Frågestund

Tryckte fel där. Tack. Det är korrekt, Mattias, att vi skulle kunna hamna i ett läge nu som mer nog betecknas som en krissituation där vi skulle behöva aktivera krisledningsnämnden. Det är helt korrekt. Tyvärr kan det vara en sådan situation att det händer något extraordinärt i staden. Men jag vill nog hävda, oaktat det, eller om det ytterst är det vi pratar om i det här läget som många nog tänker är en krigsliknande situation, så är det ju som så att kommunstyrelsen i sitt uppdrag kommer att bedriva i grunden ordinarie verksamhet och säkerställa att det sker på ett bra sätt ut i linjen och att nämnder och styrelser gör sina grunduppdrag. Det är den organisation som vi har valt i Göteborgs Stad att hantera det på. Sen kan det ju uppstå situationer där man behöver av något skäl hantera säkerhetsklassad information. Men då vill jag att alla ska känna sig trygga i det. Och jag tror att det sitter säkert ledamöter här inne idag som är. Kanske säkerhetsklassad, vad vet jag? Jag vet att några är det i och för sig. Det är egentligen någonting som man ska ha för sig själv och inte tala högt om. Men man kan känna sig trygg i att det kommer i så fall att ske.

Tack Jonas. Då får vi din andra sista replik. Varsågod Mattias.

Tack så mycket herr ordförande och tack Jonas. Ja, men det är självklart. Sekretess och så, det ska vi inte. Det ska vi inte ta lätt på, vi ska inte prata om saker som ingen annan har med att göra. Men jag tackar ändå för den här diskussionen och jag förstår att du tar det på allvar. Jag ser fram emot att följa och se vad som händer med lagstiftning och annat framöver. Tack.

Då tackar vi Mattias Tykesson och Jonas Attenius (S) för fråga ett. Då går vi över till fråga nummer två som är ställd av Cecilia Magnusson till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Ja, du får ju begära ordet. Nej, men jag stoppar den. Men du får ju begära ordet. Nej, du får ju begära ordet i din app. Så där. Nu är det mycket bättre. Varsågod.

Jaha, den skulle. Herr ordförande, kommunfullmäktige, kollegor och göteborgare. Det var en allvarstyngd fråga som Mattias Tykesson höll och min i samma område, beredskapen för Göteborg, som inte är god. Verkligheten har gett oss vid handen att staden, dess invånare, Och verksamheten måste ha en mycket bättre beredskap om vi ska kunna skydda människor och kunna hålla verksamheter öppna. Göteborgs Hamn är ett kommunalt helägt bolag. Den är också av en nationell och en skandinavisk angelägenhet av största betydelse som Nordens största och viktigaste hamn. Jonas Attenius (S), som kommunstyrelsens ordförande, är ytterst ansvarig för Göteborgs beredskap. Det är av största vikt att vi säkerställer att Göteborg har en robust beredskap över hela kedjan, där också Göteborgs hamn är en avgörande del av Sveriges totalförsvar. Därför frågar jag Jonas Attenius (S). vad han kommer göra för att framöver ta initiativ för att bättre säkra Göteborgs funktion i kris och krig.

Tack Cecilia! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas!

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter och tack Cecilia Magnusson för en mycket angelägen fråga i samma härad får man väl säga som Mattias Tykesson här. Jag kan inleda med att säga att från det rödgröna styrets sida så är frågan kring vår civila beredskap en mycket angelägen fråga och vår roll också i totalförsvaret en högt prioriterad fråga. Vi är väldigt tydliga att vi både i nämnder och bolagsstyrelser ska bidra väldigt tydligt med arbetet kopplat till den civila beredskapen. Både utifrån de grundläggande ansvarsområdena, men också utifrån ett helhetsperspektiv. Och att detta ansvar ligger just ute i linjen, det är ju också något som vi alla har ställt oss bakom i den här kammaren. Det kan vara så att SD inte var med på det, men övriga partier vill ju hävda det i vår riktlinje för förhöjd beredskap, inklusive också hur vi organiserar vår krigsorganisation. Och vad jag förstått så har hamnen, där du Cecilia Magnusson sitter, tagit det här uppdraget på allvar. Det är bra. Och jag litar på att övriga i styrelsen, men också i andra nämnder och styrelser, tar det på största allvar. Men jag vill ändå påstå att det inte är via rubriker i tidningen. Det anser jag är ett väldigt olämpligt förfarande att också föra den debatten. Utan den gör man internt i sin styrelse kring. Avslutningsvis vill jag också tillägga att vi givetvis, för det var lite grann i den här frågan, också att vi är oerhört lyhörda för Försvarsmakten och deras önskemål.

Tack Jonas. Då lämnar jag ordet till Cecilia Magnusson för en replik. Varsågod.

Tack. Herr ordförande och Jonas Attenius (S) för svaret. Ja, det är därför jag ställer frågan och vill ha svaren. Göteborgs Hamn har vidtagit alla åtgärder de kan, men vi behöver och staden behöver en ökad samverkan. mellan stad, stat och myndigheter. Inte minst påpekade försvarets logistikchef detta när han blev intervjuad. Och det är ju vi i Göteborg som vet vilka behov vi har. Och om inte vi är framåtlutade och talar om vad vi behöver, så kan ju inte staten leverera de samverkansmodeller som vi vill ha. Så därför frågar jag och är angelägen om att göteborgarna får besked vad Jonas Attenius (S) fortsatt ska göra för ökad samverkan. Tack!

Tack Cecilia! Jonas, vill du begära en replik? Då får du, varsågod!

Återigen där, frågan var ju ställd då vilket ansvar jag kommer ta för att säkra Göteborgs fortsatta funktion i kris och krig. Jag vill ändå påpeka igen att från vår sida på styret, ja, vi har förstärkt centralt. Vi har ny säkerhetsenhet, vi har ny beredskapsenhet. Det tror jag vi har haft någon som inte haft frågestund tidigare här, vilket jag också berättat för fullmäktige. Så vi har också stärkt det på central nivå. Men det betyder inte att ansvaret fråntas. Alla berörda nummer och alla berörda bolagsstyrelser, ni alla, oaktat var ni sitter, har ett ansvar. Att utifrån er särskilda verksamhet se till och säkerställa att ni har en god civil beredskap. Sen har ju vi organiserade kanaler om det finns saker som Göteborgs hamn då anser, vilket vi inte ska diskutera och debattera i den här talarstolen. Men om ni anser att det finns saker som ni vill lyfta, då finns det vägar att lyfta utanför den publika församlingen. Jag vet, detta är lite udda. Normalt sett är vi väldigt transparenta och öppna allt, men i de här frågorna så ska vi hålla det mer för oss själva. Tack.

Tack Jonas. Vill du ha andra och sista Cecilia? Varsågod.

Tack Jonas Attenius (S) för de klargörandena. Jag tycker att sådana saker som är så uppenbara, som till exempel att Amf 4 inte har någon minröjningskapacitet, det kan ju vem som helst som tittar in i hamnen där att så är fallet. Och det är ju oerhört viktigt, och i det här sammanhanget så ligger Göteborgs hamn absolut i topp och gör det vi kan göra för att trygga vår säkerhet. Men vi måste ha hjälp och vi måste ha stöd från staden som måste ta initiativ för att med staten och med myndigheterna var mer framåtlutade. Så återigen, hittills har min fråga varit obesvarad. Tack!

Tack Cecilia! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod!

Nej, jag tycker inte den varit obesvarad. Dessutom måste jag ändå påpeka igen, jag tycker det är olämpligt att föra den debatten, vilka svagheter du anser att det finns. Den debatten ska vi inte föra över huvud taget. Jag har full tillit till Försvarsmakten och så vidare. Det vi jobbar med är det civila försvaret och det ska vi jobba med utifrån våra nämnder och styrelser. Men sen ytterst, ärligt talat, så är det också en fiktion hur man resurs sätter detta och då är det ytterst också en nationell fråga. Det satsas väldigt mycket på det militära försvaret nu, men väldigt, väldigt lite från regeringens sida på det civila försvaret och det är en . avgörande fråga framåt också för att vi ska lyckas med vårt uppdrag. Tack!

Då tackar vi Cecilia Magnusson och Jonas Attenius (S) och går över till fråga nummer tre som är ställd av Martin Wannholt (D). Det är till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod Martin!

Tack! Jo, vi har varit tvungna att ställa den här frågan. Vi har varit väldigt överens i kommunstyrelsens arbetsutskott, men också i kommunstyrelsen, att Trafikverket som är ansvariga för Västlänken och de har havererat det projektet, försökt att inte benämna det eller tala om det för oss flera gånger och skjutit på det. Vi har varit helt överens om att. Den som havererar sitt projekt är ansvarig för sitt projekt och ska också betala för fördyringarna. Då inleddes det för ett och ett halvt år sedan snart lite diskussioner, dialogmöten som Trafikverket bjöds in till. Då är det presidiet, kommunstyrelsens tillika arbetsutskottets presidium, som sköter den här dialogen för oss göteborgare. De hade ett tydligt mandat. Haveriet ska betalas av Trafikverket. Sedan får man ju läsa i Göteborgs-Posten nyligen nu, ett och ett halvt år senare snart, att Jonas Attenius (S), som då är ordförande, har haft egna samtal med Trafikverket och sprungit iväg och haft någon form av förhandling om en ny trängselskatt, utflyttad sådan, i Göteborg. Det fanns inget sådant mandat över huvud taget. Så jag vill ställa den här frågan till dig, Jonas Attenius (S). Anser du att du har haft kommunstyrelsens eller kommunstyrelsens arbetsutskottsmandat att förhandla evig trängselskatt i Göteborg med Trafikverket och ett urval av partier i Göteborg?

Tack, Martin! Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas!

Tack för det ordföranden, fullmäktigeledamöter och Martin. Tack för frågan! Har du frågat mig om jag har haft mandat att förhandla om att avveckla trängselskatten och ersätta den med en bom peng vid kommungränsen? Svaret är nej. Det har jag inte. Därför har jag inte gjort det heller. Däremot så har det lyfts ett förslag i de av Trafikverket initierade bilaterala diskussioner som du refererar till om man då skulle avveckla. trängselskatten och införa en bom peng vid kommungränsen. Och detta är då för att finansiera framtida kollektivtrafik och infrastruktursatsningar för göteborgarna här i Göteborg. Och samtidigt skulle parallellt då Västlänkens fördyring betalas och vi blir av med de här hålen vi har i stan. Men vi har inte tagit ställning till det eftersom det inte. Finns något förslag eller något beslut på det? Men om man skulle ha någon form av bom peng vid kommungränsen så som det diskuterades så skulle konsekvensen förmodligen bli att människor som åker in från kransen skulle naturligtvis bidra mer till vår kollektivtrafik och infrastruktur här i stan. Jag tror i och för sig att det kanske kunde varit ett förslag som även demokraterna skulle tycka var bra. Tack!

Tack. Jonas, vill du ha en replik? Martin?

Då går vi tillbaka till fullmäktigemötet. Då är vi på ärende nummer två, som kommer att komma snart. Jag väntar på uppdatering av systemet. Men det är i alla fall Domingo Piaz för dagens sammanträde. Bestämmande av tid för justering. Justering av protokollet för dagens sammanträde sker tisdagen den 28 oktober klockan 12.00 på Stadshuset, Gustaf Adolfs torg 1. Kan vi göra så? ledamot i kommunfullmäktige Ärende nummer tre. Hörs det bättre nu? Så där. Ärende nummer tre. Anmälan av Länsstyrelsens beslut att utse Samuel Bråse (KD) till ny ledamot i kommunfullmäktige, i stället för Elisabet Lann och Martin Kurzwelly (KD) till ny ersättare, i stället för Samuel Bråse kan Länsstyrelsens beslut antecknas? Ärende nummer fyra. Det är frågestund under förutsättning att frågor har inkommit och det har det gjort. Till dagens frågestund har det inkommit fem frågor. Dessa återfinns i appen. Enligt fullmäktiges arbetsordning beslutar fullmäktige om en fråga får ställas utan föregående debatt. När en fråga behandlas får bara frågeställaren och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Får frågorna framställas? Då lämnar jag ordet till Mattias Tykesson som är först på fråga nummer 1. Varsågod Mattias!

Ja, jag tyckte att i förra diskussionen, eller om det var förrförra eller båda, så nämnde ju kommunstyrelsens ordförande att det var ett olämpligt förfarande att hänvisa till media och öppenhet. Jag tycker det är ett synnerligen olämpligt förfarande. Kommer det ett förslag på bordet, som det gjorde från Trafikverket, så kunde du fört tillbaka det till din uppdragsgivare. Det var kommunstyrelsens arbetsutskott eller kommunstyrelsen. Det var ju inte av dig utvalda politiker som du går runt och förhandlar detta i mer eller mindre. i hamn med och sedan spricker det, om jag har förstått artikeln rätt, med att Axel Josefson, tack och lov, säger nej till det här. Att lägga ut 2 miljarder per år i en bompeng för att komma in och ut i Göteborg, vad gör det med västsvenska näringslivet? Du hade inget mandat med en sådan fråga och jag vill bara be dig i fortsättningen, följ ditt mandat. Sitt inte och hitta på egna mandat, för det är då det blir så tråkigt i politiken. Det är jätteenkelt. Det hade varit så enkelt för dig. Du vet att det som sägs i kommunstyrelsens arbetsutskott, det lämnar ju inte det rummet.

Tack Martin. Då lämnar jag ordet till Jonas. Varsågod.

Tack för det ordförande. Med all respekt Martin Wannholt så hämtar jag inte mitt mandat från dig, eller KSAU, eller KS om jag diskuterar med andra organisationer, myndigheter, privatpersoner, näringsliv, samfund, whatever. Jag tror alla vi som sitter här inne som är folkvalda pratar med andra. Men det är en väldig skillnad. Du uttrycker ordet förhandla. Det har aldrig förhandlats. De kallade till bilaterala samtal. Jag gick dit och förde en diskussion. Hade det här fått vara lek med tanken? För det var ju så, det är korrekt att det stannade på lokal nivå. Men steget gick ju vidare. Det står också i GP mot nationell nivå och regeringen på högsta nivå, på moderat nivå. Kunde vi fått napp där och det var 20 miljarder tillbaka till göteborgarna, ja då hade jag ju självklart kommit tillbaka till KSAU, initialt, för att föra en diskussion. Men det här hade ju sannolikt varit en KS-fråga. Och hade vi fått diskutera, ska vi gå vidare med detta? Men det var bara en diskussion.

Tack, herr ordförande! Jag tycker det är häpnadsväckande det du säger här, för du hade ett tydligt mandat. Göteborgarna ska inte betala Trafikverkets fördyring. Sedan om man är en dålig förhandlare, som jag tycker du har varit här i den mån du har förhandlat, kommer man och sockrar lite och så får vi slänga in en bompeng på 2 miljarder varje år i evighet till statskassan. Du bara säljer ut det, göteborgare och Västsverige! Även om du då inte har förhandlat, men du har ju gått till andra partier med väldigt många sådana. Så jag anser att du hade ett absolut mandat att inte på något sätt sälja ut en lösning till Trafikverket som beskattar göteborgarna. Du hade inget sådant mandat. Tack.

Då lämnar jag ordet till Jonas. Varsågod.

Nej, exakt. Och jag har heller inte förhandlat. Men jag har fört en diskussion om att avveckla trängselskatten för göteborgarna. Jag har fört en diskussion om att i så fall kunna få en återkoppling på motsvarande 20 miljarder kronor till göteborgarna i investeringar i kollektivtrafik och infrastruktur. Det blev nej från den moderata regeringen. Hade det varit allvar och vi fått tummen upp därifrån, då hade jag ju självklart kommit. Det var enbart en diskussion. Och jag kommer fortsatt sitta i diskussioner. Men i grundmandatet, det har varit väldigt, väldigt tydligt, och det vet du Martin, hur tydlig jag har varit i den frågan. Det här är Trafikverkets ansvar. Det är deras bygge. De ska bygga klart Västlänken och de ska betala den. Det är jag väldigt tydlig med och det står jag fast vid.

Då tackar vi Martin Wannholt (D) och Jonas Attenius (S) och vi är på fråga nummer fyra som är ställd av Kalle Bäck (KD) till kommunalrådet Karin Pleijel (MP). Ja, då får jag begära ordet, Kalle. Varsågod.

Tack för det, ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jag ställer en fråga som handlar om tillstånd och hur vi hanterar detta. Det vanligaste bland landets kommuner är att det är förtroendevalda som fattar beslut om varning och återkallelse för restauranger som har serveringstillstånd. Det förekommer mig veterligen ingenstans i landet att detta delegeras till tjänstemän. Men i miljö och klimatnämnden i Göteborg har politikerna delegerat alla beslut till verksamhetschef för tillståndsenheten. På det här sättet har man släppt ifrån sig ett viktigt insynsverktyg och kontroll över tillståndsgivningen. Göteborg har innan tillståndsenheten flyttades till Miljöförvaltningen haft ett utskott med förtroendevalda. Man kan ställa sig frågan varför detta avskaffades och hur det gick till. Min fråga blir då, ser kommunalrådet fördelar med att införa ett nytt tillståndsutskott under klimat och miljönämnden?

Tack, Kalle! Snart kommer jag att lämna ordet till Karin Pleijel för att svara på frågan. Varsågod Karin!

Tack så mycket för ordet och tack för frågan Kalle. Det är väl så att alla sätt att organisera har fördelar så på det så kan jag säga att det har ju även detta. Men det har också nackdelar och jag delar det förra styrets M, L och C och KD som tog ställningen att man skulle avskaffa det här. Så det presidiet som då bestod av Emmyly Bönfors var. var ordförande där, gav i november 2022, jag tog över 2023, förvaltningen i uppdrag att komma med ett förslag att avskaffa tillståndsutskottet. Man tog just detta beslut i december 2022. Skälet var framför allt att det var en stor administration som inte var i proportion till det antalet ärenden som det gällde. Det är ju så att vi har många beslut som miljöförvaltningen fattar på delegation. Det är många rutinbeslut och det är många myndighetsbeslut. Skulle det vara ett beslut som man anser vara av en större dignitet så finns det inget hinder att ta upp det i nämnden till exempel. Så har de den möjligheten. Sedan har vi delegationsärenden varje möte, så man kan granska vilka beslut som har tagits. Och är det så att den här delegationen, om man inte är nöjd med delegationsordningen, så kan man omedelbart upphöra med det. Man kan inte ändra på beslut som är tagna på delegation, men om man tycker att de inte sköter det här så kan man göra det. Så ett återinfört utskott skulle öka administrationen, som inte står i proportion till det positiva att politiker blir mer delaktiga. Sedan är det så att i all myndighetsutövning, även denna, så är likabehandlingsprincipen det viktiga. Det är liksom inte politiska ställningstaganden här, utan det handlar om att säkra att man blir likabehandlad som näringsidkare. Så det är ju den frågan som politikerna har att bevaka. Det ska aldrig gå politik, så att säga.

Tack så mycket för ordet, herr ordförande, fullmäktigeledamöter och göteborgare. Vi lever i en fortsatt allvarlig tid på flera sätt. Situationen i vårt närområde har destabiliserats i och med Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. Samtidigt kommer allt fler rapporter om gängkriminella som infiltrerar myndigheter, kommuner och företag på olika sätt. Säkerhetspolisens lägesbild för år 2024 och 2025 visar tydligt att samtliga samhällsviktiga aktörer inom myndigheter och näringsliv behöver öka sin medvetenhet och stärka sitt säkerhetsskyddsarbete. Bilden pekar på att många verksamhetsutövare idag inte är fullt rustade för att ta sig an eller prioritera säkerhetsskyddsarbete. I säkerhetsskyddslagens tredje kapitel står att läsa att den som genom en anställning eller på något annat sätt ska delta i säkerhetskänslig verksamhet ska säkerhetsprövas. Under senhösten år 2023 debatterade Göteborgs kommunfullmäktige ett förslag från oppositionen om att säkerhetspröva samtliga kommunalråd, vilka också per automatik är ledamöter i stadens krisledningsnämnd. Krisledningsnämnden kan aktiveras vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap. Den hanterar en rad frågor och tar del av information som omfattas av säkerhetsskydd. Min fråga till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) är när avser kommunstyrelsens ordförande att sätta ned foten och ge Göteborgs Stad i uppdrag att låta säkerhetspröva kommunstyrelsens ledamöter? tillika ledamöterna i stadens krisledningsnämnd. Tack så mycket.

Tack, Karin!

Tack för det svaret. Jag kan bara skriva under på att det är jätteviktigt att likabehandling och förutsägbarhet finns när den här typen av beslut fattades. Anledningen till att frågan kommer upp är att det finns indikatorer på att den här typen av ärenden skulle kunna hanteras på ett bättre sätt. Många företagare i den här branschen upplever att tillståndshantering faktiskt sköts godtyckligt, ibland övernitiskt och ibland känns det väldigt svårhanterbart överhuvudtaget. Det finns berättelser om hur en del inspektörer beter sig ute i verksamheterna när tillsyn sker. Det är naturligtvis till viss del anekdotiskt, men det förtjänar ändå att tas på allvar. Om vi menar allvar med att staden faktiskt ska ha ett stort. utbud av restauranger och nöjesliv. Min följdfråga blir därför om ett tillståndsutskott med förankring hos folkvalda skulle kunna vara ett steg i rätt riktning för att åstadkomma en bättre situation än i dagsläget?

Tack Kalle, då lämnar jag ordet till Karin Pleijel, varsågod.

Jag tycker du tar upp viktiga frågor, att näringsidkare ska känna att de är trygga med de beslut som fattas och att man känner att man är likabehandlad och att attityden och allt det som du tar upp är professionell. Om det är sådana principiella frågor då finns det ju inget hinder att nämnden, jag vet att den här nämnden är väldigt intresserad av just den här delen av myndighetsutövningen så att man har haft temamöten kring just den här frågan. Det finns inget hinder att man fortsätter ha det. Om nämnden tycker att det skulle vara lämpligt att inte ha delegation, då får man se över den frågan. Jag kan inte gå in och bestämma för dem. Men det är viktigt att nämnden ska ägna sig åt frågor som är av principiell beskaffenhet och att man inte orsakar administration som inte är nödvändig för att få ett bra bemötande och bedömande i de här frågorna.

Tack Karin, och du får din andra sista replik. Varsågod Kalle!

Tack för det! Jo, för det finns ju som sagt inte bara anekdoter utan även indikatorer när man faktiskt mäter hur företag upplever att vi presterar här i staden när det gäller tillståndshantering. Och där ligger vi ju tyvärr ganska dåligt till, sämre än Malmö och Stockholm till exempel när man frågar företagarna själva. Men jag tackar för svaret och jag vill ju hoppas att vi alla vill se en stad med ett levande restaurang och nöjesliv. Det här är ju en viktig del i detta och jag hoppas att det här budskapet också sipprar ner i organisationen. Även om vi inte ska på politisk nivå och väg lägga oss i myndighetsutövning direkt så är det viktigt att vi med respekt för lagar och regelverk också ser till den enskilde näringsidkarens bästa och situation. Så förutsägbarhet och ett gott bemötande är ju A och O i alla de här sammanhangen. Jag tackar för svaret. Vi får anledning att följa frågan, det är jag säker på.

Tack, Kalle! Då lämnar jag ordet till Karin. Varsågod.

Tack ska du ha. Jag håller med om att gott bemötande och förutsägbarhet är väldigt viktigt i de här frågorna. När jag var ordförande där så gjorde vi en kundresa och fick med en extern konsult reda på vad tycker egentligen de näringsidkare som bemöts av miljöförvaltningens myndighetsutövning. Det var väldigt bra och en del ganska vassa påståenden. som jag vet att man jobbar hårt med för att komma till rätta med. För ingenting som är bra kan inte bli bättre. Vi följer som sagt frågan även från vårt håll. Tack.

Då tackar vi Kalle Bäck, KD, och Karin Pleijel, MP. Då går vi till sista frågan. Den är ställd av Jessica Blixt, (D), till kommunalrådet Blerta Hoti Singh (S).

I Göteborgs förskolor så är ju barngruppernas storlek ofta 23–25 barn. Många barn är på förskolan hela dagen från frukost till sen eftermiddag. Personaltätheten anges som tre pedagoger, men stora delar av dagen är det endast två i tjänst, eftersom arbetstiden ska täcka hela dagen, raster och planering. Personalen uttrycker oro för barnens trygghet och säkerhet. Det är svårt att ha uppsikt över alla barn. Det saknas förutsättningar för att ge varje barn det stöd och den uppmärksamhet som de behöver. Detta påverkar arbetsmiljön, kvaliteten i verksamheten, barnens utveckling och lärande. Personalen upplever också att antalet barn i behov av särskilt stöd ökar och anger det stöd som behövs för att barnen ska kunna ta del av den verksamheten. att det är de stora barngrupperna i sig som är orsaken. Miljö med hög ljudnivå och många intryck kan vara svårt för alla barn, men särskilt för dem som är känsliga för intryck, vilket leder till ännu fler konflikter. Därför är det viktigt att minska barngruppernas storlek, inte enbart räkna barn per heltidspersonal. Skolverket anger riktmärken för 6–12 barn för 1-3 åringar och 9-15 barn för 4-5 åringar, vilket visar hur långt ifrån Göteborgs förskolor ligger från rekommendationerna. Så nu till min fråga. Avser du, Blerta Hoti Singh, som ansvarigt kommunalråd för förskolan, och ordförande i förskolenämnden säkerställa att barngruppernas faktiska storlek i Göteborg minskar, och inte som idag att enbart antalet barn per heltidspersonal följs upp.

Tack Mattias. Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Behöver jag trycka på replik? – Nej, inte replik. Du begär ordet först, sedan blir det replik. Efter, om ni vill ha replik, så blir det replik. Varsågod.

Tack ordförande och tack så mycket, Jessica Blixt, för den här väldigt viktiga frågan. Jag skriver under på allt det du säger. Vi har jättestora problem med barngruppernas storlek, framför allt i de centrala delarna av staden. På vissa förskolor i vissa områden kan man faktiskt se att de har gått ner, men i det stora hela så har vi utmaningar med långa vistelsetider och stora barngrupper. Det är mot bakgrund av detta som det rödgröna styret har sedan vi tillträdde 2023. satsat på förskolan med en halv miljard mer. Vi höjde barnpengen med 100 miljoner i januari, ytterligare 66 miljoner nu i september. I septembernämnden fattade vi beslut, som ni också röstade för, om att ge Förskoledirektören i uppdrag att använda pengarna för att just få ner barngruppernas storlek. Så mitt svar till dig idag är ja. Min huvudfokus för förskolan är att se till att vi förbättrar arbetsmiljön och att vi ökar personaltätheten och gör allt vad vi kan för att få ner barngruppernas storlek i alla förskolor.

Tack Blerta. Då kommer Jessica att begära en replik. Varsågod.

Tack. För svaret Blerta. Men det här är inte en fråga om att lägga lite extra pengar. Problemet är att det faktiskt saknas styrning och uppföljning. Du kan säga att barngrupperna kanske blir mindre, men i verkligheten, i barnens vardag, så är det faktiskt fruktansvärt. Det är personal som sliter, det är jättestora barngrupper. Det är det här som du behöver förhålla dig till. Hur, undrar jag, ska du säkerställa att barngrupperna verkligen minskar och inte enbart att du som nu följer upp antal barn per heltid? Det är ju det här. Det måste ju finnas en tydlig styrning och ledning. Det hjälper ju inte att skicka in pengar. Det har det gjort länge. Just nu ligger vi på 150 miljoner plus. Det är pengar som borde vara ute i verksamheterna och göra nytta där ute och i stället så ligger det centralt.

Tack Jessica! Då lämnar jag ordet till Blerta för en replik. Varsågod!

Tack ordförande! Skolverket gjorde en kartläggning 2016 över barngruppernas storlek. De visade att barngruppernas storlek är en av flera avgörande faktorer som mäter kvaliteten i skolan. Men det är inte den enda. Den andra är kompetensen på personalen, den tredje är personaltätheten och den fysiska miljön. Man måste utgå från helheten. Om man nu skulle införa maxtak, det här är jätteviktiga diskussioner att ta, men om man nu skulle införa maxtak på barngruppers storlek i enlighet med det som Sveriges lärare och Skolverket rekommenderar, så. Det finns risker med att det kan leda till administrativ börda för personalen, men också för att mäta. Det är svårt att mäta. Det skulle kräva väldigt, väldigt mycket byråkrati för att efterleva exakt konkreta. Min utgångspunkt är att en storlek inte passar alla verksamheter, eftersom de lokala förutsättningarna ser olika ut från skola till förskola. Jag har tillit till förvaltningen. Vi jobbar stenhårt för att få ner barnbarnstorlek. Tack.

Då får Jessica sin andra och sista replik. Varsågod.

Ja Blerta, jag tycker ändå att det är lite häpnadsväckande att du skyller på administration. Av den anledningen så kan vi inte säkerställa och följa upp att barngruppernas storlek minskar. Det här är ju verkligheten. Du måste ju ut och se verkligheten. Vi läser dagligen om hur det ser ut i förskolorna. Personalen ropar på hjälp. De kan inte göra ett bra jobb där ute, de går på knäna och barnen mår inte bra. Vi behöver säkerställa och följa upp på ett väldigt tydligt sätt. hur barngruppernas storlek utvecklas så att vi verkligen ser att de blir mindre. För idag har vi inga verktyg alls för det. Du har ingen aning om, om jag frågar dig, hur det ser ut där ute. Ingen aning. Ingen i nämnden har det. Och det är inte okej.

Tack Jessica. Varsågod och berätta andra och sista replik.

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter och tack för frågan Mattias Tykesson. Säkerhetsprövning sker ju när säkerhetsklassad information behöver hanteras på ett eller annat sätt. Och jag vet att det finns både tjänstepersoner och även politiker i den här staden som är säkerhetsklassade utifrån de uppdrag de har. Men jag tänker att det är väldigt viktigt också att påpeka samtidigt att det hör till säkerhetsarbetet i sig att inte prata högt om vem eller vilka som är säkerhetsklassade eller varför de är det. Så jag kommer avböja ytterligare kommentarer och gå in i detalj på den frågan gällande detta. Men vill ändå avsluta och säga att på din fråga då kopplat till kommunstyrelsen, skulle behov uppstå, Mattias, av att kommunstyrelsen behöver säkerhetsklassas, då är det en fråga som absolut kommer att hanteras. Men det kommer inte vara politiker som tar initiativ till den säkerhetsklassningen, utan det kommer att ske på annat sätt. Jag tycker också det är en fråga som absolut inte är en fråga för politisk polemik eller på något sätt plocka politiska poänger på.

Tack Jonas och då lämnar jag ordet till Mattias för en replik. Varsågod.

Tack så mycket ordförande och tack för svaret Jonas Attenius (S). Man ska väl säga det, det finns ett antal kommuner och regioner som går ut med vilka instanser man har säkerhetsprövat. Exempel Helsingborg, Norrköping, Västerås, Örebro, Borås och Halmstad. Sedan är det ju en annan sak jag vill föra fram. Det här ska ju ske restriktivt givetvis och det är en del i säkerhetsskyddsarbetet. Men frågan kvarstår ändå varför? För det är ju så här, ska vi aktivera en krisledningsnämnd? Det kan ju ske när som helst och säkerhetsprövningar tar tid. Sen håller jag också med om att det här ska egentligen inte vara en politisk diskussion, men nu har det blivit det, egentligen med tanke på den debatten som var uppe här för två år sedan, med diverse mediala utspel i frågan, att detta var en icke-fråga och så vidare. Men det är ingenting som vi ska ta lättvindigt på detta. Jag stannar där, tack.

Tack Mattias. Jonas, vill du ha en replik? Varsågod.