Frågestund

Ärende nummer ett, bestämmande av tid för justering. Justering av protokollet från dagens sammanträde sker tisdagen den 11 december 2025 klockan 11.20 på Stadshuset, Gustav Adolfs torg 1. Kan justeringsdatum och klockslagen beslutas? Ja.

Tack Viktoria. Då lämnar jag ordet till Axel Darvik för andra replikskifte. Varsågod.

Tack ordförande. Det jag är kritisk till är också att den här typen av beredning som ni gör flyttar in i det socialdemokratiska partiet i stället för att skötas i kommunen. Det tycker inte jag är en väg som fungerar. Man ska hålla på sina roller. Att ni går runt och pratar och vi har ingen aning om vad som har sagts i de här dialogerna. Det används, refereras till rektorer och elever och så vidare. Ingenting av det här finns ju dokumenterat. Det enda de här får reda på är att några timmar innan beslutet ska fattas så har ni bestämt er för att deras skola ska stänga utan att man kan utreda konsekvenserna. Jag undrar om ni har varit på Hjärtsåsskolan och tittat? Det var ju en av era ledamöter som var med på den guidningen. Men det är inte en miljö som passar lågstadiebarn. Det finns inga kapprum, inga lek och gungställningar. Det är en öde asfaltsplan. på en jättestor skola. Hur ska det kunna bli en trygg och bra miljö?

Tack. Tack Axel.

Nej, inte ordet, förlåt. Det är väl här vi går isär lite kring vad som är tjänstepersonernas roll och vad som är de förtroendevaldas roll. De lägger fram ett förslag. Vi tar del av förslaget. Vi lyssnar in eftersom vi är medborgarnas företrädare vid makten. Vi behöver ta helt andra hänsyn. än vad en förvaltning behöver göra som har sitt uppdrag, pedagogiken och sitt uppdrag för ögonen. Vi behöver tänka på folks livspussel. Hur går det att ta sig? Vad är det här? Vad är det här? Självklart är det så. Det var därför jag var så mån om att få in yrkandet nu. Så att vi inte skulle sitta i en situation där de säger att nej, det här är omöjligt. Det här kan bli för svårt. För då hade vi fått backa från vårt beslut. Men vi har snickrat och jobbat på en lösning som förvaltningen nu bereder, som vi tror är bättre för Göteborg. och som vi upplever har tagits emot bättre från göteborgarna. Men ert förslag om att inte göra någonting, det är ju ett svek mot göteborgarna och i synnerhet mot de barnen som nu inte, ja. Tack.

Tack. Då tackar vi Axel Darvik och Viktoria Tryggvadottir Rolka, för den och går över till fråga nummer två som är ställd av Axel Darvik (L) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod Axel!

Tack ordförande! Efter konkursen i Serneke Sverige AB har konkursförvaltningen riktat krav mot små underleverantörer med motiveringen att de borde ha förstått att företaget var insolvent. Detta gäller arbeten som utförts på uppdrag av Göteborgs Stad, bland annat vid byggnationen av stadens nya badhus. Samtidigt drog Göteborgs Stad i sin egen seriösa. Nervositets och genomförbarhetskontroller inför dessa badhusentreprenader, inte samma slutsats om bolagets ekonomiska situation. Mindre företag som förlitar sig på stadens bedömning riskerar nu att gå i konkurs, och en del har redan gjort det, med stora personliga och ekonomiska konsekvenser. Detta var ju bara veckor innan Serneke gick i konkurs. Då går min fråga till Jonas Attenius (S) den att anse kommunstyrelsens ordförande att Göteborgs stads seriositets och genomförbarhetsanalys fungerar som den ska vid upphandling av badhusen? När kommunen inte uppfattade Sörmlänges nära förestående konkurs samtidigt som konkursförvaltaren nu hävdar att små underleverantörer borde ha förstått att bolaget var insolvent.

Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas!

Tack för det ordföranden, fullmäktigeledamöter och Axel Darvik. Tack för frågan! Först det här du refererar till konkursförvaltarna. Jag kan bara instämma att jag tycker att det är en väldigt, ja, osympatisk och anmärkningsvärd attityd från hans sida att uttrycka sig så mot underleverantörerna. Så det instämmer jag i. Sen är jag ju inte personligen inblandad i upphandlingar. Det är ju ingen av oss här inne på det sättet, utan det har vi ju tjänstepersoner som gör. Så att jag har förhört mig lite kring hur. hur det har gått till i den här processen. Och där kan vi konstatera att hela Göteborgs stad använder sig när det gäller inköp och upphandlingar på byggområdet, något som heter GBP, gemensam byggprocess. Det är en metod som finns tillgänglig och som du också absolut kan ta del av Axel om du vill studera den närmare eller har förslag på förändringar. Men det är en metod som används i alla våra nämnder och bolag i det här sammanhanget. En viktig del i detta för att just bedöma den ekonomiska stabiliteten, det är ju den kreditvärdering som görs via det här verktyget som heter Creditsafe. Det finns en skala, det är 0 till 100, där vi kräver då minst 60 som stad. Det kan man alltid diskutera, men det är det vi gör. Och det är en viktig del i det. Minst 60 och i det här fallet också krävdes ett, för det här beror på hur stor upphandlingen är, det var ju en stor upphandling, eller stora upphandlingar, där var det minst då 700. miljoner i omsättningskrav under det senaste räkenskapsåret. Och det var ju de kraven som ställdes och de krav som också det berörda bolaget uppfyllde vid upphandlingstillfället. Tack!

Tack Jonas! Då lämnar jag ordet till Axel Darvik för en replik. Varsågod!

Tack så mycket! Ja, tack för svaret och vi kommer inte riktigt helt i väg. så att säga i mål om du tyckte att det var så att det här systemet faktiskt fungerar. Därför att kreditrapporten visar ju på att Serneke hade 31 betalningsförelägganden vid kontraktsskrivande. De siffror som finns för så att säga då även den ekonomiska stabiliteten när det gäller soliditet och resultat var ju mycket dåliga. Det gjordes bara en begränsad kontroll av bolagets ekonomi. Utvärderingen består av ett enda ord. OK. Då undrar jag, tycker du att detta är tillräckligt för den kommunala kontrollen när man upphandlar en så stor entreprenad?

Ärende nummer två. Det är frågestund. Till dagens frågestund har det inkommit fyra frågor. Dessa återfinns i appen. Enligt fullmäktiges arbetsordning beslutar fullmäktige om en fråga får ställas utan föregående debatt. När en fråga behandlas får bara frågeställaren och svarande kommunalråd delta i överläggningen. Får frågorna framställas? Och då börjar vi med fråga nummer 1, som är ställd av Axel Darvik L Kommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod Axel!

Tack Axel. Då lämnar jag ordet till Jonas. Varsågod.

Jag tycker generellt att. Att vi har en bra värdering och prövning vid upphandlingar. Och mig veterligen så har inte du, Axel Darvik, eller någon annan i den politiska skaran lämnat in något nytt förslag eller något yrkande kring att förändra systemet. Man kan absolut diskutera det. Det finns ju alltid en risk när vi gör upphandlingar att vid själva upphandlingstillfället så går man igenom nålsögat. Man klarar de här värdena. Sedan händer någonting ganska snabbt därefter och det är en risk. Nästan ofrånkomlig, skulle jag säga. Du kan höja kreditvärdigheten till 100. Men då får du inga anbud i princip. Man kan fundera på om man vill ändra någonting i det. Men mig veterligen finns det inga förslag. Och på det hela taget vill jag hävda att Göteborgs stad har en bra princip i de krav man ställer. Dels utifrån kreditvärdighet, dels de omsättningskrav man ställer beroende på upphandlingens volym. Tack.

Tack Jonas. Varsågod Axel.

Tack ordförande. Ja, det finns ju olika sätt man kan jobba med. I byggentreprenad brukar det ju vara så att man betalar delvis i förskott, som du mycket väl känner till. Och då är det inte ovanligt att man ställer krav på en bankgaranti eller en fullgörandeförsäkring. Särskilt om det är stora belopp och stora entreprenader som det här badhusprojektet. Men det gjordes inte i det här fallet. Och det gjordes inte heller trots de här alarmerande siffrorna. siffrorna någon djupare analys? Så den fråga som dyker upp är ju om Serneke Sverige AB fick en så att säga, en mildare behandling och en lättare granskning än andra entreprenörer i andra stora byggprojekt som staden bestämmer. Jag beställer ju. Vad mig veterligen så har man i alla fall den typen av krav i andra typer av upphandlingar. Och jag undrar om inte du tycker att det ändå finns anledning med de här lärdomarna.

Tack Axel, då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S) för andra sista replikskifte. Varsågod Jonas.

Tack för det ordföranden. Jag tycker att den här frågan i grunden, alltså det vardagliga, det du ställer frågor kring nu, det är ju själva upphandlingsförfarandet i sig och hur Göteborgs Stad agerat. Och jag har förtroende för att våra tjänstepersoner agerat på ett klokt sätt i det här fallet. Så det är inte en fråga för en politisk bedömning. Däremot kan ju ytterst då det vara att man vill ändra kriterier och annat. Och det står ju fritt från ledamöterna i den här församlingen och i kommunstyrelsen att lägga förslag om man vill förändra det. Sådan har icke inkommit, ej heller från dig, Axel Darvik. Och jag kan också konstatera att det är ju lite knepigt också. Vi är ju inte ett privat företag. Ett privat företag som gör ett inköp, de kan ju bara bryta i ett betydligt senare skede också. Vi har lagen om offentlig upphandling att förhålla oss till. Och den är, kan man tycka, lite trubbig ibland. Och när tilldelningsbeslut har fattats då har det gjorts det. Då är man i ett läge också att det kan hända saker därefter. Men det kan du givetvis också göra i en privat verksamhet. Men det är klart att det skapar ett svårare förhållande just när det gäller offentlig upphandling och för oss och upphandlande myndigheter.

Då tackar vi Axel Darvik och Jonas Attenius och går över till fråga nummer tre som är ställd från Jörgen Fogelklou. Kommunalrådet Karin Pleijel. Varsågod Jörgen.

Tack för ordet, herr ordförande, fullmäktige, åhörare och alla Sverigevänner. I en aktuell debattartikel från oss så lyfter vi fram att Göteborgs vattenmiljö från stora ån till Välenviken fortfarande är kraftigt förorenade av tungmetaller, PCB och oljerester som bland annat späddes på 2018. Samtidigt prioriterar Miljöpartiet gärna symbolprojekt och visionspapper om så kallade gröna städer. Med bakgrund till detta så vill jag ställa följande fråga till Karin Pleijel. Har du vidtagit konkreta åtgärder för att minska de dokumenterade gifterna i våra vattendrag?

Tack Jörgen. Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel. Varsågod.

Tack för frågan. Trevligt att få prata vattenmiljö. Och Sverigedemokraterna anklagar oss rödgröna för att ägna oss åt symbolpolitik och strunta i smutsiga. vatten. Men det är en anmärkningsvärd anklagelse eftersom det kommer från ett parti som inte lagt fram några politiska förslag för att förbättra vattenkvaliteten. När det gäller just miljögifterna i Stora Ån så togs detta upp i kretslopp och vattennämnden i oktober. Och då frågade vi i det rödgröna styret förvaltningen om det var värt att satsa på en ansvarsutredning, alltså vem ska betala för den här saneringen? Eller om vi skulle dra igång direkt med åtgärder. Det visade bedömer att det är värt att börja med en utredning eftersom det kan röra sig om mångmiljonbelopp. Så nu håller kretslopp och vatten på att kartlägga föroreningarna i Stora ån och följer också upp och sanerar dagvattenledningarna. Den här ansvarsutredningen den kommer 2026 och 2027 att bli klar. De här deponierna som ligger utanför området, där utför kretslopp och vatten, på vattenkontroller två gånger varje år i grundvatten, ytvatten och även provtagning i Stora ån. De här undersökningarna redovisas till miljöförvaltningen och miljötillsynen där, som vid behov ställer krav på ännu mer provtagningar eller andra typer av utredningar. I den här tillsynen är det viktigt att identifiera eventuella källor så att man kan åtgärda dem innan saneringar genomförs. stora ån som man vet vilka föroreningar det handlar om till exempel. Och när det gäller att ta de här frågorna på allvar så är det så att vi har tagit fram under vårt styre lokala åtgärdsprogram för våra stora vattendrag Göta älv, Säveån, Mölndalsån och det innehåller en mängd åtgärder. Även det här området är med i ett lite större grepp för vattenkvalitet.

Tack ordförande! Min fråga till Viktoria Tryggvadottir Rolka handlar om att i tjänsteutlåtandet inför ärendet om skolförändringar på senaste sammanträdet med grundskolenämnden framgår tydligt, att Ramstadsskolan, efter tre, inte föreslås förändras i nuläget, utan att en fortsatt utredning krävs innan ett eventuellt beslut om flytt eller nedläggning kan fattas. Detta motiveras bland annat med centrala förutsättningar, såsom tillgång till evakueringslokaler, lösningar för kök, matsal och idrott, ännu inte är tillräckligt utredda. Trots detta innehöll yrkandet från S, V och MP ett förslag om att flytta Ramstadsskolan som samlingsparti. sammanhållen skolenhet redan till höstterminen 2026, vilket i praktiken innebär en nedläggning av den nuvarande organisationen. Yrkandet innehöll också andra förändringar som innebar kraftiga förändringar eller ändringar av innehållet i tjänsteutlåtandet. Detta yrkande inkom dessutom först klockan 17 dagen före sammanträdet, i strid med nämndens arbetsordning och omfattande delar som inte varit föremål för korrekt beredning. Du vägrade också att gå med på en. Bordläggning av ärendet, vilket är praxis med sent inkomna yrkanden. Mot bakgrund av denna diskrepans vill jag fråga. Anser du att yrkandet från S, V, MP är tillräckligt berett i enlighet med gällande styrdokument, arbetsordning och den praxis som ska säkerställa ett rättssäkert och transparent kommunalt beslutsfattande?

Tack! Karin. Jörgen, vill du ha en replik så får du begära den så att du får en minut. Replik inte i ordet.

Tack för det herr ordförande. Ja, jag vet inte om jag ska tacka eller inte för svaret. Så här brukar ansvariga kommunalråd göra. De får en fråga och sen så går de upp och svarar inte alls på den, utan börjar anklaga mig och mitt parti. Allt för att ta fokus från det som faktiskt frågan handlade om. Det här är ingen abstrakt klimatdiskussion, utan det är en fråga från ett kommunalråd eller en orolig medborgare i Göteborg. till ett ansvarigt kommunalråd. Ta frågan med lite, lite mer seriositet. Kan du nämna en enda konkret finansierad och tidsatt åtgärd som faktiskt kommer att minska de dokumenterade gifterna i våra vattendrag?

Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel, varsågod.

Ja, eftersom vi avsätter pengar i vår budget för att åstadkomma god vattenstatus så gör vi det. Men sen säger inte vi i detalj vad förvaltningarna ska göra, för det gör de den bedömningen, vilken åtgärd som ger mest effekt. Så vi har avsatt, för nästa år har vi avsatt 5 miljoner för att öka takten i åtgärdsarbetet. Och jag har inte sett någon motsvarighet i någon annan budget för den delen. När det gäller vattenstatus och föroreningar.

Tack Karin! Jörgen vill ha din andra sista replik, varsågod!

Tack för detta! Ja, så här, vi har ju en, jag har ju en direkt fråga om Välen och Stora Ån, inte vad vi gör i staden. Det är ju det jag frågar om. Det här har varit känt sedan 2014 åtminstone. 2018 förvärrades vid de här oljeläckagen uppe i Sisjön och då frågar du var kommer oljan ifrån? Det vet vi ju att det kommer från de cisternerna uppe i Sisjö industriområde. Så att jag tycker att detta är lite snömos och inte svar på frågan vad du ska göra åt området Stora Ån till Välen, för det är det min fråga handlar om. Inte att du mäter PFAS-halter på Hisingen.

Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel för andra och sista replik.

Du får väl omdefiniera vad ordet snömos står för. Jag sa ju just att vi mäter miljögifterna i Stora Ån och gör en ansvarsutredning, för att de mångmiljonbelopp som det handlar om att sanera här, ska drabba de som har orsakat de här föroreningarna. Sverigedemokraterna sitter ju i kretslopp och vattennämnden och har inte kommit med något annat förslag, utan det är den här ansvarsutredningen som är nästa steg. Sen hoppas jag innerligt att det kan gå snabbt och vi kan hitta vem som ska betala pengarna, så att de här föroreningarna kan försvinna därifrån så fort som möjligt, med lämpliga insatser, som de professionella får avgöra vilka vi ska använda.

Då tackar vi Jörgen Fogelklou och Karin Pleijel för det. Då går vi över till fråga nummer fyra. Frågor ska vara av enkel karaktär. Väldigt enkelt svar för sak inhämtning och ingen debatt. Då är det fråga nummer fyra. Den är ställd av Agneta Kjaerbeck (SD) till kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S). Varsågod Agneta. Nej, det är Jörgen som begärde ordet. Jörgen ska försvinna. Jag ska ta bort Jörgens namn och du får begära ordet Agneta. Du får trycka in dig och begära ordet. Så där, varsågod.

Tack för ordet, herr ordförande. Jag har en fråga till Jonas Attenius (S). De rödgröna har precis röstat ner ett konstruktivt förslag om ett suicidpreventivt arbete från SD tillsammans med oppositionen här. För att vid nästa tillfälle återkomma med i princip samma förslag och ta fram det som sitt eget. Jag undrar om Jonas anser att det här är seriöst? Är det konstruktivt? Och kan göteborgarna förvänta sig fler kopierade förslag framöver?

Tack Axel. Jag tänkte Viktoria innan du kommer. Det var det jag skulle. Jag kunde inte se i listan. Då lämnar jag ordet till Viktoria Tryggvadottir Rolka. Varsågod.

Tack Agneta. Då lämnar jag ordet till Jonas Attenius (S). Varsågod Jonas.

Tack för det ordförande, fullmäktigeledamöter. Tack för frågan Agneta. Man kan väl konstatera att det händer, framför allt ska jag säga i en kommun. Det händer säkert på regional och nationell nivå också. Att man upplever liknande förslag. Det är inte helt. Ovanligt. Svaret på din fråga är ja. Vi kommer att uppleva det. Lite från alla partier gentemot varandra i olika sammanhang. Jag kikade lite i kompletteringsbudgeten. Det är fem förslag från huvud oppositionen som är kopierade. Det tycker jag är bra. till exempel Judits kunskapscenter. Det är jättebra att det finns en bred majoritet kring det. Det har ni samma här på den sidan med oss. Jättebra! Och jag kommer inte gå upp i debatten och anklaga någon för att kopiera. För jag tycker det är bra. Och jag ska ge dig Agneta, det här var ett bra förslag. Det är inte varje dag jag säger det. Det är SD. Men vi har skruvat på det. Vi har lite andra ingångar i det. Och vi har ett styre som lägger fram det för att implementera det på vårt sätt. Så det är inte så konstigt. Så att ja, jag tror att vi gör lite så till mans och vi ser det på olika nivåer också framgent. Tack!

Tack Jonas. Då lämnar jag ordet till Agneta för en replik. Varsågod Agneta.

Tack. Ja, det börjar ju bli ett litet mönster. För det var samma sak med språkkraven inom äldreomsorgen 2019 redan. Då röstade ni också ner vårt förslag för att ganska snabbt återuppta det själva. Och jag undrar ju hur man förklarar den processen för göteborgarna som förväntar sig kanske en konsekvent och saklig beslutsgång. För vi har sett samma sak med klassisk arkitektur först och har. SD blivit ganska så hånade men sen så blir det exakt samma ton i skällan från er. Att ni värnar klassisk arkitektur. Under senaste KS så ville ni till varje pris ha igenom ert yrkande med exakt sammasattsatser som Demokraternas motion om ställplatser för husbilar. I stället för att bara säga bra vi bifaller den här motionen. Det ter sig ju ganska fånigt. Så jag undrar. Tror du att det stärker förtroendet för politiken om ni först oftast säger nej och sen yrkar S-V-MP-Svamp? Det är i princip exakt samma saker fast med er signatur.

Tack, Agneta. Jag lämnar ordet till Jonas Attenius (S), varsågod.

Tack för det. Vi kan ju träta om vem som var först med både det ena och det andra. Det finns nog ett annat parti i den här församlingen som ofta brukar säga att man var först, började på L och slutade på A. Nej, vi ska inte gå in på det. Så här tänker jag då. Det här händer ju på alla fronter. Och det är ju så här att i ett samarbete, när man jobbar tillsammans med partier, ja då lägger man ju fram sitt förslag tillsammans. Sitter man, vi har ett huvudoppositionen här bestående av M D, L och KD. De diskuterar ju sina förslag. SD är fri opposition. Ni kan lägga fram helt fristående. Det är inget konstigt att det funkar på det sättet. Och tittar vi på nationell nivå. Jag skulle säga att skolpolitiken till stora delar har ni kopierat. från regeringens sida. Förvisso ett misslyckande, men ni har gjort det från SD:s sida. Så att det här sker på olika sätt, att det skruvas, man har sin ingång i frågan. Det tycker jag inte är konstigt egentligen. Och framför allt inte på kommunal nivå. Där du har väldigt mycket realpolitiska frågor. Tack!

Agneta, du har ju haft två repliker. Har du inte haft det? Då är det andra. Varsågod! Ja, varsågod!

Ja, men visst, vi sitter ju med och styr där uppe. Det är inte så konstigt om vi kopierar politik uppifrån och ner, för det är samma parti. Men det som är så tokigt med det här just med husbilarna, det var ju att det var exakt samma att-satser. Och det ter sig ganska barnsligt. Jag tänker mer på hur göteborgarnas syn på er ska bli, om de faktiskt sitter och läser de här handlingarna, i stället för att bara säga, ställplatser för husbilar, jättebra förslag, det tar vi. Det måste konstras hela tiden. Ter inte det sig barnsligt, Jonas?

Jag tänkte innan jag lämnar ordet till Jonas. Hela tanken med frågeställningen, att man läser upp frågan och håller sig till frågan och inte breddar. För då blir det inte fråga längre. För den frågan som man ställer, man skickar i väg och det svar som man ger. Då ska det vara inom ramen för den frågan och inte något annat. För då tappar den hela poängen med frågor. Och det säger jag inte bara till dig. Jag säger generellt, när en fråga ställs då ska man hålla sig till innehållet i frågan. Kopierar du det klart? Ja, Martin. Jag lämnar ordet till Jonas. Du kan ta ordningsfråga sen, efter detta. Varsågod Jonas.

Kort svar, återigen. Jag tycker det är bra att vi har likalydande att-sats på dem. Men vi har däremot en annan brödtext. Vi skruvar det på lite annat sätt. Vi ser lite andra perspektiv från vår sida än vad de borgerliga partierna har gjort. Men vi landar i samma slutsats. att det är en bra tanke och bra idé. Här är det jättebra. Den är besvarad, det är ju en senare fråga, men den kommer gå igenom här med likalydande att-sats och samma uppdrag. Det tycker jag är bra. Tack!

Tack så mycket för frågan Axel. Du har bedrivit ett aktivt arbete för att utmåla oss rödgröna som att vi vill stänga ner varenda småskola i Göteborg och tar chansen faktiskt när den helst bjuds att tala om att våra beslut är odemokratiska, de är felaktiga och så. Och faktum är att Axel, för att du inte Tycker du om vissa beslut så behöver det inte betyda att de är vare sig olagliga eller felaktiga. Men det återstår att se. Vad gäller din fråga kopplat till Ramsdalsskolan så innehöll förvaltningens förslag det som vi egentligen var mest emot. Nämligen att göra Gärdsåsskolan och Utmarksskolan till en stor högstadieskola. Vi tyckte det var vansinne att splittra upp en så välfungerande verksamhet med musikklasser och så vidare där man dessutom de har haft en otrolig resultatutveckling. Så i dialog med vårdnadshavare, dialog med skolledningar så valde vi att nej, de ska bli intakt. Det innebar givetvis att den påfrestningen på Gärdsås som det hade inneburit om det också hade varit en stor gymnasieskola och anpassad grundskola och vi då skulle flyttat dit Ramsdal. Då skulle betydande förändringar behöva göras. Men eftersom det nu inte blir någon stor högstadieskola där, så föreligger inte längre det problemet. Det var andra aspekter i det här. Det är ett bygglov på Utmark, som har legat och flutit, som gick igenom, som gjorde att vi också blev sena i vår process. Men framför allt så har det varit för att vi har försökt uppriktigt prata med folk, prata med elever, prata med vårdnadshavare, prata med rektorer, Tore pratar med förvaltningen. Och ja, jag förstår att det var skitjobbigt att vårt yrkande kom sent. Men det var för att vi jobbade in i kaklet med att försöka hitta en lösning, som tryggade i alla fall lite utav de stora orosmoln som föräldrarna hade haft.

Då tackar vi Agneta Kjaerbeck (SD) och Jonas Attenius (S) för frågorna. Martin, vill du ha ordningsfråga? Varsågod!

Tack. Nej, det är klart att man ska respektera och försöka. Det är bra att ordförande säger till om man inte håller sig till ämnet. Men Jonas Attenius (S) tog ju upp exemplet på ett ärende som kommer senare här idag, det vill säga kompletteringsbudgeten. Där ett antal bra förslag är medvetet exakt kopierade. Jättebra. Men Agneta gjorde på samma sätt och då reagerade du. Så jag förstod inte det.

Tack och på detta har Axel Darvik begärt en replik. Varsågod Axel.

Tack så mycket ordförande. Det är mycket riktigt att jag är mycket kritisk till nedläggningen utav små välfungerande, trygga, bra skolor i Göteborg. Det är ingen hemlighet. Jag motarbetar det. Men med det sagt så är det också väldigt viktigt att när man väl ändå fattar beslut om nedläggningar, att det sker på ett korrekt sätt. Medborgarna ska känna en respekt för det demokratiska beslutsfattandet. Och för de här eleverna så kommer ju beskedet som en blixt från en klar himmel. Det är klockan fem dagen innan beslutet ska fattas. så får de reda på att deras skola ska försvinna. Och det är väl inte konstigt om föräldrar och elever blir upprörda? Dessutom i det här förslaget är det ju andra barn som också blir drabbade. En förskola som lade sig i sina lokaler helt plötsligt, utan någon dialog. Är det på det sättet som ni vill bedriva dialogarbete?

Axel, vill du ha en kontrareplik? Varsågod Viktoria.

Nu tror jag du blandar ihop korten lite. Frågan om Ramsdal är utredd. Det var en av de delar som förvaltningen har tittat på. Där har det varit föräldradialog, elevdialog och dialog med de fackliga. Man har absolut haft dialog kring alla de här processerna. Men att förvaltningen landade i en slutsats berodde på att de ville göra en stor högstadieskola som vi var emot. Mig veterligen har du själv sagt att du inte. förstå varför man inte prioriterade Ramsdal först, för att den behöver kanske få sig ett uppsving. Och genom att vi kan ta in dem så räddar vi hundratals tomma platser, där rektorerna säger att nu kan vi bedriva ännu mer kvalitativ undervisning. Vi kan ha ännu mer tvålärarprogram. Men vad gäller Talldunge och den lite längre processen som inte ligger så nära förestående, utan 2027, där håller vi på att titta på vad vi kan skapa för lugna och fina förutsättningar för de minsta barnen där. Men det är två olika beslut. På Ramsdal finns det plats för dem redan imorgon.