Interpellation av Toni Orsulic (M) till kommunstyrelsens ordförande om Göteborgs Stads problem med råttor Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) har överlämnat interpellationen till kommunalrå
-
diskuterade → Aslan Akbas (S) — Interpellation av Toni Orsulic (M) till
-
diskuterade → Aslan Akbas (S) — Interpellation av Toni Orsulic (M) till
-
diskuterade → Karin Pleijel (MP) — Interpellation av Toni Orsulic (M) till
-
diskuterade → Aslan Akbas (S) — Interpellation av Toni Orsulic (M) till
-
diskuterade → Toni Orsulic (M) — Interpellation av Toni Orsulic (M) till
-
KF beslut — Behandling
Kommunfullmäktige Handling 2025 nr 189 Interpellation av Toni Orsulic (M) till kommunstyrelsens ordförande om Göteborgs Stads problem med råttor Normalt finns det alltid råttor där människor finns, men man ska inte se dem eller se spår av dem, då de är naturligt skygga djur som undviker människor. Idag har dock Göteborg ett stort och ökande problem med råttor. Detta är inte begränsat till något enstaka kvarter, område eller stadsdel. Du kan dessutom öppet se råttor springa runt dag- och kvällstid på flera torg och i bostadsområden. Råttpopulationen har ökat till den grad att de nu inte längre är skygga för människor när de söker mat. Man brukar hänvisa till att råttorna kommer fram när man gräver i marken eller stör deras boende på annat sätt. Det stämmer och denna anledning kan definitivt appliceras på flera ställen i Göteborg. Men på många ställen där man idag ser råttor, finns inte något pågående arbete av denna typ. Det finns ytterligare två stora orsaker som kan ligga bakom ökningen av råttor, tillgången till mat (exempelvis sopor, matning av fåglar) och bristande underhåll (bostadsområden, verksamhetslokaler, Va-system, grönytor). Idag är underhållet i många av Göteborgs bostadsområden kraftigt ersatta och man har byggt upp en gigantisk underhållsskuld, som i flera fall inte kommer gå att återställa. Man har också i många fall ett föråldrat och eftersatt VA-system. Detta samtidigt som man försöker göra ett så kallat ”ansiktslyft” i flera områden genom att anlägga fler grönytor, vilket i sig själv inte är något negativt, men det underlättar för råttpopulationen. Detta i kombination med brister i sophanteringen och med vad som spolas ner i avloppet, gör att vi har ett kraftigt ökande problem med råttor. Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande: Vilka åtgärder tänker du vidta, både på kort och lång sikt, för att minska problemet med råttor i Göteborg? Toni Orsulic (M)
Tack Rasmus, då tackar vi Rasmus Ragnarsson (SD) och Blerta Hoti Singh (S). ordförande om Göteborgs stads problem med råttor
Därmed är vi färdiga med dagens frågeställningar och går över till ärende nummer tre. Interpellation av Toni Orsulic till kommunstyrelsens ordförande om Göteborgs stads problem med råttor. Jonas Attenius (S) har överlämnat interpellationen till kommunalrådet Karin Pleijel för besvarande. Jag överlämnar ordet till Karin Pleijel. Varsågod, Karin.
Tack så mycket, herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Frågan om råttor i Göteborg tar Toni Orsulic upp, och det är en angelägen fråga. Den rör både boende och besökare här i Göteborg. Precis som du beskriver är det normalt att råttor finns i en storstad. När de blir synliga i större utsträckning och rör sig på dagtid, söker de sig nära människor. Då är det ett tecken på att balansen har rubbats. orsakerna är flera. tillgång till mat i form av sopor och nedskräpning, matning av fåglar med mera. För att komma till rätta med den här situationen arbetar vi både med omedelbara insatser och mer långsiktigt förebyggande arbetssätt. Sedan 2022 finns en särskild funktion för skadedjurssamordning inom förvaltningen, med ansvar för att driva skadedjursfrågor strategiskt och i bred samverkan. Det handlar om många olika aktörer, förvaltningar, fastighetsägare, näringslivet, näringsidkare och bolag, och den samverkan är helt avgörande. Råttor rör sig obehindrat mellan våra geografiska och organisatoriska gränser, och därför behöver också stadens arbete vara sammanhållet. Vi använder idag ett digitalt övervakningssystem, så kallade SMART-boxar, som ger oss kontinuerliga data om var råttorna ökar och var vi behöver sätta in åtgärder. Vi har kvartalsvisa avstämningar med Anticimex. som ger en betydligt bättre helhetsbild av läget i hela stan, så att det blir träffsäkert. Våra driftsorganisationer arbetar med placering och volym av papperskorgar. Och så inför vi riktade insatser på platser där matning av fåglar sker, utökar städningen och informerar vid behov allmänheten om konsekvenserna av att mata fåglar och lämna matrester. Jag gissar att jag får fortsätta efter en replik från Toni.
Tack Karin och då lämnar jag ordet till Toni Orsulic. Varsågod Toni!
Ordförande! Jag vill börja med att tacka för svaret. Tyvärr är detta svar ett väldigt generiskt svar. Jag alltså mer eller mindre upprepar det jag ställde i frågan i texten. Utan att ge svar på så mycket vad är det för insatser man gör. De här som du pratar om när det gäller matning av forskare. Fåglar och sådant, de insatserna består av att man sätter upp en plåtskylt på torget, Vänligen mata ej fåglarna. Så är det en liten skuggbild på en fågel och en liten skuggbild på en råtta under. Flera av dem ligger nervälta sedan senaste ovädret som var runt om i stadens torg. Jag tycker också det är lite tråkigt i svaret som vi får skriftligt men du hänvisar till att många problem uppstår på privat mark där staden inte har rådighet. Jag kan tala om att. Alla mina iakttagelser och råttor som jag har gjort under de senaste två åren när jag är ute i min tjänst på förorterna är bara på kommunal mark. Kommunala bostadsområden, kommunala torg, kommunala verksamheter som är där runtomkring. Det finns säkerligen stora problem i privata områden också men att lyfta det som en del av svaret tycker jag inte är värdig på det sättet med tanke på att staden kan göra väldigt mycket för att bekämpa detta själva. Naturligtvis, stadsmiljöförvaltningen ihop med bostadsbolagen och så vidare måste samarbeta. Det är jättebra att det finns en samarbetsorganisation för detta. Men trots detta så ökar problemet med råttor konstant i Göteborg. Jag kan säga så, jag jobbar inte en dag utan att se råttor någonstans i staden. Då menar jag inte att oj, jag såg en råtta långt borta utan de kutar mer eller mindre framför fötterna på mig när jag är ute och går. Detta är kvällar och. nätter. Detta är ett problem och det har ökat. Vi behöver göra fler insatser för det. Jag skulle gärna vilja fortfarande ha svar på vad är det mer för konkreta åtgärder man gör? Tack för ordet.
Tack Toni! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel för en replik. Varsågod Karin!
Det är naturligtvis mycket som görs och mycket mer kan sannolikt göras för att den här balansen ska bli fungerande. Jag är glad att du meddelar att du ser Råtta. Jag hoppas att du meddelar. Du sitter ju själv i stadsmiljönämnden som jag är ordförande i. Att meddela. Ibland är det så att, eller det är alltid så, att staden behöver fler ögon än de som förvaltningarna står för. Även om vi i det här fallet har hjälp av tekniken, de här smartboxarna som jag nämnde, så är det ju viktigt också att om det är ett speciellt område där det är problematiskt, att man meddelar. Och synpunktshanteringen är en väldigt viktig sak i en nämnd, som stadsmiljönämnden, som är så väldigt nära människors vardag. Stadsmiljönämnden kan inte ha ögon överallt, så därför är det väldigt bra om du kan meddela de platser som är extra angelägna.
Tack Karin! Prata med Toni Orsulic. M begärde en kontrareplik. Varsågod Toni!
Ordförande! Stadsmiljöförvaltningen är naturligtvis den som har ett visst övergripande ansvar i det. Men sedan så är det också så att det är många andra bolag och nämnder som har ett ansvar i det. Det är inte bara att det dyker upp en råtta på ett torg eller på en gata, utan de kommer ju någonstans. Du kan ju se i. Det är Va-systemen vi har. De är kraftigt eftersatta i många områden, bostadsområden är eftersatta. Detta gör ju att råttorna även får tillgång till bostadshusen, till verksamhetslokaler runt torgen och framför allt att de springer ner i VA-systemet. Där älskar ju råttorna att springa runt och föröka sig. Det är ju deras egna highway runt i samhället, det är ju VA-systemet. Det är väldigt eftersatt och just det att de kommer ner i det, de kommer lätt in i det. Det är ju en underhållsskuld som Göteborgs Stad har byggt upp under väldigt, väldigt lång tid. Så jag skulle gärna säga att det här råttproblemet inte begränsas till bara att man tittar på vad gör, om man säger en förvaltning? Hela staden behöver jobba med detta problem. Tack!
Tack Toni! Och på detta har Karin Pleijel begärt en replik. Varsågod Karin!
Jag håller verkligen med och det är därför det inte är en enskild tjänst som ska jobba specifikt inom ett visst område, utan det här är en samordningsfunktion eftersom vi vet att det är många förvaltningar, precis som du nämner, och olika fastigheter. som behöver samlas kring den här problematiken. Jag ser att Göteborgs Stad har stärkt arbetet med det här. Det är svårt att få allting perfekt, precis som du säger. Det här är levande materia, minst sagt. Bokstavligt sagt. Med ny teknik, med tätare uppföljning och mer förebyggande åtgärder så kan det säkert bli bättre. Vi håller ju på, till exempel, med källsortering på allmän platsmark just nu och för in den nyheten och det i bästa fall så leder det till mindre nedskräpning och då blir en del av den här problematiken också mindre.
Tack Karin. Och på detta har Toni Orsulic än begärt sin andra replik. Varsågod Toni.
Ordförande! Källsortering är jättebra. Men tyvärr ser vi också hur den sköts på många ställen och det är stora brister i den. Det bidrar också till råttproblemet. Jag säger inte att vi inte ska källsortera men det är någonting vi måste jobba mycket, mycket mer med på ett helt annat sätt än vad vi gör idag. Nedskräpning är ett av de stora problemen för det bidrar med mat till råttor. Det är ett genomgående problem detta. Men samtidigt så var jag med om en väldigt intressant sak igår. Jag råkade. springa på lite tjänstemän som jobbar på ett av våra bostadsbolag idag. De sa nu att de har uppdrag att mer eller mindre bara fokusera på nybyggnationer och billiga lägenheter. De gör inget underhåll av husen längre. För deras budget går till det. Jag tror inte riktigt de var medvetna om vad de sa och vem de sa det till. Vilket ibland kan vara fördel som politiker att man får höra saker som är olika sanningar. Det är ett stort problem när vi inte sköter underhåll av våra bostadsområden heller. Tack.