Frågestund

Då går vi till ärende nummer ett, bestämmande av tid för justering. Justering av protokollet från dagens sammanträde sker torsdagen den 25 september 2025 klockan 15.00 på Stadshuset, Gustav Adolfs torg 1. Kan justeringstiden fastställas?

Då tackar vi Agneta Kjaerbeck (SD) och Jonas Attenius (S) och går över till fråga nummer 2, som är ställd av Ann Catrine Fogelgren, L, kommunalrådet, Viktoria Tryggvadottir Rolka. Du Ann Catrine, du får begära ordet. Jaså, jaha, så. Så, varsågod.

Tack så mycket. Ja, av skollagen så framgår det att elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Tyvärr så har det varit otydligt i lagstiftningen och det innebär i praktiken också att det ser väldigt olika ut i landet. Därför beslutade regeringen om att stärka elevers rätt till bemannade skolbibliotek. Riksdagen röstade i november 2004 ja till regeringens förslag och lagändringen började nu 1 juli 2025. Det innebär som huvudregel att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna enheten. Dessutom är det krav på att enheterna ska vara bemannade, vilket innebär att biblioteken ska arbeta aktivt och regelbundet med utbudet och miljön på skolbiblioteket och också vara en pedagogisk resurs. Precis före skolstarten i höst kom uppgiften från grundskoleförvaltningen att sju av tio grundskolor i Göteborg saknar bemannat skolbibliotek, vilket fick mig att reagera, både med förvåning och bestörtning faktiskt. För att lagändringarna i skollagen och bibliotekslagen fattades 24 november och kommunen har haft åtta månader på sig att införa det här. Det fanns alltså en stor eftersläpning i Göteborg på att. uppfylla lagen och det var inte gjort då när skolorna öppnade i augusti. För ett välutrustat och bemannat skolbibliotek har tillsammans med lärarna en viktig roll för att utveckla elevers läsförmåga och lärande i alla skolans ämnen. Vi vet också att läsförståelsen har gått ner och därför är det särskilt viktigt att skolan möter upp med ett bemannat skolbibliotek. Så min fråga är vilka åtgärder har vidtagits för att uppfylla lagkraven? Kraven inför skolstarten och när räknar du med att samtliga stadens skolbibliotek är bemannade i enlighet med lagändringarna?”

Tack Ann Catrine! Då väntar jag på Viktoria Tryggvadottir Rolka. Hon kommer fram och får ordet av mig. Varsågod!

Tack så mycket ordförande och tack så mycket Ann-Catrine! för en väldigt angelägen och viktig fråga. Skolbiblioteken är inget bihang till skolan, det är hjärtat av en skola. Vi är i allra högsta grad överens om att i tider av desinformation, underskott i demokratin och läskris behöver vi ha riktigt bra bemannade skolbibliotek med inspirerande bibliotekarier som också är utbildade. Men ibland undrar jag om vi lever på samma skola. planet, det liberala partiet och vi som styr skolan här i Göteborg. Jag vet inte om det har gått er förbi att vi just nu kämpar och sliter med att behålla utbildade lärare i klassrummet. Jag vet inte om det har gått er förbi att vi under nästa år tappar ungefär en halv miljard i finansiering på grund av befolkningsförändringar och andra förändringar. Jag vet inte heller om det har gått er förbi, för jag tror att under tiden som Om vi arbetade fram den här skolenhetsutredningen som faktiskt bygger på större enheter där vi skulle ha råd och möjlighet att ge fler barn ett bemannat skolbibliotek så hade det kanske sett lite annorlunda ut. Vi jobbar som sjutton. Vi har en speciell skolstruktur som många vet. Vi är den kommun i landet som har flest små skolor. Därför försöker man samlokalisera. de skolor som finns nära, så att så många som möjligt ska få möjlighet att ta del av biblioteken. Men jag ber, det kommer inte vara så här att vi svingar en klubba i riksdagen och säger att nu är detta lag, och så åtföljs det inte av några resurser. Då kommer det bli väldigt svårt att få genomslag för sin politik. Förändring kommer med kostnader, och de lämnar ni alltid därhän. Tack.

Tack. Viktoria, då lämnar jag ordet till Ann Catrine för en replik.

Tack så mycket Viktoria för svaret, även om jag tyckte att det inte besvarade de frågor jag hade ställt. Jag kan då nämna att i Malmö, som också är en kommun styrd av Socialdemokraterna, så hade man vid skolstarten 90 % av grundskoleeleverna tillgång till kvalificerad bemanning på skolbiblioteket. I Malmö har man länge haft en hög bemanning på sina skolbibliotek, men i och med att lagen höjdes så höjde man också. Man har bland annat under våren ökat antalet annonseringar efter bibliotekarier och därmed ett lyckat resultat. Det är frågan hur många annonser som Göteborg har. Vad som framgår så är det inte så många som man har haft. De små enheterna i Malmö har faktiskt också flera heltidstjänster och det är tack vare att man jobbat hårt med vad skolbiblioteken har för betyg. Man har haft en väldigt bra budget. Det är väldigt tydligt. Det är väldigt tydligt. betydelse för barnens lärande. Du vet mycket väl att regeringen tillskjuter pengar för det här. Det är 216 miljarder 2025 och 433 miljarder för 2026.

Tack, Ann Catrine! Då lämnar jag ordet till Viktoria. Varsågod!

Jag kan börja med att säga att Malmö stänger sin sista lilla skola i sommar, så de har inte den skolstrukturen vi har. Det är det första. De har inte heller problem med ungefär 200 miljoner i tomma platser. pågick under hela tiden som ni styrde kommunen, som vi nu får jobba väldigt aktivt så att vi behåller de pengarna till undervisningen och till barnen i klassrummet. Men självklart, vi kommer göra allt för att möta lagens krav. Vi har redan nu börjat stärka skolbiblioteksnätverket. Vi ser till att varenda ny skola som byggs, byggs med ett centralt placerat skolbibliotek. Och självklart kommer man se över de här effekterna för att kunna klustra skolor så att vi har råd att bemanna på ett klokt och vettigt sätt. Men som sagt, två tredjedelar av Sveriges kommuner står just nu inför omfattande skolnedläggningar. Vi pratar i det närmaste 16 000 lärare som behöver gå. Allt detta kostar och allt detta kommer kräva att vi samarbetar.

Tack Viktoria. Ann Catrine, vill du ha en andra och sista replik?

Ja, alltså hade jag tryckt på votering så hade jag kanske lite fel. Men det kanske är viktigt. Jag tycker fortfarande att du inte svarar på dina frågor. Du kunde till exempel fråga när. Har du någon aning om när Göteborg kommer att uppfylla lagen? Regeringen skjuter med pengar just för att möjliggöra för kommunerna att ge dem det här. Biblioteken är ju också en del av undervisningen, ska det ju bli nu. Det är ju precis som du själv inledde med, inte en fristående enhet utan det är ju en del av undervisningen. Samverkan mellan skolbiblioteket och lärarna. Ser ni att strukturen förändras? Ja, den gör det ju. Men det är också så att två små enheter kan dela på en skolbibliotekarie. Så det kan ju inte vara skälet för att det inte är uppfyllt. Jag ser inte riktigt de svaren. Men min förhoppning är att dagens elever inom kort ska få tillgång till ett skolbibliotek med en bibliotekarie som jag en gång långt bak i tiden hade tillgång till. Som var spännande att besöka, som kittlade läsning. och som formade den biblioteksnörd som jag är i dag. Tack Viktoria, för debatten!

Ärende nummer två. Och det är frågestund. Till dagens frågestund har det inkommit sju frågor. Dessa återfinns i appen. Fråga nummer sex från Elisabet Lann till kommunalrådet Karin Pleijel utgår. Då Elisabet är inte närvarande vid dagens sammanträde. Enligt fullmäktiges arbetsordning beslutar fullmäktige om en fråga får ställas utan föregående debatt. När en fråga behandlas får båda frågeställarna och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Får frågorna framställas? Då lämnar jag ordet till Agneta Kjaerbeck (SD), på första frågan till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod, Agneta!

Tack. Då lämnar jag ordet till Viktoria för sista replik. Varsågod.

Jag vill ha sista ordet. Nej, tack så mycket Ann Catrine. Jag tror att vi verkligen är överens om att fler barn ska ha rätt till bemannade skolbibliotek. Men jag ska vara helt ärlig. Tempot kommer att vara något förhalat. Det kommer att vara tufft för att vi står inför så pass många problem. Vi har haft så många enorma utmaningar, investeringar i välfärden som har uteblivit. Vi har en underfinansierad välfärd. Jag tror att vi båda skulle kunna ställa upp på det. Med den nuvarande högerpolitiken kommer arbetet att gå långsammare och det kommer att bli tyngre. Men vi ska kämpa på.

Då tackar vi Ann Catrine Fogelgren och Viktoria Tryggvadottir Rolka och går över till fråga nummer 3, som är ställd av Kalle Bäck. KD till kommunalrådet Karin Pleijel, MP. Kalle, det är din fråga och du får begära ordet. Varsågod.

Tack så mycket för det ordförande, fullmäktige, göteborgare! Min fråga går till kommunalrådet Karin Pleijel. I september 2023 biföll en majoritet av kommunfullmäktige mitt initiativ om att ta fram en förstudie som utreder möjligheten att rusta upp och tillgängliggöra ruinen av Gamla Älvsborg. För ett år sedan ställde jag frågan om arbetet är påbörjat och mot bakgrund av detta ställer jag frågan till ansvarigt kommunalråd igen. Jag formulerar den så här. Har arbetet med att utreda möjligheten att rusta upp och tillgängliggöra ruinerna av Gamla Älvsborg fortskridit under det senaste året på ett sätt som kan anses tillfredsställande?

Tack så mycket, Kalle! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP). Varsågod Karin!

Tack så mycket Kalle för din fråga och ditt intresse för att vi ska bevara stadens kulturhistoria. När det gäller ansvaret för Gamla Älvsborgs ruin så har den utretts med stöd av en samverkansgrupp för den befästa staden. Där är stadsmiljö, stadsbyggnad, exploatering, stadsfastighet, kulturförvaltning, Higab, Statens fastighetsverk och Göteborg kompani representerade. I den detaljplanen som vi har nu så är detta allmän plats för fornlämning. Nu har man kommit fram till att kommunen blir ägare och ansvarig för forn området och kommer svara för framtida skötsel av detta. Den förstudien som du nämnde har genomförts och den är nu klar på förvaltningsnivå men den är på väg till stadsmiljönämnden för att vi ska handla. Man har också fört dialog med fastighetsägare och verksamheter som är berörda inklusive kommunpolisen. Egentligen var det tänkt att detta skulle varit klart till sommaren 2025 men det har behövt skjutas upp. På grund av försenad leverans av kulturmiljöunderlaget och att man behövde göra fler vitalitetsbedömningar av träd. Eftersom en del av dem hade almsjuka och skadegörelse i form av. av giftspikar. Under arbetet med den här förstudien som påbörjades hösten 24 så har vi även höjt skötselnivåerna uppe vid ruinen, bland annat med löpande klottersanering. Sen är det också tillfällig skyltning som finns på plats.

Tack Karin! Då lämnar jag ordet till Kalle för en replik.

Jag tackar för det svaret. Jag kan notera att miljön på platsen, visst, det har satts upp några skyltar och så, men miljön är fortfarande väldigt skräpig och det är mycket klotter och så. Även om man kanske har intensifierat det arbetet så märks det kanske inte riktigt på ett sätt som man kan önska. Men oavsett det så händer det saker och det är väldigt glädjande. Min fråga blir då. Hur ser tidsplanen ut framöver? När kan vi vänta oss någon form av resultat som blir märkbart för medborgarna?

Jag lämnar ordet till Karin Pleijel. Varsågod!

Vi kommer alltså att få förorda ett alternativ för hur det ska skötas framåt när det kommer till nämnden nu i höst. Sedan önskar jag naturligtvis att det blir verklighet av alla det som står i det förslaget så snabbt som möjligt, men det kan i alla fall påbörjas först då. Jag kan också säga att det har varit akuta åtgärder i sommar här för att hantera rasmassor. Man behöver hitta en permanent lösning som man behöver utreda. Det arbetar man också med. Sedan är det så att alla åtgärder som vi gör där, de gör man i samråd med arkeologer som har tagit fram den här kulturmiljöutredningen. Den som förstudien utgår ifrån.

Tack för det, herr ordförande! Göteborgs Stad har enligt uppgifter betalat ut närmare 600 000 kr i avgångsvederlag och gett ett positivt arbetsbetyg till en tjänsteman som tidigare varit föremål för ett avskedsbeslut på grund av misstänkt inblandning i kriminella nätverk. Beslutet att återkalla avskedandet och i stället gå till förlikning. Det ska ha grundats på ekonomiska och juridiska överväganden. Men det här ärendet har hanterats bakom stängda dörrar utan att berört presidium i nämnden har informerats. Så Göteborgs Stad, mitt i ett läge där gängkriminaliteten skär rakt in i våra verksamheter, väljer att betala ut stora summor och ge goda referenser till en tjänsteman med misstänkta kopplingar till organiserad brottslighet utan någon politisk insyn finner vi häpnadsväckande. Det är en fråga om tillit, säkerhet och ansvar. Invånarna som bor här förväntar sig att deras kommun försvarar dem mot kriminella nätverk, inte gör upp i det tysta. Min fråga till dig, Jonas Attenius (S). Är kommer du som KSO, kommunstyrelsens ordförande, fortsatt tillåta att människor med koppling till organiserad brottslighet får stora avgångsvederlag? Tack för ordet!

Tack! Då lämnar jag ordet till Kalle för andra anförande.

Jag tackar även för det svaret. Det händer mycket i det här området. Det är en kaj längre ner mot älven som repareras, så hela området vid Klippan har en stor potential att förvaltas på ett ännu bättre sätt och tillgängliggöras för fler göteborgare. Jag tackar så länge och hoppas att vi får anledning att återkomma när det faktiskt har uppnåtts något reellt resultat av arbetet. Tack så länge, tills vidare!

Och går över till fråga nummer 4 som är ställd av Axel Darvik (L) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod Axel!

Tack så mycket ordförande! Min fråga går till Jonas Attenius (S). Det är med anledning av att det rödgröna styret i Göteborg meddelade i Göteborgs-Posten den 2 september i år att man vädjar till regeringen om ökade statsbidrag och inte utesluter skattehöjning i Göteborg. Samtidigt visar jämförelser, bland annat från det så kallade Karl-Ada och. och förvaltningens egna undersökningar en betydande kostnadsavvikelse i stadens verksamheter. Funktionsstödsnämnden har kostnader på 6,7 % över förväntad kostnad för befolkningen. Äldre samt Vård och omsorgsnämnden har nettokostnader på 5,9 % över förväntade kostnader. Vuxenutbildningsnämnden har tagit beslut om att överföra utbildningen i egen regi, vilket medför kostnader på. 44–87 miljoner kronor utan påvisad kvalitetsförbättring. Staden har en bolagskoncern som är Sveriges största kommunala koncern, som endast lämnar en avkastning på ynka 1 % på det värde som göteborgarna har. Min fråga är om du är beredd att omedelbart lägga fram en tydlig tidsplan för att stoppa det kommunala slöseriet? minska kostnadsavvikelserna och öka avkastningen i bolagskoncernen så att göteborgarna slipper skattehöjningar.

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S).

Tack för det ordförande och tack för frågan Axel. Det kanske inte är så överraskande att de borgerliga partierna är mer lojala med sina regeringskollegor. i Stockholm än göteborgarna man jobbar för här på hemmaplan som också betalar deras arvoden. Men jag måste säga att jag blir besviken när jag läser den här frågan. Först ska jag svara på frågan. Det är nej. Från styrelsen kommer vi om ungefär en månad presentera en budget för 2026 som visar på våra prioriteringar och hur vi avser att styra den här staden för kommande år. Det blir några svar på den frågan tänker jag. Men utifrån det. Resonemanget du har då, nu tittar jag i din egen fråga här, som du själv säger bygger på Colada-jämförelser, så föreslår du nedskärningar. Om vi nu tar exempelvis äldreomsorgen så är ju det motsvarande en halv miljard kronor, nästan en halv miljard kronor. Ska vi tolka det så här det kommer se ut i er budget? Är det ni just nu sitter och förhandlar om? Om man skulle tänka sig något överslag här, att ni sitter och förhandlar om nedskärningar i välfärden motsvarande kring en miljard kronor eller något sådant där? Är det så det kommer se ut? Tack!

Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Axel för en replik. Varsågod!

Tack ordförande! Att vara lojal med göteborgarna är att förvalta deras pengar klokt. Det är det som jag tycker att en kommunstyrelseordförande ska göra. Man ska inte behöva stå med mössan i hand hos Ulf Kristersson och skrapa med foten för att få mer pengar till den verksamhet som man själv är ansvarig att sköta. Särskilt inte när det finns många brister. Visste ni att en göteborgare under sin livstid, med det skattetryck vi har, betalar 700 000 kronor mer i skatt än stockholmare? Har göteborgarna en betydligt bättre välfärd än stockholmarna har, Jonas Attenius (S)? Eller kan du inte erkänna att det finns ett slöseri i kommunen som vi skulle behöva åtgärda? Tack!

Tack! Då lämnar jag ordet till Jonas. Varsågod!

Tack, för det ordförande! Självklart ska vi förvalta göteborgarnas skattepengar på bästa sätt. Det som jag uttryckte för en stund sedan kommer vi att återkomma med här om ungefär en månad, hur vi ser på den frågan. Men vi kan väl konstatera att det inte är jättelänge sedan du, Axel Darvik, hade makten i den här staden. Det var en period där det var rekordstora satsningar från statens sida. Det var förvisso pandemi. De hamnade mest på hög. Vad ni gjorde vid den tiden var inte ens att räkna upp för den pris och kostnadsutveckling som vi hade. Ni hade ungefär hälften som ni räknade upp. Ni skar ju ner redan där och då. Men egentligen är min fråga varför ni inte skar ner mycket, mycket mer? Det här är mycket, mycket mer i din fråga. Du hade chansen. Du hade makten. Men vi hörde inte de tongångarna för inte mer än tre år sedan, Axel.

Tack Agneta! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S), kommunstyrelsens ordförande. Varsågod Jonas!

Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Axel Darvik (L), sista replik. Varsågod!

Tack ordförande! Vi bör göra betydligt mer. Vi kan göra betydligt mer. Jag vet att det går att göra betydligt mer för att förbättra kvaliteten i välfärden med de resurser som vi tar in. Om vi tar in mest i skatt av alla storstäder, borde vi inte då också ha den bästa välfärden, Jonas Attenius (S)? Men så fungerar det ju inte i Göteborg. utan vi har ett omfattande slöseri. Några exempel är de som jag nämnde här med kostnadsavvikelser. Skolan är ett område som jag kan allra bäst. Där har vi idag 24 % fler skolplatser än vad vi har elever. Vi bemannar upp med lärare som står och undervisar för tomma bänkar. Det kan vara bra ibland att ha mindre klasser, men någonstans går gränsen där detta bara blir ett slöseri och där man faktiskt tvingas på skolorna att. sparka stödpersonal för att man inte har en korrekt dimensionering. Vi har förbyggt oss när det gäller nya skollokaler, något som vi har försökt att stoppa om och om igen.

Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Jonas som är i sista replik. Varsågod.

Jag tycker det blir ganska tydligt i den här frågeställningen vad som väntar med ett borgerligt styre för Göteborg slöseri, och det är bara äldreomsorgen här i Göteborg. Undersökningarna har det hur bra som helst där. De kan säkert springa lite fortare, enligt Axel Darvik. Men det är ju det som det handlar om. Vi har vidtagit åtgärder när det gäller administration och byråkrati. Det gjorde ni ingenting på er tid. Men det som du lägger fram som exempel nu skulle slå sönder välfärden i Göteborg fullständigt. Vi får återkomma till den debatten. Debatten om en månad, eller lite drygt, vi är väl två snart, men när vi också debatterar den, för det är mer en budgetdebatt. Vi kan ju konstatera att med ett borgerligt styre för Göteborg, ja då väntar en välfärdsslakt. Det är ganska uppenbart i den här frågan.

Då tackar vi Axel Darvik och Jonas Attenius. Därmed går vi över till fråga nummer fem som är ställd av Pär Gustafsson (L), kommunalrådet Marina Johansson. Varsågod Pär!

Tack så mycket ordförande, fullmäktige! På Göteborgs Stads hemsida står det att den som har ett trygghetslarm kan kalla på hjälp vid behov. Vid en knapptryckning får du kontakt med trygghetsjouren dygnet runt. I våras tryckte en omsorgstagare på sitt trygghetslarm mitt i natten. När ingen kontakt kunde fås klassades det som ett så kallat tyst larm, det vill säga ett larm där personen inte svarar. Ett sådant alarm ska enligt stadens. rutiner har högsta prioritet. Då ska patrullen genast åka ut eftersom det kan handla om en akut livssituation. Men i det här fallet dröjde det en och en halv timme innan patrullen åkte ut och när den väl kom fram så var personen avliden. Utredningen visar på allvarliga brister. Personal som inte kände till rutinerna, som valde att vila i massagestol i stället för att agera och som dessutom undanhöll information om det missade larmet. Personalen skyllde på varandra. Det är i mina ögon grova tjänstefel. Ingen kan säga om ett snabbare ingripande hade räddat livet på den här personen, men den personen hade inte behövt dö ensam. Det här är inte bara en tragisk händelse. Det är ett svek mot en människa som var helt beroende av att trygghetssystemet skulle funka. Och med tanke på att trygghetslarm är en livsviktig funktion för några av de mest sårbara Invånare i den här staden så vill jag ställa följande fråga till Marina Johansson. Kan omsorgstagare med trygghetslarm lita på att någon kommer när man larmar?

Tack Pär! Då kommer jag att lämna ordet till Marina Johansson. Varsågod Marina!

Tack så mycket Pär för en väldigt angelägen fråga. Jag vill börja med att säga att det är fruktansvärt. det som har hänt. Det ska inte hända. I det här fallet så är det väldigt tydligt att det är två medarbetare som har brustit något, och det grövsta. Det är också väldigt tydligt att vi behöver göra ännu mer för att förebygga att det här inte händer. Alla medarbetare ska känna till dels, för det första. varför man är på jobbet, de rutiner som finns och att man också har skyldighet att följa de rutinerna. Det ska inte fungera så här inom nattlarm. Larm som inkommer ska åtgärdas skyndsamt. Så är det. Personalen ska vara redo att hantera de situationer som uppstår. Man ska också kommunicera med varandra. Man ska hjälpa varandra mellan grupperna. Vilket inte heller tyvärr skedde i det här fallet. Nu är frågan också anmäld till IVO. Vi får se vad IVO kommer fram till. Men under tiden har vi tagit fram en hel del åtgärder för att förebygga att det här upprepas. Man ska som anställd känna till vilket ansvar man har. Man ska känna till rutiner och man ska arbeta enligt rutinerna. Ingen ska behöva dö ensam som du säger. Det är verkligheten. Men för att svara på din fråga så vill jag säga så här, ställt i förhållande till omfattningen larm vi har per år, vi har nära en halv miljon larm per år. En bråkdel är så kallade tysta larm. Så ställt till att det är ungefär en halv miljon larm så kan man känna sig trygg. Men detta är ett fall för mycket.

Tack Marina, vill du ha en replik där? Varsågod Pär!

Tack så mycket ordförande! Jag tackar Marina för svaret. Men jag undrar fortfarande, hur kan det vara möjligt att personal inte ens vet vad ett tyst larm innebär? En av de mest grundläggande funktionerna i den här trygghetskedjan. Under den här aktuella natten så skulle den här patrullen egentligen ha gjort fem schemalagda besök hos olika områden. omsorgstagare, bland annat besök 02.53 hos den person som senare hittades avliden. I stället valde de här anställda att ta en lite längre rast, för det var praktiskt. När systemet så att säga sviker på den här punkten, hur kan vi då försäkra de äldre och deras anhöriga om att larmen faktiskt verkligen fungerar när det gäller?

Tack för det ordförande och tack för frågan Agneta! Först och främst. Det är viktigt att säga att vi diskuterar och debatterar inte enskilda personalärenden vare sig här eller offentligt på annat sätt. Men absolut, på din principfråga Agneta så är svaret nej. Absolut nej. Jag tycker inte folk överhuvudtaget med konstaterad koppling till organiserad brottslighet ska få någon form av avgångsvederlag. Finns det arbetsrättslig grund för att en person ska sägas upp? Ja då ska den personen bort så att säga. Det tycker jag. Men det är viktigt. Det ska ske i enlighet med gällande arbetsrättsliga avtal och regler enligt den svenska arbetsmarknadsmodellen. Tack.

Varsågod, Marina!

Tack så mycket! Som sagt, med tanke på hur många larm det är per år så är det väldigt, väldigt sällan det går så här illa. Med det menar jag inte att det här kan ses med blida ögon. Det här är väldigt, väldigt grov misskötsel. Det är också personer som borde ha vetat, känt till rutinerna. Men som av olika anläggare inte följde rutinerna. Det vi har att göra nu är att jobba så tydligt med rutinerna. Dels förtydliga dem, göra dem kända. Ingen anställd ska kunna säga att man inte känner till rutinerna. Det handlar också om att man måste förstå varför man faktiskt är på jobbet. Man ska hjälpa varandra mellan grupperna. Vi har också inrättat ett kvalitetsråd i varje stadsområde i staden, i äldreförvaltningen. De kommer också jobba med sådana här frågor utöver den handlingsplan som redan är framtagen.

Tack. Vill du, Pär, ha en andra sista replik? Får du begära replik? Får du inte det? Du kan ställa din andra replik så tar jag tiden här.

Tack så mycket. Och tack Marina för svaret och för att du tar den här frågan på största allvar. Jag tror att vi alla gör det. Det är bra att åtgärder nu utlovas. Men för den människan som avled och för dess anhöriga så kommer det här tyvärr alldeles för sent. I den här utredningen som är gjord och det verkar som att det här verkligen är taget på allvar så konstateras det att medarbetaren uppger att hen nu kommer arbeta lite mer utifrån de tider som står på. Schemat arbeta lite mer. Den här personen fick en varning, stängdes av ett tag men är tillbaka i tjänst nu. Det är ju, tänker jag, helt grundläggande att se till att vår personal följer det schemat som finns. Avslutningsvis vill jag ändå vara tydlig med att alla i Göteborg som idag bär trygghetslarm verkligen ska kunna lita på att systemet faktiskt funkar när man trycker på den här knappen. Och i det här fallet handlar det verkligen om att vi måste ha personal som både bryr sig och beter sig på jobbet.

Tack Pär! Då lämnar jag ordet till Marina för andra och sista replik.

Tack så mycket. Tack Pär! Det är självklart att vi ska ha personal som bryr sig. Jag vill säga det till alla som lyssnar att vi har en fantastisk personal i äldreomsorgen. Detta är tyvärr väldigt, väldigt, väldigt sällan förekommande. Eller det är tur att det inte är sällan förekommande. Detta är inte det vanliga. Vi behöver verkligen betona det. Vi behöver förutom att säkerställa att rutiner är tydliga och att de följs också ge mycket bättre förutsättningar för personalen i äldreomsorgen och deras chefer. Det tror jag är minst lika viktigt som att jobba med stickprover och kontroller, vilket vi också gör i verksamheten nu, för att se så att man verkligen följer rutiner. Vi måste också jobba förebyggande, skapa bättre förutsättningar och se till att vi har fler chefer som är närvarande, som kan faktiskt uppmärksamma saker också i tid när saker kanske inte står rätt till. Men också att coacha och se till att vår personal trivs och faktiskt stannar och gör ett bra jobb.

Då tackar vi Pär Gustafsson och Marina Johansson och går över till sista frågan för det här fullmäktigemötet. Den är ställd av Emmyly Bönfors (C). Och så får du begära ordet, Emmyly. Varsågod!

Tack ordförande, ledamöter och övriga åhörare! Jag skulle vilja ställa en fråga till kommunalrådet Karin Pleijel. Det handlar om miljö och klimat. I den senaste uppföljningen av Göteborgs miljö och klimatmål, som kom nu i augusti, så står det att alla de övergripande målen som vi har kräver en systemomställning för att vi ska kunna nå dem till år 2030. Det betyder alltså att de varken bedöms kunna klaras av, eller är på rätt väg enligt Miljöförvaltningen. Samma sak gäller två delmål. Minskad klimatpåverkan från transporter och minskad påverkan på biologisk mångfald från stadens inköp. Min fråga till kommunalrådet Karin Pleijel är, tycker du att Göteborgs Stad gör tillräckligt inom de områden som vi faktiskt har rådighet över för att kunna nå våra miljö och klimatmål till 2030?

Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel. Varsågod!

Tack Emmyly Bönfors för din fråga och ditt intresse för att vi ska klara miljö och klimatutmaningen. Vi behöver vara många som delar det intresset. Våra övergripande mål är ju ingen greenwashing för att vi ska känna oss nöjda, utan det är tyvärr den mörka verklighet som vi lever i. För de övergripande påverkas väldigt mycket av omgivningen. Vi ser ju här att klimatfrågan är akut. Vi har sett i somras bränderna som var svårsläckta, fortfarande kanske i Spanien. Isarna smälter snabbare än någonsin och i Västernorrland så varnar man nu för att regnet ytterligare kan spola bort vägar och järnvägar. Men det korta svaret är egentligen nej, vi gör inte tillräckligt ännu. Men du nämner trafiken och flera av de åtgärder som är viktiga för att. att kunna lyckas och nå med de här transportmålen. De är faktiskt i rullning. Hastigheterna håller på att sänkas. Vi får fler skolor, gator och torg som ska få bilfria zoner. Kollektivtrafiken och gång och cykelvägar ska få mer plats, liksom människor i stadsrummet. Men det räcker inte, utan Miljöförvaltningens bedömning i uppföljningen är ju att vi behöver en systemomställning. Då är det ju lite intressant att se om någon har lyckats med det. Det har man faktiskt. faktiskt gjort på en hel del håll i Europa, bland annat i staden Gent där man genom cirkulationsplaner har lyckats göra en lokal omställning, systemomställning i stadstrafiken. Glädjande nog så är det en bred politisk delegation från Göteborg som åker dit i nästa vecka. Jag hoppas att vi tar med oss både lärdomar och inspiration så att vi kan göra ett framgångsrikt arbete med cirkulationsplaner även i Göteborg. Sedan är det ju så att även om vi har en viss rådighet.

Tack Jonas. Vänta, du får begära replik. Förlåt, då gör jag det. Varsågod.

Tack Karin! Då lämnar jag ordet till Emmyly. Varsågod!

Tack för det svaret! Jag skulle vilja återkomma till det vi faktiskt har rådighet över och det är det . Som rapporten pratar om handlar det om att just minskad vägtrafik är det mest effektiva för att få ner luftföroreningar, buller och minskad klimatpåverkan. Karin Pleijel nämner nu att vi ska sänka bashastigheterna. Det är ett förslag som har diskuterats i den här församlingen väldigt länge. Bedömningen just nu är att det kommer ta uppemot 10 år att få sänkta bashastigheter på plats. Vi är närmast unika med att ha så höga hastigheter. fastigheter i en så central del av staden. I Amsterdam har man gjort det här över en natt i princip. Så varför ska det behöva ta tio år för oss att göra det? Du nämner också säkra cykelvägar. Här har styret lyckats säkra en av 140 grundskolor. Så min fråga är varför tar det här så lång tid?

Tack Emmyly. Varsågod Karin.

Man kan ju önska att det fanns Alexanderhugg att ta till. Lite grann är det de faktiskt har gjort i Gent. Det ska bli intressant att se om vi kan göra något liknande där, kanske i vår organisation till och med. Sedan är det faktiskt så att EU:s utsläppshandel kommer innefatta vägtrafik från 2027. Det kommer innebära ökade drivmedelspriser och att inblandning av biobränsle blir högre. I förlängningen kan det påverka både bilinnehav och körmönster. Men vi håller på att lägga grunderna för att vi faktiskt ska lyckas nå de här målen. Det är ju nästa mandatperiod. Sedan vi tog över styret har vi stärkt miljö och klimatnämndens arbete så att det har gått från ett passivt insamlande till en pådrivande och stärkande roll. Vi har stärkt strategiarbetet med metoden för att få ett ansvar i hela organisationen. Inköp och upphandling har för första gången gjort en miljöspendanalys så att man kan använda alla nämnder och bolag för att göra rätt och effektiva åtgärder.

Tack Karin för de svaren. Det är intressant att lyssna på ditt engagemang i de här frågorna. Men det blir ofta också omvärldsspaningar och rapportläsningar. Du säger att det kanske vore önskvärt med ett Alexanderhugg. Men man kan ju faktiskt göra vissa saker här och nu. Jag tror att vi skulle behöva komma ner till mer konkret handling i de här frågorna. Ett sådant exempel är att Centerpartiet har drivit på inom stadsbyggnadsnämnden för att ändra trafikplaneringen precis enligt den metod som Gent har använt. Jag tror att även ni i Miljöpartiet skulle behöva komma med lite fler konkreta förslag. För då skulle det vara ganska enkelt att samla majoritet för att få till det. Ett annat exempel är att vi skulle kunna införa miljözon 3 i centrum. Det är ju något som ni också har haft möjlighet att göra under er tid vid styret. Men det har ju inte heller hänt. Något som även transportnäringen efterfrågar nu. Så är du beredd att införa miljözon 3 till exempel? Det är ju en konkret åtgärd. Tack!

Då lämnar jag ordet till Karin.

Ja, mycket konkret görs. Men det är inte jag och mina kompisar som ska springa runt och göra det. Vi behöver ha en organisation som jobbar väldigt medvetet och ansvarsfullt för att vi ska lyckas med det här. 15- minutersstaden som stadsbyggnad har som mål är en väldigt bra del i det. Organisationen på miljöförvaltningen har blivit en drivande organisation. Organisation där man tydligt pekar ut vars och ens ansvar och man är uppsökande för att vi faktiskt ska lyckas med det här. Så mycket är på gång, men mycket återstår också att skörda frukterna av. Systemomställning tar tid. Vi har också tillsatt en politisk styrgrupp där jag är glad att Centerpartiet är med, liksom S, V och L. Vad vi håller på med är det som man kanske skulle kunna kalla soft power. så behövs det någon liten ingrediens för att få det att hända, en katalysator. Vi har haft ett politiskt tryck för att faktiskt alla nämnder och styrelser nu har ett miljöledningssystem värt namnet. Ett handslag för biologisk mångfald mötte lite gnissel som kunde lösas och en rad andra exempel på soft power.

Och då antar jag också att du inte tycker att det är rimligt att kommunalanställda som missköter sina jobb å det grövsta ska få goda betyg där de slutar jobba? Goda vitsord. Tack!

Tack, Agneta. Varsågod, Jonas.

Jag kan svara på den frågan också på ett generellt plan. Jag tycker att det lät märkligt, ja, på den frågan. Men återigen, det är komplext. Ibland kan en arbetsgivare även i det privata, både privat och offentligt, behöva hitta vägar fram för att avskilja en anställd som har begått av något skäl att man inte kommer fram. Då kan ju sådana här uppgörelser ske. Jag såg precis innan jag åkte hit, jag tror det var Securitas, att man inte ska gå in på namn på ett vaktbolag som hade problem. Det sker både privat och offentligt. Men jag tror jag har varit tydlig i mitt svar på frågan.