Redovisning av uppdrag att utreda medborgarvittnen

Kommunfullmäktige Handling 2025 nr 45 Redovisning av uppdrag att utreda medborgarvittnen Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker yrkande från V, S och MP den 6 mars 2025 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Göteborgs Stads medborgarvittnen avvecklas i enlighet med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 2. Nämnden för demokrati och medborgarservice får i uppdrag att, i samverkan med fackliga organisationer, avveckla verksamheten med medborgarvittnen 2026-12-31. 3. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag 2024-03-21, §109, antecknas och förklaras fullgjort. ---- Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Daniel Bernmar (V) yrkade bifall till yrkande från V, S och MP den 6 mars 2025. Axel Josefson (M) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag. Kommunstyrelsen beslutade utan omröstning att bifalla Daniel Bernmars yrkande. Emmyly Bönfors (C) antecknade som yttrande en skrivelse från den 6 mars 2025. Jörgen Fogelklou (SD) antecknade som yttrande en skrivelse från den 7 mars 2025. Göteborg den 12 mars 2025 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Mathias Sköld Kommunstyrelsen Yttrande 2025-03-07 SLK-2025-00075 Yttrande angående – Redovisning av uppdrag att utreda medborgarvittnen Sverigedemokraterna ställer sig bakom förslaget om att avveckla medborgarvittnesuppdraget och det är positivt att även fler partier nått samma slutsats. Det är särskilt anmärkningsvärt att Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet fortsatt argumenterar för vikten av en extern insynsmekanism i deras yttrande i nämnden för demokrati och medborgarservice, trots att deras egna medborgarvittnen i många fall haft bristfällig närvaro och engagemang i uppdraget. Sverigedemokraternas företrädare har tagit sin roll på allvar, deltagit aktivt och genomfört sina åtaganden, även när vi ifrågasatt uppdragets nytta. Det framstår därför som särskilt motsägelsefullt att de rödgröna nu framhåller vikten av kontrollfunktioner, samtidigt som de själva visat en tydlig ovilja att upprätthålla den insyn de säger sig värna. Vidare kan det konstateras att medborgarvittnesuppdraget har varit förknippat med betydande brister avseende både transparens och effektivitet. Att Göteborgs Stad fortsatt att finansiera denna verksamhet i decennier utan en tydlig funktionalitet är i sig anmärkningsvärt. Att en omfattande utredning genomfördes innan detta beslut kunde fattas har dessutom inneburit onödiga kostnader, vilket kunde ha undvikits om de rödgröna partierna tidigare varit beredda att ompröva sin hållning i frågan. Resurser inom stadens verksamheter bör användas ansvarsfullt och på ett sätt som gagnar medborgarna. Medborgarvittnesuppdraget har inte uppfyllt detta kriterium och därför ser vi beslutet om dess avveckling som både nödvändigt och försenat. Kommunstyrelsen Yrkande Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet Särskilt yttrande Centerpartiet 2025-03-06 Nr 6 Yrkande – Redovisning av uppdrag att utreda medborgarvittne Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Göteborgs Stads medborgarvittnen avvecklas i enlighet med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 2. Nämnden för demokrati och medborgarservice får i uppdrag att, i samverkan med fackliga organisationer, avveckla verksamheten med medborgarvittnen 2026-12-31. 3. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag 2024-03-21, §109, antecknas och förklaras fullgjort Yrkandet Vi håller med om att systemet med medborgarvittnen bör avvecklas i enlighet med vad som framgår av tjänsteutlåtandet. Eftersom kommunfullmäktige redan har valt medborgarvittnen för denna mandatperiod anser vi dock att avvecklingen bör ske i samband med att deras mandat löper ut. Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2025-01-16 Helena Österlind Ärendenummer SLK-2025-00075 Telefon: 031-368 0228 E-post: helena.osterlind@stadshuset.goteborg.se Redovisning av uppdrag att utreda medborgarvittnen Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Göteborgs Stads medborgarvittnen avvecklas i enlighet med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 2. Nämnden för demokrati och medborgarservice får i uppdrag att, i samverkan med fackliga organisationer, avveckla verksamheten med medborgarvittnen senast 2025-12-31. 3. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag 2024-03-21, §109, antecknas och förklaras fullgjort. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2024-03-21, § 109, att tilldela nämnden för demokrati och medborgarservice 1 mnkr för att tillsammans med kommunstyrelsen vidare utreda frågan om medborgarvittnen. Den övergripande frågan för utredningen har varit syfte och nytta med Göteborgs Stads medborgarvittnen utifrån dagens Göteborgsamhälle, och i förhållande till andra insatser som finns. Utredningen har genomförts av en extern aktör och redovisades 2025-02-05 § 4 för nämnden för demokrati och medborgarservice. Nämnden beslutade att föreslå kommunfullmäktige att avveckla stadens medborgarvittnen och förklara uppdraget fullgjort. Utredningen som genomförts bedöms svara mot uppdraget. Slutsatserna från utredningen är att stadens medborgarvittnen inte tillför någon nytta utifrån dagens Göteborgssamhälle och att det finns både brister och risker kopplat till hur uppdraget utförs idag. Utredarna kan inte heller se att det skulle gå att konstruera ett uppdrag för medborgarvittnen som skulle skapa nytta som motiverar kostnaderna. Stadsledningskontoret delar således den bedömning som nämnden för demokrati och medborgarservice gjort. Bedömning ur ekonomisk dimension I nuläget är den samlade budgeten för samordningen samt medborgarvittnenas arvode och ersättning för förlorad arbetsinkomst cirka 1 650 000. Utöver det tillkommer övriga personella resurser för demokrati och medborgarservice i form av exempelvis chefsstöd, ekonomi och övrig administration. Utredningen ser inte att det går att konstruera ett uppdrag för medborgarvittnen som skulle skapa ett mervärde som motiverar de kostnaderna som finns idag. Enligt utredningen skulle en utveckling av verksamheten, såsom rapporteringssystem, genomförande av lämplighetsprövningar, försäkringar, arbetsmiljöansvar uppgå till miljonbelopp. Stadsledningskontoret delar utredningens bedömning och konstaterar att ett utvecklingsarbete och fortsatt förvaltning av en utvecklad verksamhet även skulle innebära ökade administrativa kostnader för nämnden för demokrati och medborgarservice. Nämnden för demokrati och medborgarservice har erhållit kommunbidrag för nuvarande uppdrag. I det fall kommunfullmäktige beslutar i enlighet med stadsledningskontorets förslag krävs inga ramjusteringar för innevarande år. Om en avveckling av medborgarvittnen genomförs tidigare under 2025 kan en reglering ske i höstens kompletteringsbudget eller i bokslutsberedningen för 2025. Stadsledningskontoret bedömer således att de ekonomiska konsekvenserna av kommunfullmäktiges beslut kan hänskjutas till ordinarie budgetberedning inför budget 2026. Bedömning ur ekologisk dimension Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Internationella konventioner om mänskliga rättigheter innehåller flera bestämmelser som värnar rättssäkerheten, bland annat likhet inför lagen och förbud mot godtyckligt frihetsberövande. Varje individ har även rätt till sitt privatliv och sin integritet. Att bli intagen vid polisens personintag innebär att befinna sig i en väldigt utsatt situation. I dessa situationer kan ett medborgarvittne utgöra en trygghet för den intagna. Som utredningen beskriver har det aldrig gjorts någon bedömning av hur medborgarvittnenas närvaro har påverkat olika situationer i personintaget och förhör. Det saknas evidens för om medborgarvittnen gör skillnad i praktiken. Utredningen belyser även att det finns tveksamheter med medborgarvittnesuppdraget med hänsyn till de intagnas integritet. Utredningen beskriver att det finns stora brister i både säkerhet och arbetsmiljö och även om medborgarvittnena har tystnadsplikt innebär deras närvaro en risk för negativa effekter för polisens brottsförebyggande arbete. Enligt lagen om medborgarvittnen (1981:324) ska medborgarvittnen tillgodose allmänhetens intresse av insyn i polisverksamheten. Transparens och ansvar är grundprinciper i rättighetsbaserat arbete. Det finns en låg kännedom om Göteborgs Stads medborgarvittnen i samhället och ingen strukturerad uppföljning eller erfarenhetsåterföring. Uppdraget har stora brister utifrån transparens. Det otydliga syftet skapar inte heller möjligheter för ansvarsutkrävning, vare sig från de intagna, medborgarvittnena eller andra invånare i staden. Att stadens verksamheter har tydligt syfte och nytta är centralt för att bibehålla förtroendet hos invånarna. Bilagor 1. Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 2024-03-21, §109 2. Nämnden för demokrati och medborgarservice handlingar 2024-02-05, § 4 3. Utredning av uppdrag medborgarvittnen Göteborgs Stad Ärendet Nämnden för demokrati och medborgarservice har, tillsammans med kommunstyrelsen, på uppdrag av kommunfullmäktige utrett frågan om medborgarvittnen. Förslaget till beslut innebär att kommunstyrelsen överlämnar utredningen till kommunfullmäktige samt föreslår att Göteborgs Stads medborgarvittnen avvecklas. Beskrivning av ärendet Göteborg har haft ett system med medborgarvittnen i många år. Inledningsvis utsågs medborgarvittnena internt inom polisen, men år 1956 beslöt Göteborgs kommun att 60 kommunala medborgarvittnen skulle utses av kommunfullmäktige vart fjärde år. Verksamheten sker med stöd av lagen om medborgarvittnen (1981:324), vilken tillkom i syfte att skapa klarhet till den verksamhet som redan bedrevs i bland annat Göteborg. Syftet med medborgarvittnen enligt lagen är att tillgodose allmänhetens intresse av insyn i polisverksamheten. Stadens medborgarvittnen tjänstgör vid polisens personintag och deltar i enstaka fall vid förhör. Nämnden för demokrati och medborgarservice har haft uppdraget att samordna Göteborgs Stads medborgarvittnen sedan oktober 2021. Det innebär att ansvara för samordning, administration och kommunikation. Förvaltningen har sedan januari 2023 även ansvar för arvodeshanteringen. Nämnden för demokrati och medborgarservice gav 21 december 2022 förvaltningen i uppdrag att utreda och utvärdera hur samordningsuppdraget av, och arbetet med, medborgarvittnen kan utvecklas och förbättras. Förvaltningens utredning visade att det fanns påtagliga brister i kvalitet, effektivitet, transparens och uppföljning så som medborgarvittnenas uppdrag är utformat idag. Nämnden för demokrati och medborgarservice beslutade 2023-09-18 § 84 att föreslå kommunfullmäktige att behålla och utveckla medborgarvittnesuppdraget med hänvisning till vad som framgår av förvaltningens tjänsteutlåtande (SLK-2023-00647). I stadsledningskontorets beredning av ärendet gjordes bedömningen att om verksamheten med medborgarvittnen ska finnas kvar och utvecklas krävs ett omfattande arbete att från grunden, tillsammans med polisen, utreda de stora frågetecken som framkommer i tjänsteutlåtandet från förvaltningen för demokrati och medborgarservice. Den primära frågan var syfte och nytta med uppdraget utifrån dagens Göteborgsamhälle, och i förhållande till andra insatser som finns. Övriga frågor handlade om på vilket sätt uppdraget skulle kunna utformas för att möta syfte och nytta på ett ändamålsenligt sätt. Kommunfullmäktige beslutade 2024-03-31 § 109, att tilldela nämnden för demokrati och medborgarservice 1 mnkr för att tillsammans med kommunstyrelsen vidare utreda frågan om medborgarvittnen i enlighet med vad som beskrivs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande (SLK-2023-1131). Förvaltningen för demokrati och medborgarservice gav 2024-08-15 en extern konsult i uppdrag att genomföra utredningen utifrån kommunfullmäktiges beslut. Nämnden för demokrati och medborgarservice beslutade 2025-02-05 § 4 att överlämna utredningen om medborgarvittnen till kommunfullmäktige som avrapportering på uppdraget samt föreslå fullmäktige att förklara uppdraget fullgjort. Nämnden beslutade även att föreslå kommunfullmäktige att avveckla Göteborgs Stads medborgarvittnen. Genomförande av utredningen Utredningens huvudfråga är syfte och nytta med Göteborgs Stads medborgarvittnen utifrån dagens Göteborgsamhälle, och i förhållande till andra insatser som finns. Följdfrågor som utredningen utgått ifrån har varit: • Hur erfarenheterna från Göteborgs Stads medborgarvittnen kan tas om hand och återföras till staden och till polismyndigheten för att syftet ska uppnås. • Vilket ansvar Göteborgs Stad respektive polisen har för medborgarvittnenas arbetsmiljö och hur detta ska hanteras. • Vad ett system för avvikelse och incidentrapporter från medborgarvittnena behöver innehålla för att syftet ska uppnås. • Om lämplighets- och säkerhetsprövning av medborgarvittnen bör göras och i så fall av vem och hur samt utifrån vilka kriterier. Hur detta görs i andra jämförbara verksamheter. • Inom vilken/vilka av polismyndighetens verksamheter kan uppdraget utföras på och vilka fördelar och nackdelar finns i relation till syfte och nytta med de aktuella verksamheterna. • Om en avsiktsförklaring bör finnas mellan Göteborgs Stad och polismyndigheten och i så fall vad som bör ingå i en sådan. • Kostnadsberäkning för att behålla och utveckla Göteborgs Stads medborgarvittnen för att syfte och nytta ska uppnås. Utredningen har genomförts under september till november 2024 genom genomgång av relevant dokumentation, intervjuer med representanter från Göteborgs Stad, polisen, valberedningen, medborgarvittnen och civilsamhället samt avstämningar med uppdragsgivaren. En mer utförlig beskrivning av utredningen återfinns i bilaga 3. Utredningens slutsatser Utredningens övergripande bedömning är att Göteborgs Stads medborgarvittnen inte tillför någon nytta i dagens Göteborgssamhälle och att syftet med medborgarvittnes- uppdraget är oklart. Utredarna kan inte heller se att det skulle gå att konstruera ett uppdrag för medborgarvittnen som skulle skapa nytta som motiverar kostnaderna. Enligt deras bedömning finns därför ingen anledning att behålla Göteborgs Stads medborgarvittnen. Utredarna rekommenderar att medborgarvittnesuppdraget i Göteborgs Stad avvecklas. Vad gäller syftet med medborgarvittnen har utredningen utgått från lagens syfte vilket är att medborgarvittnen ska tillgodose allmänhetens intresse av insyn i polisverksamheten. Utredningens slutsats är att detta inte uppfylls genom Göteborgs Stads medborgarvittnesuppdrag. Det sker ingen avrapportering eller uppföljning av medborgarvittnenas iakttagelser som allmänheten kan ta del av. Utredningen har inte kunnat se att det skett någon genomlysning eller utvärdering av medborgarvittnesuppdraget sedan införandet 1957. Till följd av att ingen uppföljning eller utvärdering har gjorts har uppdraget som medborgarvittnen inte heller följt med i den utveckling som skett såväl i samhället som inom Polismyndigheten och Göteborgs Stad. Insyn i polisverksamheten sker idag på olika sätt, bland annat genom polisens insynsråd. Utredningen beskriver att det är otydligt vad Göteborgs Stads medborgarvittnen innebär. Samtidigt har det inte framkommit något i utredningen som skulle motivera att Göteborgs Stad fastställer ett annat syfte med uppdraget än det syfte som anges i lagen om medborgarvittnen. Utredningen beskriver att om det funnits ett tydligt syfte och mervärde med Göteborgs Stads medborgarvittnen skulle erfarenhetsåterföringen exempelvis ha kunnat ske genom kontinuerlig avrapportering till kommunfullmäktige och regionpolisråd. Utredningen föreslår att om detta ska ske bör kommunfullmäktige ge nämnden för demokrati och medborgarservice i uppdrag att kontinuerligt och systematiskt följa upp effekter av medborgarvittnesuppdraget och återföra erfarenheterna till kommunfullmäktige och regionpolisrådet. Utredningen visar att det är oklart vem som formellt ansvarar för medborgarvittnenas fysiska och psykosociala arbetsmiljö och rekommenderar att ansvaret antingen bör läggas på Göteborgs Stad eller på respektive politiskt parti. På samma sätt bedömer utredningen att det bör tydliggöras vem som ansvarar för försäkring som täcker eventuell skada för ett medborgarvittne, vilket enligt utredningen saknas idag. Eftersom medborgarvittnen varken är anställda i Göteborgs Stad eller hos polisen kan befintliga digitala lösningar inte användas för avvikelse- och incidentrapportering. Innan system för avvikelse- och incidentrapportering tas fram behöver det finnas ett fastställt syfte med medborgarvittnesuppdraget, en definierad mottagare av avvikelse- och incidentrapporteringen samt en tydlig koppling mellan uppdragets syfte och rapporteringen. Utredningen beskriver att det i Göteborgs Stads medborgarvittnesuppdrag finns stora brister i både säkerhet och arbetsmiljö, däribland att medborgarvittnen innebär en risk för otillbörlig insyn. Om medborgarvittnesuppdraget kvarstår bör Göteborgs Stad säkerställa att bakgrundskontroller och lämplighetsbedömningar görs innan ett medborgarvittne påbörjar sitt uppdrag. Det behöver även klargöras vem som ansvarar för intern kontroll, riskanalys och riskhantering av uppdraget. Utredningen bedömer att om medborgarvittnesuppdraget ska finnas kvar bör detta ingå i Göteborgs Stads samverkansöverenskommelsen med Polismyndigheten. I överenskommelsen bör i så fall syfte, roll, samt ansvars- och arbetsfördelning inklusive arbetsmiljöansvar framgå. Stadsledningskontorets bedömning Uppdraget till nämnden för demokrati och medborgarservice och kommunstyrelsen var att utreda syfte och nytta med medborgarvittnen utifrån dagens Göteborgsamhälle, och i förhållande till andra insatser som finns. Övriga frågor handlade om på vilket sätt uppdraget skulle kunna utformas för att möta syfte och nytta på ett ändamålsenligt sätt. Stadsledningskontorets bedömning är att utredningen svarar mot uppdraget och att det bör förklaras fullgjort. Göteborgs Stad har haft medborgarvittnen sedan 1956 och utredningen visar att såväl samhället som Polismyndigheten och Göteborgs Stad har förändrats sedan dess, bland annat vad gäller polisens organisation och arbetssätt samt medborgarnas möjligheter till insyn. Utredningen har således inte kunnat visa på medborgarvittnenas relevans i dagens Göteborgssamhälle och pekar snarare ut risker med hur uppdraget utförs idag. Dessa risker inkluderar säkerhetsaspekter utifrån att staden utser personer som vistas i polisens lokaler, likväl som risker kopplat till medborgarvittnenas dokumentation och arbetsmiljö. I likhet med den utredning som förvaltningen för medborgarservice genomförde 2023 framkommer dessutom brister avseende kvalitet, effektivitet, transparens och uppföljning så som medborgarvittnenas uppdrag är utformat idag. Den externa utredningen ger förslag på hur bristerna skulle kunna åtgärdas, men gör samtidigt bedömningen att det skulle vara svårt att konstruera ett uppdrag för medborgarvittnen som skulle skapa en nytta som motiverar de kostnader åtgärderna innebär. Förslaget från nämnden för demokrati och medborgarservice är att kommunfullmäktige beslutar att avveckla stadens medborgarvittnen, vilket finner tydligt stöd i den externa utredning som nämnden genomfört. Nämnden bedömer inte att det finns påtagliga risker med beslutet. Då utredningen inte kunnat visa vilken relevans medborgarvittnena har i dagens Göteborgssamhälle är det svårt att värdera risker med att avveckla verksamheten. Under årens lopp finns säkerligen individer vid polisens intag som känt ett stöd av medborgarvittnen på plats, samtidigt kan deras närvaro upplevas integritetskränkande av andra i en utsatt situation. Utredningen visar även att det sedan medborgarvittnenas tillkomst utvecklats andra metoder för att få insyn i polisens verksamhet. Stadsledningskontoret delar således nämndens bedömning. Konsekvenser av ett beslut att avveckla medborgarvittnen Ett beslut i kommunfullmäktige enligt stadsledningskontorets förslag innebär dessutom: • en revidering av reglementet för demokrati och medborgarservice då ansvaret i enlighet med 2 kap, 5 § p. 5 utgår. Revideringen ska ske i samband med aktualitetsprövning 2025. • en revidering av Göteborgs Stads regler för arvoden och ersättningar då arvoden enligt § 8, punkt 1, utgår. Revideringen ska ske i samband med aktualitetsprövning 2025. • att de ekonomiska konsekvenserna av beslutet hänskjuts till budgetprocessen 2026. • att de medborgarvittnen som är utsedda av kommunfullmäktige för mandatperioden 2022-2026 entledigas från dessa uppdrag. Konsekvenser av ett beslut att bibehålla och utveckla medborgarvittnen I det fall kommunfullmäktige avser att behålla och utveckla stadens medborgarvittnen, bedömer stadsledningskontoret att kommunfullmäktige behöver förtydliga på vilket sätt medborgarvittnena ska ge allmänheten insyn i polismyndighetens verksamhet. I handlingarna från nämnden för demokrati och medborgarservice framgår att oklarheterna kring såväl medborgarvittnenas uppdrag som nämndens ansvar påverkar nämndens förutsättningar att samordna och administrera verksamheten. Kommunfullmäktiges förtydligande bör således inkludera ansvaret för nämnden att tillse: • En kontinuerlig utveckling av verksamheten i enlighet med lagens syfte i dialog med Polismyndigheten. • Ändamålsenligt rutiner för medborgarvittnenas dokumentation. • Uppföljning och återrapportering till kommunfullmäktige om verksamheten. Stadsledningskontoret bedömer att den externa utredningen ger underlag för hur ovanstående ansvar kan omhändertas i nämnden. Stadsledningskontoret bedömer även att en utveckling av verksamheten enligt ovan innebär en kostnadsökning som inte ryms inom nämndens nuvarande kommunbidrag. Utredningen pekar på det faktum att stadens medborgarvittnen kan utgöra en säkerhetsrisk inom polisens lokaler. I det fall kommunfullmäktige beslutar att behålla och utveckla verksamheten bedömer stadsledningskontoret att valberedningen bör ges ett uppdrag att definiera på vilket sätt de säkerställer att de medborgarvittnen som föreslås är trovärdiga. Även här ger utredningen underlag för hur sådan prövning kan genomföras. Med utgångspunkt av utredningens slutsatser och förslaget från nämnden för demokrati och medborgarservice är stadsledningskontorets bedömning att Göteborgs Stads medborgarvittnen bör avvecklas. Jonas Kinnander Eva Hessman Direktör Ärende och utredning Stadsdirektör Bilaga 1 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2024-03-21 § 109 Ärendenummer SLK-2023-01131 Underlag för kompletterande budget mars Beslut Enligt kommunstyrelsens förslag: 1. Grundskolenämndens kommunbidragsram höjs med 100 mnkr för 2024 och framåt. 2. Förskolenämndens kommunbidragsram höjs med 100 mnkr för 2024 och framåt. 3. Äldre samt vård- och omsorgsnämnden tilldelas 12 mnkr för 2024 för inköp av digitala hjälpmedel. 4. 15 mnkr avsätts kommuncentralt för avrop av Socialnämnden Centrum, Socialnämnden Hisingen, Socialnämnden Nordost och Socialnämnden Sydväst för att förstärka helg- och lovaktiviteter under 2024. 5. Nämnden för funktionsstöds hemställan om uppräkning av ersättningsmodellen för daglig verksamhet enligt LOV med 1,2 procent från 1 april 2024, godkänns. 6. 10 mnkr avsätts för 2024 kommuncentralt för avrop av Räddningstjänstförbundet Storgöteborg för att genomföra insatser och inköp som ökar brandförsvarskapaciteten för känsliga anläggningar och byggnader och som bidrar till totalförsvaret inom Göteborgs Stad. 7. Business Region Göteborg AB tilldelas 3 mnkr för 2024 och framåt för arbetet med klimatneutralt byggande och återbruk inom bygg- och anläggningsbranschen. 8. Miljö- och klimatnämnden tilldelas 1 mnkr för år 2024 och framåt för arbetet med förorenade områden. 9. Nämnden för funktionsstöd tilldelas 1,1 mnkr för år 2024 och framåt för övertagande av verksamheten Norma från Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning. 10. Äldre samt vård- och omsorgsnämnden tilldelas 2,5 mnkr för 2024 och 2025 för att stötta Stiftelsen Neuberghska Äldreboendets ökade kostnader för säkerhetsarbete. 11. Reviderat förslag till taxa för miljö- och klimatnämndens verksamhet enligt miljöbalken i enlighet med bilaga 1 fastställs och gäller från den 1 juni 2024. 12. Reviderad version av Göteborgs Stads riktlinje för styrning uppföljning och kontroll i enlighet med bilaga 4, godkänns med följande justeringar: I 13 § ändras följande mening: ”Nämnd/styrelse ska senast den siste december varje år fatta beslut om genomförandeplan för kommunfullmäktiges budget.” Ändras till: ” Nämnd/styrelse ska senast den siste november varje år fatta beslut om genomförandeplan för kommunfullmäktiges budget.” I 18 § Ändras meningen Nämnd/bolagsstyrelse ska senast den siste januari varje år för den egna verksamheten besluta om budget/affärsplan för det kommande året. Ändras till: ” Nämnd/bolagsstyrelse ska senast den siste december varje år för den egna verksamheten besluta om budget/affärsplan för det kommande året. Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2024-03-21 Budget/affärsplan kan undantagsvis beslutas sista januari, om så är fallet ska nämnd/styrelse anteckna och fatta beslut om det senast i december.” 13. Reviderad version av Göteborgs Stads regler för ekonomisk planering budget och uppföljning i enlighet med bilaga 5, godkänns med följande justeringar: I 9 § ändras följande mening: ”Nämnd/styrelse ska senast den siste december varje år fatta beslut om genomförandeplan till kommunfullmäktiges budget ”Ändras till: "Nämnd/styrelse ska senast den siste november varje år fatta beslut om genomförandeplan till kommunfullmäktiges budget.” I 11 § ändras följande mening: ”Nämnd/bolagsstyrelse ska senast 31 januari varje år besluta om budget/affärsplan för det kommande året.” ändras till: ”Nämnd/bolagsstyrelse ska den siste december varje år besluta om budget/affärsplan för det kommande året. Budget/affärsplan kan undantagsvis beslutas sista januari, om så är fallet ska nämnd/styrelse anteckna och fatta beslut om det senast i december. I 16 § Ändras följande mening: ” I de fall uppföljningsarbetet visar på ett periodutfall som avviker negativt från det ekonomiska målet för perioden (periodens budgeterade resultat) ska förvaltningschef senast 20 kalenderdagar efter det att avvikelsen konstaterats presentera förslag till åtgärder för nämnden.” Ändras till: “I de fall uppföljningsarbetet visar på en prognostiserad negativ avvikelse i förhållande till det ekonomiska målet på helårsbasis ska förvaltningschef senast 20 kalenderdagar efter det att avvikelsen konstaterats presentera förslag till åtgärder för nämnden. Om avvikelse i den periodiserade budgeten uppstår ska förvaltningschef motivera och anteckna skälet till att detta inte påverkar helårsprognosen.” I 16 § Stryks följande stycke: ”Samma hanteringsordning som i föregående stycke gäller om uppföljningsrapporten visar på en prognostiserad negativ avvikelse i förhållande till det ekonomiska målet på helårsbasis.” 14. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag givet i budget 2024 till kommunstyrelsen att ta fram en ny uppföljningsstruktur för nämnder och bolagsstyrelser, för den ekonomiska rapporteringen och för målstyrningen antecknas och förklaras fullgjort. 15. Stadens tilldelning, om 27,5 mnkr, av det generella statsbidraget för utökad bemanning av sjuksköterskor på särskilda boenden fördelas till äldre samt vård- och omsorgsnämnden. 16. Kommunstyrelsen får mandat att fördela eventuellt ytterligare tillkommande generella statsbidrag för utökad bemanning av sjuksköterskor på särskilda boenden under 2024 till äldre samt vård- och omsorgsnämnden. 17. Nämnden för demokrati och medborgarservice tilldelas 1 mnkr och får tillsammans med kommunstyrelsen i uppdrag att vidare utreda frågan om medborgavittnen i enlighet med vad som beskrivs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 18. Socialnämnden Centrum, Socialnämnden Hisingen, Socialnämnden Nordost och Socialnämnden Sydväst får i uppdrag att införa rutinen att stipendier och fondmedel inte reducerar rätten till ekonomiskt bistånd. Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2024-03-21 19. Nämnden för funktionsstöd får i uppdrag att utreda möjligheterna att betala ut habiliteringsersättningen eller liknande ersättning till deltagare i daglig verksamhet under semestern. 20. Nämnden för Intraservice tilldelas utökad kommunbidragsram på 7,5 mnkr. Ramen för internfakturering för utvecklingsmedel minskas med 7,5 mnkr. Intraservice hemställan om utökat kommunbidrag anses därmed besvarad. 21. Nämnden för Intraservice får i uppdrag att fram förslag på utvecklingsarbete i syfte att effektivera och minska stadens administrativa och/eller IT-kostnader. 22. Nämnden för Intraservice hemställan om tillfälligt utökat kommunbidrag med 1,7 mnkr år 2024 för finansiering av digitala utbildningar för chefer i staden avslås. 23. Exploateringsnämndens hemställan om att inte behöva återställa 2023 års underskott under 2024 bifalles. Kommunstyrelsen får i uppdrag att hantera frågan i bokslutsberedningen för 2023. 24. Stadsmiljönämndens hemställan om att inte behöva återställa 2023 års underskott under 2024 till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige bifalles till den del som uppgår till 92 mnkr. Stadsmiljönämnden tillåts använda sitt eget kapital för att hantera resterande underskottet för 2023. Kommunstyrelsen får i uppdrag att hantera frågan i bokslutsberedningen för 2023. 25. Nämnden för funktionsstöd beviljas att inte behöva återställa 2023 års underskott under 2024. Hemställan om förlängd återställandetid gällande 2023 års ej beviljade underskott till kommunstyrelsen anses därmed besvarad. Kommunstyrelsen får i uppdrag att hantera frågan i bokslutsberedningen för 2023. 26. Göteborgs Hamn AB, Älvstranden Utveckling AB, Higab AB får i uppdrag att göra en översyn av mark och fastigheter lämpliga för bostäder och sälja dem till Förvaltnings AB Framtiden, och därmed ej hemställa till exploateringsnämnden angående försäljningar till Förvaltnings AB Framtiden med detta syfte. 27. Förskolenämndens hemställan om att inte behöva återställa 2023 års underskott under 2024 till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige bifalles. 28. Äldre samt vård- och omsorgsnämndens och nämnden för funktionsstöds framställningar om en förändrad taxekonstruktion för hemtjänsten återremitteras till äldre samt vård- och omsorgsnämnden i syfte att utgöra underlag för kompletterande budget maj. 29. Äldre samt vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att i samarbete med stadsfastighetsnämnden utreda möjligheten till evakueringsalternativ till de underhållsrenoveringar av vård- och omsorgsboenden som ingår i nämndens lokalbehovsplan, i syfte att respektive evakuering skall ha så låg påverkan som möjligt för omsorgstagare och medarbetare. Utredningen skall inkludera möjliga finansieringsalternativ. Handlingar 2024 nr 51. Yrkande från C den 20 mars 2024. Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2024-03-21 Yrkanden Karin Pleijel (MP), Jonas Attenius (S) och Marie Brynolfsson (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Axel Darvik (L), Axel Josefson (M), Elisabet Lann (KD) och Patrik Höstmad (D) yrkar bifall till förslaget från M, D, L och KD, tilläggsyrkande från M, D, L och KD beträffande Göteborgs Stads riktlinje för styrning, uppföljning och kontroll samt tilläggsyrkande från M, D, L och KD i kommunstyrelsen beträffande översyn av mark och fastigheter lämpliga för bostäder att sälja till Förvaltnings AB Framtiden. Emmyly Bönfors (C) yrkar bifall till yrkande från C den 20 mars 2024. Jörgen Fogelklou (SD) yrkar bifall till tilläggsyrkande från M, D, L och KD beträffande Göteborgs Stads riktlinje för styrning, uppföljning och kontroll samt tilläggsyrkande från M, D, L och KD i kommunstyrelsen beträffande översyn av mark och fastigheter lämpliga för bostäder att sälja till Förvaltnings AB Framtiden. Propositionsordning Ordföranden ställer propositioner på yrkandena med undantag av tilläggsyrkandena och finner att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Omröstning begärs. Ordföranden antecknar kommunstyrelsens förslag som Ja-proposition i huvudvoteringen. Återstående yrkanden ställs under proposition. Ordföranden finner att yrkandet från Axel Darvik m.fl. antagits som motförslag i huvudvoteringen. Huvudvotering Godkänd voteringsproposition: ”Ja för bifall till kommunstyrelsens förslag. Nej för bifall till yrkandet från Axel Darvik m.fl.”. Omröstningen utfaller med 40 Ja mot 29 Nej. 12 ledamöter avstår från att rösta. Hur var och en röstar framgår av bilaga 2. Propositionsordning Ordföranden ställer härefter propositioner på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet från M, D, L och KD i kommunstyrelsen beträffande Göteborgs Stads riktlinje för styrning, uppföljning och kontroll och finner att det har avslagits. Omröstning begärs. Omröstning Godkänd voteringsproposition: ”Ja för avslag och Nej för bifall till tilläggsyrkandet från M, D, L och KD beträffande Göteborgs Stads riktlinje för styrning, uppföljning och kontroll." Omröstningen utfaller med 40 Ja mot 38 Nej. 3 ledamöter avstår från att rösta. Hur var och en röstar framgår av bilaga 3. Bilaga 2 Demokrati och medborgarservice Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum: 2025-02-05 Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag att utreda medborgarvittnen § 4, diarienummer N043-0010/23 Karin Östring Bergman (C) anmäler innan beslut fattas, att hon avstår från att delta i beslutet. Beslut 1. Nämnden för demokrati och medborgarservice överlämnar utredningen om medborgarvittnen till kommunfullmäktige som avrapportering på uppdrag 2024-03-21 §109. 2. Nämnden för demokrati och medborgarservice föreslår att kommunfullmäktige förklarar uppdraget fullgjort. 3. Nämnden för demokrati och medborgarservice föreslår, i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande, att kommunfullmäktige beslutar att avveckla Göteborgs Stads medborgarvittnen. 4. Nämnden för demokrati och medborgarservice förklarar beslutat omedelbart justerat. Tidigare behandling I nämnden för demokrati och medborgarservice 2022-12-21, § 132. I nämnden för demokrati och medborgarservice 2023-06-21, § 61. I nämnden för demokrati och medborgarservice 2023-09-20, § 84. I kommunfullmäktige 2024-03-21, § 109. Handlingar Förvaltningens tjänsteutlåtande daterat 2025-01-08 med bilagorna: 1. Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 2024-03-21, §109 2. Utredning av uppdrag medborgarvittnen Göteborgs Stad Demokrati och medborgarservice Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum: 2025-02-05 Yrkande från (C) om återremiss Karin Östring Bergman (C) föreslår att nämnden för demokrati och medborgarservice återremitterar utredning om medborgarvittne för komplettering av konsekvenser av en avveckling av medborgarvittnesuppdraget, se bilaga 1. Propositionsordning Ordförande ställer yrkande från (C) om återremiss mot förvaltningens förslagom avslag. Ordföranden finner att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag. Protokollsanteckning från (V), (S), (MP) Jesper Berglund (V), Jonas Svensson (MP) Ulf Johansson (S), Stig Andersson (S), Lejla Makic (S), Stina Sewén (MP), Cornelia Wennberg (MP) och Walter Hornfelt (V) lämnar ett yttrande daterat 2025-02-01 om utredning om medborgarvittnesuppdraget, se bilaga 2. Protokollsanteckning från (L), (M), (D), (KD) Björn Jedvert (L), Simon Hultström (M), Maria Carlsson Wedell (L) och Khimm Lipardo (KD) lämnar ett yttrande daterat 2025-02-05 om redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag att utreda medborgarvittnen, se bilaga 3. Protokollsanteckning från (SD) Emma Altenhammar (SD) och Mikael Westerlund (SD) lämnar ett yttrande daterat 2025-02-05 om redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag att utreda medborgarvittnen, se bilaga 4. Protokollsutdrag skickas till Kommunfullmäktige Demokrati och medborgarservice Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum: 2025-02-05 Dag för justering 2025-02-05 Vid protokollet Sekreterare Irene Gustafsson Ordförande Justerande Jesper Berglund (V) Björn Jedvert (L) Nämnden för demokrati- och medborgarservice Yrkande 2025-02-05 Ärende nr. 4 Yrkande om återremiss av utredning om medborgarvittne Centerpartiets representanter i nämnden yrkar återremiss av utredning om medborgarvittne för komplettering av konsekvenser av en avveckling av medborgarvittnesuppdraget. • Det saknas information om kopplingen till Förundersökningskungörelsen (1947:948) §7, att förhörsledare rekommenderas att anlita medborgarvittne som förhörsvittne. Ett tydligt syfte och nytta har helt utelämnats och därmed inte heller behandlat konsekvenserna av förhörsledarens minskade möjlighet att följa rekommendationer. • Det saknas information om vid hur stor andel av intag och förhör som medborgarvittne kallas in. Det saknas information från någon med erfarenhet av medborgarvittne när hen blev intagen eller förhörd. Det problematiseras inte varför medborgarvittne inte alltid kallas in när de finns i huset, inte ens alltid om den intagne eller förhörde ber om det. • Det saknas information om medborgarvittnenas insyn påverkar förtroendet både för Göteborgs Stad och Polisen fastän att det ur social dimension tas upp vikten av att bibehålla förtroendet hos invånarna. Det övervägs inte ens att en ökad kännedom om medborgarvittne och bättre återrapportering kan stärka förtroendet både för Göteborgs Stad och Polisen • Det saknas information om Polisens kostnader för eventuell försämrad arbetsmiljö när medborgarvittnen inte finns på plats fastän att det tas upp Polisens kostnader när medborgarvittnen finns på plats. Kostnad för mindre trygga misstänkta t.ex. när värdesaker plockas ifrån dem, fler verbala attacker, att förhörsledare inte har möjlighet att verifiera att hen uppfattat förhörspersonen rätt, att risken ökar att manlig polis blir anklagad för sexuellt ofredande av kvinnlig intagen eller förhörd, m.m. Karin Östring, ledamot Johan Radix, ersättare Nämnden för demokrati och medborgarservice Yttrande (Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet) 2025-02- 01 §5 Utredning om medborgarvittnesuppdraget Yttrande angående – §4 Utredning om medborgarvittnesuppdraget Yttrandet Den rödgröna representationen i nämnden har efter övervägande landat i följande ställningstaganden: 1. Polismyndigheten har våldsmonopol i Sverige. Det är av vikt för samhällets förtroende för polismyndigheten att det finns kontrollorgan för att säkerställa att brukandet av våldsmonopolet inte leder till ett missbruk av detsamma. 2. Göteborgs system med medborgarvittnen är inte, och kommer inte, utifrån nuvarande organisation av polismyndigheten, kunna bli, ett effektivt kontrollorgan för att kontrollera att våldsmonopolet inte missbrukas. 3. Samhället bör tillse att det finns ett sådant kontrollorgan och att det är effektivt. 4. Vi kommer därför att rösta med förvaltningens förslag att rekommendera fullmäktige att avveckla medborgarvittnesinstitutionen. Nämnden för demokrati och medborgarservice Yttrande L, M, D, KD 2025-02-05 Yttrande angående – Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag att utreda medborgarvittnen Yttrandet Förvaltningens tjänsteutlåtande stödjer vi i dess helhet. Det som framgår av förvaltningens utlåtande har varit vår position sedan lång tid. Redan vid nämndmötet i juni 2023 när uppdraget att utreda samordningsuppdraget av och arbetet med medborgarvittnen återrapporterades stod det klart att medborgarvittnen kunde avvecklas. Utredningen påvisade påtagliga brister i kvalitet, effektivitet, transparens och uppföljning. Någon utveckling av uppdraget har inte skett sedan 1957. Polisen har svårt att se syftet och nyttan med medborgarvittnen och föreslår som alternativ stöd av socialsekreterare vid t.ex. lönehelger. De rödgröna valde att tillsätta en utredning som nu är klar, nästan två år senare, till en kostnad av en miljon kronor. Utredningens tydliga rekommendation är att avveckla medborgarvittnesuppdraget. Årskostnaden för medborgarvittnesuppdraget är drygt två miljoner per år för Göteborgs Stad. Vi konstaterar att bortåt fem miljoner kronor förslösats av göteborgarnas skattemedel genom de rödgrönas hantering jämfört med att ha avvecklat medborgarvittnesuppdraget redan 2023. Nämnden för demokrati och meborgarservice föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avveckla Göteborgs Stads medborgarvittnen. Ett enkelt beslut. Nämnden för demokrati och medborgarservice Yttrande 2025-02-05 N043-0010/23 Yttrande angående – Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag att utreda medborgarvittnen Yrkandet Sverigedemokraterna ställer sig bakom förslaget om att avveckla medborgarvittnesuppdraget och det är positivt att även de rödgröna partierna nu nått samma slutsats. Det är särskilt anmärkningsvärt att Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet fortsatt argumenterar för vikten av en extern insynsmekanism, trots att deras egna medborgarvittnen i många fall haft bristfällig närvaro och engagemang i uppdraget. Sverigedemokraternas företrädare har tagit sin roll på allvar, deltagit aktivt och genomfört sina åtaganden, även när vi ifrågasatt uppdragets nytta. Det framstår därför som särskilt motsägelsefullt att de rödgröna nu framhåller vikten av kontrollfunktioner, samtidigt som de själva visat en tydlig ovilja att upprätthålla den insyn de säger sig värna. Vidare kan det konstateras att medborgarvittnesuppdraget har varit förknippat med betydande brister avseende både transparens och effektivitet. Att Göteborgs Stad fortsatt att finansiera denna verksamhet i decennier utan en tydlig funktionalitet är i sig anmärkningsvärt. Att en omfattande utredning genomfördes innan detta beslut kunde fattas har dessutom inneburit onödiga kostnader, vilket kunde ha undvikits om de rödgröna partierna tidigare varit beredda att ompröva sin hållning i frågan. Resurser inom stadens verksamheter bör användas ansvarsfullt och på ett sätt som gagnar medborgarna. Medborgarvittnesuppdraget har inte uppfyllt detta kriterium och därför ser vi beslutet om dess avveckling som både nödvändigt och försenat. Demokrati och medborgarservice Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2025-01-08 Karolina Österblom Diarienummer N043-0010/23 Telefon: 031 – 365 09 29 E-post: karolina.osterblom@dm.goteborg.se Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag att utreda medborgarvittnen Förslag till beslut I nämnden för demokrati och medborgarservice 1. Nämnden för demokrati och medborgarservice överlämnar utredningen om medborgarvittnen till kommunfullmäktige som avrapportering på uppdrag 2024-03-21 §109. 2. Nämnden för demokrati och medborgarservice föreslår att kommunfullmäktige förklarar uppdraget fullgjort. 3. Nämnden för demokrati och medborgarservice föreslår, i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande, att kommunfullmäktige beslutar att avveckla Göteborgs Stads medborgarvittnen. 4. Nämnden för demokrati och medborgarservice förklarar beslutat omedelbart justerat. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2024-03-21, § 109, att tilldela nämnden för demokrati och medborgarservice 1 miljon kronor för att tillsammans med kommunstyrelsen vidare utreda frågan om medborgarvittnen. Den övergripande frågan för utredningen har varit syfte och nytta med Göteborgs Stads medborgarvittnen utifrån dagens Göteborgsamhälle, och i förhållande till andra insatser som finns. Utredningen har genomförts av externa utredare och bifogas tjänsteutlåtandet. Utredarnas övergripande rekommendation är att avveckla Göteborgs Stads medborgarvittnen, främst utifrån att det lagstadgade syftet inte tillgodoses genom nuvarande uppdrag. Utredningen visar att kostnaderna för att utveckla Göteborgs Stads medborgarvittnen bedöms höga i relation till förväntad nytta. Förvaltningen delar utredarnas bedömning och föreslår att Göteborgs Stads medborgarvittnen bör avvecklas. Bedömning ur ekonomisk dimension Göteborgs Stads medborgarvittnen innebär idag kostnader för arvoden till tjänstgörande medborgarvittnen, ersättning för förlorad arbetsinkomst, verksamhetskostnader samt personalresurser till samordningen av uppdraget. I nuläget är den samlade budgeten för samordningen samt medborgarvittnenas arvode och ersättning för förlorad arbetsinkomst cirka 1 650 000 kronor. Utöver det tillkommer övriga personella resurser inom Göteborgs Stad. Inom förvaltningen för demokrati och medborgarservice innebär detta till exempel chefsstöd, ekonomi och övrig administration. Uppdraget innebär även kostnader för polisen i form av lokal för medborgarvittnen samt arbetstid för gruppchef och övrig berörd personal. Utredarna ser inte att det går att konstruera ett uppdrag för medborgarvittnen, som skulle skapa ett mervärde som motiverar ens de kostnaderna som finns idag. Utredarna bedömer att utveckling av rapporteringssystem, genomförande av lämplighetsprövningar, försäkringar, arbetsmiljöansvar etcetera skulle uppgå till miljonbelopp. Förvaltningen delar utredarnas bedömning och konstaterar även att ett utvecklingsarbete och förvaltning av en utvecklad verksamhet skulle innebära ökade administrativa kostnader. Förvaltningen ser ett behov av resursförstärkning om medborgarvittnesuppdraget ska bibehållas och utvecklas. Bedömning ur ekologisk dimension Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Internationella konventioner om mänskliga rättigheter innehåller flera bestämmelser som värnar rättssäkerheten, bland annat likhet inför lagen och förbud mot godtyckligt frihetsberövande. Varje individ har även rätt till sitt privatliv och sin integritet. Att bli intagen vid polisens personintag innebär att befinna sig i en väldigt utsatt situation. I dessa situationer kan ett medborgarvittne utgöra en trygghet för den intagna. Som utredningen beskriver har det aldrig gjorts någon bedömning av hur medborgarvittnenas närvaro har påverkat olika situationer i personintaget och förhör. Det saknas evidens för om medborgarvittnen gör skillnad i praktiken. Utredningen belyser även att det finns tveksamheter med medborgarvittnesuppdraget med hänsyn till de intagnas integritet. Utredningen beskriver att det finns stora brister i både säkerhet och arbetsmiljö och även om medborgarvittnena har tystnadsplikt innebär deras närvaro en risk för negativa effekter för polisens brottsförebyggande arbete. Enligt lagen om medborgarvittnen (1981:324) ska medborgarvittnen tillgodose allmänhetens intresse av insyn i polisverksamheten. Transparens och ansvar är grundprinciper i rättighetsbaserat arbete. Det finns en låg kännedom om Göteborgs Stads medborgarvittnen i samhället och ingen strukturerad uppföljning eller erfarenhets- återföring. Uppdraget har stora brister utifrån transparens. Det otydliga syftet skapar inte heller möjligheter för ansvarsutkrävning, vare sig från de intagna, medborgarvittnena eller andra invånare i staden. Att stadens verksamheter har tydligt syfte och nytta är centralt för att bibehålla förtroendet hos invånarna. Samverkan Information har lämnats vid förvaltningens samverkansgrupp 2024-01-29. Bilagor 1. Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 2024-03-21, §109 2. Utredning av uppdrag medborgarvittnen Göteborgs Stad Ärendet Kommunfullmäktige har gett nämnden för demokrati och medborgarservice tillsammans med kommunstyrelsen i uppdrag att vidare utreda frågan om medborgarvittnen. Förslaget till beslut innebär att nämnden överlämnar utredningen till kommunfullmäktige samt föreslår att Göteborgs Stads medborgarvittnen avvecklas. Beskrivning av ärendet Göteborg har haft ett system med medborgarvittnen i många år. Inledningsvis utsågs medborgarvittnena internt inom polisen, men år 1956 beslöt Göteborgs kommun att 60 kommunala medborgarvittnen skulle utses, vilket sker i kommunfullmäktige vart fjärde år. Medborgarvittnena tjänstgör vid polisens personintag och deltar i enstaka fall vid förhör. Nämnden för demokrati och medborgarservice har haft uppdraget att samordna Göteborgs Stads medborgarvittnen sedan oktober 2021. Det innebär att ansvara för samordning, administration och kommunikation. Förvaltningen har sedan januari 2023 även ansvar för arvodeshanteringen. Nämnden för demokrati och medborgarservice gav den 21 december 2022 förvaltningen i uppdrag att utreda och utvärdera hur samordningsuppdraget av och arbetet med medborgarvittnen kan utvecklas och förbättras. Förvaltningens utredning visade att det fanns påtagliga brister i kvalitet, effektivitet, transparens och uppföljning så som medborgarvittnenas uppdrag är utformat idag. Nämnden för demokrati- och medborgarservice beslutade 2023-09-18 § 84 att föreslå kommunfullmäktige att behålla och utveckla medborgarvittnesuppdraget med hänvisning till vad som framgår av förvaltningens tjänsteutlåtande (diarienummer N43-0010/23). Kommunfullmäktige beslutade 2024-03-31, § 109, att tilldela nämnden för demokrati och medborgarservice 1 miljon kronor för att tillsammans med kommunstyrelsen vidare utreda frågan om medborgarvittnen i enlighet med vad som beskrivs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, ärendenummer SLK-2023-1131. Förvaltningen för demokrati och medborgarservice tilldelade 2024-08-15 en extern konsult i uppdrag att genomföra utredningen utifrån kommunfullmäktiges beslut. Genomförande av utredningen Utredningens huvudfråga är syfte och nytta med Göteborgs Stads medborgarvittnen utifrån dagens Göteborgsamhälle, och i förhållande till andra insatser som finns. Följdfrågor som utredningen utgått ifrån har varit: • Hur kan erfarenheterna från Göteborgs Stads medborgarvittnen tas om hand och återföras till staden och till polismyndigheten för att syftet ska uppnås? • Vilket ansvar har Göteborgs Stad respektive polisen för medborgarvittnenas arbetsmiljö och hur ska detta hanteras? • Vad behöver ett system för avvikelse och incidentrapporter från medborgarvittnena innehålla för att syftet ska uppnås? • Bör lämplighets- och säkerhetsprövning av medborgarvittnen göras och i så fall av vem och hur samt utifrån vilka kriterier? Hur görs detta i andra jämförbara verksamheter? • Inom vilken/vilka av polismyndighetens verksamheter kan uppdraget utföras på och vilka fördelar och nackdelar finns i relation till syfte och nytta med de aktuella verksamheterna? • Bör en avsiktsförklaring finnas mellan Göteborgs Stad och polismyndigheten och i så fall vad bör ingå i en sådan? • Kostnadsberäkning för att behålla och utveckla Göteborgs Stads medborgarvittnen för att syfte och nytta ska uppnås. Utredningen har genomförts under september till november 2024 då genomgång av relevant dokumentation, intervjuer med representanter från Göteborgs Stad, polisen, valberedningen, medborgarvittnen och civilsamhället samt avstämningar med uppdragsgivaren har genomförts. En mer utförlig beskrivning av utredningen återfinns i bilaga 2. Utredningens slutsatser Utredarnas övergripande bedömning är att Göteborgs Stads medborgarvittnen inte tillför någon nytta i dagens Göteborgssamhälle och att syftet med medborgarvittnes-uppdraget är oklart. Utredarna kan inte heller se att det skulle gå att konstruera ett uppdrag för medborgarvittnen som skulle skapa nytta som motiverar kostnaderna. Enligt deras bedömning finns därför ingen anledning att behålla Göteborgs Stads medborgarvittnen. Utredarna rekommenderar att medborgarvittnesuppdraget i Göteborgs Stad avvecklas. Enligt lagen om medborgarvittnen (1981:324) ska medborgarvittnen tillgodose allmänhetens intresse av insyn i polisverksamheten. Slutsatsen av utredningen är att detta inte uppfylls genom Göteborgs Stads medborgarvittnesuppdrag. Det sker ingen avrapportering eller uppföljning av medborgarvittnenas iakttagelser som allmänheten kan ta del av. Utredarna har inte kunnat se att det skett någon genomlysning eller utvärdering av medborgarvittnesuppdraget sedan införandet 1957. Till följd av att ingen uppföljning eller utvärdering har gjorts har uppdraget som medborgarvittnen inte heller följt med i den utveckling som skett såväl i samhället som inom polismyndigheten och Göteborgs Stad. Insyn i polisverksamheten sker idag på olika sätt, bland annat genom polisens insynsråd. Utredningen beskriver att det är otydligt vad Göteborgs Stads medborgarvittnen innebär. Samtidigt har det inte framkommit något i utredningen som skulle motivera att Göteborgs Stad fastställer ett annat syfte med uppdraget än det syfte som anges i lagen om medborgarvittnen. Utredningen beskriver att om det funnits ett tydligt syfte och mervärde med Göteborgs Stads medborgarvittnen skulle erfarenhetsåterföringen exempelvis ha kunnat ske genom kontinuerlig avrapportering till kommunfullmäktige och regionpolisråd. Utredarna föreslår att om detta ska ske bör kommunfullmäktige ge nämnden för demokrati och medborgarservice i uppdrag att kontinuerligt och systematiskt följa upp effekter av medborgarvittnesuppdraget och återföra erfarenheterna till kommunfullmäktige och regionpolisrådet. Det är oklart vem som formellt ansvarar för medborgarvittnenas fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Utredarnas bedömning är att Göteborgs Stad har huvudmannaansvaret för medborgarvittnena. Ansvaret för medborgarvittnenas arbetsmiljö bör antingen läggas på Göteborgs Stad eller på respektive politiskt parti. Var arbetsmiljöansvaret skulle kunna läggas i Göteborgs Stad är oklart eftersom nämnden för demokrati och medborgarservice enbart har ett samordningsansvar men inget uttalat ansvar för medborgarvittnenas arbetsmiljö. Varken Göteborgs Stad eller polisen har någon specifik försäkring som täcker eventuell skada för ett medborgarvittne. Om medborgarvittnesuppdraget kvarstår behöver det klargöras om det är Göteborgs Stad, respektive politiskt parti eller de enskilda medborgarvittnena som ansvarar för att det finns gällande försäkring. Eftersom medborgarvittnen varken är anställda i Göteborgs Stad eller hos polisen kan befintliga digitala lösningar inte användas för avvikelse- och incidentrapportering. Innan system för avvikelse- och incidentrapportering tas fram behöver det finnas ett fastställt syfte med medborgarvittnesuppdraget, en definierad mottagare av avvikelse- och incidentrapporteringen samt en tydlig koppling mellan uppdragets syfte och rapporteringen. Utredningen beskriver att det i Göteborgs Stads medborgarvittnesuppdrag finns stora brister i både säkerhet och arbetsmiljö som det inte går att blunda för. Till exempel innebär medborgarvittnen en risk för otillbörlig insyn. Om medborgarvittnesuppdraget kvarstår bör Göteborgs Stad säkerställa att bakgrundskontroller och lämplighets- bedömningar görs innan ett medborgarvittne påbörjar sitt uppdrag. Det behöver även klargöras vem som ansvarar för intern kontroll, riskanalys och riskhantering av uppdraget. Om medborgarvittnesuppdraget ska finnas kvar bör detta ingå i Göteborgs Stads samverkansöverenskommelsen med polismyndigheten. I överenskommelsen bör i så fall syfte, roll, samt ansvars- och arbetsfördelning inklusive arbetsmiljöansvar framgå. Förvaltningens bedömning Den externa utredningen om Göteborgs Stads medborgarvittnen visar att Göteborgs Stad har haft medborgarvittnen sedan 1956, men har inte kunnat visa att det skett någon utvärdering av verksamheten sedan dess. Utredningen visar att såväl samhället som Polismyndigheten och Göteborgs Stad har förändrats sedan införandet av medborgarvittnen, bland annat vad gäller polisens organisation och arbetssätt samt medborgarnas möjligheter till insyn. Utredningen visar att det finns flera oklarheter i uppdraget och rekommenderar att Göteborgs Stads medborgarvittnen avvecklas. Förvaltningen delar utredarnas bedömningar. Att syftet är oklart har förvaltningen noterat på flera olika sätt, både i relation till medborgarvittnena, polisen och andra förvaltningar i Göteborgs Stad. Förvaltningen ser också att allmänhetens intresse av insyn i polisverksamheten inte alls tillgodoses genom Göteborgs Stads medborgarvittnen idag. Förvaltningen bedömer att andra existerade forum för insyn i polisverksamheten som till exempel insynsråd är mer anpassade till dagens samhälle och uppbyggda utifrån transparens och tillgänglighet för allmänheten. Förvaltningen ser liksom utredarna inte att det skulle gå att konstruera ett uppdrag för medborgarvittnen som skulle skapa nytta som motiverar kostnaderna. Förvaltningen bedömer de stora bristerna i både säkerhet och arbetsmiljö som utredningen lyfter som allvarliga och att de kan få konsekvenser för både de intagna, medborgarvittnena och allmänhetens förtroende för både polisen och Göteborgs Stad. Förvaltningen delar utredarnas bedömning att medborgarvittnesuppdraget innebär en risk för otillbörlig påverkan och ser ett behov av beslut kring hur detta ska hanteras om uppdraget ska finnas kvar. Oklarheterna kring arbetsmiljöansvaret påverkar både medborgarvittnena, förvaltningens förutsättningar att utföra samordningen, samt Polismyndigheten som möter medborgarvittnena i deras tjänstgöring. Förvaltningens bedömning är att Göteborgs Stads medborgarvittnen bör avvecklas. Om uppdraget ska finnas kvar behöver beslut fattas i enlighet med utredningens förslag. Bland annat bör kommunfullmäktige tydliggöra syftet med medborgarvittnen och vilka förväntningar som finns på uppdraget. Förvaltningen bedömer att en verksamhet i så fall skulle behöva skapas med en tydlig ansvarsfördelning och ekonomi. Om syftet är att ge allmänheten insyn i polisens verksamhet bör kommunfullmäktige tydliggöra vilken insyn det är som efterfrågas och hur allmänheten ska få denna insyn via Göteborgs Stads medborgarvittnen. Kommunfullmäktige behöver även se till att det sker en kontinuerlig och systematisk uppföljning av Göteborgs Stads medborgarvittnen samt återföring av erfarenheterna till kommunfullmäktige och regionpolisrådet. Kommunfullmäktige behöver även definiera det nuvarande ansvaret för nämnden för demokrati- och medborgarservice, bland annat om återkoppling och rapportering. På samma sätt behöver det beslutas om nämnden ska ha ansvar gällande riskanalyser, lämplighets- och säkerhetsprövningar av medborgarvittnen och definiera detta ansvar, alternativt uppdra åt annan aktör som ansvarig för arbetsmiljö och säkerhet. Genom åren har många medborgarvittnen tjänstgjort med allmänhetens och de intagnas bästa i fokus. Som utredningen visar har mycket förändrats sedan Göteborgs Stads medborgarvittnen infördes och utredningen har inte kunnat visa på uppdragets relevans i dagens Göteborgssamhälle. Förvaltningen bedömer därför inte att det finns påtagliga risker med att avveckla Göteborgs Stads medborgarvittnen. Eva Englund Maria Holmgren Förvaltningsdirektör Avdelningschef Rådgivning och överförmyndarverksamhet Bilaga 3 2024-11-29 Utredning av uppdrag medborgarvittnen Göteborgs Stad Lina Lenefors Arne Svensson Firma/Regnr/VAT no. Adress/Adress Telefon/Telephone E-mail/Website Professional Management Illervägen 27 08-792 38 28 svensson@professionalmanagement.se Arne & Barbro Svensson AB SE-187 35 TÄBY +46 8 792 38 28 www.professionalmanagement.se SE556534118601 SWEDEN 2 Innehåll 1 Sammanfattning ......................................................................................................................... 3 2 Inledning .................................................................................................................................... 7 2.1 Bakgrund och uppdrag .................................................................................................................. 7 2.2 Frågeställningar ............................................................................................................................. 8 2.3 Uppdragets genomförande ........................................................................................................... 8 2.4 Rapportdisposition ........................................................................................................................ 9 3 Nuläge ........................................................................................................................................ 9 3.1 Lagen om medborgarvittnen ........................................................................................................ 9 3.2 Medborgarvittnen i Göteborgs Stad ........................................................................................... 10 3.2.1 Historik ..............................................................................................................................................10 3.2.2 Nuvarande organisering och arbetssätt ...........................................................................................11 3.3 Arbetsmiljöansvar för Göteborgs Stads medborgarvittnen........................................................ 12 3.4 Göteborgs Stads samverkan med polisen ................................................................................... 13 3.5 Kostnader .................................................................................................................................... 16 4 Analys, slutsatser och rekommendationer ................................................................................ 17 4.1 Syfte och nytta med Göteborgs Stads medborgarvittnen .......................................................... 17 4.2 Uppföljning och erfarenhetsåterföring ....................................................................................... 18 4.3 Arbetsmiljö .................................................................................................................................. 19 4.4 System för avvikelse och incidentrapporter ............................................................................... 20 4.5 Säkerhetsfrågor ........................................................................................................................... 21 4.5.1 Riskanalyser och intern kontroll ........................................................................................................21 4.5.2 Lämplighets- och säkerhetsprövning ................................................................................................22 4.5.3 Möjliga utgångspunkter för ett säkerhetsskyddsavtal .....................................................................24 4.6 Utveckling av uppdraget ............................................................................................................. 25 4.6.1 Sammanfattande analys av utvecklingsbehov .................................................................................25 4.6.2 Behov av förändringar om medborgarvittnena ska vara kvar .........................................................27 4.7 Övergripande bedömning ........................................................................................................... 28 3 1 Sammanfattning Med stöd av lagen om medborgarvittnen (1981:324) utser kommunfullmäktige i Göteborgs Stad vart fjärde år sextio medborgarvittnen att följa polisens arbete. Det kan noteras att orsaken till att frågan om medborgarvittnen togs upp i lagstiftningsarbetet 1981 ”beror uteslutande på att det bör skapas klarhet kring de rättsliga grunderna för den verksamhet med medborgarvittnen som redan förekommer i Göteborg och Växjö” och att medborgarvittnen ”inte är något avgörande krav från rättssäkerhetssynpunkt” 1. Göteborgs Stad hade nämligen utan lagstöd haft medborgarvittnen i polisverksamheten sedan 1957, då polisen var kommunal. Vi har i denna utredning inte kunnat se att det skett någon genomlysning eller utvärdering av medborgarvittnesuppdraget sedan införandet 1957. Till följd av att ingen uppföljning eller utvärdering har gjorts har uppdraget som medborgarvittnen inte heller följt med i den utveckling som skett såväl i samhället som inom Polismyndigheten och Göteborgs Stad. Den utredning som förvaltningen för demokrati och medborgarservice genomförde 2022 visar att syftet med medborgarvittnesuppdraget är otydligt. Vidare visar förvaltningens utredning att det finns påtagliga brister i kvalitet, effektivitet, transparens och uppföljning av uppdraget. Om Göteborgs Stad ska fortsätta tillhandahålla medborgarvittnen krävs enligt förvaltningen ett omtag för att definiera och modernisera uppdraget, så att det bättre överensstämmer med dagens behov. Göteborgs Stad har därför gett Professional Management AB i uppdrag att utreda vilken roll Göteborgs Stads medborgarvittnen kan fylla i dagens Göteborgssamhälle. Staden har preciserat ett antal frågeställningar som ska besvaras. I nedanstående tablå lämnar vi vår sammanfattande bedömning för varje frågeställning. Vår utredning ska ge ett underlag för beslut om Göteborgs Stads medborgarvittnen ska finnas kvar och hur det i så fall ska utvecklas. Om Göteborgs Stad beslutar att ha kvar medborgarvittnen ger vi förslag på hur uppdraget bör utvecklas i avsnitt 4.6. Vår övergripande bedömning är att Göteborgs Stads medborgarvittnen inte tillför någon nytta och att syftet med medborgarvittnesuppdraget är oklart. Vi kan inte heller se att det skulle gå att konstruera ett uppdrag för medborgarvittnen som skulle skapa nytta som motiverar kostnaderna. Enligt vår bedömning finns därför ingen anledning att behålla Göteborgs Stads medborgarvittnen. Vi rekommenderar att medborgarvittnesuppdraget i Göteborgs Stad avvecklas. 1 Prop. 1980/81:13 4 Utredningens frågeställningar Utredarnas sammanfattande bedömning Syfte och nytta med Enligt lagen om medborgarvittnen ska medborgarvittnen tillgodose Göteborgs Stads allmänhetens intresse av insyn i polisverksamheten. Detta uppfylls medborgarvittnen utifrån inte alls genom Göteborgs Stads medborgarvittnesuppdrag. Det sker dagens Göteborgsamhälle, ingen avrapportering eller uppföljning av medborgarvittnenas och i förhållande till andra iakttagelser som allmänheten kan ta del av. insatser som finns. Samhället, polisens arbetssätt och samverkan mellan Göteborgs Stad och Polismyndigheten har förändrats i grunden sedan 1957 då medborgarvittnesuppdraget infördes. Insyn i polisverksamheten finns idag bland annat genom polismyndighetens nationella insynsråd och regionpolisråd. Det finns samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Storgöteborg och Göteborgs Stad. På hela staden-nivå respektive stadsområdesnivå finns samordningsgrupp, beredningsgrupp och arbetsgrupper. Vidare tecknar polisen medborgarlöften som kommuniceras med medborgarna. Dessutom genomförs en årlig hearing. Uppföljning och utvärdering sker regelbundet. Inget av detta fanns då medborgarvittnen infördes. Medborgarvittnen nämns inte i samverkansöverenskommelsen mellan Polisområde Storgöteborg och Göteborgs Stad. Syfte med medborgarvittnen utifrån dagens Göteborgsamhälle - och i förhållande till andra insatser som finns - saknas. Det är otydligt vad uppdraget innebär och vilka förväntningar som finns på uppdraget. Samtidigt har det inte framkommit något i utredningen som skulle motivera att Göteborgs Stad fastställer ett annat syfte med medborgarvittnesuppdraget än det syfte som anges i lagen om medborgarvittnen. Vår bedömning är att Göteborgs Stads medborgarvittnen inte tillför någon nytta i dagens Göteborgsamhälle. Hur erfarenheterna från Idag återförs inte erfarenheterna från medborgarvittnena till Göteborgs Stads Göteborgs Stad, Polismyndigheten eller allmänheten. Eftersom det medborgarvittnen kan tas om inte finns något uttalat syfte med Göteborgs Stads hand och återföras till staden medborgarvittnen går det inte att uttala sig om hur och till polismyndigheten för erfarenhetsåterföringen ska utvecklas för att syftet ska uppnås. att syftet ska uppnås. Vi ser inte att uppdraget i sin nuvarande form skapar något mervärde eller bidrar till det syfte som anges i lagen om medborgarvittnen, dvs att ge allmänheten insyn. Om det funnits ett tydligt syfte och mervärde med medborgarvittnesuppdraget skulle erfarenhetsåterföringen exempelvis ha kunnat ske genom kontinuerlig avrapportering till kommunfullmäktige och regionpolisråd, med sammanställning av observationer, avvikelser och incidenter. Om detta ska ske bör kommunfullmäktige ge nämnden för demokrati och medborgarservice i uppdrag att kontinuerligt och systematiskt följa upp effekterna av medborgarvittnesuppdraget och återföra erfarenheterna till kommunfullmäktige och regionpolisrådet. 5 Utredningens frågeställningar Utredarnas sammanfattande bedömning Vilket ansvar Göteborgs Stad Det har inte genomförts någon riskanalys av verksamheten med respektive polisen har för medborgarvittnen. Det är också oklart vem som har ansvaret för att medborgarvittnenas riskanalyser genomförs och att identifierade risker hanteras. arbetsmiljö och hur detta ska hanteras. Det är oklart vem som formellt ansvarar för medborgarvittnenas fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Det har hittills heller inte tydliggjorts om någon tar ett faktiskt arbetsmiljöansvar för medborgarvittnena. Medborgarvittnena är varken anställda i Göteborgs Stad eller hos Polismyndigheten. Eftersom det är Göteborgs Stad som utser medborgarvittnen och betalar ut ersättning till dessa anser dock flera av de intervjuade att Staden bör ta ansvar för medborgarvittnenas arbetsmiljö. Vår bedömning är att Göteborgs Stad har huvudmannaansvaret för medborgarvittnena och att Polismyndigheten inte kan åläggas ansvar för medborgarvittnenas arbetsmiljö. Ansvaret för medborgarvittnenas arbetsmiljö bör antingen läggas på Göteborgs Stad eller på respektive parti. Var arbetsmiljöansvaret skulle kunna läggas i Göteborgs Stad är oklart, eftersom nämnden för demokrati och medborgarservice enbart har ett samordningsansvar men inget uttalat ansvar för medborgarvittnenas arbetsmiljö. Vad som ingår i nämndens ansvar behöver under alla omständigheter preciseras. Varken Göteborgs Stad eller Polismyndigheten har någon specifik försäkring som täcker eventuell skada för ett medborgarvittne. Om medborgarvittnesuppdraget kvarstår behöver det klargöras om det är Göteborgs Stad, respektive parti eller de enskilda medborgarvittnena som ansvarar för att det finns gällande försäkring. Vad ett system för avvikelse- Eftersom medborgarvittnen varken är anställda i Göteborgs Stad och incidentrapporter från eller hos Polismyndigheten kan befintliga digitala lösningar inte medborgarvittnena behöver användas för avvikelse- och incidentrapportering. innehålla för att syftet ska Innan system för avvikelse- och incidentrapportering tas fram uppnås. behöver det finnas ett fastställt syfte med medborgarvittnesuppdraget, en definierad mottagare av avvikelse- och incidentrapporteringen, samt en tydlig koppling mellan uppdragets syfte och rapporteringen. Vid tillbud och händelser krävs dessutom uppföljande åtgärder, exempelvis dokumentation, utredning och stöd till den som utsatts. 6 Utredningens frågeställningar Utredarnas sammanfattande bedömning Om lämplighets- och Om medborgarvittnesuppdraget kvarstår bör Göteborgs Stad säkerhetsprövning av säkerställa att bakgrundskontroller och lämplighetsbedömningar medborgarvittnen bör göras görs innan ett medborgarvittne påbörjar sitt uppdrag. och i så fall av vem och hur Ett förslag är att respektive parti ansvarar för att genomföra en samt utifrån vilka kriterier. lämplighetsbedömning genom intervju och skriftlig försäkran att Hur detta görs i andra kraven uppfylls. Därefter bör Göteborgs Stad ansvara för att en jämförbara verksamheter. bakgrundskontroll genomförs genom registerkontroll. Bakgrundskontrollerna kan antigen genomföras genom registerkontroll med så kallat dubbelt samtycke eller att den enskilde ombeds visa upp utdrag ur belastningsregistret. Om medborgarvittnesuppdraget kvarstår behöver det klargöras vem som ansvarar för intern kontroll, riskanalys och riskhantering av uppdraget. Inom vilken/vilka av Det finns inget underlag eller motivering till beslutet om att polismyndighetens medborgarvittnesuppdraget ska genomföras såsom sker idag, d v s verksamheter kan uppdraget vid personintaget och i enstaka fall vid förhör. utföras på och vilka fördelar Eftersom syftet med medborgarvittnesuppdraget är oklart har ingen och nackdelar finns i relation av de intervjuade förslag på alternativa verksamheter för uppdraget. till syfte och nytta med de Det är synnerligen ovanligt att först bestämma att ett visst uppdrag aktuella verksamheterna. ska finnas, för att sedan fundera på vad detta uppdrag ska innebära, var det ska utföras och hur det ska kunna bidra till någon nytta. Det finns också skäl att beakta förändringarna i Polismyndighetens brottsförebyggande verksamhet. Även om medborgarvittnen har tystnadsplikt innebär deras närvaro en inte obetydlig risk för negativa effekter för Polismyndighetens brottsförebyggande verksamhet (se vidare avsnitt 4.5 angående säkerhetsfrågor kopplat till medborgarvittnesuppdraget) Om en avsiktsförklaring bör Om medborgarvittnesuppdraget ska finnas kvar bör detta ingå i finnas mellan Göteborgs Stad samverkansöverenskommelsen med Polismyndigheten. I och polismyndigheten och i så överenskommelsen bör i så fall syfte, roll, samt ansvars- och fall vad som bör ingå i en arbetsfördelning (inkl. arbetsmiljöansvar) framgå. sådan. Det bör också skapas en formell gemensam organisation med företrädare gör Göteborgs Stad och Polismyndigheten för genomförandet av medborgarvittnesuppdraget, som ansvarar för introduktion, rapportering, uppföljning, erfarenhetsåterföring etc. Kostnadsberäkning för att Enligt vår bedömning tillför Göteborgs Stads medborgarvittnen behålla och utveckla ingen nytta. Vi kan inte heller se att det skulle gå att konstruera ett Göteborgs Stads uppdrag för medborgarvittnen som skulle skapa ett mervärde som medborgarvittnen för att syfte motiverar ens de kostnader som finns idag. Utveckling av och nytta ska uppnås. rapporteringssystem, genomförande av lämplighetsprövningar, försäkringar, arbetsmiljöansvar etc skulle uppgå till miljonbelopp utan att detta skulle skapa något mervärde. Enligt vår bedömning finns därför ingen anledning att behålla Göteborgs Stads medborgarvittnen. 7 2 Inledning Professional Management AB har genomfört en utredning av Göteborgs Stads uppdrag som medborgarvittnen. Utredningen har genomförts på uppdrag av Förvaltningen för demokrati och medborgarservice under perioden september – november 2024. 2.1 Bakgrund och uppdrag Med stöd av lagen om medborgarvittnen (1981:324) utser kommunfullmäktige i Göteborgs Stad vart fjärde år sextio medborgarvittnen att följa polisens arbete i syfte att ge allmänheten insyn i verksamheten. Nämnden för demokrati och medborgarservice har tillsammans med kommunstyrelsen fått i uppdrag att vidare utreda frågan om medborgarvittnen i enlighet med vad som beskrivs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande 2024-02-27 2. Förvaltningen för demokrati och medborgarservice har inte kunnat se att det skett någon genomlysning eller utvärdering av medborgarvittnesuppdraget sedan införandet 1957, då polisverksamheten var kommunal. Arbetssättet har inte utvärderats av de berörda parterna och det har inte heller funnits någon form av överenskommelse mellan kommunen och polisen om hur samverkan ska se ut. Till följd av att ingen genomlysning har gjorts sedan införandet 1957 har uppdraget inte heller följt med i den utveckling som skett såväl i samhället som inom polisen och kommunen. Om Göteborgs Stads medborgarvittnen ska finnas kvar och utvecklas bedömer stadsledningskontoret att det krävs ett omfattande arbete att från grunden, tillsammans med polisen, utreda de stora frågetecken som framkommer i tjänsteutlåtandet från förvaltningen för demokrati och medborgarservice. Förvaltningen för demokrati och medborgarservice har på uppdrag av nämnden utrett och utvärderat hur samordningsuppdraget av och arbetet med medborgarvittnen kan utvecklas och förbättras 3. Sammantaget visar den utredning som förvaltningen gjort på påtagliga brister i kvalitet, effektivitet, transparens och uppföljning så som medborgarvittnenas uppdrag är utformat idag. Förvaltningen menar att om Göteborgs Stad ska fortsätta tillhandahålla och samordna medborgarvittnen så krävs ett omtag, för att definiera och modernisera uppdraget, så att det bättre överensstämmer med dagens behov. Ett flertal åtgärder behöver vidtas för att den ska fungera på ett ändamålsenligt, rättssäkert och effektivt sätt 4. Syftet med uppdraget till Professional Management är att utreda vilken roll Göteborgs Stads medborgarvittnen kan fylla i dagens Göteborgssamhälle utifrån de frågetecken som framkommer i tjänsteutlåtandet kring uppdraget som medborgarvittnen. Utredningen ska ge ett underlag för beslut om Göteborgs Stads medborgarvittnen ska finnas kvar och hur det i så fall ska utvecklas. 2 Ärendenummer SLK-2023-1131 3 Se tjänsteutlåtande utfärdat 2023-06-09 4 Återrapportering av uppdrag att utreda och utvärdera hur samordningsuppdraget av och arbetet med medborgarvittnen kan utvecklas och förbättras, TJUT dnr N043-0010/23 8 2.2 Frågeställningar Frågorna som utredningen ska besvara består av en huvudfråga och ett antal följdfrågor. Huvudfrågan är: • Syfte och nytta med Göteborgs Stads medborgarvittnen utifrån dagens Göteborgsamhälle, och i förhållande till andra insatser som finns. Följdfrågor som utredningen behöver besvara är bland annat: • Hur erfarenheterna från Göteborgs Stads medborgarvittnen kan tas om hand och återföras till staden och till polismyndigheten för att syftet ska uppnås. • Vilket ansvar Göteborgs Stad respektive polisen har för medborgarvittnenas arbetsmiljö och hur detta ska hanteras. • Vad ett system för avvikelse och incidentrapporter från medborgarvittnena behöver innehålla för att syftet ska uppnås. • Om lämplighets- och säkerhetsprövning av medborgarvittnen bör göras och i så fall av vem och hur samt utifrån vilka kriterier. Hur detta görs i andra jämförbara verksamheter. • Inom vilken/vilka av polismyndighetens verksamheter kan uppdraget utföras på och vilka fördelar och nackdelar finns i relation till syfte och nytta med de aktuella verksamheterna. • Om en avsiktsförklaring bör finnas mellan Göteborgs Stad och polismyndigheten och i så fall vad som bör ingå i en sådan. • Kostnadsberäkning för att behålla och utveckla Göteborgs Stads medborgarvittnen för att syfte och nytta ska uppnås. 2.3 Uppdragets genomförande Uppdraget har genomförts av Lina Lenefors och Arne Svensson från Professional Management AB. Uppdraget har genomförts genom: • Genomgång av relevant dokumentation Vi har bland annat gått igenom Göteborgs Stads dokumentation och beslutsunderlag kring medborgarvittnesuppdraget, förarbeten till lagen om medborgarvittnen, protokoll från polisens insynsråd och regionpolisråd samt beskrivningar av andra insatser och samarbeten mellan Göteborgs Stad och Polismyndigheten. Vi har även efterfrågat uppföljningar och statistikunderlag kopplat till medborgarvittnesuppdraget. Vid intervjuerna har även efterfrågats kompletterande underlag och dokumentation. • Intervjuer med ett urval nyckelpersoner Totalt har 16 personer intervjuats, däribland representanter från Göteborgs Stad, Polismyndigheten, valberedningen och civilsamhället samt medborgarvittnen. Intervjuerna har genomförts individuellt via Teams eller telefon. Inför intervjun har respondenterna fått information om uppdraget och en intervjuguide med övergripande frågeställningar. • Avstämningar med uppdragsgivaren Vi har haft regelbundna avstämningar med utsedda kontaktpersoner på förvaltningen för demokrati och medborgarservice respektive Stadsledningskontoret, som även varit behjälpliga med underlagsmaterial och kontaktuppgifter. 9 2.4 Rapportdisposition Rapporten inleds med en sammanfattning. Denna innehåller vår sammanfattande bedömning av varje frågeställning. Kapitel 2 är en beskrivning av uppdraget och dess genomförande. I kapitel 3 beskrivs nuläget. Kapitel 4 innehåller vår analys med slutsatser och rekommendationer. 3 Nuläge I detta kapitel beskrivs verksamheten med medborgarvittnen och vad som idag styr verksamheten. 3.1 Lagen om medborgarvittnen Det svenska polisväsendet förstatligades den 1 januari 1965. Vid förstatligandet underströks att organisationen fortlöpande måste anpassas till förändringar i samhällsbilden 5. I den så kallade Polisutredningens slutbetänkande 1979 noterades att utvecklingen gick mot alltmer kommunalt självstyre 6. Utredningen såg som en av sina huvuduppgifter att stärka förtroendemannainflytandet även när det gäller polisverksamheten 7. I propositionen slås fast att ”Formerna för samspelet mellan stat och kommun kan inte betraktas som givna en gång för alla” utan måste ”ses som ett praktiskt spörsmål” 8. Lagen (1981:324) om medborgarvittnen utfärdades 1981-04-09. Ändringar i lagen har skett vid flera tillfällen 9. De mest omfattande ändringarna gjordes i samband med att de 21 polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen ombildades till en myndighet, Polismyndigheten, 1 januari 2015. När lagen om medborgarvittnen utfärdades fanns förutom i Göteborg även sedan mars 1979 en försöksverksamhet i Växjö polisdistrikt. Lagen anger att ”För att tillgodose allmänhetens intresse av insyn i polisverksamheten får en kommun utse trovärdiga personer att som medborgarvittnen följa Polismyndighetens arbete inom det län till vilket kommunen hör” 10. Bakgrunden var ”den misstro som ibland kom till uttryck i den allmänna debatten när det gäller anmälningar mot arbetstagare inom polisväsendet för brott eller förseelser i tjänsten” 11. Medborgarvittnen väljs av kommunfullmäktige till det antal och för den tid som fullmäktige bestämmer. Valet ska vara proportionellt 12. I lagen regleras även valbarheten. 5 Regeringens proposition 1980/81:13 om polisens uppgifter mm. 6 SOU 1979:75 7 Regeringens proposition 1980/81:13 om polisens uppgifter mm, Sid 12 8 Regeringens proposition 1980/81:13 om polisens uppgifter mm, Sid 11 9 SFS 1981:324, SFS 1988:1326, SFS 1991:527, SFS 2014:586, SFS 2019:857, SFS 2022:635 10 Lag (2014:586) 11 Prop. 1980/81:13 12 Bestämmelser om förfarandet vid sådant proportionellt val finns i lagen (2022:629) om proportionella val i kommuner och regioner. Lag (2022:635). 10 Av paragraferna 4 och 5 framgår Polismyndighetens skyldighet att bereda medborgarvittnen tillfälle att närvara när polisverksamhet utövas. Bestämmelser om medborgarvittnenas tjänstgöring meddelas av kommunen efter samråd med Polismyndigheten. Har medborgarvittnen utsetts ska Polismyndigheten i enlighet med vad kommunen har bestämt bereda dem tillfälle att närvara när polisverksamhet utövas. Detta gäller dock inte om av särskilda skäl hinder möter med hänsyn till 1. rikets säkerhet, 2. allmän ordning och säkerhet, 3. vittnets eller annan enskilds säkerhet till liv eller hälsa, 4. Polismyndighetens uppgift att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda eller beivra brott. Det gäller inte heller om vittnets närvaro skulle vara oförenlig med en bestämmelse i lag eller annan författning 13. Punkt 4 hade tidigare följande lydelse: ”polisens uppgift att förebygga eller beivra brott”. Formuleringen har i den nya lydelsen anpassats till hur polisens brottsbekämpande uppgifter har utvecklats och beskrivs bland annat i polisdatalagen (2010:361). Paragraf 6 reglerar medborgarvittnens tystnadsplikt. Ett medborgarvittne får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon som medborgarvittne har fått veta om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet eller för Polismyndighetens verksamhet för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, eller utreda eller beivra brott 14. Av förarbetena 15 till lagen framgår att det att medborgarvittnen ”inte är något avgörande krav från rättssäkerhetssynpunkt” men att de kan ”bidra till befästa allmänhetens förtroende för polisen”. De kan också ”ha betydelse för polispersonalens rättssäkerhet”. Vidare betonas att ”den misstänkte kan ha ett berättigat intresse av att utomstående inte är närvarande vid förhör”. I propositionen slås fast att kommunalt huvudmannaskap för medborgarvittnena är det enda möjliga, men att ”det är uppenbart att en organisation med medborgarvittnen under de närmaste åren normalt inte kan ges företräde framför andra angelägna samhällsåtaganden”. Att frågan om medborgarvittnen togs upp ”beror uteslutande på att det bör skapas klarhet kring de rättsliga grunderna för den verksamhet med medborgarvittnen som redan förekommer i Göteborg och Växjö”. 3.2 Medborgarvittnen i Göteborgs Stad Med stöd av Lagen om medborgarvittnen (1981:324), utser kommunfullmäktige vart fjärde år 60 medborgarvittnen. 3.2.1 Historik Göteborg har haft ett system med medborgarvittnen i många år. Inledningsvis utsågs medborgarvittnena internt inom Polisen, men år 1956 beslöt Göteborgs kommun att 60 kommunala medborgarvittnen skulle utses. De tyngst vägande skälen var ”tillskapandet av en partiell offentlighet, 13 Lag (2014:586) 14 Lag (2014:586). 15 Prop. 1980/81:13, JuU 1980/81:24, rskr 1980/81:210 11 som bör vara ägnad att hos allmänheten stärka förtroendet för de i förundersökningen verksamma myndigheterna, garanti för rättssäkerheten och för att icke olämpliga förhörsmetoder komma till användning samt tillgång till opartiska vittnen, vilka vid behov kunna styrka vad som förekommit vid förhören” (1956 nr 403). Medborgarvittnena i Göteborgs polisdistrikt ”tjänstgjorde företrädesvis vid förhör under förundersökningar i brottsmål samt när gripna eller omhändertagna förs in på polisstationen” 16. Under åren 2014–2021 samordnades Göteborgs Stads medborgarvittnen av Göteborgs Medborgarvittnesförening. Från och med den 1 oktober 2021 har nämnden för demokrati och medborgarservice i uppdraget att samordna Göteborgs Stads medborgarvittnen 17. Från och med 1 januari 2023 har nämnden även tagit över arvodeshanteringen; en uppgift som tidigare hanterades av stadsledningskontoret. Våren 2022 genomförde Förvaltningen för demokrati och medborgarservice en utredning av samordnaruppdraget. Utredningen visade att det finns påtagliga brister i medborgarvittnesuppdraget när det gäller kvalitet, effektivitet, transparens och uppföljning. 3.2.2 Nuvarande organisering och arbetssätt Idag är det nämnden för demokrati och medborgarservice som ansvarar för att samordna Göteborgs Stads medborgarvittnen. I samband med att nämnden tog över samordnaruppdraget utsågs en samordnare med ansvar för samordning, administration och kommunikation gällande medborgarvittnena. Uppdraget att samordna medborgarvittnena i Göteborgs Stad innebär att ansvara för samordning, administration och kommunikation. Det innebär idag nedanstående arbetsuppgifter: • Upprätta turlista och fördela pass mellan medborgarvittnena över året • Göra turlistan tillgänglig för medborgarvittnena • Bevaka att lediga pass bemannas • Introduktion av nya medborgarvittnen tillsammans med Polisen • Upprätta praktiska anvisningar om tjänstgöringen • Vara kontaktperson gentemot Polisen och stadsledningskontoret • Förmedla information mellan Polisen och medborgarvittnen • Utveckla arbetssätt och samarbetsformer mellan berörda parter Medborgarvittnena tjänstgör enligt särskild turlista, vilken upprättas årligen av Förvaltningen för demokrati och medborgarservice samordnare och skickas till varje medborgarvittne. Tjänstgöringstiderna är dagligen kl. 08:00 – 16:00, dagligen kl. 16:00 – 23:00 och natt före lördag, söndag eller helgdag kl. 23:00 – 08:00. Medborgarvittnena har personintaget som sitt huvudsakliga tjänstgöringsställe. Polismyndigheten för anteckningar över tjänstgöringen och redovisar detta till Förvaltningen för demokrati och 16 Prop. 1980/81:13 17 Enligt beslut i nämnden för demokrati och medborgarservice 2021-06-23, §50 12 medborgarservice månadsvis i efterskott för utbetalning av arvode i enlighet med Kommunfullmäktiges beslut. Medborgarvittnena skriver under förbindelse om tystnadsplikt innan de får påbörja sin tjänstgöring. Det görs idag ingen bakgrundskontroll, varken hos Göteborgs Stad eller Polismyndigheten. Medborgarvittnena för dagboksanteckningar för att dokumentera tjänstgöringen. Anteckningarna förs för hand på dagboksblad och sätts i pärmar i medborgarvittnenas tjänstgöringsrum. Det finns ingen information om hur beslut tagits om dagboksanteckningarna eller vem som är informationsägare till anteckningarna. I introduktionen till nya medborgarvittnen ges information om att dagboksblad ska fyllas i under varje pass med anteckningar ”som kan stödja en händelse vid eventuell anmälan”. Dagboksanteckningarna nämns inte i Regler för Göteborg stads medborgarvittnen. Under åren 2015–2022 har Göteborgs Stad haft totalt 205 medborgarvittnen. I tabellen nedan redovisas sammanställning av tillgänglig statisk för perioderna 2015–2018 respektive 2019–2022. Tabellen visar att antalet medborgarvittnen varit drygt 100 under respektive period. Antal som anmält avsägelse om uppdraget till valberedningen var 27 respektive 37 under perioderna. Som snitt tjänstgjorde medborgarvittnena 804 respektive 842 dagar, dvs drygt 2 år. Under perioden 2015–2018 tjänstgjorde 31 hela perioden och 27 mindre än ett år. Under perioden 2019–2022 tjänstgjorde 31 hela perioden och 33 mindre än 1 år. Tabell 1: Statik över antal medborgarvittnen och tjänstgöringstid 2015–2018 2019–2022 Totalt antal medborgarvittnen 104 101 Anmälan till valberedning om avsägelse 27 37 Median tjänstgöringstid (antal dagar) 804 842 Fördelningen mellan kvinnliga och manliga medborgarvittnen är relativt jämnt under de senaste mandatperioderna. Under perioden 2015–2022 var 43 % procent av medborgarvittnena kvinnor och 54 % män 18. Det har inte genomförts någon systematisk uppföljning när det gäller tjänstgjorda respektive obemannade pass. Vi har räknat om tillgänglig statistik till helår 19, vilket visat att det under 2023 var 840 schemalagda pass, varav ungefär 690 bemannade pass. Detta ger ett snitt på 82% bemannade pass. 3.3 Arbetsmiljöansvar för Göteborgs Stads medborgarvittnen Det är inte klargjort hur arbetsmiljöansvaret ser ut för Göteborgs Stads medborgarvittnen. Eftersom medborgarvittnen varken är anställda i Göteborgs Stad eller vid Polismyndigheten är det inte tydligt var arbetsmiljöansvaret för medborgarvittnena ligger. Det är dock Göteborgs Stad som är huvudman för verksamheten med medborgarvittnen, varför det kan uteslutas att Polismyndigheten har arbetsmiljöansvaret. 18 Uppgift om kön finns inte för alla i statistiken 19 Den information som finns tillgänglig gäller perioden januari – september 2023. Det fanns inga tillgängliga uppgifter för resterade delen av 2023 när utredningen genomfördes. 13 Det är även oklart vem som ansvarar för att teckna försäkring. Göteborgs Stad har tecknat en gruppförsäkring för förtroendevalda. Det har dock inte av Göteborgs Stad tydlggjorts om medborgarvittnen är att betrakta som förtroendevalda eller inte. Enligt Stadsledningskontorets tolkning av kommunallagen är medborgarvittnena inte att betrakta som förtroendevala 20. Denna tolkning har dock aldrig prövats. Det är därför oklart om tecknad gruppförsäkring för förtroendevalda gäller för Göteborgs Stads medborgarvittnen eller inte. Det finns ingen försäkring tecknad specifikt för Göteborgs Stads medborgarvittnen. 3.4 Göteborgs Stads samverkan med polisen Det finns flera olika projekt och andra insatser där samverkan med polisen ingår. Merparten av Göteborgs Stads strategiska samverkan med polisen fokuserar på brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor. Flera av insatserna bidrar till att kommunen och/eller allmänheten får insyn i polisens arbete. Exempel på områden där samverkan sker och som bidrar till insyn i polisens verksamhet: • Polisens insynsråd. Rådets syfte är att bereda insyn i polismyndighetens verksamhet för allmänhet eller politiker. Detta kan även finnas i andra myndigheter vars verksamhet är särskilt angeläget för medborgare, politiker och civilsamhälle att ha insyn i. Ledamöterna i insynsråden utses av regeringen, efter nominering av riksdagspartierna. De ska ha partipolitisk erfarenhet och breda kontaktytor i samhället. Protokoll från Polisens insynsråd är offentliga handlingar. • Regionpolisråd i polisregion Väst. Regionpolisråden ska säkerställa medborgarnas insyn i Polismyndigheten på regional nivå. Protokoll från regionpolisråden är offentliga handlingar. • Medborgarlöften. I Göteborg, precis som i flera andra polisdistrikt, arbetar Polisen med medborgarlöften vilka sker i samverkan med kommun och civilsamhälle. Medborgarlöften är lokalt förankrade och utgår från stadsområden och de behov som medborgare identifierat via trygghetsundersökningar. • Volontärer inom Polisen. Polisvolontärer är en verksamhet som finns i Polisregion Väst. Målet med volontärerna är enligt Polisens webbplats ”…att polisens och frivilligas gemensamma engagemang ska mötas. Närmare kontakt mellan polis och medborgare i närområdet kan bidra till ett tryggare samhälle med minskad brottslighet”. I det sammanhanget står Polismyndigheten för utbildning, försäkring och det ges tydliga uppdrag för volontärerna. • SSPF. SSPF står för samverkan mellan socialtjänst skola, Polisen och fritid. SSPF syftar till samverkan mellan kommun och Polisen gällande unga i riskzon och finns etablerat i samtliga stadsområden i Göteborg. • Socialsekreterare i samverkan med Polismyndigheten. Samverkan för att i ett tidigt skede kunna fånga upp unga som varit inblandade i kriminalitet och missbruk eller som befinner sig i riskzonen. Socialsekreterarna är fysiskt placerade på de lokala polisstationerna och arbetar tillsammans med polisen ute på fältet. Socialsekreterarna kan även vara med vid förhör, hämtningar till förhör och vid husrannsakningar. Syftet är att samla information som överlämnas till stadsdelarnas socialtjänst. 20 Kommentar till kommunallagen, prop. 2016/17:171 s. 310: Personer som innehar uppdrag i andra kommunala juridiska personer än själva kommunen eller landstinget eller ett kommunalförbund omfattas inte av bestämmelsens definition av förtroendevalda. Exempel på sådana uppdrag kan vara en styrelseledamot i ett kommunalt aktiebolag eller en kommunalt utsedd representant i ett statligt organ, t.ex. en nämndeman. 14 3.5 Jämförbara verksamheter eller uppdrag I uppdraget ingår inte att jämföra Göteborgs Stads medborgarvittnesuppdrag med motsvarande verksamhet i andra kommuner. I syfte att ge underlag till rekommendationer för vidareutveckling av uppdraget har vi dock sökt information om medborgarvittnesuppdrag i andra kommuner och andra motsvarande uppdrag, vilket redovisas i detta avsnitt 3.5.1 Kommuner med medborgarvittnen Av den information vi fått fram är Göteborgs Stad och Norrtälje kommun de enda kommunerna som utser medborgarvittnen. I Norrtälje kommun finns för närvarande två utsedda medborgarvittnen utifrån lagen om medborgarvittnen. Det finns dock ingen beskrivning av uppdraget och enligt kommunen finns varken någon närmare reglering av tjänstgöringen eller uppföljning av uppdraget. Lunds kommun och Stockholms stad har genomfört försöksverksamhet med medborgarvittnen. Det kan inte uteslutas att fler kommuner har haft medborgarvittnen som försöksverksamhet. Det är dock inget vi har fått fram information om. Stockholm stad genomförde en försöksverksamhet med medborgarvittnen under perioden oktober 1983 – december 1985. Under denna period erhölls statsbidrag för försöksverksamheten. Som underlag för beslut om verksamheten skulle permanentas gjordes en utvärdering av försöksverksamheten. Utifrån utvärderingens resultat gjordes bedömningen att det inte var motiverat att permanenta verksamheten med medborgarvittnen på bekostnad av andra angelägna insatser då möjligheten till statsbidrag togs bort. Beslutet baserades bland annat på att det ansågs tveksamt om verksamheten bidragit till att ge allmänheten insyn i polisverksamheten och att erfarenheterna inte spridits i önskvärd utsträckning. Sammantaget bedömdes det tveksamt om samhällsnyttan med en fortsatt verksamhet med medborgarvittnen skulle svara mot kostnaderna. Vidare finns kommuner där motioner avslagits om att införa uppdrag eller verksamhet med stöd av lagen om medborgarvittnen. Senaste exemplet som vi har information om är Örebros kommun där en motion om medborgarvittnen avslogs i Kommunfullmäktige 2023-02-15. Motiveringen till beslutet var att medborgarvittnen är en komplicerad och kostsam verksamhet och att det finns andra, mer effektiva insatser som kan skapa större tillit till polisen. Även i Huddinge och Gotlands kommuner har motioner om verksamhet med medborgarvittnen tidigare väckts och avslagits. 3.5.2 Nämndemannauppdraget Vi har inte kunnat identifiera några verksamheter eller uppdrag som är helt jämförbara med Göteborgs stads medborgarvittnesuppdrag, när det gäller exempelvis frågor om ansvar för arbetsmiljö och försäkring. Vid några intervjuer har jämförelsen med uppdraget som nämndeman kommit upp. I detta avsnitt har vi därför valt att redovisa hur ansvaret ser ut när det gäller nämndemän. Det finns dock betydande skillnader mellan medborgarvittnesuppdraget och nämndemannauppdraget. Det går därför inte att applicera ansvarsfördelningen för nämndemannauppdraget till Göteborgs stads medborgarvittnesuppdrag, när det gäller exempelvis arbetsmiljö, försäkring samt lämplighets- och säkerhetsbedömning. Val av nämndemän sker i kommun- respektive regionfullmäktige. Det finns en rad behörighets- och lämplighetskrav som måste uppfyllas. Det betonas att uppdraget som nämndeman innebär ett stort ansvar och att den som ska nominera och välja behöver känna till kraven på lämplighet och behörighet och även se till att kandidaterna känner till vad som krävs. Domstolen kontrollerar att kraven är uppfyllda, bland annat genom att begära utdrag ur belastningsregistret. 15 Nämndemän är inte anställda av domstolen eller kommunen och det är inte ett heltidsuppdrag. Nämndemän får ett grundarvode för tjänstgöringen i domstol. När en nämndeman har förlorat arbetsinkomst ger det i regel rätt till ersättning. Nämndemän omfattas av en tjänstereseförsäkring för statliga tjänsteresor som Domstolsverket tecknat hos Kammarkollegiet. De omfattas också av Domstolsverkets avtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada. En nämndeman som genom sitt beteende kan anses skada allmänhetens förtroende för rättsväsendet kan stängas av. Skulle det inträffa att en nämndeman begått brott eller på annat sätt visat sig vara olämplig för uppdraget, kan domstolen besluta att nämndemannen inte längre får tjänstgöra (entledigande). Nedan finns en översiktlig beskrivning över vem som ansvarar för vad när det gäller nämndemän. Riksdag/regering ansvarar för: • Nuvarande nämndemannasystem samt utredning och förslag på förändringar av systemet. • Nämndemannavalets regler, mandatperioder, övergripande frågor och särskilda områden som ska betonas, till exempel en allsidig sammansättning av ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke. Genomförandet av valet ligger hos de nominerande och väljande organen. • Krav på behörighet och lämplighet för nämndemän. Kontroll och uppföljning av nämndemännen hanteras dock av domstolarna. • Arvode och andra ersättningar avseende beslut om villkor och nivåer. Nominerande och/eller väljande organ ansvarar för: • Nominering, inklusive att informera blivande nämndemän om uppdraget. • Bedömningen av blivande nämndemäns lämplighet. • En allsidig sammansättning av nämndemannakåren när det gäller kön, ålder, etnisk bakgrund och yrke. • Genomförandet av nämndemannaval i fullmäktige. Domstolarna ansvarar för: • Utbildning av blivande och redan verksamma nämndemän. • Information till potentiella nämndemän om specifika förutsättningar för uppdraget vid respektive domstol. • Kontroll av behörighet och lämplighet av samtliga nämndemän. • Entledigande av olämpliga nämndemän. Domstolsverket ansvarar för: • Allmän information om vad uppdraget innebär och hur de utses. Domstolsverket är inte med i processen att utse nämndemän. • Material till obligatoriska utbildningar för nämndemän som stöd till domstolarna. • Rådgivning till domstolarna när det gäller rutiner för kontroll och/eller uppföljning av nämndemäns lämplighet och behörighet. • Utbetalningar av arvoden och ersättningar till nämndemän på uppdrag av domstolarna. 16 3.6 Kostnader Medborgarvittnen får arvode för varje tjänstgöringspass i enlighet med kommunfullmäktiges beslut 21. Därutöver har ersättning för förlorad inkomst betalats ut Enligt Göteborgs Stads regler för arvoden och ersättningar har medborgarvittnen dock inte rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. I tabellen nedan framgår kostnaderna för arvoden till medborgarvittnen och ersättning för förlorad inkomst för ett år. För att få kostnaderna för ett helt år har vi tagit tillgängliga siffror för perioden september 2023 – augusti 2024. Tabell 2: Kostnader för arvoden och ersättning förlorad inkomst, ett år september 2023 – augusti 2024 Arvoden till medborgarvittnen, inkl PO-pålägg 1 335 481 kr Ersättning för förlorad inkomst inkl PO-pålägg 80 178 kr Total kostnad (arvode + förlorad inkomst) 1 415 660 kr Medborgarvittnesuppdraget innebär idag kostnader för arvoden till tjänstgörande medborgarvittnen, ersättning för förlorad arbetsinkomst, verksamhetskostnader samt personalresurser till samordningen av medborgarvittnesuppdraget. Uppdraget innebär även kostnader för Polismyndigheten i form av lokal för medborgarvittnen, samt arbetstid för gruppchef och övrig berörd personal. Polismyndigheten får idag igen ersättning för dessa merkostnader. Med oförändrad ambitionsnivå bedömer förvaltningen för demokrati och medborgarservice en kostnad på 152 000 kronor per år för samordningen av medborgarvittnesuppdraget. Utöver detta har förvaltningen kalkylerat en kostnad på 1 700 000 kronor för arvoden och ersättning för förlorad arbetsinkomst 22, vilket innebär en total kostnad på 1 852 000 kronor per år. Vid en utveckling av uppdraget bedömer förvaltningen att kostnaden för samordning kommer att öka till cirka 500 000 kronor per år, vilket innebär en total kostnad på 2 300 000 kronor per år. Vidare bedömer förvaltningen att det kommer att tillkomma kostnader för upphandling av IT-stöd för schemaläggning samt kostnader relaterat till medborgarvittnena arbetsmiljö (försäkring, företagshälsovård). Vi bedömer att förvaltningens beräkningar är rimliga. Utöver de kostnader som förvaltningen uppskattat tillkommer bland annat kostnader för eventuella säkerhetsprövningar. Göteborgs Stads regler för arvoden och ersättningar, dnr 1014/19 21 Återrapportering av uppdrag att utreda och utvärdera hur samordningsuppdraget av och arbetet med 22 medborgarvittnen kan utvecklas och förbättras, TJUT dnr N043-0010/23 17 4 Analys, slutsatser och rekommendationer I detta kapitel presenteras vår analys med slutsatser och rekommendationer. 4.1 Syfte och nytta med Göteborgs Stads medborgarvittnen Utredningens huvudfråga gäller ”Syfte och nytta med Göteborgs Stads medborgarvittnen utifrån dagens Göteborgsamhälle, och i förhållande till andra insatser som finns”. Av intervjuerna framgår att det inte finns en tydlig gemensam bild av syftet med Göteborgs Stads medborgarvittnen. Medborgarvittnenas uppdrag regleras i styrdokumentet Regler för Göteborgs Stads medborgarvittnen. I dokumentet fastställs regler kring medborgarvittnenas tjänstgöring, arvodering och ersättning. Det finns dock inget tydliggörande kring uppdragets syfte, mål, förväntningar, rapportering, uppföljning eller kunskapsåterföring. Enligt flera intervjuade saknas en tydlighet och transparens i vad rollen som medborgarvittne innebär. Det varierar vilken information medborgarvittnena har fått av sina partier inför nominering. Detta medför att det saknas samsyn i vad uppdraget innebär och vilka förväntningar som finns på uppdraget. Den bilden bekräftas i den utredning som Förvaltningen för demokrati och medborgarservice genomförde 2022, som konstaterar att många medborgarvittnen saknar en helhetsbild av vad medborgarvittnesuppdraget faktiskt innebär. Några medborgarvittnen anser att det ligger i medborgarvittnesuppdraget att vara en garant för att medborgaren inte ska bli utsatt för felaktig behandling av de som arbetar på personintaget. En annan vanlig uppfattning är att det i uppdraget ingår att kunna vittna vid anmälningar om övervåld eller stöld, dvs att vara vittne både för medborgaren och personalen på personintaget. Vissa menar att medborgarvittnena har en lugnande effekt och kan bidra till att polisens arbete sker i enlighet med beslutade arbetsmoder. Det är dock inget uttalat syfte varken att bedöma polisens arbete eller att vittna vid anmälningar. Enligt lagen är syftet med medborgarvittnen att dessa ska tillgodose allmänhetens intresse av insyn i polisverksamheten. Idag sker dock ingen avrapportering eller uppföljning av medborgarvittnenas iakttagelser, som ger allmänheten insyn i polisens verksamhet. Iakttagelser och erfarenheter har inte återförts till Göteborgs Stad eller Polismyndigheten och inte heller på annat sätt som kan nå allmänheten. Vi ser därför inte att uppdraget i sin nuvarande form bidrar till syftet enligt lagen, dvs att ge allmänheten insyn. Samtidigt har det inte framkommit något i utredningen som skulle motivera att Göteborgs Stad fastställer ett annat syfte med medborgarvittnesuppdraget än det syfte som anges i lagen om medborgarvittnen. Om beslut tas att medborgarvittnesuppdraget ska finnas kvar bör Göteborgs Stad förtydliga syftet med uppdraget, vilken insyn det är som efterfrågas av allmänheten och hur allmänheten ska få denna insyn via medborgarvittnena. Samhället har förändrats sedan 1956, då beslut fattades om att utse medborgarvittnen i Göteborgs Stad. Även polisens organisation och arbetssätt har förändrats i hög utsträckning. Polisen har förstatligats och är en egen myndighet. Rutiner och arbetssätt har förändrats vid Polismyndigheten och polisen jobbar aktivt med bemötandefrågor och utveckling av verksamheten för att säkerställa en rättssäker behandling. Idag arbetar aldrig personal ensamma vid personintaget, vilket minskar risken för incidenter och felaktigt agerande. Vidare har användningen av it-teknik utvecklats, med bland annat kameror samt registrering och förvaring av de intagnas tillhörigheter. 18 Enligt flera intervjuade upplevs medborgarvittnesuppdraget tveksamt med hänsyn till medborgarnas integritet. Medborgarvittnenas uppdrag är inte känt hos allmänheten och i de flesta fall vet därför inte de intagna vad medborgarvittnet gör där. Det finns heller inga rutiner för hur medborgarvittnet ska agera om det kommer in en bekant till personintaget eller förhör. Vid intervjuerna tas flera exempel upp när medborgarvittnen agerat bristfälligt, vilket skapat problem för polisens arbete. Händelserna finns dock inte dokumenterade. Det finns idag ingen rutin för hur polisen ska rapportera om ett medborgarvittne brister i sitt uppdrag och vem som ansvarar för att bristerna åtgärdas. Även samverkan mellan Polismyndigheten och Göteborgs Stad har successivt utvecklats utifrån nya förutsättningar och behov i samhället. Det finns idag flera andra insatser som ger allmänheten insyn i polisens verksamhet. Exempelvis ges insyn i polisverksamheten genom polisens nationella insynråd och regionpolisråd. Det finns vidare en samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Storgöteborg och Göteborgs Stad, daterad 2 juni 2022. Tidigare har sedan 2010 flera centrala och lokala överenskommelser funnits. På hela staden-nivå finns samordningsgrupp, beredningsgrupp och arbetsgrupper. På stadsområdesnivå finns samordningsgrupp, beredningsgrupp och arbetsgrupper. Det finns samordningsfunktioner och samordnarnätverk. På stadsområdesnivå sker avstämningar varje vecka, kvartal och år. Vidare tecknar polisen medborgarlöften som kommuniceras med medborgarna. Dessutom genomförs en årlig hearing. Uppföljning och utvärdering sker regelbundet. Inget av detta fanns då medborgarvittnen infördes. Om syftet med Göteborgs Stads medborgarvittnen är att ge allmänheten insyn i polisens verksamhet är det anmärkningsvärt lite information som finns om uppdraget på Göteborgs Stads webbplats. Vid intervjuerna framkommer att medborgarvittnesuppdraget varken är känt av allmänheten, civilsamhället eller medarbetare inom Göteborgs Stad och Polismyndigheten (utöver de som arbetar direkt med uppdraget). Vår bedömning är att Göteborgs Stads medborgarvittnen inte tillför någon nytta i dagens situation. 4.2 Uppföljning och erfarenhetsåterföring En fråga för utredningen är ”Hur erfarenheterna från Göteborgs Stads medborgarvittnen kan tas om hand och återföras till staden och till polismyndigheten för att syftet ska uppnås”. Inledningsvis kan vi notera att den uppföljning som sker idag är helt fokuserad på om medborgarvittnena kommer till sina tjänstgöringspass eller inte, som underlag för utbetalning av ersättning. För varje pass ska dagboksanteckningar föras för hand på särskilda dagboksblad. Dagboksbladen förvaras i pärmar i medborgarvittnenas tjänstgöringsrum i polishuset under en tid innan de lämnas över till Staden. Det är oklart hur beslut har fattats om att dagboksanteckningar ska föras och formerna för detta. Det är också oklart hur dessa anteckningar ska bidra till ökad insyn i polisens verksamhet. Dagboksanteckningarna sammanställs inte på något sätt, varken av Polismyndigheten eller Göteborgs Stad, och det sker heller ingen analys av dem. Det har även varit otydligt vem som är ansvarig för dagboksanteckningarna. Enligt vår bedömning är Göteborgs Stad informationsägare och bör därmed ansvara för förvaring, gallring och eventuellt utlämnande av handlingarna. Det har aldrig gjorts någon bedömning av hur medborgarvittnenas närvaro har påverkat olika situationer i personintaget eller förhör. Det har heller aldrig gjorts någon jämförelse med motsvarande situationer, då inget medborgarvittne har varit närvarande, för att se om det är någon skillnad. Det saknas därför evidens för att medborgarvittnen gör någon skillnad i praktiken. 19 Enligt introduktionen till nya medborgarvittnen ska dagboksanteckningar skrivas på ett sådant sätt att de kan stödja en händelse vid eventuell anmälan. Enligt flera intervjuade är det dock inte tydligt vad som ska skrivas i dagboksanteckningarna och hur anteckningarna ska användas. Det finns ingen rutin eller systematik för hur medborgarvittnenas iakttagelser ska sammanställas och återföras till Göteborgs Stad, Polismyndigheten, partierna eller allmänheten. Eftersom anteckningarna blir allmän handling får inga känsliga uppgifter dokumenteras. Eftersom medborgarvittnena är under tystnadsplikt finns även en osäkerhet kring hur de får dokumentera och använda enskilda iakttagelser. Idag återförs inte erfarenheterna från Göteborg stads medborgarvittnen varken till Göteborgs Stad, Polismyndigheten eller allmänheten. Vidare är det inte tydliggjort vem som ansvarar för uppföljning och erfarenhetsåterföring av medborgarvittnesuppdraget. Som exempel kan nämnas att medborgarvittnenas erfarenheter varken tas upp i kommunfullmäktige eller i regionpolisrådet. Verksamheten med medborgarvittnen har heller inte nämnts i någon av de uppföljningar och utvärderingar som har gjorts av de samverkansöverenskommelser som funnits mellan Polismyndigheten och Göteborgs Stad sedan 2010. Eftersom det inte finns något uttalat syfte med Göteborgs Stads medborgarvittnen går det inte att uttala sig om hur erfarenhetsåterföringen ska utvecklas för att syftet ska uppnås. Vi ser inte att uppdraget i sin nuvarande form har något mervärde eller bidrar till det syfte som anges i lagen om medborgarvittnen, dvs att ge allmänheten insyn. Vid intervjuerna framkommer vissa tankar om att medborgarvittnenas iakttagelser och erfarenheter kan användas för att driva politiska frågor, vilket dock inte är ett uttalat syfte varken i lagen om medborgarvittnen eller inom Göteborgs Stad. Det har heller inte nämnts något konkret exempel på detta. Om det funnits ett tydligt syfte och mervärde med medborgarvittnesuppdraget skulle erfarenhetsåterföringen exempelvis ha kunnat ske genom avrapportering till Kommunfullmäktige och Regionpolisråd, genom sammanställning av observationer, avvikelser och incidenter. Om detta ska ske bör Kommunfullmäktige ge nämnden för demokrati och medborgarservice i uppdrag att sammanställa, analysera och följa upp medborgarvittnenas observationer, avvikelser och incidenter och återföra erfarenheterna till Kommunfullmäktige och Regionpolisrådet. 4.3 Arbetsmiljö En fråga för utredningen gäller ”Vilket ansvar Göteborgs Stad respektive polisen har för medborgarvittnenas arbetsmiljö och hur detta ska hanteras” Arbetsmiljölagen (1977:1160) syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö (1 kap. 1 §). Lagen gäller varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning (1 kap. 2 §). Av 3 kap. 2 § första stycket framgår att en arbetsgivare ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att en arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt ska därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall ska ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs. Arbetsgivare ska vidare enligt 3 kap. 3 § första stycket andra meningen arbetsmiljölagen förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han eller hon har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Arbetsgivaren ska vidare dokumentera tillbud och händelser där våld eller hot om våld har förekommit 20 (5 kap. 8 § AFS 2023:2, jfr 10 § AFS 1993:2). Det står klart att det finns en skyldighet för arbetsgivare att motverka hot och våld från tredje man 23. Det är oklart vem som formellt ansvarar för medborgarvittnenas fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Det har hittills heller inte tydliggjorts om någon tar ett faktiskt arbetsmiljöansvar för medborgarvittnena. Medborgarvittnena är varken anställda i Göteborgs Stad eller hos Polismyndigheten. Arbetsmiljölagen är inte tillämplig på förtroendevalda. Enligt Stadsledningskontorets tolkning av kommunallagen är dock medborgarvittnena inte att betrakta som förtroendevalda. Med förtroendevalda avses enligt 4 kap. 1 § KL ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar, de som fullgör ett förtroendeuppdrag på heltid eller betydande del av heltid samt revisorer. Medborgarvittnena är utsedda av Göteborgs Stad, som även betalar ut ersättning inkl. PO-pålägg. Eftersom det är Göteborgs Stad som utser medborgarvittnen och betalar ut ersättning till dessa anser flera av de intervjuade att Staden bör ha ett ansvar för medborgarvittnenas arbetsmiljö. Vår bedömning är att Göteborgs Stad har huvudmannaansvaret för medborgarvittnena och att Polismyndigheten inte kan åläggas ansvar för medborgarvittnenas arbetsmiljö. Ansvaret bör således antingen läggas på Göteborgs Stad eller på respektive parti. Var arbetsmiljöansvaret skulle kunna läggas i Göteborgs Stad är oklart, eftersom nämnden för demokrati och medborgarservice enbart har ett samordningsansvar men inget uttalat ansvar för medborgarvittnenas arbetsmiljö. Vad som ingår i nämndens ansvar behöver under alla omständigheter preciseras. I en departementspromemoria 24 har tidigare i år föreslagits en skyldighet för kommunerna att förebygga att kommunal- och regionråd utsätts för ohälsa eller olycksfall till följd av hot och våld. Förslaget motsvarar det ansvar som kommunerna redan i dag har för sina arbetstagare enligt arbetsmiljöregelverket. Förslaget är begränsat till politiker som är arvoderade betydande del av heltid (minst 40% nämns) och gäller således inte alla förtroendevalda. I denna departementspromemoria slås fast att arbetsmiljölagen inte är tillämplig på förtroendevalda då ”Att vara förtroendevald varken kan eller bör därför jämställas med att inneha en anställning” och ”en förtroendevald varken kan eller bör inta en arbetsrättslig ställning gentemot kommunen eller regionen”. Om medborgarvittnesuppdraget kvarstår behöver det klargöras om det är Göteborgs Stad eller de enskilda partierna som har arbetsmiljöansvar för medborgarvittnena. Kommunfullmäktige bör även tydliggöra om Göteborgs stads medborgarvittnen är att betrakta som förtroendevalda eller inte, vilket påverkar frågor kring arbetsmiljöansvar, försäkring och ersättning av förlorad arbetsinkomst. Varken Göteborgs Stad eller Polismyndigheten har någon specifik försäkring som täcker eventuell skada för ett medborgarvittne. Om medborgarvittnesuppdraget kvarstår behöver det klargöras om det är Göteborgs Stad, respektive parti eller de enskilda medborgarvittnena som ansvarar för att det finns gällande försäkring. 4.4 System för avvikelse och incidentrapporter Om ett medborgarvittne bedömer att något inte gått rätt till är rekommendationen av medborgarvittnet pratar med polisens stationsbefäl eller tjänstgörande gruppbefäl, som beslutar om eventuell vidare hantering. Detta är inget som dokumenteras, rapporteras skriftligt eller följs upp. Enligt den utredning 23 SOU 2021:86 s. 22 och 50–52 och SOU 2021:94 s. 216 och 244 24 Stärkt skydd för vissa förtroendevalda och en tydligare intern kontroll i kommuner och regioner, Ds 2024:10 21 som Förvaltningen för demokrati och medborgarservice genomförde bör anvisningar och rutiner tas fram för hur medborgarvittnena ska rapportera avvikelser och incidenter som sker under tjänstgöringspassen, exempelvis om anställda inom personintaget använder övervåld mot den frihetsberövade. Några sådana anvisningar eller rutiner finns inte idag. Enligt flera intervjuade har emellertid medborgarvittnena inte tillräcklig kunskap om polisens arbetssätt och rutiner för att avgöra om en händelse kan betraktas som en avvikelse. Vid intervjuer med representanter med civilsamhället lyfts att det är viktigt att eventuella medborgarvittnen har aktuell kunskap och förståelse för de intagnas rättigheter och polismyndighetens skyldigheter i de situationer där medborgarvittnena är med. Eftersom medborgarvittnen varken är anställda i Göteborgs Stad eller hos Polismyndigheten kan befintliga digitala lösningar inte användas för avvikelse- och incidentrapportering. Innan system för avvikelse- och incidentrapportering tas fram behöver det finnas ett fastställt syfte med medborgarvittnesuppdraget, en definierad mottagare av avvikelse- och incidentrapporteringen samt en tydlig koppling mellan uppdragets syfte och rapporteringen. 4.5 Säkerhetsfrågor En av utredningsfrågorna är ”Om lämplighets- och säkerhetsprövning av medborgarvittnen bör göras och i så fall av vem och hur samt utifrån vilka kriterier. Hur detta görs i andra jämförbara verksamheter.” I Göteborgs Stads medborgarvittnesuppdrag finns stora brister i både säkerhet och arbetsmiljö som det inte går att blunda för. Det är oklart vem som ansvarar för att bedöma riskerna som är förknippade med uppdraget som medborgarvittnen. Detta belyses närmare i avsnitt 4.5.1. I avsnitt 4.5.2 analyserar vi frågan om lämplighets- och säkerhetsprövning. Slutligen analyserar vi i 4.5.3 möjliga utgångspunkter för ett säkerhetsskyddsavtal baserat på jämförbara verksamheter. 4.5.1 Riskanalyser och intern kontroll Det finns inga dokumenterade riskanalyser. Det är också oklart vem som ansvarar för att hantera olika risker och att förebygga dessa och/eller minska konsekvenserna. Det finns ingen dokumenterad riskhantering. Det är tydligt att kriminella nätverk gör allt för att komma innanför polisens väggar. Försök till infiltration har påvisats inte bara hos polisen utan även i andra delar av rättsväsendet. Polismyndigheten har ett ansvar för att förebygga och förhindra all otillbörlig insyn i polisens metoder och arbetssätt. Medborgarvittnen innebär en risk för sådan otillbörlig insyn. Det finns exempel på att medborgarvittnen deltagit i förhör på medborgarvittnets eget initiativ. Detta innebär en risk för att information kan komma att förmedlas vidare på ett otillbörligt sätt antingen medvetet eller omedvetet. Det ökar också risken för att medborgarvittnet kan utsättas för hot. Medborgarvittnen innebär också att personalens säkerhet, arbetsmiljö och personliga integritet sätts på spel. Poliser och andra verksamma inom rättsväsendet utsätts allt oftare för hot från personer med våldskapital. Medborgarvittnenas identitet offentliggörs på webbplatser och i olika beslut. Detta ger en exponering som kan medföra en ökad hotbild för individen. För Polismyndighetens personal ställs det stora fysiska krav för att få arbeta i aktuell miljö. Motsvarande krav har inte ställts på medborgarvittnens fysiska förmåga. Det finns exempel på medborgavittnen med 22 olika fysiska funktionsbegränsningar som har inneburit en ökad risk inte bara för personen i fråga utan även för Polismyndighetens personal i händelse av exempelvis brand eller våldsamheter. Statliga myndigheter omfattas av en mer detaljerad reglering i fråga om intern kontroll och gör också riskanalyser i större utsträckning än kommuner 25. För förvaltningsmyndigheter under regeringen som är skyldiga att följa internrevisionsförordningen (2006:1228) ska processen för intern styrning och kontroll förebygga att verksamheten utsätts för korruption, otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter 26. Vid införandet av bestämmelserna om nämndernas särskilda ansvar för den interna kontrollen i kommunerna uttalades att revisionen bör rikta särskild uppmärksamhet på den interna kontrollen i verksamhet där det finns risk för fel eller oegentligheter 27. I en departementspromemoria tidigare i år framhålles att den interna kontrollen i kommuner måste vara tillräcklig för att förebygga bland annat välfärdsbrottslighet och korruption 28. I departementspromemorian föreslås att det i kommunlagens reglering om den interna kontrollen bör uttryckligen anges att den ska förebygga fel och oegentligheter i verksamheten. Fel och oegentligheter omfattar bland annat korruption, otillåten och otillbörlig påverkan, bedrägerier och andra förtroendeskadliga ageranden. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Om medborgarvittnesuppdraget kvarstår behöver det klargöras vem som ansvarar för intern kontroll, riskanalys och riskhantering av uppdraget. 4.5.2 Lämplighets- och säkerhetsprövning Otillåten påverkan används av aktörer och grupperingar inom den organiserade brottsligheten för att systematiskt tillskansa sig fördelar och bedriva kriminell verksamhet. Påtryckningsmetoderna kan ta sig olika uttryck, såsom infiltration, utpressning och korruption 29. Inom polisen finns många uppgifter som är högintressanta för personer inom den organiserade brottsligheten. Det finns en risk att medborgarvittnen utnyttjas i samband med informationsinsamling eller delar med sig av Polismyndighetens metoder. Med säkerhetsskydd avses skydd av säkerhetskänslig verksamhet 30. En säkerhetsskyddsåtgärd är personalsäkerhet. Personalsäkerhet syftar till att förebygga att personer som inte är pålitliga från säkerhetssynpunkt deltar i en verksamhet som av någon anledning är säkerhetskänslig. Personalsäkerhet syftar även till att säkerställa att de som deltar i säkerhetskänslig verksamhet har tillräcklig kunskap om säkerhetsskydd. Verksamhetsutövaren ansvarar för att säkerhetspröva den som genom en anställning eller på något annat sätt ska delta i säkerhetskänslig verksamhet. Säkerhetsprövningen ska göras innan deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten påbörjas och 25 Statskontoret 2023:13 s. 68 och 71 26 2 § andra stycket förordningen om intern styrning och kontroll 27 Prop. 1998/99:66 s. 59 28 Stärkt skydd för vissa förtroendevalda och en tydligare intern kontroll i kommuner och regioner, Ds 2024:10 29 Se t.ex. regeringens uppdrag till Brå att studera otillåten påverkan som utövas av systemhotande aktörer och grupperingar [Ju2023/00880] s. 2 samt Brå, Utsatthet bland förtroendevalda – Delredovisning: Otillåten påverkan av systemhotande aktörer [Ju2023/02779], 2023, s. 11 och 20) 30 Se säkerhetsskyddslagen (2018:585) 23 därefter följas upp under den tid deltagandet pågår. Pålitlighetsbedömningen ska innefatta risken för att personen kan bli utsatt för olika påtryckningar eller genom slarv eller på något annat oavsiktligt sätt röjer sekretessbelagda uppgifter. Mot bakgrund av säkerhetspolisen hemställt om att kraven på underlaget vid en säkerhetsprövning bör förtydligas och skärpas har regeringen tillsatt en utredning 31. Idag sker ingen lämplighets- eller säkerhetsprövning av medborgarvittnen. Vid intervjuerna framkommer att varken Göteborgs Stad eller Polismyndigheten anser sig ha rätt att göra bakgrundskontroller på medborgarvittnena. Motiveringen är att medborgarvittnen varken är anställda i Göteborgs Stad eller inom Polismyndigheten. Göteborgs Stad har idag ramavtal för rekrytering, där tilläggsbeställning för bakgrundskontroller kan göras. Kostnaden uppgår till mellan 4 400 och 12 700 kronor per kandidat, beroende på vilken nivå av information kontrollen omfattar. Göteborgs Stad genomför även kontroller av säkerhetsklassade tjänster, vilket kostar drygt 7 000 kronor per kontroll. Inom Polismyndigheten genomförs säkerhetsprövning för att säkerställa att alla som deltar i polisens säkerhetskänsliga verksamhet är lojala och pålitliga ur säkerhetssynpunkt och inte har för stora sårbarheter. Vid säkerhetsprövningen klarläggs personliga egenskaper och andra personliga förhållanden ur ett säkerhetsperspektiv. I prövningen ingår registerkontroll och säkerhetsprövningsintervju, samt för vissa tjänster en särskild personutredning. Personutredningen innebär att polisen tar in fler uppgifter och även kontrollerar eventuell make, maka, registrerad partner eller sambo. Det är idag fler personer än tidigare som inte klarar myndigheternas och kommunernas säkerhetsprövningar. Det kan exempelvis handla om att en person har kriminella släktingar, umgås i kriminella kretsar, har en kriminell sambo eller vän, har skulder eller missbruk eller någon koppling till länder som Ryssland eller Iran. Enligt uppgifter från flera myndigheter, bland annat Skatteverket, beror detta emellertid inte på fler utfall från exempelvis belastningsregistret eller från Säkerhetspolisens register. Orsaken är istället förmågan att göra en professionell sammanvägd bedömning, där myndigheterna har blivit bättre på att identifiera olika former av sårbarheter. Om medborgarvittnesuppdraget kvarstår bör Göteborgs Stad säkerställa att någon form av bakgrundskontroll och lämplighetsbedömning görs innan ett medborgarvittne påbörjar sitt uppdrag. Det är nödvändigt med utvecklade bakgrundskontroller av medborgarvittnen, men detta innebär samtidigt ett ingrepp i deras personliga integritet. Enligt intervjuade är det dock för närvarande inte aktuellt med säkerhetsprövning för medborgarvittnesuppdraget. Detta då säkerhetsprövning endast ska göras innan en person, genom anställning eller på något annat sätt, deltar i säkerhetskänslig verksamhet. Denna bedömning behöver göras av Polismyndigheten. Ett förslag är att respektive parti ansvarar för att genomföra en lämplighetsbedömning genom intervju och skriftlig försäkran att kraven uppfylls. Därefter bör Göteborgs Stad ansvara för att en bakgrundskontroll genomförs genom registerkontroll. Det finns flera förtag som genomför så kallade bakgrundskontroller. Några av dessa erbjuder det som kallas för dubbelt samtycke i processen. Det innebär att kandidaten får möjlighet att ge sitt samtycke 31 Dir. 2023:91 En förbättrad process för säkerhetsprövningar. 24 med hjälp av Bank-ID både innan en bakgrundskontroll påbörjas och innan arbetsgivaren/ uppdragsgivaren får tillgång till den färdiga bakgrundskontrollen och kandidatens personliga information. Ett annat alternativ är att den enskilde ombeds visa upp utdrag ur belastningsregistret och att Göteborgs Stad ansvarar för att kontrollera att utdragen är äkta via polisens kontrolltjänst 32. 4.5.3 Möjliga utgångspunkter för ett säkerhetsskyddsavtal Av lagen framgår i paragraferna 4 och 5 Polismyndighetens skyldighet att bereda medborgarvittnen tillfälle att närvara när polisverksamhet utövas. Bestämmelser om medborgarvittnenas tjänstgöring meddelas av kommunen efter samråd med Polismyndigheten. Har medborgarvittnen utsetts ska Polismyndigheten i enlighet med vad kommunen har bestämt bereda dem tillfälle att närvara när polisverksamhet utövas. Detta gäller dock inte om av särskilda skäl hinder möter med hänsyn till 1. rikets säkerhet, 2. allmän ordning och säkerhet, 3. vittnets eller annan enskilds säkerhet till liv eller hälsa, 4. Polismyndighetens uppgift att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda eller beivra brott. Det har inte tidigare prövats om ett säkerhetsskyddsavtal eller en säkerhetsskyddsöverenskommelse behövs mellan Göteborgs Stad och Polismyndigheten kopplat till medborgarvittnesuppdraget. Om medborgarvittnesuppdraget kvarstår behöver det i överenskommelsen mellan Göteborgs Stad och Polismyndigheten klargöras om det finns behov av säkerhetsskyddsavtal eller säkerhetsskyddsöverenskommelse. Eftersom det inte finns några specifika regelverk som gäller säkerhetsskydd relaterat till just medborgarvittnen har vi gjort en jämförelse med vad som gäller för en konsult som anlitas av en myndighet enligt de ramavtal som Kammarkollegiet tecknar å alla statliga myndigheters vägnar. Om de krav som ställs i detta ramavtal överförs på medborgarvittnen skulle nedanstående gälla. Behörig att delta i säkerhetskänslig verksamhet är endast den som: 1. har bedömts pålitlig från säkerhetssynpunkt, 2. har tillräckliga kunskaper om säkerhetsskydd, och 3. behöver uppgifterna eller annan tillgång till verksamheten för att kunna utföra sitt arbete eller på annat sätt delta i den säkerhetskänsliga verksamheten. Innan en person får delta i säkerhetskänslig verksamhet ska Göteborgs Stad genom säkerhetsprövning pröva personens lojalitet och pålitlighet från säkerhetssynpunkt. Säkerhetsprövningen ska omfatta varje person som ska delta i säkerhetskänslig verksamhet oavsett om registerkontroll förekommer eller inte. Göteborgs Stad ansvarar för att säkerhetsprövningen genomförs om inte Polismyndigheten meddelar annat. Polismyndigheten har alltid rätt att göra den slutliga bedömningen om den kontrollerade ska få delta i den säkerhetskänsliga verksamheten. Säkerhetsprövningen ska innefatta en grundutredning om personliga förhållanden av betydelse från säkerhetssynpunkt. Utredningen ska åtminstone bestå av betyg, intyg och referenser samt att uppgifter från den som kontrollen avser inhämtas genom en intervju. Vid behov ska en identitetskontroll göras. Om deltagandet är placerat i säkerhetsklass ska en 32 Kontrolltjänst för digitala registerutdrag | Polismyndigheten (polisen.se) 25 registerkontroll göras. Om deltagandet är placerat i säkerhetsklass 1 eller 2 ska en särskild personutredning göras om den kontrollerades ekonomiska förhållanden. Utredningen innefattar även en kontroll av medkontrollerad, det vill säga den kontrollerades make, maka eller sambo. En grundutredning kan behöva kompletteras om uppgifter lämnas ut efter registerkontroll. Göteborgs Stad ska genast anmäla till Polismyndigheten om ett medborgarvittne lämnar uppdraget. Polismyndigheten har alltid rätt att göra den slutliga bedömningen om den kontrollerades lämplighet och begära att Göteborgs Stad omedelbart stänger av den kontrollerade från fortsatt deltagande i den säkerhetskänsliga verksamheten. Polismyndigheten ska innan uppdraget påbörjas tillse att tillräcklig utbildning i säkerhetsskydd ges till de personer hos Göteborgs Stad som deltar i den säkerhetskänsliga verksamheten. Behovet av utbildning ska följas upp under den tid deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår. Därefter ansvarar Göteborgs Stad för att ovannämnda personer ges tillräcklig utbildning fortlöpande. Utbildningen ska minst innehålla: • Hot och sårbarheter som från säkerhetssynpunkt föreligger mot eller är förknippade med uppdraget. • Säkerhetsskyddsåtgärder som enligt Göteborgs Stads säkerhetsskyddsinstruktion ska vidtas mot föreliggande hot och sårbarheter. Göteborgs Stad ska fortlöpande kontrollera att endast behöriga personer som har godkänts av Polismyndigheten anlitas i uppdraget. Göteborgs Stad ska fortlöpande kontrollera att säkerhetsskyddet avseende informationssäkerhet och fysisk säkerhet upprätthålls samt att skyddsnivån är jämn och tillräckligt hög. Göteborgs Stad ska till Polismyndigheten anmäla inträffade eller befarade händelser eller omständigheter som kan vara av betydelse ur säkerhetssynpunkt. Regler beträffande medborgarvittnens tystnadsplikt finns inskrivna i lagen (paragraf 6). I uppdraget kan ett medborgarvittne eventuellt få del av uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Medborgarvittnet åtar sig att inte obehörigen röja eller utnyttja uppgifter som omfattas av sekretess. Göteborgs Stad åtar sig att informera och tillse att varje medborgarvittne som är säkerhetsprövad enligt säkerhetsskyddsavtalet följer denna bestämmelse. Den som deltar i säkerhetskänslig verksamhet får inte obehörigen röja eller utnyttja säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Varje medborgarvittne ska underteckna en erinran om tystnadsplikt, som ska förvaras hos Polismyndigheten. Göteborgs Stad ska bära eventuella kostnader som uppkommer om inte något annat avtalas. 4.6 Utveckling av uppdraget 4.6.1 Sammanfattande analys av utvecklingsbehov Medborgarvittnenas uppdrag regleras i styrdokumentet Regler för Göteborgs Stads medborgarvittnen 33. Reglerna är samverkade med polisstyrelsen 34. I dokumentet fastställs regler kring medborgarvittnenas tjänstgöring, arvodering och ersättning. Det finns dock inget tydliggörande kring uppdragets syfte, mål, förväntningar, rapportering, uppföljning eller kunskapsåterföring. Vidare saknas underlag för att följa 33 Diarienummer: 0671/14, 0265/22, Senast reviderad: 2022-02-01 34 Beslutsprotokoll 2 september 2014 (dnr A187.947/2014) 26 hur beslut har fattats kring medborgarvittnesuppdraget, exempelvis val av verksamhet inom polisen och tjänstgöringspassen. Det finns således inget underlag eller motivering till beslut om att medborgarvittnesuppdraget ska genomföras vid personintaget och förhör. En del av de intervjuade anser att personintaget inte är lämplig placering för medborgarvittnen utifrån medborgarnas integritet då de intagna befinner sig i en väldigt utsatt position. Det ger dessutom insyn i en mycket liten del Polismyndighetens verksamhet. Det finns idéer om att det kan vara mer relevant att medborgarvittnena följer med kommunpoliserna eller områdespoliserna i deras arbete. Detta är dock inget som har diskuterats. Nackdelar som nämns är att medborgarvittnena då skulle utgöra en större säkerhetsrisk och inverka på polisens arbete på ett sätt som inte går att förutse. Representanter från civilsamhället anser att behovet av insyn är större kopplat till ordningsvakter och kriminalvården. Det finns dock inga konkreta förslag om hur det skulle kunna se ut. Eftersom syftet med medborgarvittnesuppdraget är oklart har vi inga förslag på alternativa verksamheter för uppdraget. Det är synnerligen ovanligt att först bestämma att ett visst uppdrag ska finnas och sedan fundera på vad detta uppdrag ska innebära och bidra till för mervärde. Det finns också skäl att beakta förändringarna i Polismyndighetens brottsförebyggande verksamhet. Även om medborgarvittnen har tystnadsplikt innebär deras närvaro en inte obetydlig risk för negativa effekter för Polismyndighetens brottsförebyggande verksamhet. Om medborgarvittnesuppdraget kvarstår bör en samverkansöverenskommelse finnas mellan Göteborgs Stad och Polismyndigheten där syfte och ansvarsfördelning mellan Staden och Polismyndigheten tydligt framgår. Det naturliga hade varit att detta ingår i den samverkansöverenskommelse som redan finns mellan Polisområde Storgöteborg och Göteborgs Stad. Detta har dock inte tagits upp i den översyn som för närvarande pågår om överenskommelsen. Om medborgarvittnesuppdraget ska kvarstå bör det i överenskommelsen preciseras syfte, mål, medborgarvittnets roll, samt ansvars- och arbetsfördelning (inkl. arbetsmiljöansvar, ansvar för riskhantering, säkerhetsfrågor etc). Det bör också skapas en formell arbetsgrupp för medborgarvittnesuppdraget som ansvarar för introduktion, rapportering, erfarenhetsåterföring etc. Bemanningen sker idag måndag till söndag, 365 dagar om året. Enligt grundschemat ska 840 pass om året bemannas. Under perioden januari-september 2023 bemannades i snitt 82 % av passen. Det finns ingen statistik för hela 2023, men om vi utgår från att snittet även gäller för perioden oktober-december 2023 innebär det ungefär 690 bemannade pass per år. Det är således ca 150 pass per år som inte bemannas. Enligt flera intervjuade har det blivit allt svårare att få in nomineringar till medborgarvittnesuppdraget, samtidigt som det blivit vanligare att avsäga sig uppdraget. Tjänstgöringstiderna är dagligen kl. 08:00 – 16:00, dagligen kl. 16:00 – 23:00 och natt före lördag, söndag eller helgdag kl. 23:00 – 08:00. Det finns ingen statistik över vad som händer under tjänstgöringspassen, dvs hur många insatser som medborgarvittnena är närvarande vid under tjänstföringspassen. Medborgarvittnena själva bestämmer om de vill närvara vid insatser under tjänstgöringspasset. Enligt flera intervjuade finns det dock indikationer på att det är ingen eller väldigt lite aktivitet på ett stort antal av tjänstgöringspassen. Vid intervjuerna framkommer att det är som mest att göra under helgen, från fredag kväll till söndag morgon. 27 Om medborgarvittnesuppdraget kvarstår anser vi att antalet tjänstgöringspass bör minska från 16 till 6 pass i veckan. Vi föreslår att följande tjänstgöringspass kvarstår: - Fredag kl. 16:00 – 23:00 - Fredag kl. 23:00 – 08:00 - Lördag kl. 08:00 – 16:00 - Lördag kl. 16:00 – 23:00 - Lördag kl. 23:00 – 08:00 - Söndag kl. 08:00 – 16:00 Av tabellen nedan framgår vårt förslag på hur tjänstgöringspassen bör minska om verksamheten ska vara kvar. Tabell 3: Fördelning av nuvarande antal tjänstgöringspass och förslag på ny fördelning Tjänstgöringsdag Nuvarande antal Förslag, antal Mån - tor 8 pass 0 pass Fre - sön 8 pass 6 pass Pass per vecka 16 pass 6 pass 4.6.2 Behov av förändringar om medborgarvittnena ska vara kvar Vi rekommenderar att medborgarvittnesuppdraget i Göteborgs Stad avvecklas. Om Göteborgs Stad skulle besluta att ha kvar medborgarvittnen föreslår vi: - Att Kommunfullmäktige tydliggör syftet med Göteborgs Stads medborgarvittnen och vilka förväntningar som finns på uppdraget. Om syftet är att ge allmänheten insyn i polisens verksamhet bör Kommunfullmäktige tydliggöra vilken insyn det är som efterfrågas och hur allmänheten ska få denna insyn. - Att Kommunfullmäktige fastställer om det är Göteborgs Stad eller de enskilda partierna som har arbetsmiljöansvar för medborgarvittnena. - Att Kommunfullmäktige fastställer om det är Göteborgs Stad, respektive parti eller de enskilda medborgarvittnena som ansvarar för att det finns gällande försäkring och vad denna ska omfatta. - Att Kommunfullmäktige fastställer vem som ansvarar för lämplighetsprövning, intern kontroll, riskanalys och riskhantering av medborgarvittnesuppdraget. - Att det i samverkansöverenskommelsen mellan Göteborgs Stad och Polismyndigheten klargörs syfte och mål med medborgarvittnesuppdraget, medborgarvittnenas roll, samt ansvars- och arbetsfördelning mellan Göteborgs Stad och Polismyndigheten. - Att respektive parti tydliggör uppdraget innan nominering och säkerställer att de personer som nomineras till medborgarvittne är medvetna om förutsättningar och förväntningar på uppdraget. - Att antal tjänstgöringspass minskas och att de medel som sparas in nyttjas till att utveckla uppdraget. - Att antal medborgarvittnen minskas från dagens 60 till 25 medborgarvittnen. - Att antal tjänstgöringspass minskas från dagens 840 till 350 pass om året. - Att tjänstgöringstiden ändras till 6 pass under fredag-söndag. 28 - Att Kommunfullmäktige fastställer om medborgarvittnen har rätt till ersättning för förlorad inkomst eller inte. - Att Kommunfullmäktige ger nämnden för demokrati och medborgarservice i uppdrag att följa upp resultatet av medborgarvittnesuppdraget och rapportera iakttagelser och erfarenheter till Kommunfullmäktige. - Att medborgarvittnena efter varje pass sammanställer hur många insatser de närvarat vid under tjänstföringspassen (exempelvis avvisiteringar, utskrivningar eller förhör) och allmänna observationer för erfarenhetsöverföring. - Att Göteborgs Stad kontinuerligt följer upp och sammanställer hur stor andel av passen som bemannas, hur många insatser medborgarvittnena närvarar vid per tjänstgöringspass samt allmänna observationer kopplat till syftet med uppdraget. - Att Göteborgs Stad årligen bjuder in samtliga medborgarvittnen till ett lärseminarium för diskussion kring uppdraget och de erfarenheter som ska lyftas till Kommunfullmäktige. - Resultatet av medborgarvittnesuppdraget årligen rapporteras till Kommunfullmäktige och Regionpolisrådet, med statistik, resultat och allmänna observationer kopplat till fastställt syfte. - Att Göteborgs Stad publicerar information om medborgarvittnesuppdraget på kommunens webbplats med tydlig information om syfte och mål, vad uppdraget innebär och hur allmänheten kan ta del av erfarenheterna från medborgarvittnesuppdraget. 4.7 Övergripande bedömning Vår övergripande bedömning är att Göteborgs Stads medborgarvittnen inte tillför någon nytta och att syftet med medborgarvittnesuppdraget är oklart. Vi kan inte heller se att det skulle gå att konstruera ett uppdrag för medborgarvittnen som skulle skapa nytta som motiverar kostnaderna. Enligt vår bedömning finns därför ingen anledning att behålla Göteborgs Stads medborgarvittnen. Rekommendation:  Vi rekommenderar att medborgarvittnesuppdraget i Göteborgs Stad avvecklas.