Frågestund
-
diskuterade → Kristina Bergman Alme (L) — Frågestund
-
diskuterade → Marina Johansson (S) — Frågestund
-
diskuterade → Kristina Bergman Alme (L) — Frågestund
-
diskuterade → Kristina Bergman Alme (L) — Frågestund
-
diskuterade → Kristina Bergman Alme (L) — Frågestund
-
KF beslut — Behandling
§ 128 Ärendenummer SLK-2025-00042 Frågestund Fråga 1 Kristina Bergman Alme (L) ställer följande fråga: Anser du att förvaltningens rutiner för att följa upp klagomål på städfirmor som inte fullföljer sina åtaganden är tillräckliga, och hur säkerställs att dessa rutiner kommuniceras tydligt till brukarna? Kommunalrådet Marina Johansson (S) besvarar frågan. Fråga 2 Elisabet Lann (KD) ställer följande fråga: Har Daniel Bernmar tillgång till andra utredningar än den som Higab gjorde för fyra år sedan? Eller har Daniel Bernmar gjort egna uträkningar på sin kammare? Kommunalrådet Daniel Bernmar (V) besvarar frågan. Fråga 3 Frågan från Axel Darvik (L) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) utgår. Fråga 4 Anneli Rhedin (M) ställer följande fråga: Anser du att staden har tillräckliga rutiner för att säkerställa att alla medarbetare som fyller 65 år får en dialog om att fortsätta arbeta ytterligare 1-2 år, med särskild fokus på flexibla arbetsformer, mentorskap och handledning? Kommunalrådet Marie Brynolfsson (V) besvarar frågan. Fråga 5 Jessica Blixt (D) ställer följande fråga: Blerta Hoti, förskolenämndens ordförande och ansvarigt kommunalråd för förskolan i Göteborg: Står du bakom skrivningarna i förskoleförvaltningens förslag på yttrande gällande att förhindra sexuella övergrepp mot barn i förskolan? Kommunalrådet Blerta Hoti (S) besvarar frågan. Fråga 6 Frågan från Nina Miskovsky (M) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) utgår. 4 (108) Kommunfullmäktige Fråga 7 Elisabet Lann (KD) ställer följande fråga: Protokoll nr 3 Sammanträdesdatum: 2025-03-27 Anser du, Marina Johansson, att det inte ska finnas språkkrav vid anställning? Kommunalrådet Marina Johansson (S) besvarar frågan. Fråga 8 Frågan från Martin Wannholt (D) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) utgår. 5 (108) Kommunfullmäktige Protokoll nr 3 Sammanträdesdatum: 2025-03-27
Tack herr ordförande! Nu ska jag försöka få upp den här lite grann också. Ja, jag har ju ställt en fråga till Marina angående städservicen för äldre. Det är ju då som sagt var ett upphandlat kontrakt och bunten för detta ser ut så här. Det är ganska många sidor. Det som jag är intresserad av det är när det inte funkar. Då kan man säga också det att det är två ganska rejäla stycken. kring om leverantören misslyckas med att komma in till den äldre, det vill säga att det är den äldres fel. Och sen så står det också så här att leverantören ska senast en vecka innan planerad städinsats leverera en turlista till beställaren över vilka tider som städinsatsen gäller. Och sen så står det också att försenad insats då är det leverantörens ansvar att meddela att personal kommer enligt, eller med, ja. Ansvarar för att personal kommer enligt avtalad tid och om de uteblir eller blir försenade med mer än 30 minuter så ska detta omgående meddelas beställaren. Då kommer vi till det centrala och då befinner vi oss på sidan 7 av 29. Precis ovanför 1.3 så står det avvikelser. Om insats inte kunnat utföras ska leverantören dokumentera detta som en avvikelse. Det vill säga vi förutsätter att det är pensionärens fel. Orsaker till att insats inte kan utföras kan vara att omsorgstagare inte har öppnat dörren, att omsorgstagaren inte har varit hemma eller att omsorgstagaren har avböjt städning vid tillfället. Borde man inte skrivit någonting om att leverantören inte har gjort det som leverantören borde göra? För det är det som faktiskt är problemet. Att folk inte alltid får städning som det är tänkt och att det inte meddelas åt. och att man inte har tillräckligt goda rutiner. Så min fråga till dig Marina är anser du att förvaltningens rutiner för att följa upp klagomål på städfirmor som inte fullföljer sina åtaganden är tillräckliga? Och hur säkerställs att dessa rutiner kommuniceras tydligt till brukarna? Ordförande Tack Kristina. Då lämnar jag ordet till Marina Johansson (S) för att svara på frågan. Varsågod Marina.
Tack så mycket. Kristina för frågan. Jag har också tittat på de här dokumenten och vi börjar med att säga att ingen ska känna sig struntad i. Det var en del av din inledningsvis i frågan. När jag tittat på detta så är det som så att det finns en hel del rutiner som du har noterat och hur man lämnar synpunkter som omsorgstagare. Det får man information om exempelvis i samband med att man upprättar genomförandeplan. Så får man information om det. Och sen har ju förvaltningen i sin tur rutiner för när då en omsorgstagare lämnar synpunkter. Så finns det rutiner som säger att veckovis så sammanställs de här synpunkterna. Och då går till leverantören. Vi har ju två upphandlade när det gäller städ just nu. Syftet är att omsorgstagaren ska få sina insatser utförda såklart och det ska ske på ett bra sätt och också korrekt fakturering ska också ske. Det är väldigt viktigt att förvaltningen får in synpunkter när man inte är nöjd. Hemtjänsten har också ansvar då att om en avvikelse kopplat till utförandet av insats sker så ska underleverantören kontaktas. Hemtjänsten ansvarar för att händelsen rapporteras till verksamhetssystemet Reserva. Det är också hemtjänsten som ansvarar för att insatserna utförs och därmed har ett utredningsansvar där. Om leverantören brister i följsamhet till avtalet så dokumenteras det också i ett system. Sen är det också inköp och upphandling som ska följas upp. följsamheten till själva avtalen, som du säkert också vet såklart. Så visst, det finns rutiner och så. Men jag skulle vilja säga att du har slagit huvudet lite på en spik här. För det är nämligen så att det är extremt mycket administration kopplat till äldre. Ordförande Då tackar vi Marina Johansson. Kristina, du får begära replik och inte begära ordet. Då får du en minut, inte två minuter.
Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare! I takt med att Göteborgs Stad står inför ett växande kompetensförsörjningsbehov och pensionsavgångar ökar riskerar vi att förlora ovärderlig erfarenhet och kunskap inom verksamheter som till exempel äldreomsorgen, förskola, skola. Seniora medarbetare spelar en viktig roll i att säkerställa kontinuitet och handledning av nya kollegor samtidigt som de bidrar med stabilitet och trygghet i arbetsgrupperna. Hur kan vi ta tillvara på de årsrikas eller de äldres kompetens? Vi vet alla att vi behöver vara fler som arbetar, och vi vet att vi behöver arbeta längre. Min fråga till kommunalrådet och ordföranden i personalutskottet, Marie Brynolfsson, Anser du att staden har tillräckliga rutiner för att säkerställa att alla medarbetare som fyller 65 år får en dialog om att fortsätta arbeta ytterligare ett till två år med särskilt fokus på flexibla arbetsformer, mentorskap och handledning?
Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare och tack Annelie för frågan. Det är väldigt roligt att någon ställer en fråga om ett riktigt politiskt problem, som ju kompetensförsörjningen faktiskt är. Anneli Rhedin, Moderaterna, har ställt mig en fråga om jag anser att staden har tillräckliga rutiner för att säkerställa att alla medarbetare som fyller 65 får en dialog om att arbeta ytterligare ett till två år. Här vill jag ändå säga att problemet här är ju att man inte orkar jobba tills man är 65. Inte om vi eventuellt har rutiner för att erbjuda en dialog om att jobba längre. Det vi borde prata om, det är ju hur vi förbättrar arbetsvillkoren i välfärden så att fler orkar jobba hela vägen till pension. Det är det vi borde prata om. Att det är de kvinnodominerade jobben, bland undersköterskor och barnskötare, som pensionsåldern är som lägst är en slump. Att det också är där sjuktalen är som högst? Nej, det är det ju inte. Så det är det vi borde prata om, hur vi förbättrar arbetsvillkoren så fler orkar längre. Här gör vi rödgröna en hel del insatser, ofta motarbetade och kritiserade av just ditt parti, Anneli. För när vi genomför olika arbetstidsförkortningar så kallas det ju för vänsterexperiment av Moderaterna. Det största problemet är dock resursbristen och decennier av nedskärningar i välfärden som skapat en helt ohållbar situation. Stressen gör att kroppar går sönder och underbemanning leder till att man känner sig konstant otillräcklig och den enda vägen är rätt in i väggen. Så mitt svar på din fråga blir att vi behöver lösa de här bitarna först. Vad är då Moderaternas svar på hur vi förbättrar arbetsvillkoren, tänker jag? Tack! Ordförande Tack! Vill du ha en replik, Anneli? Nej, men du kan få en replik. Där kommer den. Varsågod!
Tack, Marie! Men som jag säger också i frågan, särskilt fokus på flexibla arbetsformer, mentorskap, handledning vilket innebär att man kan. Man behöver inte jobba 100 %, man kan gå ner i tjänst men fortfarande vara kvar i arbetslivet. Vi känner att det är det kompetensgapet vi pratar om, som vi har brist på sen, när vi har de stora pensionsavgångarna. Forskningen säger också att gruppen av de äldre är friskare, att de känner sig friskare. Jag ser det också som ett friskvårdsintyg, att du får frågan när du ska gå i pension. Kan du tänka dig att vara kvar i ett till två år för att vara en mentor? Att ha ett ledarskap, att man tar tillvara på kompetensen och erfarenheten de äldre har. Det känner jag att det gör vi inte nu. Tack! Ordförande Tack Anneli! Varsågod till Marie!
Tack så mycket. Nu nämnde du flexibla arbetsformer och arbetstidsförkortning är väl en alldeles ypperlig flexibel arbetsform. Sen tog du upp att jobba deltid och det tycker jag är ganska dåligt eftersom det framför allt är kvinnor som jobbar deltid för att orka hela vägen fram till pension, vilket gör att man också får en mycket lägre inkomst sen när man väl går i pension. Det är just därför arbetstidsförkortning med bibehållen lön är så väldigt mycket bättre. Jag tänker framför allt att det är ju, om vi vill lösa kompetensförsörjningen och att vi vill att fler ska orka jobba längre, så är det ju ett stopp på nedskärningspolitik som behövs för att förbättra arbetsvillkoren. Men jag är väldigt glad över att Moderaterna nu öppnar upp för arbetstidsförkortning, för att fler ska orka jobba hela vägen till pension. Ordförande Tack! Marie, Anneli du får din andra sista replik. Varsågod!
Tack så mycket! Arbetstidsförkortning. Alltså flexibla arbetsformer kan ju vara att man har flexibla scheman, att man är med och gör scheman så man också kan se var man kan göra bäst nytta. Men framför allt vill jag poängtera att vi pratar om ett mentorskap och en handledning. Tack! Ordförande Då lämnar jag ordet till Marie. Varsågod!
Tack så mycket! Jag håller verkligen med dig att vi har absolut inte råd att förlora en enda av våra erfarna medarbetare. I vår budget har vi en hel del uppdrag som handlar just om mentorskap och vi är på gång i socialtjänsten. Vi trycker på detta på flera olika sätt. Det är också en del i kompetensförsörjningsplanen som vi rödgröna tog initiativ till. Som också handlar om att följa upp pågående initiativ med mentorprogram. Så vi gör jättemycket saker. just för att kunna behålla äldre erfarna medarbetare. Men det största problemet här är ju till sist att vi har många yrkesgrupper i den här staden där man inte orkar jobba längre tills man är 63. Det är ju ett mycket större problem än om vi har en dialog med någon som fyller 65. Så jag tycker att vi behöver fokusera på att lösa bättre arbetsvillkor så fler orkar jobba. Tack. Ordförande Då tackar vi Anneli Rhedin (M) kommunalråd och Marie Brynolfsson (V) kommunalråd och går över till fråga nummer 5 som är ställd av Jessica Blixt (D) till kommunalrådet Blerta Hoti (S). Varsågod Jessica!
Ja i förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande och förslag till yttrande över motion om åtgärder för att förhindra sexuella övergrepp mot barn och unga så står bland annat följande. Effektiva åtgärder för att minska övergrepp bör fokusera på att förändra attityder och beteende. Ombyggnationer och stärkta rutiner i sig gör inte mycket för att minska övergrepp om inte åtgärder för att förändra de bakomliggande attityderna kring makt, kön och samtycke implementeras. Åtgärder behöver fokusera både på att skydda barn och unga, På att förändra den maktbalans som ofta finns mellan gärningspersoner och offret. Åtgärder som säkerställer att alla individer, särskilt barn och unga, känner sig bemyndigade och har kontroll över sina egna val är viktiga. Här är medvetandegörande och utbildning avgörande. Detta framställer sexuella övergrepp mot barn som en fråga. om maktbalanser, attityder och samtycke. Istället för att erkänna dem som allvarliga brott begångna av förövare som utnyttjar barn. Samtidigt avstyrks förslag om konkreta säkerhetsåtgärder såsom fysiska anpassningar av lokaler och stärkta rutiner som skulle kunna minska risken för övergrepp. Blerta Hoti. Förskolenämndens ordförande och ansvarigt kommunalråd för förskolan i Göteborg. Står du bakom skrivningarna i förskoleförvaltningens förslag på yttrande gällande att förhindra sexuella övergrepp mot barn i förskolan? Ordförande Tack Jessica. Då lämnar jag ordet till Blerta Hoti (S). Varsågod.
Tack ordförande. Tack Jessica för att du belyser. Det här extremt viktiga och allvarsamma frågan när det gäller sexuella övergrepp. I synnerhet när det gäller barn och barn i förskolan. Alla vi vet ju att det förekommer. Alltifrån sexuella trakasserier men även så pass allvarliga attacker och övergrepp mot barn i förskolan, i skolan, inom idrott och föreningslivet och så vidare. Förskolan och välfärden ska vara en trygg plats för våra barn. Det ska vara en plats där trygghet, utveckling och lärande står i fokus. Därför är det av stor vikt att det finns trygga förutsättningar, både för personalen och barnen, som innebär att förskolan blir en trygg plats för dem att vara på. Att förebygga förekomsten av sexuella övergrepp på barn i förskolan är en fråga som kräver gemensamt tag och bred politisk samverkan. Det är ingen fråga som jag tycker ska politiseras. Det är ingen höger- vänster-fråga och det är ingen fråga för politisk prestige. Det var också mot bakgrund av detta som tack vare dig Jessica på ett initiativ från dig och Demokraterna som vi i höstas lade fram ett gemensamt yrkande i förskolenämnden för att se till att vi har tillräckligt med bra rutiner på området. Men på frågan om huruvida jag ställer mig bakom specifika enstaka ord i ett tjänsteutlåtande skrivet av tjänstemännen så kan man ju undra om alla politiker i den här kammaren ställer sig bakom. varenda ord i varenda tjänsteutlåtande som vi fattar beslut om. Jag tror att svaret på den frågan blir entydigt nej. Eller vad tror du? Ordförande Tack Blerta. Jessica, vill du ha en replik? Där kom den. Varsågod.
Tack Blerta. Men jag undrar då, anser du som förskolenämndens ordförande att sexuella övergrepp mot barn i förskolan bäst förhindras genom att förändra attityder kring makt, kön och samtycke snarare än genom skärpta säkerhetsrutiner. Hur tänker du Blerta att barn i förskoleåldern ska kunna ha kontroll över en vuxen som utsätter dem för övergrepp? Ordförande Varsågod!
Om det är så att man vill problematisera forskningen kopplat till sexuella övergrepp så säger forskningen också att det är en väldigt komplex fråga. Det kan röra sig om pedofili, men det är också välbelagt i forskningen att alla pedofiler begår inte sexuella övergrepp. Sexuella övergrepp mot barn kan bestå av olika andra faktorer. Det är en oerhört komplex men desto mer allvarlig fråga som vi behöver vidta extrema åtgärder mot. Men när det gäller själva orsakssambandet, vi har ju pratat om det här du och jag, jag tror att vi har samma ingång. Vi måste se till att göra vårt yttersta för att personer med skev vrickad sexuell läggning och pedofili och andra vuxna som inte ska vara i förskolan inte. Då handlar det om att också i tidigt skede se till att rapportera och göra orosanmälningar. Tack! Ordförande Tack så mycket Blerta! Då tackar vi Jessica Blixt och Blerta. Vill du ha en andra och sista replik? Varsågod!
Tack! Det är bra att du börjar med det med att ingen ska. Ordförande Kristina, du får begära replik, inte begära ordet.
Blerta, jag tänker att jag faktiskt inte får något svar på frågan så jag ställer den igen. Anser du. Som ordförande i förskolenämnden att sexuella övergrepp mot barn i förskolan bäst förhindras genom att förändra attityder kring makt, kön och samtycke snarare än genom skärpta säkerhetsrutiner. Hur tänker du att barn i förskolan ska kunna ha kontroll över en vuxen som utsätter dem? för övergrepp. För det är precis det här som står i förvaltningens yttrande. Ordförande Tack Jessica. Då får du andra sista replik. Varsågod Blerta.
Nej men jag tycker att det är bara bisarrt att förvänta sig att tvååringar ska ha kontroll över. över huruvida vuxna ska skapa en trygg miljö för dem. Barn är väldigt oskyldiga och man kan inte utgå från att man ska eftersträva en sund maktbalans mellan å ena sidan barnen och å andra sidan vuxna eller personal. betona vikten av att vi i praktiken gör vad som krävs för att se till att barn inte far illa. Den bästa metoden är att utbilda och synliggöra när det råder misstanke om övergrepp. Det kan vara från föräldern, men det kan också vara från personalen. För att kunna göra det krävs det att man gör orosanmälningar i ett tidigt skede. Vi behöver rusta upp vår personal. Då handlar det om att rätt resurser ska gå till att höja kompetensförsörjningen, inte till att utreda. Tack! Ordförande Då tackar vi Jessica Blixt och Blerta Hoti. Jag går över till fråga nummer sju som är ställd av Elisabet Lann (KD) till kommunalrådet Marina Johansson (S).
Tack så mycket fullmäktige och åhörare. Tack Elisabeth för frågan. Vi fick ju en redogörelse ganska nyligen i äldrenämnden om hur arbetet har fallit ut med att pröva språkkunskaperna inför rekrytering. Och det arbetet har ju fallit väldigt väl ut. Det är många som tittar på hur staden jobbar med de här frågorna. Vi börjar med biträden och kommer gå vidare. Att göra de här språkbedömningarna för de andra yrkesgrupperna i äldreomsorgen också. Mitt svar på frågan är att jag tycker det är viktigt att det finns ett krav. Det behöver finnas någon form av nivå för att komma in i äldreomsorgen. Där håller jag helt med dig. Det är också så att. Nu då när vi svarar på den här remissen som var frågan om varför vi inte tog något initiativ eller röstade på ert yrkande så att säga. Det handlar ju om att vi tycker och jag tycker att det svaret som förvaltningen tagit fram som väldigt mycket pekar på faktiskt brister i utredningen. Exempelvis brister som handlar allt ifrån vilka myndigheter som ska ansvara för det här och följa upp det här. stödmaterial som behöver tas fram, vilket är något som vi redan gjort i Göteborg. Vi har tagit fram ett eget stödmaterial för det här arbetet utifrån Socialstyrelsens bedömningsmaterial. Förvaltningen pekar också på precis det du säger och där är vi ju väldigt överens skulle jag säga. Att utredningen pekar väldigt mycket på just som du säger äldreomsorgens ansvar för att kompetensutveckla i språk. Här skulle jag säga att frågan är ju väldigt stor. Det är inte bara en fråga för Göteborg eller för vad vi svarar eller inte svarar på den här remissen. Det handlar också om vilken politik som drivs på nationell nivå. Det handlar om vuxenutbildning och arbetsmarknadspolitik. Ordförande Tack Marina. Då lämnar jag ordet till Elisabet Lann (KD) för en replik. Varsågod.
Tack så mycket! Återigen, den här frågan handlar om olika steg. Den nationella politiken behöver ju ta ett större ansvar för både arbetsmarknadspolitiken, Arbetsförmedlingens. Möjligheter och förutsättningar att kompetensutveckla och inte minst kommunernas vuxenutbildning. Här ser vi tvärtom att de resurserna minskas. Det är där jag tycker att politiken borde sätta in mycket hårda krav emot. Äldreomsorgen ska inte ta utbildningsansvar för grundutbildning. Fler behöver komma igenom SFI och klara det för att sedan kunna bli undersköterska. Jag och vi rödgröna tyckte och tycker fortfarande att förvaltningens remissvar belyser precis även detta. Det var väldigt starka synpunkter kring just otydligheter, oklarheter i det här med att verka för vad innebär det exempelvis och att det inte får ske den här förskjutningen. Så jag tycker att det är ett fullgott svar. Ordförande Tack Marina! Elisabet, du ville ha andra? Om du trycker på begär replik. Där. Varsågod, då får du andra och sista.
Jaha, förlåt. Ordförande Du får vara en minut, inte två minuter. Då får du en minut.
Det är jättebra att du börjar med detta att ingen ska känna sig övergiven. Det är det som sker. Det är alltid farligt om man tar exempel från sitt eget sammanhang. Men ja, det finns konkreta exempel. Även om den här rutinen finns så handlar min fråga också om just hur man säkerställer att det kommuniceras tydligt till brukarna. För där vill jag hävda att det inte har gjorts det. Att även om brukare anmäler att nu har de inte kommit igen eller de har kommit x antal timmar för sent. Så blir det ingen återkoppling kring att det här har vi fört vidare utan det är mer att man noterar det. Sedan tänker jag också som så att i många upphandlingar skriver man in vite eller konsekvenser ifall inte utföraren gör det de ska. Jag noterar att det inte finns. Och det tycker jag är väldigt allvarligt för de äldre är en sårbar grupp. Vi har valt bolag till dem genom att vi har en upphandling. De kan inte välja något annat. Ordförande Tack Kristina, då lämnar jag ordet till Marina för en replik.
Tack Kristina och det är jättetråkigt att höra att det här sker. Jag tycker det låter konstigt det här med vitesfrågan. Det borde vara en självklarhet i så fall tänker jag, om det nu är så att det inte finns. Inköp och upphandling har uppföljningsansvaret gentemot avtalet. Jag har svårt att tänka mig att det inte finns med sådant. Men det är något som jag ska ta med mig och kolla upp. Det som jag ville komma till är att hela hemtjänsten är väldigt uppstyckad. Vi har underleverantörer ganska mycket. Det finns också nu ett uppdrag i årets budget att se över just detta med serviceinsatser. Huruvida vi skulle kunna också Har det i egen regi. Ordförande Då tackar vi Kristina Bergman Alme och Marina Johansson och går över till fråga nummer två som är ställd av Elisabet Lann (KD) till kommunalrådet Daniel Bernmar (V).
Tack så mycket och tack Elisabeth för dina frågor. På den första frågan svarar jag nej och på den andra frågan svarar jag ja. Uppgifterna som fanns i en intervju jag gjorde i Göteborgs-Posten är mina egna hypotetiska beräkningar på ett hypotetiskt problem. Jag blir glad att jag får frågan och får möjlighet att diskutera det här lite närmare och möjlighet att korrigera mig själv. Jag sa 25 år i Göteborgs-Posten, det är fel. Det var 30 år. Motsvarande en avskrivningsperiod. Om jag kort ska. Beskriva anledningen till att vi gör sådana här hypotetiska exempel. Det är ju att jag flera gånger och i andra sammanhang har fått den här frågan där ungefär 500 miljoner kronor, som det då är i dagens penningvärde, som du mycket riktigt påpekade, ställs mot 2,7 miljarder. Men det är ju att jämföra äpplen och päron. Eller ja, kanske mer korrekt att jämföra äpplen och vindruvor. Den utredning som finns rörande kostnader för Valhallabadets renovering handlar i första hand om 50-talsdelens bassänger, vattenteknik och konstruktion. För att den ska vara hållbar i ytterligare en avskrivningsperiod som då är 30 år, inte 25 år som jag sa. Men att ställa kostnaden för det i relation till ett nytt och många gånger större och mer effektivt bad är inte rimligt. Om vi nu då leker den här hypotetiska leken att vi ska ställa saker mot varandra. Så betyder att hela Valhallabadet ska hålla en hel avskräckningsperiod, alltså 30 år. Att det är betydande saker som saknas i jämförelsen. Till exempel el, värme, ventilation, delar av den bärande konstruktionen, varmvattenbassängen, nya ytskikt. Stora delar av 80-talskonstruktionen. Dessutom Valhalla sporthallar som är i stort behov av renovering. Då pratar vi bara om att bibehålla nuvarande funktion. Om man då slår ihop alla de sakerna. På ett ungefär, givet att vi gör sådana här investeringar ganska ofta. Då hamnar man på mellan 1 och 1,5 miljard. Tack! Ordförande Tack Daniel! Då lämnar jag ordet till Elisabet Lann (KD) för en replik. Varsågod!