Interpellation av Axel Darvik (L) till kommunstyrelsens ordförande om att sätta fokus på judiskt liv under Kulturkalaset Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) har överlämnat interpellationen

Då ska jag förtydliga, Martin. Det har inte med Agneta att göra, utan det har med frågorna generellt, alla frågor oavsett vem som ställer frågan, vem som svarar på frågan. Frågan ska vara av enkel karaktär, där man ska kunna svara ja eller nej, och det är bara på den inlämnade frågan som ska besvaras. Jag nämnde inte Agneta, det var inte riktat till Agneta som person, utan det är frågorna. Jag märkte under frågeställningen att man har gått utanför själva frågans innehåll. Så jag säger inte. varken Agneta eller någon annan, utan det är generellt. När man skickar en fråga så håller man sig till frågans innehåll, inget annat. Samma sak med de som svarar, så ska de svara utifrån frågeställningen. Så om Agneta känner att hon blir träffad så är det inte meningen, och det är inte för dig. Utan det var ju mera generellt. Då tackar jag för alla frågeställarna och de som har svarat och går över till ärende nummer tre. Men innan vi börjar på ärende nummer tre så vill jag bara informera om att justeringen av dagens protokoll är den 11 december. Det är en torsdag och inget annat. Om jag har sagt något annat så är det torsdag den 11 december. ordförande om Göteborgs Stads problem med råttor Då är vi på ärende nummer tre och det är interpellationer av Toni Orsulic (M) till kommunstyrelsens ordförande om Göteborgs stads problem med råttor. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S), S, har överlämnat interpellationen till kommunalrådet Karin Pleijel, MP, för besvarande. Karin Pleijel, MP, är inte beredd att besvara interpellationen på dagens sammanträde. Kan besvarande uppskjutas till nästkommande sammanträde? ordförande om att sätta fokus på judiskt liv under Kulturkalaset

Ärende nummer 4. Det är en interpellation av Axel Darvik. Till kommunstyrelsens ordförande om att sätta fokus på judiskt liv under kulturkalaset. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att interpellationen får framställas. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) har överlämnat interpellationen till kommunalrådet Blerta Hoti Singh (S) för besvarande. Jag börjar med att överlämna ordet till kommunalrådet Blerta Hoti Singh (S). Och därefter kommer interpellanten Axel Darvik. Varsågod Blerta.

Tack ordförande. Jag har fått frågan som egentligen var riktad till Jonas men eftersom jag är minoritetsansvarigt kommunalråd så är det jag som ska svara på den. Jag har fått frågan från Axel Darvik huruvida ordföranden då, eller styret, förklarar att ett enhälligt beslut från kommunstyrelsen, från vänster till höger, om att sätta fokus på 250 år av judiskt liv inte fick. tydligt genomslag under Kulturkalaset 2025. Det här kan man ju diskutera huruvida det var tillräckligt genomslag eller inte. Jag har varit i tät dialog med judiska församlingen och judiska församlingens ordförande över innehållet i Kulturkalaset. Det finns mycket potential för att judiskt liv ska fortsätta uppmärksammas. Huruvida man hade kunnat göra mer innehåll eller inte. Den diskussionen är relevant. Men jag vill samtidigt också i den här kammaren påminna om att det här har aldrig hänt i Göteborgs historia. Där vi har programpunkter på Kulturkalaset för just att främja judisk kultur som är en del av svensk kultur och svenskt kulturarv. Och det innehållet har skett i dialog med Judiska församlingen och lokala verksamheter och förvaltningar. Och det är en delseger i det fortsatta arbetet för att främja judiskt liv.

Tack Blerta! Då lämnar jag ordet till Axel Darvik. Varsågod Axel!

Tack ordförande! Till att börja med så blir det lite märkligt här nu för att det svar som Blerta Hoti gör nu är någonting helt annat än det som vi har fått utskickat. Och det var inte heller svar på de två frågorna som jag hade ställt. Så jag vet inte om du vill ge henne möjlighet att svara på frågorna utifrån det som är utskickat eller om hur vi ska hantera detta. Det är en ordningsfråga. Om Blerta vill svara på frågorna så. Nej, jag tänkte göra dig en tjänst genom att informera dig också muntligt för att fylla på med det svar som vi har gett till dig skriftligt. Så jag tycker du borde vara tacksam över mitt svar. Jag utgår från att du har läst svaret. Men om du vill så kan jag ju i den här kammaren också säga hur vi har svarat. Och som jag sa i mitt svar, så har ju det innehåll av de aktiviteterna i kulturkalaset, det var workshops för barn, det var dansföreställningar, det var författarsamtal. Det är ett steg framåt i det uppdrag som vi gav brett politiskt i den här kammaren till Göteborg. Men såklart så kan man göra mer. Man kan alltid göra mer. Och det gör vi. Vi ska ju bland annat fatta beslut i den här kammaren om att satsa på ett judiskt kunskapscentrum. Det vet du. Vi gör mycket mer för att uppmärksamma judiskt liv. Men jag vill vara tydlig med att det vi gör, självklart är det viktigt att vi uppmärksammar.

Nu är det lite ordningsfråga och Axel efterfrågar svaren på interpellationen. Att man svarar först på interpellationen och sen är det naturligtvis, ni har rätt att begära ordet och fortsätta debattera. Men det viktiga är att läsa upp svaren först. Sen kan man begära ordet. För det är väldigt viktigt.

Ursäkta, jag tar till mig det.

Börja med att läsa.

Som jag sa tidigare, utöver att man uppmärksammade judiskt liv kopplat till de aktiviteter som gjordes och att vi nu i staden vidtar en rad andra initiativ för att motverka antisemitism och uppmärksamma judiskt liv så fick jag en annan fråga och det är huruvida ordföranden Staden anser att Göteborg och. fullföljt uppdraget att synliggöra judiskt liv inom befintlig festivalbudget. Om inte, vilka konkreta åtgärder vidtas nu för att säkerställa att politiska beslut genomförs i praktiken? Det uppdrag som Göteborg och. fick för att synliggöra judiskt liv som en del av nationella firandet, resulterade i flertal programpunkter som jag informerade om för en stund sedan. I ett program som vanligtvis inte utformas utifrån deltagarnas kultur, kulturnationalitet eller identitet. Och som jag tidigare nämnde så har utformningen av det innehåll som har varit skett i samråd med både kulturförvaltningen och den judiska församlingen. Och i tätt samarbete med stadens etablerade kulturinstitutioner. Och som jag tidigare sa, så absolut, det hade säkert gått att göra mer. Men utifrån det faktum av att det var noll, det var ingenting sedan tidigare, så har stora steg tagits. Och Göteborgs stad, vi från rödgröna är av den uppfattningen att vi ska göra mer. Vi ska fortsätta utveckla det som redan görs för att synliggöra och uppmärksamma judiskt liv och judisk kultur. För att judisk kultur i Sverige, Göteborg är en del av Göteborgs kulturarv.

Ja, Axel, jag tror du får begära ordet. Du får ju naturligtvis två minuter, för det fick du inte. Rasmus. Vi börjar med Axel. Axel ska ha två minuter först.

Tack ordförande. Vi får väl ta tillbaka detta litegrann för det blir lite konstigt. När vi får ett svar så kommer delvis ett annat svar från talarstolen. Det är lite svårt att veta vad det är man ska förhålla sig till. Men vi får väl komma tillbaka till den ordningsfrågan framöver. Det är ju inte så att det är bara jag som tycker att det är konstigt det som faktiskt blev. När vi hade en enig kommunstyrelse från vänster till höger som beslutade att vi skulle sätta särskilt fokus på ljud. liv i Sverige 250 år och där det har varit en väldigt viktig del av Göteborgs identitet, så resulteras detta i ett fåtal punkter. Det handlar om ett barnpyssel, en monolog på Stadsteatern och visserligen en israelisk dansworkshop. Men varifrån kommer detta att det skulle ha varit en del i marknadsföringen? Jag hittar inte. att det här har varit en del i stadens marknadsföring. Snarare är det så att judiska församlingen säger att de är besvikna över detta. Och att de tycker att judiskt liv snarare har gömts undan i programmet, än att det har fått ett särskilt fokus. Så jag måste ändå ställa frågan till Blerta Hoti Singh (S). Är du nöjd med det fokuset som har blivit på? judiskt liv i Sverige och i Göteborg med de här programpunkterna. Din ordförande sa ju också att det skulle utvärderas efter kalaset och säga om ni var nöjda med hur Göteborg och kompani har skött detta. Har ni gjort en sådan utvärdering nu och vad har ni kommit fram till då?

Tack Axel! Då lämnar jag ordet till Blerta för en replik.

På din fråga om jag är nöjd så är mitt svar tydligt att nej, det är jag inte. Jag är inte nöjd. Jag tycker aldrig att vi ska vara nöjda. med att främja minoriteternas rättigheter i vårt land. Vi har en lag som förpliktar oss att göra saker. Men om jag är stolt, det borde också vara en rimlig fråga. Jag är väldigt stolt över att vi har gjort det här. Och att jag är stolt över att vi har brett gjort det politiskt. Vi har gått i rätt riktning. Men huruvida jag är nöjd med att lyfta judiskt liv? Nej, det är jag inte. Det är därför vi nu i den här kammaren fattar beslut om ett kunskapscentrum. för att gå vidare med att uppmärksamma judiskt liv, som egentligen aldrig får riskera att undermineras till ett jubileumsfirande. Det handlar om att bädda in minoritetsperspektivens verksamheter och rättigheter i ordinarie kärnverksamhet, i grundskolan, i förskolan, inom äldreomsorgen och annat. Den kampen ska vi fortsätta driva. Så nej Axel Darvik, jag är inte nöjd, men jag ser fram emot en god dialog med dig och andra, att vi jobbar på det här.

Tack Blerta, jag lämnar ordet till Axel Darvik för en replik. Varsågod.

Ordförande, då undrar jag lite Blerta, vad är det du är så stolt över? Om den församlingen vars liv skulle uppmärksammas säger att vi, citat, vi blir bortvalda på kalaset. Eller också, det judiska 250- årsjubileet lyfts inte alls fram, snarare göms det undan. Vad är det som du är stolt över? Och finns det inte en risk att det här beteendet snarare är någonting som riskerar att späda på antisemitismen? När man har ett gemensamt beslut i kommunstyrelsen och så väljer man att ignorera det. Och de som skulle vara stolta och glada över detta i stället är väldigt besvikna. Borde inte du i stället då dela den besvikelsen som ansvarigt kommunalråd? och rikta kritik mot Göteborg & Co. för deras agerande. Men i stället säger du att du är stolt. Då undrar jag vad det är du är så stolt över?

Tack Axel, Blerta. Vill du ha en replik eller ska vi gå till talarlistan? En replik, varsågod.

Axel Darvik. Jag vet inte om du uppfattade vad jag sa. Det känns som att du lyfte saker jag säger ur sitt sammanhang för att försöka få gehör för din agenda här. Det är ett försök att skapa. splittring i en fråga där det inte finns en politisk konflikt. Och jag kan bara beklaga den här kammaren att vi har den här sortens polemik i en fråga där vi behöver ha bred samstämmighet för att säkerställa att judarnas rättigheter blir tillgodosedda i vår stad. Jag är stolt över att vi nu fattar beslut om ett kunskapscentrum. Jag är stolt över att vi utökar utbudet kopplat till kulturen för att uppmärksamma judarnas rättigheter och jag är stolt över att vi verkar för att judar. rättigheter är en del av Göteborgs kulturarv. Den kampen hoppas jag förutsätter att vi kan föra tillsammans, i stället för att käbbla om någonting som inte finns anledning att ha en politisk konflikt kring. Tack för ordet!

Tack! Då har Axel Darvik begärt en replik. Andra? Varsågod Axel!

Tack ordförande! Om jag är besviken, om den judiska försvars. församlingen är besviken och det finns många här inne som är besvikna, då hade det varit bra om vi kunde vara enade i en kritik av att det här blev inte bra. Det här är någonting som vi faktiskt kanske borde skämmas över. Att när vi fattar beslut om att vi ska lägga fokus på den judiska historien i Göteborg så göms det undan av det bolag som hade ett uppdrag att verkställa det här beslutet. Det hade jag i alla fall tyckt att det hade varit en bra dom. Då hade man ju inte gjort det till en politisk fråga. Men du säger i stället att du är stolt över hur det blev här. Och i stället börjar vill du prata om massa andra saker som ni ska göra framöver. Men nu är vi här och nu. Vi pratar om kulturkalaset och du pratar om hur det blev. Och då tycker jag du ska ta till dig av den kritiken som har kommit från judiska församlingen. Att man är väldigt missnöjd med detta. Som visserligen är en dialog, men man verkar ju inte som att den dialogen gick åt två håll.

Tack Axel. Då lämnar jag. Ordet till Blerta som är andras sista replik. Varsågod.

Axel, jag blir faktiskt lite ledsen över att du inte lyssnar på det jag säger. Jag sa inte att jag var nöjd, men jag är stolt över att vi främjar judiskt liv. Oavsett om det är 205-årsjubileet kopplat till kulturkalaset eller i all annan verksamhet i den här staden. Jag är stolt över de beslut vi har fattat hittills och de beslut som vi ska fatta senare. senare i kammaren kom för att främja judiskt liv i Göteborg. Men jag är också stolt över att jag har haft tät dialog med judiska församlingen. Och jag hoppas att du också kan kontakta dem, för där har vi en tät dialog över hur vi kan blicka framåt för att se till att judarnas rättigheter synliggörs och uppmärksammas. När det gäller vårt intensiva arbete i den här staden för att motverka antisemitism som är en grov. Det arbetet är jag stolt över och jag vill gärna göra det tillsammans med dig. Jag förstår liksom inte konflikten här, men tack.

Tack Blerta. Då har vi en talarlista och vi börjar med Rasmus Ragnarsson (SD). Därefter är Anneli Rhedin (M). Varsågod Rasmus.

Tack så mycket herr ordförande. Till att börja med så vill jag bara instämma i Axel Darviks kritik och den kritiken han framför. Men det är jättebra Blerta, att du säger att du inte heller, eller är nöjd i den här frågan, för uppenbarligen är ju inte någon annan nöjd heller. Och det jag tror Axel är ute efter i den här frågan, det är ju att ställa, vad var det som gick fel? För uppenbarligen så väljer man ju att tolka, sätta fokus på, väldigt annorlunda från politikens håll och de bolag och förvaltningar som ska genomföra uppdraget. Och då kan jag tycka att det skulle vara intressant att undersöka det närmare, varför man valde att tolka det på det sättet man gjorde. Vilka signaler var det man uppfattade från politikens håll? Det är ju en fråga man kan ställa för att säkerställa att det inte blir de här problemen i styrningen framöver. En annan fråga som jag kanske är nyfiken på, var det så att planerna de hade för kulturkalaset var så långt framskridna att när det här uppdraget kom från politikens håll så kanske det var väldigt svårt att ändra saker i efterhand? Det är ju också en intressant fråga man kan utgå ifrån när man försöker utvärdera.

Tack Rasmus. Då lämnar jag ordet till Anneli Rhedin som är sist i talarlistan. Varsågod, Anneli.