenstadion 15 000 29 1939 Lettland Riga 632 614 Arena Riga 14 500 44 2006 Tyskland Bremen 682 986 ÖVB Arena Bremen 14 000 49 2004 Tyskland Hannover 536 925 TUI Arena Hannover 14 000 38 2000 Sverige Stockholm 987 661 Avicii Arena 13 500 73 1989 Djurgården (ishockey) Finland Helsingfors 648 042 Hartwall Arena 13 500 48 1997 Helsingfors IFK (ishockey) Storbritannien Sheffield 584 853 FlyDSA Arena 13 500 43 1991 Finland Tammerfors 244 223 Nokia Arena 13 455 18 2022 Tappare (ishockey), Illves (ishockey) Danmark Köpenhamn 1 346 606 Royal Arena 13 000 104 2017 Irland Dublin 544 107 3Arena (fd The O2 Dublin) 13 000 42 2008 Sverige Malmö 357 377 Malmö Arena 12 600 28 2008 Malmö Red Hawks (ishockey) Sverige Göteborg 601 130 Scandinavium 12 044 50 1971 Frölunda HC (ishockey) Storbritannien Glasgow 621 020 The SSE Hydro 12 000 52 2013 Litauen Vilnius 537 152 Siemens Arena 11 000 49 2004 Kvoten invånare per stol visar en stor spridning från 10 till 104. I Gliwice med 180 000 invånare har arenan en kapacitet på 17 178 sittande åskådare vilket ger en kvot på ca 10, vilket är en stor kapacitet i förhållande till invånarantal. Arenan konkurrerar även med närliggande Krakow men förväntas kunna ta marknadsandelar. Köpenhamn å andra sidan har cirka 1,3 miljoner invånare och en inomhusarena med 13 000 stolar, vilket ger en kvot på 104 och därmed en liten arena i förhållande till invånarantal. Även Manchester med dryga halvmiljonen invånare är värt att nämna då de snart har två arenor som tillhör de absolut största i Europa. Göteborg hamnar på den nedre halvan i listan. Med en estimerad ny arenakapacitet om 16 000 skulle kvoten istället bli 38 utifrån nuvarande invånarantal samt åter 50 om när staden vuxit till 800 000. Kvot Stad Invånar- Arena Publikkapacitet invånare/arena- Land (fetstil=huvud-stad) storlek (fetstil = EAA-medlem) (sittande) kapacitet Invigning Hemmalag Polen Gliwice 180 000 Pro Zero Arena 17 178 10 2022 Finland Tammerfors 244 223 Nokia Arena 13 455 18 2022 Tappare (ishockey), Illves (ishockey) Litauen Kaunas 282 639 Zalgiro Arena 15 500 18 2011 BC Žalgiris Kaunas (basket) Storbritannien Manchester 547 627 Co-op Live Manchester 23 500 23 2024 Storbritannien Manchester 547 627 AO Arena Manchester 21 000 26 1995 Portugal Lissabon 547 000 Altice Arena 20 000 27 1998 Sverige Malmö 357 377 Malmö Arena 12 600 28 2008 Malmö Red Hawks (ishockey) Schweiz Zürich 434 335 Hallenstadion 15 000 29 1939 Tyskland Hannover 536 925 TUI Arena Hannover 14 000 38 2000 Nederländerna Rotterdam 651 446 Rotterdam Ahoy 16 000 41 1970 Irland Dublin 544 107 3Arena (fd The O2 Dublin) 13 000 42 2008 Norge Oslo 634 293 Telenor Arena 15 000 42 2009 Storbritannien Sheffield 584 853 FlyDSA Arena 13 500 43 1991 Lettland Riga 632 614 Arena Riga 14 500 44 2006 Finland Helsingfors 648 042 Hartwall Arena 13 500 48 1997 Helsingfors IFK (ishockey) Tyskland Bremen 682 986 ÖVB Arena Bremen 14 000 49 2004 Litauen Vilnius 537 152 Siemens Arena 11 000 49 2004 Sverige Göteborg 601 130 Scandinavium 12 044 50 1971 Frölunda HC (ishockey) Polen Krakow 770 000 Tauron Arena 15 328 50 2014 Storbritannien Glasgow 621 020 The SSE Hydro 12 000 52 2013 Kroatien Zagreb 803 900 Arena Zagreb 15 200 53 2008 Storbritannien Birmingham 1 144 919 Utilita Arena (fd Arena Birmingham) 15 800 72 1991 Sverige Stockholm 987 661 Avicii Arena 13 500 73 1989 Djurgården (ishockey) Tjeckien Prag 1 357 326 O2 Arena Prague 17 500 78 2004 Sparta Prague Hockey Team (ishockey) Danmark Köpenhamn 1 346 606 Royal Arena 13 000 104 2017 11 - en del av Göteborgs Stad 5. Slutsatser Som framhålls av internationella arenaoperatören Oak View Group och arrangören Live Nation har arenakapaciteten och storleken avgörande betydelse. “It has been described in the programme document that you are planning for a capacity of 14,000 -16,000. Given that total ticket revenue needs to increase to cover the cost of a concert, we would recommend a capacity of 18,000 to meet future needs.” Kapaciteten bedöms avgörande då det gäller att positionera arenan för artister och internationella mästerskap. Positionen ”störst i Norden” bör vara målsättningen. Utifrån ambitionen i Programmet för Destinationsutveckling och Evenemangsstaden Göteborg konstateras också att: a) position via arenakapacitet är central inom evenemang (jft etableringen av Globen, Hyllie och Friends Arena) b) att det är strategin som Göteborg återkommande har använt (Ullevi, 1958; Scandinavium, 1971; Ullevi, 2012) c) Göteborgs främsta konkurrensmedel är att vara ”mest central” och ”störst”. Scandinavium byggdes 1971 och har levererat väl under drygt femtio år. Förväntan på en ny arena torde vara minst densamma. Dessutom konstateras att utvecklingen och kraven från publik och arrangörer ökar allt fortare. För att lyckas utifrån ett hållbarhetsperspektiv och arenans livscykel bör inga kapacitetsmässiga inskränkningar göras. Got Event har utifrån omvärldsanalys och internationella analyser föreslagit en arenakapacitet om ca 16 000 sittande. Orsaken till förslaget på en lägre kapacitet än den av Oak View Group och Live Nation föreslagna är att hänsyn tagits till lokal kontext och hemmalagets behov. Göteborg växer som stad vilket poängteras i beslutsunderlaget från Kommunfullmäktige, 2023-06-08. Förväntan är att Göteborg inom en nära framtid har ca 800 000 invånare. Om Göteborgs invånarantal 1971 (ca 486 000) sätts i relation till framtida invånarantal och en jämförelse görs med arenakapacitet, konstateras att den nya inomhusarenan borde ha en kapacitet om ca 19 750 stolar. Bedömningen är dock att det skulle innebära en överkapacitet enligt tidigare resonemang, trots att människor idag, och i framtiden, förväntas konsumera upplevelser i betydligt högre grand än 1971. Göteborg har idag en arenakapacitet om 50 invånare per stol. Malmö har 28, Stockholm 73, Oslo 42, Helsingfors 48 och nybyggda arenan i Tammerfors 18. Med en kapacitet på 16 000 stolar kommer Göteborg vid 800 000 invånare ligga kvar på kvoten 50 invånare per stol. Kvoten 50 kan tala för en högre publikkapacitet i arenan i förhållande till Göteborgs invånarantal men samtidigt görs bedömningen att arenan kommer vara konkurrenskraftig under överskådlig tid. Göteborg kommer således ha den största arenakapaciteten av inomhusarenorna i Norden utan att för den skull riskera att stå med överkapacitet för mindre evenemang och hemmalag. Slutsatsen är att kapacitetsbedömningen om minst 16 000 sittplatser i den tidigare genomförda behovsbeskrivningen kvarstår. Utifrån uppdraget görs tolkningen att arenan med denna dimensionering blir konkurrenskraftig och över tid kommer kunna motsvara behov för såväl arrangörer som publik. 12 Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet Behovsbeskrivning Ullevis framtida funktionalitet Göteborg 2023-11-08 GOT EVENT AB Version Datum Beskrivning av ändring 1 2023-11-08 -- A. Inledning Uppdrag - behovsbeskrivning Göteborgs kommunfullmäktige beslutade 2022-04-28 efter yrkande från en majoritet av partierna att planera för en ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. Ett programarbete med berörda kommunala förvaltningar och bolag under ledning av stadsledningskontoret har påbörjats för att genomföra ovanstående uppdrag. Här ingår en ny multiarena som ersätter Scandinavium och en ny mindre multiarena, bägge placerade söder om Valhallagatan. I KF-uppdraget ingår även att planera området norr om Valhallagatan med ett nytt centralbad, bostäder, skola m.m. Uppdraget förväntas resultera i nyttor inom effektmålen Evenemang, Tillväxt, Stadsutveckling och Folkhälsa. Huvudsakliga delen av området norr om Valhallagatan består av Valhalla IP, som sträcker sig från parkeringen vid Valhallagatan i söder till Levgrensvägen i norr. En stor del av Valhalla IP utgörs av serviceytor som betjänar evenemang på Ullevi och Scandinavium. Området norr om Valhallagatan önskas exploateras med många nya funktioner. En exploatering som görs utan att beakta funktionaliteten för Ullevi kan få betydande negativa konsekvenser för evenemangsverksamheten. För att ge de rätta förutsättningarna i de skissarbeten som inletts för kommande exploatering och planarbete, ska därför behoven för Ullevis framtida funktionalitet beskrivas. Dessutom ska konsekvenser av förändringar av ytor och placeringar beskrivas. • Underlag för förstudie avseende lokalisering av funktioner för evenemang. • Beskriva ytbehov och närhetsbehov för de funktioner som behövs för evenemang. • Beskriva översiktligt hur några andra konkurrerande anläggningar har löst funktionerna. • Stresstest – beskrivning av konsekvenser vid förändring av centrala funktioner Uppdraget har formulerats i programledningsgruppen för arenauppdraget och tilldelats Got Event att genomföra. Denna rapport är resultatet av detta uppdrag. Uppdraget har bedrivits perioden september-oktober 2023. Medverkande från Got Event har varit: Henrik Jutbring, evenemangschef, Tomas Tejland, projektledare arenautveckling Marcus Viberg, säkerhetschef Avstämningar har skett med arrangörer i nyckelfrågor kring evenemangsfunktionaliteten. 2(19) Avgränsning Det geografiska området som beskrivs omfattar Ullevikvarteret, Levgrensvägen och området mellan Levgrensvägen och konstgräsplanen på Valhalla IP även benämnd ”Serviceytan”. Vid stora internationella idrottsmästerskap nyttjas även intilliggande områden såsom Burgårdsparken, Katrinelundsgymnasiet, Bohusgatan och Heden. Även anläggningarna söder om Valhallagatan används vid sådana evenemang. Dessa områden och anläggningar beskrivs inte i rapporten, men ingår som en viktig resurs vid denna typ av evenemang. Ullevibyggnaden ingår inte i beskrivningen av funktionalitet eftersom anläggningen är själva grundförutsättningen för evenemangsverksamheten. I beskrivningen av Serviceytan omnämns kopplingen till Scandinaviums funktionalitet. Dessa funktioner måste lösas även för de två framtida multiarenorna. Multiarenornas funktionalitet avseende kringytor hanteras dock inte i denna beskrivning utan förutsätts ingå i pågående förstudiearbete. Beskrivning av kontext Evenemang har en förmåga att samla människor till gemensamma upplevelser. Ur det kommer stärkt samhörighet och tillit. Eftersom stora evenemang också lockar tillresande uppstår turistekonomiska effekter, vilka i sin tur ger ökad sysselsättning inom besöksnäringen. Evenemang kan också vara så sammanflätade med platsen där de äger rum att de bidrar till att påverka omvärldens bild av staden. Det är också vedertaget att näringslivet ser det bidrag till attraktionskraft som evenemang skapar som ett viktigt medel i att attrahera arbetskraft. På olika sätt bidrar evenemang till en levande och attraktiv stad och en motvikt till den bild som idag inte sällan tecknas av svenska storstäder. Det är mot denna bakgrund som städer och regioner gör investeringar i infrastruktur, organisation och kompetens på evenemangsområdet. Göteborg har en lång och framgångsrik historia som evenemangsstad, där många framsynta investeringar har gjorts i arenor, stråk och annan infrastruktur. Man kan med fog hävda att stadens beslutsfattare i över ett sekel systematiskt har skapat förutsättningar för att Göteborg ska kunna åtnjuta de effekter som stora gemensamma upplevelser kan ge ett samhälle. Evenemang och i synnerhet centralt belägna arenor har varit en strategi att utveckla samhället som också har integrerats i andra strategiska satsningar. Både Lisebergs och Svenska Mässans rötter kan spåras till 300-årsjubileet 1923. 3(19) På 1950-talet beslutades om byggande av Sveriges allra största arena Ullevi. Sedan dess har fler arenor placerats centralt – Scandinavium (1971) och nya Gamla Ullevi (2009). World of Volvo, som invigs i april 2024, är det senaste i raden av exempel. De centralt belägna arenorna har inte bara attraherat många stora evenemang till Göteborg. Den centrala belägenheten gör också att en speciell atmosfär uppstår när tusentals evenemangsbesökare rör sig i stadens centrala delar. Göteborgaren kan känna delaktighet även utan biljett till evenemanget och turisten upplever en stad som blommar upp. Göteborg har via sin långsiktighet tillskansat sig en obestridlig konkurrensfördel i kampen om de attraktiva upplevelserna, lika värdefull i framtiden som historiskt. Trots mångmiljardinvesteringar i arenor i omvärlden har Göteborg, över tid, behållit den eftertraktade positionen som evenemangsstad i såväl turisters som arrangörers medvetande. Jämte Camp Nou, Wembley och Stade de France är Ullevi på topplistan över de åtta arenor med störst konsertkapacitet i Europa. Ur ekonomisk, social och varumärkesmässig synvinkel gör Ullevi-evenemangen viktiga bidrag. Trots ökande konkurrens från storstäder i Skandinavien och norra Europa står sig Ullevi stark – 65 år efter invigningen. Tack vare, i sammanhanget små, reinvesteringar har arenan fortfarande den största konsertkapaciteten i Norden och fortsätter att locka till sig världsartister. Under sommaren 2022 och 2023 stod Ullevievenemang för ca 1,3 miljoner besök och bidrog till en turistekonomisk omsättning på över 3 miljarder. Ett resultat som vida överstiger motsvarande arenor i Norden. Ullevi har en viktig plats i göteborgarnas hjärtan. Nyligen genomförda undersökningar visar att av stadens arenor är det Ullevi som är den allra mest besökta – 80% har varit där. Konserter på Ullevi är också den typ av evenemang som göteborgarna är allra mest positiva till – 89% är positiva eller mycket positiva och bara 3% är negativa eller mycket negativa. Studien visar att det också är konserter på Ullevi som är vad de allra flesta vill se mer av i framtiden. Evenemangen har också en koppling till ökade mark- och fastighetsvärden. Det symboliska kapital som Ullevi står för har identifierats av privata intressenter, vilka utgår från bilden av Göteborg som evenemangsstad i sin utveckling och planering av framtida investeringar. Bara under de senaste åren har nyinvesteringar i hotellkapacitet inneburit en ökning men ytterligare 3600 hotellrum. På senare år har bilden av evenemangsstaden Göteborg utvecklats till att innefatta hållbarhet, vilket bevisas av att destinationen för sjunde gången rankades högst på internationella Destinations Sustainability Index i oktober 2023. Även i detta sammanhang spelar Ullevi en central roll, vilket kan exemplifieras med samarbetet mellan Göteborgs Stad och Coldplay i samband med konserterna i juli 2023. 4(19) Trendanalys Förutom nämnd konkurrens mellan städer och regioner om de attraktiva upplevelserna ser evenemangsindustrin några andra trender som påverkar framtidens upplevelser. Arenaupplevelsen integreras i stadsrummet Såväl inom idrott som kultur och musik går trenden mot att upplevelsen börjar utanför arenan, via så kallade fanzones eller festivalområden. Förutom att utvecklingen skapar förutsättningar för den lokala besöksnäringen, bidrar den också till ökad inkludering av lokalbefolkning. Denna utveckling kräver utrymmen och ytor, i synnerhet i närheten av arenan eller i stråken som leder till den. Hållbarhet Synen på evenemang som verktyg för omställning är på frammarsch, vilket inte minst syns i Göteborgs Stads program för Destinationsutveckling. Genom kommunikation kan evenemang vara effektiva kanaler för budskap som påverkar beteenden, exempel finns inom konsumtion, resvanor eller återvinning. Evenemang har en utmaning gällande besökares resor. Allt fler arrangörer, i samverkan med arena och offentliga instanser, söker påverka besökares beteenden. Göteborg är idag ledande i denna fråga, med direkt samverkan med brittiska bandet Coldplay under sommaren 2023 som färskt exempel. Upplevelsen i fokus Med modern teknik strävar arrangörer efter att göra evenemangsupplevelsen så spektakulär och berörande som möjligt. Det gör att produktionen idag är både omfattande och komplicerad. Därtill har den globala efterfrågan på evenemangen drivit fram allt mer tidseffektiv planering. Korta omställningstider mellan evenemang är idag A och O, och en tveklös konkurrensfördel för att få evenemang och ett av de centrala skälen till att Ullevi kunnat skapa sin position. Säkerhet Stora publika sammankomster är ett möjligt mål för terrorism och aktivism. I augusti beslutade Säkerhetspolisen om en höjning av terrorhotnivån, vilket har bidragit till ett mer långsiktigt förhållningssätt till samverkan och planering av förhindrande åtgärder. Konkreta exempel är att inkörningsskydd och metalldetektorer behöver installeras. Säkerhetsåtgärderna kräver allt större utrymmen i anslutning till arenan. Lärdomar efter Covid-pandemin 2020-2022 visar på vikten av flexibla stora ytor för publikflöden. Kommersiell utveckling Konsumenter ställer idag högre – och andra krav – på utbud. Ett allt större utbud av upplevelser, varor, mat och dryck förväntas både utanför och på arenan. Konkurrensen om evenemang leder till en snabb utveckling av de kommersiella rättigheterna. Det innebär i korthet att såväl arena som arrangör och andra partners vill skapa förutsättningar för besökarna att trivas, komma tidigare till arenan och stanna längre. Utvecklingen ställer allt större krav på ytor för exponering, restauranger och bekvämligheter eller vad det nu kan tänkas vara som i framtiden blir viktigt för besökaren. 5(19) Samarbeten med sponsorer blir en allt viktigare del av evenemangen, dels ur ett finansieringshänseende, dels som ett sätt att skapa upplevelseinnehåll för besökaren. Sammanfattningsvis pekar många trender på behovet av större ytor i framtiden. Framtida expansionsyta har blivit ett vedertaget begrepp bland arenor och mässanläggningar. Analys av evenemangstyper Uppdraget utgår från de evenemang som Ullevi har kapacitet att få. Utvecklingen på evenemangsområdet går fort, det är svårt att exakt avgöra vilket innehåll som kan bli aktuellt i framtiden. Därför har en genomgripande genomgång av historiska, nutida och framtida evenemang genomförts. I nedanstående översikt ges exempel på vad som idag bedöms som realistiska evenemang utifrån nuvarande förutsättningar med serviceyta 18 000 m2. Möjliga Ullevievenemang – bruttolista Kategori Typ Preliminär kapacitet Serviceyta Musik Megakonsert 75.000 JA Musikfestival 30.000-50.000 JA Fotboll Internationella fotbollsmatcher (ex 40.000 JA landskamper, UEFA-matcher) Fotbollsmästerskap, ex Dam-EM 40.000 JA Supermatch 45.000-50.000 JA Women’s Cup 40.000 JA Allsvenska derbyn 40.000 JA Friidrott Friidrottsmästerskap. ex JVM, EM 40.000 JA eller VM Motorsport Supercross 40.000 i.u. xx i.u. Mästerskap 30.000 JA xx 40.000 JA xx 30.000 JA xx 30.000 JA Rally – sprint i.u. Ishockey xx 30.000 i.u. xx i.u. Vinter xx 100.000 JA (evenemangsperiod) Nöjeskoncept 5.000 NEJ Mat xx i.u. i.u. Hästsport Mästerskap 30.000 JA xx 30.000 JA Skridsko xx 40.000 i.u. Skidskytte xx 30.000 JA xx=projekt som ej kan publiceras mht pågående arbete 6(19) B. Beskrivning av funktionalitet för att möjliggöra framtida evenemang Nedan beskrivs olika funktioner och begrepp. Funktionernas proportioner och placering varierar beroende på typ av evenemang. Ullevis funktionalitet avgörs av hur väl behoven i del olika delarna som helhet kan uppfyllas, dvs en enskild del kan inte exkluderas eller ersättas. B1. Beskrivning av centrala funktioner Evenemangsytor (för publik och/eller deltagare) Begreppet Evenemangsytor avser ytor för: • Publikytor Publikens behov av kommunikations- och vistelseytor före, under och efter evenemanget. • Insläppsområden Ytor för spärrar, fållning, visitering, bågar etc. • Entréer och insläppsområden för premiumgäster • Angöring för handikappfordon och premiumgäster • Publikservice Tillfälliga kiosker, restauranger, barer, souvenirförsäljning, effektförvaring, toaletter m.m. • Scener och videoskärmar Vid evenemang med festivalkaraktär eller före/efter huvudevenemanget i arenan. • Uppvärmningsområde Uppvärmningsområde för aktiva vid olika sportevenemang t.ex friidrott, ridsport, motorsport • Sponsoraktivering • Övrigt evenemangsbehov t.ex. - Samarbete med årligen återkommande evenemang Ytor för Säkerhet - Utrymning Erforderliga friytor för publik att utrymma från arenan ska finnas. 7(19) Ytor för Säkerhet - Zoner Begreppet Säkerhet handlar i grunden om att förebygga och hantera säkerhetshot vid evenemang på Ullevi. Av den anledningen är fria ytor runt Ullevi en förutsättning att kunna dimensionera säkerhetsarbetet på ett effektivt sätt. Ytor för Produktion • Logistikytor Logistik avser - arrangörernas transporter till- och från Ullevis innerplan - omlastningar av evenemangsmaterial - uppställning av arrangörers fordon och andra mobila enheter såsom trailers, bussar, mobilkranar, truckar, liftar, mobilkranar, elkraftverk, m.m. - tillfälliga arrangörslokaler • OB-område Outside Broadcasting vid tv-sända sportevenemang • Ytor för byggnation Byggnation avser ytor för uppförande av tillfälliga konstruktioner som ska användas vid evenemang inne på Ullevi eller på evenemangsytan, t ex stallar, tillfälliga läktare I rubricerat begrepp ingår också ytor för Scandinaviums behov; uppställning av trailers, hästtransporter och stallar. B2. Beskrivning av centrala funktioner i termer av ytor och lokalisering De ytor som beskrivs i det följande är - Ullevikvarteret – 27.000 m2. (obebyggda tomtytan exkl. förrådsgård vid Mölndalsån) - Levgrensvägen - Serviceytan – 18.000 m2 I bilaga 4 visas exempel på dimensionerande evenemangstyper i form av planritningar som ett komplement till beskrivningen nedan. Evenemangsytor Publikytor Ullevi är från början byggt för 50.000 personer. Redan vid utformningen av kvarteret runt arenan på 1950-talet insåg man behovet av att skapa tillräckliga ytor för publik. 8(19) På den tiden utgjordes verksamheten främst av sportevenemang och där innerplan sällan användes för publik. Efter hand har Ullevis verksamhet utvecklats och i modern tid utgör evenemang med publik på innerplan de vanligast förekommande. Genom ombyggnader så har publikkapaciteten därmed ökat från 50.000 till 75.000 dvs en ökning med 50%. Kvarterets storlek är dock detsamma, vilket innebär att både Levgrensvägen och Serviceytan behöver användas vid de stora evenemangen för publikflöde och vistelseyta. Framtida behov av publikytor antas generellt att öka som konsekvens av rådande utvecklingstrender. Insläppsområden Läktarpublik köar upp vid arenans vanliga publikentréer. För att planpublik ska kunna nå innerplan via de södra portarna erfordras en uppbyggnad av temporära insläppsområden längs med Levgrensvägen. Detta ianspråktar ytor för publikflöden, vilket då ökar trycket på Levgrensvägen och Serviceytan, se ovan Publikytor. Entréer och insläppsområden för premiumgäster/VIP Entréområden för premiumgäster/VIP sker i anslutning till Ullevis långsidor vid Ullevi Lounge resp. Paradentrén. Framtida behov av Premium/VIP-ytor antas att öka som konsekvens av rådande utvecklingstrender. Angöring för handikappfordon och premiumgäster Handikappfordon angör vid Levgrensvägen. Rullstolsburna tar sig sedan själva eller med ledsagare till publikentré. Premiumgäster/VIP angör vid Skånegatan (alternativt Ullevi Lounge) resp. Paradentrén. Publikservice Dagens evenemang erfordrar mycket publikservice som inte inryms i arenabyggnaden. Med dagens publikkapacitet på 75.000 personer så ställer detta högre krav på ytbehov än vad kvarteret ibland kan medge. Temporära kiosker, restauranger, barer och souvenirförsäljning byggs upp inom Ullevikvarteret vid Skånegatan, Levgrensvägen och södra delen bredvid insläppsområdet till innerplan. (temporära barer byggs även på innerplan). Temporära toaletter för innerplanspublik placeras söder om planinsläppet och ibland även på förrådsgården vid Mölndalsån. Effektförvaring placeras normalt i anslutning till Levgrensvägen. Det finns en begränsad yta att utnyttja för dessa funktioner då man måste ta hänsyn till utrymningsstråk och publikkomfort/trängsel. Vid vissa konsertevenemang behöver man därför använda delar av Serviceytan för publiktoaletter och kiosker/barer. Vid festivalevenemang används stora delar av Serviceytan för uppbyggnad av försäljningsområden vid olika spelplatser, se även nedan Scener och videoskärmar. 9(19) Framtida behov av ytor för publikservice antas generellt att öka som konsekvens av rådande utvecklingstrender. Scener och videoskärmar Placering av scener och videoskärmar sker både inom Ullevikvarteret och på Serviceytan beroende på evenemang. Vid traditionella konsertevenemang sker ofta ”uppvärmning” med artist eller DJ från tillfällig scen och med tillhörande videoskärm. Dessa funktioner kan vara placerade på ytor vid Skånegatan och inom området för planpublik i den södra delen. I samband med större idrottsevenemang skapas Fan Zones vilka inom ett avgränsat område innehåller mat- och dryckesförsäljning och möjlighet till underhållning enligt ovan. Dessa områden placeras inom Ullevikvarteret och på Serviceytan Vid evenemang av festivalkaraktär används både Serviceytan och Ullevikvarterets södra del för scenområden/spelplatser. Uppvärmningsområde Vid internationella friidrottsidrottsmästerskap (EM och VM) erfordras stora uppvärmningsytor för aktiva. Ytorna är direkt kopplade till evenemanget inne på Ullevi. Hela Serviceytan på 18.000 m2 används då för detta ändamål. Även internationella ridsportmästerskap av samma dignitet erfordrar både uppvärmningsytor, träningsytor, stallytor, vet checks mm nära Ullevi och även här används hela Serviceytan. Sponsoraktivering Både Ullevikvarteret och Serviceytan används för detta ändamål. Framtida behov av ytor för sponsoraktivering antas att öka som konsekvens av rådande utvecklingstrender. Övrigt evenemangsbehov Serviceytan används som del av olika typer av motionslopp. Ytor för Säkerhet - Utrymning Vid en utrymningssituation från innerplan på arenan ska det finnas: - en utrymningsväg med sammanlagd bredd på minst 20 meter mot Skånegatan (Ullevikvarteret och Levgrensvägen används) - en utrymningsväg med sammanlagd bredd på minst 10 meter mot Gårda och norrut längs GC-bana vid Mölndalsån - en utrymningsväg med sammanlagd bredd på minst 20 meter genom Serviceytan 10(19) Läktarpublik utrymmer via ordinarie publikentréer. När publiken når markplan ska det finnas erforderliga utrymningsbredder inom kvarteret så att publiken tryggt kan lämna arenaområdet. Detta innebär att det finns en begränsning i hur mycket tillfälliga enheter som kan placeras ut i form av försäljningsställen etc. Se även Evenemangsytor ovan. Ytor för Säkerhet - Zoner För att förtydliga och förbättra säkerhetsarbetet för såväl intern som extern personal så är en metod att organisera evenemangsområdet i zoner. Syftet är att skapa en tydlig överblick över hela området för samtliga berörda parter samtidigt som varje zon är anpassningsbar efter dess förutsättningar och behov. Antalet zoner och deras specifika egenskaper följer strukturen enligt myndighetsrekommendation och kan variera beroende på typen av evenemang. Nedan finns ett exempel på en zonindelning. Denna zonindelning kan användas för både på små och stora evenemang på Ullevi. En mer detaljerad beskrivning ges i bilaga 3. Figur 1 Visar ett exempel på hur en zonindelning på Ullevi kan se ut vid festival 11(19) Figur 2 Visar ett exempel på hur en zonindelning på Ullevi kan se ut vid stor konsert Zoner ger förutsättningar för en tydlig struktur för hur säkerhetsorganisationen ska agera på områden inom och utanför Ullevi vid ett evenemang. Målet är att skapa en evenemangsplats som minimeras från både olyckshändelser och avsiktliga incidenter. Detta bidrar till att skapa en trygg och säker miljö för både publiken och deltagarna. Framtida behov av ytor för säkerhet antas att öka som konsekvens av rådande utveckling. Ytor för Produktion Logistikytor Logistikfunktionens nav för Ullevi är Serviceytan. En del av Ullevikvarteret används dock för vissa funktioner. Transporter Transporter av material till och från Ullevis innerplan sker främst via de södra portarna på byggnaden. In- och utfart sker då via Serviceytan eller direkt från vägnätet (Levgrensvägen). Med material avses exempelvis scener, ljud- och bildproduktion, jordmaterial, skyddstäckning, temporära läktare etc. Vissa transporter kan även ske via norra porten. För transporter i samband med uppbyggnad och avveckling av konsertevenemang så sker dessa tidsmässigt relativt koncentrerat. Omlastningar m.m. I samband med uppbyggnad av evenemang inne på Ullevi sker på Serviceytan omlastning av material till andra fordon och lastning av material från upplag. 12(19) Här sker även uppstallning av trailers i väntan på intransport i samband med uppbyggnad och nedmontering av scener och ljus- och bildproduktion. Uppställning av fordon och andra mobila enheter Vid konserter används Serviceytan för uppställning av arrangörers fordon. Närheten till innerplan gör att in- och utlastning kan ske snabbt utan konflikt med annan trafik i området. Det är en viktig faktor för konsertarrangörens logistik att det finns en tillräckligt stor yta nära arenan. Jämför referensobjekt i kap B3. Fordonen nyttjas även som boende för arrangörens personal. Antal på Serviceytan vid normalstor konsert: - trailers (semitrailers) 40–60 st. Vid större konserter kan det dock vara upp mot 80 st. - bussar 10 st. - motviktstruckar 10 st - mobilkranar 2 st I samband med konserter sker även uppställning av mobila elkraftverk vid Ullevibyggnadens norra sida. OB-område I samband med större tv-sända sportevenemang erfordras plats för OB-bussar (semitrailers). I normalfallet används en yta i södra delen av kvarteret där inkopplingspunkter finns. Vid fotbollsmatcher av nationell karaktär ställs normalt upp 1-2 fordon. Vid större sportevenemang kan 5-10 fordon behöva ställas upp. Ytor för byggnation Vid vissa evenemang används Serviceytan som byggområde då man monterar delar till läktarkonstruktioner och scener som ska användas vid evenemang inne på Ullevi eller på evenemangsytan. Tillfälliga arrangörslokaler I samband med evenemang behöver vissa utvändiga ytor tas i anspråk vid Paradentrén för arrangörens artisthospitality, catering etc. I samband med större internationella friidrottsmästerskap byggs även tillfälliga funktioner som presskonferens, mixed zone etc på andra platser inom Ullevikvarteret. Scandinaviums behov Scandinavium använder idag Serviceytan som uppställningsplats för - trailers och bussar vid konserter/show, 10–30 st. - uppställning av hästtransporter och stallar i samband med Gothenburg Horse Show, hela ytan - funktionärsparkering Detta behov utvecklas inte ytterligare i denna rapport. 13(19) Framtida behov av produktionsytor antas generellt att öka som konsekvens av rådande utvecklingstrender. B3. Referensobjekt Av ovanstående redovisning framgår att internationella idrottsmästerskap och konserter är bland de mest ytkrävande evenemangen. Här följer ett urval av utomhusarenor i Europa som i modern tid genomfört/genomför stora utomhuskonserter och friidrottsmästerskap och är belägna i eller i anslutning till ett stadsområde. Fotavtryck Utomhusarena Publikkapacitet Varav serviceyta Stad Evenemangstyp arenaområde (Stadium) (personer) (m2) (m2) Solna Friends Arena Konsert 65 000 70 000 23 000 Köpenhamn Parken Konsert 50 000 50 000 9 000 Paris Stade de France Friidrott 75 000 150 000 20 000 Barcelona Camp Nou Konsert 60 000 - 90 000 140 000 20 000 Göteborg Ullevi Konsert 75 000 85 000 18 000 Friidrott 40 000 85 000 18 000 Tabellen visualiseras i bilaga 5 som visar arenaområdenas totala fotavtryck inom streckade linjer. I samma bilder visas skrafferat, inom arenaområdena, serviceytor i form av produktionsyta (logistik) resp. evenemangsyta (uppvärmning) för aktuell evenemangstyp. Ullevis ytor redovisas också som en jämförelse. Övergripande bedömningar av ytbehov som gjorts fortlöpande med arrangörer, indikerar att en serviceyta motsvarande dagens på 18.000 m2 inte är i överkant. Behoven för framtiden är att allt större ytor behövs för de stora evenemangen, vilket kan kopplas till trendanalysen i rapportens inledning. C. Stresstest I det följande redovisas en så kallad ”stresstest” för Serviceytan. Här beskrivs konsekvenserna för Ullevis funktionalitet vid en minskning eller flyttning av Serviceytan. I uppdraget för denna analys ingår att beskriva följande: - minskning av ytor med 25% respektive 50% - omlokalisering av ytor 100 meter och 500 meter. 14(19) Omlokalisering 1.000 meter är ej analyserat då scenario anses orealistiskt. I bilaga 6 ges en sammanställning av stresstestet i matrisform. I sammanställningen används följande begrepp för att beskriva konsekvenser: - Ingen påverkan – förändringen har ingen negativ konsekvens - Minskad konkurrenskraft - arrangörer överväger att välja andra arenor eller svårare att värva stora idrottsmästerskap. Ökad risk för att gå miste om evenemang. - Förlorade evenemang – arrangörer väljer bort Ullevi till förmån för andra arenor eller värvning av stora mästerskap omöjliggörs Förutsättningar I stresstestet är serviceytans storlek reducerad till 10.000 m2. Denna ytstorlek har tidigare ansetts vara den minsta godtagbara sett ur Ullevis funktionalitet baserad på vid den tidpunkten gjorda konsekvensbedömningar. Ytstorleken har varit en planerings- förutsättning sedan hösten 2021, men är från början en godtycklig kompromiss för att hantera de programönskemål som finns i KF-uppdraget och inte baserad på de material som framkommer i denna rapport. Förutsättningarna för stresstestet är därmed följande: 1. Serviceytans area 10.000 m2 2. Serviceytans läge Valhalla IP, området närmast Levgrensvägen (”ovalen”) 3. Serviceytans beskaffenhet Hårdgjord sammanhängande yta utan fasta hinder 4. Utrymning från Ullevis 20 breddmeter utrymningsväg söderut innerplan tillgodoses C1. Beskrivning av konsekvenser vid förändring av centrala funktioner – minskning av ytor Minskning av ytor med 25% Ytan minskar med 2.500 m2 till 7.500 m2. Generellt sett blir det sämre för publikupplevelsen då trängsel ökar eftersom plats för olika evenemangsfunktioner som toaletter och kiosker minskar. Plats för festivalområde krymper och därmed attraktiviteten med tanke på minskade ytor för publikservice, scenområde etc. Ur säkerhetssynpunkt ökar trängsel och därmed risk för personskador. 15(19) Större internationella idrottsmästerskap går inte att genomföra. Redan en minskning från 18.000 m2 till 10.000 m2 har ökat risken för en svårare värvning av sådana evenemang. Större konserter går inte att genomföra på grund av platsbrist för uppställning av arrangörsfordon. Scenariot medför minskad konkurrenskraft för Ullevi och förlorade evenemang. Minskning av ytor med 50% Serviceytan minskar med 5.000 m2 till 5.000 m2 Jämfört med 25% minskning blir det ännu sämre för publikupplevelsen då trängsel ökar eftersom plats för olika evenemangsfunktioner minskar som toaletter och kiosker. Festivaler går inte att genomföra då ytan är alltför liten för att etablera en sådan verksamhet. Större internationella idrottsmästerskap går inte att genomföra. Redan en minskning från 18.000 m2 till 10.000 m2 har ökat risken för en svårare värvning av sådana evenemang. Inte heller medelstora konserter går att genomföra på grund av platsbrist för uppställning av arrangörsfordon. Scenariot medför minskad konkurrenskraft för Ullevi och förlorade evenemang. C2. Beskrivning av konsekvenser vid förändring av centrala funktioner – omlokalisering av ytor Omlokalisering 100 m En yta på 10.000 m2 tillskapas 100 meter från Ullevikvarteret. Här förutsätts att ytan lokaliseras till Gårda eftersom Burgårdsparken inte anses möjlig att exploatera bland annat för att en plan hårdgjord yta erfordras. Vidare förutsätts att ytan kan kopplas till Ullevikvarteret genom att gator kan stängas av fram till Levgrensvägen. Användning av befintlig eller ny broförbindelse över Mölndalsån förutsätts ingå i omlokaliseringen. Med dessa förutsättningar givna kan man förenklat säga att evenemangsfunktionaliteten kan bibehållas, men med flera försämringar jämfört med dagsläget. Placeringen på andra sidan Mölndalsån innebär både upplevelsemässigt och praktiskt en barriär mellan Ullevikvarteret och den flyttade ytan. Detta gäller för både publik och arrangör. 16(19) En flyttning av ytan kan också antas innebära mer störningar mot omgivande verksamheter vid den nya platsen. Scenariot medför minskad konkurrenskraft för Ullevi. Omlokalisering 500 m På samma sätt som ovan tillskapas 10.000 m2, men nu 500 meter från Ullevikvarteret. Här förutsätts att ytan lokaliseras till Gårda eftersom Burgårdsparken inte anses möjlig att exploatera bland annat för att en plan hårdgjord yta erfordras. Det är väsentligt att ytan ligger ”innanför” trafiklederna. Vidare förutsätts att ytan kan kopplas till Ullevikvarteret genom att gator kan stängas av fram till Levgrensvägen. Användning av befintlig eller ny broförbindelse över Mölndalsån förutsätts ingå omlokaliseringen. Festivaler går inte att genomföra då ytan ligger för långt bort från Ullevikvarteret. Större internationella idrottsmästerskap går inte att genomföra då ytan ligger för långt bort från Ullevikvarteret. Vid konsertevenemang ökar trängsel inom Ullevikvarteret då den inre cirkulationszonen är begränsad till Ullevikvarteret och Levgrensvägen. Risken för personskador ökar. En flyttning av ytan innebär störningar mot omgivande verksamheter vid den nya platsen i samband med fordonsförflyttningar, avstängningar etc. Scenariot medför minskad konkurrenskraft för Ullevi och förlorade evenemang. D. Slutsatser Frågan om funktionalitet för evenemangsarenor avgörs till stor del av möjligheten till ytor för både framtida expansion och logistik, jämför med de nya multiarenorna och Svenska Mässan. I denna rapport redogörs för de trender som driver på utvecklingen. Således handlar denna fråga om de framtida förutsättningarna för Göteborg att bygga vidare på den sedan decennier framgångsrika strategin att erbjuda attraktiva upplevelser av stort format i de centrala delarna. I Stadens programarbete för arenauppdraget har effektmål tagits fram för fyra delmål där målen Evenemang och Tillväxt är två av dem. Programmet strävar efter att uppfylla delmålen genom att bland annat uppföra två nya multiarenor med hög funktionalitet. För att åstadkomma detta antas exploateringar kunna ske norr om Valhallagatan som ska bidra till att finansiera arenainvesteringarna. Om exploateringarna medför att ytor som påverkar Ullevis funktionalitet tas i anspråk, kan man med fog påstå att evenemangsverksamheten och tillväxten i Göteborg påverkas negativt och således motverkar själva grundsyftet med investeringen. 17(19) Ullevi är enskilt den arena som har störst betydelse för besöksnäringen i Göteborg och Västsverige likväl som för måluppfyllelsen i Göteborgs Stads program för destinationsutveckling. För göteborgarna medger Ullevi en möjlighet att uppleva världsartister och internationella mästerskap på hemmaplan. Upplevelser som annars kanske inte varit inom räckhåll. För tydlighetens skull bör också poängteras att serviceytan fyller många funktioner och kommer att få väsentlig betydelse även för de nya multiarenorna, även här finns alltså ett beroende som påverkar kommande arenors funktionalitet och programmets effektmål. Stresstestet i kap C visar att vare sig det handlar om en minskning eller flyttning av serviceytan, så blir konsekvensen att Ullevi tappar evenemang eller förlorar konkurrenskraft vilket på sikt leder till färre evenemang. Bedömningen är att åtgärderna skulle innebära ett allvarligt hot mot arenans funktionalitet och i förlängningen Göteborg som evenemangsstad. Slutsatserna kan sammanfattas enligt följande: - Ullevi tillhör i dag en begränsad skara av stora konsertarenor i Europa med kapacitet att ta emot de största evenemangen. Ullevi är enskilt den arena som har störst betydelse för besöksnäringen i Göteborg och Västsverige likväl som för måluppfyllelsen i Göteborgs Stads program för destinationsutveckling. För göteborgarna medger Ullevi en möjlighet att uppleva världsartister och internationella mästerskap på hemmaplan. Upplevelser som annars kanske inte varit inom räckhåll. - Arenor är fastigheter som förväntas ha lång livslängd och samtidigt kunna hantera idag okända omvärldsfaktorer och nya behov från arrangörer och besökare över tid, dvs ha hög långsiktig flexibilitet. För att flexibilitet ska vara möjligt krävs tillgång till ytor. Jämförelse med andra större utomhusarenor visar att Ullevi inte har större serviceytor än andra arenor. Rådande trender och erfarenheter från pandemin visar att större ytor kommer att behövas i anslutning till arenorna i framtiden. - Den redan diskuterade minskning av ytan från 18.000 m2 till 10.000 m2 får negativa konsekvenser för Ullevis funktionalitet och konkurrenskraft. En inskränkning av serviceytorna begränsar även Ullevis behov av framtida expansionsmöjligheter med till exempel en utökad publikkapacitet eller behov som idag inte kan förutses. - Den systematiska genomgången av Ullevis funktionalitet i denna rapport leder till samma ståndpunkter som tidigare presenterats av Stadsbyggnadsförvaltningens respektive Exploateringsförvaltningen i Arenauppdragets månadsrapporter. SBF konstaterar att ”allt enligt uppdraget kommer inte att få plats. Prioritering måste göras. Vissa frågor måste lösas utanför området” och EXF ser ”behov av att eventuellt ta bort/minska någon del av innehållet inom programområdet för att klara genomförandet och i stället undersöks möjligheten för dessa funktioner inom närområdet.” 18(19) Bilagor 1. Brandtekniskt utlåtande 2018-08-30 2. Yttrande Räddningstjänsten Storgöteborg 2018-09-05 3. Säkerhet - zonindelning 4. Evenemangstyper 5. Referensobjekt 6. Konsekvensbeskrivning förändring av ytor och omlokalisering 7. Nyttjande serviceytan – kalender (under framtagande) 8. Förteckning bakgrundsmaterial (under framtagande) 19(19) Bilaga 5 Higab AB Utdrag ur Protokoll (nr 5) Sammanträdesdatum: 2024-11-15 § 12 Inriktningsbeslut Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet Jerker Westerberg, Projektchef Nya arenor föredrar ärendet i enlighet med utsänd handling. Beslut I styrelsen för Higab AB: 1. Styrelsen godkänner för egen del och ställer sig bakom rapportering och förstudie som underlag och förslag till fortsatt planeringsinriktning avseende ny arenafunktion inom evenemangsområdet. 2. Styrelsen översänder underlag och förslag till fortsatt planeringsinriktning till kommunfullmäktige för ställningstagande kring samlad inriktning för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet Handling 12. Beslutsärende - Inriktningsbeslut avseende ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet 12. Yrkande_arena Kalle Bäck 12. Yttrande Arena TFA, ALI Yrkanden Virpi Ring yrkar på beslut enligt tjänsteutlåtandet. Kalle Bäck yrkar på beslut om att: 1. Hemställa till kommunfullmäktige om ett nytt vägvalsbeslut för evenemangsområdet. 2. I övrigt avslå tjänsteutlåtandet. Propositionsordning Ordföranden ställer först proposition på dels beslut att bifalla tjänsteutlåtandet dels beslut på att avslå tjänsteutlåtandet. Omröstning begärs. Ordföranden ställer därefter proposition på dels beslut att Hemställa till kommunfullmäktige om ett nytt vägvalsbeslut för evenemangsområdet dels beslut om att inte göra en sådan hemställan. Omröstning begärs. Higab AB Utdrag ur Protokoll (nr 5) Sammanträdesdatum: 2024-11-15 Omröstning om att bifalla alternativt avslå tjänsteutlåtandet Godkänd voteringsproposition: ”Ja för att bifalla tjänsteutlåtandet och Nej för att avslå tjänsteutlåtandet. Virpi Ring (S), Anders Sundberg (M), Timothy Kääriä (S), Alexander Lisinski (D), Peter Kirksaether (S), Thomas Falck (Företagarna) och ordföranden Johannes Olsson (MP) röstar Ja (7). Kalle Bäck (KD) röstar Nej (1). Det konstateras att Styrelsen bifaller tjänsteutlåtandet. Omröstning om att Hemställa till kommunfullmäktige om ett nytt vägvalsbeslut för evenemangsområdet Godkänd voteringsproposition: ”Ja för att bifalla hemställan och Nej för att inte göra en sådan hemställan. Kalle Bäck (KD) och ordföranden Johannes Olsson (MP) röstar Ja (2). Virpi Ring (S), Anders Sundberg (M), Timothy Kääriä (S), Alexander Lisinski (D), Peter Kirksaether (S) och Thomas Falck (Företagarna) röstar Nej (6). Det konstateras att Styrelsen inte gör någon hemställan till kommunfullmäktige om ett nytt vägvalsbeslut för evenemangsområdet. Reservationer Kalle Bäck (KD) reserverar sig mot beslutet. Dag för justering 2024-11-15 Vid protokollet Sekreterare Linnea Pousard Ordförande Justerande Johannes Olsson Kalle Bäck Higab AB Yrkande Kalle Bäck (KD) 2024-11-15 Beslutspunkt 12 Yrkande angående – Inriktningsbeslut avseende ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet Förslag till beslut I styrelsen för Higab AB: 1. Hemställa till kommunfullmäktige om ett nytt vägvalsbeslut för evenemangsområdet. 2. I övrigt avslå tjänsteutlåtandet. Yrkandet Som framhålls i tjänsteutlåtandet är detta ett mycket omfattande och komplext projekt som kommer pågå under lång tid. Av remissvaren på planprogrammet tidigare i år framgår tydligt denna komplexitet med påtagliga risker, osäkerheter och målkonflikter. Kostnaden för arenakvarteret beräknas i nuläget kosta upp mot 7,5 miljarder, men på grund av tidsspannet och påtalade risker och osäkerheter är det svårt att sia om den slutliga prislappen och därmed den affärsmässiga värderingen av färdigställt projekt. Som framgick i samband med ägardialogen kommer de kommande stora investeringarna, som utöver arenaparken även omfattar bland annat Konstmuseets till- och ombyggnad, ha stor påverkan på bolaget. Investeringar för mångmiljardbelopp. Även om den största affärsmässiga risken ligger hos kunden, det vill säga kommunen och Got Event, så lutar ändå den bedömda resultatpåverkan i arenaparken åt det negativa hållet även för Higab. Att det också finns en påtaglig finansiell risk återspeglas i det identifierade behovet av att flytta över projektet till ett separat bolag. Därutöver bör vi som bolag även ta ett ansvar för den produkt vi erbjuder våra kunder, som i förlängningen också är Göteborgs idrott- och föreningsliv i stor utsträckning. Föreslagen inriktning för arenaparken indikerar en negativ resultatpåverkan om 300–340 mnkr för Got Event, vilket ska jämföras med de cirka 50 miljoner som nuvarande arenafunktioner och anläggningar i området genererar i dagsläget. Det medför ett tillkommande finansieringsbehov med ett utökat koncernbidrag från övriga stadshuskoncernen motsvarande 250 – 290 mnkr årligen. Återigen bör det upprepas att det i dagsläget är högst oklart om slutpriset landar där. Vem som ska stå för denna nota är också oklart. Utöver att det riskerar att drabba skattebetalarna negativt ser jag också överhängande risk att de drabbar dem som ska nyttja faciliteterna - klubbar och föreningar. Det är orimligt att detta projekt tillåts bli så dyrt att föreningar och klubbar inte har råd att ens vara där. I det perspektivet är det rimligt att ifrågasätta vem vi bygger dessa jätteanläggningar för. Sammantaget visar de underlag som hittills presenterats att det finns betydande risker och osäkerheter som i grunden bygger på de inbyggda problem som har sin grund i ett antal politiska ställningstaganden och beslut. Ställningstaganden och beslut som präglats mer av att tillfredsställa politiska viljor och lösa politiska knutar än att ta ansvar för idrotts- och evenemangsstaden Göteborg och dess invånare. Detta har låst in oss i ett väldigt begränsat och dyrt hörn. Jag ser därför med oro på det förslag som ligger på bordet. Utifrån ett bolagsperspektiv, men också utifrån ett hela staden-perspektiv, ser jag ingen annan väg fram än att avslå tjänsteutlåtandet och hemställa till kommunfullmäktige om att fatta ett nytt vägvalsbeslut för evenemangsområdet. I ett sådant nytt vägval bör en om- och tillbyggnad av Scandinavium samt en renovering, bevarande och tillbyggnad av Valhallabadet starkt övervägas. Higab AB Yttrande Thomas Falck (Företagarna), Alexander Lisinski (D) 2024-11-15 Yttrande Inriktningsbeslut arena Yttrandet Förslaget är väl genomarbetat och Arenaförslaget kan därför ge Staden stora mervärden. Dock rymmer förslaget, förutom Stadens behov av arenor, att Higab skall bygga kommersiella lokaler i egen regi med betydande risk för ett nedskrivningsbehov om i storleksordningen 400 mnkr. Förslaget skulle, förutom en stor risk för Higab, innebära att Higab medverkar till att subventionera och snedvrida konkurrensen till nackdel för lokala privata företagare. Det saknas även en analys hur förlaget skulle påverka befintliga företagare i området. I stället bör ägaren ge Higab i uppdrag att utreda med syfte att sälja byggrätterna om ca 35 000 BTA gällande de kommersiella lokalerna som inte är bundna till Arenan. Finns intressenter hos extern part minskas risken för Higab och ger en intäkt istället för nedskrivning. Om det inte finns intresse hos extern part bör istället kommersiella ytor hållas till ett minimum begränsat för arenabehov, Higab och ägaren bör inte ta risken utanför kärnuppdraget. Utöver ger förslaget möjlighet till byggrätter längs Skånegatan om ca 40 – 50 000 BTA där inriktningen är att markanvisa till annan part. Det bör även undersökas om Higab har fastigheter i sitt bestånd som kan säljas för att minska lånebehov och risk för bolaget. Bilaga 5 Higab AB Beslutsunderlag Handläggare: Jerker Westerberg, projektchef nya Styrelsen 2024-11-15 arenor Beslutspunkt 12 Telefon: 031-368 53 93 E-post: jerker.westerberg@higab.se Inriktningsbeslut avseende ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet Förslag till beslut I styrelsen för Higab AB: 1. Styrelsen godkänner för egen del och ställer sig bakom rapportering och förstudie som underlag och förslag till fortsatt planeringsinriktning avseende ny arenafunktion inom evenemangsområdet. 2. Styrelsen översänder underlag och förslag till fortsatt planeringsinriktning till kommunfullmäktige för ställningstagande kring samlad inriktning för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet Sammanfattning Göteborg har som ambition att vara en konkurrenskraftig evenemangs- och besöksstad och som en del i detta pågår ett planeringsarbete för utveckling av evenemangsområdet. Det är ett steg för att utveckla staden som destination och fortsatt säkra tillgång till mötesplatser för evenemang, rörelse och umgänge för såväl göteborgare som besökare till staden. Pågående arbete har sin grund i ett antal politiska ställningstaganden och beslut. Beslut fattades i kommunfullmäktige 2022-04-28 via gemensamt yrkande från M, S, D, V, L och C där kommunstyrelsen fick i uppdrag att planera vidare för ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet i samverkan med flertalet nämnder och bolagsstyrelser inom Staden. Vägvalsbeslutet i kommunfullmäktige 2023-06-08 förtydligade inriktningen i uppdraget bland annat rörande placering av den nya arenan. För Higabs del omfattar uppdraget ersättning för nuvarande Scandinavium och tidigare Lisebergshallen. I uppdraget ingår även att integrera de nya anläggningarna med Svenska Mässan för att skapa gemensamma gods- och logistiklösningar och möjligheter för besökare att röra sig sömlöst genom kvarteret. Även en ersättning för Valhallarinken är inarbetat i förslaget tillsammans med andra kommersiella tillägg. Tillsammans skapar dessa ingående delar en helhetslösning för arenakvarteret där flera funktioner samnyttjas mellan olika verksamheter och aktörer. Bedömningen är att samtliga ingående delar i arenakvarteret behöver uppföras av en och samma part då många funktioner samnyttjas och integreras sinsemellan. En möjlighet kan dock eventuellt vara att utforma kvarteret så att det i ett senare förvaltningsskede kan vara möjligt att avyttra vissa kommersiella delar. Det här är ett mycket omfattande och komplext projekt och utbyggnaden av evenemangsområdet kommer pågå under lång tid där exempelvis arenan planerade byggstart är runt 2031. Det är därför inte möjligt att i nuläget sia om konjunkturläge, marknadsläget i byggbranschen eller räntenivåer. Dessa faktorer har stor inverkan på den slutgiltiga investeringens storlek och den affärsmässiga värderingen av färdigställda projekt. Baserat på ovan resonemang kopplat till möjligheter och risker bör ett projekt av denna omfattning läggas i separata bolag. Exakt hur en framtida organisering ska se ut får utredas djupare men Higab förordar en separering från Higabs ordinarie verksamhet i detta läge. Bedömning ur ekonomisk dimension Hela Arenakvarteret, det vill säga Arena, Annex, Träningsrink, del av Ryggraden och Inre arenatorg samt kostnader i gemensamma anläggningar bedöms ligga i spannet 6 ,5 - 7,5 mdkr varav arenan med tillhörande funktioner bedöms till 4 - 5 mdkr. Sen finns det ytterligare kommersiella ytor inklusive hotell som motsvarar investeringar i storleksordningen 2 – 2,5 mdkr. Alla investeringsnivåer är i kostnadsläge januari 2024, det vill säga ingen indexering har gjorts till färdigställande. All finansiering av uppförandet av anläggningarna utgår ifrån att dessa lånefinansieras och därmed också påverka bolagets soliditet. Det innebär att förändrade räntenivåerna kommer få stort genomslag på bolagets och därmed stadens löpande resultat över tid. Den totala affären består av två delar, arenakvarteret och kommersiella ytor. För arenakvarteret kommer Higab att erhålla en hyresintäkt i spannet 340 – 390 mkr beroende på investeringsnivå. Kostnader i för denna del kommer att uppgå till 340 - 390 mkr. Det innebär att Higab’s resultatpåverkan kommer att vara +/- 0. För de kommersiella ytorna kommer Higab att få ett positivt driftsnetto om 105 mkr under förutsättning att maximala marknadsmässiga hyror tas ut. Avkastningen beräknas uppgå till 4,2 – 5,2 procent vilket i stort sett ligger i linje med marknadens förväntade avkastningsnivå. Investeringen lånefinansieras och kommer att belasta Higab’s resultat med räntekostnad om 60 – 75 mkr beroende på investeringsnivå. Det innebär att Higab’s resultat exklusive avskrivningar på den kommersiella delen kommer att uppgå till + 30 till + 45 mkr. Beaktas avskrivningar om 2 procent, dvs 50 år, landar den totala resultateffekten för de kommersiella delarna på mellan + 5 mkr till - 20 mkr. Utöver ovan kommer Higab’s resultat att påverkas av att nuvarande anläggningar (Valhallabadet, Valhalla IP och Scandinavium) försvinner. Higab’s resultat förväntas påverkas med -1 mkr med anledning av detta. Total årlig resultatpåverkan för Higab bedöms uppgå till + 4 mkr till – 21 mkr. Bedömning ur ekologisk dimension Arbete med utvecklingen av evenemangsområdet sker med ett stort fokus på de olika hållbarhetsperspektiven. Ett programövergripande hållbarhetsarbete pågår och Higab har under arbetet med förstudien arbetat fram ett hållbarhetsprogram. Med cirkulära materialflöden genom ingående och utgående återbruk samt materialåtervinning uppnås ett funktionellt kvarter där materialresurser från befintliga anläggningar i stor utsträckning tas omhand. Befintliga byggnader återbruksinventeras och material för återbruk identifieras. Nya anläggningarna planeras att byggas med hög andel återbrukat material och effektiva och innovativa energisystem som möjliggör för klimatsmarta evenemang. Takytan är en plats som bidrar till en biologisk mångfald och här finns en artrikedom som stärker de gröna kvaliteterna i hela området. Bedömning ur social dimension Arenakvarteret är en mötesplats för det lokala och globala. I Evenemangsområdet vistas göteborgare och besökare från när och fjärran. Här finns platser som stimulerar till ett rörelserikt och aktivt vardagsliv samt för internationella evenemang i världsklass. Arenan är en ikonbyggnad och kvarteret en lokal mötesplats med internationell prägel som upplevs inkluderande, tryggt och levande. Kvarteret bidrar till stärkt integration och sammanhållning genom ökad sysselsättning och en bredd av aktörer. De levande gatuplanen ger ett rikt stadsliv genom riktade målpunkter och aktiviteter. Takytan är en öppen tillgänglig yta som möjliggör social interaktion mellan barn, unga och äldre besökare. Förutom ytor för biologisk mångfald finns vistelseytor och en tydlig programmering för lek och rörelse. Arenakvarteret ska arbeta metodiskt, både i genomförande och i färdigt kvarter med social hållbarhet och skadeförebyggande ur ett helhetsperspektiv med systematisk analys av platsers trygghet, säkerhet och trivsel. En annan viktig del är att uppdraget är formulerat i syfte att minimera verksamhetsbortfall i bad, sporthallar och arena vilket är mycket positivt ur ett socialt perspektiv. Inriktningsbeslut som del av den sammanhållna beslutskedjan Efterfrågad utveckling av arenaområdet och kringliggande stadsutveckling medför investeringar i ett flertal anläggningar och funktioner. Det avser byggprojekt som vart och ett innebär väsentliga ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser för så väl stadshuskoncernen som för kommunkoncernen i sin helhet. Varje projekt bedöms därmed omfatta frågor som är av principiell beskaffenhet och därför ska hanteras på kommunfullmäktigenivå. Planerings- respektive genomförandeprocesserna pågår under en lång tid och medför är behov av att succesivt avgränsa och definiera målsättningar, ambitionsnivå och eftersträvade effekter genom stegvisa val och ställningstaganden inför ett slutligt genomförande. För att möjliggöra aktiva politiska avvägningar under planeringsprocessen har beslutsprocessen utformats utifrån tre huvudsakliga beslutstillfällen för att synkronisera och validera den fortsatta planeringen för de olika investeringarna (komponenterna). Utöver det tidigare vägvalsbeslutet, 2023-06-08, innehåller beslutsprocessen för de olika investeringarna inriktningsbeslut samt genomförandebeslut. Vid beslutstillfället för inriktningsbeslut är respektive investerande nämnd eller styrelse ansvarig för leverans av beslutsunderlag och förslag till planeringsinriktning för sin komponent - inför ett samlat ställningstagande i kommunfullmäktige. Avsikten är att inriktningsbeslutet utifrån uppdrag i kommunfullmäktige 2022 och vägvalsbeslutet 2023 ska konkretisera och definiera omfattning, ambitionsnivå, prioriterade nyttor och ekonomiska konsekvenser, som styrande ramar för den fortsatta planeringen. Syftet är därutöver att möjliggöra för eventuella riktningsförändringar eller stänga alternativ, för att också effektivt kunna prioritera och resurssätta den fortsatta mer detaljerade planeringen. Ett ytterligare avgränsat och förtydligat uppdrag kring den fortsatta planeringsinriktningen sätter därmed ramarna för och förväntningarna kring efterföljande fördjupade genomförandestudier, kvalificerade gestaltningsprocesser eller en tidig genomförandeplanering. I det sammanhållande arbetet med arenor och stadsutveckling inom evenemangsområdet ger beslut kring den fortsatta planeringsinriktningen även ett tillfälle att kvittera de uppdrag och förväntningar som beslutades i vägvalsbeslutet. Det ger därutöver möjlighet att säkerställa att beroenden och avvägningar mellan de olika investeringarna och mellan berörda parter inom staden har omhändertagits eller att det finns en gemensam plan för det fortsatta arbetet med att hantera kvarstående frågeställningar och osäkerheter. Då frågor och ställningstaganden är av principiell beskaffenhet ska så väl moderbolag som Stadshus AB yttra sig över styrelsernas underlag inför beredning av förslag och underlag i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Ambitionen och utgångspunkten är att de kommande framtida genomförandebesluten för respektive komponent/investering ska samordnas på motsvarande sätt som nu sker för inriktningsbesluten, och att kommunfullmäktige ska beredas möjligheten att besluta om faktiskt genomförande av respektive investering på ett samordnat sätt vid ett gemensamt beslutstillfälle. Utifrån nuvarande tidplan avser parterna att återkomma med genomförandebeslut för respektive investering under mitten av år 2027. Samverkan Någon samverkan har inte skett med de fackliga organisationerna men kan bli aktuellt vid ett beslut om genomförande. Bilagor 1. Rapport inriktningsbeslut Ny arena och stadsutveckling 241104 2. Nya Arenor Förstudie Slutleverans Bas Expediering Stadshus AB Ärendet Inriktningsbeslut avseseende det fortsatta arbetet med ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. Beskrivning av ärendet Higabs roll i uppdraget är att i egenskap av nuvarande och framtida fastighetsägare och hyresvärd uppföra och förvalta de anläggningar som nu planeras i arenakvarteret, söder om Valhallagatan. GotEvent blir hyresgäst i arenorna och dess tillhörande funktioner medans det i andra kommersiella delar tillkommer andra verksamheter och hyresgäster. För Higabs del omfattar uppdraget ersättning för nuvarande Scandinavium och tidigare Lisebergshallen. I uppdraget ingår även att integrera de nya anläggningarna med Svenska Mässan för att skapa gemensamma gods- och logistiklösningar och möjligheter för besökare att röra sig sömlöst genom kvarteret. Även en ersättning för Valhallarinken är inarbetat i förslaget tillsammans med andra kommersiella tillägg. I senare skede är Higab hyresvärd för de färdigställda anläggningarna medan GotEvent är hyresgäst. För vissa delar tillkommer andra externa hyresgäster som bedriver verksamhet. Higab har färdigställt en förstudiehandling som utgår från den behovsbeskrivning med tillhörande bilagor som är framarbetad av Got Event. I det södra arenakvarteret är Higab byggherre för arenan, annexet, det inre arenatorget, ryggraden, träningsrinken, hotellet, övrigt kommersiellt och en gemensam publik takyta. Tillsammans skapar dessa ingående delar en helhetslösning för arenakvarteret där flera funktioner samnyttjas mellan olika verksamheter och aktörer. Bedömningen är att samtliga ingående delar i arenakvarteret behöver uppföras av en och samma part då många funktioner samnyttjas och integreras sinsemellan. En möjlighet kan dock eventuellt vara att utforma kvarteret så att det i ett senare förvaltningsskede kan vara möjligt att avyttra vissa kommersiella delar. En viktig knäckfråga är den så kallade serviceytan vid Levgrensvägen omfattande ca 18 000 kvm och som Higab idag arrenderar av Exploateringsförvaltningen. Serviceytan är en öppen och hårdgjord yta som är nödvändig för att uppnå full funktionalitet för att genomföra evenemang för arenorna i området. I genomförda utredningar anges att 10 000 kvm är den yta som utgör minsta godtagbara storlek för bibehållen funktionalitet. Det är av vikt att serviceytan om minimum 10ௗ000 kvm säkerställs för att bibehålla arenornas och evenemangsområdets framtida funktion.ௗ För att inte riskera Higab’s ordinarie verksamhet bör ett projekt av denna omfattning läggas i separata bolag. Fördelar med att skilja det från Higab’s ordinarie verksamhet är att finansiell risk avgränsas till respektive bolag. Ett projekt av denna storlek kommer att kräva en egen organisation. Under uppförande av jämförande objekt rör det sig om ca 10 – 20 heltidstjänster. Verksamheten i de uppförda bolagen kommer att ha fullt fokus på projektet och med tanke på dess volym skulle dessa kunna överskugga Higab’s nuvarande styrning och verksamhet. Exakt hur en framtida organisering ska se ut får utredas djupare men Higab förordar en separering från Higabs ordinarie verksamhet i detta läge. Mer detaljerade beskrivningar framgår av bifogade bilagor. Sammanfattande bedömning Higabs bedömning är att det i förstudien presenterade förslaget svarar väl upp till det politiska uppdraget och de effektmål som utvecklingen av evenemangsområdet ska uppnå. Det här är ett mycket omfattande och komplext projekt och utbyggnaden av evenemangsområdet kommer pågå under lång tid där exempelvis arenan planeras byggstartas runt 2031. Det är därför inte möjligt att i nuläget sia om konjunkturläge, marknadsläget i byggbranschen eller räntenivåer. Dessa faktorer har stor inverkan på den slutgiltiga investeringens storlek och den affärsmässiga värderingen av färdigställda projekt. Rapport – beslutsunderlag inriktningsbeslut Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 goteborg.se Sammanfattning Denna rapport utgör en samlad beskrivning av det förslag som arbetats fram inom det samordnande arbetet kring ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet”. Deltagande parter i arbetet är stadsledningskontoret, idrotts- och föreningsförvaltningen, exploateringsförvaltningen, Got Event AB och Higab AB. Samverkansarbetet syftar till att främja samordning och framdrift mot de politiska uppdrag som gavs parterna genom kommunfullmäktiges uppdrag 2022 och 2023. Rapporten består av två huvuddelar: x En gemensam beskrivning av det samlade förslaget, som ingår i samtliga beslutsunderlag till i berörda nämnder och styrelser. x En särskild beskrivning för respektive ingående komponent/investering, som omfattar fördjupat beslutsunderlag rörande berörd styrelses eller nämnds komponenten som del i det samlade förslaget. Följande investeringsobjekt omfattas av inriktningsbeslutet: arenapark (multiarena och annex med gemensamma logistiklösningar och kringfunktioner, centralbad och sporthallar samt exploatering. Rapporten utgör ett underlag för politiskt ställningstagande kring inriktning i tid, kostnad och innehåll, för fortsatt arbete för att utveckla programområdet enligt kommunfullmäktiges uppdrag 2022-04-28 samt genom vägvalsbeslutet i kommunfullmäktige 2023-06-08. Förslag till inriktningsbeslut planeras att fattas under 2024 i investerande nämnder och styrelser för respektive komponent, med ett samlat inriktningsbeslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under våren 2025. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Innehåll 1 Inledning ....................................................................................... 4 1.1 Bakgrund ................................................................................. 4 1.2 Om uppdraget.......................................................................... 5 1.2.1 Det gemensamma politiska uppdraget .............................. 5 1.2.2 Inriktningsbeslut – omfattning i detta skede ...................... 8 1.2.3 Beroenden och avgränsningar .......................................... 9 2 Utgångspunkter och ingångsvärden ......................................... 11 2.1 Styrande dokument ............................................................... 11 2.2 Övriga ingångsvärden............................................................ 11 2.2.1 Hållbarhet ....................................................................... 11 2.2.2 Kulturhistoriska värden ................................................... 13 3 Förslag till utveckling av evenemangsområdet ........................ 14 3.1 Samlat förslag för evenemangsområdet ................................ 14 3.1.1 Utgångspunkter i planprogrammet .................................. 14 3.1.2 Omfattning och innehåll .................................................. 15 3.1.3 Avvägningar och prioriteringar i förhållande till uppdrag, effektmål och nyttor ...................................................................... 16 3.1.4 Ekonomiska förutsättningar och konsekvenser ...................... 19 3.1.5 Övergripande tidplan för utbyggnad ................................ 25 3.2 Beskrivning av ingående komponenter och investeringsobjekt 27 3.2.1 Arenaparken ................................................................... 27 3.2.2 Bedömning av ekonomiska konsekvenser ...................... 31 3.2.3 Affärs- och finansieringsupplägg ..................................... 36 3.2.4 Organisering för det fortsatta arbetet .............................. 37 4 Bilagor ......................................................................................... 37 Bilaga 1 Ingående komponenter ....................................................... 37 Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 1 Inledning 1.1 Bakgrund Göteborg har som ambition att vara en konkurrenskraftig evenemangs- och besöksstad och som en del i detta pågår ett planeringsarbete för utveckling av evenemangsområdet. Det är ett steg för att utveckla staden som destination och fortsatt säkra tillgång till mötesplatser för evenemang, rörelse och umgänge för såväl göteborgare som besökare till staden. Pågående arbete har sin grund i ett antal politiska ställningstaganden och beslut. Beslut fattades i kommunfullmäktige 2022-04-28 via gemensamt yrkande från M, S, D, V, L och C där kommunstyrelsen fick i uppdrag att planera vidare för ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet i samverkan med flertalet nämnder och bolagsstyrelser inom staden. Vägvalsbeslutet i kommunfullmäktige 2023-06-08 förtydligade inriktningen i uppdraget bland annat rörande placering av den nya arenan. Det politiska uppdraget innebär att förstärka evenemangsområdets kapacitet med en ny multiarena och ett nytt centralbad och utveckla området till blandstad, för att åstadkomma en mer levande stadsmiljö och för att möta behoven i den växande staden. Syftet med programmet är att möjliggöra för stadsutveckling i evenemangsområdet med centralbad, arenor och blandstad. I vägvalsbeslutet i juni 2023 konstaterades att ett antal investeringsbeslut kommer att behöva fattas kopplat till programmets innehåll. Utgångspunkten är att beslut fattas först i de nämnder/styrelser som kommer att bära investeringar, och därefter i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Investeringsbeslut fattas i första steget i form av inriktningsbeslut, som etablerar riktningen för fortsatt arbete rörande såväl tid, kostnad och innehåll, med efterföljande slutliga genomförandebeslut längre fram i processen. Denna rapport utgör ett underlag för inriktningsbeslut som beslutsunderlag och utgör ett förslag tillplaneringsinriktning för fortsatt arbete och grund för politiskt ställningstagande. Rapporten omfattar ett förslag till inriktning för fortsatt utveckling av stadsutvecklingsområdet för att möta kommunfullmäktiges uppdrag, en beskrivning av konsekvenser och förutsättningar i tid, innehåll och ekonomi samt centrala avvägningar och knäckfrågor som gjorts utifrån måluppfyllnad och kvalitet, ekonomi och tid. Investerande nämnder och styrelser får utöver detta en fördjupad rapportdel för respektive investeringar – se avsnitt 1.2.2. Förslaget utgår från ett antal antaganden och förutsättningar som beskrivs i planprogrammet. Arbetet med planprogrammet har varit en del i det arbete som pågått inom ramen för samordningsarbetet, där PBL-processerna inklusive planprogramsprocessen nära samverkas med övriga leveranser, för att säkra att arbetet går i takt. Fortsatta klargöranden och specifikationer av området, dess förutsättningar och dess mer detaljerade planering av gestaltning och innehåll i området fortsätter i arbetet framåt, bland annat i form av detaljplaner för norra Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 och södra området, kvalificerade gestaltningsprocesser och flertalet fördjupande studier. Fortsatt samordning kommer även att behöva ske med pågående planering och genomföranden av stadsutvecklings- eller infrastrukturarbete i den angränsande geografin. Rapporten har tagits fram med deltagande från samtliga i parter i det samordnande arbetet. 1.2 Om uppdraget 1.2.1 Det gemensamma politiska uppdraget Uppdraget innebär en utveckling av ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet – ett uppdrag som samtliga av stadens i uppdraget utpekade parter arbetar gemensamt för att svara på. Genom beslut i Kommunstyrelsen 2021-02-10, Kommunfullmäktige 2022-04- 28 samt Kommunfullmäktige 2023-06-08 har politiken uttryckt en vilja och riktning kring vad som ska åstadkommas i området. De förväntningar som ställs på uppdraget genom såväl ovan politiska beslut som övriga för staden styrande dokument sammanfattas och beskrivs i effektmål, nyttor, leveranser samt krav och kriterier. Dessa sammanfattas i en nyttorealiseringsplan för det gemensamma arbetet, som samlar och konkretiserar den styrningen genom politiska uppdrag och direktiv, hur dessa förhåller sig till varandra – och tydliggör på vilket sätt arbetet ska nå uppsatta mål samt säkra att leveranser svarar mot dessa 1.2.1.1 Effektmål och nyttor Det gemensamma arbetet ska uppnå följande effektmål genom att förverkliga följande nyttor: Effektmål Nyttor Genom att skapa: x förutsättningar för fler besökare och bättre besökarupplevelser Bidra till att stärka x bättre förutsättningar för arrangörer att välja Göteborg i syfte att skapa ett attraktivare Göteborg som en och breddat evenemangsutbud attraktiv och hållbar x bättre förutsättningar för elitidrott och tävlingsverksamhet destination x integrerade och effektiva logistiklösningar för gods och besökare x förutsättningar för att leverera miljö- och klimatsmarta evenemang Genom att skapa: Skapa en attraktiv x en upplevelserik, blandad och trygg stadsmiljö lustfylld att gå, mötas och vistas i där stadsmiljö för både evenemangen är en naturlig del besökare, boende x tydliga och gena stråk inom och till angränsande stadsdelar för att överbrygga och verksamma barriärer och skapa en sammanhållen stad x effektiva lösningar för hållbar mobilitet som ger fotgängare, cyklister och kollektivtrafikresenärer tydlig prioritet. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 x en nära stadsdel med goda boendemiljöer som lockar olika målgrupper att vilja leva och bo i området. x skapa och utveckla det blågröna stråket samt utveckla parkmiljöer och andra gröna kvaliteter, väl integrerade i stadsmiljön som även tillgodoser behov i omgivande stadsdelar x ett väl gestaltat område som blir en modig arkitektonisk förebild i syfte att bidra till stadens attraktivitet och identitet x tillgång till viss samhällsservice inom området som även kan tillgodose visst behov i omgivande stadsdelar Genom att skapa: x goda möjligheter till fysisk aktivitet för allmänheten Bidra till mer x goda möjligheter för breddidrott välmående x goda möjligheter till föreningsliv och föreningsidrott göteborgare x goda förutsättningar för skolidrott x goda möjligheter för rekreation, sociala möten och upplevelser för allmänheten, både boende och besökare Genom att skapa: x fler arbetstillfällen inom besöksnäringen x bredare underlag för handel, restauranger och andra verksamheter Bidra till en hållbar x stärka göteborgsregionens näringsliv och företagsklimat genom att locka kompetens ekonomisk och attrahera talang utveckling för x effektivt samnyttjande av ytor och funktioner genom att integrera arenorna i Göteborg och dess stadsmiljön näringsliv x långsiktigt hållbara och energieffektiva lösningar i samband med utbyggnaden av området och uppförandet av anläggningarna, även ur ett drifts- och underhållsperspektiv 1.2.1.2 Leveranser Samverkansarbetet ska resultera i ett antal konkreta leveranser: x En multiarena – som ersättning för nuvarande Scandinavium, söder om Valhallagatan x Sporthallar – som ersättning för Valhalla sporthallar, med huvudinriktningen att dessa integreras med Centralbadet, norr om Valhallagatan x Ett annex – som ersättning för tidigare Lisebergshallen, söder om Valhallagatan x Ett nytt centralbad – som ersättning för Valhallabadet, norr om Valhallagatan x Stadsutveckling – inklusive blandstad i form av både bostäder och verksamhetslokaler samt utveckling av grönområden, inom utpekad del av evenemangsområdet, huvudsakligen norr om Valhallagatan x Ökad förskolekapacitet som möjliggörs inom området, och kan ianspråktas vid konstaterat behov x En logistiklösning, gemensam med Svenska Mässan – ”ryggraden” x En expansionsyta för Svenska Mässan Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 x Säkerställd service- och produktionsyta till områdets arenor x Teknisk försörjning x Planprogram x Två detaljplaner: Syd respektive Norr x Allmän plats (gator och torg) x Lösningar för hållbar mobilitet Utöver detta har följande behov identifierats under arbetets gång: x Gång- och cykelbro i Blekealléns förlängning – tillskapande av ytterligare stråk över Mölndalsån x Burgårdsplatsen – utveckling av befintlig plats Arbetet med leveranserna organiseras i ett antal komponenter för samordning och framdrift (se avsnitt 3.1.2.1), 1.2.1.3 Krav och kriterier Styrning som härrör från beslutspunkter i politiska beslut har formulerats i ett antal krav som sammanfattas nedan. Inriktning som formulerats i yrkanden och beskrivningar i tidigare beslutade underlag sammanfattas i kriterier. x Utgå ifrån att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig, modern arena, och Krav konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal, och arbeta för förbättrad totalkalkyl Styrning som härrör x Placera arenan på Valhallabadets tomt. från beslutspunkter i x Möjliggöra en ny arena med annex i anslutning till arenan, söder om Valhallagatan politiska beslut samt tre sporthallar inom programområdet. x Planera för ett centralbad och stadsutveckling norr om Valhallagatan med huvudinriktningen att tre sporthallar integreras med Centralbadet. x Säkerställ framdrift i arbetet kopplat till nytt centralbad och ny arenapark x Samverka med Svenska Mässan för att få en optimal utformning av arenaanläggningen samt samverka med berörda idrottsaktörer samt större och mindre kulturarrangörer rörande arena, annex och sporthallar. x Ullevis funktionalitet ska säkerställas samtidigt som möjlig exploatering och stadsutveckling av hela området ska utredas enligt krav och kriterier som helhet. Olika lösningar för Ullevis funktionalitet ska utredas och prövas. x De framtida arenorna ska drivas i kommunal regi. x Eftersträva att finansieringen så långt det är möjligt består av byggrätter, genom att o Planera för hög övrig exploatering på arenakroppen. x Ta fram förslag på åtgärder för att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden x Utred hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra badanläggningar Kriterier x Möjliggöra att Valhallabadet ska vara i drift under utbyggnadsperioden av det nya centralbadet, för att göteborgarna ska ha fortsatt tillgång till ett centralt bad. Utred samtidigt hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra Övriga badanläggningar. utgångspunkter x Hitta en gemensam logistiklösning med Svenska Mässan genom integration och utifrån fattade beslut planering av området som helhet, inklusive en fortsatt dialog kring Svenska Mässans genom yrkanden potentiella expansionsyta. och beskrivningar i x Badet: Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i anslutning till tidigare programplan badet är möjligt för att stärka kalkylen om än öka investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. x Arenakropparna (avser multiarenan och annexet): Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i anslutning till arenan är möjligt för att stärka kalkylen om än öka investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden och på arenakropparna. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. x Utgå ifrån stadsutveckling som består av trivsam kvartersstad med lokaler i bottenplan som ska spegla Gårdas äldre bebyggelser på andra sidan Mölndalsån, där nyproducerade bostäder ska omfatta 50 procent bostadsrätter och 50 procent hyresrätter. Av hyresrätterna ska 30 procentenheter vara allmännytta och med ambitionen att kvarvarande 20 procentenheter ska vara studentbostäder. Evenemangsområdet behöver vara en levande stadsdel med trygga gatumiljöer och en stadsdel med liv och rörelse x Placera centralbadet så nära och välintegrerat som möjligt med Burgårdsparken utan att parkens kvalitéer försämras. x Exploatering utöver arenor och bad: Eftersträva kostnadseffektivitet och se över möjligheter att öka intäkter i projektet, exempelvis genom exploateringsintäkter från andra närliggande områden samt fortsatt planera för en ökad förskole- och skolkapacitet i evenemangsområdet, och arbeta in detta i pågående programarbete för Gårda. Projektet ska framgent arbeta med olika typer av ökad exploatering på höjden. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. x Säkra tillgänglighet till området givet förväntande besöksvolymer, framför allt till det nya centralbadet, genom den mobilitetsutredning som ingår i planarbetet. x Verka för ett område där arena, annex och sporthallar är en naturlig del i omkringliggande stad, och inte blir solitära anläggningar x Verka för att utformningen av området, anläggningar och infrastrukturlösningar gynnar helheten, i möjlig mån inte begränsar utveckling av kringliggande områden samt minskar eventuella störningar för befintliga verksamheter. x Projekt av den här storleken ställer stora krav på höga ambitioner avseende ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Planering, byggnation och drift ska därför präglas av höga ambitioner avseende miljö, klimat och ekonomi, särskilt utifrån ett livscykelperspektiv. x Det behöver säkerställas att föreningsliv och annan icke vinstdrivande verksamhet som idag har verksamhet i området även i en framtid ska kunna ha det. 1.2.2 Inriktningsbeslut – omfattning i detta skede I uppdraget ingår ett antal leveranser, ovan nämnda (avsnitt 1.3.1.2), som i detta skede innebär behov av ett antal investeringar som är aktuella för inriktningsbeslut: x Arenaparken, som omfattar o En multiarena med kapacitet för 16 000 läktarplatser, med inre arenatorg och stråk som kopplar an mot Svenska Mässan, samt logistikfunktioner samlade i en ”ryggrad” gemensam med Svenska Mässan. Här finns möjlighet till kommersiella tillägg Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 som omfattar bland annat ytterligare hotell samt restauranger och service med entré mot Valhallagatan. o Ett annex med kapacitet för 3500 läktarplatser. Det finns även möjlighet att i anslutning till annexet inkludera en isrink för att ersätta Valhallarinken. x Centralbad och sporthallar, som omfattar o Ett centralbad, som utgör simarena med kapacitet för 2000 läktarplatser, motionssim, undervisningsbassänger, hoppbassäng och familjebad. o Fyra sporthallar, där tre sporthallar ersätter befintliga funktioner och en fjärde tillkommer för att möta centrumskolors behov. x Exploateringsprojekt, som omfattar planering av exploatering samt följande projektering och produktion, av norra och södra kvarteret, och: o Bostäder o Kontor och verksamhetslokaler o Möjlighet till förskola o Sammankopplande stråk och bro mot Gårda. o Utveckling av allmän plats, i form av gator och torg, åstråket längs Mölndalsån samt Burgårdsparken, vars kvaliteter ska förädlas som del uppdraget. Samordnat med dessa pågår fortsatt arbete med övriga leveranser, för att säkra samordning och framdrift. Utöver inriktningsbeslut för investeringar i ovan utpekade anläggningar och funktioner omfattar det samlade förslaget till planeringsinriktning även Got Events åtagande som utpekad operatör av arenaparken och som beställare och ansvarig för behovsbeskrivningen av arenornas kapacitet och funktionalitet. 1.2.3 Beroenden och avgränsningar 1.2.3.1 Beroenden Uppdraget och programområdet har koppling till ett antal kringliggande åtgärder inom staden, som programmet aktivt följer, bland annat program för högvattenskydd (SLK), Kanalmurar Åvägen (SMF), Program för Gårda (SBF) där stora samordningsvinster identifierats, Korsvägen/Örgrytevägen (TRV, ExF), Västlänken (TRV) samt DP Svenska Mässan, Burgårdsplatsen (SMF) samt Utveckling utvändigt markområde kring Ullevi (Got Event). Utöver dessa finns ett antal ytterligare beroenden med tydlig påverkan på uppdraget som följs upp löpande, för att hantera risker eller möjligheter: x Svenska Mässan - samverkan ska ske med och deras verksamhet som är belägen i södra delen av området och ingår därmed delvis i uppdraget. x Ullevi– ingår ej i programområdet, men i uppdraget ingår att ta hänsyn till arenan i planeringen av evenemangsområdet för att säkra bibehållen funktionalitet (Got Event) Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 x Green City Zone – samarbete med syfte att hantera parkering och logistik i besökstäta områden (Business Region, SBF). x Pågående investerings- och reinvesteringsprojekt hos Stadsmiljöförvaltningen (inom investeringsram), såsom exempelvis utveckling av Åstråket inklusive upprustning av kanalmurar, Örgrytevägen, Skånegatan m.m. 1.2.3.2 Avgränsningar Uppdraget innefattar inte ersättningsanläggningar för de verksamheter som tillfälligt eller permanent utgår från området. Behovet av ersättningar omhändertas enligt ordinarie processer av de verksamheter och parter som har ansvar för frågan enligt reglementen och uppdrag. Befintliga verksamheter som inte ersätts inom programområdet och kan behöva permanent ersättningslösningar: x Valhalla IP, för elit- respektive breddidrott (IoFF, Got Event och Higab). Befintliga verksamheter som planeras ersättas inom programområdet och kan behöva temporära ersättningslösningar: x Valhallarinken x Valhallagatans förskola (vid Burgårdsparkens entré) Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 2 Utgångspunkter och ingångsvärden 2.1 Styrande dokument Stadens budget och styrande dokument, däribland bland annat stadens översiktsplan, miljö- och klimatprogram samt program för destinationsutveckling, är utgångspunkter för uppdraget och har integrerats i styrningen genom de effektmål och nyttor som tagits fram. Genom att använda nyttorealiseringsplanen som verktyg följs arbetet löpande upp utifrån målen för uppdraget och mot effektmål, nyttor, leveranser, krav och kriterier. 2.2 Övriga ingångsvärden Det förslag som presenteras i avsnitt 3 har utgått ifrån en samlad utveckling av hela evenemangsområdet, som sker i balans mellan de respektive efterfrågade funktionerna. Detta med utgångspunkt i den riktning som etablerats genom politiska beslut och i löpande programarbete. Förslaget har krävt avvägningar och prioriteringar, dels på grund av platsmässiga begränsningar, dels då olika nyttor fått ställas mot varandra i olika lägen inom området. Målbilden har dock varit att lämna ett förslag till utveckling som i sin helhet svarar på både det politiska uppdraget och mot stadens styrning i så hög grad som möjligt. 2.2.1 Hållbarhet Genom samordningsarbetet har fem mål för hållbar omställning – ”hållbarhetsmål” – tagits fram. Dessa tar utgångspunkt i stadens styrande dokument, däribland miljö- och klimatprogrammet och idrottsprogrammet samt utifrån etablerade effektmål, nyttor, krav och kriterier. De fem hållbarhetsmålen omfattar områden där det finns tydliga synergieffekter att hämta i att arbeta gemensamt, där det finns stor potential att uppnå kvalitativa värden och/eller där det finns stor potential att göra kostnadsbesparingar ur ett livscykelperspektiv. Hållbarhetsmålen indikerar takt och tempo för omställningen som etableras såväl i stadens övergripande styrning som i de mål som etablerats för programmet. Samverkan med andra parter inom staden, regionen samt akademi och näringsliv kommer att fortsätta och tydliggöras framåt. Hållbarhetsmålen stöttas av motton – som beskriver effekten av målet ur boende-/besökarperspektiv – samt förändringsindikatorer. De fem hållbarhetsmålen är: 1. Världsevenemang och vardagsliv förgyller varandra. Här samlas människor från när och fjärran och skapar minnen tillsammans. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Motto: ”Här trivs jag”. Målet innebär exempelvis att ytor inne och ute programmeras för både vardagsliv och evenemang, trygghetsindex, en gemensam masterplan för innehåll i bottenvåningar samt studerar hur Göteborgs Stads hyresmodell kan appliceras. 2. Sätt göteborgarna i rörelse. I evenemangsområdet välkomnas ett föränderligt utbud av aktiviteter och här skapas lättillgängliga platser som stimulerar till rolig motion i vardagen. Motto: “Var jag än befinner mig får jag lust att röra mig”. Målet innebär exempelvis att behålla idrottsverksamheterna, addera fler motionsformer såväl organiserade som icke-organiserade, riktat arbete mot prioriterade målgrupper, aktiva resor, samt använda hela processen för att lyfta hälsa och rörelse i samband med händelser, evenemang etc. 3. Hela evenemangsområdet blir cirkulärt. Området driver på för cirkulär livsstil, besöksnäring och byggbransch där energi, vatten och material nyttjas resurseffektivt. Motto: “Mitt besök är grönt”. Målet innebär exempelvis energieffektiva byggnader och optimerat effektutnyttjande, demontering av byggnader och att driva på återbruksmarknaden i byggsektorn, öka andelen cirkulerat vatten och utveckla cirkulära evenemang. 4. Hela staden i evenemangsområdet. Området utvecklas för ett jämlikt nyttjande av ytor, aktiviteter och evenemang som speglar befolkningen i Göteborg. Motto: ”Här får jag vara, här vill jag vara”. Målet innebär exempelvis att öka andelen flickor i idrott/motion och i stadsrummet, skapa utbud som attraherar från hela staden, målgruppsanpassade platser, trygghetsarbete, inkluderande process och dialog. 5. Klimatomställning som utvecklingskraft. Evenemangsområdet stärker framtida konkurrenskraft och erbjuder evenemang, verksamheter och vardagsliv med ett klimatavtryck nära noll i hela värdekedjan. Motto: ”Jag är en del av Göteborgs klimatomställning”. Målet innebär exempelvis att ställa om resvanor i samverkan med intressenter, addera utbud och funktioner i stadsmiljön, reducera klimatavtryck från nybyggnation och förvaltning, metodutveckla klimatkalkyler för områdesnivå, erbjuda klimatneutrala evenemang. Hållbarhetsmålen implementeras genom konkreta åtgärder inom komponenterna samt för gemensamma insatser. Åtgärderna kan vara av skiftande karaktär, som utformning av byggnader och miljöer, processmässiga aktiviteter, innehåll och utbud, avtal, hyresmodeller, intressentsamverkan/dialog eller samverkansprojekt med näringslivet. Genom inriktningsbesluten skapas förutsättningar för fortsatt arbete och implementering av hållbarhetsmålen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 2.2.2 Kulturhistoriska värden I arbetet finns kulturhistoriska värden att ta hänsyn till, inom området och med hänsyn till kringliggande geografi. Sådana värden finns exempelvis i Burgårdens landeri, Gårda, arkeologiska fynd inom Burgårdsparken, Valhallabadet, Stenstaden med mera (se vidare i planprogrammet). Dessa beskrivs vidare i planprogrammet och hur dessa omhändertas hanteras inom det gemensamma planeringsarbetet, pågående arbete med detaljplaner samt inom berörda komponenter - för att undersöka hur kulturvärden kan tas om hand i fortsatt planering och genomförande. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3 Förslag till utveckling av evenemangsområdet 3.1 Samlat förslag för evenemangsområdet Det samlade förslaget för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet presenteras nedan, utifrån den inriktning som formulerats i planprogrammet, tillsammans med de avvägningar och prioriteringar som gjorts utifrån kommunfullmäktiges uppdrag. Hur förslaget uppfyller uppsatta mål i form av krav, kriterier, effektmål och nyttor redogörs för samt förslagets övergripande ekonomiska konsekvenser. 3.1.1 Utgångspunkter i planprogrammet Programområdet ska utvecklas med service, bostäder, park och gröna stråk. Området ska utvecklas med hög kvalitet och utgöra en attraktiv stadsmiljö både vid evenemang och i vardagslivet. Området ligger inom stadsdelen Heden mellan Skånegatan och Mölndalsån. I norr avgränsas programområdet av Ullevi och i söder av Svenska Mässan. Uppdraget samt exploateringsintresset i området innebär ett behov av att bygga på höjden. Det behövs också för att medverka till en förbättrad exploateringsekonomi. Platsens centrala läge och närheten till noden Korsvägen motiverar att kunna gå upp i skala för bebyggelsen åt sydväst. Samtidigt ligger området invid känsliga kulturmiljöer och ett behov av att trappa ned skalan mott norr och mot öst. Uppdraget innebär att många funktioner ska rymmas på en begränsad yta vilket innebär prioritering mellan olika intressen. Det ställer krav på en effektiv markanvändning och en hög grad av samnyttjande och samlokalisering av funktioner. Uppdraget innebär i korthet att det ska planeras för en ny arena med annex samt expansion av Svenska Mässan, i den södra delen av området. Den nya arenan ska ersätta Scandinavium, som kommer att rivas. Området norr om Valhallagatan längs med Mölndalsån ska utvecklas som blandstad i kvartersstruktur ihop med utveckling av ett nytt centralbad. Inom området ska det också planeras för sporthallar. Burgårdsparken ska bevaras och utvecklas. Inom programområdet ska det även planeras för möjligheten att vid behov kunna hantera lokaler för kommunal service, samt stärka centrums skolors förutsättningar genom en fjärde sporthall. Förslaget överensstämmer huvudsakligen med Översiktsplan för Göteborg, antagen av kommunfullmäktige 2022-05-19. Översiktsplanens utvecklingsstrategi för innerstaden innebär att stadskärnan ska vidgas så att fler får möjlighet att ta del av dess utbud och resurser. Evenemangsområdet ska bli en del av den framtida utvidgade stadskärnan. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Målsättningen är att skapa en väl sammankopplad stadsdel där evenemang och vardagsliv får bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och samverka. Kompletteringar ska ske så att bostäder, service och arbetsplatser blandas. Behov av kommunal service, friytor och offentliga platser ska också tas om hand. 3.1.2 Omfattning och innehåll Innehåll i planprogrammet: x Multiarena med kringfunktioner (restauranger, butiker och mötesplatser), med kapacitet för 16 000 - 18 000 åskådare. x Annex/kompletterande arena, med kapacitet för 5000 åskådare, med isrink, expansionsytor för Svenska Mässan samt en samnyttjad godslogistiklösning x Centralbad med motionssim, undervisning, familjebad, tävlingsdel och hoppbassäng, plats för 2000 åskådare. x Fyra sporthallar – ”Valhallasport”, som också kan inrymma annan verksamhet. x Möjliggöra för förskola med ca 8 avdelningar. x Handel, hotell, kontor och –bostäder. x Service- och produktionsyta för Ullevi och kommande arenor, om 10 000 kvm. x Burgårdsparken föreslås få utvecklade kvaliteter och förbättrade entréer. En stadsdelslekplats föreslås vid den östra entrén. x Burgårdsplatsen föreslås utvecklas, bland annat för att förstärka evenemangsområdets nyttor. x Utveckling av allmän plats, inkl. å-stråket, sammankopplande stråk och en bro mot Gårda Förslaget innebär i enlighet med uppdraget att nuvarande Scandinavium och Valhallabadet rivs. Förskolan som ligger norr om Valhallagatan kommer också att rivas och ersättas. De nya stråken ska vara gena, tydliga och förbättra orienterbarheten i området. Stråk inom och till angränsande områden behöver tillskapas, det innebär att gator och gång- och cykelstråk med olika dignitet skapas. x Valhallagatan utvecklas, gator liksom ett mer finmaskigt nät för gång och cykel tillkommer utöver ytor för arenafunktionalitet. Gatan utvecklas till ett stadslivsstråk med mötesplatser, levande bottenvåningar och entréer och angränsande ytor till de större arenorna. x Vid Burgårdsplatsen möts flera större stråk och platsen har potential att bli ett aktivt torg och viktig mötesplats. Platsen föreslås ges en ny gestaltning. x En ny lokalgata i nordsydlig riktning kopplar samman Valhallagatan med Levgrensvägen. x Ett nytt stråk mellan Gårda och Burgårdsparken möjliggörs genom Blekestråket, ett nytt parkrum och en ny gång- och cykelbro över Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Mölndalsån. Stråket får en vidare koppling genom parken ut till Skånegatan. Stråket med den nya bron har i studier visat ge god effekt och är en viktig länk för att koppla samman Gårda med innerstaden. x Det blågröna stråket vid Mölndalsån utvecklas med separat cykelbana, gångstråk utmed vattnet och vistelseytor. Utifrån markanvändning i Översiktsplanen innebär förslaget ett mindre avsteg då en begränsad del av området som är utpekat som stadsdelspark tas i anspråk för bebyggelse. Detta kompenseras i viss mån av tillkommande parkyta med ny entré och stadsdelslekplats i den östra delen av parken. Inom programområdet finns mark som kommer att omfattas av strandskydd vilket inträder i samband med att nya detaljplaner upprättas. 3.1.2.1 Ingående komponenter Innehållet i det gemensamma samverkansarbetet organiseras i ett antal komponenter, för att samordna, leda och driva arbetet enligt ordinarie processer, samordnat med det gemensamma arbetets inriktning och uppdrag. Komponenterna organiseras i följande övergripande områden: x PBL-planer (Stadsbyggnadsförvaltningen) x Exploateringsprojekt (Exploateringsförvaltningen) x Centralbad och sporthallar (Idrott- och föreningsförvaltningen) x Arenaparken (Higab och Got Event) x Gods och logistik (Stadsbyggnadsförvaltningen) x Kulturhistoriska värden Valhallabadet (Stadsledningskontoret) En mer detaljerad beskrivning av ingående komponenter inom respektive område finns i bilaga 1. Innehållet faller ut i tre huvudsakliga inriktningsbeslut i detta skede – Arenaparken, Centralbad och sporthallar samt Exploatering, enligt avsnitt 1.2.2. 3.1.3 Avvägningar och prioriteringar i förhållande till uppdrag, effektmål och nyttor 3.1.3.1 Hur förslaget svarar mot effektmål och nyttor samt krav och kriterier Effektmål och nyttor etablerar hur det gemensamma arbetet kan verka för att sträva mot staden uppsatta mål och riktlinjer inom programområdet med utgångspunkt i vad som ska åstadkommas på platsen. De handlar om att stärka Göteborg som en attraktiv och hållbar destination, skapa en attraktiv stadsmiljö för besökare, boende och verksamma, bidra till mer välmående göteborgare och bidra till en hållbar ekonomisk utveckling för Göteborg och dess näringsliv. Krav och kriterier sammanfattar den specifika politiska styrningen för programområdet. Dessa tillsammans har utgjort utgångspunkter för förslaget som nu presenteras. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Förslaget till utveckling av evenemangsområdet bedöms vara svara väl mot såväl krav och kriterier som effektmål och nyttor. Att planera för ett antal stora funktioner i området genom en konkurrenskraftig, modern arena tillsammans med sporthallar, ett centralbad och bostäder, och samtidigt utveckla en attraktiv stadsmiljö som ska hålla över tid med och kring dessa funktioner och övrig omkringliggande stad, innebär samtidigt ett behov av att göra ett antal prioriteringar och avvägningar, som beskrivs nedan utifrån det samlade förslaget samt därefter utifrån vad som ingår i respektive komponent. 3.1.3.2 Avvägningar och prioriteringar i det samlade förslaget Det gemensamma förslaget som presenteras är resultatet av ett antal avvägningar och prioriteringar, som gjorts utifrån en bedömning om hur arbetet bäst svarar mot kommunfullmäktiges uppdrag. Exempel på sådana övergripande avvägningar som varit centrala i detta skede är bland andra nedan frågor. Utformningen av Valhallagatan som går mellan norra och södra kvarteret, där gatan ska tjäna ett antal syften i att fungera som ett effektivt och samtidigt attraktivt stråk genom området. Gatan ska bland annat försörja de stora anläggningarna i området med infarter för gods- och logistik, kunna rymma fotgängare och cyklister, fungera som ett arenatorg och rymma en attraktiv entré mot anläggningarna. Att hitta en balanserad och bra lösning är komplicerat, där olika alternativ ger ett antal och betydande konsekvenser för exempelvis stadsmiljö, ekonomi, evenemangsfunktionalitet och mobilitet inom och till/från området. Frågan kan komma att behöva fördjupas och arbetas vidare med ytterligare i kommande arbeten. Förslaget till utformning av det norra kvarteret innebär att serviceytan som idag ligger belägen i övre delen av norra kvarteret minskas, till fördel för att möjliggöra byggandet av bostäder, kontor och kommunal service. Det finns ett antal avvägningar som gjorts i arbetet, där serviceytan är identifierad som en central funktion för att säkra fungerande arenor (nya inom området samt Ullevi), medan området där dagens serviceyta samtidigt till del behövs bland annat för att kunna tillskapa bland annat bostadsmöjligheter i området. Parterna är överens om att tillgänglig yta inom området minskas från 18 000 kvm till 10 000 kvm med utgångspunkt i att rådigheten för evenemangen, för dessa 10 000 kvm, säkras i det fortsatta arbetet. Konsekvenserna av minskad serviceyta i närområdet innebär bland annat att kompletterande ytor behöver säkras utanför området för att möjliggöra större evenemang och upprätthålla konkurrenskraften. Fortsatt arbete pågår för att etablera ett förslag med avvägningar mellan de olika funktioner som har behov av ytan. Centralbadets utformning är ett resultat av avvägningar mellan behovet av att skapa stråk och rörlighet inom området och en utveckling av staden och dess struktur på ett sätt som håller över tid, gentemot funktionskrav i byggnationen och användandet av ett bad. Badanläggningen blev som följd av detta en byggnad som är delad över den nya lokalgata som planeras mellan Valhallagatan och Levgrensvägen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Storlek och skala på områdets centrala anläggningar är också i en nivå som är ovanlig inom staden – dels utifrån anläggningarnas funktion och karaktär, dels utifrån den av politiken uttryckta riktningen om en hög exploateringsgrad. De logistikflöden som går igenom området och behövs för att försörja anläggningarna kräver också avvägningar mot andra funktioner, behov och värden inom området. De kulturvärden som ryms inom programområdet genom bland annat Valhallabadet, Burgårdens landeri, mötet med Stenstaden, och arkeologiska värden har tagits hänsyn till i detta förslag och i löpande arbete. Samtidigt kan dessa komma att påverka förslagets utformning ytterligare, exempelvis utifrån i vilken utsträckning byggrätter är möjliga i norra kvarteret och hur höga byggnader södra kvarteret mot Burgårdsplatsen kan rymma och bedömas lämpliga. Även behovet av kommunal service i form av skola/förskola och vad som bäst ryms inom området eller vad som kan omhändertas genom andra åtgärder i centrum har varit en kritisk fråga. Parternas gemensamma arbete visar på ett behov av framför allt förskola. I fortsatt planering finns därför möjlighet till förskola kvar, medan behovet av investering av grundskola eventuellt utgår genom en möjlig rockadlösning i stadens övriga lokaler i centrum. En inriktning mot förskola i fortsatt arbete innebär också bättre förutsättningar att säkra arenornas funktionalitet genom en flexibel service- och produktionsyta. Dessa aspekter har tagits hänsyn till i gestaltningen och inriktningen i planprogrammet. Utöver dessa har ett antal avvägningar gjorts utifrån ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, som påverkar områdets utformning och innehåll. Exempel på frågor centrala i pågående arbete är exempelvis hur flera olika verksamheter kan rymmas inom området, hur gröna tak kan användas och hur området programmeras för att göras tillgängligt inom och utanför anläggningar för alla göteborgare. Se vidare om hållbarhetsarbetet i avsnitt 2.2.1. 3.1.3.1 Specifika avvägningar, möjligheter och vägval inom komponenterna Det samlade förslaget baseras på en översiktlig och grundläggande leverans av funktioner, ambitionsnivå och omfattning av respektive komponent. Inom dessa komponenter går det att göra justeringar av omfattning eller ambitionsnivå för att justera den ekonomiska omfattningen eller graden av nyttorealisering. Det kan avse både hela anläggningsdelar eller funktioner som går att dra ur eller lägga till och funktioner där omfattningen på åtgärderna mer steglöst kan skruvas upp eller ner beroende på eftersträvade ambitioner. Knutet till respektive komponent, företrädelsevis avseende arenafunktionerna, centralbad och idrottshallar, återfinns resonemang om möjliga åtgärder och vägval för att komplettera eller anpassa ambitionsnivån. Dessa åtgärder och vägval bedöms kunna genomföras utan att det medför väsentlig påverkan på det samlade förslaget som helhet eller medför betydande konsekvenser för andra Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 komponenter och leveranser (se vidare beskrivning i respektive komponents investeringsbeskrivning, under avsnitt 3.2.). 3.1.4 Ekonomiska förutsättningar och konsekvenser Nedan följer en samlad beskrivning av väsentliga utgångspunkter och avvägningar för de bedömda ekonomiska konsekvenser som följer av omfattning och ambitionsnivå för föreslagna investeringar och åtgärder. Konsekvenserna beskriver dels investeringarnas omfattning, men framför allt de årliga kostnads- och resultateffekterna för stadens parter. 3.1.4.1 Finansiellt sammanhang Utvecklingen av arenaområdet medför att en rad av stadens verksamheter ansvarar för åtgärder och framtida förvaltning av komponenter och funktioner inom området. Dels som huvudman för diverse anläggningstyper, och dels med olika delar av stadens ekonomier och finansieringstyper. Stadens nämnder och styrelser parter agerar i olika verksamhets-/affärslogiker men även under olika juridiska och ekonomistyrningsmässiga förutsättningar, vilket medför att så väl parternas olika investeringsekonomier och driftkonsekvenser behöver hållas isär. Även gällande lagstiftning och redovisningsregler medför att de ekonomiska flödena behöver hållas isär mellan olika parter då det inte är möjligt att förflytta inkomster och utgifter mellan parterna inom ramen för ett och samma projekt. Därmed utgår parternas samlade beskrivning av de finansiella och ekonomiska förutsättningarna och åtagandena från en redovisning kring konsekvenserna för respektive komponent/ekonomiskt sammanhang eller organisation. Illustrationen nedan försöker beskriva stadens olika parters investeringsverksamhet som kan kopplas till stadens olika åtaganden och initiativ och delvis även utifrån stadens olika ekonomiska logiker och uppdelning. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Investeringsvolymerna och fördelningen av ansvar synliggör framför allt omfattning på åtgärderna och den ekonomiska ansvarsfördelningen för upprättandet av respektive komponent. Ur parternas perspektiv är det snarare de långsiktiga ekonomiska drifteffekterna och de ekonomiska åtagandena och riskerna som behöver vara fokus i värderingen av den fortsatta planeringsinriktningen. Det är även inom ramen för de långsiktiga drift- och resultatkonsekvenserna som det finns vägval att redan i ett tidigt skede ta ställning till avseende ekonomisk ansvarsfördelning, affärsmodeller och finansieringsupplägg, för att optimera stadens samlade belastning och förmåga att bära stadens samlade åtagande långsiktigt. Det medför därmed att förslag till omfattning, kvaliteter eller ekonomisk ansvarsfördelning inte är optimerad för respektive komponent och part utan även utifrån ett försök att optimera de ekonomiska förutsättningarna för staden som helhet, framför allt ur ett långsiktigt driftperspektiv. 3.1.4.2 Beräkningsgrunder och utgångspunkter För att skapa liknande upplägg avseende bedömning och redovisning av de ekonomiska konsekvenserna utgår respektive parts redogörelse från några gemensamma grundläggande kalkylmässiga utgångspunkter. Samtliga belopp utgår från 2024 års prisnivå om inget annat framgår. Dels för att skapa jämförelse mellan komponenterna, dels för att inte bygga in konjunkturmässiga osäkerheter i beskrivna volymer och effekter. Men det innebär samtidigt att index- och prisutveckling kommer att förändra de faktiska utfallen över tid i löpande prisnivåer då exploateringen och investeringarna kommer att genomföras över en lång tidsperiod. Samtliga volymer, både vad det gäller investeringar och driftkonsekvenser beskrivs i relativt breda spann för att inte återspegla en större säkerhet i ekonomiska bedömningar och värderingar än vad som är möjligt i detta skede. Spannen utgår från en bedömning av sannolik ekonomisk omfattning och konsekvenser med utgångspunkt i de osäkerheter som kvarstår i denna fas av planeringen. Spannen avser därför att inrymma dessa osäkerheter, som förväntas minska i takt med den fortsatta planeringen, genomförande av kvalificerade gestaltningsprocesser och inför ett slutligt genomförandebeslut. Bedömningarna innehåller både generella osäkerheter och riskpåslag utifrån planeringsläget. Bedömningar av kapitalkostnader, avskrivningar och räntor, utgår från parternas ordinarie kalkylmodeller och kan därför skifta i exempelvis genomsnittliga avskrivningstider. Internränteberäkningar baseras på räntenivåer i dagens räntemiljö med i storleksordningen 2-3 procent, som även återspeglas i beräknade interna hyresnivåer. Bedömda driftkostnader och hyresnivåer baseras på en grov bild av kostnader när anläggningarna är färdigställda och full verksamhet är i gång. Bedömning Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 av hyror i övrigt mellan stadens parter utgår från befintliga hyresmodeller i staden för denna typ av specialanläggningar. I de bedömda grundscenarierna utgår intäktsflödena utifrån att maximal marknadshyra kan tas ut för de kommersiella lokalerna. De ekonomiska bedömningarna utgår från en rad interna mellanhavanden mellan stadens parter inte minst vad det gäller hanteringen av markförvärv och markupplåtelser. I detta planeringsskede baseras de ekonomiska bedömningarna mellan exploateringsnämnden och Higab på att marken för Arena, Annex och Hotellfunktionen förvärvas av Higab för ett initialt markvärde som innefattar finansieringen för utbyggnad av allmän plats. I gängse ordning kommer förhandling ske i ett senare skede mellan parterna, vilket kan påverka den slutliga prissättningen, val av upplåtelseform och därmed hyresnivån mot Got Event. I den så kallade ”ryggraden” – den gemensamma logistikanläggning som servar södra kvarterets stora arenaanläggningar, antas en del ingå i en gemensamhetsanläggning där vissa delar tillfaller Got Event och vissa delar tillfaller Svenska Mässan. I nuläget är inte fördelningen och finansieringen av dessa ytor fastställd och medför därmed viss osäkerhet i de ekonomiska bedömningarna. 3.1.4.3 Exploateringsekonomin baseras på de utgångspunkter som ligger till grund för planprogrammets samrådshandlingar. Byggrätterna är i dagsläget inte slutligt definierade utifrån innehåll och marknadsvärdet skiljer sig mellan olika ändamål. Samtidigt finns det osäkerhet i hur stora byggrättsvolymer i den norra detaljplanen som kan maximeras med hänsyn till kulturhistoriska värden i Burgårdsparken och hantering av serviceytan. Det finns därför en stor osäkerhetsfaktor i intäktsbedömningarna.Ekonomiska konsekvenser som följd av väsentliga avvägningar Ovan under avsnitt 3.1.3 redovisas väsentliga avvägningar och kompromisser för det samlade förslaget som helhet, vägval som även påverkar de ekonomiska förutsättningarna. Väsentliga avvägningar som påverkar även de investeringsmässiga förutsättningarna är bland annat delningen av badets lokaliteter, som är en fördyrande åtgärd, men där nyttorealiseringen som helhet bedöms väga upp dessa konsekvenser. De stora byggrättsvolymer som arenafunktioner, centralbad och idrottshallar tar i anspråk innebär en begränsning och utmaning att skapa betydande volymer av externa byggrätter för verksamheter och bostäder, trots en hög exploateringsgrad. Det medför begränsade möjligheter till externa exploateringsinkomster för att finansiera utbyggnaden. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.1.4.4 Sammanställning av ekonomiska bedömningar Nedan presenteras en summerad bild av investeringsförutsättningar för samtliga komponenter där en fördjupad redovisning avseende aktuell komponent redovisas i kapitel 3.2. 3.1.4.4.1 Exploateringsinvesteringar Exploatering (mnkr) Investering Exploateringsinkomster 600 - 850 Kvartersmarksutveckling 160 - 270 Utbyggnad Allmän plats 460 - 740 Risk 80 - 130 Exploateringsutgifter (avrundat) 700 - 1 200 Driftkonsekvenser Årliga tillkommande driftkonsekvenser 20 - 40 Bedömningen avseende exploateringsekonomin indikerar att markförsäljningar och exploateringsbidrag inte täcker de exploateringsåtgärder som följer av att iordningställa byggbar mark och bygga ut allmän plats. Tillkommande drift- och kapitalkostnadseffekter till följd av exploateringen belastar i slutändan stadsmiljönämndens kommunbidragsfinansierade verksamhet. I det redovisade spannet för driftkonsekvenser ingår även eventuellt tillkommande åtgärder vid Burgårdsplatsen och Gårdabron, som dock ligger utanför exploateringsinvesteringarna ovan. 3.1.4.4.2 Centralbad och idrottshallar Centralbad och idrottshallar (mnkr) Investering Centralbad 2 000 – 2 300 Sporthallar 500 – 600 Kommersiella lokaler och kontor 300 - 500 2 800 – 3 400 Driftkonsekvenser Fastighetskostnader 200 – 220 Verksamhetskostnader 120 – 150 Verksamhetsintäkter 60 - 80 Årliga tillkommande driftkonsekvenser 240 - 310 De tillkommande årliga driftkonsekvenserna medför en tillkommande kostnadsbelastning för idrott- och föreningsnämndens kommunbidragsfinansierade verksamhet med i storleksordningen 240 – 310 Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 mnkr. Då placeringen av nytt centralbad och ersättningen av befintliga idrottshallar i området övergår från ägande, drift och förvaltning i stadshuskoncernens regi till nämndsorganisationen innebär det fullt tillkommande kostnader, då det inte ersätter några befintliga anläggningar i nämndens nuvarande verksamhet. 3.1.4.4.3 Arena och Annex (inkl Hotell och Kommersiella tillägg) Arenafunktion och Annex (inkl Hotell) (mnkr) Investering Arena och Annex inklusive logistiklösning och kringfunktioner 6 500 – 7 500 Hotell och kommersiella tillägg 2 000 – 2 500 Driftkonsekvenser Resultatpåverkan Arena och Annex 0 Resultatpåverkan Hotell och kommersiella tillägg +5 - -20 Årliga tillkommande resultatpåverkan +5 - -20 Resultatpåverkan för Arena och Annex baseras på att Got Event bär Higabs totala kostnader över tid genom hyresersättning med produktionskostnadshyra. Med utgångspunkt i investeringsvolymerna uppgår bedömd årlig hyresnivå till 340–390 mnkr per år. Driftnettot inklusive räntekostnader för det kommersiella tillägget bedöms till ca 30–45 mnkr årligen, men inkluderas även avskrivningarna medför det en årlig resultatpåverkan på 5 mnkr till -20 mnkr. Eventuella nedskrivningsbehov bedöms enbart knytas till de kommersiella delarna av investeringarna och omfatta ett behov av nedskrivningar om ca 0,4 mdkr vid en investering i spannets övre del. 3.1.4.4.4 Arenaoperatör (Got Event) Arenaoperatör (mnkr) Investering Arenafunktioner (installationer) 200 – 250 Driftkonsekvenser Driftnetto ny arena och annex 300 - 340 Minskat driftnetto befintliga anläggningar 50 Årliga tillkommande driftkonsekvenser 250 - 290 Föreslagen inriktning för arenaparken indikerar en negativ resultatpåverkan om 300–340 mnkr. Nuvarande arenafunktioner och anläggningar i området genererar i dagsläget ett koncernbidragsbehov om cirka 50 mnkr årligen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 De nya arenorna medför därmed ett tillkommande finansieringsbehov med ett utökat koncernbidrag från övriga stadshuskoncernen motsvarande 250 – 290 mnkr årligen. 3.1.4.5 Övriga åtaganden inom kommunkoncernen Knutet till en fortsatt planeringsinriktning enligt ovan förutsätter utvecklingen eller medför stadsutvecklingen investeringar och åtgärder inom staden i övrigt, åtgärder som inte redovisas inom ramen för de ekonomiska konsekvenserna ovan. Lokaler/anläggningar för kommunal service Eventuell etablering av förskola inom programområdet hanteras inom ramen för ordinarie verksamhets- och lokalplanering. Investering i förskola uppgår i dagsläget till i storleksordningen 100–110 mnkr. Ersättning för Valhalla IP hanteras inom ramen för idrott och föreningsnämndens ordinarie uppdrag och investeringsplanering/prioriteringar både på kort och längre sikt. Utveckling av stadsmiljön i den befintliga staden Eventuellt ytterligare bro över Mölndalsån mot Gårda och eventuell utveckling av Burgårdsplatsen för att förstärka kopplingen mellan arenaområdet och den befintliga staden avses att hanteras och får prioriteras inom ramen för den ordinarie investeringsplaneringen inom stadsmiljönämndens ansvarsområde Investeringar i infrastrukturåtgärder som inte ingår i exploateringsekonomin bedöms till i storleksordningen 100–240 mnkr beroende på omfattning och inom bedömt spann. Driftkonsekvenserna för dessa åtgärder ingår dock i drifteffekter för tillkommande allmän platsåtgärder inom exploateringsekonomin ovan. Övrig teknisk infrastruktur Utbyggnad av lokalt VA inom utbyggnadsområdet hanteras inom ramen för ordinarie modeller och beskrivs inom ramen för den samlade exploateringsverksamheten i kapitel 3.2.3. Eventuella åtgärder på nätet i övrigt förväntas hanteras inom ramen för den ordinarie verksamhets- och investeringsplaneringen. Åtgärder avseende eventuell kyla, fjärrvärme och el utifrån Göteborg Energis nätägarroll förväntas hanteras inom ramen för bolagets ordinarie verksamhets- och investeringsplanering och inom ramen för ordinarie affärsupplägg och affärsmodeller. 3.1.4.6 Turismekonomiska bedömningar Som del av planeringen har Göteborg & Co bedömt de turismekonomiska effekterna och möjligheterna för att komplettera de kommunalekonomiska effekterna av föreslagna åtgärder. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Destinationen Göteborg är nu tillbaka på besökarvolymer i paritet med år 2019, före pandemin. Det innebär också att den årliga turismekonomiska effekten, det vill säga vad turisterna på destinationen konsumerar tillsammans under ett år, bedöms vara minst 35 mdkr. Möten och kongresser samt evenemang inom exempelvis kultur och idrott är viktiga kommersiella segment som driver internationella besökarflöden till destinationen. Totalt bedöms den direkta turismekonomiska omsättningen vara ca 15 mdkr inom dessa segment, varav minst 10 mdkr årligen (normalt) skapas genom Svenska Mässans, Lisebergs och Got Events verksamhet och arrangemang. Den sammanlagda beräknade turismekonomiska effekten för dagens arenaområde är ca 2,2 mdkr årligen. Arenaområdet avser då Scandinavium, Ullevi och Gamla Ullevi. Scandinavium står för upp emot 0,8 mdkr av dessa 2,2 mdkr. Den nya arenans utökade publikkapacitet ger ökade besökarvolymer och fler stora evenemang som attraherar mer långväga besökare. Det ger i sin tur högre beläggning på boendeanläggningar och en högre turistandel. Med den utökade publikkapaciteten bedöms den nya arenan ge en årlig turismekonomisk effekt på ca 1,3 mdkr. Det är således 0,5 mdkr mer i turistisk omsättning per år än för dagens Scandinavium. Bedömningen omfattar inte annexet och övriga sporthallar, arenor och evenemangsplatser. Dessa arenors turismekonomiska effekt är svåra att beräkna eftersom det potentiella utbudet av evenemang är mycket brett, samt att arenorna kommer att möjliggöra att befintliga årliga evenemang som exempelvis Göteborg Horse Show, Basketfestivalen, Gothia Cup och Partille World Cup kan växa ytterligare. En försiktig uppskattning av möjlig turismekonomisk effekt kopplad till dessa nya mindre arenor och sporthallar är 0,1 mdkr årligen. Det innebär att det framtida arenaområdets totala turismekonomiska effekt beräknas till 2,7–2,8 mdkr årligen mot dagens 2,2 mdkr. 3.1.5 Övergripande tidplan för utbyggnad Övergripande skeden för utbyggnad presenteras i tidplanen nedan. Denna är en sammanfattning av den bastidplan som sammanställdes i november 2023, utifrån vägvalsbeslutet i KF beslut 2023-06-08. Spannen i tid anger osäkerhet som följd av bedömningar i tidigt skede och inkluderar risk för fördröjningar i tidplan, exempelvis som följd av överklaganden. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Den övergripande bastidplanen bygger på följande steg: • Inriktningsbeslut för centralbad, arenapark och exploatering syd respektive nord, KF Q1 2025 - osäkerhet +/- 1 mån • Intermittenta ersättningslösningar för Valhalla IP är på plats Q4 2026 - osäkerhet +/- 3 mån • Detaljplan för norra delen är antagen Q1 2027 - osäkerhet +/- 3 mån, laga kraft senast Q1 2028 o Tillträde till badhustomten därefter • Centralbad och sporthallar kan stå färdigt Q1 2031 - osäkerhet +/- 1-2 år o Valhallabadet kan därefter rivas • Ny multiarena kan stå färdigt Q3 2034 - osäkerhet +/- 1-2 år o Scandinavium kan därefter rivas • Annexet (ersättning för Lisebergshallen) kan stå färdigt Q3 2036 - osäkerhet +/- 1-2 år • Exploatering nord respektive syd kommer att kunna färdigställas därefter. I nuläget är färdigställandetider för olika delar av övrig exploatering medvetet inte specificerad, för att säkerställa flexibilitet i utbyggnadsskedet och därmed framdrift för nytt centralbad och arenaparken. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.2 Beskrivning av ingående komponenter och investeringsobjekt 3.2.1 Arenaparken 3.2.1.1 Uppdraget Higabs roll i uppdraget är att i egenskap av nuvarande och framtida fastighetsägare och hyresvärd uppföra och förvalta de anläggningar som nu planeras i arenakvarteret, söder om Valhallagatan. GotEvent blir hyresgäst i arenorna och dess tillhörande funktioner medans det i andra kommersiella delar tillkommer andra verksamheter och hyresgäster. För Higabs del omfattar uppdraget ersättning för nuvarande Scandinavium och tidigare Lisebergshallen. I uppdraget ingår även att integrera de nya anläggningarna med Svenska Mässan för att skapa gemensamma gods- och logistiklösningar och möjligheter för besökare att röra sig sömlöst genom kvarteret. Även en ersättning för Valhallarinken är inarbetat i förslaget tillsammans med andra kommersiella tillägg. I senare skede är Higab hyresvärd för de färdigställda anläggningarna medan GotEvent är hyresgäst. För vissa delar tillkommer andra externa hyresgäster att bedriva verksamheter. Higab har färdigställt en förstudiehandling som utgår från den behovsbeskrivning med tillhörande bilagor som är framarbetad av Got Event. Behovsbeskrivningen baseras på flera delar: x Tidigare utförda förstudier och utredningar kopplat till byggnationen av en ny arena. x Arrangörskrav som ställs avseende funktioner, ytor och volymer på arenor. Input från SHL, Frölunda Hockey, Svenska och internationella ishockeyförbundet, Gothenburg Horse show och Live Nation. x Intervjuer med nyckelintressenter som Gothenburg Horse Show, Luger, LiveNation, Frölunda Hockey, Svenska Mässan, idrotts- och föreningsförvaltningen, Göteborg & Co samt interna Got Event funktioner som evenemangs- arena- och säljavdelning. x Analyser från internationella aktörer i evenemangsbranschen IPW / ASMG och OVG/LiveNation. x Dialog/enkäter med partners, European Arena Association och besökare. Utöver att utgå från behovsbeskrivningen har även andra referensarenor studerats för att jämföra hur andra relevanta arenor är uppbyggda. Vidare finns det i de politiska besluten formuleringar som särskilt påverkar Higab och det förslag som presenteras i förstudien: Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 x Placera arenan på Valhallabadets tomt. x Möjliggöra en ny arena med annex i anslutning till arenan, söder om Valhallagatan x Samverka med Svenska Mässan för att få en optimal utformning av arenaanläggningen samt samverka med berörda idrottsaktörer och större och mindre kulturarrangörer rörande arena, annex och sporthallar. x Möjliggöra att Valhallabadet ska vara i drift under utbyggnadsperioden av det nya centralbadet, för att göteborgarna ska ha fortsatt tillgång till ett centralt bad. x Hitta en gemensam logistiklösning med Svenska Mässan genom integration och planering av området som helhet, inklusive en fortsatt dialog kring Svenska Mässans potentiella expansionsyta. x Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i anslutning till arenan är möjligt för att stärka kalkylen om än öka investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden och på arenakropparna. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. x Verka för ett område där arena, annex och sporthallar är en naturlig del i omkringliggande stad, och inte blir solitära anläggningar x Projekt av den här storleken ställer stora krav på höga ambitioner avseende ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Planering, byggnation och drift ska därför präglas av miljö, klimat och ekonomi, särskilt utifrån ett livscykelperspektiv. 3.2.1.2 Ingående delar I Higabs uppdrag i det södra kvarteret är det följande funktioner som Higab är byggherre för. Arenan Multiarena med 16 000 platser på läktaren, 18 000 platser vid konsert. Ersättningsarena för Scandinavium. Ska bli Nordens modernaste, största och mest hållbara inomhusarena. I sitt yttre lager kompletterat med kommersiellt innehåll som kan vända sig inåt mot arenan och utåt mot staden. Annexet Multiarena med 3 000 platser på läktaren, 5 000 platser vid konsert. Ersättning för Lisebergshallen och komplement till arenan. Under arenarummet placeras en isrink som ersättning för Valhallarinken. Inre arenatorg Publikt utrymme mellan de två arenakropparna. Möjlighet till samnyttjande av ytor och kommunikationer. Kopplar an till Valhallagatan utanför och medger ett Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 invändigt stråk till Svenska Mässan. Det inre arenatorget fyller även en viktig funktion för in- och utrymning. Ryggraden Den länkbyggnad som utgör arenakvarterets gränssnitt mot Svenska Mässan. Kombinerar ytor för rangering, teknik samt säkerställer logistiken inom kvarteret, både arenornas logistik och logistikflöden till Svenska Mässan. Innehåller även expansionsytor till Svenska Mässan och ett publikt stråk från Skånegatan till Mölndalsån. Träningsrinken I dag i området finns Valhallarinken, rinken är inte omtalad i det politiska uppdraget men här finns en möjlighet att ersätta den och skapa en resurs som är nödvändig för evenemangsverksamheten och samtidigt bidrar till föreningslivet. Träningsrinken fyller en funktion som är en förutsättning för att till exempel hockeyspelare och hästar ska kunna värma upp inför sina matcher/ tävlingar. Hallen innebär också träningsmöjligheter för ishockeyns och konståkningens ungdomsverksamheter, hallen kan också användas för en mängd andra aktiviteter däremellan. Hotellet Ett hotell med 250 rum placeras väl integrerat i kvarteret med access till det inre arenatorget och arenan. Hotellet delar infrastruktur med ryggraden och har gemensamma entréer med övriga delar i kvarteret. En hotelletableringsanalys är gjord och visar att det finns ett marknadsunderlag för ett större hotell, planprocessen har dock mynnat ut i nuvarande bedömning om att det är möjligt att få in en hotellverksamhet om ungefär 250 rum. Övrigt kommersiellt I arbetet har även andra kommersiella möjligheter identifierats. Det kan vara en blandning av olika verksamheter som exempelvis restauranger, butiker och kontor som bidrar till att levandegöra kvarteret 24/7. Takyta Kvarterets takytor ska aktiveras och erbjuda ett besöksmål i sig, en mötesplats både för göteborgare och besökare. I taklandskapet kombineras rörelserikedom och biologisk mångfald. Här ska grönytefaktor på 0,25 uppnås med stor variation av arter. Publika ytor ska uppmuntra till lek och rörelse. 3.2.1.3 Arenakvarteret I arbetet med utvecklingen av evenemangsområdets har Higabs komponent fokuserat på de delar som Higab är byggherre för. I det här skedet har det arbetet bland annat resulterat i en förstudiehandling vars framtagande har skett i tätt samarbete med Got Event och resterande delar av Göteborgs stad för att skapa ett arenakvarter som väcker stolthet hos göteborgarna och beundran i en omvärld – en ikonisk mötesplats som skapar minnen för livet. Det ska bli en Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 arena för alla till vardags och till fest. Här möter Göteborg världen och världen Göteborg! Det centrala läget mitt i staden gör evenemangsområdet och arenakvarteret unikt. Här finns goda kommunikationer och ett stort utbud av service i närområdet. Det finns arenor runt om i världen som kan skapa publikupplevelser i världsklass och leverera en teknisk funktionalitet på högsta nivå - men väldigt få andra arenor kan erbjuda detta mitt inne i en levande innerstad. Arenor och mässor tar plats. Dels för att själva idén är att skapa upplevelser som samlar många människor på samma ställe. Men utställningar och scenproduktioner ska också transporteras och byggas upp för att sedan monteras ned och ge plats åt nästa arrangemang. Parallellt behövs en logistik för mat och dryck till alla besökare. Arenakvarteret behöver klara av minst tre olika utmaningar samtidigt. Att skapa en attraktiv och välkomnade arena för alla besökare på högsta internationella nivå. Samtidigt erbjuda en välfungerande och rationell arbetsplats för arrangörer, artister och aktiva. Och dessutom bidra till staden som en levande mötesplats för både göteborgare och besökare. Uppdragets formulering innebär att möjliggöra ett antal utrymmeskrävande funktioner på en begränsad yta. Läget i staden och målsättningen att försöka undvika avbrott för befintliga verksamheter ger ramar som styr dispositionen av tomten. Olika orientering av byggnader och deras innehåll har prövats och utvärderats under processens gång. Av de olika programfunktionerna är det ersättningsarenan för Scandinavium som särskiljer sig i jämförelse när det gäller ytbehov och styrande krav avseende flöden och logistik. Mellan de nya anläggningarna och Svenska Mässans befintliga lokaler etableras en servande ryggrad genom kvarteret som bland annat hanterar in- och utlastning. Via ryggraden kan även besökare röra sig neutralt mellan Skånegatan i väster och stråket längs Mölndalsån i öster. Arenans fotavtryck styrs i huvudsak av tre parametrar. Det handlar om placeringen på tomten, orientering i relation till omgivande funktioner samt fysiska mått i byggnadskroppen. Placeringen på tomten ges av det politiska inriktningsbeslut som syftar till att nuvarande Scandinavium ska kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet tills ersättningsarenan står färdig. Orienteringen styrs av önskade lägen för entréer, samnyttjande av funktioner med multiarenan Annexet och samordning av inlastning med Svenska Mässan. Annexet kan byggas först sedan befintliga Scandinavium demonterats och har samma behov som Arenan av entréläge mot Valhallagatan i norr och en delad inlastningsfunktion i söder. Valhallagatan omvandlas till ett Arenatorg och blir huvudsaklig entré och adress till arenorna. Utrymmet på allmän plats mellan arenorna och det nya Centralbadet norr om Valhallagatan är begränsat och därför kompletteras det yttre arenatorget med ett inre arenatorg för att hantera besökarflöden vid in- och utrymning. Det inre arenatorget uppstår i mellanrummet mellan arenan och annexet och utgör ett Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 gemensamt multifunktionellt entrérum. Ovanpå arenan och det inre arenatorget planeras ett hotell. Tillsammans med övriga kommersiella ytor i gatuplan som bidrar med besökare till kvarteret även mellan evenemangen, tillför hotellet även en nattbefolkning i kvarteret. Det förslag som presenteras i förstudien innebär en integrerad helhetslösning med fokus på verksamhetssynergier och samnyttjande av gemensamma funktioner. Det södra kvarteret innehåller en hög exploatering vars volymer och omfattning arbetats fram under planprocessen. Higabs bedömning baserat på processen är att det inte är möjligt att tillskapa ytterligare byggrätter i det södra kvarteret. 3.2.2 Bedömning av ekonomiska konsekvenser 3.2.2.1 Formuleringar i uppdraget som särskilt påverkar kalkylen. x Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i anslutning till arenan är möjligt för att stärka kalkylen om än öka investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden och på arenakropparna. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. x Projekt av den här storleken ställer stora krav på höga ambitioner avseende ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Planering, byggnation och drift ska därför präglas av höga ambitioner avseende miljö, klimat och ekonomi, särskilt utifrån ett livscykelperspektiv. 3.2.2.2 En integrerad helhetslösning Som beskrivet i uppdraget som beslutades i kommunfullmäktige eftersträvades en helhetslösning för kvarteret. I uppdraget framgår att förutom arena och annex ska också en kvartersgemensam logistiklösning med Svenska Mässan skapas, integration med Svenska Mässan möjliggöras och även annan byggnation ”på arenakropparna” tillskapas. Denna helhetslösning är nu presenterad i förstudien där flera funktioner samnyttjas i kvarteret. Som en följd är det inte lösbart att fullt ut särredovisa de olika investeringarna, det går exempelvis inte att enbart lyfta ut arenans eller annexets investering. I ryggraden antas en del ingå i en gemensamhetsanläggning, där vissa delar tillfaller Got Event och vissa delar tillfaller Svenska Mässan. I nuläget är inte fördelningen och finansieringen av dessa ytor fastställd. Som en följd av den integrerade helhetslösningen är det inte heller möjligt att välja bort enstaka funktioner i kvarteret som delas av flera aktörer, Ryggraden eller det inre arenatorget är exempel på sådana funktioner. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.2.2.3 Omfattning av kommersiellt innehåll – grundcase och kommersiellt tillägg En målsättning är att levandegöra gatuplanen och även andra delar och plan i kvarteret med kommersiellt innehåll. Omfattningen och inriktningen av dessa kommersiella delar kommer att variera framöver beroende på intresset från marknaden. Det finns möjligheter att minska dessa ytor och kanske även i viss mån öka. För att renodla de delar som krävs för att lösa arenornas funktionalitet finns ett ”grundcase”, vilket innebär de ytor där Got Event bedriver verksamhet samt Ryggraden som delas med Svenska Mässan. Sen finns det ett tillägg till grundcaset där kommersiella ytor, hotell och ev. kontor m.m. adderas. Dessa ytor bidrar till att skapa liv och rörelse utanför evenemangen, till att stärka områdets attraktivitet och identitet samt möjliggör för extern finansiering. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Ambitionen är att det kommersiella tillägget, enligt skisserna ovan, möjliggörs i planarbetet för att skapa en flexibilitet framåt. I senare skede värderas dock huruvida ytorna bedöms som kommersiellt gångbara och om det finns ett intresse från marknaden att bedriva verksamhet. Det är därmed inte ett måste att bygga samtliga kommersiella delar utan framtiden får utvisa vad som är en relevant omfattning. De ingående delarna i grundcaset bedöms vara nödvändiga för att klara den funktionalitet som ställs på arenakvarteret. Det är därför inte möjligt att stryka vissa ytor och ändå bibehålla efterfrågad funktionalitet för evenemangen och andra verksamheter i kvarteret. De kommersiella delarna är mer flexibla att förändra, dock behövs de i viss omfattning för att levandegöra kvarteret utanför evenemangen och bidra till vardagslivet och områdets attraktivitet. 3.2.2.4 Bedömning av investeringsvolym Hela Arenakvarteret, det vill säga Arena, Annex, Träningsrink, del av Ryggraden och Inre arenatorg samt kostnader i gemensamma anläggningar bedöms ligga i spannet 6 ,5 - 7,5 mdkr varav arenan med tillhörande funktioner bedöms till 4 - 5 mdkr. Det kan jämföras med ovan beskrivet grundcase. Sen finns det ytterligare kommersiella tillägg inklusive hotell som motsvarar investeringar i storleksordningen 2 – 2,5 mdkr. Det kan jämföras med ovan beskrivet kommersiellt tillägg. Kostnadsläge är januari 2024, det vill säga ingen indexering har gjorts till färdigställande. Senast presenterade kostnadsbedömningar var i vägvalsbeslutet där investeringen för en ny arena bedömdes kunna uppgå till cirka 3,5 – 5 mdkr och en ny arenapark (arena, annex och tre sporthallar) bedömdes kunna uppgå till cirka 4,5 – 6,5 mdkr i dåtida prisnivå. Innehållet i arenakvarteret har förändrats sedan vägvalsbeslutet, exempelvis har sporthallarna integrerats i centralbadet och en ersättning för Valhallarinken har arbetats in under annexet. I kvarteret finns den gemensamma ryggraden som innehåller en logistiklösning som ersättning för den befintliga lösningen, publika stråk för besökare och utrymning, ytor för integration mellan arenafunktioner, Svenska Mässan, hotell med mera. Även ett grönt och tillgängligt taklandskap ovan annex och Svenska Mässans expansionsyta finns i kvarteret. Placeringen av arenan, som är konstruktivt mest komplicerad, mot Mölndalsån påverkar också kostnaden för grundläggning. Förutom att innehållet i arenakvarteret förändrats är även en köpeskilling för markförvärv medräknad, dock baserad på en tidig bedömning i överenskommelse med exploateringsförvaltningens bedömda markvärde. Sedan vägvalsbeslutet har också indexutvecklingen haft en effekt på kostnadsbedömningen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.2.2.5 Olika hyresgäster för olika delar i kvarteret I nuläget är det planerat att de kommersiella delar som endast vänder sig in mot arenan eller annexet blir en del av Got Events verksamhet och belastar därmed deras hyra samt genererar intäkter till Got Event. De delar som idag är en del i arenakvarteret och vänder sig både in mot arenorna och ut mot gaturummet är planerat för privata kommersiella aktörer som Higab hyr ut till. Dessa ytor finns primärt inom de lila ytorna som kommersiella tillägg. Hotellet är planerat att driftas av en privat hotelloperatör där Higab är hyresvärd. Det finns dock många olika sätt att fördela ytorna i kvarteret mellan olika verksamheter. Det kan finnas stordriftsfördelar i att en större aktör tar större delar som exempelvis restauranger och hotell och det kan också finnas fördelar med att få in fler aktörer i kvarteret. Det kan komma att finnas möjligheter till samnyttjande mellan exempelvis mötesrum, lounger och restauranger mellan arena- och hotelldriften. Exempelvis skulle en restaurang i arenan kunna samnyttjas med frukostservering för hotellgäster. I det fortsatta arbetet är det här en viktig fråga att arbeta vidare med för att finna det mest lämpliga upplägget, vilket också kommer att påverka intäktssidan. 3.2.2.6 Hyresnivåer Got Events del Med investeringar i spannet 6,5 – 7,5 mdkr kronor motsvarar detta en hyreskostnad för Got Event på mellan 340 – 390 mkr per år. Detta innefattar den nya arenan, annexet, träningsrink under annexet samt del i ryggraden. I hyran ingår kostnad för ränta, avskrivning samt beräknade underhålls- och driftskostnader. En stor del av hyran utgörs av kapitalkostnad varpå hyran kommer att variera med räntenivåer vid varje givet tillfälle. I ovan hyreskostnad har antaganden om en 3 procentig ränta gjorts. 3.2.2.7 Hyresnivåer kommersiellt innehåll och kassaflöde till stadens affär Investeringsnivå på de kommersiella delarna beräknas ligga i spannet 2,0 - 2,5 mdkr. Hyran är baserad på en maximerad hyresnivå utifrån dagens bedömda marknadshyror. De kommersiella lokalerna beräknas ge ett driftnetto på 105 mkr per år. Med en ränta på 3 procent (september 2024) kommer detta att generera ett positivt kassaflöde på mellan 30 och 45 mkr. Exempel på kommersiella lokaler är hotell, restaurang, butik, gym och kontor. Visionen är att utveckla området till en levande blandstad med ett varierat utbud. Det kan innebära att maximala marknadshyror inte alltid kan tas ut vid varje givet tillfälle vilket leder till ett minskat positivt kassaflöde. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.2.2.8 Affärsekonomisk analys Den totala affären består av två delar, grundcase och kommersiellt tillägg. För grundcaset kommer Higab att erhålla en hyresintäkt i spannet 340 – 390 mkr beroende på investeringsnivå. Kostnader i grundcase kommer att uppgå till 340 - 390 mkr. Det innebär att Higab’s resultatpåverkan kommer att vara +/- 0. För den kommersiella delen kommer Higab att få ett positivt driftsnetto om 105 mkr under förutsättning att maximala marknadsmässiga hyror tas ut. Avkastningen beräknas uppgå till 4,2 – 5,2 procent vilket i stort sett ligger i linjen med marknadens förväntade avkastningsnivå. Investeringen lånefinansieras och kommer att belasta Higab’s resultat med räntekostnad om 60 – 75 mkr beroende på investeringsnivå. Det innebär att Higab’s resultat exklusive avskrivningar på den kommersiella delen kommer att uppgå till + 30 till + 45 mkr. Beaktas avskrivningar om 2 procent, dvs 50 år, landar den totala resultateffekten för de kommersiella delarna på mellan + 5 mkr till - 20 mkr. En total sammanställning av affärskalkylen återfinns i tabellen nedan. Kolumn1 Grundcase Kommersiellt tillägg Totalt Investering: 6,5 -7,5 mdkr 2,0-2,5 mdkr 8,5-10 mdkr Affärskalkyl: Produktionsbaserad hyra Kommerisell hyra Hyresintäkter: 450 - 500 mkr Hyresintäkter: 340 - 390 mkr Driftnetto 105 mkr Driftskostnader: 20 mkr Drift och kapital kostnader: 340 - 390 mkr Räntekostnad: 60 - 75 mkr Kapitalkostnader inkl avkskrivningar: 425 - 500 mkr Avskrivning: 40 - 50 mkr Totalt resultat +/-0 +5 till -20 mnkr +5 till -20 mnkr Avkastning e/t 4,2% - 5,2% e/t Utöver ovan kommer Higab’s resultat att påverkas av att nuvarande anläggningar (Valhallabadet, Valhalla IP och Scandinavium) försvinner. Higab’s resultat förväntas påverkas med -1 mkr enligt tabell nedan. Vallhalla IP Valhallabadet Scandinavium Hyresintäkt (Got Event) 2 mkr 7 mkr 18 mkr Driftskostnader inkl kapitalkostnader 2 mkr 7 mkr 17 mkr Påverkan resultat Higab 0 0 1 mkr 3.2.2.9 Risker och osäkerheter förknippade med kostnadsbedömningen. Tid till färdigställande Det här är ett mycket omfattande och komplext projekt och utbyggnaden av evenemangsområdet kommer pågå under lång tid där exempelvis arenan planeras byggstartas runt 2031. Det är därför inte möjligt att i nuläget sia om konjunkturläge, marknadsläget i byggbranschen eller räntenivåer. Dessa faktorer har stor inverkan på den slutgiltiga investeringens storlek och den affärsmässiga värderingen av färdigställda projekt. I nästa skede kommer en arkitekttävling att genomföras, efter det tar projekteringens olika faser vid och en entreprenör handlas upp. I takt med att processen fortsätter och mer detaljerad kunskap finns minskar även osäkerheten kring ekonomiska ramar. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Vidare kommer utbyggnaden av området att ske under ungefär 8-10 år, investeringen kommer som en följd att delas upp över en längre tidsperiod. Utbyggnadsordning Det finns i det politiska uppdraget formuleringar som också medför en viss utbyggnadsordning. Det är också uttalat att vissa verksamheter ska vara i drift under utbyggnadsperioden. Detta kommer medföra att vissa provisoriska lösningar kopplat till exempelvis logistik eller utrymning blir nödvändiga. I nuläget är det inte möjligt att bedöma effekterna av detta utan det kräver fortsatt arbete och involvering av entreprenörer för att kunna konkretiseras. Jämförelse och andra exempel Inom arbetet med förstudien har andra arenaprojekt undersökts i ett försök att jämföra investeringar. Slutsatsen är dock att det är väldigt utmanande att hitta relevanta exempel och dessutom inte möjligt att värdera olika siffror. I Sverige finns inte relevanta inomhusarenor som är uppförda i närtid att jämföra med även om en del arenor och stadiums uppfördes runt 2010. På en global skala byggs desto fler men dessa byggs i en annan kontext och det är svårt att värdera de siffror som figurerar i media. Det är därför mycket utmanande att använda nyckeltal eller studera andra exempel i jämförelse med exempelvis bostäder eller kontor. Fördelning av ytor i kvarteret Processen har präglats av en god dialog med Svenska Mässan och exploateringsförvaltningen och i arbetet har kvartersgemensamma och yteffektiva lösningar som samnyttjas identifierats. Vidare så har en avsiktsförklaring mellan Svenska Mässan, Exploateringsförvaltningen och Higab tagits fram. Det är dock inte klarlagt hur finansieringen av dessa gemensamma ytor ska fördelas vilket därmed är en stor osäkerhet kopplat till kalkylen. 3.2.3 Affärs- och finansieringsupplägg All finansering av uppförandet av anläggningarna utgår ifrån att dessa lånefinansieras och därmed också påverka bolagets soliditet. Det innebär att förändrade räntenivåerna kommer få stort genomslag på stadens löpande resultat över tid. För Higab’s del är denna ränterisk i grundcaset lika med noll då all ränta kommer att täckas av hyresintäkten enligt de nuvarande hyressättningsprinciper (produktionsbaserad hyra) som gäller inom staden. Det innebär att ränterisken ligger hos vår hyresgäst Got Event. Går räntan upp får Higab en ökad hyresintäkt som möter den ökade räntekostnaden. Motsvarande om räntan går ner får Higab en minskad hyresintäkt som möts av en minskad räntekostnad. Gällande finansieringen av de kommersiella delarna så kommer ränterisken helt och hållet att ligga på Higab. Det innebär att om räntan går upp medför det en ökad räntekostnad för Higab initialt men ska över tid kunna mötas av ökade hyresintäkter i takt med att hyresavtalen omförhandlas. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 I tidigare beskrivet scenario ovan beräknas investeringen för de kommersiella delarna nå en avkastning mellan 4,2 – 5,2 procent vilket ger en positiv avkastning på mellan 1,2 – 2,2 procent givet en räntenivå på 3,0 procent. Eventuella behov av nedskrivningar bedömer Higab idag enbart kunna träffa investeringarna i de kommersiella delarna. Marknaden har idag ett avkastningskrav på 5,0 procent. Det innebär att en investeringsvolym med det framräknade driftnettot i scenariot om 105 mkr maximalt skulle kunna uppgå till 2,1 mdr. Således skulle en investeringsvolym på 2,5 mdr skulle visa på ett nedskrivningsbehov om 0,4 mdr. 3.2.4 Organisering för det fortsatta arbetet För att inte riskera Higab’s ordinarie verksamhet bör ett projekt av denna omfattning läggas i separata bolag. Ett tänkt upplägg är ett bolag för grundcaset dvs ägande och förvaltande av arena, annex och ryggrad samt ett bolag som äger och förvaltar de kommersiella verksamheterna. Fördelar med att skilja det från Higab’s ordinarie verksamhet är att finansiell risk avgränsas till respektive bolag. Ett projekt av denna storlek kommer att kräva en egen organisation. Under uppförande av jämförande objekt rör det sig om ca 10 – 20 heltidstjänster. Verksamheten i de uppförda bolagen kommer att ha fullt fokus på projektet och med tanke på dess volym skulle dessa kunna överskugga Higab’s nuvarande styrning och verksamhet. När uppförandet av fastigheterna är slutförda övergår dessa i ett förvaltningsskede. Bolagen skulle då med fördel kunna hanteras av Higab’s ordinarie verksamhet då det ligger i linje med både med Higab’s uppdrag och ägardirektiv. Vidare möjliggör det framtida försäljningar av hela eller delar av fastigheterna inom arenaområdet. Är fastigheterna paketerade i bolag uppstår skattemässiga fördelar vid en eventuell försäljning. Utöver detta så följer garantier från uppförande/entreprenadtiden med bolaget vid en försäljning. Exakt hur en framtida organisering ska se ut får utredas djupare men Higab förordar en separering från Higabs ordinarie verksamhet i detta läge. 4 Bilagor Bilaga 1 Ingående komponenter Område Ingående komponenter Komponents- ansvarig Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 PBL-planer x Planprogram Stadsbyggnads- x Detaljplan Nord förvaltningen x Detaljplan Syd Exploateringsprojekt x Planering Exploatering Syd resp. Nord: Exploaterings- o Projektutveckling Norra Kvarteret förvaltningen o Projektutveckling Södra kvarteret o Ansökan om tillstånd o Ekonomisk förstudie inkl. uppdragsrapport x Projektering och produktion Syd x Projektering och produktion Nord Centralbad x Planering Centralbadet: Idrotts- och o Förstudie bad med sporthallar förenings- o Gestaltningsförslag förvaltningen x Förberedelse drift av Centralbad x Projektering och produktion Centralbad x Projektering och produktion sporthallar x Ersättning Valhalla IP Arenaparken x Planering Arenor: Higab och Got o Behovsbeskrivning Arenakvarteret (Got Event) Event o Förbättrad totalkalkyl och konkurrenskraftig arena utifrån ett europeiskt perspektiv (Got Event) o Förstudie (Higab) o Gestaltningsförslag (Higab) o Behovsbeskrivning Ullevis framtida funktionalitet (Got Event) x Projektering och produktion (Higab) o Arena o Annex o ”Blandstad” o Logistiklösningar Svenska Mässan x Planering drift av Arenor (Got Event) x ”Samnyttjande Svenska Mässan” Gods och logistik x Samordning av utredningar kring godstrafik och Stadsbyggnads- logistik inom Arenaparken och Svenska Mässan förvaltningen, (SBF) x Grön godstransportplan (SBF) x Godstransporter och logistik till/från planområdet (ExF) x Utredning av stadens trafikala förutsättningar (ExF) Kulturhistoriska x Förslag på omhändertagande av Valhallabadets Stadslednings- värden Valhalla- kulturhistoriska värden kontoret badet Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Stadsledningskontoret Telefon: 031-365 00 00 (kontaktcenter) E-post: stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se goteborg.se %LODJD FÖRSTUDIE NYA ARENOR i Göteborg Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas LÄSANVISNING Detta förstudiearbete har genomförts samtidigt som stadsbyggnadsförvaltningen har arbetat med ett planprogram och detaljplaner för området. Planprogrammet delas upp i två detaljplaner – söder om respektive norr om Valhallagatan. Den södra detaljplanen omfattar Arenakvarteret och de anläggningar som omfattas av Higabs uppdrag. Som en följd av det parallella arbetet finns det skillnader mellan de volymer och skisser som visas i förstudien och de volymer och skisser som visas i planprogrammets samrådshandling. En arkitekttävling kommer att genomföras för det södra kvarteret och för att inte föregå tävlingsprocessen har arbetet i förstudien medvetet undvikit att gestalta de kommande anläggningarna. Av den anledningen är visualiseringarna i förstudien medvetet väldigt generiskt presenterade. Vidare visar förstudien på vissa funktioner som behöver tillgodoses på allmän plats kopplat till exempelvis säkerhet och önskemål om att låta evenemangen ta plats i stadsrummet. Higab har inte rådighet över utformningen av allmän plats utan kan endast spela in de behov som finns. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 2 Innehåll 1. Förutsättningar 2. Förslaget 3. Genomförande 1. Ingående delar 1. Tider & beroenden 1. Inledning 5 ऑঐ ʘȊʃ̰˷
Ȋ̩
̂ʬʌ̂
ʬȭɛ
ȊˮȹʘȊɒ̋ʘɾ̂ɠʬʘȹˮ 20 ऑঐ 0̂Ȋ˫˫ɓˮȝʘ˷ȹˮ
ৼ
Ȭȹˮʬȹʘȳȹʘ 83 2. Det politiska uppdraget 6 ऒঐ QɠɓȊȬ˷
ȳȹʃ˫ˮʬɺȹɾ̂ 23 2. Huvudtidplan 84 3. Organisation 7 3. Arenan 24 ओঐ IȊ˷̂ɠɓɛȹ̂˷ˮȝ̂̂˷ʃɠɓȊ
ɒ˕ˮ̋̂˷ȝ̂̂ʘɠʘɓȊˮ 85 औঐ 0Ўȹɾ̂ʌȦʃ
ৼ
ʘ̰̂̂ʬˮ 8 औঐ ʘʘȹ̯ȹ̂ 35 औঐ #̰Сʃʬɓɠ˷̂ɠɾ 87 कঐ å̂Ȋȳ˷̩̋̂ȹȭɾʃɠʘɓ
ɠ
ʬʌˮȦȳȹ̂ 9 कঐ Ṵ̈СˮȊȳȹʘ 42 6. Inre arenatorget 48 2. Ekonomi खঐ ›ʌˮȦȳȹ̂
ɠȳȊɓ 10 11 7. Hotellet 52 ऑঐ I˕ˮ̋̂˷ȝ̂̂ʘɠʘɓȊˮ
ৼ
ʬʌɒȊ̂̂ʘɠʘɓ 89 गঐ #ȹиʘ̂ʃɠɓȊ
ȊʘʃȝСʘɠʘɓȊˮ घঐ ïˮȝʘɠʘɓ˷ˮɠʘɾȹʘ 56 ऒঐ #ȹȳ˕ʌʘɠʘɓ
Ȋ̩
ɠʘ̩ȹ˷̂ȹˮɠʘɓ˷̩ʬʃ̰ʌ 90 8. Platsens historia 12 ङঐ å̩ȹʘ˷ɾȊ
|ȝ˷˷Ȋʘ˷
ȹ̯˫Ȋʘ˷ɠʬʘ 58 ओঐ Üɠ˷ɾȹˮ
ʬȭɛ
ʬ˷ȝɾȹˮɛȹ̂ȹˮ
ɒ˕ˮɾʘɠ˫˫Ȋȳȹ
ʌȹȳ 90 9. Platsen idag 14 10. Övrig blandstad 60 ɾʬ˷̂ʘȊȳ˷Ȭȹȳ˕ʌʘɠʘɓȹʘ ऑऐঐ őʃ̂̋ˮʌɠʃɺ˕ 15 90 11. Behovsbeskrivning 16 औঐ #ȹȳ˕ʌʘɠʘɓ
Ȋ̩
ȹɾʬʘʬʌɠ˷ɾȊ
ɾʬʘ˷ȹɾ̩ȹʘ˷ȹˮ 91 2. Helhetslösning för kvarteret ऑऒঐ å̩ȹʘ˷ɾȊ
|ȝ˷˷Ȋʘ˷
Ȭȹɛʬ̩
Ȋ̩
ȹ̯˫Ȋʘ˷ɠʬʘ 17 1. Situationsplan 61 3. Övrigt ऑओঐ 0̯ȹʌ˫ȹʃȊˮȹʘʬˮ 18 2. Arenatorget 65 ऑঐ Üɠ˷ɾȹˮ
ৼ
ʬ˷ȝɾȹˮɛȹ̂ȹˮ 92 ओঐ ˮ̋ʌʌȹ̂ 66 ऒঐ Qʬ̂ȹʃʃȹ̂ȊȬʃȹˮɠʘɓ˷ȊʘȊʃ̰˷ 92 4. Arenaparken 67 ओঐ |ȊˮɾʘȊȳ˷ȊʘȊʃ̰˷ 92 कঐ ö̂ˮ̰ʌʘɠʘɓ
ʬȭɛ
˷ȝɾȹˮɛȹ̂
˫Ȧ
Ȋʃʃʌȝʘ
˫ʃȊ̂˷ 68 औঐ ›ˮɓȊʘɠ˷ȹˮɠʘɓ
Ȋ̩
ȳȹ̂
ɒʬˮ̂˷Ȋ̂̂Ȋ
ȊˮȬȹ̂ȹ̂ 93 खঐ åȊʌȬȊʘȳ
ৼ
˷̰ʘȹˮɓɠȹˮ 70 गঐ ö̂Ȭ̰СʘȊȳ˷ʬˮȳʘɠʘɓ घঐ å̂Ȋȳ˷Ȭ̰СʘȊȳ 72 75 4. Fördjupning ऑঐ ïȹɾʘɠ˷ɾȊ
ɒ˕ˮ˷˕ˮɺʘɠʘɓ˷˷̰˷̂ȹʌ 95 3. Hållbarhet 2. Energi 96 ऑঐ QȦʃʃȬȊˮɛȹ̂˷ʌȦʃ 77 ओঐ åȊʌʌȊʘ˷̂ȝʃʃʘɠʘɓ
Ȋ̩
ɓȹʘʬʌɒ˕ˮȳȊ
̋̂ˮȹȳʘɠʘɓȊˮ 97 2. Bakgrund 78 ओঐ Vʘɾʃ̋ȳȹˮȊʘȳȹ
˫ʃȊ̂˷ȹˮ
ʬȭɛ
ɓˮ˕ʘȊ
ɾ̩Ȋʃɠ̂Ƚȹˮ 79 औঐ $ɠˮɾ̋ʃȊˮɠ̂ȹ̂
ৼ
Ȧ̂ȹˮȬˮ̋ɾ 80 कঐ oʃɠʌȊ̂ɾȊʃɾ̰ʃ 81 Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 3 1. Förutsättningar Här sammanfattas bakgrund och randvillkor för såväl projektet i stort som utgångspunkterna för denna förstudie. Kapitlet VIHSZMWEVFʟHIHIVIRXJ]WMWOEHIKISKVEƼWOESGLHITSPMXMWOE förutsättningarna för uppdraget. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 4 Förutsättningar Besöket 1.1. Inledning Göteborg växer och fortsätter att utvecklas. Staden har som ambition att behålla sin position som konkurrenskraftig besöks- och evenemangsstad och här vill stadens politiker att evenemangsområdet fortsatt ska ha en central roll. Dagens anläggningar har tjänat väl men har slagit i taket tekniskt och kapacitetsmässigt. Ska Göteborg kunna konkurrera om de stora evenemangen framöver måste evenemangsområdet stärkas med arenor och anläggningar som håller internationell nivå. När det däremot gäller evenemangsområdets attraktiva lokalisering mitt inne i den centrala MRRIVWXEHIRƼRRWHIXJʟNʞQJʯVFEVEI\IQTIP য়Qȝˮ
ʌ˕̂ȹˮ
J˕̂ȹȬʬˮɓ
̩ȝˮʃȳȹʘ Det politiska uppdraget innebär att förstärka evenemangsområdets য়0ʘ
ɠɾʬʘɠ˷ɾ
ʌ˕̂ȹ˷˫ʃȊ̂˷ kapacitet med bland annat en ny multiarena med tillhörande annex ʬȭɛ
̩ȝˮʃȳȹʘ
J˕̂ȹȬʬˮɓয় (en mindre arena som ersätter den rivna Lisebergshallen) och ett nytt GIRXVEPFEH)ZIRIQERKWSQVʟHIXWOESGOWʟYXZIGOPEWQIHƽIVJYROXMSRIV ˷ʬʌ
̩ȝȭɾȹˮ
˷̂ʬʃ̂ɛȹ̂
ʬȭɛ
˷ɾȊ˫Ȋˮ i form av handel, restauranger, bostäder, kontor och service. Dessutom skapas en mötesplats som tillvaratar närheten till vatten och grönska. ʌɠʘʘȹʘ
ɒ˕ˮ
ʃɠ̩ȹ̂ঐয় Denna förstudie har genomförts för att utreda och beskriva den del av evenemangsområdets utveckling som Higab är byggherre för. Förstudien har bedrivits i tätt samarbete med Got Event och resterande delar av Göteborgs stad för att skapa ett arenakvarter som väcker stolthet hos göteborgarna och beundran i en omvärld – en ikonisk mötesplats som skapar minnen för livet. Det ska bli en arena för alla till vardags och till fest. Här möter Göteborg världen och världen Göteborg! Det centrala läget mitt i staden gör evenemangsområdet och EVIREOZEVXIVIXYRMOX,ʞVƼRRWKSHEOSQQYRMOEXMSRIVSGLIXXWXSVXYXFYH EZWIVZMGIMRʞVSQVʟHIX(IXƼRRWEVIRSVVYRXSQMZʞVPHIRWSQOERWOETE publikupplevelser i världsklass och leverera en teknisk funktionalitet på högsta nivå - men väldigt få andra arenor kan erbjuda detta mitt inne i en levande innerstad. Arenor och mässor tar plats. Dels för att själva idén är att skapa Stadslivet upplevelser som samlar många människor på samma ställe. Men utställningar och scenproduktioner ska också transporteras och byggas upp för att sedan monteras ned och ge plats åt nästa arrangemang. Arrangemanget Parallellt behövs en logistik för mat och dryck till alla besökare. য়0ʘ
ȊˮȹʘȊ
ɒ˕ˮ
ȊʃʃȊ Arenakvarteret behöver klara av minst tre olika utmaningar samtidigt. Att skapa en attraktiv och välkomnade arena för alla besökare på högsta ̂ɠʃʃ
̩ȊˮȳȊɓ˷
ʬȭɛ
̂ɠʃʃ
ɒȹ˷̂ঐয় internationella nivå. Samtidigt erbjuda en välfungerande och rationell arbetsplats för arrangörer, artister och aktiva. Och dessutom bidra till staden som en levande mötesplats för både göteborgare och besökare. Arenakvarteret - Konceptuell bild av uppdraget Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 5 Förutsättningar 1.2. Det politiska uppdraget )XXFILSZLEVMHIRXMƼIVEXWEXXIVWʞXXE7GERHMREZMYQ:EPLEPPEWTSVXLEPPEV :EPLEPPEFEHIXSGLHIRVMZRE0MWIFIVKWLEPPIR7XEHIRZMPPFILʟPPEWMR TSWMXMSRWSQIZIRIQERKWWXEHSGLWʞOIVWXʞPPEEXXHIXƼRRWIXXEOXMZX förenings-, idrotts- och kulturliv för både barn, vuxna, motionärer och elit. Mot bakgrund av detta fattades beslut i kommunfullmäktige 2022-04- ZMEKIQIRWEQX]VOERHIJVʟR17(:0SGL'HʞVOSQQYRWX]VIPWIR NYTT CENTRALBAD ƼGOMYTTHVEKEXXTPERIVEZMHEVIJʯVR]EVIRESGLWXEHWYXZIGOPMRKMRSQ IZIRIQERKWSQVʟHIXMWEQZIVOERQIHƽIVXEPIXRʞQRHIVSGLFSPEKWWX]VIPWIV 2 MRSQWXEHIR:ʞKZEPWFIWPYXIXMOSQQYRJYPPQʞOXMKIJʯVX]HPMKEHI inriktningen i uppdraget bland annat rörande placering av den nya arenan. 9TTHVEKIXSQJEXXEVIVWʞXXRMRKJʯVRYZEVERHI7GERHMREZMYQ:EPLEPPE WTSVXLEPPEVSGL:EPLEPPEFEHIXWEQXXMHMKEVI0MWIFIVKWLEPPIRʃZIR stadsutveckling i form av blandstad och utveckling av grönområden inom utpekad del av evenemangsområdet samt ökad skolkapacitet omfattas såväl som gemensamma gods- och logistiklösningar med Svenska SPORTHALLAR Mässan. De nya arenorna ska drivas i kommunal regi. Möjligheter att öka exploateringsintäkter i projektet och i närliggande områden ska ses ʯZIV*SVQIVJʯVI\XIVRƼRERWMIVMRKWOEYRHIVWʯOEWJʯVEXXHIPEVMWOQIR 4 VALHALLABADET > NY ARENA Göteborgs Stad ska ha rådighet över arenorna. B-PLATTAN SCANDINAVIUM -HITSPMXMWOEFIWPYXIRƼRRW]XXIVPMKEVIJSVQYPIVMRKEVWSQWʞVWOMPX 3 påverkar Higab och det förslag som presenteras i förstudien: 1 • 4PEGIVEEVIRERTʟ:EPLEPPEFEHIXWXSQX • Möjliggöra en ny arena med annex i anslutning till arenan, söder om :EPLEPPEKEXER • Samverka med Svenska Mässan för att få en optimal utformning av arenaanläggningen samt samverka med berörda idrottsaktörer och större och mindre kulturarrangörer rörande arena, annex och sporthallar. • 1ʯNPMKKʯVEEXX:EPLEPPEFEHIXWOEZEVEMHVMJXYRHIV utbyggnadsperioden av det nya centralbadet, för att göteborgarna ska ha fortsatt tillgång till ett centralt bad. • Hitta en gemensam logistiklösning med Svenska Mässan genom 5 integration och planering av området som helhet, inklusive en fortsatt dialog kring Svenska Mässans potentiella expansionsyta. • Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i anslutning till arenan är möjligt för att stärka kalkylen om än öka investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra 1 Logistik flyttas områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent arbetar 2 Nya Centralbadet & sporthallarna byggs norr om Valhallagatan med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden och på arenakropparna. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. 3 Valhallabadet rivs • :IVOEJʯVIXXSQVʟHIHʞVEVIREERRI\SGLWTSVXLEPPEVʞVIRREXYVPMK TIDIGARE LISEBERGSHALLEN del i omkringliggande stad, och inte blir solitära anläggningar 4 Nya Arenan byggs • Projekt av den här storleken ställer stora krav på höga ambitioner avseende ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Planering, 5 Annexet ersätter Lisebergshallen byggnation och drift ska därför präglas av miljö, klimat och ekonomi, särskilt utifrån ett livscykelperspektiv. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 6 Förutsättningar 1.3. Organisation Övergripande programorganisation KONSULTGRUPP HIGAB STYRGRUPP I FÖRSTUDIEN För att svara mot det politiska uppdraget har en programorganisation För att genomföra tekniska utredningar, utreda förutsättningar och • Per-Henrik Hartmann, Lina Lindquist, Fredrik Setterberg, Jerker Westerberg under ledning från Stadsledningskontoret skapats. Programmet bedrivs möjligheter samt säkerställa förstudiens kvalité har en konsultgrupp av anpassad XLPM-metodik, för att säkerställa framdrift genom god arbetat med uppdraget under ledning av White arkitekter: och effektiv samordning av för ingående parter gemensamt arbete • Arkitekt och generalkonsult - White arkitekter ÖVRIGA DELTAGARE I ARBETET FRÅN HIGAB QSXMHIRXMƼIVEHIIJJIOXQʟPSGLR]XXSV6IWTIOXMZITEVXWERWZEVSGL • Arenaexpertis – Arup Sport & Stadia Design • 6SFIVX7GL[EVX^I,IHZMK%LPWXVERH-HE0MRHKVIR/EXVMRI/REXXIVʯH arbetsuppgifter inklusive myndighetsutövning kvarstår oförändrat enligt • Geoteknik – Sweco Boel Melin gällande reglementen och ägardirektiv. • Konstruktion – Sweco SAMORDNINGSGRUPP HIGAB OCH GOT EVENT • 8VEƼOƁ7[IGS • Skyfall – Sweco En samordningsgrupp bestående av representanter mellan Higab och Got Inom den övergripande programorganisationen har ledningsgrupp, Event har bestått av följande personer: styrgrupp och direktörsgrupp bildats med deltagande från följande • Brand – Bengt Dahlgren AB centrala aktörer: • Säkerhet – Bengt Dahlgren AB • Per-Henrik Hartmann - Higab • Installationssamordning – EFIP consulting AB • Stadsledningskontoret • ::7Ɓ;MGOWXVʯQW • Lina Lindquist - Higab • Stadsbyggnadsförvaltningen • El – Elprokon • Fredrik Setterberg - Higab • Exploateringsförvaltningen • Akustik – Brekke Strand • Jerker Westerberg - Higab • Idrotts- och föreningsförvaltningen • Hållbarhet – White arkitekter • Lotta Nibell – Got Event • Higab AB • Återbruk – White arkitekter • 'LEVPSXXE0IGLXEPIVƁ+SX)ZIRX • Got Event AB • /EPO]PƁ%*6= • Henrik Jutbring – Got Event • Tomas Tejland – Got Event Higabs organisation ÖVRIGA KONSULTER SOM DELTAGIT I ARBETET MED FÖRSTUDIEN Higab har i nära samverkan med den övergripande • 6MWOLERXIVMRKƁ7XVEFMPMX]%& programorganisationen bedrivit ett förstudiearbete för att • Hotelletablering – Annordia svara upp till sitt uppdrag. Parallellt med det arbetet har även • Målbildsarbete – A friendly advice Stadsbyggnadsförvaltningen bedrivit ett planarbete som omfattar ett • 1MPNʯMRZIRXIVMRKƁ6IPIQIRX planprogram för hela programområdet och två detaljplaner varav den • Fastighetsrättsligt stöd – Torkel Öste fastighetskonsulter AB södra detaljplanen omfattar Higabs planerade anläggningar. GOT EVENT Förstudiearbetet tog utgångspunkt i GotEvents behovsbeskrivning och Övergripande referensgruppsmöten samt riktade möten kopplat till ex. har därefter genomförts i nära samarbete med GotEvent samt i dialog logistik, evenemangens genomförande, food & beverage m.m. med Svenska Mässan och övriga nyckelintressenter. • 8SQEW8INPERH'LEVPSXXE0IGLXEPIV.SLER2]XL1EVGYW:MFIVK Jessica Albihn, Bo Djupström, Mikael Jansson, Lars Jedermark, Process framåt - Efter färdigställd förstudie tar en tävlingsprocess PROJEKTGRUPP Mikael Hamrin, Fredrik Scander, Jonas Fredö, Alexander Felten, ZMH8ʞZPMRKIRTʟFʯVNEWQIHIRTVIOZEPMƼGIVMRKWSQHʞVIJXIVJʯPNWEZ I projektgruppen har följande deltagit: Ebrahim Bojang. tävlingsprocess och tillhörande utvärdering. Det vinnande tävlingsförslaget kommer att utvecklas i ett programarbete och parallellt bearbetas till att • Higab – Jerker Westerberg, Stefan Knutsson, Anders Thulin, Hedvig • Referensgrupper - Avstämningar med verksamheten och detaljplanen går ut på granskning. Ett förfrågningsunderlag tas fram inför Haraldsdotter nyckelintressenter för att bevaka arbetets framdrift upphandling av entreprenad och därefter sker fortsatt projektering och • Got Event – Tomas Tejland • Gothenburg Horse Show – Erika Olsson, Tomas Torgersen, Anders produktion. • White arkitekter – Johan Lundin, Fredrik Källström, Jesper Källgren Hedenberg • Frölunda HCƁ1EXW+VEYIVW'LVMWXMER0IGLXEPIV/EVP2SVHFIVK Övriga konsulters och andra personers deltagande har skett efter behov Mikael Ström och tema på möten. • LiveNation – Bo Johansson SVENSKA MÄSSAN Svenska Mässan är en central aktör i området idag och i framtiden, en nära dialog har pågått under arbetet. • Joachim Hult, Anna Tirén, Nicklas Höjer Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 7 Förutsättningar 1.4. Effektmål & nyttor Evenemang Ett antal effektmål har etablerats utifrån vad det gemensamma EFFEKTMÅL NYTTOR programmet ska uppnå, ur ett övergripande och långsiktigt perspektiv. Bidra till att stärka Göteborg • 7OETEJʯVYXWʞXXRMRKEVJʯVƽIVFIWʯOEVISGLFʞXXVIFIWʯOEVYTTPIZIPWIV Målen beskriver programmets önskade effekter – det vill säga varför som en attraktiv och hållbar • Skapa bättre förutsättningar för arrangörer att välja Göteborg i syfte att skapa ett attraktivare och breddat något ska genomföras och den eller de effekter som förväntas uppstå av destination evenemangsutbud programmets samlade resultat. • Skapa bättre förutsättningar för elitidrott och tävlingsverksamhet Programmets nyttor är de fördelar eller positiva egenskaper som • Skapa integrerade och effektiva logistiklösningar för gods och besökare uppkommer då leveranser nyttjas av programmets intressenter. De • Skapa förutsättningar för att leverera miljö- och klimatsmarta evenemang programgemensamma utgångspunkterna i form av krav genom politiska beslut och övriga kriterier ska prägla arbetet inom programmets Stadsutveckling leveranser. Programmets leveranser är de faktiska åtgärder som görs i projekten för att uppnå nyttor och effektmål. EFFEKTMÅL NYTTOR Skapa en attraktiv stadsmiljö • Skapa en upplevelserik, blandad och trygg stadsmiljö lustfylld att gå, mötas och vistas i där evenemangen EVENEMANG för både besökare, boende och är en naturlig del Målet är att stärka Göteborg som en attraktiv och hållbar destination. verksamma • Skapa tydliga och gena stråk inom och till angränsande stadsdelar för att överbrygga barriärer och skapa en Inom evenemangssektorn strävar man efter att skapa förutsättningar för ökad besöksfrekvens och förbättrade besökarupplevelser, underlätta sammanhållen stad för arrangörer att välja Göteborg, främja elitidrott, och utveckla effektiva • 7OETEIJJIOXMZEPʯWRMRKEVJʯVLʟPPFEVQSFMPMXIXWSQKIVJSXKʞRKEVIG]OPMWXIVSGLOSPPIOXMZXVEƼOVIWIRʞVIV logistiklösningar samt möjliggöra miljö- och klimatsmarta evenemang. tydlig prioritet • Skapa en nära stadsdel med goda boendemiljöer som lockar olika målgrupper att vilja leva och bo i området STADSUTVECKLING • Skapa och utveckla det blågröna stråket samt utveckla parkmiljöer och andra gröna kvaliteter, väl Ur ett stadsutvecklingsperspektiv siktar man på att skapa en attraktiv integrerade i stadsmiljön som även tillgodoser behov i omgivande stadsdelar stadsmiljö genom en blandning av upplevelserika och trygga områden, • Skapa ett väl gestaltat område som blir en modig arkitektonisk förebild i syfte att bidra till stadens tydliga stråk, effektiv hållbar mobilitet och attraktiva boendemiljöer. Det attraktivitet och identitet inkluderar utveckling av grönområden integrerade i stadsmiljön, skapande • Skapa tillgång till viss samhällsservice inom området som även kan tillgodose visst behov i omgivande av en arkitektonisk förebild och tillgänglighet till olika funktioner. stadsdelar FOLKHÄLSA Folkhälsa Folkhälsan prioriteras med målet att bidra till välmående göteborgare. Det innefattar främjande av fysisk aktivitet, breddidrott, föreningsliv, EFFEKTMÅL NYTTOR skolidrott samt erbjudande av möjligheter för rekreation, sociala möten Bidrar till mer välmående • Skapa goda förutsättningar för fysisk aktivitet för allmänheten och upplevelser för både boende och besökare. göteborgare • Skapa goda möjligheter för breddidrott • Skapa goda möjligheter till föreningsliv och föreningsidrott TILLVÄXT • Skapa goda förutsättningar för skolidrott I syfte att bidra till hållbar ekonomisk utveckling fokuserar man på • Skapa goda möjligheter för rekreation, sociala möten och upplevelser för allmänheten, både boende och tillväxt. Det inkluderar skapandet av arbetstillfällen inom besöksnäringen, breddning av underlaget för handel och restauranger, stärkande av besökare göteborgsregionens näringsliv genom attraktion av kompetens. Det omfattar också effektivt samnyttjande av ytor och funktioner genom Tillväxt integrering av arenor i stadsmiljön samt utveckling av långsiktigt hållbara och energieffektiva lösningar vid områdets utbyggnad och EFFEKTMÅL NYTTOR anläggningarnas uppförande, med fokus på drift och underhåll. Bidra till en hållbar ekonomisk • 7OETEƽIVEVFIXWXMPPJʞPPIRMRSQFIWʯOWRʞVMRKIR utveckling för Göteborg och dess • Skapa bredare underlag för handel, resturanger och andra verksamheter näringsliv • Stärka göteborgsregionens näringsliv och företagsklimat genom att locka kompetens och attrahera talang • Skapa effektivt samnyttjande av ytor och funktioner genom att integrera arenorna i stadsmiljön • Skapa långsiktigt hållbara och energieffektiva lösningar i samband med utbyggnaden av området och uppförandet av anläggningarna, även ur ett drifts- och underhållsperspektiv Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 8 Förutsättningar 1.5. Stadsutveckling i området Parallellt med detta förstudiearbete pågår arbete med ett övergripande planprogram som delas upp i två detaljplaner. Detaljplanerna avgränsas Nytt polishus EZHIROSVWERHI:EPLEPPEKEXER(IXEPNTPERIRWʯHIVSQ:EPLEPPEKEXER SQJEXXEV%VIREOZEVXIVIXSGLHIXEPNTPERIRRSVVSQ:EPLEPPEKEXERSQJEXXEV WXEHIRWR]E'IRXVEPFEHSGLERRERFPERHWXEH-RʞVSQVʟHIXQIRYXERJʯV Ullevi HIEOXYIPPEHIXEPNTPERIVRETʟKʟVHIWWYXSQƽIVEERHVETVSNIOXWSQ på olika sätt påverkar förutsättningarna för Arenakvarteret. Här nedan nämns ett urval av dessa planer. :MH/SVWZʞKIRTʟKʟVEVFIXIXQIHHIRR]EYRHIVNSVHMWOEXʟKWXEXMSRIRSGL Stadsutveckling strax intill planeras Svenska Mässan sitt fjärde hotelltorn +One. norr om Valhallagatan ʔVKV]XIQSXIXWOEʟXIVWXʞPPEWXMPPIXXOSQTPIXXXVEƼOQSXSGLIRR] OSPPIOXMZXVEƼOLʟPPTPEXWIXEFPIVEWWʯHIVSQ*SGYWLYWIX Program för Gårda Hela Södra Gårda är föremål för ett planprogram som ska utreda framtida innehåll och utvecklingspotential för området. Gårda Skånegatan skall utvecklas och bland annat ska kapaciteten för gående och cyklister förbättras. Samtidigt planeras en stor utbyggnad med nya Heden lokaler för Polisen. Arenakvarteret E6 Valhallagatan Burgårdsplatsen Nytt hållplatsläge +One Sv. Mässan Örgrytemotet Station Korsvägen Götaplatsen Liseberg Pågående planering i närområdet Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 9 Förutsättningar 1.6. Området idag World of Volvo (IREOXYIPPEXSQXIRWʯHIVSQ:EPLEPPEKEXERPMKKIVGIRXVEPXFIPʞKIRQMXXM Evenemangsområdet och delar kvarter, vägg i vägg, med Svenska Mässan SGL+SXLME8S[IVWFIƼRXPMKEQʞWWOSRJIVIRWSGLLSXIPPERPʞKKRMRKEV /ZEVXIVIXEZKVʞRWEWMRSVVEZ:EPLEPPEKEXERMZʞWXIVEZ7OʟRIKEXERM Liseberg söder av Örgrytevägen och i öster av Mölndalsån med Åvägen på sin Universeum östra sida. I korsningen mellan Skånegatan och Örgrytevägen ligger Korsvägen som är en av Göteborgs mest frekventerade bytespunkter för E6 Focushuset OSPPIOXMZXVEƼOIR7XEXMSR/SVWZʞKIROSQQIVEXXOSQTPIXXIVEWQIHIR Örgrytevägen VKM YRHIVNSVHMWONʞVRZʞKWWXEXMSRPʞRKWHIRR]E:ʞWXPʞROIR 0ʞRKVIRSVVYXMOSVWRMRKIRQIPPER7OʟRIKEXERSGL:EPLEPPEKEXERPMKKIV Gårda &YVKʟVHWTPEXWIRQIH]XXIVPMKEVILʟPPTPEXWPʞKIRJʯVOSPPIOXMZXVEƼOIRSGL Årummet HʞV&IV^IPMMKEXERQIHOSTTPMRKIRYTTXMPP+ʯXETPEXWIRERWPYXIV 2SVVSQOZEVXIVIXƼRRW&YVKʟVHWTEVOIR1IPPER&YVKʟVHWTEVOIRSGL 1ʯPRHEPWʟRPMKKIVMHEK:EPLEPPE-4WSQʞVIRZʞPYXR]XXNEHOSRWXKVʞWTPER med läktare. Söder om kvarteret ligger nöjesparken Liseberg, Universeum, :ʞVPHWOYPXYVQYWʣIXHIXOSQQERHIʞZIRX]VWFEHIX3GIEREWEQXHIX Valhalla IP R]ʯTTREHIQYWʣIX;SVPHSJ:SPZS KORSVÄGEN Valhallagatan Skånegatan Burgårdsparken Stenstaden Burgårdsgymnasiet Berzeliigatan BURGÅRDS- PLATSEN N Omkringliggande stadsrum Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 10 Förutsättningar &IƼRXPMKEERPʞKKRMRKEV (IXOSQQERHIEVIREOZEVXIVIXWJSXEZXV]GOV]QQIVMHEKƽIVXEPIX funktioner och anläggningar som alla skall ges nya lokaliseringar, inom eller utanför kvarteret. De huvudsakliga av dessa är listade nedan. SCANDINAVIUM Scandinavium är Göteborgs största inomhusarena för hockey och OSRWIVXIVQIHTPEXWJʯVWMXXERHIʟWOʟHEVI,ʞVLEV*VʯPYRHE,' sin hemvist. Svenska mässan VALHALLABADET Göteborgs nuvarande centralbad med en 25-metersbassäng som Valhallabadet Gothia Towers F]KKHIWSGLIRR]EVIHIPQIHIRQIXIVWFEWWʞRK VALHALLA SPORT Valhalla sport I två plan ryms tre stora hallar för multiidrott, såväl som omklädningsrum SGLWYTTSVXJYROXMSRIVJʯV:EPLEPPEFEHIX Träningsis B-PLATTAN På B-plattan har Svenska Mässan idag sina ytor för godsrangering, med YXJEVXQSX:EPLEPPEKEXER4ʟXEOIXƼRRWIRO]PERPʞKKRMRK B-plattan TRÄNINGIS 9RHIV&TPEXXERƼRRWIRJYPPWXSVXVʞRMRKWMWWSQERZʞRHWJʯVXVʞRMRKSGL för uppvärmning inför ishockeymatcher i Scandinavium. Scandinavium SVENSKA MÄSSAN & GOTHIA TOWERS Svenska Mässan är norra Europas största mässanläggning och står värd för bland annat Nordens största bokmässa varje år. Till mässan hör hotellet Gothia Towers med ca 1 200 rum. N Arenakvarteret - Nuläge Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 11 Förutsättningar 1.8. Platsens historia Arenakvarterets historia tar sin början för över 100 år sedan och 1923 1960 har sedan dess varit en plats för idrott, sport och evenemang. 1915 *ʯVEXXLʯKXMHPMKLʟPPEWXEHIRWʟVWQMRRIMRMXMIVEHIQERʟV 1915 planering av en jubileumsutställning. 1923 .YFMPIYQWYXWXʞPPRMRKIRMRZMKHIWHIRQENEZOYRK+YWXEJ :(IRSQJEXXEHIWXSVEHIPEVEZ+ʯXIFSVKSGLIXXƽIVXEPEZ stadens mest välkända institutioner uppfördes till utställningen - Göteborgs konstmuseum, Göteborgs botaniska trädgård, Slottskogsvallen, Liseberg och Svenska Mässan. 1948 1948 avgjordes arkitekttävlingen om det som avsågs bli Göteborgs första badhus av internaitonell klass. Tävlingens segrare var Nils Olsson, som även mottog Sveriges hittills enda OS-medalj för arkitektur, vid OS i London 1948. Efter hans HʯHWPYXJʯVHIWEVFIXIXEZ+YWXEJ7EQYIPWWSRSGLWXSH :EPLEPPEFEHIXOPEVX 1923 Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 12 Förutsättningar 1.8. Platsens historia 1971 1971 2024 Scandinavium, som byggdes med visionen att bli Nordens största centrum för kultur, näringsliv och idrott, invigdes. Kapaciteten var 12 044 platser vid ishockeymatch. Poul Hultberg var arkitekt och den sadelformade takkonstruktionen i betong och stålvajrar var banbrytande. 1985-87 Tomten förtätades med en ny 50-metersbassäng till :EPLEPPEFEHIXIRR]MWLEPPWEQX&TPEXXERIRPSKMWXMO]XEJʯV Svenska Mässan. 1991 Ny entré till Scandinavium uppfördes. 2016 Scandinavium byggdes ut med ny restaurang och byggnadens orangea färg ersattes med en grå kulör. 1971 2024 Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 13 Förutsättningar 1.9. Platsen idag 1 2 Arenakvarteret idag präglas av stora utomhusytor med mycket plats JʯVXVEƼO&IF]KKIPWIRʞVPʟKSGLMRHVEKIRJVʟRVʯVIPWIWXVʟOIRTʟ gatan. Kvarteret upplevs som storskaligt och öde på kvällstid utanför evenemangstid. Öster om arenakvarteret löper ett grönt stråk längs Mölndalsån. Årummet är ett väl använt cykelstråk. 1 2 3 4 5 6 3 4 1. Från Burgårdsplatsen 2. Valhallagatan 3. Från Sven Rydells plats 4. Från Åstråket mot norr 5. Mot Valhallabadet 6. Från Åstråket mot söder 5 6 Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 14 Förutsättningar 1.10. Kulturmiljö (IFIƼRXPMKEF]KKREHIVREMOZEVXIVIXWʯHIVSQ:EPLEPPEKEXERLEV SCANDINAVIUM utpekats som särskilt kulturhistoriskt värdefulla. Anläggningarna - bad, Efter en över 20 år lång arenadebatt togs det första spadtaget för sporthallar och arena är framtagna som en helhet i det förslag som 7GERHMREZMYQ2MPW3PWWSRWXʞZPMRKWJʯVWPEKVIZMHIVEHIWJʯVEXX vann arkitekttävlingen för nytt bad- och idrottshus 1948. Arkitekten möta ishockeyns krav och för att sänka investeringskostnaden. Bland ZEV2MPW3PWWSRSGLJʯVWPEKIXQIHQSXXSƉVSRHIRƉSQJEXXEHI annat byttes den föreslagna glasfasaden till orange korrugerad plåt. badhus, sporthallar, inomhusarena och utomhusytor för rekreation. Taket som i tävlingsförslaget planerades utföras som ett välvt tak Juryn beskrev att förslaget ”uppvisar en väl balanserad gruppering av projekterades istället till ett så kallat hängtak som resulterade i den byggnadsmassorna med en markerad tyngdpunkt i stora tävlingshallen.” HYFFIPOVʯOXEJSVQIR*SVQIRZMPOIRMHEKʞVWMKRMƼOERXJʯV7GERHMREZMYQW 6MXRMRKEVREFIPʯREHIWʞZIRQIHIRFVSRWQIHEPNMEVOMXIOXYVZMH37M siluett. Hängtaket möjliggjordes med en innovativ och avancerad London 1948. konstruktionslösning som är den enda av sitt slag i Sverige, och i övriga ZʞVPHIRƼRRWIRHEWXIXXJʟXEPPMORERHIF]KKREHIV%VIRERLEVF]KKXW Kommunen tvekade dock inför den stora investeringen, som beräknades om och förändrats under årens lopp, den tidigare fristående byggnaden XMPPRʞWXERQMPNSRIVJʯVHIXVIERPʞKKRMRKEVREXMPPWEQQERW7EQXMHMKX har kringbyggts med bland annat logistiklösning och entré till Svenska var Göteborgs stad då, liksom nu, i behov att ett nytt centralbad och det Mässan. Likväl har en ny entré och restaurang tillkommit samt den FIWPYXEHIWHʞVJʯVEXX:EPLEPPEFEHIXWOYPPIYTTJʯVEWJʯVWXJʯVEXXYTTJʯVE orangea färgen bytts ut mot grå. arena och sporthallar i senare etapper. Därmed togs först spadtaget för Nils Wedels mosaikvägg, Valhallabadet :EPLEPPEFEHIX2MPW3PWWSRƼGOHSGOMRXIQʯNPMKLIXIREXXYTTPIZE Scandinavium speglar en tid då efterfrågan på underhållning ökade HIXXEHʟEVOMXIOXIREZPIH:EPLEPPE7TSVXLEPPEVMRZMKHIWSGL SGLHʟMHVSXXƼGOIREPPXWXʯVVIWSGMEPFIX]HIPWIPMOZʞPWSQIRXMHHʟ 7GERHMREZMYQJʯVWXFʟHEERPʞKKRMRKEVREJʞVHMKWXʞPPHIWQIH4SYP ingenjörskonsten gjorde stora framsteg. Den minner även om tider med ,YPXFIVKWSQEVOMXIOX7ʞVWOMPX:EPLEPPEFEHIXSGL7GERHMREZMYQFIHʯQW besitta stora kulturhistoriska värden. Anläggningarna speglar tillsammans ekonomisk tillväxt och en tid då Göteborg växte som stad. Scandinavium en tid då folkhälsa och idrott blev viktiga pusselbitar både i människornas är även en arena som är full av minnen och upplevelser för göteborgare sociala liv samt i vardagen. som svenskar och internationella besökare. Byggnaden har även ett stort värde som en representant för staden och som del i Göteborgs siluett och stadsbild med sin särskiljande takkonstruktion. VALHALLABADET :EPLEPPEFEHIXMRZMKHIWQIHIRQIXIVWFEWWʞRKSGLYXI]XSV OMGIVNINGEN OSQTPIXXIVEHIWFEHIXTʟYXWMHERQIHIRQIXIVWFEWWʞRKWSQ 3QOVMRKEVIREOZEVXIVIXʟXIVƼRRWSPMOEQMPNʯIVQIHOYPXYVLMWXSVMWOXZʞVHI F]KKHIWMR3VMKMREPF]KKREHIRQIHQIXIVWFEWWʞRKIRFIHʯQW -TPERTVSKVEQQIXWRSVVEHIPʟXIVƼRRW7XSVE/EXVMRIPYRHW0ERHIVMWSQ inneha de största kulturhistoriska värdena. är byggnadsminnesmärkt och ingår i riksintresset för kulturmiljövården. &]KKREHIVREFIHʯQWZEVEYTTJʯVHEYRHIVSGLXEPSGLʞVIXX Badet uppfördes enligt de demokratiska värderingar som präglade av Göteborgs bäst bevarade landerier. Särskilt karaktäristiskt för landeriet Detalj från mosaikvägg, Valhallabadet folkhemsrörelsen, bland annat var badet unikt då besökarna inte delades är grönskan omkring byggnaderna vilken kopplar an till Burgårdsparken. in i klasser. Badet byggdes även med förutsättningen att vara en plats att för ungänge på fritiden och inte bara en lokal för kroppshygien. Gårda, öster om programområdet, ingår i riksintresse för :EPLEPPEFEHIXFIHʯQWWSQIROYPXYVLMWXSVMWOXQ]GOIXZʞVHIJYPP kulturmiljövården. Stadsdelen präglas av en lägre, varierande anläggning ur både ett lokalt som ett nationellt perspektiv. Byggnaden byggnadsskala som härrör ur den tidiga fabriksstaden vilken växte är en välbevarad representant för det svenska folkhemmet och synliggör fram här i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. De tidigare efterkrigstidens samhällsvärderingar där umgänge, fritid och rekreation fabrikerna är placerade närmast ån då vattnet nyttjades för transport till värdesättes. Det är även en byggnad med särskilt omsorgsfullt utformade LEQRIR0ʞRKVIMRM+ʟVHEʟXIVƼRRWHIXMHMKEVIEVFIXEVFSWXʞHIVRESGL HIXEPNIVSGLWTIGMEPF]KKHEQʯFPIVIRSQWSVKWSQWʞPPERʟXIVƼRRWM landshövdingehus. byggnader för vardagsliv. :ʞWXIVSQTVSKVEQSQVʟHIXʟXIVƼRRW0SVIRWFIVKQIHIRJʯVPʞRKRMRKEZ Speciellt för badet är även att man hade ett etablerat samarbete mellan Göteborgs Stenstad som tillhör riksintresset för kulturmiljö. Stenstaden Utdrag ut Göteborgs stadsfullmäktige 1948, nr 278 arkitekt och konstnärer. Detta resulterat i konstnärlig utsmyckning som uppfördes från slutet av 1800-talet har en tät kvartersstruktur. Här genom hela byggnaden samt stora estetiska och upplevelsemässiga är uttrycket sammanhållet med liknande materialval, proportioner och värden. Särskilt värdefull är Nils Wedels mosaik som pryder två väggar i utformning. bassängrummet. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 15 Förutsättningar 1.11. Behovsbeskrivning Arbetet med förstudien utgår från den behovsbeskrivning med tillhörande bilagor som är framarbetad av Got Event. Behovsbeskrivningen baseras TʟƽIVEHIPEV&PERHERREXJVʟRIXXERXEPFVERWGLXVIRHIV HÅLLBARHET Kraven på ett hållbart tänkande i både byggande, drift och verksamhet är högaktuell. I framtiden kommer samhällskraven och kraven från arrangörer och besökare bli än högre. Den största hållbarhetsfrågan kommer av naturliga skäl vara klimatpåverkan. Detta påverkar FʟHIF]KKREXMSRYXJSVQRMRKSGLHVMJXWOIHIʃZIRNʞQPMOLIXWSGL tillgänglighetsaspekter kommer att få större betydelse. Arenans integrering med stadslivet är också en angelägen fråga. FLEXIBILITET OCH OMSTÄLLNING )ZIRIQERKIRʯOEVOVEZIRTʟƽI\MFMPMXIXSGLEPPXWREFFEVISQWXʞPPRMRKEV Olika typer och storlekar på evenemang ska kunna genomföras, i vissa fall parallellt. Konsert- och showproduktion blir större. Allt detta har koppling till ekonomi och publikupplevelser, men även behov från målgrupper som artister/utövare, sponsorer och media. Produktionslogistikens krav påverkar arenans utformning, men även externa funktioner och ytor. SÄKERHET OCH TRYGGHET Olika händelser i omvärlden (t.ex. attentat, pandemi, läktarvåld) ökar kraven på säkra och trygga evenemang. Krav på tillräckliga foajéytor för TYFPMOSGL]XXVI]XSVJʯVƽI\MFMPMXIX^SRIVMRKEZWXʟRHIXGʞVIXXI\IQTIP HELHETSUPPLEVELSE - KOMFORT - MAT- & DRYCK Evenemang konkurrerar om publik med tv-upplevelser, speciellt sportevenemang. Det kräver fokus på digital teknik som LED-system och skärmar, uppkopplingshastighet, ljudsystem etc. Behov av hög komfort, kvalitet och större ytor ökar. Mat- och dryckutbud måste ha hög kvalitet och variation inom alla prissegment. Köbildning för publik ska minimeras. Behovsbeskrivningen innehåller många delar, bland annat krav och önskade funktioner samt utformning avseende följande parametrar: • Publikkapacitet läktare • Publikkapacitet arenagolv • Nedskalning av arenarum • Fri höjd över arenagolvet • Upphängningslast • Logistik – inlast/utlast • Arenateknik och digitalisering • Arrangörsområde och lokaler • Premiumplatser och hospitality • Publika kiosker, barer och restauranger • Arenafunktioner icke evenemangsdagar • =XXVISQVʟHIVYRXEVIRER Eventaffischering genom åren. Bildkälla: Got Event Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 16 Förutsättningar Valhallagatan 1.12. Svenska mässans behov av expansion Ersätts ”MÄSSGOLVET”, Svenska Mässan grundades 1918 med syfte att främja näringslivets BEFINTLIG PLAN 1, +7.3 intressen. De driver idag mässor, möten, hotell, restauranger och spa i egen 7 regi. Svenska Mässan Gothia Towers ägs av Svenska Mässan Stiftelse, en 1. Hall E / Kongresshuset ekonomiskt fristående stiftelse med uppdrag att främja näringslivet. Allt Entré 8 2. Högmässan överskott från verksamheten återinvesteras in i mötesplatsen. Många olika evenemang arrangeras så som internationella mässor och kongresser, Entré 2 3. Hall D QMRHVIJʯVIXEKWQʯXIRSGLYXFMPHRMRKEV'ETIVWSRIVW]WWIPWʞXXWSGL Svenska Mässans egen bedömning är att verksamheten idag genererar 4. Hall C årliga besöksnäringseffekter på tre miljarder kronor till Göteborg. 5. Hall B 3 (IXƼRRWƽIVEI\IQTIPHʞV+SX)ZIRXSGL7ZIRWOE1ʞWWERWEQEVFIXEX 1 Åstråket 6. Hall A genom åren, det mest återkommande evenemanget är Gothenburg Horse Skånegatan Show där besökare rör sig sömlöst mellan hästtävlingar i Scandinavium 7. B-plattan och Eurohorse i Svenska Mässan. 8. Hotell Gothia Towers Svenska Mässan är en viktig aktör i kvarteret och deras behov pekas 2 4 5 6 särskilt ut i uppdraget från politiken: • Samverka med Svenska Mässan och få en optimal utformning av arenaanläggningen samt samverka med berörda idrottsaktörer samt ENTRÉER större och mindre kulturarrangörer rörande arena, annex och sporthallar. 8 Besökare • Hitta en gemensam logistiklösning med Svenska Mässan genom integration och planering av området som helhet, inklusive en fortsatt Huvudentré Hotell dialog kring Svenska Mässans potentiella expansionsyta. Gods Örgrytevägen Utökas 1 KONFERENSPLAN, BEFINTLIG PLAN 2, +12.3-13.3 3 4 1. Kongressfoajén 2 2. Kongresshall Gods 3. Hall H 4. Hall G 5. Expohallen Hall F 5 Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 17 Förutsättningar 1.13. Exempelarenor Inom arbetet med Förstudien har ett antal studiebesök av jämförbara anläggningar genomförts. Nedan listas exempel på de parametrar som har studerats med ambitionen att benchmarka i omvärlden. GENERELLT • Gestaltning (Landmärke och anpassning) Globen - Inlastning Royal Arena - Läktare O2 arena - Gradänglösningar Tele2 arena - Premium Litle Ceasars - Foajé och handel • Stadsintegrering (Levande bottenvåningar och stadsliv. Publika platser. Kvaliteter och persontäthet) SYNERGIER • Övrig verksamhet i området • 8]TEZIZIRIQERKSGLQʯNPMKLIXXMPPSQWXʞPPRMRKƽI\MFMPMXIX • FOH (Front of House / Publika delar) KOMMERSIELLT INNEHÅLL • Kopplingar och innehåll. • FOB (Food & Beverage / Mat & dryck) / Utbud och typ Nokia - Övriga utrymmen O2 - Kommunikation Chase Arena - Biljettsegmentering • Premium & segmentering • ”Hospitality” • +VEHʞRKOSRƼKYVEXMSRIV • Typer och utformning • Foajéytor • 8VETTSVLMWWEVSGLƽʯHIROSQQYRMOEXMSR • BOH (Back of House / Support och logistik) • Utvändiga ytor • 9TTWXʞPPRMRKSGLXVEƼO LOGISTIK • Inlastning, lager och service • Typ, placering och utformning • Tekniska system och konstruktion Nokia - Konsert Copper Box - Sport Madison Square Garden - Omställning • Säkerhet, övervakning och placering • Intern kommunikation • Anställda och sophantering • Delade funktioner • Omställning och storlek TRENDER • Hållbarhet • Flexibilitet och omställning Madison Sq. G - Försäljning • Säkerhet och trygghet • Helhetsupplevelse - komfort - mat & dryck Tottenham - Konstruktion Royal Arena - Flexibilitet Madison Square Garden - Utvändiga ytbehov Madison Square Garden - Omställning Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 18 2. Förslaget Här sammanfattas slutsatserna i de utredningar som gjorts avseende placering och dimensionering av projektets ingående delar. Dessutom redovisas hur dessa tillsammans bildar en helhet och vilka samband och synergier som uppstår på både stadsbyggnadsnivå och inom själva Arenakvarteret. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 19 Förslaget Ingående delar 2.1.1. Analys av tomt och arenafunktioner Uppdraget omfattar ett antal utrymmeskrävande funktioner på en begränsad yta. Läget i staden och målsättningen att försöka undvika avbrott för FIƼRXPMKEZIVOWEQLIXIVKIVVEQEVWSQWX]VHMWTSWMXMSRIREZXSQXIR3PMOE orientering av byggnader och deras innehåll har prövats och utvärderats under processens gång. Av de olika programfunktionerna är det ersättningsarenan för Scandinavium som särskiljer sig i jämförelse när det gäller ytbehov och styrande OVEZEZWIIRHIƽʯHIRSGLPSKMWXMO 1IPPERHIR]EERPʞKKRMRKEVRESGL7ZIRWOE1ʞWWERWFIƼRXPMKEPSOEPIVIXEFPIVEW en cantralt placerad servande ”ryggrad” genom kvarteret som bland annat hanterar in- och utlastning. Här kan även besökare röra sig neutralt mellan Skånegatan i väster och stråket längs Mölndalsån i öster. Arenans fotavtryck styrs i huvudsak av tre parametrar. Det handlar om placeringen på tomten, orientering i relation till omgivande funktioner samt fysiska mått i byggnadskroppen. Placeringen på tomten ges av det politiska inriktningsbeslut som syftar till att nuvarande Scandinavium ska kunna fortsätta Tomten definieras av Skånegatan i väster, I mötet med Svenska Mässan etableras Arenan placeras i kvarterets nordöstra att bedriva sin verksamhet tills ersättningsarenan står färdig. Orienteringen 1 2 3 Valhallagatan i norr och Sven Rydells gata ett stråk i öst-västlig riktning för hörn och nyttjar där omgivande gator styrs av önskade lägen för entréer, samnyttjande av funktioner med multiarenan längs Mölndalsån i öster. I söder ligger flöden av besökare och logistiken kring för in- och utrymning. Scenläget, Annexet och samordning av inlastning med Svenska Mässan. Svenska Mässan som närmaste granne. godshantering som behöver nå kvarterets däremot, vänder sig naturligt mot den Mitt i centrala Göteborg. olika delar neutralt. gemensamma logistikfunktionen i söder. Annexet kan byggas efter att Scandinavium demonterats och har samma behov som Arenan av entréläge mot norr och en delad inlastningsfunktion i söder. :EPLEPPEKEXERSQZERHPEWJVʟRIRFMPSVMIRXIVEHKEXEXMPPIRTPEXWWSQOERWXʯXXE SGLERTEWWEWXMPPOZEVXIVIXWIZIRIQERK%VIREXSVKIXQMXXTʟ:EPLEPPEKEXERFPMV huvudsaklig entré och adress till arenorna. 9XV]QQIXTʟEPPQʞRTPEXWQIPPEREVIRSVRESGLHIXR]E'IRXVEPFEHIXRSVV SQ:EPLEPPEKEXERʞVFIKVʞRWEXSGLHʞVJʯVOSQTPIXXIVEWHIX]XXVIEVIREXSVKIX QIHIXX-RVI%VIREXSVKJʯVEXXLERXIVEFIWʯOEVƽʯHIRZMHMRSGLYXV]QRMRK Inre Arenatorget utgör mellanrummet mellan Arenan och Annexet och är ett gemensamt multifunktionellt entrérum. Ovanpå Arenan och Inre Arenatorget planeras ett hotell. Tillsammans med övriga kommersiella ytor i gatuplan som bidrar med besökare till kvarteret även mellan evenemangen, tillför hotellet även en nattbefolkning i kvarteret. Svenska Mässans nya utställningsyta placeras logiskt i direkt anslutning XMPPFIƼRXPMKEIRXVʣZMH7OʟRIKEXERSGLVEQEWMRQIHIROVERWEZʯZVMK blandstadsbebyggelse i form av kontor eller bostäder. Blandstad & Svenska mässans expansion Annexets placering skapar goda Mellan Arenan och Annexet uppstår det Tomtens kompletteras i nordväst med 4 5 6 Ersättare till Lisebergshallen & träningsrink förutsättningar för för samverkan med Inre Arenatorget, ett vardagsrum i staden, ytor för Svenska Mässan och en krans av både Arenan och Svenska Mässan. som bjuder in besökarna till de olika byggnader med publika bottenvåningar Entré & hotell Huvudentrén vänder sig ut mot delarna av Arenakvarteret. - ett urbant möte med omgivande Logistik Valhallagatan i norr och scenläget stadsrum. orienteras söderut. Ny arena Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 20 Förslaget Ingående delar 2.1.1. Analys av tomt och arenafunktioner KAPACITET FLEXIBILITET Arenans utformning utgår till stora delar ifrån åskådarantalet. I och med Arenarummen, med utgångspunkt från spelplanen och läktaren är att båda arenorna kan skärma av ett övre etage skapas en möjlighet för OSRƼKYVIVFEVETʟQʟRKESPMOEWʞXX%VIRSVREOERERZʞRHEWZEVJʯVWMKIPPIV evenemangen att växa från en mindre publik hela vägen upp till fullsatt arena. XMPPWEQQERWZMPOIXWOETEVWXSVƽI\MFMPMXIX SAMVERKAN LASTER OCH TEKNIK Att samordna två arenor inom samma kvarter ger naturliga fördelar inom Arenornas stomme och takkonstruktion utformas för att bära tung hängande drift och personal men även ur ett publik- och upplevelseperspektiv. last. Stora digitala skärmar, uppkoppling och ljudsystem bidrar till att förstärka upplevelsen av evenemanget. SIKT LOGISTIK Arenornas geometri är optimerade för att ge bästa möjliga sikt och närhet Arenorna inom arenakvarteret delar logistik och backstageområden. XMPPIZIRIQERKIX7ONYXFEVEKVEHʞRKIVKIVƽI\MFMPMXIXJʯVSPMOEIZIRIQERK Flera möjliga inlastningspunkter och uppställningsplatser för fordon inom och storlekar på spelplan. kvarteret ger förutsättningar för korta omställningstider. KATEGORIER SERVICE Arenakvarteret och byggnaderna inom det har utformats för att ge Arenorna är utformade för att svara mot moderna krav på hög servicenivå för högkvalitativa upplevelser till alla olika besökskategorier. Hemma- och EPPETYFPMOOEXIKSVMIV(IXƼRRWWXSVEQʯNPMKLIXIVXMPPIXXZEVMIVERHIYXFYHEZQEX bortafans hålls naturligt separerade utan påverkan för övrig publik. och dryck. Traditionella kiosker blandas med barer och restauranger som kan hållas öppna före och efter evenemanget. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 21 Förslaget Ingående delar 2.1.1. Analys av tomt och arenafunktioner SAMVERKANDE FUNKTIONER + LEVANDE GATURUM = + EN OPTIMERAD HELHET ARENAPARK PÅ TAKET Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 22 Förslaget Ingående delar 2.1.2. Higabs delprojekt Arenan Annexet Ryggraden Multiarena med 16 000 sittplatser för konserter, ishockey, Mindre multiarena med 3 500 sittplatser för handboll, Kopplar ihop arenorna med Svenska Mässan och skapar Gothenburg Horse Show och andra evenemang. Ersätter konserter och andra evenemang. Ersätter tidigare ett publikt stråk från Skånegatan till Årummet. Innehåller dagens Scandinavium. Lisebergshallen. logistik-, försörjnings- och utrymningslösningar som servar hela kvarteret. Inre arenatorget Hotellet Träningsrinken Publik huvudentré till båda arenorna samt till kvarteret i sin Hotell med 250 rum ovanpå Arenan och det Inre arenatorget. Träningsrink under Annexet för olika behov. Bland annat helhet. Förbinder Valhallagatan med Svenska Mässan. Delar entréer och infrastruktur med Arenan och Annexet. uppvärmning inför ishockeymatcher och hästhoppning. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 23 Förslaget Ingående delar 2.1.3. Arenan Inledning I arbetet med förstudien har vi eftersträvat att säkerställa att antaganden och förslag kan utgöra grund för fortsatt arbete och en slutleverans i absolut världsklass. STYRANDE PARAMETRAR • Orientering av arenan som säkerställer god integration med den omgivande staden och dess målpunkter • Utformning av läktarskålen så att god publikupplevelse säkerställs i hela arenarummet • 1ʯNPMKKʯVERHIXEZƽI\MFMPMXIXSGLZEVMEXMSRMYXFYHIXEZWIVZMGIJʯV ERZʞRHRMRKʟVIXVYRX • Säkerställande av kapacitetsstark och funktionell logistik för in- och utlastning ENTRÉER (IERKVʞRWERHIWXEHWVYQQIRMRSVVSGLʯWXIV:EPLEPPEKEXERSGL7ZIR 6]HIPPWKEXEPʞRKW1ʯPRHEPWʟRʞVIRJʯVYXWʞXXRMRKJʯVMRSGLYXV]QRMRK- gatuplanet samsas entrélägen med kommersiella utåtriktade lokaler. Inre arenatorget i väster, mellan Arenan och Annexet, erbjuder entré till Arenan JVʟR]XXIVPMKEVIIRWMHE:ME6]KKVEHIRMWʯHIVOER%VIRERRʟWʞZIRZME Skånegatan. INLASTNING För att skapa en rationell och yteffektiv godslogistik samordnas inlastning med Svenska Mässan. I mötet mellan Arenan och Svenska Mässans utställningsytor etableras en gemensamt logistikyta med plats för in- och utlastning samt rangering på plats. In- och utfart möjliggörs i tre av fyra QʯNPMKEZʞHIVWXVIGOWʯHIVYXQSXʔVKV]XIZʞKIRRSVVYXQSX:EPLEPPEKEXER WEQXʯWXIVYXQSX7ZIR6]HIPPWKEXE SCENLÄGE Årummet Scenläget styrs dels av läget för inlastningen men också av att scenen bör placeras mitt emot huvudentrén för publiken. För att maximera antalet åskådare vid konsert är ett scenläge på ena kortsidan att föredra. Scenläge Koppling ryggrad Valhallagatan Koppling Svenska Mässan Koppling Annexet Entréer Stadsrum Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 24 Förslaget Ingående delar Orientering på tomten 2.1.3. Arenan -45 GRADER ÖST-VÄST 90 GRADER ÖST-VÄST 45 GRADER ÖST-VÄST 0 GRADER NORD-SYDLIG ORIENTERING OCH UTFORMNING AV LÄKTARSKÅLEN Figurerna sammanfattar för- och nackdelar med ett urval av de 3 2 WXYHIVEHIEVIREOSRƼKYVEXMSRIVRE7X]VERHITEVEQIXVEVʞVOSTTPMRKXMPP 2 3 2 3 omkringliggande anläggningar, kopplingar till möjliga entrélägen samt placering av inlastning och scen. Slutsatsen är att den mest fördelaktiga lösningen är den med spelplan i nord-sydlig riktning med huvudsaklig 4 2 1 3 publikentré i norr och scenläge samt inlastning i söder. Läktarskålen är uppdelad i tre olika gradänger för att maximera närheten mellan åskådare och spelplan. 1 1 4 4 1 4 NYCKELFAKTORER Norr Norr Norr Norr • Entréer FÖRDELAR FÖRDELAR FÖRDELAR FÖRDELAR • Inlastning • Inlast (4) kombineras med Sv. M. • )RXVʣIV  FVEPʞKIQSX • )RXVʣIV  FVEPʞKIQSX • )RXVʣIV  FVEPʞKIQSX%RRI\ • Storlek på tomten • &VEIRXVʣIV  QSX:EPLEPPEKEXER :EPLEPPEKEXERSGLʟVYQQIX :EPLEPPEKEXERSGLʟVYQQIX :EPLEPPEKEXERSGLʟVYQQIX • Åskådarbortfall vid konsert • Inlastning (4) OK • Inlastning (4) OK NACKDELAR NACKDELAR NACKDELAR VALD VARIANT. ORIENTERING • Inlast (4) svår kombinera med Annex • Inlastning (4) sämre läge • Sämre koppling mot Annex, • Entré långsida (1) sämre läge • Entré långsida (1) dåligt läge gemensamma ytor 1. Entré långsida 2. Entré kortsida  )RXVʣPʟRKWMHE Läktarskålens utformning 4. Inlastning ”SYMETRISK” FORM ”HÄSTSKO” FORM ”HYBRID” FORM ”ASYMETRISK” FORM %RXEKIXEXX%RRI\SGLEVIREOSTTPEWWEQQERMʔ:VMOXRMRK 6 6 UTFORMNING 1. Tomtens begränsning 3 2 1 1 3 2 1 3 2 1 2. Plan, Ishockey 3 2  4PER,ʞWXWLS[ 4 4 4 4. Scenläge 7 5 4 7 5 7 5 5. Inlastning  7XSVPIOʯZIVXSQXKVʞRW Norr 5 Norr Norr Norr  ʄWOʟHEVFSVXJEPPZMHOSRWIVX FÖRDELAR FÖRDELAR FÖRDELAR FÖRDELAR Antagen lösning i N/S riktning med inlastning mot mässan i söder. • Homogent arenarum, bra för sport • Inget åskådarplatsbortfall vid konsert. • Mindre åskådarbortfall vid konsert. • Mindre åskådarbortfall vid MWLSGOI]  +SXLIRFYVK,SVWI • Delvis mindre komplicerad byggnad. • Delvis homogent arenarum, bättre konsert. Show). • 7XSVPIO3/  för sport. • Homogent arenarum, bra för • Delvis mindre komplicerad byggnad. sport. • Scenläge (4) kopplar till inlast (5) NACKDELAR NACKDELAR VALD VARIANT. NACKDELAR • Asymmetrisk arena, sämre för sport. • 7XSVPIO  SGLʟWOʟHEVFSVXJEPPZMH • 7XSVPIO  ʯZIVXSQXKVʞRW  SGL OSRWIVX   ʟWOʟHEVFSVXJEPPZMHOSRWIVX   • Mer komplicerad byggnad. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 25 Förslaget Ingående delar 2.1.3. Arenan Användning LÄKTARE Läktargradängernas sektioner och utbredning styrs av kraven på siktkvalitet, HIXWSQOEPPEWJʯV'ZʞVHI3PMOEIZIRIQERKLEVSPMOEOVEZTʟZEHQER ska se och vilken närhet till spelplan respektive scenläge som efterfrågas. Läktaren är optimerad för tre huvudscenarier, nämligen konsert, ishockey och hästhoppning. Andra parametrar som styr är in- och utrymningskapacitet, närhet till toaletter och publikfoajéer. FLEXIBILITET 0ʯWRMRKIRQIHXVIPʞOXEVWIOXMSRIVʯOEVSGOWʟƽI\MFMPMXIXIRMERZʞRHRMRKIR :MHIZIRIQERKHʞVMRXILIPETYFPMOOETEGMXIXIRYXR]XXNEWOERIRIPPIVXZʟEZ sektioner skärmas av så att publikupplevelsen fortsatt upplevs som tät och intensiv. Delar av läktarna ska också vid behov kunna ställas om från sittplats till ståplats. LOKALISERING :EVNIPʞOXEVWIOXMSRLEVIRFEOSQPMKKERHITYFPMOJSENʣHʞVOETEGMXIXIREZ toaletter och försäljningsställen står i relation till publikantalet. Detsamma gäller för konsertpublik på spelplanen. I ishockey-scenariet ställs särskilda krav på närhet mellan omklädningsrum och spelarbås samt förutbestämda läktarsektioner för borta- respektive hemmapublik. Bortapubliken ska också kunna förses med en avskild foajé. SPELPLAN Spelplanens storlek är anpassad till de tre huvudscenarierna för användning, nämligen konsert, ishockey och hästhoppning. De nedre läktarsektionerna utgörs av teleskopläktare som kan ge plats åt evenemang som kräver WXʯVVIEVIREKSPZ:MWWEEZXIPIWOSTPʞOXEVREWOEʞZIRZEVEƽ]XXFEVEJʯVEXX Illustration - Läktarskål möjliggöra öppningar in och ut från golvet till inlastning och publikfoajé. Förutom scenlägets placering vid konsert och dess direkta koppling till in- och utlastning anpassas spelplanen och dess golv till olika evenemangsscenarion. Konsert Ishockey Ishockey, mindre Gothenburg Horse Show planmått: 60 x 37 m planmått: 60 x 30 m planmått: 60 x 30 m planmått: 73 x 43 m (exklusive scen) Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 26 Förslaget Ingående delar 2.1.3. Arenan Nyckeltal ÅSKÅDARE, ISHOCKEY • 'E 7,0JYPPWEXXEVIRE • 'E 7,0IRHEWXRIHVISGLQIPPERKVEHʞRK • Ståplats hemmafans, ca 1 000 - 2 000 (omvandlade sittplatser) • Ståplats bortafans, ca 250 (omvandlade sittplatser) ÅSKÅDARE, KONSERT • Parkett- och läktarplatser ca 18 000 ZEVEZTʟTEVOIXXWGIRPʞKIOSVXWMHE  ÅSKÅDARE, HORSE SHOW Högpunkt gradäng Läktarskål ;ŵĂdžϮϬƌĂĚĞƌ͕ǀĂƌŝĞƌĂƌͿ • 0ʞOXEVTPEXWIVGE (varierar beroende på detaljutformning och manegens storlek) Övre gradäng FÖRDELNING LÄKTARPLATSER Mellangradäng (premium) • Nedre gradäng, 21 rader, ca 8 000 Fast nedre gradäng ǀƐŬćƌŵŶŝŶŐƐďĂƌŐƌĂĚćŶŐ :EVEZƽ]XXFEVEPʞOXEVWIKQIRXGETPEXWIV VEHIV Skjutbara gradänger +IRIVIPPTYFPMOVIWXEYVERKOMSWOIVSGL;' • 1IPPERKVEHʞRKVEHIVGE Publik Lågpunkt gradäng PǀƌĞŐƌĂĚćŶŐ WC och Kiosk 4VIQMYQTYFPMOVIWXEYVERKPSYRKIVPSKIVFEVIVSGL;' ;ϲƌĂĚĞƌͿ ϲͲϮϬƌĂĚĞƌ Plan 3 +18.5m Generell publik • ʔZVIKVEHʞRKVEHIVGE EW]QQIXVMWOSGLEZWOʞVQRMRKWFEV +IRIVIPPTYFPMOOMSWOIVSGL;' • Pressplatser och kameraplattformar ca 100+100 Rullstol ĞĮŶƚůŝŐĂ^ĐĂŶĚŝŶĂǀŝƵŵ • 6YPPWXSPQE\GE JʯPNIWPEKEVI Loge/ lounge/ bar Plan 2 +13.3m C-VÄRDE (ISHOCKEY) Publik till planen Publik Premium publik Mellangradäng • 2IHVIKVEHʞRKQQGE{ Publik till skjutbar gradäng 6 rader • 1IPPERKVEHʞRKQQGE{ Publik till fast nedre gradäng • ʔZVIKVEHʞRKQQGE{ Rullstol +VEHʞRKPYXRMRKʯZIVWXMKIVINQE\{ Premiumpublik WC, Kiosk alt. Restaurang Publik till övre gradäng Publik Plan 1 +8.0m EĞĚƌĞŐƌĂĚćŶŐ;ĨĂƐƚĂͿ Generell publik SITTPLATSER MÅTT 9 rader • Nedre och övre gradäng - Djup 840mm, bredd 500-550mm • 1IPPERKVEHʞRK TVIQMYQ (NYTQQFVIHHQQ Publik Rullstol EĞĚƌĞŐƌĂĚćŶŐ;ƐŬũƵƚďĂƌĂͿ FRI HÖJD 12 rader • 25m (höj- och sänkbar storbildskärm) Plan 0 ca.+3.2m ,ƂũĚǀĂƌŝĞƌĂƌ WC och Kiosk FOP +1.10m Plan 0 +1.10m Publikentreé mot Valhallagatan “Field of Play” FOP WƵďůŝŬƟůůƉůĂŶĞŶ͞&KW͟ Spelplan &ůLJƩͲŽĐŚƐŬũƵƚďĂƌĂŐƌĂĚćŶŐĞƌ Fast gradäng BOH/ FOH “Back of House/ Front of House” Principsektion läktare Scenläge, kortsida Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 27 Förslaget Ingående delar 2.1.3. Arenan Plan 0 Arenans plan 0 ligger nedsänkt i förhållande till omgivande gatumark. Foajé Dels för att minska det vertikala avståndet mellan gatans nivå och den Kommersiellt Kommersiellt nedre publikfoajén på plan 1 och dels för att kunna utnyttja Svenska 1ʞWWERWFIƼRXPMKEMRPEWXRMRKJʯVKSHWXVERWTSVXIV4ʟHIXLʞVTPERIX P  ligger spelplanen och de servande funktioner som har behov av närhet till spelplanen på samma våningsplan. P Kommers. Organisationen på planet utgår ifrån spelplanen med ett föreslaget Omkläd Personal  scenläge i söder och publikfoajé i norr.  Spelplanens storlek och antal öppningar i läktaren kan variera beroende  på evenemang, men gemensamt för alla evenemang är att spelplanen Omkläd Spelplan Förråd FILʯZIVOSTTPEWXMPPHISQOVMRKPMKKERHIPSOEPIVRE6YRXWTIPTPERIRPʯTIV  Kommers. P  därför en korridorsyta i samma nivå som spelplanen. Användandet av denna korridor varierar även den beroende på evenemang. Ibland används Scenläge den endast för servande funktioner, men den kan även används som entré- och utrymningsväg för publik. Förråd Kök Då planet ligger lägre än omgivande mark redovisas trappor inom foajéytan för publik samt ramper för att kunna utrymma från spelplanen. Inlast Söder om spelplanen och bakom scenläget ligger Arenans inlastning,    storkök, lokaler för avfallshantering m m. Storköket är placerat mot  Årummets fasad för att möjliggöra dagsljus till denna permanenta   arbetsplats.   :ʞWXIVSQWTIPTPERIRQSX%RRI\IXPMKKIVWTSVXPSOEPIVSQOPʞHRMRKWVYQ för spelare och domare samt ytor för artister och crew. Placeringen är LASTKAJ KLM KLD vald för att det enkelt ska gå att samnyttja lokaler med annexet, t ex så att Plan 0 hockeylaget har nära till träningsisen för uppvärmning eller att annexets omklädningsrum kan komplettera Arenans vid stora evenemang. Arenans omklädningsrum är uppdelade i fyra stora och sex mindre. De stora rymmer ett helt hockeylag och kan dessutom knytas ihop två-och- två och användas tillsammans vid behov av ännu större samlade lokaler. De mindre omklädningsrummen används av domare, skottare, maskot Hotell osv. Blandstad Öster om spelplanen ligger förrådsytor samt multifunktionella ytor som kan användas kommersiellt och för media/press vid stora evenemang. +23.2 Annex Inre +18.5 Sv. Mässans expansion arenatorg +13.3 -RSVVQSX:EPLEPPEKEXERWEQWEWOSQQIVWMIPPE]XSVQIHIRXVʣ]XSV +8.0 för publik på spelplanen. Dessa entréytor kan dubbelutnyttjas för tex. Plan 0 +1.1/3.2 Träningshall hemmapublik vid hockeymatcher. Skånegatan Årummet Entréer Längdsektion mot norr Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 28 Förslaget Ingående delar 2.1.3. Arenan Plan 1 Detta plan är foajéplanet för den nedre gradängen. Foajé Kommers. Kommersiellt Åskådare gör entré huvudsakligen från Inre arenatorget i väster eller de stora huvudtrapphusen i öster. Eftersom trapphusen är saxtrappor med två trapplopp inom samma fotavtryck kan den ena trappan användas för IRXVʣXMPPHIXXETPERSGLHIRERHVEJʯVIRXVʣXMPPTPER  Restaurang :MHIRXVʣRQSX-RVIEVIREXSVKIXPMKKIVEVIRERWWIVZMGIGIRXIVQIH  biljettförsäljning, åskådarservice och första hjälpen för åskådare. Foajén går runt hela arenan men kan behöva avgränsas i olika sektioner beroende på evenemang. Detta bör även samordnas med lägen för brandavskiljning. Mellan arenarummet och foajén ligger en ring av försäljningsställen och toaletter jämnt fördelade. Planet ligger i samma nivå som läktarens översta rad vilket möjliggör tillgängliga rullstolsplatser runt hela läktaren. Kök Kök Utanför foajén, mot fasaden, ligger kompletterande funktioner i form av kök med tillhörande kioskförråd samt möjliga kommersiella lokaler. De kommersiella lokalerna kan utgöras av ytterligare barer, restauranger och försäljningsställen med koppling till foajén, men de kan även vara  åtkomliga från en entré på gatuplan. I öster redovisas en möjlig restaurang med vy in i arenarummet. En Pentry DM K S1 kaffeautomat Skrivbord restaurang i detta läge kan nås direkt från premiumtrapphuset och kan D10KH Hyllor y Arbetsbänk Arbetsbord Arbetsbord Arbetsbord Arbetsbord TR2 örvaringsskåp Inspektionslucka EL (Under g y olvytskikt) hålla öppet på icke-evenemangsdagar. Den kan användas av vanlig publik GOLVKANAL Pentry kaffea tomat TR3 Mobil serveringsbänk |MG  P eller som del av premiumkonceptet, då en del av det övre premiumplanets Plan 1 platser blockeras av scenen vid konsert. Hotell Blandstad +23.2 Annex Inre +18.5 Sv. Mässans expansion arenatorg +13.3 Plan 1 +8.0 +1.1/3.2 Träningshall Skånegatan Årummet Entréer Längdsektion mot norr Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 29 Förslaget Ingående delar 2.1.3. Arenan Plan 2 Bar Detta plan utgör foajéplan för mittgradängen, det så kallade premiumplanet. Detta plan kan delas in på många olika sätt baserat på Kommersiellt Kommersiellt ZMPOIRTVIQMYQWXVEXIKMQERZʞPNIVEXXWEXWETʟ-ʯWXIVSGLZʞWXIVƼRRW de största ytorna med möjlighet till stora lounger och restauranger. I norr och söder är arenan lite mer kompakt och där passar djupet på lokalerna bättre för t ex. mer traditionella loger. P Foajé Åskådare gör entré huvudsakligen från Inre arenatorget i väster eller det   separata premiumtrapphuset i öster. Man kan även göra entré direkt från det publika stråket i ryggraden som ligger på samma nivå. Detta förbinder även arenan med Focushuset via bron över Mölndalsån. Lounge Restaurang Mot sydost redovisas ett lokalt mindre uppvärmningskök med hissförbindelse till storköket på plan 0. I nordväst redovisas en kontrollhytt med insyn direkt till arenarummet. Lokalerna föreslås förbindas med en korridor i fasad med möjlighet till dagsljus och utblick. (IOSQQIVWMIPPEPSOEPIVREMLʯVRIRQSX:EPLEPPEKEXERJʯPNIVWEQQE Kök mönster som på plan 1 och indikerar möjliga lägen för ytterligare försäljning, barer och restauranger. De kan även kopplas vertikalt till Bar lokalerna på plan 1. Om ytan används för att expandera premiumlokalerna kan foajén ledas runt lokalerna på ett annat sätt än vad som visas.  Då Arenans premiumstrategi kan komma att ändras över arenans livstid ʞVHIXZMOXMKXEXXFIZEOEQʯNPMKLIXIRXMPPƽI\MFMPMXIXʯZIVXMHTʟHIXXETPER Ett resultat av detta är att man i lokalerna närmast arenan bör utföra väggar som lättväggar samt undvika ledningsdragning. 13 S6 71.4 2510 Plan 2 Hotell Blandstad +23.2 Annex Inre +18.5 Sv. Mässans expansion arenatorg Plan 2 +13.3 +8.0 +1.1/3.2 Träningshall Skånegatan Årummet Entréer Längdsektion mot norr Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 30 Förslaget Ingående delar 2.1.3. Arenan Kommers. Teknik Plan 3 Detta plan är foajéplanet för den övre gradängen. Mellan arenarummet och foajén ligger en ring av försäljningsställen och toaletter jämnt fördelade. Foajén har stor möjlighet till dagsljus och utblick. Från våningsplanet rör man sig igenom öppningar i läktaren, så kallade  ZSQMXSVMIVYXTʟPʞOXEVIR0ʞOXEVIRWEW]QQIXVMWOEJSVQQIHƽIV rader i öster och väster och fallande antal mot norr och söder ger olika anslutande nivåer för läktaren. Detta möjliggör rullstolsplatser i norr och  söder. Åskådare gör entré huvudsakligen från Inre arenatorget i väster eller de stora huvudtrapphusen i öster. Utrymning sker via alla tillgängliga trappor ned till markplan. Koppling mot svenska mässans övre publika foajé är möjlig i detta plan PMOWSQOSTTPMRKʯZIV-RVIEVIREXSVKIXXMPP%RRI\IX:MHQMRHVIIZIRIQERK kan den här foajén med tillhörande läktargradäng stängas av från övriga arenan med draperier. Likt foajén på plan 1 kantas foajén av möjliga kommersiella lokaler med Plan 3 Plan 4 liknande innehåll. Plan 4   Detta plan är primärt Arenans teknikvåning. Behovet av yta behöver preciseras senare i processen men idén om en generell teknikvåning är Gröna tak att distribution av media underlättas av en kontinuerlig yta med access till samtliga vertikala schakt och generöst med fasadytor för till- och frånluft.   Plan 5 Den västra delen av det här våningsplanet utgör kompletterande konferens- och möteslokaler för hotellet. I det nordöstra hörnet föreslås   en kommersiell yta med förbindelse direkt från gatunivån via hiss och XVETTLYW-HIXW]HʯWXVELʯVRIXƼRRWIR]XEJʯVZIVOWEQLIXIRWIKIX Solceller FILSZ:ʟRMRKWTPERIXʞVMRHVEKIXJVʟRJEWEHPMZWSQIRERTEWWRMRKXMPP Årummets lägre bebyggelseskala. Takplan Taket är dimensionerat för att kunna härbärgera ekologisk mångfald anpassat till takkonstruktionernas respektive spännvidder. Undantaget är taket över arenaskålen som förbereds för installation av solpaneler. Plan 5 Takplan Entréer Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 31 Förslaget Ingående delar 2.1.3. Arenan Sektioner Arenans golvnivåer och våningshöjder styrs av läktargradängernas utbredning men är också anpassade för att ansluta mot relevanta KSPZRMZʟIVM%RRI\IXSGLFIƼRXPMKEKSPZLʯNHIVM7ZIRWOE1ʞWWERW anläggning. På plan 0 är funktionerna för in- och utlastning samordnade mellan samtliga funktioner och på plan 2 kan man som besökare röra sig utan nivåskillnader genom hela kvarteret. +29.3 1. Inlastning +23.2 5. 5. +23.2 2. Foajé nedre gradäng +18.5 4. 4. +18.5 *SENʣQIPPERKVEHʞRKTVIQMYQ 4. Foajé övre gradäng +13.3 +13.3 3. 3. 5. Teknik ,IQQEJERWWXʟTPEXWOSRWIVX +8.0 2. 2. +8.0 %VVERKʯVW]XSV 8. +1.1 / 3.2 8. Bortafans +0.0-1.0 1. 7. 9. Kommersiella ytor Inre arenatorget / Hotell Årummet Sektion mot norr +23.2 5. 5. +23.2 +18.5 4. 4. +18.5 +13.3 3. 3. +13.3 +7.3 2. 2. +8.0 6. +1.1 / 3.2 +1.1 1. Ryggraden Valhallagatan Entréer Längdsektion mot öster Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 32 Visualisering: Interiör, arena - Konsert Ej med i granskningshandling sept. -24 Konsert med scen på kortsidan Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 33 Ishockeymatch Ishockeymatch Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 34 Förslaget Ingående delar 2.1.4. Annexet Inledning Annexet är inte bara en mindre multiarena. Precis som namnet antyder är den också tänkt att kunna användas tillsammans med Arenan vid större evenemang. STYRANDE PARAMETRAR • Orientering som säkerställer god integration med den omgivande staden och dess målpunkter • Utformning av läktarskålen så att god publikupplevelse säkerställs i hela arenarummet • 4YFPMOOETEGMXIXYTTXMPPWMXXERHITʟPʞOXEVRESGLYTTXMPP vid konsert när även spelplanen är tillgänglig för publik • 1ʯNPMKKʯVERHIXEZƽI\MFMPMXIXSGLZEVMEXMSRRʞVHIXOSQQIVXMPPSPMOE användning • Säkerställande av kapacitetsstark och funktionell logistik för in- och utlastning ENTRÉER )RXVʣXSVKIXTʟ:EPLEPPEKEXERʞVHIXTVMQʞVEIRXVʣPʞKIX%RRI\IXLEV angränsande gator och fasad endast mot norr, men det Inre arenatorget SGL6]KKVEHIRWTYFPMOEWXVʟOKʯVEXXFIWʯOEVIOERRʞVQEWMKF]KKREHIR från alla fyra hörn. I gatuplan samsas entrén med kommersiella lokaler. INLASTNING Eftersom Arenans och mässans delade logistik redan är en förutsättning utgör dessa en naturlig lösning även för Annexet. Den delade lastgården förlängs västerut och Annexets spelplan läggs på samma golvnivå som mässans inlastning och utställningsytor. För att öka kapaciteten vid samtida evenemang kompletteras lastbilsrampen upp till Annexets scen med stora transporthissar. SCENLÄGE Det ideala scenläget är vid spelplanens kortsida med bäst koppling till inlastningen. På motsatt sida av spelplanen placeras publikens entré mot Arenatorget. Scenläge Koppling ryggrad Koppling Svenska Mässan Skånegatan Entréer Valhallagatan Koppling arenan Stadsrum Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 35 Förslaget Ingående delar 2.1.4. Annexet LÄKTARE Den nedre delen av läktargradängen är utformad med teleskopfunktion på alla fyra sidor för att möjliggöra olika typer av evenemang, alltifrån idrott med publik till sittande bankett. FLEXIBILITET Den övre läktargradängen möjliggör hög publikkapacitet vid till exempel konserter men ska kunna skärmas av vid evenemang med mindre behov av sittplatser. LOKALISERING Publikfoajéer med kiosker och toaletter är lokaliserade både vid huvudentrén på spelplanens nivå och i direkt anslutning till huvudläktaren ett plan upp. Omklädningsrum för aktiva och artister är placerade en våning ner på plan 0. DELADE LOKALER -FʟHI%RRI\IXSGL%VIRERƼRRWKIQIRWEQQEJYROXMSRIVWSQʞVXʞROXE att samnyttjas mellan arenorna. Samtidigt bygger lösningen på att arenorna i allt väsentligt ska kunna fungera helt oberoende av varandra. Visualisering - Läktarskål Handboll Konsert Gymnastik ”Center stage” planmått: 40 x 20 m planmått: 50 x 31 m planmått: 65 x 41 m planmått: 65 x 28 m Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 36 Förslaget Ingående delar 2.1.4. Annexet Nyckeltal ÅSKÅDARE, SPORT • 0ʞOXEVWMXXTPEXWIVGE ,ERHFSPPJYPPWEXXEVIRE • Läktarsittplatser ca. 2 500 (Nedskalad, endast nedre gradäng) ÅSKÅDARE, KONSERT • Parkett- och läktarplatser ca. 5 000 (varav max. 2 000 på plan, scenläge kortsida) ÅSKÅDARE, HORSE SHOW • Läktarplatser ca. 2 000 (begränsad manege) Läktarskål FÖRDELNING LÄKTARPLATSER • Nedre gradäng, 11 rader, ca. 2 500 (asymmetrisk) Övre gradäng :EVEZƽ]XXFEVEPʞOXEVWIKQIRXGE VEHIV Fast nedre gradäng ǀƐŬćƌŵŶŝŶŐƐďĂƌŐƌĂĚćŶŐ tͬ<ŝŽƐŬͬZĞƐƚĂƵƌĂŶŐ +IRIVIPPTYFPMOOMSWOIVSGL;' Skjutbara gradänger Publik ŵŽƚsĂůůŚĂůůĂŐĂƚĂŶ • Övre gradäng, 4 rader, ca. 1 000 (asymmetrisk) PǀƌĞŐƌĂĚćŶŐ͕ Plan 3 +18.5m ϰƌĂĚĞƌ Generell/ premium publik +IRIVIPPTYFPMOSGLTVIQMYQVIWXEYVERKOMSWOIVSGL;' (avskärmningsbar vid mindre evenemang) • 4VIWWTPEXWIVSGLOEQIVETPEXXJSVQEVGE ZƵůůƐƚŽů • 6YPPWXSPQE\GE JʯPNIWPEKEVIJʯVHIPEXTʟFʟHEKVEHʞRKIV C-VÄRDE (SPORT) • 2IHVIKVEHʞRKQQGE{ Publik EĞĚƌĞŐƌĂĚćŶŐ • ʔZVIKVEHʞRKQQGE{ ;ĨĂƐƚĂͿϯͲϰƌĂĚĞƌ dƌĂƉƉŽƌƟůů ƉůĂŶϯ Plan 2 +13.3m +VEHʞRKPYXRMRKʯZIVWXMKIVINQE\{ Publik till planen tͬ<ŝŽƐŬ Generell publik Publik till skjutbar gradäng SITTPLATSER Publik Publik till fast nedre gradäng EĞĚƌĞŐƌĂĚćŶŐ • 2IHVISGLʯZVIKVEHʞRK(NYTQQFVIHHQQ ;ƐŬũƵƚďĂƌĂͿϴƌĂĚĞƌ ZƵůůƐƚŽů Publik till övre gradäng FRI HÖJD • 15m (höj- och sänkbar storbildskärm) tͬ<ŝŽƐŬŵŽƚsĂůůŚĂůůĂŐĂƚĂŶ FOP +7.3m Plan 1 +7.3m &ƌĚ͘ŽĐŚƂǀƌŝŐĂLJƚŽƌĂŶŶĂƌƐ “Field of Play” WƵďůŝŬƟůůƉůĂŶĞŶ͞&KW͟ 'ĞŶĞƌĞůůƉƵďůŝŬƟůůƐƉĞůƉůĂŶ͞&KW͟ ^ƉĞůƉůĂŶ &ůLJƩͲŽĐŚƐŬũƵƚďĂƌĂŐƌĂĚćŶŐĞƌ &ĂƐƚŐƌĂĚćŶŐ BOH/ FOH ͞ĂĐŬŽĨ,ŽƵƐĞͬ&ƌŽŶƚŽĨ,ŽƵƐĞ͟ ^ĐĞŶůćŐĞ͕ŬŽƌƚƐŝĚĂ Principsektion läktare Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 37 Förslaget Ingående delar 2.1.4. Annexet Plan 0 Detta plan ligger lägre än omgivande mark för att skapa användbar rumshöjd för olika användning av Träningsrinken (se kommande avsnitt). Som exempel kan nämnas träning och uppvärmning av ishockeyspelare Foajé och uppridning för hästar. En korridor förbinder entrén i norr, en halv Kommersiellt P  trappa upp, med omklädningsrum och inlastningen i söder. Två stycken tvärgående korridorer förbinder Annexet och Träningsrinken med Arenan. P Omklädningsrummen på detta plan används även av utövare på Annexets spelplan vilken man når via ett centralt beläget trapphus.   -RSVVƼRRWRʟKVEQMRHVIPSOEPIVJʯVIZIRXYIPPTYFPMOXMPP8VʞRMRKWVMROIR -WʯHIVQSXMRPEWXRMRKIRʟXIVƼRRWXZʟPEWXLMWWEVQIHOETEGMXIXEXX  möjliggöra inlastning till scengolvet på plan 1 från inlastning på plan 0. Då detta plan ligger lägre än gatunivån i norr redovisas trappor mot norr för  P  säker utrymning från spelplanen.         KLM KLD LASTKAJ Plan 0 Gothia towers Blandstad +23.2 +17.3 Ryggraden +13.3 Svenska Mässan +7.3 Träningsrinken Plan 0 +0.0 Örgrytevägen Valhallagatan Entréer Längdsektion mot väster Plan 0 +1.1/3.2 Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 38 Förslaget Ingående delar 2.1.4. Annexet Plan 1 På detta plan ligger Annexets spelplan. Det ligger på samma höjd som 6]KKVEHIRSGLMSGLQIHHIX7ZIRWOE1ʞWWERWYXWXʞPPRMRKW]XE(IXXEKIV en given placering för Annexets inlastning och scenläge. Spelplanens storlek utgår från handboll och futsal och har fasta teleskopläktare på tre sidor. På kortsidan i söder, mot inlastningen vid det XʞROXEWGIRPʞKIXJʯVIWPʟWIRƽ]XXFEVKVEHʞRKWSQOERƽ]XXEWYRHERRʞV  den inte behövs. Foajé  )RXVʣJʯVTYFPMOKʟVZMEIXXGIRXVEPXXVETTLYWMRSVV:MHOSRWIVXERZʞRHW foajén på detta plan för publik på spelplanen. Den kan också utgöra Frd. separat foajé för till exempel hemma-fans vid sportevenemang. Foajén har även direkt access till Inre arenatorget som kan användas som Spelplan alternativ entréväg. Publik på läktarna rör sig via entrén genom trapphuset upp till plan 2 för att sedan ta sig ut på läktarna. Frd. Kök På detta plan ryms också övriga servande funktioner som förråd, ett satellitkök för catering på planen vid t ex. bankett och kompletterande Scenläge försäljningsytor. Inlast Utrymning av publik från spelplan görs antingen mot norr eller söder, via trapphus och utrymningstrapphus.  Skrivbord Pentry DM K S1 kaffeautomat TR2 Arbetsbänk Arbetsbord Arbetsbord Arbetsbord Arbetsbord D10KH Hyllor y örvaringsskåp Inspektionslucka EL (Under g y olvytskikt) GOLVKANAL Pentry kaffea tomat TR3 Mobil serveringsbänk |MG  P Plan 1 Gothia towers Blandstad +23.2 +17.3 Ryggraden +13.3 Svenska Mässan Plan 1 +7.3 Träningsrinken +0.0 Örgrytevägen Valhallagatan Entréer Längdsektion mot väster Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 39 Förslaget Ingående delar 2.1.4. Annexet Plan 2 Detta är Annexets huvudfoajé för publik. Det ansluter i höjdled direkt XMPP-RVIEVIREXSVKIXSGL%VIRERWTVIQMYQTPERZMPOIXQʯNPMKKʯVƽI\MFPE evenemang där hela anläggningen kan samnyttjas. Största ytan på planet upptas av en foajé som är en del av det större arenarummet. Publiken kan röra sig runt arenaskålen och sedan via läktartrapporna ned på läktaren, eller upp via trappor till den övre P Foajé läktargradängens långsidor. Foajé   1IPPERXVETTSVREYTTXMPPHIRʯZVIPʞOXEVKVEHʞRKIRƼRRWXSEPIXXIVSGL försäljningsställen samt öppningar till Inre arenatorget. Entré till detta plan görs via trapphuset i norr, alternativt via Inre arenatorget eller från 6]KKVEHIRMWʯHIV9XV]QRMRKWOIVWEQQEZʞKXMPPFEOEZMELYZYHIRXVʣR eller via de mindre utrymningstrapphusen.  Plan 3 Detta plan är delat i två delar, dels en mindre foajé på den norra kortsidan som följer formeln från plan 1 och 2, dels ett teknikrum i söder. Foajén på detta plan är också tänkt att kunna utgöra en premiumyta för Annexet vid Teknik Teknik vissa evenemang då den är lätt att avgränsa och ligger med bra utblick över scenen i söder. Plan 4 Plan 2 Plan 3 Plan 4 ,ʞVʟXIVƼRRWXIORMOYXV]QQIRWSQOSTTPEVMLST%RRI\IXWVYQWZSP]Q QIHHIRJʯVWʯVNRMRKEZQIHMEWSQƼRRWM6]KKVEHIR Gothia towers Blandstad Plan 4 +23.2 Plan 3 +17.3 Ryggraden Plan 2 +13.3 Svenska Mässan +7.3 Träningsrinken +0.0 Örgrytevägen Valhallagatan Entréer Längdsektion mot väster Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 40 Förslaget Ingående delar 2.1.4. Annexet Sektioner Annexets spelplan är samordnad i höjd med Svenska Mässans inlastning och utställningsgolv. Publikfoajén en våning upp delar golvnivå med Hotell både Arenans premiumfoajé och Svenska Mässans kongress och konferensvåning. Teknikrum som delvis sträcker sig ut över ryggraden, matar via schakten ned till Annexets arenarum och vidare ned i byggnaden. 1. Foajé på spelplanen 2. Foajé huvudläktare Arena *SENʣʯZVIPʞOXEVI 3. 3. +17.3 4. Inlastning 2. 2. 5. Teknik +13.3 Svenska mässans expansion Inre Arenatorget 7YTTSVXJYROXMSRIV 1. 1. +7.3 /SQQIVWMIPPE]XSV Träningsrinken +0.0 Sektion mot norr 5. +23.2 5. 3. Svenska mässan +17.3 Ryggraden 2. +13.3 2. 4. +7.3 1. 1. 7. +4.0 Träningsrinken 6. Valhallagatan Sektion mot öster Entréer Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 41 Förslaget Ingående delar 2.1.5. Ryggraden Inledning För att erbjuda besökarna till arenorna en publikupplevelse i världsklass, uppnå stor omställningsbarhet och locka de största internationella arrangörerna krävs att den servande logistiken bakom scenen och spelplanen håller högsta möjliga standard. Det är en extra utmaning i ett centralt innerstadsläge. STYRANDE PARAMETRAR • %PPEJSVHSRWX]TIVWSQXVEƼOIVEVHIXWZIRWOEZʞKRʞXIXWOEOYRRE lossa och lasta gods inne i anläggningen • Lossning och lastning ska kunna ske samtidigt till olika evenemang • Godshanteringen ska inte vara begränsande för hur snabbt de olika arenorna kan ställa om mellan olika evenemang BEFINTLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Idag hanteras gods dels på Scandinaviums öppna lastgård och dels på Svenska Mässans inbyggda lastgård som kallas B-plattan. B-plattan, som PMKKIVSZERTʟHIRFIƼRXPMKE:EPLEPPEVMROIRRʟWZMEIRMRZʞRHMKPEWXFMPWVEQT För att frigöra plats för de nya arenorna krävs att en ny gemensam lösning för godshantering skapas inom ramen för projektet. Den nya lösningen ska samtidigt fortsatt lösa tillgänglighet till, och kapacitet för Svenska Mässans FIƼRXPMKEERPʞKKRMRKEVSGLXMPPKSHSWIHIVEWFILSZ IN- OCH UTFARTER (IFIƼRXPMKEPʞKIREJʯVMRSGLYXJEVXIVXMPPOZEVXIVIXJʯVIWPʟWFILʟPPEWQIH mindre justeringar. En viktig förbättring av robustheten är den föreslagna Örgrytevägen YXJEVXWQʯNPMKLIXIRZMEʔVKV]XIZʞKIRHMVIOXYXTʟ)ERʔZVMKEMRSGLYXJEVXIV ʞV:EPLEPPEKEXERRʞVE&YVKʟVHWTPEXWIRSGL+PIRRWOYVZERʞVE7ZIRWOE 1ʞWWERWIRXVʣWSQZME7ZIR6]HIPPWKEXERPIHIVYXTʟ:EPLEPPEKEXER PUBLIKT STRÅK 9XʯZIVIJJIOXMZLERXIVMRKEZJSVHSRWXVEƼOOVʞZWRIYXVEPETEWWEKIVJʯV TIVWSRƽʯHIRKIRSQOZEVXIVIX4ʟTPERSZERJʯVKSHWJYROXMSRIRWOETEW ett offentligt stråk från Skånegatan till stråket längs Mölndalsån i öster med vidare access till Focushuset, Lisebergsstationen, Örgrytevägen m m. ÖVRIGT INNEHÅLL Arena -6]KKVEHIRF]KKWSGOWʟGIRXVEPOETEGMXIXJʯVHIRJʯVWʯVNRMRKEZQIHME JʯVWEQXPMKEERPʞKKRMRKEV(IRʯWXVEHIPIREZ6]KKVEHIROERF]KKEW redan innan Arenan och på så sätt förbereda kommande etappers behov. Koppling Arenan Valhallagatan Koppling Svenska Mässan Skånegatan Koppling Annexet Entréer Stadsrum Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 42 Förslaget Ingående delar 2.1.5. Ryggraden Plan 0 6]KKVEHIRRʟWJVʟRʔVKV]XIZʞKIRMWʯHIVZME7ZIRWOE1ʞWWERW FIƼRXPMKEPEWXKEXEZME7ZIR6]HIPPWKEXEMʯWXIVSGLZMEIRVEQTRIVJVʟR :EPLEPPEKEXERMRSVV P  På plan 0 servar rangerytorna i första hand Arenans behov som har WMRPEWX^SRFEOSQWGIRPʞKIXWEQXEGGIWWMRTʟWTIPTPERIRTʟHIXLʞV P ZʟRMRKWTPERIXʃZIRHIXR]ELSXIPPIXWMRPEWXRMRKSGL8VʞRMRKWVMROIRRʟW JVʟRHIXLʞVZʟRMRKWTPERIX-ʯZVMKXLERXIVEV6]KKVEHIRʞZIREGGIWWXMPP  7ZIRWOE1ʞWWERWFIƼRXPMKESGLYXʯOEHIJYROXMSRIVWʟWSQEZJEPPXZʞXX  leveranser av blommor, infart till parkeringsgarage med mera.  Golvnivån varierar längs med anläggningen på detta plan för att möta FIƼRXPMKEWMXYEXMSRIVSGLOSQQERHIFILSZ-HIRʯWXVEHIPIRPMKKIV  P  KSPZLʯNHIRTʟQIXIVJʯVEXXQʯXEHIRFIƼRXPMKEKSPZLʯNHIRM7ZIRWOE 1ʞWWERSGLFIƼRXPMKQEVORMZʟMWXVʟOIXPʞRKW1ʯPRHEPWʟR0MXIPʞRKVI åt väster leder en ramp ner till +1.1 meter som är inlastningsnivån för Arenan. Därefter lutar golvet uppåt igen för att möta Svenska Mässans FIƼRXPMKEKSPZLʯNHTʟQIXIVMZʞWXVEHIPIR9XJEVXIRRSVVYXEZWPYXEWM IRVEQTWSQPIHIVYTTXMPP:EPLEPPEKEXERQIHHIRFIƼRXPMKEQEVOLʯNHIR TʟGEQIXIV Inlast arena Rangering  Rangering    Rangering Teknik Ramp   Rangering Rangering   KLM KLD LASTKAJ Plan 0 +23.2 Svenska Mässan hall H Svenska Mässan hall G +18.5 Foajé / kontor +13.3 Foajé Logistik +8.0 Plan 0 +1.1-2.0 Entréer Skånegatan Årummet Svenska Mässans ombyggda entré 8 samt utökade hall H och G Längdsektion mot norr Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 43 Förslaget Ingående delar 2.1.5. Ryggraden Plan 1 På det här våningsplanet sker merparten av Svenska Mässans inlastning SGLVERKIVMRKEZKSHWXMPPWMREFIƼRXPMKEYXWXʞPPRMRKW]XSV4VMQʞVMRSGL YXJEVXʞVZMEPEWXFMPWVEQTIRJVʟRTPERQIRHIXƼRRWSGOWʟIRMRSGL YXJEVXWVEQTHMVIOXXMPP:EPLEPPEKEXERMRSVVZMEHIRR]E)ZIRXLEPPIRʃZIR Annexet har sin primära inlastning på det här våningsplanet eftersom detta samtidigt är golvnivån för Annexets spelplan.  Utformningen är dimensionerad för att samtliga fordonstyper som  XVEƼOIVEVHIXWZIRWOEZʞKRʞXIXWOEOYRREERKʯVEPSWWEPEWXESGLZʞRHE runt för att kunna välja mellan olika utfartsmöjligheter. Anledningen till HIRƽI\MFMPMXIXIRʞVEXXWʞOIVWXʞPPEEXXMRXITEVEPPIPPEIZIRIQERKFPSGOIVEV varandra. :ʟRMRKWTPERIXPMKKIVWXVE\ʯZIV7OʟRIKEXERWQEVORMZʟMZʞWXIVQIRʞVIR hel våning ovanför marken i dess östra läge där markhöjderna är lägre. 6]KKVEHIRPʯTIVKIRSQLIPEOZEVXIVIXSGLFMRHIVWEQQER7ZIRWOE Mässans entré 8 i väster med det övre våningsplanet i entré 1 i öster. Utöver godshantering innehåller plan 1 en ombyggd publik foajé innanför IRXVʣQSX7OʟRIKEXER,ʞVMJVʟRRʟVQERWSQFIWʯOEVIFʟHIFIƼRXPMKE mässhallar som den nya föreslagna eventhallen i kvarterets nordvästra LʯVRʃZIRIRHIPEZHIRJʯVWPEKREVERKIV]XERʯWXIVSQIRXVʣJSENʣRʞV tänkt att kunna dubbelutnyttjas för andra kommersiella behov. Rangering Rangering  Foajé / eventyta Rangering Ramp Plan 2 Rangering Rangering 4PERʞVHIXZʟRMRKWTPERM6]KKVEHIRWSQHIPEVKSPZRMZʟQIHƽIWXERHVE Skrivbord Pentry DM K S1 kaffeautomat JYROXMSRIVMOZEVXIVIX:ʟRMRKWTPERIXV]QQIVIRYXʯOEHOSQQIVWMIPP TR2 Arbetsbänk Arbetsbord Arbetsbord Arbetsbord Arbetsbord D10KH Hyllor y örvaringsskåp Inspektionslucka EL (Under g y olvytskikt) GOLVKANAL yta i Svenska Mässans hall H och G men samtidigt ett offentligt stråk Pentry kaffea tomat TR3 Mobil serveringsbänk N I L K|MG IULK|MGP Inspektionslucka EL via vilket man kan nå både Svenska Mässans utbyggda hallar, Annexets Plan 1 publikfoajé, det nya hotellets reception, det Inre arenatorget samt Arenans premiumfoajé. 3QTPERSGLTPERXMPPWXSVHIPTVʞKPEWEZKSHWXVEƼOWʟʞVTPERHIX TVMQʞVEZʟRMRKWTPERIXJʯVFIWʯOEVIMLIPEOZEVXIVIX:MEVYPPXVETTSVSGL hissar kan man röra sig torrskodd från Skånegatan i öster till Årummet i öster och vidare till målpunkter som Focushuset, Örgrytevägen och Liseberg. Publikt stråk  Foajé / eventyta Foajé Svenska Mässan hall Svenska Mässan hall S6 13 71.4 2510 Entréer Svenska Mässans ombyggda entré 8 samt utökade hall H och G Plan 2 Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 44 Förslaget Ingående delar 2.1.5. Ryggraden Publika ytor Logistik och rangering Teknik PUBLIKT STRÅK RANGERINGSYTOR INTERIÖRT )XXTYFPMOXWXVʟOVEOXMKIRSQ6]KKVEHIRJʯVFMRHIV7OʟRIKEXERMZʞWXIV med Årummet i öster. Publika stråk möjliggörs också norrut genom Inre 6ERKIVMRKW]XSVREʞVERTEWWEHIJʯVSPMOEX]TIVEZJSVHSRJʯVPSWWRMRKSGL 9XV]QQIRJʯVXIORMWOJʯVWʯVNRMRKOSRGIRXVIVEWXMPP6]KKVEHIRWʯWXVEHIP Arenatorget och söderut genom Svenska Mässan. lastning. eftersom den utgör första etappen i utbyggnadsordningen. På så sätt ƼRRWMRJVEWXVYOXYVIRTʟTPEXWRʞV%VIRERF]KKW • Fläktrum • Intern energihub WX0FR PEWXFMPQ • )PYXV]QQIRMROPYWMZIƼFIVSGLWSPGIPPWGIRXVEP Skånegatan Årummet EXTERIÖRT 2 st Lps (lastbil med släp 18 m) Några teknikytor placeras på taket av risk-, åtkomst- eller lufttillströmningsskäl. 1 st Lspec (lastbil med släp 25 m) • Energihub, främst kylproduktion • Elutrymmen FOAJÉYTOR OCH HALLAR 1SX6]KKVEHIRWʞRHEVJʯVPʞKKWJSENʣ]XSVSGLOSRXSVW]XSVMJEWEH%PPE WXʯVVIERPʞKKRMRKEVMTVSNIOXIXKVʞRWEVQSX6]KKVEHIRFʟHI%VIRSVRE 1 st Lspec (specialfordon 19 m) och Svenska Mässans hallar. WXI\XVEPʟRKXWTIGMEPJSVHSRQ 1 st Lmod + 1 st Lbn 2 st Lspec ENTRÉER %PPEMRKʟIRHIHIPEVMTVSNIOXIXRʟWJVʟR6]KKVEHIRQIHFʟHIKSHWSGL CIRKULATIONSPLATSER TIVWSRXVEƼO 6]KKVEHIRV]QQIVXVI cirkulationsplatser som är r = Q dimensionerade för att alla fordon som ryms inom anläggningen ska kunna svänga runt. I mitten av cirkulationsplatserna ryms vertikal bärning och generösa ytor för a = Q godhissar och vertikala dragningar. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 45 Förslaget Ingående delar 2.1.5. Ryggraden Plan 3 4ʟTPERM6]KKVEHIRƼRRWIXXPʞRKWKʟIRHIMRXIVRXOSQQYRMOEXMSRWWXVʟO för både verksamheternas behov och teknisk försörjning. Lokalytorna längst i öster respektive väster är avsedda för verksamheternas behov av konstorsarbetsplatser. Plan 4 Detta är primärt en teknikvåning för både utrustning och kanalisation. (IRʯWXVEHIPIREZ6]KKVEHIRʞVXʞROXEXXF]KKEWMIRXMHMKIXETT JʯVEXXJʯVWʯVNRMRKEZQIHMEWOEƼRREWTʟTPEXWJʯVHIOSQQERHI F]KKIXETTIVRE4VIGMWWSQTʟTPEROERPSOEP]XSVREPʞRKWXMZʞWXIVSGL öster också utnyttjas som kontor. Illustration från östra änden av plan 0 Kontor Kontor  S6 Plan 3 Tak Teknik Teknik Teknik Teknik  Kontor S6 Plan 4 Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 46 Förslaget Ingående delar 2.1.5. Ryggraden Sektioner +38.7 Hotell +34.7 +29.2 +23.2 +23.2 +23.2 +23.2 Svenska Mässan hall G +18.5 +18.5 Svenska Mässan hall G (scenläge) +18.5 +18.5 Arenan +13.3 +13.3 +13.3 +13.3 +13.3 +13.3 +13.3 Inre arenatorg +7.3 +7.3 +7.3 +8.0 +7.3 +7.3 +8.0 +1.1 +1.9 +1.1 +1.1 +1.9 +1.1 +1.1 Sektion A-A Sektion B-B D C B A  Skrivbord Pentry DM K S1 kaffeautomat TR2 Arbetsbänk Arbetsbord Arbetsbord Arbetsbord Arbetsbord D10KH Hyllor Förvaringsskåp Inspektionslucka EL (Under golvytskikt) GOLVKANAL Pentry kaffeautomat K TR3 Mobil serveringsbänk D C B A +31.1 +28.1 +25.1 +23.2 +23.2 +23.2 +22.1 Svenska Mässan hall H +18.5 +18.3 +18.5 +17.3 +13.3 +13.3 +13.3 +13.3 Svenska Mässan Kongresshuset +13.3 +13.3 Svenska Mässans expansion Annexet +7.3 +7.3 +7.3 +7.3 +7.3 +7.3 +7.3 +1.9 +1.5 +1.1 Träningsrinken +2.0 +2.0 +2.0 +0.0 Sektion C-C Sektion D-D Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 47 Förslaget Ingående delar 2.1.6. Inre arenatorget Inledning Mellan Arenan och Annexet uppstår ett gemensamt invändigt entrérum som möjliggör och säkerställer de två arenornas funktion oberoende av varandra. Detta utrymme behövs vid in- och utrymning när stora TIVWSRƽʯHIRWOEXEWMKJVʟR%VIREXSVKIXTʟYXWMHERXMPPVʞXXIZIRIQERKM VIWTIOXMZIERPʞKKRMRK(IX-RVIEVIREXSVKIXYXKʯVTYFPMOIRXVʣ^SRXMPPFʟHE arenorna samt till arenakvarteret i sin helhet. Här kommer man in direkt från Arenatorget och rör sig upp via trappor och rulltrappor till Arenans olika läktarplan och Annexets publikfoajéer. :MHWXSVEIZIRIQERKʞVHIXZMOXMKXEXXHIX-RVIEVIREXSVKIXOER OSQTPIXXIVEHIEPPQʞRRE]XSVRETʟYXWMHERHʞVHIXƼRRWIRFIKVʞRWEH kapacitet att hantera stora folksamlingar. Inte minst vid sämre väderlek FPMVHIXEXXVEOXMZXEXXSQQʯNPMKXƽ]XXEMRSQVʟHIXHʞVQERZʞRXEVTʟ insläpp inomhus. Tanken är att man genom att erbjuda en attraktiv torgyta inomhus med försäljning och barer kan sprida ut besökare under en längre tid och därigenom undvika oönskad trängsel. 1ʯNPMKLIXIRƼRRWSGOWʟEXXOSQFMRIVEIZIRIQERKMRRIMEVIRSVREQIH utställningar och aktiviteter i det Inre arenatorget som ytterligare utökar XMHIRWSQFIWʯOEVIZMWXEWMERPʞKKRMRKIR6YQQIXOERSGOWʟERZʞRHEW separat för konserter eller uppträdanden utan att det samtidigt pågår aktivitet inne i arenorna. Entrérummet är ett smalt och högt rum med balkonger, avsatser och ljusinsläpp i taket som fångar blicken. Inre arenatorget utgör också IRXVʣJʯVLSXIPPIXQIHTPEXWJʯVHIWWVIGITXMSRSGLLMWWEV:MHQEXGL eller konsert kommer rummet att fyllas av evenemangspublik men övriga dagar och kvällar gör hotellet och genvägen till Svenska Mässans adresser att byggnaden inte står tom och öde. Under det Inre arenatorget ryms interna servande funktioner som delas mellan Arenan, Annexet och hotellet. Entré Koppling Arenan Koppling Annexet Koppling Svenska Mässan Valhallagatan Koppling Hotellet Koppling Ryggraden Stadsrum Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 48 Förslaget Ingående delar 2.1.6. Inre arenatorget Entrérummet är smalt och högt med balkonger, avsatser och ljusinsläpp i taket som fångar blicken. Inre arenatorget utgör också entré för hotellet QIHTPEXWJʯVHIWWVIGITXMSRSGLLMWWEV:MHQEXGLIPPIVOSRWIVXOSQQIV rummet att fyllas av evenemangspublik men övriga dagar och kvällar gör hotellet och genvägen till Svenska Mässans adresser att byggnaden aldrig behöver stå tom och öde. Under det Inre arenatorget ryms interna servande funktioner som delas mellan Arenan, Annexet och hotellet. Illustration - Inre arenatorget Hotellet Gothia Towers Ryggraden Svenska Mässan  Örgrytevägen Valhallagatan Längdsektion mot väster Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 49 Förslaget Ingående delar 2.1.6. Inre arenatorget Plan 0 Markplan i det Inre arenatorget är delat i två delar. Den norra delen QSX:EPLEPPEKEXERYXKʯVTYFPMOIRXVʣ,ʞVMJVʟRVʯVQERWMKZMHEVIYTT i byggnaden via rulltrappor, trappor och hissar. Söder om trapporna ligger lokaler som tjänar både Arenan och Annexet som anläggningens P  säkerhetscentral, omklädning och pausrum för personal samt teknikrum. P Genom dessa lokaler går ramper och korridorer som förbinder Arenan och Annexet och ger möjlighet att använda båda anläggningarna tillsammans Teknik  Support vid större evenemang som t ex Gothenburg Horse Show eller ishockey-  vm. Här skapas också en förbindelse mellan Träningsrinken och Arenan vilken säkerställer att Träningsrinken kan nyttjas för uppvärmning vid till  exempel Frölundas matcher.  P  Hotellet som ligger ovanför Inre arenatorget har hissar och utrymningstrapphus som också ansluter till detta plan. Teknik Support         KLM KLD LASTKAJ Plan 0 Hotell Blandstad Plan 4 +23.2 Arena Plan 3 +18.5 Annex Sv. Mässans expansion Plan 2 +13.3 Plan 1 +8.0 Plan 0 +0.0/1.1 Träningsrinken Skånegatan Årummet Entréer Längdsektion mot norr Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 50 Förslaget Ingående delar 2.1.6. Inre arenatorget Plan 1 Detta plan utgör det Inre arenatorgets primära lokalyta. Besökarna rör sig från entrén på gatuplan via rulltrappor upp till plan 1 där man antingen kan röra sig vidare upp i byggnaden eller gå in på Arenans nedre publikfoajé. Här kan man även nå Annexets spelplan och nedre publikfoajé. I den WʯHVEʞRHIRPMKKIVLSXIPPIXWWIVZMGI]XSVSGLMRPEWXRMRKZME6]KKVEHIR       I Annexet och inom hotelldelen ligger mindre kommersiella ytor som vänder sig mot det Inre arenatorget. Dagsljus kommer från den stora öppna fasaden i norr samt från ljusschakt genom de ovanliggande  bjälklagen. Plan 2 4ʟHIXLʞVTPERIXƼRRWLSXIPPIXWVIGITXMSRSGLLʞVMJVʟRRʟVQERʞZIRFʟHI %RRI\IXWʯZVITYFPMOJSENʣSGLTVIQMYQJSENʣRM%VIRER6ʯVQERWMKJʯVFM LSXIPPVIGITXMSRIRWʟRʟVQERHIXSJJIRXPMKEWXVʟOIXM6]KKVEHIRSGLEPPE Svenska Mässans målpunkter. Plan 3 4ʟTPERƼRRWIREZLSXIPPIXWPSYRKIVSGLLʞVOERQERHIWWYXSQRʟHIR övre publikfoajén i Arenan. Bjälklaget trappas av från fasaden i norr lite mer för varje plan och skapar öppningar där man kan se både uppåt och nedåt i byggnaden. Utformningen av dessa våningsplan är en konsekvens try DM K Skrivbord av hur man bäst når respektive målpunkt i Arenan och samtidigt det S1 JEOXYQEXXƽʯHIXEZQʞRRMWOSVEZXEVNYPʞRKVIYTTMF]KKREHIRQER Plan 1 Plan 2 Plan 3 kommer. Hotell Blandstad Plan 4 +23.2 Annex Plan 3 +18.5 Sv. Mässans expansion Plan 2 +13.3 Plan 1 +8.0 Träningsrinken Plan 0 +0.0/1.1 Skånegatan Årummet Längdsektion mot norr Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 51 Förslaget Ingående delar 2.1.7. Hotellet Inledning En viktig aspekt när vi bygger nya arenor centralt i innerstaden är att vi måste kombinera de rena arenafunktionerna med andra publika funktioner som skapar förutsättningar för ett levande stadsliv alla dagar i veckan och hela dygnet runt. Utöver lokaler för utåtriktade verksamheter i byggnadernas bottenvåningar föreslås därför ett hotell i direkt anslutning till Arenan och Annexet. Hotellet är också ett svar på det politiska uppdraget att utreda möjligheten till andra funktioner vid sidan av eller uppå på Arenanvolymen med bland annat motivet att generera ytterligare intäkter till projektet. Valhallagatan Entré Koppling ryggrad Stadsrum Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 52 Förslaget Ingående delar 2.1.7. Hotellet Med samma adress som arenorna, via reception och hissar i Inre Arenatorget, når man först hotellets gemensamma funktioner med restaurang, gym och spa och sedan längre upp i byggnaden hotellrummen med en vidunderlig utsikt ut över omgivningen. Från hotellets restaurang kan man också nå mötes- och konferensrum som växer ut på Arenans tak. Hotellet gör att entrén alltid är bemannad och dessutom genereras IXXZEVHEKWƽʯHIEZFIWʯOEVIKIRSQERPʞKKRMRKIR-JʯVWPEKIXʞVLSXIPPIX dimensionerat för ca 250 rum. Hotellet är också ett svar på det politiska uppdraget att utreda möjligheten till andra funktioner vid sidan av eller uppå på Arenanvolymen med bland annat motivet att generera ytterligare intäkter till projektet. Vy från hotellrum mot norr Vy från hotellrum Gothia Towers +38.7 +34.7 +29.2 +23.2 +18.5 Ryggraden +13.3 Inre Arenatorget Svenska Mässan  Örgrytevägen Valhallagatan Längdsektion mot väster Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 53 Förslaget Ingående delar 2.1.7. Hotellet Plan 2 ,SXIPPIXWIRXVʣTPERWSQMLYZYHWEOXEWYTTEZVIGITXMSRQIHFEGOSƾGI och bagagerum samt loungeytor. Detta plan nås från det Inre arenatorget QIRʞZIRJVʟRHIRSJJIRXPMKEWXVʟOIXM6]KKVEHIRZMPOIXFPMVWʞVWOMPX viktigt som alternativ tillgänglig entré om evenemang, med eventuella restriktioner, pågår i arenan samtidigt. P    S6 13 71.4 2510 Plan 2 Gothia Towers +38.7 +34.7 +29.2 +23.2 +18.5 Ryggraden Plan 2 +13.3 Inre Arenatorget Svenska Mässan  Örgrytevägen Valhallagatan Längdsektion mot väster Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 54 Förslaget Ingående delar 2.1.7. Hotellet Plan 1  Restaurang/ Här ligger hotellets huvudsakliga serviceytor, dvs inlastning och konferens avfallsrum på samma nivå som Annexet och Svenska Mässan samt   ytor för städ, tvätt osv. På den ytan som gränsar till Inre arenatorget  föreslås en kommersiell yta/butik samt en passage till hotellets centrala hisspaket.  Tak- Restau- landskap rang Plan 3   Ett övre publikt plan med lounge och bar. Lokalen servar primärt hotellets gäster men ligger samtidigt i direkt anslutning, och med en öppen koppling till, den övre läktarfoajén i Arenan.  Plan 4    Teknikplan för både arenatorget och hotellet. Här ryms också ett mindre  K]QWTEWEQXLSXIPPIXWEHQMRMWXVEXMZEJYROXMSRIVTPEGIVEXHʞVHIXƼRRW tillgång till dagsljus och utblick. Eftersom hotellvolymen har ett mindre husdjup jämfört med det Inre arenatorget skapas en långsmal ljusspalt mellan hotellets huskropp och Arenans som släpper ner dagsljus till det Inre arenatorget. Plan 5     4ʟTPERPMKKIVLSXIPPIXWWXʯVVIVIWXEYVERK4ʟHIXXETPERƼRRWJVME JEWEHIVSGLYXFPMGOEVMƽIVEZʞHIVWXVIGO(IXʞVSGOWʟLʞVWSQLSXIPPIXW Plan 3 Plan 4 Plan 5 Typplan lågdel Typplan högdel restaurang har möjlighet att växa ut på Arenans tak med mötes- och OSRJIVIRWPSOEPIVSGLIPPIVIRXEOXIVVEWWTʟLSXIPPIXWPʟKHIP6IWXEYVERKIR är orienterad i västerläge och har direkt access ut till Arenaparken på Annexets tak. Typplan lågdel Enkelkorridor med hotellrum samt erforderliga trapphus inritade med hänsyn till utrymningsavstånd. Typplan högdel+42.7 Blandstad +38.7 Typplan högdel Typplan lågdel+34.7 Plan 5 +29.2 Enkelkorridor med hotellrum samt erforderliga trapphus inritade med Plan 4 +23.2 hänsyn till utrymningsavstånd. Inre Arena Plan 3 +18.5 Annex Sv. Mässans expansion arenatorg Träningsrinken Skånegatan Årummet Längdsektion mot norr Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 55 Förslaget Ingående delar 2.1.8. Träningsrinken Inledning För att arenorna ska kunna fungera på den nivå som förväntas krävs att alla utrymmen för aktiva är optimerade. Träningsrinken är en av dessa funktioner som är en förutsättning för att till exempel hockeyspelare och hästar ska kunna värma upp inför sina matcher/tävlingar. Eftersom detta blir en hall med en stor rumsvolym så kan den användas för IRQʞRKHERHVEEOXMZMXIXIVHʞVIQIPPER)XXFILSZWSQƼRRWʞV bland annat träningsmöjligheter för ishockeyns och konståkningens ungdomsverksamheter. PLACERING Förslaget illustrerar Träningsrinken placerad direkt under Annexets spelplan. Det ger en möjlighet att samnyttja omklädningsrum samt ytterligare utrymmen på ett effektivt sätt. Genom att placera Träningsrinken på plan 0 kan också hästar och ishockeyspelare röra sig in i Arenan utan för stora nivåskillnader. STYRANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Den pelarfria rumsvolymen är dimensionerad utifrån en ishockeyrinks ]XXIVQʟXX6YQWLʯNHIRʞVWEXXXMPPQIXIVJʯVEXXOPEVEMWLSGOI]JʯVFYRHIXW krav på en träningsrink. Ska hästar kunna använda hallen för uppvärmning krävs att det går att transportera stora mängder sand in och ut på ett rationellt sätt. Träningsrinken planeras inte för att vara en publik yta men HIXƼRRWOETEGMXIXJʯVYTTXMPPʟWOʟHEVI Entré Koppling Arenan Koppling Annexet Koppling Svenska Mässan Koppling Ryggraden Stadsrum Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 56 Förslaget Ingående delar 2.1.8. Träningsrinken Plan 0 ,ʞVƼRRW8VʞRMRKWVMROIRQIHXMPPLʯVERHISQOPʞHRMRKWVYQSGLEPPQʞRRE förråd. Dessa samnyttjas med Annexet som har sin spelplan en våning upp. Entré för sker via Arenatorget norrifrån där Träningsrinken ligger en halv våning under gatans marknivå och Annexet ligger en halv våning P  SZERJʯVKEXERWQEVORMZʟ2ʞVQEWXIRXVʣRMRSVVƼRRWIRQMRHVIPʞOXEVI JʯVʟWOʟHEVISGLIRXMPPLʯVERHIJSENʣQIHXSEPIXXIVSGLOMSWO(IXƼRRW P också en sidoentré direkt till omklädningsrummens huvudkorridor.  Huvudkorridoren i nord-sydlig riktning förbinder omklädningsrummen  och åskådarytorna i norr med ryggraden i söder. Två tvärkorridorer förbinder Träningsrinken och Annexet med Arenan via plan 0 under Inre  Arenatorget. Dessa kan delas av så att en kan användas av ishockeylag Träningsrinken IPPIVLʞWXEVZMHWXSVEIZIRIQERKHʟHIXƼRRWʯRWOIQʟPSQEXXHIWWEWOE  P  kunna vara avskilda. Att Annexets spelplan ligger direkt ovanför Träningsrinken medför utmaningar för konstruktionen där spännvidden gör att pelarna hamnar nära isens rink. Tillsammans med att de också står tätt medför detta att sikt för eventuella åskådare blir begränsad. -WʯHVEʞRHIREZ8VʞRMRKWVMROIRƼRRWTPEXWJʯVMWQEWOMRSGLWQʞPXKVST WEQXIRVEQTJʯVJʯVFMRHIPWIYTTXMPP6]KKVEHIR         KLM KLD LASTKAJ Plan 0 Gothia Towers Ryggraden Svenska Mässan +7.3 Plan 0 +0.0 Örgrytevägen Valhallagatan Längdsektion mot väster Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 57 Förslaget Ingående delar 2.1.9. Svenska mässans expansion Svenska Mässans expansion består i huvudsak av tre delar. Dels en ny eventhall i direkt anslutning till entrén mot Skånegatan (Entré 8) på TPERSGLHIPWIRYXF]KKREHEZHIFIƼRXPMKELEPPEVRE+SGL,TʟTPER 8MPPHIXXEEHHIVEWWIVZERHIJYROXMSRIVSGLIVWʞXXRMRKEZFIƼRXPMKE verksamhetsytor som demonteras för att möjliggöra projektet. P  )RXVʣWSQʞVIRHIPEZ6]KKVEHIR KVʯRWOVEJJIVMRK F]KKWSQSGL förses med en neutral vertikal kommunikation direkt upp till plan 2 i P 6]KKVEHIRHʞVHIXR]EOSQQYRMOEXMSRWWXVʟOIXWSQJʯVFMRHIVIRXVʣQIH  entré 1 samtidigt når alla övriga anläggningar i Arenakvarteret. I plan 0 adderas servande funktioner till den nya användningen av entré 8 och den  nya Eventhallen.   P      Pentry DM Skrivbord K S1 kaffeautomat TR2 Arbetsbänk Arbetsbord Arbetsbord Arbetsbord Arbetsbord D10KH Hyllor y örvaringsskåp Inspektionslucka EL (Under g y olvytskikt) Pentry kaffea tomat TR3 Mobil serveringsbänk KLM KLD LASTKAJ Plan 0 Plan 1 Hotell Blandstad Annex Inre Arena arenatorg Plan 1 +7.3 Plan 0 +2.0 Träningsrinken Skånegatan Årummet Ombyggd entré 8. En del av Ryggraden Längdsektion mot norr Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 58 Förslaget Ingående delar 2.1.9. Svenska mässans expansion ,IPXEZKʯVERHIJʯV7ZIRWOE1ʞWWERWFʟHIFIƼRXPMKESGLYXF]KKHE funktion blir den nya gemensamma logistikfunktionen som ersätter dagens inbyggda lastgård på B-plattan. Med nya ramper ska en rangeryta MXZʟZʟRMRKWTPERMRXIFEVEWIVZE7ZIRWOE1ʞWWERWFIƼRXPMKESGL tillkommande funktioner utan även fungera för inlastning till Arenan och Annexet. Tre av varandra oberoende in- och utfartslägen ska säkerställa kapacitet för samtliga anläggningar i en mängd olika samtida scenarier. Svenska Mässan hall G Expansion +13.3 Arenan +7.3 +1.9 Sektion A-A B A  S6 B A Svenska Mässan hall H Expansion +13.3 Annexet +7.3 +1.5 Träningsrinken +0.0 Sektion B-B Del av Ryggraden Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 59 Förslaget Ingående delar 2.1.10. Övrig blandstad Projektet har som uttalat mål att vara ett innerstadskvarter med ett levande gatuplan och en blandning av innehåll som vänder sig lika mycket utåt som inåt. För att åstadkomma detta föreslås att alla bottenvåningar har lokaler med ett offentligt innehåll som vänder sig ut QSXHISQKMZERHIKEXYVYQQIR=XXIVPMKEVIOSQQIVWMIPPXMRRILʟPPMƽIV våningsplan föreslås som en bebyggelsekrans i kvarterets nordvästra LʯVRHʞV:EPLEPPEKEXEROSVWEV7OʟRIKEXER-QʯXIXQIH&YVKʟVHWTPEXWIR utgör det här kvartershörnet också ett läge för en högre byggnad med en landmärkesfunktion. Burgårdsplatsen kan på detta sätt utvecklas till en viktig entréplats och adress till hela Arenakvarteret norrifrån. Higab kommer primärt att vara byggherre för de delar av övrig kommersiell yta  som är direkt kopplade till Arenorna och hotellets funktioner. Projektägare för övrig blandstadsbebyggelse är Exploateringsförvaltningen.     S6 D10KH Plan 0 Plan 1 Plan 4 - Typplan Hotell Inre Arena Plan 4 +21.3 Annex Sv. Mässans expansion arenatorg Plan 1 +7.3 Träningsrinken Plan 0 +2.0 Skånegatan Årummet Längdsektion mot norr Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 60 Förslaget Helhetslösning 2.2.1. Situationsplan PARKEN Inledning Ste Arenans och Annexets funktion har berörts mer i detalj tidigare i nS tur e förstudien men i korthet kan sägas att orienteringen av anläggningarna ga NYA CENTRALBADET styrs av ett antal grundläggande viktiga samband. Scenlägen är tan samordnade med inlastning medan publikentréerna är orienterade längs de omgivande fasaderna och ett framtida utvändigt arenatorg. Arenan och Annexet delar huvudentré och ett gemensamt Inre Arenatorg BROPLATSEN för in- och utrymning av besökare. Detta entrérum gör det möjligt att dela ARENATORG Valhallagatan +30 JYROXMSRIVSGLEXXƽ]XXEFMPNIXXKVʞRWIRPʞRKVIMRMERPʞKKRMRKIR BURGÅRDS- PLATSEN +36 1IPPER7ZIRWOE1ʞWWERWFIƼRXPMKEPSOEPIVMWʯHIVSGLHIR]E INRE ARENATORG / HOTELL +30 BLANDSTAD anläggningarna i norr etableras en ryggrad bestående av bland annat in- och utlastningsfunktioner för gods samt kommunikation för besökare. Här ryms också en del av Svenska mässans expansionsyta, platskontor ARENA och teknikutrymmen. +39 EVENT ANNEX +25 På yttertaket skapas ett landskap i form av en grön Arenapark. Som ett +29 komplement till Arenatorget på marknivån blir Arenaparken en lugn oas med andra vistelsekvaliteter. Den blir hotellets och arenornas takterrass +45 samtidigt som den blir hela kvarterets gröna lunga som är tillgänglig även +30 +38 et utifrån. Platsen för en privat picnic, ett besök på äventyrslekplatsen lika Skånegatan +25 +32 RYGGRAD +32 +30 Å-stråk gärna som en aktivitet kopplat till något av de pågående evenemangen i +45 arenorna. FOCUSHUSET FOCUSPLATSEN Örgrytevägen KORSVÄGEN Illustrationsplan Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 61 Förslaget Helhetslösning 2.2.1. Situationsplan VALHALLAGATAN VALHALLAGATAN VALHALLAGATAN ÅRUMMET ÅRUMMET ÅRUMMET SKÅNEGATAN SKÅNEGATAN SKÅNEGATAN ÖRGRYTEVÄGEN ÖRGRYTEVÄGEN ÖRGRYTEVÄGEN Omgivande stråk och offentliga rum Kvarterets entréer Levande gatuplan Kvarterets form möter och strukturerar upp de Publika entréer kantar kvarterets utbredning på Gatuplanet i hela kvarteret är utformat för att omgivande gaturummen. Längs Valhallagatan alla sidor. Den största entrén in till arenorna, möjliggöra verksamheter och publika funktioner bildas ett pärlband av platser, där den största via Inre Arenatorget, ligger i anslutning till längs omgivande gator och stråk. Blandningen är Arenatorget som även vänder sig mot det Arenatorget. Även Skånegatan har en generös av verksamheter (arenor, hotell, restauranger, framtida badet. Skånegatan ramas in av en entré in till arenorna genom västra änden av kontor) stärker 24/7-perspektivet och bidrar till stadsmässig fasadsträcka och Burgårdsplatsen Ryggraden vid ombyggda entré 8. en levande stad året runt. förtydligas genom ett hörn som följer dess Fordonsentréer (grå pilar i figur) för in- och befintliga rektangulära form. utlastning är begränsade till några utvalda lägen för att inte låta godslogistiken dominera stadsrummet. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 62 Förslaget Helhetslösning 2.2.1. Situationsplan VALHALLAGATAN VALHALLAGATAN VALHALLAGATAN ÅRUMMET ÅRUMMET ÅRUMMET SKÅNEGATAN SKÅNEGATAN SKÅNEGATAN ÖRGRYTEVÄGEN ÖRGRYTEVÄGEN ÖRGRYTEVÄGEN Interna stråk Arenaparken Robust in- och utlastning Genom det stora kvarteret löper flera tillgänliga I den täta stadsstrukturen utgör taket en stor In-och utfarter för lastfordon finns i tre lägen: stråk. Via det Inre arenatorget och vidare genom potential för gröna kvaliteter och ekologisk Valhallagatan, Årummet (Glenns kurva) och Svenska Mässan kopplar ett nord-sydligt stråk mångfald. Här föreslås en taklandskap som Örgrytevägen. Majoriteten av den inkommande Valhallagatan till Örgrytevägen. Skånegatan bidrar till den biologiska mångfalden och blir en trafiken angör från Örgrytevägen och rör sig förbinds med Årummet via ett öst-västligt stråk social resurs i stadsdelen. därifrån genom kvarteret via Ryggraden till genom Ryggraden. rangerytor på både plan 0 och 1. De olika angöringspunkterna och körstråken bildar tillsammans en robust lösning för flexibilitet vid olika evenemang och situationer. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 63 Förslaget Helhetslösning 2.2.2. Arenatorget Arenatorget kallas platsen som välkomnar besökare in till Arenakvarteret. Härifrån leder entréer till alla stora funktioner i de omgivande byggnaderna - Arenornas huvudentré i Inre arenatorget, Annexets egen IRXVʣSGL'IRXVEPFEHIXWLYZYHIRXVʣ Arenatorgets storlek är noga avvägd för att bli en både välkomnande och rymlig plats i staden. Under evenemang ryms olika aktiviteter här: JSSHXVYGOWJER^SRIFEVREOXMZMXIXIVXSVKLERHIPQIHQIVE9RHIVʯZVMK XMHƼRRWYXV]QQIJʯVZEVHEKWPMZZMWXIPWISGLPIOWʟZʞPWSQJʯVERKʯVMRK och inlastning. Arenatorget annonserar på håll att något alldeles extra äger rum på denna plats i staden. Här skapas förväntan i en trygg miljö inför upplevelserna som väntar i Arenakvarteret. EVENEMANG OCH VARDAG (IRƽI\MFPEXSVK]XERFILʯZIVLEFIKVʞRWEHJEWXQʯFPIVMRKTKE folksamlingar samt temporära strukturer som tält m m. vid evenemang. =XERYXVYWXEWQIHJEWXEMRWXEPPEXMSRIVMKEXEJʯVI\IQTIPZMWTSTYT verksamhet och avspärrning. UTRYMNING Zonen närmast arenorna utgör det utökade evenemangsytan och fyller en viktig funktion för utrymning. Sju meter utanför arenans fasad hålls fritt från möblering. TRÄD OCH GRÖNSKA Torget ska upplevas grönt med träd som stärker rumsupplevelsen SGLHIƼRMIVEVIRJVM]XE)RXVʣIVSGLQʯFPIVFEVE^SRIVLʟPPWJVMEJVʟR permanenta träd. Permanent grönska kompletteras med mobila träd. Arenatorget från norr Centralbadet Annexet Arenan Arenatorget från Skånegatan Arenatorget i plan Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 64 Arenatorget Förstudie • Nya arenor i Göteborg • 2024-09-30 Förslaget Helhetslösning 2.2.3. Årummet %VIREOZEVXIVIXKVʞRWEVXMPP1ʯPRHEPWʟRMʯWXIVHʞVIXXFIƼRXPMKX+' stråk löper från norr till söder innanför en trädbevuxen slänt närmast WXVERHOERXIR4ʟOZEVXIVWQEVOƼRRWIRERKʯVMRKWKEXE7ZIR6]HIPPW gata, som kommer att behållas för in- och utfart till den gemensamma godsfunktionen med sitt centrala läge i kvarteret närmast entré 1. För att JʯVLMRHVEEXX%VIRERʯZIVWZʞQQEWZMHLʯKXZEXXIRFILʯZIV7ZIR6]HIPPW gata höjas till översvämningssäker markhöjd med hjälp av en stödmur WSQXIVVEWWIVEVQEVOIRRIVQSX+'ZʞKIRSGLʟR*ʯVEXXYRHZMOE WʞXXRMRKEVRʞVQEWXJEWEHJʯVIWPʟWEXX7ZIR6]HIPPWKEXEKVYRHPʞKKW ner till berg och att stödmuren förses med trappor och planeringsytor JʯVEXXʯZIVFV]KKEHISPMOETPYWLʯNHIVRE7ZIR6]HIPPWKEXEFʯVLEIR bredd på 10 meter för att möjliggöra godstransporter i kombination med uteserveringar till lokalerna i Arenans bottenvåning som får ett fantastiskt läge med utsikt över ån. 7ZIR6]HIPPWKEXEFILʯZIVSGOWʟV]QQETEVOIVMRKJʯVVʯVIPWILMRHVEHI och en angöringsplats för bortasupportrarnas turistbussar som måste OYRREWXʞRKWPEWMRZMHFILSZ2IHERJʯVWXʯHQYVIRPʞRKW+'ZʞKIR planeras besöksparkering för cykel på kvartersmark. 9RHIV+'ZʞKIRPMKKIVIRFIƼRXPMKHEKZEXXIRPIHRMRKWSQFIHʯQWOYRRE ligga kvar. Totalt 11.5 m från fasad Föreslagen ny kvartersgräns Sektion som redovisar övergång mellan kvartersmark och allmän plats Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 66 Förslaget Helhetslösning 2.2.4. Arenaparken Arenakvarterets tak är ett tak för samexistens. På taklandskapet kombineras rörelserikedom och biologisk mångfald. Målet är att uppnå inkluderande aktiviteter i en grönskande, rik livsmiljö. Taklandskapen i de västra delarna av kvarteret aktiveras för att ha hög tillgänglighet och uppmuntra till rörelse och aktivitet. Taken har en samhörighet med arenornas innehåll och Burgårdsparkens program. Tillsammans bidrar dessa olika program till att skapa en Arenapark med hög destinationskraft. T1: Takpark T2: Trädgård T3: Torräng T4: Teknik Taklandskapen i de östra delarna har en relation till den blågröna korridoren längs Mölndalsån. Dessa ytor planeras primärt för att berika den biologiska mångfalden och tillskapa nya habitat för växt- och djurliv. EKOLOGISK HÅLLBARHET En grönytefaktor på 0,25 för taklandskapen har analyserats genom förslag med tillräckliga jorddjup där varierad vegetation kan etableras och Taktyper bli mer resilient mot vind, torka och andra påfrestningar. För att nå de inom projektet satta målen för att stärka den biologiska mångfalden så föreslås t ex: • Ett biotoptak ska utformas med variationsrikedom, t.ex. avseende substratdjup, substratsammansättning, fuktighet, näringshalt och skötsel. • En del av takytan bör vara utformad som vattenyta där delar ska hålla vatten permanent. • Taket ska hysa en stor rikedom av växter och örter. Stommen ska vara inhemska arter medan arter med hög eller mycket hög risk att bli invasiva bör undvikas och invasiva arter ska bekämpas. • Biotoptaket ska förses med åtskilliga valfria naturvärdeshöjande objekt. Exempel på lämpliga objekt kan vara död ved, stenrösen samt olika boplatser för fåglar och insekter. SOCIAL HÅLLBARHET • Öppet, tillgängligt taklandskap för lek riktat mot unga och vuxna med generösa och attraktiva lek- och rörelseytor ska skapas. • Allmänt tillgängliga ytor ska utformas med utgångspunkt i Barnkonventionen. Normkreativ kul miljö - Inga ytor för tävlingsidrott • Plats för återhämtning och mindre evenemang • (IXWOEƼRREWƽIVEZʞHIVWO]HHEHITPEXWIV Social Hållbarhet Ekologisk hållbarhet • (IXWOEƼRREWWXMKEVKʟRKEVWSQKʯVHIXQʯNPMKXEXXOSQQERʞVE Zʞ\XPMKLIXIR/STTPEXXMPPHIXXEFʯVHIXƼRREWMRJSVQEXMSRSQLYVHI gröna miljöerna kan bidra till ekosystemtjänster. • Takparken ska vara tillgänglig för alla med minst tre uppgångar, varav minst en utvändig. Access ska vara gratis med generösa öppettider "LH]KR Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 67 Förslaget Helhetslösning 2.2.5. Utrymning och säkerhet på allmän plats Inledning Under arbetet med förstudien har utrymningssimuleringar har genomförts för att säkerställa att arenorna kan utrymmas säkert och tillräckligt snabbt. Lika viktigt som att arenorna invändigt upprätthåller tillräckliga gångredder och passagemått, lika avgörande är det att ytorna utomhus IVFNYHIVWEQQEʯTTRE]XSVJʯVWXSVETIVWSRƽʯHIR-%VIREOZEVXIVIXʞVHIX HIWWYXSQMRXIFEVEƽʯHIRJVʟRIREVIREYXERƽIVEWEQXMHMKXWSQQʟWXI FIEOXEW9XERJʯV%VIREOZEVXIVIXWJEWEHIVOVʞZWIXXJVMXXQʟXXTʟQMRWX meter för att klara säker utrymning. Normalt fokuserar man mest på att säkerställa godtagbar utrymning. I fallet med våra stora arenor är inrymning en lika stor fråga och kanske ʞRRYQIVSJʯVYXWʞKFEVXMPPWMROEVEOXʞV(IXLERHPEVSQEXXWXSVEƽʯHIR av människor samlas vid en entré vid ett insläpp där köbildning och trängsel lätt uppstår. Med tanke på att kraven hela tiden höjs när det KʞPPIVZMWMXIVMRKSGLOSRXVSPPEZZʞWOSVYTTWXʟVLʞVPʞXXƽEWOLEPWEVWSQ kan utgöra en risk för besökares säkerhet. Dessa situationer kan hanteras fysiskt med fållor som organiserar insläpp organiserat men man måste vara medveten om att den funktionen tar stora ytor i anspråk som måste gå att tillskapa åtminstone vid tidpunkten för evenemang. ʃZIRSQMRWPʞTTSGLOʯFMPHRMRKWOʯXWTVSJIWWMSRIPPXWʟƼRRWEPPXMHIR annan risk för människors säkerhet vid stora folksamlingar, nämligen det som brukar kallas för antagonistiskt hot. Det kan handla om fordon som kör in i en folksamling, bilbomber eller självmordsatacker med sprängmedel. För att minska risken för den här typen av terrorhandlingar FʯV%VIREXSVKIXOYRREWTʞVVEWEZJʯVJSVHSRWXVEƼOZMHIZIRIQERK Samtidigt måste torgytan vara så fri från fast möblering som möjligt för att kunna möta evenemangens olika behov. För att kunna hantera olika situationer och hotbilder bör fast möblering SGLXVʞHOSRGIRXVIVEWXMPPHIRRSVVEWMHEREZ:EPLEPPEKEXERSGLLIPX YRHZMOEWTʟ%VIREXSVKIX-WXʞPPIXFʯVIRƽI\MFIPPʯWRMRKQIHQSFMP möblering och grönska vara utformningsprincipen för torgytan. Inget Stillbild från utrymningssimulering av konsert i både Arenan och Annexet (Illustration, Bengt Dahlgren) hindrar ett stort inslag av träd men de bör vara mobila för att inte hindra en säker organisering av besökare vid stora evenemang. Till exempel är kameraövervakning en vanligt förekommande metod som underlättas av fri sikt. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 68 Förslaget Helhetslösning 2.2.5. Utrymning och säkerhet på allmän plats Scenarier för avspärrning Valhallagatans torgyta till vardags Valhallagatans torgyta vid stora och extra stora evenemang Avspärrat område vid stora evenemang Körväg i normalläge Omöblerad zon för gående, minst 7m från arena Avspärrat område vid extra stora evenemang Körväg vid stora evenemang Torgyta Flexzon för träd, angöring, turistbussar, PRH etc Exempel på möblering av torgyta Entré inom avspärrning ersätts av Entré 8 samt Entré Focushuset vid stora evenemang Körväg i normalläge Höj- och sänkbara pollare för tillfällig avspärrning Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 69 Förslaget Helhetslösning 2.2.6. Samband & synergier Inledning Genom projektet skapas och möjliggörs samband och synergier både mellan anläggningarna men även inom kvarteret som helhet. 0ʞRKWʟRSGLHIRʯWXVEHIPIREZ:EPLEPPEKEXERQʯXIVOZEVXIVIXHIR Plan 2 lägsta marknivån. Längs Skånegatan uppgår marknivån till ungefär ett våningsplan högre. Där etableras nya kommersiella ytor för lokaler i bästa väderstreck på gatuplan. Dessa markförhållanden ger förutsättningar för in- och utlastning till en källarvåning som är avskild från entréer till publika ytor en våning upp. )RPEWXFMPWVEQTOSQTPIXXIVEHQIHLMWWEVM6]KKVEHIRQʯNPMKKʯVZIVXMOEPE transporter av gods mellan dessa våningsplan. Mässans expansion och Annexets spelplan landar på samma plushöjd WSQ7ZIRWOE1ʞWWERWFIƼRXPMKEYXWXʞPPRMRKW]XE(IXWOETEVIRWXSV potential till samnyttjan och ökad kapacitet vid större evenemang. På plan 2 landar Arenans och Annexets publikplan på samma plushöjd som Svenska Mässans kongress- och konferensvåning. Genom att säkerställa golvnivåer i samma höjder skapas en möjlighet till sömlösa publikupplevelser och underlättar en vidareutveckling av samarbetet mellan GotEvent och en utökad potential till samverkan mellan aktörerna inom Arenakvarteret. Så ökar arenakvarterets konkurrenskraft och Plan 1 ERPʞKKRMRKEVREWƽI\MFMPMXIX +IRSQ7ZIRWOE1ʞWWERWFIƼRXPMKEWXVʟOMRSVHW]HPMKVMOXRMRKSGL det Inre Arenatorget mellan Arenan och Annexet skapas ett inre stråk WSQOSTTPEVMLST:EPLEPPEKEXERMRSVVQIHʔVKV]XIZʞKIRMWʯHIV4ʟ liknande sätt etableras ett stråk i öst- västlig riktning mellan Entré 8 längs Skånegatan och Entré 1 som gör det möjligt att neutralt röra sig mellan Årummet i öst till Skånegatan i väst. Plan 0 Interna samband - Logistik Interna samband Synergier med omgivande stadsrum Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 70 Förslaget Helhetslösning 2.2.6. Samband & synergier Plan 2 Till skillnad från de underliggande våningsplanen, som präglas av servande funktioner, spelplaner och utställningsytor, är plan 2 det stora KIQIRWEQQEZʟRMRKWTPERIXJʯVTYFPMOSGLFIWʯOEVI,ʞVƼRRWVIHER Svenska Mässans Kongress- och Konferensanläggning och till det adderas Annexets huvudfoajé för publik och Arenans premiumfoajé. I stort sett alla lokaler ligger på samma golvnivå och på det här våningsplanet kan man röra sig genom kvarteret i både öst-västlig och nord-sydlig riktning. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 71 Förslaget Helhetslösning 2.2.7. Utbyggnadsordning Inledning För att genomföra projektet Nya arenor i Göteborg krävs en utbyggnad över tid i olika etapper. Följande sidor illustrerar ett tänkt huvudscenario men detta kommer att behöva utredas vidare under processen framåt. En ZMOXMKQʟPWʞXXRMRKʞVEXXFIƼRXPMKEERPʞKKRMRKEVWOEOYRREJSVXWʞXXEQIH sin verksamhet utan större avbrott under utbyggnadstiden. *ʯVEXXOSQQEʟXF]KKFEVQEVOFILʯZIV:EPLEPPEFEHIXIVWʞXXEWQIHIR R]FEHERPʞKKRMRKRSVVSQ:EPLEPPEKEXERHʞV:EPLEPPE-4MHEKPMKKIVQIH sin konstgräsplan. Badet utgör första utbyggnadsetappen i den detaljplan WSQVʯVWXEHWYXZIGOPMRKRSVVSQ:EPLEPPEKEXER 7EQXMHMKXWSQ'IRXVEPFEHIXF]KKWMHIXRSVVEOZEVXIVIXTʟFʯVNEW F]KKREXMSREZ6]KKVEHIRWJʯVWXEHIPTʟ:EPLEPPEFEHIXWYXSQLYW]XSV Denna första etapp i Arenakvarteret innehåller ersättning för Svenska Mässans inlastningsyta, B-plattan, och teknikutrymmen för kvarteret. Detta möjliggör att B-plattan kan rivas i ett senare skede utan att störa verksamheterna i drift. *ʯVWXHʞVIJXIVOER:EPLEPPFEHIX&TPEXXER:EPLEPPEVMROIRSGL:EPLEPPE sporthallar demonteras för att ge plats åt den nya Arenan inklusive Inre Arenatorget och Hotellet. När väl den nya Arenan står klar att användas kan Scandinavium demonteras för att ge plats åt Annexet med tillhörande kompletterande ytor i form av inlastning, kommunikation, teknik m m. Efter demontering av Scandinavium öppnas även möjligheten upp för kommande etapper som består av en ny utställningshall för Svenska Mässan, en ombyggnad av entré 8 mot Skånegatan samt en krans av övrigt kommersiellt innehåll som ramar in utställningshallen mot 7OʟRIKEXERSGL:EPLEPPEKEXERWZʞWXVEHIP :EVNIHIPʞVIRWNʞPZWXʞRHMKIRLIXQIRJYPPXYXF]KKXƼRRWIRWXSVTSXIRXMEP till samverkan och delande av funktioner inom kvarteret. Det handlar både om in- och utlastning, teknisk försörjning och entréer för besökare men också om en samnyttjan av arrangörs- såväl som publikytor vid evenemang. Arenakvarteret - Nuläge (2024) Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 72 Förslaget Helhetslösning 2.2.7. Utbyggnadsordning Etapp 1 - Östra ryggraden Etapp 2:EPLEPPEFEHIXHIQSRXIVEW Etapp 3 - Arena, Inre arenatorg & hotell )XETTOERTʟFʯVNEWWʟJSVXHIXƼRRWIRKʞPPERHIHIXEPNTPERHʟ Etapp 2 omfattar demontering av befintliga Valhallabadet för I etapp 3 byggs Arenan, Inre Arenatorget och hotellet. etappen planeras byggas på tomtmark som idag inte är bebyggd. att ge plats åt den nya Arenan. Förutsättningen är att Scandinavium med tillhörande Första etappen planeras genomföras parallellt med byggnationen lastgård fortsatt kan bedriva sin verksamhet under av det nya centralbadet. Östra delen av Ryggraden är ersättning utbyggnadstiden av den nya arenan. för Svenska Mässans lastgård, B-plattan. Tekniska utrymmen och försörjning av media till kommande etapper ryms här. Etapp 4 - Scandinavium demonteras Etapp 5 - Annexet och ryggrad Etapp 6 & 7 6]KKVEHIZIRX]XE Ɖ&PERHWXEHƉ Etapp 4 innebär att befintliga Scandinavium demonteras för I etapp 5 byggs Annexet, Träningsrinken, den västra delen Etapp 6 innehåller expansion av Svenska Mässans att ge plats åt Annexet. av Ryggraden och övrigt kommersiellt innehåll som klär in verksamhetsytor och ombyggnad av entré 8 mot Skånegatan. Annexet norrut mot Valhallagatan. I och med Ryggradens I etapp 7 färdigställs Arenakvarteret då Mässans nya lokaler utbyggnad kompletteras och färdigställs den permanenta kläs in med en krans av övriga kommersiella ytor med funktionen för in- och utlastning av gods med tre av varandra arbetsnamnet Blandstad. oberoende in- och utfarter. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 73 Förslaget Helhetslösning 2.2.7. Utbyggnadsordning Fullt utbyggt Fullt utbyggt blir Arenakvarteret det självklara navet i Evenemangsområdet med Ullevi i norr och Liseberg samt World of :SPZSMWʯHIV&IF]KKIPWIRERTEWWEVWMKXMPPWXIRWXEHIRWLʯNHWOEPEMIR sockelvåning ovanpå vilken ett antal högre landmärkesaccenter tillåts sticka upp för att manifestera innehållet och markera entréer. Höjderna trappar ner från Skånegatans stadiga innerstadsskala i väster till Gårdas lägre och brokigare bebyggelsestruktur i öster. Burgårdsparken uppe på sin bergknalle får sin naturliga fortsättning i en grön takpark med ambitionen att bli en destination i sig. Arenakvarteret - Fullt utbyggt Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 74 Förslaget Helhetslösning 2.2.8. Stadsbyggnad Utformningen av Arenakvarteret styrs både av innehållet och dess funktion men också av platsen och dess förutsättningar. Projektutveckling handlar om förädla en tomt och skapa ett innehåll. Stadsbyggnad handlar om att bygga stadens gemensamma rum med marken som golv och kvarteren som rummets väggar. Bra stadsbyggnad tar sin utgångspunkt i omgivningens karaktär och skala och tillför nya värden som berikar helheten. I förstudien har vi prövat de utvändiga rummens mått och testat byggnadernas höjd. VY MOT ARENATORGET FRÅN BURGÅRDSPLATSEN Här är Arenakvarterets entré från öster. Ett indrag i bebyggelsen framför Annexet skapar plats för Arenatorgets central del. Bebyggelsen håller samma höjdskala som den omgivande stenstadsbebyggelsen. Ovanför den höjden tillåts enstaka solitärer resa sig högre med ett indraget fasadliv. VY FRÅN SÖDER PÅ SKÅNEGATAN Här är redan volymkonceptet etablerat i Kongresshuset som förhåller sig till den omgivande stenstadens höjdskala. Man anar ombyggda entré 8 längs Skånegatan mellan Svenska Mässans fastighet och den nya FIF]KKIPWIRZMH&YVKʟVHWTPEXWIRMPʞKIXJʯVFIƼRXPMKE7GERHMREZMYQ Vy mot Arenatorget från Burgårdsplatsen Vy från söder på Skånegatan VY FRÅN NORR PÅ SKÅNEGATAN Här annonserar sig Arenakvarteret redan på långt håll med den nya PERHQʞVOIWF]KKREHIRZMH&YVKʟVHWTPEXWIR'IRXVEPXMOZEVXIVIXVIWIV sig hotellvolymen som markerar läget för huvudentrén till arenorna och PʞRKVIFEOEREVQERFIƼRXPMKE+SXLME8S[IVW VY FRÅN ÖSTER PÅ TRITONGATAN Här är Arenakvarterets entré från öster. Den nya arenan annonserar sig tydligt i Å-rummet. Öppningen mellan Arenan och det nya 'IRXVEPFEHIXTIOEVYXVMOXRMRKIRZʞWXIVYXQSX%VIREXSVKIX+ʟVHEWPʞKVI bebyggelseskala samspelar på ett intressant sätt med de nya volymerna som etablerar en intressant promenad västerut. Vy från norr på Skånegatan Vy från öster på Tritongatan Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 75 Flygbild från nordost Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 76 Förslaget Hållbarhet 2.3.1 Hållbarhetsmål Vision Göteborgs nya arenakvarter är en global mötesplats i lokal kontext där morgondagens utmaningar hanteras genom framtidssäkra och resilienta lösningar. Här är de hållbara lösningarna en destination i sig. Mötesplats för det lokala Ett tak för samexistens Cirkulärt arenakvarter Framtidssäkrat arenakvarter Mobilitet och tillgänglighet i och globala stadslivet I Evenemangsområdet vistas göteborgare 8EOIXʞVIRHIWXMREXMSRMWMK,ʞVƼRRWTPEXW 1IHGMVOYPʞVEQEXIVMEPƽʯHIRKIRSQMRKʟIRHI Kvarterets klimatavtryck minimeras till nära Det är lätt och stimulerande att vistas i och SGLFIWʯOEVIJVʟRRʞVSGLJNʞVVER,ʞVƼRRW för lek, rörelse och biologisk mångfald. och utgående återbruk samt material- noll för att undvika utsläpp, både i produktion röra sig till och från Arenakvarteret. Transport platser som stimulerar till ett rörelserikt och Utformat utifrån devisen “no sedum, no återvinning uppnås ett funktionellt kvarter där och drift. Hälsosamma materialval görs och och logistik hanteras för att minimera aktivt vardagsliv samt för internationella sport” ges istället plats åt biotoper och social QEXIVMEPVIWYVWIVJVʟRFIƼRXPMKEERPʞKKRMRKEVM hälsosamma miljöer skapas där väsentliga koldioxidutsläpp och påverkan på fotgängare. evenemang i världsklass. interaktion mellan barn, unga och äldre stor utsträckning tas omhand. OPMQEXVMWOIVLEVMHIRXMƼIVEXW besökare. • Skapa en ikonbyggnad som är en lokal • Taket blir en tillgänglig destination som • Byggnader som demonteras betraktas som • :ʞ\XLYWKEWYXWPʞTTIRJVʟRF]KKWOIHIX • Skapa förutsättningar för koldioxidfri mobilitet mötesplats med internationell prägel. innehåller vistelseytor och en tydlig materialbibliotek och återbrukas till hög andel. QMRWOEWQIH SGL OSQTIRWIVEW och logistik. • Arbeta för ett inkluderande, tryggt och levande programmering för lek och rörelse bortom • Nya byggnader byggs med hög andel utgående från basår 2020. • Bidra till att Evenemangsområdet är område från byggstart till drift. sport. återbrukat, återvunnet och förnybart material. • Det genomsnittliga klimatavtrycket från tillgängligt, tryggt och säkert. • Bidra till stärkt integration och • Ett grönt och blått tak med biotoper för • Effektiva och innovativa energisystem för hela arenabesökare halveras från basår 2024. sammanhållning genom ökad sysselsättning artrikedom och vistelsevärden med upplevelse kvarteret. • Byggnader projekteras för lång livslängd, och en bredd av aktörer. av grönska bortom sedum. • Byggnaderna möjliggör evenemang med anpassnings- och demonterbarhet. • Bidra till ett rikt stadsliv genom riktade • 8MPPKʞRKPMKLIXIRJʯVƽSVESGLJEYREJʯVFʞXXVEW cirkulär drift. • Giftfria material används. målpunkter och aktiviteter. genom hela området. • Arenakvarteret säkras mot klimatförändringar. För två av målområdena, cirkulärt och framtidssäkrat Arenakvarter har byggnadsspecifika utredningar genomförts avseende återbruk och klimatavtryck. Dessa presenteras på följande sidor. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 77 Förslaget Hållbarhet 2.3.2 Bakgrund Styrande underlag Framtagande av hållbarhetsprogram GLOBALA MÅLEN AGENDA 2030 Ett hållbarhetsprogram för det nya Arenakvarteret tas fram av Globala målen (UNDP) grundar sig i de ekonomiska, sociala och Stadsledningskontoret parallellt med att Hållbarhetsprogram nytt miljömässiga dimensionerna av hållbar utveckling. arenakvarter har tagits fram för Higab och Got Event. Det senare TVSKVEQQIXJSOYWIVEVTʟHIXMRSQ)ZIRIQERKWSQVʟHIXKISKVEƼWOX GÖTEBORGS STAD avgränsade Arenakvarterets utveckling. Styrande dokument i fokus för Arenakvarteret är Göteborgs Stads miljö- SGLOPMQEXTVSKVEQ +ʯXIFSVKW7XEH SGLTVSKVEQJʯVIR De båda hållbarhetsprogrammens målsättningar har stämts av och ska NʞQPMOWXEH tillsammans styra mot att hållbarhetsmålen för hela Evenemangsområdet HIGABS HÅLLBARHETSMÅL YTTRʟW:MHJVEQXEKERHIXEZ%VIREOZEVXIVIXWLʟPPFEVLIXWTVSKVEQLEV Göteborgs Stads krav varit en grundförutsättning liksom Higabs och Got B • :ʞVRESQQMPNʯRKIRSQEXXERZʞRHEIRQMPNʯERTEWWEHF]KKTVSGIWW Events egna hållbarhetsmål. optimera vår energi användning, använda förnybara bränslen samt att i största möjliga utsträckning återföra det avfall som uppkommer till kretsloppet. Målområden, effektmål och projektmål • Skapa levande kulturmiljöer som möjliggör en biologisk mångfald. 4ʟʯZIVKVMTERHIRMZʟƼRRWJIQQʟPSQVʟHIRQIHYRHIVPMKKERHI • Ge förutsättningar för inkluderande mötesplatser och effektmål, se nästa sida. Målområdena för hållbarhet har tagits verksamhetslokaler i staden, tillgängliga och anpassade för alla. JVEQYXMJVʟR,MKEFWSGL+SX)ZIRXWJSOYWWEQXVʟHMKLIX6IWTIOXMZI • Arbeta metodiskt med social hållbarhet och skadeförebyggande ur målområde är kopplat till den effekt som önskas inom målområdet - ett ett helhetsperspektiv med systematisk analys av platsers trygghet, effektmål. För att kunna hålla uppe projektets ambitionsnivå inom ramen CO2 säkerhet och trivsel. för det långa tidsperspektivet och ändå vara så konkreta som möjligt • Bedömning av social hållbarhet med särskild fokus på barn, unga och har de övergripande målområdena kopplats till ett antal mer detaljerade prioriterade målgruppers behov och rätt till den offentliga platsen. projektmål. Dessa beskriver vad som ska göras inom målområdet för att effektmålen ska nås, se avsnitt för respektive målområde. Projekten som Higab genomför ska på sikt även linjera med EU:s taxonomiförordning. För Arenakvarteret innebär det att nu kända Projektmålen ska vara uppföljningsbara och visar på nivåer som vi taxonomikrav inkluderas i hållbarhetsmålen. idag kan se krävs, är möjliga eller behövs. Men då utvecklingen inom hållbarhet går snabbt är det sannolikt att dessa, speciellt inom de GOT EVENTS HÅLLBARHETSMÅL mer tekniskt orienterade målområdena, i någon utsträckning kommer +SX)ZIRXHIƼRMIVEVJIQZʞWIRXPMKESQVʟHIRQIHHIPSQVʟHIRJʯVEXX att behöva uppdateras i takt med utveckling, skärpta gränsvärden, RʟLʟPPFEVLIXMHVMJXSGLZMHIZIRIQERK:ʞPOSQRERHIQʯXIWTPEXWIV rapporteringsplikter och nya innovationer. Korrigeringar av projektmål attraktivt arbetsplats klimat och resurseffektiv verksamhet, utveckling, TʟZIVOEVMRXIQʟPSQVʟHIXMWMKYXERIRHEWXHIXWTIGMƼOETVSNIOXQʟPIXW partnerskap samt god styrning. kravställning. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 78 Förslaget Hållbarhet 2.3.3 Inkluderande platser och gröna kvalitéer Arenakvarteret som mötesplats handlar om att skapa en målpunkt i staden, både vid evenemang och till vardags. För att säkra att projektets sociala ambitioner ligger rätt och är förankrade med berörda invånare OVʞZWIXXXMHMKXEVFIXIQIHQIHFSVKEVMRƽ]XERHITPEXWYXZIGOPMRKSGL HMWTSWMXMSREZ]XSV4PEXWIRFILʯZIVEXXVELIVEOZMRRSVSGLƽMGOSVZMPOIX skapar mervärden för alla! Samtidigt lyfts värdet av internationella MRƽYIRWIVJʯVEVOMXIOXYVIRWʟZʞPWSQJʯVIZIRIQERKIR,ʞVWOEFʟHI göteborgaren och besökaren hitta något som tilltalar dem, något i världsklass. Det handlar om att skapa tillgängliga platser där sociala värden och rörelsestimulerande ytor möter värden av biologisk mångfald med design för ekosystemtjänster. I avsaknad av större ytor på kvartersmark får taket ett värde som semi-offentlig plats i evenemangsområdet och blir en destination i sig. Utformat utifrån devisen “no sedum, no sport” med samexistens i fokus ges plats åt biotoper och social interaktion mellan barn, unga och äldre besökare. För att nå projektmålen krävs samverkan inom arenakvarteret kring programmering av takytor med fokus på ytbehov, men också för att skapa god ljudmiljö, ett gott mikroklimat och driftsäkerhet. Exempel på strategier som behöver utvecklas är: • Processer för medskapande design där göteborgare och omvärld bjuds in för att bidra med idéer kring gestaltningen. Aktiviteter genomförs på plats och digitalt från tidigt skede till förvaltning. • Nätverk byggs upp för att rikta innehållet inom Arenakvarteret, gärna ihop med övriga aktörer inom Evenemangsområdet, med unga invånare och kulturverksamheter. • Masterplan för levande bottenvåningar ska tas fram ihop med övriga aktörer inom Evenemangsområdet. • Uppföljning och utvärdering genomförs av nolläge för antal besökare, ålder och kön för de som rör sig i området idag och måltal sättas för byggtid och drift. • Kravställningsmodeller för social hänsyn vid upphandling under projektering och produktion vidareutvecklas. • Samverkan sker med övriga fastighetsägare för att få till tillräckligt stor takyta för att skapa efterfrågade kvalitativa värden. • Strategier för att hantera gröna tak i relation till brandkrav samt krav kring utrymning tas fram. • Strategier tas fram för hur den installationstäta ryggraden kombineras med vistelseytor och ytor med hög biologisk mångfald :MRHFYPPIVSGLQMOVSOPMQEXWXYHMIVKIRSQJʯVWJʯVEXXWʞOIVWXʞPPEEXX vistelseytorna på tak blir trivsamma. • Bärighet i takkonstruktion säkras för att klara jord och vattendjup samt variabel last från personer på tak. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 79 Förslaget Hållbarhet 2.3.4 Cirkularitet & återbruk %XXWʞOIVWXʞPPEGMVOYPʞVEQEXIVMEPƽʯHIRFPMVEPPXZMOXMKEVI:MFILʯZIVZʞVRESGL XELERHSQFIƼRXPMKEF]KKREHIVEXXMRXIF]KKER]XXʞVHIXQIWXVIWYVIJJIOXMZE När nybyggnation är nödvändigt är det väsentligt att både jobba med ingående och utgående återbruk. Byggnaderna ska göra det möjligt att bruka och drifta HIQWʟVIWYVWIJJIOXMZXWSQQʯNPMKX*ʯVEXXQʯNPMKKʯVEʟXIVFVYOEZHIFIƼRXPMKE byggnaderna har återbruksinventeringar genomförts, där materialmängder kartlagts och olika byggdelars potential för återbruk bedömts. Återbruksinventeringarna redovisas separat för varje byggnad med rapporter JʯV7GERHMREZMYQ:EPLEPPEFEHIXMWVMROSGLWTSVXLEPPEV-RZIRXIVMRKIRSQJEXXEV större prioriterade byggdelar som grund, stomme och klimatskal och innehåller uppgifter om materialmängder och klimatavtryck (relaterat till nytillverkad produkt) samt bedömning och prioritering av värde och avsättningsmöljigheter. Sammantaget för byggnaderna gäller att grund och stomme till mycket stor del FIWXʟVEZTPEXWKNYXIRFIXSRK7XʟPOSRWXVYOXMSRIVƼRRWJVEQJʯVEPPXMXEOIXʯZIV QIXIVWFEWWʞRKIRM:EPLEPPEFIHIXMFEPOEVSGLTIPEVIMWTSVXLEPPEVRESGLM WTʞRRPMRSVMXEOIXTʟ7GERHMREZMYQQIHERXEOFEPOEVREMR]EVI:EPPLEPPEFEHIX är av trä. 7EQQERJEXXRMRKWZMWƼRRWJʯPNERHIQʟPMLʟPPFEVLIXWTVSKVEQQIXKʞPPERHI återbruk och återvinning: • Byggnader som demonteras betraktas som materialbibliotek och återbrukas till hög andel. • &IƼRXPMKEF]KKREHIVWOEʟXIVFVYOWMRZIRXIVEWSGLQEXIVMEPJʯV ʟXIVFVYOMHIRXMƼIVEWSGLYXVIHW6MOXPMRNIVJʯVHIQSRXIVMRKWOE tas fram och inarbetas i förfrågningsunderlag samt tids- och logistikplaner. • All betong som inte är förorenad ska återbrukas eller materialåtervinnas. • Material som inte kan återbrukas ska gå till materialåtervinning med så högt värde som möjligt, t ex glas till nytt planglas. • Nya byggnader byggs med hög andel återbrukat, återvunnet och förnybart material. • Stommaterial i byggnader ska innehålla så stor andel återbrukat material som möjligt. Kartläggning stomme, Scandinaviums tak • Byggnadernas fasadmaterial ska till stor del vara återbrukat material. • &]KKTVSHYOXIVJVʟRFIƼRXPMKEF]KKREHIVWOEʟXIVFVYOEWMRMR]E byggnader och provisorier under byggtiden, t ex gradänger, takbalkar av trä och stål, fasadtegel samt glasparti, mosaik och kulturhistoriskt ZʞVHIJYPPETVSHYOXIVJVʟR:EPLEPPEFEHIX • Byggnaderna ska projekteras så att mängden spill minimeras. Minst ZMOXTVSGIRXEZSJEVPMKXF]KKSGLVMZRMRKWEZJEPPJVʟRF]KKTPEXWIR ska förberedas för återanvändning eller materialåtervinning inklusive markmassor. Materialtrappan illustrerar prioriterade åtgärder med befintligt material Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 80 Förslaget Hållbarhet 2.3.5 Klimatkalkyl Klimatkalkylen är en tidig analys för att ta fram ett förväntat klimatavtryck för de olika byggnadskropparna i projektet. Klimatavtrycket kan sedan användas som startvärde för att ta fram målgränsvärde avseende klimatpåverkan. +ʯXIFSVKW7XEHWQMPNʯSGLOPMQEXTVSKVEQLEVX]HPMKE målsättningar avseende nya byggnaders klimatpåverkan, där QʟPWʞXXRMRKIRJʯVF]KKREHIVYTTJʯVHEʞVEXXOPMQEXTʟZIVOERWOE ZEVE PʞKVINʞQJʯVXQIH%OXYIPPJSVWORMRKSQOPMQEXSQWXʞPPRMRK i byggsektorn visar att med en ambitiös och viljiestyrd omställningstakt kan bygg- och anläggningssektorn som helhet uppnå en faktisk QMRWORMRKQIH *ʯVZMWWEX]TIVEZF]KKREHIVƼRRWIXXX]HPMKX WXEVXZʞVHI  EXXYXKʟJVʟRXI\JʯVWOSPSVƽIVFSWXEHWLYWOSRXSVQQ *ʯVHIRX]TEZZIVOWEQLIXWSQ%VIREOZEVXIVIXOSQQIVEXXMRRILʟPPEƼRRW dock inte den typen av startvärde att utgå från, utan denna beräkning syftar till att ta fram relevanta startvärden som ska motsvara uppförande 1ʟPWʞXXRMRKIRJʯVTVSNIOXIXʞVIRQMRWORMRKSQ NʞQJʯVXQIH om projektet hade uppförts enligt de byggmetoder och material som användes 2020.Troligt är att det kan gå att sänka klimatpåverkan för A1- %QIH SGLWIHEREVFIXEQIHSPMOEX]TIVEZOSQTIRWEXMSRWʟXKʞVHIV JʯVEXXRʟWMWXE  Klimatberäkningen baseras på ”Anvisning för beräkning och redovisning av klimatutsläpp från nybyggnation i Göteborgs stad” och omfattar YXWPʞTTJVʟRQEXIVMEPXMPPZIVORMRK %% XVERWTSVXXMPPF]KKEVFIXWTPEXWIR (A4) och byggproduktion (A5). Beräkningen för målgränsvärdet omfattar byggnadens samtliga bärande konstruktionsdelar, hela byggnadens klimatskärm samt icke-bärande innerväggar och innertak, invändiga ytskikt, fast inredning samt installationer. Indata om klimatpåverkan baseras i första hand på Boverkets generiska värden. Typiska värden har använts. Där indata ej funnits i Boverkets databas har enstaka EPD:er (Environmental Product Declaration) använts. Materialmängder till klimatberäkningen hämtades från handlingar från K samt ytor från handlingar av A. Utdrag ur Klimatkalkylen Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 81 3. Genomförande Här redovisas de utredningsfrågor som gäller själva genomförandet, primärt frågor som kopplar till projektets ekonomi, tidplan och fastighetsrättsliga frågor. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 82 Genomförande Tider & beroenden 3.1.1. Etappgränser & beroenden Utifrån det politiska uppdraget ska Arenakvarteret byggas ut utan ZʞWIRXPMKEEZFVSXXJʯVFIƼRXPMKEZIVOWEQLIXIV(IXFIX]HIVEXXR]F]KKREH ƽ]XXSGLHIQSRXIVMRKQʟWXILERXIVEWMIRIXETTZMWYXF]KKREH ETAPP 1 )XETTIROERTʟFʯVNEWWʟJSVXHIXƼRRWIRKʞPPERHIHIXEPNTPERTʟ 7 tomtmark som idag inte är bebyggd. I etapp 1 byggs östra delen av 6]KKVEHIRWSQIRTIVQERIRXIVWʞXXRMRKJʯV7ZIRWOE1ʞWWERWPEWXKʟVH &TPEXXER6]KKVEHIRMRRILʟPPIVWEQXMHMKXXIORMWOEYXV]QQIRSGL försörjning av media till kommande etapper. Parallellt med etapp 1 kan HIXR]E'IRXVEPFEHIXQIHXMPPLʯVERHIWTSVXLEPPEVF]KKEWTʟEZWIHHTPEXW 2 3 RSVVSQ:EPLEPPEKEXER)XETTKVʞRWIRFIWXʞQWEZHIRHIRF]KKFEVE]XE WSQƼRRWʟXOSQPMKQIH:EPLEPPEFEHIXJSVXWEXXMHVMJX 4 5 ETAPP 2 (IQSRXIVMRKEZFIƼRXPMKE:EPLEPPEFEHIXJʯVEXXKITPEXWʟXHIRR]E Arenan. 6 ETAPP 3 Nu byggs Arenan, det Inre Arenatorget och hotellet. Förutsättningen är att Scandinavium med tillhörande lastgård fortsatt kan bedriva sin verksamhet. Etappgränsen bestäms av utbredningen för Scandinaviums FIƼRXPMKEPEWXKʟVH ETAPP 4 -RRIFʞVEXXFIƼRXPMKE7GERHMREZMYQHIQSRXIVEWJʯVEXXKITPEXWʟX 1 Annexet. ETAPP 5 %RRI\IX8VʞRMRKWVMROIRHIRZʞWXVEHIPIREZ6]KKVEHIRSGLʯZVMKX OSQQIVWMIPPXMRRILʟPPWSQOPʞVMR%RRI\IXRSVVYXQSX:EPLEPPEKEXER byggs. Här kompletteras och färdigställs den permanenta funktionen för in- och utlastning av gods till kvarteret med tre av varandra oberoende in- och utfarter till kvarteret. ETAPP 6 Expansion av Svenska Mässans verksamhetsytor och en ombyggnad av entré 8 mot Skånegatan. Etappgränsen bestäms av Entré 8:s funktion som måste vara intakt. ETAPP 7 Nu färdigställs Arenakvarteret genom att Mässans nya lokaler kläs in med en krans av övriga kommersiella ytor, eventuell med inslag av bostäder. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 83 Genomförande Tider & beroenden 3.1.2. Huvudtidplan PROGRAMÖVERGRIPANDE BASTIDPLAN • 5%RRI\IX IVWʞXXRMRKJʯV0MWIFIVKWLEPPIR OERWXʟJʞVHMKX ZIVOWEQLIXIVƽ]XXEVʯZIV Bastidplanen är framtagen i samverkan mellan Evenemangsområdets • Övrig exploatering kommer att kunna färdigställas därefter. I nuläget deltagande programparter som underlag till planprogrammets är färdigställandetider för olika delar av övrig exploatering inte *ʞVHMKWXʞPPERHIEZ'IRXVEPFEHIXKIVQʯNPMKWXEVXJʯV%VIREOZEVXIVIXWERHVE samrådshandling. WTIGMƼGIVEHHIXXEJʯVEXXWʞOIVWXʞPPEƽI\MFMPMXIXMYXF]KKREHWWOIHIX IXETTVMZRMRKHIQSRXIVMRKEZ:EPLEPPEFEHIXSGLHʞVʞZIRMRMXMEPYTTWXEVX SGLHʞVQIHJVEQHVMJXJʯVR]XX'IRXVEPFEHQIHWTSVXLEPPEVSGL JʯVIXETTƁ%VIRERQIHXMPPLʯVERHI-RVI%VIREXSVKSGLLSXIPPOSTTPEW Projektets komplexitet och omfattning med en utbyggnad som kommer Arenaparken. ske under lång tid, ger många beroenden och tillhörande konsekvenser. OSÄKERHETER I TIDIGT SKEDE För framdrift enligt plan krävs såväl att erforderliga beslut fattas, som Utbyggnadsplaner över lång tid ger ökad exponering mot osäkerheter att plan- och tillståndsprocesser samt genomförandefrågor aktivt jobbas GENOMFÖRANDETID ARENAKVARTERET och risker för förändringar genom påverkan av vår omvärld. Det krävs med och samordnas mellan programparterna enligt aktuell metodik. Etappvis utbyggnad och komplexa förutsättningar med pågående RSKKVERRVMWOLERXIVMRKSGLƽI\MFMPMXIXJʯVEXXOYRRELERXIVEHIWWE Tidsangivelserna i planprogrammet är uppskattade i ett tidigt skede och verksamheter kräver tidig samverkan och planering tillsammans med utmaningar. kantas därmed av osäkerheter och många beroenden. utförande entreprenörer såväl som angränsande exploatörer och övriga berörda parter. Planeringsosäkerheter i tidigt skede bemöts i Bastidplanen genom att, • 5-RVMOXRMRKWFIWPYXMOSQQYRJYPPQʞOXMKIJʯV'IRXVEPFEH istället för att ange exakta tidsuppskattningar, nyttja intervall som tar Bastidplanen beskriver ett förfarande där förberedande LʞRW]RXMPPZEVMTVSGIWWIRZMFIƼRRIVSWW(IXʞVZMOXMKXEXXOSRXMRYIVPMKX Arenakvarter och exploatering syd respektive nord produktionsarbeten för Arenakvarteret behöver initieras tidigt. Parallell YTTHEXIVESWʞOIVLIXWMRXIVZEPPSGLOSRƼHIRWKVEHIVFEWIVEXTʟR] • 58MPPJʞPPMKEIVWʞXXRMRKWPʯWRMRKEVJʯV:EPLEPPE-4SGLJʯVWOSPEʞV projektering för kommande etapper kommer krävas kontinuerligt. information och framsteg i projektet. Genom att regelbundet uppdatera på plats riskanalyser och justera planen efter hand, ges bättre förutsättningar för • 5(IXEPNTPERJʯVRSVVEVIWTIOXMZIWʯHVEHIPIRERXEKRESGLPEKE Genomförandet för Arenakvarteret förutsätter att det förberedande hantering av eventuella avvikelser. kraftvunna senast Q1 2028, tillträde till badhustomten därefter arbetet kan påbörjas i anslutning till antagandet av detaljplan syd samt • 5'IRXVEPFEHSGLWTSVXLEPPEVOERWXʟJʞVHMKX att utbyggnad av erforderlig infrastruktur är samordnad. &EWXMHTPERIRWOSRƼHIRWKVEHJʯVKIRSQJʯVERHIWOIHIXʞVMRYPʞKIX • :EPLEPPEFEHIXOERHʞVIJXIVVMZEWHIQSRXIVEW 2år. • 52]QYPXMEVIREOERWXʟJʞVHMK 7X]VERHIEOXMZMXIXJʯVFMFILʟPPIRZIVOWEQLIXWHVMJXM:EPLEPPEFEHIXʞV • Scandinavium kan därefter rivas/demonteras JʞVHMKWXʞPPERHIXEZHIXR]E'IRXVEPFEHIXSGLHIWWWTSVXLEPPEVHʟFIƼRXPMKE Bastidplan - Mönstrade delar av pilarna i tidplanen utgör risk för fördröjningar i tidplanen som följd av överklagande eller andra osäkerheter i bedömningar. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 84 Genomförande Tider & beroenden 3.1.3. Fastighetsrättsliga förutsättningar FASTIGHETER Higab planerar enligt uppdraget för fortsatt ägande av arenorna samt %ZXEPEZWIIRHIYXJSVQRMRKSGLYTTJʯVERHIEZ]XSVREMRSQ6]KKVEHIR Marken inom planprogramområdet ägs huvudsakligen av Göteborgs Stad tillhörande kommersiella verksamhetslokaler. Higab kan även komma att samt drift och underhåll av anläggningen kommer att tecknas mellan genom Exploateringsförvaltningen. Markägandet ger staden rådighet över bli exploatör för ytterligare exploatering inom området. De nya arenorna Higab och Svenska Mässan. den möjliga utvecklingen. och Svenska Mässan föreslås ha en gemensam gods- och logistiklösning M6]KKVEHIR6]KKVEHIROSQQIVʞZIREXXMRRILʟPPE]XSVJʯVIRXVʣIZIRX VÄRDERING *EWXMKLIXIVREMRSQHIXEPNTPERW]H,IHIRHʞV7GERHMREZMYQʞV YXV]QRMRKSGLTEWWEKIWEQX]XSVJʯVYXʯORMRKEZFIƼRXPMKEQʞWWLEPPEV I avsiktsförklaringen åtar sig Göteborgs Stad att verka för friköp av FIPʞKIRSGL,IHIRHʞV:EPLEPPEFEHIXQIHXMPPLʯVERHIWTSVXLEPPEVʞV XSQXVʞXXIVRE,IHIRSGL,IHIRKIRXIQSX,MKEFWEQX lokaliserade är dock upplåtna med tomträtt till Higab. Genom tomträtten 6]KKVEHIRSGLHIWWJYROXMSRIVʞVIRJʯVYXWʞXXRMRKJʯVTPERIVMRKIRMRSQ ʯZIVPʟXIPWIEZ]XSVREMRSQ6]KKVEHIRXMPP,MKEFSGL7ZIRWOE1ʞWWER har tomträttsinnehavaren rådighet över marken och uppsägning av området. Överlåtelserna sker på marknadsmässiga villkor. fastighetsägaren kan endast ske under vissa perioder och under vissa ANGRÄNSANDE ALLMÄN PLATS förutsättningar, exempelvis att det är av vikt för fastighetsägaren att Exploateringsförvaltningen ansvarar för utvecklingen av den västra fastigheten används för bebyggelse av annan art eller avviker på annat :EPLEPPEKEXERSGLHIPEVEZHIXWOƉʄVYQQIXƉQSX1ʯPRHEPWʟRJʯVIWOVMZW delen i det södra detaljplaneområdet, i anslutning mot Skånegatan/ sätt än tidigare. som allmän platsmark i planprogrammet. Målsättning är att dessa stråk i Burgårdsplatsen, som planeras innehålla blandstad samt möjliggöra för WXʯVWXEQʯNPMKEWXIQʟRYXJSVQEWJʯVEXXJYRKIVEJʯVƽIVER]XXSVSGLFILSZ ev. ytterligare expansion för Svenska Mässan. Svenska Mässan Stiftelse äger anslutande fastigheter i söder; Heden och föreslås därför utformas för att kunna låta evenemang göra avtryck i SGLXMPPMOE7ZIRWOE1ʞWWERWPSOEPIV AVSIKTSFÖRKLARING det offentliga rummet. En avsiktsförklaring har parallellt under förstudiearbetet framtagits mellan Göteborgs Stad, genom dess Exploateringsförvaltning, Higab samt I det södra kvarteret är det planerat för en mycket omfattande RÄTTIGHETER Svenska Mässans stiftelse. exploatering och ett yteffektivt tillvaratagande av den kvartersmark som )XXƽIVXEPVʞXXMKLIXIVƼRRWFʟHIMRSQMERWPYXRMRKXMPPSGLMERKVʞRWERHI planprogrammet möjliggör. Då ytorna är begränsade ställer det stora krav fastigheter inom detaljplan syd. Syftet är att i ett tidigt skede tydliggöra parternas övergripande avsikter på ett samspel mellan kvartersmark och allmän plats, då det helt enkelt för den planerade omvandlingen av området och säkerställa att inte är möjligt att inhysa alla önskade funktioner på kvartersmark. 6ʞXXMKLIXIVYXKʯVWMJSVQEZSƾGMEPWIVZMXYXJʯVXMPPXVʞHIXMPPF]KKREHIV JʯVYXWʞXXRMRKEVƼRRWJʯVI\TPSEXIVMRKSGLKIRSQJʯVERHIEZOSQQERHI såväl som för ledningar och tekniska anläggningar, samt framkomlighet detaljplaner. Avsiktsförklaringen utgör en viktig del i att beskriva de olika Det kan exempelvis handla om att hantera stora publikmassor på ett SGLƽʯHIRJʯVPSKMWXMOFIWʯOEVISGLJʯVWʞOIVWXʞPPERHIEZIVJSVHIVPMKE funktionerna och verksamheterna i området och hur de ska hanteras säkert sätt, angöring för personer med funktionsnedsättning eller utrymningsfunktioner. under och efter utbyggnaden. I avsiktsförklaringen framgår parternas avspärrningar vid stora evenemang. Det här gäller all allmän plats, men åtaganden inom planprogrammet. :EPLEPPEKEXERWYXJSVQRMRKOVʞZIVIXXWʞVWOMPXJSOYW (ʞVXMPPƼRRWFʟHIPIHRMRKWVʞXXIVJʯVXIORMWOJʯVWʯVNRMRKWEQX gemensamhetsanläggningar för logistik via interna lastgator. Syftet är också att säkerställa ett gemensamt fokus på att skapa ett :EPLEPPEKEXERWYXJSVQRMRKʞVEZKʯVERHIJʯVEXXWOETEJʯVYXWʞXXRMRKEVJʯV evenemangsområde i världsklass och ett stabilt och värdeskapande att fylla arenorna med innehåll och det krävs att gatan utformas med ett En stor påverkanspost kopplat till bibehållen verksamhetsdrift under samarbete över tid. säkerhetsfokus gällande exempelvis inkörningsskydd och utrymning. genomförandeskedet är succesiv ersättning för Svenska Mässans rättighet till del i logistikyta, den så kallade ”B-plattan” som utgör Avsiktsförklaringen ligger till grund för kommande avtal och för det -HIXJSVXWEXXEEVFIXIXQIH:EPLEPPEKEXERʞVHIXHʞVJʯVOVMXMWOXEXX huvudsaklig del av in-/utlastningsfunktionen för Svenska Mässan och är fortsatta arbetet med planprogram, detaljplaner och dess genomförande. rättigheter tillskapas för att möjliggöra att evenemangen tillåts ta plats. FIPʞKIRSZERTʟ:EPLEPPEVMROIROSTTPEXXMPP,IHIR AVTAL FRAMTIDA NYTTJANDE Utöver ovan angiven avsiktsförklaring kommer Higab att teckna Exploatering enligt detaljplan syd innebär helt nya fastighetsbildningar i föravtal, genomförandeavtal, fastighetsbildningsavtal samt ev. samband med utveckling av kvarteret. marköverlåtelseavtal eller tomträttsavtal med Göteborgs stad. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 85 Genomförande Tider & beroenden 3.1.3. Fastighetsrättsliga förutsättningar 7OEPEɸ ZMH%PMKKERHI 30 m /EVXVIHSZMWRMRKIRLEVMRXIVʞXXWZIVOER k+ʯXIFSVKW7XEHk0ERXQʞXIVMIX 9XWOVMJXWHEXYQ Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 86 Genomförande Tider & beroenden 3.1.4. Bygglogistik FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STORSKALIG FRAMKOMLIGHET Genom att tidigt verka för att skapa goda förutsättningar för logistisk TRANSPORTVÄGAR FÖR BYGGTRANSPORTER )XXWXEHWYXZIGOPMRKWTVSNIOXPMOX%VIRESQVʟHIXFIX]HIVMHIXXEJEPPEXXƽIVE framkomlighet inom och i anslutning till hela programområdet kan Mot bakgrund till uppdragets och projektets målsättningar föreslogs av F]KKTVSNIOXOSQQIVTʟKʟTEVEPPIPPXIPPIVHIPZMWTEVEPPIPPXTʟIRKISKVEƼWOX man hantera de utmaningar som urbana miljöer medför med minimala Svensk Bygglogistik tre huvudsakliga transportvägar för vidare utredning begränsad yta i centrala Göteborg. störningar för det omgivande samhället. till Evenemangsområdet. Urbana stadsutvecklingsprojekt, där komplexiteten och antalet En övergripande logistikanalys för planprogrammets del i :ʞKEVREYXKʟVJVʟR))QIHEZJEVX9PPIZMQSXIXIPPIV+ʟVHEQSXIXZMPOIX intressenter ofta är högre än i andra byggprojekt är en kvalitativ Evenemangsområdet är gjord i förstudieskedet för att skapa överblick bedöms som det mest effektiva och därmed mest naturliga. De tre vägar bygglogistikplanering kritisk för att uppnå effektiv, säker och hållbara avseende omfattning, volym och behov samt skapa förutsättningar för som ansågs mest effektiva var: framdrift. fortsatt effektiv planering. • :ʞKZME9PPIZMQSXIX9PPIZMKEXER7OʟRIKEXER0IZKVIRWZʞKIR Evenemangsområdet inklusive arenakvarteret står därtill med utmaningen PÅVERKAN PÅ STADEN • :ʞKZME9PPIZMQSXIX*EFVMOWKEXER+ʟVHEZʞKIR+ʟVHEFVSR EXXYRHIVKIRSQJʯVERHIXMHIRLEJYPPTʟKʟIRHIHVMJXMFIƼRXPMKE Målsättningen är att området genom hela genomförandetiden skall • :ʞKZME+ʟVHEQSXIX&PIOIEPPIRXMPPJʞPPMKTVSNIOXFVS verksamheter likväl ett succesivt ibruktagande av nya verksamheter YTTPIZEWWSQJSVXWEXXEXXVEOXMZXJʯVFIWʯOEVI4ʟZIVOERJVʟRF]KKXVEƼOIR som färdigställs. Samtliga verksamheter livnär sig på att skapa så stora skall planeras för att störa så lite som möjligt. Alla vägar behöver vidare ses över ur ett trygghets- och HEKPMKEƽʯHIREZFIWʯOEVIXMPPSQVʟHIXWSQQʯNPMKX WʞOIVLIXWTIVWTIOXMZWʞVWOMPXTEWWEKIVHʞV+'XVEƼOIRVMWOIVEVOSQQEM Analysen grundar sig i uppdragets och projektets målbild avseende OSRƽMOXQIHXYRKXVEƼO Både Got Events och Svenska Mässans evenemangsverksamhet PSKMWXMOSGLƽʯHIRMERWPYXRMRKXMPP%VIREOZEVXIVIXSGLHʞV:EPLEPPEKEXER KIRIVIVEVHʞVXMPPWXSVEƽʯHIREZKSHWXVERWTSVXIVJʯVIZIRXTVSHYOXMSR OSQQIVFILʯZELʟPPEWʯTTIRYRHIVTVSNIOXXMHIR:EPLEPPEKEXERWOE STRATEGIER FÖR HÅLLBART BYGGANDE försörjning och drift. fredas i så stor utsträckning som möjligt till förmån för besökare och )RPMKX+ʯXIFSVKW7XEHWQMPNʯSGLOPMQEXTVSKVEQʞV verksamheter. ZʞKXVEƼOIRHIRRʞWXWXʯVWXEOʞPPERXMPPKISKVEƼWOEYXWPʞTTEZ I anslutning till programområdet planeras även andra bygg- och Zʞ\XLYWKEWIVM+ʯXIFSVKIJXIVVEƾREHIVMIVRE infrastrukturprojekt som sannolikt kommer att genomföras parallellt med Att minimera störningar i stadens vägnät är prioriterat och genom att hitta Arenakvarterets byggnation. Bland annat planeras ett höghus (+one) WʞOVEVSFYWXEPʯWRMRKEVQIHVIHYRHERWMF]KKXVEƼOW]WXIQIXWOETEW 7EQQERXEKIXWXʟVF]KKXVERWTSVXIVREJʯVGE EZHIYVFERE ZMH/SVWZʞKIRSGLIXXR]XXTSPMWLYWZMH7OʟRIKEXER:MHJʞVHMKWXʞPPERHI även möjlighet till stora tids- och kostnadsbesparingar genom effektiv godstransporterna i Sverige. Byggtransporterna måste därtill dela EZ:ʞWXPʞROIRWIXETT/SVWZʞKIRTPERIVEWSGOWʟSQJEXXERHIZʞKSGL framdrift och med minskat klimatavtryck som följd. väginfrastrukturen med övriga användare och denna ytterligare anläggningsarbeten på Örgrytevägen samt längs med Skånegatan. XVEƼOFIPEWXRMRKʯOEVOʯIVSGLJʯVWIRMRKEVMWEQLʞPPIX Kommunikation och samverkan med stadens aktörer blir en viktig +IRSQEXXZIVOEJʯVEXXJVIHE:EPLEPPEKEXERSGLYXZEPHEWXVʟOMRSVVE förutsättning, då externa projekt direkt påverkar framkomligheten till detaljplanen skapas förutsättningar för säkrare framkomlighet när nya Evenemangsområdet och vice versa. 'IRXVEPFEHIXXEWMFVYOFʟHIJʯVFIWʯOEVISGLHVMJX Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 87 Genomförande Tider & beroenden 3.1.4. Bygglogistik Gårdamotet nr 72 Ullevimotet nr 73 Gårdamotet nr 72 Örgrytemotet nr 71 Infart ifrån Norr För att minska antalet transporter till och från Evenemangsområdet och Utfart mot Nord och Syd minska koldioxidutsläppen krävs att vi vidtar olika åtgärder och vidare utvecklar strategier inom såväl Arenakvarterat som inom området i sin helhet. 35 Samordnad planering inom Evenemangsområdet är avgörande för effektiv logistik och minskade transporter. Genom att optimera och 7 planera rutter kan man minska onödiga körsträckor och undvika tomma transporter. Samarbete med andra byggprojekt i närheten kan också 15 37 20 14 41 11 21 möjliggöra delning av transporter och resurser. 24 49 48 38 19 2 43 44 8 34 49 Säkerställ att tillfartsvägar har hög bärighetsklass för ökad lastvikt 2 23 2 26 49 50 25 16 17 36 och transport. I kombination med styrning av fyllnadsgrader 40 51 42 TN 47 27 5 KIWQʯNPMKLIXXMPPIJJIOXMZEƽʯHIR4PERIVMRKEZKIQIRWEQQE 18 45 samordningsytor inom byggområdet minskar antalet transporter utanför 39 28 22 30 46 29 na enaom Arenaområde F]KKSQVʟHIX:MHEVIFILʯZIVF]KKSQVʟHIXW]XSVEREP]WIVEWYXMJVʟR områdets utbyggnadsordning för att möjliggöra samordningsytor 32 0 52 och dimensionerade lossningsytor för effektiv framdrift. Krav på 31 PIZIVERWWEQSVHRMRKJʯVPIZIVERXʯVIVWSQPIZIVIVEVXMPPƽIVEF]KKTVSNIOX 13 53 i området kommer att krävas. Krav i upphandling på byggentreprenörers framförhållning leder till att leverantörer lättare kan optimera sina Byggtrafik Korsvägen transporter. 12 9 10 33 4 1 1 3 3 Figuren visar de projekt som inkluderas i beräkningarna uppdelat enligt färgerna i figuren. Gula och blå projekt ligger inom Evenemangsområdet där gula projekt är Higabs och blåa är övriga exploatörer inom programområdet. Gröna och lila projekt är så kallade externa projekt. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 88 Genomförande Ekonomi 3.2.1 Förutsättningar och omfattning FORMULERINGAR I UPPDRAGET SOM SÄRSKILT PÅVERKAR KALKYLEN 7IRƼRRWHIXIXXXMPPʞKKXMPPKVYRHGEWIXHʞVOSQQIVWMIPPE]XSVLSXIPP • Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i och ev. kontor m.m. adderas. Dessa ytor bidrar till att skapa liv och anslutning till arenan är möjligt för att stärka kalkylen om än öka rörelse utanför evenemangen, till att stärka intäktssidan och områdets investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra attraktivitet och identitet. områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden och på Ambitionen är att det kommersiella tillägget, enligt skisserna ovan, arenakropparna. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. QʯNPMKKʯVWMTPEREVFIXIXJʯVEXXWOETEIRƽI\MFMPMXIXJVEQʟX-WIREVIWOIHI värderas dock huruvida ytorna bedöms som kommersiellt gångbara och SQHIXƼRRWIXXMRXVIWWIJVʟRQEVOREHIREXXFIHVMZEZIVOWEQLIX(IX • Projekt av den här storleken ställer stora krav på höga ambitioner är därmed inte ett måste att bygga samtliga kommersiella delar utan avseende ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Planering, framtiden får utvisa vad som är en relevant omfattning. byggnation och drift ska därför präglas av höga ambitioner avseende miljö, klimat och ekonomi, särskilt utifrån ett livscykelperspektiv. OLIKA HYRESGÄSTER FÖR OLIKA DELAR I KVARTERET I nuläget är det planerat att de kommersiella delar som endast vänder Grundcase EN INTEGRERAD HELHETSLÖSNING sig in mot arenan eller annexet blir en del av Got Events verksamhet och Som beskrivet i uppdraget som beslutades i kommunfullmäktige belastar därmed deras hyra samt genererar intäkter till Got Event. eftersträvades en helhetslösning för kvarteret. I uppdraget framgår att förutom arena och annex ska också en kvartersgemensam logistiklösning De delar som idag är en del i arenakvarteret och vänder sig både in mot med Svenska Mässan skapas, integration med Svenska Mässan arenorna och ut mot gaturummet är planerat för privata kommersiella möjliggöras och även annan byggnation ”på arenakropparna” tillskapas. EOXʯVIVWSQ,MKEFL]VYXXMPP(IWWE]XSVƼRRWTVMQʞVXMRSQHIPMPE]XSVRE (IRRELIPLIXWPʯWRMRKʞVRYTVIWIRXIVEHMJʯVWXYHMIRHʞVƽIVEJYROXMSRIV som kommersiella tillägg. samnyttjas i kvarteret. Som en följd är det inte lösbart att fullt ut särredovisa de olika investeringarna, det går exempelvis inte att enbart Hotellet är planerat att driftas av en privat hotelloperatör där Higab är lyfta ut arenans eller annexets investering. I ryggraden antas en del ingå hyresvärd. i en gemensamhetsanläggning, där vissa delar tillfaller Got Event och vissa delar tillfaller Svenska Mässan. I nuläget är inte fördelningen och (IXƼRRWHSGOQʟRKESPMOEWʞXXEXXJʯVHIPE]XSVREMOZEVXIVIXQIPPERSPMOE ƼRERWMIVMRKIREZHIWWE]XSVJEWXWXʞPPH verksamheter. Som en följd av den integrerade helhetslösningen är det inte heller möjligt (IXOERƼRREWWXSVHVMJXWJʯVHIPEVMEXXIRWXʯVVIEOXʯVXEVWXʯVVIHIPEVWSQ EXXZʞPNEFSVXIRWXEOEJYROXMSRIVMOZEVXIVIXWSQHIPEWEZƽIVEEOXʯVIV Kommersiellt tillägg I\IQTIPZMWVIWXEYVERKIVSGLLSXIPPSGLHIXOERSGOWʟƼRREWJʯVHIPEVQIH 6]KKVEHIRIPPIVHIXMRVIEVIREXSVKIXʞVI\IQTIPTʟWʟHEREJYROXMSRIV EXXJʟMRƽIVEOXʯVIVMOZEVXIVIX(IXOEROSQQEEXXƼRREWQʯNPMKLIXIVXMPP samnyttjande mellan exempelvis mötesrum, lounger och restauranger OMFATTNING AV KOMMERSIELLT INNEHÅLL – GRUNDCASE OCH mellan arena- och hotelldriften. Exempelvis skulle en restaurang i arenan KOMMERSIELLT TILLÄGG kunna samnyttjas med frukostservering för hotellgäster. En målsättning är att levandegöra gatuplanen och även andra delar och plan i kvarteret med kommersiellt innehåll. Omfattningen och inriktningen I det fortsatta arbetet är det här en viktig fråga att arbeta vidare med för av dessa kommersiella delar kommer att variera framöver beroende på EXXƼRREHIXQIWXPʞQTPMKEYTTPʞKKIXZMPOIXSGOWʟOSQQIVEXXTʟZIVOE MRXVIWWIXJVʟRQEVOREHIR(IXƼRRWQʯNPMKLIXIVEXXQMRWOEHIWWE]XSVSGL intäktssidan. kanske även i viss mån öka. För att renodla de delar som krävs för att lösa arenornas funktionalitet ƼRRWIXXƉKVYRHGEWIƉZMPOIXMRRIFʞVHI]XSVHʞV+SX)ZIRXFIHVMZIV ZIVOWEQLIXWEQX6]KKVEHIRWSQHIPEWQIH7ZIRWOE1ʞWWER Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 89 Genomförande Ekonomi 3.2.2 Bedömning av investeringsvolym 3.2.3 Risker och osäkerheter förknippade med kostnadsbedömningen FÖRUTSÄTTNINGAR I KALKYLEN TID TILL FÄRDIGSTÄLLANDE JÄMFÖRELSE OCH ANDRA EXEMPEL Kostnadsbedömningen omfattar en projektkostnad, det vill säga Det här är ett mycket omfattande och komplext projekt och utbyggnaden Inom arbetet med förstudien har andra arenaprojekt undersökts i ett entreprenadkostnad och byggherrekostnad samt markförvärv. av evenemangsområdet kommer pågå under lång tid där exempelvis försök att jämföra investeringar. Slutsatsen är dock att det är väldigt EVIRERTPERIVEWF]KKWXEVXEWVYRX(IXʞVHʞVJʯVMRXIQʯNPMKXEXX utmanande att hitta relevanta exempel och dessutom inte möjligt att Kostnadsläge är januari 2024, det vill säga ingen indexering har gjorts i nuläget sia om konjunkturläge, marknadsläget i byggbranschen ZʞVHIVESPMOEWMJJVSV-7ZIVMKIƼRRWMRXIVIPIZERXEMRSQLYWEVIRSVWSQʞV till färdigställande. En köpeskilling för markförvärv är medräknad, eller räntenivåer. Dessa faktorer har stor inverkan på den slutgiltiga uppförda i närtid att jämföra med även om en del arenor och stadiums dock baserad på en tidig bedömning i överenskommelse med investeringens storlek och den affärsmässiga värderingen av YTTJʯVHIWVYRX4ʟIRKPSFEPWOEPEF]KKWHIWXSƽIVQIRHIWWE exploateringsförvaltningens bedömda markvärde. färdigställda projekt. byggs i en annan kontext och det är svårt att värdera de siffror som ƼKYVIVEVMQIHME I investeringen är inte verksamhetsinvesteringar medräknade så som I nästa skede kommer en arkitekttävling att genomföras, efter det tar exempelvis ismaskin, mediakub, storköksutrustning och lös inredning projekteringens olika faser vid och en entreprenör handlas upp. I takt med Det är därför mycket utmanande att använda nyckeltal eller studera andra och utrustning utan dessa investeringar ligger hos den part som bedriver EXXTVSGIWWIRJSVXWʞXXIVSGLQIVHIXEPNIVEHOYRWOETƼRRWQMRWOEVʞZIR exempel i jämförelse med exempelvis bostäder eller kontor. verksamhet, alltså hos Got Event eller annan hyresgäst. osäkerheten kring ekonomiska ramar. FÖRDELNING AV YTOR I KVARTERET (IKIQIRWEQQE]XSVREM6]KKVEHIRLEVERXEKMXWƼRERWMIVEW :MHEVIOSQQIVYXF]KKREHIREZSQVʟHIXEXXWOIYRHIVYRKIJʞV Processen har präglats av en god dialog med Svenska Mässan och mellan Higab och Svenska Mässan. En schablonsiffra kopplat till år, investeringen kommer som en följd att delas upp över en längre exploateringsförvaltningen och i arbetet har kvartersgemensamma provisoriska lösningar under utbyggnadsordning är medräknat. tidsperiod. SGL]XIJJIOXMZEPʯWRMRKEVWSQWEQR]XXNEWMHIRXMƼIVEXW:MHEVIWʟLEVIR /VIHMXMZOSWXREHIVʞVQIHVʞOREX(IQSRXIVMRKEZFIƼRXPMKEERPʞKKRMRKEV avsiktsförklaring mellan Svenska Mässan, Exploateringsförvaltningen är medräknat. UTBYGGNADSORDNING SGL,MKEFXEKMXWJVEQ(IXʞVHSGOMRXIOPEVPEKXLYVƼRERWMIVMRKIREZ (IXƼRRWMHIXTSPMXMWOEYTTHVEKIXJSVQYPIVMRKEVWSQSGOWʟQIHJʯVIR dessa gemensamma ytor ska fördelas vilket därmed är en stor osäkerhet Inga kostnader för att tillskapa parkeringsanläggningar eller för viss utbyggnadsordning. Det är också uttalat att vissa verksamheter ska kopplat till kalkylen. parkeringsköp är medräknade. vara i drift under utbyggnadsperioden. Detta kommer medföra att vissa HÅLLBARHETSPERSPEKTIVEN provisoriska lösningar kopplat till exempelvis logistik eller utrymning blir nödvändiga. I nuläget är det inte möjligt att bedöma effekterna av detta Arbetet med evenemangsområdet har kännetecknats av en hög ambition Alla ekonomiska affärsberäkningar är gjorda utifrån att Higab utan det kräver fortsatt arbete och involvering av entreprenörer för att kopplat till hållbarhetsperspektiven. Det är samtidigt komplicerat att PʟRIƼRERWMIVEVLIPEMRZIWXIVMRKIR kunna konkretiseras. kostnadsbedöma dess effekter fullt ut i tidigt skede, det krävs därför ett INVESTERINGENS STORLEK fortsatt fokuserat arbete för att konkretisera ambitionerna och då också Hela Arenakvarteret, det vill säga Arena, Annex, Träningsrink, del kunna se de ekonomiska konsekvenserna. EZ6]KKVEHIRSGL-RVIEVIREXSVKWEQXOSWXREHIVMKIQIRWEQQE ERPʞKKRMRKEVFIHʯQWPMKKEMWTERRIXQHOVZEVEZEVIRERQIH tillhörande funktioner bedöms till 4 - 5 mdkr. 7IRƼRRWHIX]XXIVPMKEVIOSQQIVWMIPPEXMPPʞKKMROPYWMZILSXIPPWSQ motsvarar investeringar i storleksordningen 2 - 2,5 mdkr. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 90 Genomförande Ekonomi 3.2.4 Bedömning av ekonomiska konsekvenser HYRESNIVÅER GOT EVENTS DEL *ʯVKVYRHGEWIOSQQIV,MKEFEXXIVLʟPPEIRL]VIWMRXʞOXMWTERRIX (produktionsbaserad hyra) som gäller inom staden. Det innebär att 1IHMRZIWXIVMRKEVWTERRIXQRHVOVSRSVQSXWZEVEVHIXXEIR QROVFIVSIRHITʟMRZIWXIVMRKWRMZʟ/SWXREHIVMKVYRHGEWIOSQQIV ränterisken ligger hos vår hyresgäst Got Event. Går räntan upp får Higab L]VIWOSWXREHJʯV+SX)ZIRXTʟQIPPERQROVTIVʟV(IXXE EXXYTTKʟXMPPQROV(IXMRRIFʞVEXX,MKEFƅWVIWYPXEXTʟZIVOER en ökad hyresintäkt som möter den ökade räntekostnaden. Motsvarande innefattar den nya arenan, annexet, träningsrink under annexet samt kommer att vara +/- 0. om räntan går ner får Higab en minskad hyresintäkt som möts av en HIPM6]KKVEHIR-L]VERMRKʟVOSWXREHJʯVVʞRXEEZWOVMZRMRKWEQX minskad räntekostnad. beräknade underhålls- och driftskostnader. En stor del av hyran utgörs För den kommersiella delen kommer Higab att få ett positivt driftsnetto av kapitalkostnad varpå hyran kommer att variera med räntenivåer vid om 105 mnkr under förutsättning att maximala marknadsmässiga +ʞPPERHIƼRERWMIVMRKIREZHIOSQQIVWMIPPEHIPEVREWʟOSQQIV ZEVNIKMZIXXMPPJʞPPI-SZERL]VIWOSWXREHLEVERXEKERHIRSQIRTVSGIRXMK hyror tas ut. Avkastningen beräknas uppgå till 4,2 - 5,2 procent vilket i ränterisken helt och hållet att ligga på Higab. Det innebär att om räntan ränta gjorts. stort sett ligger i linjen med marknadens förväntade avkastningsnivå. går upp medför det en ökad räntekostnad för Higab initialt men ska -RZIWXIVMRKIRPʟRIƼRERWMIVEWSGLOSQQIVEXXFIPEWXE,MKEFƅWVIWYPXEX över tid kunna mötas av ökade hyresintäkter i takt med att hyresavtalen HYRESNIVÅER KOMMERSIELLT INNEHÅLL OCH KASSAFLÖDE TILL QIHVʞRXIOSWXREHSQQROVFIVSIRHITʟMRZIWXIVMRKWRMZʟ(IX omförhandlas. STADENS AFFÄR MRRIFʞVEXX,MKEFƅWVIWYPXEXTʟZIVOERTʟHIROSQQIVWMIPPEHIPIROSQQIV Hyran är baserad på en maximerad hyresnivå utifrån dagens bedömda EXXYTTKʟXMPPIXXTSWMXMZXVIWYPXEXTʟQROV I tidigare beskrivet scenario ovan beräknas investeringen för de marknadshyror. De kommersiella lokalerna beräknas ge ett driftnetto på kommersiella delarna nå en avkastning mellan 4,2 - 5,2 procent vilket ger QROVTIVʟV1IHIRVʞRXETʟTVSGIRX WITXIQFIV OSQQIV 9XʯZIVSZEROSQQIV,MKEFƅWVIWYPXEXEXXTʟZIVOEWEZEXXRYZEVERHI IRTSWMXMZEZOEWXRMRKTʟQIPPERTVSGIRXKMZIXIRVʞRXIRMZʟTʟ HIXXEEXXKIRIVIVEIXXTSWMXMZXOEWWEƽʯHITʟQIPPERSGLQROV ERPʞKKRMRKEV :EPLEPPEFEHIX:EPLEPPE-4SGL7GERHMREZMYQ JʯVWZMRRIV procent. Exempel på kommersiella lokaler är hotell, restaurang, butik, gym och ,MKEFƅWVIWYPXEXJʯVZʞRXEWTʟZIVOEWQIHQMRYWQROVIRPMKXXEFIPP kontor. nedan. Eventuella behov av nedskrivningar bedömer Higab idag enbart kunna träffa investeringarna i de kommersiella delarna. Marknaden har idag :MWMSRIRʞVEXXYXZIGOPESQVʟHIXXMPPIRPIZERHIFPERHWXEHQIHIXXZEVMIVEX AFFÄRS- OCH FINANSIERINGSUPPLÄGG ett avkastningskrav på 5,0 procent. Det innebär att en investeringsvolym utbud . Det kan innebära att maximala marknadshyror inte alltid kan tas ut %PPƼRERWIVMRKEZYTTJʯVERHIXEZERPʞKKRMRKEVREYXKʟVMJVʟREXXHIWWE med det framräknade driftnettot i scenariot om 105 mnkr maximalt skulle ZMHZEVNIKMZIXXMPPJʞPPIZMPOIXPIHIVXMPPIXXQMRWOEXTSWMXMZXOEWWEƽʯHI PʟRIƼRERWMIVEW(IXMRRIFʞVEXXJʯVʞRHVEHIVʞRXIRMZʟIVREOSQQIVJʟ kunna uppgå till 2,1 mdr. Således skulle en investeringsvolym på 2,5 mdr WXSVXKIRSQWPEKTʟWXEHIRWPʯTERHIVIWYPXEXʯZIVXMH*ʯV,MKEFƅWHIP skulle visa på ett nedskrivningsbehov om 0,4 mdr. AFFÄRSEKONOMISK ANALYS är denna ränterisk i grundcaset lika med noll då all ränta kommer att Den totala affären består av två delar, grundcase och kommersiellt tillägg. täckas av hyresintäkten enligt de nuvarande hyressättningsprinciper De ekonomiska konsekvenserna ser ut enligt nedan. Översiktlig affärsbedömning Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 91 Genomförande Övrigt 3.3.1. Risker & osäkerheter 3.3.2. Hotelletableringsanalys 3.3.3. Marknadsanalys ETT UNIKT SLUTRESULTAT MEN ETT KOMPLICERAT GENOMFÖRANDE I arbetet med att undersöka annan typ av exploatering som kan En marknadsanalys har tagits fram av Newsec för att analysera Arenakvarteret kommer fullt utbyggt bli ett otroligt besöksmål integreras i kvarteret har en hotelletableringsanalys genomförts av F]KKVʞXXWZʞVHIRSGLQEVOREHWL]VSVJʯVHIXJVEQXMHESQVʟHIX6ETTSVXIR med samnyttjade funktioner och unika förutsättningar för en extern konsult. Analysen har genomförts i syfte att undersöka har använts som stöd i att bedöma intäktssidan i projektet. evenemangsverksamheten. Det är dock ett mycket komplext marknadspotentialen för en hotelletablering i kvarteret. I analysen genomförande som kommer pågå under lång tid vilket innebär LEVLʞRW]RXEKMXWXMPPFʟHIFIƼRXPMKXLSXIPPYXFYHSGLOSQQERHI I uppdraget ingick även att visa på jämförelseobjekt/områden såväl i osäkerheter kopplade till exempelvis konjunktur- och omvärldsläge. Det är hotelletableringar (i de fall projekten kommit så långt att avtal med en 7ZIVMKIWSQMRXIVREXMSRIPPX(IXXEJʯVEXXƼRREI\IQTIPTʟEVIRESQVʟHIR i nuläget inte möjligt att förutse marknadsläge vid upphandlingar, framtida hotelloperatör har tecknats). som kompletterats med andra verksamheter i syfte att stärka prisutveckling och andra faktorer som påverkar kostnadsbedömningar besöksmålet och dess identitet, skapa levande bottenvåningar och även och andra genomförandefrågor. Analysen har jämfört beläggning och rumspriser med tre olika typer bidra till liv och rörelse utanför evenemangen. av hotellkategorier. Hotell i Göteborg, hotell i riket samt hotell med 9RHIVYXF]KKREHIREZSQVʟHIXOSQQIVHIXƼRREWTʟKʟIRHI IREVIREOSTTPMRKʃZIR6IZ4%6LEVWXYHIVEXWZMPOIRVIHSZMWEV I Sverige är Globenområdet beskrivet, även om området ligger relativt verksamheter hos Svenska Mässan, i Scandinavium och senare i det nya kombinationen av beläggning och snittpris. Analysen pekar också på att centralt har området upplevts som öde utanför evenemang vilket varit en 'IRXVEPFEHIXSGLWTSVXLEPPEVRE(IXOSQQIVWXʞPPEOVEZTʟTVSZMWSVMWOE evenemangsbranschen har en stark koppling till hotellbeläggningen. utmaning för staden. För att motverka den upplevelsen har Staden aktivt lösningar vars omfattning inte är möjlig att överblicka i nuläget. arbetat med att införa verksamheter som bidrar till ökad attraktivitet :MHEVIʞVFVMWXIRTʟ]XSVMSQVʟHIXJʯVI\IQTIPZMWIXEFPIVMRKSGL (IʯZIVKVMTERHIWPYXWEXWIVREʞVEXXHIXƼRRWKSHEJʯVYXWʞXXRMRKEV och rörelse i området. Exempel på verksamhet är Tolv Stockholm som EVFIXWSQVʟHIRIRWXSVYXQERMRKMYXF]KKREHIREZLIPESQVʟHIXʃZIREXX för en hotelletablering och planeringen bör fortsätta för ett hotell innehåller aktiviteter såsom bowling, äventyrsgolf, restauranger, nattklubb LERXIVEƽʯHIRSGLERKʯVMRKJʯVHIZʞPHMKXSQJEXXERHIKSHWXVERWTSVXIVRE MWXSVPIOWSVHRMRKIRVYQ6ETTSVXIRTIOEVTʟEXXLSXIPPIXWOE QIHQIVE-SQVʟHIXƼRRWʞZIRWTSVXFEVIVK]QSGLGVSWWƼXWEQX är komplicerade frågor att lösa. integreras med arenorna och samnyttja exempelvis mötesrum med Upplevelsemuseet. Tolv Stockholm har visat på goda omsättningssiffror mera. Samtidigt ska hotellet vara en egen destination med exempelvis och konceptet har lyckats attrahera många besökare även utanför KVARTERSGEMENSAMMA LÖSNINGAR restauranger, takbar och wellness, och därmed inte beroende av evenemangen. -JʯVWPEKIXƼRRWƽIVEWEQR]XXNEHIJYROXMSRIVOSTTPEHIXMPPPSKMWXMOTYFPMOE evenemangsverksamheten i arena och annex. stråk för besökare, utrymning m.m. Dessa delade ytor planeras ingå i en Internationella exempel som har studerats är Fiserv Forum i Milwaukee KIQIRWEQLIXWERPʞKKRMRKWSQWEQƼRERWMIVEWQIPPERJVʞQWX,MKEFSGL 97%WEQX6SKIVWTPEGIM)HQSRXSR/EREHE(IWWEWXʞHIVLEVPMORERHI 7ZIRWOE1ʞWWER(IXƼRRWSGOWʟOSWXREHIVJʯVORMTTEHIQIHʟXKʞVHIV förutsättningar som Göteborg med ungefär samma invånarantal och inom svenska Mässans fastighet. I nuläget är det dock inte klarlagt hur liknande klimat. Båda arenorna är centralt placerade och delar av livfulla dessa kostnader ska fördelas vilket kräver ett fortsatt arbete. områden som utvecklats till attraktiva destinationer, The Deer District SGL-')(MWXVMGX%VIRSVREʞVIRHIPMIROSRXI\XZEVWLIPLIXEXXVELIVEV PLANPROCESS OCH TILLSTÅND både turister och lokalbefolkning. Exempel på andra verksamheter (IXTʟKʟVIXXEOXMZXXMHTPERIEVFIXITʟTVSKVEQRMZʟJʯVEXXƼRRE inom dessa områden är relaterat till eventen med öppna ytor för FIVSIRHIRSGLPʯWEYXORʞGOJVʟKSV)RWXSVSWʞOIVLIXƼRRWHSGOOSTTPEX YXSQLYWEVVERKIQERKWʟWSQQEVOREHIVSGLJIWXMZEPIV:MRXIVXMHWʞXXW till planprocess och andra tillståndsfrågor, dessa kan kraftigt påverka portabla isrinkar upp och sommartid bollplaner. Omfattande utbud tidplanen vid exempelvis ett överklagande av detaljplanen. kopplat till mat och dryck med exempelvis restauranger, caféer och FIIVKEVHIRʃZIRERHVEZIVOWEQLIXIVQIHEROR]XRMRKXMPPLʞPWESGL VʯVIPWIƼRRWMSQVʟHIRE&PERHERREXOERQERLMXXEGYVPMRKʯTTRE gruppträningar och aktivitetscenter med ett brett innehåll. Både The Deer (MWXVMGXSGL-')(MWXVMGXMRRILʟPPIVSGOWʟFSIRHIMSPMOEJSVQIVWʟWSQ hotell och bostäder men även inslag av kontor. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 92 Genomförande Övrigt 3.3.4 Organisering av det fortsatta arbetet *ʯVEXXMRXIVMWOIVE,MKEFƅWSVHMREVMIZIVOWEQLIXFʯVIXXTVSNIOXEZHIRRE omfattning läggas i separata bolag. Ett tänkt upplägg är ett bolag för grundcaset dvs ägande och förvaltande av arena, annex och ryggrad samt ett bolag som äger och förvaltar de kommersiella verksamheterna. *ʯVHIPEVQIHEXXWOMPNEHIXJVʟR,MKEFƅWSVHMREVMIZIVOWEQLIXʞVEXX ƼRERWMIPPVMWOEZKVʞRWEWXMPPVIWTIOXMZIFSPEK)XXTVSNIOXEZHIRREWXSVPIO kommer att kräva en egen organisation. Under uppförande av jämförande SFNIOXVʯVHIXWMKSQGEƁLIPXMHWXNʞRWXIV:IVOWEQLIXIRMHI uppförda bolagen kommer att ha fullt fokus på projektet och med tanke TʟHIWWZSP]QWOYPPIHIWWEOYRREʯZIVWOYKKE,MKEFƅWRYZEVERHIWX]VRMRK och verksamhet. När uppförandet av fastigheterna är slutförda övergår dessa i ett förvaltningsskede. Bolagen skulle då med fördel kunna hanteras av ,MKEFƅWSVHMREVMIZIVOWEQLIXHʟHIXPMKKIVMPMRNIQIHFʟHIQIH,MKEFƅW uppdrag och ägardirektiv. :MHEVIQʯNPMKKʯVHIXJVEQXMHEJʯVWʞPNRMRKEVEZLIPEIPPIVHIPEVEZ fastigheterna inom arenaområdet. ʃVJEWXMKLIXIVRETEOIXIVEHIMFSPEKYTTWXʟVWOEXXIQʞWWMKEJʯVHIPEVZMH en eventuell försäljning. Utöver detta så följer garantier från uppförande/ entreprenadtiden med bolaget vid en försäljning. Exakt hur en framtida organisering ska se ut får utredas djupare men Higab förordar en separering från Higabs ordinarie verksamhet i detta läge. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 93 4. Fördjupning Här redovisas övriga utredningar av teknisk karaktär som genomförts inom ramen för förstudiearbetet. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 94 Fördjupning 4.1 Tekniska försörjningssystem INLEDNING Allt eftersom nya etapper färdigställs kopplas de in till energihubben och Det nya arenaområdet inkluderar verksamheter som ur ett bidrar till att ta mot och lämna över energi som används inom området. energiperspektiv skapar effektiva synergier i och med att de har Elförsörjning för kyl- och värmeproduktion i energihubben sker via elnätet, förutsättningar att både lämna ifrån sig och ta emot värmeenergi. men under sommarhalvåret när behovet av komfortkyla är som störst För att på bästa sätt möjliggöra detta energiutbyte samlas i förstudien de används elförsörjning från områdets solcellsanläggning som via ett tekniska försörjningssystemen i en gemensam ”Energihubb” placerad i FEXXIVMPEKIVIJJIOXMZXOERR]XXNEWRʞVHIXƼRRWʯZIVWOSXX 6]KKVEHIR8MPPIRIVKMLYFFIROSTTPEWERPʞKKRMRKIRWWIVZMWERWPYXRMRKEVM så stor utsträckning som är möjligt. VENTILATION TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Luftbehandlingssystemen är utplacerade runt om i anläggningen och &IƼRXPMKEWIVZMWERWPYXRMRKEVSGLXMPPKʞRKPMKQIHMEMSQVʟHIXLEV betjänar verksamheter vilka ställer olika krav på luftbehandling. Samtliga utretts med berörda aktörer. Anslutningsmöjligheterna är goda, dock system inom Nya Arenan, Annex och Inre Arenatorget utförs med kommer ledningsägare behöva omförlägga ledningar som ligger på ZEVMEFPEƽʯHIRHʞVHIWXSVEYXV]QQIREWSQEVIRSVRESGLJSENʣRM-RVI tomtmark samt förstärka i området i takt med etappvis utbyggnad och Arenatorget regleras direkt på aggregat medan kommersiella utrymmen, ibruktagande. OSRXSVSGLPMORERHIJʯVWIWQIH:%:W]WXIQTʟVYQWRMZʟ DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EVENEMANGS- OCH FASTIGHET EL Storlek på installationer och effektbehov drivs till stor del av de 'IRXVEPHMWXVMFYXMSRJʯV,74SGL074W]WXIQWOIVZME)RIVKMLYFFIR dimensionerande förutsättningarna för kylanläggningen där is- Här försörjs även centralutrustning för styrsystem, teletekniska system evenemang i Arenan ska kunna hållas året om, samtidigt som parallellt samt brand och utrymnings larm. Distribution för HSP, LSP, solcellskraft, event skall kunna hållas i Annexet. Då krävs förutom Is-kyla även komfort- ƼFIVJʯVHIPRMRKERSVHREWMIRXVʣTPER och avfuktningskyla. Isevenemang i Nya Arenan är energikrävande vid varmt och fuktigt uteklimat, och i kombination med många besökare Behov av kraftförsörjning för verksamhetsrelaterad utrustning är i innebär det ett relativt stort kyl-och avfuktningsbehov. SQJEXXRMRKIRPMKXRIHERMROPYHIVEHMJʯVWXYHMIRSGLM6]KKVEHIRERSVHREW distribution för OB-bussar och i anslutning till yttervägg ges möjlighet att Två scenarion har avseende elbehov har utretts där maximal baslast kunna koppla in mobil reservkraft. respektive maximal evenemangslast vid två samtidigt pågående event. • Mediakub, Led-skärmar tex under is, sarg, läktarband, utsidan Effektsammanställning visar på att det blir effekttoppar vid sådana arenorna, entréer, foajéer osv. förhållanden. Anläggningen utrustas med batterilager för att ta minska • OB-bussar effektuttaget vid event. • Laddning för personbilar, lastbilar, bussar, truckar och ismaskiner • Teleskopsläktare, telfer, travers För reservkraft utnyttjas energilager som även kopplas mot WSPGIPPWERPʞKKRMRKSGLʞVHMQIRWMSRIVEHEXXOPEVEIZIRXMXMQQEV FJÄRRVÄRME Dieselaggregat installeras ej. Används som primär värmekälla och stöttas upp av värmeåtervinning. SAMLAD TEKNISK HUB KYLA Att uppföra energihubben tidigt i processen medför att anläggningarna Anläggningar för kylproduktion placeras i Energihubben med i förstudien WYGGIWMZXOERZʞ\EJVEQSGLHVMJXIRMFIƼRXPMKEZIVOWEQLIXIVLʟPPEWMKʟRK ERXEKIRJʯVYXWʞXXRMRKIREXXYXJʯVEWXMPP QIHIKIRTVSHYGIVEHO]PE under de nya byggnadernas byggtid. 1ʯNPMKLIXƼRRWEXXXIQTIVEXYVQʞWWMKXOPEVEO]PFILSZIRJʯVOSQJSVXOʯOW och serverrum genom leverans av fjärrkyla. :ʞVQIʯZIVWOSXXIXJVʟRIRTVSZMWSVMWOMROSTTPMRKEZ7GERHMREZMYQOER användas till ett driftsatt centralbad i väntan på att den Nya Arenan är uppförd. I linje med projektets fokus på hållbarhet kan värmen även användas till byggarbetsplatsen för exempelvis uppvärmning av etableringen eller inom den byggnad som uppförs. Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 95 Fördjupning 4.2 Energi ENERGIHUB OʯPHQIHMILEVZEPXWOSPHMS\MH 6 WSQʞVIXXREXYVPMKOʯPHQIHMI Energihubben planeras att i huvudsak innefatta: Koldioxid är inte giftigt eller brandfarligt samt ger goda möjlighet till • Kylanläggning för komfortkyla, ispister och köks-/serverrumskyla. värmeåtervinning av kondensorvärmen. • Fjärrvärmecentral för del av värmeförsörjning och • Köldbärare för Is-pister: Som köldbärare har valts ammoniakvatten. tappvarmvattenvärmning. Köldbäraren är energieffektiv och minskar tex pumparbetet mot • Installationer för återvinning av kondensorvärme från likvärdiga köldbärare. O]PERPʞKKRMRKEVREJʯVMWTMWXIVOʯOWO]PESGLOSQJSVXO]PE:ʞVQIR • :ʞVQIʟXIVZMRRMRKJVʟRO]PTVSHYOXMSR4VSHYOXMSRIREZO]PEQIHJʯV nyttjas i Arena, Annex, Inre arenatorget, hotell, ryggrad och under del att stora mängder kondensorvärme måste tas omhand. Med bra EZWSQQEVIRR]XXNEWʯZIVWOSXXIXʞZIREZMRXMPPMKKERHI'IRXVEPFEH utformade system kan en stor del av värmen återvinnas och minska • Kylmedelskylare/gaskylare för installerade kylanläggningar placeras behovet av köpt primärenergi. Möjligheterna till värmeåtervinning på taket ovan på energihubb, kylmedelskylare/gaskylare kan ökar vid användning av egenproducerad kyla jämfört med fjärrkyla. ljudmässigt separeras från övriga byggnader. GENERELLT :ʞVQIRJVʟRO]PERPʞKKRMRKIRʯZIVJʯVWXMPPERPʞKKRMRKIRWSPMOE Elförsörjning för kyl- och värmeproduktion i energihubben sker via elnätet, värmesystem. men under sommarhalvåret när behovet av komfortkyla är som störst PRODUKTION/LAGRING används elförsörjning från områdets solcellsanläggning som via ett Solcellspark: FEXXIVMPEKIVIJJIOXMZXOERR]XXNEWRʞVHIXƼRRWʯZIVWOSXX Anläggningen har dimensionerats för en solcellspark ovan nya arenan ÅTERVINNING/RESURSHÅLLNING för att sommartid driva arenaorådet dagtid och ladda energilagret inför Mantrat i frågeställningen under förstudiearbetet har varit, -Hur ger vi dygnets mörka timmar och inför ett event. ifrån oss så lite som möjligt? Dvs. - Hur kan vi optimera och återvinna så mycket som möjligt? Energilager (Batterier): Energilager utgörs i förstudien av containerlösningar som ansluts mot Att nyttja energilager som ett reservkraftsaggregat vid strömbortfall högspänning. Energilager nyttjas för olika funktioner som och kan styras medför besparing av investering av en större generator och ger inget om beroende på vad som prioriteras av följande: '3EZXV]GOZMHR]XXNERHIMJSVQEZHMIWIPERZʞRHRMRK)RIVKMPEKIVKIV • Effekttoppar också en robusthet i arenorna och kapar effekttoppar och minskar • 6IWIVZOVEJXZMHIZIRX effektbist i elnätet. Arenorna utmärker sig med möjligheten till event med • Baslast när solceller inte levererar el egenproduceras solcellsel. • Stödtjänster Styrning av belysning så som närvarostyrning och dagsljusreglering bidrar till minskad energianvändning. • Dagvatten/regnvatten: För att bidra till projektets hållbarhetsmål återvinns regnvatten för spoling av besökstoaletter och vatten till spolning av ispist. • Tappvarmvatten och varmvattencirkulation produceras genom utnyttjande av återvunnen värme från intern kylproduktion samt via fjärrvärme. För att minska effekttoppar installeras ackumulatortankar. Här kan också sprinklertank komma i fråga som energilager. • Gråvatten: En stor andel av tappvarmvatten förbrukas av duschar och en anläggning för värmeåtervinning ur gråvatten installeras, för överföring av värme till områdets värme- och varmvattenproduktion. • 'MVOYPIVERHIW]WXIQƁMWTMWX*ʯVWTSPRMRKEZMWTMWXIVERZʞRHWMJʯVWXE hand återvunnet vatten från isskrap/smältgrop kompletterat med regnvatten och vid behov kommunalt vatten. • Köldmedie för ispister-, komfort- och avfuktningskylmaskiner: Som Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 96 Fördjupning 4.3 Sammanställning av genomförda utredningar +IRSQJʯVHEYXVIHRMRKEVʟXIVƼRRWWSQFMPEKSVXMPPJʯVWXYHMIR(IWWE Bilaga 1 - Behovsbeskrivning Bilaga 2 - Gemensamt målbildsarbete sammanfattas kortfattat på kommande sidor. SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING • Bilaga 1 - Behovsbeskrivning Göteborgs kommunfullmäktige beslutade i april 2022 att planera för Inom ramen för förstudiearbetet har en separat mötesserie diskuterat • Bilaga 2 - Gemensam målbildsarbete en ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet söder om frågan om Higabs och Got Events gemensamma målbild för projektet. • &MPEKE%VIRE %RRI\ :EPLEPPEKEXER4VSNIOXIXSQJEXXEVIRR]EVIRETʟ7GERHMREZMYQWXSQX Mål har tidigare formulerats både på övergripande programnivå och • Bilaga 4 - Lokalprogram ett annex, sporthallar och möjlig expansion för Svenska Mässan. En WITEVEXMRSQVIWTIOXMZIFSPEKQIRHIXLEVMHIRXMƼIVEXWIXXFILSZEZEXX förstudie, ledd av stadsledningskontoret och utförd av Got Event, har JSVQYPIVEIRX]HPMKSGLKIQIRWEQQʟPFMPHWTIGMƼOXJʯV%VIREOZEVXIVIX • Bilaga 5 - Konstruktion kartlagt behov för dessa anläggningar, med särskilt fokus på hållbarhet, 9RHIVTVSGIWWIRLEVTEVXIVREYXJSVWOEXSGLFIWZEVEXJVʟKSVWSQ:MPOIR • &MPEKE+ISXIORMO ƽI\MFMPMXIXWʞOIVLIXSGLTYFPMOYTTPIZIPWI(IRR]EEVIRERWSQIVWʞXXIV VSPPWTIPEVTPEXWIRMWXEHIRWWSQLIPLIX#:MPOEQʟPKVYTTIVWOEZMRʟ# • &MPEKE&IHʯQRMRKXMPPWXʟRHWTPMOXJʯVKVYRHZEXXIR 7GERHMREZMYQWOEZEVE2SVHIRWQSHIVREWXIQIHIROETEGMXIXTʟ :MPOEYRMOEIKIRWOETIVSGLZMPOIRTSXIRXMEPLEVTPEXWIRMWXEHIR#,YV • &MPEKE9RHIVPEKWVETTSVX8VEƼO TIVWSRIVLʯKOSQJSVXSGLEZERGIVEHXIORMO%RRI\IXTPERIVEWJʯV ska platsen upplevas avseende karaktär och identitet? Hur kan platsen • Bilaga 9 - Hållbarhetsprogram - Nytt arenakvarter WMXXERHISGLWTSVXLEPPEVREWOEJVʞQWXERZʞRHEWJʯVFVIHHMHVSXX stärka stadens utveckling för både göteborgare och besökare och hur kan • Bilaga 10 - Klimatberäkningskalkyl Området ska även rymma ett nytt centralbad och bostäder norr om Arenakvarteret bli en mötesplats som upplevs attraktiv och inkluderande? • Bilaga 11 - Återbruksinventering - Scandinavium :EPLEPPEKEXER4PERIVMRKIRMROPYHIVEVEREP]WIVEZMRXVIWWIRXIVWFILSZ Svaren har tillsammans med diskussioner kring platsens historiska och • &MPEKEʄXIVFVYOWMRZIRXIVMRK:EPLEPPEFEHIX och dialoger med arrangörer och andra aktörer för att säkerställa att JVEQXMHEFIX]HIPWIJʯVWʯOXMHIRXMƼIVELYV%VIREOZEVXIVIXFʞWXOERFMHVE • &MPEKEʄXIVFVYOWMRZIRXIVMRK:EPLEPPEMWVMRO projektets mål och krav uppfylls. både lokalt och stärka Göteborgs varumärke internationellt. • Bilaga 14 - Återbruksinventering - Sporthallarna • &MPEKE8EOPERHWOET:MWMSRSGLKVʯR]XIJEOXSV • &MPEKE(EKZEXXIRXEO • &MPEKE:MWMSR:EPLEPPEKEXER • Bilaga 18 - Brand Kontakt: Thomas Tejland, GotEvent Kontakt: Miriam Tjernström, Friendly advice • &MPEKE6MWO WʞOIVLIX • &MPEKE::7 )RIVKM • Bilaga 21 - El och Telesystem • Bilaga 22 - Förutsättningar för god ljudmiljö • &MPEKE*SSH FIZIVEKIJYROXMSRIV • Bilaga 24 - Översiktlig logistikanalys Evenemangsområdet • Bilaga 25 - Översiktlig materialinventering • &MPEKE,MWXSVMWOQEVOQMPNʯMRZIRXIVMRKSGLTVSZXEKRMRKWTPER • &MPEKE7O]HHWVYQ7GERHMREZMYQ • &MPEKE:IVXMOEPEP]JXEZQʞWWKSHW Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 97 Fördjupning 4.3 Sammanställning av genomförda utredningar Bilaga 3 - Arena & Annex Bilaga 4 - Lokalprogram Bilaga 5 - Konstruktion SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Denna bilaga är en fördjupning och sammanställning av material och Denna bilaga ska ses som ett komplement till detta dokument med en 6ETTSVXIRSQOSRWXVYOXMSRIREZR]EEVIRSVM+ʯXIFSVKVIHSZMWEV utredningar som ligger till grund för utformningen av Arena och Annex lista över varje rum och/eller funktion sorterat på byggnadsdel och plan. förutsättningar och beräkningar för byggnadselement och grundläggning. som en del av förstudien för Nya arenor i Göteborg. Den avser att samla Avsikten är att den ska utgöra ett stöd för både beställarorganisationen Dimensioneringsberäkningar av bärande element och skisser på stommar SGLHSOYQIRXIVEEVIREWTIGMƼOEJVʟKSVSGLTVIWIRXIVEHIWWETʟIXXWʞXX WEQXEVFIXWKVYTTIVMOSQQERHIWOIHIR-HSOYQIRXIXʄXIVƼRRW har använts som underlag för kalkyl och klimatberäkning. Arenan, som som är tydligt och lätt att överblicka. lokalprogram för Arenan, Annexet, Inre arenatorget och hotellet samt IVWʞXXIV7GERHMREZMYQTPERIVEWLEIROETEGMXIXJʯVGEʟWOʟHEVI 6]KKVEHIR QIHƽ]XXFEVEPʞOXEVISGLQʯNPMKLIXXMPPIRXIQTSVʞVWMQFEWWʞRKSZER Bilagan omfattar bland annat en redovisning över styrande parametrar bottenplattan. Förslag på olika utföranden av takbalkar, både bågformade och krav från såväl operatör som regelverk och rekommendationer =XSVREMHIXXEHSOYQIRXʞVEXXFIXVEOXEWSQFVYXXS]XSVSGLEZWIV och horisontella, utreds för att optimera bärförmåga och konstruktion. som driver arenornas och tillhörande funktioners programmering. JYROXMSRIVWSQOEROSQQEEXXHIPEWMRMVYQMWIREVIWOIHI=XSVRE Bilagan beskriver vad som i förstudien styr och vilka antaganden som är är ungefärliga och speglar ytorna i planerna, exkluderat är schakt %RRI\IXIRQMRHVIQYPXMLEPPQIHGETPEXWIVSGLIR gjorda för att skapa visuella, upplevda och funktionella kvalitéer utifrån SGLI\XIVMʯVE]XSV6YQWX]TIVWXSVPIOSGLJYROXMSRʞVFEWIVEHITʟ träningsrink, planeras med liknande stomkonstruktioner som arenan. arenornas förutsättningar och olika ändamål. Här redogörs fördjupat hyresgästkrav, erfarenheter och jämförelser med liknande internationella *ʯVPSKMWXMOF]KKREHIR 6]KKVEHIR JʯVIWPʟWIRTPEXWKNYXIROSRWXVYOXMSR det resultat av arbete som gjorts tillsammans med intressentgrupper och nationella arenor samt i nära dialog med intressegrupperna. i de nedre våningarna och prefabricerad stomme i de övre, anpassade avseende behov för olika funktioner i samband med olika för både tunga fordon och teknikutrustning. Alternativa utföranden IZIRIQERKWOSRƼKYVEXMSRIVWEQXHIRFIEVFIXRMRKSGLKIQIRWEQQE med trästommar ska utredas för att minska materialåtgång och tolkning av behovsbeskrivningen som skett. Scenarioplaner för olika typer KVYRHPʞKKRMRKWFILSZQIHIRQEXIVMEPVIHYOXMSRTʟGMVOE FIXSRK av evenemang är framtagna. och armering. Kontakt: Fredrik Källström, White Arkitekter Kontakt: Fredrik Källström, White Arkitekter Kontakt: Peter Sjöberg, Sweco Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 98 Fördjupning 4.3 Sammanställning av genomförda utredningar Bilaga 6 - Geoteknik Bilaga 7 - Bedömning tillståndsplikt grundvatten Bilaga 8 - Underlagsrapport Trafik SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Utredningen syftar till att undersöka jordens egenskaper och djup till I projektet Nya Arenor kommer rivnings-, schakt- och 8VEƼOYXVIHRMRKIRJʯVIWPʟVIRKIQIRWEQKSHWPSKMWXMOPʯWRMRKJʯV7ZIRWOE berg för att skapa ett underlag för kalkylarbete och fortsatt projektering. grundläggningsarbeten att behövas vilket kan innebära att Mässan och de framtida arenorna. Den kopplar kvartersmarken med Området omfattar området beläget mellan Skånegatan och Mölndalsån länshållning av grundvatten behövs. En översiktlig beskrivning av omgivande väginfrastruktur och studerar alternativa utformningar av WSQEZKVʞRWEWEZ:EPLEPPEKEXERMRSVVSGL7ZIRWOE1ʞWWERMWʯHIV grundvattenförhållanden baserat på tillgängligt material från geoteknisk lastgator och rangerytor samt ramper som förbinder olika våningsplan i YRHIVWʯORMRKWEQX8VEƼOZIVOIXWRʞVEPMKKERHITVSNIOX:ʞWXPʞROIRKIWLʞV kvarteret. Området består av delvis hårdgjorda och delvis öppna gräsytor mellan de Det har inte bedömts motiverat att undersöka grundvattenförhållanden FIƼRXPMKEF]KKREHIVRE7XSVWOEPMKXJEPPIVQEVO]XERʯWXIVYX.SVHHNYTIX MJʞPXMHIXLʞVXMHMKEWOIHIXIJXIVWSQƽIVXEPIXQʞXTYROXIVVIHERƼRRWM &IƼRXPMKEKSHWƽʯHIRXMPP7GERHMREZMYQSGL7ZIRWOE1ʞWWERʞVLʯKESGL ZEVMIVEVQIPPERSGLQIXIVQIHWXʯVVIHNYTMHIʯWXVEHIPEVRE-RSQ området. Sannolikt kommer grundvattenundersökningar att behövas RYZEVERHIPʯWRMRKEVSXMPPVʞGOPMKE6]KKVEHIRWOEQIHXZʟZʟRMRKWTPER samt i direkt anslutning till området har ett större antal geotekniska längre fram. och tre vändytor, kunna hantera alla lastbilstyper, inklusive långa fordon undersökningar tidigare genomförts. Tidigare utförda undersökningar har SGLWTIGMEPXVERWTSVXIV)RVEQTXMPPʟXIVHYFFIPVMOXEHXVEƼOQIPPERTPERIR nyttjats som underlag inför fältundersökningen och i utredningsarbetet. Detta PM innehåller en första, översiktlig bedömning av grundvattenförhållanden, huruvida planerade arbeten kan komma Angöring och parkering för turistbussar och rörelsehindrade bibehålls, Studien visar att byggnaderna i området huvudsakligen är grundlagda på att påverka grundvatten och om tillstånd av mark- och miljödomstol med nya parkeringar inom 25 meter från entréer. Bilparkeringens behov pålar. Sweco rekommenderar att nya byggnader grundläggs på pålar ner behövs av den anledningen. PM:et är ett komplement till en genomgång YXVIHWINQIRWEQR]XXNERHIOERFILʯZEW9XJSVQRMRKIREZ7ZIR6]HIPPW till berg, särskilt i områden med djup friktionsjord. med Higab på möte 2024-02-19 och mötespresentationen biläggs. gata och delar av Örgrytevägen ingår också i förslaget. PM:et är inte avsett att användas som projekteringsförutsättning eller i förfrågningsunderlag. Kontakt: Per Lager, Sweco Kontakt: Linn Ödlund Eriksson, Sweco Kontakt: Charlotte Berglund, Sweco Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 99 Fördjupning 4.3 Sammanställning av genomförda utredningar Bilaga 9 - Hållbarhetsprogram - Nytt arenakvarter Bilaga 10 - Klimatberäkning Bilaga 11 - Återbruksinventering - Scandinavium SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Parallellt med framtagandet av det områdesövergripande Detta är en tidig analys för att ta fram ett förväntat klimatavtryck för de 6ETTSVXIRVIHSZMWEVʯZIVKVMTERHIFIHʯQRMRKEZQEXIVMEPQʞRKHIV hållbarhetsprogrammet har “Hållbarhetsprogram nytt Arenakvarter” tagits olika byggnadskropparna i projektet. Dessa klimatavtryck kan sedan klimatavtryck och återbrukspotential för grund, stomme och klimatskal. fram för Higab och Got Event. Målen i detta program ska linjera med och användas som utgångsvärden för att ta fram målgränsvärden avseende Stomme och bjälklag i Scandinavium är nästan uteslutande av bidra till uppfyllandet av hållbarhetsmålen för hela evenemangsområdet. OPMQEXTʟZIVOER+ʯXIFSVKW7XEHWQMPNʯSGLOPMQEXTVSKVEQ platsgjuten betong. Entrébyggnaden har bjälklag av betong med :MHJVEQXEKERHIEZHIXXELʟPPFEVLIXWTVSKVEQLEVOVEZIRJVʟR+ʯXIFSVKW har tydliga målsättningar avseende nya byggnaders klimatpåverkan. Där betongpelare i de nedre planen samt balkar och pelare i stål i de övre Stad samt Higabs och Got Events hållbarhetsmål varit utgångspunkter. QʟPWʞXXRMRKIRJʯVF]KKREHIVYTTJʯVHEʞVEXXOPMQEXTʟZIVOERWOE TPERIRʔZIV EZHIRMRZIRXIVEHIQEXIVMEPZMOXIROSQQIVJVʟRFIXSRK ZEVE PʞKVINʞQJʯVXQIH ZMPOIXQSXWZEVEVGE EZOPMQEXEZXV]GOIX7XʟPTVSƼPIVSGLTPʟXWXʟVJʯV Arenakvarteret ska vara i framkant och bidra till att driva på utvecklingen ORETTX EZQEXIVMEPZMOXIRQIRGE EZOPMQEXEZXV]GOIX7XʟPTVSƼPIV kring hållbart byggande. I hållbarhetsprogrammet samlas ambitionerna Klimatberäkningen baseras på ”Anvisning för beräkning och redovisning och betongelement bedöms ha störst återbrukspotential och projektets vision, mål och process kring hållbarhet tydliggörs. Här är av klimatutsläpp från nybyggnation i Göteborgs stad” och omfattar alla mål gällande hållbarhet samlade tillsammans med strategier för att YXWPʞTTJVʟRQEXIVMEPXMPPZIVORMRK %% XVERWTSVXXMPPF]KKEVFIXWTPEXWIR nå målen. (A4) och byggproduktion (A5). Beräkningen för målgränsvärdet omfattar byggnadens samtliga bärande konstruktionsdelar, hela byggnadens :MWMSRIRʞVEXXƉ+ʯXIFSVKWR]E%VIREOZEVXIVʞVIRKPSFEPQʯXIWTPEXW klimatskärm samt icke-bärande innerväggar och innertak, invändiga i lokal kontext där morgondagens utmaningar hanteras genom ytskikt, fast inredning samt installationer. Indata om klimatpåverkan framtidssäkra och långsiktiga lösningar. Här är de hållbara lösningarna en baseras i första hand på Boverkets generiska värden. destination i sig.” Kontakt: Maria Glädt och Karin Hedén, White Kontakt: Maria Glädt, White arkitekter Kontakt: Karin Hedén, White arkitekter Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 100 Fördjupning 4.3 Sammanställning av genomförda utredningar Bilaga 12 - Återbruksinventering - Valhallabadet Bilaga 13 - Återbruksinventering - Valhalla isrink Bilaga 14 - Återbruksinventering - Sporthallarna SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING 6ETTSVXIRVIHSZMWEVʯZIVKVMTERHIFIHʯQRMRKEZQEXIVMEPQʞRKHIV 6ETTSVXIRVIHSZMWEVʯZIVKVMTERHIFIHʯQRMRKEZQEXIVMEPQʞRKHIV 6ETTSVXIRVIHSZMWEVʯZIVKVMTERHIFIHʯQRMRKEZQEXIVMEPQʞRKHIV klimatavtryck och återbrukspotential för grund, stomme och klimatskal. klimatavtryck och återbrukspotential för grund, stomme och klimatskal. klimatavtryck och återbrukspotential för grund, stomme och klimatskal. :EPLEPPEFEHIXFIWXʟVEZIRʞPHVIHIPF]KKHSGLIRR]EVIHIP Isrinkens stomme och grund består till övervägande del av platsgjuten Stomme, platta mot mark och bjälklag i sporthallens entréplan består F]KKH&ʟHIHIRʞPHVISGLR]EVILYWOVSTTIRʞVXMPPʯZIVZʞKERHI FIXSRKHIRYXKʯV EZQEXIVMEPIRWZMOXSGL EZOPMQEXEZXV]GOIX till övervägande del av platsgjuten betong. Totalt står betongen för ca del byggda med platsgjuten betong. I den äldre delen bärs taket över Byggnaden har platta mot mark, mellanbjälklag, pelare och balkar samt  EZQEXIVMEPIRWZMOXSGL EZOPMQEXEZXV]GOIX7XSQQEVREXMPPHI 25-meters bassängen upp av sex kraftiga stålbalkar medan taket i den väggskivor och socklar av betong. Stommen i plan 2 består av balkar och tre sporthallarna i plan 2 består av fackverksbalkar och pelare i stål med nyare delen är byggt med limträbalkar. Fasadmaterialet är huvudsakligen TIPEVIMWXʟPQIHXEOOSRWXVYOXMSREZXVETIXWTVSƼPIVEHTPʟXZMPOIXKIV EZ XEOOSRWXVYOXMSREZXVETIXWTVSƼPIVEHTPʟXVIWTIOXMZIPʞXXFIXSRKTPERO8VSXW KYPXXIKIP7XʯVWXʟXIVFVYOWTSXIRXMEPFIHʯQWXIKIPWXʟPTVSƼPIVSGL QEXIVMEPIRWZMOXQIR EZOPMQEXEZXV]GOIX*EWEHQEXIVMEPIXʞVEZFʟHI EXXZMOXIREZWXʟPTVSƼPIVREMRXIʞVWʟWXSVKIVHIIXXOVEJXMKXOPMQEXEZXV]GO limträbalkar har. XIKIPSGLTPʟXʄXIVFVYOWTSXIRXMEPIRFIHʯQWZEVEWXʯVWXJʯVWXʟPTVSƼPIV GE EZHIXWYQQIVEHIOPMQEXEZXV]GOIX3WʞOIVLIXIRMHIRREWMJJVEʞV fackverksbalkar av stål och tegel. dock stor då mängden stål i fackverksbalkarna har antagits. Stålstommen i de tre hallarna bedöms ha störst återbrukspotential tillsammans med fasadteglet. Kontakt: Karin Hedén, White arkitekter Kontakt: Karin Hedén, White arkitekter Kontakt: Karin Hedén, White arkitekter Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 101 Fördjupning 4.3 Sammanställning av genomförda utredningar Bilaga 15 - Taklandskap vision och grönytefaktor Bilaga 16 - Dagvatten tak Bilaga 17 - Vision Valhallagatan SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Taklandskapen på Göteborgs nya arenor kombinerar rörelserikedom och Detta PM analyserar dagvattenhanteringen med fokus på två 1ʟPFMPHIRʞVEXX:EPLEPPEKEXERSQZERHPEWXMPPIXX%VIREXSVKHʞV biologisk mångfald, och syftar till att skapa normkreativa aktiviteter i en takalternativ: ”Flexibel” och ”Ekonomisk”. Göteborgs stads riktlinjer kräver Göteborgare och besökare möts. Ambitionen är att utformningen av grön miljö. De västra delarna av kvarterets tak är utformade för att ha hög fördröjning av 10 mm dagvatten per kvadratmeter och dimensionering av HIRRYZEVERHI:EPLEPPEKEXERJʯVʞRHVEWWʟEXXLIPEVYQQIXJVʟRJEWEH tillgänglighet och uppmuntra till rörelse och aktivitet. De östra delarna HEKZEXXIRPIHRMRKEVJʯVʟVWVIKR till fasad kan nyttjas till arrangemang; att det offentliga rummet stärker har en relation till den blågröna korridoren längs med Mölndalsån och arenakvarteret och vice versa. Under evenemang är Arenatorget platsen fokuserar på att berika den biologiska mångfalden och tillskapa habitat Beräkningar visar att båda takalternativen uppfyller dessa krav, med som välkomnar besökare in till Arenakvarteret, arenornas huvudentré JʯVZʞ\XSGLHNYVPMZ:MWMSRIRJʯVXEOIRMROPYHIVEVWSGMEPLʟPPFEVLIX XMPPVʞGOPMKJʯVHVʯNRMRKWOETEGMXIX6IRMRKWOETEGMXIXIRJʯVJSWJSVOZʞZI M-RVIEVIREXSVKIX%RRI\IXWIKIRIRXVʣSGL'IRXVEPFEHIXWLYZYHIRXVʣ utan sportfaciliteter, en destination med öppna tillgängliga ytor, för lek, OSTTEV^MROWYWTIRHIVEXQEXIVMEPSGL83'LEVSGOWʟQSHIPPIVEXWSGL Arenatorget är också entrén till Burgårdsparken med promenadstråk och återhämtning och mindre evenemang. Skaljämförelser är redovisade för båda alternativen uppnår stadens mål för känsliga recipienter. Dock är Actionpark. indikativ bedömning av potential och attraktivitet som destination. FIVʞORMRKEVREʯZIVWMOXPMKESGLFILʯZIVJʯVƼREW(IXƼRRWSWʞOIVLIXIV kring föroreningsreduktion, särskilt för fosfor och kväve, beroende på Torget ska upplevas med en variation av grönska, träd och möblering för Ekologisk hållbarhet och grönytefaktorkrav har analyserats genom förslag XEOIXWZIKIXEXMSRWZEPSGLWOʯXWIP:MHEVIEREP]WVIOSQQIRHIVEWJʯVEXX att både skapa ett behagligt mikroklimat och tillföra kvaliteter över hela med jorddjup där varierad vegetation kan etableras. Olika taktypologier säkerställa optimala lösningar för dagvattenhanteringen i projektet. året så att ytan mellan alla viktiga besöksmål blir en plats för vistelse i inkluderas; takparker, trädgårdar, torrängar och tekniska ytor med stället för idag när det är en passage. Torget blir en social mötesplats WSPTERIPIVEPPEQIHWTIGMƼOEJYROXMSRIVJʯVEXXJʯVHVʯNESGLXEXMPPZEVE med stora vistelsekvaliteter. vatten samt stödja vegetationens tillväxt. Kontakt: Louise Didriksson, White arkitekter Kontakt: Charlotte Berglund, Sweco Kontakt: Louise Didriksson, White arkitekter Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 102 Fördjupning 4.3 Sammanställning av genomförda utredningar Bilaga 18 - Brand Bilaga 19 - Risk & Säkerhet Bilaga 20 - VVS och energi SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Detta dokument upprättas i ett tidigt skede av uppdraget där huvuddragen Syftet med detta PM är att ur ett risk- och säkerhetsperspektiv översiktligt *ʯVWXYHMIRJʯV::7SGLIRIVKMVIHSZMWEVJʯVWPEKJʯVQIHMEJʯVWʯVNRMRK MYXJSVQRMRKSGLR]XXNERHIEZF]KKREHIRƼRRWJVEQXEKREQIR redogöra för förutsättningarna och genomförbarheten för projektet systemval, energi- och effektbehov för värme och kyla för detta planlösning och detaljer ej är helt fastställda. Syftet är att den skall med föreslagen markanvändning. Målet är att PM:et ska kunna fungera framtida område. Syftet med förstudien är att beskriva vilka behov, vara ett hjälpmedel i projekteringens tidiga fas. De förutsättningar som underlag i dialogen med myndigheter och andra berörda parter TVSFPIQSGLQʯNPMKLIXIVWSQLEVMHIRXMƼIVEXWLYVHIWWEOERYTTJ]PPEW som beskrivs här utgör ej en färdig projektering utan är ett förslag inom ramen för planarbetet. Målet är även att ta ett första steg mot att och förutsättningar för detta. En central energihubb föreslås hantera på brandskyddsnivå som kan utgöra grund för vidare diskussioner. möjliggöra för relevanta risker att hanteras på ett tillfredsställande sätt energiförsörjningen, inklusive produktion av kyla för ispister och Brandskyddet i sin helhet skall behandlas i brandskyddsbeskrivning som utifrån kraven i Plan- och bygglagen. komfortkyla samt värmeåtervinning från kylsystemen. Energihubben upprättas i kommande skede. kommer också att anslutas till fjärrvärme-, kallvatten- och spillvattennätet. Människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor är ett allmänt Studien understryker vikten av energieffektivitet och hållbarhet genom 0ʞWERZMWRMRK*PIVEOETMXIPʞVMRHIPEHIM%VIRER%RRI\IX6]KKVEHIR-RVI intresse som utifrån Plan- & bygglagen ska vägas samman med återvinning av värme och även användning av regnvatten för spolning av arenatorget, för tydligare beskriva var kraven gäller. I de kapitel som inte andra allmänna intressen och sedan ställas mot enskilda intressen. toaletter och isproduktion. har denna indelning gäller kraven i samtliga delar. Planläggningen behöver även ta hänsyn till och samråda med myndigheter, sakägare och hyresgäster som har väsentligt intresse :MHEVIYXVIHRMRKEVFILʯZWJʯVEXXSTXMQIVEW]WXIQZEP (IXƼRRWʞZIRHIRHIPWSQOEPPEWJʯV&PERHWXEHIPPIV/Z*]VE(IRRE av förslaget. Länsstyrelsen ska inom ramen för samrådet bland annat regnvattenanvändning, och värmeåtervinning. Energihubben avses omfattas generellt inte av detta brand-PM men omnämns i vissa kapitel särskilt ta tillvara statens intressen. byggas tidigt i projektet för att minimera störningar under byggtiden och där det anses nödvändigt. möjliggöra energiåtervinning redan från start. Detta främjar hållbarhet och effektivitet i det framtida evenemangsområdet. Kontakt: Robert Larsson, BDAB Kontakt: Lars Strömdahl, BDAB Kontakt: Samuel Freiholtz, Wikström AB Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 103 Fördjupning 4.3 Sammanställning av genomförda utredningar Bilaga 21 - El och Telesystem Bilaga 22 - Förutsättningar för god ljudmiljö Bilaga 23 - Food & Beverage funktioner SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Förstudie el-och telesystem beskriver kortfattat anläggningarnas Brekke & Strand Akustik AB har tagit fram förutsättningar för god Uppskattning av ytor för kök, barer och restauranger i Arenan och ingående system. Förstudien skall utgöra underlag och är ett förslag till ljudmiljö i de planerade Nya Arenor i Göteborg, med Higab som byggherre %RRI\IX%VIRSVREOSQQIVEXXMRV]QQEƽIVESPMOEVIWXEYVERKIVSGL inriktning som skall ligga till grund för fortsatt projektering. Syftet är att och Got Event som hyresgäster. För att säkerställa optimal akustik krävs barer samt erbjuda olika matkoncept till arenans besökare. Mat och MHIRXMƼIVEFILSZOVEZSGLIJJIOXIVWSQWOETEVYRHIVPEKJʯVYXV]QQIR WITEVEXKVYRHPʞKKRMRKJʯVZEVNIF]KKREHPNYHEZWOMPNERHIFYJJIVX^SRIV dryckeserbjudandet i arenan kommer vara en viktig del av besökarnas och effektbehov. Nybyggnation av nytt kvarter för multiarenor med LʯKPNYHMWSPIVMRKZMHTSVXEVSGLƽI\MFPEPʯWRMRKEVJʯVVYQWEOYWXMO YTTPIZIPWI4ʟHISPMOEZʟRMRKEVREWʟOSQQIVHIXƼRREWOMSWOIVHʞV handel och hotell där byggnation sker etappvis är komplext och system anpassade till olika verksamheter och arrangemang. Arenorna behöver det erbjuds dricka, godis, kaffe mm och i en del av kioskerna även skall byggas utifrån en effektiv byggnation anpassad för respektive reglerbar akustik för att kunna hantera allt från sportevenemang till enklare rätter. För att en operatör ska kunna få till en bra ekonomi etapp. Huvudsaklig hyresgäst är Gotevent för arenor med kringliggande VSGOOSRWIVXIVSGLWTIGMƼOEOVEZTʟIJXIVOPERKWXMHIVLEVXEKMXWJVEQJʯV i sin verksamhet och kunna erbjuda gästerna en bra upplevelse så YXV]QQIRHʞVWXSVƽI\MFMPMXIXJʯVHVMJXEZSGLIZIRIQERKʞVZMOXMKXSGL SPMOEWGIREVMIV:MOXMKEEWTIOXIVWSQVYQWEOYWXMOPNYHMWSPIVMRKXIORMWOE kommer planeringen av restauranger, kiosker och barer med tillhörande WOEPPFIEOXEWMJVEQXMHETVSNIOXIVMRK-HIRXMƼIVMRKEZʯZVMKEL]VIWKʞWXIV W]WXIQSGLQMPNʯGIVXMƼIVMRKEVQʟWXIFIEOXEWYRHIVTVSKVEQWOIHIXJʯV personaldelar vara en viktig del av projektet. I detta tidiga skede så har och eventuell stopstandard för hyresgästanpassningar beaktas i framtida att uppnå en god ljudmiljö. Kostnader och tekniska lösningar för akustisk uppdraget varit att uppskatta storleken på de ytor som kommer att TVSNIOXIVMRK*ʯVWXYHMIRF]KKIVTʟEXX6]KKVEH%VIRESGL%RRI\WEQX reglering har beräknats, inklusive installation av ljudabsorbenter och behövas för kök och satellitkök, med tillhörande kompletterande ytor, som hotell och tillhörande verksamhetslokaler ingår i samma fastighet och akustiska gardiner. PMet ger en bedömning av projektets förutsättningar underlag vid en senare detaljprojektering. blandstaden utgör egen fastighet. Förslaget innefattar bland annat att uppnå de akustiska målen och rekommenderar åtgärder för vidare solcellsanläggning samt större energilager för effektbalansering vid projektering. konsertevent och som även utgör reservkraft vid strömbortfall vid evenemang. Kontakt: Mathias Jillnefelt, Elprokon Kontakt: Marius Castberg Bråthen, Brekke&Strand Kontakt: Magnus Nilsson, Afry Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 104 Fördjupning 4.3 Sammanställning av genomförda utredningar Bilaga 24 - Översiktlig logistikanalys Bilaga 25 - Översiktlig materialinventering Bilaga 26 - Historisk markmiljöinventering och Evenemangsområdet provtagningsplan SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en översiktlig materialinventering SAMMANFATTNING Svensk Bygglogistik AB har haft i uppdrag att göra en övergripande logistikanalys och utgör underlag för fortsatta utredningar. Syfte med 6IPIQIRX1MPNʯ:ʞWX%&LEVLEJXMYTTHVEKEXXYXMJVʟRIRLMWXSVMWOMRZIRXIVMRK av Evenemangområdet. Evenemangsområdet omfattar demontering, rivning miljöutredningarna är att ta fram underlag för att uppskatta merkostnader och genomförda provborrningar i tidigt skede lämna ett förslag till en om- och nybyggnation samt anläggningsarbeten i form av väginfrastruktur och i tidigt skede med avseende på förekomsten av farliga ämnen i provtagningsplan för fortsatt arbete. Planen redovisar förslag på åtgärder EPPQʞRTPEXWQEVOSGLTPERIVEWTʟKʟYRHIVʟVIRƁ byggnader. som krävs för att klargöra föroreningssituationen, bedöma risker för människors hälsa och miljön vid den framtida markanvändning samt Analysen tar i första hand inte hänsyn till tidigare gjorda utredningar för Uppdraget har omfattat att göra en översiktlig materialinventering i indikativt beräkna vilka merkostnader markföroreningar innebär vid en att ge en opartisk bild utifrån ett rent bygglogistiskt perspektiv. Utifrån samtliga byggnader inom området för södra detaljplanen. Fokus har framtida exploatering enligt förstudieförslaget. projektmålen har rapporten fokuserat på att hitta en primär och redundant ZEVMXEXXMHIRXMƼIVEF]KKQEXIVMEPSGLMRWXEPPEXMSRIVWSQMRRILʟPPIVJEVPMKE F]KKXVEƼOPʯWRMRKWSQTVMQʞVXLERXIVEVF]KKXVEƼORSVVSQ:EPLEPPEKEXER ämnen och därför kan innebära väsentliga merkostnader vid sanering och Området exploaterades under 1950 - 80-talet varför markföroreningar resonemang kring påverkan i genomförande inför framtida demontering kan förekomma. Utifrån analyser och erfarenheter av liknande objekt 6ETTSVXIRMRRIJEXXEVIRʯZIVKVMTERHIXVERWTSVXEREP]WQIH och återbruk. bedöms sannolikheten att påträffa föroreningar i marken lokalt vara hög, erfarenhetsberäkningar av byggtransporter utifrån tidiga HIPWMRSVHZʞWXVEHIPIRWEQXHIPWMʯWXVEHIPIREZSQVʟHIXOVMRKFIƼRXPMK exploateringssiffror avseende BTA, och övergripande tidplan för Uppdraget har även omfattat att utföra en översiktlig återbruksinventering panncentral. utbyggnadsordning i och kring Evenemangsområdet. Analys av med fokus på att bedöma vilka material som inte är lämpliga för återbruk transportvägar till och från området och dess för- och nackdelar samt på grund av att de innehåller farliga ämnen. Inom övriga områden är sannolikheten för föroreningar mindre men man framtagande av rekommendationer för fortsatt arbete som underlag för kan även ha fyllt ut med kontaminerad jord/rivningsrester vid exploatering ett hållbart byggande. av området. Kontakt: Patrik Lindgren, Svensk Bygglogistik AB Kontakt: Åsa Holmberg, Relement Miljö Väst AB Kontakt: Anders Bank, Relement Miljö Väst AB Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 105 Fördjupning 4.3 Sammanställning av genomförda utredningar Bilaga 27 - Skyddsrum Scandinavium Bilaga 28 - Vertikala lyft av mässgods SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Ett arbete är påbörjat för att möta kravet på skyddsrumskapacitet. Sweco ska undersöka och sammanställa idéer för att effektivt 7O]HHWVYQQIXM7GERHMREZMYQWO]HHWVYQWRYQQIVƁʞVEOXMZX XVERWTSVXIVEWXSVEQʞRKHIVKSHWZIVXMOEPXXMPPZʟRMRKSGLTʟ och skall enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, Svenska Mässan. Målet är att ersätta nuvarande godstransportramper ersättas vid rivning och uppförande av ny arena. med ett driftsäkert och yteffektivt system som möjliggör snabb och säker hantering av gods. Olika transportlösningar, både genomförbara och icke Innan rivning tillåts påbörjas ska tillstånd för ”tillfällig begränsning” av KIRSQJʯVFEVEOSQQIVEXXYXZʞVHIVEW6IWYPXEXIRTVIWIRXIVEWZMHIXX skyddsrumsfunktionen godkännas av MSB. För att ett sådant beslut ska arbetsmöte med White Arkitekter, där det bästa alternativet väljs ut för OYRREXEWQʟWXIIRWO]HHWVYQWWEOOYRRMKQIHOZEPMƼGIVEHFILʯVMKLIX att föreslås till Svenska Mässan. Fokus ligger på innovativa, yteffektiva ZEVEOSRXVEOXIVEHJʯVTVSNIOXIX(IXWOESGOWʟƼRREWIRERXEKIR lösningar som optimerar exploaterbar yta och förbättrar godshanteringen. projekttidplan. När det gäller kvalitetssäkring under och efter byggtid följs VYXMRIVMLERHFSOIR7O]HHWVYQ76)VWʞXXRMRKWWO]HHWVYQWOEXʞGOE WEQQEFILSZWSQFIƼRXPMKXWO]HHWVYQ)XXIVWʞXXRMRKWWO]HHWVYQXʞGOIV således inte något nytt behov av skyddsplatser. Ersättningsskyddsrum WOEF]KKEWIRPMKXHIVIKPIVSGLVYXMRIVWSQERKIWM76JʯVR]TVSHYOXMSR av skyddsrum. Dagens regelverk tillåter skyddsrum med max 120 skyddsplatser. Detta innebär att minst två separata skyddsrum behöver byggas. Kontakt: Hans Helling, WSP Kontakt: Kristina Eliasson, Sweco Förstudie • Nya arenor i Göteborg • Slutleverans, Bas 106 Bilaga 6 Göteborgs Stads idrotts- och föreningsnämnd Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2024-11-26 § 159 Ärendenummer IOFF-2024-00317 Inriktningsbeslut för centralbad och sporthallar inom evenemangsområdet Beslut 1. Idrotts- och föreningsnämnden godkänner för egen del och ställer sig bakom rapporteringen som underlag och förslag till fortsatt planeringsinriktning avseende centralbad och sporthallar inom evenemangsområdet. 2. Idrotts- och föreningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om en fortsatt planeringsinriktning i enlighet med nämndens förslag, som del av en samlad inriktning för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. Handlingar -Rapport – beslutsunderlag inriktningsbeslut -Behovsbeskrivning -Förstudie Information Ärendet föredras av utredare på avdelning utveckling & styrning. Yrkanden Dan-Ove Marcelind (KD) yrkar bifall till eget yrkande. Propositionsordning Ordföranden Bettan Andersson (V) ställer förvaltningens tjänsteutlåtande mot yrkandet från Dan-Ove Marcelind (KD) och finner att nämnden beslutar bifalla förvaltningens tjänsteutlåtande. Reservation Dan-Ove Marcelind (KD) reserverar sig mot beslutet. Protokollsutdrag skickas till Avdelning utveckling & styrning Stadsledningskontoret Idrott- och föreningsnämnden Yrkande (KD) 2024-11-22 Ärendenummer IOFF-2024-00317 Yrkande angående – Inriktningsbeslut för centralbad och sporthallar inom evenemangsområdet Förslag till beslut I idrott- och föreningsnämnden: 1. Hemställa till kommunfullmäktige om ett nytt vägvalsbeslut för evenemangsområdet. 2. I övrigt avslå tjänsteutlåtandet. Yrkandet Detta är ett mycket omfattande och komplext projekt som kommer pågå under lång tid. Av remissvaren på planprogrammet för evenemangsområdet tidigare i år framgår tydligt denna komplexitet med påtagliga risker, osäkerheter och målkonflikter – såväl för Centralbadet såsom arenaparken på andra sidan Valhallagatan. Som en konsekvens av de politiskt fattade besluten kan Centralbadet inte hanteras som ett enskilt projekt, utan behöver ses och hanteras som en helhet utifrån övriga planer i evenemangsområdet. Helheten innebär en extremt hög exploatering i ett relativt avgränsat område med konsekvenser i form av fördyringar, risker och tillkortakommanden. I nämndens remissvar på planprogrammet lyftes även de utmaningar som finns inbyggda i projektet. Det påtalades bland annat att flera väsentliga och avgörande frågor fortsatt är under utredning eller hänskjutna till det pågående detaljplanearbetet, vilket är oroväckande i sig. Några av de saker som lyftes var bland annat att planprogrammet föreslår en finmaskighet i gatunätet inom området. För Centralbadet betyder det att anläggningen föreslås delas i två huskroppar och ett delat bad innebär en ökad investeringskostnad jämför med en samlad huskropp. Centralbadets placering, påtagligt stora huskroppar mellan Burgårdsparken och Mölndalsån, kommer därutöver innebär ett betydande markarbete som också riskerar att leda till fördyringar. Inte minst är frågan om angöring och möjlighet till besöksparkering något som är en tydlig brist i förslaget och som riskerar få stora negativa konsekvenser för den målgrupp som vår nämnd vänder sig emot. Även om tydliga ambitioner om hållbart resande är bra är det, precis som förvaltningen själva har framhållit, utmanande för verksamheter och aktiviteter att verka hållbart ur ett mobilitetsperspektiv i alla lägen - inte minst när personer och material behöver förflyttas. Det måste kunna vara möjligt att bedriva föreningsverksamhet under rimliga förutsättningar i området, varvid exempelvis fungerande parkering, angöring, möjligheten till hämta-lämna eller drop-off-zoner för bagage är helt centralt. Sedan är naturligtvis kostnadsfrågan en väldigt viktig del. Med sporthallar och verksamhetslokaler riskerar nu projektet att landa på en investeringskostnad närmare 3,5 miljard kronor – norra Europas största badandläggning. Med de osäkerheter som identifierats redan nu är det inte omöjligt att denna kostnad blir ännu högre. Utöver investeringskostnaden tillkommer årliga driftkostnader som riskerar uppgå till 300 miljoner kronor per år, vilket ska jämföras med den totala kommunbidragsram som nämnden får idag på ca 600 miljoner kronor. Enligt den prognos som presenterades i samband med investeringsnomineringen kan kapitalkostnaderna enbart kopplat till vår nämnd uppgå till nästan 800 mnkr per år redan om 10 år. Vi är fast övertygade om att det finns ett behov av sans och balans i det fortsatta arbetet. Därutöver har vi frågan Valhallabadet. I Göteborgs-Posten redogjordes det nyligen väl för varför det vore oacceptabelt ur kulturmiljösynpunkt att riva Valhalla. Valhallabadets kulturhistoriska värden handlar om mycket mer än de två stora mosaikväggarna. Den prisbelönta arkitekturen och de unika inredningsdetaljerna uppskattas av många göteborgare. Att riva badet skulle vara ett monumentalt uttryck för vår tids slit-och-släng- kultur och oförmåga att hedra historien. År 2021 gjorde stadens bolag Higab AB en utredning av vad det skulle kosta att renovera Valhallabadet så att det kan fungera i ytterligare 30 år. Rapporten uppskattade kostnader uppemot 300 miljoner kronor. Kontrasten är enorm mot den uppskattade kostnaden för det nya Centralbadet. Den kostnaden kan mycket väl gå loss på motsvarande tio sådana lokalbad som nu byggs i Askim och Kortedala. Externa utredningar har även visat på möjligheten att bygga ut och komplettera Valhallabadet med ytterligare bassängyta. På så sätt kan underhåll och renovering genomföras utan allt för stort verksamhetsbortfall. Sammantaget visar de underlag som hittills presenterats att det finns betydande risker och osäkerhet som i grunden bygger på de inbyggda problem som har sin grund i ett antal politiska ställningstaganden och beslut. Ställningstaganden och beslut som präglats mer av att tillfredsställa politiska viljor och lösa politiska knutar än att ta ansvar för idrotts-, förenings- och evenemangsstaden Göteborg och dess invånare. Detta har låst in oss i ett väldigt begränsat och dyrt hörn. Vi ser därför med oro på det förslag som ligger på bordet. Utifrån ett nämndperspektiv, men också utifrån ett hela staden-perspektiv, ser vi ingen annan väg fram än att avslå tjänsteutlåtandet och hemställa till kommunfullmäktige om att fatta ett nytt vägvalsbeslut för evenemangsområdet. I ett sådant nytt vägval bör en om- och tillbyggnad av Scandinavium samt en renovering, bevarande och tillbyggnad av Valhallabadet starkt övervägas. Bilaga 6 Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2024-11-08 Tove Selnes och Dijan Vranjic Ärendenummer IOFF-2024-00317 Telefon: 031-368 21 85, 031-368 21 87 E-post: tove.selnes@ioff.goteborg.se, dijan.vranjic@ioff.goteborg.se Inriktningsbeslut för centralbad och sporthallar inom evenemangsområdet Förslag till beslut 1. Idrotts- och föreningsnämnden godkänner för egen del och ställer sig bakom rapporteringen som underlag och förslag till fortsatt planeringsinriktning avseende centralbad och sporthallar inom evenemangsområdet. 2. Idrotts- och föreningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om en fortsatt planeringsinriktning i enlighet med nämndens förslag, som del av en samlad inriktning för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. Sammanfattning Idrotts- och föreningsnämnden har sedan tidigare i uppdrag att planera för ett nytt centralbad som ska ersätta Valhallabadet och genom efterföljande beslut i kommunfullmäktige ska badet placeras i evenemangsområdet. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att planera för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet i samverkan med berörda nämnder och bolagsstyrelser. Stadsledningskontoret leder och samordnar arbetet inom ramen för en programorganisation, där idrotts- och föreningsförvaltningen är en av parterna. Utvecklingen av området är nu i ett skede där respektive investering i området ska hanteras genom att investerande nämnder och bolagsstyrelser fattar inriktningsbeslut. I inriktningsbeslutet etableras riktningen för det fortsatta planeringsarbetet avseende innehåll, tid och ekonomi. Fyra parallella beslut fattas i idrotts- och föreningsnämnden, exploateringsnämnden, Higab AB, samt Got Event AB. Som underlag till ärendet finns ett beslutsunderlag i form av en rapport. Rapporten innehåller en beskrivning av det gemensamma förslaget för området som helhet, samt en fördjupning kring innehåll, avvägningar och ekonomiska bedömningar för komponenten centralbad och sporthallar. Idrotts- och föreningsnämnden har att ta ställning till förslaget för fortsatt planeringsinriktning avseende centralbad och sporthallar inom evenemangsområdet. Bedömning ur ekonomisk dimension Ärendet innehåller ekonomiska bedömningar av investeringskostnader, driftskostnader samt intäkter. Alla volymer beskrivs i spann med utgångspunkt i de osäkerheter som kvarstår i denna fas av planeringen. För komponenten centralbad och sporthallar ligger förstudierapporten med övergripande volymer och skisser till grund för de ekonomiska bedömningarna i detta skede. Samtliga kostnader utgår från 2024 års prisnivå. Investeringskostnaden för anläggningen bedöms i ett spann till mellan 2,8 och 3,4 miljarder kronor, där badet utgör 2 till 2,3 miljarder kronor av investeringskostnaden och sporthallsdelen står för 500 till 600 miljoner kronor. I anläggningen ingår också lokaler och kontor som utgör 300 till 500 miljoner kronor av investeringskostnaden. För centralbadet finns tidigare redovisat investeringsunderlag i 2021 års prisnivå på ca 1,7 miljarder kronor, vilket behandlades i idrotts- och föreningsnämnden 2021-11-25 §194. Med hänsyn tagen till senaste årens indexuppräkningar innebär bedömd investeringskostnad i 2024 års prisnivå ingen betydande ökning utöver index jämfört med 2021. De huvudsakliga driftskostnaderna består av fastighetsrelaterade kostnader som bedöms uppgå till mellan 200 och 220 miljoner kronor per år, samt verksamhetskostnader som bedöms uppgå till mellan 120 och 150 miljoner per år. Kontor och lokaler bedöms kunna hyras ut till marknadsmässiga priser och påverkar därmed inte driftskostnaderna. Intäkterna för anläggningen bedöms uppgå till mellan 60 och 80 miljoner per år. Utifrån ett större samhällsekonomiskt perspektiv har investeringar i idrottsanläggningar positiva ekonomiska konsekvenser. Idrott och fysisk aktivitet bidrar positivt till den fysiska hälsan på kort och lång sikt, genom till exempel lägre risk för fetma, hjärt- och kärlsjukdomar samt att motverka benskörhet hos äldre. Rörelse och träning har också positiva effekter för den psykiska hälsan, till exempel genom att förhindra eller lindra depressiva symptom. Den samhällsekonomiska nyttan av dessa effekter består bland annat av minskade kostnader för sjukvård och minskade sjuktal inom arbetslivet. Bedömning ur ekologisk dimension Nybyggnation av idrottsanläggningar är generellt sett resurskrävande med stor ekologisk påverkan. Ur ett miljömässigt perspektiv är det viktigt att de resurser vi har används så effektivt som möjligt. För idrottsanläggningar innebär detta att nyttjandegraden av anläggningarna bör maximeras för att motivera byggnation i förhållande till dess negativa miljöpåverkan. Några faktorer som skapar förutsättningar för ett effektivt nyttjande är en tillgänglig lokalisering, mångfunktionell utformning och samnyttjande med fler funktioner. En anläggning som finns i närheten där människor bor och vistas och som är lätt att nå med kollektivtrafik eller cykel bidrar till att minska klimatpåverkan från transporter. En mångfunktionell utformning möjliggör för en rad olika idrotter och målgrupper. Samlokalisering och samnyttjande bidrar ytterligare till att främja ett effektivt nyttjande mellan olika verksamheter och målgrupper. Placeringen av centralbadet och sporthallarna i evenemangsområdet säkrar en central och tillgänglig lokalisering för anläggningen. Den största delen av ytan som tas i anspråk är redan hårt exploaterad, men ytterligare lite grönyta kommer påverkas samtidigt som byggnationen kommer kräva mycket resurser. På områdesnivå påverkas parker och mötesplatser genom ett förväntat högre nyttjande. I den fortsatta planeringen av området blir det viktigt att öka kvaliteten på befintliga grönytor för att säkerställa tåligheten. Planeringen för centralbad och sporthallar förhåller sig till de fem hållbarhetsmål som tagits fram på programnivå och som utgår från stadens styrande dokument, däribland utifrån miljö- och klimatprogrammet. Flera av målen har bäring på den ekologiska dimensionen. Målet ”klimatomställning som utvecklingskraft” innebär bland annat fokus på att reducera klimatavtryck från nybyggnationer. Målet ”hela evenemangsområdet blir cirkulärt” sätter ambitioner kring resurs- och energieffektiva lösningar vilket blir särskilt relevant för badet som är väldigt energikrävande. I den fortsatta planeringen kommer hållbarhetsmålen att brytas ner och fördjupas per komponent och vara vägledande för utformningen av anläggningen och kravställning inför arkitekttävling och andra upphandlingar. Bedömning ur social dimension Förslaget till nytt centralbad och nya sporthallar innebär en ersättning av befintligt utbud i Valhallabadet och Valhalla sporthallar, men också en modernisering och kapacitetsökning utifrån dagens verksamhetskrav. Förslaget bidrar därmed positivt med en utökning av göteborgarnas tillgång till ytor för fysisk aktivitet och ett stärkt anläggningsbestånd för föreningsidrotten. Badet bidrar till bättre förutsättningar för simkunnighet och fysisk aktivitet för en bred allmänhet och möjliggör för föreningsidrott inom en mängd vattenidrotter samt simtävlingar på högre nivåer. Sporthallarna säkrar tillgången till skolidrottshallar för skolorna i området vilket är positivt utifrån ett barnperspektiv. Föreningsidrotten får också fortsatt tillgång till centralt belägna hallar anpassade för en mängd inomhusidrotter samt möjlighet till elitmatchspel. Flera av hållbarhetsmålen på programnivå har en koppling till den sociala dimensionen. Idrotts- och föreningsförvaltningen kommer ha ett särskilt ansvar för målet ”sätt göteborgarna i rörelse” för hela området. Här ingår bland annat att fördjupa strategier för hur området möjliggör för ett brett utbud av aktiviteter som inspirerar till rörelse och riktat arbete mot prioriterade målgrupper. Målet ”världsevenemang och vardagsliv förgyller varandra” handlar bland annat om att balansera ytorna i området på ett sätt som skapar förutsättningar för både vardagsliv och evenemang, med ett trygghetsperspektiv i fokus. Trygghets- och jämlikhetsperspektiv är också integrerade i målet ”hela staden i evenemangsområdet” som bland annat fokuserar på fysisk aktivitet bland flickor, ett utbud som attraherar från hela staden, målgruppsanpassade platser och inkluderande process och dialog. Förslaget för området innebär att Valhallabadet rivs, vilket får konsekvenser utifrån ett kulturmiljöperspektiv. Frågan om omhändertagandet av Valhallabadets kulturhistoriska värden är under utredning där stadsledningskontoret har i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder. I den mån slutsatserna från utredningen påverkar centralbadet och sporthallarna kommer föreslagna åtgärder att bearbetas och inkorporeras i den fortsatta planeringen. Samverkan Ärendet har inte varit föremål för facklig samverkan. Bilagor 1. Rapport – beslutsunderlag inriktningsbeslut 2. Behovsbeskrivning 3. Förstudie Ärendet Utvecklingen av evenemangsområdet är nu i ett skede där investerande nämnder och bolagsstyrelser ska fatta inriktningsbeslut. Idrotts- och föreningsnämnden har att ta ställning till förslaget för fortsatt planeringsinriktning avseende centralbad och sporthallar inom evenemangsområdet. Beskrivning av ärendet Behovet av ett nytt centralbad som ska ersätta Valhallabadet har konstaterats i flera tidigare politiska uppdrag. Kommunfullmäktige beslutade 2020-03-19 §18 att idrotts- och föreningsnämnden skulle ansvara för planeringsarbetet. I det bakomliggande yrkandet framgick att storlek, innehåll och utformning för ett kommande centralbad ska vara i enlighet med den av kommunfullmäktige antagna Strategi för Göteborgs sim- och badanläggningar. Genom kommunfullmäktiges beslut 2022-04-28 §16 är inriktningen att badet placeras norr om Valhallagatan mot Burgårdsparken. I kommunfullmäktiges vägvalsbeslut 2023-06-08 §15 fick nämnden också i uppdrag att omhänderta ersättningsbehovet av Valhalla sporthallar. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att planera för ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet i samverkan med berörda nämnder och bolagsstyrelser. Stadsledningskontoret leder och samordnar arbetet inom ramen för en programorganisation, där idrotts- och föreningsförvaltningen är en av parterna. Inriktningsbeslut som en del av den sammanhållna beslutskedjan Efterfrågad utveckling av arenaområdet och kringliggande stadsutveckling medför investeringar i ett flertal anläggningar och funktioner. Det avser byggprojekt som vart och ett innebär väsentliga ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser för så väl stadshuskoncernen som för kommunkoncernen i sin helhet. Varje projekt bedöms därmed omfatta frågor som är av principiell beskaffenhet och därför ska hanteras på kommunfullmäktigenivå. Planerings- respektive genomförandeprocesserna pågår under en lång tid och medför behov av att succesivt avgränsa och definiera målsättningar, ambitionsnivå och eftersträvade effekter genom stegvisa val och ställningstaganden inför ett slutligt genomförande. För att möjliggöra för aktiva politiska avvägningar under planeringsprocessen har beslutsprocessen utformats utifrån tre huvudsakliga beslutstillfällen för att synkronisera och validera den fortsatta planeringen för de olika investeringarna (komponenterna). Utöver det tidigare vägvalsbeslutet innehåller beslutsprocessen för de olika investeringarna inriktningsbeslut samt genomförandebeslut. Vid beslutstillfället för inriktningsbeslut är respektive investerande nämnd eller styrelse ansvarig för leverans av beslutsunderlag och förslag till planeringsinriktning för sin komponent - inför ett samlat ställningstagande i kommunfullmäktige. Avsikten är att inriktningsbeslutet utifrån uppdrag i kommunfullmäktige 2022 och vägvalsbeslutet 2023 ska konkretisera och definiera omfattning, ambitionsnivå, prioriterade nyttor och ekonomiska konsekvenser, som styrande ramar för den fortsatta planeringen. Syftet är därutöver att möjliggöra för eventuella riktningsförändringar eller stänga alternativ, för att också effektivt kunna prioritera och resurssätta den fortsatta mer detaljerade planeringen. Ett ytterligare avgränsat och förtydligat uppdrag kring den fortsatta planeringsinriktningen sätter därmed ramarna för och förväntningarna kring efterföljande fördjupade genomförandestudier, kvalificerade gestaltningsprocesser eller en tidig genomförandeplanering. I det sammanhållande arbetet med arenor och stadsutveckling inom evenemangsområdet ger beslut kring den fortsatta planeringsinriktningen även ett tillfälle att kvittera de uppdrag och förväntningar som beslutades i vägvalsbeslutet. Det ger därutöver möjlighet att säkerställa att beroenden och avvägningar mellan de olika investeringarna och mellan berörda parter inom staden har omhändertagits eller att det finns en gemensam plan för det fortsatta arbetet med att hantera kvarstående frågeställningar och osäkerheter. Då frågor och ställningstaganden är av principiell beskaffenhet ska så väl moderbolag som Stadshus AB yttra sig över styrelsernas underlag inför beredning av förslag och underlag i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Ambitionen och utgångspunkten är att de kommande framtida genomförandebesluten för respektive komponent/investering ska samordnas på motsvarande sätt som nu sker för inriktningsbesluten, och att kommunfullmäktige ska beredas möjligheten att besluta om faktiskt genomförande av respektive investering på ett samordnat sätt vid ett gemensamt beslutstillfälle. Utifrån nuvarande tidplan avser parterna att återkomma med genomförandebeslut för respektive investering under mitten av år 2027. Sammanfattning av planeringsinriktningen för centralbad och sporthallar Planeringsinriktningen för centralbad och sporthallar bygger på förvaltningens behovsbeskrivning som tagits fram i dialog med berörda intressenter. Övergripande volymer och skisser för anläggningen har specificerats i en förstudie. Förstudien ligger till grund för de ekonomiska bedömningarna som tagits fram i detta skede. Genom behovsbeskrivning och förstudie finns en inriktning för anläggningens storlek och funktioner. Samtidigt följer ett fortsatt arbete med att ta fram handlingar och planera för anläggningen på en mer detaljerad nivå. För utformningen av anläggningen kommer det att genomföras en arkitekttävling. Anläggningens utformning och funktioner kommer därmed specificeras ytterligare i det interna arbetet med att ta fram handlingar för ett tävlingsprogram samt i bearbetningen av det vinnande tävlingsförslaget. Utifrån framtagen behovsbeskrivning och förstudie föreslås badet bland annat innehålla två 50-metersbassänger, varav en med en läktarkapacitet om minst 2000 personer, två undervisningsbassänger och en hoppbassäng. Sporthallsdelen föreslås innehålla totalt fyra hallar, varav en fullmåttshall inriktad på evenemang med större läktarkapacitet för 1500 personer och tre fullmåttshallar inriktade på skola och föreningsliv. I sporthallsdelen ingår också träningsytor för karate och brottning som ersätter motsvarande ytor idag. Avvägningar utifrån planeringen av området som helhet Planeringen för respektive komponent i utvecklingen av området behöver förhålla sig till styrningen i det gemensamma politiska uppdraget. Exploateringsförvaltningen har haft ett särskilt uppdrag att tillsammans med berörda parter i arenaprogrammet att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden och på arenakropparna. Som en del i detta samlokaliseras badet med sporthallarna, där sporthallarna placeras ovanpå badet. Ytterligare exploatering prövas i förslaget genom kontorslokaler ovanpå badet. En ytterligare styrning i det gemensamma politiska uppdraget som påverkar anläggningen är målsättningen om en attraktiv stadsmiljö som är trygg och lustfylld att vistas i, med tydliga stråk och med lagom stora kvarter. För att uppnå denna mer finmaskiga struktur planeras för en lokalgata som kopplar samman Valhallagatan och Levgrensvägen. Detta innebär att badet inte kan byggas i en sammanhängande huskropp utan behöver uppföras i en delad konstruktion. Badet delas upp i två kvarter på varsin sida om den nya gatan. Badets olika delar länkas samman med passager över gatan. Möjliga åtgärder för den fortsatta planeringen En utgångspunkt i det gemensamma förslaget för området är att det inom respektive komponent ska gå att göra justeringar av omfattning eller ambitionsnivå för att justera den ekonomiska omfattningen eller graden av nyttorealisering. Det handlar om åtgärder i syfte att skala upp eller skala ner förslaget, till exempel genom att tillföra eller ta bort funktioner. För komponenten centralbad och sporthallar har några åtgärder identifierats för att åstadkomma en reducering av anläggningen. För badet avser detta relaxavdelningen respektive familjebadet, medan det för sporthallsdelen handlar om elitanpassningen av anläggningen respektive den fjärde sporthallen. Respektive åtgärd innebär en viss ekonomisk reducering samtidigt som det ger konsekvenser utifrån ett kvalitetsperspektiv. En mer utförlig konsekvensbeskrivning av respektive åtgärd beskrivs i den bilagda rapporten. Förvaltningens bedömning Planeringen för nytt centralbad och nya sporthallar har i stor utsträckning byggt på den inriktning som definierats i tidigare uppdrag av kommunfullmäktige och i Strategi för Göteborgs sim- och badanläggningar. Förvaltningen har uppdaterat behovsbeskrivningen för anläggningen och tagit fram en förstudie med övergripande volymer och skisser. Planeringen har behövt förhålla sig till utvecklingen av området som helhet med vissa anpassningar som följd, där badets delade konstruktion är den största konsekvensen. Sammanfattningsvis är förvaltningens bedömning att förslaget till fortsatt planeringsinriktning för anläggningen i hög grad motsvarar kommunfullmäktiges uppdrag. Förslaget utgår från dagens kvalitet och utbud i Valhallabadet och Valhalla sporthallar, men innebär också en modernisering och kapacitetsökning utifrån dagens verksamhetskrav. Det nya badet ger en ökad kapacitet för både simundervisning och motionsverksamhet, samt möjlighet till tävlingsverksamhet på SM-nivå i simidrott. Sporthallarna säkerställer tillgången till skolidrott och breddidrott i centrala staden, samtidigt som det ges förstärkta möjligheter till elitidrott och evenemang. Sammantaget kommer anläggningen att utgöra en av stadens största idrottsanläggningar som möjliggör för en bred verksamhet för både allmänhet och föreningsliv. Planeringen av anläggningen utgår från ett brett målgruppsperspektiv där anläggningen ska erbjuda något för alla göteborgare. Johan Sävhage Ann-Charlotte Hellman Förvaltningsdirektör Avdelningschef Fastighet & stadsutveckling Bilaga 6 IOFF Rapport – beslutsunderlag inriktningsbeslut Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 goteborg.se Sammanfattning Denna rapport utgör en samlad beskrivning av det förslag som arbetats fram inom det samordnande arbetet kring ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet”. Deltagande parter i arbetet är stadsledningskontoret, idrotts- och föreningsförvaltningen, exploateringsförvaltningen, Got Event AB och Higab AB. Samverkansarbetet syftar till att främja samordning och framdrift mot de politiska uppdrag som gavs parterna genom kommunfullmäktiges uppdrag 2022 och 2023. Rapporten består av två huvuddelar: • En gemensam beskrivning av det samlade förslaget, som ingår i samtliga beslutsunderlag till i berörda nämnder och styrelser. • En särskild beskrivning för respektive ingående komponent/investering, som omfattar fördjupat beslutsunderlag rörande berörd styrelses eller nämnds komponenten som del i det samlade förslaget. Följande investeringsobjekt omfattas av inriktningsbeslutet: arenapark (multiarena och annex med gemensamma logistiklösningar och kringfunktioner), centralbad och sporthallar samt exploatering. Rapporten utgör ett underlag för politiskt ställningstagande kring inriktning i tid, kostnad och innehåll, för fortsatt arbete för att utveckla programområdet enligt kommunfullmäktiges uppdrag 2022-04-28 samt genom vägvalsbeslutet i kommunfullmäktige 2023-06-08. Förslag till inriktningsbeslut planeras att fattas under 2024 i investerande nämnder och styrelser för respektive komponent, med ett samlat inriktningsbeslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under våren 2025. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Innehåll 1 Inledning ......................................................................................... 4 1.1 Bakgrund ................................................................................... 4 1.2 Om uppdraget ........................................................................... 5 1.2.1 Det gemensamma politiska uppdraget .............................. 5 1.2.2 Inriktningsbeslut – omfattning i detta skede ....................... 8 1.2.3 Beroenden och avgränsningar ........................................... 9 2 Utgångspunkter och ingångsvärden .......................................... 11 2.1 Styrande dokument ................................................................. 11 2.2 Övriga ingångsvärden ............................................................. 11 2.2.1 Hållbarhet ........................................................................ 11 2.2.2 Kulturhistoriska värden .................................................... 13 3 Förslag till utveckling av evenemangsområdet ........................ 14 3.1 Samlat förslag för evenemangsområdet ................................. 14 3.1.1 Utgångspunkter i planprogrammet................................... 14 3.1.2 Omfattning och innehåll ................................................... 15 3.1.3 Avvägningar och prioriteringar i förhållande till uppdrag, effektmål och nyttor ........................................................................ 16 3.1.4 Ekonomiska förutsättningar och konsekvenser ............... 19 3.1.5 Övergripande tidplan för utbyggnad................................. 25 3.2 Beskrivning av ingående komponenter och investeringsobjekt 27 3.2.1 Centralbad och sporthallar ............................................... 27 3.2.2 Bedömning av ekonomiska konsekvenser....................... 32 3.2.3 Beskrivning av ytterligare möjligheter ............................. 34 4 Bilagor ........................................................................................... 37 Bilaga 1 Ingående komponenter ........................................................ 37 Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 1 Inledning 1.1 Bakgrund Göteborg har som ambition att vara en konkurrenskraftig evenemangs- och besöksstad och som en del i detta pågår ett planeringsarbete för utveckling av evenemangsområdet. Det är ett steg för att utveckla staden som destination och fortsatt säkra tillgång till mötesplatser för evenemang, rörelse och umgänge för såväl göteborgare som besökare till staden. Pågående arbete har sin grund i ett antal politiska ställningstaganden och beslut. Beslut fattades i kommunfullmäktige 2022-04-28 via gemensamt yrkande från M, S, D, V, L och C där kommunstyrelsen fick i uppdrag att planera vidare för ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet i samverkan med flertalet nämnder och bolagsstyrelser inom staden. Vägvalsbeslutet i kommunfullmäktige 2023-06-08 förtydligade inriktningen i uppdraget bland annat rörande placering av den nya arenan. Det politiska uppdraget innebär att förstärka evenemangsområdets kapacitet med en ny multiarena och ett nytt centralbad och utveckla området till blandstad, för att åstadkomma en mer levande stadsmiljö och för att möta behoven i den växande staden. Syftet med programmet är att möjliggöra för stadsutveckling i evenemangsområdet med centralbad, arenor och blandstad. I vägvalsbeslutet i juni 2023 konstaterades att ett antal investeringsbeslut kommer att behöva fattas kopplat till programmets innehåll. Utgångspunkten är att beslut fattas först i de nämnder/styrelser som kommer att bära investeringar, och därefter i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Investeringsbeslut fattas i första steget i form av inriktningsbeslut, som etablerar riktningen för fortsatt arbete rörande såväl tid, kostnad och innehåll, med efterföljande slutliga genomförandebeslut längre fram i processen. Denna rapport utgör ett underlag för inriktningsbeslut som beslutsunderlag och utgör ett förslag till planeringsinriktning för fortsatt arbete och grund för politiskt ställningstagande. Rapporten omfattar ett förslag till inriktning för fortsatt utveckling av stadsutvecklingsområdet för att möta kommunfullmäktiges uppdrag, en beskrivning av konsekvenser och förutsättningar i tid, innehåll och ekonomi samt centrala avvägningar och knäckfrågor som gjorts utifrån måluppfyllnad och kvalitet, ekonomi och tid. Investerande nämnder och styrelser får utöver detta en fördjupad rapportdel för respektive investeringar – se avsnitt 1.2.2. Förslaget utgår från ett antal antaganden och förutsättningar som beskrivs i planprogrammet. Arbetet med planprogrammet har varit en del i det arbete som pågått inom ramen för samordningsarbetet, där PBL-processerna inklusive planprogramsprocessen nära samverkas med övriga leveranser, för att säkra att arbetet går i takt. Fortsatta klargöranden och specifikationer av området, dess förutsättningar och dess mer detaljerade planering av gestaltning och innehåll i området fortsätter i arbetet framåt, bland annat i form av detaljplaner för norra Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 och södra området, kvalificerade gestaltningsprocesser och flertalet fördjupande studier. Fortsatt samordning kommer även att behöva ske med pågående planering och genomföranden av stadsutvecklings- eller infrastrukturarbete i den angränsande geografin. Rapporten har tagits fram med deltagande från samtliga i parter i det samordnande arbetet. 1.2 Om uppdraget 1.2.1 Det gemensamma politiska uppdraget Uppdraget innebär en utveckling av ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet – ett uppdrag som samtliga av stadens i uppdraget utpekade parter arbetar gemensamt för att svara på. Genom beslut i Kommunstyrelsen 2021-02-10, Kommunfullmäktige 2022-04- 28 samt Kommunfullmäktige 2023-06-08 har politiken uttryckt en vilja och riktning kring vad som ska åstadkommas i området. De förväntningar som ställs på uppdraget genom såväl ovan politiska beslut som övriga för staden styrande dokument sammanfattas och beskrivs i effektmål, nyttor, leveranser samt krav och kriterier. Dessa sammanfattas i en nyttorealiseringsplan för det gemensamma arbetet, som samlar och konkretiserar den styrningen genom politiska uppdrag och direktiv, hur dessa förhåller sig till varandra – och tydliggör på vilket sätt arbetet ska nå uppsatta mål samt säkra att leveranser svarar mot dessa 1.2.1.1 Effektmål och nyttor Det gemensamma arbetet ska uppnå följande effektmål genom att förverkliga följande nyttor: Effektmål Nyttor Genom att skapa: • förutsättningar för fler besökare och bättre besökarupplevelser Bidra till att stärka • bättre förutsättningar för arrangörer att välja Göteborg i syfte att skapa ett attraktivare Göteborg som en och breddat evenemangsutbud attraktiv och hållbar • bättre förutsättningar för elitidrott och tävlingsverksamhet destination • integrerade och effektiva logistiklösningar för gods och besökare • förutsättningar för att leverera miljö- och klimatsmarta evenemang Genom att skapa: Skapa en attraktiv • en upplevelserik, blandad och trygg stadsmiljö lustfylld att gå, mötas och vistas i där stadsmiljö för både evenemangen är en naturlig del besökare, boende • tydliga och gena stråk inom och till angränsande stadsdelar för att överbrygga och verksamma barriärer och skapa en sammanhållen stad • effektiva lösningar för hållbar mobilitet som ger fotgängare, cyklister och kollektivtrafikresenärer tydlig prioritet. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 • en nära stadsdel med goda boendemiljöer som lockar olika målgrupper att vilja leva och bo i området. • skapa och utveckla det blågröna stråket samt utveckla parkmiljöer och andra gröna kvaliteter, väl integrerade i stadsmiljön som även tillgodoser behov i omgivande stadsdelar • ett väl gestaltat område som blir en modig arkitektonisk förebild i syfte att bidra till stadens attraktivitet och identitet • tillgång till viss samhällsservice inom området som även kan tillgodose visst behov i omgivande stadsdelar Genom att skapa: • goda möjligheter till fysisk aktivitet för allmänheten Bidra till mer • goda möjligheter för breddidrott välmående • goda möjligheter till föreningsliv och föreningsidrott göteborgare • goda förutsättningar för skolidrott • goda möjligheter för rekreation, sociala möten och upplevelser för allmänheten, både boende och besökare Genom att skapa: • fler arbetstillfällen inom besöksnäringen • bredare underlag för handel, restauranger och andra verksamheter Bidra till en hållbar • stärka göteborgsregionens näringsliv och företagsklimat genom att locka kompetens ekonomisk och attrahera talang utveckling för • effektivt samnyttjande av ytor och funktioner genom att integrera arenorna i Göteborg och dess stadsmiljön näringsliv • långsiktigt hållbara och energieffektiva lösningar i samband med utbyggnaden av området och uppförandet av anläggningarna, även ur ett drifts- och underhållsperspektiv 1.2.1.2 Leveranser Samverkansarbetet ska resultera i ett antal konkreta leveranser: • En multiarena – som ersättning för nuvarande Scandinavium, söder om Valhallagatan • Sporthallar – som ersättning för Valhalla sporthallar, med huvudinriktningen att dessa integreras med Centralbadet, norr om Valhallagatan • Ett annex – som ersättning för tidigare Lisebergshallen, söder om Valhallagatan • Ett nytt centralbad – som ersättning för Valhallabadet, norr om Valhallagatan • Stadsutveckling – inklusive blandstad i form av både bostäder och verksamhetslokaler samt utveckling av grönområden, inom utpekad del av evenemangsområdet, huvudsakligen norr om Valhallagatan • Ökad förskolekapacitet som möjliggörs inom området, och kan ianspråktas vid konstaterat behov • En logistiklösning, gemensam med Svenska Mässan – ”ryggraden” • En expansionsyta för Svenska Mässan Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 • Säkerställd service- och produktionsyta till områdets arenor • Teknisk försörjning • Planprogram • Två detaljplaner: Syd respektive Norr • Allmän plats (gator och torg) • Lösningar för hållbar mobilitet Utöver detta har följande behov identifierats under arbetets gång: • Gång- och cykelbro i Blekealléns förlängning – tillskapande av ytterligare stråk över Mölndalsån • Burgårdsplatsen – utveckling av befintlig plats Arbetet med leveranserna organiseras i ett antal komponenter för samordning och framdrift (se avsnitt 3.1.2.1), 1.2.1.3 Krav och kriterier Styrning som härrör från beslutspunkter i politiska beslut har formulerats i ett antal krav som sammanfattas nedan. Inriktning som formulerats i yrkanden och beskrivningar i tidigare beslutade underlag sammanfattas i kriterier. • Utgå ifrån att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig, modern arena, och Krav konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal, och arbeta för förbättrad totalkalkyl Styrning som härrör • Placera arenan på Valhallabadets tomt. från beslutspunkter i • Möjliggöra en ny arena med annex i anslutning till arenan, söder om Valhallagatan politiska beslut samt tre sporthallar inom programområdet. • Planera för ett centralbad och stadsutveckling norr om Valhallagatan med huvudinriktningen att tre sporthallar integreras med Centralbadet. • Säkerställ framdrift i arbetet kopplat till nytt centralbad och ny arenapark • Samverka med Svenska Mässan för att få en optimal utformning av arenaanläggningen samt samverka med berörda idrottsaktörer samt större och mindre kulturarrangörer rörande arena, annex och sporthallar. • Ullevis funktionalitet ska säkerställas samtidigt som möjlig exploatering och stadsutveckling av hela området ska utredas enligt krav och kriterier som helhet. Olika lösningar för Ullevis funktionalitet ska utredas och prövas. • De framtida arenorna ska drivas i kommunal regi. • Eftersträva att finansieringen så långt det är möjligt består av byggrätter, genom att o Planera för hög övrig exploatering på arenakroppen. • Ta fram förslag på åtgärder för att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden • Utred hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra badanläggningar Kriterier • Möjliggöra att Valhallabadet ska vara i drift under utbyggnadsperioden av det nya centralbadet, för att göteborgarna ska ha fortsatt tillgång till ett centralt bad. Utred samtidigt hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra Övriga badanläggningar. utgångspunkter • Hitta en gemensam logistiklösning med Svenska Mässan genom integration och utifrån fattade beslut planering av området som helhet, inklusive en fortsatt dialog kring Svenska Mässans genom yrkanden potentiella expansionsyta. och beskrivningar i • Badet: Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i anslutning till tidigare programplan badet är möjligt för att stärka kalkylen om än öka investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. • Arenakropparna (avser multiarenan och annexet): Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i anslutning till arenan är möjligt för att stärka kalkylen om än öka investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden och på arenakropparna. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. • Utgå ifrån stadsutveckling som består av trivsam kvartersstad med lokaler i bottenplan som ska spegla Gårdas äldre bebyggelser på andra sidan Mölndalsån, där nyproducerade bostäder ska omfatta 50 procent bostadsrätter och 50 procent hyresrätter. Av hyresrätterna ska 30 procentenheter vara allmännytta och med ambitionen att kvarvarande 20 procentenheter ska vara studentbostäder. Evenemangsområdet behöver vara en levande stadsdel med trygga gatumiljöer och en stadsdel med liv och rörelse • Placera centralbadet så nära och välintegrerat som möjligt med Burgårdsparken utan att parkens kvalitéer försämras. • Exploatering utöver arenor och bad: Eftersträva kostnadseffektivitet och se över möjligheter att öka intäkter i projektet, exempelvis genom exploateringsintäkter från andra närliggande områden samt fortsatt planera för en ökad förskole- och skolkapacitet i evenemangsområdet, och arbeta in detta i pågående programarbete för Gårda. Projektet ska framgent arbeta med olika typer av ökad exploatering på höjden. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. • Säkra tillgänglighet till området givet förväntande besöksvolymer, framför allt till det nya centralbadet, genom den mobilitetsutredning som ingår i planarbetet. • Verka för ett område där arena, annex och sporthallar är en naturlig del i omkringliggande stad, och inte blir solitära anläggningar • Verka för att utformningen av området, anläggningar och infrastrukturlösningar gynnar helheten, i möjlig mån inte begränsar utveckling av kringliggande områden samt minskar eventuella störningar för befintliga verksamheter. • Projekt av den här storleken ställer stora krav på höga ambitioner avseende ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Planering, byggnation och drift ska därför präglas av höga ambitioner avseende miljö, klimat och ekonomi, särskilt utifrån ett livscykelperspektiv. • Det behöver säkerställas att föreningsliv och annan icke vinstdrivande verksamhet som idag har verksamhet i området även i en framtid ska kunna ha det. 1.2.2 Inriktningsbeslut – omfattning i detta skede I uppdraget ingår ett antal leveranser, ovan nämnda (avsnitt 1.3.1.2), som i detta skede innebär behov av ett antal investeringar som är aktuella för inriktningsbeslut: • Arenaparken, som omfattar o En multiarena med kapacitet för 16 000 läktarplatser, med inre arenatorg och stråk som kopplar an mot Svenska Mässan, samt logistikfunktioner samlade i en ”ryggrad” gemensam med Svenska Mässan. Här finns möjlighet till kommersiella tillägg som omfattar bland annat ytterligare hotell samt restauranger och service med entré mot Valhallagatan. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 o Ett annex med kapacitet för 3500 läktarplatser. Det finns även möjlighet att i anslutning till annexet inkludera en isrink för att ersätta Valhallarinken. • Centralbad och sporthallar, som omfattar o Ett centralbad, som utgör simarena med kapacitet för 2000 läktarplatser, motionssim, undervisningsbassänger, hoppbassäng och familjebad. o Fyra sporthallar, där tre sporthallar ersätter befintliga funktioner och en fjärde tillkommer för att möta centrumskolors behov. • Exploateringsprojekt, som omfattar planering av exploatering samt följande projektering och produktion, av norra och södra kvarteret, och: o Bostäder o Kontor och verksamhetslokaler o Möjlighet till förskola o Sammankopplande stråk och bro mot Gårda. o Utveckling av allmän plats, i form av gator och torg, åstråket längs Mölndalsån samt Burgårdsparken, vars kvaliteter ska förädlas som del uppdraget. Samordnat med dessa pågår fortsatt arbete med övriga leveranser, för att säkra samordning och framdrift. Utöver inriktningsbeslut för investeringar i ovan utpekade anläggningar och funktioner omfattar det samlade förslaget till planeringsinriktning även Got Events åtagande som utpekad operatör av arenaparken och som beställare och ansvarig för behovsbeskrivningen av arenornas kapacitet och funktionalitet. 1.2.3 Beroenden och avgränsningar 1.2.3.1 Beroenden Uppdraget och programområdet har koppling till ett antal kringliggande åtgärder inom staden, som programmet aktivt följer, bland annat program för högvattenskydd (SLK), Kanalmurar Åvägen (SMF), Program för Gårda (SBF) där stora samordningsvinster identifierats, Korsvägen/Örgrytevägen (TRV, ExF), Västlänken (TRV) samt DP Svenska Mässan, Burgårdsplatsen (SMF) samt Utveckling utvändigt markområde kring Ullevi (Got Event). Utöver dessa finns ett antal ytterligare beroenden med tydlig påverkan på uppdraget som följs upp löpande, för att hantera risker eller möjligheter: • Svenska Mässan - samverkan ska ske med och deras verksamhet som är belägen i södra delen av området och ingår därmed delvis i uppdraget. • Ullevi– ingår ej i programområdet, men i uppdraget ingår att ta hänsyn till arenan i planeringen av evenemangsområdet för att säkra bibehållen funktionalitet (Got Event) • Green City Zone – samarbete med syfte att hantera parkering och logistik i besökstäta områden (Business Region, SBF). Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 • Pågående investerings- och reinvesteringsprojekt hos Stadsmiljöförvaltningen (inom investeringsram), såsom exempelvis utveckling av Åstråket inklusive upprustning av kanalmurar, Örgrytevägen, Skånegatan m.m. 1.2.3.2 Avgränsningar Uppdraget innefattar inte ersättningsanläggningar för de verksamheter som tillfälligt eller permanent utgår från området. Behovet av ersättningar omhändertas enligt ordinarie processer av de verksamheter och parter som har ansvar för frågan enligt reglementen och uppdrag. Befintliga verksamheter som inte ersätts inom programområdet och kan behöva permanent ersättningslösningar: • Valhalla IP, för elit- respektive breddidrott (IoFF, Got Event och Higab). Befintliga verksamheter som planeras ersättas inom programområdet och kan behöva temporära ersättningslösningar: • Valhallarinken • Valhallagatans förskola (vid Burgårdsparkens entré) Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 2 Utgångspunkter och ingångsvärden 2.1 Styrande dokument Stadens budget och styrande dokument, däribland bland annat stadens översiktsplan, miljö- och klimatprogram samt program för destinationsutveckling, är utgångspunkter för uppdraget och har integrerats i styrningen genom de effektmål och nyttor som tagits fram. Genom att använda nyttorealiseringsplanen som verktyg följs arbetet löpande upp utifrån målen för uppdraget och mot effektmål, nyttor, leveranser, krav och kriterier. 2.2 Övriga ingångsvärden Det förslag som presenteras i avsnitt 3 har utgått ifrån en samlad utveckling av hela evenemangsområdet, som sker i balans mellan de respektive efterfrågade funktionerna. Detta med utgångspunkt i den riktning som etablerats genom politiska beslut och i löpande programarbete. Förslaget har krävt avvägningar och prioriteringar, dels på grund av platsmässiga begränsningar, dels då olika nyttor fått ställas mot varandra i olika lägen inom området. Målbilden har dock varit att lämna ett förslag till utveckling som i sin helhet svarar på både det politiska uppdraget och mot stadens styrning i så hög grad som möjligt. 2.2.1 Hållbarhet Genom samordningsarbetet har fem mål för hållbar omställning – ”hållbarhetsmål” – tagits fram. Dessa tar utgångspunkt i stadens styrande dokument, däribland miljö- och klimatprogrammet och idrottsprogrammet samt utifrån etablerade effektmål, nyttor, krav och kriterier. De fem hållbarhetsmålen omfattar områden där det finns tydliga synergieffekter att hämta i att arbeta gemensamt, där det finns stor potential att uppnå kvalitativa värden och/eller där det finns stor potential att göra kostnadsbesparingar ur ett livscykelperspektiv. Hållbarhetsmålen indikerar takt och tempo för omställningen som etableras såväl i stadens övergripande styrning som i de mål som etablerats för programmet. Samverkan med andra parter inom staden, regionen samt akademi och näringsliv kommer att fortsätta och tydliggöras framåt. Hållbarhetsmålen stöttas av motton – som beskriver effekten av målet ur boende-/besökarperspektiv – samt förändringsindikatorer. De fem hållbarhetsmålen är: 1. Världsevenemang och vardagsliv förgyller varandra. Här samlas människor från när och fjärran och skapar minnen tillsammans. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Motto: ”Här trivs jag”. Målet innebär exempelvis att ytor inne och ute programmeras för både vardagsliv och evenemang, trygghetsindex, en gemensam masterplan för innehåll i bottenvåningar samt studerar hur Göteborgs Stads hyresmodell kan appliceras. 2. Sätt göteborgarna i rörelse. I evenemangsområdet välkomnas ett föränderligt utbud av aktiviteter och här skapas lättillgängliga platser som stimulerar till rolig motion i vardagen. Motto: “Var jag än befinner mig får jag lust att röra mig”. Målet innebär exempelvis att behålla idrottsverksamheterna, addera fler motionsformer såväl organiserade som icke-organiserade, riktat arbete mot prioriterade målgrupper, aktiva resor, samt använda hela processen för att lyfta hälsa och rörelse i samband med händelser, evenemang etc. 3. Hela evenemangsområdet blir cirkulärt. Området driver på för cirkulär livsstil, besöksnäring och byggbransch där energi, vatten och material nyttjas resurseffektivt. Motto: “Mitt besök är grönt”. Målet innebär exempelvis energieffektiva byggnader och optimerat effektutnyttjande, demontering av byggnader och att driva på återbruksmarknaden i byggsektorn, öka andelen cirkulerat vatten och utveckla cirkulära evenemang. 4. Hela staden i evenemangsområdet. Området utvecklas för ett jämlikt nyttjande av ytor, aktiviteter och evenemang som speglar befolkningen i Göteborg. Motto: ”Här får jag vara, här vill jag vara”. Målet innebär exempelvis att öka andelen flickor i idrott/motion och i stadsrummet, skapa utbud som attraherar från hela staden, målgruppsanpassade platser, trygghetsarbete, inkluderande process och dialog. 5. Klimatomställning som utvecklingskraft. Evenemangsområdet stärker framtida konkurrenskraft och erbjuder evenemang, verksamheter och vardagsliv med ett klimatavtryck nära noll i hela värdekedjan. Motto: ”Jag är en del av Göteborgs klimatomställning”. Målet innebär exempelvis att ställa om resvanor i samverkan med intressenter, addera utbud och funktioner i stadsmiljön, reducera klimatavtryck från nybyggnation och förvaltning, metodutveckla klimatkalkyler för områdesnivå, erbjuda klimatneutrala evenemang. Hållbarhetsmålen implementeras genom konkreta åtgärder inom komponenterna samt för gemensamma insatser. Åtgärderna kan vara av skiftande karaktär, som utformning av byggnader och miljöer, processmässiga aktiviteter, innehåll och utbud, avtal, hyresmodeller, intressentsamverkan/dialog eller samverkansprojekt med näringslivet. Genom inriktningsbesluten skapas förutsättningar för fortsatt arbete och implementering av hållbarhetsmålen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 2.2.2 Kulturhistoriska värden I arbetet finns kulturhistoriska värden att ta hänsyn till, inom området och med hänsyn till kringliggande geografi. Sådana värden finns exempelvis i Burgårdens landeri, Gårda, arkeologiska fynd inom Burgårdsparken, Valhallabadet, Stenstaden med mera (se vidare i planprogrammet). Dessa beskrivs vidare i planprogrammet och hur dessa omhändertas hanteras inom det gemensamma planeringsarbetet, pågående arbete med detaljplaner samt inom berörda komponenter - för att undersöka hur kulturvärden kan tas om hand i fortsatt planering och genomförande. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3 Förslag till utveckling av evenemangsområdet 3.1 Samlat förslag för evenemangsområdet Det samlade förslaget för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet presenteras nedan, utifrån den inriktning som formulerats i planprogrammet, tillsammans med de avvägningar och prioriteringar som gjorts utifrån kommunfullmäktiges uppdrag. Hur förslaget uppfyller uppsatta mål i form av krav, kriterier, effektmål och nyttor redogörs för samt förslagets övergripande ekonomiska konsekvenser. 3.1.1 Utgångspunkter i planprogrammet Programområdet ska utvecklas med service, bostäder, park och gröna stråk. Området ska utvecklas med hög kvalitet och utgöra en attraktiv stadsmiljö både vid evenemang och i vardagslivet. Området ligger inom stadsdelen Heden mellan Skånegatan och Mölndalsån. I norr avgränsas programområdet av Ullevi och i söder av Svenska Mässan. Uppdraget samt exploateringsintresset i området innebär ett behov av att bygga på höjden. Det behövs också för att medverka till en förbättrad exploateringsekonomi. Platsens centrala läge och närheten till noden Korsvägen motiverar att kunna gå upp i skala för bebyggelsen åt sydväst. Samtidigt ligger området invid känsliga kulturmiljöer och ett behov av att trappa ned skalan mott norr och mot öst. Uppdraget innebär att många funktioner ska rymmas på en begränsad yta vilket innebär prioritering mellan olika intressen. Det ställer krav på en effektiv markanvändning och en hög grad av samnyttjande och samlokalisering av funktioner. Uppdraget innebär i korthet att det ska planeras för en ny arena med annex samt expansion av Svenska Mässan, i den södra delen av området. Den nya arenan ska ersätta Scandinavium, som kommer att rivas. Området norr om Valhallagatan längs med Mölndalsån ska utvecklas som blandstad i kvartersstruktur ihop med utveckling av ett nytt centralbad. Inom området ska det också planeras för sporthallar. Burgårdsparken ska bevaras och utvecklas. Inom programområdet ska det även planeras för möjligheten att vid behov kunna hantera lokaler för kommunal service, samt stärka centrums skolors förutsättningar genom en fjärde sporthall. Förslaget överensstämmer huvudsakligen med Översiktsplan för Göteborg, antagen av kommunfullmäktige 2022-05-19. Översiktsplanens utvecklingsstrategi för innerstaden innebär att stadskärnan ska vidgas så att fler får möjlighet att ta del av dess utbud och resurser. Evenemangsområdet ska bli en del av den framtida utvidgade stadskärnan. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Målsättningen är att skapa en väl sammankopplad stadsdel där evenemang och vardagsliv får bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och samverka. Kompletteringar ska ske så att bostäder, service och arbetsplatser blandas. Behov av kommunal service, friytor och offentliga platser ska också tas om hand. 3.1.2 Omfattning och innehåll Innehåll i planprogrammet: • Multiarena med kringfunktioner (restauranger, butiker och mötesplatser), med kapacitet för 16 000 - 18 000 åskådare. • Annex/kompletterande arena, med kapacitet för 5000 åskådare, med isrink, expansionsytor för Svenska Mässan samt en samnyttjad godslogistiklösning • Centralbad med motionssim, undervisning, familjebad, tävlingsdel och hoppbassäng, plats för 2000 åskådare. • Fyra sporthallar – ”Valhallasport”, som också kan inrymma annan verksamhet. • Möjliggöra för förskola med ca 8 avdelningar. • Handel, hotell, kontor och –bostäder. • Service- och produktionsyta för Ullevi och kommande arenor, om 10 000 kvm. • Burgårdsparken föreslås få utvecklade kvaliteter och förbättrade entréer. En stadsdelslekplats föreslås vid den östra entrén. • Burgårdsplatsen föreslås utvecklas, bland annat för att förstärka evenemangsområdets nyttor. • Utveckling av allmän plats, inkl. å-stråket, sammankopplande stråk och en bro mot Gårda Förslaget innebär i enlighet med uppdraget att nuvarande Scandinavium och Valhallabadet rivs. Förskolan som ligger norr om Valhallagatan kommer också att rivas och ersättas. De nya stråken ska vara gena, tydliga och förbättra orienterbarheten i området. Stråk inom och till angränsande områden behöver tillskapas, det innebär att gator och gång- och cykelstråk med olika dignitet skapas. • Valhallagatan utvecklas, gator liksom ett mer finmaskigt nät för gång och cykel tillkommer utöver ytor för arenafunktionalitet. Gatan utvecklas till ett stadslivsstråk med mötesplatser, levande bottenvåningar och entréer och angränsande ytor till de större arenorna. • Vid Burgårdsplatsen möts flera större stråk och platsen har potential att bli ett aktivt torg och viktig mötesplats. Platsen föreslås ges en ny gestaltning. • En ny lokalgata i nordsydlig riktning kopplar samman Valhallagatan med Levgrensvägen. • Ett nytt stråk mellan Gårda och Burgårdsparken möjliggörs genom Blekestråket, ett nytt parkrum och en ny gång- och cykelbro över Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Mölndalsån. Stråket får en vidare koppling genom parken ut till Skånegatan. Stråket med den nya bron har i studier visat ge god effekt och är en viktig länk för att koppla samman Gårda med innerstaden. • Det blågröna stråket vid Mölndalsån utvecklas med separat cykelbana, gångstråk utmed vattnet och vistelseytor. Utifrån markanvändning i Översiktsplanen innebär förslaget ett mindre avsteg då en begränsad del av området som är utpekat som stadsdelspark tas i anspråk för bebyggelse. Detta kompenseras i viss mån av tillkommande parkyta med ny entré och stadsdelslekplats i den östra delen av parken. Inom programområdet finns mark som kommer att omfattas av strandskydd vilket inträder i samband med att nya detaljplaner upprättas. 3.1.2.1 Ingående komponenter Innehållet i det gemensamma samverkansarbetet organiseras i ett antal komponenter, för att samordna, leda och driva arbetet enligt ordinarie processer, samordnat med det gemensamma arbetets inriktning och uppdrag. Komponenterna organiseras i följande övergripande områden: • PBL-planer (Stadsbyggnadsförvaltningen) • Exploateringsprojekt (Exploateringsförvaltningen) • Centralbad och sporthallar (Idrotts- och föreningsförvaltningen) • Arenaparken (Higab och Got Event) • Gods och logistik (Stadsbyggnadsförvaltningen) • Kulturhistoriska värden Valhallabadet (Stadsledningskontoret) En mer detaljerad beskrivning av ingående komponenter inom respektive område finns i bilaga 1. Innehållet faller ut i tre huvudsakliga inriktningsbeslut i detta skede – Arenaparken, Centralbad och sporthallar samt Exploatering, enligt avsnitt 1.2.2. 3.1.3 Avvägningar och prioriteringar i förhållande till uppdrag, effektmål och nyttor 3.1.3.1 Hur förslaget svarar mot effektmål och nyttor samt krav och kriterier Effektmål och nyttor etablerar hur det gemensamma arbetet kan verka för att sträva mot staden uppsatta mål och riktlinjer inom programområdet med utgångspunkt i vad som ska åstadkommas på platsen. De handlar om att stärka Göteborg som en attraktiv och hållbar destination, skapa en attraktiv stadsmiljö för besökare, boende och verksamma, bidra till mer välmående göteborgare och bidra till en hållbar ekonomisk utveckling för Göteborg och dess näringsliv. Krav och kriterier sammanfattar den specifika politiska styrningen för programområdet. Dessa tillsammans har utgjort utgångspunkter för förslaget som nu presenteras. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Förslaget till utveckling av evenemangsområdet bedöms vara svara väl mot såväl krav och kriterier som effektmål och nyttor. Att planera för ett antal stora funktioner i området genom en konkurrenskraftig, modern arena tillsammans med sporthallar, ett centralbad och bostäder, och samtidigt utveckla en attraktiv stadsmiljö som ska hålla över tid med och kring dessa funktioner och övrig omkringliggande stad, innebär samtidigt ett behov av att göra ett antal prioriteringar och avvägningar, som beskrivs nedan utifrån det samlade förslaget samt därefter utifrån vad som ingår i respektive komponent. 3.1.3.2 Avvägningar och prioriteringar i det samlade förslaget Det gemensamma förslaget som presenteras är resultatet av ett antal avvägningar och prioriteringar, som gjorts utifrån en bedömning om hur arbetet bäst svarar mot kommunfullmäktiges uppdrag. Exempel på sådana övergripande avvägningar som varit centrala i detta skede är bland andra nedan frågor. Utformningen av Valhallagatan som går mellan norra och södra kvarteret, där gatan ska tjäna ett antal syften i att fungera som ett effektivt och samtidigt attraktivt stråk genom området. Gatan ska bland annat försörja de stora anläggningarna i området med infarter för gods- och logistik, kunna rymma fotgängare och cyklister, fungera som ett arenatorg och rymma en attraktiv entré mot anläggningarna. Att hitta en balanserad och bra lösning är komplicerat, där olika alternativ ger ett antal och betydande konsekvenser för exempelvis stadsmiljö, ekonomi, evenemangsfunktionalitet och mobilitet inom och till/från området. Frågan kan komma att behöva fördjupas och arbetas vidare med ytterligare i kommande arbeten. Förslaget till utformning av det norra kvarteret innebär att serviceytan som idag ligger belägen i övre delen av norra kvarteret minskas, till fördel för att möjliggöra byggandet av bostäder, kontor och kommunal service. Det finns ett antal avvägningar som gjorts i arbetet, där serviceytan är identifierad som en central funktion för att säkra fungerande arenor (nya inom området samt Ullevi), medan området där dagens serviceyta samtidigt till del behövs bland annat för att kunna tillskapa bland annat bostadsmöjligheter i området. Parterna är överens om att tillgänglig yta inom området minskas från 18 000 kvm till 10 000 kvm med utgångspunkt i att rådigheten för evenemangen, för dessa 10 000 kvm, säkras i det fortsatta arbetet. Konsekvenserna av minskad serviceyta i närområdet innebär bland annat att kompletterande ytor behöver säkras utanför området för att möjliggöra större evenemang och upprätthålla konkurrenskraften. Fortsatt arbete pågår för att etablera ett förslag med avvägningar mellan de olika funktioner som har behov av ytan. Centralbadets utformning är ett resultat av avvägningar mellan behovet av att skapa stråk och rörlighet inom området och en utveckling av staden och dess struktur på ett sätt som håller över tid, gentemot funktionskrav i byggnationen och användandet av ett bad. Badanläggningen blev som följd av detta en byggnad som är delad över den nya lokalgata som planeras mellan Valhallagatan och Levgrensvägen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Storlek och skala på områdets centrala anläggningar är också i en nivå som är ovanlig inom staden – dels utifrån anläggningarnas funktion och karaktär, dels utifrån den av politiken uttryckta riktningen om en hög exploateringsgrad. De logistikflöden som går igenom området och behövs för att försörja anläggningarna kräver också avvägningar mot andra funktioner, behov och värden inom området. De kulturvärden som ryms inom programområdet genom bland annat Valhallabadet, Burgårdens landeri, mötet med Stenstaden, och arkeologiska värden har tagits hänsyn till i detta förslag och i löpande arbete. Samtidigt kan dessa komma att påverka förslagets utformning ytterligare, exempelvis utifrån i vilken utsträckning byggrätter är möjliga i norra kvarteret och hur höga byggnader södra kvarteret mot Burgårdsplatsen kan rymma och bedömas lämpliga. Även behovet av kommunal service i form av skola/förskola och vad som bäst ryms inom området eller vad som kan omhändertas genom andra åtgärder i centrum har varit en kritisk fråga. Parternas gemensamma arbete visar på ett behov av framför allt förskola. I fortsatt planering finns därför möjlighet till förskola kvar, medan behovet av investering av grundskola eventuellt utgår genom en möjlig rockadlösning i stadens övriga lokaler i centrum. En inriktning mot förskola i fortsatt arbete innebär också bättre förutsättningar att säkra arenornas funktionalitet genom en flexibel service- och produktionsyta. Dessa aspekter har tagits hänsyn till i gestaltningen och inriktningen i planprogrammet. Utöver dessa har ett antal avvägningar gjorts utifrån ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, som påverkar områdets utformning och innehåll. Exempel på frågor centrala i pågående arbete är exempelvis hur flera olika verksamheter kan rymmas inom området, hur gröna tak kan användas och hur området programmeras för att göras tillgängligt inom och utanför anläggningar för alla göteborgare. Se vidare om hållbarhetsarbetet i avsnitt 2.2.1. 3.1.3.1 Specifika avvägningar, möjligheter och vägval inom komponenterna Det samlade förslaget baseras på en översiktlig och grundläggande leverans av funktioner, ambitionsnivå och omfattning av respektive komponent. Inom dessa komponenter går det att göra justeringar av omfattning eller ambitionsnivå för att justera den ekonomiska omfattningen eller graden av nyttorealisering. Det kan avse både hela anläggningsdelar eller funktioner som går att dra ur eller lägga till och funktioner där omfattningen på åtgärderna mer steglöst kan skruvas upp eller ner beroende på eftersträvade ambitioner. Knutet till respektive komponent, företrädelsevis avseende arenafunktionerna, centralbad och idrottshallar, återfinns resonemang om möjliga åtgärder och vägval för att komplettera eller anpassa ambitionsnivån. Dessa åtgärder och vägval bedöms kunna genomföras utan att det medför väsentlig påverkan på det samlade förslaget som helhet eller medför betydande konsekvenser för andra Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 komponenter och leveranser (se vidare beskrivning i respektive komponents investeringsbeskrivning, under avsnitt 3.2.). 3.1.4 Ekonomiska förutsättningar och konsekvenser Nedan följer en samlad beskrivning av väsentliga utgångspunkter och avvägningar för de bedömda ekonomiska konsekvenser som följer av omfattning och ambitionsnivå för föreslagna investeringar och åtgärder. Konsekvenserna beskriver dels investeringarnas omfattning, men framför allt de årliga kostnads- och resultateffekterna för stadens parter. 3.1.4.1 Finansiellt sammanhang Utvecklingen av arenaområdet medför att en rad av stadens verksamheter ansvarar för åtgärder och framtida förvaltning av komponenter och funktioner inom området. Dels som huvudman för diverse anläggningstyper, och dels med olika delar av stadens ekonomier och finansieringstyper. Stadens nämnder och styrelser parter agerar i olika verksamhets-/affärslogiker men även under olika juridiska och ekonomistyrningsmässiga förutsättningar, vilket medför att så väl parternas olika investeringsekonomier och driftkonsekvenser behöver hållas isär. Även gällande lagstiftning och redovisningsregler medför att de ekonomiska flödena behöver hållas isär mellan olika parter då det inte är möjligt att förflytta inkomster och utgifter mellan parterna inom ramen för ett och samma projekt. Därmed utgår parternas samlade beskrivning av de finansiella och ekonomiska förutsättningarna och åtagandena från en redovisning kring konsekvenserna för respektive komponent/ekonomiskt sammanhang eller organisation. Illustrationen nedan försöker beskriva stadens olika parters investeringsverksamhet som kan kopplas till stadens olika åtaganden och initiativ och delvis även utifrån stadens olika ekonomiska logiker och uppdelning. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Investeringsvolymerna och fördelningen av ansvar synliggör framför allt omfattning på åtgärderna och den ekonomiska ansvarsfördelningen för upprättandet av respektive komponent. Ur parternas perspektiv är det snarare de långsiktiga ekonomiska drifteffekterna och de ekonomiska åtagandena och riskerna som behöver vara fokus i värderingen av den fortsatta planeringsinriktningen. Det är även inom ramen för de långsiktiga drift- och resultatkonsekvenserna som det finns vägval att redan i ett tidigt skede ta ställning till avseende ekonomisk ansvarsfördelning, affärsmodeller och finansieringsupplägg, för att optimera stadens samlade belastning och förmåga att bära stadens samlade åtagande långsiktigt. Det medför därmed att förslag till omfattning, kvaliteter eller ekonomisk ansvarsfördelning inte är optimerad för respektive komponent och part utan även utifrån ett försök att optimera de ekonomiska förutsättningarna för staden som helhet, framför allt ur ett långsiktigt driftperspektiv. 3.1.4.2 Beräkningsgrunder och utgångspunkter För att skapa liknande upplägg avseende bedömning och redovisning av de ekonomiska konsekvenserna utgår respektive parts redogörelse från några gemensamma grundläggande kalkylmässiga utgångspunkter. Samtliga belopp utgår från 2024 års prisnivå om inget annat framgår. Dels för att skapa jämförelse mellan komponenterna, dels för att inte bygga in konjunkturmässiga osäkerheter i beskrivna volymer och effekter. Men det innebär samtidigt att index- och prisutveckling kommer att förändra de faktiska utfallen över tid i löpande prisnivåer då exploateringen och investeringarna kommer att genomföras över en lång tidsperiod. Samtliga volymer, både vad det gäller investeringar och driftkonsekvenser beskrivs i relativt breda spann för att inte återspegla en större säkerhet i ekonomiska bedömningar och värderingar än vad som är möjligt i detta skede. Spannen utgår från en bedömning av sannolik ekonomisk omfattning och konsekvenser med utgångspunkt i de osäkerheter som kvarstår i denna fas av planeringen. Spannen avser därför att inrymma dessa osäkerheter, som förväntas minska i takt med den fortsatta planeringen, genomförande av kvalificerade gestaltningsprocesser och inför ett slutligt genomförandebeslut. Bedömningarna innehåller både generella osäkerheter och riskpåslag utifrån planeringsläget. Bedömningar av kapitalkostnader, avskrivningar och räntor, utgår från parternas ordinarie kalkylmodeller och kan därför skifta i exempelvis genomsnittliga avskrivningstider. Internränteberäkningar baseras på räntenivåer i dagens räntemiljö med i storleksordningen 2-3 procent, som även återspeglas i beräknade interna hyresnivåer. Bedömda driftkostnader och hyresnivåer baseras på en grov bild av kostnader när anläggningarna är färdigställda och full verksamhet är i gång. Bedömning Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 av hyror i övrigt mellan stadens parter utgår från befintliga hyresmodeller i staden för denna typ av specialanläggningar. I de bedömda grundscenarierna utgår intäktsflödena utifrån att maximal marknadshyra kan tas ut för de kommersiella lokalerna. De ekonomiska bedömningarna utgår från en rad interna mellanhavanden mellan stadens parter inte minst vad det gäller hanteringen av markförvärv och markupplåtelser. I detta planeringsskede baseras de ekonomiska bedömningarna mellan exploateringsnämnden och Higab på att marken för Arena, Annex och Hotellfunktionen förvärvas av Higab för ett initialt markvärde som innefattar finansieringen för utbyggnad av allmän plats. I gängse ordning kommer förhandling ske i ett senare skede mellan parterna, vilket kan påverka den slutliga prissättningen, val av upplåtelseform och därmed hyresnivån mot Got Event. I den så kallade ”ryggraden” – den gemensamma logistikanläggning som servar södra kvarterets stora arenaanläggningar, antas en del ingå i en gemensamhetsanläggning där vissa delar tillfaller Got Event och vissa delar tillfaller Svenska Mässan. I nuläget är inte fördelningen och finansieringen av dessa ytor fastställd och medför därmed viss osäkerhet i de ekonomiska bedömningarna. Exploateringsekonomin baseras på de utgångspunkter som ligger till grund för planprogrammets samrådshandlingar. Byggrätterna är i dagsläget inte slutligt definierade utifrån innehåll och marknadsvärdet skiljer sig mellan olika ändamål. Samtidigt finns det osäkerhet i hur stora byggrättsvolymer i den norra detaljplanen som kan maximeras med hänsyn till kulturhistoriska värden i Burgårdsparken och hantering av serviceytan. Det finns därför en stor osäkerhetsfaktor i intäktsbedömningarna. 3.1.4.3 Ekonomiska konsekvenser som följd av väsentliga avvägningar Ovan under avsnitt 3.1.3 redovisas väsentliga avvägningar och kompromisser för det samlade förslaget som helhet, vägval som även påverkar de ekonomiska förutsättningarna. Väsentliga avvägningar som påverkar även de investeringsmässiga förutsättningarna är bland annat delningen av badets lokaliteter, som är en fördyrande åtgärd, men där nyttorealiseringen som helhet bedöms väga upp dessa konsekvenser. De stora byggrättsvolymer som arenafunktioner, centralbad och idrottshallar tar i anspråk innebär en begränsning och utmaning att skapa betydande volymer av externa byggrätter för verksamheter och bostäder, trots en hög exploateringsgrad. Det medför begränsade möjligheter till externa exploateringsinkomster för att finansiera utbyggnaden. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.1.4.4 Sammanställning av ekonomiska bedömningar Nedan presenteras en summerad bild av investeringsförutsättningar för samtliga komponenter där en fördjupad redovisning avseende aktuell komponent redovisas i kapitel 3.2. 3.1.4.4.1 Exploateringsinvesteringar Exploatering (mnkr) Investering Exploateringsinkomster 600 - 850 Kvartersmarksutveckling 160 - 270 Utbyggnad Allmän plats 460 - 740 Risk 80 - 130 Exploateringsutgifter (avrundat) 700 - 1 200 Driftkonsekvenser Årliga tillkommande driftkonsekvenser 20 - 40 Bedömningen avseende exploateringsekonomin indikerar att markförsäljningar och exploateringsbidrag inte täcker de exploateringsåtgärder som följer av att iordningställa byggbar mark och bygga ut allmän plats. Tillkommande drift- och kapitalkostnadseffekter till följd av exploateringen belastar i slutändan stadsmiljönämndens kommunbidragsfinansierade verksamhet. I det redovisade spannet för driftkonsekvenser ingår även eventuellt tillkommande åtgärder vid Burgårdsplatsen och Gårdabron, som dock ligger utanför exploateringsinvesteringarna ovan. 3.1.4.4.2 Centralbad och idrottshallar Centralbad och idrottshallar (mnkr) Investering Centralbad 2 000 – 2 300 Sporthallar 500 – 600 Kommersiella lokaler och kontor 300 - 500 2 800 – 3 400 Driftkonsekvenser Fastighetskostnader 200 – 220 Verksamhetskostnader 120 – 150 Verksamhetsintäkter 60 - 80 Årliga tillkommande driftkonsekvenser 240 - 310 De tillkommande årliga driftkonsekvenserna medför en tillkommande kostnadsbelastning för idrott- och föreningsnämndens kommunbidragsfinansierade verksamhet med i storleksordningen 240 – 310 mnkr. Då placeringen av nytt centralbad och ersättningen av befintliga Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 idrottshallar i området övergår från ägande, drift och förvaltning i stadshuskoncernens regi till nämndsorganisationen innebär det fullt tillkommande kostnader, då det inte ersätter några befintliga anläggningar i nämndens nuvarande verksamhet. 3.1.4.4.3 Arena och Annex (inkl Hotell och Kommersiella tillägg) Arenafunktion och Annex (inkl Hotell) (mnkr) Investering Arena och Annex inklusive logistiklösning och kringfunktioner 6 500 – 7 500 Hotell och kommersiella tillägg 2 000 – 2 500 Driftkonsekvenser Resultatpåverkan Arena och Annex 0 Resultatpåverkan Hotell och kommersiella tillägg +5 - -20 Årliga tillkommande resultatpåverkan +5 - -20 Resultatpåverkan för Arena och Annex baseras på att Got Event bär Higabs totala kostnader över tid genom hyresersättning med produktionskostnadshyra. Med utgångspunkt i investeringsvolymerna uppgår bedömd årlig hyresnivå till 340–390 mnkr per år. Driftnettot inklusive räntekostnader för det kommersiella tillägget bedöms till ca 30–45 mnkr årligen, men inkluderas även avskrivningarna medför det en årlig resultatpåverkan på 5 mnkr till -20 mnkr. Eventuella nedskrivningsbehov bedöms enbart knytas till de kommersiella delarna av investeringarna och omfatta ett behov av nedskrivningar om ca 0,4 mdkr vid en investering i spannets övre del. 3.1.4.4.4 Arenaoperatör (Got Event) Arenaoperatör (mnkr) Investering Arenafunktioner (installationer) 200 – 250 Driftkonsekvenser Driftnetto ny arena och annex 300 - 340 Minskat driftnetto befintliga anläggningar 50 Årliga tillkommande driftkonsekvenser 250 - 290 Föreslagen inriktning för arenaparken indikerar en negativ resultatpåverkan om 300–340 mnkr. Nuvarande arenafunktioner och anläggningar i området genererar i dagsläget ett koncernbidragsbehov om cirka 50 mnkr årligen. De nya arenorna medför därmed ett tillkommande finansieringsbehov med ett utökat koncernbidrag från övriga stadshuskoncernen motsvarande 250 – 290 mnkr årligen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.1.4.5 Övriga åtaganden inom kommunkoncernen Knutet till en fortsatt planeringsinriktning enligt ovan förutsätter utvecklingen eller medför stadsutvecklingen investeringar och åtgärder inom staden i övrigt, åtgärder som inte redovisas inom ramen för de ekonomiska konsekvenserna ovan. Lokaler/anläggningar för kommunal service Eventuell etablering av förskola inom programområdet hanteras inom ramen för ordinarie verksamhets- och lokalplanering. Investering i förskola uppgår i dagsläget till i storleksordningen 100–110 mnkr. Ersättning för Valhalla IP hanteras inom ramen för idrotts- och föreningsnämndens ordinarie uppdrag och investeringsplanering/prioriteringar både på kort och längre sikt. Utveckling av stadsmiljön i den befintliga staden Eventuellt ytterligare bro över Mölndalsån mot Gårda och eventuell utveckling av Burgårdsplatsen för att förstärka kopplingen mellan arenaområdet och den befintliga staden avses att hanteras och får prioriteras inom ramen för den ordinarie investeringsplaneringen inom stadsmiljönämndens ansvarsområde Investeringar i infrastrukturåtgärder som inte ingår i exploateringsekonomin bedöms till i storleksordningen 100–240 mnkr beroende på omfattning och inom bedömt spann. Driftkonsekvenserna för dessa åtgärder ingår dock i drifteffekter för tillkommande allmän platsåtgärder inom exploateringsekonomin ovan. Övrig teknisk infrastruktur Utbyggnad av lokalt VA inom utbyggnadsområdet hanteras inom ramen för ordinarie modeller och beskrivs inom ramen för den samlade exploateringsverksamheten i kapitel 3.2.3. Eventuella åtgärder på nätet i övrigt förväntas hanteras inom ramen för den ordinarie verksamhets- och investeringsplaneringen. Åtgärder avseende eventuell kyla, fjärrvärme och el utifrån Göteborg Energis nätägarroll förväntas hanteras inom ramen för bolagets ordinarie verksamhets- och investeringsplanering och inom ramen för ordinarie affärsupplägg och affärsmodeller. 3.1.4.6 Turismekonomiska bedömningar Som del av planeringen har Göteborg & Co bedömt de turismekonomiska effekterna och möjligheterna för att komplettera de kommunalekonomiska effekterna av föreslagna åtgärder. Destinationen Göteborg är nu tillbaka på besökarvolymer i paritet med år 2019, före pandemin. Det innebär också att den årliga turismekonomiska effekten, det vill säga vad turisterna på destinationen konsumerar tillsammans under ett år, bedöms vara minst 35 mdkr. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Möten och kongresser samt evenemang inom exempelvis kultur och idrott är viktiga kommersiella segment som driver internationella besökarflöden till destinationen. Totalt bedöms den direkta turismekonomiska omsättningen vara ca 15 mdkr inom dessa segment, varav minst 10 mdkr årligen (normalt) skapas genom Svenska Mässans, Lisebergs och Got Events verksamhet och arrangemang. Den sammanlagda beräknade turismekonomiska effekten för dagens arenaområde är ca 2,2 mdkr årligen. Arenaområdet avser då Scandinavium, Ullevi och Gamla Ullevi. Scandinavium står för upp emot 0,8 mdkr av dessa 2,2 mdkr. Den nya arenans utökade publikkapacitet ger ökade besökarvolymer och fler stora evenemang som attraherar mer långväga besökare. Det ger i sin tur högre beläggning på boendeanläggningar och en högre turistandel. Med den utökade publikkapaciteten bedöms den nya arenan ge en årlig turismekonomisk effekt på ca 1,3 mdkr. Det är således 0,5 mdkr mer i turistisk omsättning per år än för dagens Scandinavium. Bedömningen omfattar inte annexet och övriga sporthallar, arenor och evenemangsplatser. Dessa arenors turismekonomiska effekt är svåra att beräkna eftersom det potentiella utbudet av evenemang är mycket brett, samt att arenorna kommer att möjliggöra att befintliga årliga evenemang som exempelvis Göteborg Horse Show, Basketfestivalen, Gothia Cup och Partille World Cup kan växa ytterligare. En försiktig uppskattning av möjlig turismekonomisk effekt kopplad till dessa nya mindre arenor och sporthallar är 0,1 mdkr årligen. Det innebär att det framtida arenaområdets totala turismekonomiska effekt beräknas till 2,7–2,8 mdkr årligen mot dagens 2,2 mdkr. 3.1.5 Övergripande tidplan för utbyggnad Övergripande skeden för utbyggnad presenteras i tidplanen nedan. Denna är en sammanfattning av den bastidplan som sammanställdes i november 2023, utifrån vägvalsbeslutet i KF beslut 2023-06-08. Spannen i tid anger osäkerhet som följd av bedömningar i tidigt skede och inkluderar risk för fördröjningar i tidplan, exempelvis som följd av överklaganden. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Den övergripande bastidplanen bygger på följande steg: • Inriktningsbeslut för centralbad, arenapark och exploatering syd respektive nord, KF Q1 2025 - osäkerhet +/- 1 mån • Intermittenta ersättningslösningar för Valhalla IP är på plats Q4 2026 - osäkerhet +/- 3 mån • Detaljplan för norra delen är antagen Q1 2027 - osäkerhet +/- 3 mån, laga kraft senast Q1 2028 o Tillträde till badhustomten därefter • Centralbad och sporthallar kan stå färdigt Q1 2031 - osäkerhet +/- 1-2 år o Valhallabadet kan därefter rivas • Ny multiarena kan stå färdigt Q3 2034 - osäkerhet +/- 1-2 år o Scandinavium kan därefter rivas • Annexet (ersättning för Lisebergshallen) kan stå färdigt Q3 2036 - osäkerhet +/- 1-2 år • Exploatering nord respektive syd kommer att kunna färdigställas därefter. I nuläget är färdigställandetider för olika delar av övrig exploatering medvetet inte specificerad, för att säkerställa flexibilitet i utbyggnadsskedet och därmed framdrift för nytt centralbad och arenaparken. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.2 Beskrivning av ingående komponenter och investeringsobjekt 3.2.1 Centralbad och sporthallar Ett nytt centralbad som ska ersätta Valhallabadet är en av de huvudsakliga delarna i det gemensamma politiska uppdraget kring utvecklingen av evenemangsområdet. I planeringen för det nya centralbadet ingår också att placera nya sporthallar ovanpå badet som ersättningsanläggningar för Valhalla sporthallar. Kombinationen av bad och sporthallar skapar en central mötesplats där många olika aktiviteter och målgrupper kan samsas, samtidigt som det frigör yta i andra delar av evenemangsområdet för utveckling av bostäder eller andra verksamheter. Som beskrivet i avsnitt 1.2.1 ovan sammanfattas effektmål och nyttor för programmet i en nyttorealiseringsplan. För komponenten centralbad och sporthallar finns en tydlig koppling till effektmålet att bidra till mer välmående göteborgare med goda möjligheter till fysisk aktivitet och föreningsidrott samt goda möjligheter för rekreation, sociala möten och upplevelser för allmänheten. Vidare bidrar anläggningen till målet om att stärka Göteborg som en attraktiv och hållbar destination genom till exempel bättre förutsättningar för elitidrott och tävlingsverksamhet. Anläggningen som helhet bidrar till målet om att skapa en attraktiv stadsmiljö genom bland annat ett väl gestaltat område. På programnivå har även fem hållbarhetsmål tagits fram, vilka sammanfattas i avsnitt 2.2.1 ovan. Idrotts- och föreningsförvaltningen kommer ha ett särskilt ansvar för målet ”sätt göteborgarna i rörelse” för hela området. Här ingår bland annat att fördjupa strategier för hur området möjliggör för ett brett utbud av aktiviteter som inspirerar till rörelse och riktat arbete mot prioriterade målgrupper. Samtliga hållbarhetsmål kommer att vara vägledande för den fortsatta planeringen av centralbad och sporthallar. Målet ”klimatomställning som utvecklingskraft” innebär bland annat fokus på att reducera klimatavtryck från nybyggnationen. Målet ”hela evenemangsområdet blir cirkulärt” sätter ambitioner kring energieffektiva lösningar vilket blir särskilt relevant för badet som är väldigt energikrävande. Målen ”världsevenemang och vardagsliv förgyller varandra” samt ”hela staden i evenemangsområdet” innebär fördjupande analyser av anläggningens utformning med fokus på att skapa en attraktiv och trygg miljö för alla. Utöver målsättningar inom ramen för Arenaprogrammet förhåller sig planeringen av centralbadet och sporthallarna till målsättningarna i Göteborgs Stads idrottsprogram 2023–2030. Särskilt relevant är målet om ett större utbud av idrottsanläggningar som används jämlikt med prioriterade strategier kring till exempel strategiska lokaliseringar och flexibel utformning genom samlokalisering och samnyttjande. Programmets mål om ett bredare utbud av idrottsevenemang och en stark elitidrott är också vägledande för planeringen. Behovet av ett nytt centralbad som ska ersätta Valhallabadet har konstaterats i flera tidigare politiska uppdrag. Kommunfullmäktige beslutade 2020-03-19 §18 Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 att idrotts- och föreningsnämnden skulle ansvara för planeringsarbetet. I det bakomliggande yrkandet framgick att storlek, innehåll och utformning för ett kommande centralbad ska vara i enlighet med den av kommunfullmäktige antagna Strategi för Göteborgs sim- och badanläggningar. I badstrategin framgår att ett centralbad ska ha ökad kapacitet för simundervisning och motionsverksamhet, kunna vara anpassad till föreningslivets behov och kunna arrangera SM-tävlingar för simidrotten. Strategin konstaterar att ett nytt centralbad därmed innehåller därmed två 50-metersbassänger, två undervisnings-/varmbassänger samt 2 000 läktarplatser. I yrkandet framgår också att anläggningen ska planeras utifrån ett brett målgruppsperspektiv och inkludera faciliteter för så väl motionärer som göteborgare i allmänhet. Kommunfullmäktige beslutade att placera centralbadet inom evenemangsområdet 2022-04-28 §16. Vägvalsbeslutet 2023-06-18 §15 förtydligade inriktningen i uppdraget och där fick också idrotts- och föreningsnämnden i uppdrag att omhänderta ersättningsbehovet av Valhalla sporthallar. Utifrån den politiska bakgrunden är det en förutsättning i planeringen är att det nya centralbadet ska motsvara Valhallabadets kvalitet och utbud. Samtidigt ska det nya badet innebära en uppdatering och modernisering av befintlig anläggning som motsvarar dagens verksamhetskrav. Detta innebär bland annat en ökad kapacitet för både simundervisning och motionsverksamhet, samt möjlighet till tävlingsverksamhet på SM-nivå i simidrott. Ytterligare en utgångspunkt är att badet ska locka en bred målgrupp med varierande behov. Anläggningen behöver därför innehålla ett flertal faciliteter och bassänger. De nya sporthallarna ska ersätta Valhalla sporthallar som idag utgörs av tre sporthallar, där A-hallen är den största hallen med åskådarplatser för 450 sittande personer. I befintlig anläggning finns också lokaler för brottning och karate som hyrs av föreningar. På samma sätt som för badet är utgångspunkten för planeringen av sporthallsdelen att motsvara dagens kvalitet och utbud men samtidigt ta höjd för en modernisering och kapacitetsökning utifrån dagens verksamhetskrav. Planeringen innefattar därför bland annat förstärkta möjligheter till elitidrott och evenemang genom utökning av läktarplatser och elitanpassning i utrustningen av A-hallen. I förslaget möjliggörs också för en utökning för skolidrott och breddidrott genom den tillkommande D-hallen. Planeringen för den nya anläggningen bygger på den uppdaterade behovsbeskrivning som förvaltningen tagit fram i dialog med föreningslivet på förbundsnivå och andra intressenter. Behovsbeskrivningen fokuserar på behovet av olika funktioner i anläggningen utifrån både ett målgrupps- och verksamhetsperspektiv. Vidare har övergripande volymer och skisser för anläggningen specificerats i en förstudie. Förstudien ligger till grund för de ekonomiska bedömningarna som tagits fram i detta skede. Genom behovsbeskrivning och förstudie finns en inriktning för anläggningens storlek och funktioner. Samtidigt krävs ett fortsatt arbete med att ta fram handlingar och planera för anläggningen på en mer detaljerad nivå. För utformningen av anläggningen kommer det att genomföras en arkitekttävling, i Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 enlighet med stadens arkitekturpolicy där ambitionen är att Göteborg ska vara en modig förebild inom arkitektur. Anläggningens utformning och funktioner kommer därmed specificeras ytterligare i det interna arbetet med att ta fram handlingar för ett tävlingsprogram samt i bearbetningen av det vinnande tävlingsförslaget. Utifrån nuvarande behovsbeskrivning samt förstudie föreslås anläggningen bland annat innehålla: • En 50-metersbassäng för tävling och träning med en läktarkapacitet för minst 2000 personer som möjliggör för simtävlingar på högre nivåer. • En ytterligare 50-metersbassäng för motionssim och träning. • Två undervisningsbassänger för att tillgodose behoven av bland annat simskoleverksamhet. Bassängerna ska ha höj- och sänkbar botten vilket innebär anpassning för olika nivåer och grupper. • En hoppbassäng som möjliggör en mängd olika aktiviteter inklusive simhopp, konstsim, undervattensrugby och dykning, samt motionssim när bassängrummet ej nyttjas för tävling och träning. • Familjebad med ytor för lek- och varmpooler för att tillgodose behoven hos familjer och en bredare publik. • Ytterligare funktioner som bastu/relax, gym och gruppträningsytor, samt en restaurang och/eller caféer för att möta behoven hos en bred publik med varierande åldersgrupper och intressen. • En fullmåttshall med en större läktarkapacitet (1500 platser) för att hantera större evenemang och matcher. • Tre fullmåttshallar med mindre läktarkapacitet (150 platser vardera). • Träningsytor för karate och brottning. Sammantaget kommer anläggningen att utgöra en av stadens största idrottsanläggningar som möjliggör för en bred verksamhet för både allmänhet och föreningsliv. Antalet besökare till det nya badet uppskattas dubbleras från dagens besökarantal och blir i snitt 3 000 personer dagligen och upp till en miljon per år. Sporthallarna förväntas få ca 1 500 besökare dagligen och ca 600 000 besökare per år. Med ett jämnt besöksflöde under hela dagen och under hela året bidrar anläggningen till att skapa en levande stadsmiljö och utgöra en mötesplats i området. 3.2.1.1 Komponenten som del i övergripande förslag Det politiska uppdraget för området som helhet innebär att förstärka evenemangsområdets kapacitet med en ny multiarena och ett nytt centralbad och utveckla området till blandstad. Utvecklingen av området ska åstadkomma en mer levande stadsmiljö och möta behoven i den växande staden. Evenemangsområdet utgör en viktig del i ambitionen att Göteborg ska vara en konkurrenskraftig evenemangs- och besöksstad. Planeringen för respektive komponent i utvecklingen av området behöver förhålla sig till styrningen i det gemensamma politiska uppdraget som sammanfattas avsnitt 1.2.1.3 ovan i form av krav och kriterier. För planeringen av komponenten centralbad och sporthallar har detta inneburit några justeringar och anpassningar. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 En inriktning i det politiska uppdraget är att utvecklingen i området ska eftersträva kostnadseffektivitet och möjligheter att öka intäkter ska ses över. I kommunfullmäktiges vägvalsbeslut 2023-06-08 §15 framgår att exploateringsförvaltningen tillsammans med berörda parter i arenaprogrammet ska pröva olika typer av ökad exploatering på höjden och på arenakropparna. Prövning ska ske av såväl lämplighet som ekonomiska fördelar i att bygga exempelvis kontorsytor, studentbostäder eller andra verksamheter. För centralbadets del prövades exploatering i ett tidigt skede genom bland annat bostäder i anslutning till badet. På grund av de utmaningar som finns kopplat till tredimensionell fastighetsbildning bedömdes lämpligheten för samlokalisering mellan en sim- och badanläggning och bostäder som låg. En alternativ lösning blev därför att placera ersättningshallar för Valhalla sporthallar ovanpå badet. Placeringen av hallarna ovanpå badet innebär en flytt av sporthallarna från nuvarande placering i södra delen till norra delen av planområdet. Genom att frigöra yta i den södra delen av planområdet ökar möjligheterna för exploatering där motsvarande cirka 100 bostäder. Samtidigt finns fortfarande en inriktning inom ramen för arenaprogrammets uppdrag att pröva ytterligare exploatering i norra delen. I nuvarande förslag för komponenten centralbad och sporthallar ingår planering för kontorslokaler ovanpå badet, där exempelvis stadens förvaltningar eller bolag skulle kunna utgöra hyresgäster. Bland kriterierna i det gemensamma politiska uppdraget finns också inriktningen att skapa en levande stadsdel med trygga gatumiljöer och en stadsdel med liv och rörelse. Arenorna och anläggningarna inom området ska ha levande bottenvåningar där andra verksamheter kan lokaliseras. Valhallagatan ska utvecklas till ett stadslivsstråk med olika mötesplatser. För att möjliggöra för levande bottenvåningar placeras baddelen en våning upp från entréplan. Entréplanet på anläggningen har verksamhetslokaler mot gatan och längre in utgörs planet av teknik under och omkring bassänger. Programmet har en målsättning om en attraktiv stadsmiljö, som är trygg och lustfylld att vistas i, med tydliga stråk och med lagom stora kvarter. För att uppnå denna mer finmaskiga struktur planeras för en lokalgata som kopplar samman Valhallagatan och Levgrensvägen. Detta innebär att centralbadet inte kan byggas i en sammanhängande huskropp utan behöver delas upp i två separata byggnader. Badet delas upp i två kvarter på varsin sida om den nya gatan. Badets olika delar länkas samman med förbindelsegångar över gatan. 3.2.1.2 Konsekvenser av förslaget 3.2.1.2.1 Konsekvenser De anpassningar som gjorts i planeringen av badet utifrån det övergripande förslaget – att placera idrottshallar ovanpå badet, att flytta upp badet ett våningsplan, samt att dela badet på två sidor av en gata – innebär framför allt ekonomiska konsekvenser men också konsekvenser för den dagliga driften av verksamheten. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Placeringen av hallarna ovanpå badet innebär en samlokalisering som bedöms ge positiva ekonomiska konsekvenser jämfört med kostnaden för att uppföra bad respektive sporthallar som separata huskroppar inom området. Samlokaliseringen möjliggör för en bred verksamhet som kan locka fler målgrupper. Det finns också möjligheter till vinster för driftverksamheten genom stordrift där verksamheterna kan dela på entréer och andra gemensamma utrymmen, samt i viss mån personal. Möjliggörandet av en levande bottenvåning genom placeringen av badet en våning upp bedöms också bidra till positiva ekonomiska konsekvenser. Verksamhetslokalerna i bottenplan har potential att generera hyresintäkter till marknadsmässiga priser. Det finns också möjligheter att hyra ut lokaler till andra verksamheter, kommunala eller föreningsdrivna, med mer social verksamhet, i syfte att förstärka anläggningen som mötesplats. Detta skulle dock kunna innebära en större andel subventionerade hyror och lägre intäkter. En ytterligare konsekvens av att lyfta upp bassängplanet en våning är en minskad insyn till badet som kan bidra till en tryggare och mer positiv upplevelse för badets besökare. Uppdelningen av badet i två kvarter med en lokalgata som kopplar samman Valhallagatan och Levgrensvägen har en tydlig påverkan på ekonomi och driftverksamhet. Delningen av badet innebär utökade kostnader på grund av flera faktorer. Anläggningens fotavtryck beräknas öka med ca 600 kvadratmeter till följd av funktions- och logistikkrav utifrån ett delat bad. Ökad fasadyta, förbindelsegångar och dubblering av systemlösningar är några faktorer som innebär högre investeringskostnader. Likaså krävs mer avancerade systemlösningar kring vatten, värme och energi vilket också är kostnadsdrivande faktorer. Genom badets delning påverkas flödet i lokalerna för både besökare och personal. För driftverksamheten innebär det en ökad mängd personal och därmed driftkostnader, eftersom det behöver finnas fler resurser för att täcka båda delarna av badet. Driftkostnaderna beräknas också öka på grund av ökade uppvärmningskostnader. En positiv konsekvens för verksamheten blir dock en tydligare uppdelning mellan motionsdelen respektive tävlingsdelen av badet. Vid evenemang och tävlingar finns möjlighet att genomföra evenemanget samtidigt som motionsdelen av badet hålls öppen för allmänheten. På områdesnivå bidrar delningen också till en tryggare stadsmiljö, bland annat genom att undvika stora otrygga ytor på baksidan av anläggningen. 3.2.1.2.2 Eventuella ytterligare påverkande faktorer Några ytterligare faktorer är fortfarande under utredning kopplat till det gemensamma politiska uppdraget respektive detaljplanearbetet och kan innebära konsekvenser med ekonomisk påverkan på komponenten. Det handlar bland annat om anläggningens placering där närheten till berget i Burgårdsparken behöver hanteras vilket eventuellt kan innebära konsekvenser för byggnationen och medföra ökade driftskostnader. En annan fråga som utreds inom ramen för detaljplanearbetet är mobilitet och besöksparkering. Inriktningen i planprogrammet för området är prioritering av Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 hållbart resande med minskad tillgång till besöksparkering. Samtidigt behöver möjligheter till angöring, hämta-lämna eller drop-off-zoner säkras i den fortsatta planeringen för att möjliggöra för föreningsverksamheten i anläggningen. Slutligen är frågan om omhändertagandet av Valhallabadets kulturhistoriska värden under utredning där stadsledningskontoret har i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder. Slutsatserna av pågående utredning kan få konsekvenser för den fortsatta planeringen av centralbadet och sporthallarna. 3.2.1.2.3 Beskrivning av ersättningsbehov En central del i förslaget är den utbyggnadsordning som möjliggör för att berörda verksamheter kan fortsätta vara i drift till dess att en ersättningsbyggnad är på plats. Centralbadet och sporthallarna byggs norr om Valhallagatan mot Burgårdsparken och Valhallabadet respektive Valhalla sporthallar kan vara i drift fram till den nya anläggningens färdigställande. Planeringen innebär ianspråktagande av den mark där Valhalla IP finns idag. I utbyggnadsordningen ingår därför att säkerställa tillfälliga ersättningslösningar för Valhalla IP innan byggnation av badet kan påbörjas. Ersättningen av Valhalla IP är en förutsättning för genomförandet av förslaget men omfattas inte av planprogrammet då ersättningen behöver lösas utanför området. Idrotts- och föreningsnämnden planerar för ersättning av Valhalla IP och investeringsmedel har avsatts i nämndens investeringsnominering 2025. Planeringen innebär en kortsiktig ersättning för att lösa träningsverksamheten genom att anlägga en konstgräsplan på Heden, samt en långsiktig ersättningsarena för att ge förutsättningar för matchverksamheten. För att säkra en långsiktig ersättningslösning krävs en samordning med flera av stadens övriga nämnder och bolag. 3.2.2 Bedömning av ekonomiska konsekvenser De ekonomiska bedömningarna består av investeringskostnader och driftskostnader. I driftskostnaderna ingår fastighetsrelaterade kostnader respektive verksamhetsrelaterade kostnader. I den ekonomiska bedömningen ingår också intäkter. Som ovan beskrivet i avsnitt 3.1.4.2. beskrivs samtliga volymer i spann med utgångspunkt i de osäkerheter som kvarstår i denna fas av planeringen. I takt med att planeringen för anläggningen blir mer och mer detaljerad genom framtagande av tävlingsprogram, bearbetning av tävlingsförslag samt vidare projektering, kommer även de ekonomiska bedömningarna att uppdateras och bli mer precisa. Förstudierapporten med övergripande volymer och skisser ligger till grund för de ekonomiska bedömningarna i detta skede. Nedan i tabell 1 redovisas bedömda investeringsvolymer för anläggningen, med separat redovisning av volymer för centralbad, sporthallar respektive övriga lokaler och kontor. Sammanfattningsvis bedöms investeringskostnaden för anläggningen i ett spann mellan 2,8 till 3,4 miljarder kronor, där badet utgör 2 till 2,3 miljarder kronor av investeringskostnaden och sporthallsdelen står för 500 – 600 miljoner kronor. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Tabell 1. Investeringsvolymer Komponent Kvm Investeringsvolym i spann Centralbad 33 500 2 000 mnkr – 2 300 mnkr Sporthallar (4 hallar + lokaler för 13 000 500 mnkr – 600 mnkr brottning och kampsport) Lokaler och kontor 8 300 300 mnkr – 500 mnkr Total anläggning 2 800 mnkr – 3 400 mnkr Kostnaderna utgår från 2024 års prisnivå. Senast redovisade investeringsunderlag för ett nytt centralbad behandlades i idrotts- och föreningsnämnden 2021-11-25 §194 där den totala projektkostnaden för placering i evenemangsområdet beräknades till ca 1 657 miljoner kronor utan antaganden om framtida kostnadsutveckling. De senaste årens kostnadsutveckling har inneburit höga indexuppräkningar. Bedömningen av investeringskostnaden för centralbadet i 2024 års prisnivå innebär ingen betydande ökning utöver index jämfört med 2021. Bedömda driftskonsekvenser redovisas i tabell 2 nedan. Kostnaderna består av fastighetsrelaterade kostnader samt verksamhetskostnader. Tabell 2. Driftskonsekvenser Typ av kostnad Beräknad volym i spann Fastighetsrelaterade kostnader (hyra) Kapitaltjänstkostnader 170 – 180 mnkr Underhåll och administrativa kostnader 30 – 40 mnkr Totala fastighetskostnader 200 – 220 mnkr Verksamhetskostnader Personal- och driftskostnader 100 – 110 mnkr Energikostnader och leasingkostnader 20 – 30 mnkr Totala verksamhetskostnader 120 – 150 mnkr Verksamhetsintäkter Intäkter 60 – 80 mnkr Total verksamhetnetto -40 – -90 mnkr Kapitaltjänstkostnader står för den största delen av fastighetskostnaderna. Komponentavskrivningen ger för närvarande en beräknad avskrivningstid på 30 år. Förvaltningen har dock påbörjat en översyn av komponentavskrivningen som kan innebära längre avskrivningstider. Detta skulle påverka bedömda volymer genom lägre kapitaltjänstkostnader per år. Utfallet av översynen kommer att inarbetas i uppdaterade ekonomiska bedömningar i den fortsatta planeringen av anläggningen och inför framtida beslut om investeringen. Verksamhetskostnaderna utgörs framför allt av personalkostnader men även av energi- och leasingkostnader. I beräkningen av verksamhetskostnader är anläggningens öppettider beräknade mellan 07.00-22.00, 365 dagar om året. I takt med att anläggningens utformning specificeras kommer framför allt personalkostnader behöva uppdateras och justeras. Anläggningens ytor och Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 funktioner påverkar flöden för både besökare och personal och ger därmed konsekvenser för bemanningsplaneringen. Intäkter bedöms uppgå till mellan 60 och 80 miljoner kronor per år. Kontor och lokaler bedöms kunna hyras ut till marknadsmässiga priser. Intäktsbringande faktorer blir därmed lokalhyror från verksamhetslokaler och potentiella kontorslokaler, inträden från badverksamheten samt uthyrning till skola och föreningsliv i både bad- och sporthallsdelen. 3.2.3 Beskrivning av ytterligare möjligheter Förslaget för komponenten centralbad och sporthallar är en samlad bedömning av vilka funktioner och vilken ambitionsnivå som möter kommunfullmäktiges uppdrag, sammanvägt med de avvägningar som gjorts utifrån förslaget för området som helhet. Som beskrivet i avsnitt 3.1.3.1. ovan finns en utgångspunkt i den gemensamma planeringen är att det inom respektive komponent ska gå att göra justeringar av omfattning eller ambitionsnivå för att justera den ekonomiska omfattningen eller graden av nyttorealisering. Det handlar om åtgärder i syfte att skala upp eller skala ner förslaget, till exempel genom att tillföra eller ta bort funktioner. För komponenten centralbad och sporthallar kan några funktioner lyftas ut som möjliga åtgärder i syfte att reducera huvudförslaget. Nedan beskrivs respektive funktion och syftet med att inkludera funktionen i huvudförslaget, samt en konsekvensbeskrivning utifrån ett ekonomiskt respektive kvalitetsperspektiv. Ingen av de möjliga åtgärderna bedöms ha en väsentlig inverkan på tidplanen för området som helhet. I planeringen av baddelen ingår en sammanhållen relaxavdelning med dubbla bastu och bubbelpooler. Genom att inkludera relaxfunktioner i det nya badet möts ambitionen om att motsvara Valhallabadets utbud. Valhallabadet innehåller kallbad, bubbelpool och torr- samt våtbastu i anslutning till duschutrymmena på både dam- och herravdelningen. Ett ytterligare syfte med planeringen av relaxavdelningen i centralbadet är att möjliggöra för en bredd av målgrupper. Genom relaxavdelningen får badet en ökad attraktivitet för målgrupper som vill besöka badet för avkoppling och socialt umgänge. De ekonomiska konsekvenserna av att inte inkludera relaxavdelning uppskattas till mellan 80 och 100 miljoner kronor i reducerad investeringskostnad. Utifrån ett kvalitetsperspektiv innebär ett bad utan relaxavdelning minskad attraktivitet och minskad möjlighet till avkoppling och socialt umgänge. I baddelen planeras också för familjebadsfunktioner genom till exempel småbarnsbassäng, mindre rutschkana, varmpool och vattenlek i olika former. Valhallabadet innehåller inga sådana funktioner idag. Inkluderingen av familjebadet motiveras däremot av ambitionen om en mångfunktionell anläggning som når många målgrupper. Dessutom ger familjebad möjlighet till vattenvana genom lek och rörelse i vatten, som kan skapa en viktig grund för framtida simkunnighet. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 De ekonomiska konsekvenserna av att inte inkludera familjebadsfunktioner uppskattas till mellan 120 och 150 miljoner kronor i reducerad investeringskostnad. Utifrån ett kvalitetsperspektiv innebär ett alternativ utan familjebadsfunktioner minskad tillgång till kommunala ytor som möjliggör för vattenvana och kan ha långsiktig påverkan på simkunnighet, samt minskad attraktivitet för besök för allmänheten, i synnerhet barnfamiljer. I planeringen av sporthallsdelen ingår en förstärkt möjlighet till elitidrott genom framför allt A-hallen med läktarkapacitet för 1 500 personer. Sporthallsdelen som helhet med fyra separata hallar bidrar överlag till att skapa ett attraktivt kluster av sporthallar för cuper på olika nivåer för inomhusidrotten. A-hallen anpassas för elitidrott fullt ut genom bland annat TV-plattform, större läktare samt starkare belysning. Sporthallsdelens elitanpassning motiveras bland annat av målet för området att bidra till att stärka Göteborg som en attraktiv och hållbar destination, samt den tänkta nyttan av att området ska ge bättre förutsättningar för elitidrott och tävlingsverksamhet. De ekonomiska konsekvenserna av att minska möjligheterna till elitidrott i sporthallsdelen uppskattas till mellan 20 och 25 miljoner kronor i reducerad investeringskostnad. Utifrån ett kvalitetsperspektiv innebär ett alternativ utan elitanpassning minskade möjligheter till elitspel och minskad attraktivitet för arrangörer att välja Göteborg för evenemang. Minskade möjligheter till elitspel i sporthallarna skulle också ge konsekvenser för Annexet som skulle se ett ökat bokningstryck av framför allt evenemang av mindre storlek än vad som egentligen avses i Annexet. Slutligen ingår i planeringen för sporthallsdelen en fjärde sporthall utöver de tre sporthallarna som idag ingår i Valhalla sporthallar. B-, C- och D-hallen är samtliga anpassade för skola och breddidrott i huvudsak. Utökningen med en fjärde hall är ett effektivt sätt att förstärka möjligheterna till idrott för skolor och föreningsliv i området. Dessutom utgör hallarna en resurs för hela staden med sin tillgängliga lokalisering. De ekonomiska konsekvenserna av att inte inkludera en fjärde hall i sporthallsdelen uppskattas till mellan 50 och 70 miljoner kronor i reducerad investeringskostnad. En jämförelsekostnad för att i ett senare skede tillföra en separat hall med motsvarande lokalisering uppskattas till mellan 100 och 120 miljoner kronor i 2024 års prisnivå. En ytterligare faktor som påverkar bedömningen är den begränsade tillgången på mark i centrala staden, som försvårar för att i ett senare skede tillföra en ytterligare hall i området. Utifrån ett kvalitetsperspektiv innebär ett alternativ utan fjärde sporthall en minskad tillgång till idrottshallar för skolverksamhet, minskad tillgång till centralt placerade idrottshallar för föreningslivet, samt potentiellt minskad attraktivitet för lokalisering av cupverksamhet. Vid beslut om en åtgärd skulle planeringen av anläggningen som helhet påverkas. De ekonomiska konsekvenser som redovisas är en bedömning av reducerad investeringskostnad per funktion. Ytterligare kostnader kan dock tillkomma utifrån hur åtgärderna skulle påverka kringytor som omklädning och liknande. Driftkostnader påverkas också vid ett eventuellt beslut. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 4 Bilagor Bilaga 1 Ingående komponenter Område Ingående komponenter Komponents- ansvarig PBL-planer • Planprogram Stadsbyggnads- • Detaljplan Nord förvaltningen • Detaljplan Syd Exploateringsprojekt • Planering Exploatering Syd resp. Nord: Exploaterings- o Projektutveckling Norra Kvarteret förvaltningen o Projektutveckling Södra kvarteret o Ansökan om tillstånd o Ekonomisk förstudie inkl. uppdragsrapport • Projektering och produktion Syd • Projektering och produktion Nord Centralbad • Planering Centralbadet: Idrotts- och o Förstudie bad med sporthallar förenings- o Gestaltningsförslag förvaltningen • Förberedelse drift av Centralbad • Projektering och produktion Centralbad • Projektering och produktion sporthallar • Ersättning Valhalla IP Arenaparken • Planering Arenor: Higab och Got o Behovsbeskrivning Arenakvarteret (Got Event) Event o Förbättrad totalkalkyl och konkurrenskraftig arena utifrån ett europeiskt perspektiv (Got Event) o Förstudie (Higab) o Gestaltningsförslag (Higab) o Behovsbeskrivning Ullevis framtida funktionalitet (Got Event) • Projektering och produktion (Higab) o Arena o Annex o ”Blandstad” o Logistiklösningar Svenska Mässan • Planering drift av Arenor (Got Event) • ”Samnyttjande Svenska Mässan” Gods och logistik • Samordning av utredningar kring godstrafik och Stadsbyggnads- logistik inom Arenaparken och Svenska Mässan förvaltningen, (SBF) • Grön godstransportplan (SBF) • Godstransporter och logistik till/från planområdet (ExF) • Utredning av stadens trafikala förutsättningar (ExF) Kulturhistoriska • Förslag på omhändertagande av Valhallabadets Stadslednings- värden Valhalla- kulturhistoriska värden kontoret badet Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Stadsledningskontoret Telefon: 031-365 00 00 (kontaktcenter) E-post: stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se goteborg.se Bilaga 6 IOFF Fastställt 24-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Svensson Styrgrupp Centralbadet Behovsbeskrivning Centralbadet och sporthallar 2024-09-27 Dokumenttyp: Behovsbeskrivning, Titel: Centralbadet och sporthallar 1(24) Fastställt 24-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Svensson Styrgrupp Centralbadet Innehåll Inledning............................................................................................... 5 Bakgrund............................................................................................ 5 Uppdrag och syfte .............................................................................. 6 Uppdraget centralbad ..................................................................... 6 Uppdraget sporthallar ..................................................................... 6 Syfte Centralbadet .......................................................................... 7 Syfte sporthallar .............................................................................. 7 Samnyttjande av lokaler.................................................................. 8 Förutsättningar ................................................................................... 8 Folkhälsosituationen ....................................................................... 8 Placering ........................................................................................ 9 Innehåll och funktioner bad ................................................................ 9 Centralbadet ...................................................................................... 9 Aktivitetsytor ..................................................................................... 10 50-metersbassäng tävling ............................................................. 10 50-metersbassäng motion ............................................................ 10 25-metersbassäng med hoppdel................................................... 10 Undervisningsbassänger .............................................................. 11 En familjedel ................................................................................. 11 Omklädningsrum .............................................................................. 11 Flex- / Hbtqiomklädningsrum ........................................................ 11 Förråd ........................................................................................... 12 Sjukvårdsrum................................................................................ 12 Relaxavdelning med bastufunktioner ............................................ 12 Torrträningsyta cirka 200m² Mötesrum / Teorisal /Samlingsrum ... 12 Aktivitetssal/Gruppträningsrum ..................................................... 12 Aktivitetsyta för styrka och motion................................................. 12 Två omklädningsrum kopplat till aktivitetssal samt styrka och motion. 13 Gymyta ......................................................................................... 13 Omklädningsrum.................................................................................... 13 Innehåll och funktioner sporthallar .................................................. 13 Fullmåttssporthallar .......................................................................... 13 Sporthall A .................................................................................... 14 Dokumenttyp: Behovsbeskrivning, Titel: Centralbadet och sporthallar 2(24) Fastställt 24-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Svensson Styrgrupp Centralbadet Sporthall B .................................................................................... 14 Sporthall C .................................................................................... 15 Sporthall D .................................................................................... 15 Sporthallsförråd föreningar ........................................................... 16 Sporthallsomklädningsrum............................................................ 16 Uppvärmningsytor......................................................................... 16 Bolltvätt......................................................................................... 16 Budo/kampsportslokaler ................................................................... 16 Brottning ....................................................................................... 17 Karate ........................................................................................... 17 Invändiga utrymmen och gemensamma ytor .................................. 18 Foajé/Entré ...................................................................................... 18 Evenemangsentré ............................................................................ 18 Reception ......................................................................................... 18 Aktivitetslokal och mötesrum ............................................................ 19 Yta för läxläsning, studier, häng samt lättare förtäring inför aktivitet . 19 Kanslilokaler ..................................................................................... 19 Verkstadslokal / Snickarförråd .......................................................... 19 Rum med arbetsplatser för externa hyresgäster ............................... 19 Personalutrymmen ........................................................................... 20 Omklädningsrum för personal ....................................................... 20 Omklädningsrum för övriga externa aktörer .................................. 20 Lunchrum ..................................................................................... 20 Kontor ........................................................................................... 20 Tvättstuga ..................................................................................... 20 Utomhusmiljöer ................................................................................. 20 Soldäck samt aktivitetsyta på taket................................................... 21 Tillgänglighetsanpassning ................................................................ 21 Hållbarhet ........................................................................................... 21 Kommunikation.................................................................................. 22 IT-system ......................................................................................... 22 Inriktningar vid prioriteringar i senare skeden ................................ 22 Sporthallar........................................................................................ 22 Centralbadet .................................................................................... 22 Dokumenttyp: Behovsbeskrivning, Titel: Centralbadet och sporthallar 3(24) Fastställt 24-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Svensson Styrgrupp Centralbadet Övriga faciliteter ............................................................................... 23 Bilagor ................................................................................................ 23 Bilaga 1: Manual för tillgänglighet ..................................................... 23 Dokumenttyp: Behovsbeskrivning, Titel: Centralbadet och sporthallar 4(24) Fastställt 24-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Svensson Styrgrupp Centralbadet Inledning Bakgrund Process/Metod Anläggningens behov beskrivs utifrån dialoger och informationsinhämtning i olika form med olika aktörer. Såväl föreningar som förbund, kommunala bolag, förvaltningar och medarbetare inom IOFF har gjort värdefulla bidrag. Utöver dessa har budgeten, fullmäktige- och nämndbeslut, övriga styrdokument på området samt lagstiftning varit vägledande i framtagande av dokumentet. Föreningsdialogen kopplad till ett centralbad har pågått under lång tid. Från framtagandet av Strategi för Göteborgs sim- och badanläggningar där Centralbadet började skisseras till mer konkreta samtal med, och enkäter till, de i Valhalla aktiva föreningarna och deras förbund. Under augusti och september 2023 genomfördes två dialogmöten med information till föreningslivet, ett riktat mot simföreningar och förbund samt ett riktat mot de sporthallsaktiva föreningarna med tillhörande förbund. Mötet följdes upp under februari 2024 med ytterligare en dialog med båda dessa grupper. I juni samma år genomfördes ett möte på Kviberg med knappt 40 inbjudna föreningar, förbund och representanter från utbildningsförvaltningen för att komma med slutgiltiga inspel till behovsbeskrivningen. I samband med detta möte bereddes även deltagarna möjlighet att inkomma med skriftlig återkoppling på för projektet relevanta frågeställningar. Behovsbeskrivningen i processen I den aktuella processen har den ordinarie investeringsprocess frångåtts. En förstudie har tagits fram före behovsbeskrivningen. Förstudien har i sin tur baserats på en tidigare daterad behovsbeskrivning gällande Centralbadet och olika uppgifter från en mängd källor. Det gör att förstudien i flera avseenden behöver justeras då detta dokument i vissa fall gör andra prioriteringar och bedömningar. Samtidigt utgår detta dokument ifrån förstudien vilken gör att vissa delar som normalt sett återfinns i en behovsbeskrivning helt utgår då relevansen för dessa är obefintlig i det skede som projektet nu befinner sig i. Handlingarna bör läsas parallellt och i det fall behovsbeskrivningen och förstudien beskriver anläggningen på olika sätt har behovsbeskrivningen företräde. Vidare har fullmäktige genom ett antal beslut skrivit fast en rad faciliteter och inriktningar i arbetet, främst med bäring på centralbadsfunktionen. Behovsbeskrivningen fungerar som ett styrande underlag för förvaltningen inför kommande skeden i projektet. Avsteg från behovsbeskrivningen får ske och dessa avsteg föregås av beslut i styrgruppen för Centralbadet. Dokumenttyp: Behovsbeskrivning, Titel: Centralbadet och sporthallar 5(24) Fastställt 24-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Svensson Styrgrupp Centralbadet Uppdrag och syfte Uppdraget centralbad Nuvarande anläggning, Valhallabadet, uppfyller inte de funktionskrav som finns för nuvarande kundgrupper i ett modernt centralbad. Därför behövs en ny anläggning som kan möta stadens behov av och tillgång till motionssim, fritids- och föreningsaktiviteter samt simundervisning. Valhallabadet är idag en välbesökt simanläggning som lockar många olika åldersgrupper. Med sina ca 500 000 årliga besökare utgör nuvarande simhall en viktig mötesplats för såväl den etablerade föreningsidrotten som för motionären. Storlek och utformning av centralbad ska vara i enlighet med den av Kommunfullmäktige antagna ”Strategi för Göteborgs sim- och badanläggningar”. Centralbadet skall innehålla:  Två 50-metersbassänger  En 25-meters hoppbassäng  Två undervisningsbassänger  En familjedel  En relaxdel  Omklädningsrum  Gemensam bastu  Aktivitetssal  Gym Uppdraget sporthallar Nuvarande anläggning, Valhalla sporthallar, ska rivas till följd av beslut om att bygga en ny arena med tillhörande annex på aktuell fastighet. Valhalla sporthallar består av totalt tre fullmåttshallar där endast A-hallen har åskådarplatser med maxkapacitet på 450 sittande personer. Utöver det finns ett mötesrum, totalt 12 omklädningsrum, samt lokaler för brottning och karate med tillhörande faciliteter och omklädning. Målet är att skapa moderna och funktionella sporthallar som möter de framtida behoven hos föreningslivet och invånarna i centrala staden så väl som Göteborg i stort samt bidrar till en ökad aktivitet och gemenskap i området. Genom att noggrant utvärdera och specificera kraven i behovsbeskrivningen kan förvaltningen säkerställa att den nya sportdelen blir en tillgång för staden och området under hela dess livslängd. Valhalla sporthallar är idag en välbesökt och välanvänd plats. Med sina ca 400 000 årliga besökare är sporthallarna ett fundamentalt nav för bredd- och skolidrotten i Göteborgsområdet. Valhalla Sporthallar används huvudsakligen till träning och seriespel, främst i de större inomhusidrotterna, men även till cuper och mindre evenemang. Sporthallarna är också en viktig resurs vid genomförande av större evenemang på Scandinavium. Dokumenttyp: Behovsbeskrivning, Titel: Centralbadet och sporthallar 6(24) Fastställt 24-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Svensson Styrgrupp Centralbadet Valhalla sporthallar används även av bordtennis, boxning, brottning, budo, dans, fotboll, frisbee, gymnastik, handboll, innebandy, judo, karate, landhockey, volleyboll, taekwondo, handikappidrott, motions- och skolverksamhet. Utöver den ordinarie timuthyrningen i Valhalla Sporthallar så finns det två fasta hyresgäster med egna lokaler i fastigheten, Örgryte Brottarförening och Karateklubben Samurai Dojo. Syfte Centralbadet Centralbadet kommer, utifrån nuvarande program, att utgöra Sveriges största badanläggning sett till vattenyta. Tillsammans med Centralbadet utformas också fyra Sporthallar inom samma volym. Då många funktioner och program samsas om en förhållandevis liten yta inom programområdet kommer Centralbadet med sporthallar behöva utformas i en kompakt volym. Av vikt för badet är att bassängplan är kontinuerligt med samtliga bassänger och omklädning på samma våningsplan. De funktioner som finns i Valhallabadet idag ska ersättas och utvecklas i en modern och ändamålsenlig anläggning. Utöver det ska man i anläggningen kunna arrangera simtävlingar på SM-nivå med de krav och behov som finns idag, samt ges möjligheter att lära sig att simma. Den nya moderna anläggningen bör ha som mål att uppnå en miljon besökare på årsbasis efter några år. Staden kommer att växa under kommande år och likaså städerna i dess omgivning. Kundunderlaget ökar alltså, dessutom bör en ny anläggning med ökad vattenyta och med möjlighet till fler och större tävlingar möjliggöra fler besökare. Det kommunala ändamålet är att idrotts och föreningsnämnden genom sin verksamhet ska skapa goda förutsättning för i huvudsak stadens invånare att kunna idrotta, ha en aktiv fritid samt att främja folkhälsa. Föreningslivet är en viktig resurs i utvecklingen av samhället och ett komplement till den kommunala verksamheten. En modern anläggning ska erbjuda faciliteter för många målgrupper. Det är viktigt att skapa möjlighet till rörelseglädje utanför den organiserade verksamheten. Prioriterade målgrupper är människor med någon funktionsnedsättning, ungdomar samt äldre. Genom att bygga förutsättningar för fysisk aktivitet i vardagen finns mycket att vinna för medborgarens hälsa och välmående. Idrottsanläggningarna är här en viktig resurs. Centralbadet ska på ett effektivt sätt fungera för simundervisning dagtid samt olika hälsofrämjande insatser från kommun och andra aktörer. Föreningslivet erbjuds en anläggning för både tränings- och tävlingsverksamhet för i första hand breddidrott på kvällstid och helger. En stor del av besökarna utövar motion och vill ha en anläggning som erbjuder möjligheten till en aktiv fritid. Syfte sporthallar Det kommunala ändamålet är att Idrotts och Föreningsnämnden genom sin verksamhet ska skapa goda förutsättningar för stadens invånare primärt att kunna idrotta och ha en aktiv fritid samt att generellt främja folkhälsan i staden. Föreningslivet är en viktig resurs i utvecklingen av samhället. Genom att bygga Dokumenttyp: Behovsbeskrivning, Titel: Centralbadet och sporthallar 7(24) Fastställt 24-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Svensson Styrgrupp Centralbadet förutsättningar för fysik aktivitet i vardagen finns mycket att vinna för invånarnas hälsa och välmående. Idrottsanläggningarna är här en viktig resurs. Sporthallarna ska på ett effektivt sätt kunna fungera för idrottsundervisning dagtid samt tillse att områdets föreningsliv får en anläggning till både tränings- och tävlingsverksamhet för i första hand breddidrott på kvällstid och helger. Sporthallarna fyller en mycket viktig funktion och har en fundamental betydelse för stadens framgång som evenemangsstad så väl historiskt som i framtiden. Deras utformning och lokalisering kommer vara avgörande för hur de närliggande arenorna kommer att kunna nyttjas framgent. Synergieffekterna av samlokaliseringen samt läktarkapaciteten kommer att bidra till att skapa ett mycket attraktivt kluster av sporthallar för cuper på olika nivåer för inomhusidrotten. Läktarkapaciteten och utformningen av faciliteterna blir också avgörande för elitidrottens möjlighet att nyttja A-hallen. Ur ett invånarperspektiv fyller sporthallarna även en avgörande funktion i syfte att agera dragare med ett jämt flöde till ett i framtida mycket attraktivt område. Samnyttjande av lokaler Lokalerna bör sikt nyttjas så stor del som möjligt av dygnets timmar för att uppnå en så god lokaleffektivitet som möjligt. Förutsättningar Folkhälsosituationen Primärområdena i och runt centrala staden har en ojämn situation när det kommer till en jämlik hälsa. Vi vet att i många delar av centrum är det alldeles för få som rör sig tillräckligt i sin vardag, där övervikt och stillasittande blir ett stort folkhälsoproblem. Många vill eller kan inte vara med i en organiserad verksamhet, för dem är det viktigt att vi erbjuder alternativ träning tillsammans med andra eller enskilt. Folkhälsoläget i Sverige och Göteborg är bekymmersamt, endast två av tio ungdomar rör sig enligt rekommendationerna. Allt fler väljer bort det organiserade föreningslivet, vilket ställer allt högre krav på en kommunal service som måste kunna erbjuda träningsalternativ som passar alla. Idrotts-och föreningsförvaltningen har i uppdrag att nå prioriterade målgrupper, bland annat människor med funktionsvariation samt ungdomar. För att kunna göra riktade insatser för dessa grupper, behövs gruppträningsrum där vi kan bedriva verksamhet som är anpassad till dessa grupper. Som ett komplement till vattenträning är det viktigt att tillhandhålla möjlighet att träna hela kroppen genom att erbjuda gruppträning och funktionell träning som skall stärka kroppen. För att nå en bred målgrupp med olika behov är det viktigt att vi bygger en anläggning för framtiden så att vi kan möta de framtida behov av rörelse som kräver olika ytor. Genom befolkningsprognoserna vet vi att vi kommer att ha många fler äldre om tio år i Göteborg. Det kommer att ställa helt andra krav på den kommunala servicen och vårt utbud. Vi vet också att ungdomar i lägre utsträckning nyttjar våra anläggningar och gruppen har en negativ utveckling när det kommer till en aktiv fritid. Vi behöver prioritera en Dokumenttyp: Behovsbeskrivning, Titel: Centralbadet och sporthallar 8(24) Fastställt 24-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Svensson Styrgrupp Centralbadet anläggning med möjlighet till lågtröskelträning utifrån flera perspektiv, det är avgörande för en framtida positiv folkhälsoutveckling. Att centralt i staden erbjuda träning, bidrar till att möjliggöra träning för de som bor i närheten av anläggningen eller är där för att exempelvis följa barn på sin träning. Ett träningspass skall vara lika självklart och enkelt som att sitta i kaféet medan medföljande väntar. Placering Planerad placering är vid nuvarande Valhalla IP med tillhörande parkering. Viktigt är att planera anläggningen väl då hänsyn behöver tas till angränsande område, bil samt lokaltrafik och skyddsavstånd. Centralbadet utgör de första våningarna och ovanpå planeras sporthallarna. Närområdet Kollektivtrafiken i området består av buss och spårvagnstrafik och en utveckling av innerstaden hänger tätt samman med en prioritering av hållbar mobilitet i centrala Göteborg. Många barn och unga ska ta sig till träningar och matcher därför kan exempelvis hastigheten för bussar och spårvagnar behöva hållas nere i de delar av staden där stadslivet riskerar att påverkas negativt. Ytan vid platsen är begränsad vilket också kraftigt begränsar parkeringsmöjligheterna. Befolkningsutvecklingen I stadsområde centrum ingår Kålltorp-Torpa-Björkekärr, Kallebäck-Skår- Kärralund, Krokslätt-Johanneberg, Guldheden-Landala, Olivedal-Haga- Annedal-Änggården, Kungsladugård-Sanna, Majorna-Stigberget-Masthugget, Norra Centrum, Lunden-Härlanda-Överås, Olskroken-Redbergslid- Bagaregården. Det bor runt 190 000 invånare i området som kännetecknas av en blandning av bostadsområden och natur. Norr om den beslutade placeringen planeras även för ett antal nya bostäder vilket kommer öka antalet närboende med behov av idrottshallar. 2018 revs SJ- hallen till följd av stadsutvecklingen kopplat till Västlänken och därmed blev närområdet av med en fullmåttshall. Sedan Valhalla sport började planeras under tidigt 1960-tal har kommunens invånarantal stigit med omkring 50 % och de senaste 40 åren har stadsområde Centrums befolkning ökat från omkring 130 000 till omkring 190 000. 2031 prognosticeras stadsområdet ha knappt 210 000 innevånare. Innehåll och funktioner bad Centralbadet För att möta varierande behov och målgrupper bör den planerade simanläggningen innehålla flera specifika faciliteter och bassänger. För tävlingsändamål krävs en 50-metersbassäng beskrivna i FINA facilities rules, utformad för att möjliggöra tävling och träning. Bassängrummet bör ges en generös läktarkapacitet om minst 2000 läktarplatser varav 400 är flexibla, vilket Dokumenttyp: Behovsbeskrivning, Titel: Centralbadet och sporthallar 9(24) Fastställt 24-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Svensson Styrgrupp Centralbadet är nödvändigt för att simtävlingar och idrottsaktiviteter ska kunna arrangeras. Detta bassängrum har ett behov av utblick i rekreativt syfte, eftersom det även kommer att nyttjas för motionssim när det inte är bokat för tävling och träning. En separat 50-metersbassäng med samma längd och vattenyta bör anläggas för att optimera användningen och tillgodose antal människor, motionärer och föreningar så som vattenpolo, samt minska slitage på tävlingsbassängen. Simskoleverksamheten kommer att vara en viktig del av anläggningen, med två undervisningsbassänger som är anpassade för olika nivåer och grupper. Detta skall bidra till att fler personer i staden lär sig simma och främja vattenaktivitet som en del i en hälsosam livsstil. För undervisningssyften krävs två bassänger med höj och sänkbar botten, vilket möjliggör anpassning efter elevens kunskapsnivå och övningar. Detta ökar flexibiliteten och effektiviteten i undervisningen och kan användas för olika åldersgrupper och simförmågor. En hoppbassäng som uppfyller FINA facilities rules krav ska inkluderas. Denna specialanpassade bassäng möjliggör en mängd olika aktiviteter inklusive simhopp, konstsim, UV-rugby och dyk. I rummet finns en läktarkapacitet på 300 platser varav 100 är flexibla. När bassängrummet ej nyttjas för tävling och träning kommer motionssim även kunna bedrivas här. Här finns ett behov av utblick i rekreativt syfte, men också en möjlighet till att visa upp verksamheten. För samtliga bassängytor ska det ska finnas en möjlighet att stänga av för underhåll vid behov. Aktivitetsytor 50-metersbassäng tävling För tävlingsändamål finns en 50-metersbassäng som uppfyller regelverk enligt Svensk simidrotts krav, utformad för att möjliggöra tävling och träning. Det ska även möjliggöras för kortbanetävlingar. En läktare för minst 2000 personer varav 400 flexibla. Detta bassängrum har ett behov av utblick i rekreativt syfte, eftersom det även kommer att nyttjas för motionssim när det inte är bokat för tävling och träning. Jumbotron eller liknande, storbildsskärm som används på sportarenor. 50-metersbassäng motion En separat 50-metersbassäng för att optimera användningen och tillgodose ett stort användarantal för både motionärer och föreningar. För att möjliggöra en mångsidig användning inkluderas även bassänger med höj och sänkbara botten samt delbar djupdel. Detta bassängrum har ett behov av utblick i rekreativt syfte. 25-metersbassäng med hoppdel En hoppbassäng som uppfyller regelverk enligt Svensk simidrotts krav ska inkluderas. Läktarkapacitet för 300 personer varav 100 är flexibla. För samtliga bassänger beskrivna ovan skall drunkningslarm installeras. Dokumenttyp: Behovsbeskrivning, Titel: Centralbadet och sporthallar 10(24) Fastställt 24-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Svensson Styrgrupp Centralbadet Undervisningsbassänger Simskoleverksamheten kommer att vara en viktig del av anläggningen med två undervisningsbassänger som är anpassade för olika nivåer och grupper. Detta skall bidra till att fler personer i staden lär sig simma samt främja vattenaktivitet som en del i en hälsosam livsstil. Två undervisningsbassänger ska byggas som kan anpassas för olika nivåer och grupper. Det är viktigt att skapa ytor med en lugn miljö och möjlighet till avskildhet samt en yta nära bassängen där lärare/ledare har möjlighet att samla gruppen för upprop innan de går i vattnet. Ytan kan även nyttjas för torrträning. Bassängerna skall främst användas i undervisningssyfte, men även för ett varierande utbud av aktiviteter som rehab och vattenträning. De skall ha höj-och sänkbar botten. Undervisningsbassängerna ska gå att dela av i två mindre bassängdelar genom ljuddämpande draperi/vikvägg eller liknande. Kanter i bassängerna behöver ha handledare. En familjedel Familjebad innehållande småbarnsbassäng och familjebassäng behöver vara placerade isolerat från övriga bassängytor. Småbarnsbassängen ska utformas med olika upplevelser för de yngre barnen som är i sällskap med vuxen. Förutom småbarnsbassäng för de allra minsta ska familjebadet innehålla mindre rutschkana, grotta, vattenpist, varmpool och vattenlek i form av vattenkanoner el liknande inslag. Det skall finnas RWC med skötbord och barndusch. Det skall finnas sittbänkar i dessa utrymmen. Omklädningsrum Besöksantalet på badet förväntas vara cirka 3000 personer varje dag, vilket motsvarar omkring 1 000 000 besökare per år. För att tillgodose omklädning för badgäster erbjuds omklädningsrum med totalt cirka 2000 skåpsplatser, fördelat på dam- och herrsektioner samt gruppomklädningsrum och kombinerade omklädningsrum för skolor och föreningar. För besökare som inte använder omklädningsrummen finns även mindre skåp för väskor och personliga tillhörigheter. Duschdelar/våtdelar skall vara avgränsade från omklädningsdelar/torrdelar. Flex- / Hbtqiomklädningsrum Vid ingången till flexomklädningsrummet ska det finnas plats för parkering av elrullstol och/eller permobil. Inne i omklädningsrummet ska det finnas 50 skåp och tio bås för ombyte. I de tio duscharna ska det finnas möjlighet att sitta när man duschar, handdusch, handtag att hålla i samt fasta hyllor för exempelvis schampo och tvål samt fasta dispenserar för schampo/tvål. Duschdelar/våtdelar skall vara avgränsade från omklädningsdelar/torrdelar. Dokumenttyp: Behovsbeskrivning, Titel: Centralbadet och sporthallar 11(24) Fastställt 24-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Svensson Styrgrupp Centralbadet Förråd Förrådsutrymme eller annan möjlighet att förvara material och simdynor. Det är viktigt att planera smart för att skapa mycket förrådsutrymme, då den föreningsverksamhet samt övrig verksamhet som bedrivs i Centralbadet kräver stora utrymmen för materialförvaring. Sjukvårdsrum Det ska finnas ett rum som kan används som sjukrum vid behov, det ska ligga i nära anslutning till nödutgång så att blåljuspersonal lätt kan ta sig till rummet. Relaxavdelning med bastufunktioner I anslutning till simhallslokalen skall bastu finnas.Två torrbastu byggd för att tåla vatten, gärna med ett förrum. Det skall vara rymligt, ljust och anpassat så att det är enkelt att nyttja för rörelsenedsatta personer. Bastun har med fördel större glaspartier som ger en trygghetsskapande insyn för personal och förbipasserande. Två mindre, varma, bubbelpooler placeras i närheten av bastufunktionen och skapar en sammanhållen relaxavdelning. I anslutning skall det finnas två duschar, där gästerna kan spola av sig före bassängbad, tvagning sker inne i respektive omklädningsrum, samt en toalett och en liten yta för amning/familjedel med skärmvägg. Torrträningsyta cirka 200m² Mötesrum / Teorisal /Samlingsrum Ytan kan användas av minst 50 personer samtidigt. Den ska utrustas med för nyttjandet aktuell utrustning inklusive musikanläggning. Lokalen ska kunna bokas för externa möten. Lokalen skall vara cirka 200 m² stor och möjlig att dela av med vikvägg. Utrymmet skall också ha ett förråd för extra stolar, bord och annan utrustning. Ventilation och golvmaterial, gärna sportgolv, ska anpassas för att passa även fysiska aktiviteter. Detta för att bli en mer attraktiv lokal att hyra ut till fler olika aktiviteter. Aktivitetslokalen skall även kunna nås från badet då den utgör ett viktigt komplement till den föreningsverksamhet som sker i badet. Aktivitetssal/Gruppträningsrum Kan användas av 30 personer samtidigt i någon form av gruppaktivitet. Lokalen behöver vara utrustade med för nyttjandet relevant utrustning inklusive musikanläggning. Även förråd/väggutrustning där utrustning för olika typer av träning kan förvaras. Förråd om cirka 10 – 15 m². En aktivitetssal används av Idrotts- och föreningsförvaltningens verksamhet för lågtröskelverksamhet. Ytterligare aktörer är bland annat VGR:s FaR patienter samt Närhälsans rehabverksamhet. Här kan det även bedrivas riktade insatser för juniorer, överviktiga barn, hälsotek och andra prioriterade målgrupper som behöver ledd lågtröskelverksamhet för att få en aktiv fritid och ett bättre liv. Aktivitetsyta för styrka och motion Ytan ska kunna användas av 30 personer samtidigt. Den bör ligga tillsammans med aktivitetssalen och det ska finnas särskilda omklädningsrum kopplade till dessa ytor. Som ett komplement till badytorna behövs en yta för att kunna erbjuda och bedriva träning med inriktning på styrka, motion och stretching. Det finns mycket forskning som visar att styrketräning är bra för alla åldrar, men i synnerhet för unga och äldre. En viss maskinpark skall finnas för Dokumenttyp: Behovsbeskrivning, Titel: Centralbadet och sporthallar 12(24) Fastställt 24-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Svensson Styrgrupp Centralbadet lågtröskelträning. Inga lösa vikter. Samtliga aktörer som nyttjar förvaltningens badanläggningar i dag samt förvaltningens verksamhet lyfter hur viktigt det är att det finns en yta för att kunna arbeta med funktionell träning, oavsett om du är ovan ungdom, äldre eller har en funktionsnedsättning. Sådan träning utgör ett viktigt komplement till badträning inom flera olika sporter. Två omklädningsrum kopplat till aktivitetssal samt styrka och motion Två mindre omklädningsrum, herr och dam, som hör till gruppträning och aktivitetsyta för styrka och motion. De båda omklädningsrummen skall ha samma funktion. Omklädningsrummet skall kännas rymligt och tryggt samt vara insynsskyddat både från ingång från korridor och aktivitetsytor. Gymyta En lokal på ca 1700 m² med möjlighet att etablera en funktionell träningslokal utifrån de olika faciliteter som är aktuella vid tidpunkten för invigning. Lokalen samt tillhörande omklädningsrum bör vara placerad på bottenplan för att enkelt kunna avskiljas från övrig verksamhet då driftsformen i dagsläget ej är beslutad. För att skapa så flexibla möjligheter som är möjligt kring öppettider och tillgänglighet bör det finnas två entréer, en från utsidan och en från insidan. I anslutning till gymytan behöver det finnas en avslappning/stretchyta på cirka 40 m². Omklädningsrum I anslutning till gymytan finns tillhörande omklädningsrum för herr och dam med omklädningsskåp i vardera utrymmet för cirka 150 personer. Innehåll och funktioner sporthallar Fullmåttssporthallar A-hallen skiljer ut sig från de övriga genom att anpassas för elitidrott fullt ut och inte tillhandahålla synlig utrustning för skolverksamhet. Anpassningen förhindrar dock varken breddidrotten eller skolidrotten från att nyttja A-hallen. Utöver det tillkommer särskilda faciliteter så som bland annat TV-plattform, större läktare samt starkare belysning. B-, C- och D-hallen anpassas för skola och breddidrott i huvudsak. Golven består av så väl PVC som trä för att möta de olika idrotternas behov. Takhöjden anpassas efter framtida krav i enlighet med dokumentet Framtidens Idrottshallar framtaget 2020 av specialidrottsförbunden och White Arkitekter. Kopplat till sporthallarna behöver förrådsutrymme för städmaskiner samt en spolgrop finnas. Det är viktigt att det sörjs för mycket god ventilation där städmaskiner laddas. Vidare ska hela anläggningens luftkvalitet och lufttemperatur säkerställas för att klara rimlig temperatur vid aktivitet och full beläggning på läktare. Detta är en parameter som behöver framtidssäkras då vi går mot ett varmare klimat och högre värmetoppar. Direktanslutningar till respektive del i sporthallarna vid sektionering är väsentligt. Utgångspunkten är att all utrustning så som bland annat handbollsmål och bänkar ska kunna hissas upp på väggarna Dokumenttyp: Behovsbeskrivning, Titel: Centralbadet och sporthallar 13(24) Fastställt 24-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Svensson Styrgrupp Centralbadet eller i taket för att skapa plats för så väl verksamhet som städ. I andra hand ska förvaring ske i närliggande förråd av utrustning som inte lämpar sig för tak- eller väggförvaring. Grundskoleförvaltningen och Utbildningsförvaltningen har tydligt i dialoger och korrespondens markerat behovet för dem av ytterligare en sporthall. D-hallen blir den tillkommande hallen och utrustas särskilt för skolans behov. För att kunna möta föreningslivets behov behöver sporthallarna kunna nyttjas för övernattning. Detta har bäring på flera parametrar av utformningen i hela anläggningen. Sporthall A Fullmåttshall 46x26 m med ridåvägg. Linjering och utrustning för basket, handboll, futsal, innebandy och volleyboll. Arenahall. Trägolv. Plats för reklam-LED-skärm / resultattavla med visning åt fyra håll / ljudanläggning / Digital klocka med sekundangivelse / Jumbotron eller liknande. Plattform lämpad för att filma matcher för TV:s räkning. Tekniskt förarbete för TV-sändningar. Läktare: 1500 platser (teleskop). Spotlights i taket. Speakerbås. Sjukvårdsrum / dopingrum / domarrum (kan samnyttjas mellan hallar). Förråd till verksamhet / skola. RWC / städ / vattenstation (lösning krävs för att undvika vatten på golvet). Hallen bör vara fri från synlig skolutrustning så som mattor, bommar med mera. Belysningsstyrkan ska kunna vara minst 850 lux. Uttag för 16, 32 och 64 amp. Fri takhöjd, minst 10 meter. Sporthall B Fullmåttshall 43x24m med ridåvägg. Linjering och utrustning för basket, handboll, futsal, innebandy och volleyboll, 3x Minibasket, 4x tvärgående volleyboll, rollerderby. Trägolv. Resultattavla / ljudanläggning / Digital klocka med sekundangivelse.. Läktare: 150 platser (fast) placeras på motsatt sida från avbytarbänkar. Dokumenttyp: Behovsbeskrivning, Titel: Centralbadet och sporthallar 14(24) Fastställt 24-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Svensson Styrgrupp Centralbadet Förråd till verksamhet / skola RWC / städ / vattenstation (lösning krävs för att undvika vatten på golvet). Belysningsstyrkan ska vara minst 650 lux. Uttag för 16, 32 och 64 amp. Fri takhöjd, minst 8 meter. Skyddad större TV-skärm för utbildning. Sporthall C Fullmåttshall 43x24m med ridåvägg. Linjering och utrustning för basket, handboll, futsal, innebandy och volleyboll, 3x Minihandboll. PVC-golv. Resultattavla / ljudanläggning / Digital klocka med sekundangivelse. Läktare: 150 platser (fast) placeras på motsatt sida från avbytarbänkar. Förråd till verksamhet / skola. RWC / städ / vattenstation (lösning krävs för att undvika vatten på golvet). Belysningsstyrkan ska vara minst 650 lux. Uttag för 16, 32 och 64 amp. Ribbstolar i mån av utrymme. Fri takhöjd, minst 8 meter. Sporthall D Fullmåttshall 43x24m med ridåvägg. Linjering och utrustning för basket, handboll, innebandy, futsal, badminton och volleyboll. Minibasket x2 och minihandboll x3. Matthiss, bomsystem, linfästen och romerska ringar. Resultattavla / ljudanläggning / Digital klocka med sekundangivelse. Läktare: 150 platser (fast) placeras på motsatt sida från avbytarbänkar. Förråd till verksamhet / skola. RWC / städ / vattenstation (lösning krävs för att undvika vatten på golvet). Belysningsstyrkan ska vara minst 650 lux. Uttag för 16, 32 och 64 amp. Fri takhöjd, minst 8 meter. Ribbstolar i mån av utrymme. Skyddad större TV-skärm för utbildning Dokumenttyp: Behovsbeskrivning, Titel: Centralbadet och sporthallar 15(24) Fastställt 24-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Svensson Styrgrupp Centralbadet Sporthallsförråd föreningar Föreningsförråden ska inte lokaliseras med koppling till en särskild sporthall utan kunna nås helt oberoende av vilken sporthall som ska nyttjas. 80 m² golvyta som kan nyttjas för rullbara vagnar. Sporthallsomklädningsrum Omklädningsrummen för sporthallarna bör inte lokaliseras på ett sätt som kopplar dem till en specifik hall. På så vis ökar flexibiliteten i nyttjandet. Undantag från denna regel kan göras för A-hallen. Möjlighet för domare att nå sina omklädningsrum (här benämnda mindre omklädningsrum) ska finnas utan att gå samma väg som spelarna. Duscharna ska utrustas med duschbås. Omklädningsrummen behöver förses med en stor mängd el-uttag för att möjliggöra elektronik samt laddning av enheter av de som brukar dem. RWC ska finnas i alla stora och mindre omklädningsrum. För att maximalt kunna utnyttja sporthallarna vid turneringar och skolbokningar krävs ett stort antal omklädningsrum. Antal stora omklädningsrum med dusch: 24 stycken a 45m². Antal mindre omklädningsrum med dusch: 8 stycken a 25 m². Antal individuella omklädningsrum med dusch: 3 stycken. Uppvärmningsytor I syfte att undvika olyckor, förbättra framkomligheten och tillgängligheten i anläggningen, förbättra det visuella intrycket och underlätta städ- och rengöring av faciliteterna behöver särskilt avsedda uppvärmningsytor skapas. Till dessa ytor hänvisas uppvärmning inför matcher. Det frigör korridorer i anläggningen för det som de är till för. Designerade uppvärmningsytor i form av två korridorer om cirka 4 gånger 40 meter skapas där möjlighet att värma upp med bollar finns. Här finns frihetsgrader utformningen men korridorerna ska inte samnyttjas som transportkorridor till omklädning, av publik eller annat som regelmässigt försvårar dess primära användning. I kortändorna av korridoren skulle olika typer av träffytor kunna målas / uppföras som stimulerar exempelvis innebandy-, handboll- och futsalspelares uppvärmning med boll. Bolltvätt Separat mycket litet rum / skrubb. Helkaklat med möjlighet grovrengöring av hela rummet. Behov av golvbrunn samt vask. Budo/kampsportslokaler Kampsportsutrymmena är egentligen i stort uppdelade på två. En avsedd för brottning och en för karate. Lösningarna som görs bör i mesta möjliga mån utgå från att separera dessa verksamheter åt i allt från omklädning, toaletter till passager och gemensamma ytor. Båda funktionerna behöver kunna ha tillgång till sina lokaler oaktat övriga öppettider i byggnaden. Lokalerna behöver förberedas för övernattning. Dokumenttyp: Behovsbeskrivning, Titel: Centralbadet och sporthallar 16(24) Fastställt 24-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Svensson Styrgrupp Centralbadet Brottning Brottningen träningsyta ska vara totalt 450 m², uppdelat på 300 + 150 m². Om det byggs i samma rum behöver en avskiljare med ljuddämpande effekt komma på plats. Träningsytan behöver vara helt fri från pelare och ha en fri takhöjd om minst tre meter. Vidare behövs en avskild yta om cirka 60 m² avsedd för föreningens styrketräning. Brottningen har även behov av förrådsutrymmen motsvarande 60 m². Ett pentry med plats för köksbord och soffgrupp samt ett mindre kansli behöver tillskapas för brottningen. Det finns generellt sett en typ av golv som används vid brottning. Trägolv behöver ha samma egenskaper som golvet i en gymnastiksal – en stötupptagningsförmåga och en anpassad friktion för att inte vara för halt eller för strävt. Brottningen har behov av samtidig omklädning för 50 män och 20 kvinnor. Till brottningens lokaler tillskapas även två toaletter placerade utanför omklädningsrummen, varav en RWC. Karate Karatens träningsytor (dojo) ska utformas som två separata utrymmen. Den ena på 300 m² och den andra på 50 m². Lokalerna behöver vara fria från pelare eller annat som stör träningen eller bryter av. Långsidan i den stora lokalen ska kunna bekläs med speglar. Den fria takhöjden i dojon ska inte understiga 3,5 m. I anslutning till dojon ska ett välventilerat förråd om 10 m² finnas placerat. Dojons golv ska ha viss stötupptagningsförmåga (motsvarande idrottsgolv) även om de av den aktuella föreningen kommer att kläs med ca 3 cm tjocka pusselmattor. Städutrymme behövs om cirka 2,5 m². Det ska innehålla vask och kranar, möjlighet att installera tvättmaskin och torka trasor samt förvaring av städmaterial. Omklädning och dusch behövs kopplat till verksamheten. Ett större för cirka 30 personer och ett mindre, för tio personer med tillhörande separerade duschar och toaletter. I karatens lokaler ska två separata rum skapas. Det ena ska kunna inredas som kansli eller bibliotek och det andra, klubbrummet, med ett litet pentry, bord/stolar för tio personer samt soffsittplatser för sex personer. I karatens lokaler tillskapas även två toaletter placerade utanför omklädningsrummen i nära anslutning till loungen och dojoentrén. En av toaletterna ska vara RWC. Dokumenttyp: Behovsbeskrivning, Titel: Centralbadet och sporthallar 17(24) Fastställt 24-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Svensson Styrgrupp Centralbadet Invändiga utrymmen och gemensamma ytor Foajé/Entré Entrén skall vara öppen och väl annonserad utifrån. Utrymmet ska vara dimensionerat för att kunna möta en maximal beläggning i anläggningen. Det skall vara lätt att orientera sig. Det skall finnas digitala skärmar som informerar om vad som händer på anläggningen, vad förvaltningen vill informera om samt Västtrafiks avgångar. I foajén skall det finnas:  Toaletter samt HWC  Barnvagnsparkering  Plats för assistanshund  Det skall finnas en samlingsplats som är väderskyddad utanför entrén Evenemangsentré En gemensam entré för centralbad och sporthallar vid evenemang, eventuellt två entréer beroende på placering. Vid denna typ av entré lokaliseras sedvanliga funktioner som behövs vid större evenemang, så som exempelvis flexibla sittplatser ytor för försäljning samt RWC och WC. Möjlighet för föreningslivet i sporthallarna att bedriva egen kioskverksamhet vid tävlingar. Reception Receptionspersonalen ska kunna ha god överblick över foajén. Receptionen skall vara utformad för god ergonomi samt säkerhet för personal och god tillgänglighet för besökare. Personalen ska kunna betjäna besökaren stående eller sittandes. Receptionsdisken behöver ha en hög cirka 85–120 centimeter och en låg, 70–80 centimeter del. Alternativt en höj- och sänkbar disk. Att receptionsdiskens djup inte är för stort möjliggör för att personalen att kunna komma nära besökaren vilket är bra ur ett bra ergonomiskt perspektiv. Dock bör besökare avskiljas med glasruta mot personal. Glasrutor omsluter receptionen utifrån ett säkerhetsperspektiv men också för att hindra annat ljud än det samtal som sker mellan den besökare som just betjänas och personalen. Ett högteknologiskt kassasystem skall finnas som klarar utvecklingen framåt och som kan skapa rapporter och statistik. Systemet skall vara kopplat till grindar och taggar. Systemet ska vara användarvänligt för kunderna samt kunna hantera digitala köp och QR-koder för inpassering. Ett par kundkiosker för självservice ska finnas. Det skall finnas display för försäljningsvaror och produkter. Dokumenttyp: Behovsbeskrivning, Titel: Centralbadet och sporthallar 18(24) Fastställt 24-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Svensson Styrgrupp Centralbadet Aktivitetslokal och mötesrum Aktivitetslokalen skall användas för möten såsom teorilektioner, styrelsemöten, presskonferens, tävlingsledningar etc. Förråd till bord och stolar för 80 personer. Modern möteskommunikationsutrustning. Fyra mindre mötesrum för cirka 25 personer som kan användas till teorilektioner, styrelsemöten, presskonferens etc. Yta för läxläsning, studier, häng samt lättare förtäring inför aktivitet I anläggningen behöver en yta för ungdomar finnas för att de ska kunna göra läxor samt äta medhavd mat under tiden mellan skolan och väntar på aktiviteten. Ytan behöver ha tillgång till wifi samt lättillgängliga eluttag och möjlighet att värma mat. Ytan bör ej samlokaliseras med kaffe- /restaurangverksamhet då detta kan medföra målkonflikter. Ytan ska vara möjlig att avgränsa vid behov. Ytan kan även komma att nyttjas av elitidrottens studenter för att stärka göteborg som en ledande idrottsstad. I anläggningen behöver en yta finnas, där möjligheten finns att vänta på de som utövar aktivitet. En yta med sittplatser där man kan jobba eller bara slå sig ner. Ytan behöver ha tillgång till wifi samt lättillgängliga eluttag. Kanslilokaler S02 samt Svenska simförbundet har kanslilokaler i Valhallabadet idag och uttrycker ett önskemål om att hyra lokaler fortsatt i Centralbadet. Utöver detta har flera av de befintliga aktörerna uttryckt ett potentiellt framtida behov. Vidare har befintliga anläggningar i olika hög utsträckning andra aktörer, varav en del offentliga, behov av kanslilokaler. Fem kanslilokaler á cirka 10 m² täcker det framtida behovet. Verkstadslokal / Snickarförråd Ett välutrustat utrymme om minst 20 m² behövs i syfte att genomföra mindre reparationer som serverar hela anläggningen. Rum med arbetsplatser för externa hyresgäster Framför allt skolan har behov av arbetsplatser i anläggningen. Dessa bör utformas som icke personliga för att kunna nyttjas under helger och lov av evenemang. För sex personer. Omklädningsrum för externa hyresgäster Samlokaliseras med arbetsplatserna för samma målgrupp. Låsbar personlig förvaring krävs här. För sex personer. Dokumenttyp: Behovsbeskrivning, Titel: Centralbadet och sporthallar 19(24) Fastställt 24-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Svensson Styrgrupp Centralbadet Personalutrymmen Omklädningsrum för personal Omklädningsrum skall ha dusch och WC. Förslagsvis ett större skåp per person uträknat efter det antal personal som skall jobba på schema i anläggningen, samt för teamledare, vaktmästare och ett antal extrapersonal (räkna med att extrapersonal är minst en tredjedel av antalet fast personal). Det skall finnas utrymme att hänga våta kläder, handdukar mm, så som i torkskåp. RWC med möjlighet till dusch och omklädningsrum skall finnas i omklädningsrummen. Tvättstuga med maskin samt torktumlare/torkskåp för personalkläder mm. Omklädningsrum för övriga externa aktörer I den här gruppen ingår exempelvis extern simskolepersonal, Västra götalandsregionen och liknande. Omklädningsrum skall ha dusch och WC. Bör vara anpassade och ha skåp för cirka 20 personer. Det skall finnas utrymme att hänga våta kläder, handdukar mm så som torkskåp. Lunchrum Sedvanlig utrustning för anläggningens personal och vissa av anläggningens hyresgäster. Placeras lättillgängligt för personal. Bör ligga avskilt från kontorsmiljö, men i närheten. Kontor Kontorsplatser för förvaltningens personal. Ett kontor för driftspersonal i anslutning till övriga kontor med utrymme för arbetsmaterial etc. En arbetsplats/skrivbord bör finnas i anslutning till maskinrum, där driftspersonal kan arbeta. Tvättstuga Tvättmaskin, torktumlare och torkskåp. Separata maskiner för arbetskläder och grovtvätt /mopptvättmaskin. Möjlighet att hänga exempelvis våtdräkter på tork. Utomhusmiljöer Norr om Centralbadets västra byggnad möter anläggningen Burgårdsparken och Burgårdsberget. Viss bearbetning av berget kan komma att behövas i det vidare arbetet med eventuell sprängning som följd. Utformningen av mötet mellan parken och badet bör läggas stor vikt vid, då upplevelsen av badet från parksidan kommer att påverka parkens karaktär i denna del. Här behöver Dokumenttyp: Behovsbeskrivning, Titel: Centralbadet och sporthallar 20(24) Fastställt 24-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Svensson Styrgrupp Centralbadet trygghetsperspektivet särskilt beaktas vad gäller så väl belysning som fysisk gestaltning av byggnad och vegetation. För att länka ihop parken och badet finns här möjlighet till terrassering med grönskande planteringar närmast Centralbadet. Även här kan gröna väggar bidra till att förstärka kopplingen mellan byggnad och park. Här finns ett behov av regnbäddar intill fasad samt hantering av skyfall från parken. Grönytefaktorn är beräknad med hjälp av Göteborgs Stads beräkningsformulär för Grönytefaktor. Målvärdet på 0,25 uppnås då beräknad grönytefaktor landar på ca 0,27. Utgångspunkt har varit att en stor del av taken ska utgöras av gröna tak, t ex ängsyta (med växtbädd på 8–20 cm). Gröna ytor som kan tillkomma och som inte är medräknade i grönytefaktorn är ytor på entrétorget, ytor på vistelseyta på tak samt gröna väggar. Soldäck samt aktivitetsyta på taket Delar av taket kan användas för att etablera olika ytor för rörelseglädje samt mötesplatser. För att möjliggöra ytor som är gratis och inspirerar till en aktiv fritid skapar vi miljöer som kan användas av alla målgrupper. Ett soldäck kompletterar ett aktivt uterum med möjlighet till avkoppling och en oas i en intensiv stadsmiljö. Tillgänglighetsanpassning Det är en mänsklig rättighet att kunna träna som alla andra. Människor med funktionsnedsättningar har olika behov. Det är viktigt att vi bygger en anläggning som är anpassad för alla oavsett förutsättningar. Se bilaga “Manual för tillgänglighet”. Hållbarhet I den fortsatta processen är det viktigt att val görs för att möjliggöra hållbara alternativ för Centralbadet som är i linje med Göteborgs stads miljö- och klimatprogram 2021–2030 där delmål för naturen, klimatet och människan beaktas. Det är därför av vikt att ett lågt klimatavtryck efterfrågas i den fortsatta processen. Den exakta vägen dit inte är helt utstakad, utan kan möjliggöra för flera olika förslag. En aspekt att identifiera i kommande arbetet är vilka bevarandemöjligheter som finns för befintliga naturvärden. Hur omfattande sprängningsarbete som behövs och om masshantering kan omhändertas på plats är åtgärder som kan verka besparande för klimatet. Anläggningen ska inte bara byggas, utan även drivas med hänsyn till klimatet och miljön. Genom att använda fossilfria byggmetoder och innovativa, miljövänliga tekniska lösningar strävar man efter låga drifts- och förbrukningskostnader samtidigt som man minimerar miljö- och klimatpåverkan. Det är av stor vikt att bedömningen av anläggningen sker ur ett livscykelperspektiv för att säkerställa långsiktigt hållbara lösningar Dokumenttyp: Behovsbeskrivning, Titel: Centralbadet och sporthallar 21(24) Fastställt 24-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Svensson Styrgrupp Centralbadet Kommunikation IT-system System krävs för att optimera lokal/omklädningsrumsanvändning i relation till bemanningen. Systemet bör vara kopplat till passagesystem. Aviseringar för personal vid städbehov samt koppling till städschema och evenemangsbokningar. System och teknik för att TV-sända samt kunna streama från anläggningen. Inriktningar vid prioriteringar i senare skeden Under arbetets gång har önskemål framförts om möjlighet till skalning och prioritering i de behov som ovan beskrivs. Utifrån nämndens och kommunfullmäktiges beslut och prioriteringar föreslås att följande justeringar görs vid behov. Justeringarna är listade från mest önskvärda till minst önskvärda. Sporthallar 1. Lyft ut jumbotron i A-hallen till förmån för billigare alternativ. Konsekvens: Minskad attraktivitet för evenemang. 2. Bygg ej TV-plattform till A-hallen. Konsekvens: Svårare för kommande TV-produktioner. 3. Minskning av publikkapacitet A-hall, som lägst ner till 600 sittande. Konsekvens: Omöjliggör elitverksamhet i A-hallen, potentiellt minskad attraktivitet för lokalisering av cupverksamhet. Påverkar tillgängligheten i Annexet negativt. 4. Minskning av antalet fullstora omklädningsrum ner till 16 stycken. Konsekvens: Mindre effektivt utnyttjande av sporthallarna 5. Minskning, eller borttagande, av publikkapacitet B-, C-, och D-hall. Konsekvens: Minskad tillgänglighet för allmänhet och föräldrar. Lägre attraktivitet för lokalisering av cupverksamhet. 6. Bygg ej D-hallen. Konsekvens: Tillgodoser inte den växande stadsdelens eller stadens behov av idrottslig infrastruktur på området Sporthallar. Tillgodoser inte skolans behov av en idrottshall till i området. Potentiellt minskad attraktivitet för lokalisering av cupverksamhet. Centralbadet 1. Borttagande av Relaxavdelning. Konsekvens: Lägre attraktivitet att besöka en anläggning och minskad möjlighet till avkoppling och återhämtning. Dokumenttyp: Behovsbeskrivning, Titel: Centralbadet och sporthallar 22(24) Fastställt 24-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Svensson Styrgrupp Centralbadet 2. Familjedel, minska eller ta bort funktionen. Konsekvens: En framtida hänvisning av barnfamiljen till Oceana riskerar att få en socioekonomisk slagsida på simkunnigheten och vattenvana för barn och ungdomar. Mindre attraktivt att besöka anläggningen för social samvaro som familj. 3. Ersätt en höj-och sänkbar undervisningsbassäng med sluttande golv. Konsekvens: En lägre flexibilitet kring målgrupper och verksamhet. Övriga faciliteter 1. Stryk Cykelgarage, beskrivet i förstudie. Konsekvens: Att inte bygga ett cykelgarage till anläggningen riskerar att öka andra typer av resor med trängsel och utsläpp som följd. Detta givet att behovet inte omhändertas i arenaprogrammet. Behovet av säker cykelparkering borde vara stort i hela det tillkommande området och synergieffekter borde kunna nås vid samlokalisering av funktionen. 2. Stryk Soldäck/aktivitetsyta på taket. Konsekvens: Vi avstår från att möjligheten till en aktiv fritid för många målgrupper som skulle kunna besöka en yta som är avgiftsfri och som inte söker sig till verksamheterna som finns inne i anläggningen. Svårt att få till dessa ytor på andra ställen centralt i staden. Avstår vi från att skapa ett soldäck tappar vi möjligheten till avkoppling och att skapa en central oas mitt den sjudande stadsmiljön som Korsvägen/arenaområdet sent 30-tal kommer att vara. Bilagor Bilaga 1: Manual för tillgänglighet Dokumenttyp: Behovsbeskrivning, Titel: Centralbadet och sporthallar 23(24) Fastställt 2024-09-27 Författare Fastställare Johan Svensson, Annika Styrgrupp Centralbadet Svensson Behovsbeskrivning, Idrotts- och föreningsförvaltningen Gemensam Byggprocess, Göteborgs Stad 24(24) Dokumenttyp: Mall, Titel: Förstudierapport, Dokument-id: MALL-1240, Version: 12.0 Bilaga 6 IOFF Idrotts- och föreningsförvaltningen Centralbadet Ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport goteborg.se Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport Uppdragsnummer: 1086229 Uppdragsgivare: Göteborgs Stad, idrotts- och föreningsförvaltningen Uppdragsgivarens kontaktperson: Niclas Malmeling Konsultgrupp Norconsult: Uppdragsledare: Malin Ahlstedt Dokument upprättat av: Sofia Källqvist, Sandra Segerfeldt Granskad av: Malin Ahlstedt Medverkande discipliner från Norconsult: Arkitektur Landskapsarkitektur VA utredning Trafik Konstruktion Geoteknik Hållbarhet Brand och risk Samtliga bilder och foton är framtagna av Norconsult om ej annat anges. Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 1 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Inledning 3 1.2 Vad är rapportens syfte? 3 1.3 Norconsults uppdrag 3 1.4 Uppdragets process 4 1.5 Evenemangsområdet 4 1.6 Utbyggnadsordning 4 2 Nulägesbeskrivning 5 2.1 Platsanalys 5 2.2 Befintlig verksamhet, Valhallabadet 7 2.3 Befintlig verksamhet, Valhalla Sport 7 2.4 Förebilden Valhallabadet 8 3 Badet i staden 9 3.1 Centralbadets utformning 9 3.2 Yttre logistik 10 3.3 Behov av utemiljö 11 3.4 Grönytefaktor 15 3.5 Brand 15 3.6 Geoteknik 17 3.7 Konstruktion 17 3.8 Hållbarhet 17 3.9 Konstgestaltning 18 4 Skissförslag 19 4.1 Framtida behov 19 4.2 Dimensionerande besöksantal 21 4.3 Foajé med samlingsfunktion 22 4.4 Rumssamband Bad 23 4.5 Rumssamband Sport 24 4.6 Lokalprogram med översiktlig sammanställning av area 26 Bilagor Bilaga 1 Planskisser A3 Bilaga 2 Rumsfunktioner Bilaga 3 Dagvatten och skyfall, Centralbadet Bilaga 4 Centralbadet- Mobilitets- och parkeringsutredning inklusive - bilaga mobilitetsåtgärder Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 2 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport 1 Bakgrund 1.1 Inledning Följande dokument är framtaget av Norconsult tillsammans med idrotts- och föreningsförvaltningen. Enligt inriktningsbeslut i kommunfullmäktige 28 april 2022 ska det nya Centralbadet placeras norr om Valhallagatan mot Burgårdsparken och utgöra en del i Evenemangsområdet. Centralbadets program tar sin grund i Strategi för Göteborgs sim- och Badanläggningar från 2016-10-18, Centralbad Behovsbeskrivning, Version 1.2, 2021-01-19 och Centralbad 2023 Lokalprogram 20230123/NM från 2023-01-23, samtliga framtagna av idrotts och föreningsförvaltningen. Tillsammans med Centralbadet ska också befintliga Valhalla Sport omhändertas. Valhalla Sports program tar sin grund i Arenauppdraget - Intervju IoFF, 2022-10-25, framtagen av Higab, Got Event och idrotts- och föreningsförvaltningen. Utöver ovanstående har styrande dokument och tidigare utredningar enligt nedan legat till grund för denna rapport: Fördjupad lokaliseringsstudie av ett nytt Centralbad, 2018-04-05, Tengbom Fördjupad förstudie - Centralbad i Göteborg inkl. samtliga bilagor, 2021-02-26, idrotts- och föreningsförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Älvstranden Utveckling, Fastighetskontoret Nytt centralbad - Fördjupad förstudie, 2021-12-01, idrotts- och föreningsförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret, Älvstranden Utveckling Lokaler för brottning och karate, 2023-12-11, mail mellan idrotts- och föreningsförvaltningen, Higab Beräkningsformulär för Grönytefaktor, Stadsbyggnadsförvaltningen PM Geoteknik Planprogram Vallhallagatan Planprogram för centralbad och blandstad norr och söder om Valhallagatan, 2023-06-22, Norconsult 1.2 Vad är rapportens syfte? Syftet med denna rapport är att fastställa Centralbadets behov i den fortsatta planprograms- och detaljplaneprocessen, samt att sammanfatta de skisser och utredningar som har tagits fram för badet under planprograms- och detaljplaneprocessen mellan april 2023 och juni 2024. Fortsatt arbete och utredningar för detaljplanen mm. utförs av annan arkitekt. 1.3 Norconsults uppdrag Norconsults har bistått idrotts- och föreningsförvaltningens som arkitektstöd i planprograms- och detaljplaneprocessen för det nya Centralbadet i Göteborg. Parallellt med detta arbete har även denna förstudierapport tagits fram med syfte att säkerställa badets behov och möjligheter för kommande skeden. Uppdraget har innefattat arkitekt med generalkonsultansvar, vilket har inneburit att samordna övriga teknikdiscipliner i den mån behov av dessa har funnits. Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 3 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport 1.4 Uppdragets process Stadsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med idrott- och föreningsförvaltningen, stadsledningskontoret, exploateringsförvaltningen, Higab och Got Event deltagit i arbetet med Evenemangsområdet, där Centralbadet utgör en av flera delar. Möten har hållits varje vecka med fokus på samordning mellan aktörer i området varvat med möten på specifika teman. Som en del i processen har arbetet utgjorts av volym- och planskisser där olika scenarion eller teman testats inför varje enskilt möte. Med några månaders intervall har ett samlat förslag varit uppe för diskussion i storgrupp, så kallad Utökad Skissgrupp (USG). 1.5 Evenemangsområdet Evenemangsområdet omfattar ett större område från söder om Ullevi ner till Svenska Mässan, från Burgårdsplatsen och Burgårdsparken i öster till Mölndalsån i väster. Inom området har kommunfullmäktige beslutat att en ny multiarena som ersättning för Scandinavium ska placeras på befintliga Valhallabadets tomt. Intill arenan ska en mindre multiarena placeras som ersättning för Lisebergshallen. Norr om Valhallagatan ska ett Centralbad placeras med ett program baserat i Strategi för Göteborgs sim- och Badanläggningar. Till detta program ska även nya sporthallar, som ersättning för Valhalla Sport, integreras. Evenemangsområdet ska också tillföras bostäder och kommunal service som förskola/skola. Burgårdsparken och å-rummet ska utvecklas till en integrerad grönyta. Stadsutvecklingen av evenemangsområdet sker i samarbete mellan kommunstyrelsen, stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden, idrott- och föreningsnämnden, Higab AB och Got Event AB m fl. 1.6 Utbyggnadsordning För att möjliggöra stadsbyggnad i evenemangsområdet, och samtidigt värna om Göteborgs idrotts- och föreningsliv, är utbyggnadsordningen av stor vikt, för att minimera risken för verksamhetsbortfall. Enligt övergripande tidplan (februari 2024) ska tillfälliga ersättningslösningar för Valhalla IP säkerställas innan byggnation kan påbörjas. Ett nytt Centralbad med nya sporthallar byggs därefter norr om Valhallagatan och kan vara färdigställt under 2031. Därefter kan Valhallabadet tas ur drift och tomten är möjlig att bebyggas med den nya multiarenan. Efter det kan Scandinavium rivas och Annexet kan byggas till. Sedan följer vidare exploatering av området. Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 4 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport 2 Nulägesbeskrivning 2.1 Platsanalys Den tilltänkta platsen utgörs idag av Valhalla parkering, fotbollsarenan Valhalla IP, delar av Burgårdsparken samt en förskola. I direkt anslutning till arbetsområdet ligger Burgårdens Gymnasium i väster, Burgårdsparken i norr, å-rummet och Mölndalsån i öster och Valhallagatan i söder. Förskolan Valhallagatan 4 är en lägre träbyggnad i två våningar. Förskolan utgörs av fyra förskoleavdelningar och förvaltas och drivs av Göteborgs stad. Parkeringsytan Valhalla parkering utgörs av 254 parkeringsplatser och är en del av Göteborgs stads parkerings bestånd. Valhalla IP ägs av Higab och drivs av Got Event och har en publikkapacitet på ca 4000 åskådare varav 1200 sittplatser under tak. Valhalla IP huserar hemmaarena åt Utsiktens BK damlag, Qviding FIF, Örgryte IS damlag och IFK Göteborgs damlag. Inom området ligger även södra spetsen av burgårdsparken och burgårdsberget. Burgårdsparken sträcker sig från Levgrensvägen i norr till Valhallagatan i söder och består av en väl kuperad terräng. Södra delen av parken, söder om skateparken Actionpark, består till stor del av gräsytor, trädbeklätt berg med stigar och strövområden. Norra delen är historiskt präglad av Stora Katrinelunds marker och trädgårdar. Det har även upptäckts fornlämningar från vikingatiden på bergsknallarnas höjder. Längs Mölndalsån löper gång- och cykelstråket Burgårdsstråket. Stråket är kantat av grönska längs vattnet utmed hela stråkets sträckning och i höjd med Valhalla IP ligger idag ett mindre utegym och en boulebana. Här finns goda möjligheter till utblickar ur ett rekreativt syfte som en oas mitt i staden. Mölndalsån är bitvis översvämningsdrabbad. Längs å-rummets västra strand, parallellt med Mölndalsån ligger idag en tryckt kombinerad avloppsledning. Ledningen är fortsatt i bruk. Direkt väster om området ligger Burgårdens Gymnasium. Intill skolans östra fasad löper en brandgata. Söder om Valhallagatan ligger idag Valhallabadet och Valhalla sporthallar med tillhörande kringverksamheter. Söder om Valhallagatan ligger också Scandinavium. Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 5 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport Bild 1, Platsen: 1. Valhalla IP, 2. Valhalla Parkering, 3. Förskola, 4. Burgårdsparken, 5. Burgårdens Gymnasium, 6. Scandinavium, 7. Valhalla Sport, 8. Valhallabadet, 9. Svenska Mässan, 10. Filmstaden Bergakungen, 11. Actionpark. Karta: Lantmäteriet. Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 6 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport 2.2 Befintlig verksamhet, Valhallabadet Valhallabadet är ett populärt besöksmål med ca 500 000 årsbesök där motionärer utgör den största delen av besökarna. Anläggningen har ett brett utbud av aktiviteter så som babysim, simskolor, skollektioner, simidrottsläger, vattengymnastik, rehabiliteringsträning och FaR-program (fysisk aktivitet på recept). Med sitt omfattande utbud och höga kvalitet på faciliteter och tjänster, erbjuder Valhallabadet en helhetsupplevelse, lätt att anpassa efter smak och person. Valhallabadet uppfördes 1956 och ägs idag av Higab och drivs av Got Event. Faciliteterna inkluderar en invändig 50-meters bassäng vilket möjliggör för både tävling och träning på elitnivå. Dessutom finns en 25-meters bassäng med hopptorn som används för simhoppsträning, allmänt motionssim och andra aktiviteter som simskolor och tävlingar. För undervisning och vattenträning i simning finns en dedikerad undervisningsbassäng som är anpassad för olika nivåer av simkunnighet och olika åldrar genom anpassade bassängdjup. Detta underlättar för effektiv inlärning och utveckling av simförmågan. Valhallabadet inhyser även en varmbassäng som erbjuder avkoppling och rehabilitering för besökare med specifika behov och önskemål om avslappning och terapi i varmt vatten. Utöver simbassänger erbjuder Valhallabadet en mindre relaxavdelning, det romerska badet, med bastur för att komplettera hela upplevelsen för besökarna. Under ungefär 30 helger om året är delar av Valhallabadet bokad för tävlingar. Anläggningen står inför utmaningar för att möta kraven för att arrangera simtävlingar på SM-nivå, med en 50-metersbassäng som saknar läktare och en 25-metersbassäng med otillräcklig bredd på simbanorna och som inte möter dagens krav för simhoppstävlingar. Det finns också brister i den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsvariation som behöver att åtgärdas. Utöver detta präglas anläggningen av höga driftskostnader och stora investeringsbehov. Trots att traditionell simidrott är den dominerande aktiviteten bedriver flera andra idrotter också verksamhet i anläggningen, inklusive triathlon, parasport, sportdykning, och kanot. Det är nödvändigt att förbättra och anpassa anläggningen för att möta behoven för olika vattensporter och för att vara en plats där tävling tillåts ske på hög nivå. I Valhallabadet ligger ett aktivt skyddsrum. Vidare inryms gym, frisör och fotvård inom byggnaden. I anslutning till Valhallabadet ligger Innebandyshopen. 2.3 Befintlig verksamhet, Valhalla Sport Valhalla sporthallar invigdes 1967 och utgörs av 3 sporthallar med tillhörande omklädningsdelar. I sporthallarna bedrivs träning och tävlingar för olika lag samt skolidrott. Inom verksamheten utövas en stor bredd av idrotter och sporter, exempelvis: badminton, basket, bordtennis, dans, fotboll, futsal, frisbee, gymnastik, handboll, innebandy, landhockey, rollerderby och volleyboll. Flera av sporterna utövas på elitnivå vilket ställer höga krav på anläggningens funktionalitet. Anläggningen används också vid större cuper och evenemang, både i de egna hallarna och som resursytor för omkringliggande funktioner där större evenemang hanteras. Sporthallarna ägs idag av Higab och drivs av Got Event. I lokalerna finns även Örgryte Brottarförening och Karateklubb Samurai-Dojo, som hyr lokaler direkt av Higab. Idag utgör lokalerna ca 1300 m2, varav 615 m2 är brottningskubbens egna lokaler, ca 415 m2 är karateklubbens egna lokaler och 238 m2 utgörs av gemensamma kommunikations- och entréytor. Sporthall A utgörs av en fullmåttsplan anpassad för handboll med läktarkapacitet för 452 sittande publik samt 250 platser för stående publik. Sporthall B och C utgör två sammanlänkade hallar, separerade med en ridåvägg längs planernas långsida. Båda hallarna utgör fullmåttshallar utan läktarplatser. Idag saknas tillräckliga foajéytor vid större cuper och evenemang och det saknas flexibilitet i sporthallarnas Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 7 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport omklädningsytor. Eftersom delar av dagens Valhalla sport har invändiga nivåskillnader utan hiss möts inte heller dagens tillgänglighetskrav inom anläggningen, vilket verkar negativt för paraidrotten. 2.4 Förebilden Valhallabadet Det befintliga Valhallabadet ska utgöra en stark förebild för det nya Centralbadet sett till både kvalitet och till bredd och utbud. Valhallabadet har med tiden genomgått förändringar och modernisering som lyckats bevara badets ursprungliga karaktär och arkitektoniska kvalitet. Valhallabadet byggdes som ett demokratiskt bad, till för alla, som en del i folkhemsbyggandets ideal. Detta går igen i de generöst utformade omklädningsytorna och på sättet man varit noga med materialval i foajén med hög kvalitet och stort omhändertagande i detaljutformning. Det ursprungliga bassängrummet med generositet i rymd och ljusinsläpp har skänkt Valhallabadet sin karaktär och är en kvalitet som stått sig över tid. Vid uppförandet sågs badet initialt som en renlighetsinrättning för befolkningen. Anläggningen utformades dock i lika hög grad som en plats för rekreation och aktivitet, vilket går igen i hallarnas mosaikutsmyckade väggar och läktare, men lik väl i det romerska badets utformning och den starka bastukulturen som finns på Valhallabadet idag. Bild 2, Befintlgia Valhallabadets 25-meters bassäng och mosaikvägg. Foto: Göteborgs stad. Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 8 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport 3 Badet i staden 3.1 Centralbadets utformning Centralbadet kommer utifrån nuvarande program att utgöra Sveriges största badanläggning sett till vattenyta. Tillsammans med Centralbadet utformas fyra sporthallar inom samma volym. Redovisade planskisser i denna rapport och dess bilagor är en vision som visar lokalprogrammets ytor och en möjlig logistik. Skisserna visar inte en gestaltad byggnad. Det som är framtaget i arbetet med denna rapport utgår från det material som är framtaget i maj 2024. Då många funktioner och program samsas om en förhållandevis liten markyta inom Evenemangsområdet kommer Centralbadet med sporthallar behöva utformas i en kompakt volym där funktioner byggs på höjden. Av vikt för badet är att bassängplan är kontinuerligt med samtliga bassänger och omklädning på samma våningsplan. Aktiva bottenvåningar: För att möjliggöra aktiva bottenvåningar läggs bassängplan en våning upp från entréplan. Entréplanet utgörs i sin tur av teknik under och omkring bassänger. I den mån det är möjligt kläs teknikytorna av en krans med verksamheter ut mot gaturummen. Lokallägen mot Valhallatorget och Valhallagatan samt å-rummet är att se som primära, lägen för lokaler mot Lokalgatan är att se som sekundära. Inom badets program finns goda möjligheter att hitta funktioner som kan aktivera i fasad, där exempelvis gym eller cykelgarage kan aktivera stora ytor längs gaturum. Vid bra solläge i nära anslutning till nya platsbildningar kan med fördel externa verksamheter som restauranger och caféer etableras. Möjligheten att tillskapa lokalytor i önskvärda lägen är avhängt på bassängernas placering inom byggnaden. Stora bassängrum behöver stora teknikytor under bassängerna. Genom att utöka bottenvåningen något kan plats ges till verksamheter i önskvärt läge. Detta kan också bidra med en nedtrappande effekt av storskaliga volymer där så önskas. Delat bad: Inom Evenemangsområdet har finmaskighet i planstrukturen varit en förutsättning. Som ett sätt att möta denna förutsättning har Centralbadet med sporthallar delats i två kvartersstrukturer sammankopplade med förbindelsegångar. Detta ställer stora krav på badets utformning för att logistiken ska fungera väl och kan kräva ytterligare personal för att tillgodose verksamhetens behov. Ett delat bad kan även vara en fördel för verksamheten då endast delar av badet behöver stängas för allmänheten vid tävlingar. Ytterligare ytor kommer att behövas för logistik och för att interna liksom externa flöden ska kunna hanteras. Ett delat bad kommer att behöva ett läge för inlast per byggnad och det är av vikt att det logistiska flödet studeras noga i vidare process för att Centralbadet med sporthallar ska utformas effektivt utifrån verksamhetens behov. Lägen och antal på passager mellan badets byggnader behöver studeras noggrant i vidare arbete för att samtliga flöden ska tillgodoses inom bygganden, såväl torra flöden som våta flöden. Att dela badet i två byggnader ger därför ett beräknat ökat fotavtryck motsvarande ca 600 m 2 BYA. Bygga på badet: Under processen har möjligheten att bygga ytterligare funktioner ovanpå badet utretts. För att verka positivt för Centralbadet som helhet kan det vara gynnsamt med samröre mellan verksamheter förutsatt en likartad funktion eller drift. Sporthallar är ett bra exempel på likartad verksamhet. Verksamheterna kan samverka och komplettera varandra, vilket stärker Centralbadets och sporthallarnas ställning i staden. Badets funktioner kan delas upp i torra respektive våta ytor. Våta ytor avser bassängrum och kommunikationsytor mellan dessa. Torra ytor avser entréytor och kommunikation samt omklädnings- och personalytor. Stora bassängrum har svårigheter i att ta ner laster i pelare vilket ger stora spännvidder. Dessa Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 9 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport ytor är inte lämpliga för påbyggnad. Mindre bassängrum, så som undervisningsbassänger eller familjebad, har lättare att ta ner laster och kan tillsammans med torra ytor utgöra basen för ytterligare påbyggnad ovanpå badet. Det sammanhängande bassängplanet, där ytor lämpliga för påbyggnad läggs tillsammans i nära anslutning till varandra, blir dimensionerande för byggnadens fotavtryck. För sporthallar finns det flödesmässiga fördelar med att fördela sporthallar på olika våningsplan och på så vis fördela flödet av människor inom byggnaden. Det finns begränsningar i att utforma sporthallar över marknivå sett till stora spännvidder och krav om stumhet och svikt i bjälklag. Sporthallar har, i likhet med stora bassängrum, svårigheter i att ta ner laster i pelare vilket ger stora spännvidder. Bygga intill badet: Möjligheten att bygga ytterligare verksamhet intill badet har utretts. Det är viktigt att beakta behovet av dagsljus till stadigvarande arbetsplatser samt bassängrummens behov av utblick. Badet utgör en stor byggnadsvolym med en mörk kärna varpå fasadyta är viktig för att säkerställa goda dagsljusförutsättningar samt för att annonsera verksamheten. Bild 3, Utformning steg för steg: 1. Badhus med bassängplan i bottenvåning, 2. Bassängplan en vånings upp och verksamheter i bottenvåning, 3. Delat bad till fördel för finmaskighet i stadsstrukturen, 4. Ytterligare exploatering ovan badet, 5. Ytor motsvarande Valhalla sport ovan badet, 6. Ytterligare sporthall ovan badet 3.2 Yttre logistik Det är viktigt att ge plats åt och möjliggöra för Centralbadets yttre logistik. Besökare angör gående eller med buss, bil, cykel eller kollektivtrafik. Gods behöver lastas av och avfall behöver hämtas. Samtliga flöden behöver arbetas igenom och fångas med rätt infrastruktur för att säkerställa funktionaliteten över tid. Besökare utgör ett flöde som kan te sig olika beroende på åldersgrupp. Mindre barn som ska till simskola besöker badet tillsammans med sina föräldrar. Dessa parkerar en bit bort och tar sig till huvudentrén tillsammans. Ungdomar som tränar kanske enbart hämtas och lämnas i närheten, alternativt åker själva med kollektivtrafik. Skolklasser anländer i grupp och behöver samlingsytor både utvändigt och invändigt. Vid tävlingar och cuper anländer lag och sportutövare med buss och behöver kunna bli avsläppta i närområdet för att vidare ta sig till anläggningen. Bussen behöver vidare parkeras i väntan på evenemangets avslut varpå de resande tar sig samma väg hem igen. Större evenemang kommer att kunna pågå i sporthallarna parallellt med tävlingsevenemang i badets större bassänger i ett maximerat läge och kommer att ställa stora krav på både yttre och inre logistiska flöden. Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 10 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport Drift av lokalerna behöver kunna bedrivas och personal som behöver angöra med cykel eller bil. Tillgänglighet måste kunna tillgodoses vid varje entré. Logistik måste kunna lösas för godsleveranser och hämtning av avfall. Leveranser till badets vattenrening kemtransporter, uppskattas till en lastbil per vecka, utöver detta tillkommer leveranser och hämtning av avfall till badet och till externa verksamheter med egna kravställningar beroende på verksamhet. 3.3 Behov av utemiljö För att uppfylla gällande lagkrav behöver vissa ytor intill Centralbadet kunna säkerställas. Behovet för angöring med färdtjänst och tillgängliga parkeringsplatser måste möjliggöras inom 25m från varje huvudentré. Göteborg Stads riktlinjer för cykelparkering anger ett maximalt avstånd mellan huvudentré och cykelparkering på 50m för anställda och 25m för besökare. Stora delar av Centralbadets behov för cykelparkering kommer kunna möjliggöras i cykelrum i anläggningens bottenvåning, men visst mått av lättillgängliga cykelparkeringar kommer att krävas intill entrépunkter. Bild 4, Centralbadets placering norr om Valhallagatan. Ytbehov utförligt beskrivna i avsnitt om Entrétorg, Valhallagatan och, Lokalgatan, Å-rummet, Mötet med bostäder och Mötet med Burgårdsparken. Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 11 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport Entrétorg: En stor anläggning för bad och sport kräver en entréplats. Här ska sällskap kunna mötas upp innan ankomst eller efter träningens slut. Flera parallella evenemang med olika flöden ska kunna korsas utan att platsen känns begränsad, vilket ställer krav på utformningen av ytan då den behöver utformas utan hinder. Ett avstånd mellan Centralbadets västra fasad och Burgårdens Gymnasiums östra fasad om minst 25m kommer att behövas för att hantera flödet på platsen och möjliggöra en bra gestaltning i det vidare arbetet. I anslutning till huvudentrén behöver cykelparkering och tillgänglighetsparkering kunna anordnas. Entrétorget kan behöva utformas för angöring med sopbil. Bild 5, Skiss av funktioner på Centralbadets entrétorg Ett entrétorg i anslutning till Valhallatorget kommer också att ligga soligt under stora delar av dagen vilket ger ett ypperligt verksamhetsläge med möjlighet till uteservering som kan bidra till stadslivet längs Valhallagatan. En viktig funktion för Centralbadets entrétorg skulle också vara att fungera som en länk mellan Valhallagatan och Burgårdsparken och entré till parken. Ett torg med mycket inslag av gröna ytor och träd skulle utgöra en viktig del av grönstrukturen i området som en koppling mellan Burgårdsparkens naturlika karaktär och Valhallagatans urbana karaktär. Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 12 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport Med planteringar som successivt ges ett mer stadslikt uttryck ju närmare Valhallagatan de kommer, skulle entrétorget samtidigt kunna utgöra en inbjudande entré till badet, en trevlig samlingsplats och en lockande ingång till parken. Längs Centralbadets fasad kommer det finnas ett behov av regnbäddar för att uppfylla krav på fördröjning och rening av takvattnet. Även delar av de gröna ytorna på torget kan behöva utformas som regnbäddar för att ta hand om markavvattningen. Bild 6, Möte mellan Centralbadet, Burgårdsparken och Valhallagatan Valhallagatan: Centralbadets möte med Valhallagatan kommer kunna ges en mer urban karaktär, där Centralbadets behov av en väl gestaltad foajé i flera våningsplan möjliggör ett bra möte med den nya arenan. Eventuella verksamhetsentréer i Centralbadets bottenvåning kommer behöva yta för tillgängligparkering och cykelparkering. Lokalgatan: Den nya Lokalgatan mellan badets östra byggnad och badets västra byggnad kan med fördel utformas som en gångfartsgata med begränsade motorfordonsrörelser främst fokuserade till färdtjänst och enstaka godsfordon till Centralbadet. Genom att utforma gatan som en gångfartsgata öppnas möjligheter upp för gestaltningen där gatan kan nyttjas som torg och entrérum i de lägen då Valhallatorget kommer vara avstängt för evenemang i den nya arenan. Yta för tillgänglighetsparkering och cykelparkering nära huvudentréer behövs, likaså möjligheten att hantera större folkmassor. Att nyttja gatan för regnbäddar möjliggörs för att på så vis få ner än mer grönska i gaturummet och mot Valhallagatan. De gröna ytorna i gatan behöver anpassas till överbryggningen mellan husen för att växtligheten ska få bästa möjliga förutsättningar. Detta öppnar även upp för möjligheten att skapa fler entrépunkter för badet och på så vis ge en levande gatumiljö. Centralbadets två inlastlägen kan placeras mot lokalgatan för att möjliggöra angöring centralt i båda byggnadskropparna och få till en väl fungerande logistik. Här behöver angöring med sopbil kunna säkerställas. Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 13 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport En flexibilitet i utformningen av gatans exakta läge och gestaltning är önskvärd för att möjliggöra en bra vidare gestaltning av Centralbadet. Å-rummet: Det gröna stråket närmast Mölndalsån ska bevaras och förstärkas som ett grönt flanörs- och cykelstråk genom området. Området öster om Centralbadet, mellan den nya Blekebron och Valhallabron, har en bredare karaktär med möjlighet till platsbildningar. Här kan regnbäddar läggas utmed anläggningens fasad eller utformas som rumsbildare för uteservering och platsbildningar. Det kan vara möjligt att trappa ner skalan närmast å-rummet, exempelvis med utkragande bottenvåning där café eller gym kan inrymmas. Utrymme för uteservering i detta läge är önskvärt. För att förstärka parkkaraktären i å-rummet kan gröna väggar på fasader som vetter hitåt gärna användas. Förutom att förstärka upplevelsen av det gröna rummet kommer gröna väggar att bidra till ett bättre mikroklimat i stadsmiljön. Verksamheter med entrélägen mot å-rummet kräver också angöring och möjlighet till inlast och upphämtning av avfall. Yta för tillgänglighetsparkering och cykelparkering för externa verksamheter kommer att behövas. En flexibilitet i utformningen av Centralbadets läge i förhållande till å-rummet är önskvärd för att möjliggöra bra vidare gestaltning av Centralbadet. Bild 7, Förslag till trappande skala mot Å-rummet. Mötet med bostadskvarter: Norr om Centralbadets östra byggnad möter badet bostadskvarter och blandstad. Här finns ett behov av yta för att möjliggöra regnbäddar intill fasad. Verksamheter i Centralbadets bottenvåning kan med fördel fokuseras till hörnlägen mot Lokalgatan och mot Å-rummet. Dessa behöver då yta för tillgängligparkering och cykelparkering i anslutning till entré. Här har också badet ett behov av parkeringsplatser för driftfordon. En större flexibilitet i utformningen av Centralbadet i förhållande till grannkvarteren är här önskvärd för att möjliggöra en bra vidare gestaltning, där olika bassänglägen möjliggörs för stora bassängrum. Mötet med Burgårdsparken: Norr om Centralbadets västra byggnad möter badet Burgårdsparken och Burgårdsberget. Viss bearbetning av berget kan komma att behövas i det vidare arbetet med eventuell sprängning som följd. Stor vikt bör läggas vid hur parken och badet möts och utformas. Upplevelsen av badet från parksidan kommer påverka parkens karaktär, liksom upplevelsen av parken kommer påverka badets karaktär från insidan. För att läka ihop parken och badet finns här möjlighet till terrassering med grönskande planteringar närmast Centralbadet. Även här kan gröna väggar bidra till att förstärka kopplingen mellan byggnad och park. Här finns ett behov av regnbäddar intill fasad samt hantering av skyfall från parken. Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 14 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport 3.4 Grönytefaktor Grönytefaktorn är beräknad med hjälp av Göteborgs Stads beräkningsformulär för Grönytefaktor. Målvärdet på 0,25 uppnås då beräknad grönytefaktor landar på ca 0,27. Utgångspunkt har varit att en stor del av taken ska utgöras av gröna tak, t ex ängsyta (med växtbädd på 8-20 cm). Gröna ytor som kan tillkomma och som inte är medräknade i grönytefaktorn är ytor på entrétorget, ytor på vistelseyta på tak samt gröna väggar. Bild 8, Grönytefaktor, illustrerade ytor. 3.5 Brand För att säkerställa åtkomst för räddningstjänsten ska samtliga fasader vara åtkomliga, allra helst via en körbar yta. Om åtkomst inte är möjlig via körbar yta behöver särskild räddningsväg anordnas som ger god framkomlighet. Uppställningsplatser för räddningstjänstens fordon längs räddningsvägen kommer att behövas. Avståndet mellan uppställningsplatsen och byggnadens angreppspunkt bör understiga 50 meter. Avstånd till närmaste brandpost bör ej överstiga 75m. Det är också troligt att byggnaden kommer att behöva fler utrymningsvägar än vanligt med hänsyn till det stora personantalet som förväntas vistas i bygganden. Runt Centralbadets östra byggnad bör en körbar yta runt hela byggnaden vara möjligt med hänsyn till topografi och gatustruktur. Åtkomst för räddningstjänst bör därför kunna tillgodoses. Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 15 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport Centralbadets västra byggnad är åtkomlig med körbar yta längs Valhallagatan och längs Lokalgatan. I suterrängläget mot Burgårdsparken norr om Centralbadet är inte körbar yta möjlig enligt nuvarande skissförslag. Väster om Centralbadet behöver därför åtkomst kunna säkerställas med särskild räddningsväg samt uppställningsplats så långt norr ut som möjligt. Detta för att även säkerställa åtkomst även till den norra fasaden. Räddningsväg kräver fri bredd om 3m och fri höjd om 4m. Underhåll och skötsel av uppställningsplats och räddningsväg måste kunna säkerställas över tid. En befintlig räddningsväg är belägen intill Burgårdens Gymnasiums östra fasad. Det är av vikt att vidare kravställning på befintlig fastighet utreds, beaktas och fortsatt möjliggörs i det kommande arbetet. Bild 9, Princip för framkomlighet för räddningstjänst. Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 16 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport 3.6 Geoteknik Att utforma Centralbadet med sporthallar utan källare är en fördel sett till masshantering med hänsyn på geoteknik, men också en fördel med hänsyn till grundvattennivåer och innebär en lägre risk för Centralbadet. I området mellan Burgårdsparken och Mölndalsån består marken i olika grad av lera och berg. Närmast Burgårdsparken finns stor andel berg och ju närmare Mölndalsån desto större lerdjup finns ovan berget. Det är troligt att Centralbadet med sporthallar kommer att behöva pålas för att säkerställa grundläggning av byggnaden. 3.7 Konstruktion Centralbadet med sporthallar är en byggnad med hög komplexitet. Det finns krav på fri höjd i vissa rum som inte får undersigas. Utöver dessa mått bygger konstruktionen ytterligare. Nedan följer några principlösningar som arbetats fram i detta skede. Troligt är att delar av byggnaden kommer att vara möjlig att konstruera i lättare material, medan andra delar kan behöva utgöras av tyngre eller hårdare material. För att hantera de stora volymer och långa spännvidder som både bassängrum och sporthallar genererar, kommer större pelardimensioner att behövas i de lägen där laster ska ner från stora rum högre upp i byggnaden. Komplexiteten i att bygga på volymer över badets våta delar, så som familjebad och undervisningsbassänger, kommer medföra att bjälklagskonstruktionen över dessa rum behöver utökas. En uppskattning på minst 1 m bjälklag i dessa lägen är trolig. I referensexempel med liknande konstruktion har bjälklag och konstruktionsbalkar mellan våta och torra delar uppgått till ca 2 m. Även bjälklag under sporthallsgolv behöver utökad tjocklek för att hantera bärighet och egenfrekvenser i materialet, eftersom det är av vikt att golven uppfattas som stumma vid utövande i sporthallarna. En uppskattning är att dessa bjälklag behöver en tjocklek motsvarande ca 0,5-1 m beroende på spännvidder. Takkonstruktionen över stora spännvidder över ca 50 m, så som bassängrum eller sporthall med större läktare, kommer bygga mer i höjd än takkonstruktioner över rum med mindre spännvidd. I detta skede bedöms en takkonstruktion för stora spännvidder på minst 6 m behövas. För mindre spännvidder över ca 30 m bedöms en takkonstruktion om minst 4 m behövas. Det är av stor vikt att klimatgräns mellan våta och torra ytor beaktas för att undvika fuktproblematik mellan olika klimatszoner. Badets våta delar med stort slitage på stomme och byggnadsfysik bör om möjligt hållas åtskilda från torr stomme för utökad byggnadsteknisk livslängd. 3.8 Hållbarhet I den fortsatta processen är det viktigt att val görs för att möjliggöra hållbara alternativ för Centralbadet som är i linje med Göteborgs stads miljö- och klimatprogram 2021-2030 där delmål för naturen, klimatet och människan beaktas. Det är därför av vikt att ett lågt klimatavtryck efterfrågas i den fortsatta processen, men att den exakta vägen dit inte är helt utstakad, utan kan möjliggöra för flera olika förslag. En aspekt att identifiera i kommande arbetet är vilka bevarandemöjligheter som finns för befintliga naturvärden. Hur stor andel sprängning som behövs och om masshantering kan omhändertas på plats, är åtgärder som kan verka besparande för klimatet. Anläggningen ska inte bara byggas, utan även drivas med hänsyn till klimatet och miljön. Genom att använda fossilfria byggmetoder och innovativa, miljövänliga tekniska lösningar strävar man efter låga drifts- och förbrukningskostnader samtidigt som man minimerar miljö- och klimatpåverkan. Det är av stor vikt att bedömningen av anläggningen sker ur ett livscykelperspektiv för att säkerställa långsiktigt hållbara lösningar. Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 17 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport 3.9 Konstgestaltning Inom Göteborg Stad gäller enprocentregeln vilken innebär att när Göteborg Stads bolag och förvaltningar gör nyinvesteringar i byggprojekt ska en procent av investeringen avsättas till konst. Regeln gäller för bostäder, lokaler och allmän plats som parker, lekplatser, gator och torg. Konst är en del av Centralbadet och sporthallarna. I det fortsatta arbetet behöver ett resonemang föras kring hur konstgestaltning kan integreras i projektet. Detta kommer ske i samverkan med Kulturförvaltningen, genom Göteborg Konst, och med utvalda konstnärer gällande ny konstgestaltning till anläggningen. Bild 10, Exempel på 50-meters bassängrum på andra våningen, Täby Simhall. Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 18 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport 4 Skissförslag 4.1 Framtida behov I visionen för det nya Centralbadet med sporthallar är målet att skapa en inkluderande och modern anläggning som är tillgänglig för alla, oavsett bakgrund eller funktionsvariation. Med en ökad kapacitet för både simundervisning och motionsverksamhet, samt möjligheten att vara värd för SM-tävlingar i simidrott, eftersträvas en anläggning som möter höga krav på både funktionalitet och flexibilitet. En komplett sim- och sportmiljö som främjar, träning, undervisning, tävling och rekreation. 50-metersbassäng, tävling: För att möta varierande behov och målgrupper ska den planerade simanläggningen innehålla flera specifika faciliteter och bassänger. För tävlingsändamål finns en 50-metersbassäng som uppfyller regelverk enligt Svensk simidrotts krav, utformad för att möjliggöra tävling och träning. Bassängrummet bör ges en generös läktarkapacitet om ca 2000 personer vilket är nödvändigt för att simtävlingar på SM-nivå och idrottsaktiviteter ska kunna arrangeras. Detta bassängrum har ett behov av utblick i rekreativt syfte, eftersom det även kommer att nyttjas för motionssim när det inte är bokat för tävling och träning. Bild 11, Vision av Centralbadets 50-meters tävlingsbassäng. 50-metersbassäng, träning: En separat 50-metersbassäng med samma längd och vattenyta bör anläggas för att optimera användningen och tillgodose ett stort användarantal, både motionärer och föreningar så som vattenpolo. Ytterligare en bassäng minskar också slitaget på tävlingsbassängen. Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 19 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport För att möjliggöra en mångsidig användning inkluderas även bassänger med höj och sänkbara botten samt delbar djupdel. Detta bassängrum har ett behov av utblick i rekreativt syfte. 25-meters hoppbassäng: En hoppbassäng som uppfyller regelverk enligt Svensk simidrotts krav bör ingå. Denna specialanpassade bassäng möjliggör en mängd olika aktiviteter inklusive simhopp, konstsim, UV-rugby och dyk. När bassängrummet ej nyttjas för tävling och träning kommer motionssim även kunna bedrivas här. Här finns ett behov av utblick i rekreativt syfte, men också en möjlighet till att visa upp verksamheten. Undervisning: Simskoleverksamheten kommer att vara en viktig del av anläggningen, med två undervisningsbassänger som är anpassade för olika nivåer och grupper. Detta skall bidra till att fler personer i staden lär sig simma och främja vattenaktivitet som en del i en hälsosam livsstil. För undervisningssyften krävs två bassänger med höj och sänkbar botten, vilket möjliggör anpassning efter elevens kunskapsnivå och övningar. Detta ökar flexibiliteten och effektiviteten i undervisningen och kan användas för olika åldersgrupper och simförmågor. Familjebad: För att tillgodose behoven hos familjer och en bredare publik bör en familjebassäng integreras i anläggningen. Denna bassäng kan utformas för avkoppling och lek, med funktioner som bubbelpooler och lekplattformar. Dessa rum har ett behov av utblick och dagsljus. Relax och gym: För att möta behoven hos alla åldersgrupper och intressen kommer det även att finnas utrymme för relaxavdelning, gym och gruppträning, samt en restaurang och/eller caféer där besökarna kan koppla av och umgås efter sina aktiviteter. Relaxavdelningen har ett behov av en tydlig koppling mellan insida och utsida med möjlighet till vistelse i båda. Utblickar behövs i rekreativt syfte till både gym och relaxavdelning. Sporthall A: Sporthall A utformas som en fullmåttshall med större läktarkapacitet för att hantera evenemang, matcher och seriespel på elitnivå. Denna hall ska även anpassas för futsal och behöver kunna delas av med ridåvägg. Ett behov av en generösare fri rumshöjd om 10m finns. Sporthall A ska hantera sporter så som handboll, innebandy och volleyboll, samt skolverksamhet. Sporthall B, C och D: Sporthall B, C och D utformas som fullmåttshallar med mindre läktarkapacitet. Samtliga hallar har ett behov av en fri rumshöjd om 7m. Dessa hallar har också ett behov av att kunna delas av med ridåvägg inom samt mellan hallarna för att enkelt kunna avgränsa ytorna. Samtliga hallar ska hantera sporter så som handboll, innebandy, volleyboll och skolverksamhet. Karate och brottning: Utöver sporthallar finns ett behov av lokaler för karate och brottning, vilka bidrar till att skapa en mångsidig och välfungerande anläggning för olika idrotter och aktiviteter. Dessa utrymmen ska vara välutrustade och anpassade för att möta behoven hos respektive förening, med lämpliga ytor för träning, separata omklädningsrum och för förvaring av utrustning eller material. Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 20 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport Bild 12, Övergripande rumssamband mellan funktioner. 4.2 Dimensionerande besöksantal Besöksantalet på badet förväntas vara ca 3000 personer varje dag, vilket motsvarar omkring 1 000 000 besökare per år. Sporthallarnas besöksantal förväntas öka i linje med ökande befolkningsmängd och det förutspås ett fortsatt tryck på evenemang, cuper och turneringar. För att tillgodose omklädning för badgäster erbjuds omklädningsrum med totalt cirka 2000 skåpsplatser, fördelat på dam- och herrsektioner samt gruppomklädningsrum och kombinerade omklädningsrum för skolor och föreningar. För besökare som inte använder omklädningsrummen finns även mindre skåp för väskor och personliga tillhörigheter. För att säkerställa en god tillgänglighet till sporthallarna krävs minst 4-8 större omklädningsrum per sporthall. (Ett varierande antal omklädningsrum beroende på sporthallens storlek, utrustning och användning.) Det finns också ett behov av mindre kombinerade omklädningsrum med möjlighet till flexibel användning för att möta individens behov. Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 21 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport 4.3 Foajé med samlingsfunktion Bild 13, Rumssamband foajé. Foajén utgör en central plats i anläggningen i vertikalt led och spelar en viktig roll som samlingspunkt och kommunikationsnav för olika evenemang i anläggningen. Det är avgörande att foajéytorna är generöst tilltagna för att kunna hantera stora flöden av människor under cuper och evenemang, men också för att olika flöden ska kunna hanteras samtidigt när olika evenemang sker parallellt i byggnaden. Genom att inkludera konferensytor ihop med foajén ökas flexibiliteten för hur lokalerna kan nyttjas när ytorna kan användas för olika ändamål. Att inkludera ytor för café- och merchförsäljning i foajén skapar bekvämlighet för besökarna och erbjuder en extra service. Det möjliggör också för olika lag att sälja fika för egen verksamhet, vilket bidrar till en dynamisk och inkluderande atmosfär i anläggningen, som också främjar samhörighet och gemenskap. Foajén är även startpunkten för dem som ska sitta på läktaren och heja fram sina lag eller idrottare. Här uppfyller foajén också funktionen av att kunna leda torr publik ut på läktare på ett kontrollerat sätt, ett flöde som annars korsar mellan våt och torr zon. Närhet till kiosk eller café gör det möjligt för besökarna att njuta av en förfriskning eller en godbit medan de följer aktiviteterna på läktaren. På så sätt blir foajén en central knutpunkt som länkar samman olika delar av anläggningen och bidrar till en trevlig upplevelseför alla besökare. Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 22 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport 4.4 Rumssamband Bad Bild 14, Rumssamband bad. Besökare i simhallen följer en strukturerad väg genom byggnaden. Genom att följa definierade flöde kan besökarna enkelt navigera sig genom simhallen och få en smidig och behaglig upplevelse under sitt besök, men det möjliggör också för att badets interna verksamhetsflöden ska fungera smärtfritt. Det är viktigt att skilja våt och torr kommunikation åt, liksom att separera våta och torra flöden från varandra. Foajén kommer utgöra kommunikationsytan på torra sidan och badgalleriet ger en motsvarande funktion på insidan, som länk mellan de olika bassängytorna. Omklädningsrummen utgör ett naturligt filter mellan de två zonerna. Vid ankomst till anläggningen möts besökarna av en tydlig annonserande huvudentré som leder vidare till simhallens reception och betalgräns. I denna del möts besökaren med fördel av en servering. Detta område fungerar som en samlingsplats både före och efter aktiviteter, som exempelvis morgonsimningar för skolklasser eller en avslutande fika. Efter att ha passerat entréspärrarna fortsätter besökarna genom en korridor till omklädningsrummen. Här sker en uppdelning i dam- och herrsektioner samt i olika grupper, såsom skolklasser eller föreningar, eller till separat kombinerade omklädningsutrymmen för att tillgodose besökarnas olika behov. Efter omklädning och dusch tar besökarna sig till de olika bassängerna. Från dam- och herrsektionerna leder en kommunikationszon, även kallad badgalleriet, till 50-metersbassängerna, hoppbassängen, familjebadet, undervisningsbassängerna och relaxavdelningen. Besökare från gruppomklädnings- och kombinerade Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 23 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport omklädningsrum har också nära tillgång till undervisningsbassängerna för att enklare kunna separera olika besöksgrupper. Detsamma gäller grupprummen nära tävlingsbassäng och hoppbassäng där främst aktiva i föreningen kommer att använda Badgalleriet i samband med familjebadet och undervisningsbassänger erbjuder en serveringsdel där besökarna kan köpa mat och dryck utan att behöva lämna simhallen. Det finns ett stort behov av serveringsytor både i torr och i våt zon för att underlätta för besökarna. Gym kan fungera separat likväl som integrerat med övrig verksamhet. Troligt är att gymmet kommer ha ett eget flöde med besökare till stor del oberoende av simhallens flöde. Gymmet kan läggas på ett annat våningsplan än bassängområdet och nås antingen via trappa och hiss från omklädningsrummen eller genom direkt tillgång från egen entré. Personal och varuleveranser utgör egna flöden med egna entréer. Detsamma gäller för föreningskanslier med separat entréfunktion kopplad till den egna verksamheten. 4.5 Rumssamband Sport Bild 15, Rumssamband sport. Besökare till sporthallarna rör sig genom foajén, som fungerar som både entrérum, samlingsplats och sportevenemangens nav. Vidare anländer besökare till omklädningsrummen för att förbereda sig för Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 24 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport idrottsaktiviteterna. Efter omklädning leder vägen vidare till de olika sporthallarna för träning eller tävling. Vid större matcher och tävlingar kan behov finnas av betalgräns för publik. Detta kan läggas tillsammans med vaktmästeri eller reception i foajén. Till skillnad från badets uppdelade kommunikationsytor med en torr och en våt kommunikationszon närmast bassängrummen, är sporthallarna i behov av en kommunikationsyta som håller samman hallar och omklädning som en del av foajén. Det är till denna yta man rör sig mellan spel och matcher eller på väg till omklädningsrum. Eftersom stor del av sportutövningen sker i lag behöver foajéytorna vara väl tilltagna för att hantera stora flöden av människor vid samma tillfälle. Här ska lagen kunna samlas efter match samtidigt som andra lag väntar på lediga omklädningsrum, liksom cafeteria och toaletter nyttjas vid pauser av tillströmmande publik. Karate- och brottningslokalerna nås direkt genom foajén. Dessa utgör egna verksamheter och kan utformas frikopplat från sporthallarna. Respektive förening har egen omklädningsdel i direkt anslutning till träningslokalen. I nära anslutning till träningsytorna ligger även kontorsytor för föreningarnas kansli samt personalutrymmen. Personal och varuleveranser utgör egna flöden med egna entréer. Detsamma gäller för föreningskanslier utöver karate och brottning. Här kan det finnas ett behov av separat entréfunktion kopplad till den egna verksamheten Bild 16, Exempel på sporthall, Knivsta Centrum för Idrott och Kultur. Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 25 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport 4.6 Lokalprogram med översiktlig sammanställning av area Bild 17, Skiss bassängplan BAD Se även Bilaga 1 Planskisser BASSÄNGPLAN Area (BRA) Tävlingsbassäng 50m: Ca 3400 m2 50m-bassäng 10st banor á 2,5m Läktare: 2000 platser varav 400 tillfälliga Förråd / RWC / städ plats för styr / badvärd / incidentrum / dopingrum / domare Ca 2150 m2 Motions-och träningsbassäng 50m: 50m-bassäng, delbar med en djupdel och en med höj och sänkbar botten. 10st banor á 2,5m Förråd till föreningar / lek / undervisning RWC / städ Plats för styr / badvärd / incidentrum? (om placeras bredvid tävlingsbassäng eller undervisningsbassäng, möjligt att samutnyttjas) Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 26 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport Undervisningsbassäng 1: Ca 530 m2 25x8,5m-bassäng Trappa / lyftbord Förråd (viss del av förråd kan samutnyttjas) RWC / städ Undervisningsbassäng 2: Ca 430 m2 16,7x8,5m-bassäng Trappa / lyftbord Förråd (viss del av förråd kan samutnyttjas) RWC / städ Hoppbassäng: Ca 1800 m2 25x25m-bassäng Hopptorn 1-10m, med trampoliner och sviktar för tävlings- och träningsverksamhet. Läktare: 300 platser varav 100 tillfälliga Bubbelpool r=2,5m Förråd till föreningar RWC / städ Torrträning simhopp, 12x24m Torrträning konstsim, danslokal med speglar Familjebad: Ca 600 m2 Ca 30x25m, yta för lek- och varmpooler Förråd (viss del av förråd kan samutnyttjas) RWC / städ Badgalleri: Ca 750 m2 Våt korridor / passage Inklusive servering våt ca x platser Omklädningsrum (inkl. torr korridor/passage): Ca 3150 m2 Skåpsplatser Dam Skåpsplatser Herr Skåpsplatser Dam Herr flex Skåpsplatser Grupp Skåpsplatser Kombi Totalt ca 2000 Skåpsplatser. Foajé Ca xxx m2 Samlingsytor / entréfunktion Café / servering, ca 50 platser Skoförvaring Barnvagnsparkering RWC / WC / förråd Ca 200 m2 Reception: Enkelt beredningskök till servering torr och våt, badbutik Städcentral våt Ca 35 m2 x 2 vid delat bad Städcentral torr Kommunikation: Ca 35 m2 Trappor / hissar / kommunikationsytor / passager Vid delat bad behövs större andel kommunikation Ca xxx m2 Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 27 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport Area (BRA) Teknik Ca 12450 m2 Yta under bassänger, vattenrening / fläktrum vått Schakt / elcentraler mm Miljörum / teknikinlast x 2 vid delat bad Driftutrymmen / kemrum / förråd mm Fläktrum torrt Gym : Omklädning? Ca 1000 m2 Reception? Gruppträning Relax : Omklädning Ca 1000 m2 Servering? Bastuavdelning Ute-del / balkong / solplage Personalytor: Kontorsytor / pausrum / vilrum Ca 800 m2 Förråd / tvättstuga Konferens / mötesrum Omklädning personal Entré personal Kansli föreningar: Entré kansli Ca 200 m2 Kommunikation: Ca xxx m2 Trappor / hissar / kommunikationsytor / passager Kommunikationsytor till läktare Vid delat bad behövs större andel kommunikation Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 28 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport Bild 18, Skiss sporthallsplan SPORT Sport fördelas på fler våningsplan, ingående funktioner och deras Area (BRA) respektive area utreds vidare i kommande skede. Summa BTA, se tabell nedan. Se även Bilaga 1 Planskisser Karate / Brottning: Ca 1300 m2 Träningsyta Omklädning Kansli / pentry RWC /städ Sporthall A: Fullmåttshall 46x26 m med ridåvägg Matthiss / bomsystem / LED-skärm / resultattavla / ljudanläggning Läktare: 1500 platser (teleskop) Sjukvårdsrum / dopingrum / domarrum (kan samnyttjas mellan hallar) Förråd till verksamhet / skola / förening RWC / städ / vattenstation Sporthall B: Fullmåttshall 43x24m med ridåvägg Resultattavla / ljudanläggning Läktare: 150 platser (fast) Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 29 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport Förråd till verksamhet / skola / förening RWC / städ / vattenstation Sporthall C: Fullmåttshall 43x24m med ridåvägg Resultattavla / ljudanläggning Läktare: 150 platser (fast) Förråd till verksamhet / skola / förening RWC / städ / vattenstation Omklädningsrum: Sporthall A: 4 större omklädningsrum, 4 mindre omklädningsrum Sporthall B: 4 större omklädningsrum, 2 mindre omklädningsrum Sporthall C: 4 större omklädningsrum, 2 mindre omklädningsrum Sporthall D (plan 5): 4 större omklädningsrum, 2 mindre omklädningsrum Sporthall D: Fullmåttshall 43x24m med ridåvägg Resultattavla / ljudanläggning Läktare: 150 platser (fast) Förråd till verksamhet / skola / förening RWC / städ / vattenstation Foajé (del av plan 3, plan 4, plan 5): Kiosk / servering Samlingsytor vid cuper och turneringar Säkerhetsskåp / värdeförvaring Flexibel yta / Försäljning / Merche Kommunikationsytor till läktare mm. Ca xxx m2 RWC / städ Teknik DISPONIBEL YTA FÖR EXTERNA VERKSAMHETER Cykelparkering: Ca 650 m2 Cykellounge Cykelverkstad Disponibel yta för externa verksamheter Ca 1900 m2 Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 30 av 31 Centralbad ersättning för Valhallabadet och Valhalla sport Förstudierapport SUMMERING YTOR : Area (BTA) BAD, inkl. gym, relax, foajéytor och kommunikation till läktare Ca 37 100 m2 Varav Bassängplan Ca 14 700 m2 SPORT, Inkl. foajéytor och kommunikation till läktare Ca 12 100 m2 DISPONIBEL YTA FÖR EXTERNA VERKSAMHETER, Ca 2 650 m2 disponibel yta för externa verksamheter inkl. cykelparkering TOTALT NY BAD + SPORTANLÄGGNING + DISPONIBEL YTA FÖR Ca 49 200 m2 EXTERNA VERKSAMHETER TOTALT NY BAD + SPORTANLÄGGNING + DISPONIBEL YTA FÖR Area (BYA) EXTERNA VERKSAMHETER 14 900 m2 Idrotts -och föreningsförvaltningen 2024-06-28 | Sida 31 av 31 Bilaga 7 Exploateringsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2024-11-18 § 271 Ärendenummer EXF-2024-01703 Inriktningsbeslut för exploatering inom planprogram för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, inom stadsdelen Heden Beslut Enligt exploateringsförvaltningens tjänsteutlåtande: 1. Exploateringsnämnden godkänner för egen del återrapporteringen som underlag och förslag till fortsatt planeringsinriktning avseende kommunens exploatering inom evenemangsområdet. 2. Exploateringsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om en fortsatt planeringsinriktning i enlighet med exploateringsnämndens förslag, som del av en samlad inriktning för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. Handlingar Exploateringsförvaltningens tjänsteutlåtande 2024-11-08 Yrkande MP den 2024-11-18 Yttrande KD, MP den 2024-11-18 Yrkanden Helena Norin (MP) yrkar bifall till yrkande från MP Robert Hammarstrand (S) yrkar bifall till tjänsteutlåtandet Propositionsordning Ordföranden Robert Hammarstrand (S) ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden beslutat bifalla tjänsteutlåtandet. Omröstning begärs. Omröstning Godkänd voteringsproposition: "Ja-röst för bifall till tjänsteutlåtandet. Nej-röst för bifall till yrkande från MP." Zagros Hama Aga (M), Beatrice Klein (V), Catrin Bengtsson (M), Vivi-Ann Nilsson (S), Ann Catrin Fogelgren (L), Mikael Sandberg (SD), Jack Vahnberg (V), Patrik Höstmad (D), Hans Arby (C) och Robert Hammarstrand (S) röstar Ja (10) Helena Norin (MP) röstar Nej (1) Exploateringsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2024-11-18 Protokollsanteckningar Jerker Sjögren (KD) antecknar följande till protokollet: Om Kristdemokraterna hade haft möjlighet att yrka hade vi, utifrån nämndens perspektiv men inte minst utifrån ett hela staden-perspektiv, yrkat på att avslå tjänsteutlåtandet och hemställa till kommunfullmäktige om att fatta ett nytt vägvalsbeslut för evenemangsområdet. I ett sådant nytt vägval bör en om- och tillbyggnad av Scandinavium samt en renovering, bevarande och tillbyggnad av Valhallabadet starkt övervägas. KD och MP antecknar som yttrande en skrivelse. Protokollsutdrag skickas till Kommunfullmäktige Exploateringsnämnden 2024-11-18 Ärende 10 Inriktningsdokument för exploatering inom planprogram för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, inom stadsdelen Heden MP yrkar att exploateringsnämnden beslutar • att avslå tjänsteutlåtandet och • att hemställa till kommunfullmäktige om att fatta ett nytt vägvalsbeslut för evenemangsområdet. I ett sådant nytt vägval bör en om- och tillbyggnad av Scandinavium samt en renovering, bevarande och tillbyggnad av Valhallabadet starkt övervägas. Yrkandet hänvisar till yttrande från KD som MP anslutit sig till. Exploateringsnämnden Yttrande (KD) (MP) 2024-11-15 Ärendenummer EXF-2024-01703 Yttrande angående – Inriktningsbeslut för exploatering inom planprogram för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, inom stadsdelen Heden Yttrande Göteborg har en stolt tradition som idrotts- och evenemangsstad. Det är viktigt att fortsatt verka för att värna denna tradition. Särskilt mot bakgrund av att både bredd- och elitidrott betyder så mycket för göteborgarna. Dels för att den främjar hälsa och gemenskap. Men dels också för att besöksnäringen utgör ett omistligt bidrag till jobb och tillväxt i vår stad. Att vi kan erbjuda idrotten, föreningslivet och besöksnäringen en väl fungerande infrastruktur för dessa ändamål är därför viktigt. Däremot är vi Kristdemokrater och Miljöpartister inte beredda att gå vidare med ett gigantiskt prestigeprojekt för flera miljarder som innehåller så många tydliga risker och osäkerheter och som dessutom helt ska bekostas av skattebetalarna. För nämndens vidkommande framgår det tydligt av tjänsteutlåtandet att projektet som sådant, tillsammans med de risker och osäkerheter som föreligger, innebär stor sannolikheten för att exploateringen kommer att resultera i ett negativt ekonomiskt resultat - i ett spann upp mot över en halv miljard kronor. Utöver själva investeringen i arenorna som riskerar landa på runt 11 miljarder kronor tillkommer investeringar och kostnader på betydande summor för andra nämnder såsom kretslopp och vattens kostnader för utbyggnad av ledningsnät samt stadsmiljöförvaltningens kostnader för övergripande anläggningar inom allmän plats, vilka inte belastar exploateringen. Som ett resultat av de vidlyftiga planerna på stadsutvecklingen i evenemangsområdet tillkommer årliga drift- och kapitalkostnader för staden på hundratals miljoner årligen. På totalen enorma belopp som också ska vägas mot andra investeringsbehov. Det framförs att dessa stora kostnader, risker och osäkerheter ska vägas mot en konkurrenskraftig evenemangs- och besöksstad och övriga ekonomiska nyttor som genereras inom staden som helhet. En enligt oss skör argumentationslinje. För det första framför Got Event i sitt remissvar att det presenterade planprogrammet för området i slutändan riskerar innebära färre evenemang till Göteborg om liggande planer realiseras. Enbart för idrott- och föreningsnämnden riskerar driftkostnaden för Centralbadet uppgå till 300 mnkr årligen. Det är ungefär hälften av de kommunbidrag som denna nämnd får idag för all sin verksamhet. Got Event bedömer att det uppstår ett finansieringsbehov med ett utökat koncernbidrag från övriga stadshuskoncernen motsvarande nästan 300 mnkr årligen. Utöver att de omfattande kostnaderna riskerar att drabba skattebetalarna negativt ser vi också överhängande risk att de drabbar dem som ska nyttja faciliteterna - klubbar och föreningar. Det är orimligt att detta projekt tillåts bli så dyrt att föreningar och klubbar inte har råd att ens vara där. I det perspektivet är det rimligt att ifrågasätta vem vi bygger dessa jätteanläggningar för. Sammantaget visar det underlag som hittills presenterats att det finns betydande risker och osäkerheter som i grunden bygger på de inbyggda problem som har sin grund i ett antal politiska ställningstaganden och beslut. Ställningstaganden och beslut som präglats mer av att tillfredsställa politiska viljor och lösa politiska knutar än att ta ansvar för idrotts- och evenemangsstaden Göteborg och dess invånare. Lösningar och ambitionsnivåer som kraftigt försvårar genomförande och riskerar att bli orimligt dyrt. Vi ser därför med oro på det förslag som ligger på bordet. Om Kristdemokraterna hade haft möjlighet att yrka hade vi, utifrån nämndens perspektiv men inte minst utifrån ett hela staden-perspektiv, yrkat på att avslå tjänsteutlåtandet och hemställa till kommunfullmäktige om att fatta ett nytt vägvalsbeslut för evenemangsområdet. I ett sådant nytt vägval bör en om- och tillbyggnad av Scandinavium samt en renovering, bevarande och tillbyggnad av Valhallabadet starkt övervägas. Bilaga 7 Exploateringsförvaltningen Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2024-11-08 Mikaela Löndén Ärendenummer EXF-2024-01703 Telefon: 031-368 10 72 EXN 2024-11-18 E-post: mikaela.londen@exploatering.goteborg.se Inriktningsbeslut för exploatering inom planprogram för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, inom stadsdelen Heden Förslag till beslut I exploateringsnämnden 1. Exploateringsnämnden godkänner för egen del återrapporteringen som underlag och förslag till fortsatt planeringsinriktning avseende kommunens exploatering inom evenemangsområdet. 2. Exploateringsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om en fortsatt planeringsinriktning i enlighet med exploateringsnämndens förslag, som del av en samlad inriktning för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. Sammanfattning Kommunfullmäktige har 2022-04-28 gett kommunstyrelsen med flera i uppdrag att planera för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. Stadsutvecklingen förutsätter samverkan mellan ett flertal kommunala förvaltningar och bolag där exploateringsförvaltningen ingår. Planprogrammet möjliggör för cirka 300–350 bostäder samt byggrätter för exempelvis kontor och eventuellt hotell eller handel, för vilka exploateringsförvaltningen ansvarar. Ledning och styrning av utvecklingen av evenemangsområdet sker genom stadsledningskontoret. De ekonomiska bedömningarna med de risker och osäkerheter som föreligger ger sammantaget att sannolikheten är stor att exploateringsinvesteringarna till följd av stadsutvecklingen vid evenemangsområdet kommer att resultera i ett negativt ekonomiskt resultat. Planprogrammets föreslagna innehåll är att betrakta som ett maximalt alternativ avseende möjlig byggrätt, varför möjligheterna att möta ett önskemål om ytterligare exploatering inom området bedöms vara mycket begränsade. Utöver planerade byggrätter möjliggörs för utveckling av allmän plats. Planprogrammets genomförande planeras starta omkring 2027 med en genomförandetid som sträcker sig över åtminstone femton år framåt. En hög grad av exploatering, samnyttjande och funktionsblandning är en bärande del av programförslaget och är nödvändigt för att programmets uppdrag och innehåll ska lösas. Det innebär prioritering mellan olika intressen och medför kostnadsdrivande lösningar på allmän platsmark ur drift- och förvaltningsperspektiv samt behov av lösningar för exempelvis parkering och social service som inte fullt ut kan hanteras i kommande detaljplaner utan förutsätter lösningar i andra delar av staden. Bedömning ur ekonomisk dimension Exploateringsförvaltningen har ett övergripande ansvar att belysa planprogrammets ekonomiska konsekvenser för hela staden. Exploateringsnämndens ekonomiska konsekvenser, såväl som övriga stadsutvecklande förvaltningars och kommunala ledningsägande bolags bedömda investeringar, till följd av genomförandet av planprogrammet redovisas i bilaga 2. Exploateringsförvaltningen bedöms få inkomster, genom markförsäljning samt exploateringsbidrag uppgående till i storleksordningen cirka 600–850 mnkr. Exploateringsförvaltningens investeringsutgifter för utförande av föreslagna åtgärder på allmän plats samt för åtgärder som är nödvändiga för att möjliggöra planerad byggnation inom kvartersmark bedöms uppgå till cirka 700-1 200 mnkr, med ett troligt utfall omkring drygt 900 mnkr. Härutöver tillkommer investeringsrelaterade driftkostnader uppgående till ca 7 mnkr, för vilka medel äskas i investeringsnomineringen i samband med genomförandebeslut. Planprogrammets exploateringsekonomi skulle kunna uppnå en ekonomi i balans under förutsättning att bedömda inkomster ger ett utfall i paritet med högsta bedömda nivå samtidigt som kostnaderna bibehålls på en trolig nivå. Detta antagande är förenat med stor osäkerhet dels utifrån byggrätternas slutliga omfattning, dels på grund av att exploateringsverksamheten är exponerad för marknads- och konjunkturrisker och förutsättningarna för måluppfyllelse är därmed i stor utsträckning beroende av konjunkturutvecklingen. Osäkerheterna kommer att minska successivt i takt med fortsatt utredningsarbete och inför kommande genomförandebeslut. Planprogrammets genomförande planeras starta omkring 2027 med en genomförandetid som sträcker sig över åtminstone femton år framåt. Genomförandet av planprogrammets resulterar i en ”framtung” ekonomi där stora investeringar behöver göras i ett tidigt skede, medan planerade inkomster kommer att genereras först längre fram. Vid en sammanställning av exploateringsförvaltningens utgifter tillsammans med övriga stadsutvecklande förvaltningars och kommunala ledningsägande bolags totala bedömda investeringsutgifter (undantaget idrott- och föreningsförvaltningen, vilkas investeringsekonomi redovisas separat) uppgår dessa samlade investeringsutgifter till drygt 1 250 mnkr. Kostnader som ingår i denna bedömning är, utöver exploateringsförvaltningens kostnader, exempelvis stadsfastighetsförvaltningens bedömda kostnader för nybyggnation av förskola, förvaltningen kretslopp och vattens kostnader för utbyggnad av ledningsnät samt stadsmiljöförvaltningens kostnader för övergripande anläggningar inom allmän plats, vilka inte belastar exploateringen. De investeringar i allmän plats som programmet innebär medför ökade årliga driftkostnader för stadsmiljöförvaltningen, framför allt i form av kapitalkostnader avseende ränta och avskrivning. Bedömda årliga driftkonsekvenser uppgår till ca 30 mnkr årligen. Mot dessa stadenövergripande kostnader som genereras av genomförandet av planprogrammet får vägas stadens övergripande ekonomiska intresse av att vara en konkurrenskraftig evenemangs- och besöksstad och övriga ekonomiska nyttor som genereras inom staden som helhet, och över tid, se bilaga 2. Bedömning ur ekologisk dimension Ur den ekologiska dimensionen finns både positiva och negativa effekter av exploateringen. Till stora delar redan exploaterad centralt belägen mark kommer att användas mer effektivt med fler funktioner för betydligt fler människor än idag. Redan gjorda investeringar i infrastruktur och kollektivtrafik kommer nyttjas av expansionen i området. Samtidigt kommer exploateringen inom planprogrammet att innebära en negativ miljöpåverkan från byggnationen baserat på resursanvändning och klimatpåverkan. Ett hållbarhetsprogram tas fram för området, vilket omfattar allmän plats såväl som kommande byggnation på kvartersmark. Hållbarhetsmålen för programområdet tar avstamp i stadens styrande dokument och utgör ett stöd i arbetet med att omsätta och förverkliga stadens mål i evenemangsområdet. Programarbetet kommer att inkludera beräkning av klimatpåverkan från byggnation, drift och användning med syfte att ge en helhetsbild av klimatpåverkan och fungera som verktyg för att minska klimatutsläpp enligt stadens övergripande mål. Mobilitetsåtgärder såsom exempelvis gröna transportplaner utreds för att reducera behovet av parkeringsytor och för att möjliggöra för ett hållbart resande till och från området. De allmänna platserna ska utformas för att ge goda förutsättningar att uppnå hållbarhetsmålen. Hållbarhetsmålen ger incitament att prova andra metoder för utbyggnad av allmän plats än i normalfallet, t.ex. flytt av träd och återbruk av vissa ytor istället för nyanläggning. Den befintliga stadsdelsparken, Burgårdsparken, tas delvis i anspråk vilket utgör en negativ miljöpåverkan, men föreslås få utvecklade kvaliteter, betydande trygghetsskapande åtgärder och förbättrade entréer. Stråket utmed Mölndalsån bevaras i största möjliga mån avseende vegetation men utvecklas och omdisponeras för att bli mer tillgängligt och ges fler vistelsekvaliteter. Burgårdsplatsen föreslås omvandlas från att primärt vara en trafikyta till att bli ett torg för vistelse. Dessa åtgärder är positiva ur ekologisk dimension men har även en inverkan på den sociala dimensionen då det ökar tillgängligheten till blå-gröna stråk i staden. Bedömning ur social dimension De hållbarhetsmål som finns uppsatta för programmet har även ett stort fokus på att utformningen av evenemangsområdet bidrar till sociala värden med fokus på hälsa och rörelse ur ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv. Hållbarhetsmålen tar avstamp i stadens styrande dokument och utgör ett stöd i arbetet att omsätta och förverkliga stadens mål inom evenemangsområdet. Ur ett socialt perspektiv finns det både positiva och negativa aspekter av utvecklingen i området. Huvudsakliga positiva aspekter av förslaget är att det möjliggörs för ett nytt bad och en ny arena med i princip dubbelt så många bad och besök per år. Den ökade blandningen av funktioner och aktivitet över dygnet skapar också förutsättningar för ökad trygghet inom området. En hög grad av exploatering, samnyttjande, funktionsblandning och samordnat arbete med aktiva bottenvåningar är en bärande del av programförslaget och är nödvändigt för att planprogrammets uppdrag och innehåll ska kunna lösas. En annan effekt av den höga tätheten på platsen är att mängden grönyta per person blir mindre då utvecklingen kommer att generera tillkommande boende och besökare, samtidigt som grönytorna inte utökas. Detta kompenseras till viss del av att grönytornas kvaliteter stärks, men bristen på yta kan aldrig till fullo kompenseras med kvalitet, på grund av ökat slitage när användarna är många. Utveckling av hur allmän plats, anläggningar och byggnader sammantaget kan skapa möjligheter för spontan rörelse och motion utreds i fortsatt arbete. Genom utvecklingen av området och de allmänna platserna kan evenemangsområdet knytas samman med den övriga staden. Särskild vikt kommer att läggas vid att säkerställa tillgång till trygga och funktionella platser och stråk även under en relativt lång tidsperiod av byggarbete. Hållbarhetsprogrammet ska säkerställa att arbetet mot målen sker samordnat, så att insatser som ger bäst effekt genomförs och då antingen bidrar till att miljö- och klimatpåverkan minimeras eller till att möjligheter för en mer hållbar användning av området framöver tas till vara och realiseras. Dessutom kommer arbetet att fungera som en lärande process för hur staden kan arbeta med hållbarhetsperspektiv och att nå högt uppsatta hållbarhetsmål i stadsutvecklingen. Samverkan Förvaltningen har bedömt att facklig samverkan inte är aktuellt i detta ärende. Bilagor 1. Översiktskarta / Detaljkarta - planprogrammets utbredning 2. Rapport – beslutsunderlag inriktningsbeslut, Program för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. Protokollsutdrag skickas till Kommunfullmäktige Stadsmiljönämnden Stadsfastighetsnämnden Ärendet Ärendet avser beslut om planeringsinriktning för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, se bilaga 1 Översiktskarta och Detaljkarta – planprogrammets utbredning, vilket bland annat innebär godkännande av ekonomisk ram för framtida exploateringsinvesteringar med anledning av stadsutvecklingen. Stadens samlade planering och exploateringsnämndens delkomponent av denna helhet redovisas i Rapport – beslutsunderlag inriktningsbeslut, Program för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, se bilaga 2. Beskrivning av ärendet Bakgrund till ärendet Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde 2022-04-28 att ge kommunstyrelsen, tillsammans med dåvarande stadsutvecklande nämnder med flera berörda, i uppdrag att planera för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet. Utgångspunkten var att för att Göteborg ska vara en konkurrenskraftig evenemangs- och besöksstad behövs en ny, modern multiarena och ett nytt centralbad med stor kapacitet för att möta behovet i en expansiv stad. För att förstärka evenemangsområdet föreslås den nya arenan med annex och sporthallar samt centralbadet ligga i evenemangsområdet. För att skapa en trygg och trevlig stadsdel ska utgångspunkten vara att bygga blandstad. Området utgörs av den mark som idag inrymmer Scandinavium, Valhallabadet med sporthallar, Burgårdsparken, Burgårdsplatsen, Valhalla IP med fotbollsarena, Valhallagatan 4 förskola, Stora Katrinelunds landeri, serviceyta för omgivande verksamhet samt markparkering väster om Mölndalsån. För det fortsatta arbetet utpekades ett antal styrande förutsättningar mot vilka förvaltningarnas fortsatta arbete skulle svara upp. För redovisning av ytterligare förslag och uppdrag hänvisas till bilaga 2 samt aktuellt protokoll (KF 2022-04-28, §16 0367/21). Vid sammanträde 2023-06-08 beslutade kommunfullmäktige fortsatt om vägval avseende planeringen av ovan beskrivna funktioner inom evenemangsområdet. Vägvalsbeslutet förordade bland annat att placering av ny arenan inom Valhallabadets nuvarande tomt, nytt centralbad norr om Valhallagatan (KF 2023-06-08, § 16 0367/21) och dessutom bland annat att en hög exploatering samordnat med arenan, samt en förbättrad totalkalkyl, skulle eftersträvas. Stadsbyggnadsnämnden har i ett yrkande från nämndsammanträde 2024-06-18 (SBN 2024-06-18, §30, 2023-00175) bifallit beslut om samråd för planprogrammet under förutsättning att man i planarbetet prövar en ökad exploatering av bostäder samt utreder förutsättningarna för att inom befintligt lokalbestånd möta tillkommande såväl som befintliga behov av grund-och förskolelokaler i området samt centrala staden. Den grundskola (F-6) som tidigare har utgjort en förutsättning för planeringen föreslås i stället omlokaliseras utanför programområdet. Inriktningsbeslut som del av den sammanhållna beslutskedjan Efterfrågad utveckling av arenaområdet och kringliggande stadsutveckling medför investeringar i ett flertal anläggningar och funktioner. Det avser byggprojekt som vart och ett innebär väsentliga ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser för så väl stadshuskoncernen som för kommunkoncernen i sin helhet. Varje projekt bedöms därmed omfatta frågor som är av principiell beskaffenhet och därför ska hanteras på kommunfullmäktigenivå. Planerings- respektive genomförandeprocesserna pågår under en lång tid och medför är behov av att succesivt avgränsa och definiera målsättningar, ambitionsnivå och eftersträvade effekter genom stegvisa val och ställningstaganden inför ett slutligt genomförande. För att möjliggöra aktiva politiska avvägningar under planeringsprocessen har beslutsprocessen utformats utifrån tre huvudsakliga beslutstillfällen för att synkronisera och validera den fortsatta planeringen för de olika investeringarna (komponenterna). Utöver det tidigare vägvalsbeslutet, 2023-06-08, innehåller beslutsprocessen för de olika investeringarna inriktningsbeslut samt genomförandebeslut. Vid beslutstillfället för inriktningsbeslut är respektive investerande nämnd eller styrelse ansvarig för leverans av beslutsunderlag och förslag till planeringsinriktning för sin komponent - inför ett samlat ställningstagande i kommunfullmäktige. Avsikten är att inriktningsbeslutet utifrån uppdrag i kommunfullmäktige 2022 och vägvalsbeslutet 2023 ska konkretisera och definiera omfattning, ambitionsnivå, prioriterade nyttor och ekonomiska konsekvenser, som styrande ramar för den fortsatta planeringen. Syftet är därutöver att möjliggöra för eventuella riktningsförändringar eller stänga alternativ, för att också effektivt kunna prioritera och resurssätta den fortsatta mer detaljerade planeringen. Ett ytterligare avgränsat och förtydligat uppdrag kring den fortsatta planeringsinriktningen sätter därmed ramarna för och förväntningarna kring efterföljande fördjupade genomförandestudier, kvalificerade gestaltningsprocesser eller en tidig genomförandeplanering. I det sammanhållande arbetet med arenor och stadsutveckling inom evenemangsområdet ger beslut kring den fortsatta planeringsinriktningen även ett tillfälle att kvittera de uppdrag och förväntningar som beslutades i vägvalsbeslutet. Det ger därutöver möjlighet att säkerställa att beroenden och avvägningar mellan de olika investeringarna och mellan berörda parter inom staden har omhändertagits eller att det finns en gemensam plan för det fortsatta arbetet med att hantera kvarstående frågeställningar och osäkerheter. Då frågor och ställningstaganden är av principiell beskaffenhet ska så väl moderbolag som Stadshus AB yttra sig över styrelsernas underlag inför beredning av förslag och underlag i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Ambitionen och utgångspunkten är att de kommande framtida genomförandebesluten för respektive komponent/investering ska samordnas på motsvarande sätt som nu sker för inriktningsbesluten, och att kommunfullmäktige ska beredas möjligheten att besluta om faktiskt genomförande av respektive investering på ett samordnat sätt vid ett gemensamt beslutstillfälle. Utifrån nuvarande tidplan avser parterna att återkomma med genomförandebeslut för respektive investering under mitten av år 2027. Samordning av ärendet Ledning och styrning av utvecklingen av evenemangsområdet sker genom stadsledningskontoret. Stadsutvecklingen förutsätter samverkan mellan ett flertal kommunala förvaltningar och bolag samt även samordning av respektive nämnder och bolags nödvändiga investeringar för att möjliggöra ett genomförande. Exploateringsförvaltningen har i förevarande ärende samverkat med dels kommunala förvaltningar såsom stadsmiljöförvaltningen, stadsfastighetsförvaltningen, idrott-och föreningsförvaltningen samt förvaltningen kretslopp och vatten, dels kommunala bolag såsom Göteborg Energi, Higab och GotEvent. Stadsledningskontoret har ansvarat för att sammanställa den gemensamma rapporten avseende ingående komponenter i stadsutvecklingen vilken utgör bilaga 2 till detta tjänsteutlåtande. Förvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer att det förslag till utveckling inom evenemangsområdet som planprogrammet förordar utgör ett kompakt markutnyttjande av ett centralt beläget område. Förslaget i sin nuvarande utformning bedöms utgöra en tät exploatering på platsen och samnyttjande och funktionsblandning är en bärande del för att programmets uppdrag och innehåll ska lösas. Det finns dock fysiska begränsningar för hur mycket som kan inrymmas och även andra begränsande faktorer i form av exempelvis arkeologiska förekomster och kulturvärden. Evenemangsområdet behöver fungera både för dem som besöker området, det vill säga att det ska vara lätt att ta sig dit och att vara där, och för de boende som lever sin vardag där. Planprogrammet möjliggör för cirka 300–350 bostäder samt byggrätter för exempelvis kontor och eventuellt hotell eller handel, för vilka exploateringsförvaltningen ansvarar. Planprogrammets föreslagna innehåll är att betrakta som ett maximalt alternativ avseende möjlig byggrätt, varför möjligheterna att möta ett önskemål om ytterligare exploatering inom området bedöms vara begränsade. Utöver planerade byggrätter möjliggörs för utveckling av allmän plats. Hållbarhetsmålen medför som en generell utgångspunkt att de allmänna platserna kommer att ges en högre gestaltningsmässig verkshöjd än vad som utgör normal standard för staden. Denna förutsättning såväl som behovet av samnyttjan påverkar kostnaden för allmän plats. De ekonomiska bedömningarna och de risker och osäkerheter som föreligger ger sammantaget att sannolikheten är stor att exploateringsinvesteringarna till följd av stadsutvecklingen vid evenemangsområdet kommer att resultera i ett negativt ekonomiskt resultat för exploateringsekonomin, men det ska vägas mot stadens övergripande ekonomiska intresse av att vara en konkurrenskraftig evenemangs- och besöksstad och övriga ekonomiska nyttor som genereras inom staden som helhet Kristina Lindfors Jakob Andreasson Direktör exploateringsförvaltningen Avdelningschef projekt söder Bilaga 7 Exploateringsförvaltningen Översiktskarta Bilaga 1 till tjänsteutlåtande till exploateringsnämnden 2024-11-18. Dnr EXF-2024-01703 Detaljkarta Planprogrammets utbredning Utpekade följdåtgärder med anledning av planprogrammet Bilaga 7 Rapport – beslutsunderlag inriktningsbeslut Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 goteborg.se Sammanfattning Denna rapport utgör en samlad beskrivning av det förslag som arbetats fram inom det samordnande arbetet kring ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet”. Deltagande parter i arbetet är stadsledningskontoret, idrotts- och föreningsförvaltningen, exploateringsförvaltningen, Got Event AB och Higab AB. Samverkansarbetet syftar till att främja samordning och framdrift mot de politiska uppdrag som gavs parterna genom kommunfullmäktiges uppdrag 2022 och 2023. Rapporten består av två huvuddelar: • En gemensam beskrivning av det samlade förslaget, som ingår i samtliga beslutsunderlag till i berörda nämnder och styrelser. • En särskild beskrivning för respektive ingående komponent/investering, som omfattar fördjupat beslutsunderlag rörande berörd styrelses eller nämnds komponenten som del i det samlade förslaget. Följande investeringsobjekt omfattas av inriktningsbeslutet: arenapark (multiarena och annex med gemensamma logistiklösningar och kringfunktioner, centralbad och sporthallar samt exploatering. Rapporten utgör ett underlag för politiskt ställningstagande kring inriktning i tid, kostnad och innehåll, för fortsatt arbete för att utveckla programområdet enligt kommunfullmäktiges uppdrag 2022-04-28 samt genom vägvalsbeslutet i kommunfullmäktige 2023-06-08. Förslag till inriktningsbeslut planeras att fattas under 2024 i investerande nämnder och styrelser för respektive komponent, med ett samlat inriktningsbeslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under våren 2025. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Innehåll 1 Inledning ......................................................................................... 4 1.1 Bakgrund ................................................................................... 4 1.2 Om uppdraget ........................................................................... 5 1.2.1 Det gemensamma politiska uppdraget .............................. 5 1.2.2 Inriktningsbeslut – omfattning i detta skede ....................... 8 1.2.3 Beroenden och avgränsningar ........................................... 9 2 Utgångspunkter och ingångsvärden .......................................... 11 2.1 Styrande dokument ................................................................. 11 2.2 Övriga ingångsvärden ............................................................. 11 2.2.1 Hållbarhet ........................................................................ 11 2.2.2 Kulturhistoriska värden .................................................... 13 3 Förslag till utveckling av evenemangsområdet ........................ 14 3.1 Samlat förslag för evenemangsområdet ................................. 14 3.1.1 Utgångspunkter i planprogrammet................................... 14 3.1.2 Omfattning och innehåll ................................................... 15 3.1.3 Avvägningar och prioriteringar i förhållande till uppdrag, effektmål och nyttor ........................................................................ 16 3.1.4 Ekonomiska förutsättningar och konsekvenser ............... 19 3.1.5 Övergripande tidplan för utbyggnad................................. 25 3.2 Beskrivning av ingående komponenter och investeringsobjekt ………………………………………………………………………27 3.2.1 Exploateringsprojekt ........................................................ 27 4 Bilagor ........................................................................................... 39 Bilaga 1 Ingående komponenter ........................................................ 39 Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 1 Inledning 1.1 Bakgrund Göteborg har som ambition att vara en konkurrenskraftig evenemangs- och besöksstad och som en del i detta pågår ett planeringsarbete för utveckling av evenemangsområdet. Det är ett steg för att utveckla staden som destination och fortsatt säkra tillgång till mötesplatser för evenemang, rörelse och umgänge för såväl göteborgare som besökare till staden. Pågående arbete har sin grund i ett antal politiska ställningstaganden och beslut. Beslut fattades i kommunfullmäktige 2022-04-28 via gemensamt yrkande från M, S, D, V, L och C där kommunstyrelsen fick i uppdrag att planera vidare för ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet i samverkan med flertalet nämnder och bolagsstyrelser inom staden. Vägvalsbeslutet i kommunfullmäktige 2023-06-08 förtydligade inriktningen i uppdraget bland annat rörande placering av den nya arenan. Det politiska uppdraget innebär att förstärka evenemangsområdets kapacitet med en ny multiarena och ett nytt centralbad och utveckla området till blandstad, för att åstadkomma en mer levande stadsmiljö och för att möta behoven i den växande staden. Syftet med programmet är att möjliggöra för stadsutveckling i evenemangsområdet med centralbad, arenor och blandstad. I vägvalsbeslutet i juni 2023 konstaterades att ett antal investeringsbeslut kommer att behöva fattas kopplat till programmets innehåll. Utgångspunkten är att beslut fattas först i de nämnder/styrelser som kommer att bära investeringar, och därefter i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Investeringsbeslut fattas i första steget i form av inriktningsbeslut, som etablerar riktningen för fortsatt arbete rörande såväl tid, kostnad och innehåll, med efterföljande slutliga genomförandebeslut längre fram i processen. Denna rapport utgör ett underlag för inriktningsbeslut som beslutsunderlag och utgör ett förslag till planeringsinriktning för fortsatt arbete och grund för politiskt ställningstagande. Rapporten omfattar ett förslag till inriktning för fortsatt utveckling av stadsutvecklingsområdet för att möta kommunfullmäktiges uppdrag, en beskrivning av konsekvenser och förutsättningar i tid, innehåll och ekonomi samt centrala avvägningar och knäckfrågor som gjorts utifrån måluppfyllnad och kvalitet, ekonomi och tid. Investerande nämnder och styrelser får utöver detta en fördjupad rapportdel för respektive investeringar – se avsnitt 1.2.2. Förslaget utgår från ett antal antaganden och förutsättningar som beskrivs i planprogrammet. Arbetet med planprogrammet har varit en del i det arbete som pågått inom ramen för samordningsarbetet, där PBL-processerna inklusive planprogramsprocessen nära samverkas med övriga leveranser, för att säkra att arbetet går i takt. Fortsatta klargöranden och specifikationer av området, dess förutsättningar och dess mer detaljerade planering av gestaltning och innehåll i området fortsätter i arbetet framåt, bland annat i form av detaljplaner för norra Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 och södra området, kvalificerade gestaltningsprocesser och flertalet fördjupande studier. Fortsatt samordning kommer även att behöva ske med pågående planering och genomföranden av stadsutvecklings- eller infrastrukturarbete i den angränsande geografin. Rapporten har tagits fram med deltagande från samtliga i parter i det samordnande arbetet. 1.2 Om uppdraget 1.2.1 Det gemensamma politiska uppdraget Uppdraget innebär en utveckling av ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet – ett uppdrag som samtliga av stadens i uppdraget utpekade parter arbetar gemensamt för att svara på. Genom beslut i Kommunstyrelsen 2021-02-10, Kommunfullmäktige 2022-04- 28 samt Kommunfullmäktige 2023-06-08 har politiken uttryckt en vilja och riktning kring vad som ska åstadkommas i området. De förväntningar som ställs på uppdraget genom såväl ovan politiska beslut som övriga för staden styrande dokument sammanfattas och beskrivs i effektmål, nyttor, leveranser samt krav och kriterier. Dessa sammanfattas i en nyttorealiseringsplan för det gemensamma arbetet, som samlar och konkretiserar den styrningen genom politiska uppdrag och direktiv, hur dessa förhåller sig till varandra – och tydliggör på vilket sätt arbetet ska nå uppsatta mål samt säkra att leveranser svarar mot dessa 1.2.1.1 Effektmål och nyttor Det gemensamma arbetet ska uppnå följande effektmål genom att förverkliga följande nyttor: Effektmål Nyttor Genom att skapa: • förutsättningar för fler besökare och bättre besökarupplevelser Bidra till att stärka • bättre förutsättningar för arrangörer att välja Göteborg i syfte att skapa ett attraktivare Göteborg som en och breddat evenemangsutbud attraktiv och hållbar • bättre förutsättningar för elitidrott och tävlingsverksamhet destination • integrerade och effektiva logistiklösningar för gods och besökare • förutsättningar för att leverera miljö- och klimatsmarta evenemang Genom att skapa: Skapa en attraktiv • en upplevelserik, blandad och trygg stadsmiljö lustfylld att gå, mötas och vistas i där stadsmiljö för både evenemangen är en naturlig del besökare, boende • tydliga och gena stråk inom och till angränsande stadsdelar för att överbrygga och verksamma barriärer och skapa en sammanhållen stad • effektiva lösningar för hållbar mobilitet som ger fotgängare, cyklister och kollektivtrafikresenärer tydlig prioritet. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 • en nära stadsdel med goda boendemiljöer som lockar olika målgrupper att vilja leva och bo i området. • skapa och utveckla det blågröna stråket samt utveckla parkmiljöer och andra gröna kvaliteter, väl integrerade i stadsmiljön som även tillgodoser behov i omgivande stadsdelar • ett väl gestaltat område som blir en modig arkitektonisk förebild i syfte att bidra till stadens attraktivitet och identitet • tillgång till viss samhällsservice inom området som även kan tillgodose visst behov i omgivande stadsdelar Genom att skapa: • goda möjligheter till fysisk aktivitet för allmänheten Bidra till mer • goda möjligheter för breddidrott välmående • goda möjligheter till föreningsliv och föreningsidrott göteborgare • goda förutsättningar för skolidrott • goda möjligheter för rekreation, sociala möten och upplevelser för allmänheten, både boende och besökare Genom att skapa: • fler arbetstillfällen inom besöksnäringen • bredare underlag för handel, restauranger och andra verksamheter Bidra till en hållbar • stärka göteborgsregionens näringsliv och företagsklimat genom att locka kompetens ekonomisk och attrahera talang utveckling för • effektivt samnyttjande av ytor och funktioner genom att integrera arenorna i Göteborg och dess stadsmiljön näringsliv • långsiktigt hållbara och energieffektiva lösningar i samband med utbyggnaden av området och uppförandet av anläggningarna, även ur ett drifts- och underhållsperspektiv 1.2.1.2 Leveranser Samverkansarbetet ska resultera i ett antal konkreta leveranser: • En multiarena – som ersättning för nuvarande Scandinavium, söder om Valhallagatan • Sporthallar – som ersättning för Valhalla sporthallar, med huvudinriktningen att dessa integreras med Centralbadet, norr om Valhallagatan • Ett annex – som ersättning för tidigare Lisebergshallen, söder om Valhallagatan • Ett nytt centralbad – som ersättning för Valhallabadet, norr om Valhallagatan • Stadsutveckling – inklusive blandstad i form av både bostäder och verksamhetslokaler samt utveckling av grönområden, inom utpekad del av evenemangsområdet, huvudsakligen norr om Valhallagatan • Ökad förskolekapacitet som möjliggörs inom området, och kan ianspråktas vid konstaterat behov • En logistiklösning, gemensam med Svenska Mässan – ”ryggraden” • En expansionsyta för Svenska Mässan Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 • Säkerställd service- och produktionsyta till områdets arenor • Teknisk försörjning • Planprogram • Två detaljplaner: Syd respektive Norr • Allmän plats (gator och torg) • Lösningar för hållbar mobilitet Utöver detta har följande behov identifierats under arbetets gång: • Gång- och cykelbro i Blekealléns förlängning – tillskapande av ytterligare stråk över Mölndalsån • Burgårdsplatsen – utveckling av befintlig plats Arbetet med leveranserna organiseras i ett antal komponenter för samordning och framdrift (se avsnitt 3.1.2.1), 1.2.1.3 Krav och kriterier Styrning som härrör från beslutspunkter i politiska beslut har formulerats i ett antal krav som sammanfattas nedan. Inriktning som formulerats i yrkanden och beskrivningar i tidigare beslutade underlag sammanfattas i kriterier. • Utgå ifrån att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig, modern arena, och Krav konkretisera ambitionen till en konkurrenskraftig arena i europeiska destinationer av jämförbart invånarantal, och arbeta för förbättrad totalkalkyl Styrning som härrör • Placera arenan på Valhallabadets tomt. från beslutspunkter i • Möjliggöra en ny arena med annex i anslutning till arenan, söder om Valhallagatan politiska beslut samt tre sporthallar inom programområdet. • Planera för ett centralbad och stadsutveckling norr om Valhallagatan med huvudinriktningen att tre sporthallar integreras med Centralbadet. • Säkerställ framdrift i arbetet kopplat till nytt centralbad och ny arenapark • Samverka med Svenska Mässan för att få en optimal utformning av arenaanläggningen samt samverka med berörda idrottsaktörer samt större och mindre kulturarrangörer rörande arena, annex och sporthallar. • Ullevis funktionalitet ska säkerställas samtidigt som möjlig exploatering och stadsutveckling av hela området ska utredas enligt krav och kriterier som helhet. Olika lösningar för Ullevis funktionalitet ska utredas och prövas. • De framtida arenorna ska drivas i kommunal regi. • Eftersträva att finansieringen så långt det är möjligt består av byggrätter, genom att o Planera för hög övrig exploatering på arenakroppen. • Ta fram förslag på åtgärder för att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden • Utred hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra badanläggningar Kriterier • Möjliggöra att Valhallabadet ska vara i drift under utbyggnadsperioden av det nya centralbadet, för att göteborgarna ska ha fortsatt tillgång till ett centralt bad. Utred samtidigt hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra Övriga badanläggningar. utgångspunkter • Hitta en gemensam logistiklösning med Svenska Mässan genom integration och utifrån fattade beslut planering av området som helhet, inklusive en fortsatt dialog kring Svenska Mässans genom yrkanden potentiella expansionsyta. och beskrivningar i • Badet: Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i anslutning till tidigare programplan badet är möjligt för att stärka kalkylen om än öka investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. • Arenakropparna (avser multiarenan och annexet): Undersöka om etablering av kommersiella lokaler ovanpå och i anslutning till arenan är möjligt för att stärka kalkylen om än öka investeringskostnaden. I syfte att nå ökade intäkter och förbättra områdets stadskvalitéer ser vi hur projektet framgent arbetar med att pröva olika typer av ökad exploatering på höjden och på arenakropparna. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. • Utgå ifrån stadsutveckling som består av trivsam kvartersstad med lokaler i bottenplan som ska spegla Gårdas äldre bebyggelser på andra sidan Mölndalsån, där nyproducerade bostäder ska omfatta 50 procent bostadsrätter och 50 procent hyresrätter. Av hyresrätterna ska 30 procentenheter vara allmännytta och med ambitionen att kvarvarande 20 procentenheter ska vara studentbostäder. Evenemangsområdet behöver vara en levande stadsdel med trygga gatumiljöer och en stadsdel med liv och rörelse • Placera centralbadet så nära och välintegrerat som möjligt med Burgårdsparken utan att parkens kvalitéer försämras. • Exploatering utöver arenor och bad: Eftersträva kostnadseffektivitet och se över möjligheter att öka intäkter i projektet, exempelvis genom exploateringsintäkter från andra närliggande områden samt fortsatt planera för en ökad förskole- och skolkapacitet i evenemangsområdet, och arbeta in detta i pågående programarbete för Gårda. Projektet ska framgent arbeta med olika typer av ökad exploatering på höjden. Samlokalisering och samnyttjande prövas fortsatt. • Säkra tillgänglighet till området givet förväntande besöksvolymer, framför allt till det nya centralbadet, genom den mobilitetsutredning som ingår i planarbetet. • Verka för ett område där arena, annex och sporthallar är en naturlig del i omkringliggande stad, och inte blir solitära anläggningar • Verka för att utformningen av området, anläggningar och infrastrukturlösningar gynnar helheten, i möjlig mån inte begränsar utveckling av kringliggande områden samt minskar eventuella störningar för befintliga verksamheter. • Projekt av den här storleken ställer stora krav på höga ambitioner avseende ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Planering, byggnation och drift ska därför präglas av höga ambitioner avseende miljö, klimat och ekonomi, särskilt utifrån ett livscykelperspektiv. • Det behöver säkerställas att föreningsliv och annan icke vinstdrivande verksamhet som idag har verksamhet i området även i en framtid ska kunna ha det. 1.2.2 Inriktningsbeslut – omfattning i detta skede I uppdraget ingår ett antal leveranser, ovan nämnda (avsnitt 1.3.1.2), som i detta skede innebär behov av ett antal investeringar som är aktuella för inriktningsbeslut: • Arenaparken, som omfattar o En multiarena med kapacitet för 16 000 läktarplatser, med inre arenatorg och stråk som kopplar an mot Svenska Mässan, samt logistikfunktioner samlade i en ”ryggrad” gemensam med Svenska Mässan. Här finns möjlighet till kommersiella tillägg Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 som omfattar bland annat ytterligare hotell samt restauranger och service med entré mot Valhallagatan. o Ett annex med kapacitet för 3500 läktarplatser. Det finns även möjlighet att i anslutning till annexet inkludera en isrink för att ersätta Valhallarinken. • Centralbad och sporthallar, som omfattar o Ett centralbad, som utgör simarena med kapacitet för 2000 läktarplatser, motionssim, undervisningsbassänger, hoppbassäng och familjebad. o Fyra sporthallar, där tre sporthallar ersätter befintliga funktioner och en fjärde tillkommer för att möta centrumskolors behov. • Exploateringsprojekt, som omfattar planering av exploatering samt följande projektering och produktion, av norra och södra kvarteret, och: o Bostäder o Kontor och verksamhetslokaler o Möjlighet till förskola o Sammankopplande stråk och bro mot Gårda. o Utveckling av allmän plats, i form av gator och torg, åstråket längs Mölndalsån samt Burgårdsparken, vars kvaliteter ska förädlas som del uppdraget. Samordnat med dessa pågår fortsatt arbete med övriga leveranser, för att säkra samordning och framdrift. Utöver inriktningsbeslut för investeringar i ovan utpekade anläggningar och funktioner omfattar det samlade förslaget till planeringsinriktning även Got Events åtagande som utpekad operatör av arenaparken och som beställare och ansvarig för behovsbeskrivningen av arenornas kapacitet och funktionalitet. 1.2.3 Beroenden och avgränsningar 1.2.3.1 Beroenden Uppdraget och programområdet har koppling till ett antal kringliggande åtgärder inom staden, som programmet aktivt följer, bland annat program för högvattenskydd (SLK), Kanalmurar Åvägen (SMF), Program för Gårda (SBF) där stora samordningsvinster identifierats, Korsvägen/Örgrytevägen (TRV, ExF), Västlänken (TRV) samt DP Svenska Mässan, Burgårdsplatsen (SMF) samt Utveckling utvändigt markområde kring Ullevi (Got Event). Utöver dessa finns ett antal ytterligare beroenden med tydlig påverkan på uppdraget som följs upp löpande, för att hantera risker eller möjligheter: • Svenska Mässan - samverkan ska ske med och deras verksamhet som är belägen i södra delen av området och ingår därmed delvis i uppdraget. • Ullevi– ingår ej i programområdet, men i uppdraget ingår att ta hänsyn till arenan i planeringen av evenemangsområdet för att säkra bibehållen funktionalitet (Got Event) Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 • Green City Zone – samarbete med syfte att hantera parkering och logistik i besökstäta områden (Business Region, SBF). • Pågående investerings- och reinvesteringsprojekt hos Stadsmiljöförvaltningen (inom investeringsram), såsom exempelvis utveckling av Åstråket inklusive upprustning av kanalmurar, Örgrytevägen, Skånegatan m.m. 1.2.3.2 Avgränsningar Uppdraget innefattar inte ersättningsanläggningar för de verksamheter som tillfälligt eller permanent utgår från området. Behovet av ersättningar omhändertas enligt ordinarie processer av de verksamheter och parter som har ansvar för frågan enligt reglementen och uppdrag. Befintliga verksamheter som inte ersätts inom programområdet och kan behöva permanent ersättningslösningar: • Valhalla IP, för elit- respektive breddidrott (IoFF, Got Event och Higab). Befintliga verksamheter som planeras ersättas inom programområdet och kan behöva temporära ersättningslösningar: • Valhallarinken • Valhallagatans förskola (vid Burgårdsparkens entré) Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 2 Utgångspunkter och ingångsvärden 2.1 Styrande dokument Stadens budget och styrande dokument, däribland bland annat stadens översiktsplan, miljö- och klimatprogram samt program för destinationsutveckling, är utgångspunkter för uppdraget och har integrerats i styrningen genom de effektmål och nyttor som tagits fram. Genom att använda nyttorealiseringsplanen som verktyg följs arbetet löpande upp utifrån målen för uppdraget och mot effektmål, nyttor, leveranser, krav och kriterier. 2.2 Övriga ingångsvärden Det förslag som presenteras i avsnitt 3 har utgått ifrån en samlad utveckling av hela evenemangsområdet, som sker i balans mellan de respektive efterfrågade funktionerna. Detta med utgångspunkt i den riktning som etablerats genom politiska beslut och i löpande programarbete. Förslaget har krävt avvägningar och prioriteringar, dels på grund av platsmässiga begränsningar, dels då olika nyttor fått ställas mot varandra i olika lägen inom området. Målbilden har dock varit att lämna ett förslag till utveckling som i sin helhet svarar på både det politiska uppdraget och mot stadens styrning i så hög grad som möjligt. 2.2.1 Hållbarhet Genom samordningsarbetet har fem mål för hållbar omställning – ”hållbarhetsmål” – tagits fram. Dessa tar utgångspunkt i stadens styrande dokument, däribland miljö- och klimatprogrammet och idrottsprogrammet samt utifrån etablerade effektmål, nyttor, krav och kriterier. De fem hållbarhetsmålen omfattar områden där det finns tydliga synergieffekter att hämta i att arbeta gemensamt, där det finns stor potential att uppnå kvalitativa värden och/eller där det finns stor potential att göra kostnadsbesparingar ur ett livscykelperspektiv. Hållbarhetsmålen indikerar takt och tempo för omställningen som etableras såväl i stadens övergripande styrning som i de mål som etablerats för programmet. Samverkan med andra parter inom staden, regionen samt akademi och näringsliv kommer att fortsätta och tydliggöras framåt. Hållbarhetsmålen stöttas av motton – som beskriver effekten av målet ur boende-/besökarperspektiv – samt förändringsindikatorer. De fem hållbarhetsmålen är: 1. Världsevenemang och vardagsliv förgyller varandra. Här samlas människor från när och fjärran och skapar minnen tillsammans. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Motto: ”Här trivs jag”. Målet innebär exempelvis att ytor inne och ute programmeras för både vardagsliv och evenemang, trygghetsindex, en gemensam masterplan för innehåll i bottenvåningar samt studerar hur Göteborgs Stads hyresmodell kan appliceras. 2. Sätt göteborgarna i rörelse. I evenemangsområdet välkomnas ett föränderligt utbud av aktiviteter och här skapas lättillgängliga platser som stimulerar till rolig motion i vardagen. Motto: “Var jag än befinner mig får jag lust att röra mig”. Målet innebär exempelvis att behålla idrottsverksamheterna, addera fler motionsformer såväl organiserade som icke-organiserade, riktat arbete mot prioriterade målgrupper, aktiva resor, samt använda hela processen för att lyfta hälsa och rörelse i samband med händelser, evenemang etc. 3. Hela evenemangsområdet blir cirkulärt. Området driver på för cirkulär livsstil, besöksnäring och byggbransch där energi, vatten och material nyttjas resurseffektivt. Motto: “Mitt besök är grönt”. Målet innebär exempelvis energieffektiva byggnader och optimerat effektutnyttjande, demontering av byggnader och att driva på återbruksmarknaden i byggsektorn, öka andelen cirkulerat vatten och utveckla cirkulära evenemang. 4. Hela staden i evenemangsområdet. Området utvecklas för ett jämlikt nyttjande av ytor, aktiviteter och evenemang som speglar befolkningen i Göteborg. Motto: ”Här får jag vara, här vill jag vara”. Målet innebär exempelvis att öka andelen flickor i idrott/motion och i stadsrummet, skapa utbud som attraherar från hela staden, målgruppsanpassade platser, trygghetsarbete, inkluderande process och dialog. 5. Klimatomställning som utvecklingskraft. Evenemangsområdet stärker framtida konkurrenskraft och erbjuder evenemang, verksamheter och vardagsliv med ett klimatavtryck nära noll i hela värdekedjan. Motto: ”Jag är en del av Göteborgs klimatomställning”. Målet innebär exempelvis att ställa om resvanor i samverkan med intressenter, addera utbud och funktioner i stadsmiljön, reducera klimatavtryck från nybyggnation och förvaltning, metodutveckla klimatkalkyler för områdesnivå, erbjuda klimatneutrala evenemang. Hållbarhetsmålen implementeras genom konkreta åtgärder inom komponenterna samt för gemensamma insatser. Åtgärderna kan vara av skiftande karaktär, som utformning av byggnader och miljöer, processmässiga aktiviteter, innehåll och utbud, avtal, hyresmodeller, intressentsamverkan/dialog eller samverkansprojekt med näringslivet. Genom inriktningsbesluten skapas förutsättningar för fortsatt arbete och implementering av hållbarhetsmålen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 2.2.2 Kulturhistoriska värden I arbetet finns kulturhistoriska värden att ta hänsyn till, inom området och med hänsyn till kringliggande geografi. Sådana värden finns exempelvis i Burgårdens landeri, Gårda, arkeologiska fynd inom Burgårdsparken, Valhallabadet, Stenstaden med mera (se vidare i planprogrammet). Dessa beskrivs vidare i planprogrammet och hur dessa omhändertas hanteras inom det gemensamma planeringsarbetet, pågående arbete med detaljplaner samt inom berörda komponenter - för att undersöka hur kulturvärden kan tas om hand i fortsatt planering och genomförande. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3 Förslag till utveckling av evenemangsområdet 3.1 Samlat förslag för evenemangsområdet Det samlade förslaget för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet presenteras nedan, utifrån den inriktning som formulerats i planprogrammet, tillsammans med de avvägningar och prioriteringar som gjorts utifrån kommunfullmäktiges uppdrag. Hur förslaget uppfyller uppsatta mål i form av krav, kriterier, effektmål och nyttor redogörs för samt förslagets övergripande ekonomiska konsekvenser. 3.1.1 Utgångspunkter i planprogrammet Programområdet ska utvecklas med service, bostäder, park och gröna stråk. Området ska utvecklas med hög kvalitet och utgöra en attraktiv stadsmiljö både vid evenemang och i vardagslivet. Området ligger inom stadsdelen Heden mellan Skånegatan och Mölndalsån. I norr avgränsas programområdet av Ullevi och i söder av Svenska Mässan. Uppdraget samt exploateringsintresset i området innebär ett behov av att bygga på höjden. Det behövs också för att medverka till en förbättrad exploateringsekonomi. Platsens centrala läge och närheten till noden Korsvägen motiverar att kunna gå upp i skala för bebyggelsen åt sydväst. Samtidigt ligger området invid känsliga kulturmiljöer och ett behov av att trappa ned skalan mott norr och mot öst. Uppdraget innebär att många funktioner ska rymmas på en begränsad yta vilket innebär prioritering mellan olika intressen. Det ställer krav på en effektiv markanvändning och en hög grad av samnyttjande och samlokalisering av funktioner. Uppdraget innebär i korthet att det ska planeras för en ny arena med annex samt expansion av Svenska Mässan, i den södra delen av området. Den nya arenan ska ersätta Scandinavium, som kommer att rivas. Området norr om Valhallagatan längs med Mölndalsån ska utvecklas som blandstad i kvartersstruktur ihop med utveckling av ett nytt centralbad. Inom området ska det också planeras för sporthallar. Burgårdsparken ska bevaras och utvecklas. Inom programområdet ska det även planeras för möjligheten att vid behov kunna hantera lokaler för kommunal service, samt stärka centrums skolors förutsättningar genom en fjärde sporthall. Förslaget överensstämmer huvudsakligen med Översiktsplan för Göteborg, antagen av kommunfullmäktige 2022-05-19. Översiktsplanens utvecklingsstrategi för innerstaden innebär att stadskärnan ska vidgas så att fler får möjlighet att ta del av dess utbud och resurser. Evenemangsområdet ska bli en del av den framtida utvidgade stadskärnan. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Målsättningen är att skapa en väl sammankopplad stadsdel där evenemang och vardagsliv får bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och samverka. Kompletteringar ska ske så att bostäder, service och arbetsplatser blandas. Behov av kommunal service, friytor och offentliga platser ska också tas om hand. 3.1.2 Omfattning och innehåll Innehåll i planprogrammet: • Multiarena med kringfunktioner (restauranger, butiker och mötesplatser), med kapacitet för 16 000 - 18 000 åskådare. • Annex/kompletterande arena, med kapacitet för 5000 åskådare, med isrink, expansionsytor för Svenska Mässan samt en samnyttjad godslogistiklösning • Centralbad med motionssim, undervisning, familjebad, tävlingsdel och hoppbassäng, plats för 2000 åskådare. • Fyra sporthallar – ”Valhallasport”, som också kan inrymma annan verksamhet. • Möjliggöra för förskola med ca 8 avdelningar. • Handel, hotell, kontor och –bostäder. • Service- och produktionsyta för Ullevi och kommande arenor, om 10 000 kvm. • Burgårdsparken föreslås få utvecklade kvaliteter och förbättrade entréer. En stadsdelslekplats föreslås vid den östra entrén. • Burgårdsplatsen föreslås utvecklas, bland annat för att förstärka evenemangsområdets nyttor. • Utveckling av allmän plats, inkl. å-stråket, sammankopplande stråk och en bro mot Gårda Förslaget innebär i enlighet med uppdraget att nuvarande Scandinavium och Valhallabadet rivs. Förskolan som ligger norr om Valhallagatan kommer också att rivas och ersättas. De nya stråken ska vara gena, tydliga och förbättra orienterbarheten i området. Stråk inom och till angränsande områden behöver tillskapas, det innebär att gator och gång- och cykelstråk med olika dignitet skapas. • Valhallagatan utvecklas, gator liksom ett mer finmaskigt nät för gång och cykel tillkommer utöver ytor för arenafunktionalitet. Gatan utvecklas till ett stadslivsstråk med mötesplatser, levande bottenvåningar och entréer och angränsande ytor till de större arenorna. • Vid Burgårdsplatsen möts flera större stråk och platsen har potential att bli ett aktivt torg och viktig mötesplats. Platsen föreslås ges en ny gestaltning. • En ny lokalgata i nordsydlig riktning kopplar samman Valhallagatan med Levgrensvägen. • Ett nytt stråk mellan Gårda och Burgårdsparken möjliggörs genom Blekestråket, ett nytt parkrum och en ny gång- och cykelbro över Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Mölndalsån. Stråket får en vidare koppling genom parken ut till Skånegatan. Stråket med den nya bron har i studier visat ge god effekt och är en viktig länk för att koppla samman Gårda med innerstaden. • Det blågröna stråket vid Mölndalsån utvecklas med separat cykelbana, gångstråk utmed vattnet och vistelseytor. Utifrån markanvändning i Översiktsplanen innebär förslaget ett mindre avsteg då en begränsad del av området som är utpekat som stadsdelspark tas i anspråk för bebyggelse. Detta kompenseras i viss mån av tillkommande parkyta med ny entré och stadsdelslekplats i den östra delen av parken. Inom programområdet finns mark som kommer att omfattas av strandskydd vilket inträder i samband med att nya detaljplaner upprättas. 3.1.2.1 Ingående komponenter Innehållet i det gemensamma samverkansarbetet organiseras i ett antal komponenter, för att samordna, leda och driva arbetet enligt ordinarie processer, samordnat med det gemensamma arbetets inriktning och uppdrag. Komponenterna organiseras i följande övergripande områden: • PBL-planer (Stadsbyggnadsförvaltningen) • Exploateringsprojekt (Exploateringsförvaltningen) • Centralbad och sporthallar (Idrott- och föreningsförvaltningen) • Arenaparken (Higab och Got Event) • Gods och logistik (Stadsbyggnadsförvaltningen) • Kulturhistoriska värden Valhallabadet (Stadsledningskontoret) En mer detaljerad beskrivning av ingående komponenter inom respektive område finns i bilaga 1. Innehållet faller ut i tre huvudsakliga inriktningsbeslut i detta skede – Arenaparken, Centralbad och sporthallar samt Exploatering, enligt avsnitt 1.2.2. 3.1.3 Avvägningar och prioriteringar i förhållande till uppdrag, effektmål och nyttor 3.1.3.1 Hur förslaget svarar mot effektmål och nyttor samt krav och kriterier Effektmål och nyttor etablerar hur det gemensamma arbetet kan verka för att sträva mot staden uppsatta mål och riktlinjer inom programområdet med utgångspunkt i vad som ska åstadkommas på platsen. De handlar om att stärka Göteborg som en attraktiv och hållbar destination, skapa en attraktiv stadsmiljö för besökare, boende och verksamma, bidra till mer välmående göteborgare och bidra till en hållbar ekonomisk utveckling för Göteborg och dess näringsliv. Krav och kriterier sammanfattar den specifika politiska styrningen för programområdet. Dessa tillsammans har utgjort utgångspunkter för förslaget som nu presenteras. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Förslaget till utveckling av evenemangsområdet bedöms vara svara väl mot såväl krav och kriterier som effektmål och nyttor. Att planera för ett antal stora funktioner i området genom en konkurrenskraftig, modern arena tillsammans med sporthallar, ett centralbad och bostäder, och samtidigt utveckla en attraktiv stadsmiljö som ska hålla över tid med och kring dessa funktioner och övrig omkringliggande stad, innebär samtidigt ett behov av att göra ett antal prioriteringar och avvägningar, som beskrivs nedan utifrån det samlade förslaget samt därefter utifrån vad som ingår i respektive komponent. 3.1.3.2 Avvägningar och prioriteringar i det samlade förslaget Det gemensamma förslaget som presenteras är resultatet av ett antal avvägningar och prioriteringar, som gjorts utifrån en bedömning om hur arbetet bäst svarar mot kommunfullmäktiges uppdrag. Exempel på sådana övergripande avvägningar som varit centrala i detta skede är bland andra nedan frågor. Utformningen av Valhallagatan som går mellan norra och södra kvarteret, där gatan ska tjäna ett antal syften i att fungera som ett effektivt och samtidigt attraktivt stråk genom området. Gatan ska bland annat försörja de stora anläggningarna i området med infarter för gods- och logistik, kunna rymma fotgängare och cyklister, fungera som ett arenatorg och rymma en attraktiv entré mot anläggningarna. Att hitta en balanserad och bra lösning är komplicerat, där olika alternativ ger ett antal och betydande konsekvenser för exempelvis stadsmiljö, ekonomi, evenemangsfunktionalitet och mobilitet inom och till/från området. Frågan kan komma att behöva fördjupas och arbetas vidare med ytterligare i kommande arbeten. Förslaget till utformning av det norra kvarteret innebär att serviceytan som idag ligger belägen i övre delen av norra kvarteret minskas, till fördel för att möjliggöra byggandet av bostäder, kontor och kommunal service. Det finns ett antal avvägningar som gjorts i arbetet, där serviceytan är identifierad som en central funktion för att säkra fungerande arenor (nya inom området samt Ullevi), medan området där dagens serviceyta samtidigt till del behövs bland annat för att kunna tillskapa bland annat bostadsmöjligheter i området. Parterna är överens om att tillgänglig yta inom området minskas från 18 000 kvm till 10 000 kvm med utgångspunkt i att rådigheten för evenemangen, för dessa 10 000 kvm, säkras i det fortsatta arbetet. Konsekvenserna av minskad serviceyta i närområdet innebär bland annat att kompletterande ytor behöver säkras utanför området för att möjliggöra större evenemang och upprätthålla konkurrenskraften. Fortsatt arbete pågår för att etablera ett förslag med avvägningar mellan de olika funktioner som har behov av ytan. Centralbadets utformning är ett resultat av avvägningar mellan behovet av att skapa stråk och rörlighet inom området och en utveckling av staden och dess struktur på ett sätt som håller över tid, gentemot funktionskrav i byggnationen och användandet av ett bad. Badanläggningen blev som följd av detta en byggnad som är delad över den nya lokalgata som planeras mellan Valhallagatan och Levgrensvägen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Storlek och skala på områdets centrala anläggningar är också i en nivå som är ovanlig inom staden – dels utifrån anläggningarnas funktion och karaktär, dels utifrån den av politiken uttryckta riktningen om en hög exploateringsgrad. De logistikflöden som går igenom området och behövs för att försörja anläggningarna kräver också avvägningar mot andra funktioner, behov och värden inom området. De kulturvärden som ryms inom programområdet genom bland annat Valhallabadet, Burgårdens landeri, mötet med Stenstaden, och arkeologiska värden har tagits hänsyn till i detta förslag och i löpande arbete. Samtidigt kan dessa komma att påverka förslagets utformning ytterligare, exempelvis utifrån i vilken utsträckning byggrätter är möjliga i norra kvarteret och hur höga byggnader södra kvarteret mot Burgårdsplatsen kan rymma och bedömas lämpliga. Även behovet av kommunal service i form av skola/förskola och vad som bäst ryms inom området eller vad som kan omhändertas genom andra åtgärder i centrum har varit en kritisk fråga. Parternas gemensamma arbete visar på ett behov av framför allt förskola. I fortsatt planering finns därför möjlighet till förskola kvar, medan behovet av investering av grundskola eventuellt utgår genom en möjlig rockadlösning i stadens övriga lokaler i centrum. En inriktning mot förskola i fortsatt arbete innebär också bättre förutsättningar att säkra arenornas funktionalitet genom en flexibel service- och produktionsyta. Dessa aspekter har tagits hänsyn till i gestaltningen och inriktningen i planprogrammet. Utöver dessa har ett antal avvägningar gjorts utifrån ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, som påverkar områdets utformning och innehåll. Exempel på frågor centrala i pågående arbete är exempelvis hur flera olika verksamheter kan rymmas inom området, hur gröna tak kan användas och hur området programmeras för att göras tillgängligt inom och utanför anläggningar för alla göteborgare. Se vidare om hållbarhetsarbetet i avsnitt 2.2.1. 3.1.3.1 Specifika avvägningar, möjligheter och vägval inom komponenterna Det samlade förslaget baseras på en översiktlig och grundläggande leverans av funktioner, ambitionsnivå och omfattning av respektive komponent. Inom dessa komponenter går det att göra justeringar av omfattning eller ambitionsnivå för att justera den ekonomiska omfattningen eller graden av nyttorealisering. Det kan avse både hela anläggningsdelar eller funktioner som går att dra ur eller lägga till och funktioner där omfattningen på åtgärderna mer steglöst kan skruvas upp eller ner beroende på eftersträvade ambitioner. Knutet till respektive komponent, företrädelsevis avseende arenafunktionerna, centralbad och idrottshallar, återfinns resonemang om möjliga åtgärder och vägval för att komplettera eller anpassa ambitionsnivån. Dessa åtgärder och vägval bedöms kunna genomföras utan att det medför väsentlig påverkan på det samlade förslaget som helhet eller medför betydande konsekvenser för andra Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 komponenter och leveranser (se vidare beskrivning i respektive komponents investeringsbeskrivning, under avsnitt 3.2.). 3.1.4 Ekonomiska förutsättningar och konsekvenser Nedan följer en samlad beskrivning av väsentliga utgångspunkter och avvägningar för de bedömda ekonomiska konsekvenser som följer av omfattning och ambitionsnivå för föreslagna investeringar och åtgärder. Konsekvenserna beskriver dels investeringarnas omfattning, men framför allt de årliga kostnads- och resultateffekterna för stadens parter. 3.1.4.1 Finansiellt sammanhang Utvecklingen av arenaområdet medför att en rad av stadens verksamheter ansvarar för åtgärder och framtida förvaltning av komponenter och funktioner inom området. Dels som huvudman för diverse anläggningstyper, och dels med olika delar av stadens ekonomier och finansieringstyper. Stadens nämnder och styrelser parter agerar i olika verksamhets-/affärslogiker men även under olika juridiska och ekonomistyrningsmässiga förutsättningar, vilket medför att så väl parternas olika investeringsekonomier och driftkonsekvenser behöver hållas isär. Även gällande lagstiftning och redovisningsregler medför att de ekonomiska flödena behöver hållas isär mellan olika parter då det inte är möjligt att förflytta inkomster och utgifter mellan parterna inom ramen för ett och samma projekt. Därmed utgår parternas samlade beskrivning av de finansiella och ekonomiska förutsättningarna och åtagandena från en redovisning kring konsekvenserna för respektive komponent/ekonomiskt sammanhang eller organisation. Illustrationen nedan försöker beskriva stadens olika parters investeringsverksamhet som kan kopplas till stadens olika åtaganden och initiativ och delvis även utifrån stadens olika ekonomiska logiker och uppdelning. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Investeringsvolymerna och fördelningen av ansvar synliggör framför allt omfattning på åtgärderna och den ekonomiska ansvarsfördelningen för upprättandet av respektive komponent. Ur parternas perspektiv är det snarare de långsiktiga ekonomiska drifteffekterna och de ekonomiska åtagandena och riskerna som behöver vara fokus i värderingen av den fortsatta planeringsinriktningen. Det är även inom ramen för de långsiktiga drift- och resultatkonsekvenserna som det finns vägval att redan i ett tidigt skede ta ställning till avseende ekonomisk ansvarsfördelning, affärsmodeller och finansieringsupplägg, för att optimera stadens samlade belastning och förmåga att bära stadens samlade åtagande långsiktigt. Det medför därmed att förslag till omfattning, kvaliteter eller ekonomisk ansvarsfördelning inte är optimerad för respektive komponent och part utan även utifrån ett försök att optimera de ekonomiska förutsättningarna för staden som helhet, framför allt ur ett långsiktigt driftperspektiv. 3.1.4.2 Beräkningsgrunder och utgångspunkter För att skapa liknande upplägg avseende bedömning och redovisning av de ekonomiska konsekvenserna utgår respektive parts redogörelse från några gemensamma grundläggande kalkylmässiga utgångspunkter. Samtliga belopp utgår från 2024 års prisnivå om inget annat framgår. Dels för att skapa jämförelse mellan komponenterna, dels för att inte bygga in konjunkturmässiga osäkerheter i beskrivna volymer och effekter. Men det innebär samtidigt att index- och prisutveckling kommer att förändra de faktiska utfallen över tid i löpande prisnivåer då exploateringen och investeringarna kommer att genomföras över en lång tidsperiod. Samtliga volymer, både vad det gäller investeringar och driftkonsekvenser beskrivs i relativt breda spann för att inte återspegla en större säkerhet i ekonomiska bedömningar och värderingar än vad som är möjligt i detta skede. Spannen utgår från en bedömning av sannolik ekonomisk omfattning och konsekvenser med utgångspunkt i de osäkerheter som kvarstår i denna fas av planeringen. Spannen avser därför att inrymma dessa osäkerheter, som förväntas minska i takt med den fortsatta planeringen, genomförande av kvalificerade gestaltningsprocesser och inför ett slutligt genomförandebeslut. Bedömningarna innehåller både generella osäkerheter och riskpåslag utifrån planeringsläget. Bedömningar av kapitalkostnader, avskrivningar och räntor, utgår från parternas ordinarie kalkylmodeller och kan därför skifta i exempelvis genomsnittliga avskrivningstider. Internränteberäkningar baseras på räntenivåer i dagens räntemiljö med i storleksordningen 2–3 procent, som även återspeglas i beräknade interna hyresnivåer. Bedömda driftkostnader och hyresnivåer baseras på en grov bild av kostnader när anläggningarna är färdigställda och full verksamhet är i gång. Bedömning Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 av hyror i övrigt mellan stadens parter utgår från befintliga hyresmodeller i staden för denna typ av specialanläggningar. I de bedömda grundscenarierna utgår intäktsflödena utifrån att maximal marknadshyra kan tas ut för de kommersiella lokalerna. De ekonomiska bedömningarna utgår från en rad interna mellanhavanden mellan stadens parter inte minst vad det gäller hanteringen av markförvärv och markupplåtelser. I detta planeringsskede baseras de ekonomiska bedömningarna mellan exploateringsnämnden och Higab på att marken för Arena, Annex och Hotellfunktionen förvärvas av Higab för ett initialt markvärde som innefattar finansieringen för utbyggnad av allmän plats. I gängse ordning kommer förhandling ske i ett senare skede mellan parterna, vilket kan påverka den slutliga prissättningen, val av upplåtelseform och därmed hyresnivån mot Got Event. I den så kallade ”ryggraden” – den gemensamma logistikanläggning som servar södra kvarterets stora arenaanläggningar, antas en del ingå i en gemensamhetsanläggning där vissa delar tillfaller Got Event och vissa delar tillfaller Svenska Mässan. I nuläget är inte fördelningen och finansieringen av dessa ytor fastställd och medför därmed viss osäkerhet i de ekonomiska bedömningarna. 3.1.4.3 Exploateringsekonomin baseras på de utgångspunkter som ligger till grund för planprogrammets samrådshandlingar. Byggrätterna är i dagsläget inte slutligt definierade utifrån innehåll och marknadsvärdet skiljer sig mellan olika ändamål. Samtidigt finns det osäkerhet i hur stora byggrättsvolymer i den norra detaljplanen som kan maximeras med hänsyn till kulturhistoriska värden i Burgårdsparken och hantering av serviceytan. Det finns därför en stor osäkerhetsfaktor i intäktsbedömningarna.Ekonomiska konsekvenser som följd av väsentliga avvägningar Ovan under avsnitt 3.1.3 redovisas väsentliga avvägningar och kompromisser för det samlade förslaget som helhet, vägval som även påverkar de ekonomiska förutsättningarna. Väsentliga avvägningar som påverkar även de investeringsmässiga förutsättningarna är bland annat delningen av badets lokaliteter, som är en fördyrande åtgärd, men där nyttorealiseringen som helhet bedöms väga upp dessa konsekvenser. De stora byggrättsvolymer som arenafunktioner, centralbad och idrottshallar tar i anspråk innebär en begränsning och utmaning att skapa betydande volymer av externa byggrätter för verksamheter och bostäder, trots en hög exploateringsgrad. Det medför begränsade möjligheter till externa exploateringsinkomster för att finansiera utbyggnaden. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.1.4.4 Sammanställning av ekonomiska bedömningar Nedan presenteras en summerad bild av investeringsförutsättningar för samtliga komponenter där en fördjupad redovisning avseende aktuell komponent redovisas i kapitel 3.2. 3.1.4.4.1 Exploateringsinvesteringar Exploatering (mnkr) Investering Exploateringsinkomster 600 - 850 Kvartersmarksutveckling 160 - 270 Utbyggnad Allmän plats 460 - 740 Risk 80 - 130 Exploateringsutgifter (avrundat) 700 - 1 200 Driftkonsekvenser Årliga tillkommande driftkonsekvenser 20 - 40 Bedömningen avseende exploateringsekonomin indikerar att markförsäljningar och exploateringsbidrag inte täcker de exploateringsåtgärder som följer av att iordningställa byggbar mark och bygga ut allmän plats. Tillkommande drift- och kapitalkostnadseffekter till följd av exploateringen belastar i slutändan stadsmiljönämndens kommunbidragsfinansierade verksamhet. I det redovisade spannet för driftkonsekvenser ingår även eventuellt tillkommande åtgärder vid Burgårdsplatsen och Gårdabron, som dock ligger utanför exploateringsinvesteringarna ovan. 3.1.4.4.2 Centralbad och idrottshallar Centralbad och idrottshallar (mnkr) Investering Centralbad 2 000 – 2 300 Sporthallar 500 – 600 Kommersiella lokaler och kontor 300 - 500 2 800 – 3 400 Driftkonsekvenser Fastighetskostnader 200 – 220 Verksamhetskostnader 120 – 150 Verksamhetsintäkter 60 - 80 Årliga tillkommande driftkonsekvenser 240 - 310 De tillkommande årliga driftkonsekvenserna medför en tillkommande kostnadsbelastning för idrott- och föreningsnämndens kommunbidragsfinansierade verksamhet med i storleksordningen 240 – 310 Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 mnkr. Då placeringen av nytt centralbad och ersättningen av befintliga idrottshallar i området övergår från ägande, drift och förvaltning i stadshuskoncernens regi till nämndsorganisationen innebär det fullt tillkommande kostnader, då det inte ersätter några befintliga anläggningar i nämndens nuvarande verksamhet. 3.1.4.4.2 Arena och Annex (inkl Hotell och Kommersiella tillägg) Arenafunktion och Annex (inkl Hotell) (mnkr) Investering Arena och Annex inklusive logistiklösning och kringfunktioner 6 500 – 7 500 Hotell och kommersiella tillägg 2 000 – 2 500 Driftkonsekvenser Resultatpåverkan Arena och Annex 0 Resultatpåverkan Hotell och kommersiella tillägg +5 - -20 Årliga tillkommande resultatpåverkan +5 - -20 Resultatpåverkan för Arena och Annex baseras på att Got Event bär Higabs totala kostnader över tid genom hyresersättning med produktionskostnadshyra. Med utgångspunkt i investeringsvolymerna uppgår bedömd årlig hyresnivå till 340–390 mnkr per år. Driftnettot inklusive räntekostnader för det kommersiella tillägget bedöms till ca 30–45 mnkr årligen, men inkluderas även avskrivningarna medför det en årlig resultatpåverkan på 5 mnkr till -20 mnkr. Eventuella nedskrivningsbehov bedöms enbart knytas till de kommersiella delarna av investeringarna och omfatta ett behov av nedskrivningar om ca 0,4 mdkr vid en investering i spannets övre del. 3.1.4.4.3 Arenaoperatör (Got Event) Arenaoperatör (mnkr) Investering Arenafunktioner (installationer) 200 – 250 Driftkonsekvenser Driftnetto ny arena och annex 300 - 340 Minskat driftnetto befintliga anläggningar 50 Årliga tillkommande driftkonsekvenser 250 - 290 Föreslagen inriktning för arenaparken indikerar en negativ resultatpåverkan om 300–340 mnkr. Nuvarande arenafunktioner och anläggningar i området genererar i dagsläget ett koncernbidragsbehov om cirka 50 mnkr årligen. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 De nya arenorna medför därmed ett tillkommande finansieringsbehov med ett utökat koncernbidrag från övriga stadshuskoncernen motsvarande 250 – 290 mnkr årligen. 3.1.4.5 Övriga åtaganden inom kommunkoncernen Knutet till en fortsatt planeringsinriktning enligt ovan förutsätter utvecklingen eller medför stadsutvecklingen investeringar och åtgärder inom staden i övrigt, åtgärder som inte redovisas inom ramen för de ekonomiska konsekvenserna ovan. Lokaler/anläggningar för kommunal service Eventuell etablering av förskola inom programområdet hanteras inom ramen för ordinarie verksamhets- och lokalplanering. Investering i förskola uppgår i dagsläget till i storleksordningen 100–110 mnkr. Ersättning för Valhalla IP hanteras inom ramen för idrott och föreningsnämndens ordinarie uppdrag och investeringsplanering/prioriteringar både på kort och längre sikt. Utveckling av stadsmiljön i den befintliga staden Eventuellt ytterligare bro över Mölndalsån mot Gårda och eventuell utveckling av Burgårdsplatsen för att förstärka kopplingen mellan arenaområdet och den befintliga staden avses att hanteras och får prioriteras inom ramen för den ordinarie investeringsplaneringen inom stadsmiljönämndens ansvarsområde Investeringar i infrastrukturåtgärder som inte ingår i exploateringsekonomin bedöms till i storleksordningen 100–240 mnkr beroende på omfattning och inom bedömt spann. Driftkonsekvenserna för dessa åtgärder ingår dock i drifteffekter för tillkommande allmän platsåtgärder inom exploateringsekonomin ovan. Övrig teknisk infrastruktur Utbyggnad av lokalt VA inom utbyggnadsområdet hanteras inom ramen för ordinarie modeller och beskrivs inom ramen för den samlade exploateringsverksamheten i kapitel 3.2.3. Eventuella åtgärder på nätet i övrigt förväntas hanteras inom ramen för den ordinarie verksamhets- och investeringsplaneringen. Åtgärder avseende eventuell kyla, fjärrvärme och el utifrån Göteborg Energis nätägarroll förväntas hanteras inom ramen för bolagets ordinarie verksamhets- och investeringsplanering och inom ramen för ordinarie affärsupplägg och affärsmodeller. 3.1.4.6 Turismekonomiska bedömningar Som del av planeringen har Göteborg & Co bedömt de turismekonomiska effekterna och möjligheterna för att komplettera de kommunalekonomiska effekterna av föreslagna åtgärder. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Destinationen Göteborg är nu tillbaka på besökarvolymer i paritet med år 2019, före pandemin. Det innebär också att den årliga turismekonomiska effekten, det vill säga vad turisterna på destinationen konsumerar tillsammans under ett år, bedöms vara minst 35 mdkr. Möten och kongresser samt evenemang inom exempelvis kultur och idrott är viktiga kommersiella segment som driver internationella besökarflöden till destinationen. Totalt bedöms den direkta turismekonomiska omsättningen vara ca 15 mdkr inom dessa segment, varav minst 10 mdkr årligen (normalt) skapas genom Svenska Mässans, Lisebergs och Got Events verksamhet och arrangemang. Den sammanlagda beräknade turismekonomiska effekten för dagens arenaområde är ca 2,2 mdkr årligen. Arenaområdet avser då Scandinavium, Ullevi och Gamla Ullevi. Scandinavium står för upp emot 0,8 mdkr av dessa 2,2 mdkr. Den nya arenans utökade publikkapacitet ger ökade besökarvolymer och fler stora evenemang som attraherar mer långväga besökare. Det ger i sin tur högre beläggning på boendeanläggningar och en högre turistandel. Med den utökade publikkapaciteten bedöms den nya arenan ge en årlig turismekonomisk effekt på ca 1,3 mdkr. Det är således 0,5 mdkr mer i turistisk omsättning per år än för dagens Scandinavium. Bedömningen omfattar inte annexet och övriga sporthallar, arenor och evenemangsplatser. Dessa arenors turismekonomiska effekt är svåra att beräkna eftersom det potentiella utbudet av evenemang är mycket brett, samt att arenorna kommer att möjliggöra att befintliga årliga evenemang som exempelvis Göteborg Horse Show, Basketfestivalen, Gothia Cup och Partille World Cup kan växa ytterligare. En försiktig uppskattning av möjlig turismekonomisk effekt kopplad till dessa nya mindre arenor och sporthallar är 0,1 mdkr årligen. Det innebär att det framtida arenaområdets totala turismekonomiska effekt beräknas till 2,7–2,8 mdkr årligen mot dagens 2,2 mdkr. 3.1.5 Övergripande tidplan för utbyggnad Övergripande skeden för utbyggnad presenteras i tidplanen nedan. Denna är en sammanfattning av den bastidplan som sammanställdes i november 2023, utifrån vägvalsbeslutet i KF beslut 2023-06-08. Spannen i tid anger osäkerhet som följd av bedömningar i tidigt skede och inkluderar risk för fördröjningar i tidplan, exempelvis som följd av överklaganden. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Den övergripande bastidplanen bygger på följande steg: • Inriktningsbeslut för centralbad, arenapark och exploatering syd respektive nord, KF Q1 2025 - osäkerhet +/- 1 mån • Intermittenta ersättningslösningar för Valhalla IP är på plats Q4 2026 - osäkerhet +/- 3 mån • Detaljplan för norra delen är antagen Q1 2027 - osäkerhet +/- 3 mån, laga kraft senast Q1 2028 o Tillträde till badhustomten därefter • Centralbad och sporthallar kan stå färdigt Q1 2031 - osäkerhet +/- 1-2 år o Valhallabadet kan därefter rivas • Ny multiarena kan stå färdigt Q3 2034 - osäkerhet +/- 1-2 år o Scandinavium kan därefter rivas • Annexet (ersättning för Lisebergshallen) kan stå färdigt Q3 2036 - osäkerhet +/- 1-2 år • Exploatering nord respektive syd kommer att kunna färdigställas därefter. I nuläget är färdigställandetider för olika delar av övrig exploatering medvetet inte specificerad, för att säkerställa flexibilitet i utbyggnadsskedet och därmed framdrift för nytt centralbad och arenaparken. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 3.2 Beskrivning av ingående komponenter och investeringsobjekt 3.2.1 Exploateringsprojekt 3.2.1.1 Beskrivning av komponent Exploateringsförvaltningens leveranser i samband med förverkligandet av stadsutvecklingen inom Arenaprogrammet omfattar allmän plats i form av gator, parker och torg samt tillhandahållande av mark för kommunala verksamheter, byggrätter för bostäder och övriga ändamål. Exploateringsförvaltningen ansvarar för exploateringsekonomi, genomförandefrågor, säkerställande av utrymme för de allmänna platserna samt studerar möjliga framtida byggrätter på kvartersmark. För att möta förväntningarna på höga hållbarhetsambitioner, enligt vägvalsbeslut 2023-06-08 och stadens styrande program arbetar parterna samordnat med alla tre dimensioner av hållbarhet. De allmänna platserna ska utformas för att ge goda förutsättningar att uppnå samnyttjade och multifunktionella ytor, trygga platser, och utformning som bidrar till sociala värden med fokus på hälsa och rörelse och ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv som är viktiga kvaliteter för programmet. Målsättningarna har i detta skede ännu inte brutits ner till specifika åtgärder, men som en generell utgångspunkt medför de att de allmänna platserna kommer att ges en högre gestaltningsmässig verkshöjd än vad som utgör normal standard för staden. Hållbarhetsmålen ger också incitament att prova andra metoder för utbyggnad av allmän plats än i normalfallet, t.ex. flytt av träd och återbruk av vissa ytor istället för nyanläggning. Programarbetet kommer att inkludera beräkning av klimatpåverkan från byggnation, drift och användning med syfte att ge en helhetsbild av klimatpåverkan och fungera som verktyg för att minska klimatutsläpp enligt stadens övergripande mål. En hög grad av exploatering, samnyttjande och funktionsblandning är en bärande del av programförslaget och är nödvändigt för att programmets uppdrag och innehåll ska lösas. Trots att programmet eftersträvar ett effektivt marknyttjande krävs att prioriteringar mellan önskvärda funktioner görs. Stadsbyggnadsnämnden har i ett yrkande från nämndsammanträde 2024-06-18 bifallit beslut om samråd under förutsättning att man i planarbetet prövar en ökad exploatering av bostäder och utreder förutsättningarna för att inom befintligt lokalbestånd möta tillkommande såväl som befintliga behov av grund- och förskolelokaler i området samt centrala staden. Den grundskola (F-6) som tidigare har utgjort en förutsättning för planeringen föreslås i stället omlokaliseras utanför programområdet. 3.2.1.2 Komponenten som del i övergripande förslag Planprogrammets område utgörs av den mark som idag inrymmer Scandinavium, Valhallabadet med sporthallar, Burgårdsparken, Burgårdsplatsen, Valhalla IP med fotbollsarena, Valhallagatan 4 förskola, Stora Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Katrinelunds landeri, serviceyta för omgivande verksamhet samt markparkering väster om Mölndalsån. Planprogrammet möjliggör för cirka 300–350 bostäder samt byggrätter för exempelvis kontor och eventuellt hotell eller handel, för vilka exploateringsförvaltningen ansvarar. Härutöver möjliggörs för utveckling av allmän plats. Den befintliga stadsdelsparken, Burgårdsparken, tas delvis i anspråk men föreslås få utvecklade kvaliteter och förbättrade entréer. En ny stadsdelslekplats föreslås vid den östra entrén. Stråket utmed Mölndalsån bevaras i största möjliga mån avseende vegetation men utvecklas och omdisponeras för att bli mer tillgängligt och ges fler vistelsekvaliteter. Valhallagatan planeras utvecklas till ett aktivt och attraktivt stråk genom staden med torg, mötesplatser, levande bottenvåningar och entréer till de större arenorna. Burgårdsplatsen föreslås omvandlas från att primärt vara en trafikyta till att bli ett torg för vistelse. Förslaget för utvecklingen av den allmänna platsen innehåller också nya kopplingar till och från planområdet, med bland annat en ny gång- och cykelbro över Mölndalsån (Blekebron) samt en ny lokalgata mellan Levgrensvägen i norr och Valhallagatan i söder. Marken inom programområdet ägs till stor del av Göteborg stad. Huvudsakligen ligger markägaransvaret hos exploateringsnämnden, med undantag för Stora Katrinelunds landeri som ägs genom det kommunala bolaget Higab AB. Ett flertal förvaltningar och kommunala bolag har olika former av markupplåtelser inom området. Delar av området omfattar Svenska Mässan. Parallellt med att förvaltningen tar fram inriktningsbeslutet tecknas det också en avsiktsförklaring med svenska mässan och Higab, som avser fortsatt samverkan och utveckling inom området. 3.2.1.3 Konsekvenser av förslaget Planprogrammets struktur och innehåll är ett resultat av sammanvägningar mellan ett flertal styrande parametrar samt önskvärda funktioner och innehåll. Programmet har som grundförutsättning att inrymma ny arena och nytt centralbad, vilka båda utgör starkt styrande volymer för den övriga bebyggelsen. Möjligheterna att tillskapa ytterligare byggrätter utreds i kommande planarbete, dock finns det många förutsättningar som ännu inte är utredda och som kan begränsa platsens möjligheter. De föreslagna byggrätterna för respektive kvarter redovisas nedan, under 3.2.1.3.1 Exploatering. Den politiska inriktningen har huvudsakligen getts utifrån målet att bygga en stadsdel med blandade funktioner, men mängden bostäder får även en direkt påverkan på programmets investeringsekonomi. Enligt det politiska beslutet av Kommunfullmäktige från 2022-03-30 ska 50% av bostäderna tillskapas som bostadsrätt och 50% som hyresrätt. Även detta påverkar möjliga totala intäkter från markförsäljning, eftersom äganderätt värderas till ett högre markpris. De allmänna platserna inom planområdet tillskapas för att ge värden för boende, verksamma och besökande till såväl de tillkommande som de befintliga funktionerna i området. De allmänna platserna kommer att behöva utformas för att fungera för flera funktioner samtidigt, vilket ställer högre krav på gestaltning och utformning av gator och torg. Burgårdsparken, som utgör den enda Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 befintliga parkmiljön i närområdet, kommer att behöva utvecklas genom tillförande av ytterligare kvaliteter och en förbättrad tillgänglighet för att kunna tillgodose behov av grönområde. Mobilitetsåtgärder såsom exempelvis gröna transportplaner utreds för att reducera behovet av parkeringsytor och för att möjliggöra för ett hållbart resande till och från området. De specifika förutsättningarna för ingående delområde av allmän plats redovisas nedan, under 3.2.1.3.1 Exploatering. 3.2.1.3.1 Exploatering Enligt programförslaget finns potentiellt tre olika kvarter med byggrätter, vilka huvudsakligen utgörs av bostäder. Två bostadskvarter i norra detaljplanen och ett blandstadskvarter i södra detaljplanen, där möjlighet till att bygga kontor, hotell, handel och bostäder utreds. Byggnadernas planerade utformning påverkas starkt av riksintresset Göteborgs innerstad och riksintresse Gårda och dess bebyggelse. Styrande funktioner inom området påverkar möjligheten till omfattande bostadsbyggnation. Bostadskvarteren i den norra detaljplanen bedöms utifrån dessa givna förutsättningar vara begränsade. Blandstadskvarteret i södra detaljplanen är placerat längs Skånegatan. Detta är positivt då programmet anser detta vara en lämplig plats för lite högre byggnader, vilket ger möjlighet till en högre exploatering. Exploateringsekonomin påverkas av hur väl funktionerna inom planprogrammets nuvarande struktur löses ut. För att uppnå en effektiv markanvändning och sammanhållen stad utreds samnyttjan av flera funktioner på de begränsade ytor som finns att tillgå. Allmän plats runt Valhallagatan föreslås samnyttjas som både traditionell allmän plats och som evenemangsyta. Det betyder att Valhallagatan kommer stängas av under vissa evenemang för att tillskapa en god evenemangsupplevelse och trygga säkerheten för dess besökare. Samnyttjandet påverkar kostnaden för utformningen av gatan, vilken kommer att ha en högre standard än en traditionell gata. Eftersom Valhallagatan regelbundet kommer att påverkas av avstängningar finns risk att framkomlighet och angöring för exempelvis besökande eller räddningstjänst inte kan lösas på det sätt som medges vid traditionell utformning av allmän plats. Möjliga lösningar studeras vidare i detaljplanearbetet. Om samnyttjan medför begränsningar för planerade byggrätter kan detta få en inverkan på exploateringsekonomin. I planprogrammet var planeringsinriktningen att en gemensam yta skulle samnyttjas av den planerade skolan och Got Event. Den avsedda ytan ligger inom norra detaljplanen och avsåg en kombination av friyta för skola och serviceyta för evenemang. Då skolan utgår ur planeringen behöver det studeras vidare inom ramen för planarbetet hur serviceytan kan nyttjas under övrig tid, då den inte nyttjas för evenemang. För att Got Event ska kunna nyttja 10 000 kvm serviceyta måste både denna yta och intilliggande lokalgata samnyttjas. Burgårdsparken utvecklas till stadsdels- och bostadsnära park med fler funktioner för boende, verksamma i området och stadsdelen. En god tillgänglighet i detta grönområde eftersträvas. Huvudsakliga åtgärder inom parken och som även är en direkt följd av programförslaget och exploateringen, Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 omfattar en ny entré till parken från öster inklusive ny stadsdelslekplats, samt återställning och anpassning av parken utifrån tillkommande bebyggelse (badhus i söder och bostadskvarter i öster), som båda kräver sprängning och omfattande ingrepp i befintlig parkmark. Tillkommande exploatering kräver också att delar av befintliga gångstråk behöver dras om i väldigt kuperad terräng vilket är dyrare än normalt. Dessa delar bedöms vara de enskilt största kostnadsdrivande åtgärderna i parken. Övriga investeringar bedöms vara av mer normal karaktär och fokuserar på att förbättra tillgängligheten genom att utveckla parkens två huvudstråk. Utvecklingen omfattar belysning, markbeläggning och möblering längs med stråken. Dessa investeringar bedöms ligga på en standardnivå. Stora delar av parken föreslås även lämnas orörda, för att bevara värdet i den naturlika parkmiljön som finns idag, vilket även håller nere investeringarnas omfattning. Driftsmässigt kommer trycket på Burgårdparken att öka med tillkommande bebyggelse och verksamheter, och en högre skötselstandard än normalt kommer att krävas för de anlagda delarna av parken. De mer naturlika delarna kräver dock endast en låg skötselnivå. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Bilden illustrerar de huvudsakliga utvecklingsområdena inom allmän plats park. 1. Burgårdsparken, 2a-c. Stråk längs Mölndalsån, 3. Blekestråket. Utöver de planerade byggnader och allmänna platser som tillkommer respektive utvecklas inom ramen för programmet krävs att nuvarande funktioner och omgivande befintligheter beaktas under genomförandet. Åtgärder kan behöva vidtas för att exempelvis säkerställa åtkomst till befintliga anläggningar. Detta kommer att medföra kostnader för staden i både projekteringsfas och utbyggnadsfas. Programområdet inkluderar även stråket längs med Mölndalsån där ytorna omfördelas till fler platsbildningar och separata stråk för gång och cykel tillkommer. Stråket kommer efter utbyggnad vara ett viktigt stråk både för besökare till arenaområdet och dess entrépunkter samt för "genomfartstrafik" för gång och cykel. Stadsmiljöförvaltningen har informerat om att den befintliga palissaden är i behov av renovering och standardhöjning. Utförandet av åtgärderna sammanfaller tidsmässigt med exploateringsprojektens åtgärder längs stråket. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Endast delar av exploateringsprojekten bedöms vara beroende av palissadkonstruktionen, varför det endast delvis finansieras av exploateringen. Sett ur ett övergripande perspektiv för hela staden bedöms det dock finnas dels logistiska, dels utbyggnads- och genomförandetekniska fördelar med att palissadrenoveringen utförs samordnat och samtidigt med exploateringsprojektets planerade åtgärder längs Mölndalsån. För det fall ombyggnad av stråket och palissadrenovering inte utförs samtidigt orsakar det exempelvis ytterligare störningar för bl. a. gång- och cykel. Exploateringsförvaltningen kan utvidga de aktuella exploateringsprojekten med palissadrenovering, men då på uppdrag av och finansierat av stadsmiljöförvaltningen. Investeringen behöver nomineras in i stadsmiljöförvaltningens investeringsbudget inför genomförande. Planprogrammets genomförande genererar även en investering utanför planprogramsområdet i form av in- och utfart från Örgrytevägen samt breddning av befintlig gång och cykelbro längs Örgrytevägen. Åtgärden finns med i exploateringsförvaltningens prognos. Ombyggnation av Gårdabron utgör en åtgärd utanför planprogrammets område vilken vore fördelaktigt att se över och åtgärda i samband med genomförandet. En detaljplan ska startas för det sista delområdet inom planprogrammet vilket omfattar Burgårdsplatsen. Dessa investeringar behöver nomineras in i stadsmiljöförvaltningens investeringsbudget inför genomförande. 3.2.1.3.2 Beskrivning av ersättningsbehov Inom planprogrammets område finns en befintlig förskola med fyra avdelningar. Förskolans lokaler behöver sägas upp och evakueras för att kunna genomföra intentionerna i planprogrammet. Förskolan föreslås få tillfälliga ersättningslokaler vid Engelbrektsgatan. Förskolan, tillsammans med de fyra tillkommande avdelningar som krävs för den nya bostadsbebyggelsen som möjliggörs inom planområdet, planeras härefter inrymmas i nya permanenta lokaler inom planprogramsområdet. De merkostnader som stadsfastighetsförvaltningen får i samband med flytt av förskola bekostas av exploateringsförvaltningen. 3.2.1.3.3 Organisatoriska förutsättningar Förslaget omfattar utbyggnad av allmänna platser i form av gator, torg och parker samt möjliggöra för bebyggelse inom kvartersmark genom försäljning, alternativt upplåtelse, av mark. Genomförandet av förslaget ligger inom förvaltningens kärnuppdrag och bedöms kunna genomföras inom ramen för ordinarie verksamhet. 3.2.1.4 Bedömning av ekonomiska konsekvenser, inkl. kalkyl Exploateringsförvaltningen har ett övergripande ansvar att belysa planprogrammets ekonomiska konsekvenser för hela staden. Därav redovisas, utöver exploateringsnämndens bedömda inkomster och utgifter, även investeringar som de övriga stadsutvecklande förvaltningarnas samt kommunala ledningsägande bolag får till följd av genomförandet av planprogrammet. Stadsmiljöförvaltningen, stadsfastighetsförvaltningen och Kretslopp och Vatten Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 samt Göteborg Energi ABs utgifter framgår av respektive avsnitt samt i sammanställningen nedan. Då Idrott- och föreningsförvaltningen sammanställer ett separat underlag redovisas det inte nedan. Exploateringsbudget (EXF) Utbyggnad VA (KoV) Utbyggnad övergripande infrastruktur (SMF och KoV) Utbyggnad kommunal service (SFF och IOFF) Exploateringsförvaltningen har ett samordningsansvar för att belysa ekonomiska konsekvenser för hela staden (EXF - Exploateringsförvaltningen, KoV - Kretslopp och Vatten, SMF - Stadsmiljöförvaltningen och SFF – Stadsfastighetsförvaltningen, IOFF – Idrott- och föreningsförvaltningen. 3.2.1.5 Exploateringsförvaltningen Exploateringsförvaltningen har upprättat ekonomiska bedömningar som ligger till grund för inriktningsbeslutet. Bedömningarna är baserade på det innehåll och de föreslagna åtgärder som framgår av planprogrammet och beskriver förvaltningens ekonomiska konsekvenser och risker. Det bör noteras att både inkomster och utgifter baseras på preliminära bedömningar utifrån de förutsättningar som finns i detta tidiga skede. De anges därför på en översiktlig nivå. I efterföljande stycke beskrivs de identifierade risker som bedöms kunna få störst påverkan på planprogrammets ekonomi. 3.2.1.5.1 Ekonomiska bedömningar Planprogrammet för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet omfattar två detaljplaner som startat inom arenaområdet, norra och södra detaljplanen, samt ytterligare ett delområde där detaljplanering ännu inte påbörjats. För det delområde som ligger utanför pågående detaljplaner är osäkerheterna större och exploateringsekonomin kan därför endast studeras som grova strukturer, till dess behov och användningsområde är klarlagt. Exploateringsförvaltningen bedöms få inkomster, genom markförsäljning samt exploateringsbidrag. Den ekonomiska bedömningen är starkt beroende av om de byggrätter som möjliggörs inom planområdet överlåts genom försäljning av marken eller om den i stället upplåts med tomträtt. Den bedömning som redovisas i detta underlag baseras på att samtliga byggrätter överlåts genom försäljning, vilket är nuvarande planeringsinriktning och planprogrammet bedöms under denna förutsättning generera inkomster, från markförsäljning och exploateringsbidrag, om cirka 600–850 mnkr. Byggrätterna är i dagsläget inte tydligt definierade utifrån innehåll och marknadsvärdet skiljer sig väsentligt mellan olika ändamål. Det finns också en osäkerhet i hur stora byggrättsvolymer i den norra detaljplanen som kan maximeras med hänsyn till kulturhistoriska värden i Burgårdsparken, varför det finns en stor osäkerhetsfaktor i intäktsbedömningarna. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Exploateringsförvaltningen bedöms få kostnader för utförande av föreslagna åtgärder på allmän plats samt för åtgärder som är nödvändiga för att möjliggöra planerad byggnation inom kvartersmark. Kostnaderna omfattar bland annat projektering och utbyggnad av gator, parker och torg översiktlig hantering av förekommande arkeologi, ledningsflytt, marksanering, geoteknik, skyfallshantering mm. Utgifterna för ovan redovisade anläggningar och åtgärder bedöms uppgå till cirka 700–1 200 mnkr, se tabell nedan. De planerade anläggningarna bedöms delvis vara av övergripande karaktär, och vara till nytta för en större omgivning, varför de till viss del finansieras genom skattemedel. Stadsmiljöförvaltningens andel av ovan redovisade investeringskostnader redovisas under 3.2.3.6.1 Stadsmiljöförvaltningen. Kostnader för kvartersmark omfattar bland annat flytt av ledningar, skyfallsåtgärder, markmiljö och kostnader för fastighetsbildning. Ekonomisk bedömning Upprättad i 2024-års prisnivå (mnkr) Min Trolig Max Myndighetsutgifter -10 -20 -30 Markförvärv 0 0 0 Markåtgärder -150 -180 -240 Gatuanläggningar -340 -380 -480 Parkanläggningar -35 -80 -120 Övriga anläggningar -85 -100 -135 Risk -80 -100 -130 Summa Utgifter (avrundat) -700 -900 - 1200 Redovisning av exploateringsförvaltningens bedömda utgifter. 3.2.1.5.2 Exploateringsförvaltningens driftkostnader Exploateringsförvaltningen får även investeringsrelaterade driftkostnader med anledning av genomförandet av planprogrammet. Dessa består av demonteringskostnader avseende befintlig förskola om cirka 2,5 mnkr. Härutöver tillkommer en driftkostnad avseende utrangering av byggnaden motsvarande dess återstående bokförda värde (drygt 4 mnkr), se tabell nedan. Exploateringsförvaltningen får eventuellt även merkostnader för evakuering av befintlig verksamhet. Medel för dessa kostnader kommer lyftas i investeringsnomineringarna i samband med ett eventuellt genomförandebeslut. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Driftkonsekvenser demontering befintlig verksamhet Upprättad i 2024-års prisnivå (mnkr) Demonteringskostnad 3 Utrangeringskostnad/Bokfört värde 4 Samlat nomineringsunderlag 7 Redovisning av exploateringsförvaltningens samlade nomineringsunderlag avseende investeringsrelaterade driftåtgärder. 3.2.1.5.3 Identifierade och bedömda risker En tidig riskbedömning har gjorts för de ingående detaljplanerna. Riskerna har bedömts utifrån sannolikhet för att de inträffar och vilken konsekvens det i så fall skulle få för projekten. Härefter har riskerna prissatts utifrån den ekonomiska påverkan som är resultatet för att kunna hantera riskerna. För det delområde som ännu inte omfattas av detaljplan har endast en översiktlig bedömning av generella risker gjorts och prissatts schablonmässigt. I takt med att utredningar genomförs och underlag inhämtas minskar osäkerhetsgraden i antagna förutsättningar, ekonomiska bedömningar risker m.m. Planprogrammet befinner sig ännu långt till vänster i illustrationen nedan, med ett stort mått av osäkerheter. Illustration över hur osäkerheter över tid förändras och minskar. Kunskapen om projektet ökar i takt med att man genomför utredningar och inhämtar underlag, och därmed minskar osäkerhetsgraden över tid. Identifierade risker som bedöms kunna få en ekonomisk påverkan inom ramen för norra och södra detaljplanen är marktekniska förhållanden såsom risk för förekomst av markföroreningar, exempelvis under befintliga byggnader där det ej går att göra provtagningar, eller risk för bristande markstabilitet. Andra risker som identifierats är kopplade till myndighetsfrågor såsom att detaljplanen blir överklagad eller att projekten inte får de tillstånd i form av exempelvis vattendom, upphävande av strandskydd, miljötillstånd och dispens från biotopskydd som krävs och i enlighet med tidplanen. Även hantering av befintliga anläggningar och omgivande projekt utgör risker för genomförandet av utvecklingen i området. Utöver de risker som avser ökade kostnader utgör även risken för minskade byggrätter, och därmed längre intäkter, en väsentlig Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 risk för planprogrammet. Den ekonomiska bedömningen baseras på vad som är att betrakta som ett maximalt alternativ och exempelvis närheten till fornlämningar i Burgårdsparken eller bedömd påverkan på kulturvärden i området skulle kunna medföra en inskränkning av hittills planerade byggrätter. 3.2.1.6 Övriga förvaltningar och bolag Övriga stadsutvecklande förvaltningars och kommunala ledningsägande bolags bedömda investeringsutgifter redovisas i tabellen nedan. Planerade åtgärder och ekonomiska konsekvenser beskrivs under respektive avsnitt. Förvaltning Upprättad i 2024-års prisnivå (mnkr) Min Trolig Max Stadsmiljöförvaltningen -100 -170 -240 Stadsfastighetsförvaltningen -100 -105 -110 Kretslopp och vatten -50 Göteborg Energi AB - Redovisning av bedömda investeringsutgifter för samtliga stadsutvecklande förvaltningar samt kommunala ledningsägande bolag. 3.2.1.6.1 Stadsmiljöförvaltningen Stadsmiljöförvaltningen får till följd av planprogrammet investeringsutgifter för ombyggnation av Burgårdsplatsen samt eventuellt kostnader för upprustning av Gårdabron för det fall detta utförs i samband med genomförandet av planprogrammet, se tabell i avsnitt 3.2.3.6 ovan. Stadsmiljöförvaltningen får även kostnader för den andel som utgör skattefinansierade åtgärder inom planprogramsområdet, exempelvis upprustning av palissader och stråket längs Mölndalsån, samt del av Burgårdsparken. Nominering av investering görs först i samband med kommande genomförandebeslut. Stadsmiljöförvaltningen får även ökade driftskostnader för allmän plats inom planprogrammet, se tabell nedan. Årliga driftkonsekvenser allmän plats Upprättad i 2024-års prisnivå (mnkr) Min Trolig Max Allmän plats Gata Kapitalkostnad investering 15 18 24 Driftkostnad tillkommande ytor 2 2 2 Allmän plats Park Kapitalkostnad investering 4 9 13 Driftkostnad tillkommande ytor 0,5 0,5 0,5 Stadsmiljöförvaltningen årlig driftkonsekvens (avrundat) 20 30 40 Redovisning av bedömda årliga driftkonsekvenser för stadsmiljöförvaltningen. 3.2.1.6.2 Stadsfastighetsförvaltningen Stadsfastighetsförvaltningen får kostnader för dels nybyggnation av lokaler och anläggningar, dels kostnader för demontering av befintliga sådana. Stadsfastighetsförvaltningens investeringskostnad för uppförande av förskola i Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 åtta avdelningar bedöms uppgå till mellan 100 - 110 mnkr, se tabell i avsnitt 3.2.3.6.1 ovan. Befintliga skolor utanför planområdet har uttryck behov av en fjärde sporthall i området och möjlighet finns att tillgodose detta inom idrott och föreningsförvaltningens badanläggning (en fjärde sporthall). Om idrottshallen bedöms vara en förutsättning för att tillgodose skolans behov kommer Idrott och föreningsförvaltningen att få en investeringskostnad för byggnationen av sporthallen. Det är exploateringsförvaltningen som står för uppkomna merkostnader till följd av evakueringen såsom redovisas under 3.2.1.3.2. Beskrivning av ersättningsbehov samt för demonterings- och utrangeringskostnad för befintlig byggnad, se 3.2.1.5.2 Exploateringsförvaltningens driftkostnader. 3.2.1.6.3 Kretslopp och vatten Kretslopp och vatten får utgifter för utbyggnad av nya VA-ledningar till den norra detaljplanen och intäkter från anläggningsavgifter. Utgifterna bedöms till cirka 50 miljoner kronor, se tabell i avsnitt 3.2.3.6 ovan. För det fall befintliga VA-ledningar skulle behöva flyttas redovisas dessa kostnader i exploateringsförvaltningens bedömda utgifter och belastar inte Kretslopp och vatten. 3.2.1.6.4 Göteborg Energi AB Till följd av planprogrammet uppkommer investeringsbehov för Göteborg Energi. Det pågår arbete med att kartlägga omfattningen och behovet kommer att tas upp i Göteborg Energis långsiktiga investeringsplaner. 3.2.1.7 Affärs- och finansieringsupplägg Exploateringsförvaltningen finansierar investeringar som är nödvändiga för att uppnå planprogrammets intentioner genom markförsäljning och exploateringsbidrag. Markförsäljningen omfattar dels byggrätter för arena och annex, dels byggrätter för bostäder och övriga ändamål. För det fall att mark för arenor i stället upplåts med tomträtt betalar Higab exploateringsbidrag motsvarande arenabyggrätternas andel, utifrån fastighetens nytta av detaljplanen. Upplåtelseform utreds vidare i kommande detaljplan, men i inriktningsbeslutets ekonomiska bedömningar är antagandet att marken överlåts via försäljning. Marken kommer att överlåtas till marknadsvärde, gällande vid överlåtelsetidpunkten. Om fastigheterna inte överlåts via försäljning utan i stället upplåts med tomträtt kommer det att påverka exploateringsförvaltningens ekonomi på kort såväl som lång sikt och utfallet bedöms få inverkan på förvaltningens möjligheter att uppfylla kravet om en exploateringsekonomi i balans. Å andra sidan genererar upplåtelse med tomträtt en årlig intäkt över tid för staden. En tomträttshavare kan generellt inte belastas med kostnader hänförliga till utbyggnad av allmän plats, men det är möjligt att avtala om ett frivilligt exploateringsbidrag i utbyte mot en nedsättning av avgälden under en begränsad period. Detta skulle ge möjlighet att göra exploateringsförvaltningens investeringsekonomi mindre framtung. För Idrott och föreningsförvaltningen kommer ett kommuninternt markupplåtelseavtal tecknas avseende tomt för nytt centralbad och den Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 ekonomiska ersättningen kommer att baseras på kostnader för att iordningställa kvartersmarken. För Stadsfastighetsförvaltningen kommer ett kommuninternt markupplåtelseavtal tecknas avseende förskola. Kostnader för att iordningställa kvartersmarken för förskolan avräknas mot resultat av markexploatering. Övriga byggrätter avses markanvisas på färdig detaljplan i ett senare skede. De byggrätter som markanvisas i detta senare skede kommer som huvudprincip att överlåtas via försäljning, men med möjlighet till tomträttsupplåtelse för de delar som ska upplåtas med hyresrätt. Marköverlåtelse ska ske till marknadsmässigt pris och är i slutändan ett resultat av genomförda förhandlingar. I detta tidiga skede har endast en nulägesanalys och osäkerhetsbedömning genomförts. Nuvarande ekonomiska bedömningar speglar intäkterna för upplåtelse med fördelning mellan bostadsrätt, hyresrätt och studentbostäder i enlighet med det politiska beslut som fattats 2022-04-28. Beslutet anger att 50% av de nyproducerade bostäderna ska upplåtas som bostadsrätt och 50% som hyresrätt. Av de 50% som avses upplåtas som hyresrätter arbetar förvaltningen fortsatt med att fördelningen skall vara 30% anvisat till allmännyttan och resterande 20% anvisas som studentbostäder. Både studentbostäder och hyresrätter ger lägre intäkter för byggrätterna än om det hade upplåtits som bostadsrätt. Studentbostäder medför dock att parkeringsbehovet minskar, vilket underlättar parkeringssituationen inom plan- och närområdet. 3.2.1.8 Beskrivning av ytterligare möjligheter Planprogrammets föreslagna innehåll är att betrakta som ett maximalt alternativ avseende möjlig byggrätt, varför möjligheterna att möta ett önskemål om ytterligare exploatering inom området bedöms vara mycket begränsade. Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 4 Bilagor Bilaga 1 Ingående komponenter Område Ingående komponenter Komponents- ansvarig PBL-planer • Planprogram Stadsbyggnads- • Detaljplan Nord förvaltningen • Detaljplan Syd Exploateringsprojekt • Planering Exploatering Syd resp. Nord: Exploaterings- o Projektutveckling Norra Kvarteret förvaltningen o Projektutveckling Södra kvarteret o Ansökan om tillstånd o Ekonomisk förstudie inkl. uppdragsrapport • Projektering och produktion Syd • Projektering och produktion Nord Centralbad • Planering Centralbadet: Idrotts- och o Förstudie bad med sporthallar förenings- o Gestaltningsförslag förvaltningen • Förberedelse drift av Centralbad • Projektering och produktion Centralbad • Projektering och produktion sporthallar • Ersättning Valhalla IP Arenaparken • Planering Arenor: Higab och Got o Behovsbeskrivning Arenakvarteret (Got Event) Event o Förbättrad totalkalkyl och konkurrenskraftig arena utifrån ett europeiskt perspektiv (Got Event) o Förstudie (Higab) o Gestaltningsförslag (Higab) o Behovsbeskrivning Ullevis framtida funktionalitet (Got Event) • Projektering och produktion (Higab) o Arena o Annex o ”Blandstad” o Logistiklösningar Svenska Mässan • Planering drift av Arenor (Got Event) • ”Samnyttjande Svenska Mässan” Gods och logistik • Samordning av utredningar kring godstrafik och Stadsbyggnads- logistik inom Arenaparken och Svenska Mässan förvaltningen, (SBF) • Grön godstransportplan (SBF) • Godstransporter och logistik till/från planområdet (ExF) • Utredning av stadens trafikala förutsättningar (ExF) Kulturhistoriska • Förslag på omhändertagande av Valhallabadets Stadslednings- värden Valhalla- kulturhistoriska värden kontoret badet Program ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet” 2024-11-04 Stadsledningskontoret Telefon: 031-365 00 00 (kontaktcenter) E-post: stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se goteborg.se Bilaga 8 Stadsledningskontoret Uppdrag från kommunfullmäktige att ta fram förslag på åtgärder för att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden Redovisning av uppdrag från kommunfullmäktige 2023-06-08 § 15 Innehåll Inledning och beskrivning av uppdraget ............................................................................. 3 Arbetsprocess, rapportupplägg och avgränsning ......................................................... 4 Kulturhistoriskt värde vid fysisk planering ......................................................................... 5 Kulturarv, materiella och immateriella kulturvärden .................................................. 7 Valhallabadets uppförande och intention ............................................................................ 8 Utredningar och värderingar ............................................................................................... 9 Roller och ansvar i det fortsatta genomförandet................................................................ 12 Tidslinje och beslut ........................................................................................................... 13 Medskick från förvaltningar, bolag och akademin .................................................... 14 Slutlig bedömning ............................................................................................................. 16 Resultat ...................................................................................................................... 17 Inledning och beskrivning av uppdraget Stadsledningskontoret har identifierat åtgärder för berörda nämnder och styrelser för att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden, med utgångpunkt i kommunfullmäktiges vägvalsbeslut om ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet, 2023-06-08 § 15. Valhallabadet är en kulturhistorisk värdefull byggnad i staden. I olika skeden har frågan om bevarande, renovering, till- och ombyggnad alternativt rivning av Valhallabadet varit aktuell som en fråga. Behov av att ersätta nuvarande bad och arenalösning har genomlysts och utretts under ett antal år, några nedslag finns mellan åren 2007–2023, bland annat 2018 om lokaliseringsstudie nytt centralbad, utredning förutsättningar nytt centralbad 2020 och förstudie nytt centralbad 2021. Kommunfullmäktige fattade 2022-04-28 § 16 ett inriktningsbeslut som innefattande bland annat följande beslutspunkter: - Kommunstyrelsen får i uppdrag att, tillsammans med byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, trafiknämnden, Higab AB och Got Event AB beakta utredningen (Slutrapport – Ny Arena och stadsutveckling i evenemangsområdet) som föreslår en placering av en ny arena på Valhallabadets tomt i det fortsatta arbetet. (beslutspunkt 3) - Kommunstyrelsen får i uppdrag att, i samverkan med berörda nämnder och bolag, återkomma med en uppdaterad förkortad tidplan, där det är möjligt, för att påskynda arbetet med en ny arena och ett nytt centralbad. (beslutspunkt 5) I samband med att kommunfullmäktige fattade Vägvalsbeslut om ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, 2023-06-08 § 15 tillfördes genom en beslutspunkt (beslutspunkt 5) -Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden. En grundläggande utgångspunkt och förutsättning för kommunstyrelsens uppdrag är kommunfullmäktiges beslut om att Valhallabadet ska rivas och funktionerna i dagens bad kommer att flyttas till nytt centralbad. Skälen till detta är flera och redogörs för i tidigare nämnt vägvalsbeslut. Stadsledningskontorets utredning syftar till att samlat redovisa de utredningar och den dokumentation som finns framtagen om Valhallabadets kulturhistoriska värden, så väl materiella som immateriella, kopplat till att badet uppfördes som ett demokratiskt folkhemsbad. Bedömningen är att Valhallabadets kulturhistoriska värden är kända och väl beskrivna. Givet tagna inriktnings- och vägvalsbeslut, antikvariernas bedömning i kulturhistorisk värdering och byggnadshistoriska utredningar samt de definitioner som Boverket och Riksantikvarieämbetet har avseende kulturhistoriskt värde kopplat till intention, byggnad, innehåll och plats kommer kulturhistoriska värden att gå förlorade vid en rivning av nuvarande bad. Utredningens huvudfokus har varit att beskriva hur ingående nämnder och styrelser över tid kan bidra till att materiella värden till exempel byggnadsdelar, konstnärlig utsmyckning eller installationer återskapas i nytt centralbad eller i nya arenakroppar. Dessa kommer dock att behöva värderas i ett nytt ljus med anledning av att de flyttas från sitt historiska sammanhang till en ny kontext. Likväl behöver ett arbete genomföras så att de immateriella värdena säkras. Utredningen syftar också till att utgöra underlag för kommande prövning av ett omhändertagande av kulturhistoriskt värdefulla byggnadsdelar, konstnärlig utsmyckning och installationer som identifierats. En prövning kommer att ske inom ramen för den fortsatta planeringen och genomförandet av nytt centralbad, ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet. I genomförandet av utredningen har de förvaltningar och bolag som står för genomförandet av att få ett nytt centralt bad på plats tydligt varit överens om att det som bedöms vara tekniskt möjligt att omhänderta ska så göras. Det kommer dock att kräva ytterligare värderingar och utredningar bland annat om nuvarande materiel innehåller det som idag klassas som hälsovådliga delar så som exempelvis asbest eller andra giftiga ämnen. Naturligtvis måste det även göras en ekonomisk bedömning och avvägning kopplat till ett omhändertagande av kulturhistoriskt värdefulla byggdelar, konstnärlig utsmyckning och installationer. I utredningen lyfts också exempel på medskick som kommit upp under dialogerna med förvaltningar, bolag, utifrån respektive linjeansvar, och akademin. Flera tankar, idéer och övergripande förslag om åtgärder för att omhänderta Valhallabadets materiella och immateriella kulturhistoriska värden lyfts fram. Några av dessa presenteras i rapporten och kan ses som inspiration till kommande arbete. Det är exempel på att aktiviteter som föreslås ske under genomförandeprocessen för att säkerställa att kulturhistoriskt värde kan omhändertas av stadens organisation. Resultatet av utredningen utgör ett kunskapsunderlag, vilket ger berörda förvaltningar och bolag en samlad bild över vilken dokumentation samt analyser som så långt finns tillgängligt om kulturhistoriska värden inuti Valhallabadet. Utifrån detta kan berörda nämnder och styrelser ta frågorna vidare i sina respektive processer. Syftet med detta är att säkra den ansvarskedja som identifierats där förvaltningar och bolag i olika skeden har ett ansvar för att bevaka och påverka frågan, utifrån sina respektive linjeuppdrag i arbetet med ett genomförande. Den framarbetade rapporten kommer att överlämnas till programorganisationen för ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet. I samverkan med programorganisationen görs sedan bedömningen om det kommer att behöv tas beslut om riktade uppdrag i frågan om omhändertagandet av kulturhistoriskt värde kopplat till Valhallabadet. De som bedöms få ett sådant uppdrag utpekat är initialt Higab, idrotts- och föreningsnämnden samt exploateringsnämnden. Stadsledningskontoret avser att återkomma i denna fråga i det kommande inriktningsbeslutet som beräknas lyftas för politisk beredning under kvartal 1, 2025. Arbetsprocess, rapportupplägg och avgränsning Uppdraget har genomförts i samverkan med ingående förvaltningar och bolag 1 som ingår i organiseringen av program för ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet, som samordnas vid stadsledningskontoret, samt förvaltning med sakkunskap 2. Dialog och information har lämnats i programorganisation, i större samlande möten med förvaltningar och bolag med linjeansvar i framtagandet av nytt centralbad och arena, 1 Exploateringsförvaltningen, idrott- och föreningsförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen, Higab, Got Event och programorganisationen 2 Kulturförvaltningen genom möten med representanter i staden som arbetar med antikvariefrågor, med representanter som arbetar med planprogram/detaljplaner, representanter som jobbar med exploatering och genomförande samt möten med respektive ingående part i den identifierade ansvarskedjan. En inventering och genomgång av utredningar och annan dokumentation om kulturhistoriskt värde kopplat till Valhallabadet har genomförts. Erfarenhetsavstämning är också gjord med forskare vid Göteborgs universitet utifrån processen som genomförts vid omvandling och rivning av Kjellberskas flickläroverk. Samtliga dessa ingående delar har utgjort underlag till denna utredning. Utredningen inleds med en inramning i form av en definition av kulturhistoriskt värde och hur detta kopplas till fysisk planering inom plan- och bygglag samt stadens arbete med planprogram och detaljplaner. Vidare ges ett övergripande resonemang om vilka ekonomiska överväganden som kan behövas på kort respektive lång sikt. Övergripande beskrivs vad som vid Valhallabadet uppförande var intentionen med byggnad, innehåll och plats. Vidare redovisas en sammanställning över vilka kulturhistoriska värderingar och byggnadshistoriska utredningar som dels kulturförvaltningen ansvarat för och sammanställt och de underlag som är framtagna inom planprogram och detaljplaneprocessen. I utredningen beskrivs roller och ansvar i staden utifrån vägvalsbeslut kopplat till den tidslinje som är utpekad på vägen mot ett nytt centralbad. Vidare finns medskick från förvaltningar, bolag och akademi redovisat. Utredningen avslutas med en redovisning av iakttagelser och bedömning som stadsledningskontoret identifierat. Utredningen har en tidsmässig avgränsning eftersom det är i kommande genomförande planerat till 2031 som byggnadsdelar, konstnärlig utsmyckning och installationer kan överflyttas till nytt centralbad alternativt i ny arenakropp. Det nya badet planeras stå färdigt 2031 (+/- 1-2 år), vilket innebär att vissa moment kan behöva genomföras tidigare till exempel demontage och därefter montage av mosaiken för att det ska fungera väl i byggprocessen. Härav har det inte varit möjligt att beskriva ett genomförande eller redovisa kostnader och finansiering med hänsyn till det skede som planeringen befinner sig i nuläget. Övergripande rör en rivning av Valhallabadet kostnader för bland annat flytt, vård och underhåll av de byggnadsdelar, konstnärlig utsmyckning eller installationer som värderas och bedöms kunna flyttas från sin ursprungliga plats och historiskt riktiga sammanhang. En genomförande- och finansieringsplan behöver därför tas fram i kommande arbete med ett genomförande. Kulturhistoriskt värde vid fysisk planering I detta kapitel beskrivs definitioner av begreppet kulturhistoriskt värden med utgångspunkt i fysisk planering. I kapitlet beskrivs också aktuell lagstiftning och dess olika processer. Kulturhistoriskt värde är de möjligheter materiella och immateriella företeelser kan ge vad gäller att inhämta och förmedla kunskaper om och förståelse av olika skeenden och sammanhang − samt därigenom människors livsvillkor i skilda tider, inklusive de förhållanden som råder idag. Boverket definierar kulturvärde som en sammanfattande benämning för vad som i den fysiska miljön bedöms som värdefullt ur kulturhistoriskt, estetiskt och socialt perspektiv. Dessa perspektiv kan, var för sig eller tillsammans, motivera olika åtgärder för att tillvarata kulturvärdena i den kommunala planeringen. Ett objekts kulturvärden utgörs av kompletterande perspektiv som är delvis överlappande, men till stora delar åtskilda. Utöver dessa tre perspektiv av kulturvärden kan kulturmiljön representera en rad olika former av värden för skilda offentliga och privata verksamhetsintressen och medborgargrupper, exempelvis biologiska eller ekonomiska värden. Riksantikvarieämbetets pekar ut liknande men även ett antal ytterligare teman/perspektiv för arbetet med kulturhistoriska värden i plan- och byggprocesser så som Kulturhistorisk, Socialt, Estetisk, Ekonomisk och Ekologisk. Myndigheternas avvägningar, metoder och rekommendationer utgår från de lagar som hanterar kulturmiljöfrågorna, främst Kulturminneslagen, Miljöbalken och Plan- och bygglagen. "Riksantikvarieämbetets system för kulturhistorisk värdering beskriver olika värdekriterier sorterade under huvudgrupperna dokumentvärde och upplevelsevärde. Kompletterad av vissa övergreppande eller förstärkande egenskaper som underlag för en nyanserad kvalitativ analys. Tillsammans med en gradering av styrkan i det kulturhistoriska värdet skall analysen ge svar på frågan hur byggnaden skall tas om hand, vilken form av lagskydd, vård och dokumentation som krävs för att säkra de kulturhistoriska kvaliteterna." Metod för att bedöma det sammanvägda värdet av en kulturmiljö finns. Vid en kulturhistorisk värdering ska en företeelses värden alltid preciseras, de egenskaper som representerar olika värden ska beskrivas och förklaras. Plan- och bygglagen (PBL), har ett framtidsinriktat perspektiv. Den syftar till att främja goda sociala levnadsförhållanden och en god långsiktigt hållbar livsmiljö för såväl människorna i dagens samhälle som för kommande generationer. Att värna kulturvärdena är ett sätt att säkerställa en långsiktigt hållbar livsmiljö. Begreppet kulturvärde i PBL är ett övergripande begrepp som innefattar tekniska, historiska, miljömässiga och kulturhistoriska värden. Att skydda kulturvärdena i en detaljplan handlar i hög grad om att säkerställa olika kvaliteter för framtiden. Det kan handla om såväl enskilda detaljer som olika strukturer som sammantaget ger en tidsdjup, historisk förankring och identitet. Kulturhistoriskt värde kan i sin tur delas upp och motiveras i olika typer av värden. Dessa olika värden är mer eller mindre sammanlänkade med varandra och dess gränser kan vara flytande. En byggnad kan ha ett eller flera av dessa värden där ett av dem kan vara det starkast framträdande. Dessa värden kan ges skydd genom bevarande i form av utpekande av Länsstyrelsen, för byggnadsminne enligt bestämmelser i kulturmiljölagen. I beslutet anges vilka skyddsbestämmelser som gäller. (ett sådant utpekande kan även prövas av Riksantikvarieämbetet.) Skyddet regleras även i PBL. Genom bestämmelser i en detaljplan har en kommun långtgående möjligheter att skydda ett områdes kulturvärden och att ange hur ett område kan utvecklas och förändras utan att kulturvärdena skadas. I arbetet med att ta fram en detaljplan ska det tydliggöras vilka kulturvärden området har och hur de påverkas av den föreslagna förändringen. Eventuell reglering måste vägas emot att en detaljplan aldrig får göras mera detaljerad än vad som krävs för att uppnå planens syften. Just avseende det som i planering framkommer om kulturmiljö och kulturhistoriska värde får sedan ett avgörande i hur dessa värden därefter omhändertas i ett genomförande av detaljplanen. Kommunens planering och dess påverkan kan behöva värderas och redogöras utifrån miljöbalken i en miljökonsekvensbeskrivning och här kan avvägande exempelvis avseende kulturhistorisk värdering behöva framgå. Ett beslut om antagande av detaljplan prövas bland annat avseende hur stark regleringen kan anses vara inskränkande på exempelvis riksintresse Kulturmiljö. Länsstyrelsen, utifrån sitt uppdrag att bevaka att det inte sker negativ påverkan på riksintressen, kan ta beslut om att pröva, och i slutändan upphäva, kommunens antagandebeslut utifrån bland annat påverkan på riksintresse Kulturmiljö. Överklaganden av detaljplan prövas av Mark- och miljödomstol samt vid beviljat prövningstillstånd Mark- och miljööverdomstolen. Domstolens olika instanser kan ta beslut att upphäva detaljplan bland annat utifrån planens eventuella negativa påverkan på kulturmiljö. Frågor om bevarande och rivning regleras i detaljplan och efterföljs sedan i själva genomförandet av detaljplanen. Staden arbetar, enligt beslut i kommunfullmäktige, med kompensationsåtgärder för att säkerställa tillgången till värdefulla natur- och rekreationsvärden. Kompensationsåtgärder innebär att natur- och rekreationsvärden som går förlorade genom exploatering ersätts genom åtgärder i närområdet i första hand. För kompensation av kulturhistoriska värden saknas motsvarande arbetssätt. Gemensamt för dessa frågor är dock att åtaganden som kommunen eller byggherren gör är frivilliga åtgärder utöver vad som krävs enligt lagstiftning. En byggherre ansvarar alltid för utbyggnad av bebyggelse och anläggningar inom kvartersmark. När kulturhistoriska värden förloras vid exempelvis en rivning bygger tillvaratagandet av dessa värden främst på kommunens eller byggherrens planering och bidrag till den historiska förståelsen för eftervärlden med utgångspunkt i detaljplanens utredningar och dokumentation avseende kulturmiljön. Kompensationsåtgärder och villkor för kulturhistoriska värden regleras i regel inte i kommunens markanvisnings- och genomförandeavtal respektive exploateringsavtal. Avtal angående avstående av ersättningskrav på kommunen på grund av att skyddsbestämmelser och rivningsförbud ska dock alltid träffas mellan kommunen och fastighetsägaren innan detaljplanen antas. Utifrån taget vägvalsbeslut är det inte aktuellt med skydd av kulturvärde genom exempelvis rivningsförbud kopplat till byggnad. I stadens arbete med detaljplaner görs bedömningen, utifrån gjorda avvägningar med beaktande av plan- och bygglagens reglering, att det inte möjligt att i detaljplanerna föra in skyddsbestämmelser som pekar ut vad som ska och kan bevaras av kulturhistoriskt värdefulla byggdelar i samband med rivning av Valhallabadet. Kulturarv, materiella och immateriella kulturvärden Kulturarv avser alla materiella och immateriella uttryck (spår, lämningar, föremål, konstruktioner, miljöer, system, strukturer, verksamheter, traditioner, namnskick, kunskaper, sammanhang etcetera) för mänsklig påverkan. Ibland kan begreppet preciseras för att belysa särskilda delar av samhällsutvecklingen, till exempel det biologiska kulturarvet, det industriella kulturarvet eller modernismens kulturarv. De materiella kulturvärdena utgör fysiska föremål, artefakter, som är specifikt utformade och sammankopplade med den miljö som ovan beskrivs som kulturmiljöer. Det kan utgöra byggnadsdelar, konstnärlig utsmyckning eller installationer. Kulturhistoriska värden och kulturarv är i detta fall de begrepp som blir bredare, omfattande även immateriella aspekter. Det immateriella värdet är inte fysiska objekt utan snarare levande uttryck för kulturell identitet, minnen och gemenskap. Trots att det immateriella värdet saknar fysisk form, relaterar det oftast till fysisk miljö eller plats och dess användande. De immateriella värdena, som är rumsligt betingat, kan vara en specifik ljudmiljö, dofter, ljusförhållanden, möten och sociala erfarenheter som byggnaden och platsen möjliggör och förvaltar. I praktiken kan både materiella och immateriella värden vara viktiga för att förstå och bevara en kulturmiljö. Ofta kompletterar de varandra och bidrar till en mer omfattande helhet och förståelse. Samtidigt kräver bevarandeinsatser för båda typerna av värden olika strategier och metoder, med tanke på deras unika egenskaper och utmaningar. Valhallabadets uppförande och intention I utredningen har genomgång av dokumentation och dialog med antikvarier inom stadens verksamheter genomförts för att beskriva vad som är unikt med Valhallabadet 3. Detta kapitel svarar på vad var intentionen vid uppförandet samt vilka värden finns kopplat till själva byggnaden, dess innehåll, platsen och placering i staden. I bedömningen av Valhallabadets värden kommer den arkitektoniska och arkitekturhistoriska aspekten, vid sidan om mosaikväggen, oftast på tal först. Arkitektoniska och konstnärliga aspekter är av stor vikt när det gäller badets kulturhistoriska värden. Här finns både det estetiska samt det kulturhistoriska aspekterna. Badet uppfördes som en arkitektoniskt genomtänkt och vacker plats att vistas på. Upplevelsen var lika viktig som motionen, leken eller tvagandet och är det fortfarande. Arkitekt Nils Olsson skapade ritningarna för Valhallabadet, och dessa belönades med Sveriges enda OS-medalj i arkitektur år 1948. Byggnaden har en tidstypisk och välbevarad exteriör och interiör. Anläggningen är uppförd i material av hög kvalitet som är bevarade och åldras väl. Formgivningen av inredningsdetaljer och fast inredning visar på tidens ideal om god design i vardagsvarorna. Nils Wedels ikoniska väggmosaiker är unika och fungerar även som ett signum för byggnaden. Här kan även nämnas de konstnärligt dekorerade kakelväggarna av Taisto Kaasinen i det romerska badet. Då Valhallabadet uppfördes var anläggningen den största och modernaste i landet. I dag utgör badet tillsammans med Pontusbadet i Luleå (byggnadsminne sedan 2003) ett av två större badhus med bevarad 1950-talskaraktär. Det finns ett socialt innehåll som är unikt och i det finns den sociala aspekten som mycket viktig för göteborgarna. Den funktionen har Valhallabadet haft sedan uppförandetiden. Under snart 70 år har badet använts som det var tänkt från början; folkhälsa, socialt umgänge och barnperspektiv. Generationer har lärt sig simma, motionerat och lekt i badet och gör det fortfarande. Här är Valhallabadet den plats som symboliserar folkhemstanken i alla sina aspekter. En jämlik mötesplats där den allmänna folkhälsan står i centrum. När Valhallabadet invigdes 1956, representerade det inte bara en plats för kroppshygien utan också en ny syn på badet som en plats för socialt umgänge på fritiden. Valhallabadet bröt 3 Valhallabadet finns upptaget i Göteborgs Stads bevarandeprogram, Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse volym 3, Moderna Göteborg, del 4. dessutom med den gängse klassindelningen och inkluderade även barnens behov i utformningen. Bad-, sport- och fritidsanläggningar var en del i det pågående folkhemsbygget. Utredningar och värderingar I detta kapitel redovisas befintliga utredningar som beskriver Valhallabadets kulturhistoriska värden. Utredningarna är gjorda av bebyggelseantikvarie på stadens uppdrag. Följande utredningar ligger till grund för gjorda värderingar: • Valhallabadet, Kulturhistoriskt underlag, Kulturmiljörapport 2013:04, Göteborgs stadsmuseum som fördjupas i kulturmiljö-, rapport 2023:01, evenemangsområdet, kulturmiljöunderlag till planprogram, del av evenemangsområdet inom stadsdelen heden i Göteborg, Göteborgs stadsmuseum • Kulturmiljöunderlag Valhallabadet, Antiquum AB, 2014 • Valhallabadet, byggnadshistorisk utredning & konsekvensbeskrivning, upprättad inför detaljplan för arenor och blandstad söder om Valhallagatan, Antiquum AB, 2024-03-18 • Presentation, Kulturmiljöunderlag, Valhallabadet och Scandinavium, Antiquum AB, mars,2024 En återbruksinventeringen har på uppdrag av Higab tagit fram som även den tar med aspekter om kulturhistoriskt värde. Higab har utöver detta även gjort en miljöinventering för badet. Rapport: • Återbruksinventering, Valhallabadet, White, 2024-01-12 I utredning, Valhallabadet, byggnadshistorisk utredning & konsekvensbeskrivning, upprättad inför detaljplan för arenor och blandstad söder om Valhallagatan, Antiquum, 2024 finns utförligt beskrivet vilka enskilda delar i form av byggnadsdelar, konstnärlig utsmyckning och installationer som bör säkerställas vid en rivning, samt vad som krävs för omhändertagande av dessa delar. Dessa delar kan ges ett nytt sammanhang och fortsatt ha ett estetiskt värde, men det betonas återkommande att den historiska läsbarheten och upplevelsen försvagas när delar och detaljer flyttas och den ursprungliga kontexten går förlorad. De föremål som föreslås att omhändertas behöver alla ses i ljuset av de besitter såväl konstnärliga som samhälls- socialhistoriska- och identitetsskapande värden och därmed ses det som viktigt att de bevaras och ges ett nytt sammanhang. Ett kulturhistoriskt omhändertagande och bevarande kan inte ske genom återbruk enligt den antikvariska bedömningen, men ett tillvaratagande av befintliga resurser kan delvis innebära ett tillvaratagande av immateriella, konstnärliga och konsthistoriska värden. Bilder nedan visar på värden och kvalitéer i de olika våningsplanen utifrån rums olika känslighet för förändringar enligt vad som framgår i utredning Kulturmiljöunderlag Valhallabadet, Antiquum, 2014: I utredningen från 2024, Valhallabadet, byggnadshistorisk utredning & konsekvensbeskrivning, upprättad inför detaljplan för arenor och blandstad söder om Valhallagatan, framgår konsekvenser och åtgärder för kulturhistoriskt värde. Dessa delas upp i tre kategorier, 1. Konstverk som bör flyttas med till nytt badhus, 2. Inredning som bör flyttas med till nytt badhus 3. Material av hög kvalitet som inte bör kasseras: 1. Konstverk som bör flyttas med till nytt badhus, enligt ovan refererad utredning Wedels mosaiker: Det är högst motiverat att bevara Wendels mosaiker och ge dem ett nytt sammanhang då de även i ett nytt sammanhang skulle kunna spegla folkhemtidens konstnärliga ideal och ge ett upplevelsevärde. Mosaikväggarna bör flyttas intakt i sin helhet och ges ett nytt gemensamt sammanhang. Konstverket bör bli en integrerad del, på motsvarande sätt som idag, i ett nytt centralbad och inte hanteras som ett fristående konstverk. Kaasinens kakelutsmyckning: Taisto Kaasinens handmålade kakel bör bevaras och återbrukas i nytt sammanhang. De kakelplattor som är dekormålade är av särskilt värde medan de enfärgade skulle kunna vara möjliga att ersätta med nytillverkade kopior om det inte är möjligt att demontera allt kakel. Metoder för varsam demontering av kaklet måste utredas. Om Kaasinens kakel flyttas ses det som avgörande för konstverkets kontext att det återbrukas i en miljö med liknande funktion var av det bör flytta med till ett nytt centralbad. 2. Inredning som bör flyttas med till nytt badhus, enligt ovan refererad utredning Valhallabadet innehåller specialdesignad, välbevarad och tidstypisk inredning av hög kvalitet som bör tas tillvara och säkerställas i ett nytt sammanhang. Sitt- och ligghytter i gyllenbrun bok utrustade med liggbritsar, läslampa, spegel, klädskåp och små låsbara skåp för värdesaker - allt i originalutförande, Nils Braxells sittbänkar av teak i entré och foajé liksom drickfontänen inne i simhallen. Valhallabadet har en närmast intakt bevarad 1950-talskaraktär där inredning i form av hyllor, pallar, klädhängare, nyckelskåp, speglar med teakram, ett stort antal äldre vågar, skrubbningsbritsar av marmor, tvagningsbänkar klädda med mosaik, en fågelbur för naturligt fågelkvitter i romerska badet, ursprungliga skyltar liksom bevarade böcker där gästerna bokfört sin vikt mm ger en känsla av kontinuitet, autenticitet och tidens gång. De delar av inredningen som har ett starkt identitetsskapande värde och samtidigt besitter samhälls- och socialhistoriska värden bör flyttas med till det nya centralbadet bland annat då de i centralbadet kan bidra till att knyta minnen till den nya byggnaden för att mildra den förlust av platsidentitet som rivningen av Valhallabadet innebär. Som exempel Braxells ligg- och sitthytter tillsammans med äldre vågar, speglar, hyllor, marmorbritsar med mera. Den bevarade kioskfronten i entrén har ett begränsat konstnärligt värde men ett stort identitetsskapande värde. Braxells bänkar av teak liksom drickfontänen, har ett konstnärligt värde som motiverar ett säkerställande skulle kunna återbrukas i nytt sammanhang. 3. Material av hög kvalitet som inte bör kasseras, enligt ovan refererad utredning I byggnaden finns innerdörrar av ädelträ, en stor mängd kolmårdsmarmor och ursprungliga 1950-talsfönster som bör tas till vara vid en eventuell rivning. Äldre golvmaterial kan användas på annan plats som ersättningsmaterial för produkter/material som inte längre finns i produktion, till exempel det gula Höganäsklinker som finns bevarat. Exempel på material och delar som bör återbrukas är t ex det gula och räfflade fasadteglet, kopparplåt, ursprungliga träfönster inklusive beslag, ytterdörrar av teak, innerdörrar av ädelträ, kolmårdsmarmor, Höganäsklinker, kakel och klinker mm. Det måste dock noga vidare utredas om det är tekniskt, praktiskt och ekonomiskt möjligt att ta med dessa konstverk, inredning och material och hur det i sådant fall kan genomföras. Roller och ansvar i det fortsatta genomförandet I detta kapitel beskrivs roller och ansvar med utgångspunkt i det vägvalsbeslut som beslutades i kommunfullmäktige i juni 2023. I arbetet med ett nytt centralbad finns flera förvaltningar och bolag som i olika delar av ett genomförande behöver beakta hur kulturhistoriskt värde kopplat till Valhallabadet kan bevaras och omhändertas. I dialoger har samtliga deltagare instämt i vikten av att omhänderta kulturhistoriskt värde, exempelvis byggnadsdelar, konstnärlig utsmyckning eller installationer så långt det är möjligt. Samtidigt lyfts frågor att det kommer att kräva vidare utredning, värdering och nogsam planering under resans gång för att kunna gå i hamn med ett sådant uppdrag. Det är även en avgörande faktor hur var och en av stadens förvaltningar och bolag tar sitt ansvar under vägen fram till att verksamheten i Valhallabadet planeras upphöra 2031. Det finns en övergripande samordning i staden inom den av stadsledningskontorets samordnade programorganisation ”Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet”. De parter med uppdrag att delta i programorganisation är utöver stadsledningskontoret (samordnare och projektägare), stadsbyggnadsförvaltningen, exploateringsförvaltningen, idrotts- och föreningsförvaltningen, Higab och Got Event. Arbetet genomförs inom programmets komponenter som, utöver detta uppdrag, består av uppdrag eller projekt så som nytt centralbad, arenapark, exploateringsprojekt, PBL-planer, gods och logistik samt kulturhistoriska värden. Arbetet styrs och leds enligt ordinarie processer samt i respektive linje. Respektive parts ansvar och arbetsuppgifter inklusive myndighetsutövning kvarstår oförändrat enligt gällande reglementen och ägardirektiv. Programmets styrande funktioner fokuserar på att möjliggöra framdrift genom aktiv samordning och samverkan i programorganisationen. Detta genom att samtliga parter utgår ifrån gemensamma överenskommelser, såsom programgemensamma effektmål och nyttor och i beslut som fattas i respektive linjer. Programmets arbetssätt – KF uppdrag • Arbetet organiseras i de Komponent komponenter som behövs för att x organisera och genomföra arbetet • Komponenterna (som kan bestå av uppdrag eller projekt) styrs och Parter med Komponent leds enligt ordinarie processer Ytterligare uppdrag - deltar i y samt i respektive linje förvaltningar KF program och bolag - • Det gemensamma programmet Uppdrag involveras i utgör en gemensam plattform för SLK, SBF, ExF, k omponenter att säkra framdrift och samordning Komponent IoFF, Higab och utifrån • I programmet grupperas z Got Event behov/fas komponenter i sex huvudsakliga områden: • Centralbad och sporthallar Komponent • Arenaparken n • Exploateringsprojekt • PBL-planer • Gods och logistik • Kulturhistoriska värden Hållbar stad – öppen f ör v ärlden 12 Introduktion till programmet Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, september 2024 En övergripande sammanfattning av de linjeansvar som respektive part äger i sina respektive organisationer är: • Stadsbyggnadsförvaltningen ansvarar för arbetet med planprogram och detaljplaner. • Exploateringsförvaltningen är markägare och driver projektutveckling, exploatering och genomförande. • Idrotts- och föreningsförvaltningen är investeringsansvarig för nytt centralbad, byggherre, framtida fastighetsägare och operatör av nytt centralbad. • Higab är investeringsansvarig för ny arena, byggherre och framtida fastighetsägare samt rivningsansvarig. • Got Event har ansvar som operatör och driver nuvarande verksamhet vid Valhallabadet. • Stadsledningskontoret har utöver den övergripande rollen, även i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att omhänderta Valhallabadets kulturhistoriska värden (denna rapport). Tidslinje och beslut Kapitlet sammanställer beslut och beroenden som identifierats och som tar sikte på 2031 när nytt centralbad planeras tas i bruk. I enlighet med kommunfullmäktiges beslut 2022—04–28 § 16, Utredning av ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, har stadsbyggnadsnämnden arbetet med att skyndsamt ta fram planprogram och nya detaljplaner för att bland annat möjliggöra för ett centralbad och stadsutveckling i området. Vid stadsbyggnadsnämnden 2024-06-18 togs beslut om samråd avseende planprogram för del av evenemangsområdet inom stadsdelen Heden. Arbetet pågår även med detaljplaner som är kopplade till genomförande av ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet. Planeringen är att det tas beslut om samråd för den första av detaljplanerna under kvartal 1 2025. Den samordnande organisationen vid stadsledningskontoret arbetar för att ta upp ärendet om ett inriktningsbeslut för centralbad, arenapark och exploatering syd respektive nord. Ärendet planeras att lyftas till kommunstyrelsen första kvartalet 2025 och därefter kommer beslut som tas i kommunfullmäktige. För att få logistik att gå ihop för att möjliggöra byggande planeras tillfälliga ersättningslösningar för Valhalla IP vara på plats under kvartal 4 2026. Detaljplan för norra delen planeras vara antagen kvartal 1, 2027 och laga kraftvunnen senast kvartal 1 2028, tillträde till badhustomten kommer därefter. Ett nytt centralbad och sporthallar kan stå färdigt kvartal 1, 2031 (+/- 1-2 år.) Valhallabadet planeras stå kvar tills nytt centralbad finns på plats och kan först därefter tas ur bruk, demonteras och rivas. Detta bedöms påverka hur och när arbetet med omhändertagande av värden och återbruk kan genomföras. Inför nedstängning av Valhallabadet behöver även de immateriella värdena säkras och omhändertas. För att planering och genomförande för detta ska bli möjligt behöver dessa frågor finnas med genom hela genomförandet och kopplas till de roller, ansvar och verktyg som respektive förvaltning och bolag har inom sin linje. Medskick från förvaltningar, bolag och akademin Under dialogerna med förvaltningar, bolag och akademin har flera tankar, idéer och övergripande förslag om åtgärder för att omhänderta Valhallabadets materiella och immateriella kulturhistoriska värden lyfts fram. Ett urval av dessa redovisas som medskick i denna utredning vilket förhoppningsvis kan vara inspiration i det fortsatta arbetet. Det är exempel på att aktiviteter som påbörjas nu, inom kort, på medellång sikt eller i slutet av genomförandeprocessen, inför att en rivning av Valhallabadet sker, har alla betydelse för på vilket sätt kulturhistoriskt värde kan omhändertas av staden. Stadsbyggnadsförvaltningen har i arbetet med planprogram och detaljplaner under våren 2024 tagit fram utredningar som omfattar ett kulturmiljöunderlag, En gemensam presentation för ingående förvaltningar och bolag om resultatet genomfördes i mitten av mars 2024. Detta är ett exempel på hur förvaltningar och bolag kan dela information och kunskap om de kulturhistoriska värden som finns kopplad till Valhallabadet. Stadsbyggnadsförvaltningen lyfter också att i detaljplanearbetet kommer en miljökonsekvensbeskrivning, utifrån påverkan av kulturmiljö, att tas fram. Denna MKB med tillhörande underlag och beskrivning av avvägningar blir ytterligare ett kunskapsunderlag för arbetet med genomförandet av nytt centralbad inom planerna för en ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet med placering av arenan på Valhallabadets tomt. Förslag hur de immateriella värdena omhändertas och säkras har diskuterats och är även till del påbörjade. Dokumentation i form av film och andra former av upptagningar ska fånga specifik ljudmiljö, dofter, ljusförhållanden, möten och sociala erfarenheter som byggnaden Valhallabadet och dess innehåll möjliggör och förvaltar idag. Till badet och platsen finns sociala/immateriella minnen kopplade som det är minst lika viktigt att säkerställa att dessa dokumenteras och bevaras för eftervärlden att få ta del utav. Det finns till del ett påbörjat arbete vid kulturförvaltningen, under våren 2024, genom stadsmuseet som publicerat två filmer om Valhallabadets unika innehåll och intention Vid ett arbete med gestaltningsförslag och utformande av nytt centralbad ser Higab en möjlighet att inkludera krav om på vilket sätt kulturhistoriskt värde kan ges plats i nytt centralbad. Medverkande får ge en bild över hur utformandet av nytt centralbad kan ge plats för byggnadsdelar, konstnärlig utsmyckning eller installationer som behöver tas ur Valhallabadet när detta tas ur bruk. Stadens arbete med digital tvilling. Got Event tagit fram och skapat en digital tvilling för Scandinavium. Bolaget använder tvillingen operativt för planering och marknadsföring av evenemang. Här kan det på en väldigt detaljerad nivå visas hur arenan är utformad så väl invändigt som utvändigt. I arbetet ser förvaltningar och bolag att denna teknik skulle kunna användas för att visa på hur Valhallabadet är utformat och används när badet är i bruk. Även stadsbyggnadsförvaltningen bidrar med en fördjupad detaljering i den digitala tvillingen inom programmets försorg, där samtliga parter medverkar i och kan nyttja för gemensamma analyser med mera. Ytterligare möjlighet finns genom att följa projekt (Digital Twin Cities Center och Urban Futures 2024–2027, där bland annat kulturförvaltningen är en part) som kommer att undersöka hur kulturvärden visualiseras i den digitala tvillingen. Här finns möjlighet att undersöka om denna teknik kan ingå som ett kommande del av att skapa immateriellt minne inför att Valhallabadet ska tas ur bruk. Exploateringsförvaltningen lyfter frågan om att i detaljplanen ta med frivilliga kompensationsåtgärder/kulturvärden under en rubrik i planhandlingen. Vidare att dra erfarenheter av det arbete som gjordes avseende återbruk och skydd i detaljplaner Juvelkvarnen vid Eriksberg och vid Valskvarnsgatan inom Sannegården och hur arbetet med Kommersen bedrevs. I en detaljplan för bostäder och lokaler vid före detta Holtermanska sjukhuset finns också frågor om bevarande. I detaljplanen infördes rivningsförbud, skyddsbestämmelser och varsamhetsbestämmelser för de befintliga tegelbyggnaderna. Förvaltningen ställer också frågan om kulturvärde kan omfattas i arbetet med konstprogrammet för evenemangsområdet eller om det kan vara en del av konstnärlig utsmyckning på allmän plats. Exploateringsförvaltningen ser att det inte är en omöjlighet att skriva in åtgärder om omhändertagande i ett genomförandeavtal. Det blir dock inga påföljder om villkoren inte följs i ett genomförande. Det behövs en värdering av värden som sedan ställs mot en uppföljning av genomförandeavtalet och här är det förvaltning med sakkunskap som kan värdera om omhändertagandet ligger i linje med vad som uttrycks i avtalet. Det behöver då skapas en organisering mellan de deltagande aktörerna i staden och de med sakkunskap för att kunna få avsedd effekt med skrivningar i ett genomförandeavtal. Representant från akademin som deltagit i dialoger skickar med förslag på att i arbetet ta med frågor så som följeforskning och att tillskapa övergångsprocesser från det gamla till det nya. Följeforskning syftar till att följa, diskutera, beskriva och dra lärdomar ur den här typen av komplexa processer, där invånares vardagliga sociala liv förändras i och med att en viktig byggnad och plats försvinner. Det finns ett stort behov av forskning och kunskap om hur sociala förändringar och demokratiska processer kopplat till specifika offentliga platser och rum påverkar invånares tillit till den förda politiken och till demokratin. Att följeforska innebär att både följa pågående processer och att vara en diskussionspart som har ett utifrån-perspektiv. Skapa en övergång från det gamla till det nya och genomför en minnesceremoni inför en rivning av Valhallabadet är ett annat förslag från akademin. Göteborgs Stad har genom sin medverkan i kunskapsplattformen Urban Futures kommit i kontakt med aktuell forskning vid Göteborgs universitet. Ingången är kulturens plats i stadsutveckling och är kopplat till den genomförda rivningsprocessen för flickläroverket Kjellbergska. Metoder som utforskades kan utgör ett underlag för tänkbart arbetssätt för att bevara och skapa kollektiva minnet av en plats, byggnad och dess innehåll. En fråga var bland annat om och hur den muralmålning som prydde en av danssalarna skulle kunna tas omhand i samband med att fastigheten skulle rivas för att bereda plats för Konstnärliga fakultetens nya byggnad vid Götaplatsen. Ceremonin genomfördes december 2022 där två minnesdagar omfattade en del av en minnesceremoni. Frågeställningar som diskuterades var varför finns inga ritualer när en byggnad ska rivas, hur kollektiva minnen kan skapas när unika och högkvalitativa byggnader rivs, hur dialog förs med invånarna som ser att kulturarv i staden försvinner. Byggnaden revs i början av 2023. Muralmålningen dansen, av Nils Nilsson 1935, gavs i sista stund en plats i nya Artisten, dock på ett ställe som inte är vad som var intentionen med konstverket vid dess skapande, till det var tiden allt för kort inom projektet. Genom forskarens deltagande i utredningen har följande medskick kunnat fångas om vad staden kan lära av processen kopplat Flickläroverkets rivning inför eventuellt kommande motsvarande process för Valhallabadet. Vikten av: - ett tydligt uttalande av vad som ska ske med byggnad/plats - att ge möjlighet till att bearbeta förlusten i förväg - att föra demokratisk transparent dialog - att ta invånares frågor och erfarenheter på allvar - att engagera invånare/användare i alla åldrar i ett minnesarbete - att ett värdigt avsked av en betydelsefull byggnad och plats bör möjliggöras Slutlig bedömning Valhallabadet kommer att rivas och därmed går det sammantagna kulturhistoriska värdet förlorat utifrån byggnad, innehåll och badets placering i staden. Byggnadsdelar, konstnärlig utsmyckning eller installationer, givet sin nuvarande plats i Valhallabadet, som kan omhändertas och återskapas i nytt centralbad eller i nya arenakropp kommer att behöva värderas utifrån att dessa flyttas från sitt historiskt riktiga sammanhang för att hamna i en annan kontext. Ett alternativ kan vara ett omhändertagande inom konstnärlig utsmyckning på allmän plats. Det måste dock noga utredas hur det är möjligt att flytta konstverken, inredningen och materialen utifrån ett teknisk, praktiskt och ekonomiskt perspektiv. Utredningen har en tidsmässig avgränsning eftersom det är i kommande genomförande 2031 (+/- 1-2 år) som byggnadsdelar, konstnärlig utsmyckning och installationer kan överflyttas till nytt centralbad alternativt i ny arenakropp. Det har härmed i denna utredning inte varit möjligt att beskriva ett genomförande eller redovisa kostnader och finansiering med hänsyn till det skede som planeringen befinner sig i. Övergripande rör en rivning av Valhallabadet kostnader för bland annat flytt, vård och underhåll av de byggnadsdelar, konstnärlig utsmyckning eller installationer som värderas och bedöms kunna flyttas från sin ursprungliga plats och historiskt riktiga sammanhang. En genomförande- och finansieringsplan behöver därför tas fram i kommande arbete med ett genomförande. Det pågår arbete med att fram planprogram och detaljplaner utifrån uppdrag utifrån tagna beslut i kommunfullmäktiges 2022—04–28 § 16. I beslutsunderlaget för samråd av planprogram slås bland annat fast att ” En rivning av Valhallabadet innebär att stora kulturhistoriskt värden i form av badets arkitektur, välbevarade interiör samt berättelse går förlorat”. Arbete med förstudier och förberedelser pågår även hos exploateringsförvaltningen, idrotts- och föreningsförvaltningen och Higab. I detaljplanearbetet görs bedömningen att det inte är möjligt att föra in skyddsbestämmelser som pekar ut vad som ska och kan bevaras av kulturhistoriskt värdefulla byggdelar i samband med rivning av Valhallabadet. Det blir därmed i det fortsatta arbetet med att genomföra programmet Ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet som ett omhändertagande av kulturhistoriskt värde kommer att behöva ske. Arbetet med genomförandet utifrån olika skeden, roller och ansvar, inför att få ett nytt centralbad på plats, blir därför avgörande i hur staden kan lyckas i uppdraget. Resultat Resultatet av denna utredning är dels en samlad redovisning av de dokument om kulturhistorisk värdering och byggnadshistoriska utredningar som i dagsläget finns. Sammanställningen ger stadens förvaltningar och bolag en delad överblick över värderingar och dokumentation som viktiga underlag i kommande genomförandearbete. Kunskapsunderlaget i denna rapport överlämnas som en del av de genomförandefrågor som måste följas över tid. Det kommer att över tid behöva göras mer konkretiserade utredningar och värderingar för att säkerställa själva omhändertagandet av byggnadsdelar, konstnärlig utsmyckning eller installationer i samband med en rivning av nuvarande bad. Resultatet utgör dels en beskrivning av fattade inriktnings- och vägvalsbeslut och utifrån dessa beslut beskriva tidslinje, roller och ansvar inom stadens organisation. Avsikten är att i beskrivning en ansvarskedja där förvaltningar och bolag i olika skeden kommer att behöva bevaka frågan i sina respektive linjeuppdrag samt som ett förslag genom en samlande samordning i programorganisationen för ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet. Omhändertagandet av kulturhistoriskt värde kan även vara en del av hållbarhetsarbetet som ligger inom programorganiseringen. Detta för att säkerställa att det som kommer att bedömas och därefter värderas som kulturhistoriskt värde, och nu finns inuti Valhallabadet, på sikt kan komma omhändertas i nytt centralbad eller i ny arena. Stadens organisationer bedöms ha möjlighet att ta med frågan i bland annat sina kommande inriktnings- respektive genomförandebeslut. Den framarbetade rapporten kommer att överlämnas till programorganisationen för ny arena och stadsutveckling inom evenemangsområdet. I samverkan med programorganisationen görs sedan bedömningen om det kommer att behöv tas beslut om riktade uppdrag i frågan om omhändertagandet av kulturhistoriskt värde kopplat till Valhallabadet. Stadsledningskontoret avser att återkomma i denna fråga i det kommande inriktningsbeslutet som beräknas lyftas för politisk beredning under kvartal 1, 2025. Bilaga 9 Göteborgs Stads idrotts- och föreningsnämnd Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2024-02-06 § 7 Ärendenummer IOFF-2024-00047 Utredning om förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Beslut 1. Idrotts- och föreningsnämnden godkänner redovisningen av uppdraget från kommunfullmäktige att ”utreda hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra badanläggningar”. 2. Idrotts- och föreningsnämnden översänder beslutet till kommunstyrelsen som svar på uppdraget. Handlingar - Tjänsteutlåtande, avdelning utveckling och styrning, 2024-01-15 - Rapport - Förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet - Bilaga till rapport - Besöks- och bokningsstatistik 2022 - Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2023-06-08 § 15 0367/21 Protokollsutdrag skickas till -Kommunstyrelsen -Avdelning utveckling och styrning Bilaga 9 Idrotts- och föreningsförvaltningen Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2024-01-15 Anton Flöisbon, tel: 031-368 21 55, Ärendenummer IOFF-2024-00047 e-post: anton.floisbon@ioff.goteborg.se Tove Selnes, tel: 031-368 21 85, e-post: tove.selnes@ioff.goteborg.se Utredning om förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Förslag till beslut 1. Idrotts- och föreningsnämnden godkänner redovisningen av uppdraget från kommunfullmäktige att ”utreda hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra badanläggningar”. 2. Idrotts- och föreningsnämnden översänder beslutet till kommunstyrelsen som svar på uppdraget. Sammanfattning Utifrån ett uppdrag från kommunfullmäktige har idrotts- och föreningsförvaltningen utrett förutsättningarna för att omhänderta ett eventuellt verksamhetsbortfall av Valhallabadet genom andra simhallar, i ett scenario där Valhallabadet behöver rivas innan dess ersättare är på plats. Utredningen har kartlagt nuvarande verksamhet i befintliga simhallar i Göteborg och i närliggande kommuner, samt planerade investeringar under aktuell tidsperiod. Valhallabadet är Göteborgs största och mest besökta simhall, med utbredd verksamhet för både allmänhet, skolor och föreningsliv. Valhallabadet har också vissa unika funktioner som inte finns i andra simhallar i Göteborg, såsom 50-metersbassäng och hopp-och djupbassäng utformad för simhopp och konstsim. Sammanfattningsvis är förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet genom övriga befintliga anläggningar väldigt begränsade. Ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet skulle innebära tuffa prioriteringar vid fördelning av tider vilket skulle få konsekvenser för samtliga målgrupper och i förlängningen ha en negativ inverkan på folkhälsan och simkunnigheten i staden. Bedömning ur ekonomisk dimension Ärendet har inga direkta ekonomiska konsekvenser. I utredningen har förvaltningen undersökt och gett förslag på några eventuella åtgärder och investeringar i befintligt bestånd som skulle kunna bidra till att utöka den befintliga kapaciteten och minska bristen på simyta. Om någon åtgärd skulle vara aktuell för att täcka ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet skulle investeringsmedel behöva tillföras. Bedömning ur ekologisk dimension Om Valhallabadet skulle rivas innan dess ersättare är på plats skulle staden under en period vara utan en simhall i de centrala delarna av Göteborg. Valhallabadets besökare skulle behöva ta sig till andra delar av staden, eller till kranskommuner, för sina aktiviteter. Valhallabadet har idag ett stort upptagningsområde med många besökare som inte når badet på gång- och cykelavstånd. Samtidigt innebär badets centrala placering goda kollektivtrafiksmöjligheter. En period utan Valhallabadet skulle därför sannolikt leda till ett ökat resande med bil vilket skulle ha negativa konsekvenser för miljön. Bedömning ur social dimension Utredningen bedömer att förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet är väldigt begränsade. En period utan Valhallabadet i drift skulle innebära mer begränsad vattenyta i staden och ytterligare prioriteringar vid fördelning av tider. Detta skulle få konsekvenser för samtliga målgrupper: allmänheten, föreningslivet, skolan, simundervisningen och andra. Bedömningen är att ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet skulle innebära en negativ inverkan på folkhälsan och simkunnigheten i staden. Det föreningsliv som idag har verksamhet i Valhallabadet löper risk att tvingas lägga ned verksamheten. Detta gäller särskilt de föreningar som bedriver verksamhet i hopp- och djupbassäng såsom konstsim och simhopp. Samverkan Ärendet har inte varit föremål för facklig samverkan. Bilagor 1. Rapport - Förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet 2. Bilaga till rapport - Besöks- och bokningsstatistik 2022 3. Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2023-06-08 § 15 0367/21 Ärendet Utifrån ett uppdrag från kommunfullmäktige har idrotts- och föreningsförvaltningen utrett förutsättningarna för att omhänderta ett eventuellt verksamhetsbortfall av Valhallabadet genom andra simhallar, i ett scenario där Valhallabadet behöver rivas innan dess ersättare är på plats. Nämnden föreslås godkänna redovisningen av uppdraget samt att översända beslutet till kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fattade beslut på sammanträdet den 8 juni 2023 i ärendet ”Vägvalsbeslut inom planeringen för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet”, där kommunstyrelsen fick i uppdrag att fortsätta planera för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, med placering av arenan på Valhallabadets tomt. Som en konsekvens av vägvalsbeslutet fick idrotts- och föreningsnämnden följande utredningsuppdrag: ”Idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att utreda hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra badanläggningar. I utredningen ska även planerade investeringar i kranskommunerna beaktas. Utredningen ska innehålla en tidplan över andra planerade investeringar för områdesbad eller liknande”. Utredningen har kartlagt den befintliga verksamheten i Valhallabadet avseende både badets funktioner samt besöks- och bokningsstatistik. En kartläggning av befintliga simhallar i Göteborg och i närliggande kranskommuner har gjorts för att visa hur på nuvarande kapacitet och beläggningsgrad. Förvaltningen har också inom ramen för uppdraget genomfört ett dialogmöte med föreningar som har verksamhet i Valhallabadet för att få deras perspektiv på verksamheten idag samt konsekvenserna av ett eventuellt verksamhetsbortfall. Valhallabadet är Göteborgs största och mest besökta simhall och har vissa funktioner som inte finns i andra simhallar i staden, såsom 50-metersbassäng och hopp-och djupbassäng utformad för simhopp och konstsim. Valhallabadet lockar många besökare och har en hög beläggningsgrad som fylls av allmänhetens motionssim, föreningsverksamhet inom en mängd vattenidrotter, simskoleundervisning samt skolans simundervisning. Valhallabadet står också återkommande värd för simtävlingar. Totalt sker aktivitet i Valhallabadet under ca 1 850 bassängtimmar per vecka. Det sker också ytterligare föreningsaktivitet utanför öppettiderna på grund av högt tryck. I övriga simhallar i Göteborg och i kranskommuner är det också generellt sett hög beläggningsgrad. I idrotts- och föreningsförvaltingens sex simhallar som är öppna för allmänheten är beläggningsgraden i snitt 79 procent. I simhallarna finns ca 700 obokade timmar varje vecka, dock framför allt under dagtid vilket inte motsvarar föreningslivets efterfrågan på tider. Det finns planerade investeringar i simhallar i både Göteborg och i kranskommuner. I Göteborg kommer kapaciteten öka från 2026 genom bland annat ett nytt lokalbad i Kortedala, en ersättande simhall med stärkt kapacitet i Askim och en ny undervisningsbassäng i Frölundabadet. De planerade investeringarna kan bidra till att omhänderta delar av ett eventuellt verksamhetsbortfall. Samtidigt är det viktigt att notera att dessa simhallar är tänkta att tillgodose det behov som uppstått genom ett befintligt underskott på vattenyta i staden och en prognosticerad befolkningstillväxt i Göteborg. Förvaltningens bedömning Sammanfattningsvis är förvaltningens bedömning att förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet är väldigt begränsade. Om Valhallabadet rivs innan dess ersättare är på plats skulle det innebära mycket begränsad vattenyta i Göteborg. Eftersom det är svårt att alls ge förutsättningar för fler besökare i stadens övriga simhallar skulle en period utan Valhallabadet i drift vara allvarlig för alla typer av besökare: allmänheten, föreningslivet, skolan, simundervisningen och andra. Tuffa prioriteringar vid fördelning av tider skulle behöva göras vilket skulle ha en negativ inverkan på folkhälsan och simkunnigheten i staden. Det föreningsliv som idag har verksamhet i Valhallabadet löper risk att tvingas lägga ned verksamheten. För att inte riskera dessa konsekvenser är det angeläget att bevara Valhallabadets verksamhet tills att dess ersättare genom det nya Centralbadet är på plats. Johan Sävhage Maria Berg Förvaltningsdirektör Tf. Avdelningschef Utveckling och styrning Bilaga 9 Idrotts- och föreningsförvaltningen Rapport Förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet 2024-01-11 goteborg.se Innehåll 1 Inledning ................................................................................................... 3 1.1 Avgränsningar..................................................................................... 3 2 Kartläggning av befintlig verksamhet .................................................... 4 2.1 Valhallabadets verksamhet ................................................................. 4 2.2 Verksamhet i övriga simhallar i Göteborg ............................................ 5 2.3 Verksamhet i simhallar i kranskommuner ............................................ 6 3 Planerade investeringar .......................................................................... 7 3.1 Investeringar i Göteborg...................................................................... 7 3.2 Investeringar i kranskommuner ........................................................... 8 4 Analys ....................................................................................................... 9 4.1 Förutsättningar att omhänderta verksamhetsbortfall i befintliga anläggningar.................................................................................................. 9 4.2 Förutsättningar att omhänderta verksamhetsbortfall i planerade anläggningar................................................................................................ 11 5 Slutsatser ............................................................................................... 12 Förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-11 1 Inledning Den här rapporten beskriver förutsättningarna för att omhänderta ett eventuellt verksamhetsbortfall av Valhallabadet genom andra simhallar, i ett scenario där Valhallabadet behöver rivas innan dess ersättare är på plats. Bakgrunden är den utveckling som pågår i evenemangsområdet i Göteborg, där det bland annat planeras för en ny arena som ska ersätta Scandinavium och ett nytt Centralbad som ska ersätta Valhallabadet. Kommunfullmäktige fattade beslut på sammanträdet den 8 juni 2023 i ärendet ”Vägvalsbeslut inom planeringen för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet”, där kommunstyrelsen fick i uppdrag att fortsätta planera för ny arena och stadsutveckling i evenemangsområdet, med placering av arenan på Valhallabadets tomt. Som en konsekvens av vägvalsbeslutet fick idrotts- och föreningsnämnden följande utredningsuppdrag: ”Idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att utreda hur ett eventuellt verksamhetsbortfall kan omhändertas genom andra badanläggningar. I utredningen ska även planerade investeringar i kranskommunerna beaktas. Utredningen ska innehålla en tidplan över andra planerade investeringar för områdesbad eller liknande”. Rapporten inleds med en kartläggning av befintlig verksamhet i Valhallabadet samt övriga simhallar i Göteborg och kranskommuner. Sedan följer en sammanställning av planerade investeringar i simhallar. I följande avsnitt analyseras förutsättningarna att omhänderta verksamhetsbortfallet, genom befintliga simhallar samt genom planerade investeringar eller ytterligare investeringsåtgärder. Det avslutande avsnittet summerar analysen och beskriver konsekvenserna av ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet för olika målgrupper. 1.1 Avgränsningar Rapporten gör följande avgränsningar: • Badanläggningar avgränsas till badanläggningar med simbassänger som riktas till föreningsliv och allmänhet. Anläggningar med inriktning mot en specifik målgrupp till exempel personer med funktionsnedsättning ingår inte. Detta exkluderar till exempel Lilla Amundöns bad och Dalheimers hus bad. Istället för begreppet ”badanläggningar” kommer rapporten användas sig av ”simhallar”. • Kranskommuner avgränsas till kommuner i Göteborgsregionen som har en simhall enligt ovanstående avgränsning, det vill säga Ale, Alingsås, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Stenungssunds kommun. • Tidplanen över planerade investeringar avgränsas från 2024 till att det nya Centralbadet planeras att stå klart 2030. Förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-11 2 Kartläggning av befintlig verksamhet 2.1 Valhallabadets verksamhet Valhallabadet är Göteborgs äldsta och största simhall. Badet, som invigdes år 1954 och som byggts ut flera gånger sedan dess, lockar besökare från ett stort geografiskt område inklusive besökare från andra kommuner. Tillsammans med bland andra Liseberg och Scandinavium utgör Valhallabadet en viktig målpunkt som med sina funktioner och historia bidrar till stadens besöksnäring. Valhallabadet är Göteborgs överlägset mest besökta simhall och svarar för nära hälften av stadens alla simhallsbesök. Inom Valhallabadets verksamhet ryms både motionssim och bad för allmänheten, skolsim, en mängd olika föreningsaktiviteter samt tävlingsverksamhet såsom SM i simning som arrangerades under 2023. Valhallabadet är öppet alla dagar i veckan, på vardagar från tidig morgon till sen kväll och på helger fram till 15.30. Aktivitet sker under hela dagen och är som mest intensiv på vardagseftermiddagar och -kvällar. På grund av högt tryck och många bokningar behöver viss föreningsverksamhet ske utanför öppettiderna, framför allt på helger. 2.1.1 Utbud och funktioner I Valhallabadet finns Göteborgs enda 50-metersbassäng som består av 10 banor. 50- metersbassängen används framför allt för motionssim, skolsim och föreningsverksamhet. Vidare består anläggningen av en 25-metersbassäng med 8 banor. 25-metersbassängen har ett djup på 2 till 5 meter samt hopptorn och sviktar med olika höjder. 25-metersbassängen används därför mycket till hopp och lek för allmänheten samt för föreningsverksamhet inom konstsim och simhopp. I anslutning till 25- metersbassängen ligger barnbassängen som är en grund bassäng avsedd för barnfamiljer och simskola. Valhallabadet har också en varmbassäng som är en grund och varm (34 grader) bassäng avsedd för remissbad, babysim, familjebad och vattengympa. Utöver bassängerna innehåller Valhallabadet kallbad, bubbelpool och torr- samt våtbastu, som ligger i anslutning till duschutrymmena på både dam- och herravdelningen. Dessa faciliteter ingår i inträdesavgiften till simhallen men en del besökare kommer till badet bara för att basta och bada bubbelpool. Relaxavdelningen fyller en viktig social funktion för en del av badets målgrupper. 2.1.2 Besök och bokningar Det är ett stort antal aktörer som besöker badet och som tillsammans svarar för ett stort antal bokade timmar. Valhallabadets besökare består framför allt av allmänhetens motionssim och föreningar som bokar tider för träning och tävling i simidrott, såsom simning, simhopp och konstsim. Grundskolan bokar tider för skolans simundervisning och föreningar arrangerar simskoleundervisning för barn och vuxna. Under vissa tider arrangeras vattengymnastik för allmänheten. Även företag har möjlighet att boka tider i simhallen. Förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-11 Bokningarna på 50-metersbassängen och 25-metersbassängen fördelas mellan intern verksamhet (t.ex. motionssim, fartbana, hopp och lek, gruppträning) och extern verksamhet (t.ex. förening, simskola, skolbad, företag). Got Event har inom ramen för uppdraget sammanställt boknings- och besöksstatistik för 2022. Bokningsstatistiken bygger på en exempelvecka under höstterminen 2022, för att fånga en vanlig veckas beläggning. I båda bassängerna är beläggningsgraden nära 100 procent, det vill säga samtliga tider på samtliga banor har en bokning för antingen intern eller extern verksamhet. Fördelningen mellan intern och extern verksamhet var 49 respektive 51 procent i 50-metersbassängen, 44 respektive 56 procent i 25-metersbassängen. Även i varmbassängen är beläggningsgraden nästan 100 procent, medan i barnbassängen är beläggningsgraden 81 procent. Besöksstatistik har tagits fram för hela år 2022. Statistiken påverkas något av att 25- metersbassängen var stängd för renovering mellan vecka 33 och 42, det vill säga under högsäsong under höstterminen. Totalt hade Valhallabadet 366 492 besök under 2022. Den stora merparten är besök från allmänheten. När det gäller föreningsverksamhet står simidrottsföreningarna Göteborg Sim och Simklubben S02 för de flesta av bokningarna i simhallen. Bland övriga föreningar som bokar in sig på bassängerna finns bland annat Felix DF, Göteborgs Kanotförening och Juniordykarna. Även Svenska Livräddningssällskapet och föreningar från andra kommuner använder simhallen regelbundet. Föreningsverksamheten som bedrivs i Valhalla sträcker sig från simning, konstsim och simhopp till vattenpolo, dykning och undervattensrugby. Förvaltningen har inom ramen för uppdraget genomfört ett dialogmöte med föreningar som har verksamhet i Valhallabadet för att få deras perspektiv på verksamheten idag samt konsekvenserna av ett eventuellt verksamhetsbortfall. Beläggningsgraden för 2022 grundas på Valhallabadets öppettider. På grund av en hög beläggningsgrad och begränsad vattenyta även i övriga staden har föreningar fått möjlighet att även boka tider utanför ordinarie öppettider. Det handlar framför allt om extra träningstid för konstsim och simhopp, som behöver använda 25-metersbassängens hopp- och djupdel. Göteborgs kanotförening brukar också boka 50-metersbassängen utanför ordinarie öppettider för att få tillräcklig yta för vissa tränings- och säkerhetsmoment. Valhallabadet står återkommande värd för simtävlingar. Tävlingar sker som regel på helgerna, ibland startar bokningen redan fredag eftermiddag. År 2022 arrangerades 13 tävlingar på Valhallabadet, motsvarande 19 tävlingsdagar respektive 1174 bantimmar. Tävlingsarrangemangen under 2022 drog till sig ca 5 000 deltagare och 10 000 åskådare. 2.2 Verksamhet i övriga simhallar i Göteborg Utöver Valhallabadet finns nio kommunala simhallar i Göteborg, varav sex är öppna för allmänheten. Två av simhallarna, Dalheimers hus bad och Lilla Amundöns bad, är inriktade på personer med funktionsnedsättning som målgrupp medan en simhall, Styrsö simhall, är öppen enbart för bokningar. Det finns också två icke-kommunala simhallar i Göteborg som är öppna för allmänheten. Kristinedals simhall drivs av SKF:s personalstiftelse och Sörredsbadet drivs av respektive Svenska Livräddningssällskapet. Förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-11 Den geografiska spridningen av simhallarna framgår av Figur 1. Figur 1. Simhallar i Göteborg. Simhallarna består i regel av 25-metersbassänger och de flesta av de kommunala simhallarna har också undervisningsbassänger. Angered Arena och Frölundabadet har hopp- och djupbassänger, dock med begränsade funktioner jämfört med Valhallabadets bassäng. Frölundabadets hopptorn är tre meter högt, jämfört med Valhallabadets tio meter höga hopptorn. Angered Arena har en hoppbassäng men där djupet inte är anpassad efter föreningslivets behov. Hopp- och djupbassänger används bland annat inom idrotterna simhopp, undervattensrugby, konstsim och för fridykning. Idrotts- och föreningsförvaltningen har sammanställt bokningsstatistik för 2022 för de sex kommunala simhallarna som är öppna för allmänheten. Den genomsnittliga beläggningsgraden i simhallarna är 79 procent. Om man avgränsar beläggningsstatistiken till den mest intensiva tidsperioden vardagar 16.00-20.00 är den genomsnittliga beläggningsgraden 88 procent. Den högsta beläggningen under vardagar 16.00-20.00 finns i Angered Arenas hoppbassäng samt 25-metersbassängerna i Lundbybadet och Askims simhall samt undervisningsbassängen i Kärra simhall. Förvaltningen har också bett de icke-kommunala anläggningarna att uppskatta sin beläggningsgrad på en skala mellan 1 och 5 där 5 är maximal beläggning. Sörredsbadet uppskattar beläggningen till 3–4 och Kristinedals simhall uppskattar beläggningen till 4–5. 2.3 Verksamhet i simhallar i kranskommuner Utöver Göteborg finns det nio simhallar i göteborgsområdet som är öppna för allmänheten. Simhallarna listas i tabell 1 nedan. Förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-11 Tabell 1. Simhallar i närliggande kommuner. Anläggning Kommun Skepplanda simhall Ale Nolhaga Parkbad Alingsås Kungsbacka badhus Kungsbacka Fjärås simhall Kungsbacka Oasen sim- och ishall Kungälv Lerums vattenpalats Lerum Åbybadet Mölndal Streteredsbadet Mölndal Björndammens bad & motion Partille Stenungsund Arena Stenungsund I Kungsbacka simhall och i Åbybadet i Mölndal finns 50-metersbassänger, i övrigt består simhallarna av en eller flera 25-metersbassänger och det finns även varmbassänger och lekbassänger eller äventyrsbad. Idrotts- och föreningsförvaltningen har genom en enkät bett om en uppskattning av beläggningsgraden i kranskommunernas simhallar. Beläggningen är relativt hög, Alingsås, Lerum, Mölndal och Partille uppskattar beläggningen i simhallarna mellan 4 och 5. Stenungssund och Kungsbacka uppskattar beläggningen till mellan 3 och 4. Kungälv beräknar beläggningen för föreningsverksamheten och skolsim till 5 medan beläggningen för allmänheten uppskattas till mellan 2 och 3. Ale har inte svarat på enkäten. 3 Planerade investeringar 3.1 Investeringar i Göteborg I investeringsplaneringen för de kommande åren finns ett antal planerade simhallsinvesteringar. Förutsatt att inga oplanerade renoveringar eller driftsstopp behöver genomföras kommer de planerade investeringarna innebära en kapacitetsökning på sikt. Vid utgången av år 2026 väntas staden ha ett nytt lokalbad i Kortedala, en ersättande simhall med stärkt kapacitet i Askim och en ny undervisningsbassäng i Frölundabadet. Runt år 2030 väntas kapaciteten ha stärkts med Nya Lundbybadet samt ett nytt lokalbad i Torslanda. På längre sikt kan kapaciteten stärkas av en simhall i Majorna-Linné. Nedan redovisas Göteborgs Stads planerade simhallsinvesteringar och den effekt som investeringarna väntas ha på stadens simhallskapacitet. • Frölundabadet kommer från sommaren 2023 vara stängd i två år för en totalrenovering. I samband med renoveringen genomförs även en tillbyggnad av en extra undervisningsbassäng som väntas stå klar 2025. • Med planerad byggstart 2024 ska Askims simhall ersättas av en ny simhall, ett så kallad lokalbad. Simhallen uppförs bredvid den nuvarande som rivs när den Förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-11 nya står färdig. Första halvåret 2026 väntas den nya simhallen stå färdig och då ha en större 25-metersbassäng och en större undervisningsbassäng jämfört med nuvarande simhall, vilket ger en ökad kapacitet för motionssim, simundervisning och föreningsverksamhet. • Ett nytt lokalbad är även planerat i Kortedala. Precis som Askims simhall planeras byggstart till 2024 och färdigställande under första halvåren 2026. Simhallen förväntas vara i drift år 2026. Den nya simhallen innebär en ökning av kapaciteten. • Ett lokalbad är planerat i Torslanda. Planbesked är beviljat men arbetet med detaljplanen har ännu inte startat. Simhallen väntas kunna stå färdig tidigast år 2029. En simhall skulle innebära en kapacitetsökning jämfört med i dag. • Ett detaljplanarbete för Nya Lundbybadet pågår och ett nytt bad kan stå färdigt tidigast år 2030. Den nya simhallen innebär en kapacitetsökning eftersom det befintliga Lundbybadet ska behållas i drift så långt som det är möjligt. På längre sikt är det dock tänkt att Nya Lundbybadet ska ersätta det befintliga Lundbybadet. • I samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen och exploateringsförvaltningen arbetar idrotts- och föreningsförvaltningen enligt ett uppdrag i Göteborgs Stads Budget 2023 med att hitta mark för en ny simhall i Majorna-Linné. Det är i nuläget inte möjligt att sätta en tidplan för den nya simhallen. När det gäller de privatägda simhallarna är Sörredsbadet i stort behov av renoveringar under perioden 2024–2030. Renoveringen förväntas att genomföras tidigast under sommaren 2024 för att inte fördjupa skadorna på bassängens struktur och lär innebära ett relativt stort betong-, armerings- och rörarbete. Reparation kan ta allt från 3 månader till ett halvt år men skulle det visa sig att tillståndet är allvarligare kan det ta ännu längre tid. Reparationsarbeten innebär stängning av anläggningen. Kristinedals simhall planerar inte att göra några större renoveringar under samma period. 3.2 Investeringar i kranskommuner I den enkät som idrotts- och föreningsförvaltningen skickade till kranskommunerna frågade förvaltningen om kommunerna planerar att genomföra renoveringar som medför att befintliga simanläggningar behöver stängas eller dra ner på öppettider under perioden 2024–2030. Förvaltningen frågade även om de planerar att bygga nya simanläggningar under samma period. Planerade reinvesteringar och underhåll på befintliga simhallar • Vattenpalatset i Lerum ska renoveras. Arbetet är i uppstartsfas men preliminärt genomförande 2025–2027, under renoveringen kommer anläggningen att behöva stängas under längre perioder. • Streteredsbadet i Mölndal kommer troligen behöva stängas för renovering under 2024–2030 under en ettårsperiod. Förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-11 Planerade nya simhallar • Partillebo avser att bygga en ny simhall med bassäng på 21x25, två undervisningsbassänger samt lekland för de yngre. Simhallen beräknas vara klart under 2027 om erforderliga beslut fattas. • Det finns ett politiskt uppdrag i Lerum om att bygga en simhall i Stenkullen. Det är dock oklart om den kommer att bli av och i så fall när. Om den skulle byggas krävs ny detaljplan och ett genomförande ligger längre fram i tiden sannolikt efter 2030. • Kungälv planerar att bygga en ny simanläggning som ska stå klar 2028. Den ska bland annat innehålla en 50 meter-bassäng med flerstegsläktare. Mer specifika detaljer om simhallen kommer att arbetas fram under 2024. Att Vattenpalatset i Lerum och Streteredsbadet i Mölndal behöver stängas för renoveringar någon gång under perioden 2024–2030 har en negativ inverkan på simhallskapaciteten i området. Det är heller inte troligt att de planerade simhallarna i Partille, Lerum och Kungälv står klara före ovanstående renoveringarna behöver göras. Det innebär att kapaciteten av simhallar troligtvis kommer att sjunka under perioden 2024–2027. Om de planerade simhallarna byggs enligt plan skulle dock kapaciteten kunna öka efter 2027. Detta förutsätter att befintliga simhallar inte rivs när de nya byggs. 4 Analys 4.1 Förutsättningar att omhänderta verksamhetsbortfall i befintliga anläggningar För att analysera förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet behöver storleken på verksamhetsbortfallet först fastställas. Tabell 1 nedan innehåller en sammanställning av antalet erbjudna timmar respektive bokade timmar i Valhallabadets bassänger. En vanlig vecka erbjuds 1871 bassängtimmar i Valhallabadet varav 1843 är bokade, vilket ger en beläggningsgrad på 98,5 procent. Att fullt ut omhänderta verksamhetsbortfallet av Valhallabadet i antal timmar innebär alltså att fördela ut 1843 bassängtimmar per vecka på övriga simhallar. Tabell 1. Erbjudna timmar i Valhallabadet Erbjudna timmar Bokade timmar per Bassänger per vecka vecka 25 meter-banor 720 720 50 meter-banor 900 900 Barnbassäng 167 139,5 Varmbad 83,5 83,5 Summa 1 870,5 1 843 Förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-11 Verksamhetsbortfallet behöver sedan ställas mot kapaciteten i övriga befintliga simhallar. Tabell 2 nedan visar en sammanställning av antalet erbjudna timmar i övriga kommunala simhallar i Göteborg. Totalt erbjuds 3899 bassängtimmar varje vecka varav 3180 är bokade. Det motsvarar att beläggningsgraden i snitt är 82 procent och medan 18 procent, 719 timmar, är lediga. Tabell 2. Erbjudna timmar i idrotts- och föreningsförvaltningens simhallar Erbjudna timmar Bokade timmar Obokade timmar Anläggning per vecka per vecka per vecka Angered Arena 1 040 793 247 Askims simhall 668 547 121 Frölundabadet 852 742 110 Hammarbadet 145 85 60 Kärra simhall 574 505 69 Lundbybadet 620 508 112 Summa 3 899 3 180 719 Beläggningsstatistiken behöver också ta hänsyn till vilka tider under dagen som är mest besöksintensiva. Sen eftermiddag och kvällstid är tider som framför allt är aktuella för föreningsverksamhet. Samma tider är också de mest populära bland allmänheten. En sammanställning av beläggningsgraden i övriga kommunala simhallar i Göteborg mellan klockan 16.00 och 20.00 under vardagar ger en genomsnittlig beläggningsgrad på 88 procent, med 12 procent av timmarna lediga. En översiktlig jämförelse mellan Valhallabadets erbjudna timmar och lediga timmar i övriga kommunala simhallar visar att förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet genom stadens övriga anläggningar är väldigt begränsade. Det finns redan idag en brist på vattenyta inom staden som tar sig uttryck i en hög beläggningsgrad i simhallarna. Den höga efterfrågan innebär att prioritering vid fördelning av tider behöver ske. I simhallarna finns en fördelning mellan interna och externa bokningar för att tillgodose både allmänhetens, skolans och föreningslivets behov. Ett ännu mer pressat läge med ett eventuellt verksamhetsbortfall av Valhallabadet kommer kräva prioriteringar som innebär ytterligare begränsningar för både intern och extern verksamhet. Förvaltningens enkät till icke-kommunala simhallar samt simhallar i kranskommuner visar på en generellt hög beläggningsgrad. I några fall finns viss kapacitet som skulle kunna omhänderta delar av ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet, framför allt vad gäller motionssim för allmänheten. Samtidigt är närhet en viktig faktor för samtliga målgrupper. Vissa målgrupper har begränsade möjligheter att flytta sin verksamhet till simhallar längre bort, till exempel skolsim, föreningsverksamhet för barn och ungdomar i yngre åldrar samt pensionärer. En ytterligare faktor som försvårar förutsättningarna att omhänderta verksamhetsbortfallet är de funktioner som är unika för Valhallabadet. • Valhallabadet innehåller stadens enda 50-metersbassäng inomhus. Det finns ingen 50-metersbassäng i övriga simhallar i Göteborg utöver Lundbybadets Förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-11 utomhusbassäng som enbart är öppen på sommaren. Två 50-metersbassänger finns i kranskommunerna. • Valhallabadet tillgodoser stadens behov av tävlingsverksamhet inom simidrott. Ingen av stadens simhallar är anpassad efter tävlingar och evenemang med publik som Valhallabadet är. • Valhallabadets bastu- och relaxavdelning i direkt anslutning till omklädningsrummen är också unik och fyller sociala värden som inte kan fångas upp på samma sätt i stadens övriga simhallar. • Särskilt sårbar är den verksamhet som bedrivs i Valhallabadets hopp- och djupbassäng. De hopp- och djupbassänger som finns i Frölundabadet och Angered Arena har inte det djup eller de funktioner som krävs för att fullt ut kunna bedriva föreningsverksamhet inom till exempel simhopp, konstsim, undervattensrugby och fridykning. Vissa möjligheter finns för att omhänderta föreningsverksamheten för yngre barn i de andra bassängerna, men junior- och elitverksamhet kräver det djup som idag endast finns i Valhallabadets 25- metersbassäng. Vid en tidigare stängning av 25-metersbassängen har simhoppsverksamheten i äldre åldrar behövt åka till Jönköping för träning. 4.2 Förutsättningar att omhänderta verksamhetsbortfall i planerade anläggningar De planerade investeringarna i simhallar i Göteborg kommer att innebära en kapacitetshöjning och ökad mängd vattenyta i staden. De tillskott som är framför allt relevanta för utredningens tidsperiod är de simhallar som planeras färdigställas under 2026, det vill säga ett nytt lokalbad i Kortedala, en ersättande simhall med stärkt kapacitet i Askim och en ny undervisningsbassäng i Frölundabadet. Längre fram mot 2030 utökas också kapaciteten genom Nya Lundbybadet och ett nytt lokalbad i Torslanda. Tidplanen för Centralbadet innebär dock byggnation under samma tidperiod med planerad färdigställande 2030, så den utökade kapaciteten genom planerade investeringar i Lundby och Torslanda kommer sannolikt inte ha direkt effekt på ett eventuellt verksamhetsbortfall av Valhallabadet. De planerade investeringarna som planeras till 2026 kan bidra till att omhänderta delar av verksamhetsbortfallet av Valhallabadet. Samtidigt är det viktigt att notera att dessa simhallar är tänkta att tillgodose det behov som uppstått genom ett befintligt underskott på vattenyta i staden och en prognosticerad befolkningstillväxt i Göteborg. Sannolikt kommer tuffa prioriteringar vid fördelning av tider fortsatt att behöva ske om Valhallabadet rivs innan dess ersättare är på plats, trots utökningen av kapacitet genom de planerade investeringarna. Bland kranskommunerna finns planerade investeringar i Partille och Kungälv som beräknas vara klara under aktuell tidsperiod. Dessa simhallar skulle eventuellt kunna omhänderta en del av behovet, framför allt allmänhetens motionssim. Föreningsverksamhet och skolsim är mer beroende av närhet till anläggningen, och simhallar i andra kommuner behöver också prioritera skolor och föreningar från den egna kommunen vid fördelning av tider. Idrotts- och föreningsförvaltningen har i arbetet med utredningen också analyserat tänkbara möjligheter till ytterligare åtgärder och investeringar som skulle kunna bidra Förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-11 till att utöka den befintliga kapaciteten och minska bristen på simyta. Några av dessa möjliga hanteringar redovisas nedan. • Askims befintliga simhall skulle kunna bevaras – även efter att den nya simhallen är uppförd. Förutsatt att det är möjligt skulle det sannolikt framför allt gynna tillgängligheten i det lokala området. • Lundbybadets 50-metersbassäng utomhus skulle kunna byggas in med tak och väggar, vilket skulle göra bassängen brukbar hela året. Det skulle dock innebära att staden förlorar ett populärt utomhusbad. • Det planerade lokalbadet i Torslanda skulle kunna tillföras en hopp- och djupbassäng, vilket annars inte ingår i utbudet för ett lokalbad. • Rannebergsbadet skulle kunna rustas upp och öppnas igen. Anläggningen har en 25-metersbassäng med 4 banor som skulle passa för simskoleverksamhet och mindre grupper. Anläggningen är dock i stort behov av renovering efter att ha varit stängd sedan 2014. De möjliga hanteringarna, som förstås har en ekonomisk påverkan, behöver utredas mer i detalj för att det ska vara möjligt att säga något om i vilken utsträckning de är genomförbara och lämpliga. 5 Slutsatser I rapporten har Valhallabadets verksamhet kartlagts utifrån dess funktioner, utbud, beläggningsgrad och bokningsstatistik. Valhallabadets verksamhet har jämförts med verksamhet i övriga simhallar i Göteborg samt i närliggande kommuner. Valhallabadet är unikt i Göteborg genom sin storlek, antalet besök samt vissa funktioner såsom 50- metersbassäng och hopp- och djupbassäng. Förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet i sin helhet bedöms vara mycket svårt genom befintliga anläggningar, både i Göteborg och i kranskommuner, då beläggningsgraden i befintliga anläggningar redan är hög. Delar av verksamhetsbortfallet, framför allt allmänhetens motionssim, skulle till viss del kunna omhändertas genom befintliga anläggningar i kranskommuner samt planerade investeringar i simhallar i staden. Den övergripande analysen är dock att ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet skulle innebära mycket begränsad vattenyta i Göteborg vilket skulle få konsekvenser för samtliga målgrupper. Allmänheten skulle ges sämre förutsättningar att simma i staden. Simhallar är den typ av idrottsanläggning som flest göteborgare vill att staden ska satsa på, vilket framgår av idrotts- och föreningsförvaltningens undersökningar. Många personer simmar som ett sätt att röra på sig i vardagen och en minskad tillgänglighet till simhallar riskerar att leda till att den minskande fysiska aktiviteten bland stadens invånare accelererar. Valhallabadets motionssimmare är en grupp som lär vara särskilt svår att aktivera i andra simhallar. Även om det skulle finnas tillräckligt med plats och tider i övriga simhallar går det inte att förutsätta att besökarna fortsätter att simma i en annan simhall. En simhall är mer än bara en plats för att simma och bada. En simhall är en viktig mötesplats i staden som kan vara svår att ersätta med något annat. På det sättet kan bubbelpooler, bastur och liknande funktioner bidra till ett socialt sammanhang för olika Förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-11 grupper. Om ett nytt centralbad kan öppna samtidigt som Valhallabadet stänger finns det jämförelsevis goda förutsättningar att bevara mycket av verksamheten och besökarna. Om Valhallabadet rivs innan dess ersättare är på plats finns det en risk att de beteendemönster som i dagsläget motiverar många människor att besöka Valhallabadet bryts. För föreningslivet skulle en flytt av verksamheten till andra simhallar innebära att de ges tillgång till mycket färre tider som i större utsträckning fördelas på tider under dygnet som inte efterfrågas. De föreningar som behöver en hoppbassäng för sin verksamhet är särskilt utsatta eftersom övriga simhallar inte erbjuder de funktioner i form av hopphöjd och bassängdjup som krävs. Utan möjligheter till bassängtider, och med längre avstånd till träningarna för de föreningsaktiva, är risken stor att föreningar tvingas lägga ned verksamheten. Simkunnigheten i staden är starkt beroende av den simundervisning som i dagsläget bedrivs av föreningar och som skolan bidrar till genom sitt uppdrag genom läroplanen. Med föreningar som utförare finansierar Göteborgs Stad kostnadsfri simundervisning för barn och unga inom ramen för det så kallade Simlyftet. Tillsammans med Lundbybadet och Angered Arena är Valhallabadet den simhall som har flest timmar per vecka bokade för Simlyftet, 28 timmar. Att integrera Simlyftet med Skolan som arena, och på så vis engagera elever genom simning i anslutning till skoldagens slut, är ett sätt att utveckla verksamheten men som också ytterligare belastar de bokningsbara tiderna i stadens simhallar vilket skulle påverka verksamheten negativt. Valhallabadet tar emot ett stort antal besök från skolor. Många skolor har Valhallabadet som sin närmaste simhall och simhallen har därtill ett stort upptagningsområde. Utan Valhallabadet skulle skolor behöva resa längre vilket skulle ställa högre logistiska och administrativa krav på skolorna. Likt för övriga målgrupper skulle skolor ha svårt att hitta tillräckligt med tider i simhallarna. Om tiderna för simundervisning minskar i staden finns allvarliga risker för simkunnigheten i staden. Sammanfattningsvis skulle en period utan Valhallabadet i drift i förlängningen ha en negativ inverkan på folkhälsan och simkunnigheten i staden. Det föreningsliv som idag har verksamhet i Valhallabadet löper risk att tvingas lägga ned verksamheten. För att inte riskera dessa konsekvenser är det angeläget att bevara Valhallabadets verksamhet tills att dess ersättare genom det nya Centralbadet är på plats. Förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-11 Idrotts- och föreningsförvaltningen Telefon: 031-368 20 00 E-post: idrottoforening@ioff.goteborg.se goteborg.se Bilaga 9 Idrotts- och föreningsförvaltningen Besöks- och bokningsstatistik 2022 Bilaga till rapport om förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet 2024-01-17 goteborg.se Innehåll 1 Valhallabadet ............................................................................................ 3 1.1 Beläggningsgrad ................................................................................. 3 1.2 Besöksstatistik .................................................................................... 7 1.3 Inbokade skolor .................................................................................. 8 1.4 Inbokade föreningar .......................................................................... 10 2 Idrott & förenings simhallar .................................................................. 11 2.1 Beläggningsgrad vardag (kl.16:00-20:00) ......................................... 11 2.2 Beläggningsgrad helg ....................................................................... 12 2.3 Beläggningsgrad totalt ...................................................................... 13 Bilaga till rapport om förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-17 1 Valhallabadet 1.1 Beläggningsgrad Underlaget gäller för verksamhetsåret 2022 och veckovis. 1.1.1 25-metersbassäng Tillgängliga bassängtider Veckodag Öppnar Stänger Antal timmar Antal banor Timmar/vecka Måndag 06:30 21:30 15 8 120 Tisdag 07:00 21:30 14,5 8 116 Onsdag 06:30 21:30 15 8 120 Torsdag 07:00 21:30 14,5 8 116 Fredag 06:30 21:30 15 8 120 Lördag 07:00 15:30 8,5 8 68 Söndag 08:00 15:30 7,5 8 60 720 Bokade bassängtider Aktivitet Bokade timmar Förening 183 Hopp och lek 170,5 Motionsim 136 Skolbad 132 Simskola 48 Företag 42 Gruppträning 4,5 Städ 4 720 Bilaga till rapport om förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-17 1.1.2 50-metersbassäng Tillgängliga bassängtider Veckodag Öppnar Stänger Antal timmar Antal banor Timmar/vecka Måndag 06:30 21:30 15 10 150 Tisdag 07:00 21:30 14,5 10 145 Onsdag 06:30 21:30 15 10 150 Torsdag 07:00 21:30 14,5 10 145 Fredag 06:30 21:30 15 10 150 Lördag 07:00 15:30 8,5 10 85 Söndag 08:00 15:30 7,5 10 75 900 Bokade bassängtider Aktivitet Bokade timmar Motionssim 337,5 Förening 260,5 Skolbad 150 Fartbana 69 Företag 39,5 Städ 29,5 Simskola 6,5 892,5 Bilaga till rapport om förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-17 1.1.3 Varmbad Tillgängliga bassängtider Veckodag Öppnar Stänger Timmar/vecka Måndag 08:00 21:30 13,5 Tisdag 08:00 21:30 13,5 Onsdag 08:00 21:30 13,5 Torsdag 08:00 21:30 13,5 Fredag 08:00 21:30 13,5 Lördag 08:00 15:30 8,5 Söndag 08:00 15:30 7,5 83,5 Bokade bassängtider Aktivitet Bokade timmar Simskola 28 Hopp och lek 15 Städ 15 Intygsbad 12,5 Företag 7 Gruppträning 5 Förening 0 82,5 Bilaga till rapport om förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-17 1.1.4 Barnbassäng Tillgängliga bassängtider Veckodag Öppnar Stänger Timmar/vecka Måndag 06:30/06:30 19:30/21:30 28 Tisdag 07:00/07:00 19:30/21:30 27 Onsdag 06:30/06:30 19:30/21:30 28 Torsdag 07:00/07:00 19:30/21:30 27 Fredag 06:30/06:30 19:30/21:30 28 Lördag 07:00/07:00 15:30/15:30 17 Söndag 11:00/08:00 15:30/15:30 12 167 Bokade bassängtider Aktivitet Bokade timmar Hopp och lek 72 Simskola 54 Förening 5 Gruppträning 2 Städ 1,5 134,5 Bilaga till rapport om förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-17 1.2 Besöksstatistik Underlaget gäller för verksamhetsåret 2022. 50 000 46 083 39 086 40 000 35 128 33 285 33 266 33 258 32 513 29 839 30 000 26 808 21 721 21 317 20 000 14 188 10 000 0 * 25-metersbassängen stängd vecka 33–42 Bilaga till rapport om förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-17 1.3 Inbokade skolor Underlaget gäller för verksamhetsåret 2022. Skolor Antal skolelever Bagaregårdsskolan 25 Bergumskolan 39 Bernadottegymnasiet 79 Burgårdens Utbildningscentrum 213 Böskolans Friskola 25 Casa Montessori (Partille kommun) 36 Centrina Kviberg 12 Designgymnasiet i Sverige AB 8 Djupedalsskolan 6 Donnergymnasiet AB 186 Freinetsskolan Bild och Form 20 Fridaskolorna AB 1 GAAB Änglagårdsskolan 145 Gamlestadsskolan 305 Glöstorp Skolan 29 GS Katrinelund 5 Guldhedsskolan 116 Gökegårdskolan (Partille kommun) 12 Göteborgs Högre Samskola 313 Göteborgs Lägre samskola 78 Hedenskolan 9 Hvitfeldska Gymnasiet 1 035 IEAB International Education AB 52 IHGR 79 Innovitaskolan Johanneberg 37 International IT College of Sweden 28 Internationella Engelska Skolan Sverige AB 1 522 ISGR Internationella Skolan 175 Jensen Education College AB 70 Katrinelundsgymnasiet 267 Kitas Gymnasium 307 Kunskapsskolan i Sverige AB 173 Kålltorpsskolan 112 Kärralundskolan 272 Landalaskolan 8 Lilla Trulsegården 27 Ljud och Bildskolan LBS AB 44 Lundenskolan 28 Martinaskolan 52 Medborgarskolan Region Väst 11 Montessori Casa 121 Montessoriskolan Centrum 198 Montessoriskolan Elyseum 185 Bilaga till rapport om förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-17 NTI Gymnasiet Ellips AB - Johanneberg 286 NTI Gymnasiet Macro AB 55 Nya Påvelundskolan 14 Oxledsskolan 4 Partille Gymnasium/Porthälla Gymnasiet 183 Partille Kommun 333 Vallhamraskolan 68 Rosendalsskolan 5 Ryska Skolan AB 21 Rytmus AB 134 Schillerska Gymnasiet 213 Skogomeskolan 17 Skutehagenskolan 153 Skårskolan 3 Thorén Innovation school AB 99 Thoréngruppen AB 11 Toleredsskolan 283 Torpaskolan 95 Torslandaskolan 14 Utbynässkolan 4 Utmarksskolan 20 Vasaskolan 276 Victoriaskolan 340 Katolska skolan av Notre Dame 43 Yrkesgymnasiet - Thoren gruppen AB 3 Älvstrandens Gymnasiumskolor 1 618 Önnerödsskolan (Härryda Kommun) 81 Summa 10 841 Bilaga till rapport om förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-17 1.4 Inbokade föreningar Underlaget gäller för verksamhetsåret 2022. Föreningar Bokade bassängbanor Felix DF 128 Göteborg Sim 6 818 Göteborgs Kanotförening GKF 20 Juniordykarna 295 Mölndals Allmänna Simsällskap 9 Simklubben S02 2 844 Simklubben S77 (Stenungssund) 3 Svenska Livräddningssällskapet Göteborg 604 Västsvenska Simförbundet 11 Summa 10 732 Bilaga till rapport om förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-17 2 Idrott & förenings simhallar 2.1 Beläggningsgrad vardag (kl.16:00-20:00) Underlaget gäller för verksamhetsåret 2022 och veckovis. Erbjudna Bokade Interna Simhallar timmar timmar bokningar Beläggningsgrad Angered Arena 229 200,5 88% 25m-bassäng 171 155,5 44% 91% Hoppbassäng 19 18,5 68% 97% Rehab&Undervisning 20 11,5 61% 58% Upplevelsebad 19 15 93% 79% Askims simhall 140 134 96% 25m-bassäng 120 116,5 65% 97% Undervisning 20 17,5 34% 88% Frölundabadet 180 164 91% 25m-bassäng 160 146,5 65% 92% Undervisning 20 17,5 88% 88% Hammarbadet 38 34 89% Undervisning 38 34 24% 89% Kärra simhall 140 118 84% 25m-bassäng 120 99 73% 83% Undervisning 20 19 76% 95% Lundbybadet 133,5 126,5 98% 25m-bassäng 114 111 62% 97% Undervisning 19,5 15,5 52% 79% Totalt 860,5 777 Bilaga till rapport om förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-17 2.2 Beläggningsgrad helg Underlaget gäller för verksamhetsåret 2022 och veckovis. Erbjudna Bokade Interna Simhallar timmar timmar bokningar Beläggningsgrad Angered Arena 260 192 74% 25m-bassäng 201 145 76% 72% Hoppbassäng 19 19 78% 100% Rehab&Undervisning 18 9 24% 47% Upplevelsebad 22 20 70% 90% Askims simhall 174 136 78% 25m-bassäng 150 117 41% 78% Undervisning 24 19 42% 79% Frölundabadet 175 150 86% 25m-bassäng 156 133 65% 85% Undervisning 19 17 59% 89% Hammarbadet 28 24 86% Undervisning 28 24 2% 86% Kärra simhall 126 87 69% 25m-bassäng 108 75 84% 69% Undervisning 18 12 58% 67% Lundbybadet 136 125 92% 25m-bassäng 111 110 66% 99% Undervisning 25 16 48% 62% Totalt 899 714 Bilaga till rapport om förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-17 2.3 Beläggningsgrad totalt Underlaget gäller för verksamhetsåret 2022 och veckovis. Erbjudna Bokade Interna Simhallar timmar timmar bokningar Beläggningsgrad Angered Arena 1040 793 76% 25m-bassäng 795 591 61% 74% Hoppbassäng 76 75 83% 98% Rehab&Undervisning 85 55 43% 65% Upplevelsebad 83 72 90% 86% Askims simhall 668 547 82% 25m-bassäng 573 469 67% 82% Undervisning 95 78 43% 82% Frölundabadet 852 742 87% 25m-bassäng 752 665 69% 88% Undervisning 100 78 56% 78% Hammarbadet 145 85 59% Undervisning 145 85 42% 59% Kärra simhall 574 505 88% 25m-bassäng 492 433 84% 88% Undervisning 82 73 76% 88% Lundbybadet 620 508 82% 25m-bassäng 525 465 64% 88% Undervisning 95 43 44% 45% Totalt 3 899 3 180 Bilaga till rapport om förutsättningarna att omhänderta ett verksamhetsbortfall av Valhallabadet Idrotts- och föreningsförvaltningen 2024-01-17 Idrotts- och föreningsförvaltningen Telefon: 031-368 20 00 E-post: idrottoforening@ioff.goteborg.se goteborg.se