Revidering av reglemente för Göteborgs Stads kommunstyrelse

Kommunfullmäktige Handling 2025 nr 133 Revidering av reglemente för Göteborgs Stads kommunstyrelse Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 8 maj 2025 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Kapitel 2 i reglemente för Göteborgs Stads kommunstyrelse revideras, i enlighet med bilagan till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Göteborg den 4 juni 2025 Göteborgs kommunstyrelse Daniel Bernmar Mathias Sköld Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2025-05-08 Jakob Jendeby, Nora O'Dowd, Ellinor Malmborg Ärendenummer SLK-2025-00566 Telefon: 031-368 00 07 E-post: jakob.jendeby@stadshuset.goteborg.se Revidering av reglemente för Göteborgs Stads kommunstyrelse Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kapitel 2 i reglemente för Göteborgs Stads kommunstyrelse revideras, i enlighet med bilagan till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Sammanfattning Inom ramen för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete som Göteborgs Stad bedriver föreslår stadsledningskontoret ett tillägg i kommunstyrelsens reglemente. Tillägget syftar till att tydliggöra kommunstyrelsens uppdrag och samordnande roll i staden avseende detta arbete. Därtill förtydligar tillägget rättsliga förutsättningar för informationsdelning och behandling av personuppgifter till följd av fullgörandet av kommunstyrelsens föreslagna uppdrag. Bedömning ur ekonomisk, ekologisk samt social dimension I ärendet föreslås förtydligande av roller och ansvar i stadens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete och övergripande myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet. Ärendet i sig bedöms inte få någon direkt påverkan på dimensionerna eftersom föreslagen ändring är av organisatorisk karaktär. Genom ändringen skapas däremot tydligare förutsättningar för stadens arbete mot organiserad brottslighet avseende informationsutbyte. All form av brottslighet har en negativ påverkan på dimensionerna. Genom att kunna arbeta mer effektivt mot organiserad brottslighet ökar möjligheterna att uppnå de mål som staden har med sitt brottsförebyggande arbete vilket i förlängningen kan bidra till att öka tryggheten och säkerheten i staden. Bilaga Förslag till reviderat reglemente för kommunstyrelsen Ärendet Stadsledningskontoret föreslår ett tillägg i kommunstyrelsens reglemente. Tillägget tydliggör kommunstyrelsens uppdrag och roll i staden avseende det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Därtill förtydligar tillägget rättsliga förutsättningar för informationsdelning och behandling av personuppgifter vid kommunstyrelsens deltagande i övergripande myndighetssamverkan avseende organiserad brottslighet. Beskrivning av ärendet Sedan lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete trädde i kraft den 1 juli 2023 har kommuner ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande. Ansvaret innebär bland annat en skyldighet för kommunen att ta fram en lägesbild över brottsligheten inom kommunens geografiska område samt att utifrån lägesbilden besluta om en plan för vilka åtgärder som kommunen avser att vidta för att förebygga brott. Vidare ska kommunen inom sitt geografiska område ansvara för samordningen av det brottsförebyggande arbetet. Av lagen framgår att kommunstyrelsen, eller den nämnd som kommunfullmäktige beslutar, ansvarar för ledningen av kommunens brottsförebyggande arbete och för att kontinuerligt rapportera om det brottsförebyggande arbetet till kommunfullmäktige. Kommunens ansvar för brottsförebyggande arbete enligt denna lag ger dock inte ökade möjligheter för informationsutbyte. Även innan lagen trädde i kraft har Göteborgs Stad bedrivit brottsförebyggande arbete. Stadens arbete mot organiserad brottslighet genom myndighetssamverkan, finns sedan beslut i kommunstyrelsen 2008-06-18 § 297 organiserat på stadsledningskontoret. Arbetet har sin utgångspunkt i en samverkan mellan Göteborgs Stad och tolv statliga myndigheter inom Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet och utgår från en avsiktsförklaring mellan de samverkande myndigheterna. Samverkan mot organiserad brottslighet inkluderar arbete mot ekonomisk brottslighet, otillåten påverkan, infiltration och våldsbejakande extremism. De brottsbekämpande myndigheterna inom samverkan ansvarar för att utreda brott och lagföra individer. Nämnder och styrelser inom Göteborgs Stad ansvarar för att försvåra och förhindra infrastrukturen för den organiserade brottsligheten med hjälp av bland annat de administrativa åtgärder som staden förfogar över. Kommunstyrelsen beslutade den 2016-12-07 § 750 att den organisatoriska hemvisten för Kunskapscentrum även fortsatt ska vara på stadsledningskontoret. I Göteborgs Stads trygghetsskapande och brottsförebyggande program 2022-2026 har kommunstyrelsen fått ett särskilt ansvar att förstärka stadens kontrollfunktioner och samverka internt och externt för att motverka ekonomisk brottslighet och att oseriösa aktörer kommer åt stadens resurser. Kommunstyrelsen har också ett särskilt ansvar att på en övergripande nivå samordna och motverka utvecklingen av parallella samhällsstrukturer genom att stoppa gängkriminalitet, släktbaserade kriminella nätverk och våldsbejakande extremism Samverkan mellan staden och Polismyndigheten fördjupas ytterligare i och med revideringen 2024-11-21 av samverkansöverenskommelse mellan Göteborgs Stad och polisområde Storgöteborg. Samverkansöverenskommelsen ställer ökade krav på Göteborgs Stad som en aktiv motpart i frågor som rör brottsförebyggande arbete inklusive arbete mot organiserad brottslighet. Som ett led i det brottsförebyggande arbetet mot organiserad brottslighet deltar stadsledningskontoret, för Göteborgs Stads räkning, i myndighetsgemensamma forum samt samordnar staden i myndighetsgemensamma insatser. Detta sker i nuläget inom ramen för GVI (gruppvåldsintervention), den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet samt via samordnad tillsyn mot oseriösa och olagliga verksamheter. Uppräknade forum kan komma att utvecklas eller förändras över tid. Stadens deltagande i myndighetssamverkan syftar till att förebygga och motverka brottslighet samt annan allvarlig skada riktad mot Göteborgs Stads organisation genom exempelvis välfärdsbrottslighet, infiltration, förtroendeskada eller säkerhetshot. Kommunstyrelsen utövar ingen tillsyn men kan i förekommande fall samordna nämnders tillsyn enligt tillämplig lagstiftning med andra myndigheters tillsyn så att denna kan genomföras i samordnade insatser. Information som syftar till att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk eller brott behöva utbytas i dessa myndighetsgemensamma forum. För ändamålet önskar övriga samverkande myndigheter att ha en väg in i staden. Att ha en för stadens räkning utpekad företrädare medför också möjlighet för stadens nämnder och styrelser att enklare föra fram frågeställningar till berörda myndigheter i samverkansforumen. Rättsliga förutsättningar för informationsutbyte inom ramen för det brottsförebyggande arbetet och pågående lagstiftningsarbete inom området Den ökade uppmärksamheten kring organiserad brottslighet påverkar rättsläget. Ett antal nya lagar som utökar och förenklar möjligheten till informationsutbyte mellan myndigheter, regioner och kommuner har nyligen antagits eller är på gång. Göteborgs Stads nämnder och bolagsstyrelser utgör egna myndigheter enligt tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL, vilket innebär att det behöver finnas stöd i form av sekretessbrytande bestämmelser för att uppgifter i myndighetens verksamhet som omfattas av sekretess ska kunna lämnas från en kommunal myndighet till en annan såväl kommunal som statlig myndighet. För statliga myndigheter finns lagstiftning som reglerar uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet (lagen (2016:774) om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet). De myndigheter som räknas upp i tillhörande förordning är skyldiga att trots sekretess lämna uppgifter till en annan myndighet om det behövs för den mottagande myndighetens deltagande i samverkan. Kommuner och regioner omfattas inte av samma lagstiftning, inte heller ger lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete ökade möjligheter till informationsutbyte. Deras behov av informationsflöde bör enligt lagstiftaren i stället tillgodoses genom annan lagstiftning. En sådan lagstiftning är lagen (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna, som trädde i kraft den 1 april 2025. Enligt lagen ska kommunen såväl på begäran som på eget bevåg lämna en uppgift till en brottsbekämpande myndighet (Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten) om uppgiften behövs i den brottsbekämpande verksamheten. Även om denna lagstiftning innebär en skyldighet för kommunen att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna och därmed dela information med dessa, så ger den inte ökade möjligheter att dela information inom staden. Det finns redan idag möjlighet för kommunen att dela viss information med stöd av uppgiftsskyldigheter framför allt när det gäller att motverka välfärdsbrottslighet, till exempel i lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, i lagen (2024:307) om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet och i folkbokföringslagen (1991:481) avseende felaktiga uppgifter i folkbokföringen. När det gäller möjligheten att ytterligare kunna dela information mellan myndigheter i syfte att särskilt förhindra, förebygga, upptäcka, utreda och ingripa mot fusk, felaktiga utbetalningar, regelöverträdelser och brottslighet föreslås i lagrådsremiss den 25 april 2025 ”Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse” en ny generell sekretessbrytande bestämmelse som möjliggör utlämnade av annars sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet träda i kraft den 1 december 2025. Bestämmelsen ska bryta sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden i ett antal uppräknade situationer. Även uppgifter som omfattas av socialtjänstsekretess. Myndigheter, kommuner och regioner ska kunna dela information om det behövs för att: • förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, • utreda brott, • förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar, • förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk och överträdelser av regler, villkor i beslut eller avtal. Bestämmelsen innebär inte en uppgiftsskyldighet, men kommer om den införs att innebära att uppgifter i betydligt högre utsträckning än i dag kan delas mellan myndigheter, såväl statliga som internt inom kommunen. Även kommunala bolag kommer att omfattas. Personuppgiftsbehandling Deltagande i myndighetssamverkan innebär typiskt sett informationsdelning mellan de samverkande myndigheterna. Om informationen innehåller personuppgifter behöver det finnas en rättslig grund för att personuppgiftsbehandling ska vara tillåten. Enligt artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen får personuppgifter behandlas om det är nödvändigt för att utföra en uppgift av allmänt intresse. Såväl obligatoriska uppgifter som har ålagts kommunen som frivilliga åtaganden som kommunen gör till följd av det kommunala självstyret är av allmänt intresse, så länge som den hanteras inom ramen för den kommunala befogenheten. Att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter och att samordna insatser inom staden i syfte att motverka organiserad brottslighet, ekonomisk brottslighet, otillåten påverkan, infiltration och våldsbejakande extremism i stadens verksamheter bedöms vara en angelägenhet av allmänt intresse för kommunen och dess medlemmar. För att artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen ska vara tillämplig räcker det inte att den verksamhet som bedrivs är av allmänt intresse. Den måste också vara fastställd i enlighet med unionsrätten eller den nationella rätten. Myndigheters uppdrag regleras av författningar, regeringsbeslut och kommunala reglementen, antagna i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen (RF) om normgivningskompetens och kommunalt självstyre. Genom att kommunstyrelsens uppdrag regleras i dess reglemente fastställs det i enlighet med svensk rätt. Den rättsliga grunden för hantering av personuppgifter inom uppdraget, att samordna det övergripande brottsförebyggande arbetet och delta i övergripande myndighetssamverkan, föreslås uttryckligen regleras i kommunstyrelsens reglemente. Stadsledningskontoret bedömer att det finns två ändamål med behandling av personuppgifter utifrån uppdraget. När kommunstyrelsen som företrädare för Göteborgs Stad deltar i myndighetssamverkan för andra nämnder och styrelsers räkning och därigenom tar emot personuppgifter i syfte att förmedla dessa till berörd nämnd och styrelse behöver personuppgiftsbehandling ske för detta ändamål. Detsamma gäller när personuppgifter förmedlas från nämnd eller styrelse till andra aktörer som deltar i myndighetssamverkan för samma ändamål. Sådana personuppgifter får inte sparas under längre tid än vad som är nödvändigt för att uppfylla uppgiften att förmedla personuppgifterna till avsedd mottagare. Det andra ändamålet kan uppkomma i de fall kommunstyrelsen i sin samordnande roll samordnar tillsynsinsatser som involverar andra nämnder och styrelser inom staden. I vissa av dessa fall kan personuppgifter behöva behandlas och får då enbart bevaras så länge de är nödvändiga för det ändamålet och som längst bevaras fram tills dess pågående tillsynsinsats är avslutad. För det fall att en sådan tillsynsinsats pågår under en längre tid än ett halvår ska nödvändigheten av att bevara personuppgifterna utvärderas regelbundet. Stadsledningskontoret bedömer att det är nödvändigt och proportionerligt att kommunstyrelsen får i uppdrag att behandla personuppgifter för dessa ändamål. Förslag till ändring i kommunstyrelsens reglemente Utifrån de legala förutsättningarna för informationsdelning och personuppgiftsbehandling bedömer stadsledningskontoret att det finns behov av att tydliggöra roller och ansvar i staden för övergripande myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet. När det gäller stadens möjligheter att ta del av information via samverkansforumen, så ankommer det på varje myndighet som delar information med staden att göra en sekretessprövning avseende den information som lämnas. Om det skulle röra sig om information som omfattas av så kallad underrättelsesekretess enligt 18 kap. 2 § OSL, kan även en icke brottsbekämpande myndighet, som en nämnd eller styrelse i staden, komma att omfattas av den sekretessen enligt 18 kap. 3 § OSL. Det finns således inte något hinder mot att en företrädare för staden tar del av information och då också binds av sekretess. Eftersom staden består av många olika myndigheter behöver dock informationen från de samverkande myndigheterna kunna delas vidare från den som deltar i den övergripande samverkan till den nämnd eller styrelse som berörs. Även om det finns vissa sekretessbrytande bestämmelser, främst avseende felaktiga utbetalningar, finns det i nuläget inte någon generell sekretessbrytande bestämmelse för ändamålet. Det behövs därför ett förtydligande av ansvarsfördelningen avseende det brottsförebyggande arbetet i staden på sådant sätt att kommunstyrelsen blir behörig att ta emot information för övriga nämnder och styrelsers räkning inom ramen för övergripande samordningsuppdrag och deltagande i myndighetssamverkan. Genom att kommunstyrelsen i reglementet får ett sådant förtydligade kan den som företräder kommunstyrelsen i de olika forumen förmedla information till berörd verksamhet utan sekretesshinder. Om det föreligger underrättelsesekretess omfattas såväl kommunstyrelsen som den nämnd eller styrelse som får del av informationen av densamma. För det fall stadens verksamhet har någon fråga till de samverkande myndigheterna med anledning av en information som lämnats omfattar det samordnande uppdraget även att förmedla detta utan hinder av sekretess. Förtydligandet innebär också att kommunstyrelsen kan ta del av information inom ramen för samordningsuppdrag avseende tillsyn mellan myndigheter och olika kommunala nämnder. Det innebär dock inte en förändring avseende ansvaret för de olika kommunala nämnderna och styrelserna att fullgöra lagstadgade uppgiftsskyldigheter samt att själva delta i samverkan inom sina respektive ansvarsområden. Fullgörande av övergripande samordningsuppdrag och deltagande i myndighetssamverkan leder som konstaterats till att staden tar del av information. Denna information kan innehålla personuppgifter. För att kunna behandla dessa behöver staden ha en rättslig grund. Rättslig grund kan antingen grunda sig på lag eller annan föreskrift, så som exempelvis ett kommunalt reglemente beslutat av kommunfullmäktige. Om uppgiften att samordna det övergripande brottsförebyggande arbetet och delta i övergripande myndighetssamverkan avseende organiserad brottslighet regleras i kommunstyrelsens reglemente skulle även den rättslig grunden för behandling av personuppgifter som kommer kommunstyrelsen till del genom deltagande i sådan samverkan tydliggöras. Mot bakgrund av ovanstående föreslår stadsledningskontoret att det görs ett tillägg i kommunstyrelsens reglemente § 21: Kommunstyrelsen har det övergripande samordningsansvaret för stadens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, samt företräder stadens nämnder och styrelser i myndighetsöverskridande samverkan avseende organiserad brottslighet. Samordningsansvaret innebär samordning på såväl strategisk övergripande nivå som på mer operativ nivå genom bland annat samordning av tillsynsinsatser som aktiverar olika delar av staden. I myndighetsöverskridande samverkan avseende organiserad brottslighet inbegrips stöd och rådgivning till nämnder och styrelser i hur de ska hantera och utreda uppgifter kring misstänkt brottslighet mot stadens verksamhet. Förslaget innebär inte att kommunstyrelsen erhåller nya uppgifter eller uppdrag utan att befintliga uppdrag och ansvarsområden tydliggörs. Förslaget innebär inte att övriga nämnder och styrelsers uppdrag eller ansvar gällande brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, uppgiftsskyldighet eller ansvar att samverka inom nämndens eller styrelsens verksamhetsområde påverkas. Stadsledningskontorets bedömning Förslaget till ändring i kommunstyrelsens reglemente syftar till att tydliggöra kommunstyrelsens övergripande samordnande ansvar avseende brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Det kan i många sammanhang vara en fördel att andra myndigheter har ”en väg in i staden”, det vill säga en nämnd som företräder Göteborgs Stad i samverkan med andra myndigheter. Denna väg in i staden bör vara kommunstyrelsen i sin samordnande roll. Om lagförslaget om utvidgat informationsutbyte mellan myndigheter beslutas kommer det också ge kommunerna betydligt större möjligheter att dela information i sitt brottsförebyggande arbete, även mellan nämnder och styrelser inom kommunen. Utifrån att dessa förutsättningar ännu inte är uppfyllda bedömer stadsledningskontoret att staden behöver ta ställning till hur informationsutbytet inom ramen för övergripande myndighetssamverkan ska hanteras. Stadsledningskontoret föreslår därför att det fattas beslut om att kommunstyrelsen i reglementet får ansvar för stadenövergripande myndighetssamverkan avseende organiserad brottslighet. Innebörden av förslaget är att kommunstyrelsen i sådan samverkan företräder stadens nämnder och styrelser, vilket möjliggör att information kan förmedlas på motsvarande sätt som om dessa själva tog del av eller lämnade informationen till samverkande myndigheter. Att uppgiften regleras i reglementet tydliggör även den rättslig grunden för kommunstyrelsen att vid behov behandla personuppgifter med anledning av uppdragets utförande. Jonas Kinnander Eva Hessman Direktör Ärende och utredning Stadsdirektör Kapitel 2 – Kommunstyrelsens uppdrag Det kommunala ändamålet §1 Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av stadens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala bolag, stiftelser, föreningar och kommunalförbund. Kommunstyrelsen ska även ha uppsikt över sådan avtalssamverkan som sker enligt bestämmelserna i kommunallagen. Kommunstyrelsen ansvarar för i detta reglemente angivna uppgifter jämte sådana uppgifter som inte lagts på annan nämnd. Härutöver ansvarar kommunstyrelsen för de uppgifter som framgår av kommunallagen och annan lagstiftning. Nämndens verksamhetsområde och uppgifter Kommunstyrelsens övergripande uppgifter §2 Kommunstyrelsen ska följa de frågor som kan inverka på stadens verksamhet, utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen ska ta initiativ i frågor av hela staden-karaktär i syfte att samordna stadens verksamhet och hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs. §3 Kommunstyrelsen ansvarar för ramarna för styrningen av hela den kommunala verksamheten i staden. Kommunstyrelsen ska leda arbetet med att ta fram styrande dokument för staden. §4 Kommunstyrelsen får besluta om stadenövergripande riktlinjer, regler, anvisningar, och rutiner i den mån besluten inte ska fattas av fullmäktige. §5 Kommunstyrelsen ska i enlighet med kommunallagen bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen ska verkställa kommunfullmäktiges beslut, om fullmäktige inte beslutat att ansvar ankommer på annan. §6 Kommunstyrelsen ska fullgöra de uppgifter som fullmäktige i övrigt lämnat över till styrelsen samt ha hand om de förvaltnings- och verkställighetsuppgifter som inte uppdragits åt annan nämnd. §7 Om kommunfullmäktige inte har beslutat något annat, avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska handlägga ska beredas. Ekonomisk förvaltning §8 Kommunstyrelsen har hand om stadens ekonomiska förvaltning. I den ekonomiska förvaltningen ingår bland annat: − placering och upplåning av medel − ansvar för sammanställning och analys av stadens ekonomiska ställning och utveckling, såväl löpande drift som investering − tolkning och tillämpning av kommunfullmäktiges beslutade ekonomistyrning − ansvar för stadens upplåningsstrategi och den finansiella infrastrukturen genom koncernbanken − att inom beloppsram som fullmäktige bestämmer ta upp lån och teckna borgen för lån − att se till att stadens behov av försäkringsskydd är tillgodosett − ansvar för förvaltningen av stadens anknutna stiftelser och donationer i den mån det inte uppdragits åt annan − att anta ackord och avskriva fordringar − att enligt lag och förordningar administrera och samordna statsbidrag samt besluta om fördelning av statsbidrag som rör fler än en nämnd, i de fall ansvaret inte ligger på annan nämnd − att anta taxor och avgifter inom ramar och enligt grunder som fullmäktige bestämt samt besluta om indexmässigt betingade ändringar i taxor och avgifter antagna av fullmäktige, i de fall ansvaret inte ligger på annan nämnd. Personalpolitik §9 Kommunstyrelsen företräder stadens nämnder som arbetsgivare i övergripande frågor, som rör förhållandet till de anställda. Kommunstyrelsen ska som lokal part sluta kollektivavtal. Kommunstyrelsen ska lämna uppdrag som avses i 6 kap. 3§ i lagen (2009:14) om vissa kommunala befogenheter. Kommunstyrelsen kan besluta om stridsåtgärd. § 10 Kommunstyrelsen ska leda och samordna den personalpolitiska utvecklingen i staden. Kommunstyrelsen ska fatta beslut i enlighet med de styrande dokument som kommunfullmäktige fastställt avseende förvaltnings- och bolagschefer. Uppsikt och uppföljning § 11 Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över att nämnderna fullgör uppgifter inom olika verksamhetsområden i enlighet med vad kommunfullmäktige har bestämt, lag eller annan författning. Kommunstyrelsen ska inhämta de uppgifter som styrelsen behöver för sin uppsikt. § 12 Kommunstyrelsens ska ha uppsikt över verksamheten i de bolag som staden helt eller delvis äger, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men också avseende övriga förhållanden av betydelse för staden. Kommunstyrelsen utser ombud till årsstämma/bolagsstämma i Göteborgs Stadshus AB. Kommunstyrelsen ska årligen pröva om den verksamhet som bedrivs av helägda och delägda bolag varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. § 13 Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana kommunalförbund som kommunen är medlem i. Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i stiftelser där Göteborgs Stad är stiftare. Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i föreningar. Kommunstyrelsen utser ombud till föreningsstämmor, i de fall ansvaret inte ligger på annan nämnd. Särskilda uppgifter Processbehörighet § 14 Kommunstyrelsen får själv eller genom ombud föra stadens talan i alla mål och ärenden, om inte annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige. Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv föra talan i målet. Tvister § 15 Kommunstyrelsen får avgöra tvister mellan nämnder / helägda bolag. Krisberedskap och civilt försvar § 16 Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för stadens samordning, analys, planering och beredskapsförberedelser enligt lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. § 17 Kommunstyrelsens ledamöter tjänstgör i krisledningsnämnden och fullgör där de uppgifter som ankommer på krisledningsnämnden vid extraordinära händelser i fredstid. Krisledningsnämndens uppdrag regleras i särskilt reglemente. § 18 Under höjd beredskap (krigsfara eller krig) ansvarar kommunstyrelsen för ledningen av den del av det civila försvaret som staden ska bedriva. § 19 Kommunstyrelsen utser ledamot till hemvärnsråd enligt hemvärnsförordningen (1997:146). Säkerhetsskydd § 20 Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för säkerhetsskydd i staden i enlighet med säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2021:955). Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete § 21 Kommunstyrelsen har det övergripande samordningsansvaret för stadens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, samt företräder stadens nämnder och styrelser i myndighetsöverskridande samverkan avseende organiserad brottslighet. Anslagstavla, webbplats och intranät § 22 Kommunstyrelsen ansvarar för stadens anslagstavla och har det övergripande ansvaret för stadens prioriterade kommunikationskanaler - goteborg.se, intranätet samt Vårt Göteborg. Nationella minoriteter § 23 Kommunstyrelsen ansvarar för samråd med de nationella minoriteterna enligt lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Styrande dokument § 24 Kommunstyrelsen ansvarar för att stadens författningssamling hålls uppdaterad och att den finns tillgänglig i lagstadgad form. Kommunstyrelsen ansvarar även för publicering av övriga stadsövergripande styrande dokument. Övriga uppgifter § 25 Kommunstyrelsen ansvarar för strategisk planering av lokaler för verksamheter inom staden. § 26 Kommunstyrelsen ansvarar för stadsövergripande informations- och kommunikationsfrågor såsom budskapsplattformar och grafisk profil. § 27 Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för stadens internationella samarbete. § 28 Kommunstyrelsen förhandlar för stadens räkning avseende frågor av betydande art. § 29 Kommunstyrelsen ska besluta i följande ärenden; − om tolkning och tillämpning av reglemente och andra bestämmelser rörande de ekonomiska förmånerna åt stadens förtroendevalda samt att i sådana frågor utfärda föreskrifter och anvisningar. − yttranden, som ska lämnas av staden, i de fall ansvaret inte ligger på annan nämnd. − om att lämna tillstånd att använda Göteborgs Stads vapen. − om anställning av politiska sekreterare. − om sådant krisläge råder som kan föranleda aktivering av krislägesavtal. − förbud helt eller delvis mot eldning utomhus. § 30 Kommunstyrelsen ansvarar för stadens visselblåsarfunktion. Sammansättning § 31 Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter och 5 ersättare. Tjänstgöringstiden för ledamöterna och ersättarna är fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige ägt rum. § 32 Arton kommunalråd utses av fullmäktige. Tjänstgöringstiden för kommunalråd ska sammanfalla med tjänstgöringstiden för ledamöter i styrelsen. Om kommunalråd avgår före tjänstgöringstidens utgång, ska nytt kommunalråd utses för den återstående tiden. Vikarie för kommunalråd som är tjänstledig förordnas av kommunstyrelsen.