Motion av Rasmus Ragnarsson (SD) om inrättandet av kulturarvsstöd

Kommunfullmäktige Handling 2025 nr 9 Yttrande över motion av Rasmus Ragnarsson (SD) om inrättandet av kulturarvsstöd Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Den av Rasmus Ragnarsson väckta motionen avslås. ---- Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Jörgen Fogelklou (SD) yrkade att motionen skulle tillstyrkas. Ordföranden Jonas Attenius (S) yrkade att motionen skulle avstyrkas. Kommunstyrelsen beslutade utan omröstning att avstyrka motionen. Göteborg den 22 januari 2025 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Christina Hofmann Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2024-11-05 Hedwig Andrén Gustafson Ärendenummer SLK-2024-00681 Telefon: 031-368 02 33 E-post: hedwig.andren@stadshuset.goteborg.se Motion av Rasmus Ragnarsson (SD) om inrättandet av kulturarvsstöd Motionen Rasmus Ragnarsson (SD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar ge kulturnämnden i uppdrag att utreda inrättandet av ett särskilt kulturarvsstöd. I motionen beskrivs det göteborgska kulturarvet som ovärderligt och omfattar både materiella och immateriella aspekter av Göteborgs historia. Motionen lyfter att kulturarvet skiljer sig från andra konst- och kulturformer och därför kräver specifik kunskap och expertis, exempelvis konservatorer och specialister inom byggnadsvård. De materiella kulturvärdena utgör fysiska föremål, artefakter, som är specifikt utformade och sammankopplade med kulturmiljö. De immateriella värdena, som är rumsligt betingade, kan vara en specifik ljudmiljö, dofter, ljusförhållanden, möten och sociala erfarenheter som byggnaden och platsen möjliggör och förvaltar. Motionären menar att kulturarvet inte nödvändigtvis bygger på publikverksamhet vilka har begränsade möjligheter att få resurser jämfört med andra konstformer. Stöd ska kunna sökas för insatser som syftar till att bevara, använda och utveckla kulturarvet samt för att öka delaktigheten och allmänhetens tillgång till kulturarvet. Remissinstanser Motionen har remitterats för yttrande till kulturnämnden. Remissinstansens beslut redovisas i nedanstående tabell. Remissyttrandet i sin helhet finns som bilaga till detta tjänsteutlåtande. Remissinstans Beslut Kulturnämnden Avstyrker Översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande. Yrkande SD Remissinstansens överväganden Kulturnämndens uppdrag och arbete bidrar på olika sätt till att värna och utveckla kulturmiljö- och kulturarvsområdet i staden samt till att skapa attraktiva livsmiljöer för invånare. Kulturnämndens reglemente och riktlinjer för kulturstöd medger inte stöd till naturarvsprojekt eller för att bygga upp samlingar eller bevarande av lokaler, utan riktar sig till publik verksamhet. Idag kan organisationer inom det immateriella kulturarvet söka och bli beviljade kulturstöd om verksamheten innehåller kulturella och publika aspekter. Nämnden bedömer därför att intentionen i motionen är omhändertagen. Kulturnämnden bedömer att motionen inte skapar bättre förutsättningar för att stärka stadens konstpolitiska mål om att skapa goda och hållbara villkor för konsten och konstnärerna enligt Göteborgs Stads kulturprogram. Bedömning ur ekonomisk dimension En utredning bedöms rymmas inom dem ekonomiska ramen. Det är idag ett högt söktryck på befintliga medel, En ökad konkurrens kan få en negativ påverkan för det fria kulturlivet om inte mer ekonomiska resurser tillsätts. Bedömning ur ekologisk dimension Ärendet har kopplingar till en attraktiv livsmiljö men bedöms inte ha någon betydande påverkan på lokala eller nationella miljömål eller stadens klimatstrategiska arbete. Bedömning ur social dimension Kultur, inklusive utbudet från det fria kulturlivet, bidrar till en levande och trygg stad där både invånare och besökare får uppleva ett konstnärligt utbud av hög kvalitet och vara delaktiga i kulturella mötesplatser. Kulturnämndens stödformer är öppna och tillgängliga för alla som verkar i en kulturell och konstnärlig kontext och konkurrensen om stadens kulturstöd är hög. Kulturförvaltningen har inte noterat något specifikt ökat söktryck från organisationer inom kulturarvsområdet i kulturnämndens stödformer. Jonas Kinnander Eva Hessman Direktör Ärende och utredning Stadsdirektör Bilagor 1. Motionen 2. Kulturnämndens handlingar 2024-10-21 § 190 Kommunfullmäktige Motion 2024-06-19 Motion av Rasmus Ragnarsson om inrättandet av kulturarvsstöd Det göteborgska kulturarvet är ovärderligt. Det omfattar både materiella och immateriella aspekter av Göteborgs historia, vilket ger insikter om tidigare generationer och förklarar utformningen av vårt samhälle idag. För att detta värdefulla arv ska fortsätta att vara meningsfullt krävs en långsiktig politik som aktivt tar itu med de utmaningarna för kulturarvet. En del av denna långsiktiga politik vore inrättandet av ett särskilt kulturarvsstöd. Kulturarvet skiljer sig på flera sätt från andra kultur och konstformer. Inte minst kräver dess hantering specifik teknisk kunskap och expertis som andra konstformer inte kräver. Exempelvis konservatorer och specialister inom byggnadsvård. Kulturarvet bygger inte heller nödvändigtvis på en publik verksamhet och har begränsade möjligheter att få in resurser på annat sätt jämfört med andra konstformer. Ett särskilt riktat stöd till insatser för kulturarvet ser vi därför som nödvändigt och som ett gott komplement till stadens övriga stödformer. Stöd ska kunna sökas för insatser som syftar till att bevara, använda och utveckla kulturarvet. Stödet ska också bidra till att öka delaktigheten i kulturarvsarbetet och allmänhetens tillgång till kulturarvet. I syfte att uppnå dessa mål behöver riktlinjer tas fram för att säkerställa likahantering och armlängds avstånd samt närmare definiera vilka aktörer och projekt som ska få ta del av stödet. Förslag till beslut i kommunfullmäktige: Kulturnämnden får i uppdrag att utreda inrättandet av ett särskilt kulturarvsstöd. Rasmus Ragnarsson (SD) Kultur Utdrag ur protokoll Kulturnämnden Sammanträdesdatum: 2024-10-21 Yttrande över motion av Rasmus Ragnarsson (SD) om inrättandet av kulturarvsstöd § 190, 0646/24 Beslut I kulturnämnden 1. Kulturnämnden avstyrker motionen av Rasmus Ragnarsson (SD) om att utreda inrättande av ett kulturarvsstöd. 2. Kulturnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Handlingar Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande 2024-08-20. Yrkande 2024-10-16 från SD enligt bilaga 4 till protokollet. Yrkande Under överläggningarna i ärendet yrkar Rasmus Ragnarsson (SD) bifall till yrkandet från SD. Ordförande Pär Johansson (S) ställer förvaltningens tjänsteutlåtande och yrkandet från Rasmus Ragnarsson (SD) under proposition, och finner att kulturnämnden bifaller förvaltningens tjänsteutlåtande. Protokollsutdrag skickas till Kommunstyrelsen. Dag för justering 2024-10-28 Vid protokollet Sekreterare Stina Borrman Ordförande Justerande Pär Johansson Ewa Jablonska Kulturnämnden Yrkande från SD 2024-10-16 Yrkande med anledning av motion av Rasmus Ragnarsson (SD) om inrättande av kulturarvsstöd Förslag till beslut i Kulturnämnden: 1. Kulturnämnden tillstyrker motionen av Rasmus Ragnarsson (SD) om att utreda inrättandet av ett kulturarvsstöd. 2. Kulturnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Kulturförvaltningen lämnar många bra synpunkter som vi avser att ta vara på. Kulturarvet är en prioriterad fråga för oss och vi tar fasta på målsättningen i stadens kulturprogram att värna, vårda, tillgängliggöra och utveckla kulturarvet. Vi finner att förslaget utgör ett gott komplement till en redan existerande eller potentiellt reviderad kulturstödstruktur. Förvaltningen påvisar exempelvis i sitt yttrande att nuvarande stödformers utformning gynnar kultur som har en publik verksamhet. Vissa stödformer ska definitivt riktas mot publik verksamhet, men vi som stad måste vara medveten om att det särskilt drabbar kulturarvet som är en kulturell upplevelse som ofta upplevs mer passivt än aktivt. Nuvarande rödgröna styrning av kulturen riskerar därmed att slå extra hårt mot just kulturarvet. Vidare, förekomst av stödgivare på nationell och regional nivå ska förstås inte diskvalificera förekomsten av kommunalt stöd. I så fall skulle många kulturaktörer definitivt gå utan kommunalt stöd idag. Men vi instämmer med förvaltningen att ekonomiska prioriteringar är avgörande. Dessvärre saknas det idag tydliga politiska prioriteringar från det rödgröna styret kring hur kulturarvet kan stärkas i enlighet med kulturprogrammets målsättningar. Det är något vi avser att ändra på. Rasmus Ragnarsson (SD) Kultur Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2024-08-20 Nina Wallgren Diarienummer 0646/24 Telefon: 031-368 34 72 E-post: nina.wallgren@kultur.goteborg.se Yttrande över motion av Rasmus Ragnarsson (SD) om inrättande av kulturarvsstöd Förslag till beslut I kulturnämnden 1. Kulturnämnden avstyrker motionen av Rasmus Ragnarsson (SD) om att utreda inrättande av ett kulturarvsstöd. 2. Kulturnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Kommunstyrelsen har översänt till kulturnämnden att yttra sig över en motion av Rasmus Ragnarsson (SD) om att utreda inrättande av ett särskilt kulturarvsstöd. I motionen lyfts att organisationer inom kulturarvsområdet, som inte nödvändigtvis är publika, har begränsade möjligheter att få resurser jämfört med andra konstformer. Kulturnämndens uppdrag och arbete bidrar till att värna och utveckla kulturmiljö- och kulturarvsområdet på olika sätt i staden samt till att skapa attraktiva livsmiljöer för invånare. Kulturnämndens stödgivning till det fria kulturlivet och uppdrag kring kulturmiljö- och kulturarvsområdet regleras i kulturnämndens reglemente. Organisationer som gestaltar det immateriella kulturarvet konstnärligt och publikt kan idag söka och bli beviljade kulturstöd. Enligt kulturnämndens reglemente och riktlinjer för kulturstöd medges inte stöd för naturarvsprojekt eller för att bevara lokaler, stöden riktar sig till publik verksamhet. Organisationer utan publik verksamhet kan söka stöd från flera bidragsgivande förvaltningar inom staden. Det finns även offentliga stödgivare på statlig och regional nivå inom kulturarvsområdet och sammantaget bedöms det utgöra en tillräcklig infrastruktur för stödgivning inom området. Kulturnämnden har ett högt söktryck i samtliga stödformer och bedömer inte att det finns utrymme inom befintlig kulturstödsbudget att inrätta ett särskilt kulturarvsstöd. Kulturförvaltningens kulturmiljöenhet har i uppdrag att bevara och utveckla kulturhistoriska värden för en hållbar framtid och bidrar med kunskap inom området. Bevarande av kulturmiljöer och byggnadsvård kräver en specialistkompetens och bedöms framför allt omhändertas av andra aktörer - offentliga och privata - än av fria kulturutövare och ideellt drivna kulturarvsorganisationer. Förvaltningen bedömer inte att området bäst förvaltas genom ett särskilt kulturarvsstöd på kommunal nivå. Förvaltningen föreslår därför kulturnämnden att avstyrka motionen om att utreda inrättande av ett särskilt kulturarvsstöd. Bedömning ur ekonomisk dimension Motionen om att utreda inrättande av ett kulturarvsstöd innehåller inga förslag på förstärkningar i budget eller riktade nya medel för att möjliggöra ett sådant uppdrag. Bedömningen är därför att förslaget sannolikt kommer att innebära en negativ påverkan för det fria kulturlivet och sökanden då konkurrensen om befintliga medel redan är hög. Dessa konsekvenser behöver vid ett eventuellt inrättande ingå i en vidare utredning. Vidare är bevarande av värdefulla kulturmiljöer och byggnadsvård vanligtvis kostsamma projekt och som kräver högre anslag. Förvaltningen bedömer därför att det inte finns utrymme inom ordinarie budget för kulturstöd att inrätta ett särskilt kulturarvsstöd. Bedömning ur ekologisk dimension Ärendet har kopplingar till en attraktiv livsmiljö men bedöms inte ha någon betydande påverkan på lokala eller nationella miljömål eller stadens klimatstrategiska arbete. Bedömning ur social dimension Kultur, inklusive utbudet från det fria kulturlivet, bidrar till en levande och trygg stad där både invånare och besökare får uppleva ett konstnärligt utbud av hög kvalitet och vara delaktiga i kulturella mötesplatser. Förvaltningens bedömning är att inrättandet av ett särskilt kulturarvsstöd förutsätter en ökning av sökbara medel för det fria kulturlivet. Då motionen inte innehåller denna aspekt, bedömer förvaltningen att förslaget riskerar att få en negativ inverkan på stadens kulturutbud. Risken innebär sannolikt sämre ekonomiska förutsättningar för det fria kulturlivet att producera ett brett och kvalitativt kulturutbud i staden, vilket i sin tur riskerar att leda till en minskad tillgång till ett publikt konst- och kulturutbud för stadens invånare. Kulturnämndens stödformer är öppna och tillgängliga för alla som verkar i en kulturell och konstnärlig kontext och konkurrensen om stadens kulturstöd är hög. Förvaltningen har inte noterat något specifikt ökat tryck från organisationer inom kulturarvsområdet i kulturnämndens stödformer. Kulturförvaltningen bedömer därför inte att motionen skapar bättre förutsättningar för att stärka stadens konstpolitiska mål om att skapa goda och hållbara villkor för konsten och konstnärerna enligt Göteborgs stads kulturprogram. Bilagor 1. Motion av Rasmus Ragnarsson (SD) om inrättande av kulturarvsstöd 2. Kulturnämndens riktlinjer för kulturstöd till det fria kulturlivet Expedieras till Stadsledningskontoret Ärendet Kommunstyrelsen har den 6 augusti översänt till kulturnämnden en begäran om yttrande över en motion av Rasmus Ragnarsson (SD) om inrättande av ett särskilt kulturarvsstöd. Nämnden ska lämna yttrande senast 8 november. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har översänt till kulturnämnden att yttra sig över en motion av Rasmus Ragnarsson (SD) om att utreda inrättande av ett särskilt kulturarvsstöd. I motionen beskrivs det göteborgska kulturarvet som ovärderligt och omfattar både materiella och immateriella aspekter av Göteborgs historia. Motionen lyfter att kulturarvet skiljer sig från andra konst- och kulturformer och därför kräver specifik kunskap och expertis, exempelvis konservatorer och specialister inom byggnadsvård. Motionären menar även att kulturarvet inte nödvändigtvis bygger på publik verksamhet och har begränsade möjligheter att få resurser jämfört med andra konstformer. Stöd ska kunna sökas för insatser som syftar till att bevara, använda och utveckla kulturarvet samt för att öka delaktigheten och allmänhetens tillgång till kulturarvet. I syfte att uppnå dessa mål behöver riktlinjer tas fram. Kulturnämndens nuvarande uppdrag relaterat till ärendet Kulturnämndens stödformer till det fria kulturlivet Kulturnämndens uppdrag i reglementet är att stödja och främja konsten i dess olika former och konstnärernas villkor i staden samt besluta om stöd och stipendier till kulturell verksamhet och fria kulturutövare. Kulturnämndens stödformer till det fria kulturlivet styrs av nämndens riktlinjer för kulturstöd samt regler för respektive stödform. Stöden är öppna för alla inom fria kulturlivet att söka (undantaget Riktat stöd). Det finns tolv olika stödformer anpassade efter det fria kulturlivets behov och förutsättningar. Kulturnämndens riktlinjer för kulturstöd till det fria kulturlivet reglerar syfte, kriterier och prioriteringar för fördelning av kulturstöd. Kulturstöd syftar till att stärka och utveckla ett kulturliv av hög kvalitet för hela Göteborg och riktas till huvudsakligen publika verksamheter som bedöms vara av konstnärlig och kulturpolitisk betydelse. Kulturnämndens stödformer ska hanteras enligt principen om armlängds avstånd vilket innebär att det inte ska finnas politisk styrning i prioriteringarna av det kulturella och konstnärliga innehållet. Uppdraget att fördela kulturstöd till kulturell och konstnärlig verksamhet innebär måluppfyllelse till Göteborgs stads kulturprogrammet och dess två strategiska områden konstpolitik och kulturpolitik och bidrar även till kommunfullmäktiges mål om att Göteborg ska vara en trygg stad med möjlighet för invånare att vara delaktiga. I likhet med både Stockholm och Malmö har Göteborg inget särskilt kulturarvsstöd men fria aktörer som verkar inom det immateriella kulturavet kan söka flera av nämndens stödformer om verksamheten innehåller kulturella och konstnärliga aspekter som är publika, exempelvis inom konsthantverk, musik, dans och berättande. Att gestalta sitt immateriella kulturarv konstnärligt i olika former och för publik kan beviljas kulturstöd och bedöms på lika villkor med andra ansökningar och utifrån samma regler. Förvaltningen genomförde en översyn av samtliga stödformer 2018 1. I översynen hölls bland annat dialoger med berörda fria aktörer, vilket bland annat resulterade i att den särskilda stödformen för interkulturella projekt avvecklades för att hanteras inom övriga ordinarie projektstöd. I dagsläget tar kulturförvaltningen emot ett högt antal ansökningar i samtliga stödformer och i vissa stödformer är antalet ansökningar dubbelt så högt som innan pandemin. Det höga sökantalet leder till att många kvalificerade ansökningar får avslag på grund av det begränsade budgetutrymmet. Kulturnämndens arbete med kulturvärden och kulturmiljöer Enligt reglementet ska kulturnämnden bidra med kulturvärden, kulturarvs- och kulturmiljökunskap i stadsplaneringen enligt gällande lagstiftning. Arbetet regleras framför allt av Kulturmiljölagen (1988:950) och Plan- och bygglagen (2010:900). Kulturförvaltningens kulturmiljöenhet har uppdraget att bevara och utveckla kulturhistoriska värden för en hållbar framtid. Enheten tar fram och förmedlar kunskap genom publikationer och kulturmiljörapporter samt via visningar och arkeologiska utgrävningar. Enheten är även remissinstans vid plan- och byggärenden i staden. Stadsmuseets utställningar är ett annat sätt att förmedla kunskap till allmänheten om Göteborgs kulturhistoria och tillgängliggöra det lokala kulturarvet. Kulturförvaltningen arbetar förvaltningsövergripande med kulturplanering enligt Göteborgs stads kulturprogram och för att bidra till en attraktiv livsmiljö i hela staden. Ett viktigt stöd och kunskapsunderlag i kommunens bygg- och planeringsarbete är stadens kulturmiljöprogram Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg - ett program för bevarande. Kulturförvaltningen har tagit fram och utvecklar olika kulturvärden som tillämpas i stadsutvecklingsprocesser, där kulturmiljö är ett av fem värden. De kulturhistoriska värdena beskrivs, analyseras och värnas när staden växer och utvecklas. De andra kulturvärdena är kulturella mötesplatser, konst, kreativa verksamheter samt identitet. Regionala och nationella aktörer med ansvar för kulturarv Nedan beskrivs exempel på andra aktörer än kommun som har ansvar och uppdrag kring kulturarv och kulturmiljöer. Fria utövare och civilsamhällesorganisationer som arbetar med bevarande av kulturarv har möjligheter att söka statliga och regionala stöd. Beskrivningen gör inte anspråk på att vara heltäckande inom området. Nationell nivå Riksantikvarieämbetet är den nationella kulturarvsmyndigheten som har i uppdrag att kulturarvet bevaras, används och utvecklas. Verksamheten ska leda till att de nationella målen för både kulturpolitiken och för det statliga kulturmiljöarbetet uppfylls. Riksantikvarieämbetet har flera stöd med olika inriktningar för aktörer och verksamheter inom kulturarvs- och kulturmiljöarbetet, exempelvis bidrag till kulturarvsarbete som i första hand vänder sig till civilsamhällesorganisationer. Länsstyrelsen Västra Götaland har ansvar för det statliga kulturmiljöarbetet i länet och beslutar om tillstånd att förändra skyddade kulturmiljöer och om bidrag för att vårda dem. 1 Slutredovisning av uppdrag – att se över kulturstöd och utskottet för Kulturstöd, Dnr 0410/17 (KN 2018-05-22 § 87) Länsstyrelsen fördelar det statliga bidraget till kulturhistoriska miljöer som bland annat beviljas till förvaltande av värdefulla kulturmiljöer, bidrag för byggnadsvård och vård av fornlämningar. Nämnden för hemslöjdsfrågor är en statlig myndighet med uppdrag att främja hemslöjd i samverkan med regionala hemslöjdskonsulenter och civilsamhällets organisationer. Nämnden för hemslöjdsfrågor fördelar statliga projektbidrag för utvecklingsprojekt kopplat till slöjd och kulturhantverk. Bidraget riktar sig till föreningar, organisationer och utövare inom slöjd och hantverk. Regional nivå I Västra Götalands Kulturstrategi och kulturplan 2024–2027 finns ett tydligt uppdrag kring både kulturarv och kulturmiljöer. Västra Götalandsregionen arbetar förebyggande och konsultativt kring byggnadsvård och ärenden som rör kulturmiljöer och erbjuder specialistkunskap kring natur- och kulturarv samt är en samordnande part inom området. De regionala verksamheterna samverkar med den ideellt drivna kulturarvssektorn och har en gemensam samverkansplattform för att lyfta fram Västra Götalands historia och stärka kulturarvsturismen. Regionen driver också rådgivningscentret Slöjd & Byggnadsvård. Västra Götalandsregionen har även hemslöjdsfrämjande verksamhet som ett av sju verksamhetsområden som ingår i kultursamverkansmodellen och regionens kulturplan. Flera lokala och regionala hemslöjdsföreningar och förbund uppbär verksamhetsstöd från regionen. Regionala hembygdsförbund med uppdrag att bevara och värna kultur- och naturarv uppbär stöd från regionen. Lokala hembygdsföreningar i Göteborg kan söka och bli beviljade föreningsstöd från flera bidragsgivande förvaltningar i staden. Vissa hembygdsförbund har även samverkan med studieförbund kring exempelvis kurs- och studiecirkelverksamhet. Förvaltningens bedömning Initiativet i motionen är lovvärt och frågan om lokalt värdefulla kulturmiljöer och kulturarv är viktig. Kulturnämndens uppdrag och arbete bidrar till att värna och utveckla kulturmiljö- och kulturarvsområdet på olika sätt i staden samt till att skapa attraktiva livsmiljöer för invånare. Idag kan organisationer inom det immateriella kulturarvet söka och bli beviljade kulturstöd om verksamheten innehåller kulturella och publika aspekter och därmed bedömer förvaltningen att intentionen i motionen är omhändertagen. Kulturnämndens reglemente och riktlinjer för kulturstöd medger inte stöd till naturarvsprojekt eller för att bygga upp samlingar eller bevarande av lokaler, utan riktar sig till publik verksamhet. Motionen innehåller inga förslag på förstärkningar i budget eller riktade nya medel. Förvaltningen bedömer därför att inrättande av ett särskilt kulturarvsstöd, utifrån nuvarande budgetram, får en negativ påverkan på fördelning av kulturstödsbudgeten och riskerar därmed att leda till en minskad tillgång till ett publikt konst- och kulturutbud för stadens invånare. Andra organisationer inom kulturarvsområdet, som inte nödvändigtvis bygger på publik verksamhet, har möjlighet att söka stöd från andra offentliga stödgivare, som beskrivits ovan. Det finns således en infrastruktur på nationell, regional och kommunal nivå som sammantaget bedöms tillräcklig för stödgivning inom bevarande av materiella och immateriella kulturarvsfrågor. Byggnadsvård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kräver specialistkunskap, som också nämns i motionen, samt varsamhet med unika stadsmiljöer och förståelse för människor livsvillkor. Ofta krävs tillstånd, större investeringar och upphandlingar av privata utförare med specialistkompetens. Arbetet omhändertas till stor del av andra aktörer, både av offentliga och privata utförare, än fria kulturlivet och ideellt drivna kulturarvsorganisationer. Förvaltningen bedömer inte att området bäst förvaltas genom ett särskilt kulturarvsstöd på kommunal nivå. Förvaltningen föreslår därmed kulturnämnden att avstyrka motionen om att utreda inrättande av ett särskilt kulturarvsstöd. GÖTEBORGS STADS KULTURFÖRVALTNING Anna Rosengren Sofia Lubian Förvaltningsdirektör Avdelningschef Kultur- och samhällsutveckling