Motion av Martin Wannholt (D) och Patrik Höstmad (D) om att upprusta och utveckla Sankt Sigfrids plan genom en öppen markanvisningstävling

Tack! Tack. Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Under överläggningen yrkar Emma Altenhammar (SD) att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen om bifall till motionen. Vi har Hillevi Werring, Kalle Bäck, Anneli Rydin, Maria Wåhlin, Marie Brynolfsson, Emmyly Bönfors, Axel Darvik som yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles motionen? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska verkställas. Bra då tror jag att alla är inne i salen. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för bifall till motionen. Godkänns denna voteringsproposition? Då startar jag omröstningen. Då stoppar vi omröstningen. Då har fullmäktige med 72 röster mot 9 bifallit kommunstyrelsens förslag. Reservation från SD? upprusta och utveckla Sankt Sigfrids plan genom en öppen markanvisningstävling

Då har vi ärende 23. Motionären har föreslagit att den ska bordläggas. Kan vi bordlägga den? Ja. angående en långsiktig trafiklösning för Göteborg

Då går vi in på ärende 24, som är en motion av Martin Wannholt och Patrik Höstmad angående en långsiktig trafiklösning för Göteborg. Kommunstyrelsen föreslår att den av Martin Wannholt och Patrik Höstmad väckta motionen avslås. Ordet har begärts av motionären Martin Wannholt och därefter motionär nummer 2, Patrik Höstmad. Varsågod, Martin!

Tack så mycket. Ja, i en bra värld. Med nya NOS-organisationen hade vi inte behövt skriva den här motionen. Då hade vi sett att det skulle bli omhändertaget med all den kompetens som vi har samlat och ansvarsfördelning som vi har gjort runt om i staden. Men det vi ser är att det är ingen som tittar på helheten och trafiklösningarna längre fram, inte ens till 2050. Vi har ett antal planerade och bra projekt. Vi har en hel del spårvagnsprojekt och vi har många. Bra kollektivtrafikprojekt. Alldeles för lite egentligen. Det vet vi allihop. Men vi har också att det hela tiden poppar upp ad hoca saker hela tiden. Helt plötsligt från en tjänstemannaprodukt som ska planskildheten tas bort på Hammarskjöldsleden. Det ska vara ett plan och gå i 30–40 och bli en boulevard. Vad är det? Det kanske det ska vara i framtiden, men då får man ju. grävt ner eller på annat sätt löst så att bussarna kommer fram. Om vi ska få fler att åka kollektivt måste man ju komma in och ut i vår stad och åka kollektivt. Det kommer förslag på våra leder. Hela Oscars leden ska kapas av och bara stängas ner till 30. Planskildheten i stället för att utvidga den pö om pö, som vi har gjort med Götatunneln och som vi har gjort nu senast här borta vid Gullbergsvass, om än inte fullständigt men ändå väldigt bra. Då ska det vara ett plan med rödljus, övergångsställen och du ska dra ner busslinjer eller framtida spårvagnslinjer till 30 eller 40 i bästa fall. Vi kan inte ha en sådan planering i den här staden där man får sitta och tycka bara utan att se helheten och vi i politiken blir tvåa på bollen. Jag yrkar bifall till vår motion och till tilläggs. yrkandet från D, M, L, KD om att även se till att få upp digitaliseringen så att demokratin kan öka i de här frågorna.

Tack Martin! Då är nästa talare Patrik Höstmad och därefter Roshan Yigit (S).

Tack för det! Det är också så att vi har Koll2035, som togs för många år sedan. En bråkdel av projekten däri har blivit av. Vi ser att när vissa av delarna inte blir av blir det inte bra i helheten. Men vi har inget annat scenario än den. Vi tycker också att man behöver jobba mycket mer med olika scenarier. Vad gör vi om vi har liten möjlighet till finansiering? Vad har vi om vi har stor möjlighet till finansiering? Om det kommer pengar från statligt håll som medfinansiering, vad gör vi då? Så vi har liksom lite olika scenarier att ta oss framåt i. Också så måste vi ju plocka med alla trafikslag. Vi kan ju inte bara ha en systemlösning för kollektivtrafiken. Och sen så får biltrafiken, den får lösa sig som den löser sig. Cykeltrafiken, om ni undrar varför det inte hänger ihop och varför den fortfarande är dålig. Vi har ingen jättebra systemlösning för det som är genomarbetad och som är synkad med kollektivtrafiken. Var ska vi placera kollektivtrafiken? I stället så blir det cykelbanor rakt genom hållplatser och så vidare. Så det här fungerar ju väldigt dåligt. Och det var ju intressant också, som Martin var inne på, när vi tittade på remissvaren, Framkommer det ju ännu mer varför det inte sitter ihop. Nej, de har inget digitaliserat GIS-lagar för trafikutredning och trafiklösningar som har gjorts, utan i stället så ligger det i olika filarkiv. Det är snarare om man känner någon som känner till någonting som gör om man vet om det här har gjorts eller inte. Nu har man ju börjat jobba med områdeslösningar, men det är inte tillräckligt för att få ihop helheten. Områdena måste ju ses. sitta ihop på framför allt de stora lederna för både kollektivtrafik, biltrafik, cykel och även de tunga gångstråken. Så bifall till motionen och bifall till tilläggsyrkandet.

Då är nästa talare Roshan Yigit och därefter Hans Arby.

Tack så mycket, fru ordförande. Långsiktighet i stadsplaneringen, inklusive trafikplaneringen, är helt grundläggande. Att säkra framkomligheten för de olika trafikslagen är en av stadens viktigaste uppgifter. motionärerna slår dock in öppna dörrar. Vi har redan en övergripande och långsiktig styrning för stads och trafikplaneringen. Detta ligger givetvis i stadens översiktsplan. Stadens stadsbyggnadsförvaltning har redan som grunduppdrag att utveckla processer och planer för långsiktiga systemlösningar för trafiken i Göteborg med sikte på 2050. Vidare har stadsmiljöförvaltningen ett arbetssätt för att implementera den övergripande planeringen genom områdesbaserad planering på flera olika geografiska nivåer. Vi har även en långsiktig trafikplanering på regional såväl som nationell plan som givetvis har tydliga kopplingar med vår egen planering. Det finns givetvis utvecklingspotential, bland annat vad gäller digitalisering, sätt som kan förbättra nuvarande system. Men de här utvecklingsstegen behöver ske i det ordinarie lednings och budgetarbetet. Digitalisering, i synnerhet en skyndsam sådan som föreslås, kräver resurser vilket inte tillgodoses här. Utöver att slå in öppna dörrar finns dock väldigt oroväckande delar av motionen. Motionen undergräver målbild KOLV2035 och därmed den befintliga långsiktiga regionala planeringen, tappar bort det viktiga perspektivet att det även finns andra intressen i stadsplaneringen som måste beaktas, inte enbart trafik, och önskar ha som mål att tvärbromsa omställningen till ett mer hållbart resande. Det kan vi givetvis inte gå med på. Vi yrkar därmed bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag till övriga yrkanden. Tack så mycket!

Tack! Då är det replik begärd av Patrik Höstmad.

Tack för det! Det vore intressant att veta vad det är för perspektiv ni tycker inte är med. Det skulle vi kunna lägga till om det är någonting vi har missat. Vi skriver ju väldigt mycket om att det inte bara ska bli en trafikapparatlösning utan att det faktiskt ska docka in med stadskvalitet, stadsliv, att vi får trevliga gator och så vidare. Det måste ju också med i det här. Så det är inte trafikingenjörer som ska kapacitetsoptimera precis överallt. Det kanske vi behöver göra på vissa leder och så, men på andra ställen i stan försöker vi i stället skapa Så det här är ju inte en fråga om att göra bara en trafiklösning utan det är ju faktiskt en stadsmiljölösning. Och sen så när det gäller att det finns pågående arbete. Ja, det finns pågående arbete men det är fragmenterat. Det finns ingen helhetsplan. Det stod ju också i svaren på remisserna att de tyckte att det här kanske blir ett parallellt spår. Nej, men det här ska ju vara huvudspåret med den politiska förankringen med flera omgångar och komma tillbaka till politiken. kanske i stadsbyggnadsnämnden med olika inriktningsbeslut. Man ser konsekvenserna och kan ta låga beslut.

Tack så mycket. Då är nästa talare Hans Arby och därefter Karin Pleijel.

Tack ordförande, ledamöter, åhörare! Jag tror jag förstår vad ni är ute efter och jag håller med om vikten av helhetssyn och systemtänkande. Men som ni säkert misstycker så stöder vi inte motionen. Det är egentligen utifrån tre delar. Det är processen, leveransen och inriktningen. Vad det gäller processer så finns det processer som det har varit brister i men de vidareutvecklas nu inom de stadsutvecklande nämnderna. Där man går från helhet ner till geografi. och ner till olika teman, till exempel trafik. Och så väger man olika anspråk mot varandra. Det är inte bara trafik som ska lösas. Vad det gäller leveransen då, det här att ta fram en långsiktig trafiklösning. Det är en övertro i femårsplaner eller tjugofem årsplaner. Ni klagar ju själva på att det dyker upp nya saker som inte var med i exempelvis Calle 2035. Men de är kanske värda att lägga till. Andra saker försvinner och så kommer det ju vara. Vi vet. Vi vet inte hur självkörande teknik kommer att påverka behovet av parkering eller om det kommer att påverka att kollektivtrafiken blir billigare och man kan ha rikare utbud. Vi vet inte vilka områden som till slut kommer att exploateras fram till 2050. Det är därför vi har program som bygger på scenarier där man har tittat och tagit fram olika lösningar på olika nivåer ända ner till trafiknätsplaner och så vidare. Sist då med inriktningen som är mer till allt och alla. Det står att lösningen ska leda till kortare. restid och ökad tillgänglighet för alla trafikslag. Ni vet ju också att det är begränsat med både pengar och plats. Vi kan inte göra allt till alla. Jag tror ni också är överens om att vi behöver få fler att åka kollektivtrafik om vi ska få plats med alla. Idag är restiderna och tillgängligheten med bil bättre än de andra. Det betyder att det är där vi kanske behöver nagga här och där för att öka den totala tillgängligheten. Jag yrkar på bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Då är replik begärd av Patrik Höstmad.

Nej men det stämmer att vi vill ha som mål att man ökar tillgängligheten och förbättrar restiden för alla trafikslag. Vi är inte riktigt med på det här att man ska försvåra för bilister för att kollektivtrafiken inte är tillräckligt bra. I så fall jobbar vi med att förbättra kollektivtrafiken. Sedan har vi vissa gator där man kommer att behöva göra prioriteringar. Ska vi ha ganska ostörd kollektivtrafik här? Eller ska vi ha biltrafik? Eller ska vi ha en cykelbana? Och så vidare. Den typen av prioriteringar får vi göra. Men att gå in i. i själva arbetet med planen med att biltrafiken ska bort i alla lägen och den ska minska i alla lägen. Det är så vi har i våra styrdokument nu. Det vill vi riva upp. Biltrafiken har också en plats i staden och vi måste ta hand om den och den försvinner inte. Det är ju bara att knöka ihop så det blir värre och värre köbildningar in till staden. Så vi måste ju hantera det. Vi kan ju inte blunda för det.

Tack! Då är det replik begärd av Hans Arby.

Nej, men det håller jag med om. Mitt resonemang är ju att idag har du bra tillgänglighet med biltrafik. Vi är bättre på det än andra. Vi börjar ju inte med att ta bort biltrafiken. Men för att kunna göra det bättre för andra trafikslag, precis som du har i andra städer som i Stockholm och många andra europeiska städer där du har en helt annan färdmedelsfördelning, så betyder det att vi får ta lite grann från den som idag har bäst tillgänglighet och det är med bil. Vi pratar om tillgänglighet för gods och människor. Det är ju inte för trafikslagen vi har tillgänglighet. Då är det den helheten. Där du har ren bilfientlighet och säger att vi ska ta bort bilarna, det håller jag med om att det är fel. Men om du tittar på helheten, ta trafikstrategin och prata om lättillgängligt regioncentrum. Det är tillgänglighet med alla. Däremot är kanske hastigheten en annan sak för att kunna få plats med mer folk.

Replik begärd av Patrik Höstmad.

Jag tror att det är en nyansskillnad i hur vi ser på det hela. Ni utgår ifrån att biltrafiken måste bort för att lösa problemet. Vi ser att på vissa ställen behöver biltrafiken stiga undan för att komma fram med kapacitetsstark kollektivtrafik. Men inte överallt. Vi har en gles stad. Vi kan försöka växla över mer via pendelparkeringar och så vidare till kollektivtrafiken. Men det är en. Det är ändå väldigt många som bor i den här glesa staden och som inte har sitt boende och arbete efter ett huvudstråk i kollektivtrafiken utan måste åka på tvären. Då behöver man bilen. Då måste vi ha ett system för det också. Tack.

Då är det replik begärd av Hans Arby.

Tack! Vi behöver inte tjata om samma saker. Jag säger ju det. Jag säger ju inte att biltrafiken ska bort. Vi behöver förbättra tillgängligheten och kvaliteten och restiden med kollektivtrafiken framför allt. Det kommer ju få andra konsekvenser för att vi ska få plats med allt. Sen bara lite kommentar när ni lägger den här. Vi har ju suttit i trafiknämnden några och där tittar man på trafik. Det blir lite enahanda det här med att säga att det är trafiklösningen som nästan blir det överordnade. Det är så mycket annat att tillämpa. tillgänglighet handlar om närhet till service, till affärer och allting där du kanske inte ens behöver resa. Det är därför vi har en samlad stadsutveckling där hur man rör sig med vad och till vad, det är en del av hela den planeringen. Men här låter det nästan som att vi ska ha det. Nu är vi tillbaka till Göteborg som ska vara en trafikstad på något sätt. Så kan det bli om man blir för enögd här.

Tack. Patrik, du har haft två repliker, så nästa talare är Karin Pleijel och därefter Toni Orsulic.

Tack! Då vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag tycker att vi har en ganska bra övergripande bild för den här staden. Det är 15-minutersstaden. Väldigt många ska ha nära till det man behöver i vardagen. Vi vet att när man tittar på huspriser och vad folk tycker är värdefullt så är det faktiskt att ha gång och cykelavstånd till mycket av det man behöver i vardagen. Så jag tycker att det är en väldigt bra övergripande strategi. Regeringen har en klimatfientlig politik. Förra året ökade trafikutsläppen i Sverige med 18 %. Det är hela Göteborgs utsläpp. Med den inriktning som Demokraternas motion har skulle trafikutsläppen öka ytterligare. Ni pratar gärna om att öka tillgängligheten för alla trafikslag. Men vad det egentligen betyder är att bilen ska fram på bekostnad. av andra eftersom vi har begränsat med utrymme. Precis som Hans Arby sade har bilen en väldigt god tillgänglighet idag om man jämför de olika trafiks tagarna. Det lyser grönt på biltrafiken och det lyser rött på kollektivtrafiken till exempel. Staden har byggts upp för ett bilsamhälle från 60-talet. Nu är det dags för förändring. Då måste man göra det enklare för att cykla, gå och resa kollektivt och minska bilbristen. beroendet och absolut, många behöver bilen och kan behöva den en del av sträckan. Att kombinera det trafikslaget som fungerar för ens behov, för ens resa. Det är ju optimalt. Så bilen en del av resan och sedan kollektivt eller cykel eller vad som fungerar. Med minskat bilberoende så får vi också mer plats för bostäder, butiker, kaféer, grönområden och annat som gör staden trevlig att bo och leva i och luft. Den blir friskare, trafiken bullrar mindre och klimatutsläppen minskar.

Då är det replik begärd av Patrik Höstmad (D).

Du pratade tidigare om Gent och deras cirkulationsplan och sådant som vi kanske skulle kunna ha i Göteborg. Den bygger på att man har en kapacitetsstark ringled. Vi hade ju sådana planer där de skulle gå ifrån Linnéplatsen och i tunnel och komma bort till Kallebäck och så vidare, som aldrig slutfördes. Det är ju så Gent är uppbyggt och du pratar om det som en förebild. Det kanske är så vi ska tänka i framtiden. Vi försöker bygga en kapacitetsstark ringled så att det lättare. Det är ett sätt att ta sig fram med bil och sedan åker man i ekrarna in till centrum och kommer till ett p-hus, kan parkera där och gå sista biten till jobbet eller butiken. Det skulle kunna vara ett av scenarierna som vi tittar på och som vi politiskt avgör. Det skulle kanske kunna ge ökad tillgänglighet både för biltrafiken, kollektivtrafiken och de gång och cykeltrafikanter som är inne i citykärnan. Så låt oss ta med det i den här utvecklingen. Tack!

Då är det replik begärd av Karin Pleijel, MP.

Det ska vara lätt att göra rätt, brukar vi ofta säga. Det gäller även för den som är bilist, att man ska hitta rätt i systemet. Det är en mardröm. Jag är också bilist ibland. Att hamna i ett område där man känner att här kommer jag varken fram eller bak, utan jag har hamnat fel. Har man bil ska man bli hänvisad till ett parkeringshus till exempel, som du säger. Men vi vet också att totalt sett behöver biltrafiken minska för att vi ska få en stad som är värd att leva i, som människor. människor mår bra av att leva i. Då behöver vi ha den målsättningen också. Men vi ska också tänka till så att den som åker bil känner sig bekväm med att man hamnar på rätt ställe och inte på fel ställe.

Tack! Då återgår vi till talarlistan. Det är Toni Orsulic och därefter Johan Zandin.

Ordförande! Jag vill börja med att bifalla yrkandet från D, M, L och KD och även bifalla till Tilläggsyrkande från D, M, L, KD. När man pratar om en övergripande strategi för denna stad när det gäller trafiken så kan man ju ifrågasätta om det verkligen finns. Låt mig ta ett par exempel. Ute där jag bor på Hisingen. Kommer man från Tuve, Säve så är det två vägar, huvudsakligen man kör för att rikta sig in mot stan. En av dem nu är avstängd tillfälligt för ombyggnation. Helt okej. Samtidigt så är det någon som. som bestämmer att man ska lägga om ytan på alla andra vägar runtomkring samtidigt som man stängt av en av två bilvägar, vilket resulterar i att samkörningen blir några problem. Det är plötsligt alla vägar till. Det är inte en samordning av flödet av trafiken i staden. P.O. här borta, de av oss som använder det har märkt att de har en ny infart. När den infarten gjordes, strax därefter, Efter var det någon tjänsteman här i staden som kom på den geniala idén att vi ska stänga av all biltrafik som kommer från det hållet, från centralstationen. När PU:s motståndare påpekar detta för Göteborgs Stad, ursäkta oss men det är ingen som har pratat med oss om det, vi har investerat x antal miljoner kronor i att bygga en ny entré för att anpassa oss efter så som ni hade tänkt bygga från början. Då drog staden tillbaka detta ganska fort. Det är det som är det övergripande, det strategiska. Man gör inte lösryckta saker. Varje idé kanske är bra var och en för sig, men hur samkör de med varandra? När sker de tidsmässigt ihop med varandra? Det är det vi behöver en plan för. Det är det vi behöver kunna se. Hur sammanfaller alla de här olika idéerna man har med varandra? Det är därför vi behöver detta. Tack så mycket!

Tack! Men nu tänker jag att det du pratar om här Toni, det är ju det som ni hanterar på Stadsmiljönämnden. De förändringar och reparationer och avstängningar och sådant. Så att i det befintliga nätet, att det funkar så bra som möjligt. Vare sig det är för bussarna eller bilarna eller vad det nu kan vara då. Det här andra är ju en 25- årsplan vi pratar om där vi tror att vi kan lägga fast det här är lösningen för Göteborg och så är det den som styr övrig utveckling i stan. Tack!

I replik begärd av Toni Orsulic.

Till viss del, men det projektet här borta, det är ju inte vi som har hand om hur vi ska dra vägarna i framtiden inne i stan, hur vi bygger om hela stan när vi drar om nätverket. Det kan ju vara trevligt att göra exempelvis med stans största p-hus, att man samordnar det med dem hur man har tänkt så att de kan anpassa sina in och utfarter. Men det är det övergripande, det är inte bara 25-årsplaner. Hur förändrar vi successivt också under tiden? Hur mycket bygger vi om samtidigt som vi måste renovera vissa delar? Vi lägger om ytorna med jämna mellanrum. Det i kombination med nybyggnationen, det är sådant som är en del av den övergripande bilstrategin. Inte bara bilar, det är även kollektivtrafiken, godstrafiken och allting. Ta norr och Söderleden, titta hur mycket godstrafik som går där. Samtidigt planerar man då för att plocka en del av de vägarna, filerna för kollektivtrafik. Det är jättebra med ringled med kollektivtrafik på, jättebra! Men bygg ut då i stället för att ta bort den. Den tunga trafiken går den vägen. Det här är trafikstrategi. för alla slag och det är det vi behöver kunna se.

Då är det replik, begärd av Hans Arby C.

Tack! Nej, men trafikstrategi och sen ner på program och så vidare. På den nivån kan man ju ha det. Men här låter det verkligen, för här ska du lägga in den här jätteplanen fram till 2050. Det är när vi ska reparera där och där och där och där. Det här är ju liksom en sovjetisk femårsplan utan dess like. Jag tror inte det är så vi gör det. Du har Den har en inriktning och sen har den mer och mer konkretiseringar. Det här låter lite tungt. Tack.

Då är det replik begärd av Toni Orsulic.

Ordförande! Att få detta till en sovjetisk femårsplan finner jag väldigt intressant. Då har man både inte läst vad den här motionen handlar om och jag tror inte man har sett vad som innebär med en sovjetisk femårsplan. Så det är både att man inte har läst motionen och förstått den och jag tror det behövs en historielektion också hur man planerade femårsplaner i Sovjet. Tack!

Då återgår vi till talarlistan. Det är Johan Zandin och därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod!

Ja, vad handlar den här motionen om egentligen? Man kan ju tycka att det lät som att det mest handlade om att vi ska vara mer strategiska och långsiktiga i Göteborg. Men jag tycker att debatten tidigare mellan Hans Arby och Patrik Höstmad illustrerade väldigt tydligt vad det egentligen handlar om. Det handlar om vad man ska tycka om biltrafiken i stan. Ska vi ha lika mycket biltrafik som vi har idag eller kanske till och med ännu mer eller ska vi. Minska biltrafiken. Biltrafiken i Göteborg måste minska, av klimatskäl, av bullerskäl, av trängselskäl och av energiförbrukningsskäl. Det betyder inte att något parti här inne vill ta bort biltrafiken helt i Göteborg eller ens ta bort den helt på någon enda plats. För det kommer alltid finnas göteborgare som behöver ta bilen, till exempel på grund av funktionsnedsättningar, till exempel på grund av udda. Udda arbetstider, udda arbetsplatser, att de behöver få med sig sina verktyg i sitt arbete runt om i stan, att de behöver transportera något som inte får plats på spårvagnen eller cykeln men inte behöver en lastbil. Det är en halmdocka att påstå att någon vill ta bort biltrafiken helt och hållet. Men den behöver minska. Fler av oss som kan ta oss fram på ett annat sätt än med bil behöver göra det. Till exempel. med cykel, kollektivtrafik eller gång. Då behöver vi ofta minska biltrafiken för att få plats med det. Men även oavsett det behöver vi minska biltrafiken av klimatbuller, trängsel och energiskäl. Jag återkommer senare.

Det var väl en förenkling av motionen. Jag hoppas du har läst den Johan. Du brukar ju läsa noggrant. Vi lyfter ju kanske framför allt upp som exempel kollektivtrafiken i centrala stan och frågan om vi ska planskilja upp en våning ner i marken eller jobba mer med omledning. Det är också den typen av frågor som handlar om kollektivtrafiken. Egentligen oavsett vad man tycker att vi ska gå för väg framåt så är väl metoden, Orden som vi beskriver är ganska tilltalande. Man tittar på olika scenarier, man utreder plus och minus, man låter politiken få göra avvägningar. Vill ni ta bort mer biltrafik än vad som förs fram av tjänstemännen så föreslår ni det politiskt och får tillbaka det. Det är en demokratisk process i stället för att några tjänstemän helt plötsligt ritar in spårvägsspår i Övre Husargatan utan att det finns ett enda politiskt Tack!

Då är replik begärd av Johan Zandin V.

Ja, men vi har ju tagit beslut politiskt. Det är inte så att våra tjänstemän agerar i ett vakuum. De agerar utifrån kommunens mål, till exempel om att försöka rädda klimatet. Till exempel om att gynna gång och cykel för att få en nära 15-minuters stad. Men de agerar också utifrån sina professionella kunskaper i sakfrågorna. Jobbar man professionellt som trafikplanerare så känner man ju till begrepp som inducerad trafik, att ju lättare man gör för bilisterna, desto mer biltrafik blir det. Det är alltså inte så enkelt att man bara kan bygga bort biltrafik genom att göra vägar bredare. Så det är ju inte så att våra tjänstemän helt på egen hand kommer med förslag. De bygger ju på den politik som Göteborgs Stad driver. Tack!

Tack. Då återgår vi till talarlistan. Det är Jörgen Fogelklou och därefter Axel Darvik. Varsågod!

Tack för ordet, fru ordförande! Ja, en långsiktig trafiklösning för Göteborg borde egentligen innehålla något om att det inte ska vara ett självändamål att bli en miljonstad. För ju fler vi blir, desto trängre kommer det att bli och desto större kommer trafikproblemen att bli. Oavsett om man. Man åker kollektivtrafik eller inte. Johan här. De som åker bil idag, de ska in i kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken funkar ju inte idag. Sedan ska vi bli en miljonstad. De som åker bil idag ska in i kollektivtrafiken. De 400 000 människorna som ska komma hit, eller 350, ska in i kollektivtrafiken som inte fungerar idag. Dessutom ska vi göra detta på en mindre yta när den förhävs, statliga förtätningen ska till. Det här fungerar ju inte. Men nu har vi kommit bort lite från ämnet, för det är faktiskt inte det här som motionen handlar om. Jag yrkar bifall till motionen och jag yrkar bifall till tilläggsyrkandet.

Tack så mycket! Då är nästa talare Axel Darvik. Därefter Patrik Höstmad.

Tack ordförande! Jag tycker den här motionen från Demokraterna är mycket konstruktiv och bra. Ni ska ha en eloge för den. Jag tycker att det är någonting som vi borde ställa oss bakom. Också med vetskapen om hur det ser ut i Göteborg idag. Vem är nöjd med trafiksituationen i Göteborg så som den ser ut nu? Handen på hjärtat. Det system som vi har och det som man utvecklar nu når ju inte sina mål. Det går åt fel håll. På alla de parametrar som vi vill uppnå går det åt fel håll. Det finns ett val mellan ett dåligt trafiksystem och ett bra trafiksystem. Det är inte så att det här är ett nollsummespel. Det handlar inte om att om det blir bättre för en grupp resenärer så blir det automatiskt sämre för en annan. Det går faktiskt att skapa bra trafiksystem som är i linje med. med klimatambitioner och så vidare som gör att livet fungerar smidigt för invånare. Det finns många städer runt omkring i världen som har förskräckligt dåliga trafiksystem. Göteborg är faktiskt inte ett av de bättre i världen. Vi har misslyckats, det får man faktiskt erkänna. Redan på 30-talet fanns det förslag om att skapa en spårvagnstunnel i Göteborgs centrum för att börja planskilja trafiken. Det stoppades av världskriget. Planerna återupptogs på 60-talet, men då kom varvskrisen och stagflation och annat som gjorde att det skrinlossades. Sen har det varit många utopiska lösningar med linbanor, spårtaxi och annat som nog inte var helt realistiskt. Så att sätta sig ner med de vetskapen om. Att det här som vi har nu inte har fungerat och faktiskt tänka om och fundera igenom hur skapar vi något som blir bra? Det behöver vi göra. Den gamla utredningen är sedan 2015 tio år på nacken. Tack!

Då är replik begärd av Hans Arby. Varsågod!

Tack. Jag kanske ska kommentera. Mycket av det kaoset vi har är ju på grund av att vi bygger och planskiljer och gör lite olika saker i stan också, så det är lite extremt just nu. Tittar man på trafikutvecklingen så har ju den trafiken i centrala stan minskat löpande utan egentligen att ha fått så mycket sämre tillgänglighet och du har fått mer folkliv och så vidare. Den ökningen av befolkningen, ökningen av antalet resor, har inte lett till fler bilresor utan de har faktiskt tagit hand om det andra, så det går långsammare. Men det går ju ändå framåt där. Men jag tänkte också säga, jag håller med om det här, en lösning för att klara den trängsel och hopgröten vi har i mitten, det är ju att börja planskilja. Det finns med, och det finns med en utblick i Koll2035 också med det. Vi lade ett yrkande i stadsbyggnad om att börja verkligen ta tag i det här och utreda, men den röstade alla ner, vad jag förstår. Det är ju det vi måste börja titta på. Det blir ju inte bättre av att göra en jätteplan där vi börjar titta på vad vi ska planskilja, där vi ändå inte vet om vi har pengar. Vi vet ungefär. vart vi vill och det är dags att börja göra de sakerna. Tack.

Då är replik begärd av Axel Darvik.

Tack ordförande! Trängseln i vägsystemet har ökat. Vi ser att kollektivtrafiken är alldeles för långsam i många relationer. Vi ser att många cyklister i centrum är förtvivlade över att det är svårt att hitta hur man ska ta sig fram och vart man ska ta vägen. Att tycka att det här är på väg åt rätt håll, det är en väldigt optimistisk inställning Hans, det får jag nog ändå säga. Jag känner inte riktigt att det är det. Tittar man på det här. Karl 2035 handlar till största delen om det utopiska buss, bättrebussystemet, där vi ska ha bussar på betongpelare på lederna runt omkring i Göteborg. Det är nog också något som vi bör ifrågasätta. Är det så att kollektivtrafikresenärerna vill åka på betongpelare runt staden, eller vill de faktiskt komma in i centrum på ett smidigt sätt? lösningar som minskar konflikten mellan de olika trafikslagen.

Då är det replik begärd av Hans Arby.

Nja, då har du inte läst koll 2035. Metrobuss är i stället för pendeltåg på de ställen där vi inte har järnväg och den är runt och igenom och in i centrum också. Behövs det betongpelare? Det är bara ett exempel. Alla de bitarna, olika lösningar, koncepten som är där med stadsbana och så vidare. Det är ju egentligen en kravspec och kvalitet. man sätter upp exakt hur och exakt var du kan bygga dem och i vilken ordning. Det kan man inte ens lägga fast i en riktig plan. Alternativet är att bygga tunnelbanan för 300 miljarder. Men det här är ett sätt att göra det successivt. Bättre och bättre expressbussar till exempel. Och så måste vi planskilja spåren genom stan. Det tror jag vi kan vara ense om. Men jag ser inte fortfarande det här att vi ska ta fram en plan som tar det här och som dessutom tar hänsyn till vad trafiken Trafikverket kommer göra, vad det finns för finansiering och allting fram till 2050. Det kommer bli ännu mer pappersprodukt än de vi har. Tack!

Då är det replik begärd av Axel Darvik.

Tack ordförande! Om inte de insatser som vi gör leder mot målen, då är väl inte lösningen att ösa på med ännu mer av samma sak och hoppas att det då ska lösa problemen? Det är ju trots allt så att tittar du på kol-2035 så är det precis det du säger att det inte finns där. Det är utpekat vilka stråk som ska byggas ut, när de ska byggas ut, om det ska vara stadsbana eller om det ska vara metrobussar. En stor del av detta handlar om att leda kollektivtrafiken. runt centrum i stället för genom centrum. Vi har inte finansiering för det. Vi har inte finansiering för hela Rekord 2035. Men tids nog öppnas ett fönster för när Göteborg kan förhandla med staten om medfinansiering för trafiklösningar. Då måste vi ha en genomarbetad plan. Nästa gång det är dags att sluta ett avtal med staten måste vi ha förslag. förslag på åtgärder som verkligen leder till ett bättre trafiksystem, inte ett sämre. Det är därför vi bör bita Demokraternas motion.

Hans, du har haft två repliker så vi återgår till talarlistan. Det är Patrik Höstmad. Därefter Johan Zandin.

Tack! Nej men Hans, du pratar om att det skulle vara en 25-årsplan som ligger fast. Vi pratar ju precis tvärtom. Vi vill titta på olika scenarier så vi har handlingsfrihet inför olika framtider. Både när det gäller finansiering, teknikutveckling och olika delar. Det är ju snarare så att Koll2035 är en femårsplan som har antagits som sedan ingen klarar av att förverkliga. alla håller god min i psalm 5 års plansanda, att vi levererar på koll 2035 fastän vi inte gör det överhuvudtaget. Det är ju dags att börja jobba på ett annat sätt där vi faktiskt kan vara lite mer agila och titta på hur framtiden utvecklar sig, i stället för att låtsas att vi har en plan fast vi klarar aldrig av att förverkliga den.

Då är det en ny replik begärd av Hans Arby. Varsågod!

Det blir ju lite konstigt. Vi tar fram ett program som är rätt tydligt faktiskt en plan för hur kollektivtrafiken ska utvecklas. Vi vet att vi inte har finansiering, för så är det. Vi måste ha väldigt mycket färdiga förslag i byrålådan när chansen öppnar sig som Axel Darvik var inne på. Det är liksom grejen. Det är så att säga vår offert till att kunna få en statlig finansiering. Nej, vi har inte levererat på den därför att det går långsamt. Vi har inte pengarna. Då kan man antagligen säga att det här är en bra idé. Det här kommer lösa jättemycket problem, men det går för långsamt. Låt oss göra något helt annat och börja om från början. Se till att genomföra den, se till att leta finansiering. Ligg på i förvaltningen och se till att nu gör vi det här och vi gör det bra och bra med kvalitet. Så det blir en riktig kollektivtrafik som är värd i Göteborg. Det här med att det här var jobbigt, det här var lite trögt. Nu gör vi något annat. Vi vet rätt mycket vad vi behöver göra. Tack!

Då är det replik begärd av Patrik Höstmad.

Ja, men tiden har ju sprungit ifrån koll2035 i flera delar. Alltså, vi har ju nu de stora problemen är ju kollektivtrafiken genom centrala stan. Som egentligen, koll2035 pratar lite om saker man kan göra, men det är ju liksom inget driv emot att lösa den frågan.

Då är det replik begärd av Hans Arby (C).

Det är väl det här som är risken, att bli bokstavstroende. Det räcker med att man skriver någonting så blir det så. Planen finns där, det finns där lösningar för att lösa inne i Brunnsparken också. Men då måste det hända saker i nämnder. Besluten att börja genomföra och hitta finansieringen till dem måste ju göras. Jag tror ni är med om det mesta som de behöver göra och även framåt i planskiljningar. Och hur Metrobussen kan avlasta allting. Det här är ju förutsättningar för den stadsutveckling vi vill se. I stället för att titta på att göra en ny plan, vad är det som säger att den går igenom? Det är ett lösningsförslag för kollektivtrafiken men vi behöver ju genomföra den, annars kommer det inte bli bättre.

Då är replik begärd av Patrik Höstmad.

I den processen som vi ser framför oss här så ska vi faktiskt titta på olika alternativ och kunna landa i vad som är rimligt att gå fram med. Visst, man kan säga att vi ska planskilja, det är självklart att vi ska planskilja i centrala Göteborg. Men vi vet ju redan från tidigare utredningar som har gjorts att man avråder från det och gör i leran under hamnkanalen för att det ska ge för stora sättningar och skador på den befintliga bebyggelsen? Så i så fall ska man leta berg och då hamnar vi antingen otroligt långt ner eller runt staden. Då kanske man pratar om i stället, och det är därför vi har landat i Allélänken. Vi försöker ta trafiken runt i stället för att det är svårt att planskilja. Tack.

Då klockan börjar bli sen. Vi har fyra talare kvar på listan. Det är Johan Zandin och därefter Martin Wannholt. Varsågod!

Ja, nu gick Axel Darvik ut ur rummet här, men både han och Patrik Höstmad pratar ju om problem med finansiering. Och det är lite samma dilemma som med nattågstrafiken vi pratade om förut. Ganska mycket som vi är överens om i det här rummet kan vi inte genomföra för att det inte kommer några pengar från staten, som ju har betydligt större möjligheter. än en enskild kommun att finansiera saker. Så även här vore det bra om nuvarande eller nästa regering släpper på pengapåsen lite och hjälper Göteborg lika mycket som man brukar hjälpa Stockholm, till exempel, när det gäller kollektivtrafiksatsningar. För att mycket av det som står i Koll2035 är ju, som Hans Arby var inne på, bra men saknar än så länge finansiering. Det finns ju saker som har finansierats, som är på gång, till exempel Lindholms. förbindelsen. Det finns saker som vi har tagit en del beslut om i det här rummet, men som ännu inte är finansierade, till exempel allélänken. Bägge de kommer ju lösa en del av trafikinfarkten i centrala stan genom att man kan åka runt Brunnsparken på olika håll. Patrik undrade om jag läst motionen. Ja, absolut har jag gjort det. Det finns en lång brödtext där som pratar om alla möjliga saker. Men om man tittar på vad att-satserna faktiskt säger så är den första att-satsen. Det är bara en intetsägande ordsallad om att man ska ta fram en process för att ta fram en trafiklösning som möjliggör politiska beslut utifrån analyserade scenarier. Ja, vem kan inte ställa upp på det? Men det gör vi ju redan. Den andra att- satsen blir lite mer konkret. Man ska ta hänsyn till stadsliv, stadsbyggnadskvaliteter. Det gör vi redan. Man ska ta fram en plan som tar sikte på 2050. Ja, det har vi inte än. Vi har koll 2035, vi har inte koll 2050 än. Men den stora skillnaden mot dagens beslut är ju ökad tillgänglighet för alla trafikslag. Det är där mer bil eller mindre bil kommer in. Tack! Tack!

Då är nästa talare Karin Pleijel och därefter Martin Wannholt som är sist på listan. Varsågod!

Det är jag som står för mångfalden här idag. En ganska enkönad debatt kan man konstatera. Men när vi har infrastruktursatsningar, de här långsiktiga, det tar ju väldigt lång tid och det hinner hända saker. Om man ska planera infrastruktur så tar det tio år och så tänker man oj, nu har vi ju en bättre lösning och då tar det tio år till. Då kommer man ju aldrig någon vart. Vi skulle kunna kalla det västsvenska tillståndet som vi hade innan vi fick Koll2035. För det var just det att vi inte kunde komma överens om något. Men man måste ibland hålla fast även om det inte är precis. så får man försöka rucka och ändra på det. Till exempel åkte ju linbanan bort fast den var med där. Men man måste faktiskt hålla fast vid vissa saker och då är det Koll2035 som är den. Inte hålla på och ta fram nya paket och nya hellösningar som bara tar en massa tid. När statliga pengar kommer, hoppas verkligen att det kommer fler sådana typ västsvenska paket, så måste man ju ha en plan för hur man ska använda de pengarna. och vara eniga om den planen och inte hålla på att hamna i det här tillståndet igen. Så vi behöver hålla fast vid det. I stadsmiljönämnden och Västtrafik har regelbundet samtal om varför det går så långsamt för kollektivtrafiken. Det beror på att det är för mycket bilar i vägen. Det är så enkelt. Jag brukar säga ibland klämkäckt att Göteborg har varit en byggarbetsplats de senaste 400 åren. Så är vi även idag och kommer förmodligen vara ett tag framåt. Då kan jag säga att om man vill. själv ta ganska lite plats och komma fram och dessutom må väldigt bra och ha ett billigt transportmedel, då ska man välja cykeln.

Tack, Karin! Då är nästa talare, Martin Wannholt. Därefter är talarlistan tom. Varsågod!

Tack, herr ordförande, och tack för en sen och trevlig debatt ändå. Jag kan bara konstatera att ett antal människor på den här sidan och lite på den här tycker att det mesta är bra och att vi fortsätter och att vi ska lita på våra tjänstemän. De kan komma med vad som helst och vi behöver inte lägga oss i politiskt. Så tolkar jag det. Sen måste jag ju. Jag vill berömma Höstmad för din syn på hela staden och så vill jag tacka Darvik, även Toni och andra som har kommit med bra inlägg här. Men den här totala skillnaden mellan två liberaler som har framkommit idag, den ena liberalen är nere hos göteborgarna och den andra står här och tar till med ja, det är sovjetiska planer och så vidare, alltså en argumentation som jag trodde vi hade. Tack så hemskt mycket.

Då är det två repliker begärda. Den första är Hans Arby. Varsågod.

Tack. Martin, jag har inte sagt att vi är nöjda med vad det är. Men vi ser och har en lösning för att det ska bli bättre. Men den behöver hända. Den behöver göras konsekvent. Det är väldigt stor skillnad. Vi ser problemen och tittar på en lösning. Det jag har sagt, det här med. Man ska jobba med scenarier och sådant, men sen är det en långsiktig trafiklösning, en långsiktig plan till 2050 som man ska sitta i. Det är jädrigt svårt. Det ser ni ju själva när det händer saker och man kommer på saker som är lite bättre. Det gör att man behöver skruva hela tiden. Det är ju det ni har som kritik mot Call of 2035, mot trafikstrategi och cykelprogram och sådant där också. Kan vi inte samlas kring sådant som vi en gång har samlat? Det vill säga, det är ju gammalt, det är ju tio år. Men det händer tyvärr inte så mycket på tio år. Kan vi inte samlas om det vi är överens om och titta på de lösningarna och se till att vi gör dem i stället för att börja om hela tiden? Tack!

Då är replik begärd av Martin Wannholt.

Ja, det lät ju fint Hans, det du sa här nu på slutet och samlas och så vidare. Men du har ju inlett den här debatten med, alltså du är ju duktig i många debatter här i fullmäktige. Men just när det kommer till ditt område som du ändå förväntas behärska, nej men då blir det. Då är det så här är det. Så uppfattar jag att du har fört debatten. Jag tycker det är jättetråkigt, Hans, för jag vet att du är duktig. Dessutom Centerpartiet nu. Ni vill ju slöa ner lederna så ni kortsluter koll 20. Ni kortsluter det innan vi ens har kommit dit! Om vi recenserar debattekniker och så vidare, men ibland kanske vissa saker är fakta. Vi pratar om olika hastigheter. Har du olika körbanor så får du ha olika hastigheter och så vidare. Men det blir ju. Jag tror vi delar väldigt mycket och saker som behöver göras. Sen kanske ni är mindre fokuserade på cykelvägar. Men vad det gäller kollektivtrafiken så tror jag att vi är rätt ense. Då kan vi börja titta på dem och se till att det görs i stället. Så kommer det bli bra. Sen kan man göra simuleringar och se exakt i vilken ordning det ska göras. Jag tror Husargatan är jättebra. Den tänkte man inte på innan. Man insåg att den här är jättebra och så vidare. Så vissa skruvar på saker. Det tror jag definitivt.

Då är det replik begärd av Johan Zandin. Varsågod!

Nej, Martin Wannholt. Jag tror inte att någon här är helt nöjd med hur trafiken fungerar i Göteborg. Framför allt så är det ju, som flera har lyft upp här, mycket stora projekt som pågår samtidigt. Och det krånglar naturligtvis till det. Och nej, du kan inte dra slutsatsen att tjänstemännen bara gör som de vill. De följer fattade politiska beslut. De följer bara inte de besluten. som du önskar hade tagits. De följer de beslut som majoriteten har tagit. Tack!

Då är replik begärd av Martin Wannholt.

Johan, du har ju varit med nästan lika länge som jag. Du har ju sett. Det är inte alls så att man bara följer fattade beslut. Jag frågade hur många gånger som helst i stadsbyggnadsnämnden, när man höll på att prata om boulevarden på Dag Hammarskjöld. Vad finns det för politiskt beslut? Jag frågade direktören det. Det fanns inget politiskt beslut. Nu finns det. Men då fanns det inget beslut. Det fanns inget beslut någonsin om att stänga av hela Oscars leden inför bussarna. Ner till 30. Det finns inga sådana beslut. Det har ju kommit från tjänstemännen. Så det stämmer ju inte. Det har i alla fall inte varit uppe för politisk behandling. Men vill du göra det enkelt för dig, som du sa förut? Ja, de läser vår övergripande budget och så gör de den tolkningen utifrån professionen. Nej, så går det inte till i en demokrati.

Och då är det begärd replik av Johan Zandin (V).

Vi tar övergripande inriktningsbeslut. Sedan tar de utifrån dem fram konkreta förslag som kommer tillbaka till oss. Till exempel i det här rummet för beslut. Så du behöver inte oroa dig för att tjänstemännen själva kommer bestämma vad som ska hända med Oscars leden. Det kommer tas beslut om i det här rummet efter att det har diskuterats i bland annat stadsbyggnadsnämnden. Men en del av deras jobb är att ta fram förslag utifrån de politiska. inriktningarna, så det ska de göra. Tack! Tack.

Då är talarlistan tom. Är vi redo att gå till beslut? Under överläggningen yrkar Martin Wannholt och Toni Orsulic att fullmäktige bifaller förslaget från D, M, L och KD i kommunstyrelsen om att bifalla motionen samt tilläggsyrkande från D, M, L och KD i kommunstyrelsen. Vi har Roshan Yigit, Hans Arby och Karin Pleijel som yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Fogelklou yrkar att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen om att bifalla motionen och tilläggsyrkandet från D, M, L och KD i kommunstyrelsen. Jag kommer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och yrkandet från Martin Wannholt med flera om att bifalla motionen. Beslutar fullmäktige att bifalla motionen kommer jag därefter ställa proposition. på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet. Godkännes denna propositionsordning? Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Martin Wannholt med flera? Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Kvällens sista votering. Votering har begärts och ska verkställas. Då tror jag att alla är på plats. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Martin Wannholt med flera. Godkännes denna voteringsproposition? Då startar vi omröstningen. Så omröstningen är avslutad. Fullmäktige har med 43 röster mot 38 bifallit kommunstyrelsens förslag. Då faller tilläggsyrkandet. Nej, jag hörde inget mer. Tack.

Klockan är 21.52 och jag föreslår att vi avslutar dagens fullmäktigemöte, men det är inte avslutat än. Kan vi bordlägga ärende nummer 34? Nej, så långt har vi inte kommit. 25 till 35. Kan vi bordlägga det? Kan interpellationen framställas? Kan vi anteckna anmälningsärenden? Då har vi ett tillägg till presterad föredragningslista vid kommunfullmäktiges sammanträden i dag. Det är ett beslutsärende avsägelse av Elisabet Lann, KD, från uppdrag som ledamot i fullmäktige. Kan vi besluta om det? Och innan vi avslutar så vill jag tacka alla som har följt den här fullmäktigedebatten. Jag vill även tacka kansliet och presidiet och alla ledamöter och alla närvarande här. Och önska er en fortsatt trevlig kväll. Men innan ni går så snälla ta med ert glas, skräp och sånt som finns på borden. Jag tänkte bara påminna er eftersom det har varit sommartider. Tack för ikväll.