Klimatomställningsanalys - Så kan Göteborgs klimatmål uppnås

Tack, Axel. Jag säger att det är tomt på talarlistan. Anser vi att ärendet är färdigdebatterat? Ja, och under överläggningen yrkar Henrik Sjöstrand, Martin Wannholt, Jörgen Fogelklou, Axel Darvik, att fullmäktige bifaller förslaget från D, M, L och KD i kommunstyrelsen. Johan Zandin, Daniel Augustsson, Camilla Widman, Thomas Larsson, bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Henrik Sjöstrand med flera? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering är begärd och ska verkställas. Ja, och medan vi väntar på att alla ska komma så för er kännedom så saknas två, alltså det är frånvarande då. Så det är inte 81 röster utan det är 79 röster. Det har begärts votering och den ska verkställas. Då är det ja för Kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Henrik Sjöstrand med flera. Då startar vi omröstningen. Varsågod och rösta. Då stoppar jag omröstningen. Med 43 röster mot 36 nej och två frånvarande bifalles Kommunstyrelsens förslag.

Då är vi på ärende nummer åtta och det är klimatomställningsanalys. Så kan Göteborgs klimatmål uppnås. Kommunstyrelsen föreslår att rapporterna Klimatomställningsanalys, Saken är Göteborgs klimatmål, uppnås samt Klimatomställningsanalys underlagsrapport antecknas. Här har vi en talarlista. Vi börjar med Karin Pleijel därefter Sarah Ullmark. Varsågod Karin!

Tack, herr ordförande, fullmäktige och åhörare. Jag är glad att vi har fått den här rapporten, som visar hur vi kan nå våra klimatmål. Som många säger här, det räcker ju inte att vi gör vårt, utan vi är ju helt beroende av omgivningen, om vi ska lyckas med det här. I den här analysen finns det fyra olika scenarier. Nu-scenariot är det allra sämsta, om vi bara fortsätter som vi har gjort hittills. Vi behöver både en lokal omställning och det som man kallar Glokal omställning, att vi har omvärlden med oss. Vi är naturligtvis en del i att trycka på omvärlden också. Det är en utmaning att nå dit. Det är viktigt att vi håller fast. Många pratar om näringslivets förutsättningar, som jag ser i oppositionens yrkande. Men företag som vill vara konkurrenskraftiga vill få långsiktiga trender att hålla. De vill känna en trygghet i att spelreglerna finns där, är tydliga och ligger fast. Och då kan vi inte ändra målen bara för att vi ser att vi riskerar att inte nå dem. Vi behöver samla alla krafter för att nå dem i stället. Och vi har tyvärr en omvärld, både en omvärld i det stora som går åt fel håll på många ställen, och även vår regering har lyckats med att vi ökar våra utsläpp här i Göteborg, tack vare bland annat transportpolitiken. Så att när regeringen och omvärlden taggar ner, då taggar vi. för att vi ändå ser vitsen med att vi får en värld som även våra barn kan känna sig stolta över, att föräldrarna gjorde det vi kunde för att de skulle få en härlig värld och ett härligt Göteborg att leva i. Så bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Karin. Då lämnar jag ordet till Sarah Ullmark. Därefter Martin Wannholt. Varsågod Sarah!

Tack för ordet ordförande, fullmäktige och göteborgare. Jag vill börja med att. och yrka bifall till yrkandet från D, M, L och KD på det här ärendet. Det känns som att vi har haft den här debatten om och om igen, de senaste fullmäktigemötena, så jag ska inte vara alltför långrandig. Den här klimatomställningsanalysrapporten, den väckte ju i miljönämnden en hel del höjda ögonbryn över en del saker som miljöförvaltningen utopiskt tänker skulle vara ett rimligt sätt att föra staden framåt. planmonopolet för att förhindra byggande, inte upplåta mark som skulle kunna gå till konsumtion. Så att säga, en hel avsaknad av perspektiv på hur en del av de här förslagen skulle så att säga påverka andra aspekter av att leva och verka i Göteborg och vår stads framtid. Den kan absolut verka som ett diskussionsunderlag, men jag tror att de flesta som läser den där ute ser kanske en del av de begränsningar som finns i den här rapporten. Men de allra största, Begränsningarna finns ju i miljö och klimatprogrammet och det är ju utformat på ett sätt som gör att vi inte styr mot de målen som vi behöver nå. Det har jag sagt hundra gånger. Jag ska inte banka in det i huvudet på er. Så jag kommer att stanna där. Men bifall till vårt yrkande och lägg om klimatarbetet så att vi får de resultat som vi behöver för att gå in i framtiden på det sättet som vi vill. Tack!

Tack Sarah! Då är det Martin Wannholt. Först därefter Hans Arby. Varsågod Martin!

Tack! Ja, jag skulle vilja faktiskt ge både lite ros och ris. De här analysen vi har fått eller rapporten, det finns många bra beskrivningar om vad vi faktiskt kan göra mer. Men det framgår ju tydligt i rapporten vad vi kanske skrev innan senaste COP30 mötet, som alla vet blev ett stort fiasko. Det vill säga det här Glocal. nivån, alltså att vi verkligen ska nå klimatmålen, den är helt borta nu och det vet vi ju sedan tidigare. Men nu har vi ju fått det på papper från en tyvärr väldigt misslyckad klimatkonferens. Men även om man tittar på vad vi kan göra i det, skulle behöva göra lokalt enligt miljöförvaltningen, så blir jag jättebekymrad. För då skulle vi ha satt på CCS- teknik på Renova och Raffen till. 2030, det vet ju alla här inne, det kommer inte hända. Tekniken är inte framme, den fungerar ingenstans och den är jättedyr än så länge. Kanske kommer den sedan, får vi hoppas, men det kommer aldrig hända till 2030. Den som tror på det får gärna tro på jultomten. Sedan vill man fylla på med en massa biodrivmedel för att lösa lokalt, även på Sverigenivå naturligtvis, utan att ta upp komplexiteten med biodrivmedel. Det finns en anledning till att Greenpeace är helt. Det konkurrerar, markanvändning konkurrerar alltid. Det kan vara matproduktion, det kan vara att hugga ner nya skogar eller inte och så vidare. Vi har en koldioxidsänka som faktiskt går bakåt just nu i Sverige litegrann och det har vi nästan aldrig varit med om. Så man problematiserar inte. Sedan tar man upp det här utan att problematisera. Minska bostadsbyggandet. Ja, men bostäder behövs ju. Folk vill ha småhus. Ja, men de byggs ju i kranskommunerna som det har fortsatt hela tiden tidigare. och ingen analys av den biltrafiken, transportarbetet och så vidare. Så jag saknar ingenjörer i den här staden, så vi får en bra analysgrund att ta beslut på. Bifall till yrkandet från M, D, L-KD.

Tack Martin! Berätta av Karin Pleijel (MP), begärt en replik. Varsågod, Karin.

Du problematiserar en del där, Martin. CCS-tekniken finns på rull och den utvecklas hela tiden. Det är ingen utopi att använda den, även om jag tycker att det inte är en bra metod egentligen. Men det är det vi behöver göra. Vi har ett gemensamt problem. Det är det som jag skulle önska att vi använder våra gemensamma krafter för att lösa. I stället för att se att här var det ett problem, då struntar vi och. Vi måste anstränga oss och jag förstår att biodrivmedel är naturligtvis inte en enkel sak. Det finns de som är skadliga för miljön och klimatet och de som inte är det. Det är också, jag vet inte vad jag sa, regeringens politik i trafikområdet, det handlar också om skattelindringar och den typen av incitament. Det är inte bara inblandningen av biodrivmedel.

Tack Karin! För detta har Martin Wannholt begärt en kontrareplik. Varsågod Martin!

Tack herr ordförande! Nej Karin, jag är bara bekymrad. Du har ändå jobbat som klimatkommunalråd och jag vet att du kan mycket. Men att man då inte kräver en bättre analysförmåga när man lägger förslag. Jag förstår inte det. Man måste ställa höga krav så vi inte tar felbeslut. Framför allt i Göteborg med en historik på miljöområdet av ständiga felbeslut. CCS-tekniken kommer säkert funka, jag håller med dig i det du sade om den. Men den kommer inte vara implementerad 2030, det vill säga att ni inte kommer nå klimatmålen på något område. Det har vi sagt här hela tiden. Varför står ni här i fullmäktige efter fullmäktige? Som Socialdemokraterna sa senast, klimatmålen ska nås. Varför ska man lura människor i stället för att tala om hur läget ser ut, göra riktig analys och ta de steg som är vettigast för stunden och långsiktigt? Tack!

Tack Martin! På detta har Karin Pleijel begärt sin andra replik. Varsågod Karin!

Jag ser precis som du att Paris målet kommer vi inte nå med den utveckling som är i världen idag. Men vi kan väl inte bara rycka på axlarna och säga att vi struntar i att rädda planeten. Det är så mycket som står på spel. Och om man har ett mål, jag har ibland jämfört med Jämfört det med nollvisionen i trafiken, det betyder väldigt mycket för alla som gör trafikplanering, som planerar en rondell eller som jobbar med olika insatser, att vi har en nollvision i trafiken. Ingen människa ska dö i trafikolyckor. Vi vet att det är ett väldigt svårt mål att nå, men vi ger inte upp, för det är det som är på horisonten. Det må hända saker, det må vara omvärldsfaktorer som gör att det svallar vågor över oss, men vi måste hålla. Vi ska nå så långt det bara går.

Tack Karin! Och berättare var ju Martin Wannholt. Han har begärt sin andra kontrareplik. Varsågod Martin!

Tack! Vi tycker olika här uppenbarligen eftersom det inte handlar om att rycka på axlarna och att inte göra något. Det är precis tvärtom. Men det är viktigt att göra rätt saker och det är viktigt att man tror på göteborgarna, att de tål att höra sanningen, komplexiteten, att vi har tjänstepersoner eller tar in extern kunskap så vi har tillräckliga analyser och inte fattar sådana här kostsamma beslut på känslor eller att vi ska göra allt vi kan. Och så blir det. Vi har en historik av felbeslut i Göteborg och det hoppas jag vi slipper framöver. Man måste göra analysen och du måste ha med människor, ingenjörer, som kan räkna och visa analysen. Man kan inte bara tycka saker.

Tack Martin. Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Hans Arby. Därefter Dan-Ove Marcelind. Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter och åhörare. Jag hörsammar din önskan Martin. Jag är ingenjör. Nu är jag här. Vad det här ärendet handlar om är att anteckna en rapport med analys och förslag på åtgärder. Åtgärder som är både bra och dåliga och även analysen kan jag hålla med om. Men vi ska inte fatta några beslut här. Sen kan man diskutera innehållet och nyttan med rapporten, men det kanske lyfter någonting som egentligen är rätt självklart. Men det är samspelet mellan nationella och lokala åtgärder. Det behöver hända saker på flera nivåer. Men också det viktiga att varje nivå faktiskt spelar roll. Staten och delvis EU kan göra det enklare för oss här genom sänkt elskatt, underlätta för mer elproduktion, differentiera trängselskatt, återinföra elbilsbidrag, liksom utökad handel med utsläppsrätter. Men i vilket fall behöver vi jobba lokalt med differentierade elbilslandningstariffer? Ett enkelt ärende som kommer upp här lite senare. Sen är mål viktiga, inte minst de lokala. Om vi tar Gothenburg Green City Zone, ett initiativ från Volvo Cars, baserat på stadens mål för 2030, som handlar om att testa lösningar. De som funkar skalas upp. De som inte funkar, då gör man något annat. Det här behöver vi bli bättre på att jobba agilt och testa vad som funkar och skala. Så att vi får svårt att nå målen med nuvarande takt betyder inte betyder att vi ska göra mer, inte att vi ska bara sakta ner och ändra målen. För det är det som yrkandet från M, D, L, KD, det handlar om att sänka ambitionen och att i brödtexten dissa en del av de föreslagna åtgärderna. Och vissa ska dissas, det håller jag med om. Men jag hade haft mer respekt för invändningarna om ni hade kommit med egna förslag på vad vi borde göra och inte bara dissa dem. förslagen som kommer. Då hade vi kunnat sitta ner och identifiera åtgärder tillsammans och hitta bättre arbetssätt. Så jag hoppas och ser fram emot att vi hamnar där och börjar prata om konkreta ord och vad vi ska göra. Och inte bara att målen ska ändras. Tack.

Tack Hans. Då lämnar jag ordet till Dan-Ove Marcelind. Därefter Hanan Baalbaki. Varsågod Dan-Ove.

Tack Dan Ove. Detta har ju Karin Pleijel, MP, och Hans Arby, C, begärt replik. Vi börjar med Karin Pleijel, MP, först. Varsågod Karin.

Ja, men det gläder mig, Dan-Ove, att du ser det gigantiska hotet som klimatet är idag. Att du nämner det, att du ser problemet. Men precis som pandemin var ett globalt problem så spelar det ju roll om jag tog den där vaccinsprutan eller inte, om jag var hänsynsfull till min omgivning, även om inte det var någonting som vältrade hela världen, utan var och en behöver göra sitt i det här. Sen är det så, näringslivet har ju en chans här. Alla vet att vi har ett klimathot och vad än herr Trump säger på andra sidan Atlanten, så är det här och den företagare, det näringsliv som visar att vi kan göra på ett vi behöver inte använda fossila bränslen längre. Vi kan skapa ett gott liv för människor. Det är det som vi politiker också gör. Innanför planetens ramar. Det är ju det som är vägen framåt. Det handlar inte om tagelskjorta. Det handlar till exempel om det som mål 12 visar. Hållbar konsumtion och produktion.

Tack Karin och på detta. Då har vi begärt en kontrareplik. Varsågod.

Tack. Och Karin Pleijel, MP, har begärt sin andra replik på detta. Varsågod Karin.

Ja, men det är väldigt klokt att tänka i rådighet och inte rådighet. Och det tycker jag att det står väldigt tydligt i den klimathandling vi har nu, klimat och miljöprogrammet, att vissa saker har vi rådighet över. och där har vi satt upp delmål, kallar vi det då, för vad vi kan nå. Ett av de delmålen handlar om trafikomställning, och där är det faktiskt ett område där vi har mycket rådighet i stan. Det påverkar inte bara klimatet, det påverkar människan, med buller och med föroreningar till exempel. Så det är så många saker. Så att jobba med den frågan, det hade jag önskat att KD var mer konstruktiva, att vi faktiskt, en fråga där vi har rådighet, och trafik finns ju inte bara i Göteborg. Löser vi trafikfrågorna på ett bra sätt, så är det ju någonting som man kan anamma i alla andra städer där man har trafik, vilket är ungefär 100 %. 70 % av alla EU-bor bor i städer, så kan vi visa, vilket vi också har sagt att vi ska göra i de 100 städerna som ska gå före, så är det en viktig faktor för andra.

Tack Karin, och på detta har Dan-Ove begärt sin andra replik.

Tack Dan-Ove. Karin, du har ju haft två repliker. Då lämnar jag ordet till Hans Arby (C) för en replik.

Ja, det gjorde jag uppenbarligen. Tack. Jag håller med. Vi ska ha åtgärder som är effektiva och träffsäkra. Vi ska tänka på sådant som bygger konkurrensförmåga. Jag tog exemplet med Green Citizens initiativ från Volvo Cars. Vi ska hjälpa Volvo Cars att göra bättre bilar. Renare bilar, mindre utsläppsbilar. Så där är vi nog eniga och tittar konstruktivt. Men det jag saknar fortfarande, ni säger att målen är lite fel och de där åtgärderna var dumma. Men vad har du? Vad har du för åtgärder själv? Vad har ni för egna förslag? För det klingar lite tomt om man säger det var dumt, det var dumt och det ska vi ändra på. Men vad vill ni göra? Vad har du för egna idéer? Tack!

Tack Hans! Och Daniel vill ha en replik på detta. Varsågod!

Ja, varsågod.

Ja, förlåt. Ja, och det håller jag med. Men det är fortfarande, vad vill du själv göra? Vi samarbetar, vi ska göra sådant här lite mer och sådant. Men vilka åtgärder, hade ert yrkande innehållit, vi föreslår att vi gör det här och det här, eller vi sätter samman det här, startar den här processen, initierar det här. då hade det varit mer konstruktivt, då hade vi varit på väg. Men nu är det bara vad som inte är bra.

Då tackar vi Dan-Ove och Hans och går tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Hanan Baalbaki. Därefter Axel Darvik. Varsågod Hanan.

Tack ordförande, presidium och åhörare. Bifall till kommunstyrelsens förslag. till beslut. Vår regering sänker landets klimatarbete. Det här är den första regering som sänker så här långt ner i modern tid. Det har de lyckats med. De har till och med lyckats öka utsläppen under en lång konjunktur. Förra årets ökning av utsläppen var den största sedan 2010. Göteborg fortsätter att hålla flaggan högt i miljön och klimatarbetet, bland annat. genom investeringen för ny energi och energieffektivisering för ny teknik. Samverkan mellan kommunen, akademin och näringslivscentralen skapar starkt samarbete, men riktar det framåt mot en hållbar stad. När läget är tufft kan man välja att sänka sina ambitioner och ha låga mål som är enkla att nå, men som inte ger någon effekt. Eller ska man ta ansvar, ha högre intentioner och göra mer för att nå en hållbar och ren säker stad för oss och för nästa generation av barn?

Tack. Hanan. Då lämnar jag ordet till Axel Darvik. Därefter Emmyly Bönfors. Varsågod Axel.

Tack ordförande. Den typen av självbedrägeri som Hanan och Karin Pleijel ägnar sig åt, den hjälper ju inte klimatet framåt. Utan ni är ju precis lika dåliga som regeringen. Ni missar ju också klimatmålen i så fall. Ert styre är ju inte på något sätt ett föredöme jämfört med den politik som bedrivs. Det konstateras också här att det är raffinaderierna som är den stora boven, men det är också en nationell resurs. Där jobbar man med omställning. Det är bra, det är någonting som vi borde stötta, men vad är vår rådighet över det? Det är i så fall möjligtvis på marginalen med bygglov och tillstånd och sådana saker som man kan hjälpa raffinaderierna att ställa om, men annars är det ju där. en helt och hållet nationell fråga. Det vi däremot skulle kunna gjort betydligt mer av och som vi bör göra betydligt mer av, det är ju för att främja elektrifieringen av transportsektorn. Att också ställa om trafikarbetet så att fler vill åka kollektivt. Men i stället läggs ju populära busslinjer ner av den vänsterstyrda regionen i Västra Götaland. Och det är ju i sig. Den har ju bidragit också på olika sätt att göra det mindre attraktivt och mindre välfungerande att förflytta sig i Göteborg. Ett bra trafiksystem är bra för miljön. Ett dåligt trafiksystem där folk sitter fast i köer eller känner sig tvingade att åka bil för att kunna ta sig, det är ett dåligt trafiksystem. Men det är ju det som tyvärr vänsterstyret i Göteborg har varit upptagna med. med att åstadkomma. Med detta så skulle jag vilja yrka bifall till yrkandena från M, D, L och KD. Tack!

Tack Axel! På det taget har Karin Pleijel begärt en replik. Varsågod Karin!

Jag kan bara kommentera det med raffen som återkommer. Ja, raffen är inte våra och det är ju det stora målet. Ska Göteborg nå sitt mål med hela den geografin som är, då är raffen med. Vi ska göra det vi har rådighet över. Raffinaderierna var inställda på reduktionsplikten, men det var regeringen som svek att inte deras affär kunde gå ihop med omställningen i det området. Sen är jag väldigt glad att vi 2021 i enighet tog en miljö och klimatprogram som har tuffa mål. Vi har sju olika strategier som är på tvären för att nå dem. Det är en metod som är hyllad av många andra. Man ser att det här är någonting som. som gör att det mer kan fånga upp det som annars fastnar i stuprör, eller som bara blir check på det, nu har vi gjort det, och så fortsätter vi som vanligt, utan det är ett ansvarstänk i dem. De har vi satt fart på under vårt styre. Jag känner ett begynnande momentum i staden, för att vi ska nå så långt det bara går, tack vare att vi har så tuffa miljömål.

Tack, Karin. På detta har Axel Darvik begärt en replik.

Tack ordförande! Det är bra att Karin känner det där momentet. Jag hade önskat att jag också kände det på samma sätt. Jag känner tyvärr en spretighet. Alldeles för mycket fokus ligger på att peka finger på andra. Det är på regeringen, det är på EU, det är på företagen. Det är någon annans fel varför vi inte når klimat och miljömålen. Det kan möjligtvis vara lite balsam för själen att man står där och pekar finger. Men det som verkligen gjort skillnad det hade varit om vi gjorde vår egen hemläxa, att vi tar tag i de sakerna som vi har rådighet över, fokuserar arbetet på detta och slutar med det här fingerpekandet. När kommunstyrelsen var på studiebesök hos Miljöförvaltningen så lyfte man just fram det, att man la väldigt mycket kraft vid att påverka andra hierarkier i beslutsfattandet. Sluta med det! Använd i stället kraften till det som vi själva kan bestämma över.

Tack Axel. Med detta har Karin Pleijel begärt sin andra replik.

Ingen kan väl hålla med mer än jag att vi ska göra det vi kan själva. Det är därför vi har stärkt den här styrningen och ledningen i staden. Det är därför vi sänker hastigheten. Det är därför vi satsar på hållbara trafikslag. Det är därför vi gör det mer prisvärt att välja. kollektivtrafiken och jobba för att framkomligheten ska bli bra för alla som behöver komma fram och där kollektivtrafiken har en särställning. Vi också producerar förnybar och återvunnen el och i Renova så ska vi nå klimatneutralitet till 2030. Jag tror Klas, ordförande i Renova, kommer återkomma till det. Göteborg Energi gör en gigantisk satsning för att vara fossilfria i vår fjärrvärmeleverans och vi jobbar med klimatneutralt byggande. Byggsektorn är väldigt glad över att få vara i täten. Den här förskolan som vi byggde, som skulle vara fossilfri, var en hög målsättning. Man nådde 70 %. Det är ingen som har sagt vad dåliga ni var som inte nådde målen. Men tack vare en jättehög målsättning så nådde man väldigt långt.

Tack. Karin och Axel Darvik har begärt sin andra kontrareplik. Varsågod Axel!

Tack ordförande. Jag tror att det är i nästan alla de här exemplen som Karin Pleijel lyfter fram. så har vi varit helt överens om att de här sakerna ska göras. Men det finns också saker där vi inte är överens. Till exempel måste vi ändå inse att det är en besvikelse att resenärerna sviker kollektivtrafiken, att de förändringar som görs av kollektivtrafiken faktiskt inte fungerar, utan att resenärerna upplever att den har blivit sämre. Det är också många av dem som behöver åka bil. Som upplever att trafiksituationen har blivit sämre med mer köer och mer utsläpp och svårare att få tag på bra parkeringar. Här skulle vi egentligen behöva lägga betydligt mer kraft och energi på att hitta de lösningarna som gör att vi kan minska utsläppen från de delarna av samhället som vi styr över. Tack!

Tack Axel. Karin, du har ju haft två repliker, men han har namngett dig. Vid namn, tror jag. Egentligen det är två repliker som gäller om man inte namnger någon person.

Jag blev namngiven. Men hade vi varit överens, Axel Darvik, då hade du ju röstat på vår budget, för det är ju vi som har tagit fram de här förslagen genom vår budget. Och vi sviker inte kollektivtrafiken. Vi har inte rådighet över den, men vi ger 140 kr i subvention på månadskortet. i vår för att det ska bli mer prisvärt. För vi ser att folk tycker det är mer prisvärt att åka bil. Och då ska vi göra det mer prisvärt att åka kollektivt. Och när det gäller framkomligheten i kollektivtrafiken så är det ju en faktor att den är mindre konkurrenskraftig om det blir trängsel hela tiden. Och därför jobbar vi med en trafikomställning för att skapa mer utrymme för framkomlighet, för de hållbara reslagen och för människor att ha ett härligt liv i Göteborg.

Tack Karin och för det. ledamöternas kännedom så avslutar vi inte 22 idag utan ambitionen är 19.30. Så tänk på det. Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Emmyly Bönfors. Därefter Patrik Höstmad. Varsågod Emmyly!

Tack ordförande! Klimatfrågan är en av vår tids största och viktigaste frågor och Centerpartiet står bakom Göteborgs klimatmål. Men den här analysen som vi har fått nu väcker en del frågor om vilken väg som är bäst att. Annars riskerar vi att bromsa utvecklingen och innovationen snarare än att styra om. I Centerpartiet tror vi inte att man kan bromsa sig ur klimatutmaningen utan vi måste utveckla och innovera oss framåt. En stad som går i bräschen för den gröna omställningen blir dessutom en stad som fler vill bo, leva och verka i. Därför vill vi lyfta åtgärder som gör skillnad utan att hämma stadens utveckling. Det är bland annat att planera för enklare och tryggare hållbara resor med fler cykelbanor, laddstolpar och så vidare. Men också att se till att det blir goda villkor för företag som vill. ställa om med tillgång till fossilfri energi och en bättre hantering av skräp i våra hav. Men jag vill fråga det rödgröna styret, vilka av åtgärderna i den här rapporten ser ni som mest avgörande för att Göteborg ska nå sina klimatmål? Jag vänder mig kanske särskilt då till Karin Pleijel och Johannes Hulter som har ansvar för både klimat och bostadsbyggande. Hur väger ni de här frågorna mot andra centrala behov? Till exempel då bostadsförsörjning och ett växande näringsliv. För Centerpartiet är vägen. framåt tydlig, innovation, gröna jobb och en hållbar tillväxt som gör Göteborg både renare och starkare. Och så vill jag yrka bifall till KS förslag.

Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Patrik Höstmad. Därefter Roland Dahlström. Varsågod Patrik!

Tack för det ordförande! Det sägs så mycket här i talarstolen och jag har några citat här. Klimatet kan inte vänta. Vi har ett klimatnödläge. Vi ska göra allt det som står i vår makt för att nå målen 2030. Vi kommer att nå målen. Vi måste göra allt det vi kan. Nu får vi en rapport här som visar på lite olika scenarier framåt. Vi vet att det är skakigt på den globala arenan, så det scenario som är mest troligt är det lokala. Vi får förslag på vad vi ska göra lokalt för att kunna nå målen till 2030. Det är väldigt drastiska åtgärder om vi ska nå 2030, det är det de säger. De visar hur klimatomställningen skulle kunna gå till. Och ett av de här förslagen, det är att vi då ska använda planmonopolet till att hindra byggande. Vi ska alltså dra ned på bostadsbyggande, kontorsbyggande, bygga infrastruktur. Kanske vi ska hoppa över en gång och cykelbro för att hålla igen klimatutsläppen. Det är vad den här rapporten säger. Och min fråga till den rödgröna sidan här nu är, ni säger att ni ska göra precis allt det ni kan för att nå målen 2030. Innebär det också att ni tänker att använda planmonopolet för att hindra byggnation? Tack.

Då tackar vi Patrik Höstmad och Roland Dahlström. Därefter Grith Fjeldmose. Varsågod Roland!

Tack ordförande, fullmäktige och göteborgare. Vi står inför ett totalt nödläge. Jag vet inte om ni har följt den senaste rapporten från FN. FN:s rapport Global Environment Outlook med nästan 300 världsledande forskare som pekar ut en fruktansvärt nedslående utveckling. Den är på, va? Budskapet är fruktansvärt. En miljard arter, djur och växter, hotas av utrotning. 100 miljoner hektar jordbruksmark förstörs varje år. Det är dubbla Sveriges yta. Det här leder till ökad fattigdom, det leder till översvämningar, svält, det leder till torka och det leder till vansinnigt mycket fler flyktingar. Man pratar om, vilket kanske Sverigedemokraterna. Socialdemokraterna borde vara intresserade av. Man pratar om 110 gånger fler flyktingar. 600 miljoner i världen kanske. Det här måste man agera inför. Det är ett självbedrägeri att säga att vi inte kan göra så mycket. Det ska någon annan göra. Jag ska inte gå igenom, för det hinner jag inte, vad den här rapporten föreslår. Men vägen framåt kan inte vara att säga att vi ska minska våra ambitioner. Det kan inte vara det lokalt, det kan inte vara det nationellt, det kan inte vara det på EU-nivå och det kan inte vara det på världsnivå. Var och en måste faktiskt göra sin del, sin hemläxa. Därför bifall KS.

Tack, Roland. På detta har Patrik Höstmad begärt en replik. Varsågod Patrik.

Tack för det. Ja, vi ska göra väldigt mycket, det förstår jag. Jag kommer åter till min fråga. Vi visar att om vi ska nå målen till 2030 så behöver vi använda planmonopolet för att hindra byggnation av bostäder. Är ni från Socialdemokraterna beredda att använda det verktyget för att nå målen till 2030? Ja eller nej?

Tack, Patrik. Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Grith Fjeldmose. Därefter Klas Forsberg. Varsågod, Grith.

Jag yrkar bifall till KS förslag. Vi ska inte sänka vår klimatomställningsambition. Klimatomställningsanalysen är en rapport. Det är inget beslutsunderlag. Som Miljöförvaltningen skriver är den viktig som kunskapsunderlag för både politiker och tjänstepersoner i staden. Som därmed kan bidra till ökad förståelse och dialog om klimatmålen. Samt hur staden kan påverka att målen nås. Direkt och indirekt. Kunskapen i analysen utgör en grund för att ta fram och prioritera ytterligare åtgärder och uppdrag inom de olika utsläppsområdena. Kunskapen i analysen kan användas för vidare analys och bedömning vid inriktningsbeslut, investeringsbeslut och beslut angående övergripande stadsutveckling, för att vara i linje med den klimatomställning som krävs för att nå klimatmålet. Arbetet ställer oss ständigt inför målkonflikter, inte minst politiska, som vi hör idag här och nu, och stadens nämnder och bolag måste göra avvägningar dagligen. Arbetet är långt ifrån färdigt och det behövs växlas upp ytterligare under nästa mandatperiod. Men de senaste åren har visat på en tydlig inriktning från oss, grundad i det program som vi tog fram under förra mandatperioden, inte bara för klimat.

Tack Grith. Då lämnar jag ordet till Klas Forsberg. Därefter Martin Wannholt. Varsågod Klas.

Tack så mycket! Ordförande, ledamöter, göteborgare. Ja, jag tror inte på tomten. Men jag är helt övertygad om att vi kommer att ha CCS på Renova 2030. Och att vi kommer att vara klimatneutralt 2030. Och då är det så här att jag är ordförande i Renovas styrelse. Renova är den enskilt största utsläpparen i Göteborgsområdet som vi har rådighet över. Vi ligger på 10. tionde plats i Sverige på utsläppslistan, på den negativa sidan alltså. Och vi har, raffen då ligger ju lite högre. Men Göteborg har ju faktiskt rådighet över detta. Och vi behöver då se till att det arbete som pågår för fullt på Renova kommer att resultera i ett skarpt beslut 2027 för ägarkommunerna. Och att vi då ska hinna med den tidsplanen att införa detta 2030. Och CCS är inget trolleri på något sätt. Det finns många. Redan idag, senast i år startade Heidelberg på sin cementfabrik i Norge. En CCS-anläggning som gör att den cementen man tillverkar där är fossilfri. Vi kan och kommer att införa denna teknik. Men vi behöver göra mer. Vi behöver också ta bort mer plast. Vi behöver minska plasten i förebyggande syfte. Vi behöver också sortera på ett bättre sätt. FNI, som vi kommer till alldeles strax när det gäller avfallsplanen. Men vi behöver också troligen införa eftersortering av våra avfall. Eftersom vi idag sorterar så dåligt så att vi har ungefär 50 till 70 % fel i restavfallspåsarna. Det mesta av det är plast. Jag yrkar bifall till KS förslag.

Tack Klas! Då lämnar jag ordet till Martin Wannholt. Därefter Emma Altenhammar (SD). Du strök det Martin. Då lämnar jag ordet till Emma Altenhammar (SD). Därefter Emmyly Bönfors. Varsågod Emma!

Tack för ordet herr mötesordförande! Nu har jag suttit här och lyssnat på den här klimatdebatten. Jag tror faktiskt att vi borde komma överens om i alla fall tre stycken saker oavsett parti. Den första är att vi inte kommer nå de klimatmål så som de är formulerade idag. Det står ju svart på vitt på underlaget. Det är inte min åsikt utan det är ju stadens egen analys. Nummer två är att när detta konstateras är ju reflexen direkt från de rödgröna att man skyller ifrån sig på allt annat, på staten, på EU, på omvärldsläget, i princip alla andra än de som faktiskt har satt målen här i Göteborg. Och det tredje, trots att vi vet att målen inte kommer nås, så använder man just de här ouppnåeliga målen för att skruva åt lite till, för att ha lite mer detaljstyrning på göteborgarnas vardag, för att öka administrationen på att politiken går in i hushållens matvanor på resor eller konsumtion. Nu när vi är överens om den här verklighetsbilden på de här tre stycken sakerna, så tycker jag faktiskt att man borde vara lite mer ärlig i politiken också, för det är här det blir ganska principiellt sjukt. För ni som sitter på makten, ni som har läst den här klimatomställningsanalysen, ni får tillbaka beskedet att det här håller inte, det går inte ihop. Ändå använder ni samma omställningsanalys som en hävstång för att fortsätta med exakt samma. politik så använd den här analysen som en väckarklocka i stället, för det borde leda till självkritik. Men i stället låtsas man som att felet ligger någon annanstans än i den här salen. För mitt tips som är i enlighet med vårt yrkande från Sverigedemokraterna att man i stället använder detta för att backa från symbolpolitiken. Att man reviderar målen så att de är realistiska och fokuserar på det som Göteborg faktiskt kan påverka. Så bifall till SD:s yrkande i kommunstyrelsen.

Tack Emma! Då lämnar jag ordet till Emmyly Bönfors. Därefter Patrik Höstmad, det som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Emmyly!

Tack ordförande! Jag kan ju tycka att den här klimatdebatten var lite komisk eftersom de rödgröna hänvisar till regeringens misslyckade politik. Det står jag också i och för sig bakom. Medan högersidan då hänvisar till att vi ska göra saker på nationell och internationell nivå i stället för att. Då vänder jag mig till det rödgröna styret. Vilka av åtgärderna i rapporten ser ni som mest avgörande för att Göteborg ska nå sina klimatmål? Vad anser ni om förslagen att bygga färre bostäder och att dämpa näringslivsutvecklingen för att minska konsumtionen?

Tack Emmyly! Då lämnar jag ordet till Patrik Höstmad. Därefter Karin Pleijel. Varsågod Patrik!

Tack för det! Emmyly får ju inte svar på sin fråga och det får inte jag heller. Det låter väldigt fint när ni står där uppe och talar i talarstolen och är ute och kör kampanj och är ute i diskussioner och så där. Men det gäller att komma till de konkreta besluten så tror jag att både Emelie och jag nu sprängde hål på den ballongen. Ni är inte beredda att göra det som behövs för att nå målen 2030 och det betyder också att ni egentligen har gett upp att vi ska. nå målen 2030 men ni fortsätter hålla kvar det vidare som en retorik. Jättebra att vi fick det klargjort. Tack!

Tack Patrik! Då är det Karin Pleijel, därefter Johan Zandin. Varsågod Karin!

Jag tänkte svara på några frågor här. När det gäller Emelies fråga här, så är det ju våra strategier och hålla fast vid dem. Det är ju det vi ska göra. Vi pratar om en ny strategi. Det är sju strategier idag. Att vi ska ha en strategi för energi till exempel och en för livsmedel. Jag tror det är väldigt viktigt att få till dem också. Så det är ju inte enskilda åtgärder, utan det är ju det samlade. Energifrågan är jättestor. Trafikfrågan är jättestor. Konsumtionsfrågan är också väldigt stor. Där har vi för första gången nämnt ordet minskad materiell konsumtion. Vi ska bli experter på att ta vara på det vi har, alla prylar och allting, och använda dem så effektivt och smart som möjligt. Det är massor med jobb som jag ser som också kommer i linje med de här olika strategierna. Vi har fått frågor om byggande också och det är klart att vi ska använda det byggda precis som allt annat. Använda den bebyggelse som vi har så smart som möjligt. Kanske konvertera från en användning till en annan. Men sen har vi också tydliga mål till de som vill bygga nytt i staden. Att man ska nå de här väldigt tuffa klimatmålen. Klarar man inte det så hör man inte hemma i de som bygger i Göteborg. Så vi pressar ju marknaden på det här sättet. Återbruk är ju en del, men andra material, klimatsmartare, betong och så vidare. Så genom att hålla fast och inte svaja på de här lokala målen så får vi ju marknaden också med oss i detta. Vi pressar på och visar vägen för att kunna nå så nära som möjligt de här klimatmålen. Som Roland nämnde här, vilka konsekvenser det är om vi inte lyckas. Vi ska bara lyckas, så är det.

Tack. Karin har kommit med två repliker. Vi börjar med Emmyly Bönfors. Därefter Emma Altenhammar (SD). Varsågod Emmyly!

Tack för de här svaren i debatten. Centerpartiet är helt eniga i att vi ska komma bort från ett slit och slängkonsumtion och rikta in oss mer på det cirkulära och hållbar konsumtion. Men jag vill också passa på att fråga lite ytterligare Karin. Vad tycker du om att planera för en minskad näringslivsutveckling? Markplanmonopolet, inte planera för nya köpplatser, handelsplatser. Vad tycker du om det? Och tycker du att det finns anledning att bygga färre bostäder om det skulle vara så att man inte kan få företag som lever upp till de här klimatmålen?

Tack, Emmyly! Då har Karin Pleijel begärt en kontrareplik på detta. Varsågod, Karin.

Vi vet ju alla som sitter här att vi har en mängd nämnder och politiker som sitter i de här nämnderna med de professionella intill sig. Så de här avvägningarna i varje fall, de lämnar jag till det du nämner här då, till stadsbyggnadsnämnden att avgöra. Men jag känner mig stolt över att man har tuffa klimatmål på de som ska bygga i Göteborg. Då vet man vad som gäller. Jag vet att de andra storstäderna tänker på samma sätt. Så vi ska kroka arm med dem så att vi pressar mark.

Tack, Karin! Då lämnar jag ordet till Emma Altenhammar (SD), för en replik. Varsågod, Emma!

Så precis som jag sa innan så tycker jag att man borde se den här klimatomställningsanalysen som en väckarklocka. Och sen har jag också funderingar på liksom jag fick ju svaret tydligare från Grith tidigare att man inte ska se det här som ett beslutsunderlag. Som tur är kan jag ju tycka men samtidigt så blir det så här men vad är det här då? För vad kommer ni vara villiga att genomföra när man kollar på den här analysen för som frågorna vi haft där kring byggandet det kommer ni ju tydligen.

Då går vi tillbaka till talarlistan. Då är det Johan Zandin, därefter Jörgen.

Tack. Eftersom det kom några frågor från Demokraterna och Centerpartiet här om stadsplaneringen, så vill jag bara förtydliga att det rödgröna styret inte på något sätt vill lägga en död hand över allt byggande i Göteborg. Vi har massor av saker som behöver byggas. Vi har fortfarande en brist på uppåt 20 000 bostäder i Göteborg. Det kan vi inte lösa. Till största delen måste vi lösa det med nyproduktion även om vi kan bli bättre på att, till exempel återanvända kontorslokaler i centrala centrum som bostäder. Men vi måste bli bättre på att bygga rätt saker på rätt platser och på rätt sätt. Så det handlar om allt ifrån att bygga mer med trästommar och mindre betong till att bygga kollektivtrafiknära till att inte bygga nya stora villaområden långt ifrån kollektivtrafik där man skapar en ny bilberoende befolkning. Så nej, vi ska inte bygga. Vi ska inte stoppa allt byggandet, men vi måste tänka väldigt noga för vad vi bygger, hur vi bygger det och var vi bygger det.

Tack, Johan! Då har vi Jörgen Fogelklou (SD) som är sist i talarlistan. Varsågod, Jörgen!

Tack för ordet, herr ordförande! Jag har lyssnat på debatten här och tänkte dra en liten anekdot. För över 30 år sedan jobbade jag på Vasa sjukhus. Då byggde vi om sopnedkasten där, för man skulle slänga, man skulle sortera. Det var jättebra att man gjorde det. Vi betalade då jättemånga miljoner på Vasa sjukhus. Allt brändes upp. Vi sorterade, men allt brändes upp. Idag, 30 år senare, så häromdagen så hade vi en företrädare för ett annat parti här, som slängde alla plastlocken i fel soptunnor i vårt kök. Vi påpekade då att det spelar ingen roll, vi bränner allt ändå. Det här är väl lite så här, och då gick Agneta ändå och tog upp de här plastlocken och lade dem i plasten, för det ser ju bättre ut och det är väl lite så här. så det här håller på med. Vi gör saker för att det ska se bättre ut, inte att det har en riktig påverkan. Tack!

Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Karin Pleijel (MP) som är sist i talarlistan. Varsågod Karin!

Tack! Men vi närmar oss ju ändå jul så jag tänkte jag skulle ändå passa på här då med en liten text. Trängsel rår i vår stad. Bil och bussar står i rad. Byggen byggs, vi lotsas runt. Tiden går, kan det vara sunt? Tålamod är dock en dygd. Snart blir det snyggt i vår bygd. Vackra hus för gammal ung. Grönska, handel, lek och gung. Gungbrädor, alltså. Enas bättre, röd, grön, blå. Kan det vara så svårt att förstå? Målen nås. Med mera sams. Då blir debatten, naturen och klimatet i balans. God jul!