Redovisning av uppdrag att utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar

Kommunfullmäktige Handling 2025 nr 230 Redovisning av uppdrag att utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 25 september 2025 med tillägg enligt yrkande från MP, S och V den 4 november 2025 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Miljö- och klimatnämndens rapport 2025:12 Förslag till åtgärder för ökad hållbarhet vid fritidsbåtshamnar – En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad antecknas. 2. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag 2022-02-24 § 20 till miljö- och klimatnämnden och Grefab, att inom ram utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar, antecknas och förklaras fullgjort. 3. Grefab får i uppdrag att påskynda arbetet med åtgärder för ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar samt att ta fram en åtgärdsplan för hur och när åtgärdsförslagen i rapporten kan genomföras. I arbetet ska kostnader och genomförbarhet för olika åtgärder framgå. Därmed anses hemställan från miljö- och klimatnämnden besvarad. ---- Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Karin Pleijel (MP) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag och tilläggsyrkande från MP, S och V den 4 november 2025. Axel Josefson (M) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag och avslag på hemställan från miljö- och klimatnämnden samt tilläggsyrkande från MP, S och V den 4 november 2025. Kommunstyrelsen beslutade först utan omröstning att bifalla stadsledningskontorets förslag. Kommunstyrelsen beslutade härefter utan omröstning att bifalla tilläggsyrkandet från MP, S och V. Representanterna från M, D, L och KD antecknade som yttrande en skrivelse från den 22 oktober 2025. Emmyly Bönfors (C) antecknade som yttrande en skrivelse från den 4 november 2025. Göteborg den 12 november 2025 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Mathias Sköld Kommunstyrelsen Yttrande Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna, Kristdemokraterna 2025-10-22 6, SLK-2025-00893 Yttrande angående Redovisning av uppdrag att utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar Yttrandet Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna yrkar bifall till tjänsteutlåtandet, vilket innebär att uppdraget antecknas och förklaras fullgjort. Hemställan avslås med hänvisning till vad som framkommer i tjänsteutlåtandet. Särskilt vill vi lyfta fram att Grefab bedömt att åtgärderna inte är kostnadsmässigt realistiska. Frågan får hanteras vidare i Grefabs styrelse utifrån gällande styrdokument och med en avvägning mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Kommunstyrelsen Tilläggsyrkande Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet Datum 2025-11-04 särskilt yttrande Centerpartiet Tilläggsyrkande angående redovisning av uppdrag att utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Grefab får i uppdrag att påskynda arbetet med åtgärder för ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar samt att ta fram en åtgärdsplan för hur och när åtgärdsförslagen i rapporten kan genomföras. I arbetet ska kostnader och genomförbarhet för olika åtgärder framgå. Därmed anses hemställan från Miljö- och klimatnämnden besvarad. 2. I övrigt bifall till tjänsteutlåtandet. Yrkandet Rapporten ”Förslag till åtgärder för ökad hållbarhet vid fritidsbåtshamnar - En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad, rapportnummer 2025:12” är en omfattande utredning med flera förslag som kan bidra till att minska miljöpåverkan från båtlivet och till att nå stadens miljömål. Åtgärderna kommer också att bidra till att nå god vattenstatus för våra kustvatten. Arbete för att undvika spridning av miljögifter är prioriterat. För att åtgärderna ska genomföras krävs ett långsiktigt arbete och det behövs en tidsatt plan. I det fortsatta arbete bör framgå om det finns åtgärder som bolaget bedömer inte kan genomföra inom befintlig budget, samt om det finns andra hinder för genomförande där beslut från kommunfullmäktige eller annan part behövs för ett framgångsrikt arbete. Dialog med intresseorganisationer och andra aktörer inom båtlivet behövs för att förankra förslagen. Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2025-09-25 Anna Säveskog Ärendenummer SLK-2025-00893 Telefon: 031-368 03 90 E-post: anna.saveskog@stadshuset.goteborg.se Redovisning av uppdrag att utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar Stadsledningskontoret överlämnar, utan eget ställningstagande, miljö- och klimatnämndens hemställan avseende beslut i linje med vad som framgår av tilläggsyrkande från MP, S, V och C den 26 augusti 2025 § 131 för beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Miljö- och klimatnämndens rapport 2025:12 Förslag till åtgärder för ökad hållbarhet vid fritidsbåtshamnar – En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad antecknas. 2. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag 2022-02-24 § 20 till miljö- och klimatnämnden och Grefab, att inom ram utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar, antecknas och förklaras fullgjort. Sammanfattning Ärendet är en redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden att med Grefab inom ram utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar. Stadsledningskontoret bedömer att kommunfullmäktige ska förklara uppdraget fullgjort. Miljöförvaltningen har genomfört uppdraget genom att i samverkan med Grefab och med konsult ta fram en rapport med åtgärdsförslag. Miljöförvaltningen har utrett vilka åtgärder som skulle kunna utföras i Grefab:s elva fritidsbåtshamnar för att nå ökad hållbarhet och för att bidra till att god vattenstatus ska uppnås i stadens kustvatten. Stadsledningskontoret noterar att miljö- och klimatnämnden och Grefab gör olika bedömningar om ett flertal åtgärdsförslag. Nämnden bedömer att flera av de föreslagna åtgärderna är viktiga att genomföra. Grefab anser att några av åtgärdsförslagen kan innebära potentiellt stora kostnader för bolaget i relation till den begränsade goda effekten på miljön. Förutom att godkänna redovisningen av uppdraget och att förklara uppdraget fullgjort, beslutade miljö- och klimatnämnden även att hemställa till kommunfullmäktige att fatta beslut i linje med vad som framgår av tilläggsyrkandet. Bedömning ur ekonomisk dimension Miljöförvaltningen har genomfört en samhällsekonomisk analys för de föreslagna åtgärderna. Förvaltningen bedömer att den samhällsekonomiska nyttan är stor och att den i flera fall kan överväga kostnaden för den specifika åtgärden. Grefab anser däremot att vissa av förslagen i utredningen som rör föroreningar i mark och vatten kommer att innebära potentiellt stora kostnader för bolaget. Platsspecifika kartläggningar behöver därför genomföras som underlag till beslut om fortsatta åtgärder. Eventuellt genomförande av åtgärdsförslagen förväntas inverka på Grefab:s driftskostnader och investeringar och kräva personella resurser. Det kan därmed påverka avgiften för Grefab:s kunder i det fall det inte finansieras med tillskott av medel på annat sätt. Bedömning ur ekologisk dimension Fritidsbåtshamnar påverkar vattenmiljöer på olika sätt och påverkansfaktorerna har i utredningen indelats i tre övergripande kategorier: fysisk påverkan, utsläpp till vatten och övrig påverkan. Den fysiska påverkan i vattnet består framför allt av bryggor, förankringsplatser, båtramper, båttrafik och muddring, dumpning och utfyllnader. Även land och strandzoner påverkas av utfyllnader, men dessa områden påverkas också fysiskt via hårdgjorda ytor, uppställningsplatser för båtar, spolplattor för båttvätt, båtramper och avfallshantering. När det gäller utsläpp till vatten handlar det bland annat om olika föroreningar från motorer, båtbottenfärger, båttoaletter och båtuppställningsplatser. Övrig påverkan kan till exempel vara buller från båttrafik och spridning av främmande arter. Fritidsbåtshamnar är ofta belägna i grunda vattenområden som vikar, som opåverkade är mycket värdefulla miljöer med en hög biologisk mångfald. Alla förbättringar som kan genomföras i denna typ av områden bedöms vara positiva, även om det kan krävas många och spridda åtgärder för att det också ska synas för de aktuella miljökvalitetsnormerna för kustvatten som helhet. Åtgärdsförslagen bedöms ha relevans och positiv inverkan på den lokala miljön men också på miljökvalitetsnormerna i berörda vattendrag, även om flera av förslagen har indirekt effekt. Åtgärdsförslagen kan även bidra till måluppfyllnad av huvudmålen och vissa delmål i miljö- och klimatprogrammet, bland annat att Göteborgs Stad arbetar för renare hav, sjöar och vattendrag. Bedömning ur social dimension Fritidshamnar är en del av västkustens identitet som marin miljö och möjliggörare för människor att uppleva havet. Båtlivet kan bidra till viljan att värna havsmiljön och behålla goda förutsättningar för fritidsfiske, segling och ett levande hav. Föreslagna åtgärder kan bidra till att skapa förutsättningar för att nå hållbarhet också inom den sociala dimensionen. En god livsmiljö kräver tillgång till rent vatten och biologisk mångfald. En viktig utgångspunkt är att värna ekosystemtjänster och god folkhälsa. Renare vattenmiljöer ger positiva kvaliteter för alla stadens invånare och besökare. Eventuella ökade kostnader skulle kunna generera högre avgifter och då höja tröskeln för resurssvaga båtägare. Tillgängligheten till havsmiljöer minskar då för denna grupp. Bilagor 1. Miljö- och klimatnämndens handlingar 2025-08-26 § 130 2. Grefab:s handlingar 2025-06-12 § 46 3. Miljö- och klimatnämndens respektive Grefab:s bedömningar för respektive åtgärdsförslag i rapporten. Ärendet Ärendet är en redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag 2022-02-24 § 20 till miljö- och klimatnämnden att med Grefab inom ram utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar. Beskrivning av ärendet Hantering av uppdrag och beslut Miljöförvaltningen har genomfört uppdraget genom att i samverkan med Grefab och med konsult ta fram en rapport med åtgärdsförslag. Förvaltningen och bolaget har tagit fram likalydande tjänsteutlåtanden som har behandlats i miljö- och klimatnämnden respektive Grefab:s styrelse. Grefab:s styrelse beslutade 2025-06-12 § 46 att godkänna återrapporteringen av uppdraget och att förklara uppdraget fullgjort. Miljö- och klimatnämnden beslutade vid sitt sammanträde 2025-08-26 § 130 att godkänna återrapporteringen av uppdraget och att förklara uppdraget fullgjort. Miljö- och klimatnämnden beslutade även att hemställa till kommunfullmäktige att fatta beslut i linje med vad som framgår av tilläggsyrkande. Utredning med förslag på åtgärder Utredningen visar att det finns potential att genomföra förbättringar. Miljöförvaltningen har utrett vilka åtgärder som skulle kunna utföras i Grefab:s elva fritidsbåtshamnar för att nå ökad hållbarhet och för att bidra till att god vattenstatus ska uppnås i stadens kustvatten. Utveckling av miljöansvar och miljöinformation, miljöcertifiering, avfallshantering, föroreningar i mark och vatten, dagvattenutredningar samt bryggtyp, kajkonstruktion och naturvärdesinventeringar är de områden inom vilka åtgärder föreslås. Åtgärderna finns utförligt beskrivna i rapporten Förslag till åtgärder för ökad hållbarhet vid fritidsbåtshamnar – En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad, se bilaga. I rubricerat uppdrag har inte ingått att utreda möjligheten till miljödifferentierade hamnavgifter. Detta genomförs i stället inom ett uppdrag som tilldelades miljö- och klimatnämnden i Göteborgs Stads budget 2024. Ärendet som redovisat det uppdraget är anmält till samma kommunstyrelsesammanträde som aktuellt ärende. Miljö- och klimatnämndens respektive Grefab:s bedömningar Åtgärdsförslagen i rapporten Fritidsbåtshamnarnas lokalisering i grunda vattenmiljöer gör att det finns en stor potential att genomföra förbättringar som resulterar i en ökad biologisk mångfald. Miljö- och klimatnämnden bedömer att flera av de föreslagna åtgärderna är viktiga att genomföra. Grefab:s styrelse bedömer att det kan vara svårt att öka den biologiska mångfalden i hamnarna. Grefab anser vidare att några av åtgärdsförslagen kan innebära potentiellt stora kostnader för bolaget, i relation till den begränsade goda effekten på miljön. Miljö- och klimatnämndens respektive Grefab:s bedömningar för respektive åtgärdsförslag återges i bilaga 3. Hemställan till kommunfullmäktige Miljö- och klimatnämnden hemställer till kommunfullmäktige att ge Grefab i uppdrag att göra en plan för hur åtgärdsförslagen i rapporten kan genomföras och redovisa detta till kommunfullmäktige. I de fall som Grefab önskar stöd i sitt arbete bör miljöförvaltningen bistå med detta. Miljö- och klimatnämnden bedömer också att Grefab i arbetet också bör rapportera kostnadsberäkningar i de åtgärder som man bedömer att bolaget inte kan genomföra inom egen budget, samt andra hinder för genomförande där beslut från kommunfullmäktige eller annan part behövs för ett framgångsrikt arbete. Särskilt gäller detta att ha en dialog med intresseorganisationer inom båtlivet för att förankra förslagen. Yrkandet som ligger till grund för hemställan finns i miljö- och klimatnämndens bifogade handlingar. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret noterar att miljö- och klimatnämnden och Grefab gör olika bedömningar om ett flertal åtgärdsförslag. Miljö- och klimatnämnden bedömer att flera av de föreslagna åtgärderna är viktiga att genomföra. Grefab anser att några av åtgärdsförslagen kan innebära potentiellt stora kostnader för bolaget, i relation till den begränsade goda effekten på miljön. Stadsledningskontoret bedömer att kommunfullmäktige ska förklara uppdraget till miljö- och klimatnämnden och Grefab att inom ram utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar, som fullgjort samt att anteckna miljö- och klimatnämndens rapport 2025:12. Jonas Kinnander Eva Hessman Direktör Ärende och utredning Stadsdirektör Bilaga 1 Miljö- och klimatnämnden Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum: 2025-08-26 § 130 Dnr MKN-2021-9995 Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden att med Grefab inom ram utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar, KS 0715/21 Beslut 1. Miljö- och klimatnämnden godkänner återrapporteringen av kommunfullmäktiges uppdrag den 24 februari 2022 § 20 till nämnden, att med Grefab inom ram utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar. 2. Miljö- och klimatnämnden förklarar kommunfullmäktiges uppdrag den 24 februari 2022 § 20 till nämnden, att med Grefab inom ram ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar fullgjort. 3. Miljö- och klimatnämnden hemställer till kommunfullmäktige att fatta beslut i linje med vad som framgår av tilläggsyrkande från MP, S, V och C. Tidigare behandling Miljö- och klimatnämnden beslutade den 21 september 2021 § 199 att skicka över miljöförvaltningens tjänstutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande över remiss samt att tillstyrka motionen. Miljö- och klimatnämnden beslutade den 17 juni 2025 § 113 att bordlägga ärendet till mötet den 26 augusti 2025. Handlingar Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat 2025-06-05 med bilaga Tilläggsyrkande från MP, S, V och C daterat 2025-08-25 Yrkanden Klara Holmin (MP) med instämmande Maria Granath (C) yrkar bifall till tilläggsyrkandet från MP, S, V och C. Tony Liljendahl (SD) med instämmande av Sarah Ullmark (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på bifall till förvaltningens förslag och finner att nämnden bifaller förvaltningens förslag. Miljö- och klimatnämnden Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum: 2025-08-26 Ordförande ställer proposition på bifall till tilläggsyrkandet från MP, S, V och C mot avslag på tilläggsyrkandet från MP, S, V och C och finner att nämnden bifaller tilläggsyrkandet från MP, S, V och C. Handlingar skickas till Kommunfullmäktige Dag för justering 2025-08-29 Vid protokollet Sekreterare Jenny Magnusson Ordförande Justerande Klara Holmin (MP) Tomas Holst (D) Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla 2025-08-29. Miljö- och klimatnämnden Tilläggsyrkande MP, S, V, C 2025-08-25 Ärende nr 9 Yrkande angående – Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden att med Grefab inom ram utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar Förslag till beslut I Miljö- och klimatnämnden: 1. Miljö- och klimatnämnden hemställer till kommunfullmäktige att fatta beslut i linje med vad som framgår av detta yrkande. 2. I övrigt bifalles förvaltningens förslag till beslut Yrkandet Småbåtshamnarna är viktiga aktörer för att förbättra och värna miljön i våra kustområden och vårt hav. Rapporten lyfter en mängd viktiga insatser för att förbättra miljön i hamnarna, vilka skulle behöva komma till stånd snarast möjligt. En del av arbetet med åtgärderna har redan startat hos Grefab, en del arbete kvarstår och en del av åtgärderna behöver utredas vidare för att klarlägga kostnader och hinder på vägen. Miljö- och klimatnämnden rekommenderar kommunfullmäktige att ge Grefab i uppdrag att göra en plan för hur åtgärdsförslagen i rapporten kan genomföras och redovisa detta till kommunfullmäktige. I de fall som Grefab önskar stöd i sitt arbete bör Miljöförvaltningen bistå med detta. Åtgärderna är av olika slag och omfattning och utredningen visar på betydelsen av att genomföra både omfattande och mindre åtgärder. ”Den samhällsekonomiska nyttan för de framtagna åtgärderna bedöms generellt som stor, och kan i flera fall överväga kostnaden den specifika åtgärden innebär.” (sida 102) Rapporten tar bla upp vikten av åtgärder för minskad spridning av miljögifter såsom TBT, vilket visat sig vara extremt giftigt för vattenlevande organismer. Grefab bör i det arbetet också rapportera kostnadsberäkningar i de åtgärder som man bedömer att bolaget inte kan genomföra inom egen budget, samt andra hinder för genomförande där beslut från kommunfullmäktige eller annan part behövs för ett framgångsrikt arbete. Särskilt gäller detta att ha en dialog med intresseorganisationer inom båtlivet för att förankra förslagen. Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2025-06-05 Josefine Evertsson Diarienummer 2021-9995 Telefon: 031-3683717 E-post: josefine.evertsson@miljo.goteborg.se Jenny Toth Telefon: 031-3683884 E-post: jenny.toth@miljo.goteborg.se Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden att med Grefab inom ram utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar, KS 0715/21 Förslag till beslut 1. Miljö- och klimatnämnden godkänner återrapporteringen av kommunfullmäktiges uppdrag den 24 februari 2022 § 20 till nämnden, att med Grefab inom ram utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar. 2. Miljö- och klimatnämnden förklarar kommunfullmäktiges uppdrag den 24 februari 2022 § 20 till nämnden, att med Grefab inom ram ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar fullgjort. Sammanfattning Miljö- och klimatnämnden och Grefab har av kommunfullmäktige fått i uppdrag att utreda och att ge förslag till effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidsbåtshamnar. I uppdraget har utretts vilka åtgärder som skulle kunna utföras i Grefabs elva fritidsbåtshamnar inom Göteborgs kommun, för ökad hållbarhet, och för att bidra till att god vattenstatus ska uppnås i stadens kustvattenförekomster. Sammantaget visar utredningen att det finns potential att genomföra förbättringar. De områden där det finns förslag till åtgärder är utveckling av miljöansvar och miljöinformation, miljöcertifiering, avfallshantering, föroreningar i mark och vatten, dagvattenutredningar samt bryggtyp, kajkonstruktion och naturvärdesinventeringar. Åtgärderna finns utförligt beskrivna i bilaga 1. De förslag som rör föroreningar i mark och vatten kommer att innebära potentiellt stora kostnader. I ett första steg behöver åtgärderna utredas vidare på plats för att möjliggöra en bedömning av vilka ytterligare steg som ska tas. Kostnader relaterade till undersökningar och åtgärder kan medföra ökade avgifter för Grefabs kunder om de inte finansieras med tillskott av externa medel. Fritidsbåtshamnar är ofta lokaliserade i grunda vikar, som opåverkade är värdefulla miljöer med hög biologisk mångfald. Alla förbättringar som kan genomföras för att minska negativ påverkan bedöms vara värdefulla för att förbättra miljön lokalt och viktiga för att bidra till att förbättra vattenstatusen i stadens kustvatten. Bedömning ur ekonomisk dimension En samhällsekonomisk analys har genomförts för de föreslagna åtgärderna baserat på miljöförvaltningens metodstöd1. Den samhällsekonomiska nyttan har uppskattats med hjälp av tidigare studier. Det finns stora osäkerheter vad gäller samhällsekonomisk nytta och kostnader. Osäkerheten i nyttouppskattningen beror främst på diffusa utsläpp och kumulativa effekter medan osäkerheter i kostnadsuppskattningen beror på brist på utredningar för att säkerställa mängden föroreningar och fysiska hinder. Trots detta bedöms den samhällsekonomiska nyttan vara stor, och kan i flera fall överväga kostnaden för den specifika åtgärden. Vissa av förslagen i utredningen som rör föroreningar i mark och vatten kommer att innebära potentiellt stora kostnader för Grefab. Platsspecifika kartläggningar behöver därför genomföras som underlag till beslut om fortsatta åtgärder. Eventuellt genomförande av åtgärdsförslagen förväntas ge inverkan på Grefabs driftskostnader och investeringar och kräva personella resurser. Åtgärdsgenomförande kan därmed inverka på avgift ut till Grefabs kunder om de inte går att finansiera med tillskott av externa medel. Bedömning ur ekologisk dimension Fritidsbåtshamnar är lokaliserade i grunda vattenområden, ofta vikar, som opåverkade är värdefulla miljöer med hög biologisk mångfald. Åtgärdsförslagen bedöms ha relevans och positiv inverkan på den lokala miljön men också på miljökvalitetsnormerna i berörda vattenförekomster, även om flera av förslagen har indirekt effekt. Bedömning ur social dimension Fritidshamnar är viktiga för västkustens identitet som marin miljö och möjliggörare för människor att uppleva havet. Båtlivet bidrar till viljan att värna havsmiljön och behålla goda förutsättningar för fritidsfiske, segling och ett levande hav. Miljöförvaltningen bedömer att föreslagna åtgärder bidrar till att skapa förutsättningar för att nå hållbarhet också inom den sociala dimensionen. En god livsmiljö kräver tillgång till rent vatten och biologisk mångfald. En viktig utgångspunkt är att värna ekosystemtjänster och god folkhälsa. Renare vattenmiljöer ger positiva kvaliteter för alla stadens invånare och besökare. Eventuella ökade kostnader skulle kunna generera högre avgifter och då höja tröskeln för resurssvaga båtägare. Tillgängligheten till havsmiljöer minskar då för denna grupp. 1 Metodstöd för samhällsekonomisk analys - Miljö och klimat Göteborg 2030 - Göteborgs Stad Bilaga 1. Rapport 2025:12 Förslag till åtgärder för ökad hållbarhet vid fritidsbåtshamnar – En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Ärendet Miljö- och klimatnämnden och Grefab har av kommunfullmäktige fått i uppdrag att utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar. Miljöförvaltningen har i samverkan med Grefab och med hjälp av konsult tagit fram åtgärdsförslag som redovisas i bilaga 1. Förvaltningen och bolaget har tagit fram likalydande tjänsteutlåtanden som ska behandlas i miljö- och klimatnämnden respektive Grefabs styrelse. Beskrivning av ärendet Uppdraget initierades i april 2021 genom en motion från Helena Norin (MP) och Karin Pleijel (MP) om att ge Grefab i uppdrag att införa en modell för differentierade hamnavgifter för att premiera mindre miljöbelastande fritidsbåtar i kommunens hamnar. Miljö- och klimatnämnden tillstyrkte förslaget i motionen i september 2021 (miljö- och klimatnämnden 2021-09-21 § 199) och bedömde att differentierade hamnavgifter skulle kunna vara ett bra verktyg för att minska miljöpåverkan från fritidsbåtar. Grefab behandlade samma motion (Grefab 2021-09-15 § 72) och ansåg att omfattande utredningsinsatser och resurser skulle krävas för att utveckla kriterier för mindre miljöbelastande fritidsbåtar. Dessutom ansåg Grefab att de saknar verktyg och resurser som behövs för att på ett kvalitetssäkert sätt miljöklassa motorer, bottenfärg och båtar och att bolagets prissättning som baseras på båtens storlek, är en betydande och tydlig faktor i miljöfrågan för kunderna. Vidare konstaterade Grefab att de redan aktivt arbetar med flera åtgärder för att främja ett hållbart båtliv. Kommunfullmäktige avstyrkte miljöpartiets motion 2022-02-24 § 20. I stället beslutades att ge miljö- och klimatnämnden och Grefab AB i uppdrag att inom ram utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar (kommunfullmäktige 2022-02-24 § 20). Miljöförvaltningen har i uppdraget strävat efter att samordna arbetsinsatser med redan beslutade och pågående processer och uppdrag. Förvaltningen ansvarar bland annat för att driva och samordna stadens vatten- och havsmiljöarbete som följer av EU:s vattendirektiv och havsmiljödirektiv. Arbetet bedrivs huvudsakligen genom Göteborgs Stads åtgärdsplan för god vattenstatus som beslutades av kommunfullmäktige 2023. Planen syftar till att stärka förutsättningarna för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna uppnås i Göteborgs Stads vattenförekomster och innehåller 32 åtgärder som riktar sig till stadens förvaltningar och bolag. Bland annat tas det fram lokala åtgärdsprogram för stadens vattenförekomster. Ett av åtgärdsprogrammen omfattar Göteborgs kustvatten och kustnära områden där flertalet av Grefabs småbåtshamnar ingår. Förvaltningen har därför i möjligaste mån samordnat arbetet för att dra nytta av de synergier som finns mellan uppdragen. Miljöförvaltningen har genomfört uppdraget genom att i samverkan med Grefab och med hjälp av konsult ta fram en rapport med åtgärdsförslag, se bilaga 1. I uppdraget har det utretts vilka åtgärder som skulle kunna utföras i Grefabs elva fritidsbåtshamnar inom Göteborgs kommun, för ökad hållbarhet, och för att bidra till att god vattenstatus ska uppnås i stadens kustvattenförekomster. Fritidsbåtshamnarna är lokaliserade i sammantaget sju vattenförekomster, varav en utgör ett vattendrag (Göta älv). I uppdraget genomfördes först en omvärldsbevakning för att få insikt i miljörelaterade åtgärder som andra fritidsbåtshamnar arbetar med. Vidare genomfördes en kunskapssammanställning av Grefabs redan befintliga miljöarbete för att få en helhetsbild av genomfört, befintligt och planerat arbete. I uppdraget har det även varit fokus på att definiera vad en av föreslagna åtgärder i vattenmyndigheternas databas VISS, Efterbehandling av miljögifter, skulle kunna innebära i aktuella hamnar. Småbåtshamnar påverkar våra vattenmiljöer på olika sätt och påverkansfaktorerna har indelats i tre övergripande kategorier: fysisk påverkan, utsläpp till vatten och övrig påverkan. Den fysiska påverkan i vattnet består framför allt av bryggor, förankringsplatser, båtramper, båttrafik och muddring, dumpning och utfyllnader. Även land och strandzoner påverkas av utfyllnader, men dessa områden påverkas också fysiskt via hårdgjorda ytor, uppställningsplatser för båtar, spolplattor/båttvätt, båtramper och avfallshantering. När det gäller utsläpp till vatten handlar det bland annat om olika föroreningar från motorer, båtbottenfärger, båttoaletter och båtuppställningsplatser. Övrig påverkan kan till exempel vara buller från båttrafik och spridning av främmande arter. Ett flertal olika åtgärdsförslag med fokus på ökad hållbarhet i fritidsbåtshamnar har tagits fram. Alla åtgärdsförslag bedöms ha relevans och positiv inverkan för de gällande miljökvalitetsnormerna i vattenmiljöer, även om flera av dem snarare kan ses ha en indirekt effekt. I jämförelse med storleken på kustvattenförekomsterna i vilka fritidsbåtshamnarna är lokaliserade, är hamnarna lokaliserade på en liten yta och kan ur den synvinkeln bedömas ha en liten effekt för miljökvalitetsnormerna. Fritidsbåtshamnar är dock ofta belägna i grunda vattenområden, som vikar, som opåverkade är mycket värdefulla miljöer med en hög biologisk mångfald. Alla förbättringar som kan genomföras i denna typ av områden bedöms vara positiva, även om det kan krävas många och spridda åtgärder för att det också ska synas för de aktuella miljökvalitetsnormerna för kustvattenförekomsten som helhet. Fritidsbåtar rör sig också mellan vattenområden, och en ökad medvetenhet och tillämpning av miljömässig hållbarhet hos båtägare kan således indirekt även antas ge en positiv påverkan. Miljödifferentierade hamnavgifter I rubricerat uppdrag har inte ingått att utreda möjligheten till miljödifferentierade hamnavgifter. Detta genomförs i stället inom ett uppdrag som tilldelades miljö- och klimatnämnden i Göteborgs Stads budget 2024. Miljö- och klimatnämnden fick då i uppdrag att, i samverkan med Grefab, ta fram en modell för miljödifferentierad båtplatsavgift i Göteborg Stads småbåtshamnar. Även detta uppdrag återrapporteras till miljö- och klimatnämnden den 17 juni 2025. Förvaltningens respektive bolagets bedömning Utredningen i bilaga 1 innehåller en mängd förslag på åtgärder som skulle kunna utföras i stadens fritidsbåtshamnar för att stimulera ökad hållbarhet. Fritidsbåtshamnarnas lokalisering i grunda vattenmiljöer gör att det finns en stor potential att genomföra förbättringar som resulterar i en ökad biologisk mångfald. Miljöförvaltningen bedömer att flera av de föreslagna åtgärderna är viktiga att genomföra. Grefab har bedömt att det kan vara svårt att öka den biologiska mångfalden i hamnarna. Grefab anser vidare att några av åtgärdsförslagen kan innebära potentiellt stora kostnader för bolaget, i relation till den begränsade goda effekten på miljön. Nedan sammanfattas miljöförvaltningens och Grefabs bedömningar av föreslagna åtgärder. Utveckling av miljöansvar och miljöcertifiering I rapporten föreslås en utveckling av rollen som miljöansvarig. Miljöförvaltningen bedömer att den åtgärden är en nyckelfaktor i det fortsatta miljöarbetet. Flera av de åtgärdsförslag som rör information bör kunna hanteras av en miljöansvarig om mer tid avsätts specifikt för att fokusera på miljöfrågorna. Informationsinsatser bedöms vara viktiga för att öka kunskap och medvetenhet hos Grefabs kunder och därmed bidra till att minska fritidsbåtlivets miljöpåverkan. När det gäller miljöcertifiering enligt ”Blå flagg för hamn” ser miljöförvaltningen att det kan vara ett sätt att tydligt visa att hamnarna har ett pågående miljöarbete och uppfyller vissa frivilliga åtagande. Grefab bedömer att direktkontakt i hamnar av Grefabs storlek är den mest effektiva informationsinsatsen. Bolaget har nu inom ramen för sitt systematiska miljöarbete beslutat att skapa en miljögrupp med en miljökontaktperson i varje hamn. Tanken är att gruppen ska öka bolagets kapacitet att kommunicera med kunderna om exempelvis miljöregler i samband med sjösättning och upptag av båtar. Detta är ett steg i att sprida kunskap om miljöfrågor. Grefab bedömer vidare att informationsträffar för nya kunder i en organisation av Grefabs storlek inte är hanterbar. Blå flagg prövades av Grefab för 25 år sedan. Grefab bedömer att bolaget redan genomför det som innefattas i en miljöcertifiering inom Blå Flagg inom sin verksamhet. Avfallshantering I rapporten föreslås att inrätta låsta miljöstationer i Grefabs hamnar. Denna åtgärd är redan på god väg eftersom Grefab planerar att införa sådana i de sex största hamnarna. Det föreslås även att ytterligare bommar sätts upp i vissa hamnar för att begränsa tillgänglighet för andra än Grefabs kunder. Grefab bedömer dock att det inte kommer att behövas i och med att miljöstationerna blir låsta. Vid skrovrengöring av båtar uppstår ett avfall av färgflagor som ofta innehåller miljögifter. I utredningen finns förslag om att Grefab ska tillhandahålla presenning som kan fånga upp färgrester vid båtunderhåll. Denna åtgärd bedöms som effektiv av miljöförvaltningen. Vidare föreslås att bygga en barriär vid spolplattorna för att förhindra att vatten och påväxt som hamnar på spolplattorna spolas över kajkanten och ner i vattenområdet. Miljöförvaltningen är positiva till åtgärden som kan minska risken att miljögifter sprids till hamnbassängen. Grefab bedömer att tillhandahållande av presenning riskerar att generera stora mängder mikroplaster i hamnarna som blir för svårt för bolaget att hantera. Kretslopp och vatten samlar i dagsläget inte in presenningar med färgflagor, presenningen går som brännbart och flagorna som farligt avfall. Grefab bedömer att det ligger på varje enskild båtägare att säkerställa omhändertagande av avfallet. Grefab sopar alla sina uppställningsytor efter vintersäsongen och destruerar det som sopats upp som farligt avfall. Grefab gör vidare bedömningen att införande av barriär vid spolplatta skulle innebära ett arbetsmiljöproblem, då det är risk att personal eller kunder snubblar på den typen av barriärer. Föroreningar i mark och vatten Det finns åtgärdsförslag som rör föroreningar i mark och vatten. Miljöförvaltningen bedömer att dessa åtgärder behöver utföras i en viss ordning och att fokus i ett första steg bör ligga på översiktliga miljötekniska markundersökningar. Detta eftersom spridning kan ske från land till vattenområdet, och landområden behöver åtgärdas först. Inom staden pågår processer kopplat till förorenad mark. I oktober 2022 antog miljö- och klimatnämnden en handlingsplan för förorenade områden som gäller för åren 2023–2028. Prioriterade områden i Göteborgs kommun utgörs till stor del av verksamheter i branscherna kemtvättar och fritidsbåtshamnar (inklusive sediment och båtuppställningsplatser). Det långsiktiga målet är att områden med riskklass 1 och 2 ska vara åtgärdade senast 2050 2. När kommunfullmäktige beslutade om kompletteringsbudget i oktober 2024 fick miljö- och klimatnämnden även i uppdrag att samordna framtagandet av en stadengemensam handlingsplan för förorenade områden. Uppdraget ska ske i samverkan med berörda nämnder och styrelser och omfattar de områden med riskklass 1 och 2 som staden ansvarar för. I dessa områden ingår flera av Grefabs hamnar och bolaget kommer att beröras av arbetet. Grefab bedömer att de åtgärder som rör föroreningar är kostsamma och skulle kunna påverka verksamheten hårt ekonomiskt. Däremot är Grefab med i ett projekt som drivs av SWEBOAT, där man under en femårsperiod ska testa metoder för att neutralisera föroreningar i marken i Grefabs hamnar Torslanda Lagun och Björlanda Kile. Inom projektet har det tidigare kunnat konstateras att det finns kostnadseffektiva åtgärder för sanering av hamnområden att pröva. Dagvattenutredningar Dagvatten är en spridningsväg för föroreningar. I småbåtshamnarna hanteras miljögifter såsom båtbottenfärger, oljor och bränslen med mera som riskerar att hamna i recipienten. Det finns förslag om att genomföra dagvattenutredningar i sex av småbåtshamnarna. Det handlar om att dokumentera eventuella ledningar och brunnar samt hur dagvattnet avleds från hamnområde och uppställningsytor. Utifrån resultatet utreds därefter om det finns behov av dagvattenreningsåtgärder. Miljöförvaltningen bedömer att detta är en viktig åtgärd för att minska risken för utsläpp av miljöfarliga ämnen till vattenmiljöerna. Grefab bedömer att åtgärden blir kostsam för bolaget. Bolaget ställer sig positiv till åtgärder om de kan delfinansieras av andra än båtägarna. Grefab ställer sig tveksam till att dagvattenrening skulle ha en positiv tydlig effekt. Bryggtyp, kajkonstruktion och naturvärdesinventeringar I utredningen finns förslag om att välja bryggtyp och konstruktion av kajer som gynnar biologisk mångfald. Miljöförvaltningen bedömer att detta bör beaktas vid renoveringar av bryggor samt om strandskoning behöver förstärkas. Det föreslås även att det ska genomföras naturvärdesinventeringar i hamnarna. Miljöförvaltningen bedömer att sådana inventeringar är relevanta att genomföra i samband med andra åtgärder. När dessa 2 Handlingsplan för förorenade områden 2023-2028 - Företag och organisationer - Göteborgs Stad inventeringar genomförs bör det ingå att undersöka landmiljön för att utreda vilka åtgärder som är genomförbara för att främja biologisk mångfald även på land. båt Grefab bedömer att ifall marknaden erbjuder fullgoda alternativ till bryggtyp och konstruktion av kajer, som till exempel ger ökad ljusgenomsläpplighet genom bryggor, ska möjligheten att använda sådana utredas vid renovering. Som tidigare nämnts bedömer Grefab att det kan bli svårt att genomföra åtgärder för att främja biologisk mångfald i hamnområdena. Elektrifiering I utredningen ingår inga åtgärdsförslag kopplat till elektrifiering eftersom Grefab redan har ett pågående arbete kring detta. Grefab deltar sedan 2023 - 2025 i projektet GoLeif vars syfte är att skapa en laddinfrastruktur för båtar. Fokus i projektet har varit god tillgång till el vid varje båtplats eftersom Grefab har hemmahamnar och inte gästhamnar. Maria Jacobsson Marcus Jahnke Direktör Avdelningschef Miljöförvaltningen Förslag till åtgärder för ökad hållbarhet vid fritidsbåtshamnar En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 goteborg.se Förslag till åtgärder för ökad hållbarhet vid fritidsbåtshamnar En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Göteborgs Stad, miljöförvaltningen Författare: Hanna Mellgren, Hanna Thevenot, Sandra Hermansson och Olivia Langhamer, COWI AB Granskning: Peter Wirdenäs och Maria Finke Foton:- ISBN nr: 1401-2448 Vill du använda text eller bilder ur denna rapport citerar du: Miljöförvaltningen Göteborgs Stad, 2025:12 Förslag till åtgärder för ökad hållbarhet vid fritidsbåtshamnar En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Detta är en rapport i miljöförvaltningens rapportserie. Hela rapportserien hittar du på https://goteborg.se/mfrapporter Sammanfattning Miljö- och klimatnämnden och Grefab har av kommunfullmäktige fått i uppdrag att utreda och att ge förslag till effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidsbåtshamnar. COWI AB har därför på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad genomfört utredningar och tagit fram åtgärdsförslag i projektet Minskad miljöpåverkan i Göteborgs kustvattenförekomster och ökad hållbarhet i stadens småbåtshamnar. I uppdraget utreddes vilka åtgärder som skulle kunna utföras i Grefabs elva fritidsbåtshamnar inom Göteborgs kommun, för ökad hållbarhet, och för att bidra till att god vattenstatus ska uppnås i stadens kustvattenförekomster. Fritidsbåtshamnarna är lokaliserade i sammantaget sju vattenförekomster, varav en utgör ett vattendrag (Göta älv). I uppdraget ingick att genomföra en omvärldsbevakning för att få insikt i miljörelaterade åtgärder som andra fritidsbåtshamnar arbetar med. Detta resulterade i ett brett spann av åtgärder, varav några även valdes att användas i denna rapport som grund för några åtgärdsförslag. Även en kunskapssammanställning av Grefabs redan befintliga miljöarbete genomfördes för att få en helhetsbild av det genomförda, befintliga och planerade arbetet. I uppdraget var det även fokus på att definiera åtgärdsförslaget Efterbehandling av miljögifter relaterat till de aktuella fritidsbåtshamnarna. Detta resulterade i en mängd olika åtgärder som kan vara aktuella, såväl åtgärder i markområden på hamnplan som för sedimenten i hamnbassängen. För att åtgärder med efterbehandling av miljögifter ska bli effektiva bedöms det dock viktigt att först begränsa eller helt stoppa spridning från punktkällor och diffusa källor. Kännedom om respektive hamns eventuella föroreningar och spridning är också kunskap som krävs för att eventuella åtgärder så kunna utföras effektivt med önskad effekt. Uppdraget resulterade i såväl åtgärdsförslag specificerade för varje fritidsbåtshamn som åtgärdsförslag som bedömdes som övergripande för alla de aktuella fritidsbåtshamnarna. Bland dessa övergripande åtgärdsförslag kan nämnas att utnämna en miljöansvarig som jobbar aktivt med alla miljöfrågor, mer och tydligare information till båtägarna, utbildningar för båtägarna gällande båtunderhåll och marina ekosystem för att öka medvetenheten och den generella kunskapsnivån. Specifika förslag för några hamnar utgjordes till exempel av utvärdering av bryggtyper som ger större ljusinsläpp, åtgärder på befintliga bryggor för ökat ljusnedsläpp under bryggorna, miljöcertifiering och åtgärder för förbättrad avfallshantering. Vidare genomfördes en kostnadsbedömning av de framtagna åtgärdsförslagen. En samhällsekonomisk analys genomfördes därefter för de föreslagna åtgärderna, vilken baserats på miljöförvaltningens metodstöd för samhällsekonomisk analys. Den samhällsekonomiska nyttan har uppskattats med hjälp av tidigare studier. Det finns stora osäkerheter vad gäller den samhällsekonomiska nyttan och kostnaden. Osäkerheten i nyttouppskattningen En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 beror främst på diffusa utsläpp och kumulativa effekter medan osäkerheter i kostnadsuppskattningen beror på brist på utredningar för att säkerställa mängden föroreningar och fysiska hinder. Trots detta bedöms generellt den samhällsekonomiska nyttan vara stor, och kan i flera fall överväga kostnaden för den specifika åtgärden. Alla åtgärdsförslag bedöms ha relevans och positiv inverkan för de gällande miljökvalitetsnormerna i vattenmiljöer, även om flera av dem har indirekt effekt. I jämförelse med kustvattenförekomsterna i vilka fritidsbåtshamnarna är lokaliserade, är fritidsbåtshamnarna lokaliserade på en liten yta och kan ur den synvinkeln bedömas ha en liten effekt för miljökvalitetsnormerna. Fritidsbåtshamnar är dock lokaliserade i grunda vattenområden, ofta vikar, som utan större antropogen påverkan är mycket värdefulla miljöer med en hög biologisk mångfald. Alla typer av förbättringar som kan genomföras i denna typ av områden bedöms således vara positivt, även om det kan krävas många och spridda åtgärder för att det också ska synas för de aktuella miljökvalitetsnormerna för kustvattenförekomsten som helhet. Sammantaget visar resultatet att det finns stor potential att genomföra förbättringar. Vissa förslag kan vara kostsamma så det blir viktigt att väga kostnad och nytta. En tydlig målbild samt säkra och bra underlag för ställningstaganden blir viktigt så att medel läggs på rätt åtgärd för önskad effekt. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Ordförklaring Förkortning Betydelse AC Aktivt kol CAA Kromaterad koppararsenat CO Kolmonoxid CO2 Koldioxid Cu Koppar DMB Dibutyltenn FA Farligt avfall KM Känslig markanvändning MBT Monobutyltenn MKM Mindre känslig markanvändning MKN Miljökvalitetsnormer NOx Kväveoxider NVI Naturvärdesinventering PAH Polycykliska aromatiska kolväten Pb Bly PCB Polyklorerade bifenyler Per- och polyfluorerade PFAS alkylsubstanser TBT Tributyltenn TFT Trifenyltenn Sek Svenska kronor VISS Vatteninformation Sverige VOC Lättflyktiga kolväten XRF-mätning X-Ray Flourescence- mätning Zn Zink En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Innehåll 1 Inledning ....................................................................................... 9 1.1 Syfte ....................................................................................... 9 1.2 Avgränsningar ...................................................................... 10 1.3 Metodik ................................................................................ 12 1.4 Generella påverkansfaktorer i småbåtshamnar .................... 13 1.5 Objektsbeskrivning ............................................................... 15 2 Kunskapssammanställning ....................................................... 23 2.1 Spolplattor och reningsanläggningar .................................... 23 2.2 Underhåll av båtar ................................................................ 24 2.3 Latrintömningsstationer ........................................................ 24 2.4 Utredning av mark, dagvatten och sediment......................... 25 2.5 Organisation ......................................................................... 26 2.6 Utbildning ............................................................................. 26 2.7 Övriga miljöfrågor ................................................................. 26 2.8 GoLeif .................................................................................. 27 2.9 Åtgärdstester båtuppställningsplatser ................................... 27 2.10 Oljelänsor och absorptionsmedel ......................................... 27 3 Omvärldsbevakning ................................................................... 28 3.1 Lysekils kommun .................................................................. 28 3.2 Lidköpings båtsällskap ......................................................... 29 3.3 Arendal (Norge) .................................................................... 29 3.4 Kungälvs motor och segelsällskap, KMS Nordön ................. 30 3.5 Getterön marina ................................................................... 31 3.6 Sammanfattande diskussion omvärldsbevakning ................. 32 4 Åtgärden Efterbehandling av miljögifter i småbåtshamnar ..... 33 4.1 Föroreningar i hamnar .......................................................... 33 4.2 Efterbehandlingsåtgärder av förorenad jord och sediment.... 35 5 Åtgärdsförslag för efterbehandling av miljögifter i Grefabs hamnar ............................................................................................... 42 5.1 Askims fjord.......................................................................... 42 5.2 Asperöfjorden ....................................................................... 44 5.3 Brännö-Styrsöområdet ......................................................... 48 5.4 Göta älv-Säveåns inflöde till mynningen vid Älvsborgsbron .. 48 5.5 Nordre Älvs fjord................................................................... 49 En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 5.6 Rivö fjord nord ...................................................................... 51 5.7 Rivö fjord syd ....................................................................... 53 6 Övriga åtgärdsalternativ............................................................. 55 6.1 Miljöansvarig ........................................................................ 55 6.2 Information för båtägare ....................................................... 55 6.3 Miljöcertifiering ..................................................................... 56 6.4 Bryggtyp ............................................................................... 57 6.5 Kajkantskonstruktion ............................................................ 57 6.6 Spolplatta och båtunderhåll .................................................. 58 6.7 Begränsad tillgänglighet ....................................................... 58 6.8 Avfallshantering .................................................................... 59 7 Övriga åtgärdsförslag i Grefabs hamnar .................................. 60 7.1 Samtliga hamnar .................................................................. 60 7.2 Askims fjord.......................................................................... 62 7.3 Asperöfjorden ....................................................................... 66 7.4 Brännö-Styrsöområdet ......................................................... 71 7.5 Göta älv-Säveåns inflöde till mynningen vid Älvsborgsbron .. 73 7.6 Nordre Älvs fjord................................................................... 77 7.7 Rivö fjord nord ...................................................................... 79 7.8 Rivö fjord syd ....................................................................... 81 8 Kostnadsbedömning .................................................................. 83 8.1 Miljöteknisk markundersökning............................................. 83 8.2 Schaktsanering .................................................................... 84 8.3 Sedimentundersökning ......................................................... 84 8.4 Naturvärdesinventering (NVI) i vatten- och strandmiljö ......... 86 8.5 Muddring .............................................................................. 86 8.6 Isolationsövertäckning .......................................................... 87 8.7 AC-baserad tunnskiktsövertäckning ..................................... 88 8.8 Miljöansvarig ........................................................................ 88 8.9 Information ........................................................................... 88 8.10 Miljöcertifiering ..................................................................... 89 8.11 Bryggtyp ............................................................................... 89 8.12 Kajkantskonstruktion ............................................................ 90 8.13 Spolplatta och båtunderhåll .................................................. 90 8.14 Begränsad tillgänglighet ....................................................... 90 8.15 Avfallshantering .................................................................... 91 En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 8.16 Dagvattenutredning .............................................................. 91 9 Samhällsekonomisk analys ....................................................... 92 9.1 Bakgrund .............................................................................. 92 9.2 Resultat ................................................................................ 95 9.3 Sammanfattande slutsats ................................................... 100 10 Åtgärdernas relevans för miljökvalitetsnormer ................. 101 11 Slutsats ................................................................................. 102 12 Referenser ............................................................................ 103 En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 1 Inledning Miljö- och klimatnämnden samt Grefab har av kommunfullmäktige fått i uppdrag att utreda och att ge förslag till effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidsbåtshamnar. COWI AB har därför på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad genomfört utredningar och tagit fram åtgärdsförslag i projektet Minskad miljöpåverkan i Göteborgs kustvattenförekomster och ökad hållbarhet i stadens småbåtshamnar. Göteborgs Stad strävar mot en ekologiskt hållbar stad till år 2030, där Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2021–2030 är det övergripande styrande dokumentet (Göteborgs Stad, 2021). Göteborg ska vara en av världens städer som är ledande i att förebygga och åtgärda miljö- samt klimatproblem. Programmet innehåller tre miljömål (naturen, klimatet och människan) med tolv delmål som har Göteborgs Stads egen verksamhet i fokus. Målåret för både programmet, miljömålen och de flesta delmålen är år 2030. Ett av delmålen för målet om naturen är renare hav, sjöar och vattendrag, där god vattenstatus är en miljökvalitetsnorm som Sveriges vattenförvaltning ska nå till 2027 (Göteborgs Stad, 2021). Uppdraget omfattar Grefabs fritidsbåtshamnar i Göteborgs kommun. Grefab har lokala mål (Grefab, 2024l), vilka är: • Arbeta för renare hav, sjöar och vattendrag. • Inköp bidrar till att främja biologisk mångfald. • Minska energianvändningen i hamnar och i lokaler. • Minska klimatpåverkan från transporter. • Minska användningen av skadliga ämnen. • Säkra en god luftkvalitet för göteborgarna. • Minskar buller för göteborgarna. • Säkra tillgången till grönområden och nyttjar ekosystemtjänster. 1.1 Syfte Syftet är att utreda vilka åtgärder som skulle kunna utföras i stadens fritidsbåtshamnar för ökad hållbarhet, och för att bidra till att god vattenstatus ska uppnås i stadens kustvattenförekomster. Följande moment ingår: • Kunskapssammanställning av vilka åtgärder som är genomförda, pågående eller planerade i de aktuella hamnarna. • Omvärldsbevakning med beskrivning och bedömning av kunskapsläget. Detta för att få en överblick och förståelse hur andra kustkommuner arbetar mot ökad hållbarhet i småbåtshamnar. • Utredning av åtgärden Efterbehandling av miljögifter i VISS och dess innebörd i aktuella hamnar. • Förslag på möjliga nya åtgärder med deras genomförbarhet, nytta och förväntad effekt. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 • Föreslagna åtgärders relevans gällande miljökvalitetsnormer för vatten. • En kostnadsbedömning för varje föreslagen åtgärd. • En samhällsekonomisk analys för föreslagna åtgärder. 1.2 Avgränsningar Uppdraget omfattar Grefabs fritidsbåtshamnar i Göteborgs kommun, vilket motsvarar elva hamnar. Av dessa är åtta hamnar lokaliserade i sex kustvattenförekomster. De övriga tre hamnarna är lokaliserade i den längst nedströms liggande delen av Göta älv, vilken är klassad som ett kraftigt modifierat vatten. Närmaste nedströms liggande kustvattenförekomst från denna vattenförekomst i Göta älv utgörs av kustvattenförekomsten Rivö fjord nord (Tabell 1). I Göteborgs kommun finns ytterligare åtta kustvattenförekomster där ingen av Grefabs småbåtshamnar är lokaliserade. Dessa ingår inte direkt i uppdraget, men kan bli aktuella om åtgärderna i aktuella småbåtshamnar bedöms ha en sådan tyngdpunkt att även närliggande kustvattenförekomster bedöms kunna få positiva effekter av de föreslagna åtgärderna. Lokaliseringen av alla kustvattenförekomster, aktuell vattenförekomst i Göta älv samt Grefabs småbåtshamnar syns i kartöversikt (Figur 1) samt i tabellöversikt (Tabell 1). En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Figur 1. Översiktskarta med Grefabs småbåtshamnar i Göteborgs kommun samt aktuella vattenförekomster i vilka dessa är lokaliserade. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Tabell 1. Aktuella småbåtshamnar (Grefab) samt vattenförekomst med dess huvudsakliga miljöproblem. I tabellen syns även färgmarkeringar för statusen, där måttlig status markerats med gult och uppnår ej god status markerats med rött enligt samma färgsystem som används i VISS. Småbåtshamn(ar) Ekologisk Kemisk GREFAB Huvudsakliga Kustvatten- status status Vatten-ID Kommun(er) lokaliserade i miljöproblem förekomst (senaste (senaste aktuell enligt VISS klassning) klassning) vattenförekomst Fysisk WA9730 Göteborg, Hovås Uppnår ej påverkan, SFÄ, Askims fjord Måttlig 1629 Kungsbacka Killingsholmen god Prioriterade ämnen Fysisk Asperöfjorden WA1394 Fiskebäck Uppnår ej påverkan, SFÄ, Göteborg Måttlig sek namn 1202 Hinsholmen god Prioriterade ämnen Fysisk Brännö- WA3807 Uppnår ej påverkan, Göteborg Styrsö-Tången Måttlig Styrsöområdet 2012 god Prioriterade ämnen Göta älv- Eriksberg Fisk, Fysisk Säveåns WA6873 Lindholmen Uppnår ej påverkan, inflöde till Göteborg Måttlig* 6339 Rosenlunds- god Prioriterade mynningen vid kanalen ämnen Älvsborgsbron Övergödning, Göteborg, Fysisk Nordre Älvs WA6913 Uppnår ej Kungälv, Björlanda kile Måttlig påverkan, fjord 7484 god Öckerö Prioriterade ämnen Övergödning, Fysisk WA8301 Uppnår ej Rivö fjord nord Göteborg Torslanda lagun Måttlig påverkan, SFÄ, 7720 god Prioriterade ämnen Övergödning, Fysisk WA4430 Uppnår ej Rivö fjord syd Göteborg Saltholmen Måttlig påverkan, SFÄ, 3966 god Prioriterade ämnen * Ekologisk potential, vattenförekomsten utgör ett kraftigt modifierat vatten. Närmast lokaliserade naturliga vattenförekomst nedströms är kustvattenförekomsten Rivö fjord nord. 1.3 Metodik Aktuell rapport är i huvudsak en litteraturstudie som baseras på tillgängligt underlag i form av rapporter, GIS-underlag och övrig webbaserad information. Även samtal med olika båtföreningar och kommuner har genomförts. För en förbättrad förståelse av aktuella småbåtshamnarnas miljöproblematik och förutsättningar genomfördes platsbesök den 20 juni 2024 i de aktuella fritidsbåtshamnarna i Hinsholmen, Fiskebäck, Saltholmen och Rosenlundskanalen. I Hinsholmen genomfördes platsbesöket tillsammans med Grefabs tekniska samordnare Roger Lindberg. Möte mellan Kretslopp och En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Vatten och COWI samt mellan handläggare från miljöförvaltningens miljötillsyn och COWI har ägt rum under arbetets gång. Kostnadsbedömningarna har tagits fram utifrån erfarenhet från tidigare liknande projekt samt tillgängliga rapporter, vägledningar och handböcker. Enbart åtgärdsförslag som bedömts vara tekniskt möjligt genomförbara har belysts i aktuell rapport. Vissa åtgärdsförslag är bredare eller innefattar utredning, vilket gör att genomförbarheten kan komma att ändras baserat på resultaten. I dessa fall behöver genomförbarheten utvärderas enskilt och kan resultera i att åtgärden i ett senare skede inte bedöms ekonomiskt eller miljömässigt motiverat att genomföra. Den samhällsekonomiska analysen har utförts enligt miljöförvaltningen i Göteborgs Stads metodstöd för samhällsekonomisk analys (Göteborgs Stad, u.å.). Metoden består av fyra steg: Förbered analysen, Identifiera och beskriv miljöproblemet, Föreslå lösningar samt Beskriv effekter och konsekvenser. GIS-underlag för åtgärdsförslagen bifogas rapporten i referenssystemet SWEREF 991200. I de fall koordinater anges i rapporten för åtgärdsförslagen används samma referenssystem. För varje åtgärdsförslag har COWI tagit fram ett ID-nr som är samma i rapporten som i GIS-underlaget. 1.4 Generella påverkansfaktorer i småbåtshamnar Nedan listas översiktligt miljöpåverkan som kan uppstå i småbåtshamnar som bakgrund för förståelse kring föreslagna åtgärder och omvärldsbevakningen. Listan och texten nedan baseras till största delen på Havsmiljöinstitutets rapport om fritidsbåtars påverkan (Havsmiljöinstitutet, 2019). Påverkansfaktorerna har nedan delats in i tre övergripande kategorier: fysisk påverkan, utsläpp till vatten och övrig påverkan. Nedan listas faktorer, strukturer och föroreningar som vanligen förekommer relaterat till småbåtshamnar. Det kan finnas småbåtshamnar som har ytterligare andra faktorer, strukturer och föroreningar relaterat till sin verksamhet. 1.4.1 Fysisk påverkan 1.4.1.1 Strukturer/aktiviteter i vattnet och på vattenytan • Bryggor • Övriga förankringsplatser och ankring • Båtramper • Muddring, dumpning och utfyllnad • Båttrafik (svall, grumling) En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 1.4.1.2 Strukturer på land och strandzon • Utfyllnad • Hårdgjorda ytor • Uppställningsplatser båtar • Spolplattor och annan båttvätt* • Båtramper • Avfall *Sedan 2012 finns det riktlinjer för hur båtbottentvättning av fritidsbåtar ska utföras (Havs- och Vattenmyndigheten, 2015). 1.4.2 Utsläpp till vatten 1.4.2.1 Utsläpp från motorer • PAH:er (exempelvis Antracen) • VOC • NOX • CO • CO₂ • Sotpartiklar • Tvåtaktsmotorer** ** Fyrtaktsmotorer har en bättre motoreffektivitet jämfört med tvåtaktsmotorer, där tvåtaktsmotorer släpper ut 20–30 procent av bränslet oförbränt. 1.4.2.2 Utsläpp från båtbottenfärger • Koppar • TBT • DMB • MBT • Irgarol • Bly • Zink • PCB • Mikroplaster 1.4.2.3 Utsläpp från båttoaletter Det är förbjudet att tömma båttoaletter i vatten sedan 2015. Av fritidsbåtarna är det endast cirka 10 procent som har en båttoalett. • Näringsämnen • Läkemedelsrester och sjukdomsalstrande mikroorganismer En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 1.4.2.4 Utsläpp från båtuppställningsplatser På en båtuppställningsplats med hårdgjord yta sker spridning av föroreningar främst via dagvatten. • TBT • Irgarol • Koppar • Zink 1.4.2.5 Övriga föroreningar • CAA för impregnering av virke till pålade bryggor 1.4.3 Övrig påverkan • Buller från båttrafik • Spridning av främmande arter 1.5 Objektsbeskrivning Grefab driver elva fritidsbåtshamnar i Göteborgs Stad med varierande antal båtplatser, vinteruppställningsmöjligheter och faciliteter. Gällande naturvärden har nedan kortfattat nämnts huruvida blottade ler- och sandbottnar samt ålgräsängar finns lokaliserade i respektive hamn eller i dess närhet, utifrån tillgängligt GIS-underlag. Syftet var att få en översiktlig bild eller indikation av respektive fritidshamns naturvärde. Eventuella övriga naturvärden som exempelvis musselbankar och bottenfauna har inte utretts inom denna rapport, men detta behöver utredas genom till exempel en NVI inför vissa av de åtgärder som föreslås. Vid riskklassning av ett potentiellt förorenat område beaktas ett flertal aspekter inom fyra kategorier. Dessa kategorier är föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar samt känslighet och skyddsvärde. Varje kategori riskbedöms utifrån fyra risknivåer varvid en samlad riskbedömning av de fyra kategorierna göras. Efter den samlade riskbedömningen tilldelas objektet en riskklass (1–4), där riskklass 1 motsvarar högst risk (SGI, 2014). För hamnverksamhet är vanligt förekommande riskklass 1 och 2. Områden som utgör mycket stor risk eller stor risk för människor hälsa och miljö, ska enligt regional målsättning för Västra Götalands län vara åtgärdade till år 2050 (Länsstyrelsen Västra Götaland, 2024). I tabell 2 listas påträffade potentiellt förorenade områden inom eller i närheten av respektive hamn (Göteborgs Stad, 2024o). Hamnar där inga potentiellt förorenade områden har påträffats nämns inte i tabellen nedan. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Tabell 2. Potentiellt förorenade område med riskklassning inom hamnområde eller hamnbassäng för respektive hamn. Vattenområde Hamn Område Riskklass EBH-nr i GIS-underlag Askims fjord Hovås Hamnområde 1 159724 Askims fjord Hovås Hamnbassäng 2 196127 Askims fjord Killingsholmen Hamnbassäng 2 196156 Asperöfjorden Fiskebäck Hamnområde 1 158478 Asperöfjorden Fiskebäck Hamnbassäng 2 186148 Asperöfjorden Hinsholmskilen Hamnområde 1 158476 Asperöfjorden Hinsholmskilen Hamnbassäng 2 196120 Göta älv-Säveåns inflöde till Eriksberg Hamnbassäng 2 196146 mynningen vid Älvsborgsbron Göta älv-Säveåns inflöde till Lindholmen Hamnbassäng 2 196079 mynningen vid Älvsborgsbron Nordre Älvs fjord Björlanda Kile Hamnområde 1 158477 Nordre Älvs fjord Björlanda Kile Hamnbassäng 2 196112 Rivö fjord nord Torslanda Lagun Hamnområde 1 159726 Rivö fjord nord Torslanda Lagun Hamnbassäng 2 196119 Rivö fjord syd Saltholmen Hamnområde 1 159031 Rivö fjord syd Saltholmen Hamnbassäng 2 196122 1.5.1 Askims fjord 1.5.1.1 Hovås Fritidsbåtshamnen i Hovås har 540 båtplatser och 250 vinteruppställningsplatser. Sjöräddningssällskapets station är belägen i hamnen. Inom hamnområdet finns även toalett, miljöstation för farligt avfall, mastkran (upp till 300 kilo), kran med kapacitet på 10 ton och latrintömningsstation. För passage till hamnområdet passeras en bom. Inga gästplatser finns tillgängliga i hamnen (Göteborgs Stad, 2024i). Intill hamnen finns ett större område med blottad ler- och sandbotten (Göteborgs Stad, 2020a) (Göteborgs Stad, 2024m). Utanför hamnen i Askimsviken finns även större sammanhängande områden med ålgräs, där områden med täckningsgrader mer än 50 procent noterats. Ålgräsområdet sträcker sig i äldre data även in i hamnområdet (Göteborgs Stad, 2024m). Sammantaget bedöms således området vid småbåtshamnen i Hovås ha ett betydande område med ålgräs. Enligt Sveriges Geologiska Undersöknings kartvisare utgörs jordlagret inom hamnområdet av fyllnadsmassor, postglacial lera och urberg (SGU, 2024). Inget En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 nedlagt deponiområde finns lokaliserat i hamnen eller dess direkta närhet (Göteborgs Stad, 2024o). Två närliggande bränder (containrar) har förekommit där risk för att PFAS använts i släckningsarbetet finns (Göteborgs Stad, 2024n). 1.5.1.2 Killingsholmen Killingsholmen är belägen i södra Göteborg, nära gränsen till Kungsbacka. Hamnen innefattar 185 båtplatser och toalett. För passage till hamnområdet passeras en bom. Inga gästplatser finns i hamnen (Göteborgs Stad, 2024j). Ingen blottad ler- och sandbotten finns lokaliserad i aktuell hamn eller i område som behöver passeras för att nå hamnen (Göteborgs Stad, 2020a) (Göteborgs Stad, 2024m). I den yttre delen av hamnen samt utanför finns ett stort sammanhängande ålgräsbälte som sträcker sig från Stora Amundön i norr och cirka en kilometer söderut från Killingsholmen. Ålgräsängen är identifierad med fjärranalys, flygfoto med bildanalys samt punktvis dropvideoverifiering under olika undersökningsår (Göteborgs Stad, 2024m). Sammantaget bedöms således området i och utanför småbåtshamnen i Killingsholmen ha ett betydande område med ålgräs. Enligt Sveriges Geologiska Undersöknings kartvisare utgörs jordlagret inom hamnområdet av urberg (SGU, 2024). Inget nedlagt deponiområde finns lokaliserat i hamnens närhet (Göteborgs Stad, 2024o). Ingen närliggande brand finns noterad med risk för att PFAS använts i släckningsarbetet (Göteborgs Stad, 2024n). 1.5.2 Asperöfjorden 1.5.2.1 Fiskebäck Intill Sveriges största fiskehamn ligger småbåtshamnen Fiskebäck placerad och hamnen erbjuder i dagsläget 930 båtplatser, kajakplatser samt uppläggningsområde för ungefär 750 båtar. Inom hamnområdet finns även toaletter, miljöstationer för farligt avfall, mastkranar (upp till 150 respektive 300 kilo), latrintömningsstation, kran med kapacitet för 8 ton, kiosk, tillbehörsbutiker, segelmakeri, båtmäklare, serviceverkstäder och mycket mer. För passage till hamnområdet passeras en bom. Det finns inga gästplatser i hamnen (Göteborgs Stad, 2024h). Ingen blottad ler- och sandbotten finns lokaliserad i aktuell hamn eller i område som behöver passeras för att nå hamnen (Göteborgs Stad, 2020a) (Göteborgs Stad, 2024m). I Fiskebäck visar GIS-underlag från dropvideoinventering samt sonar 2019 att ålgräs finns i området mellan bryggorna, dock med täckningsgrad mindre än 10 procent. I områdena med bryggor finns en uppskattad utbredning av ålgräs från tidigare uppdrag/fjärranalys (Göteborgs Stad, 2024m). Sammantaget bedöms således ålgräs förekomma i hamnområdet, men med generellt låg täckningsgrad. Enligt Sveriges Geologiska Undersöknings kartvisare utgörs jordlagret inom hamnområdet till största del av fyllnadsmassor, men i enstaka området återfinns En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 urberg (SGU, 2024). Ett nedlagt deponiområde finns lokaliserat strax sydost om hamnen (Göteborgs Stad, 2024o). En närliggande brand (båt) har förekommit där risk för att PFAS använts i släckningsarbetet finns (Göteborgs Stad, 2024n). Mycket höga halter av TBT har påträffats i hamnbassängens inre och yttre delar. Ett nytillskott av förorenat sediment har påvisats i hamnbassängen (Göteborgs Stad, 2024l). 1.5.2.2 Hinsholmskilen Grefabs näst största hamn Hinsholmskilen ligger på östra stranden av den djupa Hinsholmskilen. Hamnen innefattar 1 500 båtplatser och utrymme för 850 vinteruppläggningsplatser samt marin verkstad med tillbehörsbutik och bränslestation. I hamnen finns även kiosk, toaletter, miljöstationer för farligt avfall, mastkranar (upp till 200 kg), kran med kapacitet på 16 ton och latrintömningsstation. Ingen möjlighet till gästplats finns i hamnen (Göteborgs Stad, 2024g). Längst in i viken finns en blottad ler- och sandbotten (Göteborgs Stad, 2020a) (Göteborgs Stad, 2024m). Enligt GIS-underlag från fjärranalys av ålgräs finns även en ålgräsäng lokaliserad utanför bryggorna i den mittersta delen av hamnen. Vid en senare inventering från 2019 med dropvideo fanns dock ingen indikation på förekomst av ålgräs i Hinsholmskilen (Göteborgs Stad, 2024m). Sammantaget bedöms således det var osäkert huruvida ålgräs förekommer i Hinsholmskilen i nuläget eller ej. Dock är det ett potentiellt område för ålgräs och bör tas i beaktande. Enligt Sveriges Geologiska Undersöknings kartvisare utgörs jordlagret inom hamnområdet till största del av fyllnadsmassor, men i enstaka områden återfinns urberg (SGU, 2024). Ett nedlagt deponiområde finns lokaliserat längst in i Hinsholmskilen (Göteborgs Stad, 2024o). Fyra närliggande bränder (båt på uppställningsplats, container, personbil och ej angivet) har förekommit där risk för att PFAS använts i släckningsarbetet finns (Göteborgs Stad, 2024n). Mycket höga halter av TBT har påträffats i hamnbassängens inre, samt halter från medelhöga till mycket höga har påvisats i de yttre delarna. Visst nytillskott av förorenat sediment har påvisats i hamnbassängen (Göteborgs Stad, 2024l). 1.5.3 Brännö-Styrsöområdet 1.5.3.1 Styrsö-Tången Grefabs hamn Styrsö Tången är belägen i södra Göteborg och innehar en brygga med ett 30-tal platser. Inga faciliteter finns tillgängliga i hamnen (Göteborgs Stad, 2024k). Ingen blottad ler- och sandbotten finns lokaliserad i aktuell hamn eller i område som behöver passeras för att nå hamnen (Göteborgs Stad, 2020a) (Göteborgs Stad, 2024m). Enligt en fjärranalys från 2005 finns ålgräs lokaliserat i ett bälte genom hamnen samt i större närliggande områden norr om hamnen mellan de En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 närliggande öarna (Göteborgs Stad, 2024m). Sammantaget bedöms således naturvärden finnas i direkt anslutning till aktuell fritidsbåtshamn. Enligt Sveriges Geologiska Undersöknings kartvisare utgörs jordlagret inom hamnområdet till största del av urberg (SGU, 2024). På landområdet kring Grefabs brygga finns inga utmarkerade potentiellt förorenade områden eller nedlagda deponier (Göteborgs Stad, 2024o). 1.5.4 Göta älv-Säveåns inflöde till mynningen vid Älvsborgsbron 1.5.4.1 Eriksberg Grefabs hamn Eriksberg är belägen på Norra Älvstranden. Från år 2012 färdigställdes ungefär 100 båtplatser, varav hälften gick till båtägare på Grefabs kölista och andra hälften reserverades till boende i området. I hamnen finns en mottagningsstation för toalettavfall. Inga gästplatser erbjuds i hamnen (Göteborgs Stad, 2024c). Naturtyperna blottad ler- och sandbotten samt ålgräsängar är ej aktuell för aktuell småbåtshamn på grund av lokaliseringen i Göta älv. Älvens storlek medför däremot att området är värdefullt för annan flora och fauna samt har betydelse för konnektiviteten mellan kustvattensystemen och sötvattensystemen. Enligt Sveriges Geologiska Undersöknings kartvisare utgörs jordlagret inom hamnområdet av fyllnadsmassor (SGU, 2024). Inget nedlagt deponiområde finns lokaliserat i hamnen eller strax i närheten (Göteborgs Stad, 2024o). Ingen närliggande brand finns noterad där risk för att PFAS använts i släckningsarbetet (Göteborgs Stad, 2024n). 1.5.4.2 Lindholmen År 2007 färdigställdes den centralt belägna fritidshamnen Lindholmen med sina 100 båtplatser. I hamnen finns container för hushållssopor. Rakt över älven ligger Göteborgs centrum. Inga gästplatser finns i hamnen (Göteborgs Stad, 2024d). Naturtyperna blottad ler- och sandbotten samt ålgräsängar är ej aktuell för aktuell småbåtshamn på grund av lokaliseringen i Göta älv. Älvens storlek medför däremot att området är värdefullt för annan flora och fauna samt har betydelse för konnektiviteten mellan kustvattensystemen och sötvattensystemen. Enligt Sveriges Geologiska Undersöknings kartvisare utgörs jordlagret inom hamnområdet av fyllnadsmassor (SGU, 2024). Inget nedlagt deponiområde finns lokaliserat i hamnen eller dess närhet (Göteborgs Stad, 2024o). Ingen närliggande brand finns noterad med risk för att PFAS använts i släckningsarbetet (Göteborgs Stad, 2024n). Enligt uppgifter från Göteborgs stad En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 ligger hamnen i närheten till tidigare varvsverksamhet, där viss risk för spridning av förorenat sediment föreligger. 1.5.4.3 Rosenlundskanalen Rosenlundskanalen är centralt lokaliserad utan några faciliteter med ett antal platser för förtöjning av mindre motorbåtar. Yttre bron har en max höjd på 1,3 meter (Göteborgs Stad, 2024e). Naturtyperna blottad ler- och sandbotten samt ålgräsängar är ej aktuell för aktuell småbåtshamn på grund av lokaliseringen i Göta älv. Älvens storlek medför däremot att området är värdefullt för annan flora och fauna samt har betydelse för konnektiviteten mellan kustvattensystemen och sötvattensystemen. Enligt Sveriges Geologiska Undersöknings kartvisare utgörs jordlagret inom hamnområdet av postglacial lera (SGU, 2024). Inget nedlagt deponiområde finns lokaliserat i hamnen eller strax i närheten (Göteborgs Stad, 2024o). Ingen närliggande brand finns noterad med risk för att PFAS använts i släckningsarbetet (Göteborgs Stad, 2024n). 1.5.5 Nordre Älvs fjord 1.5.5.1 Björlanda Kile Björlanda Kile är en av norra Europas största båthamnar och därmed Grefabs största fritidbåtshamn i Göteborgs Stad. I dagsläget har hamnen 2 400 båtplatser och 1 500 uppställningsplatser på land för vinterförvaring. I hamnen erbjuds även toalett, dusch, miljöstationer för farligt avfall, tre mastkranar (upp till 150, 500 respektive 600 kilo), kran med kapacitet på 16 ton, latrinstation, mastställ och lyftplatta. För passage till hamnområdet krävs passage genom grind. Inga gästplatser erbjuds i hamnen (Göteborgs Stad, 2024a). Ingen blottad ler- och sandbotten finns lokaliserad i aktuell hamn eller i område som behöver passeras för att nå hamnen (Göteborgs Stad, 2020a) (Göteborgs Stad, 2024m). Utifrån GIS-underlag finns inget ålgräs lokaliserat inom hamnområdet. GIS-underlaget visar dock att det vid undersökning med flygfoton och bildanalys 2014 finns områden med ålgräs lokaliserade strax utanför hamnen (Göteborgs Stad, 2024m). Det bedöms således finnas närliggande naturvärden i form av ålgräs. Enligt Sveriges Geologiska Undersöknings kartvisare utgörs jordlagret inom hamnområdet av fyllnadsmassor (SGU, 2024). I hamnens norra del finns en nedlagd deponi (Göteborgs Stad, 2024o). Två närliggande bränder (byggnad respektive fartyg) har förekommit där risk för att PFAS använts i släckningsarbetet finns (Göteborgs Stad, 2024n). I de inre delarna av hamnbassängen har TBT-halter motsvarande medelhöga påträffats, medan i de yttre delarna har halter mellan klass 2–3 uppmätts. Inget nytillskott av förorenat sediment har påvisats (Göteborgs Stad, 2020b). En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 1.5.6 Rivö fjord nord 1.5.6.1 Torslanda Lagun I närheten till Torslanda gamla flygfält är fritidshamnen Torslanda Lagun belägen. Här erbjuds 390 båtplatser och 600 uppläggningsplatser under vintersäsongen, varav 300 platser är i inomhushallar. I hamnen återfinns också toalett, miljöstationer för farligt avfall, latrinstation, mastkran (upp till 600 kilo) och kran med kapacitet på 16 ton. För passage till hamnområdet passeras en grind. Inga gästplatser finns tillgängliga i hamnen (Göteborgs Stad, 2024b). Blottad ler- och sandbotten finns lokaliserad utanför hamnen (Göteborgs Stad, 2020a) (Göteborgs Stad, 2024m), och denna behöver passeras för att nå hamnen i Torslanda lagun. Enligt GIS-underlag finns inget ålgräs inne i Torslanda lagun, dock finns ett mindre område identifierat genom fjärranalys 2005 som passeras för att nå aktuell hamn (Göteborgs Stad, 2024m). Det bedöms således kunna finnas områden med höga naturvärden i hamnens närhet som passeras av fritidsbåtstrafik. Enligt Sveriges Geologiska Undersöknings kartvisare utgörs jordlagret inom hamnområdet av fyllnadsmassor (SGU, 2024). Ingen nedlagd deponi finns i direkt anslutning till fritidsbåtshamnen (Göteborgs Stad, 2024o). Två närliggande bränder (personbil respektive ej namngiven) har förekommit där risk för att PFAS använts i släckningsarbetet finns. Den numera nedlagda Torslanda flygplats som användes mellan 1923–1977 är lokaliserad norr om hamnen och området har inventerats för potentiella föroreningar. Flera områden där miljötekniska markundersökningar gjorts finns också vid flygplatsområdet (Göteborgs Stad, 2024n). 1.5.7 Rivö fjord syd 1.5.7.1 Saltholmen Längst västerut ligger Grefabs hamn Saltholmen som är placerad mellan Göteborgs centrum och södra skärgården. I dagsläget erbjuds 1 055 båtplatser, med möjlighet till 200 vinteruppläggningsplatser. Hamnen erbjuder toalett, dusch, miljöstation för farligt avfall, mastkranar (upptill 200 kilo), kran med kapacitet på 5 ton och latrinstation. För passage till hamnområdet passeras en bom. Ingen möjlighet till gästplats finns i hamnen (Göteborgs Stad, 2024f). Ingen blottad ler- och sandbotten finns lokaliserad i aktuell hamn eller i område som behöver passeras för att nå hamnen (Göteborgs Stad, 2020a). Utifrån GIS- underlag finns inget noterat ålgräsområde i aktuell fritidsbåtshamn vid Saltholmen (Göteborgs Stad, 2024m). Utifrån underlagen bedöms det således inte finnas närliggande naturvärden i form av ålgräsängar eller blottade ler- och sandbottnar. Enligt Sveriges Geologiska Undersöknings kartvisare utgörs jordlagret inom hamnområdet till största delen av fyllnadsmassor, men vissa partier av urberg förekommer (SGU, 2024). Närmaste nedlagda deponiområdet finns lokaliserat En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 längst in i Hinsholmskilen (Göteborgs Stad, 2024o). Två närliggande bränder (containrar 2012 respektive 2015) har förekommit där risk för att PFAS använts i släckningsarbetet finns (Göteborgs Stad, 2024n). En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 2 Kunskapssammanställning I Grefabs "Genomförandeplan miljöåtgärder 2024" presenteras ett antal miljöåtgärder som är genomförda, pågående och planerade i Grefabs elva hamnar i Göteborgsområdet (Grefab, 2023). Nedan tabeller (Tabell 3 - Tabell 9) presenterar samtliga åtgärder, vilken/vilka anläggningar som är berörda, åtgärdens status och förväntad effekt. Sammanställda åtgärder omfattar genomförda, pågående och planerade. I tillgängligt underlag har brister i dokumentation gällande huruvida åtgärder faktiskt genomförts eller inte förekommit. Vissa planerade åtgärdsförslag har uteblivit vid nästa års genomförandeplan, utan vidare beskrivning om de faktiskt genomförts eller av någon anledning blivit avslagna. Detta har medfört att viss osäkerhet föreligger i aktuell kunskapssammanställning, men har genomförts efter bästa förmåga utifrån befintligt underlag. 2.1 Spolplattor och reningsanläggningar Tabell 3. Tabellen presenterar vilka åtgärder som är genomförda, pågående och planerade gällande spolplattor samt reningsanläggningar. Åtgärd Syfte Anläggning/ anläggningar Åtgärd status Hovås, Fiskebäck, Tidig indikation vid tekniska Hinsholmskilen, Utredning av larm Genomförd problem på pump eller brunn Saltholmen, Torslanda Lagun och Björlanda Kile Optimera reningsteknik, inga Utredning av gränsvärden överskrids, Hinsholmskilen Pågående reningstekniken lättare filterbyten och stabilare drift Undvika igen-slammande av Slamsugning av rännor och dess tillhörande spolrännor och brunnar som leder till att Samtliga hamnar Pågående brunnar varje år orenat vatten rinner ut i sedan 2018 ytvattnet Byte av kolfilter Att inte överskrida Samtliga hamnar Pågående varje år gränsvärden Vattenmätare och Indikation på när kolfilter kranar för Oklart Avslagen/Pågående behöver bytas provtagning Provtagning av För att utvärdera Hinsholmskilen och utgående vatten reningsgraden på befintlig Pågående Torslanda Lagun vartannat år reningsteknik Anslag om förbud mot att hälla Begränsa utsläpp av miljöfarliga Samtliga hamnar Avslagen/Pågående miljöfarliga vätskor vätskor i rännor och brunnar. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 2.2 Underhåll av båtar Tabell 4. Tabellen presenterar vilka åtgärder som är genomförda, pågående och planerade gällande underhåll av båtar. Noterbart är att Grefab inte underhåller båtar men kan påverka underhåll genom exempelvis information. Åtgärd Syfte Anläggning/ anläggningar Åtgärd status Minska Utökad information miljöpåverkan av på hemsidan och slipdamm och Samtliga hamnar Genomförd 2019 anslag i hamnarna bättre miljö i hamnen Undvika spridning av Användning av Hovås, Fiskebäck, båtbotten- presenning vid Hinsholmskilen, Saltholmen, färgflagor, vilket Pågående skrapning, slipning Torslanda Lagun och är ett krav från och målning Björlanda Kile miljöförvaltninge n Att platsen ska Hovås, Fiskebäck, Hamnpersonal vara städad och Hinsholmskilen, Saltholmen, påminner om kravet Pågående minska Torslanda Lagun och på uppstädning miljöpåverkan Björlanda Kile I utfasningsplanen för TBT uppmanas båtägare att vara giftfria till år XRF-mätning - Pågående 2027. Grefab erbjuder xrf- mätning under våren 2025 och det gäller båtar äldre än år 1998 2.2.1 Register och besiktning I dagsläget har Grefab liten möjlighet att kontrollera båtarna som hyr in sig i deras hamnar. Problem som belyses av Grefab är avsaknaden av ett nationellt båtregister och att det inte finns besiktningskrav på fritidsbåtar. Utan ett nationellt register och krav på besiktning, likt det som finns för bilar, går det inte att kontrollera en båts skick eller vilka risker båten kan medföra för miljön. 2.3 Latrintömningsstationer Tabell 5. Tabellen presenterar vilka åtgärder som är genomförda, pågående och planerade gällande latrintömningsstationer. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Anläggning/ Åtgärds- Åtgärd Syfte Kommentar anläggningar status Undersökning av möjlig förändring av slangar gällande Undvika förväxling Saltholmen Genomförd - renspolning och dricksvattenpåfyllning Rutiner avseende Att tömnings- daglig tillsyn, service stationerna Samtliga latrinstationer Pågående - och reservdelar ses fungerar som de över årligen ska I år 2024 har Grefab Att minska skrivit ett Problematisk driftproblemen med Samtliga latrinstationer Pågående serviceavtal, vilket reservdelsförsörjning toasugarna gjort att problemet minskat 2.4 Utredning av mark, dagvatten och sediment Tabell 6. Tabellen presenterar vilka åtgärder som är genomförda, pågående och planerade gällande utredningar av mark, dagvatten och sediment. Anläggning/ Åtgärds- Åtgärd Syfte Kommentar anläggningar status Utreda vilka och Miljöteknisk mark- halterna av Genomförd Björlanda Kile - undersökning föroreningar i 2018 hamnområdet Schaktade cirka 100 meter med en uppsamlingsbrunn Ombyggnation av Suga Hinsholmskilen ovanför Genomförd i slutet. Kostsam lösning dagvattenbrunnar dagvattenrören lyftkranen 2019 som inte kommit krav på fortsättning. Låg på tjänstemannanivå. Deltagande i utredning gällande Deltagande konsult har reningstekniker av Minskad Björlanda Kile och inte kommit vidare med mark och Genomförd miljöpåverkan Torslanda Lagun rimliga lösningar, därav sediment. ingen vidare utveckling. Ansökningar av rening i större skala pågår. Dagvatten- - Torslanda Lagun. Genomförd - utredning Utreda vilka och Björlanda Kile, Provtagning av halterna av Fiskebäck och Genomförd - sediment föroreningar i Hinsholmskilen hamnbassängen En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 2.5 Organisation Tabell 7. Tabellen presenterar vilka åtgärder som är genomförda, pågående och planerade gällande organisationen. Anläggning/ Åtgärd Syfte Åtgärdsstatus Kommentar anläggningar Efter ändringar i Teknisk organisationen samordnare utsedd Bolaget. Genomförd - fördelades roller till miljöansvarig. på nytt. Samarbete mellan teknisk samordnare Att göra rätt i Genomförd Arbetet överlämnas åt Samtliga hamnar. och VD gällande miljöarbetet. 2022 teknisk samordnare. miljöarbetet. Målformuleringar i bolagets Tydliggöra målen. Bolaget. Genomförd - genomförandeplan. 2.6 Utbildning Tabell 8. Tabellen presenterar vilka åtgärder som är genomförda, pågående och planerade gällande utbildning. Anläggning/ Åtgärd Syfte Åtgärdsstatus Kommentar anläggningar Att öka förståelsen i Utbildning i Höja kompetensen Genomförd Styrelsen. styrelsen för utmaningar i miljövänligt båtliv. i Styrelsen. 2018 miljöarbete. 2.7 Övriga miljöfrågor Tabell 9. Tabellen presenterar vilka åtgärder som är genomförda, pågående och planerade gällande övriga miljöfrågor. Anläggning/ Åtgärd Syfte Åtgärdsstatus Kommentar anläggningar Avtal med extern entreprenör gällande Minska negativ sopning av Samtliga hamnar Pågående - miljöpåverkan. uppställningsytor och avfallshantering. Utvecklar elanläggningen Att få bättre Utreda och utveckla Pågående fram till till betallösningar, så kontroll på el- Samtliga hamnar laddmöjligheter. 2026 laddning blir möjlig förbrukningen. framöver. Hovås, Fiskebäck, När marknaden erbjuder Utredning av Minska Hinsholms-kilen, elektriska arbetsfordon elektriska utsläppen av Saltholmen, Pågående passande för Grefabs arbetsfordon. avgaser. Torslanda Lagun verksamhet, ska detta och Björlanda utredas. Kile. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 2.8 GoLeif I mars 2023 startade projektet GoLeif, vars syfte är att skapa en laddinfrastruktur för båtar. Grefab finansierade förstudien i projektet. Projektet startade ursprungligen hos Business Region Göteborg (BRG), men började efter ett tag även rikta sig mot båtar. Deltagande aktörer i projektet är Grefab, Lysekil (hamn och Leva), Arendal (Norge), Innovatum, RISE, Fyrbodal, GR och BRG. Innovatum är den ledande aktören i projektet. Grefab har hemmahamnar och inte gästhamnar därför har fokus i projektet varit långsamladdning. Planerat projektslut är under år 2025. 2.9 Åtgärdstester båtuppställningsplatser Grefab har med hamnarna i Björlanda och Torslanda under 2021 deltagit i ett projekt initierat av Sweboat, där åtgärdstester utfördes av förorenade båtuppställningsplatser. Syftet var att göra ett test för innovativa åtgärdsmetoder av förorenad jord sam uppskatta kostnaderna för dessa åtgärder (Sweboat och Envifix, 2023). Arbetet med att testa metoder för att minska spridning av föroreningar vid båtplatser fortsätter i ett projekt finansierat av Naturvårdsverket (2025-2029) (Naturvårdsverket, 2025). 2.10 Oljelänsor och absorptionsmedel När en båt sjunker eller brinner föreligger risk för läckage av olja som i sin tur kan orsaka skador på marina ekosystem. För att begränsa spridningen och konsekvenserna av oljan kan oljelänsor läggas ut i vattnet, vilka begränsar spridningen och absorberar oljan. Förbrukade oljelänsor klassas som farligt avfall och ska hanteras därefter. Enligt (Sjuntorp Oljelänsor, 2024) är oljelänsor ett flexibelt och enkelt redskap för att hantera oljeläckage. För att begränsa spridning och skada vid läckage av olja eller annan miljöfarlig vätska på land kan absorptionsmedel som exempelvis absol användas. Förbrukat absorptionsmedel klassas som farligt avfall och ska hanteras därefter. Enligt Grefab finns idag bra dialog med ett företag som utför sanering vid eventuell olycka och räddningstjänsten är också snabbt på plats om det händer något. Grefab bedömer således att det i dagsläget finns tydliga rutiner för agerandet vid en eventuell olycka. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 3 Omvärldsbevakning För att skapa förståelse och få en överblick hur andra kustkommuner arbetar mot ökad hållbarhet i småbåtshamnar, har en omvärldsbevakning genomförts. Nedan fritidsbåtshamnar kontaktades där muntlig information, mailkommunikation och tillgänglig information från respektive hemsida användes för att få en överblick av de olika hamnarnas miljörelaterade arbete. Urvalet av hamnar fokuserade till en början på kommunala fritidsbåtshamnar lokaliserade på västkusten. Men under arbetets gång valdes dock detta till att breddas få en större bild och fler vinklar på miljörelaterade lösningar. Lokaliseringen av hamnarna breddades också av samma anledning, där till exempel en fritidsbåtshamn i sötvatten också valdes att inkluderas. Även Grefab har tre av sina hamnar lokaliserade i sötvatten (Göta älv). För varje fritidsbåtshamn sammanfattas några eller flera miljörelaterade åtgärder som genomförts. 3.1 Lysekils kommun Information i detta kapitel bygger på referensen Lysekils kommun (Lysekils kommun, 2024). I kommunen finns nio kommunala småbåtshamnar. Inga bommar finns i hamnområdet, och därmed är det fri tillgång till hamnområdet för allmänheten. Det finns möjlighet till vinterförvaring av båtarna på land i hamnarna. Nya bryggor som anläggs är i första hand flytbryggor på grund av deras längre livslängd, lägre underhåll, kundpreferenser samt möjlighet att flytta bryggorna vid behov. Där tidigare pålade bryggor funnits beskrivs det vara svårt att ersätta de bryggor som behöver bytas med nya pålade bryggor eftersom rester från pålar ofta finns kvar i bottenområdet. Båtar skrapas ofta där de står uppställda. De nya reglerna för avfallshantering (se även kapitel 6.8) kommer att leda till en förändring i hamnarna, men hur denna förändring kommer att utföras i de aktuella hamnarna är ännu inte bestämd. Inget uttalat arbete för ökat hållbarhet bedrivs i hamnarna. Men några av de miljörelaterade åtgärder som utförts i hamnarna utgörs av följande: • Spolplattor med rengöringsfilter. • Sugtömningsstationer av toalettavfall. • Hamnen har budget för att skrota uttjänta fritidsbåtar och bedriver kontinuerligt arbete med detta. • Del av projekt tillsammans med Grefab för installation av laddare och snabbladdare för elbåtar. • Återanvändning av y-bommar och elstolpar i den mån det är möjligt. • Krav på miljöhänsyn till anlitade entreprenörer. • Miljöstation för farligt avfall. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 3.2 Lidköpings båtsällskap Information i detta kapitel bygger på referensen Lidköpings båtsällskap (LBS, 2024). Föreningen har båtplatser i Vänern med till största delen pålade bryggor. Hamnen har ingen uppställningsplats eller kran för att ta upp båtar. Detta sker på annan plats i Lidköping som kommunen ansvarar för. Således sker inte heller målning av båtar i hamnen, vilket båtsällskapet inte heller rekommenderar ska göras då hamnen är lokaliserad i en sötvattenförekomst där påväxten som kan fås på båtarna främst utgörs av tunnare alglager. Några miljörelaterade åtgärder som kan nämnas utförs i hamnen är: • Byggnation av sugtömningsanläggning för toalettavfall i och med lagstiftningen 2015. • Sortering av hushållsavfall (matavfall, plast, papper, glas och metall). Sjöräddningssällskapet har även en insamling av pantflaskor. • I båtsällskapets stadgar listas även miljörelaterade åtgärder, och vid betalning av medlemsavgift godkänns de. I och med en ny avfallslagstiftning har båtklubben anlitat kommunen för att bistå med kärl för sortering. Tidigare hade båtsällskapet endast container för allt hushållsavfall osorterat. Under 2024 görs ett test med att se hur det kommer att fungera med sortering i och med att det bedöms finnas en risk att många inte sorterar. Fungerar det inte kan en alternativ lösning som utreds vara att behålla ett fåtal kärl för sortering i kombination med en container, med förhoppning om att succesivt kunna utöka sorteringsmöjligheterna i framtiden när båtägarna fått in dessa rutiner bättre. En båt är ofta ute ett begränsat antal dagar, och det föreningen tror att det går att sortera i en fritidsbåt även om utrymmet är begränsat. Sophanteringen i aktuell hamn är öppen och tillgänglig för alla, lokaliserad bredvid ett café som också drivs på plats. I aktuell kommun kan kostnaden för sorteringskärlen pausas under vinterhalvåret då de inte används. I och med att varje medlem godkänner båtsällskapets stadgar varje år vid betalning av medlemsavgiften kan eventuella förhållningsregler som inte hålls pekas ut, och båtsällskapets erfarenhet är att problemet då snabbt lösts om någon brutit mot någon regel i dessa stadgar. Båtsällskapet utför ingen bötfällning om någon bryter mot regler. Båtsällskapet informerar om båtbottenfärger bland annat via hemsidan. Även de båtar som rör sig ut till kusten under en kortare period rekommenderas att inte heller målas. På båtsällskapets hemsida finns deras miljöplan att läsa. 3.3 Arendal (Norge) Information i detta kapitel bygger på referensen Arendal småbåthavn (Arendal, 2024). En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 I Arendal kommun i Norge finns cirka 27 småbåtshamnar. I Norge får toalettavfall fortfarande släppas ut i havet minst 300 meter från land. Aktuella småbåtshamnar har ingen anställd med specifikt miljöansvar för att driva miljöfrågor. Inga speciella områden för skrapning av båtar finns. Småbåtar får endast förtöjas 15 april–15 november, ingen vinterförvaring av båtar finns. Vid byte av bryggor gjuts betongbryggor Några miljörelaterade åtgärder som kan nämnas utförs i en eller flera av hamnarna är: • Spolplattor med rengöringsfilter. • Regler för hamnen fås i samband med att båtplats bokas och finns även tillgängligt på hemsidan. I dessa anges bland annat att låg hastighet ska användas till och från båtplatsen samt att alla ska hjälpa till att minska miljöpåverkan från hamnverksamheten till ett minimum. Ingen angiven hastighet eller exempel på hur detta kan göras finns dock angivna. • Det finns sopkärl/container för att slänga avfall i hamnarna, dock finns inte möjlighet till sortering av hushållsavfall. 3.4 Kungälvs motor och segelsällskap, KMS Nordön Information i detta kapitel bygger på referensen Kungälvs motor och segelsällskap (KMS Nordön, 2024). Hamnen drivs som en ideell förening med fasta platser, och ett begränsat mindre antal gästplatser. Personal finns på plats hela året. Hamnen har mestadels pålade bryggor, men flytbryggor är från hamnen önskat i framtiden. Hamnen har också ett egenkontroll-schema. De åtgärder som krävs från tillsynsmyndigheten följs, men föreningen jobbar vanligen inte med miljörelaterade åtgärder utöver detta. Bommar finns i hamnen som begränsar infart för obehöriga. Några miljörelaterade åtgärder som kan nämnas utförts i hamnen är: • Spolplats med reningsanläggning. • En åtgärd för minskade föroreningar var uppsopning av hamnplan. • Skrapning av båtfärg ska göras med slipmaskin med sug samt underliggande presenning. Färgrester lämnas i färgavfallsbehållare. Vid blästring ska professionell person anlitas. • Sugtömning toalettavfall. • Böter kan utfärdas till medlemmar som ej följer de regler som hamnen satt upp. • Information via hemsida, anslagstavlor och mejl. Klubb-blad och nyhetsbrev trycks och skickas till medlemmar. I och med de nya avfallsreglerna kommer hamnen att förändra sitt system för avfall, men hur det ska förändras är ännu inte bestämt. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 3.5 Getterön marina Information i detta kapitel bygger på referensen Getterön marina (Getterön marina, 2024), Blue Flag (Blue Flag, 2024) och Blå flagg (Blå Flagg, 2024). Småbåtshamnen är en förening med cirka 600 båtplatser där de flesta är fasta platser, men även gästplatser erbjuds. I hamnen finns en grusplan för uppställning av båtar, på denna yta kan medlemmar skrapa båtar om åtgärder för att hindra spridning av färgflagor med mera vidtas. Information om hur medlemmarna kan göra detta finns bland annat tillgängligt på Getteröns marinas hemsida. Hamnen har en båtbottentvätt för båtar som inte är bottenmålade. Småbåtshamnen har uppnått utmärkelsen blå flagg vilket innebär att de uppfyller kriterier gällande vattenkvalitet, miljö, utbildning i säkerhet samt tillgänglighet. Utmärkelsen måste sökas varje år och en kontroll på efterlevnaden av kriterierna utförs under säsongen för godkännandet. I kriterierna för blå flagg i småbåtshamnar ingår bland annat att: • Information ska finnas tillgänglig i hamnen om de lokala ekosystemen som finns och deras känslighet för påverkan. • Minst tre miljörelaterade utbildningsaktiviteter ska erbjudas och hållas i hamnen. • Minst två interna personalmöten per år om Blå flaggs kriterier, miljö och hållbarhet. • All personal ska kunna informera båtägare och gäster om arbetet med Blå flagg. • Hamnen måste ha en miljöpolicy och en miljöplan. • Det ska finnas möjlighet att sortera miljöfarligt avfall samt övrigt hushållsavfall. Vid Getteröns marina finns möjlighet till källsortering av hushållsavfall. I lokalen som medlemmar har tillgång till kan sortering ske, och papperspåsar för sortering av matavfall kan fås där för att tas med i båtarna vid behov. Sorteringskärlen utomhus är öppna och tillgängliga för allmänheten. Utifrån telefonsamtal med Getteröns marina upplever de att detta fungerar och sköts bra. • Sugtömning av toalettavfall. • Spolplatta med rengöringsfilter. Medlemmarna vid Getteröns marina kör högtryckstvätt själva för att spola av båten, och filtersystemen spolas varje dag under högsäsong. Ett externt företag sköter service och underhåll av rengöringsfiltren. • Förnybara energikällor ska användas i hamnen för elförsörjning. Getterön marina har installerat solceller och för ett antal år sedan genomfördes ett LOVA-projekt där lyftkranen byttes från dieseldriven till eldriven. Utifrån telefonsamtal är en av de viktigaste åtgärderna som genomförts information till båtägarna, där information skett på flera olika sätt med information på hemsidan, medlemsmöten, skyltar i hamnen, utbildningsträffar med mera. Hamnen upplever att kostnaden En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 miljöarbetet medför fås igen genom marknadsföringen som en fritidsbåtshamn som jobbar med miljön. Hamnen upplever också att båtägarna följer de uppsatta reglerna. 3.6 Sammanfattande diskussion omvärldsbevakning Sammantaget visar genomgången att det finns ett stort spann gällande miljörelaterat hållbarhetsarbete i de hamnar som kontaktats. Vissa av de miljörelaterade åtgärderna grundar sig på krav som ställts i lagstiftning såsom till exempel sugtömning av toalettavfall. Uppskattningsvis finns cirka 2600 fritidsbåtshamnar i Sverige. En enkät med 445 fritidsbåtshamnar visade bland annat att cirka 60 procent av hamnarna hade en miljöansvarig och en miljöpolicy, 48 procent latrintömning, 34 procent möjlighet att ta emot farligt avfall, 31 procent möjlighet till källsortering och 20 procent spolplatta (Havsmiljöinstitutet, 2021). Det finns i nuläget även tillgång till generell information om småbåtshamnar, riktad till fritidsbåtshamnar och båtägare. Båtlivsorganisationen Svenska Båtunionen informerar via sin webbsida om ett miljöanpassat båtliv där bland annat information om båtbottenfärger, båttvättar samt hur körsätt och typer av båtmotorer påverkar båtlivet (Svenska Båtunionen, 2024). Havsmiljöinstitutet har även gjort utredningar av möjligheten till miljömärkning av fritidsbåtshamnar i syfte att minska deras negativa miljöpåverkan (Havsmiljöinstitutet, 2021). Verktyget fortsätter att utvecklas, och med målet att det ska bli en färdig produkt (Havsmiljöinstutitet, 2023). Blå Flagg är en annan typ av miljömärkning som är en internationell utmärkelse där hamnen ska uppfylla ett antal kriterier inom kategorierna vattenkvalitet, miljö, utbildning och säkerhet samt tillgänglighet. Getteröns marina är ett exempel på en småbåtshamn som innehar Blå Flagg utmärkelsen. En del av arbetet kring detta finns beskrivet under kapitel 3.5 i aktuell rapport. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 4 Åtgärden Efterbehandling av miljögifter i småbåtshamnar Efterbehandlingsåtgärder är väldigt objektspecifika, vilket gör att en generell utredning av vilken/vilka åtgärd/åtgärder innebär för hamnarna inte går att göra (VISS, 2024a). Val av åtgärdsmetod beror också på vilken typ av förorening som är aktuell att åtgärda samt aktuella naturvärden. Att åtgärda förorenat sediment är högprioriterat, men spridning från källområden (exempelvis båtuppställningsplatser och varv) bör kartläggas och åtgärdas först. Schaktsanering och deponering är vanliga åtgärdsmetoder av förorenad mark, men allt fler avfallsanläggningar motsätter sig till att ta emot avfall innehållande främst tennorganiska ämnen (EnviFix & SweBoat, 2022). Nedan följer en beskrivning av vanligt förekommande föroreningar i hamnar följt av möjliga åtgärdsförslag gällande efterbehandling av miljögifter i sediment, platsspecifika åtgärdsförslag tillsammans med dess innebörd för respektive hamn. 4.1 Föroreningar i hamnar Fritidsbåtshamnar är en känd källa till spridning av diverse föroreningar till ytvatten, där ett flertal föroreningar har nämnts under kapitel 4.1 i aktuell rapport. Enskilda föroreningar kan ha effekt på vattenmiljön och dess organismer, men en cocktail av föroreningar kan ha en betydligt större effekt än föroreningar enskilt (Havsmiljöinstitutet, 2019). Nedan beskrivs några av de vanliga föroreningarna som kan förknippas med fritidsbåtar mer ingående. 4.1.1 Tennorganiska föreningar Tennorganiska föreningar är en grupp föreningar med stor variation i kemiska och fysikaliska egenskaper. Triorganiska tennföreningar är de mest giftiga av tennorganiska föreningar (Åtgärdsportalen, 2024a). TBT har visat sig vara extremt giftigt för alla vattenlevande organismer, där både akuta och kroniska effekter har påträffats hos vattenlevande organismer redan vid låga koncentrationer som 1–2 nanogram/liter. Omkring 70-talet började miljöeffekter uppmärksammas och då främst hos mollusker (Havsmiljöinstitutet, 2019). TBT kan orsaka störningar i hormonproduktionen som i sin tur utvecklar reproduktionsstörningar. Hos framgälade snäckor i marin miljö har detta visat sig i att honor utvecklat hanliga könskaraktärer (Göteborgs Stad och referenser däri, 2015). TBT har en hög bioackumuleringsfaktor (Åtgärdsportalen, 2024a). Tennorganiska föreningar har använts inom många olika områden. Allt från plasttillverkning, katalysatorer, UV-skydd och båtindustrin (Åtgärdsportalen, 2024a). TBT, och till viss del TFT, användes flitigt i båtbottenfärg mellan år En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 1960–1989, då de visade sig vara effektiva mot alg- och havstulpantillväxt på båtskrov (Havsmiljöinstitutet, 2019) (Åtgärdsportalen, 2024a). Sedan år 2008 har användning av TBT i båtbottenfärger varit internationellt förbjudet, men dessvärre förekommer fortfarande förhöjda halter i många vattenområden och orsakar fortsatt skada (Åtgärdsportalen, 2024a). Trots förbudet sprids fortfarande TBT via båthantering (exempelvis tvätt med högtryckstvätt, färgflagor och damm vid slipning) och uppgrumling av förorenat sediment (Havsmiljöinstitutet, 2019) (Åtgärdsportalen, 2024a). 4.1.2 Koppar Koppar förekommer naturligt i miljön och är ett nödvändigt spårämne för både människor och djur. Dock släpps koppar ut i miljön via en rad mänskliga aktiviteter och för höga halter av koppar kan vara skadligt för organismer. Skadornas effekt är väldigt organismspecifik och beror även på kopparns förekomstform samt biotillgänglighet. Växter och bakterier är grupper som främst påverkas negativt av koppar (Åtgärdsportalen, 2024e). I nutid används koppar inom många verksamheter som exempelvis elektronisk utrustning, dricksvattenledningar, bekämpnings- och träskyddsmedel samt båtbottenfärg. Koppar sprids till vatten både via punktkällor (till exempel avloppsreningsverk) och diffusa källor så som båtbottenfärg. Utsläpp från diffusa källor är större än utsläpp från punktkällor (Åtgärdsportalen, 2024e). Användning av koppar i båtbottenfärg förekommer fortfarande, men användningen är starkt reglerad (EnviFix & SweBoat, 2022) (Åtgärdsportalen, 2024e). Irgarol är det vanligaste kopparämnet som används i båtbottenfärg. Koppar som sedimenterat kan återigen spridas via erosion, resuspension och bioturbation (Åtgärdsportalen, 2024e). 4.1.3 Bly Bly är en naturligt förekommande metall, men är giftigt för människor såväl som vattenlevande organismer redan vid låga doser. Höga doser av bly kan ge skador på nervsystemet hos organismer och hos växter störs enzymaktiviteten samt kvävemineraliseringen (Åtgärdsportalen, 2024f). I flera århundranden har bly använts inom olika verksamheter, men idag återvinns alltmer bly från bilbatterier och skrot istället för att utvinnas på nytt. Glasbruk, ytbehandling, skjutbanor och skjutfält samt i stadsmiljö är några exempel på de vanligaste verksamheterna där bly påträffas (Åtgärdsportalen, 2024f). Tidigare användes blymönja i båtbottenfärg, men började under 60-talet att ersättas med andra ämnen (IVL, 2024). Största spridningskällan av bly har varit användningen av tetraetylbly som tillsattes i bensin. Den blyade bensinen förbjöds helt 1995 i Sverige. Den huvudsakliga spridningen av bly i sediment sker via erosion och suspendering av förorenat sediment, som sedan ackumulerar på sedimentytan vid minskad strömhastighet. Vertikal spridning av blyförorenat sediment sker vid exempelvis muddring eller bioturbering (Åtgärdsportalen, 2024f). En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 4.1.4 Zink Zink är en naturligt förekommande metall, som kan förekomma i förhöjda halter på grund av antropogena utsläpp och atmosfärisk deposition från luft. Även om zink är ett nödvändigt spårämne för människor, djur och växter kan metallen vid för höga halter orsaka skada, särskilt hos vattenlevande organismer (Åtgärdsportalen, 2024g). Fortsatt används zink i stora mängder inom en rad olika verksamheter, exempelvis bygg- och infrastrukturindustrin samt fordons- och elektronikindustrin (Åtgärdsportalen, 2024g). I de flesta båtbottenfärger som finns på den svenska marknaden återfinns zink, som ett agerande ämne för att kontrollera färgens erosionshastighet (EnviFix & SweBoat, 2022) (Havsmiljöinstitutet, 2019). Mobiliseringsgraden för zink är väldigt låg, men vid höga halter kan zink i förorenat sediment spridas via erosion, resuspension och bioturbation (Åtgärdsportalen, 2024g). 4.2 Efterbehandlingsåtgärder av förorenad jord och sediment I kapitlet beskrivs generellt kring metodik om möjliga åtgärdsförslag gällande åtgärden "Efterbehandling av miljögifter". 4.2.1 Åtgärder av förorenad jord 4.2.1.1 Schaktsanering och behandling Schaktsanering och behandling är väl beprövad och etablerad saneringsmetod för förorenad mark, främst ovanför grundvattennivån. Sanering under grundvattennivån är möjlig i kombination med grundvatten-/länspumpning. Metoden bygger på att förorenad jord schaktas upp och därefter krävs vidare behandling på plats (in situ) eller vid en mottagningsanläggning (ex situ). Exempel på vidare behandling är mekanisk sortering, biologisk behandling, stabilisering/solidifiering, jordtvätt eller termisk behandling. (Åtgärdsportalen, 2024h). Vanligen används en konventionell schaktutrustning som band eller hjulgrävare för att gräva upp de förorenade massorna. Uppgrävda massor läggs direkt på transportfordon/trailer för vidare transport till mottagningsanläggning/deponi. Alternativt läggs massorna på tätduk/liner tillsammans med uppsamlingssystem för spill- och pressvatten, i väntan på transport. Vid temporär lagringsperiod bör massorna även övertäckas med en tätduk. (Åtgärdsportalen, 2024h). Åtgärdsportalen (2024h) listar en rad för- och nackdelar med schaktsanering av jord. Fördelarna som listas är: • Väl beprövad och hög kommersiell tillgänglighet. • Nästintill oberoende av jordlagrens permeabilitet och kornstorleksfördelning. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 • Snabb massreduktion på relativt kort tid. • Flertalet kommersiellt tillgängliga mätinstrument för att direkt i fält mäta föroreningsnivåerna på framgrävda ytor och i schaktväggar. De nackdelar som listas är: • Viss problematik vid sanering av högt spridningsbenägna föroreningar i djupled föreligger. • Hög energi- och resursförbrukning vid schaktning och långväga masstransporter. • Stort behov av markåterställning. • Ofta ogenomförbart på fastigheter med verksamheter i drift. • Transporter för närboende kan upplevas som störande. 4.2.2 Åtgärder av förorenat sediment 4.2.2.1 AC-baserad tunnskiktsövertäckning Denna metod bygger på, enligt Åtgärdsportalen (2024b), att ett skikt med starkt absorberande aktivt kol sprids ut över det förorenade sedimentet. Vanligtvis i tjockleken från någon millimeter till högst några få centimeter. Genom naturlig omblandning kommer det aktiva kolet blandas ner i den biologiskt aktiva zonen i de förorenade sedimenten, varvid lösta föroreningar absorberas till kolet. Detta kommer leda till en påtaglig minskning av föroreningarnas biotillgänglighet i sedimentet, minskat föroreningsupptag, minskad exponeringsrisk och föroreningarnas farlighet begränsas. AC-baserad övertäckning lämpar sig vid åtgärd av rad föroreningar i löst fas, däribland TBT (Åtgärdsportalen, 2024b). Gällande olja eller kreosotolja är metoden inte lika tillämpningsbar. Med tiden kan den naturliga sedimenteringen överlagra lagret med aktivt kol och organismer kan bioturbera (omrörning av sediment med hjälp av organismer) ner dessa sediment, eventuellt förorenade. Efterbehandlingen fortsätter då eftersom det ”nya” förorenade sedimentet möter det absorberande aktiva kollagret. Åtgärdsportalen (2024b) nämner ett flertal för- och nackdelar med metoden. Fördelar som nämns är: • Metoden har relativt liten miljöpåverkan, vilket gör den lämplig för känsliga vattenmiljöer. • Skyndar på reduktionen av biotillgängliga föroreningar och relaterade risker. • Långsiktiga ekologiska fördelar väger upp kortsiktig negativ påverkan. • Små förändringar i sedimentens fysiska och mineralogiska egenskaper. • Liten påverkningsgrad på vattendjupet. • Lämplig om det finns annat avfall som skrot och nedsänkt trä. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 • Möjlighet att behandla tillförsel av nya förorenade sediment, om detta tagits i beaktning vid designen. • Begränsad miljöpåverkan, vilket gör metoden lämplig vid känsliga byggnader som träpirer eller kajer. De nackdelar som Åtgärdsportalen (2024b) belyser är: • Vissa dokumenterade och förmodade negativa miljöeffekter är relaterade till förekomsten av aktivt kol i sedimentens biologiskt aktiva zon. • Sedimentföroreningarna binds mer eller mindre oförändrade till partiklar av aktivt kol. De förstörs inte, bryts inte ner eller neutraliseras. • Djupare föroreningar förblir obehandlade. • Ansvarsfrågan gällande kvarliggande föroreningar föreligger oklar. • Svårigheter att få acceptans, då antalet fullskaliga projekt är begränsad. • Lång och omfattande övervakning kan komma att krävas, då osäkerheter kring åtgärdens långsiktiga effekter föreligger. Detta kan i längden bli kostsamt och uppväga en del av de besparingar åtgärden annars skulle medföra. Metoden är mest lämpad i områden med svag erosion och stabil sedimentbädd. Det krävs också mer platsspecifik information om respektive område för att göra en korrekt bedömning om åtgärdens tillämplighet. Platsspecifik information som krävs är: • Föroreningstyper, koncentrationer och utbredning (horisontellt och vertikalt). • Totalt organiskt kol (TOC) i den aktivt biologiska zonen. • Vertikalt djup på den aktivt biologiska zonen i sedimenten. • Eventuell grundvattenströmning och dess hastighet. 4.2.2.2 Isolationsövertäckning Denna metod baseras på att ett eller flera lager av rent material läggs ut ovanpå det förorenade sedimentet (Åtgärdsportalen, 2024c). Metoden innefattar ofta både fysisk och kemisk isolering av föroreningar med syfte att undvika att organismer exponeras samt minskad erosion och spridning av föroreningar. Isolationsövertäckning lämpar sig till exempel för alifater och aromater, TBT, kvicksilver, koppar samt bly (Åtgärdsportalen, 2024c). Metoden bedöms även lämplig för oljor och kreosotolja. Det finns två varianter av isolationsövertäckning beroende på val av material. Vid konventionell isolationsövertäckning används konventionellt material så som rent sediment, krossad sten, natursand och geotextiler, där de flesta materialen är relativt genomsläppliga. Vid aktiv isolationsövertäckning används ett starkt absorberande material så som aktivt kol, modifierad lera eller bentonit (Åtgärdsportalen, 2024c). Den fysiska isoleringen skapas antingen genom att övertäckningen är tjockare än grävdjupet (bioturbation), övertäckningsmaterialet består av större En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 kornstorlek (exempelvis krossad sten) eller både och. Erosionsskydd mot både naturliga och antropogena orsaker är möjlig om ett flertal aspekter tas hänsyn till (exempelvis, strömmar, vinddrivna vågor, påverkan av is och svall från båtpropellrar). Hänsyn ska tas även tas till extrema förhållanden såsom stormar och höga vågor. En kemisk isolering beror ofta på platsens hydrogeologiska förhållanden och beroende på begränsad eller betydande grundvattenströmning används olika isolationsövertäckningar. Vid begränsad grundvattenströmning kan en konventionell sandbaserad isolationsövertäckning användas, medan vid en betydande grundvattenströmning är en aktiv isolationsövertäckning med aktivt kol mer lämpad. Isolationsövertäckningen bör utgöras av flera skikt för att uppnå optimal effekt. Med förutbestämd tjocklek och funktionsspecifika material övertäcks förorenat sediment, varvid olika processer hanteras i de olika skikten. Vanligtvis varierar tjockleken av konventionellt material från 20 till 50 centimeter, medan tjockleken av aktivt material återfinns i det lägre spannet. Samtliga skikt krävs för optimal isolationsövertäckning, men de viktigaste funktionerna bedöms dock vara kemisk isolering och erosionsskydd. Ett flertal för- och nackdelar för metoden listas av Åtgärdsportalen (2024c), där nedan fördelar är listade: • Metod lämpad för ett flertal föroreningar både löst, bundna eller i fri fas. • Tillämpbar i olika vattenmiljöer, exempelvis sjöar, floder och hamnar. • Kan tillämpas vid hantering av andra typer av avfall, exempelvis skrot och nedsänkt trä. • Reducerar snabbt exponering och relaterade risker. • Få eller inga föroreningsrester. • Mindre miljöpåverkan under konstruktionstid och mindre störning på livsmiljön efter konstruktion på sikt jämfört med muddring. • Ren och ibland unik livsmiljö för bottenlevande djur och växter. • Mindre komplicerad och snabbare genomförbar än muddring. • Vanligtvis lätt att bygga med vanligt förekommande utrustning och normalt billigare totalt än muddring. De nackdelar som Åtgärdsportalen belyser är: • Föroreningarna begravs under isolationsövertäckningen. • Viss försvårad etablering av växt- och djurliv på övertäckningsmaterialet kan förekomma. • Olämplig vid förekomst av många skyddsvärda arter. • Kan medföra negativ påverkan på de hydrologiska och ekologiska förutsättningarna. Vanligtvis vid tjock och/eller relativt låg genomsläpplighet på övertäckningen. • Vid fel designad och/eller konstruerad övertäckning föreligger risk för att täckningen skadas och att sediment exponeras. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 • Vid betydande grundvattenuppvällning krävs aktiv isolationsövertäckning. • Kan vara oförenlig vid exempelvis regelbunden farledsmuddring eller grunda vattendjup där ytterligare minskning av vattendjupet kan påverka båttrafiken. I vissa fall kan då åtgärden kombineras med muddring. • Vissa restriktioner i användning av vatten- och sedimentområdet kan föreligga. • Kräver långsiktig övervakning och eventuellt underhåll samt reparation. Efter genomförd åtgärd krävs två olika typer av övervakningsprogram, Utförande- och miljökontroll samt efterkontroll av miljöeffekter. Utförande- och miljökontrollen syftar till att säkerhetsställa att övertäckningen konstruerats som den designats i planeringen och målen med övertäckningen uppfylls. Finns det indikationer under konstruktionsövervakningen på att konstruktionen inte uppfyller kraven, ska utrustning, material och materialplacering omgående modifieras. Efterkontroll av miljöeffekter utförs långt efter avslutat täckningsarbete och syftar till att kontrollera att övertäckningen uppfyller uppsatta mål. Vid indikationer på oönskad effekt krävs omedelbara modifieringar eller reparationer. Under byggnationstiden uppkommer alltid miljömässiga störningar eller skador, som kan fortskrida efter avslutat arbete. Platsspecifik bedömning krävs för avgörande om den långsiktiga riskreduceringen överväger kortsiktig miljömässig störning eller skada. Inför projektering av isolationsövertäckning krävs viss platsspecifik information om sediment och andra platsrelaterade faktorer, vilka är grundvattenströmning, sedimentens hållfasthet och bärförmåga, slänt stabilitet samt eventuell utströmning av gaser. Ytterligare faktorer behöver undersökas vidare för att därefter bedöma om platsen är lämplig för en konventionell eller aktiv isolationsövertäckning (Åtgärdsportalen, 2024c). 4.2.2.3 Muddring Tidigare nämnda åtgärdsalternativ har varit in situ behandlingar, medan muddring är exempel på ex situ behandling. Detta innebär att förorenade massor avlägsnas från aktuell plats och behandlas på annat område, då bedömning gjorts att efterbehandling inte är möjlig in situ (Åtgärdsportalen, 2024d). I dagsläget finns tre olika typer av muddring, vilka är grävmuddring, sugmuddring och frysmuddring. Vilken muddringsmetod som anses lämplig beror på vilken sedimenttyp som återfinns på platsen. Oavsett vilken muddringsmetod som används krävs vidare behandling av förorenat vatten och muddermassor. Vid muddring i eller i närheten av hamnar krävs stabilisering/solidifiering för återanvändning av muddermassor som fyllning i anläggningsarbeten (Åtgärdsportalen, 2024d). Grävmuddring (mekanisk muddring) kan tillämpas för olika typer av sediment och bottenförhållanden. Vid muddring av förorenade sediment används främst en miljöskopa monterad på en grävmaskin, vilken kan förslutas helt innan En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 inneslutande massor lyfts upp. Detta tillsammans med positioneringshjälpmedel ger god muddringsprecision och grumlighet begränsas. Större hinder (exempelvis större stenar/block, kvarglömda bojstenar eller tappat skrot) kan förhindra full stängning av skopan, vilket leder till grumling och spridning av förorenat sediment. Vid dessa arbetsförhållanden kan en traditionell grävskopa användas som utrustas med ett lock för att begränsa grumling. Muddermassorna består ofta av finkornigt förorenat sediment med låg torrsubstanshalt och de är mer eller mindre flytande (Åtgärdsportalen, 2024d). Sugmuddring (hydraulisk muddring) i förorenat sediment utförs vanligtvis med en horisontell skruv för losstagning och transport av sediment till sugmunstycket. Detta medföra att muddringen sker med hög precision i djup anpassade till skruvens diameter. Om sedan skruven är inbyggd och avskärmad, bortsett från en öppning i avverkningsriktningen, begränsas grumlingen till ett minimum. Dock är metoden känslig för föremål i sedimenten som kan blockera pumpen eller rörsystemet, men munstycket förses med galler som behövs rensas med jämna mellanrum – för att förhindra blockeringar. Vid muddringhinder kan arbetet hamna i stillestånd för att hindren ska kunna avlägsnas eller att munstycket måste lyftas förbi hindret. Mängden vatten som medföljer beror på mängden som krävs för att massorna ska bli pumpbara. Vanligtvis består muddermassorna av 3–5 procent torrsubstans och muddermassorna kräver avvattning. Sugmuddring är anpassad till lösa sediment och vid områden som kräver särskild försiktighet (exempelvis kring pålar och under påldäck vid kajer) används ofta mammutpumpning eller slamsugning. Dessa metoder styrs av dykare eller undervattenrobot (Åtgärdsportalen, 2024d). Frysmuddring är en relativt ny metod jämfört med mekanisk och hydraulisk muddring. Metoden innebär att frysplattor läggs ovanpå det förorenade sedimentet, varvid plattornas undersida kyls ner. Sedimentet under plattornas undersida fryser då fast och kan föras upp tillsammans med plattorna. Ju längre frystid desto mer sediment fastnar, dock fastnar som mest några centimeter av ytsedimentet. Vid muddring av mäktigare lager används vertikalt nedstickande kylelement. Muddringen sker med hög precision och minimerad grumling samt inblandning av vatten. I dagsläget är användning av frysmuddring begränsad på grund av utplacering av frysplattor kräver assisterande dykare, tidsåtgång för infrysning och begränsad tillgång till elektrisk effekt (Åtgärdsportalen, 2024d). Som tidigare nämnda efterbehandlingsåtgärder för miljögifter finns det både för- och nackdelar med muddring. De fördelar som nämns i Åtgärdsportalen (2024d) är: • Väletablerad och hög kommersiell tillgänglighet. • Hög anpassningsförmåga till flertalet förorenings- och sedimenttyper. • Snabb massreduktion. • Inga restriktioner för fartygstrafik behöver införas efter åtgärden. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Dock belyser Åtgärdsportalen (2024d) även vissa nackdelar med åtgärdsmetoden: • Svårigheter att avlägsna det förorenade sedimentet helt, utan att övermuddring utförs. Detta då grumlat material sedimenterar och fickor med förorenat sediment kan missas. Vid kombination av efterföljande täckning kan detta minimeras. • Muddermassor kräver omfattande hantering i form av avvattning och/eller stabilisering alternativt annan behandling. • Förvar av eventuell fyllning för anläggningsändamål kan komma att kräva tillstånd för deponering samt framtida tillsyn och underhåll. • Externt omhändertagande är generellt väldigt kostsamt och kan komma att kräva långa transporter. • Det lokala ekosystemet påverkas enormt temporärt. • Krav på omfattande tillsynsprövning. 4.2.2.4 Behandlingskombinationer av sediment Att kombinera sedimentåtgärder har blivit allt vanligare och speciellt vid större samt mer komplexa projekt. I ett område där muddring har genomförts kan AC- baserad tunnskiktsövertäckning vara ett alternativ om betydande sedimentföroreningar kvarstår. Detta skulle vara mer kostnadseffektivt och tekniskt effektivt än att muddra ännu en gång (Åtgärdsportalen, 2024b). Kombinationer med isolationsövertäckning kan ske både enskilt och parallellt. Förorenat sediment kan först muddras bort från aktuell plats och därefter isolationsövertäckas för att hantera eventuella restföroreningar. En isolationsövertäckning kan även ske parallellt med övervakad naturlig självrening (ÖNS) eller förstärkt övervakad naturlig självrening (FÖNS) i exempelvis i en förorenad och eroderande flod (Åtgärdsportalen, 2024c). Muddring kombineras vanligtvis med behandlingsmetoderna avvattning och/eller stabilisering/solidifiering med efterföljande deponering eller återanvändning för anläggningsändamål (Åtgärdsportalen, 2024d). En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 5 Åtgärdsförslag för efterbehandling av miljögifter i Grefabs hamnar Ett första steg i efterbehandlingsåtgärderna är att begränsa eller helt stoppa spridning från punkt och diffusa källor. En schaktsanering av förorenad mark, som bedöms utgöra en föroreningskälla, kommer minska tillförsel av föroreningar till hamnen (EnviFix & SweBoat, 2022). När spridning från potentiella föroreningskällor är begränsad eller helt stoppad krävs en mer omfattande sedimentundersökning i respektive hamn. Detta för att avgränsa föroreningar både horisontellt och vertikalt. När nytillförsel av föroreningar är begränsad eller stoppad och föroreningarna i sediment är avgränsade, kan efterbehandling av förorenat sediment påbörjas. Om spridning från föroreningskällor kvarstår kommer problematiken med miljögifter i hamnen att fortgå, trots efterbehandlingsåtgärder av sediment. Områdenas naturvärden har i denna rapport inte kunnat detaljstuderas och kräver oftast även en fältundersökning med bedömning av naturvärdet. Utfallet från en sådan kan påverka möjligheten till en efterbehandling av miljögifter samt valet av åtgärdsmetod. I VISS finns endast en hamn, Björlanda Kile, utpekad med förslag att genomföra efterbehandling av miljögifter. I avsnittet nedan har förslag för åtgärden efterbehandling av miljögifter lagts till i ytterligare hamnar, vilket utgått ifrån att en sannolik föroreningsproblematik finns baserat på eventuella sedimentundersökningar, kustvattensförekomstens föroreningsproblem och de föroreningar som typiskt uppkommer i fritidsbåtshamnar. I COWIs framtagna åtgärdsförslag, under kategorin efterbehandling av miljögifter, har förslag till olika efterbehandlingsåtgärder valts att specificeras som enskilda åtgärdsförslag. Detta för att också kunna ta fram relevanta kostnadsbedömningar för respektive metod om de skulle bli aktuella att använda. Sannolikt blir inte alla efterbehandlingsmetoder aktuella för alla områden eftersom det först krävs kännedom om huruvida föroreningar finns spridda, vilka ämnen det rör sig om, omfattningen och vilken hänsyn som krävs med avseende på eventuella naturvärden. 5.1 Askims fjord För kustvattenförekomsten Askims fjord finns ett antal parametrar listade i VISS som kan relateras till generella föroreningar från småbåtshamnar och som har en klassning sämre än god. Även ett antal parametrar är listade som ej är klassade eller kommenterade (markerat med *). I Askims fjord finns följande parametrar utifrån ovan kriterier: koppar*, zink*, icke-dioxinlika PCB:er, antracen*, benoso(a)pyrene*, benso (g,h,i)perylen*, och TBT. En En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 efterbehandling av miljögifter bedöms därför vara positivt för dessa parametrar och de överliggande kvalitetsfaktorerna Särskilda förorenande ämnen samt Prioriterade ämnen, såtillvida att eventuellt fortgående källor till ämnena stoppas. Småbåtshamnens begränsade storlek i förhållande till vattenförekomsten medför dock att effekten av en efterbehandling av miljögifter främst bedöms bli lokal, och inte direkt mätbar för vattenförekomsten som helhet. Noterbart är att dock att även mindre åtgärder är av vikt för att så småningom kunna uppnå mer storskaliga förändringar. I de vattenförekomster som har fler än en fritidsbåtshamn som åtgärdas, förväntas också effekten för vattenförekomsten bli större. I Askims fjord finns två av Grefabs fritidsbåtshamnar. 5.1.1 Hovås Vid en översiktlig undersökningen av sediment i anslutning till badplatsen i närheten 2018 visade resultatet på låga halter av metaller och låga till höga halter av PCB7 samt en låg risk för människors hälsa vid vattenrelaterade aktiviteter vid badplatsen (Göteborgs Stad, 2024n). Aktuell hamn har ett flertal bryggor och möjlighet till vinterförvaring samt uppställning förekommer. Hamnområdet utgörs till största delen av fyllnadsmassor, men även postglacial lera och urberg förekommer. GIS- underlaget visar att naturvärden i form av ålgräsängar och blottade ler- och sandbotten återfinns i områden vid hamnen. Två bränder har förekommit i närområdet, där risk för att släckvatten innehållande PFAS har använts. Baserat på ovanstående aspekter bedöms åtgärder av kategorin ”Efterbehandling av miljögifter” vara aktuell för Hovås på landområdet. En större osäkerhet av behov av efterbehandling i vattenområdet bedöms dock finnas även om åtgärdsförslagen för hamnbassängen har valts att tas med (Tabell 10). Tabell 10. Platsspecifika åtgärdsförslag Hovås inom åtgärdskategorin Efterbehandling av miljögifter. Efterbehandlingsåtgärderna är listade i rekommenderad utförande ordning. ID Åtgärdsförslag Område Kommentar Översiktlig Identifiera huruvida området kan utgöra en 100 miljöteknisk Båtuppställning fortgående källa till föroreningar i vattenområdet. markundersökning Genomförs om föroreningshalter över aktuella riktvärden påträffas vid genomförd översiktlig 101 Schaktsanering Båtuppställning miljöteknisk markundersökning. Kräver att miljöteknisk markundersökning utförts. Avgör om behov av efterbehandling föreligger Sediment- 102 Hamnbassäng samt dess eventuella omfattning. Identifiera undersökning eventuella föroreningar vertikalt och horisontellt. NVI vatten- och Hamnbassängen och Fördjupade artinventeringar av till exempel 103 strandmiljö relevant närområde ålgräs och bottenfauna. Områden i hamnbassängen nära naturvärden och andra Kräver att avgränsande sedimentundersökning 104 Sugmuddring eventuella områden som och NVI genomförts. kräver särskild försiktighet. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 ID Åtgärdsförslag Område Kommentar Områden på sådant avstånd från eventuella naturvärden att det ger Kräver att avgränsande sedimentundersökning 105 Grävmuddring obetydlig påverkan på och NVI genomförts. sådana. Kan kombineras med isolationsövertäckning. Antropogen (nuvarande och förväntade) aktivitet, Insamling av data sedimentens kemiska egenskaper, hydrologiska inför eventuell 106 Hamnbassäng och hydrauliska platsegenskaper, övertäcknings- fysiska/geotekniska sediment- och metoder (se nedan) platsegenskaper. Områden på sådant avstånd från eventuella Isolations- naturvärden att det ger Kräver att avgränsande sedimentundersökning 107 övertäckning obetydlig påverkan på och NVI genomförts samt datainsamling. sådana. Kan kombineras med grävmuddring. Kräver att avgränsande sedimentundersökning och detaljerad kartläggning av naturvärden genomförts. Även platsspecifik information om: Kan vara ett alternativ i - Föroreningstyp, koncentrationer och AC-baserad känsliga områden med utbredning. 108 tunnskikts- bland annat svag erosion, - Totalt organiskt kol (TOC) i den biologiskt aktiva övertäckning stabila sedimentbäddar zonen. samt begränsad båttrafik. - Djupet på den biologiskt aktiva zonen i sedimenten. - Om grundvattenuppströmning pågår och eventuell hastighet på denna. 5.1.2 Killingsholmen För Killingsholmen bedöms inte åtgärden "Efterbehandling av miljögifter" som aktuell. Detta baseras på hamnens storlek, avsaknad av uppställning på land och att hamnområdet består av urberg. Tillgängligt GIS-underlag visar på förekomst av ålgräs i och utanför hamnen, som riskerar att påverkas negativt av en efterbehandlingsåtgärd. 5.2 Asperöfjorden I kustvattenförekomsten Asperöfjorden finns två av Grefabs fritidsbåtshamnar. Småbåtshamnarnas begränsade storlek i förhållande till vattenförekomsten medför att effekten av en efterbehandling av miljögifter främst bedöms bli lokala, och inte direkt mätbar för vattenförekomsten som helhet. Noterbart är dock att även mindre åtgärder är av vikt för att i framtiden uppnå mer storskaliga förändringar, och att eventuella åtgärder i fler än en hamn förväntas ge större effekt. I Asperöfjorden finns ett antal parametrar listade som kan relateras till generella föroreningar från småbåtshamnar och som har en klassning sämre än god. Även ett antal parametrar är listade som ej är klassade eller kommenterade (markerat med *). I Asperöfjorden finns följande parametrar utifrån ovan kriterier: koppar*, zink*, antracen* och TBT. En En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 efterbehandling av miljögifter bedöms därför vara positivt för dessa parametrar och de överliggande kvalitetsfaktorerna Särskilda förorenande ämnen samt Prioriterade ämnen, såtillvida att eventuellt fortgående källor till ämnena stoppas. 5.2.1 Fiskebäck Sedimentundersökningar har utförts i Fiskebäcks inre och yttre delar av hamnen år 2010, 2011, 2014, 2017, 2020 och 2023. Provtagningslokalernas placering förändrades något år 2017 och samma år ändrades antal replikat från ett till tre (Göteborgs Stad, 2024l). Generellt har halterna av TBT uppmätts till klass 5 (mycket höga halter) både i den inre och yttre delen av hamnen. Det förekom nytillskott av TBT i de inre sedimenten år 2023 (Göteborgs Stad, 2024l). I Fiskebäck finns ett flertal bryggor med många båtplatser och möjlighet till båtuppställning samt vinterförvaring. Aktuellt hamnområde utgörs till största delen av fyllnadsmassor, men inom vissa partier återfinns urberg. Naturvärden förekommer i området, och dessa behöver således undersökas närmare inför en eventuell efterbehandling. Användning av släckvatten har förekommit i området, vilket medför att risk för PFAS-förekomst föreligger. Ett nedlagt deponiområde finns i närheten till hamnen, där risk för spridning av föroreningar inte går att utesluta. Tidigare sedimentundersökningar visar även på förekomst av höga TBT-halter i sedimenten. Baserat på detta bedöms åtgärder inom kategorin ”Efterbehandling av miljögifter” vara aktuellt för Fiskebäck (Tabell 11). Tabell 11. Platsspecifika åtgärdsförslag för Fiskebäck inom åtgärdskategorin Efterbehandling av miljögifter. Efterbehandlingsåtgärderna är listade i rekommenderad utförande ordning. ID Åtgärdsförslag Område Kommentar Identifiera huruvida området kan Översiktlig miljöteknisk 200 Båtuppställning utgöra en fortgående källa till markundersökning föroreningar i vattenområdet. Genomförs om föroreningshalter över aktuella riktvärden påträffas vid genomförd översiktlig 201 Schaktsanering Båtuppställning miljöteknisk markundersökning. Kräver att miljöteknisk markundersökning utförts. Avgör om behov av Avgränsande sediment- 202 Hamnbassäng efterbehandling föreligger samt undersökning dess eventuella omfattning. NVI vatten- och Hamnbassängen och Fördjupade artinventeringar av till 203 strandmiljö relevant närområde exempel ålgräs och bottenfauna. Områden i hamnbassängen Kräver att avgränsande nära naturvärden och andra 204 Sugmuddring sedimentundersökning och NVI eventuella områden som genomförts. kräver särskild försiktighet. Områden på sådant Kräver att avgränsande 205 Grävmuddring avstånd från eventuella sedimentundersökning och NVI naturvärden att det ger genomförts. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 ID Åtgärdsförslag Område Kommentar obetydlig påverkan på sådana. Kan kombineras med isolationsövertäckning. Antropogen (nuvarande och förväntade) aktivitet, sedimentens Insamling av data inför kemiska egenskaper, hydrologiska 206 eventuell övertäcknings- Hamnbassäng och hydrauliska platsegenskaper, metoder (se nedan). fysiska/geotekniska sediment- och platsegenskaper. Områden på sådant avstånd från eventuella Kräver att avgränsande naturvärden att det ger 207 Isolations-övertäckning sedimentundersökning och NVI obetydlig påverkan på genomförts samt datainsamling. sådana. Kan kombineras med grävmuddring. Kräver att avgränsande sedimentundersökning och detaljerad kartläggning av naturvärden genomförts. Även platsspecifik information om: Kan vara ett alternativ i - Föroreningstyp, koncentrationer känsliga områden med AC-baserad tunnskikts- och utbredning. 208 bland annat svag erosion, övertäckning - Totalt organiskt kol (TOC) i den stabila sedimentbäddar biologiskt aktiva zonen. samt begränsad båttrafik. - Djupet på den biologiskt aktiva zonen i sedimenten. - Om grundvattenuppströmning pågår och eventuell hastighet på denna. 5.2.2 Hinsholmskilen Förekomst av TBT har kunnat påvisas i hamnen genom sedimentundersökningar som genomförts år 2010, 2011, 2017, 2020 och 2023. Provtagningslokalernas placering förändrades något år 2017 och samma år ändrades antal replikat från ett till tre (Göteborgs Stad, 2024l). Höga halter inom klass 5 (mycket höga halter) har påträffats i hamnens inre delar, medan undantag år 2014 och 2020 då halternas hamnade inom klass 4 (höga halter). Sedimenten i de yttre delarna har genom åren klassificerats mellan klass 3 (medelhög halt) och 5. Ett litet tillskott av TBT förekom i hamnens yttre delar år 2023 (Göteborgs Stad, 2024l). Hinsholmskilen är en av Grefabs största hamnar med många bryggor, båtplatser och möjlighet till uppställning samt vinterförvaring. Hamnområdet utgörs till största delen av fyllnadsmassor, men inom vissa enstaka partier återfinns urberg. Viss osäkerhet kring förekomst av ålgräs föreligger, och en vidare undersökning behövs därmed inför en eventuell efterbehandling av miljögifter. Längst in i Hinsholmen finns en nedlagd deponi, vilket medför att viss risk för spridning av föroreningar inte går att utesluta. Ett flertal bränder har släckts inom området, där risk för att släckvatten innehållande PFAS har använts. Enligt ett flertal sedimentundersökningar återfinns mycket höga halter av TBT i En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 sediment. Baserat på detta bedöms åtgärder inom kategorin ”Efterbehandling av miljögifter” vara aktuellt för Hinsholmskilen (tabell 12). Tabell 12. Platsspecifika åtgärdsförslag Hinsholmskilen inom åtgärdskategorin Efterbehandling av miljögifter. Efterbehandlingsåtgärderna är listade i rekommenderad utförande ordning. ID Åtgärdsförslag Område Kommentar Översiktlig Identifiera huruvida området kan utgöra en 300 miljöteknisk Båtuppställning fortgående källa till föroreningar i vattenområdet. markundersökning Genomförs om föroreningshalter över aktuella riktvärden påträffas vid genomförd översiktlig 301 Schaktsanering Båtuppställning miljöteknisk markundersökning. Kräver att miljöteknisk markundersökning utförts. Avgränsande Avgör om behov av efterbehandling föreligger 302 sediment- Hamnbassäng samt dess eventuella omfattning. undersökning NVI vatten- och Hamnbassängen och Fördjupade artinventeringar av till exempel ålgräs 303 strandmiljö relevant närområde och bottenfauna. Områden i hamnbassängen nära Kräver att avgränsande sedimentundersökning 304 Sugmuddring naturvärden och andra och NVI genomförts. eventuella områden som kräver särskild försiktighet. Områden på sådant avstånd från eventuella naturvärden att det ger Kräver att avgränsande sedimentundersökning 305 Grävmuddring obetydlig påverkan på och NVI genomförts. sådana. Kan kombineras med isolationsövertäckning. Insamling av data Antropogen (nuvarande och förväntade) aktivitet, inför eventuell sedimentens kemiska egenskaper, hydrologiska 306 övertäcknings- Hamnbassäng och hydrauliska platsegenskaper, metoder (se fysiska/geotekniska sediment- och nedan). platsegenskaper. Områden på sådant avstånd från eventuella Isolations- naturvärden att det ger Kräver att avgränsande sedimentundersökning 307 övertäckning obetydlig påverkan på och NVI genomförts samt datainsamling. sådana. Kan kombineras med grävmuddring. Kräver att avgränsande sedimentundersökning och detaljerad kartläggning av naturvärden genomförts. Även platsspecifik information om: Kan vara ett alternativ i - Föroreningstyp, koncentrationer och utbredning. AC-baserad känsliga områden med - Totalt organiskt kol (TOC) i den biologiskt aktiva 308 tunnskikts- bland annat svag erosion, zonen. övertäckning stabila sedimentbäddar - Djupet på den biologiskt aktiva zonen i samt begränsad båttrafik. sedimenten. - Om grundvattenuppströmning pågår och eventuell hastighet på denna. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 5.3 Brännö-Styrsöområdet I kustvattenförekomsten Brännö-Styrsöområdet finns en av Grefabs fritidsbåtshamnar. Småbåtshamnens begränsade storlek i förhållande till vattenförekomsten medför dock att effekten av en efterbehandling av miljögifter främst bedöms bli lokala, och inte direkt mätbar för vattenförekomsten som helhet. Noterbart är att även mindre åtgärder är av vikt för att i framtiden uppnå mer storskaliga förändringar, och att eventuella åtgärder i fler än en hamn förväntas ge större effekt. I Brännö-Styrsöområdet finns ett antal parametrar listade som kan relateras till generella föroreningar från småbåtshamnar och som har en klassning sämre än god. Även ett antal parametrar är listade som ej är klassade eller kommenterade (markerat med *). I Brännö-Styrsöområdet finns följande parametrar utifrån ovan kriterier: koppar*, zink*, antracen* och TBT. En efterbehandling av miljögifter bedöms därför vara positivt för dessa parametrar och de överliggande kvalitetsfaktorerna Särskilda förorenande ämnen samt Prioriterade ämnen, såtillvida att eventuellt fortgående källor till ämnena stoppas. 5.3.1 Styrsö-Tången Aktuell småbåtshamn är relativt begränsad i storlek i förhållande till vattenförekomsten och jordlagret som återfinns i hamnområdet utgörs av urberg. I hamnen finns en brygga med ett 30-tal båtplatser och ingen båtuppställning eller möjlighet till att tvätta båten finns i hamnen. Ålgräs finns inom och i direkt anslutning till hamnen, vilket begränsar åtgärds möjligheter. Tillgängliga GIS-lager visar inte på några potentiella föroreningsindikationer. Sammantaget föreslås därmed inga åtgärder inom kategorin ”Efterbehandling av miljögifter” för hamnen Styrsö-Tången. 5.4 Göta älv-Säveåns inflöde till mynningen vid Älvsborgsbron I aktuell vattenförekomst i Göta älv finns, i likhet med många andra vattenförekomster, en problematik kring ett antal Prioriterade ämnen, bland annat TBT som är ett av de ämnena som bland annat kan relateras till fritidsbåtshamnar. 5.4.1 Eriksberg, Lindholmen och Rosenlundskanalen Aktuell vattenförekomst utgörs av ett vattendrag, vilket medför att de flesta av åtgärderna kring Efterbehandling av miljögifter inte bedöms vara effektiva att utföra i aktuella småbåtshamnar. Åtgärden med miljöteknisk markundersökning och efterföljande marksanering hade kunnat vara aktuell om hamnarna varit äldre och haft uppställningsplatser på land. Ingen av hamnarna har uppställningsytor på land, och både Eriksberg samt Lindholmen är relativt nya hamnar (2012 respektive 2007). Ett större helhetsgrepp bedöms krävas för att få önskad effekt av eventuella åtgärder. Sammantaget förslås därmed inga åtgärder En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 inom kategorin "Efterbehandling av miljögifter" för hamnarna Eriksberg, Lindholmen och Rosenlundskanalen. 5.5 Nordre Älvs fjord I Nordre älvs fjord ligger Grefabs fritidsbåtshamn Björlanda kile som är en av norra Europas största småbåtshamnar. Småbåtshamnars begränsade storlek i förhållande till vattenförekomsten medför att effekten av en efterbehandling av miljögifter främst bedöms bli lokala, och inte direkt mätbar för vattenförekomsten som helhet. Noterbart är dock att även mindre åtgärder är av vikt för att i framtiden uppnå mer storskaliga förändringar, och att eventuella åtgärder i fler än en hamn förväntas ge större effekt..I kustvattenförekomsten Nordre Älvs fjord finns ett antal parametrar listade som kan relateras till generella föroreningar från småbåtshamnar och som har en klassning sämre än god. Även ett antal parametrar är listade som ej är klassade eller kommenterade (markerat med *). I Nordre Älvs fjord finns följande parametrar utifrån ovan kriterier: zink*, antracen och TBT. En efterbehandling av miljögifter bedöms därför vara positivt för dessa parametrar och de överliggande kvalitetsfaktorerna Särskilda förorenande ämnen samt Prioriterade ämnen, såtillvida att eventuellt fortgående källor till ämnena stoppas. 5.5.1 Björlanda Kile Björlanda Kile kan utgöra en föroreningskälla av Tributyltenn (TBT) till vattenförekomsten Nordre Älvs Fjord (VISS, 2024b). Sediment har undersökts i Björlanda Kile år 2010, 2011, 2014, 2017 och 2020 med avseende på bland annat förekomst av TBT. Fram till år 2014 klassades sedimenten i inre delen av hamnen till klass 5 (mycket hög halt) medan klassificeringen år 2020 graderades ner till klass 3 (medelhög halt). I de yttre delarna av hamnen uppmättes halter i sedimenten till klass 2–3 (medelhög halt) tidigare år, medan uppmätta halter år 2020 föll inom klass 5 (mycket hög halt) (Göteborgs Stad, 2020b). Resultatet från provtagningen år 2020 visar att inget nytillskott av TBT till sedimentet förekommer i hamnen. Björlanda Kile är Grefabs största hamn med många bryggor, båtplatser och möjlighet till uppställning samt vinterförvaring. Hamnområdet utgörs av fyllnadsmassor. Utifrån GIS-underlaget finns inte ålgräs eller blottade ler- och sandbottnar i hamnen, men strax utanför. Noterbart är även att Osbäcken har sitt utlopp mitt i hamnområdet. I hamnens norra del finns en nedlagd deponi, vilket medför att viss risk för spridning av föroreningar inte går att utesluta. Släckningsarbete har förekommit i närheten till hamnen där risk för att släckvatten innehållande PFAS har använts och viss spridning av föroreningar inte går att utesluta. Enligt ett flertal sedimentundersökningar återfinns mycket höga halter av TBT i sediment. Enligt GIS-lager med förorenade områden finns en notering för Björlanda Kile daterad 2016-08-12 som nämner att tidigare provtagning av utgående vatten från asfalterade uppställningsplatser visar höga halter av TBT, koppar och zink (Göteborgs Stad, 2024n). Baserat på detta En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 bedöms åtgärder inom kategorin ”Efterbehandling av miljögifter” vara aktuellt för Björlanda Kile (Tabell 13). Tabell 13. Platsspecifika åtgärdsförslag Björlanda Kile inom åtgärdskategorin Efterbehandling av miljögifter. Efterbehandlingsåtgärderna är listade i rekommenderad utförande ordning. ID Åtgärdsförslag Område Kommentar Översiktlig Identifiera huruvida området kan utgöra en 400 miljöteknisk Båtuppställning fortgående källa till föroreningar i vattenområdet. markundersökning Genomförs om föroreningshalter över aktuella riktvärden påträffas vid genomförd översiktlig 401 Schaktsanering Båtuppställning miljöteknisk markundersökning. Kräver att miljöteknisk markundersökning utförts. Avgränsande Avgör om behov av efterbehandling föreligger 402 sediment- Hamnbassäng samt dess eventuella omfattning. undersökning NVI vatten- och Hamnbassängen och Fördjupade artinventeringar av till exempel 403 strandmiljö relevant närområde ålgräs och bottenfauna. Områden i hamnbassängen nära naturvärden och andra Kräver att avgränsande sedimentundersökning 404 Sugmuddring eventuella områden som och NVI genomförts. kräver särskild försiktighet. Områden på sådant avstånd från eventuella naturvärden Kräver att avgränsande sedimentundersökning 405 Grävmuddring att det ger obetydlig påverkan och NVI genomförts. på sådana. Kan kombineras med isolationsövertäckning. Insamling av data Antropogen (nuvarande och förväntade) aktivitet, inför eventuell sedimentens kemiska egenskaper, hydrologiska 406 övertäcknings- Hamnbassäng och hydrauliska platsegenskaper, metoder (se fysiska/geotekniska sediment- och nedan). platsegenskaper. Områden på sådant avstånd från eventuella naturvärden Isolations- Kräver att avgränsande sedimentundersökning 407 att det ger obetydlig påverkan övertäckning och NVI genomförts samt datainsamling. på sådana. Kan kombineras med grävmuddring. Kräver att avgränsande sedimentundersökning och detaljerad kartläggning av naturvärden genomförts. Även platsspecifik information om: Kan vara ett alternativ i - Föroreningstyp, koncentrationer och AC-baserad känsliga områden med bland utbredning. 408 tunnskikts- annat svag erosion, stabila - Totalt organiskt kol (TOC) i den biologiskt aktiva övertäckning sedimentbäddar samt zonen. begränsad båttrafik. - Djupet på den biologiskt aktiva zonen i sedimenten. - Om grundvattenuppströmning pågår och eventuell hastighet på denna. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 5.6 Rivö fjord nord I kustvattenförekomsten Rivö fjord nord finns en av Grefabs fritidsbåtshamnar. En fritidsbåthamns begränsade storlek i förhållande till vattenförekomsten medför att effekten av en efterbehandling av miljögifter främst bedöms bli lokala, och inte direkt mätbar för vattenförekomsten som helhet. Noterbart är dock att även mindre åtgärder är av vikt för att i framtiden uppnå mer storskaliga förändringar, och att eventuella åtgärder i fler än en hamn förväntas ge större effekt. I Rivö fjord nord finns ett antal parametrar listade som kan relateras till generella föroreningar från småbåtshamnar och som har en klassning sämre än god. Även ett antal parametrar är listade som ej är klassade eller kommenterade (markerat med *). I Rivö fjord nord finns följande parametrar utifrån ovan kriterier: zink*, antracen, benso(b)fluoranten*, benso(k)fluoranten*, benso(g, h, i)perylen* och TBT. En efterbehandling av miljögifter bedöms därför vara positivt för dessa parametrar och de överliggande kvalitetsfaktorerna Särskilda förorenande ämnen samt Prioriterade ämnen, såtillvida att eventuellt fortgående källor till ämnena stoppas. 5.6.1 Torslanda Lagun I aktuell hamn finns ett flertal bryggor med många båtplatser och möjlighet till uppställning och vinterförvaring, både inomhus och utomhus. Hamnområdet utgörs av fyllnadsmassor. GIS-underlaget visar inga naturvärden i form ålgräsängar eller blottade ler- och sandbottnar i hamnen, men mindre ålgräsängar samt blottade ler- och sandbottnar behöver passeras för att nå hamnen. Inga nedlagda deponier eller deponier i drift återfinns i närheten till hamnen. Dock ligger hamnen i nära anslutning till Torslanda gamla flygfält, vilket gör att spridning av föroreningar från flygfältet till hamnen inte går att utesluta. I två bränder har släckvatten använts, vilket gör att det inte går att utesluta att PFAS använts i detta släckvatten. Baserat på detta bedöms åtgärder inom kategorin ”Efterbehandling av miljögifter” vara aktuellt för Torslanda Lagun (Tabell 14). En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Tabell 14. Platsspecifika åtgärdsförslag Torslanda Lagun inom åtgärdskategorin Efterbehandling av miljögifter. Efterbehandlingsåtgärderna är listade i rekommenderad utförande ordning. ID Åtgärdsförslag Område Kommentar Översiktlig Identifiera huruvida området kan utgöra en 500 miljöteknisk Båtuppställning fortgående källa till föroreningar i markundersökning vattenområdet. Inkludera analys av PFAS. Genomförs om föroreningshalter över aktuella riktvärden påträffas vid genomförd översiktlig 501 Schaktsanering Båtuppställning miljöteknisk markundersökning. Kräver att miljöteknisk markundersökning utförts. Avgör om behov av efterbehandling föreligger Sediment- samt dess eventuella omfattning. Identifiera 502 Hamnbassäng undersökning eventuella föroreningar vertikalt och horisontellt. Inkludera analys av PFAS. NVI vatten- och Hamnbassängen och Fördjupade artinventeringar av till exempel 503 strandmiljö relevant närområde ålgräs och bottenfauna. Områden i hamnbassängen nära Kräver att avgränsande sedimentundersökning 504 Sugmuddring naturvärden och andra och NVI genomförts. eventuella områden som kräver särskild försiktighet. Områden på sådant avstånd från eventuella naturvärden att det ger Kräver att avgränsande sedimentundersökning 505 Grävmuddring obetydlig påverkan på och NVI genomförts. sådana. Kan kombineras med isolationsövertäckning. Insamling av data Antropogen (nuvarande och förväntade) inför eventuell aktivitet, sedimentens kemiska egenskaper, 506 övertäcknings- Hamnbassäng hydrologiska och hydrauliska platsegenskaper, metoder (se fysiska/geotekniska sediment- och nedan). platsegenskaper. Områden på sådant avstånd från eventuella Isolations- naturvärden att det ger Kräver att avgränsande sedimentundersökning 507 övertäckning obetydlig påverkan på och NVI genomförts samt datainsamling. sådana. Kan kombineras med grävmuddring. Kräver att avgränsande sedimentundersökning och detaljerad kartläggning av naturvärden genomförts. Även platsspecifik information om: Kan vara ett alternativ i - Föroreningstyp, koncentrationer och AC-baserad känsliga områden med utbredning. tunnskikts- bland annat svag erosion, - Totalt organiskt kol (TOC) i den biologiskt övertäckning stabila sedimentbäddar aktiva zonen. samt begränsad båttrafik. - Djupet på den biologiskt aktiva zonen i sedimenten. - Om grundvattenuppströmning pågår och eventuell hastighet på denna. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 5.7 Rivö fjord syd I kustvattenförekomsten Rivö fjord syd finns en av Grefabs fritidsbåtshamnar. Småbåtshamnens begränsade storlek i förhållande till vattenförekomsten medför att effekten av en efterbehandling av miljögifter främst bedöms bli lokala, och inte direkt mätbar för vattenförekomsten som helhet. Noterbart är dock att även mindre åtgärder är av vikt för att i framtiden uppnå mer storskaliga förändringar, och att eventuella åtgärder i fler än en hamn förväntas ge större effekt. I Rivö fjord syd finns ett antal parametrar listade som kan relateras till generella föroreningar från småbåtshamnar och som har en klassning sämre än god. Även ett antal parametrar är listade som ej är klassade eller kommenterade (markerat med *). I Rivö fjord syd finns följande parametrar utifrån ovanstående kriterier: benso(b)fluoranten*, benso(k)fluoranten*, benso(g, h, i)perylen* och TBT. En efterbehandling av miljögifter bedöms därför vara positivt för dessa parametrar och den överliggande kvalitetsfaktorn Prioriterade ämnen, såtillvida att eventuellt fortgående källor till ämnena stoppas. 5.7.1 Saltholmen I Saltholmen finns ett flertal bryggor med många båtplatser och möjlighet till uppställning och vinterförvaring. Hamnområdet utgörs till största delen av fyllnadsmassor, men vissa partier av urberg förekommer. Utifrån underlaget som används har inte naturvärden i form av ålgräs och blottade ler- och sandbottnar identifieras i hamnen eller i direkt anslutning till hamnen. Närmaste deponiområde återfinns i Hinsholmskilen, men denna deponi är nedlagd. Det går dock inte att utesluta att viss föroreningsspridning från deponiområdet till hamnen pågår. Släckvatten har använts i två närliggande bränder, där förekomst av PFAS inte går att utesluta. Baserat på detta bedöms åtgärder inom kategorin ”Efterbehandling av miljögifter” vara aktuellt för Saltholmen (Tabell 15). Tabell 15. Platsspecifika åtgärdsförslag Saltholmen inom åtgärdskategorin Efterbehandling av miljögifter. Efterbehandlingsåtgärderna är listade i rekommenderad utförande ordning. ID Åtgärdsförslag Område Kommentar Översiktlig Identifiera huruvida området kan utgöra en 600 miljöteknisk Båtuppställning fortgående källa till föroreningar i vattenområdet. markundersökning Genomförs om föroreningshalter över aktuella riktvärden påträffas vid genomförd översiktlig 601 Schaktsanering Båtuppställning miljöteknisk markundersökning. Kräver att miljöteknisk markundersökning utförts. Avgör om behov av efterbehandling föreligger samt Sediment- 602 Hamnbassäng dess eventuella omfattning. Identifiera eventuella undersökning föroreningar vertikalt och horisontellt. NVI vatten- och Hamnbassängen och Fördjupade artinventeringar av till exempel ålgräs 603 strandmiljö relevant närområde och bottenfauna. Områden i hamnbassängen nära Kräver att avgränsande sedimentundersökning och 604 Sugmuddring naturvärden och andra NVI genomförts. eventuella områden som En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 ID Åtgärdsförslag Område Kommentar kräver särskild försiktighet. Områden på sådant avstånd från eventuella naturvärden att det ger Kräver att avgränsande sedimentundersökning och 605 Grävmuddring obetydlig påverkan på NVI genomförts. sådana. Kan kombineras med isolationsövertäckning. Insamling av data Antropogen (nuvarande och förväntade) aktivitet, inför eventuell sedimentens kemiska egenskaper, hydrologiska och 606 Hamnbassäng övertäcknings- hydrauliska platsegenskaper, fysiska/geotekniska metoder (se nedan). sediment- och platsegenskaper. Områden på sådant avstånd från eventuella Isolations- naturvärden att det ger Kräver att avgränsande sedimentundersökning och 607 övertäckning obetydlig påverkan på NVI genomförts samt datainsamling. sådana. Kan kombineras med grävmuddring. Kräver att avgränsande sedimentundersökning och detaljerad kartläggning av naturvärden genomförts. Kan vara ett alternativ i Även platsspecifik information om: AC-baserad känsliga områden med - Föroreningstyp, koncentrationer och utbredning. 608 tunnskikts- bland annat svag erosion, - Totalt organiskt kol (TOC) i den biologiskt aktiva övertäckning stabila sedimentbäddar zonen. samt begränsad båttrafik. - Djupet på den biologiskt aktiva zonen i sedimenten. - Om grundvattenuppströmning pågår och eventuell hastighet på denna. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 6 Övriga åtgärdsalternativ För att sträva efter en hållbar fritidsbåtshamn kan andra åtgärder tänkas vidtas utöver åtgärder för ”Efterbehandling av miljögifter”. Nedan presenteras ett flertal åtgärdsalternativ. 6.1 Miljöansvarig Varje hamnverksamhet bör ha en miljöansvarig som sköter alla frågor gällande miljöaspekter och relaterade frågor. Den miljöansvarige kan med fördel ha en miljörelaterad utbildning för att på ett så korrekt sätt bemöta de miljöfrågor som kan tänkas uppkomma. Göteborgs Stad har en miljöpolicy för den ekologiska dimensionen (Göteborgs Stad, 2022a). Att ha en miljöansvarig i hamnverksamheten kan ses som ett sätt att följa denna policy. Hos Grefab är teknisk samordnare miljöansvarig. Förslag till arbetsområden som miljöansvarig kan utveckla hos Grefab: • Driva frågan gällande nationellt båtregister framåt. I dagsläget finns inget sådant register, vilket enligt Grefab är problematiskt och en viktig fråga. • Upprätthålla informationsflödet av miljörelaterade frågor i hamnen. Informationsplattformar kan exempelvis vara informationsskyltar i hamnen och på bryggorna, sociala medier och mobilapplikation. • Aktivt arbeta med omvärldsbevakning kring till exempel nya tekniker, utrustning och metoder för underhållsarbete, för att främja ett hållbart båtliv och minskad risk för spridning av miljögifter. • Arbeta med miljömål, miljöpolicy och miljöåtgärder i villkor inklusive uppföljning av dessa. • Hålla utbildning för personal eller ansvara för att utbildningstillfällen sker via extern konsult. Personal bör få utbildning i avfallshantering för att underlätta hantering av felplacerat avfall, miljölagstiftning, marina ekosystem, alternativ till båtbottenfärger och övriga miljörelaterade frågor som kan underlätta arbetet i hamnen. • Hålla i interna möten för att informera personalen gällande relevanta miljöfrågor. 6.2 Information för båtägare Tydlig och lättillgänglig information, om både regler och miljöaspekter, till båtägarna kan öka deras medvetenhet samt engagemang. Getteröns marina har satsat mycket på att skapa lättillgänglig och tydlig information, och de anser att denna miljöåtgärd har varit en av de viktigaste och en som givit effekt. De upplever att båtägarna följer hamnens regler och att det tydligt märks om någon inte följer dessa regler. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Nästan all information hos Grefab finns på deras hemsida, men andra forum används inte lika frekvent. För att öka informationstillgängligheten till samtliga båtägare kan ett flertal möjliga åtgärder vidtas: • Strategiskt placerade informationsskyltar på ett flertal ställen i hamnarna och bryggor. Detta gör att informationen med största sannolikhet når samtliga båtägare. Informationsmaterial som bör skyltas är ekosystem och värdefulla miljöer i samt angränsande till hamnbassängen, avfallshantering, regler och rutiner kring spolplatta och underhållsarbete samt Grefabs miljöregler. • En kostnadsfri mobilapplikation där information och regler finns tillgängliga. Även information om ekosystem och värdefulla miljöer i kustvatten bör finnas i mobilapplikationen. • Kundmöten där informationen delas och diskuteras mellan Grefab och båtägarna. • Information om Grefabs rutiner vid en eventuell olycka. • Utbildningsträffar för båtägarna av miljöansvarig eller extern konsult. Exempel på utbildningar kan vara gällande marina ekosystem och alternativa båtbottenfärger. • Nya kunder får information om miljöregler, avfallshantering och hur de ska agera vid eventuell olycka. 6.3 Miljöcertifiering För att underlätta för fritidsbåtsägare att göra medvetna val och välja den mest miljöanpassade hamnen, kan en miljöcertifiering vara ett alternativ. En miljöcertifiering kan även öka kundattraktionen samt skapa möjlighet att marknadsföra sig mot fler båtägare som strävar efter hållbart båtliv. I nuläget finns endast en miljöcertifiering för fritidsbåtshamnar, vilken är Blå Flagg (Havsmiljöinstitutet, 2020). Blå Flagg är en internationell miljöutmärkelse som startade i Frankrike 1985 och som idag drivs av den ideella organisationen Foundation for Environmental Education (FEE). I Sverige har Blå Flagg funnits sedan 1994 och i dagsläget innehar 13 svenska hamnar Blå Flagg (Blå Flagg, 2024). I och med utmärkelsen visar hamnen på att de uppfyller högt ställda krav gällande vattenkvalitet, miljö, utbildning, säkerhet och tillgänglighet. Exempel på kriterier kan ses under Kapitel 3 i aktuell rapport. Utmärkelsen söks på nytt varje år och årligen sker kontrollbesök, för att se om hamnen fortsatt uppfyller kraven (Blå Flagg, 2024). Många hamnägare upplever att attraktionen till deras hamnar ökar i och med Blå Flagg, då kunder och besökare vet vad de har att förvänta sig. Blå Flagg kan även vara ett verktyg för organisatorisk utveckling (Blå Flagg, 2024). I dagsläget bedömer Grefab att innehållet för Blå Flagg ryms i Grefabs villkor. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 6.4 Bryggtyp Skuggning av fysiska strukturer skapade av människan påverkar grunda kustområden. Makrofyter i kustområdena påverkas negativt av artificiell skuggning och indirekt påverkas även organismer som lever i dessa habitat negativt (Havsmiljöinstitutet, 2019). För att minimera skuggning är val och konstruktion av brygga viktigt. Några aspekter att tänka på vid val av bryggtyp nämns i Havsmiljöinstitutets rapport 2019:3: • Bryggan placeras högt över vattenytan och botten. Pålade bryggor är exempel på detta och bör användas i grunda vågskyddade områden, där makrofyter påträffats grundare än 6 meter under vattenytan. • Vid val av flytbrygga bör denna placeras på djupare vatten. • Placera bryggan i nord-sydlig riktning. • Använda bryggtäckning som släpper igenom mycket ljus. Exempel på detta är glesa spant eller galler. Alternativt använda bryggtäckning som reflekterar ner ljus under bryggan. För att öka ljusinsläppet kan alternativ utformning och material användas vid konstruktion av bryggdäck. I Nordamerika används till exempel nätgaller eller mer avancerade konstruktioner av glas (Länsstyrelsen Stockholm, 2018). Materialval vid byggnation av nätgaller kan exempelvis vara aluminium eller fiberglas, där fiberglas tenderar till att ha minst negativ påverkan på tillväxten av sjögräs (Molnar et al., 1989) (Shafer & Lundin, 1999). Ett annat alternativ till att öka ljusinsläpp under bryggan är att använda sig av reflekterande pålningsmaterial eller artificiellt ljus dagtid (Blanton, Thom, Borde, Diefenderfer, & Southard, 2002) (Department of Ecology, State of Washington, 2011) (Länsstyrelsen Stockholm, 2018). Prismor kan fästas i bryggan för att reflektera ner ljus eller halogenidlampor som fästes på bryggan (Blanton, Thom, Borde, Diefenderfer, & Southard, 2002). 1.3 prismor/m² har testats på bryggor i limnisk miljö och visat sig effektivt. Dock är vanligen limnisk undervattensvegetation mindre ljuskrävande än marina makrofyter (Blanton, Thom, Borde, Diefenderfer, & Southard, 2002). Troligen krävs fler prismor per kvadratmeter, men inga uppgifter för detta har påträffats under arbetet med aktuell rapport. Osäkerheter kring effekt och resultat i svenska förhållanden med avseende på prismor föreligger fortfarande, vilket medför att åtgärden inte kommer att utgöra ett åtgärdsförslag i aktuell rapport. Dock kan med fördel utvecklingen av huruvida prismor eller liknande tekniska lösningar etableras i Sverige följas och eventuellt utvärderas som åtgärdsalternativ i framtiden. 6.5 Kajkantskonstruktion Erosionsprocesser är naturliga och gynnar många växt- och djurarter, men vid för kraftig påverkan kan arter istället missgynnas. Erosionsskydd kan därför komma att krävas i miljön när det finns risk att vattnets krafter har negativ påverkan på infrastruktur, byggnader eller naturmiljö. Dock kan dessa skydd En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 påverka naturmiljön negativt, men genom att använda naturanpassade erosionsskydd kan dessa även utgöra tillgång till naturmiljön och människor (SGI, 2024). Naturanpassade erosionsskydd kan utgöras av naturligt material och hänsyn tas till aktuellt områdets växter samt djur. Materialet kan vara mjukt (exempelvis rötter, levande växter och sand) eller hårt (sten och betong) och vanligen kombineras både mjuka samt hårda material. Vid användning av hårt material, vanligen i städer och hamnar, kan strukturer användas som kompensation för förlorade naturvärden. Dessa strukturer kan vara små grottor alternativt håligheter under vattenytan eller små pooler vid vattenytan (SGI, 2024). Vid restaurering av vattendrag används i dagsläget mer och mer naturanpassade erosionsskydd (SGI, 2016). Vid restaurering eller byte av kajkant bör det övervägas om det finns alternativ för en mer ekologisk anpassad kajkant med ekostrukturer så som små grottor eller håligheter. 6.6 Spolplatta och båtunderhåll Hamnar bör se över skyddsbarriärer för att minimera spridning av partiklar vid högtryckstvätt till områden utanför spolplattan (Havsmiljöinstitutet, 2020). Spolplattornas placering bör vara lättillgängligt, men samtidigt med lämpligt avstånd från närliggande vatten. Vid tidpunkt för upprättande av aktuell rapport har inga alternativa utformningar jämfört med dagens spolplattor hittats. Inga konstruktioner av exempelvis väggar, höj- och sänkbara draperier, tält eller andra skyddsbarriärer för vind har påträffats. Då båtar förs till spolplattan med kran bör skyddskonstruktionen vara höj- och sänkbar eller på annat sätt kunna möjliggöra att kranen kan föra in båten till spolplattan. I fall där båtägare skrapar eller slipar sina båtar kan presenning användas under båten för att samla upp färgflagor. Färgrester som trots presenning hamnar i omgivningen samlas upp av båtägaren. För att underlätta för båtägare kan hamnen erbjuda presenning som ska finnas lättillgängliga och tillsammans med information om hantering. För att ytterligare begränsa spridning av eventuella färgrester kan skrapning och slipning ske i en tältkonstruktion. Båtägarna ansvarar för att städa upp efter sig i tältet och hantera presenningen med färgrester på korrekt sätt. Även i detta fall har inga exempel på konstruktioner påträffats, vilket gör att vidare utredning anses vara första steget. 6.7 Begränsad tillgänglighet Hamnområdet förses med bom eller grind för att begränsa tillgängligheten för obehöriga fordon. Detta för att undvika att obehöriga exempelvis sorterar avfall felaktigt eller tvättar landdrivna fordon på spolplatta. Vid tvätt av bil på spolplatta rinner oljeföroreningarna ner i reningssystemet, vilket leder till driftproblem. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 6.8 Avfallshantering Fritidsbåthamnar ska, enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS, 2023) 2 kapitlet 2 §, kunna ta emot toalettavfall, hushållssopor med sortering för matavfall och farligt avfall för fritidsbåtar som är i behov av detta (Transportstyrelsen, 2023). Hamnar med minst 25 båtplatser omfattas av detta. I miljöstationerna ska det finnas möjlighet till källsortering. De miljöstationer som är avsedda för farligt avfall ska vara skyddade mot väder och vind samt vara på en gjuten betongplatta med kanter alternativt fall mot mitten (Länsstyrelsen, 2013). För att täcka dessa kostnader har hamnarna möjlighet att ta ut en indirekt avgift i form av exempelvis båt-, hamn- och gästhamnsavgift. För att begränsa tillgängligheten för obehöriga kan miljöstationer förses med lås, där varje kund kan tillträda via exempelvis nyckelbrickor. Obehöriga kan fortsatt lämna avfall utanför miljöstationerna, men problemet bedöms minska i och med mer kontrollerad avfallshantering. Om behov uppstår kan vidare utredas om även personal ska finnas på plats oftare jämfört med nuläget, för att stödja båtägarna med sortering av sitt avfall. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 7 Övriga åtgärdsförslag i Grefabs hamnar 7.1 Samtliga hamnar Då aktuella hamnarna är en liten del av kustvattenförekomsterna i helhet kommer sannolikt inte nedan föreslagna åtgärder vara tillräckligt för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Det kommer krävas många olika åtgärder tillsammans för att ge förbättring, men att arbeta med förbättringar i småbåtshamnar bidrar till en bättre vattenmiljö och förbättrade miljökvalitetsnormer för vatten. Numrering i nedan tabeller motsvarar ID-nummer för respektive platsspecifikt åtgärdsförslag. Numrering är gjord enligt följande system: Nummerföljd mindre än 99 innefattar övergripande åtgärder. Därefter har åtgärdsförslagen i varje fritidsbåtshamn påbörjats i en ny 100-serie; 100–199 för Hovås, 200–299 för Fiskebäck och så vidare. Observera att vissa mellanliggande nummer ibland kan fattas då det skett justeringar under arbetets gång. Observera även att numreringen följer samma system i åtgärdsförslagen under kapitel 5 Efterbehandling av miljögifter. 7.1.1 Övergripande åtgärder Åtgärdsförslagen presenteras i Tabell 16. Tabell 16. COWIs åtgärdsförslag av övergripande karaktär för samtliga aktuella hamnar. ID Åtgärdsförslag Område Kommentar Miljöansvarig som förmedlar miljökunskap både internt och externt samt driver miljörelaterade frågor framåt. Ett strukturerat och välarbetat miljöarbete samt utbildningar kan 1 Miljöansvarig Samtliga hamnar begränsa exempelvis problematik kring avfallshantering, felaktigt båtunderhåll och negativ påverkan på marina ekosystem. Ny båtägare får en grundlig genomgång av miljöansvarig, Information där alla miljörelaterade frågor gås igenom. Under 3 Samtliga hamnar (Genomgång) genomgången delges information om kommande kundmöten och utbildningar. Ytterligare ett sätt att göra informationen lättillgänglig för båtägarna är via en mobilapplikation. I mobilapplikationen Information kan information gällande exempelvis avfallshantering, 4 Mobil (Mobilapplikation) kontaktuppgifter och tider för kontakt, information om marina ekosystem, miljöregler och översiktskarta över hamnområdet finnas. För ökad kunskap och medvetenhet hos båtägarna Information gällande relevanta miljöfrågor bör hamnen erbjuda 5 Samtliga hamnar (Kundmöten) regelbundna kundmöten där miljöfrågor belyses och båtägarna kan bidra med idéer för förbättring. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 ID Åtgärdsförslag Område Kommentar Erbjuda ett eller flera tillfällen per år där båtägarna samt personal får utbildning gällande båtunderhåll och marina Information 6 Samtliga hamnar ekosystem för att öka medvetenheten samt kunskapsnivån. (Utbildning) I utbildningen bör även ingå kunskap kring hur en eventuell olycka hanteras. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 7.2 Askims fjord För områdesbeskrivning om Askims fjord, se kapitel 1.5. Nedan föreslagna platsspecifika åtgärder kan exempelvis ha positiv inverkan på miljökvalitetsnormer över tid, där exempelvis eventuell tillförsel av TBT från småbåtshamnar kan begränsas och eventuellt befintliga halter minskas via sanering. 7.2.1 Hovås I Figur 2 och tabell 17 presenteras COWIs åtgärdsförslag för fritidsbåtshamnen Hovås. Figur 2. Kartöversikt med COWIs åtgärdsförslag för fritidsbåtshamnen Hovås i Askims fjord. Åtgärdersförslag visualiseras med ID-nr, som även finns specificerade i tabeller i aktuellt kapitel samt i tillhörande GIS-underlag. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Tabell 17. COWIs föreslagna åtgärder för fritidsbåtshamnen Hovås i Askims fjord. ID Åtgärdsförslag Område Kommentar Om informationen är lättillgänglig, lättförståelig och förklarande ökar troligtvis medvetenheten och viljan att bli mer miljömedvetna hos båtägarna. Informationen bör Hamnområdet placeras både i hamnområdet och på bryggorna. Den 109 Information (Skyltar) och bryggor information som föreslås belysas är miljöregler som exempelvis avfallshantering, spolning och underhållsarbete av båt samt ekosystem och värdefulla marina miljöer. Utreda möjligheten att ansöka om Blå Flagg miljöcertifiering. Utredningen bör granska vilka kriterier som uppfylls i dagsläget och vilka kriterier som kräver åtgärd. Delmål och en långsiktig plan upprättas för vilka 110 Miljöcertifiering Hamnen åtgärder som behöver vidtas för möjligheten att ansöka om Blå Flagg. Arbetet bör börja med de åtgärder som anses mest genomförbara utan större ekonomiska medel. Därefter bör arbetet fokusera på de åtgärder som anses ge störst miljönytta. Vid nybyggnation eller byte av befintlig brygga bör 111 Bryggtyp Nya bryggor möjligheten att använda gallerkonstruktion utredas, så för att få ett ökat ljusinsläpp under bryggor. Utreda möjlighet att använda mer miljöanpassad kajkant Kajkants- vid eventuellt byte eller renovering av befintlig. 113 Kaj konstruktion Exempelvis skrovligare ut som möjliggör för alger att fästa och tillväxa. Utreda alternativ konstruktion av spolplatta med skyddsbarriär mellan spolplatta och hav. Åtgärden syftar 114 Spolplatta Hamnområde till att motverka att vind och spolriktning medför att delar av det avspolade materialet riskerar att fall ned i vattenområdet istället för i spolrännan. Genom att erbjuda presenning och ett avsatt område för skrapning och/eller slipning av båt, kan viss okontrollerad spridning av färgflagor begränsas. 115 Båtunderhåll Hamnområde En utredning av alternativa konstruktioner av vindskyddande åtgärder vid anvisat båtunderhållsområde, kan leda till ytterligare spridningsbegränsning. Tillgänglighet för fordon är i dagsläget begränsad med en bom, vilket kan begränsa okontrollerad avfallshantering till viss del. Låsta miljöstationer där båtägare via exempelvis nyckelbricka har möjlighet att sortera avfall skulle troligtvis 116 Avfallshantering Hamnområde ge en mer kontrollerad avfallshantering. Hamnpersonal ska ha kunskap i avfallshantering och kunna lösa felsorterat avfall. Se även övergripande åtgärder gällande miljöansvarig för samtliga hamnar. Inom hamnområdet finns en uppställningsyta med möjlighet till vinterförvaring. En dagvattenutredning bedöms vara aktuell för att utreda huruvida dagvatten från 117 Dagvattenutredning Hamnområde hamnområdet utgör en föroreningskälla eller inte, samt om vidare dagvattenåtgärder föreligger. Även ledningsnät och brunnar i området bör dokumenteras i utredningen. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 7.2.2 Killingsholmen I Figur 3 och Tabell 18 presenteras COWIs åtgärdsförslag för fritidsbåtshamnen Killingsholmen. Figur 3. Kartöversikt med COWIs åtgärdsförslag för fritidsbåtshamnen Killingsholmen i Askims fjord. Åtgärdersförslag visualiseras med ID-nr, som även finns specificerade i tabeller i aktuellt kapitel samt i tillhörande GIS-underlag. Tabell 18. COWIs föreslagna åtgärder för fritidsbåtshamnen Killingsholmen i Askims fjord. ID Åtgärdsförslag Område Kommentar Om informationen är lättillgänglig, lättförståelig och förklarande ökar troligtvis medvetenheten och viljan att bli mer miljömedvetna hos båtägarna. Informationen bör Information Hamnområdet och 700 placeras både i hamnområdet och på bryggorna. Den (Skyltar) bryggor information som föreslås belysas är miljöregler som exempelvis avfallshantering, underhåll av båt och ekosystem samt värdefulla marina miljöer. Utreda möjligheten att ansöka om Blå Flagg 701 Miljöcertifiering Hamnen miljöcertifiering. Utredningen bör granska vilka kriterier som uppfylls i dagsläget och vilka kriterier som kräver åtgärd. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 ID Åtgärdsförslag Område Kommentar Delmål och en långsiktig plan upprättas för vilka åtgärder som behöver vidtas för möjligheten att ansöka om Blå Flagg. Arbetet bör börja med de åtgärder som anses mest genomförbara utan större ekonomiska medel. Därefter bör arbetet fokusera på de åtgärder som anses ge störst miljönytta. Vid nybyggnation eller byte av befintlig brygga bör 702 Bryggtyp Nya bryggor möjligheten att använda gallerkonstruktion utredas, så för att få ett ökat ljusinsläpp under bryggor. Utreda möjlighet att använda mer miljöanpassad kajkant vid Kajkants- 704 Kaj eventuellt byte eller renovering av befintlig. Exempelvis konstruktion skrovligare ut som möjliggör för alger att fästa och tillväxa. Utred möjlighet att införa låst miljöstation i hamnen, där 705 Avfallshantering Hamnområde hamnpersonalen har kunskap i avfallshantering och kunna lösa felsorterat avfall. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 7.3 Asperöfjorden För områdesbeskrivning om Asperöfjorden, se kapitel 1.5. Nedan föreslagna platsspecifika åtgärder kan exempelvis ha positiv inverkan på miljökvalitetsnormer över tid, där exempelvis tillförsel av TBT kan begränsas och befintliga halter minskas via sanering. 7.3.1 Fiskebäck I Figur 4 och Tabell 19 presenteras COWIs åtgärdsförslag för fritidsbåtshamnen Fiskebäck. Figur 4. Kartöversikt med COWIs åtgärdsförslag för fritidsbåtshamnen Fiskebäck i Asperöfjorden. Åtgärdersförslag visualiseras med ID-nr, som även finns specificerade i tabeller i aktuellt kapitel samt i tillhörande GIS-underlag. Tabell 19. COWIs föreslagna åtgärder för fritidsbåtshamnen Fiskebäck i Asperöfjorden. ID Åtgärdsförslag Område Kommentar Om informationen är lättillgänglig, lättförståelig och Information Hamnområdet och förklarande ökar troligtvis medvetenheten och viljan att 209 (Skyltar) bryggor bli mer miljömedvetna hos båtägarna. Informationen bör placeras både i hamnområdet och på bryggorna. Den En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 ID Åtgärdsförslag Område Kommentar information som föreslås belysas är miljöregler som exempelvis avfallshantering, spolning och underhållsarbete av båt samt ekosystem och värdefulla marina miljöer. Utreda möjligheten att ansöka om Blå Flagg miljöcertifiering. Utredningen bör granska vilka kriterier som uppfylls i dagsläget och vilka kriterier som kräver åtgärd. Delmål och en långsiktig plan upprättas för vilka 210 Miljöcertifiering Hamnen åtgärder som behöver vidtas för möjligheten att ansöka om Blå Flagg. Arbetet bör börja med de åtgärder som anses mest genomförbara utan större ekonomiska medel. Därefter bör arbetet fokusera på de åtgärder som anses ge störst miljönytta. Vid nybyggnation eller byte av befintlig brygga bör 211 Bryggtyp Nya bryggor möjligheten att använda gallerkonstruktion utredas, så för att få ett ökat ljusinsläpp under bryggor. Utreda möjlighet att använda mer miljöanpassad kajkant Kajkants- vid eventuellt byte eller renovering av befintlig. 213 Kaj konstruktion Exempelvis skrovligare ut som möjliggör för alger att fästa och tillväxa. Utreda alternativ konstruktion av spolplatta med skyddsbarriär mellan spolplatta och hav. Åtgärden syftar 214 Spolplatta Hamnområde till att motverka att vind och spolriktning medför att delar av det avspolade materialet riskerar att fall ned i vattenområdet istället för i spolrännan. Genom att erbjuda presenning och ett avsatt område för skrapning och/eller slipning av båt, kan viss okontrollerad spridning av färgflagor begränsas. 215 Båtunderhåll Hamnområde En utredning av alternativa konstruktioner av vindskyddande åtgärder vid anvisat båtunderhållsområde, kan leda till ytterligare spridningsbegränsning. Området är i dagsläget delvis avgränsat med bom. För Begränsad att ytterligare begränsa tillgängligheten kan bom 216 Hamnområdet tillgänglighet anläggas så även befintlig uppställningsplats och spolplatta hamnar innanför bommen. Tillgänglighet för fordon är i dagsläget delvis begränsat med en bom, vilket kan ge en mer kontrollerad avfallshantering till viss del. Dock finns befintliga miljöstationer utanför bommen. Ett första steg kan var att placera miljöstationer innanför bommen. För ytterligare kontrollerad avfallshantering kan miljöstationerna försättas med lås. Båtägare kan via 217 Avfallshantering Hamnområde exempelvis nyckelbrickor få möjlighet att sortera avfall, vilket troligtvis skulle ge en mer kontrollerad avfallshantering. Hamnpersonal ska ha kunskap i avfallshantering och kunna lösa felsorterat avfall. Se även övergripande åtgärder gällande miljöansvarig för samtliga hamnar. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 ID Åtgärdsförslag Område Kommentar Inom hamnområdet finns en uppställningsyta med möjlighet till vinterförvaring. En dagvattenutredning bedöms vara aktuell för att utreda huruvida dagvatten Dagvatten- 218 Hamnområde från hamnområdet utgör en föroreningskälla eller inte, utredning samt om vidare dagvattenåtgärder föreligger. Även ledningsnät och brunnar i området bör dokumenteras i utredningen. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 7.3.2 Hinsholmskilen I Figur 5 och tabell 20 presenteras COWIs åtgärdsförslag för fritidsbåtshamnen Hinsholmskilen. Figur 5. Kartöversikt med COWIs åtgärdsförslag för fritidsbåtshamnen Hinsholmskilen i Asperöfjorden. Åtgärdersförslag visualiseras med ID-nr, som även finns specificerade i tabeller i aktuellt kapitel samt i tillhörande GIS-underlag. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Tabell 20. COWIs föreslagna åtgärder för fritidsbåtshamnen Hinsholmskilen i Asperöfjorden. ID Åtgärdsförslag Område Kommentar Om informationen är lättillgänglig, lättförståelig och förklarande ökar troligtvis medvetenheten och viljan att bli mer miljömedvetna hos båtägarna. Informationen Information Hamnområdet och bör placeras både i hamnområdet och på bryggorna. 309 (Skyltar) bryggor Den information som föreslås belysas är miljöregler som exempelvis avfallshantering, spolning och underhållsarbete av båt samt ekosystem och värdefulla marina miljöer. Utreda möjligheten att ansöka om Blå Flagg miljöcertifiering. Utredningen bör granska vilka kriterier som uppfylls i dagsläget och vilka kriterier som kräver åtgärd. Delmål och en långsiktig plan upprättas för 310 Miljöcertifiering Hamnen vilka åtgärder som behöver vidtas för möjligheten att ansöka om Blå Flagg. Arbetet bör börja med de åtgärder som anses mest genomförbara utan större ekonomiska medel. Därefter bör arbetet fokusera på de åtgärder som anses ge störst miljönytta. Vid nybyggnation eller byte av befintlig brygga bör 311 Bryggtyp Nya bryggor möjligheten att använda gallerkonstruktion utredas, så för att få ett ökat ljusinsläpp under bryggor. Utreda möjlighet att använda mer miljöanpassad Kajkants- kajkant vid eventuellt byte eller renovering av befintlig. 313 Kaj konstruktion Exempelvis skrovligare ut som möjliggör för alger att fästa och tillväxa. Utreda alternativ konstruktion av spolplatta med skyddsbarriär mellan spolplatta och hav. Åtgärden 314 Spolplatta Hamnområde syftar till att motverka att vind och spolriktning medför att delar av det avspolade materialet riskerar att fall ned i vattenområdet istället för i spolrännan. Genom att erbjuda presenning och ett avsatt område för skrapning och/eller slipning av båt, kan viss okontrollerad spridning av färgflagor begränsas. 315 Båtunderhåll Hamnområde En utredning av alternativa konstruktioner av vindskyddande åtgärder vid anvisat båtunderhållsområde, kan leda till ytterligare spridningsbegränsning. Hamnområdet är i dagsläget inte försedd med bom, vilket gör tillgängligheten hög för fordon att tillträda Begränsad 316 Hamnområdet området. För att begränsa tillgängligheten kan en bom tillgänglighet anläggas, så exempelvis spolplatta, uppställningsyta och miljöstation hamnar innanför bommen. Då hamnområdet i dagsläget inte har någon bom och tillgängligheten är hög kan låsta miljöstationer vara lämpligt, för att begränsa okontrollerad avfallshantering. Båtägare kan via exempelvis 317 Avfallshantering Hamnområde nyckelbrickor få möjlighet att sortera avfall, vilket troligtvis skulle ge en mer kontrollerad avfallshantering. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 ID Åtgärdsförslag Område Kommentar Hamnpersonal ska ha kunskap i avfallshantering och kunna lösa felsorterat avfall. Se även övergripande åtgärder gällande miljöansvarig för samtliga hamnar. Inom hamnområdet finns en uppställningsyta med möjlighet till vinterförvaring. En dagvattenutredning bedöms vara aktuell för att utreda huruvida dagvatten Dagvatten- 318 Hamnområde från hamnområdet utgör en föroreningskälla eller inte, utredning samt om vidare dagvattenåtgärder föreligger. Även ledningsnät och brunnar i området bör dokumenteras i utredningen. 7.4 Brännö-Styrsöområdet För områdesbeskrivning om Brännö-Styrsöområdet, se kapitel 1.5. Nedan föreslagna platsspecifika åtgärder kan exempelvis ha positiv inverkan på miljökvalitetsnormer över tid, där exempelvis tillförsel av TBT kan begränsas och befintliga halter minskas via sanering. 7.4.1 Styrsö-Tången I Figur 6 och Tabell 21 presenteras COWIs åtgärdsförslag för fritidsbåtshamnen Styrsö-Tången. Figur 6. Kartöversikt med COWIs åtgärdsförslag för fritidsbåtshamnen Styrsö-Tången i Brännö- Styrsöområdet. Åtgärdersförslag visualiseras med ID-nr, som även finns specificerade i tabeller i aktuellt kapitel samt i tillhörande GIS-underlag. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Tabell 21. COWIs föreslagna åtgärder för fritidsbåtshamnen Styrsö-Tången i Brännö-Styrsöområdet. ID Åtgärdsförslag Område Kommentar Om informationen är lättillgänglig, lättförståelig och förklarande ökar troligtvis medvetenheten och viljan att bli mer miljömedvetna hos båtägarna. Informationen bör Information Hamnområdet och 800 placeras både i hamnområdet och på bryggan. Den (Skyltar) bryggor information som föreslås belysas är miljöregler som exempelvis avfallshantering, underhåll av båt och ekosystem samt värdefulla marina miljöer. Vid nybyggnation eller byte av befintlig brygga bör 801 Bryggtyp Ny brygga möjligheten att använda gallerkonstruktion utredas, så för att få ett ökat ljusinsläpp under bryggor. Hänvisning till närmaste Grefab hamn med avfallshantering 803 Avfallshantering Hamnområde eller återvinningscentral. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 7.5 Göta älv-Säveåns inflöde till mynningen vid Älvsborgsbron För områdesbeskrivning om Göta älv-Säveåns inflöde, se kapitel 1.5. Nedan föreslagna platsspecifika åtgärder kan exempelvis ha positiv inverkan på miljökvalitetsnormer över tid, där exempelvis tillförsel av TBT kan begränsas och befintliga halter minskas via sanering. Genom undersökning och kartläggning gällande PFOS kan vidare utredning av saneringsåtgärd leda till att befintliga halter övertid minskar. 7.5.1 Eriksberg I Figur 7 och tabell 22 presenteras COWIs åtgärdsförslag för fritidsbåtshamnen Eriksberg. Figur 7. Kartöversikt med COWIs åtgärdsförslag för fritidsbåtshamnen Eriksberg i Göta älv- Säveåns inflöde till mynningen vid Älvsborgsbron. Åtgärdersförslag visualiseras med ID-nr, som även finns specificerade i tabeller i aktuellt kapitel samt i tillhörande GIS-underlag. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Tabell 22. COWIs föreslagna åtgärder för fritidsbåtshamnen Eriksberg i Göta älv- Säveåns inflöde till mynningen vid Älvsborgsbron. ID Åtgärdsförslag Område Kommentar Om informationen är lättillgänglig, lättförståelig och förklarande ökar troligtvis medvetenheten och viljan att bli mer miljömedvetna hos båtägarna. Informationen bör Information Hamnområdet och 900 placeras både i hamnområdet och på bryggorna. Den (Skyltar) bryggor information som föreslås belysas är miljöregler som exempelvis avfallshantering, underhåll av båt och ekosystem samt värdefulla ekosystem. Vid nybyggnation eller byte av befintlig brygga bör 901 Bryggtyp Nya bryggor möjligheten att använda gallerkonstruktion utredas, så för att få ett ökat ljusinsläpp under bryggor. Utreda möjlighet att använda mer miljöanpassad kajkant Kajkants- 903 Kaj vid eventuellt byte eller renovering av befintlig. konstruktion Exempelvis skrovligare ut som möjliggör för växtlighet. Utred möjlighet att införa låst miljöstation i hamnen, där 904 Avfallshantering Hamnområde hamnpersonalen har kunskap i avfallshantering och kunna lösa felsorterat avfall. 7.5.2 Lindholmen I Figur 8 och tabell 23 presenteras COWIs åtgärdsförslag för fritidsbåtshamnen Lindholmen. Figur 8. Kartöversikt med COWIs åtgärdsförslag för fritidsbåtshamnen Lindholmen i Göta älv- Säveåns inflöde till mynningen vid Älvsborgsbron. Åtgärdersförslag visualiseras med ID-nr, som även finns specificerade i tabeller i aktuellt kapitel samt i tillhörande GIS-underlag. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Tabell 23. COWIs föreslagna åtgärder för fritidsbåtshamnen Lindholmen i Göta älv- Säveåns inflöde till mynningen vid Älvsborgsbron. Åtgärdsförsl ID Område Kommentar ag Om informationen är lättillgänglig, lättförståelig och förklarande ökar troligtvis medvetenheten och viljan att bli mer miljömedvetna hos båtägarna. Informationen bör placeras både Information Hamnområdet och 1000 i hamnområdet och på bryggorna. Den information som (Skyltar) bryggor föreslås belysas är miljöregler som exempelvis avfallshantering, underhåll av båt och ekosystem samt värdefulla ekosystem. Vid nybyggnation eller byte av befintlig brygga bör möjligheten 1001 Bryggtyp Nya bryggor att använda gallerkonstruktion utredas, så för att få ett ökat ljusinsläpp under bryggor. Utreda möjlighet att använda mer miljöanpassad kajkant vid Kajkants- 1003 Kaj eventuellt byte eller renovering av befintlig. Exempelvis konstruktion skrovligare ut som möjliggör för växtlighet. Utred möjlighet att införa låst miljöstation i hamnen, där Avfallshanteri 1004 Hamnområde hamnpersonalen har kunskap i avfallshantering och kunna lösa ng felsorterat avfall. 7.5.3 Rosenlundskanalen I Figur 9 och Tabell 24 presenteras COWIs åtgärdsförslag för fritidsbåtshamnen Rosenlundskanalen. Figur 9. Kartöversikt med COWIs åtgärdsförslag för fritidsbåtshamnen Rosenlundskanalen i Göta älv- Säveåns inflöde till mynningen vid Älvsborgsbron. Åtgärdersförslag visualiseras med ID-nr, som även finns specificerade i tabeller i aktuellt kapitel samt i tillhörande GIS-underlag. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Tabell 24. COWIs föreslagna åtgärder för fritidsbåtshamnen Rosenlundskanalen i Göta älv- Säveåns inflöde till mynningen vid Älvsborgsbron. ID Åtgärdsförslag Område Kommentar Om informationen är lättillgänglig, lättförståelig och förklarande ökar troligtvis medvetenheten och viljan att bli mer miljömedvetna hos båtägarna. Informationen bör Information Hamnområdet och 1100 placeras både i hamnområdet och på bryggorna. Den (Skyltar) brygga information som föreslås belysas är miljöregler som exempelvis avfallshantering, underhåll av båt och ekosystem samt värdefulla ekosystem. Utreda möjlighet att använda mer miljöanpassad kajkant vid Kajkants- 1103 Kaj eventuellt byte eller renovering av befintlig. Exempelvis konstruktion skrovligare ut som möjliggör för växtlighet. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 7.6 Nordre Älvs fjord För områdesbeskrivning om Nordre älvs fjord, se kapitel 1.5. Nedan föreslagna platsspecifika åtgärder kan exempelvis ha positiv inverkan på miljökvalitetsnormer över tid, där exempelvis tillförsel av TBT och antracen kan begränsas och befintliga halter minskas via sanering. 7.6.1 Björlanda Kile I Figur 10 och Tabell 25 presenteras COWIs åtgärdsförslag för fritidsbåtshamnen Björlanda Kile. Figur 10. Kartöversikt med COWIs åtgärdsförslag för fritidsbåtshamnen Björlanda Kile i Nordre älvs fjord. Åtgärdersförslag visualiseras med ID-nr, som även finns specificerade i tabeller i aktuellt kapitel samt i tillhörande GIS-underlag. Tabell 25. COWIs föreslagna åtgärder för fritidsbåtshamnen Björlanda Kile i Nordre älvs fjord. ID Åtgärdsförslag Område Kommentar Om informationen är lättillgänglig, lättförståelig och Information Hamnområdet och förklarande ökar troligtvis medvetenheten och viljan att 409 (Skyltar) bryggor bli mer miljömedvetna hos båtägarna. Informationen bör placeras både i hamnområdet och på bryggorna. Den En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 ID Åtgärdsförslag Område Kommentar information som föreslås belysas är miljöregler som exempelvis avfallshantering, spolning och underhållsarbete av båt samt ekosystem och värdefulla marina miljöer. Utreda möjligheten att ansöka om Blå Flagg miljöcertifiering. Utredningen bör granska vilka kriterier som uppfylls i dagsläget och vilka kriterier som kräver åtgärd. Delmål och en långsiktig plan upprättas för vilka 410 Miljöcertifiering Hamnen åtgärder som behöver vidtas för möjligheten att ansöka om Blå Flagg. Arbetet bör börja med de åtgärder som anses mest genomförbara utan större ekonomiska medel. Därefter bör arbetet fokusera på de åtgärder som anses ge störst miljönytta. Vid nybyggnation eller byte av befintlig brygga bör 411 Bryggtyp Nya bryggor möjligheten att använda gallerkonstruktion utredas, så för att få ett ökat ljusinsläpp under bryggor. Utreda möjlighet att använda mer miljöanpassad kajkant Kajkants- vid eventuellt byte eller renovering av befintlig. 413 Kaj konstruktion Exempelvis skrovligare ut som möjliggör för alger att fästa och tillväxa. Utreda alternativ konstruktion av spolplatta med skyddsbarriär mellan spolplatta och hav. Åtgärden syftar 414 Spolplatta Hamnområde till att motverka att vind och spolriktning medför att delar av det avspolade materialet riskerar att fall ned i vattenområdet istället för i spolrännan. Genom att erbjuda presenning och ett avsatt område för skrapning och/eller slipning av båt, kan viss okontrollerad spridning av färgflagor begränsas. 415 Båtunderhåll Hamnområde En utredning av alternativa konstruktioner av vindskyddande åtgärder vid anvisat båtunderhållsområde, kan leda till ytterligare spridningsbegränsning. Tillgänglighet för fordon är i dagsläget delvis begränsad med två grindar, vilket kan begränsa okontrollerad avfallshantering till viss del. Låsta miljöstationer där båtägare via exempelvis nyckelbricka har möjlighet att sortera avfall skulle troligtvis ge ytterligare mer 416 Avfallshantering Hamnområde kontrollerad avfallshantering. Hamnpersonal ska ha kunskap i avfallshantering och kunna lösa felsorterat avfall. Se även övergripande åtgärder gällande miljöansvarig för samtliga hamnar. Inom hamnområdet finns en uppställningsyta med möjlighet till vinterförvaring. En dagvattenutredning bedöms vara aktuell för att utreda huruvida dagvatten Dagvatten- 417 Hamnområde från hamnområdet utgör en föroreningskälla eller inte, utredning samt om vidare dagvattenåtgärder föreligger. Även ledningsnät och brunnar i området bör dokumenteras i utredningen. Området är i dagsläget delvis avgränsat med två Begränsad grindar. För att ytterligare begränsa tillgängligheten kan 418 Hamnområde tillgänglighet bom anläggas så även exempelvis befintlig miljöstation och spolplatta hamnar innanför avgränsningen. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 7.7 Rivö fjord nord För områdesbeskrivning om Rivö fjord nord, se kapitel 1.5.Nedan föreslagna platsspecifika åtgärder kan exempelvis ha positiv inverkan på miljökvalitetsnormer över tid, där exempelvis tillförsel av TBT och antracen kan begränsas och befintliga halter minskas via sanering. 7.7.1 Torslanda Lagun I Figur 11 och Tabell 26 presenteras COWIs åtgärdsförslag för fritidsbåtshamnen Torslanda Lagun. Figur 11. Kartöversikt med COWIs åtgärdsförslag för fritidsbåtshamnen Torslanda lagun i Rivö fjord nord. Åtgärdersförslag visualiseras med ID-nr, som även finns specificerade i tabeller i aktuellt kapitel samt i tillhörande GIS-underlag. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Tabell 26. COWIs föreslagna åtgärder för fritidsbåtshamnen Torslanda lagun i Rivö fjord nord. ID Åtgärdsförslag Område Kommentar Om informationen är lättillgänglig, lättförståelig och förklarande ökar troligtvis medvetenheten och viljan att bli mer miljömedvetna hos båtägarna. Informationen bör Information Hamnområdet och 509 placeras både i hamnområdet och på bryggorna. Den (Skyltar) bryggor information som föreslås belysas är miljöregler som exempelvis avfallshantering, spolning och underhållsarbete av båt samt ekosystem och värdefulla marina miljöer. Utreda möjligheten att ansöka om Blå Flagg miljöcertifiering. Utredningen bör granska vilka kriterier som uppfylls i dagsläget och vilka kriterier som kräver åtgärd. Delmål och en långsiktig plan upprättas för vilka åtgärder 510 Miljöcertifiering Hamnen som behöver vidtas för möjligheten att ansöka om Blå Flagg. Arbetet bör börja med de åtgärder som anses mest genomförbara utan större ekonomiska medel. Därefter bör arbetet fokusera på de åtgärder som anses ge störst miljönytta. Vid nybyggnation eller byte av befintlig brygga bör 511 Bryggtyp Nya bryggor möjligheten att använda gallerkonstruktion utredas, så för att få ett ökat ljusinsläpp under bryggor. Utreda möjlighet att använda mer miljöanpassad kajkant vid Kajkants- 513 Kaj eventuellt byte eller renovering av befintlig. Exempelvis konstruktion skrovligare ut som möjliggör för alger att fästa och tillväxa. Utreda alternativ konstruktion av spolplatta med skyddsbarriär mellan spolplatta och hav. Åtgärden syftar till 514 Spolplatta Hamnområde att motverka att vind och spolriktning medför att delar av det avspolade materialet riskerar att fall ned i vattenområdet istället för i spolrännan. Genom att erbjuda presenning och ett avsatt område för skrapning och/eller slipning av båt, kan viss okontrollerad spridning av färgflagor begränsas. 515 Båtunderhåll Hamnområde En utredning av alternativa konstruktioner av vindskyddande åtgärder vid anvisat båtunderhållsområde, kan leda till ytterligare spridningsbegränsning. Tillgänglighet för fordon är i dagsläget begränsad med grind, vilket kan begränsa okontrollerad avfallshantering till viss del. Låsta miljöstationer där båtägare via exempelvis nyckelbricka har möjlighet att sortera avfall skulle troligtvis 516 Avfallshantering Hamnområde ge ytterligare mer kontrollerad avfallshantering. Se även övergripande åtgärder gällande miljöansvarig för samtliga hamnar. Inom hamnområdet finns en uppställningsyta med möjlighet till vinterförvaring. En dagvattenutredning bedöms vara Dagvatten- aktuell för att utreda huruvida dagvatten från hamnområdet 517 Hamnområde utredning utgör en föroreningskälla eller inte, samt om vidare dagvattenåtgärder föreligger. Även ledningsnät och brunnar i området bör dokumenteras i utredningen. Området är i dagsläget delvis avgränsat med grind. För att Begränsad ytterligare begränsa tillgängligheten kan bom anläggas så 518 Hamnområde tillgänglighet även exempelvis befintlig miljöstation och spolplatta hamnar innanför avgränsningen. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 7.8 Rivö fjord syd För områdesbeskrivning om Rivö fjord syd, se kapitel 1.5. Nedan föreslagna platsspecifika åtgärder kan exempelvis ha positiv inverkan på miljökvalitetsnormer över tid, där exempelvis tillförsel av TBT kan begränsas och befintliga halter minskas via sanering. Genom undersökning och kartläggning gällande PFOS, kan vidare utredning av saneringsåtgärd leda till att befintliga halter övertid minskar. 7.8.1 Saltholmen I Figur 12 och tabell 27 presenteras COWIs åtgärdsförslag för fritidsbåtshamnen Saltholmen. Figur 12. Kartöversikt med COWIs åtgärdsförslag för fritidsbåtshamnen Saltholmen i Rivö fjord syd. Åtgärdersförslag visualiseras med ID-nr, som även finns specificerade i tabeller i aktuellt kapitel samt i tillhörande GIS-underlag. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Tabell 27. COWIs föreslagna åtgärder för fritidsbåtshamnen Saltholmen i Rivö fjord syd. ID Åtgärdsförslag Område Kommentar Om informationen är lättillgänglig, lättförståelig och förklarande ökar troligtvis medvetenheten och viljan att bli mer miljömedvetna hos båtägarna. Informationen bör placeras både i hamnområdet Information Hamnområdet 609 och på bryggorna. Den information som föreslås belysas är (Skyltar) och bryggor miljöregler som exempelvis avfallshantering, spolning och underhållsarbete av båt samt ekosystem och värdefulla marina miljöer. Utreda möjligheten att ansöka om Blå Flagg miljöcertifiering. Utredningen bör granska vilka kriterier som uppfylls i dagsläget och vilka kriterier som kräver åtgärd. Delmål och en långsiktig plan upprättas för vilka åtgärder som behöver vidtas för 610 Miljöcertifiering Hamnen möjligheten att ansöka om Blå Flagg. Arbetet bör börja med de åtgärder som anses mest genomförbara utan större ekonomiska medel. Därefter bör arbetet fokusera på de åtgärder som anses ge störst miljönytta. Vid nybyggnation eller byte av befintlig brygga bör möjligheten att 611 Bryggtyp Nya bryggor använda gallerkonstruktion utredas, så för att få ett ökat ljusinsläpp under bryggor. Utreda möjlighet att använda mer miljöanpassad kajkant vid Kajkants- 613 Kaj eventuellt byte eller renovering av befintlig. Exempelvis konstruktion skrovligare ut som möjliggör för alger att fästa och tillväxa. Utreda alternativ konstruktion av spolplatta med skyddsbarriär mellan spolplatta och hav. Åtgärden syftar till att motverka att 614 Spolplatta Hamnområde vind och spolriktning medför att delar av det avspolade materialet riskerar att fall ned i vattenområdet istället för i spolrännan. Genom att erbjuda presenning och ett avsatt område för skrapning och/eller slipning av båt, kan viss okontrollerad spridning av färgflagor begränsas. 615 Båtunderhåll Hamnområde En utredning av alternativa konstruktioner av vindskyddande åtgärder vid anvisat båtunderhållsområde, kan leda till ytterligare spridningsbegränsning. Tillgänglighet för fordon är i dagsläget begränsad med en bom, vilket kan begränsa okontrollerad avfallshantering till viss del. Låsta miljöstationer där båtägare via exempelvis nyckelbricka har möjlighet att sortera avfall skulle troligtvis ge en mer kontrollerad 616 Avfallshantering Hamnområde avfallshantering. Hamnpersonal ska ha kunskap i avfallshantering och kunna lösa felsorterat avfall. Se även övergripande åtgärder gällande miljöansvarig för samtliga hamnar. Inom hamnområdet finns en uppställningsyta med möjlighet till vinterförvaring. En dagvattenutredning bedöms vara aktuell för Dagvatten- att utreda huruvida dagvatten från hamnområdet utgör en 617 Hamnområde utredning föroreningskälla eller inte, samt om vidare dagvattenåtgärder föreligger. Även ledningsnät och brunnar i området bör dokumenteras i utredningen. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 8 Kostnadsbedömning Vid upprättande av en kostnadsbedömning görs ett flertal antagande, där vissa osäkerheter i bedömningen föreligger. En betydande faktor är att kostnaderna är starkt marknadsberoende, vilket innebär att priserna kan variera över tid. Nedanstående kostnader har insamlats under augusti och september 2024, vilket gör att marknadspriserna framöver kan skilja sig från de redovisade i aktuell rapport. Vissa är även baserade på tidigare rapporter och genomförda kostnadsbedömningar Vissa kostnader är uppskattade och baserade på erfarenhet från aktuell konsult. Vilken detaljnivå som väljs för ett flertal åtgärdsalternativ kan komma att påverka priset. En mer detaljerad nivå innebär oftast högre kostnad än en metod med lägre detaljeringsgrad. På grund av stora osäkerheter i kostnader i VISS har dessa uteslutits i kostnadsbedömningen. Däremot finns vissa schablonvärden med i den samhällsekonomiska bedömningen för att utgöra övergripande värde utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Angivna priser nedan är exklusive moms om inget annat anges. 8.1 Miljöteknisk markundersökning 8.1.1 Antaganden • Antal provpunkter är inte specifikt angivna, men som riktvärde bör antalet provpunkter inte vara färre än fem per hektar (Naturvårdsverket, 1999). • Inga exakta analyskostnader eller resväg är medräknade. Förslagsvis ligger fokus på analyser gällande metaller, organiska tennföreningar (TBT, DBT och MBT), PAH (Antracen, Naftalen, Benso(a)pyren), PCB och irgarol. • Inkluderar inte framställning av provtagningsplan, fältförberedelser, provhantering, rapport och analyssammanställning. Uppskattad handläggningstid cirka 60–100 timmar. • Angivna priser är baserat på erfarenhet från tidigare projekt. 8.1.2 Kostnad Kostnadspost Kostnad Enhet Etablering borrbandvagn 8 000 sek/gång Borrbandvagn på land 21 000–23 000 sek/dag inklusive en fältgeotekniker Fälttekniker/Handläggare 1 100 sek/timme GPS-instrument 2 200 sek/dag En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 8.2 Schaktsanering 8.2.1 Antaganden • Val av mottagningsanläggning och entreprenad kan komma att påverka kostnaderna. 8.2.2 Kostnad Kostnadsförslag presenteras i Tabell 28. Tabell 28.Kostnadsbedömning schaktsanering. Kostnadspost Kostnad Enhet Deponering asfalt 325 sek/ton Deponering över KM 390 sek/ton Deponering MKM-FA 845 sek/ton Deponering över FA 975 sek/ton Blöttillägg 325 sek/ton Transportkostnad Hovås 99 sek/ton Transportkostnad Fiskebäck 83 sek/ton Transportkostnad 85 sek/ton Hinsholmen Transportkostnad Björlanda 76 sek/ton Transportkostnad Torslanda 86 sek/ton Transportkostnad Saltholmen 88 sek/ton Arbetskostnad schakt 63 sek/ton Rena massor för återfyllnad 104 sek/ton Arbetskostnad för återfyllnad 39 sek/ton Byggstaket 65 sek/meter Geotextil 17 sek/kvadratmeter Vattenhantering 4000 sek/dag 8.3 Sedimentundersökning 8.3.1 Antagande • Antal provpunkter är inte specifikt angivna, men för en medelstor hamn uppskattas antal provpunkter vara mellan 5–10 stycken. • Inga analyskostnader eller resväg är medräknade. Förslagsvis ligger fokus på analyser gällande organiska tennföreningar, PAH, PCB, metaller och irgarol. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 • Inkluderar inte framställning av provtagningsplan, fältförberedelser, provhantering, rapport och analyssammanställning. Uppskattad handläggningstid cirka 60–100 timmar. • Angivna priser är baserat på erfarenhet från tidigare projekt. 8.3.2 Kostnad Kostnadsförslag presenteras i Tabell 29. Tabell 29. Kostnadsbedömning sedimentundersökning. Kostnadspost Kostnad Enhet Båt 5 000 sek/dag Två fälttekniker 2 000–2 200 sek/timme Sedimentprovtagare 1 000–2 000 sek/dag GPS-instrument 2 200 sek/dag Handläggare 1 100 sek/timme 8.3.3 Exempeluträkning Exempeluträkning presenteras i Tabell 30. Antagande • Antal provpunkter är tio stycken. • Sedimentprovtagningen tar 2 dagar. • Analyspriser baseras på Eurofins online-priser hämtade 2024-12-16 (Eurofins, 2024) och med längsta svarstid. Samtliga föreslagna analyser görs i samtliga tio provpunkter. • Handläggningstid bedöm vara 85 timmar. • Reskostnad är inte inkluderat. Kostnad Baserat på tidigare erfarenheter och ovanstående antagande kostar en sedimentundersökning 293 780 sek för en medelstor hamn. Detta är dock väldigt grovts uppskattat och ett flertal osäkerheter föreligger, men kan ge en indikation på ungefärlig kostnad. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Tabell 30. Exempeluträkning gällande sedimentundersökning. Kostnadspost Kostnad Enhet Båt 5 000 sek/dag Två fälttekniker inklusive 2 000–2 200 sek/timme fältförberedelser Sedimentprovtagare 1 000–2 000 sek/dag GPS-instrument 2 200 sek/dag Handläggare (exklusive granskning och revidering av 1 100 sek/timme dokument). Organiska tennföreningar (10 2 225 sek/styck stycken) PAH (16 stycken) 1 511 sek/styck PCB 1 511 sek/styck Metaller (10 stycken inklusive 1 152 sek/styck kvicksilver) Irgarol (6 stycken parametrar) 3 649 sek/styck 8.4 Naturvärdesinventering (NVI) i vatten- och strandmiljö 8.4.1 Antaganden • Undersökning enligt NVI-standarden SS199000:2023. • Inkluderar förstudie, fältarbete, bottenfauna och analys, droppvideo för ålgräs- och musselutbredning samt biotopindelning, strandvegetation, rapport och GIS-underlag. 8.4.2 Kostnad Kostnaden för en NVI i vatten- och strandmiljö är beroende av områdets storlek, antal prover och vilka typer av övriga fördjupade undersökningar som kan komma att göras. Baserat på ovanstående antaganden och tillgänglig information uppskattats kostnaden för en NVI i vatten- och strandmiljö hamna på någonstans mellan 200 000 – 400 000 sek. 8.5 Muddring 8.5.1 Antaganden • Val av mottagningsanläggning och entreprenad kan komma att påverka kostnaderna. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 8.5.2 Kostnad Nedan kostnader i Tabell 31 avser både grävmuddring och sugmuddring, beroende på vilka kostnadsposter som väljs. Tabell 31. Kostnadsbedömning muddring Kostnadspost Kostnad Enhet Deponering sediment över 975 sek/ton KM Deponering sediment MKM- 975 sek/ton FA Deponering sediment över 975 sek/ton FA Transportkostnad Hovås 169 sek/ton Transportkostnad Fiskebäck 157 sek/ton Transportkostnad 161 sek/ton Hinsholmen Transportkostnad Björlanda 134 sek/ton Transportkostnad Torslanda 161 sek/ton Transportkostnad Saltholmen 166 sek/ton Arbetskostnad muddring grävmaskin, pråmar, 1 141 sek/ton omlastning och siltgardin Arbetskostnad muddring grävmaskin med sug, pråmar, 1 199 sek/ton omlastning och siltgardin Arbetskostnad muddring grävmaskin med sug, dykare, 1 755 sek/ton pråmar, omlastning och siltgardin Vattenhantering* 39 000 sek/dag Etablering muddring 26 000 sek/omgång Inmätning sjöbotten** 200 000 sek/omgång * Kostnaden är svår att bedöma, men ju mer vatten som kommer upp desto mer kommer behöva filtreras. Yta för uppställning kommer även att krävas. ** Krävs före och efter muddring för att enklare reglera hur mycket kvadratmeter som kommer muddras. Underlättar för entreprenaden. 8.6 Isolationsövertäckning Ett flertal poster står för de huvudsakliga kostnaderna, vilka är: • Tillstånd och tillståndsprocesser. • Design av åtgärd. • Utrustning, vilket inkluderar etablering och avetablering. • Täckningsmaterial. • Transport. • Arbetskraft. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Kostnaden för en isolationsövertäckning varierar lite beroende på i vilket land åtgärden utförts. Utifrån jämförelse mellan olika kostnader tros spannet i Sverige hamna på 135–1 400 sek/kvadratmeter (Åtgärdsportalen, 2024c). 8.7 AC-baserad tunnskiktsövertäckning Ett flertal poster står för de huvudsakliga kostnaderna, vilka är: • Platsförberedelser och etablering. • Inköp av AC-bärande material. • Uppslamning som används vid utläggning. • Etablering av täckningen. • Avetablering. • Långsiktig övervakning. Enligt relativt ny och begränsad information hamnar den totala kostnaden för utförandet samt övervakningen på ett spann mellan 80–400 sek/kvadratmeter (Åtgärdsportalen, 2024b). 8.8 Miljöansvarig Med en uppskattad månadslön på mellan 40 000–50 000 sek/månad innan skatt, blir en beräknad årslön för den miljöansvarige mellan 480 000–600 000 sek/år. Den miljöansvariges föreslagna ansvarsområden kan ses i Kapitel 6.5 i aktuell rapport. 8.9 Information 8.9.1 Informationsskyltar Priserna nedan är baserade på prisuppgifter hämtade 2024-09-02 (Skiltex, 2024). Arbetskostnad för montering är inte uppskattad (Tabell 32). Tabell 32. Kostnadsbedömning information. Kostnadspost Kostnad Enhet Skyltskåp, vägghängd 2 700–7 500 sek/styck Skyltskåp, stolpar 7 500–10 200 sek/styck Informationsmaterial skapas, printas, sätts upp och uppdateras av den miljöansvarige. Kostnaden för detta arbete ska ingå in den miljöansvariges månadslön. Om extern kommunikationskonsult tas in bedöms kostnaden hamna på omkring 1 100 sek/timme. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 8.9.2 Kundmöten Om kundmöten hölls av den miljöansvarige bedöms denna kostnad gå in under dennes månadslön. Om extern konsult tas in bedöms kostnaden hamna på omkring 1 100 sek/timme. 8.9.3 Utbildning Kostnaden för utbildning för den miljöansvarige alternativt direkt till personal samt båtägare har uppskattats till omkring 1 100 sek/timme för en extern konsult. Åtgärden kan eventuellt utgå ifall den miljöansvarige har kompetensen sedan tidigare och har möjlighet att föra denna kunskap vidare direkt till personal samt båtägare. 8.9.4 Mobilapplikation Kostnaden för en mobilapplikation bedöms ligga mellan 190 000–300 000 sek (3D Interactive, 2024). Priset varierar beroende på vilka funktioner och specifikationer applikationen ska innehålla. Vid till val av funktioner som inloggningsmöjligheter, tillgänglighetsanpassning och GPS-funktion hamnar priset i det högre spannet. 8.10 Miljöcertifiering För att ansöka om miljöcertifieringen Blå Flagg tillkommer en avgift på cirka 9 000 sek/anmälan för en hamn. Ifall ytterligare hamnar ägda av samma ägare ansökes tillkommer en lägre avgift för de hamnarna (Blå Flagg, 2024). 8.11 Bryggtyp Priserna i Tabell 33 är baserade på prisuppgifter presenterade i rapporten av Blanton et al. (2002). Priserna är även baserade på valutakursen som gällde 2024-09-03, vilket en dollar då motsvarade 9 sek. Inga prisuppgifter gällande montering eller underhåll har kunnat erhållas. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Tabell 33. Kostnadsbedömning bryggtyp Kostnadspost Kostnad Enhet Prisma 1 099 sek/styck Halogenidlampor 474 sek/styck Baserat på funnen information tenderar gallerbryggor inte vara så vanligt förekommande i Sverige i nuläget. Detta har gjort att en kostnadsbedömning inte varit möjlig i aktuell rapport. Vidare utredning kring möjligheten för gallerbryggor föreslås och bedöms kosta omkring 1 100 sek/timme för en konsult. Efter genomförd utredning kan vidare kostnadsbedömning gällande gallerbryggor göras. 8.12 Kajkantskonstruktion Att utreda möjliga kajkantkonstruktioner bedöms kosta omkring 1 100 sek/timme för en konsult. Uppskattad tidsomfattning för en utredning bedöms vara mellan 80–100 timmar, men beroende på omfattning av utredningen kan antal timmar överstiga 100 timmar. Efter genomförd utredning får vidare kostnadsbedömning arbetas fram. 8.13 Spolplatta och båtunderhåll Då inga skyddsbarriärer vid spolplattor hittats kan en kostnadsbedömning inte göras för detta åtgärdsalternativ. Kostnad för en utredning bedöms kosta omkring 1 100 sek/timme för en konsult. Uppskattad tidsomfattning bedöms vara mellan 80–100 timmar, men antalet kan överstiga 100 timmar beroende på utredningens omfattning. En presenning för att lägga under båten vid skrapning kan kosta mellan 5 000– 13 000 sek/styck. 8.14 Begränsad tillgänglighet Priserna nedan är baserade på prisuppgifter hämtade 2024-09-10 (Autogrind, 2024). Arbetskostnad för montering är inte uppskattad (Tabell 34). Tabell 34. Kostnadsbedömning begränsad tillgänglighet Kostnadspost Kostnad Enhet Vägbom 15 000–19 000 sek/styck En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 8.15 Avfallshantering Kostnadsposter i avfallshantering kan exempelvis vara mängden och hanteringen av avfall, felsortering av avfall, renovering av befintliga miljöstationer eller byggnation av nya samt lås och nyckelbrickor. Vissa kostnader kan undvikas eller minimeras med utbildad personal och låsta miljöstationer. Kostnaden för avfallshantering behöver utredas vidare för respektive hamn och beräknas utifrån rådande avfallshanteringsplan. 8.16 Dagvattenutredning Antagande • Utredningens omfattning är flöden, föroreningar, åtgärder och dokumentation i rapportform. • Skyfallsutredning är inte medräknad. Kostnad Kostnaden för en dagvattenutredning är väldigt områdesberoende. Uppskattningsvis ligger en dagvattenutredning mellan 80 000–250 000 sek per område. Dock kan priset komma att justeras markant beroende på vad utredningen ska innehålla, eventuell områdesproblematik, höjdsättning och underlag. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 9 Samhällsekonomisk analys Den samhällsekonomiska analysen syftar till att undersöka åtgärdsförslagen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Analysen har genomförts enligt miljöförvaltningen i Göteborgs Stads metodstöd för samhällsekonomisk analys (Göteborgs Stad, u.å.). Metoden består av fyra steg; Förbered analysen, Identifiera och beskriv miljöproblemet, Föreslå lösningar samt Beskriv effekter och konsekvenser. I det första steget beskrivs vilka miljömål hanteras för att få en bakgrund och ett syfte till projektet och den samhällsekonomiska analysen. I det andra steget identifieras miljöproblemen utifrån ett naturvetenskapligt och ett samhällsvetenskapligt perspektiv. I det tredje steget presenteras de föreslagna lösningarna samt analys och tillämplighet för dessa. Specifika åtgärdsförslag med innefattande analys och tillämplighet redovisas i tidigare kapitel. I det sista steget beskrivs de relevanta effekterna och konsekvenserna. Den samhällsekonomiska analysen utgörs av insamlade resultat från tidigare studier. Samhällsnyttan som ges av platsspecifika åtgärder, och i vilken omfattning dessa åtgärders genomförande leder till förbättrad miljöstatus enligt vattendirektivet, bedöms i detta skede ha för stora osäkerheter för att ge tillförlitliga resultat i monetära termer. För att uppskatta den förväntade nyttan av specifika åtgärdsförslag behövs generellt mer underlag. Kostnads- uppskattningar och schablonvärden för kostnadssidan redovisas i kapitel 8. SCB:s prisomräknare (SCB, 2024) har använts för att räkna om tidigare års belopp till dagens penningvärde. Målet med analysen är att undersöka åtgärdsförslag utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv för att bättre förstå nyttorna och kostnaderna som är förknippande med åtgärderna. 9.1 Bakgrund 9.1.1 Miljömål 9.1.1.1 Vattendirektivet EU:s vattendirektiv (2000/60/EG) ska säkra en god vattenkvalitet i alla Europas vatten. Med direktivet har alla medlemsländer fått samma regler och förvaltning (Vattenmyndigheterna, u.å.), vilket också innebär att bedömningar görs på samma sätt och kan jämföras mellan länder. EU har delats in i 110 vattendistrikt, oberoende administrativa gränser (Vattenmyndigheterna, u.å.). Sverige är indelat i fem vattendistrikt och Göteborgs Stad är en del av Västerhavets vattendistrikt. I Västerhavets förvaltningsplan och åtgärdsprogram En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 beskrivs tillståndet för vattendistriktets vatten respektive vad som krävs för att nå miljökvalitetsnormerna. Vissa ytvatten har genom vattendirektivet (2000/60/EG) och vattenförvaltnings- förordningen (2004:660) beslutats utgöra så kallade vattenförekomster. Vattenförekomsterna omfattas av miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormerna beskriver den kvalitet en vattenförekomst ska ha nått vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå det som inom vattenförvaltning kallas god status. Det finns fler direktiv som ämnar säkra god status i våra vatten. Havsmiljödirektivet omfattar alla marina vatten inom EU och inkluderar den ekonomiska zonen (EEZ). Direktivet överlappar med vattendirektivet i kustzonen. 9.1.1.2 Globala hållbarhetsmål De globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030) består av 17 globala mål för hållbar utveckling som syftar till att utrota fattigdom, stoppa klimatförändringar och skapa fredliga och trygga samhällen (FN, u.å.). Relevanta hållbarhetsmål redovisas i Tabell 35. Tabell 35. Tabellen redovisar de Globala hållbarhetsmålen som är relevanta för projektet, samt FN:s definition. Globalt hållbarhetsmål FN:s definition Mål 3: god hälsa och Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande välbefinnande för alla i alla åldrar. Mål 11: hållbara städer och Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, samhällen motståndskraftiga och hållbara. Bevara och nyttja haven och de marina resurserna Mål 14: hav och marina resurser på ett hållbart sätt för hållbar utveckling. För ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa Mål 15: ekosystem och biologisk ökenspridning, hejda och vrida tillbaka mångfald markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald. 9.1.1.3 Sveriges miljömål De nationella miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd som miljöarbetet i Sverige ska leda till. Hänsyn måste alltid tas till de nationella miljökvalitetsmålen. Relevanta miljökvalitetsmål för analysen presenteras i tabell 36. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Tabell 36. Relevanta miljökvalitetsmål med definition utförd av riksdagen. Miljökvalitetsmål Riksdagens definition Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk Hav i balans och mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. levande kust och Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande Giftfri miljö ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig Levande sjöar och produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden vattendrag samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. 9.1.1.4 Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2021–2030 Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram vägleder mot stadens långsiktiga strategiska miljöarbete och utgör en grund för att Göteborg ska bli en ekologiskt hållbar stad 2030 (Göteborgs Stad, 2021). Programmet har sin utgångspunkt i bland annat FN:s globala hållbarhetsmål Agenda 2030 och Sveriges nationella miljömålssystem. Programmets delmål redovisas i Tabell 37. Tabell 37. Delmål för Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram. Relevanta delmål är markerade med fetstil. Huvudmålet är ekologiskt hållbar stad 2030. Naturen Klimatet Människan 1. Skydda arters 1. Minska 1. Minska användningen livsmiljöer så att energianvändningen i av skadliga ämnen naturvärdena utvecklas. bostäder och lokaler 2. Säkra en god luftkvalitet 2. Arbeta för renare hav, 2. Producera energi enbart för göteborgarna sjöar och vattendrag av förnybara källor 3. Säkra en god ljudmiljö 3. Öka den biologisk 3. Minska påverkan från för göteborgarna mångfalden i stadsmiljön transporter 4. Säkra tillgången till 4. Främja biologisk 4. Minska klimatpåverkan grönområden och nyttja mångfald vid inköp från inköp. ekosystemtjänsterna En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 9.2 Resultat Enligt rapporten Underlag till Göteborgs Stads åtgärdsplan för god vattenstatus 2023–2027 är de största utmaningarna i kommunen fysisk påverkan, övergödning och miljögifter (Göteborgs Stad, 2022c). Då åtgärdsförslagen i denna rapport fokuserar på miljöproblem i småbåtshamnarna så kommer åtgärdsförslagen, och därmed den samhällsekonomiska analysen, fokusera på fysisk påverkan och miljögifter, som anses vara de största problemen. Dagvatten ingår i miljögifter i den samhällsekonomiska analysen. 9.2.1 Övergripande värderingar Ett vanligt sätt att utföra en samhällsekonomisk analys för åtgärdsförslag är att utföra en kostnads-nyttoanalys och om nyttan överväger investerings- och driftkostnader genomförs åtgärden. Miljöeffekter kan inte alltid uppskattas med ett tydligt ekonomiskt samhällsvärde eftersom miljöproblemen inte alltid kan spåras till en specifik plats eller förorenare. Då det inte finns konkreta ekonomiska värden att hämta kan man i detta fall i stället undersöka uppfyllandegraden av miljömålen eller uppfyllandegraden av god status för vattenförekomsterna. Miljömålen och miljökvalitetsnormerna är starkt sammankopplade. Om vi inte uppnår miljömålen på nationell och internationell nivå så når vi inte heller miljökvalitetsnormerna för vatten och hav (Vattenmyndigheterna, 2022). Åtgärder med syfte att påverka miljömålen eller statusen ger ett bidrag som kan uppskattas genom till exempel alternativkostnader (kostnaden för att uppnå målet genom alternativa åtgärder) eller betalningsviljestudier. I en betalningsviljestudie utförd av Anthesis Enveco (Anthesis Enveco, 2018) uppskattas den genomsnittliga betalningsviljan, att betala under 10 år, för att uppnå god vattenstatus i Göteborgs Stads vattendrag, sjöar och kustvatten år 2027 till 63–74 kronor per hushåll och månad (uppräknat från 2018 års priser). Den totala betalningsviljan på tio år skattas till cirka 1,6–2 miljarder kronor (uppräknat från 2018 års priser). Enkäterna skickades ut till invånare i Göteborgs Stad. Anthesis (2018) redogör för att den samhällsekonomiska nyttan kan vara både överskattad och underskattad. Betalningsviljan redogör exempelvis endast för Göteborgs Stads invånare och tar inte hänsyn till invånare i närliggande kommuner som nyttjar vattenförekomsterna i Göteborg. Om närliggande kommuninvånares betalningsvilja adderas kommer betalningsviljan att öka markant (Anthesis Enveco, 2018). Även varor förknippande med industri, matproduktion, turism och huspriser är inte inkluderade i nyttouppskattningen och skulle öka den uppskattade nyttan. Betalningsviljan kan inte ses som ett mått på naturens egenvärde, enligt Anthesis (2018). Investeringskostnaderna för att uppnå god status i Göteborgs Stads vattendrag, sjöar och kustvatten till år 2027 uppskattades till 1,5–2,8 miljarder kronor (uppräknat från 2018 års priser) (Anthesis Enveco, 2018). Studien uttrycker dock en stor osäkerhet kring kostnaderna. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 I en betalningsviljestudie av Anthesis (Anthesis, 2020) uppskattades betalningsviljan för god miljöstatus i svenska havsvatten genom en contingent valuation studie. Betalningsviljan för god miljöstatus uppskattades vara 1 716 kronor per person och år (uppräknat från 2020 års priser). Den svenska befolkningens samlade betalningsvilja för att uppnå god status i svenska kustvatten år 2040 uppskattades vara 8,2 miljarder kronor per år. Betalningsviljan för invånarna i Göteborgs Stad uppskattas till 1,0 miljard kronor per år, baserat på ett invånarantal på 604 616 personer den 31 december 2023 (Göteborgs Stad, 2024) och givet att betalningsviljan är oberoende vart man bor i Sverige. Mycket talar dock för att göteborgarna har en högre betalningsvilja än en genomsnittlig svensk med tanke på högre löner och kommunens närhet till kusten. Anthesis Enveco (Anthesis Enveco, 2017) har i rapporten Bakgrund till de samhällsekonomiska schablonvärdena i miljömålsmyndigheternas gemensamma prisdatabas sammanställt schablonvärden för förbättrad vattenstatus i alla sjöar och vattendrag i ett avrinningsområde med en respektive två klasser. Dålig och otillfredsställande status är grupperade till samma klass, se Tabell 38. Underlaget bygger på en värdeöverföring från en norsk och en dansk betalningsviljestudie. Tabell 38. En aggregerad nytta har räknats fram baserat på schablonvärden för förbättrad vattenstatus i alla sjöar och vattendrag i ett avrinningsområde (Anthesis Enveco, 2017, baserat på uppgifter från Hasselstöm m.fl., 2014) och antal hushåll i Göteborgs Stad. Nyttan uppskattas i kronor per år (uppräknat från 2012 års priser) för förändring i alla vattenförekomster i ett avrinningsområde. Antal klasser Förändring av statusklass Aggregerad nytta i kr per år Från dålig eller otillfredsställande till En klass 159 miljoner måttlig status En klass Från måttlig till god status 189 miljoner Från dålig/otillfredsställande till god Två klasser 198 miljoner status Två klasser Från måttlig till hög status 200 miljoner Schablonvärdena i Tabell 38 presenterar en värderad nytta på mellan 159–200 miljoner kronor per år och avrinningsområde. Baserat på ett antal hushåll på 291 875 den 31 december 2023 (Göteborgs Stad, 2024) och givet att betalningsviljan är oberoende vart man bor i Sverige. Mycket talar dock för att göteborgarna har en högre betalningsvilja än en genomsnittlig svensk med tanke på högre löner. Studien är utförd med avseende på sjöar och vattendrag men kan även ge en indikation på nyttan för att uppnå en respektive två högre statusklasser för kustvatten. I Tabell 1 kan man se statusklassen för vattenområdena, där hamnarna (i denna analys) ligger. Alla vattenområden har nuvarande måttlig status. Åtgärderna som presenteras i tidigare kapitel bidrar till att lyfta status från måttlig till god eller i bästa fall hög status. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Det är viktigt att man förstår vad betalningsviljan värderar och inte värderar. Anthesis (2018) tydliggör att betalningsviljan inte kan ses som ett mått på naturens egenvärde utan är ett mått på vad vanliga invånare utan egentlig ekologisk kunskap om vattenmiljöer vill betala för att sjöar, vattendrag och kustvatten ska uppnå god vattenstatus. Som en komplettering av den undersökningen av betalningsvilja har Göteborgs Stad i en rapport från 2022 (Göteborgs Stad, 2022) gjort en samhällsekonomisk värdering av vissa vattenekosystemtjänster och nyttan av att uppnå god vattenstatus i dessa (utifrån marinekologers och limnologers vetenskapliga undersökningar), för att i stället få en uppskattning av värdet och nyttan utifrån dessa vattenmiljöer direkt. Det är fortfarande inte en uppskattning av naturens egenvärde eftersom det har att göra med värdet av vattenmiljöer och biotoper oavsett värdet och nyttan för människan utifrån en mer etisk ståndpunkt. De kulturella ekosystemtjänsterna, kopplade till bland annat rekreation i (Göteborgs Stad, 2022) täcks in av Anthesis (2018). Rapporten utförd av Göteborgs Stad (Göteborgs Stad, 2022) har bland annat undersökt biotoperna ålgräsängar och våtmarker som till exempel påverkar ekosystemtjänsterna klimatreglering, reglering av övergödning, reglering av giftiga ämnen och fiskproduktion. Ålgräsängar har genom en värdeöverföringsmetod värderats till 17,6–208 tusen kronor per hektar och år i nytta (uppräknat från 2022 års priser). Våtmarker har genom samma metod värderats till 17–67 tusen kronor per hektar och år (uppräknat från 2022 års priser). Rapporten lyfter även att ålgräsängarna i Göteborgs kommun (totalt cirka 990 hektar) ger göteborgarna cirka 17–207 miljoner kronor per år i nytta (uppräknat från 2022 års priser) samt att tjänsten kommer öka med en ökad yta av ålgräsängar i Göteborgs kommun. Samma nytta för våtmarker (totalt cirka 1902 hektar) är cirka 32–127 miljoner kronor per år. Sammanfattat finner rapporten från 2022 (Göteborgs Stad, 2022) att nyttan som göteborgarna får av några få utvalda ekosystemtjänster i Göteborg kommer att öka sitt värde med 5,5 miljarder kronor under en tioårsperiod som en följd av utvecklingen från måttlig till god vattenstatus (uppräknat från 2018 års priser). Däremot tar Göteborgs Stads rapport upp åtgärder som ej föreslagits i denna rapport (såsom skogens nytta genom kolinlagring). 9.2.2 Fysisk påverkan Fysisk påverkan utgör fysiska hinder i form av till exempel muddring, bryggor och båttrafik. Dessa åtgärder kan riva upp eller försvåra växtmöjligheterna för exempelvis ålgräs eller annan flora. De fysiska hindren är lokala och direktverkande och det kan på så sätt vara enklare att uppskatta nyttan respektive kostnaden för dessa, jämfört att göra uppskattningar för övergödning och miljögifter. Den samhällsekonomiska nyttan för att ta bort fysiska hinder kan uppskattas i kostnader för ökad ekologisk status i kustvatten kopplad till exempelvis näringsämnen och biologisk mångfald. Dessutom kan nyttan i kustvatten kopplas till exempelvis resiliens mot erosion i strandmiljöer. Den samhällsekonomiska kostnaden kan vara kostnaden för att riva ut fysiska hinder. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 9.2.2.1 Nyttor Den förväntade nyttan för att riva ut fysiska hinder är beroende på vilken typ av åtgärd som ska genomföras. Vad gäller nyttan för minskad fysisk påverkan i kustvatten, så som upprivning av bryggor och bevarande av grunda områden, så finns det främst underlag vad gäller skydd av grunda områden – framför allt vad gäller ålgräs. Den samhällsekonomiska nyttan kopplat till utrivning av bryggor är begränsad och mycket lokal, och därför finns det inte mycket forskning kopplat till detta. Ett åtgärdsförslag inom miljöaspekten fysisk påverkan är att bevara grunda områden, för att bland annat gynna ålgräs. Den samhällsekonomiska nyttan från Ålgräsängar har, genom en värdeöverföringsmetod värderats till 17,6–208 tusen kronor per hektar och år i nytta (uppräknat från 2022 års priser) (Göteborgs Stad, 2022). Rapporten lyfter även att ålgräsängarna i Göteborgs kommun (totalt cirka 990 hektar) ger göteborgarna cirka 17–207 miljoner kronor per år i nytta (uppräknat från 2022 års priser) samt att tjänsten kommer öka med en ökad yta av ålgräsängar i Göteborgs kommun. 9.2.2.2 Kostnader Havs- och vattenmyndigheten uppskattar att en restaurering av ålgräsängar kostar mellan 1,2–2,5 miljoner kronor per hektar och rekommenderar därav att i stället prioritera att skydda återstående ålgräsängar (Havs- och vattenmyndigheten, u.å.). Byggnadsnämden i Göteborg stad uppskattar kostnaden för att skydda ålgräsängar runt Göteborg ligger runt 400 000 kronor (plus arbetstidskostnader) (Göteborgs Universitet, 2020). I kapitel 4 finns en kostnadsbedömning utförd inom detta projekt som kan ge en tydligare fingervisning över eventuella kostnader för åtgärdsförslagen kopplade till fysisk påverkan. 9.2.3 Miljögifter Ett stort fokusområde för åtgärdsförslagen har varit att minska miljögifter i stadens hamnar. De samhällsekonomiska kostnaderna som miljögifter medför är svåra att kvantifiera (Vattenmyndigheterna, 2017) (Vattenmyndigheterna, 2022) (Göteborgs Stad, 2022). Miljögifter kan förorena vattnet genom exempelvis luften (så kallad atmosfärisk deposition), föroreningar i mark som transporteras med dagvattnet eller genom båttrafik. Stora mängder miljögifter kommer från transportsektorn, industrier, deponier eller reningsverk. Föroreningarna kan vara kumulativa och diffusa, vilket innebär att de inte alltid kan spåras till en specifik förorenare eller plats. Miljögifter påverkar den ekologiska statusen i vattnet och människors hälsa. Effekterna kan uppstå på kort eller lång sikt och kan påverka både lokalt och regionalt. Den samhällsekonomiska nyttan för att minska miljögifterna kan uppskattas i minskade kostnader förknippat med människors hälsa (genom sjukvård, sjukledighet etcetera), ökad mängd resurser (till exempel fisk och badstränder), En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 hälsosammare miljö (som gynnar biologisk mångfald etcetera) och rekreationella värden (fiske, turism etcetera). Den samhälleliga kostnaden utgörs av åtgärdsförslagens kostnadsuppskattning. Åtgärdens kostnadsuppskattning kan till exempel vara kostnad för sanering av sediment. 9.2.3.1 Nyttor Det är svårt att kvantifiera nyttor kopplade till åtgärder mot miljögifter. I en rapport utförd av miljöförvaltningen i Göteborgs Stad, Samhällsekonomisk värdering av vattenekosystemtjänster (Göteborgs Stad, 2022), har man valt att avgränsa bort miljögifter då det anses vara svårt att kvantifiera miljögifters påverkan på vattendragen. Som grund kan man i stället undersöka nyttan för god status i allmänhet i vattenförekomster, se avsnitt 9.2.1. Miljögifter har påvisats ha en koppling till sjukdomar som diabetes, åderförkalkning, fetma (Uppsala Universitet, 2013), cancer (Naturvårdsverket, 2024d) och fosterskador (Karolinska Institutet, 2021), men liksom påverkan på miljön är det även svårt att uppskatta miljögifters påverkan på människors hälsa. Troligtvis kommer den samhällsekonomiska kostnaden som miljögifter har på människors hälsa alltid att underskattas. Givet detta kommer även nyttan av att minska miljögifterna alltid att underskattas. Enligt Trasande L et al. (Trasande L., 2017) skulle en minskning av vissa miljögifter kunna minska antal fall med diabetes i Europa med cirka 150 000 individer och leda till en kostnadsbesparing inom sjukvården på 4,51 miljarder euro per år (2017). 9.2.3.2 Kostnader Enligt VISS (VISS, 2024a) uppskattas kostnaden av efterbehandling av miljögifter till dryga 30 miljoner kronor (inklusive moms), med en livslängd på 30 år. Detta är en schablonkostnad som grundar sig i en genomsnittlig kostnad av en sanering av ett potentiellt förorenat objekt med riskklass 1. Underlaget kommer från Naturvårdsverkets rapport NV 00336–13 Bilaga 1 (IVL Svenska Miljöinstitutet, 2013). Med tanke på att rapporten utvärderar miljögifter med avseende på textil och textilavfall och att VISS har uppskattat samma kostnad för åtgärder för förorenade byggnader och anläggningar är detta belopp inte specifik för sanering i sediment och därför inte applicerbar för att uppskatta kostnaden för våra kostnadsförslag. I kapitel 8 finns en kostnadsbedömning utförd inom detta projekt som kan ge en tydligare fingervisning över eventuella kostnader för åtgärdsförslagen kopplade till miljögifter. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 9.3 Sammanfattande slutsats Sammantaget kommer åtgärderna bidra till en bättre miljö i hamnarna genom att förbättra den ekologiska och eller kemiska vattenstatusen. De föreslagna åtgärderna bedöms bidra till att uppfylla alla relevanta 1 miljömål på regional (Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram), nationell (Sveriges miljökvalitetsmål) och internationell nivå (Agenda 2030), om så i liten grad. Med avseende på ovan utförda studier förväntas nyttan för att uppnå god status i Göteborgs Stads vatten utifrån miljöproblemen fysisk påverkan och miljögifter vara mellan 1,6–10 miljarder kronor per decennium. Mycket talar dock för att nyttorna är underskattade, och därför att det högre spannet är mer troligt. I rapporten från Göteborgs Stad som värderar vattenekosystemtjänster beräknas nyttan för god miljöstatus till cirka 5 miljarder kronor (Göteborgs Stad, 2022). Detta är ännu en indikation på att nyttan är högre än vad som presentats i tidigare rapporter. Rapporten har dessutom avgränsat bort miljögifter, vilket tyder på att den faktiska nyttan är högre. Nyttan är svår att uppskatta. Det krävs ytterligare studier för att bedöma storleken från den positiva miljöeffekten som en åtgärd ger, och i vilken grad åtgärden bidrar till god vattenstatus i lokala vattenförekomster. Däremot kan betalningsviljor och andra uppskattade värderingar ge oss en fingervisning på den nytta som god status i vattenförekomster ger oss. Kostnaderna uppskattas till 1,5–2,8 miljarder kronor per decennium (Anthesis Enveco, 2018). Med det sagt så kommer kostnaden att variera starkt från fall till fall. Kostnaden beror på typ av miljöproblem och dess omfattning. Därför krävs fler utredningar för att avgöra omfattningen och utbredningen av miljöproblemen lokalt. 1 Se avsnitt 9.1.1. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 10 Åtgärdernas relevans för miljökvalitetsnormer I aktuellt uppdrag har ett flertal olika åtgärdsförslag med fokus på ökad hållbarhet i fritidsbåtshamnar tagits fram. Alla åtgärdsförslag bedöms ha relevans och positiv inverkan för de gällande miljökvalitetsnormerna i vattenmiljöer, även om flera av dem snarare kan ses ha en indirekt effekt. I jämförelse med storleken på kustvattenförekomsterna i vilka fritidsbåtshamnarna är lokaliserade, är fritidsbåtshamnarna lokaliserade på en liten yta och kan ur den synvinkeln bedömas ha en liten effekt för miljökvalitetsnormerna. Fritidsbåtshamnar är dock lokaliserade i grunda vattenområden, ofta vikar, som i grunden utan, eller endast liten, antropogen påverkan är mycket värdefulla miljöer med en hög biologisk mångfald. Alla typer av förbättringar som kan genomföras i denna typ av områden bedöms således vara positivt, även om det kan krävas många och spridda åtgärder för att det också ska synas för de aktuella miljökvalitetsnormerna för kustvattenförekomsten som helhet. Fritidsbåtar rör sig också mellan vattenområden, och en ökad medvetenhet och tillämpning av miljömässig hållbarhet hos båtägare kan således indirekt även antas ge ett positivt, om än litet, inslag för ytterligare kustvattenförekomster. Åtgärder i fritidsbåtshamnarna som kan ge en direkt positiv effekt kan vara minskad belastning av förorenande ämnen eller saneringsåtgärder som minskar förekommande föroreningar. Andra åtgärder som utgörs av information till båtägare, utbildning, miljöansvarig och minska okontrollerad avfallshantering med flera bedöms vara viktiga för att långsiktigt få stora positiva effekter gällande miljökvalitetsnormer. Potentialen och grad av inverkan dessa åtgärder bedöms lokalt som stor. Flera av åtgärdsförslagen bedöms ge en positiv inverkan på biologisk mångfald, vilket indirekt är positivt för de biologiska kvalitetsfaktorerna och deras underliggande parametrar. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 11 Slutsats Resultatet visar att det finns många möjliga åtgärdsförslag i Göteborgs fritidsbåtshamnar som positivt inverkar på en ökad hållbarhet. Utifrån omvärldsbevakningen och kunskapssammanställningen kan ses att det finns ett brett spann gällande miljörelaterade åtgärder som kan göras i fritidsbåtshamnar. Den samhällsekonomiska nyttan för de framtagna åtgärderna bedöms generellt som stor, och kan i flera fall överväga kostnaden den specifika åtgärden innebär. Åtgärdsförslagen bedöms även bidra till positiv inverkan på föreliggande miljökvalitetsnormer, men där de flesta åtgärdsförslagen inte är av den storleken att de medför en direkt effekt eftersom fritidsbåtshamnarna ofta utgör en liten del av respektive kustvattenförekomst. Fritidsbåtshamnarnas lokalisering i grunda vattenmiljöer gör att det finns en stor potential att genomföra förbättringar som resulterar i en ökad biologisk mångfald. Det är därmed av vikt att genomföra till synes mindre lokala åtgärder för att i ett längre perspektiv få önskade förbättringar av vattenmiljöerna även i ett större och längre perspektiv. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 12 Referenser 3D Interactive. (2024). Möte och offert från 3D Interactive 2024-09-17. Acitex. (2024). Oljelänsor. Hämtat från Acitex 2024-09-12: https://acitex.se/produkt-kategori/oljelansor/ Anthesis. (2020). Värdet av att uppnå god miljöstatus i svaenska havsvatten. Göteborgs Stad. Rapport nr. 2020:8. Anthesis Enveco. (2017). Bakgrund till de samhällsekonomiska schablonvärdena i miljömålsmyndigheternas gemensamma prisdatabas. Anthesis Enveco. Rapport nr. 2017:8. Anthesis Enveco. (2018). Värdering av vattenförekomster i Göteborg. Göteborgs Stad. Rapport nr. 2018:5. Arendal, s. (2024). Telefonsamtal och mailkonversationner med Ragnhild Hammer och Nils Petter Nilsen 20240624-202406-26. Information även hämtad från hemsidan (xn--smbthavn-b0ab.no). Autogrind. (2024). Bommar. Hämtat från Autogrind.se 2024-09-19: https://www.autogrind.se/produkt/icarus-vagbom-24v/ Blanton, S., Thom, R., Borde, A., Diefenderfer, H., & Southard, J. (2002). Evaluation of Methods to Increas Light Under Ferry Terminals. Pacific Northwest National Laboratory. Operated by Battelle for the U.S Department of Energy. January 2002. Blue Flag. (2024). Blue Flag's Criteria. Hämtat från Blue Flag Global 2024-06- 27: https://www.blueflag.global/criteria Blå Flagg. (2024). Utmärkelse och verktyg för hållbar utveckling. Hämtat från Blå Flagg 2024-08-16: https://blaflagg.org/ Båtpoolarna. (2024). Hem. Hämtat från Båtpoolarna AB 2024-11-05: http://www.batpoolen.se/ Department of Ecology, State of Washington. (2011). Chapter 12 Piers, Docks and Overwater Structures. SMP Handbook, Publication Number: 11- 06-010. Energiforsk. (2017). Samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning av miljöåtgärder i vattendrag. Energiforsk. Rapport nr. 2017:428. Energiforsk. (2020). Samhällsekonomiska bedömningar av dammutrivningar. Energiforsk, rapport nr. 2020:656. EnviFix & SweBoat. (2022). Åtgärdstester av jord vid båtuppställningsplatser. EnviFIx AB & SweBoat - Båtbranschens riksförbund. Ver. 1,0. Eurofins. (2024). Sök analyser. Hämtat från Eurofins Sverige 2024-12-16: https://analyskatalog.eurofins.se/ En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 FN. (u.å.). Globala målen för hållbar utveckling. Hämtat från FN-förbundet 2024-09-13: https://fn.se/globala-malen-for-hallbar-utveckling/ Getterön marina. (2024). Telefonsamtal med Linda Svensson 2024-06-27. Information även hämtad från hemsidan (getteronmarina.se). Grefab. (2023). Genomförandeplan miljöåtgärder 2024. Beslutade utredningar och åtgärder reviderad 2023-11-22. Grefab. (2024l). Uppföljning av genomförandeplan för miljön 2024. Göteborgs fritidshamnar AB. Göteborgs Stad. (2020a). Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten. Kartering i Göteborg 2020. Göteborgs Stad. Rapportnr. R2021:08. Göteborgs Stad. (2020b). Effekter av tennorganiska föreningar. En undersökning i sju småbåtshmanar i Göteborg 2020. Göteborgs Stad. Rapportnr. R2021:07. Göteborgs Stad. (2021). Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2021-2030. Göteborgs Stad. Diarienr. 0409/19 (0110/21, SLK-2023-00044). Göteborgs Stad. (2022). Samhällsekonomisk värdering av vattenekosystemtjänster. Göteborgs Stad, miljöförvaltningen. Rapport nr. 2022:09. Göteborgs Stad. (2022). Samhällsekonomisk värdering av vattenekosystemtjänster. Göteborgs Stad, miljöförvaltningen. Rapport nr. 2022:09. Göteborgs Stad. (2022). Underlag till Göteborgs Stads åtgärdsplan för god vattenstatus 2023-2027. Göteborgs Stad, miljöförvaltningen. Göteborgs Stad. (2022a). Göteborgs Stads policy för den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Göteborgs Stad. Diarienummer 1316/21. 2022-02-24. Göteborgs Stad. (2022c). Underlag till Göteborgs Stads åtgärdsplan för god vattenstatus 2023-2027. Göteborgs Stad, miljöförvaltningen. Göteborgs Stad. (den 05 03 2024). Kommunprognosen 2024 är klar. Hämtat från Göteborgs Stad: https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik- och-analys/aktuelltarkiv/aktuelltsida/66cd4350-3960-486f-bafb- 36a0e8cb8a3e Göteborgs Stad. (2024a). Björlanda Kile - GREFAB. Hämtat från Göteborgsregionens Fritidshamnar 2024-06-18: https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/grefab/hamnar/bjorlanda- kile?uri=gbglnk%3A2017815102655819&id=4430 Göteborgs Stad. (2024b). Torslanda Lagun - GREFAB. Hämtat från Göteborgsregionens Fritidshamnar 2024-06-18: https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/grefab/hamnar/torslanda- lagun En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Göteborgs Stad. (2024c). Eriksberg - GREFAB. Hämtat från Göteborgsregionens Fritidshamnar 2024-06-18: https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/grefab/hamnar/eriksberg Göteborgs Stad. (2024d). Lindholmen - GREFAB. Hämtat från Göteborgsregionens Fritidshamnar 2024-06-18: https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/grefab/hamnar/lindholmen Göteborgs Stad. (2024e). Rosenlundskanalen - GREFAB. Hämtat från Göteborgsregionens Fritidshamnar 2024-06-18: https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/grefab/hamnar/rosenlundskan alen Göteborgs Stad. (2024f). Saltholmen - GREFAB. Hämtat från Göteborgsregionens Fritidshamnar 2024-06-18: https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/grefab/hamnar/saltholmen Göteborgs Stad. (2024g). Hinsholmskilen - GREFAB. Hämtat från Göteborgsregionens Fritidshamnar 2024-06-18: https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/grefab/hamnar/hinsholmskilen Göteborgs Stad. (2024h). Fiskebäck - GREFAB. Hämtat från Göteborgsregionens Fritidshamnar 2024-06-18: https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/grefab/hamnar/fiskeback Göteborgs Stad. (2024i). Hovås - GREFAB. Hämtat från Göteborgsregionens Fritidshamnar 2024-06-18: https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/grefab/hamnar/hovas Göteborgs Stad. (2024j). Killingholmen - GREFAB. Hämtat från Göteborgsregionens Fritidshamnar 2024-06-18: https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/grefab/hamnar/killingsholmen Göteborgs Stad. (2024k). Styrsö Tången - GREFAB. Hämtat från Göteborgsregionens Fritidshamnar 2024-06-18: https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/grefab/hamnar/styrso-tangen Göteborgs Stad. (2024l). Effekter av tennorganiska föreningar. En undersökning av fem småbåtshamnar och två naturhamnar i Göteborgs stad 2023 . Göteborgs Stad. Rapportnr. R2024:03. Göteborgs Stad. (2024m). Ålgräsängar punkter 2018, Ålgräsängar punkter 2019, Ålgräsängar punkter 2022, ålgräsängar ytor senast karterade, ålgräsängar alla ytor, ler och sandbottnar. Från Göteborgs Stad, 2024- 05-29. Göteborgs Stad. (2024n). EBH potentiellt förorenade områden, PFAS-platser, mf_msk_byggnad_pcb, mf_fororenade_omr_markforo_vision_extern, mf_fororenade_omr_huvudomrden_vision_extern, mf_fororenade_omr_gvforo_vision_extern, mf_fororenade_omnr_delomraden_vision_extern. Från Göteborgs Stad, 2024-06-10. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Göteborgs Stad. (2024o). Kretslopp och Vatten, Nerlagd deponi. Från Göteborgs Stad och Kretslopp och Vatten, 2024-06-05. Göteborgs Stad och referenser däri. (2015). Inventering av tennorganiska föreningar och dess effekter i småtbåtshamnar 2014. Göteborgs Stad, Miljöförvaltningen. ISBN: 1401-2448. R 2015:4. Göteborgs Stad. (u.å.). Metodstöd för samhällsekonomisk analys. Hämtat från Göteborgs Stad: https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/miljo-och- klimat-goteborg/miljo-och-klimatprogrammet/metodstod-for- samhallsekonomisk-analys Göteborgs Universitet. (2020). Viktigt ålgräs skyddas i Göteborg. Hämtat från Göteborgs Universitet: https://www.gu.se/nyheter/viktigt-algras- skyddas-i-goteborg Havs- och Vattenmyndigheten. (2015). Båtbottentvättning av fritidsbåtar - Riktlinjer, reviderad upplaga 2015. Havs- och vattenmyndighetens rapport (urprungsrapport 2012:10). Havs- och vattenmyndigheten. (u.å.). Restaurering av ålgräs och ålgräsängar. Hämtat från Havs- och vattenmyndigheten: https://www.havochvatten.se/vagledning-foreskrifter-och- lagar/vagledningar/ovriga-vagledningar/restaurering-av-algras-och- algrasangar.html Havsmiljöinstitutet. (2019). Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige. Havsmiljöinstitutet. Rapportnr. 2019:3. Havsmiljöinstitutet. (2020). Miljömärkning av fritidsbåtar - Underlag för ett miljömärkningssystem som syftar till att minska belastningen från fritidshamnar på den marina miljön. Havsmiljöinstitutet. Rapportnr. 2020:5. Havsmiljöinstitutet. (2021). EKO MARINA III - Inventering, kartläggning och miljömärkning av Sveriges fritidsbåtshamnar. Havsmiljöinstitutet. Rapportnr. 2021:6. Havsmiljöinstutitet. (2023). Miljömärkning av firtidsbåtshamnar. Hämtat från Havsmiljöinstitutet 2024-06-28: Miljömärkning av fritidsbåtshamnar | Havsmiljöinstitutet (havsmiljoinstitutet.se) IVL. (2024). Dags för sjösättning - har du koll på din båtbottenfärg? Hämtat från IVL Svenska miljöinstitutet. 2024-11-18: https://www.ivl.se/press/reportage/2021-03-31-dags-for-sjosattning--- har-du-koll-pa-din-batbottenfarg.html IVL Svenska Miljöinstitutet. (2013). Samhällsekonomisk analys av etappmål för textil och textilavfall. IVL Svenska Miljöinstitutet AB. IVL Rapport 2132, NV-00336-13 Bilaga 1. En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Karolinska Institutet. (2021). Flera långlivade kemikalier återfanns i fosters organ. Hämtat från Karolinska Institutet: https://nyheter.ki.se/flera- langlivade-kemikalier-aterfanns-i-fosters-organ KMS Nordön. (2024). Telefonsamtal med Ronny Eriksson 2024-06-24. Information även hämtad från hemsidan (kmsnordon.se). LBS. (2024). LBS Lidköpings båtsällskap, Djurgårds udde, båtsällskap. Telefonsamtal med Peter Alexandersson 2024-06-24. Information även hämtad från hemsidan (https://lbs.n.nu/). Lysekils kommun. (2024). Mailkonversationer med Ellinor Jensen 20240624- 20240626. Information även hämtad från hemsidan (https://www.lysekil.se/kultur-och-fritid/hemmahamnar-och- batupplag.html). Länsstyrelsen. (2013). Miljövänliga småbåtshamnar. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapportnr. 2013:33. Länsstyrelsen. (2024). GIS-underlag. VM kustvatten vattenförekomster, 2016_1. Från Länsstyrelsen geokatalog 2024-05-29. Länsstyrelsen Stockholm. (2018). Våra bryggors påverkan på växter och djur. Länsstyrelsen Stockholm. Fakta 2018:4. 2018-03-26. Länsstyrelsen Västra Götaland. (2024). Mål, strategi och prioritering för arbetet med förorenade områden. Hämtat från Länsstyrelsen Västra Götaland. 2024-12-13: https://www.lansstyrelsen.se/vastra- gotaland/miljo-och-vatten/fororenade-omraden/lanets-arbete-med- fororenade-omraden/mal-strategi-och-prioritering-for-arbetet-med- fororenade-omraden.html Molnar et al. (1989). Avoiding and minimizing damage to Biscayne Bay seagrass communities from the construction of single family residential docks. DERM Technical Metro Dade Deparment of Environmental Resources Management, Miami, Florida. Naturvårdsverket. (1999). Metodik för inventering av förorenade områden. Naturvårdsverket. Rapportnr. 4918. Naturvårdsverket. (2024d). Metaller som miljögift. Hämtat från Naturvårdsverket: https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/miljofororeningar/meta ller/ Naturvårdsverket. (den 24 02 2025). Statlig finansiering av efterbehandling. Hämtat från Bidrag till pilotprojekt för åtgärder av förorenade områden: https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/fororenade- omraden/finansiering-for-efterbehandling-av-fororenade- omraden/bidrag-till-pilotprojekt-inom-fororenade-omraden/ Nautilus. (2024). Båtabonnemang. Hämtat från Nautilus Boat Club. 2024-11- 05: https://nautilus.se/boat-club-batpool/ En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 SCB. (2024). Prisomräknaren. Hämtat från Statistikmyndigheten 2024-09-13: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/prisomraknaren/ SGI. (2014). Inventering, undersökning och riskklassningav nedlagda deponier. Statens geotekniska institut. SGI Publikation 14. SGI. (2016). Naturanpassade erosionsskydd i vattendrag. Statens geotekniska institut. SGI Publikation 28. Diarienummer 1.1-1303-0230. SGI. (2024). Naturanpassade erosionsskydd. Statens geotekniska instituts katalog över naturanpassade erosionsskydd i Sverige. Hämtat från Statens geotekniska institut 2024-11-14: https://storymaps.arcgis.com/stories/ec5d69f5dcdf42e3820d01e8eb01b 102 SGU. (2024). SGU:s kartvisare. Hämtat från SGU 2024-07-02: https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html Shafer, D., & Lundin, J. (1999). Design and Construction of Docks to Minimize Seagrass Impacts. (No. WRP-TN-VN-RS-3.1). Army engineer waterways experiment station Vicksburg MS. Sjuntorp Oljelänsor. (2024). Absorberande länsor. Hämtat från Sjuntorp Oljelänsor 2024-09-10: https://sjuntorpoab.com/portfolio/absorberande- lansor/ Skiltex. (2024). Skyltskåp. Hämtat från Skiltex 2024-09-02: https://www.skiltex.se/shop/skyltskaap- 345s1.html?gad_source=1&gclid=CjwKCAjwxNW2BhAkEiwA24Cm 9C6i2M0OaxyU36_XpMzY7CNMOp9wZUaNxJ49aD5JFMFdrhScnN GoLxoCxk8QAvD_BwE Svenska Båtunionen. (2024). Miljösmarta tips för båtlivet. Hämtat från Båtmiljö.se 2024-06-28: Båtmiljö.se – Miljösmarta tips för båtlivet (batmiljo.se) Sweboat och Envifix. (2023). Åtgärdstester av jord vid båtuppställningsplatser. Ver 1.01, 20230206. Transportstyrelsen. (2023). Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om mottagning av avfall från fritidsbåtar. Transportstyrelsen TSFS 2023:12. Trasande L., L. E. (2017). Population attributable risks and costs of diabetogenic chemical exposures in the elderly. Journal of Epidemiology and Community Health, 111-114. Uppsala Universitet. (den 03 05 2013). Miljögifter kan kopplas till vanliga folksjukdomar. Hämtat från Uppsala Universitet: https://www.uu.se/nyheter/2013/2013-05-03-miljogifter-kan-kopplas- till-vanliga-folksjukdomar En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Vattenmyndigheterna. (2017). Åtgärdsprogram 2018-2021 för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten för Västerhavets vattendistrikt. Göteborg: Vattenmyndigheterna. Vattenmyndigheterna. (2022). Förvaltningsplan för vatten 2022—2027, Västerhavets vattendistrikt. Vattenmyndigheterna. Vattenmyndigheterna. (u.å.). EU:s vattendirektiv. Hämtat från Vattenmyndgiheterna 2024-09-13: https://www.vattenmyndigheterna.se/vattenforvaltning/eus- vattendirektiv.html VISS. (den 01 10 2019). Utrivning av vandringshinder. Hämtat från VISS: https://viss.lansstyrelsen.se/Measures/EditMeasureType.aspx?measureT ypeEUID=VISSMEASURETYPE000808 VISS. (2024a). Efterbehandling av miljögifter. Hämtat från Vatteninformationssystem Sverige 2024-06-11: https://viss.lansstyrelsen.se/Measures/EditMeasureType.aspx?measureT ypeEUID=VISSMEASURETYPE000734 VISS. (2024b). Efterbehandling av miljögifter - Björlanda Kile småbåtshamn. Hämtat från Vatteninformationssystem Sverige: https://viss.lansstyrelsen.se/Measures/EditMeasure.aspx?measureEUID =VISSMEASURE0389715 WWF. (2015). Rikedomar runt rinnande vatten. WWF. Åtgärdsportalen. (2024a). Tennorganiska föreningar. Hämtat från Åtgärdsportalen 2024-06-17: https://atgardsportalen.se/tennorganiska- foreningar/#atg Åtgärdsportalen. (2024b). AC-baserad tunnskiktsövertäckning - Fördjupning. Hämtat från Åtgärdsportalen 2024-06-17: https://atgardsportalen.se/insitu-sediment/ac-baserad- tunnskiktsovertackning-oversikt/ac-baserad-tunnskiktsovertackning- fordjupning/ Åtgärdsportalen. (2024c). Isolationsövertäckning - Fördjupad. Hämtat från Åtgärdsportalen 21024-06-17: https://atgardsportalen.se/insitu- sediment/isolationsovertackning-oversikt/metod- isolationsovertackning-fordjupning/ Åtgärdsportalen. (2024d). Muddringsmetoder - Fördjupad. Hämtat från Åtgärdsportalen 2024-06-17: https://atgardsportalen.se/muddringsmetoder- oversikt/muddringsmetoder-fordjupning/ Åtgärdsportalen. (2024e). Koppar (Cu). Hämtat från Åtgärdsportalen 2024-06- 27: https://atgardsportalen.se/koppar-cu/ Åtgärdsportalen. (2024f). Bly (Pb). Hämtat från Åtgärdsportalen 2024-06-28: https://atgardsportalen.se/bly-pb/ En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Åtgärdsportalen. (2024g). Zink (Zn). Hämtat från Åtgärdsportalen 2024-06-28: https://atgardsportalen.se/zink-zn/ Åtgärdsportalen. (2024h). Schaktsanering och behandling - Fördjupad beskrivning. Hämtat från Åtgärdsprortalen 2024-06-28: https://atgardsportalen.se/schaktsanering-och-behandling-fordjupad- beskrivning/ En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Rapportnummer 2025:12 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Telefon, växel: 031-365 00 00 E-post: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se goteborg.se Bilaga 2 Grefab Protokoll nr 4 Sammanträdesdatum: 2025-06-12 Tid: 15:00 Plats: Teams Paragrafer: § 38–49 Närvarande Ledamöter Arne Lindström V Göteborg Christina Backman M Göteborg Alex Hirschi C Göteborg Pontus Varga M §§ 45 – 49, (från kl. 15:08) Göteborg Rita Paparizou M Partille Marcus Hjalmarsson L Mölndal Ronny Eriksson FiA Ale Övriga närvarande Anders Söderberg, VD Ulf Dermark, sekreterare Justeringsdag: Underskrifter Sekreterare Ulf Dermark Ordförande Justerande Arne Lindström Christina Backman Grefab Protokoll nr 4 Sammanträdesdatum: 2025-06-12 § 46 Ärendenummer GRE-2025-00028 Förslag till åtgärder för ökad hållbarhet vid fritidsbåtshamnar PM av den 5 juni 2025 upprättat av Miljöförvaltningen och Anders Söderberg jämte bilaga hade varit utsänt och Anders Söderberg gjorde en kompletterande föredragning samt besvarade frågor från styrelsen. Styrelsen beslutade att godkänna återrapporteringen av kommunfullmäktiges uppdrag av den 24 januari 2022, § 20 att med Miljö- och klimatnämnden inom ram utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar. Styrelsen beslutade vidare att förklara kommunfullmäktiges uppdrag av den 24 januari 2022, § 20 till Grefab att med Miljö- och klimatnämnden inom ram ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar fullgjort. Miljöförvaltningen PM Handläggare Utfärdat 2025-06-05 Josefine Evertsson Diarienummer 2021–9995 Telefon: 031-3683717 E-post: josefine.evertsson@miljo.goteborg.se Ärendenr. GRE-2025-00028 Jenny Toth Telefon: 031-3683884 E-post: jenny.toth@miljo.goteborg.se Återrapportering av kommunfullmäktiges uppdrag till miljö- och klimatnämnden att med Grefab inom ram utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar, KS 0715/21 Förslag till beslut 1. Grefab godkänner återrapporteringen av kommunfullmäktiges uppdrag den 24 februari 2022 § 20 till styrelsen, att med Miljö- och klimatnämnden inom ram utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar. 2. Grefab förklarar kommunfullmäktiges uppdrag den 24 februari 2022 § 20 till styrelsen, att med Miljö- och klimatnämnden inom ram ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar fullgjort. Sammanfattning Miljö- och klimatnämnden och Grefab har av kommunfullmäktige fått i uppdrag att utreda och att ge förslag till effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidsbåtshamnar. I uppdraget har utretts vilka åtgärder som skulle kunna utföras i Grefabs elva fritidsbåtshamnar inom Göteborgs kommun, för ökad hållbarhet, och för att bidra till att god vattenstatus ska uppnås i stadens kustvattenförekomster. Sammantaget visar utredningen att det finns potential att genomföra förbättringar. De områden där det finns förslag till åtgärder är utveckling av miljöansvar och miljöinformation, miljöcertifiering, avfallshantering, föroreningar i mark och vatten, dagvattenutredningar samt bryggtyp, kajkonstruktion och naturvärdesinventeringar. Åtgärderna finns utförligt beskrivna i bilaga 1. De förslag som rör föroreningar i mark och vatten kommer att innebära potentiellt stora kostnader. I ett första steg behöver åtgärderna utredas vidare på plats för att möjliggöra en bedömning av vilka ytterligare steg som ska tas. Kostnader relaterade till undersökningar och åtgärder kan medföra ökade avgifter för Grefabs kunder om de inte finansieras med tillskott av externa medel. Fritidsbåtshamnar är ofta lokaliserade i grunda vikar, som opåverkade är värdefulla miljöer med hög biologisk mångfald. Alla förbättringar som kan genomföras för att minska negativ påverkan bedöms vara värdefulla för att förbättra miljön lokalt och viktiga för att bidra till att förbättra vattenstatusen i stadens kustvatten. Bedömning ur ekonomisk dimension En samhällsekonomisk analys har genomförts för de föreslagna åtgärderna baserat på miljöförvaltningens metodstöd1. Den samhällsekonomiska nyttan har uppskattats med hjälp av tidigare studier. Det finns stora osäkerheter vad gäller samhällsekonomisk nytta och kostnader. Osäkerheten i nyttouppskattningen beror främst på diffusa utsläpp och kumulativa effekter medan osäkerheter i kostnadsuppskattningen beror på brist på utredningar för att säkerställa mängden föroreningar och fysiska hinder. Trots detta bedöms den samhällsekonomiska nyttan vara stor, och kan i flera fall överväga kostnaden för den specifika åtgärden. Vissa av förslagen i utredningen som rör föroreningar i mark och vatten kommer att innebära potentiellt stora kostnader för Grefab. Platsspecifika kartläggningar behöver därför genomföras som underlag till beslut om fortsatta åtgärder. Eventuellt genomförande av åtgärdsförslagen förväntas ge inverkan på Grefabs driftskostnader och investeringar och kräva personella resurser. Åtgärdsgenomförande kan därmed inverka på avgift ut till Grefabs kunder om de inte går att finansiera med tillskott av externa medel. Bedömning ur ekologisk dimension Fritidsbåtshamnar är lokaliserade i grunda vattenområden, ofta vikar, som opåverkade är värdefulla miljöer med hög biologisk mångfald. Åtgärdsförslagen bedöms ha relevans och positiv inverkan på den lokala miljön men också på miljökvalitetsnormerna i berörda vattenförekomster, även om flera av förslagen har indirekt effekt. Bedömning ur social dimension Fritidshamnar är viktiga för västkustens identitet som marin miljö och möjliggörare för människor att uppleva havet. Båtlivet bidrar till viljan att värna havsmiljön och behålla goda förutsättningar för fritidsfiske, segling och ett levande hav. Miljöförvaltningen bedömer att föreslagna åtgärder bidrar till att skapa förutsättningar för att nå hållbarhet också inom den sociala dimensionen. En god livsmiljö kräver tillgång till rent vatten och biologisk mångfald. En viktig utgångspunkt är att värna ekosystemtjänster och god folkhälsa. Renare vattenmiljöer ger positiva kvaliteter för alla stadens invånare och besökare. Eventuella ökade kostnader skulle kunna generera högre avgifter och då höja tröskeln för resurssvaga båtägare. Tillgängligheten till havsmiljöer minskar då för denna grupp. 1 Metodstöd för samhällsekonomisk analys - Miljö och klimat Göteborg 2030 - Göteborgs Stad Bilaga 1. Rapport 2025:12 Förslag till åtgärder för ökad hållbarhet vid fritidsbåtshamnar – En utredning omfattande Göteborgsregionens fritidsbåtshamnar inom Göteborgs Stad Ärendet Miljö- och klimatnämnden och Grefab har av kommunfullmäktige fått i uppdrag att utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar. Miljöförvaltningen har i samverkan med Grefab och med hjälp av konsult tagit fram åtgärdsförslag som redovisas i bilaga 1. Förvaltningen och bolaget har tagit fram likalydande tjänsteutlåtanden som ska behandlas i miljö- och klimatnämnden respektive Grefabs styrelse. Beskrivning av ärendet Uppdraget initierades i april 2021 genom en motion från Helena Norin (MP) och Karin Pleijel (MP) om att ge Grefab i uppdrag att införa en modell för differentierade hamnavgifter för att premiera mindre miljöbelastande fritidsbåtar i kommunens hamnar. Miljö- och klimatnämnden tillstyrkte förslaget i motionen i september 2021 (miljö- och klimatnämnden 2021-09-21 § 199) och bedömde att differentierade hamnavgifter skulle kunna vara ett bra verktyg för att minska miljöpåverkan från fritidsbåtar. Grefab behandlade samma motion (Grefab 2021-09-15 § 72) och ansåg att omfattande utredningsinsatser och resurser skulle krävas för att utveckla kriterier för mindre miljöbelastande fritidsbåtar. Dessutom ansåg Grefab att de saknar verktyg och resurser som behövs för att på ett kvalitetssäkert sätt miljöklassa motorer, bottenfärg och båtar och att bolagets prissättning som baseras på båtens storlek, är en betydande och tydlig faktor i miljöfrågan för kunderna. Vidare konstaterade Grefab att de redan aktivt arbetar med flera åtgärder för att främja ett hållbart båtliv. Kommunfullmäktige avstyrkte miljöpartiets motion 2022-02-24 § 20. I stället beslutades att ge miljö- och klimatnämnden och Grefab AB i uppdrag att inom ram utreda och ge förslag på effektiva åtgärder som syftar till att stimulera ökad hållbarhet vid stadens fritidshamnar (kommunfullmäktige 2022-02-24 § 20). Miljöförvaltningen har i uppdraget strävat efter att samordna arbetsinsatser med redan beslutade och pågående processer och uppdrag. Förvaltningen ansvarar bland annat för att driva och samordna stadens vatten- och havsmiljöarbete som följer av EU:s vattendirektiv och havsmiljödirektiv. Arbetet bedrivs huvudsakligen genom Göteborgs Stads åtgärdsplan för god vattenstatus som beslutades av kommunfullmäktige 2023. Planen syftar till att stärka förutsättningarna för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna uppnås i Göteborgs Stads vattenförekomster och innehåller 32 åtgärder som riktar sig till stadens förvaltningar och bolag. Bland annat tas det fram lokala åtgärdsprogram för stadens vattenförekomster. Ett av åtgärdsprogrammen omfattar Göteborgs kustvatten och kustnära områden där flertalet av Grefabs småbåtshamnar ingår. Förvaltningen har därför i möjligaste mån samordnat arbetet för att dra nytta av de synergier som finns mellan uppdragen. Miljöförvaltningen har genomfört uppdraget genom att i samverkan med Grefab och med hjälp av konsult ta fram en rapport med åtgärdsförslag, se bilaga 1. I uppdraget har det utretts vilka åtgärder som skulle kunna utföras i Grefabs elva fritidsbåtshamnar inom Göteborgs kommun, för ökad hållbarhet, och för att bidra till att god vattenstatus ska uppnås i stadens kustvattenförekomster. Fritidsbåtshamnarna är lokaliserade i sammantaget sju vattenförekomster, varav en utgör ett vattendrag (Göta älv). I uppdraget genomfördes först en omvärldsbevakning för att få insikt i miljörelaterade åtgärder som andra fritidsbåtshamnar arbetar med. Vidare genomfördes en kunskapssammanställning av Grefabs redan befintliga miljöarbete för att få en helhetsbild av genomfört, befintligt och planerat arbete. I uppdraget har det även varit fokus på att definiera vad en av föreslagna åtgärder i vattenmyndigheternas databas VISS, Efterbehandling av miljögifter, skulle kunna innebära i aktuella hamnar. Småbåtshamnar påverkar våra vattenmiljöer på olika sätt och påverkansfaktorerna har indelats i tre övergripande kategorier: fysisk påverkan, utsläpp till vatten och övrig påverkan. Den fysiska påverkan i vattnet består framför allt av bryggor, förankringsplatser, båtramper, båttrafik och muddring, dumpning och utfyllnader. Även land och strandzoner påverkas av utfyllnader, men dessa områden påverkas också fysiskt via hårdgjorda ytor, uppställningsplatser för båtar, spolplattor/båttvätt, båtramper och avfallshantering. När det gäller utsläpp till vatten handlar det bland annat om olika föroreningar från motorer, båtbottenfärger, båttoaletter och båtuppställningsplatser. Övrig påverkan kan till exempel vara buller från båttrafik och spridning av främmande arter. Ett flertal olika åtgärdsförslag med fokus på ökad hållbarhet i fritidsbåtshamnar har tagits fram. Alla åtgärdsförslag bedöms ha relevans och positiv inverkan för de gällande miljökvalitetsnormerna i vattenmiljöer, även om flera av dem snarare kan ses ha en indirekt effekt. I jämförelse med storleken på kustvattenförekomsterna i vilka fritidsbåtshamnarna är lokaliserade, är hamnarna lokaliserade på en liten yta och kan ur den synvinkeln bedömas ha en liten effekt för miljökvalitetsnormerna. Fritidsbåtshamnar är dock ofta belägna i grunda vattenområden, som vikar, som opåverkade är mycket värdefulla miljöer med en hög biologisk mångfald. Alla förbättringar som kan genomföras i denna typ av områden bedöms vara positiva, även om det kan krävas många och spridda åtgärder för att det också ska synas för de aktuella miljökvalitetsnormerna för kustvattenförekomsten som helhet. Fritidsbåtar rör sig också mellan vattenområden, och en ökad medvetenhet och tillämpning av miljömässig hållbarhet hos båtägare kan således indirekt även antas ge en positiv påverkan. Miljödifferentierade hamnavgifter I rubricerat uppdrag har inte ingått att utreda möjligheten till miljödifferentierade hamnavgifter. Detta genomförs i stället inom ett uppdrag som tilldelades miljö- och klimatnämnden i Göteborgs Stads budget 2024. Miljö- och klimatnämnden fick då i uppdrag att, i samverkan med Grefab, ta fram en modell för miljödifferentierad båtplatsavgift i Göteborg Stads småbåtshamnar. Även detta uppdrag återrapporteras till miljö- och klimatnämnden den 17 juni 2025. Förvaltningens respektive bolagets bedömning Utredningen i bilaga 1 innehåller en mängd förslag på åtgärder som skulle kunna utföras i stadens fritidsbåtshamnar för att stimulera ökad hållbarhet. Fritidsbåtshamnarnas lokalisering i grunda vattenmiljöer gör att det finns en stor potential att genomföra förbättringar som resulterar i en ökad biologisk mångfald. Miljöförvaltningen bedömer att flera av de föreslagna åtgärderna är viktiga att genomföra. Grefab har bedömt att det kan vara svårt att öka den biologiska mångfalden i hamnarna. Grefab anser vidare att några av åtgärdsförslagen kan innebära potentiellt stora kostnader för bolaget, i relation till den begränsade goda effekten på miljön. Nedan sammanfattas miljöförvaltningens och Grefabs bedömningar av föreslagna åtgärder. Utveckling av miljöansvar och miljöcertifiering I rapporten föreslås en utveckling av rollen som miljöansvarig. Miljöförvaltningen bedömer att den åtgärden är en nyckelfaktor i det fortsatta miljöarbetet. Flera av de åtgärdsförslag som rör information bör kunna hanteras av en miljöansvarig om mer tid avsätts specifikt för att fokusera på miljöfrågorna. Informationsinsatser bedöms vara viktiga för att öka kunskap och medvetenhet hos Grefabs kunder och därmed bidra till att minska fritidsbåtlivets miljöpåverkan. När det gäller miljöcertifiering enligt ”Blå flagg för hamn” ser miljöförvaltningen att det kan vara ett sätt att tydligt visa att hamnarna har ett pågående miljöarbete och uppfyller vissa frivilliga åtagande. Grefab bedömer att direktkontakt i hamnar av Grefabs storlek är den mest effektiva informationsinsatsen. Bolaget har nu inom ramen för sitt systematiska miljöarbete beslutat att skapa en miljögrupp med en miljökontaktperson i varje hamn. Tanken är att gruppen ska öka bolagets kapacitet att kommunicera med kunderna om exempelvis miljöregler i samband med sjösättning och upptag av båtar. Detta är ett steg i att sprida kunskap om miljöfrågor. Grefab bedömer vidare att informationsträffar för nya kunder i en organisation av Grefabs storlek inte är hanterbar. Blå flagg prövades av Grefab för 25 år sedan. Grefab bedömer att bolaget redan genomför det som innefattas i en miljöcertifiering inom Blå Flagg inom sin verksamhet. Avfallshantering I rapporten föreslås att inrätta låsta miljöstationer i Grefabs hamnar. Denna åtgärd är redan på god väg eftersom Grefab planerar att införa sådana i de sex största hamnarna. Det föreslås även att ytterligare bommar sätts upp i vissa hamnar för att begränsa tillgänglighet för andra än Grefabs kunder. Grefab bedömer dock att det inte kommer att behövas i och med att miljöstationerna blir låsta. Vid skrovrengöring av båtar uppstår ett avfall av färgflagor som ofta innehåller miljögifter. I utredningen finns förslag om att Grefab ska tillhandahålla presenning som kan fånga upp färgrester vid båtunderhåll. Denna åtgärd bedöms som effektiv av miljöförvaltningen. Vidare föreslås att bygga en barriär vid spolplattorna för att förhindra att vatten och påväxt som hamnar på spolplattorna spolas över kajkanten och ner i vattenområdet. Miljöförvaltningen är positiva till åtgärden som kan minska risken att miljögifter sprids till hamnbassängen. Grefab bedömer att tillhandahållande av presenning riskerar att generera stora mängder mikroplaster i hamnarna som blir för svårt för bolaget att hantera. Kretslopp och vatten samlar i dagsläget inte in presenningar med färgflagor, presenningen går som brännbart och flagorna som farligt avfall. Grefab bedömer att det ligger på varje enskild båtägare att säkerställa omhändertagande av avfallet. Grefab sopar alla sina uppställningsytor efter vintersäsongen och destruerar det som sopats upp som farligt avfall. Grefab gör vidare bedömningen att införande av barriär vid spolplatta skulle innebära ett arbetsmiljöproblem, då det är risk att personal eller kunder snubblar på den typen av barriärer. Föroreningar i mark och vatten Det finns åtgärdsförslag som rör föroreningar i mark och vatten. Miljöförvaltningen bedömer att dessa åtgärder behöver utföras i en viss ordning och att fokus i ett första steg bör ligga på översiktliga miljötekniska markundersökningar. Detta eftersom spridning kan ske från land till vattenområdet, och landområden behöver åtgärdas först. Inom staden pågår processer kopplat till förorenad mark. I oktober 2022 antog miljö- och klimatnämnden en handlingsplan för förorenade områden som gäller för åren 2023–2028. Prioriterade områden i Göteborgs kommun utgörs till stor del av verksamheter i branscherna kemtvättar och fritidsbåtshamnar (inklusive sediment och båtuppställningsplatser). Det långsiktiga målet är att områden med riskklass 1 och 2 ska vara åtgärdade senast 2050 2. När kommunfullmäktige beslutade om kompletteringsbudget i oktober 2024 fick miljö- och klimatnämnden även i uppdrag att samordna framtagandet av en stadengemensam handlingsplan för förorenade områden. Uppdraget ska ske i samverkan med berörda nämnder och styrelser och omfattar de områden med riskklass 1 och 2 som staden ansvarar för. I dessa områden ingår flera av Grefabs hamnar och bolaget kommer att beröras av arbetet. Grefab bedömer att de åtgärder som rör föroreningar är kostsamma och skulle kunna påverka verksamheten hårt ekonomiskt. Däremot är Grefab med i ett projekt som drivs av SWEBOAT, där man under en femårsperiod ska testa metoder för att neutralisera föroreningar i marken i Grefabs hamnar Torslanda Lagun och Björlanda Kile. Inom projektet har det tidigare kunnat konstateras att det finns kostnadseffektiva åtgärder för sanering av hamnområden att pröva. Dagvattenutredningar Dagvatten är en spridningsväg för föroreningar. I småbåtshamnarna hanteras miljögifter såsom båtbottenfärger, oljor och bränslen med mera som riskerar att hamna i recipienten. Det finns förslag om att genomföra dagvattenutredningar i sex av småbåtshamnarna. Det handlar om att dokumentera eventuella ledningar och brunnar samt hur dagvattnet avleds från hamnområde och uppställningsytor. Utifrån resultatet utreds därefter om det finns behov av dagvattenreningsåtgärder. Miljöförvaltningen bedömer att detta är en viktig åtgärd för att minska risken för utsläpp av miljöfarliga ämnen till vattenmiljöerna. Grefab bedömer att åtgärden blir kostsam för bolaget. Bolaget ställer sig positiv till åtgärder om de kan delfinansieras av andra än båtägarna. Grefab ställer sig tveksam till att dagvattenrening skulle ha en positiv tydlig effekt. Bryggtyp, kajkonstruktion och naturvärdesinventeringar I utredningen finns förslag om att välja bryggtyp och konstruktion av kajer som gynnar biologisk mångfald. Miljöförvaltningen bedömer att detta bör beaktas vid renoveringar av bryggor samt om strandskoning behöver förstärkas. Det föreslås även att det ska genomföras naturvärdesinventeringar i hamnarna. Miljöförvaltningen bedömer att sådana inventeringar är relevanta att genomföra i samband med andra åtgärder. När dessa 2 Handlingsplan för förorenade områden 2023-2028 - Företag och organisationer - Göteborgs Stad inventeringar genomförs bör det ingå att undersöka landmiljön för att utreda vilka åtgärder som är genomförbara för att främja biologisk mångfald även på land. båt Grefab bedömer att ifall marknaden erbjuder fullgoda alternativ till bryggtyp och konstruktion av kajer, som till exempel ger ökad ljusgenomsläpplighet genom bryggor, ska möjligheten att använda sådana utredas vid renovering. Som tidigare nämnts bedömer Grefab att det kan bli svårt att genomföra åtgärder för att främja biologisk mångfald i hamnområdena. Elektrifiering I utredningen ingår inga åtgärdsförslag kopplat till elektrifiering eftersom Grefab redan har ett pågående arbete kring detta. Grefab deltar sedan 2023 - 2025 i projektet GoLeif vars syfte är att skapa en laddinfrastruktur för båtar. Fokus i projektet har varit god tillgång till el vid varje båtplats eftersom Grefab har hemmahamnar och inte gästhamnar. Anders Söderberg VD Bilaga 3 Miljö- och klimatnämndens respektive Grefab AB:s bedömningar Utredningen innehåller en mängd förslag på åtgärder som skulle kunna utföras i stadens fritidsbåtshamnar för att stimulera ökad hållbarhet. Fritidsbåtshamnarnas lokalisering i grunda vattenmiljöer gör att det finns en stor potential att genomföra förbättringar som resulterar i en ökad biologisk mångfald. Miljö- och klimatnämnden bedömer att flera av de föreslagna åtgärderna är viktiga att genomföra. Grefab har bedömt att det kan vara svårt att öka den biologiska mångfalden i hamnarna. Grefab anser vidare att några av åtgärdsförslagen kan innebära potentiellt stora kostnader för bolaget, i relation till den begränsade goda effekten på miljön. Nedan sammanfattas miljö- och klimatnämndens och Grefab AB:s bedömningar av föreslagna åtgärder. Utveckling av miljöansvar och miljöcertifiering I rapporten föreslås en utveckling av rollen som miljöansvarig. Miljö- och klimatnämnden bedömer att den åtgärden är en nyckelfaktor i det fortsatta miljöarbetet. Flera av de åtgärdsförslag som rör information bör kunna hanteras av en miljöansvarig om mer tid avsätts specifikt för att fokusera på miljöfrågorna. Informationsinsatser bedöms vara viktiga för att öka kunskap och medvetenhet hos Grefabs kunder och därmed bidra till att minska fritidsbåtlivets miljöpåverkan. När det gäller miljöcertifiering enligt ”Blå flagg för hamn” ser nämnden att det kan vara ett sätt att tydligt visa att hamnarna har ett pågående miljöarbete och uppfyller vissa frivilliga åtagande. Grefab AB bedömer att direktkontakt i hamnar av Grefabs storlek är den mest effektiva informationsinsatsen. Bolaget har nu inom ramen för sitt systematiska miljöarbete beslutat att skapa en miljögrupp med en miljökontaktperson i varje hamn. Tanken är att gruppen ska öka bolagets kapacitet att kommunicera med kunderna om exempelvis miljöregler i samband med sjösättning och upptag av båtar. Detta är ett steg i att sprida kunskap om miljöfrågor. Grefab AB bedömer vidare att informationsträffar för nya kunder i en organisation av Grefabs storlek inte är hanterbar. Blå flagg prövades av Grefab för 25 år sedan. Grefab AB bedömer att bolaget redan genomför det som innefattas i en miljöcertifiering inom Blå Flagg inom sin verksamhet. Avfallshantering I rapporten föreslås att inrätta låsta miljöstationer i Grefabs hamnar. Denna åtgärd är redan på god väg eftersom Grefab planerar att införa sådana i de sex största hamnarna. Det föreslås även att ytterligare bommar sätts upp i vissa hamnar för att begränsa tillgänglighet för andra än Grefabs kunder. Grefab AB bedömer dock att det inte kommer att behövas i och med att miljöstationerna blir låsta. Vid skrovrengöring av båtar uppstår ett avfall av färgflagor som ofta innehåller miljögifter. I utredningen finns förslag om att Grefab ska tillhandahålla presenning som kan fånga upp färgrester vid båtunderhåll. Denna åtgärd bedöms som effektiv av miljö- och klimatnämnden. Vidare föreslås att bygga en barriär vid spolplattorna för att förhindra att vatten och påväxt som hamnar på spolplattorna spolas över kajkanten och ner i vattenområdet. miljö- och klimatnämnden är positiv till åtgärden som kan minska risken att miljögifter sprids till hamnbassängen. Grefab AB bedömer att tillhandahållande av presenning riskerar att generera stora mängder mikroplaster i hamnarna som blir för svårt för bolaget att hantera. Förvaltningen kretslopp och vatten samlar i dagsläget inte in presenningar med färgflagor, presenningen går som brännbart och flagorna som farligt avfall. Grefab AB bedömer att det ligger på varje enskild båtägare att säkerställa omhändertagande av avfallet. Grefab sopar alla sina uppställningsytor efter vintersäsongen och destruerar det som sopats upp som farligt avfall. Grefab AB gör vidare bedömningen att införande av barriär vid spolplatta skulle innebära ett arbetsmiljöproblem, då det är risk att personal eller kunder snubblar på den typen av barriärer. Föroreningar i mark och vatten Det finns åtgärdsförslag som rör föroreningar i mark och vatten. Miljö- och klimatnämnden bedömer att dessa åtgärder behöver utföras i en viss ordning och att fokus i ett första steg bör ligga på översiktliga miljötekniska markundersökningar. Detta eftersom spridning kan ske från land till vattenområdet, och landområden behöver åtgärdas först. Inom staden pågår processer kopplat till förorenad mark. I oktober 2022 antog miljö- och klimatnämnden en handlingsplan för förorenade områden som gäller för åren 2023–2028. Prioriterade områden i Göteborgs kommun utgörs till stor del av verksamheter i branscherna kemtvättar och fritidsbåtshamnar (inklusive sediment och båtuppställningsplatser). Det långsiktiga målet är att områden med riskklass 1 och 2 ska vara åtgärdade senast 20501. När kommunfullmäktige beslutade om kompletteringsbudget i oktober 2024 fick miljö- och klimatnämnden även i uppdrag att samordna framtagandet av en stadengemensam handlingsplan för förorenade områden. Uppdraget ska ske i samverkan med berörda nämnder och styrelser och omfattar de områden med riskklass 1 och 2 som staden ansvarar för. I dessa områden ingår flera av Grefabs hamnar och bolaget kommer att beröras av arbetet. Grefab AB bedömer att de åtgärder som rör föroreningar är kostsamma och skulle kunna påverka verksamheten hårt ekonomiskt. Däremot är Grefab med i ett projekt som drivs av SWEBOAT, där man under en femårsperiod ska testa metoder för att neutralisera föroreningar i marken i Grefabs hamnar Torslanda Lagun och Björlanda Kile. Inom projektet har det tidigare kunnat konstateras att det finns kostnadseffektiva åtgärder för sanering av hamnområden att pröva. Dagvattenutredningar Dagvatten är en spridningsväg för föroreningar. I fritidsbåtshamnarna hanteras miljögifter såsom båtbottenfärger, oljor och bränslen med mera som riskerar att hamna i recipienten. Det finns förslag om att genomföra dagvattenutredningar i sex av småbåtshamnarna. Det handlar om att dokumentera eventuella ledningar och brunnar samt hur dagvattnet avleds från hamnområde och uppställningsytor. Utifrån resultatet utreds därefter om det finns 1 Handlingsplan för förorenade områden 2023-2028 - Företag och organisationer - Göteborgs Stad behov av dagvattenreningsåtgärder. Miljö- och klimatnämnden bedömer att detta är en viktig åtgärd för att minska risken för utsläpp av miljöfarliga ämnen till vattenmiljöerna. Grefab AB bedömer att åtgärden blir kostsam för bolaget. Grefab AB ställer sig positiv till åtgärder om de kan delfinansieras av andra än båtägarna. Grefab AB ställer sig tveksam till att dagvattenrening skulle ha en positiv tydlig effekt. Bryggtyp, kajkonstruktion och naturvärdesinventeringar I utredningen finns förslag om att välja bryggtyp och konstruktion av kajer som gynnar biologisk mångfald. Miljö- och klimatnämnden bedömer att detta bör beaktas vid renoveringar av bryggor samt om strandskoning behöver förstärkas. Det föreslås även att det ska genomföras naturvärdesinventeringar i hamnarna. Nämnden bedömer att sådana inventeringar är relevanta att genomföra i samband med andra åtgärder. När dessa inventeringar genomförs bör det ingå att undersöka landmiljön för att utreda vilka åtgärder som är genomförbara för att främja biologisk mångfald även på land. Grefab AB bedömer att ifall marknaden erbjuder fullgoda alternativ till bryggtyp och konstruktion av kajer, som till exempel ger ökad ljusgenomsläpplighet genom bryggor, ska möjligheten att använda sådana utredas vid renovering. Som tidigare nämnts bedömer Grefab AB att det kan bli svårt att genomföra åtgärder för att främja biologisk mångfald i hamnområdena. Elektrifiering I utredningen ingår inga åtgärdsförslag kopplat till elektrifiering eftersom Grefab redan har ett pågående arbete kring detta. Grefab deltar sedan 2023 - 2025 i projektet GoLeif vars syfte är att skapa en laddinfrastruktur för båtar. Fokus i projektet har varit god tillgång till el vid varje båtplats eftersom Grefab har hemmahamnar och inte gästhamnar.