Antagande av detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda

Kommunfullmäktige Handling 2025 nr 150 Antagande av detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 2 juni 2025 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda, upprättad den 21 maj 2024 och reviderad den 28 februari 2025, antas. ---- Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen antecknade representanterna från S, V och MP som yttrande en skrivelse från den 27 augusti 2025. Göteborg den 27 augusti 2025 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Mathias Sköld Kommunstyrelsen Yttrande / (SVMP) Nr 3 Yttrande angående antagande av detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda Yttrandet Det rödgröna styret ser positivt på att mer mark för industri och logistik planeras i kommunen. Huvudinriktningen är att detta ska ske i eller i direkt anslutning till befintliga industriområden och inte på jordbruksmark. Hade denna plan påbörjats idag hade detta inneburit en annan disponering av marken inom detaljplanen. I exploateringsfasen är det fortsatt viktigt att beakta boendes synpunkter och minimera skadorna på natur. Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2025-06-02 Lena Risfelt Ärendenummer SLK-2025-00591 Telefon: 031-368 03 61 E-post: lena.risfelt@stadshuset.goteborg.se Antagande av detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda, upprättad den 21 maj 2024 och reviderad den 28 februari 2025, antas. Sammanfattning Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2025-04-25 § 238 att tillstyrka och översända detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Detaljplanen bedöms vara av den karaktären att den ska hanteras med utökat planförfarande då en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram. Syftet med detaljplanen är att tillskapa ett nytt verksamhetsområde, för bland annat logistik, industri och lager, i anslutning till de industrier och verksamheter som finns etablerade i närområdet. Detaljplanen medger 100 000-120 000 m2 byggrätt för verksamheter/industri. Planen ger även möjlighet för utbyggnad av en ny väg med gång- och cykelväg samt naturområden på allmän plats. Synpunkterna som inkommit under samråd och granskning berör i huvudsak frågor kopplade till påverkan på natur, markanvändning, förändrad landskapsbild, möjligheter för rekreation, störningar och risker som buller, trafik, översvämningsfrågor. Länsstyrelsen bedömde i granskningsskedet med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10 § PBL att planen inte kan accepteras och kan därför komma att pröva utifrån människors hälsa och säkerhet utifrån utformning av bebyggelse och byggnadsverk, geoteknik, MKN-vatten och dagvatten. Stadsbyggnadsnämnden bedömer att synpunkter är hanterade genom redaktionella ändringar och förtydliganden som gjorts i planhandlingarna, miljökonsekvensbeskrivningen och fördjupade utredningar. Nämnden anser utifrån detta att detaljplanen nu kan antas. Stadsledningskontoret förslår kommunfullmäktige att anta detaljplanen då behovet av mark för verksamhetsyta fortsatt är stort. Bedömning ur ekonomisk dimension Efterfrågan och behov av verksamhetsyta från näringslivet är fortsatt stort. Detaljplanen avser utveckla området vid Sörredsvägen med inriktning på lager och logistik som skapar möjlighet för ett utökat näringsliv och nya arbetstillfällen i staden. Etablering av plats för näringslivet ligger i linje med strategi om markberedskap och planering i Göteborgs Stads näringslivsstrategiskt program 2023-2035. Exploateringsförvaltningen bedömer att detaljplanen kommer att generera ett ekonomiskt finansieringsöverskott som beräknas uppgå till cirka 187 mnkr. Exploateringsnämnden får utgifter bestående av bland annat byggnation av allmän plats gata, allmän plats natur, skyfallsåtgärder, undersökningar, kompensationsåtgärder, lantmäteriåtgärder samt fastighetsbildning som bedöms uppgå till cirka 102 mnkr. Exploateringsnämnden får inkomster bestående av markförsäljning och exploateringsbidrag. Projektets inkomster bedöms sammantaget uppgå till cirka 289 mnkr. Exploateringsnämnden får minskade intäkter för arrendet som sägs upp till följd av exploateringen. Stadsmiljönämnden får ökade kostnader för driften av ny allmän plats: gata, natur och skydd. Kretslopp och vattennämnden får utgifter för utbyggnad av allmänna VA-anläggningar Projektet kräver ledningsutbyggnad för dagvatten utanför planområdet. Den totala lösningen beräknas uppgå till cirka 75 mnkr. Kretslopp och vattennämnden får intäkter från brukningstaxan samt kostnader för ränta och avskrivningar samt driften av allmänna VA-anläggningar vilket beräknas uppgå till cirka 28 mnkr. Bedömning ur ekologisk dimension Detaljplanen ligger i direkt anslutning till utbyggd infrastruktur och primärled för farligt gods samt i nära anslutning till större industri- och verksamhetsområden på Hisingen. Genom att dra nytta av redan utbyggd infrastruktur och koncentrera störande verksamheter blir omgivningspåverkan mindre jämfört med att sprida ut dem. Bedömningen är att föreslagen detaljplan är belägen på en strategiskt fördelaktig plats och att den ekologiska negativa påverkan som detaljplanen medför är motiverad utifrån avvägningen mot det stora behovet av ytterligare tillgång av verksamhetsyta. Detaljplanen innebär att natur- och jordbruksmark tas i anspråk för användning till industri- och verksamhetsmark. Den samlade bedömningen ur miljökonsekvensbeskrivningen är att planförslaget inte medför några stora miljökonsekvenser i förhållande till nollalternativet. Då stora delar av biotoper med påtagliga naturvärden exploateras, häckningsmiljöer för fåglar försvinner samt att nattaktiva arter kan få minskat livsutrymme lokalt är den sammantagna bedömningen att ett genomförande av detaljplanen medför måttligt negativ konsekvens för den biologiska mångfalden. Om skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder vidtas finns potential till minskad negativ effekt som uppkommer utifrån planläggningen. Bedömning ur social dimension I framtagande av detaljplaneförslaget har stadsbyggnadsnämnden bedömt och beaktat barnperspektiv i utformningen av detaljplanen. Planförslaget innebär att natur- och jordbruksmark tas i anspråk för industri- och verksamhetsmark. Planförslaget innebär en viss försämring ur ett barnperspektiv när lek- och rekreationsmiljöer försvinner. För att minska negativ påverkan har planområdet anpassats till befintlig struktur i området. En gång- och ridväg har lämnats utanför planområdet och därmed tas den inte i anspråk för logistiklösningen. Ett bevarande av vägen bedöms bibehålla barn, ungdomars och vuxnas möjlighet att ur trafiksäkerhetssynpunkt kunna röra sig tryggt mellan bostadsområden väster och norr om planområdet. Gångstigar som tas bort inom planområdet föreslås också kompenseras och ersättas med nya stigar. Detta för att det ska vara möjligt att passera planområdet i öst-västlig riktning längs Sörredsvägen. Den föreslagna vägen genom verksamhetsområdet ger även möjlighet att i framtiden kunna ta sig på ett trafiksäkert sätt, norrifrån, via en ny gång- och cykelväg som knyts an till stadens övriga gång- och cykelvägnät. Bilagor 1. Stadsbyggnadsnämndens handlingar, 2025-04-25 § 238 2. Plankarta med bestämmelser 3. Planbeskrivning 4. Grundkarta 5. Illustrationsritning 6. Samrådsredogörelse 7. Granskningsutlåtande 8. Miljökonsekvensbeskrivning – MKB, antagandehandling Samtliga handlingar i detaljplaneärendet finns tillgängliga i planpärm på stadsbyggnadsförvaltningen. Handlingarna finns även möjliga att hämta från www.goteborg.se/planochbyggprojekt. Genomförande- och/eller exploateringsavtal finns tillgängligt på exploateringsförvaltningen, Postgatan 10 Ärendet Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2024-04-25 § 238 att tillstyrka och översända detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Detaljplanen bedöms vara av den karaktären att den ska hanteras med utökat planförfarande då en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram. Beskrivning av ärendet Stadsbyggnadsnämnden och byggnadsnämnden har tidigare beslutat: BN 2021-09-24 att uppdra åt förvaltningen att upprätta detaljplan SBN 2023-06-20 att genomföra samråd om detaljplanen SBN 2024-05-21 att låta granska detaljplanen Detaljplanen överensstämmer i huvudsak med gällande översiktsplan som anger framtida utvecklingsområde för verksamheter såsom industri och andra anläggningar för en stor del av planområdet. I några områden avviker detaljplanen från översiktsplanens markanvändningskarta. Detaljplanen innebär att natur- och jordbruksmark tas i anspråk för industri- och verksamhetsmark. Planområdet omfattas inte av någon detaljplan. Detaljplanen upprättas enligt PBL (2010:900, SFS 2014:900). Planen bedöms vara av den karaktären att den ska hanteras med utökat planförfarande och antas av kommunfullmäktige. Kommunen har genomfört en undersökning om betydande miljöpåverkan enligt PBL 5 kap. 11 § och Miljöbalken (MB) 6 kap. 6 § för aktuell detaljplan. Kommunen har bedömt att ett genomförande av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bedömningen har utgått från kriterierna i Miljöbedömningsförordningen (SFS 2017:966) 5 §. Kommunen har därmed bedömt att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behövs för aktuellt planförslag. Ett särskilt beslut i frågan om betydande miljöpåverkan togs den 31 augusti 2022. Ett avgränsningssamråd har därefter genomförts med länsstyrelsen i augusti 2022. Länsstyrelsen delade då kommunens bedömning i sitt yttrande som inkom i oktober 2022. En miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram och bilagts handlingarna. Vid stadsbyggnadsnämndens sammanträde 2024-12-17 § 804 fattades beslut om att genomföra samråd om ändring av översiktsplan för Göteborg. Förslaget till ändring av översiktsplanen omfattar bland annat tematiska tillägg för jordbruksmark och livsmedelsförsörjning som syftar till att visa hur jordbruksmarken ska användas och prioriteras i förhållande till andra samhällsintressen för att långsiktigt stärka livsmedelsförsörjningen i Göteborg. I samrådsförslaget slås det fast att det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter samt att jordbruksmark i dessa geografier får ianspråktas för exploatering givet att det inte finns andra skydd som hindrar exploatering, till exempel natur- eller kulturmiljöskydd. Detaljplanens syfte, innehåll och utformning Syftet med detaljplanen är att tillskapa ett nytt verksamhetsområde, för bland annat logistik, industri och lager, i anslutning till de industrier och verksamheter som finns etablerade i närområdet. Huvudintressenter bakom planläggningen är Göteborg Stad och Skanska Fastigheter Göteborg AB som avser utveckla området med inriktning på lager och logistik. Detaljplanen ger möjlighet för byggande av logistik-, lager- och industribyggnader samt tillfartsvägar och utrymmen för dagvatten- och skyfallshantering på kvartersmark. Planen medger 100 000-120 000 m2 byggrätt för verksamheter/industri. Detaljplanen ger även möjlighet för utbyggnad av en ny väg med gång- och cykelväg samt naturområden på allmän plats. Bebyggelseförslaget bygger på en struktur där ändamålsenliga byggnader för industri, logistik och lager med tillhörande lastgårdar kan uppföras. Transporter lokaliseras centralt inom planområdet med en gemensam in- och utfart till Sörredsvägen. Utrymmen för omhändertagande av både dagvatten samt skyfall hanteras längs befintliga diken och stråk. Dessa ytor sammanfaller med delar av den öppna betesmarken som innehåller natur- och kulturvärden vilka därigenom kan bibehållas och ur vissa hänseenden även stärkas. Illustrationsskiss som visar möjlig utformning av bebyggelse inom planområdet. (Stadsbyggnadsförvaltningen, 2025). Planområdet är beläget vid Sörredsvägen i höjd med Kålsereds Industriområde/Hisingen Logistikpark på Hisingen cirka 8 kilometer nordväst om Göteborgs centrum och cirka 5 kilometer norr om Göteborgs hamn. Närmaste bebyggelse utgörs av ett mindre antal bostadshus nordväst och nordöst om planområdet samt verksamheter med inriktning lager och logistik öster om planområdet. Planområdet är, med undantag av en bostadsfastighet i den östra delen av planområdet, obebyggt och består av öppna ytor i form av betesmark, ett antal uppstickande kullar/berg som i varierande grad är bevuxna samt skog med varierande förhållanden. Planområdet ligger i direkt anslutning till utbyggd infrastruktur och primärled för farligt gods samt i nära anslutning till större industri- och verksamhetsområden på Hisingen. Samråd och granskning av detaljplanen Detaljplanen varit på samråd under tiden mellan den 5 juli och den 29 augusti 2023. Granskning har hållits under tiden mellan den 29 maj och den 30 juni 2024. De viktigaste synpunkterna, som inkommit under samrådstiden är kopplade till påverkan på natur och möjligheter för rekreation, frågor kopplade till störningar och risker som buller, trafik och översvämningsfrågor samt frågor kopplade till förändrad markanvändning och landskapsbild. Miljö- och klimatnämnden avstyrker planen med hänsyn till att man vill ta jordbruks- och betesmark i anspråk. Nämnden vill att man i stället ser över möjligheter till förtätning inom redan befintliga industriområden. Synpunkterna som inkommit under granskningstiden berör i huvudsak frågor kopplade till påverkan på natur och möjligheter för rekreation, frågor kopplade till störningar och risker som buller, trafik och översvämningsfrågor samt frågor kopplade till förändrad markanvändning och landskapsbild. Miljö- och klimatnämnden avstyrker fortsatt planarbete under granskning med hänsyn till att man vill ta jordbruks- och betesmark i anspråk. Länsstyrelsen bedömer, i samband med granskning, med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10 § PBL och nu kända förhållanden att planen inte kan accepteras och kan därför komma att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Länsstyrelsen har påpekande avseende människors hälsa och säkerhet utifrån utformning av bebyggelse och byggnadsverk, MKN-vatten samt dagvatten. Vidare att geotekniskt behöver alla eventuella åtgärder som krävs för området stabilitet säkerställas på plankartan. För alla dessa delar behöver det säkerställas lösningar i enlighet med vad som anges i yttrandet för att ett antagande inte ska prövas. Stadsbyggnadsnämnden ser att det från samrådet och granskningen finns kvarstående erinringar gällande samtliga frågor som framkommit då planförslagets innehåll fortsatt syftar till att tillskapa ett nytt verksamhetsområde, för bland annat logistik, industri och lager. Sedan granskningen har redaktionella ändringar samt förtydliganden gjorts i planhandlingarna och den tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen. Fördjupade utredningar gällande geoteknik och artskyddsfrågor har tagits fram för att svara upp till kvarstående synpunkter. Stadsbyggnadsnämnden bedömer utifrån dessa ändringar att detaljplanen kan tillstyrkas för att sedan antas av kommunfullmäktige. Stadsbyggnadsnämndens bedömning i sammandrag Detaljplanen överensstämmer i huvudsak med gällande översiktsplan som anger framtida utvecklingsområde för verksamheter såsom industri och andra anläggningar för en stor del av planområdet. I några områden avviker detaljplanen från översiktsplanen. Den övervägande bedömningen är att stadens intresse av ett nytt verksamhetsområde väger tyngre än andra intressen i området då detaljplanen skapar möjlighet för ett utökat näringsliv samt en rad nya arbetstillfällen i stad. Detaljplanen ligger i ett strategiskt fördelaktigt läge samt i närhet till befintliga verksamhetsområden. Det finns redan utbyggd infrastruktur i området. Vidare handlar det om att koncentrera verksamheter i stället för att sprida ut dem, vilket skulle ge större omgivningspåverkan. Beslut om att genomföra samråd om ändring av översiktsplan för Göteborg bidrar till bedömningen att en korrekt avvägning är gjord avseende detaljplanen. Nämnden bedömer att samrådsförslaget till ändring om översiktsplan är till stöd för detaljplanen då merparten av jordbruksmarken inom planområdet är utpekad för verksamheter. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret förslår kommunfullmäktige att anta detaljplanen. I den årliga uppföljningen av översiktsplanen slås fortsatt fast att det för industri och logistik bedöms finnas ett stort behov av verksamhetsmark på både kort och längre sikt. Vidare att mycket av den nya verksamhetsmark som planeras är redan på förhand intecknad och det finns därför ett tryck på att hitta och planlägga verksamhetsmark som når marknaden. Staden behöver planera för att ianspråktagna ytor som är avsatta för industriändamål i översiktsplanen så att dessa realiseras som verksamhetsmark för att balansera efterfrågan och utbud. Detaljplanen för verksamheter vid Sörredsvägen är ett tillskott för att öka tillgång till mark för logistiklösning i nära anslutning till annan liknande verksamhetslösning i området. Jonas Kinnander Eva Hessman Direktör Ärende och utredning Stadsdirektör Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2025-04-25 § 238 Ärendenummer SBF-2023-00441 Tillstyrkande av detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda Beslut I stadsbyggnadsnämnden 1. Tillstyrka förslag till detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda, upprättad den 28 februari 2025 2. Översända förslag till detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda, upprättad den 28 februari 2025, till kommunfullmäktige för beslut om antagande Skäl till beslut Nämnden beslutar i enlighet med de skäl som anges i förvaltningens tjänsteutlåtande. Tidigare behandling Bordlagt på förslag av Adam Wojciechowski (MP) 2025-03-25. Handlingar Förvaltningens tjänsteutlåtande daterat 2025-02-28, med bilagor. Beslutsgång Ordföranden föreslår att nämnden ska besluta att bifalla tjänsteutlåtandet och finner att nämnden beslutar i enlighet med ordförandens förslag. Stadsbyggnadsförvaltningen Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2025-02-28 Linus Sandberg SBN 2025-03-25 Telefon: 031-368 18 03 Diarienummer SBF-2023-00441 E-post: linus.sandberg@stadsbyggnad.goteborg.se (LIS diarienummer 1003/21) Tillstyrkande av detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda Förslag till beslut I stadsbyggnadsnämnden 1. Tillstyrka förslag till detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda, upprättad den 28 februari 2025 2. Översända förslag till detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda, upprättad den 28 februari 2025, till kommunfullmäktige för beslut om antagande Sammanfattning Syftet med detaljplanen är att tillskapa ett nytt verksamhetsområde, för bland annat logistik, industri och lager, i anslutning till de industrier och verksamheter som finns etablerade i närområdet. Huvudintressenter bakom planläggningen är Göteborg Stad och Skanska Fastigheter Göteborg AB som avser utveckla området med inriktning på lager och logistik. Planområdet är beläget vid Sörredsvägen i höjd med Kålsereds Industriområde på Hisingen cirka 8 kilometer nordväst om Göteborgs centrum och cirka 5 kilometer norr om Göteborgs hamn. Närmaste bebyggelse utgörs av ett mindre antal bostadshus nordväst och nordöst om planområdet samt verksamheter med inriktning lager och logistik öster om planområdet. Planområdet är, med undantag av en bostadsfastighet i den östra delen av planområdet, obebyggt och består av öppna ytor i form av betesmark, skog med varierande förhållanden samt ett antal uppstickande kullar/berg som i varierande grad är bevuxna. Inom kommunen finns en mycket hög efterfrågan på ny verksamhetsmark och staden har i nuläget svårt att tillhandahålla sådan mark. Bedömningen är att föreslagen detaljplan är belägen på en strategiskt fördelaktig plats då området ligger i direkt anslutning till utbyggd infrastruktur och primärled för farligt gods samt i nära anslutning till större industri- och verksamhetsområden på Hisingen. Detaljplanen överensstämmer i huvudsak med gällande översiktsplan som anger framtida utvecklingsområde för verksamheter såsom industri och andra anläggningar för en stor del av planområdet. Inkomna synpunkter från samrådet och granskningen berör i huvudsak frågor kopplade till påverkan på natur och möjligheter för rekreation, frågor kopplade till störningar och risker som buller, trafik och översvämningsfrågor samt frågor kopplade till förändrad markanvändning och landskapsbild. Sedan samrådet har ytterligare utredningar tagits fram och markanvändning inom planområdet har delvis ändrats från kvartersmark för industri och verksamheter till allmän plats natur. Även gatans läge har justerats något västerut för att uppnå en mer ändamålsenlig bebyggelsestruktur. I övrigt har mindre korrigeringar av planbestämmelser gjorts. Sedan granskningen har endast redaktionella ändringar samt förtydliganden gjorts i plankartan, planbeskrivningen och den tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen. Även fördjupade utredningar gällande geoteknik och artskyddsfrågor har tagits fram för att svara upp till kvarstående synpunkter från granskningen. Den samlade bedömningen ur miljökonsekvensbeskrivningen är att planförslaget inte medför några stora miljökonsekvenser i förhållande till nollalternativet. Naturmiljö påverkas mest av planerad exploatering och för denna miljöaspekt bedöms planförslaget medföra måttligt negativa konsekvenser. Bedömning ur ekonomisk dimension Exploateringsförvaltningen bedömer att detaljplanen kommer att generera ett ekonomiskt finansieringsöverskott som beräknas uppgå till cirka 187 mnkr. Exploateringsnämnden får utgifter bestående av bland annat byggnation av allmän plats gata, allmän plats natur, skyfallsåtgärder, undersökningar, kompensationsåtgärder, lantmäteriåtgärder samt fastighetsbildning som bedöms uppgå till cirka 102 mnkr. Exploateringsnämnden får inkomster bestående av markförsäljning och exploateringsbidrag. Projektets inkomster bedöms uppgå till cirka 289 mnkr. Exploateringsnämnden får minskade intäkter för arrendet som sägs upp till följd av exploateringen. Stadsmiljönämnden får ökade kostnader för driften av ny allmän plats GATA, NATUR och SKYDD. Kretslopp och vattennämnden får intäkter från brukningstaxan samt kostnader för ränta och avskrivningar samt driften av allmänna VA-anläggningar. Kretslopp och vattennämnden får utgifter för utbyggnad av allmänna VA-anläggningar. Bedömning ur ekologisk dimension Den sammantagna bedömningen i miljökonsekvensbeskrivningen är att detaljplanen medför en ytterligare fragmentering av den lokala naturmiljön och en måttlig försämring av ekologiska funktioner och samband lokalt vilket bedöms medföra måttligt negativa effekter. Känsligheten av områdets utpekade naturvärdesobjekt bedöms vara liten till måttlig baserat på bedömningsgrunderna. Då stora delar av biotoper med påtagliga naturvärden exploateras, häckningsmiljöer för fåglar försvinner samt att nattaktiva arter kan få minskat livsutrymme lokalt är den sammantagna bedömningen att ett genomförande av detaljplanen medför måttligt negativ konsekvens för den biologiska mångfalden. Om skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder vidtas finns potential till minskad negativ effekt på naturmiljön. Göteborgs tre övergripande miljömål relaterar till de nationella miljökvalitetsmålen och liksom för dessa bedöms aktuell detaljplan ha en begränsad påverkan på uppfyllelse av målen. Planområdets gränser har anpassats i nordöst för att minska ingreppet i det dike som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Plangränsen har även anpassats i nordväst gentemot ridvägen vilket medför att brynmiljöer sparas längs med planområdets nordvästra gräns. Mellan samråd och granskning av detaljplanen har allmän plats i nordvästra delen av planområdet utökats från cirka 11 000 m2 till cirka 26 000 m2, med syfte att bland annat bibehålla brynzonen mellan jordbruksmark och industrimark. Planområdet har också anpassats i öster vilket innebär att cirka 300 meter stenmur samt 1,4 hektar betesmark sparas åt sydöst. Vid 2021 års inventeringar i det närliggande området (COWI, 2022) påträffades rödlistade fågelarter i form av svartvit flugsnappare (NT), gulsparv (NT), grönsångare (NT), stare (VU) och entita (NT). I rapporten, framtagen av Tyréns 2022, framgår det att samtliga dessa arter har stora nationella och regionala populationer, och deras bevarandestatus bedöms inte påverkas vid en eventuell exploatering av området. Fågelarterna bedöms kunna hitta alternativa habitat i närområdet, särskilt norr om det aktuella området där det finns gott om lämpliga miljöer i det halvöppna landskapet (Tyréns 2022). Sedan granskningen har en artskyddsutredning för mindre hackspett utförts för att bedöma om förlust av naturmark inom planområdet kan påverka artens bevarandestatus. Den samlade bedömningen för det primära utredningsområdet är att kvarvarade livsmiljöer tillsammans med måttlig fragmentering av dessa gör att områdets kontinuerliga ekologiska funktion bibehålls. Så länge generell hänsyn genom att undvika avverkning under mindre hackspetts häckningsperiod, 1 april – 31 augusti, tas i samband med exploateringen samt att kvarvarande biotoper utanför planområdet som är klassade som mycket lämpliga eller lämpliga för mindre hackspett förblir intakta, riskerar inte detaljplanens genomförande att förbuden i artskyddsförordningen aktualiseras. Sedan granskningen har även en kompletterande biotopkartering riktad mot hasselsnok utförts och beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen. Kartering av livsmiljöer för hasselsnok visade att det finns några områden inom och runt planområdet som kan utgöra födosöksmiljöer. Det hittades inga tydliga tecken på lämpliga områden för övervintring eller reproduktion, men i födosöksområdena finns viss potential även för övervintring. Delar av dessa områden försvinner vid genomförande av detaljplanen. Området med viss funktion som spridningsstråk försvinner. Stor andel av lämpliga födosöksområden i direkt närhet till planområdet blir kvar och det kommer skapas nya brynmiljöer som skulle kunna utgöra nya spridningsstråk, även om ny bebyggelse riskerar att skugga. Genom att följa tidsrestriktioner för markarbeten runt potentiella övervintringsplatser för hasselsnok aktualiseras inte förbuden i artskyddsförordningen. Vid genomförande av detaljplanen finns potential för att skapa mer gynnsamma förutsättningar för hasselsnoken än idag. Om planerade kompensationsåtgärder för förlust av småvatten och stenmurar utformas med hasselsnokens behov i åtanke skulle dessa åtgärder kunna bidra till lämpliga livsmiljöer för hasselsnok. Detaljplanen ligger i direkt anslutning till utbyggd infrastruktur och primärled för farligt gods samt i nära anslutning till större industri- och verksamhetsområden på Hisingen. Genom att dra nytta av redan utbyggd infrastruktur och koncentrera störande verksamheter blir omgivningspåverkan mindre jämfört med att sprida ut dem. Bedömningen är att föreslagen detaljplan är belägen på en strategiskt fördelaktig plats och att den ekologiska negativa påverkan som detaljplanen medför är motiverad. Bedömning ur social dimension En socialkonsekvensanalys och en barnkonsekvensanalys har genomförts under arbetet med framtagandet av samrådshandlingarna. Analysen har fokuserat på en sammanställning av de sociala aspekterna. Planen bedömdes ha social komplexitetsnivå 2 och steg ett, inventering, och steg två, målformulering, har genomförts gemensamt av representanter från olika förvaltningar och med inspel från verksamma i närområdet. Nulägesanalysens resultat har haft inverkan på detaljplanens avgränsning då analysen har belyst behov av anpassning och respektavstånd mellan tänkt exploatering och närbelägna bostäder. Planområdet har avgränsats i nordöst och väst för att hålla sig på ett godtagbart avstånd till befintliga bostäder. I östra delen av planområdet är en bostadsfastighet belägen som sedan granskningen är inköpt av kommunen och föreslås rivas. Beslut om detta har fattats i exploateringsnämnden. Barnkonventionen är svensk lag sedan 2020. Barns bästa har bedömts och beaktats vid framtagande av planförslaget. Detaljplanen innebär att natur- och jordbruksmark tas i anspråk för industri- och verksamhetsmark. Planförslaget innebär en viss försämring ur ett barnperspektiv när lek- och rekreationsmiljöer försvinner. Mellan samråd och granskning utökades naturområdet inom detaljplanen från cirka 11 000 m2 till cirka 26 000 m2. För att minska negativ påverkan har planområdet anpassats till befintlig struktur i området där en gång- och ridväg har lämnats utanför planområdet och därmed har undvikits. Ett bevarande av vägen bedöms bibehålla barn- och ungdomars möjlighet att ur trafiksäkerhetssynpunkt kunna röra sig tryggt mellan bostadsområden väster och norr om planområdet. Gångstigar som tas bort inom planområdet föreslås också kompenseras och ersättas med nya stigar för att möjligheten till att passera planområdet i öst-västlig riktigt längs Sörredsvägen ska vara möjlig även i framtiden. Den föreslagna vägen genom verksamhetsområdet ger även möjlighet att i framtiden kunna ta sig på ett trafiksäkert sätt norrifrån via en ny gång- och cykelväg till stadens övriga gång- och cykelvägnät utmed Sörredsvägen och John Bunyans Väg. Bilagor Planhandlingar 1. Plankarta med bestämmelser 2. Planbeskrivning Övriga handlingar 3. Grundkarta 4. Illustrationsritning 5. Samrådsredogörelse 6. Granskningsutlåtande 7. Fastighetsförteckning 8. Byggnadsnämndens och Stadsbyggnadsnämndens tidigare fattade beslut Utredningar 9. Miljökonsekvensbeskrivning Ärendet Tillstyrka förslag till detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda samt översända förslaget till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Beskrivning av ärendet Planförslaget Planområdet ligger vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda. Syftet med planen är att tillskapa ett nytt verksamhetsområde, för bland annat logistik, industri och lager, i anslutning till de industrier och verksamheter som finns etablerade i närområdet. Planförslaget ger möjlighet för byggande av logistik-, lager- och industribyggnader samt tillfartsvägar och utrymmen för dagvatten- och skyfallshantering på kvartersmark. Planen medger 100 000 – 120 000 kvm verksamheter/industri. Detaljplanen ger även möjlighet för utbyggnad av en ny väg med gång- och cykelväg samt mindre naturområden på allmän plats. De viktigaste stadsbyggnadsidéerna i förslaget är att tillskapa ett sammanhängande industri- och verksamhetsområde där ändamålsenliga byggnader för industri, logistik och lager med tillhörande lastgårdar kan uppföras. Transporter lokaliseras centralt i området med en gemensam in- och utfart till Sörredsvägen. Utrymmen för omhändertagande av både dagvatten samt skyfall hanteras i huvudsak längs befintliga diken och stråk som utgör naturliga flödesvägar och lågpunkter. Detaljplanen överensstämmer i huvudsak med Göteborgs Stads översiktsplan som anger framtida utvecklingsområde för verksamheter såsom industri och andra anläggningar för en stor del av planområdet. För mindre delar av planområdet anger översiktsplanen användningen kust- och landsbygd där ny bebyggelse endast bör tillkomma genom enstaka lokaliseringsprövningar. Inom planområdet finns även områden där översiktsplanen anger jordbruksmark. För de områden där detaljplanen inte överensstämmer med översiktsplanen motiveras detta med att behovet av verksamhetsmark är av väsentligt samhällsintresse för Göteborg Stad och i detta fall väger tyngre än den jordbruksmark/betesmark som finns i området. Områden där översiktsplanen anger kust- och landsbygd utgörs i detaljplanen av en mindre markremsa mellan större ytor där översiktsplanen anger användningen verksamheter i någon form. En avvikelse mot översiktsplanen motiveras här med att det nya verksamhetsområdet ska kunna kopplas ihop med det befintliga verksamhetsområdet öster om Sörredsvägen för att få till en ändamålsenlig struktur i området, dra nytta av redan utbyggd infrastruktur samt koncentrera verksamheter i stället för att sprida ut dem, vilket skulle ge större omgivningspåverkan. Ytan är heller inte lämplig att utveckla med annat ändamål då området är utsatt för trafikbuller och risker med anledning av att farligt gods transporteras på Sörredsvägen. Vid stadsbyggnadsnämndens sammanträde 2024-12-17 fattades beslut om att genomföra samråd om ändring av översiktsplan för Göteborg. Förslaget till ändring av översiktsplanen omfattar bland annat Tematiska tillägg för jordbruksmark och livsmedelsförsörjning som syftar till att visa hur jordbruksmarken ska användas och prioriteras i förhållande till andra samhällsintressen för att långsiktigt stärka livsmedelsförsörjningen i Göteborg. I förslaget slås det fast att det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter samt att jordbruksmark i dessa geografier får ianspråktas för exploatering givet att det inte finns andra skydd som hindrar exploatering, till exempel natur- eller kulturmiljöskydd. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att samrådsförslaget till ändring om översiktsplan är till stöd för detaljplanen då merparten av jordbruksmarken inom planområdet är utpekad i översiktsplanen för verksamheter. Mindre delar av jordbruksmarken inom planområdet är utpekade i översiktsplanen för kust- och landsbygd - där förslaget till ändring om översiktsplanen föreslås att jordbruksmarken ska värnas. Denna jordbruksmark är dock fragmenterad redan idag och ligger som en markremsa mellan större ytor där översiktsplanen anger användningen verksamheter. En avvikelse från översiktsplanen motiveras här fortsatt med att det nya verksamhetsområdet ska kunna kopplas ihop med det befintliga verksamhetsområdet öster om Sörredsvägen för att få till en ändamålsenlig struktur i området, dra nytta av redan utbyggd infrastruktur samt koncentrera verksamheter i stället för att sprida ut dem, vilket skulle ge större omgivningspåverkan. Planområdet är inte tidigare planlagt. Övrigt material i ärendet går att läsa på www.goteborg.se/planochbyggprojekt Bakgrund och förändringar efter granskning Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2024-05-21 att låta granska detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda. Granskning har hållits under tiden 2024-05-29 – 2024-06-30. Förslaget till detaljplan har under granskningstiden funnits tillgängligt på kommunens webbplats samt varit utställt på Stadsbyggnadsförvaltningen, Köpmansgatan 20 till och med fredag 31 maj. Därefter flyttade utställningen till Stadsbiblioteket, Götaplatsen 3. Under granskningen inkom 54 yttranden varav cirka 35 var från privatpersoner. Inkomna synpunkter från granskningen berör i huvudsak frågor kopplade till påverkan på natur och möjligheter för rekreation, frågor kopplade till störningar och risker som buller, trafik och översvämningsfrågor samt frågor kopplade till förändrad markanvändning och landskapsbild. Synpunkter från granskningen och förvaltningens kommentarer har sammanställts i ett granskningsutlåtande upprättad 2025-02-28. Planförslaget har inte ändrats efter granskningen. Ändringar i planhandlingarna är av redaktionell art och rör framför allt förtydliganden i planbeskrivningen och miljökonsekvensbeskrivningen. I övrigt har fördjupade utredningar gällande geoteknik och artskyddsfrågor har tagits fram för att hantera kvarstående synpunkter från granskningen. Ärendets handläggning Detaljplanen upprättas enligt PBL (2010:900, SFS 2014:900). Planen bedöms vara av den karaktären att den ska hanteras med utökat planförfarande och antas av kommunfullmäktige. Stadsbyggnadsnämnden och Byggnadsnämnden har tidigare beslutat: BN 2021-09-24 att uppdra åt förvaltningen att upprätta detaljplan SBN 2023-06-20 att genomföra samråd om detaljplanen SBN 2024-05-21 att låta granska detaljplanen Miljöpåverkan Kommunen har genomfört en undersökning om betydande miljöpåverkan enligt PBL 5 kap. 11 § och Miljöbalken (MB) 6 kap. 6 § för aktuell detaljplan. Kommunen har bedömt att ett genomförande av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bedömningen har utgått från kriterierna i Miljöbedömningsförordningen (SFS 2017:966) 5 §. Kommunen har därmed bedömt att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behövs för aktuellt planförslag. Ett särskilt beslut i frågan om betydande miljöpåverkan togs den 31 augusti 2022. Ett avgränsningssamråd har därefter genomförts med länsstyrelsen i augusti 2022. Länsstyrelsen delade då kommunens bedömning i sitt yttrande som inkom i oktober 2022. En miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram och bilagts handlingarna. Följande miljöaspekter har studerats i den framtagna miljökonsekvensbeskrivningen; Kulturmiljö, Naturmiljö, Förorenad mark, Yt- och grundvatten, Risk och säkerhet, Buller samt Luft. Den samlade bedömningen ur miljökonsekvensbeskrivningen är att planförslaget inte medför några stora miljökonsekvenser i förhållande till nollalternativet. Naturmiljö påverkas mest av planerad exploatering och för denna miljöaspekt bedöms planförslaget medföra måttligt negativa konsekvenser. Stadsbyggnadsförvaltningens bedömning Detaljplanen överensstämmer i huvudsak med gällande översiktsplan som anger framtida utvecklingsområde för verksamheter såsom industri och andra anläggningar för en stor del av planområdet. I några områden avviker detaljplanen från översiktsplanen. Den övervägande bedömningen är att stadens intresse av ett nytt verksamhetsområde – i ett strategiskt fördelaktigt läge samt i närhet till befintliga verksamhetsområden och till redan utbyggd infrastruktur – väger tyngre än andra intressen i området då detaljplanen skapar möjlighet för ett utökat näringsliv och en rad nya arbetstillfällen i staden. Vidare handlar det om att koncentrera verksamheter i stället för att sprida ut dem, vilket skulle ge större omgivningspåverkan. Planområdet bedöms på grund av sitt läge inte beröras av Förslag till Göteborgs utvidgade innerstad baserat på en historisk stadsplaneanalys, dnr 0120/16, framtaget 2016 - 2018 på uppdrag av Byggnadsnämnden och Fastighetsnämnden. Förvaltningen har bedömt och beaktat barns bästa vid framtagande av planen. Detaljplanen innebär att natur- och jordbruksmark tas i anspråk för industri- och verksamhetsmark. Planförslaget innebär en viss försämring ur ett barnperspektiv när lek- och rekreationsmiljöer försvinner. För att minska negativ påverkan har planområdet anpassats till befintlig struktur i området där en gång- och ridväg har lämnats utanför planområdet och därmed har undvikits. Ett bevarande av vägen bedöms bibehålla barn- och ungdomars möjlighet att ur trafiksäkerhetssynpunkt kunna röra sig tryggt mellan bostadsområden väster och norr om planområdet. Gångstigar som tas bort inom planområdet föreslås också kompenseras och ersättas med nya stigar för att möjligheten till att passera planområdet i öst-västlig riktigt längs Sörredsvägen ska vara möjlig även i framtiden. Den föreslagna vägen genom verksamhetsområdet ger även möjlighet att i framtiden kunna ta sig på ett trafiksäkert sätt norrifrån via en ny gång- och cykelväg till stadens övriga gång- och cykelvägnät utmed Sörredsvägen och John Bunyans Väg. De viktigaste synpunkterna, som inkommit under samråds- och granskningstiden är kopplade till påverkan på natur och möjligheter för rekreation, frågor kopplade till störningar och risker som buller, trafik och översvämningsfrågor samt frågor kopplade till förändrad markanvändning och landskapsbild. Miljö- och klimatnämnden avstyrker fortsatt planarbete med hänsyn till att man vill ta jordbruks- och betesmark i anspråk. Nämnden vill att man i stället ser över möjligheter till förtätning inom redan befintliga industriområden. Från samrådet och granskningen finns kvarstående erinringar gällande samtliga frågor enligt ovan då planförslagets innehåll fortsatt syftar till att tillskapa ett nytt verksamhetsområde, för bland annat logistik, industri och lager. Förvaltningen bedömer att föreslagna ändringar är av redaktionell art och att detaljplanen kan antas. Sedan granskningen har endast redaktionella ändringar samt förtydliganden gjorts i planhandlingarna och den tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen. Även fördjupade utredningar gällande geoteknik och artskyddsfrågor har tagits fram för att svara upp till kvarstående synpunkter från granskningen. Stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Kant Henrik Levin Stadsbyggnadsdirektör Avdelningschef Detaljplan meter PLANBESTÄMMELSER Markens anordnande och vegetation Utförande Följande gäller inom områden med n1 Maximalt 10% av b1 Luftintag på byggnader nedanstående beteckningar. Endast fastighetsarean inom som ligger inom 100 angiven användning och utformning egenskapsområdet får meter från Sörredsvägen är tillåten. Där beteckning saknas hårdgöras ska placeras högt på gäller bestämmelsen inom hela byggnad samt på sida av planområdet. n2 Marken får inte hårdgöras byggnaden som vetter n3 Dammar för dagvatten bort från Sörredsvägen. GRÄNSBETECKNINGAR och skyfall ska anordnas b2 Minst en utrymningsväg Planområdesgräns n4 Träd inom ska uppföras på fasad Användningsgräns egenskapsområdet får som vetter bort från endast fällas om det är Sörredsvägen. Egenskapsgräns sjukt eller utgör en säkerhetsrisk. Utnyttjandegrad ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Markreservat för allmännyttiga ändamål e1 Största byggnadsarea är Allmän plats 65 % av fastighetsarean l1 Markreservat för inom egenskapsområdet GATA Gata allmännyttig luftledning. u1 Markreservat för Villkor för startbesked NATUR Natur allmännyttiga a1 Startbesked får inte ges SKYDD Skydd underjordiska ledningar. för byggnad förrän markens lämplighet för Markreservat för gemensamhetsanläggningar Kvartersmark bebyggande har g1 Markreservat för säkerställts genom E Tekniska anläggningar NATUR gemensamhetsanläggning. anordnande av damm1 Z E1 Transformatorstation Placering översvämningsbar yta alternativt underjordisk h1 e1 p2 m1 a1 J Industri p1 Byggnad ska placeras anläggning för hantering b1 b2 minst 4.0 meter från av dagvatten och Z Verksamheter fastighetsgräns skyfallsregn. p2 Byggnad ska placeras a2 Startbesked får inte ges EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR E1 E ALLMÄN PLATS minst 7.0 meter från för byggnad förrän fastighetsgräns markens stabilitet inom Utformning av allmän plats användningsområdet har Skydd mot störningar g1n1n3 damm1 Damm . (Begränsas av säkerställts. a1 a2 e1 m1 användningsgräns) Översvämningsbar yta h1 m1 p1 alternativt underjordisk Ändrad lovplikt g1 EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR anläggning för hantering a3 Marklov krävs även för KVARTERSMARK av dagvatten och fällning av träd. n3 Begränsning av markens utnyttjande skyfallsregn ska anordnas Genomförandetid Marken får inte förses med byggnad Stängsel, utfart och annan utgång Genomförandetiden är 10 år från den g1 n1 n3 dag som planen vinner laga kraft JZ Utfartsförbud GA Höjd på byggnadsverk a1 a2 b1 b2 h1 Högsta nockhöjd är 18.0 TA e1 h1 m1 p1 meter JZ Markens anordnande och vegetation a1 a2 b1 b2 e1 h1 m1 p1 l1 SKYDD Z E1 BESLUT (Plankarta,-bestämmelser) PLANHANDLINGAR h1 e1 p2 m1 a1 b1 b2 u1 a3n2 n4 E einar D uimmer SBF-2023-00441 Pln a matk arebde ätsmm sler gi.d areiT n 1002/31 )13-21-202 .m.o. t( Plnn a bin vg esrk l1 atPln arts 2021-09-24 Aatngande SKYDD Ltagfra k P atglip B nujate D 2 pL d ärln 0tp a e 19:0(S 0FS 20ötu 1k9:t4 a,00) arfnlörfp B d,e a olv p nks ertbe ätsmm sle oiv 2 kn a gter020-10-1 s n2 l1 GRUNDKARTAN Grund atk ua ntrg p dte pränom dratug Latg B m n sit eicln eritä kn:gar b alatskn d aris gtid ba u.rs Hrå agfnord m h arotäk tcki-b Rerf:h dnja ö sl/p n e ytsim (HMK-K m a)s ed ok aleriv m SWERE9 F R 1 9 0 2/0H 2000 betcnikre n gd a srntoi.av 2 Stadsbyggnadsförvaltningen -5644 st örnjk T eivElatC:dviadr Detaljplanförverksamhetervid 0 50 100 150 200m Sörredsvägeninomstadsdelen BjörlandaiGöteborg Skala 1:2000 (A1), 1:4000 (A3) Nockhöjd Göteborg 2024-05-21, rev 2025-02-28 (beräknas efter markens medelnivå) nie Rlarosgtard K niL u Ssandberg En ailg p njHie s hsntd ela c hfe Ple a ntikar Principskiss över hur höjder och taklutning beräknas PLANKARTA 2 -5644 Stadsbyggnadsförvaltningen Detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Utökat planförfarande PLANBESKRIVNING Antagandehandling mars 2025 Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 ANTAGANDEHANDLING Planprocessen Detaljplanearbetet är indelat i flera skeden. Samrådet syftar till att samla in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget i ett tidigt skede i detaljplanearbetet. Vid granskningen är planförslaget färdigställt. För att vara säker på att senare ha rätt att överklaga beslutet att anta detaljplanen ska skriftliga synpunkter lämnas senast under granskningstiden. När detaljplanearbetet påbörjas är ofta beslut som berör planen redan fattade i demokratisk ordning, såsom markanvändning i översiktsplanen och eventuellt mera detaljerat i program. Planinformation Planarbetet startade 2021-09-24 genom beslut om uppdrag i Byggnadsnämnden. Detaljplanen är upprättad med utökat planförfarande. Handlingarna (ej fastighetsförteckning) finns på Göteborgs Stads hemsida: www.goteborg.se/planochbyggprojekt Fastighetsförteckning, beslutsprotokoll, övriga handlingar och utredningar samt kartor finns på Stadsbyggnadsförvaltningen, adress och öppettider: www.goteborg.se Information om planförslaget lämnas av: Linus Sandberg, Stadsbyggnadsförvaltningen, linus.sandberg@stadsbyggnad.goteborg.se tfn 031-368 18 03 Elin Tjörnevik, Stadsbyggnadsförvaltningen, elin.tjornevik@stadsbyggnad.goteborg.se tfn 031-368 19 03 Albertina Henriksson, Exploateringsförvaltningen, albertina.henriksson@exploatering.goteborg.se, tfn 031-368 11 12 Sara Johansson, Exploateringsförvaltningen, sara.johansson@exploatering.goteborg.se tfn 031-368 25 61 vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Antagandehandling Datum: 2024-05-21, rev 2025-02-28 Aktbeteckning: 2 -5644 Diarienummer SBF Diarienummer EXF (stadsbyggnadsförvaltningen): SBF- (exploateringsförvaltningen): EXF- 2023-00441 (tidigare 1003/21) 2023-00081 (tidigare 6340/20) Handläggare SBF Handläggare EXF Linus Sandberg Albertina Henriksson Tel: 031-368 18 03 Tel: 031-368 11 12 linus.sandberg@stadsbyggnad.goteborg.se albertina.henriksson@exploatering.gotebo rg.se Detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Detaljplanen är upprättad med utökat planförfarande enligt PBL (2010:900, SFS 2014:900). Planbeskrivning Detaljplanen omfattar följande handlingar: Planhandlingar • Planbeskrivning (denna handling) • Plankarta med bestämmelser Övriga handlingar • Fastighetsförteckning (publiceras ej på Internet) • Illustrationsritning • Grundkarta • Samrådsredogörelse • Granskningsutlåtande Utredningar • 01 Undersökning om betydande miljöpåverkan, Stadsbyggnadsförvaltningen, 2022-08-29. Framtagen av stadsbyggnadsförvaltningen. • 02 Arkeologisk utredning steg 1, Göta arkeologi (559330-1426), 2022- 03. Beställd av exploateringsförvaltningen. Beställd av exploateringsförvaltningen. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING • 03 Arkeologisk utredning steg 2, Göta arkeologi (559330-1426), 2022-08 Beställd av exploateringsförvaltningen. Beställd av exploateringsförvaltningen. • 04 Arkeologisk förundersökning, meddelande från Länsstyrelsen angående avslutad arkeologisk förundersökning samt Göta arkeologi (559330-1426) sammanställning av resultat. 2023-02-20. Beställd av exploateringsförvaltningen. • 05 Miljökonsekvensbeskrivning, EnviroPlanning (556589-2105), 2025- 02-07, beställd av stadsbyggnadsförvaltningen. • 06 Naturvärdesinventering och fördjupade artinventeringar, COWI (556204-9501), 2022-05-09. Beställd av Skanska (exploatör). • 07 Kompletterande natur- och groddjursinventering, Tyréns (556194- 7986), 2022-10-04. Beställd av exploateringsförvaltningen. • 08 Geoteknisk undersökning, Skanska (556043-9415), 2022-06-13. Beställd av Skanska (exploatör). • 09 Geotekniskt utlåtande inklusive bergteknik, Fastighetskontoret, 2023- 03-09. Beställd av exploateringsförvaltningen. • 10 PM Bergteknik, Afry (556120-6474), 2023-03-17. Beställd av Skanska (exploatör) • 11 Dagvatten- och skyfallsutredning, Kretslopp och vatten (212000- 1355), 2024-04-18, beställd av stadsbyggnadsförvaltningen. • 12 Markmiljö, Fastighetskontoret 2022-08-25. Beställd av exploateringsförvaltningen • 13 Markmiljöinventering, Relement Miljö Väst AB (556747-0181), 2020-04-07, beställd av Skanska (exploatör). • 14 Jordbruksmarksutredning, Stadsbyggnadsförvaltningen, 2023-01-20. Framtagen av stadsbyggnadsförvaltningen. • 15 Platsbedömning Luft, Stadsbyggnadsförvaltningen och miljöförvaltningen, 2023-03-22. Framtagen av stadsbyggnadsförvaltningen och miljöförvaltningen. • 16 Riskbedömning, WSP (556057-4880), 2023-02-28. Beställd av stadsbyggnadsförvaltningen. • 17 Trafikanalys som underlag för miljöbedömning, stadsbyggnadsförvaltningen, 2023-02-08. Framtagen av stadsbyggnadsförvaltningen. • 18 Trafik- och verksamhetsbullerutredning, WSP (556057-4880), 2023- 05-17. Beställd av stadsbyggnadsförvaltningen. • 19 Naturvärdesinventering, ViAQ Miljö (559253-6345) och Naturcentrum (556294-9999), 2023-09-11. Beställd av exploateringsförvaltningen. • 20 Trafikanalys (mikro), Ramboll (556133-0506), 2023-11-03. Beställd av exploateringsförvaltningen. Beställd av exploateringsförvaltningen. • 21 Komplettering av Trafik- och verksamhetsbullerutredning, WSP (556057-4880), 2024-02-19. Beställd av stadsbyggnadsförvaltningen. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING • 22 Trafik- och utformningsförslag, Sweco (556542-9841), 2024-03-20. Beställd av exploateringsförvaltningen. • 23 PM MKN och kumulativa effekter, Sweco (556542-9841), 2024-03- 19. Beställd av Kretslopp och vatten. • 24 Mobilitet- och parkeringsutredning, Exploateringsförvaltningen, 2024-02-27. Beställd av stadsbyggnadsförvaltningen. • 25 Mobilitet- och parkeringsutredning, Sweco (556542-9841), 2024-04- 16. Beställd av Skanska (exploatör) • 27. PM stabilitetsanalyser, Norconsult Sverige AB (556405-3964) 2024- 04-26. Beställd av Exploateringsförvaltningen • 28. Sektioner exploateringsförslag, Skanska (556043-9415), 2023-03-06. Beställd av Skanska (exploatör). • 29. Trafikanalys Volvoområdet/Hisingsleden – Färdig fabrik 2,0 (meso), Ramboll (556133-0506), 2023-11-15. Beställd av exploateringsförvaltningen. • 30. Geoteknik, markteknisk undersökningsrapport, WSP (556057-4880), 2024-12-20, beställd av exploateringsförvaltningen • 31. PM geoteknik, kompletterande fältundersökningar, WSP (556057- 4880), 2025-01-17, beställd av exploateringsförvaltningen • 31. Projekterings PM, geoteknik, WSP (556057-4880), 2025-01-17, beställd av exploateringsförvaltningen • 32. Artskyddsutredning. EnviroPlanning (556589-2105), 2024-12-17, beställd av stadsbyggnadsförvaltningen. • 33. PM kompensation- och förstärkningsåtgärder, Exploateringsförvaltningen, 2025-02-21, framtagen av exploateringsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Innehållsförteckning DETALJPLAN FÖR VERKSAMHETER VID SÖRREDSVÄGEN INOM STADSDELEN BJÖRLANDA I GÖTEBORG ___________________________________________________ 1 Planprocessen ____________________________________________________________ 2 Planinformation __________________________________________________________ 2 PLANBESKRIVNING _________________________________________________________ 3 DETALJPLANEN OMFATTAR FÖLJANDE HANDLINGAR: _________________________________ 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ______________________________________________________ 6 SAMMANFATTNING ___________________________________________________________ 7 Planens syfte och förutsättningar _____________________________________________ 7 Planens innebörd och genomförande __________________________________________ 7 Överväganden och konsekvenser _____________________________________________ 8 Överensstämmelse med översiktsplanen ________________________________________ 9 PLANENS SYFTE OCH FÖRUTSÄTTNINGAR _________________________________________ 10 Syfte___________________________________________________________________ 10 Läge, areal och markägoförhållanden ________________________________________ 10 Planförhållanden och tidigare ställningstaganden _______________________________ 11 Mark, vegetation och fauna ________________________________________________ 13 Fornlämningar, kulturhistoria och befintlig bebyggelse __________________________ 22 Sociala förutsättningar ____________________________________________________ 24 Trafik, parkering, kollektivtrafik och tillgänglighet ______________________________ 27 Service_________________________________________________________________ 28 Teknisk försörjning _______________________________________________________ 28 Risk och störningar _______________________________________________________ 31 DETALJPLANENS INNEBÖRD OCH GENOMFÖRANDE __________________________________ 34 Bebyggelse _____________________________________________________________ 34 Trafik, parkering, kollektivtrafik och tillgänglighet ______________________________ 37 Service_________________________________________________________________ 41 Naturmiljö ______________________________________________________________ 42 Sociala aspekter och åtgärder ______________________________________________ 45 Teknisk försörjning _______________________________________________________ 46 Övriga åtgärder _________________________________________________________ 49 Fastighetsindelning _______________________________________________________ 62 Huvudmannaskap och ansvarsfördelning ______________________________________ 62 Fastighetsrättsliga frågor __________________________________________________ 63 Avtal __________________________________________________________________ 67 Dispenser och tillstånd ____________________________________________________ 68 Tidplan ________________________________________________________________ 69 Upplysningar ___________________________________________________________ 69 Genomförandetid ________________________________________________________ 69 ÖVERVÄGANDEN OCH KONSEKVENSER ___________________________________________ 69 Motiv till detaljplanens reglering ____________________________________________ 71 Nollalternativet __________________________________________________________ 76 Sociala konsekvenser och barnperspektiv ______________________________________ 77 Miljökonsekvenser _______________________________________________________ 79 Ekonomiska konsekvenser av detaljplanen _____________________________________ 87 ÖVERENSSTÄMMELSE MED OCH AVVIKELSER FRÅN ÖVERSIKTSPLANEN __________________ 88 vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Sammanfattning Planens syfte och förutsättningar Syftet med detaljplanen är att tillskapa ett nytt verksamhetsområde för bland annat logistik, industri och lager, i anslutning till de industrier och verksamheter som finns etablerade i närområdet. Huvudintressenter bakom planläggningen är Göteborg Stad och Skanska Fastigheter Göteborg AB som avser utveckla området med inriktning på lager och logistik. Planområdet är beläget vid Sörredsvägen i höjd med Kålsereds Industriområde/Hisingen Logistikpark på Hisingen cirka 8 kilometer nordväst om Göteborgs centrum och cirka 5 kilometer norr om Göteborgs hamn. Närmaste bebyggelse utgörs av ett mindre antal bostadshus nordväst och nordöst om planområdet samt verksamheter med inriktning lager och logistik öster om planområdet. Planområdet är, med undantag av en bostadsfastighet i den östra delen av planområdet, obebyggt och består av öppna ytor i form av betesmark, ett antal uppstickande kullar/berg som i varierande grad är bevuxna samt skog med varierande förhållanden som är yngre i de flackare delarna och äldre där marken är mer kuperad. Figur 1: Planområdets lokalisering i Göteborg (Bild hämtad från MKB, EnviroPlanning, 2024). Planens innebörd och genomförande Detaljplanen ger möjlighet för byggande av logistik-, lager- och industribyggnader samt tillfartsvägar och utrymmen för dagvatten- och skyfallshantering på kvartersmark. Planen medger 100 000 – 120 000 m2 verksamheter/industri. Detaljplanen ger även möjlighet för utbyggnad av en ny väg med gång- och cykelväg samt naturområden på allmän plats. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Bebyggelseförslaget bygger på en struktur där ändamålsenliga byggnader för industri, logistik och lager med tillhörande lastgårdar kan uppföras. Transporter lokaliseras centralt inom planområdet med en gemensam in- och utfart till Sörredsvägen. Utrymmen för omhändertagande av både dagvatten samt skyfall hanteras längs befintliga diken och stråk som utgör naturliga flödesvägar och lågpunkter. Dessa ytor sammanfaller även med delar av den öppna betesmarken som innehåller natur- och kulturvärden vilka därigenom kan bibehållas och ur vissa hänseenden även stärkas. För att minska negativ påverkan på omgivningen har planområdet anpassats till befintliga strukturer i området där bland annat en gång- och ridväg har undvikits och lämnats utanför planområdet. Ett bevarande av vägen bedöms bibehålla barn- och ungdomars möjlighet att ur trafiksäkerhetssynpunkt kunna röra sig tryggt mellan bostadsområden väster och norr om planområdet. Gångstigar som tas bort inom planområdet föreslås också kompenseras och ersättas med nya stigar för att möjligheten till att passera planområdet i öst-västlig riktigt längs Sörredsvägen ska vara möjlig även i framtiden. Den föreslagna vägen genom verksamhetsområdet ger även möjlighet att i framtiden kunna ta sig på ett trafiksäkert sätt norrifrån via en ny gång- och cykelväg till stadens övriga gång- och cykelvägnät utmed Sörredsvägen och John Bunyans Väg. Figur 2: Illustrationsskiss som visar möjlig utformning av bebyggelse inom planområdet. (Stadsbyggnadsförvaltningen, 2025). Överväganden och konsekvenser Inom kommunen finns en mycket hög efterfrågan på ny verksamhetsmark och staden har i nuläget svårt att tillhandahålla sådan mark. I översiktsplanen anges en bedömning om att åtminstone 2 miljoner kvadratmeter verksamhetsmark behöver tillkomma under kommande 10 årsperiod. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Avvägningar har gjorts mellan enskilda och allmänna intressen. Bedömningen är att föreslagen detaljplan är belägen på en strategiskt fördelaktig plats. Detaljplanen ligger i direkt anslutning till utbyggd infrastruktur och primärled för farligt gods samt i nära anslutning till större industri- och verksamhetsområden på Hisingen. Detaljplanen överensstämmer i huvudsak med gällande översiktsplan som anger framtida utvecklingsområde för verksamheter såsom industri och andra anläggningar för en stor del av planområdet. I mindre delar av planområden avviker detaljplanen från översiktsplanen. Den övervägande bedömningen är att stadens intresse av ett nytt verksamhetsområde – i ett strategiskt fördelaktigt läge samt i närhet till befintliga verksamhetsområden och till redan utbyggd infrastruktur – väger tyngre än andra intressen i området då detaljplanen skapar möjlighet för ett utökat näringsliv och en rad nya arbetstillfällen i staden. Vidare handlar det om att koncentrera verksamheter i stället för att sprida ut dem, vilket skulle ge större omgivningspåverkan. Kommunen och länsstyrelsen har bedömt att detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kapitlet 11 § i miljöbalken har därför tagits fram och bilagts handlingarna (MKB, EnviroPlanning, 2024). Den samlade bedömningen ur miljökonsekvensbeskrivningen är att planförslaget inte medför några stora miljökonsekvenser i förhållande till nollalternativet. Naturmiljö påverkas mest av planerad exploatering och för denna miljöaspekt bedöms planförslaget medföra måttligt negativa konsekvens. Överensstämmelse med översiktsplanen Detaljplanen överensstämmer i huvudsak med Göteborgs Stads översiktsplan som anger framtida utvecklingsområde för verksamheter såsom industri och andra anläggningar för en stor del av planområdet. För mindre delar av planområdet anger översiktsplanen användningen kust- och landsbygd där ny bebyggelse endast bör tillkomma genom enstaka lokaliseringsprövningar. Inom planområdet finns även områden där översiktsplanen anger jordbruksmark. För de områden där detaljplanen inte överensstämmer med översiktsplanen motiveras detta med att behovet av verksamhetsmark är av väsentligt samhällsintresse för Göteborg Stad och i detta fall väger tyngre än den jordbruksmark/betesmark som finns i området. Områden där översiktsplanen anger kust- och landsbygd utgörs i detaljplanen av en mindre markremsa mellan större ytor där översiktsplanen anger användningen verksamheter i någon form. En avvikelse mot översiktsplanen motiveras här med att det nya verksamhetsområdet ska kunna kopplas ihop med det befintliga verksamhetsområdet öster om Sörredsvägen för att få till en ändamålsenlig struktur i området, dra nytta av redan utbyggd infrastruktur samt koncentrera verksamheter i stället för att sprida ut dem, vilket skulle ge större omgivningspåverkan. Ytan är heller inte lämplig att utveckla med annat ändamål då området är utsatt för trafikbuller och risker med anledning av att farligt gods transporteras på Sörredsvägen. Vid stadsbyggnadsnämndens sammanträde 2024-12-17 fattades beslut om att genomföra samråd om ändring av översiktsplan för Göteborg. Förslaget till ändring av översiktsplanen omfattar bland annat Tematiska tillägg för jordbruksmark och livsmedelsförsörjning som syftar till att visa hur jordbruksmarken ska användas och prioriteras i förhållande till andra samhällsintressen för att långsiktigt stärka vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING livsmedelsförsörjningen i Göteborg. I förslaget slås det fast att det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter samt att jordbruksmark i dessa geografier får ianspråktas för exploatering givet att det inte finns andra skydd som hindrar exploatering, till exempel natur- eller kulturmiljöskydd. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att samrådsförslaget till ändring av översiktsplan är till stöd för detaljplanen då merparten av jordbruksmarken inom planområdet i översiktsplanen är utpekad som mark för verksamheter. Mindre delar av jordbruksmarken inom planområdet är utpekade i översiktsplanen för kust- och landsbygd - där förslaget till ändring av översiktsplanen föreslår att jordbruksmarken ska värnas. Denna jordbruksmark är dock fragmenterad redan idag och ligger som en markremsa mellan större ytor där översiktsplanen anger användningen verksamheter. En avvikelse från översiktsplanen motiveras här fortsatt med att det nya verksamhetsområdet ska kunna kopplas ihop med det befintliga verksamhetsområdet öster om Sörredsvägen för att få till en ändamålsenlig struktur i området, dra nytta av redan utbyggd infrastruktur samt koncentrera verksamheter i stället för att sprida ut dem, vilket skulle ge större omgivningspåverkan. Planens syfte och förutsättningar Syfte Syftet med detaljplanen är att tillskapa ett nytt verksamhetsområde, för bland annat logistik, industri och lager, i anslutning till de industrier och verksamheter som finns etablerade i närområdet. Läge, areal och markägoförhållanden Planområdet är beläget vid Sörredsvägen i höjd med Kålsereds Industriområde/Hisingen Logistikpark på Hisingen cirka 8 kilometer nordväst om Göteborgs centrum och cirka 5 kilometer norr om Göteborgs hamn. Figur 3: Planområdets placering i staden. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Figur 4: Grundkarta med planområdesgräns. Planområdet omfattar cirka 29 hektar och ägs av Göteborgs Stad och Allriksberg AB (c/o Skanska Mark Och Exploatering Nya H). Skanska Fastigheter Göteborg AB är exploatör för den större privatägda fastigheten. Övriga mindre delar är privatägda. Kommunen äger merparten av marken. Del av kommunens mark har markanvisats till NREP AB. Resterande del kommer att säljas efter att planen vunnit laga kraft. Cirka 100 000 – 120 000 kvadratmeter verksamheter prövas i detaljplanen. Fastighetsägare och rättighetshavare framgår av fastighetsförteckningen. Kommunen har med arrende upplåtit delar av planområdet som beteshagar för hästar till två privatpersoner. Planförhållanden och tidigare ställningstaganden Planområdet omfattas inte av någon detaljplan. Området gränsar till detaljplan för logistikcentrum vis Hisingsleden inom stadsdelarna Björlanda och Sörred i Göteborg; II- 4947, som vann laga kraft år 2012. Planens genomförandetid går ut den 30 november 2027. Detaljplanen anger industri, natur, genomfart, huvudgata (delar av Sörredsvägen). Planområdet omfattas inte av något riksintresse för kulturmiljövård eller något kulturmiljöprogram, men det finns kända fornlämningar i området. Planområdet berör inga riksintressen för naturvård och inte heller några skogliga biotopskydd. Inom planområdet finns det totalt 15 avgränsade biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet. Biotoperna utgörs av elva stenmurar, tre diken och en damm. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Översiktsplanen för Göteborgs kommun, antagen 2022-05-19, anger framtida utvecklingsområde för verksamheter såsom industri och andra anläggningar för en stor del av planområdet. Det innefattar verksamheter med omgivningspåverkan där skyddsavstånd kan krävas. För mindre delar av planområdet anger översiktsplanen användningen kust- och landsbygd där ny bebyggelse endast bör tillkomma genom enstaka lokaliseringsprövningar. Inom planområdet finns även områden där översiktsplanen anger jordbruksmark. Åtgärder som försvårar eller förhindrar jordbruksverksamhet ska undvikas så långt möjligt. Stor restriktivitet ska iakttas mot ny bebyggelse och nya anläggningar annat än sådana som har med områdenas funktion som jordbruksområden att göra. Vid ändrad användning ska en avvägning göras mellan intresset att bevara marken som jordbruksmark och intresset av att utnyttja den för andra ändamål. I avvägningen måste det framgå att det nya ändamålet är av väsentligt samhällsintresse och att alternativ som inte tar jordbruksmark i anspråk har utretts och funnits olämpliga. Figur 5: Karta som visar översiktsplanen med planområdet markerat i grönt. Ljusblå skrafferade ytor visar framtida utvecklingsområde för verksamheter såsom industri och andra anläggningar. Ljusblå ytor visar industriområde där lokalisering av verksamheter som på olika sätt har omgivningspåverkan ska prioriteras. Beigea ytor visar kust- och landsbygd där ny bebyggelse endast bör tillkomma genom enstaka lokaliseringsprövningar. Gula ytor visar jordbruksmark enligt Jordbruksverkets blockdatabas. Vid stadsbyggnadsnämndens sammanträde 2024-12-17 fattades beslut om att genomföra samråd om ändring av översiktsplan för Göteborg. Syftet med ändringarna är dels att bättre spegla kommunens viljeinriktning för mark- och vattenanvändning, dels att öka tydligheten för efterföljande planering. Förslaget till ändring av översiktsplanen omfattar bland annat Tematiska tillägg för jordbruksmark och livsmedelsförsörjning som syftar till att visa hur jordbruksmarken ska användas och prioriteras i förhållande till andra samhällsintressen för att långsiktigt stärka livsmedelsförsörjningen i Göteborg. Se nedan utdrag från förslaget om ändring av översiktsplanen: • ”Göteborg är en växande stad med stort behov av fler bostäder och plats för verksamheter. Översiktsplanens utbyggnadsstrategi bygger på att kommunen i vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING första hand ska växa med blandad stadsbebyggelse i innerstaden, mellanstaden och ytterstadens tre större samhällen. Störande verksamheter och företag lokaliseras till verksamhetsområden. Majoriteten av jordbruksmarken i kommunen finns inom kust och landsbygd eller i värdefulla natur- och friluftsområden, där jordbruksmarken ska bevaras. I de områden som översiktsplanen pekar ut som prioriterade för utbyggnad i utbyggnadsstrategin har jordbruksmark i största möjliga mån undvikits. Den jordbruksmark som ändå finns inom dessa områden kan ianspråktas för annan användning. Skälet är att utbyggnad i dessa områden har förutsättningar att utveckla kommunen på ett hållbart sätt. Det är därför av väsentligt samhällsintresse att utveckla blandad stadsbebyggelse respektive verksamheter i dessa områden.” • ”Det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter. Dessa områden är utpekade i markanvändningskartan för verksamheter eftersom deras läge i förhållande till tillgång till infrastruktur och logistikmöjligheter är särskilt god och för att de ligger avskilt från bostadsområden. Jordbruksmark i dessa geografier får ianspråktas för exploatering givet att det inte finns andra skydd som hindrar exploatering, till exempel natur- eller kulturmiljöskydd. Utredning om alternativ lokalisering krävs inte.” • ”I markanvändningskartans lager för Kust och landsbygd och övriga grönområden är jordbruksmark ett väsentligt samhällsintresse och ska värnas. Dessa geografier är inte prioriterade för utbyggnad eftersom de har större värden för livsmedelsförsörjning, rekreation, naturmiljö och kulturmiljö än för dess potential för stadsutveckling. I dessa områden saknas ofta också förutsättningar för hållbart resande eller infrastruktur som gör marken lämplig för utveckling av verksamheter. Stor restriktivitet ska iakttas mot ny bebyggelse och nya anläggningar på jordbruksmark annat än sådana som har med områdenas funktion som jordbruksområden att göra. I undantagsfall får jordbruksmark inom kust och landsbygd och övriga grönområden tas i anspråk för skola/förskola om den kan lokaliseras i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. I dessa fall krävs utredning om alternativ lokalisering. Fragmentering ska undvikas vid exploatering eftersom sammanhållna ytor av jordbruksmark har bättre förutsättningar att brukas rationellt.”. Mark, vegetation och fauna Planområdet utgörs huvudsakligen av skogs- och jordbruksmark och gränsar till Sörredsvägen i öster. På andra sidan Sörredsvägen finns även ett större logistikområde. Planområdets terräng karakteriseras av huvudsakligen skogsklädda fastmarkspartier med förekomst av berg i dagen. Mellan dessa partier förekommer flacka sedimentfyllda dalgångar som i huvudsak används som ängs- och betesmark kopplade till hästverksamhet. Geoteknik Under 2022 och 2023 har geotekniska och bergtekniska utredningar utförts inom planområdet där utredningarna uppdelats i ett mindre delområde i väst (Geoteknisk undersökning, Skanska, 2022; PM Bergteknik, Afry, 2023) och ett större delområde i öst (Geotekniskt utlåtande Fastighetskontoret, 2023) (Figur 6). vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Under 2022 och 2023 har geotekniska och bergtekniska utredningar utförts inom planområdet där utredningarna uppdelats i ett mindre delområde i väst (Geoteknisk undersökning, Skanska, 2022; PM Bergteknik, Afry, 2023) och ett större delområde i öst (Geotekniskt utlåtande Fastighetskontoret, 2023) (Figur 6). För det östra delområdet utfördes under 2024 översiktliga stabilitetsanalyser (PM Stabilitetsanalyser, Norconsult, 2024) och därefter har en kompletterande stabilitetsutredning utförts (PM geoteknik och Projekterings PM geoteknik, WSP, 2025). Utredningarna utfördes med avseende på jordlagerförhållanden, grundläggningsförutsättningar, bergstabilitet samt risk för blocknedfall, sprickförhållanden, radonrisk, förutsättningar för byggnation och risk för omgivningspåverkan. Figur 6: Utredningsområdet i två delområden. Den östra streckade delen ägs av Göteborgs Stad medan den västra helstreckade delen ägs av Skanska Fastigheter (Bild hämtad från Skanska, 2022) Inom det västra delområdet förekommer begränsade områden med torv/dy som är extremt sättningskänsligt. Dessa lösa jordar ska schaktas bort inför byggnation. Efter det bedöms stabilitetsförhållandena vara goda i och med att området därmed kommer bestå av plansprängt berg samt friktionsjord på berg (Skanska, 2022). Risken för ras och utglidning av block i området bedöms generellt som låg. Det västra delområdet klassas efter mätningar som lågriskområde avseende radon, vilket innebär att losstagna bergmassor kan användas som fyllning/lager under byggnad med förutsättning att byggnaden uppförs radonskyddat (Afry, 2022). Inom det östra delområdet utgörs marken generellt av berg i dagen, alternativ mulljord ovan lera på friktionsjord ovan berg. Mot djupet, på nivå +24, består jordlagren av silt och klassificeras som högsensitiv men inte kvicklera. Marken har en fullgod säkerhet för befintliga förhållanden då området består av fastmark och flack lermark (WSP, 2025). Samtliga bergpartier består till största delen av glacialslipade hällar, rundhällar, och låga naturliga bergslänter, Spricksystemen i området tyder på en hög sannolikhet för kilbrott så väl som planbrott vid schaktning. Inom området har två blockgrupper noterats, samtliga block bedöms ligga stabilt. Det bedöms inte föreligga någon risk för erosion, bergras och blocknedfall. (Göteborgs Stad, 2022d). Enligt SGU:s översiktliga radonriskkarta är det östra delområdet klassificerat som låg till normalriskområde. Inom normalradonmark rekommenderas att nya byggnader uppförs radonskyddande. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Inga grundvattenmätningar eller observationer av den fria vattenytan har gjorts inom planområdet. I anslutande industriområde, sydost om Sörredsvägen, har den fria vattenytan observerats mellan 1–2 m under befintlig markyta (Fastighetskontoret, 2023). Markmiljö Under 2020 upprättades en inledande markmiljöinventering av Relement Miljö Väst AB, med fokus på förekomst av eventuella markföroreningar av en del av planområdet. Syftet var att ta fram underlag för att uppskatta behovet av åtgärder och vilka merkostnader som eventuella markföroreningar kan innebära vid en framtida exploatering för verksamheter (Relement, 2020). Under en inledande undersökning tolkades flygbilder för att se om det finns tecken på verksamheter i området. Senare utfördes ett platsbesök för visuella observationer för att bekräfta de antaganden som gjordes i förundersökningen. Inga tecken på verksamheter finns i större delen av området utöver spår från skogsmaskiner som använts för skogsbruk samt en liten grad av jordbruk. I det sydöstra hörnet av undersökningsområdet noterades asfalt och utfyllnader på fastigheten Lexby 4:54. I den delen av området består marken av tunna lager naturliga jordar på berg med ringa föroreningsgrad. Lokalt är marken asfalterad och sannolikt utfylld för att tidigare ha använts som timmerupplag eller liknande. Arean av den yta som kan vara utfylld inom aktuella fastigheter uppskattas till 500 m2. I denna del av området kan marken vara kontaminerad (Relement, 2020). Baserat på den tidigare markmiljöinventeringen tog Fastighetskontoret under 2022 fram en utredning för resterande delarna av planområdet. I utredningen bedöms det förekomma markföroreningar i form av ytlig diffus kontaminering av ytjord i och kring det utpekade potentiellt kontaminerade området (Figur 7). Förekomst bedöms vara tungmetaller och PAH:er strax överstigande Naturvårdsverkets riktvärde för känslig markanvändning, KM, men understigande mindre känslig markanvändning, MKM (Markmiljö, Fastighets- kontoret, 2022). Inom området har det också den invasiva växtarten parkslide påträffats. Figur 7: Karta över identifierad invasiv art på samma yta som potentiellt kontaminerat område samt potentiell förorenad mark utanför planområdet. Den samlade bedömningen är att det inte förekommer markmiljöföroreningar som skulle utgöra ett hinder eller större kostnader för genomförande av byggnation i området. Det finns dock behov av kompletterande miljötekniska undersökningar inför genomförande av detaljplanen då behovet av masshantering är mera klarlagt. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Naturvärden Tre naturvärdesinventeringar har utförts i och i anslutning till planområdet enligt SIS standard för naturvärdesinventering (SS 199000:2014). Den ena utfördes i maj 2021 i den västra delen av planområdet, i denna text kallad inventeringsområde 1 (Cowi, 2022) och omfattade naturvärdesinventering samt fördjupade artinventeringar av fåglar och groddjur. Den andra inventeringen utfördes i april och maj 2022 i den östra delen av planområdet, kallad inventeringsområde 2 (Tyréns, 2022), och omfattade naturvärdesinventering och groddjursinventering. Den tredje inventeringen utfördes i juli och augusti 2023 för sydöstra delen av planområdet, kallad inventeringsområde 3 (ViAQ Miljö och Naturcentrum, 2023), och omfattade naturvärdesinventering och en fördjupad artinventering av fladdermöss. I Figur 8 redovisas avgränsningen av inventeringsområdena i förhållande till planområdet. Figur 8: Karta som visar planområdet samt de tre inventeringsområdena för de tre naturvärdesinventeringar som gjorts inom och i anslutning till planområdet (Bild hämtad från MKB, EnviroPlanning, 2024). Sammantaget har sex naturvärdesobjekt avgränsats inom planområdet. Av dessa hyser tre objekt påtagligt naturvärde (klass 3) och tre objekt visst naturvärde (klass 4), se figur 9. Identifierade naturvärden är knutna till öppna betesmarker med intilliggande lövskogsbryn och småbiotoper i form av stenmurar och småvatten. Nedan beskrivs kortfattat de avgränsade biotoperna. För mer utförlig beskrivning av samtliga objekt, se naturvärdesinventeringar (COWI, 2022, Tyréns, 2022 och ViAQ och Naturcentrum, 2023). Naturvärdesobjekt 1 (påtagligt naturvärde) har delvis karaktär av näringsfattig naturbetesmark, och är därtill utpekad som värdekärna för gräsmark i det regionala underlaget för grön infrastruktur (Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2019). Marken är vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING småkuperad med inslag av hällmarker, träd och buskar. Här förekommer flertalet småbiotoper som stenmurar, diken och en damm. Objektet har vissa artvärden med enstaka naturvårdsarter som stagg, blodrot, kärrbräsma, gul fetknopp och gulsparv (NT). Naturvärdesobjekten 2 och 3 (visst naturvärde) utgörs av näringspåverkade betesmarker med värden huvudsakligen knutna till betesmarken som biotoptyp. Naturvärdesobjekt 4 (påtagligt naturvärde) utgörs av en damm med förekomst av fridlysta groddjur (mindre vattensalamander och vanlig groda) samt rikligt med trollsländelarver. Dammen omfattas även av det generella biotopskyddet. Naturvärdesobjekt 5 (påtagligt naturvärde) är en betesmark på tidigare åkermark. Området hyser flertalet brynmiljöer mot intilliggande lövskog med värde för fågelliv och insekter. I brynen förekommer relativt rikligt med medelgrov sälg, asp och ek samt död ved i form av enstaka högstubbar. I området finns flera biotopskyddade objekt som vattendrag/diken och stenmurar. Det är framför allt de skyddade brynmiljöerna och småbiotoper som ger betesmarken visst biotopvärde, medan artvärdet framför allt är knutet till fågelfaunan med häckande gulsparv (NT) och svartvit flugsnappare (NT). Stare (VU) återfanns häckande direkt utanför biotopen. Naturvärdesobjekt 6 (visst naturvärde) är en lövdunge på tidigare betesmark och påverkas idag av ett fuktstråk med högörter och små sänkor som ser ut att ha varit vattenfyllda innan torka. Objektet avgränsas norrut av en stenmur som vätter mot en hästhage. Området hyser en relativt trivial flora och stora delar av gräsmarken består av gatkamomill och baldersbrå. I området förekommer bland annat slåttergräsfjäril (T), käringtand (T), alm (VU), ask (EN), tornseglare (EN) och laven tusengömming (NT). Under fladdermusinventeringen noterades nordfladdermus (NT), dvärgpipistrell och fladdermusart av släktet musöron. Inom planområdet återfanns även två värdeelement; en asp med hålbildning samt en damm som bedömdes ha potential som leklokal för groddjur. Aspen utgör möjligt boträd för hålhäckande fåglar (Figur 9). Figur 9: Karta som visar avgränsade naturvärdesobjekt samt värdeelement inom planområdet (Bild hämtad från MKB, EnviroPlanning, 2024). vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Generella biotopskydd Sammantaget finns inom planområdet 15 avgränsade biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet. Dessa utgörs av elva stenmurar, tre diken och en damm. I Figur 10 redovisas samtliga avgränsade biotoper. Mer utförliga beskrivningar av biotoperna kan läsas i naturvärdesinventeringarna (COWI, 2022, Tyréns, 2022 och ViAQ och Naturcentrum, 2023). Figur 10: Karta med avgränsade biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet (Bild hämtad från MKB, EnviroPlanning, 2024). Fördjupade artinventeringar En fågelinventering i och i anslutning till den västra delen av planområdet (inventeringsområde 1) noterade 35 arter, varav 30 bedömdes som häckande. Artsammansättningen präglades av de naturtyper som förekommer inom planområdet med exempelvis gulsparv och törnskata i de öppna markerna och taltrast, lövsångare, talgoxe samt lite mer krävande arter som hålhäckande entita och stare i skogsområdena (se COWI, 2022 för lista över förkommande arter). Bland de häckande arterna klassas fem som rödlistade: svartvit flugsnappare (NT), gulsparv (NT) och stare (VU). Direkt utanför planområdet men inom inventeringsområde 1 bedömdes även de rödlistade arterna grönsångare (NT), entita (NT) och gulsparv (NT) kunna häcka (Figur 19). Kråka (NT) sågs flygande över området (COWI, 2022). Sång av gulsparv samt födosökande stare noterades även inom den östra delen av planområdet. Gulsparven häckar troligen inom området, men troligen inte stare eftersom lämpliga boträd saknas (Tyréns, 2022). Samtliga fågelarter är fridlysta enligt 4 § artskyddsförordningen. Vanlig groda och mindre vattensalamander förekommer i den östra delen av planområdet i en damm som innehar påtagligt naturvärde och omfattas av det generella biotopskyddet (GB_12 i figur 10). I tidigare kända lokaler för åkergroda återfanns inga groddjur och vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING dammarna hade mycket låga vattennivåer. Det värdeelement som pekats ut som möjligt lekvatten för groddjur hyste vid groddjursinventeringen inga groddjur. Mindre vattensalamander och vanlig groda är fridlysta enligt 6§ artskyddsförordningen (2007:845). En fördjupad artinventering av fladdermöss i den östra delen av planområdet (inventeringsområde 3) noterade tre arter av fladdermöss; nordfladdermus (NT), dvärgpipistrell samt en art av släktet musöron (sannolikt vattenfladdermus, tajgafladdermus eller mustaschfladdermus). Aktiviteten bland fladdermössen var låg och utgjordes i huvudsak av nordfladdermöss (NT) som jagade över de hästbetade, öppna markerna runt inventeringsplatsen. Sammantaget bedöms området vara av låg betydelse för fladdermusfaunan. Nordfladdermus tycks använda de hästbetade markerna som födosöksområde, men inget pekar på att det existerar kolonier eller tätare förekomster av någon art inom inventeringsområdet då potentiella livsmiljöer i form av hålträd eller äldre byggnader saknas i tillräcklig omfattning. Det innebär att fladdermössen med största sannolikhet tillgodoser sina behov i omgivande landskap. Det finns inga särskilda kvaliteter med inventeringsområdet som skiljer ut det jämfört med de flesta andra öppna eller halvöppna miljöer på Hisingen, där det också är lätt att hitta jagande nordfladdermöss. Figur 11: Karta över arter som är rödlistade och eller skyddade och som återfunnits inom eller i direkt anslutning till planområdet. Får fåglar redovisas ungefärlig plats för häckning. Med förkortningen ASF avses Artskyddsförordningen (2007:845). (Bild hämtad från MKB, EnviroPlanning, 2024). Två individer av mindre hackspett (Dryobates minor) observerades inom planområdet i maj 2024. Arten är rödlistad som nära hotad och fridlyst enligt 4 § artskyddsförordningen. Observationen följdes upp av ett fältbesök som kom fram till att vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING planområdet potentiellt utgör en del av ett större revir. En artskyddsutredning har därför utförts för att bedöma om förlust av naturmark inom planområdet kan påverka artens bevarandestatus (EnviroPlanning, 2024). Se mer under avsnittet Detaljplanens innebörd och genomförande - Naturmiljö. Inkomna synpunkter under detaljplanens granskning påtalade förekomst av hasselsnok inom planområdet. En kompletterande biotopkartering riktad mot hasselsnok har utförts och beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen (EnviroPlanning, 2025). De närmaste rapporterade observationerna på Artportalen finns cirka 650 och 750 meter nordost om planområdet från 2008 och 2010. Ytterligare två observationer från 2022 och 2023 finns cirka 1 500 meter sydväst om planområdet. Fältinventering genomfördes den 20 januari 2025 inom samt 300 meter utanför planområdet för att identifiera potentiella livsmiljöer för hasselsnok. Se mer under avsnittet Detaljplanens innebörd och genomförande - Naturmiljö. Jordbruksmark En jordbruksmarksutredning har tagits fram (Jordbruksmarksutredning, Stadsbyggnadsförvaltningen, 2023), som bedömer att den öppna marken, betesmarken, inom planområdet är att betrakta som brukningsvärd jordbruksmark. Stadsbyggnadsförvaltningen kan inte bedöma hur högt brukningsvärdet är, men det kan konstateras att området inte kan inrymma någon större jordbruksproduktion både på grund av jordbruksmarkens storlek på cirka 8 ha och då området inte är en del av ett större sammanhängande jordbrukslandskap. I planområdets närhet finns främst fastigheter som är taxerade som småhusenheter eller olika typer av industrienheter. Fastigheter inom planområdet samt angränsande fastigheter består i några fall av rena jordbruksfastigheter, men vanligast är fastigheter som ingår i en sammanföring och har flera olika typkoder med flera olika taxeringsenheter, vissa dock kopplat till lantbruksändamål. Betesmarken inom planområdet har likväl brukats under lång tid och brukas även i nutid samt har betydelse utifrån ett landskapsperspektiv. Dessutom inrymmer betesmarken vissa naturvärden och biotopskyddsobjekt. Landskapsbilden har dock förändrats kraftigt de senare årtiondena – från ett jordbrukslandskap till ett landskap som domineras av transportleder och industri- och verksamhetsområden. Figur 12: Ekonomisk karta från 1930-talet Figur 13: Ekonomisk karta från 1970-talet vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Ekonomisk karta från 1930-talet Ekonomisk karta från 1970-talet Figur 12: 1930-tal Figur 13: 1970-tal Ortofoto 1930-talet Ortofoto 1970-talet Figur 14: 2000-tal Figur 15: 2020-tal Den samlade bedömningen av vilka ytor som är att betrakta som brukningsvärd jordbruksmark redovisas i Figur 18. Storleksmässigt handlar det om totalt cirka 8 ha fragmenterad jordbruksmark. Figur 16: Blå ytor bedöms vara brukningsvärd jordbruksmark i utredningsområdet. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Fornlämningar, kulturhistoria och befintlig bebyggelse Fornlämningar och kulturhistoria Under 2022 har två arkeologiska utredningar genomförts i planområdet: arkeologisk utredning – steg 1 (Göta Arkeologi, 2022a) och arkeologisk utredning – steg 2 (Göta Arkeologi, 2022b). Arkeologisk utredning – steg 1 syftade till att besiktiga kända fornlämningar i området, att identifiera eventuellt okända fornlämningar samt troliga lägen för idag okända fornlämningar som inte är synliga ovan mark. Inför och i samband med fältarbetet genomfördes en kart- och arkivstudie som omfattade lantmäteriets historiska kartor, ortnamnsförteckningar och husförhörslängder. Vid fältarbetet utfördes en okulär besiktning/inventering. Utredningen kunde konstatera att det fanns spår efter historisk bebyggelse inom området men även ytor som kan innehålla fornlämningar under matjordstäcket. Arkeologisk utredning – steg 2 utfördes för lokaler med potential för eventuella fornlämningar under mark. Syftet med utredningen var att ta reda på om fornlämningar kommer att beröras av framtida exploatering. I utredningen gjordes även en preliminär avgränsning av nyupptäckta fornlämningar. Fornlämningsbilden i utredningsområdet domineras av boplatser och fyndplatser från stenåldern. Under tidigmesolitisk tid, för omkring 11 500 år sedan, stod havet så högt att dalgången mellan bergen var vattenfylld. Boplatserna och boplatsområdet låg då på de forna stränderna av en liten havsvik (Göta Arkeologi, 2022a). I den arkeologiska utredningen - steg 2 påträffades sju nya fornlämningar. Dessa utgörs av fem boplatser, ett boplatsområde samt en stensättning. Den redan kända fornlämningen, en välbevarad stenåldersboplats, avgränsades geografiskt (Göta Arkeologi, 2022b). Under historisk tid har ytorna inom utredningsområdet främst nyttjats som utmark för de närliggande byarna, men under andra halvan av 1800-talet tog man upp en del åkrar (Göta Arkeologi, 2022b). Den arkeologiska utredningen - steg 1 visade på flera kulturhistoriska lämningar från 1800– och tidigt 1900-tal i området. Dessa utgörs av gärdsgårdar, torpgrunder och övriga husgrunder. Tre av gärdsgårdarna bedömdes vara äldre än år 1830 och markerar gränser som inte längre är aktiva. De bör därför enligt utredningen betraktas som fornlämningar. De övriga sju gärdsgårdarna som identifierats i området bedömdes vara från senare delen av 1800-talet eller från tidigt 1900-tal (Göta Arkeologi, 2022a) och omfattas därmed inte av något strikt skydd enligt kulturmiljölagen. De har dock ett kulturmiljövärde, vilket innebär att de ska skyddas mot åtgärder som medför påtaglig skada så långt som möjligt (1 kap. 1 § kulturmiljölagen; 3 kap. 6 § miljöbalken). I området konstaterades också fem historiska husgrunder. Tre av dessa är registrerade som övrig kulturhistorisk lämning. De övriga två husgrunderna bedömdes vara sentida och fick därför inte denna registrering. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Figur 17: Karta över utredningsområdet för kulturmiljö, hämtad från arkeologisk utredning – steg 1 (Bild hämtad från Göta Arkeologi, 2022a) Utifrån resultat från de arkeologiska utredningarna har det under 2023 genomförts en arkeologisk förundersökning (Göta Arkeologi, 2023; Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2023). Syftet var att bedöma fornlämningarnas utsträckning, karaktär, ålder och vetenskapliga potential samt att konstatera status för en möjlig stensättning och förekomst av brända ben inom en boplats. Den arkeologiska förundersökningen berörde åtta fornlämningar. Figur 20 visar samtliga utredda fornlämningar i förhållande tillföreslagen plangräns. Två av dessa fornlämningar har bedömts sakna vetenskaplig potential för ytterligare arkeologiska undersökningar och kan betraktas som undersökta och borttagna. De övriga bedöms ha vetenskaplig potential för ytterligare arkeologiska undersökning. Fem av fornlämningarna kunde geografiskt avgränsas. Två av fornlämningarna, varav en gärdsgård, ligger utanför planområdet. En fornlämning ligger delvis utanför planområdet och delvis inom planområdet på planbestämmelse för naturmark. En fornlämning i form av en gärdsgård ligger delvis utanför planområdet och delvis inom planområdet. Sex av fornlämningarna, varav en gärdsgård, ligger helt eller vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING delvis inom planområdet. I förundersökningen bedöms det också att en tidigare förmodad stensättning är en grav. Figur 18: Karta som redovisar resultat från utredningar samt förundersökning. Resultaten visar hur fornlämningsavgränsningen reviderats från utredning till förundersökning (Bild hämtad från MKB, EnviroPlanning, 2024). Befintlig bebyggelse Planområdet är med undantag för en bostadsfastighet obebyggt. I nära anslutning till planområdet ligger Kålsereds by som består av ett mindre antal bostäder samt ekonomibyggnader. Ett av dessa bostadshus ligger inom planområdet. Väster om planområdet ligger en bostadsfastighet i direkt anslutning till planområdesgränsen. Nordväst och söder om planområdet finns ytterligare bostadsfastigheter. Dessa avgränsas av naturmark och ligger på ett avstånd mellan cirka 90 och 290 meter till planområdet. Strax öster om planområdet, på andra sidan Sörredsvägen, ligger Kålsereds Industriområde/Hisingen Logistikpark som i huvudsak inrymmer logistik och lager. Vidare söderut längs Sörredsvägen och Hisingsleden ligger Volvo Torslandas område. Sociala förutsättningar Bakgrund Enligt stadens bedömningskriterier för sociala komplexitetsnivåer har detaljplanen bedömts ha social komplexitetsnivå 2. En social konsekvensanalys och en barnkonsekvensanalys har genomförts med representanter från olika förvaltningar inom staden. Resultatet från analyserna har sammanställts i kartbilder och i text och har lyfts in i detta dokument. Under detta kapitel presenteras nulägesbeskrivningen. Målformulering vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING och åtgärdsförslag presenteras under avsnittet Detaljplanens innebörd och genomförande – Sociala aspekter och åtgärder. Sociala konsekvenser presenteras under avsnittet Övervägande och konsekvenser – Sociala konsekvenser och barnperspektiv. Sociala förutsättningar I den första delen av social- och barnkonsekvensanalysen har en inventering av områdets nuläge gjorts med syfte att visa områdets befintliga kvaliteter och utmaningar utifrån ett socialt perspektiv. En karta har tagits fram för att illustrera resultatet från inventeringen. Figur 19: Kartbild som visar sociala förutsättningar inom området. Röd gräns avser ungefärligt planområde. (Stadsbyggnadsförvaltningen, 2023) Planområdet är ett natur- och jordbruksmarksområde. I direkt anslutning i öster finns ett mindre antal bostäder varav en av fastigheterna ligger inom aktuellt planområde. Direkt väster om planområdet ligger ett enskilt bostadshus och strax nordväst om planområdet finns ett större bostadsområde. Sörredsvägen avskiljer området från industriområdet Kålsereds industriområde/Hisingen Logistikpark på östra sidan om vägen. I områdets närhet finns jordbruksmark/landsbygd, industriområde och parkområdena Hisingsparken och Svarte mosse. Historiskt sett har hela området varit landsbygd. I samband med Volvo Torslandas utbyggnad under 60-talet byggdes Sörredsvägen ut vilket kan ses som starten på områdets förändring från landsbygd till industriområde. Områdets identitet rent visuellt och för närboende bedöms ha haft en stor förändring över tid. Industriområdet Hisingen Logistikpark började byggas ut 2015 och har haft stor inverkan på områdets karaktär. Idag kan Sörredsvägen uppfattas som en barriär mellan industriområdet och jordbruksmarksområdet och särskiljer de två olika typerna av områden. Planområdet bedöms idag nyttjas som betesmark, skogsmark med ridstigar och mest troligt även för rekreation. Det sydvästra området är relativt otillgängligt på grund av vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING höjdskillnader. Det finns ett antal entréer in till området men de är inte utmärkta. Naturskötaren som arbetar i området dagtid menar att området används i låg utsträckning under de timmar som personen vanligtvis befinner sig på platsen (dagtid, vardagar). En person som tidigare arbetat i verksamhetsområdet meddelar att de anställda inom Hisingen logistikpark inte nyttjade området för rekreation när personen jobbade inom området. Det finns däremot möjlighet att boende i närområdet nyttjar skogsområdet på kvällar och helger. Ridstigarna är upptrampade och bedöms användas. I den västra delen av planområdet går en gång- rid- och cykelväg som verkar användas i stor utsträckning, stigen har rekreativa värden. Lexby odlarförening ligger strax nordöst om planområdet. I anslutning till dammarna norr om Hisingens logistikpark finns en naturskylt med information om fågellivet i dammarna. Tillsammans med ridvägarna är dessa funktioner som kan locka personer i olika åldrar till området. Hisingen logistikpark öster om Sörredsvägen omfattar cirka 500 arbetstillfällen. I direkt anslutning finns inga övriga arbetstillfällen. Närmsta matbutik och annan form av service ligger i Björlanda, cirka fyra kilometer nordväst om området samt i Biskopsgården cirka fyra kilometer öster om området, cirka tre kilometer på cykel genom Svarte mosse. I närområdet till detaljplaneområdet finns en rad busshållplatser och gång- och cykelvägar (se Figur 21). En stor andel av de personer som arbetar i närområdet idag bedöms ta sig till sin arbetsplats med bil. Turtätheten och närheten till kollektivtrafik kan ha en inverkan på bilberoendet. Längs med Sörredsvägen finns en gång- och cykelväg som sträcker sig söderut mot Volvo Torslanda och vidare mot centrum antingen längs med väg 155 eller via Svarte mosse och Biskopsgården, samt norrut mot Björlandavägen och vidare väster ut mot Björlanda eller österut mot Biskopsgården. Avståndet till Biskopsgården är fågelvägen cirka två kilometer, men koppling för gång- och cykel eller bil är cirka fyra kilometer. Inom och i anslutning till planområdet finns ett antal ridstigar som kopplar ihop området både västerut mot Björlanda/Torslanda och norrut mot Tuve och Säve. Volvo cars ligger cirka två kilometer söder om aktuellt område, här arbetar runt 15 000 personer och här finns ett antal lunchrestauranger. Sörredsgården, också cirka två kilometer söder ut, omfattar en badanläggning och träningslokaler. Sörredsgården är den plats i området som kan locka barn och unga. Det är därför av stor vikt att området är lättillgängligt med kollektivtrafik och till fots och med cykel. I närhet till Sörredsgården fanns tidigare en förskola, men på grund av lågt underlag är förskolan inte längre i drift. Därutöver finns det inga ytterligare servicefunktioner i närområdet. Målformulering Utefter nulägesinventeringen i social- och barnkonsekvensanalysen har målformuleringar sammanställts. Dessa har tagits hänsyn till vid framtagande av detaljplanen. • Om ridväg/gångväg i den västra delen av planområdet bryts, ska en ny sträckning ges möjlighet för. • Studera en möjlig sammankoppling av planområdet med bostadsområdet i väster. Förlängning av allmän plats gata till gång- och cykelväg till området. Detta skulle ge de boende i bostadsområdet en närmre koppling till busshållplatser vid Sörredsvägen. • Sammankoppling med gång- och cykelvägar längs Sörredsvägen. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING • Önskvärt om dagvatten- och skyfallshanteringslösningen även kan bidra med sociala funktioner och ett trevligare industriområde. Platser för de arbetande att ta pauser på. • Studera detaljplanens påverkan på den mycket närbelägna bostadsfastigheten direkt väster om planområdet. • Skapa respektavstånd mellan tänkt industriutveckling och bostäderna i nordväst genom exempelvis bibehållande av natur/skog. Trafik, parkering, kollektivtrafik och tillgänglighet Området nås med bil från Sörredsvägen. Gång- och cykelväg finns längs Sörredsvägen samt John Bunyans Väg. Parkering inom planområdet finns ej idag. Närmaste kollektivtrafikhållplats är belägen på Sörredsvägen och John Bunyans väg. Ungefär 200 respektive 250 meter från planområdet. Här trafikerar linje 179 och 159 (båda högtrafiklinjer). Tillgängligheten till kollektivtrafik anses vara tillräcklig. Sörredsområdet kännetecknas av många stora verksamheter. Området är hårt trafikerat med kända framkomlighetsproblem under rusningstid i samband med skiftbyten. Det pågår och finns många planer på stora förändringar i infrastrukturen i området. Hisingsleden har parallellt med planarbetet byggts ut tillsammans med flera trafikplatser längs vägsträckan. Flera nya industrietableringar planeras i området med anslutning till Gamla Sörredsvägen och Sörredsvägen. Figur 20: Kartbild över planområdet (markerat i rött), gång- och cykelbanor (markerat i grönt) och kollektivtrafikhållplatser i närområdet. En trafikanalys har tagits fram och bilagts planhandlingarna (Stadsbyggnadsförvaltningen 2023). Nedanstående bild redovisar trafikmängder enligt trafikmätningar genomförda i området. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Figur 21: Sammanställning av trafikmätningar för Torslanda, trafikmätningarna redovisas som ÅMVD. Trafikmätning markerade med grön box är gjorda i november 2021, mätningarna markerat med grått är från 2017-2019. (Trafikanalys, Stadsbyggnadsförvaltningen, 2023) Två ytterligare trafikanalyser har tagits fram inför granskningen. Dels har en mikrosimuleringsstudie tagits fram (Ramboll, 2023), med syfte att dimensionera cirkulationsplatsen vid Sörredsvägen med ett fjärde ben. Utredningen utgör underlag till framtaget trafikutformningsförslag samt kommande projekteringar (Trafikanalys, Ramboll, 2023). Dels har en större fördjupad trafikanalys tagits fram för att analysera trafiknätets kapacitet vid ett genomförande av planerade etableringarna med anslutning till Gamla Sörredsvägen och Sörredsvägen (Trafikanalys Volvoområdet/Hisingsleden (meso), Ramboll, 2024). Läs mer under avsnittet Detaljplanens innebörd och genomförande – Trafik, parkering, kollektivtrafik och tillgänglighet. Service Tillgången på lunchrestauranger är relativt stort cirka 2 km söderut inom Volvo Torslandas område. Inom detta område finns gymnasieskolan Göteborgsregionens tekniska gymnasium. Samhällsservice i området är i övrigt låg. Närmaste centrumanläggning finns i Biskopsgården, vid Torslanda torg samt i Amhult. Teknisk försörjning VA Det finns ledningar för dricksvatten och spillvatten utmed Sörredsvägen. Planområdet är utanför Kretslopp och vattens verksamhetsområde för dricks-, spill- och dagvatten. Kapaciteten i ledningsnätet för dricks- och spillvatten samt en spillvattenpumpstation nedströms planområdet är begränsad. För att kunna försörja planområdet med vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING dricksvatten behöver dricksvattnet trycksättas. Det kan antingen göras via tryckstegringsstationen vid John Bunyans väg eller genom att anlägga en ny tryckstegringsstation inom planområdet. Ny pumpstation för spillvatten behöver anläggas inom planområdet. Fjärrvärme, gas, el och tele Fjärrvärme finns söder om befintlig cirkulation vid Sörredsvägen. Om ny bebyggelse ska anslutas till fjärrvärmenätet kan förstärkningsåtgärder behövas. Det finns gasledningar längs Sörredsvägen med möjlighet för ny bebyggelse att ansluta sig till. Det finns möjlighet att ansluta sig till elnätet, men det finns behov av nytt elnät inom planområdet samt anläggandet av två nätstationer. Det går även en 10 kV luftledning genom planområdet idag. Det utreds parallellt med planarbetet när luftledningen kan kopplas bort och tas ur drift. Ett stråk med elledningar behöver läggas om vid ombyggnation av cirkulationen. Vattenfall har en luftburen kraftledning som ligger i direkt anslutning till planområdet i söder. Anläggningen planeras förstärkas inom delar av planområdet. Det finns inga fiber-/optoledningar som ligger i konflikt med tänkt exploatering. Det finns möjlighet för ny bebyggelse att ansluta sig till befintligt ledningsnät söder om planområdet. Dagvatten En dagvatten- och skyfallsutredning har tagits fram och bilagts planhandlingarna (Dagvatten- och skyfallsutredning, Kretslopp och vatten, 2024). Planområdet ingår inte i verksamhetsområdet för dagvatten och det finns inget utbyggt kommunalt ledningssystem fram till planområdet idag. Idag består planområdet av naturmark, jordbruksmark samt ängs- och betesmark med låg avrinning och området erbjuder många platser där vatten kan samlas och fördröjas och/eller infiltrera i marken. Dagvattnet avleds idag företrädesvis till Osbäcken. Det totala avrinningsområdet för Osbäcken är ca 14,4 km2. Den huvudsakliga riktningen är norrut via mindre bäckar. En liten del av området närmast cirkulationsplatsen rinner via diken och kulverterade diken söderut och därefter nordöst mot ett system med dagvattendammar. Dagvattnet från detta område avleds därefter också norrut mot Osbäcken. Det finns även en mindre del inom det västra avrinningsområdet som avleds till Låssbybäcken. Det totala avrinningsområdet för Låssbybäcken är ca 9,5 km2. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Figur 22: Karta med delavrinningsområde enligt Scalgo. Idag avleds vatten inom det blå området till Osbäcken och till Låssbybäcken inom det gula. Planområdets utbredning är ungefärligt markerat. Flödespilar visar ungefärlig avrinning. (bild hämtad från Dagvatten- och skyfallsutredning, Kretslopp och vatten, 2024) Tabellen nedan visar vilka vattenförekomster som påverkas av planområdet, det vill säga Osbäcken, Låssbybäcken och slutrecipienten Norde Älvs fjord. Vattenförekomst Osbäcken Norde älvs fjord Låssbybäcken Ekologisk status Måttlig Måttlig ej klassad Kemisk status Uppnår ej god Uppnår ej god ej klassad Tillkomst/härkomst Naturlig Naturlig ej klassad Krav ekologisk God ekologisk status God ekologisk status ej klassad status 2027 2027 Krav kemisk status God kemisk God kemisk ej klassad ytvattenstatus 2027 ytvattenstatus 2027 Undantag tidsfrist tidsfrist för ej klassad näringsämnen näringsämnen, senare målår PFOS växtplankton, mindre stränga krav hydrografiska villkor bromerade (2027 och 2033) difentileter, mindre stränga krav kvicksilver och PDBE Kvcksilver kvicksilverföreningar tidsfrist tidsfrister vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING benso(a)pyren, tribulytennföreningar, flouraten antracen Detaljplanens påverkan och förslag på lösningar presenteras under avsnittet Detaljplanens innebörd och genomförande – Teknisk försörjning. Risk och störningar Buller Trafik- och verksamhetsbullerutredningar har upprättats och bilagts planhandlingarna (Bullerutredning, WSP, 2023) samt (Bullerutredning, WSP, 2024). Utredningarna redovisas under avsnittet Detaljplanens innebörd och genomförande – Övriga åtgärder. Luftkvalitet En platsspecifik bedömning av luftkvaliteten har tagits fram och bilagts planhandlingarna (Platsbedömning luft, SBF och MF, 2023). En bedömning för en utbyggnad av detaljplanen presenteras under avsnittet Detaljplanens innebörd och genomförande – Risk och störningar. Miljöförvaltningens översiktliga beräkningar av kvävedioxidhalterna i Göteborg visar att halterna av kvävedioxid klart underskrider miljökvalitetsnormernas gränsvärden i planområdet. För 98-percentilen av dygnsmedelvärden är gränsvärdet 60 µg/m3. I anslutning till vägen och på körbanan förekommer halter upp till ca 42-45 µg/m3. I bilden nedan visas beräknade halter för år 2018. Figur 23: Kvävedioxidhalter (98-percentil dygn) för år 2018 enligt miljöförvaltningens översiktliga beräkningar. Cirkeln visar ungefärligt planområde. Översvämningsrisk Planområdet påverkas inte av höga vattennivåer i havet eller av höga flöden i vattendrag. Det sker endast en begränsad tillrinning till planområdet (från naturmarksområden i öster) vilket innebär att i stort sett är det regn som faller inom området också är det regn som kan ge upphov till översvämningar inom området. Största delen av området är relativt flackt och innehåller flera platser där vatten kan magasineras (se Figur 26). Modellering av varaktigheten visar att det finns områden inom planområdet där vattnets uppehållstid är lång (se Figur 27). Vatten avrinner företrädesvis nordost mot Osbäcken via öppna diken och en mindre andel avrinner nordväst mot Låssbybäcken (se Figur 28). vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Figur 24: Dagens skyfallssituation. Planområdet är ungefärligt markerat. Max vattendjup vid ett klimatanpassat 100-årsregn är markerat i blå avrinning (bild hämtad från Dagvatten- och skyfallsutredning, Kretslopp och vatten, 2023). Figur 25: Varaktighet vid ett klimatanpassat 100-årsregn (bild hämtad från Dagvatten- och skyfallsutredning, Kretslopp och vatten, 2023). vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Figur 26: Beräknade ytvattenflöden vid ett klimatanpassat 100-årsregn (bild hämtad från Dagvatten- och skyfallsutredning, Kretslopp och vatten, 2023). Transportled för farligt gods En riskbedömning har tagits fram och bilagts planhandlingarna (Riskbedömning, WSP, 2023). Sörredsvägen löper i sydvästlig-nordöstlig riktning förbi planområdet och är primär transportled för farligt gods. Enligt länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län ska riskhanteringsprocessen beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meter från farligt gods-led. Primära transportleder utgör stommen i det rekommenderade vägnätet för farligt gods- transporter och får användas för genomfartstrafik. På en primär transportled kan därmed förväntas att betydande mängder farligt gods ska transporteras, samt att samtliga klasser ska förekomma. Resultatet av riskbedömningen visar att planområdet kan utformas på valfritt sätt, förutsatt att ett bebyggelsefritt avstånd om minst 30 meter hålls till vägkanten på Sörredsvägen. Även kontor eller dylik personalintensiv verksamhet anses kunna placeras minst 30 meter från vägkanten. Bebyggelsefri yta kan nyttjas som exempelvis parkering eller intern transportväg. För att byggnader ska kunna placeras på närmare håll bör riskreducerande åtgärder vidtas i form av brandklassade fasader mot vägen. Kraftledning Vattenfall har en luftburen kraftledning som ligger i direkt anslutning till planområdet i söder. Anläggningen planeras förstärkas inom delar av planområdet. Minsta avstånd från ytterfas lina till byggrätt för stadigvarande vistelse är 50 meter, men för verksamheter, industri och logistik bedöms ett kortare avstånd på 20 m vara tillräckligt. Med tanke på elektromagnetiska fält är det inte lämpligt med någon typ av varaktig vistelse i delarna närmast ledningen. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Detaljplanens innebörd och genomförande Detaljplanen ger möjlighet för byggande av logistik-, lager- och industribyggnader samt tillfartsvägar och utrymmen för dagvatten- och skyfallshantering på kvartersmark. Detaljplanen ger även möjlighet för utbyggnad av en ny väg med gång- och cykelvägar samt mindre naturområden på allmän plats för i huvudsak skyfallshantering. Del av kvartersmarken är markanvisad av exploateringsnämnden. Avtal om genomförande av detaljplanen kommer att tecknas med den markanvisade parten. Kommunen är huvudman för allmän plats och ansvarar för utbyggnad och framtida drift och underhåll. Fastighetsägaren ansvarar för utbyggnad av kvartersmark. Bebyggelse Detaljplanen ger möjlighet för byggande av logistik-, lager- och industribyggnader samt tillfartsvägar och utrymmen för dagvatten- och skyfallshantering på kvartersmark. Planen medger 100 000 – 120 000 kvm verksamheter/industri. Figur 27:Illustrationsskiss som visar möjlig utformning av bebyggelse inom planområdet. (Stadsbyggnadsförvaltningen, 2025) Bebyggelseförslaget bygger på en struktur där ändamålsenliga byggnader för industri, logistik och lager med tillhörande lastgårdar kan uppföras. Transporter lokaliseras centralt i området med en gemensam in- och utfart till Sörredsvägen. Utrymmen för vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING omhändertagande av både dagvatten samt skyfall hanteras längs befintliga diken och stråk som utgör naturliga flödesvägar och lågpunkter. Dessa ytor sammanfaller även med delar av den öppna betesmarken som innehåller natur- och kulturvärden vilka därigenom kan bibehållas och ur vissa hänseenden även stärkas. För att minska negativ påverkan på omgivningen har planområdet anpassats till befintliga strukturer i området där bland annat en gång- och ridväg har lämnats utanför planområdet och därmed har påverkan undvikits. Gångstigar som tas bort inom planområdet föreslås också kompenseras och ersättas med nya stigar för att möjligheten till att passera planområdet i öst-västlig riktigt längs Sörredsvägen ska vara möjlig även i framtiden. Den föreslagna vägen genom verksamhetsområdet ger även möjlighet att i framtiden kunna ta sig på ett trafiksäkert sätt via en ny gång- och cykelväg till stadens övriga gång- och cykelvägnät utmed Sörredsvägen och John Bunyans Väg. Figur 28: Vybild som visar en möjlig utformning av planområdet. Vita byggnader avser möjlig tillkommen exploatering, grå ytor avser hårdgjorda ytor såsom vägar, parkeringsplatser och lastgårdar. (Stadsbyggnadsförvaltningen, 2025). Väster om planområdet ligger en bostadsfastighet i direkt anslutning till planområdesgränsen. Nordväst och söder om planområdet finns ytterligare bostadsfastigheter. Dessa avgränsas av naturmark och ligger på ett avstånd mellan cirka 90 och 290 meter till planområdet. Nordöst om planområdet finns ytterligare bostadsfastigheter. Dessa avgränsas av både öppen ängs- och betesmark samt av kuperade skogspartier. Bostäderna ligger på ett avstånd om cirka 90 och 220 meter till planområdet. Bilderna nedan redovisar sektioner över avståndet mellan närmsta befintliga bostäder och närmsta byggrätt som medges i detaljplanen. Sektionerna visar även exempel på hur framtida markhöjder och byggnadshöjder kan komma att se ut vid ett genomförande av detaljplanen. Dessa sektioner finns även som bilagor till planhandlingen (Sektioner, Skanska, 2024). vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Figur 29: Sektion från sektionspil B inringat i rött i figur 33 nedan. (Skanska, Norconsult, 2024) Figur 30: Sektion från sektionspil M inringat i gult i figur 33 nedan. (Skanska, Norconsult, 2024) Figur 31: Illustration som visar möjligt exploatering i västra planområdet med sektionspilar. Röd och gul cirkel visar på sektionspil mellan byggrätt och närmsta bostadsbebyggelse (Skanska, Norconsult, 2024) vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Trafik, parkering, kollektivtrafik och tillgänglighet Gator, GC-vägar, tillgänglighet Detaljplanen ger möjlighet för utbyggnad av en ny väg med gång- och cykelväg på allmän plats. Transporter lokaliseras centralt i området med en gemensam in- och utfart till Sörredsvägen från den nya vägen. Ett genomförande av detaljplanen bedöms medföra en ombyggnad av befintlig cirkulationsplats vid Sörredsvägen/John Bunyans Väg. Inför granskningen har ett trafik- och utformningsförslag tagits fram för att studera detta närmare (Trafik- och utformningsförslag, Sweco, 2024). Syftet med trafik- och utformningsförslaget är att ta fram en ändamålsenlig trafiklösning som kan försörja planerade logistikverksamheter samt tillgängliggöra naturstigarna som finns i närområdet för gående och cyklister i området. Genom detaljplaneområdet föreslås en cirka 300 meter lång allmän gata som ska möjliggöra angöring till planerad logistikverksamhet i området. Trafikförslaget föreslår fem infarter till fastigheterna längs sträckan. Två av infarterna korsar gång- och cykelbanan via upphöjda passager. Gatan avslutas med en vändplan i norr och i söder ansluter gatan som en fjärde anslutning till befintlig cirkulationsplats på Sörredsvägen. Figur 32: Trafik- och utformningsförslag där körytor markeras med grå färg, gång- och cykelbanor i orange färg och nya naturstigar i gul färg. Lila linjer visar befintliga stigar och röda kryss visar stigar som föreslås ersättas. (Sweco, 2024) Cirkulationsplatsen är idag anpassad för tre anslutande vägar och behöver därför flyttas åt nordost och skalas upp för att anpassas för en fjärde anslutning. Ett fritt högersvängskörfält tillskapas mellan Sörredsvägen och John Bunyans väg för att avlasta cirkulationsplatsen. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING I söder ansluter gång- och cykelbanan via passage över Sörredsvägen till den befintliga gång- och cykelbanan längs Sörredsvägen. Den föreslagna kombinerade gång- och cykelbanan avslutas med en platsbildning i norr som fungerar som en entré till naturområdet. Här föreslås en informationsskylt, tillgänglighetsanpassade bänkar och eventuellt ett picknickbord. På så vis tillskapas även en ny koppling mellan stigarna norr om detaljplaneområdet och den nya gång- och cykelbanan. Naturstigarna i området ska behållas i största möjligaste mån. De som påverkas av föreslagen byggnation kommer att ledas om så att de knyter an till befintliga stråk. De nya stigarna föreslås beläggas med grus och ha en längslutning på max 8 %. Körbanan föreslås bli 7 meter bred med en kombinerad gång- och cykelbana längs den östra sidan. Körbanan föreslås kantas av ett två meter brett dike på västra sidan och ett dike som är tre meter brett på östra sidan, vilket innebär att gång- och cykelbanan är väl separerad från körbanan. Gång- och cykelbanan längs den nya gatan föreslås bli 3,5 meter bred och vid vändplanen övergå till naturstigar i planområdets norra del. Diket längs den östra sidan av gatan föreslås anläggas med kolmakadam för att fördröja och rena dagvattnet. Här föreslås även plantering i form av träd i blandallé som skapar en varierad och ett dynamiskt gaturum i den nya miljön. Syftet med att välja träd i olika storlekar och av olika art är att minska storskaligheten av de nya byggnaderna samt gynna biodiversiteten. Längs den västra sidan av gatan föreslås ängsytor och solitära buskar i svackdiket. Figur 33: Förslag på sektion för vägen. (Sweco, 2024) En trafikanalys har tagits fram och bilagts planhandlingarna (Trafikanalys, Stadsbyggnadsförvaltningen, 2023). Den totala alstringen från området beräknas till ca 1500, varav 500 är lastbilar. Nedan har denna trafik grovt fördelats ut på ett antaget lokalt vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING vägnät. Exploateringens alstring har i kommande scenarier fördelats ut på det övergripande vägnätet så att 15% av trafiken kör söderut på Sörredsvägen, 15% kör norrut på Sörredsvägen och resterande 70% nyttjar John Bunyans väg österut. Nedanstående bilder redovisar bedömda trafikflöden för olika scenarier. Trafikflödet avser årsmedelvardagsdygn (ÅMVD). För att översätta dessa till ÅDT, vilket brukar användas vid olika typer av miljöbedömningar, är det brukligt att multiplicera dessa med faktorn 0,9. Figur 34: Scenario 2028. (Trafikanalys, Stadsbyggnadsförvaltningen, 2023) Figur 35: Scenario 2040. (Trafikanalys, Stadsbyggnadsförvaltningen, 2023) Inför granskningen har en mikrosimuleringsstudie med syfte att dimensionera cirkulationsplatsen med ett fjärde ben tagits fram och bilagts planhandlingarna (Trafikanalys, Ramboll, 2023). Denna visar att de största flödena av motorfordonstrafik vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING fortsatt är längs Sörredsvägen. Antalet motorfordon som kommer söderifrån på Sörredsvägen och sedan svänger österut på John Bunyans väg är en annan relation som har ett av de högre flödena. Analysen visar på att långa köer kan uppstå på Sörredsvägen under morgonens och eftermiddagens maxtimme. Tillskapas en fri högersväng från Sörredsvägen till John Bunyans väg kan dessa köer minskas avsevärt. Förbättras kopplingen mellan Sörredsvägen och John Bunyans väg kan även Hisingsleden avlasta trafiksituationen vid Björlandamotet. Inför granskningen har även en större trafikanalys tagits fram (Trafikanalys Volvoområdet/Hisingsleden (meso), Ramboll, 2024) för att analysera trafiknätets kapacitet vid ett genomförande av planerade etableringarna med anslutning till Gamla Sörredsvägen och Sörredsvägen. I analysen har samtliga kända planerade exploateringar i modellområdet inkluderats, se kartbild och tabell nedan. Figur 36: Kända exploateringar inom utredningsområdet. Trafikalstring Andel [ÅVDT] Nr. Etablering tung (dubbelriktat trafik flöde) 1 DP Verksamheter vid Sörredsvägen 1500 35% 2 DP Verksamheter vid Sörred 7:8 263 35%* 3 Sörred 7:21 303 35%* 4 Röra Byväg (8:12) 1900 19% 5 DP Verksamheter vid Pressvägen 6900 13% vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING DP Verksamheter vid Gamla 6 2632 35%* Sörredsvägen 7 Syrhåla 3:1 763 35%* 8 Syrhåla 2:3 184 35%* 9 DP för ”Halvorsäng och Vikan” Ingår inte - Scenariot har också anpassats med planerade eller nyligen genomförda infrastrukturåtgärder enligt följande: För att kunna utvärdera effekterna i Sörredsområdet med hänsyn till de nya etableringarna har en trafikmodell i det mesoskopiska trafikanalysverktyget DYNAMEQ tagits fram. Analysen visar att kapaciteten i trafikplatserna och längs Hisingsleden är god. Kapaciteten längs Sörredsvägen är generellt god, dock kan lokal påverkan ses i anslutning till skiftavlösen kopplat till batterifabriken (DP verksamheter vid Pressvägen). Under övriga perioder antas trafiksystemet klara av att hantera trafiken. När påverkan på framkomligheten kan ses, är det endast i anslutning till etableringarna och under en begränsad tid. Vid dessa tidpunkter har resterande del av nätet god kapacitet. Parkering / cykelparkering Två särskilda mobilitet- och parkeringsutredningar har tagits fram och bilagts handlingarna, en för kommunal mark (MoP, Exploateringsförvaltningen, 2024) respektive en för privat mark (MoP, Sweco, 2024). Resultaten visar att det finns tillräckligt med yta för parkering både för cykel- och bilar inom planområdet. Parkeringsbehovet för kommunal mark uppskattas till cirka 200 parkeringsplatser för bil och cirka 80 parkeringsplatser för cykel (MoP, Exploateringsförvaltningen, 2024). Parkeringsbehovet för privat mark uppskattas till cirka 130 parkeringsplatser och cirka 50 parkeringsplatser för cykel (MoP, Sweco, 2024). Service Planen bedöms ej generera ett behov av skolplatser eller förskoleplatser. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Naturmiljö Naturmiljö Detaljplanen kommer att påverka naturmiljön genom att större delen av planområdet tas i anspråk för byggnader, vägar och hårdgjord mark. En del av detaljplanen planläggs som allmän plats natur. Effekten av påverkan utgörs av flera faktorer såsom minskat livsutrymme för arter, förlust och fragmentering av livsmiljöer, barriäreffekter, beskuggning och ökad störning i form av buller och ljuspåverkan på den lokala djurfaunan. Utrymmen för omhändertagande av både dagvatten samt skyfall hanteras längs befintliga diken och stråk som utgör naturliga flödesvägar och lågpunkter. Dessa ytor sammanfaller även med delar av den öppna betesmarken som innehåller naturvärden vilka därigenom kan bibehållas och ur vissa hänseenden även stärkas. Läs mer under avsnittet Detaljplanens innebörd och genomförande – Teknisk försörjning. Vid 2021 års inventeringar i det närliggande området (COWI, 2022) påträffades rödlistade fågelarter i form av svartvit flugsnappare (NT), gulsparv (NT), grönsångare (NT), stare (VU) och entita (NT). I rapporten, framtagen av Tyréns 2022, framgår det att samtliga dessa arter har stora nationella och regionala populationer, och deras bevarandestatus bedöms inte påverkas vid en eventuell exploatering av området. Fågelarterna bedöms kunna hitta alternativa habitat i närområdet, särskilt norr om det aktuella området där det finns gott om lämpliga miljöer i det halvöppna landskapet (Tyréns 2022). Enligt artskyddsutredningen för mindre hackspett (EnviroPlanning, 2024) uppgår den sammanlagda arealen av lämplig livsmiljö för mindre hackspett inom planområdet till cirka 8,6 ha. Denna yta är en del av ett större sammanhängande område som har bedömts vara lämpligt för födosök och som delvis har goda förhållanden som häckningsmiljö (Figur 21). Utifrån fältbesök saknas förutsättningar för häckning inom planområdet, men det utgör lämplig födosöksmiljö och kan fungera som spridningsstråk. Bedömning styrks av att inga häckningsindicier inom planområdet finns rapporterade i Artportalen inom planområdet. Däremot utgör det sannolikt en del av ett häckningsrevir (EnviroPlanning, 2024). Inom det primära utredningsområdet finns 88,9 ha livsmiljö av totalt 269,7 ha skogsmark. Om planförslaget genomförs kommer 80,3 ha livsmiljö att återstå, vilket bedöms vara tillräckligt för två revir (minst 40 ha äldre lövdominerad skog inom ett område på upp till 200 ha per revir). Inom det sekundära utredningsområdet tillkommer 63,2 ha sammanhängande lämplig livsmiljö, varav 30,7 ha bedöms som mycket lämplig. Områdena är relevanta att inkludera eftersom det i artportalen finns rapporter om revir nere i sydväst samt längst i norr. Dessa revir ligger inom ett rimligt avstånd från planområdet för att kunna vara en del av ett revir där planområdet ingår. Den samlade bedömningen för det primära utredningsområdet är att kvarvarade livsmiljöer utanför planområdet tillsammans med måttlig fragmentering av dessa gör att områdets kontinuerliga ekologiska funktion bibehålls. Så länge generell hänsyn genom att undvika avverkning under mindre hackspetts häckningsperiod, 1 april – 31 augusti, tas i vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING samband med exploateringen samt att kvarvarande biotoper som är klassade som mycket lämpliga eller lämpliga för mindre hackspett förblir intakta, riskerar inte detaljplanens genomförande att förbuden i artskyddsförordningen aktualiseras (EnviroPlanning, 2024). Notera: i den sydvästra delen av det sekundära utredningsområdet har ca 21 ha av område som klassats som mycket lämplig biotop för mindre hackspett avverkats sedan artskyddsutredningen. Detta innebär en lokal förändring av förutsättningarna sydväst om det primära utredningsområdet, men påverkar inte ställningstagandet ovan (EnviroPlanning, 2024). Figur 37: Samlad bedömning av biotoper för mindre hackspett i förhållande till planområdet. (Artskyddsutredning, EnviroPlanning, 2024) Kartering av livsmiljöer för hasselsnok visade att det finns några områden inom och runt planområdet som kan utgöra födosöksmiljöer. Det hittades inga tydliga tecken på lämpliga områden för övervintring eller reproduktion, men i födosöksområdena finns viss potential även för övervintring. Delar av dessa områden försvinner vid genomförande av detaljplanen. Området med viss funktion som spridningsstråk försvinner. Stor andel av lämpliga födosöksområden i direkt närhet till planområdet blir kvar och det kommer skapas nya brynmiljöer som skulle kunna utgöra nya spridningsstråk, även om ny bebyggelse riskerar att skugga. Genom att följa tidsrestriktioner för markarbeten runt potentiella övervintringsplatser för hasselsnok aktualiseras inte förbuden i artskyddsförordningen. Vid genomförande av detaljplanen finns potential för att skapa mer gynnsamma förutsättningar för hasselsnoken än idag. Om planerade kompensationsåtgärder för förlust av småvatten och stenmurar utformas med hasselsnokens behov i åtanke skulle dessa åtgärder kunna bidra till lämpliga livsmiljöer för hasselsnok. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Figur 38: Karterade potentiella livsmiljöer för hasselsnok. (MKB, EnviroPlanning, 2025. Planområdets gränser har anpassats i nordöst för att minska ingreppet i det dike som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Plangränsen har även anpassats i nordväst gentemot ridvägen vilket medför att brynmiljöer sparas längs med planområdets nordvästra gräns. Mellan samråd och granskning av detaljplanen har allmän plats för natur i nordvästra delen av planområdet utökats från cirka 11 000 m2 till cirka 26 000 m2, med syfte att bland annat bibehålla brynzonen mellan jordbruksmark och industrimark. Planområdet har också anpassats i öster vilket innebär att cirka 300 meter stenmur samt 1,4 hektar betesmark sparas åt sydöst. Rekreation Detaljplanen kommer få påverkan på möjlighet till rekreation i området när naturmiljö tas i anspråk för byggnader, vägar och hårdgjord mark. För att minska negativ påverkan har planområdet anpassats till befintlig struktur i området där en gång- och ridväg har lämnats utanför planområdet och därmed har undvikits. Ett bevarande av vägen bedöms bibehålla barn- och ungdomars möjlighet att ur trafiksäkerhetssynpunkt kunna röra sig tryggt mellan bostadsområden väster och norr om planområdet. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Sociala aspekter och åtgärder Detaljplanen bedöms kunna ha en påverkan på målen: en mer sammanhållen stad, en stad som möjliggör samspel, en stad som utifrån sin fysiska struktur skapar förutsättningar för ett praktiskt vardagsliv, en stad där både platsen och dess invånare tillåts ha en egen identitet samt en stad som har en planering som har haft barns hälsa och säkerhet i åtanke. Hur detaljplanen bedöms påverka målen beskrivs under kapitlet Överväganden och konsekvenser; Sociala konsekvenser och barnperspektiv. I arbetet med den sociala- och barnkonsekvensanalysen har målformuleringar med ett antal åtgärder tagit fram. Dessa har använts som inspel till framtagandet av planhandlingarna samt skickats vidare till förvaltningar för vidare arbete efter detaljplanens antagande. Åtgärder visas i figuren och beskrivs nedan i text. Det som föreslås är: Figur 39: Kartbild som visar förslag på sociala åtgärder. Röd streckad linje visar ungefärligt planområde. (SBF, 2023) • Åtgärder för sammankopplad stad och samspel. Det är positivt om bostadsområdet i väster kan kopplas samman med aktuellt planområde för att ge de boende en gen koppling till Sörredsvägen och de busshållplatser som finns där. • Åtgärder i relation till vardagsliv. Det är positivt om möjligheten att resa till området på ett hållbart sätt utökas genom att antalet avgångar från befintliga, och planerat tillkommande, hållplatser utökas. • Åtgärder i relation till vardagsliv, hälsa och säkerhet. Befintliga gång- och cykelvägar vid Sörredsvägen bör kopplas ihop med tillkommande cykelvägar inom planområdet. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING • Åtgärder i relation till vardagsliv, identitet samt hälsa och säkerhet. Funktionen av gång- rid- och cykelväg i planområdets västra del ska bibehållas. Om vägen påverkas av planförslaget ska ny vägsträckning studeras. • Åtgärder i relation till vardagsliv. Önskvärt om dagvatten- och skyfallshanteringslösningen även kan bidra med sociala funktioner och ett trevligare industriområde. Platser för de arbetande att ta pauser på. • Planförslaget bedöms påverka bostadsfastigheten i den östra delen av planområdet. Möjligheten för eventuellt markköp av fastigheten bör studeras, vilket sedermera har gjorts och tagits beslut om i exploateringsnämnden. • Planförslaget bedöms påverka den mycket närbelägna bostadsfastigheten direkt väster om planområdet. Dialog med fastighetsägare för fortsatt hantering bör fortgå. • Skapa respektavstånd mellan tänkt industriutveckling och övriga bostäder i nordväst genom exempelvis bibehållande av natur/skog. • Åtgärder i relation till samspel, vid genomförande av detaljplanen. Det är viktigt med trivsamma entréer från vägen. Strategiskt placerade träd kan underlätta orienterbarhet och skapa en ridå och en kontrast till byggnaderna och den stora skalan i industriområdet. • Åtgärder i relation till sammankopplad stad, utanför planområdet. Det skulle vara positivt med en komplettering av en tvärgående gen cykelväg från Sörredsvägen via Kålseredsmotet (eller närliggande) och vidare genom Svarte mosse till Biskopsgården. Teknisk försörjning Dagvatten och skyfall En dagvatten- och skyfallsutredning har tagits fram och bilagts planhandlingarna (Dagvatten- och skyfallsutredning, Kretslopp och vatten, 2024). Exploateringen innebär att både flöden och föroreningsbelastning ökar samtidigt som infiltration och naturliga områden för fördröjning reduceras kraftigt. För att uppnå de krav som finns med avseende på dagvatten och skyfall krävs omfattande åtgärder. Dagvattnet avleds till Osbäcken och Låssbybäcken. Efter exploatering förändras avrinningsområdet så att flödet minskar till Låssbybäcken men ökar till Osbäcken utan åtgärder. Höga krav ställs på fördröjning för att inte öka flödena. Markavvattnings- företaget Lexby m.fl TF 1911 (O-E1b-0034) bedömdes fram till granskningen beröras av exploateringen, men Kretslopp och Vatten har senare bedömt att allt dagvatten från planområdet efter fördröjning ska avledas via ett separat ledningsnät, förbi befintlig markavvattningsanläggning. Läs mer under avsnittet Detaljplanens innebörd och genomförande – Fastighetsrättsliga frågor. På grund av det förändrade avrinningsområdet samt ändring av mark från naturmark till industrimark ställs även höga krav på rening för att inte försämra möjligheterna att uppnå MKN (miljökvalitetsnormer). För att uppnå renings- och fördröjningskraven föreslås dagvatten hanteras i en serie dammar (alternativt makadammagasin och dammar i serie) och som behöver ha kapacitet att fördröja drygt 8000 m3 dagvatten. Med avseende på MKN görs bedömningen att med reningsåtgärder kommer inte planen öka föroreningsmängderna och halterna på ett otillåtet sätt och därmed kommer inte möjligheten att uppnå MKN försämras. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Dagvattenanläggningarnas huvudfunktion är att fördröja och rena dagvatten. Alla anläggningar för rening av dagvatten ska anmälas till miljöförvaltningen. Nya dagvattenledningar krävs för att avleda dagvatten på ett säkert sätt, men behandlas endast översiktligt i dagvatten- och skyfallsutredningen. Både dagvatten och skyfall måste kunna magasineras tillfälligt inom planområdet innan det kan avledas. Placering, utformning och gestaltning av anläggningarna kan ske på flera olika sätt så länge funktionen är tillgodosedd. Utifrån bebyggelseförslaget har ungefärliga lägen och ytanspråk för dagvatten- och skyfallsanläggningarna uppskattats. Förslagen redovisas i Figuren nedan. I förutsättningsstudien konstaterades att genom att utforma planen så att de viktigaste rinnvägarna och lågpunkterna bibehålls krävs mindre omfattande lösningar för att tillgodose kraven på fördröjning av dagvatten och magasinering vid skyfall. Detta utgör en central del i de föreslagna åtgärderna och måste beaktas i kommande projektering. Med avseende på skyfallshanteringen kommer åtgärder fokusera kring att inte försämra nedströms samtidigt som en robust höjdsättning av tillfartsvägar och byggnader krävs för att detaljplanen ska uppfylla riktlinjerna i det tematiska tillägget till ÖP för översvämningsrisker, TTÖP. Omkring 16 900 m3 vatten måste kunna magasineras inom kvartersmarken (dammarna) vid en skyfallshändelse. Dammarna föreslås utformas med strypta utlopp för att begränsa flödet. Utformning och optimering av anläggningarna måste göras i detaljprojekteringen. Med de åtgärder som föreslås i rapporten är det möjligt att genomföra planen enligt Göteborgs riktlinjer för skyfallshantering. För att detaljplanen ska vara lämplig för bebyggelse behöver regnvatten tas om hand om på olika sätt. Figur 40: Principskiss över hur dagvatten och skyfallsanläggningar kan placeras för att möjliggöra erforderlig rening och fördröjning (Dagvatten- och skyfallsutredning, Kretslopp och vatten, 2023). vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Vatten och avlopp Området ligger utanför kretslopp och vattens verksamhetsområde för dricks-, spill- och dagvatten. Det finns ledningar för dricksvatten och spillvatten utmed Sörredsvägen. För att kunna försörja planområdet med dricksvatten behöver dricksvattnet trycksättas. En tryckstegringsstation föreslås därför anläggas inom planområdet. Ny pumpstation för spillvatten behöver anläggas inom den norra delen av planområdet. Allmänna dricks- och spillvattenledningar behöver byggas ut i den allmänna vägen. Kapaciteten i ledningsnätet nedströms planområdet är begränsad. Ledningsnätet samt pumpstation behöver dimensioneras upp på grund av flera plan- och exploateringsprojekt i området, där denna detaljplan är en av dem. Om fastigheter inom planområdet bibehålls som separata fastigheter kommer det krävas separata förbindelsepunkter. Detta gäller för vatten och avlopp. Kretslopp och vatten planerar att föreslå kommunfullmäktige att uppta området i verksamhetsområdet för dricks-, spill- och dagvatten. Om markarbeten planeras närmare än 10 m från VA-anläggning ska Kretslopp och vatten få möjlighet att granska arbetet enligt rutin ”Kretslopp och vattens anvisningar för markarbeten” på Göteborg stads hemsida Släckvatten och brandvatten Det är möjligt att få ut 20 l/s från brandposterna vilket är under de krav som Räddningstjänsten initialt ställt. Det behöver studeras mer noggrant i bygglovskedet vilken brandbelastning som området kräver när mer information finns gällande vilken typ av verksamheter som ska etablera sig i området. Det finns inte kapacitet i ledningsnätet att förse byggnaderna med sprinklervatten. Byggnaderna kommer behöva förses med tankar som bekostas av exploatör/fastighetsägare. Information om behovet av tankar är inlagt som en upplysning i planbeskrivningen för att säkerställa uppföljning vid bygglov. Se avsnitt Upplysning. Värme Fjärrvärme finns söder om befintlig cirkulation vid Sörredsvägen. Om ny bebyggelse ska anslutas till fjärrvärmenätet kan förstärkningsåtgärder behövas. El och tele Det finns möjlighet att ansluta sig till elnätet, men det finns behov av nytt elnät inom planområdet samt anläggandet av två nätstationer. Två lägen för nätstationer (E-tekniska anläggningar) föreslås i detaljplanen. Lägen för nätstationer behöver stämmas av i fortsatt planläggning med Göteborg Energi och med Vattenfall som planerar att förstärka en av sina anläggningar inom planområdet. Det går även en 10 kV luftledning genom planområdet idag. Det utreds parallellt med planarbetet när luftledningen kan kopplas bort och tas ur drift. Ett stråk med elledningar behöver läggas om vid ombyggnation av cirkulationen. Vattenfall har en luftburen kraftledning som ligger i direkt anslutning till planområdet i söder. Anläggningen planeras förstärkas inom delar av planområdet. Beställning av utsättning respektive undanflyttning av ledningar ska ske till Göteborg Energi Nät AB i god tid innan arbetena ska påbörjas. Vid utförande av arbeten i närheten vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING av Göteborg Energi Nät AB:s anläggningar ska bestämmelser för markarbeten vid elkablar följas. Övriga ledningar Det finns gasledningar längs Sörredsvägen med möjlighet för ny bebyggelse att ansluta sig till. Ledningar längs Sörredsvägen bedöms kunna ligga kvar om ett visst markdjup bibehålls vid en ombyggnation av cirkulationsplatsen. Avfall Angöring ska ordnas via tillkommande vägar och vändplats ska finnas om inte genomfart är möjlig. Ytor och framkomlighet till avfallsutrymmen ska lösas på kvartersmark. Det måste avsättas ytor inom respektive fastighet för avfallshantering och att framkomlighet till och angöring vid dem måste säkras. Den allmänna gatan når inte samtliga fastigheter vilket innebär att angöring, körbara gator och vändmöjlighet behöver lösas på kvartersmark. Avfallslösningen behöver anpassas efter verksamhetens art och förutom restavfall, matavfall och förpackningar kan till exempel även fettavskiljare behövas. Övriga åtgärder Geotekniska åtgärder Under 2022 och 2023 har geotekniska och bergtekniska utredningar utförts inom planområdet där utredningarna uppdelats i ett mindre delområde i väst (Geoteknisk undersökning, Skanska, 2022; PM Bergteknik, Afry, 2023) och ett större delområde i öst (Geotekniskt utlåtande Fastighetskontoret, 2023) (Figur 41). För det östra delområdet utfördes under 2024 översiktliga stabilitetsanalyser (PM Stabilitetsanalyser, Norconsult, 2024) och därefter har en kompletterande stabilitetsutredning utförts (PM geoteknik och Projekterings PM geoteknik, WSP, 2025). Figur 41: Utredningsområdet i två delområden. Den östra streckade delen ägs av Göteborgs Stad medan den västra helstreckade delen ägs av Skanska Fastigheter (Bild hämtad från Skanska, 2022). Sammantaget bedöms inga geotekniska eller bergtekniska hinder föreligga för exploatering av planområdet. Stabiliteten bedöms som tillfredställande för befintliga förhållanden. Det föreligger inte någon risk för bergras och blocknedfall och inga åtgärder krävs under rådande förhållanden. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Östra området: Jordlagerföljden inom planområdet består generellt av berg i dagen, alternativ mulljord ovan lera på friktionsjord ovan berg. Utförda rutinförsök på ostörda prover visar att leran generellt är mellansensitiv. Mot djupet, på nivå +24, består jordlagren av silt och klassificeras som högsensitiv men inte kvicklera. Inga större höjdskillnader förekommer inom lermarken, vilket innebär att stabiliteten bedöms som tillfredställande både för befintliga förhållanden och för de marklaster som detaljplanen tillåter utan att marklov/bygglov krävs. I syfte att utreda genomförbarheten av planerad bebyggelse och de för detaljplanen nödvändiga skyfalls- och dagvattenytorna, har ett möjligt höjdsättningsförslag analyserats med avseende på stabilitet (WSP, 2025). Utrett område ägs av kommunen och omfattar kvartersmark med dubbelt ändamål för Industri och Verksamheter (JZ) samt GATA, NATUR och SKYDD. Resultatet av stabilitetsanalyserna visar att säkerhetskraven med avseende på stabilitet tillåter utfyllnad enligt studerat höjdsättningsförslag med vissa reservationer, där möjliga stabilitetsförbättrande åtgärder är flacka släntlutningar, anlägga en tryckbank i släntfot alternativt anpassa höjdsättning. En översiktlig kontroll av områdets sättningsförhållanden visar att marken generellt inte är sättningskänslig, med utfyllnad enligt förslaget kommer dock sättningar att uppstå då uppfyllnaderna troligtvis kommer att uppgå till omkring 4 meter. I kommande skeden kommer vidare utredningar krävas, gällande eventuella sättningsreducerande åtgärder, markrörelser (på grund av utfyllning och packning) och uppfyllnadsslänter (WSP, 2025). Samtliga bergpartier består till största delen av glacialslipade hällar, rundhällar, och låga naturliga bergslänter, Spricksystemen i området tyder på en hög sannolikhet för kilbrott så väl som planbrott vid schaktning. Innan och under arbetets gång bör bergsakkunnig se över behovet av eventuell förförstärkning och bergförstärkning. Efter färdigställd bergschakt ska besiktning av nya slänter utföras av bergsakkunnig för att bedöma behov av stabiliserande åtgärder så att slutliga slänter är långsiktigt stabila (Geotekniskt utlåtande Fastighetskontoret, 2023). Västra området: Grundläggningsförutsättningarna inom området är mycket bra efter att organisk och lös jord, såsom mulljord och förekommande torv/dy har schaktats bort. Beroende på framtida nivåsättning inom området så kommer grundläggning ske på packad och tätad sprängbotten, fyllning på berg alternativt på packad fyllning på friktionsjord ovan berg. Grundläggningsförutsättningarna innebär att planerad byggnation inte kommer medföra någon problematik med avseende på sättningar och stabilitet (Geoteknisk undersökning, Skanska, 2022. Då bergmassan är storblockig och ytstabil bedöms risken för ras innan bergarbeten påbörjats som låg. Inga flacka strukturer har observerats varför risken för utglidning av block i området i nuläget generellt bedöms som låg. Det finns en hög risk att flacka strukturer är underrepresenterade i resultatet från fältundersökningen då berg i dagen i området i hög utsträckning utgörs av flathäll. Det rekommenderas att en ny bedömning görs av bergsakkunnig efter avtäckning av berg (PM Bergteknik, Afry, 2023). vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING De brantstående strukturerna indikerar goda stabilitetsförutsättningar varför man i projekteringsskede rekommenderas planera för bergslänter med en släntlutning på 5:1 och vid behov eventuellt även brantare. Framschaktade bergslänter ska bergrensas och kompletterande bergförstärkning bedöms generellt kunna utföras genom selektiv bultning med ingjuten bergbult utan bricka. Då bergskärningarna bitvis kommer bli upp mot 15 meter höga bör rensning och bultning av ytorna planeras i höjdetapper som tillåter full åtkomst för riggar och maskiner av standardlängd. Under byggskedet bör det ske löpande inspektion av bergsakkunnig av framtagna bergskärningar (PM Bergteknik, Afry, 2023). Området klassas som lågriskområde med avseende på radon. Losstagna bergmassor kan användas som fyllning/lager/motfyllnad vid byggnad med förutsättning att byggnaden uppförs radonskyddat. Klassningen gäller enbart bergmaterial från undersökningsområdet (PM Bergteknik, Afry, 2023). Markmiljö Under 2020 upprättades en inledande markmiljöinventering av Relement Miljö Väst AB, med fokus på förekomst av eventuella markföroreningar, för en del av planområdet. Baserat på den tidigare markmiljöinventeringen tog Göteborgs Stad under 2022 fram en utredning för resterande delarna av planområdet. Se mer under avsnittet Planens syfte och förutsättningar - Mark, vegetation och fauna. Den samlade bedömningen är att det inte förekommer markmiljöföroreningar som skulle utgöra ett hinder eller större kostnader för genomförande av byggnation i området. Det finns dock behov av kompletterande miljötekniska undersökningar inför genomförande av detaljplanen då behovet av masshantering är mera klarlagt (MKB, EnviroPlanning, 2024). Arkeologi Fornlämningar skyddas genom kulturmiljölagen. Enligt kulturmiljölagens andra kapitel definieras dessa som: lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som ska ha tillkommit genom äldre tiders bruk, vara varaktigt övergivna och ha tillkommit före år 1850. Genom kulturmiljölagen har fornlämningar ett automatiskt skydd. Det innebär att fornlämningar har ett skydd, även om de inte är upptäckta eller registrerade sedan tidigare. Skyddet innebär enligt 2 kap. 6 § kulturmiljölagen att det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Ingrepp i en fornlämning får inte ske utan länsstyrelsens tillstånd enligt 2 kap. 12 § kulturmiljölagen. Planens utformning har anpassats efter fornlämningarna genom att plangränsen justerats så att fornlämningar dels ligger utanför planområdet, dels ligger inom allmän plats för naturmark där det bedöms finnas potential att bevara lämningen. Andra fornlämningar ligger nu, helt eller till större del, utanför planområdet. En gärdsgård utgör till stor del gräns mellan planbestämmelse för industri och naturmark med potential att bevara fornlämningar. En identifierad stensättning som i samrådet låg inom område planlagt för verksamheter ligger nu inom området planlagt för natur och kan därmed bevaras. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Figur 42: Bild utifrån den identifierade stensättningen i området (Göta Arkeologi, 2023; Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2023). Se mer under avsnittet arkeologi under avsnittet Detaljplanens innebörd och genomförande – Dispenser och tillstånd. Buller En trafik- och verksamhetsbullerutredning (Bullerutredning, WSP, 2023) upprättades som underlag till detaljplanen till samrådet. Utredningen redovisar de nya verksamheternas eventuella bullerpåverkan på närliggande befintliga bostäder. Inför granskningen har en kompletterande utredning (Bullerutredning, WSP, 2024) tagits fram då plankartan och planområdets utformning har justerats något sedan tidigare bullerutredning. I och med detta har även några ljudkällor i beräkningarna flyttats så att de passar in i den nya utformningen. Kompletteringen syftar även till att studera hur störande bullerkällor kan placeras så att riktvärden för industri- och verksamhetsbuller dagtid kan klaras. Kompletteringen har även undersökt eventuella kumulativa effekter från andra kringliggande verksamheter. Resultaten av beräkningarna av vägtrafiken i den första bullerutredningen visar på en försumbar differens i ljudmiljön i och med den tillkommande trafiken som exploateringen i detaljplanen skulle medföra. Beräkningarna av industribullret visar att ett scenario med träflisning (störande bullerkällor) vore mindre lämpligt, medan ett scenario med mindre bullrande tillverkningsindustri och lagerverksamhet skulle vara möjligt att begränsa och åtgärda så att riktvärden klaras. Verksamheter och industrier bör kunna placeras som tänkt inom planområdet samtidigt som Naturvårdsverkets riktvärden för industri- och verksamhetsbuller uppfylls. Exempel på lämpliga industrier är sådana som främst har sin verksamhet lokaliserad inom byggnaderna, medan tillverkningsindustri med bullriga maskiner utomhus är mer vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING olämpliga verksamheter. Avgörande är också vilka tider på dygnet som verksamheten avses att bedrivas. Trafikbuller Beräkningarna visar att skillnaderna i ljudnivåerna vid de 29 närliggande bostäderna mellan de två trafikscenarierna är mindre än 1 dB ekvivalent ljudnivå, vilket innebär en försumbar differens i ljudmiljön till följd av den tillkommande trafiken som exploateringen i detaljplanen skulle medföra. I det första scenariot beräknas 7 närliggande bostäder få ekvivalenta ljudnivåer över riktvärdet på 55 dBA vid fasad. Ingen bostads uteplats beräknas få maximal ljudnivå över riktvärdet på 70 dBA. Detsamma gäller för det andra scenariot, med tillägg att en av bostäderna får ett överskridande av ekvivalent ljudnivå på ytterligare en av dess fasader. Skillnaden är dock ytterst marginell då det rör sig om några tiondelars decibel, vilket är en försumbar förändring. Vid ett bostadshus uppgår ekvivalent ljudnivå till 64 dBA i båda scenarierna. Detta är precis under infrastrukturpropositionens åtgärdsnivå (65 dBA), men över riktvärdet 63 dBA som används inom Göteborgs stad för att avgöra när åtgärder ska vidtas (Göteborgs Stads åtgärdsprogram mot buller 2019–2023). Se beräkningar av ljudnivå från väg på efterföljande bilder. Figur 43: Beräkningar av ljudnivå från väg: ekvivalent ljudnivå dBA (WSP, 2023). vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Figur 44: Beräkningar av ljudnivå från väg: maximal ljudnivå dBA (WSP, 2023). Industri- och verksamhetsbuller I scenariot med träflisning beräknas de ekvivalenta ljudnivåerna från industribullret som högst till 42–66 dBA, medan de i scenariot med mindre bullrande tillverkningsindustri som högst beräknas till 36–48 dBA vid fasad på de 29 närliggande bostäderna. De mest utsatta bostäderna är belägna söder och nordväst om planområdet. Om kraftigt bulleralstrande maskiner trots allt ska användas bör placeringen av dessa inom industriområdet i största möjliga mån anpassas så att de förläggs i de centrala delarna av industriområdet så att byggnaderna kan ge en viss skärmeffekt. De mest bullrande maskinerna kan ej placeras i ytterkanterna av planområdet. Exempel på lämpliga industrier är sådana som främst har sin verksamhet lokaliserad inom byggnaderna, medan tillverkningsindustri med mycket bullriga maskiner utomhus är mer olämpliga verksamheter. Avgörande är också vilka tider på dygnet som verksamheten avses att bedrivas. Bullerutredningarna har gjorts i ett tidigt stadie, då mycket är okänt om vad för verksamheter som kommer att verka inom området. Beräkningarna bygger därför till stor del på antaganden. När mer detaljerade indata finns tillgängligt om vad för typ av industri och verksamhet som planeras bör bullersituationen studeras mer ingående. Då kan åtgärder komma att behöva undersökas, så som exempelvis bullerskyddsskärmar och dämpning av ljudkällor. Preliminärt bör det tillåtas inom detaljplanen att bullerskärmar uppförs längs med plangränsen, för att minska bullret från ljudkällor i marknivå, såsom från lastning och fordonstrafik. Resultatet visar därmed att verksamheter som träflisning eller med liknande bulleremission inte är lämpliga inom planområdet, medan fallet med mindre bullrande vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING tillverkningsindustri troligen skulle vara möjligt att begränsa och åtgärda så att riktvärden klaras. Figur 45: Beräkningar av ljudnivå från mindre bullrande tillverkningsindustri inklusive träflisning och lagerverksamhet: ekvivalent ljudnivå dBA (WSP, 2023). Figur 46: Beräkningar av ljudnivå från mindre bullrande tillverkningsindustri och lagerverksamhet: ekvivalent ljudnivå dBA. (WSP, 2023). vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING I den kompletterande bullerutredningen har testberäkningar utförts för att undersöka var gränsen går för var störande bullerkällor (källa nr 33: flismaskin) kan placeras så att Naturvårdsverkets riktvärden för industri och verksamhetsbuller dagtid kan klaras. Detta presenteras i figuren nedan, med en markering över var källa nr 33 ej bör placeras, då riktvärden riskeras att överskridas för bostäderna nordväst om planområdet ifall flismaskinen placeras i det rödmarkerade området. Figur 47: Röd markering visar ungefärlig zon där störande bullerkällor ej bör placeras. (WSP, 2024) I bilden nedan redovisas de beräknade ljudnivåerna för en möjlig placering för källa nr 33, där den skärmas av en byggnad. Generellt bör de mest bullrande maskinerna placeras mot en fasad så att byggnader utgör bullerskydd för de höga ljudnivåerna åt den riktning som ljudet bör dämpas. Mindre lämpligt är att placera dessa på en öppen plats eller en plats mellan två byggnader där mycket reflektioner kan uppstå. Figur 48: Beräkningar av ljudnivå från mindre bullrande tillverkningsindustri inklusive träflisning och lagerverksamhet: ekvivalent ljudnivå dBA. (WSP, 2024) vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Tre verksamheter omkring planområdet har inkluderats i bedömningen om eventuella kumulativa effekter, se bilden nedan. Dessa är: Volvo Lastvagnar AB, NOVO Energy Production AB samt Svevia AB (krossanläggning och asfaltverk). Volvo Lastvagnar AB och NOVO Energy Production AB regleras av tillstånd från länsstyrelsen, medan Svevia AB bedrivs med tillsyn av miljöförvaltningen i Göteborgs stad. Figur 49: Karta över de tre verksamheter som bedömts med avseende på kumulativa effekter. (WSP, 2024) Alla tre bedömda verksamheter har samma bedömningsgrunder med avseende på buller som Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller. Volvo Lastvagnar AB och NOVO Energy Production AB ligger båda på ett så pass långt avstånd (ca 2000 m) från planområdet att det inte bedöms påverka bostäderna närmast planområdet nämnvärt med avseende på buller. Svevia AB däremot ligger på ett avstånd på ca 500 meter sydost om planområdet. Bostäderna som potentiellt skulle kunna beröras av eventuella kumulativa effekter ifall planområdet bebyggs är en bostad cirka 200 meter söder om planområdet, Sörred 12:43, samt bostäderna sydväst om planområdet på adressen Hästlyckan. Figur 50: Karta över de närmsta bostäderna söder om planområdet, som skulle kunna beröras av eventuella kumulativa effekter. (WSP, 2024) vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Svevia AB ligger ca 350 meter från Sörred 12:43, där bullervillkoren för verksamheten bör uppnås. Verksamheten har anmälningsplikt och försiktighetsmått kopplat till buller som Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad utför tillsyn på. Eftersom verksamhetens karaktär, med krossning och asfaltverk, kan ge upphov till höga ljudnivåer skulle dessa tillsammans med de framtida verksamheterna inom planområdet kunna göra att olägenheter uppstår. Ifall det skulle vara så att ljudnivåerna ligger precis på gränsen vid Sörred 12:43 från Svevia AB:s verksamhet, skulle en förhöjning av ljudnivåerna från verksamheter inom planområdet kunna göra att det tippar över. I detta fall får det tas vidare i kommande miljötillståndsansökan ifall bullrande maskiner avses användas inom planområdet. Oavsett visar beräkningarna att det är olämpligt att placera störande bullerkällor (exempelvis flismaskiner (källa nr 32 och 34)) oskärmade i de södra delarna av planområdet, och även dessa bör placeras mer skyddat längre in i planområdet. Bostäderna vid Hästlyckan ligger cirka 850 meter från Svevia AB och därmed bör ljudnivåerna mer än halverats på det avståndet. Förutsatt att bullervillkoren uppfylls vid Sörred 12:43 föreligger inga problem med kumulativa effekter för övriga bostäder. Sammanfattningsvis bedöms exploateringen i detaljplanen inte medföra ökade ljudnivåer från vägtrafik till närliggande bostäder. Verksamheter och industrier bedöms även kunna placeras som tänkt inom planområdet samtidigt som Naturvårdsverkets riktvärden för industri- och verksamhetsbuller uppfylls. Luft Miljöförvaltningens översiktliga beräkningar av kvävedioxidhalterna i Göteborg (Platsbedömning luft, SBF och MF, 2023) visar att halterna av kvävedioxid klart underskrider miljökvalitetsnormernas gränsvärden i planområdet i dagsläget. Med en utbyggnad av detaljplanen kommer trafiken i och runt området visserligen öka, och därmed även halterna, men marginalen upp till gränsvärdena är – bortsett från i nära anslutning till vägen - ändå så pass stora att risk för överskridande av miljökvalitetsnormerna inte finns. För den framtida utvecklingen av luftsituationen är det av stor vikt att prioritera andra färdsätt till området än personbil. En framtida utökning av verksamhetsområdet kan försvåras vid en försämrad luftsituation orsakad av ökad trafik. Inga ytterligare utredningar av luftkvaliteten bedöms behövas. Kompensationsåtgärder Göteborgs stad arbetar med kompensationsåtgärder för ekosystemtjänster i plan- och exploateringsprojekt. Kompensationsåtgärder innebär att funktioner och värden som går förlorade vid exploatering kompenseras. Vid exploatering ska man i första hand försöka undvika eller minimera påverkan, genom undvikande eller skyddsåtgärder. Om detta inte är möjligt ska kompensation användas för att återskapa värdet i närområdet eller ersättas på annan plats eller av annat värde. Arbete med en sammantagen bedömning och förslag på kompensationsåtgärder har sammanställts i PM för skydds- och förstärkningsåtgärder (Expoateringsförvaltningen, 2025). Nedan beskrivs de åtgärder som bedöms hanteras samt aktiviteter kopplas till dessa. Undvikandeåtgärder vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Följande undvikandeåtgärder föreslås på de ekosystemtjänster som bedöms påverkas: • Plangränsen i nordväst har i arbetet med kompensationsåtgärder för ekosystemtjänster, samt i social konsekvensanalys bedömt som viktig att hantera utifrån närheten till befintlig gång- och cykelväg. Undvikandeåtgärd är att plangränsen har placerats öster om gc-vägen och påverkan på gc-vägen har därför undvikits. • Brynmiljöer avser brytpunkter mellan olika markanvändningar och är gynnsamma för fågelliv och för insekter. Undvikandeåtgärd är att plangränsen har justerats från tidigare utkast för att undvika ianspråktagande av brynzoner i nordväst och i öst. Undvikandeåtgärd är att användningsgränsen mellan kvartersmark för industri och natur har förskjutits till naturområdets fördel. Naturområdet har utökats från cirka 11 000 m2 till cirka 26 000 m2 inom planområdet. Skyddsåtgärder för artskydd Under planprocessen har en naturvärdesinventering inklusive artinventeringar tagits fram som underlag för detaljplanen. Förslag på skyddsåtgärder har identifierats tillsammans med biolog och berörda kommunala förvaltningar, dessa presenteras i PM skydds- och kompensationsåtgärder (EXF, 2025). Skyddsåtgärder behöver utföras för att undvika att förbud enligt miljöbalken utlöses. Avseende skyddsåtgärder för fågelliv föreslås följande aktiviteter: • Avverkningar, markarbeten och andra åtgärder som kommer förstöra nuvarande eller potentiella boplatser ska inte utföras under fåglarnas huvudsakliga häckningsperiod, vilken infaller 20 mars till 31 juli. Denna åtgärd föreslås för att förhindra att bon med ägg/ungar skadas vid planens genomförande. • För att kompensera bortfallet av häckningsmiljöer för hålhäckande arter, exempelvis entita, stare och svartvit flugsnappare, kan ett 10-tal holkar lämpligen sättas upp i de områden som bevaras som naturmark inom planområdet. För entita är lämplig storlek på ingångshålet 25–28 mm. Svartvit flugsnappare häckar gärna i en vanlig mesholk med ingångshål på 30 mm. Som minimiantal bör tio holkar för entita och svartvit flugsnappare sättas upp i ett närliggande skogsområde. • Grova aspar och aspar med håligheter bör i möjligaste mån lämnas i kvarvarande naturmark inom planområdet. Grova aspar är viktiga för hålbyggande fågelarter. • För att gynna mindre hackspett i området kan frivilliga naturvårdsåtgärder utföras och bör i så fall genomföras i områden där biotopen kan undantas från framtida exploatering. Röjning av barrträd kan utföras för att gynna lövträdens etablering. Skapande av död ved genom åtgärder som ringbarkning kan utföras för att främja födosök och möjliggör uthackning av bohål. Återfyllning av diken kan göras för att återskapa sumpskogsmiljöer. Avseende skyddsåtgärder för våtmarker och groddjur föreslås följande skyddsåtgärder: • Inom trafik- och utformningsförslaget har en lämplig plats för en ny groddjursdamm studerats. Förutsättningar för dammens placering har varit att den vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING ska ligga på en solig plats, vara vindskyddad från norr och gärna ligga i anslutning till stenröse, stenmur eller liknande där groddjuren kan övervintra. Figur 51: Figuren visar föreslagen placering för ny damm. (Trafik- och utformningsförslag, Sweco, 2024) • För att en damm ska bli funktionell för groddjur behöver dess djup variera från mycket grunda till mer djupa partier. Släntlutningen bör inte göras brantare än 1:5 meter. Delar av stranden etableras med vegetation och några större träd (ex. sälg) eller buskar, som ger skugga och samtidigt bidrar med pollen och nektar för insekter, kan planeras i den norra delen av dammen. Det viktigt att behålla de södra strandkanterna fria från skuggande vegetation då solbelysta grunda strandzoner gynnar romläggning. Rotade vattenväxter i dammen kan lämpligen planteras för att förhindra överetablering av trådalger, vilka lägger sig som ett tjockt lager på vattenytan. Stenmurar, stenrösen eller depåer med död ved placeras med fördel i anslutning till dammarna för att skapa lämpliga övervintringsmiljöer och spridningsvägar. Genom att göra dammen funktionell för groddjur gynnas även andra artgrupper som kan nyttja dammarna som livsmiljö eller för födosök. • Damm bör anläggas och anpassas för groddjur innan befintlig groddjursdamm/småvatten påverkas. Det innebär att dammens miljö ska vara så pass utvecklad att den kan fungera som fullgod livsmiljö för groddjur innan befintligt småvatten utsätts för påverkan. Eventuell exploatering av groddjursdammen bör ej göras under tiden för groddjurens lek eller uppväxtperiod, det vill säga 1 mars- 30 juni. Detta för att inte aktualisera artskyddet. Likaså bör borttagande av stenmurar som inte kan sparas i området företrädelsevis ske efter grod- och kräldjurens övervintringstid 1 oktober- 31 mars. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Kompensationsåtgärder för ekosystemtjänster PM kompensation- och förstärkningsåtgärder (EXF, 2025) har tagits fram och bilagts handlingarna. Följande kompensationsåtgärder föreslås på de ekosystemtjänster som bedöms påverkas: • Åtgärder för ianspråktagande av fornlämningsområden (kulturell ekosystemtjänst) o Vid bibehållande av fornlämningar inom planområde kan det vara lämpligt att tillgängliggöra dem samt informera om områdets kulturhistoria med exempelvis skyltar och guidning. • Åtgärder för påverkan på rekreationsstigar (kulturell ekosystemtjänst) o I trafik- och utformningsförslaget har möjliga utformning av stigkopplingar studerats med målet att sammankoppla stigar genom området. Utformningsförslaget har ritat på en anslutningsväg från allmän plats gata nordväst till befintlig stig, samt från allmän plats gata sydöst till befintlig stig. Se figurer under kapitel Trafik- parkering, kollektivtrafik och tillgänglighet. • Åtgärder för påverkan på livsmiljöer för växter och djur (stödjande ekosystemstjänst) o Spridningskorridor; i trafik- och utformningsförslaget föreslås trädrad längs gatan samt grönytor kring dagvatten- och skyfallsdammar. o Omhändertagande av parkslide på bl.a. Kålsered 1:2 (användningsområde skydd i plankartan) ska ske med handledning från teknisk handbok. Förslagsvis täcks beståndet av dukar och minst 20 cm jord. Detta utförs i samband med markåtgärder vid genomförandet. • Åtgärder för ianspråktagande av jordbruksmark (stödjande ekosystemtjänst) o I trafik- och utformningsförslaget föreslås ny damm, äng längs stig i sydöst, stenrösen och uppläggning av död ved uppföras inom allmän plats för Natur och för Skydd. Buskskikt och blandad trädallé föreslås längs med ny allmän plats för gata, för att gynna biodiversiteten och öka den biologiska mångfalden. o I största möjliga mån bibehålls betesmark i närområdet. Ny friluftsstig har föreslagits i trafik- och utformningsförslaget. Placering av denna har föreslagits för att i minsta möjliga mån påverka befintlig betesmark. Grönytefaktor Göteborgs stad arbetar med grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt för att säkerställa att göteborgarna även i framtiden har tillgång till grönska och dess ekosystemtjänster. Grönytefaktorn är ett mått på hur mycket ekosystemtjänster ett område ger, det vill säga hur mycket hjälp vi får av gröna och blå ytor för att hantera platsens miljöutmaningar. Utifrån satta målnivåer och att utgå från platsens behov och förutsättningar styr metoden mot de åtgärder som är mest effektiva och bäst behövs. Kommunen tillsammans med exploatören tar fram beskrivningar på hur olika ytor ska hanteras. I detta projekt har staden internt tagit fram beskrivningar på hur ytorna ska hanteras. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Olika delområden kan få olika målnivåer för grönytefaktor. De ytor som har beräknats är den mark som ägs av staden vilket omfattar alla områden exklusive den privatägda marken som Skanska Fastigheter Göteborg AB företräder vid planläggningen. Denna del av detaljplanen omfattar följande markanvändningar: • Kvartersmark för industri har målnivå 0,15. Uträkningen som har gjorts i samband med framtagande av planhandlingarna har landat på att ett genomförande enligt planförslaget skulle resultera i en grönytefaktor om 0,08 vilket innebär att målnivån inte uppnås. Det finns olika lösningar som gör att målnivån kan komma upp till 0,15. Exempelvis kan cirka hälften av byggrätten inom aktuell kvartersmark förses med växtbeklädda tak (2–7 cm), 20 stycken små träd <10 m samt 20 stycken stora träd >10 m. Grönytefaktorn uppgår då till cirka 0,16. • Allmän plats för gata har målnivå 0,15. Uträkningen som har gjorts har landat på att ett genomförande enligt planförslaget skulle resultera i en grönytefaktor om 0,44. • Allmän plats för natur och skydd uppskattas ha målnivå 0,55 (bedömt på nivån som är satt för allmän plats för park). Uträkningen som har gjorts har landat på att genomförande enligt planförslaget skulle resultera i en grönytefaktor om 0,73 för dessa områden. Det har inte gjorts någon viktning i aktuellt planförslag. Miljöutmaningar som legat till grund för beräkningen är därmed samtliga enligt stadens beräkningsmodell; Biologisk mångfald, buller, dagvatten, lokalklimat, luftkvalité – utan trafik, luftkvalité – med trafik och rekreation. Sammanfattningsvis är bedömningen att målnivå för allmän plats för gata samt allmän plats för natur och skydd med marginal går att uppnå enligt nuvarande planförslag. För att uppnå målnivån för kvartersmark för industri behöver åtgärder utföras. Det finns olika lösningar för att nå målnivån där en möjlig lösning presenteras ovan. Vidare arbete för diskussion om möjlig lösning diskuteras med aktuell exploatör och regleras i framtida markanvisningsavtal. Fastighetsindelning Detaljplanen innehåller inga fastighetsindelningsbestämmelser. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Anläggningar inom allmän plats Detaljplanen föreskriver att kommunen är huvudman för allmän plats och ansvarar för utbyggnad och framtida drift och underhåll. Inom planområdet finns allmän plats i form av GATA, NATUR och SKYDD. Anläggningar inom kvartersmark Kvartersmarken inom detaljplanen utgörs av ändamålen Industri (J) och Verksamheter (Z). Respektive fastighetsägare ansvarar för utbyggnad och framtida drift och underhåll av anläggningarna inom kvartersmark. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Utgångspunkten för utbyggnad är att kommunen genom exploateringsförvaltningen kommer förbereda all kvartersmark med dubbelt ändamål för Industri och Verksamheter (JZ). Först efter förberedelsen kommer marken bli aktuell för markanvisning eller försäljning. Anläggningar utanför planområdet Befintlig cirkulationsplats i Sörredsvägen kommer behöva byggas om när den nya gatan genom planområdet ska anläggas. Ny naturstig planeras för att koppla ihop den nya gång- och cykelvägen med den befintliga ridstigen nordväst om planområdet. Drift och förvaltning Kommunen, genom stadsmiljöförvaltningen, ansvarar för drift och förvaltning av allmän plats GATA, NATUR och SKYDD. Kretslopp och vatten ansvarar för drift och förvaltning av dagvattendamm inom allmän plats NATUR och för pump- och tryckstegringsstation inom kvartersmark för teknisk anläggning (E). Fastighetsägarna står för all drift och förvaltning inom kvartersmark för industri (J) och verksamheter (Z). Göteborgs Energi står för drift och förvaltning av transformatorstationer inom kvartersmark för teknisk anläggning (E). Fastighetsrättsliga frågor Nedan beskrivs de fastighetsrättsliga konsekvenserna av detaljplanen. Fastighetsrättsliga konsekvenser Bilden och tabellen nedan (figur 52 och 53) redovisas konsekvenserna av planläggningen för berörda fastigheter. Figur 52: Konsekvenser av detaljplanen för berörda fastigheter. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Allmän plats 13 Kålsered 1:2 304 natur Fastighet Yta ca (kvm) 14 Kålsered 1:2 256 1 Kålsered 1:2 151 15 Kålsered 1:3 1 806 2 Kålsered 1:2 52 16 Kålsered 1:3 437 3 Kålsered 1:3 572 17 Kålsered S:1 429 4 Kålsered 1:102 437 18 Lexby 4:54 44 944 5 Kålsered S:1 35 19 Lexby 4:54 25 907 6 Lexby 4:54 26 033 20 Lexby s:28 13 210 7 Lexby 4:54 511 8 Lexby 4:54 425 Verksamheter Fastighet Yta ca (kvm) 21 Kålsered 1:3 4 081 Tekniska anläggningar Fastighet Yta ca (kvm) 22 Kålsered 1:3 13 616 9 Lexby 4:54 92 23 Kålsered 1:102 7 613 10 Lexby 4:54 306 24 Kålsered S:1 901 11 Lexby 4:54 104 25 Kålsered S:8 710 26 Kålsered S:8 115 Allmän plats gata Fastighet Yta ca (kvm) 27 Lexby 4:54 44 145 12 Lexby 4:54 7 218 28 Lexby S:28 5 485 29 Låssby 3:3 26 483 30 Låssby 19:10 62 394 Industri Fastighet Yta ca (kvm) Figur 53 - Tabell med fastighetsrättsliga konsekvenser Utformningen av de nya fastigheterna kommer fastställas som tidigast först efter detaljplanens laga kraft. Fastighetsindelningen är beroende av vad marknaden efterfrågar för slags tomter när de ska säljas. Byggnaderna på Kålsered 1:102 (bostadshus och ekonomibyggnader) kommer att rivas och ersättas med den nya användningen (Verksamheter). Fastighetsbildning Fastighetsbildning ska ske i enlighet med detaljplanen. Genomförandet av planen kommer att innebära lantmäteriåtgärder såsom fastighetsreglering, avstyckning, anläggningsåtgärder och bildande av ledningsrätt. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Den kommunägda marken inom planområdet som ej är markanvisad kommer att delas in i lämpliga fastigheter som därefter säljas till externa aktörer. Gemensamhetsanläggningar Genom att bilda en gemensamhetsanläggning blir berörda fastighetsägare gemensamt ansvariga för anläggningens utförande och framtida drift. Gemensamhetsanläggningen kan förvaltas antingen direkt av delägarna i gemensamhetsanläggningen (delägarförvaltning) eller av en särskild bildad samfällighetsförening (föreningsförvaltning). Flera gemensamhetsanläggningar kommer att bildas för förvaltningen av dammarna som kommer anordnas inom kvartersmarken. Dammarna kommer att utföras/anläggas av kommunen genom exploateringsförvaltningen. Kommunen ansöker om bildandet av nya gemensamhetsanläggningar. Fastigheterna som ska ha del i gemensamhetsanläggningarna kommer säljas till externa aktörer. Möjligtvis behöver ytterligare gemensamhetsanläggningar bildas för vägar på kvartersmark om inte servitut bedöms vara tillräckligt. Servitut Servitut för vägar på kvartersmark kan komma att behöva bildas i de fall det är mer lämpligt än bildande av gemensamhetsanläggning eller andra fastighetsbildningsåtgärder. Servitut för väg (1480K-1986F62.1) på Kålsered s:1 kommer att upphävas. Ledningsrätt Vid omläggning av ledningar till följd av exploateringen ska eventuell ledningsrätt omprövas att gälla ledningens nya läge. De delar av befintliga allmänna ledningsområden som hamnar på kvartersmark till följd av den nya detaljplanen ska säkerställas med ledningsrätt, till förmån för respektive ledningsägare. Vid överlåtelse av kommunägd mark regleras i genomförandeavtalet att exploatören utan ersättning ska upplåta ledningsrätt för erforderliga ledningar och nätstationer inom kvartersmark till förmån för kommunen, kommunala bolag och privata ledningsägare. Ledningsägare är dock skyldiga att bevaka sina rättigheter samt upplysa kommunen avseende projektets påverkan på det egna ledningsinnehavet. Respektive ledningsägare ansöker om ledningsrätt. Allmänna ledningar, inom områden markerade med u (underjordisk ledning) och l (luftledning) på plankartan, kan säkerställas med ledningsrätt. Området markerat med l är avsett för Vattenfall. Inom områden som på plankartan markerats med E kan tekniska anläggningar placeras. Dessa ska säkerställas med ledningsrätt alternativt avstyckas till egna fastigheter. Ledningsrätt 1480K-2003F38.1 (gas) ligger inom område för ny detaljplan, dock bedöms det inte finnas något behov av ombildande eller upphävande till följd av planen. Markavvattningsföretag Det finns tre markavvattningsföretag utanför planområdet som skulle kunna beröras av dagvatten från planområdet; Lossby mfl. TF 1892, Kålsered TF 1934 och Lexby mfl. TF 1911. Kretslopp och vatten bedömer att markavvattningsföretaget Lexby mfl. TF 1911 berörs av exploateringen (Dagvatten- och skyfallsutredning, Kretslopp och vatten, 2024). vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Lexby mfl. TF 1911 och Lossby mfl. TF 1892 bedöms fylla en funktion medan Kålsered TF 1934 bedöms eventuellt fylla en funktion. För de markavvattningsföretag som fyller en funktion är det inte tillåtet att öka dagvattenflödet till markavvattningsföretaget utan anmälan. Alternativt kan berörda markavvattningsföretag omprövas. I dagvatten- och skyfallsutredningen antas att kravet om att inte öka dagvattenflödet gäller för avledning mot alla nämnda markavvattningsföretag (Dagvatten- och skyfallsutredning, Kretslopp och vatten, 2024). Figur 54: Utdrag från Informationskartan Västra Götaland (Länsstyrelsen Västra Götaland, 2021). Planområdet är ungefärligt markerat med svart linje. Heldragna blå linjer visar markavvattningsföretagens sträckning, prickat område visar båtnadsområden. Planområdets utbredning är ungefärligt markerat. (Dagvatten- och skyfallsutredning, Kretslopp och vatten, 2023). Planområdet kommer upptas i verksamhetsområdet för dagvatten. Dagvattenhanteringen inom planområdet ska utformas så att det inte sker någon ökning av avrinningsvolymer jämfört med dagens naturliga förhållanden. Allt dagvatten från planområdet efter fördröjning ska avledas via ett separat ledningsnät, förbi befintlig markavvattningsanläggning. Figur 55: Bilden visar hur dagvatten från planområdet ska avledas förbi befintlig markavvattningsanläggning via ett separat ledningsnät. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Ansökan om lantmäteriförrättning Respektive ledningsägare ansvarar för ansökan om lantmäteriförrättning avseende ny ledningsrätt samt ändring alternativt upphävande av befintliga ledningsrätter. Ansvar för att ansöka om och bekosta lantmäteriförrättning för övriga åtgärder regleras i genomförande-/ eller exploateringsavtalet. Avtal Befintliga avtal som berörs Befintligt arrendeavtal för bete för hästar på fastigheten Kålsered 1:3 m.fl., avtalsnummer AJ-2023-0001, mellan kommunen och privatperson kommer att sägas upp i samband med antagandet av detaljplanen. Befintligt arrendeavtal för bete för hästar på fastigheten Kålsered 1:36 m.fl. nordöst om planområdet, avtalsnummer AJ-2021-0011, mellan kommunen och privatperson kommer ändras marginellt i omfattning på grund av ny naturstig. Befintlig arrende AJ-2024-0002 för hästgård mellan kommunen och privatperson kommer att sägas upp vid genomförande av detaljplanen. Avtal mellan kommun och exploatör Enligt PBL ska kommunen redovisa vilka exploateringsavtal som i samband med detaljplanen genomförande ska tecknas och dess huvudsakliga innehåll. Innehåll kan vara utbyggnad av allmän plats, fastighetsbildningsåtgärder, skyfallsåtgärder, ledningsflytt m.m. Detaljplanens konsekvenser för exploatören avseende ekonomi, åtaganden mm ska beskrivas. Innan detaljplanen antas ska, i enlighet med kommunens riktlinjer för exploateringsavtal, avtal tecknas mellan kommunen och Skanska angående genomförandet av planen. Genom exploateringsavtalet regleras bl.a. utbyggnaden av kommunaltekniska anläggningar inom avtalsområdet. Exploatören förbinder sig att betala ett exploateringsbidrag till kommunen och att i förekommande fall ställa en ekonomisk säkerhet i samband med avtalets tecknande. Exploateringsavtalet medför bland annat att planens genomförande säkerställs ekonomiskt samt att samordningen mellan exploatören och kommunen regleras avseende utbyggnad av kvartersmark respektive allmän plats. För exploatören innebär exploateringsavtalet att kostnader för planens genomförande tydliggörs och att exploatören känner till kommunens intentioner avseende utbyggnad av allmän plats mm. Genomförandeavtal kommer att tecknas med NREP AB/framtida markanvisad part. Genom genomförandeavtalet regleras bland annat utbyggnaden av kommunaltekniska anläggningar inom avtalsområdet. Genomförandeavtalet medför bland annat att planens genomförande säkerställs och att samordningen mellan exploatören och kommunen regleras avseende utbyggnad av kvartersmark respektive allmän plats. För exploatören innebär genomförandeavtalet att exploatören känner till kommunens intentioner avseende utbyggnad av allmän plats med mera. Avtal om fastighetsbildning kommer upprättas i samband med exploaterings- samt genomförandeavtalet. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Avtal mellan ledningsägare och exploatör Inom kommunägda fastigheter kan finnas ledningar som omfattas av markupplåtelseavtal mellan Göteborg Stad och Göteborg Energi som reglerar Göteborg Energikoncernens ledningar inklusive tillbehör i Göteborgs Stad. Ledningsägare är skyldiga att bevaka sina rättigheter och samråda med kommunen/exploatören avseende projektets påverkan på det egna ledningsinnehavet. Vid omläggning av ledningar bör avtal tecknas mellan ledningsägaren och kommunen/exploatören för att säkerställa åtaganden vad gäller kostnader, utförande samt ledningsrätt. Dispenser och tillstånd Arkeologi En arkeologisk förundersökning (Göta Arkeologi, 2023) har utförts inom planområdet. Undersökningen resulterade i ett antal fornlämningar av karaktären grav samt boplatser/aktivitetsytor. Den planerade exploateringen innebär ingrepp i fornlämningar vilket kräver länsstyrelsens tillstånd enligt 2 kap. 12 § KML. Med hänsyn till fornlämningarnas art och betydelse bedömer länsstyrelsen att ett sådant tillstånd kommer att förenas med villkor om arkeologisk undersökning. Kommunen ombesörjer ansökan på kommunal mark och exploatör på privat mark. Kontakt kommer tas med länsstyrelsen gällande bevarande alternativt borttagande. Generella biotopskydd Naturvärdesinventeringarna (COWI, 2022, Tyréns, 2022 och Ingelsbo & Ahlén, 2023) visar på 15 biotoper inom inventeringsområdet som omfattas av det generella biotopskyddet enligt Miljöbalken 7§ 11. Dessa utgörs av elva stenmurar, tre diken och en damm. Två av stenmurarna ligger dock utanför planområdesgränsen (Figur 10). En del av stenmurarna kommer i samband med genomförandet av planen att flyttas till nya platser där de fortsatt kan vara skyddade som biotopskyddade objekt. I solbelysta lägen kan även stenrösen byggas upp, extra bra om dessa placeras nära den nya dammen för groddjur och reptiler då det bland annat skapar övervintringsmöjligheter. En ny groddjursdamm kommer att anläggas i samband med genomförandeskedet. Viktigt att dammen placeras i ett soligt läge och i anslutning till åker eller öppen mark som potentiellt kommer fortsätta att brukas. Det bedöms inte aktuellt att flytta groddjur från befintlig damm inom planområdet. Åtgärder kopplade till både stenmurar och småvatten ska utföras innan de befintliga värdeelementen tas i anspråk. Vid påverkan på det generella biotopskyddet behöver exploatören/kommunen inkomma med en ansökan om dispens från biotopskyddet, detta görs till Länsstyrelsen. En ansökan om dispens från generellt biotopskydd för stenmurar och småvatten har under februari 2025 skickats in till Länsstyrelsen. Fridlysta arter I och med naturvärdesinventeringarna (COWI 2022, Tyréns 2022 och ViAQ och Naturcentrum, 2024) har ett antal fåglar noterats inom inventeringsområdet. I rapporten, vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING COWI 2022, föreslås som skyddsåtgärder dels anpassning av avverkningstiden utanför häckningssäsong, dels artanpassad holkuppsättning för att gynna häckningsmöjligheterna för stare och hålhäckande fågelarter. I inventeringarna har även ett antal groddjur noterats. Förslag på kompensationsåtgärd för groddjur är att dels att dammarna för dagvatten- och skyfall inom området utformas så att de är gynnsamma och attraktiva för amfibier dels att en ytterligare damm uppförs inom allmän plats för natur. Åtgärderna kommer att utföras vid genomförandet av planen. Vattenverksamhet Inom planområdet finns vattenområden (diken/vattensamlingar) som kommer att fyllas igen eller grävas ur. Kommunen avser att ge in erforderliga anmälningar/söka erforderliga tillstånd för den vattenverksamhet som kommer att bedrivas. Tidplan Samråd: pågick 5 juli – 29 augusti 2023 Granskning: pågick 29 maj – 30 juni 2024 Antagande: 2 kvartalet 2025 Om planen inte överklagas vinner den laga kraft cirka fem veckor efter antagande. Förväntad byggstart: 2026–2027 Färdigställande: 2030 Upplysningar Lägsta golvnivå för anslutning med självfall är 0,3 m över gata i förbindelsepunkt. Det finns inte kapacitet i ledningsnätet att förse byggnader med sprinklervatten. Exploatör/fastighetsägare ansvarar för att varje fastighet förses med tankar för brandvattenförsörjning. Genomförandetid Under genomförandetiden har fastighetsägaren en lagstadgad rätt att bygga i enlighet med planen och detaljplanen får inte ändras eller upphävas utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens slut fortsätter planen att gälla tills kommunen tar fram en ny plan eller upphäver gällande plan. Fastighetsägaren äger efter genomförandetidens slut ingen rätt till ersättning för förlorade rättigheter som fanns i den ursprungliga planen och som försvinner när den ursprungliga planen ändras, ersätts eller upphävs. Planens genomförandetid Genomförandetiden är tio år från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft. Tio år bedöms vara en rimlig tid för utbyggnad enligt planförslaget. Överväganden och konsekvenser Stadsbyggnadsförvaltningen ser ur flera perspektiv det som viktigt att samlokalisera verksamheter. Att utveckla nya verksamhetsområden är ofta förenat med stora kommunala kostnader. En utbyggnadsprincip som bygger på en mer sammanhållen stad vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING ger exempelvis förutsättningar för ett gemensamt nyttjande av tekniska system som VA- ledningar/dagvattensystem, väginfrastruktur och kollektivtrafiksystem. Vidare handlar det om att koncentrera verksamheter i stället för att sprida ut dem, vilket skulle ge större omgivningspåverkan. Inom kommunen finns en mycket hög efterfrågan på ny verksamhetsmark och staden har i nuläget svårt att tillhandahålla sådan mark. I översiktsplanen anges en bedömning om att åtminstone 2 miljoner kvadratmeter verksamhetsmark behöver tillkomma under kommande 10 årsperiod. Avvägningar har gjorts mellan enskilda och allmänna intressen. Bedömningen är att föreslagen detaljplan är belägen på en strategiskt fördelaktig plats. Detaljplanen ligger i direkt anslutning till utbyggd infrastruktur och primärled för farligt gods samt i nära anslutning till större industri- och verksamhetsområden på Hisingen. Detaljplanen överensstämmer i huvudsak med gällande översiktsplan som anger framtida utvecklingsområde för verksamheter såsom industri och andra anläggningar för en stor del av planområdet. I några områden avviker detaljplanen från översiktsplanen. Den övervägande bedömningen är att stadens intresse av ett nytt verksamhetsområde – i ett strategiskt fördelaktigt läge samt i närhet till befintliga verksamhetsområden och till redan utbyggd infrastruktur – väger tyngre än andra intressen i området då detaljplanen skapar möjlighet för ett utökat näringsliv och en rad nya arbetstillfällen i staden. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att samrådsförslaget till ändring av översiktsplan är till stöd för detaljplanen då merparten av jordbruksmarken inom planområdet är utpekad i översiktsplanen för verksamheter. Mindre delar av jordbruksmarken inom planområdet är utpekade i översiktsplanen för kust- och landsbygd - där förslaget till ändring av översiktsplanen föreslår att jordbruksmarken ska värnas. Denna jordbruksmark är dock fragmenterad och ligger som en markremsa mellan större ytor där översiktsplanen anger användningen verksamheter. En avvikelse från översiktsplanen motiveras här fortsatt med att det nya verksamhetsområdet ska kunna kopplas ihop med det befintliga verksamhetsområdet öster om Sörredsvägen för att få till en ändamålsenlig struktur i området, dra nytta av redan utbyggd infrastruktur samt koncentrera verksamheter i stället för att sprida ut dem, vilket skulle ge större omgivningspåverkan. Kommunen och länsstyrelsen har bedömt att detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kapitlet 11 § i miljöbalken har därför tagits fram och bilagts handlingarna (MKB, EnviroPlanning, 2025). Den samlade bedömningen ur miljökonsekvensbeskrivningen är att planförslaget inte medför några stora miljökonsekvenser i förhållande till nollalternativet. Naturmiljö påverkas mest av planerad exploatering och för denna miljöaspekt bedöms planförslaget medföra måttligt negativa konsekvenser. En ingående beskrivning av miljökonsekvenserna finns i bilagd miljökonsekvensbeskrivning (EnviroPlanning, 2025). Den övervägande bedömningen är att stadens intresse för att i ett strategiskt fördelaktigt läge utöka ett befintligt verksamhetsområde väger högt. De potentiella miljökonsekvenserna av detaljplaneförslaget bedöms har utretts under detaljplanens framtagande i flera tillhörande utredningar. Resultatet har införlivats i planhandlingarna. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Motiv till detaljplanens reglering Redovisning av motiv till de enskilda regleringarna i detaljplanen. Samma planbestämmelse kan användas på flera ställen i planen men med olika motiv. Figur 56: Plankarta med markanvändningar markerade som olika delområden. Användningsbestämmelser för allmän plats Beteckning Bestämmelse Motiv till reglering Läge i kartan GATA Gata Bestämmelsen syftar till Område H att ge möjlighet för utbyggnad av allmän plats för gata. NATUR Natur Bestämmelsen syftar till Område E att skydda befintliga natur- och rekreationsvärden och anlägga damm för dagvatten och skyfall samt groddamm. Stigar samt driftväg för att nå fram till grönområdet och vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING dammen i norr får uppföras inom Natur. SKYDD Skydd Bestämmelsen syftar till Område F och J att ge ett extra utrymme för skydd mot farligt gods m.m. mellan kvartersmark och allmän plats. Gångstigar får uppföras inom användningen. Användningsbestämmelser för kvartersmark Beteckning Bestämmelse Motiv till reglering Läge i kartan E Tekniska Bestämmelsen syftar till Område G och K anläggningar att ge möjlighet för uppförande av byggnader för tekniska anläggningar. E1 Transformator- Bestämmelsen syftar till Område A och I station att ge möjlighet för uppförande av transformatorstation. J Industri Bestämmelsen syftar till Område B och C att ge möjlighet för uppförande av byggnader för industri. Z Verksamheter Bestämmelsen syftar till Område A, B, C och att ge möjlighet för D uppförande av byggnader för verksamheter. Inom markområde för verksamheter kan verksamheter med begränsad omgivningspåverkan lokaliseras. Det innebär att verksamheter som i begränsad utsträckning avger lukt, buller, ljusstörningar eller andra typer av störningar kan lokaliseras här. Verksamheter med större påverkan ska lokaliseras inom vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING markanvändning industri. Egenskapsbestämmelser för allmän plats Beteckning Bestämmelse Motiv till reglering Läge i kartan damm1 Damm Bestämmelsen syftar till Område E att tydliggöra att området ämnar förses med dammar för dagvatten- och skyfall. Egenskapsbestämmelse för kvartersmark Beteckning Bestämmelse Motiv till reglering Läge i kartan (prickmark) Marken får inte Bestämmelsen syftar till Del av område A, B, C förses med att reglera att området och D. byggnad inte får förses med byggnad. Bullerplank i fastighetsgräns tillåts inom prickmark och hanteras i bygglov. h1 Högsta nockhöjd är Bestämmelsen syftar till All kvartersmark utom 18 meter att reglera höjd på inom G, I och K där byggnationen. det får uppföras tekniska anläggningar. n1 Maximalt 10% av Bestämmelsen syftar till Del av område C fastighetsarean att begränsa att endast inom 10% av fastighetsarean egenskapsområdet får hårdgöras. får hårdgöras Bakgrunden ligger i att området avses förses med dammar för dagvatten- och skyfallshantering. n2 Marken får inte Bestämmelsen syftar till Del av område A hårdgöras att begränsa möjligheten att hårdgöra området. Bakgrunden ligger i närheten till en bostad direkt väster om användningsområdet. Inom området får stigar och grusade vägar uppföras. n3 Dammar för Bestämmelsen syftar till Del av område C och dagvatten och att ge möjlighet för B vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING skyfall ska uppförande av anordnas dagvatten- och skyfallsdammar. n4 Träd inom Bestämmelsen syftar till Del av område A egenskapsområdet att begränsa möjligheten får endast fällas om för nedtagning av träd det är sjukt eller inom egenskapsområdet. utgör en Hör samman med säkerhetsrisk. planbestämmelse a2; ändrad lovplikt. Bedömning om ett träd är sjukt eller utgör en säkerhetsrisk bedöms av sakkunnig, exempelvis en arborist. l1 luftledning Bestämmelsen syftar till Del av område A, B att reservera mark för och C. uppförande av allmännyttig luftledning. u1 underjordisk Bestämmelsen syftar till Del av område B. ledning att reservera mark för uppförande av allmännyttig underjordisk ledning. g1 Markreservat för Bestämmelsen syftar till Del av område B och gemensamhetsanlä att reservera området för C ggning gemensamhetsanläggnin g för uppförande av dagvatten- och skyfallsdammar. p1 Byggnad ska Bestämmelsen syftar till Område B och C placeras minst 4.0 att styra placering av meter från byggnation. Byggnad fastighetsgräns får placeras minst 4 meter från fastighetsgräns. p2 Byggnad ska Bestämmelsen syftar till Område A och D placeras minst 7.0 att styra placering av meter från byggnation. Byggnad fastighetsgräns får placeras minst 7 meter från fastighetsgräns. m1 Översämningsbar Bestämmelsen syftar till All kvartersmark utom yta alternativt att säkerställa att inom G, I och K där underjordisk översvämningsbar yta det får uppföras anläggning för alternativ underjordisk tekniska anläggningar. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING hantering av anläggning för hantering dagvatten och av dagvatten och skyfallsregn ska skyfallsregn anordnas. anordnas. Bestämmelsen hör ihop med planbestämmelse a1: Villkor för startbesked. (symbol) Utfartsförbud Bestämmelsen syftar till Mellan område F och att begränsa möjligheten B samt mellan J och för ytterligare in- och C/D. utfarter mot Sörredsvägen uppförs. b1 Luftintag på Bestämmelsen syftar till All kvartersmark inom byggnader som att säkerställa att 100 meter från ligger inom 100 luftintag på byggnad Sörredsvägen med meter från inom 100 meter från undantag för E- Sörredsvägen ska Sörredsvägen ska ha ett områden för tekniska placeras högt på luftintag placerat högt anläggningar (område byggnad samt på och bortvänt från G). sida av byggnaden Sörredsvägen. som vetter bort från Anledningen är att Sörredsvägen. säkerställa gott luftintag vid händelse av olycka med farligt gods på Sörredsvägen. b2 Minst en Bestämmelsen syftar till All kvartersmark inom utrymningsväg ska att säkerställa att minst 100 meter från uppföras på fasad en utrymningsväg ska Sörredsvägen med som vetter bort från uppföras på fasad som undantag för E- Sörredsvägen. vetter bort från områden för tekniska Sörredsvägen. anläggningar (område Anledningen är att G). säkerställa en trygg utrymningsväg vid händelse av olycka med farligt gods på Sörredsvägen. e1 Största Bestämmelsen syftar till All kvartersmark utom byggnadsarea är 65 att reglerar hur stor inom områdena G, I % av andel av fastighetsarean och K där det får fastighetsarean inom egenskapsområdet uppföras tekniska inom som får exploateras. anläggningar. egenskapsområdet Bestämmelsen regleras genom byggnadsarea, BYA. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING a1 Startbesked får inte Bestämmelsen syftar till All kvartersmark utom ges för byggnad att säkerställa att inom områdena G, I förrän markens nödvändiga åtgärder för och K där det får lämplighet för hantering av dagvatten- uppföras tekniska bebyggande har och skyfallsregn är anläggningar. säkerställts genom säkerställd innan anordnande av startbesked för byggnad översvämningsbar kan ges. yta alternativt underjordisk anläggning för hantering av dagvatten och skyfallsregn. a2 Startbesked får inte Bestämmelsen syftar till Del av område B och ges för byggnad att säkerställa markens C förrän markens stabilitet antingen stabilitet inom genom att en geoteknisk användningsområd- stabilitetsutredning visar et har säkerställts. på tillfredställande stabilitet eller att markens stabilitet är säkerställd genom åtgärd. a3 Marklov krävs även Bestämmelsen syftar till Del av område A för fällning av träd. att säkerställa att bestämmelsen n4 hålls genom att reglera att marklov krävs även för fällning av träd. Genomförandetid Genomförandetid är 10 år från den dag som planen vinner laga kraft. Nollalternativet Nollalternativet i denna plan beskriver förhållandena om detaljplanen inte genomförs utifrån horisontåret 2035. Det innebär att markanvändningen och miljöförhållandena motsvarar dagens situation. Marken brukas genom fortsatt arrende. Nollalternativ avseende: Kulturmiljö: innebär ingen påverkan på identifierade fornlämningar. I huvudsak skulle kulturlämningarna inom planområdet bevaras intakta. Konsekvensen är obetydlig. Naturmiljö: innebär ingen påverkan på identifierade naturvärdesobjekt eller arter. Nollalternativet bedöms medföra obetydliga miljökonsekvenser. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Markmiljö: dagens markanvändning för den identifierade asfaltsytan kan betraktas utgöra känslig markanvändning, vilket medför risker för människors hälsa. Konsekvensen bedöms dock som obetydlig så länge som ytan lämnas opåverkad. Yt- och grundvatten: innebär att ingen förändrad markanvändning sker. Nuvarande föroreningshalter och -mängder består, liksom risker i samband med skyfall. Inga alarmerande föroreningar har hittills identifierats så nollalternativet bedöms medföra obetydliga konsekvenser, dock med viss osäkerhet på grund av begränsade undersökningar. Risk och säkerhet: innebär en förväntad ökad trafik på Sörredsvägen och därmed potentiellt en ökad risk för människors hälsa och säkerhet jämfört med nuläget. Med tanke på befintligt bostadshus som ligger endast 60 meter från vägen så bedöms konsekvensen liten negativ. Riskutredningen har inte hanterat risker för miljön, men dessa risker ökar med ökat antal transporter med farligt gods. Luft: innebär en förväntad ökad trafik på Sörredsvägen och omgivande vägnät och därmed ökad risk för människors hälsa jämfört med nuläget. MKN Luft bedöms inte överskridas men konsekvensen bedöms ändå som liten negativ. Buller: innebär en förväntad ökad trafik på Sörredsvägen och omgivande vägnät och därmed ökad risk för högre bullernivåer jämfört med nuläget. Sociala konsekvenser och barnperspektiv Riksdagen har beslutat att inkorporera konventionen om barnets rättigheter i svensk lag den 1 januari 2020. Lagen gäller vid byggnadsnämndens och kommunfullmäktiges beslut i planärendet från årsskiftet 2019/2020, oavsett när planarbetet påbörjades. I detta kapitel presenteras en konsekvensanalys som redogör för vilka sociala konsekvenser och konsekvenser för barn och unga, som ett genomförande av detaljplanen bedöms innebära. Analysen presenteras i fem teman; sammanhållen stad, samspel, vardagsliv, identitet samt hälsa och säkerhet. Sammanhållen stad I ett övergripande stadsperspektiv bidrar tillkommen exploatering till att skapa mer exploaterbar yta för industri/verksamheter, utvecklingen dockar an till ett befintligt industriområde med ett stort antal anställda, längs med en primärled för farligt gods. Utvecklingen i sig bedöms ur ett stadsperspektiv vara relativt otillgängligt med dåliga kopplingar till staden. Arbetsplatser inom aktuellt område kan leda till att fler lär känna platsen. I närmiljön utgör Sörredsvägen en barriär mellan befintligt industriområde och kulturmiljö/landsbygd. Detaljplanen ger möjlighet för utbyggnad av industriområde/verksamhetsområde även väster om Sörredsvägen, vilket minskar barriäreffekterna mellan olika typer av områden. Samtidigt flyttas de yttre gränserna för industriområdet och gör inverkan på kulturmiljö/landskapsbygden. Detaljplanen påverkar allemansrätten att röra sig i området. I planarbetet har möjligheten att koppla samman planområdet till närbelagt bostadsområde i nordväst studerats, detta för att ge boende en gen koppling till Sörredsvägen och de busshållplatser som finns där. I trafik- och utformningsförslaget har vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING en sådan koppling studerats och föreslås nu ansluta planområdet med befintlig friluftsstig väster om planområdet. Inom aktuellt område kan detaljplanens genomförande ha negativ påverkan genom att exploateringen genererar i nya barriärer i området. Det finns risk att de boende i närområdet upplever att de blir omslutna av industri/verksamhetsområden. För att undvika allt för stor påverkan föreslås skogsridåer, bibehållande av naturmark och respektavstånd mellan tillkommen exploatering och befintlig bebyggelse. Samspel I ett övergripande perspektiv förväntas tänkt utveckling samspela med den primära funktionen i närområdet; industri- och verksamhetsområde. Gränserna mellan industri/verksamhetsområde och kulturmiljö/landsbygd kommer med tänkt utveckling förändras, där industri/verksamhetsområde får ta mer plats i närmiljön. Exploatering förväntas bli en utveckling av det redan utbyggda verksamhetsområdet på östra sidan Sörredsvägen och förväntas samspela med de befintliga verksamhetsbyggnaderna i höjd och utbredning. Samspelet mellan villaområdena norr och väster och planområdet förväntas påverkas negativt. Ett bibehållande av gång-, cykel-, och ridvägen som finns väster om planområdet bedöms göra att samspelet inte bryts helt. Ett bibehållande av denna väg gör även att barn och unga kan röra sig på en trafikfri väg mellan de olika bostadsområdena. Planområdets avgränsning har anpassats till denna gång- och cykelväg och ligger nu utanför planområdets gränser. I planförslaget föreslås även friluftsstigar som kopplar an planområdet till befintliga stigar i anslutning till planområdet, vilket bedöms innebära att planförslaget har en mindre negativ påverkan jämfört med tidigare förslag. Vardagsliv Ur ett övergripande perspektiv bedöms tänkt exploatering bidra till fler arbetsplatser vilket gör att fler personer kommer att röra och befinna sig i närområdet. Goda möjligheter för kollektiva färdmedel samt att möjligheten att kunna röra sig till platsen gåendes eller med cykel är viktigt. Detaljplanen föreslår utbyggnad av gång- och cykelväg längs med allmän plats för gata inom området, vilket är positivt ur en vardagslivsaspekt både för de som kommer arbeta i området och för boende i närområdet som vill ta sig igenom området. Friluftsstigar föreslås uppföras och docka an befintliga friluftsstigar kring området. I närmiljön och på platsen förväntas tänkt exploatering ha påverkan för närboendes vardagsliv. De personer som nyttjar området för rekreation, motion, svampplockning, lek och liknande kommer inte längre ha den möjligheten, vilket är en negativ aspekt av detaljplanens genomförande. Den allmänna kopplingen genom området och tillkommande friluftsstigar som föreslås förväntas minska den negativa påverkan av exploateringen, då den allmänna kopplingen skapar möjlighet att ta sig genom området för att nå funktioner som rekreation, motion, svampplockning och lek i andra närbelägna områden. De dagvatten- och skyfallshanteringslösningar som föreslås i området kan även bidra med sociala funktioner och ett trevligare industriområde med platser för de arbetande att ta pauser på. De ytor som föreslås för dagvatten- och skyfall är stora och det bedöms finnas utrymme för fler funktioner inom dessa. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Identitet I ett övergripande stadsperspektiv bidrar tänkt exploatering till områdets identitet som ett sammanhängande industri- och verksamhetsområde. Området kan ses som en brytpunkt mellan industri och landsbygd där tänkt exploatering nu flyttar gränsen mellan funktionerna och utökar industriområdets omfattning. Exploateringen kommer göra en förändring av upplevelsen av närmiljön där industri/verksamhetsområde får ta mer plats. Exploateringen kommer bidra till en förändrad identitet, från kultur- och landskapsmiljö till industri- och verksamhetsområde. Aktuellt område har i dagsläget koppling till Björlandas småhus och landsbygdsområde men förväntas i och med tänkt exploatering sammankopplas med industriområdet i Sörred. På den aktuella platsen kommer tänkt exploatering ha stor påverkan på befintlig identitet. Platsen kommer i och med tänkt exploatering upplevas på ett annat sätt jämfört med nuläget. Exploateringen på östra sidan om Sörredsvägen var startskottet på den förändrade upplevelsen av platsen, från kultur- och landsbygd till industriområde. Aktuell exploatering utökar denna förändrade upplevelse. Hälsa och säkerhet Konsekvenserna för hälsa och säkerhet inom projektet handlar i ett övergripande perspektiv bland annat om framtida verksamheters potentiella inverkan på miljön utifrån att de skulle ge ökade nivåer av buller och luftföroreningar i området. Separata utredningar/bedömningar ur dessa aspekter finns framtagna och detaljplanens konsekvenser diskuteras under andra punkter samt i bilagd miljökonsekvensbeskrivning. För närmiljön kommer aktuell exploatering ha en förändring för hälsa och säkerhet. Exploateringen förväntas bidra till ett utökat trafikflöde vilket ger negativa aspekter för buller, luftföroreingar och säkerhet i närområdet. Barn- och ungdomars möjlighet till att fritt kunna röra sig i området kommer förändras. Genom att bibehålla gång-, cykel-, och ridvägen väster om planområdet förväntas de negativa konsekvenserna ur ett säkerhetsperspektiv minska. Genom ett bibehållande av vägen förväntas barn- och unga att säkert kunna röra sig mellan närbelägna bostadsområden väster och norr om planområdet. Det är viktigt att framtida exploatörer arbetar för att minska risken för otrygga baksidor på byggnationen som kan skapa otrygga platser för boende och arbetande. Miljökonsekvenser Hushållning med mark- och vattenområden m.m. Vid utarbetande av denna detaljplan har stadsbyggnadsförvaltningen gjort en lämplighetsprövning enligt 2 kap. plan- och bygglagen samt en avvägning enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Vidare har detaljplanen prövats mot kommunens översiktsplan i enlighet med 5 § förordningen om hushållning med mark och vattenområden m.m. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att redovisad användning kan anses vara den från allmän synpunkt mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov. Detaljplanen är i huvudsak förenlig med Översiktsplan för Göteborg. Planen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids. Inga riksintressen eller andra områden med särskilda natur- eller kulturintressen berörs. Detaljplanen bedöms inte vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING medföra några större risker för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenheter för verksamma och boende i närområdet. Bedömningen är att föreslagen detaljplan är belägen på en strategiskt fördelaktig plats utifrån den markanvändning som föreslås. Detaljplanen ligger i direkt anslutning till utbyggd infrastruktur och primärled för farligt gods samt i nära anslutning till större industri- och verksamhetsområden på Hisingen. Särskilt beslut om betydande miljöpåverkan Kommunen har genomfört en undersökning om betydande miljöpåverkan enligt PBL 5 kap. 11 § och Miljöbalken (MB) 6 kap. 6 § för aktuell detaljplan. Kommunen har bedömt att ett genomförande av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bedömningen har utgått från kriterierna i Miljöbedömningsförordningen (SFS 2017:966) 5 §. Eftersom detaljplanen innebär att planområdet får tas i anspråk för att anlägga ett verksamhets- och industriområde har bedömningen i fråga om verksamheten även utgått från Miljöbedömningsförordningen 10 § punkt 1-3 samt 11-13 §§. Detaljplanens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan då detaljplanen medger ianspråktagande för ett verksamhets- och industriområde på natur- och jordbruksmark som innehåller områden med påtagliga natur- och kulturvärden. Kommunens ställningstagande grundar sig bland annat på bedömningen att ett genomförande av detaljplanen: • Innebär ett ianspråktagande för ett industriområde på befintlig natur- och jordbruksmark. • Inte påverkar något Natura 2000-område och därmed inte kräver tillstånd enligt MB 7 kap. 28 §. • Inte bedöms negativt påverka möjligheterna att uppfylla nationella och regionala miljömål. • Kan bedömas ge upphov till en betydande miljöpåverkan på biologisk mångfald, landskap, fornlämningar, vatten etc. • Inte ger upphov till betydande risker för människors hälsa eller för miljön till följd av allvarliga olyckor eller andra omständigheter. • Kan bidra till att några miljökvalitetsnormer överskrids. • Inte påtagligt påverkar några områden eller natur som har erkänd nationell eller internationell skyddsstatus, t ex riksintressen eller naturreservat. • De sannolika miljöeffekterna kan minskas genom åtgärder som arbetas in i detaljplanen eller exploateringsavtalet. Ytterligare motiv till ställningstagandet är att planen inte fullt följer intentionerna uppsatta i Översiktsplanen för Göteborgs kommun. Kommunen har därmed bedömt att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behövs för aktuellt planförslag. Ett särskilt beslut i frågan om betydande miljöpåverkan togs den 31 augusti 2022. Ett avgränsningssamråd har därefter genomförts med länsstyrelsen i augusti 2022. Länsstyrelsen delade då kommunens bedömning i sitt yttrande som inkom i oktober 2022. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Strategisk miljöbedömning Om en detaljplan kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en strategisk miljöbedömning av detaljplanen göras. En strategisk miljöbedömning görs i flera steg, vilka har utförts i aktuellt planarbete. • Kommunen ska samråda om omfattningen av och detaljeringsgraden i miljökonsekvensbeskrivningen. Detta samråd kallas avgränsningssamråd. För planer enligt PBL ska kommunen genomföra avgränsningssamrådet med länsstyrelsen och berörda kommuner. Detta arbete utfördes under augusti – oktober 2022 för aktuell plan. • Kommunen ska ta fram en miljökonsekvensbeskrivning. En Miljökonsekvensbeskrivning (MKB, EnviroPlanning, 2025) har tagits fram och bilagts planhandlingarna. • Kommunen ska ge tillfälle för allmänhet och andra att lämna synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen och förslaget till plan. Samråd sker enligt detaljplaneprocessen. Miljökonsekvensbeskrivningen är en bilaga till detaljplanen och kommentarer på den lämnas därför i samband med detaljplanens samrådstillfällen; samråd och granskning. • Utifrån inkomna synpunkter vid samråd och eventuellt kompletterande utredningar ska MKB bearbetas och sammanställas till en granskningshandling. Efter granskningsförfarande och hantering av inkomna yttranden överlämnas sedan planen till nämnden för beslut om antagande. • Miljöaspekter ska integreras fortlöpande i planprocessen och hur detta arbete har bedrivit ska i samband med beslut om antagande av planen finnas redovisat i en så kallad särskild handling. Enligt 6 kap. 16 § miljöbalken ska denna handling redovisa hur miljöaspekterna har integrerats i planen, hur hänsyn har tagits till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunkter, skälen för att planen har antagits i stället för de alternativ som övervägts, och vilka åtgärder som planeras för att övervaka och följa upp den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför. En sammanfattning av miljöbedömning av relevanta miljöaspekter ges i figuren nedan. Sammantaget medför inte planförslaget några stora miljökonsekvenser i förhållande till nollalternativet. Ett mindre antal kulturhistoriska lämningar berörs av föreslagen exploatering, men då dessa saknar tydligt sammanhang och har låg historisk läsbarhet medför planförslaget liten negativ konsekvens för kulturmiljön. Planförslaget bedöms medföra måttligt negativa konsekvenser för naturmiljön eftersom stora delar av biotoper med påtagliga naturvärden exploateras, häckningsmiljöer för fåglar försvinner samt att nattaktiva arter kan få minskat livsutrymme lokalt. Genomförande av planförslaget förutsätts innebära omfattande masshantering med risk för spridning av föroreningar. Förutsatt att alla förorenade massor avlägsnas och transporteras till godkänd mottagningsanläggning samt hanteras utifrån föreslagna skyddsåtgärder, så bedöms planförslaget sammantaget avseende förorenad mark medföra en liten positiv konsekvens för miljö och hälsa. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Yt- och grundvatten som innefattar recipienterna Osbäcken, Låssbybäcken och slutrecipienten Norde Älvs fjord är en viktig aspekt eftersom planförslaget innebär mindre naturmark för naturlig infiltration och rening samt fler hårdgjorda ytor. Konsekvensen av planförslaget som helhet bedöms som obetydlig rörande yt- och grundvatten. Detta tack vare förslag till dagvatten- och skyfallshantering där en serie dagvattendammar reglerar flödestoppar och renar utgående dagvatten till nivåer som ej anses påverka miljökvalitetsnormerna negativt för den primära recipienten Osbäcken och därmed heller inte för efterföljande Norde Älvs fjord. Differensen i ljudmiljön till följd av den tillkommande trafiken som exploateringen av detaljplanen skulle medföra bedöms som försumbar. Förutsatt att tillstånd endast utfärdas för verksamheter som underskrider satta riktvärden för buller, eller att krav om bullerskyddande åtgärder gentemot närliggande bostäder villkoras i tillståndet, så bedöms planförslaget avseende buller ha obetydliga konsekvenser. För aspekterna Risk och säkerhet samt Luft har konsekvensen bedömts som liten negativ för både nollalternativ och planförslag eftersom den prognosticerade allmänna trafikökningen prognosåret 2035 är stor. Oavsett detaljplanens genomförande så ökar riskerna med farligt gods på Sörredsvägen och mängden luftföroreningar jämfört med nuläget. Figur 57: Samlad bedömning av planens och nollalternativets konsekvenser på analyserade miljöaspekter (MKB, EnviroPlanning, 2025) Miljömål Den nationella måluppfyllelsen och trenden för de 16 nationella miljökvalitetsmålen redovisas i tabellen nedan tillsammans med planförslagets påverkan. Planförslaget bedöms, för de flesta målen, inte påverka den nationella måluppfyllelsen. Men för målen 1. Begränsad klimatpåverkan, 13. Ett rikt odlingslandskap samt 16. Ett rikt växt- och djurliv bedöms planförslaget negativt påverka möjligheten att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Planförslagets påverkan på måluppfyllelse av de nationella miljömålen. 🙂🙂=positivt, målet nås; ☹=negativt, målet nås inte; 😐😐=neutralt eller nära att målet nås; 😶😶= oklart om målet nås. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Plan- Nationell förslagets Nationell Milljömål målupp- inverkan Förklaring trend fyllelse på miljömålet Ökad biltrafik och godstransporter, 1. tillsammans med förbrukning av Begränsad klimat-    byggmaterial och ökad energiförbrukning ger risk för påverkan negativ klimatpåverkan, vilket motverkar miljömålet. 2. Frisk luft    Planförslagets bidrag till ökad trafik bedöms vara begränsat. 3. Bara naturlig    Planförslagets bidrag till försurning bedöms vara begränsat. försurning Förutsatt att masshantering och omhändertagande av dagvatten 4. Giftfri miljö  ↔  utförs enligt förslag så bedöms inte planförslaget inverka på måluppfyllelsen. 5. Skyddande  ↔  Miljömålet bedöms inte vara relevant för planförslaget. ozonskikt 6. Säker strålmiljö  ↔  Miljömålet bedöms inte vara relevant för planförslaget. Förutsatt att omhändertagande av 7. Ingen övergödning  ↔  dagvatten utförs enligt förslag så bedöms inte planförslaget inverka på måluppfyllelsen. Förutsatt att masshantering och 8. Levande omhändertagande av dagvatten sjöar och  ↔  utförs enligt förslag så bedöms inte vattendrag planförslaget inverka på måluppfyllelsen. 9. Inga utpekade Grundvatten av god  ↔  grundvattenförekomster som omfattas av miljökvalitetsnormer kvalitet finns i planområdet. 10. Hav i balans samt levande kust  ↔  Miljömålet bedöms inte vara relevant för planförslaget. och skärgård 11. Myllrande    Miljömålet bedöms inte vara relevant för planförslaget. våtmarker vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Plan- Nationell förslagets Nationell Milljömål målupp- inverkan Förklaring trend fyllelse på miljömålet Den skog som berörs av 12. Levande skogar    planförslaget bedöms ha låga naturvärden. Betesmarker med vissa och 13. Ett rikt påtagliga naturvärden försvinner odlings-    lokalt, vilket medför ytterligare landskap fragmentering av naturtypen sett ur ett landskapsperspektiv. 14. Storslagen    Miljömålet bedöms inte vara relevant för planförslaget. fjällmiljö Planförslaget ligger i linje med 15. God översiktsplanens intentioner om att bebyggd  ↔  samla verksamhetsområden för att miljö totalt minska transportbehov och störningar. Naturmark, vissa med påtagliga 16. Ett rikt naturvärden, exploateras och växt- och    försvinner. Planerade verksamheter djurliv medför risk för störningar på djurlivet. Figur 58: Planförslagets påverkan på måluppfyllelse av de nationella miljömålen. (MKB, EnviroPlanning, 2025) Lokala miljömål Göteborgs Stad har i Miljö och klimatprogram 2021-2030 fastställt lokala miljömål. Programmet fokuserar på de största utmaningarna för ett ekologiskt hållbart Göteborg och innehåller tre miljömål som handlar om naturen, klimatet och människan. Miljömål naturen: Göteborg har en hög biologisk mångfald Målet innebär att Göteborg senast 2030 ska ha tillräckliga arealer av naturtyper och livsmiljöer med rätt skötsel för att bevara de arter som finns i kommunen och ge förutsättningar för att utveckla ekosystemtjänster. Göteborgs Stad ska också bidra till den biologiska mångfalden regionalt, nationellt och globalt. Miljömål klimatet: Göteborgs klimatavtryck är nära noll Målet innebär att Göteborgs klimatavtryck årligen ska minska med sikte på att så snabbt som möjligt nå nollavtryck. Utsläppen inom Göteborgs geografiska område ska minska med minst 10,3 procent per år och de konsumtionsbaserade utsläppen ska minska med minst 7,6 procent per år till 2030. Göteborgs Stad ska minska sina egna utsläpp i högre takt och använda samtliga tillgängliga verktyg och styrmedel för att driva på samhällets omställning. Miljömål människan: Göteborgarna har en hälsosam livsmiljö vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Målet innebär att göteborgarnas hälsa och välbefinnande ska främjas genom bättre luftkvalitet och ljudmiljö samt minskad användning av skadliga ämnen. Göteborg ska vara en grön och robust stad där ekosystemtjänster nyttjas för att tillgodose människors behov, nu och i framtiden. Göteborgs tre övergripande miljömål relaterar till de nationella miljökvalitetsmålen och liksom för dessa bedöms aktuell detaljplan ha en begränsad påverkan på uppfyllelse av målen. Naturmiljö Den sammantagna bedömningen är att planförslaget medför måttligt negativ konsekvens för den biologiska mångfalden då stora delar av biotoper med påtagliga naturvärden exploateras, häckningsmiljöer för fåglar försvinner samt då nattaktiva arter kan få minskat livsutrymme lokalt. Om skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder vidtas finns potential till minskad negativ effekt på naturmiljön. Kulturmiljö Planförslaget påverkar ett område som, utifrån bedömningsgrundernas skala, har litet kulturmiljövärde, detta då området omfattar ett mindre antal objekt utan tydligt sammanhang. De flesta fornlämningarna syns inte ovan mark idag, vilket innebär att läsbarheten för allmänheten är låg. Efter anpassning av planförslaget minskar den negativa effekten genom att flertalet kulturhistoriska lämningar kan bevaras inom naturmark och de som påverkas har minskat till att röra en fornlämning, två övriga kulturhistoriska lämningar samt del av en gärdsgård. Utifrån detta bedöms planförslaget ha liten negativ konsekvens på kulturmiljön. Förutsatt att tillstånd ges får genomförande av detaljplanen effekten att fornlämningar undersöks och tas bort. Kunskapen kommer dock att bevaras. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Figur 59: Karta som redovisar resultat från utredningar samt förundersökning i förhållande till markan- vändningen i plankartan. Resultaten visar hur fornlämningsavgränsningen reviderats från utredning till förundersökning. Bild från MKB (Enviroplanning, 2025) Påverkan på luft Miljöförvaltningens översiktliga beräkningar av kvävedioxidhalterna i Göteborg (Platsbedömning luft, SBF och MF, 2023) visar att halterna av kvävedioxid klart underskrider miljökvalitetsnormernas gränsvärden i planområdet i dagsläget. Med utgångspunkt i 2040 års trafikprognos, inklusive detaljplanens tillskott, så kommer trafiken i och runt området visserligen öka, och därmed även halterna, men marginalen upp till gränsvärdena är – bortsett från i nära anslutning till Sörredsvägen – ändå så pass stora att risk för överskridande av miljökvalitetsnormerna inte finns. Detaljplanens bidrag till den prognosticerade totala trafikökningen är obetydlig, men då all trafikökning bidrar till ökad förorening av luften så bedöms planförslaget lokalt ha liten negativ effekt på luftkvaliteten och sammantaget bedöms planförslaget medföra en liten negativ konsekvens för hälsa och miljö. Påverkan på vatten Med de åtgärder som föreslås i dagvatten- och skyfallsutredningen är det möjligt att genomföra detaljplanen enligt Göteborgs riktlinjer för skyfallshantering (Dagvatten- och skyfallsutredning, Kretslopp och vatten, 2024). Mellan samråd och granskning av detaljplanen har en skyfallsmodellering tagits fram. Bedömningen är att med de åtgärder som föreslås i rapporten är det möjligt att genomföra planen enligt Göteborgs riktlinjer för skyfallshantering. Exploateringen innebär att naturmark i planområdet föreslås bli verksamhets- och industrimark. Andelen hårdgjorda ytor kommer därmed att öka betydligt vilket medför risk för att både flöden och föroreningsbelastning ökar samtidigt som infiltration och naturliga områden för fördröjning reduceras kraftigt. Även avrinningen samt magasineringsmöjligheter riskerar att påverkas. Effekten blir dock obetydlig då dagvattenanläggningar kommer att anläggas och ytterligare optimeras för att uppnå uppsatta krav på rening och fördröjning. Med avseende på MKN görs bedömningen att med reningsåtgärder kommer inte planen öka föroreningsmängderna och halterna på ett otillåtet sätt och därmed inte kommer försämra möjligheterna att uppnå MKN. Föroreningsberäkningar visar att halterna ökar efter exploatering. Med rening är det möjligt att uppnå Göteborgs stads riktvärden men det krävs ambitiösa och genomtänka lösningar. Kretslopp och vatten bedömer trots de ökade mängderna att det är låg sannolikhet för att detaljplanens genomförande försämrar vattenkvaliteten i recipienten både sett till de åtgärder som föreslås och till områdets storlek i förhållande till hela avrinningsområdet för Osbäcken. Området utgör ca 1–2% av Osbäckens avrinningsområde. Ett PM för MKN och kumulativa effekter har tagits fram (Sweco, 2024) och frågorna har studerats mer ingående. Angående MKN för vatten har Osbäcken, Låssbybäcken och Norde Älvs fjord studerats. Föroreningsmängderna för Osbäcken ökar, men enligt resonemang enligt ovan bedöms det som lösningsbart med hjälp av ambitiösa och genomtänka lösningar. Föroreningsmängderna och föroreningshalterna till Låssbybäcken minskar (till följd av det minskade avrinningsområdet) vilket är positivt för recipienten. Föroreningshalterna från Låssbybäcken minskar vilket även är positivt för Nordre Älvs vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING fjord. Utgående halter från planområdet motsvarar god ekologisk status i Osbäcken och MKN bedöms därmed inte äventyras för Norde Älvs fjord. Avseende kumulativa effekter har utredningen gjort en jämförelse mellan nuvarande markanvändning och Göteborgs stads översiktsplan. Ökad grad av exploatering av naturmark inom avrinningsområdet kan ge ökade halter i vattendraget men efter studie av Göteborgs stads översiktsplan indikerar detta att förvaltningen av vattenmiljön är acceptabel. Ekonomiska konsekvenser av detaljplanen Kommunens investeringsekonomi Exploateringen bedöms generera ett ekonomiskt överskott till kommunen. Kommunens exploateringsinvesteringar Exploateringsnämnden får inkomster från försäljning av kvartersmark för industri/verksamheter och i form av exploateringsbidrag. I samband med detaljplanens genomförande får nämnden utgifter för markförvärv, lantmäteriåtgärder, markmiljö, arkeologi, ledningsomläggningar, utbyggnad av allmän plats (GATA, NATUR och SKYDD), kompensationsåtgärder samt dagvatten- och skyfallsåtgärder. Kretslopp och vattennämnden får inkomster i form av anläggningsavgifter samt utgifter för utbyggnad av allmänna VA-anläggningar. Kommunens drifts- och förvaltningsekonomi Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden får minskade intäkter för arrendet som sägs upp till följd av exploateringen. Stadsmiljönämnden Stadsmiljönämnden får ökade kostnader för driften av ny allmän plats GATA, NATUR och SKYDD. Kretslopp och vattennämnden Kretslopp och vattennämnden får intäkter från brukningstaxan samt kostnader för ränta och avskrivningar samt driften av allmänna VA-anläggningar. Ekonomiska konsekvenser för exploatören Exploatören bekostar samtliga åtgärder inom kvartersmarken och får utgifter för projektering, byggnation, lantmäteriförrättning, eventuella ledningsflyttar, anslutningsavgifter för el-, tele- och VA-ledningar mm. Dessutom får exploatören erlägga exploateringsbidrag för åtgärder inom allmän plats som är direkt kopplade till planens genomförande. vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Överensstämmelse med och avvikelser från översiktsplanen Figur 60: Karta med planområdets läge markerat i grönt i förhållande till översiktsplanens markanvändningskarta (SBF, 2023). Detaljplanen överensstämmer i huvudsak med Göteborgs Stads översiktsplan som anger framtida utvecklingsområde för verksamheter såsom industri och andra anläggningar för en stor del av planområdet. Det innefattar verksamheter med omgivningspåverkan där skyddsavstånd kan krävas. Inom kommunen finns en mycket hög efterfrågan på ny verksamhetsmark och staden har i nuläget svårt att tillhandahålla sådan mark. I översiktsplanen anges en bedömning om att åtminstone 2 miljoner kvadratmeter verksamhetsmark behöver tillkomma under kommande 10 årsperiod. För de områden där detaljplanen inte överensstämmer med översiktsplanen motiveras detta med att behovet av verksamhetsmark är av väsentligt samhällsintresse för Göteborg Stad och i detta fall väger tyngre än jordbruksmarken som finns i området. Inriktningen för den typ av etableringar som planeras i området är beroende av goda transportmöjligheter och en närhet till Göteborgs hamn. Planområdets strategiska läge med sin direkta närhet till Sörredsvägen och Hisingsleden ger en gen och god tillgång till Göteborgs hamn. Nya etableringar i området kan stötta både hamnens utveckling och stärka positionen som Skandinaviens ledande godshamn. Verksamhetsmark genererar arbetstillfällen, vilket Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer vara ett väsentligt samhällsviktigt intresse på både lokal och regional nivå. Det blir särskilt viktigt utifrån rollen som regionkärna att tillvarata potentialen för nya arbetstillfällen. Områden där översiktsplanen anger kust- och landsbygd utgörs i detaljplanen av en mindre markremsa mellan större ytor där översiktsplanen anger användningen verksamheter. En avvikelse mot översiktsplanen motiveras här med att det nya verksamhetsområdet ska kunna kopplas ihop med det befintliga verksamhetsområdet vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING öster om Sörredsvägen för att få till en ändamålsenlig struktur i området, dra nytta av redan utbyggd infrastruktur samt koncentrera verksamheter i stället för att sprida ut dem och därigenom få större omgivningspåverkan. Ytan är heller inte lämplig att utveckla med annat ändamål då området är utsatt för trafikbuller och risker med anledning av att farligt gods transporteras på Sörredsvägen. Vid stadsbyggnadsnämndens sammanträde 2024-12-17 fattades beslut om att genomföra samråd om ändring av översiktsplan för Göteborg. Förslaget till ändring av översiktsplanen omfattar bland annat Tematiska tillägg för jordbruksmark och livsmedelsförsörjning som syftar till att visa hur jordbruksmarken ska användas och prioriteras i förhållande till andra samhällsintressen för att långsiktigt stärka livsmedelsförsörjningen i Göteborg. I förslaget slås det fast att det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter samt att jordbruksmark i dessa geografier får ianspråktas för exploatering givet att det inte finns andra skydd som hindrar exploatering, till exempel natur- eller kulturmiljöskydd. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att samrådsförslaget till ändring av översiktsplan är till stöd för detaljplanen då merparten av jordbruksmarken inom planområdet är utpekad i översiktsplanen för verksamheter. Mindre delar av jordbruksmarken inom planområdet är utpekade i översiktsplanen för kust- och landsbygd - där förslaget till ändring av översiktsplanen föreslår att jordbruksmarken ska värnas. Denna jordbruksmark är dock fragmenterad redan idag och ligger som en markremsa mellan större ytor där översiktsplanen anger användningen verksamheter. En avvikelse från översiktsplanen motiveras här fortsatt med att det nya verksamhetsområdet ska kunna kopplas ihop med det befintliga verksamhetsområdet öster om Sörredsvägen för att få till en ändamålsenlig struktur i området, dra nytta av redan utbyggd infrastruktur samt koncentrera verksamheter i stället för att sprida ut dem, vilket skulle ge större omgivningspåverkan. För Stadsbyggnadsförvaltningen Karoline Rosgardt Linus Sandberg Enhetschef detaljplan Hisingen Planarkitekt Elin Tjörnevik Planarkitekt För Exploateringsförvaltningen Annika Wingfors Albertina Henriksson Projektägare Projektledare vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Dnr SBF-2023-00441 PLANBESKRIVNING BETECKNINGAR Plnområdesgräns a Användningsgräns giF hsate gräsns Befintlig byggnad, fasadliv Befintlig byggnad, takkontur GRUNDKARTAN Grund atk ua ntrg p dte pränom dratug Latg B m n sit eicln eritä kn:gar b alatskn d aris gtid ba u.rs Hrå agfnord m h arotäk tcki-b Rerf:h d njaö sl/p n eytsim (HMK-K m a)s ed ok aleriv m SWEREF91 R 9 0 2/0H 2000 betcnikre n gd a srntoi.av Geo ald mihve otn ac nrtäid n g 2le 0:n 24-04-09 Andreas Jonsson Elisabeth Charlez Avdelningschef Stereooperatör 2 Stadsbyggnadsförvaltningen -5644 st Detaljplanförverksamhetervid Sörredsvägeninomstadsdelen BjörlandaiGöteborg Göteborg 2024-05-21, rev 2025-02-28 nie Rlarosgtard K niL u Ssandberg örnjk T eivElatC:dviadr En ailg p njHie s hsntd ela c hfe eta Plnik k ar 0 50 100 150 200m Skala 1:2000 (A1), 1:4000 (A3) GRUNDKARTA 2 -5644 Naturmark Föreslagen fastighetsgräns Industrimark Föreslagen byggnad Verksamhetsmark Befintlig friluftsstig Industrimark med dagvatten- och skyfallshantering Föreslagen friluftsstig Gata 2 Stadsbyggnadsförvaltningen -5644 Göteborg 2025-02-28 Tjörnevik 2 - Stadsbyggnadsförvaltningen Samrådsredogörelse Utfärdat: 2024-04-26 Diarienummer: SBF-2023-00441 Linus Sandberg Aktbeteckning: 2 - 5644 Telefon: 031-368 18 03 E-post: linus.sandberg@stadsbyggnad.goteborg.se Detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Samrådsredogörelse Handläggning Stadsbyggnadsnämnden beslöt den 20 juni 2023 att genomföra samråd för detaljplaneförslaget. Förslaget har sänts för yttrande under tiden 5 juli 2023 – 29 augusti 2023. Göteborgs Stad har genomfört en omorganisation vid årsskiftet 2022/2023. Detta ärende hade fram till 2022-12-31 diarienummer 1003/21 hos Stadsbyggnadskontoret. Sedan 2023-01-01 hanteras ärendet istället av Stadsbyggnadsförvaltningen med nytt diarienummer: SBF-2023-00441. Planförslaget har skickats ut enligt bifogad lista över samrådskrets. Förslaget har under samma tid varit tillgängligt på Stadsbyggnadsförvaltningen. Ett offentligt möte i form av ett öppet hus hölls måndagen den 21 augusti 2023. På Stadsbyggnadsförvaltningen, Köpmansgatan 20, plan 1. Förslaget finns även tillgängligt på Göteborgs Stads hemsida: www.goteborg.se/planochbyggprojekt. Sammanfattning Under samrådet inkom 75 yttranden varav cirka 50 var från privatpersoner. Inkomna yttranden berör i huvudsak frågor kopplat till påverkan på natur och möjligheter för rekreation, frågor kopplat till störningar och risker som buller, trafik och översvämningsfrågor samt frågor kopplat till förändrad markanvändning och landskapsbild. Förvaltningen har bedömt att förslaget ska revideras. Sedan samrådet har ytterligare utredningar har tagits fram och markanvändning inom planområdet har delvis ändrats från kvartersmark för industri och verksamheter till allmän plats för natur. I övrigt har mindre korrigeringar av planbestämmelser utförts. En lista på de större förändringarna är listade längst ned i detta dokument. Framförda synpunkter har i övrigt till stor del kunnat beaktas genom mindre ändringar i planhandlingarna. Kopior av samtliga yttranden har överlämnats till Exploateringsförvaltningen, fastighetsägare och berörda konsulter för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. Tematiska svar på inkomna synpunkter Nedan följer ett antal sammanfattande synpunkter och svar till frågor som har inkommit i samrådet och som har skickats in av ett flertal privatpersoner samt föreningar. a) Inkomna synpunkter som berör påverkan på naturmiljö och rekreation: ridvägar, löpning, promenader, svampplockning Kommentar: Planförslaget innebär att naturområde som används för rekreation, svampplockning, promenader, löpning med mera kommer tas i anspråk. Ett genomförande av detaljplanen kommer ha negativ inverkan på rekreativa funktioner och också på naturvärden och arter som lever i naturområdena. För att minska den negativa påverkan har olika åtgärder studerats och föreslagits, se bild nedan. Bedömningen är att en viktig befintlig funktion kopplat till rekreation handlar om att kunna ta sig genom området som en del i en promenad- och löpslinga. I planarbetet har därför möjligheten att koppla på nya stigar till befintliga stigar studerats, detta för att ge möjligt för passage genom området även i framtiden. I trafik- och utformningsförslaget har nya friluftsstigar studerats. Från den nya gatan i området föreslås en friluftsstig löpa nordväst till befintlig stig nordväst om planområdet. I planområdets sydvästra del föreslås en ny stig uppföras längs med Sörredsvägen och därigenom koppla samman stigarna sydväst och nordöster om planområdet. I och med att planförslaget innebär att naturområde tas i anspråk har olika typer av åtgärder för kompensation för påverkan på naturvärden och arter studerats. Staden arbetar parallellt med planarbetet med att ta fram ett PM för skydds- och kompensationsåtgärder där ett stort antal åtgärder för att minska negativ påverkan ska sammanfattas. Exempel är uppförande av fågelholkar och en ny damm för groddjur, buskskikt och blandad trädallé föreslås längs med ny allmän plats för gata för att gynna biodiversiteten och öka den biologiska mångfalden. Bedömningen är att föreslagna åtgärder till viss del kompenserar de negativa effekterna av detaljplanens genomförande. Ianspråktagande av biotopskyddade objekt hanteras genom dispensansökan. Figur 1: Illustrationsskiss som visar möjlig utformning av bebyggelse inom planområdet. Gröna streckade linjer visar på befintliga stigar och rosa streckade linjer visar på förslag på nya stigar. b) Inkomna synpunkter som berör störningar och risker som buller, trafik och översvämningsfrågor. Kommentar: Planförslaget ger möjlighet för industri och verksamheter inom mark som idag utgörs av natur och jordbruksmark. Ett genomförande av detaljplanen kommer innebära större risker för negativ påverkan i form av buller, utökad trafik m.m. jämfört med nuvarande markanvändning. Inom detaljplanearbetet har utredningar kopplat till störningar och risker tagits fram. Mellan samråd och granskning av detaljplanen har bullerutredningen kompletterats, underlag kopplat till trafikanalys har tagits fram och dagvatten- och skyfallsutredningen har uppdaterats. Bullerutredningen har kompletterats mellan samråd och granskning och studerar nu även kumulativa effekter i närområdet. Inom området bedöms verksamheter och industrier kunna uppföras utan att bullernivån vid bostäder överskrids. Inom vissa områden i planområdet är det olämpligt att driva verksamheter som har hög bullerpåverkan, exempelvis flismaskin. Bullrande maskiner likt dessa bör placeras mot en fasad så att byggnader utgör bullerskydd för de höga ljudnivåerna åt den riktning som ljudet bör dämpas. Alla verksamheter behöver förhålla sig till Naturvårdsverkets riktvärden för utomhusbuller samt Folkhälsomyndighetens riktlinjer för inomhusbuller. Om boende trots detta upplever problem med buller i sin bostad är det i första hand den som äger bullerkällan som den boende ska kontakta. Hjälper inte det eller om det inte går att nå rätt person så kan den boende kontakta miljöförvaltningen. Mer information finns på stadens hemsida under sidan Störas av buller. Trafikanalysen visar på att ett genomförande av planförslaget kommer att bidra med ett ökat trafikflöde på Sörredsvägen. Bedömningen är att kapaciteten i trafikplatserna och längs Hisingsleden är god. Kapaciteten längs Sörredsvägen är generellt god, dock kan lokal påverkan ses i anslutning till skiftavlösen kopplat till batterifabriken (DP Verksamheter vid Pressvägen). Under övriga perioder antas trafiksystemet klara av att hantera trafiken. När påverkan på framkomligheten kan ses, är det endast i anslutning till etableringarna och under en begränsad tid. Vid dessa tidpunkter har resterande del av nätet god kapacitet. Dagvatten- och skyfallsutredningen har uppdaterats mellan samråd och granskning av detaljplanen och en skyfallsmodellering har tagits fram. På grund av det förändrade avrinningsområdet samt ändring av mark från naturmark till industrimark ställs även höga krav på rening för att inte försämra möjligheterna att uppnå MKN (miljökvalitetsnormer). För att uppnå renings- och fördröjningskraven föreslås dagvatten hanteras i en serie dammar (alternativt makadammagasin och dammar i serie). Med avseende på MKN görs bedömningen att med reningsåtgärder kommer inte planen öka föroreningsmängderna och halterna på ett otillåtet sätt och därmed inte kommer försämra möjligheterna att uppnå MKN. Med avseende på skyfallshanteringen kommer åtgärder fokusera kring att inte försämra nedströms samtidigt som en robust höjdsättning av tillfartsvägar och byggnader krävs för att detaljplanen ska uppfylla riktlinjerna i det tematiska tillägget till ÖP för översvämningsrisker, TTÖP. Vatten måste kunna magasineras inom kvartersmarken (dammarna) vid ett skyfall. Dammarna föreslås utformas med strypta utlopp för att begränsa flödet. Utformning och optimering av anläggningarna måste göras i detaljprojekteringen. Med de åtgärder som föreslås i rapporten är det möjligt att genomföra planen enligt Göteborgs riktlinjer för skyfallshantering. Idag avleds vatten inom det blå området till Osbäcken och vatten inom gult området avleds till Låssbybäcken, se bilden nedan. Ytor inom det gula området som avses exploateras föreslås i dagvatten- och skyfallsutredningen avledas norrut mot Osbäcken varför vatten från planområdet till Låssbybäcken bedöms minskas vid ett genomförande av planförslaget. c) Inkomna synpunkter som berör förändrad markanvändning och påverkan på landskapsbilden. Ett flertal privatpersoner och närboende ställer sig frågande kring varför området ska detaljplaneläggas. De undrar även hur länge det har funnits planer för verksamheter i området och hur det kan vara motiverat att planlägga för sådant ändamål på jordbruksmark samt i närhet till bostadsbebyggelse. Kommentar: Ett genomförande av detaljplanen medför en förändrad markanvändning i området och påverkan på landskapsbilden. Bakgrunden till detaljplanen är att det inom kommunen finns en mycket hög efterfrågan på ny verksamhetsmark och att staden i nuläget har svårt att tillhandahålla verksamhetsmark. Detaljplanen överensstämmer också i huvudsak med Göteborgs Stads översiktsplan, som anger framtida utvecklingsområde för verksamheter såsom industri och andra anläggningar för en stor del av planområdet. Platsen har sedan en längre tid tillbaka varit föremål för kommunal planering som syftar till en förändrad markanvändning i området – bland annat från natur- och jordbruksmark till verksamhetsmark. Området har pekats ut med en förändrad markanvändning i både den föregående och i den gällande översiktsplanen. Det ligger också i de befintliga markägarnas intresse att utveckla sina fastigheter enligt den riktning som pekas ut översiktsplanen. Översiktsplanen är kommunens samlade strategi för hur mark, vatten och bebyggelse ska användas, utvecklas och bevaras. Den pekar både ut en riktning för hur kommunen ska utvecklas på lång sikt samtidigt som den vägleder beslut här och nu. Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. En översiktsplan är inte juridiskt bindande, men genom sin vägledande funktion har den en central roll för stadens utveckling. Översiktsplanens viljeinriktning omsätts i detaljplaner, bygglov och andra tillstånd för mark och vatten som är juridiskt bindande. Vid framtagande av en översiktsplan ska kommunen samråda med länsstyrelsen, berörda kommuner och regionplaneorgan samt ge kommuninvånare, andra myndigheter med flera möjlighet att påverka planförslaget. Bilden nedan visar hur merparten av planområdet pekades ut som ett större utredningsområde för verksamhetsmark redan i den föregående översiktsplanen för Göteborgs kommun, antagen av kommunfullmäktige 2009-02-26, (ungefärlig plats för planområdet markerat i rött). Lila linje visar utredningsområde för framtida verksamhetsområde (störande verksamheter). Brun linje visar utredningsområde för framtida bebyggelseområde (blandning bostäder och verksamheter). Figur 2: Karta som visar översiktsplanen från år 2009. När gällande översiktsplan för Göteborgs kommun, antagen 2022-05-19, togs fram var området fortsatt utpekad för verksamhetsmark. Samrådet om förslaget till ny översiktsplan inklusive fördjupningar pågick under perioden 16 januari 2019 – 26 april 2019. I samrådet prövade kommunen att slå ihop det större utredningsområdet för verksamhetsområdet med det intilliggande utbredningsområde för blandad bebyggelse och även att kategorisera det som planeringsreserv (som då kunde inkludera både verksamhetsmark och bostäder). Figur 3: Karta som visar samrådshandlingen från 2018 för nya översiktsplanen. Ungefärlig plats för planområdet markerat i rött. Mellan samråd och granskning blev det dock tydligare att behovet av möjlig verksamhetsmark var mer prioriterat (ungefärlig plats för planområdet markerat i röd cirkel). I granskningsförslaget återgick kommunen till att specificera vilka delar som lämpade sig enbart för verksamhetsmark och avgränsade då detta till de delar av det ursprungliga utredningsområdet som låg närmast befintligt logistikområde. Kommunen bedömde också att detta inte bara var en reserv på lång sikt utan något som kunde lämplighetsprövas i detaljplan även mer i närtid. Granskningsförslaget var utställd under perioden 24 mars – 28 juni 2021. Figur 4: Karta som visar granskningshandlingen från 2020 för ny översiktsplanen. Ungefärlig plats för planområdet markerat i rött. Gällande översiktsplan för Göteborgs kommun, antagen 2022-05-19, anger framtida utvecklingsområde för verksamheter såsom industri och andra anläggningar för en stor del av planområdet. Det innefattar verksamheter med omgivningspåverkan där skyddsavstånd kan krävas. För mindre delar av planområdet anger översiktsplanen användningen kust- och landsbygd där ny bebyggelse endast bör tillkomma genom enstaka lokaliseringsprövningar. Inom planområdet finns även områden där översiktsplanen anger jordbruksmark. Inom kommunen finns en mycket hög efterfrågan på ny verksamhetsmark och staden har i nuläget svårt att tillhandahålla sådan mark. I översiktsplanen anges en bedömning om att åtminstone 2 miljoner kvadratmeter verksamhetsmark behöver tillkomma under kommande 10 årsperiod. För de områden där detaljplanen inte överensstämmer med översiktsplanen motiveras detta med att behovet av verksamhetsmark är av stort intresse för Göteborg Stad och i detta fall väger tyngre än jordbruksmarken som finns i området. Inriktningen för den typ av etableringar som planeras i området är beroende av goda transportmöjligheter och en närhet till Göteborgs hamn. Planområdets strategiska läge med sin direkta närhet till Sörredsvägen och Hisingsleden ger en gen och god tillgång till Göteborgs hamn. Nya etableringar i området kan stötta både hamnens utveckling och stärka positionen som Skandinaviens ledande godshamn. Verksamhetsmark genererar arbetstillfällen, vilket Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer vara ett väsentligt samhällsviktigt intresse på både lokal och regional nivå. Det blir särskilt viktigt utifrån rollen som regionkärna att tillvarata potentialen för nya arbetstillfällen. Områden där översiktsplanen anger kust- och landsbygd utgörs i detaljplanen av en mindre markremsa mellan större ytor där översiktsplanen anger användningen verksamheter i någon form. En avvikelse mot översiktsplanen motiveras här med att det nya verksamhetsområdet ska kunna kopplas ihop med det befintliga verksamhetsområdet öster om Sörredsvägen, men också för att kunna dra nytta av redan utbyggd infrastruktur. Ytan är heller inte lämplig att utveckla med annat ändamål då området är utsatt för trafikbuller och risker med anledning av att farligt gods transporteras på Sörredsvägen. Figur 5: Karta som visar gällande översiktsplan med planområdet markerat i grönt. Ljusblå skrafferade ytor visar framtida utvecklingsområde för verksamheter såsom industri och andra anläggningar. Ljusblå ytor visar industriområde där lokalisering av verksamheter som på olika sätt har omgivningspåverkan ska prioriteras. Beigea ytor visar kust- och landsbygd där ny bebyggelse endast bör tillkomma genom enstaka lokaliseringsprövningar. Gula ytor visar jordbruksmark enligt Jordbruksverkets blockdatabas. Inkomna synpunkter och Stadsbyggnadsförvaltningens kommentarer Inkomna synpunkter har sammanfattats nedan. Vid publicering på Stadens webbplats anges inte personuppgifter så som namn, fastighetsbeteckning eller adress. Synpunkterna finns i sin helhet på Stadsbyggnadsförvaltningen. Kommunala nämnder och bolag m.fl. 1. Exploateringsnämnden Har följande synpunkter: Beslut Enligt exploateringsförvaltningens förslag: • Exploateringsnämnden tillstyrker förslaget till detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda under förutsättning att exploateringsförvaltningens bedömning i tjänsteutlåtandet beaktas och översänder tjänsteutlåtandet till stadsbyggnadsnämnden som exploateringsnämndens eget yttrande. • Exploateringsnämnden godkänner, under förutsättning att exploateringsförvaltningens bedömning beaktas, genomförandet av exploateringen och ger förvaltningen i uppdrag att genomföra projektet. Förslag till beslut • Exploateringsnämnden tillstyrker förslaget till detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda under förutsättning att exploateringsförvaltningens bedömning i tjänsteutlåtandet beaktas och översänder tjänsteutlåtandet till stadsbyggnadsnämnden som exploateringsnämndens eget yttrande. • Exploateringsnämnden godkänner, under förutsättning att exploateringsförvaltningens bedömning beaktas, genomförandet av exploateringen och ger förvaltningen i uppdrag att genomföra projektet. Förvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer att nämndens uppdrag att tillhandahålla mark för näringslivet överväger det ianspråktagande av naturmark som sker genom planförslaget, även i de delar där översiktsplanen inte pekar ut området för verksamheter. Exploateringen kan ses som en del av ett större industri- och verksamhetsområde tillsammans med befintligt verksamhetsområde på andra sidan Sörredsvägen och övriga verksamhetsområden söderut mot hamnen. Projektet bidrar till exploateringsnämndens uppdrag att tillskapa mark för näringslivets behov. Projektet bidrar även till exploateringsnämndens mål om att exploateringsprojekt ska eftersträva ett positivt ekonomiskt resultat. Projektet uppfyller ansvaret för planering och genomförande av kommunens samlade investeringar vid utbyggnad av allmän plats inom ramen för stadens exploateringsverksamhet. Detaljplanen bidrar till trafikstrategins mål om att vara Nordens logistikcentrum genom att möjliggöra för utveckling av befintlig verksamhet vid befintlig infrastruktur. Planen bidrar inte till Grönplanens mål men vissa bortfall av ekosystemtjänster kan kompenseras inom planområdet. Planförslaget möjliggör att tillgång till grönområden norr om området ökar (passage från Sörredsvägen till befintlig ridstig). Projektet visar på ett positivt nettoresultat. Slutsats bedömning Förvaltningen ser över lag positivt på inriktningen av föreslagen exploatering utifrån avvägningar som hittills gjorts. Konsekvenserna av avvägningarna måste dock studeras vidare. Nedan listas de viktigaste synpunkterna inför fortsatta arbeten inför granskning. Projektet behöver studera kompensationsåtgärder vidare för att kompensera för de naturvärden som påverkas i samband med exploateringen. Inför granskning behöver det säkerställas att det finns tillräckliga ytor för dagvatten och skyfall inom allmän plats. Till granskning av detaljplanen behöver en mikroanalys tas fram för dimensionering av cirkulationsplats. Dessutom behöver ett trafik- och utformningsförslag tas fram för allmän plats gata. Exploateringsförvaltningen och Skanska har lämnat in en granskningsversion av varsin mobilitet- och parkeringsutredning. Utredningarna behöver färdigställas till granskning av detaljplanen. Kommentar: Förvaltningens synpunkter har hanterats. 2. Socialnämnd Hisingen Har följande synpunkter: Beslut • Socialnämnd Hisingen tillstyrker förvaltningens bedömning för verksamheter vid Sörredsvägen under förutsättning att socialnämndens synpunkter beaktas. • Socialnämnd Hisingen översänder föreliggande tjänsteutlåtande som eget yttrande till stadsbyggnadsnämnden. • Socialnämnd Hisingen förklarar paragrafen omedelbart justerad. Förslag till beslut • Socialnämnd Hisingen tillstyrker förvaltningens bedömning för verksamheter vid Sörredsvägen under förutsättning att socialnämndens synpunkter beaktas. • Socialnämnd Hisingen översänder föreliggande tjänsteutlåtande som eget yttrande till stadsbyggnadsnämnden. • Socialnämnd Hisingen förklarar paragrafen omedelbart justerad Förvaltningens bedömning Socialförvaltningen Hisingen tillstyrker förslaget till detaljplan och lämnar nedan kommentarer och synpunkter till fortsatt detaljplanearbete. Kopplingar till styrande dokument Översiktsplanen anger framtida utvecklingsområde för verksamheter såsom industri och andra anläggningar, men även kust- och landsbygd och jordbruksmark, för planområdet. Med tanke att planen delvis strider mot översiktsplanens intentioner vill förvaltningen lyfta vikten av att behålla grönska inom planområdet och att skapa en bra miljö för boende i närområdet. För att undvika allt för stor påverkan ser förvaltningen att skogsridåer, bibehållande av naturmark och respektavstånd mellan tillkommen exploatering och befintlig bebyggelse skulle vara positivt. Även om själva planområdet inte blir tillgängligt för allmänheten är grönska viktigt för människors välmående och har sociala värden, så väl som ekologiska. Grönska och träd kan dessutom bidra till att minska bullernivåerna. Med tanke på att området inte längre kommer vara tillgängligt för allmänheten ser förvaltningen det som viktigt att tydligt avgränsa allmän mark och industriområdet. Detta så att det inte uppstår några missförstånd. Tydliga gränser mellan privat och offentlig yta, är viktigt för att invånare ska veta vad det är som gäller på vilken yta och det skapar i sin tur trygghet. Kommentar: Informationen har genom denna skrivning delgetts exploatörerna, då yttrandet bedöms hänvisas till genomförandet av detaljplanen. Trafik Förvaltningen ser att studera en möjlig sammankoppling av planområdet med bostadsområdet i väster som positivt. Detta skulle ge de boende i bostadsområdet en närmre koppling till busshållplatser vid Sörredsvägen. Att inte vara beroende av bil för att ta sig till och från arbete och skola har flertalet fördelar, både hälso- och miljömässigt. Det ger fler människor möjlighet att själva styra över sin vardag, utan att vara beroende av bil. Befintliga gång- och cykelvägar vid Sörredsvägen bör kopplas ihop med tillkommande cykelvägar inom planområdet. Förvaltningen ser att det skulle vara positivt med en komplettering av en tvärgående cykelväg från Sörredsvägen via Kålseredsmotet (eller närliggande) och vidare genom Svarte mosse till Biskopsgården. Därutöver är det viktigt att det finns tillräckligt cykelparkeringar inom planområdet kopplat till det förväntade behovet. Förvaltningen vill särskilt lyfta behovet av trygga och säkra gång- och cykelkopplingar samt behovet av en effektiv och tillgänglig kollektivtrafik för att minska antalet personer som tar bilen till arbetet. Planhandlingen beskriver att planen medför en ökning av transporter till och från planområdet. Den totala alstringen från området beräknas till cirka 1500, varav 500 är lastbilar, räknat i årsmedelvardagsdygn (ÅMVD). Dessutom upplevs det idag, enligt samrådshandlingarna, som att en stor andel av de personer som arbetar i närområdet tar sig dit per bil. Förvaltningen anser det vara av vikt att Västtrafik deltar i detaljplanearbetet framåt för att säkerställa en kollektivtrafik från stadens centrala delar till verksamhetsområdet som även anpassas efter verksamhetens skifttider. Kommentar: I trafik- och utformningsförslaget har sammankoppling från allmän plats gata till befintliga friluftsstigar i närliggande område utretts. Västtrafik är en remissinstans och har remitterats i samrådsskedet och kommer remitteras i samband med granskning av detaljplanen. Buller och påverkan på befintliga bostäder I samrådshandlingarna står beskrivet att de mest utsatta bostäderna är belägna söder och nordväst om planområdet. Det står också att om kraftigt bulleralstrande maskiner ska användas ska de förläggas i de centrala delarna av industriområdet. Buller kan ha både tillfällig och permanent påverkan på människans fysiologiska funktioner. Förvaltningen vill därav poängtera att det är viktigt att bullerriktlinjerna som står i planhandlingarna efterföljs. Kommentar: Noteras. Fritid Funktionen av gång- rid- och cykelväg i planområdets västra del ska bibehållas enligt planhandlingarna, vilket förvaltningen ser som positivt. Värt att poängtera är dock att hästar kan vara känsliga för höga ljud. Bullrig verksamhet bör därför, i den mån det går, undvika att förläggas i närheten av vägen. Kopplat till ridverksamheten vill socialförvaltningen Hisingen lyfta Göteborgs Stads plan för ridsport 2020–2024 och målet att långsiktigt säkerställa mark för ridsporten. I planen står också beskrivet att ridsporten bidrar till folkhälsan genom fysisk aktivitet och att den som fritidsaktivitet är extra viktig för flickor. Kombinationen med närhet till djur och vistelse i gröna miljöer ger ytterligare positiva hälsoeffekter som återhämtning och minskad stress. Kommentar: Noteras. Arbetsmiljö Samrådshandlingarna lyfter att anställda på närliggande Kålsereds Industriområde (Hisingen logistikpark) inte nyttjade aktuellt planområde för rekreation. Dock vill socialförvaltningen Hisingen trots det betona vikten av rekreation och förespråkar att det skapas möjligheter för att de anställda exempelvis ska kunna ta en promenad i närområdet. Kommentar: I trafik- och utformningsförslaget har sammankoppling från allmän plats gata till befintliga friluftsstigar i närliggande område utretts. Förvaltningen ser ett genomförande av detta som en möjlighet för anställda i området ska kunna ta en promenad i närområdet. Trygghet Förvaltningen vill betona att det är av stor vikt att de som arbetar, bor, alternativt har andra ärenden i närheten kan ta sig dit på ett tryggt och säkert sätt under byggtid. Detta är självklart aktuellt även efter att byggnationen är färdigställd. För att skapa en tryggare plats, en bättre trafiksäkerhet och en trygg arbetsmiljö är det viktigt att arbeta för en god belysning inom området. Genom att skapa en ljus och välbelyst omgivning upplever människor en större trygghet. Det ger en känsla av öppenhet, kontroll och möjlighet att orientera sig. Kommentar: Noteras. Närliggande utveckling Förvaltningen ser att planförslaget bör kopplas samman med närliggande planerade utbyggnadsprojekt. Det innefattar bland annat de planerna för batterifabriken i Arendal, Säve flygplats och Skra Bro. Kommentar: Dialog kring pågående projekten i närområdet sker löpande. 3. Miljö- och klimatnämnden Har följande synpunkter: Beslut Miljö- och klimatnämnden avstyrker planarbetet med hänvisning till förvaltningens synpunkter. Yrkanden Karin Pleijel (MP) yrkar bifall till yrkandet från MP, S, V och C daterat 2023-09-19. Andreas Nilsson (M) och Tony Liljendahl (SD) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Yrkande Datum (2023-09-19) Yrkande angående yttrande till stadsbyggnadsnämnden över förslag till detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen, Björlanda. Förslag till beslut Miljö- och klimatnämnden avstyrker planarbetet med hänvisning till förvaltningens synpunkter. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på bifall till yrkandet från MP, S, V och C mot bifall till miljöförvaltningens förslag och finner att nämnden bifaller yrkandet från MP, S, V och C. Omröstning begärs. Omröstning Godkänd omröstningsordning är: ”Ja” för bifall till yrkandet från MP, S, V och C, ”Nej” för bifall till miljöförvaltningens förslag. Följande röstar ja (6): Hanan Baalbaki (S), Gunvor Bergkvist (V), Conny Källström (S), Grith Fjeldmose (V), Anna Belfrage (C) och Karin Pleijel (MP). Följande röstar nej (5): Andreas Nilsson (M), Mattias Kindstrand (M), Lars Andreasson (D), Tony Liljendahl (SD) och Gabriella Toftered (L). Miljö- och klimatnämnden beslutar med 6 röster mot 5 att bifalla yrkandet från MP, S, V och C. Förslag till beslut Miljö- och klimatnämnden tillstyrker fortsatt planarbete under förutsättning att förvaltningens synpunkter beaktas. Förvaltningens synpunkter Naturmiljö Två naturvärdesinventeringar har gjorts för olika delar av planområdet. Naturvärdesinventeringarna täcker inte hela planområdet och miljöförvaltningen bedömer att även området närmast Sörredsvägen, i planområdets sydöstra del, behöver inventeras. Miljöförvaltningen bedömer att detaljplanen inte tar tillräcklig hänsyn till befintliga naturvärden. Miljöförvaltningen bedömer att delområdena som har naturvärdesklass 3 och/eller är brukningsvärd jordbruksmark bör bevaras. Även området öster om den föreslagna vägen, som i plankartan avsatts för användningen industri (J) och verksamheter (Z), bör avsättas för ändamålet Natur, för att skapa en grön korridor genom verksamhetsområdet. Om dessa förändringar görs, bedömer miljöförvaltningen att detaljplanen bevarar en godtagbar andel värdefull natur. Bilden till vänster visar plankartan. Bilden till höger visar naturvärdsklassade objekt i de två inventeringarna (orange visar klass 3 och gult klass 4). Röd linje visar ungefärligt område där miljöförvaltningen bedömer att planbestämmelsen ska ändras till naturändamål. Svart linje markerar delområdet där naturinventering saknas. Kommentar: Område med användningen natur har utvidgats i norra planområdet. Hushållning av mark och resurser motiverar ett sammanhållet verksamhetsområde. I trafik- och utformningsförslaget föreslås en allé längs den nya gatan för att gynna biodiversiteten och öka den biologiska mångfalden. Förslag på skydds- och kompensationsåtgärder har tagits fram och ska genomföras för att ersätta de naturvärden som försvinner. Se vidare i PM Skydds- och kompensationsåtgärder. Jordbruksmark Miljöförvaltningen är kritisk till delar av förslaget, då detaljplanen till viss del innehåller exploatering av brukningsvärd jordbruksmark och därmed strider mot Göteborgs Stads översiktsplan. Miljöförvaltningen bedömer att översiktsplanen ska följas och att jordbruksmarken inte ska exploateras. Av 3 kap 4 § miljöbalken framgår att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Betesmarken inom planområdet har brukats under lång tid och har betydelse ur ett landskapsperspektiv. Betesmarken inrymmer naturvärden och biotopskyddsobjekt. Åtta hektar brukningsvärd jordbruksmark berörs av planförslaget. Jordbruksmarksutredningen visar också att jordbruksmarken är brukningsvärd och idag används till hästverksamhet. Stadsbyggnadsförvaltningen motiverar exploatering på jordbruksmark genom att det är av stort intresse för Göteborg att hitta lämplig verksamhetsmark och att intresset i detta fall väger tyngre än den jordbruksmark/betesmark som finns i område. Miljöförvaltningen delar inte denna bedömning. I planbeskrivningen på sidan 17 framgår att landskapsbilden har förändrats kraftigt de senare årtiondena – från ett jordbrukslandskap till ett landskap som domineras av transportleder och industri- och verksamhetsområden. Miljöförvaltningen noterar att arealen jordbruksmark fortsätter minska på Hisingen, som samtidigt är den del av staden som har störst potential till lokal livsmedelsförsörjning. I jordbruksmarksutredningen bedömer stadsbyggnadsförvaltningen att området inte är en del av ett större sammanhängande jordbrukslandskap. Miljöförvaltningen delar inte denna bild, då stadens största andel jordbruksmarksområden finns på Hisingen. Enligt översiktsplanens karta för jordbruksmark ligger detta delområde i den södra delen av det sammanhängande området på Hisingen. Miljöförvaltningen bedömer att urvalskriteriet i lokaliseringsutredningen ”får ej redan vara utpekat som utredningsområde för verksamhet” bör tas bort. Denna detaljplans syfte är verksamheter och då bör sådana utredningsområden ingå i urvalet. Bilden visar utklipp från jordbruksmarksutredningen där blå ytor bedöms vara brukningsvärd jordbruksmark Kommentar: Översiktsplanens markanvändningskarta anger ändrad markanvändning industri inom aktuellt område. Bedömningen är därmed att detaljplanen går i linje med översiktsplanens övergripande intentioner. Del av mark i avgränsningen i bilden ovan ligger inom allmän plats för natur och bedöms därmed inte negativt påverkas av detaljplanen. Ett antal kompensationsåtgärder för ianspåktagande av jordbruksmark har beskrivits i PM skydds- och kompensationsåtgärder, dessa är avstämda med projektets resurs från miljöförvaltningen. Ljudmiljö Bullerutredningen bygger på antaganden om vilka typer av verksamheter som kan komma att förekomma inom området. Resultaten är därmed osäkra. Bullerutredningens resultat visar att det finns risk för störande industribuller över Naturvårdsverkets riktvärden vid närliggande bostäder, i synnerhet kvällstid och nattetid, även om verksamheterna är mindre bullrande. Bullerutredningen indikerar att det kommer att krävas en mycket noggrann planering av verksamheter inom området. För att kunna etablera industriverksamheter på denna plats som ligger nära bostäder (den närmaste bostaden ligger inom 50 meter) håller miljöförvaltningen med stadsbyggnadsförvaltningen om att buller från verksamheterna och industrierna behöver studeras vidare när planeringen av området kommit längre. En uppdaterad bullerutredning kommer också behöva inkludera andra närliggande industribullerkällor för att studera de kumulativa effekterna, något som inte har gjorts i den befintliga bullerutredningen. Verksamheterna kommer att behöva anpassas så att aktuella bullerriktvärden uppfylls vid samtliga bostäder. Eftersom bullerkällor kommer att behöva placeras i de centrala delarna av området, bör byggnaderna utformas för att minimera spridning av buller, exempelvis med bullerdämpande fasader och tak. Kommentar: Bullerutredningen har uppdaterats mellan samråd och granskning. En bilaga har lagts till utredningen och omfattar nu även de kumulativa effekterna. Markmiljö Miljöförvaltningen delar bedömningen att det finns behov av kompletterande miljötekniska undersökningar. En översiktlig miljöteknisk markundersökning som omfattar hela det aktuella planområdet bör genomföras innan detaljplanen antas, för att klargöra eventuell förekomst av föroreningar. Kommentar: Förvaltningen delar bilden av att kompletterande miljötekniska undersökningar behövs, bedömningen är att dessa kan göras i samband med genomförandet av detaljplanen. Dagvatten I dagvattenutredningen redovisas föroreningsberäkningar före och efter exploatering, med och utan rening. I utredningen anges att beräkningar inte gjorts för delområde A3. Miljöförvaltningen bedömer att sådana behöver genomföras och ingå i bedömningen av den totala föroreningsbelastningen på Osbäcken, dit dagvattnet antas avledas. Kretslopp och Vatten genomför sedan 2018 recipientkontroll i Osbäcken. Mätningar av fosfor visar att Osbäcken har pendlat mellan dålig och otillfredsställande status de senaste åren. När statusklassningen är dålig är alla försämringar otillåtna. Redovisade föroreningsberäkningar visar att totalmängderna av bland annat fosfor ökar efter exploatering och rening, jämfört med före exploatering. För att uppnå tillräckning rening krävs ambitiösa och genomtänkta lösningar, vilket konstateras i dagvattenutredningen. I det fortsatta arbetet med detaljplanen behöver Osbäckens status beaktas. Det finns även risk att kumulativa effekter från andra exploateringsprojekt inom Osbäckens avrinningsområde medför en sammantagen negativ påverkan på Osbäcken. Exempelvis pågår exploatering av närliggande fastigheter (Sörred 15:3 och Sörred 8:12) samt detaljplan för verksamheter vid Norra Stenebyvägen. Miljöförvaltningen vill därför understryka vikten av att löpande säkerställa att detaljplanen skapar förutsättningar för att inte öka näringsbelastningen på Osbäcken, i det fortsatta planarbetet. Dessa förutsättningar behöver finnas på plats vid genomförandet. Miljöförvaltningen anser att dagvattenanläggningar inom planområdet bör utformas så att de ger mervärden i form av ekosystemtjänster och bidrar till biologisk mångfald. Ytterligare en aspekt att beakta är att landskapets vattenhållande förmåga påverkas av den ökade hårdgöringsgraden i området i samband med exploatering. Utöver risk för ökade toppflöden kan förändringen av den naturliga avrinningen innebära en ökad risk för att små bäckar och diken torkar ut i torrperioder. Detta bör belysas och vid behov hanteras i dagvattenutredningen. Flödena till Låssbybäcken kan även minska på grund av förändrad avledningsriktning. En del av planområdet som idag avleds till Låssbybäcken antas efter exploatering avledas till Osbäcken. Det finns tämligen goda uppväxtområden för öring längre nedströms i Låssbybäcken (enligt biotopkarteringar genomförda av Sportfiskarna under 2017). Planen behöver visa att minskade flöden till bäcken inte försämrar förutsättningarna för öringen. Kommentar: Dagvatten- och skyfallsutredningen har uppdaterats och studerar nu föroreningsberäkningar för hela planområdet samt eventuell påverkan på Låssbybäcken på grund av förändrade avledningsflöden. Miljömål Miljöförvaltningen bedömer att planen som helhet, med exploatering av grönytor, försämrar förutsättningarna att nå Göteborgs stads miljö- och klimatmål, särskilt målet om att Göteborg ska ha en hög biologisk mångfald. Samtidigt bedömer förvaltningen att detaljplanen har möjlighet att bidra mer till Göteborgs stads miljö- och klimatprogram än vad som framgår i planhandlingarna. Exempelvis kan takytor används som gröna, vegetationsbeklädda tak, som tillför viktiga ekosystemtjänster inom området, eller som en plats för energiproduktion. Kommentar: Skrivning under rubrik lokala miljömål har uppdaterats utefter uppdaterade utredningar och förändrad avgränsning i planområdet. 4. Kulturförvaltningen Har följande synpunkter: Fornlämningar som identifierats vid de arkeologiska utredningarna fordrar fortsatta undersökningar enligt kulturmiljölagen. Tillstånd för sådana ingrepp i fornlämning söks hos länsstyrelsen. Förutsatt att hänsyn tas till de aktuella fornlämningarna har kulturförvaltningen inget övrigt att erinra beträffande den planerade bebyggelsen. Kommentar: Noteras. 5. Kretslopp och vatten Har följande synpunkter: 1. ÖVERGRIPANDE BEDÖMNING Kretslopp och vatten vill särskilt lyfta fram följande information som är viktig att beakta i det fortsatta planarbetet: Det är av stor vikt att vattnet fortsatt får vara strukturande i planarbetet när planförslaget fördjupas ytterligare gällande höjdsättning samt byggnadernas utformning och placering. En skyfallsmodelleringen av området behövs för att avgöra om de åtgärder som är framtagna är tillräckliga för att uppnå kraven i TTÖPen. Mer information kring vilken typ av verksamhet som kommer etablera sig i området behöver framkomma. Det får konsekvenser på åtgärder som krävs på VA-ledningsnätet i området. En spillvattenpumpstation och en tryckstegringsstation behöver anläggas inom planområdet. Ytor för anläggningarna behöver säkras i plankartan. Anläggningarna behöver placeras i lågpunkter men samtidigt skyddas mot skyfall. Tryckstegringsstationen placeras lämpligen så nära Sörredsvägen som möjligt och spillvattenpumpstationen vid vändzonen. Spillvattenstationen behöver placeras i anslutning till dammen för att kunna avleda nödvatten. Kommentar: Dagvatten- och skyfallsutredningen har uppdaterats mellan samråd och granskning. En skyfallsmodellering har tagits fram. Ytor för spillvattenpumpstation och tryckstegringsstation har säkerställts i plankartan. Kretslopp och vatten ser följande behov av ändringar i planhandlingarna: I planbeskrivningen på sida 24 under rubriken Vatten och avlopp behöver det läggas till att området är utanför Kretslopp och vattens verksamhetsområde för dricks-, spill- och dagvatten. I planbeskrivningen på sida 36 under rubriken Vatten och avlopp kan det förtydligas att spillvattenpumpstationen behöver anläggas vid den norra delen av allmän plats GATA. Det behöver också läggas till att allmänna dricks- och spillvattenledningar behöver byggas ut i den allmänna vägen. Befintlig trycksatt spillvattenledning i Sörredsvägen behöver dimensioneras upp. I planbeskrivningen på sida 25 under rubriken Dagvatten behöver det läggas till information om markavvattningsföretagen och att det begränsar avledningen från planområdet. Texten under avfallsrubriken i planbeskrivningen bör omformuleras och förtydligas, bland annat med att ytor för och framkomlighet till avfallsutrymmen måste lösas på kvartersmark. Kommentar: Skrivning om markavvattningsföretag finns sedan tidigare i ett separat avsnitt med rubrik Markavvattningsföretag. Planbeskrivningen har i övrigt uppdaterats enligt kommentarerna ovan. 2. AVFALL Kretslopp och vatten anser att det med detaljplanens utformning finns goda förutsättningar att ordna en fungerande avfallshantering i området, men vi anser att texten under avfallsrubriken i planbeskrivningen bör omformuleras för att förtydliga vad man behöver ta hänsyn till i fortsatt planarbete och senare exploatering. Planbeskrivningen bör förtydligas med att det måste avsättas ytor inom respektive fastighet för avfallshantering och att framkomlighet till och angöring vid dem måste säkras. Den allmänna gatan når inte samtliga fastigheter vilket innebär att angöring, körbara gator och vändmöjlighet behöver lösas på kvartersmark. Avfallslösningen behöver anpassas efter verksamhetens art och förutom restavfall, matavfall och förpackningar kan till exempel även fettavskiljare behövas. Vi vill förtydliga att kretslopp och vattens roll är att bevaka att det kommer vara möjligt att hämta avfall från tillkommande bebyggelse. I detaljplanen tycker inte vi att det är relevant att specificera vilka avfallsfraktioner som hanteras av kommunen. Det är även information som kan ändras över tid och bör därför strykas. Kommentar: Planbeskrivningen har uppdaterats enligt skrivningen. Medskick till exploatörer I samband med bygglovsansökan ska exploatör kunna redovisa en fungerande avfallshantering för de typer av avfall som uppstår i verksamheten. Goda råd och riktlinjer kring avfallshantering är samlade i skriften Gör rum för miljön som finns på www.goteborg.se. Kretslopp och vatten står gärna till tjänst framöver vad gäller vidare planering av avfallshanteringen. Kontakta vid behov ansvarig avfallshandläggare. Kommentar: Noteras. 3. VA Allmänna VA-ledningar En förbindelsepunkt per fastighet för vatten gäller generellt. Gemensamhetsanläggningar för avlopp kan accepteras under vissa förutsättningar. Planområdet är ej försörjt med allmänt VA-ledningsnät. Det finns allmänt VA- ledningsnät i Sörredsvägen som planområdet kan ansluta till. Allmän VA- ledningsutbyggnad inom planområdet bedöms till ca 750 m men sträckan beror på hur fastighetsindelningen blir. Ledningsrätt kan bli aktuellt för allmänna ledningar som behöver läggas på privat mark. Åtgärder på VA-ledningsnätet utanför planområdet behövs. Den trycksatta ledningen som behöver byggas ut allmän plats GATA behöver anslutas till självfallsledningen i Sörredsvägen. Ledningssträckan som behöver anläggas utanför planområdet är ca 150 m. Dricksvattenledningsnätet kan behöva uppdimensioneras i Sörredsvägen för att möta brandvattenkraven som initialt ställts. I änden på gatan i anslutning till dagvattendammen behöver en spillvattenpumpstation anläggas för att kunna avleda vatten från de lågt liggande fastigheterna. I den allmänna gatan behövs en självfallsledning som fastigheterna ansluts till samt en trycksatt spillvattenledning som avleder spillvattnet till självfallsledningen i Sörredsvägen. Den befintliga trycksatta spillvattenledningen i Sörredsvägen behöver troligt dimensioneras upp. Pumpstationen behöver säkras i plankartan. En tryckstegringsstation behöver anläggas i området alternativt att planområdet ansluts till tryckstegringsstationen i John Bunyans väg. Om en tryckstegringsstation behöver anläggas i området behöver den placeras i en lågpunkt men som ändå skyddas mot skyfall och så nära Sörredsvägen som möjligt. Dimensionering av anläggningarna görs när mer information om vad för typ av verksamhet som ska etablera sig i området. För att kunna ansluta det område som idag ägs av Skanska behöver ett u-område alternativt ett servitut upprättas över den nordligaste fastigheten. Om markarbeten planeras närmare än 10 m från VA-anläggning ska Kretslopp och vatten få möjlighet att granska arbetet enligt rutin ”Kretslopp och vattens anvisningar för markarbeten” på Göteborg stads hemsida. Kommentar: Noteras. Brandvatten Det är möjligt att få ut 20 l/s från brandposterna vilket är under de krav som Räddningstjänsten initialt ställt. Det behöver studeras mer noggrant vilken brandbelastning som området kräver när mer information finns gällande vilken typ av verksamheter som ska etablera sig i området. En dialog med Räddningstjänsten behöver ske efter samrådet. Det finns inte kapacitet i ledningsnätet att förse byggnaderna med sprinklervatten. Byggnaderna kommer behöva förses med tankar som bekostas av exploatör/fastighetsägare. Kommentar: Utgångspunkten är att utöver befintliga brandposter kommer varje enskild fastighet uppföra tankar. Planbeskrivningen har kompletterats med information och exploatörer informerade. Dialog har förts mellan staden och Räddningstjänsten. Dagvattenhantering En dagvatten- och skyfallsutredning har gjorts i planarbetet. Exploateringen innebär att både flöden och föroreningsbelastning ökar samtidigt som infiltration och naturliga områden för fördröjning reduceras kraftigt. För att uppnå de krav som finns med avseende på dagvatten krävs omfattande åtgärder. Rening av dagvattnet behöver ske i flera steg. I dagvatten- och skyfallsutredningen, daterad 2023-04-27, föreslås dagvattnet från området avledas till dammar inom planområdet, där vattnet fördröjs och renas i flera steg innan det avleds norr ut. Dagvattenanläggningarnas placering och utformning föreslås studeras vidare inom planarbetet för att bättre anpassa dessa utifrån planens och områdets förutsättningar. Utöver dammarna behöver fastigheterna på kvartersmark addera ytterligare rening/fördröjningssteg innan dagvattnet kan avledas mot dammarna. Den sista dammen i kedjan hamnar inom allmän platsmark. Det behöver diskuteras vem inom staden som har ansvaret över den dammen. Alla anläggningar för rening av dagvatten ska anmälas till miljöförvaltningen. Det är viktigt att det tas fram skötselplaner för både anläggningarna på allmän platsmark och kvartersmark. Det är speciellt viktigt att anslutningen mellan dammarna på kvartersmark och dammen på allmän platsmark blir bra. Med avseende på MKN görs bedömningen att med reningsåtgärder kommer inte detaljplanen öka föroreningsmängderna och halterna på ett otillåtet sätt och därmed inte försämra möjligheterna att uppnå MKN. Markavvattningsföretaget Lexby m.fl TF 1911 berörs av exploateringen och höga krav ställs på fördröjning för att inte öka flödena. Det är inte tillåtet att öka avledningen till ett markavvattningsföretag utan anmälan. Om planen genomförs innebär det att flödet från området ökar vilket innebär att fördröjningsåtgärder krävs. Med föreslagna åtgärder uppnås tillräcklig fördröjning för att flödena inte ökar. Dammar behöver ha kapacitet att fördröja ca 8 400 m3. Materialval för utvändiga ytor ska väljas med omsorg om miljön. Till exempel ska oskyddade ytor av koppar eller zink undvikas för att minska risken för föroreningar i dagvattnet. Kommentar: Noteras. Skyfallshantering En dagvatten- och skyfallsutredning har gjorts i planarbetet. En översiktlig bedömning av översvämningsrisken orsakat av skyfall har gjorts. De ytor som är avsatta för skyfallshantering bör vara tillräckliga för att uppfylla TTÖPen. Byggnadernas placering och utformning får konsekvenser för dagvatten- och skyfallsåtgärderna. Kretslopp och vatten rekommenderar att en skyfallsmodellering görs efter samråd för att utvärdera bebyggelseförslaget och höjdsättningen. Till skyfallsmodelleringen behövs en 3D-höjdsättningsmodell. I samband med skyfallsmodelleringen rekommenderas även att förändrade infiltrationsmöjligheter utvärderas. För de delar av området som är samhällsviktiga krävs ytterligare skyddsåtgärder mot skyfall. En säkerhetsmarginal mellan vital del och högsta vattennivå vid ett skyfall vara 0,5 m. Dammarna som föreslås inom planområdet för att hantera dagvatten föreslås även kunna hantera skyfall. Då behöver ytterligare omkring 5 500 m3 vatten kunna magasineras inom planområdet vid ett skyfall för att kompensera för den föreslagna exploateringen. Om planförslaget justeras förändras också hur stor volym som behöver hanteras inom planområdet. Kretslopp och vatten kommer behöva anlägga två anläggningar, för spill- och dricksvatten, inom planområdet. Dessa behöver skyddas mot skyfall. Kommentar: Noteras. Trädplantering Vid trädplantering gäller som grundregel att ett skyddsavstånd på minst 4 m mellan trädets rothals och ytterkant ledning ska hållas. Avsteg från grundregeln kan göras endast i speciella fall och efter godkännande från Kretslopp och vatten. Krav på skyddsåtgärder kan komma att ställas. Kommentar: Noteras. Förutsättningar för anslutning Varje fastighet behöver förses med en separat förbindelsepunkt. Anslutning av fastigheterna sker till de planerade allmänna VA-ledningarna i den allmänna gatan. Avloppsnätet inom kvartersmark ska utformas som duplikatsystem med skilda ledningar för dag- och dräneringsvatten respektive spillvatten. För att anslutning med självfall ska tillåtas ska färdigt golv vara minst 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt, med hänsyn till risk för uppdämning i allmänt dag- och spillvattensystem. Kretslopp och vattens fördröjningskrav för dagvatten ska uppfyllas innan avledning till allmän anläggning. Krav vad gäller avskiljning av föroreningar i dagvattnet ska vara uppfyllt. Vid det fall som anslutning av bebyggelse sker genom samfällighet med en gemensam servis gäller att varje byggnad bör vara placerad 0,3 meter över kringliggande marknivå/gata. Lägsta normala vattentryck i förbindelsepunkt motsvarar nivån + 50 m (RH2000). Trycket kommer höjas i samband med tryckstegringsstationen anläggs. Vilket tryck som är aktuellt för planen behöver utredas. Ledningsnätets kapacitet medger ej uttag till sprinklers. Kommentar: Noteras. Ekonomi Kostnad för utbyggnad av allmän VA-anläggning finansieras av VA-taxa. Uppdimensionering för att försörja brandposter finansieras av VA-taxa. Kommentar: Noteras. 6. Göteborg Energi AB Har följande synpunkter: Göteborg Energi AB med dotterbolag har tagit del av nämnda remiss. Nedan följer synpunkter på förslaget från berörda. Vid schaktningsarbeten i närheten av i mark förlagda ledningar hänvisas till våra gällande Bestämmelser vid markarbeten som omfattar el-, fjärrvärme-, fjärrkyla-, signalkabel, optostyrkabel optofiber och gasledningar tillhörande Göteborg Energi AB, Göteborg Energi Gothnet AB, Göteborg Energi Nät AB, Göteborg Energi Gasnät AB och Ale Fjärrvärme AB. Det poängteras att det är för var tid gällande version som skall uppfyllas och att uppdaterade bestämmelser finns tillgängliga via länken: https://www.goteborgenergi.se/Kundservice/Markarbeten_nara_ledning Giltighetstiden för av oss lämnat projekteringsunderlag är begränsad, se uppgifter i ert utkvitterade svar. Göteborg Energi lämnar endast synpunkter på föreslagna ledningslägen baserat på utkvitterade underlag från oss. Det är viktigt att korrekt ledningsanvisning av befintliga ledningar och anläggningar utförs och schaktning och andra markarbeten sker med stor försiktighet. För ledningsanvisning, projekteringsunderlag, samordnings ärenden och samhällsplanerings ärenden hänvisas till: https://www.ledningskollen.se Kommentar: Noteras. Göteborg Energi Nät AB (GENAB) Göteborg Energi Nät AB har granskat samrådshandlingarna. Arbetet med borttagandet av 10 kV luftledningen pågår och bolagets ambition är att denna ska vara nedtagen vid planens antagande. Det finns dock alltid en risk att något hinder uppstår varför det kan komma bli nödvändigt med provisoriska eller permanenta förläggningar genom planområdet. Även lokaliseringen och utformningen av det södra E-området behöver studeras mer i detalj ihop med Vattenfalls tillkommande kraftledning. Göteborg Energi Fjärrvärme och Fjärrkyla samt Signalkablar. Göteborg Energi Gasnät AB (GEGAB). Göteborg Energi Fjärrvärme, Fjärrkyla och Gas har inget ytterligare att tillägga för detaljplanen. Vi ser positivt på att även fortsättningsvis vara en del av planprocessen för att utreda förutsättningar för att ansluta området till fjärrvärme- och naturgasnätet. Göteborg Energi GothNet AB. Vi är intresserade av att delta i kommande projektering för att tillgodose behovet av fibertjänster inom planen. Kommentar: Genomförandemöten har hållits med bland annat Göteborgs energi med dotterbolag. Kommentarerna ovan bedöms vara hanterade genom denna dialog. 7. Göteborgs Hamn AB Har följande synpunkter: Allmänt om Göteborgs hamn Göteborgs hamn är Skandinaviens största hamn och porten till världen för stora delar av svensk industri. Totalt passerar nära 30 procent av Sveriges utrikeshandel via Göteborgs hamn. I Göteborgs hamn finns terminaler för container, roro, bilar, passagerare samt olja och andra energiprodukter. I Göteborg finns Skandinaviens klart största containerhamn där cirka 60 procent av Sveriges containerhandel hanteras. Exporten består mestadels av stål, fordon samt skogsprodukter som papper, pappersmassa och trävaror. Importen består främst av konsumtionsvaror som kläder, möbler, livsmedel, elektronik med mera. Energihamnen i Göteborg är Sveriges största allmänna energihamn och viktig för energiförsörjningen i hela landet. Depåverksamheten i Energihamnen försörjer hela Västsverige samt stora delar av övriga Sverige med bensin och diesel. Göteborgs Hamn AB ägs av Göteborgs Stad. Bolaget ansvarar för att underhålla, utveckla och marknadsföra hela godsnavet. Själva godshanteringen sköts av specialiserade terminaloperatörer. Göteborgs hamn, både befintliga terminaler som framtida utvecklingsområden, är utpekade som riksintresse för kommunikation, sjöfart. EU pekade 2011 ut 83 europeiska hamnar som ”corehamnar”, dvs kärnhamnar, i nätverket TEN-T som är ett övergripande europeiskt nät med nio huvudsakliga korridorer med viktiga nav. Göteborg är en av fem utpekade svenska hamnar. Utpekandet visar att Göteborgs hamn är av största vikt också i det europeiska perspektivet. Synpunkter på planförslaget Göteborgs Hamn AB (GHAB) är mycket positiv till att verksamheter för logistik, lager och industri fortsätter att utvecklas längs Sörredsvägen. GHAB har nedanstående synpunkter på samrådshandlingarna. GHAB har i remissvar till Översiktsplan för Göteborg framfört att behovet av nya verksamhetsområden är stort och att det därför är bra att område för förändrad markanvändning till verksamheter och utredningsområden för verksamheter finns utpekade längs Sörredsleden. GHAB anser att planförslaget ligger i linje med ovanstående och är viktig för att täcka behovet av såväl lager- som industrimark i Göteborgsregionen. Utveckling av området kommer att stärka Göteborg som Nordens logistikcentrum och Göteborgs hamn som godsnav. Namnet Arendals hamn används inte som namn på någon av hamndelarna i Göteborgs hamn. I detta sammanhang är det bättre att beskriva avståndet till Göteborgs hamn. Övrigt Detta ärende har inte behandlats av Göteborgs Hamn AB:s styrelse. Kommentar: Noteras. 8. Business Region Göteborg Har följande synpunkter: BRG arbetar för att utveckla näringslivet i regionen och våra huvudsakliga mål är att bidra till en stark och hållbar ekonomisk tillväxt, en hög sysselsättning och ett differentierat näringsliv. Göteborgsregionen står för en stor del av hela Sveriges tillväxt och trenden är tydlig att alltmer kompetens och tillväxt samlas i storstadsregioner. Det innebär att Göteborgsregionens kommuner har ett särskilt nationellt ansvar att planera för tillväxt. Utan nya bostäder, nya arbetsplatser och mark för näringslivet kommer regionen att tappa i konkurrenskraft. För att nå det övergripande målet för Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program om att skapa förutsättningar för minst 120 000 nya jobb till 2035 behöver staden tillgodose såväl behovet av nya bostäder som företagens behov av mark och lokaler. I översiktsplanen anges en bedömning om att åtminstone 2 miljoner kvadratmeter verksamhetsmark behöver tillkomma under kommande 10 årsperiod. Trycket på att etablera sig i Göteborgsområdet är starkt och närheten till hamnen och industrin är viktiga styrkor och här finns också ett stort behov av konsumtionsvaror. Men samtidigt ser vi en stor brist på exempelvis verksamhetsmark för varuhantering och industri i hela regionen och Göteborgs stad har i nuläget svårt att tillhandahålla sådan mark. Att ta fram nya verksamhets- och industriområden är synnerligt viktigt inte minst ur en social dimension där företagen som verkar i området ofta bidrar till den lokala sysselsättningen. Det är av mycket stor vikt att säkerställa nya verksamhetsområden för att möta den starka efterfrågan inom logistik och industri Göteborgsregionen framhålls ofta som det bästa alternativet i Sverige för en logistiketablering. Med Skandinaviens största hamn och med en internationell flygplats är detta Sveriges främsta logistiknav. Regionen är en naturlig nod för branscher med stora varuflöden och företag inom transportlogistik, magasinering och terminalhantering. De olika kompetensområden som logistiken spänner över har en 2 mycket viktig roll i regionen och bidrar både direkt och indirekt till utveckling och sysselsättning inom en rad branscher, inte minst handel och tillverkning. Samtidigt råder just nu en stor brist av mark avsett för logistikverksamhet vilket är hämmande för den regionala tillväxten. Efterfrågan inom logistik drivs just nu framför allt genom en stark utveckling inom e-handel som väntas fortsätta öka kraftigt även under de kommande åren. Lager, logistik och handel smälter alltmer samman vilket ställer nya krav och snabbt ökande e-handel driver på behovet av digitalisering. Konsumenterna efterfrågar mer transparens och kortare ledtider, vilket kräver en god produktivitet och hög flexibilitet. Bland annat har flera av de stora dagligvarukedjorna och logistikaktörerna under de senaste åren gjort stora logistikinvesteringar och det finns starka incitament för fortsatta distributions- och e- handelssatsningar vilket innebär en ökad efterfrågan av mark och lokaler inom hela regionen. Programområdets strategiska läge med sin direkta närhet till Sörredsvägen och Hisingsleden ger en snabb och god tillgång till Göteborgs hamn. Nya etableringar i området kommer stötta både hamnens utveckling och stärka positionen som Skandinaviens ledande godshamn. Göteborgsregionen har även en mycket stark position som nordisk industriregion där Göteborg utgör centrum för svensk tillverkningsindustri. Beskedet under 2022 att en batterifabrik ska etableras i Göteborg är ytterligare ett styrkebevis regionen. Fordonsindustrins omställning till elektriska drivlinor och denna etablering innebär stora utvecklingsmöjligheter för den samlade tillverkningsindustrin i regionen. Att lägga produktion i billiga produktionsländer, främst i Asien, med fokus uteslutande på att minimera kostnader har länge varit standard men de senaste åren har utmanat supply chain med svårigheter i leverans och förändrat företagens synsätt. Allt fler företag tittar på så kallad reshoring – dvs. att flytta hem produktionen vilket ökar efterfrågan på mark för denna typ av verksamhet i Göteborgsregionen. Dessa verksamheter är ofta beroende av ett stort antal underleverantörer vilket ställer höga krav på ett välfungerande logistiksystem. Säkerställ en välfungerande kollektivtrafik till det nya verksamhetsområdet Kollektivtrafik och publika transportmöjligheter är ett måste om de typer av enklare instegsjobb som varuhantering och tillverkning innebär skall kunna etablera sig inom planområdet. Närmaste kollektivtrafikhållplats är i dagsläget belägen på Sörredsvägen och John Bunyans väg, ungefär 200 respektive 250 m från planområdet. Här trafikerar linje 179 och 159 (båda högtrafiklinjer). Men även om tillgängligheten till kollektivtrafik i underlaget anses vara god så behöver kollektivtrafiken till det nya verksamhetsområdet säkerställas med exempelvis ny och närmare belägen hållplats för att göra det mer attraktivt för ny verksamhet att etablera sig inom området och för att inte bilen skall bli det förhärskande transportmedlet. För att staden skall lyckas uppnå uppställda hållbarhetsmål (både globala och nationella), måste en mer transporteffektiv utveckling gynnas. Inte enbart genom bränslesnålare fordon och elektrifiering, utan även genom att nyttja transportsystemet på ett effektivare sätt. Detta inkluderar planering av attraktiva och tillgängliga städer, med en attraktiv och pålitlig kollektivtrafik för att den på så vis ska kunna bli ett starkt alternativ till bilen. Sammanfattning Möjligheten att skapa förutsättningar för ett nytt verksamhetsområde vid Sörredsvägen är strategiskt viktig för hela regionen. Det planerade företagsområdet har ett välplanerat läge i nära anslutning till större leder, det starka mobilitetsklustret och Göteborgs Hamn vilket ger förbättrade möjligheter för näringslivet samt att påverka den samhällsviktiga transportsektorn i positiv riktning. Satsningen är även strategiskt rätt och helt i linje med ambitionerna inom exempelvis Gothenburg Green City Zone där regionen behöver skapa regionala och lokala omlastningsnav för att transporter till och från storstaden ska kunna effektiviseras och ske med utsläppsfria fordon. I ett övergripande stadsutvecklingsperspektiv bidrar tillkommen exploatering till att skapa mer exploaterbar yta för industri och verksamheter, utvecklingen dockar an till ett befintligt industriområde med ett stort antal anställda, längs med en primärled för farligt gods. Sammantaget finns det ett stort behov av ytterligare mark för industri- och logistikverksamhet i Göteborgsregionen för att möta den ökande efterfrågan och möjliggöra för fler företag och sysselsatta inom regionen. För att regionen skall kunna behålla sin position som Nordens logistiknav och centrum för svensk tillverkning behöver tillgång till mark för dessa verksamheter säkerställas. Möjligheterna för ett utvecklat verksamhetsområde vid Sörredsvägen är en mycket viktig del i detta. Detta är ett tjänstemannautlåtande och har inte styrelsebehandlats. Kommentar: Noteras. Statliga och regionala myndigheter m.fl. 9. Länsstyrelsen Länsstyrelsens hela samrådsyttrande samt rättelse har bilagts. Länsstyrelsen har följande synpunkter: Prövningsgrunder enligt PBL 11 kap. 10§ Enligt 11 kap. 10 § ska Länsstyrelsen överpröva kommunens antagandebeslut av en plan eller områdesbestämmelser om dessa kan antas strida mot någon av de fem prövningsgrunderna. Riksintresse (både MB kap 3 och 4, se listan i webbgis) Mellankommunala frågor och regionala förhållanden Miljökvalitetsnormer (MKN) (MB 5 kap, luft och vatten) Strandskydd (MB 7kap) Hälsa och säkerhet (risk för olyckor, översvämning, erosion) geoteknik Länsstyrelsen anser att nedanstående prövningsgrunder är aktuella för föreslagen exploatering. Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten Enligt 2 kap. 10 § PBL får planläggning inte medverka till att en miljökvalitetsnorm, MKN, enligt 5 kap Miljöbalken inte följs. Kommunen måste därför visa hur planerade åtgärder påverkar vattenkvalitén inom de vattenförekomster som kan beröras av planområdet samt hur de påverkar möjligheterna att nå uppsatta MKN för Vatten. Kommunen ska visa på vilka grunder bedömningen har gjorts. I dagvattenutredningen redogör kommunen för statusen i Osbäcken, men det framgår att även att en mindre del av planområdets dagvatten idag och fortsättningsvis avleds till Låssbybäcken. I underlaget redogör kommunen för att flödet av dagvatten till Låssbybäcken kommer att minska efter exploateringen. Länsstyrelsen saknar en bedömning av vilken påverkan detta får på bäcken. Låssbybäcken är idag inte försedd med miljökvalitetsnormer, men saknar inte värde för växt- och djurliv. Dessutom mynnar både Osbäcken och Låssbybäcken i Nordre älvs fjord (WA69137484), som är försedd med miljökvalitetsnormer. I underlaget har kommunen avstått från att bedöma eventuell påverkan på slutrecipienten Nordre älvs fjords miljökvalitetsnormer, då de bedömer att risken för påverkan är liten till följd av den långa rinntiden. Länsstyrelsen vill dock poängtera att alla vattenförekomster som berörs eller potentiellt kan beröras av detaljplanen ska beskrivas i underlaget (planbeskrivning samt dagvattenutredning) även berörd slutrecipient. Liksom detaljplanens påverkan på ekologisk och kemisk status och på möjligheterna att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås. Detta gäller med avseende på såväl ytvatten som grundvatten. Bedömning ska göras på kvalitetsfaktornivå. Det ska redovisas hur projektet påverkar uppnåendet av MKN i berörda vattenområden. Det är dessutom viktigt att man även belyser påverkan på hydromorfologiska kvalitetsfaktorer och inte bara vattenkvalitet. Kommunen gör i dagvattenutredningen bedömningen att det trots de ökade mängderna föroreningar från planområdet är det låg sannolikhet att detaljplanens genomförande försämrar vattenkvaliteten i recipienten. Denna bedömning gör man utifrån planområdets storlek i förhållande till hela avrinningsområdet för Osbäcken. Kommunen gör vidare bedömningen, med avseende på miljökvalitetsnormerna, att planen inte ökar föroreningsmängderna och halterna på ett otillåtet sätt och därför inte kommer påverka statusen för Osbäcken negativt. Länsstyrelsen anser att kommunen utöver att bedöma eventuell påverkan på slutrecipient, Nordre Älv fjord, så bör kommunen även ha med i sina beräkningar den kumulativa effekten från andra planer. Detta då kommunen planlägger flera områden i närområdet, där Osbäcken är tänkt recipient för dagvattnet. Kommentar: Dagvatten- och skyfallsutredningen har uppdaterats mellan samråd och granskning. Bedömning och skrivning om MKN för vatten har uppdaterats enligt skrivningen ovan och sammanfattats i ett PM. Frågor kopplat till kumulativa effekter är också beskrivet i detta PM. Underlaget ligger som en bilaga till dagvatten- och skyfallsutredningen. Farligt gods Kommunen har studerat frågan kring farligt gods vilket är bra. Vi ser positivt på att det bebyggelsefria avståndet om 30 meter är säkerställt på plankartan. En förutsättning för att presenterad riskkurva ska gälla är att en eventuell olycka med farligt gods sker vid vägen. Det är inte helt tydligt beskrivet i handlingar att vägen och topografin säkerställer detta. Av handlingar framgår att cirkulationsplatsen och vägen kommer behöva byggas om. Det är viktigt att kommunen i den fortsatta processen säkerställer att det finns tillräckliga förutsättningar för att kunna antaga att 30 meter mellan en olycka och byggnad går att upprätthålla. Enligt figur 31 i planbeskrivningen illustreras ett mindre dike mellan väg och cykelbanan vilket är positivt för att motverka att vätska rinner in mot området. När väggen byggs om kanske den även breddas och avståndet krymper? Avstånd är alltid bästa skyddet. Inför granskningsskedet är det bra om det tydligare framgår att det finns förutsättningar som gör att det går att upprätthålla minst 30 m (även efter en ombyggnad) samt en beskrivning av topografin mellan väg och verksamhet. Generellt anser länsstyrelsen att ”lätta” åtgärder alltid ska värderas vid nyetablering intill farligt godsleder. I detta fall rör det sig om stora volymer där även verksamhet och kontor tillåts. Det finns stora osäkerheter i indata och om utvecklingen tex av mängder och ämnen av transporter framöver ser ut. I aktuellt ärende anser vi att kommunen bör överväga följande åtgärder: • Att det finns minst en utrymningsväg som inte vetter mot leden. • Att luftintag ska placeras så lång från leden som möjligt Kommentar: Sörredsvägen planerar endast att byggas om vid cirkulationen, i övrigt förväntas befintlig sträckning bibehållas. De 30 meter med bebyggelsefritt avstånd som är satt i plankartan förväntas därmed vara säkerställd. Två planbestämmelser har lagts till i plankartan vilka säkerställer att minst en utrymningsväg som inte vetter mot leden ska uppföras samt att luftintag ska placeras på fasad som vetter bort från leden. Översvämning kopplat till skyfall Utifrån handlingar framkommer att frågan om översvämning kopplat till skyfall kommer att studeras vidare efter samrådet. Detta då förutsättningar varit osäkra inför framtagande av underlagsrapport. Det framgår också att det eventuellt planeras för verksamhet som kan bedömas som samhällsviktig varför högre säkerhetsmarginal krävs. Bedömningen, i utredningen, är dock att det finns förutsättningar för att klara kraven för skyfall förutsatt att åtgärder som föreslås införs där volymer för fördröjning och höjdsättning är viktiga frågor. Länsstyrelsen ser positivt på att frågan utreds ytterligare och kommer ta del av nya handlingar i granskningsskedet. Vi ser positivt på att åtgärder är införda på plankartan. Vi rekommenderar kommunen att inför granskningen ser över så att planbestämmelser lever upp till Boverkets krav på tydlighet och objektivitet. Planbestämmelser n3 och n4 anser vi är otydliga med att endast skriva skyfall. Vi anser att det måste framgå vad för skyfall som ska vara dimensionerande. Eftersom åtgärderna ligger inom kvartersmark måste det även finnas ett villkor. Kommentar: Dagvatten- och skyfallsutredningen har uppdaterats mellan samråd och granskning där även en skyfallsmodellering har tagits fram. Planbestämmelserna kopplat till skyfall har uppdaterats. Planbestämmelsen a1 har lagts till, bestämmelsen reglerar: Startbesked får inte ges för byggnad förrän markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom anordnande av översvämningsbar yta alternativt underjordisk anläggning för hantering av dagvatten och skyfallsregn. Råd enligt 2 kap. PBL Förhållande till ÖP Föreslagen exploatering stämmer överens med översiktsplanens intentioner. Buller Kommunen bör överväga att komplettera plankartan med bestämmelse som möjliggör uppförande av exempelvis bullervall i syfte att minska störningar för de angränsande bostäderna. Länsstyrelsen delar i övrigt slutsatserna i genomförda utredningar. Kommentar: Det finns ingen planbestämmelse som motsätter uppförande av bullervall inom planområdet, om det i framtiden bedöms nödvändigt går det att uppföra bullervall inom området. Vid högre höjd än 0,5 meter kommer marklov krävas. Trafikfrågor Trafikverket ställer sig positiva till utvecklingen av aktuellt område, men vill poängtera vikten av att studera trafiksystemet i sin helhet eftersom det sker mycket i närområdet där det kommunala vägsystemet är en viktig pusselbit. Utbyggnaden får inte försämra trafiksäkerheten och/eller framkomligheten på Hisingsleden. Trafikverket anser att eventuell påverkan på Hisingsleden ska redovisas. Se Trafikverkets yttrande, daterat 2023-08-25 Kommentar: Noteras. Trafikverkets frågor besvaras under deras yttrande. Synpunkter enligt annan lagstiftning Vattenverksamheter I underlaget framgår att det på flera platser inom planområdet finns ett antal vattensamlingar och bäckar med rinnande vatten. Då större delen av planområdet planeras att hårdgöras drar länsstyrelsen slutsatsen att dessa vatten planeras att läggas igen. Länsstyrelsen vill därför upplysa om att alla arbeten i ytvatten ska beskrivas i planunderlaget. I underlaget skall det även redovisar hur dessa avses att hanteras gällande anmälan eller tillstånd enligt 11 kap miljöbalken. Länsstyrelsen upplyser vidare om att åtgärder som till exempel schaktning, pålning eller anläggande av byggnader med djup grundläggning som kan innebära bortledning av grundvatten innebär en vattenverksamhet som regleras i 11 kap Miljöbalken. Bortledning av grundvatten är tillståndspliktig om det inte är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. I det fall åtgärden bedöms vara tillståndspliktig ska samråd utföras i tidigt skede med Länsstyrelsens vattenavdelning. Det är verksamhetsutövarens ansvar att göra denna bedömning. Markavvattning Åtgärder som utförs för att skydda mot vatten med avsikt att varaktigt öka en fastighets lämplighet för till exempel bebyggelse kan innebära markavvattning enligt 11 kap. miljöbalken. Frågan att utreda om det krävs åtgärder som innebär markavvattning och vilka fastigheter som är berörda ska redovisas i underlaget. Även åtgärder för att leda bort/skydda mot skyfall kan utgöra markavvattning. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen utrett vilka markavvattningsföretag som berörs av exploateringen och gjort en initial bedömning av planens påverkan på dessa. Om kommunen misstänker att den kommande exploateringen kan komma att ha en negativ effekt på markavvattningsföretagen, skall kommunen samråda med dem inför vidare arbete med planen. Kommentar: Noteras. Artskydd Naturvärdesinventeringar och riktade artinventeringar har genomförts. Området innehåller ung björkskog, annan lövskog, betesmark och olika småbiotoper i form av stenmurar, diken och småvatten. I området finns också kraftledningsgator. Artinventeringarna noterar Länsstyrelsen har genomförts vid rätt tid på året och med tillräcklig omfattning i övrigt. Artfynden som gjorts i området är rimliga sett till de naturliga förutsättningarna. Emellertid behöver ytterligare utredningar om påverkan på naturmiljön och skyddade arter genomföras, vilket Länsstyrelsen redogör för nedan. Groddjur och biotopskydd I dammen i planområdets östra del har påträffats vanlig groda och mindre vattensalamander. Det är rimligt att utgå från att groddjuren använder planområdet som vilo- och övervintringsplats samt jaktmark. Stenmurar och diken nyttjas sannolikt och bör antas ha betydelse för den ekologiska funktionen i groddjurspopulationernas hemområde. Groddjur förekommer sannolikt i planområdet eller dess omedelbara närhet året om. De påträffade groddjursarternas fortplantningsområden och viloplatser har inget skydd i artskyddsförordningen. Däremot har diken, stenmurar och dammen bedömts omfattas av generellt biotopskydd. Länsstyrelsen ifrågasätter inte den bedömningen. Så länge biotoper kan återskapas i närområdet ser Länsstyrelsen inga uppenbara hinder ur naturvårdssynpunkt mot att planen kan genomföras. Det är dock viktigt, vilket tas upp i MKB:n, att en ny damm anläggs och når full funktion för groddjur innan den befintliga tas bort. Det är således positivt för planprocessen att kommunen snarast ansöker om dispens från det generella biotopskyddet hos Länsstyrelsen. I en sådan ansökan behöver kommunen noggrant beskriva hur tillräckligt hög kvalitet ska nås i kompensationsbiotoper, i synnerhet dammen. När i tid man planerar anlägga och ta bort biotoper ska också beskrivas. Dessa åtgärder behöver förhålla sig till groddjurens livscykel. Länsstyrelsen förutsätter att stenmurar byggs upp av stenar från befintliga murar. Normalt återskapas inte öppna diken; i stället kompenseras förlusten genom att anlägga småvatten. Kommunen bör ha detta i åtanke när man planerar vilken storlek den nya dammen ska ha. Länsstyrelsen råder kommunen att utgå från principen att 1 meter förlorat dike ska kompenseras med 1 kvm ny småvattenyta. Den nya dammarealen (den kan utgöras av en eller flera dammar) ska således minst motsvara den befintliga i areal, plus den areal som kompenserar för förlorade diken i området. Fåglar Länsstyrelsen delar bedömningen att gulsparv, stare och svartvit flugsnappare kan fortsätta häcka i närområdet om skyddsåtgärderna vidtas, även om vissa livsmiljöer för arterna försvinner i planområdet. Grönsångare och entita häckar utanför planområdet och bedöms inte påverkas i någon större omfattning av att planområdet förändras. Sammantaget bedöms inte fåglar störas på ett enligt artskyddsförordningen otillåtet sätt. Det är dock upp till kommunen att säkerställa att de planerade skyddsåtgärderna vidtas. Andra skyddade arter Länsstyrelsen noterar att fladdermöss – alla fladdermusarter är strikt skyddade genom 4 § a artskyddsförordningen – omnämns i resonemang om effekterna på nattaktiva djur. Såväl belysning som buller förväntas kunna påverka fladdermusfaunan. Någon fladdermusinventering har emellertid inte genomförts, varför det inte är känt vilka arter som förekommer i området. Det är naturligtvis inte alltid nödvändigt att genomföra riktade artinventeringar. Men det måste finnas ett tillräckligt underlag för att kunna bedöma effekterna på skyddade arter, det vill säga ett underlag som med tillräcklig säkerhet visar vilka arter som finns, hur de nyttjar det aktuella området och vilka effekter de planerade åtgärderna förväntas få på arterna. Slutsatserna i MKB:n om effekterna på nattaktiva arter som till exempel fladdermöss – att de förväntas påverkas måttligt – saknar enligt Länsstyrelsen tillräckligt stöd i nuläget. Med tanke på de svenska fladdermusarternas ekologiska krav och på områdets karaktär går det inte att utesluta att fladdermöss förekommer i planområdet. Det är också ostridigt att naturmiljöer som fladdermöss kan nyttja kommer att försvinna. I MKB:n, avsnittet om uppföljning och fortsatt arbete, står också att ”eventuellt kan fladdermöss vara aktuella att inventera med tanke på att tillkommande ytor omfattar byggnader som skulle kunna utgöra boplatser för dessa.” Länsstyrelsen råder därför kommunen att, med ledning av erforderliga utredningsinsatser, till granskningsskedet presentera följande om fladdermöss: • vilka arter som förekommer i området och om de nyttjar området för fortplantning, övervintring eller vila, samt hur otillåten störning eller skada kan undvikas genom att åtgärden anpassas eller skyddsåtgärder vidtas, • hur förutsättningarna är för de arter som genom planerade åtgärder förlorar områden för fortplantning, övervintring och vila att tillgodose sina behov i närområdet. Behövs anpassningar och skyddsåtgärder för att arterna ska kunna finnas kvar i närområdet? Avslutningsvis förutsätter Länsstyrelsen naturligtvis att ny kunskap om förutsättningarna i området också i erforderlig omfattning införlivas i bedömningen av påverkan på groddjur och fåglar. Kommentar: Staden har tagits fram ett PM om skydds- och kompensationsåtgärder som en bilaga till planbeskrivningen. PM sammanfattar hantering av olika åtgärder kopplat till natur och arter. Parallellt med planarbetet har exploateringsförvaltningen skickat in en dispensansökan för påverkan på generella biotopskydd. En fladdermusinventering har tagits fram mellan samråd och granskning av detaljplanen. Enligt bedömningen så finns det fladdermöss inom området, sammantaget bedöms området vara av låg betydelse för fladdermusfaunan. Det finns inga särskilda kvaliteter med inventeringsområdet som skiljer ut det jämfört med de flesta andra öppna eller halvöppna miljöer på Hisingen. Bedömningen är därför att inga särskilda åtgärder behöver vidtas kopplat till fladdermöss inom området. Brukningsbar jordbruksmark Göteborgs Stad har gjort en utredning enligt 3 kap 4 § miljöbalken. Man har kommit fram till att den jordbruksmark som ingår i förslaget till detaljplan är brukningsvärd. Man har bedömt att användningen, verksamhetsmark, är ett väsentligt samhällsintresse. Man har jämfört med ett par andra platser men har kommit fram till att denna plats är den bästa. Den innehåller också minst jordbruksmark, (8 hektar) än de övriga alternativen. Fornlämningar Kommunen har fångat upp frågorna kring fornlämningar och tillståndsplikt och hanterat frågan korrekt. Beskrivningen i planbeskrivningen är tillräcklig och riktig. Undersökning om betydande miljöpåverkan Kommunen har sedan tidigare bedömt att förslaget innebär betydande påverkan på miljön. Ett avgränsningssamråd har hållits med Länsstyrelsen, se diare nr 402-36702- 2022. Kommentar: Noteras. 10. Trafikverket Har följande synpunkter: Infrastruktur Trafikverket är väghållare för väg E6, Hisingsleden som är utpekat riksintresse för kommunikation enligt 3 kap 8 § Miljöbalken. Vägen är även utpekad som funktionellt prioriterad väg för funktionerna dagliga personresor, godstransporter, kollektivtrafik och långväga personresor. Det pågår en ombyggnation av den södra delen av Hisingsleden, på sträckan Vädermotet i syd – Björlandavägen i norr. Målet är att höja trafiksäkerheten och öka kapaciteten för godstrafik. Trafikverkets synpunkter Trafikverket ställer sig positiva till utvecklingen av aktuellt område, men vill poängtera vikten av att studera trafiksystemet i sin helhet eftersom det sker mycket i närområdet där det kommunala vägsystemet är en viktig pusselbit. Utbyggnaden får inte försämra trafiksäkerheten och/eller framkomligheten på Hisingsleden. Trafikverket anser att eventuell påverkan på Hisingsleden ska redovisas. Trafikverket ser fram emot fortsatt dialog i planarbetet. Kommentar: Staden och Trafikverket har fört dialog både mailledes och på sittande möte. 11. Lantmäterimyndigheten, Göteborgs Stad Har följande synpunkter: Grundkartan Flera gränser inom området ligger inne som osäkra. Vilket innebär att detaljplanelagt område kan omfatta andra fastigheter än vad som har tänkt från början. Det går inte att utläsa fastighetsbeteckningarna i grundkartan. Kommentar: Noteras. Plankartan Planbestämmelse I1 står det bara luftledning. Borde stå markreservat för luftledning, likt de övriga markreservaten. Väster om området som är utlagt som gata, finns det kvartersmark för Tekniska anläggningar (E). Mellan kvartersmarken E och gatumarken gäller utfartsförbud. Lantmäterimyndigheten undrar hur det är tänkt att nå kvartersmarken E. I illustrationsritningen redovisas att det ska gå en väg över prickat mark med planbestämmelserna g1, n1 och n3 för att nå kvartersmarken Z. Planbestämmelsen n3 säger att det ska vara en damm inom området. Hur är det tänkt att vägen ska byggas? Ska det vara en bro eller kulvert? Det bör framgå hur den tekniska lösningen för detta område är tänkt. Kommentar: Planbestämmelse l1 är uppdaterad enligt yttrandet. Kvartersmarken E är tänkt att nås genom infart från allmän gata där utfartsförbud inte råder, under luftledning och fram till aktuellt område, se illustration nedan. Plankartan har uppdaterats, tänkt vägsträckning som ska nå område Z omfattas nu inte av planbestämmelserna g1, n1 och n3. Planbeskrivningen På sidan 47 under rubriken fastighetsrättsliga konsekvenser redovisas en bild över de områden som resp. fastighet blir utlagd som. Lantmäterimyndigheten bedömer att en tydligare redovisning behövs på hur resp. fastighet påverkas än att hänvisa till en bild. Exempelvis är Kålsered 1:102 en bebyggd bostadsfastighet med bostadshus och ekonomibyggnader. Enligt kommande detaljplan kommer den användningen som fastigheten har idag inte vara tillåtligt. Även de rättigheter som finns inom planområdet behöver förtydligas hur de påverkas exempelvis servitutet som Kålsered 1:102 har inom Kålsered s:1. Kommentar: En förtydligande beskrivning gällande fastighetsrättsliga konsekvenser är tillagd under rubriken Fastighetsrättsliga konsekvenser. Ett förtydligande gällande servitutet på Kålsered s:1 är tillagd under rubriken Servitut. Det ska även framgå risken med att lägga del av ansvaret för utbyggandet av dammen på fastighetsägaren. Det finns risk att det blir som det är tänkt enligt illustrationsritningen, där dammen visas som en ”enhet” men där ansvaret är delat på olika delar för dammen. Kommentar: Ett förtydligande gällande utbyggnad av dammarna är tillagd under rubriken Gemensamhetsanläggningar. På sidan 47 under rubriken fastighetsbildning framkommer det texten ” Före beviljande av bygglov ska erforderliga fastighetsbildning i enlighet med detaljplanen var genomförd’’. Det finns inga planbestämmelser på fastighetsindelningen i plankartan. Texten borde förtydligas att det är önskvärt att bygglov ges efter erforderliga fastighetsbildning har skett. Kommentar: Texten ”före beviljande av bygglov” är borttagen under rubriken Fastighetsbildning. Under rubriken Gemensamhetsanläggningar (sida 47) framkommer det att berörda fastighetsägare gemensamt ansvarar för anläggningens utförande och framtida drift. Det bör framgå om det är bara tänkt att de fastigheter som bildas inom planområdet ska ingå eller inte. Genom att lägga ut ett g-område (markreservat för gemensamhetsanläggning) har fastighetsägaren som g-området är inom rätt att kräva att det bildas en gemensamhetsanläggning för det ändamål som planen har haft som avsikt, i detta fall damm. Det bör även framgå risken med att lägga ansvaret på fastighetsägarna att utgöra en gemensam damm för hantering av dagvatten. Enligt plankartan ska damm finnas inom kvartersmarken (N3) men när man läser planbeskrivningen uppfattas det mer som att det får finnas. Bör vara tydligare vilka kvar som gäller inom kvartersmarken. Kommentar: Ett förtydligande gällande utbyggnad av dammarna är tillagd under rubriken Gemensamhetsanläggningar. Under rubriken ledningsrätt (sida 48) bör det framgå vems ledningar resp. markreservat är avsett till. Fastighetsägare som markreservatet inom sin fastighet har rätt att kräva att det genomförs, då behöver det framgå vem som är tänkt huvudman för resp. ledningsrätt. Ett exploaterings/genomförandeavtal är inte garanterat att det kan ligga till grund som medgivande enligt fastighetsbildningslagen. Det bör framgå konsekvenserna med att genomföra planen med ett exploateringsavtal. Kommentar: Ett förtydligande gällande l-området är tillagt under rubriken Ledningsrätt. Resterande framtida ledningar är inte klara i dagsläget. Sida 53 redovisas en tabell med de olika planbestämmelserna. För att förtydliga vore det lämpligt att ha samma symbol som utfartsförbudet har i plankarta i stället för att ha texten symbol. Planbestämmelse Z har samma förklaring som J i tabellen. Kommentar: Tabellen har uppdaterats. Lantmäterimyndigheten har i övrigt inga synpunkter på förslaget. Kommentar: Noteras. 12. Statens geotekniska institut (S) Har följande synpunkter: Yttrande över samrådshandling Statens geotekniska institut (SGI) har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerad detaljplan. SGI:s yttrande avser geotekniska säkerhetsfrågor såsom ras, skred, erosion och geotekniska frågeställningar kopplade till översvämning. Grundläggnings- och miljötekniska frågor, såsom hantering av radon, ingår inte i vår granskning. Underlag: Plankarta. 2023-06-28 2. Planbeskrivning. 2023-06-28 Geotekniskt utlåtande – komplettering bergteknik. Göteborgs stad Fastighetskontoret, 2023-03- 09 PM Geoteknik. Skanska, 2022-06-13 PM Bergteknik. Afry, 2023-03-17 Dagvatten- och skyfallsutredning. Göteborgs stad Kretslopp och vatten, 2023-04-27 SGI:s synpunkter Enligt 2 kap 5 § PBL ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet samt med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion. Geotekniska aspekter såsom säkerhetsfrågor avseende skred, ras och erosion ska således klarläggas i planskedet för de förhållanden som planen medger. De geotekniska och bergtekniska förutsättningarna beskrivs i tre handlingar där [3] behandlar områdets nordöstra del och [4, 5] behandlar områdets sydvästra del. Geoteknisk utredning Nordöstra delen: Enligt [3] kap 5 bedöms stabiliteten inom planområdet vara tillfredsställande för befintliga förhållanden. SGI har inga synpunkter på denna bedömning. Vi saknar i [2] och [3] en bedömning av stabiliteten för framtida förhållanden och anser att planhandlingarna behöver kompletteras med detta. Sydvästra delen: Enligt [5] kap 10 bedöms totalstabiliteten inom planområdet vara tillfredsställande för befintliga och framtida förhållanden. SGI har inga synpunkter på denna bedömning. Kommentar: En bedömning av stabiliteten för framtida förhållanden i nordöstra delen har tagits fram och planhandlingarna har kompletterats med ny information. Bergteknisk utredning För områdets nordöstra del bedömdes det i [3] inte föreligga någon risk för bergras eller blocknedfall för planområdet eller dess närmaste omgivning. SGI gör ingen annan bedömning. För den sydvästra delen har bedömning av bergstabiliteten gjorts baserat på ett antal hällobservationer [5]. Stabiliteten bedöms som god i befintlig situation. Området saknar enligt utredningen bebyggelse och vägar, eller annan infrastruktur. Vad SGI kan se på andra underlag så saknar området och dess närmaste omgivning branta bergslänter och är begränsat för fritidsutnyttjande. SGI ser med detta underlag inte något hinder för den fortsatta planprocessen med hänsyn till block och bergstabilitet. Vi vill dock lyfta frågan om hur rekommendationer för genomförandeskedet i de två utredningarna säkerställs Kommentar: Noteras. 13. Västtrafik Har följande synpunkter: Västtrafik har inget att invända mot den föreslagna planen Vi har idag trafikering med buss i anslutning till området morgon och eftermiddag vilket innebär att det är möjligt att resa kollektivt till planområdet på vardagar. Det är dock svårt att konkurrera bilresa dit. En resa till hållplatsen John Bunyans väg innebär för de flesta ett byte till linje 148 som går var 30 minut och enbart morgon och eftermiddag. Vi noterar att det medges 600 parkeringsplatser i anslutning till planen vilket antyder att det inte planeras några diskussioner med exploatörerna och åtgärder för att minska bilberoendet i området. Med ett framtida samarbete med verksamheterna Volvo Cars och Northvolt skulle man kunna begränsa bilresandet för arbetande till hela området mellan John Bunyans väg och Björlandavägen inklusive den föreslagna planen. Man skulle därmed också kunna skapa ett underlag för eventuell trafikering vid andra tider på dygnet. Det är viktigt att utforma korsningen John Bunyans väg och Sörredsvägen bättre för oskyddade trafikanter med övergångsställen. Kommentar: Noteras. 14. Vattenfall Eldistribution AB Har följande synpunkter: Vattenfall har två 132 kV högspänningsluftledningar inom och i närheten planområdet, se lila linje i bifogad karta. Notera att ledningar är schematiska i kartan. För att få exakta avstånd måste det mätas fysiskt på plats. Samtliga säkerhetsavstånd gäller från ledningens yttersta anläggningsdel (faslina, stolpe eller stag). Vattenfall vill att l-området ska utökas med tanke på att Vattenfall ser ett behov att förstärka elnätet i framtiden. Vattenfall önskar en fortsatt dialog för att planera utformningen. Vattenfall vill att E-området som har placerats inom l-området, flyttas från l-området. Vattenfall vill att l- och u-område separeras i plankartan. Detta eftersom Vattenfall inte vill att det går underjordiska ledningar inom l-området. Vid arbete i närheten av ledning så ska bevakning beställas via: Arbete nära ledning (vattenfalleldistribution.se) Kommentar: Staden har vid ett flertal tillfällen fört dialog med Vattenfall. Plankartan har uppdaterats mellan samråd och granskning efter den dialog som har förts mellan parterna. Vattenfall har följande riktlinjer som ska följas: Ny belysningsstolpe invid luftledning Belysningsstolpe bör placeras på ett horisontellt avstånd av belysningsstolpens totala höjd + 3 meter och som minst 6 meter till luftledningens närmaste fas. Dock gäller alltid att ett hinder skall placeras på ett sådant avstånd att ingen del kan nå luftledningen vid ett eventuellt fall. Vid en luftledning med spänningsnivå över 110 kV gäller att om en belysningsstolpe placeras inom 20 meter (tätort) eller 50 meter (landsbygd) från luftledningens i mark förlagda metalliska delar (stolpar, stag, jordtag och genomgående markledare) skall matning till belysning vara försedd med extra yttre isolation så att isoleravstånden enligt TSN uppnås. Placeras belysningsstolpe inom ovan angivna avstånd bör belysningsstolpen utföras i isolerat utförande. Vid placering av belysningsstolpe inom ledningsgata skall utförande ske enligt Svensk Standard. Ny reklam/vägskylt invid luftledning Skylten bör placeras på ett horisontellt avstånd av skyltens totala höjd + 3 meter och som minst 10 meter till luftledningens närmaste anläggningsdel (stolpar och stag). Dock gäller alltid att ett hinder skall placeras på ett sådant avstånd att ingen del kan nå luftledningen vid ett eventuellt fall samt ej påverka framkomligheten vid framtida underhåll. Elinstallation skall utföras enligt TSN. Telestörningsnämnden – TSN För ny elanläggning som placeras i närheten av Vattenfalls nätanläggning gäller att matningen till denna skall vara försedd med extra yttre isolation på så lång sträcka att isoleravstånden uppnås. I detta sammanhang hänvisas till Telestörningsnämndens (TSN) meddelande nummer 21. I TSN meddelande nummer 21 under rubrik ”Avstånd mellan friledningar för hög- spänning och annan markförlagd anläggning med hänsyn till markpotential” står: · För att förebygga risk för skador på i marken nedgrävda ledningar och kablar vid åsknedslag eller jordfel på närliggande friledning för högspänning bör angivna avstånd hållas mellan de nedgrävda ledningarna och friledningens i markförlagda metalliska delar (stolpar, stag, jordtag, genomgående markledare). För gällande avstånd se TSN meddelande nr 21. Arbete invid luftledning Säkerhetsområde Luftledning med spänningsnivå över 55 kV har ett säkerhetsområde om 6 meter horisontellt avstånd och 4 meter vertikalt avstånd från luftledningens faser. Inom säkerhetsområdet får under inga omständigheter maskiner, människor, redskap eller dylikt komma in. Schaktning / grävning Man får inte ändra marknivån eller vidta annan åtgärd, t ex schaktning som kan medföra fara för ledningen eller medföra att ledningen kan vålla skada på person eller egendom. Schaktning/Grävning i ledningsrätts-/servitutsområde får inte ske utan ledningsägarens i god tid inhämtade medgivande. Säkerhetsbestämmelser vid schaktning/grävning invid luftledning enligt följande: • Schaktning får inte ske inom ett avstånd av 10 meter från stolpar, stag och fundament i mark. • Schaktning under en luftledning får inte göras utan att det fastställts hur eventuella marklinor går så att dessa inte skadas samt att det klargörs vilka säkerhetsavstånd som gäller invid den aktuella luftledningen i samråd med Vattenfalls representant. • Vid arbete i närheten av en ledning gäller ESA Entreprenör - ESA-E, varvid entreprenör skall inneha intyg avseende angiven ESA-utbildning. Om Vattenfalls luftledning skadas vid grävarbete är den som utför grävarbetet (entreprenören eller entreprenörens uppdragsgivare) skyldig att ersätta Vattenfall för de kostnader som uppstår i samband med reparation av skadan. Även kostnader som tredje man drabbats av på grund av att markkabel eller luftledning skadas kan bli aktuella. Sprängning Man får inte utföra sprängning invid befintlig lednings närområde som kan medföra fara för ledningen eller medföra att ledningen kan vålla skada på person eller egendom. Sprängning i ledningsrätts/servitutsområde får inte ske utan ledningsägarens i god tid inhämtade medgivande. Vid sprängning invid Vattenfalls luftledningar gäller följande: • Riskanalys för arbete/sprängning i närheten av Vattenfalls luftledningar skall utföras och presenteras för Vattenfall i god tid före arbetets början • Vid sprängning i närheten av luftledningar skall Arbetsmiljöverkets föreskrifter om sprängarbete AFS 2007:1 tillämpas. • Vattenfall skall vid behov ta fram en konsekvensanalys avseende vad en skada orsakad av sprängningen och därmed driftstörning ger på aktuell anläggningsdel. • Vattenfalls handläggare skall kontaktas i god tid före arbetets påbörjan • Besiktning av linor, stolpar, stag, fundament och berg i dagen skall utföras före byggstart. • Vibrationsmätare bör monteras på de anläggningsdelar som kan komma att beröras vid sprängning. • Vid sprängning skall täckning ske så att inte linor, stolpar eller isolatorer skadas av kringflygande stenar/berg. • Bevakningsmannen skall hålla kontakt med driftcentralen före och efter varje sprängningstillfälle. • Besiktning av linor, stolpar, stag, fundament och omgivande berg skall utföras efter slutförd sprängning. • Protokoll med samtliga vibrationsmätvärden skall överlämnas till Vattenfall. Övrigt Vid brukande av mobilkran/byggkran/grävmaskin invid luftledning skall denna vara placerad på minst det avstånd från luftledningen så att kranens aktionsradie inte kommer innanför luftledningens säkerhetsområde. Vid arbete i närheten av en ledning gäller ESA Entreprenör - ESA-E, varvid entreprenör skall inneha intyg avseende angiven ESA-utbildning. Kommentar: Noteras. 15. Svenska kraftnät Vi har i dagsläget inga anläggningar eller intressen som berörs i det aktuella området och har därför inga synpunkter på rubricerad remiss. Vid eventuella frågor är ni välkomna att höra av er till oss via registrator@svk.se. Ange ärendenummer Svk 2023/2343. För övergripande information rörande Svenska kraftnäts framtida planer för transmissionsnätet för el hänvisar vi till Systemutvecklingsplan 2022-2031 på vår webbplats, www.svk.se Kommentar: Noteras. 16. Swedavia Beskriven detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg får ingen påverkan på Göteborg Landvetter Airport. Swedavia har därmed ingen erinran i rubricerat ärende. Kommentar: Noteras. 17. Räddningstjänsten Storgöteborg Har följande synpunkter: Överväganden Riskhänsyn Sörredsvägen som delvis löper utmed planområdets södra gräns är klassificerad som 3 § led enligt lojala trafikföreskrifter för transport av farligt gods. WSP har av den anledning fått i uppdrag att ta fram en riskutredning. RSG har inga synpunkter på vare sug utredningen eller regleringen med prickmark närmast leden. RSG har inte kännedom om några andra riskkällor som bedöms påverka planområdet. Framkomlighet Planområdet är tillgängligt via befintligt vägnät. Med tanke på den planerade verksamheten så förutsätter RSG att framkomligheten inom planområdet kommer tillgodoses. RSG förespråkar att ytor runt hela byggnader görs farbara då det underlättar både insats och utrymning. Brandvattenförsörjning I dagsläget finns det ingen tillgång till brandvatten inom området. De närmsta brandposterna ligger i Sörredsvägen. Inom planlagt område förväntar sig RSG att brandvattenförsörjning kan ske via brandposter i gata. Avstånd mellan brandposter bör inte överstiga 150 meter. Den dimensionerande kapaciteten behöver vara 40 liter per sekund. Skulle samtliga byggnader förses med sprinkler kan RSG tänka sig att brandpostsystemet utformas efter mindre uttag. Assisterad utrymning och räddningstjänstens förmåga Planområdet ligger utanför det område som täcks av RSK:s höjdfordon och utrymning kommer inte kunna projekteras med räddningstjänstens höjdfordon som del i utrymningsstrategin. Bedömning RSG har inget att erinra mot planen i detta skede. Kommentar: Noteras. Sakägare Vid publicering på Stadens webbplats anges inte personuppgifter så som namn, fastighetsbeteckning eller adress. Synpunkterna finns i sin helhet på Stadsbyggnadsförvaltningen. 18. Privatperson 12 Privatperson har inkommit med ett yttrande och skriver följande: Min stuga är omgiven av skog och åkermark. Jag hör vindens sus och fågelkvitter, och på avstånd trafikbrus från Sörredsvägen. Jag önskar att få behålla så mycket grönska och tystnad som möjligt. Det nuvarande förslaget ligger skrämmande nära. Kommentar: Tack för ditt yttrande. Se tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Sedan samrådet har plankartan kompletterats med bestämmelser om markens anordnande och vegetation samt ändrad lovplikt. Dessa bestämmelser reglerar att mark inte får hårdgöras samt att träd endast får fällas om det är sjukt eller utgör en säkerhetsrisk inom aktuellt området. Exploatör avser därtill uppföra ett naturplank längs fastighetsgräns närmast aktuellt bostadshus. 19. Östra Låssby samfällighetsförening Synpunkter från Östra Låssby samfällighetsförening på Samrådshandling juni 2023 gällande detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg Östra Låssby samfällighetsförening innefattar 48 bostadsfastigheter inom ett område längs Gamla Sörredsvägen strax väster om det föreslagna planområdet. Vi som bor i dessa fastigheter vistas frekvent i det skogs- och jordbrukslandskap som föreslås exploateras i planförslaget. Det är här vi, tillsammans med många andra hisingsbor, tar våra söndagspromenader och löprundor, ser de första vårblommorna och lärkorna, bygger kojor, plockar björnbär och kantareller, rastar hundar och rider. Det är också detta område som är skyddszonen mellan vår småskaliga villabebyggelse och det storskaliga industriområde som omger oss i väster, söder och öster. Under de senaste åren har industri- och lagerverksamhet i enorma byggnader tryckts allt närmare inpå vårt område: IAC i söder, jättelik logistikverksamhet högt ovanför Sörredsvägen i öster och en ny batterifabrik i väster. Det behövs verkligen en zon av jordbruksmark och natur mellan vårt bostadsområde och industrikolosserna för att vi inte ska hamna som en fastklämd jolle mellan hangarfartyg. Liknelsen är inte orimlig: Den föreslagna planen medger 120 000 m2 yta för verksamheter/industri. Det motsvarar 800 villor! Och tillåten takhöjd, oklart från vilken sprängstensfylld marknivå, är 18 meter. Ett av de skäl som anges för den valda placeringen av verksamhetsområdet är att "minska omgivningspåverkan genom att koncentrera störande verksamheter i stället för att sprida ut dem och dess omgivningspåverkan". Men någonstans måste gränsen gå för hur störda befintliga bostadsområden ska få bli. Vi menar att den gränsen redan nåtts för vårt bostadsområde. Och även om det stämmer som det anges i samrådshandlingarna att "närmaste bebyggelse utgörs av ett mindre antal bostadshus nordväst och nordöst om planområdet" så består den nära bebyggelsen av över 100 bostadshus i bland annat vår och Lurebackavägens samfällighetsförening som kommer att störas av ökat buller, ljusföroreningar och förlust av natur inpå knuten. Vi vill därför att planarbetet stoppas till förmån för nollalternativet, oförändrad användning av marken. Östra Låssby Samfällighetsförening Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar; a, b och c. Bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende 20. Privatperson 1 Vi är bland dom närmst berörda fastigheterna och detta kommer med största sannolikhet att störa den lugna och fina tillvaro vi valt att bosätta oss i och vill därför inte ha någon logistikanläggning in på knuten som är upplyst och i drift dygnets alla timmar. Vi anser att detta är ett oerhört stort ingrepp i den fina natur som har in på knuten och att den ska bevaras som den är. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 21. Privatperson 4 Tycker detta är rent vansinne!! Vi går alltid ut i skogen med våra barn, nu är det ingen skog kvar? Det är lite charmen med detta området. Bra balans mellan industri och villor. Det är redan väldigt högljutt ifrån alla industrilokaler runt om som de är just nu, och nu är vi snart vägg i vägg med skiten. Hur tänker ni med alla 8000 tunga lastbilar som ska in å knöka mitt i sveriges största fabrik. Lägg skiten i arendal. Hur tänker ni? Hade vi vetat att ett industriområde skulle bli en framtida granne så hade INGEN köpt tomt här. Kommer sänka värdet på vårat område rakt av. Känner mig lurad Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 22. Privatperson 6 Hej Härmed vill jag överklaga detta beslut med hänvisning till den mycket sämre psykosociala levnadsmiljö som vi kommer att få när ni har byggt dessa industrier. Vår byggnad ligger i ett rött område för buller, buller som kommer att finnas 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan. Sedan är det väldigt beklämmande att man får bygga industriområden så nära bostadsområden med mycket barn och ungdomar. Trafiken på Lurebackavägen kommer att öka p.g.a. att ni stänger av flertalet häststigar, detta medföljer att cykel, gång och hästtrafik kommer ledas om till Lurebackavägen detta är en risk att olyckor kommer att ske på Lurebackavägen där det bor mycket barn och undomar. Regnvatten, vi ser en farhåga i att vatten från detta område kommer att rinna ner och belasta närliggande fastigheter. Skogen, idag använder vi detta område för rekreation som promenader, svamp & bärplockning vilket detta förslag kommer att ta bort eftersom naturen försvinner. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 23. Privatperson 7 Personen har skrivit en sammanställning per mail och bilagt en text som en bilaga. Texten nedan omfattar bägge skrivningarna. För mycket skog försvinner i ett område där det verkligen behövs. Håll logistik och industri på andra sidan av Sörredsvägen där det redan är skövlat, sprängt och förstört stora områden med fin natur. Detta har varit en hemsk tid med ständigt buller..... Trafiken är ohållbar längs gamla Sörredsvägen !!!!! Satsa på hästhållning i detta område istället. Buller från lastbilar mm Tyvärr är vi bortresta så kan jag inte närvara vid mötet. :( ----- Hej, Skriver till er då jag är helt förtvivlad och förkrossad…. Nu blir vi alla återigen totalt överkörda av politiker som inte bor på Hisingen. Trodde först att det var ett dåligt skämt. Har inte kunnat sova sedan jag läste om detta. Här håller jag på att överklaga när grannen vill stycka av sin tomt för jag tycker att det blir för tätt och att vår lilla grusväg inte håller för fler bilar. Så kommer det HÄR det är ju helt banalt. Precis i det här området som jag och min familj har rört oss i dagligen i 34 år. Vårt fritidsområde!!! Skogen är min energikälla här återhämtar jag mig. Här finns svamp och bär, blommor mängder av liljekonvaljer på våren. Fjärilar och bin som svärmar, huggorm som ligger och solar sig, massor av grodor, salamanderödlor, rävar, rådjur och älg. Uppe i berget har vi en liten grillplats där man ser över dalen. Barnbarnen älskar att grilla korv där. Vi behöver skogens träd för att rena vår skitiga luft från alla industrier som finns här runtomkring. (All skit skall ligga på Hisingen) ☹ Mer än halva skogen är redan skövlad och där är nu stora logistikbyggnader. Djuren har förirrat sig över vägen och trängs nu i den lilla kvarvarande skog som finns på våra sida av Sörredsvägen. Ibland springer de runt ner på Lurebackavägen och ser förskrämda ut. Ni kan inte ta bort mer skog i detta område. Trodde även att man skulle värna om hästintresset som finns här i Björlanda de behöver ha en skyddad ridväg att rida på och denna slinga som går genom skogen är också perfekt att promenera, jogga eller cykla på. Det finns även en fantastisk pulkabacke här men man får hålla vakt så att det inte kommer någon ryttare. Det är jätte många som rör sig i området. Vi måste få behålla de få träd som finns kvar på Hisingen. På nätterna hörs ett ständigt muller från de nya Logistikbyggnaderna och Volvosverksamhet. Det blir aldrig tyst här ute längre. Kommer vi att kunna sitta ute i trädgården och njuta av kvittret från fåglarna. Den här typen av verksamhet kan väl hålla sig till andra sidan av Sörredsvägen mot norrleden!!! Hur kommer det inte att låta när det kommer att ligga alldeles intill oss? Trafikläget på gamla Sörredsvägen är redan ohållbart går man från Busshållplatsen Kvisljunby och hem till Lurebackavägen är det med livet som insats. Tappade räkningen på alla bilar som kör med full fart förbi mig i regnet här finns ingen trottoar man får slänga sig i diket. Trafiken kommer att öka ännu mer. Satsa i stället på att förbättra trafiksituationen än att göra den ännu värre. (cykelbana och trottoarer) Tar ni skogen har vi ingenstans att ta vägen vågar inte cykla eller gå längs ga: Sörredvägen. Kommer våra hus att bli inlösta ingen vill bo mitt i ett industriområde? (har sett er lilla vita bil ståendes på ridvägen i flera dagar och kände lite onda aningar men aldrig i min vildaste fantasi kunde jag tänka mig något sådant här) Detta måste stoppas hur skall vi kunna bo kvar och trivas här. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 24. Privatperson 8 Synpunkter på detaljplan Diarienr SBF-2023-00441 Jag är allmänt oroad över byggnationen i mitt närområde, när vi köpte huset var det med Göteborg stads yttrande att man ville bibehålla närheten till skog och hästgårdar och en levande åkermark. Vi störs en del redan över lastbilstrafik, containerlossningar och oväsen ifrån industrifastigheterna på andra sidan. När det byggdes var det arbete nästan dygnet runt och även helger Nu planeras det ytterligare en massa nya lager hallar. Vet inte om det är värt att investera mer i min villa när värdet sjunker för varje byggnad som byggs. Ingen vill väl flytta till ett industriområde? Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 25. Privatperson 10 Hej. Härmed lämnar jag synpunkter på projektet Björlanda - Verksamheter vid Sörredsvägen. Jag är väldigt orolig för vattenavrinning vid skyfall skulle påverkas ännu mer negativt än vad det är idag. Om det nu skall byggas på en sådan stor yta som är föreslaget befarar jag att det kommer finnas än mindre chans att vattnet kan rinna undan på ett naturligt sätt i skogen. 26/8 hade vi ett skyfall och den nuvarande diket/kulverteringen klarade inte av att svälja vattenmängden, vilket gjorde att vår väg och diken översvämmades. Dessutom skapade översvämningen problem för Gbg Kretslopp & vatten som fick säkringar förstörda i avloppet så pumpen inte fungerade. Jag vill att funktionen för avrinningen i dikena säkerställs innan ni går vidare med projektet och eventuella byggnationen. Kommentar: Tack för ert yttrande. En skyfallsmodellering har tagits fram mellan samråd och granskning av detaljplanen. Bedömningen är att, med tänkta åtgärder, kommer skyfallshantering kunna hanteras inom området utan påverkan på kringliggande områden. Se mer under tematiskt svar b. 26. Privatperson 15 Undertecknad ifrågasätter hela planeringen av denna enorma yta av byggnader i en miljö som i dag används för rekreation av människor från hela Hisingen; stall, ridskolor, hundägare, miljöintresserade med olika intressen samt alla boende i närheten etc. INGET respektavstånd till ca 50 bostäder på LUREBACKAVÄGEN och andra närboende i LÅSSBY och HÄSTLYCKAN. Svår att förstå hur en planering görs så nära bostäder (mellan 50-100 m). Byggnaderna borde (om överhuvudtaget sker) koncentreras nedåt SÖRREDSVÄGEN mer än i nuvarande planering. Vet att det område som gränsar till undertecknad ägs av SKANSKA o delvis begränsas av kraftledning. Men det går att skydda närliggande område gm att förminska byggnadernas längd. DVS RESPEKTAVSTÅND. Dessutom går det att bygga även dylika byggnader som smälter in i naturen, dvs brunt, grönt och inte så höga som planeras (ca 18 m). Har nyligen sett sådan byggnation i Tyskland. Ett ENORMT stort framtida problem är dagsvattenavrinning som redan idag är ett bekymmer för boende närmast. Översvämningar finns oxå redan dokumenterade från höjden mot LÅSSBYBÄCKEN. Se KONGAHÄLLAVÄGENS trafikkaos nyligen. Vad händer vid sprängningar. Det står i planeringen att det inte går att förutse skyfall. Men enl professor BECKER vid Lunds universitet kan man inte titta på gamla uträkningar utan se mest på framtida miljöändringar. Se vad som hänt i Gävle där kommunen bedöms behöva ta ansvar för felaktig planering. Så ser det ut oxå på andra platser såväl i Sverige som i världen i övrigt. Försäkringar, för vem. SILA INTE MYGG OCH SVÄLJ ELEFANTER. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 27. Privatperson 17 I planarbete med Logistikcentrum Hisingsleden Diarienummer FN500-0628/05, BN1048/04 Utfördes en MKB som identifierades ett antal värdefulla kulturvärden som i synnerhet berör oss boende på fyra utpekade gårdarna i Kålsereds by. Dessa värdefulla kulturvärden tog man som vi ser det inte hänsyn till utan man hävdade att riksintresset med att utforma detta område för” logistikverksamhet med koppling till verksamheter i Göteborgs Hamn samt logistikverksamhet, inklusive förmontering/sekvensiering, kopplad till Volvos verksamhet”. (Se bilaga 1) Vi kan nu i efterhand ställa oss frågan vad lager för Jollyroom, Operan, Bagaren och Kocken, Cebon med flera har med detta att göra. I den nu utförda MKB, utförd av Enviro kan man även utläsa att även de identifierar dessa värden, men det är bara kortfattat vilket i våra ögon ser mycket underligt ut att man i dessa två rapporter och inom den korta tidsrymd gör så olika bedömningar av samma områden. I den tidigare för Logistikcentrum Hisingsleden utförda MKB kan man som tidigare nämnts utläsa enligt nedan att ett av de viktiga kulturvärden som identifierats är det småskaliga jordbrukslandskapet med anknytning till de fyra gårdarna i Kålsereds by, med 1000 årig historia. I dagsläget finns inte mycket av detta kvar då planen med Sörreds Logistikpark har genomförts, och nu i detta nya förslag skall man som vi ser det även ta de kvarvarande få ytorna av detta landskap för exploatering. (Se bilaga 1). Vidare så ser vi i dagsläget att dessa grönområdena behövs för att ta hand om allt dagvatten, eftersom så mycket mark i området kring Sörredsvägen har exploaterats och hårdgjorts. Som klimatsituationen ser ut kommer detta vara av ännu större vikt i framtiden. I skivande stund den 26/8 2023 har det under förmiddagen kommit ca 35 mm nederbörd och det är redan avsevärda översvämningar kring Sörredsvägen då alla nu hårdgjorda ytor skall avvattnats via Kålseredsbäcken och de anlagda dammarna ner till Osbäcken vilka alla är fyllda till bredden och inte tar emot mer vatten. Se bifogad bild tagen 26/8-2023. Vi har svårt att man kan å ena hand kan fastslå att denna mark har så betydande värden både för oss som brukar marken, den utbredda hästnäringen, biologiska mångfalden, samt kulturella värden och inte tar hänsyn till 3e och 4e kap i miljöbalken angående värdering av jordbruksmark i planprocessen och skonar dessa områden med hänsynskravet för ögonen. Enligt vårt förmenande använder man för tillfället de skäl ”som ligger i tiden” för att driva igenom detaljplaner som sedan kan kapitaliseras av de huvudmän som exploaterar områdena genom försäljning eller uthyrning av områdena till högstbjudande utan någon vidare koppling eller anknytning till skälen man åberopat i plan skedet. Ingen hänsyn tas till oss som bor och verkar i området, man förstör mycket av de förutsättningar för oss som bedriver hästverksamhet på dessa marker. Vi menar med detta att man som absolut minsta åtgärd stoppar exploateringen av den mark som ägs av kommunen markerat med rött på nästa bild. Bilaga 1 Utdrag ur MKB Sörreds Logistikpark Diarienummer FN500-0628/05, BN1048/04. De flesta och värdefullaste kulturvärdena förekommer västerut i det småskaliga jordbrukslandskapet. I ett nollalternativ kommer dessa kulturvärden att bestå, i synnerhet om markerna även fortsättningsvis hävdas.Kulturmiljön präglas där av de välbevarade inägorna till Kålsereds by. Man kan här uppleva åkrars och ängsmarkernas belägenhet, storlek och utformning i en mindre by. Gränser och markens uppdelning i åkrar och ängar är synlig genom stengärdesgårdar och öppna diken. Den miljö som ursprungligen funnits i Kålsered är dock störd genom trafikleden som separerat byn med sina fyra gårdar från inägornas åker och ängsmark, vilket i någon mån stör upplevelsen av det ursprungliga förhållandet. I inägorna finns också boplatser från sten, brons och järnålder bevarade. Dessa innehåller kunskaper om den lokala bebyggelse och odlingshistorien, alltifrån stenålderns introduktion av odling och djurhållning till brons-ålderns och äldre järnålderns odlingar och bosättningar. Sett i ett större Hisingsperspektiv är det särskilt värdefullt att bevara sådana inre belägna områden, då det största in¬tresset hittills ägnats forntidens strandbosättningar. Fornlämningarna är för en lekman svåra att tyda och uppfatta på plats men de kvarvarande boplatserna har ett stort kunskapsvärde framför allt för kännedomen om äldre järnålderns bosättningar på Hisingen och den omgivande miljön gör det möjligt att föreställa sig hur bosättningen legat i anslutning till bergknallarna ute i dalgångsområdet. Från kulturmiljösynpunkt är nollalternativet tveklöst det bästa. Huvuddelen av denna miljö sparas i ett nollalternativ. Kålsered som gård/by är en typisk representant för den stegvisa utvecklingen av odlingslandskapet allt ifrån vikingatid/tidig medeltid till kulmen på 1900¬talet. I Väst Sverige är denna typ av gårdar vanligt förekommande, men sett i Hisingsperspektiv har merparten redan exploaterats. Särskilt värdefullt är att inägomarken är bevarad i stort sett i oskadat skick. Det har ett särskilt pedagogiskt värde att de äldre strukturerna är bevarade. I det stora kulturmiljövärdet ingår även de förhistoriska boplatsmiljöerna som är lämningar efter den agrara utvecklingen under tusentals år. Området har även ett brukningsvärde som kan bestå (det historiska landskapet kan även fortsättningsvis hävdas som åker och betesmark). En utbyggnad enligt planförslaget innebär en total omvandling av landskapet och ett borttagande av de flesta kulturvärden som nu förekommer inom planområdet. De negativa konsekvenserna för kulturvärdena kommer att bli stora. Exploatering enligt planförslaget utplånar Kålsereds bys inägomark. Det småskaliga odlingslandskapet har stora historiska och upplevelsemässiga värden. Den omfattande utbyggnaden på Hisingen har lett till att det äldre odlingslandskapet håller på att utplånas. Därmed avhänder man sig möjligheten att illustrera den historiska bakgrunden till dagens industrisamhälle i ett landskap som brukats under årtusenden. Utbyggnaden innebär också att kulturlandskapet strax utanför planområdet, till exempel i anslutning till Kålsereds by, blir svårare att förstå för besökaren när helheten är borta. Ett flertusenårigt kontinuerligt brukande av marken bryts. Endast skogsbrynet i jordbrukslandskapets östra kant med bland annat den skyddsvärda hagmarken och fornlämningarna Int nr 173 och Bj 467 har möjlighet att undgå en exploatering. De boplatser som ligger här representerar förhistoriska bosättningar med sannolikt agrar inriktning. Här ligger en småskalig boplatsmiljö där bosättningar från såväl stenålder som bronsålder har legat. En exploatering av närområdena skulle göra det svårt att föreställa sig deras ursprungliga läge i en dåtida röjning i skogen och upplevelsen av det dåtida landskapsutnyttjandet kring boplatserna uteblir. För att värdena i den skyddsvärda hagmarken ska bestå krävs fortsatt hävd i form av bete eller slåtter och under byggskedet får ängsmarken inte skadas av omfattande grävningsarbeten, körskador eller uppläggning av massor och byggmaterial. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 28. Privatperson 20 Synpunkter på detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen Diarienummer SBF-2023-00441 Området bedöms ha påtagliga naturvärden enligt Tyréns sammanfattande bedömning, både skyddsvärda biotoper och arter har identifierats. I Naturvärdesinventering och fördjupade artinventeringar anges som felkälla att ”eftersom naturvärdesinventeringen utfördes i slutet av maj kan arter som uppträder senare under säsongen ha förbisetts”. Synpunkt: I området finns gott om svampar. I beteshagen i nordväst finns våtmark med typisk vegetation såsom mossa och starrgräs, med sländor, fjärilar, bin och skalbaggar. Denna biotop verkar inte vara inkluderad i analysen. Eftersom där finns skyddsvärda arter bör en undersökning av floran och faunan genomföras innan ev. exploatering av området. Utöver de arter som påträffats finns också hare, ormar, både huggorm och hasselsnok, fladdermöss, grodor och paddor (de två senare har visserligen konstaterats, men inte enligt den utbredning som boende har kännedom om.) Nattskärran brukar sjunga för oss på natten. Flera av dessa arter är skyddade enligt EUs art och habitatdirektiv. Inventeringen har påträffat ett antal rödlistade arter och en skyddsvärd. Enligt dom har Mark och miljööverdomstolen slagit fast att om häckningsområden och möjligheter till fortplantning påverkas negativt strider det mot EU:s artskyddsförordning. Ur domen: ”Tolkningen av artskyddsförordningen ska ske i ljuset av EU-domstolens praxis. EU- domstolen har nyligen klargjort att fågeldirektivet gäller samtliga fågelarter som naturligt förekommer inom medlemsstaternas europeiska territorium, och således inte endast de fågelarter som är särskilt hotade”. Vidare anges att det inte endast är försämringar av arternas bevarandestatus som helhet som ska vägas in, utan också enskilda individer av en art. Enligt ovan bör beslut om planen avvaktas till noggrannare inventering av arter genomförts samt analys av prejudicerande dom. Skog är en effektiv miljöförbättrare då den binder utsläpp, är ljudreducerande och bidrar till ekosystemen. Att skövla ett så stort område som 330,000 kvm får en påverkan på miljön (precis som beskrivits i undersökning av miljöpåverkan). Om en del av skogen sparas kan den negativa effekten minskas. Det finns ett otal forskningar om skogens betydelse av upptagning av utsläpp. Naturvårdsverkets rapport ”6736 Argument för mer ekosystem” betonar vikten av att beakta ekosystemtjänster innan vi fattar beslut som påverkar dem. Jenny Klingberg m.fl. har också publicerat ett antal artiklar om trädens bidrag till hållbara ekosystem. Eftersom planområdet utökats efter att naturvärdesinventeringar utförts har/kommer kompletterande inventeringar att genomföras. Det är viktigt att resultatet av dem inkluderas i den sammanvägda bedömningen. Slutsats av Undersökning av betydande miljöpåverkan ”Ett genomförande av detaljplanen kan ge upphov till betydande miljöpåverkan utifrån påverkan av biologisk mångfald, fornlämningar samt miljökvalitetsnormer för vatten.” Synpunkt: Enligt Göteborgs stads miljö och klimatprogram ska ”Gbg befästas som Nordens logistikcentrum där både befintliga och nya branscher kan utvecklas och skapa arbetstillfällen utan att det inkräktar på livskvalitet, hållbarhet och tillgänglighet.” Eftersom området kan ge upphov till betydande miljöpåverkan utifrån den undersökning som gjorts och kommer också att påverka livskvaliteten för närboende (i form av buller, utsläpp, ljus och borttagande av rekreationsområde) är planen i strid mot stadens eget program. För att minska påverkan; avvakta beslut om fastställande eller minska detaljplanen av hänsyn mot biologisk mångfald, fornlämningar, miljökvalitetsnormer för vatten och livskvalitet för boende. I Undersökning av betydande miljöpåverkan Checklista 1-utgår från Miljöbedömningsförordningen (2017:966) 5§ anges att: ”Verksamheter och åtgärder som detaljplanen möjliggör ska regleras i placering och i avstånd till omkringliggande bebyggelse som kan påverkas. Buffertzoner ska planeras mot befintliga bostäder”. Synpunkt: De närmaste bostäderna på Lurebackavägen ligger från 0 till 100 m från planområdet. I förslaget ligger logistigbyggnaderna intill plangräns. Hur ska en buffertzon kunna planeras in? I förslaget framgår inga sådana zoner. Lägg in buffertzoner och respektavstånd mot befintliga bostäder. Ur detaljplan ökat förfarande: ”Lokalt finns ingen luft-eller bullerproblematik…ökade transporter kan medverka till utsläpp…Bidraget behöver bedömas” Tabell miljöaspekt: ”Buller ej bedömt än” Synpunkt: Förslaget på detaljplan kommer att medverka till utökade utsläpp. Enligt Gbg stads miljö och klimatprogram 2021–2030 ska utsläpp från transporter minska med 90%, gods ska gå från att fraktas på väg till järnväg och sjö. Planen anger också att miljöer som är relativt fria från buller ska värnas och att hänsyn ska tas till människors exponering för buller. Detaljplanen går alltså mot det övergripande program som staden själv satt. Ändra/justera lokaliseringen av planen så att den följer Göteborgs stads miljö och klimatprogram. Enligt planförslaget är bullerproblematiken inte utredd, varken ur ett kortsiktigt perspektiv, under byggnationen, eller ur ett långsiktigt perspektiv, avvakta vidare utredning innan bullerutredning och kumulativa effekter av den totala exploateringen av området utvärderats. (se MKB sid 84) Skyfall-spillvatten till recepienter utöver Göta älv ska minska enligt Göteborgs stads miljö och klimatprogram. Enligt planen kommer spillvatten till Osbäcken att öka. Kretslopp och vatten rekommenderar att en skyfallsmodellering görs efter samråd då man i nuläget inte kunnat bedöma hur områdets exploatering och höjdsättning följer kraven avseende skyfall. Området vid planens nordvästra del är redan blöt och därmed sårbar vid skyfall. Planområdet är beläget på högre mark än befintlig befintligt bostadsområde varför avrinningen går ner mot det. Borttag av skog och naturliga sänkor för uppsamling av regnvatten medför också en risk för översvämningar i närområdet. Det finns också osäkerheter pga. begränsade undersökningar avseende yt och grundvatten (sid 55 i planbeskrivningen och sid 67 i MKB). Dels behöver påverkan utredas noggrannare, men en förflyttning från de högre områdena i nordväst skulle minimera risken för översvämning i befintligt bostadsområde. Bif. urklipp från Torslandatidningen 12 augusti 2023, samt foto taget av Sörrdesv nedanför Sörreds logistikområde. Stadsbyggnadsförvaltningen gör bedömning att exploateringen är av väsentligt riksintresse. Samtidigt flaggar Västsvenska Handelskammaren och delar av Byggnadsnämnden för att det finns en obalans mellan planeringen av verksamheter i förhållande till byggandet av bostäder. Förslagsvis skulle detaljplanens gräns kunna flyttas längre från befintliga bostäder och en anpassning av verksamheterna för att minska påverkan på närmast befintlig bebyggelse. Då skulle dessa områden kunna utvecklas i symbios, det skulle också finnas en närhet till nyetablerade verksamheter vilket skulle ge gen och klimatvänlig transport till området från Låssby. Om planen fullföljs förstärks den barriär mellan västra Hisingen och övriga i Göteborg genom att ett redan stort industri och logistikområden växer och separerar delarna än mer. Bilberoendet till och från arbetsplatsen förstärks då de allmänna kommunikationerna i området enbart täcks av industribussar med begränsad turtäthet. Servicen såsom lunchrestauranger ligger som närmast 2 km från området vilket gör att man inte bara behöver ta bil till och från jobbet utan också för att komma till en lunchrestaurang. Om staden istället förstärker möjligheterna till boende i närområdet kommer beroendet av bilpendling och utsläpp att minska då det kommer att finnas möjlighet att cykla och gå till arbetet. Sammanfattande synpunkter: I första hand önskar jag att beslut om detaljplan avvaktas med hänvisning till ovan argument, men också för att staden ska få en överblick och kunna dra slutsatser av effekterna av den snabba exploateringen i närområdet då flera stora byggprojekt av industri och lager kommer att genomföras parallellt. Flertalet av slutsatserna i planen bygger på teoretiska argument och beräkningsmetoder, men det finns alltid risk för felmarginaler vilket skulle medföra stora konsekvenser om den kumulativa effekten skulle ge ett annat resultat (se tex sid 18 och sid 68 i MKB om dagvatten och skyfall). När resultat av den totala exploateringen av pågående och planerade övriga projekt analyserats kan denna plan bli aktuell. Då kommer också det kumulativa livscykelperspektivet (LCA) att tas i beaktande vilket inte beskrivits på ett tillfredsställande sätt i nuvarande planförslag. I andra hand önskar jag att detaljplanen justeras i den nordnordväst delen av området samt området där staren häckar. Då finns möjlighet att spara starens och entitans habitat. Utredning av övriga skyddsvärda arter och biotoper som beskrivits ovan behöver också genomföras. Stigen som går genom den nordvästra delen av skogen får ett respektavstånd till detaljområdet, det finns också fina kantarellställen längs med stigen som kan behållas. I nuläget ligger planen från 0–100 m från närmast boende på Lurebackavägen. Ingreppet i deras livsmiljö skulle då också minskas och ur ett barnperspektiv skulle det bli mindre påverkan än nuvarande förslag både vad gäller buller, översvämning, trygghet i närområdet mm. Eftersom det inte finns någon grönyta i Skanskas del av planen blir det än viktigare med en grön barriär mellan boende och verksamheterna. Det ger också våra djur möjlighet att förflytta sig längs med och mellan de små skogsområden som finns kvar i nord-nordväst och en minskad fragmentering av den lokala naturmiljön (sid 45 i MKB). Incitamentet att använda Lurebackavägen som gen väg till området skulle också minska. Skanska har uppgett att de kommer att använda vägen för en del av sina maskiner under byggnadsperioden. Det ger också en ökad risk att vägen kommer att användas i det längre perspektivet. Fornlämningar i området skulle också kunna bevaras. Sammantaget skulle dessa justeringar medföra att de negativa effekterna mot Göteborgs övergripande mål ”Göteborg har en hög biologisk mångfald, Göteborgs klimatavtryck är nära noll, göteborgarna har en hälsosam livsmiljö” skulle minska. Att minska planen något kommer inte att påverka stadens behov av 2 miljoner kvadratmeter mark för verksamheter, minskningen kommer också enbart att vara marginell i förhållande till de 300,000 kvadratmeters planerade detaljplan men kommer att ge stora vinster för djur och boende men också vinster för miljö och kulturvärden. I planbeskrivningen anges att ”respektavstånd mellan tänkt industriutveckling och bostäder i nordväst genom exempelvis bibehållande av natur/skog”. Förslaget att flytta gränsen ligger alltså i linje med ovan mål. I planbeskrivning anges att ”exploateringen kommer att påverka hälsa och säkerhet genom ett utökat trafikflöde, buller, luft och säkerhet i området” och ”för att undvika allt för stor påverkan föreslås skogsridåer, bibehållande av naturmark och respektavstånd mellan tillkommande exploatering och befintlig bebyggelse”. Så som planen är utformad nu ges inte rätt förutsättningar för påverkansminskning. Om staden vill styra mot en minskning är mina förslag ovan relevanta. Jag tar gärna en dialog/medborgarsamtal för att hjälpa till med att få en bra lösning för alla inblandade. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 29. Privatperson 22 Synpunkter på detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen Det kommer att förstöra ekosystemet och påverka många djur och växter negativt, några kommer att dö då deras hem försvinner helt. Många människor använder skogen som promenadväg, ridväg och lugnet de får från att vara i skogen kommer helt att försvinna. De som bor på Lurebackavägen kommer inte kunna ha lugn och ro då man redan nu hör vägen som ligger på andra sidan skogen. Finns bättre ställen att bygga på som redan är förstörda, tex runt Halvors länk och längs Oljevägen, det är bättre att låta skogarna vara kvar så att miljön blir bättre. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 30. Privatperson 23 Det kommer att förstöra ekosystemet och påverka många djur och växter negativt, några kommer att dö då deras hem försvinner helt. Många människor använder skogen som promenadväg, ridväg och lugnet de får från att vara i skogen kommer helt att försvinna. De som bor på Lurebackavägen kommer inte kunna ha lugn och ro då man redan nu hör vägen som ligger på andra sidan skogen. Finns bättre ställen att bygga på som redan är förstörda, tex runt Halvors länk och längs Oljevägen, det är bättre att låta skogarna vara kvar så att miljön blir bättre. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 31. Privatperson 24 Dagvattenavrinningen är idag är under all kritik och om man ser på nybygget vid IAC på andra sidan vägen nu när det regnat så är det katastrof.hur löser man det här? dessutom är detta ett naturskönt område med mkt hästar och folk som vandrar och springer här på häststigarna.....passar ju jättebra med enorma lagerbyggnader(obs ironi)......sen hur blir det med ljudnivån när alla lastbilar ska köra in här?? nääää.....tänk om å gör rätt!! Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a och b. 32. Privatperson 30 Jag vill härmed uttrycka min djupaste oro för det enormt stora och okänsligt planerade industri-byggprojekt som Göteborgs Stad har för avsikt att påtvinga oss som bor i Låssby. Göteborgs Stad tycks inte ha uppfattningen att ännu mer industribebyggelse i Låssbys omedelbara närhet är ett allvarligt hot mot Låssby-bornas livsvillkor. Mitt syfte är att framföra mitt starka missnöje med de negativa konsekvenser som detta projekt kommer att ha på klimat, miljö, störande faktorer, trivsel, fastighetsvärden m.m. De våtmarker och den natur som fortfarande finns kvar på Låssbysidan av Sörredsvägen måste bevaras i sitt nuvarande skick och istället för att skövlas vårdas i miljö- och klimathänseende. Som Låssby-bo kan jag acceptera en varsam förtätning genom att privatpersoner får bygga i egen regi, vilket ju redan sker i viss mån och att en sådan utveckling får spridas till området för Göteborgs Stads hänsynslösa bygg-planer (SBF- 2023-00441) öster om Låssby. Ett fortskridande av nuvarande byggplaner där visar att man från Göteborgs Stads sida inte har några problem med att skövla omgivningar och rekreationsområden, begränsa livsvillkoren, skapa oro och otrivsel, förstöra i största allmänhet och sist men inte minst minska potentiella husköpares intresse och sänka värdet på fastigheterna för dem som bor i Låssby. Det är stor skillnad på industribebyggelse och industribebyggelse: Nyligen uppförd industri/logistikbyggnation belägen på andra sidan Sörredsvägen är redan den störande för de människor i Låssby som bor närmast Sörredsvägen. IAC- byggnadens placering, på fel sida av Sörredsvägen är i sig problematisk och måste betraktas som ett grovt missgrepp från myndigheternas sida. Om man åtminstone kunde hållit sig till att bygga på andra sidan Sörredsvägen så hade det i sig tangerat gränsen för vad de boende i Låssby kunnat acceptera. Nu är man på god väg att dessutom angripa Låssby ifrån ost-syd-ostlig riktning. Istället för att omringa halva Låssby med industrier är det möjligt att låta Skanska AB bygga småhus där så att folk som jobbar på Volvo AB, Volvo Cars eller den batterifabrik som skall byggas på Volvos område kan bo i nära arbetsplatsen istället för att förstöra för folk som redan bor i området. Syftet med att skaffa huset i Låssby var att förverkliga mina drömmar om en fritid och ett liv som pensionär i ett lugnt naturnära område med fåglar, djurliv, hästar och strövområden. Mina planer grusas helt om det skulle bli industribebyggelse precis i närheten. Det känns verkligen inte som att jag, i så fall, vill göra någon ytterligare satsning i Låssby p.g.a. SBF-2023-00441. Det kommer att bli försäljning och jag undrar självklart om jag kommer att få tillbaka pengarna. Göteborgs Stads bygg-planer medför överhängande risk för minskat intresse från bostadsmarknaden och värdeminskning på fastigheterna i Låssby. Sammanfattningsvis vill jag starkt uttrycka min opposition mot Göteborgs Stads planer att bygga ett stort industriområde så nära Låssby. Jag vädjar till Er att ni tar mina synpunkter i beaktande och omvärderar projektets lämplighet och konsekvenser. Jag är övertygad om att det är möjligt att hitta en bättre alternativ lösning för detta projekt som inte kompromissar med den klimat, miljö, fastighetsvärden och livsmiljön för de boende i området. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 33. Privatperson 33 Bestridande av detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen Vi är en barnfamilj med två små barn som nyligen byggt hus på Lurebackavägen 68 B. Vi valde att satsa på att bygga i området då vi själva är uppväxta i lantlig miljö och ville att våra barn skulle växa upp i liknade område. Närheten till naturen med skog, ängar och djur gjorde att vi valde Låssby för vårt bygge. Vi är ute i naturen tillsammans med barnen ofta för att promenera, grilla, cykla eller bara leta insekter eller andra djur. Varje dag passerar även en stor mängd människor vårt hus påväg upp till ridvägen och stigarna i skogen. (Se bifogad karta.) Det är boende från ett större området som vill njuta av naturen genom att promenera, rida, cykla, springa, plocka svamp, leka med mera i skogen. Vi är nu oroliga att vår lantliga idyll skall förstöras av att området exploateras med industrier i direkt anslutning till våra hus och naturområden. I dagsläget förekommer buller från både byggen, industrierna och trafiken i Volvo/Sörred i vårt område. Skogen som funnits mellan oss och dessa verksamheter har skyddat oss till viss del från ljudet men om området istället bebyggs med ytterligare verksamheter kommer både ljudet från dessa, bebyggelsen samt avsaknaden av skogen att medföra att oljudet kommer öka hos oss. Redan i nuläget har Stadsbyggnadskontoret själva identifierat att området som skall bebyggas inte är lämpligt för andra ändamål än industribebyggelse pga att området är utsatt för trafikbuller.(1) Detta buller kommer självklart att nå oss ännu mer om ytan emellan kommer bestå av byggnader och hårdgjord yta istället för skog vilket i sin tur ökar risken för ohälsa.(2) Även WSP skriver i sin slutsats i den aktuella bullerutredningen att den totala ljudnivån för samtliga bullerkällor behöver beaktas och inte enbart de nu planerade verksamheterna. Dessutom är den dominerande vindriktningen i området mellan SO-SV vilket gör att ljudet i hög grad riktas åt vårt håll.(3) I nuläget ger grönskan oss mer skydd från bullret sommartid vilket behöver tas hänsyn till vid bullermätningar så att mätningar även görs vintertid då bladverket ger mindre skydd mot bullret. Risken är också överhängande att ljud från området kommer störa oss dygnet runt då verksamheter övergår mer till att bedrivas 24/7. Under en eventuell etableringsfas kommer även oljudet från markarbeten, byggtrafik och byggnation störa betydligt. Information från Skanska är att Lurebackavägen kommer behöva användas för byggtrafik vilket den dåliga grusväg vi har i dagsläget absolut inte är lämplig för. Vägen är i dåligt skick och smal vilket redan idag är ett problem då antalet boende ökat i området. Det är idag svårt att mötas på vägen och med ökad och dessutom tung trafik blir detta ett stort problem. Området Låssby håller på att förtätas och omvandlas från sommarstugeområde till fler permanentboenden. I takt med detta bör man värdera nuvarande grönområden högt för att fortsätta skapa möjligheter till boende att nyttja naturen med ökat välbefinnande som följd. Områden som exploateras kan inte återställas och viktiga ekosystemtjänster försvinner för gott. (4) Vi bor i ett område som redan påverkas av buller från industrierna i Låssbyområdet samt från Säve flygplats men det är något vi accepterat i samband med att vi flyttat till området. Vi har via grannar fått höra att det fanns planer på att bygga bostäder i området där det nu planeras att byggas industrier och det är något man kunnat förstå och acceptera men industrier är en annan sak. Inte heller någon av de som närvarade på samrådsmötet eller andra grannar som vi pratat med har fått lämna synpunkter i samband med den tidigare planbeskrivningen för området. Vi själva köpte vår tomt inför bygget av vårt hus 2019 och har inte fått ta del av dessa planer förrän nu i samband med detaljplanen. Trafiksituationen på Gamla Sörredsvägen är redan i dagsläget mycket ansträngd då mycket av trafiken till och från Volvoområdet går via denna väg. Vägen är inte anpassad för den mängd trafik och det är mycket smalt att mötas och det skapas långa köer på både för- och eftermiddagarna. Tung trafik som skall till industrierna i närheten kommer även på denna väg vilket orsakar stopp då det är mycket svårt för lastbilar att vända om de kört fel. När ännu fler industrier byggs i närområdet kommer ännu mer trafik använda Gamla Sörredsvägen med ännu större trafikproblem som följd. Sammanfattningsvis är vi mycket oroliga för att våra naturområden skall försvinna och att vi med det och det ökade bullret kommer få vår livskvalitet och hälsa försämrad. Större hänsyn bör tas till Göteborg stads egna strategi för en grönare stad. (5) Referenser (1)” Ytan är heller inte lämplig att utveckla med annat ändamål då området är utsatt för trafikbuller och risker med anledning av att farligt gods transporteras på Sörredsvägen.” /Stadsbyggnadskontoret, sista sidan https://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Bj%C3% B6rlanda%20-%20Verksamheter%20vid%20S%C3%B6rredsv%C3%A4gen- Plan%20ut%C3%B6kat%20f%C3%B6rfarande%20-%20samr%C3%A5d- Planbeskrivning/$File/ DP%20S%C3%B6rredsv%C3%A4gen_SAM_Planbeskrivning_2023-06- 28_nr_3.pdf?OpenElement (2) ”Att bo i ett bullerstört område kan medföra försämrad livskvalitet, likaså buller i rekreationsområden.” https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/1995/battre-plats-for- arbete.pdf (3) Statistik vindriktning, SMHI https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.1895!/meteorologi_121-06%5B1%5D.pdf (4) ”Bevara grönskan när staden växer och förtätas” https://www.gp.se/debatt/bevara-grönskan-när-staden-växer-och-förtätas-1.5771848 (5) Göteborg stad ”Grönstrategi för en tät och grön stad” https://goteborg.se/wps/wcm/connect/0bbf9fb8-a6a9-43bf-9548- 34e7697d8f0e/Grönstrategi_20140324.pdf?MOD=AJPERES Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 34. Privatperson 41 Detta är ett område som används flitigt av oss som bor i området. Mer än halva skogen är redan borta pga bygget av logistikcenter på andra sidan Sörredsvägen samt bygget av IAC. Har bott här sedan 1989 och sett hus all skog och våtmarker försvinner. Finns det inget krav på att det skall finnas kvar även på Hisingen. Trafiken på Sörredesvägen och Gamla Sörredsvägen är redan alldeles för tät och hårt trafikerat långa köer dagligen. Vi vill inte ha mer buller och trafik. Bättre om allt ligger på samma sida som Jollyroom där det redan är förstört (ta bort kolonistugorna) eller mer längsmed Sörredsvägen och inte att de sticker in i skogen. Satsa mer på hästhållning och behåll den lantliga känslan här. Nu sjunker priserna på våra hus kommer vi att bli inlösta till marknadsmässiga priser så vi kan få ett likvärdigt boende centralt men ändå landet med storleksmässigt lika stor tomt och närhet till skog? Varför byggs det inga stora lagercenter i Askim och Hovås är det för att de som bestämmer bor där och vill ha golfbanor och utomhus paddel? Allt som bullrar och är skitigt skall ligga på Hisingen och det "fina folket" kan bo ostört och slippa trängselskatten. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 35. Privatperson 48 Familjen som består av jag, min sambo och våra två barn, valde att flytta ut till Torslanda för att komma nära naturen och den härliga miljön. Tidigare har det inte funnits några industrianläggningar i området som har påverkat familjehusen. Dock fick vi nyligen höra att det planeras att byggas en industriområde endast 68 meter från vår tomt och detta känns rent ut sagt förfärligt. Konsekvenserna av detta kommer vara många och försämra vår situation som boende här. Att skydda och bevara miljön och naturen har fått en allt större betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Medvetenheten om detta har ökat inom samhället. Samtidigt har buller blivit ett växande problem och kan påverka människors hälsa och trivsel negativt. Med denna motion vill vi främja en hållbar och hälsosam miljö genom att minska buller och bevara naturen. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 36. Privatperson 49 Synpunkter på detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen Diarienummer SBF-2023-00441 Området bedöms ha påtagliga naturvärden enligt Tyrénssammanfattande bedömning, både skyddsvärda biotoper och arter har identifierats. I Naturvärdesinventering och fördjupade artinventeringar anges som felkälla att ”eftersom naturvärdesinventeringen utfördes i slutet av maj kan arter som uppträder senare under säsongen ha förbisetts”. Synpunkt: I området finns gott om svampar. I beteshagen i nordväst finns våtmark med typisk vegetation såsom mossa och starrgräs, med sländor, fjärilar, bin och skalbaggar. Denna biotop verkar inte vara inkluderad i analysen. Eftersom därfinns skyddsvärda arter bör en undersökning av floran och faunan genomföras innan ev. exploatering av området. Bilder våtområde Utöver de arter som påträffats finns också hare, ormar, både huggorm och hasselsnok, fladdermöss, grodor och paddor (de två senare har visserligen konstaterats, men inte enligt den utbredning som boende har kännedom om.) Nattskärran brukar sjunga för oss på natten. Flera av dessa arter är skyddade enligt EUs art och habitatdirektiv. Inventeringen har påträffat ett antal rödlistade arter och en skyddsvärd. Enligt dom har Mark och miljööverdomstolen slagit fast att om häckningsområden och möjligheter till fortplantning påverkas negativt strider det mot EU:s artskyddsförordning. Ur domen: ”Tolkningen av artskyddsförordningen ska ske i ljuset av EU-domstolens praxis. EU- domstolen har nyligen klargjort att fågeldirektivet gäller samtliga fågelarter som naturligt förekommer inom medlemsstaternas europeiska territorium, och således inte endast de fågelarter som är särskilt hotade”. Vidare anges att det inte endast är försämringar av arternas bevarandestatus som helhet som ska vägas in, utan också enskilda individer av en art. Enligt ovan bör beslut om planen avvaktas till noggrannare inventering av arter genomförts samt analys av prejudicerande dom. Skog är en effektiv miljöförbättrare då den binder utsläpp, ärljudreducerande och bidrar till ekosystemen. Att skövla ett så stort område som 330,000 kvm får en påverkan på miljön (precis som beskrivits i undersökning av miljöpåverkan). Om en del av skogen sparas kan den negativa effekten minskas. Det finns ett otal forskningar om skogens betydelse av upptagning av utsläpp. Naturvårdsverkets rapport ”6736 Argument för mer ekosystem” betonar vikten av att beakta ekosystemtjänster innan vi fattar beslut som påverkar dem. Jenny Klingberg m.fl. har också publicerat ett antal artiklar om trädens bidrag till hållbara ekosystem. Eftersom planområdet utökats efter att naturvärdesinventeringar utförts har/kommer kompletterande inventeringar att genomföras. Det är viktigt att resultatet av dem inkluderas i den sammanvägda bedömningen. Slutsats av Undersökning av betydande miljöpåverkan ”Ett genomförande av detaljplanen kan ge upphov till betydande miljöpåverkan utifrån påverkan av biologisk mångfald, fornlämningar samt miljökvalitetsnormer för vatten.” Synpunkt: Enligt Göteborgs stads miljö och klimatprogram ska ”Gbg befästas som Nordens logistikcentrum där både befintliga och nya branscher kan utvecklas och skapa arbetstillfällen utan att det inkräktar på livskvalitet, hållbarhet och tillgänglighet.” Eftersom området kan ge upphov till betydande miljöpåverkan utifrån den undersökning som gjorts och kommer också att påverka livskvaliteten för närboende (i form av buller, utsläpp, ljus och borttagande av rekreationsområde) är planen i strid mot stadens eget program. För att minska påverkan; avvakta beslut om fastställande eller minska detaljplanen av hänsyn mot biologisk mångfald, fornlämningar, miljökvalitetsnormer för vatten och livskvalitet för boende. I Undersökning av betydande miljöpåverkan Checklista 1-utgår från Miljöbedömningsförordningen (2017:966) 5§ anges att: ”Verksamheter och åtgärder som detaljplanen möjliggör ska regleras i placering och i avstånd till omkringliggande bebyggelse som kan påverkas. Buffertzoner ska planeras mot befintliga bostäder”. Synpunkt: De närmaste bostäderna på Lurebackavägen ligger från 0 till 100 m från planområdet. I förslaget ligger logistigbyggnaderna intill plangräns. Hur ska en buffertzon kunna planeras in? I förslaget framgår inga sådana zoner. Lägg in buffertzoner och respektavstånd mot befintliga bostäder. Ur detaljplan ökat förfarande: ”Lokalt finns ingen luft-eller bullerproblematik…ökade transporter kan medverka till utsläpp…Bidraget behöver bedömas” Tabell miljöaspekt: ”Buller ej bedömt än” Synpunkt: Förslaget på detaljplan kommer att medverka till utökade utsläpp. Enligt Gbg stads miljö och klimatprogram 2021–2030 ska utsläpp från transporter minska med 90%, gods ska gå från att fraktas på väg till järnväg och sjö. Planen anger också att miljöer som är relativt fria från buller ska värnas och att hänsyn ska tas till människors exponering för buller. Detaljplanen går alltså mot det övergripande program som staden själv satt. Ändra/justera lokaliseringen av planen så att den följer Göteborgs stads miljö och klimatprogram. Enligt planförslaget är bullerproblematiken inte utredd, varken ur ett kortsiktigt perspektiv, under byggnationen, eller ur ett långsiktigt perspektiv, avvakta vidare utredning innan bullerutredning och kumulativa effekter av den totala exploateringen av området utvärderats. (se MKB sid 84) Skyfall-spillvatten till recepienter utöver Göta älv ska minska enligt Göteborgs stads miljö och klimatprogram. Enligt planen kommer spillvatten till Osbäcken att öka. Kretslopp och vatten rekommenderar att en skyfallsmodellering görs efter samråd då man i nuläget inte kunnat bedöma hur områdets exploatering och höjdsättning följer kraven avseende skyfall. Området vid planens nordvästra del är redan blöt och därmed sårbar vid skyfall. Planområdet är beläget på högre mark än befintlig befintligt bostadsområde varför avrinningen går ner mot det. Borttag av skog och naturliga sänkor för uppsamling av regnvatten medför också en risk för översvämningar i närområdet. Det finns också osäkerheter pga. begränsade undersökningar avseende yt och grundvatten (sid 55 i planbeskrivningen och sid 67 i MKB). Dels behöver påverkan utredas noggrannare, men en förflyttning från de högre områdena i nordväst skulle minimera risken för översvämning i befintligt bostadsområde. Bif. urklipp från Torslandatidningen 12 augusti 2023, samt foto taget av Sörrdesv nedanför Sörreds logistikområde. Stadsbyggnadsförvaltningen gör bedömning att exploateringen är av väsentligt riksintresse. Samtidigt flaggar Västsvenska Handelskammaren och delar av Byggnadsnämnden för att det finns en obalans mellan planeringen av verksamheter i förhållande till byggandet av bostäder. Förslagsvis skulle detaljplanens gräns kunna flyttas längre från befintliga bostäder och en anpassning av verksamheterna för att minska påverkan på närmast befintlig bebyggelse. Då skulle dessa områden kunna utvecklas i symbios, det skulle också finnas ennärhet till nyetablerade verksamheter vilket skulle ge gen och klimatvänlig transport till området från Låssby. Om planen fullföljs förstärks den barriär mellan västra Hisingen och övriga i Göteborg genom att ett redan stort industri och logistikområden växer och separerar delarna än mer. Bilberoendet till och från arbetsplatsen förstärks då de allmänna kommunikationerna i området enbart täcks av industribussar med begränsad turtäthet. Servicen såsom lunchrestauranger ligger som närmast 2 km från området vilket gör att man inte bara behöver ta bil till och från jobbet utan också för att komma till en lunchrestaurang. Om staden istället förstärker möjligheterna till boende i närområdet kommer beroendet av bilpendling och utsläpp att minska då det kommer att finnas möjlighet att cykla och gå till arbetet. Sammanfattande synpunkter: I första hand önskar jag att beslut om detaljplan avvaktas med hänvisning till ovan argument, men också för att staden ska få en överblick och kunna dra slutsatser av effekterna av den snabba exploateringen i närområdet då flera stora byggprojekt av industri och lager kommer att genomföras parallellt. Flertalet av slutsatserna i planen bygger på teoretiska argument och beräkningsmetoder, men det finns alltid risk för felmarginaler vilket skulle medföra stora konsekvenser om den kumulativa effekten skulle ge ett annat resultat (se tex sid 18 och sid 68 i MKB om dagvatten och skyfall). När resultat av den totala exploateringen av pågående och planerade övriga projekt analyserats kan denna plan bli aktuell. Då kommer också det kumulativa livscykelperspektivet (LCA) att tas i beaktande vilket inte beskrivits på ett tillfredsställande sätt i nuvarande planförslag. I andra hand önskar jag att detaljplanen justeras i den nordnordväst delen av området samt området där staren häckar. Då finns möjlighet att spara starens och entitans habitat. Utredning av övriga skyddsvärda arter och biotoper som beskrivits ovan behöver också genomföras. Stigen som går genom den nordvästra delen av skogen får ett respektavstånd till detaljområdet, det finns också fina kantarellställen längs med stigen som kan behållas. I nuläget ligger planen från 0–100 m från närmast boende på Lurebackavägen. Ingreppet i deras livsmiljö skulle då också minskas och ur ett barnperspektiv skulle det bli mindre påverkan än nuvarande förslag både vad gäller buller, översvämning, trygghet i närområdet mm. Eftersom det inte finns någon grönyta i Skanskas del av planen blir det än viktigare med en grön barriär mellan boende och verksamheterna. Det ger också våra djur möjlighet att förflytta sig längs med och mellan de små skogsområden som finns kvar i nord-nordväst och en minskad fragmentering av den lokala naturmiljön (sid 45 i MKB). Incitamentet att använda Lurebackavägen som gen väg till området skulle också minska. Skanska har uppgett att de kommer att använda vägen för en del av sina maskiner under byggnadsperioden. Det ger också en ökad risk att vägen kommer att användas i det längre perspektivet. Fornlämningar i området skulle också kunna bevaras. Sammantaget skulle dessa justeringar medföra att de negativa effekterna mot Göteborgs övergripande mål ”Göteborg har en hög biologisk mångfald, Göteborgs klimatavtryck är nära noll, göteborgarna har en hälsosam livsmiljö” skulle minska. Att minska planen något kommer inte att påverka stadens behov av 2 miljoner kvadratmeter mark för verksamheter, minskningen kommer också enbart att vara marginell i förhållande till de 300,000 kvadratmeters planerade detaljplan men kommer att ge stora vinster för djur och boende men också vinster för miljö och kulturvärden. I planbeskrivningen anges att ”respektavstånd mellan tänkt industriutveckling och bostäder i nordväst genom exempelvis bibehållande av natur/skog”. Förslaget att flytta gränsen ligger alltså i linje med ovan mål. I planbeskrivning anges att ”exploateringen kommer att påverka hälsa och säkerhet genom ett utökat trafikflöde, buller, luft och säkerhet i området” och ”för att undvika allt för stor påverkan föreslås skogsridåer, bibehållande av naturmark och respektavstånd mellan tillkommande exploatering och befintlig bebyggelse”. Så som planen är utformad är den emot den övergripande inriktning staden själv pekar ut. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 37. Privatperson 54 Jag har några synpunkter. Buller - Dels från byggtiden, då vi redan idag hör buller en stor del av dygnet från byggen längre ifrån, samt därtill tillkommande buller/skakningar från sprängningar. Utöver buller från byggtiden tillkommer oljudet ifrån verksamheten som kommer ligga där i framtiden, (som troligtvis inte kommer vara ett matlager - vilket enbart är ett argument som passar bra i tiden). Hur tillgodoses det att inte annan verksamhet än den som är rekommenderad flyttar in i lokalerna när de väl är på plats? Trafiken - Det är redan en pressad trafiksituation på gamla Sörredsvägen och med alla tillkommande byggen/verksamheter i närområdet blir det värre då fler kommer att välja denna väg. Naturen - Skogs och naturmark inom planområdet används mycket som det är nu, stigar korsar området och används dagligen av både ryttare, cyklister, för hundpromenader och jag går även genom skogen till jobbet. Om detta bygge genomförs så kommer det att påverka det dagliga mycket, naturen och anledning till att man vill gå där i skogen kommer försvinna, även om man valt att behålla häststigen. De senaste åren har det etablerats mycket logistik och industribyggnader i närområdet och jag tycker att dessa nu börjar komma för nära bostadsområden, natur och djurhagar, trodde man ville bevara naturen här ute. Det har även sagts nej till andra byggen (bostäder/skolor) som inte varit industrier. Om detta industribygge genomförs så önskas det en neutral fasad som passar in så mycket som möjligt i naturen som är kvar och minska området för bygget. Hur är det tänkt med dagvattnet? Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 38. Privatperson 55 Jag har några synpunkter. Buller - Dels från byggtiden, då vi redan idag hör buller en stor del av dygnet från byggen längre ifrån, samt därtill tillkommande buller/skakningar från sprängningar. Utöver buller från byggtiden tillkommer oljudet ifrån verksamheten som kommer ligga där i framtiden, (som troligtvis inte kommer vara ett matlager - vilket enbart är ett argument som passar bra i tiden). Hur tillgodoses det att inte annan verksamhet än den som är rekommenderad flyttar in i lokalerna när de väl är på plats? Trafiken - Det är redan en pressad trafiksituation på gamla Sörredsvägen och med alla tillkommande byggen/verksamheter i närområdet blir det värre då fler kommer att välja denna väg. Naturen - Skogs och naturmark inom planområdet används mycket som det är nu, stigar korsar området och används dagligen av både ryttare, cyklister, för hundpromenader och jag går även genom skogen till jobbet. Om detta bygge genomförs så kommer det att påverka det dagliga mycket, naturen och anledning till att man vill gå där i skogen kommer försvinna, även om man valt att behålla häststigen. De senaste åren har det etablerats mycket logistik och industribyggnader i närområdet och jag tycker att dessa nu börjar komma för nära bostadsområden, natur och djurhagar, trodde man ville bevara naturen här ute. Det har även sagts nej till andra byggen (bostäder/skolor) som inte varit industrier. Om detta industribygge genomförs så önskas det en neutral fasad som passar in så mycket som möjligt i naturen som är kvar och minska området för bygget. Hur är det tänkt med dagvattnet? Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. Grannkommuner 39. Öckerö kommun Göteborgs Stad har inkommit med en inbjudan till samråd om detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen i Göteborg. Planförslag Detaljplanens huvudsakliga syfte är att skapa möjlighet för byggande av logistik-, lager- och industribyggnader samt tillfartsvägar och utrymmen för dagvatten och skyfallshantering på kvartersmark. Planförslaget medger 100 000 – 120 000 kvm verksamheter/industri. Möjlighet för utbyggnad av en ny väg med gång- och cykelväg samt naturområden på allmän plats. Planområdet har anpassats till befintliga strukturer i området där bland annat en gång- och ridväg lämnats utanför och därmed undvikits. Planområdet är beläget vid Sörredsvägen i höjd med Kålsereds industriområde på Hisingen cirka 8 kilometer nordväst om Göteborgs centrum, cirka 5 kilometer norr om Arendals hamn och ca 3 km norr om väg 155. Öckerö kommun har givits möjligheten att yttra sig över detaljplanen som grannkommun. Bedömning Då planförslaget innebär en stor etablering för verksamheter och industri, så innebär det att området även kommer att alstra en hel del trafik som påverkar väg 155. I planbeskrivningen anges att en trafikanalys har tagits fram och bilagts planhandlingarna (Trafikanalys, Stadsbyggnadsförvaltningen, 2023). Den totala alstringen från området beräknas till ca 1500, varav 500 är lastbilar. Exploateringens alstring har i olika scenarier fördelats ut på det övergripande vägnätet så att 15% av trafiken kör söderut på Sörredsvägen, 15% kör norrut på Sörredsvägen och resterande 70% nyttjar John Bunyans väg österut. Stor osäkerhet i ruttval ligger till grund för trafikanalysen, till följd av kapacitetsbegränsningar i nuvarande och framtida infrastruktur, som ej fångas på ett tillfredsställande sätt i den övergripande analys som bifogat underlag bygger på. Att ca 70% av den alstrande trafiken kommer att välja John Bunyans väg känns osäkert, då denna väg idag endast utgör ca 15% av totalen. Mer troligt kommer trafiken öka än mer på Sörredsvägen. Även stor osäkerhet upplevs i det låga alstringstalet för personbil som har antagits i trafikanalysen. 6 personbilar/1000m2 BTA jämfört exempelvis Jollyroom som ligger intill och alstrar 16 personbilar/1000m2 BTA. Vilket innebär att etableringen i verkligheten kan innebära än högre trafikalstring än vad som angivits i planhandlingarna. Åtgärdsvalsstudie och överenskommelse Öckerö kommun och Göteborgs Stad har tillsammans med Västra Götalandsregionen medverkat i en åtgärdsvalsstudie för väg 155 som genomförts av Trafikverket (ärendenummer TRV 2018/27129). Syftet med åtgärdsvalsstudien är att finna en långsiktigt hållbar lösning för tillgängligheten och förbindelsen mellan Göteborg och Öckerö. Arbetet som genomförts inom ramen för åtgärdsvalsstudien har resulterat i en överenskommelse om färdplan som undertecknats av de båda kommunerna, Västra Götalandsregionen och Trafikverket (Överenskommelse om färdplan för förbättrade hållbara förbindelser Öckerö–Göteborg bortom 2040). Syftet med överenskommelsen är att fastställa en gemensam inriktning för att genom en stegvis process åstadkomma en långsiktigt hållbar tillgänglighet i stråket mellan Öckerö och Göteborg. Överenskommelsen om färdplan, i kombination med föreslagna åtgärder inom ramen för åtgärdsvalsstudien, är en förutsättning för fortsatt kommunal planering och mellankommunal enighet i frågan om väg 155. Det är därför av stor vikt att berörda parter följer upp och genomför sina respektive åtaganden. Det pågår dialog på tjänstepersonsnivå mellan kommunerna i syfte att hitta gemensamma arbets- och förhållningssätt som går i linje med överenskommelsens ambitioner. Det är positivt att det övergripande arbetet på kommunal och mellankommunal nivå fortgår och utvecklas. Samtidigt är det viktigt att möjligheterna för respektive kommuns samhällsutveckling inte begränsas. Planläggning av mark- och vattenområden är avgörande för en hållbar utveckling och detaljplanen är ett viktigt instrument för att tydliggöra hur en kommun arbetar med specifika frågor, som exempelvis den om väg 155. Öckerö kommun önskar en mer utförlig beskrivning av hur den föreslagna etableringen tillsammans med övriga pågående arbeten i området, såsom Batterifabriken, kommer att påverka vägnätet i ett vidare perspektiv där även väg 155 räknas in i bedömningen. Det hade också varit önskvärt med en tydligare beskrivning av planens tänkta mobilitetsåtgärder samt vilka effekter de bedöms få på trafiken längs väg 155. Sammantaget hade planförslaget tjänat på att utvecklas i de avsnitt som rör den mellankommunala frågan om väg 155, men frånsett detta och mot bakgrund av ovanstående resonemang bedöms inte detaljplanen motverka de åtaganden som gjorts inom ramen för överenskommelsen om färdplan. Öckerö kommun tillstyrker därför planen. Beslutsgång Ordförande frågar om förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Beslutsbehörighet Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens beslut Bilagt remissvar ang samråd om detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg skickas till Stadsbyggnadsförvaltningen i Göteborgs stad som Öckerö kommuns svar på remissen. Kommentar: En trafikanalys har tagits fram och dess resultat har bilagts planhandlingarna. Se tematiskt svar b. Övriga 40. Nordion Energi Två yttranden har lämnats in av Nordion Energi: 2023-07-14 Nordion Energi, där Weum Gas AB och Swedegas AB ingår, har tagit del av inkomna handlingar i ovan rubricerat ärende. Inom planområdet innehar Nordion Energi en högtrycksledning för energigas, som omfattas av ledningsrätt 1480K-2003F38.1, se karta nedan. Högtrycksledningar av det här slaget omgärdas av MSBFS (Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling) som handläggs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Högtrycksledningen är även underkastad NGSA (Naturgassystemanvisningar). Högtrycksledningen omfattas av skyddszonklass T, vilket innebär att ett område om 25 meter med ledningen i mitten inte får bebyggas och en grävrestriktion om 5 meter gäller. Zon T (enl MSBF 4 kap 2-3§) gasledning av stål i mark inom tätbebyggt område (zon T) får efter godkännande av MSB vara förlagd med kortare avstånd om beräkningsfaktorn f0 är högst 0,30. Mellan ledning av stål och byggnad medges aldrig kortare avstånd än • 3 m vid godstjocklek större än 12 mm, • 8 m vid godstjocklek större än 10 mm eller grävskydd enligt 5.6.8, eller • 16 m i övriga fall. Minsta tillåtna avstånd mellan mät- och reglerstation, mätstation, linjeventilstation eller rensdonsstation och vissa andra objekt gäller ett minsta tillåtna avstånd om 50 m i förhållande till grupp av bostadsbyggnader, annan byggnad eller område som avses i 3 kap. (enligt MSBFS 4 kap. 3 § ). Det är viktigt att samråd sker med Nordion Energis områdeshandläggare redan i tidigt projekteringsskede, speciellt om arbete sker i närheten av gasledningen. I övrigt har Nordion Energi inget att erinra mot detaljplanen, under förutsättning att regelverket i MSBFS och NGSA efterföljs. För ledningsvisning hänvisar vi till www.ledningskollen.se, som redovisar med kartunderlag och dxf-fil. Nordion Energi förutsätter att eventuella kostnader i samband med planens genomförande såsom flyttningar eller ändringar av våra befintliga anläggningar och ev omprövning av ledningsrätten bekostas av exploatören. Nordion Energi har gärna en dialog med exploatören om försörjning med gas inom planområdet. Nordion Energi, där Weum Gas AB och Swedegas AB ingår, har tagit del av inkomna handlingar i ovan rubricerat ärende. Swedegas AB har en högtrycksledning för naturgas i Sörredsvägen. Vilket innebär att planerad byggnation ligger närmare än 200 meter från ledningen och påverkas av särskilda bestämmelser. Högtrycksledningar av det här slaget omgärdas av MSBFS (Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling) som handläggs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vid byggnation, förändrad markanvändning, mm. granskas ett 1600 meter långt och 400 meter brett område med gasledningen i centrum (zonklassningsenhet enl MSBFS 3 kap. 1 §) Gasledningens zonklasstillhörighet i det aktuella området är zon T. Zon T (enl MSBF 4 kap 2-3§) gasledning av stål i mark inom tätbebyggt område (zon T) får efter godkännande av MSB vara förlagd med kortare avstånd om beräkningsfaktorn f0 är högst 0,30. Mellan ledning av stål och byggnad medges aldrig kortare avstånd än • 3 m vid godstjocklek större än 12 mm, • 8 m vid godstjocklek större än 10 mm eller grävskydd enligt 5.6.8, eller • 16 m i övriga fall. Enligt det förhållande som i dag råder på platsen ser Swedegas AB inget hinder att uppföra ett verksamheter i enlighet med pågående detaljplan dock får inga byggnader uppföras närmare än 16 meter från vår högtrycksledning. För ledningsvisning hänvisar vi till www.ledningskollen.se, som redovisar med kartunderlag och dxf-fil. Swedegas AB vill bli kontaktade för samråd i samband med planering av sprängningsarbeten för grundläggningen av byggnationen. Det finns föreskrifter för hur sprängning får ske inom 50 meter från gasledningen. Det är viktigt att samråd sker med Weum Gas redan i tidigt projekteringsskede, speciellt om arbete sker i närheten av gasledningen eller om ledningar måste flyttas. Kommentar: Genomförandemöten har hållits mellan samråd och granskning av detaljplanen. Kommentarer ovan har tagits i beaktning. 41. Skanova Skanova har anläggningar i anslutning till detaljplaneområdet utmed Sörredsvägen. Utifrån planbeskrivningen bedöms anläggningarna kunna kvarligga i befintligt läge. Skanova har därför inget att erinra mot planförslaget. Skulle en flytt av anläggningarna ändå bli aktuell förutsätts att exploateringen bekostar undanflytten. Om så önskas kan ledningarna skickas digitalt i dwg-format för att infogas på plankartan. Kontakta https://www.ledningskollen.se Kabelanvisning beställs via https://www.ledningskollen.se För ledningssamordning kontakta skanova-remisser-goteborg@teliacompany.com Kommentar: Noteras. 42. E.ON Energidistribution AB E.ON Energidistribution AB har tagit del av inkomna handlingar i ovan rubricerat ärende och konstaterar att området inte berör vårt koncessionsområde för elnät och tar därmed inte ställning till planförslaget. Kommentar: Noteras. 43. Privatperson 2 Att förstöra så här mycket natur, ridvägar, promenadvägar, skog för oss som bor här i Björlanda är helt katastrofalt. Det här är ett område som används av oss som bor i närområdet dagligen. Att bli granne med ett stort lager känns inget roligt alls. Hur tänker ni kring miljöpåverkan? Måste ju finnas andra lämpliga områden på andra sidan Sörredsvägen där det redan ligger stora lager. Det finns ju tex mycket mark efter Jollyroom ner mot Gamla Björlandavägen, varför inte där? Ingen som bor där. Björlanda ska ju hållas lantligt, det finns ju en anledning till att så många vill bo här och den anledningen är ju inte att man vill bo granne med industri- och lagerlokaler. Nej, tänk om och tänk rätt! Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a och c. 44. Privatperson 3 Vi boende i området tycker detta är jättetråkigt att man från staden kan godkänna ett sådant här byggprojekt. Nu får det väl ändå vara nog. Ni tar bort all omläggande natur som var en av anledningarna att vi flyttade hit. Ni har redan förstört naturen på andra sidan vägen. För att inte tala om allt buller som uppstår vid byggnation och efter, samt långtradare som kör fel och ökad trafik på Gamla Sörredsvägen. Vart skall vi ta vägen? Har vi inget existensberättigande? Är det bara företagen som skall vara förfördelade? Verkligen inte ok detta! Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 45. Privatperson 5 Bygg på redan exploaterad mark. Som tex Säve fd flygplats. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar c. 46. Privatperson 9 Att kunna röra sig i bilfria miljöer är en viktig aspekt i en tid när vårt närområde blir alltmer hotat. Vi som bor på Hästlyckan vill även fortsättningsvis kunna använda åtminstone en av de stigar som leder från oss till slutet av Lurebackavägen och vidare till ridvägarna. Ett bil- och asfaltsfritt alternativ till den stig som idag leder till och genom Kålsered vore också önskvärt, för det möjliggör en helt asfaltsfri motionsrunda även i fortsättningen (även om utsikten blir delvis förstörd). Stigarna är markerade i ljusblått på det bifogade fotot. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a och b. I trafik- och utformningsförslaget har nya friluftsstigar studerats. Från den nya gatan i området föreslås en friluftsstig löpa nordväst till befintlig stig nordväst om planområdet. I planområdets sydvästra del föreslås en ny stig uppföras längs med Sörredsvägen och därigenom koppla samman stigarna sydväst och nordöster om planområdet. 47. Privatperson 11 Om detta går igenom så kommer området att skära av naturstigar mellan Kålsered och Gamla Sörredsvägen (röd sträckning via grön sträckning), samt mellan Lurebackavägen och Gamla Sörredsvägen (blå sträckning via grön sträckning). Förslaget är att släppa mark längs med Sörredsvägen (orange sträckning) och anlägga en bredare grusväg. Detta för att i fortsättningen sammabinda dessa två områden som används flitigt (se bifogad fil "heatmap", hämtad från Strava). Det vore även trevligt om man kunde nå grusvägen i nordväst från den nya gatan (se gul sträckning). Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a och b. I trafik- och utformningsförslaget har nya friluftsstigar studerats. Från den nya gatan i området föreslås en friluftsstig löpa nordväst till befintlig stig nordväst om planområdet. I planområdets sydvästra del föreslås en ny stig uppföras längs med Sörredsvägen och därigenom koppla samman stigarna sydväst och nordöster om planområdet. 48. Privatperson 13 Ytterligare ett gigantiskt bygge planeras - och vår närmiljö/natur krymper och påverkas återigen radikalt. Hästgårdar, hagar, strövområden och mängder av djur forceras bort och ersätts av betong, metall och stål. Tänker på artikeln kring "Funktionell dumhet" = i detta fall; när man bortser från vad som kan antas vara rimligt; (att spara och bevara en miljö där alla får plats (och vi runt sörred har fått vår beskärda del av industrier) - och hängivet tittar på detaljplaner som är skapade när Göteborg var en helt annan stad - och de förutsättningar som rådde då! Gångstigarna och rid/rekreationsområdet som finns kvar runt sörred - från Låssby till Kålsered är det sista som är kvar på "denna sidan" sörredsvägen - på andra sidan frodas volvo, jollyroom, bagaren & kocken, Logent, Schenker... och några till. Vi som bor runt /i Låssby blir mer och mer inbyggda av tung industri - och som senaste kunggörelsen säger:"Genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan". Om man lägger till denna planens "betydande miljöpåverkan" med alla de andra planerna/byggnationerna som genomförts de senaste 10 åren så är det sammantaget ....otroligt mycket "betydande miljöpåverkan". Jag skulle vilja att ni helt bojkottar denna plan och ser till den förstörelse som är och varit över tid - alternativt bygger ut mot Arendal, andra sidan Öckeröleden. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 49. Privatperson 14 (Vägförening Östra Låssby Samfällighetsförening) Då detta ärende kom ut för samråd 5 juli under semestern har vägföreningen Östra Låssby Samfällighetsförening, som inkluderar 48 fastigheter på Gamla Sörredsvägen och Låssbyvägen, inte hunnit diskutera frågan. I egenskap av styrelsemedlem och sekreterare i föreningen och begär jag därför förlängd samrådstid med 3 veckor. Kommentar: Noteras. Förlängd samrådstid för vägföreningen godkändes. 50. Privatperson 16 Vi har tagit del av förslaget som finns på Goteborg.se/ Plan och byggprojekt. Vi flyttade ut lantligt till Torslanda/Låssby 2005 och byggde ett nytt hus för att vi ville bo lantligt. Nu kryper industrier och företag väldigt nära inpå. Det är jättebra med många arbetstillfällen men vägnätet räcker inte till här ute. Vi bor på Gamla Sörredsvägen och den används som genomfart för många som arbetar på Sörredsvägen redan idag. Det är en smal väg där det på många ställen är trångt att mötas, det finns blinda kurvor på flera ställen vilket gör det farligt att gå/cykla och rida på vägen. Trafiken på vår väg har ökat år från år under vardagarna, främst morgon och eftermiddag och vi har redan nu olyckor som inträffar ofta på vägen. Sedan Låssbyvägen stängdes av kör många som bor i Lilleby och Torslanda igenom vårt område. Vi som bor invid vägen har fått en bullrig miljö med både ljud och avgaser och undviker att vistas ute i trädgård och på altanen när trafiken är som värst. Vi har också svårt att komma ut från vår egen uppfart dessa tider pga trafikflödet. Det går och cyklar barn & vuxna på vägen och vi har människor som rider igenom området då det ligger hästgårdar här och det är farligt under vissa tider av dygnet. Vi emotsätter oss att ännu fler företag etablerar sig på Sörredsvägen då trafiken på vår väg kommer öka ännu mer. Trafikflöden med fler genomfarter mellan Kongahällavägen och Sörredsvägen måste lösas först, det kan inte vara meningen att alla skall färdas på vår lilla väg. Många av oss har egna avlopp som i många fall har rör under vägen vilket också betyder att ökad belastning på vägen inte är optimalt. Att fler logistikföretag etablerar sig gör att det är flera långtradare per dygn som kör fel och in på vår väg och de är då helt vilse. De försöker vända inne på den smala vägen och ibland kör de i diket. Detta stoppar upp trafiken och har i flera fall krävt svåra bärgningar av lastbilarna. Det är också väldigt tråkigt att fina skogsområden / vandringsområden förstörs. Denna utbyggnad är inte ok för oss i området förrän trafiksituationen är löst. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 51. Privatperson 18 Jag har i många år använt området för promenader, svamp och bärplockning. Det är också många ryttare som använder skogen. Spara området och låt även de boende få behålla sin fina miljö. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a. 52. Privatperson 21 Jag har flera synpunkter om projektet vid Sörredsvägen. I allmänhet tycker många i området att det är synd och känner inte igen sig i hur ni beskriver området och konsekvenserna. Det är därför synd att ni inte skickat ut brev till boende i området för samråd, jag fick reda på detta av en slump mitt i semestern. Synpunkt 1 - Dålig planering av framtida stadsbild Följer man kartan ut från redan tätbebyggda områden (Biskopsgården) så är det tydligt att nästa värdefulla område i staden är området vid Sörred och Kålsered. Redan nu bebyggs områden med lägenheter runt Skra Bro. Att avgöra exakt hur man ska balansera natur och bostäder är inte lätt, men av alla möjliga alternativ är denna typ av lagerlokaler helt fel prioritet. Att redan nu börja inkräkta på den sista orörda naturen i området är slöseri med mark i stadens nuvarande utkant. På ett längre perspektiv, när staden har växt i ytterligare 100 år, kommer vi att vara nöjda med att ha använt denna mark till stora lagerlokaler? Synpunkt 2 - Ohållbar och förhastad exploatering Tittar man på en karta som bara är 10 år gammal ser närområdet idag helt annorlunda ut. Extremt stora naturområden har redan bebyggts och mycket mer är redan på väg. Många lägenheter är planerade i Skra Bro och dessa familjer kommer att vilja ha tillgång till varierad natur. Det är förhastat att snabbt bygga ut ännu mer lagerbyggnader innan man vet hur dessa lägenheter utnyttjar naturen som redan delas av hästar, cyklister, fotgängare och hundägare. Synpunkt 3 - Felaktig bakgrund De stora områden som skövlats öster om Volvo hade inte tillåtits om det inte hade ansetts som ett riksintresse att Volvo och hamnen behövde lokaler. Men när projektet nu är färdigt så är det lagerlokaler för leksaker, fritidsartiklar och köksredskap som tar upp platsen. Matlager (som angetts flera gånger som argument) är såklart mycket viktigt. Dock är detta sannolikt bara ett tillfälligt argument (liknande riksintresset för Volvo och hamnen). Om staden behöver fler matlager så skulle lagerutrymme såklart kunna hyras i det som nu används som lager för leksaker eller andra mindre viktiga varor (eller vid lokalerna för någon av de padelhallar som nyligen gått i konkurs). Det är inte rimligt att prioritera leksakslager högre än den sista remsan skog som skiljer villaområden och kommande lägenhetsområden från industriområdet. Synpunkt 4 - Sällsynt blandning av natur och djur Det återstår väldigt lite natur med såpass rik blandning som finns i området. Det är skog blandat med öppen kortväxt skog (ledningsgata), hästhagar, åkrar och inte minst fårhagar. Får är i allmänhet en sällsynt syn på promenader i Torslanda och Hisingen, och det tåls att tala om att det är får av svenska lantraser som går vid de promenadstigar som nu ska förstöras av lagerlokalerna. Synpunkt 5 - Ont om natur och promenader för boende Redan idag finns många villor och stall som utnyttjar ridstigar och de andra promenadstigar som finns i området. Snart kommer det stora mängder lägenheter nära Skra Bro. Men de kommer knappt kunna ta en kort promenad innan de ser stora lagerbyggnader. Ihållande skogspromenad (eller mountainbike, cykel osv...) blir helt omöjligt då både ridstigar och skogsstigar kommer att gå längs med lagerområdet. Man ska också ha i åtanke att med fler boende i området bör det finnas mer än en ridstig då cyklister, hästar, fotgängare och hundägare ska kunna njuta av skogen samtidigt. Synpunkt 6 - Lagerbyggnader är en dålig prioritet i detta område Det är förståeligt att infrastruktur (Halvors länk) och batterifabrik är värdefullt för staden. Men de lagerlokaler som det byggts så mycket av har sällan något med resten av industrin att göra och erbjuder i jämförelse få jobb. Fråga: Hur många arbetstillfällen erbjuder leksakslagren och Bagaren & kocken jämfört med batterifabriken och Volvokontoren? Enorma lagerområden saknar tillräckligt värde för att förläggas på så värdefull mark i gränsen mellan stad, förort och landsbyggd. Synpunkt 7 - Bevara jordbruksmark Sverige har ett skydd för jordbruksmark. Det handlar om framtida motståndskraft om vi måste ställa om till att producera mer av vår egen mat. Detta skydd är inte värt någonting om det gång på gång görs undantag för att bygga lagerlokaler utan större värde. Tack för att ni tog er tid att läsa och svara på mina synpunkter. Hör gärna av er om ni vill träffas i området. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 53. Privatperson 25 Bevara viktiga naturvärden och betesmark. 1. Djurlivet. Rådjur, räv, grävling, hare, fåglar och alla andra djur och insekter som finns behöver denna skog. Detta bygge kommer få allt för stor påverkan och det blir en skev fördelning naturområde - industri. 2. Redan efter bygget vid Röra Byväg har jag märkt skillnad. Jag har bott här i över 20 år och i år var första gången som korpar bosätter sig i de riktigt höga träd som finns kvar mitt i vårat bostadsområde (längst med Gamla Sörredsvägen). De höll tidigare till i de höga granar/träd som fanns vid skogen vid Röra Byväg. Likaså hade jag skogsduvor boende i bokträdet utanför huset. Aldrig haft tidigare. 3. I området har vi redan förlorat ett stort skogsområde med uppvuxen skog samt motionsslinga i och med av bygget Röra Byväg. 4. Skogen inne på volvoområdet försvinner i samband med bygget av Batterifabriken. Även om inte människor utanför Volvos grindar kommer åt denna skog så finns det djurliv och fåglar där. 5. Till saken hör att detta är bara början och kommunen har för avsikt att avverka all skog i angränsning till Sörredsvägen - fram till IAC fabriken samt för att bredda elledningen. Det blir inget kvar varken för djurlivet eller oss boende i Torslanda. Dessutom skall hela området kring Säve flygplats bli industriområde. Återigen inte en rimlig juste balans. 6. Vi människor behöver ha naturområden och skog som detta i vår närhet. Skogen nyttjas flitigt av motionärer, hundägare och ryttare. Det finns ridvägar som nyttjas av de 8 !! stall som finns i skogens direkta närhet, dvs i Låssby. Nu får de en slinga kvar och därtill är det farligare än någonsin att rida på Gamla Sörredsvägen eller över till möjliga stigar på andra sidan Kongahällavägen/Skrabro - i och med att där blir olämpligt för hästpassage framöver (utbyggnad) 7. Vi har svamp, och bär och detta vill vi givetvis inte byta ut mot asfalt, tung trafik och fula höga logistikbyggnader. Denna skog är en välkommen barriär till ett logistikområde som ingen boende vill ha i sin absoluta närhet. Vi bor här för vi vill bo lantligt och området som nu klassats om hastigt och lustigt till industrimark var avsett för bostäder när det såldes! 8. Vi som bor i området har redan fått tillräcklig stor negativ påverkan av industrier, buller, ökad trafik i bostadsområdet (en vanlig vardag 15.45 möter man på 1,5 km ca 100 bilar som genar på Gamla Sörredsvägen), ökad tung trafik och mer avgaser. Låt oss få behålla skog och natur och distansen till industriområdet. Utveckla hellre området med utökade möjligheter till rekreation i skogen, motionsmöjligheter och utökade ridvägar - möjligen med viss utökning av bostäder. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 54. Gemensamt upprättat av fler fastighetsägare privatperson 26 Vi som har skrivit under detta yttrande bor på Hästlyckan, en gata med fjorton hus som blir alltmer utsatt för skövling och buller i närområdet. Yttrandet är främst avsett för politikerna i byggnadsnämnden, eftersom det huvudsakligen går ut på att planen ska skrotas, alternativt läggas på is. Nedan följer våra synpunkter : A. Bristande demokratisk legitimitet hos den bakomliggande översiktsplanen. De närboende borde alltid få chansen att uttala sig, om de förslag som diskuteras i förarbetet till en ny ÖP innebär stora framtida förändringar av deras levnadsvillkor. Göteborgs kommun har ett hundratal anställda kommunikatörer, och trots det hade ingen på Hästlyckan blivit förvarnad när ÖP klassade det streckade lila området nedan som ”Framtida utvecklingsområden för verksamheter såsom industri och andra anläggningar, främst sådana med omgivningspåverkan där skyddsavstånd kan krävas.” Vår gata är inringad med gult nedan, dvs vi berörs i högsta grad. Inte ens mannen som bor inom det lilarandiga området, på Lurebackavägen 80, fick nån riktad information innan översiktsplanen klubbades! Vi har inte heller träffat några andra boende i Kålsered eller på Lurebackavägen som har deltagit i planprocessen. Det är möjligt att pandemin och oron över batterifabriken bidrog till att vi var ovanligt introverta och stressade, men en lapp i brevlådan eller annonser i de digitala kanaler som når många Björlandabor hade sannolikt fungerat. De kanaler som föreskrivs för kommunikation med allmänheten rörande översiktsplanen fungerar uppenbarligen inte längre, särskilt inte under en pandemi där besök på bibliotek och andra offentliga lokaler knappt förekommer. Eftersom de närboende inte har bidragit med sina perspektiv och sin lokalkännedom är ÖP-ändringen ej demokratiskt förankrad. Den tillser främst intressen hos kommersiella aktörer och stöds av såna som inte har nån tidigare relation till området. B. Påståendet att detaljplanen baseras på ”riksintressen” känns ihålig I vårt samhälle skrivs det många planer på olika politiska nivåer. Vi har fått intrycket att det övergripande målet med all politik ska vara att röra sig mot ett hållbart samhälle, där vår livsstil är mindre energislukande och miljöbelastande. Varje logistikcenter och industri som byggs speglar istället en förväntan på ökad konsumtion, och tar mark i anspråk där utsläppsfria friluftsaktiviteter annars kan pågå, där grönskan binder och håller koldioxid och där däggdjur, kräldjur och fåglar kan leva. Vi förstår att byggbolag och kommersiella aktörer ser det som ett riksintresse med ständig expansion, men som medborgare skulle vi uppskatta en försiktigare attityd till exploatering av natur- och jordbruksmark, inte minst där människor redan bor. Återanvändning av redan bebyggd industrimark borde t.ex. vara möjlig, i takt med att gammal teknik ersätts av ny. (När jordbruksmarken mittemot Kålsered exploaterades hänvisades för övrigt också till ”riksintressen”, för att kunna köra över områdets klassning som skyddsvärt område. Det visade sig vara lagerlokaler för leksaker, köksgeråd mm som utgjorde detta riksintresse, dvs inte ens verksamheter kopplade till Volvo.) C. Avvakta alla beslut rörande detaljplanen tills konsekvenserna av den nya batterifabriken är mer klarlagda Det pågår redan ett gigantiskt industriprojekt i vårt närområde, vars konsekvenser för övrig markanvändning, trafikbelastningen, elförsörjningen, bostadsförsörjningen mm. är svåra att överblicka. Beslutet att lägga infarten till batterifabriken i början på Gamla Sörredsvägen kommer t.ex. att göra en redan galen trafiksituation längs den vägen ännu värre. Beslutet hade möjligen varit begripligt om Låssbyförbindelsen låg i pipeline, men så tycks inte vara fallet. Rätt vad det är har väl vägreservatet ätits upp av Volvo, så att vägen måste dras rakt igenom bostadsområden istället! Var kommer de nya kraftledningarna att dras? Enligt en artikel i GP befarar man bostadsbrist för de som ska jobba på batterifabriken. Hur ska det lösas? I nuvarande läge är det klokt att skynda mer långsamt. Kanske är det en internationell skola och bostäder som är den mest lämpliga användningen av marken i planområdet, om den nödvändigtvis måste exploateras. D. Låt kvarvarande natur väster om Sörredsvägen bli en motsvarighet till Svarte Mosse Svarte Mosse finns kvar som en skyddande grön lunga mellan industri och bostäder, trots att läget nära Hisingsleden säkert får kommersiella aktörer att dregla. På samma sätt borde man se värdet av ett sammanhållande område för friluftsliv, för de som redan bor i Björlanda öster om Kongahällavägen, men även för de tusentals människor som kommer att flytta in när alla byggprojekt runt Skra Bro är färdiga. Det finns höga naturvärden i planområdet, vilket framgår av utredning 06 och 07 i samrådshandlingarna, men som även kan intygas av oss som regelbundet rör oss i området. Satellitbild från 2022 (planområdet ungefärligt inringat i rött) På område M fanns en skog med en välanvänd motionsslinga fram till 2021. Mittemot Kålsered (D) fanns jordbruksmark som var definierad som skyddsvärd. 2016 påbörjades trots detta den exploatering som resulterade i ett logistikcenter. På den plats som är markerad med I fanns ett skogsområde fram till 2008, som utgjorde en naturlig barriär mellan bostäderna på Hästlyckan och Sörredsvägen. Det finns redan planer som påverkar en hel del av resterande skogar, åkrar och ängar, bland annat batterifabriken (B), Volvos expansion med anledning av denna fabrik (V), fler kraftledningar med anledning av denna fabrik mm Det går för fort, och känns dessutom inte som om balansen mellan olika intressen är bevarad. Alla får inte komma till tals. Strövområden, djur och natur får stryka på foten i en rasande takt. Landskapet tillfogas sår som kommer att vara synliga även efter nästa istid, utan någon större eftertanke. E. Det borde vara möjligt att identifiera mer människovänliga verksamheter om marken nödvändigtvis ska exploateras Varför finns det en padelhall på attraktiv industrimark vid Sörredsvägen alldeles intill Volvo-fabriken t.ex.? Det har även varit på tal att bygga en internationell skola vid riksväg 155, som är en rätt ogästvänlig miljö numera. Torslanda är ett av stadens mest barnrika områden, och saknar trots det en 4H-gård. Vore inte denna typ av verksamheter mer lämpliga på gammal jordbruksmark i närheten av bostäder och motionsvägar, om man nu nödvändigtvis måste bygga i området? F. Antagandet att trafiken ska öka på den aktuella sträckan av Sörredsvägen känns inte övertygande I en tidigare ÖP var marken klassad som tänkbar framtida bebyggelse. Nu påstås Sörredsvägen bli så trafikerad att detta inte längre är lämpligt. I själva verket borde väl Halvors länk, John Bunyans väg och breddningen av Hisingsleden och Assar Gabrielssons väg innebära att en högre andel av den tunga trafiken kommer att ansluta till Sörredsvägen bortanför Kålsered. När tvärförbindelsen mellan Kongahällavägen och riksväg 155 äntligen är klar kommer Sörredsvägen även avlastas från en del personbilstrafik. I så fall kan tankarna i den gamla ÖP om att bygga bostäder med anslutning till Sörredsvägen återupptas. På köpet får man ett bostadsområde med cykelpendlingsavstånd till flera arbetsplatser. Till sist några ord om hur det är att vara skattebetalare i Göteborgs kommun och bo på Hästlyckan: Vi har inte kommunalt VA, utan får själva bekosta dyra avloppsanläggningar med höga driftskostnader. Vi får själva bekosta snöröjning och underhåll av vår gata. Vi får ingen ekonomisk kompensation när värdet på våra fastigheter minskar pga politiska beslut. Vi har långt till allmänna kommunikationer Vi har långt till skattefinansierade kulturverksamheter och annan service. Det enda av värde som vi har inpå knuten är grönska och fågelkvitter, och stigar där vi kan jogga, promenera, plocka bär och svamp eller cykla i en vacker och bilfri miljö. Just nu känns det som om Göteborgs kommun inte ser några gränser för hur mycket av denna återstående livskvalitet som vi ska berövas. Bygget av IAC-fabriken var en traumatisk upplevelse, inte minst som Volvo hade sålt de fem hus som de ägde på gatan strax innan, vilket tolkades som en signal att deras gamla planer på att eventuellt expandera åt vårt håll var nedlagda. (Nyligen försökte Volvo för övrigt sälja sina två återstående tomter på gatan, vilket vi har lärt oss att tolka som en varningssignal.) De senaste åren har vi tvingats leva i bullret från arbetet med Sörreds logistikpark. Logistikparken har berövat oss utsikten av ett vackert skogsklätt berg, som även gav oss tillgång till en hyfsat närliggande motionsslinga. Vi lever ständigt med hotet att detaljplanen som tillåter ytterligare en byggnad mellan oss och IAC ska bli verklighet. Vi ser dessutom på kommunens hemsida att Volvo hyser planer på att expandera åt vårt håll söderifrån, och att ett detaljplanearbete har påbörjats, än så länge med oklart innehåll. Om kommunens långsiktiga planer kommer att göra fastigheterna på vår gata i det närmaste osäljbara vore det mer hederligt att lösa in dem, innan vi gör fler investeringar i avloppsanläggningar, värmepumpar, solceller etc. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 55. Privatperson 27 Jag tycker det är en skam att de får bygga så nära bostadshus. Om de vill vara på god fot med de som bor där i sina hus som de har sagt så måste de visa det också med sina gärningar som att tex bygga 300 meter ifrån bostadshusen i alla fall. Det är inte mycket begärt men skulle göra så mycket för de som bor där. Vi hälsar ofta på min syster och plockar svamp samt tar promenader på helgerna i skogen. Gör om, gör rätt?.. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a och c. 56. Privatperson 28 Alla de nyetablerade GIGANTISKA byggnader som i rasande fart byggts längs med Hisingsleden och Sörredsvägen. Det senaste färdigställda Schenker Logistik park, där 20 ha skog avverkats. En skog med en 2,5 km lång slinga med bär, svamp, vilt och massor med fåglar. 20 ha skog som enligt SLU tog upp ca 140.000 ton koldioxid / år. BORTA, FINNS INTE MER. Och med det ökande trafik, ljus och ljud och föroreningar. Det är att investera i biologisk förödelse. Skrämmande sorgligt och tragiskt att ständig tillväxt och exploatering verkar vara det enda rådande. På bekostnad av livsbetingelser och livskvalitet för allt liv på denna unika, vad vi vet, magiska planet. Att tillämpa försiktighets principen, Parisavtal, biologisk mångfald, miljökonsekvensbeskrivningar med därmed förhoppningsvis leder till en hållbar framtid verkar inte beslutfattarna prioritera. Att med tillgänglig kunskap och med vidöppna ögon, låta vinst och industriintressen, gå före människors och djurs hälsa är konsekvensförnekelse. Jag kräver att det tas rätt beslut om en hållbar gemensam framtid. M.A.O INGEN MER INDUSTRI I STADSDELEN BJÖRLANDA. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 57. Privatperson 29 Skrota planen eller lämna åtminstone lite skog kvar till boende, djur och natur. Planen är helt i avsaknad av hänsyn mot bevarande av fornlämningar, rödlistade arter och skyddade biotoper. Det är skamligt mot boende att bygga logistik och industri så nära bostäder.. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a och c. 58. Privatperson 31 Hej mitt namn är xxx och jag bor och har häst i närheten av nuvarande området som skall byggas på. Jag och mina klubbkompisar på Torslanda Ridklubb samt andra häst och stallägare i området, är oroliga att våran nuvarande ridväg som är ansluten från Lurebackavägen genom skogen (där en bit av bygget kommer att ske) skall försvinna. Vi vill gärna ha kvar den lilla biten om det är möjligt eller att ni tillåter oss att passera förbi/genom så att det ihopkopplas med de andra ridvägarna. Vi vill om möjligt undvika att ge oss ut på vägarna då det är väldigt mycket trafik (både bil och tunga lastbilar). Då vi är en blandning av unga och gamla ryttare samt unga och gamla hästar känns det tryggare och säkrare att rida genom skogen än ute på vägarna med all trafik. Vi i ridsporten blir inte prioriterade eller ges sällan någon hänsyn när det gäller väg- byggnationer och liknande och det tycker vi är tråkigt och diskriminerande med tanke på att vi sitter/åker på/efter levande varelser som är till naturen ett flyktdjur. Även en trafikvan häst kan få panik pga. Oansvariga bilförare. Om vi kan så undviker vi ryttare och kuskar att hålla till på/vid vägar, men ibland måste man kanske korsa eller ta sig någonstans där det inte finns någon anpassad ridväg/ar. Vi tycker att det borde finnas fler anpassade ridvägar i Göteborgs stad, samt säkra övergångar för hästekipage. Just i Björlanda/säve är mycket hästtätt och det skulle behövas fler säkra övergångar så att det inte sker olyckor. Vi känner att vi i nuläget riskerar livet både för häst och människa som situationen ser ut idag. Kommentar: Tack för ert yttrande. Ridstigen nordväst om området kommer att bibehållas och bedöms inte påverkas fysiskt av planförslaget. 59. Privatperson 34 Synpunkter på de planerade, och avbrutna, byggnationerna i Låssby, Skra Bro och Kålsered. Av kartorna att döma så kommer Volvos perimeterskydd att flyttas närmare bostadsområdet, se blå markering i bilden som visar var staketet löper per i dag och jämför det med nästa bild där NortVolts område är markerat blått. Jag undrar vad motiveringen till detta är? Vad är tanken med den lilla trekantiga delen med ängsmark som Volvo planerar att stängsla in vilket hindrar oss boende att ha tillgång till marken som omger vårat närområde. Det är ytor som vi använder för rekreation. Vi boende i Låssby har under hela processen klagat på Volvos förslag om att dra in den stora infarten till Northvolt via Sörredsvägen, vi vill inte ha mer tung trafik och backningspip från lastbilar hemma i våra trädgårdar. Bullret ökar i takt med trafiken. Vi har alltid förespråkat att infarten för NortVolt ska göras från Bulycke då det inte finns några boende där samt att 155 har kapacitet nog att svälja den ökade trafiken till skillnad från den reda övertrafikerade Sörredsvägen. Att belasta Sörredsvägen ytterligare är ej lämpligt. Trots protester från oss boende började Volvo en dag att bygga infarten vid Gamla Sörredsvägen. Varken de boende på Hästlyckan, eller vi som bor närmast staketet, har fått information om en staketflytt. Därför önskar vi nu ha en full redogörelse för detta samt en plan på hur vi framledes kan röra oss på ängsmarkerna som omger vårat bostadsområde. Vill påpeka att Volvo redan gjort en staketflytt och tagit jordbruksmark i anspråk. De gjorde det i samband med att de skulle bygga testbana för lastbilar. Det var inget som vi fick information om utan en dag påbörjades det en massa arbeten och jag fick själv ta redan på informationen. (se bild på mailkonversation med Carl Forsström) Önskar också opponera mig flytten av staketet mot bakgrund av det framtagna programmet för jordbruksområden för bevarandet och bruk av befintlig jordbruksmark (Översiktsplan - Jordbruksområden - Plan- och byggprojekt - Göteborgs Stad (goteborg.se)). Ni har i denna redovisat i kartan för vilka ytor som är värda att bevara både för jordbruk, odling, rekreation och rehabilitering samt att man ska ta hänsyn till denna för att inte förstöra upplevelsen av landskapet. Torslanda-Björlanda har långt innan Volvo etablerades bestått av bönder som brukade jorden. De få ängsmarker som finns kvar måste bevaras, inte bara för mångfalden i naturen utan även för oss boende. Att flytta staketet och göra fabriksmark av detta, är helt emot det bevarandeperspektiv som finns. Avseende flytten av staketet önskar jag också hänvisa till Krook & Tjäders PM angående byggande på jordbruksmark som de gjort på uppdrag av SBK inför byggnationen av bostäder vid Skra Bro III (15. PM Byggande på jordbruksmark - Skra bro -2020-03- 12.pdf (goteborg.se)) där man på sida 6 kan se att området längs med Gamla Sörredsvägen är landskap med särskilt stora värden samt är klassat som jordbruksmark. Kan läsa mer om detta på sida 7 med. Här kan ni läsa mer om det projektet. Björlanda - Verksamheter vid Sörredsvägen - Plan- och byggprojekt - Göteborgs Stad (goteborg.se) Samtidigt som politikerna sätter stopp för ny och välbehövlig F-9-skola OCH en massa småhus i området kring Skra Bro (Planer på nya villor i Göteborg skrotas | GP) med motiveringen att man inte skall bebygga ängsmark då ”kor inte kan äta betong” så kan inte ni sitta i andra änden och bevilja byggnationer på ängsmark bara några kilometer längre bort. Det är bara att titta på de planerade verksamheterna vid Sörredsvägen (Björlanda - Verksamheter vid Sörredsvägen - Plan- och byggprojekt - Göteborgs Stad (goteborg.se)). Det området är planerat att byggas i hästhagar, promenadstråk, ridvägar och nära Kålsereds by, efter samtal med de boende har jag förstått att de inte har blivit informerade om detta över huvud taget. Lantliga känslan försvinner från Torslanda : Torslanda-Öckerötidningen Vi som bor i Låssby upplever oss bli trängda från två håll. Volvoområdet expanderar med batterifabriken Första bygglovet för batterifabriken i Torslanda godkänt - Göteborgs Stad (goteborg.se) samt ny oönskad infart vid IAC samt vill flytta staketet närmare våra hus på ena hållet samt att nya lager skall byggas på ridvägar och hästhagar kring Kålsered på andra hållet Grannar protesterar mot nytt matlager vid Sörredsvägen | GP. Låssby krymper och absorberas av Volvo söderifrån samt från varulagret österifrån samtidigt som byggnationer såsom skola och småhus nekas i väster och norr av anledningar som inte alls tas hänsyn till i söder och öster. Ser fram mot vidare dialog med er om detta. Kommentar: Tack för ert yttrande. Ert yttrande rör detaljplan för verksamheter vid Gamla Sörredsvägen med diarienummer SBF-2023-00153. Den detaljplanen planeras att gå ut på samråd Q3 2024, ni har då möjlighet att yttra er i det ärendet. 60. Privatperson 35 Angående planerad byggnation vid Sörredsvägen: Vi är en familj som bor på Gamla Sörredsvägen, och vi motsätter oss de tänkta planerna. Förvisso bor vi inte i det aktuella områdets omedelbara närhet, men vi oroas av att våra rekreationsområden naggas i kanten - något som inte minst kommer att drabba ridsporten, som dominerar i området. De som bor lite närmare (boende kring Lurebackavägen) kommer definitivt att få en försämrad boendemiljö, med ökade bullernivåer och ökad trafik. Gamla Sörredsvägen är redan nu mycket hårt trafikerad - vägen är smal och krokig, och den används flitigt av Volvoanställda. Det förekommer också en hel del tung trafik, lastbilar, traktorer m m, som ska samsas med hästar och gående (gångbana saknas). Det är också gott om cyklister på vägen (i enlighet med våra folkvaldas önskemål), såväl arbetspendlare som barn som cyklar till skolan (kollektivtrafik saknas). Många av de boende i området är småbarnsfamiljer, vilket ställer höga krav på trafikmiljön. Den natursköna sträckningen är också populär bland motionscyklister. Vägen är dessutom dåligt belyst. Kort sagt, det är redan nu trångt på vägen och tillbud saknas inte. En ökad trafik skulle innebära såväl större olycksrisker som ökade bullernivåer, vilket försämrar boendemiljön längs hela vägsträckningen. Dels ökad tung trafik under byggtiden, och med kanske hundratals nya arbetsplatser kommer vägen också att användas för arbetsresor, var så säker. Vi uppmanar er att tänka om, och att ta trafiksituationen i särskilt beaktande. Går det inte att bygga t ex vid Säve flygplats i stället? Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a och b. 61. Privatperson 37 Att expandera på den västra sidan av Sörredsvägen kommer vara förödande för husen i Kålsered. De som har hästar i området kommer behöva minska, eller i värsta fall avveckla sin verksamhet då tillgången till betesmark och lösdrift kommer minimeras. De boende kommer i princip bli inringade av industrier, tung trafik och mycket trafik i form av personbilar som skall pendla till/från jobbet vid olika tidpunkter. Ridvägar och naturstigar kommer till stor del störas/försvinna i den planerade byggnationen. Boendes möjligheter till rekreation kommer minskas avsevärt. Inte bara de boende i Kålsered, utan även de boende i Hästlyckan och Lurebacka. I dagsläget är det ont om bussar som trafikerar området så lejonparten av alla anställda, både på NoVo och i dessa nya industribyggnader, kommer begagna sig av personbilar vid pendling. De boende kommer knappt över gatan till trottoaren i dag på grund av den hård trafiken. För att säkerställa att ingen olycka sker, vare sig när gångtrafikant skall över vägen eller när man ska göra vänstersväng in på Jollyroom och Logents område, behövsen ljusreglerad korsning. I området Låssby och Kålsered har vi skolskjuts, det på grund av den redan så hårt trafikerade vägarna samt avsaknaden av trottoarer. Bussen går in i Kålsered och Hämtar/lämnar barn före och efter skolan, den har också såklart stora svårigheter att ta sig in och ut från området, detta är en buss fullastad med barn i som är ute på starkt trafikerade vägar som nu kommer få ännu mer trafik. Förslag: expandera i Arendal som är närmare hamnen och som är ett mer uttalat industriområde Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 62. Privatperson 38 Hej, Det är med förskräckelse jag läser att ni ska börja bygga vid Sörredsvägen! Ni kommer ju att ta bort skog och verksamheter hamnar 0-100 meter från boende i området!!! Hur har ni tänkt, eller rättare skrivet, har ni tänkt överhuvudtaget? Det finns rödlistade fåglar och andra djur. Speciellt min favorit orm: Hasselsnoken; Läs gärna om denna orm, som jag har sett i vänners uterum. I Sverige är hasselsnoken fridlyst och upptagen på den nationella röda listan som sårbar (VU), på grund av försämring av habitatet, bland annat på grund av igenväxning. Hur är det möjligt att bygga i ett Skogs- och bostadsområde som detta? Om skogen försvinner blir jag väldigt ledsen. Borta är då all vandring i skogen, där man kan slappna av efter arbetet. Vännen talade med Länsstyrelsen, och när de hörde att det gällde Göteborgs kommun, suckade de och sa lycka till. Göteborgs kommun lyssnar inte på sina invånare. Ni är väl medveten om att det finns en EU-dom som kritiserar Sverige för att vi inte gör tillräckligt för fåglarna, vid bebyggelse. Är ni så penninghungriga att ni måste driva igenom denna försämring för boende? Ni bör kolla upp djur, däggjur och fågellivet i juni-augusti och inte gå ut och leta i april månad. Ja jösses, jag skakar bedrövat på huvudet. Gör om gör rätt. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 63. Privatperson 39 Synpunkter angående verksamheter vid Sörredsvägen. Diarienr: SBF-2023-00441. Jag anser att man inte skall bebygga det här området överhuvudtaget eftersom mycket skog och kuperad naturmark redan har försvunnit på grund av flera stora byggnationer i närområdet de senaste åren. Byggnationer såsom breddning av Hisingsleden, Kålsereds logistikcenter, Sörreds logistikpark och nya vägar för att nå dessa har alla inneburit att berg och skog har skövlats. Snart börjar batterifabriken Northvolt att byggas och då kommer ytterligare skog att tas ner. Vi som bor i närområdet, människor och djur, påverkas mycket av att naturmarken runt oss krymper allt mer. Djuren trängs undan och trängs ihop på allt mindre yta eller försvinner helt från området. Möjlighet till rekreationsområden för oss boende blir sämre. Klimattjänster som skogen ger försvinner, ljud- och ljusbarriärer försvinner så störande ljud och ljus färdas allt längre. Dessutom blir det mer ljud när byggnationer, verksamheter och trafik ökar. Min önskan är att inga fler verksamheter byggs väster om Sörredsvägen och norr och öster om Gamla Sörredsvägen. Om nu behovet av nya verksamheter är så stort tycker jag att man först skall bygga på redan skövlade, tomma ytor som de vid Halvors äng. Om det ändå landar i att det i området den här detaljplanen gäller skall byggas verksamheter behöver man ta med i planerna att ytterligare en högspänningsledning skall dras i området. Den bör läggas norr om den befintliga ledningen och hamnar då mellan den befintliga ledningen och det tänkta verksamhetsområdet. Under byggtiden bör arbete med störande moment som förberedelser för sprängning, sprängning, pålning mm inte utföras under kvällar eller nätter. När verksamheterna är i gång bör verksamhetsljud minimeras. Man kan lasta och lossa inomhus, ingen godstrafik eller arbete med arbetsmaskiner utomhus nattetid, planera fläktars placering så att de låter så lite som möjligt mm. Trafiken längs Sörredsvägen har ökat de senaste åren och kommer ju med de nya verksamheterna att öka än mer. Det gäller ju både godstrafik och personbilstrafik. Längs Sörredsvägen finns flera stora arbetsgivare med mycket personal som skall ta sig till och från arbetet. Det är flera logistikcenter, Volvo, IAC och snart också Northvolt som planerar för 3000 anställda. Det behövs reguljär busstrafik längs Sörredsvägen med flera hållplatser och täta turer dagar, kvällar och kanske även nätter. Nedskräpningen längs Sörredsvägen har ökat enormt sedan Kålsereds logistikcenter byggdes. Stora emballage tappas/blåser iväg. Risken är att även nedskräpningen kommer att öka med fler verksamheter längs vägen. De som ansvarar för städningen behöver öka städfrekvensen betydligt. Hastighetsskyltningen längs Sörredsvägen behöver ses över. Hastighetsskyltarna som finns gällde i en annan tid före de nya avfartsvägar som nu finns där. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 64. Privatperson 40 Jag känner endel oro inför kommande bygge och även för hur detta kommer påverka trafiken på vägen. Vår väg är redan hårt belastad av alla människor som jobbar på Volvo. Folk kör fort och vårdslöst och mitt barn kan inte gå eller cykla denna väg till eller från skola pga av fara. Inte ens jag vill gå när det är så kallas rusningstrafik på vägen. Man kan alltså precis mötas två vanliga bilar på denna väg. Går man då vid vägkanten, folk kör fort och det kommer från två håll samtidigt är det väldigt obehagligt och rent av farligt. I och med detta bygge som blir arbetsplats för flera hundra människor tänker jag att ännu fler personer komma väljer denna väg. Detta pga köer på de andra vägarna. Det är redan nu en alldeles för trafikerad väg och det kommer bli problem för oss som bor här, mer fara för våra barn då det inte finns några övergångsställen och inte heller mötesplatser för bilar, gå- eller cykelväg. Tack! Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar b. 65. Privatperson 42 Hi, It is very worrying to learn that the road in front of my doorstep will be even more heavily loaded by the traffic. Before you make any decision, I would like you to know a couple of facts, and how I feel about the current usage of the road, as someone who lives on this street. 1. We have a lot of children living on the street, especially at the Låssby area. 2. Heavy traffic will appear during 7-9 AM and 3-5 PM. The width of the road is less than 3.9 meters wide. A Volvo V90 is 1.9 meter. This road can barely pass two passager-cars, let alone heavy trucks. I am deeply concerned only imagining heavy trucks running some meters away from the spot where my son plays football. I attached a picture to give you an idea about how close our doorstep is to the road. 3. The Volvo-Northvolt battery cell factory will soon start construction this winter, which means the road will be loaded with construction traffic already then. Do you plan to load the road even further than this? 4. We have animals on the road. Plenty of horse clubs are around Låssby, and house owners that have dogs. 5. The road will be filled with dirt and stones. In short, I strongly protest against this proposal. Find a road somewhere else that is far away from residential area. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar b. 66. Privatperson 44 Miljö - Förstörd närmiljö för djur, bland annat rådjur, älg, hare, ormar (så som hasselsnok och huggorm), fladdermöss, grodor, trollsländor, fjärilar, sländor, bin och skalbaggar samt en mängd fåglar bland annat nattskärra, stare och entita. Dessa djurarter kan komma att försvinna från området på grund av byggnation i bred utsträckning runt om kring deras livsmiljö. En stor mängd svamp och bär ställen kommer försvinna som nyttjas av många. Det har dom senaste åren varit en mycket stor mängd skog som blivit röjd runt om Sörredsvägen, detta har såklart redan påverkat naturlivet negativt och man fortsätter exploatering av marken där omkring, bör man inte behålla mark för djur och natur? När man ser till världen idag pratas det mycket om att man kanske inte bara kan expandera och köra över alla andra arter som delar jorden med oss? Naturvärden - området bedöms ha påtagliga naturvärden enligt Tyréns sammanfattande bedömning. Både skyddsvärda biotoper och arter har identifierats. I Naturvärdesinventering och i en fördjupad artinventeringar anges som felkälla att ”eftersom naturvärdesinventeringar utfördes i slutet av maj kan arter som uppträder senare under säsongen ha förbisetts”. Trafik - Ökad trafik i området längs med Sörredsvägen och även genom Gamla Sörredsvägen. Läget där idag är inte hållbart, det är en gammal bonde väg som inte är tänkt för den mängden trafik som den hanterar idag. Som svar från kommunen får man bara att ”Det är inte tänkt att man ska använda den vägen” vilket tydligt är att låtsas vara blind om problemet. Detta kommer bli värre om området ska byggas ut med en massa mer industrier och logistik. Tycker man verkligen att det realistiska trafikläget på Gamla Sörredsvägen är acceptabel? Det kommer även bli trafik genom Lurebackavägen, vad gör man åt detta? Utredningen är från 2021, batterifabrik och ökad expansion av Volvos verksamheter tillsammans med 2 miljoner m2 logistik, är detta verkligen hållbart? En dialog med Västtrafik om ökad tillgänglighet genom kollektivtrafiken är inte tillräckligt även om det är en bit på vägen. Det kanske inte är i det bästa intresset för Göteborgs stad att placera all industri och logistik på samma ställe där man inte kan ta sig smidigt utan bil? Det leder till ökade trafikproblem och köer, för att inte prata om ökade utsläpp i en stad och ett land som hävdar sig värna om miljön. Buller - Bullerutredningen är väldigt ofullständig, baserad på en modell där det står att nya beräkningar behöver göras, hur tänker man kring att ta beslut på en ofullständig utredning? Samma med trafikutredningen, den stämmer helt enkelt inte. Att ta ett beslut på dessa inkompletta undersökningar är inte vettigt. Det kommer att bli ökad trafikbuller från diverse lastbilar och bilar till området och även byggnationsbuller under byggtiden. Det kommer öka bullernivån från Sörredsvägen då den naturliga ljudbarriären som fanns i och med träden försvinner. Det kommer även bli permanent buller från fläktaggregat på taket. Grön barriär - Kan man öka den gröna korridoren så pass att det inte påverkar närboende och människor som nyttjar rekreationsområdet? Flytta husen längre in eller mer ihop. Detaljplanen bör ge mer plats åt en grön barriär mellan byggnationen och bostadsområdena. Ljudvall – Om marken nu ska exploateras som detaljplanen föreslår så måste en ljudvall mot bostadsområden uppföras för att minska buller och trafik ljud. Denna kan vara i form av en jordvall där man även planterar träd osv. för att behålla grönskan så mycket det går. Mer utsläpp - Punkt ovan, ökad trafik är även ökat utsläpp. Även industri & logistik har till viss del utsläpp som kommer att påverka natur och närboende. Bör det kanske flyttas närmare annan industri? Hur påverkar det människorna som bor i närheten? Hanteras farliga ämnen i lokalerna? Kommer det finnas kylmaskiner med stora mängder gas/ammoniak? Vad kommer tillverkas? Hur ställer man sig till farliga utsläpp? Allt detta är inte utrett idag, passar det verkligen att bygga detta område så nära boenden? Stängsel - Området bör vara avspärrat med hjälp av till exempel staket/stängsel då människor och framför allt barn använder skogen flitigt. Detta är för att förhindra skador på barn som kan ta sig in på området av misstag och kan bli påkörda eller få tung last över sig. Översvämningar - Högst aktuell punkt då det den senaste tiden har varit flera skyfall som gjort att många områden nära detaljplan blivit översvämmade. Både Sörredsvägen och Kongahällavägen har blivit översvämmade så pass att vägen fått stängas vid två tillfällen i augusti 2023. När man skövlar ett så pass stort område så kommer vattenupptagningsförmågan att minska drastiskt och detta kommer leda till värre översvämningar i framtiden på både Sörredsvägen och Kongahällavägen. Utredningen hävdar att det kommer byggas dammar osv för att förhindra detta men tänker man verkligen framåt? Förutsättningarna ändras snabbare än nånsin då växthuseffekten gör sig mer och mer påmind i vardagen. Man bör kanske inte skövla den skog som i dagsläget hjälper till med att förhindra översvämningar som påverkar i form av avbrott och skada av egendom. Respektavstånd - Idag ligger detaljplanen mellan 60-100 meter ifrån befintliga bostäder, kallar man det ett respektavstånd? Kan området flyttas ytterligare 100 meter bort så får man en grön barriär mellan bostäder och detaljplanen. Skamligt att kalla dryga 70 meter för respektavstånd till boende i området. Korrekt exploatering av marken? – Bör man kanske se över ifall marken kan användas till något annat? När man expanderar så snabbt och massivt som till exempel Volvo och Northvolt har gjort dom senaste åren så behövs det mer bostäder för arbetande människor i närheten till sitt jobb. Hänger ihop med trafik och buller punkterna också då fler människor idag behöver ta bilen till jobbet? Är verkligen detaljplanen den optimala användningen för marken? Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 67. Privatperson 45 Miljö - Förstörd närmiljö för djur, bland annat rådjur, älg, hare, ormar (så som hasselsnok och huggorm), fladdermöss, grodor, trollsländor, fjärilar, sländor, bin och skalbaggar samt en mängd fåglar bland annat nattskärra, stare och entita. Dessa djurarter kan komma att försvinna från området på grund av byggnation i bred utsträckning runt om kring deras livsmiljö. En stor mängd svamp och bär ställen kommer försvinna som nyttjas av många. Det har dom senaste åren varit en mycket stor mängd skog som blivit röjd runt om Sörredsvägen, detta har såklart redan påverkat naturlivet negativt och man fortsätter exploatering av marken där omkring, bör man inte behålla mark för djur och natur? När man ser till världen idag pratas det mycket om att man kanske inte bara kan expandera och köra över alla andra arter som delar jorden med oss? Naturvärden - området bedöms ha påtagliga naturvärden enligt Tyréns sammanfattande bedömning. Både skyddsvärda biotoper och arter har identifierats. I Naturvärdesinventering och i en fördjupad artinventeringar anges som felkälla att ”eftersom naturvärdesinventeringar utfördes i slutet av maj kan arter som uppträder senare under säsongen ha förbisetts”. Trafik - Ökad trafik i området längs med Sörredsvägen och även genom Gamla Sörredsvägen. Läget där idag är inte hållbart, det är en gammal bonde väg som inte är tänkt för den mängden trafik som den hanterar idag. Som svar från kommunen får man bara att ”Det är inte tänkt att man ska använda den vägen” vilket tydligt är att låtsas vara blind om problemet. Detta kommer bli värre om området ska byggas ut med en massa mer industrier och logistik. Tycker man verkligen att det realistiska trafikläget på Gamla Sörredsvägen är acceptabel? Det kommer även bli trafik genom Lurebackavägen, vad gör man åt detta? Utredningen är från 2021, batterifabrik och ökad expansion av Volvos verksamheter tillsammans med 2 miljoner m2 logistik, är detta verkligen hållbart? En dialog med Västtrafik om ökad tillgänglighet genom kollektivtrafiken är inte tillräckligt även om det är en bit på vägen. Det kanske inte är i det bästa intresset för Göteborgs stad att placera all industri och logistik på samma ställe där man inte kan ta sig smidigt utan bil? Det leder till ökade trafikproblem och köer, för att inte prata om ökade utsläpp i en stad och ett land som hävdar sig värna om miljön. Buller - Bullerutredningen är väldigt ofullständig, baserad på en modell där det står att nya beräkningar behöver göras, hur tänker man kring att ta beslut på en ofullständig utredning? Samma med trafikutredningen, den stämmer helt enkelt inte. Att ta ett beslut på dessa inkompletta undersökningar är inte vettigt. Det kommer att bli ökad trafikbuller från diverse lastbilar och bilar till området och även byggnationsbuller under byggtiden. Det kommer öka bullernivån från Sörredsvägen då den naturliga ljudbarriären som fanns i och med träden försvinner. Det kommer även bli permanent buller från fläktaggregat på taket. Grön barriär - Kan man öka den gröna korridoren så pass att det inte påverkar närboende och människor som nyttjar rekreationsområdet? Flytta husen längre in eller mer ihop. Detaljplanen bör ge mer plats åt en grön barriär mellan byggnationen och bostadsområdena. Ljudvall – Om marken nu ska exploateras som detaljplanen föreslår så måste en ljudvall mot bostadsområden uppföras för att minska buller och trafik ljud. Denna kan vara i form av en jordvall där man även planterar träd osv. för att behålla grönskan så mycket det går. Mer utsläpp - Punkt ovan, ökad trafik är även ökat utsläpp. Även industri & logistik har till viss del utsläpp som kommer att påverka natur och närboende. Bör det kanske flyttas närmare annan industri? Hur påverkar det människorna som bor i närheten? Hanteras farliga ämnen i lokalerna? Kommer det finnas kylmaskiner med stora mängder gas/ammoniak? Vad kommer tillverkas? Hur ställer man sig till farliga utsläpp? Allt detta är inte utrett idag, passar det verkligen att bygga detta område så nära boenden? Stängsel - Området bör vara avspärrat med hjälp av till exempel staket/stängsel då människor och framför allt barn använder skogen flitigt. Detta är för att förhindra skador på barn som kan ta sig in på området av misstag och kan bli påkörda eller få tung last över sig. Översvämningar - Högst aktuell punkt då det den senaste tiden har varit flera skyfall som gjort att många områden nära detaljplan blivit översvämmade. Både Sörredsvägen och Kongahällavägen har blivit översvämmade så pass att vägen fått stängas vid två tillfällen i augusti 2023. När man skövlar ett så pass stort område så kommer vattenupptagningsförmågan att minska drastiskt och detta kommer leda till värre översvämningar i framtiden på både Sörredsvägen och Kongahällavägen. Utredningen hävdar att det kommer byggas dammar osv för att förhindra detta men tänker man verkligen framåt? Förutsättningarna ändras snabbare än nånsin då växthuseffekten gör sig mer och mer påmind i vardagen. Man bör kanske inte skövla den skog som i dagsläget hjälper till med att förhindra översvämningar som påverkar i form av avbrott och skada av egendom. Respektavstånd - Idag ligger detaljplanen mellan 60-100 meter ifrån befintliga bostäder, kallar man det ett respektavstånd? Kan området flyttas ytterligare 100 meter bort så får man en grön barriär mellan bostäder och detaljplanen. Skamligt att kalla dryga 70 meter för respektavstånd till boende i området. Korrekt exploatering av marken? – Bör man kanske se över ifall marken kan användas till något annat? När man expanderar så snabbt och massivt som till exempel Volvo och Northvolt har gjort dom senaste åren så behövs det mer bostäder för arbetande människor i närheten till sitt jobb. Hänger ihop med trafik och buller punkterna också då fler människor idag behöver ta bilen till jobbet? Är verkligen detaljplanen den optimala användningen för marken? Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 68. Privatperson 46 Miljö - Förstörd närmiljö för djur, bland annat rådjur, älg, hare, ormar (så som hasselsnok och huggorm), fladdermöss, grodor, trollsländor, fjärilar, sländor, bin och skalbaggar samt en mängd fåglar bland annat nattskärra, stare och entita. Dessa djurarter kan komma att försvinna från området på grund av byggnation i bred utsträckning runt om kring deras livsmiljö. En stor mängd svamp och bär ställen kommer försvinna som nyttjas av många. Det har dom senaste åren varit en mycket stor mängd skog som blivit röjd runt om Sörredsvägen, detta har såklart redan påverkat naturlivet negativt och man fortsätter exploatering av marken där omkring, bör man inte behålla mark för djur och natur? När man ser till världen idag pratas det mycket om att man kanske inte bara kan expandera och köra över alla andra arter som delar jorden med oss? Naturvärden - området bedöms ha påtagliga naturvärden enligt Tyréns sammanfattande bedömning. Både skyddsvärda biotoper och arter har identifierats. I Naturvärdesinventering och i en fördjupad artinventeringar anges som felkälla att ”eftersom naturvärdesinventeringar utfördes i slutet av maj kan arter som uppträder senare under säsongen ha förbisetts”. Trafik - Ökad trafik i området längs med Sörredsvägen och även genom Gamla Sörredsvägen. Läget där idag är inte hållbart, det är en gammal bonde väg som inte är tänkt för den mängden trafik som den hanterar idag. Som svar från kommunen får man bara att ”Det är inte tänkt att man ska använda den vägen” vilket tydligt är att låtsas vara blind om problemet. Detta kommer bli värre om området ska byggas ut med en massa mer industrier och logistik. Tycker man verkligen att det realistiska trafikläget på Gamla Sörredsvägen är acceptabel? Det kommer även bli trafik genom Lurebackavägen, vad gör man åt detta? Utredningen är från 2021, batterifabrik och ökad expansion av Volvos verksamheter tillsammans med 2 miljoner m2 logistik, är detta verkligen hållbart? En dialog med Västtrafik om ökad tillgänglighet genom kollektivtrafiken är inte tillräckligt även om det är en bit på vägen. Det kanske inte är i det bästa intresset för Göteborgs stad att placera all industri och logistik på samma ställe där man inte kan ta sig smidigt utan bil? Det leder till ökade trafikproblem och köer, för att inte prata om ökade utsläpp i en stad och ett land som hävdar sig värna om miljön. Buller - Bullerutredningen är väldigt ofullständig, baserad på en modell där det står att nya beräkningar behöver göras, hur tänker man kring att ta beslut på en ofullständig utredning? Samma med trafikutredningen, den stämmer helt enkelt inte. Att ta ett beslut på dessa inkompletta undersökningar är inte vettigt. Det kommer att bli ökad trafikbuller från diverse lastbilar och bilar till området och även byggnationsbuller under byggtiden. Det kommer öka bullernivån från Sörredsvägen då den naturliga ljudbarriären som fanns i och med träden försvinner. Det kommer även bli permanent buller från fläktaggregat på taket. Grön barriär - Kan man öka den gröna korridoren så pass att det inte påverkar närboende och människor som nyttjar rekreationsområdet? Flytta husen längre in eller mer ihop. Detaljplanen bör ge mer plats åt en grön barriär mellan byggnationen och bostadsområdena. Ljudvall – Om marken nu ska exploateras som detaljplanen föreslår så måste en ljudvall mot bostadsområden uppföras för att minska buller och trafik ljud. Denna kan vara i form av en jordvall där man även planterar träd osv. för att behålla grönskan så mycket det går. Mer utsläpp - Punkt ovan, ökad trafik är även ökat utsläpp. Även industri & logistik har till viss del utsläpp som kommer att påverka natur och närboende. Bör det kanske flyttas närmare annan industri? Hur påverkar det människorna som bor i närheten? Hanteras farliga ämnen i lokalerna? Kommer det finnas kylmaskiner med stora mängder gas/ammoniak? Vad kommer tillverkas? Hur ställer man sig till farliga utsläpp? Allt detta är inte utrett idag, passar det verkligen att bygga detta område så nära boenden? Stängsel - Området bör vara avspärrat med hjälp av till exempel staket/stängsel då människor och framför allt barn använder skogen flitigt. Detta är för att förhindra skador på barn som kan ta sig in på området av misstag och kan bli påkörda eller få tung last över sig. Översvämningar - Högst aktuell punkt då det den senaste tiden har varit flera skyfall som gjort att många områden nära detaljplan blivit översvämmade. Både Sörredsvägen och Kongahällavägen har blivit översvämmade så pass att vägen fått stängas vid två tillfällen i augusti 2023. När man skövlar ett så pass stort område så kommer vattenupptagningsförmågan att minska drastiskt och detta kommer leda till värre översvämningar i framtiden på både Sörredsvägen och Kongahällavägen. Utredningen hävdar att det kommer byggas dammar osv för att förhindra detta men tänker man verkligen framåt? Förutsättningarna ändras snabbare än nånsin då växthuseffekten gör sig mer och mer påmind i vardagen. Man bör kanske inte skövla den skog som i dagsläget hjälper till med att förhindra översvämningar som påverkar i form av avbrott och skada av egendom. Respektavstånd - Idag ligger detaljplanen mellan 60-100 meter ifrån befintliga bostäder, kallar man det ett respektavstånd? Kan området flyttas ytterligare 100 meter bort så får man en grön barriär mellan bostäder och detaljplanen. Skamligt att kalla dryga 70 meter för respektavstånd till boende i området. Korrekt exploatering av marken? – Bör man kanske se över ifall marken kan användas till något annat? När man expanderar så snabbt och massivt som till exempel Volvo och Northvolt har gjort dom senaste åren så behövs det mer bostäder för arbetande människor i närheten till sitt jobb. Hänger ihop med trafik och buller punkterna också då fler människor idag behöver ta bilen till jobbet? Är verkligen detaljplanen den optimala användningen för marken? Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 69. Privatperson 50 Jag protesterar mot planerna på att skövla ett fint naturområde med skyddade arter såsom stare, entita, hasselsnok, större vattensalamander och orkidén Jungfru Marie nycklar. Samtliga är i någon form fridlysta. Här finns även stora åkerholmar, ängar, alsumpskog och fornlämningar från stenåldern. Dagens göteborgare söker sig dit för rekreation. Spara området! Låt åtminstone de boende fortsatt få ha en dräglig boendemiljö. Flytta gränsen i nordväst så att boende åtminstone har några hundra meter ( och inte som nu 0-100 m) till bullrande logistik och industri område Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a. 70. Privatperson 51 Jag har följande synpunkter på ovanstående förslag på detaljplan: - Det finns skyddade biotoper och djur i området tex hasselsnok. - Jag och min familj använder området för tex promenader, ridturer och liknande fritidsaktiviteter. Det finns fantastiska promenadstråk som används av många boende i närområdet. - Från mitt hus kommer jag se logistikområdet, vilket kommer att medföra en kraftigt försämrad utsikt för mig. - Under tiden som byggnationen utförs, kommer betydande olägenhet i form av störningar som buller. - Flytta åtminstone plangränsen bort från Lurebackavägen, för att inte förstöra boendemiljön för oss som bor i området. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a, b och c. 71. Privatperson 52 Området är inte lämpligt för vidare exploatering då infrastrukturen är underdimensionerad. Det har ansökts om att bygga bostäder i området vilket har nekats pga infrastruktur och bevarande av den lantliga miljön. En skola har nekats byggas då ängsmark ska bevaras. Skolorna i onrådet är rätt fulla och 600 bostäder ska byggas kommande åren. Gamla Sörredsvägen klarar inte den trafikbelastning som den har idag. En arbetsplats i närheten av vägen kommer leda till ökad trafik. Det är olämpligt att förlägga fler tunga transporter, som ett logistikcenter innebär, på vägar med mycket personbilstrafik och enkelfiliga vägar. Framförallt när de tunga transporterna ska korsa vägen (svänga vänster in på området). Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar b. 72. Privatperson 53 Hej Synpunkter på Verksamheter vid Sörredsvägen. Jag hoppas att bygget inte blir av utan att naturlivet och vi boende får ha kvar skog och ängar. Om det mot förmodan blir ett logistikcenter över hela området hoppas jag att man kan säkerställa nya slingor som ger möjlighet till att cykla, rida, promenera, löpa etc. Se bifogad bild över alla stall i områdets närhet. Se bild för förslag på grusslingor. Observera att det behöver vara grusat för att lämpa sig för MTB, löpning och ridning. Och att man på båda sidor av slingan försöker behålla växtlighet och träd för att skapa en trevligare miljö att vistas i. Röd slinga finns idag och är väldigt uppskattad och mysig. Hoppas att den kan behållas även om man fortsätter att expandera ner till IAC. Gula slingor är förslag på nya grusade slingor. Orange är den cykelbana jag uppfattat att man skall koppla ihop med Lurebackavägen. Blå slinga längst med sörredsvägen förslagsvis grus, eller asfalt med grusslinga intill. Grön prick övre högra hörnet - säker tunnel så att man kan rida under vägen och nå ridvägen som kan ta ryttare vidare till rid-slingorna mot Tuve ( ridslingor i Tuve finns men det blir farligare att rida över Sörredsvägen med utökad trafik). Gäller inte heller bara ryttare utan också andra motionärer. Vore bra med en gångtunnel där och slippa ta sig över Sörredsvägen. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar b. I trafik- och utformningsförslaget har nya friluftsstigar studerats. Från den nya gatan i området föreslås en friluftsstig löpa nordväst till befintlig stig nordväst om planområdet. I planområdets sydvästra del föreslås en ny stig uppföras längs med Sörredsvägen och därigenom koppla samman stigarna sydväst och nordöster om planområdet. 73. Privatperson 56 Det är idag tillräckligt med industrier och verksamheter etablerade i närområdet. Om man man nu måste bebygga området så bygg bostäder i stället. Då är det möjligt att gå eller cykla till verksamheterna i området. För industrier och verksamheter så finns det yta mellan Halvors länk och Hisingsleden som kan nyttjas för ändamålet. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar c. 74. Privatperson 57 Angående lokaliseringsalternativ B Som ni själva påpekar saknar området både bra anslutningsvägar och VA samt är privatägt. Fastighatsägarna i området är ej tillfrågade eller på något sätt tidigare informerade om planerna. Översiktstsplanen stöder inte en utvekling av verksamheter i detta område. Om jordbruksmark nu skall tas i anspråk för industrimark så borde det finna lämpligare mark för detta än lokaliseringsalternativ B. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar c. 75. Privatperson 58 Jag skriver för att lämna mina synpunkter gällande Göteborgs stads plan för skogen och jordbruksmarkerna vid Björlanda Av tre anledningar ställer jag mig starkt kritisk till stadsbyggnadsförvaltningens förslag att skövla ovärderlig gammal ekskog och tusenårig jordbruksmark i till förmån för lagerlokaler och asfalt. För det första är det ett förslag på ett förhastat stadsplaneringsdrag som vi kommer att ångra dyrt när staden vuxit sig bara lite större. För det andra är det omotiverat ur resurssynpunkt. För det tredje strider förslaget direkt mot Göteborgs miljömål. Skogen och marken stadsbyggnadsförvaltningen vill skövla ligger precis i utkanten av staden. När stadskärnan växer bara ett snäpp till är det i det här skiktet vi vill ha bostäder och torg. Dessa natursköna trakter, ett stenkast från en av landets största arbetsgivare, har potential som mycket eftertraktade områden att bo i. Skogen är värdefull för rekreation och fungerar som ett skydd mot buller från trafik och industri. Att det just nu finns efterfrågan på lagerlokaler försvarar inte att jämna den med marken. När förslaget försvarades i samråd med allmänheten samt i media var man noga med att påpeka att ett av lagren som planeras byggas på ytan är ett matlager. Matreserver är visserligen en viktig resurs vid kris och beredskap, men kan inte mätas mot lokalt jordbruk och lokal köttproduktion. Förslaget strider mot Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram (2021-2030) som har sin utgångspunkt i Agenda 2030, Parisavtalet och Sveriges nationella miljömålsystem. Detta program gäller Göteborgs Stads samtliga nämnder och styrelser. Vikten av att vår miljö måste prioriteras över andra intressen understryks. Det första av programmets tre miljömål är att Göteborg ska ha en hög biologisk mångfald. I det aktuella planområdet finns totalt 12 avgränsade biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet. Ett flertal fridlysta djurarter återfinns i området. Det tredje miljömålet är att vi göteborgare ska ha en hälsosam livsmiljö. Fyra delmål presenteras, varav ett är att Göteborg stad säkrar en god ljudmiljö och ett annat är att Göteborgs stad säkrar tillgången till grönområden. Kommentar: Tack för ert yttrande. Se tematiskt svar a och c. Ändringar Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att det med följande ändringar är lämpligt att gå vidare med förslaget. Utöver mindre justeringar föreslås följande: • Användningsytor i planområdets norra del ändras. Naturområdet utökas från cirka 11 000 m2 till cirka 26 000 m2. Kvartersmark med markanvändning Z minskas från cirka 89 000 m2 till cirka 77 000 m2. Förändringen innebär att vissa befintliga fornlämningar kan bibehållas, att brynzonen mellan jordbruksmark och skogsmark kan bibehållas samt att avståndet mellan industri och befintlig friluftsstig utökas jämfört med tidigare förslag. • Läget för allmän plats för gata förskjuts till ett nytt läge väster om ursprungsläget. Förändringen innebär att det ges möjlighet för mer ändamålsenlig exploatering på bägge sidor om väg. • Ledningsgata, u-område och prickad mark i områdets södra del utökas. Förändringen grundas i att kraftledningsgatan läge har definierats efter dialog med Vattenfall och Göteborgs energi. • Planbestämmelser som reglerar dagvatten- och skyfall förtydligas. Ytorna har justerats utefter utredningarnas resultat. • Planbestämmelser n4, a2 läggs till i området sydvästra del. Bestämmelserna reglerar att träd inom egenskapsområdet endas får fällas om det är sjukt eller utgör en säkerhetsrisk samt att marklov även krävs för fällning av träd. Anledningen är att säkerställa att en grön ridå bibehålls mellan verksamhetsområdet och befintligt bostadshus. • Planbestämmelser kopplat till närheten till led för farlig gods läggs till. Karoline Rosgardt Linus Sandberg Enhetschef detaljplan Hisingen Planarkitekt Bilagor • Lista över samrådskrets • Länsstyrelsens yttrande med dess bilagor. Sändlista Kommunala nämnder och Trafikverket bolag m.fl. Kretslopp och Vatten Vattenfall Eldistribution AB Exploateringsnämnden Västfastigheter Ledningsstab, Flygplatschefen Göteborg Energi AB (Fjärrvärme) Västtrafik AB Göteborg Energi Gasnät AB Sakägare Göteborg Energi GothNet AB Skanska AB Göteborg Energi Nät AB NREP AB Göteborgs Hamn AB Utsänt enligt fastighetsförteckning Kulturnämnden Bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende Miljö- och klimatnämnden De som tidigare yttrat sig i Namnberedningen och GDA ärendet adresser Grannkommuner Räddningstjänsten Storgöteborg Öckerö kommun Stadsområde 04 Hisingen Samt Statliga och regionala Övriga myndigheter m.fl. E.on Business Region Göteborg AB Weum Gas AB Göteborgsregionen (GR) GREFAB Lantmäterimyndigheten Göteborg & Co Länsstyrelsen Göteborgs ornitologiska förening Skanova Nätplanering D3N Lantbrukarnas riksförbund LRF Statens geotekniska institut Naturskyddsfören.i Gbg Swedavia AB Swedegas Säve flygplats Svensk Handel Svenska Kraftnät De som tidigare yttrat sig i ärendet Box 2554 stadsbyggnad@stadsbyggnad.goteborg.se 403 17 Göteborg 031-365 00 00 (kontaktcenter) goteborg.se Datum Ärendebeteckning 2023-09-04 402-27004-2023 Göteborgs kommun stadsbyggnad@stadsbyggnad.goteborg.se Förslag till detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda, Göteborgs kommun Handlingar daterade juni 2023 för samråd enligt 5 kap. 11 och 11 c §§ plan- och bygglagen (PBL 2010:900), utökat förfarande Synpunkter på sådant som kan aktualisera prövning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 § PBL och nu kända förhållanden att frågor som berör miljökvalitetsnormer samt säkerhet måste lösas på ett tillfredsställande sätt i enlighet med vad som anges nedan för att ett antagande inte skall prövas av Länsstyrelsen. Motiv för bedömningen Prövningsgrunder redovisar Länsstyrelsens synpunkter vilka ska uppfyllas för att det antagna planförslaget inte ska riskera överprövning. Råd och synpunkter handlar om anvisningar för att planförslaget ska uppfylla lagstiftningens krav. Prövningsgrunder enligt PBL 11 kap. 10§ Enligt 11 kap. 10 § ska Länsstyrelsen överpröva kommunens antagandebeslut av en plan eller områdesbestämmelser om dessa kan antas strida mot någon av de fem prövningsgrunderna. • Riksintresse (både MB kap 3 och 4, se listan i webbgis) • Mellankommunala frågor och regionala förhållanden • Miljökvalitetsnormer (MKN) (MB 5 kap, luft och vatten) • Strandskydd (MB 7kap) • Hälsa och säkerhet (risk för olyckor, översvämning, erosion) geoteknik Länsstyrelsen anser att nedanstående prövningsgrunder är aktuella för föreslagen exploatering. Postadress: 403 40 Göteborg Telefon: 010-224 40 00 E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/vastra-gotaland www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/personuppgifter 2023-09-04 402-27004-2023 Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten Enligt 2 kap. 10 § PBL får planläggning inte medverka till att en miljökvalitetsnorm, MKN, enligt 5 kap Miljöbalken inte följs. Kommunen måste därför visa hur planerade åtgärder påverkar vattenkvalitén inom de vattenförekomster som kan beröras av planområdet samt hur de påverkar möjligheterna att nå uppsatta MKN för Vatten. Kommunen ska visa på vilka grunder bedömningen har gjorts. I dagvattenutredningen redogör kommunen för statusen i Osbäcken, men det framgår att även att en mindre del av planområdets dagvatten idag och fortsättningsvis avleds till Låssbybäcken. I underlaget redogör kommunen för att flödet av dagvatten till Låssbybäcken kommer att minska efter exploateringen. Länsstyrelsen saknar en bedömning av vilken påverkan detta får på bäcken. Låssbybäcken är idag inte försedd med miljökvalitetsnormer, men saknar inte värde för växt- och djurliv. Dessutom mynnar både Osbäcken och Låssbybäcken i Nordre älvs fjord (WA69137484), som är försedd med miljökvalitetsnormer. I underlaget har kommunen avstått från att bedöma eventuell påverkan på slutrecipienten Nordre älvs fjords miljökvalitetsnormer, då de bedömer att risken för påverkan är liten till följd av den långa rinntiden. Länsstyrelsen vill dock poängtera att alla vattenförekomster som berörs eller potentiellt kan beröras av detaljplanen ska beskrivas i underlaget (planbeskrivning samt dagvattenutredning) även berörd slutrecipient. Liksom detaljplanens påverkan på ekologisk och kemisk status och på möjligheterna att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås. Detta gäller med avseende på såväl ytvatten som grundvatten. Bedömning ska göras på kvalitetsfaktornivå. Det ska redovisas hur projektet påverkar uppnåendet av MKN i berörda vattenområden. Det är dessutom viktigt att man även belyser påverkan på hydromorfologiska kvalitetsfaktorer och inte bara vattenkvalitet. Kommunen gör i dagvattenutredningen bedömningen att det trots de ökade mängderna föroreningar från planområdet är det låg sannolikhet att detaljplanens genomförande försämrar vattenkvaliteten i recipienten. Denna bedömning gör man utifrån planområdets storlek i förhållande till hela avrinningsområdet för Osbäcken. Kommunen gör vidare bedömningen, med avseende på miljökvalitetsnormerna, att planen inte ökar föroreningsmängderna och halterna på ett otillåtet sätt och därför inte kommer påverka statusen för Osbäcken negativt. Länsstyrelsen anser att kommunen utöver att bedöma eventuell påverkan på slutrecipient, Nordre Älv fjord, så bör kommunen även ha med i sina 2023-09-04 402-27004-2023 beräkningar den kumulativa effekten från andra planer. Detta då kommunen planlägger flera områden i närområdet, där Osbäcken är tänkt recipient för dagvattnet. Farligt gods Kommunen har studerat frågan kring farligt gods vilket är bra. Vi ser positivt på att det bebyggelsefria avståndet om 30 meter är säkerställt på plankartan. En förutsättning för att presenterad riskkurva ska gälla är att en eventuell olycka med farligt gods sker vid vägen. Det är inte helt tydligt beskrivet i handlingar att vägen och topografin säkerställer detta. Av handlingar framgår att cirkulationsplatsen och vägen kommer behöva byggas om. Det är viktigt att kommunen i den fortsatta processen säkerställer att det finns tillräckliga förutsättningar för att kunna antaga att 30 meter mellan en olycka och byggnad går att upprätthålla. Enligt figur 31 i planbeskrivningen illustreras ett mindre dike mellan väg och cykelbanan vilket är positivt för att motverka att vätska rinner in mot området. När väggen byggs om kanske den även breddas och avståndet krymper? Avstånd är alltid bästa skyddet. Inför granskningsskedet är det bra om det tydligare framgår att det finns förutsättningar som gör att det går att upprätthålla minst 30 m (även efter en ombyggnad) samt en beskrivning av topografin mellan väg och verksamhet. Generellt anser länsstyrelsen att ”lätta” åtgärder alltid ska värderas vid nyetablering intill farligt godsleder. I detta fall rör det sig om stora volymer där även verksamhet och kontor tillåts. Det finns stora osäkerheter i indata och om utvecklingen tex av mängder och ämnen av transporter framöver ser ut. I aktuellt ärende anser vi att kommunen bör överväga följande åtgärder: • Att det finns minst en utrymningsväg som inte vetter mot leden. • Att luftintag ska placeras så lång från leden som möjligt. Översvämning kopplat till skyfall Utifrån handlingar framkommer att frågan om översvämning kopplat till skyfall kommer att studeras vidare efter samrådet. Detta då förutsättningar varit osäkra inför framtagande av underlagsrapport. Det framgår också att det eventuellt planeras för verksamhet som kan bedömas som samhällsviktig varför högre säkerhetsmarginal krävs. Bedömningen, i utredningen, är dock att det finns förutsättningar för att klara kraven för skyfall förutsatt att åtgärder som föreslås införs där volymer för fördröjning och höjdsättning är viktiga frågor. 2023-09-04 402-27004-2023 Länsstyrelsen ser positivt på att frågan utreds ytterligare och kommer ta del av nya handlingar i granskningsskedet. Vi ser positivt på att åtgärder är införda på plankartan. Vi rekommenderar kommunen att inför granskningen ser över så att planbestämmelser lever upp till Boverkets krav på tydlighet och objektivitet. Planbestämmelser n3 och n4 anser vi är otydliga med att endast skriva skyfall. Vi anser att det måste framgå vad för skyfall som ska vara dimensionerande. Eftersom åtgärderna ligger inom kvartersmark måste det även finnas ett villkor. Stabilitet Der saknas en bedömning av stabiliteten för den nordöstra delen av planområdet för framtida förhållanden. Planhandlingarna behöver därav kompletteras inför granskningskedet. Se SGIs yttrande, daterat 2023-08- 28 Råd enligt 2 kap. PBL Förhållande till ÖP Föreslagen exploatering stämmer överens med översiktsplanens intentioner. Buller Kommunen bör överväga att komplettera plankartan med bestämmelse som möjliggör uppförande av exempelvis bullervall i syfte att minska störningar för de angränsande bostäderna. Länsstyrelsen delar i övrigt slutsatserna i genomförda utredningar. Trafikfrågor Trafikverket ställer sig positiva till utvecklingen av aktuellt område, men vill poängtera vikten av att studera trafiksystemet i sin helhet eftersom det sker mycket i närområdet där det kommunala vägsystemet är en viktig pusselbit. Utbyggnaden får inte försämra trafiksäkerheten och/eller framkomligheten på Hisingsleden. Trafikverket anser att eventuell påverkan på Hisingsleden ska redovisas. Se Trafikverkets yttrande, daterat 2023-08-25 Synpunkter enligt annan lagstiftning Vattenverksamheter I underlaget framgår att det på flera platser inom planområdet finns ett antal vattensamlingar och bäckar med rinnande vatten. Då större delen av planområdet planeras att hårdgöras drar länsstyrelsen slutsatsen att dessa vatten planeras att läggas igen. Länsstyrelsen vill därför upplysa om att alla arbeten i ytvatten ska beskrivas i planunderlaget. I underlaget 2023-09-04 402-27004-2023 skall det även redovisar hur dessa avses att hanteras gällande anmälan eller tillstånd enligt 11 kap miljöbalken. Länsstyrelsen upplyser vidare om att åtgärder som till exempel schaktning, pålning eller anläggande av byggnader med djup grundläggning som kan innebära bortledning av grundvatten innebär en vattenverksamhet som regleras i 11 kap Miljöbalken. Bortledning av grundvatten är tillståndspliktig om det inte är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. I det fall åtgärden bedöms vara tillståndspliktig ska samråd utföras i tidigt skede med Länsstyrelsens vattenavdelning. Det är verksamhetsutövarens ansvar att göra denna bedömning. Markavvattning Åtgärder som utförs för att skydda mot vatten med avsikt att varaktigt öka en fastighets lämplighet för till exempel bebyggelse kan innebära markavvattning enligt 11 kap. miljöbalken. Frågan att utreda om det krävs åtgärder som innebär markavvattning och vilka fastigheter som är berörda ska redovisas i underlaget. Även åtgärder för att leda bort/skydda mot skyfall kan utgöra markavvattning. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen utrett vilka markavvattningsföretag som berörs av exploateringen och gjort en initial bedömning av planens påverkan på dessa. Om kommunen misstänker att den kommande exploateringen kan komma att ha en negativ effekt på markavvattningsföretagen, skall kommunen samråda med dem inför vidare arbete med planen. Artskydd Naturvärdesinventeringar och riktade artinventeringar har genomförts. Området innehåller ung björkskog, annan lövskog, betesmark och olika småbiotoper i form av stenmurar, diken och småvatten. I området finns också kraftledningsgator. Artinventeringarna noterar Länsstyrelsen har genomförts vid rätt tid på året och med tillräcklig omfattning i övrigt. Artfynden som gjorts i området är rimliga sett till de naturliga förutsättningarna. Emellertid behöver ytterligare utredningar om påverkan på naturmiljön och skyddade arter genomföras, vilket Länsstyrelsen redogör för nedan. Groddjur och biotopskydd I dammen i planområdets östra del har påträffats vanlig groda och mindre vattensalamander. Det är rimligt att utgå från att groddjuren använder planområdet som vilo- och övervintringsplats samt jaktmark. 2023-09-04 402-27004-2023 Stenmurar och diken nyttjas sannolikt och bör antas ha betydelse för den ekologiska funktionen i groddjurspopulationernas hemområde. Groddjur förekommer sannolikt i planområdet eller dess omedelbara närhet året om. De påträffade groddjursarternas fortplantningsområden och viloplatser har inget skydd i artskyddsförordningen. Däremot har diken, stenmurar och dammen bedömts omfattas av generellt biotopskydd. Länsstyrelsen ifrågasätter inte den bedömningen. Så länge biotoper kan återskapas i närområdet ser Länsstyrelsen inga uppenbara hinder ur naturvårdssynpunkt mot att planen kan genomföras. Det är dock viktigt, vilket tas upp i MKB:n, att en ny damm anläggs och når full funktion för groddjur innan den befintliga tas bort. Det är således positivt för planprocessen att kommunen snarast ansöker om dispens från det generella biotopskyddet hos Länsstyrelsen. I en sådan ansökan behöver kommunen noggrant beskriva hur tillräckligt hög kvalitet ska nås i kompensationsbiotoper, i synnerhet dammen. När i tid man planerar anlägga och ta bort biotoper ska också beskrivas. Dessa åtgärder behöver förhålla sig till groddjurens livscykel. Länsstyrelsen förutsätter att stenmurar byggs upp av stenar från befintliga murar. Normalt återskapas inte öppna diken; i stället kompenseras förlusten genom att anlägga småvatten. Kommunen bör ha detta i åtanke när man planerar vilken storlek den nya dammen ska ha. Länsstyrelsen råder kommunen att utgå från principen att 1 meter förlorat dike ska kompenseras med 1 kvm ny småvattenyta. Den nya dammarealen (den kan utgöras av en eller flera dammar) ska således minst motsvara den befintliga i areal, plus den areal som kompenserar för förlorade diken i området. Fåglar Länsstyrelsen delar bedömningen att gulsparv, stare och svartvit flugsnappare kan fortsätta häcka i närområdet om skyddsåtgärderna vidtas, även om vissa livsmiljöer för arterna försvinner i planområdet. Grönsångare och entita häckar utanför planområdet och bedöms inte påverkas i någon större omfattning av att planområdet förändras. Sammantaget bedöms inte fåglar störas på ett enligt artskyddsförordningen otillåtet sätt. Det är dock upp till kommunen att säkerställa att de planerade skyddsåtgärderna vidtas. Andra skyddade arter Länsstyrelsen noterar att fladdermöss – alla fladdermusarter är strikt skyddade genom 4 § a artskyddsförordningen – omnämns i resonemang om effekterna på nattaktiva djur. Såväl belysning som buller förväntas kunna påverka fladdermusfaunan. Någon fladdermusinventering har 2023-09-04 402-27004-2023 emellertid inte genomförts, varför det inte är känt vilka arter som förekommer i området. Det är naturligtvis inte alltid nödvändigt att genomföra riktade artinventeringar. Men det måste finnas ett tillräckligt underlag för att kunna bedöma effekterna på skyddade arter, det vill säga ett underlag som med tillräcklig säkerhet visar vilka arter som finns, hur de nyttjar det aktuella området och vilka effekter de planerade åtgärderna förväntas få på arterna. Slutsatserna i MKB:n om effekterna på nattaktiva arter som till exempel fladdermöss – att de förväntas påverkas måttligt – saknar enligt Länsstyrelsen tillräckligt stöd i nuläget. Med tanke på de svenska fladdermusarternas ekologiska krav och på områdets karaktär går det inte att utesluta att fladdermöss förekommer i planområdet. Det är också ostridigt att naturmiljöer som fladdermöss kan nyttja kommer att försvinna. I MKB:n, avsnittet om uppföljning och fortsatt arbete, står också att ”eventuellt kan fladdermöss vara aktuella att inventera med tanke på att tillkommande ytor omfattar byggnader som skulle kunna utgöra boplatser för dessa.” Länsstyrelsen råder därför kommunen att, med ledning av erforderliga utredningsinsatser, till granskningsskedet presentera följande om fladdermöss: • vilka arter som förekommer i området och om de nyttjar området för fortplantning, övervintring eller vila, samt hur otillåten störning eller skada kan undvikas genom att åtgärden anpassas eller skyddsåtgärder vidtas, • hur förutsättningarna är för de arter som genom planerade åtgärder förlorar områden för fortplantning, övervintring och vila att tillgodose sina behov i närområdet. Behövs anpassningar och skyddsåtgärder för att arterna ska kunna finnas kvar i närområdet? Avslutningsvis förutsätter Länsstyrelsen naturligtvis att ny kunskap om förutsättningarna i området också i erforderlig omfattning införlivas i bedömningen av påverkan på groddjur och fåglar. Brukningsbar jordbruksmark Göteborgs Stad har gjort en utredning enligt 3 kap 4 § miljöbalken. Man har kommit fram till att den jordbruksmark som ingår i förslaget till detaljplan är brukningsvärd. Man har bedömt att användningen, verksamhetsmark, är ett väsentligt samhällsintresse. Man har jämfört med ett par andra platser men har kommit fram till att denna plats är den bästa. Den innehåller också minst jordbruksmark, (8 hektar) än de övriga alternativen. Fornlämningar 2023-09-04 402-27004-2023 Kommunen har fångat upp frågorna kring fornlämningar och tillståndsplikt och hanterat frågan korrekt. Beskrivningen i planbeskrivningen är tillräcklig och riktig. Undersökning om betydande miljöpåverkan Kommunen bedömer att förslaget inte innebär betydande påverkan på miljön. Länsstyrelsen delar kommunens åsikt, således behöver inte en miljökonsekvensbeskrivning tas fram. De som medverkat i beslutet Företrädare för Miljöskydds-, Vattenvård-, Naturvårds, Landsbygds samt Samhällsavdelningen har bidragit till beredningen av detta yttrande. Beslutet har fattats av planhandläggare Johanna Severinsson Bilaga för kännedom: Kopia av yttrande till Länsstyrelsen från Trafikverket, daterat 2023-08-25 Kopia av yttrande till Länsstyrelsen från SGI daterat 2023-08-28 Kopia (utan bilaga) till: Trafikverket, Maria Patriksson Hellsing SGI, Ulrika Isacsson Länsstyrelsen/ Naturavdelningen, Martin Goblirsch Miljöskyddsavdelningen, Robert Jalvin Samhällsavdelningen, Enheten för samhällsskydd och beredskap, Rebecka Thorwaldsdotter Samhällsavdelningen, kulturmiljöenheten, Andreas Åman Landsbygdsavdelningen, Christina Åkerman Vattenavdelningen, Stina Schött Funktionschef Plan och bygg Stadsbyggnadsförvaltningen Granskningsutlåtande Utfärdat: 2025-02-28 Diarienummer: SBF-2023-00441 Linus Sandberg Aktbeteckning: 2-5644 Telefon: 031-368 18 03 E-post: linus.sandberg@stadsbyggnad.goteborg.se Detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda Granskningsutlåtande Handläggning Stadsbyggnadsnämnden beslöt den 21 maj 2024 att skicka ut detaljplaneförslaget för granskning. Förslaget har sänts för granskning under tiden 29 maj 2024 – 30 juni 2024. Göteborgs Stad har genomfört en omorganisation vid årsskiftet 2022/2023. Detta ärende hade fram till 2022-12-31 diarienummer 1003/21 hos Stadsbyggnadskontoret. Sedan 2023-01-01 hanteras ärendet istället av Stadsbyggnadsförvaltningen med nytt diarienummer: SBF-2024-00441 Planförslaget har skickats ut enligt bifogad lista över samrådskrets. Förslaget till detaljplan har under granskningstiden funnits tillgängligt på kommunens webbplats samt varit utställt på Stadsbyggnadsförvaltningen, Köpmansgatan 20 till och med fredag 31 maj. Därefter flyttade utställningen till Stadsbiblioteket, Götaplatsen 3. Förslaget finns även tillgängligt på Göteborgs Stads hemsida: www.goteborg.se/planochbyggprojekt. Sammanfattning Inkomna synpunkter från granskningen berör i huvudsak frågor kopplade till påverkan på natur och möjligheter för rekreation, frågor kopplade till störningar och risker som buller, trafik och översvämningsfrågor samt frågor kopplade till förändrad markanvändning och landskapsbild. Under granskningen inkom 54 yttranden varav cirka 35 var från privatpersoner (varav cirka 20 av dessa privatpersoner också inkom med yttranden under samrådet). Förvaltningen har bedömt att inskickade synpunkter från kommunala nämnder/bolag, med undantag för miljö- och klimatnämnden, samt statliga myndigheter/bolag och kunnat beaktats. Sedan granskningen har endast redaktionella ändringar samt förtydliganden gjorts i plankartan, planbeskrivningen och den tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen. Även fördjupade utredningar gällande geoteknik och artskyddsfrågor har tagits fram för att svara upp till kvarstående synpunkter från granskningen. Merparten av framförda synpunkter från privatpersoner har inte kunnat tillmötesgåtts då planförslaget medför en förändring av markanvändningen i området som privatpersonerna inte tycker är önskvärd eller lämplig. Kvarstående erinringar från granskningen finns från: miljö- och klimatnämnden, Naturskyddsföreningen i Göteborg samt från nästan samtliga privatpersoner vilka i detta granskningsutlåtande namnges enligt följande: privatperson 1, privatperson 2, privatperson 3, privatperson 4, privatperson 6, privatperson 7, privatperson 8, privatperson 9, privatperson 10, privatperson, privatperson 11 (samma som privatperson 9), privatperson 12 m.fl., privatperson 13, privatperson 14, privatperson 15 m.fl., privatperson 16, privatperson 17, privatperson 18, privatperson 19, privatperson 20, privatperson 21, privatperson 22, privatperson 23, privatperson 24, privatperson 25, privatperson 26, privatperson 27, privatperson 28, privatperson 29, privatperson 30, privatperson 31, privatperson 32, privatperson 33, privatperson 34, privatperson 35 och privatperson 36. Under samrådet inkom 75 yttranden varav cirka 50 var från privatpersoner (varav flera av dessa privatpersoner också inkom under granskningen). Inkomna yttranden berör i huvudsak frågor kopplade till påverkan på natur och möjligheter för rekreation, frågor kopplade till störningar och risker som buller, trafik och översvämningsfrågor samt frågor kopplade till förändrad markanvändning och landskapsbild. Kvarstående erinringar från samrådet finns från: miljö- och klimatnämnden samt från nästan samtliga privatpersoner vilka i samrådsredogörelsen namnges enligt följande: privatperson 1, privatperson 2, privatperson 3 privatperson 4, privatperson 5, privatperson 6, privatperson 7, privatperson 8, privatperson 9, privatperson 10, privatperson, privatperson 12, privatperson 13, privatperson 14 (Vägförening Östra Låssby Samfällighetsförening), privatperson 15, privatperson 16, privatperson 17, privatperson 18, privatperson 20, privatperson 21, privatperson 22, privatperson 23, privatperson 24, privatperson 25, Gemensamt upprättat av flera fastighetsägare privatperson 26, privatperson 27, privatperson 28, privatperson 29, privatperson 30, privatperson 31, privatperson 33, privatperson 34, privatperson 35, privatperson 37, privatperson 38, privatperson 39, privatperson 40, privatperson 41, privatperson 42, privatperson 44, privatperson 45, privatperson 46, privatperson 48, privatperson 49, privatperson 50, privatperson 51, privatperson 52, privatperson 53, privatperson 54, privatperson 55, privatperson 56, privatperson 57 och privatperson 58. Kopior av samtliga yttranden har överlämnats till Exploateringsförvaltningen, fastighetsägare och berörda konsulter för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. Granskningsutlåtande .......................................................................................................... 1 Handläggning .................................................................................................................. 1 Sammanfattning .............................................................................................................. 1 Tematiska svar på inkomna synpunkter .......................................................................... 5 Inkomna synpunkter och Stadsbyggnadsförvaltningens kommentarer ........................ 18 Kommunala nämnder och bolag m.fl. ....................................................................... 18 1. Exploateringsnämnden ................................................................................ 18 2. Kulturförvaltningen ..................................................................................... 20 3. Göteborgs Hamn AB ................................................................................... 20 4. Göteborgs Energi ......................................................................................... 22 5. Räddningstjänsten Storgöteborg .................................................................. 23 6. Socialförvaltningen Hisingen ...................................................................... 23 7. Kretslopp och vatten .................................................................................... 25 8. Miljö- och klimatnämnden .......................................................................... 28 Statliga och regionala myndigheter m.fl. .................................................................. 31 9. Länsstyrelsen ............................................................................................... 31 10. Trafikverket ................................................................................................. 33 11. Svenska kraftnät .......................................................................................... 33 12. Swedavia...................................................................................................... 33 13. Vattenfall Eldistribution AB ........................................................................ 33 14. Lantmäterimyndigheten, Göteborgs Stad .................................................... 34 15. Statens Geotekniska Institut ........................................................................ 34 Sakägare .................................................................................................................... 36 16. Privatperson 20 ............................................................................................ 36 Bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende inom fastighetsförteckningen............. 36 17. Privatperson 6 .............................................................................................. 36 18. Privatperson 1 .............................................................................................. 38 19. Privatperson 12 m.fl. ................................................................................... 39 20. Privatperson 3 .............................................................................................. 40 21. Privatperson 9 .............................................................................................. 40 22. Privatperson 11 (samma person som privatperson 9) .................................. 41 23. Privatperson 14 ............................................................................................ 41 24. Privatperson 16 ............................................................................................ 42 25. Privatperson 17 ............................................................................................ 51 26. Privatperson 19 ............................................................................................ 58 27. Privatperson 21 ............................................................................................ 59 28. Privatperson 23 ............................................................................................ 60 29. Privatperson 28 ............................................................................................ 61 30. Privatperson 33 ............................................................................................ 61 31. Privatperson 34 ............................................................................................ 65 Grannkommuner........................................................................................................ 69 32. Öckerö kommun .......................................................................................... 69 Övriga ........................................................................................................................ 70 33. Privatperson 2 .............................................................................................. 70 34. Privatperson 4 .............................................................................................. 71 35. Privatperson 5 .............................................................................................. 71 36. Privatperson 7 .............................................................................................. 72 37. Privatperson 8 .............................................................................................. 72 38. Privatperson 10 ............................................................................................ 73 39. Privatperson 13 ............................................................................................ 73 40. Privatperson 15 m.fl .................................................................................... 75 41. Privatperson 18 ............................................................................................ 76 42. Privatperson 22 ............................................................................................ 78 43. Privatperson 24 ............................................................................................ 79 44. Privatperson 25 ............................................................................................ 80 45. Privatperson 26 ............................................................................................ 80 46. Privatperson 27 ............................................................................................ 80 47. Privatperson 29 ............................................................................................ 81 48. Privatperson 30 ............................................................................................ 82 49. Privatperson 31 ............................................................................................ 83 50. Privatperson 32 ............................................................................................ 83 51. Privatperson 35 ............................................................................................ 84 52. Privatperson 36 ............................................................................................ 85 53. Naturskyddsföreningen Göteborg................................................................ 86 54. Nordion Energi ............................................................................................ 96 Revideringar .................................................................................................................. 97 Tematiska svar på inkomna synpunkter Nedan följer ett antal sammanfattande synpunkter och svar till frågor som har inkommit i samrådet och som har skickats in av ett flertal privatpersoner samt föreningar. a) Inkomna synpunkter som berör påverkan på naturmiljö och rekreation: ridvägar, löpning, promenader, svampplockning Kommentar: Planförslaget innebär att naturområde som används för rekreation, svampplockning, promenader, löpning med mera kommer att tas i anspråk. Ett genomförande av detaljplanen får utöver negativ inverkan på rekreativa funktioner också negativ inverkan för naturvärden och arter som lever i de naturområden som tas i anspråk av ny exploatering. För att minska den negativa påverkan har olika åtgärder studerats och föreslagits. Bedömningen är att en viktig befintlig funktion kopplat till rekreation handlar om att kunna ta sig genom området som en del i en promenad- och löpslinga. I planarbetet har därför möjligheten att koppla på nya stigar till befintliga stigar studerats, detta för att ge möjligt för passage genom området även i framtiden. I trafik- och utformningsförslaget har nya friluftsstigar studerats, se bild nedan. Från den nya gatan i området föreslås en friluftsstig löpa nordväst till befintlig stig nordväst om planområdet. I planområdets sydvästra del föreslås en ny stig uppföras längs med Sörredsvägen och därigenom koppla samman stigarna sydväst och nordöster om planområdet. Figur 1: Illustrationsskiss som visar möjlig utformning av bebyggelse inom planområdet. Gröna streckade linjer visar på befintliga stigar och rosa streckade linjer visar på förslag på nya stigar. I och med att planförslaget innebär att naturområde tas i anspråk har olika typer av åtgärder för kompensation för påverkan på naturvärden och arter studerats. Kompensationsåtgärder innebär att funktioner och värden som går förlorade vid exploatering kompenseras. Vid exploatering ska man i första hand försöka undvika eller minimera påverkan, genom undvikande eller skyddsåtgärder. Om detta inte är möjligt ska kompensation användas för att återskapa värdet i närområdet eller ersättas på annan plats eller av annat värde. Staden arbetar parallellt med planarbetet med att ta fram ett PM för skydds- och kompensationsåtgärder där ett stort antal åtgärder för att minska negativ påverkan ska sammanfattas. Exempel är uppförande av fågelholkar och en ny damm för groddjur, buskskikt och blandad trädallé föreslås längs med ny allmän plats för gata för att gynna biodiversiteten och öka den biologiska mångfalden. Bedömningen är att föreslagna åtgärder till viss del kompenserar de negativa effekterna av detaljplanens genomförande. Ianspråktagande av biotopskyddade objekt hanteras genom dispensansökan. Sedan granskningen har en artskyddsutredning för mindre hackspett utförts för att bedöma om förlust av naturmark inom planområdet kan påverka artens bevarandestatus. Den samlade bedömningen för det primära utredningsområdet är att kvarvarade livsmiljöer, utanför planområdet, tillsammans med måttlig fragmentering av dessa gör att områdets kontinuerliga ekologiska funktion bibehålls. Så länge generell hänsyn genom att undvika avverkning under mindre hackspetts häckningsperiod, 1 april – 31 augusti, tas i samband med exploateringen samt att kvarvarande biotoper utanför planområdet som är klassade som mycket lämpliga eller lämpliga för mindre hackspett förblir intakta, riskerar inte detaljplanens genomförande att förbuden i artskyddsförordningen aktualiseras. Om planförslaget genomförs kommer 80,3 ha livsmiljö att återstå, vilket bedöms vara tillräckligt för två revir (minst 40 ha äldre lövdominerad skog inom ett område på upp till 200 ha per revir). Sedan granskningen har även en kompletterande biotopkartering riktad mot hasselsnok utförts och beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen. De närmaste rapporterade observationerna på Artportalen finns cirka 650 och 750 meter nordost om planområdet från 2008 och 2010. Ytterligare två observationer från 2022 och 2023 finns cirka 1 500 meter sydväst om planområdet. Fältinventering genomfördes den 20 januari 2025 inom samt 300 meter utanför planområdet för att identifiera potentiella livsmiljöer för hasselsnok. Kartering av livsmiljöer för hasselsnok visade att det finns några områden inom och runt planområdet som kan utgöra födosöksmiljöer. Det hittades inga tydliga tecken på lämpliga områden för övervintring eller reproduktion, men i födosöksområdena finns viss potential även för övervintring. Delar av dessa områden försvinner vid genomförande av detaljplanen. Området med viss funktion som spridningsstråk försvinner. Stor andel av lämpliga födosöksområden i direkt närhet till planområdet blir kvar och det kommer skapas nya brynmiljöer som skulle kunna utgöra nya spridningsstråk, även om ny bebyggelse riskerar att skugga. Genom att följa tidsrestriktioner för markarbeten runt potentiella övervintringsplatser för hasselsnok aktualiseras inte förbuden i artskyddsförordningen. Vid genomförande av detaljplanen finns potential för att skapa mer gynnsamma förutsättningar för hasselsnoken än idag. Om planerade kompensationsåtgärder för förlust av småvatten och stenmurar utformas med hasselsnokens behov i åtanke skulle dessa åtgärder kunna bidra till lämpliga livsmiljöer för hasselsnok. Mellan samråd och granskning justerades markanvändningar i detaljplanens norra del där allmän plats Natur utökades från cirka 11 000 m2 till cirka 26 000 m2. Kvartersmark med markanvändningen Z (verksamheter minskades samtidigt från cirka 89 000 m2 till cirka 77 000 m2. Förändringen innebär att fler befintliga fornlämningar kan bibehållas, att brynzonen mellan jordbruksmark och skogsmark kan bibehållas samt att avståndet mellan industri och befintlig friluftsstig utökas jämfört med tidigare förslag. Den samlade bedömningen ur miljökonsekvensbeskrivningen är att planförslaget inte medför några stora miljökonsekvenser i förhållande till nollalternativet. Naturmiljö påverkas mest av planerad exploatering och för denna miljöaspekt bedöms planförslaget medföra måttligt negativa konsekvens. b) Inkomna synpunkter som berör störningar och risker som buller, trafik och översvämningsfrågor. Kommentar: Buller Planförslaget ger möjlighet för verksamheter och industri inom mark som idag utgörs av natur och jordbruksmark. Ett genomförande av detaljplanen innebär ökade risker för negativ påverkan i form av buller, utökad trafik m.m. jämfört med nuvarande markanvändning. Detaljplanen har utformats för att framtida störningar ska begränsas. Transporter lokaliseras centralt i området med en gemensam in- och utfart till Sörredsvägen från den nya allmänna gatan som lokaliseras centralt i det nya verksamhetsområdet. Merparter av kvartersmarken, särskilt i ytterområdena som ligger närmast befintlig bostadsbebyggelse, planläggs också för verksamheter (med bestämmelsen Z) där endast verksamheter med begränsad omgivningspåverkan kan lokaliseras. Det innebär att verksamheter som i begränsad utsträckning avger lukt, buller, ljusstörningar eller andra typer av störningar kan lokaliseras här. Verksamheter med större påverkan ska lokaliseras inom Industri. Industri (med bestämmelsen J) möjliggörs centralt i det nya verksamhetsområdet längs den nya gatan. Inom detaljplanearbetet har utredningar kopplat till störningar och risker tagits fram. Mellan samråd och granskning av detaljplanen har bullerutredningen kompletterats, underlag kopplat till trafikanalys har tagits fram och dagvatten- och skyfallsutredningen har uppdaterats. Bullerutredningen har kompletterats mellan samråd och granskning och studerar nu även kumulativa effekter i närområdet. Inom området bedöms verksamheter och industrier kunna uppföras utan att bullernivån vid bostäder överskrids. Inom vissa områden i planområdet är det olämpligt att driva verksamheter som har hög bullerpåverkan, exempelvis flismaskin. Bullrande maskiner likt dessa bör placeras mot en fasad så att byggnader utgör bullerskydd för de höga ljudnivåerna åt den riktning som ljudet bör dämpas. Flera närboende har lämnat synpunkter på att de redan idag upplever störningar från befintliga verksamheter. Alla verksamheter behöver förhålla sig till Naturvårdsverkets riktvärden för utomhusbuller samt Folkhälsomyndighetens riktlinjer för inomhusbuller. Om boende trots detta upplever problem med buller i sin bostad är det i första hand den som äger bullerkällan som den boende ska kontakta. Hjälper inte det eller om det inte går att nå rätt person så kan den boende kontakta miljöförvaltningen. Mer information finns på stadens hemsida under sidan Störas av buller: https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/boendemiljo-buller-och- luftkvalitet/buller-i-boendemiljon/storas-av-buller av buller - Göteborgs Stad Trafik Trafikanalysen visar på att ett genomförande av planförslaget kommer att bidra med ett ökat trafikflöde på Sörredsvägen. Bedömningen är att kapaciteten i trafikplatserna och längs Hisingsleden är god. Kapaciteten längs Sörredsvägen är generellt god, dock kan lokal påverkan ses i anslutning till skiftavlösen kopplat till batterifabriken (DP Verksamheter vid Pressvägen). Under övriga perioder antas trafiksystemet klara av att hantera trafiken. När påverkan på framkomligheten kan ses, är det endast i anslutning till etableringarna och under en begränsad tid. Vid dessa tidpunkter har resterande del av nätet god kapacitet. Kommunen bedömer att detaljplanen inte kommer medföra en betydande trafikökning på Gamla Sörredsvägen samt på Lurebackavägen. Lurebackavägen planeras inte anslutas till planområdet och en anslutning möjliggörs inte heller inom detaljplanen. Trafikanalyserna visar att det statliga samt kommunala vägnätet har kapacitet för den tillkommande trafiken som alstras från tillkommande verksamhet i området. Vad gäller Gamla Sörredsvägen är merparten en enskild väg som sköts av kommunen. Stadsmiljöförvaltningen har föreslagit för Kommunstyrelsen att "Göteborgs Stad ska lämna över skötseln av enskilda vägar till respektive vägsamfällighet från och med den 1 januari 2025. Beslutet ska verkställas successivt i varje enskilt fall och med berörd vägsamfällighet." Syftet är dels att förenkla för stadsplanering, dels att klargöra ägande- och ansvarsförhållanden. Målet är att uppnå en likabehandling av samfälligheterna och i samband med det också uppnå ett tydligt och enkelt förhållningssätt mellan enskilt ägande och kommunaltekniska anläggningar. Kommunstyrelsen fattade 2024-10-23 beslut enligt stadsmiljöförvaltningens förslag och skickade vidare ärendet till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige fattade därefter, 2024-12-12, beslut om att återremittera ärendet till stadsmiljönämnden som får i uppdrag att: • Fastställa kriterierna för vad som ska klassas som allmänna vägar, samt att undersöka vilka enskilda vägar som uppfyller dessa kriterier. • Grundligt undersöka möjligheten för andra vägar att undantas, på samma kriterier som Södra Skärgården, enligt kommunallagens andra kapitel tredje paragraf ”Likställighetsprincipen – kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat”. • Införa principen att belysningsanläggningar inte ska avvecklas så länge det inte finns någon förening som kan ta över anläggningen då det handlar om stadenövergripande trygghetsaspekt. Dagvatten och skyfall Dagvatten- och skyfallsutredningen har uppdaterats mellan samråd och granskning av detaljplanen och en skyfallsmodellering har tagits fram. På grund av det förändrade avrinningsområdet samt ändring av mark från naturmark till industrimark ställs även höga krav på rening för att inte försämra möjligheterna att uppnå MKN (miljökvalitetsnormer). För att uppnå renings- och fördröjningskraven föreslås dagvatten hanteras i en serie dammar (alternativt makadammagasin och dammar i serie). Med avseende på MKN görs bedömningen att med reningsåtgärder kommer inte planen öka föroreningsmängderna och halterna på ett otillåtet sätt och därmed inte kommer försämra möjligheterna att uppnå MKN. Med avseende på skyfallshanteringen kommer åtgärder fokusera kring att inte försämra nedströms samtidigt som en robust höjdsättning av tillfartsvägar och byggnader krävs för att detaljplanen ska uppfylla riktlinjerna i det tematiska tillägget till ÖP för översvämningsrisker, TTÖP. Vatten måste kunna magasineras inom kvartersmarken (dammarna) vid ett skyfall. Dammarna föreslås utformas med strypta utlopp för att begränsa flödet. Utformning och optimering av anläggningarna måste göras i detaljprojekteringen. Med de åtgärder som föreslås i rapporten är det möjligt att genomföra planen enligt Göteborgs riktlinjer för skyfallshantering. Bilden nedan är en principskiss över hur dagvatten och skyfallsanläggningar kan placeras för att möjliggöra erforderlig rening och fördröjning. Idag avleds vatten inom det blå området till Osbäcken och vatten inom gult området avleds till Låssbybäcken, se bilden nedan. Ytor inom det gula området som avses exploateras föreslås i dagvatten- och skyfallsutredningen avledas norrut mot Osbäcken varför vatten från planområdet till Låssbybäcken bedöms minskas vid ett genomförande av planförslaget. Ett skyfall definieras som en ovanligt stor mängd nederbörd under en kort tidsperiod. När vi talar om "100 års regn" syftar vi på en nederbördsmängd som statistiskt sett kan förväntas inträffa en gång per hundra år. Trots att sådana händelser är relativt ovanliga utgör de en betydande risk för översvämningar och andra skador. I våra riskbedömningar och planerade åtgärder har vi därför utgått från det mest extrema scenariot, nämligen ett 100-årsregn. Flödet ut från planen och till andra delar av planen får inte får öka vid planens genomförande (försämrade konsekvenser får inte uppstå för annan part enligt Jordabalken). Bilden nedan (Dagvatten- och skyfallsutredning, Kretslopp och vatten, 2023) visar en jämförelse mellan maximalt vattendjup för nuläge och planförslag med skyfallsåtgärder. Röd färg visar en ökning av vattennivån och grön visar en minskning. Planområdet visas i halvtranparens eftersom det är skillnader utanför plangränsen som är relevanta för analysen. Närliggande bostadsområden kommer alltså inte att få en ökad risk för översvämningar vid ett genomförande av detaljplanen. Med de åtgärder som föreslås i dagvatten- och skyfallsutredningen, vilka också säkerställs i plankartan med bestämmelser om markens utnyttjanden och anordnande, skydd mot störningar samt villkor för startbesked, är det möjligt att genomföra planen enligt Göteborgs riktlinjer för skyfallshantering. c) Inkomna synpunkter som berör förändrad markanvändning och påverkan på landskapsbilden. Ett flertal privatpersoner och närboende ställer sig frågande kring varför området ska detaljplaneläggas. De undrar även hur länge det har funnits planer för verksamheter i området och hur det kan vara motiverat att planlägga för sådant ändamål på jordbruksmark samt i närhet till bostadsbebyggelse. Kommentar: Ett genomförande av detaljplanen medför en förändrad markanvändning i området och påverkan på landskapsbilden. Bakgrunden till detaljplanen är att det inom kommunen finns en mycket hög efterfrågan på ny verksamhetsmark och att staden i nuläget har svårt att tillhandahålla verksamhetsmark. Detaljplanen överensstämmer också i huvudsak med Göteborgs Stads översiktsplan, som anger framtida utvecklingsområde för verksamheter såsom industri och andra anläggningar för en stor del av planområdet. Platsen har sedan en längre tid tillbaka varit föremål för kommunal planering som syftar till en förändrad markanvändning i området – bland annat från natur- och jordbruksmark till verksamhetsmark. Området har pekats ut med en förändrad markanvändning i både den föregående och i den gällande översiktsplanen. Det ligger också i de befintliga markägarnas intresse att utveckla sina fastigheter enligt den riktning som pekas ut översiktsplanen. Översiktsplanen är kommunens samlade strategi för hur mark, vatten och bebyggelse ska användas, utvecklas och bevaras. Den pekar både ut en riktning för hur kommunen ska utvecklas på lång sikt samtidigt som den vägleder beslut här och nu. Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. En översiktsplan är inte juridiskt bindande, men genom sin vägledande funktion har den en central roll för stadens utveckling. Översiktsplanens viljeinriktning omsätts i detaljplaner, bygglov och andra tillstånd för mark och vatten som är juridiskt bindande. Vid framtagande av en översiktsplan ska kommunen samråda med länsstyrelsen, berörda kommuner och regionplaneorgan samt ge kommuninvånare, andra myndigheter med flera möjlighet att påverka planförslaget. Bilden nedan visar hur merparten av planområdet (ungefärligt inringat i rött) pekades ut som ett större utredningsområde för verksamhetsmark redan i den föregående översiktsplanen för Göteborgs kommun, antagen av kommunfullmäktige 2009-02-26, (ungefärlig plats för planområdet markerat i rött). Lila linje visar utredningsområde för framtida verksamhetsområde (störande verksamheter). Brun linje visar utredningsområde för framtida bebyggelseområde (blandning bostäder och verksamheter). Figur 2: Karta som visar översiktsplanen från år 2009. När gällande översiktsplan för Göteborgs kommun, antagen 2022-05-19, togs fram var området fortsatt utpekad för verksamhetsmark. Samrådet om förslaget till ny översiktsplan inklusive fördjupningar pågick under perioden 16 januari 2019 – 26 april 2019. I samrådet prövade kommunen att slå ihop det större utredningsområdet för verksamhetsområdet med det intilliggande utbredningsområde för blandad bebyggelse och även att kategorisera det som planeringsreserv (som då kunde inkludera både verksamhetsmark och bostäder). Figur 3: Karta som visar samrådshandlingen från 2018 för nya översiktsplanen. Ungefärlig plats för planområdet markerat i rött. Mellan samråd och granskning blev det dock tydligare att behovet av möjlig verksamhetsmark var mer prioriterat (ungefärligt läge för planområdet markerat i röd cirkel). I granskningsförslaget återgick kommunen till att specificera vilka delar som lämpade sig enbart för verksamhetsmark och avgränsade då detta till de delar av det ursprungliga utredningsområdet som låg närmast befintligt logistikområde. Kommunen bedömde också att detta inte bara var en reserv på lång sikt utan något som kunde lämplighetsprövas i detaljplan även mer i närtid. Granskningsförslaget var utställd under perioden 24 mars – 28 juni 2021. Figur 4: Karta som visar granskningshandlingen från 2020 för ny översiktsplanen. Ungefärlig plats för planområdet markerat i rött. Gällande översiktsplan för Göteborgs kommun, antagen 2022-05-19, anger framtida utvecklingsområde för verksamheter såsom industri och andra anläggningar för en stor del av planområdet. Det innefattar verksamheter med omgivningspåverkan där skyddsavstånd kan krävas. För mindre delar av planområdet anger översiktsplanen användningen kust- och landsbygd där ny bebyggelse endast bör tillkomma genom enstaka lokaliseringsprövningar. Inom planområdet finns även områden där översiktsplanen anger jordbruksmark. Inom kommunen finns en mycket hög efterfrågan på ny verksamhetsmark och staden har i nuläget svårt att tillhandahålla sådan mark. I översiktsplanen anges en bedömning om att åtminstone 2 miljoner kvadratmeter verksamhetsmark behöver tillkomma under kommande 10 årsperiod. För de områden där detaljplanen inte överensstämmer med översiktsplanen motiveras detta med att behovet av verksamhetsmark är av stort intresse för Göteborg Stad och i detta fall väger tyngre än jordbruksmarken som finns i området. Inriktningen för den typ av etableringar som planeras i området är beroende av goda transportmöjligheter och en närhet till Göteborgs hamn. Planområdets strategiska läge med sin direkta närhet till Sörredsvägen och Hisingsleden ger en gen och god tillgång till Göteborgs hamn. Nya etableringar i området kan stötta både hamnens utveckling och stärka positionen som Skandinaviens ledande godshamn. Verksamhetsmark genererar arbetstillfällen, vilket Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer vara ett väsentligt samhällsviktigt intresse på både lokal och regional nivå. Det blir särskilt viktigt utifrån rollen som regionkärna att tillvarata potentialen för nya arbetstillfällen. Områden där översiktsplanen anger kust- och landsbygd utgörs i detaljplanen av en mindre markremsa mellan större ytor där översiktsplanen anger användningen verksamheter i någon form. En avvikelse mot översiktsplanen motiveras här med att det nya verksamhetsområdet ska kunna kopplas ihop med det befintliga verksamhetsområdet öster om Sörredsvägen för att få till en ändamålsenlig struktur i området, dra nytta av redan utbyggd infrastruktur samt koncentrera verksamheter i stället för att sprida ut dem och därigenom få större omgivningspåverkan. Ytan är heller inte lämplig att utveckla med annat ändamål då området är utsatt för trafikbuller och risker med anledning av att farligt gods transporteras på Sörredsvägen. Figur 5: Karta som visar gällande översiktsplan med planområdet markerat i grönt. Ljusblå skrafferade ytor visar framtida utvecklingsområde för verksamheter såsom industri och andra anläggningar. Ljusblå ytor visar industriområde där lokalisering av verksamheter som på olika sätt har omgivningspåverkan ska prioriteras. Beigea ytor visar kust- och landsbygd där ny bebyggelse endast bör tillkomma genom enstaka lokaliseringsprövningar. Gula ytor visar jordbruksmark enligt Jordbruksverkets blockdatabas. Vid stadsbyggnadsnämndens sammanträde 2024-12-17 fattades beslut om att genomföra samråd om ändring av översiktsplan för Göteborg. Syftet med ändringarna är dels att bättre spegla kommunens viljeinriktning för mark- och vattenanvändning, dels att öka tydligheten för efterföljande planering. Förslaget till ändring av översiktsplanen omfattar bland annat Tematiska tillägg för jordbruksmark och livsmedelsförsörjning som syftar till att visa hur jordbruksmarken ska användas och prioriteras i förhållande till andra samhällsintressen för att långsiktigt stärka livsmedelsförsörjningen i Göteborg. Se nedan utdrag från förslaget om ändring av översiktsplanen: • ”Göteborg är en växande stad med stort behov av fler bostäder och plats för verksamheter. Översiktsplanens utbyggnadsstrategi bygger på att kommunen i första hand ska växa med blandad stadsbebyggelse i innerstaden, mellanstaden och ytterstadens tre större samhällen. Störande verksamheter och företag lokaliseras till verksamhetsområden. Majoriteten av jordbruksmarken i kommunen finns inom kust och landsbygd eller i värdefulla natur- och friluftsområden, där jordbruksmarken ska bevaras. I de områden som översiktsplanen pekar ut som prioriterade för utbyggnad i utbyggnadsstrategin har jordbruksmark i största möjliga mån undvikits. Den jordbruksmark som ändå finns inom dessa områden kan ianspråktas för annan användning. Skälet är att utbyggnad i dessa områden har förutsättningar att utveckla kommunen på ett hållbart sätt. Det är därför av väsentligt samhällsintresse att utveckla blandad stadsbebyggelse respektive verksamheter i dessa områden.” • ”Det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter. Dessa områden är utpekade i markanvändningskartan för verksamheter eftersom deras läge i förhållande till tillgång till infrastruktur och logistikmöjligheter är särskilt god och för att de ligger avskilt från bostadsområden. Jordbruksmark i dessa geografier får ianspråktas för exploatering givet att det inte finns andra skydd som hindrar exploatering, till exempel natur- eller kulturmiljöskydd. Utredning om alternativ lokalisering krävs inte.” • ”I markanvändningskartans lager för Kust och landsbygd och övriga grönområden är jordbruksmark ett väsentligt samhällsintresse och ska värnas. Dessa geografier är inte prioriterade för utbyggnad eftersom de har större värden för livsmedelsförsörjning, rekreation, naturmiljö och kulturmiljö än för dess potential för stadsutveckling. I dessa områden saknas ofta också förutsättningar för hållbart resande eller infrastruktur som gör marken lämplig för utveckling av verksamheter. Stor restriktivitet ska iakttas mot ny bebyggelse och nya anläggningar på jordbruksmark annat än sådana som har med områdenas funktion som jordbruksområden att göra. I undantagsfall får jordbruksmark inom kust och landsbygd och övriga grönområden tas i anspråk för skola/förskola om den kan lokaliseras i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. I dessa fall krävs utredning om alternativ lokalisering. Fragmentering ska undvikas vid exploatering eftersom sammanhållna ytor av jordbruksmark har bättre förutsättningar att brukas rationellt.”. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att samrådsförslaget till ändring av översiktsplan är till stöd för detaljplanen då merparten av jordbruksmarken inom planområdet är utpekad i översiktsplanen för verksamheter. I förslaget slås det också fast att det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter. Mindre delar av jordbruksmarken inom planområdet är utpekade i översiktsplanen för kust- och landsbygd där ny bebyggelse endast bör tillkomma genom enstaka lokaliseringsprövningar och där förslaget till ändring av översiktsplanen föreslår att jordbruksmarken ska värnas. Denna jordbruksmark är dock fragmenterad redan idag och ligger som en markremsa mellan större ytor där översiktsplanen anger användningen verksamheter. En avvikelse från översiktsplanen motiveras här fortsatt med att det nya verksamhetsområdet ska kunna kopplas ihop med det befintliga verksamhetsområdet öster om Sörredsvägen för att få till en ändamålsenlig struktur i området, dra nytta av redan utbyggd infrastruktur samt koncentrera verksamheter i stället för att sprida ut dem, vilket skulle ge större omgivningspåverkan. d) Inkomna synpunkter som berör Stadsbyggnadsförvaltningens hantering av synpunkter och bemötande av dessa samt synpunkter som ifrågasätter kvalitén på detaljplanens tillhörande utredningar. Kommentar: Samtliga synpunkter som inkom under samrådet sammanställdes och besvarades i samrådsredogörelsen. Flera synpunkter sammanställdes och besvarades som generella svar – under Tematiska svar på inkomna synpunkter – då det var ett stort antal liknande synpunkter och i vissa fall identiska synpunkter som skickats in av flera privatpersoner. Det görs på samma sätt även i detta granskningsutlåtande. Genom att samla liknande synpunkter/frågor och svar/kommentarer i början av respektive redogörelse blir det mer överblickbart och förhoppningsvis enklare att ta till sig både synpunkter/frågor och kommentarer/svar på dessa. Att inte samtliga inskickade synpunkter har inneburit att detaljplanen har justerats är inte samma sak som att detaljplanen inte har tagit hänsyn till inskickade synpunkter mellan samråds-, gransknings- och nu antagandeskedet. När en detaljplan tas fram görs avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen varför inte samtliga synpunkter alltid kan tillgodoses. Vid utarbetande av denna detaljplan har stadsbyggnadskontoret gjort en lämplighetsprövning enligt 2 kap. plan- och bygglagen samt en avvägning enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Vidare har detaljplanen prövats mot kommunens översiktsplan i enlighet med 5 § förordningen om hushållning med mark och vattenområden m.m. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att redovisad användning kan anses vara den från allmän synpunkt mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att redovisad användning kan anses vara den från allmän synpunkt mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov. Detaljplanen är i huvudsak förenlig med Översiktsplan för Göteborg. Planen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids. Inga riksintressen eller andra områden med särskilda natur- eller kulturintressen berörs. Detaljplanen bedöms inte medföra några större risker för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenheter för verksamma och boende i närområdet. Bedömningen är att föreslagen detaljplan är belägen på en strategiskt fördelaktig plats utifrån den markanvändning som föreslås. Detaljplanen ligger i direkt anslutning till utbyggd infrastruktur och primärled för farligt gods samt i nära anslutning till större industri- och verksamhetsområden på Hisingen. Planförslaget ger möjlighet för verksamheter och industri inom mark som idag utgörs av natur och jordbruksmark. Ett genomförande av detaljplanen innebär ökade risker för negativ påverkan i form av buller, utökad trafik m.m. jämfört med nuvarande markanvändning. Detaljplanen har utformats för att framtida störningar ska begränsas. Transporter lokaliseras centralt i området med en gemensam in- och utfart till Sörredsvägen från den nya allmänna gatan som lokaliseras centralt i det nya verksamhetsområdet. Merparter av kvartersmarken, särskilt i ytterområdena som ligger närmast befintlig bostadsbebyggelse, planläggs också för verksamheter (med bestämmelsen Z) där endast verksamheter med begränsad omgivningspåverkan kan lokaliseras. Det innebär att verksamheter som i begränsad utsträckning avger lukt, buller, ljusstörningar eller andra typer av störningar kan lokaliseras här. Verksamheter med större påverkan ska lokaliseras inom Industri. Industri (med bestämmelsen J) möjliggörs centralt i det nya verksamhetsområdet längs den nya gatan. Tillhörande utredningar till detaljplanen har tagits fram av sakkunniga inom det berörda ämnesområdet och granskats av sakkunniga inom Göteborgs stad. När en detaljplan tas fram så utreds ett framtida scenario varför det används teoretiska beräkningar och modeller. Det går inte att mäta störningar från byggnader, gator och fordon som ännu inte är på plats. De framtagna utredningarna innehåller metodbeskrivningar som förklarar hur respektive utredning är framtagen och vilket underlag som utredningen grundar sig på. Om det påstås att en utredning är godtycklig eller innehåller delar som inte stämmer så behöver detta förklaras och beskrivas närmare (vilket inte gjordes under flertalet av de inskickade synpunkterna där utredningar kritiseras) för att stadsbyggnadsförvaltningen ska kunna ge ett rättvist svar eller kunna kommentera närmare. Inkomna synpunkter och Stadsbyggnadsförvaltningens kommentarer Inkomna synpunkter har sammanfattats nedan. Vid publicering på Stadens webbplats anges inte personuppgifter så som namn, fastighetsbeteckning eller adress. Synpunkterna finns i sin helhet på Stadsbyggnadsförvaltningen. Kommunala nämnder och bolag m.fl. 1. Exploateringsnämnden Har följande synpunkter: Beslut Enligt exploateringsförvaltningens tjänsteutlåtande: 1. Exploateringsnämnden tillstyrker förslaget till detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda utifrån exploateringsförvaltningens tjänsteutlåtande och översänder tjänsteutlåtandet till stadsbyggnadsnämnden som exploateringsnämndens eget yttrande. 2. Exploateringsnämnden justerar ärendet omedelbart. Justering Denna paragraf justeras omedelbart Handling Exploateringsförvaltningens tjänsteutlåtande 2024-07-01 Förslag till beslut I exploateringsnämnden 1. Exploateringsnämnden tillstyrker förslaget till detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda utifrån exploateringsförvaltningens tjänsteutlåtande och översänder tjänsteutlåtandet till stadsbyggnadsnämnden som exploateringsnämndens eget yttrande. 2. Exploateringsnämnden justerar ärendet omedelbart. Sammanfattning Stadsbyggnadsnämnden har översänt förslag i granskningsskedet, till detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen med begäran om exploateringsnämndens yttrande senaste 30 juni 2024. Exploateringsförvaltningen har begärt förlängd svarstid till den 26 augusti. Syftet med detaljplanen är att tillskapa ett nytt verksamhetsområde, för bland annat logistik, industri och lager. Exploateringsförvaltningen ställer sig positiva till genomförande av rubricerat ärende. Planförslaget innebär ett positivt projektnetto för exploateringsnämnden. Synpunkter från exploateringsförvaltningen i samrådet har beaktats under planarbetet fram till och med granskning. Förslaget har till viss del arbetats om sedan samrådskedet. En av justeringarna som gjorts är att andelen kvartersmark för verksamheter har minskat och allmän plats natur har utökats. Exploateringsförvaltningens biolog har under en fältundersökning i slutet av april funnit två mindre hackspettar inom planområdet. Troligtvis finns det häckningsrevir i området som behöver utredas i detalj. Detta medför en risk för minskade byggrätter och därmed minskade inkomster. Bedömning ur ekonomisk dimension Exploateringsnämnden får inkomster från försäljning av kvartersmark för industri/verksamheter och i form av exploateringsbidrag. Nämnden får utgifter för markförvärv, lantmäteriåtgärder, markmiljö, arkeologi, ledningsomläggningar, utbyggnad av allmän plats, kompensationsåtgärder samt dagvatten- och skyfallsåtgärder. Totalt sett är det ett positivt projektnetto för exploateringsnämnden. Stadsmiljöförvaltningen får ökade driftskostnader för tillkommande allmän platsmark. På grund av observation av mindre hackspett inom planområdet finns en risk att en del av byggrätterna på kvartersmarken behöver reduceras i det kommande planarbetet. Det finns därför en risk att projektets beräknade inkomster kommer att minska. Bedömning ur ekologisk dimension Förslaget bedöms förhålla sig som nedan till de 3 övergripande målen i Miljö- och klimatprogrammet (stadens verktyg för arbetet med den ekologiska dimensionen). Naturen: Detaljplanen innebär en försämring för livsmiljöer samt biologisk mångfald i och med exploaterade skog- och jordbruksytor. Trots att nuvarande planförslag innebär en stor negativ påverkan så har flera avvägningar gjorts i planarbetet. Bland annat har det ursprungliga planområdet minskats för att undvika påverkan på en befintlig ridstig/skog, delar av betesmarken och brynzoner. Flertalet kompensationsåtgärder kommer att utföras. Ytor planläggs som allmän plats natur, vilket gör att de är mer säkra att förbli natur. Klimatet: Ett av grundkraven i markanvisningen som hör till detaljplanen består i att intressenten ska visa hur de jobbar med att bli klimatneutrala i sin verksamhet. Människan: Planförslaget möjliggör att tillgång till grönområden norr om området ökar (passage från Sörredsvägen till befintlig ridstig) men också att mark som planläggs som kvartersmark blir otillgängligt för rekreation eller friluftsliv. Bedömning ur social dimension De yttre gränserna för industriområdet gör inverkan på kulturmiljö/landskapsbygden. I närmiljön och på platsen förväntas tänkt exploatering ha påverkan för närboendes vardagsliv. De personer som nyttjar området för rekreation kommer inte längre ha den möjligheten, vilket är en negativ aspekt av detaljplanens genomförande. För att minska negativ påverkan föreslår detaljplanen en allmän koppling genom planområdet för att skapa möjlighet för koppling mellan skogsområdet/bostadsområdet i nordväst och Sörredsvägen. Ur ett övergripande perspektiv bedöms tänkt exploatering bidra till fler arbetsplatser och därigenom försörjning till fler. Det gör också att fler personer kommer att röra och befinna sig i närområdet. Dammarna för dagvatten- och skyfallshantering kan bidra med sociala funktioner, ett mer trivsamt industriområde och plats för de arbetande att ta pauser på. Samverkan Förvaltningen har bedömt att facklig samverkan inte är aktuellt i detta ärende. Kommentar: Noteras. 2. Kulturförvaltningen Har följande synpunkter: Göteborgs kulturförvaltning har tagit emot rubricerat ärende för yttrande och vill med anledning av detta framföra nedanstående synpunkter. I ärendets handläggning har även bebyggelseantikvarie Anette Lindgren deltagit. Beskrivning av ärendet Syftet med detaljplanen är att tillskapa ett nytt verksamhetsområde, för bland annat logistik, industri och lager, i anslutning till de industrier och verksamheter som finns etablerade i närområdet. För att minska negativ påverkan på omgivningen har planområdet anpassats till befintliga strukturer i området där bland annat en gång- och ridväg har lämnats utanför planområdet. Detaljplanen ligger i direkt anslutning till utbyggd infrastruktur och primärled för farligt gods samt i nära anslutning till större industri- och verksamhetsområden på Hisingen. Detaljplanen överensstämmer i huvudsak med gällande översiktsplan som anger framtida utvecklingsområde för verksamheter såsom industri och andra anläggningar för en stor del av planområdet. Fornlämningsbilden Det planerade exploateringsområdet i Sörred berör direkt fem kända fornlämningar i form av en grav (stensättning) samt 3–4 boplatser eller boplatsområden. Huvuddelen av området har nyligen (2022) varit föremål för arkeologisk utredning i två steg (Lödöse museum) varför fornlämningsbilden är tämligen välkänd. Förvaltningens yttrande Kulturförvaltningen har inga invändningar mot föreslagen detaljplan förutsatt att en ansökan om tillstånd för ingrepp i fornlämning lämnas in till länsstyrelsen. Det är länsstyrelsen som fattar beslut i frågan om fortsatta arkeologiska undersökningar ska utföras eller ej. Kommentar: Noteras. 3. Göteborgs Hamn AB Har följande synpunkter: Göteborgs hamn är Skandinaviens största hamn och porten till världen för stora delar av svensk industri. Totalt passerar nära 30 procent av Sveriges utrikeshandel via Göteborgs hamn. I Göteborgs hamn finns terminaler för container, roro, bilar, passagerare samt olja och andra energiprodukter. I Göteborg finns Skandinaviens klart största containerhamn där cirka 60 procent av Sveriges containerhandel hanteras. Exporten består mestadels av stål, fordon samt skogsprodukter som papper, pappersmassa och trävaror. Importen består främst av konsumtionsvaror som kläder, möbler, livsmedel, elektronik med mera. Energihamnen i Göteborg är Sveriges största allmänna energihamn och viktig för energiförsörjningen i hela landet. Depåverksamheten i Energihamnen försörjer hela Västsverige samt stora delar av övriga Sverige med bensin och diesel. Göteborgs Hamn AB ägs av Göteborgs Stad. Bolaget ansvarar för att underhålla, utveckla och marknadsföra hela godsnavet. Själva godshanteringen sköts av specialiserade terminaloperatörer. Göteborgs hamn, både befintliga terminaler som framtida utvecklingsområden, är utpekade som riksintresse för kommunikation, sjöfart. EU pekade 2011 ut 83 europeiska hamnar som ”corehamnar”, dvs kärnhamnar, i nätverket TEN-T som är ett övergripande europeiskt nät med nio huvudsakliga korridorer med viktiga nav. Göteborg är en av fem utpekade svenska hamnar. Utpekandet visar att Göteborgs hamn är av största vikt också i det europeiska perspektivet. Synpunkter på planförslaget Göteborgs Hamn AB (GHAB) är mycket positiv till att verksamheter för logistik, lager och industri fortsätter att utvecklas längs Sörredsvägen. GHAB har nedanstående synpunkter på granskningshandlingarna. GHAB har i remissvar till Översiktsplan för Göteborg framfört att behovet av nya verksamhetsområden är stort och att det därför är bra att område för förändrad markanvändning till verksamheter och utredningsområden för verksamheter finns utpekade längs Sörredsleden. GHAB anser att planförslaget ligger i linje med ovanstående och är viktig för att täcka behovet av såväl lager- som industrimark i Göteborgsregionen. Utveckling av området kommer att stärka Göteborg som Nordens logistikcentrum och Göteborgs hamn som godsnav. Förutom verksamheter inom planområdet så planeras och byggs nu ett flertal större verksamheter i närområdet till planområdet, bland annat Novo:s batterifabrik, en ny färjeterminal i Arendal samt en del nya stora logistikbyggnader som byggs enligt gällande detaljplaner. Det gör att belastningen av Sörredsmotet kommer att öka. Staden tillsammans med Trafikverket behöver se till att kapacitet finns i motet för alla dessa utvecklingsprojekt samt att motet har en lämplig utformning som motsvarar kapacitetsbehovet. Övrigt Detta ärende har inte behandlats av Göteborgs Hamn AB:s styrelse. Kommentar: Noteras. Staden har tillsammans med Trafikverket låtit ta fram en trafikanalys som var bilagd granskningen. Analysen visar att kapaciteten i trafikplatserna och längs Hisingsleden är god. Kapaciteten längs Sörredsvägen är generellt god, dock kan lokal påverkan ses i anslutning till skiftavlösen kopplat till batterifabriken (DP verksamheter vid Pressvägen). Under övriga perioder antas trafiksystemet klara av att hantera trafiken. När påverkan på framkomligheten kan ses, är det endast i anslutning till etableringarna och under en begränsad tid. Vid dessa tidpunkter har resterande del av nätet god kapacitet. 4. Göteborgs Energi Anser att: Sänder Göteborg Energi AB:s samlade remissvar i rubricerat ärende. Göteborg Energi AB med dotterbolag har tagit del av nämnda remiss. Nedan följer synpunkter på förslaget från berörda. Vid schaktningsarbeten i närheten av i mark förlagda ledningar hänvisas till våra gällande Bestämmelser vid markarbeten som omfattar el-, fjärrvärme-, fjärrkyla-, signalkabel, optostyrkabel optofiber och gasledningar tillhörande Göteborg Energi AB, Göteborg Energi Gothnet AB, Göteborg Energi Nät AB, Göteborg Energi Gasnät AB och Ale Fjärrvärme AB. Det poängteras att det är för var tid gällande version som skall uppfyllas och att uppdaterade bestämmelser finns tillgängliga via länken: https://www.goteborgenergi.se/Kundservice/Markarbeten_nara_ledning Det är viktigt att korrekt ledningsanvisning av befintliga ledningar och anläggningar utförs och schaktning och andra markarbeten sker med stor försiktighet. För ledningsanvisning, projekteringsunderlag, samordnings ärenden och samhällsplanerings ärenden hänvisas till: https://www.ledningskollen.se Göteborg Energi Fjärrvärme och Fjärrkyla samt Signalkablar. Göteborg Energi Gasnät AB (GEGAB). Vid gasläckage ska räddningstjänsten omgående larmas, tfn 112. Göteborg Energi Fjärrvärme, fjärrkyla och gas har inget att tillägga. Göteborg Energi GothNet AB. Vi har inget att erinra kring själva detaljplanen. Dock så kan det vara intressant vid ett senare skede att få med kanalisation för eventuell framtida fiberförbindelser. Göteborg Energi Nät AB (GENAB) Göteborg Energi Nät AB har inget att erinra Kommentar: Noteras. 5. Räddningstjänsten Storgöteborg Har följande synpunkter: RSG har granskat följande frågeställningar i detta ärende: • Brandvattenförsörjning Överväganden Brandvattenförsörjning RSG har tidigare framfört att den dimensionerande mängden brandvatten för området borde vara 40 lite per sekund. Då detta inte varit möjligt att åstadkomma har det förts diskussioner kring hur en lägre kapacitet i ledningsnätet kan kompenseras med andra åtgärder. RSG har tidigt samtyckt till lösningar där motsvarande bebyggelse förses med sprinkler som kompensation för en lägre kapacitet via brandposter i gata. I de fallen har den geografiska omfattningen varit mindre och alla exploatörer har varit kända redan i arbetet med planen. I den aktuella planen befarar RSG att det finns risk för att byggnader kan uppföras utan att de förses med sprinkler samtidigt som mängden vatten i gata är låg. Det kommer ha stor inverkan på vilken insats som är möjlig att bedriva. RSG önskar en fortsatt dialog kring vad som är möjligt att reglera i plan eller avtal för att kompensera en lägre kapacitet i ledningsnätet. Bedömning RSG anses inte att tillgång till brandvatten är säkerställt på ett tillfredställande sätt. Kommentar: Dialog har förts mellan förvaltningen och räddningstjänsten under planarbetet. Frågan har sedan granskningen återigen stämts av med bygglov som konstaterar att frågorna hanteras i bygglovskedet samt att det inte är lämpligt att med planbestämmelser hantera frågan. I planbeskrivningen föreslås en lägre kapacitet i ledningsnätet kompenseras med sprinkelvatten och tankar vilket också har tydliggjorts som en upplysning: ”Det finns inte kapacitet i ledningsnätet att förse byggnaderna med sprinklervatten. Byggnaderna kommer behöva förses med tankar som bekostas av exploatör/fastighetsägare. Information om behovet av tankar är inlagt som en upplysning i planbeskrivningen för att säkerställa uppföljning vid bygglov.” ”Upplysningar Det finns inte kapacitet i ledningsnätet att förse byggnader med sprinklervatten. Exploatör/fastighetsägare ansvarar för att varje fastighet förses med tankar för brandvattenförsörjning.” 6. Socialförvaltningen Hisingen Har följande synpunkter: Tidigare ställningstaganden Socialförvaltningen har tidigare lämnat synpunkter i samband med planbesked, startmöte och samråd. Vid samrådet, som genomfördes sommaren 2023, tillstyrkte socialnämnden Hisingen detaljplanen under förutsättning att socialnämndens synpunkter beaktades i det fortsatta planarbetet. För omhändertagande av dessa synpunkter se Synpunkter från genomfört samråd nedan. Synpunkter från genomfört samråd Inkomna yttranden berör i huvudsak frågor kopplade till påverkan på natur och möjligheter för rekreation, frågor kopplade till störningar och risker som buller, trafik och översvämning samt frågor kopplade till förändrad markanvändning och landskapsbild. Stadsbyggnadsförvaltningen har bedömt att förslaget ska revideras till granskningsskedet. Sedan samrådet har ytterligare utredningar tagits fram och markanvändning inom planområdet har delvis ändrats från kvartersmark för industri och verksamheter till allmän plats för natur. I övrigt har mindre korrigeringar av planbestämmelser utförts. Framförda synpunkter har i övrigt till stor del kunnat beaktas genom mindre ändringar i planhandlingen. Socialnämndens framförda synpunkter berörde bland annat vikten av att behålla grönska inom planområdet och att skapa en bra miljö för boende i närområdet. För att undvika allt för stor påverkan såg förvaltningen ett behov av skogsridåer, bibehållande av naturmark och respektavstånd mellan tillkommen exploatering och befintlig bebyggelse samt att tydliggöra avgränsningen mellan allmän mark och industriområde. Detta har stadsbyggnadsförvaltningen vidarebefordrat till exploatörerna. Förvaltningen lyfte också att befintliga gång- och cykelvägar vid Sörredsvägen borde kopplas samman med tillkommande gång- och cykelväg inom planområdet, samt att det vore positivt med en komplettering av en tvärgående cykelväg från Sörredsvägen via Kålseredsmotet och vidare genom Svartemosse till Biskopsgården. Stadsbyggnadsförvaltningen svarar att i trafik- och utformningsförslaget har sammankoppling från allmän plats gata till befintliga friluftsstigar i närliggande område utretts. I granskningshandlingen anges åtgärder kopplade till social konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys där nämns bland annat att en komplettering av en tvärgående gen cykelväg till Biskopsgården skulle vara positivt, detta ligger dock utanför planområdet. Andra kommentarer av socialnämnden har noterats, bland annat påverkan av buller på befintliga bostäder och synpunkter kopplade till ridsport samt trygghet under byggtid. Förvaltningens överväganden Socialförvaltningen Hisingen tillstyrker detaljplaneförslaget och anser att synpunkter från samrådsskedet omhändertagits väl. Nedan lämnas några kommentarer och medskick. Socialförvaltningen anser det vara mycket positivt att planförslaget justerats så att naturstigar, grönska och naturområden i största mån kan bevaras samt att ytterligare gångstigar tillskapas. Detta gör att bostadsområdena fortsatt är sammanknutna och att barn kan röra sig mellan områdena utan att passera bilväg. Naturliga avgränsningar, såsom skogsridåer, mellan verksamhetsområde och befintliga bostäder bidrar till att skapa en bra miljö för både boende och arbetande. I planhandlingen beskrivs att det är viktigt att framtida exploatörer arbetar för att minska otrygga baksidor på byggnationen, detta anser förvaltningen vara en central del i arbetet med att öka tryggheten i området och menar att det är ett viktigt medskick till exploatören. Här vill förvaltningen även skicka med vikten av trygghet under byggtid, dels att människor tryggt och säkert ska kunna ta sig till området under byggtid, dels att byggarbetsplatsen aktivt arbetar med belysning, hänvisningar och undviker dolda hörn för att minska eventuell upplevd otrygghet. Kommentar: Noteras. 7. Kretslopp och vatten Har följande synpunkter: 1. Kretslopp och vattens bedömning Avfall Kretslopp och vatten ser inga aspekter i plankartans utformning som hindrar att en avfallshantering ska kunna lösas på ett tillfredställande vis. Planbeskrivningen behöver dock justeras, genom att ta bort information om vem som hämtar avfall. Då man via gatan på allmän platsmark, inte når samtliga fastigheter inom detaljplanen är det extra viktigt att ytor på kvartersmark utformas så framkomlighet för, och angöring med, avfallsfordon är säkerställd. Det är positivt att det framgår i planbeskrivningen att respektive fastighet behöver avsätta ytor för avfallshantering och att avfallshanteringen behöver anpassas efter varje specifik verksamhet. VA, dagvatten och skyfall Teknisk bedömning Kretslopp och vatten anser att det saknas förutsättningar för att tillhandahålla allmän VA- försörjning för fastigheten längst väster ut inom planområdet. Det behöver upprättas ett u- område mellan den allmänna gatan och fastigheten. Utöver den fastigheten finns det förutsättningar att tillhandahålla allmänt VA till resterande bebyggelse. Kretslopp och vatten anser att dagvattenhanteringen inte är tillräckligt hanterad i planarbetet. Det är inte säkerställt hur dagvattnet ska avledas från planområdet till recipient. Kretslopp och vatten är dock positiva till de ytor som tillskapats för dagvatten- och skyfallshantering inom planområdet både för kvartersmark och allmän platsmark. Hur dagvattnet ska avledas behöver hanteras inför antagande. Kretslopp och vatten anser att skyfallsfrågan är väl omhändertagen i planen. Detaljplanen är utanför verksamhetsområdet för samtliga VA-tjänster; dricks-, spill- och dagvatten. Kretslopp och vatten planerar att föreslå kommunfullmäktige att uppta området i verksamhetsområdet för samtliga VA-tjänster. Det innebär att allmänna VA- ledningar kommer byggas ut inom och utanför planområdet. Inom planområdet kommer också tre anläggningar att anläggas i form av en dagvattendamm, en tryckstegringsstation och en spillvattenpumpstation. Dagvattenhantering Dagvattenavledningen från planområdet är inte utredd tillräckligt i detta skede. I planbeskrivningen presenteras ett alternativ där dagvattnet avleds via markavvattningsföretaget. Markavvattningsföretaget är kulverterat och i dåligt skick. Kretslopp och vatten anser därför att det inte är någon bra lösning att anslutas till kulvertsystemet. Det finns i dagsläget inte någon genomförbar lösning för att avleda dagvattnet. Inför antagandet av planen behöver det säkerställas att det finns en lösning för hur dagvattnet kan avledas från planområdet. Om möjligt bör anläggningen anläggas som ett dike istället för en ledning för att också kunna skapa andra mervärden. Påverkan på markavvattningsföretag Nedströms planområdet finns markavvattningsföretaget Lexby m.fl TF 1911 som är kulverterat. Som nämnt ovan är kapaciteten i kulvertsystemet inte känd och det är dåligt skick på anläggningen. Kretslopp och vatten anser därför att det inte är en bra lösning att ansluta dagvattnet till markavvattningsföretagets kulvertsystem. Det är därför inte längre aktuellt att ompröva markavvattningsföretaget utifrån att planen skulle påverka markavvattningsföretaget. Det kan istället bli aktuellt att passera markavvattningsföretaget med en ledning och att en rättighet behöver tillskapas för att kunna göra det. Allmänna VA-ledningar Utanför det norra E-området, som är avsatt för en pumpstation, så behöver det finnas möjlighet att parkera driftfordon. Utformningen av E-området behöver hanteras inför antagandet för att säkerställa att Kretslopp och vatten kan komma intill med driftfordonen till anläggningen. Det är positivt att det säkerställs att det finns utrymme för driftfordon att kunna vända vid vändzonen. E-området i söder, som är avsatt för tryckstegringsstationen, behöver nås från lokalgatan strax norr om E-området. Ett servitut behöver upprättas för att säkerställa att Kretslopp och vatten har möjlighet att nå tryckstegringsstationen. För att det ska vara möjligt att ansluta fastigheten längst väster ut behövs ett u-område mellan allmän plats gata och den privata fastigheten. För att kunna ansluta fastigheten med självfall behöver u-området placeras vid fastighetens norra del. U-området behöver vara 6 meter brett och omfatta en dricks- och en spillvattenledning. Kapaciteten i spillvattenledningsnätet nedströms planområdet är begränsad. Ledningsnätet fram till pumpstationen (ca 2 km) samt pumpstation behöver dimensioneras upp. Uppdimensioneringen är på grund av flera plan- och exploateringsprojekt i området, där detaljplanen för verksamheter vid Sörredsvägen är en av dem. Kretslopp och vatten planerar att starta en förstudie för att planera för uppdimensioneringen längs Sörredsvägen. Trädplantering Vid trädplantering gäller som grundregel att ett skyddsavstånd på minst 4 m mellan trädets rothals och ytterkant ledning ska hållas. Avsteg från grundregeln kan göras endast i speciella fall och efter godkännande från Kretslopp och vatten. Krav på skyddsåtgärder kan komma att ställas. Ekonomisk bedömning Kretslopp och vatten får kostnader för utbyggnad av allmänna VA-ledningar inom och utanför planområdet samt för tre anläggningar; en tryckstegringsstation, en pumpstation och en dagvattendamm. Kretslopp och vatten får intäkter från anläggningsavgifter. 2. Kretslopp och vatten ser följande behov av ändringar i planhandlingarna 2.1 Avfall I planbeskrivningen är det specificerat vilka avfallsfraktioner som hanteras av kommunen och vilka privata aktörer hämtar. Kretslopp och vatten anser inte att det inte är relevant att ha med. Det har inte någon betydelse för utformningen av detaljplanen och är dessutom uppgifter som kan ändras över tid. Det bör därför strykas. Justera texten, alternativt ta bort: ”Vid tillkommande bebyggelse ska Kretslopp och vatten hämta rest- och matavfall.” samt ”Övrig avfallsinsamling ordnas av verksamheterna själva och bevakas inte av Kretslopp och vatten” 2.2 VA, dagvatten och skyfall Plankartan behöver förses med ett u-område mellan allmän plats-gata och fastigheten längst väster ut. U-området behöver vara 6 meter brett. På sida 27 i planbeskrivningen under rubriken Vatten och avlopp, lägg till följande text: planområdet är utanför Kretslopp och vattens verksamhetsområde för dricks-, spill- och dagvatten. Lägg även till ”Kapaciteten i ledningsnätet för dricks- och spillvatten samt en spillvattenpumpstation nedströms planområdet är begränsad.” På sida 27 i planbeskrivningen under rubriken Vatten och avlopp, ta bort följande text: ”Planområdet kan anslutas till befintligt ledningsnät, men dricksvatten behöver trycksättas till området antingen genom John Bunyans väg eller med byggandet av en ny tryckstegringsstation i närheten av planområdet.” Ersätt med ”För att kunna försörja planområdet med dricksvatten behöver dricksvattnet trycksättas. Det kan antingen göras via tryckstegringsstationen vid John Bunyans väg eller genom att anlägga en ny tryckstegringsstation inom planområdet.” På sida 27 i planbeskrivningen under rubriken Dagvatten, ta bort följande text ” VA- huvudmannen, Kretslopp och vatten, planerar inte för en utbyggnad av ledningsnätet i dagsläget.” På sida 44 i planbeskrivningen under rubriken vatten och avlopp står att befintlig trycksatt spillvattenledning i Sörredsvägen behöver dimensioneras upp. Ändra till ”Kapaciteten i ledningsnätet nedströms planområdet är begränsad. Ledningsnätet samt pumpstation behöver dimensioneras upp på grund av flera plan- och exploateringsprojekt i området, där denna detaljplan är en av dem.” På sida 44 i planbeskrivningen under rubriken vatten och avlopp, ta bort följande text ”Planområdet kan anslutas till befintligt ledningsnät, men dricksvatten behöver trycksättas till området antingen genom John Bunyans väg eller med byggandet av en ny tryckstegringsstation i närheten av planområdet.” Ersätt med följande text ”För att kunna försörja planområdet med dricksvatten behöver dricksvattnet trycksättas. En tryckstegringsstation föreslås därför anläggas inom planområdet.” På sida 44 i planbeskrivningen under rubriken vatten och avlopp, lägg till text om att Kretslopp och vatten planerar att föreslå kommunfullmäktige att uppta området i verksamhetsområdet för dricks-, spill- och dagvatten. Lägg till följande text i planbeskrivningen på sida 44 under rubriken vatten och avlopp: ”Om markarbeten planeras närmare än 10 m från VA-anläggning ska Kretslopp och vatten få möjlighet att granska arbetet enligt rutin ”Kretslopp och vattens anvisningar för markarbeten” på Göteborg stads hemsida.” Texten under planbeskrivningen på sida 61 under rubriken Markavvattningsföretag behöver justeras. Sista stycket under rubriken är inte längre aktuell då Kretslopp och vatten inte kommer ansluta planområdet till markavvattningsföretaget och då är inte heller aktuellt att ompröva markavvattningsföretaget. 3. Information till exploatör 3.1 Avfall Se tidigare medskick till exploatör i samrådsyttrandet. 3.2 VA Inga kommentarer. Information förmedlas i andra forum. Kommentar: Planbeskrivningen har justerats utifrån synpunkterna. Förvaltningen noterar efter möten med Kretslopp och vatten och de förtydliganden som har gjorts kring dagvattenhanteringen i planbeskrivningen, utifrån Kretslopp och vattens egna bedömningar, att dagvattenhanteringen nu är tillräckligt hanterad i planarbetet. 8. Miljö- och klimatnämnden Har följande synpunkter: Beslut Miljö- och klimatnämnden avstyrker fortsatt planarbete med hänsyn till att man vill ta jordbruks-och betesmark i anspråk. Och att man istället ser över möjligheter till förtätning inom redan befintliga industriområden. Tidigare behandling Miljö-och klimatnämnden beslutade den 19 september 2023 § 171 att avstyrka detaljplanen i samrådsskedet. Handlingar Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat 2024-08-16 med bilaga. Yrkande från C. Yrkanden Maria Granath (C) med instämmande av MP yrkar bifall till yrkandet från C. Tomas Holst (D) med instämmande av SD yrkar bifall till förvaltningens förslag. Tony Liljendahl (SD) yrkar avslag på yrkandet från C. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på bifall till yrkandet från C mot bifall till miljöförvaltningens förslag och finner att nämnden bifaller yrkandet från C. Omröstning begärs. Omröstning Godkänd omröstningsordning är: ”Ja” för bifall till yrkandet från C, ”Nej” för bifall till miljöförvaltningens förslag. Följande röstar ja (6): Hanan Baalbaki (S), Gunvor Bergkvist (V), Conny Källström (S), Grith Fjeldmose (V), Maria Granath (C) och Karin Pleijel (MP). Följande röstar nej (5): Sarah Ullmark (M), Mattias Kindstrand (M), Tomas Holst (D), Tony Liljendahl (SD) och Jonathan Ahlström (L). Miljö- och klimatnämnden beslutar med 6 röster mot 5 att bifalla yrkandet från C. Förslag till beslut Miljö- och klimatnämnden tillstyrker fortsatt planarbete under förutsättning att förvaltningens synpunkter beaktas. Miljöförvaltningens synpunkter Naturmiljö: Miljöförvaltningen bedömer att jordbruksmarken inte ska bebyggas. Arbete med ett tillägg till översiktsplanen för att säkra stadens livsmedelsförsörjning pågår. Markmiljö: Miljöförvaltningen bedömer att ett villkor för startbesked gällande undersökning av markmiljön bör läggas till i planbestämmelserna. Miljöförvaltningens samtliga synpunkter beskrivs under rubriken Förvaltningens synpunkter sist i tjänsteutlåtandet. Förvaltningens synpunkter Naturmiljö Jordbruksmark Miljöförvaltningen bedömer att brukningsvärd jordbruksmark ska bevaras. Samtidigt som detaljplanen utgår från gällande översiktsplan, där området är utpekat som industrimark, gäller också att brukningsvärd jordbruksmark inte ska bebyggas. Det finns alltså två konkurrerande intressen. Miljöförvaltningen bedömde i samrådsskedet att jordbruksmarken inte bör bebyggas, och denna ståndpunkt gäller fortfarande. Under hösten 2024 kommer stadsbyggnadsförvaltningen att remittera en revidering av översiktsplanen med avseende på livsmedelsförsörjning och jordbruksmark. I det uppdraget ingår att se över vilka delar av översiktsplanen som behöver ändras för att säkra livsmedelsförsörjningen. Fladdermöss Miljöförvaltningen bedömer att underlaget är tillräckligt. Fladdermusinventering gjordes av Naturcentrum AB 2023, inom inventeringsområde 3. Miljöförvaltningen bedömer att samma förhållanden gäller inom inventeringsområde 2 och delar av inventeringsområde 1, eftersom områdena ingår i samma jordbruksmark. Därmed bör resultatet från inventeringen även vara överförbart till övriga ängs- och betesmarker inom planområdet och räcka som underlag för att ta ställning avseende fladdermöss. Planområdet samt de tre inventeringsområdena för de tre naturvårdsinventeringar som gjorts inom och i anslutning till planområdet. Bild från miljökonsekvensbedömning, Enviroplanning 2024. Markmiljö Miljöförvaltningen instämmer i Stadsbyggnadsförvaltningens bedömning att kompletterande miljötekniska undersökningar kan göras i samband med att detaljplanen genomförs, men vill understryka vikten av att dessa genomförs och bedömer att ett villkor för startbesked gällande markmiljön bör läggas till. Kommentar: Detaljplanen överensstämmer i huvudsak med Göteborgs Stads översiktsplan som anger framtida utvecklingsområde för verksamheter såsom industri och andra anläggningar för en stor del av planområdet. Det innefattar verksamheter med omgivningspåverkan där skyddsavstånd kan krävas. Inom kommunen finns en mycket hög efterfrågan på ny verksamhetsmark och staden har i nuläget svårt att tillhandahålla sådan mark. I översiktsplanen anges en bedömning om att åtminstone 2 miljoner kvadratmeter verksamhetsmark behöver tillkomma under kommande 10 årsperiod. För de områden där detaljplanen inte överensstämmer med översiktsplanen motiveras detta med att behovet av verksamhetsmark är av stort intresse för Göteborg Stad och i detta fall väger tyngre än jordbruksmarken som finns i området. Inriktningen för den typ av etableringar som planeras i området är beroende av goda transportmöjligheter och en närhet till Göteborgs hamn. Planområdets strategiska läge med sin direkta närhet till Sörredsvägen och Hisingsleden ger en gen och god tillgång till Göteborgs hamn. Nya etableringar i området kan stötta både hamnens utveckling och stärka positionen som Skandinaviens ledande godshamn. Verksamhetsmark genererar arbetstillfällen, vilket Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer vara ett väsentligt samhällsviktigt intresse på både lokal och regional nivå. Det blir särskilt viktigt utifrån rollen som regionkärna att tillvarata potentialen för nya arbetstillfällen. Områden där översiktsplanen anger kust- och landsbygd utgörs i detaljplanen av en mindre markremsa mellan större ytor där översiktsplanen anger användningen verksamheter. En avvikelse mot översiktsplanen motiveras här med att det nya verksamhetsområdet ska kunna kopplas ihop med det befintliga verksamhetsområdet öster om Sörredsvägen för att få till en ändamålsenlig struktur i området, dra nytta av redan utbyggd infrastruktur samt koncentrera verksamheter i stället för att sprida ut dem och därigenom få större omgivningspåverkan. Ytan är heller inte lämplig att utveckla med annat ändamål då området är utsatt för trafikbuller och risker med anledning av att farligt gods transporteras på Sörredsvägen. Vid stadsbyggnadsnämndens sammanträde 2024-12-17 fattades beslut om att genomföra samråd om ändring av översiktsplan för Göteborg. Förslaget till ändring av översiktsplanen omfattar bland annat Tematiska tillägg för jordbruksmark och livsmedelsförsörjning som syftar till att visa hur jordbruksmarken ska användas och prioriteras i förhållande till andra samhällsintressen för att långsiktigt stärka livsmedelsförsörjningen i Göteborg. I förslaget slås det fast att det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter samt att jordbruksmark i dessa geografier får ianspråktas för exploatering givet att det inte finns andra skydd som hindrar exploatering, till exempel natur- eller kulturmiljöskydd. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att samrådsförslaget till ändring av översiktsplan är till stöd för detaljplanen då merparten av jordbruksmarken inom planområdet är utpekad i översiktsplanen för verksamheter. I förslaget slås det också fast att det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter. Mindre delar av jordbruksmarken inom planområdet är utpekade i översiktsplanen för kust- och landsbygd där ny bebyggelse endast bör tillkomma genom enstaka lokaliseringsprövningar och där förslaget till ändring av översiktsplanen föreslår att jordbruksmarken ska värnas. Denna jordbruksmark är dock fragmenterad redan idag och ligger som en markremsa mellan större ytor där översiktsplanen anger användningen verksamheter. En avvikelse från översiktsplanen motiveras här fortsatt med att det nya verksamhetsområdet ska kunna kopplas ihop med det befintliga verksamhetsområdet öster om Sörredsvägen för att få till en ändamålsenlig struktur i området, dra nytta av redan utbyggd infrastruktur samt koncentrera verksamheter i stället för att sprida ut dem, vilket skulle ge större omgivningspåverkan. Ytan är heller inte lämplig att utveckla med annat ändamål då området är utsatt för trafikbuller och risker med anledning av att farligt gods transporteras på Sörredsvägen. Statliga och regionala myndigheter m.fl. 9. Länsstyrelsen Har följande synpunkter: Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10 § PBL och nu kända förhållanden att planen inte kan accepteras och kan därför komma att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar inte att: • Riksintresse kommer att skadas påtagligt • Mellankommunal samordning blir olämplig • Miljökvalitetsnormer (MKN) inte följs • Strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser Länsstyrelsen kan dock inte utesluta att: • bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Frågor som berör människors hälsa och säkerhet måste därmed lösas på ett tillfredsställande sätt i enlighet med vad som anges nedan för att ett antagande inte ska prövas av Länsstyrelsen. Hälsa och säkerhet Geoteknik Länsstyrelsen har samrått med Statens geotekniska institut (SGI) i ärendet och som har lämnat ett yttrande daterat 2024-06-20. I sitt yttrande efterfrågar SGI om en komplettering av PM Stabilitetsanalyser för att kunna ta ställning kring stabilitetsförhållandena i området och utesluta eventuella risker. Länsstyrelsen delar SGI:s åsikt och hänvisar till SGI:s yttrande i sin helhet. Länsstyrelsen vill även lyfta vikten att alla eventuella åtgärder som krävs för området stabilitet ska säkerställas på plankartan. Synpunkter på granskningshandlingen MKN vatten Kommunen har på det stora hela visat att man klarar av att rena och fördröja dagvatten från planområdet på ett tillräckligt sätt. Dock anser Länsstyrelsen att planbeskrivningen bör uppdateras med nu gällande miljökvalitetsnormer för dagvattnets alla recipienter, även berörda slutrecipienter. Dagvatten Länsstyrelsen noterat att det på kartor i underlaget framgår att dagvatten avleds till Kålseredbäcken, men detta beskrivs dock inte i underlaget. Kålseredbäcken har redan idag en översvämningsproblematik och Länsstyrelsen vill därför upplysa att vatten från planområdet bör undvikas att ledas dit fortsättningsvis. Länsstyrelsens samrådsyttrande har bilagts. Kommentar: Under 2022 och 2023 har geotekniska och bergtekniska utredningar utförts inom planområdet där utredningarna uppdelats i ett mindre delområde i väst (Geoteknisk undersökning, Skanska, 2022; PM Bergteknik, Afry, 2023) och ett större delområde i öst (Geotekniskt utlåtande Fastighetskontoret, 2023) (Figur 41). För det östra delområdet utfördes under 2024 översiktliga stabilitetsanalyser (PM Stabilitetsanalyser, Norconsult, 2024) och därefter har en kompletterande stabilitetsutredning utförts (PM geoteknik och Projekterings PM geoteknik, WSP, 2025). Sammantaget bedöms inga geotekniska eller bergtekniska hinder föreligga för exploatering av planområdet. Stabiliteten bedöms som tillfredställande för befintliga förhållanden. Det föreligger inte någon risk för bergras och blocknedfall och inga åtgärder krävs under rådande förhållanden. Stadsbyggnadsförvaltningen och exploateringsförvaltningen bedömer att SGI:s granskningssynpunkter har tillmötesgått i och med de kompletterande geotekniska utredningar som togs fram mellan granskning och antagande: • 30. Geoteknik, markteknisk undersökningsrapport, WSP (556057-4880), 2024- 12-20, beställd av exploateringsförvaltningen • 31. PM geoteknik, kompletterande fältundersökningar, WSP (556057-4880), 2025-01-17, beställd av exploateringsförvaltningen • 31. Projekterings PM, geoteknik, WSP (556057-4880), 2025-01-17, beställd av exploateringsförvaltningen Planbeskrivningen har uppdaterats med nu gällande miljökvalitetsnormer för alla berörda recipienter. I planhandlingarna finns det kartor som visar på att delar av området avleds till Kålseredsbäcken utifrån dagens situation. Utifrån de dagvatten- och skyfallsanläggningar som föreslås och regleras i plankartan bedöms inte vatten avledas till Kålseredsbäcken vid ett genomförande av detaljplanen. 10. Trafikverket Har följande synpunkter: Tidigare samråd Trafikverket har yttrat sig i samrådet, 230825, TRV 2023/78029. Utbyggnaden får inte försämra trafiksäkerheten och/eller framkomligheten på Hisingsleden. Trafikverket anser att eventuell påverkan på Hisingsleden ska redovisas. Trafikverkets synpunkter Trafikverket anser att påverkan på Hisingsleden är acceptabel men det är av stor vikt att Staden och exploatören säkerställer att skifttider förskjuts och att den tunga trafiken leds via Syrhålamotet för att inte påverka trafiksäkerhet och framkomlighet på Hisingsleden. Kommentar: Noteras. 11. Svenska kraftnät Har följande synpunkter: Svenska kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende. Vi har i dagsläget inga anläggningar eller intressen som berörs i det aktuella området och har därför inga synpunkter på rubricerad remiss. Kommentar: Noteras. 12. Swedavia Har följande synpunkter: Nuvarande planförslag (2023-00441) bedöms inte innebära någon negativ påverkan på Göteborg Landvetter Airport. Swedavia har därmed inget att erinra i denna granskning. Kommentar: Noteras. 13. Vattenfall Eldistribution AB Har följande synpunkter: Vattenfall Eldistribution (Vattenfall) har tagit del av granskningshandlingarna för rubricerad detaljplan och lämnar följande yttrande. Utöver de synpunkter Vattenfall framfört i samrådsskedet har Vattenfall inget ytterligare att tillägga. Vattenfall har inget att invända mot de revideringar som gjorts med hänsyn till de synpunkter Vattenfall framförde i samrådsskedet. Kommentar: Noteras. 14. Lantmäterimyndigheten, Göteborgs Stad Har följande synpunkter: Grundkarta Flera fastighetsgränser inom området redovisas som osäkra vilket innebär att området som planläggs kan omfatta andra fastigheter än vad som var tänkt från början. Plankarta Är det ett E-område inom denna yta? Väldigt svårt att se i plankartan vad det är för användning. Enligt planbeskrivningen verkar det vara E1-område. Även svårt att se vad det är för typ av gräns som omsluter området. Nu redovisas det som en heldragen linje. Detta gäller även E-området i den norra delen. I den västra delen av planområdet gäller både användningen Z och E inom samma yta. Med hänsyn till den inlösenskyldighet/-rättighet som finns för E-område är det inte lämpligt att använda bestämmelserna tillsammans. Går det att begränsa E-området till en viss yta? Planbeskrivning På s.59 i planbeskrivningen hänvisas till figur 46 och 47. Det ska vara figur 52 och 53. I bild på s.59 (figur 52) ser figur 2 och 5 ut att avse samma yta. Siffran två behöver flyttas. I tabellen på s.60 (figur 53) står att figur 20 är en del av Lexby 4:54. Det ska vara Lexby s:28. Lantmäterimyndigheten har i övrigt inga synpunkter på förslaget Kommentar: Planhandlingarna har förtydligats utifrån synpunkterna. Användningarna Z och E1 har inte ändrats efter granskningen då det för berörd fastighetsägare var mer låsande att avsätta ett område för en transformatorstation. Det bedömdes som mer lämpligt med en flexibel placering inom användningsområdet. Användningen är också preciserat till transformatorstationer vilket inte möjliggör för andra tekniska anläggningar. 15. Statens Geotekniska Institut Har följande synpunkter: Statens geotekniska institut (SGI) har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerad detaljplan. SGI:s yttrande avser geotekniska säkerhetsfrågor såsom ras, skred, erosion och geotekniska frågeställningar kopplade till översvämning. Grundläggnings- och miljötekniska frågor, såsom hantering av radon, ingår inte i vår granskning. Underlag: 1. Plankarta 2. Planbeskrivning 3. Samrådsredogörelse 4. Geotekniskt utlåtande – komplettering bergteknik. Göteborgs stad Fastighetskontoret, 2023-03- 09 5. PM Geoteknik. Skanska, 2022-06-13 6. PM Bergteknik. Afry, 2023-03-17 7. PM Stabilitetsanalyser. Norconsult, 2024-04-23 8. Dagvatten- och skyfallsutredning. Kretslopp och vatten, 2024-04-18 SGI:s synpunkter Geoteknisk utredning SGI har under samrådsskedet yttrat sig, (2023-08-28, dnr: 5.2-2307-0901) och då ansett att planhandlingarna saknar en kontroll av stabiliteten för framtida förhållanden i planförslagets nordöstra del. I samrådsredogörelsen kommenteras SGI:s yttrande med ”En bedömning av stabiliteten för framtida förhållanden i nordöstra delen har tagits fram och planhandlingarna har kompletterats med ny information.” Vi ser att planhandlingarna har kompletterats med [7]. Denna PM behandlar planförslagets centrala del. Vi saknar fortfarande stabilitetsbedömning för framtida förhållanden för hela planområdet och anser att PM behöver kompletteras. Generellt anser SGI att en första stabilitetsbedömning för ett planområde kan baseras på befintliga undersökningar. Är de faktiska förhållandena sådana att det därefter inte klart och entydigt kan uteslutas risker för att detaljplanens område kan beröras, direkt eller indirekt, av skred eller ras behöver stabiliteten för planerade förhållanden utredas enligt SGI Vägledning 8 i som lägst detaljerad utredningsnivå. I [7] bedöms den geotekniska undersökningen motsvara översiktlig nivå. SGI saknar en redovisning av läge och omfattning av det geotekniska fält- och labunderlaget och kan därför inte ta ställning till relevansen av underlaget. Vi rekommenderar att man sammanställer och redovisar de tidigare undersökningarna i en sedvanlig MUR (markteknisk undersökningsrapport). SGI anser att [7] behöver kompletteras så att utförd stabilitetsutredning redovisas på sedvanligt sätt, med exempelvis sammanställning av skjuvhållfasthet och valt värde. Stabilitetsberäkningar i bilaga 1 bör kompletteras med exempelvis nivåskala, stabilitetsberäkning utan förstärkningsåtgärd m.m. för att bli granskningsbara. Bergteknisk utredning SGI kan inte se att planhandlingarna ändrats på något avgörande sätt med hänsyn till de frågor vi granskar sedan vår tidigare granskning, varför vi hänvisar till det tidigare yttrandet. Kommentar: Under 2022 och 2023 har geotekniska och bergtekniska utredningar utförts inom planområdet där utredningarna uppdelats i ett mindre delområde i väst (Geoteknisk undersökning, Skanska, 2022; PM Bergteknik, Afry, 2023) och ett större delområde i öst (Geotekniskt utlåtande Fastighetskontoret, 2023) (Figur 41). För det östra delområdet utfördes under 2024 översiktliga stabilitetsanalyser (PM Stabilitetsanalyser, Norconsult, 2024) och därefter har en kompletterande stabilitetsutredning utförts (PM geoteknik och Projekterings PM geoteknik, WSP, 2025). Sammantaget bedöms inga geotekniska eller bergtekniska hinder föreligga för exploatering av planområdet. Stabiliteten bedöms som tillfredställande för befintliga förhållanden. Det föreligger inte någon risk för bergras och blocknedfall och inga åtgärder krävs under rådande förhållanden. Stadsbyggnadsförvaltningen och exploateringsförvaltningen bedömer att SGI:s granskningssynpunkter har tillmötesgått i och med de kompletterande geotekniska utredningar som togs fram mellan granskning och antagande: • 30. Geoteknik, markteknisk undersökningsrapport, WSP (556057-4880), 2024- 12-20, beställd av exploateringsförvaltningen • 31. PM geoteknik, kompletterande fältundersökningar, WSP (556057-4880), 2025-01-17, beställd av exploateringsförvaltningen • 31. Projekterings PM, geoteknik, WSP (556057-4880), 2025-01-17, beställd av exploateringsförvaltningen Sakägare Vid publicering på Stadens webbplats anges inte personuppgifter så som namn, fastighetsbeteckning eller adress. Synpunkterna finns i sin helhet på Stadsbyggnadsförvaltningen. 16. Privatperson 20 Anser att: Jag bor på Lurebackav närmast Skanskas planerade exploatering med ett avstånd på 0 m. Det finns inget respektavstånd, grön korridor eller något annat som så fint nämns i planerna. Det som planeras är ett plank alldeles intill min tomt och sedan en skyhög byggnad på upp till 18 m. Hela mitt boende blir förstört! Visa respekt för oss medborgare som blir drabbade av de vettlösa exploateringarna i Låssby/Sörred och stoppa/ändra planen. Kommentar: I samrådet önskades så mycket grönska och tystad som möjligt behållas varför det inför granskningen infördes bestämmelser om markens anordnande och vegetation samt ändrad lovplikt. Dessa bestämmelser reglerar att mark inte får hårdgöras samt att träd endast får fällas om det är sjukt eller utgör en säkerhetsrisk inom aktuellt området. Berörd exploatör avsåg därtill att uppföra ett naturplank längs fastighetsgräns närmast aktuellt bostadshus. Naturplanket behöver inte uppföras utifrån bullerskäl utan förslogs som en avskärmande åtgärd utifrån samrådsyttrandet. Närmsta byggrätt från fastighetsgräns ligger på cirka 14 m och närmsta byggrätt till bostadshus på cirka 25 m. Kommunen har rätt att besluta om ändrad markanvändning. Rätten för fastighetsägare och andra sakägare att få ersättning eller kunna kräva inlösen till följd av beslut enligt plan- och bygglagen regleras i lagens fjortonde kapitel. Om fastighetsägare förhindras att fortsätta använda marken på samma sätt som tidigare kan en ersättningssituation uppstå. Annan påverkan eller förändringar som uppstår för omkringliggande fastigheter utlöser inga ersättningsregler enligt PBL. Den ändrade markanvändningens påverkan på omkringliggande fastigheters marknadsvärden och den upplevda livsmiljö bedöms inte utgöra sådana skador som ska ersättas enligt fjortonde kapitlet plan- och bygglagen. Se tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende inom fastighetsförteckningen 17. Privatperson 6 Anser att: Motsätter mig förslagen friluftsstig. Den kommer allt för nära bostadshuset. Förslag är att fortsätta 150 meter, sedan använda befintlig Kålsered byväg. Vid skyfall och om fastigheten blir drabbad. Vem ersätter? Hur påverkas fastighetens dagvattensledning? Det finns i nuläget ett dagvattendike från ladugårdsbyggnaden. Blir det stående kommer dagvattnet in i trädgården. Mycket vatten kommer från bergen. Risk även att detta dagvattnet kommer till fastigheten. I detaljplanen nämns att kommunen behöver ytterligare industrimark. Vad planeras framför min fastighet i västlig riktning? I detaljplanen står att man förespråkar att koncentrera störande verksamheter till ett specifikt område. Min fastighet är i direkt anslutning till detta område med ljus och buller dygnet runt. Ekvivalent buller mellan 55-65 dBA. Under och efter byggnationen kommer livskvalitet för boende på fastighet kraftigt försämras. Utgår ersättning för minskad livskvalitet? Vid byggnation med sprängning med mera kräver jag att bostadshus och byggnader kontrolleras och säkras för skador. Risk finns för störningar i befintlig brunn. Vem ersätter störningar/stopp av dricksvatten? Med ökad trafik i området ökar utsläpp från transportfordon. Vad är påverkan för boende i direkt anslutning? Risk för sjukdomar relaterat till dessa utsläpp? I detaljplanen är kraftledningen placerad så att säkerhetsavstånd på 25 meter är exakt vid tomtgräns. Det förekommer därför elektromagnetisk strålning i området. Bostaden ligger 75 meter ifrån den gränsen. Vad är påverkan för enskild person som vistas dygnet runt i den miljön? Tidigare har jag haft ungdjur för köttproduktion på fastigheten som sidoverksamhet. Denna möjlighet tas nu bort. Det innebär inkomstförlust. Vid planerat livsmedelslager. Ingår det frysanläggning som kan innebär utsläpp av miljöfarlig gas? Innebär det för risk för närboende? Vid etablering av industriområdet reducerat fastighetsvärdet kraftigt. Tidigare har fastigheten varit åtråvärd som mindre hästgård. Under byggnation och vid etablerad industri är fastigheten obrukbar för att använda som hästgård eller uppfödning av köttdjur. Vem kompensera fastighetsägaren denna betydande värdeminskning? Kommentar: Utgångspunkter har varit att naturstigar i området ska behållas i största möjligaste mån samt att de stigar/vägar som påverkas av föreslagen byggnation föreslås ledas om så att de knyter an till befintliga stråk. Då befintligt stråk redan går vid berörd fastighet så är det svårt att hålla avstånd till fastigheten. Att hålla mer avstånd bedömdes inte vara möjligt av följande skäl: - Att dra en ny stig i anslutning närmre planområdet (se röd pil på bilden nedan) bedömes inte vara lämpligt då det i området var för stora höjdskillnader som innebar att vi inte klarar tillgängligheten (en längslutning på max 8 %). - Att hålla mer avstånd genom att dra en ny stig längre ut på befintlig åker (se gul pil på bilden nedan) innebär för stor påverkan på möjligheten till att nyttja åkern. - Att dra stigen längs Sörredsvägen upp till Kålsereds byväg (se grön pil på bilden nedan) har inte studerats i planarbetet, men synpunkten har lämnats över till exploateringsförvaltningen som ska anlägga den nya motionsstigen. Denna sträckning bedöms dock inte kunna ansluta till motionsstigar på kommunal mark. Slutgiltig sträckning för motionsstigen beslutas av markägaren vilket i detta fall är exploateringsförvaltningen exploateringsnämnden. Vattenfall har en luftburen kraftledning som ligger i direkt anslutning till planområdet i söder. Anläggningen planeras förstärkas inom delar av planområdet. Detaljplanen reglerar så att kraftledningen inom detaljplaneområdet möjliggörs på ett avstånd som närmast hamnar cirka 240 meter från berörd fastighetsgräns. Enligt Vattenfall är krav på minsta avstånd från ytterfas lina till byggrätt för stadigvarande vistelse 50 meter. Frågor om kraftledningens sträckning utanför planområdet, och påverkan på befintlig bostadsbebyggelse, kan inte stadsbyggnadsförvaltningen svara på utan dessa hänvisas till Vattenfall. Kommunen har rätt att besluta om ändrad markanvändning. Rätten för fastighetsägare och andra sakägare att få ersättning eller kunna kräva inlösen till följd av beslut enligt plan- och bygglagen regleras i lagens fjortonde kapitel. Om fastighetsägare förhindras att fortsätta använda marken på samma sätt som tidigare kan en ersättningssituation uppstå. Annan påverkan eller förändringar som uppstår för omkringliggande fastigheter utlöser inga ersättningsregler enligt PBL. Den ändrade markanvändningens påverkan på omkringliggande fastigheters marknadsvärden och den upplevda livsmiljö bedöms inte utgöra sådana skador som ska ersättas enligt fjortonde kapitlet plan- och bygglagen. 18. Privatperson 1 Anser att: Jag motsätter mig starkt emot detta då vi bor i närheten på Lurebackavägen och detta kommer innebära stor påverkan på vårt bostadsområde. Från att vara ett villaområde i skogsmiljö till villaområde i fabriksområde. Det är inte rimligt att kommunen ska bygga verksamhetsområde så nära bostäder. Detta kommer på sikt att göra att våra fastigheter sjunker i värde, Jag skulle själv inte köpa bostad så nära ett logistkområde. Redan idagsläget är det buller från lastning och lossning från Kålsered och om logistikområdet kommer närmare så blir det förstås mer oljud. Samt att den tunga trafiken kommer öka. I området finns dessutom vilda djur såsom Rådjur, Älg, Paddor och Salamander som vi har inpå knuten och de kommer att förskjutas bort. Enligt förslag så skulle ridvägen öster om Lurebackavägen bebyggas och det är i detta område som många av oss som bor här promererar och de som är från 3 st stall i närheten rider. NEJ, Absolut inget logistikområde här! Ett förslag från mig vore att detta logistikområde byggs öster om Kålsered. Kommentar: Kommunen har rätt att besluta om ändrad markanvändning. Rätten för fastighetsägare och andra sakägare att få ersättning eller kunna kräva inlösen till följd av beslut enligt plan- och bygglagen regleras i lagens fjortonde kapitel. Om fastighetsägare förhindras att fortsätta använda marken på samma sätt som tidigare kan en ersättningssituation uppstå. Annan påverkan eller förändringar som uppstår för omkringliggande fastigheter utlöser inga ersättningsregler enligt PBL. Den ändrade markanvändningens påverkan på omkringliggande fastigheters marknadsvärden och den upplevda livsmiljö bedöms inte utgöra sådana skador som ska ersättas enligt fjortonde kapitlet plan- och bygglagen. Se tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. 19. Privatperson 12 m.fl. Anser att: Synpunkter angående förslag till ny detaljplan vid Sörredsvägen. Det som visades vid första samrådet inför upprättande av förslag till detaljplan, avviker till stora delar från detta förslag både vad avser storlek, antal och placering. Vidare byggde första förslaget på bristen av livsmedelslager, detta nämns inte alls i nuvarande förslag, råder det inte brist på dessa längre ? Den långa och stora byggnaden med gavel nästan vid Sörredsvägen, uppfattas som alldeles för stor och dominerande för landskapet. Marken den tar i anspråk är dessutom klassad som jordbruksmark i nu gällande ÖP, och att ta den i anspråk för annan användning strider oss vetande mot Gbgs stad policy. Kommentar: Mellan samråd och granskning gjordes nedan justeringar. Inom kvartersmarken är inte exakt placering för nya byggnader fastlåst, men byggrätterna är relegerade med både utnyttjandegrad och nockhöjder vilket inte ändrades efter samrådet: • Användningsytor i planområdets norra del ändras. Naturområdet utökades från cirka 11 000 m2 till cirka 26 000 m2. Kvartersmark med markanvändning Z minskades från cirka 89 000 m2 till cirka 77 000 m2. Förändringen innebär att vissa befintliga fornlämningar kan bibehållas, att brynzonen mellan jordbruksmark och skogsmark kan bibehållas samt att avståndet mellan industri och befintlig friluftsstig utökas jämfört med tidigare förslag. • Läget för allmän plats för gata försköts till ett nytt läge väster om ursprungsläget. Förändringen innebär att det ges möjlighet för mer ändamålsenlig exploatering på bägge sidor om väg. • Ledningsgata, u-område och prickad mark i områdets södra del utökades. Förändringen grundas i att kraftledningsgatan läge har definierats efter dialog med Vattenfall och Göteborgs energi. • Planbestämmelser som reglerar dagvatten- och skyfall förtydligades. Ytorna har justerats utefter utredningarnas resultat. • Planbestämmelser n4, a2 lades till i området sydvästra del. Bestämmelserna reglerar att träd inom egenskapsområdet endas får fällas om det är sjukt eller utgör en säkerhetsrisk samt att marklov även krävs för fällning av träd. Anledningen är att säkerställa att en grön ridå bibehålls mellan verksamhetsområdet och befintligt bostadshus. • Planbestämmelser kopplat till närheten till led för farlig gods lades till. Det planeras fortsatt för ett livsmedelslager inom planområdet i enlighet med exploateringsförvaltingens markanvisning. Det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter. Se tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. 20. Privatperson 3 Anser att: Som invånare är jag starkt emot detta förslag. Jag är bekymrad: – Miljöhänsyn när det gäller föroreningar som rinner av från fabrikerna och ut i vattnet där mina barn leker i vattenpooler och kan bli utsatta. Områdena har också boskapsdjur och husdjur som kan dricka vattnet och bli sjuka om det finns föroreningar från växten. - Betydande förlust av natur och skog i området. – Förändringar i landskapet kan göra att vattenflödena förändras och kan skapa översvämningar i de bostadsområden som idag ligger nedförsbacke från de föreslagna platserna. Detta kan naturligtvis orsaka skador på de befintliga husen och till och med orsaka förlust av historiskt betydelsefulla platser som ligger inom bostadsområdet. – Att utveckla bostadsområdet/gårdsområdet till en fabrik kommer att sänka värdet på de befintliga husen och orsaka ekonomisk skada för alla boende i området. Många av oss förväntar sig att sälja våra bostäder och minska med vinst mot vår pension. Detta förslag orsakar ekonomisk skada för invånare och familjer. - Betydande ökning av trafiken, inklusive fungerande fordon som bussar och semi- lastbilar som inte kommer att sakta ner eller se upp för grannskapsbarn som bor och leker i området. Ökad trafik kommer också att utgöra ett hot mot de många hästar och husdjur som lever i området för närvarande; dessa djur är lätt rädda och skadas ofta av höga ljud och kommer att bli mycket stressade av den ökade trafiken. – Infrastruktur kan inte stödja en plan som denna. Kommer det att bli några avbrott i tjänsterna till bostadsvatten, el eller internet under byggfasen? Kommentar: Kommunen har rätt att besluta om ändrad markanvändning. Rätten för fastighetsägare och andra sakägare att få ersättning eller kunna kräva inlösen till följd av beslut enligt plan- och bygglagen regleras i lagens fjortonde kapitel. Om fastighetsägare förhindras att fortsätta använda marken på samma sätt som tidigare kan en ersättningssituation uppstå. Annan påverkan eller förändringar som uppstår för omkringliggande fastigheter utlöser inga ersättningsregler enligt PBL. Den ändrade markanvändningens påverkan på omkringliggande fastigheters marknadsvärden och den upplevda livsmiljö bedöms inte utgöra sådana skador som ska ersättas enligt fjortonde kapitlet plan- och bygglagen. Se tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Se tematiskt svar b som svarar på frågor om störningar och risker gällande buller, trafik och översvämningsfrågor. 21. Privatperson 9 Anser att: 1. Kretsloppsnytt Nyhetsbrev nr 2-2024 Kretslopp och vatten (från Göteborgs Stad). 2. Ändringar pga skyfall i den globala världen och nyligen oxå i Sverige; ex Gävle och Trollhättan mm. Enligt punkt 1 läggs ansvar ut på enskilda fastighetsägare? När vi åtgärdar uppstår frågan vilket ansvar Göteborgs kommun tar i framtiden? Tex vid nuvarande planering? Det räcker inte att utgå från hur det såg ut ” i går” Planering för ” i morgon” går inte helt att förutse genom mätningar med gamla uppgifter!!! Undertecknads farhåga gäller de klimatförändringar som så tydligt visar sig nu och som förmodligen kommer att ställa till värre/större problem i framtiden!!! Panerad byggnation ligger på en höjd ovanför Lurebackavägens villor/boende/fastighetsägare. Redan nu och tidigare har det uppstått problem med avrinning vid regn och snösmältning. Läs tidigare års översvämningar på Kongahällavägen där Låssbybäcken rinner ut!!! Detta har gjort att fastighetsägare åtgärdat sitt eget område! Det har oxå redan nu uppstått vattensamlingar på väg och områden längs Lurebackavägen!! Kommer nuvarande planering av byggnader att innebära sprängningar går det inte att förutse vattnets vägar mot lägre liggande område dvs Lurebackavägen!! Det går alltså inte att förlita sig på nuvarande beräkningar! Det står oxå i planer att visst flöde kommer att gå via Låssbybäcken???Kommunens ansvar är stort, större än enskilda fastighetsägares!!! Kommentar: Se tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Se tematiskt svar b som svarar på frågor om störningar och risker gällande buller, trafik och översvämningsfrågor. 22. Privatperson 11 (samma person som privatperson 9) Anser att: Tillägg enligt tidigare inlämnade synpunkter: Gick inte att skriva klart? Inga fler ord tilläts. ??- Om det tillåts sprängningar vid de stora planerade husen som gränsar mot Lurebackavägen går det inte att förutse vart vattnet tar vägen????? Detta beslut skulle äventyra vattenflöden i framtiden. Det är omöjligt att helt veta och därför borde beslut inte tillåta sprängningar!!!!!!!!!!!!!!! Visst vattenflöde mot Låssbybäcken räknas in i nuvarande planering!!!!!! Med dagens klimatförändringar som vi dagligen hör om: Nu med översvämningar i Schweiz och andra i Europa??. Välj att korta husen så att de inte når berg på höjden ovanför Lurebackavägen. Kommunen bör/skall redan nu fatta beslut som inte riskerar enskilda fastighetsägares intressen. Det ligger ett tungt ansvar inför detta beslut!!!!!!!!!!!! KORTA husen och SPRÄNG inte mot Lurebackavägen! Kommentar: Se tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Se tematiskt svar b som svarar på frågor om störningar och risker gällande buller, trafik och översvämningsfrågor. 23. Privatperson 14 Anser att: Göteborgs Stads byggprojekt kommer att störa och förstöra, i varierande grad, för de boende på Lurebackavägen med ökat buller och ännu mera dagvattenproblem då vattnet inte har någonstans att ta vägen då vatten-magasinen är fulla. Ängarna i omgivningen kommer att översvämmas då vattnet redan idag, vid kraftigt regn, översvämmar ängar och tomtmark. Att placera dessa industrilokaler på den sidan om Sörredsvägen där det sedan gammalt är etablerat villa/småhusbebyggelse är totalt hänsynslöst. Redan etablering av IAC-fabriken var illa och felplacerad och skapar otrivsel i den närmaste omgivningen. Om Göteborgs Stad hade beslutat om små-husbebyggelse istället så hade det känts svårare att kritisera. Nu upplever folk i området att Göteborgs Stad inte har några problem med att köra över Låssbyborna. Etableringen av industrier i närheten av Låssby kommer att göra bostads-området mindre attraktivt och fastighetsvärdena påverkas negativt. Livs-miljön kommer att förändras och djurlivet och strövområdena som finns i omgivningen idag kommer att förändras i grunden. Häststigar och natur-området som finns där industrilokalerna ska byggas kommer att försvinna och kontamineras med trafik- och industribuller. Kommentar: Kommunen har rätt att besluta om ändrad markanvändning. Rätten för fastighetsägare och andra sakägare att få ersättning eller kunna kräva inlösen till följd av beslut enligt plan- och bygglagen regleras i lagens fjortonde kapitel. Om fastighetsägare förhindras att fortsätta använda marken på samma sätt som tidigare kan en ersättningssituation uppstå. Annan påverkan eller förändringar som uppstår för omkringliggande fastigheter utlöser inga ersättningsregler enligt PBL. Den ändrade markanvändningens påverkan på omkringliggande fastigheters marknadsvärden och den upplevda livsmiljö bedöms inte utgöra sådana skador som ska ersättas enligt fjortonde kapitlet plan- och bygglagen. Se tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Se tematiskt svar b som svarar på frågor om störningar och risker gällande buller, trafik och översvämningsfrågor. 24. Privatperson 16 Anser att: Hej Eftersom tidigare synpunkter enbart har bemötts av tematiska svar vilket medfört att inlämnade synpunkter delvis inte bemötts utgår jag från tidigare inlämnade dok med fokus på de frågor som ej bemötts. Jag bestrider planen för verksamheterna! Området bedöms ha påtagliga naturvärden enligt Tyréns sammanfattande bedömning, både skyddsvärda biotoper och arter har identifierats. I Naturvärdesinventering och fördjupade artinventeringar anges som felkälla att ”eftersom naturvärdesinventeringen utfördes i slutet av maj kan arter som uppträder senare under säsongen ha förbisetts”. Synpunkt: I området finns gott om svampar. I beteshagen i nordväst finns våtmark med typisk vegetation såsom mossa och starrgräs, med sländor, fjärilar, bin och skalbaggar. Denna biotop verkar inte vara inkluderad i analysen. Eftersom där finns skyddsvärda arter bör en undersökning av floran och faunan genomföras innan ev. exploatering av området. Synpunkt efter tematiskt svar: Stadsbyggnadskontoret har inte genomfört någon analys av befintlig våtmark och dess skyddsvärda arter, den anges endast som ett område med torv och dy som ska fraktas bort. Enligt Naturvårdsverket fyller våtmarker flera viktiga funktioner såsom minskning av utsläpp, rening av vatten, förstärkning av biologisk mångfald, behållande av vatten i landskapet för att minska risken för översvämning. Inventering och bevarande av våtmark bör ske! Bilder våtmark Utöver de arter som påträffats finns också hare, ormar, både huggorm och hasselsnok, fladdermöss, grodor och paddor (de två senare har visserligen konstaterats, men inte enligt den utbredning som boende har kännedom om.) Nattskärran brukar sjunga för oss på natten. Flera av dessa arter är skyddade enligt EU:s art och habitatdirektiv. Inventeringen har påträffat ett antal rödlistade arter och en skyddsvärd. Enligt dom har Mark och miljööverdomstolen slagit fast att om häckningsområden och möjligheter till fortplantning påverkas negativt strider det mot EU:s artskyddsförordning. Ur domen: ”Tolkningen av artskyddsförordningen ska ske i ljuset av EU-domstolens praxis. EU- domstolen har nyligen klargjort att fågeldirektivet gäller samtliga fågelarter som naturligt förekommer inom medlemsstaternas europeiska territorium, och således inte endast de fågelarter som är särskilt hotade”. Vidare anges att det inte endast är försämringar av arternas bevarandestatus som helhet som ska vägas in, utan också enskilda individer av en art. Enligt ovan bör beslut om planen avvaktas till noggrannare inventering av arter genomförts samt analys av prejudicerande dom. Synpunkt efter tematiskt svar: Artinventeringen är undermålig då man helt missat att hasselsnok har sitt habitat i området. Grod/paddjur är inte heller tillräckligt redovisade. De kompensatoriska åtgärder för flytt till ny damm som föreslås för grod/paddjur har vid tidigare försök misslyckats. Eftersom omfattningen av grod/paddjur dessutom är betydligt mer spridd än vad som upptäcktes vid artinventeringen blir den planerade dammen än mer undermålig som kompensatorisk åtgärd. Hasselsnoken är fridlyst och sårbar (VU) på grund av försämring av habitat. Den finns fortfarande på ett fåtal platser i Sverige. Den måste alltså skyddas men nämns inte överhuvudtaget i planbeskrivningen/artinventeringen/kompensatoriska åtgärder. Den kompletterande Naturvärdesinventeringen omfattar inte heller hela planområdet vilket gör slutsatserna i den obsoleta. Fladdermöss förekommer också i den västra- nordvästra delen av planområdet. Dessa har helt missats. För övriga skyddsvärda arter föreslås inga kompensatoriska åtgärder trots att de är skyddade enligt EU:s artdirektiv. Skog är en effektiv miljöförbättrare då den binder utsläpp, är ljudreducerande och bidrar till ekosystemen. Att skövla ett så stort område som 330,000 kvm får en påverkan på miljön (precis som beskrivits i undersökning av miljöpåverkan). Om en del av skogen sparas kan den negativa effekten minskas. Det finns ett otal forskningar om skogens betydelse av upptagning av utsläpp. Naturvårdsverkets rapport ”6736 Argument för mer ekosystem” betonar vikten av att beakta ekosystemtjänster innan vi fattar beslut som påverkar dem. Jenny Klingberg m.fl. har också publicerat ett antal artiklar om trädens bidrag till hållbara ekosystem. Andersson-Sköld_eta Klingberg_etal_2017_ Klingberg_etal_2022_ l_JEM_2018.pdf STOTEN.pdf STOTEN.pdf Eftersom planområdet utökats efter att naturvärdesinventeringar utförts har/kommer kompletterande inventeringar att genomföras. Det är viktigt att resultatet av dem inkluderas i den sammanvägda bedömningen. Slutsats av Undersökning av betydande miljöpåverkan ”Ett genomförande av detaljplanen kan ge upphov till betydande miljöpåverkan utifrån påverkan av biologisk mångfald, fornlämningar samt miljökvalitetsnormer för vatten.” Synpunkt: Enligt Göteborgs stads miljö och klimatprogram ska ”Gbg befästas som Nordens logistikcentrum där både befintliga och nya branscher kan utvecklas och skapa arbetstillfällen utan att det inkräktar på livskvalitet, hållbarhet och tillgänglighet.” Eftersom området kan ge upphov till betydande miljöpåverkan utifrån den undersökning som gjorts och kommer också att påverka livskvaliteten för närboende (i form av buller, utsläpp, ljus och borttagande av rekreationsområde) är planen i strid mot stadens eget program. För att minska påverkan; avvakta beslut om fastställande eller minska detaljplanen av hänsyn mot biologisk mångfald, fornlämningar, miljökvalitetsnormer för vatten och livskvalitet för boende. Synpunkt efter tematiskt svar: Flera av Göteborgs miljömål uppfylls inte med den utformning planen har: Miljömål 16 Ett rikt växt och djurliv: Sverige har inom FN:s konvention för biologisk mångfald åtagit sig att bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt. Värdefull natur skyddas och åtgärdsprogram tas fram för att bevara våra mest hotade arter. För att lyckas behövs också större hänsyn och bättre planering när olika naturresurser nyttjas. Miljömål 13 Ett rikt odlingslandskap: För att lyckas bevara biologisk mångfald och kulturmiljövärden krävs insatser på alla nivåer i samhället – från lokalt arbete i kommuner för att begränsa exploateringen av jordbruksmark. Miljömål 1 Begränsad klimatpåverkan. Planen ökar bilberoendet eftersom kollektivtrafiken inte försörjer området och tar bort stora arealer skog som tar upp koldioxid, dvs påverkan blir dubbel. Planförslaget följer inte de uppsatta nationella miljömålen, som Sverige inom FN:s konvention för biologisk mångfald har åtagit sig att bevara. I Undersökning av betydande miljöpåverkan Checklista 1-utgår från Miljöbedömningsförordningen (2017:966) 5§ anges att: ”Verksamheter och åtgärder som detaljplanen möjliggör ska regleras i placering och i avstånd till omkringliggande bebyggelse som kan påverkas. Buffertzoner ska planeras mot befintliga bostäder”. Synpunkt: De närmaste bostäderna på Lurebackavägen ligger från 0 till 100 m från planområdet. I förslaget ligger logistigbyggnaderna intill plangräns. Hur ska en buffertzon kunna planeras in? I förslaget framgår inga sådana zoner. Lägg in buffertzoner och respektavstånd mot befintliga bostäder. Synpunkt efter tematiskt svar: Enbart justeringar av höjden på tänkta byggnader har teoretiskt gjorts mot Lurebackavägen. Industri och logistikområdet ligger fortsatt från 0– 100 m från befintligt bostadsområde. Enligt uppgift från handläggare i ärendet är avståndet från närmsta bostad 0 m, därefter 66 m, 67 m och följande. I planen anges 90– 200 m vilket är felaktigt. Slutsatserna om gröna korridorer/barriärer blir då också felaktiga då dessa korta avstånd mot bostadsområdet inte ger någon möjlighet till skyddande barriärer. Skisserna på sid 34 i planen stämmer inte med de faktiska omständigheterna utan ger en förskönad bild av framtida krock mellan bostadsområdet och industri och verksamhetsområdet. Eftersom planområdet ligger på en högre marknivå än bostäderna kommer byggnaderna att torna upp sig över dem på att avstånd av under 100 m. På sid 25 och 42 av planen anges att ” Skapa respektavstånd mellan tänkt industriutveckling och övriga bostäder i nordväst genom exempelvis bibehållande av natur/skog”. Detta har inte gjorts! Skapa ett respektavstånd mot bostäderna på minst 200 m! Den förändringen påverkar inte byggnadsplanerna nämnvärt men boende får en grön barriär och respektavstånd som är ett av stadens mål angivet i planen. Ett avstånd på 0 m/ca 70 m omöjliggör respektavstånd och grön barriär. Ur detaljplan ökat förfarande: ”Lokalt finns ingen luft-eller bullerproblematik…ökade transporter kan medverka till utsläpp…Bidraget behöver bedömas” Tabell miljöaspekt: ”Buller ej bedömt än” Synpunkt: Förslaget på detaljplan kommer att medverka till utökade utsläpp. Enligt Gbg stads miljö och klimatprogram 2021–2030 ska utsläpp från transporter minska med 90%, gods ska gå från att fraktas på väg till järnväg och sjö. Planen anger också att miljöer som är relativt fria från buller ska värnas och att hänsyn ska tas till människors exponering för buller. Detaljplanen går alltså mot det övergripande program som staden själv satt. Ändra/justera lokaliseringen av planen så att den följer Göteborgs stads miljö och klimatprogram. Enligt planförslaget är bullerproblematiken inte utredd, varken ur ett kortsiktigt perspektiv, under byggnationen, eller ur ett långsiktigt perspektiv, avvakta vidare utredning innan bullerutredning och kumulativa effekter av den totala exploateringen av området utvärderats. (se MKB sid 84). Bullerutredningen slår fast att bostäder kan hamna över gränsvärden, men eftersom de ännu inte vet vilka verksamheter/industrier som kommer att etableras är det bara teoretiska antaganden och inget hinder för antagande av planen. Det är mycket möjligt att det sedan visar sig att bullernivåerna överskrider gränsvärden. Synpunkt efter tematiskt svar. Sid 53 i planförslaget ” Bullerutredningarna har gjorts i ett tidigt stadie, då mycket är okänt om vad för verksamheter som kommer att verka inom området. Beräkningarna bygger därför till stor del på antaganden. Återigen skyfflar utredarna bullerproblematiken åt sidan. I det tematiska svaret sid 4 anges att om ”boende upplever problem med buller ska den boende kontakta den som äger bullerkällan, hjälper inte det ska den boende kontakta miljöförvaltningen” Är det på detta sätt framtagande av en plan ska genomföras, dvs att skjuta över ev. problem till boende? Bullerutredningen är fortsatt undermålig och säkerställer inte att riktlinjer följs. Skyfall-spillvatten till recipienter utöver Göta älv ska minska enligt Göteborgs stads miljö och klimatprogram. Enligt planen kommer spillvatten till Osbäcken att öka. Kretslopp och vatten rekommenderar att en skyfallsmodellering görs efter samråd då man i nuläget inte kunnat bedöma hur områdets exploatering och höjdsättning följer kraven avseende skyfall. Området vid planens nordvästra del är redan blöt och därmed sårbar vid skyfall. Planområdet är beläget på högre mark än befintlig befintligt bostadsområde varför avrinningen går ner mot det. Borttag av skog och naturliga sänkor för uppsamling av regnvatten medför också en risk för översvämningar i närområdet. Det finns också osäkerheter pga. begränsade undersökningar avseende yt och grundvatten (sid 55 i planbeskrivningen och sid 67 i MKB). Dels behöver påverkan utredas noggrannare, men en förflyttning från de högre områdena i nordväst skulle minimera risken för översvämning i befintligt bostadsområde. Bif. urklipp från Torslandatidningen 12 augusti 2023, samt foto taget av Sörrdesv nedanför Sörreds logistikområde Synpunkt efter tematiskt svar: Dagvatten och skyfallsutredning 2024-04-18: Utskrift ”Göteborg ska göras robust mot dagens och framtidens översvämningar genom att säkra grundläggande samhällsfunktioner och stora samhällsvärden Enligt Jordabalken får flödet ut från planen och till andra delar av planen inte öka vid planens genomförande, försämrade konsekvenser får inte uppstå för annan part. För att säkerställa kraven (Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret, 2019) med avseende på skyfall ska följande punkter uppfyllas: − Ny bebyggelse ska inte skadas vid skyfall (klimatanpassat 100-årsregn). Samhällsviktiga funktioner och golvnivåer ska ha en marginal till högsta vattennivån som uppstår vid skyfall. − Tillgänglighet till nya byggnaders entréer. − Framkomlighet till och från planområdet. − Översvämningssituationen inom eller utanför planen skall inte försämras. − Planen ska beakta strukturplaner. På sid 46 anges att Utbredningen och varaktigheten på översvämningen utanför planområdet förändras. Det finns ett område norr om A och väster om D1 som översvämmas mer än vad som sker idag, där översvämningsdjupet ökar med mer än 0,1 m, se Figur 34. Norr om planområdet observeras en ökning av översvämningens varaktighet (ca 2h längre jämfört med idag). Kretslopp och vatten rekommenderar att ny skyfallsmodellering görs i samband med projekteringen för att säkerställa att utformning av dammar och ny exploatering uppfyller kraven.” Bostäderna på Lurebackavägen närmast planområdet är redan nu utsatta för skyfall med översvämningar som följd. Utredningen beskriver att en ökning norr om A kommer att ske efter planens införande. Det betyder att översvämningssituationen för bostäderna på Lurebackav ökar och förutsättningarna försämras vilket inte är förenligt med Jordabalken och kraven från Gbgs stad. Stadsbyggnadsförvaltningen gör bedömning att exploateringen är av väsentligt riksintresse. Samtidigt flaggar Västsvenska Handelskammaren och delar av Byggnadsnämnden för att det finns en obalans mellan planeringen av verksamheter i förhållande till byggandet av bostäder. Förslagsvis skulle detaljplanens gräns kunna flyttas längre från befintliga bostäder och en anpassning av verksamheterna för att minska påverkan på närmast befintlig bebyggelse. Då skulle dessa områden kunna utvecklas i symbios, det skulle också finnas en närhet till nyetablerade verksamheter vilket skulle ge gen och klimatvänlig transport till området från Låssby. Om planen fullföljs förstärks den barriär mellan västra Hisingen och övriga i Göteborg genom att ett redan stort industri och logistikområden växer och separerar delarna än mer. Bilberoendet till och från arbetsplatsen förstärks då de allmänna kommunikationerna i området enbart täcks av industribussar med begränsad turtäthet. Servicen såsom lunchrestauranger ligger som närmast 2 km från området vilket gör att man inte bara behöver ta bil till och från jobbet utan också för att komma till en lunchrestaurang. Om staden istället förstärker möjligheterna till boende i närområdet kommer beroendet av bilpendling och utsläpp att minska då det kommer att finnas möjlighet att cykla och gå till arbetet. Synpunkter efter tematiskt svar: Planen överensstämmer inte med Översiktsplanen. Även om bedömning gjorts att behov av verksamheter är större än behov av jordbruksmark håller inte argumentet mot den delen av planen som ligger i nordväst, dvs närmast Lurebackavägen, där inte heller planen överensstämmer med Översiktsplanen utan är en yta för jordbruk. Det finns ingen anledning att gå utanför Översiktsplanen närmast bostadsområdet då det kommer att bli en skiljelinje mellan natur och boende mot industri och verksamheter. Stadsbyggnadsförvaltning gör en felaktig tolkning av området då de bedömt att det inte lämpar sig för bostäder pga. farligt gods, Sörredsvägen och andra verksamheter. Bedömningen kan överensstämma med en liten del av planen närmast Sörredsvägen men är helt felaktig inom resterande del av planen. Området närmast bostäderna på Lurebackav är inte heller avsatt för verksamheter enligt Översiktsplanen och ska därför inte heller upplåtas för det. Flytta planen från Lurebackav med 200 m för att de djur som finns kvar i närområdet ska kunna förflytta sig mellan skogsområden i norr, nordväst och väst. Som planen är utformad nu finns inte den möjligheten då planen gränsar mot Sörredsvägen och befintliga bostadsområden med avsaknad av grön korridor. Mellan bostäderna på Lurebackavägen och planområdet finns en snutt av en fårhage, en väg, därefter en skarp brant upp mot planområdet. Att skapa en grön korridor på minst 200 m och att följa översiktsplanen ger dubbla effekter som ska tas hänsyn till. Synpunkter efter tematiskt svar: Barnperspektivet är undermåligt då det hängs upp på befintlig stig. Den kommer att löpa längs med planområdet vilket gör den till en oattraktiv och osäker plats. Utöver det saknas barnperspektivet fullständigt. Barn är extra känsliga mot buller och utsläpp, vilket kommer att öka markant om planen genomförs. Felaktiga slutsatser om att stigen används som förflyttning mellan områden har dragits och därigenom blir effekten av åtgärden obsolet. Stigen används för rekreation och motion av ryttare, barnfamiljer, joggare, svampplockare och cyklister. Att då bygga ett industri och logistikområde inpå stigen ger effekten att rekreationsmöjligheter tas bort för de som nu använder stigen. Hästar är flyktdjur och kommer att få svårt att hantera buller från verksamheterna. Flytta planen från befintliga bostäder för att inte barnen ska påverkas lika negativt som i nuvarande utformning. Totalt planeras för 100-120,000 kvm yta för verksamheter. Om den skulle minskas ner skulle det få försumbara konsekvenser för stadens behov av verksamheter men ge en tydlig positiv effekt för barnen i förhållande till en trygg boendemiljö, möjlighet till rekreation, buller och utsläpp. Synpunkt efter tematiskt svar: Eftersom det pågår fler industrisatsningar i närområdet skapar det fler osäkerheter om kumulativa effekter på arters påverkan, skyfall, buller, trafiksituation mm. Redan nu är det köer på Sörredsvägen och detta innan batterifabriken kommit igång. Eftersom kollektivtrafiken till/från området endast består av ett fåtal industribussar är det rådande färdsättet bil. Det är inte hållbart ur ett miljöperspektiv att bygga nya områden där bilberoendet ökas på. Avbryt planerna på området för att säkerställa de kumulativa effekterna innan driftsättning. Vid varje detaljplan anser Gbgs stad att effekterna är små och därför oväsentliga, men alla planer tillsammans skapar stora effekter på Torslandas miljö. Det missas gång efter annan när nya planer på verksamheter tas fram och påvisar en stor brist på helhetssyn och långsiktiga perspektiv! Sammanfattande synpunkter: I första hand önskar jag att beslut om detaljplan avvaktas med hänvisning till ovan argument, men också för att staden ska få en överblick och kunna dra slutsatser av effekterna av den snabba exploateringen i närområdet då flera stora byggprojekt av industri och lager kommer att genomföras parallellt. Flertalet av slutsatserna i planen bygger på teoretiska argument och beräkningsmetoder, men det finns alltid risk för felmarginaler vilket skulle medföra stora konsekvenser om den kumulativa effekten skulle ge ett annat resultat (se tex sid 18 och sid 68 i MKB om dagvatten och skyfall). När resultat av den totala exploateringen av pågående och planerade övriga projekt analyserats kan denna plan bli aktuell. Då kommer också det kumulativa livscykelperspektivet (LCA) att tas i beaktande vilket inte beskrivits på ett tillfredsställande sätt i nuvarande planförslag. I andra hand önskar jag att detaljplanen justeras i den nordnordväst delen av området samt området där staren häckar. Då finns möjlighet att spara starens och entitans habitat. Utredning av övriga skyddsvärda arter och biotoper som beskrivits ovan behöver också genomföras. Stigen som går genom den nordvästra delen av skogen får ett respektavstånd till detaljområdet, det finns också fina kantarellställen längs med stigen som kan behållas. I nuläget ligger planen från 0–100 m från närmast boende på Lurebackavägen. Ingreppet i deras livsmiljö skulle då också minskas och ur ett barnperspektiv skulle det bli mindre påverkan än nuvarande förslag både vad gäller buller, översvämning, trygghet i närområdet mm. Eftersom det inte finns någon grönyta i Skanskas del av planen blir det än viktigare med en grön barriär mellan boende och verksamheterna. Det ger också våra djur möjlighet att förflytta sig längs med och mellan de små skogsområden som finns kvar i nord-nordväst och en minskad fragmentering av den lokala naturmiljön (sid 45 i MKB). Incitamentet att använda Lurebackavägen som gen väg till området skulle också minska. Skanska har uppgett att de kommer att använda vägen för en del av sina maskiner under byggnadsperioden. Det ger också en ökad risk att vägen kommer att användas i det längre perspektivet. Fornlämningar i området skulle också kunna bevaras. Sammantaget skulle dessa justeringar medföra att de negativa effekterna mot Göteborgs övergripande mål ”Göteborg har en hög biologisk mångfald, Göteborgs klimatavtryck är nära noll, göteborgarna har en hälsosam livsmiljö” skulle minska. Att minska planen något kommer inte att påverka stadens behov av 2 miljoner kvadratmeter mark för verksamheter, minskningen kommer också enbart att vara marginell i förhållande till de 300,000 kvadratmeters planerade detaljplan men kommer att ge stora vinster för djur och boende men också vinster för miljö och kulturvärden. I planbeskrivningen anges att ”respektavstånd mellan tänkt industriutveckling och bostäder i nordväst genom exempelvis bibehållande av natur/skog”. Förslaget att flytta gränsen ligger alltså i linje med ovan mål. I planbeskrivning anges att ”exploateringen kommer att påverka hälsa och säkerhet genom ett utökat trafikflöde, buller, luft och säkerhet i området” och ”för att undvika allt för stor påverkan föreslås skogsridåer, bibehållande av naturmark och respektavstånd mellan tillkommande exploatering och befintlig bebyggelse”. Så som planen är utformad nu ges inte rätt förutsättningar för påverkansminskning. Om staden vill styra mot en minskning är mina förslag ovan relevanta. Jag tar gärna en dialog/medborgarsamtal för att hjälpa till med att få en bra lösning för alla inblandade. Kommentar: Samtliga synpunkter som inkom under samrådet sammanställdes och besvarades i samrådsredogörelsen. Flera synpunkter sammanställdes och besvarades som generella svar – under Tematiska svar på inkomna synpunkter – då det var ett stort antal liknande synpunkter och i vissa fall identiska synpunkter som skickats in av flera privatpersoner (se nästa synpunkt, 31, som exempel). Det görs på samma sätt även i detta granskningsutlåtande. Genom att samla liknande frågor och svar i början av respektive redogörelse blir det mer överblickbart och förhoppningsvis enklare att ta till sig både synpunkter/frågor och kommentarer/svar på dessa. Att inte samtliga inskickade synpunkter har inneburit justeringar för detaljplanen är inte samma sak som att detaljplanen inte har förbättrats eller tagit hänsyn till inskickade synpunkter mellan samråds-, gransknings- och nu antagandeskedet. När en detaljplan tas fram görs avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen varför inte samtliga synpunkter alltid kan tillgodoses. Vid utarbetande av denna detaljplan har stadsbyggnadskontoret gjort en lämplighetsprövning enligt 2 kap. plan- och bygglagen samt en avvägning enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Vidare har detaljplanen prövats mot kommunens översiktsplan i enlighet med 5 § förordningen om hushållning med mark och vattenområden m.m. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att redovisad användning kan anses vara den från allmän synpunkt mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att redovisad användning kan anses vara den från allmän synpunkt mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov. Detaljplanen är i huvudsak förenlig med Översiktsplan för Göteborg. Planen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids. Inga riksintressen eller andra områden med särskilda natur- eller kulturintressen berörs. Detaljplanen bedöms inte medföra några större risker för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenheter för verksamma och boende i närområdet. Bedömningen är att föreslagen detaljplan är belägen på en strategiskt fördelaktig plats utifrån den markanvändning som föreslås. Detaljplanen ligger i direkt anslutning till utbyggd infrastruktur och primärled för farligt gods samt i nära anslutning till större industri- och verksamhetsområden på Hisingen. Detaljplanen är i huvudsak förenlig med Översiktsplan för Göteborg. Planen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids. Inga riksintressen eller andra områden med särskilda natur- eller kulturintressen berörs. Detaljplanen bedöms inte medföra några större risker för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenheter för verksamma och boende i närområdet. Kontoret bedömer att redovisad användning i detaljplanen kan anses vara den från allmän synpunkt mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov – både utifrån den inriktning som pekas ut i kommunens Översiktsplan utifrån behovet av industri- och verksamhetsmark. Bedömningen är att föreslagen detaljplan är belägen på en strategiskt fördelaktig plats utifrån den markanvändning som föreslås. Detaljplanen ligger i direkt anslutning till utbyggd infrastruktur och primärled för farligt gods samt i nära anslutning till större industri- och verksamhetsområden på Hisingen. Planförslaget ger möjlighet för verksamheter och industri inom mark som idag utgörs av natur och jordbruksmark. Ett genomförande av detaljplanen innebär ökade risker för negativ påverkan i form av buller, utökad trafik m.m. jämfört med nuvarande markanvändning. Detaljplanen har utformats för att framtida störningar ska begränsas. Transporter lokaliseras centralt i området med en gemensam in- och utfart till Sörredsvägen från den nya allmänna gatan som lokaliseras centralt i det nya verksamhetsområdet. Merparter av kvartersmarken, särskilt i ytterområdena som ligger närmast befintlig bostadsbebyggelse, planläggs också för verksamheter (med bestämmelsen Z) där endast verksamheter med begränsad omgivningspåverkan kan lokaliseras. Det innebär att verksamheter som i begränsad utsträckning avger lukt, buller, ljusstörningar eller andra typer av störningar kan lokaliseras här. Verksamheter med större påverkan ska lokaliseras inom Industri. Industri (med bestämmelsen J) möjliggörs centralt i det nya verksamhetsområdet längs den nya gatan. Tillhörande utredningar till detaljplanen har tagits fram av sakkunniga inom det berörda ämnesområdet och granskats av sakkunniga inom Göteborgs stad. När en detaljplan tas fram så utreds ett framtida scenario varför det används teoretiska beräkningar och modeller. Det går inte att mäta störningar från byggnader, gator och fordon som ännu inte är på plats. De framtagna utredningarna innehåller metodbeskrivningar som förklarar hur respektive utredning är framtagen och vilket underlag som utredningen grundar sig på. För ytterligare kommentarer, se tematiskt svar a, b, c och d. 25. Privatperson 17 Anser att: Hej Jag bestrider planen för verksamheterna! Området bedöms ha påtagliga naturvärden enligt Tyréns sammanfattande bedömning, både skyddsvärda biotoper och arter har identifierats. I Naturvärdesinventering och fördjupade artinventeringar anges som felkälla att ”eftersom naturvärdesinventeringen utfördes i slutet av maj kan arter som uppträder senare under säsongen ha förbisetts”. Synpunkt: I området finns gott om svampar. I beteshagen i nordväst finns våtmark med typisk vegetation såsom mossa och starrgräs, med sländor, fjärilar, bin och skalbaggar. Denna biotop verkar inte vara inkluderad i analysen. Eftersom där finns skyddsvärda arter bör en undersökning av floran och faunan genomföras innan ev. exploatering av området. Synpunkt efter tematiskt svar: Stadsbyggnadskontoret har inte genomfört någon analys av befintlig våtmark och dess skyddsvärda arter, den anges endast som ett område med torv och dy som ska fraktas bort. Enligt Naturvårdsverket fyller våtmarker flera viktiga funktioner såsom minskning av utsläpp, rening av vatten, förstärkning av biologisk mångfald, behållande av vatten i landskapet för att minska risken för översvämning. Inventering och bevarande av våtmark bör ske! Bilder våtmark Utöver de arter som påträffats finns också hare, ormar, både huggorm och hasselsnok, fladdermöss, grodor och paddor (de två senare har visserligen konstaterats, men inte enligt den utbredning som boende har kännedom om.) Nattskärran brukar sjunga för oss på natten. Flera av dessa arter är skyddade enligt EU:s art och habitatdirektiv. Inventeringen har påträffat ett antal rödlistade arter och en skyddsvärd. Enligt dom har Mark och miljööverdomstolen slagit fast att om häckningsområden och möjligheter till fortplantning påverkas negativt strider det mot EU:s artskyddsförordning. Ur domen: ”Tolkningen av artskyddsförordningen ska ske i ljuset av EU-domstolens praxis. EU- domstolen har nyligen klargjort att fågeldirektivet gäller samtliga fågelarter som naturligt förekommer inom medlemsstaternas europeiska territorium, och således inte endast de fågelarter som är särskilt hotade”. Vidare anges att det inte endast är försämringar av arternas bevarandestatus som helhet som ska vägas in, utan också enskilda individer av en art. Enligt ovan bör beslut om planen avvaktas till noggrannare inventering av arter genomförts samt analys av prejudicerande dom. Synpunkt efter tematiskt svar: Artinventeringen är undermålig då man helt missat att hasselsnok har sitt habitat i området. Grod/paddjur är inte heller tillräckligt redovisade. De kompensatoriska åtgärder för flytt till ny damm som föreslås för grod/paddjur har vid tidigare försök misslyckats. Eftersom omfattningen av grod/paddjur dessutom är betydligt mer spridd än vad som upptäcktes vid artinventeringen blir den planerade dammen än mer undermålig som kompensatorisk åtgärd. Hasselsnoken är fridlyst och sårbar (VU) på grund av försämring av habitat. Den finns fortfarande på ett fåtal platser i Sverige. Den måste alltså skyddas men nämns inte överhuvudtaget i planbeskrivningen/artinventeringen/kompensatoriska åtgärder. Den kompletterande Naturvärdesinventeringen omfattar inte heller hela planområdet vilket gör slutsatserna i den obsoleta. Fladdermöss förekommer också i den västra- nordvästra delen av planområdet. Dessa har helt missats. För övriga skyddsvärda arter föreslås inga kompensatoriska åtgärder trots att de är skyddade enligt EU:s artdirektiv. Skog är en effektiv miljöförbättrare då den binder utsläpp, är ljudreducerande och bidrar till ekosystemen. Att skövla ett så stort område som 330,000 kvm får en påverkan på miljön (precis som beskrivits i undersökning av miljöpåverkan). Om en del av skogen sparas kan den negativa effekten minskas. Det finns ett otal forskningar om skogens betydelse av upptagning av utsläpp. Naturvårdsverkets rapport ”6736 Argument för mer ekosystem” betonar vikten av att beakta ekosystemtjänster innan vi fattar beslut som påverkar dem. Jenny Klingberg m.fl. har också publicerat ett antal artiklar om trädens bidrag till hållbara ekosystem. Eftersom planområdet utökats efter att naturvärdesinventeringar utförts har/kommer kompletterande inventeringar att genomföras. Det är viktigt att resultatet av dem inkluderas i den sammanvägda bedömningen. Slutsats av Undersökning av betydande miljöpåverkan ”Ett genomförande av detaljplanen kan ge upphov till betydande miljöpåverkan utifrån påverkan av biologisk mångfald, fornlämningar samt miljökvalitetsnormer för vatten.” Synpunkt: Enligt Göteborgs stads miljö och klimatprogram ska ”Gbg befästas som Nordens logistikcentrum där både befintliga och nya branscher kan utvecklas och skapa arbetstillfällen utan att det inkräktar på livskvalitet, hållbarhet och tillgänglighet.” Eftersom området kan ge upphov till betydande miljöpåverkan utifrån den undersökning som gjorts och kommer också att påverka livskvaliteten för närboende (i form av buller, utsläpp, ljus och borttagande av rekreationsområde) är planen i strid mot stadens eget program. För att minska påverkan; avvakta beslut om fastställande eller minska detaljplanen av hänsyn mot biologisk mångfald, fornlämningar, miljökvalitetsnormer för vatten och livskvalitet för boende. Synpunkt efter tematiskt svar: Flera av Göteborgs miljömål uppfylls inte med den utformning planen har: Miljömål 16 Ett rikt växt och djurliv: Sverige har inom FN:s konvention för biologisk mångfald åtagit sig att bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt. Värdefull natur skyddas och åtgärdsprogram tas fram för att bevara våra mest hotade arter. För att lyckas behövs också större hänsyn och bättre planering när olika naturresurser nyttjas. Miljömål 13 Ett rikt odlingslandskap: För att lyckas bevara biologisk mångfald och kulturmiljövärden krävs insatser på alla nivåer i samhället – från lokalt arbete i kommuner för att begränsa exploateringen av jordbruksmark. Miljömål 1 Begränsad klimatpåverkan. Planen ökar bilberoendet eftersom kollektivtrafiken inte försörjer området och tar bort stora arealer skog som tar upp koldioxid, dvs påverkan blir dubbel. Planförslaget följer inte de uppsatta nationella miljömålen, som Sverige inom FN:s konvention för biologisk mångfald har åtagit sig att bevara. I Undersökning av betydande miljöpåverkan Checklista 1-utgår från Miljöbedömningsförordningen (2017:966) 5§ anges att: ”Verksamheter och åtgärder som detaljplanen möjliggör ska regleras i placering och i avstånd till omkringliggande bebyggelse som kan påverkas. Buffertzoner ska planeras mot befintliga bostäder”. Synpunkt: De närmaste bostäderna på Lurebackavägen ligger från 0 till 100 m från planområdet. I förslaget ligger logistigbyggnaderna intill plangräns. Hur ska en buffertzon kunna planeras in? I förslaget framgår inga sådana zoner. Lägg in buffertzoner och respektavstånd mot befintliga bostäder. Synpunkt efter tematiskt svar: Enbart justeringar av höjden på tänkta byggnader har teoretiskt gjorts mot Lurebackavägen. Industri och logistikområdet ligger fortsatt från 0–100 m från befintligt bostadsområde. Enligt uppgift från handläggare i ärendet är avståndet från närmsta bostad 0 m, därefter 66 m, 67 m och följande. I planen anges 90–200 m vilket är felaktigt. Slutsatserna om gröna korridorer/barriärer blir då också felaktiga då dessa korta avstånd mot bostadsområdet inte ger någon möjlighet till skyddande barriärer. Skisserna på sid 34 i planen stämmer inte med de faktiska omständigheterna utan ger en förskönad bild av framtida krock mellan bostadsområdet och industri och verksamhetsområdet. Eftersom planområdet ligger på en högre marknivå än bostäderna kommer byggnaderna att torna upp sig över dem på att avstånd av under 100 m. På sid 25 och 42 av planen anges att ” Skapa respektavstånd mellan tänkt industriutveckling och övriga bostäder i nordväst genom exempelvis bibehållande av natur/skog”. Detta har inte gjorts! Skapa ett respektavstånd mot bostäderna på minst 200 m! Den förändringen påverkar inte byggnadsplanerna nämnvärt men boende får en grön barriär och respektavstånd som är ett av stadens mål angivet i planen. Ett avstånd på 0 m/ca 70 m omöjliggör respektavstånd och grön barriär. Ur detaljplan ökat förfarande: ”Lokalt finns ingen luft-eller bullerproblematik…ökade transporter kan medverka till utsläpp…Bidraget behöver bedömas” Tabell miljöaspekt: ”Buller ej bedömt än” Synpunkt: Förslaget på detaljplan kommer att medverka till utökade utsläpp. Enligt Gbg stads miljö och klimatprogram 2021–2030 ska utsläpp från transporter minska med 90%, gods ska gå från att fraktas på väg till järnväg och sjö. Planen anger också att miljöer som är relativt fria från buller ska värnas och att hänsyn ska tas till människors exponering för buller. Detaljplanen går alltså mot det övergripande program som staden själv satt. Ändra/justera lokaliseringen av planen så att den följer Göteborgs stads miljö och klimatprogram. Enligt planförslaget är bullerproblematiken inte utredd, varken ur ett kortsiktigt perspektiv, under byggnationen, eller ur ett långsiktigt perspektiv, avvakta vidare utredning innan bullerutredning och kumulativa effekter av den totala exploateringen av området utvärderats. (se MKB sid 84). Bullerutredningen slår fast att bostäder kan hamna över gränsvärden, men eftersom de ännu inte vet vilka verksamheter/industrier som kommer att etableras är det bara teoretiska antaganden och inget hinder för antagande av planen. Det är mycket möjligt att det sedan visar sig att bullernivåerna överskrider gränsvärden. Synpunkt efter tematiskt svar. Sid 53 i planförslaget ” Bullerutredningarna har gjorts i ett tidigt stadie, då mycket är okänt om vad för verksamheter som kommer att verka inom området. Beräkningarna bygger därför till stor del på antaganden. Återigen skyfflar utredarna bullerproblematiken åt sidan. I det tematiska svaret sid 4 anges att om ”boende upplever problem med buller ska den boende kontakta den som äger bullerkällan, hjälper inte det ska den boende kontakta miljöförvaltningen” Är det på detta sätt framtagande av en plan ska genomföras, dvs att skjuta över ev. problem till boende? Bullerutredningen är fortsatt undermålig och säkerställer inte att riktlinjer följs. Skyfall-spillvatten till recipienter utöver Göta älv ska minska enligt Göteborgs stads miljö och klimatprogram. Enligt planen kommer spillvatten till Osbäcken att öka. Kretslopp och vatten rekommenderar att en skyfallsmodellering görs efter samråd då man i nuläget inte kunnat bedöma hur områdets exploatering och höjdsättning följer kraven avseende skyfall. Området vid planens nordvästra del är redan blöt och därmed sårbar vid skyfall. Planområdet är beläget på högre mark än befintlig befintligt bostadsområde varför avrinningen går ner mot det. Borttag av skog och naturliga sänkor för uppsamling av regnvatten medför också en risk för översvämningar i närområdet. Det finns också osäkerheter pga. begränsade undersökningar avseende yt och grundvatten (sid 55 i planbeskrivningen och sid 67 i MKB). Dels behöver påverkan utredas noggrannare, men en förflyttning från de högre områdena i nordväst skulle minimera risken för översvämning i befintligt bostadsområde. Bif. urklipp från Torslandatidningen 12 augusti 2023, samt foto taget av Sörrdesv nedanför Sörreds logistikområde Synpunkt efter tematiskt svar: Dagvatten och skyfallsutredning 2024-04-18: Utskrift ”Göteborg ska göras robust mot dagens och framtidens översvämningar genom att säkra grundläggande samhällsfunktioner och stora samhällsvärden Enligt Jordabalken får flödet ut från planen och till andra delar av planen inte öka vid planens genomförande, försämrade konsekvenser får inte uppstå för annan part. För att säkerställa kraven (Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret, 2019) med avseende på skyfall ska följande punkter uppfyllas: − Ny bebyggelse ska inte skadas vid skyfall (klimatanpassat 100-årsregn). Samhällsviktiga funktioner och golvnivåer ska ha en marginal till högsta vattennivån som uppstår vid skyfall. − Tillgänglighet till nya byggnaders entréer. − Framkomlighet till och från planområdet. − Översvämningssituationen inom eller utanför planen skall inte försämras. − Planen ska beakta strukturplaner. På sid 46 anges att Utbredningen och varaktigheten på översvämningen utanför planområdet förändras. Det finns ett område norr om A och väster om D1 som översvämmas mer än vad som sker idag, där översvämningsdjupet ökar med mer än 0,1 m, se Figur 34. Norr om planområdet observeras en ökning av översvämningens varaktighet (ca 2h längre jämfört med idag). Kretslopp och vatten rekommenderar att ny skyfallsmodellering görs i samband med projekteringen för att säkerställa att utformning av dammar och ny exploatering uppfyller kraven.” Bostäderna på Lurebackavägen närmast planområdet är redan nu utsatta för skyfall med översvämningar som följd. Utredningen beskriver att en ökning norr om A kommer att ske efter planens införande. Det betyder att översvämningssituationen för bostäderna på Lurebackav ökar och förutsättningarna försämras vilket inte är förenligt med Jordabalken och kraven från Gbgs stad. Stadsbyggnadsförvaltningen gör bedömning att exploateringen är av väsentligt riksintresse. Samtidigt flaggar Västsvenska Handelskammaren och delar av Byggnadsnämnden för att det finns en obalans mellan planeringen av verksamheter i förhållande till byggandet av bostäder. Förslagsvis skulle detaljplanens gräns kunna flyttas längre från befintliga bostäder och en anpassning av verksamheterna för att minska påverkan på närmast befintlig bebyggelse. Då skulle dessa områden kunna utvecklas i symbios, det skulle också finnas en närhet till nyetablerade verksamheter vilket skulle ge gen och klimatvänlig transport till området från Låssby. Om planen fullföljs förstärks den barriär mellan västra Hisingen och övriga i Göteborg genom att ett redan stort industri och logistikområden växer och separerar delarna än mer. Bilberoendet till och från arbetsplatsen förstärks då de allmänna kommunikationerna i området enbart täcks av industribussar med begränsad turtäthet. Servicen såsom lunchrestauranger ligger som närmast 2 km från området vilket gör att man inte bara behöver ta bil till och från jobbet utan också för att komma till en lunchrestaurang. Om staden istället förstärker möjligheterna till boende i närområdet kommer beroendet av bilpendling och utsläpp att minska då det kommer att finnas möjlighet att cykla och gå till arbetet. Synpunkter efter tematiskt svar: Planen överensstämmer inte med Översiktsplanen. Även om bedömning gjorts att behov av verksamheter är större än behov av jordbruksmark håller inte argumentet mot den delen av planen som ligger i nordväst, dvs närmast Lurebackavägen, där inte heller planen överensstämmer med Översiktsplanen utan är en yta för jordbruk. Det finns ingen anledning att gå utanför Översiktsplanen närmast bostadsområdet då det kommer att bli en skiljelinje mellan natur och boende mot industri och verksamheter. Stadsbyggnadsförvaltning gör en felaktig tolkning av området då de bedömt att det inte lämpar sig för bostäder pga. farligt gods, Sörredsvägen och andra verksamheter. Bedömningen kan överensstämma med en liten del av planen närmast Sörredsvägen men är helt felaktig inom resterande del av planen. Området närmast bostäderna på Lurebackav är inte heller avsatt för verksamheter enligt Översiktsplanen och ska därför inte heller upplåtas för det. Flytta planen från Lurebackav med 200 m för att de djur som finns kvar i närområdet ska kunna förflytta sig mellan skogsområden i norr, nordväst och väst. Som planen är utformad nu finns inte den möjligheten då planen gränsar mot Sörredsvägen och befintliga bostadsområden med avsaknad av grön korridor. Mellan bostäderna på Lurebackavägen och planområdet finns en snutt av en fårhage, en väg, därefter en skarp brant upp mot planområdet. Att skapa en grön korridor på minst 200 m och att följa översiktsplanen ger dubbla effekter som ska tas hänsyn till. Synpunkter efter tematiskt svar: Barnperspektivet är undermåligt då det hängs upp på befintlig stig. Den kommer att löpa längs med planområdet vilket gör den till en oattraktiv och osäker plats. Utöver det saknas barnperspektivet fullständigt. Barn är extra känsliga mot buller och utsläpp, vilket kommer att öka markant om planen genomförs. Felaktiga slutsatser om att stigen används som förflyttning mellan områden har dragits och därigenom blir effekten av åtgärden obsolet. Stigen används för rekreation och motion av ryttare, barnfamiljer, joggare, svampplockare och cyklister. Att då bygga ett industri och logistikområde inpå stigen ger effekten att rekreationsmöjligheter tas bort för de som nu använder stigen. Hästar är flyktdjur och kommer att få svårt att hantera buller från verksamheterna. Flytta planen från befintliga bostäder för att inte barnen ska påverkas lika negativt som i nuvarande utformning. Totalt planeras för 100-120,000 kvm yta för verksamheter. Om den skulle minskas ner skulle det få försumbara konsekvenser för stadens behov av verksamheter men ge en tydlig positiv effekt för barnen i förhållande till en trygg boendemiljö, möjlighet till rekreation, buller och utsläpp. Synpunkt efter tematiskt svar: Eftersom det pågår fler industrisatsningar i närområdet skapar det fler osäkerheter om kumulativa effekter på arters påverkan, skyfall, buller, trafiksituation mm. Redan nu är det köer på Sörredsvägen och detta innan batterifabriken kommit igång. Eftersom kollektivtrafiken till/från området endast består av ett fåtal industribussar är det rådande färdsättet bil. Det är inte hållbart ur ett miljöperspektiv att bygga nya områden där bilberoendet ökas på. Avbryt planerna på området för att säkerställa de kumulativa effekterna innan driftsättning. Vid varje detaljplan anser Gbgs stad att effekterna är små och därför oväsentliga, men alla planer tillsammans skapar stora effekter på Torslandas miljö. Det missas gång efter annan när nya planer på verksamheter tas fram och påvisar en stor brist på helhetssyn och långsiktiga perspektiv! Sammanfattande synpunkter: I första hand önskar jag att beslut om detaljplan avvaktas med hänvisning till ovan argument, men också för att staden ska få en överblick och kunna dra slutsatser av effekterna av den snabba exploateringen i närområdet då flera stora byggprojekt av industri och lager kommer att genomföras parallellt. Flertalet av slutsatserna i planen bygger på teoretiska argument och beräkningsmetoder, men det finns alltid risk för felmarginaler vilket skulle medföra stora konsekvenser om den kumulativa effekten skulle ge ett annat resultat (se tex sid 18 och sid 68 i MKB om dagvatten och skyfall). När resultat av den totala exploateringen av pågående och planerade övriga projekt analyserats kan denna plan bli aktuell. Då kommer också det kumulativa livscykelperspektivet (LCA) att tas i beaktande vilket inte beskrivits på ett tillfredsställande sätt i nuvarande planförslag. I andra hand önskar jag att detaljplanen justeras i den nordnordväst delen av området samt området där staren häckar. Då finns möjlighet att spara starens och entitans habitat. Utredning av övriga skyddsvärda arter och biotoper som beskrivits ovan behöver också genomföras. Stigen som går genom den nordvästra delen av skogen får ett respektavstånd till detaljområdet, det finns också fina kantarellställen längs med stigen som kan behållas. I nuläget ligger planen från 0–100 m från närmast boende på Lurebackavägen. Ingreppet i deras livsmiljö skulle då också minskas och ur ett barnperspektiv skulle det bli mindre påverkan än nuvarande förslag både vad gäller buller, översvämning, trygghet i närområdet mm. Eftersom det inte finns någon grönyta i Skanskas del av planen blir det än viktigare med en grön barriär mellan boende och verksamheterna. Det ger också våra djur möjlighet att förflytta sig längs med och mellan de små skogsområden som finns kvar i nord-nordväst och en minskad fragmentering av den lokala naturmiljön (sid 45 i MKB). Incitamentet att använda Lurebackavägen som gen väg till området skulle också minska. Skanska har uppgett att de kommer att använda vägen för en del av sina maskiner under byggnadsperioden. Det ger också en ökad risk att vägen kommer att användas i det längre perspektivet. Fornlämningar i området skulle också kunna bevaras. Sammantaget skulle dessa justeringar medföra att de negativa effekterna mot Göteborgs övergripande mål ”Göteborg har en hög biologisk mångfald, Göteborgs klimatavtryck är nära noll, göteborgarna har en hälsosam livsmiljö” skulle minska. Att minska planen något kommer inte att påverka stadens behov av 2 miljoner kvadratmeter mark för verksamheter, minskningen kommer också enbart att vara marginell i förhållande till de 300,000 kvadratmeters planerade detaljplan men kommer att ge stora vinster för djur och boende men också vinster för miljö och kulturvärden. I planbeskrivningen anges att ”respektavstånd mellan tänkt industriutveckling och bostäder i nordväst genom exempelvis bibehållande av natur/skog”. Förslaget att flytta gränsen ligger alltså i linje med ovan mål. I planbeskrivning anges att ”exploateringen kommer att påverka hälsa och säkerhet genom ett utökat trafikflöde, buller, luft och säkerhet i området” och ”för att undvika allt för stor påverkan föreslås skogsridåer, bibehållande av naturmark och respektavstånd mellan tillkommande exploatering och befintlig bebyggelse”. Så som planen är utformad nu ges inte rätt förutsättningar för påverkansminskning. Om staden vill styra mot en minskning är mina förslag ovan relevanta. Jag tar gärna en dialog/medborgarsamtal för att hjälpa till med att få en bra lösning för alla inblandade. Kommentar: Se Stadsbyggnadsförvaltningens svar till yttrande - 24. Privatperson 16 - ovan. 26. Privatperson 19 Anser att: Jag, xxx vill härmed överklaga beslutet om bygglov för uppförande av en industri byggnad vid Sörredsvägen som ligger nära mitt bostadsområde på Lurebackavägen xxx. Bakgrund Enligt beslut har Göteborgs kommun beviljat bygglov för en industri byggnad på ovan nämnda fastighet. Jag anser att detta beslut är felaktigt och önskar att det omprövas av följande skäl: Miljöpåverkan * Den planerade industri byggnaden kommer att generera betydande buller och utsläpp som kan påverka luftkvaliteten negativt. Detta utgör en hälsorisk för boende i närliggande bostadsområde, särskilt för barn och äldre. Trafikökning * En industri byggnad kommer att öka trafiken avsevärt på de lokala vägarna, vilket medför både säkerhetsrisker och ökade miljöproblem som trafikstockningar och luftföroreningar. Vägnätet i området är inte dimensionerat för den förväntade ökningen av tung trafik. Visuellt Intrång och Fastighetsvärde * Byggnaden kommer att bli ett visuellt intrång och påverka det estetiska värdet av bostadsområdet. Detta kan i sin tur leda till en minskning av fastighetsvärdet för närliggande bostäder, vilket är en ekonomisk belastning för oss fastighetsägare. Begäran Med hänvisning till ovanstående argument begär jag att beslutet om bygglov för industri byggnaden vid Sörredsvägen upphävs eller omprövas. Jag ber er också att genomföra en mer omfattande miljökonsekvensbedömning samt att säkerställa att adekvata samråd hålls med de boende i området. Kommentar: Efter att kommunen har fattat beslut att anta detaljplanen kan beslutet överklagas till mark- och miljödomstolen. Inga bygglov har ännu beviljats inom planområdet. Kommunen har rätt att besluta om ändrad markanvändning. Rätten för fastighetsägare och andra sakägare att få ersättning eller kunna kräva inlösen till följd av beslut enligt plan- och bygglagen regleras i lagens fjortonde kapitel. Om fastighetsägare förhindras att fortsätta använda marken på samma sätt som tidigare kan en ersättningssituation uppstå. Annan påverkan eller förändringar som uppstår för omkringliggande fastigheter utlöser inga ersättningsregler enligt PBL. Den ändrade markanvändningens påverkan på omkringliggande fastigheters marknadsvärden och den upplevda livsmiljö bedöms inte utgöra sådana skador som ska ersättas enligt fjortonde kapitlet plan- och bygglagen. Se tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Se tematiskt svar b som svarar på frågor om störningar och risker gällande buller, trafik och översvämningsfrågor. Se tematiskt svar d som svarar på frågor om Stadsbyggnadsförvaltningens hantering av synpunkter och bemötande av dessa samt synpunkter som ifrågasätter kvalitén på detaljplanens tillhörande utredningar. 27. Privatperson 21 Anser att: Buller: Vi kommer att få mycket sämre levnadsförhållande än vad vi har idag. Senaste utredningen ni gjorde vara vårat hus i en röd bullerzon, nu helt plötsligt är vi på en grå son. Jag ser inte riktigt vad ni har gjort för att minska vårat buller. Vatten: På grund av det höga läge som industrilokalerna har, kommer vi få betydande mer vatten än vad vi har idag. Om man tittar på Sörredsvägen utmed Volvo och IAC ser vi att det blir otroligt mycket mer vatten på vägarna som inte hinner rinna av i rätt takt, vilket skapar översvämningar och vidare leger till att vägen behöver stängas av. Frågan är om samma beräkningsmodell har använts för detta projekt, som ni har haft på Sörredsvägen, för då kommer det bli en katastrof för oss boende. Miljö: Förfular miljön med industrifastigheter där det idag är grönområde. Området kommer minska sin nytta som rekreationsområde. Våran fastighetens värdering har sänkts och kommer att sänkas mer Kommentar: Inför granskningen togs en kompletterande utredning fram (Bullerutredning, WSP, 2024) då plankartan och planområdets utformning har justerats något sedan tidigare bullerutredning. I och med detta har även några ljudkällor i beräkningarna flyttats så att de passar in i den nya utformningen. Kompletteringen syftade även till att studera hur störande bullerkällor kunde placeras så att riktvärden för industri- och verksamhetsbuller dagtid kunde klaras. Kompletteringen har även undersökt eventuella kumulativa effekter från andra kringliggande verksamheter. Beräkningarna av industribullret visar att ett scenario med träflisning (störande bullerkällor) vore mindre lämpligt, medan ett scenario med mindre bullrande tillverkningsindustri och lagerverksamhet skulle vara möjligt att begränsa och åtgärda så att riktvärden klaras. Verksamheter och industrier bör kunna placeras som tänkt inom planområdet samtidigt som Naturvårdsverkets riktvärden för industri- och verksamhetsbuller uppfylls. Kommunen har rätt att besluta om ändrad markanvändning. Rätten för fastighetsägare och andra sakägare att få ersättning eller kunna kräva inlösen till följd av beslut enligt plan- och bygglagen regleras i lagens fjortonde kapitel. Om fastighetsägare förhindras att fortsätta använda marken på samma sätt som tidigare kan en ersättningssituation uppstå. Annan påverkan eller förändringar som uppstår för omkringliggande fastigheter utlöser inga ersättningsregler enligt PBL. Den ändrade markanvändningens påverkan på omkringliggande fastigheters marknadsvärden och den upplevda livsmiljö bedöms inte utgöra sådana skador som ska ersättas enligt fjortonde kapitlet plan- och bygglagen. Se tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Se tematiskt svar b som svarar på frågor om störningar och risker gällande buller, trafik och översvämningsfrågor. Se tematiskt svar d som svarar på frågor om Stadsbyggnadsförvaltningens hantering av synpunkter och bemötande av dessa samt synpunkter som ifrågasätter kvalitén på detaljplanens tillhörande utredningar. 28. Privatperson 23 Anser att: Buller: Vi kommer att få mycket sämre levnadsförhållande än vad vi har idag. Senaste utredningen ni gjorde vara vårat hus i en röd bullerzon, nu helt plötsligt är vi på en grå son. Jag ser inte riktigt vad ni har gjort för att minska vårat buller. Vatten: På grund av det höga läge som industrilokalerna har, kommer vi få betydande mer vatten än vad vi har idag. Om man tittar på Sörredsvägen utmed Volvo och IAC ser vi att det blir otroligt mycket mer vatten på vägarna som inte hinner rinna av i rätt takt, vilket skapar översvämningar och vidare leder till att vägen behöver stängas av. Frågan är om samma beräkningsmodell har använts för detta projekt, som ni har haft på Sörredsvägen, för då kommer det bli en katastrof för oss boende. Miljö: Förfular miljön med industrifastigheter där det idag är grönområde. Området kommer minska sin nytta som rekreationsområde. undrar också hur värdet på våra fastigheter kommer påverkas.....?det är ju inte till det positiva.Runt om området promenerar det massor av folk och det är också ridvägar runt området. detta kommer ju också att påverkas till det negativa. Kommentar: Inför granskningen togs en kompletterande utredning fram (Bullerutredning, WSP, 2024) då plankartan och planområdets utformning har justerats något sedan tidigare bullerutredning. I och med detta har även några ljudkällor i beräkningarna flyttats så att de passar in i den nya utformningen. Kompletteringen syftade även till att studera hur störande bullerkällor kunde placeras så att riktvärden för industri- och verksamhetsbuller dagtid kunde klaras. Kompletteringen har även undersökt eventuella kumulativa effekter från andra kringliggande verksamheter. Beräkningarna av industribullret visar att ett scenario med träflisning (störande bullerkällor) vore mindre lämpligt, medan ett scenario med mindre bullrande tillverkningsindustri och lagerverksamhet skulle vara möjligt att begränsa och åtgärda så att riktvärden klaras. Verksamheter och industrier bör kunna placeras som tänkt inom planområdet samtidigt som Naturvårdsverkets riktvärden för industri- och verksamhetsbuller uppfylls. Kommunen har rätt att besluta om ändrad markanvändning. Rätten för fastighetsägare och andra sakägare att få ersättning eller kunna kräva inlösen till följd av beslut enligt plan- och bygglagen regleras i lagens fjortonde kapitel. Om fastighetsägare förhindras att fortsätta använda marken på samma sätt som tidigare kan en ersättningssituation uppstå. Annan påverkan eller förändringar som uppstår för omkringliggande fastigheter utlöser inga ersättningsregler enligt PBL. Den ändrade markanvändningens påverkan på omkringliggande fastigheters marknadsvärden och den upplevda livsmiljö bedöms inte utgöra sådana skador som ska ersättas enligt fjortonde kapitlet plan- och bygglagen. Se tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Se tematiskt svar b som svarar på frågor om störningar och risker gällande buller, trafik och översvämningsfrågor. Se tematiskt svar d som svarar på frågor om Stadsbyggnadsförvaltningens hantering av synpunkter och bemötande av dessa samt synpunkter som ifrågasätter kvalitén på detaljplanens tillhörande utredningar. 29. Privatperson 28 Anser att: Det kommer att förstöra ekosystemet och påverka många djur och växter negativt, några kommer att dö då deras hem försvinner helt. Många människor använder skogen som promenadväg, ridväg och lugnet de får från att vara i skogen kommer helt att försvinna. De som bor på Lurebackavägen kommer inte kunna ha lugn och ro då man redan nu hör vägen som ligger på andra sidan skogen. Finns bättre ställen att bygga på som redan är förstörda, tex runt Halvors länk och längs Oljevägen, det är bättre att låta skogarna vara kvar så att miljön blir bättre. Kommentar: Se tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Se tematiskt svar b som svarar på frågor om störningar och risker gällande buller, trafik och översvämningsfrågor. 30. Privatperson 33 Anser att: Inledningsvis vill jag bara säga att det är skamligt hur lite stadsbyggnadsförvaltningen svarat och tagit hänsyn till synpunkterna. På grund av att man inte besvarat eller tagit hänsyn och gjort förbättringar så kvarstår alla tidigare punkter. Jag skriver ut dem jag tycker är viktigast. ”Korrekt exploatering av marken? – Bör man kanske se över ifall marken kan användas till något annat? När man expanderar så snabbt och massivt som till exempel Volvo och Northvolt har gjort dom senaste åren så behövs det mer bostäder för arbetande människor i närheten till sitt jobb. Det hänger ihop med trafik och buller punkterna också, då fler människor idag behöver ta bilen till jobbet? Är verkligen detaljplanen den optimala användningen för marken?” - Man har inte ens bemödat sig att titta på denna synpunkt. Man kan tycka att projekten inom Göteborgs Stad borde hänga ihop och att man kan ha en helhetsbilden men det har framkommit tydligt att så inte är fallet. Markområdet inom detaljplanen bör ges en ordentligen översyn ifall man kanske bör flytta detaljplanen till mer lämpad plats. ”Miljö - Förstörd närmiljö för djur, bland annat rådjur, älg, hare, ormar (så som hasselsnok och huggorm), fladdermöss, grodor, trollsländor, fjärilar, sländor, bin och skalbaggar samt en mängd fåglar bland annat Stare, entita och nattskärra och dessa djurarter kan komma att försvinna från området på grund av byggnation i bred utsträckning runt om kring deras livsmiljö. En stor mängd svamp och bär ställen kommer försvinna som nyttjas av många. Det har dom senaste åren varit en mycket stor mängd skog som blivit röjd runt om Sörredsvägen, detta har såklart redan påverkat naturlivet negativt och man fortsätter exploatering av marken där omkring, bör man inte behålla mark för djur och natur? När man ser till världen idag pratas det mycket om att man kanske inte bara kan expandera och köra över alla andra arter som delar jorden med oss?” - Man har gjort några få ytterligare undersökningar men fortfarande har man missat flera arter och våtmarken finns fortfarande inte dokumenterad någonstans. Man har även missat hasselsnoken och till vilket utbredning groddjur som finns i området. Vad är det egentligen för kvalitetskrav på dessa undersökningar? Är detta vart sommarjobbarna hamnar? ”Respektavstånd - Idag ligger detaljplanen mellan 60-100 meter ifrån befintliga bostäder, kallar man det ett respektavstånd? Kan området flyttas ytterligare 100 meter bort så får man en grön barriär mellan bostäder och detaljplanen. Skamligt att kalla dryga 70 meter för respektavstånd till boende i området.” - Hur kan man tycka att det är acceptabelt att Skanska ska få bygga sina lokaler 0-60m (vilket ni själva bekräftat) från bostadshus? Flytta detaljenplanens norra/nordvästa sida längre bort från Lurebackavägen. Detta hade gett djuren mer plats, behållt mångfalden bland arterna och minskat buller, ljus samt allmän påverkan av detaljplanen på boende. ”Buller - Bullerutredningen är väldigt ofullständig, baserad på en modell där det står att nya beräkningar behöver göras, hur tänker man kring att ta beslut på en ofullständig utredning? Samma med trafikutredningen, den stämmer helt enkelt inte. Att ta ett beslut på dessa inkompletta undersökningar är inte vettigt. Det kommer att bli ökad trafikbuller från diverse lastbilar och bilar till området och även byggnationsbuller under byggtiden. Det kommer öka bullernivån från Sörredsvägen då den naturliga ljudbarriären som fanns i och med träden försvinner. Det kommer även bli permanent buller från fläktaggregat på taket.” - En av dem riktiga skampunkterna, det har inte gjorts någon ny bullerutredning trots att man bygger 0-67m från bostadshus med barn osv. Man arbetar fortfarande efter en utredning som tydligen säger att det mest är antaganden man baserat den på. Är det så här Göteborgs Stad jobbar? Riktigt, riktigt dåligt. Ny och ordentlig bullerutredning bör utföras för att se hur detaljplanen kommer påverka närliggande fastigheter. ”Grön barriär - Kan man öka den gröna korridoren så pass att det inte påverkar närboende och människor som nyttjar rekreationsområdet? Flytta husen längre in eller mer ihop. Detaljplanen bör ge mer plats åt en grön barriär mellan byggnationen och bostadsområdena.” ”Ljudvall – Om marken nu ska exploateras som detaljplanen föreslår så måste en ljudvall mot bostadsområden uppföras för att minska buller och trafik ljud. Denna kan vara i form av en jordvall där man även planterar träd osv. för att behålla grönskan så mycket det går.” - Detaljplanen bör flyttas bort från Lurebackavägen, detaljenplanen har ett avstånd av 0-60m från närliggande fastigheter och man har inte bemödat sig med att kräva dessa två åtgärder av åtminstone Skanska då det är deras mark närmast Lurebackavägen. Dessa två punkter bör skrivas in som krav samt att man skapar ett riktigt ”Respektavstånd” för 0-60m är verkligen inte ett respektavstånd. ”Trafik - Ökad trafik i området längs med Sörredsvägen och även genom Gamla Sörredsvägen. Läget där idag är inte hållbart, det är en gammal bonde väg som inte är tänkt för den mängden trafik som den hanterar idag. Som svar från kommunen får man bara att ”Det är inte tänkt att man ska använda den vägen” vilket tydligt är att låtsas vara blind om problemet. Detta kommer bli värre om området ska byggas ut med en massa mer industrier och logistik. Tycker man verkligen att det realistiska trafikläget på Gamla Sörredsvägen är acceptabel? Det kommer även bli trafik genom Lurebackavägen, vad gör man åt detta? Utredningen är från 2021, batterifabrik och ökad expansion av Volvos verksamheter tillsammans med 2 miljoner m2 logistik, är detta verkligen hållbart? En dialog med Västtrafik om ökad tillgänglighet genom kollektivtrafiken är inte tillräckligt även om det är en bit på vägen. Det kanske inte är i det bästa intresset för Göteborgs stad att placera all industri och logistik på samma ställe där man inte kan ta sig smidigt utan bil? Det leder till ökade trafikproblem och köer, för att inte prata om ökade utsläpp i en stad och ett land som hävdar sig värna om miljön.” ”Mer utsläpp - Punkt ovan, ökad trafik är även ökat utsläpp. Även industri & logistik har till viss del utsläpp som kommer att påverka natur och närboende. Bör det kanske flyttas närmare annan industri? Hur påverkar det människorna som bor i närheten? Hanteras farliga ämnen i lokalerna? Kommer det finnas kylmaskiner med stora mängder gas/ammoniak? Vad kommer tillverkas? Hur ställer man sig till farliga utsläpp? Allt detta är inte utrett idag, passar det verkligen att bygga detta område så nära boenden?” - Fortfarande är dessa synpunkter mestadels obesvarade då man inte gjort någon utredning på många av dessa punkter. Fortfarande mycket oklart kring bebyggelsen i detaljplanen, riktigt dåligt. Trafikläget kvarstår, man har inte gjort några förslag för förbättringar där. Man verkar från min synvinkel mest leka struts och köra huvudet i sanden för problemet. Genomfartstrafik genom Lurebackavägen har inte heller bemöts. Svaret är ungefär att ”Nej, så det är inte tänkt” men Skanska har redan sagt att dom kommer nyttja vägen för tunga maskiner under byggnationstiden och vad hindrar en sen arbetare från att ”Ta en genväg” via Lurebackavägen? Hur förhindrar man detta och är det verkligen den bästa idén att utöka beroendet av bil till jobbet som hela Sörred redan lider av? Ingen åtanke har heller tagits över hur vidare det är en bra idé att bygga logistik som är beroende av lastbilstrafik när man försöker nå noll utsläpp i Göteborgs Stad? Kortsiktigt tänkande kallar jag det. Bör ses över ifall man kan hitta en mer lämpad plats för denna detaljplan. ”Översvämningar - Högst aktuell punkt då det den senaste tiden har varit flera skyfall som gjort att många områden nära detaljplan blivit översvämmade. Både Sörredsvägen och Kongahällavägen har blivit översvämmade så pass att vägen fått stängas vid två tillfällen i augusti 2023. När man skövlar ett så pass stort område så kommer vattenupptagningsförmågan att minska drastiskt och detta kommer leda till värre översvämningar i framtiden på både Sörredsvägen och Kongahällavägen. Utredningen hävdar att det kommer byggas dammar osv för att förhindra detta men tänker man verkligen framåt? Förutsättningarna ändras snabbare än nånsin då växthuseffekten gör sig mer och mer påmind i vardagen. Man bör kanske inte skövla den skog som i dagsläget hjälper till med att förhindra översvämningar som påverkar i form av avbrott och skada av egendom.” - Åtgärderna man har gjort för att förebygga dessa problem är primärt riktade mot Sörredsvägen och man har inte tagit hänsyn till Lurebackavägen som kommer få en stor ökad mängd skyfallsvatten till sig som ska kunna hanteras. Åtgärderna gjorda är också mycket godtyckliga då man inte alls räknat med förändringarna i väderleken vi sett dem sista åren, stora mängder regn under kort tid ihop med hög höjd på detaljplanen kommer leda till problematik. Stora delar av beräkningarna är därför glädjesiffror och man bör göra en ordentlig översyn kring skyfallshanteringen i detaljplanen. - Sammanfattningsvis borde Skanskas del av detaljplanen ses över, mycket av synpunkterna ovan handlar om deras del i detaljplanen och hur man tänkt bebygga marken. Man har lagt alla byggnaden mot detaljplanens gräns norrut/nordväst. Dessa bör flyttas bakåt mot Sörredsvägen, det skulle lämna plats för djur och natur mellan bebyggelserna. Sammanfattningen är att man inte alls lyssnat eller tagit hänsyn till synpunkter inskickade och verkar bara vilja driva igenom detaljplanen. Finns förbättringar att göra samt hemläxa då flera utredningar är skrattretande lätta i sina analyser. Mycket glädjesiffror som verkar vara för att stryka någon medhårs. Kommentar: Samtliga synpunkter som inkom under samrådet sammanställdes och besvarades i samrådsredogörelsen. Flera synpunkter sammanställdes och besvarades som generella svar – under Tematiska svar på inkomna synpunkter – då det var ett stort antal liknande synpunkter och i vissa fall identiska synpunkter som skickats in av flera privatpersoner (se nästa synpunkt, yttrande 31, som exempel). Det görs på samma sätt även i detta granskningsutlåtande. Genom att samla liknande frågor och svar i början av respektive redogörelse blir det mer överblickbart och förhoppningsvis enklare att ta till sig både synpunkter/frågor och kommentarer/svar på dessa. Att inte samtliga inskickade synpunkter har inneburit justeringar för detaljplanen är inte samma sak som att detaljplanen inte har förbättrats eller tagit hänsyn till inskickade synpunkter mellan samråds-, gransknings- och nu antagandeskedet. När en detaljplan tas fram görs avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen varför inte samtliga synpunkter alltid kan tillgodoses. Vid utarbetande av denna detaljplan har stadsbyggnadskontoret gjort en lämplighetsprövning enligt 2 kap. plan- och bygglagen samt en avvägning enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Vidare har detaljplanen prövats mot kommunens översiktsplan i enlighet med 5 § förordningen om hushållning med mark och vattenområden m.m. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att redovisad användning kan anses vara den från allmän synpunkt mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att redovisad användning kan anses vara den från allmän synpunkt mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov. Detaljplanen är i huvudsak förenlig med Översiktsplan för Göteborg. Planen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids. Inga riksintressen eller andra områden med särskilda natur- eller kulturintressen berörs. Detaljplanen bedöms inte medföra några större risker för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenheter för verksamma och boende i närområdet. Bedömningen är att föreslagen detaljplan är belägen på en strategiskt fördelaktig plats utifrån den markanvändning som föreslås. Detaljplanen ligger i direkt anslutning till utbyggd infrastruktur och primärled för farligt gods samt i nära anslutning till större industri- och verksamhetsområden på Hisingen. Detaljplanen är i huvudsak förenlig med Översiktsplan för Göteborg. Planen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids. Inga riksintressen eller andra områden med särskilda natur- eller kulturintressen berörs. Detaljplanen bedöms inte medföra några större risker för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenheter för verksamma och boende i närområdet. Kontoret bedömer att redovisad användning i detaljplanen kan anses vara den från allmän synpunkt mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov – både utifrån den inriktning som pekas ut i kommunens Översiktsplan utifrån behovet av industri- och verksamhetsmark. Bedömningen är att föreslagen detaljplan är belägen på en strategiskt fördelaktig plats utifrån den markanvändning som föreslås. Detaljplanen ligger i direkt anslutning till utbyggd infrastruktur och primärled för farligt gods samt i nära anslutning till större industri- och verksamhetsområden på Hisingen. Planförslaget ger möjlighet för verksamheter och industri inom mark som idag utgörs av natur och jordbruksmark. Ett genomförande av detaljplanen innebär ökade risker för negativ påverkan i form av buller, utökad trafik m.m. jämfört med nuvarande markanvändning. Detaljplanen har utformats för att framtida störningar ska begränsas. Transporter lokaliseras centralt i området med en gemensam in- och utfart till Sörredsvägen från den nya allmänna gatan som lokaliseras centralt i det nya verksamhetsområdet. Merparter av kvartersmarken, särskilt i ytterområdena som ligger närmast befintlig bostadsbebyggelse, planläggs också för verksamheter (med bestämmelsen Z) där endast verksamheter med begränsad omgivningspåverkan kan lokaliseras. Det innebär att verksamheter som i begränsad utsträckning avger lukt, buller, ljusstörningar eller andra typer av störningar kan lokaliseras här. Verksamheter med större påverkan ska lokaliseras inom Industri. Industri (med bestämmelsen J) möjliggörs centralt i det nya verksamhetsområdet längs den nya gatan. Tillhörande utredningar till detaljplanen har tagits fram av sakkunniga inom det berörda ämnesområdet och granskats av sakkunniga inom Göteborgs stad. När en detaljplan tas fram så utreds ett framtida scenario varför det används teoretiska beräkningar och modeller. Det går inte att mäta störningar från byggnader, gator och fordon som ännu inte är på plats. De framtagna utredningarna innehåller metodbeskrivningar som förklarar hur respektive utredning är framtagen och vilket underlag som utredningen grundar sig på. Om det påstås att en utredning är godtycklig eller innehåller delar som inte stämmer så behöver detta förklaras och beskrivas närmare för att stadsbyggnadsförvaltningen ska kunna besvara detta vidare. För ytterligare kommentarer, se tematiskt svar a, b, c och d. 31. Privatperson 34 Anser att: Inledningsvis vill jag bara säga att det är skamligt hur lite stadsbyggnadsförvaltningen svarat och tagit hänsyn till synpunkterna. På grund av att man inte besvarat eller tagit hänsyn och gjort förbättringar så kvarstår alla tidigare punkter. Jag skriver ut dem jag tycker är viktigast. ”Korrekt exploatering av marken? – Bör man kanske se över ifall marken kan användas till något annat? När man expanderar så snabbt och massivt som till exempel Volvo och Northvolt har gjort dom senaste åren så behövs det mer bostäder för arbetande människor i närheten till sitt jobb. Det hänger ihop med trafik och buller punkterna också, då fler människor idag behöver ta bilen till jobbet? Är verkligen detaljplanen den optimala användningen för marken?” - Man har inte ens bemödat sig att titta på denna synpunkt. Man kan tycka att projekten inom Göteborgs Stad borde hänga ihop och att man kan ha en helhetsbilden men det har framkommit tydligt att så inte är fallet. Markområdet inom detaljplanen bör ges en ordentligen översyn ifall man kanske bör flytta detaljplanen till mer lämpad plats. ”Miljö - Förstörd närmiljö för djur, bland annat rådjur, älg, hare, ormar (så som hasselsnok och huggorm), fladdermöss, grodor, trollsländor, fjärilar, sländor, bin och skalbaggar samt en mängd fåglar bland annat Stare, entita och nattskärra och dessa djurarter kan komma att försvinna från området på grund av byggnation i bred utsträckning runt om kring deras livsmiljö. En stor mängd svamp och bär ställen kommer försvinna som nyttjas av många. Det har dom senaste åren varit en mycket stor mängd skog som blivit röjd runt om Sörredsvägen, detta har såklart redan påverkat naturlivet negativt och man fortsätter exploatering av marken där omkring, bör man inte behålla mark för djur och natur? När man ser till världen idag pratas det mycket om att man kanske inte bara kan expandera och köra över alla andra arter som delar jorden med oss?” - Man har gjort några få ytterligare undersökningar men fortfarande har man missat flera arter och våtmarken finns fortfarande inte dokumenterad någonstans. Man har även missat hasselsnoken och till vilket utbredning groddjur som finns i området. Vad är det egentligen för kvalitetskrav på dessa undersökningar? Är detta vart sommarjobbarna hamnar? ”Respektavstånd - Idag ligger detaljplanen mellan 60-100 meter ifrån befintliga bostäder, kallar man det ett respektavstånd? Kan området flyttas ytterligare 100 meter bort så får man en grön barriär mellan bostäder och detaljplanen. Skamligt att kalla dryga 70 meter för respektavstånd till boende i området.” - Hur kan man tycka att det är acceptabelt att Skanska ska få bygga sina lokaler 0-60m (vilket ni själva bekräftat) från bostadshus? Flytta detaljenplanens norra/nordvästa sida längre bort från Lurebackavägen. Detta hade gett djuren mer plats, behållt mångfalden bland arterna och minskat buller, ljus samt allmän påverkan av detaljplanen på boende. ”Buller - Bullerutredningen är väldigt ofullständig, baserad på en modell där det står att nya beräkningar behöver göras, hur tänker man kring att ta beslut på en ofullständig utredning? Samma med trafikutredningen, den stämmer helt enkelt inte. Att ta ett beslut på dessa inkompletta undersökningar är inte vettigt. Det kommer att bli ökad trafikbuller från diverse lastbilar och bilar till området och även byggnationsbuller under byggtiden. Det kommer öka bullernivån från Sörredsvägen då den naturliga ljudbarriären som fanns i och med träden försvinner. Det kommer även bli permanent buller från fläktaggregat på taket.” - En av dem riktiga skampunkterna, det har inte gjorts någon ny bullerutredning trots att man bygger 0-67m från bostadshus med barn osv. Man arbetar fortfarande efter en utredning som tydligen säger att det mest är antaganden man baserat den på. Är det så här Göteborgs Stad jobbar? Riktigt, riktigt dåligt. Ny och ordentlig bullerutredning bör utföras för att se hur detaljplanen kommer påverka närliggande fastigheter. ”Grön barriär - Kan man öka den gröna korridoren så pass att det inte påverkar närboende och människor som nyttjar rekreationsområdet? Flytta husen längre in eller mer ihop. Detaljplanen bör ge mer plats åt en grön barriär mellan byggnationen och bostadsområdena.” ”Ljudvall – Om marken nu ska exploateras som detaljplanen föreslår så måste en ljudvall mot bostadsområden uppföras för att minska buller och trafik ljud. Denna kan vara i form av en jordvall där man även planterar träd osv. för att behålla grönskan så mycket det går.” - Detaljplanen bör flyttas bort från Lurebackavägen, detaljenplanen har ett avstånd av 0-60m från närliggande fastigheter och man har inte bemödat sig med att kräva dessa två åtgärder av åtminstone Skanska då det är deras mark närmast Lurebackavägen. Dessa två punkter bör skrivas in som krav samt att man skapar ett riktigt ”Respektavstånd” för 0-60m är verkligen inte ett respektavstånd. ”Trafik - Ökad trafik i området längs med Sörredsvägen och även genom Gamla Sörredsvägen. Läget där idag är inte hållbart, det är en gammal bonde väg som inte är tänkt för den mängden trafik som den hanterar idag. Som svar från kommunen får man bara att ”Det är inte tänkt att man ska använda den vägen” vilket tydligt är att låtsas vara blind om problemet. Detta kommer bli värre om området ska byggas ut med en massa mer industrier och logistik. Tycker man verkligen att det realistiska trafikläget på Gamla Sörredsvägen är acceptabel? Det kommer även bli trafik genom Lurebackavägen, vad gör man åt detta? Utredningen är från 2021, batterifabrik och ökad expansion av Volvos verksamheter tillsammans med 2 miljoner m2 logistik, är detta verkligen hållbart? En dialog med Västtrafik om ökad tillgänglighet genom kollektivtrafiken är inte tillräckligt även om det är en bit på vägen. Det kanske inte är i det bästa intresset för Göteborgs stad att placera all industri och logistik på samma ställe där man inte kan ta sig smidigt utan bil? Det leder till ökade trafikproblem och köer, för att inte prata om ökade utsläpp i en stad och ett land som hävdar sig värna om miljön.” ”Mer utsläpp - Punkt ovan, ökad trafik är även ökat utsläpp. Även industri & logistik har till viss del utsläpp som kommer att påverka natur och närboende. Bör det kanske flyttas närmare annan industri? Hur påverkar det människorna som bor i närheten? Hanteras farliga ämnen i lokalerna? Kommer det finnas kylmaskiner med stora mängder gas/ammoniak? Vad kommer tillverkas? Hur ställer man sig till farliga utsläpp? Allt detta är inte utrett idag, passar det verkligen att bygga detta område så nära boenden?” - Fortfarande är dessa synpunkter mestadels obesvarade då man inte gjort någon utredning på många av dessa punkter. Fortfarande mycket oklart kring bebyggelsen i detaljplanen, riktigt dåligt. Trafikläget kvarstår, man har inte gjort några förslag för förbättringar där. Man verkar från min synvinkel mest leka struts och köra huvudet i sanden för problemet. Genomfartstrafik genom Lurebackavägen har inte heller bemöts. Svaret är ungefär att ”Nej, så det är inte tänkt” men Skanska har redan sagt att dom kommer nyttja vägen för tunga maskiner under byggnationstiden och vad hindrar en sen arbetare från att ”Ta en genväg” via Lurebackavägen? Hur förhindrar man detta och är det verkligen den bästa idén att utöka beroendet av bil till jobbet som hela Sörred redan lider av? Ingen åtanke har heller tagits över hur vidare det är en bra idé att bygga logistik som är beroende av lastbilstrafik när man försöker nå noll utsläpp i Göteborgs Stad? Kortsiktigt tänkande kallar jag det. Bör ses över ifall man kan hitta en mer lämpad plats för denna detaljplan. ”Översvämningar - Högst aktuell punkt då det den senaste tiden har varit flera skyfall som gjort att många områden nära detaljplan blivit översvämmade. Både Sörredsvägen och Kongahällavägen har blivit översvämmade så pass att vägen fått stängas vid två tillfällen i augusti 2023. När man skövlar ett så pass stort område så kommer vattenupptagningsförmågan att minska drastiskt och detta kommer leda till värre översvämningar i framtiden på både Sörredsvägen och Kongahällavägen. Utredningen hävdar att det kommer byggas dammar osv för att förhindra detta men tänker man verkligen framåt? Förutsättningarna ändras snabbare än nånsin då växthuseffekten gör sig mer och mer påmind i vardagen. Man bör kanske inte skövla den skog som i dagsläget hjälper till med att förhindra översvämningar som påverkar i form av avbrott och skada av egendom.” - Åtgärderna man har gjort för att förebygga dessa problem är primärt riktade mot Sörredsvägen och man har inte tagit hänsyn till Lurebackavägen som kommer få en stor ökad mängd skyfallsvatten till sig som ska kunna hanteras. Åtgärderna gjorda är också mycket godtyckliga då man inte alls räknat med förändringarna i väderleken vi sett dem sista åren, stora mängder regn under kort tid ihop med hög höjd på detaljplanen kommer leda till problematik. Stora delar av beräkningarna är därför glädjesiffror och man bör göra en ordentlig översyn kring skyfallshanteringen i detaljplanen. - Sammanfattningsvis borde Skanskas del av detaljplanen ses över, mycket av synpunkterna ovan handlar om deras del i detaljplanen och hur man tänkt bebygga marken. Man har lagt alla byggnaden mot detaljplanens gräns norrut/nordväst. Dessa bör flyttas bakåt mot Sörredsvägen, det skulle lämna plats för djur och natur mellan bebyggelserna. Sammanfattningen är att man inte alls lyssnat eller tagit hänsyn till synpunkter inskickade och verkar bara vilja driva igenom detaljplanen. Finns förbättringar att göra samt hemläxa då flera utredningar är skrattretande lätta i sina analyser. Mycket glädjesiffror som verkar vara för att stryka någon medhårs. Kommentar: Samtliga synpunkter som inkom under samrådet sammanställdes och besvarades i samrådsredogörelsen. Flera synpunkter sammanställdes och besvarades som generella svar – under Tematiska svar på inkomna synpunkter – då det var ett stort antal liknande synpunkter och i vissa fall identiska synpunkter som skickats in av flera privatpersoner (se nästa synpunkt, yttrande 31, som exempel). Det görs på samma sätt även i detta granskningsutlåtande. Genom att samla liknande frågor och svar i början av respektive redogörelse blir det mer överblickbart och förhoppningsvis enklare att ta till sig både synpunkter/frågor och kommentarer/svar på dessa. Att inte samtliga inskickade synpunkter har inneburit justeringar för detaljplanen är inte samma sak som att detaljplanen inte har förbättrats eller tagit hänsyn till inskickade synpunkter mellan samråds-, gransknings- och nu antagandeskedet. När en detaljplan tas fram görs avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen varför inte samtliga synpunkter alltid kan tillgodoses. Vid utarbetande av denna detaljplan har stadsbyggnadskontoret gjort en lämplighetsprövning enligt 2 kap. plan- och bygglagen samt en avvägning enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Vidare har detaljplanen prövats mot kommunens översiktsplan i enlighet med 5 § förordningen om hushållning med mark och vattenområden m.m. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att redovisad användning kan anses vara den från allmän synpunkt mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att redovisad användning kan anses vara den från allmän synpunkt mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov. Detaljplanen är i huvudsak förenlig med Översiktsplan för Göteborg. Planen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids. Inga riksintressen eller andra områden med särskilda natur- eller kulturintressen berörs. Detaljplanen bedöms inte medföra några större risker för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenheter för verksamma och boende i närområdet. Bedömningen är att föreslagen detaljplan är belägen på en strategiskt fördelaktig plats utifrån den markanvändning som föreslås. Detaljplanen ligger i direkt anslutning till utbyggd infrastruktur och primärled för farligt gods samt i nära anslutning till större industri- och verksamhetsområden på Hisingen. Detaljplanen är i huvudsak förenlig med Översiktsplan för Göteborg. Planen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids. Inga riksintressen eller andra områden med särskilda natur- eller kulturintressen berörs. Detaljplanen bedöms inte medföra några större risker för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenheter för verksamma och boende i närområdet. Kontoret bedömer att redovisad användning i detaljplanen kan anses vara den från allmän synpunkt mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov – både utifrån den inriktning som pekas ut i kommunens Översiktsplan utifrån behovet av industri- och verksamhetsmark. Bedömningen är att föreslagen detaljplan är belägen på en strategiskt fördelaktig plats utifrån den markanvändning som föreslås. Detaljplanen ligger i direkt anslutning till utbyggd infrastruktur och primärled för farligt gods samt i nära anslutning till större industri- och verksamhetsområden på Hisingen. Planförslaget ger möjlighet för verksamheter och industri inom mark som idag utgörs av natur och jordbruksmark. Ett genomförande av detaljplanen innebär ökade risker för negativ påverkan i form av buller, utökad trafik m.m. jämfört med nuvarande markanvändning. Detaljplanen har utformats för att framtida störningar ska begränsas. Transporter lokaliseras centralt i området med en gemensam in- och utfart till Sörredsvägen från den nya allmänna gatan som lokaliseras centralt i det nya verksamhetsområdet. Merparter av kvartersmarken, särskilt i ytterområdena som ligger närmast befintlig bostadsbebyggelse, planläggs också för verksamheter (med bestämmelsen Z) där endast verksamheter med begränsad omgivningspåverkan kan lokaliseras. Det innebär att verksamheter som i begränsad utsträckning avger lukt, buller, ljusstörningar eller andra typer av störningar kan lokaliseras här. Verksamheter med större påverkan ska lokaliseras inom Industri. Industri (med bestämmelsen J) möjliggörs centralt i det nya verksamhetsområdet längs den nya gatan. Tillhörande utredningar till detaljplanen har tagits fram av sakkunniga inom det berörda ämnesområdet och granskats av sakkunniga inom Göteborgs stad. När en detaljplan tas fram så utreds ett framtida scenario varför det används teoretiska beräkningar och modeller. Det går inte att mäta störningar från byggnader, gator och fordon som ännu inte är på plats. De framtagna utredningarna innehåller metodbeskrivningar som förklarar hur respektive utredning är framtagen och vilket underlag som utredningen grundar sig på. Om det påstås att en utredning är godtycklig eller innehåller delar som inte stämmer så behöver detta förklaras och beskrivas närmare för att stadsbyggnadsförvaltningen ska kunna besvara detta vidare. För ytterligare kommentarer, se tematiskt svar a, b, c och d. Grannkommuner 32. Öckerö kommun Anser att: Remiss: Detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen - Underrättelse om granskning - 2023-00441 Göteborgs Stad har inkommit med en inbjudan till granskning av detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen i Göteborg. Detaljplanen har tidigare varit ute på samråd under perioden 5 juli 2023 – 29 augusti 2023. Öckerö kommun har yttrat sig i ärendet enligt svar på remiss, KS 2023/174. Planförslag Detaljplanens huvudsakliga syfte är att skapa möjlighet för byggande av logistik-, lager- och industribyggnader samt tillfartsvägar och utrymmen för dagvatten och skyfallshantering på kvartersmark. Planförslaget medger 100 000 – 120 000 kvm verksamheter/industri. Möjlighet för utbyggnad av en ny väg med gång- och cykelväg samt naturområden på allmän plats. Planområdet har anpassats till befintliga strukturer i området där bland annat en gång- och ridväg lämnats utanför och därmed undvikits. Planområdet är beläget vid Sörredsvägen i höjd med Kålsereds industriområde på Hisingen cirka 8 kilometer nordväst om Göteborgs centrum, cirka 5 kilometer norr om Arendals hamn och ca 3 km norr om väg 155. Öckerö kommun har givits möjligheten att yttra sig över detaljplanen som grannkommun. Bedömning I samrådsskedet uttryckte Öckerö kommun osäkerhet kring de bedömningar och antagandet som gjorts avseende påverkan på framtida trafik och efterfrågade en mer utförlig beskrivning av hur den föreslagna etableringen tillsammans med övriga pågående arbeten i området, såsom Batterifabriken, kommer att påverka vägnätet i ett vidare perspektiv där även väg 155 räknas i bedömningen. En tydligare beskrivning av tänkta mobilitetsåtgärder efterfrågades också. Göteborgs Stad har sedan samrådsskedet upprättat en trafikanalys med trafiksimulering för John Bunyans väg, en övergripande trafikanalys för Volvoområdet och Hisingsleden samt en utredning för mobilitet och parkering. Trafikanalysen för Dp Verksamheter vid Sörredsvägen visar på relativt stor påverkan på trafiken utmed Sörredsvägen med stundtals lång köbildning. Köbildningen går att relatera till koncentrerat flöde som orsakas av skiftavlösen inom industrin. För att minska köbildningen föreslås en fri högersväng i cirkulationsplatsen inom planområdet så att trafik söderifrån omleds till John Bunyans väg och vidare ut på Hisingsleden. Trafikanalysen för Volvoområdet/Hisingsleden visar att åtgärder där skiftbytena sprids ut och den tunga trafiken leds via Syrhålamotet innebär att problemen inte antas bli så stora och att köbildning endast uppstår under kortare perioder och begränsas till ramperna upp till moten och kommer således inte påverka den genomgående trafiken på väg 155. Det råder dock viss osäkerhet kring de antagna trafikalstringstal som angivits i analyser och utredningar. I Trafikanalys som underlag för miljöbedömning som togs fram inför samrådsskedet bedöms området alstra 1500 fordonsrörelser varav 500 utgörs av tung trafik. Antagandet baseras på en utbyggnad av 114 000 kvm verksamheter som främst utgörs av logistik. I särskild utredning för mobilitet och parkering anges att en framtida färdmedelsfördelning för Torslanda bedöms till ca 50% resor med bil, men att detta dock inte är gällande för aktuellt planområde då det förväntas bli en betydligt högre andel resor med bil pga områdets perifera och avskilda läge. Detta till trots så beräknas behovet av framtida parkeringsplatser på en färdmedelsfördelning med 50% resor med bil baserat på antagandet om 460 anställda inom 65 000 kvm verksamheter inom lager- och logistik. Detaljplanen medger 100 000-120 000 kvm verksamheter och industri utan precisering vilket innebär att det är möjligt att inrymma området med verksamheter med betydligt mer trafikalstrande innehåll såsom lokaler för serviceverksamheter, handel med varor som produceras inom området eller viss typ av utbildning inom bygg- och fordonsteknik. Förslagsvis bör planbestämmelserna preciseras för specifikt lager och logistik, alternativt bör trafikanalyserna baseras på maximalt utnyttjande av planområdet utifrån möjlig användning och bedömd trafikalstring utifrån det. Frånsett detta bedöms inte detaljplanen motverka de åtaganden som gjorts inom ramen för överenskommelsen om färdplan och därmed föreslås att planen tillstyrks. Kommentar: Synpunkterna noteras. Övriga 33. Privatperson 2 Anser att: Hej på er! Så sent som i november 2023 fick jag avslag på bygglovsansökan för mitt garage som brann ned den 13/6 2023. Ett garage som stått där sedan 1968 och var byggt helt i enlighet med gällande plan och bygglov. Ärendet, om ni är intresserade har ärendenummer SBN ... och handlades av ... Nu har jag ju för länge sedan slutat att förvånas över ert amatörmässiga beteende men det känns ju ändå mycket kostigt när jag idag får hem informationen om arbetet med detaljplanen "Björlanda - Verksamheter vid Sörredsvägen". Där, några hundra meter från där jag INTE fick bygga upp mitt garage tycker ni att det är lämpligt att genom detaljplan ge möjlighet till 100 000 - 120 000 m2 verksamheter/industri. HUR tänker ni? Tänker ni över huvudtaget? Hur kan ni på samma kontor sitta och ge avslag till att bygga upp ett garage som brunnit ned. Ett garage som stått där i 55 år, som alla grannar är vana att se dagligen, det stör INGEN! När det brinner ned så får jag inte bygga upp det. Samtidigt så håller ni på med en detaljplan som ska medge enorma nybyggnationer av industri som kommer att förstöra enorma naturvärden. Detta några hundra meter från det garage som INTE får byggas upp. Detta är en demonstration i maktfullkomlighet och maktmissbruk. För jag tänker att det kan ju inte ENBART bero på inkompetens hos enskilda medarbetare. Hur kan man som förvaltning i Göteborg behandla sina medborgare på ett så oförskämt sätt. Skandalöst!!!! Som medborgare betalar man skatt och vill göra rätt för sig, men man förväntar sig också något tillbaka. Det som sker när ni beter er på det här viset är att ni underminerar demokratin vilket gör att det växer en stark motvilja mot allt ni tar er för och mot att samarbeta med er. Här MÅSTE ni tänka om ifall ni vill ha någon som helst förtroende och respekt från oss medborgare. Jag förväntar mig naturligtvis att ni river upp ärendet … igen och beviljar mitt bygglov, och det omedelbart! Kommentar: Synpunkter gällande bygglov har skickats vidare till bygglovsavdelningen. Se tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Se tematiskt svar d som svarar på frågor om Stadsbyggnadsförvaltningens hantering av synpunkter och bemötande av dessa samt synpunkter som ifrågasätter kvalitén på detaljplanens tillhörande utredningar. 34. Privatperson 4 Anser att: Detta förslag är inte bra då det tar bort mycket av naturen i området. Sedan är frågan om behovet verkligen finns då ICA har lagt ner sitt lager inte alls långt bort. Trafiken på Gamla Sörredsvägen och Björlandavägen kommer öka och vägarna är inte dimensionerade för detta. Tidigare fanns ett önskemål om att bygga en skola borta vid Zenith men det avslogs för att ängarna skulle bevaras. Behovet av logistikcenter känns överdimensionerat, framförallt när andra i närheten läggs ner. Kommentar: Det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter. Se tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Se tematiskt svar b som svarar på frågor om störningar och risker gällande buller, trafik och översvämningsfrågor. 35. Privatperson 5 Anser att: Först vill jag säga att det är kul att området utvecklas. Men vad som bekymrar mig är den tunga belastningen som Gamla Sörredsvägen får utstå i dagsläget och framförallt när detta kommer att dra igång. Jag anser att Gamla Sörredsvägen måste tas med i beräkningen när detta ska utredas och att man anser skapa en säker trafiksituation på Gamla Sörredsvägen. Längs Gamla Sörredsvägen finns flertalet småbarnsfamiljer och barnens säkerhet måste få högsta prioritet. De farthinder och den rekommenderade hastigheten som finns idag är inte tillräckligt och jag kan inte tänka mig att det blir bättre framöver. Gamla Sörredsvägen MÅSTE ses över ur en säkerhetssynpunkt. Kommentar: Kommunen bedömer att detaljplanen inte kommer medföra en betydande trafikökning på Gamla Sörredsvägen samt på Lurebackavägen. Lurebackavägen planeras inte anslutas till planområdet och en anslutning möjliggörs inte heller inom detaljplanen. Trafikanalyserna visar att det statliga samt kommunala vägnätet har kapacitet för den tillkommande trafiken som alstras från tillkommande verksamhet i området. Vad gäller Gamla Sörredsvägen är merparten en enskild väg som sköts av kommunen. Stadsmiljöförvaltningen har föreslagit för Kommunstyrelsen att "Göteborgs Stad ska lämna över skötseln av enskilda vägar till respektive vägsamfällighet från och med den 1 januari 2025. Beslutet ska verkställas successivt i varje enskilt fall och med berörd vägsamfällighet." Syftet är dels att förenkla för stadsplanering, dels att klargöra ägande- och ansvarsförhållanden. Målet är att uppnå en likabehandling av samfälligheterna och i samband med det också uppnå ett tydligt och enkelt förhållningssätt mellan enskilt ägande och kommunaltekniska anläggningar. Kommunstyrelsen fattade 2024-10-23 beslut enligt stadsmiljöförvaltningens förslag och skickade vidare ärendet till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige fattade därefter, 2024-12-12, beslut om att återremittera ärendet till stadsmiljönämnden som får i uppdrag att: • Fastställa kriterierna för vad som ska klassas som allmänna vägar, samt att undersöka vilka enskilda vägar som uppfyller dessa kriterier. • Grundligt undersöka möjligheten för andra vägar att undantas, på samma kriterier som Södra Skärgården, enligt kommunallagens andra kapitel tredje paragraf ”Likställighetsprincipen – kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat”. • Införa principen att belysningsanläggningar inte ska avvecklas så länge det inte finns någon förening som kan ta över anläggningen då det handlar om stadenövergripande trygghetsaspekt. Se mer under tematiskt svar b som svarar på frågor om störningar och risker gällande buller, trafik och översvämningsfrågor. 36. Privatperson 7 Anser att: Det är helt förkastligt att bygga industrier på orörd skogsmark med stora naturvärden! Kommentar: Se tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. 37. Privatperson 8 Anser att: Bygg inte på naturmark. Värna biologisk mångfald. Kommentar: Se tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. 38. Privatperson 10 Anser att: Synd att ett friluftsområde används till ytterligare industrimark. Vi, jag och min dotter, rider ofta där och kan bara beklaga utvecklingen. Vore det inte bättre att förtäta befintlig industrimark? Det finns inte så mycket natur kvar i dessa delar av Hisingen. Kommentar: Det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter. Se tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. 39. Privatperson 13 Anser att: Hej, angående ärende 2023-00441 verksamheter vid Sörredsvägen: Vi är en familj som bor på Gamla Sörredsvägen …, således inte i det planerade områdets omedelbara närhet, men vi har ändå invändningar mot planerna. Dels kommer närliggande rekreationsområden att naggas i kanten, vilket kommer att drabba såväl ridsporten som motionärer och den allmänna livskvaliteten. Dels är vi starkt oroade över trafiksituationen på Gamla Sörredsvägen. Vägen är smal (ca 5 m, ingen vägren) och krokig, dessutom dåligt belyst. Trottoar/gångbana saknas och vägen har höga kanter. Vänd- och mötesplatser saknas, därför används privat mark regelbundet, för möten och för väntan på bärgare. Det är många trafikslag som ska samsas där - boende längs vägen, nyttotrafik i området (traktorer, transporter till stallen), barn som cyklar till skolan, promenadväg med och utan hund, samt hästar då området domineras av ridsport. Vägens natursköna sträckning gör den också till en populär sträcka för motionscyklister. Dessutom är vägen en daglig pendlingsväg (läs: smitväg) för anställda i Volvo-området. Varje vardag t ex runt 15.30-16.00 är det långa köer i norrgående riktning - tillbud saknas inte då man möter någon i de snäva kurvorna, som alltför ofta kör i hög hastighet. Som lök på laxen har vi även den tunga trafiken, lastbilar (oftast utlandsregistrerade) som får upp vägen på sin GPS utan att veta vilken liten väg det är. Och sedan halkar ner i diket med sina sommardäck, och blockerar vägen. En februaridag i vintras var det inte mindre än tre tunga fordon som kört fast på en sträcka av en knapp kilometer. Se bifogade bilder. Vår oro är att trafiken ytterligare kommer att öka, vilket vägen och närmiljön inte klarar av. Dels med ökad tung trafik under byggtiden, dels med ökad jobbpendling för de kanske hundratals nya arbeten som skapas. Detta skulle öka olycksrisken på en redan mycket hårt belastad väg. Vi uppmanar er därför att ta denna fråga i seriöst beaktande - kör gärna själv några turer på Gamla Sörredsvägen när Volvoskiften byter - och att ompröva placeringen. Eller åtminstone säkerställa trafikmiljön på Gamla Sörredsvägen framgent - förhindra tung genomfartstrafik, förbättra belysningen, bygga gång- och cykelbanor, gärna en ridväg. Dessutom byggs f n nya bostäder vid Skra Bro, de som ska bo där kommer också att bidra till ökad trafik i området. Ju längre köer på Björlandavägen, desto fler kommer att välja Gamla Sörredsvägen. (Bussarna är redan idag ofta fullsatta, och enligt Västtrafik planeras linjeförändringar som inte är tillfredsställande.) Vänligen bekräfta mottagandet av denna synpunkt. Bärgning pågår, precis utanför vår entré. Med en livrädd häst som väntar på fri passage, dessutom står en förälder med barnvagn bakom och väntar. Kommentar: Kommunen bedömer att detaljplanen inte kommer medföra en betydande trafikökning på Gamla Sörredsvägen samt på Lurebackavägen. Lurebackavägen planeras inte anslutas till planområdet och en anslutning möjliggörs inte heller inom detaljplanen. Trafikanalyserna visar att det statliga samt kommunala vägnätet har kapacitet för den tillkommande trafiken som alstras från tillkommande verksamhet i området. Vad gäller Gamla Sörredsvägen är merparten en enskild väg som sköts av kommunen. Stadsmiljöförvaltningen har föreslagit för Kommunstyrelsen att "Göteborgs Stad ska lämna över skötseln av enskilda vägar till respektive vägsamfällighet från och med den 1 januari 2025. Beslutet ska verkställas successivt i varje enskilt fall och med berörd vägsamfällighet." Syftet är dels att förenkla för stadsplanering, dels att klargöra ägande- och ansvarsförhållanden. Målet är att uppnå en likabehandling av samfälligheterna och i samband med det också uppnå ett tydligt och enkelt förhållningssätt mellan enskilt ägande och kommunaltekniska anläggningar. Kommunstyrelsen fattade 2024-10-23 beslut enligt stadsmiljöförvaltningens förslag och skickade vidare ärendet till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige fattade därefter, 2024-12-12, beslut om att återremittera ärendet till stadsmiljönämnden som får i uppdrag att: • Fastställa kriterierna för vad som ska klassas som allmänna vägar, samt att undersöka vilka enskilda vägar som uppfyller dessa kriterier. • Grundligt undersöka möjligheten för andra vägar att undantas, på samma kriterier som Södra Skärgården, enligt kommunallagens andra kapitel tredje paragraf ”Likställighetsprincipen – kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat”. • Införa principen att belysningsanläggningar inte ska avvecklas så länge det inte finns någon förening som kan ta över anläggningen då det handlar om stadenövergripande trygghetsaspekt. Se mer under tematiskt svar b som svarar på frågor om störningar och risker gällande buller, trafik och översvämningsfrågor. 40. Privatperson 15 m.fl Anser att: De boende på Hästlyckan skickade in ett yttrande i samrådsfasen av projektet, och nu har vi ombetts att yttra oss över det slutgiltiga planförslaget. Såvitt vi kan se har önskemålet att kunna ta sig till fots från Hästlyckan till Lurebackavägen utan att behöva gå längs trafikerade vägar beaktats. Det tackar vi för! Dock anser vi fortfarande att planen borde skrotas eller åtminstone läggas i malpåse. Vi har hela tiden insett att vårt hopp står till politikerna, så både det ursprungliga yttrandet och detta korta tilläggsyttrande är främst tänkt för deras ögon. I svaret på vårt och andras yttranden från samrådsfasen, framför tjänstemännen att de ÖP- ändringar som banade väg för detaljplanen kommunicerades enligt gängse rutiner. Så kan det säkert vara. Men om en ÖP inte genererar synpunkter från de närmast drabbade under planeringsfasen så har kommunikationen de fakto varit bristfällig. Därmed saknar beslutet demokratisk legitimitet, och planprocessen har varit en charad. Vi avlönar hundratals kommunikatörer via skattsedeln men ändå används varken post eller digitala medier för att nå ut med information på ett effektivt sätt. Vad gäller tankarna på att slakta ännu ett stycke vacker natur på Hisingen så kan vi bara be politikerna att besinna sig. Det är inte deras roll att gå i de kommersiella aktörernas ledband. Självklart vill markägarna och byggfirmorna tjäna pengar, och beslutet att odlingsbar mark bara får bebyggas om det är "samhällskritisk verksamhet" verkar ha öppnat en avgrund av cyniska motiveringar. Det finns redan stora ytor hårdgjord mark på Hisingen som ännu inte är bebyggda. IAC har gått i konkurs och lämnar ev lokalen till nån annan aktör. Högriskprojektet NoVo är ännu i sin linda och det kan mycket väl sluta med att både natur och skattemedel har offrats helt i onödan. Det känns mycket märkligt att läsa att Sörredsvägen är för trafikerad för att Kålsered ska lämpa sig för bostäder. I själva verket har Halvors länk möjliggjort en avlastning av den berörda sträckan, vilket vi redan har tagit upp i samrådsyttrandet. Ännu märkligare blir det när vi ser att det finns planer på att bygga bostäder vid Amazonvägen! Vi tror att en stor majoritet skulle välja Kålsered framför Amazonvägen om de ombads välja en plats nära Volvo att flytta till. Om detaljplanen för Kålsered godkänns kommer lusten och viljan hos människor att bosätta sig på cykelavstånd från arbetsplatser att få sig en rejäl törn, inte minst som man inte ens får ekonomisk kompensation när bostaden sjunker i värde. Vi efterlyser större hänsyn när det gäller balansen mellan natur, industri och bostäder. Kommentar: Det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter. Kommunen har rätt att besluta om ändrad markanvändning. Det är folkvalda politiker som fattar beslut om både den kommunala översiktsplanen och detaljplaner. Se tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Se tematiskt svar b som svarar på frågor om störningar och risker gällande buller, trafik och översvämningsfrågor. 41. Privatperson 18 Anser att: Miljökonsekvensnormer Beräkning av kumulativa effekter på vattenkvaliteten i Osbäcken och Låssbybäcken av de flertalet planer som pågår och planeras för i området saknas. Kommunen har inte säkerställt att de kumulativa effekterna inte försämrar kvaliteten. Översvämning kopplat till skyfall Enligt Jordabalken får flödet ut från planen och till andra delar av planen inte öka vid planens genomförande, försämrade konsekvenser får inte uppstå för annan part. I utredningen anges att utbredningen och varaktigheten på översvämningen utanför planområdet förändras. Det finns ett område norr om A och väster om D1 som översvämmas mer än vad som sker idag. Eftersom dessa områden redan idag har problem med översvämningar vid skyfall ger planen försämrade konsekvenser vilket bryter mot Jordabalkens lydelse. Buller Enligt planförslaget är bullerproblematiken inte utredd, varken ur ett kortsiktigt perspektiv, under byggnationen, eller ur ett långsiktigt perspektiv. Bullerutredningen slår fast att bostäder kan hamna över gränsvärden. Göteborgs kommun anger i utredningen att ” om boende upplever problem med buller ska den boende kontakta den som äger bullerkällan, hjälper inte det ska den boende kontakta miljöförvaltningen”. Göteborgs kommun har ett ansvar att inom planarbetet säkerställa att fastställda bullernivåer följs, men istället lägger de ansvaret på boende i anslutning till området. Artskydd Groddjur förekommer i större utsträckning än vad inventeringen visat på, då inventeringen fokuserat på den nordöstra delen av planen. Det innebär att groddjur inom den västliga delen inte omfattas av de kompensatoriska åtgärderna i form av en damm, den planerade dammen blir därmed undermålig som kompensatorisk åtgärd. Det finns en våtmark med groddjur och andra skyddsvärda biotoper som i planen beskrivs som ”ett område med torv och dy som ska fraktas bort”. Göteborgs kommun har inte tagit i beaktande att det finns bevarandevärd våtmark med skyddsvärda arter som har sitt habitat inom området. Det finns konstaterad hasselsnok inom området. Trots påpekande om det väljer kommunen att inte ta i beaktande att hasselsnoken är fridlyst och sårbar (VU) på grund av försämring av habitat. Den finns fortfarande på ett fåtal platser i Sverige. Den måste alltså skyddas men nämns inte överhuvudtaget i planbeskrivningen/artinventeringen/kompensatoriska åtgärder. Den kompletterande Naturvärdesinventeringen omfattar inte heller hela planområdet vilket gör slutsatserna i den obsoleta. Fladdermöss förekommer också i den västra- nordvästra delen av planområdet. Dessa har helt missats. Inventeringen har påträffat ett antal rödlistade arter och en skyddsvärd. Enligt dom har Mark och miljööverdomstolen slagit fast att om häckningsområden och möjligheter till fortplantning påverkas negativt strider det mot EU:s artskyddsförordning. Ur domen: ”Tolkningen av artskyddsförordningen ska ske i ljuset av EU-domstolens praxis. EU- domstolen har nyligen klargjort att fågeldirektivet gäller samtliga fågelarter som naturligt förekommer inom medlemsstaternas europeiska territorium, och således inte endast de fågelarter som är särskilt hotade”. Vidare anges att det inte endast är försämringar av arternas bevarandestatus som helhet som ska vägas in, utan också enskilda individer av en art. Kommentar: Det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter. Kommunen har rätt att besluta om ändrad markanvändning. Sedan granskningen har en artskyddsutredning för mindre hackspett utförts för att bedöma om förlust av naturmark inom planområdet kan påverka artens bevarandestatus. Den samlade bedömningen för det primära utredningsområdet är att kvarvarade livsmiljöer, utanför planområdet, tillsammans med måttlig fragmentering av dessa gör att områdets kontinuerliga ekologiska funktion bibehålls. Så länge generell hänsyn genom att undvika avverkning under mindre hackspetts häckningsperiod, 1 april – 31 augusti, tas i samband med exploateringen samt att kvarvarande biotoper utanför planområdet som är klassade som mycket lämpliga eller lämpliga för mindre hackspett förblir intakta, riskerar inte detaljplanens genomförande att förbuden i artskyddsförordningen aktualiseras. Om planförslaget genomförs kommer 80,3 ha livsmiljö att återstå, vilket bedöms vara tillräckligt för två revir (minst 40 ha äldre lövdominerad skog inom ett område på upp till 200 ha per revir). Sedan granskningen har även en kompletterande biotopkartering riktad mot hasselsnok utförts och beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen. De närmaste rapporterade observationerna på Artportalen finns cirka 650 och 750 meter nordost om planområdet från 2008 och 2010. Ytterligare två observationer från 2022 och 2023 finns cirka 1 500 meter sydväst om planområdet. Fältinventering genomfördes den 20 januari 2025 inom samt 300 meter utanför planområdet för att identifiera potentiella livsmiljöer för hasselsnok. Kartering av livsmiljöer för hasselsnok visade att det finns några områden inom och runt planområdet som kan utgöra födosöksmiljöer. Det hittades inga tydliga tecken på lämpliga områden för övervintring eller reproduktion, men i födosöksområdena finns viss potential även för övervintring. Delar av dessa områden försvinner vid genomförande av detaljplanen. Området med viss funktion som spridningsstråk försvinner. Stor andel av lämpliga födosöksområden i direkt närhet till planområdet blir kvar och det kommer skapas nya brynmiljöer som skulle kunna utgöra nya spridningsstråk, även om ny bebyggelse riskerar att skugga. Genom att följa tidsrestriktioner för markarbeten runt potentiella övervintringsplatser för hasselsnok aktualiseras inte förbuden i artskyddsförordningen. Vid genomförande av detaljplanen finns potential för att skapa mer gynnsamma förutsättningar för hasselsnoken än idag. Om planerade kompensationsåtgärder för förlust av småvatten och stenmurar utformas med hasselsnokens behov i åtanke skulle dessa åtgärder kunna bidra till lämpliga livsmiljöer för hasselsnok. Den samlade bedömningen ur miljökonsekvensbeskrivningen är att planförslaget inte medför några stora miljökonsekvenser i förhållande till nollalternativet. Naturmiljö påverkas mest av planerad exploatering och för denna miljöaspekt bedöms planförslaget medföra måttligt negativa konsekvens. Se mer under tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Se tematiskt svar b som svarar på frågor om störningar och risker gällande buller, trafik och översvämningsfrågor. Se tematiskt svar d som svarar på frågor om Stadsbyggnadsförvaltningens hantering av synpunkter och bemötande av dessa samt synpunkter som ifrågasätter kvalitén på detaljplanens tillhörande utredningar. 42. Privatperson 22 Anser att: Vi har tagit del av förslaget som finns på Goteborg.se/ Plan och byggprojekt. Vi flyttade ut lantligt till Torslanda/Låssby 2005 och byggde ett nytt hus för att vi ville bo lantligt. Nu kryper industrier och företag väldigt nära inpå. Det är jättebra med många arbetstillfällen men vägnätet räcker inte till här ute. Vi bor på Gamla Sörredsvägen och den används som genomfart för många som arbetar på Sörredsvägen redan idag. Det är en smal väg där det på många ställen är trångt att mötas, det finns blinda kurvor på flera ställen vilket gör det farligt att gå/cykla och rida på vägen. Trafiken på vår väg har ökat år från år under vardagarna, främst morgon och eftermiddag och vi har redan nu olyckor som inträffar ofta på vägen. Sedan Låssbyvägen stängdes av kör många som bor i Lilleby och Torslanda igenom vårt område. Vi som bor invid vägen har fått en bullrig miljö med både ljud och avgaser och undviker att vistas ute i trädgård och på altanen när trafiken är som värst. Vi har också svårt att komma ut från vår egen uppfart dessa tider pga trafikflödet. Det går och cyklar barn & vuxna på vägen och vi har människor som rider igenom området då det ligger hästgårdar här och det är farligt under vissa tider av dygnet. Vi emotsätter oss att ännu fler företag etablerar sig på Sörredsvägen då trafiken på vår väg kommer öka ännu mer. Trafikflöden med fler genomfarter mellan Kongahällavägen och Sörredsvägen måste lösas först, det kan inte vara meningen att alla skall färdas på vår lilla väg. Vi vill inte bo i ett industriområde istället för lantligt med möjlighet till rekreation. Kommentar: Kommunen bedömer att detaljplanen inte kommer medföra en betydande trafikökning på Gamla Sörredsvägen samt på Lurebackavägen. Lurebackavägen planeras inte anslutas till planområdet och en anslutning möjliggörs inte heller inom detaljplanen. Trafikanalyserna visar att det statliga samt kommunala vägnätet har kapacitet för den tillkommande trafiken som alstras från tillkommande verksamhet i området. Vad gäller Gamla Sörredsvägen är merparten en enskild väg som sköts av kommunen. Stadsmiljöförvaltningen har föreslagit för Kommunstyrelsen att "Göteborgs Stad ska lämna över skötseln av enskilda vägar till respektive vägsamfällighet från och med den 1 januari 2025. Beslutet ska verkställas successivt i varje enskilt fall och med berörd vägsamfällighet." Syftet är dels att förenkla för stadsplanering, dels att klargöra ägande- och ansvarsförhållanden. Målet är att uppnå en likabehandling av samfälligheterna och i samband med det också uppnå ett tydligt och enkelt förhållningssätt mellan enskilt ägande och kommunaltekniska anläggningar. Kommunstyrelsen fattade 2024-10-23 beslut enligt stadsmiljöförvaltningens förslag och skickade vidare ärendet till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige fattade därefter, 2024-12-12, beslut om att återremittera ärendet till stadsmiljönämnden som får i uppdrag att: • Fastställa kriterierna för vad som ska klassas som allmänna vägar, samt att undersöka vilka enskilda vägar som uppfyller dessa kriterier. • Grundligt undersöka möjligheten för andra vägar att undantas, på samma kriterier som Södra Skärgården, enligt kommunallagens andra kapitel tredje paragraf ”Likställighetsprincipen – kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat”. • Införa principen att belysningsanläggningar inte ska avvecklas så länge det inte finns någon förening som kan ta över anläggningen då det handlar om stadenövergripande trygghetsaspekt. Se mer under tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Se tematiskt svar b som svarar på frågor om störningar och risker gällande buller, trafik och översvämningsfrågor. Se tematiskt svar d som svarar på frågor om Stadsbyggnadsförvaltningens hantering av synpunkter och bemötande av dessa samt synpunkter som ifrågasätter kvalitén på detaljplanens tillhörande utredningar. 43. Privatperson 24 Anser att: Förutom att jag som boende i ett litet lantligt område, starkt ogillar att vi får ännu mer industrier inpå oss i vår minskande idyll, undrar man ju också hur ytterligare trafik kommer påverka.. måste ju finnas bättre platser för dessa monsterbyggnatiner. Ska inte miljön värnas om? I vårt område finns dessutom en stor mängd hästar och hästvetksamheter, som får mindre och mindre ytor att hålla sig till. Funderar också på vad som kommer hända med allt vatten som kommer få fri fart ner mot våra ridvägar och åkermarker Kommentar: Det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter. Se mer under tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Se tematiskt svar b som svarar på frågor om störningar och risker gällande buller, trafik och översvämningsfrågor. Se tematiskt svar d som svarar på frågor om Stadsbyggnadsförvaltningens hantering av synpunkter och bemötande av dessa samt synpunkter som ifrågasätter kvalitén på detaljplanens tillhörande utredningar. 44. Privatperson 25 Anser att: Tråkigt när ni ska slänga upp industrier så nära oss boende. Håll er på andra sidan vägen tack och låt oss och den fina naturen på andra sidan vara i fred. Kommentar: Det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter. Se mer under tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Se mer under tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. 45. Privatperson 26 Anser att: Jag vill framföra mina synpunkter angående den planerade byggnationen av industrier i vårt fantastiska lantliga område. Som boende i Låssby har jag starka invändningar mot detta förslag. Nedan följer mina argument: 1. Bevarande av natur och miljö: Låssby är känt för sin rika natur, djurliv och friska luft. Byggnationen av industrier hotar att förstöra detta unika ekosystem. Vi har valt att bo här just på grund av den lantliga miljön, och det är viktigt att respektera detta. 2. Alternativa platser: Det finns säkerligen andra lämpliga tomter där industrier kan etableras utan att påverka vår natur negativt. Vi bör överväga dessa alternativ istället. 3. Barnens och invånarnas välbefinnande: Barnen leker i skogarna, och vi vuxna njuter av ridstigar och naturupplevelser. Att bygga industrier här skulle vara oacceptabelt och riskera vår hälsa och livskvalitet. 4. Tidigare godkännande av Northvolt: Vi har redan fått hantera föroreningar från Northvolt. Att ytterligare belasta vår luftkvalitet med fler industrier är orättvist mot oss som bor här. Jag hoppas innerligt att ni tar dessa synpunkter på allvar och överväger att avsluta projektet. Tack för er uppmärksamhet. Kommentar: Det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter. Se mer under tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Se tematiskt svar b som svarar på frågor om störningar och risker gällande buller, trafik och översvämningsfrågor. Se tematiskt svar d som svarar på frågor om Stadsbyggnadsförvaltningens hantering av synpunkter och bemötande av dessa samt synpunkter som ifrågasätter kvalitén på detaljplanens tillhörande utredningar. 46. Privatperson 27 Anser att: Synpunkter på ovanstående förslag på detaljplan: -Det finns skyddade biotoper och djur i området tex hasselsnok. -Jag och min familj använder området för tex promenader, ridturer och liknande fritidsaktiviteter. Det finns fantastiska promenadstråk som används av många boende i närområdet. -Från mitt hus kommer jag se logistikområdet, vilket kommer att medföra en kraftigt försämrad utsikt för mig. -Under tiden som byggnationen utförs, kommer betydande olägenhet i form av störningar som buller. -Flytta åtminstone plangränsen bort från Lurebackavägen, för att inte förstöra boendemiljön för oss som bor i området. Kommentar: Det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter. Kommunen har rätt att besluta om ändrad markanvändning. Sedan granskningen har en kompletterande biotopkartering riktad mot hasselsnok utförts och beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen. De närmaste rapporterade observationerna på Artportalen finns cirka 650 och 750 meter nordost om planområdet från 2008 och 2010. Ytterligare två observationer från 2022 och 2023 finns cirka 1 500 meter sydväst om planområdet. Fältinventering genomfördes den 20 januari 2025 inom samt 300 meter utanför planområdet för att identifiera potentiella livsmiljöer för hasselsnok. Kartering av livsmiljöer för hasselsnok visade att det finns några områden inom och runt planområdet som kan utgöra födosöksmiljöer. Det hittades inga tydliga tecken på lämpliga områden för övervintring eller reproduktion, men i födosöksområdena finns viss potential även för övervintring. Delar av dessa områden försvinner vid genomförande av detaljplanen. Området med viss funktion som spridningsstråk försvinner. Stor andel av lämpliga födosöksområden i direkt närhet till planområdet blir kvar och det kommer skapas nya brynmiljöer som skulle kunna utgöra nya spridningsstråk, även om ny bebyggelse riskerar att skugga. Genom att följa tidsrestriktioner för markarbeten runt potentiella övervintringsplatser för hasselsnok aktualiseras inte förbuden i artskyddsförordningen. Vid genomförande av detaljplanen finns potential för att skapa mer gynnsamma förutsättningar för hasselsnoken än idag. Om planerade kompensationsåtgärder för förlust av småvatten och stenmurar utformas med hasselsnokens behov i åtanke skulle dessa åtgärder kunna bidra till lämpliga livsmiljöer för hasselsnok. Den samlade bedömningen ur miljökonsekvensbeskrivningen är att planförslaget inte medför några stora miljökonsekvenser i förhållande till nollalternativet. Naturmiljö påverkas mest av planerad exploatering och för denna miljöaspekt bedöms planförslaget medföra måttligt negativa konsekvens. Se mer under tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Se tematiskt svar b som svarar på frågor om störningar och risker gällande buller, trafik och översvämningsfrågor. Se tematiskt svar d som svarar på frågor om Stadsbyggnadsförvaltningens hantering av synpunkter och bemötande av dessa samt synpunkter som ifrågasätter kvalitén på detaljplanens tillhörande utredningar. 47. Privatperson 29 Anser att: Vi är tre personer som bor här på vår adress, ingen av oss välkomnar eller tycker det är något positivt med detta bygge. Det finns områden där denna typ av byggnader platsar bättre. Varför byggs det inte bostäder istället? Kommentar: Det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter. Se mer under tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. 48. Privatperson 30 Anser att: Planen följer inte öp, det finns inga argument varför den inte ska följa öp mot Lurebackav Utredning om våtmark saknas, den benämns endast som ett område med torv och dy Hasselsnok finns i området, men det har handläggarna helt missat Det finns inget respektavstånd eller möjlighet till gröna korridorer mot befintligt bostadsområde på Lurebackav Det saknas utredning om kumulativa effekter av alla planer för verksamheter som genomförs i området Bullerutredningen är undermålig Skogen används för rekreation. Ni tar bort de möjligheterna Stoppa planen! Kommentar: Det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter. Kommunen har rätt att besluta om ändrad markanvändning. Sedan granskningen har en kompletterande biotopkartering riktad mot hasselsnok utförts och beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen. De närmaste rapporterade observationerna på Artportalen finns cirka 650 och 750 meter nordost om planområdet från 2008 och 2010. Ytterligare två observationer från 2022 och 2023 finns cirka 1 500 meter sydväst om planområdet. Fältinventering genomfördes den 20 januari 2025 inom samt 300 meter utanför planområdet för att identifiera potentiella livsmiljöer för hasselsnok. Kartering av livsmiljöer för hasselsnok visade att det finns några områden inom och runt planområdet som kan utgöra födosöksmiljöer. Det hittades inga tydliga tecken på lämpliga områden för övervintring eller reproduktion, men i födosöksområdena finns viss potential även för övervintring. Delar av dessa områden försvinner vid genomförande av detaljplanen. Området med viss funktion som spridningsstråk försvinner. Stor andel av lämpliga födosöksområden i direkt närhet till planområdet blir kvar och det kommer skapas nya brynmiljöer som skulle kunna utgöra nya spridningsstråk, även om ny bebyggelse riskerar att skugga. Genom att följa tidsrestriktioner för markarbeten runt potentiella övervintringsplatser för hasselsnok aktualiseras inte förbuden i artskyddsförordningen. Vid genomförande av detaljplanen finns potential för att skapa mer gynnsamma förutsättningar för hasselsnoken än idag. Om planerade kompensationsåtgärder för förlust av småvatten och stenmurar utformas med hasselsnokens behov i åtanke skulle dessa åtgärder kunna bidra till lämpliga livsmiljöer för hasselsnok. Den samlade bedömningen ur miljökonsekvensbeskrivningen är att planförslaget inte medför några stora miljökonsekvenser i förhållande till nollalternativet. Naturmiljö påverkas mest av planerad exploatering och för denna miljöaspekt bedöms planförslaget medföra måttligt negativa konsekvens. Se mer under tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Se tematiskt svar b som svarar på frågor om störningar och risker gällande buller, trafik och översvämningsfrågor. Om det påstås att en utredning är godtycklig eller innehåller delar som inte stämmer så behöver detta förklaras och beskrivas närmare för att stadsbyggnadsförvaltningen ska kunna besvara detta vidare. Se tematiskt svar d som svarar på frågor om Stadsbyggnadsförvaltningens hantering av synpunkter och bemötande av dessa samt synpunkter som ifrågasätter kvalitén på detaljplanens tillhörande utredningar. 49. Privatperson 31 Anser att: Jag motsäger planerna å det starkaste. Vi använder skogen för rekreation, svampplockning och ridning. Stackars de boende som blir utsatta för detta. Ingen dialog eller intresse från Gbg stad. Inte undra på att det finns ett politikerförakt i området. Fy skäms för ert skamliga beteende och brist på empati! Kommentar: Det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter. Kommunen har rätt att besluta om ändrad markanvändning. Se tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Se tematiskt svar b som svarar på frågor om störningar och risker gällande buller, trafik och översvämningsfrågor. 50. Privatperson 32 Anser att: Skrota planen eller flytta den till ett respektabstånd från befintliga boende på Lurebackav. Översvämningar, buller, inget rekreationsområde blir effekterna för berörda medborgare om planen genomförs i sin nuvarande utformning. Djuren i området utrotas genom stadens planer. De har missat omfattningen av grodor, paddor, fåglar och fladdermöss. Hasselsnoken har helt förbisetts, Gör om och gör rätt! Kommentar: Det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter. Kommunen har rätt att besluta om ändrad markanvändning. Sedan granskningen har en artskyddsutredning för mindre hackspett utförts för att bedöma om förlust av naturmark inom planområdet kan påverka artens bevarandestatus. Den samlade bedömningen för det primära utredningsområdet är att kvarvarade livsmiljöer, utanför planområdet, tillsammans med måttlig fragmentering av dessa gör att områdets kontinuerliga ekologiska funktion bibehålls. Så länge generell hänsyn genom att undvika avverkning under mindre hackspetts häckningsperiod, 1 april – 31 augusti, tas i samband med exploateringen samt att kvarvarande biotoper utanför planområdet som är klassade som mycket lämpliga eller lämpliga för mindre hackspett förblir intakta, riskerar inte detaljplanens genomförande att förbuden i artskyddsförordningen aktualiseras. Om planförslaget genomförs kommer 80,3 ha livsmiljö att återstå, vilket bedöms vara tillräckligt för två revir (minst 40 ha äldre lövdominerad skog inom ett område på upp till 200 ha per revir). Sedan granskningen har även en kompletterande biotopkartering riktad mot hasselsnok utförts och beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen. De närmaste rapporterade observationerna på Artportalen finns cirka 650 och 750 meter nordost om planområdet från 2008 och 2010. Ytterligare två observationer från 2022 och 2023 finns cirka 1 500 meter sydväst om planområdet. Fältinventering genomfördes den 20 januari 2025 inom samt 300 meter utanför planområdet för att identifiera potentiella livsmiljöer för hasselsnok. Kartering av livsmiljöer för hasselsnok visade att det finns några områden inom och runt planområdet som kan utgöra födosöksmiljöer. Det hittades inga tydliga tecken på lämpliga områden för övervintring eller reproduktion, men i födosöksområdena finns viss potential även för övervintring. Delar av dessa områden försvinner vid genomförande av detaljplanen. Området med viss funktion som spridningsstråk försvinner. Stor andel av lämpliga födosöksområden i direkt närhet till planområdet blir kvar och det kommer skapas nya brynmiljöer som skulle kunna utgöra nya spridningsstråk, även om ny bebyggelse riskerar att skugga. Genom att följa tidsrestriktioner för markarbeten runt potentiella övervintringsplatser för hasselsnok aktualiseras inte förbuden i artskyddsförordningen. Vid genomförande av detaljplanen finns potential för att skapa mer gynnsamma förutsättningar för hasselsnoken än idag. Om planerade kompensationsåtgärder för förlust av småvatten och stenmurar utformas med hasselsnokens behov i åtanke skulle dessa åtgärder kunna bidra till lämpliga livsmiljöer för hasselsnok. Den samlade bedömningen ur miljökonsekvensbeskrivningen är att planförslaget inte medför några stora miljökonsekvenser i förhållande till nollalternativet. Naturmiljö påverkas mest av planerad exploatering och för denna miljöaspekt bedöms planförslaget medföra måttligt negativa konsekvens. Se mer under tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Se tematiskt svar b som svarar på frågor om störningar och risker gällande buller, trafik och översvämningsfrågor. Om det påstås att en utredning är godtycklig eller innehåller delar som inte stämmer så behöver detta förklaras och beskrivas närmare för att stadsbyggnadsförvaltningen ska kunna besvara detta vidare. Se tematiskt svar d som svarar på frågor om Stadsbyggnadsförvaltningens hantering av synpunkter och bemötande av dessa samt synpunkter som ifrågasätter kvalitén på detaljplanens tillhörande utredningar. 51. Privatperson 35 Anser att: Planen strider mot ÖP, Gbg stad missar sina egna miljömål, nationella och EU gemensamma miljömål. Att segregera staden genom att separera boende och arbetsplatser med dålig kollektivtrafik och bygga på bilberoendet är helt galet med tanke på miljön. Värna områdets skyddsvärda biotoper såsom våtmarken och groddjuren i nordväst, fladdermössen i de delar av området som inte inventerats, och hasselsnoken, Beakta barnperspektiv för de barn bosatta i befintliga bostadsområden genom att ta hänsyn till att de också har rätt till en god boende och livsmiljö. Kommentar: Det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter. Kommunen har rätt att besluta om ändrad markanvändning. Sedan granskningen har även en kompletterande biotopkartering riktad mot hasselsnok utförts och beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen. De närmaste rapporterade observationerna på Artportalen finns cirka 650 och 750 meter nordost om planområdet från 2008 och 2010. Ytterligare två observationer från 2022 och 2023 finns cirka 1 500 meter sydväst om planområdet. Fältinventering genomfördes den 20 januari 2025 inom samt 300 meter utanför planområdet för att identifiera potentiella livsmiljöer för hasselsnok. Kartering av livsmiljöer för hasselsnok visade att det finns några områden inom och runt planområdet som kan utgöra födosöksmiljöer. Det hittades inga tydliga tecken på lämpliga områden för övervintring eller reproduktion, men i födosöksområdena finns viss potential även för övervintring. Delar av dessa områden försvinner vid genomförande av detaljplanen. Området med viss funktion som spridningsstråk försvinner. Stor andel av lämpliga födosöksområden i direkt närhet till planområdet blir kvar och det kommer skapas nya brynmiljöer som skulle kunna utgöra nya spridningsstråk, även om ny bebyggelse riskerar att skugga. Genom att följa tidsrestriktioner för markarbeten runt potentiella övervintringsplatser för hasselsnok aktualiseras inte förbuden i artskyddsförordningen. Vid genomförande av detaljplanen finns potential för att skapa mer gynnsamma förutsättningar för hasselsnoken än idag. Om planerade kompensationsåtgärder för förlust av småvatten och stenmurar utformas med hasselsnokens behov i åtanke skulle dessa åtgärder kunna bidra till lämpliga livsmiljöer för hasselsnok. Se mer under tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Se tematiskt svar b som svarar på frågor om störningar och risker gällande buller, trafik och översvämningsfrågor. Om det påstås att en utredning är godtycklig eller innehåller delar som inte stämmer så behöver detta förklaras och beskrivas närmare för att stadsbyggnadsförvaltningen ska kunna besvara detta vidare. Se tematiskt svar d som svarar på frågor om Stadsbyggnadsförvaltningens hantering av synpunkter och bemötande av dessa samt synpunkter som ifrågasätter kvalitén på detaljplanens tillhörande utredningar. 52. Privatperson 36 Anser att: Sörredsvägen är redan hårt trafikerad både med personbilar, men framförallt med tung trafik och farligt gods. Skolbussen till områdes skolor har svårt att komma in och ut från Kålsered för att hämta barn. På morgonen när det är mycket trafik till Volvo-området står skolbussen länge mitt i vägen för att det ska komma en lucka för den att göra en vänstersväng. De boende i Kålsered samt i Östra Låssby kommer ha en närhet till dessa industribyggnader som kommer skapa känslan av att de bor i ett industriområde. Då marken som planeras bebyggas de facto ÄR klassad som jordbruksmark så bör det finnas andra mer lämpliga områden att bygga industri på. För att citera Emmyly Bönfors i samband med att projektet med att bebygga Skra Bro med bostadshus och skola skrotades: ”När man bygger på jordbruksmark så är det oåterkalleligt. Du kan aldrig återställa den marken. Det är väldigt svårt att äta betong”. (Planer på nya villor i Göteborg skrotas | Göteborgs-Posten (gp.se)). Detta är efterlängtade och välbehövliga byggnader som skrotades till förmån för att jordbruksmark skulle förbli just jordbruksmark. Marken som önskas bebyggas innehåller flertalet fornlämningar och gärdsgårdar. Inte nog med att flera hus ligger nära planområdet, det ligger till och med hus INOM planområdet. De som är boende i det huset kommer få sin mark klassad som industrimark. Det är alltså alldeles för lite och inget respektavstånd till omkringliggande fastigheter. Ridvägarna och stora delar av den mark som ligger inom planområdet används av oss boende för promenader/löpning/cykling efter jobbet eller på helger. Flera som har häst i närliggande stall använder såklart ridvägarna också. Likaså använder hästägarna de hagar som ni också planerar att bygga industrier på. I granskningshandlingen tar ni också upp trafiksituationen och nämner då Torslanda Tvärförbindelse som en planerad/nyligen genomförs infrastrukturåtgärd. Jag önskar påpeka att tvärförbindelsen är något som det diskuterats kring länge och inget man kan utgå ifrån kommer ske. Dvs att det inte är något som bör ligga till grund för denna bedömning. Området som ni önskar bebygga är också artrikt. Jag har stött på hasselsnok, huggorm, skogsödla, steglits, samt mindre hackspett på mina svamppromenader i detta område. Slutsatsen man kan dra av detta är att området som ni önskar bebygga med industrier och verksamheter är olämpligt ur flera aspekter. Det bör finnas med lämpliga områden att peka ut. Det finns tex mycket potentiell mark kring Volvo Tuve, Vikans kross samt ner mot Arendal och hamnen. Att bebygga så nära, och på, tomter, hästhagar, jordbruksmark och skogar och stigar som används för rekreation är befängt. Kommentar: Det är av väsentligt samhällsintresse att utveckla industri och företag i översiktsplanens utpekade områden för verksamheter. Se mer under tematiskt svar a och c som bland annat svarar på frågor som berör påverkan på naturmiljö och förändrad markanvändning. Se tematiskt svar b som svarar på frågor om störningar och risker gällande buller, trafik och översvämningsfrågor. Om det påstås att en utredning är godtycklig eller innehåller delar som inte stämmer så behöver detta förklaras och beskrivas närmare för att stadsbyggnadsförvaltningen ska kunna besvara detta vidare. Se tematiskt svar d som svarar på frågor om Stadsbyggnadsförvaltningens hantering av synpunkter och bemötande av dessa samt synpunkter som ifrågasätter kvalitén på detaljplanens tillhörande utredningar. 53. Naturskyddsföreningen Göteborg Anser att: Sammanfattning Naturskyddsföreningen i Göteborg ställer sig allmänt emot förslaget “Detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda”. Bakom beslutet finns kritik mot att exploatera på orörd skogsmark med befintliga naturvärden, bestridning mot gällande översiktsplan och Sveriges 16 miljömål. Detaljplanens egna MKB har sammanfattat mycket väl föreningens punkter och därför har mycket information tagits därifrån. Omgivningens exploatering till idag och kumulativa effekter Idag består platsen mestadels av orörd skogsmark samt åker- och brukslandskap. Något längre bort finns befintliga bostadsområden i både Östergärde och vid Gamla Sörredsvägen. Tidigare har omgivningen bestått av mestadels skogsmark och åkermark, men har exploaterats bort de senaste 20 åren enligt planbeskrivningen på sida 19 (se figur nedan) och ersatts av industri. Figur 1. Ortofoton från satellit mellan 1930-talet till och med idag från planbeskrivningen. Staden har byggt ut mer och mer industrier i området, detaljplan för detaljplan. Att fortsätta exploatera utåt så pass fort kan ha omfattande kumulativa effekter på Torslanda, vilket Naturskyddsföreningen i Göteborg inte har sett studier om från staden men är i stort behov av. Frågan diskuteras kort i MKB:n för de olika miljökonsekvenserna på sida 20, 30, 50, 56, 71, 75, 82 och 85 men väldigt övergripande. Gällande betesmarker på sida 50 diskuterar MKB:n följande: “(Planförslaget) medför i sin tur kumulativa effekter i form av att betesmark som biotop försvinner från området lokalt.” Motivation till miljökonsekvensbeskrivning En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har skapats i och med detaljplanen. Enligt staden är motivationen till att en MKB skapades att: “Detaljplanens genomförande […] medger ianspråktagande för ett verksamhets- och industriområde på natur- och jordbruksmark som innehåller områden med påtagliga natur- och kulturvärden.” Ett antal punkter bidrar till ställningstagandet om påtaglig miljöpåverkan, vilka presenteras på sida 74: “[…] ett genomförande av detaljplanen: • Innebär ett ianspråktagande för ett industriområde på befintlig natur- och jordbruksmark. • Kan bedömas ge upphov till en betydande miljöpåverkan på biologisk mångfald, landskap, fornlämningar, vatten etc. • Kan bidra till att några miljökvalitetsnormer överskrids. • De sannolika miljöeffekterna kan minskas genom åtgärder som arbetas in i detaljplanen eller exploateringsavtalet Ytterligare motiv till ställningstagandet är att planen inte fullt följer intentionerna uppsatta i Översiktsplanen för Göteborgs kommun.” Dessa punkter oroar Naturskyddsföreningen i Göteborg, särskilt gällande att några MKN överskrids. Kommentar: Det finns otydligheter i Naturskyddsföreningens yttrande som är missvisande. Naturskyddsföreningen skriver hur de är oroliga över att ”några MKN överskrids” utifrån de punkter som kommunen radar upp som skäl till att en miljökonsekvensbeskrivning skulle tas fram. Punkterna och ställningstagandet ska dock inte blandas ihop med den slutliga bedömningen av planförslagets miljöpåverkan. Punkterna och ställningstagandet hör ihop med den undersökning av betydande miljöpåverkan som togs fram tidigt i planprocessen, alltså innan framtagandet av flera nödvändiga utredningar samt miljökonsekvensbeskrivningen. Tillhörande utredningar samt miljökonsekvensbeskrivning visar just på att MKN ej överskrids vid ett genomförande av planförslaget. Göteborgs Stads översiktsplan Detaljplanen följer inte fullt ut översiktsplanen för Göteborgs stad enligt planbeskrivningen (se ovan). Följande tidigare detaljplaner i området har inte heller följt översiktsplanen: • “Detaljplan Sörred - Verksamhet vid Pressvägen” (Diarienummer SBK: 0860/21) • “Detaljplan för verksamheter vid Norra Stenebyvägen inom stadsdelen Tuve”(Diarienummer SBF-2023-00152) • Detaljplan för tvärförbindelse i Torslanda inom stadsdelarna Syrhåla och Lilleby (Diarienummer SBK: BN0595/20) (ÖP “Tematiska inriktningar- Mobilitet och infrastruktur”) Masshantering Vidare i bedömningen sammanfattar planbeskrivningen att: “Genomförande av planförslaget förutsätts innebära omfattande masshantering med risk för spridning av föroreningar. Förutsatt att alla förorenade massor avlägsnas och transporteras till godkänd mottagningsanläggning samt hanteras utifrån föreslagna skyddsåtgärder, så bedöms planförslaget sammantaget avseende förorenad mark medföra en liten positiv konsekvens för miljö och hälsa.” Med andra ord, planförslaget innebär en stor risk för spridning av föroreningar i området vid exploateringen om föreslagna skyddsåtgärder inte efterföljs i efterkommande projektering. Kommentar: Det framgår ingenstans att planförslaget innebär ”en stor risk” för spridning av föroreningar i området. I både miljökonsekvensbeskrivningen och planbeskrivningen hänvisas till markmiljöutredningar som endast har identifierat eventuella markmiljörisker i en mindre del av planområdet. I planbeskrivningen kan det läsas följande: Under 2020 upprättades en inledande markmiljöinventering av Relement Miljö Väst AB, med fokus på förekomst av eventuella markföroreningar av en del av planområdet. Syftet var att ta fram underlag för att uppskatta behovet av åtgärder och vilka merkostnader som eventuella markföroreningar kan innebära vid en framtida exploatering för verksamheter (Relement, 2020). Under en inledande undersökning tolkades flygbilder för att se om det finns tecken på verksamheter i området. Senare utfördes ett platsbesök för visuella observationer för att bekräfta de antaganden som gjordes i förundersökningen. Inga tecken på verksamheter finns i större delen av området utöver spår från skogsmaskiner som använts för skogsbruk samt en liten grad av jordbruk. I det sydöstra hörnet av undersökningsområdet noterades asfalt och utfyllnader på fastigheten Lexby 4:54. I den delen av området består marken av tunna lager naturliga jordar på berg med ringa föroreningsgrad. Lokalt är marken asfalterad och sannolikt utfylld för att tidigare ha använts som timmerupplag eller liknande. Arean av den yta som kan vara utfylld inom aktuella fastigheter uppskattas till 500 m2. I denna del av området kan marken vara kontaminerad (Relement, 2020). Baserat på den tidigare markmiljöinventeringen tog Fastighetskontoret under 2022 fram en utredning för resterande delarna av planområdet. I utredningen bedöms det förekomma markföroreningar i form av ytlig diffus kontaminering av ytjord i och kring det utpekade potentiellt kontaminerade området (Figur 7). Förekomst bedöms vara tungmetaller och PAH:er strax överstigande Naturvårdsverkets riktvärde för känslig markanvändning, KM, men understigande mindre känslig markanvändning, MKM (Markmiljö, Fastighetskontoret, 2022). Inom området har det också den invasiva växtarten parkslide påträffats. Den samlade bedömningen är att det inte förekommer markmiljöföroreningar som skulle utgöra ett hinder eller större kostnader för genomförande av byggnation i området. Det finns dock behov av kompletterande miljötekniska undersökningar inför genomförande av detaljplanen då behovet av masshantering är mera klarlagt. Sveriges 16 miljömål Gällande MKB:ns bedömning av hur planförslaget uppfyller de 16 nationella miljömålen är resultatet ännu mer negativ: De flesta mål uppfylls inte, det vill säga är negativa. Kommentar: Stadsbyggnadsförvaltningen delar inte heller Naturskyddsföreningen beskrivning om att ”de flesta mål uppfylls inte, det vill säga är negativa utifrån planförslaget inverkan på miljömålen”. Miljöbedömningen visar på att endast 3 av 16 miljömål (1. Begränsad klimatpåverkan, 13. Ett rikt odlingslandskap 16. Ett rikt växt- och djurliv) inte uppnås (negativt, målet nås inte) utifrån planförslagets påverkan på miljömålen vilket inte kan ses som ”de flesta mål”. Övriga miljömål bedöms inte vara relevanta för planförslaget eller bedöms få en neutral påverkan (neutralt eller nära att målet nås). Mål 16 “Ett rikt växt- och djurliv” Särskilt vill Naturskyddsföreningen i Göteborg fokusera på mål 16 “Ett rikt växt- och djurliv” som kopplas ihop med Naturmiljö. Enligt Sveriges miljömål och Naturvårdsverket är utvecklingen till att nå målet negativt på nationell nivå med följande utmaningar: “Vi nyttjar mark och vatten intensivt. Efterfrågan på resurser som livsmedel, råvaror, energi och vatten ökar dessutom. Att möta de behoven utan att överutnyttja olika ekosystem och öka pressen på olika arter är en stor utmaning. Att landskapen blir allt mer uppdelade av vägar och byggnader gör det också svårare för djur och växter att sprida sig och försämrar deras livsvillkor. Sverige har inom FN:s konvention för biologisk mångfald åtagit sig att bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt. Värdefull natur skyddas och åtgärdsprogram tas fram för att bevara våra mest hotade arter. För att lyckas behövs också större hänsyn och bättre planering när olika naturresurser nyttjas, för att främja en grön infrastruktur. Vi måste även använda brukningsmetoder som bidrar till en rik biologisk mångfald.” Mål 13 “Ett rikt odlingslandskap” Mål 13 “Ett rikt odlingslandskap” kommer också påverkas negativt enligt MKB:n, både gällande kumulativa effekter från tidigare planer samt denna i form av att “påtagliga naturvärden försvinner lokalt”. Enligt Sveriges miljömål och jordbruksverket når vi inte målet med utmaningarna att: “Metoderna för att bruka odlingslandskapet behöver ytterligare utvecklas så att de bevarar natur- och kulturvärdena. För att lyckas bevara biologisk mångfald och kulturmiljövärden krävs insatser på alla nivåer i samhället – från lokalt arbete i kommuner för att begränsa exploateringen av jordbruksmark till att påverka hur den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken utformas.” Slutsats Med andra ord följer planförslaget inte de uppsatta nationella miljömålen, som Sverige inom FN:s konvention för biologisk mångfald har åtagit sig att bevara. Staden anser att en liten detaljplan inte kommer att påverka målet i det stora hela. Men eftersom ett antal liknande detaljplaner finns i närområdet som också påverkar målet negativt leder alla till en större effekt tillsammans. Därför behöver vi satsa även lokalt för att uppnå målet, inte arbeta emot det. Kompensationsåtgärder Ett antal kompensationsåtgärder presenteras på sida 55 i planbeskrivningen. De punkter Naturskyddsföreningen i Göteborg har fokuserat på är: • “Brynmiljöer avser brytpunkter mellan olika markanvändningar och är gynnsamma för fågelliv och för insekter. Undvikandeåtgärd är att plangränsen har justerats från tidigare utkast för att undvika ianspråktagande av brynzoner i nordväst och i öst. • Undvikandeåtgärd är att användningsgränsen mellan kvartersmark för industri och natur har förskjutits till naturområdets fördel. Naturområdet har utökats från cirka 11 000 m2 till cirka 26 000 m2 . • Avverkningar, markarbeten och andra åtgärder som kommer förstöra nuvarande eller potentiella boplatser ska inte utföras under fåglarnas huvudsakliga häckningsperiod, vilken infaller 20 mars till 31 juli. Denna åtgärd föreslås för att förhindra att bon med ägg/ungar skadas vid planens genomförande. • För att kompensera bortfallet av häckningsmiljöer för hålhäckande arter, exempelvis entita, stare och svartvit flugsnappare, kan ett 10-tal holkar lämpligen sättas upp i de områden som bevaras som naturmark. • Inom trafik- och utformningsförslaget har en lämplig plats för en ny groddjursdamm studerats. Förutsättningar för dammens placering har varit att den ska ligga på en solig plats, vara vindskyddad från norr och gärna ligga i anslutning till stenröse, stenmur eller liknande där groddjuren kan övervintra. • Åtgärder för påverkan på livsmiljöer för växter och djur (stödjande ekosystemstjänst) o Spridningskorridor; i trafik- och utformningsförslaget föreslås trädrad längs gatan samt grönytor kring dagvatten- och skyfallsdammar.“ Flera av åtgärderna är positiva, speciellt att naturområdet har utökats från 11 000 m2 till 26 000 m2 samt att en ny groddjur damm föreslås. Men resterande åtgärder är mer som plåster på såret för de omfattande mängder skogsmark som kommer att exploateras bort. Naturskyddsföreningen i Göteborg hade velat föreslå att en fullständig våtmark ska anläggas tillsammans med groddjursdammen för att öka den biologiska mångfalden i området, få bättre dagvattenfiltering och minimera risken för översvämningar. I yttrande vid samråd och granskning av Detaljplan för verksamheter vid Pressvägen inom stadsdelen Sörred (Diarienummer SBK: 0860/21) skrev Naturskyddsföreningen i Göteborg följande: “Planbeskrivningen hänvisar till “Detaljplan för Logistikcentrum vid Hisingsleden inom stadelarna Björlanda och Sörred (Diarienummer: 1084/04 (FLLA 4947))” som ett exempel där exploatering av våtmarker har skett, men med kompensationsåtgärder, i en positiv vinkling. Dock efter kontakt med Mattias Hedeberg, senior projektledare i exploatering på fastighetskontoret, har Naturskyddsföreningen i Göteborg fått ta del av en utvärdering av kompensationsåtgärder vidtagna i Svarte mosse. Enligt dess slutsats: “För att inte riskera att det uppstår ett glapp mellan att ursprungliga habitat försvinner och åtgärder kan anses som lämpliga bör vissa åtgärder vidtas väl tilltagen tidsperiod innan det ursprungliga habitaten försvinner“. Med detta vill Naturskyddsföreningen i Göteborg påvisa att dessa åtgärder utnyttjas vid mer än ett tillfälle i samma närområde utan tillräcklig tidsperiod mellan ursprungliga våtmarker och habitat byggs över och nya åtgärder kan etableras. Naturskyddsföreningen i Göteborg tycker att det är bra med kompensationsåtgärder i särskilda fall men det ska inte vara det huvudsakliga metoden vid exploatering.” Detta håller föreningen fast vid, då flytt av arter i ovan nämnda plan misslyckades vid första försöket och ny dispens fick sökas. Naturskyddsföreningen i Göteborg kan inte hitta en uppföljning om att flytt nummer två blivit lyckad och vilka slutsatser man kan dra av denna metod. Kan staden visa på ett område där metoden har varit lyckad eller varför fortsätter man nyttja en metod som gång efter annan inte kunnat visa positiva resultat utan snarare haft ett mycket mer negativt utfall än vad man uppgett i MKB efter MKB? Vi på Naturskyddsföreningen i Göteborg saknar utredning om hasselsnok som vi vet finns i närliggande områden som exploateras. Vi finner inte att man sökt efter arten. I MKB hänvisar man till tre olika inventeringar (COWI 2021, Tyréns 2022 och Ingelsbo & Ahlén 2023) varav tre framgår i MKB och på sida 38: “Figur 16. Karta som visar planområdet samt inventeringsområdena för de tre naturvärdesinventeringar som gjorts inom och i anslutning till planområdet.” Här tillhandahåller planen endast den senaste på detaljplanens hemsida. Planen hänvisar till delar i de inventeringar som ej bifogats och detta finner föreningen anmärkningsvärt eftersom dessa bör vara en del av planen som man hänvisar till. Det bör inte vara privatpersoners eller intresseorganisationers uppgift att leta reda på information. Kommentar: Samtliga utredningar både ligger samt har legat upplagda på detaljplanens hemsida under hela granskningstiden. Utredningar som var framtagna och inte uppdaterats sedan samrådet ligger kvar under fliken ”Plan utökat förfarande – samråd”. Privatpersoner och intresseorganisationer är välkomna att höra av sig till stadsbyggnadsförvaltningen om de behöver hjälp med att ta del av en specifik utredning eller annat underlag. Sedan granskningen har en artskyddsutredning för mindre hackspett utförts för att bedöma om förlust av naturmark inom planområdet kan påverka artens bevarandestatus. Den samlade bedömningen för det primära utredningsområdet är att kvarvarade livsmiljöer, utanför planområdet, tillsammans med måttlig fragmentering av dessa gör att områdets kontinuerliga ekologiska funktion bibehålls. Så länge generell hänsyn genom att undvika avverkning under mindre hackspetts häckningsperiod, 1 april – 31 augusti, tas i samband med exploateringen samt att kvarvarande biotoper utanför planområdet som är klassade som mycket lämpliga eller lämpliga för mindre hackspett förblir intakta, riskerar inte detaljplanens genomförande att förbuden i artskyddsförordningen aktualiseras. Om planförslaget genomförs kommer 80,3 ha livsmiljö att återstå, vilket bedöms vara tillräckligt för två revir (minst 40 ha äldre lövdominerad skog inom ett område på upp till 200 ha per revir). Sedan granskningen har även en kompletterande biotopkartering riktad mot hasselsnok utförts och beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen. De närmaste rapporterade observationerna på Artportalen finns cirka 650 och 750 meter nordost om planområdet från 2008 och 2010. Ytterligare två observationer från 2022 och 2023 finns cirka 1 500 meter sydväst om planområdet. Fältinventering genomfördes den 20 januari 2025 inom samt 300 meter utanför planområdet för att identifiera potentiella livsmiljöer för hasselsnok. Kartering av livsmiljöer för hasselsnok visade att det finns några områden inom och runt planområdet som kan utgöra födosöksmiljöer. Det hittades inga tydliga tecken på lämpliga områden för övervintring eller reproduktion, men i födosöksområdena finns viss potential även för övervintring. Delar av dessa områden försvinner vid genomförande av detaljplanen. Området med viss funktion som spridningsstråk försvinner. Stor andel av lämpliga födosöksområden i direkt närhet till planområdet blir kvar och det kommer skapas nya brynmiljöer som skulle kunna utgöra nya spridningsstråk, även om ny bebyggelse riskerar att skugga. Genom att följa tidsrestriktioner för markarbeten runt potentiella övervintringsplatser för hasselsnok aktualiseras inte förbuden i artskyddsförordningen. Vid genomförande av detaljplanen finns potential för att skapa mer gynnsamma förutsättningar för hasselsnoken än idag. Om planerade kompensationsåtgärder för förlust av småvatten och stenmurar utformas med hasselsnokens behov i åtanke skulle dessa åtgärder kunna bidra till lämpliga livsmiljöer för hasselsnok. Grön korridor mellan skogsområden Andra synpunkter från privatpersoner i området har uttryckt att planen bör dras in från Lurebackavägen “med 200 m för att de djur som finns kvar i närområdet ska kunna förflytta sig mellan skogsområden i norr, nordväst och väst. [Detta för att] planen gränsar mot Sörredsvägen och befintliga bostadsområden med avsaknad av grön korridor. Mellan bostäderna på Lurebackavägen och planområdet finns en snutt av en fårhage, en väg, därefter en skarp brant upp mot planområdet.” Naturskyddsföreningen i Göteborg stödjer detta förslag för att skapa en grön korridor mellan de befintliga skogsområdena. Slutsats Sammanfattningsvis stödjer inte “Detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda” de nationella miljömålen samt stadens egna klimat-och miljöprogram och översiktsplan. Därför anser Naturskyddsföreningen i Göteborg att planen inte är en del av en hållbar stadsutveckling och oroar sig mycket över den utveckling som just nu sker i området. Vidare önskar föreningen en omfattande, opartisk, studie som sammanfattar de kumulativa effekterna på Torslanda som alla industrirelaterade detaljplaner runtom Volvoområdet de senaste 24 åren (mellan 2000 till idag) kommer innebära. Detta för att staden påvisar vid varje detaljplan att effekterna är små och därför oväsentliga, men alla tillsammans kan skapa stora effekter på Torslandas miljö. Stadsplaneringsgruppen Naturskyddsföreningen i Göteborg Kommentar: Platsen har sedan en längre tid tillbaka varit föremål för kommunal planering som syftar till en förändrad markanvändning i området – bland annat från natur- och jordbruksmark till verksamhetsmark. Området har pekats ut med en förändrad markanvändning i både den föregående och i den gällande översiktsplanen. Översiktsplanen är kommunens samlade strategi för hur mark, vatten och bebyggelse ska användas, utvecklas och bevaras. Den pekar både ut en riktning för hur kommunen ska utvecklas på lång sikt samtidigt som den vägleder beslut här och nu. Gällande översiktsplan för Göteborgs kommun, antagen 2022-05-19, anger framtida utvecklingsområde för verksamheter såsom industri och andra anläggningar för en stor del av planområdet. Det innefattar verksamheter med omgivningspåverkan där skyddsavstånd kan krävas. För mindre delar av planområdet anger översiktsplanen användningen kust- och landsbygd där ny bebyggelse endast bör tillkomma genom enstaka lokaliseringsprövningar. Inom planområdet finns även områden där översiktsplanen anger jordbruksmark. Inom kommunen finns en mycket hög efterfrågan på ny verksamhetsmark och staden har i nuläget svårt att tillhandahålla sådan mark. I översiktsplanen anges en bedömning om att åtminstone 2 miljoner kvadratmeter verksamhetsmark behöver tillkomma under kommande 10 årsperiod. För de områden där detaljplanen inte överensstämmer med översiktsplanen motiveras detta med att behovet av verksamhetsmark är av stort intresse för Göteborg Stad och i detta fall väger tyngre än jordbruksmarken som finns i området. Inriktningen för den typ av etableringar som planeras i området är beroende av goda transportmöjligheter och en närhet till Göteborgs hamn. Planområdets strategiska läge med sin direkta närhet till Sörredsvägen och Hisingsleden ger en gen och god tillgång till Göteborgs hamn. Nya etableringar i området kan stötta både hamnens utveckling och stärka positionen som Skandinaviens ledande godshamn. Verksamhetsmark genererar arbetstillfällen, vilket Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer vara ett väsentligt samhällsviktigt intresse på både lokal och regional nivå. Det blir särskilt viktigt utifrån rollen som regionkärna att tillvarata potentialen för nya arbetstillfällen. Områden där översiktsplanen anger kust- och landsbygd utgörs i detaljplanen av en mindre markremsa mellan större ytor där översiktsplanen anger användningen verksamheter i någon form. En avvikelse mot översiktsplanen motiveras här med att det nya verksamhetsområdet ska kunna kopplas ihop med det befintliga verksamhetsområdet öster om Sörredsvägen, men också för att kunna dra nytta av redan utbyggd infrastruktur. Ytan är heller inte lämplig att utveckla med annat ändamål då området är utsatt för trafikbuller och risker med anledning av att farligt gods transporteras på Sörredsvägen. Figur 6: Karta som visar gällande översiktsplan med planområdet markerat i grönt. Ljusblå skrafferade ytor visar framtida utvecklingsområde för verksamheter såsom industri och andra anläggningar. Ljusblå ytor visar industriområde där lokalisering av verksamheter som på olika sätt har omgivningspåverkan ska prioriteras. Beigea ytor visar kust- och landsbygd där ny bebyggelse endast bör tillkomma genom enstaka lokaliseringsprövningar. Gula ytor visar jordbruksmark enligt Jordbruksverkets blockdatabas. Avslutningsvis vill stadsbyggnadsförvaltningen återigen understryka att det finns flera påståenden i Naturskyddsföreningens yttrande som är missvisande och som behöver bemötas med tanke på att Naturskyddsförening i Göteborg ställer sig allmänt emot planförslaget, men också med tanke på Naturskyddsföreningens storlek och påverkansmöjligheter i egenskap av att vara Sveriges största miljöorganisation. Det refereras felaktigt till att ”några MKN överskrids” och att ”de flesta” miljömål inte uppnås. Naturskyddsföreningen drar också egna slutsatser och ger en bild av att planförslaget innebär ”en stor risk för spridning av föroreningar i området vid exploatering” vilket inte framgår i just de utredningar som Naturskyddsföreningen hänvisar till. I yttrandet beskrivs det också vara ”anmärkningsvärt” att planen hänvisar till delar i inventeringar som ej bifogats och att det inte bör ”vara i privatpersoners eller intresseorganisationers uppgift att leta reda på information”. Samtliga utredningar både ligger samt har legat upplagda på detaljplanens hemsida under hela granskningstiden. Privatpersoner och intresseorganisationer är som sagt välkomna att höra av sig till stadsbyggnadsförvaltningen om de behöver hjälp med att ta del av en specifik utredning eller annat underlag. Stadsbyggnadsförvaltningen gör vidare en annan bedömning kring huruvida detaljplanen överensstämmer med översiktsplanen eller inte och det beskrivs utförligt i planhandlingarna vilka delar som bedöms överensstämma och vilka delar som inte bedöms överensstämma. Naturskyddsföreningens slutsatser kring varför planförslaget ”inte stödjer stadens egna klimat-och miljöprogram och översiktsplan” innehåller dock inga vidare exemplifieringar eller utläggningar varför synpunkten inte helt kan bemötas. 54. Nordion Energi Anser att: Nordion Energi AB där Weum Gas AB och Swedegas AB ingår har tagit del av inkomna handlingar i ovan rubricerat ärende. Swedegas AB har en högtrycksledning för naturgas nära den planerade byggnationen. Vi förutsätter att det vi framhållit under samrådsskedet och vid genomförandemöten beaktas vid genomförande av planen. Utifrån detta antagande har Nordion Energi inga yttrande på planen. Vid ändrade förutsättningar eller vid arbete i närheten av gasledningen önskar vi att kontakt tas med oss i ett tidigt skede. Kommentar: Noteras. Revideringar Planförslaget har inte ändrats efter granskningen. Ändringar i planhandlingarna är av redaktionell art och rör framför allt förtydliganden i planbeskrivningen och miljökonsekvensbeskrivningen. I övrigt har fördjupade utredningar gällande geoteknik och artskyddsfrågor har tagits fram för att hantera kvarstående synpunkter från granskningen. Eftersom revideringen inte innebär någon väsentlig ändring av förslaget erfordras inte någon ny granskning. Karoline Rosgardt Linus Sandberg Planchef Planarkitekt/projektledare Bilagor • Lista över samrådskrets • Länsstyrelsens yttrande med dess bilagor. Sändlista Kommunala nämnder och Trafikverket bolag m.fl. Kretslopp och Vatten Vattenfall Eldistribution AB Exploateringsnämnden Västfastigheter Ledningsstab, Flygplatschefen Göteborg Energi AB (Fjärrvärme) Västtrafik AB Göteborg Energi Gasnät AB Sakägare Göteborg Energi GothNet AB Skanska AB Göteborg Energi Nät AB NREP AB Göteborgs Hamn AB Utsänt enligt fastighetsförteckning Kulturnämnden Bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende Miljö- och klimatnämnden De som tidigare yttrat sig i Namnberedningen och GDA ärendet adresser Grannkommuner Räddningstjänsten Storgöteborg Öckerö kommun Stadsområde 04 Hisingen Samt Statliga och regionala Övriga myndigheter m.fl. E.on Business Region Göteborg AB Weum Gas AB Göteborgsregionen (GR) GREFAB Lantmäterimyndigheten Göteborg & Co Länsstyrelsen Göteborgs ornitologiska förening Skanova Nätplanering D3N Lantbrukarnas riksförbund LRF Statens geotekniska institut Naturskyddsfören.i Gbg Swedavia AB Swedegas Säve flygplats Svensk Handel Svenska Kraftnät De som tidigare yttrat sig i ärendet Stadsbyggnadsförvaltningen Box 2554 stadsbyggnad@stadsbyggnad.goteborg.se 403 17 Göteborg 031-365 00 00 (kontaktcenter) goteborg.se Datum Diarienummer 2024-06-28 22368-2024 Göteborgs stad stadsbyggnad@stadsbyggnad.goteborg.se Granskningsyttrande över detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg, Västra Götalands län Handlingar daterade 2024-05-21 för samråd enligt 5 kap. 22 § plan- och bygglagen (PBL 2010:900) Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10 § PBL och nu kända förhållanden att planen inte kan accepteras och kan därför komma att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar inte att: • Riksintresse kommer att skadas påtagligt • Mellankommunal samordning blir olämplig • Miljökvalitetsnormer (MKN) inte följs • Strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser Länsstyrelsen kan dock inte utesluta att: • bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Frågor som berör människors hälsa och säkerhet måste därmed lösas på ett tillfredsställande sätt i enlighet med vad som anges nedan för att ett antagande inte ska prövas av Länsstyrelsen. Postadress: 403 40 Göteborg Telefon: 010-224 40 00 E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/vastra-gotaland www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/personuppgifter 2024-06-28 22368-2024 Hälsa och säkerhet Geoteknik Länsstyrelsen har samrått med Statens geotekniska institut (SGI) i ärendet och som har lämnat ett yttrande daterat 2024-06-20. I sitt yttrande efterfrågar SGI om en komplettering av PM Stabilitetsanalyser för att kunna ta ställning kring stabilitetsförhållandena i området och utesluta eventuella risker. Länsstyrelsen delar SGI:s åsikt och hänvisar till SGI:s yttrande i sin helhet. Länsstyrelsen vill även lyfta vikten att alla eventuella åtgärder som krävs för området stabilitet ska säkerställas på plankartan. Synpunkter på granskningshandlingen MKN vatten Kommunen har på det stora hela visat att man klarar av att rena och fördröja dagvatten från planområdet på ett tillräckligt sätt. Dock anser Länsstyrelsen att planbeskrivningen bör uppdateras med nu gällande miljökvalitetsnormer för dagvattnets alla recipienter, även berörda slutrecipienter. Dagvatten Länsstyrelsen noterat att det på kartor i underlaget framgår att dagvatten avleds till Kålseredbäcken, men detta beskrivs dock inte i underlaget. Kålseredbäcken har redan idag en översvämningsproblematik och Länsstyrelsen vill därför upplysa att vatten från planområdet bör undvikas att ledas dit fortsättningsvis. De som medverkat i beslutet Detta yttrande har beslutats av funktions-chef Nina Kiani Janson med planhandläggare Zilka Cosic som föredragande. Nina Kiani Janson Zilka Cosic 2024-06-28 22368-2024 Detta beslut har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift. Bilaga för kännedom: Kopia av yttrande till Länsstyrelsen från: SGI, daterat 2024-06-20 Kopia till SGI, Maria Kristensson och Ulrika Isacsson Länsstyrelsen/ Funktionschef Plan och bygg, Nina Kiani Janson Miljökonsekvensbeskrivning – MKB Antagandehandling Strategisk miljöbedömning gällande detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen, Göteborgs Stad, Västra Götalands län Titel: MKB antagandehandling. Strategisk miljöbedömning gällande de- taljplan för verksamheter vid Sörredsvägen, Göteborgs stad, Västra Gö- talands län. Version: 3.1 Datum: 2025-02-07 Uppdragsgivare: Stadsbyggnadsförvaltningen Göteborgs Stad Uppdragsnummer: 2003–17 Rapport genomförd av: Anna Bergqvist Dennis Jonason Simon Rasmussen Emma Stemme Rapport verifierad av: Emma Stemme Bilder: ©EnviroPlanning AB om inget annat anges Kontaktperson Göteborgs Stad: Linus Sandberg, Projektledare/Planarkitekt 031-368 18 03 linus.sandberg@stadsbyggnad.goteborg.se Elin Tjörnevik, Planarkitekt Tel: 031 - 368 19 03 elin.tjornevik@stadsbyggnad.goteborg.se Kontaktperson EnviroPlanning AB: Emma Stemme Tel: 070-377 09 27 E-post: emma.stemme@enviroplanning.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING 1 2 INLEDNING 3 2.1 DETALJPLANENS SYFTE OCH INNEHÅLL 3 2.2 PLAN- OCH MILJÖBEDÖMNINGSPROCESS 4 2.3 AVGRÄNSNINGAR 5 2.4 BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET 7 2.5 FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA PLANER OCH PROGRAM 11 3 ALTERNATIV 13 3.1 NOLLALTERNATIV 13 3.2 ALTERNATIV LOKALISERING 13 3.3 ALTERNATIV UTFORMNING 17 4 METODIK 18 4.1 BEDÖMNINGSMETODIK 18 5 MILJÖKONSEKVENSER 21 5.1 KULTURMILJÖ 21 5.2 NATURMILJÖ 31 5.3 FÖRORENAD MARK 56 5.4 YT- OCH GRUNDVATTEN 62 5.5 RISK OCH SÄKERHET 77 5.6 BULLER 81 5.7 LUFT 88 6 MILJÖMÅL 91 7 HÄNSYNSREGLER 94 8 SAMLAD BEDÖMNING 95 9 UPPFÖLJNING OCH FORTSATT ARBETE 97 10 REFERENSER 98 1 Icke-teknisk sammanfattning Planens syfte och innehåll Det finns stort behov av planlagd mark för logistik och industri i Göteborg och aktuell detaljplan ska möjliggöra ett nytt verksamhetsområde för logistik, la- ger och industri. Planområdet omfattar cirka 29 hektar och är beläget vid Sör- redsvägen i stadsdelen Björlanda, strax väster om Kålsereds verksamhetsom- råde, cirka 8 kilometer nordväst om Göteborgs centrum. Området består till stora delar av skogbevuxen fastmark med förekomst av berg i dagen. Cirka 8 hektar av området består idag av fragmenterad jord- bruksmark som brukas för hästverksamhet. Avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar de miljöaspekter som i samråd med länsstyrelsen har bedömts som betydande; Kulturmiljö, Naturmiljö, Yt- och grundvatten, Förorenad mark, Risk och säkerhet, Buller samt Luft. Samlad bedömning Ett mindre antal kulturhistoriska lämningar berörs av föreslagen exploatering, men då dessa saknar tydligt sammanhang och har låg historisk läsbarhet med- för planförslaget liten negativ konsekvens för kulturmiljön. Planförslaget bedöms medföra måttligt negativa konsekvenser för naturmil- jön eftersom stora delar av biotoper med påtagliga naturvärden exploateras, häckningsmiljöer för fåglar försvinner samt att nattaktiva arter kan få minskat livsutrymme lokalt. Genomförande av planförslaget förutsätts innebära omfattande masshante- ring med risk för spridning av föroreningar. Förutsatt att alla förorenade mas- sor avlägsnas och transporteras till godkänd mottagningsanläggning samt hanteras utifrån föreslagna skyddsåtgärder, så bedöms planförslaget samman- taget avseende förorenad mark medföra en liten positiv konsekvens för miljö och hälsa. Yt- och grundvatten som innefattar recipienterna Osbäcken, Nordre älv och slutrecipienten Nordre älvs fjord är en viktig aspekt eftersom planförslaget in- nebär mindre naturmark för naturlig infiltration och rening samt fler hård- gjorda ytor. Konsekvensen av planförslaget som helhet bedöms som obetydlig rörande yt- och grundvatten. Detta tack vare förslag till dagvatten- och sky- fallshantering där en serie dagvattendammar reglerar flödestoppar och renar utgående dagvatten till nivåer som ej anses påverka miljökvalitetsnormerna negativt för den primära recipienten Osbäcken och därmed heller inte för ef- terföljande Nordre älv och Nordre älvs fjord. Differensen i ljudmiljön till följd av den tillkommande trafiken som exploate- ringen av detaljplanen skulle medföra bedöms som försumbar. Förutsatt att tillstånd endast utfärdas för verksamheter som underskrider satta riktvärden för buller, eller att krav om bullerskyddande åtgärder gentemot närliggande bostäder villkoras tillståndet, så bedöms planförslaget avseende buller ha obe- tydliga konsekvenser. För aspekterna Risk och säkerhet samt Luft har konsekvensen bedömts som liten negativ för både nollalternativ och planförslag eftersom den prognostice- rade allmänna trafikökningen prognosåret 2035 är stor. Oavsett denna detalj- plans genomförande så ökar riskerna med farligt gods på Sörredsvägen och mängden luftföroreningar jämfört med nuläget. 2 Inledning 2.1 Detaljplanens syfte och innehåll Det finns stort behov av planlagd mark för logistik och industri i Göteborg och aktuell detaljplan ska möjliggöra ett nytt verksamhetsområde för logistik, la- ger och industri. Detaljplanen för verksamheter och industri vid Sörredsvägen påbörjades 2021 och omfattar två planbesked, ett för Skanska Fastigheter Göteborg som äger en av fastigheterna inom planområdet och ett för Göteborgs Stad som äger övriga fastigheter. Planområdet är beläget vid Sörredsvägen i stadsdelen Björlanda, strax väster om Kålsereds verksamhetsområde, cirka 8 kilometer nordväst om Göteborgs centrum (Figur 1). Området är inte planlagt idag, men planen har stöd i över- siktsplan som föreslår en förändrad markanvändning. Figur 1. Planområdets lokalisering i Göteborg. Grundkarta: Topografiska webbkartan från Lant- mäteriet. Planområdet omfattar en yta om cirka 29 hektar och 100 000 – 120 000 BTA verksamheter prövas i planen. I det inledande planarbetet har det bedömts att genomförandet av detaljpla- nen kan antas medföra betydande miljöpåverkan, varför en miljöbedömning ska genomföras och redovisas i en separat miljökonsekvensbeskrivning (MKB). 2.2 Plan- och miljöbedömningsprocess Enligt 6 kap. 5 § miljöbalken samt 2–4 §§ miljöbedömningsförordningen ska det klarläggas om detaljplanen omfattas av reglerna om miljöbedömning, och om planen bedöms ge upphov till betydande miljöpåverkan. För att ta reda på om genomförandet av planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska alla planer genomgå en undersökning. Undersökningen ska göras både när kommunen tar fram en ny detaljplan eller ändrar en befintlig. Om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en strategisk mil- jöbedömning göras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram (Figur 2). Figur 2. Processbild över miljöbedömningsprocessen för strategisk miljöbedömning. Illustration från Naturvårdsverket (2021). ◆ Den undersökning som har utförts av Stadsbyggnadskontoret vid Göteborgs Stad, (Göteborgs Stad, 2022a) visar på att planförslaget kan medföra betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska därmed upprättas och ett avgränsningssamråd för att samråda med länsstyrelsen om omfattning och detaljeringsgrad på MKB ska hållas (6 kap. 6–7 § miljöbalken). ◆ Avgränsningssamråd med Länsstyrelsen i Västra Götalands län har genomförts 2022-08-29. Av länsstyrelsens yttrande vid samrådet framgår bland annat vilka betydande miljöaspekter som MKB ska omfatta (Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2022). ◆ En tidigare version av MKB var en del av detaljplanens samrådshandlingar som kungjordes för samråd under perioden 5 juli - 29 augusti 2023. ◆ Utifrån inkomna synpunkter vid samråd och kompletterande utredningar anpassades planen och MKB bearbetades. Detaljplanen inklusive MKB tillhandahölls därefter för granskning under perioden 29 maj – 30 juni 2024. ◆ Med anledning av inkomna granskningsyttrande har kompletterande utredningar utförts och planen har färdigställts inför nämndens beslut om antagande. Denna MKB har inom ramen för detta arbete kompletterats och uppdaterats och har nu status antagandehandling. ◆ Miljöaspekter ska integreras fortlöpande i planprocessen. Hur detta arbete har bedrivits ska i ett beslut att anta en plan eller ett program som omfattas av kravet på strategisk miljöbedömning eller i en särskild handling i anslutning till beslutet redovisa hur miljöaspekterna har integrerats i planen, hur hänsyn har tagits till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunkter, skälen för att planen har antagits i stället för de alternativ som övervägts och vilka åtgärder som planeras för att övervaka och följa upp den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför (6 kap. 16 § miljöbalken). För aktuell detaljplan görs denna redovisning i planbeskrivningen. ◆ Efter planens antagande ska det under genomförandet ske uppföljning och eventuell övervakning av den betydande miljöpåverkan som planen kan antas ge upphov till (6 kap. 19 § miljöbalken). EnviroPlanning AB har av Göteborgs Stad fått i uppdrag att utföra den strate- giska miljöbedömningen och redovisa resultatet i en MKB. Arbetet har utförts i samverkan med Göteborgs Stad för att det under planprocessen ska kunna göras de anpassningar av planen som minimerar de negativa konsekvenser som kan uppstå. 2.3 Avgränsningar 2.3.1 Avgränsning i tid Horisontåret, det vill säga det bortre året till vilket bedömningen av miljöpå- verkan sträcker sig, är utifrån gällande översiktsplan satt till 2035. Översikts- planen spänner över flera tidshorisonter, men för perioden fram till 2035 in- nehåller översiktsplanen mer konkreta inriktningar och rekommendationer för att direkt efter antagandet fungera som stöd för detaljplaner, bygglov och andra tillstånd och beslut som rör stadens utveckling (Göteborgs Stad, 2022b). 2.3.2 Avgränsning i geografi Den geografiska avgränsningen av planens påverkan beror på vilken miljöa- spekt som utreds. För vissa miljöaspekter begränsas influensområdet till själva planområdet, medan det för andra kan ha en större utbredning. Vad som gäller framgår under respektive miljöaspekt i kapitel 5. 2.3.3 Avgränsning i sak I sitt yttrande vid avgränsningssamrådet instämmer länsstyrelsen i kommu- nens bedömning av vilka betydande miljöaspekter som MKB ska omfatta (Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2022; Göteborgs Stad, 2022c). Med stöd av detta och länsstyrelsens kompletterande synpunkter så beskriver denna MKB de betydande miljöaspekterna under följande rubriker i kapitel 5: 5.1 Kulturmiljö innehåller inga byggnadsminnen eller utpekad kulturhisto- risk värdefull bebyggelse som påverkas av detaljplanen. Däremot finns forn- lämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som kan påverkas av plan- läggningen. 5.2 Naturmiljö omfattar planens påverkan på identifierade naturvärden, bio- topskyddade objekt och skyddade arter (fåglar och groddjur). Avsnittet be- handlar särskilt vilka skyddsåtgärder som kommer vidtas för att minimera skador på naturvärden och arter. I kapitlet beskrivs också eventuella behov av ansökan om dispens från generellt biotopskydd och artskydd. 5.3 Förorenad mark redovisar av hur eventuella föroreningar hanteras i planarbetet för att minimera miljöpåverkan. Detta avsnitt är tätt ihopkopplat med frågan om påverkan på yt-och grundvatten. 5.4 Yt- och grundvatten behandlar dagvattenfrågor inklusive skyfallsrisker samt risk för att eventuella markföroreningar sprids till yt- eller grundvatten. Detaljplanens påverkan på ekologisk och kemisk vattenstatus och möjlighet- erna att miljökvalitetsnormerna (MKN) för yt- och grundvatten uppnås, där bedömning görs på kvalitetsfaktorsnivå. Utformningen av skyddsåtgärder re- dovisas. I kapitlet beskrivs också behovet av anmälan eller tillstånd för vatten- verksamhet i samband med genomförandet av planen, liksom påverkan på be- fintliga markavvattningsföretag. Det klarläggs också om åtgärder i planen kan innebära markavvattning enligt 11 kap. MB. 5.5 Risk och säkerhet omfattar risker kopplat till den enda identifierade risk- källan Sörredsvägen som är en primär utpekad led för farligt gods. Hur den planerade exploateringen med nya verksamheter kan påverka risknivån i om- rådet kommer att utredas i samband med genomförande av planen. Bedöm- ningen omfattar inte miljörisker. 5.6 Buller omfattar buller från vägtrafik samt verksamhets- och industri- buller och risken för att gällande riktvärden för bostäder överskrids. 5.7 Luft omfattar effekter av den ökade trafikalstring som planens genomfö- rande kommer att medföra på luftkvalitén och då särskilt risken för att miljö- kvalitetsnormer överskrids. 2.4 Beskrivning av planområdet Planområdet (Figur 3) som är cirka 29 hektar stort ligger i Björlanda, cirka 8 km nordväst om Göteborgs centrum. Marken ägs i huvudsak av Göteborgs Stad respektive Skanska Fastigheter och är i dagsläget inte detaljplanelagd, men översiktsplanen anger i huvudsak området som Förändrad markanvänd- ning verksamhet samt i mindre delar Kust och landsbygd. Inom det föreslagna planområdet finns en privat bostadsfastighet i direkt anslutning till Sörreds- vägen. Göteborgs Stad för diskussioner med fastighetsägaren om förvärv. Figur 3. Karta över planområde och dess omgivning. Området består till stora delar av skogbevuxen fastmark med förekomst av berg i dagen. Skogen varierar mellan ung björkskog och medelålders bland- skog. Det finns inslag av flacka sedimentfyllda dalgångar som sträcker sig ge- nom skogslandskapet som historiskt sett har använts som jordbruks- och be- tesmark. Cirka 8 hektar av området består idag av fragmenterad jordbruks- mark. I närtid har marken brukats genom hästverksamhet och utanför plan- områdets nordvästra del finns en stig genom skog och längs betesmark som förbinder bostadsområdet i väst med ridvägarna i norr. Mitt genom planområ- det korsar en kraftledning i ost-västlig riktning. Det går även kraftledningar strax väster och strax söder om planområdet. Kulturmiljön Utredningsområdet omfattas inte av något riksintresse för kulturmiljövård el- ler något kulturmiljöprogram, men är en känd fornlämningsmiljö. Naturmiljö Planområdet berör inga riksintressen för naturvård och inte heller några skogliga biotopskydd, utpekade ängs- och betesmarksobjekt eller skydds- värda träd. Göteborgs Stads översiktsplan har inte heller pekat ut några vär- defulla naturområden eller ekologiskt särskilt känsliga områden. Utförda na- turvärdesinventeringar har identifierat och avgränsat fem naturvärdesobjekt samt ett fåtal värdeelement. Tillgänglighet Planområdet ligger i nära anslutning till Sörredsvägen som är försedd med se- parat gång- och cykelbana och har närliggande kollektivhållplatser. Via väg 155 utgör Sörredsvägen en bra förbindelse med bland annat Göteborgs hamn. Bebyggelse Intill planområdets nordöstra gräns i Kålsered finns privata fastigheter med bostadsbebyggelse och gårdsmiljöer. Väster om planområdet i Låssby ligger ett område med bostadsbebyggelse. En privat bostadsfastighet intill Sörreds- vägen ligger inom den östra delen av det föreslagna planområdet. På andra sidan Sörredsvägen i sydostlig riktning ligger befintligt industriom- råde. De närmast belägna större sammanhängande bostadsområdena är Bis- kopsgården österut, Björlanda i nordväst och Torslanda i sydväst. Området är utsatt för buller och risker med anledning av närhet Sörredsvägen som är utpekad led för farligt gods. Det finns möjlighet att ansluta området till utbyggd VA i Sörredsvägen. Avvattning Området ligger högt beläget och avvattnas i huvudsak åt öster, mot Osbäcken som via Nordre älv mynnar i havet vid Björlanda Kile. En liten del av planom- rådet avvattnas mot Låssbybäcken i väster. Även denna mynnar i havet. Områ- det ligger nära en topografisk ytvattendelare i väster. Området karaktäriseras av små täta sänkor där ytvatten blir stående vilket resulterar i sanka områden. Genom området förekommer åkerdiken i nord-sydlig riktning. Dikena avrin- ner via jordbruksmark i norr mot Osbäcken som rinner parallellt med Björ- landavägen. Byggnadstekniska förutsättningar Under 2022 och 2023 har geotekniska och bergtekniska utredningar utförts med utgångspunkt från tidigare planområde där utredningarna uppdelats i ett mindre delområde i väst (AFRY, 2023; Skanska, 2022) och ett större i öst (Gö- teborgs Stad, 2023b) (Figur 4). Utredningarna utfördes med avseende på jord- lagerförhållanden, grundläggningsförutsättningar, bergstabilitet samt risk för blocknedfall, sprickförhållanden, radonrisk, förutsättningar för byggnation och risk för omgivningspåverkan. Inom det västra delområdet förekommer begränsade områden med torv/dy som är extremt sättningskänsligt. Dessa lösa jordar ska schaktas bort inför byggnation. Efter det bedöms stabilitetsförhållandena vara goda i och med att området därmed kommer bestå av plansprängt berg samt friktionsjord på berg (Skanska, 2022). Risken för ras och utglidning av block i området be- döms generellt som låg. Figur 4. Två delområden för geotekniska och bergtekniska utredningar. Den östra streckade delen ägs av Göteborgs Stad medan den västra helstreckade delen ägs av Skanska Fastigheter (Figur hämtad från Skanska, 2022). Det västra delområdet klassas efter mätningar som lågriskområde avseende radon, vilket innebär att losstagna bergmassor kan användas som fyllning/la- ger under byggnad med förutsättning att byggnaden uppförs radonskyddat (Afry, 2023). I det östra delområdet bedöms det sammantaget inte förekomma några geo- tekniska eller bergtekniska hinder för exploatering av planområdet. Inga ob- servationer av större blocknedfall eller ras noterades i området och det före- ligger heller inte någon risk för erosion, bergras och blocknedfall. I området finns dock spricksystem som tyder på en hög sannolikhet för kilbrott såväl som planbrott vid schaktning. Byggnader kommer troligen att behöva pål- grundläggas på grund av varierande lerdjup (Göteborgs Stad, 2023b). Enligt SGU:s översiktliga radonriskkarta är det östra delområdet klassificerat som låg- till normalriskområde. På normalradonmark ska nya byggnader upp- föras radonskyddande (Göteborgs Stad, 2023b). Inga grundvattenmätningar eller observationer av den fria vattenytan har gjorts inom planområdet. I anslutande industriområde, sydost om Sörredsvä- gen, har den fria vattenytan observerats mellan 1–2 m under befintlig markyta (Göteborgs Stad, 2023b). Under 2024 har Göteborgs Stad låtit utföra en kompletterande geoteknisk ut- redning för planområdet i syfte att klarlägga markens lämplighet för planens ändamål utifrån ett hälsa- och säkerhetsperspektiv. Risker som till exempel skred och erosion har undersökts. Utredningen bekräftar tidigare utredning- ars bedömningar och sammantaget bedöms detaljplanen kunna genomföras utan att orsaka negativ omgivningspåverkan på omkringliggande byggnader och infrastruktur. I kommande skeden kommer vidare utredningar krävas, gällande eventuella sättningsreducerande åtgärder, markrörelser (på grund av utfyllning och packning) och uppfyllnadsslänter. Vilka åtgärder och re- striktioner som eventuellt ska ingå i planen ur en geoteknisk synvinkel för att marken enligt plan- och bygglagen (PBL) ska anses lämpligt för ändamålet framgår av plankarta och planbeskrivning. 2.5 Förhållande till andra planer och program Översiktsplan Den föreslagna utvecklingen har stöd i gällande översiktsplan. Göteborgs Stads översiktsplan anger framtida utvecklingsområde för verksamheter såsom industri och andra anläggningar för en stor del av planområdet. Det in- nefattar verksamheter med omgivningspåverkan där skyddsavstånd kan krä- vas. För mindre delar av planområdet anger översiktsplanen användningen kust- och landsbygd där ny bebyggelse endast bör tillkomma genom enstaka lokaliseringsprövningar. Inom planområdet finns även områden där översiktsplanen anger jordbruks- mark och fornlämningsområden. Andra kommunala planer I områdets närhet pågår både utbyggnad enligt tidigare planer och planering av nya områden. Figur 5 visar pågående projekt i området närhet. Figur 5. Angränsande detaljplaner. Gult=aktuellt planområde, grönt=planprogram- områden, rött=pågående detaljplaneprojekt, orange=utbyggnadsprojekt och blått=på- gående infrastrukturprojekt. Källa Göteborgs Stad Ett antal projekt bedöms, på grund av dess karaktär och läge, kunna ha viss påverkan på aktuell detaljplan. 1. Genomförande av detaljplan för verksamheter vid Pressvägen inom stadsdelen Sörred (batterifabriken). Utbyggnad avser cirka 300 000 m2 industri och ett stort antal ytterligare arbetsplatser. 2. Detaljplan för verksamheter vid Gamla Sörredsvägen. Detaljplanen är i skede inför samråd, som beräknas genomföras under Q2 2024. Detaljplanen syftar till att utreda möjligheten för kvartersmark med en byggrätt om cirka 100 000 m2. 3. Utbyggnad av verksamheter inom gällande detaljplan, detaljplanen ger möjlighet för en byggrätt om cirka 30% av fastighetsarean inom planområdet. 3 Alternativ Enligt miljöbalken 6 kap. 11 § punkt 2 ska rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd identifieras, beskri- vas och bedömas. Motivering till varför olika alternativ har valts eller valts bort under processen ska även redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen (6 kap. 11 § punkt 6). 3.1 Nollalternativ I 6 kap. 11 § 3 a miljöbalken anges att en miljökonsekvensbeskrivning i den strategiska miljöbedömningen ska innehålla uppgifter om miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen eller programmet inte genomförs. Detta framskrivna nuläge brukar ofta kallas nollalternativ i miljökonsekvens- beskrivningen. Nollalternativ används vid en jämförelse mellan övriga alter- nativ som tas fram inom ramen för planen. Nollalternativet i denna plan beskriver förhållandena om detaljplanen inte ge- nomförs utifrån horisontåret 2035. Det innebär att markanvändningen och miljöförhållandena motsvarar dagens situation. Marken brukas genom fortsatt arrende. 3.2 Alternativ lokalisering Göteborgs stad har jämfört olika tänkbara lokaliseringar av planerat verksam- hetsområde inom ramen för en jordbruksmarksutredning (Göteborgs Stad, 2023a). Utredningen har identifierat tre lokaliseringsalternativ utifrån ett an- tal grundläggande kriterier. 3.2.1 Urvalskriterier Den tilltänkta markanvändningen består till övervägande del av verksamheter som är beroende av goda trafikförbindelser för godstransporter. Det är därför viktigt att verksamheterna har en koppling till infrastruktur som är utpekad som primärled för farligt gods, då denna typ av transporter kan komma att fraktas till och från området. Vidare är det viktigt med en gen koppling till Gö- teborgs hamn för effektiva transporter av gods, för att undvika onödiga och oönskade trafikrörelser liksom ökad miljö- och riskpåverkan inom staden. Yt- terligare en fördel med en sådan lokalisering för ett verksamhetsområde vid en trafikerad led är skyltläget. Kriteriet att ha mark i anslutning till större transportleder som är utpekade som primärled för farligt gods och genkoppling till Göteborgs hamn gör att Hi- singen blir aktuellt. Sörredsvägen, Hisingsleden och Norrleden samt norra de- len av E6 uppfyller samtliga kriterier som större transportled, primärled för farligt gods och möjlighet till genkoppling till hamnen. Södra delen av E6 på Hisingen och fastlandet uppfyller också dessa kriterier, men all mark i anslut- ning till leden och med omnejd är ianspråktagen. I sträckningen söder om Kla- rebergsmotet får farligt gods transporteras, men farligt gods får inte transpor- teras genom exempelvis Lundbytunneln och kan därmed inte nå hamnen på ett gent sätt. I Figur 6 är de delsträckor av Hisingsleden/Norrleden/E6:an markerade. I anslutning till leden finns ej ianspråktagen mark för fortsatt ur- val. Figur 6. Ljusblå linje redovisar Hisingsleden/Norrleden/E6. Mörkblå linje redovisar Sörredsvägen och mindre delar av Björlandavägen samt Torslandavägen. Röd punkt visar hamnen. Bokstä- verna visar de olika lokaliseringsalternativen (Figur hämtad från Göteborgs Stad jordbruks- marksutredning, 2023a). Kriterierna utgår från områden i översiktsplanen som pekas ut som verksam- hetsområde. Det har dock visat sig vara väldigt svårt att hitta tillräckligt stora ytor inom markanvändningen verksamhetsområde, dels för att marken till stora delar redan är ianspråktagen av befintliga verksamheter, dels för att verksamheterna här redan idag efterfrågar ytterligare markområden i anslut- ning till sin befintliga verksamhet inom dessa ytor. Då inriktningen och syftet är att finna en lokalisering för verksamhetsmark som kan komma att inrymma störande verksamheter, är en sådan utveckling i blandad stadsbebyggelse inte förenlig med översiktsplanens intentioner för området. Exploatering av ny verksamhetsmark bör i huvudsak inte ske inom områden som omfattas av riksintresse för friluftsliv, naturvård och kulturmiljö eller Na- tura 2000-områden. Exploatering kan heller inte ske inom naturreservat, var- för även dessa områden undantas. Vidare undantas större områden med utpe- kade värdefulla kulturlandskap och kulturmiljöer, ekologiskt särskilt känsliga områden, områden med strandskydd samt stadsparker och stadsdelsparker. Nästa steg är att identifiera ej ianspråktagna områden med en tillfredställande storlek. Som urvalskriterium har en storleksordning på 25 sammanhängande hektar valts. Detta för att etableringen ska vara rimlig och exploateringsmöj- ligheterna goda. 3.2.2 Lokaliseringsalternativ 3.2.2.1 Lokaliseringsalternativ A (Huvudalternativet) – Verksamhetsom- råde vid Sörredsvägen Området har stöd i översiktsplanen och uppfyller krav på markens storlek. Gö- teborgs Stad och Skanska äger fastigheterna på platsen och det finns intresse att utveckla marken. Området har goda anslutningsmöjligheter till trafikled, gång och cykelvägar samt kollektivtrafik. Området är integrerat med industri och verksamheter. Tekniska system finns i anslutning till området. Området ligger relativt nära större sammanhängande bostadsområden och det finns problematik kring buller och risker för farligt gods för närmsta bo- stadsbebyggelse, men det är endast ett fåtal bostäder som det behöver tas hänsyn till. Området är relativt kuperat och består till cirka 8 hektar av jord- bruksmark. Området omfattas inte av riksintressen eller Natura 2000, men det förekom- mer dokumenterade fornlämningar och naturvärden. 3.2.2.2 Lokaliseringsalternativ B – Äspet sydost om Säve samhälle och Svensby Området uppfyller krav på storlek på marken men har inte stöd i översiktspla- nen. Fastigheterna har privata markägare och intresset att utveckla området är okänt. Marken ligger nära trafikleder men det saknas gen väganslutning. Det saknas också gång- och cykelbanor till platsen. Området ligger relativt nära större sammanhängande bostadsområden och det finns problematik kring buller och risker för farligt gods för närmsta bo- stadsbebyggelse. Kapacitet i tekniska system saknas. Det är i huvudsak ett flackt landskap och större delen av området består av jordbruksmark. Området omfattas inte av riksintresse eller Natura 2000 och det finns inga dokumenterade naturvärden, dock fornlämningar. 3.2.2.3 Lokaliseringsalternativ C – Ingebäck, väster om E6 i Rödbo-Kärra Området har stöd i översiktsplanen och uppfyller krav på markens storlek. Gö- teborgs Stad och privata aktörer äger fastigheterna på platsen och det finns in- tresse att utveckla marken. Området ligger i anslutning till E6:an men saknar idag en gen väganslutning. Gång- och cykelbana samt kollektivtrafik finns. Området ligger relativt nära större sammanhängande bostadsområden och det finns problematik kring buller och risker för farligt gods för närmsta bostadsbebyggelse. Området sak- nar idag erforderlig VA-kapacitet och ledningar. Området är delvis kuperat och består av cirka 50 hektar jordbruksmark och omfattas delvis av riksintresse för naturvård. Cirka 700 meter norr om områ- det ligger ett Natura 2000-område (fågeldirektivet). Det saknas kännedom om förekomst av kultur- och naturvärden inom området. 3.2.3 Val av lokalisering Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att huvudalternativet vid Sörredsvägen är den bästa lokaliseringen utifrån flera aspekter. Utvecklingen av huvudalternativet är förenligt med översiktsplanen, och de huvudsakliga markägarna har för avsikt att området ska utvecklas för verk- samheter. Lokaliseringsalternativ C har utifrån dessa två perspektiv samma förutsättningar, medan lokaliseringsalternativ B strider mot översiktsplanen och de aktuella markägarnas intresse i att omvandla marken är okänd. Huvudalternativet har i sig en tillfredställande storlek samtidigt som den kan ses som en del av ett större industri- och verksamhetsområde tillsammans med befintligt verksamhetsområde på andra sidan Sörredsvägen och övriga verksamhetsområden söderut mot hamnen. Det finns också utbyggd kollektiv- trafik och anslutningar till cykelvägnät i anslutning till området. Av alternati- ven ligger också huvudalternativet på kortast avstånd till hamnen. Huvudal- ternativet ligger därtill minst perifert av alternativen och har kortast restid från staden och andra större bostadsområden på Hisingen. Huvudalternativet har redan idag infrastrukturkopplingar till en primär farligt godsled, till skillnad från de andra lokaliseringsalternativen. Det innebär att huvudalternativet utifrån denna aspekt kan exploateras utan att det krävs större infrastrukturåtgärder. Sörredsvägen är också kommunalägd medan El- lesbovägen och E6:an är statligt ägda. Därmed kan bristen på verksamhets- mark tillgodoses i närtid. Så är inte fallet för de övriga lokaliseringsalternati- ven, där i stället ombyggnad av statliga vägar skulle behöva ske direkt och med en trafikering på dessa vägar skulle ge en större omgivningspåverkan till följd. Mot bakgrund av ovanstående har vald lokalisering utgjort grund för aktuellt planförslag. 3.3 Alternativ utformning Planförslaget har anpassats efter platsens förutsättningar och utifrån målsätt- ningen att tillskapa funktionella ytor för verksamheter och industri med bra tillgänglighet utan att medföra mer än nödvändig olägenhet för boende, bru- kare och omgivande miljö. Ytorna för naturmark har under arbetet med detalj- planen inför granskning utökats och kvartersmark för industri har minskat i omfattning. 4 Metodik 4.1 Bedömningsmetodik 4.1.1 Skadelindringshierarkin Arbetsprocessen med miljökonsekvensbeskrivningen utgår ifrån den så kal- lande skadelindringshierarkin (Figur 7; Naturvårdsverket, 2016). Skadelind- ringshierarkin innebär att: ◆ I första hand ska skador undvikas genom god planering och lokalisering. ◆ I andra hand ska hänsyn genom undvikande-, skydds- och återställandeåtgärder tas vid utformningen av planen så att eventuell skada kan begränsas så mycket som möjligt på plats. ◆ Ekologisk kompensation kan bli aktuellt som en sista åtgärd om skada eller olägenhet återstår efter att ovanstående åtgärder vidtagits (Miljösamverkan Sverige, 2019). Figur 7. Skadelindringshierarkin innebär att alla rimliga åtgärder för att undvika, minimera och återställa påverkan från en exploatering ska vidtas innan behovet av kompensation fastställs. Il- lustrationen är en bearbetning av den i Naturvårdsverket, 2016. 4.1.2 Bedömning av påverkan, effekt och konsekvens För miljöbedömningarna i MKB:n används begreppen påverkan, effekt och konsekvens (Figur 8). ◆ Påverkan är en fysisk åtgärd som exempelvis anläggandet av en väg eller en skogsavverkning, som medför att en miljö tas i anspråk. ◆ Effekt är den fysiska förändring som åtgärden får på en viss miljökvalitet eller miljöaspekt när det till exempel uppstår buller eller att en livsmiljö avverkas och försvinner. ◆ Konsekvens är det sammanvägda resultatet av påverkan och effekt och är en värdering av betydelsen att en miljökvalitet förändras. Exempel på en konsekvens av buller kan vara att boendemiljön för människor försämras, vilket kan leda till exempelvis försämrad trivsel och hälsa och att människor flyttar. En förstörd livsmiljö kan få konsekvensen att arter knutna till just den livsmiljön får det svårare att sprida sig och därmed får försämrade förutsättningar för överlevnad. Konsekvenser kan beskrivas i flera led och med olika djup beroende på miljökvalitet och rimlighet. Konsekvensen är en värderande bedömning som ska återges med en beskrivning. Figur 8. Illustration med exempel på sambandet och skillnaden mellan påverkan, effekt och konse- kvens. Illustration: EnviroPlanning AB. Miljöeffekter (förändringar av miljökvalitet som kan mätas eller registreras) beskrivs generellt enligt följande: ◆ Vilken utbredning de har – lokalt, regionalt eller globalt. ◆ Vilken varaktighet de har – kortvariga, långvariga, reversibla, irreversibla. ◆ Om de är direkta eller indirekta. ◆ Om det kan uppstå kumulativa effekter. En konsekvens kan vara positiv eller negativ och anges i storleksordningen li- ten, måttlig, stor eller mycket stor (Figur 9). Obetydliga konsekvenser innebär att inga eller obetydliga konsekvenser uppstår. Konsekvensen baseras på en sammanvägning av effekten av påverkan och värdet/känsligheten hos en mil- jöaspekt, som kan vara liten, måttlig eller stor. Kategoriseringen utgår från be- dömningsgrunder för respektive miljöaspekt. Metoden medger viss flexibilitet och eventuella avvikelser beskrivs i text. Effekt Stor Måttlig positiv Stor positiv Mycket stor positiv positiv konsekvens konsekvens konsekvens Måttlig Måttlig positiv Stor positiv positiv konsekvens konsekvens Liten positiv konsekvens Liten Måttlig positiv positiv konsekvens Liten Måttlig negativ negativ konsekvens Liten negativ konsekvens Måttlig Måttlig negativ Stor negativ negativ konsekvens konsekvens Stor Måttlig negativ Stor negativ Mycket stor negativ negativ konsekvens konsekvens konsekvens Litet Måttligt Stort Värde/känslighet Figur 9. Vägledning i bedömning av värdering av miljökonsekvens. Bedömningen bygger på vär- det/känsligheten av en miljökvalitet samt effekten som uppstår på densamma. 4.1.3 Kumulativa effekter Enligt Naturvårdsverkets vägledning (Naturvårdsverket, 2016) ska en miljö- bedömning bidra till att säkerställa att kumulativa miljöeffekter identifieras och beaktas vid utformning av planer. Kumulativa miljöeffekter är sådana ef- fekter som kan uppstå genom samverkan med tidigare, nutida eller framtida aktiviteter och avser effekter på miljön och människors hälsa. Dessa kan besk- rivas som antingen direkta eller indirekta, som positiva eller negativa eller som tillfälliga eller bestående. Effekterna som beskrivs ska inte begränsas geo- grafiskt utan gäller både i närområdet och i övriga delar av Sverige om detta skulle bli aktuellt. 5 Miljökonsekvenser Nedan ges en beskrivning av samtliga miljöaspekter som i kommunens av- gränsningssamråd med Länsstyrelsen i Västra Götalands län har identifierats kunna medföra betydande miljöpåverkan (Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2022; Göteborgs Stad, 2022c). Utifrån nuläge och förutsättningar, i kombi- nation med specificerade bedömningsgrunder, görs för planförslaget och nol- lalternativet en miljöbedömning av respektive miljöaspekt. En samlad bedöm- ning presenteras i kapitel 8. 5.1 Kulturmiljö En kulturmiljö är en miljö som över tid präglats av mänskliga verksamheter och aktiviteter och kan omfatta allt från enskilda objekt såsom byggnader, fornlämningar eller ortsnamn, till större landskapsavsnitt. Ofta har kulturmil- jöer ett allmänt intresse eftersom de speglar en viss tid eller ett visst skeende, och bör därför förvaltas för framtiden. Med grund i 6 kap. miljöbalken och kul- turmiljölagen (1988:950) ska eventuell påverkan därför bedömas utifrån be- rörda miljöers betydelse idag, men också i framtiden. 5.1.1 Nuläge och förutsättningar Utredningsområdet för kulturmiljö omfattar det preliminära planområdet in- för start av planarbetet (Figur 10). Planens gränser har efter detta justerats något, bland annat av hänsyn till gjorda fynd. Utredningsområdet omfattas inte av något riksintresse för kulturmiljövård eller något kulturmiljöprogram, men är en känd fornlämningsmiljö. Miljöbedömningen för kulturmiljö är i samråd med länsstyrelsen avgränsad till att beskriva och bedöma värden av- seende fornlämningar (Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2022). Figur 10. Karta över utredningsområdet för kulturmiljö, hämtad från arkeologisk utredning – steg 1 (Bild hämtad från Göta Arkeologi, 2022a) 5.1.1.1 Arkeologiska utredningar 1 & 2 Under 2022 har två arkeologiska utredningar genomförts i planområdet: arke- ologisk utredning – steg 1 (Göta Arkeologi, 2022a) och arkeologisk utredning – steg 2 (Göta Arkeologi, 2022b). Arkeologisk utredning – steg 1 syftade till att besiktiga kända fornlämningar i området, att identifiera eventuellt okända fornlämningar samt troliga lägen för idag okända fornlämningar som inte är synliga ovan mark. Inför och i sam- band med fältarbetet genomfördes en kart- och arkivstudie som omfattade lantmäteriets historiska kartor, ortnamnsförteckningar och husförhörsläng- der. Vid fältarbetet utfördes en okulär besiktning/inventering. Utredningen kunde konstatera att det fanns spår efter historisk bebyggelse inom området men även ytor som kan innehålla fornlämningar under matjordstäcket. Arkeologisk utredning – steg 2 utfördes för lokaler med potential för eventuella fornlämningar under mark. Syftet med utredningen var att ta reda på om forn- lämningar kommer att beröras av framtida exploatering. I utredningen gjor- des även en preliminär avgränsning av nyupptäckta fornlämningar. Figur 11 visar samtliga utredda kulturhistoriska lämningar i förhållande tillföreslagen plangräns. Beskrivning redovisas i Tabell 1. Fornlämningsbilden i utredningsområdet domineras av boplatser och fynd- platser från stenåldern. Under tidigmesolitisk tid, för omkring 11 500 år se- dan, stod havet så högt att dalgången mellan bergen var vattenfylld. Boplat- serna och boplatsområdet låg då på de forna stränderna av en liten havsvik (Göta Arkeologi, 2022a). I den arkeologiska utredningen - steg 2 påträffades sju nya fornlämningar. Dessa utgörs av fem boplatser, ett boplatsområde samt en stensättning. Den redan kända fornlämningen, en välbevarad stenåldersboplats, avgränsades geografiskt (Göta Arkeologi, 2022b). Under historisk tid har ytorna inom utredningsområdet främst nyttjats som utmark för de närliggande byarna, men under andra halvan av 1800-talet tog man upp en del åkrar (Göta Arkeologi, 2022b). Den arkeologiska utredningen - steg 1 visade på flera kulturhistoriska lämningar från 1800– och tidigt 1900- tal i området. Dessa utgörs av gärdsgårdar, torpgrunder och övriga husgrun- der. Tre av gärdsgårdarna bedömdes vara äldre än år 1830 och markerar gränser som inte längre är aktiva. De bör därför enligt utredningen betraktas som fornlämningar. De övriga sju gärdsgårdarna som identifierats i området bedömdes vara från senare delen av 1800-talet eller från tidigt 1900-tal (Göta Arkeologi, 2022a) och omfattas därmed inte av något strikt skydd enligt kul- turmiljölagen. De har dock ett kulturmiljövärde, vilket innebär att de ska skyd- das mot åtgärder som medför påtaglig skada så långt som möjligt (1 kap. 1 § kulturmiljölagen; 3 kap. 6 § miljöbalken). I området konstaterades också fem historiska husgrunder. Tre av dessa är registrerade som övrig kulturhistorisk lämning. De övriga två husgrunderna bedömdes vara sentida och fick därför inte denna registrering. 5.1.1.2 Arkeologisk förundersökning Utifrån resultat från de arkeologiska utredningarna har det under 2023 ge- nomförts en arkeologisk förundersökning (Göta Arkeologi, 2023; Länsstyrel- sen i Västra Götalands län, 2023). Syftet var att bedöma fornlämningarnas ut- sträckning, karaktär, ålder och vetenskapliga potential samt att konstatera status för en möjlig stensättning och förekomst av brända ben inom en boplats. Den arkeologiska förundersökningen berörde åtta fornlämningar. Figur 11 vi- sar samtliga utredda fornlämningar i förhållande tillföreslagen plangräns. Be- skrivning redovisas i Tabell 1 Två av dessa fornlämningar har bedömts sakna vetenskaplig potential för yt- terligare arkeologiska undersökningar och kan betraktas som undersökta och borttagna. De övriga bedöms ha vetenskaplig potential för ytterligare arkeolo- giska undersökning. Fem av fornlämningarna kunde geografiskt avgränsas. Två av fornlämningarna, varav en gärdsgård, ligger utanför planområdet. En fornlämning ligger delvis utanför planområdet och delvis inom planområdet på planbestämmelse för naturmark. Tre fornlämningar ligger helt inom plan- bestämmelse för naturmark. En fornlämning i form av en gärdsgård ligger i princip helt utanför planområdet och tangerar endast planområdet på planbe- stämmelse för naturmark samt prickmark på mark för industri, verksamheter. Tre övriga fornlämningar, varav en gärdsgård, ligger delvis inom planområdet på planbestämmelse för natur samt industri och verksamheter. I förundersök- ningen bedöms det också att en tidigare förmodad stensättning är en grav. Figur 11 Karta som redovisar resultat från utredningar samt förundersökning i förhållande till markanvändningen i plankartan. Resultaten visar hur fornlämningsavgränsningen reviderats från utredning till förundersökning. Totalt har sju fornlämningar och tre övriga kulturhistoriska lämningar identi- fierats och avgränsats inom det föreslagna planområdet. En fornlämning inom området har undersökts och tagits bort (Tabell 1). Tabell 1. Identifierade kulturmiljöobjekt från arkeologisk utredning – steg 1, arkeologisk utred- ning steg 2 och arkeologisk förundersökning. *) Se Plankarta i Figur 11. Lämnings- Antikvarisk Planerad mark- Slutbedömning ID i Fornsök typ bedömning användning* Bedöms ha vetenskaplig potential Boplats- Verksamheter, L1970:7245 Fornlämning för ytterligare arkeologiska under- område Prickmark, sökningar. Kulturhistoriskt värde. Önskvärt att Husgrund, Industri, Övrig kulturhisto- den bevaras. En mindre undersök- L2022:1202 historisk Verksamheter, risk lämning ning skulle kunna utföras för att för- tid Prickmark söka fastställa lämningens ålder. Husgrund, Det kulturhistoriska värdet är lågt. En Övrig kultur- L2022:1203 historisk Verksamheter mindre undersökning skulle kunna historisk lämning tid fastställa lämningens ålder. Svårbedömt kulturhistoriskt värde. Husgrund, Övrig kultur- En mindre undersökning skulle L2022:1204 historisk Natur historisk lämning eventuellt kunna ge mer information tid om lämningens ålder. Bedöms inte ha vetenskaplig pot- Utanför ential för ytterligare arkeologiska L2022:3479 Boplats Fornlämning planområde undersökningar. Kan betraktas som undersökt och borttagen. Bedöms ha vetenskaplig potential Boplats- Utanför L2022:3482 Fornlämning för ytterligare arkeologiska under- område planområde sökningar. Bedöms ha vetenskaplig potential Boplats- L2022:3483 Fornlämning Natur för ytterligare arkeologiska under- område sökningar. Bedöms ha vetenskaplig potential L2022:3484 Boplats Fornlämning Natur för ytterligare arkeologiska under- sökningar. Bedöms ha vetenskaplig potential Boplats- L2022:3486 Fornlämning Naturmark för ytterligare arkeologiska under- område sökningar. Bedöms inte ha vetenskaplig pot- Industri, ential för ytterligare arkeologiska L2022:3487 Boplats Fornlämning Verksamheter, undersökningar och kan betraktas Gata som undersökt och borttagen. Bedöms ha vetenskaplig potential Stensätt- L2022:3490 Fornlämning Natur för ytterligare arkeologiska under- ning, grav sökningar. Industri, Inte registre- Gärds- Bör betraktas som fornlämning, en- Fornlämning Verksamheter rat i Fornsök gård ligt arkeologisk utredning steg 2. Natur 5.1.2 Bedömningsgrunder Kulturmiljölagen Fornlämningar skyddas genom kulturmiljölagen. Enligt kulturmiljölagens andra kapitel definieras dessa som: lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som ska ha tillkommit genom äldre tiders bruk, vara varakt- igt övergivna och ha tillkommit före år 1850. Genom kulturmiljölagen har fornlämningar ett automatiskt skydd. Det innebär att fornlämningar har ett skydd, även om de inte är upptäckta eller registrerade sedan tidigare. Skyddet innebär enligt 2 kap. 6 § kulturmiljölagen att det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plante- ring eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Ingrepp i en forn- lämning får inte ske utan länsstyrelsens tillstånd enligt 2 kap. 12 § kulturmiljö- lagen. Till en fornlämning hör ett så stort område på marken, sjö- eller havsbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område benämns fornlämnings- område och har samma lagskydd som fornlämningen (2 kap. 2 § kulturmiljöla- gen). De lämningar som inte uppfyller alla kriterier för att bedömas som fornläm- ningar kallas för övriga kulturhistoriska lämningar. Dessa omfattas inte av det direkta skyddet i 2 kap. i kulturmiljölagen men ingår i det som sägs inled- ningsvis i kulturmiljölagen “Ansvaret för kulturmiljön delas av alla. Såväl en- skilda som myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön undviks eller begränsas” (1 kap. 1 § kulturmiljölagen). Bestämmelser om kulturmiljön som kan innebära olika former av hänsyn eller begränsningar finns även i miljöbalken, plan- och bygglagen (2010:900) och skogsvårdslagen (1979:429). Kriterier för bedömning av värde och effekt Miljöbedömningen av planförslagets konsekvenser på kulturmiljön baseras på nuläge och förutsättningar ovan i kombination med kriterierna för värde och effekt redovisade i Tabell 2 och Tabell 3. Tabell 2. Kriterier för bedömning av stort, måttligt och litet värde med avseende på kulturmiljö. Värde Särskilt utpekade kulturmiljöer och objekt av nationellt eller stort regionalt intresse som är välbevarade, har en viss funktion, har obruten historisk konti- nuitet och ingår var för sig och tillsammans i ett tydligt kulturhistoriskt sam- Stort manhang. Miljöerna har ett eller flera viktiga värden som höga bevarande- värden, stora vetenskapliga värden, upplevelsevärden och pedagogiska vär- den. Omfattar även avgränsade miljöer som är särskilt betydelsebärande. Graden av historisk läsbarhet är hög. Representativa kulturmiljöer och objekt av regionalt eller lokalt intresse som finns utpekat i översiktsplan eller kulturmiljöprogram. Miljöerna uppvisar viss påverkan på grund av bruten historisk kontinuitet och berättar om en viss hi- Måttligt storisk funktion, ett förlopp eller ett sammanhang. Miljöerna är vanligt före- kommande men är viktiga för den historiska läsbarheten. Graden av historisk läsbarhet är måttlig. Enstaka avgränsade miljöer, övriga kulturhistoriska lämningar och fornläm- Litet ningar där sammanhanget och den kulturhistoriska kontinuiteten är otydlig eller har brutits. Miljöerna har låg historisk läsbarhet. Tabell 3. Kriterier för bedömning av stor, måttlig och liten negativ respektive positiv effekt med avseende på kulturmiljö. Effekt Negativ Positiv När kulturmiljövärden skadas eller När kulturmiljövärden eller den kul- förloras och den kulturhistoriska kon- turhistoriska kontinuiteten avsevärt Stor tinuiteten bryts i sådan omfattning att stärks, exempelvis genom att miljöer den historiska läsbarheten avsevärt och objekt som varit otydliga fram- försvåras eller upphör helt. hävs, återställs eller knyts samman till en enhet, så att den historiska läsbar- heten förbättras i stor omfattning. När kulturmiljövärden skadas eller När kulturmiljövärden eller den kul- förloras och den kulturhistoriska kon- turhistoriska kontinuiteten måttligt tinuiteten bryts i sådan omfattning att stärks, exempelvis genom att miljöer den historiska läsbarheten minskar, och objekt som varit otydliga fram- Måttlig men fortfarande går att avläsa med hävs, återställs eller knyts samman till viss svårighet. en enhet så att den historiska läsbar- heten i miljön förbättras i måttlig om- fattning. När enstaka kulturmiljövärden som När kulturmiljövärden eller den kul- inte är betydelsebärande för kultur- turhistoriska kontinuiteten till viss del miljöns helhet eller historiska sam- stärks, exempelvis genom att miljöer band skadas, så att den historiska läs- och objekt som varit otydliga fram- Liten barheten minskar men fortfarande hävs, återställs eller knyts samman till går att avläsa utan större svårigheter. en enhet så att den historiska läsbar- heten i miljön förbättras i liten omfatt- ning. 5.1.3 Anpassningar Planens utformning har i viss mån anpassats efter fornlämningarna genom att plangränsen justerats så att fornlämningar dels ligger utanför planområdet, dels ligger inom planbestämmelser för naturmark där det kan finnas potential att bevara lämningen. Andra fornlämningar ligger nu, helt eller till större del, utanför planområdet. En gärdsgård utgör till stor del gräns mellan planbe- stämmelse för industri och naturmark med potential att bevara fornläm- ningar. 5.1.4 Planerade åtgärder Vid konsekvensbedömningar har följande åtgärder förutsatts. De regleras dock inte i detaljplanens bestämmelser utan måste beaktas i samband med genomfö- rande i planen. ◆ Undersökningar bör genomföras för de fornlämningar som tillåts påverkas och som bedöms ha vetenskaplig potential för ytterligare arkeologiska undersökningar (förutsätts vara krav från länsstyrelsen). ◆ Övriga kulturhistoriska lämningar som utgörs av torplämningar och husgrund är av kulturhistoriskt värde, lågt kulturhistoriskt värde respektive svårbedömt kulturhistoriskt värde. Om bevarande av lämningarna inte är möjligt bör mindre undersökningar av dessa genomföras för att fastställa ålder på dem (förutsätts vara krav från länsstyrelsen). ◆ För gärdsgårdar som det ges tillstånd att påverka bör de delar som tas bort flyttas till en annan del av området. Kan med fördel samordnas med biotopskyddade stenmurar. 5.1.5 Påverkan, effekt och konsekvens 5.1.5.1 Nollalternativet Nollalternativet, som avseende kulturmiljö i princip utgör nuläget, innebär ingen påverkan på identifierade fornlämningar. I huvudsak skulle kulturläm- ningarna inom planområdet bevaras intakta. Konsekvensen är obetydlig. 5.1.5.2 Planförslaget Planförslaget påverkar ett område som, utifrån bedömningsgrundernas skala, har litet kulturmiljövärde, detta då området omfattar ett mindre antal objekt utan tydligt sammanhang. De flesta fornlämningarna syns inte ovan mark idag, vilket innebär att läsbarheten för allmänheten är låg. Med den anpassning av planförslaget som gjorts efter samrådet minskar den negativa effekten genom att flertalet kulturhistoriska lämningar kan bevaras inom naturmark och de som påverkas har minskat till att röra en fornlämning, två övriga kulturhistoriska lämningar samt del av en gärdsgård. Utifrån detta bedöms planförslaget ha liten negativ konsekvens på kulturmiljön. Figur 12. Bild över den identifierade stensättningen i området (Bild hämtad från Göta Arkeologi, 2023). 5.1.6 Förslag till ytterligare skyddsåtgärder Inga egentliga skyddsåtgärder utöver att undvika att påverka fornlämningar har identifierats. ◆ Fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar, murar och äldre strukturer som ligger inom planområdet men inom naturmark ska om möjligt bevaras genom reglering i planen, avseende till exempel begränsat tillåtet schaktdjup. 5.1.7 Förslag till kompensationsåtgärder ◆ Genom anpassade stigar inom kulturmiljön ökar allmänhetens möjlighet att bruka, förvalta och röra sig kring bevarade fornlämningar. ◆ Informationstavlor på platsen kan användas för att förmedla platsens historiska användning och därmed förstärka platsens kulturhistoriska berättelse. ◆ Grönska som buskage och träd kan ge en mjukare avgränsning mellan hårdgjorda ytor och bevarade kulturmiljöer. 5.1.8 Kumulativa effekter Inga kumulativa effekter på kulturmiljön har identifierats. 5.2 Naturmiljö Miljöaspekten naturmiljö omfattar all form av natur från mossar, sjöar och berg till mänskligt påverkade miljöer som skogsplantager, bevattningsdam- mar och stadsparker. Även enskilda arter ingår i begreppet. Olika naturmiljöer bidrar i varierande grad till den biologiska mångfalden och till landskapets nätverk av livsmiljöer. I samband med fysisk planering inför en exploatering är det viktigt med miljöbedömning av naturmiljön för att förebygga och han- tera eventuella konsekvenser på biologisk mångfald, grön infrastruktur och ekosystemtjänster. 5.2.1 Nuläge och förutsättningar Planområdet har historiskt nyttjats som utmark och åker. Den östra delen av planområdet utgörs idag huvudsakligen av hästbetesmarker. Delar av betes- markerna utgörs av gammal åkermark men det förekommer även betesmar- ker med karaktär av naturbetesmark. Stora delar av planområdet utgörs också av ung björkdominerad skog. Planområdet berör inga riksintressen för naturvård, skogliga biotopskydd, ut- pekade ängs- och betesmarksobjekt enligt ängs- och betesmarksinventeringen eller skyddsvärda träd. Inga värdefulla naturområden eller ekologiskt särskilt känsliga områden som pekas ut i Göteborgs stads översiktsplan finns inom planområdet (Göteborgs stad, 2019). Närmsta ekologiskt särskilt känsliga om- råde utgörs av Svartemosse som ligger cirka 300 meter nordöst om planområ- det på östra sidan av Sörredsvägen (Figur 13). Området har skydd genom na- turvårdsavtal (Naturvårdsverket, 2023c). Figur 13. Ekologiskt särskilt känsliga områden i anslutning till planområdet utpekade i Göteborgs stads översiktsplan (2019). Inom planområdet finns en värdekärna för gräsmark utpekad i den regionala handlingsplanen för grön infrastruktur, vilken ingår i ett värdenätverk för gräsmark (Figur 14; Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2019). Figur 14. Karta som visar värdekärnor och nätverk för gräsmark från den regionala handlingspla- nen för grön infrastruktur. Enligt utförd naturvärdesinventering (COWI, 2021; Tyréns, 2022; Ingelsbo & Ahlén, 2023) finns få arter från planområdet registrerade i Artportalen. Fynd av åkergroda från 2009 finns i dammar direkt nordväst om planområdet i an- slutning till en stig (Figur 15). Öster om planområdet samt runt dammarna på östra sidan av Sörredsvägen, finns ett stort antal artobservationer i Artportalen, både offentligt tillgängliga och skyddsklassade fynd. De flesta fynden gäller fåglar, men även kärlväxter och groddjur finns rapporterade. Bland de mer intressanta fågelobservation- erna finns uppgifter om häckande tofsvipa, kornknarr, backsvala och mindre hackspett. Åkergroda finns noterad i dammarna öster om Sörredsvägen (COWI, 2021). Norr om planområdet har det kommit in flertalet rapporter mellan 1990 och 2023. De flesta fynden är även här häckande fåglar, men det har också rappor- terats in uppgifter om groddjur, hotade insekter, kräldjur och kärlväxter med varierande noggrannhet vilket innebär att området potentiellt är en livsmiljö för dessa arter (Ingelsbo & Ahlén, 2023). Figur 15. Karta som visar fyndplats för åkergroda år 2009 nordväst om planområdet (data häm- tad från Artportalen). 5.2.1.1 Naturvärdesinventering Tre naturvärdesinventeringar har utförts i och i anslutning till planområdet enligt SIS standard för naturvärdesinventering (SS 199000:2014). Den ena utfördes i maj 2021 i den västra delen av planområdet, i denna text kallad inventeringsområde 1 (Cowi, 2021), och omfattade naturvärdesinven- tering samt fördjupade artinventeringar av fåglar och groddjur. Den andra in- venteringen utfördes i april och maj 2022 i den nordöstra delen av planområ- det (inventeringsområde 2) (Tyréns, 2022) och omfattade naturvärdesinven- tering och groddjursinventering. Den tredje inventeringen utfördes 5 juli 2023 i den östra delen av planområdet (inventeringsområde 3) (Ingelsbo & Ahlén, 2023) och omfattade en naturvärdesinventering. En fördjupad artinventering av fladdermöss utfördes 28 juli och 9 augusti. I Figur 16 redovisas avgräns- ningen av inventeringsområdena i förhållande till planområdet. Figur 16. Karta som visar planområdet samt inventeringsområdena för de tre naturvärdesinvente- ringar som gjorts inom och i anslutning till planområdet. Sammantaget har sex naturvärdesobjekt avgränsats inom planområdet. Av dessa hyser tre objekt påtagligt naturvärde (klass 3) och tre objekt visst na- turvärde (klass 4) (Figur 17). Figur 17. Karta som visar avgränsade naturvärdesobjekt med ID nr samt värdeelement inom plan- området. Identifierade naturvärden är knutna till öppna betesmarker med intilliggande lövskogsbryn och småbiotoper i form av stenmurar och småvatten. Nedan be- skrivs kortfattat de avgränsade biotoperna. För mer utförlig beskrivning av samtliga objekt, se COWI (2021), Tyréns (2022) och Ingelsbo & Ahlén (2023). Naturvärdesobjekt 1 (påtagligt naturvärde) har delvis karaktär av näringsfat- tig naturbetesmark, och är därtill utpekad som värdekärna för gräsmark i det regionala underlaget för grön infrastruktur (Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2019). Marken är småkuperad med inslag av hällmarker, träd och buskar. Här förekommer flertalet småbiotoper som stenmurar, diken och en damm. Objek- tet har vissa artvärden med enstaka naturvårdsarter som stagg, blodrot, kärr- bräsma, gul fetknopp och gulsparv (NT). Naturvärdesobjekten 2 och 3 (visst naturvärde) utgörs av näringspåverkade betesmarker med värden huvudsakligen knutna till betesmarken som biotop- typ. Naturvärdesobjekt 4 (påtagligt naturvärde) utgörs av ett småvatten med före- komst av fridlysta groddjur (mindre vattensalamander och vanlig groda) samt rikligt med trollsländelarver. Småvattnet omfattas även av det generella bio- topskyddet. Naturvärdesobjekt 5 (påtagligt naturvärde) är en betesmark på tidigare åker- mark. Området hyser flertalet brynmiljöer mot intilliggande lövskog med värde för fågelliv och insekter. I brynen förekommer relativt rikligt med me- delgrov sälg, asp och ek samt död ved i form av enstaka högstubbar. I området finns flera biotopskyddade objekt som vattendrag/diken och stenmurar. Det är framför allt de skyddade brynmiljöerna och småbiotoper som ger betes- marken visst biotopvärde, medan artvärdet framför allt är knutet till fågelfau- nan med häckande gulsparv (NT) och svartvit flugsnappare (NT). Stare (VU) återfanns häckande direkt utanför biotopen. Naturvärdesobjekt 6 (visst naturvärde) är en lövdunge på tidigare betesmark och påverkas idag av ett fuktstråk med högörter och små sänkor som ser ut att ha varit vattenfyllda innan torka. Objektet avgränsas norrut av en stenmur som vätter mot en hästhage. Området hyser en relativt trivial flora och stora delar av gräsmarken består av gatkamomill och baldersbrå. I området före- kommer bland annat slåttergräsfjäril (T), käringtand (T), alm (VU), ask (EN), tornseglare (EN) och laven tusengömming (NT). Under fältinventeringen ob- serverades en. Under fladdermusinventeringen noterades nordfladdermus (NT), dvärgpipistrell och fladdermusart av släktet musöron. Inom planområdet återfanns även två värdeelement; en asp med hålbildning samt en damm som bedömdes ha potential som leklokal för groddjur. Aspen utgör möjligt boträd för hålhäckande fåglar (Figur 17). 5.2.1.2 Generella biotopskydd Sammantaget finns inom planområdet 15 avgränsade biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet. Dessa utgörs av elva stenmurar, tre diken och en damm. I Figur 18 och Tabell 4 redovisas samtliga avgränsade biotoper. Mer utförliga beskrivningar av biotoperna kan läsas i COWI (2021), Tyréns (2022) och Ingelsbo & Ahlén (2023). Figur 18. Karta med avgränsade biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet. Tabell 4: Beskrivning av biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet inom planområdet. Asterix i tabell syftar på vilken inventering som informationen är hämtad ifrån: * COWI, 2021; ** Tyréns, 2022; *** Ingelsbo & Ahlén, 2023. ID i ID i NVI Biotop Beskrivning Längd (m)/ MKB Yta (m2) GB_01 BS_01* Stenmur Till stor del övervuxen stenmur, 0,5 me- 37 m ter i både höjd och bredd. GB_02 BS_05* Stenmur Förfallen stenmur. 0,5 hög och bred. 37 m GB_03 BS_07* Stenmur Stenmur i gräns mellan betesmark och 105 m skog. 1 meter hög, 0,5 meter bred. Till stor del övervuxen. GB_04 BS_03* Dike Dike/vattendrag. 1 meter brett, ett par 220 m dm djupt. Strömmande vatten som rä- tats ut. GB_05 BS_02* Dike Åkerdike, 0,5 meter bredd och ett par 353 m BS_01** decimeter djupt. GB_07 BS_06 Stenmur Stenmur. 0,5 m bred och 0,5–1 m hög, 120 m relativt gott skick. GB_06 BS_02** Dike Nygrävt åkerdike med bredd mellan 65 m 0,5–1 meter. GB_08 BS_04** Stenmur Stenmur i kant mellan skog och betes- 282 m mark. Varierande höjd 0,5–1 meter, bit- vis övervuxen stenmur. GB_09 BS_03** Stenmur Knappt en meter hög stenmur, ganska 55 m övervuxen. GB_10 BS_05** Stenmur Stenmur i betesmark. 1 meter hög och 274 m 0,5 meter bred. Mestadels i gott skick, delvis övervuxen. GB_11 BS_06** Stenmur Stenmur i mestadels gott skick, bitvis 30 m övervuxen. 1 meter hög och 0,5 meter bred. GB_12 BS_07** Damm Damm med näringsgynnad vegetation. 48 m2 Förekomst av två arter fridlysta grod- djur. GB_13 Saknas*** Stenmur Beskrivning saknas i NVI 26 m GB_14 Saknas*** Stenmur Beskrivning saknas i NVI 46 m GB_15 Saknas*** Stenmur Beskrivning saknas i NVI 73 m 5.2.2 Fördjupande artinventeringar 5.2.2.1 Fågelinventering En fågelinventering i och i anslutning till den västra delen av planområdet (in- venteringsområde 1) noterade 35 arter, varav 30 bedömdes som häckande. Artsammansättningen präglades av de naturtyper som förekommer inom planområdet med exempelvis gulsparv och törnskata i de öppna markerna och taltrast, lövsångare, talgoxe samt lite mer krävande arter som hålhäck- ande entita och stare i skogsområdena (se COWI, 2021) för lista över förkom- mande arter). Bland de häckande arterna klassas fem som rödlistade: svartvit flugsnappare (NT), gulsparv (NT) och stare (VU). Direkt utanför planområdet men inom in- venteringsområde 1 bedömdes även de rödlistade arterna grönsångare (NT), entita (NT) och gulsparv (NT) kunna häcka (Figur 19). Kråka (NT) sågs fly- gande över området (COWI, 2021). Sång av gulsparv samt födosökande stare noterades även inom den östra de- len av planområdet. Gulsparven häckar troligen inom området, men troligen inte stare eftersom lämpliga boträd saknas (Tyréns, 2022). Samtliga fågelarter är fridlysta enligt 4 § artskyddsförordningen. 5.2.2.2 Groddjur Vanlig groda och mindre vattensalamander förekommer i den östra delen av planområdet i ett småvatten som innehar påtagligt naturvärde och omfattas av det generella biotopskyddet (GB_12, Figur 18). I tidigare kända lokaler för åkergroda återfanns inga groddjur och småvattnen hade mycket låga vattennivåer. Det värdeelement som pekats ut som möjligt lekvatten för groddjur hyste vid groddjursinventeringen inga groddjur (Figur 17). Mindre vattensalamander och vanlig groda är fridlysta enligt 6§ artskyddsförordningen (2007:845). 5.2.2.3 Fladdermus En fördjupad artinventering av fladdermöss i den östra delen av planområdet (inventeringsområde 3) noterade tre arter av fladdermöss; nordfladdermus (NT), dvärgpipistrell samt en art av släktet musöron (sannolik vattenfladdermus, tajgafladdermus eller mustaschfladdermus). Aktiviteten bland fladdermössen var låg och utgjordes i huvudsak av nordfladdermöss (NT) som jagade över de hästbetade, öppna markerna runt inventeringsplatsen. Området bedöms vara av låg betydelse för fladdermusfaunan. Nordfladdermus tycks använda de hästbetade markerna som födosöksområde, men inget pekar på att det existerar kolonier eller tätare förekomster av någon art inom inventeringsområdet då potentiella livsmiljöer i form av hålträd eller äldre byggnader saknas i tillräcklig omfattning. Det innebär att fladdermössen med största sannolikhet tillgodoser sina behov i omgivande landskap. Figur 19. Karta över arter som är rödlistade och /eller skyddade och som återfunnits inom eller i direkt anslutning till planområdet. Får fåglar redovisas ungefärlig plats för häckning. Med för- kortningen ASF avses Artskyddsförordningen (2007:845). 5.2.2.4 Invasiva arter Ett stort bestånd av den invasiva växten parkslide hittades nära Sörredsvägen, i den sydöstra delen av planområdet (Figur 20). Invasiva främmande växter är sådana som med mänsklig hjälp, avsiktligt eller oavsiktligt, flyttats från sin ursprungliga miljö till en ny miljö där de sprider sig snabbt och orsakar skada på ekosystemet och den biologisk mångfalden. Alla är enligt lag skyldiga att hindra spridning av de invasiva främmande väx- terna som finns på EU:s förteckning enligt EU-förordning (2014/1143). Exem- pelvis är det förbjudet att sälja, byta eller transportera växterna och fastig- hetsägare är skyldiga att ta bort sådana som förekommer på den egna fastig- heten. Parkslide omfattas i nuläget inte av EU-förordningen men är föreslagen till en nationell förteckning som är under framtagande. Naturvårdsverket re- kommenderar även att markägare/fastighetsägare ska avstå från att planera arten och att den ska hanteras mycket försiktigt. Felaktig hantering eller be- kämpning riskerar att leda till ökad spridning och skador på natur och egen- dom (Naturvårdsverket, 2022). Figur 20. Karta över lokalisering av fynd av den invasiva arten parkslide. 5.2.2.5 Mindre hackspett Två individer av mindre hackspett (Dryobates minor) observerades inom plan- området i maj 2024. Arten är rödlistad som nära hotad och fridlyst enligt 4 § artskyddsförordningen. Observationen följdes därför upp av ett fältbesök som kom fram till att planområdet potentiellt utgör en del av ett större revir. En artskyddsutredning har därför utförts för att bedöma om förlust av naturmark inom planområdet kan påverka artens bevarandestatus (EnviroPlanning, 2024). Mindre hackspett lever i löv- och blandskog med förekomst av äldre lövträd och riklig tillgång på död ved. Det uppskattas att ett par behöver cirka 40 ha äldre lövdominerad skog inom ett område på upp till 200 ha för att häcka framgångsrikt (Artdatabanken, 2024). Bohål hackas vanligtvis ut i murkna lövträdsstammar eller högstubbar. Borttagande av lövträd samt dränering och avverkning av al- och björkkärr påverkar arten negativt. En biotopkartering för mindre hackspett (Jakobi Sustainability AB, 2024) till- sammans med publika data över sumpskogar, marktäcke och värdekärnor över lövskogar samt kompletterande fältbesök användes som underlag för att kartlägga habitat i planområdet. Utredningsområdet omfattade all mark inom ett avstånd på en kilometer från planområdets gräns (primärt utredningsom- råde). Därtill har hackspettsbiotoper eftersökts inom ett avstånd på två kilo- meter från planområdet (sekundärt utredningsområde) för att undersöka fö- rekomsten av lämpliga livsmiljöer för arten i närområdet (Figur 21). Den sammanlagda arealen av lämplig livsmiljö för mindre hackspett inom planområdet uppgår till cirka 8,6 ha. Denna yta är en del av ett större sammanhängande område som har bedömts vara lämpligt för födosök och som delvis har goda förhållanden som häckningsmiljö (Figur 21). Utifrån fältbesök saknas förutsättningar för häckning inom planområdet, men det utgör lämplig födosöksmiljö och kan fungera som spridningsstråk. Bedömning styrks av att inga häckningsindicier inom planområdet finns rapporterade i Figur 21. Samlad bedömning av biotoper för mindre hackspett i förhållande till planområdet. Artportalen inom planområdet. Däremot utgör det sannolikt en del av ett häckningsrevir (EnviroPlanning, 2024). Inom det primära utredningsområdet finns 88,9 ha livsmiljö av totalt 269,7 ha skogsmark. Om planförslaget genomförs kommer 80,3 ha livsmiljö att återstå, vilket bedöms vara tillräckligt för två revir (minst 40 ha äldre lövdominerad skog inom ett område på upp till 200 ha per revir (Artportalen, 2024)). Inom det sekundära utredningsområdet tillkommer 63,2 ha sammanhängande lämplig livsmiljö, varav 30,7 ha bedöms som mycket lämplig. Områdena är re- levanta att inkludera eftersom det i artportalen finns rapporter om revir nere i sydväst samt längst i norr (Figur 21). Dessa revir ligger inom ett rimligt av- stånd från planområdet för att kunna vara en del av ett revir där planområdet ingår. Den samlade bedömningen för det primära utredningsområdet är att kvarva- rade livsmiljöer utanför planområdet tillsammans med måttlig fragmentering av dessa gör att områdets kontinuerliga ekologiska funktion bibehålls. Så länge generell hänsyngenom att undvika avverkning under mindre hackspetts häckningsperiod, 1 april – 31 augusti, tas i samband med exploateringen samt att biotoper utanför planområdet som är klassade som mycket lämpliga eller lämpliga för mindre hackspett förblir intakta (Figur 21), riskerar inte detalj- planens genomförande att förbuden i artskyddsförordningen aktualiseras (EnviroPlanning, 2024). Notera: i den sydvästra delen av det sekundära utredningsområdet har ca 21 ha av område som klassats som mycket lämplig biotop för mindre hackspett avver- kats. Detta innebär en lokal förändring av förutsättningarna sydväst om det pri- mära utredningsområdet, men påverkar inte ställningstagandet ovan. 5.2.2.6 Hasselsnok De närmaste rapporterade observationerna på Artportalen finns cirka 650 och 750 meter nordost om planområdet från 2008 och 2010. Ytterligare två obser- vationer från 2022 och 2023 finns cirka 1 500 meter sydväst om planområdet. Inkomna synpunkter under detaljplanens granskning påtalade förekomst av hasselsnok inom planområdet. Göteborg Stad har därför låtit EnviroPlanning utföra en kompletterande biotopkartering riktad mot hasselsnok. Fältinventering genomfördes den 20 januari 2025 inom samt 300 meter utan- för planområdet för att identifiera potentiella livsmiljöer för hasselsnok. Po- tentiella livsmiljöer klassificerades utifrån deras funktion enligt följande: Övervintringsområde - Håligheter i mark med skydd av hus, stenmur, ras- brant, klappersten eller motsvarande i miljöer som gles tallskog, hällmark, lövskogsbryn eller hagmarker, företrädesvis i varma lägen. Reproduktionsområde - Tät markvegetation med betydande inslag av sten, gärna i syd- eller västvända lägen som förekommer inom gles tallskog, häll- mark, lövskogsbryn eller hagmarker i nära anslutning till övervintringsområ- den. Födosöksmiljö - Solexponerade miljöer med torr sandjord eller stenar och klippor med mosaikartad och delvis tät vegetation, öppna gräsmarker, hällmarker, gles tallskog, ängsmarker eller lövbryn. Spridningsstråk – Platser där ovanstående strukturer och element saknas men där miljön i övrigt anses lämplig för spridning. Varje potentiell livsmiljö bedömdes utifrån dess ekologiska värde enligt en tregradig skala: 1. Högt värde 2. Påtagligt värde 3. Visst värde Totalt identifierades sex potentiella livsmiljöer varav fem kategoriserades som födosöksmiljöer och ett som spridningsstråk. Två av födosöksmiljöerna bedömdes uppnå påtagligt värde och tre ett visst värde (Figur 22). De olika livsmiljöerna beskrivs nedan. ID 1 Födosöksområde (påtagligt värde): utgörs av en varierad kraftlednings- gata med rikligt av solbelysta berg i dagen. Vegetationen består av ljung, gräs- mark, lövsly och buskar. Övervintringsområden är sparsamma, men området har potential att fungera som jaktmark. ID 2 och 3 Födosöksområde (lågt värde): består av betesmarker med lövbryn som gränsar till skog. Det finns sparsamt med solbelysta berg i dagen. I biotop 2 finns en äldre stenmur i söderläge som avgränsar ett bostadsområde och som kan bidra till att skapa gynnsam miljö för hasselsnok. Vid biotop 3 finns en äldre stenmur, men då den är belägen på den östra sidan av betesmarken samt en bit in i skogen får den begränsat med sol. ID 4 Födosöksområde (lågt värde): en isolerad glänta omgärdad av lövsly, främst björk. Området innehåller rikligt med ljung och sprickbildningar i berg som har värde för hasselsnok. Det isolerade läget gör dock att sannolikheten för hasselsnokens förekomst bedöms som mycket liten då inga naturliga spridningsstråk till andra hasselsnoksmiljöer finns tillgängliga. ID 5 Födosöksområde (påtagligt värde): En betesmark som angränsar till skog. Området är mycket solbelyst och innehåller en äldre stenmur samt berg i da- gen, vilket ger gynnsamma förhållanden för hasselsnok. ID 6 Spridningsstråk (lågt värde): betesmark som idag kan fungera som sprid- ningsstråk men som bedöms vara mindre solbelyst, vilket kan begränsa dess värde för hasselsnok. Figur 22. Karterade potentiella livsmiljöer för hasselsnok. Siffror utgör ID. 5.2.3 Osäkerheter De osäkerheter som är förknippade med naturvärdesinventeringen härrör främst till att vissa arter inte kan ha upptäckts vid fältbesök då inventeringar utfördes i april och maj (Cowi 2021; Tyréns, 2022), vilket dock är inom tidspe- rioden för standarden. Arter som uppträder senare under säsongen kan ha förbisetts, som sent blommande kärlväxter och svampar. 5.2.4 Bedömningsgrunder Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen (2007:845) reglerar fridlysning av djur och växter samt vad som gäller för arter som pekats ut av EU som särskilt skyddsvärda, så kallade Natura 2000-arter. Alla vilt förekommande fåglar är skyddade enligt 4 § artskyddsförordningen. Förbuden gäller alla vilda fåglar samt de vilda arter av djur som markerats med N eller n i bilaga 1 till artskyddsförordningen samt alla levnadsstadier hos dessa djur. Med vilda fåglar avses alla i Sverige naturligt förekommande fågelarter. Enligt 4 § artskyddsförordningen är det förbjudet att: 1. avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar, 2. avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon eller ägg eller bortföra såd- ana fåglars bon, 3. samla in vilda fåglars ägg, även om de är tomma, och 4. avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppföd- ningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att a) bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå, sär- skilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller b) återupprätta populationen till den nivån. Även om alla vilda fågelarter omfattas bör arter markerade med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen, rödlistade arter samt sådana arter som uppvisar en negativ trend prioriteras i skyddsarbetet (Naturvårdsverket, 2009). Hasselsnok är skyddad enligt 4a § artskyddsförordningen som anger att det är förbjudet att, i fråga om sådana vilt levande djurarter som har markerats med N eller n i bilaga 1, 1. avsiktligt fånga eller döda djur, 2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, över- vintrings- och flyttningsperioder, 3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och 4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Vanlig groda och mindre vattensalamander som har hittats i området är frid- lysta enligt 6 § Artskyddsförordningen och upptagna i artskyddsförordning- ens bilaga 2. Skyddet innebär att det är förbjudet att döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in exemplar, och dessutom att ta bort eller skada ägg, rom, larver eller bon av vilt levande kräldjur, groddjur eller ryggradslösa djur. Rödlistan och skyddsvärda arter Rödlistan är en sammanställning av arters status (utdöenderisk) inom Sve- rige. Rödlistade arter delas in i olika kategorier enligt Figur 23. Med skyddsvärda arter menas i denna rapport de arter som är skyddade en- ligt artskyddsförordningen 4–9 §§ (ASF 2007:845) och/eller upptagna på den nationella rödlistan över hotade arter (Artdatabanken 2020) (se även Figur 23). Med naturvårdsarter menas de arter som ingår i SIS standard för naturvär- desinventering, det vill säga, arter som indikerar att ett område har ett högt naturvärde samt arter som i sig själva är av särskild betydelse för biologisk mångfald. I begreppet naturvårdsarter inkluderas skyddade arter, rödlistade arter (NT), hotade arter (VU, EN, CR), typiska arter, ansvarsarter och signalar- ter. Figur 23. Kategorier inom den svenska rödlistan. Figur hämtad från Artdatabanken (2020). Naturvärdesinventering enligt SIS standard Naturvärdesinventering (NVI) enligt svensk standard (SS 199000:2014) kart- lägger och beskriver geografiska områden i landskapet som är av positiv betydelse för biologisk mångfald. Dessa avgränsade geografiska områden har för planområdet naturvärdesbedömts på en fyrgradig skala enlig följande: ◆ Naturvärdesklass 1 – högst naturvärde: störst positiv betydelse för bio- logisk mångfald. ◆ Naturvärdesklass 2 - högt naturvärde: stor positiv betydelse för biolo- gisk mångfald. ◆ Naturvärdesklass 3 – påtagligt naturvärde: påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald. ◆ Naturvärdesklass 4 – visst naturvärde: viss positiv betydelse för biolo- gisk mångfald. Vilken naturvärdesklass ett område får bedöms utifrån kombinationen av de två bedömningsgrunderna art och biotop. Artvärdet baseras på områdets artrikedom relativt omgivande landskap samt på närvaro av naturvårdsarter. Biotopvärdet baseras på biotopkvalitéer och på biotopens sällsynthet och hot- status. Generella biotopskydd Det generella biotopskyddet regleras i miljöbalkens 7 kap. 11 §. En biotop som omfattas av det generella biotopskyddet har ett automatiskt skydd och får därmed inte skadas. Länsstyrelsen får i endast om det finns särskilda skäl ge dispens. Biotoperna har fått detta skydd då de utgör viktiga livsmiljöer och spridningsvägar för insekter och andra djur och ett odlingslandskap med god tillgång på småbiotoper ger ofta en hög biologisk mångfald. Kriterier för bedömning av värde och effekt Miljöbedömningen av planförslagets konsekvenser på naturmiljön baseras på nuläge och förutsättningar samt nämnda bedömningsgrunder ovan i kombi- nation med kriterierna för värde och effekt redovisade i Tabell 5 och Tabell 6. Tabell 5. Kriterier för bedömning av stort, måttligt och litet värde med avseende på naturmiljö. Värde Land- och vattenmiljöer med stor positiv betydelse för biologisk mångfald samt för landskapsekologiska samband och funktioner. Exempelvis miljöer med naturvärdesklass 1 och 2 (SIS standard), naturreservat, Natura 2000-om- Stort råden, nyckelbiotoper, miljöer med intakt eller nära intakt ekologisk kontinu- itet samt miljöer som hyser ett stort antal naturvårdsarter, flera rödlistade ar- ter eller enstaka hotade eller skyddade arter. Land- och vattenmiljöer med måttligt positiv betydelse för biologisk mång- fald samt för landskapsekologiska samband och funktioner. Exempelvis mil- Måttligt jöer med naturvärdesklass 3 (SIS standard), miljöer med tydliga spår av eko- logisk kontinuitet samt miljöer som hyser flera naturvårdsarter eller enstaka rödlistade arter. Land- och vattenmiljöer med viss positiv betydelse för biologisk mångfald samt för landskapsekologiska samband och funktioner. Exempelvis miljöer Litet med naturvärdesklass 4 (SIS standard), generella biotopskydd, miljöer med få eller enstaka spår av ekologisk kontinuitet samt miljöer som hyser enstaka naturvårdsarter och rödlistade arter. Tabell 6. Kriterier för bedömning av stor, måttlig och liten negativ respektive positiv effekt med avseende på naturmiljö. Effekt Negativ Positiv När naturmiljöer direkt eller succes- När förutsättningarna för biologisk sivt förstörs, fragmenteras eller påver- mångfald samt landskapsekologiska kas så att förutsättningarna för biolo- samband och funktioner stärks i stor Stor gisk mångfald samt för ekologiska omfattning. Exempelvis när mängden samband och funktioner reduceras i habitat ökar och/eller att habitatkvali- stor omfattning eller när den kontinu- teten stärks i stor omfattning. erliga ekologiska funktionen för skyd- dade arter bryts. När naturmiljöer direkt eller succes- När förutsättningarna för biologisk sivt förstörs, fragmenteras eller påver- mångfald samt för landskapsekolo- kas så att förutsättningarna för biolo- giska samband och funktioner stärks i gisk mångfald samt för ekologiska måttlig omfattning. Exempelvis när Måttlig samband och funktioner reduceras i mängden habitat ökar och/eller att måttlig omfattning eller om den konti- habitatkvaliteten stärks i måttlig om- nuerliga ekologiska funktionen för fattning. skyddade arter måttligt försämras, utan att brytas helt. När naturmiljöer direkt eller succes- När förutsättningarna för biologisk sivt förstörs, fragmenteras eller påver- mångfald samt för landskapsekolo- kas så att förutsättningarna för biolo- giska samband och funktioner stärks i Liten gisk mångfald samt för ekologiska liten omfattning. Exempelvis att samband och funktioner reduceras i mängden habitat och/eller att habi- viss omfattning eller endast temporärt tatkvaliteten stärks i viss omfattning. utan kvarvarande skada. 5.2.5 Anpassningar Användningsytor i planområdets norra del har under arbetet med detaljpla- nen inför granskning ändras så att naturområdet utökats från cirka 11 000 m2 till cirka 26 000 m2. Därtill har flera ytterligare anpassningar genomförts för att minimera detaljplanens påverkan: ◆ I nordöst har planområdets gränser anpassats för att minska ingreppet i det dike som sträcker sig i nord-sydlig riktning. ◆ I nordväst har planområdet anpassats gentemot befintlig ridväg, vilket medför att brynmiljöer sparas längs med planområdets nordvästra gräns. ◆ I sydost har planområdet anpassats så att cirka 300 meter stenmur (objekt GB10 och GB11) samt 1,4 hektar betesmark sparas. ◆ Planbestämmelser (n4, a2) läggs till i området sydvästra del. Bestämmelserna reglerar att träd inom egenskapsområdet endast får fällas om det är sjukt eller utgör en säkerhetsrisk samt att marklov krävs för fällning. Detta för att säkerställa att en grön ridå bibehålls mellan verksamhetsområdet och befintligt bostadshus. ◆ Ett cirka 200 kvadratmeter stort småvatten anpassat för groddjur ska tillskapas och färdigställas innan befintligt småvatten exploateras. Denna åtgärd utgör också kompensation för förlust av småvatten som omfattas av generellt biotopskydd i planområdets östra del. 5.2.6 Planerade åtgärder Vid konsekvensbedömningar har följande åtgärder förutsatts. De regleras dock inte i detaljplanens bestämmelser utan måste beaktas i samband med genomfö- randet i planen. För att inte aktualisera artskyddet ska följande restriktioner beaktas: ◆ Exploatering av groddjursdammen bör ej göras under tiden för groddjurens lek eller uppväxtperiod, det vill säga 1 mars- 30 juni. Likaså bör borttagande av stenmurar som inte kan sparas i området företrädelsevis ske efter grod- och kräldjurens övervintringstid. Denna begränsning brukar utgöras av perioden 1 oktober- 31 mars, men i detta fall bör perioden förlängas till 30 april som en anpassning till hasselsnokens behov. ◆ Avverkning får inte utföras under fåglarnas huvudsakliga häckningsperioden 1 april -31 augusti. När området är avverkat kan markarbeten utföras utan att risk för att häckning störs men arbetet ska planeras under beaktande av restriktioner för grod- och kräldjur. Utöver detta föreslås följande åtgärder för att gynna den biologiska mångfal- den: ◆ Tillkommande dagvattendammar bör göras multifunktionella. ◆ För att gynna hållevande arter såsom stare och svartvit flugsnappare kan anpassade fågelholkar sättas upp i de naturområden som bevaras inom eller i anslutning till planområdet. ◆ Grova aspar och aspar med håligheter bör i möjligaste mån lämnas i kvarvarande naturmark. Grova aspar är viktiga för hålbyggande fågelarter. 5.2.7 Påverkan, effekt och konsekvens 5.2.7.1 Nollalternativet Nollalternativet, som avseende naturmiljö i princip utgör nuläget, innebär ingen påverkan på identifierade naturvärdesobjekt eller arter. Nollalternativet bedöms medföra obetydliga miljökonsekvenser. 5.2.7.2 Planförslaget Detaljplanen kommer att påverka naturmiljön genom att större delen av plan- området tas i anspråk för byggnader, vägar och hårdgjord mark. Effekten av påverkan utgörs av flera faktorer såsom minskat livsutrymme för arter, förlust och fragmentering av livsmiljöer, barriäreffekter, beskuggning och ökad störning i form av buller och ljuspåverkan på den lokala djurfaunan. En bedömning avseende olika aspekter inom naturmiljö redovisas i matrisen i Tabell 7. I text nedan utvecklas resonemangen som ligger till grund för be- dömningen. Tabell 7. Matris med bedömning avseende olika aspekter av naturmiljö. Effekt Stor positiv Måttlig positiv Liten positiv konsekvens Liten positiv Groddjur Liten negativ Liten negativ Måttlig negativ konsekvens konsekvens: Måttlig negativ Betesmarker: Betesmarker: Naturvärdesobjekt 2, Naturvärdesobjekt 1, 3 och 6 4 och 5 Stor negativ Värde/ Litet Måttligt Stort känslighet Totalt kommer cirka sex hektar betesmark tas i anspråk varav den största de- len utgörs av betesmark med påtagliga naturvärden, där delar har naturbetes- kvalitéer. Med betesmarken försvinner även brynmiljöer, småbiotoper och ledstrukturer som småvatten och stenmurar. Dessa utgör värdefulla livsmil- jöer och spridningsvägar för exempelvis insekter, fåglar, kräldjur, groddjur och andra smådjur. Mindre delar av betesmarkerna kommer att sparas i öster och i norr, vilka kommer utgöra mindre kvarvarande fragment av betesmark lokalt. Det finns dock risk för att den kvarvarande betesmarken successivt tap- par sina naturvärden om det befintliga betet upphör vilket är ett troligt scena- rio när planområdet exploateras. Betesmarker med naturbeteskvaliteter är en hotad naturtyp på både regional och nationell nivå. Denna naturtyp var förr betydligt vanligare, men är mins- kande på grund av förändrad markanvändning där tidigare betesmarker växer igen till skog eller exploateras. Betesmarkerna i planområdet utgör dock ett mindre fragment av denna biotoptyp med svag koppling till andra liknande bi- otoper på Hisingen (Figur 14). Byggnader inom planområdet kan medföra negativa effekter som ökad be- skuggning i de brynmiljöer som uppstår efter exploatering. Exempel på konse- kvenser av en ökad beskuggning är att insekter beroende av solexponerad död ved kan missgynnas. Områdena med ung björkdominerad lövskog, som täcker en stor del av den skogbeklädda delen av planområdet, har låga naturvärden och bedöms vara mindre känslig för exploatering. Dock förekommer det häckningsplatser för ett par fågelarter även inom dessa naturtyper (se under rubriken Fågelfauna nedan). Nattaktiva arter Ljuspåverkan från artificiellt ljus inom planområdet kan medföra minskat livs- utrymme för nattlevande arter lokalt. Nattaktiva djurarter är beroende av mörker eller mycket svagt ljus för sin överlevnad. Detta omfattar exempelvis groddjur, fladdermöss, insekter och många däggdjur. Förlust av nattmörker kan medföra negativa effekter i form av ökad predation, svårighet att hitta föda, ändrade konkurrensförhållanden mellan arter eller att djur lockas till farliga miljöer såsom vägbelysning (Helldin, 2020). Planförslaget bedöms medföra måttligt negativ konsekvens för nattaktiva djurarter mot bakgrund av att området kommer att medföra ökad ljuspåver- kan i ett område som idag är obelyst. Konsekvenserna kan mildras om före- slagna skyddsåtgärder avseende belysning vidtas. Fågelfauna Gulsparv, svartvit flugsnappare och stare bedöms häcka inom planområdet. Entita och grönsångare bedöms i sin tur häcka i anslutning till planområdet. Stare är listad som sårbar (VU) till följd av sin populationsutveckling som varit negativ i mer än trettio år. Arten är fortfarande allmänt förekommande i Sve- rige med en svensk population på cirka 640 000 par (Artfakta, 2023). Utifrån artens populationsstorlek och tillgång på habitat bedöms det som osannolikt att det aktuella projektet kommer ha någon negativ inverkan på artens region- ala och nationella bevarandestatus (COWI, 2021). Starens häckningsmöjlig- heter kommer dock missgynnas lokalt då medelgrova aspar i exempelvis brynmiljöerna försvinner från området, men det bedöms som troligt att arten kommer hitta alternativa habitat i närheten så att den lokala populationen kan fortleva (COWI, 2021). Uppsättning av holkar i de närliggande naturområden som bevaras föreslås för att gynna artens häckningsmöjligheter lokalt. Även övriga rödlistade arter som häckar inom och i anslutning till planområ- det har stora nationella populationer (Tyréns, 2022). Entita är känslig för ha- bitatförluster, den identifierade häckningsplatsen ligger dock utanför planom- rådet och kommer därmed inte att påverkas. Gulsparv kan häcka i de flesta öppna marker och bedömningen är därför att gulsparv bör kunna hitta alter- nativa häckningsplatser i närområdet (Tyréns, 2022; Artfakta, 2023). Det bedöms som mycket osannolikt att den aktuella detaljplanen kommer att ha någon negativ inverkan på arternas regionala eller nationella bevarande- status. Det bedöms finnas gott om alternativa häckningsmiljöer i närområdet, särskilt norr om planområdet där det finns gott om lämpliga miljöer i det halv- öppna landskapet (COWI, 2021). Vissa generella skyddsåtgärder bedöms dock som nödvändiga för att inte riskera att döda eller skada individer, till exempel när avverkning av skog inom planområdet får ske. I artskyddsutredningen för mindre hackspett (EnviroPlanning, 2024) görs be- dömningen att detaljplanens genomförande inte medför att förbuden i art- skyddsförordningen aktualiseras. Detta förutsätter att generell hänsyn genom att undvika avverkning under mindre hackspetts häckningsperiod, 1 april – 31 augusti, tas i samband med exploateringen samt att det primära utrednings- områdets kvarvarande biotoper som är klassade som mycket lämpliga eller lämpliga för mindre hackspett förblir intakta. Sammantaget bedöms planförslaget medföra måttlig negativ konsekvens för områdets fågelfauna då häckningsplatser trots allt försvinner från området. Groddjur Ett mindre småvatten där vanlig groda och mindre vattensalamander noterats lekande försvinner i och med exploateringen. Även ledstrukturer och över- vintringsplatser såsom diken och stenmurar kan i stor utsträckning försvinna från området samtidigt som barriäreffekter försvårar arternas spridning. Som kompensation är ett nytt småvatten inarbetat i planen. Det ska omfatta cirka 200 kvadratmeter, placeras i anslutning till befintlig stenmur för övervint- ringsmöjligheter och tillskapas innan befintligt småvatten tas i anspråk. Småvattnet ska specifikt anpassas för groddjur rörande släntlutning, djup, solinstrålning, skyddande buskage och övervintringsstrukturer i närheten. Li- kaså ska det säkerställas att det finns ett naturligt inflöde av vatten från om- givningarna för att undvika uttorkning, vilket uppfylls genom vald lokalisering i norra delen av planområdet i en naturlig lågpunkt. Utöver det nya småvattnet avses dagvattendammar i naturmark utföras multi- funktionella för att gynna den biologiska mångfalden. Detta kommer totalt att skapa betydligt större ytor för groddjurslek än vad som idag finns i området. Förutsatt att lämpliga spridningsvägar finns i kvarvarande naturmark i öster bör det finnas förutsättningar för mindre vattensalamander och vanlig groda att ta sig till de nya dammarna. Arternas spridningskapacitet är beroende av lämpliga spridningsvägar men studier som gjorts för dessa arter har visat att mindre vattensalamander kan ha en spridningskapacitet upp till cirka 500 meter medan vanlig groda har en längre spridningskapacitet upp mot 1–2 kilometer (Kovar m.fl., 2009). Förutsatt att åtgärder avseende groddjur ovan vidtas bedöms ökningen av po- tentiella livsmiljöer för groddjur kunna medföra liten positiv effekt. Samman- taget bedöms planförslaget därmed kunna medföra liten positiv konsekvens för groddjur. Hasselsnok Kartering av livsmiljöer för hasselsnok visade att det finns några områden inom och runt planområdet som kan utgöra födosöksmiljöer. Det hittades inga tydliga tecken på lämpliga områden för övervintring eller reproduktion, men i födosöksområdena finns viss potential även för övervintring. Delar av dessa områden försvinner vid genomförande av detaljplanen. Området med viss funktion som spridningsstråk försvinner. Stor andel av lämpliga födosöksområden i direkt närhet till planområdet blir kvar och det kommer skapas nya brynmiljöer som skulle kunna utgöra nya spridningsstråk, även om ny bebyggelse riskerar att skugga. Genom att följa tidsrestriktioner för markarbeten runt potentiella övervint- ringsplatser för hasselsnok aktualiseras inte förbuden i artskyddsförord- ningen. Vid genomförande av detaljplanen finns potential för att skapa mer gynn- samma förutsättningar för hasselsnoken än idag. Om planerade kompensat- ionsåtgärder för förlust av småvatten och stenmurar utformas med hasselsno- kens behov i åtanke skulle dessa åtgärder kunna bidra till lämpliga livsmiljöer för hasselsnok. Samlad bedömning naturmiljö Sammanfattningsvis medför detaljplanen en ytterligare fragmentering av den lokala naturmiljön och en måttlig försämring av ekologiska funktioner och samband lokalt vilket bedöms medföra måttligt negativa effekter. Känslig- heten av områdets utpekade naturvärdesobjekt bedöms vara liten till måttlig baserat på bedömningsgrunderna. Då stora delar av biotoper med påtagliga naturvärden exploateras, häcknings- miljöer för fåglar försvinner samt att nattaktiva arter kan få minskat livsut- rymme lokalt är den sammantagna bedömningen att genomförande detaljpla- nen medför måttligt negativ konsekvens för den biologiska mångfalden. 5.2.8 Förslag till ytterligare skyddsåtgärder Om följande åtgärder vidtas finns potential till minskad negativ effekt på na- turmiljön. ◆ För att minimera skadliga effekter av artificiellt ljus på den biologiska mångfalden föreslås ett riktat arbete utifrån principen ALARA - As Low As Reasonably Achievable (så lite belysning som möjligt). Principen innebär att belysning minimeras i möjligast mån. Särskilt betydelsefullt är att groddjurens lekvatten förblir mörka under lekperioden (mars-maj). Principen skulle kunna kravställas inom allmän platsmark där kommunen har rådighet och rekommenderas inom kvartersmark. 5.2.9 Förslag till kompensationsåtgärder Kompensationsåtgärder för förlust av stenmurar utgörs lämpligen av en eller ett par av följande åtgärder, efter beviljad dispens från det generella biotop- skyddet från Länsstyrelsen i Västra Götalands län: ◆ Flytt av den stenmur som påverkas till en närliggande solbelyst plats inom eller utmed gränser till betesmark eller åkermark för att bibehålla sitt skydd som generellt biotopskydd. Storleken (bredd och längd) på den nya stenmuren bör motsvara storleken på den stenmur som försvinner. ◆ Restaurering av närliggande befintliga stenmurar som idag är igenvuxna eller raserade i anslutning till betesmark/åkermark. Restaurering innebär uppbyggnad av raserade delar, borttagning av övertäckande jordmassor och/eller röjning av lövsly, yngre träd (stamdiameter ≤ 10 cm) samt all gran, inom en meter ifrån respektive sida av stenmuren. Längden stenmur som ska restaureras bör vara minst dubbel så lång som längden stenmur som försvinner. Anledningen till detta är att en befintlig, ändock raserad/igenvuxen stenmur, fortfarande hyser ett visst biotopvärde och restaureringen kan således inte likställas med återskapande av en helt ny stenmur (biotop). 5.2.10 Kumulativa effekter På östra sidan av Sörredsvägen finns en redan genomförd exploatering som medfört ianspråktagande av enstaka mindre värdekärnor för gräsmark. Plan- förslaget medför att biotopen betesmark försvinner även från västra sidan av Sörredsvägen. Detta medför i sin tur kumulativa effekter i form av att betes- mark som biotop försvinner från området lokalt. 5.3 Förorenad mark Befintliga föroreningar i mark och även i vatten kan medföra risker för hälsa och miljö och riskerna ökar i samband med exploatering då föroreningarna riskerar att spridas. I planer och program behöver det utredas vilka risker ett förorenat område kan innebära och hur riskerna kan minskas genom skydds- åtgärder och efterbehandling. Ansvaret för att efterbehandla förorenade om- råden regleras i 10 kap. miljöbalken och faller på verksamhetsutövaren som bidragit till skadan. 5.3.1 Nuläge och förutsättningar Under 2020 upprättades en inledande markmiljöinventering av Relement Miljö Väst AB, med fokus på förekomst av eventuella markföroreningar av en del av planområdet. Syftet var att ta fram underlag för att uppskatta behovet av åtgärder och vilka merkostnader som eventuella markföroreningar kan in- nebära vid en framtida exploatering för verksamheter (Relement, 2020). Un- der en inledande undersökning tolkades flygbilder för att se om det finns tecken på verksamheter i området. Senare utfördes ett platsbesök för visuella observationer för att bekräfta de antaganden som gjordes i förundersök- ningen. Utredningsområdet har avgränsats till det föreslagna planområdet och mark- provtagning har bara utförts för den sydvästra delen av planområdet (Figur 24). Figur 24. Karta som visar utredningsområdet i förhållande till planområdet. Inom planområdet finns inget som är utpekat som potentiellt förorenat om- råde i Länsstyrelsernas EBH-databas över förorenade områden. Dock finns ut- anför planområdets nordvästra gräns ett ej riskklassat område angivet som Övrigt branschklass 2 (Länsstyrelserna, 2022). Klassningen (branschklass 1– 4) är en gruppriskklassning som baseras på generella bedömningar utifrån vilken verksamhet som funnits på platsen. Ett identifierat potentiellt förorenat område behöver inte vara förorenat i praktiken eller komma att kräva efterbe- handlingsåtgärder (Naturvårdsverket, 2023a). 5.3.1.1 Markmiljöinventering Inga tecken på verksamheter finns i större delen av området utöver spår från skogsmaskiner som använts för skogsbruk samt en liten grad av jordbruk. I det sydöstra hörnet av undersökningsområdet noterades asfalt och utfyllna- der på fastigheten Lexby 4:54. I den delen av området består marken av tunna lager naturliga jordar på berg med ringa föroreningsgrad. Lokalt är marken asfalterad och sannolikt utfylld för att tidigare ha använts som timmerupplag eller liknande. Arean av den yta som kan vara utfylld inom aktuella fastigheter uppskattas till 500 m2. I denna del av området kan marken vara kontaminerad (Relement, 2020). 5.3.1.2 Samrådsunderlag markmiljö Baserat på den tidigare markmiljöinventeringen tog Göteborgs Stad Fastig- hetskontoret under 2022 fram ett samrådsunderlag. Där bedöms det före- komma markföroreningar i form av ytlig diffus kontaminering av ytjord i och kring det utpekade potentiellt kontaminerade området (Figur 25). Förekomst bedöms vara tungmetaller och PAH:er strax överstigande Naturvårdsverkets riktvärde för känslig markanvändning, KM, men understigande mindre känslig markanvändning, MKM (Göteborgs Stad, 2022d). Inom området har det också den invasiva växtarten parkslide påträffats. Figur 25. Karta över identifierad invasiv art på samma yta som potentiellt kontaminerat område samt potentiell förorenad mark utanför planområdet. Den samlade bedömningen är att det inte förekommer markmiljöföroreningar som skulle utgöra ett hinder eller större kostnader för genomförande av bygg- nation i området. Det finns dock behov av kompletterande miljötekniska undersökningar inför genomförande av detaljplanen då behovet av masshan- tering är mera klarlagt. 5.3.2 Bedömningsgrunder Miljöbedömningen av planförslagets konsekvenser av markföroreningar base- ras på nuläge och förutsättningar ovan i kombination med kriterierna för känslighet och effekt redovisade i Tabell 8 och Tabell 9. Tabell 8. Kriterier för bedömning av stor, måttlig och liten känslighet med avseende på markför- oreningar. Känslighet Områden med stort antal permanentbostäder eller med hög nyttjandegrad såsom skolor och vårdinrättningar. Naturområden med känsliga och höga na- Stor turvärden, grundvattentäkter samt övriga miljöer som i stor omfattning nyttjas för rekreation och friluftsliv såsom fiske och bärplockning. Områden med måttligt antal permanentbostäder eller med måttlig nyttjande- grad såsom hotell- och kontorslokaler. Naturområden med påtagligt natur- Måttlig värde samt övriga miljöer som i måttlig omfattning nyttjas för rekreation och friluftsliv såsom fiske och bärplockning. Områden med få permanentbostäder, med låg nyttjandegrad eller områden redan påverkade genom exempelvis infrastruktur och industri. Naturområden Liten med visst naturvärde samt övriga miljöer som i liten omfattning nyttjas för re- kreation och friluftsliv såsom fiske och bärplockning. Tabell 9. Kriterier för bedömning av stor, måttlig och liten negativ respektive positiv effekt med avseende på markföroreningar. Effekt Negativ Positiv När exponering eller spridning av tox- När exponering eller spridning av tox- iska föroreningar ökar i miljön i stor iska föroreningar i miljön minskar i Stor omfattning. stor omfattning eller försvinner helt. Exempelvis genom att merparten av föroreningarna saneras innan marken exploateras. När exponering eller spridning av tox- När exponering eller spridning av tox- iska föroreningar i miljön ökar i mått- iska föroreningar i miljön minskar i Måttlig lig omfattning. måttlig omfattning. Exempelvis ge- nom att en måttlig del av förorening- arna saneras innan marken exploate- ras. När exponering eller spridning av tox- När exponering eller spridning av tox- iska föroreningar i miljön ökar i liten iska föroreningar minskar i liten om- Liten omfattning. fattning. Exempelvis genom att en mindre del av föroreningarna saneras innan marken exploateras. 5.3.3 Inarbetade skyddsåtgärder Den potentiellt kontaminerade asfaltsytan och invasiva växtarten parkslide ligger inom planområdet men inom planbestämmelsen naturmark. Potentiellt förorenat område ligger utanför men intill planområdet planbestämmelse för industri. I samband med genomförande av detaljplanen kommer schakt att ut- föras i dessa områden och förorenade massor kommer att transporteras till godkänd anläggning. 5.3.4 Planerade åtgärder Vid konsekvensbedömningar har följande åtgärder förutsatts. De regleras dock inte i detaljplanens bestämmelser utan måste beaktas i samband med genomfö- rande i planen. ◆ Kompletterande provtagning i och kring den potentiellt kontaminerade asfaltsytan behöver göras. Försiktighetsåtgärder behöver vidtas då ytan innehåller parkslide. ◆ Naturvårdsverkets rekommendation är att avstå från att bekämpa parkslide om den inte verkar sprida sig eller inte är ett problem. Ifall det blir aktuellt att påverka beståndet av parkslide i området ska Naturvårdsverkets handledning för bekämpning och hantering av parkslide (Naturvårdsverket, 2023b) tillämpas. ◆ Det behöver säkerställas att det potentiellt förorenade området intill planområdet inte påverkas av planförslaget. Kompletterande provtagning kan behöva göras. ◆ Masshantering under byggtiden i samråd med tillsynsmyndighet ◆ Schakt och borttransport av förorenade massor bör begränsas om hälso- och miljörisker bedöms som acceptabla, för att gynna en hållbar utveckling avseende resurshushållning. 5.3.5 Påverkan, effekt och konsekvens 5.3.5.1 Nollalternativet Nollalternativet avseende markmiljö utgör i princip nuläget. Dagens markan- vändning för den identifierade asfaltsytan kan betraktas utgöra känslig mar- kanvändning, vilket medför risker för människors hälsa. Konsekvensen be- döms dock som obetydlig så länge som ytan lämnas opåverkad. 5.3.5.2 Planförslaget Genomförande av planförslaget förutsätts innebära omfattande masshante- ring med risk för att sprida föroreningar. Dagens markanvändning bedöms utgöra känslig markanvändning. Planerad markanvändning bedöms utgöra mindre känslig markanvändning. Avhjälpan- deåtgärder inför detaljplanens genomförande bedöms inte erfordras (Göte- borgs Stad, 2022e). Genomförande av detaljplanen medför ändå krav på ytterligare undersök- ningar och förutsatt att alla förorenade massor avlägsnas och transporteras till godkänd mottagningsanläggning samt hanteras utifrån föreslagna skydds- åtgärder, så får genomförandet av planen en positiv effekt. Sammantaget bedöms planförslaget medföra en liten positiv konsekvens för miljö och hälsa. 5.3.6 Förslag till ytterligare skyddsåtgärder Inga åtgärder föreslås. 5.3.7 Kumulativa effekter Inga kumulativa effekter har identifierats. 5.4 Yt- och grundvatten Hur mark- och vattenområden används får konsekvenser för närliggande grundvatten, vattendrag, sjöar och hav. De flesta exploateringar innebär att andelen hårdgjorda ytor ökar. När ytor för naturlig infiltration minskar ökar mängden vatten som behöver avledas och vattenflödet ökar. Ökade flöden medför i sin tur risk för erosion, översvämning nedströms men också för ökad transport av partiklar och föroreningar till vattendrag. Ändrade flöden kan också påverka vattendrags ekologiska förhållanden. I slutändan kan det på- verka både kemisk och ekologisk status i de vattenförekomster som fungerar som recipienter. Mindre areal med naturlig infiltration kan även påverka grundvattenbildning och grundvattenmagasin negativt. Miljöbedömning av detaljplanens påverkan från åtgärder som hårdgörande av mark samt dagvat- ten-, skyfall-, avlopps- och spillvattenhantering är därför viktig i syfte att mini- mera eventuella negativa konsekvenser på vattendrag och grundvatten. 5.4.1 Nuläge och förutsättningar En dagvatten- och skyfallsutredning har tagits fram av Kretslopp-och vatten med status konceptrapport (Göteborgs stad, 2024). Utredningsområdet ut- görs av influensområdet för avrinning från planområdet. Huvudsyftet med utredningen är att avgöra om marken är lämplig eller kan göras lämplig för bebyggelse. Utredningen ska säkerställa att följande krav med avseende på dagvatten kan uppfyllas: ◆ Dagvatten inom kvartersmark ska fördröjas motsvarande 10 mm dagvatten per kvadratmeter reducerad yta. ◆ Säker avledning ska kunna ske från planområdet ◆ Detaljplanens genomförande ska bidra till förbättrad eller oförändrad vattenkvalitet i recipienterna Osbäcken, Nordre älv och slutrecepienten Nordre älvs fjord, i enlighet med miljökvalitetsnormer (MKN) och följa stadens riktvärden/målvärden. För att säkerställa kraven (Göteborgs Stad, 2019) med avseende på skyfall ska följande punkter uppfyllas: ◆ Ny bebyggelse ska inte skadas vid skyfall (klimatanpassat 100- årsregn). ◆ Samhällsviktiga funktioner och golvnivåer ska ha en marginal till högsta vattennivån som uppstår vid skyfall. ◆ Tillgänglighet till nya byggnaders entréer. ◆ Framkomlighet till och från planområdet. ◆ Översvämningssituationen inom eller utanför planen skall inte försämras. ◆ Planen ska beakta strukturplaner. 5.4.1.1 Geologi, grundvatten och markmiljö Marken inom området bedöms enlig Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) bestå av urberg, glacial lera, samt postglacial sand och postglacial finsand (Fi- gur 26). Det finns även områden med sandig morän och kärrtorv. Generellt be- döms möjligheterna för infiltration vara relativt låg men det finns stråk där möjligheterna till infiltration är relativt goda (postglacial sand) (Göteborgs stad, 2024). Figur 26. Karta över jordarter inom planområdet. Från Dagvatten-och skyfallsutredning (Göte- borgs stad, 2024). Planområdet ligger inte inom någon utpekad grundvattenförekomst. I områ- det förekommer däremot små grundvattenmagasin med varierande kapacitet. Planområdet ligger som helhet inom ett utpekat område för grundvattenkapa- citet som sträcker sig över norra Hisingen med mindre goda uttagsmöjligheter av grundvatten i urberg (Mediankapacitet <15 m3/dag) (SGU kartvisare, 2023). Inga grundvattenmätningar eller observationer av den fria vattenytan har gjorts inom planområdet. I anslutande industriområde, sydost om Sör- redsvägen, har den fria vattenytan observerats mellan 1–2 m under befintlig markyta (Göteborgs Stad, 2023b). 5.4.1.2 Dagvatten Dagvattnet avleds idag företrädesvis till vattendraget Osbäcken som ligger cirka 2,5 kilometer nedströms planområdet och vidare till slutrecipienten Nordre älvs fjord (Figur 27 och Figur 28). Den huvudsakliga riktningen är norrut från planområdet via mindre bäckar/diken. En liten del av området närmast cirkulationsplatsen rinner via diken och kuverterade diken söderut och därefter nordost mot ett system med dagvattendammar. Dagvattnet från detta område avleds därefter också norrut mot Osbäcken. En mindre del av dagvattnet från det västra avrinningsområdet avleds till Låssbybäcken (Figur 27). Före exploatering avrinner dagvatten sydväst mot Låssbybäcken från mark som nyttjas som rekreationsområde och till viss del för skogsbruk. Efter exploatering antas avrinningen ske på samma sätt för den del som inte exploateras, medan den del som exploateras antas avrinna norrut mot Osbäcken. Till följd av ökad exploateringsyta kommer mängden dagvatten till Låssbybäcken att minska. Planområdet ingår i verksamhetsområdet för dagvatten men det finns inget utbyggt kommunalt ledningssystem fram till planområdet idag. VA-huvud- mannen, Kretslopp och vatten, planerar dock för en utbyggnad av ledningsnä- tet så att allt dagvatten från planområdet efter fördröjning ska kunna avledas via ett separat ledningsnät, förbi befintlig markavvattningsanläggning. Figur 27. Karta med delavrinningsområde. Idag avleds vatten inom det blå området till Osbäcken och till Låssbybäcken inom det gula. Planområdets utbredning liksom pilarna som visar avrin- ningen är ungefärligt markerade. Karta från Dagvatten- och skyfallsutredning (Göteborgs stad, 2024). 5.4.1.3 Miljökvalitetsnormer (MKN) Vattenförekomster i anslutning till planområdet Nedströms planområdet ligger ytvattenförekomsten Osbäcken, vilken mynnar i vattenförekomsten Nordre Älv som har utlopp i Nordre älvs fjord (Figur 28). Samtliga dessa vattenförekomster omfattas av miljökvalitetsnormer. Låsby- bäcken i sydväst (Figur 27) gör det däremot inte. Figur 28. Karta som visar hur planområdet förhåller sig till vattenförekomsten med miljökvalitets- normer nedströms. I kartan syns även underlag från SLU:s Markfuktighetskarta (2023) med vat- tennätverk (bäcknätverk) som visar var vattendrag förekommer vid en ungefärlig normalflödessi- tuation och hur ytvatten huvudsakligen avrinner från planområdet till Osbäcken och Låssby- bäcken ut till Nordre älvs fjord. Osbäcken [SE641045-126412] Osbäcken har måttlig ekologisk status på grund av betydande påverkan av nä- ringsämnen från omgivande jordbruk (VISS, 2022a). Den biologiska kvalitets- faktorn fisk är däremot bedömd till god status eftersom ål fångats vid de flesta fisken och öringtätheterna är normala för ett havsöringförande vattendrag. Konnektiviteten i vattendraget är även den hög då inga kända vandringshin- der förekommer. Delvis saknas däremot naturliga livsmiljöer för vattenle- vande växter och djur, exempelvis på grund av muddring och närliggande hårdgjorda ytor, samt ett fungerande svämplan. Osbäcken uppnår ej god kemisk ytvattenstatus på grund av att halter av flou- ranten, PFOS, PAH:er, bromerad difenyleter (PBDE) och kvicksilver har upp- mätts över önskvärda riktvärden. Att gränsvärdet för PBDE och kvicksilver överskrids är inget unikt för Osbäcken, utan är ett problem för samtliga un- dersökta ytvattenförekomster i Sverige. Nordre älv [SE642012-126863] Nordre älv har måttlig ekologisk status (VISS, 2022b). För statusklassningen har kvalitetsfaktorn fisk varit avgörande. Denna är bedömd till måttlig på grund av att vattendragets flöden är påverkade av reglering, vilket inverkar negativt på fiskbestånden. Även bottenfaunan har måttlig klassning och kan indikera övergödningsproblematik, dock är kvalitetsfaktorn näringsämnen klassad som god vilket tyder på att bottenfaunan kan vara negativt påverkad av något annat, exempelvis av lokalernas bottensubstrat eller av onaturligt vattenflöde. Nordre älv uppnår ej god kemisk ytvattenstatus på grund av på grund av för höga uppmätta halter av PFOS6, PBDE och kvicksilver. Nordre älvs fjord [SE574650-114360] Nordre älvs fjord har måttlig ekologisk status. Klassningen har baserats på mil- jökonsekvenstyperna Övergödning, Morfologiska förändringar och kontinuitet samt Flödesförändringar, som samtliga har måttlig status. Däremot har det grunda vattenområdets morfologi, bottensubstrat och bottenstrukturer god till hög status. Nordre älvs fjord uppnår ej god kemisk ytvattenstatus på grund av att flera pri- oriterade ämnen, däribland kvicksilver, har bedömts ej uppnå god status. 5.4.1.4 Markavvattningsföretag Ett markavvattningsföretag/dikningsföretag är en åtgärd som utförs för att avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för ett visst ändamål (vattenverksamhet MB 11:3 §). Dagvattnet från planområdet avleds idag till flera olika markavvattningsföre- tag. De som skulle kunna beröras av dagvatten från planområdet är listade ne- dan och visas i Figur 29. ◆ Lexby m.fl. TF 1911 (O-E1b-0034) ◆ Lossby m.fl. TF 1892 (O-E1b-0006) ◆ Kålsered TF 1934 (O-E1b-0674) En översyn har gjorts av flera markavvattningsföretag i Göteborg under 2021 för att undersöka vilka som är aktuella och vilka som inte längre fyller någon funktion. Lexby m.fl. TF 1911 och Lossby m.fl. TF 1892 bedöms fylla en funkt- ion medan Kålsered TF 1934 bedöms eventuellt fylla en funktion. För de mar- kavvattningsföretag som fyller en funktion är det inte tillåtet att öka dagvat- tenflödet till markavvattningsföretaget utan anmälan. Alternativt kan berörda markavvattningsföretag omprövas. Dagvattenutredningar har utgått från an- tagandet att dagvattenflödet inte ska öka mot något av markavvattningsföre- tagen. Figur 29. Karta som visar de tre markavvattningsföretag som berörs av planförslaget. Markavvattnings-företaget Lexby m.fl TF 1911 (O-E1b-0034) bedömdes fram till granskningen beröras av exploateringen, men Kretslopp och Vatten har se- nare bedömt att allt dagvatten från planområdet efter fördröjning ska avledas via ett separat ledningsnät, förbi befintlig markavvattningsanläggning. 5.4.1.5 Skyfall Skyfall är ett regn vars höga intensitet överstiger belastningen som dagvatten- systemet är dimensionerat för och vad som är VA-huvudmans ansvar. Reg- nens storlek beskrivs bäst med begreppet ”Återkomsttid” som avspeglar hur ofta en händelse inträffat statistiskt. Enligt Göteborgs riktlinjer ska ny bebyg- gelse anpassas efter klimatanpassat 100-årsregn, d.v.s. ett regn med 100 års återkomsttid år 2100 (Göteborg Stad, 2019). När dagvattensystemet är fullt innebär det i praktiken att avrinningen av regnöverskottet primärt beror av marknivån. Vatten samlas i sänkor och när dessa är fulla rinner vattnet vidare mot nästa sänka. Bristande kapacitet för ytlig avledning kan dock också skapa uppdämningseffekter som gör att det bil- das lokala vattensamlingar. Markanvändningen har viss påverkan eftersom det styr både infiltration och vattnets hastighet. Det sker endast en begränsad tillrinning till planområdet (från naturmarks- områden i öster) vilket innebär att det i stort sett är det regn som faller inom området som kan ge upphov till översvämningar inom området. Området är relativt flackt och innehåller flera platser där vatten kan magasineras. Vatten avrinner från företrädesvis nordost mot Osbäcken via öppna diken och en mindre andel avrinner nordväst mot Låssbybäcken (Göteborgs stad, 2024). 5.4.2 Osäkerheter Ingen utredning avseende grundvatten är gjord för planområdet. 5.4.3 Bedömningsgrunder Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som regleras enligt 5 kapitlet miljöbalken. Miljökvalitetsnormer anger de kvalitetskrav som ett vatten ska uppnå vid en viss tidpunkt. Miljökvalitetsnormerna är ett led i att Sverige ska följa EU:s ramdirektiv för vatten, även kallat vattendirektivet, som syftar till att skydda och förbättra kvalitén på alla vatten inom EU. Miljökvalitetsnormer för vatten omfattar ytvatten (sjöar, vattendrag, kustvat- ten) och grundvatten. Dessa ska som huvudregel nå god status. Detta följs upp genom statusklassning av vattenförekomsterna i så kallade förvaltningscykler, som också ligger till grund för fastställandet av normer. För ytvatten finns två typer av status som klassificeras inom ramen för vatten- förvaltningen: ekologisk och kemisk status. En norm anger en lägstanivå vilket innebär att en vattenförekomst inte får påverkas av en verksamhet på så sätt att kvaliteten blir sämre än den status som anges i normen (Vattenmyndighet- erna, 2021a). Ekologisk status i ytvatten Den ekologiska statusen i en ytvattenförekomst klassificeras utifrån flera kva- litetsfaktorer som vägs samman i en statusbedömning av vattnet. Kvalitetsfak- torerna är indelade i tre grupper: biologiska, fysikalisk-kemiska samt hydro- morfologiska kvalitetsfaktorer där de biologiska kvalitetsfaktorerna väger tyngst (Vattenmyndigheterna, 2021b). Kvalitetsfaktorerna och den ekologiska statusen klassas utifrån en femgradig skala (hög, god, måttlig, otillfredsstäl- lande och dålig) (HVMFS 2019:25). I en vattenförekomst får vattenkvalitén inte försämras på kvalitétsfaktorsnivå. En otillåten försämring avser en förändring som bidrar till nedgradering av en kvalitetsfaktors klassning (exempelvis från god till måttlig). Detta gäller även om försämringen av kvalitetsfaktorn inte leder till en försämring av klassifice- ringen av ytvattenförekomsten som helhet. Om den aktuella kvalitetsfaktorn redan befinner sig i den lägsta klassen, d.v.s. dålig status, ska varje försämring av denna kvalitetsfaktor anses innebära ”en försämring av statusen”, alltså en otillåten försämring (Havs- och vattenmyndigheten, 2020a). Bedömningen av en verksamhets påverkan ska omfatta alla relevanta kvali- tetsfaktorer. Utredningen behöver innefatta hur dessa kvalitetsfaktorer riske- rar att påverkas i nutid och om huruvida verksamheten innebär en otillåten försämring eller ej. Det ska även utredas om en vattenförekomsts status eller potential riskerar att påverkas i framtiden. I bedömningen behöver även ingå effekterna av de försiktighetsmått och skyddsåtgärder som ska vidtas för att inte försämra statusen för de relevanta kvalitetsfaktorerna (Havs- och vatten- myndigheten, 2020a; 2020b). Kemisk status i ytvatten God kemisk ytvattenstatus innebär att halterna av giftiga ämnen i en vattenfö- rekomst inte får vara högre än vad som anges i bilaga 6 till Havs- och vatten- myndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avse- ende ytvatten HVMFS 2019:25. Det finns gränsvärden för totalt 45 ämnen som baseras på EU direktivet om prioriterade ämnen 2008/105/ EG. Havs- och vattenmyndigheten har också tagit fram några kompletterande gränsvärden för biota och sediment (Havs- och vattenmyndigheten, 2020c). Två av ämnena, kvicksilver och polybrome- rade difenyletrar (PBDE, används som flamskyddsmedel), överstiger gräns- värdena i alla Sveriges vattenförekomster på grund av nedfall från atmosfären. Det innebär att ingen vattenförekomst når god kemisk status. För att problem med andra ämnen inte ska överskuggas av dessa två brukar vattenmyndighet- erna av pedagogiska skäl räkna bort kvicksilver och PBDE i kemisk status (Vattenmyndigheterna, 2021a). Miljöbedömningen av planförslagets konsekvenser på yt-och grundvatten bas- eras på nuläge och förutsättningar ovan samt nämnda bedömningsgrunder ovan i kombination med kriterierna för känslighet och effekt redovisade i Ta- bell 10 och Tabell 11. Tabell 10. Kriterier för stor, måttlig och liten känslighet med avseende på yt- och grundvatten. Känslighet Vattenförekomster som omfattas av miljökvalitetsnormer. Allmänna yt- eller grundvattenmagasin som används för vattenförsörjning eller som har utpekats ha högt värde och hög prioritet rörande dricksvattenförsörjning, framtida vat- tenförsörjning i regional eller kommunal vattenförsörjningsplan eller med po- tentiell uttagsmöjlighet i framtiden. Stor Akvatiska områden med högsta eller högt naturvärde (naturvärdesklass 1 eller 2) (SIS standard). Vattenområden som tack vare sina limniska värden innehar de starkaste formerna av skydd enligt 7 kap. miljöbalken (nationalpark, Natura 2000 eller naturreservat). Allmänna yt- eller grundvattenmagasin som används för vattenförsörjning eller som har utpekats ha måttligt värde och prioritet rörande dricksvattenförsörj- ning, framtida vattenförsörjning i regional eller kommunal vattenförsörjnings- plan eller med potentiell uttagsmöjlighet i framtiden. Måttlig Akvatiska områden med motsvarande påtagliga naturvärden (naturvärdesklass 3) (SIS standard) eller som omfattas av generella områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken såsom strandskydd eller generella biotopskydd. Vattenförekomster som inte omfattas av miljökvalitetsnormer eller som utgörs av enstaka yt- eller grundvattenmagasin eller enstaka vattentäkter med be- gränsad funktion och låg prioritet rörande vattenförsörjning på grund av an- nan markanvändning. Akvatiska områden med motsvarande visst naturvärde (naturvärdesklass 4) en- ligt SIS standard. Områden som inte omfattas av något områdesskydd enligt 7 Liten kap. miljöbalken men som exempelvis bidrar till den grönblå infrastrukturen. Vattenförekomster som inte omfattas av miljökvalitetsnormer. Utgörs av en- staka yt- eller grundvattenmagasin eller enstaka vattentäkter med begränsad funktion och låg prioritet rörande vattenförsörjning på grund av annan mar- kanvändning. Områden som inte kan identifieras ha naturvärden enligt SIS standard. Områden som inte ingår i skyddat område. Tabell 11. Kriterier för stor, måttlig och liten negativ respektive positiv effekt med avseende på yt- och grundvatten. Effekt Negativ Positiv När en vattenförekomst skadas lång- När en vattenförekomst förbättras varigt/bestående vad gäller kvantitet långvarigt/bestående. När förbättring och/eller kvalitet. När en statusklassifi- sker inom en statusklass så att status- cering sänks för en vattenförekomst klassificeringen höjs, exempelvis från med miljökvalitetsnormer, exempelvis måttlig till god. från god till måttlig, när en otillåten försämring sker inom den lägsta sta- tusklassen (dålig). Varaktig skada på flora eller arter i vattenmiljöer med högt skyddsvärde. Stor Exempel på skada i miljöer med högt skyddsvärde är: eliminering av viktiga habitat, reproduktions- eller uppväxt- miljöer för evertebrater, fisk, fågel. Kraftig grumling i områden med för grumling känsliga arter, sedimentat- ion och igenslamning av bottnar med stormusslor eller viktiga fiskleklokaler. Strömmande partier/vattendrag rätas ut. Vandringshinder för fisk och annan fauna uppförs. Värdefulla våtmarker torrläggs. När en vattenförekomst skadas mått- När en vattenförekomst förbättras ligt och tillfälligt vad gäller kvantitet måttligt och tillfälligt. När måttlig för- och/eller kvalitet. bättring sker inom en statusklass, När försämring sker inom en status- men utan att statusklassificeringen klass (ej inom den lägsta), utan att sta- höjs. Måttlig tusklassificeringen sänks. När arter i värdefulla vattenmiljöer till- fälligt påverkas/skadas, inom ett om- råde där förekommande arter har en möjlighet till återhämtning när påver- kan har upphört. När en vattenförekomst skadas i liten När en vattenförekomst förbättras nå- utsträckning gällande kvantitet got och tillfälligt men ej bestående. och/eller kvalitet. När liten förbättring sker inom en sta- Temporär försämring inom en status- tusklass, men utan att statusklassifice- Liten klass (ej inom den lägsta). ringen höjs. 5.4.4 Inarbetade skyddsåtgärder ◆ Dagvattenanläggningar anläggs för att tillgodose både behovet av fördröjning, magasinering och rening. Flödet efter exploatering dimensioneras för att fördröjas till samma nivå som före exploatering. För att uppnå renings- och magasineringskraven renas dagvatten i en serie av anläggningar som har kapacitet att fördröja cirka 7500 m3 för att kunna hantera både dagvatten och skyfall. 5.4.5 Påverkan, effekt och konsekvens 5.4.5.1 Nollalternativet Nollalternativet innebär att ingen förändrad markanvändning sker. Nuva- rande föroreningshalter och mängder består, liksom risker i samband med skyfall. Inga alarmerande föroreningar har hittills identifierats så nollalterna- tivet bedöms medföra obetydliga konsekvenser, dock med viss osäkerhet på grund av begränsade undersökningar. 5.4.5.2 Planförslaget Exploateringen innebär att naturmark i planområdet föreslås bli industri- mark. Andelen hårdgjorda ytor kommer därmed att öka betydligt vilket med- för risk för att både flöden och föroreningsbelastning ökar samtidigt som in- filtration och naturliga områden för fördröjning reduceras kraftigt. Även av- rinningen samt magasineringsmöjligheter riskerar att påverkas. Effekten blir dock obetydlig då dagvattenanläggningar kommer att anläggas och ytterligare optimeras för att uppnå uppsatta krav på rening och fördröjning. Skyfall Exploatering utan någon fördröjning skulle innebära en ökning av dagvatten- flödet med cirka 20 gånger och är därmed en väsentlig skillnad mot dagens avrinningsbild med avseende på flödet. Exploateringen medför också att av- rinningsområdet förändras lokalt. Flödet till Osbäcken kommer att öka ef- tersom all avrinning från hårdgjorda ytor antas ske norrut efter exploate- ringen, medan flödet till Låssbybäcken minskar något (Göteborgs Stad, 2024). Stora delar av de ytor där vattnet idag infiltrerar eller samlas vid ett skyfall tas bort vid exploateringen. Hårdgjorda ytor innebär även att vattnet rinner snabbare vilket ytterligare kan öka flödestopparna. Det förändrade avrin- ningsmönstret kommer därmed ställa krav på magasineringsåtgärder inom planområdet. Ett system med dagvattenledningar och diken som utformas för att klara ett klimatanpassat 20-årsregn bedöms kunna hantera majoriteten av de volymer som uppstår vid ett skyfall under hela regnperioden och utöver det föreslås vattnet avledas till dammar. I ett förslag till dagvatten- och skyfallshantering med anpasssad höjdsättning (Göteborgs Stad, 2024; Figur 30) finns ytor reser- verade för en serie av dammar med permanent vattenyta samt översväm- ningsbars yta runt dessa. Dammarna avser leda till ökad magasinering och re- glerade flödestoppar ut mot omkringliggande områden. Placeringen är vald så att de viktigast rinnvägarna och lågpunkterna i området kan behållas. Figur 30. Principskiss över hur dagvatten och skyfallsanläggningar kan placeras för att möjlig- göra erforderlig rening, fördröjning och magasinering. Föroreningar och MKN I detta avsnitt analyseras påverkan på recipienterna Osbäcken, Nordre älv och slutrecipienten Nordre älvs fjord. Fördröjning av vatten i planområdet är nödvändig dels för skyfallshantering, dels för att kunna hantera ökade mängder föroreningar. Generella förslag för rening har tagits fram inom ramen för dagvatten- och skyfallsutredningen där en serie av dagvattendammar föreslås placeras nedströms de hårdgjorda ytorna (Figur 30). Dammarna kan även komma att kompletteras med för- slagsvis makadamdiken och gröna tak (Göteborgs Stad, 2024). Föroreningsberäkningar av utgående dagvatten efter rening har utförts och jämförts med mot de observerade halterna i Osbäcken, de halter som är an- givna för bedömningsgrund i VISS samt mot Göteborgs stads riktvärden (Göte- borgs Stad, 2024). Dessa har granskats av Kretslopp och vatten som bedömer att det är låg sannolikhet för att detaljplanens genomförande försämrar vat- tenkvaliteten i recipienten både sett till de åtgärder som föreslås och till plan- områdets storlek i förhållande till hela avrinningsområdet för Osbäcken (plan- området utgör ca 1–2% av Osbäckens avrinningsområde). Utifrån detta görs bedömningen att planen inte ökar föroreningsmängderna och halterna på ett otillåtet sätt och därför inte kommer påverka statusen för Osbäcken negativt. Därmed kommer således inte heller Nordre älv eller Nordre älvs fjord att på- verkas negativt, då dessa ligger i följd nedströms Osbäcken. Konsekvensen för den ekologiska statusen bedöms därför som obetydlig. Ingen av recipienterna kommer fysiskt påverkas av exploateringen. Ökad av- rinning skulle däremot kunna leda till ökade flödestoppar, med möjlig negativ påverkan på i huvudsak Osbäckens hydromorfologiska kvalitetsfaktor. Genom förslagen i dagvatten- och skyfallsutredningen (Göteborgs stad, 2024) hante- ras detta genom anpassad höjdsättning och magasineringsdammar. Konse- kvensen för den hydromorfologiska kvalitetsfaktorn och således för den ekolo- giska statusen bedöms därför som obetydlig. Både föroreningsmängderna och föroreningshalterna till Låssbybäcken kom- mer minska till följd av minskat avrinningsområde då vatten från hårdgjorda ytor i sin helhet efter exploatering kommer att avrinna mot Osbäcken (Göte- borgs stad, 2024). Planförslaget bedöms därför medföra liten till måttlig posi- tiv konsekvens för det vattendraget, som dock inte omfattas av MKN. Det mins- kade flödet till Låssbybäcken kommer dock öka risken för uttorkning, men sannolikt obetydligt då avrinningsområdet endast minskar med 3 ha av totalt 950 ha (0,3 %) i och med detaljplanen. Sett till dagens situation beräknas me- delvattenföringen för bäckens avrinningsområde uppgå till 0,17 m 3/s och me- dellågvattenflödet till 0 m3/s, vilket redan idag är en tydlig indikation på på- taglig risk för torka. För den torra sommaren 2018 uppvisas modellerade vat- tenflödena så låga som 0,001 m3/s (1 l/s). Det är därför sannolikt att åt- minstone delar av bäcken torkar ut med jämna mellanrum av naturliga orsa- ker (Göteborgs Stad, 2024). Bäcken har kraftig atropogen påverkan och för nästan hela dess sträckning saknas kantzon, då åkermark och betesmark lig- ger dikt an. Vidare bedöms rensningsarbeten ske regelbundet vilket minskar möjligheterna för höga naturvärden. En bottenfaunaundersökning har vidare påvisat en mycket artfattig och trivial fauna med låga individtätheter (Miljö- förvaltningen Göteborgs Stad, 2022). En eventuell ökad risk för uttorkning an- ses därför inte påverka några förhöjda naturvärden. Markavvattningsföretag Markavvattningsföretaget Lexby m.fl. TF 1911 (O-E1b-0034) bedömdes fram till detaljplanens granskning beröras av exploateringen, men Kretslopp och Vatten har senare bedömt att allt dagvatten från planområdet efter fördröj- ning ska avledas via ett separat ledningsnät, förbi befintlig markavvattnings- anläggning. Inarbetade skyddsåtgärder är likväl nödvändiga för att motverka ökat flöde till markavvattningsföretaget. Förutsatt dessa åtgärder görs bedömningen att planförslaget inte medför några negativa konsekvenser. Grundvatten Området är inte utpekat som grundvattenförekomst och berörs därmed inte av miljökvalitetsnormer för grundvatten. Det förekommer i dagsläget enbart mindre grundvattenmagasin inom planområdet och baserat på bedömnings- grunderna bedöms känsligheten hos dessa som liten. Grundvattenbildningen till dessa skulle kunna minska till följd av den ökade andelen hårdgjord mark. Ingen utredning gällande grundvatten är genomförd varför det inte går att dra några slutsatser om planförslagets påverkan på de lokala grundvattenmagasi- nens kvalitet eller kvantitet. Utifrån nuvarande kunskap bedöms effekten preliminärt som liten och den preliminära bedömningen är att planförslaget därmed medför liten negativ konsekvens för dessa lokala grundvattenmagasin. Samlad bedömning yt- och grundvatten Med stöd av utförda utredningar så bedöms sammantaget konsekvensen för yt- och grundvatten som obetydlig. Anmälan eller ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljö- balken kommer att göras för föreslagna anordningar för omhändertagande av dagvatten från planområdet. 5.4.6 Förslag till ytterligare skyddsåtgärder ◆ Kontrollprogram bör tas fram för att både följa upp flöden och föroreningshalter från planområdet för att säkerställa dagvattendammarnas funktion gentemot recipienterna. ◆ Det är lämpligt att dagvattendammar utformas i enlighet med Göteborgs stads nya dagvattenpolicy där mångfunktionalitet särskilt lyfts fram vid hantering av dagvatten. Genom att utforma naturhärmande dagvattenlösningar främjas såväl biologiska som rekreativa värden. Detta utgör också en viktig skyddsåtgärd för att mildra påverkan gällande naturmiljö (se kapitel 5.2.6). 5.4.7 Kumulativa effekter En bedömning över kumulativa effekter i området med koppling till MKN har utförts (Sweco, 2024), vars slutsatser beskrivs nedan. När naturmark exploateras ökar ofta halterna av de flesta ämnen till recipien- ten jämfört med befintlig markanvändning. Vid jämförelse mellan nuvarande markanvändning och Göteborgs stads översiktsplan planeras exploatering av naturmark att ske i två områden inom Osbäckens avrinningsområde, där plan- området berör det södra. Det anses vara en acceptabel förvaltningen av vat- tenmiljön. De beräknade resulterande halterna av totalfosfor från planområdet efter re- ning är lägre än dagens observerade halter i Osbäcken, vilket indikerar att planområdet inte kommer bidra med skadliga kumulativa effekter på Os- bäcken eller efterföljande recipienter. Det förutsetts även att miljöförvalt- ningen i Göteborgs Stad säkerställer högt ställda reningskrav i tillkommande detaljplaner för att bibehålla eller förbättra nuvarande status på recipien- terna. För att stärka recipienterna med avseende på näringsämnen och andra förore- ningar rekommenderas provtagning av vattnet längs Osbäckens sträckning. På så sätt är det möjligt att lokalisera avrinningsvägar med störst påverkan och jobba med åtgärdsplanering inom dessa områden. Provtagning skulle kunna ske genom samordnad recipientkontroll för de verksamheter som ligger inom avrinningsområdet. 5.5 Risk och säkerhet Detta kapitel omfattar risker kopplat till den enda identifierade riskkällan Sör- redsvägen som är en primär utpekad led för farligt gods. 5.5.1 Nuläge och förutsättningar I samband med detaljplanearbetet har en riskbedömning gjorts med syfte att utreda planområdets lämplighet för planerad markanvändning utifrån riskpå- verkan. Bedömningen ska uppfylla plan-och bygglagens (2010:900) krav på lämplig markanvändning med hänsyn till risk, samt länsstyrelsens riktlinjer vid markanvändning inom 150 meter från farligt gods-led (WSP, 2023). På en primär transportled kan förväntas att betydande mängder farligt gods ska transporteras, samt att samtliga klasser av farligt gods ska förekomma. Vägräcke och dike finns på en del av sträckan mellan körbanan och planområ- det. Hastighetsbegränsningen på vägen är 70 km/h. Bedömningen tar huvudsakligt avstamp i vad som kan inträffa (riskidentifie- ring), hur ofta kan det inträffa (frekvensberäkningar), vad konsekvensen är av det inträffade (konsekvensberäkningar), hur stor risken är (riskuppfattning), om risken är acceptabel (riskvärdering) och om det rekommenderas åtgärder (riskreduktion). Riskbedömningen behandlar akuta risker för människors liv, så kallade olycksrisker, vilka är relaterade till transport av farligt gods. De risker som har beaktats är plötsligt inträffade olyckor med livshotande konsekvenser för tredje man, d.v.s. risker som påverkar personers liv och hälsa. Följande riskkällor har beaktats i riskutredningen: ◆ Explosiva ämnen, Klass 1 ◆ Brandfarlig gas, Klass 2.1 ◆ Giftig gas, Klass 2.3 ◆ Brandfarlig vätska, Klass 3 ◆ Oxiderande ämnen, Klass 5.1 Följande risker har ej behandlats i riskutredningen: ◆ Påverkan på egendom, miljö eller arbetsmiljö ◆ Personskador som följd av påkörning eller kollision ◆ Långvarig exponering av buller och luftföroreningar ◆ Elsäkerhet 5.5.2 Bedömningsgrunder Plan- och bygglagen Vid planläggning ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, en- ligt plan- och bygglagen 2 kap. 5 §. Riktlinjer enligt Göteborgs Stads översiktsplan I Göteborgs Stads översiktsplan anges gällande rekommenderade skyddsav- stånd för transportled för farligt gods. Där rekommenderas bebyggelsefria områden om 30 meter från väg, kontorsbebyggelse minst 50 meter från väg och bostadsbebyggelse minst 100 meter från väg som utgör transportled för farligt gods (Göteborgs Stad, 2021a). Kriterier för bedömning av värde och effekt Miljöbedömningen av planförslagets konsekvenser på risk och säkerhet base- ras på nuläge och förutsättningar ovan i kombination med kriterierna för känslighet och effekt redovisade i Tabell 12och Tabell 13. Tabell 12. Kriterier för bedömning av stor, måttlig och liten känslighet med avseende på risk och säkerhet rörande farligt gods. Känslighet Områden med ett större antal permanentboende, verksamheter med hög nyttjandegrad såsom skolor och vårdinrättningar eller områden med höga-, känsliga- eller skyddade naturvärden såsom miljöer med naturvärdesklass 1 Stor och 2 samt naturreservat, 150 meter från en transportled för farligt gods eller dylika skyddsavstånd. Inom dessa gränser kan konsekvenserna av en olycka medföra allvarlig skada på hälsa och/eller miljö. Områden med ett måttligt antal permanentboende, verksamheter med mått- lig nyttjandegrad såsom hotell och kontorsbyggnader eller områden med måttliga men inte skyddade naturvärden såsom miljöer med naturvärdes- Måttlig klass 3 eller objekt i kommunala naturvårdsprogram, 150 meter från en transportled för farligt gods eller dylika skyddsavstånd. Inom dessa gränser kan konsekvenserna av en olycka medföra allvarlig skada på hälsa och/eller miljö. Områden med enstaka permanentboende, verksamheter med låg eller till- fällig nyttjandegrad där personer vistas kortvarigt såsom motionsspår och sportanläggningar eller områden med låga naturvärden såsom miljöer med Liten naturvärdesklass 4,150 meter från en transportled för farligt gods eller dylika skyddsavstånd. Inom dessa gränser kan konsekvenserna av en olycka med- föra allvarlig skada på hälsa och/eller miljö. Tabell 13. Definitionen av stor, måttlig och liten negativ respektive positiv effekt med avseende på risk och säkerhet och farligt gods. Effekt Negativ Positiv När allvarlig olycka med farligt gods När risken för död eller allvarliga per- Stor medför död eller allvarliga person- sonskador, alternativt storskaliga mil- skador, alternativt storskaliga miljö- jöskador med omfattande och lång- skador med omfattande och långva- variga konsekvenser, minskar i stor riga/irreversibla konsekvenser. omfattning. När allvarlig olycka med farligt gods När risken för fysisk skada eller olä- medför måttlig fysisk skada eller mått- genhet för människors hälsa, alterna- lig olägenhet för människors hälsa, al- tivt miljöskador, minskar i måttlig om- Måttlig ternativt måttligt begränsade miljö- fattning. skador. När allvarlig olycka med farligt gods När risken för fysiskt skada eller mått- medför mindre olägenhet för männi- lig olägenhet för människors hälsa, al- skors hälsa, alternativt begränsade ternativt begränsade och kortvariga Liten och kortvariga miljöskador som natu- miljöskador som naturen själv kan åt- ren själv kan åtgärda. gärda, minskar i liten omfattning. 5.5.3 Inarbetade skyddsåtgärder Planbestämmelserna har anpassats efter de rekommendationer som anges i riskbedömningen. Resultatet av riskbedömningen visar att planområdet kan utformas på valfritt sätt, förutsatt att ett bebyggelsefritt avstånd om minst 30 meter hålls till vägkanten på Sörredsvägen. Även kontor eller dylik perso- nalintensiv verksamhet anses kunna placeras minst 30 meter från vägkanten. I planförslaget anges bebyggelsefri yta på 30 meter mot Sörredsvägen. Ut- formningsförslaget innebär att minsta avstånd mellan närmaste byggnad och vägen är cirka 45 meter. Hur planerade verksamheter inom området påverkar bostäder och övriga verksamheter i närområdet kommer att utredas i samband med genomfö- rande av planen. Planförslaget innebär dock att ingen störande verksamhet är tillåten närmast bostadsbebyggelse. 5.5.4 Påverkan, effekter och konsekvens 5.5.4.1 Nollalternativet Nollalternativet innebär en förväntad ökad trafik på Sörredsvägen och där- med potentiellt en ökad risk för människors hälsa och säkerhet jämfört med nuläget. Med tanke på befintligt bostadshus som ligger endast 60 meter från vägen så bedöms konsekvensen liten negativ. Riskutredningen har inte hanterat risker för miljön, men dessa risker ökar med ökat antal transporter med farligt gods. 5.5.4.2 Planförslaget Individrisk innebär sannolikheten att en individ som kontinuerligt vistas i en specifik plats omkommer. Samhällsrisk beaktar hur stor konsekvensen kan bli med avseende på antalet personer som påverkas vid olika scenarier där hän- syn tas till befolkningstätheten inom det aktuella området. Utifrån individ- och samhällsrisk anses det vara motiverat att ha ett bebyggel- sefritt område mellan vägen och planerade verksamheter på minst 30 meter. Planförslagets avstånd mellan bebyggelse och riskkälla ligger helt inom den acceptabla risknivån, vilket förklaras med att persontätheten är låg, och av- ståndet är 30 meter från vägkanten. Då individrisken ligger på en acceptabel nivå i och med att avståndet från väg- kanten överstiger 30 meter och samhällsrisken ligger inom acceptabla nivåer, anses kontor eller annan personalintensiv verksamhet kunna placeras när- mare vägkanten än 50 meter. Detta trots att Göteborgs översiktsplan rekom- menderar ett avstånd på minst 50 meter mellan kontorsverksamhet och far- ligt gods-led. Planförslaget medför att fler personer vistas inom området. Rekommenderade säkerhetsavstånd innehålls, undantaget det befintliga bostadshuset för vilket diskussioner om inlösen förs, så risknivån bedöms acceptabel. Planförslagets påverkan och effekt bedöms som liten negativ och sammantaget bedöms plan- förslagets konsekvens som liten negativ. Riskutredningen har inte hanterat risker för miljön, men dessa risker ökar med ökat antal transporter med farligt gods. 5.5.5 Förslag till ytterligare skyddsåtgärder ◆ Befintlig bostad inom planområdet ligger cirka 60 meter från vägen och Göteborgs Stad för diskussioner om inlösen av fastigheten. ◆ Ytor inom 30 meter från väg utformas sådant att den inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Bebyggelsefri yta kan nyttjas som exempelvis parkering eller intern transportväg. Då det bedöms att verksamhet inom planområdet kan utformas utan riskredu- cerande åtgärder med avseende på transporter med farligt gods på Sörredsvä- gen, förutsatt ett bebyggelsefritt avstånd om minst 30 meter till Sörredsvägen, anses ytterligare åtgärder inte vara nödvändiga. 5.5.6 Kumulativa effekter Inga kumulativa effekter har identifierats. 5.6 Buller Buller leder till stress och negativa hälsoeffekter för så väl djur som männi- skor. För människor kan omgivningsbuller leda till besvär såsom allmän stör- ning, försämrad talförståelse, nedsatt inlärning och prestation, sömnstör- ningar och ökad risk för hjärt-och kärlsjukdom (Trafikverket, 2017). Bland djuren finns många grupper som använder sig av ljudsignaler i dess dagliga liv, däribland fåglar, fladdermöss, groddjur och vissa insektsarter. Buller i na- turmiljöer kan därför leda till försämrad kommunikation, reproduktion och ökad dödlighet eftersom det försvårar för djur att exempelvis attrahera en partner, hävda revir och jaga. Om en viss bullernivå föranleder obehag eller skada beror på bullrets källa, vem som är mottagare samt var och när exponeringen sker. 5.6.1 Nuläge och förutsättningar Bullerutredningar har utförts som underlag till detaljplanen med syfte att ut- reda påverkan från trafik- och industribuller på närliggande befintliga bostä- der (WSP, 2023; 2024) Beräkningarna har utförts med hjälp av programmet SoundPLAN version 9.0 som skapar en tredimensionell modell över terräng, byggnader och spår och som tar hänsyn till ljudets utbredning och reflekt- ioner. Marken behandlas som mjuk, förutom vid industriområden samt övriga hårda ytor omkring planområdet. 5.6.1.1 Trafikbuller Trafikbulleranalysen utgår från två scenarier i Stadsbygnadsförvaltningens (2022) trafikanalys. I det första scenariot beräknas grundtrafiken från när pla- nerade infrastrukturåtgärder i området är utförda samt när närliggande batte- rifabrik är fullt utbyggd, vilket bedöms återspegla en ungefärlig trafiksituation som den ser ut år 2025. I det andra scenariot beräknas grundtrafiken 2025 tillsammans med tillkommande trafik som exploateringen i detaljplanen för Sörredsvägen medför när denna bedöms vara fullt utbyggd år 2028. Bullera- nalysen visar att skillnaderna i ljudnivåerna mellan de två trafikscenarierna är mindre än 1 dB ekvivalent ljudnivå vid de 29 närliggande bostäderna som ingick i analysen. Det innebär en försumbar differens i ljudmiljön till följd av den tillkommande trafiken som exploateringen av detaljplanen skulle med- föra. I det första scenariot beräknas sju närliggande bostäder få ekvivalenta ljudni- våer över riktvärdet vid fasad (se 5.6.2.1 för samlade riktvärden), men ingen bostads uteplats beräknas överskrida riktvärdet för maximal ljudnivå. Det- samma gäller för det andra scenariot, med tillägg för att en av bostäderna får ett överskridande av ekvivalent ljudnivå på ytterligare en av dess fasader. Skillnaden är dock ytterst marginell då det rör sig om några tiondelars decibel. Vid ett bostadshus uppgår ekvivalent ljudnivå till 64 dBA i båda scenarierna. Detta är precis under rekommenderad åtgärdsnivå (65 dBA), men över rikt- värdet 63 dBA som används inom Göteborgs Stad för att avgöra när åtgärder ska vidtas. 5.6.1.2 Industribuller Även för industribuller har två scenarier beräknats. Eftersom detaljplanens verksamheter inte är fastslagna är syftet med dessa scenarier att skapa en idé över vilka typer av verksamheter som kan vara lämpliga, och mindre lämpliga, för platsen. Det ena scenariot omfattar mindre bullrande tillverkningsindustri med hu- vuddelen av industrins ljudkällor inomhus. Det andra scenariot innehåller ma- skiner med mycket hög ljudeffektnivå, exemplifierat av tre flismaskiner place- rade utomhus. Både scenarierna omfattar samtidigt lagerverksamhet. Samt- liga analyserade ljudkällor har utvärderats vid drift dygnet runt. Vid analys av mindre bullrande tillverkningsindustri beräknas de ekvivalenta ljudnivåerna som högst till 36–48 dBA vid fasad på de 29 närliggande bostä- derna, att jämföra med 42–66 dBA i scenariot med flismaskiner. Det innebär att mindre bullrande verksamheter understiger riktvärdena för industribuller (Tabell 14) dagtid och till viss del kvälls- och nattetid, medan maskiner med hög effektnivå leder till att Naturvårdsverkets riktvärden överskrids under större delen av dagen, kvällen och natten. I en uppföljande analys (WSP, 2024) undersöktes alternativa placeringar av en bullerkälla (flismaskin) för att rikt- värden för industri och verksamhetsbuller dagtid skulle klaras. Analysen re- sulterade i en zon inom detaljplanen där bullerkällan inte borde placeras på grund av brist på ljudavskärmande byggnader. Analysen utgick från fiktivt ex- empel men syftade primärt till att påvisa att anpassad lokalisering av buller- källor är möjliga för att nå riktvärden ska kunna nås. 5.6.2 Bedömningsgrunder 5.6.2.1 Riktvärden för buller Riktvärden för bullerstörning från industri vid bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler definieras utifrån Naturvårdsverkets vägledning (Naturvårdsver- ket, 2015) och Boverkets allmänna råd (Boverket, 2020). Riktvärdena gäller utomhus vid fasad och platser för utevistelse i fastigheternas närhet (Tabell 14). Tabell 14. Vägledande riktvärden för högsta ekvivalenta ljudnivåer från industriell och tillhörande verksamhet vid bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler (Naturvårdsverket, 2015; Boverket, 2020). Leq står för ekvivalent ljudnivå för respektive tidsperiod (dag, kväll eller natt) utomhus vid bostadsbyggnadens fasad och platser för utevistelse. Leq kväll (18–22) samt Leq dag Leq natt lör-, sön- och helgdag (06–18) (22–06) (06-18) Utgångspunkt för olägenhets- bedömning vid bostäder (inklu- sive skolor, förskolor och vårdlo- 50 dBA 45 dBA 40 dBA kaler). Bostadsbyggnader bör kunna medges upp till angivna nivåer. Bostadsbyggnader bör kunna medges upp till angivna nivåer förutsatt att tillgång till ljuddäm- 60 dBA 55 dBA 50 dBA pad sida finns och att byggna- derna bulleranpassas. Bostadsbyggnader bör inte med- >60 dBA >55 dBA >50 dBA ges över angivna nivåer. Förordning 2015:216 utgör riktvärde för trafikbuller vid bostadsbyggnader vid planläggning, bygglov och förhandsbesked för nya bostadsbyggnader. Enligt förordningens 3 § bör buller från väg- och spårtrafik inte överskrida 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 50 dBA ekvivalent ljud- nivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden (för undantag till riktvärdena, se förordningens 4 § och 5 §). Enligt praxis har det dock för äldre befintlig miljö inte bedömts att åt- gärder rutinmässigt ska övervägas även om riktvärdena inte klaras (äldre be- fintlig miljö avser bostäder byggda före våren år 1997 samt att den störande vägen eller spåret inte byggts eller väsentligt byggts om efter nämnda tid- punkt). I stället har så kallade åtgärdsnivåer använts för att avgöra om åtgär- der behöver övervägas, vilka är 65 dBA (Leq24h) från väg utomhus vid fasad el- ler maximalt 55 dBA inomhus från spår nattetid (Naturvårdsverket, 2017). För värdefulla naturmiljöer används Trafikverkets riktlinje för trafikbuller på 50 dBAeq24h (Trafikverket, 2016). Kriterier för bedömning av värde och effekt Miljöbedömningen av planförslagets konsekvenser på buller baseras på nu- läge och förutsättningar ovan i kombination med kriterierna för känslighet och effekt redovisade i Tabell 15 och Tabell 16. Tabell 15. Kriterier för stor, måttlig och liten känslighet med avseende på buller. Känslighet Områden med stor förekomst av permanentboende. Verksamheter med hög nyttjandegrad och där personer vistas långvarigt, såsom skolor, förskolor och vårdinrättningar. Naturområden och ”tysta områden” med mycket goda förut- Stor sättningar för rekreation och friluftsliv och där buller riskerar att påverka män- niskors välbefinnande samt djurs beteende, reproduktion och överlevnad ne- gativt i stor omfattning. Områden med medelstor förekomst av permanentboende. Verksamheter med medelhög nyttjandegrad såsom hotell- och kontorsbyggnader. Naturom- Måttlig råden med goda förutsättningar för rekreation och friluftsliv och där buller ris- kerar att påverka människors välbefinnande samt djurs beteende, reprodukt- ion och överlevnad negativt i måttlig omfattning. Områden med liten förekomst av permanentboende. Verksamheter med låg nyttjandegrad eller där personer vistas temporärt. Naturområden med viss för- Liten utsättning för rekreation och friluftsliv samt i områden där buller riskerar att på- verka människors välbefinnande samt djurs beteende, reproduktion och över- levnad negativt i liten omfattning. Tabell 16. Kriterier för stor, måttlig och liten negativ respektive positiv effekt med avseende på MKN buller. Effekt Negativ Positiv När riktvärden för buller överskrids När bullernivåer som tidigare överskridit med minst 5 dBA så att stor risk för riktvärden med minst 5 dBA minskar, så bullerrelaterade skador på männi- att riktvärdena klaras och risken för bul- skor och djur uppstår. lerrelaterade skador på människor och Stor När riktvärdena klaras, men att bul- djur därmed reduceras i stor omfatt- lernivåerna ökar med minst 10 dBA ning. jämfört med nollalternativet. När bullernivåerna minskar med minst 10 dBA jämfört med nollalternativet, oberoende om riktvärden för buller tidi- gare överskridits. När uppsatta riktvärden för buller När bullernivåer som tidigare överskridit överskrids med upp till 5 dBA så att riktvärden med upp till 5 dBA minskar, måttlig risk för bullerrelaterade så att riktvärdena klaras och risken för skador på människor och djur upp- bullerrelaterade skador på människor står. och djur därmed reduceras i måttlig om- Måttlig När riktvärdena klaras, men att bul- fattning. lernivåerna ökar med 5–10 dBA När bullernivåerna minskar med 5–10 jämfört med nollalternativet. dBA jämfört med nollalternativet, obero- ende om riktvärden för buller tidigare överskridits. När uppsatta riktvärden för buller När bullernivåer som tidigare överskridit överskrids med upp till 5 dBA, men riktvärden med upp till 5 dBA, men på på platser där risken för bullerrela- platser där risken för bullerrelaterade terade skador på människor och skador på människor och djur varit liten, djur är liten. minskar så att riktvärdena klaras och ris- Liten När riktvärdena klaras, men att bul- ken för bullerrelaterade skador reduce- lernivåerna ökar med upp till 5 ras i liten omfattning. dBA jämfört med nollalternativet. När bullernivåerna minskar med upp till 5 dBA jämfört med nollalternativet, obe- roende om riktvärden för buller tidigare överskridits. 5.6.3 Inarbetade skyddsåtgärder Inga särskilda skyddsåtgärder för buller är föreslagna. 5.6.4 Påverkan, effekt och konsekvens 5.6.4.1 Nollalternativet Nollalternativet avseende buller innebär i princip nuläget. Inga bullrande verksamheter kommer att tillkomma, ej heller ytterligare trafik från planom- rådet. Planområdet kommer dock att utsättas för högre bullernivåer till följd av planerade infrastrukturåtgärder med koppling till omgivande verksam- heter (batterifabrik). Analyser visar dock på en försumbar differens i ljudmil- jön, varför konsekvensen bedöms som obetydlig. 5.6.4.2 Planförslaget Differensen i ljudmiljön till följd av den tillkommande trafiken som exploate- ringen av detaljplanen skulle medföra bedöms som försumbar (<1dBA). Det buller som vissa bostäder berörs av kan därför i dagsläget i huvudsak härledas till befintliga och tillkommande verksamheter och infrastrukturlösningar bor- tom planområdet och inte föreslagen detaljplan i sig. Utifrån de två trafiksce- narier som analyserats beräknas sju närliggande bostäder få ekvivalenta ljud- nivåer över riktvärdet vid fasad (55 dBA), men samtliga hamnar under Natur- vårdsverkets rekommenderade åtgärdsnivå för befintliga bostäder (65 dBA). Göteborgs Stad (2018) har dock en striktare åtgärdsnivå på 63 dBA, och en bostad hamnar 1 dBA över denna. Sammantaget bedöms detaljplanen med- föra obetydlig konsekvens med avseende på trafikbuller. Mindre bullrande industri utifrån analyserat scenario kan sannolikt tillåtas, men avgörande är vilka tider på dygnet som verksamheten avses att bedrivas. Verksamheter som träflisning med högre bulleremission riskerar däremot att överskrida satta riktvärden. Anpassad placering utomhus av särskilt bullrande maskiner, så att de förläggs i de centrala delarna av industriområdet mot en avskärmande fasad, skulle dock minska den risken. Genomförda bulleranalyser och därmed även miljöbedömningen utgår från fiktiva exempel och utgör underlag för vilka kommande verksamheter som kan tillåtas med hänsyn till dess bullrande egenskaper. Vid ett kommande verkligt scenario med specificerad verksamhet behöver buller studeras vidare och tillstånd prövas av Länsstyrelsen i Västra Götalands län alternativt Miljö- förvaltningen i Göteborgs Stad. Under förutsättning att tillstånd endast utfär- das för verksamheter som underskrider satta riktvärden för buller, eller att krav om bullerskyddande åtgärder gentemot närliggande bostäder villkoras tillståndet, innebär detaljplanen obetydliga konsekvenser med avseende på verksamhets- och industribuller. 5.6.5 Förslag till ytterligare skyddsåtgärder Inga förslag till ytterligare skyddsåtgärder föreslås, utan kommer vid behov villkoras tillståndet som prövas av Länsstyrelsen i Västra Götalands län alter- nativt Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad. 5.6.6 Kumulativa effekter Tre verksamheter omkring planområdet har inkluderats i bedömningen om eventuella kumulativa effekter (WSP, 2024); Volvo lastvagnar AB, NOVO Energy Production AB och Svevia AB (krossanläggning och asfaltverk). Volvo Lastvagnar AB och NOVO Energy Production AB ligger på ett tillräckligt långt avstånd (cirka 2000 m) från planområdet att det inte bedöms påverka närliggande bostäderna nämnvärt med avseende på buller. Eftersom dessa två verksamheter dessutom regleras i tillstånd från Länsstyrelsen omfattas de av rättskraft, vilket innebär att det är svårare att ändra bullervillkoren. Svevia AB ligger på ett avstånd på cirka 500 meter sydost om planområdet. Verksamheten har anmälningsplikt och försiktighetsmått kopplat till buller som Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad utför tillsyn på. Om omständighet- erna förändras innebär detta att tillsynsmyndigheten kan göra en förnyad be- dömning av vilka försiktighetsmått som bör föreskrivas. Bostäderna som potentiellt skulle kunna beröras av eventuella kumulativa ef- fekter om planområdet bebyggs är en bostad cirka 200 meter söder om plan- området, Sörred 12:43, samt bostäderna sydväst om planområdet på adressen Hästlyckan. Svevia AB ligger cirka 350 meter från Sörred 12:43 där bullervill- koren för verksamheten bör uppnås. Eftersom verksamhetens karaktär med krossning och asfaltverk kan ge upphov till höga ljudnivåer skulle dessa till- sammans med de framtida verksamheterna inom planområdet kunna göra att olägenheter uppstår. Ifall det skulle vara så att ljudnivåerna vid Sörred 12:43 från Svevia AB:s verksamhet ligger nära riktvärdet, skulle en förhöjning av ljudnivåerna från verksamheter inom planområdet kunna göra att riktvärdet överskrids. Det hanteras i så fall i kommande miljötillståndsansökan. Bostäderna vid Hästlyckan ligger cirka 850 meter från Svevia AB och därmed bör ljudnivåerna mer än halverats på det avståndet. Förutsatt att bullervillko- ren uppfylls vid Sörred 12:43 föreligger alltså inga problem med kumulativa effekter för övriga bostäder. 5.7 Luft 5.7.1 Nuläge och förutsättningar De svenska miljökvalitetsnormerna för utomhusluft återfinns i luftkvalitets- förordningen (2010:477) och anger föroreningsnivåer som enligt 5 kap. 2 § första stycket 1 miljöbalken inte får överskridas (Tabell 17). Normerna bidrar till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav i EU-direkti- ven 2008/50/EG och 2004/107/EG. Varje kommun ska kontrollera att miljö- kvalitetsnormerna redovisade i Tabell 17 efterlevs inom kommunen, i enlighet med 5 kap. 3 § MB. Tabell 17. Miljökvalitetsnormer för föroreningar i utomhusluft efter luftkvalitetsförordningen (2010:477). Miljökvalitetsnormerna är satta för att skydda människors hälsa. Miljökvalitetsparameter Medelvärdesperiod Miljökvalitetsnorm År 40 µg/m3 År 40 µg/m3 Partiklar (PM2,5) År 25 µg/m3 Bensen År 5 µg/m3 Kolmonoxid Dygn 10 mg/m3 Bens(a)pyren År 10 ng/m3 Arsenik År 6 ng/m3 Kadmium År 5 ng/m3 Nickel År 20 ng/m3 Bly År 0,5 µg/m3 1. Förutsatt att föroreningsnivån inte överstiger 200 µg/m3 under en timme mer än 18 gånger/kalenderår. 2. Får överskridas sju gånger per kalenderår. 3. Förutsatt att föroreningsnivån inte överstiger 350 µg/m3 under en timme mer än 24 gånger/kalenderår. 4. Får överskridas sju gånger per kalenderår förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 125 µg/m3 mer än tre gånger per kalenderår. 5. Får överskridas 35 gånger per kalenderår. Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen har i samverkan gjort en bedömning av detaljplanens påverkan på luftkvaliteten i området (Göteborgs Stad 2023c). Utgångspunkten i bedömningen är risken för att miljökvalitetsnormerna för luft överskrids. Kvävedioxidhalten, som är den kvalitetsparameter som stude- rats för området, har av Miljöförvaltningen översiktligt beräknats 2018. Be- räkningarna visar att halterna av kvävedioxid klart underskrider miljökvali- tetsnormernas gränsvärden i det föreslagna planområdet. I anslutning till Sör- redsvägen och på körbanan förekommer dock koldioxidhalter per dygn upp till cirka 42–45 µg/m3. 5.7.2 Bedömningsgrunder Miljöbedömningen av planförslagets konsekvenser på luft baseras på nuläge och förutsättningar ovan i kombination med kriterierna för känslighet och ef- fekt redovisade i Tabell 18 och Tabell 19. Tabell 18. Kriterier för stor, måttlig och liten känslighet med avseende på MKN luft. Känslighet Områden där tät bebyggelse med bostäder, vårdlokaler, skolor och förskolor eller annan känslig verksamhet förekommer i närområdet till detaljplanen. Stor Områden med redan höga halter av luftföroreningar där även en mindre ök- ning kan leda till att MKN överskrids. Områden där glesare bebyggelse med färre bostäder, vårdlokaler, skolor och förskolor eller annan känslig verksamhet förekommer i närområdet till detalj- Måttlig planen. Områden där luftföroreningarna ökar i måttlig omfattning, men utan att MKN överskrids. Områden där få eller inga bostäder, vårdlokaler, skolor och förskolor eller an- nan känslig verksamhet förekommer i närområdet till detaljplanen, eller plat- Liten ser där personer vistas kortvarigt. Områden där luftföroreningarna ökar i liten omfattning, men utan att MKN överskrids. Tabell 19. Kriterier för stor, måttlig och liten negativ respektive positiv effekt med avseende på MKN luft. Effekt Negativ Positiv När luftföroreningar ökar så att MKN När luftföroreningar minskar i stor Stor för luft överskrids eller att redan över- omfattning och därmed ökar säker- skridna värden ökar ytterligare i stor hetsmarginalen till MKN för luft. Alter- omfattning. nativt om luftföroreningar minskar så att MKN för luft ej längre överskrids. När luftföroreningar ökar i måttlig När luftföroreningar minskar i måttlig omfattning, men utan att MKN för luft omfattning och därmed ökar säker- Måttlig överskrids. hetsmarginalen till MKN för luft. När luftföroreningar ökar i liten om- När luftföroreningar minskar i liten fattning, men utan att MKN för luft omfattning och därmed ökar säker- Liten överskrids. hetsmarginalen till MKN för luft. 5.7.3 Inarbetade skyddsåtgärder Inga skyddsåtgärder har identifierats. 5.7.4 Påverkan, effekt och konsekvens 5.7.4.1 Nollalternativet Nollalternativet innebär en förväntad ökad trafik på Sörredsvägen och omgi- vande vägnät och därmed ökad risk för människors hälsa jämfört med nuläget. MKN Luft bedöms inte överskridas men konsekvensen bedöms ändå som liten negativ. 5.7.4.2 Planförslaget Planområdet har inga höga halter av luftföroreningar och få närliggande bo- städer så området bedöms ha liten känslighet med avseende på MKN Luft. Detaljplanen bedöms ge ett trafiktillskott om cirka 1500 fordonsrörelser per årsmedeldygn, varav 35% tung trafik. Inga andra källor till förorening av luf- ten förekommer inom planområdet. Med utgångspunkt i 2040 års trafikprognos, inklusive detaljplanens tillskott, så kommer trafiken i och runt området visserligen öka, och därmed även hal- terna, men marginalen upp till gränsvärdena är – bortsett från i nära anslut- ning till Sörredsvägen - ändå så pass stora att risk för överskridande av miljö- kvalitetsnormerna inte finns. Detaljplanens bidrag till den prognosticerade to- tala trafikökningen är obetydlig, men då all trafikökning bidrar till ökad för- orening av luften så bedöms planförslaget lokalt ha liten negativ effekt på luft- kvaliteten och sammantaget bedöms planförslaget medföra en liten negativ konsekvens för hälsa och miljö. 5.7.5 Förslag till ytterligare skyddsåtgärder Inga åtgärder föreslås, men för att inte få en framtida negativ utvecklingen av luftsituationen är det av stor vikt att prioritera andra färdsätt till området än personbil. En eventuell framtida utökning av verksamhetsområdet kan försvå- ras vid en försämrad luftsituation orsakad av ökad trafik. 5.7.6 Kumulativa effekter Bedömningarna utgår från en trafikprognos där framtida exploatering har be- aktats. Inga andra kumulativa effekter har studerats. 6 Miljömål Bedömning av påverkan på miljömålen ska enligt 6 kap. 11 § miljöbalken re- dovisas i miljöbedömningen för en detaljplan. Nationella mål Den nationella måluppfyllelsen och trenden för de 16 nationella miljökvali- tetsmålen redovisas i Tabell 20 nedan tillsammans med planförslagets påver- kan. Planförslaget bedöms, för de flesta målen, inte påverka den nationella måluppfyllelsen. Men för målen 1. Begränsad klimatpåverkan, 13. Ett rikt od- lingslandskap samt 16. Ett rikt växt- och djurliv bedöms planförslaget negativt påverka möjligheten att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Tabell 20. Planförslagets påverkan på måluppfyllelse av de nationella miljömålen. 🙂=positivt, målet nås; ☹=negativt, målet nås inte; 😐=neutralt eller nära att målet nås; 😶= oklart om målet nås. Plan- Nation- förslagets ell Nation- Milljömål inverkan Förklaring målupp- ell trend på miljö- fyllelse målet Ökad biltrafik och godstransporter, tillsammans med förbrukning av 1. Begrän- sad klimat-    byggmaterial och ökad energiför- brukning ger risk för negativ klimat- påverkan påverkan, vilket motverkar miljömå- let. 2. Frisk luft    Planförslagets bidrag till ökad trafik bedöms vara begränsat. 3. Bara naturlig    Planförslagets bidrag till försurning bedöms vara begränsat. försurning Förutsatt att masshantering och om- 4. Giftfri miljö  ↔  händertagande av dagvatten utförs enligt förslag så bedöms inte plan- förslaget inverka på måluppfyllelsen. 5. Skyd- dande ozon- ☺ ↔  Miljömålet bedöms inte vara relevant för planförslaget. skikt 6. Säker strålmiljö  ↔  Miljömålet bedöms inte vara relevant för planförslaget. Förutsatt att omhändertagande av 7. Ingen övergöd-  ↔  dagvatten utförs enligt förslag så be- döms inte planförslaget inverka på ning måluppfyllelsen. Plan- Nation- förslagets ell Nation- Milljömål inverkan Förklaring målupp- ell trend på miljö- fyllelse målet Förutsatt att masshantering och om- 8. Levande sjöar och  ↔  händertagande av dagvatten utförs enligt förslag så bedöms inte plan- vattendrag förslaget inverka på måluppfyllelsen. 9. Grundvat- Inga utpekade grundvattenföre- ten av god  ↔  komster som omfattas av miljökvali- kvalitet tetsnormer finns i planområdet. 10. Hav i balans samt levande kust  ↔  Miljömålet bedöms inte vara relevant för planförslaget. och skär- gård 11. Myll- rande våt-    Miljömålet bedöms inte vara relevant för planförslaget. marker 12. Levande skogar    Den skog som berörs av planförsla- get bedöms ha låga naturvärden. Betesmarker med vissa och påtag- 13. Ett rikt liga naturvärden försvinner lokalt, vil- odlings-    ket medför ytterligare fragmentering landskap av naturtypen sett ur ett landskaps- perspektiv. 14. Storsla- gen fjällmiljö    Miljömålet bedöms inte vara relevant för planförslaget. Planförslaget ligger i linje med över- 15. God siktsplanens intentioner om att samla bebyggd  ↔  verksamhetsområden för att totalt miljö minska transportbehov och stör- ningar. Naturmark, vissa med påtagliga na- 16. Ett rikt växt- och    turvärden, exploateras och försvin- ner. Planerade verksamheter medför djurliv risk för störningar på djurlivet. Lokala miljömål Göteborgs Stad har i Miljö och klimatprogram 2021–2030 fastställt lokala mil- jömål (Göteborgs Stad, 2021b). Programmet fokuserar på de största utma- ningarna för ett ekologiskt hållbart Göteborg och innehåller tre miljömål som handlar om naturen, klimatet och människan. Miljömål naturen: Göteborg har en hög biologisk mångfald Målet innebär att Göteborg senast 2030 ska ha tillräckliga arealer av naturty- per och livsmiljöer med rätt skötsel för att bevara de arter som finns i kommu- nen och ge förutsättningar för att utveckla ekosystemtjänster. Göteborgs Stad ska också bidra till den biologiska mångfalden regionalt, nationellt och globalt. Miljömål klimatet: Göteborgs klimatavtryck är nära noll Målet innebär att Göteborgs klimatavtryck årligen ska minska med sikte på att så snabbt som möjligt nå nollavtryck. Utsläppen inom Göteborgs geografiska område ska minska med minst 10,3 procent per år och de konsumtionsbase- rade utsläppen ska minska med minst 7,6 procent per år till 2030. Göteborgs Stad ska minska sina egna utsläpp i högre takt och använda samtliga tillgäng- liga verktyg och styrmedel för att driva på samhällets omställning. Miljömål människan: Göteborgarna har en hälsosam livsmiljö Målet innebär att göteborgarnas hälsa och välbefinnande ska främjas genom bättre luftkvalitet och ljudmiljö samt minskad användning av skadliga ämnen. Göteborg ska vara en grön och robust stad där ekosystemtjänster nyttjas för att tillgodose människors behov, nu och i framtiden. Göteborgs tre övergripande miljömål relaterar till de nationella miljökvalitets- målen och liksom för dessa bedöms aktuell detaljplan ha en begränsad påverkan på uppfyllelse av målen. 7 Hänsynsregler Hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken reglerar all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka miljöbalkens mål i 1 kap. 1 § miljöbalken. Dessa hänsynsreg- ler gäller parallellt med annan lagstiftning om det inte anges särskilt att de inte ska tillämpas. I arbetet med denna MKB har alla hänsynsregler listade i Tabell 21 tillämpats. Tabell 21. Hänsynsregler enligt 2 kap. miljöbalken som tillämpats inom aktuell detaljplan Innebörd Bevisbördere- Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd är skyldiga att geln visa att hänsynsreglerna följs. Skyldighet att skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda männi- Kunskapskravet skors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Krav att vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra Försiktighets- eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olä- principen genhet för människors hälsa eller miljön. Bästa möjliga teknik ska an- vändas. För en verksamhet ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn Lokaliserings- till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet principen för människors hälsa och miljön. Hushållnings- Krav att hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till och återanvändning och återvinning. I första hand ska förnybara energikäl- Kretslopps- lor användas. principerna Kemiska produkter eller biotekniska organismer Produktvals- som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön ska principen undvikas om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Hänsynsreglerna ska tillämpas efter en avvägning mellan nytta och Skälighets- kostnader. Kraven som ställs ska vara miljömässigt motiverade utan att principen vara ekonomiskt orimliga att genomföra. Alla som bedriver en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört Skadeansvaret skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägen- heten har upphört. 8 Samlad bedömning En sammanfattning av miljöbedömning av relevanta miljöaspekter ges i Tabell 22. Sammantaget medför inte planförslaget några stora miljökonsekvenser i förhållande till nollalternativet. Tabell 22. Samlad bedömning av planens och nollalternativets konsekvenser på analyserade miljö- aspekter. För enskilda delaspekter, se kapitel för respektive miljöaspekt. Konsekvens Noll- Miljöaspekt Planförslaget alternativet Kulturmiljö Liten negativ Obetydlig Naturmiljö Måttligt negativ Obetydlig Förorenad mark Liten positiv Obetydlig Yt- och grundvatten Obetydlig Obetydlig Risk och säkerhet Liten negativ Liten negativ Buller Obetydlig Obetydlig Luft Liten negativ Liten negativ Ett mindre antal kulturhistoriska lämningar berörs av föreslagen exploatering, men då dessa saknar tydligt sammanhang och har låg historisk läsbarhet med- för planförslaget liten negativ konsekvens för kulturmiljön. Planförslaget bedöms medföra måttligt negativa konsekvenser för naturmil- jön eftersom stora delar av biotoper med påtagliga naturvärden exploateras, häckningsmiljöer för fåglar försvinner samt att nattaktiva arter kan få minskat livsutrymme lokalt. Genomförande av planförslaget förutsätts innebära omfattande masshante- ring med risk för spridning av föroreningar. Förutsatt att alla förorenade mas- sor avlägsnas och transporteras till godkänd mottagningsanläggning samt hanteras utifrån föreslagna skyddsåtgärder, så bedöms planförslaget samman- taget avseende förorenad mark medföra en liten positiv konsekvens för miljö och hälsa. Yt- och grundvatten som innefattar recipienterna Osbäcken, Nordre älv och slutrecipienten Nordre älvs fjord är en viktig aspekt eftersom planförslaget in- nebär mindre naturmark för naturlig infiltration och rening samt fler hård- gjorda ytor. Konsekvensen av planförslaget som helhet bedöms som obetydlig rörande yt- och grundvatten. Detta tack vare förslag till dagvatten- och sky- fallshantering där en serie dagvattendammar reglerar flödestoppar och renar utgående dagvatten till nivåer som ej anses påverka miljökvalitetsnormerna negativt för den primära recipienten Osbäcken och därmed heller inte för ef- terföljande Nordre älv och Nordre älvs fjord. Differensen i ljudmiljön till följd av den tillkommande trafiken som exploate- ringen av detaljplanen skulle medföra bedöms som försumbar. Förutsatt att tillstånd endast utfärdas för verksamheter som underskrider satta riktvärden för buller, eller att krav om bullerskyddande åtgärder gentemot närliggande bostäder villkoras tillståndet, så bedöms planförslaget avseende buller ha obe- tydliga konsekvenser. För aspekterna Risk och säkerhet samt Luft har konsekvensen bedömts som liten negativ för både nollalternativ och planförslag eftersom den prognostice- rade allmänna trafikökningen prognosåret 2035 är stor. Oavsett denna detalj- plans genomförande så ökar riskerna med farligt gods på Sörredsvägen och mängden luftföroreningar jämfört med nuläget. 9 Uppföljning och fortsatt arbete Enligt 6 kap. 11 § punkt 7 miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning in- nehålla en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och över- vakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av detaljplanen medför. Det finns också krav på att redovisa dessa åtgärder antingen i beslutet att anta planen eller programmet, eller i en särskild handling i anslutning till beslutet (6 kap. 16 § miljöbalken). Följande utgör förslag på uppföljning och fortsatt arbete som behövs inom ra- men för genomförande av detaljplanen: ◆ Tillstånd att ta bort fornlämningar kommer att sökas när detaljplanen har vunnit laga kraft. ◆ Dispens för påverkan på generella biotopskydd såsom stenmurar, diken och damm behöver sökas från länsstyrelsen. ◆ Anmälan eller ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken kommer att göras för föreslagna anordningar för omhändertagande av dagvatten från planområdet. ◆ Fortsatt optimering av dagvattendammar kommer att utföras i samband med detaljprojektering för att säkerställa att miljökvalitetsnormer inte påverkas i Osbäcken eller att nedströms markavvattningsföretag påverkas negativt. Bedömning av påverkan på miljökvalitetsnormer bör lämpligen göras på kvalitetsfaktorsnivå. ◆ Frekventa kontroller av reningskapaciteten hos dagvattenhanteringen rekommenderas under drifttiden så att negativ påverkan på MKN för vatten inte riskeras. ◆ Kontroll under byggtiden avseende masshantering och länshållningsvatten samt utförande av skyddsåtgärder för biologisk mångfald. I vissa fall kan uppföljning och kontroll även efter färdigställande komma att krävas. 10 Referenser AFRY, 2023. Låssby logistikpark bergteknisk utredning för detaljplan. Upp- dragsnummer: 218499 (B22045). Artdatabanken, 2020. Rödlistan 2020. https://www.artdatabanken.se/publi- kationer/bestall-publikationer/bestall-rodlista-2020/ Artdatabanken, 2024. Artfakta: Mindre hackspett Dryobates minor. Hämtat från https://artfakta.se/taxa/100048/information Artskyddsförordning (2007:845). https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/artskyddsforordning- 2007845_sfs-2007-845 Boverket, 2020. Boverkets författningssamling. BFS 2020:2. Boverkets all- männa råd om omgivningsbuller utomhus från industriell verksamhet och annan verksamhet med likartad ljudkaraktär. COWI, 2021. Naturvärdesinventering och fördjupade artinventeringar Låssby. COWI för Skanska Fastigheter Göteborg AB. Daterad 2021-06-08 revide- rad 2023-02-01. EnviroPlanning, 2024. Artskyddsutredning mindre hackspett – Komplettering av MKB för detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen, Göteborg. Göta Arkeologi, 2022a. I utmarkerna mellan Lexby, Låssby och Kålsered. Arke- ologisk utredning steg 1. Rapport 2022:2. Göta Arkeologi, 2022b. Stenåldersboplatser i Låssby och Lexby. Arkeologisk utredning steg 2. Rapport 2022:17. Göta Arkeologi, 2023. Arkeologisk förundersökning – Sammanfattning av re- sultat. Projektnummer: 2247. Göteborgs Stad, 2018. Göteborgs Stads åtgärdsprogram mot buller 2019– 2023. Diarienummer: 0688/18. Göteborgs Stad, 2019. Översiktsplan för Göteborg. Tematiskt tillägg för över- svämningsrisker. Daterad 2019-05-25. Göteborgs Stad, 2021a. Översiktsplan för Göteborg – Vägledning för hantering av risker vid anläggningar och transporterleder med farligt gods. Bilaga till antagandehandling december 2021 Göteborgs Stad, 2021b. Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2021– 2030. Diarienummer: 0409/19 Göteborgs Stad, 2022a. Undersökning om betydande miljöpåverkan 2022-08- 29. Stadsbyggnadskontoret. Göteborgs Stad. Diarienummer: 1003/21 Göteborgs Stad, 2022b. Översiktsplan för Göteborg. Antagen av kommunfull- mäktige 2022-05-19. Stadsbyggnadskontoret. Göteborgs Stad. Göteborgs Stad, 2022c. Förslag till avgränsning i MKB 2022-08-29. Stadsbygg- nadskontoret. Göteborgs Stad. Diarienummer: 1003/21 Göteborgs Stad, 2022d. Fastighetskontoret. Samrådsunderlag Markmiljö. Dia- rienummer; 6340/20. Göteborgs Stad, 2023a. Jordbruksmarksutredning. Underlag till detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda. Koncept- rapport 2023-02-27. Göteborgs Stad, 2023b. Geotekniskt utlåtande – Komplettering Bergteknik. Detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björ- landa, Göteborgs Stad. Diarienummer: 6340/20. Göteborgs Stad, 2023c. Platsbedömning luft. Stadsbyggnads- och Miljöförvalt- ningens arbetsmaterial mars 2023. Göteborgs Stad, 2024. Dagvatten- och skyfallsutredning. Detaljplan för verk- samheter vid Sörredsvägen inom stadsdelen Björlanda. Arbetsmaterial. Havs- och Vattenmyndigheten, 2020a. Hur är miljökvalitetsnormerna upp- byggda? Tillgänglig [2021-02-19]: https://www.havochvatten.se/vag- ledning-foreskrifter-och-lagar/vagledningar/provning-och-tillsyn/mil- jokvalitetsnormer-vid-provning-och-tillsyn/hur-ar-miljokvalitetsnor- merna-uppbyggda.html Havs- och Vattenmyndigheten, 2020b. Bedömningar i det enskilda fallet när miljökvalitetsnormer ska tillämpas. Tillgänglig [2021-02-19]: https://www.havochvatten.se/vagledning-foreskrifter-och-lagar/vag- ledningar/provning-och-tillsyn/miljokvalitetsnormer-vid-provning- och-tillsyn/bedomningar-i-det-enskilda-fallet-nar-miljokvalitetsnor- mer-ska-tillampas.html Havs- och Vattenmyndigheten, 2020c. Statusklassning av ytvatten. Tillgänglig [2021-11-11]: https://www.havochvatten.se/planering-forvaltning- och-samverkan/vattenforvaltning/nationell-vagledning/statusklass- ning-av-ytvatten.html Helldin (2020). Ljusföroreningar – ett underskattat miljöproblem. Tidningen Biodiverse 3: 2020. Tillgänglig:https://www.slu.se/forskning/kun- skapsbank/miljoanalys/ljusfororeningar/ HVMFS 2019:25. Klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Kovar, R., Brabec, M., Vita, R., Bocek, R. 2009. Spring migration distances of some Central European amphibian species. Amphibia-Reptilia, 30, 367– 378. Ingelsbo, L. & Ahlén, J, 2023. Naturvärdesinventering Kålsered, Göteborgs kommun. ViAQ Miljö AB och Naturcentrum AB i PDF-rapport till Göte- borgs stad. Jakobi Sustainability AB, 2024. Kartering av biotoper för mindre hackspett i Göteborgs Stad, del 2 ytterligare fyra områden. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2019. Regional handlingsplan för grön infrastruktur. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/sam- halle/planering-och-byggande/gron-infrastruktur/regional-handlings- plan.html Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2022. Avgränsningssamråd tillhörande förslag till detaljplan för verksamheter vid Sörredsvägen inom stadsde- len Björlanda i Göteborgs kommun, Västra Götalands län. Ärendebeteck- ning: 402-36702-2022. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2023. Meddelande angående avslutad ar- keologisk förundersökning av fornlämningarna L1970:7245, L2022:3479, L2022:3482, L2022:3483, L2022:3484, L2022:3486, L2022:3487, L2022:3490 belägna inom fastigheten Lexby 4:54 m fl. Dia- rienummer: 431-42944-2022. Länsstyrelserna, 2022. EBH-kartan. https://ext-geoportal.lansstyrel- sen.se/standard/?appid=ed0d3fde3cc9479f9688c2b2969fd38cMiljö- förvaltningen Göteborgs Stad, 2022:04 Bottenfauna Undersökningar av sötvattensmiljöer i Göteborg 2021. Naturvårdsverket, 2009. Handbok för artskyddsförordningen. Del 1 – fridlys- ning och dispenser. Handbok 2009:2. Naturvårdsverket, Stockholm. Naturvårdsverket, 2015. Vägledning om industri- och annat verksamhetsbul- ler. Rapport 6538. Naturvårdsverket, Stockholm. Naturvårdsverket, 2016. Ekologisk kompensation. En vägledning om kompen- sation vid förlust av naturvärden. Rapport 2016:1. http://natur- vardsverket.diva-portal.org/smash/re- cord.jsf?pid=diva2%3A921441&dswid=-8090 Naturvårdsverket, 2017. Riktvärden för buller från väg- och spårtrafik vid be- fintliga bostäder. ÄNR NV-08465-15. Naturvårdsverket, Stockholm. Naturvårdsverket, 2022. Parkslide. Tillgänglig [2022-12-16): https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/invasiva-fram- mande-arter/Arter/arter-som-ej-omfattas-av-reg- ler/parkslide/#:~:text=%C3%84r%20parkslide%20f%C3%B6rbju- den%20att%20odla,det%20skapar%20problem%20i%20naturen. Naturvårdsverket, 2023a. Vägledning. Inventering av förorenade områden. Naturvårdsverket, 2023b. Vägledning. Bekämpning av invasiva främmande växter på land. Tillgänglig: https://www.naturvardsverket.se/vagled- ning-och-stod/invasiva-frammande-arter/bekampning-av-invasiva- frammande-vaxter-pa-land/bekampning-och-hantering-av-parkslide Naturvårdsverket, 2023c. Skyddad natur. Tillgänglig:https://skyddad- natur.naturvardsverket.se/ Naturvårdsverket, 2024. Gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket. Version 2.1. 2024-06-20. Skogsstyrelsen dnr 2024/2028, Naturvårdsverket dnr Nv-04620-24. Relement, 2020. Miljöinventering fas 1 av fastigheten Låssby 10:10 m fl, Göte- borgs stad. Uppdrag 1620–106 SGU Kartvisare, 2023. Grundvattenmagasin, Grundvattentillgång i små maga- sin, Grundvatten 1 miljon. Tillgänglig: https://www.sgu.se/produkter- och-tjanster/kartor/kartvisaren/grundvattenkartvisare/ Skanska, 2022. Geoteknisk undersökning för detaljplan. Uppdragsnummer: 209564–180. SLU Markfuktighetskarta, 2023. Institutionen för Skogens Ekologi och Skötsel, SLU. Stadsbygnadsförvaltningen, 2022. Trafikanalys som underlag för miljöbedöm- ning, Dp Verksamheter vid Sörredsvägen. Sweco, 2024. PM Sörred. MKN och kumulativa effekter. Trafikverket, 2016. Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer – metodbeskrivning. Rapport 2016:036 Trafikverket, 2017. Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018–2029, publ 2017:167, Trafikverket, Bor- länge. Tyréns, 2022. Kompletterande natur och groddjursinventering Låssby. Tyréns AB för Göteborg Stad Fastighetskontoret. Vattenmyndigheterna, 2021a. Miljökvalitetsnormer för vatten. Tillgänglig [2024-04-10]: https://www.vattenmyndigheterna.se/vattenforvalt- ning/miljokvalitetsnormer-for-vatten.html Vattenmyndigheterna, 2021b. Tillståndet i vattnet. Tillgänglig [2024-04-10]: https://www.vattenmyndigheterna.se/vattenforvaltning/tillstandet-i- vattnet.html VISS, 2022a. Osbäcken. Tillgänglig: https://viss.lansstyrel- sen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA24018573 [2022-12-15] VISS, 2022b. Nordre älv. Tillgänglig: https://viss.lansstyrel- sen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA16775522 [2022-12-15] WSP, 2023. Detaljplan Sörredsvägen bullerutredning. WSP, 2024. PM 10366388 – Komplettering bullerutredning Sörredsvägen.