Reviderade gemensamma miljökrav för entreprenader

Kommunfullmäktige Handling 2025 nr 168 Reviderade gemensamma miljökrav för entreprenader Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 16 juni 2025 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Reviderade gemensamma miljökrav för entreprenader för Trafikverket, Stockholm stad, Göteborgs Stad samt Malmö stad, i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, fastställs och gäller för samtliga nämnder och styrelser inom Göteborgs Stad. ---- Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Karin Pleijel (MP) och Axel Josefson (M) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag. Vidare yrkade Karin Pleijel (MP) avslag på yrkande från SD den 5 september 2025. Jörgen Fogelklou (SD) yrkade bifall till yrkande från SD den 5 september 2025. Kommunstyrelsen beslutade utan omröstning att bifalla Karin Pleijels och Axel Josefsons yrkande. Representanterna från MP, S och V antecknade som yttrande en skrivelse från den 26 augusti 2025. Representanterna från D, M och L antecknade som yttrande en skrivelse från den 26 augusti 2025. Jörgen Fogelklou (SD) reserverade sig mot beslutet. Göteborg den 10 september 2025 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Lina Isaksson Kommunstyrelsen __________________________________________________________________ Yttrande D, M, L, KD Datum: 2025-08-26 Ärende: 8 Yttrande angående Reviderade gemensamma miljökrav för entreprenader Vi ser mycket positivt på att Göteborgs Stad tillsammans med Stockholms stad, Malmö stad och Trafikverket har gemensamma krav vid upphandling av entreprenader. Detta skapar tydlighet, underlättar för entreprenadbranschen och ger städerna bättre förutsättningar att få in fler konkurrenskraftiga anbud. Det är bra att kraven införs stegvis. Däremot delar vi inte förvaltningens bedömning att kraven inte skulle vara kostnadsdrivande i någon större omfattning. Vi menar att det finns en betydande risk för ökade kostnader. Orsaken är att omställningstiden, även med ett stegvis införande, är relativt kort för att branschen ska hinna anpassa fordonsflotta och tillverkningsprocesser. Förvaltningen konstaterar samtidigt att de gemensamma miljökraven endast ska utgöra en miniminivå. För att Göteborgs Stad ska nå sina egna klimatmål behöver det i många fall ställas högre krav än baskraven. Detta innebär att entreprenadupphandlingar i praktiken ofta kommer att ligga över den gemensamma nivån. En sådan utveckling riskerar att minska de positiva effekterna av samordnade krav och samtidigt öka kostnaderna ytterligare för Göteborgs Stad och för stadsutvecklande aktörer i Göteborg. Mot den bakgrunden vill vi understryka vikten av att Göteborgs Stad noggrant följer kostnadsutvecklingen. Vid oväntade och kraftiga kostnadsökningar bör kraven utvärderas och vid behov revideras, så att projekten kan genomföras samt så att stadens och stadsutvecklande aktörers ekonomi inte äventyras. Kommunstyrelsen Yttrande Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet 2025-08-26 Yttrande angående Reviderade gemensamma miljökrav för entreprenader Yttrandet Göteborgs rödgröna styre välkomnar förslaget på reviderade gemensamma miljökrav för entreprenader och ser detta som ett viktigt steg framåt både för klimatomställningen inom byggbranschen och för upphandlingssamarbetet mellan Sveriges tre storstäder samt Trafikverket. Göteborgs Stad har som mål att minska klimatpåverkan från bygg- och anläggningsprojekt med 90 procent till 2030. Förslaget till reviderade miljökrav kommer bidra till att driva på utvecklingen för att nå målen i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram, vilket är positivt. Kravnivåerna är att betrakta som miniminivåer och det är viktigt att man vid varje enskilt projekt gör en bedömning kring huruvida högre krav kan ställas. Göteborgs Stad kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Yrkande 2025-09-05 Dnr: SLK-2025-00555 Yrkande angående Reviderade gemensamma miljökrav för entreprenader Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Inte anta förslaget till reviderade gemensamma miljökrav för entreprenader enligt stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Yrkandet Göteborgs Stad inte ska binda sig till de föreslagna revideringarna av de gemensamma miljökraven för entreprenader. Vi ser värdet av att städer och myndigheter samverkar, men menar på att de föreslagna skärpningarna i praktiken riskerar att bli både kostnadsdrivande och begränsande för konkurrensen i stadens upphandlingar. Entreprenadbranschen står inför stora investeringar i fordon, maskiner och materialval för att kunna leva upp till de nya kraven. Även om införandet är stegvis är tidsramarna snäva och riskerar att leda till färre anbud och högre priser. Detta kan i slutändan drabba göteborgarna genom ökade kostnader för byggnation, underhåll och infrastruktur. Vidare är de reviderade kraven utformade som en miniminivå, med uttrycklig avsikt att förvaltningarna ska pröva möjligheten att ställa ännu högre krav i enskilda projekt. Därmed riskerar Göteborgs Stad att inte bara anta de gemensamma kraven, utan även gå längre. Detta driver ytterligare på kostnader och motverkar syftet med gemensamma regler. Vi noterar också att Trafikverket, Stockholm och Malmö redan beslutat att anta kraven. Det innebär dock inte att Göteborg blint måste följa efter, särskilt när osäkerheter lyfts fram av exempelvis Göteborgs Hamn, som menar att vissa krav på betong inte är praktiskt möjliga att uppfylla. Sverigedemokraterna vill framhålla att de gällande miljökraven från 2024 redan är ambitiösa och ger staden verktyg för att ställa relevanta miljökrav i upphandlingar. Genom att fortsätta tillämpa dessa behåller Göteborg en god miljöstandard, samtidigt som vi säkrar kostnadskontroll, bibehållen konkurrens och flexibilitet att själva bestämma tempo och nivå på framtida krav. Göteborgs Stad kommunstyrelsen Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2025-06-16 Nina Bergman Ärendenummer SLK-2025-00555 Telefon: 031-368 01 84 E-post: nina.bergman@stadshuset.goteborg.se Reviderade gemensamma miljökrav för entreprenader Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Reviderade gemensamma miljökrav för entreprenader för Trafikverket, Stockholm stad, Göteborgs Stad samt Malmö stad, i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, fastställs och gäller för samtliga nämnder och styrelser inom Göteborgs Stad. Sammanfattning Stadsmiljönämnden beslutade 2025-04-17 § 86 att föreslå kommunfullmäktige att fastställa förslaget till reviderade gemensamma miljökrav för entreprenader. Revideringen av de för Trafikverket, Stockholm, Göteborg och Malmö gemensamma miljökraven innebär i korthet skärpningar av klimatkraven på betong och asfalt från och med år 2025. Det innebär även en förlängning till år 2035 av kravtrappan gällande nollutsläpp för lätta lastbilar. En rad mindre, språkliga förtydliganden har också gjorts. De uppdaterade miljökraven föreslås gälla samtliga upphandlingar av entreprenader inom stadens förvaltningar och bolag. De gemensamma miljökraven utgör en grundnivå. Utöver dessa krav kan andra krav läggas till beroende på upphandlat objekt och tillämpning. Stadsledningskontoret anser att det är en styrka att de tre storstäderna och Trafikverket ställer gemensamma krav. Förslaget innebär en uppdatering och skärpning av kraven utifrån de berörda organisationernas klimat- och miljömål, EU-krav och teknikutveckling. Förslaget bedöms vara positivt ur miljösynpunkt samtidigt som det skapar en tydlighet för entreprenörsbranschen. Trafikverket, Stockholms stad samt Malmö stad har redan fattat beslut om att anta de reviderade kraven. Bedömning ur ekonomisk dimension Miljökravens styrka ligger i att de är gemensamma för Trafikverket samt landets tre största städer. Det ger kraven tyngd och bidrar till att förenkla kravställande och uppföljning för beställarorganisationerna samt skapar tydlighet för de entreprenörer som lämnar anbud. Enligt stadsmiljönämnden omfattas entreprenadupphandlingar i storleksordningen 50-250 mdkr per år av de gemensamma kraven. Kraven skärps stegvis och med framhållning vilket skapar förutsättningar för omställning för att kunna möta kraven. Stadsmiljönämnden bedömer att kraven inte kommer att vara kostnadsdrivande i någon större omfattning. En omställning till mer klimat- och miljömässigt anpassade entreprenader innebär dock förändringar i arbetssätt och behov av teknikutveckling. Bedömning ur ekologisk dimension Förslaget till reviderade miljökrav kommer att bidra till att driva på utvecklingen för att nå målen i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram. Förslaget innebär en uppdatering och skärpning av kraven utifrån stadens mål, EU-krav och teknikutveckling. De gemensamma miljökraven kan bidra till måluppfyllelse för mål och delmål avseende klimat och luftkvalitet i miljö- och klimatprogrammet. Aktuella delmål är Göteborgs Stad minskar klimatpåverkan från inköp och Göteborgs Stad säkrar en god luftkvalitet för göteborgarna. Staden har som mål att minska klimatpåverkan från bygg- och anläggningsprojekt med 90% till år 2030. Kravnivåerna i de reviderade miljökraven utgör en miniminivå som alla entreprenader ska omfattas av och ha möjlighet att uppnå. Användningen av de gemensamma miljökraven ger dock en hög basnivå och möjliggör samarbete mellan stadens verksamheter kring exempelvis uppföljning av kraven. Bedömning ur social dimension Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bilagor 1. Stadsmiljönämndens handlingar 2025-04-17 § 86 2. Förslag till gemensamma miljökrav för entreprenader Ärendet Stadsmiljönämnden beslutade 2025-04-17 § 86 att föreslå kommunfullmäktige att fastställa reviderade gemensamma miljökrav för entreprenader att gälla samtliga upphandlingar av entreprenader inom stadens förvaltningar och bolag. Beskrivning av ärendet Stockholm stad, Göteborgs Stad och Malmö stad samt Trafikverket har sedan slutet av 1990-talet samarbetat med att ställa miljökrav vid upphandling av entreprenader. Gemensamma miljökrav för entreprenader är ett dokument som används i upphandlingar av entreprenader som dessa organisationer gör. Kraven utgör en generell basnivå som ska upprätthållas under hela entreprenadens genomförande och kontraktstid. I enskilda projekt och uppdrag kan beställaren ställa högre och fler plats- och/eller objektspecifika miljökrav. Miljökraven, som också inkluderar klimatkrav, syftar till att åstadkomma miljö- och klimatnytta på ett kostnadseffektivt sätt. Dessutom är en god planering av entreprenaden gällande fordon, arbetsmaskiner, transporter, drivmedel och val av material viktig och möjliggör ofta energibesparing och minskad miljöpåverkan. Kraven har reviderats löpande utifrån aktuella frågeställningar, teknikutveckling samt anpassning till nationella, regionala och lokala miljö- och klimatmål. Senaste uppdateringen gjordes 2024. Stadsmiljönämnden beslutade 2025-04-17 § 86 att föreslå kommunfullmäktige att fastställa reviderade gemensamma miljökrav för entreprenader att gälla samtliga upphandlingar av entreprenader inom stadens förvaltningar och bolag. Målsättningen med uppdateringen är att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå miljö- och klimatnytta genom krav som är tydliga, relevanta och som går att följa upp. Syftet med uppdateringen är att följa omvärldskrav, marknadens förutsättningar och den tekniska utvecklingen samt beställarnas mål och förväntningar. Sammanfattning av väsentliga ändringar och tillägg i förslag till gemensamma miljökrav för entreprenader Nya klimatkrav på betong från och med år 2025 • Kravtrappan för hur mycket koldioxidekvivalenter 1 betong får släppa ut har kompletterats med nya kravnivåer från och med år 2025. • Kraven ändras till att gälla utifrån vilken miljö betongen används i, så kallad exponeringsklass. Nya klimatkrav på asfalt år 2025-2030 • Kravtrappan för utsläpp av koldioxidekvivalenter för tillverkning av asfaltsmassa har kompletterats med succesivt ökande kravnivåer under åren 2025–2030. De nu gällande kraven anger endast nivåer för 2024. Nya krav på nollutsläpp på lätta lastbilar år 2030-2035 • Utsläppskraven kommer att fortsätta öka succesivt till och med år 2035 då 100% av lätta lastbilar i entreprenader ska vara nollutsläppfordon. I de befintliga kraven finns 1 Koldioxidekvivalenter (CO2e) är ett sätt att räkna ut hur mycket olika växthusgaser påverkar klimatet, omräknat till samma effekt som koldioxid. bara kravnivåer fram till år 2030, då 40% av de lätta lastbilarna ska vara nollutsläppsfordon. Kravförankring och implementering Trafikverket har förankrat de tillkommande kraven på asfalt genom bland annat dialoger med leverantörer och olika forum inom vägteknik. De nya kravnivåerna har implementerats hos Trafikverket sedan den 15 juni 2024. Även Stockholm stad och Malmö stad har antagit de nya kraven. Synpunktsinsamling i staden Stadsmiljöförvaltningen har skickat ut en synpunktsförfrågan till de 25 bolag och förvaltningar i staden som bedömts vara berörda av de gemensamma miljökraven för entreprenader. Av dessa har 12 förvaltningar och bolag har återkopplat. Flera förvaltningar önskar ännu högre krav på framför allt nollutsläppsfordon och -maskiner. Göteborgs Stad arbetar tillsammans med Stockholm stad och Malmö stad med att ta fram ett förslag på utökade kravnivåer avseende dessa. Resultatet av arbetet kan komma att ses i kommande uppdateringar av de gemensamma miljökraven. De nya kravnivåerna på asfalt och betong kan medföra kostnadsökningar för staden på kort sikt. Stadsmiljönämnden bedömer dock att dessa inte bör bli särskilt stora eftersom kraven i stort sett förväntas motsvara teknikutvecklingen. Göteborgs Hamn AB har framfört att betongkraven kan vara omöjliga att uppnå med hänsyn till nya standarder. Stadsmiljönämnden bedömer att detta i sig inte bör utgöra ett hinder från att anta kraven, då det kan hanteras genom lokalt undantag i till exempel saltvattenmiljöer. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret bedömer att det reviderade förslaget till miljökrav är ett av många viktiga steg i arbetet med att nå Göteborgs Stads klimat- och miljömål. Genom att kraven uppdateras och skärps i linje med teknikutvecklingen och stadens egna mål, stärks förutsättningarna för att genomföra mer hållbara entreprenadupphandlingar. Gemensamma miljökrav främjar enhetlighet, förenklar tillämpningen och driver på en utveckling mot mer klimat- och miljöanpassade lösningar. Dokumentet underlättar kravställande och uppföljning för beställarorganisationerna samt skapar tydlighet för entreprenörer som lämnar anbud. Att landets tre största städer, tillsammans med Trafikverket, står bakom kraven innebär att de får brett genomslag och kan påverka en betydande andel av marknaden. Stadsledningskontoret ser positivt på att kraven skärps successivt och att förändringarna aviseras i god tid. Det ger branschen förutsättningar att ställa om, planera investeringar i ny teknik och anpassa sina organisationer. Den stegvisa modellen främjar en långsiktig och stabil utveckling mot mer hållbara entreprenadtjänster. Jonas Kinnander Eva Hessman Direktör Ärende och utredning Stadsdirektör Stadsmiljönämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2025-04-17 § 86 Ärendenummer SMF-2024-02435 Uppdatering av gemensamma miljökrav för entreprenader Beslut 1. Stadsmiljönämnden godkänner förslaget till de reviderade gemensamma miljökraven för entreprenader, enligt bilaga 1 till stadsmiljöförvaltningens tjänsteutlåtande. 2. Stadsmiljönämnden föreslår kommunfullmäktige att fastställa de reviderade gemensamma miljökraven för entreprenader, enligt bilaga 1 till stadsmiljöförvaltningens tjänsteutlåtande, att gälla samtliga upphandlingar av entreprenader inom stadens förvaltningar och bolag. Handlingar Stadsmiljöförvaltningens tjänsteutlåtande med tillhörande bilaga: - Gemensamma miljökrav för entreprenader Yttrande från (M, D, KD och L) 2025-04-17 (protokollsbilaga 1 § 86) Yrkanden Karin Pleijel (MP) yrkar bifall till stadsmiljöförvaltningens tjänsteutlåtande. Toni Orsulic (M) anmäler yttrande från (M, D, KD och L), (protokollsbilaga 1 § 86). Propositionsordning Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut, nämligen yrkande om att bifalla stadsmiljöförvaltningens tjänsteutlåtande och finner bifall. Protokollsutdrag skickas till Kommunfullmäktige Stadsmiljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Handläggare 2025-03-11 Malin Thelin SMF-2024-02435 Telefon: 031-368 29 05 E-post: malin.thelin@stadsmiljo.goteborg.se Uppdatering av de gemensamma miljökraven för entreprenader Förslag till beslut 1. Stadsmiljönämnden godkänner förslaget till de reviderade gemensamma miljökraven för entreprenader, enligt bilaga 1 till stadsmiljöförvaltingens tjänsteutlåtande. 2. Stadsmiljönämnden föreslår kommunfullmäktige att fastställa de reviderade gemensamma miljökraven för entreprenader, enligt bilaga 1 till stadsmiljöförvaltingens tjänsteutlåtande, att gälla samtliga upphandlingar av entreprenader inom stadens förvaltningar och bolag. Sammanfattning Stadsmiljöförvaltningen har i samarbete med representanter för Stockholms stad, Malmö stad och Trafikverket reviderat de gemensamma miljökraven vid upphandling av entreprenader. I revideringen har kraven anpassats till teknikutvecklingen samt de olika organisationernas klimat- och miljömål. Revideringen innebär i korthet skärpningar av klimatkraven på betong och asfalt från och med 2025 samt en förlängning (till år 2035) av kravtrappan för lätta lastbilar gällande nollutsläpp. En rad mindre, språkliga förtydliganden har också gjorts. Uppdateringen ska gälla för samtliga bolag och styrelser i Göteborgs stad efter att beslut om fastställande är fattat i kommunfullmäktige. De gemensamma miljökraven vid upphandling av entreprenader utgör en grundnivå som gäller för alla förvaltningar och bolag i staden. Till dessa krav kan och bör andra krav läggas till beroende på upphandlat objekt och tillämpning. Trafikverket, Stockholms stad samt Malmö stad har redan antagit de reviderade kraven. Trafikverket har dessutom redan implementerat kraven sedan ett halvår tillbaka. Bedömning ur ekonomisk dimension De gemensamma miljökravens styrka ligger i att de är just gemensamma för de ingående parterna. Det ger kraven tyngd och bidrar till att förenkla kravställandet och uppfyllandet av kraven för beställarorganisationerna och de entreprenörer som lämnar anbud. Samarbetet mellan storstäderna och Trafikverket omfattar entreprenadupphandlingar i storleksordningen 50–250 mdkr per år. Kraven skärps stegvis och med framhållning vilket ger viktig tid för omställning för att kunna möta kraven. Därmed bedöms inte förslaget till nya krav vara kostnadsdrivande i någon större omfattning. En omställning till mer klimat- och miljömässigt anpassade entreprenader innebär dock förändringar i arbetssätt och behov av teknikutveckling Bedömning ur ekologisk dimension Föreliggande förslag till reviderade miljökrav kommer att bidra till att driva på utvecklingen för att nå målen i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram. Förslaget innebär en uppdatering och skärpning av kraven utifrån stadens mål, EU-krav och teknikutveckling. Göteborgs Stad har som mål att minska klimatpåverkan från bygg- och anläggningsprojekt med 90% till 2030. Kravnivåerna i de reviderade miljökraven räcker inte för att nå stadens klimatmål, utan utgör en miniminivå som alla entreprenader ska omfattas av och ha möjlighet att uppnå. För att nå stadens mål behöver en bedömning av möjligheten att ställa högre klimatkrav än baskraven göras för varje specifikt projekt utifrån dess förutsättningar. Användningen av de gemensamma miljökraven ger dock en hög basnivå och möjliggör samarbete mellan stadens verksamheter kring exempelvis uppföljning av kraven. Bedömning ur social dimension Föreliggande förslag bidrar till minskad klimatpåverkan vilket är särskilt viktigt för kommande generationer. Bilagor 1. Gemensamma miljökrav för entreprenader v2.0 Ärendet Stadsmiljöförvaltning har i samarbete med representanter för Stockholms stad, Malmö stad och Trafikverket reviderat de Gemensamma miljökraven vid upphandling av entreprenader. I revideringen har kraven anpassats till teknikutveckling och de olika organisationernas klimat- och miljömål. Det uppdaterade kravdokumentet finns i bilaga 1. I bilaga 2 finns en redovisning av de reviderade kraven. Beskrivning av ärendet Bakgrund Stockholms, Göteborgs och Malmö Stad samt Trafikverket har sedan slutet av 1990-talet samarbetat med att ställa miljökrav vid upphandling av entreprenader. Kraven har reviderats löpande utifrån aktuella frågeställningar, teknikutveckling samt anpassning till nationella, regionala och lokala miljö- och klimatmål. Senaste uppdateringen gjordes 2024. Stadsmiljöförvaltningen är Göteborgs Stads representant i arbetet med att förvalta och utveckla de gemensamma miljökraven. Kraven i de Gemensamma miljökraven för entreprenader beslutas av kommunfullmäktige och gäller för alla förvaltningar och bolag i Göteborg Stad. Målsättningen med uppdateringen har varit att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå miljö- och klimatnytta genom krav som är tydliga, relevanta och som går att följa upp. De gemensamma miljökraven är minimum/baskrav som ska upprätthållas i alla entreprenaduppdrag. De uppdaterade kraven ska tillämpas i upphandlingar efter att beslut har fattats i kommunfullmäktige. Syftet med uppdateringen är att följa omvärldskrav, marknadens förutsättningar och den tekniska utvecklingen samt beställarnas mål och förväntningar. De uppdaterade kraven utgår från kunskap och slutsatser från olika utredningar som gjorts inom projektet, omvärldsrapporter samt samverkan/dialog med branschen. Väsentliga ändringar och tillägg i remitterat förslag till gemensamma miljökrav kan sammanfattas enligt nedan: • Nya klimatkrav på betong från och med 2025: o Kravtrappan för CO2e-utsläpp från betong har kompletterats med nya kravnivåer från och med 2025. o Kraven förslås ändras till att ställas per exponeringsklass • Nya klimatkrav på asfalt år 2025–2030: o Kravtrappan på CO2e-utsläpp för tillverkad asfaltsmassa har kompletterats med succesivt ökade kravnivåer för de kommande åren. o I de nu gällande kraven finns endast kravnivåer för år 2024 angivna. • Nya krav på nollutsläpp på lätta lastbilar år 2030–2035: o Kraven kommer att fortsätta öka succesivt till och med 2035 då 100% av lätta lastbilar i entreprenader ska vara nollutsläppfordon. o I de redan antagna kraven finns bara kravnivåer fram till 2030, då 40% av de lätta lastbilarna ska vara nollutsläppsfordon. Kravförankring De tillkommande kraven på asfalt har förankrats i branschen på samma sätt som vid förra uppdateringen, d.v.s. de har tagits fram via dialoger med leverantörer. Trafikverket genomförde en enkät och hade muntliga dialoger inledningsvis och efter att ha landat i kravnivåer. Trafikverket har kommunicerat via de vägteknik- och asfaltforum som finns, till exempel asfaltdagar. De nya kravnivåerna har redan implementerats hos Trafikverket sedan 2024-06-15. Stockholm och Malmö har också antagit de nya kraven. Synpunktsinsamling En synpunktsförfrågan skickades ut till de 25 bolag och förvaltningar i staden som identifierats som berörda av de gemensamma miljökraven för entreprenader. Av dessa har 12 förvaltningar och bolag har återkopplat. Flera förvaltningar önskar se att det ställs ännu högre krav på framför allt nollutsläppsfordon och -maskiner. Det pågår ett arbete både inom staden och tillsammans med Stockholm och Malmö för att ta fram ett förslag på utökade kravnivåer för just detta. Det är ett arbete som vi kan komma att se resultat av i kommande uppdateringar. De nya kravnivåerna på asfalt och betong kan komma att innebära kostnadsökningar för staden på kort sikt. Bedömningen är dock att dessa inte bör bli särskilt stora eftersom kraven i stort sett förväntas motsvara teknikutvecklingen. Göteborgs hamn hade en synpunkt på att betongkraven kan vara omöjliga att uppnå med hänsyn till nya standarder. Detta bör i sig inte utgöra ett hinder från att anta kraven då man kan hantera det med ett lokalt undantag i exempelvis saltvattenmiljöer. Förvaltningens bedömning Förvaltningen anser att förslaget till reviderade miljökrav kommer att bidra till och driva på utvecklingen för att nå stadens ambitioner och mål inom klimat- och miljöområdet. De innebär en uppdatering och skärpning samt anpassning till stadens mål, och teknikutveckling. Eftersom kraven föreslås gälla för hela staden efter beslut i kommunfullmäktige kommer de att bidra till enkelhet och vara pådrivande i utvecklingen mot mer klimat- och miljöanpassade entreprenader. Förslaget kommer att bidra till att nå målen i Göteborg Stads miljö- och klimatprogram. Att kraven är gemensamma för de ingående parterna och att de utgör ett samlat kravdokument är en styrka. De bidrar till att förenkla kravställandet och uppfyllandet av dessa för beställarorganisationerna och de entreprenörer som lämnar anbud. Samarbetet mellan städerna och Trafikverket innebär att miljökraven får ett stort genomslag och omfattar entreprenadupphandlingar i storleksordningen 50–250 mdkr per år. Att kraven skärps stegvis och med framhållning ger viktig tid för omställning för branschen för att kunna möta kraven och planera investeringar i nya maskiner och fordon samt anpassa sina organisationer. Josefine Johansson Anders Ramsby Avdelningschef Förvaltningsdirektör Planering och investering Stadsmiljöförvaltningen Yttrande från (M) (D) (KD) och (L) 2025-04-17 Uppdatering av de gemensamma miljökraven för entreprenader SMF-2024-02435 Vi ser mycket positivt på att Göteborgs stad, Stockholms stad, Malmö stad och Trafikverket har gemensamma kraven vid upphandling av entreprenader, detta ger många positiva effekter för städerna, Trafikverket och entreprenadbranschen. Genom att ha gemensamma krav underlättar det för företagen att kunna lämna anbud på entreprenadverksamhet och detta ökar möjligheten till fler och mer gynnsamma anbud för upphandlande kommun eller myndighet. Dock så finns det vissa delar i detta tjänsteutlåtande som oroar oss och som vi finner att vi behöver lyfta. Det är bra att det är ett stegvis införande av de ökade kraven, men bedömningen att detta inte skulle vara kostnadsdrivande i någon större omfattning, delar vi inte. Vi är av uppfattningen att detta troligen kommer att vara markant mer kostnadsdrivande än vad man tror. Detta då omställningstiden för att uppnå dessa krav, trots stegvis införande, ändå är relativ kort, för att kunna ställa om fordonsflotta och tillverkningsprocesser inom branschen. I förvaltningen tjänsteutlåtande framgår det tydligt att dessa gemensamma miljökrav endast skall utgör en miniminivå som alla entreprenader ska omfattas av och ha möjlighet att uppnå. Vidare skriver man också för att kunna nå staden egna mål så behöver en bedömning av möjligheten att ställa högre krav än baskraven göras för varje specifikt projekt utifrån dess förutsättningar. Detta innebära att man i de flesta entreprenadupphandlingar kommer att ställa högre krav än de gemensamma krav man kommit överens om. Dessa högre krav kommer med största sannolikhet betyda att man går miste om flera av de positiva effekter och fördelar som gemensamma krav i entreprenadupphandlingar ger, samt att det kommer att driva på kostnaderna ytterligare. Gemensamma miljökrav för entreprenader 2024 Gemensamma miljökrav för entreprenader Innehåll 1 Förutsättningar och tillämpning ............................................................................. 3 2 Systematiskt miljöarbete.......................................................................................... 4 Gemensamma miljökrav för entreprenader 3 Miljöplan .......................................................................................................................... 5 4 Drivmedel ....................................................................................................................... 6 5 Lätta fordon ................................................................................................................... 8 6 Tunga fordon ................................................................................................................. 9 7 Arbetsmaskiner ..........................................................................................................10 8 Nollutsläppsfordon/-arbetsmaskiner ..................................................................12 9 Kemiska produkter ....................................................................................................14 10 Material och varor .....................................................................................................16 11 Bilaga Definitioner .....................................................................................................19 Figur (framsida) Källa: Trafikverket Dokumentet är framtaget av Beställargruppen. Utgivningsdatum: 2024-01-01 (v.1), 2024-05-01 (v1.1), 2024-12-18 (v.2) Tidigare utgiven/reviderad: 1. 2012-08-30 2. 2013-01-25 3. 2018-03-02 2 1 Förutsättningar och tillämpning Gemensamma miljökrav för entreprenader 1.1 Inledning “Gemensamma miljökrav för entreprenader” är en överenskommelse i ett samarbete mellan Stockholms, Göteborgs och Malmö stad samt Trafikverket (den så kallade Beställargruppen) och som används i upphandlingar av entreprenader som dessa organisationer gör. Kraven utgör en generell basnivå som ska upprätthållas under hela entreprenadens genomförande och kontraktstid. I enskilda projekt och uppdrag kan beställaren dessutom ställa högre och fler plats- och/eller objektspecifika miljökrav. Miljökraven, som också inkluderar klimatkrav, syftar till att åstadkomma miljö- och klimatnytta på ett kostnadseffektivt sätt. Dessutom är en god planering av entreprenaden, gällande fordon, arbetsmaskiner, transporter, drivmedel och val av material, viktig och möjliggör ofta energibesparing och minskad miljöpåverkan. 1.2 Omfattning och avgränsning De ”Gemensamma miljökraven för entreprenader” omfattar entreprenörens organisation och den verksamhet som entreprenören bedriver på uppdrag av beställaren. Detta inkluderar av entreprenören anlitade underentreprenörer och -leverantörer, deras organisationer och den verksamhet som de bedriver inom ramen för den verksamhet som uppdraget från beställaren gäller. Kraven har i första hand utvecklats för entreprenadtjänster såsom byggande av infrastruktur, mark- och anläggningsarbeten, samt drift- och underhåll på allmän platsmark. Kraven gäller för planering och genomförande, i såväl utförande- som totalentreprenader. De ”Gemensamma miljökraven för entreprenader” är generella baskrav, och de täcker inte alla miljöfrågor som hanteras under en entreprenad. Trafikverket har kompletterande krav. Beställarorganisationerna har möjlighet att ställa högre miljö- och klimatkrav i sina upphandlingar. Förtydliganden och undantag till kraven är kommenterade i textrutor. Där det är motiverat, inom känsliga områden, ställs krav som är skärpta jämfört med grundkraven. Definitionen av ”känsligt område” finns tillsammans med andra definitioner i bilagan till kraven. I Stockholms, Göteborgs och Malmö stad tillämpas alltid kraven för känsliga områden. 1.3 Avvikelser och avsteg Avvikelser från kraven kan leda till påföljder som står i relation till avvikelsens art och konsekvenserna av den. Den entreprenör som tecknar avtalet med beställaren är ansvarig för att även underentreprenörer och -leverantörer lever upp till kraven, och påföljder vid avvikelser kommer därmed att riktas mot entreprenören. Beställaren kan medge avsteg från kraven i situationer där en strikt tillämpning av dessa, och den nytta de ger, inte står i rimlig proportion till de kostnader detta medför. Metoder och teknik utvecklas ständigt. Beställarorganisationerna är därför öppna för förslag som kan ge ännu större miljö- och klimatnytta. En entreprenör som har förslag som minskar miljö- eller klimatpåverkan uppmanas att ta initiativ till en diskussion med beställaren. Ytterligare information om syfte med kraven, tillämpning, avgränsning, uppföljning och förklaringar finns att hitta i vägledningen och på: Miljökrav i entreprenader - Bransch (trafikverket.se) 3 2 Systematiskt miljöarbete Gemensamma miljökrav för entreprenader 2.1 Grundkrav Entreprenören ska bedriva ett systematiskt miljöarbete som är relevant och inkluderar den offererade delen av entreprenörens verksamhet. Minst följande ska ingå: 1. Miljöpolicy • som är antagen av företagets ledning • som innehåller åtagande om att uppfylla bindande krav och en ständigt förbättrad miljöprestanda 2. Mål och handlingsplaner för betydande miljöpåverkan och miljörisker. 3. Rutiner för: • Hantering av betydande miljöpåverkan och miljörisker. • Egenkontroll och uppföljning av miljöarbetet • Hantering av avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder • Beredskap och agerande vid nödlägen 2.2 Redovisningskrav Det systematiska miljöarbetet ska vara dokumenterat och på begäran kunna redovisas för beställaren. Kraven uppfylls om det finns ett tredjepartscertifierat miljöledningssystem som omfattar den offererade delen av entreprenörens verksamhet. 2.3 Avvikelse från kravet anses föreligga om: • Entreprenören under kontraktstiden konstateras sakna delar av ett systematiskt miljöarbete som det definieras i kravet. 4 3 Miljöplan Gemensamma miljökrav för entreprenader 3.1 Grundkrav Entreprenören ska vid entreprenadens startmöte presentera en skriftlig objektsanpassad miljöplan för beställaren där följande punkter minst ska ingå: 1. En namngiven miljöansvarig och en namngiven miljökontaktperson för entreprenaden. 2. En redovisning av entreprenadens identifierade betydande miljöaspekter och miljörisker. 3. En redovisning av vilka miljökrav som ställs och hur de ska uppnås inom entreprenaden: -Generella miljökrav (kraven i detta dokument samt eventuella tillkommande generella krav) -Objektspecifika miljökrav, inklusive tillämpliga krav i miljölagstiftningen. 4. En redovisning av entreprenörens miljömål och åtgärder för att uppfylla miljökraven samt förebygga en miljöpåverkan och miljörisker inom ramen för entreprenaden. 5. En redovisning av hur miljökompetensen säkerställs det vill säga vilken kompetens som finns med hänsyn till miljökraven och vilken kompetens som finns tillgänglig på plats. 6. En redovisning av hur miljöplanen och miljökraven ska kommuniceras med berörd personal i entreprenaden, egen såväl som inhyrd. Entreprenören ska säkerställa att miljöplanen håller tillräcklig kvalitet och uppfyller ställda krav innan arbetet påbörjas och ska i samråd med beställaren dokumentera detta. 3.2 Redovisningskrav Miljöplanen ska dokumenteras och kunna redovisas för beställaren under hela entreprenadstiden. Entreprenören ska hålla miljöplanen aktuell och meddela eventuella avvikelser till beställaren. Uppdatering och hantering av avvikelser ska ske i samråd med beställaren och dokumenteras. 3.3 Avvikelse från kravet anses föreligga om: • Miljöplanen saknas eller har brister så att kravet inte uppfylls. • Avvikelser från miljöplanen sker utan att detta anmälts till beställaren. 5 4 Drivmedel Gemensamma miljökrav för entreprenader 4.1 Grundkrav Drivmedel ska uppfylla följande krav och kriterier (och senaste gällande standard): - Alkylatbensin: SS-EN 17867:2023 - Bensin Mk1: SS-EN 228:2012+A1:2017 - Diesel Mk1: SS 155435:2022 - Diesel Mk3: SS-EN 590:2022 - E85: SS-EN 15293:2018 - ED95: SS 155437-1:2023 - Fordonsgas: SS-EN 16723-2:2017 - RME/FAME: SS-EN 14214:2012+A2:2019 - Syntetiska dieselbränslen: SS-EN 15940:2023 Alkylatbensin ska användas för motorerna i bensindrivna arbetsmaskiner och arbetsredskap i de fall dessa inte är försedda med katalytisk avgasrening. Vid användande av ovanstående drivmedel ansvarar fordons/maskinägaren för att motortillverkaren har gett godkännande för att använda aktuellt drivmedel. För tunga fordon som uppfyller Euro VI ska fordonet även vara typgodkänt för aktuellt drivmedel. Utöver ovan listade drivmedel är det även tillåtet att använda el samt vätgas. 4.1.1 Klimatkrav på drivmedel Klimatkraven enligt nedanstående tabell gäller för drivmedel till fordon och arbetsmaskiner som används och tillhandahålls av entreprenören. Minst angiven procent av den samlade energianvändningen per år, avseende fordon och arbetsmaskiner, ska bestå av el från förnybara energikällor och/eller hållbara höginblandade och hållbara rena biodrivmedel som inte omfattas av reduktionsplikten. Tabell 1 Klimatkrav på drivmedel. För samtliga fordon/arbetsmaskiner År för genomförande Andel förnybart drivmedel1 (procent)2 20183-2021 20 20224 20 20235 40 2024 50 2025 50 2026 70 2027 70 2028 90 2029 90 2030 -2035 100 Kravnivåerna ökar successivt under kontraktsperioden enligt ovanstående tabell. 1 Kraven för förnybart drivmedel avser andel förnybart drivmedel (omräknad till energi) av total energimängd till fordon/arbetsmaskiner och gäller för genomförandeår. Genomförandeår innebär att kravnivån gäller för det år som fordon/arbetsmaskin används i entreprenaden/uppdraget det vill säga att kravnivån ökar under kontraktsperioden. 2 För höginblandade och rena biodrivmedel gäller att de ska vara utanför reduktionsplikten. Om de genom lagändring förs in i reduktionsplikten kan en förändring av kravet ske. 3 Ursprungligt krav på andel förnybart från 2018. 4 Trafikverkets krav på andel förnybart från och med 2022. 5 Trafikverkets krav på andel förnybart från och med 2023. 6 I de fall biodrivmedel används för att uppfylla eventuella klimatkrav måste det, för det Gemensamma miljökrav för entreprenader aktuella drivmedlet, finnas ett hållbarhetsbesked utfärdat av Energimyndigheten i enlighet med Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. För Trafikverket gäller detta krav främst för investeringsåtgärder mindre än 50 mkr samt underhållskontrakt. För krav på investeringsåtgärder större än eller lika med 50 mkr (för ytterligare information) se Trafikverkets riktlinje “Klimatkrav i planläggning, byggskede, underhåll och på teknisk godkänt järnvägsmateriel”, TDOK 2015:0480. Kraven gäller alltid för konsulttjänster i samband med underhållskontrakt och investeringsåtgärder oavsett storlek. Beställaren avgör omfattning gällande fordon för transporter till och från arbetsområdet beroende på entreprenadstyp. För Trafikverket omfattas transporter av schakt- och fyllnadsmassor till och från entreprenadens lokalisering. För Trafikverket kan anpassningar av krav på förnybart drivmedel göras för underhållskontrakt väg där tillgång på förnybart drivmedel ej är tillräcklig. För Trafikverket är handhållen utrustning undantaget klimatkravet, se definition i bilaga. 4.2 Redovisningskrav Använda drivmedel som berörs av kraven ska dokumenteras och redovisas för beställaren. Löper entreprenaden över flera år, ska förbrukningen kunna redovisas årsvis. 4.2.1 Redovisningskrav klimat För klimatrelaterade krav krävs dessutom en förteckning av använda mängder och kvaliteter av el och drivmedel till fordon och arbetsmaskiner enligt ett av beställaren fastställt formulär. Entreprenören ska i slutdokumentationen lämna en förteckning av använda mängder och kvaliteter av el och drivmedel. Hållbarhetsbesked utfärdat av Energimyndigheten ska kunna redovisas för använda drivmedel. Vid anmodan ska även kvitton och fakturaunderlag kunna uppvisas som styrker de angivna mängderna av olika drivmedelskvaliteter. Redovisningsmallar finns på Trafikverkets och de gemensamma miljökravens webbsida. I Trafikverkets upphandlingar görs ej skillnad på förnybar el och övrig el av uppföljningstekniska skäl. 4.3 Avvikelse från kravet anses föreligga om: • Drivmedel som inte uppfyller kraven används inom entreprenaden. • Avsaknad av en dokumenterad förteckning enligt kravet. 7 5 Lätta fordon Gemensamma miljökrav för entreprenader 5.1 Grundkrav 5.1.1 Krav i upphandlingar från och med 2024 Lätta fordon ska uppfylla Euroklass 6 eller senare Euro-krav. Kraven enligt ovan omfattar inte lätta tvåvägsfordon. Beställaren avgör omfattning gällande fordon för transporter till och från arbetsområdet beroende på entreprenadstyp. För Trafikverket omfattas transporter av schakt- och fyllnadsmassor till och från entreprenadens lokalisering. För Stockholms stad gäller särskilda tilläggskrav för personbilar och lätta lastbilar. 5.2 Redovisningskrav Alla använda lätta fordon ska dokumenteras och kunna redovisas i en förteckning (fordonstyp, märke, modell, registreringsnummer och utsläppsklass (Euroklass) samt drivlina) enligt i ett av beställaren anvisat format. Förteckningen ska hållas uppdaterad av entreprenören. Redovisningskravet berör samtliga i entreprenaden använda lätta fordon inklusive de som används för transporter till och från arbetsområdet samt de som medgivits dispens eller inte omfattas av kraven (enligt ovan). 5.3 Avvikelse från kravet anses föreligga om: • Fordon som inte uppfyller kravet påträffas. • Avsaknad av en dokumenterad förteckning enligt kravet. 8 6 Tunga fordon Gemensamma miljökrav för entreprenader 6.1 Grundkrav 6.1.1 Krav i upphandlingar från och med 2024 Tunga fordon ska uppfylla Euroklass VI eller senare Euro-krav. Tunga fordon som för sin uppgift på arbetsplatsen drivs med el, och använder förbränningsmotor för sin förflyttning/framdrift ska uppfylla Euro V. Fordonets förbränningsmotor får i sådant fall ej användas under arbete eller för att framställa el. 6.1.2 Krav på fordon för transport av geoteknisk utrustning Utöver fordon som klarar de generella kraven får även direktimporterade fordon från USA, som saknar Euroklass, specifikt användas för transport av geoteknisk utrustning. Dessa direktimporterade fordon får inte vara äldre än 12 år, tillverkningsåret oräknat. Kraven enligt ovan omfattar inte tunga tvåvägsfordon, tunga spårfordon och spridarbilar för tankbeläggning. Beställaren avgör omfattning gällande fordon för transporter till och från arbetsområdet beroende på entreprenadstyp. För Trafikverket omfattas transporter av schakt- och fyllnadsmassor till och från entreprenadens lokalisering. För Stockholms stad gäller särskilda tilläggskrav för tunga lastbilar. 6.2 Redovisningskrav Alla använda tunga fordon ska dokumenteras och kunna redovisas i en förteckning (fordonstyp, märke, modell, registreringsnummer och utsläppsklass (Euroklass) samt drivlina) enligt i ett av beställaren anvisat format. Förteckningen ska hållas uppdaterad av entreprenören. Redovisningskravet berör samtliga i entreprenaden använda tunga fordon inklusive de som används för transporter till och från arbetsområdet samt de som medgivits dispens eller inte omfattas av kraven (enligt ovan). 6.3 Avvikelse från kravet anses föreligga om: • Fordon som inte uppfyller kravet påträffas. • Avsaknad av en dokumenterad förteckning enligt kravet. 9 7 Arbetsmaskiner Gemensamma miljökrav för entreprenader 7.1 Grundkrav 7.1.1 Krav i upphandlingar från och med 2024 Arbetsmaskiner får inte vara äldre än 12 år tillverkningsåret oräknat. Arbetsmaskiner vars motorer uppfyller kraven enligt Steg IV eller senare Steg-krav får användas även om ålderskravet inte är uppfyllt. 7.1.2 Krav på arbetsmaskiner med två motorer Arbetsmaskiner som för sin uppgift drivs med el, och använder förbränningsmotor för sin förflyttning/framdrift får inte vara äldre än 16 år, tillverkningsåret oräknat. Arbetsmaskinens förbränningsmotor får i sådant fall ej användas under arbete eller för att framställa el. 7.1.3 Krav på arbetsmaskiner som genomgått motorbyte eller uppgraderats Arbetsmaskiner där motorbyte eller uppgradering skett till följande utsläppsklasser får användas till och med angivet årtal. Tabell 2 Stegkrav efter motoreffekt. Motoreffekt Steg IIIA Steg IIIB P <8 kW - - 8 ≤P<19 kW - - 19 ≤P<37 kW 2030 - 37 ≤P<56 kW 2024 2030 56 ≤P<75 kW - 2026 75 ≤P<130 kW - 2026 130 ≤P≤560 kW - 2026 P>560 kW - - (Streck ”-” i tabellen betyder att det inte är tillämpbart med motorbyte eller uppgradering i detta fall.) Kraven enligt ovan omfattar inte tunga tvåvägsarbetsmaskiner, spårgående arbetsmaskiner, väghyvlar och arbetsmaskiner för tankbeläggning. Ålderskravet gäller ej för nollutsläppsarbetsmaskiner. 7.2 Skärpta krav i känsliga områden 7.2.1 Krav i upphandlingar från och med 2024 Arbetsmaskiner får inte vara äldre än 6 år tillverkningsåret oräknat. Arbetsmaskiner vars motorer har en effekt under 19 kW får inte vara äldre än 9 år, tillverkningsåret oräknat. Arbetsmaskiner vars motorer uppfyller kraven enligt Steg IV eller senare Steg-krav får användas även om ålderskravet inte är uppfyllt. 7.2.2 Krav på arbetsmaskiner med två motorer Arbetsmaskiner som för sin uppgift drivs med el, och använder förbränningsmotor för sin förflyttning/framdrift får inte vara äldre än 9 år, tillverkningsåret oräknat. Arbetsmaskinens förbränningsmotor får i sådant fall ej användas under arbete eller för att framställa el. Kravet enligt ovan omfattar inte tvåvägsarbetsmaskiner och spårgående arbetsmaskiner. Ålderskravet gäller ej för nollutsläppsarbetsmaskiner. 10 7.3 Redovisningskrav Gemensamma miljökrav för entreprenader Alla använda arbetsmaskiner ska dokumenteras och kunna redovisas i en förteckning (maskintyp, märke, modell, tillverkningsår, serie- eller typbeteckning, motoreffekt, utsläppsklass om tillämpligt (stegklass) samt drivlina) enligt i ett av beställaren anvisat format. Förteckningen ska hållas uppdaterad av entreprenören. 7.3.1 Särskilda redovisningskrav för arbetsmaskiner där motorbyte eller uppgradering skett Vid motorbyte ska följande information anges, utöver den information som efterfrågas för arbetsmaskinen enligt ovan: • Typgodkännandenummer för motorn. Vid uppgradering: • Typgodkännandeintyg enligt UNECE6 förordning 132 eller motsvarande godkännande från Transportstyrelsen • Intyg om att ovanstående uppgraderingsutrustning monterats på aktuell arbetsmaskin. Redovisningskravet berör samtliga i entreprenaden använda arbetsmaskiner inklusive de som medgivits dispens eller inte omfattas av kraven (enligt ovan). 7.4 Avvikelse från kravet anses föreligga om: • Arbetsmaskiner med motor som inte uppfyller kravet påträffas. • Avsaknad av en dokumenterad förteckning enligt kravet. 6 United Nations Economic Commission for Europe 11 8 Nollutsläppsfordon/-arbetsmaskiner Gemensamma miljökrav för entreprenader Nollutsläppsfordon/-arbetsmaskiner är här definierat som ett fordon/arbetsmaskin som under drift inte släpper ut koldioxid (oavsett fossilt eller biogent ursprung på elen). 8.1 Grundkrav 8.1.1 Krav i upphandlingar från och med 2024 Nollutsläppsfordon/-arbetsmaskiner ska uppfylla andel enligt tabell nedan. Tabell 3 Klimatkrav för fordon och arbetsmaskiner. År för Person- Lätta Tunga Arbets- Spårgående kontrakt- bilar lastbilar lastbilar maskiner7 arbets- skrivning maskiner Andel Andel Andel Andel Andel nollutsläpps nollutsläpps nollutsläpps nollutsläpps nollutsläpps fordon8 fordon fordon fordon/maskiner maskiner (procent) (procent) (procent) (procent) (procent) 20229 10 - - - - 202310 40 10 - - - 2024 40 10 - - - 2025 40 10 Krav på nollutsläpp finns ej i dagsläget men 2026 50 15 kan komma på sikt. 2027 60 20 2028 65 30 2029 70 35 2030 100 40 2031 100 50 2032 100 60 2033 100 65 2034 100 70 2035 100 100 Kravnivåerna enligt ovanstående tabell avser kontraktsåret och gäller under hela kontraktsperioden. Kraven för nollutsläppsfordon/-arbetsmaskiner ska mätas som andel av totalt antal fordon eller arbetsmaskiner i respektive grupp. Nollutsläppsfordon/-arbetsmaskiner som får tillgodoräknas för att uppfylla kravet: -Helelektrifierade, bränslecells-/vätgasdrivna fordon räknas med en faktor 1 som nollutsläppsfordon. Icke-nollutsläppsfordon/-arbetsmaskiner som får tillgodoräknas för att uppfylla kravet: -Fordon som kan drivas med fordonsgas eller annan gas än gasol räknas med faktor 1 som nollutsläppsfordon. -Laddhybrider i alla kategorier som räknas med en faktor 0,5 som nollutsläppsfordon. -För tunga lastbilar, arbetsmaskiner samt spårgående maskiner räknas elhybrider med en faktor 0,25 som nollutsläppsfordon. Faktorn är till för att stimulera en övergång till eldrivna fordon och arbetsmaskiner. För storstäderna ska all handhållen utrustning vara eldriven. 7 Exklusive spårgående arbetsmaskiner. 8 Kraven för nollutsläppsfordon/-arbetsmaskin ska mätas som andel av totalt antal fordon/arbetsmaskiner i respektive grupp och avser kontraktsår. Kontraktsår innebär att kravnivån för det året som kontraktet startar gäller för fordon/arbetsmaskiner under hela kontraktsperioden. 9 Trafikverkets krav på andel nollutsläppsfordon från och med 2022. 10 Trafikverkets krav på andel nollutsläppsfordon från och med 2023. 12 Gemensamma miljökrav för entreprenader Beställaren avgör omfattning gällande fordon för transporter till och från arbetsområdet beroende på entreprenadstyp. För Trafikverket omfattas transporter av schakt- och fyllnadsmassor till och från entreprenadens lokalisering. För Trafikverket gäller detta krav främst för investeringsåtgärder mindre än 50 mkr samt underhållskontrakt. För krav på investeringsåtgärder större än eller lika med 50 mkr (för ytterligare information) se Trafikverkets riktlinje “Klimatkrav i planläggning, byggskede, underhåll och på teknisk godkänt järnvägsmateriel”, TDOK 2015:0480. Kraven gäller alltid för konsulttjänster i samband med underhållskontrakt och investeringsåtgärder oavsett storlek. För Trafikverket kan anpassningar av krav på nollutsläpp för driftområden och längs järnvägssträckor göras där tillgången på publik snabbladdning ej är tillräcklig. För Trafikverket är handhållen utrustning undantaget klimatkravet, se definition i bilaga. 8.2 Redovisningskrav Alla använda nollutsläppsfordon/-arbetsmaskiner, som berörs av kraven, ska dokumenteras och kunna redovisas i en förteckning (fordonstyp, märke, modell, registreringsnummer och utsläppsklass (Euroklass) och drivlina (något av följande fem alternativ ska anges: enbart förbränningsmotor (exklusive gas), förbränningsmotor gas, elhybrid, laddhybrid, elektrifiering (inklusive vätgas/bränslecell)) enligt i ett av beställaren anvisat format. Förteckningen ska hållas uppdaterad av entreprenören. Redovisningskravet berör samtliga i entreprenaden använda nollutsläppsfordon/- arbetsmaskiner. 8.3 Avvikelse från kravet anses föreligga om: • Nollutsläppsfordon/-arbetsmaskiner som inte uppfyller kravet påträffas. • Kravet på minsta andel nollutsläppsfordon/-arbetsmaskiner inte uppfylls. • Avsaknad av en dokumenterad förteckning enligt kravet. 13 9 Kemiska produkter Gemensamma miljökrav för entreprenader 9.1 Grundkrav Entreprenören ansvarar för att kemiska produkter uppfyller kraven nedan innan de används i entreprenaden. Entreprenören ska tillämpa miljöbalkens produktvalsprincip vid val och användning av kemiska produkter: 1. Kemiska produkter ska i första hand klara Trafikverkets kriterier för grupp A. 2. Om det inte är möjligt att uppfylla Trafikverkets kriterier för grupp A får kemiska produkter som klarar kriterierna för grupp B användas. Kemiska produkter som inte klarar kriterierna för grupp A ska uppfylla följande särskilda villkor före användning: -En dokumenterad produktvalsanalys och farobedömning ska göras innan produkten används. En riskanalys ska genomföras om det föreligger risk för påverkan på mark och vatten. 3. Om det inte heller är möjligt att uppfylla Trafikverkets kriterier för grupp B får kemiska produkter klassificerade i grupp C användas. Kemiska produkter som inte klarar kriterierna för grupp B ska uppfylla följande särskilda villkor före användning: - En dokumenterad produktvalsanalys, farobedömning samt riskanalys ska göras innan produkten används. Kemiska produkter får inte användas om de innehåller ämnen på Trafikverkets förbudslista i halter lika med eller över haltgränsen för respektive kriterium, Grupp D. Trafikverkets kriterier för grupp A, B och C är harmoniserade med kriterier som används av bedömningssystemen i bygg- och anläggningsbranschen. Dessa bedömningssystem får i samråd med beställaren användas för att verifiera kemiska produkter enligt Trafikverkets kriterier. Storstäderna ställer krav på att kemiska produkter uppfyller kraven i andra bedömningssystem på marknaden och mer information om detta finns i vägledningen. För Trafikverket gäller förutom detta krav även följande: • Märkningspliktiga kemiska produkter som används i uppdraget ska granskas av Trafikverkets kemikaliegranskningsfunktion. Samtliga krav i Trafikverkets riktlinje och rutinbeskrivning TDOK 2010:310 och TDOK 2010:311 ska uppfyllas vid granskning och användning av kemiska produkter. Dokumenten och Trafikverkets kemikaliehanteringssystem, som ska användas för ansökan och granskning, finns på Trafikverkets webbplats: www.trafikverket.se • Använda kemiska produkter ska dokumenteras i en kemikalieförteckning. Kemikalieförteckningen ska uppfylla minimikraven i TDOK 2010:310. 9.2 Skärpta krav i känsliga områden Förutom grundkraven gäller även att: Hydraulvätskor som används ska uppfylla miljöegenskapskraven i Svensk Standard SS 155434. 9.3 Redovisningskrav Entreprenören ska hålla en uppdaterad förteckning och kunna redovisa de kemiska produkter som används, med namn, faroklass, mängd samt grupp enligt Trafikverkets kriterier enligt i ett av beställaren anvisat format. Detta gäller även genomförda produktvalsanalyser, farobedömningar och riskanalyser. Dessa samt säkerhetsdatablad för märkningspliktiga 14 kemiska produkter som byggts in i anläggningen ska biläggas kemikalieförteckningen och Gemensamma miljökrav för entreprenader ingå i slutdokumentationen. Redovisningsmallar finns på Trafikverkets och de gemensamma miljökravens webbsida. 9.4 Avvikelse från kravet anses föreligga om: • Kemiska produkter som inte uppfyller angivna krav och kriterier påträffas. • Entreprenören saknar en dokumenterad produktvalsanalys, farobedömning eller riskanalys när så krävs. • Kemiska produkter används utan att särskilda villkor uppfylls. • Entreprenören saknar en dokumenterad förteckning över de kemiska produkter som används. • Hydraulvätskor som används i känsliga områden inte uppfyller standardkravet. 15 10 Material och varor Gemensamma miljökrav för entreprenader 10.1 Grundkrav 10.1.1 Krav avseende innehåll av farliga ämnen i material och varor som byggs in i anläggningen Entreprenören ansvarar för att alla inbyggda material och varor uppfyller kraven nedan innan de används i entreprenaden. Entreprenören ska tillämpa miljöbalkens produktvalsprincip vid val och användning av material och varor: 1. Material och varor ska i första hand klara Trafikverkets kriterier för grupp A. 2. Om det inte är möjligt att uppfylla Trafikverkets kriterier för grupp A får material och varor som klarar kriterierna för grupp B användas. 3. Om det inte heller är möjligt att klara Trafikverkets kriterier för grupp B får material och varor klassificerade i grupp C användas. Material och varor som inte klarar kriterierna för grupp B ska uppfylla följande särskilda villkor före användning: - En dokumenterad produktvalsanalys samt en riskanalys ska göras innan materialet eller varan används. Material och varor får inte användas om de innehåller ämnen på Trafikverkets förbudslista i halter lika med eller över haltgränsen för respektive kriterium, Grupp D. Om entreprenören måste använda material och varor där det saknas tillgänglig information om vilka ämnen som ingår, grupp E, ska en dokumenterad produktvalsanalys göras innan materialet eller varan används. Massor, infästningsdetaljer bestående av metall, metallegeringar eller förzinkad metall som enda material, varor enbart bestående av naturliga sten och bergmaterial (exempelvis kantsten) och varor tillverkade enbart av obehandlat trä är undantagna kravet. Trafikverkets kriterier för grupp A, B och C är harmoniserade med kriterier som används av bedömningssystemen i bygg- och anläggningsbranschen. Dessa bedömningssystem får i samråd med beställaren användas för att verifiera material och varor enligt Trafikverkets kriterier. Översättningsnyckeln finns på Trafikverkets och de gemensamma miljökravens webbsida. Storstäderna ställer krav på att material och varor uppfyller kraven i andra bedömningssystem på marknaden och mer information om detta finns i vägledningen. För Trafikverket gäller förutom ovanstående krav även följande: • Samtliga krav i Trafikverkets riktlinje TDOK 2012:22 ska uppfyllas vid användning av material och varor. Information om Trafikverkets krav samt mallar och checklistor för stöd i arbetet finns på Trafikverkets webbplats. • Material och varor som projekteras eller byggs in i anläggningen ska dokumenteras i en materialförteckning. Materialförteckningen ska uppfylla minimikraven i TDOK 2012:22. 10.1.2 Klimatkrav på material och varor Material som används i entreprenaden ska uppfylla krav i nedan tabeller samt krav på miljövarudeklaration. Syftet med kraven är att minska klimatpåverkan av material och varor. Klimatkraven enligt nedanstående tabeller gäller för material som används och tillhandahålls av entreprenören. 16 Tabell 4 Produkt- och materialkrav. Gemensamma miljökrav för entreprenader Produkt/material Krav 2020–2024 Krav från och med 2025 (avser produktskede (utförandeår) (utförandeår) A1-A3)11 Armeringsstål, ≤ 0,75 kg CO2e/kg stål ≤ 0,52 kg CO2e/kg stål slakarmering1213 Krav på miljövarudeklaration typ Krav på miljövarudeklaration typ III III (EPD) eller motsvarande. (EPD) eller motsvarande. Stålprodukter utöver Krav på miljövarudeklaration typ Krav på miljövarudeklaration typ III armeringsstål, III (EPD) eller motsvarande för (EPD) eller motsvarandeför alla innefattande både plåt, konstruktionsrör, profiler och stålprodukter. kolstål och rostfritt valsade balkar i broar, pålar, stål spont, bullerskydd och stängsel.14 Väg och broräcken15 Krav på miljövarudeklaration typ III (EPD) eller motsvarande. av typen balk- och Delar för reparation av räcken undantas från krav tills vidare. rörräcke samt stållineräcke Fabriksblandad ≤ 0,70 kg CO2e/kg cement Exponeringsklass17Maximalt betong till alternativt utsläpp platsgjutna ≤ 0,125 kg CO2e/kg betong kg CO2e/m3 konstruktioner16 (motsv. ≤ 300 kg CO2e/m3 tillverkad betong). betong Entreprenören kan själv välja att XC1 - XC4, XF3 260 uppfylla kravet för cement eller XD1, XD2, XS2, XF2 285 betong. XD3, XS3, XF4 310 Krav på miljövarudeklaration typ III (EPD) eller motsvarande. Tabell 5 Krav på maximalt utsläpp av CO2e för tillverkad asfaltsmassa. Produkt/material Typ19 Maximalt utsläpp kg CO2e per ton (avser produktskede (kg CO2e/ton) A1-A3)18 Utförandeår 2024 2025-2026 2027-2029 2030 Asfaltsmassa ABT 34 26 24 19 ABT PMB 40 34 32 29 ABS 40 30 27 24 ABS PMB 45 38 36 33 ABb 30 26 24 22 ABb PMB 36 31 28 26 AG 28 24 22 20 AG PMB 34 29 27 25 MJAG * 22 19 16 MJOG * 22 19 16 TSK * * PGJA - * * Endast krav på redovisning av utsläpp kg CO2e per ton asfaltmassa. 11 Krav avser livscykelfaserna A1-A3 och indikatorerna (GWP-fossil) + (GWP-luluc) enligt SS-EN 15804. 12 Rostfri och galvaniserad armering är undantagen där sådan armering krävs i konstruktionen. 13 Kravet gäller armering i all betong som gjuts på plats. Krav på armering i förtillverkade betongprodukter kan tillkomma 14 Pålar avser stålrörspåle och stålkärnepåle, spont avser permanent tätspont och glesspont, stängsel avser viltstängsel och skyddsstängsel 15 Fordonshållande (väg)skyddsanordningar 16 Krav på förtillverkade betongprodukter kan tillkomma. 17 Se vägledning Klimatförbättrad betong (Svensk betong) och SS-EN 206 18 Krav avser livscykelfaserna A1-A3 och indikatorerna (GWP-fossil) + (GWP-luluc) enligt SS-EN 15804. 19 ABT – Slitlager av tät asfaltsbetong, PMB – Polymermodifierat bitumen, ABS – Slitlager av stenrik asfaltbetong, ABS – Slitlager av stenrik asfaltbetong, ABb - Bindlager av asfaltsbetong, AG - Bärlager av asfaltsgrus, AG – Asfaltgrus, MJAG - Bärlager av mjukgjort asfaltsgrus, MJOG – Slitlager av mjuk bitumenbundet grus, TSK - Tunnskiktsbeläggning Kombination, PGJA – Gjutasfaltsmassa med PMB. 17 Kravnivåerna ökar successivt under kontraktsperioden enligt ovanstående tabeller. Gemensamma miljökrav för entreprenader För Trafikverket gäller detta krav främst för investeringsåtgärder mindre än 50 mkr samt underhållskontrakt. För krav på investeringsåtgärder större än eller lika med 50 mkr (för ytterligare information) se Trafikverkets riktlinje “Klimatkrav i planläggning, byggskede, underhåll och på teknisk godkänt järnvägsmateriel”, TDOK 2015:0480. Kravet på betong baseras på AMA Anläggning och på Trafikverkets ändringar och tillägg till AMA Anläggning 23 (TDOK 2023:0125). För Trafikverket gäller krav på asfaltsmassa enligt Trafikverkets ändringar och tillägg till AMA Anläggning 23 (TDOK 2023:0125). Kravet på asfaltsmassa baseras på AMA Anläggning och Trafikverkets ändringar och tillägg till AMA Anläggning 23 (TDOK 2023:0125). För Trafikverket gäller krav på asfaltsmassa enligt Trafikverkets ändringar och tillägg till AMA Anläggning 23 (TDOK 2023:0125). Anpassningar och tillägg med avseende på AMA kan även förekomma hos storstäderna. Utöver krav ovan kan krav på genomförande, verifikat och kontroll i teknisk beskrivning tillkomma i förfrågningsunderlaget. 10.2 Redovisningskrav Entreprenören ska hålla en uppdaterad förteckning och kunna redovisa de material och varor som byggs in, med namn, placering, mängd samt grupp enligt Trafikverkets kriterier enligt i ett av beställaren anvisat format. Detta gäller även genomförda produktvalsanalyser och riskanalyser. Materialförteckningen ska ingå i slutdokumentationen. Redovisningsmallar finns på Trafikverkets och de gemensamma miljökravens webbsida. 10.2.1 Redovisningskrav klimat Entreprenören ska verifiera att kraven uppfylls genom att kunna redovisa fakturaunderlag tillsammans med en tredjepartsgranskad publicerad Miljövarudeklaration typ III (EPD) för vald(a) material i slutdokumentationen. EPD:erna ska uppfylla standarden SS-EN 15804 eller motsvarande, samt gälla för den specifika leverantören. I stället för tredjepartsgranskad miljövarudeklaration kan verifikat användas som tagits fram med ett tredjepartsgranskat verktyg för framtagande av miljövarudeklarationer. Vid begäran ska leverantören kunna precisera underliggande data och kvalitet. 10.3 Avvikelse från kravet anses föreligga om: • Material och varor som inte uppfyller angivna krav och kriterier påträffas. • Entreprenören saknar en dokumenterad produktvalsanalys eller riskanalys när så krävs. • Material och varor används utan att särskilda villkor uppfylls. • Entreprenören saknar en dokumenterad förteckning över de material och varor som används. • Miljövarudeklaration saknas för inbyggda material och varor. 18 11 Bilaga Definitioner Gemensamma miljökrav för entreprenader Arbetsmaskiner Med arbetsmaskin avses traktorer, motorredskap, terrängmotorfordon, spårfordon*, industriella maskiner, andra anordningar som är konstruerade för att kunna röra sig eller flyttas på marken och transportabel utrustning som är försedd med el- eller förbränningsmotor. *spårgående maskiner eller arbetsredskap Avvikelse Ett icke uppfyllande av krav. Biodrivmedel Biodrivmedel definieras som flytande eller gasformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för motordrift. Källa: Lag (SFS 2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Drivlina En drivlina eller ett drivpaket är ett tekniskt system av komponenter som driver ett motorfordon eller annat fordon framåt. Egenkontroll Egenkontroll är ett begrepp som innebär att en verksamhetsutövare själv ska kontrollera att verksamheten följer de regler och krav som styr verksamheten. I miljöbalken så innebär egenkontrollen specifikt hur verksamhetsutövare arbetar för att minska miljöpåverkan från verksamheten och att man har tillräcklig kunskap för att uppfylla miljöbalkens krav. Entreprenad Entreprenad är ett löfte att, till ett i förväg uppgjort pris mellan en beställare och en entreprenör, utföra ett arbete eller leverans inom en viss tid. Se definition totalentreprenad resp. utförandeentreprenad nedan. EPD Environmental Product Declaration; på svenska en tredjepartgranskad miljövarudeklaration. Farobedömning En redogörelse av ett ämnes inneboende fara samt den exponering och risk som användningen kan medföra på den aktuella platsen. Riskreducerande åtgärder ska framgå av farobedömningen. Fordon Med fordon avses en anordning på hjul, band, medar eller liknande som är inrättad huvudsakligen för färd på marken och är avsedd för person- och godstransporter. Fordonsgas Fordonsgas kan vara en blandning av fossil och förnybar gas dvs. naturgas och/eller biometan. Förnybart drivmedel Med förnybart drivmedel avses hållbara höginblandade och hållbara rena biodrivmedel samt förnybar el. Förnybar el Med förnybar el avses elektricitet som produceras av förnybara energikällor (och då avses biobränsle, geotermisk energi, solenergi, vattenkraft, vindkraft och vågenergi) eller torv. Källa: Lag (SFS 2011:1200) om elcertifikat. Gemensamma miljökrav för entreprenader De ”Gemensamma miljökraven för entreprenader” är en gemensam överenskommelse mellan Trafikverket och Stockholms, Göteborgs och Malmö stad, som fritt kan nyttjas av 19 andra beställare i entreprenadupphandling. Gemensamma miljökrav för entreprenader Generella miljökrav Generella krav är krav som alltid ställs av beställaren oavsett projektstorlek och plats. Handhållen utrustning Utrustning vars motor har en referenseffekt på mindre än 19 kW och där utrustningen uppfyller minst ett av följande villkor: a) Den bärs av operatören under hela det arbete som utrustningen är avsedd för. b) Den kan manövreras i flera olika positioner, till exempel upp och ned eller sidledes, för att det arbete som utrustningen är avsedd för ska kunna genomföras. c) Dess torrvikt, inklusive motorn, understiger 20 kg och den uppfyller minst ett av följande villkor: i) Operatören stödjer utrustningen fysiskt eller, alternativt, bär den under hela det arbete som utrustningen är avsedd för. ii) Operatören stödjer utrustningen fysiskt eller styr dess riktning under hela det arbete som utrustningen är avsedd för. iii) Utrustningen är en generator eller en pump. Källa: EU-förordningen 2016/1628 Hållbarhetsbesked Ett intyg om att biodrivmedel och flytande biobränslen anses som hållbara och uppfyller de hållbarhetskriterier som anges i Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen. Inbyggda kemiska produkter, material och varor Inbyggda kemiska produkter, material och varor är sådana som byggs in i anläggningen för att permanent ingå i bruks- och användningsfasen av anläggningen. Kemiska produkter som förbrukas eller material och varor som används tillfälligt under byggskedet är inte inbyggda. Kemisk produkt Kemisk produkt är ett kemiskt ämne eller en beredning av kemiska ämnen som inte är en vara. Definition enligt miljöbalken (1998:808) 14 kapitel 2 §. Känsligt område Ett känsligt område är ett område där miljökvalitetsnormerna (MKN) riskerar att överskridas, exempelvis halterna av de ämnen som regleras inom luftkvalitetsförordningen (2010:477), eller ett område som kräver särskilda försiktighetsåtgärder på grund av risk för förorening av känsliga naturmiljöer, som vattenförekomster av betydelse för vattenförsörjning eller känsliga våtmarker. När skärpta krav gäller för känsligt område anges detta i förfrågningsunderlaget. För entreprenader inom Göteborgs, Stockholms och Malmö stad är de geografiska kommungränserna definierade som känsligt område oavsett beställare. Lätta fordon Lätta fordon är delvis ett begrepp för personbilar och lätta lastbilar (och lätta bussar). Lätta fordon är fordon som i trafikregistret är angivna som fordonskategori M1 och N1 samt har ett emissionsgodkännande enligt EG nr 715/2007 (i g/km). Totalvikten för Lätta fordon är normalt sett under 3,5 ton. Material och varor En vara är ett föremål som under produktionen får en särskild form, yta eller design, vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning bestämmer dess funktion. Definition enligt Reach, kapitel 2. Material finns inte definierat i lagstiftningen. Med material avses bulkmaterial som varor kan byggas upp av, till exempel trä, stål och plast. 20 Miljöansvarig Gemensamma miljökrav för entreprenader Miljöansvarig är den som enligt befattningsbeskrivningar, arbetsordningar, delegeringar eller på annat sätt har givits ett formellt (organisatoriskt) ansvar för att miljökraven uppfylls inom entreprenaden och dess verksamhet, samt har relevant kompetens och befogenheter för detta. Miljökontaktperson En eller flera personer utsedda av entreprenören för att kunna svara på beställarorganisationens frågor om miljöaspekter i aktuellt projekt. Miljöplan Handling som anger de särskilda miljöpåverkande åtgärderna inom områden som arbetsmetodik, val av byggmaterial, materialhantering, källsortering och omhändertagande av avfall för att säkerställa ett ökat skydd av miljön (Källa: AMA). Mål och handlingsplaner Mål och handlingsplaner är begrepp som kommer från standarder för ledningssystem (i detta fall ISO 14001) och ett systematiskt miljöarbete där uppfyllelse av uppsatta mål och ständig förbättring är avhängigt en åtgärdsplan. Märkningspliktig kemisk produkt Märkningspliktig kemisk produkt är en produkt som har faropiktogram och/eller faroangivelse enligt CLP (Förordning (EG) nr 1272/2008) under avsnitt 2 eller 15 i säkerhetsdatabladet (i enlighet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006). Nollutsläppsfordon/-arbetsmaskiner ”Nollutsläppsfordon/-arbetsmaskiner” är här definierat som ett fordon/arbetsmaskin som under drift inte släpper ut koldioxid. Källa: Trafikverkets riktlinje TDOK 2015:0480 Klimatkrav i planläggning byggskede underhåll och på tekniskt godkänt järnvägsmateriel. Objektspecifika miljökrav Ett miljökrav som har med platsen och det som ska anläggas att göra. Produktvalsanalys En redogörelse och praktisk tillämpning av produktvalsprincipen enligt Hänsynsreglerna i miljöbalken kapitel 2. Reduktionsplikt Reduktionsplikten innebär att drivmedelsleverantörer ska se till att den bensin och diesel som de säljer bidrar till en viss minskning av klimatpåverkan (Ref. Lag 2017:1201). Riskanalys En utökad farobedömning avseende exponering, risk och riskreducerande åtgärder. Systematiskt arbetssätt I ett systematiskt arbetssätt är processer och rutiner identifierade, beskrivna och fastställda. Detta innebär att rutiner beskriver bestämda tillvägagångssätt för att aktiviteter ska utföras och hur ansvaret är fördelat i verksamheten. Ett systematiskt arbetssätt är integrerat i organisationen och genomsyrar arbetet med till exempel planering, budgetering, riskhantering och uppföljning. Systematiskt miljöarbete Ett systematiskt miljöarbete är ett begrepp som kommer från standarder för miljöledningssystem (i detta fall ISO 14001) och betyder ett strukturerat arbete över tid dvs att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att miljökrav efterlevs, negativ miljöpåverkan förebyggs och förbättrad miljöprestanda uppnås. Totalentreprenad En totalentreprenad karaktäriseras av att beställaren upphandlar en entreprenör som själv utför, eller låter för egen räkning utföra, projekteringen samt byggandet. 21 Tunga fordon Gemensamma miljökrav för entreprenader Tunga fordon är delvis ett begrepp för tunga lastbilar och tunga bussar. Tunga fordon är fordon som i trafikregistret är angivna som fordonskategori M1, M2, M3, N1, N2 och N3 samt har ett emissionsgodkännande enligt 595/2009 (i g/kWh). Totalvikten för Tunga fordon är normalt sett över 3,5 ton. Utförandeentreprenad En utförandeentreprenad karaktäriseras av att beställaren utfört projekteringen (tar fram bygghandlingar såsom ritningar och beskrivningar) och därefter upphandlar en entreprenör som åtar sig att utföra arbetet som framgår av handlingarna. 22