Göteborg Energi AB:s slutrapport avseende Fjärrkyla Älvstaden
-
bordlagd från → § 542 Göteborg Energi AB:s slutrapport avseende Fjärrkyla Älvstaden
-
jävsanmälan → Per-Eric Trulsson
-
KF beslut — Bordlagd
Kommunfullmäktige Handling 2025 nr 213 Göteborg Energi AB:s slutrapport avseende Fjärrkyla Älvstaden Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 9 maj 2025 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Göteborg Energi AB:s slutrapport avseende Fjärrkyla Älvstaden i enlighet med bilagan till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande antecknas. ---- Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Ordföranden Jonas Attenius (S) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag och avslag på yrkande från D, M, L och KD den 17 oktober 2025. Axel Josefson (M) yrkade bifall till yrkande från D, M, L och KD den 17 oktober 2025. Kommunstyrelsen beslutade utan omröstning att bifalla Jonas Attenius yrkande. Göteborg den 22 oktober 2025 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Mathias Sköld Kommunstyrelsen Yrkande Demokraterna, Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna 2025-10-17 23, SLK-2025-00426 Yrkande angående Göteborg Energi AB:s slutrapport avseende Fjärrkyla Älvstaden Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Göteborg Energi AB:s styrelse får i uppdrag att årligen följa kostnadsutvecklingen, driftsnetto och investeringskostnader för Rosenlundsverket. 2. Göteborg Energi AB får i uppdrag att föra dialog med Göteborgs Stadshus AB:s styrelse om de eventuella investeringar och reinvesteringar som planeras för Rosenlundsverket. 3. Göteborg Energi AB:s slutrapport avseende Fjärrkyla Älvstaden i enlighet med bilagan till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande antecknas. Yrkande Rosenlundsverket ska avvecklas och tomten ska användas till bostäder och stadsutveckling. Det allmänna säkerhetsläget gör dock att avvecklingen av verket behöver senareläggas tills andra investeringar är genomförda. För att underlätta att avveckla verket så fort som möjligt är det viktigt att det inte görs några onödiga investeringarna eller reinvesteringar. Ärendena ”Göteborg Energi AB:s slutrapport avseende Fjärrkyla Älvstaden” (SLK- 2025-00426) och ”Statusrapport från Göteborg Energi AB om avveckling av Rosenlundsverket – komplettering avseende säkerhet och motståndskraft” (SLK-2024- 00404) hör ihop då de båda rör Rosenlundsverket och dess framtid. Besluten i de aktuella ärendena innebär inte ett carte blanche för nya investeringar och reinvesteringar i verket som försvårar en avveckling. Det är viktigt att Göteborg Energi AB inte gör några onödiga investeringar i verket samt att bolaget arbetar för att minimera avskrivningar när verket väl tas ur bruk. Pannorna i Rosenlundsverket bränner fossila material och kan svårligen bli fossilfria utan att helt ersättas. Leveranserna av olja och gas via tankfartyg i älven innebär en risk i sig. Investeringar bör därför göras i andra fossilfria anläggningar, i nätet och för att minska effektbehovet. Göteborg Energi AB:s pågående projekt med Rya biokraftvärmeverk och pelletspannan i Mölndal är exempel på investeringar i fossilfri produktion som underlättar avvecklingen av Rosenlundverket. Målet bör fortsatt vara att avveckla Rosenlundsverket så fort det är möjligt för att möjliggöra bostäder och stadsutveckling. Göteborg Energi AB:s styrelse ska därför årligen följa kostnadsutvecklingen, driftsnetto och investeringskostnader i Rosenlundsverket. Göteborg Energi AB behöver även föra en dialog med Göteborgs Stadshus AB om de eventuella investeringar och reinvesteringar som planeras för Rosenlundsverket. Detta gäller oavsett om investeringen avser fjärrkyla, fjärrvärme eller något annat. Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2025-05-09 Ann-Marie Lindell Ärendenummer SLK-2025-00426 Telefon: 031-368 02 21 E-post: ann-marie.lindell@stadshuset.goteborg.se Göteborg Energi AB:s slutrapport avseende Fjärrkyla Älvstaden Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Göteborg Energi AB:s slutrapport avseende Fjärrkyla Älvstaden i enlighet med bilagan till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande antecknas. Sammanfattning Göteborg Energi AB:s (Göteborg Energi) styrelse beslutade 2017-05-24 att godkänna en investeringsram för ”Fjärrkyla Älvstaden” på 450 mnkr (2016 års prisnivå) under perioden 2017-2035. Styrelsen beslutade vidare att hemställa till kommunfullmäktige om ett principiellt ställningstagande till investeringsbeslutet eftersom det handlade om en förtida större ekonomisk investering där många faktorer bedömdes kunna påverka investeringens lönsamhet på sikt. Styrelsen i Göteborg Energi beslutade 2024-12-05 godkänna återrapportering avseende kommunfullmäktiges ställningstagande 2017 ”Slutrapport utbyggnad fjärrkyla Älvstaden”. Dessutom beslutade styrelsen att styrning av fjärrkylaverksamheten fortsättningsvis ska ske inom ramen för Göteborg Energi:s mandat enligt ägardirektivet. Dess utveckling redovisas som en del av bolagets löpande uppföljning. Ingen ytterligare återrapportering till kommunfullmäktige om investeringsramen för fjärrkyla är därför planerad. Sammanfattningsvis framgår av bolagets rapport att aktuell plan utgår från att befintlig produktionskapacitet i Rosenlundsverket bevaras och att kvarstående behov hanteras genom uppförande av en ackumulatortank i Gullbergsvass. Vid sammanträdet 2025-03-24 yttrade sig Göteborgs Stadshus AB (Göteborgs Stadshus) över slutrapporten från Göteborg Energi avseende Fjärrkyla Älvstaden och beslutade att godkänna denna. Bedömning ur ekonomisk dimension Av slutrapporten framgår att tidpunkten för att fjärrkylaverksamheten ska redovisa positivt resultat flyttas några år framåt till cirka 2027/2028. Investeringsutgifterna i dagens penningvärde bedöms ungefär motsvara de 450 mnkr (2016 års penningvärde) som angavs i hemställan till kommunfullmäktige i december 2017. Den ekonomiska utvecklingen medför att återbetalningstiden för investeringen förlängs. På medellång sikt bedömer bolaget att ägardirektivets lönsamhetskrav för fjärrkylaverksamheten inte kommer att uppnås. Bedömning ur ekologisk dimension Göteborg Energi beskriver att fjärrkylans konkurrenskraft baseras på en högre energi- och resurseffektivitet än traditionella kylaggregat och ger en behagligare stadsmiljö med mindre buller och renare fasader. Utgångspunkter för satsningen på fjärrkyla var utöver möjliggörande av utökade fjärrkylaleveranser i staden även att ge ett robustare och effektivare system med flera skalfördelar avseende miljö, ekonomi och leveranssäkerhet. Bedömning ur social dimension Bolaget har inte funnit några särskilda aspekter utifrån denna dimension. Bilaga Göteborgs Stadshus AB:s protokollsutdrag 2025-03-24 § 50 Ärendet Rapporten utgör en återrapportering av kommunfullmäktiges beslut 2017-12-07 § 11 att tillstyrka hemställan från Göteborg Energi AB angående utbyggnad Fjärrkyla Älvstaden. Beskrivning av ärendet Göteborg Energi AB:s styrelse beslutade 2017-05-24 att godkänna en investeringsram för ”Fjärrkyla Älvstaden” på 450 mnkr (2016 års prisnivå) under perioden 2017-2035. Styrelsen beslutade vidare att hemställa till kommunfullmäktige i Göteborg om ett principiellt ställningstagande till investeringsbeslutet bland annat då det handlade om en förtida större ekonomisk investering där många faktorer bedömdes kunna påverka investeringens lönsamhet på sikt. Kommunfullmäktige beslutade 2017-12-07 § 11 att tillstyrka hemställan från Göteborg Energi AB angående utbyggnad Fjärrkyla Älvstaden. Göteborg Energi AB:s styrelse beslutade 2024-12-05 att godkänna återrapportering avseende kommunfullmäktiges ställningstagande 2017 ”Slutrapport utbyggnad fjärrkyla Älvstaden”. Styrelsen beslutade också vid mötet 2024-12-05 att styrning av fjärrkylaverksamheten fortsättningsvis ska ske inom ramen för Göteborg Energi AB:s mandat enligt ägardirektivet. Dess utveckling redovisas som en del av bolagets löpande uppföljning. Ingen ytterligare återrapportering till kommunfullmäktige om investeringsramen för fjärrkyla är därför planerad. Rosenlundsverket Kommunfullmäktige beslutade 2018-02-22 § 33 att ge Göteborgs Stadshus AB och Göteborg Energi AB i uppdrag att ta fram kostnadsberäkningar för en avveckling av Rosenlundsverket. Göteborg Stadshus AB och Göteborg Energi AB fick också i uppdrag att ta fram en färdplan för verksamheten så att en nedläggning av Rosenlundsverket blir möjlig till år 2040-2045. Uppdraget, färdplanen, beslutades kontinuerligt uppdateras och återrapporteras till kommunstyrelsen. Göteborg Energi AB har sedan beslutet fattades löpande återrapporterat status vad gäller avvecklingsplan för Rosenlundsverket till kommunstyrelsen. I senaste återrapporteringen som behandlades av kommunstyrelsen 2024-09-11 § 717 framgår att flera alternativa placeringar av fjärrkylaverksamheten utretts tillsammans med stadsbyggnads- och stadsfastighetsförvaltningarna. Samtliga alternativ har enligt bolagets rapport avslagits med hänsyn till de risker och kostnader som identifierats. Det innebär att fjärrkylaverksamheten kommer att vara kvar i delar Rosenlundsverket men att större delen av fastigheten kan frigöras då fjärrvärmeverksamheten avvecklas. Fjärrkylasystemet i Göteborg Fjärrkyla används för kylning av byggnader och industriprocesser genom att kylvatten distribueras via ett separat ledningsnät i staden. Kunderna är i huvudsak fastighetsägare med lokaler för kommersiell verksamhet och kontor. Fjärrkylasystemet är en tillgång för Göteborgs totala energiförsörjning då systemet är resurseffektivt och avlastar elnätet. Fjärrkylasystemet i Göteborg är utbyggt i de centrala delarna av staden och är väsentligt mindre i jämförelse med fjärrvärmesystemet. Cirka 90 procent av kylaleveranserna och cirka 50 procent av kapaciteten är i dagsläget kopplade till Rosenlundsverket. Rosenlundsverket beskrivs ha en strategisk placering på grund av dess geografiska närhet till kunder och verkets närhet till Göta Älv. Under merparten av året används det kalla vattnet i Göta Älv för att producera fjärrkyla, så kallad ”frikyla”. Kunders alternativ till fjärrkyla är att installera eldrivna kylmaskiner som ger både kyla och värme. En anslutning till fjärrkylasystemet innebär en möjlighet till försäljning av fjärrvärme, eftersom kunden då inte investerar i någon elbaserad lösning som också kan ge värme. Genom att erbjuda en resurseffektiv/energieffektiv lösning på kundernas samlade behov av både värme och kyla stärks bägge affärerna. Även elsituationen i Göteborg förbättras i rådande ansträngda läge om nya kunder i närheten av ledningsnätets utbredning ansluter sig till fjärrkylasystemet. 2017 uppskattades ett tillkommande fjärrkylabehov med 85 MW fram till år 2035 från ett dåvarande behov på ca 30 MW, en ökning på ca 180 %. Utbyggnadsplanen som skulle möjliggöra expansionen och som låg till grund för investeringsbeslutet inbegrep en ringledning för att bygga samman de två separata näten belägna på vardera sidan om älven samt en utbyggnad av produktionskapaciteten med 57 MW. Tillkommande kapacitetsbehov skulle tillgodoses genom utökning i befintliga produktionsanläggningar, där den enskilt största satsningen var att bygga ut kapaciteten i Rosenlundsverket med ca 50 MW. Sedan 2017 har dock omgivande förutsättningar väsentligen förändrats vilket påverkat såväl utbyggnadsplan som ekonomi. En komplex stadsutveckling med förskjutna detaljplaner, energieffektivisering, en global pandemi och krig i Europa är exempel på händelser med konsekvenser för tidplan, kundbehov, samt priser på material och entreprenader. Kundprognos För att säkerställa rätt investeringar i rätt tid uppdateras kundprognosen löpande utifrån trender i kundernas uttagsmönster och i takt med förändringar i stadsutvecklingen. Den senaste prognosen uppdaterades under våren 2024 och visar på en fortsatt hög efterfrågan på kyla med en genomsnittlig årlig ökning av effektbehovet på cirka 6 MW fram till 2035. Även om fjärrkylabehovet de gångna åren inte varit så högt som förutspåddes 2017 så visar den nya prognosen på en forcering, där 85 MW tillkommande kundbehov som motsvarar den ursprungliga prognosen från 2017, kommer att uppnås redan 2030 i stället för 2035. I figuren nedan visualiseras aktuell kundprognos (2024) i förhållande till den prognos som förelåg 2017. Uppföljning av ekonomi och lönsamhet Av slutrapporten framgår att sedan 2017 har förutsättningar väsentligen förändrats på flera områden vilket påverkat den ekonomiska prognosen. Förskjutna detaljplaner, lägre anslutningstakt. energieffektivisering och en global pandemi anges som exempel på händelser med konsekvenser också för ekonomin. Följande ekonomiska antaganden gjordes i hemställan 2017 för fjärrkylaverksamheten genom expansionen fram emot 2035: • Enligt ursprunglig plan bedömdes den totala investeringsutgiften under perioden 2017-2035 uppgå till 450 mnkr (2016 års penningvärde). Nuvarande prognos uppgår i dagens penningvärde till 740 mnkr vilket av bolaget bedöms vara i paritet med ursprunglig plan. • Investeringens återbetalningstid uppskattades enligt ursprunglig plan till cirka 10 år. Som en konsekvens av den förändrade utbyggnadsplanen justeras investeringens återbetalningstid till cirka 16 år. • Den ursprungliga planen räknade med att fjärrkylaverksamheten kunde redovisa positiva resultat från cirka 2022. Den aktuella bedömningen är att fjärrkylaverksamheten redovisar positiva resultat från 2027/2028. (Förändringar i fördelningsmodeller för finansiella kostnader och verksamhetskostnader försvårar analys och jämförelser.) • Räntabilitet totalt kapital bedöms med nuvarande prissättningsstrategi och konkurrenssituation succesivt öka från 2027/2028. På medellång sikt bedöms lönsamheten inte kunna uppnå avkastningskravet i ägardirektivet. Vägval och fortsatt arbete Bolagets rapport beskriver att fjärrkylautbyggnaden står inför ett principiellt vägval. • Fortsätta att investera för att möta den ökade efterfrågan av fjärrkyla, vilket på sikt förväntas ge positiv avkastning. • Ingen expansion görs för att möta kundbehovet. Viss förbättring av rörelseresultatet förväntas när befintlig anläggningspark utnyttjas fullt ut. Att fortsätta erbjuda fjärrkyla bedöms av bolaget ligga i linje med ägardirektivet och uppdraget att verka för en större energieffektivitet i energitillförselsystemet och därmed medverka i utvecklingen av ett hållbart göteborgssamhälle. Att inte expandera fjärrkyla medför att elsystemet i Göteborg belastas i högre omfattning. Göteborgs Stadshus bedömning Stadshus konstaterar att resultatet i fjärrkylaverksamheten fortsatt är negativt och att det ursprungliga antagandet att verksamheten kan redovisa positiva resultat från cirka 2022/2023 skjuts några år framåt. Förändrade förutsättningar avseende möjligheten att nyttja Rosenlundsverket för utökad produktion av ”frikyla” anges ha stor påverkan på hur den samlade ekonomin utvecklas. I stället för att bygga ny produktionskapacitet i Rosenlundsverket har förstärkningarna flyttats till andra platser i systemet vilket krävt anpassningar i ledningsinfrastrukturen. Aktuell plan utgår från att befintlig produktionskapacitet i Rosenlundsverket bevaras och att kvarstående behov hanteras genom uppförande av en ackumulatortank i Gullbergsvass. Vägvalet att fortsatt bygga ut för att möta den prognostiserade efterfrågan bedöms ha betydelse också för fjärrvärmeverksamheten. En annan inriktning bedöms av bolaget öka risken för att kunder väljer elbaserade lösningar för värme- och kylaförsörjning och att det därmed också kan uppstå en ökad belastning på elsystemet. Bolaget konstaterar att ingen ytterligare återrapportering om investeringsramen för fjärrkyla är planerad. Bolagets vägval och beslut gällande framtida investeringar i fjärrkyla anges ska följa den sedvanliga affärsuppföljningen och beslutsprocessen i enlighet med ägardirektivet, på samma sätt som för övriga produkter. Stadshus konstaterar att det är viktigt att bolaget vid avvikelser och/eller förändrade förutsättningar informerar kommunfullmäktige så att utvecklingen kan följas och värderas. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret delar Göteborgs Stadshus bedömning och föreslår kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att anteckna slutrapporten från Göteborg Energi AB avseende Fjärrkyla Älvstaden samt att det är viktigt att bolaget vid avvikelser och/eller förändrade förutsättningar informerar kommunfullmäktige så att utvecklingen kan följas och värderas. Jonas Kinnander Eva Hessman Direktör Ärende och utredning Stadsdirektör Göteborgs Stadshus AB Tjänsteutlåtande Handläggare: Mats Boogh Styrelsen 2024-03-24 Telefon: 031-368 54 55 Ärendenummer GSHAB-2024-00088 E-post: mats.boogh@gshab.goteborg.se Yttrande över slutrapport från Göteborg Energi AB avseende Fjärrkyla Älvstaden Förslag till beslut I styrelsen för Göteborgs Stadshus AB: 1. Yttrande över slutrapport från Göteborg Energi AB avseende Fjärrkyla Älvstaden i enlighet med föreliggande tjänsteutlåtande godkänns. 2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för vidare beredning, Sammanfattning Göteborg Energi AB:s styrelse beslutade 2017-05-24 att godkänna en investeringsram för ”Fjärrkyla Älvstaden” på 450 miljoner kronor (2016 års prisnivå) under perioden 2017 - 2035. Styrelsen beslutade vidare att hemställa till kommunfullmäktige i Göteborg om ett principiellt ställningstagande till investeringsbeslutet bland annat då det handlade om en förtida större ekonomisk investering där många faktorer bedömdes kunna påverka investeringens lönsamhet på sikt. 2024-12-05 beslutade styrelsen i Göteborg Energi AB att, som återrapportering avseende kommunfullmäktiges ställningstagande 2017, godkänna ”Slutrapport utbyggnad fjärrkyla Älvstaden”. Dessutom beslutade styrelsen vid mötet 2024-12-05 att styrning av fjärrkylaverksamheten fortsättningsvis ska ske inom ramen för Göteborg Energi AB:s mandat enligt ägardirektivet och att dess utveckling redovisas som en del av bolagets löpande uppföljning. Sammanfattningsvis framgår av bolagets rapport att aktuell plan utgår från att befintlig produktionskapacitet i Rosenlundsverket bevaras och att kvarstående behov hanteras genom uppförande av en ackumulatortank i Gullbergsvass. Bolaget konstaterar att ingen ytterligare återrapportering om investeringsramen för fjärrkyla är planerad. Bolagets vägval och beslut gällande framtida investeringar i fjärrkyla anges ska följa den sedvanliga affärsuppföljningen och beslutsprocessen i enlighet med ägardirektivet, på samma sätt som för övriga produkter. Bedömning ur ekonomisk dimension Av slutrapporten framgår att tidpunkten för att fjärrkylaverksamheten ska redovisa positivt resultat flyttas några i framåt till cirka 2027/2028. Investeringsutgifterna i dagens penningvärde bedöms ungefär motsvara de 450 mkr (2016 års penningvärde) som angavs i hemställan till kommunfullmäktige i december 2017. Den ekonomiska utvecklingen medför att återbetalningstiden för investeringen också förlängs. På medellång sikt bedömer bolaget att ägardirektivets lönsamhetskrav för kylaverksamheten inte kommer att uppnås. Bedömning ur ekologisk dimension Fjärrkylans konkurrenskraft beskrivs av bolaget baseras på en högre energi- och resurseffektivitet än traditionella kylaggregat och ge en behagligare stadsmiljö med mindre buller och renare fasader. Utgångspunkter för satsningen på fjärrkyla var utöver möjliggörande av utökade fjärrkylaleveranser i staden även att ge ett robustare och effektivare system med flera skalfördelar avseende miljö, ekonomi och leveranssäkerhet. Bedömning ur social dimension Bolaget har inte funnit några särskilda aspekter utifrån denna dimension. Bilagor 1. Protokollsutdrag och beslutsunderlag från Göteborg Energi AB, styrelsesammanträde 2024-12-05 § 17 (Dnr 10-2024-1910) Ärendet Göteborg Energi AB:s styrelse beslutade 2017-05-24 att godkänna en investeringsram för ”Fjärrkyla Älvstaden” på 450 miljoner kronor (2016 års prisnivå) under perioden 2017 - 2035. Styrelsen beslutade vidare att hemställa till kommunfullmäktige i Göteborg om ett principiellt ställningstagande till investeringsbeslutet bland annat då det handlade om en förtida större ekonomisk investering där många faktorer bedömdes kunna påverka investeringens lönsamhet på sikt. Kommunfullmäktige beslutade 2017-12-07 § 11 att tillstyrka hemställan från Göteborg Energi AB angående utbyggnad Fjärrkyla Älvstaden. 2024-12-05 beslutade styrelsen i Göteborg Energi AB att, som återrapportering avseende kommunfullmäktiges ställningstagande 2017, godkänna ”Slutrapport utbyggnad fjärrkyla Älvstaden”. Dessutom beslutade styrelsen vid mötet 2024-12-05 att styrning av fjärrkylaverksamheten fortsättningsvis ska ske inom ramen för Göteborg Energi AB:s mandat enligt ägardirektivet och att dess utveckling redovisas som en del av bolagets löpande uppföljning. Detta ärende utgör Göteborgs Stadshus AB:s sammanfattning av och yttrande över Göteborg Energi AB:s slutrapport. Beskrivning av ärendet Bakgrund Göteborg Energi AB:s styrelse beslutade 2017-05-24 att godkänna en investeringsram för ”Fjärrkyla Älvstaden” på 450 miljoner kronor under perioden 2017 – 2035 och att hemställa om ett principiellt ställningstagande angående investeringsbeslutet. Beslutet omfattade en plan att bygga samman nät på båda sidorna av älven och att utöka produktionskapacitet i första hand i Rosenlundsverket. Genom satsningen såg bolaget möjlighet till förbättrad lönsamhet och framtida positiva resultat för fjärrkylaverksamheten såväl ekonomiskt som miljömässigt. Satsningen motiverades också av möjligheter till merförsäljning av fjärrvärme i nybyggda områden istället för att kunder väljer elbaserade lösningar för värme- och kylaförsörjning. Särskilt angående Rosenlundsverket Av kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige framgick också att kommunfullmäktige föreslogs besluta att ge Göteborgs Stadshus AB och Göteborg Energi AB i uppdrag att ta fram kostnadsberäkningar för en avveckling av Rosenlundsverket. Kommunfullmäktige beslutade 2018-02-22 § 33 att ge Göteborgs Stadshus AB och Göteborg Energi AB i uppdrag att ta fram kostnadsberäkningar för en avveckling av Rosenlundsverket. Göteborg Stadshus AB och Göteborg Energi AB fick också i uppdrag att ta fram en färdplan för verksamheten så att en nedläggning av Rosenlundsverket blir möjlig till år 2040–2045. Uppdraget, färdplanen, beslutades kontinuerligt uppdateras och återrapporteras till kommunstyrelsen. Göteborg Energi AB har sedan beslutet fattades löpande återrapporterat status vad gäller avvecklingsplan för Rosenlundsverket till kommunstyrelsen. Nästa återrapportering är planerad att ske till kommunstyrelsen under första kvartalet 2025. Göteborg Energi AB:s hemställan 2017 utgick ifrån ett antal förutsättningar gällande exempelvis kunders anslutningsgrad, antagande för stadsutveckling med flera ekonomiska antaganden. Allmänt om fjärrkylasystemet i Göteborg Fjärrkylasystemet i Göteborg är utbyggt i de centrala delarna av staden och är väsentligt mindre i jämförelse med fjärrvärmesystemet. Cirka 90 procent av kylaleveranserna och cirka 50 procent av kapaciteten är i dagsläget kopplade till Rosenlundsverket. Rosenlundsverket beskrivs ha en strategisk placering på grund av dess geografiska närhet till stor kundlast och verkets närhet till Göta Älv och åtkomst till ”frikyla” genom älvvattnet. Fjärrkylaverksamheten har historiskt redovisat förluster i storleksordningen 20 miljoner 1/ kronor per år. Av ägardirektivet framgår att inriktningen är att verksamheten långsiktigt ska uppnå en räntabilitet på totalt kapital på minst 8 procent motsvarande avkastningskravet på fjärrvärmeverksamheten. Kunders alternativ till fjärrkyla är att installera eldrivna kylmaskiner som ger både kyla och värme. En anslutning till fjärrkylasystemet innebär en möjlighet till försäljning av fjärrvärme, eftersom kunden då inte investerar i någon elbaserad lösning som också kan ge värme. Genom att erbjuda en resurseffektiv/energieffektiv lösning på kundernas samlade behov av både värme och kyla stärks bägge affärerna. Även elsituationen i Göteborg förbättras i rådande ansträngda läge om nya kunder i närheten av ledningsnätets utbredning ansluter sig till fjärrkylasystemet. Av bolagets rapport framgår att fjärrkyla är en energieffektiv lösning. Sammanfattning av utgångspunkter, antaganden och utfall för centrala parametrar – ”Fjärrkyla Älvstaden” Systemutformning produktion/distribution Inför kommunfullmäktiges ställningstagande 2017 konstaterades att den installerade effekten uppgick till 46 MW samt att effektuttaget uppgick till 36 MW. Det totala tillkommande effektbehovet bedömdes totalt till 105 MW varav Göteborg Energi AB:s uppskattade potential prognostiserades till 85 MW motsvarande 80 procents anslutningsgrad. 50 MW av den tillkommande kapaciteten planerades att tillkomma genom utökning av produktionskapacitet i Rosenlundsverket. Planen inbegrep också utbyggnad av distributionskapacitet genom en ringledning i syfte att bygga ihop de två separata näten på vardera sidan om älven. Insatserna bedömdes möjliggöra för utökade leveranser av fjärrkyla i staden samt ge ett robustare och effektivare system med flera skalfördelar avseende miljö, ekonomi och leveranssäkerhet. 1/ Sedan några år har bolagets interna redovisningsprinciper förändrats vilket försvårar jämförelser över tid. Av slutrapporten framgår att bolaget prognostiserar att den totala anslutningsgraden (85 MW) kommer att uppnås tidigare än 2035 men där merparten prognostiseras att tillkomma perioden 2027 - 2030. Se ovan angående jämförelse kundprognos. Bolaget konstaterar att ett antal projekt har genomförts. Bland annat har distributionsnätet mellan Frihamnen och Lindholmen byggts ut och en ny ledning mellan Lilla Bommen och Frihamnen binder samman de två näten på vardera sidan av älven. Kommunfullmäktige beslutade 2019-10-17 om Rosenlundsverkets avveckling vilket enligt bolagets rapport väsentligt påverkat bolagets inriktning och möjlighet att realisera den ursprungliga utbyggnadsplanen där utökad produktionskapacitet i Rosenlundsverket var den enskilt största satsningen. Den initiala inriktningen om att bygga en ringledning har omvärderats vilket resulterade i att enbart ledningen mellan Frihamnen och Lilla bommen byggdes (en halvring). Aktuell plan utgår från att befintlig produktionskapacitet i Rosenlundsverket bevaras och att kvarstående behov hanteras genom uppförande av en ackumulatortank i Gullbergsvass. Att avveckla Rosenlundsverket har inte bedömts som möjligt utan att återetablera den befintliga produktionskapaciteten på närliggande plats. Flera lokaliseringsalternativ har utvärderats utan att något genomförbart alternativ har identifierats. Slutsatsen är att befintlig produktionskapacitet behöver bibehållas och delar av Rosenlundsverket således bevaras för fjärrkylaproduktion när fjärrvärmeverksamheten på platsen avvecklas. Detta ställningstagande framgår av den statusrapport om Rosenlundsverkets avveckling som bolaget lyft till kommunstyrelsen under 2024. Uppföljning av ekonomi och lönsamhet Av slutrapporten framgår att sedan 2017 har förutsättningar väsentligen förändrats på flera områden vilket påverkat den ekonomiska prognosen. Förskjutna detaljplaner, lägre anslutningstakt. energieffektivisering och en global pandemi anges som exempel på händelser med konsekvenser också för ekonomin. Följande ekonomiska antaganden gjordes i hemställan 2017 för fjärrkylaverksamheten genom expansionen fram emot 2035: • Enligt ursprunglig plan bedömdes den totala investeringsutgiften under perioden 2017 – 2035 uppgå till 450 Mkr (2016 års penningvärde). Nuvarande prognos uppgår i dagens penningvärde till 740 miljoner kronor vilket av bolaget bedöms vara i paritet med ursprunglig plan. • Investeringens återbetalningstid uppskattades enligt ursprunglig plan till cirka 10 år. Som en konsekvens av den förändrade utbyggnadsplanen justeras investeringens återbetalningstid till cirka 16 år. • Den ursprungliga planen räknade med att fjärrkylaverksamheten kunde redovisa positiva resultat från cirka 2022. Den aktuella bedömningen är att fjärrkylaverksamheten redovisar positiva resultat från 2027/2028. (Förändringar i fördelningsmodeller för finansiella kostnader och verksamhetskostnader försvårar analys och jämförelser.) • Räntabilitet totalt kapital bedöms med nuvarande prissättningsstrategi och konkurrenssituation succesivt öka från 2027/2028. På medellång sikt bedöms lönsamheten inte kunna uppnå avkastningskravet i ägardirektivet. Vägval och fortsatt arbete Bolagets rapport beskriver att fjärrkylautbyggnaden står inför ett principiellt vägval. 1. Fortsätta att investera för att möta den ökade efterfrågan av fjärrkyla, vilket på sikt förväntas ge positiv avkastning. 2. Ingen expansion görs för att möta kundbehovet. Viss förbättring av rörelseresultatet förväntas när befintlig anläggningspark utnyttjas fullt ut. Att fortsätta erbjuda fjärrkyla bedöms av bolaget ligga i linje med ägardirektivet och uppdraget att verka för en större energieffektivitet i energitillförselsystemet och därmed medverka i utvecklingen av ett hållbart göteborgssamhälle. Bolaget konstaterar att ingen ytterligare återrapportering om investeringsramen för fjärrkyla är planerad. Bolagets vägval och beslut gällande framtida investeringar i verksamheten följer den sedvanliga affärsuppföljningen och beslutsprocessen i enlighet med ägardirektivet, på samma sätt som för övriga produkter. Att inte expandera fjärrkyla medför att elsystemet i Göteborg belastas i högre omfattning. Oavsett inriktning kommer arbete bedrivas med att optimera affären avseende prissättning och kostnader. Lönsamheten kommer de närmsta åren stärkas och ge positivt resultat. Trots detta kommer Göteborg Energi inte med nuvarande prissättningsstrategi och konkurrenssituation kunna möta ägardirektivets lönsamhetsnivå om 8 - 10% räntabilitet på totalt kapital på medellång sikt. Bolaget önskar att en översyn av målnivån genomförs i samarbete med Göteborgs Stadshus AB för att avgöra om avkastningskravet är i paritet med branschen. Framtida beslut om investeringar i kapacitetshöjande åtgärder, såsom den planerade ackumulatortanken, kommer att föregås av grundlig affärsanalys över affärens förutsättningar. Analysen kommer att inkludera en bedömning av lönsamhetsprognoser och risker, grundat på aktuella kundprognoser och en utvärdering av produktens konkurrenskraft på marknaden. Att fortsätta erbjuda fjärrkyla ligger i linje med Göteborg Energis ägardirektiv gällande uppdraget att verka för en större energieffektivitet i energitillförselsystemet och därmed medverka i utvecklingen av ett hållbart göteborgssamhälle. Ingen ytterligare återrapportering om investeringsramen för fjärrkyla är planerad. Bolagets vägval och beslut gällande framtida investeringar i fjärrkyla ska enligt bolaget följa den sedvanliga affärsuppföljningen och beslutsprocessen i enlighet med ägardirektivet, på samma sätt som för övriga verksamheter. Stadshus bedömning Stadshus konstaterar att resultatet i fjärrkylaverksamheten fortsatt är negativt och att det ursprungliga antagandet att verksamheten kan redovisa positiva resultat från cirka 2022/2023 skjuts några år framåt. Förändrade förutsättningar avseende möjligheten att nyttja Rosenlundsverket för utökad produktion av ”frikyla” anges ha stor påverkan på hur den samlade ekonomin utvecklas. I stället för att bygga ny produktionskapacitet i Rosenlundsverket har förstärkningarna flyttats till andra platser i systemet vilket krävt anpassningar i ledningsinfrastrukturen. Aktuell plan utgår från att befintlig produktionskapacitet i Rosenlundsverket bevaras och att kvarstående behov hanteras genom uppförande av en ackumulatortank i Gullbergsvass. Vägvalet att fortsatt bygga ut för att möta den prognostiserade efterfrågan bedöms ha betydelse också för fjärrvärmeverksamheten. En annan inriktning bedöms av bolaget öka risken för att kunder väljer elbaserade lösningar för värme- och kylaförsörjning och att det därmed också kan uppstå en ökad belastning på elsystemet. Bolaget konstaterar att ingen ytterligare återrapportering om investeringsramen för fjärrkyla är planerad. Bolagets vägval och beslut gällande framtida investeringar i fjärrkyla anges ska följa den sedvanliga affärsuppföljningen och beslutsprocessen i enlighet med ägardirektivet, på samma sätt som för övriga produkter. Stadshus konstaterar att det är viktigt att bolaget vid avvikelser och/eller förändrade förutsättningar informerar kommunfullmäktige så att utvecklingen kan följas och värderas. Eva Hessman Vd, Göteborgs Stadshus AB Bilaga 1 Göteborgs Stadshus AB - Styrelsen Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: 2025-03-24 § 50 Ärendenummer GSHAB-2024-00088 Yttrande över slutrapport från Göteborg Energi AB avseende Fjärrkyla Älvstaden Beslut I styrelsen för Göteborgs Stadshus AB: 1. Yttrande över slutrapport från Göteborg Energi AB avseende Fjärrkyla Älvstaden i enlighet med föreliggande tjänsteutlåtande godkänns. 2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för vidare beredning, Handling Tjänsteutlåtande, Ärendenummer GSHAB-2024-00088. Protokollsutdrag skickas till Kommunstyrelsen Göteborgs Stadshus AB, protokollsutdrag Göteborgs Stadshus AB - Styrelsen Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: 2025-03-24 Dag för justering 2025-03-27 Underskrifter Sekreterare Johan Hörnberg Ordförande Justerande Daniel Bernmar Axel Josefson Göteborgs Stadshus AB, protokollsutdrag