Kompletterande uppföljning per december 2024

Kommunfullmäktige Handling 2025 nr 88 Kompletterande uppföljning per december 2024 Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 28 februari 2025 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Kompletterande uppföljning per december 2024, i enlighet med bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige som ett led i uppsikten. 2. Årsrapport för Keillers Park, i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns. ---- Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Axel Josefson (M) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag och tilläggsyrkande från M, D, L och KD den 23 april 2025. Ordföranden Jonas Attenius (S) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag och avslag på tilläggsyrkande från M, D, L och KD den 23 april 2025. Kommunstyrelsen beslutade först att bifalla stadsledningskontorets förslag. Kommunstyrelsen beslutade härefter utan omröstning att avslå tilläggsyrkandet från M, D, L och KD. Göteborg den 23 april 2025 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Lina Isaksson Kommunstyrelsen Tilläggsyrkande Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna, 2025-04-23 Kristdemokraterna Ärende nr 17 Tilläggsyrkande angående – Kompletterande uppföljning per december 2024 Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Samtliga nämnder får i uppdrag att genomföra en fördjupad redovisning av nämndens verksamheter. Redovisningen ska vara en detaljerad ekonomisk redogörelse, som är mer detaljerad än ordinarie uppföljning och budget, och även omfatta möjliga åtgärder för att sänka kostnadsutvecklingen i nämnden. Verksamhet som inte anses vara kommunal kärnverksamhet eller tillhöra nämndens grunduppdrag ska redovisas med tillhörande kostnader. 2. Samtliga nämnder får i uppdrag att omgående genomlysa och följa upp verksamhetens uppdrag och projekt för att pausa de som inte är nödvändiga att genomföra under år 2025 samt överväga om de kan avslutas helt. 3. Samtliga nämnder får i uppdrag att redovisa vilka åtgärder man har vidtagit för att bekämpa slöseriet i staden, och vad för resultat detta har givit. 4. I övrigt bifalla tjänsteutlåtandet. Yrkandet Den kompletterande uppföljningen kompletterar årsredovisningen och innehåller frågor av bland annat uppsiktskaraktär. Uppföljningsrapporten visar att Göteborgs Stad står inför betydande utmaningar i den ekonomiska styrningen. Trots att flera nämnder redovisade överskott i bokslutet, pekar stadsledningskontorets analys tydligt på att prognosarbetet brister i realism och träffsäkerhet. Det är inte acceptabelt att stadens nämnder systematiskt lämnar försiktiga prognoser som i slutändan visar sig avvika med hundratals miljoner kronor. En korrekt bild av det ekonomiska läget är grundläggande för styrning, prioriteringar och ansvarstagande. Vi noterar också att investeringsvolymer återigen understigit budget på ett sätt som försvårar stadens långsiktiga planering, både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Många projekt skjuts på framtiden utan tydlig analys av konsekvenserna. I ett läge där kommunen möter ökande kostnadstryck och där resurserna måste användas effektivt, krävs ett tydligt ansvarstagande. Det är vår uppfattning att samtliga nämnder behöver genomföra en grundlig genomlysning av sin verksamhet och ekonomi – både för att identifiera möjligheter till kostnadsreduktion, men också för att säkra att stadens resurser används till det som verkligt prioriterat och utgör kärnverksamhet. Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2025-02-28 Anna Jandersson Ärendenummer SLK-2025-00103 Telefon:031-368 03 15 E-post: anna.jandersson@stadshuset.goteborg.se Kompletterande uppföljning per december 2024 Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Kompletterande uppföljning per december 2024, i enlighet med bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige som ett led i uppsikten. 2. Årsrapport för Keillers Park, i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, godkänns. Sammanfattning Den kompletterande uppföljningsrapporten syftar till att förse kommunstyrelsen och kommunfullmäktige med relevant information avseende styrning och uppsikt. Rapporten kompletterar årsredovisningen 2024 och innehåller frågor av uppsiktskaraktär, avvikelser samt övrig uppföljning av större dignitet där stadsledningskontoret har identifierat att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige behöver få övergripande information och lägesbilder. Rapporten innehåller även en redogörelse över utfallet för några av de mest väsentliga kommuncentrala posterna i bokslut 2024. Bedömning ur ekonomisk, ekologisk och social dimension Ärendet bygger på en uppföljning av stadens nämnder och styrelser och av genomförande av fattade beslut och efterlevnaden av styrande dokument. Den ekonomiska, ekologisk och sociala dimensionen får i detta ärende ingen påverkan om inte rapporten föranleder nya beslut. Det finns delar i rapporten där den ekonomiska dimensionen belyses. Bilagor 1. Kompletterande uppföljning december 2023 2. Årsrapport Keillers Park Ärendet Enligt den fastställda uppföljningsprocessen för 2024 och som ett led i ansvar för uppsiktsplikten redovisas den kompletterande uppföljningen 2024 till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Rapporten är ett komplement till Göteborgs Stads årsredovisning 2024. Beskrivning av ärendet Stadens övergripande uppföljningsarbete syftar både till att tillgodose kommunstyrelsens uppsiktsplikt och att presentera en uppföljning med tillhörande analys av kommunfullmäktiges budget, utpekade prioriterade områden samt beslutade mål och indikatorer. Denna rapport är ett komplement till Göteborgs Stads årsredovisning 2024 och innehåller frågor av uppsiktskaraktär samt övrig strategisk uppföljning som stadsledningskontoret har identifierat att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige behöver ta del av. Rapportens innehåll Rapporten är ett komplement till Göteborgs Stads årsredovisning 2024. Rapporten inleds med ett kapitel som redogör för de avvikelser som inkommit från nämnder och styrelser. Därefter följer ett kapitel med uppsiktsfrågor. Kapitlet övrig uppföljning innehåller flertalet redogörelser som är relevanta för kommunstyrelsen ur ett uppsikts- och styrningsperspektiv inklusive västenlig styrinformation från styrelser och nämnder. Rapporten innehåller även en redogörelse över utfallet för några av de mest väsentliga kommuncentrala posterna i bokslut 2024. Magnus Andersson Eva Hessman Ekonomidirektör Stadsdirektör Kompletterande uppföljning 2024 Göteborgs Stad Innehållsförteckning 1 Inledning .............................................................................................................3 2 Väsentliga avvikelser .........................................................................................4 3 Uppsiktsfrågor .................................................................................................10 3.1 Uppföljning av åtgärder med anledning av underskott hos nämnder ................ 10 3.1.1 Uppföljning av nämndernas underskott under året ................................ 10 3.1.2 Uppföljning av nämndernas underskott i samband med bokslutet .......... 11 3.1.3 Nämndernas resultat i förhållande till prognos per augusti och periodiserad budget avseende drift- och investeringsredovisningen....... 13 3.2 Informationssäkerhet ......................................................................................... 16 3.3 Rapportering av resultat på tjänsteområden saknas........................................... 16 3.4 Kapitaltillskott inom Älvstranden-koncernen ................................................... 17 3.5 Förvärv av byggrätter i området Karlastaden .................................................... 18 4 Övrig uppföljning ............................................................................................19 4.1 Lön och villkor.................................................................................................. 19 4.2 Uppföljning av miljöledningssystemet .............................................................. 22 4.3 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah .................................................. 24 4.4 Ej verkställda SoL/LSS-beslut .......................................................................... 24 4.5 Antal medarbetare per chef ............................................................................... 28 4.6 Implementering Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning ..................... 29 4.7 Keillers Park...................................................................................................... 31 4.8 Redovisning från nämnden för demokrati och medborgarservice av 2024 års uppföljning av Göteborgsförslaget .................................................................... 31 4.9 Uppföljning av riktlinje för resor och möten i tjänsten ..................................... 32 4.10 Övrig väsentlig styrinformation från styrelser och nämnder ............................. 32 4.11 Uppföljning av KF:s mål................................................................................... 38 5 Kommuncentrala poster i bokslut 2024 .........................................................39 5.1 Uppföljning kommuncentrala budgetposter ...................................................... 39 5.2 Personal - och kompetensförsörjningsanslaget .................................................. 40 5.3 Evakuerings- och omställningskostnader .......................................................... 41 Bilaga 1 Jämförelsestörande poster Bilaga 2 Övrig väsentlig styrinformation från styrelser och nämnder Bilaga 3 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål av styrelser och nämnder 2 1 Inledning Inledning Rapporten är ett komplement till Göteborgs Stads årsredovisning 2024. Rapporten inleds med ett kapitel som redogör för de avvikelser som inkommit från nämnder och styrelser. Därefter följer ett kapitel med uppsiktsfrågor som innehåller uppföljning av nämnder som uppvisar underskott under 2024. Kapitlet övrig uppföljning innehåller flertalet redogörelser som är relevanta för kommunstyrelsen ur ett uppsikts- och styrningsperspektiv. Rapporten innehåller även en redogörelse över utfallet för några av de mest väsentliga kommuncentrala posterna i bokslut 2024. 3 2 Väsentliga avvikelser Kommunledningen Kollektivavtal om kränkningar och trakasserier har inte kunnat tecknas mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna under 2023 I augusti 2020 fick stadsledningskontoret i uppdrag att i förhandlingar undersöka möjligheten att träffa ett kollektivavtal mot kränkningar och trakasserier. I november 2021 reviderades uppdraget till att stadsledningskontoret skulle träda in i förhandling i syfte att träffa ett kollektivavtal och i budget 2023 fick kommunstyrelsen i uppdrag att säkerställa att ett kollektivavtal skulle tecknas. Våren 2023 togs ett förslag till kollektivavtal fram. Arbetstagarorganisationerna ansåg inte att förslaget tillräckligt förstärkte befintlig lagstiftning inom området och valde att lämna förhandlingarna i augusti 2023. Under hösten 2024 meddelade arbetstagarorganisationerna att de önskade återuppta förhandlingarna och förhandlingar pågår sedan oktober 2024 för att komma överens om ett kollektivavtal mot kränkningar och trakasserier. Kommunstyrelsens personalutskott får löpande information. Socialnämnden Centrum Effekter på försörjningsstöd och handläggning på etableringsenheten till följd av ny lagstiftning som gäller ukrainska flyktingar Förvaltningen har rekryterat fler medarbetare som en följd av förlängningen av Massflyktsdirektivet och lagändringen för att kunna hantera tillströmningen av ärenden. Det finns en osäkerhet i planeringsförutsättningarna då det är svårt att förutsäga hur många som kommer att vara i behov av ekonomiskt bistånd men också andra former av stöd från kommunen. Förvaltningen saknar fortfarande ekonomisk täckning för kostnaderna för 2024 samt för 2025. Ökade nettokostnader för insatser till särskilda avhoppare Inflödet av nya personer som behöver insatser har varit fortsatt högt. Kommunbidraget till förvaltningen som avser avhopparverksamhet är beräknat på kostnaden för cirka 25 årsplaceringar. Antalet aktuella personer under 2024 har varierat mellan 35 och 39 personer, och kostnaderna för insatser har ökat med cirka 8,5 mnkr. Göteborgs del av det statliga bidraget för insatser för avhoppare har samtidigt minskat med nära 5 mnkr. Nettokostnaden för insatser till särskilda avhoppare har därför ökat från cirka 10 mnkr till cirka 23 mnkr. Socialnämnd Hisingen Svårigheter att verkställa beslut inom egen familjehemsvård och öppenvård Förvaltningen har tidigare lyft de svårigheter som under en längre period funnits att verkställa beslut i egen familjehemsvård och öppenvård vilket resulterat i en väsentligt avvikande kö. Konkurrensen är fortsatt stor om befintliga familjehem. Under 2024 har avdelningen aktivt arbetat för att reducera kön och säkerställa snabbare verkställande av insatser. Ökning av antal ärenden och kostnad för insatser för kriminalitet För att växla upp arbetet med barn och unga och för att därmed minska risken för rekrytering till kriminella gäng bildades Teamet för unga riskzon (TUR) 2022. Förvaltningen har tidigare lyft teamet som en positiv väsentlig avvikelse. Förvaltningens kostnader för skyddat boende för person med kriminalitetsproblematik och deras anhöriga har ökat stadigt under året. 4 Det finns ingen enskild variabel i resursfördelningsmodellen som fångar kostnader som uppstått där kriminalitet är grundorsaken utan förvaltningen behöver minska andra kostnader för att rymma de ökande kostnaderna för målgruppen kriminella. Socialnämnd Nordost Platsbrist på SIS och brister på HVB Statens institutionsstyrelse, SiS, bedriver individuellt anpassad tvångsvård, verkställer sluten ungdomsvård och viss frivilligvård. De senaste åren har förfrågningarna till SiS ökat och myndigheten har inte kunnat bereda plats utifrån barn och ungdomars behov och socialtjänstens efterfrågan. Inspektionen för vård och omsorg har i sin granskning under 2024 funnit allvarliga brister som våld, hot, kränkningar och övergrepp i ett flertal HVB-hem. Nationellt har flera HVB-hem fått återkallat tillstånd vilket innebär att barn och unga får omplaceras till andra boenden. Svårighet att hitta familjehem till barn med komplex problematik Brist råder på familjehem både i egen regi samt konsulentstödda familjehem. Barnen som är i behov av familjehem blir kvar i jourhem, konsulentstödda familjehem, HVB eller SiS, i stället för att komma till ett stadigvarande familjehem i egen regi. Socialnämnd Sydväst Brister i vårdkedjan SiS och VGR Statens institutionsstyrelse har under en längre tid haft kö till vårdplatserna. Kösituationen har accelererat under hösten. Samtidigt är vården belastad och behovet av platser för barn och unga med komplexa vårdbehov större än tillgången. Tillgången till platser för unga med psykiatrisk problematik saknas. Konsekvensen är att barn och ungdomar med omfattande och komplex problematik inte får tillgång till den insats/placeringsform som motsvarar behoven. Försörjningsstödets utveckling Nämnden har en negativ avvikelse för försörjningsstödet både i utfall och prognos. Helårsprognosen är i aug var -6,0 mnkr och antalet ärenden minskade inte i den utsträckning som den gjort föregående år. Lokaler för Bergsjöhöjd Bergsjöhöjd är ett boende för äldre personer med beroendeproblematik. Lokalerna är inte ändamålsenliga och har stora brister. Socialnämnden Sydväst beslutade 2022 att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på ersättningslokal. Stadsfastighetsförvaltningen har lämnat förslag på förstudie för att undersöka möjligheterna att bygga om nuvarande fastighet. För att genomföra förstudien behöver verksamheten delvis evakueras. Arbetet med att genomföra evakueringen har påbörjats. Anvisningsboende I samband med förändrade förutsättningar på grund av EU-beslut under sommaren om förlängt massflyktsdirektiv för personer som vistats i landet utifrån massflyktsdirektivet i mer än två år och planerar att stanna i Sverige minst ett år ska folkbokföra sig utifrån folkbokföringslagen. I samband med folkbokföring skrivs den enskilde ut från Migrationsverket och förlorar ersättning enligt LMA (lag om mottagande av asylsökande) och kommunen förlorar dygnsersättning för den enskilde. Detta har medfört en minskad ersättning till socialförvaltning Sydväst eftersom de boende bor kvar i anvisningsboende i väntan på genomgångslägenhet från exploateringsförvaltningen. 5 Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning Visselblåsning och ärende hos konkurrensverket Efter att visselblåsarenheten avslutade ärendet överlämnades det till förvaltningen för fortsatt omhändertagande. Utifrån det har en åtgärdsplan tagits fram och redovisades till nämnden i november (dnr 1981/24). Åtgärderna kommer att följas upp kvartalsvis under 2025. Utifrån information om utredningen i slutet av 2023 bedömde revisionen i sin riskanalys att nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning skulle omfattas av granskning under 2024 inom området intern kontroll och inom inköp och upphandling. Granskningen pågår och kommer att rapporteras under våren 2025. Stadsledningskontoret följer utvecklingen och arbetet framöver. Ett tips har inkommit till Konkurrensverket under 2024, vilket avser temporära avtal inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och i sfi, och en misstanke om otillåten direktupphandling. Bakgrunden är det beslut nämnden tog under 2024 som innebar att för att kunna tilldela fler elever till den kommunala regin behövde befintliga ramavtal inom SFI/GRUND sägas upp. Konkurrensverket har inhämtat information från förvaltningen. Samtliga frågor är hittills besvarade. Stadsledningskontoret följer utvecklingen i ärendet framöver. Nämnden för demokrati och medborgarservice Försenat införande av nytt verksamhetssystem för överförmyndaren Implementering av ett nytt verksamhetssystem för överförmyndaren skulle genomföras 2024. På grund av sen och bristande leverans av data från befintlig systemleverantör till det nya verksamhetssystem blev systembytet försenat och genomfört 2025. Följden blir att den verksamhetsutveckling och digitalisering som är hänförlig till det nya systemet flyttas framåt i tiden. Nämnden för Intraservice Konsolidering av Framtiden Framtiden har beslutat att genomföra konsolideringen men det kvarstår problematik. En viss del av den gemensamma infrastrukturen kommer att upphandlas av extern part. Stadsnätsmigrering Risk finns för försening då migrerings takten inte sker i takt med deadline. Risk finns för att ny leverantör kommer att belastas med merkostnader. Direktupphandling med nuvarande leverantör har varit nödvändig för att inte få avbrott i befintlig leverans. Liseberg Avvikelsen som lyftes i augusti är nu åtgärdad. Säsongsanställda ingår inte i beräkningsunderlaget för kostnader för tjänster och den fakturering som skett med för högt antal anställda regleras för 2022-2024. Reservering är gjord för bedömd risk 2022-2023. För 2024 justeras fakturerad intäkt till den nya beräkningen. Exploateringsnämnden Skeppsbron - reglering av nedskriven fordran om 73 mkr Av försiktighetsskäl gjordes i bokslut 2023 en nedskrivning av omtvistad fordran på Södra Älvstranden AB om 73 mnkr. Kommunstyrelsen avgjorde 2024 tvisten till exploateringsnämndens fördel, vilket har medfört motsvarande positiv resultateffekt 2024. 6 Masthuggskajen - reviderat genomförandeavtal, återbetalning exploateringsbidrag 145 mnkr Älvstranden Utveckling AB och exploateringsnämnden hade olika tolkningar om hantering av indexeffekter i genomförandeavtalet för Masthuggskajen. Efter analys och förhandling kom parterna överens om att revidera genomförandeavtalet och dela på indexeffekten, vilket inneburit att exploateringsnämnden återbetalat 145 mnkr till bolaget. Idrotts- och föreningsnämnden Försening i kommunfullmäktigeuppdrag att bygga en extra ishall Det finns stora svårigheter att finna en lokalisering som uppfyller de krav på yta, tillgänglighet, kollektivtrafik etcetera som krävs för en ishall, vilket gör att utförandet av uppdraget blir försenat på obestämd tid. Kulturnämden Tillfällig stängning av Hammarkullens bibliotek Tillfällig stängning av Hammarkullens bibliotek på grund av vattenläcka i fastigheten. Biblioteket var helt stängt mellan den 25 november till den 6 januari. Äldre samt vård- och omsorgsnämnden Utmaning med samverkan med regional primärvård i utskrivningsprocessen samt i arbetet med utvecklingen av nära vård Då samverkan med regionen i utskrivningsprocessen inte fungerar optimalt skapar det risker för vårdtagare men också för kommunens verksamheter i form av ökad belastning samt ökade kostnader. Koncernen Göteborg Energi AB Under 2023 och 2024 står elverksamheterna (elnät och elhandel) tillsammans för den dominerande delen av energikoncernens totala resultat. Stadshus identifierar i sin rapport att vissa verksamhetsdelar på medellång sikt kan få svårt att uppnå fastställda avkastningskrav givet prisökningar motsvarande den allmänna prisutvecklingen. Stadshus konstaterar att utöver kylaverksamheten så har fjärrvärmeverksamheten redovisat låga resultat. Fjärrvärmeverksamheten har historiskt utgjort den enskilt största verksamheten omsättnings- och resultatmässigt och som sådan varit central för energikoncernens och Stadshuskoncernens samlade ekonomi. Av Göteborg Energi AB:s rapport framgår att fjärrvärmeverksamheten för 2024 redovisar ett resultat uppgående till 167 mnkr. Resultatet påverkas positivt av intäkter från avtal med Svenska Kraftnät angående omdirigering och motköp från Rya Kraftvärmeverk. Stadshus konstaterar i sin rapport att fjärrvärmeverksamheten sedan 2021 redovisar historiskt låga resultat och väsentliga avvikelser jämfört med ägardirektivets avkastningskrav. Stadshus konstaterar i sin rapport att värdering och analys av resultat och lönsamhet gentemot avkastningskrav för respektive verksamhetsområde de senaste åren varit svår att tolka då belopp inte fördelats ut på verksamhetsområdena. Stadshus konstaterar att avkastningskrav i ägardirektivet och resultatmätningen utgår ifrån att även indirekta kostnader (exempelvis stabs- och overheadfunktioner och utvecklingsprojekt) i rimlig omfattning belastar respektive verksamhet och att den tillämpade modellen riskerar att ge felaktig styrinformation gällande de enskilda verksamheter som bedrivs. 7 Lokaler (Higab-koncernen) Överenskommelse mellan Älvstranden Utveckling och exploateringsnämnden om hantering av indexeffekter inom projekt Masthuggskajen Älvstranden Utveckling AB rapporterar att tilläggsavtal tecknats till det genomförandeavtal med exploateringsnämnden gällande Masthuggskajen som tecknades 2018. Bolaget och nämnden har kunnat konstatera att man gjort olika tolkningar av hanteringen av indexeffekter i avtalet. Efter analys och förhandling har parterna enats om att dela på kostnaderna. Överenskommelsen innebär en ökad kostnad för bolaget om 350 mnkr. Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB Brist på spårvagnar, spårvagnsuppställnings- och depåkapacitet med mera Som väsentlig avvikelse i verksamheten för Göteborgs Spårvägar AB (GSAB) rapporteras brist på spårvagnar, spårvagnsuppställnings- och depåkapacitet. Situationen bedöms komma att vara ansträngd till och med 2028/2029 då samtliga M33/M34 har levererats och då ombyggnad av Majornadepån förväntas vara klar. GSAB samverkar med bland annat Västtrafik, Västfastigheter och stadsmiljöförvaltningen och bidrar med kunskap och kompetens inom områdena för att leveransplan ska kunna hållas samt att depå Ringön ska kunna driftsättas utan avvikelser. Som väsentlig avvikelse rapporteras också brister i spårvägsanläggningen. Akuta arbeten och hastighetsnedsättningar medför behov av omplanering i spårvägsanläggningen. Omläggningar av tidtabeller medför förseningar, felkörningar, schemarubbningar och övertid. Risken för arbetsmiljörelaterade ärenden ökar. Trepartsamarbete mellan GSAB, Västtrafik och stadsmiljöförvaltningen är etablerat. Som åtgärder framförs att trafikmiljön och spårvagnsframförandet måste förbättras med skyddsbarriärer och framkomlighetsåtgärder. Turism, Kultur och Evenemang (Göteborg & Co-koncernen) Liseberg AB –Beslut om återuppbyggnad vattenparken Oceana Den 12 februari 2024 förstördes delar av Oceana Vattenvärld (Oceana) i en brand, vilket orsakade omfattande skador. Oceana var nära färdigställande vid brandtillfället. Liseberg har utrett möjligheterna för återuppbyggnad och under hösten vidtagit inledande åtgärder för återuppbyggnad. Kommunfullmäktiges har under året beslutat om kapitaltäckning och bryggfinansiering. I samband med styrelsesammanträde 9 december 2024 beslutade styrelsen att ge bolaget i uppdrag att ingå avtal med entreprenör om produktion och beställning av resterande material för Oceanas återuppbyggnad. Göteborgs Stadsteater AB – Negativ avvikelse mot budget Stadsteatern redovisar ett resultat efter finansiella poster som uppgår till -183,0 mnkr vilket är en negativ avvikelse mot budget (-176,6 mnkr) med -6,4 mnkr. Bolaget har på uppdrag av styrelsen arbetat fram en ekonomisk åtgärdsplan för 2024-2026 med syfte hantera kostnadsökningarna och åter nå en budget i balans. Stadshus konstaterar i sin rapport att kommunfullmäktige genom sitt beslut om koncernbidrag har gett ramar för bolagets verksamhet och vill därför fortsatt poängtera vikten av att bolaget arbetar för att säkerställa att bolaget håller sig inom de ekonomiska ramar som har getts av kommunfullmäktige. Stadshus förutsätter därför att bolaget fortsätter att aktivt vidta åtgärder under kommande år för att upprätthålla en budget i balans. 8 Renova Beställning av vätgasbilar från H2X Renova rapporterar som väsentlig avvikelse försenade/uteblivna leveranser från H2X av vätgasfordon och felaktigt utbetald ersättning för dessa. Fakturerat belopp från Göteborgs Stads Leasing AB belastar 2024 års resultat med cirka 12 mnkr. Återbetalningsplan från H2X har ej följts och i nuläget är cirka 0,8 av totalt 12 mnkr återbetalade. Under året har Renova fortsatt arbetat med att säkerställa leverans av de vätgasfordon från H2X som beställdes 2022/2023 och återbetalningsplan för felaktigt utbetalt belopp. Fortsatt har H2X finansiella problem vilket lett till ytterligare förseningar av såväl leverans som återbetalning. Boplats Göteborg AB Nytt ekonomisystem har införts och felaktig periodisering av årsavgifter uppdagats Boplats Göteborg AB rapporterar att ett nytt ekonomisystem införts, innebärande bland annat en automatisk periodisering av betalda årsavgifter, vilket tidigare hanterats manuellt. I samband med detta har en tidigare felperiodisering avseende dessa konstaterats, vilket innebär en intäktsökning om cirka 6,5 mnkr för 2024. Bolaget bedömer att risken framöver för motsvarande händelser är osannolik med hänsyn till den automatiska periodiseringen som nu är införd. 9 3 Uppsiktsfrågor 3.1 Uppföljning av åtgärder med anledning av underskott hos nämnder 3.1.1 Uppföljning av nämndernas underskott under året Ansvar och hantering av uppkomna och prognostiserade negativa avvikelser i förhållande till det ekonomiska målet beskrivs i 16§ och 17§ i Göteborgs Stads Regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning. Av regelverkets 16§ framkommer att: I de fall uppföljningsarbetet visar på en prognostiserad negativ avvikelse i förhållande till det ekonomiska målet på helårsbasis ska förvaltningschef senast 20 kalenderdagar efter det att avvikelsen konstaterats presentera förslag till åtgärder för nämnden. Om avvikelse i den periodiserade budgeten uppstår ska förvaltningschef motivera och anteckna skälet till att detta inte påverkar helårsprognosen. Åtgärdsförslagen ska vara så utformade att nämnden senast till utgången av innevarande budgetår når en överensstämmelse med det ekonomiska Göteborgs Stads regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning 9 (11) målet. Av 17§ framgår att: Nämnd har, efter det att en uppföljningsrapport med negativa avvikelser framlagts för nämnden, 30 kalenderdagar på sig att fatta nödvändiga beslut om åtgärder enligt föregående paragraf. Besluten ska vara så utformade att nämnden senast till utgången av innevarande budgetår når en överensstämmelse med budget. Nedan beskrivs de nämnder som har haft ett periodutfall som avviker negativt från det ekonomiska målet för perioden, hanteringen av de negativa avvikelserna i form av att ta fram åtgärdsförslag samt vilka resultat de beslutade åtgärderna har haft. Förskolenämnden prognostiserade i månadsuppföljning februari med ett underskott och i samband med det redovisade förvaltningen förslag till åtgärder för en budget i balans vilket nämnden beslutade om. Nämnden tilldelades därefter extra kommunbidrag av kommunfullmäktige i samband med kompletteringsbudgeten i mars. Nämndens ekonomiska situation förbättrades därefter och nämnden prognostiserade med ett överskott i oktober. Stadsledningskontorets bedömning är att regelverket har efterlevts och stadsledningskontoret kan konstatera att för helåret redovisar nämnden ett överskott. Stadsledningskontoret konstaterar att förvaltningen inte har återrapporterat sin hantering av den negativa avvikelsen mot nämndens ekonomiska mål i samband med årsrapporten. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning prognostiserade i delårsrapport mars med ett underskott och i samband med det tog förvaltningen fram och redogjorde för förslag på åtgärder som nämnden fattade beslut om. Nämndens ekonomiska situation förbättrades successivt under sommaren och i samband med delårsrapport augusti lämnade nämnden en positiv prognos för året. Nämnden tilldelades även extra kommunbidrag av kommunfullmäktige i samband med kompletteringsbudgeten i juni. Stadsledningskontorets bedömning är att regelverket har efterlevts och stadsledningskontoret kan konstatera att för helåret redovisar nämnden ett överskott. Stadsledningskontoret konstaterar att förvaltningen inte har återrapporterat sin hantering av den negativa avvikelsen mot nämndens ekonomiska mål i samband med årsrapporten. Socialnämnd Hisingen prognostiserade i delårsrapport mars med ett underskott och i samband med det tog förvaltningen fram och redogjorde för förslag på åtgärder som 10 nämnden fattade beslut om. Nämndens ekonomiska situation förbättrades successivt under sommaren och i samband med delårsrapport augusti lämnade nämnden en positiv prognos för året. Stadsledningskontorets bedömning är att regelverket har efterlevts och stadsledningskontoret kan konstatera att för helåret redovisar nämnden ett överskott. Socialnämnd Nordost prognostiserade i delårsrapport augusti med ett underskott och i samband med det tog förvaltningen fram och redogjorde för förslag på åtgärder som nämnden fattade beslut om. Nämndens negativa avvikelse ökade successivt under hösten och någon inbromsning av kostnaderna skedde inte. I november beviljade kommunstyrelsen nämnden att nyttja eget kapital upp till 10 mnkr. Stadsledningskontorets bedömning är att vidtagna åtgärder inte har varit tillräckliga då nämnden redovisar ett underskott på 15,7 mnkr. Socialnämnd Sydväst prognostiserade i delårsrapport augusti med ett underskott på 15 mnkr. I samband med det hemställde nämnden om en utökad budgetram på 15 mnkr för att hantera det prognostiserade underskottet för anvisningsboende Ukraina. I november beviljade kommunfullmäktige nämnden att avropa upp till 15 mnkr för kostnader kopplade till underskott för anvisningsboende. Stadsledningskontoret kan konstatera att för helåret redovisar nämnden ett överskott. Stadsledningskontorets bedömning är att regelverket har efterlevts och stadsledningskontoret kan konstatera att för helåret redovisar nämnden ett överskott. Stadsledningskontoret konstaterar att förvaltningen inte har återrapporterat sin hantering av den negativa avvikelsen mot nämndens ekonomiska mål i samband med årsrapporten. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret kan konstatera att några nämnder har prognostiserat underskott under året och att dessa har hanterats i enlighet med regelverket. Förskoleförvaltningen, förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning, socialförvaltningen Hisingen, socialförvaltningen Sydväst och socialförvaltningen Nordost har agerat i ett tidigt skede och tagit fram åtgärder för en ekonomi i balans och de flesta nämnderna har därmed lyckats undvika ett negativt resultat vid årsskiftet. Stadsledningskontorets bedömning är att förvaltningarna behöver hantera uppkomna och prognostiserade negativa avvikelser i enlighet med regelverket. Stadsledningskontoret konstaterar även att förskoleförvaltningen, socialförvaltning Sydväst samt förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning inte har återrapporterat sin hantering av den negativa avvikelsen mot nämndens ekonomiska mål i samband med årsrapporten. 3.1.2 Uppföljning av nämndernas underskott i samband med bokslutet Ansvar och hantering av negativt resultat och negativt eget kapital beskrivs i §22 och 23 i Göteborgs Stads Regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning. Av 22§ framgår att: Nämnd ska alltid åtgärda negativt eget kapital. I de fall det uppstår ett negativt eget kapital under löpande budgetår ska situationen hanteras enligt 15 § till 19 §. I de fall nämnden trots beslut enligt dessa paragrafer uppvisar ett negativt eget kapital i bokslutet ska det hanteras enligt följande: Förvaltningschefen ska inför nämndens beslut om bokslutet föreslå vilka åtgärder som kan vidtas för att eliminera det negativa egna kapitalet senast till utgången av nästkommande budgetår. Nämnden ska samtidigt med beslut om bokslut fatta beslut om åtgärder för att eliminera det negativa egna kapitalet senast till utgången av nästkommande budgetår. Samtliga åtgärder ska ha trätt i kraft senast den 1 juli året efter bokslutet. 11 Ovanstående gäller även i de fall nämnden vid bokslutet visar sig ha använt mer eget kapital än vad nämnden har rätt att förfoga över. Av 23§ framgår att: Nämnd som av mycket särskilda skäl inte kan åtgärda ett negativt eget kapital utan alltför stora negativa konsekvenser för verksamheten kan ansöka hos kommunstyrelsen om förlängd återställandetid. Denna möjlighet ska användas med stor restriktivitet. Under förutsättning att nämnden genom en konsekvensbeskrivning och motivering kan visa på att alla andra möjligheter har prövats kan kommunstyrelsen undantagsvis bevilja en förlängd återställandetid under förutsättning att god ekonomisk hushållning för kommunen som helhet inte äventyras. Endast kommunfullmäktige kan nedskriva eller avskriva nämnds negativa egna kapital. Nedan beskrivs de nämnder som har uppvisat ett underskott i bokslutet, som ej har varit godkänt av kommunstyrelsen, och deras hantering för att återställa det negativa resultatet. Idrotts- och föreningsnämnden redovisade ett underskott på 3,4 mnkr. Nämnden hade inte rätt att nyttja eget kapital under 2024 och ska därmed återställa det egna kapitalet under 2025. Förvaltningen har i samband med årsrapporten tagit fram förslag på åtgärder. Nämnden har 2025-02-04 § 5 godkänt årsrapporten där förvaltningens föreslagna åtgärder finns beskrivna. Nämnden har dock inte tagit separat beslut om åtgärder för att återställa det ej beviljade underskottet utan endast godkänt årsrapporten i sin helhet. Socialnämnden Nordost redovisar ett underskott på 15,6 mnkr, varav kommunstyrelsen 2024-11-20 § 956 beviljat nämnden att nyttja upp till 10 mnkr i eget kapital. Förvaltningen har i samband med årsrapporten tagit fram förslag på åtgärder för att återställa det ej beviljade underskottet. Nämnden har den 2025-02-11 § 33 godkänt årsrapporten samt förvaltningens förslag till åtgärder. Nämnden har även hemställt till kommunstyrelsen att nyttja eget kapital för att täcka 2024 års ej beviljade underskott. Denna hemställan har överlämnats till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i kompletterande budget februari. Stadsfastighetsnämnden redovisade ett underskott på 19,7 mnkr. Nämnden hade inte rätt att nyttja eget kapital under 2024 och ska därmed återställa det egna kapitalet under 2025. Förvaltningen har i samband med årsrapporten tagit fram förslag på åtgärd. Nämnden har den 2025-02-06 § 8 godkänt årsrapporten samt förvaltningens förslag till åtgärder för att återställa det ej beviljade underskottet på 19,7 mnkr. Avvikelser inom VA- och avfallsverksamheten Kretslopp och vattennämnden redovisade totalt för helåret ett underskott på 108 mnkr, vilket innebar en negativ avvikelse med 51 mnkr i förhållande till beslutad budget. VA-verksamheten redovisade ett underskott för helåret på 56 mnkr, vilket var 30 mnkr sämre än beslutad budget. Kretslopp- och vattennämndens taxefinansierade verksamhet är undantagna från punkterna rörande hantering av negativa avvikelser i Göteborgs Stads Regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning. Underskottet i kretslopp- och vattennämndens taxefinansierade verksamheter redovisas som fordran på taxekollektivet och påverkar inte stadens totala resultat eller nämndens egna kapital. Nämnden ansvarar dock för att fordran på taxekollektivet kan regleras inom den tidsperiod på tre år som lagar och praxis anger. Årets resultat innebär att VA verksamheten i bokslutet har en utgående fordran på abonnenterna på 108 mnkr. Fordran på abonnenterna inom avfallsverksamheten uppgår i bokslutet till 71 mnkr. Nämnden har sedan tidigare beslutat att underskotten ska regleras genom kommande års taxa. 12 Stadsledningskontorets bedömning Idrotts- och föreningsnämnden har godkänt årsrapporten där förvaltningen lämnat förslag på åtgärd för att återställa det ej beviljade underskottet på 3,4 mnkr. För att det ska vara tydligt vilka åtgärder nämnden beslutat om menar stadsledningskontoret att nämnden i separat beslutspunkt borde tagit beslut om åtgärder för att hantera underskottet. Stadsledningskontorets bedömning är att socialnämnd Nordost har följt regelverket då de beslutat om åtgärder för att återställa det negativa resultatet. Stadsledningskontoret gör bedömningen att stadsfastighetsnämnden har följt regelverket då de beslutat om åtgärder för att återställa det negativa resultatet. Kretslopp och vattennämndens taxefinansierade verksamhet är undantagna från stadens regelverk avseende hantering av negativa resultat, men ska enligt gällande lagstiftning och praxis återställa underskott inom tre år. Nämnden har sedan tidigare beslutat att underskotten ska regleras genom kommande års taxa. Enligt den budget för 2025 som nämnden beslutade om i december förväntas utgående fordran på abonnenterna inom vatten- och avloppsverksamheten vara återställd vid utgången av 2026. För avfallsverksamheten förväntas fordran vara återställd vid utgången av 2027. 3.1.3 Nämndernas resultat i förhållande till prognos per augusti och periodiserad budget avseende drift- och investeringsredovisningen Stadsledningskontoret har tidigare pekat på brister i nämndernas prognoser och de problem det medför när det gäller analys och styrning av stadens ekonomi. Under 2024 redovisade nämnderna i augusti ett resultat som var 965 mnkr högre än det budgeterade resultatet för perioden. Samtidigt lämnade nämnderna i delårsrapporten en prognos på 429 mnkr. I förhållande till det höga resultatet för perioden lämnade nämnderna därmed i delårsrapporten försiktiga prognoser som förutsatte stora kostnadsökningar och ett negativt resultat på cirka 430 mnkr för årets sista månader. Stadsledningskontoret konstaterade i delårsrapporten per augusti att nämnderna i flera fall inte lämnade någon tydlig förklaring till varför periodens positiva resultat inte avspeglades i prognoserna för helåret. Stadsledningskontoret hade därför svårt att bedöma om nämndernas prognoser var realistiska. I slutändan landade nämndernas resultat för helåret på 996 mnkr. I förhållande till nämndernas prognos per augusti blev alltså resultat cirka 570 mnkr högre. Av regelverket Göteborgs Stads regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning § 14 framgår att de prognoser som lämnas ska vara så realistiska som möjligt och utgå från det mest sannolika utfallet utifrån tillgängliga fakta. Stadsledningskontorets bedömning är att flera nämnder inte har följt regelverket då prognoserna som lämnats varit alltför försiktiga. Det är svårt för stadsledningskontoret att utifrån nämndernas årsrapporter utläsa vad skillnaden mellan prognoser och helårsutfallet är annat än att nämnderna i för stor utsträckning tar höjd för eventuella risker. Stadsledningskontoret konstaterar att bristande prognoser försvårar styrning både på lokal och central nivå och gör det svårt att få en realistisk bild av stadens ekonomiska läge. 13 Nämndernas resultat för 2024 i förhållande till prognos per augusti och periodiserad budget avseende driftredovisningen Avvikelse periodiserad Prognos helår Resultat helår Nämnd budget jan-aug aug (mnkr) (mnkr) (mnkr) Arkivnämnden 2 1 2 Exploateringsnämnden 111 95 74 Förskolenämnden 105 0 173 Grundskolenämnden 216 50 156 Idrotts- och föreningsnämnden 13 0 -3 Inköps- och upphandlingsnämnden 6 0 2 Kommunledningen 27 13 29 Kretslopp och vattennämnden -23 0 -108 Förändring av skuld till abonnent Kretslopp och vattennämnden 16 0 108 Kulturnämnden 13 0 7 Miljö- och klimatnämnden 3 2 6 Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning 8 18 29 Nämnden för demokrati och medborgarservice 14 2 8 Nämnden för funktionsstöd 66 70 110 Nämnden för Intraservice 29 10 4 Revisorskollegiet 1 0 3 Socialnämnd Centrum 36 28 35 Socialnämnd Hisingen 9 3 5 Socialnämnd Nordost -3 -7 -16 Socialnämnd Sydväst 7 -12 22 Stadsbyggnadsnämnden 4 0 8 Stadsbyggnadsnämnden (transfer) -1 0 0 Stadsfastighetsnämnden 24 0 -20 Stadsmiljönämnden 111 22 117 Studieförbunden 0 0 0 Utbildningsnämnden 46 20 45 Valnämnden 6 4 5 Äldre samt vård- och omsorgsnämnden 110 100 179 Överförmyndarnämnden 9 11 15 SUMMA ALLA NÄMNDER 965 429 996 Investeringar– budget, prognos och utfall Även när det gäller investeringsredovisningen har stadsledningskontoret tidigare pekat på brister i nämndernas prognoser då utfallet många gånger kraftigt understigit de prognoser som lämnats under året. År 2023 kunde en förbättring noteras då träffsäkerheten i nämndernas prognoser på en övergripande nivå var avsevärt bättre än tidigare. 14 År 2024 uppgick helårsprognosen för nämndernas nettoinvesteringar till 6,2 mdkr i delårsrapporten per augusti. Utfallet för helåret blev 5,8 mdkr och landande därmed 0,4 mdkr under prognosen per augusti. I likhet med 2023 innebär det en förbättrad träffsäkerhet i förhållande till tidigare år. Samtidigt som nämnderna blivit mer realistiska i sina prognoser under året är stadsledningskontorets bedömning fortsatt att nämnderna är allt för optimistiska och har orealistiska ambitioner i sitt budgetarbete. Årets nettoinvesteringar ligger sammantaget 1,6 mdkr under den budgeterade nettoinvesteringsvolymen vilket innebär en upparbetningstakt på knappt 80 procent. Skillnaderna mellan budget och utfall gör det svårt att på en aggregerad nivå bedöma så väl det långsiktiga upplåningsbehovet samt driftkostnadskonsekvenser. Det riskerar därmed att låsa upp mer resurser än nödvändigt i så väl budgetering på central som lokal nivå. Exploateringsnämndens budget för 2024 uppgick till ett förväntat positivt exploateringsnetto om cirka 0,6 mdkr. Prognosen i augusti pekade på ett försämrat utfall för året motsvarande ett positivt exploateringsnetto om cirka 0,1 mdkr som vid årsskiftet sedan uppgick till ett faktiskt negativt nettoutfall om 0,2 mnkr. Förskjutningar i ett par större markförsäljningar och uppgörelsen med Älvstranden Utveckling kring ekonomiskt ansvar för indexeffekter i exploateringen vid Masthuggskajen förklarar betydande delar av slutligt utfall i förhållande till augustiprognosen. Stadsledningskontoret kan konstatera att exploateringsnämnden redan i investeringsnomineringarna för 2025 utgick från nollprognos för exploateringsnettot för 2024. Årets slutliga resultat innebär dock att det samlade 10-åriga nettot minskar med 200 mnkr i förhållande till utgångspunkten för budget 2025-2029 och innebär ytterligare minskade marginaler att hantera kommande års exploateringsverksamhet med en fortsatt positiv självfinansieringsgrad. Det medför i sig fortsatt behov av en balans av ekonomiskt positiva och negativa stadsutvecklingsprojekt i exploateringsportföljen kommande år. Denna utmaning förutsätter en aktiv strategisk planering och en kostnadsmedvetenhet i pågående projekt både från stadsbyggnadsnämndens och exploateringsnämndens sida. Det förändrade utgångsläget för 2025 innebär att exploateringsnämnden behöver omhänderta de förändrade förutsättningarna inom ramen för investeringsnomineringarna för 2026. Sammantaget kan stadsledningskontoret fortsatt konstatera att nämndernas rapportering inte på ett tillfredställande sätt analyserar och återrapporterar effekterna av att investeringsvolymer, planering och genomförande skjuts framåt i tid med avseende på avvikelser i planerade leveranser och måluppfyllelse eller hur det påverkar andra verksamheter eller projekt i staden. Med en förändrad investeringsstyrning från och med 2025 bedömer dock stadsledningskontoret att uppföljningarna under året kommer att medföra ett tydligare krav på nämnderna att redovisa hur de avser att omhänderta förskjutningar inom kommande års beslutade investeringsramar och hur eventuella omprioriteringar kan komma att behöva ske. I samband med revisionens granskning av nämndernas årsrapportering för 2024 har stadsledningskontoret uppmärksammats på att de investerande verksamheterna får kritik för att de inte periodiserar sin investeringsbudget i enlighet med stadens regelverk. Kontoret kan konstatera att regelverket uttrycker ett sådant krav, men att det inte sker någon uppföljning eller finns system som stödjer en sådan hantering. Stadsledningskontoret har därför för avsikt att se över dagens regelverk för att värdera om det krävs förändringar i förhållande till den styrning som eftersträvas. 15 Nämndernas utfall för 2024 i förhållande till prognos per augusti avseende investeringsredovisningen Prognos Utfall jan-aug Utfall helår Budget Nämnd, Nettoinvestering helår aug (mnkr) (mnkr) (mnkr) (mnkr) Investering Exploateringsnämnden -353 -1 290 -1 254 -1 451 Idrotts- och föreningsnämnden -127 -261 -222 -494 Kretslopp och vattennämnden -813 -1 454 -1 251 -1 605 Stadsfastighetsnämnden -1 318 -2 270 -2 245 -2 964 Stadsmiljönämnden -464 -940 -864 -970 Summa investering -3 074 -6 214 -5 835 -7 484 Exploatering Exploateringsnämnden 23 100 -220 575 Kretslopp och vattennämnden -114 -220 -198 -220 3.2 Informationssäkerhet Nämnden för Intraservice Det pågår sedan två år tillbaka ett omfattade projekt för att etablera systematiskt informationssäkerhetsarbete (ESI) inom förvaltningen. Stadsledningskontoret har i flera år lyft informationssäkerhetsaspekter som en uppsiktsfråga och följer ESI-projektets framdrift, men följer även hur informationssäkerhetsarbetet bedrivs löpande. Stadsledningskontorets bedömning är att det finns brister kopplade till risk- och incidenthantering inom informationssäkerhetsområdet. Metodstöd för riskhantering är framtaget inom ESI-projektet men är ej implementerat på stadens samtliga gemensamma tjänster. Då nämnden är den största leverantören av tjänster till stadens verksamheter innebär ovanstående brister att förvaltningen kan utsätta staden för onödiga risker som kan leda till samhälls- och verksamhetsstörningar. Förvaltningen har en väl etablerad process för att hantera personuppgiftsincidenter men saknar process för informationssäkerhetsincidenter. Det bör också säkerställas att riskanalyser genomförs innan införande av nya system eller nya förmågor i system. Nämnden lyfter i årsrapport 2024 att det bland annat finns behov av åtgärder kopplade till kommande cybersäkerhetslagstiftning (NIS2). Åtgärder som förvaltningen bedömer behöver finansieras utöver vad som tagits upp inom budget 2025 och årlig analys 2026. I samband med framtagandet av underlag till budget 2025 informerade Intraservice stadsledningskontoret om att de tagit höjd för de åtgärder som förvaltningen då ansåg skulle krävas i tjänsterna kopplat till kommande cybersäkerhetslagstiftning. 3.3 Rapportering av resultat på tjänsteområden saknas Nämnden för Intraservice Intraservice levererar olika typer av tjänster. För bastjänster och digital infrastruktur har kommunfullmäktige beslutat om ramar avseende 2024. Övriga tjänsteområden som intäktsfinansieras är tilläggstjänster, direktförsäljning, övriga intäkter mm. Dessutom utför Intraservice kommunbidragsfinansierad verksamhet. Intraservice rapporterar ett överskott på den av kommunfullmäktige beslutade ramen för bastjänster och digital infrastruktur på 14,5 mkr, som har återbetalats till kunderna. Resultat för övriga tjänsteområden 2024 framgår inte av rapporteringen. 16 Intraservice rapporterar resultat på organisatorisk nivå efter återreglering till kunder. Stadsledningskontoret har under 2024 inte fått ta del av nedbrutna tjänstekalkyler med kostnadskomponenter specificerade för bastjänster och tjänster inom digital infrastruktur och har av den anledningen svårt att värdera kostnaderna för dessa tjänster. Total kostnad per tjänst för budget och utfall framgår däremot av bilaga till årsrapport. 3.4 Kapitaltillskott inom Älvstranden-koncernen I samband med återstarten av planarbetet för Frihamnen har en ny rollfördelning och nya ansvarsförhållanden utifrån Älvstranden Utveckling AB:s nya uppdrag samt planeringsinriktningen för området tydliggjorts i ett programavtal som i december tecknades mellan exploateringsnämnden och bolaget. I och med detta har det blivit tydligare vilka av bolagets kostnader som kan anses vara förgäves och vad som kan anses innebära ett framtida värde vid områdets utveckling. Det har föranlett att föregäveskostnader i projektet lyfts fram i resultatet för dotterbolaget Göteborgs Frihamn AB och inneburit en kapitalbrist i bolaget. Älvstranden Utveckling AB rapporterar att det i december 2024 uppstått en kapitalbrist i dotterbolaget Göteborgs Frihamns AB som hanterats genom koncernbidrag från Fastighets AB Raila med 53 mnkr. Av bolagets ägardirektiv § 18 framgår att beslut om kapitaltillskott till bolag, som inte i särskild ordning delegerats till kommunstyrelsen eller Stadshus AB ska tillställas kommunfullmäktige för ställningstagande. Älvstranden Utveckling AB menar att det inte varit möjligt att innan årsskiftet göra en hemställan till kommunfullmäktige då kapitalbristen i Göteborgs Frihamn AB uppkom först i december och hanterades i bokslutet för 2024. I Stadshuskoncernen förekommer det att fastighets- och stadsutvecklingsprojekt sker i separata fastighetsägande bolag som är dotterbolag eller dotterdotterbolag till den enhet som är rapporterande underkoncern i Stadshuskoncernen. Det finns ett flertal skäl till detta som ofta har sin grund i mervärdesskatte- och fastighetsrättsliga aspekter. En fastighetsutveckling sker ofta över en längre tid där förluster och vinster sällan infaller samtidigt vilket innebär att ett kapitalbehov kan uppkomma i det utvecklande bolaget. I det specifika fallet är det dock förändrade förutsättningar utifrån kommunfullmäktiges beslut om förändrat uppdrag för bolaget samt stadens förändrade planeringsinriktning för Frihamnen som föranleder situationen. Stadshus gör bedömningen att transaktionen är ett kapitaltillskott och att stadens styrning inte ger utrymme för några andra undantag än de som särskilt delegerats. Samtidigt bedöms bolagets bedömning och motiv i den uppkomna situationen vara rimliga utifrån ett företagsekonomiskt och redovisningsmässigt perspektiv men att bolaget framöver, om möjligt, behöver beakta behovet av framförhållning. I och med den information som lämnats av Älvstranden Utveckling AB och av Stadshus i årsrapporten uppmärksammas kommunfullmäktige på situationen och ges möjlighet att ta initiativ till att återkoppla till bolaget genom uppdrag eller ägardirektiv. Stadshus konstaterar att den samlade styrmiljön inte fullt ut hanterar ovanstående situation och att det kan finnas anledning att tydliggöra regelverket i samband med en översyn. Stadshus konstaterar även att kommunfullmäktiges beslut den 30 januari 2025 § 25 om Älvstranden Utveckling AB:s hemställan om fusion och likvidation av dotter- och dotterdotterbolag kommer att minska antalet bolag och förenkla koncernstrukturen inom Älvstrandenkoncernen. 17 3.5 Förvärv av byggrätter i området Karlastaden Förvaltnings AB Framtiden offentliggjorde den 22 januari 2024 att dotterbolaget Bygga Hem i Göteborg AB förvärvat hel- och delägda bolagspaketerade fastigheter i sex kvarter i området Karlastaden. Förvärvet omfattande byggrätter om cirka 151 000 kvm bruttototalarea (BTA) innehållande bostäder, kontor, vård och skola. Stadshus kommenterade förvärvet i delårsrapport mars utifrån perspektivet att bolagets bolagsordning och ägardirektiv lägger fast att kommunfullmäktige ska få ta ställning till sådana beslut i verksamheten som är principiell beskaffenhet eller annars av större vikt (principiella frågor). Det kan finnas skäl att utifrån en sammantagen helhetsbedömning betrakta ärendet vara av principiell beskaffenhet. 18 4 Övrig uppföljning 4.1 Lön och villkor Stadens inriktning för lönebildningen är jämställda och konkurrenskraftiga löner för att långsiktigt klara kompetensförsörjningen både genom att behålla befintlig personal och attrahera ny personal. Genom ett aktivt arbete med lönebildning förbättras möjligheterna att använda lönen som instrument för att både nå verksamhetens mål och även utveckla verksamheten inom ramen för tillgängliga resurser. Lönebildning i förvaltningarna I den förvaltningsövergripande lönekartläggningen och analysen framgår att arbetet med att åstadkomma lönerelationsförändringar mellan olika sektorer behöver fortsätta. Åtgärder måste framför allt riktas mot de större yrkesgrupperna inom vård, omsorg och till viss del utbildning, som inte når upp till stadens målbild för lönenivåer. Från och med 2025 benämns målbilden för lönenivåer som lönepolitiskt ställningstagande inför löneöversynen. För att uppnå önskvärda lönerelationsförändringar krävs en helhetssyn i stadens förvaltningar där grupper som inte är föremål för särskilda satsningar får en något lägre löneökningstakt. Detta behöver beaktas i förvaltningarnas lokala budgetarbete. Löneöversynen 2024 föregicks av central avtalsrörelse gällande fem av sex centrala löneavtal, där både Kommunal och Vårdförbundet varslade om konflikt. Från den 25 april trädde konflikten i kraft med Vårdförbundet och för Göteborgs Stads förvaltningar kom det från 20 maj till 27 juni att innebära blockad mot nyanställningar och övertidsarbete. Fyra av de nya löneavtalen innehöll ett angivet garanterat utfall i löneöversynen om 3,3 procent respektive 3,05 procent för Vårdförbundet. Löneavtalet med Kommunal innehöll ett angivet garanterat löneökningsutrymme om 985 kronor/medlem inklusive en individgaranti på 450 kronor. Efter lokal förhandling höjdes nivån på individgarantin till 600 kronor i Göteborgs Stads förvaltningar. Utifrån centralt avtalsläge och lokala förutsättningar så blev löneöversynen avseende förvaltningarna uppdelad på flera utbetalningsmånader från juni till november. Retroaktivitet gällde från april med undantag från Vårdförbundet där retroaktivitet gällde från 28 juni då nytt löneavtal tecknades. Utfallet för förvaltningarna i löneöversynen 2024 blev i genomsnitt 3,6 procent. Medlingsinstitutet (MI) bedömer i sin rapport gällande löneutvecklingen i Sverige till och med oktober 2024 att lönerna förväntas ha ökat med 3,9 procent jämfört med oktober 2023 totalt för både offentlig och privat sektor. MI noterar vidare att vi återigen har en ökning av reallönerna och ökningen är 2,4 procent jämfört med samma tidpunkt förra året. Utfallet i stadens förvaltningar varierar. Resultatet för socialförvaltningarna, förvaltningen för funktionsstöd och äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen, där största delen av stadens välfärdsverksamhet bedrivs, varierar mellan ett utfall om 3,5-3,8 procent. För de tre förvaltningarna inom förskola och skola varierar utfallet mellan 3,3-3,7 procent. I övriga förvaltningar varierar utfallet i löneöversyn mellan 3,4-4,0 procent. Variationen beror på förvaltningarnas satsningar för att höja lönenivåerna för vissa yrkesgrupper som ligger lågt i förhållande till stadens målbild för lönenivåer eller i jämförelse med stadens lönenivåer i övrigt. Variationen beror även på att satsningar görs för att kunna behålla och rekrytera personal i konkurrens med andra arbetsgivare främst utanför den kommunala arbetsmarknaden. 19 I samband med årets löneöversyn genomfördes en låglönesatsning inom välfärdsverksamheterna i enlighet med kommunfullmäktiges budget. Låglönesatsningen har bidragit till att andelen tillsvidareanställda medarbetare med en månadslön under 25 000 kronor har minskat från 3,8 procent till 1,1 procent. Vidare har 10:e percentilen i BAS-intervall A och B ökat procentuellt mest i årets löneöversyn med 5,4 procent respektive 5,0 procent. Årets löneöversyn har, liksom föregående år, bidragit till att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. I Göteborgs Stads förvaltningar är kvinnors medellön 97,8 procent av männens. Skillnaden har under en tioårsperiod minskat med 4,6 procentenheter, men från 2021 kan noteras att den tidigare relativt snabba utvecklingen avstannat. Tidigare års riktade löneökningsutrymmen och jämställdhetssatsningar har varit positiva för den snabba utvecklingen. Andra bidragande faktorer har varit statliga insatser inom skolans område samt att en större andel kvinnor idag arbetar inom flera tidigare mansdominerade yrkesgrupper med krav på högskoleutbildning. Bilden visar utvecklingen av kvinnors medellön i relation till mäns medellön under perioden 2005-2024 Inför löneöversyn 2025 kommer det att vara en ny central avtalsrörelse för kommuner och regioner då de nya avtalen som tecknats är ettåriga. Även industrins avtal ska omförhandlas, vilket kommer att få en stor påverkan på övriga avtalsrörelsen. Förvaltningsövergripande lönekartläggning Göteborgs Stad ska som arbetsgivare utifrån diskrimineringslagens krav kartlägga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika och likvärdigt arbete. Kartläggning sker både övergripande för förvaltningarna och på respektive förvaltning. Vid den övergripande kartläggningen av mäns och kvinnors löner gällande lika arbete så framkommer att mäns lönenivåer ligger högre än kvinnors inom enstaka yrkesgrupper så som tekniker i BAS-intervall E, yrkesgruppen ingenjör, arkitekt med flera inom både BAS-intervall G och H samt rektor (skola) i BAS-intervall J. Vidare kartläggning och analys behöver ske på förvaltningsnivå för att avgöra om löneskillnaderna är sakliga eller ej. För att bedöma om två arbeten är likvärdiga ska en arbetsvärdering göras som utgår från en bedömning av arbetets krav när det gäller kompetens, ansvar och arbetsförhållanden. Stadens förvaltningar använder arbetsvärderingssystemet BAS. Vid en total jämförelse av likvärdiga arbeten, samma BAS-intervall, kan konstateras relativt liten löneskillnad 20 mellan kvinnor och män i de lägre BAS-intervallen. I de högre BAS-intervallen G-K kan noteras en tendens att mäns löner är högre än kvinnors. Bilden visar medellöner 2024 för män och kvinnor i respektive BAS-intervall oavsett befattning/sektor. När dessa likvärdiga arbeten bryts ner till olika yrkesgrupper blir det tydligt att det främst är sektor framför kön som är förklaring till att mäns lönenivåer är högre än kvinnors. Inom vård- och omsorgssektorn, samt i viss mån utbildningssektorn, som har de lägsta lönenivåerna bland likvärdiga arbeten, arbetar en större andel kvinnor. I sektorer med högre lönenivåer arbetar en större andel män. Bilderna visar lönestatistik för ett urval yrkesgrupper inom BAS-intervall D och G, det vill säga likvärdiga arbeten. Liggande blå staplar i diagrammen avser lönebilden för yrkesgruppen från 10:e percentil till 90:e percentil. Brytpunkten mellan mörkblå och ljusblå stapel är medianlön. I diagrammen ingår även målbilden för 2024. 21 Vid jämförelse med lönenivåer inom privat sektor på arbetsmarknaden i stort kan noteras att lönenivån för yrkesgrupperna inom teknisk och administrativ sektor ligger högre även på nationell nivå. Det innebär att det finns en marknadspåverkan på dessa yrkesgrupper som bör vara förklaring till den högre lönenivån. Medlingsinstitutet (MI) finner i sin rapport Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2023 att skillnaden mellan sektorerna på arbetsmarknaden, där vård, omsorg och utbildning traditionellt har lägre lönenivåer än teknisk och administrativ sektor, är den viktigaste förklaringen till löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Lönebildning i stadens bolag Stadens övergripande inriktning avseende lön och villkor omfattar även stadens bolag. Medan kommunen (förvaltningarna) som en arbetsgivare är medlem i SKR är varje bolag för sig, som enskild arbetsgivare och juridisk person, självständig medlem i den arbetsgivarorganisation som är relevant för respektive bolag. Göteborgs Stad har för närvarande 30 bolag som är arbetsgivare och de finns utifrån bransch organiserade inom fem olika arbetsgivarorganisationer (Sobona, Fastigo, Sveriges Hamnar, Visita och Svensk Scenkonst). Härigenom har bolagen bland annat olika centrala och lokala kollektivavtal, löneavtalskonstruktioner och innehåll, avtalslöptider, fackliga parter osv, såväl i jämförelse med kommunen som bolagen emellan. Antalet tillsvidareanställda i bolagssektorn är ungefär 6 300 och bolagssektorn har i vissa avseenden, liksom stadens förvaltningar, stora utmaningar med verksamheternas kompetensförsörjning, både utifrån brist på arbetskraft och också gällande förmåga att attrahera och konkurrera om specifik kompetens. Detta ställer bland annat krav på ett kontinuerligt arbete att verka för jämställda och konkurrenskraftiga löner. Bolagens löneöversyner under 2024 genomfördes utan särskilda avvikelser och med utgångspunkt i löpande centrala avtal. Den samlade uppföljningen av utfall i bolagens löneöversyner 2024 visar på en variation mellan 2,90-4,20 procent, med undantag för Spårvägen. Under året har Spårvägen gjort särskilda lönesatsningar, inom ramen för bolagets långsiktiga kompetensförsörjningsstrategi, varigenom bolagets samlade utfall 2024 blev 5,50 procent. Förändringar i villkorsavtalen I samband med den centrala avtalsrörelsen omförhandlades även villkorsavtalen, vilket bland annat innebar en höjning av särskilda ersättningar med 3,3 procent från den 1 april respektive den 28 juni för Vårdförbundet. Det gäller exempelvis ersättning för obekväm arbetstid vilket främst påverkar verksamheter inom vård och omsorg, men även andra verksamheter där det förekommer arbete på kvällar, nätter och helger. 4.2 Uppföljning av miljöledningssystemet Den 2024-12-17 § 213 fattade miljö-och klimatnämnden beslut om att skicka rapport ”2024:14 Låsningar och Lösningar - uppföljning av Göteborgs Stads systematiska miljöarbete 2024” till kommunstyrelsen. Miljö-och klimatnämnden ska enligt Göteborgs Stads anvisning för systematisk miljöledning stödja, driva och analysera efterlevnad av stadens miljöledningssystem samt stödja kommunstyrelsen att säkerställa systemets effektivitet. Miljö- och klimatnämnden valde även att skicka rapporten för kännedom till samtliga nämnder och styrelser. Miljöförvaltningen har under hösten 2024 genomfört stödjande miljörevisioner hos stadens förvaltningar och bolag. Sammanfattningsvis bedömer miljöförvaltningen att implementeringen av det systematiska miljöarbetet går framåt. I år bedöms 55 procent av bolag och förvaltningar ha ett systematiskt miljöarbete enligt Göteborgs Stads anvisning för systematisk miljöledning, vilket är att jämföra med 35 procent för 2023. 22 År 2024 bedöms alla förvaltningar eller bolag ha påbörjat en implementering av ett systematiskt miljöarbete. Miljöförvaltningen har i rapporten fokuserat på områden som förvaltningen ser som viktiga för utvecklingen av stadens systematiska miljöarbete; ledarskap för omställning, låsningar i framdriften samt ordinarie styrning som verktyg för framdrift. Inriktning för 2024 års miljörevisioner var: resurser och kompetens för miljöarbetet, hur det systematiska miljöarbetet är integrerat i ordinarie planering och uppföljning samt hur målen och delmålen i miljö- och klimatprogrammet omhändertas i verksamheternas systematiska miljöarbete. Miljöförvaltningen lämnar rekommendationer för fortsatt arbete som sammanfattat trycker på vikten av att: • Nämnder och styrelser aktivt och systematiskt följer och efterfrågar framdriften i miljöarbetet. • Miljöfrågorna har en organisatorisk hemvist på högsta strategiska nivå och att där finns relevant kompetens för att hantera dem. • Hinder och målkonflikter inom miljöarbetet lyfts till nämnder och styrelser och, när det är relevant, till strategisamordnare. • Förvaltningar och bolags uppföljning av miljöarbetet är tydlig och transparent genom alla nivåer i verksamheten. I augusti 2024 gav miljö- och klimatnämnden miljöförvaltningen i uppdrag att stärka stadens direkta och indirekta roll i arbetet mot skadliga kemikalier i kommande revisioner inom miljöledningssystemet. Under hösten 2024 inkluderade därför höstens miljörevisioner frågor om verksamheternas kemikaliehantering. Satsningen på skadliga ämnen planeras att fortsätta även under 2025, och då med fokus på kemikalier i varor och barns miljöer. Miljöförvaltningen ger rekommendationer riktade specifikt till stadsledningskontoret utifrån område ”Ordinarie styrnings som verktyg för framdrift”. • Fortsätt utveckla och tydliggöra kopplingen mellan stadens program för ledarutveckling och pågående omställningsarbete. • Tydliggör syftet med uppföljningsrapporterna. I miljö-och klimatprogrammets strategi ”Vi agerar som föregångare” deltar representanter från stadsledningskontorets område Utveckling och hållbarhet. Stadsledningskontoret kommer inom ramen för strategiarbetet att vara en part i ett utvecklingsarbete som exempelvis innebär att en utbildning ska tas fram där målgruppen är stadens chefer. Utbildningsupplägget som är framtaget går i linje med övrigt utbildningsutbud till stadens chefer. Vidare är medel för en pilot beviljade från Personal- och kompetensförsörjningsanslaget 2025. I samband med att kommunstyrelsen beslutade om ”Struktur för tidplan och uppföljning 2025” 2024-12-11 § 1055 beslutade kommunstyrelsen även om att delårsrapporten för augusti samt årsredovisningen ska kompletteras med information om status för det systematiska miljöarbetet. Stadsledningskontoret kommer under våren att föra dialog med miljöförvaltningen om rekommendationen gällande uppföljningsrapporterna samt tillsammans med miljöförvaltningen arbeta fram hur status för miljöledningssystemet kan tas om hand. Miljöledningssystemet och strategiarbetet är de två primära styrverktygen för att staden ska kunna nå måluppfyllelse i miljö- och klimatprogrammet. Stadsledningskontoret ser att flera rekommendationer som framkommer i uppföljningen av miljöledningssystemet går hand i hand med utmaningar och rekommendationer från miljö- och 23 klimatprogrammets årliga strategiuppföljning. Både uppföljningarna understryker bland annat på behovet av nämnder/styrelser och strategiansvariga nämnder/styrelser, tar ett ökat ansvar för genomförandet av miljö-och klimatprogrammet och dess måluppfyllelse. Stadsledningskontoret delar miljö-och klimatnämndens bedömning av att stadens implementering av det systematiska miljöarbetet går framåt. Stadsledningskontoret står fast vid förra årets bedömning att miljöförvaltningen skulle kunna förstärka sitt stöd till förvaltningar och bolag som har stor påverkan på stadens miljömål. Detta för att öka effektiviteten i miljöledningssystemet och utvecklingen i förhållande till stadens mål i miljö- och klimatprogrammet. Stödet skulle kunna ges inom arbetet i de nya måldrivningsteam som miljöförvaltningen infört som ett komplement till arbetet med strategierna och det systematiska miljöarbetet. Stadsledningskontoret ser det som angeläget att översynen av Göteborgs Stads anvisning för systematisk miljöledning kommer till stånd under 2025 i syfte att säkerställa att miljöledningssystemet får så goda förutsättningar som möjligt. 4.3 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah Sammanfattningsvis har de huvudsakliga åtgärderna som verksamheterna planerat och/eller vidtagit med anledning av anmälningarna bland annat avsett; - Avlastning mellan enheter. - Revidering och uppföljning av rutiner. - Utökning/tillfällig utökning av personal och/eller arbetsledande funktioner. - Egenkontroller. - Systematiskt arbetsmiljöarbete samt arbetsrättsliga åtgärder. - Utbildning av personal. - Stärkt samverkan. Annan Kvartal 3 2024 Äldreomsorg IFO/Funktionshinder Totalt verksamhet Lex Maria 1 0 0 1 Lex Sarah 3 5 0 8 Totalt 4 5 0 9 Annan Kvartal 4 2024 Äldreomsorg IFO/Funktionshinder Totalt verksamhet Lex Maria 0 0 0 0 Lex Sarah 1 5 0 6 Totalt 1 5 0 6 4.4 Ej verkställda SoL/LSS-beslut Enligt Socialtjänstlagen (SoL) 16 kap 6 h § och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 28 h§ är stadens socialnämnder skyldiga att till fullmäktige lämna en statistikrapport över hur många av nämndernas gynnande beslut enligt 4 kap. 1 § SoL och 9 § LSS, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Nämnderna skall vidare ange vilka typer av bistånd dessa beslut gäller samt hur lång tid som har förflutit från dagen för respektive beslut. 24 Statistikrapporten ska även innefatta hur många av nämndernas gynnande beslut som inte har verkställts på nytt inom tre månader från det att verkställigheten avbröts. Rapporteringen ska ske en gång per kvartal. Tabellerna nedan avser kvartal 3 och 4, 2024. Kvartal 4 2024 LSS FH SoL FH SoL IFO SoL ÄO Summa Socialnämnden 2 2 Centrum Socialnämnden 4 4 Sydväst Socialnämnden 5 5 Nordost Socialnämnden 4 4 Hisingen Nämnden för 147 30 177 funktionssstöd Äldre, samt vård- och 256 256 omsorgsnämnden Summa 147 30 15 256 448 Varav antal beslut 47 7 0 1 55 med avbruten verkställighet Kvartal 3 2024 LSS FH SoL FH SoL IFO SoL ÄO Summa Socialnämnden 3 3 Centrum Socialnämnden 3 3 Sydväst Socialnämnden 5 5 Nordost Socialnämnden 9 9 Hisingen Nämnden för 221 32 253 funktionssstöd Äldre, samt vård- och 238 238 omsorgsnämnden Summa 221 32 20 238 511 Varav antal beslut 72 6 78 med avbruten verkställighet Sedan kvartal tre, 2023 har det skett en stor minskning av antalet ej verkställda beslut både enligt SoL och LSS. Antalet ej verkställda beslut enligt SoL har därefter legat kvar på en liknande nivå medan ej verkställda beslut enligt LSS har fortsatt att minska. Ej verkställda beslut enligt SoL Övervägande delen av de beslut som inte har verkställts avser särskild boendeform för äldre. Fler personer har beviljats insatsen särskilt boende jämfört med samma period föregående år. Samtidigt är det fler av de som blivit beviljade som väljer boende i privat 25 regi. Majoriteten av de som väntar på ett särskilt boende har fått ett eller flera erbjudanden, men valt att tacka nej. De fyra regionala socialnämnderna rapporterar om svårigheter att verkställa beslut om kontaktfamilj och kontaktperson på grund av att det saknas lämpliga uppdragstagare. Ej verkställda beslut enligt LSS De ej verkställda besluten återfinns främst inom daglig verksamhet och bostad med särskild service, BmSS, Under året har antalet ej verkställda beslut minskat både för daglig verksamhet och BmSS. Inom daglig verksamhet har, enligt nämnden för funktionsstöd, arbete skett med flera åtgärder för ökad verkställighet. En viktig del har varit att stärka samverkan mellan utförare och myndighet och tydliggöra ansvarsfördelning. Nya arbetssätt har även introducerats då enheter dokumenterar på individnivå för att identifiera deltagare som inte fått sitt beslut verkställt inom tre månader. Verksamheten utreder möjlighet till daglig verksamhet på eftermiddag och kväll. Åtgärder syftar till att kunna erbjuda en verksamhet efter individens önskemål och behov. De skäl som angetts till fördröjd verkställighet är att personen valt utförare utan ledig plats, avsaknad av lämplig plats för personens behov, hinder för verkställighet hos den enskilde så som hälsoskäl eller att personen inte kunnat nås för dialog. Därutöver saknas anpassade lokaler för vissa målgrupper. Nämnden för funktionsstöd har lyckats verkställa fler beslut än tidigare under slutet av 2024. Fem nya enheter med sammanlagt 36 lägenheter har etablerats. Sex platser har dessutom tillkommit genom utökning av antal platser i befintliga BmSS. Fördröjd verkställighet beror till stor del på generell brist på bostäder, särskilt de utformade för brukare med behov av mycket nära stöd, komplexa behov eller samsjuklighet. Andra skäl kan vara att personen tackar nej till erbjudande, har specifika önskemål eller hälsoskäl som försvårar verkställighet. Förvaltningen samarbetar med exploateringsförvaltningen och stadsfastighetsförvaltningen för att skapa snabbare processer. Tomter har identifierats för etablering av BmSS i fristående byggnader. Förvaltningen har även bedömt att vissa omställda lokaler kan vara lämpliga för BmSS efter ombyggnation. Kvartal 4, LSS per insats Antal Antal dagar, genomsnitt Kvin Kvin Män Annat Totalt Män Annat Totalt nor nor Bostad med särskild 20 41 0 61 704 664 0 678 service vuxna Korttidsvistelse utanför 2 4 0 6 658 615 0 629 egna hemmet Korttidstillsyn för 0 1 0 1 0 509 0 509 skolungdom Personlig assistans Daglig verksamhet 24 36 60 553 565 560 Biträde kontaktperson 4 2 6 343 276 321 Ledsagarservice 1 1 442 442 26 Avlösarservice i 6 2 8 525 364 485 hemmet Boende i familjehem 0 4 4 0 600 600 eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar Totalt 56 91 147 593 600 597 Kvartal 3, LSS per insats Antal Antal dagar, genomsnitt Kvin Anna Kvinn Män Totalt Män Annat Totalt nor t or Bostad med särskild 24 63 87 514 430 453 service vuxna Korttidsvistelse utanför 6 4 10 276 479 357 egna hemmet Personlig assistans 1 1 188 188 Daglig verksamhet 46 53 99 372 299 333 Biträde kontaktperson 6 3 9 163 149 158 Ledsagarservice 2 2 4 133 312 222 Avlösarservice i 5 4 9 429 235 343 hemmet Boende i familjehem 1 1 573 573 eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar Korttidstillsyn för 1 1 361 361 skolungdom Totalt 89 132 221 388 357 369 Kvartal 4, SoL per bistånd Antal Antal dagar, genomsnitt Kvinn Anna Kvin Anna Män Totalt Män Totalt or t nor t 1. Särskild 163 89 252 362 376 367 boendeform (äldreomsorg, handikappomsorg) 2. 1 6 7 122 274 252 Korttidsboende/växel 3. Hemtjänst 3 1 4 303 263 293 4. Boendestöd 2 2 4 324 303 314 5. Dagverk./sys.sät 7 7 140 140 6. Kontaktperson 2 5 7 214 169 182 7. Kontaktfamilj 1 3 1 5 167 329 106 252 Trygghetslarm 8 2 10 173 118 162 Avlösning i hemmet 1 1 565 565 12. Bostad IFO 14. Behandlingshem 27 15. Öppenvårdsverk 2 2 4 112 144 126 16. Annat bistånd Totalt 189 111 1 301 338 351 106 342 Kvartal 3, SoL per bistånd Antal Antal dagar, genomsnitt Kvinn Anna Kvin Anna Män Totalt Män Totalt or t nor t 1. Särskild 143 79 222 363 320 348 boendeform (äldreomsorg, handikappomsorg) 2. 3 2 5 232 138 195 Korttidsboende/växel 3. Hemtjänst 4 1 5 175 171 174 4. Boendestöd 6 5 11 179 192 185 5. Dagverk./sys.sät 7 4 11 166 207 181 6. Kontaktperson 2 3 5 154 116 131 7. Kontaktfamilj 2 6 8 172 158 161 12. Bostad IFO Trygghetslarm 8 4 12 135 136 136 Ledsagning 1 1 2 139 129 134 14. Behandlingshem 15. Öppenvårdsverk 3 4 7 115 110 113 16. Annat bistånd 2 2 282 282 Totalt 179 111 290 322 275 304 4.5 Antal medarbetare per chef Kommunfullmäktige fattade 2024-06-19 § 253, beslut om en rekommendation om ett riktvärde om 25 medarbetare per chef i Göteborgs Stads verksamheter. Antal medarbetare per chef är en av många faktorer som påverkar chefers organisatoriska förutsättningar. Stadsledningskontoret kommer årligen att följa upp antal medarbetare per chef i nämnder och styrelser i samband med årsrapporteringen. En uppföljning genomfördes för första gången under 2023 med de nio välfärdsnämnderna. Uppföljningen har även under 2024 enbart berört dessa nämnder. Uppföljningarna framöver kommer att omfatta fler nämnder och styrelser. Rapporteringen gäller första linjens chefer och avser november 2024. Med medarbetare menas här alla månadsavlönade, det vill säga alla tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda, dock inte timavlönade. I dagsläget saknas förutsättningar att på ett likvärdigt och enkelt sätt ta fram de aktuella siffrorna i stadens systemstöd vilket innebär en viss risk för felaktigheter i underlaget, bland annat beroende på att tjänstlediga medarbetare kan ha dubbelräknats. Inom de nio aktuella nämnderna ligger cirka hälften av medarbetargrupperna under det angivna rekommenderade riktvärdet på 25. De flesta nämnder har rapporterat om ett färre antal medarbetare per chef jämfört med tidigare års mätning. Äldre samt vård- och omsorgsnämnden rapporterar att det i förvaltningen har skett en positiv utveckling där 28 färre chefer nu har medarbetare inom spannen 41-50 och 51+, särskilt inom vård- och omsorgsboende, hemtjänst och service. Samtidigt har antalet chefer i intervallet med färre än 19 medarbetare ökat. Rapporteringen visar att alla de aktuella nämnderna har medarbetargrupper som överstiger det rekommenderade riktvärdet. Sammantaget har åtta chefer arbetsgrupper med fler än 51 medarbetare. I de flesta förvaltningarna pågår insatser för att sänka antal medarbetare per chef och möjliggöra ett nära ledarskap. Socialförvaltning Sydvästs bedömer att antalet medarbetare per chef inte är en prioriterad fråga att utveckla och förändra. En majoritet av förvaltningens chefer har mindre än nitton medarbetare. Inför 2024 utökades antal medarbetare per chef inom avdelningen boende och hemlöshet med syfte att effektivisera bemanningen med dygnet-runt-schema. Ingen av dessa chefer har dock mer än nitton medarbetare. Äldre samt vård och omsorgsförvaltningen är den enda förvaltning som rapporterar att de har satt ett lokalt riktvärde som är lägre än kommunfullmäktiges rekommendation. Det egna riktvärdet är 20 medarbetare per chef. Antal medarbetare per chef är ett exempel av flera som har påverkan på chefens organisatoriska förutsättningar. Stadsledningskontoret arbetar tillsammans med representanter från de nio förvaltningarna med syfte att ta fram en mall för verksamhetsanalys som ska vara ett stöd i arbetet med att göra bedömningar utifrån flera påverkansfaktorer. I Göteborgs Stads beslutade plan för att motverka tystnadskulturer 2023–2025 finns ett uppdrag till samtliga nämnder och styrelser att genomföra Chefoskopet som är en metod för att synliggöra chefers alla organisatoriska förutsättningar samt vad som har påverkan på dessa. Metoden kan bli ett bra underlag i arbetet med verksamhetsanalysen. 4.6 Implementering Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning I februari 2024 fattade kommunfullmäktige beslut om Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning år 2024-2026. Under slutet av 2024 genomfördes en uppföljning av hur planen har implementerats och hur de olika aktiviteterna tagits om hand av nämnder och styrelser. Uppföljningen visade att de flesta nämnder och styrelser har implementerat stadens plan i sin egen kompetensförsörjningsplan. Inom vissa förvaltningar pågår ett arbete för att ta fram en egen plan med utgångspunkt i stadens. De flesta aktiviteter rapporteras vara påbörjade eller redan genomförda under 2024. Analysen visar att flera av de aktiviteter som har redovisats genomförda var pågående insatser som fanns på plats redan innan planen antogs. Exempelvis nedanstående aktiviteter: • Erbjuda platser för praktik, arbetsplatsförlagt lärande och lärande i arbetslivet för studerande vid gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar samt praoplatser utifrån utbildningsanordnarnas behov. • Etablera arbetssätt som säkerställer att medarbetarnas idéer från dialoger på arbetsplatsträffar eller motsvarande, omhändertas och värderas i organisationen på ett systematiskt sätt. • Ta fram fördjupad analys av stadens lönebild samt tydliggöra behovet av strategiska lönerelationsförändringar. 29 I arbetet med framtagandet av planen krävdes ett ökat fokus på ovanstående aktiviteter för att nå önskat resultat. Stadsledningskontoret bedömer att det även framöver finns ett behov av ökat fokus på vissa av de frågor som har rapporterats genomförda. Till exempel har stadsledningskontoret svårt att bedöma om aktiviteten, Etablera arbetssätt som säkerställer att medarbetarnas idéer från dialoger på arbetsplatsträffar eller motsvarande, har gett någon effekt. För de aktiviteter som inte har påbörjats har nämnder och styrelser beskrivit att det finns en plan för hur aktiviteten ska omhändertas under kommande år. I dessa fall beräknas aktiviteterna vara klara 2025 eller 2026. De flesta aktiviteter beräknas vara genomförda 2025, det vill säga ett år före planperiodens slut. Dock med undantag av fokusområde 2; Tillvarata och attrahera kompetensen på arbetsmarknaden, där aktiviteter beräknas vara genomförda 2026 för staden som helhet. Det finns aktiviteter i planen där specifika nämnder fått ett gemensamt ansvar för en aktivitet. Uppföljningen visar att samverkan mellan nämnderna i dessa fall kan förbättras. Utifrån de kommentarer som lämnats till respektive aktivitet framgår att nämnderna arbetar med frågan enskilt. Det har inkommit få förslag på förändrade eller ytterligare behov av aktiviteter i planen på en stadenövergripande nivå. För att möta en förändrad och mer flexibel arbetsmarknad anges att det finns behov av att se över de arbetsrättsliga förutsättningarna. För staden som helhet har de flesta indikatorer som är kopplade till planen haft en positiv utveckling. Under 2024 har antal sökande per tjänst ökat samtidigt som personalomsättningen har minskat. Detta beror bland annat på konjunkturläget i samhället och på ekonomiska förutsättningar. Sjukfrånvaron har minskat för staden på övergripande nivå, men för vissa yrkesgrupper har den ökat, exempelvis stödassistenter. Generellt ökar den genomsnittliga åldern för pensionsavgångar, men under 2023 minskade den, exempelvis för yrkesgrupperna ingenjör/arkitekt, sjuksköterska, undersköterska och stödpedagog. Antal avgångselever samt andel med examen har ökat något på Vård- och omsorgsprogrammet i Göteborg för läsåret 2023/24. Förvaltningarnas kostnader för inhyrd personal har minskat under 2024. Minskningen handlar till största del om kostnader inom äldre samt vård- och omsorgsnämnden som har lyckats anställa fler sjuksköterskor och därmed minskat antalet inhyrda. De flesta intervall i BAS når upp till eller ligger över den lönepolitiska målbilden efter avslutad lönesöveryn 2024. De yrkesgrupper som inte når upp till lönenivåerna i den lönepolitiska målbilden är främst inom sektor vård och omsorg samt i viss mån sektor utbildning. Sammantaget är stadsledningskontorets bedömning att planen för kompetensförsörjning är implementerad i nämnder och styrelser. Om arbetet fortgår i påbörjad riktning och implementeringen får önskad effekt bedöms aktiviteterna i planen vara genomförda inom planperioden. Samverkan mellan förvaltningar som har gemensamt ansvar för aktiviteter i planen kan dock behöva öka. Effekter av pågående arbete planeras att följas under planperioden. Fördjupade samtal kommer att ske med ett fåtal förvaltningar för att komplettera uppföljningen. En fördjupad genomgång kommer att ske i kommunstyrelsens personalutskott. 30 4.7 Keillers Park Parken ingick från 2013 i park- och naturnämndens verksamhetsområde men har sedan omorganisationen övergått till stadsmiljönämndens verksamhetsområde. Enligt gåvobrev och stadgar finns särskild styrelse utsedd av kommunfullmäktige bestående av de tre ledamöterna från stadsmiljönämndens presidium. Årlig avrapportering sker i årsrapport och verksamhetsberättelse vilken beslutades av styrelsen 2024-01-21 § 5. Styrelsens uppgift är att förvalta och främja ändamålsenlig användning av Keillers Park. Underhåll och skötsel inkluderar bland annat underhåll och upprustning av grusgångsvägen, spolning av brunnar utmed Rambergsvägen, rengöring av dammen, sanering av klotter samt städning. Inom parken finns fortsatt problem med bosättningar. När detta upptäcks sker avhysning och städning så fort som möjligt. Grusgångvägen (mellan Rambergsvägen och Inlandsgatan) har fortsatt problem med stora vattenskador vid kraftigt regn enligt bilagd verksamhetsberättelse. 4.8 Redovisning från nämnden för demokrati och medborgarservice av 2024 års uppföljning av Göteborgsförslaget Göteborgsförslaget är en metod för att förbättra invånarnas möjlighet till delaktighet och inflytande i kommunen mellan de allmänna valen. Göteborgsförslaget kan öka invånares förståelse för de demokratiska processerna samt att engagemanget tillsammans med andra kan påverka utvecklingen av lokalsamhället. Göteborgsförslaget kan förbättra kommunens verksamhet då invånare med sina förslag kan bidra med kunskaper och lokalkännedom om behoven i deras vardag och bostadsområde. Genom förslagen kan förtroendevalda och tjänstepersoner få bättre kunskap om och förståelse för vilka frågor som engagerar allmänheten. Nämnden för demokrati och medborgarservice ansvarar för att administrera och utveckla Göteborgsförslaget som demokratiskt digitalt verktyg. Enligt Göteborgs Stads riktlinje för Göteborgsförslaget ska nämnden för demokrati och medborgarservice årligen redovisa en uppföljning till kommunfullmäktige. Nämnden har i årsrapport 2024 (2025-02-05 §5) gjort en återrapportering som sammanfattas nedan. Sammanlagt har 2 210 förslag kommit in sedan starten 2017, av dessa har 1 519 blivit godkända att publiceras som göteborgsförslag på webben. Av de 312 förslag som hittills har behandlats i en nämnd, har 237 förslag fått beslut om att inte genomföras alls, 7 har fått beslut om att inte genomföras men tas med till kommande budgetplanering och 68 har genomförts delvis eller fullt ut. Under 2024 har totalt 193 Göteborgsförslag godkänts och publicerats vilket är fler än förra året, av dessa har 40 förslag fått minst 200 röster. Nämnden konstaterar att allt fler av förslagen är komplexa att hantera, vilket ofta beror på att förslagen berör den kommunala verksamheten men inte passar in i stadens organisationsstruktur. Det innebär att det behövs ett ännu tydligare samarbete mellan berörda förvaltningar/bolag för att kunna omhänderta förslagen. Förslaget som har engagerat flest göteborgare under 2024 är ”Nya planen för Skanstorget” med 878 röster. Ungefär 79 000 personer har registrerat sig som användare i systemet sedan Göteborgsförslaget infördes i januari 2017. För 2024 har cirka 8 500 personer registrerat sig som nya användare. Det är en ökning jämfört med 2023, då det noterades ett minskat antal nya registrerade användare jämfört med tidigare år. 31 Det är en jämn könsfördelning bland de som lämnar Göteborgsförslag, under 2024 var det 48 procent kvinnor och närmare 50 procent män. 1,5 procent av förslagslämnarna har angett annan könstillhörighet eller inte svarat på frågan om könstillhörighet. År 2023 var förhållandena omvända, då var fördelningen 50 procent kvinnor och 47 procent män samt 3 procent som inte svarat på frågan eller angett annan könstillhörighet. I Göteborg har boende inom stadsområde Centrum lämnat flest förslag under 2024. Inom Centrum har Majorna-Stigberget-Masthugget flest lämnade förslag, följt av Olivedal-Haga-Annedal-Änggården samt Norra Centrum. Inom Nordost har Gamlestaden-Utby flest lämnade förslag. Inom Sydväst är det Frölunda Torg-Tofta och för Hisingen är det Backa samt Norra Älvstranden, som har flest lämnade förslag under 2024. 4.9 Uppföljning av riktlinje för resor och möten i tjänsten I kommunfullmäktige 10 september 2020 fattades beslut om riktlinje för resor och möten i tjänsten, i enlighet med tjänsteutlåtande Redovisning av uppdrag om Göteborgs Stads policy och riktlinjer för resor i tjänsten, dnr 0834/19, 0898/19, för implementering i samtliga förvaltningar och bolag under 2020. I ärendet beskrevs att uppföljningen av riktlinjen för resor och möten i tjänsten kommer att ske inom ramen för stadens uppföljningsprocess, genom nämnders och styrelsers rapportering i årsrapporter och genom den stadenövergripande kompletterande uppföljningen som redovisas för kommunfullmäktige under kvartal 1. Uppföljningen har skett genom att följa antalet korta flygresor. Korta flygresor under 60 mil ska helst undvikas, men kan ske när den samlade bedömningen av faktorerna i policyn ger skäl för det. Uppföljningen har skett genom statistik från stadens resebyrå som samtliga förvaltningar och bolag använder sig av. Sedan riktlinjen för resor och möten i tjänsten infördes, har antalet resor i Göteborgs nämnder och styrelser minskat från 180 resor under 2021 till 72 resor under 2024. Stadsledningskontoret bedömer därmed att riktlinjen är implementerad. Resor och möten i tjänsten kommer fortsättningsvis att följas men en kontinuerlig årlig rapportering till kommunfullmäktige bedöms inte längre nödvändig. 4.10 Övrig väsentlig styrinformation från styrelser och nämnder I samband med årsrapporten har nämnder och styrelser haft möjlighet att lämna styrinformation som bedöms är väsentlig för kommunstyrelsen att ta del av. Det kan vara frågor som kan komma att få påverkan på nämndens/styrelsens verksamhet, ekonomi eller personal i stort, men som inte definieras som en avvikelse mot bolagets affärsplan eller nämndens budget eller som framgått i annan del av rapporteringen till kommunstyrelsen. Nedan följer vad som inkommit i rapporteringen i korta punkter. Nämnder och styrelser fullständiga rapportering återfinns i bilagan. Energi (Koncernen Göteborg Energi) Elnät - Intäktsreglering och Lagen om särskilt investeringsutrymme Bolaget rapporterar att Energimarknadsinspektionen under 2024 har fattat ett antal beslut angående intäktsram för Göteborg Energi Nät AB. Nuvarande ram har inte överklagats, dock råder oklarhet angående Lag om särskilt investeringsutrymme och dess tillämpning och varande. Energimarknadsinspektionen har påbörjat en översyn för tiden efter 2027 ansatsen är att genomföra förändring vilket bedöms påverka elnätbranschen. 32 Uppsägning av avtal för nytt affärssystem Bolaget rapporterar att avtalet med den leverantör som sedan 2022 drivit implementeringen av ett nytt affärssystem för koncernen har sagts upp. Bakom uppsägningen ligger att leverantören brustit i en lång rad förpliktelser och att införandet successivt blivit alltmer försenat. Riskulla värmeproduktion Kommunfullmäktige tillstyrkte i november 2023, under vissa förutsättningar, Göteborg Energi AB:s hemställan angående bolagets inriktningsbeslut att investera i en produktionsanläggning på Riskullaområdet i Mölndals kommun. Stadshus konstaterar att Göteborg Energi AB i samband med beslut om genomförande att oklarheter som stadsledningskontoret identifierat lämnats utan åtgärder i avtalshänseende och att den ökade investeringsutgiften inte bedömdes väsentligt avvika från inriktningsbeslutet. Bostäder (Framtidenkoncernen) Volym i nyproduktion Förvaltnings AB Framtiden rapporterar att under året har 343 nya bostäder färdigställts, varav 241 hyresrätter, 42 bostads- och äganderätter och 60 bostäder genom konverteringar av outnyttjade utrymmen såsom vindar och förråd. En ny underhållsstrategi har tagits fram Förvaltnings AB Framtiden rapporterar att en av koncernens strategiska utvecklingsfrågor under 2024 har varit att ta fram en ny underhållsstrategi. Inriktningen i denna är att gå från stora omfattande åtgärder till mer förvaltande åtgärder och att hyresgäster i så stor utsträckning som möjligt ska kunna påverka såväl standard som hyresnivå. Oförändrad lägesbild gällande bolagets utvecklingsområden Förvaltnings AB Framtiden beskriver att man årligen gör en bedömning av utvecklingsområdenas förutsättningar att nå målet om inte vara särskilt utsatta till år 2025. Fortsatt sval marknad för nyproducerade bostadsrätter och egnahem Förvaltnings AB Framtiden rapporterar att marknaden för nyproducerade bostadsrätter fortsatt är sval, att bolaget noggrant följer marknadsförutsättningarna för produktion av bostadsrätter och egnahem samt gör bedömningen att marknadsläget kommer att börja återhämta sig under 2025 men inte väntas nå full effekt förrän tidigast 2026. Förvaltnings AB Framtiden har Kommunfullmäktiges uppdrag att genomlysa Egnahemsbolagets situation och ge kommunfullmäktige möjlighet att besluta om strategisk inriktning för bolaget. Renova Koldioxidinfångning Renova rapporterar att bolaget under 2024 har hemställt till ägarkommunerna om principiellt ställningstagande till en implementering av så kallad CCUS-teknik på Sävenäs avfallskraftvärmeverk med målsättningen att minska Renovas klimatpåverkan. Fastighetsnära insamling Införandet av fastighetsnära insamling av förpackningar är en pågående stor förändring för Renova och ägarkommunerna där fordonsanskaffning och behovet av omlastningsanläggningar är de största utmaningarna. 33 Arbetsplatsolycka Verksamheten drabbades av ett tragiskt dödsfall i slutet av 2024. Dödsfallet har orsakat stor sorg och förstämning i organisationen. Lokaler (Higabkoncernen) Ändrade förutsättningar för utvecklingen av Slakthusområdet Higab rapporterar att stadsbyggnadsnämnden, efter år av fördröjning, nu informerat om att planarbete för Slakthusområdet inte kommer att starta inom överskådlig tid. Beskedet innebär stora konsekvenser för områdets utveckling, intäktsbortfall och negativa fastighetsvärden med nedskrivningar som följd för bolaget. Bolaget beskriver även att det innebär att det interna arbetet mot en vision om området som ett center för mathantverk och kultur bromsas. Serneke Sverige AB:s konkurs påverkar projektet Nya Magasin Higab beskriver att det kontrakt som tecknats med Serneke Sverige AB rörande byggnation av projektet Nya Magasin precis innan bolaget gick i konkurs kunnat hävas och att ny upphandling planeras till februari 2025 Risk för ökade kostnader och ekonomiska tvister för Älvstranden Utveckling AB gällande utbygganden av Halvön Älvstranden Utveckling rapporterar att entreprenaden avseende byggnationen av halvön inom ramen för projektet Masthuggskajen ska vara klar i slutet av 2025. Bolaget konstaterar att indexutvecklingen under de senaste åren har ökat kostnaderna avsevärt och bedömer att det finns risk för ekonomiska tvister. Näringsliv (Business Region Göteborg AB) Ägarförändring i Lindholmen Science Park AB Business Region Göteborg AB (BRG) kan oavsiktligt bli majoritetsägare i Lindholmen Science Park AB (LSP) efter att Chalmers, av juridiska skäl, har fattat beslut om att byta samverkansform och kommer att träda ur som aktieägare vid årsskiftet 2025/2026. I syfta att bevara ägarbalansen och förutsättningarna för en fortsatt stabil framgångsrik samverkan och plattformens neutralitet kommer BRG under våren hemställa till kommunfullmäktige om förändringar i aktieinnehavet. Boplats Göteborg AB Profilering av bolagets verksamhet mot Boplats Väst Boplats Göteborg rapporterar att bolaget under hösten 2024 valde att tillföra en profilering (Boplats Väst) som bolaget beskriver riktar sig mot bolagets ansvar i ägardirektivet om att agera i Göteborg med omnejd och i arbetsmarknadsområdet. Stadshus konstaterar att bolagets ägardirektiv ger bolaget möjlighet att verka inom ett bredare geografiskt område men inte ger bolaget ansvar för ett så brett engagemang. Stadshus gör bedömningen att frågor väcks kring bolagets bedömning av frågan om den breddade inriktningen och profileringens principiella och/eller strategiska karaktär och om kommunfullmäktige borde informerats eller getts möjlighet att ta ställning till frågan. Göteborgs Stadshus AB Utvecklingsarbete inom boksluts- och uppföljningsprocessen Under året har stadsledningskontoret tillsammans med Stadshus bedrivit ett 34 utvecklingsarbete inom bokslutsprocessen och uppföljningsprocessen för budget och prognos. Syftet med arbetet är att rationalisera och effektivisera hela rapporteringsprocessen och få till snabbare avstämningar, effektivare och kortare ledtider i processen, öka kvaliteten genom maskinell och standardiserad hantering. Åtgärderna ska förutom ökad effektivitet ge mer tid för analys och därmed förbättrade beslutsunderlag. Viktiga förutsättningar för att kunna lyckas med utvecklingsarbetet och få full potential är att bolagen deltar aktivt i arbetet och använder stadens gemensamma system. Då alla bolag inte har kunnat ansluta sig till stadens ekonomisystem Unit4 har först ett gemensamt arbete gjorts med Renova, Göteborg Energi och Liseberg där en övergång skapats för att överföra räkenskapsinformation till det staden gemensamma ekonomisystem. I nästa steg ska överföringen ske i konsolideringssystemet Cognos och där kvarstår att vissa bolag har valt att inte ansluta sig. För att kunna få ut synenergi som helhet och skapa transparens behöver alla bolag använda stadens gemensamma system och delta aktivt i arbetet med processutveckling som stöder arbetet med minskad administration och ökad kvalité. Arkivnämnden Översyn av styrande dokument Västra Götalandsregionen initierade i början av 2024 en översyn av Föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och informationshantering samt Arkivnämndens reglemente. Översynen bedrivs som ett projekt som startade under hösten 2024. Projektgruppen består av två representanter från respektive huvudman samt två representanter från Regionarkivet. Till projektet finns även en styrgrupp där samtliga parter är representerade. Projektgruppens arbete ska enligt plan vara klart vid utgången av april 2025 och ska resultera i ett åtgärdsförslag. Lagförslag som innebär utökat uppdrag Regionarkivet har besvarat en remiss från Utbildningsdepartementet som gäller SOU 2024:28 om att införa offentlighetsprincipen eller en särskild insynslag för enskilda huvudmän som bedriver skolverksamhet. Det lagförslag som presenteras i utredningen ska börja gälla från och med 1 juli 2026. Arkivnämndens tillsynsansvar kommer då att utökas kraftigt från att omfatta dagens 127 verksamheter/myndigheter till att inkludera ytterligare 248 verksamheter. För att Regionarkivet ska kunna utföra det utökade uppdraget är det av stor vikt att Arkivnämnden tillförs nödvändiga resurser. Grundskolenämnden Område stadsgemensamt I december 2024 beslutade förskolenämnden, grundskolenämnden samt nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning att hemställa kommunfullmäktige om att ändra grundskolenämndens och utbildningsnämnden reglemente gällande område Stadsgemensamt. Ändringen skulle innebära att Språkcentrum överförs till grundskoleförvaltningen samt att resurserna för Center för skolutveckling delas upp mellan förvaltningarna. Tingsrättens dom om dödsolyckan på Sjumilaskolan 2022 Grundskoleförvaltningen har mottagit tingsrättens dom om arbetsmiljöbrott efter dödsolyckan på Sjumilaskolan den 2 mars 2022. Den tidigare rektorn friades från ansvar. Ett förbättringsarbete utifrån domen har inletts i syfte att stärka process och ansvarsfördelning mellan fastighetsförvaltning och skolverksamhet avseende riskbedömning och åtgärder för elevers fysiska arbetsmiljö. 35 Nedskrivna elevprognoser Under 2024 har Sveriges kommuner och regioner (SKR) gjort kraftiga nedskrivningar av tidigare befolkningsprognoser för de kommande åren. Befolkningen i åldrarna 6–15 år prognosticeras att sjunka kraftigt kommande år. Redan under 2024 har elevantalet minskat med cirka 700 elever jämfört med föregående år. Nämnden bedömer att denna demografiska förändring och dess konsekvenser är en angelägenhet för hela Göteborg. Nämnden planerar för utökade kommunikationsinsatser och medborgardialoger utifrån möjliga konsekvenser och handlingsalternativ till följd av dessa förändrade förutsättningar. Inköps- och upphandlingsnämnden Välfärdsbrott och en mer robust stad vid händelse av krig eller kris Arbetet mot välfärdsbrott och att skapa en robustare stad vid händelse av kris eller krig är områden förvaltningen arbetar intensivt med och de bedöms både ekonomiskt och personellt resurskrävande för att uppnå önskvärd utveckling. Uppdraget om att utöka antalet arbetsplatskontroller och att ta fram ett kommunövergripande arbetssätt för hanteringen av riskbranscher inom inköp och upphandling visar på en vilja i staden att ha en samordnande funktion samt behovet av detta. För att åstadkomma en utveckling i enlighet stadens förväntansbild krävs en upptrappning av dagens arbete. Kretslopp och vattennämnden Tillkommande ansvar för förpackningsinsamling Övertagandet av insamlingsansvaret för förpackningar från årsskiftet har gått bra. Städning och insamling vid återvinningsstationerna samt klagomålshantering fungerar sedan april tillfredsställande. Obligatorisk matavfallssortering Andelen kvarstående kunder med tjänster för blandat avfall har under 2024 sjunkit från 19 till 15 procent. Resterande kunder med blandat avfall är huvudsakligen de kunder i villor och radhus som får matavfallssortering under åren 2025-2027 i samband med att hemsortering i tvåfackskärl införs. Ändrad avfallslagstiftning kan påverka avfallsverksamhetens omfattning från 2026 I november presenterade klimat- och näringslivsdepartementet ett förslag på reformering av avfallslagstiftningen som kan påverka avfallsverksamhetens omfattning. Vissa avfallsslag och branscher föreslås undantas från kommunal hantering och andra ges större möjligheter till dispens. Övriga förändringar i avfallslagstiftningen De senaste åren har ett flertal förändringar i avfallslagstiftningen genomförts, vilket medför ett behov av att revidera stadens avfallsföreskrifter. För ett smidigt genomförande av förändringar i insamlingen och miljötillsynen är det en fördel om föreskrifterna kan fastställas och spegla den gällande lagstiftningen och att eventuella ytterligare önskemål om förändringar från kommunfullmäktige kan hanteras genom uppdrag till nämnden i stället för genom upprepade återremisser. VA - Gryaabs utbyggnad - projekt Nya Rya Gryaabs projekt för byggnation av ett nytt avloppsreningsverk, Nya Rya, pågår enligt plan. Programarbetet löper på och vissa delar såsom pumpstationen för ingående avloppsvatten är i förprojektering och ansökan om tillstånd har skickats in. VA - Dricksvattenförsörjning ur ett regionalt perspektiv Göteborg är till stora delar beroende av Göta älv för råvattenförsörjning, men även Delsjöarna och Rådasjön ingår i försörjningssystemet. 36 Skyddet av Göta älv är centralt och förvaltningen bevakar frågor kopplat till vattenskyddsområdet. Klimatförändringarna kommer på sikt att påverka råvattenförsörjningen avseende råvattenanläggningar och kvalitetsstörningar på råvatten. Ett arbete med att säkra den långsiktiga försörjningen av råvatten pågår på olika sätt med utgångspunkt i mål från den beslutade regionala vattenförsörjningsplanen. Stadsfastighetsnämnden Kooperativa förskolor I stadsfastighetsförvaltningens lokalbestånd som hyrs ut till kommunexterna hyresgäster finns ett flertal kooperativa hyresgäster, främst föräldrakooperativa förskolor. Under året har flera av kooperativen stått inför att bli uppsagda för avflyttning, främst på grund av att lokalerna behövs för att tillgodose stadens förvaltningars eget behov av lokaler. Hemställan om förändring av reglemente Under 2024 har frågan kring nämndens uppdrag enligt reglemente; att tillhandahålla verksamhetslokaler som behövs för stadens nämnder, diskuterats politiskt i relation till behov av att tillhandahålla lokaler till välfärdsverksamheter som drivs av andra aktörer. Tingsrättens dom om dödsolyckan på Sjumilaskolan 2022 Under hösten meddelades tingsrättens dom om arbetsmiljöbrott efter den mycket tragiska dödsolyckan på Sjumilaskolan den 2 mars 2022. Ett förbättringsarbete utifrån domen har inletts i syfte att stärka process och ansvarsfördelning mellan fastighetsförvaltning och skolverksamhet avseende riskbedömning och åtgärder för elevers fysiska arbetsmiljö. De fyra regionala socialnämnderna Platsbrist på Statens institutionsstyrelse och Inspektionen för vård och omsorgs stängning av hem för vård och boende barn och unga Platsbristen på Statens institutionsstyrelse (SiS) för ungdomar har fortgått under 2024 och accelererat under hösten. Platsbristen har inneburit att ungdomar som bedöms vara i behov av den vård som endast SiS kan verkställa istället placerats på hem för vård och boende (HVB) eller i familjehem. Socialnämnden Sydväst Trygghetsläget Under våren blossade en konflikt upp mellan två kriminella grupperingar och resulterade i ett 15-tal våldsdåd på flera adresser i stadsområde Sydväst under året. Förvaltningen har löpande samverkat med polis, fastighetsägare och andra berörda aktörer för att skapa trygghet i området. Förvaltningen har också löpande informerat övriga berörda förvaltningar i Göteborgs Stad om händelserna. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämndens arvodering av särskild förordnade vårdnadshavare Förvaltningen har identifierat behov av att se över arvoderingen av särskild förordnade vårdnadshavare. Detta för att säkerställa att överförmyndarnämnden endast utför de uppdrag som åligger dem och som i sin tur utförs av personal som nämnden för demokrati och medborgarservice är ansvariga för. 37 4.11 Uppföljning av KF:s mål En total sammanställning av samtliga nämnder och bolags uppföljning av kommunfullmäktiges mål bifogas som bilaga till denna rapport. Underlaget har använts för att analysera målen på en övergripande nivå vilket står att läsa om i Årsredovisning 2024. 38 5 Kommuncentrala poster i bokslut 2024 5.1 Uppföljning kommuncentrala budgetposter De kommuncentrala budgetposterna kan delas in i beredskapsposter för särskilda ändamål, poster som hanteras genom beslut av andra nämnder och styrelser, övriga budgeterade kostnader för särskilda ändamål samt finansiella kostnader och intäkter. Beredskapsposter för särskilda ändamål Beredskapsposterna utgörs av allmän reserv (220 mnkr) och investeringsrelaterade driftskostnader (30 mnkr). Avsatta medel i den allmänna reserven har under året nyttjats med totalt 71 100 tkr. 45 100 tkr upplöstes i kompletteringsbudget maj (kommunstyrelsen 2024-06-10 § 566 och kommunfullmäktige 2024-06-19 § 253) och 26 000 tkr upplöstes i kompletteringsbudget oktober (kommunfullmäktige 2024-11-21 § 468). Medel för investeringsrelaterade driftskostnader har ej ianspråktagits. Poster som avropas genom beslut av andra nämnder och styrelser Bland de kostnader som hanteras genom beslut av andra nämnder styrelser har 195 mnkr av budgeterade 249 mnkr avropats. I de fall medel ej avropats eller ej avropats i sin helhet kan det bero på att nämnderna inte haft motsvarande kostnader. Det kan också bero på att nämnderna redovisat överskott och därmed inte haft behov av att avropa kommuncentrala medel för att täcka upparbetade kostnader. I bilaga framgår vilka budgetposter som ej avropats. Övriga budgeterade kostnader för särskilda ändamål Nedan ges en kort beskrivning av väsentliga avvikelserna bland övriga budgeterade kostnader för särskilda ändamål. Indexering infrastrukturella avsättningar avviker med omkring 27 mnkr vilket framför allt beror på en justering av tidigare års avsättning för att omhänderta årliga slutliga indexutfall över tid eller där den historiska indexutvecklingen har korrigerats i efterhand. Medlemsavgifter räddningstjänster avviker negativt mot budget med 12,7 mnkr. Efter beslut i kompletteringsbudget mars (KF 2024-03-21 §109) har Räddningstjänstförbundet Storgöteborg avropat 10 mnkr för genomförda insatser och inköp som syftar till att stärka brandförsvarskapaciteten för känsliga anläggningar och byggnader. Avvikelsen beror även på att Räddningstjänstförbundet nyttjat ett statsbidrag på 2,7 mnkr som avsåg uppbyggnad och utveckling av gemensam operativ systemledning. Räddningstjänsten informerade i prognos augusti om ett nytt pensionsavtal som trädde i kraft under året, vilket innebar en minskning av pensionsskulden. Pensionsregleringen som genomförs gentemot staden har därför lett till minskade kostnader med 47 mnkr. Medel avsatta för civilt försvar och förmågehöjande åtgärder har nyttjats med 3,5 mnkr under 2024. Finansiering har betalats ut till stadsfastighetsnämnden för utredningar och åtgärder knutet till befolkningsskyddsrum, trygghetspunkter, beredskapshöjande ombyggnadsåtgärder, och förstärkt arbete kring skyddsrumsfrågan. Stadsledningskontoret kan konstatera att det fortsatt finns en tröghet i vissa verksamheter att för att komma igång med utredningsåtgärder i diverse beredskapshöjande frågor och att framdriften i redan beslutade åtgärder är lägre än vad som prognostiserats. Medel avsatta för arenauppdraget (10 mnkr) har nyttjats med cirka 2 mnkr. 39 Medel för kapitalkostnader (836 mnkr) avviker negativt mot budget med cirka 10 mnkr. Pensionskostnaderna överstiger budget till följd av justerat inkomstbasbelopp. Samtidigt blev den interna pensionsavgiften som nämnderna betalar in till kommunen centralt betydligt högre än budget. Detta på grund av att Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i december 2023 justerat upp den så kallade KP-avgiften som utgör en del av personalomkostnadspålägget. Finansiella kostnader och intäkter Koncernbanken redovisar ett överskott på närmare 240 mnkr jämfört med budget. Överskottet förklaras av koncernbankens in- och utlåningsränta som påverkar utfallet positivt. Framförallt har ränteintäkterna ökat mer än budgeterat från förvaltningarna och från vidareutlåning till bolagen. Nettolåneskulden har heller inte ökat som budgeterat. 5.2 Personal - och kompetensförsörjningsanslaget Personal- och kompetensförsörjningsanslaget bidrar till att staden klarar kompetensförsörjningsutmaningen samt skapar förutsättningar för en bra arbetsmiljö med goda arbetsvillkor för såväl chefer som medarbetare. Flertalet av de insatser som genomförts har bedrivits under flera år och ingår som väsentliga delar i grunduppdraget. Genomförda aktiviteter under 2024 har legat väl i linje med intentionerna i budget samt i några fall även aktiviteter inom ramen för Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning 2024-2026. Under året har vissa planerade insatser inte genomförts på grund av minskad efterfrågan, tids- och/eller resursbrist. Alternativt så har de budgeterade kostnaderna visat sig vara lägre än faktiskt utfall. Vid årets början nyttjandes heller inte 2,3 mnkr. Sammantaget finns ett överskott om 8,7 mnkr jämfört med budget på totalt 20 mnkr. Anslaget har återkommande gått med överskott och det finns svårigheter att använda ett överskott som uppstår under året. Detta då överskottet ofta beror på tidsbrist eller någon form av personalfrånvaro som leder till att planerade aktiviteter ej kan genomföras och följaktligen finns därför inte heller tiden eller personalen att genomföra nya aktiviteter. Marknadsföring av staden som arbetsgivare Staden, dess många yrken och olika karriärvägar har marknadsförts i digitala kanaler, sociala medier och annan media samt på utbildningsmässor och arbetsmarknadsdagar. Underlag och undersökningar om olika målgrupper har tagits fram och använts inom området och stadens verksamheter. Under 2024 har även fokus varit på unga och studenter i enlighet med inriktningen i Göteborgs stads plan för kompetensförsörjning. Chefs- och ledarskap Som en del i att försörja staden med chefer har ett arbete inletts med att utöka programmet Morgondagens chef med fler platser. Det har också genomförts en rad insatser för att stärka förutsättningarna för chefer att utveckla ledarskapet på olika nivåer, bland annat med satsningar på chefers introduktion med aktiviteter så som ny i ledarrollen, leda utan att vara chef, mentorprogram, introduktionskonferens, grundläggande utbildning för nya chefer och fördjupning i kunskapsbasen. Vidare har det även möjliggjorts för chefer att på mastersnivå läsa kurser vid Göteborgs Universitet, gå utbildningen Utvecklande ledarskap, delta i utvecklingsprogram för strategiska chefer och delta på chefsseminarier. Medel inom anslaget har även använts för delfinansiering av forskning som Göteborgs universitet bedriver i samverkan med staden inom chefs- och ledarskap. Leda, samordna och följa upp arbetsgivarpolitiken Inom de gemensamma HR-processerna har det genomförts utbildningar för arbetsgivarföreträdare samt bedrivits utvecklingsarbete och det har genomförts insatser 40 med koppling till processer, mål och uppdrag. Bland utbildnings- och utvecklingsinsatserna som genomförts ryms bland annat handledarutbildningar, utbildningar i grupputvecklingsverktyg, utveckling och genomförande av utbildning i att leda i förändring med inriktning enligt Chefoskopet, utbildningar i lönebildning, rekrytering och intervjuteknik samt framtagande av utbildnings-, kommunikations- och stödmaterial. För att skapa förutsättningar för arbete enligt Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning har möten med fokus på planen genomförts, samt aktiviteten ”branschvis verksamhetsdialog” har genomförts. Vidare har även inledande steg tagits för att utveckla arbetet med lärande på arbetsplatsen. Arbetet med att förebygga och hantera kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier inom arbetslivet har fortsatt. I detta har utbildning i faktaundersökning för HR och fackliga representanter ingått, grupphandledning för HR- specialister samt framtagande av introduktionsmaterial. 5.3 Evakuerings- och omställningskostnader I kommunfullmäktiges budget för 2024 avsattes 120 mnkr kommuncentralt för att delfinansiera investeringsrelaterade kostnader i samband med ny- och ombyggnationer av lokaler. Nämnden för funktionsstöd, förskole- och grundskolenämnden, utbildningsnämnden, äldre samt vård- och omsorgsnämnden samt merparten av socialförvaltningarna har gjort avrop från den kommuncentrala posten. Under året har nämnderna genom beslut i kompletteringsbudget maj samt augusti tilldelats totalt 61 251 tkr för kostnader fram till och med augusti. Beloppet som fördelats till nämnderna i kompletteringsbudgetar under året motsvarade 62 procent av de upparbetade kostnaderna mellan januari och augusti. Detta då helårsprognosen översteg beloppet som fanns avsatt i kommunfullmäktiges budget. Totalt för året uppgick kostnaderna till 169 mnkr. Stadsledningskontoret har i bokslutet fördelat medel upp till de 120 mnkr som fanns avsatt i kommunfullmäktiges budget. Därför har endast kompensation för 71 procent av upparbetade kostnader givits utifrån de principer för fördelning som tillämpats i kompletteringsbudgetar under året. Eftersom totalt 61 251 tkr tidigare fördelats under året har ytterligare 56 100 tkr fördelats i bokslutet. Stadsledningskontoret konstaterar att socialnämnden Sydväst i samband med årsrapporten har hemställt om kompensation från den kommuncentrala posten för evakuerings- och omställningskostnader men att den i och med hanteringen ovan blir inaktuell då den avsatta kommuncentrala potten är utfördelad. Stadsledningskontoret har stämt av hanteringen med socialförvaltningen Sydväst. Fördelningen framgår av sammanställningen nedan. Fördelning medel evakuerings- och omställningskostnader Fördelade medel Utfall helår jan- Fördelning Jan- Fördelade medel Nämnd Jan-aug (tkr) dec (tkr) dec 71 % (tkr) dec (tkr) Förskolenämnden 7 059 24 846 17 620 10 561 Grundskolenämnden 47 628 122 465 86 830 39 202 Utbildningsnämnden 0 112 80 80 Nämnden för 3 941 14 118 10 010 6 069 funktionsstöd Äldre- samt vård och 962 1 621 1 150 188 omsorgsnämnden 41 Socialnämnd 0 14 10 10 Nordost Socialnämnd 104 353 250 146 Centrum Socialnämnd 1 557 5 717 4 050 2 493 Sydväst Summa 61 251 169 245 120 000 56 100 42 BILAGA 1 Budget Bokslut Avvikelse Beredskap för särskilda ändamål (tkr) Allmän reserv för nämndernas eget 220 000 71 100 148 900 kapital, ekonomiskt bistånd extra beredskap, energikostnader, med mera Kommuncentral riskpost, 30 000 0 30 000 investeringsrelaterade driftskostnader Summa beredskap för särskilda 250 000 71 100 178 900 ändamål Budgeterade kostnader för särskilda Budget Bokslut Avvikelse ändamål (tkr) Revisorskollegiet 42 296 42 296 0 Indexering infrastrukturella 6 300 -20 816 27 116 avsättningar Bidrag politiska partier 33 593 34 373 -780 Lindholmen science park, 3 000 3 000 0 grundfinansiering (aktieägartillskott) Lindholmen science park Visual Arena 3 200 3 200 0 Johanneberg science park 2 000 2 000 0 (aktieägartillskott) Göteborgs Symfoniker bidrag 2 500 2 500 0 Win Win Gothenburg sustainability 1 500 1 500 0 award Kommunövergripande avgifter 65 120 64 620 500 Räddningstjänsten brandvatten 4 351 4 351 0 Medlemsavgift räddningstjänsten 394 200 406 982 -12 782 Pensioner Räddningstjänsten 98 100 51 094 47 006 Stärkt Klimatanpassning 10 000 10 000 0 Samordningsförbundet 15 330 15 334 -4 Evakuerings- och 120 000 120 000 0 omställningskostnader Göteborg Filmstudios 1 000 0 1 000 Krisberedskap och civilt försvar, 8 000 3 500 4 500 förmågehöjande åtgärder Arenauppdraget 10 000 2 016 7 984 Kapitalkostnader 836 000 846 074 -10 074 Låglönesatsning för personal i 30 000 30 000 0 välfärdsverksamheter Förstärka arbetet med jämlikt 3 000 0 3 000 Göteborg Avsättning för arbetstidsinnovationer 15 000 15 000 0 Pensionskostnader 4 205 000 4 363 279 -158 279 Finansiering via intern pensionsavgift -2 530 000 -2 781 897 251 897 Summa budgeterade kostnader för 3 379 490 3 218 406 161 084 särskilda ändamål 43 Poster som hanteras genom beslut av Budget Bokslut Avvikelse andra nämnder/styrelser (tkr) Medel som hanteras av miljö- och klimatnämnden Klimatkontrakt 700 700 0 Medel som hanteras genom redovisning i kommunstyrelsens uppföljningsrapporter Extern visselblåsarfunktion 700 700 0 Personal- och kompetensförsörjning 20 000 11 250 8 750 Kostnader för ordförandeskap STRING 500 500 0 Trygghetsfrämjande åtgärder LOV 3 områden (kommunstyrelsen) 30 000 28 146 1 854 Förstärkt kamerabevakning (avropas 5 000 2 168 2 832 Stadsmiljönämnden) Samverkanslokaler (avropas 1 500 0 1 500 kommunstyrelsen och socialnämnd centrum) Dagvatten och skyfall 5 000 5 000 0 Kretslopp- och vattennämndens 5 500 5 500 0 skyfallsarbete Kretslopp- och vattennämnden 2 000 2 000 0 västsvenska paketet Skattekollektivets eventuella 1 000 1 000 0 övertagande av nedlagda deponier Kapitalkostnader skyfall 1 200 0 1 200 Driftskostnader tillkommande 200 0 200 anläggningar (skyfall) Enkelt avhjälpta hinder 10 000 10 000 0 Citysamverkan 1 000 1 000 0 Fritidsbanker (utökad i 7 500 7 400 100 kompletterande budget maj) Sommarlovskort 32 000 29 274 2 726 Beredskap ökade kostnader 3 000 1 916 1 084 temporära bostäder Beredskap ökade kostnader 16 000 16 000 0 temporära bostäder Alfons Åbergs kulturhus 2 000 2 000 0 Gratis mensskydd på alla kommunala 5 000 5 000 0 högstadie- och gymnasieskolor Driftskostnader tillkommande 16 500 4 670 11 830 anläggningar Driftskostnader tillkommande 19 100 0 19 100 anläggningar 44 Förstärkta helg- och lovaktiviteter 15 000 15 000 0 2024 (tillkom genom beslut i kompletterande budget mars) Insatser och inköp som ökar 10 000 10 000 0 brandförsvarskapaciteten och som bidrar till totalförsvaret inom Göteborg Stad (tillkom genom beslut i kompletterande budget mars) Brotts- och drogförebyggande arbete 5 000 5 000 0 (tillkom genom beslut i kompletterande budget maj) Drogfri skola (tillkom genom beslut i 8 000 6 800 1 200 kompletterande budget maj) Ekonomiskt bistånd (tillkom genom 5 000 5 000 0 beslut i kompletterande budget oktober) Bokinköp (tillkom genom beslut i 6 000 6 000 0 kompletterande budget oktober) Anvisningsboenden (tillkom genom 15 000 12 742 2 258 beslut i kompletterande budget oktober) Summa poster som hanteras genom 249 400 194 766 54 634 beslut av andra nämnder/styrelser Finansiella kostnader och intäkter Budget Utfall Avvikelse (tkr) Allmän utdelning 750 000 750 000 0 Ränteintäkter bolag 1 259 000 1 479 846 220 846 Räntekostnader -1 475 000 -1 516 720 -41 720 Övriga finansiella poster -14 000 -4 917 9 083 Internränta nämnder 850 000 903 778 53 778 Resultat koncernbanken 1 370 000 1 611 987 241 987 45 Övrig väsentlig styrinformation- Nämnder- Styrelser 2024 Bilaga 2 46 Innehållsförteckning 1 Arkivnämnden ................................................................................................. 49 2 Grundskolenämnden ....................................................................................... 50 3 Inköps- och upphandlingsnämnden ............................................................... 52 4 Kommunledningen........................................................................................... 53 5 Kretslopp och vattennämnden ........................................................................ 56 6 Stadsfastighetsnämnden .................................................................................. 58 7 Socialnämnden Centrum ................................................................................ 59 8 Socialnämnden Hisingen ................................................................................. 60 9 Socialnämnden Nordost .................................................................................. 61 10 Socialnämnden Sydväst ................................................................................... 62 11 Överförmyndarnämnden arvoden ................................................................. 64 12 Göteborgs Stadshus AB................................................................................... 65 13 Göteborg Energi AB ........................................................................................ 70 14 Higab AB (koncern)......................................................................................... 74 15 Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB .............................................................. 76 16 Business Region Göteborg AB ........................................................................ 77 17 Göteborg & Co (Klusterkoncernen) ............................................................... 78 18 Liseberg AB ...................................................................................................... 79 19 Got Event AB ................................................................................................... 80 20 Göteborgs Hamn AB ....................................................................................... 81 21 Renova AB ........................................................................................................ 82 22 Boplats Göteborg AB....................................................................................... 83 47 6 Arkivnämnden 6.1.1.1 Övrig väsentlig information till kommunstyrelsen Översyn av styrande dokument Västra Götalandsregionen initierade i början av 2024 en översyn av Föreskrifter och riktlinjer för arkiv- och informationshantering samt Arkivnämndens reglemente. Översynen bedrivs som ett projekt som startade under hösten 2024. Projektgruppen består av två representanter från respektive huvudman samt två representanter från Regionarkivet. Till projektet finns även en styrgrupp där samtliga parter är representerade. Projektgruppens arbete ska enligt plan vara klart vid utgången av april 2025 och ska resultera i ett åtgärdsförslag. Lagförslag som innebär utökat uppdrag Regionarkivet har besvarat en remiss från Utbildningsdepartementet som gäller SOU 2024:28 om att införa offentlighetsprincipen eller en särskild insynslag för enskilda huvudmän som bedriver skolverksamhet. Det lagförslag som presenteras i utredningen ska börja gälla från och med 1 juli 2026. Arkivnämndens tillsynsansvar kommer då att utökas kraftigt från att omfatta dagens 127 verksamheter från att omfatta dagens 127 myndigheter till att inkludera ytterligare 248 verksamheter. För att Regionarkivet ska kunna utföra det utökade uppdraget är det av stor vikt att Arkivnämnden tillförs nödvändiga resurser. 48 7 Grundskolenämnden 7.1.1.1 Övrig väsentlig information till kommunstyrelsen I följande avsnitt beskrivs styrinformation som grundskolenämnden bedömer är väsentlig för kommunstyrelsen. Område stadsgemensamt I december 2024 beslutade förskolenämnden, grundskolenämnden samt nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning att hemställa kommunfullmäktige om att ändra grundskolenämndens och utbildningsnämnden reglemente gällande område Stadsgemensamt. Ändringen skulle innebära att Språkcentrum överförs till grundskoleförvaltning samt att resurserna för Center för skolutveckling delas upp mellan förvaltningarna. Syftet är att använda resurserna mer effektivt utifrån förvaltningarnas behov för att åstadkomma skillnad för barn och elever inom nämndernas verksamhet. Ändringarna föreslås gälla från och med 1 juli 2025 och kräver även justering av kommunbidrag. Hemställan har expedierats till stadsledningskontoret som nu bereder ärendet så att politisk behandling kan ske under våren. Ärendet ska dessförinnan tas upp för dialog och samverkan i stadens centrala samverkansgrupp (CSG). En första information om ärendet lämnas i CSG den 16 januari. Tingsrättens dom om dödsolyckan på Sjumilaskolan 2022 Grundskoleförvaltningen har mottagit tingsrättens dom om arbetsmiljöbrott efter dödsolyckan på Sjumilaskolan den 2 mars 2022. Den tidigare rektorn friades från ansvar. Göteborgs Stad dömdes dock att betala 1,2 miljoner kronor i företagsbot utifrån att tingsrätten konstaterade att staden hade kännedom om bakomliggande risker i skolmiljön och att dessa inte hade omhändertagits med tydlig ansvarsfördelning mellan fastighetsägaren och verksamhetsansvariga. Domen avseende företagsbot har överklagats av både staden och åklagaren. Åklagaren yrkar på att företagsboten ska höjas till 1,5 miljoner kronor. Ett förbättringsarbete utifrån domen har inletts i syfte att stärka process och ansvarsfördelning mellan fastighetsförvaltning och skolverksamhet avseende riskbedömning och åtgärder för elevers fysiska arbetsmiljö Nedskrivna elevprognoser Under 2024 har Sveriges kommuner och regioner (SKR) gjort kraftiga nedskrivningar av tidigare befolkningsprognoser för de kommande åren. Befolkningen i åldrarna 6-15 år prognosticeras att sjunka kraftigt kommande år. Enligt beräkningar från SCB prognosticeras antal 6-15 åringar i Göteborg minska med cirka 1 700 från 2024 till 2027 och med cirka 3 600 från 2024 till 2029. Redan under 2024 har elevantalet minskat med cirka 700 elever jämfört med föregående år. Den främsta orsaken till förväntat färre antal elever i grundskolan är ett lägre barnafödande. Det har minskat flera år i rad och det finns idag inget som tyder på att barnafödandet vänder uppåt. Tidigare mönster, där barnafödande följer konjunktursvängningar, syns inte längre. Andra kommuner i landet ser samma mönster med allt färre barn som föds. Fler har också utvandrat och många av dem som har utvandrat var i åldrarna 6 - 15 år. Samtidigt har nya regler för arbetskraftsinvandring lett till en minskning av invandringen. Antal elever i Göteborgs kommunala grundskolor påverkas också av att andel elever i fristående skolor och i anpassad grundskola har ökat de senaste åren. Antal elever i fristående skola i Göteborg har ökat med cirka 1 000 elever från 2019 till Årsrapport 2024 7 (56) Grundskolenämnden 2024. Under samma period har antal elever som går i anpassad grundskola ökat med cirka 500 elever (med hemkommun Göteborg). 49 Eftersom nämndens ramtilldelning baseras på antal 6-15-åringar i befolkningen riskerar utvecklingen att få stora konsekvenser för nämndens verksamhet. Det kommer att krävas färre utbildningsplatser totalt över staden och med bibehållen skolstruktur kommer många skolor att minska i elevantal och därmed även få en lägre budget. För enskilda skolor innebär minskat elevantal en utmaning i att planera för lagom stora klasser och säkra rätt kompetens och lärarbehörighet. Mindre skolor bedöms vara mer sårbara när elevantal snabbt ändras. Nämndens bedömning är att det krävs en ökad takt i att förändra skolstrukturen, i enlighet med nämndens principer, för att säkra att stadens skolor har organisatoriska förutsättningar att klara sitt uppdrag. Det kan handla om att minska antal skolor för att minimera antal tomma skolplatser, minska driftskostnader som måltid och städ samt lokalhyror. Nämnden bedömer att denna demografiska förändring och dess konsekvenser är en angelägenhet för hela Göteborg. Nämnden planerar för utökade kommunikationsinsatser och medborgardialoger utifrån möjliga konsekvenser och handlingsalternativ till följd av dessa förändrade förutsättningar. 50 8 Inköps- och upphandlingsnämnden 8.1.1.1 Övrig väsentlig information till kommunstyrelsen Arbetet mot välfärdsbrott och att skapa en robustare stad vid händelse av kris eller krig är områden förvaltningen arbetar intensivt med och de bedöms både ekonomiskt och personellt resurskrävande för att uppnå önskvärd utveckling. Genomförandet av de riktade fullmäktigeuppdragen om att utöka antalet arbetsplatskontroller och att ta fram ett kommunövergripande arbetssätt för hanteringen av riskbranscher inom inköp och upphandling visar på en vilja i staden att ha en samordnande funktion samt behovet av detta. För att åstadkomma en utveckling i enlighet stadens förväntansbild krävs en upptrappning av dagens arbete, vilket föreslås (i eget ärende, N050-0028/2025) innebära en ökning till 20 miljoner kronor. Ställningstagande till ambitionsnivå och omfattningen är upp till kommunfullmäktige att avgöra. För att säkerställa en stabil och tillförlitlig försörjning till samhällsviktiga verksamheter i staden är samverkan och dialog mellan inköps- och upphandlingsförvaltningen, övriga verksamheter och leverantörer av yttersta betydelse. På uppdraget att vara stadens resursfunktion inköp har inköps- och upphandlingsförvaltningen arbetat på utifrån givna förutsättningar. Arbete kvarstår men viktiga delar har kommit på plats. Inköps- och upphandlingsförvaltningen har kartlagt och genomfört klassificering av centrala avtal baserat på hur kritiska dessa är för stadens samhällsviktiga verksamheter, detta baserat på ny utvecklad metodik. Metodiken har utformats för att vara generellt tillämpbar och kan användas av andra organisationer med upphandlingsansvar. 51 9 Kommunledningen 9.1.1.1 Övrig väsentlig information till kommunstyrelsen Försämrat omvärldsläge och förstärkning inom stadsledningskontoret Under det gångna året har säkerhetsläget fortsatt försämrats, bland annat till följd av pågående krig i Ukraina och Gaza/Mellanöstern där störtandet av den syriska regimen är något som skapar ytterligare osäkerhet och spänningar i en redan konflikttyngd region. Ett annat bidrag är de spänningar som råder i Östersjön med saboterade undervattenskablar men också flertalet cyberattacker. Processen runt det svenska Nato- inträdet intensifierade spänningarna och påverkansoperationer mot Sverige och svallvågorna efter detta bedöms leva kvar i vissa delar. Att andra stater använder kriminella grupperingar för att utföra dåd på svensk mark är en annan konkret konsekvens av krigens påverkan på Göteborgssamhället. Det försämrade omvärldsläget möter staden genom ett fortsatt högt tempo i arbetet med både säkerhetsfrågor som civil beredskap och genom mer övningar, både inom staden och tillsammans med andra aktörer. Vi stärker vår förmåga att genomföra våra uppdrag även under störda förhållanden. Utöver det stärker vi även länets och regionens förmåga genom fortsatt och stärkt samverkan med regionala aktörer. De sedan tidigare ökade kraven inom säkerhetsskyddslagstiftningen i kombination med vad som framkommit i dialog med tillsynsmyndigheter har gjort att stadsledningskontoret behöver bygga ut och rusta organisationen kopplat till dessa frågor, bland annat eftersom det vilar ett betydligt större ansvar på kontoret nu. Tre stiftelser Under året har arbetet fortsatt med att hantera frågan avseende Göteborgs Stads relationer med Tre Stiftelser. I september beslutade kommunfullmäktige att Göteborgs Stad skulle säga upp den överenskommelse som finns med Tre Stiftelser samt lösa ut de mellanhavanden som finns mellan Staden och Tre Stiftelser. Ett arbete påbörjades direkt med insatser från stadsledningskontoret, äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen, stadsfastighetsnämnden och exploateringsnämnden. I oktober kom förvaltningsrätten med ett avgörande avseende den överklagade direktupphandling som genomfördes under 2023. Förvaltningsrätten kom fram till att det var en otillåten direktupphandling men lät det pågående avtalet bestå under resterande del av året. Stadsledningskontoret gjorde bedömningen att Göteborgs Stad inte kan förlänga det avtal som fanns under 2024 utan att riskera både civilrättsliga skadeståndsanspråk som en upphandlingsskadeavgift. Ett kontinuerligt samtal med representanter från Tre Stiftelser har pågått under hela 2024 och intensifierades efter förvaltningsrättens avgörande. Styrelsen för Tre Stiftelser beslutade den 14 november att hemställa till kommunfullmäktige om att Göteborgs Stad skulle ta över driften av Tre Stiftelsers vårdverksamhet. Kommunfullmäktige beslutade i december att bevilja Tre Stiftelsers hemställan. Under december månad har ett intensivt arbete pågått med att träffa hyresgäster, medarbetare och chefer på Tre Stiftelser för att informera om det pågående arbetet och frågeställningarna för att trygga både hyresgäster och medarbetare. Under 2025 kommer verksamhetsövergången att ske. En projektorganisation har inrättats med representanter från äldre-, vård och omsorgsförvaltningen, Tre Stiftelser och stadsledningskontoret. Vilken månad den faktiska verksamhetsövergången kan ske är svårt att förutse då det är en stor verksamhet som behöver kartläggas. 52 Hänsyn behöver även tas till semesterplaneringen på Tre Stiftelsers boenden. I januari 2025 har även konkurrensverket öppnat ett nytt ärende med anledning av förvaltningsrättens avgörande under 2024. Konkurrensverket kan komma att ansöka om att förvaltningsrätten ska döma ut en upphandlingsskadeavgift till Göteborg Stad som uppgår till maximalt 10 mnkr. Ny lagstiftning för kommunernas ansvar i det brottsförebyggande arbetet Den 1 juli 2023 trädde lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete i kraft. Enligt lagen ska kommunerna minst vartannat år ta fram en lägesbild över brottsligheten i kommunen som ska utgöra underlag för beslut om åtgärder. Lägesbild brott och otrygghet Göteborg 2024 är den första som sammanställer brottslighet och otrygghet ur ett hela staden-perspektiv. Lägesbilden omfattar ett urval av brottsfenomen och faktorer för otrygghet och har sin utgångspunkt i de fyra stadsområdenas lägesbilder samt andra kompletterande kunskapsunderlag. Vidare påvisar lägesbilden variationer mellan olika geografiska områden i Göteborg, dels vad gäller omfattningen av olika brottsproblem samt otryggheten i staden, dels vad gäller socioekonomiska faktorer som påverkar. Syftet med lägesbilden är att den ska leda till träffsäkra och effektiva åtgärder. De tvärsektoriella områden som identifierats för vidare analys utifrån bland annat behov av fördjupad kunskap och synliggörande är särskilt otrygga och brottsutsatta platser, särskilt utsatta målgrupper samt välfärdsbrottslighet. Stadsledningskontorets övergripande bedömning är att staden har styrning inom de problemområden som framkommer i lägesbilden. Bedömningen är också att lägesbilden skapar förutsättningar för ett mer samordnat, träffsäkert och effektivt trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete samt att lagens intentioner är uppfyllda. Göteborgs stad och polisområde Storgöteborg har också inom ramen för nya lagen arbetat fram en ny gemensam samverkansöverenskommelse. I den tas ett helhetsperspektiv för samverkan mellan staden och polisen. Vidare har också Göteborgs Stad har tillsammans med polisen under året bildat det strategiska forumet; trygg i Göteborg. Syfte är att skapa gemensam kunskap, öka samordning och samverkan inom det brottsförebyggande och trygghetsskapande området. AI och digitalisering Utvecklingen inom AI och digitalisering har under det senaste året accelererat. De ledande tech-bolagen anser att generell artificiell intelligens är så nära förestående att det inte längre är ett mål för företagen utan nu strävar de efter superintelligens. Då det idag finns AI som är lika bra som människan inom stora delar så siktar dessa bolag i stället på AI som är väsentligt bättre än människan. Den snabba utvecklingen innebär både möjligheter och utmaningar för Göteborgs stads verksamheter. AI-drivna verktyg och automatiserade processer erbjuder potential för effektivisering, förbättrad medborgarservice och mer informerade beslut för beslutsfattare. Samtidigt ställs höga krav på anpassning av arbetssätt, kompetensförsörjning och teknisk infrastruktur likväl som på säkerhet, juridik, etik och integritet. Därför antogs under 2024 AI-förordningen som ställer krav på hur AI utvecklas och används inom EU. Den av regeringen utsedda AI-kommissionen lämnade även sin rapport ”Färdplan för Sverige” i slutet av november, där de trycker på vikten av att Sverige behöver agera snabbt och lämnar därmed 75 förslag på hur Sverige ska ta sig arbetet inom området. I rapporten så analyserar de hur AI kan bidra till en offentlig sektor i framkant samt riktar några förslag till kommuner, bland annat rörande datahantering. Under 2024 har stadsledningskontoret tillsammans med Intraservice utfört 53 budgetuppdraget rörande hur AI-funktioner kan automatisera och effektivisera arbete som utförs i Göteborgs Stad. I rapporten ges en fördjupad beskrivning och analys av AI i relation till Göteborgs stad. String ordförandeskap 2024 String är ett nätverk av 9 regioner och 7 städer i stråket mellan Hamburg och Oslo, som arbetar för utveckling av järnvägsinfrastrukturen i stråket samt att stråket utvecklas till en hållbar megaregion. Infrastrukturen ger möjligheter för människor, näringsliv, akademi med flera att mötas och String arbetar för att koppla ihop megaregionen och samordna utvecklingen samt påskynda hållbar omställning och frigöra ny potential för hållbar tillväxt i stråket, som har cirka 14,5 miljoner invånare. Göteborg Stad deltar sedan 2019 med inriktningen att utveckla järnvägen Göteborg – Oslo till dubbelspår samt att medverka i utvecklingen av megaregionen. Det är ett politiskt styrt nätverk med tjänsterepresentation och det hålls samman i ett sekretariat Under 2024 har Göteborgs Stad varit ordförande i nätverket och lett sekretariatets arbete med att ta fram kunskapsunderlag, verka för framtagande av statliga utredningar, driva projekt och bevaka och påverka arbetet inom EU. Staden har deltagit i nationella och internationella konferenser, seminarier och nätverksträffar samt arbetat för frågorna på andra sätt för stadens och övriga medlemmars räkning. Några exempel på aktiviteter med fokus på hela stråket; • Tagit fram kunskapsunderlag, i år med fokus på risk- och säkerhetsläget i Europa • Främjat samverkan kring utvecklingen av megaregionen, genom uppstartens av projektet ”Hållbar offentlig upphandling” (”Green Public Procurement”), där ett av resultaten är ett ”Joint Statement: Call for zero emission transport solutions within public procurement” Några exempel på aktiviteter med fokus på stråket Göteborg – Oslo; • Verkat för framtagande av statliga utredningar, såsom finansieringsformer för utveckling av infrastruktur • Svarat på remisser, exempelvis Nationell plan för transportinfrastruktur i Sverige och Norge • Medverkat till att norska Jernbanedirektoratet lyfter behovet av investeringar i sträckan Göteborg – Oslo i Nationell plan för transportinfrastruktur (Svensk Nationell plan för transportinfrastruktur är under framtagande) • Möten med riksdagens trafikutskott (och motsvarande i norska Stortinget), för att diskutera utbyggnad av järnvägen Göteborg – Oslo • Medverkat till att den överenskommelse mellan Norge och Sverige om att träffas (för första gången) för att diskutera samplanering av den gränsöverskridande järnvägstrafiken genomförs. 54 10 Kretslopp och vattennämnden 10.1.1.1 Övrig väsentlig information till kommunstyrelsen Tillkommande ansvar för förpackningsinsamling Övertagandet av insamlingsansvaret för förpackningar från årsskiftet har gått bra. Städning och insamling vid återvinningsstationerna samt klagomålshantering fungerar sedan april tillfredsställande. Insamling av förpackningar i flerbostadshus utförs enligt plan av de utförare som har auktorisationsavtal med nämnden och de fastighetsägare som önskar insamling väljer mellan de fem utförarna. Insamlingskostnaderna har varit högre än budgeterat under 2024. Ersättningen från Naturvårdsverket för insamlingen täcker endast 74 procent av insamlingskostnaderna. Under 2024 behövde 42 miljoner kronor taxefinansieras. Förvaltningen bevakar frågan och är aktiva i den nationella dialogen som förs inom branschorganisationen Avfall Sverige. Under 2025 utökas den fastighetsnära insamlingen när hemsortering införs för småhus i ett av insamlingsområdena, Nordost. Det innebär att förpackningsavfall i behållare samlas in vid tomtgräns. Systemet med hemsortering byggs ut till 2027. Från 2027 blir den fastighetsnära insamlingen vid flerbostadshus obligatorisk för fastighetsägarna, vilket innebär en utökning av insamlingen jämfört med idag. Obligatorisk matavfallssortering Andelen kvarstående kunder med tjänster för blandat avfall har under 2024 sjunkit från 19 till 15 procent. Resterande kunder med blandat avfall är huvudsakligen de kunder i villor och radhus som får matavfallssortering under åren 2025-2027 i samband med att hemsortering i tvåfackskärl införs. För den blandade insamlingen som kvarstår behöver en ny dispens sökas eftersom ett forcerat införande med tillfälliga matavfallskärl i väntan på tvåfackskärl skulle ge en högre miljöbelastning än fortsatt insamling i blandad fraktion tills hemsorteringen är införd. Nuvarande dispens avser blandad insamling under 2024 och 2025. Ändrad avfallslagstiftning kan påverka avfallsverksamhetens omfattning från 2026 I november presenterade klimat- och näringslivsdepartementet ett förslag på reformering av avfallslagstiftningen som kan påverka avfallsverksamhetens omfattning. Vissa avfallsslag och branscher föreslås undantas från kommunal hantering och andra ges större möjligheter till dispens. Förslaget kan minska behovet av de tjänster som erbjuds och motsvarande taxeintäkter med upp mot 25 procent. Det blir svårt att anpassa verksamheten snabbt och därför kan den ekonomiska bördan på kvarstående abonnenter öka om utredningens förslag blir lag. Samtidigt föreslås nya krav på ytterligare sortering av restavfall och hantering av produkter till återbruk som kräver ökade insatser av både hushåll och kommuner samt ökar kostnaderna. Övriga förändringar i avfallslagstiftningen De senaste åren har ett flertal förändringar i avfallslagstiftningen genomförts, vilket medför ett behov av att revidera stadens avfallsföreskrifter. För ett smidigt genomförande av förändringar i insamlingen och miljötillsynen är det en fördel om föreskrifterna kan fastställas och spegla den gällande lagstiftningen och att eventuella ytterligare önskemål om förändringar från Kommunfullmäktige kan hanteras genom uppdrag till nämnden i stället för genom upprepade återremisser. Ökade krav på avfallsinnehavare och på kommunen avseende att sortera och samla in textilavfall separat har tagits omhand genom avtal med befintliga aktörer verksamma inom ideell second hand (återbruk av textilprodukter). 55 Många kommuner har i stället valt ett parallellt system specifikt för textilavfall. Genom att välja en ström för både textilavfall och textilprodukter förenklas hanteringen för göteborgarna och den efterföljande sorteringen kan ske samlat. Kapaciteten för efterföljande materialåtervinning är låg och en hög andel insamlat textilavfall kommer behöva energiåtervinnas tills dess att de system som förväntas bli följden av EU:s kommande producentansvar finns på plats. VA - Gryaabs utbyggnad - projekt Nya Rya Gryaabs projekt för byggnation av ett nytt avloppsreningsverk, Nya Rya, pågår enligt plan. Programarbetet löper på och vissa delar såsom pumpstationen för ingående avloppsvatten är i förprojektering och ansökan om tillstånd har skickats in. Arbete med detaljplan fortlöper. Kontrakt är tecknat med NCC som generalentreprenör i samverkan. Kostnadskalkyl för projektet är uppdaterad till 5,6-8,5 miljarder kronor. Om också läkemedelsrening och slamhantering inkluderas så är kalkylen 6,4-10,2 miljarder kronor. Projektets syfte är att avloppsreningen ska uppfylla kraven i förväntat nytt miljötillstånd för verksamheten från år 2036 och att ge möjlighet för befolkningsutveckling i ägarkommunerna. Kretslopp och vatten har varit delaktiga i framtagandet av uppdaterade flödes- och befolkningsprognoser, vilket är underlag för dimensionering av den nya anläggningen. Taxepåverkan från projektet för VA-kollektivet i Göteborg bedöms i nuläget vara begränsad. På längre sikt kommer påverkan på taxan att öka betydligt. En ytterligare översyn av befolkningsprognos kan därav vara relevant. VA - Dricksvattenförsörjning ur ett regionalt perspektiv Göteborg är till stora delar beroende av Göta älv för råvattenförsörjning, men även Delsjöarna och Rådasjön ingår i försörjningssystemet. Skyddet av Göta älv är centralt och förvaltningen bevakar frågor kopplat till vattenskyddsområdet. Klimatförändringarna kommer på sikt att påverka råvattenförsörjningen avseende råvattenanläggningar och kvalitetsstörningar på råvatten. Samverkan med andra aktörer längs älven är och kommer att vara viktig, särskilt i ett förändrat klimat som påverkar råvattenförsörjningen. Ett arbete med att säkra den långsiktiga försörjningen av råvatten pågår på olika sätt med utgångspunkt i mål från den beslutade regionala vattenförsörjningsplanen. Utredningsprojektetet Stärkt råvattenförsörjning inom Göteborgsregionen (SVAR), som drevs av förvaltningen i Göteborgsregionens regi, har färdigställts under året. En slutsats är att ytterligare råvattenkällor för regionen behövs i framtiden för att säkra en trygg vattenförsörjning. Samarbete med Lerums kommun pågår kring Mjörn som möjlig framtida kompletterande råvattentäkt. 56 11 Stadsfastighetsnämnden 11.1.1.1 Övrig väsentlig information till kommunstyrelsen Kooperativa förskolor I stadsfastighetsförvaltningens lokalbestånd som hyrs ut till kommunexterna hyresgäster finns ett flertal kooperativa hyresgäster, främst föräldrakooperativa förskolor. Under året har flera av kooperativen stått inför att bli uppsagda för avflyttning, främst på grund av att lokalerna behövs för att tillgodose stadens förvaltningars eget behov av lokaler. Nämnden har under året fattat beslut som innebär att uppsägning för avflyttning inte kunnat genomföras. Detta innebär i sin tur att lokalförsörjningsprojekt för att tillgodose stadens förvaltningars lokalbehov, både underhåll och investering, skjuts på framtiden med risk för obalans i lokalförsörjningen. Förvaltningen ser en risk att detta styr bort från nämndens grunduppdrag. Hemställan om förändring av reglemente Under 2024 har frågan kring nämndens uppdrag enligt reglemente; att tillhandahålla verksamhetslokaler som behövs för stadens nämnder, diskuterats politiskt i relation till behov av att tillhandahålla lokaler till välfärdsverksamheter som drivs av andra aktörer. I första hand har frågan varit aktuell utifrån lokalbehovet för kooperativa förskolor. I samband med nämndsammanträde i december beslutade nämnden att hemställa till kommunfullmäktige om utredning kring förändring av reglemente. Likställighetsprincipen, 2 kap. 3 § kommunallagen (2019:835), och otillåtenheten att ge stöd till enskilda näringsidkare om det inte föreligger synnerliga skäl, 2 kap. 8 § andra stycket kommunallagen (2019:835), begränsar kommunens möjlighet att särbehandla specifika aktörer och är direkt relevant för det beslut som fattats i Göteborgs Stads stadsfastighetsnämnd. Förvaltningens bedömning är att beslutet enligt yrkandet, att revidera reglementet för att möjliggöra upplåtelse av lokaler till välfärdsverksamheter som drivs av andra aktörer än kommunen, måste balanseras noggrant mot kommunallagens krav. Det är särskilt viktigt att säkerställa att den eventuella åtgärden inte strider mot lagen. Förvaltningen ser det också som viktigt att utredningen tar hänsyn till den finansiering och organisationsförändring som det utökade reglementet hade inneburit. Tingsrättens dom om dödsolyckan på Sjumilaskolan 2022 Under hösten meddelades tingsrättens dom om arbetsmiljöbrott efter den mycket tragiska dödsolyckan på Sjumilaskolan den 2 mars 2022. Den tidigare rektorn friades från ansvar. Göteborgs Stad dömdes dock att betala 1,2 miljoner kronor i företagsbot utifrån att tingsrätten konstaterade att staden hade kännedom om bakomliggande risker i skolmiljön och att dessa inte hade omhändertagits med tydlig ansvarsfördelning mellan fastighetsägaren och verksamhetsansvariga. Domen avseende företagsbot har överklagats av både staden och åklagaren. Åklagaren yrkar på att företagsboten ska höjas till 1,5 miljoner kronor. Ett förbättringsarbete utifrån domen har inletts i syfte att stärka process och ansvarsfördelning mellan fastighetsförvaltning och skolverksamhet avseende riskbedömning och åtgärder för elevers fysiska arbetsmiljö. 57 12 Socialnämnden Centrum 12.1.1.1 Övrig väsentlig information till kommunstyrelsen Platsbrist på Statens institutionsstyrelse och Inspektionen för vård och omsorgs stängning av hem för vård och boende barn och unga Platsbristen på Statens institutionsstyrelse (SiS) för ungdomar har fortgått under 2024 och accelererat under hösten. SiS är den myndighet som har uppdraget och ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem. Uppdraget att verkställa insatserna ligger hos Statens institutionsstyrelse och kan inte tillhandahållas av annan huvudman. Platsbristen har inneburit att ungdomar som bedöms vara i behov av den vård som endast SiS kan verkställa istället placerats på hem för vård och boende (HVB) eller i familjehem. Placeringarna som ges till följd av platsbristen saknar skalskydd, säkerhet och de befogenheter som Statens institutionsstyrelse har. HVB eller familjehem har i flera fall inte heller kompetens för målgruppen vilket leder till sammanbrott och ökade risker för berörda ungdomar. I augusti 2024 presenterade Polismyndigheten en rapport om kopplingarna mellan leverantörer av HVB barn och unga och grov organiserad brottslighet. Med anledning av rapporten inledde inköps- och upphandlingsförvaltningen tillsammans med Samlad placerings- och inköpsfunktion (SPINK) en utökad extra uppföljning av ett urval av stadens leverantörer av HVB barn och unga. Detta parallellt med att Inspektionen för vård och omsorg inledde en fördjupad tillsyn på området. Den utökade extra uppföljningen inom HVB barn och unga med anledning av Polismyndighetens rapport fortgår. Inköps- och upphandlingsförvaltningen har beslutat om tillfälligt beställningsstopp för 10 ramavtalsleverantörer. Fem efter egen utredning och fem efter utredning av Inspektionen för vård och omsorg. Spink har beslutat att ta bort tre leverantörer på direktupphandling, en efter egen utredning och två efter utredning av Inspektionen för vård och omsorg. I samtliga fall är det brister i personlig lämplighet hos anställda i företaget, kriminalitet, som föranlett besluten. Inspektionen för vård och omsorg har vidare stängt ner totalt 18 verksamheter under hösten. Förvaltningarna har haft barn placerade hos några av de leverantörer vars avtal eller tillstånd stängts ner. I samtliga ärenden har omplacering skett så snart annan lämplig placering hittats. Stängningarna i kombination med det historiskt höga antalet ungdomar i kö för plats på Statens institutionsstyrelse innebär ytterligare problem med behovsförsörjning för målgruppen. 58 13 Socialnämnden Hisingen 13.1.1.1 Övrig väsentlig information till kommunstyrelsen Platsbrist på Statens institutionsstyrelse och Inspektionen för vård och omsorgs stängning av hem för vård och boende barn och unga leder till problem med behovsförsörjning för målgruppen. Platsbristen på Statens institutionsstyrelse (SiS) för ungdomar har fortgått under 2024 och accelererat under hösten. SiS är den myndighet som har uppdraget och ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem. Uppdraget att verkställa insatserna ligger hos SiS och kan inte tillhandahållas av annan huvudman. Platsbristen har inneburit att ungdomar som bedöms vara i behov av den vård som endast SiS kan verkställa istället placerats på hem för vård och boende (HVB) eller i familjehem. Placeringarna som ges till följd av platsbristen saknar skalskydd, säkerhet och de befogenheter som SiS har. HVB eller familjehem har i flera fall inte heller kompetens för målgruppen vilket leder till sammanbrott och ökade risker för berörda ungdomar. I augusti 2024 presenterade Polismyndigheten en rapport om kopplingarna mellan leverantörer av HVB barn och unga och grov organiserad brottslighet. Med anledning av rapporten inledde inköps- och upphandlingsförvaltningen tillsammans med Samlad placerings- och inköpsfunktion (SPINK) en utökad extra uppföljning av ett urval av stadens leverantörer av HVB barn och unga. Detta parallellt med att Inspektionen för vård och omsorg inledde en fördjupad tillsyn på området. Den utökade extra uppföljningen inom HVB barn och unga med anledning av Polismyndighetens rapport fortgår. Inköps- och upphandlingsförvaltningen har beslutat om tillfälligt beställningsstopp för 10 ramavtalsleverantörer. Fem efter egen utredning och fem efter utredning av Inspektionen för vård och omsorg. Spink har beslutat att ta bort tre leverantörer på direktupphandling, en efter egen utredning och två efter utredning av Inspektionen för vård och omsorg. I samtliga fall är det brister i personlig lämplighet hos anställda i företaget, kriminalitet, som föranlett besluten. Inspektionen för vård och omsorg har vidare stängt ner totalt 18 verksamheter under hösten. Förvaltningarna har haft barn placerade hos några av de leverantörer vars avtal eller tillstånd stängts ner. I samtliga ärenden har omplacering skett så snart annan lämplig placering hittats. Stängningarna i kombination med det historiskt höga antalet ungdomar i kö för plats på SiS innebär ytterligare problem med behovsförsörjning för målgruppen. 59 14 Socialnämnden Nordost 14.1.1.1 Övrig väsentlig information till kommunstyrelsen Platsbrist på Statens institutionsstyrelse och Inspektionen för vård och omsorgs stängning av hem för vård och boende Platsbristen på Statens institutionsstyrelse (SiS) för ungdomar har fortgått under 2024 och accelererat under hösten. SiS är den myndighet som har uppdraget och ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem. Uppdraget att verkställa insatserna ligger hos SiS och kan inte tillhandahållas av annan huvudman. Platsbristen har inneburit att ungdomar som bedöms vara i behov av den vård som endast SiS kan verkställa istället placerats på hem för vård och boende (HVB) eller i familjehem. Placeringarna som ges till följd av platsbristen saknar skalskydd, säkerhet och de befogenheter som SiS har. HVB eller familjehem har i flera fall inte heller kompetens för målgruppen vilket leder till sammanbrott och ökade risker för berörda ungdomar. I augusti 2024 presenterade Polismyndigheten en rapport om kopplingarna mellan leverantörer av HVB barn och unga och grov organiserad brottslighet. Med anledning av rapporten inledde inköps- och upphandlingsförvaltningen tillsammans med Samlad placerings- och inköpsfunktion (SPINK) en utökad extra uppföljning av ett urval av stadens leverantörer av HVB barn och unga. Samtidigt inledde Inspektionen för vård och omsorg en fördjupad tillsyn på området. Den utökade extra uppföljningen inom HVB barn och unga med anledning av Polismyndighetens rapport fortgår. Inköps- och upphandlingsförvaltningen har beslutat om tillfälligt beställningsstopp för 10 ramavtalsleverantörer. Fem efter egen utredning och fem efter utredning av Inspektionen för vård och omsorg. Spink har beslutat att ta bort tre leverantörer på direktupphandling, en efter egen utredning och två efter utredning av Inspektionen för vård och omsorg. I samtliga fall är det brister i personlig lämplighet hos anställda i företaget, kriminalitet, som föranlett besluten. Inspektionen för vård och omsorg har vidare stängt ner totalt 18 verksamheter under hösten. Förvaltningarna har haft barn placerade hos några av de leverantörer vars avtal eller tillstånd stängts ner. I samtliga ärenden har omplacering skett så snart annan lämplig placering hittats. Stängningarna i kombination med det historiskt höga antalet ungdomar i kö för plats på SiS innebär ytterligare problem med behovsförsörjning för målgruppen. 60 15 Socialnämnden Sydväst 15.1.1.1 Övrig väsentlig information till kommunstyrelsen Platsbrist på Statens institutionsstyrelse och Inspektionen för vård och omsorgs stängning av hem för vård och boende barn och unga Platsbristen på Statens institutionsstyrelse (SiS) för ungdomar har fortgått under 2024 och accelererat under hösten som beskrivits ovan. SiS är den myndighet som har uppdraget och ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem. Uppdraget att verkställa insatserna ligger hos SiS och kan inte tillhandahållas av annan huvudman. Platsbristen har inneburit att ungdomar som bedöms vara i behov av den vård som endast SiS kan verkställa istället placerats på hem för vård och boende (HVB) eller i familjehem. Placeringarna som ges till följd av platsbristen saknar skalskydd, säkerhet och de befogenheter som SiS har. HVB eller familjehem har i flera fall inte heller kompetens för målgruppen vilket leder till sammanbrott och ökade risker för berörda ungdomar. I augusti 2024 presenterade Polismyndigheten en rapport om kopplingarna mellan leverantörer av HVB barn och unga och grov organiserad brottslighet. Med anledning av rapporten inledde inköps- och upphandlingsförvaltningen tillsammans med Samlad placerings- och inköpsfunktion (SPINK) en utökad extra uppföljning av ett urval av stadens leverantörer av HVB barn och unga. Detta parallellt med att Inspektionen för vård och omsorg inledde en fördjupad tillsyn på området. Den utökade extra uppföljningen inom HVB barn och unga med anledning av Polismyndighetens rapport fortgår. Inköps- och upphandlingsförvaltningen har beslutat om tillfälligt beställningsstopp för 10 ramavtalsleverantörer. Fem efter egen utredning och fem efter utredning av Inspektionen för vård och omsorg. Spink har beslutat att ta bort tre leverantörer på direktupphandling, en efter egen utredning och två efter utredning av Inspektionen för vård och omsorg. I samtliga fall är det brister i personlig lämplighet hos anställda i företaget, kriminalitet, som föranlett besluten. Inspektionen för vård och omsorg har vidare stängt ner totalt 18 verksamheter under hösten. Förvaltningarna har haft barn placerade hos några av de leverantörer vars avtal eller tillstånd stängts ner. I samtliga ärenden har omplacering skett så snart annan lämplig placering hittats. Stängningarna i kombination med det historiskt höga antalet ungdomar i kö för plats på SiS innebär ytterligare problem med behovsförsörjning för målgruppen. Trygghetsläget Under våren blossade en konflikt upp mellan två kriminella grupperingar och resulterade i ett femtontal våldsdåd på flera adresser i stadsområde Sydväst under året. Måltavlor var personer som ingår i kriminella grupperingar men tredje man har drabbats i form av bland annat sprängningar, sprängladdningar och skottlossningar mot flerbostadshus. En av sprängladdningarna placerades vid entrén till ett kontor för fritidsverksamhet. Dåden har sammantaget lett till två dödsfall och i övrigt omfattande skador på fastigheter. Flest dåd inträffade under våren, relativt lugnt under sommaren och ett dåd i december månad. En av sprängladdningarna (odetonerad) ledde till att ett kontor för fritidsverksamheten samt två närliggande fritidsverksamheter för barn/unga fick stänga under en dag och närmsta skola och Kulturhus fick inrymmas. Sprängladdningen skapade oro hos personalen som arbetar i lokalen där sprängladdningen placerades. Berörd personal erbjöds stöd av företagshälsovården och riskbedömningar utifrån arbetsmiljö har genomförts. Övrig personal erbjöds stöd via Falck Health Care. 61 Övriga sprängningar har drabbat flerbostadshus och ingen av socialförvaltningens verksamhet påverkades där. Ett flertal personer, barn, unga och vuxna, som har någon slags samröre med kriminella grupperingar har uttryckt stor oro för sig själva och anhöriga. Förvaltningen har löpande samverkat med polis, fastighetsägare och andra berörda aktörer för att skapa trygghet i området. Förvaltningen har också löpande informerat övriga berörda förvaltningar i Göteborgs Stad om händelserna. Socialförvaltningen tillsammans med polis sammankallade till två extra EST (effektiv samverkan för trygghet) för samverkan kring läget och insatser efter de detonerade sprängningarna. Förvaltningens krisstöd har aktiverats vid två tillfällen kopplat till två av händelserna i större och mindre skala och varje förvaltning som frigör personal till krisstödet bär sin egen kostnad för detta. Antalet unga och vuxna som vill lämna en kriminell livsstil samt anhöriga som söker stöd och skydd har ökat vilket har inneburit en ökad belastning under året på medarbetare för dessa uppdrag i socialförvaltningen. Förvaltningen har fått genomföra ett antal placeringar, som är direkt kopplade till gängkriminalitet och de våldsdåd som skett och hela denna process är mycket kostsam och påverkar ekonomin. Socialtjänsten har under året arbetat intensivt både på grupp- och individnivå med att medvetandegöra vårdnadshavare och ungdomar om den aktuella lägesbilden och riskerna med samröre med kriminella personer/grupperingar. Detta har resulterat i att många ungdomar har hållit sig borta från det kritiska området, fler SSPF-samtycken har hämtats in, konkret stöd till vårdnadshavare har getts, ungdomar har placerats utanför stadsområdet och många motiverande samtal har hållits med personer som vill lämna en kriminell livsstil. Samverkan med polisen kring vilka individer som socialtjänsten behöver rikta extra fokus på har fungerat väl. Förvaltningen har sett stort behov av att utöka arbetet med personer i riskzon för kriminalitet samt med avhopp från kriminalitet och har därför under året utökat antal medarbetare som arbetar med målgruppen på olika sätt. Behov har också uppstått att utveckla arbetssätt och rutiner för målgruppen anhöriga till personer i kriminell kontext och detta arbete har påbörjats Polisen bedömde under våren läget som rött (stor sannolikhet för fler dåd) och efter sommaren fram till årets slut bedömdes läget grönt. Förvaltningen har fortsatt löpande samverkan med polis och andra berörda aktörer och följer läget. 62 16 Överförmyndarnämnden arvoden 16.1.1.1 Övrig väsentlig information till kommunstyrelsen Överförmyndarnämndens arvodering av särskild förordnade vårdnadshavare Förvaltningen har identifierat behov av att se över arvoderingen av särskild förordnade vårdnadshavare. Detta för att säkerställa att överförmyndarnämnden endast utför de uppdrag som åligger dem och som i sin tur utförs av personal som nämnden för demokrati och medborgarservice är ansvariga för. I december 2010 antog kommunstyrelsen ett förslag från stadskansliet om arvodering av särskilt förordnade vårdnadshavare. I förslaget angavs bland annat att ersättningen till dessa vårdnadshavare skulle utges till samma nivåer som gode män för ensamkommande barn samt att överförmyndarnämnden skulle ansvara för utbetalning av ersättningen samt kontrollen av vårdnadshavarnas verksamhet. Bakgrunden till beslutet var att de dåvarande stadsdelsnämnderna hade svårigheter att rekrytera dessa vårdnadshavare och att en fastställd arvoderingsnivå och rutin skulle kunna förenkla detta arbete. På initiativ från överförmyndarnämnden beslutade vidare kommunfullmäktige i maj 2017 om en sänkning av arvoden till särskilt förordnade vårdnadshavare då överförmyndarnämnden fattat beslut om sänkning av arvoden till gode män för ensamkommande barn och att det vore en fördel att jämställa dessa ersättningar. Samtidigt gavs överförmyndarnämnden mandat att fortsättningsvis fatta beslut om nivån på ersättningen till särskilt förordnade vårdnadshavare. Överförmyndarnämnden har sedan 2011 således hanterat arvode och annan ersättning till särskilt förordnande vårdnadshavare jämte kontroll av deras verksamhet. Hanteringen har dock kantats av svårigheter. Främst beroende på att uppdragets formulering är relativt oklar, men särskilt i fråga om vilka särskilt förordnade vårdnadshavare som omfattas. Uppdraget är inte heller givet till överförmyndarnämnden av kommunfullmäktige i särskilt beslut eller genom reglemente. Förvaltningen konstaterar således att överförmyndaren utför ett uppdrag där det är otydligt vilken nämnd som är ytterst ansvarig liksom omfattningen av uppdraget. Överförmyndarnämndens grunduppdrag innehåller många olika processer och att till detta hantera ett uppdrag med otydlig omfattning skapar incitament för att utreda hur uppdraget ska hanteras. Utredning pågår och nämnden ämnar återkomma till kommunledningen under 2025 med ett ärende. 63 17 Göteborgs Stadshus AB 17.1.1.1 Övrig väsentlig information till kommunstyrelsen Här redovisar Stadshus styrinformation som bolagen i Stadshuskoncernen bedömt väsentlig för kommunstyrelsen, men som inte definieras som en avvikelse. I detta kan styrinformation som Stadshus själv vill informera kommunstyrelsen om att ingå. Styrinformation som bolagen rapporterat men som Stadshus bedömt inte är väsentlig listas i slutet på avsnittet. Energi (Koncernen Göteborg Energi) Elnät - Intäktsreglering och Lagen om särskilt investeringsutrymme Bolaget rapporterar att Energimarknadsinspektionen under 2024 har fattat ett antal beslut angående intäktsram för Göteborg Energi Nät AB. En intäktsram 2020 - 2023, inklusive påverkan från Lag om särskilt investeringsutrymme, har fastställts till 5,75 miljarder kronor i 2018 års penningvärde. Bolagets verkliga intäkter under perioden uppgår till drygt 5 miljarder kronor. Intäktsram för perioden 2024-2027 har fastställts till 6,6 miljarder kronor. Denna ram har inte överklagats, dock råder oklarhet angående Lag om särskilt investeringsutrymme och dess tillämpning och varande. Energimarknadsinspektionen har påbörjat en översyn för tiden efter 2027 ansatsen är att genomföra förändring vilket bedöms påverka elnätbranschen. Från bolaget rapporteras deltagande i olika grupperingar för påverkansarbete och eget påverkansarbete gentemot myndighet, departement och politik. Uppsägning av avtal för nytt affärssystem Bolaget rapporterar att avtalet med den leverantör som sedan 2022 drivit implementeringen av ett nytt affärssystem för koncernen har sagts upp. Bakom uppsägningen ligger att leverantören brustit i en lång rad förpliktelser och att införandet successivt blivit alltmer försenat. Göteborg Energi har kontinuerligt påtalat brister utan att förmå leverantören att leverera enligt avtalet. Göteborg Energi har därefter ställt skadeståndsanspråk på leverantören, och en juridisk diskussion pågår. För koncernen innebär detta, utöver skadan som projektet medfört i form av tid och kostnader, att de befintliga IT-systemen behöver förlängas. Utvecklingsbehov som systemet PEAK skulle möta kommer därmed ta längre tid att realisera. Riskulla värmeproduktion Kommunfullmäktige tillstyrkte i november 2023, under vissa förutsättningar, Göteborg Energi AB:s hemställan angående bolagets inriktningsbeslut att investera i en produktionsanläggning på Riskullaområdet i Mölndals kommun. I bilaga till Stadshus delårsrapport per augusti 2024 redogjorde Stadshus närmare för förutsättningar som kommunfullmäktige angivit vid tillstyrkandet. Stadshus konstaterade i samband med beslut om genomförande i Göteborg Energi AB att bolaget lämnat oklarheter som stadsledningskontoret identifierat utan åtgärder i avtalshänseende och att den ökade investeringsutgiften inte bedömdes väsentligt avvika från inriktningsbeslutet. Bostäder (Framtidenkoncernen) Volym i nyproduktion Förvaltnings AB Framtiden rapporterar att under året har 343 nya bostäder färdigställts, varav 241 hyresrätter, 42 bostads- och äganderätter och 60 bostäder genom konverteringar av outnyttjade utrymmen såsom vindar och förråd. 64 En ny underhållsstrategi har tagits fram Förvaltnings AB Framtiden rapporterar att en av koncernens strategiska utvecklingsfrågor under 2024 har varit att ta fram en ny underhållsstrategi. Inriktningen i denna är att gå från stora omfattande åtgärder till mer förvaltande åtgärder och att hyresgäster i så stor utsträckning som möjligt ska kunna påverka såväl standard som hyresnivå. Oförändrad lägesbild gällande bolagets utvecklingsområden Förvaltnings AB Framtiden beskriver att man årligen gör en bedömning av utvecklingsområdenas förutsättningar att nå målet om inte vara särskilt utsatta till år 2025. För 2024 gör bolaget bedömningen att läget i detta avseende är oförändrat. Det innebär att för Biskopsgården och Tynnered/Frölunda Torg bedöms förutsättningarna som goda, för Bergsjön, Hjällbo och Lövgärdet bedöms förutsättningarna som medel och för Hammarkullen svåra. Fortsatt sval marknad för nyproducerade bostadsrätter och egnahem Förvaltnings AB Framtiden rapporterar att marknaden för nyproducerade bostadsrätter fortsatt är sval, att bolaget noggrant följer marknadsförutsättningarna för produktion av bostadsrätter och egnahem samt gör bedömningen att marknadsläget kommer att börja återhämta sig under 2025 men inte väntas nå full effekt förrän tidigast 2026. Bolaget beskriver även att de åtgärder som Göteborgs Egnahem AB (Egnahemsbolaget) vidtagit under 2023 med anledning av den försämrade ekonomiska situationen och de avstannade bostadsrättsmarknaden börjat få genomslag under 2024. Stadshus konstaterar att i samband med behandlingen av ärendet Redovisning av Göteborgs Stadshus AB:s ägardialoger 2024 (handling 2024 nr 231) den 12 december 2024 beslutade kommunfullmäktige att ge Förvaltnings AB Framtiden i uppdrag att, i samverkan med Egnahemsbolaget, genomlysa Egnahemsbolagets situation, redovisa detta för kommunfullmäktige samt ge kommunfullmäktige möjlighet att besluta om strategisk inriktning för bolaget. Renova Koldioxidinfångning Renova rapporterar att bolaget under 2024 har hemställt till ägarkommunerna om principiellt ställningstagande till en implementering av så kallad CCUS-teknik på Sävenäs avfallskraftvärmeverk med målsättningen att minska Renovas klimatpåverkan. Hemställan rekommenderade en implementation på en av fyra linjer till 2030 med möjlighet till ytterligare implementation när det bedöms som rimligt och önskvärt av ägarna. Alla tio ägarkommuner har under 2024 tagit ställning till hemställan och sju bifaller och två avstyrker. En av kommunerna tar inte ställning. Inför ett kommande genomförandebeslut för CCUS avser Renovas styrelse att återigen hemställa till ägarkommunerna om deras ställningstagande innan styrelsen fattar beslut. Hemställan beräknas tillsändas ägarkommunerna för ställningstagande senast juni 2027. Ett genomförandebeslut bör fattas av Renovas styrelse senast den 21 mars 2028 för att en anläggning ska kunna tas i drift under 2030. Fastighetsnära insamling Införandet av fastighetsnära insamling av förpackningar är en pågående stor utmaning för Renova och ägarkommunerna. Viss del av införandet skedde 2024 men de stora förändringarna kommer 2025 och 2026. För Renovas del innebär det en kraftig utökning av såväl fordonsflotta som personalstyrka. De största utmaningarna är fortsatt anskaffning av fordon i tid och behovet av omlastningsanläggningar. Arbetsplatsolycka Verksamheten drabbades av ett tragiskt dödsfall i slutet av 2024. Dödsfallet har orsakat 65 stor sorg och förstämning i organisationen. Såväl polisen som Arbetsmiljöverket utreder händelsen. Lokaler (Higabkoncernen) Ändrade förutsättningar för utvecklingen av Slakthusområdet Higab har även tidigare under året rapporterat om fördröjningar i utvecklingen av Slakthusområdet till följd av förseningar i uppstarten av planläggningen av området från stadsbyggnadsnämndens sida. Bolaget beskriver att man har nu har fått besked om att planarbete inte kommer att starta inom överskådlig tid. Beskedet, konstaterar bolaget, innebär stora konsekvenser för områdets utveckling, intäktsbortfall och negativa fastighetsvärden med nedskrivningar som följd för bolaget. Bolaget beskriver även att det innebär att det interna arbetet mot en vision om området som ett center för mathantverk och kultur bromsas. Bolaget beskriver gällande Konsthallens flytt till området att besked lämnats om att endast tillfälligt bygglov kan lämnas för verksamheten då den inte ryms inom befintlig detaljplan men att kulturnämnden inte har aviserat någon förändring av beslutet om flytten. Serneke Sverige AB:s konkurs påverkar projektet Nya Magasin Higab beskriver att det kontrakt som tecknats med Serneke Sverige AB rörande byggnation av projektet Nya Magasin precis innan bolaget gick i konkurs kunnat hävas och att ny upphandling planeras till februari 2025. I dagsläget prognosticerar Higab för en försening om cirka sex månader på grund av konkursen. Projektet är redan försenat då den aktuella tilldelningen överprövades och bolaget beskriver att en ytterligare försening kan komma att påverka om- och tillbyggnaden av Göteborgs Konstmuseum. Kapitaltillskott inom Älvstranden-koncernen I samband med återstarten av planarbetet för Frihamnen har en ny rollfördelning och nya ansvarsförhållanden utifrån Älvstranden Utveckling AB:s nya uppdrag samt planeringsinriktningen för området tydliggjorts i ett programavtal som i december tecknades mellan exploateringsnämnden och bolaget. I och med detta har det blivit tydligare vilka av bolagets kostnader som kan anses vara förgäves och vad som kan anses innebära ett framtida värde vid områdets utveckling. Det har föranlett att föregäveskostnader i projektet lyfts fram i resultatet för dotterbolaget Göteborgs Frihamn AB och inneburit en kapitalbrist i bolaget. Älvstranden Utveckling AB rapporterar att bolaget i årsbokslutet för 2024 har hanterat kapitalbristen genom att Fastighets AB Raila lämnat ett koncernbidrag till Göteborgs Frihamns AB med 53 miljoner kronor. Älvstranden konstaterar att man enligt bolagets ägardirektiv har skyldighet att hemställa frågan om kapitaltillskott till kommunfullmäktige men att detta inte gjorts tidigare under året eftersom avtalet tecknades i december och kapitalbristen i Göteborgs Frihamns AB uppkom i samband med årsbokslutet. I avsnitt 3.3.1 Kommunalt ändamål och befogenheter kommenterar Stadshus bolagets hantering. Risk för ökade kostnader och ekonomiska tvister för Älvstranden Utveckling AB gällande utbygganden av Halvön Älvstranden Utveckling rapporterar att entreprenaden avseende byggnationen av halvön inom ramen för projektet Masthuggskajen ska vara klar i slutet av 2025. Bolaget konstaterar att indexutvecklingen under de senaste åren har ökat kostnaderna avsevärt och bedömer att det finns risk för ekonomiska tvister. 66 Näringsliv (Business Region Göteborg AB) Ägarförändring i Lindholmen Science Park AB Business Region Göteborg AB (BRG) är minoritetsägare i Lindholmen Science Park AB (LSP). Chalmers har, av juridiska skäl, fattat beslut om att byta samverkansform och kommer att träda ur som aktieägare vid årsskiftet 2025/2026. Chalmers utträde väntas ske genom indragning av aktier. BRG behöver godkänna att administrativa åtgärder vidtas för att omvandla en del sina röststarka A-aktier till B-aktier, för att därigenom bevara ägarbalansen och förutsättningarna för en fortsatt stabil samverkan, bevara plattformens neutralitet och det positiva samarbetsklimat som har bidragit till verksamhetens framgång. Beslut om att hemställa frågan till kommunfullmäktige har tagits av styrelsen i BRG den 10 februari 2025. Boplats Göteborg AB Profilering av bolagets verksamhet mot Boplats Väst Boplats Göteborg rapporterar att bolaget under hösten 2024 valde att tillföra en profilering (Boplats Väst) som bolaget beskriver riktar sig mot bolagets ansvar i ägardirektivet om att agera i Göteborg med omnejd och i arbetsmarknadsområdet. I samband med detta beskriver bolaget att man genomförde en marknadsanalys i syfte att få en uppdaterad bild av hur behovet av bostadsförmedling ser ut bland de allmännyttiga bostadsföretagen i väst. Utifrån denna gör bolaget bedömningen att fler allmännyttiga bolag kommer att välja att samarbeta med Boplats under de närmaste åren. Stadshus konstaterar att bolagets ägardirektiv ger bolaget möjlighet att verka inom ett bredare geografiskt område men inte ger bolaget ansvar för ett så brett engagemang. Som framgått av tidigare uppföljningsrapport gör Stadshus bedömningen att frågor väcks kring bolagets bedömning av frågan om den breddade inriktningen och profileringens principiella och/eller strategiska karaktär och om kommunfullmäktige borde informerats eller getts möjlighet att ta ställning till frågan. Göteborgs Stadshus AB Utvecklingsarbete inom boksluts- och uppföljningsprocessen Under året har SLK tillsammans med Stadshus bedrivit ett utvecklingsarbete inom bokslutsprocessen och uppföljningsprocessen för budget och prognos. Syftet med arbetet är att rationalisera och effektivisera hela rapporteringsprocessen och få till snabbare avstämningar, effektivare och kortare ledtider i processen, öka kvaliteten genom maskinell och standardiserad hantering. Åtgärderna ska förutom ökad effektivitet ge mer tid för analys och därmed förbättrade beslutsunderlag. Viktiga förutsättningar för att kunna lyckas med utvecklingsarbetet och få full potential är att bolagen deltar aktivt i arbetet och använder stadens gemensamma system. Då alla bolag inte har kunnat ansluta sig till stadens ekonomisystem Unit4 har först ett gemensamt arbete gjorts med Renova, Göteborg Energi och Liseberg där en övergång skapats för att överföra räkenskapsinformation till det staden gemensamma ekonomisystem. I nästa steg ska överföringen ske i konsolideringssystemet Cognos och där kvarstår att vissa bolag har valt att inte ansluta sig. För att kunna få ut synenergi som helhet och skapa transparens behöver alla bolag använda stadens gemensamma system och delta aktivt i arbetet med processutveckling som stöder arbetet med minskad administration och ökad kvalité. Övrig rapporterad väsentlig koncerninformation Följande punkter har också rapporterats av bolagen som väsentlig koncerninformation till kommunstyrelsen 67 • Göteborg Energi AB rapporterar om ny organisering, arbetet med riskhantering, elhandelns utveckling, förändrad inriktning för laddaffären, utbyggnad av elproduktion, bevakning av utvecklingen i projekt Novo Energi, investeringsprojekt Rya BKV, oljelagrets påverkan på resultatet, skattefråga för biogas, balansfakturor för gashandeln, samt införandet av CSRD och taxonomin. • Göteborgs Hamn AB rapporterar att projekt Skandiaporten påbörjats. • Higab rapporterar om utvecklingen i bolagets ekonomi och på bygg- och fastighetsmarknaden. • Göteborgs Kollektivtrafik AB rapporterar om avveckling av GS Buss AB och att möjliggöra fortsatt verksamhet inom GS Trafikantservice AB. • Got Event rapporterar att Valhallabadets tekniska status och att hyresavtalets konstruktion utgör en risk. • Liseberg rapporterar fördjupat om återuppbyggnaden av Vattenvärlden Oceana (se även under väsentliga avvikelser ovan). Övriga kluster och bolag För följande kluster och bolag rapporteras inte någon övrig väsentlig koncerninformation till kommunstyrelsen: Kollektivtrafik (Göteborgs Kollektivtrafik-koncern), Gryaab AB, Grefab, Försäkrings AB Göta Lejon och Göteborgs Stads Leasing AB. 68 18 Göteborg Energi AB 18.1.1.1 Övrig väsentlig information till kommunstyrelsen Ny organisation 15 januari 2025 träder den nya organisationen i kraft. Syftet är att stödja och realisera den nya koncernstrategin ”Energi för omställning och hållbar tillväxt” som beslutats av styrelsen under december 2023. Riskhantering – Enterprise Risk Management ERM Effektiv och ändamålsenlig riskhantering är en förutsättning för en framgångsrik verksamhet med rimlig riskexponering. Göteborg Energi har sedan hösten 2021 arbetat med att utveckla sin riskhanteringsprocess. Under våren 2024 anställdes en Enterprise Risk Manager och koncernen har nu implementerat och utvecklat en förbättrad riskhanteringsprocess som väsentligt ökar kvalitén på informationen om koncernens risker, både på hög och låg nivå. Ett riskbaserat arbetssätt ökar riskmedvetandet och riskförståelsen, identifierar systematiskt och hanterar koncernens risker samt bidrar till att fånga nya utvecklingsmöjligheter. De senaste åren har förutsättningarna i energibranschen ändrats drastiskt och det säkerhetspolitiska läget förvärrades 2024 i Sveriges närområde och i Europa. Verksamheten är i många delar direkt eller indirekt påverkade av händelser utanför koncernens kontroll såsom väderförhållanden med temperatur, nederbörd och vind. Det allmänna världsläget har stor påverkan på energimarknaden. Flera delar av verksamheten återfinns i en reglerad marknad varför betydelsen av politiska beslut kan påverka koncernen väsentligt. För att säkerställa att verksamheten bedrivs med tillfredsställande styrning och intern kontroll har Göteborg Energi rutiner som: • identifierar och kategoriserar risker och möjligheter • bedömer och analyserar risker och möjligheter • beslutar om åtgärder som eliminerar, delar, begränsar eller accepterar risker • utvärderar effektiviteten av åtgärderna genom internkontrollplaner Den utvecklade riskhanteringsprocessen innebär att våra beslutsfattare har möjligheter att på ett bättre sätt jämföra risker med varandra inför viktiga beslut och prioriteringar. Elhandel Elhandel fortsätter att utvecklas starkt även nu i år och stänger året med ett resultat efter finans på 100 mnkr vilket är 73 mnkr bättre jämfört med budget. Det beror dels på förbättrade marginaler, dels att profilrisken i fastprisavtalen blev lägre än budgeterat. Föregående år 2023 uppnåddes det bästa rörelseresultatet någonsin, 112 mnkr (att jämföras med 180 mnkr 2022). Ett omfattande arbete med bland annat riskhantering, revidering av produkter och avtal samt handel med finansiella säkringar har genomförts i bolaget Göteborg Energi Din El AB. Förändrad inriktning för Laddaffären Den 18 april 2024 beslutade styrelsen för Göteborg Energi AB att ge VD i uppdrag att genomföra förhandlingar med avsikt att avyttra befintliga AC-laddare/normalladdare till Göteborgs Stads Parkering AB då produktområdet bedöms vara fortsatt olönsamt under lång tid. Det totala försäljningspriset för avyttringen blev 17,1 mnkr vilket gav en realisationsvinst på 5,9 mnkr. Dessutom har snabbladdare för tung trafik avyttrats till extern part. Försäljningspriset blev 25,0 mnkr, vilket genererade en realisationsvinst på 24,1 mnkr. Produktområdet laddaffären är nu helt avslutad. 69 Elnät - GENAB’s intäktsram, Intäktsreglering och Lagen om särskilt investeringsutrymme Under 2024 har Energimarknadsinspektionen fattat ett antal beslut angående bolagets intäktsram. Avseende perioden 2020-2023 så återförvisades ärendena av domstol till Ei för att fatta nya beslut, framför allt med en justerad metodik för WACC-räntan. I augusti beslutade sedan Ei att bolagets intäktsram inför perioden till 4,4 mdkr i 2018 års penningvärde och med en WACC på 3,39%. Bolaget har inte sett någon anledning att överklaga beslutet. Efter perioden 2020-2023 ska bolaget redovisa vissa faktiska utfall under perioden för exempelvis faktiska investeringar, kostnader för nätförluster, kostnader för överliggande nät med mera. Detta gjorde bolaget under våren 2024. Baserat på dessa uppgifter ska Ei sedan beräkna en intäktsram efter perioden en så kallad slutlig intäktsram. Beslutet meddelades i slutet av november och intäktsramen fastställdes till 5,25 mdr i 2018 års penningvärde inklusive påverkan från Lag om särskilt investeringsutrymme. Detta motsvarar i löpande penningvärden 5,75 mdkr vilket ska jämföras med bolagets verkliga intäkter under perioden om ca 5,18 mdkr. Under våren 2024 har Ei även beslutat om bolagets intäktsram inför perioden 2024-2027. Denna fastställdes till 6,6 mdkr i 2022 års penningvärde med en WACC på 4,53%. Metodiken är i princip samma som perioden 2020-2023 och bolaget har inte sett anledning att överklaga detta beslut. Angående Lag om särskilt investeringsutrymme så ansökte bolaget under våren 2024 att detta skulle beräknas i samband med fastställandet av intäktsram efter perioden 2020-2023. I och med att lagen fortsatt gäller så tillämpar Ei den vid beräkningarna och vilket bekräftas i beslut för perioden 2020-2023. För kommande period råder dock fortsatt stor osäkerhet om lagens varande och i viss mån hur den tillämpas. Den lagrådsremiss som ger en vägledning i frågan förväntas skickas ut under vintern. Nämnda lagrådsremiss lär också innehålla förändrade lagtexter för att öka Ei:s oberoende. Det är i skrivande stund osäkert hur långtgående detta oberoende ska sträcka sig, Ei har dock redan påbörjat en översyn av kommande regelverk för perioden 2028-2031 och framåt. Ett antal dialogmöten har hållits med branschen och den tydliga ansatsen är en övergång till så kallat förmögenhetsbevarande metodik förenat med en mängd andra förändringar. Elnätsbranschen har inför dessa diskussioner och förändringsarbetet kraftsamlat och bildat ett antal grupperingar som arbetar både med strategiska frågor och provberäkningar för att förutse konsekvenser och samla argument. GENAB har deltagit i merparten av grupperingarna samt även fört ett eget aktivt påverkansarbete gentemot myndighet, departement och politiken. Utbyggnad av elproduktion Under november och december tillstyrkte kommunfullmäktige Göteborg Energis hemställan om att bolaget aktivt ska bidra till tillgången av el i Göteborg genom investeringar i elproduktion. Syftet med satsningen är att möjliggöra för stadens fortsatta utveckling. På kort sikt är effektbristen i Västsverige den mest kritiska utmaningen, vilket innebär att Göteborg Energis initiala fokus ligger på att utveckla kraftslag som kan förbättra eleffektsituationen. De prioriterade åtgärderna är utbyggnad av planerbar elproduktion från kraftvärme och gasturbiner. På längre sikt planerar bolaget att i mindre omfattning utvärdera nya sol- och vindkraftsanläggningar. Den bedömda investeringsvolymen för satsningen uppgår till 1,5-2 miljarder kronor under de kommande tre till fem åren. 70 Dock är genomförande av investeringarna beroende av tillräckliga marknadsmässiga förutsättningar eller statliga incitament som möjliggör lönsamhet för bolaget. NOVO projektet Göteborg Energi har investerat i tillgångar som skall användas av NOVO Energy AB. Bolaget bygger en batterifabrik i Göteborg, och samägs av Volvo Car AB och Northvolt AB. Vi följer kontinuerligt Northvolt AB:s utveckling och har en dialog med NOVO Energy och BRG Business Region Gothenburg som samordnar projektet för staden. Investeringsprojekt Rya BKV Projekt Rya Kraftvärmeverk följer plan avseende tid och ekonomi. Mark- och förberedande betongarbetena har färdigställts och leverantörerna för bränslehanteringen, ångpannan och högspänningen är etablerade och har påbörjat sina arbeten. Parallellt med detta färdigställs projekteringsunderlag för bland annat skalskydd och bränsleprovtagning, genomförande av dessa arbeten kommer påbörjas senare under våren. I dagsläget jobbar drygt 200 personer på siten. Driftsättningsplaneringen ligger kvar som ursprungligt planerat och första leverans av värme från anläggningen beräknas till december 2025. Till och med december 2024 har 1 026 mnkr upparbetats av den totala projektbudgeten på 2 530 mnkr. Oljelagrets resultatpåverkan När det gäller vårt utökade oljelager för att stärka försörjningstryggheten under eldningssäsong är lagervärdet idag cirka 45 mnkr mindre än vid anskaffningstillfället på grund av lägre marknadspriser på olja. Värderingen kommer fortsätta att följa marknadspriset som för närvarande är stigande men kan fortsätta förändras åt båda hållen. I juli sålde vi olja för 53,3 mnkr, oljan hade ett anskaffningsvärde på 81,5 mnkr, vilket gav en realisationsförlust på 28,2 mnkr. Anledningen till försäljningen var att oljekvalité inte uppfyllde våra krav på utsläppshalter. Skattefråga biogas I januari 2024 beslutade EU-kommissionen om att inleda en fördjupad granskning för att bedöma om den svenska skattebefrielsen för biogas och biogasol är förenliga med EU:s statsstödsregler. Den 23 oktober avslutade EU-kommissionen den fördjupade granskningen och godkände den svenska skattebefrielsen för biogas och biogasol. Beslutet, som visar att stödet är förenligt med EU:s statsstödsregler, publicerades den 29 november. Skattebefrielsen kan nu åter tillämpas, och de aktörer som betalat in skatt för biogas eller biogasol till Skatteverket sedan stödet upphörde kan begära omprövning och på så sätt få tillbaka skatten. En ökad efterfråga på biogas kan förväntas framöver. Inför CSRD- och taxonomirapporteringen CSRD- och taxonomiförordningen är delar av EU:s hållbarhetsstrategi, som syftar till att EU ska uppnå sina hållbarhetsmål genom att använda marknadskrafterna. CSRD riktar sig till stora företag med verksamhet inom EU och anger hur företagen ska presentera sin verksamhet inom hållbarhetsområdena: miljö, socialt ansvar och styrning. Redovisning ska ske i årsredovisningens förvaltningsberättelse enligt en ny EU- gemensam standard, ESRS, som har mer omfattande krav än den standard, GRI (Global Reporting Directive), som Göteborg Energi tillämpar idag. CSRD skall tillämpas av Göteborgs Stads bolagskoncern, Stadshus. För att Stadshus ska kunna redovisa krävs internrapportering från dotterbolagen/ underkoncerner. CSRD ska rapporteras från och med redovisningsår 2025. 71 Tidigare under året har en grundlig analys tagits fram för Göteborg Stadshus-koncernen för att identifiera faktisk och potentiell påverkan på hållbarhet samt risker och möjligheter för koncernens verksamhet. Med analysen följer en del upplysningskrav och datapunkter som koncernen ska rapportera. Koncernbolagen fick i uppgift att under hösten utvärdera vad som behöver utföras för att en CSRD-rapportering ska kunna utföras i enlighet med analysen. I analysen som Stadshus har fått från bolagen och på koncernnivå framgår det att ett flertal upplysningskrav klaras och vissa inte alls. Stadshus kommer att jobba vidare under 2025 med att fastställa rapportering för respektive datapunkt. Taxonomin är ett verktyg för investerare att identifiera hållbara investeringar. Redovisningen anger hur stor andel av bolagets verksamhet som omfattas av taxonomin samt hur stor andel av omsättning, driftkostnader och investeringar som är förenlig med EU:s hållbarhetsmål. Implementeringen av CSRD och taxonomin pågår parallellt. Efter att ha gått igenom vår verksamhet har vi identifierat 17 ekonomiska aktiviteter som är så kallad eligible, det vill säga omfattas av taxonomin. Det första utkastet som skickades till Stadshus visade dessvärre att noll procent är aligned, vilket innebär att våra identifierade ekonomiska aktiviteter som omfattas av taxonomin inte fullt ut uppfyller kriterierna för att vara miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga). Vi kommer fortsätta att arbeta med taxonomirapporteringen som leds av Stadshus. Nytt affärssystem Den 22 oktober 2024 sade Göteborg Energi upp avtalet med den leverantör som sedan 2022 drivit implementeringen av ett nytt affärssystem för koncernen, kallat PEAK. Uppsägningen ska ses mot bakgrund av att leverantören brustit i en lång rad förpliktelser och att införandet successivt blivit allt mer försenat. Göteborg Energi har kontinuerligt påtalat brister utan att förmå leverantören att leverera enligt avtalet. Göteborg Energi har därefter ställt skadeståndsanspråk på leverantören, och en juridisk diskussion pågår. För koncernen innebär detta, utöver skadan som projektet medfört i form av tid och kostnader, att de befintliga IT-systemen behöver förlängas. Utvecklingsbehov som PEAK skulle möta kommer därmed ta längre tid att realisera. 72 19 Higab AB (koncern) 19.1.1.1 Övrig väsentlig information till kommunstyrelsen Se bolagsspecifik rapportering under respektive rubrik. 20 Higab Ändrade förutsättningar utveckling av Slakthuset Stadsbyggnadsförvaltningen har, efter att skjutit på startbesked, nu tydligt sagt att de inte kommer att påbörja något nytt detaljplanearbete för Slakthusområdet inom överskådlig tid. Deras tidigare löfte om att detta skulle ske senast sista kvartalet 2024 gäller därmed inte längre och vi har inte fått svar på när det i stället kan komma att ske. Konsekvenserna för Higab blir stora då vi har investerat mycket resurser i utvecklingen. Den nya detaljplanen skulle bland annat innebära tusentals extra kvadratmeter och att förutsättningarna skulle ändras från industri till att tillåta en större bredd av verksamheter i området. På kort sikt tvingas vi att tänka om, då vi inte kan fortsätta att driva ett utvecklingsarbete av den här digniteten på spekulation och måste därför här och nu ändra organisering och prioritering internt på bolaget. På längre sikt kvarstår dock visionen och vi arbetar fortfarande för att området ska bli ett center för mathantverk och kultur. Konsekvenser blir tidsförskjutning i områdets utveckling, intäktsbortfall och att fastighetsvärdena påverkas negativt med nedskrivningar som följd. Situationen är självklart inget vi hade önskat och diskussioner förs med berörda direktörer och enhetschefer. Även kulturförvaltningen har varit med på möten, då beskedet skulle kunna påverka Konsthallens flytt till Slakthuset. Stadsbyggnadsförvaltningen undersökte om de kunde hitta en lösning för just denna verksamhet, men i januari 2025 fick vi besked om att inget permanent bygglov kan ges för Konsthallen utan enbart tillfälligt, då verksamheten inte ryms inom befintlig detaljplan. Kulturförvaltningen har inte aviserat att de har ändrat sig om flytten. Konkurs Serneke efter tilldelning av byggentreprenad för Nya Magasin 19 december 2024 skrevs kontrakt med Serneke Sverige AB angående entreprenaden för Nya Magasin för Kulturförvaltningen. Entreprenaden hade inte hunnit startas när Serneke den 7 januari 2025 ansökte om konkurs. Då Higab begärt att bankgaranti skulle uppvisas senast fyra veckor efter avtalsskrivning och detta inte skett kunde vi häva avtalet och kommer gå ut med ny upphandling av byggentreprenör i februari. I dagsläget prognostiserar vi för en försening om sex månader på grund av detta. Projektet är redan försenat då tilldelningen tidigare blivit överprövad, att det blir en ytterligare försening kan komma att påverka om- och tillbyggnaden av Göteborgs konstmuseum. Utveckling ekonomi fastighets- och byggmarknad Konjunkturen på fastighets- och byggmarknaden är fortsatt svag vilket innebär att vi får fler anbud på våra projekt. Prisbilden på anbuden ligger dock relativt nära varandra, vilket ökar risken för överprövningar med konsekvens att framdriften i våra projekt fördröjs. Utdelningar till Göteborgs Stad som tagits ur bolaget de senaste åren har lånefinansierats vilket får till följd att bolagets löpande resultat kommer belastas med 30 mnkr årligen givet nuvarande räntenivåer. 73 Inflationen har under året fortsatt ner och verkar nu ha stabiliserats sig på en nivå runt Riksbankens mål om 2%. Higab har, likt andra fastighetsbolag, fått en ökad kostnadsbild där både räntor, materialpriser och energipriser gått upp. Riksbankens tidigare höjningar av styrräntan för att dämpa inflationstakten har fått effekt och under 2024 har Riksbanken genomfört flera räntesänkningar. De sjunkande räntenivåerna har ännu inte fått genomslag i de avkastningskrav som påverkar fastighetsvärdena i bolaget, där nivåerna i stort ligger på samma nivåer som vid föregående årsskifte. 21 Göteborgs Stads Parkering Bolaget har inget att rapportera. 22 Älvstranden Utveckling Kapitaltillskott inom Älvstrandenkoncernen Efter genomgång av skatteoptimering i årsbokslutet 2024-12-31 har det visat sig att Göteborgs Frihamns AB inte haft möjlighet enligt Aktiebolagslagen att återlämna 79,4% av mottaget koncernbidrag från Fastighets AB Raila. Detta innebär att Fastighets AB Raila har kapitaliserat Göteborgs Frihamns AB med 53 mnkr (67 mnkr med avdrag för skatteeffekt). Ovanstående kapitaliseringsbehov påverkar endast bolag inom Älvstrandenkoncernen. Det påverkar inte Higab AB, som äger aktierna i moderbolaget Älvstranden Utveckling AB, ekonomiskt. Den ekonomiska rapporteringen från Älvstrandenkoncernen påverkas heller inte då rapporteringen endast sker på koncernnivå. Bolaget har skyldighet att hemställa till kommunfullmäktige enligt bolagets ägardirektiv 2:18 b ”Beslut om kapitaltillskott till bolag, som inte i särskild ordning delegerats till kommunstyrelsen eller Stadshus AB”. Detta har inte gjorts tidigare under året då kapitalbristen i Göteborgs Frihamns AB uppkom i samband med årsbokslutet. Ett styrelseärende avseende ovanstående kommer behandlas på styrelsemötet 2025-02- 07. 74 23 Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB 23.1.1.1 Övrig väsentlig information till kommunstyrelsen GSB GS Buss verksamhet består av uthyrning till Västtrafik av depå Kville för uppställningsplatser och garage för 120 bussar, verkstad, underhållshall, kontor och personalutrymmen samt hyresavtal med Volvo Truck Center Sweden AB om uthyrning av bussverkstad, några uppställningsplatser för bussar samt p-platser för personbilar. GS Buss har fem anställda som driver verksamheten som i huvudsak innebär drift och underhåll av fastigheten. Avtalet med Västtrafik sträcker sig fram till 2025-09-30 då Västtrafiks nya depå i Järnbrott är klar. Styrelsen i Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB beslutade 2024-02-06 att avveckla verksamheten i GS Buss AB per 2025-09-30. Hyresavtalet av fastigheten med Stadsfastighetsförvaltningen avslutas 2025-09-30. Förhandling enligt MBL §11, angående arbetsbrist efter avveckling av verksamhet klar 2024-09-10. Informationsmöte för medarbetare utfört där Omställningsfonden var närvarande och informerade våra medarbetare. Uppsägningar av medarbetarna påbörjade. Ett avvecklingsprojekt pågår i samarbete med Stadsfastighetsförvaltningen, Exploateringsförvaltningen, Västtrafik AB, Transdev Sverige AB och Volvo Truck Center Sverige AB. Projektet har tagit fram avgränsningslistor för vem som har ansvar för vad i avvecklingen, detaljplanering av avvecklingen samt tidplaner. GST Kommunfullmäktige beslutade 2024-06-19 att: • Uppdraget om att avyttra eller avveckla verksamheten GS Trafikantservice AB (GST) avbryts. Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB (GSK) får i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att möjliggöra att verksamheten kan fortsätta. • Stadshus får i uppdrag att, i samverkan med GSK, föreslå en ändamålsenlig bolagsstruktur för stadens verksamhet på trafikantserviceområdet. Strukturen ska implementeras i samband med att GSB avvecklas. Styrelsen i moderbolaget GSK beslutade i linje med KF:s beslut 2024-08-30 att uppdraget att avyttra eller avveckla verksamheten i GS Trafikantservice AB avbryts och att vd får i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att möjliggöra att verksamheten i GS Trafikantservice AB kan fortsätta. Bolagets avtal med Västtrafik AB om ”Bemanning av NET och störningshantering” upphör 2025-09-28 och Västtrafik upphandlade under tidig höst nytt avtal. GST lämnade in anbud - Bemanning operativ styrning (NET) den 30 september. Efter tilldelningsbeslut av Västtrafik tilldelades annan operatör avtal och GST kommer därför att avsluta verksamheten på NET 2025-09-28. GST:s nuvarande avtal med extern leverantör av IT-plattform upphör efter sommaren 2025. Bolaget har därför inlett en förstudie tillsammans med Göteborgs Stads Intraservice för att konsolidera IT-plattformen till Stadens IT. Förstudien beräknas vara klar under januari 2025. GSAB Bolaget har inte rapporterat något i detta avsnitt. 75 24 Business Region Göteborg AB 24.1.1.1 Övrig väsentlig information till kommunstyrelsen ÄGARFÖRÄNDRING I LINDHOLMEN SCIENCE PARK AB (LSP) BRG är minoritetsägare i Lindholmen Science Park AB (LSP) och innehar idag 23,95% av aktierna (150 A-aktier och 90 B-aktier) med 42,95% röster. Chalmers har, av juridiska skäl, fattat beslut om att byta samverkansform och kommer att träda ur som aktieägare vid årsskiftet 2025/2026. BRG och Chalmers innehar samtliga A-aktier. Chalmers utträde väntas ske med indragning av aktier. Om inget görs kommer BRG få en oproportionerligt stor röstandel i förhållande till sitt aktieinnehav. Detta ger även att LSP klassificeras som ett offentligt kontrollerat bolag vilket kan påverka verksamhetens neutralitet som samverkansplattform och fortsatt attrahera privata aktörer. BRG behöver godkänna att administrativa åtgärder tas för att omvandla en del sina röststarka A-aktier till B-aktier, för att därigenom bevara ägarbalansen och förutsättningarna för en fortsatt stabil samverkan, bevara plattformens neutralitet och det positiva samarbetsklimat som har bidragit till verksamhetens framgång. Antal aktier kvarstår oförändrat men röstandelen återställs för att upprätthålla den befintliga balansen mellan kvarvarande ägare. • Hemställan i BRG:s styrelse 2025-02-10 för vidare hantering av kommunfullmäktige. 76 25 Göteborg & Co (Klusterkoncernen) 25.1.1.1 Övrig väsentlig information till kommunstyrelsen Liseberg AB Den 12 februari 2024 förstördes delar av Oceana Vattenvärld (nedan ”Oceana”) i en brand, vilket orsakade omfattande skador. Oceana var nära färdigställande vid brandtillfället. Den 16 februari 2024, gav Liseberg AB:s styrelse bolaget i uppdrag att utreda förutsättningarna för att återuppbygga Oceana. Det har i utredningen fastställts att det är mer ekonomiskt att färdigställa Oceana än att riva och starta om. Ett fullständigt omtag skulle innebära stora avskrivningar av restvärdet och innebära risker för både Liseberg som verksamhet och Göteborg som destination. Vid beslut 21 mars 2024 bemyndigade Kommunfullmäktige Göteborgs Stadshus AB att lämna ett villkorat kapitaltillskott till AB Liseberg Skår 40:17. Den 17 juli 2024 beslutade styrelsen att färdigställa Oceana. Detta beslut omfattade att teckna nödvändiga avtal med huvudentreprenör om färdigprojektering (fas 1) samt om leverans av vissa tidskritiska projektelement. Lisebergs styrelse beslutade per capsulam den 5 augusti 2024 att till kommunfullmäktige hemställa frågan om en bryggfinansiering för återuppbyggnad av Oceana. Denna fråga behövde behandlas innan beslut om produktion (fas 2) påbörjas och den 12 september bifölls hemställan i kommunfullmäktige. Den 9 december beslutade Lisebergs styrelse att ge bolaget i uppdrag att ingå avtal med entreprenör om produktion samt beställning av resterande material för Oceanas återuppbyggnad (fas 2). Got Event AB Valhallabadets tekniska status och hyresavtalets konstruktion (självkostnadsavtal) utgör en risk i verksamheten. Risk finns för oförutsedda drift- och akuta underhållskostnader på grund av anläggningens skick. Detta påverkar bolagets ekonomi där omprioritering från andra verksamheter inom bolaget kan bli nödvändig och/eller ge verksamhetsmässiga begränsningar i Valhallabadet. 77 26 Liseberg AB 26.1.1.1 Övrig väsentlig information till kommunstyrelsen Den 12 februari 2024 förstördes delar av Oceana Vattenvärld (nedan ”Oceana”) i en brand, vilket orsakade omfattande skador. Oceana var nära färdigställande vid brandtillfället. Den 16 februari 2024, gav Liseberg AB:s styrelse bolaget i uppdrag att utreda förutsättningarna för att återuppbygga Oceana. Det har i utredningen fastställts att det är mer ekonomiskt att färdigställa Oceana än att riva och starta om. Ett fullständigt omtag skulle innebära stora avskrivningar av restvärdet och innebära risker för både Liseberg som verksamhet och Göteborg som destination. Vid beslut 21 mars 2024 bemyndigade Kommunfullmäktige Göteborgs Stadshus AB att lämna ett villkorat kapitaltillskott till AB Liseberg Skår 40:17. Den 17 juli 2024 beslutade styrelsen att färdigställa Oceana. Detta beslut omfattade att teckna nödvändiga avtal med huvudentreprenör om färdigprojektering (fas 1) samt om leverans av vissa tidskritiska projektelement. Lisebergs styrelse beslutade per capsulam den 5 augusti 2024 att till kommunfullmäktige hemställa frågan om en bryggfinansiering för återuppbyggnad av Oceana. Denna fråga behövde behandlas innan beslut om produktion (fas 2) påbörjas och den 12 september bifölls hemställan i kommunfullmäktige. Den 9 december beslutade Lisebergs styrelse att ge bolaget i uppdrag att ingå avtal med entreprenör om produktion samt beställning av resterande material för Oceanas återuppbyggnad (fas 2). 78 27 Got Event AB 27.1.1.1 Övrig väsentlig information till kommunstyrelsen Valhallabadets tekniska status och hyresavtalets konstruktion (självkostnadsavtal) utgör en risk i verksamheten. Risk finns för oförutsedda drift- och akuta underhållskostnader på grund av anläggningens skick. Detta påverkar bolagets ekonomi där omprioritering från andra verksamheter inom bolaget kan bli nödvändig och/eller ge verksamhetsmässiga begränsningar i Valhallabadet. 79 28 Göteborgs Hamn AB 28.1.1.1 Övrig väsentlig information till kommunstyrelsen Göteborgs hamn AB har påbörjat projektet Skandiaporten, Skandiaporten kommer ha stor betydelse för hela Göteborgs Stad och hela Sverige. Projektet syftar till att förstärka kajen och fördjupa hamnbassängen, vilket kommer att framtidssäkra Göteborgs hamn för de kommande 30 åren. 80 29 Renova AB 29.1.1.1 Övrig väsentlig information till kommunstyrelsen Renova har under 2024 hemställt till ägarkommunerna om deras principiella ställningstagande till en implementering av s k CCUS-teknik på Sävenäs avfallskraftvärmeverk med målsättningen att minska Renovas klimatpåverkan. Hemställan rekommenderade en implementation på en av fyra linjer till 2030 med möjlighet till ytterligare implementation när det bedöms som rimligt och önskvärt av ägarna. Alla 10 kommuner har under 2024 tagit ställning till hemställan och 7 bifaller medan 2 avstyrker och 1 inte tar ställning. Göteborg som innehar 85% av ägandet i Renova tillstyrker hemställan med tillägget att Renova bör utvärdera alla möjligheter att nå Göteborg Stads klimatmål, dvs att nå eller vara nära klimatneutralitet år 2030. Därmed finns en tydlig majoritet för att fortsätta utreda föreslaget införande. Flera kommuner lyfter särskilt fram att en referensanläggning bör finnas innan ett eventuellt genomförandebeslut och att man avser att ompröva sin hållning baserat på resultat av genomförd fortsatt utredning. Renova avser att fortsätta arbetet med att klarlägga förutsättningar och möjligheter med ett införande i programform. I programmet ingår för närvarande följande programdelar: • Införande av CCUS teknik på linje 7 till år 2030 • Konsekvenser av införande på ytterligare en linje till år 2030 • Andra åtgärder för att minska det fossila innehållet i avfall till förbränning • Tillståndsmässiga förutsättningar så som till exempel miljötillstånd eller detaljplan för Sävenäs AKV • Fortsatt förankrings- och kommunikationsinsatser för att skapa möjlighet till samverkan och förankring hos alla identifierade intressenter. • Utreda och sammanställa konsekvenser av att fortsatt bedriva nuvarande avfallshantering utan föreslagen förändring. Programmet kan komma att utvecklas över tid och är därmed inte bestämt med avseende på tidsmässig eller ekonomisk omfattning. Varje programdel är dock bestämd i tid och omfattning och kommer att beslutas enligt Renovas attestregler. Den del som omfattas av beslut nu är fortsatt utredning av införande av CCUS på linje 7. Projektet avser att ta fram ett komplett underlag för beslut inför ett kommande genomförandebeslut. Projektets tidplan sträcker sig fram till 2027-05-31 och den budgetmässiga omfattningen är ca 12 mkr. Inför ett kommande genomförandebeslut för CCUS avser Renovas styrelse att återigen hemställa till ägarkommunerna om deras ställningstagande innan styrelsen fattar beslut. Hemställan beräknas tillsändas ägarkommunerna för ställningstagande senast juni 2027. Ett genomförandebeslut bör fattas av Renovas styrelse senast 2028-03-21 för att en anläggning ska kunna tas i drift under 2030. 81 30 Boplats Göteborg AB 30.1.1.1 Övrig väsentlig information till kommunstyrelsen Under hösten 2024 valde bolaget att tillföra en profilering (Boplats Väst) som riktar sig mot bolaget ansvar i ägardirektivet om att agera i Göteborg med omnejd samt i arbetsmarknadsområdet. I samband med detta genomfördes även en marknadsanalys för att få en uppdaterad bild över hur behovet av att få hjälp av en bostadsförmedling såg ut bland de allmännyttiga bostadsbolagen i väst. Utifrån marknadsanalysen gör bolaget bedömningen att fler allmännyttiga bostadsbolag kommer välja att samarbeta med Boplats under de närmaste åren. 82 Årsrapport styrelser 2024 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål 83 Innehållsförteckning 1 Göteborgs Stadshus AB (Egen verksamhet).................................................. 87 2.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål ......................................87 2 Göteborg Energi AB ........................................................................................ 89 3.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål ......................................89 3 Förvaltnings AB Framtiden ............................................................................ 91 4.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål ......................................91 4 Higab AB (koncern)......................................................................................... 96 5.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål ......................................96 5 Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB ............................................................ 103 6.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 103 6 GS Buss AB .................................................................................................... 105 7.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 105 7 GS Trafikantservice AB ................................................................................ 106 8.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 106 8 Göteborgs Spårvägar AB .............................................................................. 108 9.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 108 9 Business Region Göteborg AB ...................................................................... 110 10.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 110 10 Göteborg & Co (Klusterkoncernen) ............................................................. 114 11.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 114 11 Göteborgs Stadsteater AB............................................................................. 119 12.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 119 12 Liseberg AB .................................................................................................... 120 13.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 120 13 Got Event AB ................................................................................................. 123 14.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 123 14 Göteborgs Hamn AB ..................................................................................... 125 15.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 125 15 Gryaab AB...................................................................................................... 127 16.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 127 16 Renova AB ...................................................................................................... 132 17.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 132 17 GREFAB......................................................................................................... 134 18.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 134 84 18 Försäkrings AB Göta Lejon.......................................................................... 137 19.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 137 19 Göteborgs Stads Leasing AB ........................................................................ 139 20.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 139 20 Boplats Göteborg AB..................................................................................... 141 21.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 141 85 31 Göteborgs Stadshus AB (Egen verksamhet) 31.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 31.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Genom bolagets uppdrag i ägardirektiv och riktlinjer för ägarstyrning bidrar Stadshus genom sin verksamhet indirekt till måluppfyllelse genom strategisk samordning inom Stadshuskoncernen, ägarstöd och samt arbete med löpande uppföljning och rapportering jämte stöd till kommunstyrelsen i dess uppsiktsplikt. Som en del i sitt grunduppdrag har Stadshus under året bland annat stöttat kommunstyrelsen genom att informera bolagen inför delårsrapportering om kommunfullmäktiges uppdrag och det arbete som sker i staden inom mänskliga rättigheter-området. Stadshus har inte särskilt planerat för att omsätta målet i praktisk handling eftersom bolagets uppdrag enligt ägardirektiv ger liten möjlighet att bidra väsentligt till måluppfyllnad. Utvecklingen för målet i relation till styrelsens uppdrag är därför inte relevant att mäta. 31.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Genom bolagets uppdrag i ägardirektiv och riktlinjer för ägarstyrning bidrar Stadshus genom sin verksamhet indirekt till måluppfyllelse genom strategisk samordning inom Stadshuskoncernen, ägarstöd och samt arbete med löpande uppföljning och rapportering jämte stöd till kommunstyrelsen i dess uppsiktsplikt. Under året har inga särskilda aktiviteter genomförts som direkt kan kopplas till målet. Stadshus har inte särskilt planerat för att omsätta målet i praktisk handling eftersom bolagets uppdrag enligt ägardirektiv ger liten möjlighet att bidra väsentligt till måluppfyllnad. Utvecklingen för målet i relation till styrelsens uppdrag är därför inte relevant att mäta. 31.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Genom bolagets uppdrag i ägardirektiv och riktlinjer för ägarstyrning bidrar Stadshus genom sin verksamhet indirekt till måluppfyllelse genom strategisk samordning inom Stadshuskoncernen, ägarstöd och samt arbete med löpande uppföljning och rapportering jämte stöd till kommunstyrelsen i dess uppsiktsplikt. Under året har bolaget bland annat varit involverade i kommunstyrelsens arbete med framtagande, implementering och uppföljning av stadens plan för kompetensförsörjning. För att säkra kompetensförsörjningen internt har bolaget omfördelat arbetsuppgifter, minskat antalet tjänster och till viss del minskat sårbarheten genom att outsourca vissa administrativa arbetsuppgifter till stadsledningskontoret. Kompetensförsörjningen är ständigt viktig för bolaget på grund av dess storlek och att varje tjänst i princip är unik. Utvecklingen för målet är försiktigt positivt, utifrån resultat från medarbetarenkät och det systematiska arbetsmiljöarbetet. 31.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Genom bolagets uppdrag i ägardirektiv och riktlinjer för ägarstyrning bidrar Stadshus genom sin verksamhet indirekt till måluppfyllelse genom strategisk samordning inom Stadshuskoncernen, ägarstöd och samt arbete med löpande uppföljning och rapportering jämte stöd till kommunstyrelsen i dess uppsiktsplikt. Under året har inga särskilda aktiviteter genomförts som direkt kan kopplas till målet. Stadshus har inte särskilt planerat för att omsätta målet i praktisk handling eftersom bolagets uppdrag enligt ägardirektiv ger liten möjlighet att bidra väsentligt till måluppfyllnad. Utvecklingen för 86 målet i relation till styrelsens uppdrag är därför inte relevant att mäta. 31.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Genom bolagets uppdrag i ägardirektiv och riktlinjer för ägarstyrning bidrar Stadshus genom sin verksamhet indirekt till måluppfyllelse genom strategisk samordning inom Stadshuskoncernen, ägarstöd och samt arbete med löpande uppföljning och rapportering jämte stöd till kommunstyrelsen i dess uppsiktsplikt. Under året har Stadshus fortsatt implementering av det nya regelverket för hållbarhetsrapportering som omfattar Stadshuskoncernen. Rapporteringen förväntas påbörjas andra kvartalet 2025. Regelverket medför att Stadshus framåt kommer att ha en central och omfattande roll för uppföljning och rapportering av Stadshuskoncernens samlade påverkan inom miljö, social och styrning (så kallade ESG-faktorer) vilket in sin tur kommer ge kommunfullmäktige ett helhetsperspektiv på koncernens verksamhet och dess väsentliga påverkan och i slutändan öka möjligheten att värdera och prioritera. 31.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Genom bolagets uppdrag i ägardirektiv och riktlinjer för ägarstyrning bidrar Stadshus genom sin verksamhet indirekt till måluppfyllelse genom strategisk samordning inom Stadshuskoncernen, ägarstöd och samt arbete med löpande uppföljning och rapportering jämte stöd till kommunstyrelsen i dess uppsiktsplikt. Stadshus har inte särskilt planerat för att omsätta målet i praktisk handling eftersom bolagets uppdrag enligt ägardirektiv ger liten möjlighet att bidra väsentligt till måluppfyllnad. Som en del i sitt grunduppdrag för den finansiella samordningen av Stadshuskoncernen ansvarar Stadshus för att genomföra kommunfullmäktiges beslut om utdelning till staden och kapitaltillskott till verksamheter som genom sitt kommunala ändamål inte anses ha förutsättningar att finansiera sin verksamhet. Detta har ingen direkt koppling till stadens välfärdsverksamheter men medlen bidrar till en mindre del av stadens samlade ekonomiska förmåga. För 2024 blev utdelningen 750 miljoner kronor, vilket motsvarar den nivå kommunfullmäktige beslutat om. 31.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Genom bolagets uppdrag i ägardirektiv och riktlinjer för ägarstyrning bidrar Stadshus genom sin verksamhet indirekt till måluppfyllelse genom strategisk samordning inom Stadshuskoncernen, ägarstöd och samt arbete med löpande uppföljning och rapportering jämte stöd till kommunstyrelsen i dess uppsiktsplikt. Arbetet med målet hanteras dels inom ramen för bolagets eget systematiska arbetsmiljöarbete, dels genom strategisk samordning och ägarstöd för koncernen inom HR-området. Under året har bolaget fortsatt arbeta med olika utvecklingsinsatser kopplat till resultatet från medarbetarundersökningen. Vidare har bolaget stöttat stadsledningskontoret i uppföljning och rapportering från dotterbolagen i koncernen. Utvecklingen för målet är försiktigt positivt, utifrån resultat från medarbetarenkät och det systematiska arbetsmiljöarbetet. 87 32 Göteborg Energi AB 32.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 32.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Göteborg Energi är en arbetsgivare för alla och vi arbetar systematiskt med aktiva åtgärder för att vara en inkluderande arbetsplats. Under 2024 har Göteborg Energi genomfört utbildning om klimakteriet för alla medarbetare. Vi har ytterligare utvecklat vårt kompetensbaserade och normmedvetna arbetssätt vid rekrytering. Som ett led i att minska skillnader i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor jobbar vi tillsammans med företagshälsovård i förebyggande syfte och med för att medarbetare ska komma så snart som möjligt tillbaka i arbete. 32.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Göteborg Energi är en arbetsgivare för alla och vi arbetar systematiskt med aktiva åtgärder för att vara en inkluderande arbetsplats. Företaget har beslutat att ta fram årlig mångfaldsstatistik för att bättre kunna följa förändring. Vår kommunikation kommer ytterligare att tillgänglighetsanpassas. 32.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Göteborg Energi arbetar med kompetensförsörjning för att klara vårt uppdrag och vara en attraktiv arbetsgivare. Under året har vi erbjudit 40 studenter praktik, vi är aktiva på arbetsmarknadsdagar på relevanta utbildningar, samarbetar med Yrkeshögskolor och har tagit emot många grundskole- och gymnasieungdomar på studiebesök. Göteborg Energi bedriver även skolkontakter på alla nivåer, grundskola, gymnasium, YH och högskola för att visa upp oss som arbetsgivare. Vi tar emot sommarjobbare praktikanter och studiebesök och vi utbildar medarbetare till handledare. Göteborg Energi arbetar dessutom med att utveckla medarbetare, både för specialisering och nya behov. 32.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Uppföljning för ovanstående mål hänvisas till punkt 2.2.5. 32.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Göteborg Energi har bedömt att sju av Göteborgs Stads miljö- och klimatprograms respektive avfallsplans mål är relevanta för bolaget. Tre av dessa har koncernen stor påverkan på och dessa är centrala delar av vår koncernstrategi. Övriga mål beskrivs i en anvisning för koncernens övergripande miljöarbete. Affärsplanen för 2024 - 2026 har ett tydligt fokus på kundernas klimatomställning och klimatneutral energiförsörjning. Affärsplanen med mål bryts ned i organisationens verksamhetsplaner enligt koncernens ledningsprocess. Göteborg Energi gör ett årligt klimatbokslut där koncernens klimatavtryck beräknas. 88 Koncernens klimatavtryck påverkas kraftigt av energiproduktionens användning av fossila bränslen. Den direkta klimatpåverkan förväntas minska väsentligt vid idrifttagande av Rya Biokraftvärmeverk 2026 samt ny pelletspanna i Riskullaverket i Mölndal. KPI om förnybar andel i Göteborg Energis värmeproduktion rapporteras årligen till Göteborgs Stad. För att minska klimatpåverkan från uppströmsaktiviteter och inköp pågår ett utvecklingsarbete genom framtagning och implementering av arbetssätt för klimatberäkning och styrning av projekt och investeringar. Koncernen arbetar också med energieffektivisering i egen verksamhet för optimerad drift och minskning av klimatpåverkan från egna anläggningar och fastigheter. Genomförda energibesparingar i GWh redovisas i års- och hållbarhetsredovisningen. 32.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Göteborgarna behöver en energiförsörjning som möter den växande stadens energibehov med minskad klimatpåverkan till rimliga kostnader. Vårt fokus är att möjliggöra ett kraftigt ökat eleffektbehov trots begränsningar i stam- och regionnät. Vi gör det genom att erbjuda attraktiva alternativ till elanvändning där så är möjligt (fjärrvärme/fjärrkyla), utveckla ekonomiska incitament för klokare elanvändning (effektavgifter, Effekthandel Väst) och har fått KS-beslut för ökat elproduktion från gasturbiner, mm. Vi bedömer att kombinationen av dessa åtgärder kommer att möjliggöra för en utveckling av staden som inte hindras av brist på el. Utvecklingen av våra åtgärder går bra. Fjärrvärmen är, trots ökade kostnader, fortfarande ett konkurrenskraftigt alternativ för de flesta fastighetsägare i Göteborg. Vi fortsätter att utveckla våra effekttariffer till att bli tidsdifferentierade innan 2027. Effekthandel Väst växer som marknadsplats. Genom hemställan har KF tagit beslut om att tillåta Göteborg Energi att investera i ny elproduktion. Vi har etablerat en offentlig dialog om hur driften av gasturbiner i Göteborg kan finansieras och för dialog med relevanta aktörer (till exempel SvK, Ei) för att skapa förutsättningarna för det. 32.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Göteborg Energi jobbar aktivt för att vår arbetsplats ska vara en säker arbetsplats. Vi har en god säkerhetskultur, det vill säga gemensamma värderingar, attityder och kunskap inriktade på att skapa en säker arbetsplats. Vi har säkra och hälsosamma arbetsställen, det vill säga alla platser där personer kan vistas eller arbeta är säkra mot såväl olyckor som negativa långtidseffekter på hälsan. Det är lätt att göra rätt, det vill säga att det i allas dagliga arbete finns förutsättningar som ger kvalitet, effektivitet och minimerar risken för fel – den säkra vägen ska vara den enklaste vägen. Årlig uppföljning av arbetsmiljöarbetet. Löpande återkoppling i alla ledningsgrupper kring tillbud, riskobservationer, olyckor och färdolycksfall. Under 2024 har vi haft 42 olycksfall varav 11 med frånvaro, 112 tillbud och 469 riskobservationer. 89 33 Förvaltnings AB Framtiden 33.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 33.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. • De bostadsförvaltande bolagen genomför årligen en hyresgästundersökning för att få information om hur hyresgästerna upplever sin boendesituation och sin hyresvärd. 2024 års resultat visade på en fortsatt positiv utveckling av hyresgästbetyget, både vad gäller serviceindex, produktindex och upplevd trygghet. • Under 2024 har ett nytt dialogkoncept implementerats i koncernen. Syftet är att stärka hyresgästernas inflytande över sitt boende och samtidigt bidra till områdesutveckling. Konceptet innebär att de som bor och verkar i våra områden ska ges möjlighet till inflytande i sin boende- och närmiljö. Dialogkonceptet ger stöd för hur en dialog kan genomföras, vilka metoder som finns och vad som lämpar sig bäst i olika situationer. Här finns också korta, handfasta beskrivningar och checklistor. • Inom ramen för koncernens strategi för utvecklingsområden genomförs trygghetsdialoger som en av insatserna inom superförvaltning. Under året har ett nytt koncept arbetats fram för trygghetsdialogerna vilket kommer införlivas i ovan nämnda dialogkoncept. • De bostadsförvaltande bolagen har ett ramavtal för boinflytande. Avtalet reglerar ramarna för hyresgästernas inflytande i olika frågor, beskriver arbetsformer, hantering av resurser samt uppföljning av resultat. • Under 2024 har en av koncernens strategiska utvecklingsfrågor varit att ta fram en ny underhållsstrategi. Inriktningen i den nya strategin är att gå från stora omfattande åtgärder till mer förvaltande åtgärder. Den nya strategin ska likt nu gällande riktlinje för varsam renovering ge hyresgästerna möjlighet till dialog och inflytande vid underhållsåtgärder så att hyresgäster i så stor utsträckning som möjligt kan påverka såväl standard som hyresnivå. • Samtliga bostadsförvaltande bolag i koncernen arbetar fortsatt med någon form av boendebudget, en demokratisk process där boende involveras i prioriteringar av resurser som påverkar deras livskvalitet. Boende lämnar förslag och efter omröstning utses vinnande förslag som sedan genomförs av respektive bolag. Varje år förverkligas vissa av förslagen från de boende. 33.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. • Arbetet med målet sker främst genom de insatser som genomförs inom ramen för strategin superförvaltning i koncernens strategi för utvecklingsområden - arbetet med att inget av stadens områden ska finnas med på polisens lista över särskilt utsatta och utsatta områden. Det handlar om insatser såsom trygghetsvärdar i alla områden, framtidshubbar där boende kan få råd och stöd gällande studier, arbete och entreprenörskap samt övriga insatser för ökad trygghet, ökad närvaro, rent och snyggt i områdena och arbete med nolltolerans mot kriminell påverkan. Utöver superförvaltingsinsatserna ingår också strategin Framtidens stadsutveckling där koncernen investerar i underhåll och renovering samt nyproduktion i utvecklingsområdena. Samverkan sker med flera andra bolag och förvaltningar. • Under hösten 2024 genomfördes koncernens senaste hyresgästenkät. Den upplevda tryggheten ökade i alla delar av staden, men den ökade mest i koncernens utvecklingsområden. De boende i Bergsjön, Biskopsgården, Hammarkullen, Hjällbo, Lövgärdet och Tynnered känner sig nu tryggare än vad man gör i genomsnitt i hela vårt bestånd i Göteborg. 90 • Varje år släpper koncernen en lägesbild med en bedömning av utvecklingsområdenas förutsättningar att nå målet om att inte vara särskilt utsatta till år 2025. Årets lägesbild har inte resulterat i några förändringar jämfört föregående år. För Biskopsgården och Tynnered/Frölunda Torg bedöms förutsättningarna fortsatt som goda, för Bergsjön, Hjällbo och Lövgärdet som medel och för Hammarkullen som svåra. I likhet med föregående års lägesbild bedöms Hammarkullen även långsiktigt (2030) ha svåra förutsättningar att inte vara särskilt utsatt. En tydligare prioritering och efterföljande resursförstärkning under 2025 bedöms angelägen för att förbättra Hammarkullens långsiktiga förutsättningar. 33.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. • Framtidenkoncernens bolag bedöms ha relativt goda förutsättningar att bemanna verksamheten på både kort och längre sikt. Ett mer aktivt arbete för att nå rätt kandidater och säkerställa en stabil bemanning krävs inom ett par yrkesroller, såsom fastighetsvärdar och trygghetsvärdar. En aktuell kompetensförsörjningsfråga är däremot utveckling av yrkesroller som en konsekvens av förändringar i uppdrag för koncernen, exempelvis effektivisering och digitalisering. • Av fokusområdena i Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning bedöms "Utveckling av verksamheten" och "Utveckla kompetensen inom organisationen" vara de områden där koncernen har störst behov av att skaffa sig en nulägesbild genom att identifiera behov av utveckling av digitala lösningar och arbetssätt som främjar innovation, utveckling och nytänkande. Inom planens övriga fokusområden; tillvarata och attrahera kompetensen på arbetsmarknaden, hållbart arbetsliv och konkurrenskraftiga arbetsvillkor, bedöms koncernen kunna erbjuda goda förutsättningar. • Under 2024 avslutades pilotomgången av Bostadsbolagets och Poseidons traineeprogram för fastighetsvärdar med ett lyckat resultat. 14 deltagare tog sin examen och samtliga har fått anställning, majoriteten i något av koncernens bolag. Även 2024 kunde koncernen bidra till att knappt 1 200 ungdomar fick ett feriejobb eller praktikplats i något av koncernens dotterbolag. 33.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. • Färdigställande av bostäder är högt prioriterat i Framtidenkoncernen utifrån behov av fler bostäder, områdesutveckling och koncernens finansiella tillväxt. Värdeskapande stadsutveckling och Göteborgs utvidgade innerstad är grunden för vår nyproduktion. Möjligheten till nyproduktion påverkas i hög grad av tillgång till byggrätter, framdrift av program och detaljplaner samt koncernens finansiella utrymme. Koncernen har finansiell beredskap för en produktion om cirka 1 000 bostäder per år, varav majoriteten är hyresrätter. Blir produktionen högre behöver nya finansiella beslut fattas och blir produktionen lägre kan utrymmet för underhåll och renovering utökas. • Under året har 343 bostäder färdigställts för inflyttning, varav 241 är hyresrätter, 42 bostads- eller äganderätter och 60 är konverteringar. Antal bostäder som är i produktion är cirka 1 100 stycken. • Koncernens byggrättsportfölj innehåller i nuläget 2 964 byggrätter. Koncernen har i uppdrag att förvärva mer byggrätter över hela staden och i syfte att signalera detta till marknaden har vi fortsatt vår ambition att exponera oss och synas mer i olika nationella sammanhang. Under året förvärvades byggrätter i Karlastaden som möjliggör byggnation av 300 - 400 bostäder. Ett förvärv som fått uppmärksamhet under året. 91 • För att öka förutsättningarna för en högre nyproduktion behöver bolaget också fortsätta arbeta aktivt med att erhålla fler lagakraftvunna planer och med att förvärva byggrätter över hela staden. • Under slutet av 2024 antogs en ny koncerngemensam strategi för minskad klimatpåverkan i byggprojekt. Syftet med strategin är att skapa en koncerngemensam inriktning och strategier för hur Framtiden ska nå måluppfyllelsen om minskad klimatpåverkan i byggprojekt med 50 procent till 2025 och 90 procent till 2030 i enlighet med stadens målsättningar. • Marknaden för nyproducerade bostadsrätter är fortsatt sval. Bedömningen är att marknadsläget på bostadsmarknaden kommer att börja återhämta sig under 2025, men väntas inte nå full effekt förrän tidigast under 2026. 33.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. • I arbetet med att nå målet fokuserar Framtidenkoncernen på tre områden; minskad klimatpåverkan, energieffektivisering och cirkulärt. Inom området minskad klimatpåverkan fokuseras arbetet på byggprojekt och på hyresgästers transporter. Vi ska minska vår klimatpåverkan med 50 % till 2025 i såväl renoverings- som nybyggnadsprojekt och med 90 % till 2030. 2024-12-17 beslutade bolaget om en strategi för minskad klimatpåverkan i byggprojekt. Strategin omfattar nyproduktion och befintligt bestånd. I våra byggprojekt samt vår egen fordonsflotta sker också omställning till utsläppsfria och elektrifierade arbetsmaskiner och transporter. Utöver detta jobbar vi med mobilitetssatsningar för våra hyresgäster. Vi fortsätter energieffektivisera våra fastigheter och genomför en satsning på solceller fram till 2030. Under 2024 installerades ytterligare cirka 1 500 kWp solceller på koncernens tak. I september 2024 beslutade bolaget om en energieffektiviseringsplan med syftet att minska vårt energibehov genom lönsamma åtgärder samtidigt som vi minskar vår klimatpåverkan. Framtiden är samordningsansvarig för strategin hållbart byggande i stadens miljö- och klimatprogram och samverkar inom ramen för det med miljö- och klimatnämnden. • Kontinuerligt görs många insatser för att öka den biologiska mångfalden, alltifrån anläggande av ängar, trädplantering, odlingsytor, bikupor, fjärilsrabatter, insektshotell, fågelholkar, regnbäddar, vattenmagasin och kunskapshöjning. Ett utvecklingsprojekt har startats för att ta fram en mätbar systematik för att främja ekosystemtjänster, biologisk mångfald samt klimatanpassning för att säkra måluppfyllelse i enlighet med Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram och kommunfullmäktiges uppdrag om klimatanpassning. • Samverkan inom cirkulärt sker både i koncernen och med marknadsaktörerna – framförallt genom Plattformen för klimatneutralt byggande i Göteborg och Handslaget för cirkulärt byggande, där Framtiden har en drivande roll som strategiansvarig för Hållbart byggande. Framtiden bedömer det som långsiktigt mest ändamålsenligt att stimulera och driva på utvecklingen av en professionell återbruksmarknad och har påbörjat en interimslösning i avvaktan på en mer effektiv återbruksmarknad. Vidare driver bolagen inom koncernen ett flertal byggprojekt, i såväl nyproduktion som ombyggnader, med återbruk i fokus. Under året har några av bolagen arbetat med frågan om återbruk i förvaltningen vilken ska tas vidare in i 2025 och ett koncern- respektive stadengemensamt återbrukslager ska utredas samtidigt som arbetet med att stimulera en storskalig återbruksmarknad fortlöper. Framtiden medverkar även aktivt i arbetet med att ta fram stadengemensamma ramavtalsupphandlingar för återbruk. 92 33.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. • Två viktiga utgångspunkter i arbetet med målet är Framtidens ägardirektiv som anger att bolaget ska bidra till stärkt egenförsörjning och ökad välfärd i de bostadsområden där sådana behov finns samt Framtidenkoncernens strategi för utvecklingsområden 2020-2030 med målet att ingen del av staden ska finnas med på polisens lista över särskilt utsatta områden år 2030 eller på listan över utsatta områden år 2035. • En konkret insats inom ramen för strategin för utvecklingsområden är satsningen Lights On som ingår i paraplyet "Skola som arena" med det övergripande målet att Göteborg ska bli en mer jämlik stad utan utsatta områden, genom att skapa god start i livet och goda uppväxtvillkor för barn och unga. Lights On omfattar 10 skolor med sammanlagt 4 000 barn och ungdomar i koncernens utvecklingsområden och handlar om att hålla grundskolor öppna både före och efter lektionstid. Mellan 2023 och 2024 ökade både antalet barn som deltar i olika aktiviteter och antalet aktörer som på olika sätt bidrar till satsningen markant. Vi såg också en ökat deltagande från flickor. • Framtiden är också en av stadens största aktörer när det gäller att erbjuda feriearbete och under 2024 tillskapades 1 158 praktik- och ferieplatser. • Under de senaste åren har Framtiden ingått tre större samarbeten med andra aktörer i tre av stadens utvecklingsområden; Tynnered, Biskopsgården och Bergsjön. Handslagen handlar om konkreta satsningar på skola, fritid och arbete och förväntas bland annat bidra till tryggare bostadsområden. Syftet med handslagen är att, utifrån de behov som finns i respektive stadsdel, tillsammans kraftsamla kring några konkreta mål för att bidra till en positiv förändring i Göteborgs särskilt utsatta områden. De insatser parterna samarbetar kring ska bland annat resultera i att fler ungdomar får sommarjobb, att fler vuxna kan försörja sig genom arbete eller företagande samt bidra till att ge unga bättre förutsättningar att klara skolan och ha en meningsfull fritid. • I slutet av 2022 öppnade den första Framtidshubben, koncernens satsning för att sänka trösklarna för att komma i anställning eller utbildning. Under 2023 och 2024 har verksamheten utvecklats och idag finns det en hubb i alla sex utvecklingsområden. Hubbarna erbjuder rådgivning och individuell ”jobbcoachning”, studie- och yrkesvägledning, rekryteringsträffar samt aktiviteter för nyföretagande och företagsutveckling. Under 2024 har antalet besökare ökat med cirka 50 procent och nästan dubbelt så många kvinnor som män har sökt stöd hos Framtidshubbarna. • Bostadssociala insatser innefattar bland annat delaktighet i Göteborgs Stads arbete mot hemlöshet och projektet Barnfamiljer med korttidsavtal. Störningsjouren arbetar vräkningsförebyggande tillsammans med koncernens förvaltande bolag och andra aktörer. 33.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. • Uppföljningar visar att koncernens bolag erbjuder en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. • Sjukfrånvaron är fortsatt låg och ligger på 4,6 procent. Några bolag har i år satsat extra på att utveckling av metodik och information gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet och överlag bedöms bolagens arbetsmiljöarbete fungera tillfredsställande. • 2024 har ytterligare åtgärder och omfattande kompetensutveckling genomförts för att stärka medarbetares säkerhet och trygghet som bedöms vara den största 93 arbetsmiljörisken. Medarbetarenkäten visar att koncernens medarbetare fortsatt upplever sig säkra och trygga i utförandet av sina uppdrag. • Ledarskapet är en viktig förutsättning som fokuseras under 2024 bland annat genom stegvis implementering av stadens gemensamma ledarskapsmodeller "Stärkt gemensamt ledarskap" och koncerngemensam arbetsmiljöutbildning. • Andra anställningsformer än tillsvidareanställningar eller vikariat utgör en liten andel av anställningarna. Visstidsanställda har minskat i koncernen. 94 34 Higab AB (koncern) 34.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 34.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. 35 Higab Higab inkluderar detta målarbete inom bolagets fokusområde Samhällsansvar, där initiativ för att skapa trygga, säkra och trivsamma miljöer genomförs. Under 2024 har bolaget sett det som en kritisk förbättring att införa ett nytt grundkoncept inom bolagets TST-arbete med fokus på utemiljöerna. TST-arbetet handlar om att skapa trygga, säkra och trivsamma miljöer i och kring våra lokaler. Det nya konceptet har resulterat i det stödjande dokumentet ”Ramverk för rummet mellan husen – hur Higab utvecklar sina utemiljöer enligt TST”. Detta har inkluderats i fastigheternas affärsplaner och implementeras 2025. Effekterna i år har varit ökad intern kompetens och bolaget har även tagit fram ett TST-index som baserar sig på intervjuer, enkäter och brottsstatistik med målsättningen om en positiv trend för utemiljöerna runt våra fastigheter framöver. Sedan i våras har bolaget tillsatt en resurs som på heltid arbetar med bolagets säkerhetsfrågor vilket även inkluderar arbete inom social hållbarhet. Denna person har också ett samordningsansvar för lokalkoncernens säkerhetsarbete. Higab tog i slutet av 2024 beslut om att anställa tre fastighetsvärdar på halvtid som ska hjälpa till att hålla helt, rent och snyggt runt våra fastigheter. Rekryteringen kommer att göras som en del av bolagets projekt "Service till service" vars syfte är att hjälpa personer in på arbetsmarknaden som av olika skäl haft svårt att få arbete. 36 Göteborgs Stads Parkering Bolaget har flera mål med syfte att öka bolagets bidrag till stadens mål om en trygg, säker och socialt hållbar stad. Mål och KPI:er handlar till exempel om att stärka upplevd trygghet och säkerhet. Den under året inrättade supportcentralen stärker bevakningen av parkeringsytor dygnet runt och ökar möjligheterna att arbeta förebyggande. Trygghetskameror gör det också möjligt att tillhandahålla information som stödjer polisens arbete. Antalet anläggningar med trygghetskameror ökade under året. Bolaget arbetar systematiskt med trygghetsfrågan även genom att säkerställa kvaliteten på den fysiska miljön och genom att delta aktivt i relevanta forum för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Bolaget deltar i fler samverkansforum än tidigare år. Uppklarningsgraden för felärenden är fortsatt hög vilket minskar risken för otrygga miljöer på grund av skadegörelse etc. Perspektivet demokrati och mänskliga rättigheter hanteras bland annat genom att ställa krav i upphandlingar inom områden som antikorruption och mänskliga rättigheter, barnkonventionens krav och krav på socialt ansvarstagande. Bolaget upprättar årligen barnbokslut för att redovisa barnrättsarbetet. I byggprojekt Masthugget Väst ställs krav inom ramen för Göteborgs Stads modell för social hänsyn. Fyra personer från grupper med svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden ska beredas sysselsättning under avtalstiden. För att motverka 95 arbetslivskriminalitet infördes arbetssättet Sund konkurrens i bolagets krav för större entreprenader. 37 Älvstranden Utveckling I bolagets hållbarhetsarbete, som utgår från vårt uppdrag, ingår de tre hållbarhetsdimensionerna social, ekonomisk och miljömässig. Dessa har följts upp regelbundet. 37.1.1.1 Segregationen i Göteborg ska brytas. 38 Higab Higab inkluderar detta målarbete i det operativa arbetet inom exempelvis inköp, förvaltning och social hållbarhet. Bolaget har under många år upphandlat entreprenör i linje med inköp- och upphandlingsförvaltningens program för social hänsyn. År 2024 resulterade detta i sju upphandlingar med krav enligt deras modell. Dessutom har bolaget sedan ett par år tillbaka arbetat med det interna programmet Service-till-service, där platser för arbetsträning erbjudits till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Under 2024 har två personer arbetstränat och ytterligare interna resurser har tilldelats för att vidareutveckla och utöka programmet. Effekterna internt är ökad stolthet för bolagets samhällsengagemang och möjligheten att hjälpa medmänniskor. De externa effekterna förväntas vara ökad sysselsättning och mer innanförskap. 39 Göteborgs Stads Parkering Bolaget har under året börjat informera sig om hur andra kommunala bolag arbetar med praktikplatser, rekrytering och andra insatser med syfte att kompetensutveckla, skapa sysselsättning och på så sätt motverka segregation. Möjligheterna till praktikplatser och liknande insatser ska beaktas i samband med att verksamhetsplaneringen inför 2025 färdigställs. 40 Älvstranden Utveckling Bolaget äger och förvaltar fastigheter och mark. I bolagets uppdrag ingår att anvisa mark utifrån stadens behov. I förekommande fall ställs krav vid markanvisningar för att motverka segregation. 40.1.1.1 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. 41 Higab Higab inkluderar detta målarbete inom bolagets fokusområde Medarbetare, där initiativ för bättre samarbete, trivsel och ökat engagemang genomförts. Bolaget har ett starkt arbetsgivarvarumärke och är en attraktiv arbetsgivare. För att bibehålla denna position arbetar vi strukturerat med medarbetarperspektivet i olika aktiviteter. Bolagets rekryteringar har även under 2024 genomförts enligt plan och samtliga roller är tillsatta. För att säkerställa framtida kompetenser tar bolaget årligen in praktikanter med olika studieinriktningar. Vi försöker även bidra till byggbranschens utveckling genom att ställa krav enligt förvaltningen för inköp- och upphandlings riktlinje för social hänsyn. 96 42 Göteborgs Stads Parkering Bolaget prioriterar och arbetar aktivt med kompetensförsörjning. Medarbetarna är bolagets viktigaste tillgång. Vi vill att alla ska känna engagemang, lust att gå till jobbet och vilja sprida en positiv bild av bolaget. Därför ska vi utvecklas och värdesättas, och få rätt förutsättningar för att göra ett bra jobb. Tydlighet i uppdraget är viktigt, liksom trygghet och en kultur som främjar nya idéer och samarbeten. 43 Älvstranden Utveckling Bolaget har under 2024 arbetat aktivt med den framtagna kompetensförsörjningsplanen utifrån följande fokusområden: • Arbetet med attraktiv arbetsgivare - översyn av bolagets förmåner, arbete med struktur roller/uppdrag. • Stärka ledarskapet - bolaget har lågt HME, insatser påbörjade 2024 och fortsätter under 2025. • Stödja medarbetarnas utveckling - satsningar på utbildningar, nya roller/uppdrag i ny organisation. • Hållbart arbetsliv - översyn av bolagets förmåner, fokus på balas mellan arbete och fritid. • Prioritering av arbetsmiljöarbetet - ny HR-partnerroll med fokus arbetsmiljö på plats. 43.1.1.1 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. 44 Higab Att levandegöra staden är en del av bolagets vision: Tillsammans vårdar och utvecklar vi byggnader – för ett levande Göteborg. Higab har länge arbetat med att i ökad utsträckning öppna upp husen för göteborgarna genom våra hyresgäster och samarbeten med olika aktörer. Under 2024 har bolaget bl a samarbetat med hyresgäster i Slakthuset under Kulturnatta och den urbana matmarknaden Slakthuset Saturdays, samt erbjudit ett fullspäckat program vid årets Kronhushjul. Hyresavtalet med den nya hyresgästen i Feskekôrka har bland annat inneburit betydligt generösare öppettider än tidigare vilket bidrar till ett mer levande Rosenlund. Även hyresgästen i nyrenoverade Dicksonska Palatset kommer under året att starta upp en öppen verksamhet efter att huset varit stängt för allmänheten i många år. Bolaget fortsätter bevaka frågorna inom målområdet och när möjligheter uppstår, till exempel vid tomställning av en fastighet, analyseras fastighetens potential för framtida användning där även omvandling till bostäder utvärderas. 45 Göteborgs Stads Parkering Bolaget strävar efter att flytta parkering från gatan till gemensamma anläggningar och att minska trafiken i stadens centrum genom olika incitament. Dessutom genomförs arbete för att styra trafiken och minska söktrafiken i staden. Genom att avyttra fastigheter bidrar bolaget till att omvandla parkeringsplatser till andra användningsområden. Bolaget engagerar sig även i hållbart byggande och bygger tillfälliga anläggningar som underlättar stadsutvecklingen. 97 Samarbetet med Framtiden syftar till att skapa bostäder på bolagets fastigheter. Bolaget bistår även med kunskap och statistik som möjliggör informerade beslut i stadens utveckling. 46 Älvstranden Utveckling I Älvstranden Utvecklings ettåriga verksamhetsplan för 2024 angavs att bolaget skulle besluta och implementera Älvstrandens Klimatramverk i bolagets samtliga markaffärer och entreprenadupphandlingar. Miljö- och klimatramverket har testats i G5-markanvisning, men arbetet med ramverket är pausat i väntan på beslut om det behöver omarbetas utifrån nytt uppdrag. 46.1.1.1 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. 47 Higab Higab inkluderar detta målarbete inom bolagets fokusområde Samhällsansvar, vilket omfattar både arbete med klimatomställning och biologisk mångfald. Från och med 2025 utökar bolaget även organisationen med en tjänst för miljösamordning. För bolagets fastighetsbestånd anses skyfall, höjd havsnivå och stark vind vara de mest kritiska parametrarna som behandlas i arbetet med att säkra fastigheterna mot klimatförändringarna. Då konsekvenserna ännu inte är påtagliga för bolagets fastigheter omhändertas anpassningarna inom ordinarie underhållsarbete. Vi har dock skapat en god intern kännedom om vilka värden som behöver säkerställas framöver. Goda exempel finns på hur bolaget under året har fokuserat på biologisk mångfald genom att skapa parkliknande gröna ytor som gynnar den lokala omgivningen på olika sätt. Bolaget äger oftast inte några betydande ytor kring byggnaderna, men deltar gärna i olika initiativ. Ett sådant är Mångfaldsgården i Härlanda Park, Higabs samarbete med Stadskupan. Sedan platsen gjordes om till en grönskande gård för bin, fjärilar och andra pollinatörer har 18 nya arter flyttat in. 48 Göteborgs Stads Parkering Bolagets prioriterade områden är att minska klimatpåverkan från transporter och inköp samt att minska energianvändning och öka andelen förnybar el. Bolagets styrning syftar till att minska fossila utsläpp från transporter och att minska behovet av att resa med egen bil. Elladdning erbjuds på många parkeringsytor och utveckling av erbjudanden och driftsäkerhet för elladdning är prioriterade frågor. Bolaget arbetar aktivt för att utveckla samarbeten med de kommunala bostadsbolagen, i detta inkluderas också arbetssätt som syftar till att framöver säkerställa elladdning för bostadsbolagens hyresgäster. Bolaget deltar i många samverkans- och utvecklingsarbeten med syfte att minska behovet av att resa med egen bil och underlätta val av hållbara färdslag. Under året har kunderbjudanden utvecklats och det systematiska arbetet med bilpoolsaktörer ger resultat. Bolaget tar ett utökat ansvar för att elektrifiera stadens fordonsflotta i samarbete med stadsfastighetsförvaltningen, BRG och Göteborg Stads Leasing. Investeringar görs och drift säkerställs dygnet runt, i samverkan med olika fastighetsägare. Det ökande antalet elladdplatser innebär att bolagets totala energiförbrukning ökar men liksom tidigare fortsätter arbetet med energioptimering. 98 En större solcellsanläggning har installerats på P-hus Dubbeldäckaren, och en ytterligare solcellsanläggning har förvärvats för användning på bolagets kontor. Detta är en del av en flerårig plan för att öka bolagets egenproduktion av el. Under året genomfördes ett ombyggnadsprojekt med lågt klimatavtryck i samband med att en logistikhall byggdes om vilket är ett fint exempel på återanvändning av en fastighet. Arbetssätt inom hållbart byggande utvecklas löpande, till exempel inom upphandling och projektstyrning. Bolaget har begränsade möjligheter att bidra till biologisk mångfald men har satt och når relevanta mål. Bolaget arbetar systematiskt enligt stadens miljöledningssystem. 49 Älvstranden Utveckling I Älvstranden Utvecklings ettåriga verksamhetsplan angavs att bolaget ska besluta och implementera Älvstrandens Klimatramverk i bolagets samtliga markaffärer och entreprenadupphandlingar under 2024. Miljö- och klimatramverket har testats i G5-markanvisning, men arbetet med ramverket är pausat i väntan på beslut om det behöver omarbetas utifrån nytt uppdrag. 49.1.1.1 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. 50 Higab Higab inkluderar detta målarbete genom sin fastighetsförvaltning där vi tillgodoser lokaler för småföretagare, kulturverksamheter och fritidsaktiviteter. Higabs uppdrag är att äga, utveckla och förvalta fastigheter som anses vara strategiska för staden. Vårt utbud ska tillgodose stadens egna verksamheters behov och även vända sig till mindre företag och kulturaktörer. Bolaget genomför sedan några år tillbaka en satsning för kulturella och kreativa näringar som önskar dela lokal med andra istället för att hyra en egen. I enlighet med uppdrag i KF:s budget vidareutvecklar vi konceptet för att attrahera fler medlemmar. Konceptet växer långsamt, men målsättningen är att det framåt ska bidra till Göteborgs Stads identitet och attraktionskraft. Bolagets satsningar på kravställning i våra entreprenörsupphandlingar om social hänsyn, praktikplatser i samarbete med olika skolor samt erbjudande om arbetsträning för individer som står lång ifrån arbetsmarknaden är också åtgärder som bidrar till välfärden i staden. 51 Göteborgs Stads Parkering I bolagets affärsplan har flera mål definierats som bidrar till välfärden i Göteborg. Genom att fokusera på ekonomisk utveckling kan vi agera långsiktigt för stadens bästa. Varje år genererar bolaget ett överskott som bidrar till finansiering av andra verksamheter inom Göteborgs Stad, vilket stärker Stadens förmåga att möta invånarnas behov. Bolaget arbetar kontinuerligt med att göra staden mer tillgänglig och samtidigt främja hållbart resande. Målet är att ge kunderna bästa möjliga parkeringsservice, där allt från att hitta och betala för parkering till att använda elladdning och andra tjänster fungerar enkelt och smidigt, och skapar en positiv känsla. Bolagets anläggningar ska vara tillgängliga, trygga, säkra och välskötta. Arbetet sker med fokus på att bidra till en hållbar stadsmiljö, både ur ett ekologiskt och socialt perspektiv. 99 52 Älvstranden Utveckling Bolaget äger och förvaltar fastigheter och mark. I uppdraget ingår att anvisa mark utifrån stadens behov. I förekommande fall ställs krav vid markanvisningar för att tillse de välfärdsbehov som finns. I bolagets fastighetsbestånd finns idag ett stort antal skolor som är en del av välfärden i staden. 52.1.1.1 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. 53 Higab Higab inkluderar detta målarbete inom bolagets fokusområde Medarbetare. Inom detta område genomförs initiativ för att stötta ett tillitsbaserat ledarskap och uppmuntra till personligt engagemang. Bolagets praxis är att erbjuda tillsvidareanställningar på heltid med möjlighet till frivillig deltid, med ett fåtal undantagsfall. Det finns ett väletablerat och omfattande årshjul för arbetsmiljöarbetet. I övrigt följer bolaget Stadens riktlinjer samt genomför fackliga förhandlingar. Vd har tillsammans med företagets ledarforum arbetat fram en ledarfilosofi som ska implementeras och ledarutveckling kopplat till verktyget Chefoskopet kommer att genomföras under 2025. Bolaget har genomfört ett omfattande omställningsarbete för att anpassa vårt kontor till en utökad organisation och ett nytt arbetssätt. Vår arbetsplats ska främja samarbete och flexibilitet, med målet att skapa en plats där man vill vara och där vi kan bygga en starkare vi-känsla. 54 Göteborgs Stads Parkering Bolaget arbetar ständigt för att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren för de anställda. Under hösten 2024 - våren 2025 arbetar vi för att utveckla vårt kontor för att underlätta olika mötesformer och främja samarbete. Vi är numera även IT- konsoliderade in i stadens infrastruktur, och arbetar för en bättre utvecklad digital arbetsplats. Därutöver är bolagets friskvårdsbidrag nu höjt vilket bidrar till förbättrad arbetsmiljö och arbetsvillkor. Under kvartal 2 rullade bolaget ut den årliga arbetsmiljöutbildningen för alla medarbetare och chefer. Bolaget har slutfört utbildningssatsningen för att stärka chefers kompetens inom grundläggande arbetsmiljöutbildning. 55 Älvstranden Utveckling Bolaget ska skapa en hållbar och en god arbetsmiljö för att medarbetare ska kunna och vilja stanna kvar hos oss. Det gör vi genom att arbeta prioriterat med arbetsmiljö så att vi kan säkra kompetens under en längre tid, genom att skapa tydlighet i uppdraget och genom att kontinuerligt analysera de utmaningar vi står inför. Bolaget gör insatser som är såväl hälsofrämjande och förebyggande som efterhjälpande och rehabiliterande genom att: • säkerställa att krav på arbetsmiljöarbete uppfylls genom tydliga rutiner och stödmaterial samt regelbundna utbildningar för chefer och skyddsombud på 100 arbetsmiljöområdet. • säkerställa att samverkan fungerar i alla led där en kontinuerlig dialog förs mellan chefer och medarbetare om verksamhetens utveckling och kopplingen mellan arbetsmiljö- och verksamhetsfrågor. För att säkerställa en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor behöver bolaget ha ett levande förhållningssätt med en medvetenhet om att förutsättningarna kan förändras över tid. Det är därför viktigt att vi som arbetsgivare är lyhörda gentemot såväl vår omvärld som internt på bolaget. Vi arbetar därför kontinuerligt med uppföljning av vår verksamhet, där vårt uppdrag är utgångspunkten. Bolaget kommer under 2025 fortsätta arbetet med att ställa om till det nya ägardirektivet, där vi behöver säkerställa att vi har en gemensam bild av vad som är vårt uppdrag och vad vi förväntas leverera. I bolagets ettåriga verksamhetsplan anges: • Ny organisation som matchar det nya ägardirektivet. • Slutföra genomförandeplan samt ta fram en femårig affärsplan utifrån det nya ägardirektivet. Bolaget arbetar också kontinuerligt med att analysera vilka utmaningar vi står inför vad gäller till exempel lagförändringar, nya eller justerade uppdrag, digitalisering, pensionsavgångar, kompetensförsörjning och sjukfrånvaro. 101 56 Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB 56.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 56.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Bolaget är koncernmoder och verksamheten sker i dotterbolagen. Bolaget stöttar dotter- bolagen GS Buss och GS Trafikantservice med affärsstöd inom framför allt områdena ekonomi, inköp, HR, lön, kommunikation och säkerhet. Bolaget stöttar därmed verksamheternas möjligheter att arbeta med målen. Bolaget tar upp jämlikhets- och jämställdhetsfrågor vid medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar. 56.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Bolaget har inte arbetat med denna fråga. 56.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Bolaget är koncernmoder och verksamheten sker i dotterbolagen. Bolaget stöttar dotterbolagen GS Buss och GS Trafikantservice med affärsstöd bl.a. inom HR. På grund av att dotterbolagen har varit under försäljning/avveckling har kompetensförsörjningen fokuserat på kort sikt. Efter beslut i Kommunfullmäktige i juni kommer dotterbolaget GS Trafikantservice att finnas kvar. Kompetensförsörjningsplaner för GS Trafikantservice och dess affärsstöd har tillsammans med Affärsplan tagits fram under hösten 2024. 56.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Bolaget har inte arbetat med denna fråga. 56.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Bolaget är koncernmoder och verksamheten sker i dotterbolagen. Bolaget stöttar dotterbolagen GS Buss och GS Trafikantservice med affärsstöd inom framför allt områdena ekonomi, inköp, HR, lön, kommunikation och säkerhet. Bolaget stöttar därmed verksamheternas möjligheter att arbeta med målen. 56.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Bolaget är koncernmoder och verksamheten sker i dotterbolagen. Bolaget stöttar dotterbolagen GS Buss och GS Trafikantservice med affärsstöd inom framför allt områdena ekonomi, inköp, HR, lön, kommunikation och säkerhet. Bolaget stöttar därmed verksamheternas möjligheter att arbeta med målen. 56.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Bolaget är koncernmoder och verksamheten sker i dotterbolagen. Bolaget stöttar dotterbolagen GS Buss och GS Trafikantservice med affärsstöd inom framför allt områdena ekonomi, inköp, HR, lön, kommunikation och säkerhet. Bolaget stöttar därmed verksamheternas möjligheter att arbeta med målen. 102 Bolagets arbetsmiljöfrågor tas upp i dialog vid ledningsmöten och gruppmöten. 103 57 GS Buss AB 57.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 57.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. GS Buss bidrar till målet genom att i sin verksamhet sköta depå Kville med god kvalitet för att Västtrafiks bussbolag ska kunna sköta sina bussar och ge Göteborgs Stads medborgare bra och jämlika villkor att nyttja kollektivtrafiken. Bolaget tar upp jämlik- och jämställdhetsfrågor vid medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och vid arbetmiljöronder och arbetsmiljökommittémöten i syfte att bli bättre. 57.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Bolaget har inte arbetat med denna fråga. 57.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. GS Buss verksamhet kommer att avvecklas under hösten 2025 och har endast fem anställda. Om behov uppkommer kommer detta att lösas med inhyrd kompetens. 57.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Bolaget har inte arbetat med denna fråga. 57.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. GS Buss arbetar med frågan inom de områden där verksamheten har störst miljöpåverkan, vilket är vid inköp av varor och tjänster, avfall, energiförbrukning och kemikalieanvändning. Bolaget följer även Göteborgs Stads Miljö- och klimatprogram då vi bland annat jobbar med att minska antalet utfasningsämnen och hormonstörande ämnen på SIN-listan. Vi har rutiner för inklassning av kemikalier som syftar till att vi inte ska föra in nya kemiska produkter som innehåller utfasningsämnen och att vi inte ska föra in nya kemiska produkter som innehåller hormonstörande ämnen. 57.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. GS Buss bidrar till målet genom att i sin verksamhet sköta depå Kville med god kvalitet för att Västtrafiks bussbolag ska kunna sköta sina bussar och ge Göteborgs Stads medborgare bra möjligheter att nyttja kollektivtrafiken. 57.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Bolaget har endast fem medarbetare vid depå Kville men arbetar aktivt med att identifiera arbetsmiljörisker. Depån är gammal så mycket arbete går åt för att se till att depån är funktionell och säker. 104 58 GS Trafikantservice AB 58.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 58.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. GS Trafikantservice bidrar till målet genom att i sin verksamhet sköta del av kollektivtrafikens hållplatser, trafikleda Nils Ericson terminalen och via informatörer i kollektivtrafiken med god kvalitet ge Göteborgs Stads medborgare bra och jämlika villkor att nyttja kollektivtrafiken. Bolaget tar också upp jämlikhets- och jämställdhetsfrågor vid medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och vid arbetmiljöronder och arbetsmiljökommittémöten i syfte att bli bättre. 58.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Bolaget har inte arbetat med denna fråga. 58.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Bolaget har varit under försäljning/avveckling så kompetensförsörjningen har fokuserat på kort sikt. Efter beslut i Kommunfullmäktige i juni kommer bolaget att fortsätta sin verksamhet inom Staden och har under hösten arbetat fram affärsplan för bolaget. Bolaget kommer att avsluta uppdraget Terminalledning Nils Ericsson Terminalen 2025- 09-28 då bolaget inte vann anbud för kommande period. Bemanningen för bolaget kommer med anledning av detta att minska med ca.13 personer. GS Trafikantservice har tagit fram en kompetensförsörjningsplan på lång och kort sikt och i enheternas verksamhetsplaner för 2025 ska varje enhet gå igenom läget för de kommande två åren. 58.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Bolaget har inte arbetat med denna fråga. 58.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. GS Trafikantservice arbetar för att öka andel resenärer som väljer att åka kollektivt, genom att arbeta med att se till att de hållplatser bolaget sköter är rena och håller en god standard så att kollektivtrafikresenärer ska uppfatta sitt resande positivt. På samma sätt arbetar bolaget med trafikledning på Nils Ericson Terminalen samt genom våra informatörer. Bolagets miljömål är satta inom de områden där verksamheten har störst miljöpåverkan, vilket är vid inköp av varor och tjänster, fordonsflottan, avfall, energiförbrukning och kemikalieanvändning. Bolaget följer även Göteborgs Stads Miljö- och klimatprogram då vi bland annat jobbar med att minska antalet utfasningsämnen och hormonstörande ämnen på SIN-listan. Vi har rutiner för inklassning av kemikalier som syftar till att vi inte ska föra in nya kemiska produkter som innehåller utfasningsämnen och att vi inte ska föra in nya kemiska produkter som innehåller hormonstörande ämnen. 105 58.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. GS Trafikantservice arbetar för att öka andel resenärer som väljer att åka kollektivt, genom att arbeta med att se till att de hållplatser bolaget sköter är rena och håller en god standard så att kollektivtrafikresenärer ska uppfatta sitt resande positivt. På samma sätt arbetar bolaget med trafikledning på Nils Ericson Terminalen samt genom våra informatörer. 58.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. GS Trafikantservice arbetar med arbetsmiljöfrågorna vid varje enhet och diskuterar dessa frågor vid arbetsplatsträffar. Vid arbetsmiljökommittémöten varannan månad diskuteras arbetsmiljön löpande. Vid enheten Nils Ericson Terminalen följer årligen upp vad medarbetarna tycker i en lokal enkät. 106 59 Göteborgs Spårvägar AB 59.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 59.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Göteborgs Spårvägar har tidigare deltagit i nyckeltalsinstitutets jämställdhetsindex. Jämställdhetsindex visar hur jämställda arbetsvillkor, arbetsmiljö och anställningsvillkor vi har i vår organisation. I den senaste mätningen visade resultaten att Göteborgs Spårvägar tillhör de tio procent bästa arbetsgivarna i Nyckeltalsinstitutets kartläggning av jämställda arbetsvillkor för män och kvinnor i svenskt arbetsliv. Göteborgs Spårvägar jobbar aktivt inom områden som berör relationen medarbetare och närmsta chef, relationer mellan kollegor samt de årliga processerna för medarbetarsamtal, lönerevision, arbetsmiljöronder och APT som är viktiga för att nå framgång i jämställdhet. Göteborgs Spårvägar är dessutom aktiva i West Pride där GS årligen deltar i Pride- veckan och pride-paraden, vilket är ett viktigt arbete för att driva frågor kopplat till HBTQIA+, mångfald och inkludering. 59.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Ej tillämplig. 59.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Göteborgs spårvägar har en kompetensförsörjningsstrategi med tillhörande handlingsplan. Bristyrken inom bolaget är främst förare och tekniker. Den handlingsplan som kopplats till förarförsörjning har gett goda resultat i form av minskad personalomsättning och högre HME. Satsningar på lön, marknadsföring, mm har också gett effekter på inflödet av personal där bolaget tillsatt utbildningsplatser i betydligt högre grad än tidigare och där examinationsgraden också ökat. Bolaget har tagit fram en process och etablerat arbetssätt för att följa upp förarförsörjningsprocessen och dess ingående steg. Bolaget har fortfarande en viss personalbrist och utmaningar framåt vad gäller mängden förare men läget är bättre än vad föregående års prognoser visade på. 59.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Ej tillämplig. 59.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Göteborgs Spårvägar bidrar till Göteborgs stads mål om att vara ledande i klimatomställningen genom att tillsammans med kunder och partners fortsätta utveckla och förbättra spårvagnstrafiken i Göteborg. Detta gör bolaget genom att försöka öka tillgängligheten och framkomligheten med nya och större vagnar och genom samverkan med Göteborgs stads Stadsmiljöförvaltning. Målet är att fler ska välja spårvagnen istället för andra trafikslag med större klimatpåverkan. Trafikmiljön i Göteborg är en utmaning. Underhåll och akuta felavhjälpningar begränsar framkomligheten i en redan trång stadsmiljö. Många trafikslag behöver samsas om samma ytor, vilket i sin tur leder till begränsningar i spårvagnsresan. Detta kan i sin tur och i ett längre perspektiv riskera att inverka negativt på människors förtroende för spårvagnstrafiken. Att veta att och när 107 man kan kliva på och av är en av de viktigaste faktorerna för att människor ska välja kollektivtrafik vilket är avgörande för måluppfyllelse. Göteborgs Spårvägar har påbörjat ett arbete med att kartlägga vår egen verksamhets påverkan på klimatet. I affärsplanen för 2025-2027 anges målsättningen att bolaget ska minska verksamhetens klimatavtryck, beräknat enligt SBTi (Science Based Targets initiative). Göteborgs Spårvägar bidrar till en hög biologisk mångfald genom att ta tillvara de grönytor som finns på och kring våra depåer. Hårda ytor som kan göras om till gröna ytor och som ska skötas på ett sådant sätt så att den biologiska mångfalden gynnas, håller på att identifieras och anläggas. 59.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Ej tillämplig. 59.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Arbetsmiljöfrågorna är viktiga för Göteborgs Spårvägar. Bolaget genomför varje år enkätundersökningar (HME, hållbart medarbetarengagemang). Engagemang i arbetet med medarbetarenkäten har ökat de senaste åren och svarsfrekvensen har ökat betydligt från dryga 60 % till dryga 80 % över ett antal år. Sedan 2017 ses en uppåtgående trend på HME (utfall 2024: 74) även om bolaget har en bra bit kvar till målvärdet som är satt till 81. Extra positivt i år är att bolagets största avdelning, Trafikpersonal och service, HME har ökat jämfört med tidigare år. Fokusområden sedan 2022 har varit organisatorisk tillit och intern kommunikation. De områdena visar på de största förbättringarna sedan föregående år. Under 2024 sattes fokus på att främja psykologisk trygghet och motverka kränkningar och trakasserier. Under föregående och innevarande år har en extra lönesatsning gjorts på föraryrket. 108 60 Business Region Göteborg AB 60.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 60.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. BRG ska arbeta för att bidra målet genom att i sitt grunduppdrag att skapa förutsättningar för ökad sysselsättning och diversifierat näringsliv. Att lyckas med såväl sysselsättningsmål som att underlätta för näringslivets gröna omställning ska ligga högt i fokus. Indirekt bidrar verksamheten till målet med en jämlik och trygg stad genom att skapa fler jobb och möjligheter för alla invånare. De resultat och effekter som kan omnämnas är till exempel • Inom näringslivsstrategiska programmet noteras 65 600 fler jobb (2016-2023) med målbilden 120 000 fler jobb 2035.Göteborg står för större delen av den ackumulerade jobbtillväxten. • 17 etableringar som bidrar till direkta och indirekta jobb, varav åtta även bidrar till grön omställning • Små och medelstora företag har högre lönsamhet men främst behåller sin personal och stärker sin konkurrenskraft jämfört kontrollgrupp • Vägledning som leder till fler nya företag som startas ger alternativa vägar till försörjning och sysselsättning • Samverkan och genomslag för strategisk omställning utifrån näringslivets behov möter kraven på omställning och samhällsutmaningar och långsiktig konkurrenskraft. • Strategisk kompetensförsörjning, dels utifrån talangattraktion, dels utifrån att underlätta för företagens engagemang för ökad social hållbarhet och hur utbildningssidan kan matcha näringslivets behov. Verksamhetsmålen är på medellång/lång sikt men verksamheten följer ett antal indikatorer för att följa utvecklingen löpande. Sammantaget ser utvecklingen god ut inom det som kopplas den egna verksamheten. Tillskottet i fler jobb 2023 förväntas raderas ut med utvecklingen under 2024 men detta till trots väntas det sammantaget ligga över förväntan mot övergripande mål. Den senaste perioden visar att jobbtillväxten i Göteborgsregionen fortsätter att minska sett till årstakt och nära 4 000 personer färre har sysselsättning i regionen. Arbetslösheten ökar svagt från månad till månad och på årsbasis handlar det om en ökning på cirka en procentenhet. Nivån på nya lediga jobb som finns att tillgå i regionen visar återigen på en tydlig minskning. Likt våra tre tidigare rapporter under 2024 ser vi fortfarande att antal varslade personer och företagskonkurser ökar. 60.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Ökad sysselsättning kan bidra till minskad segregation genom att fler människor får möjlighet att arbeta och integreras ekonomiskt och socialt. Jobb leder till ökad ekonomisk stabilitet, bättre språkkunskaper och sociala kontakter vilket leder till ett större sammanhang i samhället och minskar socioekonomiska klyftor. Se övriga målområden. Utifrån BRG:s specifika verksamhet har målet omsatts i praktisk handling främst inom samverkan med Handslag för framtiden i utsatta områden. Det är svårt att bedöma bolagets bidrag till det övergripande målet om att bryta segregationen. 109 Näringslivsutveckling kan indirekt bidra till målet då segregationen kan antas minska när företag kan etablera sig i och rekrytera människor från hela Göteborg och Göteborgsregionen. BRG skapar förutsättningar för näringslivet att växa och skapa jobbtillfällen vilket ger ger ekonomiska möjligheter och kan främja inkludering även för de som står långt i från arbetsmarknaden. Särskilda satsningar som görs kan tex. omfatta nätverk som stödjer entreprenörer, sociala företag kan utvecklas genom Mikrofonden, rådgivning och kompetensutveckling sker till de som vill driva och starta företag. Fler etableringar och utveckling av befintligt näringsliv bidrar med nya jobb. Trygghetsskapande insatser tillsammans med näringslivet stöttar extra i våra utsatta områden genom handslagen. BRG ser en möjlighet att pågående detaljplaner och program på Hisingen kan skapa förutsättningar för många nya arbetstillfällen nära stadsdelar med hög arbetslöshet. Flertalet av de jobb som väntas på tex Säve kommer inte kräva högskoleutbildning utan kan med kompetensutvecklingsinsatser direkt bidra till att minska arbetslösheten och öka integrationen. 60.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Målet såsom det uttrycks i stadens budget över stadens egen kompetensförsörjning har inte brutits ner kopplat BRG:s verksamhet. BRG ska arbeta för att bidra till målet främst ur ett näringslivsutvecklande perspektiv. Samverkan ska ske med övriga aktörer inom staden samt näringslivet. BRG ska även genom löpande analysarbete och omvärldsbevakning, stödja näringslivets behov av framtida kompetensförsörjning och utbildningar för identifierade bristyrken. Näringslivsutveckling som bidrar in till målet att klara kompetensförsörjningen behöver utgå från nutida och framtida behov samt att hantera matchningsproblematiken mellan arbetsgivarnas behov med invånarnas färdigheter. Insatsområdet är en av sex insatsområden näringslivsstrategiska programmet. Genom att stödja företag i att växa och utvecklas skapas fler jobbmöjligheter, samtidigt som näringslivets egna utbildnings- och träningsprogram anpassas för att ge människor rätt kompetens. Detta säkerställer att det finns tillräckligt många kvalificerade personer för de jobb som efterfrågas, vilket gör att staden kan upprätthålla en stark och hållbar arbetsmarknad. Tillgång till arbetskraft med relevant kompetens är en av de viktigaste förutsättningarna för att näringslivet i Göteborg ska vara konkurrenskraftigt och fortsätta att utvecklas. För att säkra morgondagens kompetensförsörjning behöver vi arbeta aktivt med att identifiera och tillvarata den kompetens som redan finns här, samt attrahera kompetens nationellt och globalt. Det gör vi bland annat genom skola-näringslivssamverkan, stödja ungt entreprenörskap i utbildningssystemet, utveckla relevanta utbildningar som arbetslivet efterfrågar på alla nivåer och verka för bättre matchning och snabbare validering av kompetenser tillsammans med näringslivet för ökad delaktighet på arbetsmarknaden. För den egna kompetensförsörjningen utgör planen för kompetensförsörjning grunden. BRG ska arbeta aktivt för att tillitsbaserad styrning ska genomsyra verksamheten. BRG erbjuder attraktiva villkor vid rekrytering, en god arbetsmiljö̈ och löpande kompetensutveckling som ett sätt att behålla personal och bidra till trivsel på arbetet. Utifrån BRG:s specifika verksamhet har målen omsatts i praktisk handling främst de satsningar som görs inom ramen för näringslivsstrategiska programmet. 110 60.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. BRG arbetar för att bidra till målet men har begränsad påverkan på måluppfyllelsen. Näringslivsutveckling kan bidra till att bygga en grön och levande stad utan bostadsbrist genom att skapa hållbara jobb och främja grön innovation inom bygg- och fastighetssektorn. BRG har i uppdrag att arbeta för fler etableringar som bidrar till grön omställning. Genom att stödja företag som arbetar med miljövänliga byggtekniker och stadsutveckling kan staden utvecklas på ett sätt som är både ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Utifrån BRG:s specifika verksamhet har målen omsatts i praktisk handling främst de satsningar som görs inom plattformen för klimatneutralt byggande och exempelvis handslag för återbruk. Göteborgs plattform för klimatneutralt byggande har beviljats medfinansiering från EU:s regionalfond, vilket möjliggör genomförandet av fyra banbrytande pilotprojekt inom byggsektorn. Dessa projekt fokuserar på nya lösningar och affärsmodeller med syfte att främja ett hållbart och klimatneutralt byggande. Pilotprojekten har stor potential att skalas upp, och de små- och medelstora företag som deltar för att möta pilotprojektens behov, får möjlighet att utveckla produkter och processer som efterfrågas på marknaden. Målet är att engagera fler aktörer, entreprenörer och materialtillverkare i Göteborgsregionen, och samtidigt inspirera andra att följa efter och bidra till en mer hållbar byggbransch. 60.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. BRG:s insatser för näringslivsutveckling ska bidra till målet främst genom att aktivt samarbeta med företag i strategiska samarbeten för näringslivets klimatomställning. Näringslivsutveckling kan hjälpa Göteborg att bli ledande i klimatomställningen genom att stödja gröna företag och innovationer. Genom att främja företag som satsar på hållbara lösningar och miljöteknik, kan staden minska sin klimatpåverkan och skapa nya gröna jobb. Göteborgs Stad har ett ansvar att säkerställa att möjliggöra för den egna verksamheten att ställa om till exempel inom elektrifiering och miljö/klimatfrågor. Utifrån BRG:s specifika verksamhet har målen omsatts i praktisk handling främst de strategiska samarbeten som skapas med näringslivet för att möta klimatomställningen, stödja och främja företag som satsar på hållbara lösningar och innovationer. Arbetet inom Elektrifieringsplanen och Miljö- och klimatprogrammet har bred ansats, allt från koordinering av samsyn och strategiska insatser ner till operativa samverkansprojekt för att omsätta konkreta idéer som bidrar till målet. 60.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Näringslivsutveckling är kopplat till målet om att ha en välfärd som möter invånarnas behov genom att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. När företag växer och nya jobb skapas, ökar skatteintäkterna och förutsättningarna att investera i välfärdstjänster som vård, skola och omsorg. Därtill kan näringslivsutveckling främja innovationer som förbättrar förutsättningar för en god välfärd, till exempel genom nya tekniska lösningar. Utifrån BRG:s specifika verksamhet har målen omsatts i praktisk handling i det som omnämnts i övriga mål kopplat bolagets uppdrag att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och sysselsättning vilket i sin tur stärker förutsättningarna att investera i välfärden. 111 60.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. BRG bidrar till målet och ska fortsatt erbjuda sina anställda förmånliga villkor och alltid sträva efter att vara en attraktiv arbetsgivare. Medarbetares kompetens och erfarenhet ska tillvaratas och alla anställda ges rätt förutsättningar för att utföra sitt arbete. Utifrån BRG:s specifika verksamhet har målen omsatts i praktisk handling främst för den egna verksamheten. Arbetsmiljön och arbetsvillkoren är goda och det saknas behov av förändringar likt det som anges i inriktningarna för målet i kommunfullmäktiges budget. Vi följer de regler och riktlinjer som gäller för staden och vi omhändertar eventuella arbetsmiljöproblem i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det nära ledarskapet är en framgångsfaktor för arbetsmiljön 112 61 Göteborg & Co (Klusterkoncernen) 61.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 61.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Inom klustret arbetar man aktivt med att främja inkludering, jämlikhet, trygghet och säkerhet i sina respektive verksamheter. Kundundersökningar görs löpande där besökares synpunkter omhändertas i verksamheterna. Inkludering och delaktighet genom dialog och feedback är en viktig del i utvecklingsarbetet för verksamheterna i klustret. Göteborg & Co har bidragit med utvecklingsinvesteringar till flera evenemang med syfte att bidra till målbilden att alla ska känna sig trygga och välkomna till de evenemang bolaget satsar på, samt att det ska finnas något för alla. Göteborgs Stadsteater har tydliga riktlinjer för jämställdhet och likabehandling i sina verksamhetsplaner och som en del av publikbemötande och repertoarval. Tillsammans med arrangörer, myndigheter och andra samverkansparter fokuserar Got Event på säkra och trygga evenemang. När många människor samlas på liten yta krävs gediget säkerhetsarbete för att säkra trygga evenemang. Myndigheters regler och rekommendationer är vägledande för att utvärdera möjligheterna att förbättra verksamheten. Liseberg bidrar till målet med stöd av vad som framgår av Göteborgs Stads program för en jämlik stad. Lisebergs bidrag till målet sker primärt ur ett medarbetarperspektiv. Årligen genomför Liseberg en medarbetarundersökning inom ramen för Great Place to Work. Många av frågorna rör jämlikhet och likabehandling där Liseberg får svar på hur verksamhetens medarbetare uppfattar arbetsplatsen och hur de behandlas. Detta följs över tid och ingår i Lisebergs organisationsutveckling. 61.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Inom klustret arbetar man för att skapa upplevelser och mötesplatser för breda målgrupper. Göteborg & Co gör satsningar på välkomnande mötesplatser samt kostnadsfria evenemang som främjar rörelse och samhörighet i staden. Bedömningen är att man under 2024 kunnat se en större representation med medborgare från hela staden på de evenemang som arrangerats i bolagets regi. Detta är bland annat resultatet av samsatsningar av flera avdelningar på bolaget, exempelvis Näringslivsgruppens satsning på generation Z inom ramen för Göteborgs Kulturkalas. Genom ett attraktivt och målgruppsinriktat program, som är gratis, skapas anledningar för fler att besöka evenemang, och i förlängningen möten över gränser. Got Events uppdrag enligt ägardirektivet är att erbjuda mötesplatser för alla. Genom samverkan med arrangörer och andra parter kan evenemangen användas som förändringsmotor för hållbar utveckling och möjliggöra för ny publik att besöka evenemangen på arenorna. Liseberg bidrar till målet med stöd av vad som framgår av Göteborgs Stads program för en jämlik stad. Lisebergs bidrag till målet sker primärt ur ett medarbetarperspektiv. I rekrytering av medarbetare strävar man efter att dessa ska spegla samhället i stort vad gäller till exempel kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Detta bridrar till att skapa jämlika livsvillkor och ger förutsättningar för ett jämlikt inträde på arbetsmarknaden. Liseberg är ofta det första steget in i en yrkeskarriär. På arbetsplatsen skapas också förutsättningar för delaktighet, inflytande och tillit. 113 61.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Verksamheterna i klustret arbetar aktivt med kompetensförsörjning, exempelvis genom att ta emot praktikanter, studerande och feriearbetare som potentiella framtida anställda. Inom klustret ligger fokus också på att utveckla verksamheterna genom innovativa och digitala lösningar, samt mätning av medarbetarengagemang och nöjdhet genom olika undersökningar. Sedan flera år befinner sig Göteborgs Stadsteater i ett generationsskifte, vilket kommer att märkas av även under kommande år. Under 2025 kommer 10 procent av bolagets tillsvidareanställda medarbetare vara 65 år eller äldre. Generationsskiftet gör det än viktigare att arbeta med strategisk kompetensförsörjning. Bolaget arbetar med kompetensförsörjning utifrån flera olika perspektiv – utveckling av verksamhet, tillvarata och attrahera kompetens, utveckla kompetensen inom organisationen, hållbart arbetsliv samt konkurrenskraftiga arbetsvillkor. Lisebergs arbetsgivarvarumärke är generellt starkt och för de allra flesta tjänster är det ett gott söktryck. Inom restaurang och tekniska yrken såsom elektriker och underhållsmekaniker är det dock mycket svårt att hitta rätt kompetens. Som ett led i att säkra kompetensförsörjningen av kvalificerade kockar beslutade Liseberg att under 2023 starta ett traineeprogram för kockar. Första årskullen färdigställde sin utbildning 2024 och de flesta arbetar nu i Lisebergs olika restaurangverksamheter. Av främst ekonomiska skäl har någon ny intagning tyvärr inte kunnat göras. Tillgänglighet kopplat till lågsäsong har också varit en utmaning i Lisebergs rekryteringsarbete. Bolaget har därför aktivt rekryterat seniorer (65 +), som uppskattar arbete i parken under just lågsäsong och vars erfarenhet gör dem till en uppskattad del både hos gäster och kollegor. Ur ett mångfaldsperspektiv bidrar seniorer också till en ökad åldersbalans, i en säsongsstyrka som traditionellt består av yngre personer. Även Got Event ser att kompetensförsörjning inom vissa yrkesgrupper är en utmaning. För att säkerställa framtida kompetensbehov arbetar bolaget kontinuerligt med marknadsföring och öka samarbetet med andra aktörer. Kompetensförsörjningsplan är framtagen. Under 2024 har 148 ungdomar feriearbetat under sommar-, höst- och påsklov, vilka utgör potentiella framtida anställda. Göteborg & Co arbetar utifrån åtgärder och insatser som fastställts i kompetensförsörjningsplan, till exempel kompetensutveckling av befintliga medarbetare, intern rörlighet och kontinuerlig översyn av organisationen. Vidare bidrar bolaget till stadenövergripande arbetet genom att exempelvis erbjuda praktikplatser för personer som står längre ifrån arbetsmarknaden. Ur ett destinationsperspektiv arbetar bolaget fokuserat på kompetensförsörjningsfrågor i nära samverkan med BRG, Göteborgsregionen och Näringslivsgruppen. 61.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Klustrets verksamheter bedöms inte ha rådighet att bidra till målet vad gäller bostadsbrist. Liseberg har en grönskande parkmiljö som en central del av hur parken ska utformas och upplevas. Liseberg är både en nöjespark och en grönskande park med i stort sett hela Sveriges trädflora representerad och en stor variation av blommor och växter. Arbetet med att upprätthålla och utveckla den grönskande parken fortsätter. Göteborg & Co bidrar till en grön och levande stad genom att i bred samverkan arbeta för en attraktiv och hållbar destination. 114 Det omfattar exempelvis utveckling av besöksanledningar, evenemang i flera delar av staden samt tillgängliggöra ett brett utbud av upplevelser genom kommunikation och marknadsföring. Förslag till Handlingsplan för besöksanledningar, som är en del av Destinationsutvecklingsprogrammet, presenteras för bolagets styrelse i februari 2025. Bolaget deltar också aktivt i samråd och remissförfarande rörande stadsutvecklingsfrågor. Under året har det strategiska arbetet med stads- och platsutveckling tagit form och bidragit till en mer levande och inbjudande stad, i nära samverkan med lokala aktörer. 61.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Liseberg påverkar den biologiska mångfalden dels direkt i den fysiska miljön, dels indirekt genom inköp av varor och tjänster. Verksamheten har under många år arbetat med att skapa förutsättningar för biologisk mångfald i den egna verksamheten, exempelvis genom att anlägga gröna tak, använda så ofarliga kemikalier som möjligt och plantera växter och blommor som gynnar insektslivet under olika delar av året. I samband med byggnationen av Liseberg Oceana Vattenvärld görs plats för ett längre grönstråk längs Mölndalsån, tillsammans med en ekologisk brynzon på båda sidorna av ån. En utredning under året visar att Lisebergs största risk för negativ påverkan är vid inköp av varor och till följd av verksamhetens klimatpåverkan. Den största möjligheten att bidra positivt är genom cirkulär ekonomi. Rekommendationer för att stärka arbetet med biologisk mångfald har tagits fram, och en handlingsplan för vidare arbete är under utveckling. Got Event arbetar aktivt för att minska miljö- och klimatpåverkan inom områden som energi, mat, inköp, el- och vattenproduktion och förbrukning samt avfallshantering. Även byggprojekt, tjänsteresor och transporter och hur evenemangsbesökare kan uppmuntras att resa och konsumera mer hållbart. Got Event och Göteborg & Co är två av initiativtagarna till Greentopia, evenemangsbranschens initiativ för att driva på klimatomställning. Projektet kopplar an till Göteborg Stads Miljö- och klimatprogram samt Göteborgs Stads avfallsplan. Bolagen ingår även i Gothenburg Green City Zone (GGCZ), och andra samverkansprojekt som t e x lösningar för klimatsmarta evenemang, lösningar för flergångsartiklar samt cirkulära eventkläder. Göteborg & Co:s styrmodell och övergripande målbild för en hållbar destination inkluderar fokus på miljö- och klimatssmart utveckling. Destinationsutvecklingsprogrammet skapar förutsättningar för fler att agera i riktningen. Under året har bolaget exempelvis antagit skärpta riktlinjer för mer hållbara press- och influencerresor, fortsatt satsa på engångsfritt under Kuturkalaset samt inlett samarbete med Greentime för att hjälpa fler evenemang att systematiskt arbeta med hållbarhet och hållbarhetscertifiera sig. Forskningsprojekt om lösningar för klimatsmarta evenemang har sammanställts och kommunicerats. Aktörer har involverats i workshops för att resultatet ska förvaltas och tillgängliggöras som verktyg. 61.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Verksamheterna i klustret har ingen rådighet vad gäller välfärd i form av vård, skola och omsorg. Utifrån bolagens grunduppdrag i ägardirektiv, inriktning i affärsplaner och insatser i Destinationsutvecklingsprogrammet bidrar verksamheterna i klustret till en attraktiv 115 destination vars varierade utbud kan bidra till en aktiv, inspirerande och avkopplande fritid för invånare och besökare. Exempel på detta är gratisevenemang med tillgänglighet i form av Göteborgs kulturkalas som lockar besökare från många stadsdelar, Parapuls för ökad rörelseglädje för alla och Vetenskapsfestivalen som varit välkomnande och inkluderande. På destinationens officiella besöksguide www.goteborg.com kommuniceras det breda utbudet av besöksupplevelser och evenemang. I guider och artiklar paketeras såväl kostnadsfria som kommersiella upplevelser efter ett redaktionellt urval. Liseberg bidrar till budgetmålet genom de stödinsatser som bolaget tillhandahåller i samverkan med bland annat socialförvaltningarna i Göteborgs stad. Stödinsatserna riktar sig till personer som utan Lisebergs bidrag inte kan ta del av parkens olika upplevelser. Främst handlar det om barn, familjer och andra med ekonomiskt, hälsomässigt eller socialt svåra omständigheter. Stödinsatser är också våra event i parken såsom en dag för Göteborgs anpassade skolor och Barnsjukhusets dag. 61.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Verksamheterna i klustret arbetar aktivt med systematiskt arbetsmiljöarbete och anställdas delaktighet. Inom respektive bolag genomförs regelbundna arbetsmiljö- och skyddsronder, utbildningar och uppföljningar för att säkerställa en säker och trivsam arbetsmiljö. Gemensamt för klustret är vikten av samverkan med fackliga organisationer. Resultatet av 2024 års medarbetarenkät på Göteborgs Stadsteater visar på en ökad trivsel kopplat till flera frågeområden. Indexet för HME höjdes från 77 förra året till 80.Delindexet ledarskap ökade från 80 till 86 och den positiva trenden fortsätter med förbättrade siffor gällande kränkande särbehandling/mobbning. Med anledning av Arbetsmiljöverkets uppdatering av föreskrifter som träder i kraft 2025 påbörjades under hösten 2024 ett arbete med att uppdatera bolagets policydokument och riktlinjer inom området arbetsmiljö. Under 2024 har bolaget också implementerat IA, ett system för att rapportera och följa upp arbetsmiljöincidenter. Liseberg strävar efter att vara en av Sveriges bästa arbetsplatser och lägger därför stor vikt vid medarbetarnas utveckling och tillvarata deras engagemang. Medarbetarenkäten Great Place To Work (GPTW) genomfördes juni till augusti med högt resultat på Trust Index (samlat resultat från mätningen). Svarsfrekvensen var dock den lägsta någonsin uppmätta (43%), vilket kan ha samband med att bolaget under året också arbetat med regelbundna pulsmätningar för att komplettera den årliga medarbetarenkäten och snabbt kunna fånga avvikelser. Got Events ambition är att vara en attraktiv arbetsplats med engagerade medarbetare som känner delaktighet och stimulans. Bolaget agerar utifrån ett inkluderande förhållningssätt där utgångspunkten är Göteborgs stads förhållningssätt och bolagets ledord. Kompetensförsörjning är en aktuell fråga utifrån pensionsavgångar och nya kunskapsbehov. Löpande utbildningsinsatser genomförs inom bland annat inköp, säkerhet, miljö- och hållbarhet. Tillitsbaserad styrning ska prägla bolagets arbete där medarbetarnas erfarenheter tillvaratas, ett arbete som startats upp 2024 och kommer att fortgå under 2025. Under året har Göteborg & Co genomfört ett seminarium för samtliga anställda inom diskrimineringsgrunderna i syfte att öka kunskapen kring mångfald, jämlikhet och inkludering. Bolaget fortsätter förbättra rutiner och utbildning inom arbetsmiljö vid evenemang. Fysiska skyddsronder sker alltid i samband med genomförandet i syfte att förebygga tillbud och olycksfall. 116 Införandet av IA-systemet har bidragit till att fler anmäler och reagerar och agerar tidigare på de risker man ser i sin arbetsmiljö. Bolaget har under året arbetat med Chefoskopet, och värnar om ett närvarande chefskap med rimligt antal medarbetare. Återrapportering har skett till styrelsen under december. 117 62 Göteborgs Stadsteater AB 62.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 62.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Göteborgs Stadsteater, Stora Teatern och Backa Teater har tydliga riktlinjer för jämställdhet och likabehandling i sina verksamhetsplaner och som en del av publikbemötande och repertoarval. 62.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. 62.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Sedan flera år befinner sig bolaget i ett generationsskifte vilket kommer att märkas av även under kommande år. Under 2025 kommer 10 procent av bolagets tillsvidareanställda medarbetare vara 65 år eller äldre. Generationsskiftet gör det än viktigare att arbeta med strategisk kompetensförsörjning. Bolaget arbetar med kompetensförsörjning utifrån flera olika perspektiv – utveckling av verksamhet, tillvarata och attrahera kompetens, utveckla kompetensen inom organisationen, hållbart arbetsliv, konkurrenskraftiga arbetsvillkor. En del i arbetet under 2024 har också varit att uppdatera beskrivningar för bolagets befattningar. Se även den särskilda uppföljningen om kompetensförsörjning. 62.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. 62.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. 62.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. 62.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Senaste medarbetarundersökningen gjordes hösten 2024 och resultatet visar på en ökad trivsel kopplat till flera frågeområden. Indexet för hållbart medarbetarengagemang höjdes från 77 förra året till 80 (av totalt 100). Även delindexet ledarskap visar på samma exempel och höjdes från 80 i förra mätningen till årets 86. Vad gäller siffrorna för kränkande särbehandling/mobbning fortsätter den positiva trenden med förbättrade siffror även där. Arbetet med att säkerställa en god arbetsmiljö pågår kontinuerligt och systematiskt genom främjande, förebyggande och uppföljande insatser i respektive projekt, skyddsronder i linjeorganisationen och de organisatoriska och sociala arbetsmiljöronderna. Utöver det arbetar bolaget kontinuerligt med risk-tillbud- och olycksfallsrapportering och åtgärder kopplat till det. Årlig uppföljning sker tillsammans med våra fackliga parter och skyddsdombud. Under 2024 har bolaget implementerat IA, ett system för att rapportera och följa upp arbetsmiljöincidenter. På grund av Arbetsmiljöverkets uppdatering av föreskrifter som träder i kraft 2025 påbörjades under hösten 2024 ett arbete med att uppdatera bolagets policydokument och riktlinjer inom området arbetsmiljö. 118 63 Liseberg AB 63.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 63.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Liseberg bidrar till målet med stöd av vad som framgår av Göteborgs Stads program för en jämlik stad. Lisebergs bidrag till målet sker primärt ur ett medarbetarperspektiv. Årligen genomför Liseberg en medarbetarundersökning inom ramen för Great Place to Work. Många av frågorna rör jämlikhet och likabehandling där Liseberg får svar på hur verksamhetens medarbetare uppfattar arbetsplatsen och hur de behandlas. Detta följs över tid och ingår i Lisebergs organisationsutveckling. Exempel på frågor som ställs är: • Medarbetare behandlas likvärdigt oavsett sexuell läggning, • Medarbetare behandlas likvärdigt oavsett kön, • Medarbetare behandlas likvärdigt oavsett funktionsnedsättning. Undersökningen visar att mer än 90 % av alla medarbetare anser att påståendena alltid eller nästan alltid är sanna. 63.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Liseberg bidrar till målet med stöd av vad som framgår av Göteborgs Stads program för en jämlik stad. Lisebergs bidrag till målet sker primärt ur ett medarbetarperspektiv. I rekrytering av medarbetare strävar vi efter att dessa ska spegla samhället i stort vad gäller till exempel kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Detta bridrar till att skapa jämlika livsvillkor och ger förutsättningar för ett jämlikt inträde på arbetsmarknaden. Liseberg är ofta det första steget in i en yrkeskarriär. På arbetsplatsen skapas också förutsättningar för delaktighet, inflytande och tillit. 63.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Liseberg är helt beroende av att attrahera rätt kompetens för att kunna driva sin verksamhet. Lisebergs arbetsgivarvarumärke är generellt starkt och för de allra flesta tjänster är det ett gott söktryck. Det finns dock undantag, där det är mycket svårt att rekrytera. Allra svårast att hitta rätt kompetens är det inom restaurang och inom tekniska yrken såsom elektriker och underhållsmekaniker. Som ett led i att säkra kompetensförsörjningen av kvalificerade kockar beslutade Liseberg att under 2023 starta ett traineeprogram för kockar. Den första årskullen blev klar med sin utbildning 2024 och de flesta arbetar nu i Lisebergs olika restaurangverksamheter. Tyvärr fick tranieeprogrammet av främst ekonomiska skäl läggas på is 2024 och någon ny intagning har inte skett. Förutom kompetens kopplat till särskilda yrkesgrupper har tillgänglighet kopplat till lågsäsong varit en utmaning i Lisebergs rekryteringsarbete. arbete med att rekrytera seniorer (65 +) som uppskattar arbete i parken under just lågsäsong och vars erfarenhet gör dem till en uppskattad del både hos gäster och kollegor. Arbetet med att rekrytera seniorer sker både internt bland annat genom att erbjuda schema för just lågsäsong och externt genom deltagande på mässor och samarbete med föreningar. Ur ett mångfaldsperspektiv bidrar seniorer också till en ökad åldersbalans, i en säsongsstyrka som traditionellt består av yngre personer. I åldersskillnaden ser Liseberg att det uppstår ett ömsesidigt mentorskap där man lär mellan generationer. 119 63.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Liseberg har inte funnit att bolagets verksamhet bidrar till budgetmålet vad gäller bostadsbrist. Se vidare under budgetmålet Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald vilket kan kopplas till målet om en grön levande stad. 63.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Liseberg påverkar den biologiska mångfalden på två sätt. Dels direkt i vår fysiska miljö, dels indirekt genom inköp av varor och tjänster. Verksamheten har under många år arbetat med att skapa förutsättningar för biologisk mångfald i den egna verksamheten, exempelvis genom att anlägga gröna tak, använda så ofarliga kemikalier som möjligt och plantera växter och blommor som gynnar insektslivet under olika delar av året. I samband med byggnationen av Liseberg Oceana Vattenvärld görs plats för ett längre grönstråk längs Mölndalsån, tillsammans med en ekologisk brynzon på båda sidorna av ån. Vid inköp och upphandling av varor och tjänster ställs hållbarhetskrav i så stor utsträckning som möjlig. Det kan till exempel handla om att köpa in livsmedel som är ekologiskt producerade. För att få bättre kunskap om hur Liseberg påverkar och påverkas av biologisk mångfald och vilka åtgärder som kan främja den biologiska mångfalden, har en utredning genomförts under året. Utredningen visar att Lisebergs största risk för negativ påverkan är vid inköp av varor och till följd av verksamhetens klimatpåverkan medan den största möjligheten att bidra positivt är genom cirkulär ekonomi. Rekommendationer för att stärka arbetet med biologisk mångfald har tagits fram, och en handlingsplan för vidare arbete är under utveckling. 63.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Liseberg bidrar till budgetmålet genom de stödinsatser som bolaget tillhandahållet i samverkan med bland annat socialförvaltningarna i Göteborgs stad. Stödinsatserna riktar sig till personer som utan Lisebergs bidrag inte kan ta del av parkens olika upplevelser. Främst handlar det om barn, familjer och andra med ekonomiskt, hälsomässigt eller socialt svåra omständigheter. Stödinsatser är också våra event i parken såsom en dag för Göteborgs anpassade skolor och Barnsjukhusets dag. 63.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Liseberg strävar efter att vara en av Sveriges bästa arbetsplatser och vi lägger därför stor vikt vid att utveckla våra anställda och ta vara på deras engagemang. Liseberg mäter sedan flera år medarbetarnöjdhet och engagemang med hjälp av Great Place To Work (GPTW) – en medarbetarenkät som genomförs en gång om året och som mäter medarbetarnas uppfattning om bland annat ledarskap, stolthet och kamratskap. Årets mätning genomfördes juni till augusti och resultatet visade att vårt Trust Index, som enkelt beskrivet är det samlade resultatet från mätningen, för andra året i rad landar på 78 procent vilket är ett mycket högt resultat. Det som inte är lika positivt är att svarsfrekvensen var den lägsta vi någonsin uppmätt. 43 procent (1 092 personer) av alla Lisebergare som fått enkäten valde att svara. Även förra årets siffra på 62 procent var låg och vi ser nu alltså ytterligare en nedgång. 120 Detta är något som kommer analyseras och försöka förändras till 2025. Den lägre svarsfrekvensen kan ha samband med att Liseberg under året arbetat med så kallade pulsmätningar. I snitt har cirka 450 medarbetare svarat på respektive pulsundersökningen som skickats ut totalt sex gånger under perioden. Undersökningen har innehållit sju likadana frågor för att snabbt kunna fånga avvikelser. Syftet med pulsmätningarna har varit att komplettera den årliga medarbetarundersökningen för att snabbare fånga upp medarbetarnas behov och utmaningar. En av frågorna i pulsmätningen har varit Jag skulle rekommendera min arbetsplats till andra som ett ”Great place to work” där andelen som svarat Nästan alltid sant och Ofta sant varit 89%. 121 64 Got Event AB 64.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 64.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Målet är inarbetat i bolagets verksamhetsplan och kopplar an till målområde Rikt utbud året om (fylld kalender och fyllda arenor), Nöjda kunder (besökarnas upplevelser i fokus) och Attraktiva arenor (trygga välkomnande mötesplatser för alla). Got Events uppdrag enligt ägardirektivet är att erbjuda mötesplatser för alla. Det innebär att vi påverkar utbudet av upplevelser i den mån det är möjligt så att utbudet ska tilltala olika målgrupper. Bemötandefrågor är något som vi arbetar kontinuerligt med, bland annat genom utbildning. Att vi bedriver en verksamhet som är fri från alla former av diskriminering och trakasserier är en viktig del i vårt förhållningssätt och bemötande i kundrelationer. Kundundersökningar görs löpande på våra större evenemang där besökares synpunkter omhändertas i verksamheten. Tillsammans med arrangörer, myndigheter och andra samverkansparter har vi alltid säkra och trygga evenemang i fokus. När många människor samlas på liten yta krävs gediget säkerhetsarbete för att säkra trygga evenemang. Myndigheters regler och rekommendationer är vägledande för att utvärdera möjligheterna att förbättra vår verksamhet. 64.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Målet är inarbetat i bolagets verksamhetsplan och kopplar an till målområde Rikt utbud åter om (fylld kalender och fyllda arenor). Got Events uppdrag enligt ägardirektivet är att erbjuda mötesplatser för alla. Det innebär att vi påverkar utbudet av upplevelser i den mån det är möjligt så att utbudet ska tilltala olika målgrupper. Genom samverkan med arrangörer och andra parter kan evenemangen användas som förändringsmotor för hållbar utveckling och möjliggöra för ny publik att besöka evenemangen på arenorna. 64.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Målet är inarbetat i bolagets verksamhetsplan och kopplar an till målområde Attraktiv arbetsplats (medarbetare som känner delaktighet och stimulans). Kompetensförsörjning inom vissa yrkesgrupper är en utmaning. För att säkerställa framtida kompetensbehov arbetar vi kontinuerligt med marknadsföring och öka samarbetet med andra aktörer. Kompetensförsörjningsplan är framtagen. Bolaget tar också mot ett stort antal feriearbetare. Under 2024 har 148 ungdomar feriearbetat under sommar-, höst- och påsklov, vilka utgör potentiella framtida anställda. 64.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Målet är inte aktuellt för Got Event. 122 64.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Målet är inarbetat i bolagets verksamhetsplan och kopplar an till målområde Klimat- och resurseffektiv verksamhet (minskat klimatavtryck). Bolaget arbetar aktivt för att minska miljö- och klimatpåverkan. Det handlar om energi, vilken mat som serveras i restaurangerna, vilka material som köps in, hur el- och vatten produceras och förbrukas, till hur avfall hanteras. Det handlar också om byggprojekt, tjänsteresor och transporter och hur evenemangsbesökare kan uppmuntras att resa och konsumera mer hållbart. Got Event är en av initiativtagarna till Greentopia, evenemangsbranschens initiativ för att driva på klimatomställning. Projektet kopplar an till Göteborg Stads Miljö- och klimatprogram samt Göteborgs Stads avfallsplan. Bolaget ingår även i projektet Gothenburg Green City Zone (GGCZ), där bolaget har representanter i flera projektgrupper. Projektet kopplar an till Göteborgs Stads Miljö-och klimatprogram. Bolaget är även delaktig i andra samverkansprojekt som t e x lösningar för klimatsmarta evenemang, lösningar för flergångsartiklar samt cirkulåra eventkläder. Got Event upprättar klimatbokslut för verksamheten och är även miljöcertifierat sedan 2004. Vi arbetar också tillsammans med partners och arrangörer för att hållbarhetscertifiera evenemang. Klimatbokslut har även upprättats för vårt eget evenemang Gothenburg Horse Show (GHS) som också är miljöcertifierat sedan 2016. 64.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Målet är inte aktuellt för Got Event. 64.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Målet är inarbetat i bolagets verksamhetsplan och kopplar an till målområde Attraktiv arbetsplats (medarbetare som känner delaktighet och stimulans). Vår ambition är att vara en attraktiv arbetsplats med engagerade medarbetare som känner delaktighet och stimulans. Vi agerar utifrån ett inkluderande förhållningssätt där utgångspunkten är Göteborgs stads förhållningssätt och bolagets ledord, Glädje, Omtanke, Tillsammans och Kreativitet. Kompetensförsörjning är en aktuell fråga utifrån pensionsavgångar och nya kunskapsbehov. Löpande utbildningsinsatser genomförs inom bland annat inköp, säkerhet, miljö- och hållbarhet. Tillitsbaserad styrning ska prägla bolagets arbete där medarbetarnas erfarenheter tillvaratas, ett arbete som startats upp 2024 och kommer att fortgå under 2025. 123 65 Göteborgs Hamn AB 65.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 65.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Ej applicerbart på vår verksamhet 65.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Ej applicerbart på vår verksamhet 65.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Se kapitel Uppföljning av Göteborgs stads plan för kompetensförsörjning 2024-2026, där har vi beskrivit den långsiktiga planen för Göteborgs Hamns kompetensförsörjning. 65.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. 1. Göteborgs hamn arbetar aktivt med att frigöra mer mark för stadsutveckling i innerhamnen genom pågående projekt att flytta Stena Line och dess terminaler till ytterhamnen. 2. En flytt av Stenas terminaler kommer frigöra mark för byggnation men också bidra till att tung trafik kan flyttas till de större lederna på sikt. 65.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Bolagets miljö-och klimatstrategi sätter ambitionsnivån för vad som ska uppnås kopplat till klimatarbetet, vårt miljömål och stadens övergripande mål. Där finns beskrivningar av hur vi arbetar inom bolaget, inom godsnavet samt på internationell nivå för att minska klimatutsläppen samt vår miljöpåverkan inom fler olika miljöområden ex biologisk mångfald. Ett komplement till strategin är vår klimatåtgärdsplan, där övergripande åtgärder fram till 2030 finns listade. Planen beskriver de större förändringar som måste genomföras för att målet ska kunna nås till 2030 och blir ett viktigt stöd när avdelningarna tar fram sina årliga verksamhetsplaner. I alla verksamhetsplaner ska det finnas aktiviteter för att bidra till miljömålet. 65.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Ej applicerbart på vår verksamhet 65.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Att ha ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete är en förutsättning för att få en bra arbetsmiljö i företaget. Dessutom finns en även en lagstiftning som reglerar hur arbetsmiljöarbetet ska fungera. Hur Arbetsmiljöarbetet ska gå till beskrivs i vår Arbetsmiljöhandbok som inkluderar alltifrån skyddsronder, arbetsmiljökommittéer, arbetsmiljö-riskbedömningar och uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. 124 Arbetsgivaren har alltid huvudansvaret för arbetsmiljön men alla anställda, inhyrda och entreprenörer måste vara delaktiga och aktivt bidra för att det ska bli riktigt bra för alla. Arbetsmiljöarbetet har även kopplingar till våra kunders och andra intressenters intressen. Som hamnens representanter är det viktigt att vi föregår med gott exempel. Arbetsmiljö består lika mycket av den fysiska som den psykosociala miljön vi arbetar i och det är vi själva som gör den till vad den är. Våra chefer har ansvaret för att det systematiska och dagliga arbetet pågår med aktiv medverkan av de som berörs. Utöver löpande riskbedömningar ansvarar respektive avdelningschef för årliga riskavstämningar och en sammanställning av arbetsmiljöarbetet. Övergripande har vi en stödfunktion, Work Environment, som står för den strategiska utvecklingen och övergripande uppföljning av verksamheten. Den psykosociala arbetsmiljön hanteras på motsvarande sätt av HR avdelningen. Utöver alla medarbetare har skyddsombuden uppgiften att bevaka att företaget uppfyller sina åtagande inom arbetsmiljöområdet. Veckovis följer vi upp vår arbetsmiljö genom pulsmätningar där medarbetaren har möjlighet att bedöma och kommentera sin arbetsmiljö utifrån olika områden. Detta följs upp av våra chefer månadsvis på APT. 4 gånger per år mäter vi HME (Hållbart Medarbetar Engagemang) som är vårt strategiska medarbetarmål. Vi följer upp det i ledning, kvartalsmöten med hela bolaget och redovisas i styrelsen. 125 66 Gryaab AB 66.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 66.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Nuvarande arbete Gryaab tar emot och renar avloppsvattnet på samma sätt för alla anslutna invånare. Gryaab erbjuder studiebesök för mellanstadieelever i våra delägarkommuner. Skolorna anmäler sig till studiebesöken efter principen först till kvarn vilket får anses vara en jämlik fördelningsprocess. Bolaget erbjuder värdecheckar till delägarkommuner som ligger utanför Göteborg för att de ska ha samma förutsättningar som eleverna i Göteborg att kunna delta på studiebesöken. Gryaab arbetar aktivt med att anpassa studiebesöken så att de ska fungera för alla. Gryaab påverkar även måluppfyllelsen genom sin roll som arbetsgivare. Gryaab har en jämlik anställningsprocess och arbetar aktivt med att vara en jämlik arbetsgivare. Gryaab genomför och dokumenterar arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering. Gryaab uppmärksammande under våren 2024 West Pride-festivalen. Bolagets medarbetare kunde, i den mån det fungerade med arbetet, delta på West Pride- festivalens seminarier, föreläsningar och andra arrangemang på arbetstid. Flera medarbetare deltog även Pride-paraden den 10 juni 2024. Utveckling av målområde Mot bakgrund av att Gryaab är ett bolag utan uppdrag eller verksamhet direkt riktat till invånare gör bolaget bedömningen att bolagets möjlighet att, utöver det som följer av bolagets ägardirektiv eller krav på bolaget utifrån befintliga styrande dokument, bidra till måluppfyllelsen är begränsad. Gryaab bedöms utifrån sin begränsade påverkan och sitt nuvarande arbete ligga på en god måluppfyllelse utan att vidta ytterligare åtgärder. Gryaab kommer fortsätta sitt nuvarande arbete på området. 66.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Nuvarande arbete Gryaab påverkar måluppfyllelsen genom sin roll som arbetsgivare. Rekryteringsprocessen på Gryaab utgår från ett professionellt, normkritiskt och kompetensbaserat förhållningssätt, med syfte att ingen sökande ska bli exkluderad eller diskriminerad. HR arbetar aktivt med att öka kunskapen och medvetenheten hos alla chefer kring vilka val som görs i en rekryteringsprocess vilket minskar risken att göra urval på fel grunder. Utveckling av målområde Målet är att alla chefer ska gå en utbildning i normkritisk kompetensbaserad rekrytering. Utbildning planeras innan år 2026. Gryaab bedöms utifrån sin begränsade påverkan och sitt nuvarande arbete ligga på en god måluppfyllelse utan att vidta ytterligare åtgärder. Gryaab kommer fortsätta sitt nuvarande arbete på området. 66.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Nuvarande arbete År 2023 granskade Stadsrevisionen bolagets arbete med kompensförsörjning. 126 Resultatet från granskningen visade att det strategiska arbetet med kompetensförsörjning har stärkts, tydliggjorts och förbättrats och arbetet bedömdes som tillräckligt och systematiskt. Gryaab har en plan för kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare som bolaget arbetar utifrån. Kompetensförsörjningsplanen har under året uppdaterats, bland annat utifrån Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning. Gryaab har under 2024 tagit emot flera LIA-praktikanter. Gryaab finns även representerade i två styrgrupper på olika lärosäten. Engagemanget är en del i arbetet med kompetensförsörjning och ger bolaget möjligheten att påverka utbildningsinnehållet. Gryaab deltog under våren 2024 på Chalmers studentkårs arbetsmarknadsmässa CHARM, vilket var mycket uppskattat av både Gryaabs medarbetare och av mässdeltagarna. Gryaab har under våren 2024 även uppmärksammat och deltagit på PRIDE-festivalen. Under 2024 har Gryaab upphandlat ett system som ska underlätta och förbättra arbetet med preboarding, onboarding samt kompetenskartläggning. Begreppet preboarding avser den tid från att man anställts fram till första dagen på arbetsplatsen och onboarding betyder introduktionen som startar första arbetsdagen och pågår en tid framöver. Gryaab har även aktiverat möjligheten för digital referenstagning för en ökad kompetensbaserad rekryteringsprocess. Under 2024 infördes även arbetstidsmodellen 80/90/100 som för bolaget innebär att medarbetare som fyller 63 år har möjlighet att arbeta 80%, få 90% i lön och 100% avsättning till tjänstepensionen. Syftet är att bidra till ett långsiktigt hållbart arbetsliv och bättre hälsa genom att medarbetare orkar arbeta till önskad pensionsålder. Under hösten 2024 erbjöds Gryaabs medarbetare, för andra året i rad, att delta på kursen "Ett hållbart arbetsliv" som är en förebyggande insats i syfte att bland annat främja god hälsa och arbetsmiljö samt att ge verktyg att uppnå balans mellan arbete och fritid. Utveckling av målområde Gryaab ska implementera det ovan nämnda systemet och målet är att börja använda det under Q1 2025. Gryaab avser fortsätta med planerade aktiviteter i enlighet med bolagets kompetensförsörjningsplan. Gryaab bedöms genom sitt nuvarande arbete ligga på en god måluppfyllelse utan att vidta ytterligare åtgärder. 66.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Nuvarande arbete Genom Gryaabs nuvarande arbete med grunduppdraget och med den planerande kapacitetsutvecklingen av Ryaverket som möjliggör att fortsätta ta emot spillvattnet även efter 2036 skapas förutsättningar att kunna bygga nya bostäder och öka infrastrukturen för att möta den växande befolkningen i Göteborg och övriga delägarkommuner. Utveckling av målområde Gryaab bedöms utifrån sin begränsade påverkan och sitt nuvarande arbete ligga på en god måluppfyllelse utan att vidta ytterligare åtgärder. 127 Gryaab kommer fortsätta sitt nuvarande arbete på området. 66.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Nuvarande arbete Under 2024 har Gryaab tagit fram en klimathandlingsplan och nyckeltal för klimatarbetet. Gryaab ser fyra områden där man minska bolagets klimatavtryck; - avgång av lustgas - metan - direkta och indirekta utsläppa av koldioxid från förbrukning av fossil kolkälla - fackling av gas Lustgasproblematik på avloppsreningsverk har uppmärksammats och är föremål för forskning. För att bättre förstå mekanismerna kring hur lustgas bildas i anläggningen och kunna hitta driftsstrategier som kan begränsa lustgasbildningen har Gryaab under 2023-2024 drivit ett provtagningsprojekt för att mäta lustgas i vattenfas. Utmaningarna med att mäta lustgas i vattenfas har varit större än väntat. Gryaab har under 2024 gått med i ett nationellt lustgasnätverk. Gryaab har, med anledning av ett utredningsvillkor i bolagets miljötillstånd, bedömt åtgärder för att minska metanavgång från Ryaverkets slamlagring. Gryaab har bla genomfört rötningsförsök för att undersöka om övergång till termofil rötning kan vara en relevant åtgärd. Utredningen visar att det finns flera möjliga sätt att minska metanavgången och att termofil rötning är den mest kostnadseffektiva åtgärden. Därför föreslogs ett villkor för att minska utsläppen; i första hand genom processtekniska åtgärder som termofil rötning och i andra hand genom sluten korttidslagring med destruering av restgas. Utredningen med förslag till villkor lämnades in till Miljöprövningsdelegationen i dec 2024. Under 2024 har Gryaab även undersökt möjligheterna med att ersätta den befintliga kolkällan (fossil metanol) med fossilfria alternativ. Utredningen visade att biometanol är det alternativ som finns tillgängligt för närvarande, vilket är ett mer klimatsmart alternativ. Utveckling av målområde Gryaab ska under 2025 se över den klimatstrategi som styrelse fastställde den 18 juni 2021. För 2025 finns ett utvecklingsmål om att genomföra åtgärder som går i takt med ägarnas miljö- och klimatprogram. Vid en intressekonflikt mellan mål för klimat och utsläpp till recipient ska klimatet prioriteras. Reningen av fosfor, kväve och BOD ska dock utföras på ett sätt som uppfyller miljötillståndet. Åtgärder som planeras för 2025 är bland annat följande. Gryaab ska fortsätta mäta och följa utvecklingen gällande lustgasutsläpp i syfte att kunna ta fram en driftstrategi för en minskning. Gryaab ska under åren 2025-2026 utreda möjligheten till termofil rötning genom att driva pilotförsök. Gryaab har som mål att öka andelen biometanol till 30 %. En begränsande faktor är dock tillgången. Gryaab ska ta fram en plan för hur stor andel av Gryaabs kolkälla som ska vara fossilfri tom år 2030. 128 Gryaab ska utreda alternativ för att undvika fackling av gas Gryaab bedöms i övrigt genom sitt arbete ligga på en god måluppfyllelse utan att vidta ytterligare åtgärder. 66.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Nuvarande arbete Genom att rena avloppsvattnet idag och framtiden bidrar Gryaab till att skapa förutsättningar för hälsa, bostäder, utbildning och andra områden som påverkar välfärden i positiv riktning. Utveckling av målområde Gryaab bedöms utifrån sin begränsade påverkan och sitt nuvarande arbete ligga på en god måluppfyllelse utan att vidta ytterligare åtgärder. Gryaab kommer fortsätta sitt nuvarande arbete på området. 66.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Nuvarande arbete Gryaab arbetar systematiskt med alla förekommande arbetsmiljöfrågor och följer lagstiftning, riktlinjer och rutiner. Gryaab genomför fysiska och psykosociala arbetsmiljöronder årligen vars resultat följs upp och åtgärdas löpande. Gryaab fångar upp arbetsmiljöfrågor genom APT och medarbetarsamtal samt genom regelbundna temperaturmätningar vilket möjliggör proaktivt arbete med hälsa- och arbetsmiljö utifrån det resultat som framkommer. Bolaget har platsmottagning, samtalsstöd och en idrottsförening som ordnar trivselhöjande aktiviteter. Tillbud, olyckor och riskobservationer följs upp systematiskt. Gryaab accepterar inte att någon medarbetare blir utsatt för kränkande särbehandling, diskriminering eller trakasserier på arbetet. Diskrimineringslagen ställer också krav på att arbetsgivare ska vidta aktiva åtgärder för att motverka diskriminering. Åtgärderna som görs är till för att ändra på strukturer som kan leda till diskriminering och uteslutning. Gryaab arbetar aktivt med värdegrundsrelaterade frågor som möjliggör ett gott arbetsklimat. På Gryaab ska inga osakliga löneskillnader finnas mellan kvinnor och män. 2024 hade bolaget, precis som tidigare år, jämställda löner på både medarbetar- och chefsnivå. Det visar den lönekartläggning som genomförs varje år i samband med löneöversynen. Under hösten 2024 fick Gryaabs medarbetare, för andra året i rad, möjlighet att delta på kursen "Ett hållbart arbetsliv" som är en förebyggande insats i syfte att bland annat främja god hälsa och arbetsmiljö samt att ge verktyg att uppnå balans mellan arbete och fritid. Under 2024 infördes även arbetstidsmodellen 80/90/100 som för bolaget innebär att medarbetare som fyller 63 år har möjlighet att arbeta 80%, få 90% i lön och 100% avsättning till tjänstepensionen. Syftet är att bidra till ett långsiktigt hållbart arbetsliv och bättre hälsa genom att ge medarbetare en mjukare övergång till pension samt bidra till en ökad kompetensöverföring mellan mer erfarna medarbetare och mindre erfarna medarbetare. Utveckling av målområde Gryaabs arbetsmiljö och arbetsvillkor är goda och det saknas inga behov av större förändringar. 129 Gryaab bedöms därför ligga på en god måluppfyllelse utan att vidta ytterligare åtgärder. Gryaab kommer fortsätta sitt nuvarande arbete på området och se över uppföljningen av genomförda riskbedömningar för än högre kvalitet i måluppfyllelsen. 130 67 Renova AB 67.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 67.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Renovas bidrag till målet är kopplat till det vi gör inom ramen för oss som arbetsgivare. Att skapa trygga arbetsplatser är en förutsättning för att lyckas i vårt arbete med Delaktigt förbättringsarbete. Vi mäter och följer upp psykologisk trygghet i våra arbetsgrupper i samband med vår medarbetarenkät. Varje chef gör en handlingsplan kopplat till resultatet i enkäten. Under hösten 2024 har vi psykologisk trygghet som tema på vårt ledarforum. Möjlighet till delaktighet förutsätter, förutom en trygg och tillitsfull arbetsmiljö, också att man har tillräcklig förmåga att prata och förstå svenska. Genom att anställa en egen språkpedagog bidrar vi till det. 67.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Renovas bidrag till målet är kopplat till det vi gör inom ramen för oss som arbetsgivare. Renova har under året anställt en språkpedagog som dels undervisar våra medarbetare i svenska för att de ska nå upp till önskad språknivå. Detta för att minska risken för olyckor och för att öka inkluderingen på arbetsplatsen. Utöver undervisningen är uppdraget att bidra till att Renova blir en språkutvecklande arbetsplats vilket innebär att chefer och kollegor har kunskap och förståelse för språkutveckling. Fokusår i Renovas likabehandlingsplan är för 2024 Etnicitet och hudfärg. Vi har haft föreläsningar och har det som tema på arbetsplatsträffar i verksamheten där vi pratar om vad det innebär att inte höra till normen etc. 67.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Se svar inom kompetensförsörjningsuppföljningen. Renova har, likt många andra, utmaningar inom området. Vi har dock tagit höjd för kommande utmaningar genom att starta en Renova akademi med uppdrag att säkerställa kompetens genom att bredda rekryteringsbasen, utbilda i egen regi samt arbeta med att behålla och utveckla befintliga medarbetare. Vi lägger också fokus på att vårda arbetsgivarvarumärket. 67.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Renovas uppdrag är att säkerställa en väl fungerande avfallshantering vilket är en förutsättning för ett fungerande lokalsamhälle där bland annat lokala miljöfrågor är centrala. Renova bedömer inte att företaget har någon möjlighet att påverka bostadsbristen. 67.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Avfallet i samhället ger vid energiförbränning upphov till koldioxidutsläpp, varav ca 40% är fossil. Då det krävs kraftiga reduceringar av utsläppen och trenden att avfall och specifikt plastavfallet inte bedöms minska i den takt det skulle krävas pågår utredning och planering för införande av CCS/CCU (Carbon Capture and Storage, CCS and Carbon Capture and Utilization, CCU). 131 Differentierad prislista är införd för sortering av brännbart avfall. De kunder som minskar förekomsten av plast i sitt avfall får en lägre kostnad för förbränningen av avfallet än de som lämnar fossilt avfall. För att öka cirkulära flöden arbetar Renova för att hitta avsättning för material som tidigare inte sorterats. Vi har dessutom ökat mängden material där Renova själva sorterar ut material som lämnas osorterat av verksamheter. Fordonsflottan har sedan 2015 varit fossilfri, där biodiesel (HVO) är det bränsle som används mest. Även om det i ett systemperspektiv inte är stor skillnad mellan biodiesel och eldrivna fordon avseende koldioxidutsläpp, så finns en plan på att ställa om till fordon som driv på el eller biogas. Miljömässigt så är fördelen med elfordon mindre utsläpp av partiklar och NOx, samt lägre buller. Fler elfordon är beställda under året och laddstolpar är under uppförande. Dock är takten i utbyte mot elfordon lägre än planerat, beroende på att utbudet av relevanta fordon är begränsat. 67.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Renovas uppdrag är att säkerställa en väl fungerande avfallshantering vilket är en förutsättning för ett fungerande lokalsamhälle och välfärd. 67.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Renova arbetar aktivt med arbetsmiljöfrågor i syfte att minska risken för ohälsa och olyckor. Målet att kraftigt minska mängden olyckor i verksamheten innebär, förutom vårt vanliga systematiska arbetsmiljöarbete, arbete med workshops för att identifiera risker i varje del av verksamheten med åtgärdsplaner för att minimera dem. Detta arbete kommer fortsätta under 2025 med en särskild satsning och kampanj. Vi har som ambition att alla våra medarbetare ska hålla hela arbetslivet och även efter. Som ett led i det arbetet har vi infört modellen 80/90/100 för att våra medarbetare ska orka arbeta tills de väljer att gå i pension. Vi arbetar också med SKR:s modell riskorienterat arbetssätt i syfte att identifiera sådant som bidrar till högre sjuktal på såväl organisations-, grupp- och individnivå. Vi ser ledarskapet som en viktig förutsättning att lyckas. Utveckling av ledarskapet har därför fått stort utrymme under de senaste åren. 132 68 GREFAB 68.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 68.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. 1. Grefab arbetar för att så många som möjligt ska kunna förverkliga drömmen om ett upplevelserikt båtliv Grefabs hamnar erbjuder inbjudande, trygga och hållbara marina miljöer där alla vill vistas Grefab erbjuder möjligheter att teckna båtplatsavtal för alla kommunmedlemmar i Ägarkommunerna Göteborg, Mölndal, Partille och Ale. Tillgången på plats varierar mellan hamnarna och efter att först stå i kö erbjuds kunder sedan plats. Grefab sponsrar passalen som därigenom kan erbjuda barn och unga möjlighet att komma ut i båt. Grefab sponsrar dessutom Maritiman som kan sänka kostnaden för skolklassers besök på utställningen. 2. Delaktigheten och engagemanget hos allmänhet och kunder handlar oftast om tillgänglighet och den egna båtplatsen. Parkeringsfrågan är ständigt aktuell och en viktig möjliggörare för bolaget och kunderna. En båt är att jämställa med ett boende och ställer liknande krav på parkering och möjligheten att frakta utrustning mm till båten. Grefab bevakar platserna och kan i några hamnar upplåta parkering även för badande och andra besökare utan att det inkräktar på möjligheten för kunderna. Avfallsfrågan kräver kommunikation och möjligheter för kunder att informeras och förstå hur Grefab tillsammans med Nämnden för Kretslopp- och vatten tillsammans skapar hållbara förutsättningar för båtägare i Göteborgs hamnar. 68.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. 1. Grefab arbetar för att så många som möjligt ska kunna förverkliga drömmen om ett upplevelserikt båtliv Grefabs hamnar erbjuder inbjudande, trygga och hållbara marina miljöer där alla vill vistas 2. Grefab investerar i sina anläggningar i syfte att tillgängliggöra och säkra alla delar i hamnarna. Bryggorna görs bredare och logistiken i hamnen diskuteras så att inte säkerheten äventyras. Anläggningarna välkomnar besökare med och utan båt och hoppas med detta skapa intresse för ett framtida båtliv. 2024 invigdes en flytbrygga i Hinsholmskilen. Hinsholmskilen har upplåtits för besöksparkering till Saltholmen. 68.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. 1. Grefab arbetar för att så många som möjligt ska kunna förverkliga drömmen om ett upplevelserikt båtliv Grefab har kunnig, trevlig och serviceinriktad personal. 2. Personalen på Grefab utbildas internt. Bolagets verksamhet är starkt specialiserad 133 och det är oftast svårt att rekrytera extern personal med rått kompetens. Grefab har därigenom utvecklat ett arbetssätt i vilket personalen i arbetet på alla nivåer ges kunskap om branschen, utmaningar och genomförande av delarna och behoven hela året. 68.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Grefab arbetar för att så många som möjligt ska kunna förverkliga drömmen om ett upplevelserikt båtliv Grefabs hamnar erbjuder inbjudande, trygga och hållbara marina miljöer där alla vill vistas 1. Grefab har inom sitt uppdrag arbetat med målet genom att vårda anläggningarna och utveckla värden som leder mot målet. 2. Grefab använder resurser för att vårda sina ansvarsområden och erbjuda dessa för rekreation för främst sina kunder men även för besökare. 68.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. 1. Grefab arbetar för att så många som möjligt ska kunna förverkliga drömmen om ett upplevelserikt båtliv Grefabs hamnar erbjuder inbjudande, trygga och hållbara marina miljöer där alla vill vistas 2. Grefab arbetar sedan 2013 systematiskt med sitt miljö- och hållbarhetsarbete. En utmaning i arbetet är att med den begränsade rådighet bolaget har över kunders båtar och beteende vara tydlig och erbjuda tjänster vilka leder till klimatomställning. Grefab erbjuder spolplattor i de hamnar där båtar ställs upp för vintern. Alla båtar som ställs upp på Grefabs område har spolats av och spolvattnet har renats och ev slam från brunnar deponerats. I hamnarna finns avfallsmottagning för hushållsavfall, farligt avfall och toalettavfall. ordningen ställer stora krav på samarbetet med kretslopp och vattennämnden. Miljöförvaltningen kräver genom sin roll som ansvarig för avfallsplaner att bolaget skall ta emot farligt avfall i sina hamnar medan kretslopp och Vattennämndens personal då ställer krav som är svåra för Grefab att uppfylla fullt ut. Genom att fokusera på att minska spridningen av gifter till miljön bidrar bolaget till att vara föregångare i omställningen mot bevarande av den biologiska mångfalden. Elektrifieringen i anläggningarna har under året tagit fart och under 2024 har Grefab installerat drygt 200 laddplatser för våra kunder med betallösning. Bolaget har också etablerat laddmöjligheter för externa besökare med laddbehov. I Fiskebäck har Grefab under sommaren erbjudit test och demo för ett batterialternativ med snabbladdningsmöjlighet vilket gett bolaget ett rykte som ledande inom båtelektrifiering i världen. Grefab har tillsammans med miljöförvaltningen tagit fram en rapport för hållbara fritidshamnar. Bolaget bidrar med sin stora erfarenhet av båtbranschen och nyanserar härigenom fritidshamnens miljöpåverkan genom att i rapporten ta med och Fokusera på det arbete som görs varje dag för att öka hållbarheten i båtbranschen. 134 Grefab arbetar dessutom tillsammans med Miljöförvaltningen i ett annat uppdrag där vi gemensamt skall arbeta fram en modell för miljödifferentierad båtplatsavgift. 68.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. 1. Grefab arbetar för att så många som möjligt ska kunna förverkliga drömmen om ett upplevelserikt båtliv Grefab strävar efter att vara det självklara valet av fritidshamn 2. Båtliv är en viktig del av välfärd i kustnära områden. Det skapar på ett hållbart sätt möjligheter för kommunmedlemmar att komma nära de marina områden som är viktiga för ett hållbart förhållande till naturen. Kostnader för båtliv behöver ses över och kraven på båtägare som ambassadörer och skyddare av framtida möjligheter till upplevelser på havet måste ställas mot bilden av båtägare som miljöfaror. 135 69 Försäkrings AB Göta Lejon 69.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 69.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Bolaget arbetar proaktivt inom det trygghetsskapande området bland annat genom deltagande i BID (Business improvement district) Gamlestaden och BID Tynnered samt i nätverket Säkra platser vars fokus är kunskapsspridning inom situationell brottsprevention. Samtliga bolagets anställda och styrelseledamöter har även uppmanats att gå utbildningen Att förebygga brott och otrygghet - Varför och Hur? under 2024. Detta för att öka förståelsen för vad brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete faktiskt är och hur det kan bedrivas. Bolaget ser att även om stadens totala skadekostnad för glaskross, splitter och vandalisering ökat något så ligger det på en stabil nivå över tid och att stöld/inbrott har en sjunkande trend. 69.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Bolaget bedriver ett proaktivt arbete i syfte att minska skadorna i stadens områden och på detta sätt kunna bidra till målet att minska segregationen. Vidare så översätter bolaget information om stadens barn- och elevolycksfallsförsäkring till fem språk för att informera alla barn och vårdnadshavare om möjligheten till ett bra grundskydd vid olycksfall. Bolaget ser att även om stadens totala skadekostnad för glaskross, splitter och vandalisering ökat något så ligger det på en stabil nivå över tid och att stöld/inbrott har en sjunkande trend. 69.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Bolaget ska vara en modern arbetsgivare som attraherar och behåller rätt kompetens. Bolaget måste arbeta aktivt både på kort och lång sikt för att Göta Lejon ska vara en attraktiv arbetsgivare, för att behålla personal och för att kunna rekrytera. Denna fråga adresseras genom flera aktiviteter i bolaget och bedöms kvartalsvis i separata KPI:er. Bolaget tar fram en årlig kompetensutvecklingsplan för att säkra kompetensförsörjningen i relation till bolagets uppdrag. Bolaget samarbetar med rekryteringsföretag som är specialiserade på försäkringssektorn för att aktivt söka efter lämpliga kandidater. Annonsering är inte tillräckligt för att hitta den kompetens vi behöver. Bolagets bemanningsplan uppdateras årligen för att säkerställa att rekryteringsprocessen inleds i god tid inför framtida pensioneringar. 69.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Bolaget bidrar med expertis och sakkunskap avseende risk- och försäkringsperspektivet vid planering av ny- och ombyggnad inom den gröna omställningen, t ex avseende höga trähus och ny teknik som solceller och batterianvändning. 136 Bolaget har under 2024 tagit fram ett faktablad för höga trähus och bolagets faktablad för solcellsanläggningar är uppdaterat och mer omfattande än tidigare version. Bolaget ser att antalet frågor från stadens förvaltningar och bolag ökat inom området för att bäst kunna bygga hållbart men även säkert men har i övrigt inte mycket rådighet i frågan. 69.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Bolaget bidrar med expertis och sakkunskap avseende risk- och försäkringsperspektivet vid planering av ny- och ombyggnad inom den gröna omställningen, t ex avseende höga trähus och ny teknik som solceller och batterianvändning. Bolaget har under 2024 tagit fram ett faktablad för höga trähus och bolagets faktablad för solcellsanläggningar är uppdaterat och mer omfattande än tidigare version. Bolaget arbetar proaktivt och skadeförebyggande kopplat till stadens klimatanpassning, bland annat genom att tillföra försäkrings- och riskperspektiven vid ny- eller ombyggnation. Bolaget håller riskseminarier och ger skadeförebyggande rekommendationer och råd till stadens förvaltningar och bolag i olika kanaler. Bolaget ser att stadens förvaltningar och bolag använder rekommendationerna, men har i övrigt inte mycket rådighet i frågan. 69.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Genom bolagets barn- och elevolycksfallsförsäkring, som täcker samtliga barn i Göteborgs Stad, bidrar vi till jämlika levnadsförhållanden. Bolaget upphandlar försäkringen vart fjärde år i syfte att ge ett så bra skydd som möjligt till stadens barn och elever. I övrigt har bolaget som ett internbolag i staden inte mycket rådighet i frågan. 69.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Bolaget ska vara en modern arbetsgivare som attraherar och behåller rätt kompetens. Bolaget måste arbeta aktivt både på kort och lång sikt för att Göta Lejon ska vara en attraktiv arbetsgivare, för att behålla personal och för att kunna rekrytera. Denna fråga adresseras genom flera aktiviteter i bolaget, till exempel bolagsdagar, APT för alla medarbetare och täta avstämningssamtal samt bedöms kvartalsvis i separata KPI:er. Bolaget arbetar kontinuerligt med systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och använder en Stratsys-modul för att strukturera arbetet. Bolaget gör förutom medarbetarenkäten även puls-enkäter för att fånga upp synpunkter på arbetsmiljön från medarbetarna. Resultaten har varit goda under året. Varje medarbetare har en personlig utvecklingsplan. 137 70 Göteborgs Stads Leasing AB 70.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 70.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. GSL agerar inte direkt mot medborgarna utan fungerar som ett stöd till samtliga verksamheter genom sitt grunduppdrag att tillgodose finansieringslösningar för fordon och lösören samt interna transporter i staden av framför allt mat till skolor och äldrevård samt post. GSL bidrar alltså till måluppfyllelse främst genom sitt grunduppdrag. I övrigt ska bolaget vara föredöme i jämställdhets- och mångfaldhetsarbetet. 70.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Bolaget är en integrationsarbetsplats, vilket bidrar till att bryta segregation genom att möjliggöra för fler att få arbete. Det är viktigt att GSL också skapar goda förutsättningar att utföra sitt arbete, av den anledningen har man, under hösten 2024, satsat på språkhöjande svenskutbildning. Initiativet är i skrivande stund inte avslutat och utvärderat, men om resultatet funnits positivt, finns möjlighet för att fortsätta satsningen under 2025. Att vara en väl fungerande integrationsarbetsplats är dock något man måste arbeta för varje dag, därför är vår bedömning fortfarande att vi har viss måluppfyllelse. 70.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. GSL möjliggör att stadens förvaltningar och bolag kan fokusera på sitt grunduppdrag. Med stöd av planen för kompetensförsörjning säkrar bolaget bemanningen på kort och lång sikt genom förhållningssätt och aktiviteter som ska attrahera, utveckla och behålla befintliga och framtida medarbetare. 70.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. GSL bedöms inte kunna bidra väsentligt till måluppfyllelsen. 70.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. GSL har en viktig roll i arbetet med att ställa om Göteborgs Stad till att bli mer cirkulärt. GSL driver strategin ”Vi driver på utvecklingen av cirkulär ekonomi” och genom den stöttas hela Göteborgs Stad i denna omställning. Även inom GSL sker omställningen då bolaget ska ta fram cirkulära affärsmodeller för affärsområdena Finansiell och Operationell leasing, bland annat genom att ta fram villkor för re-lease av fordon i större skala och i övrigt utveckla arbetet kring cirkulära fordonsflöden, inklusive cirkulära material, komponenter och produkter. Re-lease innebär att GSL förlänger användningen av fordon istället för att direkt sälja dem. Det sker på två sätt: antingen genom att låta kunder förlänga avtalet för en bil som de redan använder, eller genom att hitta nya kunder inom staden för bilar som har lämnats tillbaka. På så sätt maximeras fordonens livslängd och stadens resurser utnyttjas mer effektivt, även om det innebär ett lägre försäljningsvärde på äldre fordon. Ett annan viktig roll är drivandet av Tage, där en definierad plan för hur Tage ska bidra till målet klimatavtryck nära noll 2030 ska tas fram och genom uppdraget att inkludera 138 tvätt-, reparations och renoveringsmöjligheter i tjänsten. Under 2025 kommer bolaget fortsatt att utveckla lösningen, bl a tillsammans med Stadsmiljöförvaltningen. Under 2024 har bolaget omhändertagit ett uppdrag ifrån Göteborgs Stad, att genomföra en utredning avseende en bilpoolslösning för Göteborgs Stad. Denna beräknas vara klar i slutet av året, med fortsatt beredning av tjänsteutlåtande och beslut för eventuell fortsättning, under 2025. 70.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. GSL möter göteborgarna genom bolagets kunder, nämligen förvaltningar och bolag. Under 2025 planeras för en Nöjd Kund-undersökning, för att undersöka hur väl verksamheten möter kundernas behov. Under 2025 kommer även det arbetet fortsätta, som startades 2024, att kartlägga (delar av) bolagets processer. Detta i syfte att kunna åstadkomma ständiga förbättringar som kommer kunderna, och därmed göteborgarna, till godo. 70.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. GSL eftersträvar en god arbetsmiljö och bra arbetsvillkor. Att vara en attraktiv arbetsgivare är en viktig fråga för bolaget, eftersom det skapar förutsättningar för den framtida kompetensförsörjningen och ett hållbart arbetsliv. Det är även ett viktigt konkurrensmedel och en effektivitetsfråga för att kunna möta förväntningarna på vad vi ska leverera i våra uppdrag. Arbetsbelastning och tid för återhämtning är ett prioriterat område som ska förbättras för att säkra en bra arbetsmiljö och minska både korta och långa sjukskrivningar. Arbetet med att stärka de organisatoriska förutsättningarna inom bolaget pågår vilket syftar till att ge chefer förutsättningar att utföra sitt uppdrag, vara en närvarande ledare och i sin tur skapa en god arbetsmiljö för medarbetare. 139 71 Boplats Göteborg AB 71.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 71.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. De kommunala verksamheterna ska löpande stötta Polismyndigheten och andra myndigheter i bekämpningen av välfärdsbrottslighet, folkbokföringsbrott, och svartkontrakt. Boplats mål är att stärka identifiering, autentisering av bostadsökande och skapa säkrare kontroller mot hyresvärdarnas villkor. Arbetet pågår i samband med moderniseringen av förmedlingssystemet där detta är ett viktigt perspektiv. Beräknas vara klart under 2025. 71.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Boplats håller de egna anställda informerade om stadens bostads- och socialpolitiska arbete och mål. Boplats deltar i arbetet kring bostadsförsörjningsprogrammet. Utöver detta kommer Boplats under 2025 att föreslå förändringar för unga som uppskattas leda till att fler unga i socioekonomiskt svaga områden har större möjlighet att samla ködagar som i sin tur leder till att man lättare kan få en lägenhet. Förslaget är en fråga av principiell beskaffenhet vilket innebär att den kommer lyftas på kommunfullmäktige under första halvan av 2025. 71.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. I nuläget bedömer Boplats möjligheterna till kompetensförsörjning som goda. I årets rekryteringar som genomförts har intresset för Boplats tjänster varit väldigt stort. Medarbetare på Boplats deltar även i stadens program morgondagens chef. 71.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Boplats system för bostadsförmedling ska enkelt kunna förverkliga en kommuns bostadspolitik genom att erbjuda övertag av bostadskö, internkö, villkors- och företrädeshantering och validering av bostadssökandes uppgifter. Bedömningen är att Boplats idag kan leverera dessa funktioner. Under 2024 har Boplats tagit beslut om att modernisera systemet för att göra funktionerna mer användarvänliga och effektiva. 71.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Boplats har under 2024 förtydligat rutinerna kring inköp och antalet direktupphandlingar och inköp utanför stadens ramavtal har minskat. Genom att avropa tjänster och varor enligt stadens ramavtal säkerställer Boplats att man bättre uppfyller miljö- och klimatmål längre ut i inköpskedjan. Under 2024 har bolaget tagit fram en riktlinje för miljö-, klimat och hållbarhetsarbete, som kommer att antas under första kvartalet 2025. 71.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Bostadsförmedlingstjänsten ska kunna användas av samtliga medborgare oavsett 140 bakgrund eller förutsättningar. Under 2024 har Boplats påbörjat moderniseringen av webbplatsen för att göra den mer tillgänglig och användarvänlig. 71.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Utifrån medarbetarenkäten som genomfördes 2023 har olika aktiviteter genomförts för att bättre möta medarbetarnas förväntningar. Under 2024 har Boplats fokuserat på ledar- och medarbetarskap, förtydligande av rutiner kring lönesättning samt omarbetat modellen för medarbetarsamtal. 141 Årsrapport nämnder Uppföljning av kommunfullmäktiges mål 142 Innehållsförteckning 1 Göteborgs Stad ............................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .. Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 Arkivnämnden ............................................................................................... 146 2.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 146 3 Stadsbyggnadsnämnden ................................................................................ 148 3.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 148 4 Exploateringsnämnden .................................................................................. 154 4.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 154 5 Förskolenämnden........................................................................................... 158 5.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 158 6 Grundskolenämnden ..................................................................................... 164 6.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 164 7 Idrotts- och föreningsnämnden..................................................................... 170 7.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 170 8 Inköps- och upphandlingsnämnden ............................................................. 176 8.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 176 9 Kommunledningen......................................................................................... 180 9.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 180 10 Kretslopp och vattennämnden ...................................................................... 185 10.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 185 11 Kulturnämnden.............................................................................................. 189 11.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 189 12 Stadsfastighetsnämnden ................................................................................ 195 12.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 195 13 Miljö- och klimatnämnden ............................................................................ 199 13.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 199 14 Nämnden för Arbetsmarknad och Vuxenutbildning.................................. 204 14.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 204 15 Nämnden för demokrati och medborgarservice ......................................... 212 15.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 212 16 Nämnden för funktionsstöd .......................................................................... 216 16.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 216 17 Nämnden för Intraservice ............................................................................. 220 17.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 220 143 18 Socialnämnden Centrum .............................................................................. 226 18.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 226 19 Socialnämnden Hisingen ............................................................................... 232 19.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 232 20 Socialnämnden Nordost ................................................................................ 237 20.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 237 21 Socialnämnden Sydväst ................................................................................. 243 21.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 243 22 Stadsmiljönämnden ....................................................................................... 250 22.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 250 23 Utbildningsnämnden...................................................................................... 256 23.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 256 24 Valnämnden ................................................................................................... 260 24.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 260 25 Äldre samt vård- och omsorgsnämnden ...................................................... 262 25.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 262 26 Överförmyndarnämnden arvoden ............................................................... 267 26.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål .................................... 267 144 72 Arkivnämnden 72.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 72.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Regionarkivet har bidragit till målet genom att förenkla för privatpersoner att ta del av allmänna handlingar. Under 2024 har förvaltningen börjat lämna ut alla typer av handlingar till beställarens digitala brevlåda för myndighetspost vilket ger en snabb och säker hantering och skapar större tillgänglighet. Förvaltningen har också lanserat en e- tjänst för beställning av allmänna handlingar som gör det lättare att beställa och förenklar handläggningen. 72.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Arkivnämnden har i sitt uppdrag inte möjlighet att arbeta för detta mål. 72.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Regionarkivet bedömer möjligheterna till kompetensförsörjning på kort och lång sikt som goda. Ett gott samarbetsklimat är en viktig förutsättning för att få kompetenta medarbetare att stanna kvar på förvaltningen. Hösten 2024 påbörjades ett långsiktigt arbete som går under namnet Vår gemensamma samarbetskultur. Det är en insats där vi genom workshoppar i blandade grupper jobbar med områden som möteskultur, självledarskap och förändring. Förvaltningens nära samarbete med Göteborgs universitets utbildning i arkivvetenskap är en annan viktig förutsättning för god kompetensförsörjning. Genom studiebesök, gästföreläsningar, utbildningspraktik med mera förebygger vi framtida svårigheter att kompetensförsörja verksamheten. Vi ser ett stort intresse från studenterna för vår verksamhet. Under hösten visstidsanställdes fem nyexaminerade arkivarier och genom att ge dem ett första arbete bidrar vi till bättre möjligheter att kompetensförsörja arkivområdet. Detta är inte bara till nytta för Regionarkivet utan även för andra delar av Göteborgs Stad där rekryteringsläget är tuffare. Genom att följa riktningen i Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning 2024-2026 tar vi aktivt ägarskap för vårt lokala kompetensförsörjningsarbete. Förvaltningen planerar och följer systematiskt upp att verksamheten försörjs med rätt kompetens i relation till utvecklingen. Förvaltningens samverkan med Göteborgs universitet genom studiebesök, föreläsning och praktikplatser bidrar också till Västra Götalandsregionens mål om att bygga kompetens för bättre kompetensförsörjning och livslångt lärande. Denna samverkan innebär en ömsesidig kompetensutveckling, både för de nyutbildade och för de erfarna arkivarierna som får ta del av det senaste inom arkivteorin. 72.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Arkivnämnden har i sitt uppdrag inte möjlighet att arbeta för detta mål. 145 72.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Regionarkivet bidrar till målet genom att medarbetare och chefer väljer färdsätt med minsta möjliga miljöpåverkan vid resor i tjänsten. Förvaltningen källsorterar också sitt avfall. Dessutom producerar förvaltningen el genom sin stora solcellsanläggning i Vänersborg. Detta bidrar också till Västra Götalandsregionens mål: om att verka för en minskad miljö- och klimatpåverkan i Västra Götaland. 72.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Arkivnämnden har i sitt uppdrag inte möjlighet att arbeta för detta mål. 72.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Regionarkivet har en god arbetsmiljö. Årets medarbetarenkät visar ett bra resultat och ledarskapet är det delindex som ligger allra högst. Medarbetarna upplever i hög grad att närmaste chef visar förtroende och ger förutsättningar för dem att ta ansvar i arbetet. Resultatet på frågorna om arbetsbelastning och återhämtning har förbättrats jämfört med förra året. Den största ökningen av resultatet finns inom två områden: lön och motivation. Det systematiska arbetsmiljöarbetet pågår kontinuerligt genom Göteborgs Stads överenskomna arbetssätt och processer med bland annat arbetsplatsträffar och arbetsmiljöronder. Förvaltningen har tillsammans med Center för ledarutveckling (CLU) utarbetat en långsiktig utvecklingsinsats, Vår gemensamma samarbetskultur. Insatsen startade under hösten 2024 och innehåller workshops för samtliga medarbetare och chefer kring tre teman: möteskultur, självledarskap och förändring. Förvaltningens samverkansgrupp, tillika skyddskommitté, är ett annat viktigt forum för att arbeta främjande med den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön. I arbetet med att skapa en god arbetsmiljö är väl fungerande samverkan av stor vikt. Ledarskapet är en avgörande faktor för god arbetsmiljö och med utgångspunkt från handlingsplan för att motverka tystnadskulturer genomför Göteborgs Stad ett arbete med att utveckla chefers organisatoriska förutsättningar. Regionarkivet har under hösten förberett sig inför nästa års arbete med Chefoskopet. Förvaltningens arbete med detta bidrar också till Västra Götalandsregionens mål om att vara en ledande och attraktiv arbetsgivare med konkurrenskraftiga löner och ett hälsofrämjande ledarskap som grund. 146 73 Stadsbyggnadsnämnden 73.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 73.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. För att förtydliga och förenkla stadens styrning har nämnden grupperat kommunfullmäktiges mål, politiska uppdrag samt politiskt antagna program och planer mot de tre hållbarhetsdimensionerna. Nämnden har tagit fram en strategi för respektive hållbarhetsdimension för att beskriva hur nämnden genom sitt uppdrag bidrar till dimensionen och måluppfyllelse. Inom den sociala dimensionen har nämnden grupperat målen Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet, Segregationen i Göteborg ska brytas samt Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Staden vi utvecklar ska vara jämlik, funktionell, trygg och ändamålsenlig. Nämnden har genom olika metoder skapat möjlighet till delaktighet och inflytande för att förstå behov och önskemål hos olika målgrupper. Exempelvis har sociala- och barnkonsekvensanalyser genomförts i samband med ändring av stadens översiktsplan. Stadens invånare har haft möjlighet till inflytande genom årets beslut om samråd och granskningar. Förvaltningen har arbetat med social hållbarhet i framtagande av exempelvis ÖiSS, detaljplaner i startplan för 2025 och i de större infrastrukturutredningarna. I de programarbeten som innefattar socioekonomiskt svagare områden sker en satsning på förstärkt kollektivtrafik. Arbetet med att stärka kollektivtrafiken syftar bland annat till att göra stadens resurser tillgängliga för alla på ett jämlikt sätt. Programarbete i Frölunda-Tynnered syftar till att stärka området till centrumlik stadskärna och som en tyngdpunkt för resande. Utvecklingen av stadspark i Svarte mosse är även det ett exempel som stärker attraktiviteten i ett utsatt område och där har invånare bjudits in för att påverka utvecklingen. Genom stadsformsanalyser visualiserar förvaltningen hur stadens form skapar sociala och ekonomiska grundförutsättningar genom att visa på hur mängden människor på olika platser är avgörande för potentialen hos valda geografiska platser. Förvaltningen har säkerställt att information till målgrupper är tillgängliganpassad, att tillgänglighetsregler i nya byggnader efterlevs och att enkelt avhjälpta hinder är omhändertagna i offentliga lokaler för att skapa en mer jämlik stad. Förvaltningen har genomfört kundundersökningar inom arbetet med programmet för jämlik stad för att följa hur boende och besökare uppfattar tryggheten i vårt stadsrum. Tillsynsarbetet bidrar till stadens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete genom bland annat medverkan i myndighetssamverkan, både inom staden och med externa myndigheter. Tillsyn av olovliga boenden syftar till att säkerställa trygga och bra bostäder för stadens invånare. 73.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. För att förtydliga och förenkla stadens styrning har nämnden grupperat kommunfullmäktiges mål, politiska uppdrag samt politiskt antagna program och planer mot de tre hållbarhetsdimensionerna. Nämnden har tagit fram en strategi för respektive hållbarhetsdimension för att beskriva hur nämnden genom sitt uppdrag bidrar till dimensionen och måluppfyllelse. Inom den sociala dimensionen har nämnden grupperat målen Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och 147 möjlighet till delaktighet, Segregationen i Göteborg ska brytas samt Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Staden ska fungera för alla som bor, vistas och verkar i Göteborg oavsett socioekonomiska förutsättningar eller geografisk hemvist. Genom medveten planering av stadsmiljöer har nämnden bidragit till en ökad trygghet, minskad segregation och tillgängliggjort mötesplatser. Arbetet med att förstärka kollektivtrafiken i staden syftar bland annat till att göra stadens resurser tillgängliga för alla på ett mer jämlikt sätt. Exempel på detta är de stora infrastrukturutredningar som genomförts för Gropegårdslänken, stråkstudie citybuss samt linjenätsutredning metrobuss. För Gropegårdslänken har den sociala konsekvensanalysen främjat möjligheten till stadsutveckling i Lundby och Biskopsgården. Förvaltningen eftersträvar en jämn planeringstakt och att ha 25 000 bostäder i pågående planering 2026. Vid slutet på 2024 fanns 24 400 bostäder i pågående planering. Intresset för projekt i ytterområdena har minskat även om en del detaljplanering pågår där eller kommer startas upp. På sikt innebär det ökade svårigheter för de som står längst från bostadsmarknaden att hitta boende. Under perioden har förvaltningen särskilt arbetat med områden i staden som har större socioekonomiska utmaningar för att koordinera och driva på planerad utveckling i Biskopsgården och Hjällbo samt med planeringsförutsättningar för en upprustning av Hammarkulletorget. Förvaltningen har även samverkat med AB Framtiden i syfte att realisera deras uppdrag med utveckling av hyresrätter. Det kommunala lantmäteriet har skapat förutsättningar för en mer hållbar tillväxt i staden genom effektiv och rättssäker fastighetsbildning. En stabil fastighetsmarknad och är grundläggande för att fastighetsägare ska kunna investera i fastigheter för exempelvis bostadsändamål. Förvaltningen har, på stadsbyggnadsnämndens uppdrag, tagit fram förslag på servicenoder i stadens ytterområden som har bäst potential att utvecklas till områden med trädgårdsstadsbebyggelse och servicenod, så som Kärra. Genom att hantera bidrag för bostadsanpassning skapar nämnden förutsättningar för jämlika bostäder och för att möjliggöra ett självständigt liv i den egna bostaden även då exempelvis fysisk rörlighet minskar. 73.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. För att förtydliga och förenkla stadens styrning har nämnden grupperat kommunfullmäktiges mål, politiska uppdrag samt politiskt antagna program och planer mot de tre hållbarhetsdimensionerna. Nämnden har tagit fram en strategi för respektive hållbarhetsdimension för att beskriva hur nämnden genom sitt uppdrag bidrar till dimensionen och måluppfyllelse. Inom den ekonomiska dimensionen har nämnden grupperat målen Göteborg ska klara kompetensförsörjningen och Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Under året har arbetet med att attrahera, rekrytera, bibehålla och utveckla medarbetare varit en prioriterad fråga i kompetensförsörjningsarbetet. Att säkerställa att rätt kompetens finns inom förvaltningen för att leverera på nämndens uppdrag bedöms utgöra en viktig del i en långsiktig plan för kompetensförsörjning. Därför har förvaltningen tagit fram en strategisk kompetensförsörjningsplan som ligger i linje med Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning 2024-2026. En av effekterna med den strategiska planen är att förvaltningen identifierat konkreta åtgärder för att säkra att rätt kompetens och resurser kan rekryteras eller behållas. Åtgärderna är bland annat intern kompetensutveckling och att delta på arbetsmarknadsmässor. 148 I förvaltningens analys under 2024 framgick det att förvaltningens framtida kompetensförsörjningsutmaningar ligger i svårigheter att kompetensförsörja inom yrkesgrupper så som samhällsplanerare med inriktning trafikanalys, mobilitet och parkering, planarkitekter med projektledarkompetens och erfarenhet av storstadsfrågor samt ingenjörer och specialister inom IT och GIS. Förvaltningen har medvetet ökat fokuset på kompetensförsörjningsfrågor i förvaltningens nulägesanalys inför 2025. Analysen har legat till grund för förvaltningens budgetarbete och skapat förutsättningar för att se förvaltningens samlade kompetensförsörjnings- och rekryteringsbehov för kommande år. Förvaltningen bedömer även att det är av vikt att erbjuda konkurrenskraftiga anställningsvillkor och löner. Detta för att lyckas med rekrytering av kompetens och för att nå uppsatta mål och uppdrag. Därav utgör lönestrategiarbetet en viktig grund för att bibehålla kompetens och att attrahera kompetens från den privata marknaden. 73.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. För att förtydliga och förenkla stadens styrning har nämnden grupperat kommunfullmäktiges mål, politiska uppdrag samt politiskt antagna program och planer mot de tre hållbarhetsdimensionerna. Nämnden har tagit fram en strategi för respektive hållbarhetsdimension för att beskriva hur nämnden genom sitt uppdrag bidrar till dimensionen och måluppfyllelse. Inom den ekologiska dimensionen har nämnden grupperat målen Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist och Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Nämnden har ansvar att utveckla en hållbar stad som är nära, sammanhållen och robust. Genom medveten planering av stadsmiljöer kan nämnden bidra till en hållbar stad med levande livsmiljö med närhet till grönska och rekreation. Årets arbete med ändring av stadens översiktsplan har förtydligat planeringsinriktningar för att skapa en stad anpassad till ett framtida klimat samt för att säkra jordbruksmark och energiförsörjning. Nämnden har arbetat för att skydda naturområden och kulturmiljöer för en grön och levande stad bland annat genom uppdrag från kommunfullmäktige. Nya planeringsunderlag prioriterar blågröna frågor, så som utvecklingsplan för Mölndalsån och kartläggning av grön infrastruktur. Göteborgs infrastruktur ska bestå av ett välfungerande nätverk av kollektivtrafik, gator, gång- och cykelvägar som gör staden mer sammanhängande. Analyser fortgår på förvaltningen för att ytterligare förstå trafikens inverkan på den levande staden. Nämnden har arbetat med klimatscenario i enlighet med stadens miljö- och klimatstrategier för att visa på behov av minskat vägtrafikarbete. Fokus för förvaltningen har även varit på att öka hållbara resor och verkställa kompletteringsbudgetens intentioner om ökade resor med gång och cykel. En stor del av insatsen för ekologisk hållbarhet görs genom bedömningar av transportsystemens påverkan, med fokus på kollektivtrafik och minskat antal parkeringsplatser. Nämndens arbete med dispens från strandskydd och tillsyn över strandskyddsområden säkerställer allmänhetens tillgång till vatten och dess sociala fördelar bevaras. Detta genom att bland annat förelägga om att privatiserande delar som stängsel och privata bryggor ska tas bort. Den vikande bostadsmarknaden har ännu inte inneburit ett generellt minskat intresse för planering för nya bostäder i staden. Förvaltningen eftersträvar en jämn planeringstakt och att ha 25 000 bostäder i pågående planering 2026. 149 Vid slutet på 2024 fanns 24 400 bostäder i pågående planering vilket är vilket är något fler än vid delårsrapport augusti (23 900). En förklaring till ökningen mellan uppföljningsperioderna är att detaljplanerna som startats i slutet på året har haft högre innehåll av bostäder. 73.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. För att förtydliga och förenkla stadens styrning har nämnden grupperat kommunfullmäktiges mål, politiska uppdrag samt politiskt antagna program och planer mot de tre hållbarhetsdimensionerna. Nämnden har tagit fram en strategi för respektive hållbarhetsdimension för att beskriva hur nämnden genom sitt uppdrag bidrar till dimensionen och måluppfyllelse. Inom den ekologiska dimensionen har nämnden grupperat målen Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist och Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Stadsbyggnadsnämnden har ett ansvar att utveckla en hållbar stad som är nära, sammanhållen och robust. Nämnden har arbetat för en utbyggnad av staden som tar hänsyn till pågående och framtida klimatförändringar vilket ställer krav på långsiktighet, anpassning och samverkan i stadsplaneringen. I klimatanpassningsplanen, som kommunfullmäktige antog under 2024, har nämnden fått ett utpekat ansvar att arbeta med geografiska fokusområden i syfte att ta fram gemensamma åtgärdsförslag. Förvaltningen har aktivt bidragit i arbetet med klimatanpassning och arbetar kontinuerligt med att utveckla kunskapsunderlag och handläggarstöd ur olika klimatanpassningsaspekter, i syfte att använda dessa i planeringen för ett robust samhälle. Förvaltningen har samlat in data som ligger till grund för stadens klimatanalyser och digital tvilling används i projektet för ett klimatneutralt Göteborg. Dessutom har förvaltningen medverkat i flera forsknings- och innovationsprojekt som har bäring på ekologisk hållbarhet, bland annat inom elektrifiering och hållbara transporter. Genom den kommunala lantmäterimyndigheten har nämnden gett förutsättningar för hållbara laddinfra-lösningar vilket kan leda till mindre fossilberoende genom att besluta om ledningsrätter för energi och bygga upp gemensamhetsanläggningar. En viktig del i arbetet med klimatomställning är bedömningar av transportsystemens påverkan, med fokus på kollektivtrafik och minskade parkeringsplatser. Stärkt kollektivtrafik, såsom spår i Allén och ny Bangårdsförbindelse, ska öka tillgängligheten för hållbara transporter. Göteborgs Stad har en förhållandevis stor andel skyddad natur och ambitionen är att över tid öka och stärka skyddet. I ändringar av översiktsplanen föreslås ökat fokus på att skydda jordbruksmark, öppna för lagring och produktion av förnyelsebar energi samt möjliggöra bete. I förvaltningens arbete ingår även att verka för cirkulärt och hållbart byggande samt hantera strandskyddsdispenser och tillsyn för att skydda vattenmiljöer. Förvaltningen har under året implementerat ett systematiskt miljöarbete för minskad miljöpåverkan. 73.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. För att förtydliga och förenkla stadens styrning har nämnden grupperat kommunfullmäktiges mål, politiska uppdrag samt politiskt antagna program och planer mot de tre hållbarhetsdimensionerna. 150 Nämnden har tagit fram en strategi för respektive hållbarhetsdimension för att beskriva hur nämnden genom sitt uppdrag bidrar till dimensionen och måluppfyllelse. Inom den sociala dimensionen har nämnden grupperat målen Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet, Segregationen i Göteborg ska brytas samt Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Den stad vi utvecklar ska vara jämlik, funktionell, trygg och ändamålsenlig. Staden ska fungera för alla som bor, vistas och verkar i Göteborg oavsett socioekonomiska förutsättningar eller geografisk hemvist. Genom medveten planering av stadsmiljöer har nämnden bidragit till att ge förutsättningar för kommunal service. Nämnden har gett stöd i stadens arbete med framtagande av nyckeltal och analyser inför planering och utveckling av stadens framtida lokalbestånd för att möjliggöra planering av kommunal service utifrån göteborgarnas behov. Under året har även ett nytt arbetssätt inom de stadsutvecklande förvaltningarna lanserats för att säkerställa kommunal service på kommunal mark. Digitala verktyg och geodata har gett nämnden möjligheter att planera och visualisera det framtida Göteborg. Det ger förutsättningar för en stad med väl avvägd blandning av bostadsformer och verksamhetstyper vilket bidrar till en säkrare och mer levande stad. En utbyggd kollektivtrafik och en fungerande transportinfrastruktur medför ökad möjlighet för göteborgare att ta del av stadens utbud av varor, tjänster och upplevelser oavsett fysiska förmågor. Under året har nämnden genom bostadsanpassning skapat förutsättningar för jämlika bostäder och för att möjliggöra ett självständigt liv i den egna bostaden. Under året har stora delar av förvaltningen genomfört utbildningar i medveten kommunikation för att förbättra bemötandet till våra målgrupper. 73.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. För att förtydliga och förenkla stadens styrning har nämnden grupperat kommunfullmäktiges mål, politiska uppdrag samt politiskt antagna program och planer mot de tre hållbarhetsdimensionerna. Nämnden har tagit fram en strategi för respektive hållbarhetsdimension för att beskriva hur nämnden genom sitt uppdrag bidrar till dimensionen och måluppfyllelse. Inom den ekonomiska dimensionen har nämnden grupperat målen Göteborg ska klara kompetensförsörjningen och Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. I arbetet med att skapa en attraktiv arbetsplats är ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete av stor vikt. Förvaltningen har under året arbetat aktivt med arbetsmiljöfrågor, särskilt kopplat till den organisatoriska arbetsmiljön eftersom flera funktioner upplever hög arbetsbelastning. Förvaltningens verksamhet har under delar av 2024 bedrivits i tillfälliga lokaler på grund av pågående ombyggnation av Traktören. Förvaltningen har därför haft särskilt fokus på att säkerställa att leveranserna inte påverkats i någon större omfattning samt att en god arbetsmiljö bibehållits. Arbetet har skett tätt tillsammans med de fackliga parterna och lokalprojektets påverkan har följts upp på olika nivåer i förvaltningen, genom exempelvis APT, förvaltningslednings- och chefsmöten. Att stärka chefer i arbetslednings- och arbetsmiljöfrågor är avgörande utifrån så väl medarbetares hälsa som arbetsprestation. Förvaltningen har fortsatt att utveckla verktyg, processer och riktlinjer för att ge goda förutsättningarna för en sund organisationskultur och en arbetsmiljö där medarbetarna kan utvecklas. 151 Förvaltningen har sedan tidigare tagit fram en ledarskapsfilosofi för chefer samt upprättat ett chefs- och ledarskapsforum inom organisationen. Under hösten har förvaltningen påbörjat arbetet med Chefoskopet vilket är ett verktyg för att se över chefernas organisatoriska förutsättningar inom verksamheten. 152 74 Exploateringsnämnden 74.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 74.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. I exploateringsnämndens verksamhetsplan för 2024 beskrivs att nämnden har ett uppdrag att planera och bygga miljöer som bidrar till att alla människor har möjlighet att leva och nyttja staden. För att lyckas med det behöver utvecklingen vägledas av den kunskap och de erfarenheter som finns hos dem som använder eller bor i områdena som utvecklas. Ett av nämndens fokusområden är därför att stärka arbetet kring social analys i stadsplaneringen. Arbetet med att stärka den sociala analysen befinner sig i ett inledande skede. Exempelvis har det under hösten gjorts ett arbete kring hur det sociala perspektivet kan integreras i plan- och exploateringsprocessen (PLEX). Utvecklingen av perspektivet sker både i samverkan med andra förvaltningar och internt på förvaltningen. Arbetet har resulterat i förslag på frågor och information i mallar och rutiner samt att arbetet har identifierat en rad delprocesser där det finns behov av fortsatt utveckling. Det pågår ett arbete med att utveckla metoder för att stärka den sociala hållbarheten i den tidiga stadsutvecklingen – strategisk och taktisk planering. Detta innefattar arbetet med framtagandet av stadsutvecklingsförslag samt hur verktyget markanvisning kan nyttjas. I detta utvecklingsarbete har även socialförvaltningarna involverats för att säkerställa det sociala perspektivet. En konkret utveckling som skett inom området är att förvaltningen under året markanvisat med fokus på social hållbarhet. Detta har exempelvis skett i markanvisningarna för Tunnlandsgatan och Ängås Platå. Förvaltningen arbetar även med omvärldsbevakning och genomlysning av förvaltningens tidigare markanvisningar för att hitta sätt att stärka den sociala analysen i stadsplaneringen. Exploateringsförvaltningen ingår också i ett förvaltningsöverskrivande arbete tillsammans med stadsbyggnadsförvaltningen, stadsfastighetsförvaltningen och stadsmiljöförvaltningen som har i uppdrag att förbättra förutsättningarna för delaktighet och inflytande enligt kap 1 §5 i nämndernas reglemente. I våras presenterade gruppen en förstudie med rekommendationer på insatser för att förbättra förvaltningarnas arbete och under hösten har arbetsgruppen tagit fram en gemensam vägledning för delaktighet och inflytande kopplat till stadsutveckling. Vägledningen planeras att gå upp för beslut i respektive förvaltnings linje under våren 2025. 74.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Segregation har komplexa orsakssamband och det finns ingen enskild insats som kan bryta boendesegregationen. Att bygga kunskap och att samverka är därför viktigt för att skapa en tydligare samsyn och ett effektivt arbete. Exploateringsförvaltningen har flera verktyg som kan utvecklas och genom samverkan bättre synkroniseras för en ökad effekt. Exempel på detta är att planera för en variation i bostadsbeståndet på områdesnivå. Ett annat verktyg är att arbeta med den rumsliga organisationen och gestaltningen av den byggda miljön som kan bidra till att minska segregationens negativa effekter. I nämndens verksamhetsplan lyfts därför fokusområdet utveckla metoder och verktyg för att minska boendesegregationen. En del i att stärka arbetet kring boendesegregation är att förvaltningen förbättrar sitt arbete kring social analys – det utvecklingsarbetet beskrivs närmare under målet. 153 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Genom en skarpare och mer integrerad social analys genom hela stadsutvecklingsprocessen ökar förutsättningarna för att sätta in rätt åtgärder i rätt områden. I arbetet med utveckling av markanvisningar, som har bäring på att utveckla metoder för att minska boendesegregationen, har förvaltningen under året arbetat aktivt med att se över vilken tidpunkt respektive markanvisning ska ske. Det finns fördelar både med att markanvisa tidigt och senare i processen. En fördel med att markanvisa tidigt är att det då finns med en aktör som har lokalkännedom och kan bidra till kompetens om området medan en markanvisning i ett senare skede innebär att staden kan skapa sig en tydligare bild av behovet på platsen. I en markanvisning som genomförts under året har det också ställts krav på blandade upplåtelseformer samt olika bostadsstorlekar. Under hösten har stadsledningskontoret gjort ett arbete där de i dialog med förvaltningsledningar och bolagsstyrelser i staden tagit fram verktyg som kan bidra till målet om minskad segregation. Ett av verktygen är utveckling av det som i socialtjänstlagen beskrivs som sociala erfarenheter i samhällsplaneringen. Exploateringsförvaltningen i samverkan med stadsbyggnadsförvaltningen har sedan tagit fram en förstudie med syfte att kartlägga och ge förslag på hur socialförvaltningar och de stadsutvecklande förvaltningarna på ett bättre sätt kan samverka för att bättre omhänderta och integrera stadens samlade kunskap och erfarenhet kring det sociala perspektivet kopplat till stadsutveckling. Resultatet från förstudien kommer att tas vidare under 2025. 74.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Förvaltningen befinner sig på en konkurrensutsatt marknad och har svårt att fullt ut kunna bemanna organisationen med nödvändig och rätt kompetens. Att bidra till att staden klarar kompetensförsörjningen är ytterst angeläget och att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare är för Exploateringsförvaltningen en prioriterad fråga. Genom dialog och utvärdering av förvaltningens nuvarande bemanning och framtida behov pågår ett systematiskt arbete med att säkerställa att organisationen är rätt bemannad för att klara sitt uppdrag på såväl kort som lång sikt. Det innefattar även ett arbete med en strategi för konsultanvändning. I förvaltningen pågår ett arbete med att säkerställa att förvaltningens kompetensförsörjningsplan går i linje med och har beaktat aktiviteter och uppdrag i stadens kompetenförsörjningsplan. Det handlar bland annat om att attrahera och behålla redan anställda medarbetare men att även kunna rekrytera på en konkurrensutsatt marknad. Förvaltningen har även tagit emot praktikanter samt samarbetat med högskolor som en del i den långsiktiga kompetensförsörjningen. Ett exempel på ett ganska nyligen påbörjat kompetensutvecklingsinitiativ är ett systematiskt arbeta tillsammans med andra förvaltningar inom stadsutveckling skapa förutsättningar för utveckling för till exempel morgondagens chefskandidater. 74.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Som en följd av konjunktur- och kostnadsläge har antalet byggstarter minskat under en längre tid. Under 2024 påbörjades 1 384 bostäder (varav 1 276 genom nybyggnad). Det är det lägsta antalet sedan 2009, efter finanskrisen, och innan dess 1990-talet. Byggstarter av såväl bostads- som hyresrätter och småhus har minskat under året. Under 2024 färdigställdes 3 696 bostäder, varav 3 573 genom nybyggnad. Det är en stor 154 minskning jämfört med utfallet 2023, 5 502 bostäder. Det minskade antalet byggstartade bostäder kommer att resultera i ett lägre antal färdigställda bostäder de närmaste åren och få konsekvenser för bostadssituationen i Göteborg. I exploateringsverksamheten fanns vid utgången av 2024 cirka 300 projekt. Under året har 19 projekt startats samt 33 avslutats. I exploateringsportföljen finns nära 43 800 byggrätter för möjliga bostäder varav cirka 24 400 är inom pågående detaljplan samt cirka 19 400 är inom lagakraftvunna detaljplaner. Under 2024 har sex markanvisningar genomförts vilket är historiskt sett få. Markanvisningarna har innehållit 550 bostäder med fördelningen 190 hyresrätter, 260 bostadsrätter och 100 småhus. I hyresrätterna ingår 150 studentbostäder. Under året har förvaltningen haft fokus på ekologisk hållbarhet. Detta kommer appliceras i de markanvisningar som kommer att genomföras under 2025 och framåt. Förvaltningen har även arbetat med de delar i stadens budget som rör gestaltning, uttrycksfulla fasader samt trädgårdsstadens principer och vilka krav och kriterier i markanvisningar som kan säkerställa önskad kvalitet. Under året har insatser gjorts för att höja medarbetares kunskap genom utbildningar samt utveckla rutiner för att integrera ekosystemtjänster i verksamheten. Förvaltningen har även arbetat med verktyg för att analysera krontäckningsgraden i staden och därigenom stärka förståelsen för grönstruktur. Förvaltningen samordnar årligen en kartläggning över hemlösa personer i staden. I år redovisas det lägsta antalet sedan staden började mäta år 2015. Sammanlagt var 2 169 hushåll hemlösa, vilket innefattade 2 400 vuxna och 800 barn. En minskning med 190 hushåll, däremot en ökning med 103 barn sedan mätningen 2022. Ökningen av antalet barn i årets kartläggning beror främst på att de barnfamiljer som kommunanvisats enligt Bosättningslagen och som bott i en genomgångslägenhet under fem år, ingår i statistiken, när de övergått till andra boendelösningar i staden. Exploateringsförvaltningen har i samarbete med berörda förvaltningar och bolag föreslagit en ny hemlöshetsplan för Göteborgs Stad för minskad hemlöshet. Planen vilar på den nationella strategin för att motverka hemlöshet. Den godkändes av exploateringsnämnden i oktober. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige väntas fatta beslut om att anta planen i början av 2025. 155 74.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. I exploateringsnämndens verksamhetsplan för 2024 har fokus lagts på att stärka arbetet med ekosystemtjänster. Insatser har gjorts för att höja medarbetares kunskap genom utbildningar samt utveckla rutiner för att integrera ekosystemtjänster i verksamheten. Förvaltningen har även arbetat med verktyg för att analysera krontäckningsgraden i staden och därigenom stärka förståelsen för grönstruktur. Göteborgs Stad verkar för ökad odling i stadsmiljö. Under året lanserades producentorganisationen Västmat, som samlar småskaliga kommersiella odlare i Göteborgsområdet. Tillsammans med Naturbruksförvaltningen arbetar staden för att öka lokal matproduktion, bland annat genom utbildningar, där Angereds Gård fungerar som kunskapskluster. Förvaltningen deltar även i ett projekt för att utveckla en cirkulär modell för jordförbättring, där hästgödsel och restströmmar från livsmedelsproduktion används för att skapa hållbar jordförbättring. I klimatomställningsarbetet har fokus legat på hållbar mobilitet, klimatkrav och klimatkalkyler. Insatser inkluderar gröna transportplaner och mobilitetsavtal, som integrerats i projektprocesser. Förvaltningen har även utbildat projektledare i mobility management för att främja hållbar mobilitet under byggtid. Klimat- och återbrukskrav har utvecklats för markanvisningar i samverkan med ÄUAB och Framtiden, samt genom erfarenhetsutbyte med andra kommuner. Dessa krav ska tillämpas i lämpliga projekt för att ökad hållbarhet. Tillsammans med Stadsmiljö- och Stadsbyggnadsförvaltningen har en modell för hållbarhetsbedömningar och klimatkalkyler i infrastrukturprojekt utvecklats. Under året har klimatkalkyler använts i vissa större projekt, och informationsinsatser har genomförts för att visa hur förvaltningen bidrar till stadens miljö- och klimatmål. Nya miljökrav för entreprenader, antagna under året, bidrar till skärpta klimatkrav vid upphandlingar. Erfarenheter har samlats från projekt som fokuserat på elfordon och återbrukat material. En leverantörsdag med fokus på stadens miljö- och klimatmål har också arrangerats för att främja samverkan och utveckling. 74.1.1.6 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Förvaltningen har etablerade arbetssätt och strukturer inom såväl samverkansarbetet som det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förhoppningen är att kunna fånga eventuella utmaningar i arbetsmiljö och arbetsvillkor i ett tidigt skede. Att ge cheferna stöd och i såväl arbetslednings- som arbetsmiljöansvaret är en viktig del i att skapa en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Den årliga medarbetarenkäten och det efterföljande arbetet ger ett underlag för att i dialog chef och medarbetare kunna fånga arbetsmiljöutmaningar som till exempel hög arbetsbelastning eller liknande att arbeta vidare med. Förvaltningen fortsätter att utveckla verktyg, processer och riktlinjer för att ge de bästa möjliga förutsättningarna för en sund organisationskultur och en arbetsmiljö där medarbetarna kan utvecklas. Under hösten 2024 har förvaltningen att starta upp ett arbete med verktyget chefoskopet vilket kommer att bidra till att identifiera utmaningar och utveckla chefers organisatoriska förutsättningar. 156 75 Förskolenämnden 75.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 75.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Förskolenämnden omhändertar målet genom förvaltningens insatser kopplat till: • Huvudmannens kvalitetsarbete • Lärmiljöer • Tidiga insatser Nedan återfinns en beskrivning över vilka insatser som genomförts inom respektive område under 2024. Huvudmannens kvalitetsarbete För att förstärka arbetet med att säkerställa god kvalitet på alla förskolor har förskoleförvaltningen påbörjat ett utvecklingsarbete med systematiken för planering och uppföljning kopplat till huvudmannauppdraget. Genom att huvudmannens systematik utvecklas kan resurser riktas och åtgärder vidtas för att säkerställa kvaliteten på utbildningen. Ett förslag på en utvecklad systematik har arbetats fram under hösten och förankringsarbetet är påbörjat. Under våren 2025 fortsätter arbetet med beslut om och implementering av den nya systematiken. Lärmiljöer Genom ett kontinuerligt arbete med att utveckla tillgängliga, ändamålsenliga och trygga lärmiljöer kan alla barn ta del av utbildning och undervisning oavsett funktionalitet. Detta följs upp inom det systematiska kvalitetsarbetet genom skriftliga analyser, kvalitetsdialoger och rektorers bedömningar av lärmiljöernas kvalitet per förskola. Förvaltningen har en långsiktig strategi för att öka kvaliteten i undervisningen och erbjuda alla barn en stimulerande och språkutvecklande lärmiljö. Uppföljningar har visat att förutsättningarna skiljer sig åt främst utifrån en variation i personalens språkliga medvetenhet. Här har förvaltningen påbörjat att rikta insatser både till barn och personal. Genom att förvaltningen arbetar med att utveckla tillgängliga och trygga lärmiljöer kan alla barn ta del av utbildning och undervisning. Det sker framför allt i det främjande och förbyggande värdegrundsarbetet samt genom det kontinuerliga arbetet med Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Under november 2024 gjorde rektorerna en bedömning av lärmiljöernas kvalitet. Resultatet från rektorernas bedömning visar att de flesta barnen i staden möter en god kvalitet. Av de 271 förskolor som ingår i resultatredovisningen, motsvarande 77 procent av de kommunala förskolorna i Göteborg, bedömer rektorerna att 70 procent har god kvalitet, 19 procent mycket god kvalitet och 11 procent mindre god kvalitet. Tidiga insatser Förvaltningen har under 2024 fortsatt arbeta med främjande och förebyggande insatser med olika samverkansparter för att bidra till trygga uppväxtvillkor och kompensera för skillnader mellan barns olika förutsättningar. Genom samverkan med externa parter riktas insatser som stöd i förskolornas kvalitetsarbete. 157 Nämnden bidrar till måluppfyllelsen för aktuellt KF-mål genom arbetet som beskrivs ovan. Arbetet med riktade insatser och resurser förväntas framför allt bidra till ökad måluppfyllelse i ett långsiktigt perspektiv. 75.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Förskolenämnden omhändertar målet genom förvaltningens insatser kopplat till fyra olika områden enligt beskrivning nedan. Uppsökande verksamhet Förvaltningen har under 2024 vidareutvecklat sina arbetssätt för att få fler barn att delta i förskola. Den primära målgruppen är vårdnadshavare i särskilt utsatta områden. Samverkan mellan öppna förskolan, brobyggare och andra samverkansaktörer är etablerat och sker regelbundet. Under hösten har även ett flertal riktade kommunikationsinsatser om öppen förskola genomförts. Förvaltningens möjlighet att nå målgruppen för information och skapa kontakt försvåras delvis av desinformationskampanjer samt bristande tillförlitlighet kring familjernas folkbokföringsadresser. Uppsökande verksamhet ingår som en del i nämndens inringade utvecklingsområden inför 2025. Utvecklingsarbetet kommer därmed fortgå även under nästa år. Utbildad personal Förvaltningen har under 2024 fortsatt arbetet med kompetenshöjande utbildningsinsatser för befintlig personal. Vidare har förvaltningen börjat anpassa stöd för medarbetare och chefer i socioekonomiskt utsatta områden. Språkutveckling Förvaltningen har genomfört satsningar för att förstärka språkutvecklingen för både personal och barn. Satsningarna har riktats till de förskolor som har störst behov. Förskolorna har fått stöd genom riktade utvecklingsinsatser inom bland annat högläsning, dialogiska samtal, flerspråkighet, minoritetsspråk och vårdnadshavares roll i barns språkutveckling. Genom förvaltningens arbete har ökad kännedom om och användning av dessa insatser förbättrat undervisningen och det systematiska kvalitetsarbetet. Förvaltningen deltar också i ett treårigt SKR-projekt där insatsen språkträning för utlandsfödda kvinnor erbjuds på sju öppna förskolor i stadens utsatta områden. Insatsen möjliggör etablering på arbetsmarknaden samt introduktion till att vara en del av det svenska samhället och svensk förskoleverksamhet. Tidiga insatser Arbetet med främjande och förebyggande insatser med olika samverkansparter för att motverka utanförskap och främja integration har fortsatt under 2024. Bland annat handlar det om: • Implementering av barnhälsonätverk • Föräldraskapsstödsutbildning • Samordning vid familjecentraler • Utbildning för samordnad individuell plan (SIP) • Polissamverkan Vidare har förvaltningen deltagit aktivt i stadens avtalsprocess för familjecentrerat arbetssätt 2026–2028 och förtydligat förskolans roll i kommungemensamma frågor som trygghet, folkhälsa och samhällsplanering. 158 Måluppfyllelsen för stadens höga ambitionsnivå är beroende av samverkan mellan olika förvaltningar och externa aktörer. Förskoleförvaltningen tar ansvar på olika nivåer genom ovanstående arbete och i ett långsiktigt perspektiv. Nämnden bidrar därmed till måluppfyllelsen för aktuellt KF-mål. 75.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Förskolenämnden omhändertar målet genom förvaltningens arbete utifrån framtagen plan för kompetensförsörjning. Förvaltningen har i kompetensförsörjningsplanen identifierat åtta strategier som är viktiga för att möta verksamhetens utmaningar idag och kommande år. Strategierna handlar exempelvis om att stärka ledarskapet, förlänga arbetslivet, stödja medarbetares utveckling, prioritera arbetsmiljöarbetet, använda kompetensen rätt och att rekrytera bredare. Utifrån strategierna i kompetensförsörjningsplanen har förvaltningen bland annat: • Genomfört kompetenshöjande insatser i svenska språket, valideringsutbildningar till barnskötare samt utbildning i ledarskap för förskollärare. • Tagit fram ny introduktion samt avgångsrutin för medarbetare och chefer. • Påbörjat insatser för att förbättra chefers organisatoriska förutsättningar och stärka ledarskapet. • Utvecklat en chefs- och ledarutvecklingsplattform och som en del i det påbörjat framtagandet av ett mentorsprogram för nya chefer. Antalet barn i förskoleålder minskar, vilket innebär att verksamheten behöver anpassa sin personalorganisation i takt med de förändrade behoven. Anpassningsarbetet kan bidra till förvaltningens arbete med att säkerställa rätt kompetens på rätt plats i organisationen. Inriktningen under året har varit att prioritera kompetens samt tillsvidareanställd personal och att minska andelen outbildade samt tim- och visstidsanställda. Nämnden har bidragit till måluppfyllelsen för det aktuella målet genom detta anpassningsarbete då andelen utbildad personal har ökat i relation till föregående år. Samlat har andelen förskollärare och barnskötare ökat från 86,8 procent i oktober 2023 till 89,8 procent i oktober 2024. Specifikt har andelen förskollärare ökat från 37,4 procent till 37,7 procent och andelen barnskötare har stigit från 49,4 procent till 52,1 procent. Förvaltningen har även stort fokus på arbetsmiljöarbete. Hög sjukfrånvaro är en utmaning för verksamheten. Förvaltningen har därför tagit fram en ny strategi för en hållbar arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaro 2024–2026 med utvecklade arbetssätt och åtgärder som ingående delar. Arbetssätt enligt den nya strategin påbörjades i december 2024. 75.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Målet berör förskolenämnden i begränsad omfattning. Nämnden omhändertar målet genom: • Att förvaltningen arbetar för att skapa förutsättningar för gröna ytor i utemiljön via stadsplanering i ett tidigt skede, genom samverkan inom staden. • Åtgärder som främjar biologisk mångfald. Nämndens miljöplan innehåller en inriktning om att förvaltningen ska arbeta med biologisk mångfald inom ramen för fastighetsprocessen. 159 Under 2024 har arbete med att implementera miljöplanen i fastighetsprocessen pågått. Vidare har förvaltningen deltagit i stadsutvecklingsprocesserna för att bevaka att nyckeltalen för friyta följs. Det har handlat om att säkerställa att det genomförs en konsekvensanalys när nyckeltalen anpassas, eftersom mindre ytor har en negativ effekt för barnen och för andelen grönyta. 75.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Förskolenämnden omhändertar målet genom förvaltningens systematiska arbete utifrån nämndens beslutade miljöplan. I miljöplanen finns det tre miljömål om återbruk, avfall och livsmedel. Nedan följer en kortfattad beskrivning över förvaltningens arbete med målen under 2024 och utveckling kopplat till relevanta nyckeltal. En mer detaljerad beskrivning återfinns i avsnitt 5.7. Återbruk Under året har förvaltningen påbörjat arbetet med att ta fram en process för återbruk och gjort insatser för att förbättra förutsättningarna att arbeta med återbruk. Mängden möbler som slängs har minskat jämfört med 2023. Fem av totalt åtta nybyggnationer och större renoveringar som färdigställdes under året har haft inslag av återbruk. Avfall Insatser kopplat till avfallsmålet handlar om att öka förvaltningens kunskap och kompetens. En avfallskartläggning har använts för att identifiera strukturella utmaningar och hinder. Stödmaterial för förvaltningens avfallshantering har tagits fram. Vidare har förvaltningen tagit fram ett avfallskoncept för förvaltningens mötescenter. Förvaltningens totala avfallsmängder har minskat med 3,2 procent jämfört med 2023. Andelen arbetsplatser som kan sortera sitt avfall enligt lagkrav är avgörande för att förvaltningen ska nå avfallsmålet i nämndens miljöplan. I nuläget finns det tillräcklig information om 72 procent av arbetsplatserna för att avgöra om avfallet kan sorteras enligt lagkrav. Informationen visar att det endast är 20 procent av de 72 procenten som kan sortera avfallet enligt lagkraven. Resterande 52 procent kan inte sortera avfallet enligt lagkraven. Här krävs därmed åtgärder för att nämndens avfallsmål ska kunna nås. Livsmedel Under året har förvaltningen genomfört ett pilotprojekt för att arbeta med att minska tallrikssvinnet. Vidare har medarbetare inom Intern service genomfört en utbildning om minskat matsvinn och åtgärdsplaner tagits fram för minskat matsvinn i respektive kök. Utveckling nyckeltal mellan 2023–2024: • Matsvinnet från produktion och servering har minskat med 4,4 procent • Klimatutsläppen från planerad matsedel 2024 har minskat med 16 procent • Andelen ekologiska livsmedel har minskat från 37 procent till 32 procent Minskningen avseende ekologiska livsmedel beror på det initialt ansträngda ekonomiska läget under 2024. Sammantaget visar uppföljningen av miljömålen och dess nyckeltal för 2024 en övergripande positiv utveckling jämfört med föregående år. Insatserna under året har haft viss effekt men det krävs en ökad takt på arbetet för att nå målen till 2030. Inom 160 vissa områden krävs det också åtgärder för att målen i miljöplanen ska kunna uppnås. Bedömningen är därmed att nämnden i nuläget till viss del bidrar till måluppfyllelse för det aktuella målet från kommunfullmäktige. 75.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Under 2024 har målet omhändertagits genom förvaltningens insatser inom följande områden: En tydlig och ändamålsenlig process för att säkra platstillgången Under året har rutiner och arbetssätt för processen säkra platstillgången setts över. Fokus har legat på att förbättra samverkan och öka den gemensamma förståelsen för processen. Dessa åtgärder har gett resultat då arbetet med planeringen av platser inför 2025 fungerat väl. Förvaltningen har under 2024 även påbörjat flera insatser för att utveckla uppföljningen av platstillgången för att ge förbättrade möjligheter till analys och strategiska ställningstagandet. Dessa insatser kommer fortgå under 2025. En ändamålsenlig och resurseffektiv lokalförsörjning Under 2024 har förskolenämnden fattat beslut om vilka planeringsområden som ska tillämpas vid bedömningen av behov av nya förskolor. Förvaltningen har även tagit fram en rutin för översyn av framtida renoveringar och nybyggnationer samt börjat se över förvaltningens lokalbestånd och ta fram en plan för att lämna lokaler. De insatser som genomförts för att minska framtida lokalkostnader i kombination med en effektivare planering förväntas på längre sikt bidra till att det blir mer resurser över till kärnverksamheten. Digitalisering som bidrar till effektivisering av processer och minskad administration Förvaltningen har under 2024 tagit fram och infört flera nya digitala tjänster som förväntas effektivisera och minska det administrativa arbetet. Förvaltningen har även tagit fram en rapport kring hur AI kan minska administrationen. Rapporten ger flertalet rekommendationer på såväl strategisk som operativ nivå. Arbetet med dessa rekommendationer påbörjas under 2025. Utveckling av uppföljningsarbetet för att säkerställa en god resursanvändning Under 2024 har statistikverktyget Qlik implementerats för förenklad uppföljning av nyckeltal och utfall på samtliga nivåer. Utveckling av verktyget och arbetet med analyser kommer att fortgå under 2025. Under året har förvaltningen genomfört en organisationsförändring på avdelningarna Kvalitet och Styrning och ledning som påverkar arbetet med planerings- och uppföljningsprocessen. Organisationsförändringen har lett till ökade förutsättningar för utveckling av förvaltningens arbete med planerings- och uppföljningsprocessen. Utvecklingen av planerings- och uppföljningsprocessen kommer även fortgå under 2025. 75.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Förskolenämnden omhändertar målet genom förvaltningens arbete kopplat till ny strategi för hållbar arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaro 2024–2026, samt till förvaltningens kompetensförsörjningsplan där arbetsmiljö och arbetsvillkor ingår som centrala delar. Förvaltningens kompetensförsörjningsplan innehåller ett brett spektrum av åtgärder. 161 Pågående delar är exempelvis kompetensutvecklingsinsatser för medarbetare inom språkutveckling och utveckling av en chefs- och ledarutvecklingsplattform för att stärka chefer och ledare i sitt uppdrag. Utgångspunkten för förvaltningens arbete kopplat till arbetsmiljö är att tidigt fånga upp risker för ohälsa, synliggöra positiva arbetsmiljöfaktorer, säkra upp det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbeta med aktiva åtgärder. För ytterligare fokus på frågan har en ny strategi för en hållbar arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaro 2024–2026 med utvecklade arbetssätt och åtgärder som ingående delar arbetats fram. Implementering har genomförts under hösten 2024. Verksamheten ser att det omfattande arbetet med anpassnings- och effektiviseringsåtgärder har påverkat förutsättningarna för arbetet med att sänka sjukfrånvaron samt förbättra arbetsmiljön. I jämförelse mot samma period föregående år har den totala sjukfrånvaron ökat från 10,5 procent till 10,8 procent. Det är sjukfrånvaron från 15 dagar som har ökat med 0,6 procentenheter. Sjukfrånvaron 1–14 dagar har minskat med 0,3 procentenheter. Utifrån att sjukfrånvaron fortsatt är hög i verksamheten är bedömningen därmed att nämnden ännu inte bidragit till måluppfyllelsen för målet i detta avseende. Förutom sjukfrånvaron är medarbetarenkäten en viktig värdemätare kopplat till målet. I resultatet från medarbetarenkäten ser förvaltningen ett förbättrat resultat inom alla områden för medarbetare, med undantag för styrning och löneprocess. Även cheferna är nöjdare och enligt svaren är det framsteg inom samtliga områden. Störst förbättring för cheferna syns inom arbetsbelastning/återhämtning och ledarskap. Cheferna i förskoleförvaltningen är nöjdare än cheferna inom staden och ligger högt över genomsnitt särskilt gällande lön, utveckling och motivation. Höga värden på kommunikationsindex är gemensamt för medarbetare och chefer. Ökad trygghet på arbetsplatsen framkommer i svaren från både medarbetare och chefer. Även om enkäten visar framsteg vad gäller arbetsbelastning och återhämtning är det fortsatt ett utvecklingsområde för verksamheten. 162 76 Grundskolenämnden 76.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål I följande avsnitt beskrivs utveckling utifrån de sju övergripande budgetmålen som är gemensamma för alla nämnder och bolag i Göteborgs Stad. 76.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Skolans främsta bidrag till ett jämlikt samhälle är god utbildning som möjliggöra att alla elever får möjlighet att fortsätta till vidare studier och yrkesliv. Skolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar. Målet tangerar bland annat stadens plan för att inga områden ska vara utsatta samt plan för arbetet med nationella minoritetsfrågor. I läroplanen för grundskolan står att alla elever ska lära sig om minoriteternas historia och kultur och att elever tillhörandes någon av de nationella minoriteterna har rätt till modersmålsundervisning i sitt minoritetsspråk. Alla vårdnadshavare informeras om rätt till modersmålsundervisning och den utökade rätten till modersmålsundervisning i nationellt minoritetsspråk. För att stärka de nationella minoriteternas kultur och historia uppmärksammar flera skolor nationella minoriteters högtidsdagar. I arbetet med romsk inkludering är brobyggare en viktig funktion som arbetar som en länk mellan hemmet och skolan samt genom att stötta skolor, elever och vårdnadshavare på olika vis med målet att romska elever ska avsluta grundskolan med godkända betyg. Ökad likvärdighet har sedan starten 2018 varit ett av grundskolenämndens förstärkningsområden. Skola som arena är ett arbetssätt för att formalisera samverkan för att öppna upp skolan som en mötesplats utanför skoltid. Arbetssättet utgår från barnens behov och syftar till att skapa mer jämlika uppväxtvillkor. Under 2024 finns arbetssättet på 22 skolor, och deltagarstatistiken visar att det varit 125 000 besök under året. Ett medvetet arbete med att attrahera flickor har gett resultat och könsfördelningen Grundskolenämnden deltar också i aktiviteter. Det ingår vidare i skolans uppdrag att ge eleverna inflytande över utbildningen anpassat efter ålder och mognad. Detta är en viktig del av att rusta eleverna för att bli aktiva samhällsmedborgare. Under 2024 erbjöds fortbildning till ansvariga för elevråd och elevskyddsombud. Utpekade dialogskolor är ett arbetssätt för att från huvudmannanivån få med elevers och vårdnadshavares synpunkter i kvalitetsarbetet och ärenden som berör dem. Det systematiska värdegrundsarbetet är basen för skolornas strävan efter att alla elever ska vara trygga i skolan. Förvaltningen stöttar skolorna i förbättrad systematik i arbete med bland annat HBTQI, elevinflytande samt mot rasism. Av eleverna i Göteborg som gick ut årskurs 9 vårterminen 2024 var 77,4 procent behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Att få en större andel av eleverna att nå gymnasiebehörighet är högsta prioritet för grundskolenämnden och kan på sikt bidra till en jämlik och trygg stad 76.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Göteborgs Stads program för en jämlik stad 2018-2026 anger riktningen för stadens arbete för minskad segregation. Grundskolenämndens arbete är centralt för både målområdet Skapa god start i livet och goda uppväxtvillkor samt målområdet Skapa 163 förutsättningar för arbete. Skolans främsta bidrag till att minska segregationen är att möjliggöra för alla elever att fortsätta till vidare studier och yrkesliv. Programmets målområden ligger i linje med skolväsendets kompensatoriska uppdrag som innebär en strävan att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Grundskolenämndens resursfördelningsmodell syftar till att kompensera för skolors olika förutsättningar och rikta resurser dit de behövs som bäst. I föregående års uppföljningar har förvaltningen identifierat behov av att ytterligare möta de särskildheter det innebär att bedriva skola i utsatta områden. Grundskoleförvaltningen arbetar därför bland annat med ett pilotprojekt med målet att hitta nya och mer effektiva former för stöd till skolor där måluppfyllelsen är låg. En liknande insats är den lovskola som anordnas i Nordost för elever i årskurs F-3. Sommaren 2024 deltog cirka 275 elever från 18 olika skolor i lovskolan som fokuserar på svenska och simning. Denna lovskola finansieras med externa medel och bemannas med lärarstudenter och elevassistenter. Insatsen bidrar till att minska läsglappet som kan uppstå för elever vid lång ledighet, särskilt för den som inte har svenska som modersmål. Grundskoleförvaltningen samverkar med Socialförvaltningarna kring Skolsociala team som utgörs av personal från skola och socialtjänsten som samverkar för trygghet och studiero och för att öka elevernas närvaro i skolan. I alla utbildningsområden bedrivs Trygg-i-arbete tillsammans med Polis och Socialtjänst för att kunna bemöta lokala trygghetsfrågor. Kulturskolan arbetar aktivt för att bryta segregation genom att rikta öppen verksamhet och korta kurser till områden och barn och ungdomar som annars sällan deltar på de långa kurserna. Vid kartläggning av elevernas kunskaper i de tidiga åren syns redan från förskoleklass stora skillnader på gruppnivå mellan elever i socioekonomiskt starka områden och elever i socioekonomiskt svaga områden. Skillnader mellan elevgrupper syns också tydligt i de senare åren. I vissa skolor når nästan alla elever behörighet medan behörigheten ligger under 30 procent på andra skolor. Grundskoleförvaltningens främsta prioriteringar är utveckling av undervisningens kvalitet, att samordna och stärka kompensatoriska insatser och att skapa en hållbar skolstruktur som innebär god kontinuitet för eleverna. 76.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Förvaltningen har sedan nämndens etablering framgångsrikt drivit flera strategier för att stärka kompetensförsörjningen. Dessa har i synnerhet riktats mot socialt utsatta skolor, vilket bidragit till ökande legitimationsgrad och kontinuerligt minskande legitimationsgap mellan stadens lågindex- och högindexskolor. Förvaltningen har även haft i uppdrag att utreda vilka särskilda anställningsvillkor som kan erbjudas för att förbättra rekryteringsförutsättningar på skolenheter med sociala utmaningar. Uppföljningen nedan avser även att beskriva hur detta uppdrag har omhändertagits. Andel legitimerade lärare per låg och högindexskolor Genom grafen nedan beskrivs andel legitimerade lärare av månadsanställda lärare per mars. Avser lärare i både grundskola och anpassad grundskola. 164 Socioekonomiskt viktad resursfördelning har möjliggjort bättre arbetsvillkor, som färre elever per lärare och fler stödjande roller, vilket i sin tur bidragit till minskad arbetsbelastning och tryggare arbetsmiljöer. Nyttjande av karriärtjänster, med löneökningar på 10 000 kronor för förstelärare, har till del bidragit till att attrahera erfarna lärare till högindexskolor. Dock behöver kopplingen mellan nyttjande av karriärtjänster och utvecklingen av undervisningskvaliteten stärkas. Samverkan med lärosäten har inneburit att lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning har prioriterats mot högindexskolor, vilket underlättat rekrytering och effekten av förvaltningens introduktionsprogram samt främjat deltagande skolors kompetensutveckling. Statsbidragsfinansierade arbetsmiljöinsatser har förstärkt bemanning och kompetensutveckling, vilket i flera skolenheter bidragit till tryggare arbetsmiljö, minskad stress och lägre personalomsättning. Dock finns stora utmaningar med den kortsiktigheten i finansieringen. Utifrån uppföljningen framkommer behov av tydligare koppling mellan etablerade strategier för kompetensförsörjning och enheternas kvalitetsarbete. Både avseende hur karriärtjänster nyttjas för skolutveckling och hur skolornas kvalitetsarbete och ledarskap nyttjas för att attrahera kvalificerade lärare. Det kompensatoriska uppdraget behöver ytterligare stärkas och ambitionsnivån i arbetet med att motarbeta pedagogisk segregation höjs till att socialt utsatta skolenheter behöver attrahera, rekrytera och behålla stadens bästa lärare. Detta behöver ses som en målsättning och angelägenhet för förvaltningens samtliga chefer och medarbetare. Som del i detta arbete ska en utvärderingsbar pilot inom projektet Pilotskolor Nordost genomföras där förstärkt marknadsföring och internkommunikation kombineras med test av tidsbegränsat anpassade anställningsvillkor. 76.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Kommunal service, exempelvis i form av grundskola, är en förutsättning för en hållbar stadsutveckling, en levande stad och pågående bostadsexploatering. Förvaltningen följer stadens riktning inom lokalförsörjning och dess nyckeltal om friytor som är utgångspunkt vid nybyggnation och inhyrning. Grundskolenämnden rapporterade i delårsrapport augusti om utmaningar i den strategiska planeringen som råder i staden för att säkerställa att behoven av nya skolor tillgodoses. 165 Behovet av skolplatser behöver säkerställas och omhändertas i ett tidigare skede, i en mer övergripande och långsiktig planering. Grundskoleförvaltningen aviserade utmaningar med att detta inte görs i tillräcklig utsträckning och att det saknas ett systematiskt och strategiskt hanteringssätt för övergripande geografiska områden. En effekt av denna brist är ineffektiva och kostsamma lösningar. Istället för färre skolor, med god lokalisering och anpassad volym, riskerar staden tvingas bygga betydligt fler skolor, med sämre lokalisering som inte är ekonomiskt bärkraftiga samt med sämre förutsättningar för god pedagogik. Under hösten 2024 har initiativ tagits till gemensamma områdesforum mellan stadsbyggnadsförvaltningen, exploateringsförvaltningen, stadsfastighetsförvaltningen samt större verksamhetsnämnder avseende taktiskt och strategisk planering. Förvaltningen ser detta som en positiv utveckling för att få en mer övergripande och strategisk planering i staden och bedömer att detta bidrar till kommunfullmäktiges mål. 76.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Långsiktigt bedöms en god undervisning i enlighet med läroplanernas skrivningar vara förvaltningens viktigaste insats för klimatomställning och biologisk mångfald. Läroplanerna för grundskolan och för den anpassade grundskolan lyfter miljöperspektivet, med syftet att ge alla elever grundläggande kunskap och förhållningssätt som värnar såväl närmiljö som människors hälsa och välbefinnande. Inom förvaltningen finns flera aktiviteter planerade i linje med kommunfullmäktiges mål. Exempelvis utveckling av konceptet klimatlyftet och olika samverkansprojekt gällande pedagogiska naturmiljöer och beteendeförändringar gällande energianvändning. Vid senaste stödjande miljörevisionen bedömdes att grundskoleförvaltningen delvis har ett systematiskt miljöarbete. Arbetet för att integrera miljöfrågorna i den ordinarie styrningen fortsätter. En utmaning är att grundskoleförvaltningen är en lagstyrd verksamhet med många styrande dokument att följa samt att det är en stor organisation med verksamhet på många olika platser. Rekommendationer efter miljörevisionen omfattade bland annat att organisera för att effektivt driva ett systematiskt miljöarbete, säkerställ att kemikalie- och avfallsfrågorna omhändertas för säker och effektiv hantering och öka kunskapen i organisationen om stadens miljö- och klimatprogram. Utöver rekommendationerna fokuserar förvaltningen fortsatt på att minska klimatpåverkan från måltider, öka andelen ekologiska livsmedelsinköp samt minska avfall 76.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. För att säkra skolverksamhet av god kvalitet i hela staden, för elever idag och i framtiden, behöver grundskoleförvaltningen fortlöpande göra justeringar i skolstrukturen. Nämndens grundläggande principer för skolorganisation syftar till att skapa förutsättningar för såväl pedagogisk som ekonomisk bärkraftighet och en god kompetensförsörjning. Under 2021 genomförde grundskoleförvaltningen ett omfattande arbete för att lägga en grund för hållbar skolstruktur genom en större omorganisation av skolenheterna. Detta medförde under en period ökad personalomsättning hos skolledare vilket kan ha haft negativ effekt för personalens arbetsmiljö och i slutändan elevernas kunskapsutveckling. Vid årets uppföljning av personals och organisatoriska förutsättningar syns en positiv utveckling i flera delar av chefers och medarbetares förutsättningar vilket förhoppningsvis framgent kan bidra till elevernas resultat. 166 Antalet elever i Göteborgs grundskolor har minskat och förväntas fortsätta minska under de kommande åren. Detta leder till minskade resurser för grundskolan och ställer krav på organisatoriska anpassningar för att kunna upprätthålla en hög kvalitet i undervisningen både för nuvarande och kommande elevkullar. Om förvaltningen inte arbetar förebyggande och åtgärdande för en mer bärkraftig organisation är risken stor att en allt mindre del av elevpengen kan nyttjas till undervisning då lokalkostnader kommer att öka i relation till antal elever. Utveckling av undervisningens kvalitet är avgörande för att möta göteborgarnas förväntningar på skolan. Förvaltningen arbetar för att stärka varje skolas förmåga att utveckla undervisningens kvalitet för att varje elev ska ha möjlighet att efter avslutad grundskola eller anpassad grundskola fortsätta med vidare studier eller annan sysselsättning. 76.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Grundskoleförvaltningen bedriver sedan ett flertal år ett stabilt partsgemensamt arbetsmiljöarbete. Nedan beskrivs de områden som har varit i särskilt fokus under året. Arbetsbelastning, uppdragsdialog och hållbara tjänster Partsgemensamt utvecklingsarbete har bedrivits för att utveckla rutiner för uppdragsdialog, tjänstefördelning och schemaläggning. Hot och våld i skolan Det förebyggande arbetet mot hot-och-våld-situationer har integrerats i förvaltningens rutiner för arbetsmiljöronder. I detta ingår rutin för riskinventering och handlingsplan vid hot och våld samt dialog- och utbildningsmaterial om skolpersonals ansvar att förebygga och hantera ordningsstörningar. Det systematiska personsäkerhetsarbetet har därutöver integrerats i förvaltningens arbete med krisberedskap. Därutöver har förvaltningens digitala utbildningar om hot och våld utökats med bemötande inom yngre åldrar och anpassad grundskola Förenkla, fördjupa och tydliggöra det systematiska arbetsmiljöarbetet Stödmaterial och rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet har utvecklats och omarbetats. Fokus har varit att förenkla, fördjupa och tydliggöra för att ge bättre förutsättningar för det lokala arbetsmiljöarbetet. Verktyg så som APT-material har tagits fram med särskilt fokus på chefers arbetsmiljö. Utveckling av arbetsmiljö och arbetsvillkor I medarbetarenkät 2024 har förvaltningens HME ökat med 4,6 indexenheter, från 76,7 till 80,2. Främst är detta drivet av kraftig ökning av index Motivation med 6,9 indexenheter och ökning av index för Ledarskap med 5,5 indexenheter. Samtidigt visar frågorna inom index för arbetsbelastning och återhämtning på tydliga resultatförbättringar. Jämfört med helår 2023 har förvaltningens sjukfrånvaro minskat med 0,4 procentenheter. Sjukfrånvaron 1-14 dagar har fortsatt att minska. Resultaten ses som påverkade av att förvaltningen • under året haft budget och bemanning i balans • har kontinuitet i strategierna för tydligare ansvar och ledning med fokus på hållbara skolenheter, chefers organisatoriska förutsättningar, möjlighet till kollegialt stöd i ledningsteam och satsningar på förvaltningsgemensam team-och ledarutveckling. • har god systematik i arbetsmiljö- och rehabiliteringsprocesserna • bedriver ett alltmer systematiskt kvalitetsarbete för en kvalitativ undervisning 167 Sammantaget bedöms att medarbetares arbetsmiljö och arbetsvillkor har förbättrats sedan motsvarande period förutvarande år. Främst utifrån ökad upplevd möjlighet till ett tillitsbaserat ledarskap, stabil bemanning och ett ökat fokus på grunduppdrag och kvalitativ undervisning. Kvarvarande utmaningar är skolpersonalens upplevda utsatthet för hot-och-våld-situationer och elevassistenters höga sjukfrånvaro 168 77 Idrotts- och föreningsnämnden 77.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 77.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Förvaltningen arbetar målmedvetet och långsiktigt för att bidra till Göteborgs utveckling som en jämlik och trygg stad. Genom att tillhandahålla ett brett utbud av anläggningar och aktivitetsytor skapas möjligheter för alla invånare att delta i idrott och andra meningsfulla fritidsaktiviteter. Detta kan ske både individuellt och genom ett starkt och levande föreningsliv. Med stöd till föreningar, samt genom planering, byggnation och drift av funktionella anläggningar stärker nämnden stadens arbete för ökad jämlikhet och trygghet. En central del i detta arbete är stadens idrottsprogram. Under året har förvaltningen, i nära samarbete med andra förvaltningar och organisationer, kartlagt och identifierat insatser inom flera målområden. Flera riktade åtgärder har genomförts för att förbättra fritidsmöjligheterna för prioriterade grupper. Ett exempel på detta är det stadsgemensamma IOP-avtalet (idéburet offentligt partnerskap) med Passalen, som har skapat fler möjligheter för personer med funktionsnedsättning att delta i fritidsaktiviteter. Unga ledarprogrammet har haft ett särskilt fokus på att inspirera och stödja flickor och ungdomar att engagera sig och ta ledande roller inom föreningslivet. Dessutom har förvaltningen ingått ett nytt IOP-avtal med RF-SISU för att stärka stödet till idrottare som vill satsa på elitidrott i Göteborg. Förvaltningen har i samarbete med stadens fyra socialförvaltningar fortsatt arbetet med att utveckla Fritidsbankens verksamhet i Göteborg. Under året har nya lokaler öppnats vid Frölunda Torg, och i november invigdes ytterligare en Fritidsbank vid Angered Arena. Dessa initiativ ger göteborgarna möjlighet att kostnadsfritt låna utrustning för idrotts- och fritidsaktiviteter, vilket bidrar till möjlighet till ökat deltagande för alla målgrupper. Ett annat konkret exempel under året har varit samarbetet med statliga myndigheter och andra aktörer, såsom Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Centrum för våldsbejakande extremism (CVE) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Dessa samarbeten spelar en central roll i arbetet för att motverka välfärdsbrottslighet och underlätta kontrollarbetet. För att möta den ökande efterfrågan och stärka tryggheten har bemanningen vid stadens utomhusgym och aktivitetsytor förstärkts. Under vintern har gratispass flyttats in till motionsanläggningar, vilket har gjort det möjligt för fler invånare att prova på verksamheten och komma igång med träning. Förvaltningen har också fortsatt sitt samarbete med organisationer som Räddningsmissionen och Hälsoteket för att skapa fler vägar till en aktiv och meningsfull fritid för alla. 77.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. I en segregerad stad är riktade insatser avgörande för att säkerställa att alla invånare har tillgång till anläggningar, föreningar, evenemang och andra fritidsmöjligheter. Målet är att ge alla invånare, oavsett socioekonomisk bakgrund, möjlighet att delta i idrotts- och fritidsaktiviteter. Under året har förvaltningen fortsatt att arbeta för att ta bort hinder som begränsar göteborgarnas möjlighet till en meningsfull fritid på lika villkor. För att uppnå detta på ett samordnat sätt har förvaltningen bland annat arbetat utifrån stadens idrottsprogram, med syftet att alla invånare ska kunna ta del av idrott i olika former. 169 Ett konkret exempel på riktade insatser är programmet Starkare IF, som syftar till att stärka föreningslivet i socioekonomiskt utsatta områden. Under året har förvaltningen haft ett särskilt fokus på stadsområde nordost, där arbetet har handlat om att stärka föreningarnas strukturer och verksamheter. Genom Starkare IF har förvaltningen även kunnat erbjuda en fortsättningsnivå för deltagare från programmet för unga ledare. För att bredda insatserna och skapa fler fritidsmöjligheter har förvaltningen dessutom samarbetat med Gårdstensbostäder för att skapa en kampsportsanläggning i Gårdsten. Utöver detta har förvaltningen också underlättat uppstarten av två nya föreningar i Gårdsten – en basketförening och en fotbollsförening. Etableringen av nya föreningar i resurssvaga områden som har en lägre andel personer som är fysiskt aktiv är viktigt för att skapa långsiktiga fritidsmöjligheter. För mer information om satsningar i socioekonomiskt svaga områden, se avsnitt 3.5.5. Bland förvaltningens investeringsprojekt är de pågående lokalbadsprojekten i Kortedala och Askim, två viktiga anläggningar som bidrar till att öka jämlikheten och minska segregationen. Badanläggningar attraherar en bred målgrupp och erbjuder aktiviteter för en mångfald av besökare. Förvaltningen har även sett över den uppsökande verksamheten på stadens motionsanläggningar. Bland annat har familjeträningen utvecklats, och särskilda satsningar har genomförts under skolloven för att engagera fler och erbjuda aktiviteter som passar olika behov. Utöver dessa insatser har förvaltningen, i samarbete med andra aktörer, erbjudit kostnadsfria aktiviteter som helgidrott och Skola som arena / Lights On. Dessa aktiviteter ger fler barn och unga, oavsett var de bor i staden, möjlighet att hitta en fritid som passar just dem. 77.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Idrotts- och föreningsförvaltningen har tagit fram en kompetensförsörjningsplan. I huvudsak handlar det om att fokusera på att arbeta med styrning och ledning i organisationen. En styrning och ledning som genomsyras av det gemensamma ledarskapet och förvaltningens grunduppdrag, arbeta för ett friskt och hållbart arbetsliv och att attrahera, utveckla och behålla medarbetare i förvaltningen. Arbetet utgår från Göteborgs Stads kompetensförsörjningsplans mål, fokus- och aktivitetsområden: Utveckling av verksamheten En förvaltningsövergripande digitaliseringsplan har tagits fram och beslutats av förvaltningsledningen. Kompetensutveckling inom digitalisering och AI har pågått genom att utvalda chefer och nyckelpersoner deltagit i Göteborgs universitets kurs "Digitalisering och artificiell intelligens för chefer i offentlig förvaltning". Ett arbete har inletts för att främja innovation och idéutveckling genom strukturer för att hantera medarbetares förslag på APT, ledningsmöten och levande dokument. Tillvarata och attrahera kompetens Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att attrahera och utveckla kompetens. Praktikplatser och arbetslivserfarenheter erbjuds för högstadieelever, studenter och deltagare i YH-utbildningar. Under hösten deltog förvaltningen på Kunskap och Framtidsmässan för att stärka arbetsgivarvarumärket. Förvaltningen arbetar även med att samtliga ansvariga rekryterare genomför kompetensbaserade intervjuer utifrån rekryteringsprocessen. Utveckla kompetens inom organisationen Strategiska insatser stärker chefsförsörjning och ledarskap, med fokus på att identifiera 170 framtida ledare och erbjuda stöd genom stadens chefsprogram Morgondagens chef. Dialog om gemensamt ledarskap har inletts och en ny chefsintroduktion samt utvecklingstrappa är under framtagning. Chefoskopet används för att se förutsättningar och skapa en handlingsplan. Hållbart arbetsliv Arbetsmiljöarbete syftar till att förebygga ohälsa, minska sjukskrivningar och öka kvaliteten i arbetet. Målet är att skapa en arbetsplats där medarbetare trivs och vill utvecklas. En plan för att utveckla SAM-processen är under arbete med planerad implementering 2025. Konkurrenskraftiga arbetsvillkor Förvaltningen arbetar med lönebildning och översyn för att stärka chefer i löneprocessen och säkerställa löneutveckling. Nya rutiner för lönesättning vid rekrytering har införts och lönekartläggningen har presenterats för förvaltningens chefsgrupper. 77.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Byggnation och drift av idrottsanläggningar har stor negativ miljö- och klimatpåverkan, men är en viktig faktor för hälsa och välbefinnande. Dessutom vill staden skapa goda förutsättningar för evenemang och elitsatsningar. Planering av nytt centralbad med sporthallar har under året tagit steg framåt för att få till ett gemensamt hållbarhetsprogram samt hållbara logistik- och persontransporter i evenemangsområdet. Förvaltningen arbetar aktivt med stadsplanering och hållbart byggande. I första hand försöker förvaltningen utveckla befintliga idrottsplatser och bygga nära skolor för att främja en jämlik, jämställd stad där det är lätt att leva hållbart. Det övergripande målet är att få fler göteborgare i rörelse, varför miljöpåverkan sätts i relation till nyttjande (bokningar och besök). Detta är ett förhållningsätt som förstärkts inom förvaltningen under året. Under 2024 har stadens övergripande arbete kring sammanhållen stadsutveckling tagit ett större grepp kring klimatanpassning, klimatsmart och cirkulärt byggande med återbruk samt hänsyn till biologisk mångfald. Förvaltningen har varit delaktiga och sett hur projekt kan anpassas på olika sätt. Hur de olika byggprojekten i olika faser fångar in hållbart byggande ur alla dess dimensioner är en svår fråga då alla byggprojekt har unika behov och förutsättningar. Klimatberäkningar och naturvärdesinventeringar har tagits fram och byggvarubedömningar gjorts. En tydlig målkonflikt inom staden gäller att bygga för kapacitetsökning på befintlig mark, exempelvis centralbadet eller utveckling av Slottsskogsvallen, vilket ofta innebär intrång på naturmark. Under året har frågan kring biologisk mångfald fått ökat utrymme och en student från SLU stöttade under sommaren kring att få till mer grönska, estetik och biologisk mångfald. Förvaltningen tog också fram en anvisning kring biologisk mångfald och började jobba mer aktivt gällande invasiva arter och ställa om vissa outnyttjade gräsytor till äng. 77.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Elförbrukning är en prioriterad miljöfråga inom förvaltningen och effektbrist är en kritisk fråga i staden. Is- och badanläggningar är energikrävande och målet är att elförbrukningen ska minska med 20 procent till 2030 jämfört med 2019. Elförbrukningen sätts i relation till nyttjande (bokade timmar x 10 + antal besökare). 171 Elförbrukningen ökade med nio procent 2024 till 20 000 MWh, men bokade timmar och antal besökare har också ökat. Om man utgår från att varje bokad timme sätter tio personer i rörelse, och lägger till antal besökare, så har energiförbrukningen minskat med 15 procent per nytta jämfört med 2019. Förvaltningen kommer under 2025 se hur dessa nyckeltal och indikatorer ska utvecklas för att tydligare beskriva verkligheten och trender. Att elförbrukningen ökat 2024 beror delvis på att att en rad nya isanläggningar kommit i bruk (Kvibergs Park, Ruddalen och Slottsskogen) och en mild höst bidrog till att det blev elintensivt vid isproduktion. Solcellsproduktionen 2024 blev 724 MWh, vilket är en ökning på 190 procent jämfört med 2023. Målet till 2030 är att solel ska utgöra fem procent av förvaltningens elförbrukning. Nuvarande nivå är 3,5 procent. Konstgräs är en av förvaltningens betydande miljöaspekter då de sprider mikroplaster, vilket utgör ett hot för hälsa och biologisk mångfald. Förvaltningens ambitiösa arbete med att förhindra spridning av mikroplaster och hitta nya lösningar börjar ge resultat. Efter stiltje på marknaden senaste åren så anordnade förvaltningen tillsammans med kommunernas konstgräsnätverk en nationell mässa i Kvibergs Park. Många leverantörer och besökare deltog och nu börjar det hända mycket då gummigranulat förbjuds 2031. Förvaltningen ligger fortfarande i framkant och över hälften av förvaltningens bollplaner har alternativ till gummigranulat. Under året har ny infillsfri matta lagts på Kviberg 1. Miljöförvaltningen gjorde tillsyn på ett flertal gummigranulatplaner före sommaren. En del åtgärder måste göras, åtgärder som till stor del redan var kända och skulle hanteras kopplat till omläggningscykeln. Omställning pågår samtidigt som förvaltningen nu tar höjd för att inte råka bidra till utsläpp vid skyfall samt se hur man kan stötta, samt reglera, föreningars konstgräsplaner bättre. 172 Biologisk mångfald är inte en av förvaltningens prioriterade frågor även om en rad insatser ändå görs, se avsnitt 2.2.4. 77.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Oavsett om det gäller planering av anläggningar, stöd och bidrag till föreningslivet, eller andra insatser för att stärka förutsättningarna för fysisk aktivitet, ska nämndens arbete baseras på göteborgarnas behov. För att säkerställa att arbetet verkligen utgår från dessa behov krävs välutvecklad statistik och relevanta underlag, samt att förvaltningen utnyttjar digitaliseringens möjligheter. Under året har förvaltningen fokuserat på att samordna arbetet mellan olika förvaltningar som ansvarar för bidrag inom stadens nya bidrags- och bokningssystem. Målet är att föreningslivet enklare ska kunna hantera bokningar och ansöka om bidrag, samtidigt som samordningen mellan förvaltningarna förbättras. Dessutom har fler dialoger med föreningslivet initierats, där civilsamhället som samhällsaktör och samarbetspartner har spelat en central roll. Ett exempel på detta är föreningsdialoger med organisationer som arbetar för att inkludera personer med funktionsnedsättningar, i samarbete med förvaltningen för funktionsstöd. Förvaltningen har också haft en löpande dialog med framtida besökare i flera investeringsprojekt under året. Ett konkret resultat av dessa medborgardialoger är utegymmet vid Torslandavallen som är ett resultat av ett göteborgsförslag från 2021. Under byggnationen samarbetade förvaltningen med ungdomar från Fritidsgården "Runt hörnet", och deras synpunkter bidrog till utformningen och innehållet i gymmet. Ett annat initiativ som svarar mot göteborgarnas behov är att stadens motionsanläggningar och simhallar nu erbjuder gratis mensskydd – ett uppdrag som kommer att utökas under 2025. Som en del av det strategiska arbetet har förvaltningen tagit fram en omvärldsrapport som fungerat som ett viktigt underlag för prioriteringar och spelade en central roll i budgetarbetet inför 2025. Förvaltningen har även påbörjat ett arbete för att synkronisera sin anläggningsdata med det nationella arbetet, lett av Centrum för idrottsforskning, för att skapa en gemensam struktur för idrotts- och friluftsanläggningar. Detta arbete kommer att fortsätta under 2025 och göra det enklare att göra jämförelser med andra kommuners anläggningsdata. Förvaltningen har även antagit en digitaliseringsplan som beskriver den framtida riktningen för digitaliseringen och som ska ligga till grund för satsningar på ökad effektivitet och innovation. 173 77.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Idrotts- och föreningsförvaltningen arbetar med att ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Det bekräftas bland annat av goda resultat från samtliga medarbetarundersökningar. Förvaltningens lönekartläggning visar att det inte förekommer osakliga löneskillnader på grund av kön. Förvaltningen fortsätter arbeta med att minska andelen timanställda. Det är en utmaning eftersom många timavlönade medarbetare behövs, exempelvis vid förvaltningens olika evenemang runt om i staden. Det skärpa EU-direktivet kring förläggning av arbetstid och dygnsvila har även påverkat behovet av timanställningar. Under året har arbetet resulterat i en oförändrad andel timavlönande, jämfört med föregående år. Förvaltningen bevakar pågående arbete och utvecklar arbetssätt. Chefer på förvaltningen har fortsatt aktivt arbetat med verksamhetsanpassade lönekriterier. Efter tidigare års utbildning för förvaltningens chefer i lönebildning, har respektive chef tillsammans med sina medarbetare diskuterat vad Göteborgs Stads lönekriterier innebär för deras enhet och uppdrag. Under 2024 har förvaltningen genomfört utbildning inom rehabiliteringsprocessen för våra chefer, samt genomfört en utbildning i medarbetarskap för alla medarbetare. Under hösten har förvaltningen även startat upp chefoskopet som en insats för att arbeta med chefernas förutsättningar och arbetsmiljö. Förvaltningen gör fortlöpande fyra pulsmätningar per år utöver den årliga medarbetarenkäten. Den årliga medarbetarenkäten som gjordes under hösten 2024 visade fortsatt på att medarbetare trivs med att gå till jobbet, samt känner sig trygga på arbetsplatsen. 174 78 Inköps- och upphandlingsnämnden 78.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 78.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Inköps- och upphandlingsnämnden bidrar till en tryggare stad genom bland annat arbetet inom sund konkurrens. Specialistgruppen på förvaltningen, kallad kontrollfunktion för sund konkurrens, har genomfört kontroller och gett stöd vid upphandlingar på förvaltningen och i staden. Därigenom har brister och avtalsbrott kunnat identifieras. Utredningarna och kontrollerna har bidragit till att flera leverantörer uteslutits i upphandlingar. I många fall har utredningarna även bidragit till att leverantörer vidtagit åtgärder för att i större utsträckning följa lagar och avtalsvillkor, vilket är positivt. Under 2024 har antalet kontroller ökat från föregående år och en utredning har visat på möjligheterna att öka ytterligare och skapa gemensamma arbetssätt i staden. En digital utbildning är lanserad om att förebygga, kontrollera och agera vid inköp och upphandling för att motverka välfärdsbrottslighet. Utbildningen har även tillgängliggjorts för personer utanför Göteborgs Stad. Efter en rapport från Polisens Nationella operativa avdelning (Noa) om HVB- verksamheters kopplingar till kriminella, startade förvaltningen en särskild uppföljning av ramavtalen för HVB för barn och ungdomar. Uppföljningen pågår och kommer att fortsätta in på 2025. Arbetet görs i nära samverkan med SPINK och SLK. 78.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Genom social hänsyn i upphandling har 88 personer kommit i anställning och ytterligare ca 30 personer fått praktik eller andra korta insatser som en stegförflyttning mot arbete och självförsörjning. Stödfunktionen för social hänsyn, ett samarbete mellan inköps- och upphandlingsförvaltningen och förvaltningen för arbetsmarknad- och vuxenutbildning, har under året sett ett ökat behov av praktikplatser för personer som är kopplade till stadens Kompetenscentra. I en del upphandlingar har därför krav ställts direkt riktade mot praktik. Det har gjort att upphandlingar som tidigare inte varit aktuella för krav på social hänsyn möjliggjorts. Det beror på att affären inte behöver vara lika omfattande som när krav ställs på en visstidsanställning. Ett annat utvecklingsarbete inom social hänsyn är dialog med Stadens leverantörer för att ta emot prao för elever i grundskolan. På dessa sätt har förvaltningen arbetat för att bredda möjligheterna med social hänsyn för att bidra till att särskilt unga och unga vuxna kan ta steg mot ett arbete. Inköps- och upphandlingsförvaltningen har reserverat två upphandlingar för idéburen sektor enligt 19 kap 25 a§ samt en reservation enligt 4 kap 18 § för arbetsintegrerade företag. Förvaltningen har undersökt möjligheterna till fler reservationer, (bl a återbrukade möbler) men inte nått fram. Dessutom har andra förvaltningar och bolag stöttats i att genomföra reserverade upphandlingar. 78.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Inköps- och upphandlingsförvaltningen arbetar aktivt med kompetensförsörjning genom engagemang i yrkesutbildningar och erbjudande av praktikplatser inom inköp. Förvaltningen genomförde en omorganisation 2023, som fortsätter under 2024–2025 med fokus på nya arbetssätt och ökad digital mognad. För att främja en hälsosam 175 arbetsmiljö betonas nära ledarskap och god förändringsledning. 2024 startar förvaltningen sitt deltagande i Chefoskopet, för att stärka chefernas organisatoriska förutsättningar. Förvaltningen arbetar för att attrahera och behålla kompetens genom god arbetsmiljö och kompetensutveckling. Trots en konkurrensutsatt marknad tillsätter förvaltningen sina tjänster, men det finns en viss utmaning i att möta ökade lönekrav. 78.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Inköps- och upphandlingsnämnden bidrar indirekt genom insatser för ett mer hållbart samhälle både ur ett socialt, arbetsrättsligt och klimatanpassat perspektiv via hela den gemensamma inköpsprocessen, exempelvis kategoristyrningsarbete och branschdialog. Nämndens verksamhet agerar möjliggörare för andra att bidra till stadens måluppfyllelse på detta mål. I juni höll inköps- och upphandlingsförvaltningen och Business Region Göteborg en leverantörsdialog om cykel och mikromobilitet, där serviceföretag, cykellogistikföretag samt förvaltningar och bolag där dessa lösningar kan tillämpas var inbjudna. Syftet var att utforska möjligheterna att ställa krav på mikromobilitet i framtida upphandlingar. Dialogen har ökat kunskapen hos upphandlare och miljöspecialister, och framöver kommer cykel och mikromobilitet att integreras mer i upphandlingar för att främja hållbara transporter. Denna insats var i linje med såväl mål i miljö- och klimatprogrammet som Elektrifieringsplanen. 78.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. En ny vägledning för cirkulära inköp och cirkulär avyttring håller på att tas fram och förväntas vara klart under kvartal 1 2025. Vägledningen syftar till att ge bättre förutsättningar för stadens medarbetare att agera cirkulärt i linje med riktlinjerna för inköp och upphandling samt riktlinjen för avyttring. För att stödja omställningen mot en cirkulär ekonomi är en av förvaltningens strategier att utgå från användare och beställares möjligheter och behov och försöka möta dessa genom bra avtal. Under året samarbetade förvaltningen och Miljöförvaltningen för att samla fakta och ta fram en nulägesbild över var påverkan på biologisk mångfald är som störst från stadens inköp. Arbetet kommer bidra till ett av delmålen i Miljö- och klimatprogrammet. Ett resultat är att varor med störst påverkan på biologisk mångfald tagits bort ur sortimentet från livsmedelsavtalet Grossist. I avfallsplanens mål om att minska engångsartiklar ansvarar Inköps- och upphandlingsförvaltningen för att samordna målet om att halvera användningen av engångsartiklar till år 2025. Enligt förvaltningens mätningar ser målet ut att bli en utmaning att nå, även om engagemang finns i staden. Under våren följdes leverantörerna på ramavtalet för catering av sallader upp för att säkerställa att de kan erbjuda leveranser på flergångsservis. På avtalet för kemtekniska samt pappers- och plastprodukter genomförs en översyn för att minimera det övriga sortimentet och säkerställa att det uppfyller avtalsvillkoren och inte konkurrerar med upphandlat sortiment. För att öka kännedomen om målen i stadens avfallsplan anordnade förvaltningen tillsammans med Kretslopp och Vatten eventet Avfallskavalkaden under våren. Under året har fokus legat på att koppla ihop miljöspendberäkningarna till datalagret. Syftet med detta är att bidra till att höja kvalitén på beräkningarna, men även göra 176 arbetet med beräkningar och resultat mer effektiva och användbara. Ett projekt med IVL pågår fortfarande där vissa klimatindikatorer anpassas till mer cirkulära inköp, det gäller exempelvis engångsprodukter och mobiltelefoner. Ett annat arbete för att visualisera och öka förståelsen av möjligheterna att genomföra minskning enligt 90%-målet ovan pågår och beräknas avslutas under Q1 2025.” Exempel på upphandlingar där miljökrav utvecklats under året: I hyra av sax- bil- bom- och pelarliftar har krav ställts på fossilfria drivmedel samt krav på elektrifierade liftar inom vissa områden. I Kylda matportioner ställs krav att lätta lastbilar ska vara nollemissionsfordon samt att förpackningar ska bestå av återvunnen eller biobaserad råvara. I Servicearbeten och mindre entreprenader ställs fordonskrav och krav på andel nollemissionsfordon. Samtliga arbetskläder ska vara miljömärkta. 78.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Inköps- och upphandlingsnämnden verkar för en mer effektiv och mogen inköpsorganisation genom grunduppdragets olika delar. Det arbetet ska i förlängningen bidra till förvaltningars och bolags möjlighet att skapa en välfärd utifrån medborgarnas behov. Genom kontinuerlig dialog med kunderna och leverantörerna inhämtas synpunkter vilka omhändertas i arbetsprocesser och utvecklingsinitiativ. När förvaltningen samlar stadens krafter på inköpsområdet ökar möjligheten att använda inköp som ett strategiskt verktyg för att uppnå olika målsättningar. Aktivt arbete sker för ett bättre företagsklimat och därigenom möjliggöra goda affärer. Inom ramen för Näringslivsstrategiska programmet (NÄSP) sker aktiviteter för att underlätta för företagare, stora som små, att lämna anbud i upphandlingar. Därmed ökar möjligheterna för Göteborgs Stads verksamheter att avropa tjänster och varor som har rätt kvalitet till bästa pris. En insats för att involvera fler aktörer är att tillämpa reserverad upphandling. Förvaltningen har, enligt en bestämd arbetsordning, haft dialog med idéburna organisationer tillsammans med SPINK inför specifika upphandlingar inom välfärdsområdet. Förvaltningens bedömning är dock att dialogerna och de reserverade upphandlingarna som gjorts inom välfärdsområdet inte lett till ökade marknadsandelar för den idéburna sektorn. De, av civilsamhällets organisationer, som har möjlighet att vara med i reserverade upphandlingar inom välfärdsområdet får kontrakt oavsett om upphandlingen reserveras eller inte då de har möjlighet att konkurrera på samma villkor som andra. Samtidigt är behovet stor av de välfärdstjänster som upphandlas, att både privata aktörer och civilsamhällets organisationer behövs på avtalen. Vidare är vissa av de välfärdstjänster som upphandlas av sådan karaktär att det kanske bara finns civilsamhällesorganisationer på den aktuella marknaden (t ex Bostad först). En slutsats från dialogen med idéburna organisationer, är att för att andelen av idéburna leverantörer inom välfärdstjänster ska öka skulle Staden behöva garantera volymer och längre avtal. 78.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. I och med ny organisering inom förvaltningen har styrningen förstärkts vilket bidrar till en ökad tydlighet för medarbetare och främjar dess delaktighet i utvecklingsprocesser. En förutsättning för såväl god arbetsmiljö som för lyckade förändringsprocesser. Arbetet med implementering av nya arbetssätt samt nya verksamhetssystem kommer fortsätta under 2025. En friskfaktor är förbättrad internkommunikation och förvaltningen arbetar aktivt för att 177 vara en kommunikativ organisation. Förvaltningen har bland annat lanserat en ny plattform för kommunikation under året. Den består bland annat av gemensamma mallar för att stödja och stärka medarbetares kommunikativa kompetens och uppdrag. I resultatet från medarbetarenkäten under 2024 har förvaltningen höjt sig avseende kommunikativt index. En framgångsfaktor för organisationen bedöms det nära ledarskapet att vara, och för att se över de organisatoriska förutsättningarna för förvaltningens chefer har deltagande i Chefoskopet initierats under 2024. 178 79 Kommunledningen 79.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 79.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Stadsledningskontoret samordnar flera av de program och planer som kan bidra till måluppfyllelse. Under året har arbete skett utifrån Göteborgs stads program för en jämlik stad 2018–2026 samt handlingsplan för att Göteborgs stad inte ska ha några särskilt utsatta områden 2025. Kommunfullmäktige beslutade i december att anta Göteborgs Stads program för jämlika livsvillkor och jämlik hälsa 2024–2030. En uppdatering av Hälsobladet har skett vilket hjälper stadens verksamheter att planera insatser och aktiviteter utifrån befolkningens behov. SLK samordnar Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning och följer arbetet. SLK arbetar med barns inflytande och delaktighet genom att involvera ungdomsfullmäktige, bl a i ärendeprocessen. SLK ger kommunstyrelsen och kommunfullmäktige en årlig lägesbild över stadens arbete med barnrättsfrågor utifrån barnkonventionen och Göteborgs Stads barnrättsplan (2022 – 2024). En stadenövergripande konferens genomfördes ”Barnrätt – hur då?” Denna uppskattade och välbesökta konferens tog avstamp i några stora samhällsförändringar och diskuterade hur barns rättigheter kan säkerställas i stadens alla verksamheter – även där man kanske inte tror att barn berörs. SLK samordnar stadens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete genom Göteborgs stads trygghetsskapande och brottsförebyggande program samt planer och riktlinjer, såsom Göteborgs Stads plan för att motverka tystnadskulturer och Göteborgs Stads plan för att stoppa nyrekrytering, gängkriminalitet och utvecklingen av parallella samhällen. Uppföljning av dessa program och planer visar att Göteborgs stad har stärkt förmågan att motverka brott och otrygghet. Trygghetsundersökningen ”Trygghet i Göteborg” av SOM institutet vid Göteborgs universitet visar att 60% av göteborgarna anser att staden är trygg och säker, en förbättring jämfört med 2021. Enligt ett trygghetsindex upplever göteborgarna minskande trygghet i sina bostadsområden jämfört med 2018 och 2019. Staden har tecknat en samverkansöverenskommelse i Polisområde Storgöteborg som syftar till ett strukturerat, samordnat och kunskapsbaserat arbete. Lägesbild brott och otrygghet Göteborg 2024 visar att brottsligheten minskar men att brotten blivit grövre. Kriminella nätverk och dess brottslighet utgör ett stort problem. Välfärdsbrottslighet är växande problem. Kriminella aktörer söker sig till platser och situationer där det går att få tillgång till stadens resurser. Otillåten påverkan förekommer i förvaltningar och bolag men skiljer sig åt beroende på geografiskt område och verksamhet. Rasism och hatbrott är ökande problem. Våld förekommer i olika former såsom våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt människohandel, sexuell exploatering och prostitution. 79.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Stadsledningskontoret arbetar med målet genom att driva, samordna och stödja stadens arbete. Arbetet utgår från att segregationen blir negativ när den orsakar ojämlik tillgång till resurser vilket påverkar människors livschanser och leder till negativa effekter på den sociala sammanhållningen. Kartläggning och dialog visar att det finns många aktiviteter på verksamhetsnivå som bidrar till att kompensera för segregationens 179 negativa effekter. Stadsledningskontoret fokuserar på långsiktig strukturell förändring för att bryta segregationsdrivande mönster. För att åstadkomma det krävs förändring av hur staden hanterar målkonflikter, prioriterar och planerar. I det gemensamma arbetet har områden och knäckfrågor identifierats där staden kan arbeta tillsammans i syfte att öka måluppfyllelsen. Genom dialog med 23 förvaltnings- och bolagsledningar samt i stadens ledarforum har verktyg utifrån följande fokusområden utkristalliserats: socialt hållbar stadsplanering och bostadsförsörjning, områdessamverkan, likvärdighet i skolan, tillgång till arbete samt arbete mot diskriminering och möjligheter att mötas. I forum för stadengemensam samverkan har några av verktygen förankrats för fortsatt omhändertagande. Konkretisering av fokusområden och verktyg har även initierats i andra strategiska forum, men för några av verktygen återstår utveckling och implementering i förvaltningar och bolag. Stadsledningskontoret stödjer förvaltningar och bolag i problemanalys och konsekvensbedömningar för att hitta rätt insatser. I detta arbete stärker stadsledningskontoret stadens kunskap om att segregationen är relationell och drivs av socioekonomiska skillnader såväl som stereotypa uppfattningar utifrån etnicitet samt känsla av tillhörighet. Stadsledningskontoret har tagit fram en rapport som visar på koncentration av långvarig trångboddhet i delar av staden. Mått på segregation utvecklas tillsammans med andra förvaltningar. En insats har gjorts för att stärka upp planering och uppföljning med fokus på segregationsmålet genom att stadsledningskontoret träffat uppföljningsansvariga i förvaltningar och bolag. Det sker en kontinuerlig samordning med relaterade uppdrag. Samverkan med akademin har utvecklats bland annat genom forskningsprojekten Jämbo och Segregationens språk samt stadens engagemang med Urban Futures. Dialog har även inletts med civilsamhället. 79.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Staden står inför en växande kompetensförsörjningsutmaning på grund av förändrade demografiska förutsättningar. Under året har dock förutsättningarna att rekrytera förbättrats, men det kan främst härledas till den lågkonjunktur som har präglat arbetsmarknaden. Framöver finns därför behov att vara proaktiva för att behålla personal när konjunkturen vänder. Stadsledningskontoret arbetar för måluppfyllelse genom Göteborgs stads plan för kompetensförsörjning samt genom förvaltningens grunduppdrag och övriga uppdrag från KS och KF. Samtliga aktiviteter i planen som stadsledningskontoret har drivningsansvar för är påbörjade och en aktivitet är genomförd. En av aktiviteterna i planen, som Intraservice har drivningsansvar för med stöd av stadsledningskontoret, handlar om att öka utvecklingstakten av digitala lösningar som effektiviserar samt förenklar administrativa processer inom HR-området. Utvecklingsarbete pågår med att införa digital signering av anställningsavtal samt att arbetet med en stadengemensam avgångsenkät har påbörjats, där dialog förs om hur en sådan kan testas och implementeras. Ett arbete har också påbörjats i syfte att utveckla personaluppföljningen i staden för att ta fram bättre underlag och analyser. Flera av stadens verksamheter rapporterar att de har anpassat sitt kompetensförsörjningsarbete i linje med stadens gemensamma upplägg och mål enligt plan för kompetensförsörjning. Det bedöms även att kompetensförsörjningsfrågan har hamnat i större fokus och sammantaget är bilden att arbetet har blivit mer konkret samt att ett gemensamt språk används i högre utsträckning. 180 Under året har en ny förvaltningsgemensam process för omställning och kompetensväxling införts. Processen har implementerats med hjälp av utbildningsmaterial och processbeskrivningar i dialog med representanter från stadens förvaltningar. Den förändrade processen innebär i korthet att arbetssätten har förtydligats med ett tidigare fokus på kompetenskrav samt behov av kompetens- och omställningsinsatser för att undvika att medarbetare hamnar i övertalighet. Hantering och fördelning av medel via omställningsfonden för kompetensutvecklingsinsatser till stadens förvaltningar pågår löpande och under 2024 har omkring 2500 medarbetare tagit del av kompetenshöjande insatser finansierat med medel från Omställningsfonden. Stadsledningskontoret har även arbetat med information och workshops för att stimulera förvaltningarnas arbete med förebyggande och kompetenshöjande insatser. I arbetet med det gemensamma ledarskapet, för att klara dagens och morgondagens utmaningar, har chefsutvecklingsinsatser såsom chefsutbildningar, introduktioner, Mötesplats Chef, Chefoskopet samt fördjupningar i Stadens gemensamma ledarskap genomförts vilka tillsammans har bidragit till en positiv utveckling. 79.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Stadsledningskontoret följer stadsutvecklingen via uppföljning och uppsikt av den strategiska styrningen och den taktiska planeringen som drivs av de stadsutvecklande nämnderna samt har löpande dialog med förvaltningarna. I uppsikten beaktas särskilt under året bland annat bostadsförsörjning, sociala dimensionen och klimatanpassning för att vid behov stödja utvecklingen av processerna som drivs av de stadsutvecklande nämnderna. Dessa frågor berör flera av stadens nämnder vilket ställer krav på samverkan. Stadsledningskontoret har en samordnande roll i arbetet med klimatanpassning och arbetet fortgår nu enligt den beslutade klimatanpassningsplanen. Planens inriktning är att i första hand utgå från naturbaserade lösningar. I arbetet med planen sker bland annat kopplingar till budgetuppdraget Hela stadens grönska. 79.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Stadsledningskontoret driver i första hand arbetet för ökad måluppfyllelse utifrån fastställd styrning. Kontoret följer utvecklingen av styrningen genom att följa upp förvaltningar och bolag och ge kommunstyrelsen styrinformation. Kontoret har löpande kontakt med förvaltningar och bolag inom flera av kontorets ansvarsområden såsom uppföljning, ekonomi, centrala samordningsfunktionen Agenda 2030, inom uppdraget att samordna stadens klimatanpassningsarbete, ärendeberedning och styrning. Under 2024 har staden tagit emot många remisser från departement och statliga myndigheter inom miljö- och klimatområdet och kontoret har berett ärenden och svarat på remisser. Kontoret deltar i påverkansarbete genom att remisser av bredare och politisk art bereds av stadsledningskontoret och behandlas av kommunstyrelsen. Kontoret ser också att klimatfrågan behöver hanteras som en helhet och har under 2024 därför utvecklat kopplingarna mellan klimatanpassningsarbetet och miljö- och klimatprogrammet. Inom stadens arbete inom miljö-och klimatarbetet har stadsledningskontoret bland annat deltagit i miljö-och klimatprogrammets strategiarbete ”Vi agerar föregångare” och identifierat hur ledarskapsprogram behöver förändras för att stärka det ekologiska 181 hållbarhetsperspektivet. Ett konkret utfall är en utbildning som håller på att tas fram där målgruppen är stadens chefer. Kommunstyrelsen ansvarar för stadens ekonomiska förvaltning och placering och upplåning. Stadens klimatomställning finansieras delvis av lån och då främst genom gröna obligationer. Göteborgs Stad har 32,6 mdr i utestående gröna obligationer 2024 och är därmed ledande inom Sveriges kommun-och regionsegment sett till omfattning av utestående gröna obligationer. Gröna obligationer finansierar bland annat projekt för ökad biologisk mångfald genom exempelvis trädplantering, dagvattendammar och Torsvikens fågelsjö. Den årliga uppföljningen i stadens hållberhetslänkade lån visade att målen för stadens energianvändning i verksamhetslokaler och andel fossilfri flotta har förbättrats under 2023. Utfallet för 2024 redovisas i februari 2025. Stadsledningskontoret reviderar under hösten 2024 sin miljöhandlingsplan med utgångspunkt i rekommendationer från stödjande revisioner inom ramen för miljöledningssystemet. Handlingsplanen ska ge ett ökat fokus på den indirekta miljöpåverkan, såsom nämnda exempel enligt ovan, arbetet med att utveckla ekologiska dimensionen inom ärendehantering samtidigt som kontorets direkta miljöpåverkan ska fortsätta att minska. Sammanfattningsvis har kommunstyrelsen bidragit till att Göteborgs Stad är aktiv på nationell nivå i miljöfrågor och verkat för ökad måluppfyllelse av stadens miljö-och klimatprogram genom kommunstyrelsens uppdrag att leda, samordna och följa upp. 79.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Stadsledningskontoret ansvarar för att följa utvecklingen av hur göteborgarnas behov av välfärd tillgodoses och lämna styrinformation till kommunstyrelsen. Det görs bland annat genom att varje kvartal lämna sammanställd information om ej verkställda beslut inom tre månader avseende beslutade insatser enligt SoL och LSS. Stadsledningskontoret har löpande kontakt med förvaltningar och styrelser för att följa utvecklingen inom exempelvis bostadsbyggande och planering av verksamheter som bidrar till att tillgodose behovet av välfärd hos göteborgarna. I uppföljningen och uppsikten beaktas särskilt att välfärdsförvaltningarna i sitt arbete innefattar hela staden och via samverkan säkrar befolkningsperspektivet. Stadsledningskontoret arbetar ständigt med omvärldsbevakning för att kunna möta behov av förändringar vad gäller anpassningar till regelverk och lagstiftning. Under året har stadsledningskontoret exempelvis tagit fram förslag till reviderade riktlinjer för hemtjänst som innebär anpassningar till förändringar i omvärlden så som ökat användande av välfärdsteknik för att tillgodose behov av välfärd. En viktig del för att kunna möta göteborgarnas behov är att staden har en fungerande kompetensförsörjning. Stadsledningskontoret ansvarar för att samordna Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning. Aktiviteter kopplade till planen förväntas bidra till att tillgång på rätt kompetens ska möta behoven framöver. Därutöver har stadsledningskontoret arbetat med olika uppdrag som alla kan bidra till måluppfyllelse. Bland annat har förslag till en riktlinje för stadens arbete med mänskliga rättigheter tagits fram för att tillgodose rättigheter och erbjuda likvärdig service. I dialog med bland andra förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen, äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen och förvaltningen för funktionsstöd har stadsledningskontoret genomfört en utredning som ska bidra till att utveckla samråden med funktionsrättsrörelsen så att stadens verksamheter möter deras behov. 182 79.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Stadsledningskontoret arbetar för måluppfyllelse genom Göteborgs stads plan för kompetensförsörjning 2024–2026, genom förvaltningens grunduppdrag samt övriga uppdrag från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Inom planarbetet leder stadsledningskontoret aktiviteten ”Friska och hälsosamma arbetsplatser utifrån krav och resurser”, vars syfte är att förbättra arbetsmiljön och sänka sjukfrånvaron. Aktiviteten kommer att följas upp under första kvartalet 2025 varefter erfarenheter och lärande kommer att spridas. Stadens grundläggande arbetsmiljöutbildning är obligatorisk för nya chefer och har sedan hösten 2024 en annan utformning, där en av de tre utbildningsdagarna numera genomförs lokalt på respektive förvaltning/bolag. Utöver det har en endagars repetitionsutbildning för mer erfarna chefer startats upp under hösten. Frågorna i den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) och aktiva åtgärder innehåll och struktur har bearbetats för att förtydliga och underlätta för de som rapporterar, vilket förväntas ge en ökad precision och tydlighet i svaren. Arbetsmiljöverket har från och med 1 januari 2025 en ny regelstruktur och därför har det under våren givits information till nyckelfunktioner och under hösten har en partsgemensam arbetsgrupp tagit fram skriftlig information som finns publicerad på intranätet. En digital utbildning, ”En inkluderande arbetsplats”, är framtagen partsgemensamt för att skapa förståelse för olikheter på arbetsplatsen och informera medarbetare om hur de ska agera om de själva eller någon annan blir utsatt för kränkningar eller trakasserier på arbetsplatsen. Utbildningen är en del av arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslag. Ytterligare stöd för detta arbete har tagits fram partsgemensamt och kommer lanseras i början på 2025. Det samlade resultatet för stadens medarbetarundersökning visar på positiva och förbättrade värden inom flera områden. Stadens index för HME (hållbart medarbetarengagemang) har ökat från 78 till 80, delindex Motivation ökade från 76 till 79, delindex Ledarskap från 77 till 81 och delindex Styrning var oförändrat: 81. Därtill har svarsfrekvensen ökat till 82 procent. Med utgångspunkt från handlingsplan för att motverka tystnadskulturer genomför staden ett arbete med att utveckla chefers organisatoriska förutsättningar med stöd av Chefoskopet. Stadsledningskontoret ansvarar för att stödja förvaltningar och bolag i genomförandet, genom information och utbildning och handledning av processledare. Förhandlingar pågår för att ta fram kollektivavtal om heltidsavtal för förvaltningen för funktionsstöd. Avtalet skulle möjliggöra nya arbetssätt för att kunna möta framtida kompetensförsörjningsbehov samt ett mer jämställt arbetsliv. 183 80 Kretslopp och vattennämnden 80.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 80.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Förvaltningen främjar en jämlik stad genom att samma krav på tjänster och leveranser gäller i samtliga områden. Vårt bemötande gentemot våra brukare ska alltid ske utifrån våra gemensamma förhållningssätt. Detta mål omhändertas via förvaltningens brottsförebyggande arbete i enlighet med stadens trygghetsskapande och brottsförebyggande program 2022-2026. Förvaltningen bidrar till en trygg stad genom att ha en välfungerande process för incidentrapportering och säkerhetsfrämjande åtgärder i anslutning till våra anläggningar. Förvaltningen utbyter kunskap med andra förvaltningar genom att delta i forum för stadengemensam samverkan, med fokus på jämlikhet och trygghetsskapande. Det arbetas aktivt med att motverka ekonomisk och politisk brottslighet, exempelvis korruption och osund konkurrens. Förvaltningens kris- och beredskapsarbete bidrar till att skydda och trygga stadens invånare genom att säkerställa riktighet avseende rutiner och riktlinjer samt kunskapshöjande insatser inom förvaltningen i syfte att säkra förenlighet med stadens plan för civil beredskap 2024-2027. Förvaltningen bedömer att dessa insatser sammantaget bidrar till målet. 80.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Kretslopp och vatten verkar för att skapa likvärdiga livsvillkor genom att säkerställa en god vattenförsörjning, avfalls- och avloppshantering oavsett vilket område man bor i, vilket förväntas bidra till måluppfyllelse för detta mål. Förvaltningen deltar i Göteborgs Stads trygghetsskapande och brottsförebyggande program 2022-2026. Inom ramen för detta arbete ska nämnden motverka bland annat osund konkurrens och kriminell verksamhet, vilket omhändertas genom flertalet insatser. Förvaltningen använder klarspråk i all kommunikation i syfte att göra informationen lättillgänglig för samtliga invånare. Förvaltningen arbetar för att motverka de exkluderande och diskriminerande strukturer som beskrivs i Göteborg Stads budget 2024. Det sker i huvudsak via en jämlik rekryteringsprocess, det systematiska arbetsmiljöarbetet samt deltagande i forum för stadengemensam samverkan som under året haft inslag av segretationsbrytande arbete. Förvaltningen bedömer att insatserna bidrar till målet, främst genom att skapa likvärdiga livsvillkor. 80.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Förvaltningen har pågående projekt inom samtliga områden inom ramen för Göteborgs stads plan för kompetensförsörjning. Projekten har påbörjats med mål att slutföras före 2026. Under 2024 har fokus främst varit på interna processer och rutiner som påverkar möjligheten att behålla och rekrytera personal, såsom APT-struktur och framtagande av praktikprocess. Fokus har varit på att starta upp projektet HAKKU, som syftar till att förlänga anställningen och säkerställa kompetens över tid. Projektet innebär kompetens- och lönetrappor. 184 I projektet finns även en plan för hur seniora medarbetare kan utvecklas för att coacha juniora medarbetare och på så sätt skapa en kompetensöverföring. Förvaltningen har i samband med uppföljning av Göteborg stads kompetensförsörjnings plan 2024-2026 identifierat vilka yrkesgrupper som är svåra att rekrytera idag och på längre sikt. I dag råder viss kompetensbrist på arbetsmarknaden för vissa tjänster (ex. tekniska driftyrken), därtill är konkurrensen stor om vissa yrkesgrupper, så som elingenjörer. Överlag bedöms tillgången till kompetens som balanserad och förvaltningen har ökat tillsättningsgraden i jämförelse med föregående år. På sikt förväntas digitaliseringen påverka flera yrkesgrupper inom förvaltningen. Där behöver förvaltningen genomföra kontinuerlig anpassning av både kompetens och arbetsmetoder. Konkurrenskraftiga arbetsvillkor följs upp i samband med lönekartläggning. Förvaltningen ligger generellt sett över stadens lönepolitiska ställningstagande. Förvaltningen bedömer sammantaget att insatserna bidrar till målet. 80.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Kretslopp och vatten bidrar till att stadens grönområden är en tillgång i hanteringen av dagvatten och skyfall, bland annat inom ramen för Göteborgs Stads klimatanpassningsplan 2024-2026. Förvaltningen deltar tillsammans med övriga stadsutvecklande förvaltningar i taktisk planering för att tillse att stadsutvecklingen går i takt och sker utifrån gemensamma prioriteringar. Förvaltningen deltar även i det pågående processarbetet för gemensam plan- och exploateringsprocess (PLEX), som bidrar till aktivt deltagande i både implementering och utveckling. Vidare har det skett ökat samarbete vad gäller startplan för detaljplaner. För att säkra samordning och genomförande deltar förvaltningen i Övergripande inriktning för samordnad stadsutveckling (ÖISS). ÖISS avser att vara ett av flera underlag i en taktisk planeringsprocess. Förvaltningen har även bidragit till att säkra en effektiv koordinering av stadens stadsutveckling genom att vara en av flera förvaltningar som varit delaktiga i inrättandet av ett direktörsforum. Förvaltningen bidrar aktivt i alla faser i plan- och exploateringsprocessen, såväl planerande som genomförande samt bidrar till Stadsbyggnadsförvaltningens genomförande av ett uppdrag från Kommunfullmäktige om framtagande av typlösningar för dagvattenhantering, grön och robust stad samt kartläggning av grön infrastruktur. Förvaltningen arbetar för att uppfylla de mål som fastställts i Göteborgsregionens vattenförsörjningsplan genom att förstärka och utöka stadens vattenförsörjningssystem, exempelvis förvaltningens deltagande i projektet Stärkt råvattenförsörjning inom Göteborgsregionen (SVAR). Förvaltningen bedömer att insatserna bidrar till staden som stadsutvecklande organisation där klimatanpassning är en betydande del. 80.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Kretslopp och vatten arbetar aktivt med målen i stadens miljö- och klimatprogram om en minskad klimatpåverkan och en hög biologisk mångfald. Kretslopp och vatten har beslutat om miljö- och klimatmål i linje med stadens mål och integrerat dessa i förvaltningens styrning. 185 Förvaltningen vidtar åtgärder för att minska klimatpåverkan i samtliga delar av kärnverksamheten. För att minska utsläpp som uppstår i samband med bygg- och anläggningsprojekt arbetar förvaltningen med att se över och öka elektrifieringen inom dessa områden. Exempel på detta är att antalet eldrivna tunga fordon inom avfallsentreprenader har ökat under året. Likaså har insatser genomförts för ökad elektrifiering inom anläggningsprojekt utifrån stadens elektrifieringsplan. Det har resulterat i ökad laddningsmöjlighet för fordon på flera anläggningar, projekt kopplade till ökad elektrifiering av anläggningsmaskiner samt dialog med entreprenörer om mer hållbara arbetssätt. Förvaltningen har under året påbörjat flera projekt relaterade till energieffektivisering, där det gjorts framsteg men där arbetet behöver intensifieras vilket är något förvaltningen ämnar göra under 2025. Det har även arbetats in tydligare riktlinjer i upphandlingar som ställer hårdare krav miljö- och klimat, för att kunna minska miljöpåverkan framgent. För att bidra till biologisk mångfald har förvaltningen genom reviderade skötselavtal kunnat skapa högväxande gräsytor/ängar samt lagt både gröna tak och sedummattor på grusytor. Nya rutiner och tydligare ansvarsfördelning för hantering av invasiva växter har tagits fram. Kretslopp och vattennämnden ställer sig bakom Renovas inriktning att fortsätta utreda inför ett eventuellt investeringsbeslut om att implementera CCS/CCU-teknik (koldioxidinfångning) på en förbränningslinje på Sävenäs avfallskraftvärmeverk. Implementeringen förväntas minska klimatbelastningen från behandlingen av det avfall som förvaltningen ansvarar för och bidra till klimatmålen i stadens miljö- och klimatprogram. Förvaltningen bedömer att åtgärderna bidrar till måluppfyllelse inom miljö- och klimatområdet, men ser att genomförandetakten behöver öka för att nå satta målnivåer. 80.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Kretslopp och vatten bidrar till välfärd som tillgodoser göteborgarnas behov genom att förse staden med leverans av dricksvatten, avledning av avloppsvatten samt insamling och behandling av avfall. För att förvaltningen ska kunna bidra till välfärden görs insatser i flera områden. En viktig del i att upprätthålla leveransförmågan är att säkerställa att våra anläggningar och andra produktionsresurser bibehåller en hög kvalitet. Investeringar i utbyggnad samt förnyelse av våra anläggningar och ledningsnät bidrar till detta. Vidare görs insatser för att öka förmågan inom skyfallshantering, där det förs dialog med andra förvaltningar kring utvecklingen av skyfallsanläggningar. Inom avfallsområdet är fastighetsnära förpackningsinsamling ett exempel på hur verksamheten utvecklas för att möta göteborgarnas behov. Förvaltningen arbetar även aktivt med att utveckla kommunikationen med våra kunder och mäter exempelvis synpunkter så som kundnöjdhet och klagomål i flera olika mätpunkter. Denna information används bland annat som indikatorer i delårsuppföljningen och ligger till grund för att ytterligare utveckla förvaltningens förmåga att möta invånarnas behov. Förvaltningen bedömer att insatserna bidrar till en välfärd som möter göteborgarnas behov. 80.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Kretslopp och vatten verkar för att uppfylla målet om bra arbetsmiljö och goda 186 arbetsvillkor genom att omsätta målet i praktisk handling via två beslutade arbetsmiljömål som hela organisationen har arbetat utifrån under 2024. Det ena målet var att fördubbla rapportering av riskobservationer och tillbud jämfört med föregående år. Syftet var att arbeta aktivt med rapportering av tillbud då det ger kunskap om var i verksamheten det existerar arbetsmiljörisker. Ökad kännedom om riskerna har möjliggjort för chefer att agera i ett tidigt skede och hantera dessa på lämpligt sätt. Det andra målet var att stärka samverkan genom APT. Samverkan är en förutsättning för att förebygga problem, hitta lösningar och utveckla verksamheten. Målet var att alla medarbetare och chefer ska få delta i APT som uppfyller både kvantitativa och kvalitativa krav enligt samverkansavtal 2024. Rapporteringen har ökat med 78 respektive 55 procent för riskobservationer och tillbud. Den ökade rapporteringen har hjälpt förvaltningen att identifiera och åtgärda många risker. En årlig utvärdering på förvaltningsövergripande nivå sker utifrån den årliga medarbetarenkäten. Resultatet visar att förvaltningen på många sätt har en bra arbetsmiljö, men det finns områden som behöver utvecklas. Förvaltningen bedömer att organisationens förmåga att säkerställa en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor ständigt förbättras. 187 81 Kulturnämnden 81.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 81.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Fler barn och unga får uppleva minst en konst- eller kulturupplevelse per år Utbudet i förmedlingen av kultur till barn och unga på skoltid räcker för att alla barn och elever skulle kunna få en kulturupplevelse under året. Antal bokade platser i relation till totalt antal inskrivna barn och elever var 72 procent. Kulturförvaltningen noterar färre bokningar och fler avbokningar i skolan både 2023 och 2024. En djupare orsaksanalys behöver göras tillsammans med skolförvaltningarna. Under året riktades 56 procent av programverksamheten vid bibliotek och kulturhus till barn och unga och drygt 100 fler skolklasser besökte museer och konsthall jämfört med föregående år. Öka likvärdigheten i förmedlingen av kultur till barn och unga under skoltid En ny överenskommelse om samverkan om barn och elevers tillgång till kultur i förskola, grundskola och gymnasium har tecknats. Den förtydligar ansvar för att nå ökad likvärdighet. Kulturförvaltningen ansvarar för att erbjuda ett brett utbud. Skolförvaltningarna ansvarar för hur utbudet bokas och används. Kulturförvaltningen erbjuder också förskolor och skolor att besöka biblioteken och arbetar uppsökande i desamma. Öka tryggheten för användarna av de publika verksamheterna Kontinuerlig kunskaphöjning sker inom områden som evenemangssäkerhet, våld och hot, bemötande, programplanering med mera. Förvaltningen samverkar med och bidrar vid Torsdagskonferenser, lokala Trygg-i samarbeten, medborgarlöften, SSPF- samverkan, lokal samverkan med polis och fältare samt med fastighetsägare. Förvaltningen deltog i arbetet som ledde till att Vårväderstorget blev Sveriges första trygghetscertifierade torg. När närvaron av bland andra socialtjänst och trygghetsvärdar förstärktes vid ett bibliotek, ökade antalet barnfamiljer och yngre barn som besökte verksamheten. I samverkan med socialtjänsten bidrar biblioteken också till att identifiera barn och unga i risk att rekryteras av den kriminella miljön. Utveckla de publika verksamheternas arbete med inflytande och delaktighet Förvaltningen har god kännedom om målgruppernas sammansättning och drivkrafter. Bibliotek och kulturhus söker inköpsförslag från både barn och vuxna. Frölunda kulturhus och bibliotek har under renoveringen genomfört ett flertal aktiviteter för att samla in synpunkter inför återöppningen. Inför flytten av Hjällbo bibliotek har invånare fått svara på vad de vill göra på sitt bibliotek. Samtliga museer har målgruppsmodeller med grund i publikundersökningar och prövar olika strategier för ett breddat deltagande. I utvecklingen av Röhsska museets nya basutställning deltog över 900 personer i olika fokusgrupper och i kulturförmedlingen till barn och unga har förvaltningen prövat nya former för ungt inflytande. 81.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Säkra en mer likvärdig tillgång till konst och kultur i hela staden En riktad satsning för att erbjuda mer kultur på fritiden med Skolan som arena gjordes för barn i Sydväst för att erbjuda möjligheter att fördjupa sig i ett konstnärligt område under en hel termin. Utvärderingen visar att modellen har fungerat väl. Satsningen förlängs och planering pågår för att bredda satsningen till fler stadsområden. 188 Förvaltningen har undersökt varför besök till bokbussarna minskar från vissa förskolor. Med resultaten utvecklas verksamheten så att fler barn kan möta bokbussarna. Idag står samtidigt många andra förskolor på kö för att få besök. Biblioteken har också ökat kunskapen om vilka språk som dominerar i olika områden och vad som efterfrågas, för att bättre svara mot invånarnas behov. Anpassa biblioteksverksamhet till invånarnas behov, förväntningar och upplevelser Nämnden har beslutat om flera förändringar i biblioteksverksamheten. Kärra och Trulsegårdens bibliotek har stängts och områdena har stärkts upp med biblioteksservicestation, bokbusservice och uppsökande verksamhet. Hjällbo bibliotek flyttar till ny lokal på Hjällbo torg. Linnéstadens bibliotek ska flytta till Lagerhuset, biblioteket på Gamlestads Torg får en ny profil, Frilagrets verksamhet för unga sprids till övriga kulturhus och Majornas bibliotek ska renoveras. Besluten bättre förutsättningar för måluppfyllelse och prioritering av områden med socioekonomiska utmaningar. Förvaltningen samverkar också med Gårdstensbostäder om en ny samlingslokal där biblioteksservice och deltagardriven verksamhet kommer att erbjudas. Bokbussarna prioriterar områden där barn befinner sig i socioekonomisk utsatthet och kör nu alla dagar i veckan. Läsfrämjande insatser för barn och unga och insatser för stärkt medie- och informationskunnighet Biblioteken erbjuder förskolor och skolor både besök och uppsökande verksamhet. Upptäck biblioteket har genomförts på samtliga bibliotek och lett till att många av stadens sexåringar har mött bibliotekens verksamhet och personal. I Knacka på har barnbibliotekarier besökt förskolor för att öppna dörrar för läsning och bygga broar mellan bibliotek, förskola och hem. Verksamheten har utvecklat metoder och verktyg för att stärka barn och ungas medie- och informationskunnighet och gjort aktiviteter i samband med källkritikens dag. Stärk rollen som aktiv part i kommungemensamma frågor Förvaltningen deltar aktivt i den kommungemensamma samverkan under ledning av socialförvaltningarna. Samverkan med arbetsmarknad och vuxenutbildning har utvecklats med fokus på språk- och läsutveckling. Samverkan inom den sammanhållna stadsutvecklingen har stärkts, bland annat med ett direktörsforum och en övergripande inriktning för samordnad stadsutveckling. 81.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Utveckla arbetet med rekrytering i syfte att locka fler personer att söka arbete i förvaltningen Förvaltningen har skapat mer attraktiva annonser som speglar arbetsgivarens och verksamhetens erbjudande samt ökat arbetsgivarens synlighet i sociala medier. Resultatet syns i antalet ansökningar, cirka 120 ansökningar per annons, vilket bedöms vara ett bra utfall. Antalet utannonserade tjänster som inte tillsattes, åtta stycken, bedöms inte innebära någon väsentlig risk för kompetensförsörjningen. Utfallet avviker negativt från nämndens målvärde, men är en halvering jämfört med föregående år. Att målvärdet inte har nått förklaras främst av tjänster som tillsätts via omställning inte fångats upp i statistiken, att det i något fall var för få kvalificerade sökanden samt att några rekryteringar har behövt pausas i väntan på beslut om omorganisation. 189 Erbjuda fler personer i arbetsmarknadsåtgärder att arbeta i förvaltningen Förvaltningen har genomlyst arbetet med praktikplatser och är i slutskedet med en anvisning för hantering av arbetsmarknadsinsatser och praktikplatser. Anvisningen kommer att implementeras under första kvartalet 2025 och syftar till att öka antalet platser, en mer likvärdig hanteringen av praktikanter samt att mottagandet av berörda personer förbättras. I början av 2025, när förvaltningen har bättre överblick över hur många platser som kan erbjudas, kommer samarbete med olika utbildningssamordnare att inledas. Förvaltningens utfall är högre än målvärdet när det gäller antal personer i arbetsmarknadsåtgärder i förvaltningen. Förvaltningen har erbjudit platser inom olika verksamheter och yrken som utbildningspraktik för grundskola, gymnasium och eftergymnasial utbildning, men även i samarbete med arbetsmarknad och vuxenutbildning. Identifiera kompetensbehov på 1–3 års sikt i syfte att utveckla och behålla förvaltningens kompetens Förvaltningen har reviderat sin kompetensförsörjningsstrategi utifrån styrningen i Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning. Att fastställa kompetensbehov på 1-3 års sikt har genomförts enligt plan. Avdelningen Göteborgs museer och konsthall har arbetat fram en kompetensförsörjningsplan. Arbetet pågår inom avdelningen Göteborgs bibliotek och kulturhus utifrån kulturnämndens beslutade personalplan för folkbiblioteken i Göteborg. Arbetet sker tillsammans med medarbetarna och avdelningens plan beräknas vara klar under våren 2025. Behov som gäller förvaltningens stödfunktioner att identifieras i samband med pågående omorganisation. 81.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Implementera kulturplanering i stadsutvecklingen och stärka kulturen i befintlig miljö Förvaltningen verkar för att verksamhetsytan för konst och kultur ska öka, både i befintlig och planerade stadsmiljö. Flera insatser i Göteborgs Stads plan för kulturprogrammet syftar till att skapa större utrymme för konst och kultur. Centralt är att utveckla gemensamma systematiska arbetssätt för kulturplanering i stadens processer för planering, exploatering och förvaltning. De stadsutvecklande förvaltningarna har tillsammans med kulturförvaltningen tagit fram ett förslag på ett systematiskt arbetssätt för kulturplanering i plan- och exploateringsprocessen. Förslaget är ännu inte färdigt och effekter kan ännu inte redovisas. Kulturförvaltningen har föreslagit ett nytt moment i stadsplanering: upphandling av kulturlivsanalyser i detaljplaneskedet. Förslaget skulle innebära bättre förutsättningarna för utveckling av kulturella mötesplatser och kulturverksamheter. Stadsutveckling är ett område som består av långa processer inom planering, genomförande och förvaltning. De stora förändringar om har införts i Göteborgs Stad tar tid att implementera för att uppnå förväntad nytta och full effekt. Kulturförvaltningen har ännu ingen aktiv del i utvecklingen av den taktiska planeringen, något som är avgörande för att säkerställa att kulturvärden tas om hand från tidiga skeden till konkreta planförslag. Stadsbyggnadsförvaltningen och kulturförvaltningen har beskrivit ansvarsfördelningen för kulturmiljöperspektivet i stadsutvecklingsprocesserna och fördelat ansvar mellan kulturförvaltningen, exploateringsförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen, 190 stadsmiljöförvaltningen och stadsfastighetsförvaltningen. Nu ska en gemensam anvisning tas fram. Målet är att stärka kulturmiljövärdena inom ramen för stadsutvecklingsprocesserna. Ta fram ett övergripande planeringsunderlag för offentlig konst Göteborgs Stads enprocentregeln anger att kulturnämnden ansvarar för att ta fram ett övergripande planeringsunderlag för offentlig konst som ska beaktas vid tillämpning av regeln. Planeringsunderlaget ska visa var i staden det finns behov av satsningar av offentlig konst och ska vara ett underlag bland annat vid användning av potter. Förvaltningen arbetar med uppdraget i samverkan med stadsbyggnadsförvaltningen. Ett planeringsunderlag kommer att utvecklas under 2025. 81.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Minska verksamhetens energianvändning Genomsnittet för energiförbrukningen är samma som föregående år. De faktorer som förvaltningen har rådighet över är främst ventilation och belysning. När så krävs, har förvaltningen fört dialog med berörd fastighetsägare. Många av förvaltningens lokaler rymmer publik verksamhet, vilket gör att förbrukningen påverkas av öppettiderna. I jämförbara lokaler i avdelningen Göteborgs bibliotek och kulturhus har förbrukningen minskat med 4 procent jämfört med föregående år. Arbete pågår med att kartlägga armaturer i övriga verksamheter för att byte till LED ska ske under 2025. I jämförbara lokaler i Göteborgs museer och konsthall har förbrukningen ökat med 2 procent jämfört med föregående år. Göteborgs Konsthall har haft utställningar med energikrävande konstverk och ett externt magasin har hög och över tid varierande energiförbrukning. Arbete pågår tillsammans med fastighetsägaren för att identifiera åtgärder. Minska verksamhetens användning av skadliga ämnen Förvaltningen har inventerat innehav av kemiska produkter i stora delar av verksamheten, upprättat rutiner och utbildat i IT-stödet för kemikaliehantering. Antalet utfasningsämnen har ökat från 445 till 495 under året. Förvaltningen bedömer dock att det inte är en faktisk ökning, utan att den främst förklaras av ökad registrering utan att inaktuella uppgifter har tagits bort. Nämndens målvärde har inte uppnåtts. Förvaltningen konstaterar att fortsatt arbete och uppföljning kommer att visa på ett mer säkert resultat. Antalet riskminskningsämnen har minskat från 413 till 307 under året. Det innebär att nämndens målvärde har uppnåtts. Här bedömer förvaltningen att registrering är tillförlitlig. Minska verksamhetens avfallsmängd Avfallsmängden per anställd har ökat under 2024, från 260 kg/anställd till 271 kg/anställd. Nämndens målvärde om 245 kg/anställd har inte uppnåtts. Förvaltningen bedömer att avvikelsen främst kan förklaras av höga besökssiffror i flera verksamheter. Indikatorn avser både anställdas och besökares avfall. Övrigt Miljöförvaltningen bedömer att förvaltningen delvis har ett systematiskt miljöarbete enligt stadens styrning. För att det systematiska miljöarbetet ska ge önskad effekt, behöver miljöorganisationen och kompetenserna utvecklas, rutiner ses över och bli mer kända. 191 81.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Utveckla de publika institutionerna och stödet till det fria kulturlivet Nämnden har beslutat om flera förändringar i biblioteksverksamheten. Nämnden har stängt Kärra och Trulsegårdens bibliotek och stärker upp med biblioteksservicestation, bokbusservice och uppsökande verksamhet. Nämnden flyttar Hjällbo bibliotek till en ny lokal på Hjällbo torg. Nämnden har beslutat att flytta Linnéstadens bibliotek till Lagerhuset, att flytta uppdraget att bedriva ett Världslitteraturhus, att biblioteket på Gamlestads Torg får en ny profil, att renovera Majornas bibliotek och att sprida Frilagrets verksamhet för unga till övriga kulturhus. Sammantaget ger detta bättre förutsättningar att bidra till måluppfyllelse och att prioritera områden med socioekonomiska utmaningar. Sjöfartsmuseet Akvariet, som av museibranschen har utsetts till årets museum 2024, har bidragit till utvecklingen av området runt Stigbergstorget. Förutom nya besökare till museet har fler arbetstillfällen skapats i området. Röhsska museet har återöppnat plan 1 med ny basutställning. I arbetet har Röhsska arbetat tillsammans med över 900 deltagare i fokusgrupper för att utveckla utställningens innehåll och gestaltning. Göteborgs Konsthall stängs på Götaplatsen i januari 2025 och beräknas öppna i Slakthuset i Gamlestaden under 2026. Verksamheten kommer att bedriva publik verksamhet även under tiden utan egna lokaler. Handlingsplaner för olika konstområden, stödformerna till det fria kulturlivet och inköpsmodeller för kulturaktiviteter för barn och elever i skola utvecklas i dialog med berörda aktörer. Förvaltningen har exempelvis ställt frågor till hundratals aktörer i den lokala filmbranschen för att utvärdera handlingsplanen för film och rörlig bild. En inköpsmodell för kulturförmedlingen till barn och unga på skoltid har utvecklats i samverkan med aktörer i det fria kulturlivet. Samtidigt har barn och unga medverkat genom Ungt urval, för att spegla deras behov och önskemål. Utveckla ett kunskapsstöd som analyserar kulturstaden Göteborgs nuläge, utveckling och behov Förvaltningen har genomfört en förstudie för att kartlägga förvaltningens befintliga kulturstatistik. Förstudien ligger till grund för fortsatt arbete att utveckla förvaltningens arbete med statistik och analys. 81.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Minska de anställdas sjukfrånvaro Förvaltningens sjukfrånvaro var 6,2 procent 2024, vilket är lägre än föregående år (6,6 procent). Det är marginellt högre än nämndens målvärde (lägre än 6 procent). Förändringen mot föregående år förklaras av att långtidsfrånvaro har minskat till följd av rehabiliteringsåtgärder och återgång i arbete. Öka de anställdas inflytande över arbetssituationen och möjligheter till återhämtning Medarbetarenkätens index Arbetsbelastning och återhämtning var 64 av 100, vilket är högre än föregående år och nämndens målvärde (59 respektive 60). Motsvarande resultat i chefsenkäten var 55, vilket även det är högre än föregående år och målvärdet (46 respektive 50). Förändringen har sannolikt en koppling till förvaltningens satsning för att uppnå en mer tillitsbaserad organisation genom Medarbetarakademi, som är en utbildnings- och reflektionsinsats kring samverkan och samarbete på arbetsplatsen samt arbete i en politiskt styrd organisation. Medarbetarakademin är en fortsättning på 192 tidigare genomfört insats för chefer i en Ledarakademi. Minska de anställdas utsatthet för kränkande särbehandling I medarbetarenkäten svarade 83 procent att de inte varit utsatta för kränkande särbehandling eller mobbning i arbetet. Det är i princip ett oförändrat resultat jämfört med föregående år. Övrigt Medarbetarenkäten visar på en tydlig förbättring gällande upplevelser om ledarskap – om medarbetarna får uppskattning, stöd och tydlighet från sin närmaste chef. Förvaltningens kommunikationsklimat och ledarskap är två områden i medarbetarenkäten med ett resultat på över 80 av 100. Det har under året pågått flera omfattande förändringsprocesser i verksamheten. Vissa förändringar har troligen påverkat upplevelsen av arbetsmiljö, arbetsvillkor och inflytande negativt. Exempel på förändringar är utökade öppettider i publika verksamheter, förändrad bemanningsplanering och schemaläggning, beslut om omlokalisering och stängning av bibliotek samt omorganisation av styr- och stödfunktioner. Förvaltningen bedömer att upplevelse av negativ påverkan kan komma att märkas även under nästkommande år. Samtidigt fortsätter förvaltningen att vidta åtgärder för att hantera arbetsmiljörisker och verka för mer jämlikhet förutsättningar inom förvaltningen. 193 82 Stadsfastighetsnämnden 82.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 82.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Förvaltningen följer systematiskt stadens kunskapsutveckling inom våldsbejakande extremism samt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Utbildning i Embrace, systemstöd för befolkningsstatistik på områdesnivå gällande brott och otrygghet, har skett med berörda inom förvaltningen. Utbildningsinsatserna kommer att fortlöpa under 2025 i enlighet med den plan som socialförvaltningen nordväst har tagit fram utifrån sin roll som samordnare. Förvaltningen har arbetat med implementering av anvisningen för barns delaktighet i bygg- och inhyrningsprocessen. Syftet med anvisningen är att ge barn möjlighet att uttrycka sin åsikt i frågor som rör dem. Det finns en likalydande anvisning på grundskoleförvaltningen eftersom den inbegriper aktiviteter i båda förvaltningarna under byggprocessen. Angående jämlikhetsarbetet utifrån socioekonomiska villkor hänvisas till målet att Segregationen i Göteborg ska brytas. 82.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Den fysiska standarden i skollokaler och skolgårdar samt den invändiga fysiska standarden har i forskning lyfts fram som särskilt viktig för elevers möjlighet till lärande, lek och utveckling. För att bidra till målet att segregationen i Göteborgs Stad ska brytas, har förvaltningen under 2024 genomfört ett förvaltningsövergripande arbete och utrett hur den fysisk standarden på stadens förskolor och skolor kan höjas. Genom att analysera underhållsbehov, driftronder, skadegörelse/åverkan samt utemiljöer har förvaltningen tagit fram nyckeltal för att kunna mäta effekten av riktade insatser som prioriteras i utsatta områden samt identifiera åtgärder som kan bidra till bättre miljöer i dessa områden. Arbetet svarar dels på strategiska frågeställningar, dels tekniska frågor. Särskild vikt har lagts vid att på ett rättvisande sätt koppla samman delvis subjektiva och abstrakta värden med rätt data så att tillhörande analys ger goda förutsättningar att vägleda förvaltningens arbete i frågan framåt. Genom detta arbete ökar förvaltningen sin kunskap och sitt bidrag till målet om en jämlik stad, bidrar till ökad jämlikhet genom drift- och underhållsåtgärder samt identifierar insatser och fokusområden som behövs för att på bästa sätt bidra till målet att segregationen ska brytas. Under 2024 beslutade förvaltningen om reducerade driftronder som en åtgärd för att nå budget i balans. I socialt utsatta områden har dock fulla driftronder genomförts för att säkerställa kvalitet och funktionalitet på lokaler och tillhörande utemiljöer. 82.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Under 2024 har stadsfastighetsförvaltningen arbetat fram en kompetensförsörjningsplan för perioden 2024–2026. Planen är ett centralt verktyg i förvaltningens styrnings- och ledningsarbete och fungerar som underlag för kommande års budget och verksamhetsplanering. För att möta framtida kompetensutmaningar har förvaltningen under 2024 genomfört flera åtgärder. 194 Förvaltningen har bland annat inlett ett samarbete med arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen för att skapa platser för offentligt skyddat arbete (OSA- anställningar) och praktikplatser för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättningar. För att förbättra mottagandet av studerande har en process för praktikmottagande utvecklats med två praktikperioder per år som annonseras via stadens rekryteringssystem. Förvaltningen samarbetar med utbildningssamordnare och studentkårer, deltar i Fastighetsakademins styrelse och nätverket för de stadsutvecklande förvaltningarna, samt medverkar vid stadens mässor och branschdagar på Chalmers. Ett utvecklingsarbete har inletts under 2024 för att öka möjligheterna för deltagare i chefsutvecklingsprogrammet Morgondagens chef att erhålla chefsuppdrag efter avslutad utbildning. För nyanställda chefer har en introduktion tagits fram, vilken baseras på HR- relaterade processer och system som är väsentliga inför det kommande chefsuppdraget. Förvaltningen har även påbörjat arbetet med Chefoskopet, där chefers organisatoriska förutsättningar analyseras med syfte att skapa hälsosamma och attraktiva arbetsplatser. Utvecklingen av chefsmöten med fokus på innovation, lärande, inkluderande och dialog har varit central under året. Detta arbete kommer att fortsätta under 2025. I syfte att öka kunskapen om samverkan och partssamverkan har ett utbildningsmaterial om detta tagits fram för chefer. Utbildningen kommer att genomföras tillsammans med fackliga organisationer under 2025. En lokal grundläggande arbetsmiljöutbildning för chefer har också tagits fram och genomförts under 2024. För att säkerställa konkurrenskraftiga arbetsvillkor använder förvaltningen stadens upphandlade system för att få insikt i marknadslöner och har tagit fram en ny rutin för att kartlägga svårrekryterade grupper där lön är en påverkande faktor. 82.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Förvaltningen har under 2024 färdigställt arbetet med riktlinje för god gestaltad livsmiljö och skickat en remiss till stadsbyggnadsnämnden. Riktlinjen tydliggör förvaltningens inriktning för arkitektur vid ny-, till- och ombyggnationer. Under remisstiden arbetar förvaltningen med att ta fram en plan för implementering med målsättning att riktlinjen är implementerad under 2025. En arbetsprocess för att analysera, planera och beställa lokalförsörjning i tidigt skede har tagits fram och implementerats. Fokus för året har legat på att i samverkan med stadsutvecklande och verksamhetsförvaltningar tydliggöra roller och ansvar i tidiga faser enligt plan- och bygglagen. Processen knyter an till stadens process för plan- och exploateringsprojekt (PLEX). Under året har förvaltningen arbetat med att höja kunskapen om när 3D- fastighetsbildning kan användas för att bidra till en tätare och mer sammanhängande kvartersstad. Ett kunskapsunderlag med slutsatser och rekommendationer har tagits fram och integrerats i relevanta processer. Arbetet med att nyttja befintliga byggrätter mer effektivt har avslutats genom att de planerade byggrättsanalyserna har slutförts. Underlaget ger förvaltningen bättre möjligheter att identifiera möjliga lösningar på framtida lokalbehov. Slutligen har processutveckling för en effektivare lokalförsörjningsprocess från behov till inflyttningsklar lokal genomförts. Anvisningar och mallar till arbetsprocessen har tagits fram. 195 Detta skapar en mer enhetlig och strukturerad hantering av lokalbehov i tidiga skeden. 82.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Förvaltningen har arbetat med målet utifrån Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram. Bedömningen är att förvaltningen stärker staden i målet om att vara ledande i klimatomställningen, framför allt kopplat till nybyggnation och minskad energianvändning. För att nå stadens klimatmål till 2030 behöver förvaltningen skala upp klimatomställningsarbetet inom ombyggnation och underhåll, återbruk och bevarande av byggnader samt hur övriga utsläpp inom tomtgräns och krav på kompensatoriska åtgärder ska hanteras. Innovationssatsningar och projekt som går före bedöms också som en förutsättning för den breda omställningen till 2030 och förvaltningen arbetar med frågan kring finansiering för dessa satsningar. Förvaltningens bedömning är att det är olämpligt att kostnaderna belastar självkostnadshyran för stadens förvaltningar. Förvaltningen ligger i fas med klimatmålet för nybyggda förskolor samt vård- och omsorgsboenden. Övriga byggnadstyper uppnår ännu inte målet. Förberedelse för införande av klimatbudget i tekniska krav och anvisningar har pågått hela året och kravställs i all nybyggnation från och med 2025. Kravet kommer successivt att skärpas fram till 2030. Arbete med återbruk har haft fortsatt god utveckling, Stora Holm har utvecklats som plats för återbruk och samverkan har skett för att nyttja platsen och stärka återbruksarbetet i hela staden. I nuläget saknas data för att följa upp den biologiska mångfalden, vilket försvårar bedömningen av hur förvaltningen bidrar till målet. Pågående arbete fokuserar därför på att kunna följa upp utvecklingen och säkerställa rätt åtgärder för att den biologiska mångfalden ska bibehållas eller stärkas inom förvaltningens verksamhet. Utvecklingen för detta har gått åt rätt håll under 2024 men takten behöver höjas kommande år. Området kommer prioriteras 2025. Energiarbetet har fortlöpt enligt förvaltningens energieffektiviseringsplan. Delmålet för 2024 om minskad energianvändning har uppnåtts. Även installationsmålet för solceller har uppnåtts under 2024 och bedömningen är att målsättningen för 2030 ska kunna uppnås. Elektrifiering av den egna fordonsflottan fortgår och under 2024 har andel egna fordon som är fossilfria uppnått målvärdet om 100 procent. Arbete och uppföljning av klimatpåverkan från transporter i byggprojekt är under utveckling. 82.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Stadsfastighetsförvaltningen tillhandahåller, förvaltar och utvecklar de verksamhetslokaler med tillhörande utemiljöer som behövs för stadens nämnder. För att bidra till målet har stadsfastighetsförvaltningen utvecklat processer och arbetssätt i samarbete med hyresgästerna. Förvaltningen har dels fortsatt kartläggningen av processer, dels arbetat med ständiga förbättringar av etablerade arbetssätt. Förvaltningen har under 2024 färdigställt arbetet med att ta fram processer för att analysera, planera och beställa lokalförsörjning och en bygg- och inhyrningsprocess som omfattar samtliga bygg- och inhyrningsprojekt. Utbildningar har genomförts för berörda medarbetare och fortsatta kunskapshöjande insatser planeras framåt för att ytterligare öka kvalitet och effektivitet i förvaltningens verksamhet. 196 I augusti antog stadsfastighetsnämnden en ny riktlinje för planerat underhåll. Riktlinjen har implementerats under hösten och ligger till grund för prioritering av planerade underhållsåtgärder för 2026. Förvaltningen har rapporterat en väsentlig avvikelse avseende BmSS. Under 2024 har en handlingsplan för att öka byggtakten tagits fram och genomförande av aktiviteter enligt denna handlingsplan har påbörjats. Under 2024 har förvaltningen arbetat för att skapa förutsättningar för att det från och med 2025 tillämpas fasta löptider i de kommuninterna upplåtelserna av lokaler. Detta ger tydliga förutsättningar för när hyresgästerna kan lämna lokaler som de inte längre är i behov av. Vid uppsägningar tillämpas förvaltningens nya process för att hantera de vakanser som uppstår. Sammantaget ger detta goda förutsättningar för stadens nämnder att kunna lämna de lokaler de inte behöver och stadsfastighetsnämnden en kostnadseffektiv hantering av de lokaler som lämnas av stadens verksamheter. 82.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. I arbetet med att skapa en attraktiv arbetsplats är ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete av stor vikt. Förvaltningen har tagit fram en intern process för att tydligare beskriva det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbete med att införliva de nya arbetsmiljöföreskrifterna har förberetts inför den 1 januari 2025 när de nya föreskrifterna börjar gälla. För att tydliggöra hantering av risker i arbetet har förvaltningen uppdaterat arbetsmiljöplan för arbete i egen regi och påbörjat arbetet med en generell arbetsmiljöplan, som är i linje med de nya arbetsmiljöföreskrifterna. Målet är att ha gemensamma arbetsmiljöregler, tydliga riskbedömningar och bra instruktioner för alla arbetsmoment. Förvaltningen har tagit fram en heldagsutbildning för nya chefer i grundläggande arbetsmiljö (GAM) som ett komplement till stadsledningskontorets GAM-utbildning. Halva dagen är ett samarbete med stadsmiljöförvaltningen och fokuserat på riskbedömningar, personsäkerhet och samverkan. Andra halvan är intern med genomgång av förvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete. Utbildningen är främst för nya chefer men samtliga chefer erbjuds att delta för att stärka samtliga chefer i arbetsmiljöarbetet. För att främja bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor samt motverka tystnadskultur har flera utbildningstillfällen inom området genomförts för medarbetare och chefer. Projektet inkluderande arbetsplats största effekt är att det nu finns ett gemensamt språk för inkludering och jämlikhet inom organisationen. Medvetenheten om maktperspektivet och diskrimineringsgrunderna har ökat, vilket underlättar diskussioner om tidigare svåra ämnen. Uppmärksamheten för jargonger och olämpliga kommentarer har också ökat och många vågar nu säga ifrån mot oönskat beteende. 197 83 Miljö- och klimatnämnden 83.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål Nedan presenterar miljö- och klimatnämnden hur förvaltningen har arbetat för att bidra till måluppfyllelse för de sju övergripande mål som gäller för samtliga nämnder och bolagsstyrelser i staden. Detta beskrivs enligt rapportens anvisningar: • Hur har respektive mål omsatts i praktisk handling? Vilka resultat och effekter har det gett under året? • Beskriv den utveckling ni ser inom respektive mål i relation till nämndens/styrelsens uppdrag och ansvarsområde. Använd om möjligt relevanta nyckeltal och indikatorer. När det gäller mål 2.2.4 och 2.2.5 så baseras svaren på uppföljningen av målen i Göteborgs stads miljö- och klimatprogram 2021-2030. Denna uppföljning genomförs vartannat år under programmets period, varav det senaste genomfördes 2023. Nämnden förväntas inte göra en bedömning av måluppfyllelse i årsrapporten. Det gör stadsledningskontoret åt kommunstyrelsen i en samlad bedömning baserad på alla inlämnade årsrapporter från nämnder och styrelser. 83.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Miljö- och klimatnämnden har bidragit till måluppfyllelse av detta mål genom framförallt myndighetsutövningen inom miljö- och hälsoskyddsområdet, och inte minst det arbete som syftar till att motverka osund konkurrens och kriminell verksamhet. Nämnden har också bidragit till måluppfyllelse när det gäller invånarnas inflytande och möjlighet till delaktighet genom arbetet som syftar till att driva och samordna klimatomställningen. Nämnden ska i sin myndighetsutövning inom prövning, tillsyn och kontroll för att skydda människors hälsa och miljön bemöta alla verksamhetsutövare och invånare på lika villkor och likvärdigt. Det är ett lagkrav. Nämndens uppdrag om att motverka osund konkurrens och kriminell verksamhet förväntas också bidra till att främja tillit och jämlikhet i staden. Syftet är att säkerställa konkurrens på lika villkor mellan företag och värna människors hälsa och en god miljö. Nämndens arbete med Göteborgs stads miljö- och klimatprogram 2021-2030 utgår ifrån vikten av samverkan med stadens invånare i miljö- och klimatarbetet. I programmet nämns bland annat vikten av att beakta barns behov. Nämndens planer för digitalisering och IT, för informationshantering och för utveckling av kommunikation bidrar gemensamt till att erbjuda alla intressenter oavsett bakgrund rätt förutsättningar att ha tillgång till information och kunna delta och påverka nämndens beslut. Förvaltningens pågående systematiska hållbarhetsarbete avser stärka nämndens arbete med jämlikhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter i staden. Flera projekt som drivs av miljöförvaltningen, eller som förvaltningen medverkar i syftar till att utveckla kunskap och lösningar som ska bidra till att omställningen är jämlik och jämställd. Inom ramen för forskarskolan Just Transitions, som miljöförvaltningen deltar i tillsammans med stadsledningskontoret och stadsmiljöförvaltningen, studerar en doktorand miljöförvaltningens verksamhet för att studera och bidra till hur miljöförvaltningen kan arbeta för att integrera klimat och frågor relaterade till jämlikhet 198 och rättvisa i stadens styrning. I projektet Klimatneutrala Göteborg 2030 2.0 har ett test av metoden Medborgarråd genomförts under våren. I medborgarrådet, som genomfördes vid tre tillfällen, utvecklade de medverkande medborgarna förslag på hur staden kan bli bättre på att involvera medborgare i stadens omställningsarbete, liksom av förslag på konkreta förbättringar för minskad klimatpåverkan. Förslagen presenterades i rapporten Medborgarråd som metod i miljö- och klimatomställningen för miljö- och klimatnämnden den 17 december 2024 § 215. 83.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Genom myndighetsutövningen inom miljöbalken, livsmedels-, alkohol- och tobakslagstiftningarna bidrar miljö- och klimatnämnden till att värna människors hälsa och en god miljö. Inom myndighetsutövningen motverkar nämnden osund konkurrens och kriminell verksamhet, vilket bidrar till måluppfyllelse för detta mål. Förvaltningen samverkar inom stadens trygghetsskapande och brottsförebyggande programarbete med målets huvudansvarige, stadsledningskontoret, samt Polismyndigheten och andra relevanta myndigheter. Inom ramen för stadens strategi mot grovt gängvåld som kallas gruppvåldsintervention (GVI) har förvaltningen deltagit i 6 insatser. Förvaltningen har därutöver genomfört cirka 140 myndighetsgemensamma insatser inom exempelvis livsmedelsgrossister, restauranger, frisersalonger, thaimassagesalonger, avfallstransporter och fordonstvättar. I samband med de samordnade insatserna fattade förvaltningen omkring 50 beslut med krav om att åtgärder ska vidtas eller i vissa fall förbud mot att bedriva verksamhet om inte missförhållanden åtgärdas. Utöver de samordnade insatserna har livsmedelskontrollen även deltagit i nationella och internationella insatser kring livsmedelsbedrägerier. Detta svarar upp mot syftet med målet att via myndighetsutövning minska och förebygga fusk och andra lagöverträdelser och därmed säkerställa en konkurrens på lika villkor mellan företag och ett tryggare samhälle utan organiserad kriminell verksamhet där människor exploateras och far illa. 83.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Miljö- och klimatnämnden har bidragit till måluppfyllelse på detta mål genom att genomföra miljö- och klimatnämndens plan för kompetensförsörjning 2024-2026, som är en bilaga till nämndens budget 2024. Förvaltningen arbetar löpande med att genomföra ett utvecklingsarbete för att säkra en god kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Kompetensförsörjningsplanen inkluderar alla steg i en god och strukturerad kompetensförsörjning med att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla medarbetare. Några exempel på aktiviteter är systematisk behovsanalys, deltagande på mässor och utveckling av prao och praktikverksamhet, utveckling av arbetssätt och kompetensutveckling av medarbetare samt systematisk uppföljning med åtgärder genom att följa avgångsenkäter om någon väljer att gå vidare till annan arbetsplats. Förvaltningen har arbetat vidare med budgetuppdraget "Alla nämnder och styrelser får i uppdrag att stärka de organisatoriska förutsättningarna för första linjens chefer", genom att genomföra stödavdelningarnas verksamhetsplaner med fokus på utveckling av arbetssätt för att skapa goda organisatoriska förutsättningar, och genomförandet av nämndens plan för utveckling av kommunikation 2024-2026. 199 Ett fokus i detta arbete ligger på att via dialog med alla chefer utveckla ett urval av förvaltningens verksamhetsprocesser med målet att utveckla stödet för cheferna, och därmed värna om deras arbetsmiljö. Förvaltningen har regelbunden kontakt med huvudansvarig nämnd som är kommunstyrelsen via stadsledningskontoret genom HR-chefsnätverket och genom andra nätverk för HR-medarbetare inom till exempel de olika HR-processerna. 83.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Miljö- och klimatnämnden har bidragit till måluppfyllelse av detta mål genom huvuduppdraget med att driva och samordna den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling, samt genom den myndighetsutövning som syftar till att skydda miljön. Miljö- och klimatnämnden driver bland annat stadens miljö- och klimatprogram och miljöövervakning inom gröna och blå frågor, viktiga verktyg för måluppfyllelse. Dessutom är vi remissinstans i planprocessen där vi värnar den ekologiska dimensionen i stadsutvecklingen. Arbetet med att bygga en grön och robust stad stöds även av miljö- och klimatprogrammets strategi ”Grön och robust stad”, som driver utvecklingsprojektet ”Hela stadens grönska”. Inom strategin har det också tagits fram en färdplan för hur Göteborgs Stads stadsutvecklande nämnder och bolag ska arbeta tillsammans med grönfrågor i stadsutvecklingen. När miljö- och klimatprogrammet följdes upp 2023 bedömdes delmålet om att säkra tillgången till grönområden och att nyttja ekosystemtjänster möjligt att nå om grönfrågor prioriteras och värderas högre i stadsutvecklingen, samt att befintliga grönytor skyddas och utvecklas. Målet innebär att Göteborgs Stad ska säkra tillgången till grönytor, såväl bostadsnära områden som parker och förskolegårdar, och därigenom gynna göteborgarnas fysiska och psykiska hälsa. Målet handlar också om att nyttja, bevara och utveckla de ekosystemtjänster som naturen ger, som att omhänderta nederbörd, ha en temperaturutjämnande effekt, dämpa buller, rena luft samt naturupplevelser och möjlighet till rekreation. Tillgången till grönområden är ojämnt fördelad i Göteborg och inte tillräckligt god i många områden, framför allt i centrala staden. Göteborgs Stad har styrande dokument och arbetssätt som främjar utvecklingen av grönområden och ekosystemtjänster. Hög konkurrens om mark då staden förtätas innebär att intentionerna i de styrande dokumenten ofta får stå tillbaka för andra intressen, vilket bedöms försvåra måluppfyllelsen. 83.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Miljö- och klimatnämndens huvuduppdrag enligt reglementets ändamålsparagraf är att driva och samordna stadens arbete inom den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling samt utgöra stadens myndighetsutövande nämnd inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Klimat Insatser för minskad klimatpåverkan görs inom olika områden, men sammantaget går utvecklingen för långsamt. För att nå målet krävs omfattande omställning. Staden har kommit olika långt i arbetet med klimatmålets fyra delmål enligt den senaste uppföljningen av mål och delmål i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2023. Målet innebär att Göteborgs klimatavtryck årligen ska minska med sikte på att så snabbt 200 som möjligt nå nollavtryck. Utsläppen inom Göteborgs geografiska område ska minska med minst 10,3 procent per år och de konsumtionsbaserade utsläppen ska minska med minst 7,6 procent per år till 2030. År 2020 var de sammanlagda konsumtionsbaserade utsläppen 7,65 ton koldioxidekvivalenter per invånare, medan de geografiska var 3,69 ton koldioxidekvivalenter per invånare. Överlapp finns mellan de båda områdena. Systemförändringar behövs med nya sätt att prioritera, interagera och lösa behov inom såväl offentlig sektor som näringsliv och hushåll. Göteborgs Stad behöver fortsätta utveckla styrning, ansvarsfördelning och samverkansmodeller för att driva på nödvändig systemförändring. Arbetet mot ett klimatavtryck nära noll berör samtliga nämnder och styrelser inom Göteborgs Stad, och omfattar alla aktörer och medborgare i göteborgssamhället. Biologisk mångfald Insatser för att främja biologisk mångfald görs i grönområden och vattenmiljöer, både i och utanför stadsmiljön, men nuvarande arbetssätt och prioriteringar inom Göteborgs Stad bedöms inte motsvara vad som krävs för att nå målet. Trenden bedöms som generellt negativ, framför allt för skötselkrävande biotoper. Exploatering av grönområden bedöms hindra måluppfyllelse. Staden har kommit olika långt i arbetet med naturenmålets fyra delmål enligt den senaste uppföljningen av mål och delmål i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2023. Målet innebär att Göteborg senast 2030 ska ha tillräckliga arealer av naturtyper och livsmiljöer med rätt skötsel för att bevara de arter som finns i kommunen och ge förutsättningar för att utveckla ekosystemtjänster. Göteborgs Stad ska också bidra till den biologiska mångfalden regionalt, nationellt och globalt. Utvecklade arbetssätt och ökad prioritering av biologisk mångfald och vattenfrågor krävs inom planläggning och exploatering, skydd och skötsel av natur samt inköp. 83.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Miljö- och klimatnämnden har bidragit till måluppfyllelse av detta mål under 2024 genom framför allt myndighetsutövningen inom hälsoskyddsområdet, samt arbetet som syftar till att motverka osund konkurrens och kriminell verksamhet. Regelbunden förebyggande tillsyn och kontroll har genomförts inom samtliga delar av staden av bland annat skolor, förskolor, bostäder, alkoholservering samt tobaksförsäljning. Exempel på viktiga områden som har prioriterats är exponering för skadliga kemiska ämnen och solljus på förskolor samt luftkvalitet gällande fukt, mögel och radon i bostäder. Inom myndighetsutövningen har förvaltningen bedrivit ett omfattande arbete mot osund konkurrens och kriminell verksamhet som främjar göteborgarnas säkerhet och trygghet. Genom myndighetsgemensamma insatser i olika delar av staden och inom flera olika branscher har flera verksamheter som bedriver osund konkurrens i Göteborg identifierats under året. 83.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Miljö- och klimatnämnden har bidragit till måluppfyllelse för detta mål genom att genomföra miljö- och klimatnämndens plan för arbetsmiljö och hälsa 2024-2026, som är en bilaga till nämndens budget 2024. 201 Genomförande av planens aktiviteter och åtgärder är valda för att påverka arbetsmiljön och arbetsvillkoren för förvaltningens samtliga medarbetare och chefer i en positiv riktning. Förvaltningen har arbetat strukturerat med lämpliga aktiviteter genom arbetsplatsträffar (APT), ett exempel på tema i APT har varit Metodhandboken och diskussionsfrågor kring otillåten påverkan. Förvaltningsövergripande aktiviteter så som återinförande av förvaltningsgemensamma frukostar har skett med lämpliga teman. Utbildning inom Hot och Våld med målsättning att stärka personsäkerheten genomfördes under april och maj, och under hösten genomfördes översyn av samtliga rutiner inom området med stöd av extern leverantör. Slutlig rapport kommer förvaltningen tillhanda december-januari 2025. Systematiska uppföljningar av arbetsmiljön och trivseln i "vårt hus" pågår och fortsätter även under del av 2025. Uppföljningen av trivseln i "vårt hus" visar på ett medelbetyg på 3,5 av 5. 202 84 Nämnden för Arbetsmarknad och Vuxenutbildning 84.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål I årsrapport 2024 följs kommunfullmäktiges mål upp. Göteborgs Stads budget för 2024 innehåller sju övergripande mål som gäller för samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Målen gäller för hela mandatperioden. Förvaltningen inkluderar det årliga barnbokslutet som en del av årsrapporten, vilket gör det möjligt att följa upp specifika insatser som har genomförts för barn och unga i staden. Barnbokslutet ger en mer detaljerad redovisning av hur barnperspektivet och barns rättigheter har beaktats i förvaltningens arbete. 84.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Nedan beskrivs olika åtgärder och insatser som förvaltningen genomfört. Sammanfattningsvis handlar det om att bidra till en mer jämlik stad genom att förbättra tillgången till utbildning och arbete för utsatta grupper. Sfi Förvaltningen har arbetat för att öka måluppfyllelsen och genomströmningen på studieväg 1 inom svenska för invandrare (sfi), genom att erbjuda mer undervisning (30/25 timmar per vecka) för de som har svårast att studera på egen hand. Uppföljningar visar att undervisningen är relevant för deltagarna. Steg för steg En omgång av steg för steg har startats för att höja språkkompetensen, vilket bedöms som en viktig faktor för ökad jämlikhet. Uppföljningar visar att eleverna är mer nöjda med med de utökade studierna och har något bättre närvaro. Samarbete med arbetsförmedling och socialtjänst Samarbetet med dessa aktörer har förbättrat möjligheterna för personer att få stöd med kartläggning, studie- och yrkesvägledning. Insatser för att underlätta inträde på provux och förenklade vägar till resursteam har också genomförts. Samverkan med förvaltningen för funktionsstöd Det har utvecklats ett samverkansforum med förvaltningen för funktionsstöd för att förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete eller utbildning. Fokus på språk och digital kompetens i arbetslivet Förvaltningen har också utvecklat insatser för att stärka individens möjligheter till arbete, särskilt för personer med försörjningsstöd, samt för personer med funktionsnedsättning genom anpassade arbetsmarknadsinsatser och lovjobb. Stöd för personer med bakgrund av kriminalitet Inom Krami, en samverkan mellan Göteborgs Stad, Kriminalvården och Arbetsförmedlingen, erbjuds stöd och vägledning till arbete eller studier för personer med en bakgrund av kriminalitet. Invånarguider för ökad delaktighet Förvaltningen finansierar invånarguider som arbetar för att öka delaktigheten i staden, särskilt i områden med lägre förtroende och delaktighet. 203 Språk- och läskunnighet Det finns en medvetenhet om de svårigheter som många individer möter när det gäller språkinlärning senare i livet, vilket ofta kräver att hela skolgångar tas igen. Förvaltningen föreslår att det behövs arbetsmarknadsreformer, såsom assistenttjänster, differentiering av arbetsuppgifter och anställningar kombinerade med utbildning, för att underlätta integration i arbetslivet. 84.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Nedan beskrivs insatser och aktiviteter i att skapa ett mer inkluderande Göteborg. Detta genom samverkan mellan olika aktörer, med fokus på språkutbildning, digital kompetens, stöd för långtidsarbetslösa, och insatser för att minska segregation och öka delaktigheten för alla invånare. Språkstärkande och yrkesinriktade insatser Förvaltningen arbetar med språkstärkande, yrkesinriktade och hälsofrämjande insatser för att motverka segregation. Detta inkluderar planering av utbildningsutbud baserat på målgruppens behov, med särskilt fokus på Framtidshubbar och Welcome House, som har blivit mer besökta och efterfrågade under 2024. Projektet Reboot ihop med Svenska Fotbollsförbundet som stöttar unga genom coachning och utbildningar har hittills haft 73 deltagare (målet för 2023-2025 är 124 deltagare). Samverkan och strategiska program Förvaltningen deltar aktivt i det näringslivsstrategiska program och planen för kompetensförsörjning för att minska segregation, bland annat genom språkstärkande åtgärder och utbildningar. Arbete sker också för att öka andelen deltagare i VFL (validering av förkunskaper och lärande). Digital kompetens och språk För att stärka deltagarnas chanser på arbetsmarknaden har insatser som "Språka digital" och "Mitt digitala arbetsliv" startats. Implementering av det digitala språkverktyget Lingio för göteborgsjobbare har gett positiva resultat. Samverkan med socialtjänsten och andra aktörer För att ge personer långt från arbetsmarknaden likvärdiga insatser samarbetar förvaltningen med socialtjänsten och andra aktörer. Ett särskilt uppdrag har skapats för att fler deltagare ska få tillgång till arbetssättet FFIA (Fler föräldrar i arbetet). I samverkan mellan KC och socialtjänsten har 37 procent av nyinskrivna deltagare på KC omfattats av FFIA. Uppdraget fortgår för att nå fler deltagare. Framtidshubbar och Welcome House Framtidshubbarna ska bidra till att fler försörjer sig genom anställning eller företagande och utjämna de geografiska skillnaderna i försörjningsgrad. Under jan-nov har 3862 personer besökt Framtidshibbarna. Projekt Welcome House erbjuder insatser för nyanlända inom etableringsprogrammet och kommer att permanentas i april 2025. Då utökas målgruppen till att gälla nyanlända med behov av integrationsfrämjande insatser vilket innebär att försörjningsstödtagare kan ha tillgång till verksamheten. Framtidshubbar och Welcome House har blivit mer besökta under 2024. 204 Invånarguider Invånarguider arbetar för att öka delaktigheten och minska segregation, särskilt i utsatta områden. Arbetet har haft god effekt och bidragit till att skapa en mindre segregerad stad. Stöd för personer som vill lämna kriminella livsstilar Förvaltningen erbjuder särskilda insatser för personer som vill lämna sin kriminella livsstil. 84.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Nedan sammanfattas förvaltningens insatser för att förbättra matchningen mellan deltagarnas kompetens och arbetsmarknadens behov, samt att skapa fler utbildningsmöjligheter och arbetsmarknadsanställningar för personer som står långt från arbetsmarknaden. Trots utmaningar som lågkonjunktur och anställningsstopp, fortsätter arbetet för att öka delaktighet och förbättra möjligheter till arbete och studier särskilt för personer som står långt från arbetsmarknaden. Kartläggning och validering Arbetssätt för inledande kartläggning och validering av kompetenser har utvecklats. Genom samarbete med utbildningsanordnare har antalet valideringsplatser ökat inom programmen barn- och fritid samt vård och omsorg. Detta gör det möjligt att bättre matcha deltagarnas kompetens med arbetsmarknadens behov. Utbildningsutbud Utbildningsutbudet anpassas både efter näringslivets krav och målgruppens behov, vilket har lett till fler utbildningar, inklusive sådana med språkstöd. Samverkan med bransch- och yrkesråd samt kompetensråd vid GR gör det möjligt att skapa relevanta utbildningar. Framtidshubbar används för att nå ut med information om utbildningsmöjligheter, särskilt inom komvux och yrkesutbildningar. Sökande till komvux För att öka andelen behöriga sökande till komvux arbetar förvaltningen med att säkerställa att rätt förkunskapskrav kommuniceras och att sökande får rätt underlag, vilket förhindrar felaktiga ansökningar. Stöd för arbetsgivare och arbetsmarknadsdeltagare Förvaltningen stöttar både arbetsgivare och personer långt från arbetsmarknaden för att bidra till kompetensförsörjning, i enlighet med stadens kompetensförsörjningsplan. Detta görs bland annat genom Göteborgsjobb, lovjobb och NxtGen, samt genom Krami:s verksamhet för personer med kriminell bakgrund. I år har 719 haft Göteborgsjobb Unga Under 2024 har 5 950 ungdomar haft anställningar genom lovjobb. Genom lovjobb får deltagarna en inblick i arbete inom Göteborgs stad och i sektorer som har behov av kompetensförsörjning. Yrkesinriktade insatser för deltagare För deltagare inom kompetenscenters verksamhet har arbetet med förvaltningens yrkesspår förstärkts så arbetsmarknadens krav inom specifika branscher ännu mer kopplas ihop med de förutsättningar och behov som finns hos deltagarna. Utmaningar 205 En nedåtgående trend i avslut mot reguljär anställning drabbar förvaltningens målgrupp, som har komplexa behov och står långt från arbetsmarknaden, extra hårt. Anställningsstopp inom förvaltningar i staden påverkar också direkt göteborgsjobbares möjligheter till vidare anställningar på sina arbetsplatser. Förvaltningen arbetar fortsatt med att erbjuda arbetsmarknadsanställningar och lovjobb för att hjälpa deltagare att förbereda sig inför en bättre arbetsmarknad. 84.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Sammanfattningsvis är förvaltningens insatser för att stötta omställningen till en grön industri och elektrifiering viktiga bidrag till en hållbar stadsutveckling. Genom att rätt kompetens erbjuds för framtida jobb i hållbara och växande industrier, stödjer förvaltningen stadens långsiktiga mål om en levande och hållbar stad. Bidrag till hållbar stadsutveckling Kommunal service, som vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser, är avgörande för att främja en hållbar stadsutveckling. Förvaltningen, även om den inte direkt arbetare med stadsutveckling, stödjer denna utveckling genom sina insatser som syftar till att minska arbetslöshet och säkerställa kompetensförsörjning för den framtida arbetsmarknaden. Genom att erbjuda utbildningar och arbetsmarknadsinsatser som svarar på både aktuella och framtida kompetensbehov, bidrar förvaltningen till att skapa en levande stad där invånarna har möjligheter att utvecklas och bidra till stadsutvecklingens mål. Omställning och grön industri Ett viktigt område där förvaltningen kan göra skillnad är i arbetet med omställning till grön industri. Detta sker genom att förvaltningen samarbetar med andra aktörer för att utbilda och stötta människor som behöver omställning till nya yrken och branscher inom elektrifiering och hållbar utveckling. Förvaltningen arbetar aktivt med att tillhandahålla utbildningar och yrkesutbildningar som möter behoven i de nya, växande sektorerna som elektrifiering och förnybar energi, där kompetensbristen är stor. Samverkan för hållbar utveckling Förvaltningen ser samverkan med andra aktörer, både inom och utanför den offentliga sektorn, som en viktig komponent för att bidra till en hållbar stadsutveckling. Arbetet med etableringen av grön industri och elektrifiering sker i samarbete med branschaktörer, utbildningsinstitutioner och andra offentliga enheter. Genom dessa samarbeten kan förvaltningen säkerställa att människor får rätt kompetens och att arbetsmarknaden förbereds för framtidens behov. 84.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Sammanfattningsvis fokuserar förvaltningen på att minska sin miljöpåverkan genom att implementera miljökrav i upphandlingar, genomfört en egen inledande miljöutredning, sätta upp lokala miljömål och utbilda medarbetare i stadens hållbarhetsarbete. Förvaltningens indikatorer är tydligt kopplade till att minska avfall, farliga ämnen och resande och användning av TAGE främjas. På detta sätt bidrar förvaltningen till stadens arbete med att uppnå miljömålen och därmed bidra till Göteborgs Stads hållbarhetsarbete 206 Miljökrav i upphandlingar Förvaltningen ställer krav på att leverantörerna ska ha kvalitets- och miljöledningssystem för att säkerställa att de bidrar till stadens hållbarhetsmål. Elektrifiering inom fordonsindustrin Förvaltningen spelar en viktig roll i omställningen mot ökad elektrifiering, särskilt inom fordonsindustrin, vilket är en del av stadens hållbarhetsarbete. Miljöutredning och kartläggning Förvaltningen har arbetet med att ta fram en första miljöutredning som syftar till att identifiera, kartlägga och bedöma miljöpåverkan från verksamheten. Denna utredning ger en nulägesbild av hur verksamheten påverkar miljön, både direkt och indirekt, och kommer att användas som underlag för att formulera lokala miljömål och åtgärder under 2025. Organisationsöversyn Förvaltningen genomgår en organisationsöversyn som ska vara klar i januari 2025. I denna kommer roller och ansvar för miljöfrågor att definieras för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom miljöarbetet. Miljö- och klimatutbildning Påminnelser om den digitala utbildningen om stadens miljö- och klimatarbete kommer att göras under 2025 vid chefsmöten och APT för att säkerställa att alla är medvetna om stadens hållbarhetsarbete. En digital informationsträff hölls utför alla medarbetare under hösten 2024. 85 Indikatorer Som en del i arbetet med stadens gemensamma miljöledningssystem ska varje förvaltning ta fram en miljöutredning. Syftet med utredningen är att identifiera, kartlägga och bedöma förvaltningens miljöpåverkan. Det innefattar både direkta och indirekta miljöaspekter. Kartläggningen och bedömningen ger en nuläges- och helhetsbild av hur förvaltningens verksamhet påverkar miljön och hur omfattande påverkan är. Förvaltningen genomförde en sådan utredning under 2024. Resultatet ligger till grund för formulering av lokala miljömål, åtgärder och uppföljning. Förvaltningen planerar att formulera lokala miljömål för 2025 i arbetet med verksamhetsplanen. I nämndens budget och verksamhetsplan för 2024 har följande indikatorer angetts att de ska följas upp. Mängden restavfall ska minska Göteborgs Stads verksamheter ger årligen upphov till minst en halv miljon ton avfall. Förvaltningens avfall består till största delen av den typ av avfall som uppstår på ett kontor. Det handlar främst om kontorspapper, förpackningsmaterial, elektronik samt personalens matavfall. 2024 2023 2022 2021 Restavfall (kg) 3071 3172 2185 1118 Under 2024 har en viss minskning av restavfallet skett. En jämförelse med tidigare år är inte relevant utifrån att distansarbete var rekommenderat under pandemin 2020-2022. Inköp och avfall hänger ihop. Den produkt som aldrig köps in blir heller aldrig avfall. 207 Förvaltningens avfallsmängder påverkas därför av vilka åtgärder som görs på inköpssidan. Genom åtgärder på inköpssidan samt källsortering kan förvaltningen arbeta för att minska sitt avfall. Exempel på åtgärder för att öka källsorteringen är information och utbildningar. En viktig åtgärd är också att inte slänga produkter som går att återanvända. Stadens återbrukssajt TAGE ska alltid användas om produkterna fortfarande går att använda. Antal kemiska produkter innehållande utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen som används i förvaltningens verksamheter Göteborgs stads mål om kemikalier fokuserar på att fasa ut produkter med de farligaste ämnena. Förvaltningen avropar lokalvårdsleverantör på det för staden övergripande ramavtalet som inköpsförvaltningen har upprättat med i avtalet tillhörande miljökrav. Förvaltningen anlitar tre olika leverantörer utifrån geografi. Leverantören använder egna kemikalier enligt de krav som ställs i staden. Utöver det tillhandahåller förvaltningen själv bara kemikalier såsom diskmedel och handtvål, vilka är inköpta enligt stadens regelverk. Öka användningen av TAGE En viktig åtgärd i hållbarhetsarbetet är också att inte slänga produkter som går att återanvända. Stadens återbrukssajt TAGE ska alltid användas om produkterna fortfarande går att använda. Genom att öka användningen av TAGE ges möbler och inventarier möjlighet till ett nytt liv i en annan verksamhet i staden i stället för att slängas. Förvaltningen har inte nyttjat TAGE under 2024, men bedömningen är att så kommer att ske under 2025. Minimera andelen flygresor under 60 mil Enligt kommunfullmäktiges riktlinje för resor och möten i tjänsten får resor med flyg endast ske för resor längre än 60 mil eller sju timmars resväg med bil, tåg eller båt. Detta avser enkel resväg. Under 2022 gjordes nio resor från Landvetter via Arlanda till Skellefteå med anledning av studiebesök vid batterifabriken. Till det kom en resa till Bromma. Under 2023 har endast en resa skett till Arlanda. Statistik för 2024 tas fram i staden under 2025. Mängden engångsartiklar ska minska Engångsartiklar beställs bara undantagsvis. 85.1.1.1 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Sammanfattningsvis fokuserar förvaltningens arbete på att stärka och stödja personer långt från arbetsmarknaden genom utbildning, individuellt stöd och ökad samverkan mellan olika aktörer. Målet är att öka arbetsmarknadsdeltagande och minska arbetslösheten, särskilt för personer med komplexa behov, samt att skapa förutsättningar för att dessa personer ska kunna delta i och slutföra utbildning och anställningar. Pilotprojekt Ett pilotprojekt med fokus på processarbete för att undersöka varför elever hoppar av distansutbildningar och för att arbeta proaktivt för att motverka avhopp har gjorts. Det har visats att avbrotten är något högre för distans jämfört med närundervisning, även om måluppfyllelsen för slutförda studier är lika. Utvärdering kommer att ske i januari 2025. 208 Implementering av EU:s nyckelkompetenser Förvaltningen arbetar med att implementera EU:s nyckelkompetenser, som syftar till att ge personer långt från arbetsmarknaden språkstärkande, rustande och hälsofrämjande insatser. Individuell handledning Förvaltningen har lagt särskilt fokus på att säkerställa individuell handledning för att minska avbrott i utbildningar. Uppföljningen visar att det finns behov av att fortsätta prioritera och stärka den individuella handledningen i samarbete med leverantörerna. Insatser för personer långt från arbetsmarknaden Insatser erbjuds i syfte till att minska arbetslösheten och öka den ekonomiska jämlikheten. Målgruppen har ofta komplexa problem, vilket gör att vägen till arbete är längre, vilket också påverkar antalet som får arbete under 2024. Däremot ligger antalet personer som gått mot studier på samma nivå som tidigare. Göteborgsjobb och Peer Support Göteborgsjobb är en central arbetsmarknadspolitisk insats för personer långt från arbetsmarknaden. Förvaltningen testar även Göteborgsjobb i form av Peer support, vilket utöver att bereda anställningar syftar till att bidra till stadens möjligheter att möta personers behov av stöd vid psykisk ohälsa. Arbetssättet FFIA (Fler Föräldrar I Arbete) Förvaltningen har ökat implementeringen av arbetssättet FFIA, som riktar sig till föräldrar i arbetslöshet, genom samarbete mellan socialförvaltningarna och KC. Målet är att minst hälften av de nyinskrivna barnhushåll ska omfattas av FFIA till årsskiftet. Till och med november 2024 var andelen nyinskrivna som omfattades av FFIA 37 procent. Samverkan Under 2024 har samverkan mellan förvaltningen och socialförvaltningarna, förvaltningen för funktionsstöd samt FINSAM intensifierats. Samverkan med Arbetsförmedlingen fortsätter genom överenskommelser och ESF-projekt som Kompetens i Väst. 85.1.1.2 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Förvaltningen har ett kontinuerligt och systematiskt arbetsmiljöarbete som fokuserar på att tidigt identifiera risker för ohälsa och synliggöra positiva arbetsmiljöfaktorer. Detta arbete genomförs bland annat genom regelbundna arbetsplatsträffar och arbetsmiljöronder. Fokus ligger på att säkra upp det systematiska arbetsmiljöarbetet och vidta aktiva åtgärder. Arbetsmiljöarbetet är centralt för att skapa en organisation som präglas av tillit och där medarbetare och chefer trivs, känner delaktighet och har möjlighet till utveckling. Mål och insatser för arbetsmiljö och trivsel Förvaltningen arbetar för att erbjuda goda anställnings- och arbetsvillkor samt en god arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter för att öka förutsättningarna att attrahera och behålla medarbetare och chefer. Detta görs genom aktivt arbete med såväl verksamhets- och arbetsmiljöfrågor som med att stärka organisationskulturen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet följs löpande upp inom ramen för samverkan där också dialogen om organisation och arbetsmiljö varit stående på agendan under hela 2024. 209 En öppen och transparent dialog mellan medarbetare och chefer är en nyckel för att säkerställa att arbetsmiljöfrågorna hanteras effektivt och att medarbetarna känner sig delaktiga. Chefoskopet För att stödja cheferna i deras arbete har förvaltningen beslutat att arbeta med Chefoskopet 2025. Detta verktyg kommer att användas för att göra en genomgång av chefernas organisatoriska förutsättningar inom verksamheten, vilket är ett viktigt steg för att säkerställa att chefer har förutsättningar för att utföra sina uppdrag och skapa en trivsam och hållbar arbetsmiljö. Medarbetarundersökning Göteborgs Stad genomför årligen en medarbetarundersökning i syfte att öka kunskapen om hur stadens medarbetare uppfattar sitt uppdrag, sin arbetsplats och Göteborgs Stad som arbetsgivare. Resultatet från undersökningen är en viktig del i utvecklingen av förvaltningens arbetsmiljöarbete. Undersökningen för 2024 genomfördes tidigare än föregående år och resultaten var tillgängliga i oktober, vilket möjliggör en djupare analys inför arbetet med budget och verksamhetsplan för 2025. Ett av måtten är hållbart medarbetarengagemang (HME), vilket är ett mått på hur engagerade och motiverade medarbetarna är i sitt arbete. Index 2024 för deltagande förvaltningar och bolag var 80,1 och för förvaltningen var indexet 77,2. Tidigare år var stadens resultat 78,1 och förvaltningens 71,8. Indikatorer För att följa upp och mäta arbetsmiljöarbetets framgång används olika indikatorer som är viktiga för förvaltningens långsiktiga arbete med medarbetarnas välbefinnande. Dessa indikatorer beskrivs i avsnitt 3.1. 210 86 Nämnden för demokrati och medborgarservice 86.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 86.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Nämnden för demokrati och medborgarservice omhändertar målet om en jämlik och trygg stad genom nämndens grunduppdrag att bidra till att stötta Göteborgs Stad i att skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande. En del av insatserna är exempelvis att tillhandahålla mötesplatser som Göteborgs Stads medborgarkontor, Romano Center i Väst och Regnbågshuset. Nämnden för demokrati och medborgarservice har under 2024 också lanserat en ny handbok i medborgarinflytande och genomfört flera utbildningar i medborgardialog. Även Göteborgsförslaget har utvecklats som ett verktyg för att inkludera fler invånare i Göteborgs Stads beslutsprocesser, vilket ledde till att fler förslag inkom från unga, äldre och boende i områden som tidigare inte har deltagit i samma utsträckning. Nämnden har haft i uppdrag av kommunfullmäktige att genomföra valstärkande insatser om EU-parlamentsvalet. Arbetet har gått ut på att sprida valinformation till områden och målgrupper med lägre valdeltagande, och har byggt på bred samverkan med Göteborgs Stads bolag och förvaltningar samt civilsamhället. Invånarguiderna nådde cirka 7 200 göteborgare genom samtal och informationsinsatser. Nämnden har genomfört riktade insatser mot grupper och områden där valdeltagandet traditionellt sett har varit lågt. Denna satsning, som inkluderade samtal med tusentals göteborgare och spridning av informationsmaterial via SMS och sociala medier, bedöms ha bidragit till ett mer jämlikt valdeltagande. För Göteborgs Stads trygghetsskapande program har nämnden exempelvis fokuserat arbetet till den lokala samverkan i det så kallade ” Trygg i arbetet” via medborgarkontoren och invånarguiderna. En positiv utveckling mot att nå måluppfyllelse har varit nämndens samarbete med miljö- och klimatnämnden för att pröva metoden medborgarråd för klimatomställning. Genom projektet "Klimatneutrala Göteborg 2030 2.0" har medborgarråd använts för att säkerställa att olika perspektiv och erfarenheter inkluderas i Göteborgs Stads omställningsarbete. Metoden är numera en del av Göteborgs Stads infrastruktur för demokrati och delaktighet. Nämnden kommer att fortsätta utveckla mötesplatser som medborgarkontoren, Romano Center i Väst och Teckenspråksforum, liksom andra delar av Göteborgs Stads demokratiinfrastruktur. Genom långsiktiga satsningar, samverkan och innovativa metoder som möjliggör för Göteborgs Stads verksamheter att bygga kapacitet, kan en god utveckling ske för att alla invånare ska få möjlighet att påverka och känna sig delaktiga i samhället. 86.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Nämnden har tagit sig an målet dels genom uppdraget att utveckla Göteborgs Stads service till de som bor, besöker och verkar i Göteborg, dels genom uppdraget att bedriva ett proaktivt demokratiarbete. En viktig och effektiv insats är att tillgängliggöra korrekt och relevant information om samhället och Göteborgs Stads tjänster och service till Göteborgs invånare. Detta sker exempelvis genom de bastjänster som nämnden levererar, som extern service och kommunikation där goteborg.se ingår och Göteborgs Stads kontaktcenter. Verksamheter 211 och insatser som medborgarkontoren, Romano Center i Väst, Teckenspråksforum, Regnbågshuset, invånarguiderna och Ö-dialogen utgör även de viktiga delar i detta arbete – dels eftersom de fungerar som broar mellan Göteborgs Stad och invånarna, dels eftersom verksamheten bygger på att skapa förtroende och tillit genom att erbjuda lättillgänglig information, stöd och vägledning. Medborgarkontoren stärker invånarnas självständighet genom att ge stöd i digitala tjänster och samhällsinformation. Romano Center i Väst arbetar särskilt för att öka delaktigheten bland romska invånare genom exempelvis samhällsvägledning, vilket har lett till att många romer som tidigare har saknat kontakt med kommunen nu har fått tillgång till Göteborgs Stads tjänster. Teckenspråksforum möjliggör för döva invånare att delta på lika villkor genom att exempelvis erbjuda samhällsvägledning på teckenspråk. Nämnden tar sig även an målet genom sitt proaktiva demokratiuppdrag: att stödja Göteborgs Stads nämnder och styrelser att skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande. Förvaltningen har tagit fram ett nytt strukturerat arbetssätt för att arbeta med medborgarinflytande, och under hösten har nämnden implementerat Decidim – en digital plattform som gör beslutsprocesserna kring exempelvis boendebudgetar transparent, vilket kan bidra till att minska geografiska och sociala hinder för delaktighet. Omvärldsmålgruppsanalyser används för att identifiera vilka grupper och områden som har störst behov av stöd och insatser. Ett exempel är utvecklingen av en metod för att kombinera data från Göteborgs Stads servicekanaler för att skapa riktade och relevanta åtgärder. Samverkan mellan Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och civilsamhället är avgörande för att lyckas med arbetet mot segregation. Ett av förvaltningens flera exempel på samverkan är hur Romano Center i Väst och Teckenspråksforum samarbetar med lokala aktörer för att nå ut till sina målgrupper på ett effektivt sätt. Nämndens grunduppdrag inom demokrati och service är centrala för måluppfyllelse. Genom att kombinera inkluderande mötesplatser, riktade insatser för att öka delaktigheten och innovativa metoder för serviceutveckling skapas förutsättningar för att bryta segregationen. 86.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Nämnden har omhändertagit målet genom ett systematiskt arbete med kompetensförsörjning som följer Göteborgs Stads processer och i implementeringen av Göteborgs Stads beslutade kompetensförsörjningsplan 2024 – 2026. Förvaltningen har en kompetensförsörjningsprocess som är integrerad i planerings- och uppföljningsprocessen och som utgår från verksamheternas nuläges- och riskanalyser. Med utgångspunkt i analysen tar varje avdelning fram aktiviteter för att möta behoven, som sedan läggs in i respektive verksamhetsplan. Utifrån genomförda analyser kring kompetensförsörjningen har förvaltningen i nuläget inte identifierat kompetensförsörjningen som ett större utvecklingsområde. Däremot behöver den strategiska planeringen och omhändertagandet av kompetensförsörjningsplanen fortsätta. Det finns ett förvaltningsövergripande behov av ökad kompetens inom digitalisering – inte minst i syfte att öka möjligheterna till effektivisering, men också för att möjliggöra arbetssätt som främjar innovation, utveckling och nytänkande. Ett arbete har påbörjats för att kartlägga och samordna kompetensbehoven inom detta område. 212 På överförmyndarenheten pågår ett digitaliseringsprojekt där bland annat verksamhetssystem och processer ses över för att identifiera moment som skulle kunna ersättas av digitala lösningar. Nämnden bidrar till måluppfyllelse genom att fortsatt säkerställa ett systematiskt arbete med kompetensförsörjning inom nämndens verksamheter, samt löpande analys och anpassning av åtgärder för att möta behoven. 86.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Nämnden för demokrati och medborgarservice omhändertar målet dels inom ramen för det proaktiva demokratiuppdraget, dels inom uppdraget att samordna strategin Leva hållbart i miljö- och klimatprogrammet. I samband med att stadsutveckling ska ske krävs dialog och delaktighet för de invånare som berörs. Här kan nämnden vara ett stöd i att tillhandahålla metoder för att skapa delaktighet och dialog, som exempelvis medborgardialoger. Under 2024 har vi lanserat en handbok och genomfört utbildningar. Nämnden har också i samverkan med miljö- och klimatnämnden genomfört det första medborgarrådet för klimatomställning. Metoden har visat sig vara framgångsrik och kommer därför att vara en del av den infrastruktur för demokrati och delaktighet som nämnden tillhandahåller. Inom ramen för strategisamordningen för området stadsutveckling och utbud har nämnden fortsatt verka för att på olika sätt underlätta utvecklingen av cirkulär ekonomi och delningsekonomi i Göteborg. Här är utvecklingen av Göteborgs Stads stödstrukturer och samverkan med civilsamhället är en viktig pusselbit. Nämnden bedömer att det framtagna dialogstödet och det stöd som förvaltningens infrastruktur för lokal demokrati tillhandahåller kan bidra till måluppfyllelse – exempelvis kan involvering av invånare leda till en bredare förståelse för deras behov och önskemål. Detta kan i sin tur leda till mer välgrundade beslut som bättre speglar samhällets mångfald. 86.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Nämnden för demokrati och medborgarservice bidrar till målet genom uppdraget att samordna strategin Leva hållbart i Göteborg Stads miljö- och klimatprogram, samt genom att förstärka arbetet med den interna miljösamordningen och därigenom kartläggningen av förvaltningens direkta och indirekta klimatpåverkan. Strategisamordningen har fokuserat på tre strategiska inriktningar: stadsutveckling och utbud, kommunikation och beteendeförändring samt samverkan och delaktighet. Under året har alla sju strategier i miljö- och klimatprogrammet arbetat med effektlogik för att tydliggöra hur insatser leder till resultat och effektmål, vilket förvaltningen har bidragit till och som redovisas till miljö- och klimatnämnden som ansvarar för uppföljning av hela Göteborgs Stads miljö- och klimatprogrammet. Under 2024 har samordningen exempelvis inneburit att främja insatser för cirkulär ekonomi och delningsekonomi genom stödstrukturer och samverkan med civilsamhället. Ett nytt föreningsbidrag, handlagt av socialförvaltningen Centrum och idrotts- och föreningsförvaltningen, har stärkt föreningarnas arbete. Strategin har också utrett möjligheter till fler leksaksbibliotek, där ett förslag presenterades till nämnden under decembermötet. Under året har nämndens miljöarbete fokuserat på att bygga upp ett systematiskt arbetssätt som säkerställer ett gott omhändertagande av Göteborgs Stads anvisning för 213 systematiskt miljöarbete. Exempelvis pågår det en kartläggning av förvaltningens direkta och indirekta miljöpåverkan. 86.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Nämnden för demokrati och medborgarservice har omhändertagit målet om en välfärd som möter göteborgarnas behov inom ramen för nämndens uppdrag kring budget- och skuldrådgivning och ansvar för överförmyndarens förvaltningsorganisation. Syftet med budget- och skuldrådgivningen är att genom gratis rådgivning förebygga överskuldsättning och hjälpa skuldsatta personer att hitta en lösning på sin situation. Verksamheten regleras enligt socialtjänstlagen. Nämnden ser att många hushåll fortfarande har en ansträngd ekonomi. Den kraftiga ökningen av personer som tar kontakt med budget- och skuldrådgivningen har dock stannat av under 2024 och förvaltningens åtgärder för att minska tiden från första kontakt till bokat rådgivningsbesök har gett effekt, vilket ledde till att väntetiden minskade till 3 veckor i slutet av november. Inom överförmyndarverksamheten arbetar förvaltningen med att genom digitalisering och processutveckling möta det fortsatt ökade behovet av ställföreträdare samt att ytterligare korta handläggningstiderna och stärka rättssäkerheten i myndighetsutövningen. Under hösten har förvaltningen bland annat arbetat med att implementera ett nytt verksamhetssystem och e-tjänster för ställföreträdare. God utveckling inom välfärden kräver fortsatt samverkan med övriga aktörer som exempelvis Göteborgs Stads andra välfärdsförvaltningar samt fortsatt rättssäkerhet och effektiva arbetssätt. Under året har verksamheten tagit flera initiativ till att säkra samverkan med både välfärdsförvaltningarna och externa parter. 86.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Nämnden fortsätter sitt arbete inom arbetsmiljöområdet genom att aktivt arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöarbetet följer ett årshjul som har arbetats fram tillsammans med förvaltningens skyddskommitté. Från och med i år kommer aktiviteter kopplade till arbetsmiljömålet att minska ohälsosam arbetsbelastning att följas upp två gånger per år. Alla verksamheter arbetar med handlingsplaner från medarbetarenkäten och har särskilt fokus på index Inflytande. Resultatet från årets medarbetarundersökning visar att hållbart medarbetarengagemang (HME) har ökat något samt att förvaltningens områden med styrkor och utvecklingsområden liknar tidigare resultat. Det finns en hög trivsel och gott förtroende för chefer i organisationen, men index Inflytande visar att förvaltningen behöver utveckla möjligheterna till återhämtning efter perioder med hög arbetsbelastning. Förvaltningen har under året arbetat med metoden Chefoskopet utifrån chefers förutsättningar och tagit fram en handlingsplan. Arbetet fortsätter under kommande år utifrån den framtagna handlingsplanen. Ingen medarbetare arbetar ofrivilligt deltid och förvaltningen strävar efter att ha en låg andel timavlönade. Sammanfattningsvis bedömer nämnden att arbetet för att nå målet om en god arbetsmiljö är på god väg och att nämndens strategier skapar förutsättningar för god måluppfyllelse. 214 87 Nämnden för funktionsstöd 87.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 87.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Nämndens verksamheter har arbetat med rättighetsområdena i Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättningar för att bidra till målet och utveckla verksamheterna. Programmet är ett stöd för att nämndens målgrupp ska uppnå jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället. Ett viktigt område är rätten till kommunikation så att brukarna kan vara delaktiga i sin livssituation och därigenom ökad självständighet. Nämndens värdighetsgarantier och den enskildes genomförandeplan är grunden för arbete. Nämnden fortsätter arbetet med tidiga insatser för barn och unga och deras familjer. Nämndens verksamheter genomför aktiviteter för att stärka brukarnas självständighet utifrån individens behov. Vissa verksamheter anordnar regelbundna möten där brukarna har möjlighet att delta och påverka boendemiljön eller aktiviteter, vilket bidrar till att öka deras inflytande över sin egen vardag. Nämndens verksamheter arbetar kontinuerligt för att erbjuda likvärdigt stöd och service. För att främja detta är stödet anpassat efter genomförandeplaner, avvikelsehantering, brukarenkäter, interna revisioner i syfte att säkerställa hög kvalitet samt möjligheten till delaktighet och självständighet för den enskilde. Utifrån resultat i brukarundersökningarna har flera verksamheter arbetar för att förbättra upplevelsen av trygghet. I brukarundersökningarna för 2024 har svarsfrekvensen ökat och resultatet förbättrats något inom områdena trygghet och medbestämmande som tillsammans med kommunikation är prioriterade. Nämnden har tillgängliggjort information om vad en synpunkt är och hur den lämnas så att brukarna har möjlighet att påverka. Informationen finns på lätt svenska och med bildstöd för att möjliggöra delaktighet. Nämnden samverkar med andra nämnder för att bidra till målet. Exempel på samverkan är arbetet med gränssnittsområdena hemlöshet, samsjuklighet, barn och unga, borttagen 65-årsgräns samt Kallebäck och Bergsjöhöjd (boenden för personer med samsjuklighet) tillsammans med övriga fem socialtjänstnämnder. Under året har arbetet med gemensamma arbetsgrupper och rutiner för att tydliggöra ansvar mellan nämnderna fortsatt. Inom frågor som trygghet, sociala perspektivet i stadsutveckling, folkhälsa och samverkan med civilsamhället fortsätter nämndens samverkan med andra nämnder i staden. Nämnden samverkar bland annat med Sveriges kommuner och regioner, Göteborgs universitet och myndigheten för delaktighet för att visa på funktionshinderområdet som ett eget kunskapsområde. Nämndens råd för funktionsstödsfrågor är ett forum för information och delaktighet som bidrar till att målgruppernas behov synliggörs genom civilsamhället. 87.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Nämnden har verksamheter i stadens samtliga delar vilket bidrar till att kommunal service finns i alla kommunens delar. Nämnden har under året fortsatt haft dialog med bostadsbolag inom allmännyttan för att se hur nämnden kan vara mer närvarande i områden där närvaro är särskilt viktigt. Nämnden finns med i övergripande samverkansarbete tillsammans med övriga välfärdsnämnder för att bidra i den lokala utvecklingen i närområdet inom trygghet, folkhälsa, stadsutveckling och samverkan 215 med civilsamhället. Alla ska ha möjlighet att ta del av information om ansökan om stöd och utredningsprocessen och sedan kunna ta emot stödet. För att möjliggöra detta arbetar nämnden med information så att alla kan ta del av samhällets stöd på ett likvärdigt sätt. Nämndens möjliggör språkutveckling för medarbetare som behöver det och bidrar på så sätt till att vara en del av Göteborgs arbete för att klara kompetensförsörjningen. 87.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. För att möta utmaningar med kompetensförsörjning har nämnden genomfört åtgärder inom flera områden. Nämnden arbetar för att stärka sitt varumärke som en attraktiv arbetsgivare. Detta har inkluderat ökad synlighet i relevanta kanaler och ett utökat samarbete med utbildningsanordnare, vilket syftar till att attrahera framtida medarbetare. För att bredda rekryteringsbasen har förvaltningen tagit fram en guide med justerade utbildningskrav för nämndens vanligaste yrkesgrupper. Utbildningskraven för respektive befattning har förtydligats. Arbetet bygger på genomgång av nämndens kompetens- och utbildningskrav med stöd i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:2) och Göteborgsregionens överenskommelser om titulatur och utbildningskrav. Nämnden har fokuserat på kompetensutveckling för befintliga medarbetare. Det handlar både om att utbilda eller validera grundutbildning och att säkerställa fördjupad kunskap för att kunna möta målgruppernas behov. Förvaltningen kommer förändra organisationen 1 februari 2025 och starta en enhet för kompetens- och kunskapsutveckling med ansvar att samordna och utveckla dessa frågor ytterligare inom förvaltningen. För att säkerställa att medarbetare kan möta nya krav i verksamheten har nämnden även arbetat med att förbättra arbetsmiljön. Arbetsmiljön är en central del av arbetet med kompetensförsörjning och verksamheterna fokuserar på systematiskt arbetsmiljöarbete där medarbetarnas delaktighet och engagemang är avgörande. Nämnden kommer under våren 2025 att besluta om reviderad plan för kompetensförsörjning som är anpassad till Göteborgs Stads fokusområden. 87.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Nämnden följer lokalbehovsplanen och har ytterligare stärkt samverkan med nämnderna för exploatering, stadsfastigheter och stadsbyggnad i staden. Det saknas bostäder för målgrupperna och det samarbetet som utvecklats gynnar arbetet med att minska bostadsbristen för målgrupperna. Exempel på förflyttning inom arbetssätt är att förvaltningen finns med i tidiga skeden för att bedöma framtida tomters placering i staden utifrån möjlighet att ha verksamheter och tillgänglighetsaspekter. Nämnden ser effekt genom att tomterna som erbjuds passar verksamheten bättre, men är inte tillräckligt många. Byggprocesserna är långa vilket innebär att effekter i ökat verkställda beslut inte kan ses ännu. Nämnden bedömer även tomställda (inom stadens fastighetsbestånd) lokalers förutsättningar att efter ombyggnation kunna vara lämpliga för BmSS. Inom verkställighet har bostad med särskild service minskat tiden från inflyttningsklar lägenhet till kontaktskrivning. Det har nåtts genom ekonomiska incitament för den enskilda verksamheten att ta emot ny hyresgäst så snart som möjligt och att 216 stadsfastighetsförvaltningen har prioriterat små renoveringar och arbete med ytskikt för att lägenheten ska bli inflyttningsklara snabbare. Bostad med särskild service har även ett närmare samarbete med placeringsorganisationen i förvaltningen vilket bedöms påverka. Nämnden ser också att bostad med särskild service i lägre grad än tidigare år svarar nej till brukare och har därigenom ökat förmågan att ta emot brukare. För vissa målgrupper är det svårt att verkställda beslut både i egen och extern regi då exempelvis personer med samsjuklighet har ökat. Nämnden ser hos dessa målgrupper att fastighetsbeståndet och verksamheterna inte matchar behovet hos målgrupperna helt. 87.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Nämnden har arbetat med målet genom att bygga upp och implementera ett miljöledningssystem som syftar till att få till en struktur för organisationers miljöarbete när det kommer till planering, uppföljning och förbättringar. Miljöledningssystemet beslutades av förvaltningsledningen under våren 2024. Utifrån miljöutredning med kartläggning av förvaltningens miljöpåverkan har tre miljömål för förvaltningen tagits fram. De kommer tillsammans med miljöledningssystemet att börja gälla 2025. Under året har miljöledningssystemet integrerats in i ordinarie styrning vilket förväntas ge effekt framåt. Information om förvaltningens miljöarbete har publicerats på intranät och stöddokument har tagits fram. Under hösten har presentationer om miljöledningssystemet hållits i förvaltningens avdelningsledningsgrupper där cheferna tagit vidare informationen till sina verksamheter. Det har även hållits utbildningar för miljöombud inom BmSS och Daglig verksamhet. Sammanlagt har drygt 150 miljöombud utbildats. Det har även hållits mer omfattade presentationer för de stödfunktioner som identifierats ha större påverkan för förvaltningens miljöarbete. 87.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Nämnden arbetar med kategoristyrning för behovsförsörjning av nämndens insatser för personer med funktionsnedsättningar. Målsättningen med kategoristyrningen är att ta fram strategier för att möta aktuella och framtida behov av rätt insatser vid rätt tid till rätt kostnad. Mål, strategier och planerade aktiviteter för ökad behovsförsörjning följs kontinuerligt upp under året. Behovsförsörjningens processer har tydliggjorts och samordnats mer effektiv under året vilket både ger tydligare bilder av behov och öka förmågan till verkställighet. Under 2024 har förvaltningen stärkt det förebyggande arbetet med information om vilket stöd personer kan få i ordinär bostad för att därigenom minska behovet av mer omfattande boendeinsatser såsom bostäder med särskild service (BmSS). Förvaltningen har även tilläggsupphandlat ramavtal för BmSS för att minska antalet direktupphandlade köp och genomfört internutbildningar för att kvalitetssäkra processen vid köp av insatser. 87.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Nämnden arbetar med målet utifrån nämndens plan för kompetensförsörjning och då särskilt strategin hållbart arbetsliv. Nämnden har under året arbetat med att stärka och förenkla det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) genom att integrera arbetsmiljöarbetet i 217 verksamhetsplaneringen. Årshjulet för SAM har reviderats för att möjliggöra ett tidigare omhändertagande av resultatet från medarbetarenkäten och att frigöra tid för dialog och arbete på APT. En utbildning i arbetsmiljö med inriktning på lokala förutsättningar har tagits fram inom ramen för stadens nya upplägg för Grundläggande arbetsmiljöutbildning (GAM). Nämnden arbetar med riktade insatser kopplat till verksamheter med stora utmaningar, där fokus under 2024 har varit på verksamheter med inriktning autism. Nämnden har hög sjukfrånvaro och därför är att minska sjukfrånvaron ett av förvaltningens tre prioriterade områden under 2025. För att minska sjukfrånvaro behöver nämnden intensifiera arbetet med förebyggande insatser kring arbetsmiljö, åtgärder enligt stadens rehabiliteringsprocess vid sjukfrånvaro och uppföljning. Ett annat prioriterat område 2025 är chefers organisatoriska förutsättningar. Området kommer att styra och ledas från förvaltningsledningen för att arbeta bättre med frågan som en helhet. Nämnden har i budget 2025 utökat med tio enhetschefer för att möjliggöra ett nära ledarskap och flera HR-specialister för att förbättra stödet till förvaltningens chefer. Nämnden arbetar förebyggande mot konflikter och kränkande särbehandling. Inom ramen för förvaltningens ledarutveckling har utbildning i robust samarbetskultur med fokus på verktyg för att främja hälsosamma arbetsplatser genomförts. Nämnden har förbättrat arbetet med hot och våld genom tillägg om otillåten påverkan och polisanmälan. Material om hot och våld för samtliga enheter ingår i det reviderade årshjulet för arbetsmiljöarbetet och inkluderar otillåten påverkan. Kompetensutveckling inom området har genomförts till viss del. Arbetstidsinnovation har utretts och startat på några bostäder med särskild service för barn i enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag. Arbetet innebär att del av medarbetares brukarnära tid frigörs till förmån för tid till insatser för kompetensutveckling, handledning och hållbart arbetsliv i syfte att stärka medarbetarnas hälsa och kompetens. Verksamheter som berörs är bostad med särskild service (BmSS) för vuxna samt barn och unga som vänder sig till brukare inom autismområdet. Tre enheter inom myndighet arbetar med minskad arbetstid tillsammans med socialförvaltningen Nordost. Inom verksamhetsområde myndighet har tjänstemätningar, en metod för att mäta arbetsbelastning, genomförts på våren och hösten. 218 88 Nämnden för Intraservice 88.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 88.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Förvaltningen arbetar för en jämlik och trygg stad. Detta gör de genom att utveckla och sköta tillgängliga tjänster och digital infrastruktur som bidrar till god och likvärdig service, samt genom att sträva efter en god informationssäkerhet- och dataskyddskultur. Förvaltningen arbetar ständigt med att utveckla säkerheten i leveranserna och förbättra förmågan att skydda mot, upptäcka och bevaka hot och sårbarheter. Intraservice är projektägare för ”European Citiverses Uniting for Inclusiveness” som ska hjälpa besökare med särskilda behov att besöka Göteborg. Det görs möjligt genom att utveckla stadens digitala tvilling, AI och avancerad visualisering. Projektet leds och drivs av Lindholmen Science Park och görs i samarbete med Göteborgs Stad och flera andra partners inom EU. Genom att anpassa den senaste tekniken till användarvänlig och universell design, sätter detta initiativ ett nytt riktmärke för smart, hållbar stadsutveckling i linje med EU:s digitala strategi. Projektet pågår fram till 2027. Förvaltningen utvecklar stadens digitala arkivsystem och bevarande samt gör allmänna handlingar tillgängliga. 21 förvaltningar och bolag nyttjar tjänsten stöd för dokument- och ärendehantering i Ciceron. Den nya tjänsten innebär att organisationerna har ett gemensamt arbetssätt, där en bedömning görs redan vid registrering om en inkommen handling behöver överföras till ett e-arkiv för bevaring. Detta underlättar utlämnade av allmänna handlingar till allmänheten idag och i framtiden, vilket bidrar till öppenhet, transparens samt skapar förutsättningar för minskad administration för Göteborgs Stad. Förvaltningen tillhandahåller stöd för nämnder och styrelser att genomföra nämndmöten på distans och digital signering. Detta gör det möjligt för personer som inte kan närvara på plats att delta i det politiska arbetet. Utveckling och ökat användande av tjänsterna Mina meddelanden och Säker Digital Kommunikation (SDK) bidrar med nytta för staden. Användningen av mina meddelanden ökar exempelvis då det nya systemet för politisk ärendehantering, Ciceron, ansluter till tjänsten. En motsvarande tjänst, Säker Digital Kommunikation (SDK), har utvecklats och är klar för pilotprojekt på förvaltningen. Det innebär att staden ansluter till nationell infrastruktur för säker digital kommunikation mellan myndigheter. Detta ska generera nytta för staden så som effektivare utbyte av information, ökad datasäkerhet, bättre integritetsskydd och kostnadsbesparingar. Genom visuell kommunikation tillhandahåller vi stadens manér, samt foton, illustrationer och animationer. Dessa är i sin tur normmedvetna och kvalitetssäkrade ur ett tillgänglighetsperspektiv. 88.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Intraservice bidrar till detta mål genom förvaltning och utveckling av gemensamma tjänster och gemensam digital infrastruktur. Genom dessa bidrar vi till minskad och mer effektiv administration i staden, möjlighet till bättre dataanalys inom stadens verksamheter och möjlighet för förvaltningar och bolag att se visuella flöden och kopplingar inom processer och arbetsflöden samt till andra förvaltningar eller myndigheter. 219 Förvaltningen levererar tjänster inom visuell kommunikation och i den tekniska plattformen goteborg.se som skapar förutsättningar för göteborgarna att ta del av information om sina demokratiska rättigheter och den service och tjänster som Göteborgs Stad erbjuder utifrån ett inkluderande och normmedvetet örhållningssätt. Inom ramen för detta arbetar vi tillsammans med andra förvaltningar i att använda ett medvetet, lättillgängligt språk samt analys och bildutbud för att spegla befolkningen i Göteborg. Intraservice levererar fritt wifi i flera delar av staden på uppdrag av enskilda förvaltningar. Det skapar förutsättningar för digital kommunikation för fler göteborgare. Frågan om ägarskap och finansiering har lyfts till stadsledningskontoret och förvaltningen inväntar svar. Under tiden sker en mindre utökning av fritt wifi utifrån olika verksamheters behov. Ökningen sker framför allt på stadens torg. Vi bidrar till Göteborgs Stads processer och systemstöd för kompetensbaserad, normkritisk rekrytering, ett perspektiv som också är med i kommande förstudie för nytt rekryteringsverktyg. Detta kan motverka diskriminering och skapa förutsättningar för fler göteborgare som söker arbete inom Göteborgs Stad. Fler exempel som beskrivs under målet om att "Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet" bidrar även till detta mål. 88.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Förvaltningen arbetar med omvärldsbevakning, utveckling av automatisering och forskning med AI. Tanken är att hjälpa verksamheterna att se möjligheter med ny teknik och i hur vi behöver förändra bland annat arbetssätt och processer kopplat till att kunna kompetensförsörja genom digitalisering. Ett exempel på en aktivitet är att Intraservice tillsammans med demokrati och medborgarservice samt stadsledningskontoret arrangerade ett "lärlabb" för stadens olika verksamheter. Där fick de möjligheten att ta del av exempel på visualisering, datadriven organisation, automatisering och AI. Detta gjordes i samarbete med AI Sweden och Visual Arena. Det gemensamma budskapet var att vi behöver tänka nytt och möta behoven tillsammans, med fokus på dem vi är till för. Under Mötesplats digitalisering som anordnas av stadsledningskontoret hade kompetenscenter även i år en verkstad för att belysa existerande och kommande tjänster som kan effektivisera verksamheterna. Detta gjordes i samarbete med avdelningar som kund- och kommunikation för att ge verksamheterna en större helhetsbild kring vad Intraservice kan erbjuda för att möta utmaningar kring kompetensförsörjning. Ett annat exempel är en pågående aktivitet med en chatbot för att kunna ge användarna snabbare svar på specifika frågor om HR-systemen. Tester pågår med att lägga in manualer med mera i den generativa språkmodellen Svea GPT för att se om den kan användas. Våren 2024 gjordes en förstudie inför att konkurrensutsätta stadens IT-stöd för rekrytering. Förstudien hämtade in behov från stadens verksamheter. En upphandling pågår och ett tilldelningsbeslut planeras i februari 2025. Den utvecklade tjänsten ska göra det enkelt att söka stadens lediga tjänster. Rekryterande chefer ska även ha ett enkelt systemstöd som stöder kompetensbaserad rekrytering. I kompetensförsörjningsplanen 2024–2026 anges Intraservice som ansvarig, både som egen förvaltning eller i samarbete med andra, för fyra aktivitetsområden: 1. Öka utvecklingstakten av digitala lösningar som effektiviserar samt förenklar 220 administrativa processer inom HR-området. 2. Genomföra riktade insatser för att få högskolestuderande till semestervikariat och bemanningsenheter i stadens verksamheter. 3. Ta fram målgruppsanpassad digital introduktion för elever och som ska användas i samband med exempelvis prao. 4. Utöka antalet platser och se över fördelningen av platser i programmet Morgondagens chef. Arbete pågår inom alla dessa områden. Återrapportering görs i Rapport “Uppföljning av implementeringen av Göteborgs Stads egen plan för kompetensförsörjning 2024–2026, se bilaga 2. 88.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Intraservice har en indirekt påverkan genom tjänster som skapar förutsättning för andra förvaltningar. Digitalisering är central för en hållbar samhällsutveckling. Detta förutsätter bättre samverkan och bättre förmåga hos organisationer och system att kommunicera med varandra samt säker och stabil infrastruktur. Digitaliseringen är även central för en lyckad hållbar omställning. Vår tjänsteportfölj ska stödja en omställning mot ett mer hållbart samhälle. Detta sker exempelvis genom att tillhandahålla lösningar för automation, bättre utnyttjande av resurser och strategisk användning av data och artificiell intelligens. Enligt World Economic Forum kan 70 procent av hållbarhetsmålen i Agenda 2030 bli möjliga genom digitalisering med uppkopplade produkter, AI och automation. Intraservice har tagit fram en ”City information plattform” (CIP). CIP är en grundsten för att hantera stora mängder sensordata (internet of things-data) där informationen är strukturerad och användbart samlad. Plattformen kan också hämta data från andra system. Projektet har nu tagit fram förutsättningarna för att under 2025 leverera tjänsten Smart Stad. Inom tjänsten finns tre erbjudanden; konsultation, införa lösning för Smart Stad samt CIP. Med hjälp av Smart Stad blir vi en medskapande aktör i ekosystemet för ett smartare Sverige och för att kunna infria målen i Agenda 2030. Intraservice samordnar uppdraget kring geodata och bidrar med att utveckla den digitala tvillingen. Den skapar i sin tur förutsättningar för simulering för de stadsbyggande förvaltningarna som krävs för att planera och bygga staden utifrån det aktuella målets inriktning. Att göra data tillgängligt och strukturerat är även en förutsättning för att ta nästa steg inom AI och innovation. Förvaltningen bidrar också till det digitala Göteborg genom stadsnätet, fritt publikt wifi och annan digital infrastruktur som bidrar till en hållbar och levande storstad. 88.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Förvaltningen har påbörjat planeringen för insatser kopplat till nya EU-direktivet CSRD, agenda 2030 och Göteborgs Stads egen budget och har under året arbetat med kommunfullmäktiges inriktning om att integrera hållbarhetsperspektiven i ordinarie uppdrag. Hållbarhet är en naturlig del i inköp och avrop, med stöd av våra ramavtal. Krav ställs vid inköp och upphandling om återanvändning, resurssnålhet, avfallshantering. Strävan efter cirkulära lösningar står även inskrivet i våra interna anvisningar och rutiner för inköp. 221 Intraservice arbetar för klimatomställning främst med fokus på att bidra till att skapa hållbara tjänster och cirkulära lösningar. Bland annat arbetar förvaltningen med hållbar IT genom livscykelhantering av stadens datorer, surfplattor och till viss del mobiler. 99 procent av stadens nätverksanslutna skrivare är anslutna till tjänsten samordnad utskriftshantering, vilket bidrar till färre och mer kontrollerad utskriftshantering. Minskad energianvändning sker genom förvaltningens datahallar och självbetjäningsalternativ, e-utbildningar och distansmöten bidrar till färre transporter och pappersförbrukning. Staden använder drygt 31 000 datorer levererade från tjänsten IT-arbetsplats. Andelen som levereras via Klient som tjänst är 95 procent. Det innebär livscykelhantering, förenklad och minskad administration och effektiv logistik i hanteringen av datorerna. Det bidrar i hög grad till stadens hållbarhetsmål. En fortsatt konsolidering till gemensam digital infrastruktur inom staden bidrar till hållbarhetsmålen inom samtliga dimensioner. Numera kan Göteborgs Stad göra utskick digitalt i stället för med vanlig post. Det förkortar handläggningstider och sparar porto, papper och kuvert. Fortsatt utveckling och ökat användande av tjänsterna mina meddelanden och Säker Digital Kommunikation bidrar med nytta för staden. Säker Digital Kommunikation, har utvecklats och är klar för pilot på förvaltning. Det innebär att staden ansluter till nationell infrastruktur för säker digital kommunikation mellan myndigheter. Detta kommer att generera ett antal nyttor för staden som minskat behov av fysisk arkivering samt mer effektivt informationsutbyte. Något som också bidrar till kostnadsbesparingar på miljontals kronor för staden. Intraservice utvecklar metodik för analys av hållbarhetspåverkan i tjänsterna, med start inom hållbar IT. Detta bidrar till att både våra kunder och vi själva som förvaltning bland annat kommer få bättre insikt på vår miljö- och klimatpåverkan. Under hösten har tjänsterna IT-arbetsplats och WAN varit del i piloten där bland annat Agenda 2030- målen och hållbarhetsrisker synats. Underlag finns nu för komplettering av tjänstekatalogen och för fortsatt arbete inom tjänsterna. En fortsättning för fler tjänster planeras under 2025. 88.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Intraservice bidrar indirekt till målet genom de tjänster och den digitala infrastruktur som vi utvecklar på uppdrag av förvaltningar och bolag. Vi bidrar till nya arbetssätt och kompetensförsörjning för att klara välfärdens utmaningar med bland annat ny teknik och automatisering. Förvaltningen arbetar ständigt och på olika sätt med att utveckla säkerheten i våra leveranser. Vi arbetar också med att förstärka förmågan att skydda mot, upptäcka och bevaka hot och sårbarheter. Genom ansvaret för Göteborgs Stads gemensamma riktlinjer kring arkitektur och digitala infrastruktur bidrar vi till att göteborgarna ska kunna ta del av välfärdstjänsterna på ett säkert och effektivt sätt. Eftersom arbetet med stadens gemensamma verksamhets- och IT-arkitektur är under utveckling har det varit viktigt att höja kompetensen. Detta har skett genom utbildningar för deltagare från stadens förvaltningar och bolag. Dessutom har förvaltningen särskilt bistått med expertis, råd och stöd till äldre- samt vård och omsorgsförvaltningen och Higab. Intraservice har bidragit med verktyg och struktur för att de ska kunna verksamhetsutveckla mer effektivt. Inom geografiska data för kartor och positionering så fortsätter förvaltningens samordning i staden. Arbetet med att hitta en målarkitektur tillsammans med tjänster för att öka stadens samarbeten och nyttor stäms av i ett gemensamt geodataforum. 222 Detta ska i förlängningen bidra till bättre och mer effektiv service utifrån behoven hos boende, besökare och företagare i Göteborg. Förvaltningen bidrar också till digitala verktyg som hjälper skapa goda förutsättningar för undervisning i förskola och skola. Göteborgs Stad deltar i det nationella projektet Gemensam digital assistent för offentlig sektor som leds och drivs av AI Sweden. Tillsammans med äldre- samt vård och omsorgsförvaltningen, utbildningsförvaltningen, förskolan och grundskolan utforskas området där träning sker av en digital assistent (Svea). De driver projektet som pågår till december 2025 tillsammans med 30 andra organisationer. Över 300 medarbetare i staden har utforskat lösningen och under året kommer vi använda projektet för att lära och experimentera. Vi kommer även använda det för att lära oss hur vi kan förverkliga en framtida tjänst för Göteborgs Stad. Dessutom kan Intraservice då hjälpa staden att sänka sina IT-kostnader genom arbetet inom ramen för våra kommunfullmäktigeuppdrag. Detta kan i sin tur ge mer resurser till att utföra kärnuppdragen. 88.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Genom Intraservice leveranser och digitala infrastruktur strävar förvaltningen efter att göra det enklare att arbeta i Göteborgs Stad, genom effektivare processer och mer lättanvända system. Ett exempel på hur Intraservice arbetar för att göra arbetet enklare och effektivare är genom RPA-teknik, som innebär att robotar tar över manuella processer. På så sätt slipper medarbetarna monotont och tidskrävande arbete. Till exempel används robotar inom ekonomitjänsterna för att göra månatliga avstämningar av konton och manuella revideringar. Detta skapar förutsättningar för att minska administrationen i Göteborgs stad. Ett annat exempel är Intraservice uppdrag att stödja chefer i deras arbetsmiljöansvar. Under hösten genomfördes en förstudie för att kartlägga stadens behov av stöd vid rehabilitering av medarbetare. Detta med utgångspunkt i att nuvarande IT-stöd står inför en konkurrensutsättning För att säkerställa att förändringar av digitala tjänster bidrar till en god arbetsmiljö för stadens medarbetare finns det en särskild samverkansgrupp för digitalisering som leds av stadsledningskontoret. Inför förändringar i IT-stöd eller vid införande vid nya genomförs riskbedömningar tillsammans med fackliga organisationer för att fånga upp eventuella risker för arbetsmiljön. Kommunfullmäktige beslutade i april om reviderad riktlinje för personalförmåner. Målet är att det ekonomiska värdet av förmånerna ska vara likvärdigt för alla medarbetare. Kommunfullmäktige beslutade då även att höja friskvårdsbidraget som är en av förmånerna. Syftet med bidraget är att medarbetare ska behålla och utveckla sitt fysiska, psykiska och sociala välbefinnande för att må bra i arbetet och på fritiden. Intraservice har säkerställt att beslutade höjningar av friskvårdsbidraget genomförts för stadens förvaltningar samt de bolag som valt att höja bidraget. Då höjningen gjordes retroaktivt innebar det ökade administrationskostnader för Intraservice på grund av manuell hantering. Arbete pågår tillsammans med stadsledningskontoret för att hitta lämpliga former för att timanställda ska kunna ta del stadens förmåner på ett likvärdigt sätt. 223 Inom förvaltningen arbetar Intraservice systematiskt med att ständigt förbättra arbetsmiljön genom stadens överenskomna arbetssätt och processer samt utifrån förebyggande åtgärder och aktiviteter på de utvecklingsområden som framkommer i medarbetarsamtal, APT och i de årliga medarbetar- och chefsundersökningarna avseende både psykosocial-, fysisk- och digitala arbetsmiljöronder. Intraservice har ett utvecklingsområde kopplat till att förbättra chefers organisatoriska förutsättningar sedan ett par år tillbaka. Detta arbete har fördjupats under året genom metoden Chefoskopet som staden har utvecklat tillsammans med den ideella organisationen Sunt arbetsliv. 224 89 Socialnämnden Centrum 89.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål I Göteborgs Stads budget för 2024 finns sju övergripande mål som gäller alla nämnder och styrelser: 1. Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet 2. Segregationen i Göteborg ska brytas 3. Göteborg ska klara kompetensförsörjningen 4. Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist 5. Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald 6. Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov 7. Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor Förvaltningen har arbetat med målen utifrån omhändertagande i nämndens verksamhetsplan 2024. I det här avsnittet rapporterar förvaltningen hur nämnden arbetat med målen och utvecklingen under året. Uppdragen rapporteras i avsnitt 6. 89.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Förvaltningen arbetar för att förbättra sociala förutsättningar och öka jämlikhet, hälsa och trygghet genom att prioritera tidiga insatser och samarbete med andra aktörer. Fokus ligger på barn, unga och deras familjer samt utsatta grupper. Vi håller i och förstärker arbetet som kräver uthållighet och långsiktighet. Vi har arbetat för att stärka barns rättigheter, delaktighet och tillit samt öka fokus på att stärka skyddsfaktorer och motverka riskfaktorer, bland annat genom LÖSA! och Signs of Safety. Vi har förbättrat arbetssätt inom familjehem, stärkt barnrättsperspektiv i familjerättsliga ärenden och fortsatt synliggöra berörda barn, deras situation och behov i möten med vuxna som är föräldrar. Vi erbjuder fler tidiga och samordnade insatser till familjer i akut behov av stöd och mer anpassat stöd till fler grupper. Under året har vi förstärkt det förebyggande, främjande och uppsökande arbetet för barn och unga i stadsområdet med fler föräldrautbildare, fler fältarbetare, utökat samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF), infört SIG-koordinator (sociala insatsgrupper) och fler fritidsaktiviteter. Vi har stärkt närvaron på grundskolorna genom två skolsociala team, vilka har etablerats i samverkan med grundskoleförvaltningen. Vi har utökat föräldraskapsstöd riktat till särskilt utsatta områden för ökad tillit och trygghet samt utbildningar till yrkesverksamma i tillitsstärkande dialog med utrikesfödda föräldrar. Genom förändringar i metoder och arbetssätt för ökat klientnära arbete med vuxna ökar vi förutsättningarna att uppnå positiva resultat men även skapa tillit och motverka desinformation. Vi samarbetar med civilsamhällets aktörer på flera sätt för att nå en bredare målgrupp och särskilt utsatta grupper. Vi har fortsatt att utveckla det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet med arbetssätt och metodstöd, både internt och i samverkan med andra, för att säkerställa en likvärdig och effektiv hantering. Riktlinjerna för arbete med avhoppare håller på att införas och vi har tagit fram stöd i ärenden kring unga lagöverträdare. 225 Vi har organiserat och utvecklat det drogförebyggande arbetet både internt och i samverkan med andra förvaltningar. Vi samverkar med polisen utifrån Trygg i Centrum och arbetar utifrån prioriteringar i stadsområdets lägesbild. I september öppnade vi samverkanslokalen på Drottningtorget, vilken är till för dem som arbetar trygghetsskapande, uppsökande och brottsförebyggande i centrala Göteborg. Vi anpassar kontinuerligt stadenövergripande insatser och utbildningar utifrån behov som finns i staden. Det är stor efterfrågan på kompetenshöjande insatser inom det trygghetsskapande och brottsförebyggande området. Vi har inlett implementering av Göteborgs Stads plan för arbetet mot våld i nära relationer. 89.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Stadsledningskontoret har inlett dialog med förvaltningar och bolag för gemensamt arbete mot segregationen. Arbetet sker med ett helhetsperspektiv på stadsplanering, utbildning och arbete, områdesutveckling med fokus på tillhörighet, delaktighet och inflytande. Förvaltningen har utvecklat Welcome House för nyanlända som deltar i etableringsprogrammet. Verksamheten som erbjuder studie-, boende- och yrkesvägledning samt hälsorelaterade frågor vid drop-in kommer att övergå till permanent verksamhet 2025. Antalet besök har ökat, sannolikt för att även personer med uppehållstillstånd enligt Massflyktsdirektivet nu omfattas av etableringsprogrammet. Vi har fortsatt arbetet med särskilda insatser utifrån handlingsplanen för att inga områden ska vara särskilt utsatta, bland annat med samhällsorientering i samverkan med stadens försörjningsstödsenheter. Den låga tillströmningen gör dock att vi upplever att det många gånger finns en målkonflikt mellan att nå självförsörjning på kort sikt och integrering i samhället på lång sikt. Grannskapsarbetet i Kallebäck involverar lokala verksamheter, civilsamhälle och invånare och har resulterat i uppstart av fritidsverksamhet för ungdomar och en mötesplats för småbarnsföräldrar. Grannskapsarbete syftar till högre samhörighet och tillit lokalt och pågår även i andra delar av stadsområdet. För ökad trygghet har förvaltningen och polisen öppnat en ny samverkanslokal på Drottningtorget och utökat uppsökande fältverksamhet i hela stadsområdet. För att bryta segregationen och bidra till en sammanhållen stad behöver vi ytterligare utveckla vår roll som central mötesplats. En gruppverksamhet har startats för ungdomar från 16–20 år som står långt från utbildning och sysselsättning. Av de tio ungdomar som deltagit under året har samtliga fått någon form av sysselsättning. Ett pilotprojekt fokuserar på uppsökande arbete i skolor för att stärka ungdomar redan från årskurs 9 har inletts. Vi har även arbetat med att identifiera individer för arbetsförmågebedömningar och förbereder en ansökan om ESF-medel för att skapa sysselsättning. Socialförvaltningarna samverkar med arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen för att utveckla arbetsrehabiliterande insatser för personer har försörjningsstöd vilket på sikt kan bidra till att fler får en sysselsättning. Ökningen av digitala återansökningar om ekonomiskt bistånd frigör tid för det klientnära arbetet. Genom IOP-avtal med Skyddsvärnet och Fryshuset får utsatta unga stöd i sysselsättning, utbildning och bostad. Förvaltningen uppmärksammar sociala faktorer som påverkar segregation i stadsplaneringen. Arbetet innefattar främst sociala och barnkonsekvensanalyser samt remissvar till planerande och byggande förvaltningar, med målet att skapa en mer inkluderande stad. 226 89.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Förvaltningen har under året haft goda möjligheter att kompetensförsörja verksamheterna. Personalomsättningen har totalt sett minskat i förvaltningen jämfört med föregående år och merparten av verksamheterna i förvaltningen har kunnat rekrytera den kompetens som behövs. Förvaltningen har särskilt fokuserat på att behålla och rekrytera personal till myndighetsutövningen inom Barn och unga samt Vuxen och försörjningsstöd. Verksamheterna har haft hög personalomsättning och utmaningar att rekrytera erfarna socialsekreterare. Situationen har förbättrats, men utmaningar kvarstår inom vissa enheter inom Barn och unga. Arbetet fortsätter för att säkerställa kompetens både på kort och lång sikt, bland annat genom förbättrad introduktion, förstärkning av introduktionssamordnare, mentorsprogram och plan för kompetensutveckling. Under året startade socialförvaltningarna ett EU-finansierat projekt tillsammans, New recruits. Syftet är att introducera och skapa trygghet i yrkesrollen som socialsekreterare genom deltidsanställning för studenter som går sista terminen på socionomprogrammet. Projektet har lett till att 10 av 17 studenter fått tillsvidareanställningar och arbetet fortsätter med en ny grupp med studenter. En god arbetsmiljö, organisationskultur och ett nära ledarskap har betydelse för kompetensförsörjningen. Förvaltningen har för tredje gången undersökt chefers förutsättningar med Chefoskopet. Utvecklingen är positiv och dialog med cheferna ligger till grund för att förbättra inom tre prioriterade områden: stödfunktioner, chefsrollen och information och kommunikation. Arbete pågår också för att stärka arbetsledarna i sin roll och rusta andra funktioner för att hantera återkommande nyanställningar och personal utan erfarenhet i myndighetsutövning. Årets medarbetarundersökning visar en positiv utveckling. Alla jämförbara index har förbättrats för både chefer och medarbetare jämfört med föregående år. Cheferna upplever bland annat förbättringar i tid för arbetsuppgifter och möjligheter till återhämtning efter hög arbetsbelastning. Resultatet för medarbetarna visar höga resultat inom samarbete och resultatet för arbetsbelastning, återhämtning, närmaste chef och lön. Det pågår många aktiviteter i linje med Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning som handlar om att utveckla verksamheten, attrahera, tillvarata och utveckla kompetens och ett hållbart arbetsliv. Exempelvis arbetar förvaltningen för att synas för studenter, förbättra verksamhetsförlagd utbildning för studenter, följa upp och förbättra utifrån avgångsenkäter, införa gemensamma arbetssätt, fokusera på digitalisering i verksamhetsutveckling och minska onödig administration samt arbeta med återhämtning. Förvaltningen bedömer sammantaget en positiv utveckling i kompetensförsörjningen. 89.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Förvaltningen verkar för att bostadsbristen ska byggas bort utan att göra anspråk på ytor som är viktiga för det sociala livet. Förvaltningen omhändertar målet genom att samordna sociala erfarenheter i samhällsplaneringen och medverkan i stadsutvecklingsprocesser. Förvaltningen bedömer viss måluppfyllelse utifrån att förvaltningen arbetar aktivt med att lyfta och utveckla sociala perspektiv och barnperspektiv samt utforskar boendesituationer för vissa grupper. Däremot ser förvaltningen risker med måluppfyllelsen ur ett helastadenperspektiv. 227 För att bidra till målet har förvaltningen genomfört flera olika insatser och aktiviteter. Fokus för arbetet har varit: • Att initiera ett gemensamt arbete kring barn och ungas minskade plats i staden • Samverkan kring bostadsförsörjningsprogrammet • Att utforska innovativa boendelösningar för studenter som även kan minska ofrivillig ensamhet Vi lyfter återkommande fram sociala perspektiv och barnperspektivet på startmöten och i remisser inom stadsutveckling. Sociala konsekvensanalyser (SKA) och barnkonsekvensanalyser (BKA) har genomförts för att synliggöra sociala aspekter och barnperspektivet i stadsutvecklingsprocesser i aktuella planer och projekt. Förvaltningen har noterat att användningen av sociala konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser har minskat i stadsområdet Centrum. Förvaltningen ser en risk att barnperspektivet och behovet av kommunal service inte synliggörs vid planering av centrala delar av staden. Under året har frågan om barns och ungas minskade utrymme i staden och behovet av kommunal service tagits upp i ett stadsområdesforum med flera av stadens förvaltningar. Frågan diskuterades med Evenemangsområdet som exempel. Vi har belyst denna utmaning i de remisser som förvaltningen besvarar inom stadsutveckling. Frågan har även tagits upp i utvecklingsarbetet som sker med de stadsutvecklande förvaltningar kring taktisk planering och detaljplaneprocessen (PLEX-processen). Dessa processer är viktiga för förvaltningens arbete och skapar förutsättningar för en högre måluppfyllelse. Förvaltningen behöver vidareutveckla arbetet med att samla sociala erfarenheter och lokal kunskap för stadsområdet. Socialförvaltningarnas samordnade roll behöver också tydliggöras mer. Bidrag och inspel från andra förvaltningar och aktörer är viktiga för att lyfta fram sociala erfarenheter och perspektiv i stadsutvecklingsprocesserna. 89.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Grunden för förvaltningens miljöarbete är vårt miljöledningssystem. Förvaltningen har antagit sex lokala miljömål som tillsammans bidrar till lägre klimatutsläpp och ökad biologisk mångfald. Förvaltningen har under hösten börjat avveckla förvaltningens två bilpooler med nio fordon. Dessa fordon har krävt mycket administration och skötsel och har medfört stora kostnader. Under 2024 har förvaltningen gått över alltmer till privata alternativ för att under 2025 helt avveckla de fordon vi leasar. Förvaltningen har under året: • Arbetat vidare med att implementera miljöledningssystemet, vilket resulterat i att Miljöförvaltningen vid den stödjande revisionen i maj för första gången konstaterade att förvaltningen har ett systematiskt miljöarbete. • Tagit fram en handlingsplan för att säkerställa en säker kemikaliehantering inom fritidsverksamheterna. • Tagit fram en lokal anvisning för resor i tjänsten. Den lokala anvisningen förtydligar vem som har mandat att fatta beslut kring olika typer av resor och ska hjälpa till att styra mot minskade utsläpp från resor. • Utbildat förvaltningens beställare inom miljövänliga inköp. Syftet med utbildningen är att informera om nya inköpsrutiner som ska styra mot ökad resurshushållning. 228 Förvaltningen rapporterade en samlad miljöuppföljning i samband med delårsrapport augusti 2024 som bland annat visade att förvaltningens: • Arbete med resurshushållning går framåt med uppdaterade inköpsrutiner och kompetenshöjande insatser. • Återbruk av möbler via Göteborgs Stads återbrukstjänst TAGE ökar, vilket bidrar till minskade utsläpp och lägre kostnader. • Andel ekologiska livsmedel minskade 2023 jämfört med året innan. Förvaltningen behöver öka takten för att nå målet 60 procent ekologiska livsmedel till 2026. • Arbete med kemiska produkter är mycket resurskrävande och går fortsatt långsamt. • Anställda inte gjort några korta flygresor i tjänsten 2023. • Utsläpp från tjänsteresor har minskat, liksom den totala körsträckan med bil. Förvaltningen bedömer en viss utveckling framåt. 89.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Förvaltningen har arbetat med att utveckla verksamheterna och arbetsformerna med fokus på dem som vi är till för. Vi har arbetat på olika sätt för att förbättra processer och använda resurser på bästa sätt. Många av våra utvecklingsfrågor har koppling till den nya socialtjänstlagen och arbetet med dem utgör också en del av omställningen. Under året har vi tagit fram en mängd kunskapsunderlag som verksamheterna kunnat använda som stöd i planering och prioriteringar vid beslut. Exempel är en ny behovsanalys folkhälsa, lägesbild inom trygghet för stadsområdet och en uppdaterad genomlysning av fritidsverksamheten. Vi har arbetat med verksamhetsutveckling genom kompetenshöjning och utveckling av metoder, arbetssätt och arbetsprocesser. Vi har exempelvis inrättat en rekryteringsgrupp på familjehemsenheten för bättre samverkan och har arbetat med att motverka felaktiga utbetalningar inom försörjningsstöd, där vi har förstärkt och renodlat handläggarnas arbete, i avvaktan på ett samordnat arbete i staden. Vi har stärkt vårt kunskapsbaserade arbetssätt. Flera verksamheter arbetar med individbaserad systematisk uppföljning. Till exempel har vi ett projekt för att följa upp de barn och unga som återkommer till socialtjänsten. Resursverksamheten har sedan årets början följt måluppfyllelse för alla avslutade insatser på en sammanställd nivå. Vi deltar också i forskningsprojekt, exempelvis har Kriscentrum för män inlett ett samarbete med Umeå universitet kring forskning om socialtjänstens hjälp och stöd till män som utsatts för våld i nära relation. Vi deltar även i en nationell uppföljning av socialtjänstens omställning. Vi har arbetat för att öka tillgängligheten och förändrat arbetsprocesser utifrån det. Till exempel genom att ge öppenvårdsinsatser till barn och familjer redan under utredningstiden eller minska väntetiderna på familjerådgivningen. Vi har arbetat för att bättre nå dem som är i behov av våra insatser, exempelvis har samtalsmottagningarna för personer med drog-, alkohol- och spelproblem tagit fram en ny hemsida och informationsmaterial. I stödet till brottsutsatta har vi försökt att nå grupper som kan vara svårare att nå som barn och unga, personer med annat modersmål än svenska, personer utsatta för sexualbrott och hbtqi-personer. Vi bidrar till tillgänglighet men även effektivare arbetsprocesser genom arbete med fler digitala lösningar. Exempelvis görs nu en stor del av ansökningarna digitalt inom försörjningsstöd, vilket gör att vi kan lägga mer fokus på att stötta klienterna. 229 Under hösten har flera enheter påbörjat anslutning till säker digital kommunikation mellan myndigheter. Andra digitaliseringsinitiativ är bland annat familjehemsappen för uppdragstagare och förstudie om digitala orosanmälningar. 89.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Under året har förvaltningen arbetat med hälsofrämjande arbetsplatser, ett nära ledarskap och lön som motsvarar kraven på yrket. Det har lett till positiva resultat: fler anställda, lägre sjukfrånvaro och framför allt minskad personalomsättning. Samtliga värden i medarbetarundersökningen har förbättrats under året. För att minska arbetsbelastningen och möjliggöra återhämtning erbjuder HR- avdelningen utbildningar i ämnet samt stödmaterial för arbetsplatsträffar. Tillsammans med fackliga företrädare utvecklas det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet kontinuerligt. Dessutom har medarbetarundersökningar genomförts löpande, särskilt i samband med förändringar i verksamheterna. Förvaltningen har fortsatt att förbättra de organisatoriska förutsättningarna för cheferna. Metodiken från Chefoskopet används för att kartlägga och följa upp behov samt för att ta fram handlingsplaner. Under året genomfördes en tredje undersökning för chefer och en första för arbetsledare. Resultaten ligger till grund för nya åtgärder som ska ge cheferna mer utrymme för ett nära ledarskap. Förvaltningen arbetar för att uppnå jämställda och konkurrenskraftiga löner som motsvarar yrkets svårighetsgrad. Årets lönekartläggning visade fortsatt behov av högre löneutrymme för flera yrkesgrupper. Förvaltningen beslutade inför 2024 om ett högre ekonomiskt utrymme än avtalet för att närma oss målbilden och förbättra lönenivåerna jämfört med andra sektorer. Målet är att uppnå rättvisa och attraktiva löner inom omsorgssektorn. De fyra socialförvaltningarna samordnar arbetet för att nå jämställda och konkurrenskraftiga löner. Sammantaget bedömer förvaltningen en viss utveckling inom området. 230 90 Socialnämnden Hisingen 90.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 90.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Trygghet stadsutveckling Med stöd i lagen om Kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete har en årlig lägesbild med tillhörande orsaksanalys och åtgärdsplan tagits fram. Fler aktörer än tidigare har varit delaktiga. Information hämtas in från medarbetare genom gruppintervjuer och skriftliga svar. En förankring av lägesbildsarbetet i berörda verksamheter stärker det kunskapsbaserade brottsförebyggande arbetet genom mer heltäckande lägesbilder och effektivare åtgärdsplaner. Genomlysning av arbetet mot våld i nära (ViNR) har gjorts inom förvaltningen efter uppdrag från nämnden. Utvecklingsområden som föreslås i genomlysningen kommer arbetas med framåt tillsammans med implementeringen av planen för ViNR som antogs under året. Inom uppdraget att stödja civilsamhället och bevilja lokalt föreningsbidrag förs dialoger om andra bidrag som finns att söka i staden. Förvaltningen medverkar i olika möten med föreningslivet för att synliggöra arbetet och ge information. På Skola som arena/Lights On och Community center Brunnsbo sker kontinuerligt samverkan med offentliga aktörer och civilsamhället. Till exempel genom att möjliggöra forum för föräldrar att träffas, prata och ta del av samhällsinformation. Detta bidrar både till trygghet, egenmakt och möjlighet att ta del av relevant stöd. Delaktighet och tillit Under 2024 har medborgarbudgeten Bästa Biskop genomförts. Medborgarbudgeten har gett boende och verksamma i Biskopsgården möjlighet att bestämma hur en pott på 800 000 skulle nyttjas till aktiviteter. 4300 röster inkom vilket är mer än dubbelt året innan. 10 aktiviteter genomfördes under sommar/höst. Sommar i Backa har genomförts tillsammans med bolag inom Framtiden AB, Stena fastigheter, Kulturskolan, Grundskoleförvaltningen, Kulturförvaltningen, House of Possibilitas, RF-SISU, ÄVO samt privata aktörer. Målet var att erbjuda meningsfulla och roliga upplevelser för barn och unga i Backa. Genom projektet har barn och unga fått möjlighet att utforska nya intressen, utveckla färdigheter och träffa nya vänner. Aktiviteterna är utformade för att vara inkluderande. Flera gemensamma aktiviteter har genomförts till exempel badutflykter, spökrunda på en av mötesplatserna och ett LAN har genomförts på Kulturhuset i Tuve i december. Till dessa aktiviteter har barn från hela Hisingen bjudits in. Inom verksamheterna arbetar man tillsammans med barn och unga för att förebygga och motverka homofobi, samt reagera och agera på beteenden som innebär kränkningar eller diskriminerande beteenden. Genom arbetet med medlemsavtal finns bättre förutsättningar för att jobba med tryggheten på mötesplatserna. Det pågår även ett arbete inom verksamheterna att ta fram en systematik och struktur gällande forum/arbetssätt för ungas inflytande och delaktighet. 90.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Tidiga insatser 231 Hälsofrämjande och förebyggande insatser är i fokus för att bidra till minskad segregation. Ung Hisingen stöttar unga att etablera sig på arbetsmarknaden genom stöd i att skriva CV, söka jobb och tillhandahålla arbetsplatser. Under 2024 har antalet unga som fått arbete via Ung Hisingen fördubblats. Tidiga insatser för de yngsta barnen sker i spädbarnsverksamheten och familjecentrerat arbete. Stor del av insatserna har varit inriktade på familjer där våld förekommer, med stöd till både våldsutsatta och våldsutövare. Utbildning i Möta Pappor/föräldrar med Våldsproblematik har visat en positiv effekt på utredningsarbetet gällande barn som upplever våld. Högintensiva teamet har under året fortsatt implementeringen av Funktionell Familjeterapi (FFT) och utbildat medarbetare inom Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel (KIBB) Implementering av Socialstyrelsens kunskapsstöd för att motverka normbrytande beteende och återfall i brott har påbörjats och en utbildningssatsning i KBT pågår för att bättre kunna möta barn och unga med normbrytande beteende. Fältgruppen har fortsatt sitt uppsökande arbete i skolor och utomhusmiljöer. Fältgruppens närvaro har verkat för ökad tillit mellan ungdomar och socialtjänsten. Desinformationsarbetet har intensifierats genom workshops och dialoger för att identifiera och motverka desinformation. Erfarenheter från dialogerna har sammanställts i en rapport för att sprida information om förvaltningens arbete. Arbete sysselsättning Långtidsberoende klienter har ofta en komplex problembild och riskerar att ”låsas in” i försörjningsstödet om de inte får ta del av samordnade rehabiliteringsinsatser genom Försäkringskassan (FK) och sjukvården. För att ändra det behöver den enskilde stöd att få sjukintyg, få sin nedsatta arbetsförmåga bedömd av FK och möjlighet till samordnad rehabilitering. Behov av förstärkt stöd och insatser genom Arbetsförmedlingen (AF) finns. Dock är AF:s huvudfokus insatser för gruppen nära arbetsmarknaden. Samarbetet med ArbVux behöver utvecklas så att de insatser som tillhandahålls matchar klienternas behov. Under hösten 2024 har Arbvux börjat ta över insatsen Språk och hälsa. För att möjliggöra ett perspektiv där fokus läggs på individens förmågor i stället för på hinder, krävs att individer med partiellt nedsatt arbetsförmåga kan delta i insatser på både del- och heltid. Framtidshubben invigdes i april 2024. Ambitionen är en satsning av riktade insatser mot sysselsättning för unga. Hubben är en samverkan mellan Framtidskoncernen, Stadsmissionen Göteborgs Stad och Business Region. Målet är att minska ojämlikhet genom att främja möjlighet till utveckling och ge stöd på vägen till egen försörjning. På Hubben kan vuxna och ungdomar få råd och stöd om studier, arbete och entreprenörskap. 90.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. För att arbeta med kompetensförsörjning på ett strukturerat och samlat sätt har förvaltningen tillsammans med fackliga parter utarbetat och antagit en plan för kompetensförsörjning 2025_2026. Denna plan följer stadens struktur, det vill säga att den är uppdelad i fem fokusområden och under varje fokusområde finns aktivitetsområden. Planen är ett stöd för förvaltningen att skapa förutsättningar och en gemensam riktning för att möta kompetensutmaningarna inom alla yrkesroller utifrån förändringar i omvärlden som demografi, teknik och inte minst lagstiftning, med syfte att säkra förvaltningens kompetensförsörjning. I planen för kompetensförsörjning definieras hur förvaltningens ska säkerställa analysen av framtida 232 kompetensförsörjningsbehov samt hur resultat av planerade och genomförda aktiviteter ska följas upp. Under 2024 har ett antal aktiviteter genomförts inom kompetensförsörjningsområdet. Ett exempel är det första försök med mentorprogram för socionomer som genomförts i samarbete med de övriga tre socialförvaltningarna och Stadsledningskontoret. Syftet med programmet är att få seniora medarbetare att arbeta kvar längre och samtidigt minska personalomsättningen bland yngre medarbetare. Den halvtidsuppföljning som genomförts pekar på att insatsen är uppskattad men faktiska resultat kan följas upp först på längre sikt. I samband med att programmet avslutas i början 2025 kommer en slutrapport att publiceras. Ett nytt mentorprogram planeras att starta i mitten av 2025 vilket genomförs inom ramen för ESF-projektet New Recruits. Detta projekt i sin tur innebär att socionomstudenter anställs deltid under en termin och då får en introduktion till socionomyrket. Ett annat exempel är Chefoskopet som startades upp i augusti 2024 och kommer att slutföras under 2025. Syftet är att fånga de aspekter som chefer upplever har betydelse för att ha goda förutsättningar att uppfylla befattningens uppdrag på ett bra sätt. Utöver planen för kompetensförsörjning arbetar respektive avdelning med verksamhetsspecifika utvecklingsinsatser. Förvaltningen har även löpande aktiviteter såsom introduktion av medarbetare och utbildningar i juridik och verksamhetssystem. Medarbetare uppmanas också att nyttja relevanta utbildningar och föreläsningar som erbjuds av staden, alla finns samlade på ett ställe på Digitala navet. 90.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. I nämndens reglemente framgår att nämnden med beaktande av befolkningens behov och kännedom om lokala förhållanden utifrån sitt verksamhetsansvar ska vara en aktiv part när det gäller insatser inom bland annat området sociala erfarenheter i samhällsplaneringen. På så vis kan man säga att målet ingår i förvaltningens löpande kärnverksamhet genom att till exempel lämna synpunkter på detaljplaner. Socialnämnden Hisingens lämnade svar på remisser med mera omhändertas sedan inom de stadsbyggande förvaltningarna. Socialnämnd Hisingen har ingen rådighet över slutprodukten som sedan tas fram av dessa andra förvaltningar men är aktiv utifrån det sociala perspektivet löpande. Under 2024 har fokus varit samverkan och samarbete med de stadsutvecklande förvaltningarna och att delta i pågående arbete och processer inom ramen för det ordinarie uppdraget. Utveckling av gemensam plan- och exploateringsprocess (PLEX) har utgjort stor fokus under året. PLEX omfattar stadsutvecklingsprocessen från idé till utbyggd plats och förvaltningen deltar i processutvecklingen för att integrera sociala och lokala perspektiv genom hela stadsutvecklingsprocessen. 90.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Under året har förvaltningens medarbetare genomgått miljöförvaltningens web- utbildning "Från ord till handling - En utbildning om Göteborgs Stads miljö- och klimatarbete" Utbildningen syftar till att visa att om alla gör det de kan för att påverka miljön i rätt riktning så får det en stor påverkan på Göteborg som helhet. Många positiva inspel har kommit efter utbildningen. Förvaltningen har haft uppföljning på det systematiska miljöarbetet från miljöförvaltningen under april månad. 233 Miljöförvaltningen bedömer att förvaltningen har ett systematiskt miljöarbete. Påbörjat utvecklingsarbete framåt handlar bland annat om att säkerställa en säker kemikaliehantering. Förvaltningen sammanställer årligen en uppföljning av det systematiska miljöarbetet vilket bifogas årsrapporten. Göteborgs stads Miljö- och klimatprogram ligger till grund för förvaltningens arbete med miljöfrågorna. 90.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Tidiga insatser Under 2024 har fortsatt fokus varit på att tidigt identifiera behov och erbjuda stöd genom samverkan mellan olika aktörer, såsom förskolor, skolor och vårdinstanser med syftet att förebygga större problem längre fram. Förstärkt samverkan med vårdens aktörer BVC och BUP och ökad samverkan med förskola och skola, har möjliggjort att fler familjer fått tillgång till rätt insatser tidigt. Ett utvecklingsarbete har skett med arena Community Familj för att föräldrar och barn ska kunna träffas med fokus på föräldraskap och samvaro. Resursenheten barn och Högintensiva teamet har under 2024 fortsatt varit delaktiga i Maria Heimers (forskare vid Uppsala universitet) projekt för att öka barns delaktighet. Projektet pågår till årsskiftet och kommer att utvärderas 2025. Avdelningarna Barn och unga myndighet (BoU) och Resurs har under året påbörjat arbetet med att stärka evidensbaserad praktik inom sina uppdrag. BoU har integrerat RBM-modellen (forskningsbaserad modell för bedömning/behandling av normbrytande/kriminellt beteende) genom utbildningar, workshops och metodstöd. Resurs har arbetat vidare med individbaserad systematisk uppföljning och genomför utbildningssatsning i KBT mellan november 2024 och maj 2025. Gemensam planeringsdag med tema evidensbaserad praktik har hållits under hösten, och arbetet kommer fortsätta under 2025. Arbete sysselsättning Att ha ett arbete och ha en försörjning är en del i att ha en föräldraförmåga. Även när tillvaron är rörig är det viktigt att ha ett jobb att gå till, enligt basen i BBIC (boende, arbete, ekonomi). Inom avdelning Försörjningsstöd är barnfamiljer prioriterade i insatser. Kompetenscenter har metoden Fler Föräldrar i Arbete (FFIA). Denna insats ska utökas. Utbildning av socialsekreterarna har skett på samtliga fyra enheter. Avdelningen kan jobba mer aktivt med föräldrar och stötta dem mer ut mot egenförsörjning. Arbetsmetoder måste utformas i samverkan mellan avdelningarna för att undanröja hinder som står i vägen för förälderns möjligheter att stå till arbetsmarknadens förfogande. Detta arbete tar sin utgångspunkt i barnens bästa. Under 2024 har ett arbetssätt skapats mellan Försörjningsstöd och BoU myndighet för att möjliggöra en sådan samverkan. Delaktighet och tillit Inom myndighetsutövningen används flertal verktyg, såsom SIP, BBIC, ASI, i syfte att fånga den enskildes behov av stöd och främja god samverkan vid utformning av insatser som ska ges av flera aktörer och huvudmän. Genom användningen av verktygen kan den enskilde även bli ber delaktig i utformningen av insatserna. Genom samverkan mellan flera avdelningar har flertal behov av interna rutiner identifierats och upprättats. Fortsatt arbete med implementering av framtagna rutiner kommer att äga rum under hösten. 234 90.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Förvaltningen möter framtiden på bästa sätt med medarbetare och chefer som trivs, stannar och utvecklar både den egna kompetensen och verksamheten. En viktig del av trivseln är arbetsmiljön och att uppleva sig uppskattad och belönad för sina insatser. Det senare kan både vara den faktiska lönen men även de utvecklingsmöjligheter som finns. Under senare del av 2024 har ett försök med strukturerad reflektionstid för medarbetare i direktkontakt med brukare genomförts. Försöket har upplevts positivt av berörda. Utvärdering kommer att ske i början av 2025. Syftet var att medarbetarna skulle få möjlighet att reflektera kring sitt uppdrag med exempelvis metodutveckling och inläsning. Alla medarbetare har erbjudits frukostföreläsningar som ytterligare ett sätt att vidga sin kompetens i ämnen som påverkar arbetsmiljön. Förvaltningen arbetar tätt med övriga tre socialförvaltningar för att motverka lönekonkurrens. Det skapar i värsta fall en onödig personalomsättning som vid en strategisk medveten lönepolitik kan motverkas. Orsaken till byte av arbete ska i möjligaste mån inte vara på grund av löneläget. Förvaltningens mål är att som lägst ligga i nivå med det lönepolitiska ställningstagandet och samtidigt i samma nivå som övriga socialförvaltningar. Förvaltningen har sedan flera år identifierat att förvaltningens lönenivåer är lägre än i samma befattningsvärdering som motsvarande tekniska befattningar. Under våren 2024 begärdes så kallat skyddsstopp, bland annat gällande alla klientbesök i rum utan reträttdörr samt ensamarbete. Arbetsmiljöverket kallades in för bedömning och utvecklingsåtgärder identifierades och omhändertogs. I övrigt bedömde Arbetsmiljöverket att det finns tillräckligt med rutiner och lokaler för att kunna ta emot besök. Övriga åtgärder var att larm köptes in i större omfattning och rutiner inför besök förtydligades. Förvaltningen har under 2024 arbetat för att tydliggöra intern kommunikation. Ett sätt är löpande tydlig information på digitala navet från förvaltningsledningens möten. Medarbetarna har på detta sätt möjlighet att hålla sig uppdaterade kring aktuella händelser. Förvaltningen har också arbetat med att tydliggöra stöd till chefer samt ansvar och roller i dessa uppdrag. Uppdragsbeskrivningar för avdelningschefer, enhetschefer samt verksamhetsutvecklare har tagits fram. Chefoskopet genomförs under 2024 och 2025 med syfte att fortsätta identifiera och utveckla stöd till chefer i deras roller. Arbetet med lokaler innebär översyn av långsiktigt behov men också akuta åtgärder vid behov. Den nya socialtjänstlagen som förväntas träda i kraft den 1 juli 2025 kommer i förlängningen också troligen att påverka behovet av framtida lokaler. Arbete för att motverka hög arbetsbelastning pågår bland annat kopplat till uppdraget om reflektionstid. 235 91 Socialnämnden Nordost 91.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål I årsrapporten följs kommunfullmäktiges samtliga sju mål upp. Det som efterfrågas är hur nämnden tagit sig an och arbetat med målet. Utöver det rapporteras vilken bedömning förvaltningen gör av måluppfyllelsen under det gångna året. Utgångspunkten för bedömningen är delvis olika nyckeltal som visar på huruvida utvecklingen gått och rätt eller fel håll, men framför allt en uppföljning av resultatet av det planerade arbetet och den valda strategin. Bedömningen ska därmed ställas gentemot förvaltningens arbete under det gångna året mer än den samhälleliga utvecklingen i ett större perspektiv. 91.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Förvaltningen bedömer måluppfyllelsen som god med anledning av att flera förflyttningar skett under året. För att nå målet har förvaltningen fortsatt arbeta med tidiga, främjande och förebyggande insatser för att bidra till goda uppväxtvillkor för barn och unga. Familjecentralerna i Nordost, Familjeakademin och projektet Rätt kurva är exempel på hur förvaltningen arbetar med att skapa jämlika förutsättningar genom att tillhandahålla råd och stöd till barn och familjer i stadsområdet. För att säkerställa att förvaltningen erbjuder ett likvärdigt stöd i hela stadsområdet har Familjelinjen startat riktat mot Angeredsområdet, en insats som tidigare bara funnits i de östra delarna av stadsområdet. Under året har spädbarnsverksamheten utvecklats till att omfatta även de östra delarna av stadsområdet. För att skapa likvärdiga samverkansstrukturer kring små barns hälsa har fler lokala barnhälsonätverk skapats under året i stadsområdet. Förvaltningen deltar aktivt i sju barnhälsonätverk, varav fem startats upp under året. Barnhälsonätverken består av representanter från förskolor, barnhälsovård och socialtjänst. Nätverken ska öka möjligheterna att ge barn och familj tidiga insatser i rätt tid. Ett viktigt framsteg under året är utökningen av MST-team, som erbjuder behandling i hemmiljö och förebygger placeringar. Behandlingen erbjuds nu inte bara till hela Nordosts stadsområde utan även till övriga stadsområden i Göteborg. Det nya teamet har mött en stor efterfrågan och bidrar till jämlikare insatser för invånare. Förvaltningen har arbetat med utvecklingsområden som identifieras i 2023 års barnbokslut. Förvaltningen har exempelvis intensifierat samverkan med förvaltningen för funktionsstöd (FFS) för att säkerställa att barn får sina behov tillgodosedda, genom att arbeta aktivt med samordnad plan. Medarbetarnas kompetensutveckling är en viktig del i arbetet för att livsvillkoren ska bli mer jämlika. Det har bland annat genomförts kompetenshöjande insatser gällande våldsprevention, hedersrelaterat våld och barnrätt. Förvaltningen har fortsatt utvecklingsarbetet med att skapa meningsfull fritid för barn och unga genom ökad samverkan med fler grundskolor och fortsatt utveckling av skolan som arena efter skoldagens slut. Förvaltningen har även genomfört trygghets- och drogförebyggande arbete, arbete med normer och värderingar samt socialt fältarbete riktat till skolor under dagtid. Riktat arbete har även skett gentemot målgrupper med sämre förutsättningar för meningsfull fritid på grund av ohälsa, funktionsnedsättning eller ekonomiska förutsättningar. 236 91.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Förvaltningens måluppfyllelse bedöms som viss utifrån att det finns fortsatta utvecklingsområden. Förvaltningen arbetar aktivt med att vara lätt tillgängliga för att stärka invånarnas delaktighet, tillit och inflytande. Genom att skapa mötesplatser och verksamheter i stadsområdet möter personal olika behov hos invånarna och är lyhörda för att anpassa samhällsservice och aktiviteter. Inom förvaltningen pågår ett aktivt trygghetsskapande arbete såväl på kort som lång sikt och inom flera olika avdelningar. De unga mötesplatserna samt skolan som arena arbetar bland annat med att skapa meningsfull och trygg fritid. Inom förvaltningen läggs även stort fokus på att ge plats åt unga ledare samt praktik och jobb för unga. Ungdomsporten har bland annat möjliggjort en första kontakt med arbetsmarknaden för 180 ungdomar genom att bland annat stötta i såväl CV-skrivning som jobbsökande och förberedande samtal om vad det innebär att arbeta. Arbetet med metoden Signs of Safety fortsätter i god takt. Den förvaltningsövergripande metoden syftar till att skickliggöra samtliga i förvaltningen och skapar gemensam förståelsegrund, vilket i sin tur bidrar till ytterligare delaktighet och inflytande för barnen och deras familjer. Arbetslösheten har fortsatt att öka under året, men antalet unika hushåll med utbetalt försörjningsstöd ökar inte i samma grad. Antalet barnfamiljer och unga vuxna har ökat något under året på grund av rådande lågkonjunktur. Arbetet med att öka sysselsättning och självförsörjning för personer som har beroendeproblematik har gått långsammare än förväntat, mest på grund av att det funnits en kö, innan nya personer kunnat påbörja arbetet. Förvaltningen har arbetat med analys och kartläggning av målgruppen samt kompetensutveckling. Medel har beviljats från Europeiska socialfonden, ESF, (ReCharge) i syfte att öka tillgången till den reguljära arbetsmarknaden för personer med skadligt bruk och beroende genom ökad tillgänglighet och sänkta trösklar. Fler barn, unga och unga vuxna i kriminella miljöer uppmärksammas och fler beviljas insatser. Förvaltningen arbetar aktivt med olika initiativ för målgruppen, och med intern omorganisering vilket gett positiva effekter för samverkan med externa aktörer gällande målgruppen. I samverkan med Polisen och Trygg I, riktas åtgärder gällande de särskilt utsatta områdena i samband med den kunskapsbaserade lägesbilden som redovisas löpande i befintlig struktur. Förvaltningen ansvarar också för att sammankalla övriga förvaltningar och parter gällande de frågor som är gemensamma och stadenövergripande. Inom ramen för arbetet med målgruppen har särskild fokus lagts på flickor och kvinnor i kriminella miljöer. 91.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Förvaltningen bedömer att måluppfyllelsen är viss. Vad gäller personalomsättning så är utvecklingen under året positiv. Omsättningen minskar med 2,8 procentenheter jämfört med föregående år, till 14,1 procent. Under året har implementering av såväl stadens som förvaltningens kompetensförsörjningsplaner påbörjats. Bland annat har några avdelningar avsatt planeringsdagar för att arbeta med sitt gemensamma ledarskap. Några avdelningar har parallellt arbetat med att ta fram respektive förnya kompetensutvecklingsplan. Kopplat till förvaltningens riktningsarbete har arbetet med att skapa en god organisationskultur fortsatt. Tillsammans med linjeavdelningarna har HR fortsatt att arbeta för att hitta nya, bland annat digitala, sätt att attrahera och rekrytera rätt medarbetare. Arbete med att utveckla rekryteringsprocessen samt att utbilda enhetschefer i rekrytering har gjorts under året. 237 Förvaltningens medverkan i forskningsstudie om förkortad arbetstid, är ett exempel på hur förvaltningen arbetar med arbetsmiljö och attraktiv arbetsgivare. De flesta av förvaltningens enheter har under året fortsatt att arbeta med verksamhetsspecifika lönekriterier. Framtagandet av specifika lönekriterier bedöms ha god effekt gällande att öka förståelsen för löneprocessen och även öka känslan av delaktighet hos medarbetarna. I 2024 års löneöversyn uppmärksammades särskilt de medarbetare som arbetat mer än 10 år i stadsområdet. I syfte att kompetenshöja samt trygga medarbetare har samtliga uppmanats att delta i en utbildning initierad av förvaltningen. Utbildningen hölls av Myndigheten för psykologiskt försvar och Center mot våldsbejakande extremism och gavs i maj månad. Medel inom ESF-projektet "New recruits" beviljades i juni månad. Tillsammans med övriga tre socialförvaltningar har planering för och rekrytering av studentanställningar påbörjats under hösten. Studentanställningarna är riktade mot studenter som läser sista terminen på socionomprogrammet. Syftet är att dels vara en attraktiv arbetsgivare, dels att skapa förutsättningar och rusta nyutexaminerade socionomer inför att de får en första anställning inom våra förvaltningar. 91.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Förvaltningen bedömer måluppfyllelsen som viss. Förvaltningen bidrar till målet genom arbetet med sociala erfarenheter i samhällsplaneringen. Uppdraget syftar särskilt till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden inom stadsområde Nordost. Under året har förvaltningen även arbetet med framtagandet av stadens gemensamma planerings- och exploateringsprocess (PLEX) där planen är att bygga 23 000 nya bostäder inom stadsområdet till 2050. I stadsområdet utgör den glesa bebyggelsestrukturen med långa avstånd mellan bostadsområden, ihop med stora höjdskillnader både inom och mellan områden stora utmaningar. Sedan avvecklingen av stadsdelsförvaltningarna har det sammanhållna lokala arbetet minskat inom vissa områden. Förvaltningen ser att samverkan kring behov och prioriteringar utifrån ett befolkningsperspektiv behöver stärkas. Förvaltningen har under året antagit en strategi för mer lokalt sammanhållen service som kan kompensera för och återetablera den lokala kunskapsbilden och handlingsförmågan. Mycket av detta sker genom olika typer av samverkan med externa aktörer – allt för att skapa en levande stad med möjliga aktiviteter för prioriterade grupper. Det här initiativet har redan i år inkluderat utbildningsinsatser (medborgarforskning och grannskapsarbete) med externa aktörer, vilket också fortsätter 2025, allt för att minska de socioekonomiska utmaningarna. Förvaltningen bidrar genom verksamheter, aktiviteter, föreningsbidrag och samverkan med bostadsbolag till en levande stad. Under året har förvaltningen bland annat ökat bemanningen på flertalet mötesplatser och sedan i höstas finns en fritidsbank i Angered som är ett viktigt cirkulärt initiativ. Förvaltningens trygghetsarbete, arbetet med att motverka gängkriminalitet, ett välfungerande SSPF och en bra avhopparverksamhet är viktigt för att behålla en positiv utveckling där uppväxtvillkor och livsvillkor är goda. I stadsområdet finns ett rikt föreningsliv som bedriver mötesplatser, fungerar som brobyggare och riktar aktiviteter till olika prioriterade grupper. IOP-samarbeten (Idéburet Offentligt Partnerskap) avseende medborgardrivna mötesplatser bidrar till närmare kontakt med de boende, bättre stämning och högre tillit till varandra. Den uppfattningen delas av bostadsbolagen. Många av våra aktiviteter (Hälsoteken, Aktivitetshus och Fixotek) bidrar både till bättre välmående och ett ökat 238 fokus på cirkulär ekonomi. Förvaltningen ser att samverkan kring behov och prioriteringar utifrån ett befolkningsperspektiv behöver stärkas. Förvaltningen har under året antagit en strategi för mer lokal sammanhållen service som kan kompensera för och återetablera den lokala kunskapsbilden och handlingsförmågan. 91.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Förvaltningen bedömer måluppfyllelsen som god. Förvaltningens systematiska miljöarbete • Under 2024 har förvaltningen utvecklat och fortsatt bedriva systematiskt miljöarbete utifrån stadens gemensamma miljöledningssystem. • Andelen ekologiska livsmedel som köpts in av förvaltningen har ökat från 17% till 32,5%. • Ungefär 200 medarbetare har under året genomfört den digitala utbildningen Från ord till handling utbildning om Göteborgs Stads miljö- och klimatarbete. • Arbetet med att minska förekomsten av oönskade kemikalier i förvaltningens verksamheter har under året gått framåt. Förbättrade rutiner vid användning av kemikalier samt uppföljning av och uppdatering gällande riskbedömningar i Chemsoft har bidragit till målet. • Under år 2024 har det skett en negativ utveckling vad gäller rest- och matavfall, analys av skälen pågår. • I oktober genomfördes den årliga revisionen av miljöförvaltningen. I återkopplingsrapporten framgår att förvaltningen bedöms ha ett systematiskt miljöarbete som uppfyller stadens bestämmelser. Vidare framgår att arbetet med att integrera miljöfrågorna i organisationen har utvecklats och miljöarbetet har tagit positiva steg framåt. Förvaltningens arbete med aktiviteter per enhet kopplat till miljöområden Genom målområdesarbetet har förvaltningen tagit steg framåt vad gäller medarbetarnas delaktighet mot stadens högt ställda mål om att vara ledande i klimatomställningen. Så gott som alla förvaltningens enheter har under året genomfört nya aktiviteter för att öka följsamheten till förvaltningens miljöområden. Många enhetschefer rapporterar att arbetet med miljömål har väckt engagemang bland medarbetarna. Energi - Flera av förvaltningens enheter har skapat aktiviteter för en minskad energiförbrukning. Mobilitet - I miljöområdet om mobilitet har förvaltningens enheter upprättat aktiviteter i syfte att öka användningen av kollektivtrafik eller cykel som ett resealternativ. När bil är det enda alternativet väljs i första hand elbilar framför fossildrivna fordon. Dessutom väljer enheter att, om möjligt, genomföra möten via teams i stället för att resa till varandras kontor. Inköp - I miljöområdet om inköp lägger förvaltningens enheter fokus vid återbruk i syfte att minska svinn av produkter. Enheter har fått stöd i att hitta mer miljövänliga alternativ vid inköp. Enheter har antagit policy om att i första hand servera vegetarisk kost vid planeringsdagar. Avfall - Förvaltningens enheter har skapat aktiviteter inom miljöområdet med ett fokus på utbildning inom källsortering. 239 Kemikalier - En enhet rapporterar att de genomfört riskbedömningar och tagit fram förbättrade rutiner gällande kemikaliehantering. 91.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Förvaltningen bedömer måluppfyllelsen som viss. Socialförvaltning Nordost har omhändertagit målet genom i huvudsak tre delar. • Digitalisering och inhämtande av utvecklingsinitiativ från medarbetare • Tillitsbaserad styrning och stärka chefers organisatoriska förutsättningar • Minskad administration Förvaltningens avdelning Integrerad digitalisering är drivande i den digitala verksamhetsutvecklingen på uppdrag av samtliga vård- och omsorgsförvaltningar. Flera projekt är påbörjade som kommer leda till en högre måluppfyllelse i och med att förvaltningen kan få ett mer resurseffektivt arbete framöver. Exempel på projekt som förväntas få en stor positiv effekt är införandet av SDK (Säker digital kommunikation) som är en nationell infrastruktur och ett säkert sätt att utbyta känslig och sekretessklassad information mellan kommuner, regioner, statliga myndigheter. Medarbetare inom vård- och omsorgsförvaltningarna kan skicka in sina idéer på behov av digitalisering i en gemensam behovsprocess och inom socialförvaltningen Nordost finns en förvaltningsintern möjlighet (Nytt-ja) för medarbetare att skicka in idéer och utvecklingsförslag. Genom att omhänderta medarbetares utvecklingsidéer på ett systematiskt sätt kan förvaltningen i högre grad nå en välfärd som möter göteborgarnas behov. Förvaltningen strävar efter en tillitsbaserad styrning där ett exempel är förvaltningens så kallade målområdesarbete. Det innebär en större delaktighet från enhetschefer i arbetet att omhänderta kommunfullmäktiges mål och uppdrag och har lett till ett mer aktivt målarbete och vissa fall också en bättre måluppfyllelse, exempelvis stadens miljömål. Arbetet med chefers organisatoriska förutsättningar fortsätter genom att förvaltningens stödverksamheter löpande söker synpunkter och feedback från chefer i kärnverksamheten. Det sker både genom återkommande möten (stödforum) men även genom att stödchefer besöker verksamhetens ledningsgrupper för att lyssna in synpunkter och feedback. Förvaltningens stödverksamheter arbetar aktivt med att minska den administration som verksamheten behöver hantera. Det sker genom att man kontinuerligt försöker effektivisera det egna administrativa arbetet inom stödverksamheten för att på så sätt med samma resurser kunna ta över mer administrativa uppgifter från kärnverksamheten såsom exempelvis behörighetshantering i system. Förvaltningens administrativa enheter har påbörjat en kartläggning av sina egna processer för att bättra kunna stödja kärnverksamheten i att minska sin administration. Förvaltningen har ett ökat fokus på prioritering av förvaltningens resurser genom anställningsprövning av administrativa tjänster. Detta har lett till att andelen administrativ personal i förhållande till personal i direktkontakt med brukare har minskat jämfört med 2023. 91.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Förvaltningen bedömer att måluppfyllelsen är god. Genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete har förvaltningen fortsatt att verka för att förbättra de delar som medarbetare lyfter som viktiga att utveckla. 240 Medarbetare lyfter detta i medarbetarenkäter, arbetsmiljöronder och vid APT. Med hög delaktighet i medarbetarenkäten som kännetecken har flera enheter tagit steg framåt; någon enhet har gemensamt tagit fram värdeord för sin enhet, en annan har tagit fram en struktur för att möjliggöra arbete på annan plats, flera enheter har regelbundna trivselaktiviteter och ytterligare några enheter har låtit utbilda medarbetare i arbetsbelastning och återhämtning. Under året har förvaltningens chefer utbildats i samverkansavtalet och dess lokala överenskommelse. Förvaltningens pågående arbetsinnovationsprojekt förväntas ge intressanta resultat som förvaltningen kan använda för fortsatt utveckling av arbetsmiljöfrågorna Socialförvaltningen Nordost har en förhållandevis låg sjukfrånvaro (5,6%). Förvaltningens sjukfrånvaro fortsätter också att sjunka, i synnerhet de längre sjukskrivningarna. Under året har flera avdelningar arbetat aktivt med att tillsammans med HR systematiskt kartlägga och analysera och arbeta med förekomsten av arbetsrelaterad ohälsa. Syftet är att minska korttidsfrånvaron och därmed förebygga långtidssjukfrånvaro. Ett identifierat utvecklingsområdet är chefers arbetsmiljö. Även om cheferna i förvaltningen generellt har låg sjukfrånvaro så rapporterar ändock en andel av cheferna att de har en för hög arbetsbelastning. I samarbete med förvaltningens säkerhetsenhet har åtgärder vidtagits vid de arbetsplatser och i de enskilda fall där det varit behövligt. 241 92 Socialnämnden Sydväst 92.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål Uppföljningen av de politiska målen görs enligt stadsledningskontorets anvisning, vilket innebär en kort beskrivning inom begränsat utrymme, av hur nämnden tagit sig an målen samt även beskriva den utveckling som skett inom respektive mål. Nedan följer dessa beskrivningar per politiskt mål, sammanfattningsvis löper arbetet på enligt planering i nämndens verksamhetsplan för samtliga sju mål. 92.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Förvaltningen har arbetat för att öka delaktigheten för alla målgrupper och för att nå ut i stadsområdet. Sammantaget ligger Sydväst fortfarande högt gällande upplevd trygghet men de tre prioriterade mellanområdena Frölunda Torg-Tofta, Centrala Tynnered och Stora Högsbo ligger fortfarande lågt. Resultat från 2024 har inte publicerats. Inflödet av samtycken till SSPF har varit högt och ytterligare SSPF-koordinator har rekryterats. Ett antal åtagandeplaner på grupp- och arenanivå pågår för specifika platser och skolor. Föräldraforum har startat i samverkan med Reningsborg och finns för föräldrar som är oroliga eller ser förändringar i sitt barns beteende. Förvaltningen bidrar även till målet genom: Verksamheter deltar vid informationsinsatser, utbildningar, möten (bostadsbolag, föräldrar, föreningar med flera). Invånarguidernas arbete har startat och de har samtalat med minst 1700 personer, bland annat om Orange week, föräldrastöd och bibliotekens aktiviteter. Samarbete med Medborgarkontoret sker genom invånarguiderna och Samhällsutvecklingsrådet. För att nå ut finns medarbetare från BoU på plats på Medborgarkontoret och medarbetare från VoF på Framtidshubben. Uppsökarteamet för hemlösa har utvecklat en samverkan med Västra Götalandsregionens mobila team för beroende för att via dem skapa ytterligare tillit och kontakt. Förvaltningens arbete med ungdomar i kriminalitet har intensifierats och ökat i omfattning. UngSydväst är i gång och en utökning med ett uppsökarteam har gjorts med stöd av ESF-medel. GVI är implementerat och insatser pågår inom alla tre grundpelare. Arbetet med våldsprevention har ökat. Det har bland annat riktats till fritid, bibliotek och föreningar. Metodmaterialet ”Lite våld gör också ont’ har lanserats och sprids. Kvinnogrupp (Existera) med fokus på könsstympning har varit välbesökt och bidrar positivt till att nå ut i stadsområdet. Utifrån barnbokslutet har Boende och hemlöshet identifierat behov av bättre rutiner utifrån barnperspektivet för att se och uppmärksamma de barn som avdelningen möter. Förvaltningen har genomfört tre trygghetsvandringar och deltagit i ett antal externa vandringar. Fokus har till större del varit på trygghetsdialoger, som har genomförts både i egen och andras regi. Föreningsvandringar har genomförts. Fem grupper har under året vandrat i centrala Tynnered, Frölunda, Ängås/Välen, Grimmered och Askim. En demokratidag på 1200 genomfördes i december. 242 Ny lokal för Fritids och föreningars verksamhet på Styrsö öppnar i mars. Förvaltningen informerar verksamheter i skärgården och ideella aktörer om Leader. Två projekt har beviljats medel och flera mikroprojekt pågår. Förvaltningen påtalar seniorers behov i planprocesser och sociala konsekvensanalyser samt av olika boendeformer. (Åldersvänliga Göteborg) 92.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Förvaltningen bidrar till målet genom en rad aktiviteter. Nedan rapporteras kortfattade beskrivningar. Inom SSPF-arbetet (skola, socialtjänst, polis, fritid) rapporteras en positiv utveckling på Frejaskolan, men fortsatt utmaning på Frölundaskolan. Förvaltningen har genomfört föräldrastödsprogram och samarbetar fortsatt med civilsamhället. Förvaltningen har stärkt och breddat arbetet med att lämna sociala erfarenheter i samband med stadsutveckling, och arbetar nu för att inhämta verksamheternas erfarenheter på ett mer systematiskt sätt. Arbetet med Familjecentrerade arbetsmetoder (FCA) har utvecklats, bland annat genom stöd till barn med problematisk skolfrånvaro. Fritidsbanken har flyttat till nya lokaler på Frölunda Torg under året och haft en ökning av utlåning med 60 procent. Den positiva utvecklingen bedöms bero på centrala och lättåtkomliga läget såväl som de generösa öppettiderna. Under året har förvaltningen haft ett fokus på att stärka samverkan med sysselsättning och sjukvård inom Bostad Först för att bättre möta klienternas behov och underlätta för människor att klara insatsen Bostad Först. Samverkan inom UngSydväst har strukturerats tydligare och en ESF-ansökan har beviljats, med möjlighet att stärka upp med ett uppsökarteam samt ytterligare SSPF- koordinator. Framtidshubben samarbetar med Ungdomens hus och förvaltningen deltar i arbetet i Framtidshubben. Personal från Vuxen och försörjningsstöd finns på plats vissa timmar i veckan. Det vräkningsförebyggande arbete pågår men förvaltningen kan konstatera en liten ökning jämfört med föregående år, både vräkta hushåll, men även antalet barn som varit i hushåll som vräkts. Trots att hushåll med barn blivit avhysta känner vi inte till att några barn blivit hemlösa. Det vanligaste är att barnen flyttar till den andre vårdnadshavaren, att familjen redan lämnat landet vid avhysningstillfället eller löser sin boendesituation på egen hand. Fortsatt arbete krävs 2025 för att vända denna utveckling. Inflödet av nya ärenden inom försörjningsstöd är högre än 2023, men antalet pågående ärenden där barn ingår i hushållet har minskat. Samverkan genom samverkansmodellen "Fler Familjer i Arbete" bedöms hjälpa fler familjer att bli självförsörjande. Samverkan sker med Kompetenscenter i detta arbete. Arbetsrehabilitering har stärkts för personer långt från arbetsmarknaden, men det finns svårigheter att matcha dessa med sysselsättning på grund av brist på enkla jobb. En analysgrupp har föreslagit nya insatser och identifierat svårigheter att hitta strukturerade sysselsättningsmöjligheter. En särskilt utsatt grupp är personer med missbruksproblematik som också lever i hemlöshet. Förvaltningen driver insatser i egen regi, där det saknas gemensamma insatser i staden så som Vamos. 2025 utökas Vamos med en tjänst. 243 92.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Förvaltningens arbetar aktivt med stadens och förvaltningens kompetensförsörjningsplan inom samtliga fem fokusområden. Socialförvaltningarna samarbetar kring kompetensförsörjningen där utvecklingsinsatser kring rekrytering, introduktion samt lönebildning. Mentorsprogrammet för seniora och juniora medarbetare pågår och en delutvärdering har genomförts vilket ha visat ett mycket positivt resultat. Syftet är att skapa trygghet i rollen som ny socialsekreterare och att bredda arbetsområdet för seniora medarbetare. Tillsammans driver förvaltningarna ett ESF-projekt med bland annat ett traineeprogram för socionomstudenter. Förvaltningen arbetar löpande för att skapa en organisation präglad av tillit. En viktig del av detta arbete är våra chefsforum, där chefer träffas en gång i månaden för dialog, erfarenhetsutbyte och även vissa utbildningsinsatser. Sedan ett par år har förvaltningen också ett aktivt målområdesarbete, där olika delar av organisationen samarbetar för att bygga en gemensam kultur med fokus på dem vi är till för. Förvaltningen har haft framgång med regelbundna analysmöten mellan avdelningarnas ledningsgrupper och förvaltningsledningen. Dessa möten har stärkt tilliten i organisationen genom gemensamma analyser och identifiering av förbättringsområden, där verksamheten och stödet kan arbeta tillsammans för att nå våra mål. Förvaltningen har ökat och förstärkt mottagandet av studerande för praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Uppstart av VFU-centra, stöd till handledare och chefer samt ökad närvaro på rekryteringsmässor är exempel på aktiviteter. Förvaltningen har ökat bemanningen på en del enheter. En satsning på socialsekreterare med särskilt uppdrag har genomförts som innebär handledning och introduktion av nya socialsekreterare. Förvaltningen har arbetat med metodstödet Chefoskopet som har fångat in chefers organisatoriska förutsättningar och har omhändertagits genom att resultatet och de utvecklingsområden som identifierats har applicerats i chefernas arbetsmiljöplaner. Tillsammans med övriga tre socialförvaltningar pågår ESF-projektet "New Recruits" som handlar om rekrytering av studentanställningar under sista terminen på socionomprogrammet. Årets medarbetarundersökning visade att förvaltningens utvecklingsområden var förmågan att fånga upp och ge återkoppling på medarbetarnas idéer och förslag från förvaltningsledningen samt möjlighet till återhämtning. Förvaltningens styrkor var att medarbetarna ansåg att arbetet är meningsfullt och att man lär och utvecklas i det dagliga arbetet. Svarsfrekvensen har ökat från 84-87 %. 92.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Förvaltningen har bidragit till målet genom följande aktiviteter och åtgärder. Platssamverkan i Frölunda, Tynnered och Högsbo har fortsatt. Åtgärder har genomförts såsom ökad belysning, ökat skalskydd på fastigheter, ökad skötsel på några ytor samt där det funnits behov kontrollerat tillstånd för kommersiella verksamheter. Platssamverkan sker i olika former där BID Frölunda Tynnered är den mest formaliserade. Boende och hemlöshet har påbörjat ett omhändertagande utifrån de erfarenheter som framkommit i projektet Mutual benefits och kommer under 2025 behöva se över och 244 planera utifrån de kvarvarande aktiviteterna. Bland annat har modellen för platssamverkan kring sociala boenden börjat att implementerats. Ett funktionsprogram för sociala boenden har i slutet av 2024 antagits av socialnämnden Sydväst. Programmet ska vara en riktning när staden bygger nytt eller hyr in boenden för personer i hemlöshet. Programmet utgör också stöd i hur boenden ska utformas och vilka funktioner som behöver finnas för att möta de boendes behov. För att öka synligheten och närvaron har förvaltningen arbetat med: Skola som arena/Lights On, områdesaktiviteter runt Stjärnhusen och Opalparken, sommaraktiviteter i Högsbohöjd samt aktiviteter och närvaro på Frölunda torg och Briljantgatan. Förvaltningen har varit en stor part i framtagandet av ny hemlöshetsplan. Planen har varit ute på remiss hos berörda nämnder och styrelser och inväntar i nuläget ett slutligt antagande av kommunfullmäktige. Förvaltningen har bidragit med sociala erfarenheter i planprogrammen för Tynnered och Frölunda samt i detaljplaner, till exempel gällande grönområden, att minska barriäreffekter vid Västerleden samt behov av platser för föreningsliv och lek. I planarbeten har förvaltningen aktivt främjat att dialoger genomförts med medborgare och andra aktörer. Rapport dialog Tynnered (samverkan med hyresgästföreningen och Destination Tynnered) har färdigställts. En intern samverkan har initierats för att systematiskt fånga upp sociala erfarenheter från Barn och Unga, Vuxen och försörjning samt med enheter inom Stadsområde, välfärd och fritid. Kunskaper som sedan förs in i samhällsplaneringen. Samverkan med stadsbyggnadsförvaltningen pågår för att säkerställa att sociala erfarenheter omhändertas inom den nya PLEX-processen (gemensam plan och exploateringsprocess) samt taktisk planering. Förvaltningen deltar även i framtagandet av Göteborg stads nya bostadsförsörjningsprogram. 92.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Förvaltningen har genomfört flera åtgärder för att vara en del av klimatomställningen och främja biologisk mångfald. Miljöorganisationen har implementerats, med central miljögrupp och miljöombud som deltar i förvaltningens miljöarbete. Klimatpåverkan har minskat övergripande. I augustirapporten lyfte förvaltningen att flygresor under 60 mil hade ökat. Förvaltningens riktlinjer för tjänsteresor är tydliga med att sådana resor i första hand ska ske via tåg i första hand och förvaltningen bedömer att detta var en tillfällig ökning som inte förväntas kvarstå. Återbruk har prioriterats med uppstart av Fritidsbanken, vilket har ökat återanvändningen av material betydligt. Förvaltningen fortsätter att stödja initiativ som Leksaksbiblioteket och Fritidsbanken för att främja hållbarhet och social rättvisa inom stadsområdet, med koppling till Agenda 2030. Förvaltningen letar efter nya samarbeten fortlöpande. Under förvaltningens demokratidag hölls en workshop för unga om hur vi kan hantera klimatkänslor och oro inför framtiden, och tillsammans skapa aktivt hopp inför framtiden. Lokala miljömål Inom avdelningarna för boende och hemlöshet vilka är de verksamheter främst använder engångsmaterial har det under året varit fokus på att minska användningen av 245 engångsmaterial i största möjliga mån. Förvaltningen har inga aktuella siffror för 2024 att rapportera, dessa inkommer senare under våren. Under året kan konstateras att andel ekologiska livsmedel endast ligger på 22% av förvaltningens inköp av livsmedel, samma nivå som 2023. Förvaltningens bedömning är att andelen inte motsvarar verkligheten, utan att det är felkontering av fakturor som ligger bakom. Fortsatt arbete krävs under 2025 för att kunna ge en mer rättvisande bild. Användandet av TAGE har ökat betydligt och en stor del av denna ökning härleds till uppstarten av Fritidsbankens verksamhet. Planerad minskning av utfasnings- och riskämnen pågår enligt plan och fortsatt kartläggning av kemikalier inom verksamheterna fortgår (särskilt fokus inom fritidsverksamheterna). Stadens avfallsplan följs upp särskilt under februari månad på förvaltningsnivå. Förvaltningen är inte klar med sammanställningen och kan inte redogöra exakt gentemot målet att mängden blandat avfall ska vara nära noll. Tidiga bedömning är dock att förvaltningen har behov av fortsatt fokus på målet. Den stadengemensamma utbildningen om stadens miljö- och klimatarbete pågår. Under året har ca åtta procent av förvaltningens medarbetare genomfört utbildningen. Förvaltningens samlade miljöpåverkan är relativt liten, arbetet mot de lokala miljömålen fortgår. Sammanfattningsvis har förvaltningen under året tagit steg för att vara en del i klimatomställningen samtidigt som den främjar biologisk mångfald och social rättvisa inom ramen för Agenda 2030. 92.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Förvaltningen arbetar på olika sätt för att Göteborgs stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Under året har följande utvecklingsområden prioriterats för att bidra till måluppfyllelse: • Förvaltningen har deltagit aktivt i socialförvaltningarnas gemensamma arbete med förberedelser inför den nya socialtjänstlagen. • Det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas för att säkerställa att förvaltningens arbete utvecklas i linje med vetenskap och beprövad erfarenhet. Arbetssätt ska vara ändamålsenliga och inkludera behovsorienterade metoder, arbetssätt och insatser. • Som ett led i att möta behoven hos dem vi är till för har det under hösten förts en dialog inom flera avdelningar för att på ett bättre sätt fånga in brukarnas perspektiv och synpunkter som en del av verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Inom boende och hemlöshet har förvaltningen exempelvis verksamhetsråd för att möjliggöra en större delaktighet för brukarna. Folkhälsoarbetet följer handlingsplanen likaså det familjecentrerade arbetet. Här har fyra barnhälsonätverk startats upp under året. Kategoriplansarbete. Uppföljning av aktivitet och nettokostnadsutveckling per kategoriområde har genomförts. Bostad först. Deltagit aktivt i framtagande av ny hemlöshetsplan och nytt ESF-projekt ReCharge sätter fokus på ökad sysselsättning för målgruppen hemlösa. Samverkan hälso- och sjukvård. Nytt samarbete initierats med Sahlgrenskas mobila beroendeteam. 246 Effektivt lokalutnyttjande. Lokalbehovsplanen reviderad och uppföljningen av kostnader för evakuering och flytt för att säkerställa ekonomisk kompensation har stärkts. Ny lokal för mötesplats unga på Styrsö. Fritids uppsökande arbete för att nå fler barn och unga och fler målgrupper har fortsatt internt i förvaltningen och i samverkan med offentliga- samt civilsamhällesaktörer. Barnrättsarbetet fortsätter att utvecklas utifrån identifierade utmaningar i barnbokslut 2024. Samlad uppföljning görs i barnbokslutet vilken biläggs årsrapporten. Avdelning Vuxen och försörjningsstöd utvecklar fortsatt arbetet med ASI-metoden. Omtag i implementeringen av HVB-enkäten görs inom ramen för kategoriplan Barn och unga. Spink har utrett frågan om rating i leverantörsregister med resultatet att rating kräver ett mer komplext verktyg och resurser som inte finns tillgängliga i dagsläget. Arbetet med struktur för styrning och samarbete med TID/ID har initierats och arbetet med att fram en långsiktig digitaliseringsplan har påbörjats. Ett kartläggningsarbete inom avdelning boende och hemlöshet har påbörjats för att följa upp orsakerna till att placeringar inom egen regi inte väljs. Uppföljning och statistik om anledning till vald regiform förväntas också kunna utvecklas genom ett nytt IT-stöd för placering och utförarregister (PRIIS) inom SPINK. 92.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Förvaltningen har systematiska arbetssätt för att säkerställa en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor för att ha fokus på dem vi är till för. Inom förvaltningen genomförs arbetsmiljöronder två gånger per år inom det systematiska arbetsmiljöarbetet, samt en medarbetarundersökning årligen. Underlaget används av chef och medarbetare för att gemensamt utveckla arbetsplatsen och förbättra arbetsmiljön. Inom verksamheten för boende och hemlöshet har ett avdelningsövergripande arbetsmiljöteam inrättats för att möjliggöra dialog kring gemensamma utmaningar. Barn och unga har satsat på att säkerställa rätt bemanning och förbättra arbetsmiljön och särskilda uppdrag har givits till vissa socialsekreterare för att introducera och handleda nya socialsekreterare. Resultatet från medarbetarenkäten visar att Hållbart medarbetarindex har ökat något jämfört med föregående år (80%). Resultatet av medarbetarundersökningen 2024 jämfört med föregående år visar ett oförändrat värde vad det gäller arbetsbelastning och återhämtning och därmed kommer förvaltningen ha fortsatt fokus på detta även 2025. Inom flera av verksamheterna har även fokus legat på att kompetenshöja kring och implementera rutiner för att motverka och förebygga hot och våld. Utbildningar och workshops hålls för att stärka personalens beredskap och hantera dessa situationer. Det pågår även arbete med att öka rapporteringen och hantera den ökade samhällspåverkan som påverkar arbetsmiljön. Personalomsättning har minskat med 3 % 2024 jämfört med föregående år. En avgångsenkät har skickats till tillsvidareanställda som avslutar sin anställning på egen begäran under slutet av 2023 och hela 2024. 34 personer har svarat och svarsfrekvensen uppskattas till ca 33%. Respondenterna anger arbetsuppgifter och förutsättningar att utföra dem (29%), organisationens uppbyggnad (20%) och arbetsmiljön (20%) som områden förvaltningen behöver förbättra. Avdelningarna i förvaltningen har haft olika förutsättningar och händelser under 2024. Något som särskilt sticker ut mellan avdelningarna är organisationens uppbyggnad, där framför allt respondenter från BoH har angett det som en faktor som kan förbättras. 247 Ett utvecklingsområde framåt är att höja svarsfrekvensen för bättre underlag för analys. Förvaltningen följer lokal samverkansöverenskommelse som är i linje med Göteborgs Stads samverkansavtal och arbetar aktivt med att följa upp och stärka den fackliga samverkan. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet har genomförts under våren i samtliga LSG och därefter en samlad bedömning i FSG där det konstaterades att förvaltningen haft ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete under 2023. 248 93 Stadsmiljönämnden 93.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål Kommunfullmäktiges mål ska enligt stadens budget 2024 bidra till FN:s globala hållbarhetsmål. Verksamheten ska bedrivas utifrån ett hållbarhetsarbete som syftar till att uppnå målen i Agenda 2030 samt verka för en hållbar utveckling utifrån social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. De globala hållbarhetsmålen och hållbarhetsdimensionerna hänger tydligt samman. För att förtydliga och förenkla stadens styrning har förvaltningen grupperat; kommunfullmäktiges mål, politiska uppdrag samt politiskt antagna program och planer mot de tre hållbarhetsdimensionerna. Detta ger en bild över hur olika delar inom den politiska styrningen samverkar. Inom den sociala dimensionen har nämnden grupperat målen; • Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet • Segregationen i Göteborg ska brytas • Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Inom den ekologiska dimensionen har nämnden grupperat målen; • Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist • Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Inom den ekonomiska dimensionen har nämnden grupperat målen; • Göteborg ska klara kompetensförsörjningen • Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. 93.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Stadsmiljöförvaltningen bidrar i sin roll som ansvarig för stadens rum och samlade framkomlighet genom att förvalta och utveckla tillgängliga, attraktiva och levande stadsmiljöer och naturområden för alla. • Förvaltningen arbetar för utökad kapacitet för längre vagnar i spårvägsnätet, 249 kollektivtrafiken. De nya längre vagnarna kommer att öka resenärskapaciteten, ge kortare restider och i förlängningen möjliggöra mer jämlik tillgång till arbete, utbildning, service och rekreation. • Att staden ska vara en säker och trygg stad är vägledande i prioritering av förvaltningens re-/investeringsåtgärder. • Förvaltningen utvecklar arbetet med trygghetsfrämjande kameror och har påbörjat etablering av kameror vid pendelparkeringar. • Med anledning av det försämrade säkerhetsläget i Sverige har arbetet med trygghetsskapande åtgärder i staden intensifierats, vilket bland annat innefattar säkerhetsbarriärer/ fordonshinder. Samverkan sker med bland annat polisen och stadsledningskontoret. • Grönsakstorget som sommartorg har i utvärderingen visat på väldigt positiva siffror från besökare. För Grönsakstorget har dock verksamma en relativt negativ bild till att parkering tas bort jämfört med på andra sommargator och sommartorg. Det visar på ett glapp som är viktigt att adressera när förvaltningen utvecklar stadskärnan mot mer hållbar mobilitet. • Under sommarens stora och centralt belägna spårarbeten var kommunikationen proaktiv och tydlig. Ett resultat av detta arbetssätt har visat sig ge en mycket låg andel ärenden och klagomål. • Trygghetsvandringar har genomförts med polis och boende där fokus har varit belysning. Utifrån detta har trygghetsskapande åtgärder i bland annat tunnlar och gångstråk utförts. 93.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Staden ska fungera för alla som bor, vistas och verkar i Göteborg oavsett socioekonomiska förutsättningar eller geografisk hemvist. Genom medveten planering av stadsmiljöer bidrar förvaltningen till en ökad trygghet, minskad segregation och tillgängliga mötesplatser. Vi arbetar aktivt med hur vi på ett bättre och mer jämlikt sätt kan fånga upp behov kopplat till vårt uppdrag över hela staden, då det inte inkommer synpunkter från boende i utsatta område i samma utsträckning som från andra geografiska områden. Detta sker bland annat genom platsbesök med medborgardialoger samt proaktivt tänk i exempelvis trygghetsskapande åtgärder. • Nogsamma prioriteringar inom olika områden för en likabehandlingsprincip. • En säker och trygg stad har varit vägledande i prioritering av re- /investeringsåtgärder. • Förvaltningen tog under sommaren emot ca 450 feriearbetare från alla områden i staden.Det var elever från årskurs 8 till årskurs 1 i gymnasiet. Platserna för årskurs 8 var reserverade för ungdomar från socioekonomiskt utsatta områden. • Några feriearbetare undersökte utifrån uppdrag kopplat till Hjällbo Parklek och Hammarkullens parklek, designprinciper för temporär vattenlek, utekök och köksodling. Kommande år planerar förvaltningen att genomföra åtgärder i linje med denna underökning. • Unga stadsutvecklare har också genomfört intervjuer, platsanalys och designförslag för komettorget som ”en plats för alla”. Underlaget har bearbetats och delar av det har genomförts på torget. 250 93.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Förvaltningen arbetar utifrån stadens plan med fokusområden och har under hösten tagit fram en egen kompetensförsörjningsplan med aktiviteter som ska årligen kan anpassas utifrån förändrade förutsättningar. Nedan följer exempel på aktiviteter som påbörjats och/eller genomförts. • Utveckling av verksamheten: Förvaltningen har tagit fram nytt arbetssätt för hur man kan arbeta med innovation, tagit fram en prioriteringslista för digitaliseringsutveckling • Tillvarata och attrahera kompetensen på arbetsmarknaden: Utvecklat arbetet med employer branding genom att ta fram pre-boarding material, Linked-In kampanjer, deltagande i fler mässor samt utveckling av förvaltningens arbete med praktik, prao och feriearbetare, samt påbörjat ett arbete med personalnyckeltal. • Utveckla kompetensen i inom organisationen: Tillsammans med de andra stadsutvecklande förvaltningarna har man påbörjat ett arbete med att identifiera kandidater som gått chefsutvecklingsprogrammet och komma med förslag om hur man kan ta tillvara dessa. Förvaltningen har även påbörjat ett arbete med att ta fram en generell kompetensutvecklingsplan för olika kategorier av medarbetare. • Hållbart arbetsliv: Förvaltningen har påbörjat arbetet med chefoskopet, systematiserat uppföljning av GAM-utbildningar, tagit fram uppdrag och koncept för utbildnings- och utvecklingssats för chefer via Intraservice, planerat för nätverk för skyddsombuden i förvaltningen. • Konkurrenskraftiga arbetsvillkor: Tillsammans med de stadsutvecklande förvaltningarna omvärlds bevakar vi marknadslöneläget för konkurrensutsatta befattningar. Förvaltningen arbetar utifrån de lönekartläggingar och analyser som görs genomföra justeringar och strategiska satsningar i den årliga löneöversynen. 93.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Som förvaltare av halva Göteborgs Stads yta, har förvaltningen ett stort ansvar att i alla beslut och vid all utveckling av staden värna naturen, klimatet och människors hälsa. Förvaltningen utvecklar ytor för park- och naturområden i staden där blå och gröna stråk skapar samband för såväl arter och ekosystem som för människors behov av rekreationsmiljöer. En rik och varierad grönska, anpassad efter platsens behov, skapar förutsättningar för biologisk mångfald och hanterar konsekvenser av ett varmare klimat, som skyfall, torka och höga temperaturer. • Förvaltningen har under året arbetat med att bygga upp det systematiska miljöarbetet enligt Göteborgs Stads anvisning för systematisk miljöledning, arbetet 251 kommer att fortsätta under 2025. • Förvaltningen har tagit fram en metod för hur de gemensamma miljökraven som gäller för alla förvaltningar och bolag i staden kan följas upp i projekt. Uppdatering av kraven har arbetats fram under hösten med skärpta krav på asfalt och betong samt krav på nollutsläpp för lätta lastbilar. • Nya träd har planterats vid Östra Larmgatan för att gynna den biologiska mångfalden och stärka stadens skydd mot klimatförändringar. • Entrén till Vättlefjäll har rustats upp och är nu en tydlig startpunkt för besökare som vill utforska naturreservatet. Vättlefjälls naturreservat är ett av de största naturområdena i Göteborg • En modell av den marina kolonilotten Flytevi ingår numera i Röhsska museets nya basutställning Designhistorier. Flytevi .prisades också i samband med hållbarhetsfestivalen New European Bauhaus i Bryssel. I konkurrens med stadsutvecklingsprojekt från hela Europa tilldelades Flytevi en andraplats i kategorin "Reconnecting with nature". 93.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Förvaltningen driver på utvecklingen mot ett ökat hållbart resande och minskad biltrafik. Ett förändrat trafiksystem bidrar till att fler väljer gång, cykel och kollektivtrafik. Anpassningar görs för att skapa en gång- och cykelvänlig stad genom att skapa förutsättningar för nya bättre cykelbanor, delad mikromobilitet och tillgänglig kollektivtrafik. En rik- och varierad grönska, anpassad efter platsens behov, skapar förutsättningar för biologisk mångfald och hanterar konsekvenser av ett varmare klimat, som skyfall, torka och höga temperaturer. Förvaltningen ska vara en kunskapsbas och inspiratör i hur man framgångsrikt utvecklar ekosystemtjänster i stadsmiljö. • I alla projekt styr förvaltningen mot att ekosystemtjänsterna ska öka. • Ett minskat klimatavtryck har varit vägledande i prioritering av re- /investeringsåtgärder. • Förvaltningen var med och arrangerade den nationella konferensen Transition Lab Forum i Göteborg tillsammans med Viable Cities och Drive Sweden där temat var "Digitala verktyg ger överväxel i klimatomställningen”. • Förvaltningen driver arbetet med att ta fram arbetssätt för att använda parkering som styrmedel för att minska biltrafiken. • Förvaltningen erbjuder serviceresor som är 90 procent fossilfria. • Förvaltningen driver flera pågående fossilfria anläggningsprojekt. • Förvaltningen deltar i arbetet med att förändra hastighetsgränser, där utbyggnad av stad kommer att ske utifrån de nya riktvärdena. Sänkta hastighetsgränser ger minskade utsläpp, minskat buller och minskad olycksrisk. • Förvaltningen har i sin fordonsflotta enbart fossilfria fordon. • Fokus på kvalitetsökning av befintliga ängar genom att så in fröer för att minska gräsmängden och öka örtrikedomen. • Förvaltningen arbetar med selektiv slyröjning och att lämna död ved och sly för att gynna biologisk mångfald har intensifierats, vilket bidrar till en rikare flora och fauna i urbana miljöer. • Förvaltningen förbereder för att utöka naturbetet på Stora Amundön. Det innebär bland annat att sätta upp stängsel och förbereda nya beteshagar inför våren när det kommer fler betande djur. Genom att markant utöka betesmarkerna på Stora Amundön gynnas både biologisk mångfald och naturvården. 252 93.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Den stad vi utvecklar ska vara jämlik, funktionell, trygg och ändamålsenlig. Staden ska fungera för alla som bor, vistas och verkar i Göteborg oavsett socioekonomiska förutsättningar eller geografisk hemvist. • Genom medveten planering av stadsmiljöer bidrar förvaltningen till en ökad trygghet, minskad segregation, tillgängliga mötesplatser samt tillgång till kommunal service. • Förvaltningen skapar möjlighet till delaktighet och inflytande för att förstå behov och önskemål hos olika målgrupper genom exempelvis samråd. • Förvaltningen arbetar med att utveckla förmågan att möta målgruppers synpunkter och behov, så att dessa kan utgöra underlag för förvaltningens ständiga utvecklingsarbete och som ett av underlagen till var åtgärder behöver sättas in. • Förvaltningen arbetar med att förenkla för våra målgrupper; boende, besökare och näringsliv, för att förstå ett ärendes gång och hantering genom förvaltningen eller mellan förvaltningar så att kundresan blir tydlig. • Samverkansgrupp inom området enkelt avhjälpta hinder har bildats i förvaltningen med syfte att förbättra processen • Fortsatt arbete med inventering av enkelt avhjälpta hinder på lekplatser i naturområden och offentliga toaletter • En av förvaltningens stora leverantörer för fast trafik har inte levererat full volym av fordon för färdtjänstresor enligt avtal Samtidigt har det varit en brist på leverans av fordon i rörlig trafik, från ett annat trafikföretag. Detta orsakar förseningar i högtrafik, som främst drabbar barn som ska åka skolskjuts samt resenärer som åker till daglig verksamhet. I det löpande arbetar såväl beställningscentral som trafikledning med planering och omplanering av resor samt justering av pass för att minska konsekvenserna för resenärerna. 93.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Sedan starten av förvaltningen 2003 har ett omfattande arbete lagts ned på att säkerställa att det finns ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Förvaltningen har ett årshjul för arbetet som är framtaget tillsammans med chefer och samverkat i ett särskilt SSG för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förvaltningen har tagit fram övergripande mål för arbetsmiljön med tillhörande aktiviteter, man har fokus på förbättringar och förenklingar av arbetsmiljöronderna och på aktiviteter och konkreta åtgärder som förbättrar arbetsmiljön. Förvaltningen gör en årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet och genomför arbetsmiljöronder två gånger per år. Den fysiska arbetsmiljön är i fokus inom utföraravdelningarna där man systematiskt jobbar med riskbedömningar, uppföljning av händelser och förebyggande åtgärder där chefer, medarbetare, skyddsombud och arbetsmiljöingenjör jobbar tätt tillsammans. Samverkansavtalet är på plats och chefer arbetar med individuella utvecklingsplaner, att genomföra APT, genomföra samverkan på avdelningsnivå (LSG) och på förvaltningsnivå (FSG) och förvaltningen arbetar utifrån samverkansavtalets intentioner. Under året har förvaltningen har man behövt nyttja företagshälsovården i större utsträckning 2024 än 2023 och genomfört arbetsmiljökartläggningar på flera avdelningar/enheter som har lett till arbetsmiljöinsatser både på grupp(enhetsnivå) och individuella insatser för både medarbetare och chefer i syfte att stärka dessa och komma 253 tillrätta med de utmaningar som har funnits utifrån det som framkommit i kartläggningen. En del åtgärder härleds till de förändringar i organisationen som gjordes i samband med bildandet av de nya stadsutvecklande förvaltningarna, där det fortfarande kan finnas oklara mål, uppdrag, funktioner och arbetsprocesser som behöver åtgärdas för att dels skapa en effektiv organisation dels återställa den organisatoriska arbetsmiljön. Sjukfrånvaron har inte ökat under året utan är på en bibehållen nivå 6,9% och med planerade insatser för både chefer och medarbetare inför 2025 bedömer vi att kunna komma i mål med en del pågående arbete inom området och hoppas se effekter i form av lägre sjukfrånvaro. 254 94 Utbildningsnämnden 94.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 94.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Gymnasieskolan utgör ungas steg in i vuxenlivet och fullgångna studier ger möjligheter till mer jämlika livsvillkor. Över tid har måluppfyllelsen i gymnasieskolan ökat och fler elever tar examen, vilket bidrar till en ökad jämlikhet. Av de Göteborgselever som påbörjade utbildningen 2019/20 hade 75% tagit examen fyra år senare. Andelen har ökat med ca 11 procentenheter sedan införandet av Gy11. Ett viktigt uppdrag för att öka tryggheten i staden är skolornas värdegrunds- och trygghetsarbete. Alla elever har rätt till en trygg miljö som är fri från kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. På gymnasieskolorna bedrivs ett målinriktat arbete för att uppnå detta. Skolornas värdegrundsarbete utgår framför allt från läroplanens inledande delar som beskriver hur skolan ska arbeta med demokratifrågor, jämställdhet, sexualitet, samtycke och relationer, maktstrukturer, intolerans, rasism, våld etc. Särskilda insatser har gjorts på fler olika områden, förvaltningsövergripande och på olika skolenheter, bland annat genom utbildningsverktyget Toleransparlören och stiftelsen Expo. Kompetensutveckling sker på olika sätt efter lokala behov. Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck har förstärkts under 2024 genom riktade insatser och stöd till skolenheter som behövt utveckla sitt arbete, samt framtagande av en kunskapshöjande film som kommer att spridas i hela förvaltningen. Förvaltningen ansvarar för insatser i stadens Trygghets- och brottsförebyggande program, bland annat att utveckla och stärka det vålds- och drogförebyggande arbetet samt att rikta samordnade och individanpassade insatser till barn och unga som bedöms vara i riskzonen för kriminalitet, våldsbejakande extremism, drogmissbruk och andra riskbeteenden. Förvaltningen har ett pågående arbete mot droger och väl fungerande rutiner vid hot och våldssituationer. Det finns etablerade samverkansstrukturer med socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis, fritid (SSPF) samt samverkan med socialtjänst och polis i form av sociala insatsgrupper (SIG). På två av de kommunala gymnasieskolorna har skolsociala team upprättats under 2024 i samverkan mellan skola och socialtjänst. Syftet med teamen är att förbättra samordningen av skolans och socialtjänstens gemensamma insatser, att öka antalet vuxna i skolmiljön, öka elevernas skolnärvaro, motverka nyrekrytering till kriminalitet och kunna ge mer omfattande stöttning och vägledning kring enskilda elever. För att inhämta elevernas synpunkter på utbildningen och skolmiljön finns ett flertal olika representativa forum för inflytande på förvaltningens skolor, exempelvis elevkår, klassråd, elevråd, likabehandlingsgrupper och trygghetsråd. Arbetet med elevers inflytande på arbetssätt och innehåll i undervisningen kommer fortsatt att utvecklas och förstärkas. 94.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Alla elever och studerande har rätt till en utbildning av hög kvalitet och skall få lika möjligheter att uppnå utbildningens mål. En fullgjord skolgång, att gå ut gymnasieskolan med examen eller en fullföljd utbildningsplan inom ett introduktionsprogram och nå en etablering på arbetsmarknaden är några av de viktigaste skyddsfaktorerna för att motverka segregation och utanförskap. 255 Göteborgs gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor, vuxenutbildning och yrkeshögskola möter en stor variation i elevers bakgrund och förutsättningar för lärande. Att öka undervisningens kvalitet och förstärka det kompensatoriska uppdraget har varit i fokus för huvudmannen och skolenheterna under 2024. Enheterna kan i uppföljningen av läsåret 2023/24 beskriva ett mer strukturerat och systematiskt arbetssätt med många konkreta exempel på insatser som förstärkt det kompensatoriska uppdraget. Insatser på skolenhetsnivå har bland annat handlat om att utveckla arbetet med en differentierad och anpassad undervisning, tillgängliga lärmiljöer, relationsbyggande, tidiga och kontinuerliga insatser för elever som riskerar att inte nå målen, arbetet för en ökad skolnärvaro, det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet och samverkan mellan professionerna. Enheterna ser indikationer på att andelen elever med psykisk ohälsa ökar vilket krävt en hög grad av samverkan mellan lärare och elevhälsoteam. För introduktionsprogrammen har förvaltningen fortsatt att utveckla formerna för de individuella studieplanerna och uppföljningen av elevernas progression, överlämning mellan skolformerna samt arbetet med kartläggning, antagning och mottagande av elever, särskilt där det finns höga krav på mottagande skola att möta elevernas stödbehov. Framåt finns behov av att fortsätta utveckla utbildningarna på introduktionsprogrammen, på individ- och gruppnivå, för att kunna möta elevernas mångfacetterade behov och önskemål. De yrkesprofilerade introduktionsprogrammen ska möta ett behov på arbetsmarknadens eller leda till annan utbildning. 94.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. I stort tillsätts tjänster utifrån angivna kvalifikationskrav och personalomsättningen har minskat. De befattningar där förvaltningen har svårigheter att tillsätta utifrån angivna kvalifikationskrav är speciallärare inom anpassad gymnasieskola, modersmålslärare inom vissa språk samt vissa yrkeslärare. I dessa fall tillsätts tjänster med medarbetare som har relevant erfarenhet och ämneskunskap/branschkunskap men saknar lärarlegitimation, vanligtvis på tidsbegränsad anställning enligt skollagen. Medarbetare får stöd och ges förutsättningar att kombinera arbete med studier i syfte att på sikt erhålla en lärarlegitimation. Framtida kompetensförsörjning påverkas av ett antal faktorer som är svårbedömda, exempelvis friskolornas attraktivitet och förutsättningar, demografiska förändringar eller eventuella skolreformer på nationell nivå. Utbildningsförvaltningen tar emot över 400 VFU-studenter som gör sin verksamhetsförlagda undervisning på förvaltningens skolor. Verksamhetsförlagd undervisning (VFU) ingår som en del av lärarprogrammet och studie- och yrkesvägledarprogrammet. Nu och i framtiden ser förvaltningen att studenter som gör sin VFU på förvaltningen utgör en stor potentiell rekryteringsbas. Detta är förvaltningens viktigaste strategiska arbete inom ramen för kompetensförsörjning. Förvaltningens tidigare kompetensförsörjningsplan gällde t.o.m. 2024 och därför arbetar förvaltningen med att ta fram en ny plan som är klar under första kvartalet 2025. 94.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Utbildningsnämnden har inte gjort några insatser kopplat till detta mål inom ramen för nämndens uppdrag och verksamhet. 256 94.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Utbildningsförvaltningens ledning har fattat beslut om att införa ett miljöledningssystem som omfattar riktlinjer för styrning och ledning av miljöarbetet. Systemet inkluderar även rutiner, lagbevakning, avvikelsehantering och utbildningsinsatser. Syftet med miljöledningssystemet är att förbättra styrningen av förvaltningens miljö- och klimatarbete och säkerställa ett långsiktigt och systematiskt arbetssätt. Som en del av det kontinuerliga förbättringsarbetet genomförs årliga revisioner av miljöförvaltningen, vilket utgör ett viktigt stöd för kvalitetssäkringen av systemet. Miljöledningssystemet innehåller också ett antal målsättningar och indikatorer som används för att följa upp arbetet (se rubrik 2.4). En utmaning är att säkerställa insamling av tillförlitliga data från alla relevanta områden. Trots detta bedömer förvaltningen att den nuvarande uppföljningen, tillsammans med genomförda kartläggningar, ger en tillräckligt heltäckande bild för att identifiera fokusområden för framtida insatser. Minskningen av klimatavtrycket från offentliga måltider är fortsatt förvaltningens högst prioriterade miljömål. 94.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Enligt Skollagen ska utbildningen vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Alla elever har rätt till en utbildning av hög kvalitet och skall få lika möjligheter att uppnå utbildningens mål. Göteborgs stads gymnasieskolor möter en stor variation i elevers bakgrund och förutsättningar för lärande. Särskilt på yrkesprogram och introduktionsprogram finns elevgrupper med stora behov av anpassningar och stöd. Gymnasieskolorna tar emot en betydande andel elever från grundskolan som har gått i särskild undervisningsgrupp, fått 1-till-1 undervisning eller har särskilda behov i kombination med NPF-variationer. Andelen elever med IF-diagnoser och behov av extraordinära stödåtgärder ökar. Detta ställer höga krav på anpassningar, stöd och resurser inom ramen för den undervisning som bedrivs i gymnasieskolan. Även på de högskoleförberedande programmen ser förvaltningen att elevernas behov ökar och att måluppfyllelsen, elevernas kunskapsresultat, nu har minskat. Skolenheterna arbetar intensivt för att öka undervisningens kvalitet och förstärka det kompensatoriska uppdraget (se målet Segregationen i Göteborg ska brytas). I en jämförelse med andra kommuner har Göteborgs gymnasieskolor, över tid, haft låga kostnader samtidigt som andelen elever på de mer resurskrävande utbildningarna, med stora behov av kompensatoriska insatser, varit högre. Utbildningsnämnden har i flera delårs- och årsrapporter påtalat att gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan behöver tillföras resurser för att kunna säkerställa kvalitet och likvärdighet så att utbildningen möter elevernas behov, vilket nu delvis har åtgärdats genom en ökning av nämndens ram inför 2025. I utbildningsnämndens budget görs för egenregin och för de fristående skolorna även ett socioekonomiskt tillägg till eleversättningen i syfte att utjämna skillnader i elevernas bakgrund och förutsättningar. Inför 2025 har utbildningsnämnden gjort förändringar i den socioekonomiska resursfördelningsmodellen så att den i större utsträckning ska utgå från elevernas kunskapsresultat. Syftet är att resurstilldelningen i än högre grad ska utjämna skillnader i elevernas förutsättningar för lärande, vilket kommer att bidra till Göteborgs stads målsättning om en välfärd som möter göteborgarnas behov. 257 94.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Förvaltningens ekonomiska förutsättningar har under en följd av år inneburit krav på åtgärder, vilket har resulterat i anpassningar av personalvolymen. Förändringarna har resulterat i högre arbetsbelastning för många av förvaltningens yrkesgrupper. Trots detta kan vi i årets resultat av medarbetarenkäten konstatera att förvaltningen har bättre resultat på samtliga frågor där det går att jämföra med 2023 års resultat. Vi ser också att förvaltningens resultat är bättre än stadens totala resultat för 2024. Utbildningsförvaltningen har högst värde av samtliga förvaltningar när det gäller HME - total index. I flera delindex har utbildningsförvaltningen höga värden i jämförelse med andra förvaltningar. Förvaltningen har en väl etablerad modell för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Inom ramen för modellen kan cheferna fånga upp hur medarbetarna upplever sin arbetsmiljö och så långt som möjligt genomföra åtgärder. Det systematiska arbetsmiljöarbetet utgår från årshjulet för respektive samverkansnivå (FSG, LSG). Den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet görs i FSG utifrån en genomgång av valda delar från respektive verksamhets arbetsmiljöplan. Arbetsmiljöplanerna utgör en väsentlig det i det systematiska arbetsmiljöarbetet. I planerna finns delar som härrör till de olika aktiviteter som är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet och som hanteras i respektive skolas/enhets LSG, exempelvis arbetsmiljöronder, medarbetarenkäten, sjukfrånvaro, arbetsmiljöhändelser samt riskbedömningar. 258 95 Valnämnden 95.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 95.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Valnämndens bedömning är att valkansliet bidrar till målet genom sitt uppdrag att genomföra allmänna val och se till att valen genomförs på ett tryggt, säkert och transparent sätt. Tillgängligheten i valet är en prioriterad fråga där kansliet arbetar aktivt på olika sätt för att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna utöva sin demokratiska rätt, att rösta i fria, hemliga och säkra val. 95.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Valnämndens bidrar till målet genom sitt uppdrag att genomföra allmänna val. 95.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Valnämndens kansli arbetar på flera sätt med att stärka det engagemang och den känsla av meningsfullhet som finns när det kommer till den demokratiska processen och genomförandet av allmänna val som också gör att de personer som anställs kortare perioder känner en önskan att komma tillbaka och arbeta i flera val. För att detta ska vara möjligt krävs att kansliets tillsvidareanställda personal står för den kontinuitet, erfarenhet och stabilitet som möjliggör att en organisation kan växa från fyra personer till fler än tretusen under en begränsade, intensiva valperioder. Valnämndens kansli har under året tagit fram en kompetensförsörjningsplan samt gjort en uppföljning av implementeringen av densamma. 95.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Utifrån valnämndens uppdrag och verksamhet bedöms valnämnden inte kunna bidra till målet. 95.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Valnämndens kansli följer stadens riktlinjer och uppdrag rörande klimatarbetet och har påbörjat arbetet med att ta fram en miljöanvisning för verksamheten som ska presenteras för nämnden på sammanträdet 2025-02-07. 95.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Förvaltningen ska förbereda val på ett sådant sätt att Göteborgarna är tillfreds med valens genomförande. 95.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Valnämnden bedömer att valkansliet bidrar till målet genom arbete genom styrande dokument på HR-området. Valnämndens organisation växer mycket på kort tid och dess tillfälliga karaktär innebär utmaningar. Nya medarbetare ska introduceras och lära sig nya arbetsuppgifter, men även lära känna varandra och ordinarie personal och bli ett effektivt team som arbetar 259 under stundtals ansträngande förhållanden. Valkansliet har under perioden arbetat aktivt på APT och i andra former med att skapa en god arbetsmiljö och att skapa teamkänsla för samtliga medarbetare. Valperioden är en arbetsintensiv period med ett tydligt mål och deadline. Valkansliet har minskat kostnaden för övertid bland kanslipersonalen med 46% jämfört med valet 2022 och i interna utvärderingar framgår att arbetsbelastningen upplevts överkomlig jämfört med föregående val tack vare personalförstärkningar och möjlighet att tidigarelägga vissa arbetsuppgifter. 260 96 Äldre samt vård- och omsorgsnämnden 96.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 96.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. För att konkretisera hur förvaltningens verksamheter svarar upp till budgetmålet, görs följande analys av hur initiativ och åtgärder främjar jämlikhet, trygghet, inflytande och delaktighet för omsorgstagare. Verksamheterna arbetar för att säkerställa likvärdig omsorg och service dygnet runt, i enlighet med grunduppdrag och värdighetsgarantier. Målet är att omsorgstagare ska kunna vara delaktiga i sin omsorg genom användandet av genomförandeplaner, både inom hemtjänst och vård- och omsorgsboende. Enligt Göteborgs Stads kravspecifikation ska 100 procent av hemtjänsttagare ha en aktuell genomförandeplan efter 14 dagar med hemtjänst. Egenkontroll i oktober 2024 visade att 84 procent har en aktuell plan, och det pågår arbete för att öka andelen. Grundförutsättningar för medarbetarna är att det finns en bra bemanning och schema med marginal. Implementeringen av fast omsorgskontakt syftar till kontinuitet, trygghet och individanpassad omsorg. Genom att tilldela en fast kontaktperson får omsorgstagare en ökad trygghet, kontinuitet, samordning och individanpassning för personer som har hemtjänst. Hemtjänsten deltar i ett forskningsprojekt som syftar till att ge både omsorgstagare och medarbetare större inflytande. Modellen främjar flexibilitet i arbetet och ökar medarbetarnas handlingsutrymme, vilket i sin tur kan bidra till att göra arbetet inom hemtjänsten mer attraktivt och meningsfullt. Samverkan är också avgörande för god, säker och personcentrerad vård. Hälso- och sjukvården arbetar för att omställningen till nära vård ska ge patienterna större inflytande och delaktighet. Det innebär ökad samverkan med interna och externa aktörer för att bättre möta patienternas behov. Anvisningar för måltider inom äldreomsorgen implementeras genom projektet "Implementering av anvisningar för måltider". Projektet, som startade i januari 2024, inkluderar utbildningar för medarbetare inom måltid och nätverksaktiviteter för kontaktchefer. Dessa insatser ger medarbetare och ledning verktyg för att bättre förstå och tillgodose de äldres behov. Genom att skapa tydliga riktlinjer och kontinuerligt följa upp resultatet, ges de äldre möjlighet till större delaktighet och inflytande, samtidigt som tryggheten ökas genom hög och jämlik kvalitet på tjänsterna. De åtgärder som beskrivs svarar upp till målet om en jämlik och trygg stad genom att förbättra kontinuitet och kvalitet i äldreomsorgen och ge omsorgstagare möjlighet till delaktighet och inflytande. Fast omsorgskontakt, genomförandeplaner och kompetensutveckling skapar en individanpassad omsorg som stärker de äldres trygghet och självbestämmande. Samverkan, forskning och utveckling av nya arbetssätt bidrar också till långsiktiga förbättringar. 96.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Hälsofrämjande och förebyggande genomför flera uppsökande arbeten för att nå ut brett över hela staden. Ett exempel på detta är att vykort har postats till alla seniorer som är 65 år och äldre i Angered och närliggande områden, med information om den nya mötesplatsen Seniorhörnan. För att ytterligare nå en bredare målgrupp har information 261 även skickats till personer som är 72 år och äldre och som bor i Bergsjön. Arbetet med att uppmuntra till deltagande i mötesplatser som, exempelvis Seniorhörnan, skapar en trygg plats där seniorer kan mötas, få stöd och känna sig värdefulla i sitt lokalsamhälle. Genom dessa förebyggande och hälsofrämjande insatser bidrar förvaltningen till att skapa ett mer sammanhållet samhälle där varje individs delaktighet ses som viktig för helheten. Kommunikationsinsatsen har lett till att fler göteborgare har kommit i kontakt med kommunen, vilket bidrar till ökat engagemang och delaktighet i lokalsamhället. Genom dessa uppsökande åtgärder får seniorer och andra invånare möjlighet att ta del av kommunens stöd och aktiviteter på ett sätt som är lättillgängligt och synligt. 96.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Förvaltningens kort- och långsiktiga kompetensförsörjningsarbete är ett strategiskt och prioriterat område som omhändertas inom förvaltningens tioårsplan (fokusområde 3 - Attraktiv arbetsgivare, se avsnitt 5.12.3). Nämndens beslutade kompetensförsörjningsplan 2022-2024 löper ut vid årsskiftet. En slutlig uppföljning av planen genomfördes under hösten. Förvaltningens tioårsplan ger riktning och prioritering av kompetensförsörjningsarbetet som komplement till Göteborgs Stads plan för kompetensförsörjning. Arbetet med att attrahera och rekrytera nya medarbetare men även behålla och utveckla befintliga medarbetare påverkas i hög grad av de demografiska förändringarna samtidigt som behovet av vård- och omsorgsinsatser succesivt kommer att öka. Det ställer krav på att rätt kompetens används till rätt uppgift, i rätt omfattning och vid rätt tidpunkt. Förvaltningen fortsätter med kompetenshöjande utbildningsinsatser och utvecklingsarbete för att tillvarata medarbetarnas kompetens genom differentiering av arbetsuppgifter med fokus på de vård- och omsorgsnära yrkesgrupperna. Det pågår ett systematiskt utvecklingsarbete med att säkerställa att förvaltningen är rätt bemannad och organiserad såväl på kort som på längre sikt. Det innebär bland annat att fortsätta utveckla attraktiva och hållbara schema- och anställningsvillkor, jämställda och konkurrenskraftiga löner, kompetenshöjande insatser inom det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete, bibehålla en kvalitetssäkrad rekrytering samt att systematisera introduktioner och mentorskap för alla medarbetare och chefer. Chefers förutsättningar är fortsatt ett prioriterat område. Det stadengemensamma arbetet med riktvärde för antal medarbetare per chef är ett pågående och långsiktigt arbete (se utfall 2024 under avsnitt 3.5.5). Andelen medarbetare som närmar sig pensionsåldern ökar succesivt. För att främja ett längre arbetsliv och tillvarata seniora medarbetares kompetens kommer förvaltningen att starta upp en Äldreförmedling (jobbonär pool). Uppdraget planeras starta i början av 2025 och ska utvärderas till årsskiftet nästa år. Förvaltningens arbetsgivarvarumärke är ett pågående och fortsatt prioriterat område. Genom samordning genomför förvaltningen löpande kampanjer och aktiviteter riktat till olika målgrupper. Bland annat pågår ett arbete med att stärka ambassadörsskapet genom att involvera fler engagerade medarbetare som kan vara talespersoner för förvaltningens olika yrken. Sommarrekryteringen är också en återkommande och omfattande aktivitet varje år. 96.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Förvaltningen bidrar till målet om en grön och levande stad utan bostadsbrist genom att 262 vara en aktiv part när det gäller insatser inom kommungemensamma frågor som trygghetsarbete, folkhälsoarbete, sociala erfarenheter i samhällsplaneringen och samverkan med civilsamhället. Genom förvaltningens samordningsansvar för handlingsplanen för ett Åldersvänligt Göteborg, arbetar förvaltningen för att skapa en sammanhängande och tillgänglig stad där äldre kan vara delaktiga i samhällslivet. För att äldre ska kunna bo kvar hemma krävs en god bostadssituation och förvaltningen samarbetar med aktörer som AB Framtiden och exploateringsförvaltningen för att skapa fler trygghetsbostäder. Förvaltningen belyser också behovet av goda planlösningar och rimliga hyror, vilket är särskilt viktigt för äldre med låg ekonomisk standard. Förvaltningens engagemang i Göteborgs Stads program för bostadsförsörjning 2027-2031 samt i lokalfunktionsprogrammet för vård- och omsorgsboenden, är ytterligare insatser som främjar en hållbar stadsutveckling. Genom att säkerställa att nya vård- och omsorgsboenden har grönskande utemiljöer och genom att samordna transporter, bidrar förvaltningen till att skapa en grönare stad med minskad klimatpåverkan. Detta är ett konkret exempel på hur stadens utveckling kan främja både ekologisk hållbarhet och en hög livskvalitet för invånarna, särskilt för äldre som behöver tillgång till både bra bostäder och grönområden. Vidare arbetar förvaltningen aktivt med att integrera äldreperspektivet i stadsplanering och samhällsutveckling. Genom att delta i tidiga skeden av stadsplanering, göra sociala konsekvensanalyser och bidra till utformningen av parker samt gång- och cykelvägar, hoppas förvaltningen kunna skapa miljöer som är både mer tillgängliga och tryggare. Detta arbete är en viktig del av att bygga en stad där alla, oavsett ålder, kan känna sig inkluderade. Sammanfattningsvis svarar förvaltningens arbete upp till målet om en grön och levande stad utan bostadsbrist genom att arbeta för tillgängliga och trygga bostäder för äldre, integrera miljö och grönska i stadsplaneringen och säkerställa att äldre kan bo hemma så länge som möjligt. Dessa insatser, i samverkan med andra aktörer, bidrar till att skapa en hållbar och inkluderande stad för alla invånare. 96.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Förvaltningens arbete, i enlighet med anvisningarna för systematiskt miljöarbete och de initiativ som beskrivs, bidrar till att stödja målet om att staden ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Förvaltningens insatser sträcker sig över flera områden och beskrivs nedan. En åtgärd som förvaltningen genomfört är fastställandet av en rutin för hantering av miljöavvikelser, som säkerställer att miljöfrågor hanteras systematiskt i verksamheterna. Arbetet med att bedöma miljörisker, som kommer att fortsätta under nästa år, är också en viktig del av att skapa en mer klimatanpassad förvaltning. Ett annat miljöinitiativ är förvaltningens arbete med att minska matavfall. Genom att fokusera på minskat matsvinn i verksamheterna kan förvaltningen bidra till en minskad belastning på resurser och en mer hållbar konsumtion. Pilotprojektet "Engångsmaterialet ska minska - hygien och miljö i samspel" är ett exempel på hur förvaltningen aktivt arbetar för att minska användningen av engångsmaterial och därigenom minska plastavfall och främja cirkulära lösningar. Cirkulär ekonomi är en central del i förvaltningens arbete, där förvaltningen deltar i projekt som cirkulära möbelflöden. Genom att minska nyinköp, och i stället återbruka möbler i samband med avflytt och inflytt i vård- och omsorgsboenden, bidrar 263 förvaltningen till minskad resursanvändning och en mer hållbar konsumtion. Detta arbete ska även skalas upp under 2025, vilket förväntas stärka förvaltningens bidrag till klimatomställningen. Förvaltningens fordonsflotta är ett område där hållbarhet har fått större fokus. Genom att minska antalet fordon, effektivisera användningen av korttidshyrda bilar och samutnyttja bilar mellan verksamheter, minskar både kostnader och klimatpåverkan. Förvaltningen har genomfört en översyn av sina leasingavtal, vilket har lett till att vissa bilar har återlämnats eller bytts ut mot mer långsiktiga lösningar. Detta arbete bidrar till att minska utsläpp och resursförbrukning, och är ett exempel på förvaltningens arbete för att minska sin klimatpåverkan. Vid årsskiftet 2023-2024 var det totala antalet fordon i förvaltningen 619, varav 559 var långtidsleasade och 60 var korttidshyrda. Under 2024 har antalet bilar minskat, och i december 2024 är det totala antalet 579, varav 547 är långtidsleasade och 32 är korttidshyrda. Sammanfattningsvis arbetar förvaltningen aktivt och konkret för att minska sin klimatpåverkan och främja en hög biologisk mångfald genom en rad initiativ inom områden som matavfall, cirkulär ekonomi, fordonsflotta och systematiskt miljöarbete. Dessa insatser bidrar till att förvaltningen arbetar mot en mer klimatanpassad stad. 96.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. För att möta målet om en välfärd som möter göteborgarnas behov fokuserar förvaltningen på initiativ som tar hänsyn till demografiska förändringar, förbättrad vårdtillgång, ökat inflytande för invånarna och ett effektivt samarbete mellan aktörer. Dessa insatser är avgörande för att anpassa välfärden till den växande äldre befolkningen och förändringar i samhället. En central del av förvaltningens arbete är omställningen till "Nära vård", som syftar till att möta det ökande behovet av vård och omsorg under dygnets alla timmar. Hälso- och sjukvården samarbetar med Västra Götalandsregionen för att förbättra vårdövergångar, både vid in och utskrivning från slutenvården samt när inskrivning i kommunal hälso- och sjukvård är aktuell, vilket bidrar till en mer tillgänglig vård. För att möta behovet av vård för personer med demens och BPSD (beteendemässiga och psykiska symptom vid demens) har en kartläggning genomförts för att utveckla anpassade vårdformer. Resultaten kommer att presenteras 2025 och syftar till att skapa en högre kvalitet på vården för denna grupp. Förvaltningen har också genomfört en utredning för att på bästa sätt omhänderta personer med stora medicinska behov. Detta arbete pågår och ska fortsätta under nästa år, vilket visar att förvaltningen tar ett långsiktigt och metodiskt grepp för att säkerställa att även individer med komplexa medicinska behov får den vård och omsorg de behöver. Ett viktigt arbete är stjärnmärkning av vård- och omsorgsboenden, som är en kvalitetsindikator som ska stärka förmågan att möta hyresgästernas individuella behov. Under året har tio boenden stjärnmärkts och fler är på väg. Detta återspeglar ett långsiktigt och systematiskt arbete med att förbättra kvaliteten och standarden på boendena. Förvaltningen har också investerat i renoveringar och ombyggnationer av befintliga vård- och omsorgsboenden för att anpassa miljöerna till hyresgästernas behov. Det handlar om att skapa tryggare, mer funktionella och lättillgängliga miljöer som främjar en funktionell vardag för både hyresgäster och medarbetare. Förvaltningen arbetar aktivt för att skapa en välfärd som möter göteborgarnas behov. Detta arbete är i linje med målet att bygga en välfärd som är både anpassad till den demografiska utvecklingen och till individernas specifika behov. 264 96.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Förvaltningen har utifrån Kommunfullmäktiges mål satt upp specifika mål för den organisatoriska arbetsmiljön och arbetsvillkoren. Nedan presenteras konkreta åtgärder som vidtagits under året: Stärka delaktighet: För att förbättra dialogen och delaktigheten på arbetsplatserna har en ny arbetsplatsträff (APT)-mall och en instruktionsfilm tagits fram. HR har besökt ledningsgrupper inom hemtjänst och vård- och omsorgsboende för att ge chefer bättre verktyg för att använda APT som ett effektivt mötesforum. Under hösten har HR också hållit samma dialog med andra chefer, och 2025 ska dessa chefer visa filmen och hålla samtal med sina medarbetare om APT. Förbättra chefers arbetsförutsättningar: Genom att undersöka och jämföra chefers faktiska arbetsuppgifter med vad som är avsett i uppdraget, har det identifierats att stora medarbetargrupper påverkar både ledarskapet och arbetsmiljön negativt. Utifrån Kommunfullmäktige beslut om en rekommendation på max 25 medarbetare per chef har förvaltningen satt ett lokalt riktvärde på 20 medarbetare per chef. Höja kompetens inom arbetsmiljöarbete: En heldagsutbildning inom arbetsmiljö har utvecklats för att uppfylla stadens krav på grundläggande arbetsmiljöutbildning (GAM- dag 3). Den genomfördes under hösten för chefer och skyddsombud och ska erbjudas tre gånger per termin framöver. Fokus har varit på att öka kunskapen om friskfaktorer och samverkansgruppernas roll. Utveckling av SAM-hjulet: Förvaltningen har planerat och utvecklat SAM-hjulet för 2025, där två nya teman har lagts till: Aktiva åtgärder mot diskriminering och riskbedömning kring hot, våld och otillåten påverkan. Förbättring av riskbedömningar: För att höja kvaliteten på riskbedömningar har förvaltningen haft dialog med fackliga parter och tagit fram en ny mall och en instruktionsfilm. Dessa används för att förbereda enheter inför riskbedömningar. Fortsatt arbete är att prioritera strukturella förutsättningar i stället för att göra fler kompensatoriska åtgärder. Med strukturella förutsättningar menas hållbar grundbemanning, schema med marginaler, konkurrenskraftiga löner och färre medarbetare per chef. Med kompensatoriska åtgärder avses de åtgärder som vidtas för att kompensera för de strukturella problemen. Förvaltningens arbete har varit inriktat på att skapa en mer strukturerad och hållbar arbetsmiljö för både chefer och medarbetare. För att effektivisera arbetet och minska administrationen fortsätter förvaltningen identifiera arbetsuppgifter som kan tas bort. Arbetet med att bedöma behov och prioritera fortsätter utifrån långsiktigt perspektiv i tioårsplanen och förväntas bidra till bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor. Arbetet ska även leda till att ledarskapet ska kunna utvecklas och stärkas. 265 97 Överförmyndarnämnden arvoden 97.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges budgetmål 97.1.1.1 Göteborg ska vara en jämlik och trygg stad där alla invånare ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Nämnden bidrar till målet om en jämlik och trygg stad genom att säkerställa en rättssäker myndighetsutövning inom ramen för överförmyndarens uppdrag. En rättssäker myndighetsutövning utgår också från att besluten är jämlika och jämställda. En rättssäker myndighetsutövning inbegriper även att bedömningar och beslut är jämlika och jämställda. Från och med i år följer därför förvaltningen exempelvis upp myndighetsbesluten utifrån kön. Analys av resultaten omhändertas och hanteras inom ramen för verksamhetens planering. 97.1.1.2 Segregationen i Göteborg ska brytas. Nämnden bidrar till målet om en minskad segregation genom att säkerställa en rättssäker och jämlik myndighetsutövning samt att ställföreträdare och huvudmän, ska uppleva kontakten med överförmyndaren som enkel, trygg och att man får den hjälp man behöver. Överförmyndarnämnden har även ansvar enligt lagen om god man för ensamkommande barn att tillse att de ensamkommande barnen får en god man. Ställföreträdarna ska säkerställa att barnen får sina rättigheter tillgodosedda, vilket bidrar till en minskad segregation. En annan viktig och effektiv insats för att bryta segregationen är att tillgängliggöra korrekt och relevant information till personer som behöver stöd för att tillvarata sina rättigheter. Förvaltningen har påbörjat en ny översyn av överförmyndarens kommunikation, exempelvis ses informationsmaterial och beslutstexter över för att de ska vara tillgängliga och begripliga. Förvaltningen har även genomfört flertalet utbildningar till nya ställföreträdare, samt utbildningar för dem som lämnar in årsredovisningar. 97.1.1.3 Göteborg ska klara kompetensförsörjningen. Nämnden har inte omhändertagit målet. Detta eftersom nämnden inte har personalansvar för de medarbetare som utför nämndens uppdrag 97.1.1.4 Göteborg ska byggas ihop till en grön och levande stad utan bostadsbrist. Nämnden har inte omhändertagit målet. Detta eftersom nämnden enbart hanterar budget för arvoden till ställföreträdare. 97.1.1.5 Göteborg ska vara ledande i klimatomställningen och ha en hög biologisk mångfald. Nämnden har inte omhändertagit målet. Detta eftersom nämnden enbart hanterar budget för arvoden till ställföreträdare. 97.1.1.6 Göteborgs Stad ska ha en välfärd som möter göteborgarnas behov. Överförmyndarnämnden omhändertar målet genom att utföra sitt grunduppdrag, bidra till en ökad livskvalitet för huvudmännen samt verka för att dessa inte drabbas av 266 rättsförluster. Det gör nämnden genom att tillse att myndighetsutövningen är rättssäker och att beslut fattas i enlighet med gällande lagstiftning. Nämnden analyserar måluppfyllelse utifrån fattade myndighetsbeslut samt följer upp dessa på ett systematiskt sätt. Ansökningar och anmälningar om behov av ställföreträdare fortsätter att öka och medför påverkan på handläggningstiderna. Även om antalet ansökningar och anmälningar ökar är behovet av ställföreträdare relativt stabilt. Ökningen av ansökningar och anmälningar motsvaras alltså inte fullt ut av en ökning av antal ställföreträdarskap. I många fall uppfyller inte ansökningar och anmälningar de krav som ställs för att tingsrätten ska fatta beslut om ställföreträdarskap och ärendet avskrivs i stället av överförmyndaren eller tingsrätten. Den stora mängden ansökningar och anmälningar medför dock att den som har rätt till en ställföreträdare kan få vänta längre. God utveckling inom välfärden kräver fortsatt samverkan med övriga aktörer, såsom Göteborgs Stads välfärdsförvaltningar, fortsatt rättssäkerhet och effektiva arbetssätt. Förvaltningen arbetar med att ytterligare korta överförmyndarens handläggningstider och stärka rättssäkerheten i myndighetsutövningen genom samverkan, digitalisering och processutveckling. 97.1.1.7 Göteborgs Stad ska ge sina anställda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Nämnden har inte omhändertagit målet. Detta eftersom nämnden inte har personalansvar för de medarbetare som utför nämndens uppdrag 267 Stadsmiljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2025-01-09 Christina Thomassen Ärendenummer SMF-2025-00002 Telefon: 0721416755 E-post: christina.thomassen@stadsmiljo.goteborg.se Keillers Park Årsrapport 2024 Förslag till beslut 1. Styrelsen för Keillers Park godkänner förvaltningens förslag till årsrapport 2024, och översänder årsrapporten till kommunstyrelsen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Uppföljning av styrelsens uppdrag Styrelsens uppgift är att förvalta och främja en ändamålsenlig användning av Keillers Park. Ett planerat utvecklingsarbete bedrivs för att göra parken mer attraktiv vilket inkluderar att hålla parken ren och snygg. Keillers Park ingår i stadsmiljönämndens verksamhetsområde men har enligt stadgar en särskild styrelse utsedd av kommunfullmäktige vilken består av de tre ledamöterna från stadsmiljönämndens presidium. Ekonomiskt resultat Resultaträkning (Tkr) Utfall Jan - Dec Utfall Jan - Dec Utfall Jan - Dec 2024 2023 2022 - Verksamhetens 1 178 897 968 nettokostnader Nettokostnaden för Keillers park uppgår per sista december 2024 med till 1 178 tusen kronor. Kostnaderna är 281 tusen kronor högre än föregående år. Kostnader hanteras inom nämndens totala budgetram och Keillers park har inget eget kapital. Väsentliga händelser och underhållsarbeten Rambergsvägen Extra lövsopning, vinterväghållning och spolning av brunnar utmed Rambergsvägen ha fortsatt under 2024 efter att vägen byggdes om och anpassades till gång- och cykeltrafik istället för biltrafik 2022. Panoramavägen Muren har gått sänder på några ställen. Eventuellt kan vi lösa detta i egen regi. Dammen I dammen är det fortsatta problem med igenväxning och algtillväxt pga stillastående vatten. Detta lindras något under sommarmånaderna genom kontinuerlig tömning och påfyllning av vatten. Under 2024 har ovanligt mycket vatten tyvärr förbrukats i detta syfte p.g.a. en missuppfattning mellan beställare och utförare. Problem har uppstått med att okända privatpersoner dumpar guldfiskar i dammen. Detta riskerar att ställa till stora problem med predation på salamandrarna som lever i dammen. Guldfiskarna har tagits bort med hjälp av Sportfiskarna Klotter Saneringsarbetet är fortsatt viktigt för att parken ska upplevas omhändertagen. Underhåll och upprustning Grusgångvägen (mellan Rambergsvägen och Inlandsgatan) har fortsatt problem med stora vattenskador vid kraftigt regn. Både toppen och delar av vägens överbyggnad regnar bort och bildar stora rännilar, som innebär risk för snubbelskador. Detta är svårt att hantera i driftskedet eftersom åtgärderna med gruspåfyllning måste göras för hand. Gångvägen år svåråtkomlig för maskiner eftersom det finns flera trappor och trånga passager i en känslig trädmiljö. Driften återfyller makadam i överbyggnaden så gott det går för att undvika olycksrisken för fotgängare. Flera av de nya trappräckena har lossnat i sina fästpunkter, vilket har åtgärdats av innevarande personal. Evenemang Inga större evenemang under 2024. Skötsel Arbetslaget som ansvarar för den dagliga tillsynen av parken meddelar att de fortsatt lägger mycket tid på städning under sommarsäsongen. För att hantera den stora mängden skärp så har vi beställt extra städning av parken under helgerna, samt körning med sopmaskin varje måndag för att hantera fröskal. Arbetslaget belyser också att de lägger allt mera tid på lövhantering, för att hålla brunnar och dagvattendiken öppna och fungerande. Behovet av lövhantering har ökat med ökande nederbördsmängder. I övrigt jobbar arbetslaget med röjning för att få fram siktlinjer som förbättrar utsikten, samt hantering av träd för att undvika risker. Inom parken finns fortsatt problem med bosättningar, som förekommer i de delar av parken som är minst besökta, framför allt i området närmast Volvo samt på branten ner mot Herkulesgatan. När detta upptäcks så sker avhysning och städning så fort som möjligt. Personal/medarbetare Keillers Park har ingen egenanställd personal. Ett arbetslag är stationerat i parken. Under 2024 har den tidigare arbetsledaren bytt tjänst och en ny har kommit i hans ställe Beskrivning av ärendet Stadsmiljöförvaltningen ansvarar för Keillers Park på Hisingen. Parken överläts som en gåva av James Keiller till Göteborgs Stad den 28 november 1906. Parken har en egen stiftelse och en styrelse som möts en gång om året för att besluta årsrapporten från föregående år. Lena Thylén Anders Ramsby Ekonomichef Direktör