Redovisning av uppdrag att ta fram en plan för hur Göteborgs Stad långsiktigt kan arbeta med Leader
-
diskuterade → Håkan Eriksson (V) — Redovisning av uppdrag att ta fram en pl
-
diskuterade → Håkan Eriksson (V) — Redovisning av uppdrag att ta fram en pl
-
diskuterade → Martin Wannholt (D) — Redovisning av uppdrag att ta fram en pl
-
diskuterade → Håkan Eriksson (V) — Redovisning av uppdrag att ta fram en pl
-
diskuterade → Patrik Höstmad (D) — Redovisning av uppdrag att ta fram en pl
-
KF beslut — Behandling
Kommunfullmäktige Handling 2025 nr 244 Redovisning av uppdrag att ta fram en plan för hur Göteborgs Stad långsiktigt kan arbeta med Leader Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 15 oktober 2025 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag 2022-10-27 § 29 till nämnden för demokrati och medborgarservice, att tillsammans med relevanta aktörer ta fram en plan för hur Göteborgs Stad långsiktigt kan arbeta med Leader, antecknas och förklaras fullgjort. Göteborg den 26 november 2025 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Lina Isaksson Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2025-10-15 Johanna Franzén Ärendenummer SLK-2025-00984 Telefon: 031-368 02 34 E-post: johanna.franzen@stadshuset.goteborg.se Redovisning av uppdrag att ta fram en plan för hur Göteborgs Stad långsiktigt kan arbeta med Leader Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag 2022-10-27 § 29 till nämnden för demokrati och medborgarservice, att tillsammans med relevanta aktörer ta fram en plan för hur Göteborgs Stad långsiktigt kan arbeta med Leader, antecknas och förklaras fullgjort. Beskrivning av ärendet och stadsledningskontorets bedömning Kommunfullmäktige gav 2022-10-27 § 29 nämnden för demokrati och medborgarservice i uppdrag att tillsammans med relevanta aktörer ta fram en plan för hur Göteborgs Stad långsiktigt kan arbeta med metoden Leader. Det är en metod inom EU:s program för landsbygdsutveckling som ska bidra till att stärka landsbygd och stadsnära områden genom lokalt engagemang, innovation och samarbete. I uppdraget framgår att följande ska beaktas: vilken nämnd eller styrelse som ska ansvara för respektive del, vilka nämnder eller styrelser som ska engageras, vilka övriga aktörer som kan ingå och vilka lärdomar från tidigare Leaderprojekt som tas med vidare. Syftet är att skapa ett ökat och mer strategiskt engagemang i Leader framåt. Nämndens återrapportering av uppdraget finns i bilaga 2. I nämnden för demokrati och medborgarservices redovisning framgår att det i dagsläget inte är beslutat hur EU:s stöd för landsbygdsutveckling, där Leader ingår, kommer att se ut efter 2027. Nämnden redogör för hur Göteborgs Stad kan arbeta mer sammanhållet och långsiktigt inför och under kommande programperiod. I genomförandet av uppdraget har dialog hållits med berörda förvaltningar och bolag. Nämnden för demokrati och medborgarservice föreslår ett systematiskt arbetssätt för samordning och samverkan för stadens arbete med Leader. Redovisningen lyfter att erfarenheter från tidigare Leaderprojekt visar att en tydlig samordning ger ökad kunskap om möjliga projekt och synergier samt minskar risken för isolerade insatser. Det framhålls också att en mer samordnad strategisk ansats kan binda Leadermetodens möjligheter med andra utvecklingsarbeten som pågår inom staden. Eftersom nästa programperiod för Leader inte är fastställd, går det inte att i förväg säga vilka aktörer i staden som kommer att vara relevanta för framtida projekt. Därför understryks behovet av en flexibel samordning och struktur som kan anpassas när förutsättningarna för nästa period blir tydliga. Förslaget innebär att nämnden för demokrati och medborgarservice tar ett övergripande samordningsansvar. Nämnden bedömer att samordningen kommer att kräva utökade resurser i form av en heltidstjänst om cirka 1,1 mnkr per år. Denna funktion ska sprida kunskap om Leader, samla erfarenheter och säkerställa samverkan mellan aktörer. Delaktiga nämnder och bolag engageras utifrån sina respektive ansvarsområden och befintliga uppdrag. Socialnämnderna Hisingen, Nordost och Sydväst som verkar i geografiska områden bestående av landsbygd beskrivs som centrala aktörer i samverkan eftersom de kan bidra med lokal förankring och kunskap. Även styrelserna för bolagen Business Region Göteborg AB och Göteborg & Co AB har en central roll för att knyta projekt till näringsliv och destinationsutveckling samt sprida kunskap i befintliga nätverk. Socialnämnden Centrum, idrotts- och föreningsnämnden, nämnden för funktionsstöd och äldre samt vård- och omsorgsnämnden lyfts som viktiga parter. Det är tack vare nämndernas respektive uppdrag inom samverkan med civilsamhället och upparbetade relationer med organisationer och nätverk inom sina områden. Vidare omnämns att externa aktörer som civilsamhällesorganisationer, lokala bostadsbolag och näringslivsaktörer kan kopplas in vid behov beroende på projektens inriktning. Enligt förslaget ska nämnden för demokrati och medborgarservice fungera som nav och samordnare, medan övriga nämnder och styrelser är delaktiga i den samverkan som växer fram. Det framgår att Göteborgs Stad inför kommande programperiod behöver ta ställning till medfinansiering och medverkan i exempelvis lokala utvecklingsgrupper. Det beskrivs hur det föreslagna arbetssättet öppnar upp för att staden kan förbereda medfinansiering och identifiera lämpliga projekt tidigt i en ny programperiod. På sikt ser nämnden för demokrati och medborgarservice att en stärkt samordning och samverkan kan ge ett mer integrerat och långsiktigt engagemang i Leader, där lokala initiativ får större genomslag och spridning. Stadsledningskontoret bedömer att uppdraget kan förklaras fullgjort. Bilagor 1. Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 2022-10-27 § 29 2. Nämnden för demokrati och medborgarservices handlingar 2025-09-24 § 75 Jonas Kinnander Eva Hessman Direktör Ärende och utredning Stadsdirektör Bilaga 1 Kommunfullmäktige Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: 2022-10-27 Hemställan från nämnden för demokrati och medborgarservice avseende Göteborgs Stads medverkan i Leader 2023–2027 § 29, 0806/22 Beslut Enligt kommunstyrelsens förslag: 1. Hemställan från nämnden för demokrati och medborgarservice besvaras i enlighet med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 2. Nämnden för demokrati och medborgarservice tar fram en plan för hur Göteborgs Stad långsiktigt kan arbeta med leader-programmet, i samverkan med andra relevanta aktörer. Planen presenteras för kommunfullmäktige senast 2025. Handling 2022 nr 188. Protokollsutdrag skickas till Nämnden för demokrati och medborgarservice Dag för justering 2022-11-08 Vid protokollet Sekreterare Lina Isaksson Ordförande Aslan Akbas Justerande Justerande Ann Catrine Fogelgren Håkan Eriksson Bilaga 2 Göteborgs Stads nämnd för demokrati och medborgarservice Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2025-09-24 § 75 Ärendenummer DOM-2022-00137 Återrapportering av uppdrag om Göteborgs Stads långsiktiga arbete med Leader Ulrica Ramstedt informerar nämnden om ärendet. Beslut 1. Nämnden för demokrati och medborgarservice överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande daterat 2025-09-02 som sitt eget förslag till kommunfullmäktige om hur Göteborgs Stads långsiktiga arbete med Leader kan genomföras. 2. Nämnden för demokrati och medborgarservice föreslår att kommunfullmäktige förklarar uppdraget från 2022-10-27, § 29, för fullgjort. Handlingar Förvaltningens tjänsteutlåtande daterat 2025-09-02 med bilagan Kommunfullmäktiges handling 2022 nr 118. Protokollsutdrag skickas till Kommunfullmäktige Demokrati och medborgarservice Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2025-09-02 Ulrica Ramstedt Ärendenummer DOM-2022-00137 Telefon: 031-365 09 51 E-post: ulrica.ramstedt@demokratimedborgarservice.goteborg.se Återrapportering av uppdrag om Göteborgs Stads långsiktiga arbete med Leader Förslag till beslut I Nämnden för demokrati och medborgarservice 1. Nämnden för demokrati och medborgarservice överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande daterat 2025-09-02 som sitt eget förslag till kommunfullmäktige om hur Göteborgs Stads långsiktiga arbete med Leader kan genomföras. 2. Nämnden för demokrati och medborgarservice föreslår att kommunfullmäktige förklarar uppdraget från 2022-10-27, § 29, för fullgjort. Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett nämnden för demokrati och medborgarservice i uppdrag att ta fram en plan för hur Göteborgs Stad ska arbeta med Leader-programmet på lång sikt, tillsammans med andra aktörer. Uppdraget ska redovisas senast 2025. Leader är en EU-metod för att utveckla landsbygd och stadsnära områden. Metoden bygger på att lokala aktörer, föreningar och invånare samarbetar för att skapa nya idéer och lösningar. Ett framgångsrikt Leader-arbete i Göteborgs Stad kräver därför en god samverkan mellan nämnder och bolag. För att möjliggöra att Leader fortsatt används som ett verktyg i Göteborgs Stads arbete med att skapa levande landsbygd och stadsnära utveckling, föreslår nämnden för demokrati och medborgarservice ett systematiskt arbetssätt för samordning och samverkan kring Leader utifrån grunduppdrag inom ram, företrädesvis för socialförvaltningarna, kulturförvaltningen, idrotts- och föreningsförvaltningen, förvaltningen för funktionsstöd och äldre- samt vård och omsorgsförvaltningen, samt Businessregion Göteborg och Göteborg & Co. Nämnden för demokrati och medborgarservice föreslås ansvara för samordning och samverkan i en omfattning motsvarande en (1) ny heltidstjänst, utöver befintliga grunduppdrag och resurser. I samordningsuppdraget ingår att sprida kunskap om Leader samt dela insikter och metoder som kan användas i andra delar av Göteborgs Stads arbete med delaktighet. Beslut om inriktning för Leaders nästa programperiod beräknas fattas 2026–2027. Detta kan komma att påverka vilka aktörer som behöver vara med i samarbetet framöver. Bedömning ur ekonomisk dimension Leader kan bidra till fler jobb, utveckling av näringsliv och en starkare lokal ekonomi – bland annat genom att stödja nya företag, entreprenörer och besöksnäring. Genom att dessutom stötta initiativ från föreningar och mindre företag kan Leader utveckla lokala marknader, service och attraktionskraft i både landsbygds- och stadsnära områden. Finansieringen inom Leader fördelas genom att EU betalar 50 procent, staten (via Jordbruksverket) cirka 30 procent och de sista 20 procent delas lika mellan medverkande kommuner, näringsliv och ideella krafter. För kommunerna innebär det en relativt liten ekonomisk insats som ger tillgång till betydande resurser – med potential att driva långsiktig utveckling, innovation och samverkan i lokalsamhället. Under nuvarande programperiod (2023–2027) deltar Göteborgs Stad i Leader Bohuslän som har en total budget på 54 miljoner kronor. Av detta står socialnämnd Sydväst för 324 000 kronor per år. Det föreslagna arbetssättet för Leader inom Göteborgs Stad bygger på en tydlig samordning och samverkan mellan förvaltningar och bolag. Detta samordningsuppdrag bedöms kräva en (1) ny heltidstjänst, som skulle innebära en utökning utöver befintlig ram med en total kostnad på cirka 1,1 miljon kronor per år. Övriga arbetsinsatser och medfinansiering inom samarbetet beräknas kunna hanteras inom ramen för respektive förvaltningars och bolags befintliga uppdrag och resurser. Hur EU:s stöd för landsbygdsutveckling, där Leader ingår, ser ut inför kommande programperiod är ännu inte klart. Den 17 juli 2025 presenterade EU-kommissionen sitt förslag för kommande jordbrukspolicy (CAP) som blir avgörande för budget, regler och struktur – och utformning av stöd kan bestämmas först när lagstiftningen är på plats. Därefter måste berörda nämnder och styrelser ta ställning till medfinansiering av kommande programperiod. Leader-metoden kan bidra till att uppnå övergripande mål inom näringslivsstrategiska programmet och destinationsutvecklingsprogrammet. Bedömning ur ekologisk dimension En stor del av Göteborgs Stads miljö- och klimatmål är beroende av att invånare ändrar beteenden och värderingar, och det finns som ett uttalat mål att involvera och engagera invånare i omställningen. Projekt inom Leader uppstår utifrån invånarnas egna initiativ och fokuserar ofta på lokalt anpassade miljölösningar. Det handlar till exempel om närproducerad mat, klimatanpassat jordbruk, bevarat vatten- och landskapsarbete samt hållbar turism. Leader-metoden kan bidra till flera av Göteborgs Stads mål inom miljö- och klimatprogrammet, inte minst de som kräver eller syftar till delaktighet och engagemang hos stadens invånare. Bedömning ur social dimension Leader bygger på lokalt engagemang och partnerskap mellan olika aktörer. Det skapar förutsättningar för starkare social sammanhållning, ökad demokratisk delaktighet och bredare samverkan. När föreningar, boende och näringsliv samarbetar i projekt skapas nya relationer och kontaktytor, vilket i sin tur kan öka trygghet, folkhälsa och möjligheter till gemensamma aktiviteter, och ett stärkt civilsamhälle. Ett långsiktigt och systematiskt arbetssätt för Göteborgs Stads arbete med Leader bidrar till att främja en sådan utveckling. Inom ramen för Leader blir det möjligt att finansiera lokala initiativ som främjar delaktighet och inkludering, stärka socialt företagande och entreprenörskap, utveckla trygga och hållbara livsmiljöer samt motverka digitalt utanförskap. På så sätt kan Leader både ge konkret stöd till invånare i socioekonomiskt utsatta områden och stärka förutsättningarna för en levande skärgård. Metoden skapar dessutom en naturlig koppling till Göteborgs Stads ambitioner om att stärka civilsamhällets roll och att ge invånarna större inflytande över sina egna liv. När Leader-metoden anpassas till en urban kontext, där entreprenörskap och lokal livsmedelsproduktion också ingår, blir möjligheterna ännu större att både uppnå och koppla samman ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Leader kan bidra till att nå Göteborgs Stads övergripande mål inom programmen för jämlika livsvillkor och jämlik hälsa. Bilaga 1. Kommunfullmäktiges handling 2022 nr 118 Ärendet Den 27 oktober 2022, § 29, gav kommunfullmäktige nämnden för demokrati och medborgarservice i uppdrag att, tillsammans med andra relevanta aktörer, ta fram en plan för hur Göteborgs Stad, ur ett helhetsperspektiv, långsiktigt kan medverka i Leader. Uppdraget ska återrapporteras till kommunfullmäktige under 2025. Detta tjänsteutlåtande utgör återrapporteringen. Beskrivning av ärendet Om Leader Leader är en metod inom EU:s program för landsbygdsutveckling. Leader som metod ska bidra till att utveckla landsbygd och stadsnära områden genom att stärka lokalt engagemang, innovation och samarbete. Metoden innebär att diverse projekt genomförs med lokal förankring. Projekten kommer ur förslag från invånare och lokala aktörer och handlar ofta om att förbättra service, skapa arbetstillfällen, öka den sociala sammanhållningen samt utveckla turism, kultur och miljö. Metoden fokuserar på nätverkande och samarbete med hjälp av kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan så väl civilsamhället som lokalt näringsliv, kommun och invånare. Finansiering sker huvudsakligen genom EU (cirka 50 procent), staten via Jordbruksverket (cirka 30 procent) och kommuner, lokalt näringsliv och ideellt engagemang (cirka 20 procent). Finansieringen beslutas i samband med ny programperiod, då ett antal närliggande kommuner bildar lokala Leader-områden och en gemensam inriktning för områdets satsningar antas. Leader-området drivs av ett lokalt kansli, och beslut om att bevilja projekt fattas av en demokratiskt vald lokal utvecklingsgrupp (LAG), med representation från de som är med och finansierar såsom kommuner, föreningar och företag. Invånare och lokala aktörer är initiativtagare till projekt, som de söker finansiering för genom det lokala Leader-kansliet. Projekten ska, efter godkännande av LAG, även beviljas av Jordbruksverket. Göteborgs Stad och Leader Göteborgs Stad har varit en deltagande part i Leader sedan 1990-talet, då främst via stadsdelsnämnderna. I samband med stadsdelsnämndernas upphörande fördes deltagandet över till socialförvaltningarna Hisingen, Nordost samt Sydväst. Leader har hittills gynnat flera av Göteborgs Stads nämnders uppdrag, särskilt inom områden som kräver komplexa förändringsinsatser – till exempel social innovation, integrationsprojekt och ungdomsinitiativ. Sådana insatser stärker både den sociala sammanhållningen och civilsamhällets roll och bidrar även till att lyfta grupper som tidigare haft begränsade möjligheter att påverka stadens utveckling. Samtidigt finns många projekt som också har bidragit till företagande, platsutveckling och infrastruktur, inte minst i Södra skärgården. En särskild styrka med metoden Leader är att projekt uppstår ur invånares egna drivkrafter och engagemang. Det går inte på förhand att veta vilka projektidéer som kommer att uppstå eller hur de kommer att genomföras, och därför inte heller var de egentligen skulle höra hemma i en organisation som Göteborgs Stad. Några exempel som visar bredden inom projekten är: Pilgrimsleden Göta älv – en 14,3 mil lång vandringsled från Masthuggskyrkan i centrala Göteborg till Vänersborg som utvecklades till en exportmogen led med internationell uppmärksamhet Uppkopplad i Nordost som syftade till att möta det växande digitala utanförskapet i nordöstra Göteborg, och stärka invånarnas digitala kompetens för att öka deras delaktighet i samhället, förbättra självständighet och anställningsbarhet samt bidra till inkludering och minskad segregation MAT i Bohuslän vill lyfta fram den lokala maten och stärka producenternas förutsättningar, och på så vis bidra till en mer hållbar och robust livsmedelsproduktion i Bohuslän RÖFFS Ruben Östlunds Film Festival Styrsö vill inspirera och engagera invånare i alla åldrar på Styrsö med förhoppningen att öka intresset för filmproduktion bland öns ungdomar och seniorer, bland annat genom en årlig filmfestival. Värdet av Göteborgs Stads deltagande är således inte bara ett ekonomiskt utfall genom att kommunernas medfinansiering växer genom stöd från staten och EU. Det medför även effekter som stärkt gemenskap, ökat socialt engagemang och ansvarstagande för sitt närområde. Nämnden för demokrati och medborgarservice fick år 2021 i uppdrag att samordna deltagandet i Leader för de tre socialförvaltningarna. Inför den förlängda programperioden 2023–2027 meddelade dock socialnämnderna i Hisingen och Nordost att de inte längre såg sig som ansvariga för arbetet med Leader. Endast socialnämnden i Sydväst kvarstod. I stället för samordningsansvar fick nämnden för demokrati och medborgarservice då i uppdrag att föreslå hur Göteborgs Stad kan arbeta långsiktigt med Leader. I dagsläget är det ännu inte beslutat hur EU:s stöd för landsbygdsutveckling, där Leader ingår, kommer att se ut efter 2027. Den 17 juli 2025 presenterade EU-kommissionen sitt förslag till utformning av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) efter 2027. Enligt förslaget kommer landsbygdsåtgärder som Leader delvis att finansieras genom de sammanslagna nationella och regionala partnerskapsplanerna. Detta förmodas innebära en mer flexibel och integrerad struktur jämfört med tidigare, men det betyder också att arbetet behöver ta hänsyn till delvis förändrade strukturer. Budget, regler och struktur bestäms först när lagstiftningen är på plats, vilket sannolikt sker tidigast under 2026 och implementeras under 2028. Genomförande av uppdraget Utifrån kommunfullmäktiges uppdrag har fokus varit att ta fram ett förslag till systematiskt arbetssätt som möjliggör att Leader som metod fortsatt kan användas av inom Göteborgs Stads som ett verktyg för att stärka landsbygds- och stadsnära områden. Då det ännu inte finns beslut från EU om kommande programperiod och dess finansiering har uppdraget koncentrerats till att föreslå ett arbetssätt för samordning och samverkan. Inför kommande programperiod behöver således berörda nämnder och styrelser ta ställning till fortsatt medfinansiering och medverkan i de lokala utvecklingsgrupperna. Uppdraget har genomförts med utgångspunkt i nämnders och bolags befintliga uppdrag. Dialog har därefter skett med tjänstepersoner i följande förvaltningar och bolag: Businessregion Göteborg Socialförvaltningarna Sydväst, Nordost, Hisingen, Centrum Idrott- och föreningsförvaltningen Kulturförvaltningen Göteborg & Co Under våren 2025 skickades enkät om det föreslagna arbetssättet ut till 64 respondenter bestående av direktör/VD och särskilt relevanta tjänstepersoner inom ovan förvaltningar och bolag, samt motsvarande funktioner inom förvaltningen för funktionsstöd, miljöförvaltningen och äldre-, samt vård och omsorgsförvaltningen. Förslaget är sedan justerat efter inkomna synpunkter. Ytterligare dialogmöten hålls under hösten 2025. Omvärldsbevakning har genomförts kring kommande EU-budget. Budgetens påverkan på nästa programperiod har analyserats i dialog med Göteborgs Stads Brysselkontor, med utgångspunkt i vad som har tillkännagivits genom EU:s regionkommitté. Dialog har också förts med ansvariga inom Jordbruksverket, det nationella kansliet för Leader Sverige och Leader-kontor i utvalda storstadsregioner. Förslag till arbetssätt för samordning och samverkan kring Leader Ett övergripande syfte med detta förslag är att berörda nämnder, styrelser och externa aktörer ska se potentialen i Leader som ett effektivt verktyg inom Göteborgs Stads arbete för att skapa levande landsbygd och stadsnära utveckling. Förslaget innebär att demokrati och medborgarservice utöver sitt grunduppdrag får ett övergripande ansvar för att säkerställa samarbetsstrukturer, sprida kunskap och samla insikter från pågående projekt, i en omfattning motsvarande en heltidstjänst. I det föreslagna samordnande uppdraget ingår att hålla ihop Göteborgs Stads arbete inom Leader genom att: sprida kunskap och underlätta samverkan mellan förvaltningar, bolag och externa aktörer inom ramen för befintliga strukturer. koppla lokala initiativ till Göteborgs Stads planer och program, inom exempelvis klimat, näringsliv, social hållbarhet och destinationsutveckling. bevaka dialoger och beslut om kommande programutformning och finansieringsmodell, och förbereda Göteborgs Stad inför dessa. fungera som Leader-kansliernas lots till berörda förvaltningar och bolag. Socialnämnderna Hisingen, Nordost och Sydväst verkar i geografiska områden bestående av landsbygd. Genom reglementena ska socialnämnderna särskilt beakta befolkningens behov och ha kännedom om lokala förhållanden och vara en aktiv part exempelvis gällande samverkan med civilsamhället. I Leader är det avgörande med nära samverkan med invånare och att ha kunskap om deras engagemang. Socialnämnderna är, inom ramen för sitt grunduppdrag, därför nyckelaktörer i Göteborgs Stads fortsatta deltagande i Leader och behöver därför deltar i de lokala LAG-styrelserna som i sin tur nominerar projekt. Hur ett sådant deltagande ska se ut och finansieras behöver omhändertas i arbetet med kommande programperiod. För att skapa långsiktig sysselsättning och hållbar lokal utveckling behöver många projekt som uppstår inom Leader knytas till företagande och innovationskraft. Business Region Göteborg kan erbjuda företagar-inkubatorn Yesbox och andra etablerade stöd till småföretagare. Inom ramen och samarbetsstrukturen för Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program kan erfarenheter från Leader spridas regionalt, och genom kopplingar till innovationsmiljöer och testbäddar kan lokala projekt få förutsättningar att växa vidare även efter projektperiodens slut. Inom Leader uppstår projekt ur invånarnas ideella engagemang. Ofta finns eller bildas en förening för att driva projektet, och de av Göteborgs Stads nämnder och styrelser med särskilt ansvar eller kontaktytor gentemot föreningslivet behöver alla kunna berätta om möjligheten att få finansiering och stöd genom de lokala kanslierna för Leader. Här kan särskilt socialförvaltningen Centrum stärka kopplingen till civilsamhället exempelvis genom sitt ansvar för föreningsbidrag. Andra förvaltningar som besitter viktiga kanaler och ofta har upparbetade relationer till föreningslivet är: idrotts- och föreningsförvaltningen kulturförvaltningen förvaltningen för funktionsstöd äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen. En majoritet av projekten som uppstår inom Leader bidrar i någon mån till lokal platsutveckling, och ofta blir de en besöksanledning. Sådana besöksmål stärker Göteborg som destination, och en nära samverkan med Göteborg & Co för kännedomsspridning i relevanta kanaler är därför dubbelriktat gynnsam. Utöver de föreslagna ansvaren hos förvaltningarna ovan kan flera av Göteborgs Stads förvaltningar och bolag bli föremål för att ge eller få stöd genom Leader, beroende på vilka projekt som uppstår inom en programperiod. Det kan gälla att bostadsbolagen och lokala torg kan fungera som lokala hubbar, strategiansvar inom miljö- och klimatprogrammet, brett ägda frågor som platsutveckling av särskilda områden eller ökad tillgänglighet för specifika målgrupper. Samordningen syftar till att dessa behovsägare och möjliggörare fångas upp av de aktörer som ovan har bedömts som avgörande, då det inte går att säga på förhand vilka som blir berörda. Leader är på så vis ett typiskt ”mellanrumsuppdrag” – det vill säga, ett arbete som inte passar in i gängse strukturer med en självklar hemvist i en enskild förvaltning. Just därför är staden-gemensamt ansvar genom samordning och samverkan att betrakta som ett centralt verktyg för att uppnå ett gemensamt ansvarstagande. Den föreslagna samordningen bör utvärderas årligen för att säkerställa att den är ändamålsenlig och uppfyller sitt uttalade syfte. Förvaltningens bedömning Göteborgs Stad behöver ett strukturerat arbetssätt som kan hålla ihop Göteborg som part i Leader – detta för att säkerställa att Göteborgs Stad nyttjar de möjligheter som Leader ger för lokalt ledd utveckling. Efter omorganisationen av stadsdelsnämnderna har det blivit oklart var ansvaret för Leader ska ligga. Flera aktörer pekar på behovet av en mer strukturerad och strategisk ansats där Göteborgs Stads mål och strategier knyts närmare Leader-metodens möjligheter och ett mer systematiskt arbete för att synliggöra de framsteg och synergier som Leader ger. Detta gäller inte bara ett demokrati- eller medborgarserviceperspektiv, utan handlar även om hur Göteborgs Stads olika nämnder och styrelser gemensamt kan underlätta lokalt ledd utveckling. Förslaget på samverkan och samordning bygger på ett staden-gemensamt ansvar, men det tydliggör också det särskilda samordningsansvaret och vilka som förväntas delta inom Göteborg Stad. Alla berörda förvaltningar behöver delta och vara aktiva utifrån sina nämnders uppdrag, men förvaltningen bedömer också att samordning och samverkan krävs för att säkerställa synergieffekter och framdrift av Göteborgs stads deltagande i Leader. En proaktiv samordning är nödvändig för att ge tillräcklig kännedom och ökad kunskapspridning i staden, möta behov av struktur och sammankoppling till Göteborgs Stads mål och strategier, och omhänderta potential att skala upp genomförda projekt. Avsikten med resursen är att säkerställa relevant förankring för att sprida kännedom och dela kunskap mellan nämnder, styrelser, näringsliv och civilsamhälle, utan att skapa resurskrävande strukturer eller långsamma processer. På så sätt kan Leader bli en integrerad och värdeskapande del av Göteborgs Stads utvecklingsarbete, särskilt när det gäller att främja social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet ur ett gräsrotsperspektiv. Genom tydlig och proaktiv samordning inför kommande programperioder står Göteborgs Stad bättre rustad att utnyttja Leader som verktyg för lokal och regional utveckling. Sammantaget bedöms detta innebära ett behov av en utökad resurs för förvaltningen motsvarande en heltidstjänst. Då det i dagsläget inte är beslutat om kommande programperiod och dess finansiering, har detta uppdrag avgränsats till förslag till samordning och samverkan. Inför kommande programperiod behöver Göteborgs Stad också ta ställning till medfinansering och medverkan i de lokala utvecklingsgrupperna. Eva Englund Karim Zendegani Förvaltningsdirektör Avdelningschef serviceutveckling och medborgarinflytande
Ärende 21 kommer vi till. Redovisning av Göteborgs Stadshus AB:s genomförda ägardialoger maj-juni 2025. Kommunstyrelsen föreslår att redovisning av Göteborgs Stadshus AB:s ägardialoger maj-juni 2025 antecknas. Här är ordet på gagemang av Leif Blomqvist. Varsågod. Tack. Talarlistan är tom. Ska man säga att den är avslutad? Svar ja. Här ligger bara ett förslag till beslut. Bifaller kommunstyrelsens förslag? Svar ja. Stad långsiktigt kan arbeta med Leader
Ärende 22. Redovisning av uppdrag att ta fram en plan för hur Göteborgs Stad långsiktigt kan arbeta med Leader. Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag. Kommunfullmäktige föreslår att redovisningen av uppdraget till nämnden för demokrati och medborgarservice att tillsammans med relevanta aktörer ta fram en plan för hur Göteborgs Stad långsiktigt kan arbeta med Leader antecknas och förklaras fullgjort. Tomt på talarlistan. Jag frågar bifall till kommunicensförslag? Svar ja. Då var vi klara med beslutsärendena och går på motionsbehandlingen. Där har vi 19 stycken motioner, 16 bordlagda och 3 nya. Första motionen är RU23. Motion av Martin Wannholt och Patrik Höstmad om att upprusta och utveckla Sankt Fritids plan genom öppen markvisningstävling. Där ger jag först ordet till motionären Martin. Wannholt D. Och därefter andra motionärer Patrik Höstmad.
Tack herr ordförande. Ja, den här motionen har vi bordlagt en tid och det finns ju skäl till det. Det är ju för att läget har förändrats rätt kraftigt sedan vi skrev motionen. Alla vi som var ute och lovade Örgryteborna någonting fint vid Sankt Sigfrids plan och för göteborgare som kommer in till vår centrala stad. Nu är problemet det att tjänstemännen tog fram ett vulgärt förslag, gick ut och retade upp alla boende. Det fanns ingen förankring på det och sen så var de rödgröna direkt beredda att gå på det förslaget. Centern räddade upp det litegrann med att skruva ned lite och fortsätta utreda. Men huvudproblemet här är, och det har blivit ännu tydligare, vi får se om jag hinner till det på den här korta tiden, det är ju att trafikföringen försvåras och försämras. Kollektivtrafiken försämras både när det gäller spårvägen, man väljer inte den lösning som spårvägen själva vill ha, utan man suboptimerar och tar en halvlösning där. Men framför allt så förstör man för övrig trafik så bussarna kommer få stopp på danska vägen i all evighet. Det krävs en trafikomläggning och strukturomläggning vid Stigfridsplan. Till exempel att man inte ska behöva köra över med rödljus, det kommer inte funka när vi får fler spårvagnslinjer, tack och lov. Men hela den här trafiklösningen som nu utreds har ingen fundamental i framkomlighet och att lösa problemen. Det har blivit ännu värre för på byggnadsnämndens bord så ligger ett förslag att bara titta på korsvägen i den sträckan. Då tar man bort en av de lösningar för all framtid som skulle kunna lösa upp detta. Så projektet blir mer och mer invecklat och man går längre ifrån Örgryteborna och göteborgarnas behov av en fungerande kollektivtrafik. Dessutom så är det inte säkert att det blir så vackert om man ska bygga på ett fult sätt. Det kan man nog hantera, men framför allt trafikpropositionen kommer att vara kvar. Därför yrkar jag bifall till yrkandet från D, M, L och KD här i fullmäktige som vi har lagt in. Hoppas ni har läst. Tack!
Då är ordet till den andra motionären Patrik Höstmad. Varsågod! Tack för det!
Jag tänkte uppehålla mig vid en annan aspekt av den här motionen. Det var ju faktiskt ett försök att få in marknadens mångfald och kreativitet i tidigare skeden. Göteborgs Stad har ju över tid, framför allt efter att ni har tagit över och styrt, dragit tillbaka till att utveckla i princip allting väldigt långt innan man släpper ut det på marknaden. Det kan vara lämpligt i vissa fall, men det är också så att vi går miste om en massa bra, goda och kreativa. Idéer. Det här är väl ett jättebra exempel på hur vi får ett förslag ifrån tjänstemännen. Det har väldigt stora svagheter. Det är liksom inte förankrat med Örgryteborna eller närområdet. Det har vissa stora problem när det gäller trafiklösningarna och så. Tänk om vi i stället hade fått in kanske tio olika förslag som vi nu hade kunnat titta på, jämföra, plocka bra delar. ifrån och så vidare. Och kanske kunna få en enhetlig och fin gestaltning av hela området där liksom det som tillförs, spelar an på det som redan finns. Vi har ju till exempel några tvåvåningshus åt ena hållet där kring platsen och det skulle man kanske kunna fortsätta med på sin höjd då. Så här har en chans gått förlorad att få in en mångfald av kreativa idéer. I stället har vi fått ett tjänstemannaförslag som vi är mycket missnöjda med och det är ju även många av göteborgarna och inte minst de närboende. Så med det sagt, bifall till yrkandet från D, M, L och KD.
Tack. Då går vi till talarlistan och det är Hampus Magnusson, därefter Hans Arby. Varsågod Hampus.
Tack så mycket, ordförande, fullmäktige, göteborgare! Det här är inte bara ett förslag som går enligt Socialdemokraternas tvångsblandning, med att pressa in miljonprogramshöghus i våra villaområden. Det hade inte bara blivit tvångsblandningskaos, utan det hade också blivit ytterligare ett trafikkaos, om det inte räckte med allt det som pågår i staden idag. Det hade tjockat ihop det fullständigt både för bussar, bilar och även räddningstjänsten skulle få problem. Nej, i stället för att förstöra den här platsen som vi har här idag, så gå på vårt förslag från D, M, L och KD och gör den vacker, tillför grönska, tillför vatten, gör en fin liten port så vi kan få fiskaffären att bo kvar. Att det blir smakfullt. Ge Örgryte borna och övriga göteborgare det de önskar, i stället för att tvinga in de här socialdemokratiska experimenten som vi har sett så många nu i Göteborg, till så mångas missnöje. Gör något vackert grönt här med grönska och vatten för barnen och för familjerna och för de göteborgare som uppskattar skönhet. bygg vidare på det som. med där idag och gör det riktigt bra och en värdig entré så vi kan bygga Göteborg tillsammans med göteborgarna, i stället för som ni rödgröna alltid ska göra, i full konfrontation. Man behöver faktiskt inte tävla om att få så många förbannade som möjligt varje gång man ska göra någonting nytt i den här staden. Snälla, utveckla Göteborg med respekt för de som bor här och för den miljö som vi har byggt!
Tack! Då nästa talare Hans Arby (C), därefter Kalle Bäck, KD. Varsågod Hans!
Tack ordförande, ledamöter, åhörare! Det här är ju lite intressant situation. För vi är de enda nu som stödjer motionen. Inte ens motionärerna gör ju det. Vi tycker det är en bra idé att relativt tidigt stadium göra en markanvisningstävling för att få in massa goda idéer. Från stora och små byggaktörer. Motionen anger inte när det här ska göras och det är bra. Men nu när man startat det här med. Så börjar det kanske bli dags att göra den här markanvisningstävlingen innan vi går för långt. Så motionen inte överspelar. Det är i själva verket så här det ska gå till. När vi har kommunens mark så ska vi börja med stadsutvecklingsidé och sen se när vi gör olika saker. Sen kan man göra markanvisning när du börjar detaljplanearbetet eller tidigare. Som jag uppfattar det så var det också det här initiativet, motionen, som gjorde att man drog i gång stadsutvecklingsidé. Så det är bra att ni drog i gång det här överhuvudtaget. Sen har det gjorts vissa anpassningar. Vi behöver inte gå in här egentligen i KF på de anpassningar som görs i stadsbyggnadsnämnden, tycker jag då. Sen kan man konstatera att det säkert svårt att göra markanvisningstävling om det bara ska handla om en vändslinga och upprustning av en park. Det kan jag köpa då. Men jag tycker det är tråkigt att motionärerna har backat från sitt förslag och att man nu ger nämnden väldigt detaljerade planeringskrav. Regeringsinriktningar här från KF är ju rätt tveksamt. Jag yrkar bifall till motionen. Det är ett svagt litet hopp att kanske även få med mig motionärerna. Tack!
På det anförandet har tre repliker begärts. Först ut, Martin Wannholt Varsågod!
Tack så mycket. Ja Hans, ditt parti Centerpartiet är ju själva skälet till att vi måste gå den här vägen. Man ska göra saker i rätt ordning. Nu kommer ett tjänstemannaförslag där man redan från början har bestämt sig för att stoppa möjlig bra kollektivtrafik och övrig trafik i området. Det är där man har hamnat och det har ni släppt igenom. Det är därför vi vill trycka ifrån här. Det är ju ditt parti som är orsaken. till att vi måste göra så här, eftersom det har gått i baklås, man har burit i fel ända och man har andra intentioner än vad vi hade. Man ska förstöra trafiken i stället för att lösa den. Tack.
Tack. Kontrareplik begärd. Hans Arby, varsågod.
Men då förstår jag faktiskt inte riktigt varför ni lade den här motionen. Ni måste ju sett möjligheten att göra någonting mer av den här platsen, än att bevara en vändslinga och möjligtvis ordna parken.
En andra replik. Martin Wannholt. Varsågod.
Vi visste inte och trodde inte att det fanns en majoritet i detta fullmäktige med att både lyckas med konststycket att vilja förstöra platsen och förstöra kollektivtrafiken och trafiken. Det är inte seriöst, Hans, att du går upp och lägger det ansvaret. Du brukar ju jobba som trafikplanerare. Du borde ju på tre röda sekunder se att de lösningar som har presenterats, om du läser byggnadsnämndens handlingar till nästa gång, så omöjliggör man att någonsin få en vettig trafiklösning på den här platsen. för en fungerande kollektivtrafik. Tack. En andra och avslutande kontrareplik. Hans Arby, varsågod. Tack. Bra kollektivtrafik genom det här området står inte och faller med den vändslingen. Tack.
Tack. Då går vi vidare på nästa. Du har haft dina två repliker, Martin. Så vi får gå till nästa replik som är begärd av Hampus Magnusson. Varsågod.
Vi tyckte det här var en intressant idé och det var många som fick till sig att Örgryteborna vill utveckla Sankt Sigfrids plan och göra det till en vacker plats. Då sade de, de var tidigt ute här, att låt oss titta på vad man kan göra med markanvisning. Man skulle kunna komplettera med bostäder. Då såg vi framför oss kanske två våningar, enligt vad man tidigare pratat för många, många år sedan. Men att det skulle bli så här då, väldigt märkligt också att det kommer ett förslag när motionen är på gång som behandlas, där man fullständigt kapar och så ska man bygga höghus och förstöra trafiken. Man undrar ju vad det är för rödgröna viskningar som har kommit här till kontoren. Så vi är väldigt glada att nu har vi fått in också dessutom vad som gäller med trafiken. Vi vet vad Örgryteborna vill och göteborgarna. Låt oss lyssna och följa på det och göra rätt. Det är bra att vi på den här sidan har samlat oss och kan göra det. Det borde ni också göra, lyssna lite på medborgarna. Då kanske det går bättre i valet.
Kontrareplik begärd. Hans Arby. Varsågod.
Tack. Ni sitter ju i stadsbygdsnämnden. Du gör ju en stads. På kommunens mark börjar du med en stadsutvecklingsidé innan du gör något annat. Du går ju inte och gör markanvisningar innan du överhuvudtaget har en åsikt om vad som ska göras på platsen. Det är ju inte så det ska gå till. Det var ju bra initiativ. Sen kan man tycka exakt det första förslaget. Där har det gjorts flera anpassningar. Det ser illa ut, men det är ju inget. Höghus, det är inget miljonprogram. Det kan bli en bra port in till Örgryte. Och den blir ännu bättre om man gör en markanvisningstävling. Det är rätt tidigt nu när vi inte har gjort någonting. Vi har inte börjat detaljplanearbetet heller. Det är nu det är rätt läge. Så jag tycker det är synd att ni hoppar av er egen motion. Det hade kunnat bli mycket bättre då. Tack!
Tack! Då var det replikskiftet avklarat. Vi går till tredje repliken bjöd av Patrik Höstmad. Varsågod!
Tack för det! Själva tanken här var ju att ha en tävling om hela platsen. Inte bara det som blir kvartersmark utan en sammanhängande. Så man gör en utveckling av det hela så det får en enhetlig gestaltning. Så finns det några ytor som man kanske kommer fram till att här kan vi bygga kompletterande bebyggelse. Det var vår tanke och så koppla det till markanvisningstävling så den som kommer med den vinnande idén får också möjlighet att bygga det här. I det stora hela så kommer det här vara en skattefinansierad justering förstås, av själva cirkulationsplatsen. Men tanken var att utmana det här som du beskriver, processen med att ha en stadsutvecklingsidé och att allting sker inne i förvaltningarna. Och så poppar ett förslag upp. Vi ville i ett tidigt skede Först skicka ut politiska inriktningar om vad vi vill ha ungefär på platsen, släppa ut det till marknaden och komma in med kreativa idéer. Det var själva tanken. Tack!
Kontrareplik begärd. Hans Arby. Varsågod!
Tack! Nej, men det är ju en jättebra idé. Och då tycker jag man ska gå in med att försöka få de ändringarna att vidga stadsutvecklingsidén och ta med det som ni har gjort. I stället för att säga att nu har vi gjort en liten bit och nu vill vi så att säga stoppa det eller något mindre också som ni går fram nu och begränsar det ännu mer. Så liksom gå tillbaka till det ursprungliga syftet. Och det kan ju den här motionen bidra till. Tack.
En andra replik begärd av Patrik Höstmad. Varsågod.
Ja men nu finns det ju redan en stadsutvecklingsidé som är framtagen utav tjänstemännen och som kommer att fortsätta bedrivas inom förvaltningarna och sen någonstans i slutet där så kommer det finnas en liten tomtyta där det redan är bestämt att det ska vara 6 våningar högt och sen så får man tävla lite om vem som kan finnas klassisk arkitektur så att Johannes Hulter blir nöjd med det. Det är ju ungefär vad som kommer att hända. Vi vill ju ha hela området som en enhetlig gestaltning och att få in marknaden tidigt. Tack.
En andra och avslutande kontra replik. Hans Arby (C) Varsågod.
Det känns som att vi pratar förbi lite grann. Vi kan mycket väl göra den markanvisningstävlingen nu. Det finns inget som säger att den ska vara senare. Det är ju något som exploatering och stadsbyggnadsnämnden bestämmer ihop när den ska ske. Tack.
Patrik, du har haft dina två repliker, så vi får avsluta replikskiftet. Gå tillbaka till talarlistan. Då är det nästa talare, Kalle Bäck, därefter Johan Zandin. Varsågod, Kalle!
Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Mycket har redan sagts i den här frågan och den här motionen. Instämmer i det som både Martin Wallholt, Patrik Höstmad och Hampus Magnusson har sagt. För det här är ju en sådan plats i Göteborg som bör utvecklas, göras vackrare och mer attraktiv och mer välkomnande. Men det är ju viktigt att det här görs på ett respektfullt sätt och det gäller ju i all stadsutveckling. utveckling egentligen, med hänsyn till befintlig bebyggelse och så vidare. Här måste politiken få vara med i ett tidigt skede och tycka till så att vi inte hamnar i en sådan här situation som vi riskerar hamna i nu med dåliga förslag. Jag kan inte låta bli att referera till en fråga som min kollega Dan-Owe Marcelind ställde för några möten sedan till kommunstyrelsens ordförande om vad alla de här tusentals hyresrätterna som ska byggas, var de ska hamna. Här ser vi ett exempel på när det kan gå riktigt fel och resultatet av rödgrön politik med okänslighet för redan befintlig bebyggelse. Med det yrkar jag bifall till yrkandet från D, M, L och KD i kommunfullmäktige och avslag på kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack för ordet.
Tack. På det anförandet har Hans Arby begärt replik. Varsågod.
Tack. Politikerna tycker ju till. Det är ju stadsbyggnadsnämnden de här diskussionerna har förts. Så det är ju inte bara tjänstemän som lägger fram och man har gjort justeringar i det första förslaget. Sen när man pratar om vad hyresrätter ska byggas och även bostadsrätter. Det här är ju till värde för de som bor i Örgryte när de säljer huset. Barnen flyttar ut eller de blir äldre och vill bo kvar i detta område. Så får de fler möjligheter att göra det. Det är ju blandning. Som är bra med blandade bostadsformer och upplåtelseformer i ett och samma område.
Tack. Då var det kontraplik begärd. Kalle Bäck, KD. Vi är inne i ett replikskifte, för du kan inte begära replik, Hampus. Varsågod, Kalle. Tack. Tillbaka till talarlistan. Då är det Johan Zandin, därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod, Johan.
Tack så mycket. Jag kan lugna Kalle Bäck med att alla tusentals hyresrätter inte kommer hamna på Sankt Sigfrids plan, men kanske några stycken av dem. Jag kan också lugna alla Örgrytebor och göteborgare som lyssnade på Hampus Magnusson förut med att ingen kommer utsättas för tvång på Sankt Sigfrids plan på grund av det här projektet. Det kommer inte byggas några miljonprogramshus och när Hampus använder ordet höghus så har han hittat en gammal. svensk definition som säger att höghus är ett högt hus, vanligen fem våningar eller fler. Det är inte den gängse internationella definitionen. Då brukar man snarare prata om tolv våningar eller fler. Men ja, det är möjligt att det kanske byggs hus på Sankt Sigfrids plan med hela fem våningar. Det är inget konstigt. I centrala stan har vi massor av fin kvartersbebyggelse i sex till tio våningar. längs med Linnégatan till exempel. Vi vet att förr i tiden byggde man ofta fina flerbostadshus i tre våningar. Det är svårt att göra numera. Man får inte ihop ekonomin på grund av hisskrav. Så min gissning är att ja, blir det flerbostadshus på Sankt Sigfrids plan, då blir det kanske fyra våningar, inte höghus. Eller fem våningar, höghus enligt Hampus definition. Men det är ett arbete som just har startats upp i stadsbyggnadsnämnden och där kommer vi bägge två möjligheter att tycka till om det. Jag tror inte heller att det kommer genomföras några omfattande, citat, socialdemokratiska experiment på Sankt Sigfrids plan. Att bygga flerbostadshus via en kollektivtrafikknutpunkt som mest är omgiven av småhus, alltså villor och radhus, är inget konstigt. Då kan man passa på att få in lite service, affärer, caféer och så vidare och hyresrätter för de generationer och de inkomstklasser som behöver det. Tack!
Tack! I det anförandet har tre personer begärt replik. Först ut Kalle Bäck, KD. Varsågod!
Tack för det! Det var någon som sa till mig tidigare att jag inte skulle göra mig dummare än vad jag är. Så plumpt skulle jag naturligtvis aldrig uttrycka mig mot en annan politiker. Så jag gör inte det. Men jag säger i alla fall, Johan, jag sa inte att det skulle byggas, eller att jag fruktade att det var flera tusen bostäder som skulle byggas just här. Jag sa att det här kan bli resultatet när alla de här när hyresrätterna som det talas om ska byggas om man inte gör det med respekt för platsen, vilket man inte gör i det här fallet. Så där har man hamnat fel. Tänk om! Tack!
Tack! Nästa replik begärd av Hampus Magnusson. Varsågod!
Det är möjligt att det finns internationella definitioner när man tittar på Dubai och Manhattan vad ett höghus är. Men frågar du Örgryteborna om de får ett uppsmält sexvåningshus bredvid enplans eller tvåplansvillan så tror jag nog att en vanlig göteborgare säger att här blir det ett höghus. Jag har inget emot Linnéstaden men jag tror inte Örgryteborna vill ha en ny Linnéstad på Sankt Sigfrids plan. Inte ett nytt Frölunda torg för den delen heller, utan det är precis detta det handlar om. Det är väl ingen som hade bråkat om man hade kompletterat med sex eller niovåningshus där det redan står sådana. Jag var för att bygga Karlatornet, det blir många staplade niovåningar på varandra. Men det handlar om att göra det med respekt för göteborgarna och inte smälla in den här typen av tvångsblandningar som det upplevs. Om man flyttar till ett villaområde så vill man ju bo i ett villaområde. inte granne med ett höghusområde, om det nu råkar vara fem, sex våningar.
Kontrareplik begärd. Johan Zandin Varsågod!
Tack, vi hade ju en liten diskussion om det förra kommunfullmäktige huruvida det utgör tvång att din granne på sin mark bygger något som du inte gillar. Jag hävdar inte det och jag tycker det är lite konstigt att Moderaterna som ett liberalt och konservativt parti hävdar den linjen. Men jag kan ju försäkra er om att det inte kommer byggas några Linnéstaden här heller. Det handlar om två små tomter på varsin sida om hållplatsen. I den ena fick det precis plats en bensinmack och en vändslinga innan och på den andra är det en liten park. Kanske ska vi bevara den, kanske inte. Och en låg envåningsbyggnad med en fiskaffär och också en busshållplats. Så det är inga gigantiska ytor. Det kommer inte bli ett nytt Linnéstaden. Men det kanske kommer bli nya flerbostadshus. Inte för att det är enda platsen att bygga dem på utan för att det kommer bidra positivt till stadsdelen. Tack.
Andra replik begärd. Hampus Magnusson Varsågod.
Ja, Johan, har man flyttat till ett villaområde så vill man ju i regel bo där och då tror jag att man upplever det som ett tvång om ni från vänstersidan ska pressa in höga hus, sex våningar, nya miljonprogram. Men sedan kan man ju alltid flytta, som den där sossen i Stockholm sade, om man inte gillar det. Sju av tio vill bo i småhus i Sverige. Då är ju inte lösningen att placera miljonprogram i småhusområden utan snarare att placera småhus i miljonprogramsområdena. Och sedan då, Johan, vi har. Vi har ett förslag att bygga ganska nära Örgryte, överdäcka E6, bli av med bullret och göra folk glada i stället. Där kan vi gå upp lite i höjd. Så gifter vi ihop gårdar med Örgryte på ett snyggt och varsamt sätt som också får undan utsläpp och buller. Nu nämner du också, Johan, att parken kanske ska bort, när vi har fått det här att det försvinner massa grönheta i Göteborg. Det känns ju inte heller speciellt smakfullt, vi vill bygga fler. fler parker på E6 ihop med bostäder. Häng med på den i stället Johan, så gör vi lite bra för göteborgarna. Tack ordförande.
Då var det andra och avslutande kontrareplik. Johan Zandin, varsågod.
Tack så mycket. Jag har fortfarande svårt att se det som tvång att din granne gör något på sin mark som du inte tycker om. Var ska man dra gränsen? Om jag inte skulle gilla att Hampus Magnusson flyttar in och blir granne med mig, är det också? Det blir väldigt konstigt att det som händer på tomten bredvid mig, bara för att jag inte gillar det, så påstår jag att det är utsatt för tvång. Jag tycker inte vi ska ladda ur det ordets starka betydelse på det sättet. Tack!
Du har haft dina två repliker, Hampus. Vi får gå vidare till nästa replik som är begärd av Martin Wannholt.
Varsågod! Tack herr ordförande. Jag tackar Vänsterpartiet för att vara tydliga här. Det ska in hus här alldeles oavsett om man förstör kollektivtrafiken, parken, alltihopa. Ni styrs av hat. Det har jag sagt länge och det är så fruktansvärt. Säg att det bara blir fyra våningar. Fyra våningar, fem meter från en vanlig villa. De som har köpt att bo där är redan jättedesperata. Vem vill ha det bredvid sitt hus och få människor som tittar rakt in i din trädgård? Det är ju inte därför man bor i ett sådant område för man vill att Vänsterpartiet ska komma och förstöra det. Men nu till min viktiga poäng, Johan. Du undvek och nämnde inte trafiken och framför allt inte kollektivtrafiken över huvud taget. För hela er planering här förutsätter ju att man förstör för kollektivtrafiken. aktivtrafiken för all framtid och det tycker jag att du ska redogöra för i fullmäktige.
Tack. På det har ju Johan Zandin (V) begärt kontraplik. Varsågod.
Jag får se hur mycket jag hinner på en minut. Du får gärna förklara var du uppfattade hat i mina inlägg, för det var verkligen inte min mening, så förtydliga gärna det. När det gäller spårvagnslösningen så handlar det ju om att ersätta den vändslinga som idag finns som ju inte ordinarie vändhållplats för någon av spårvägens linjer, utan mest används av Göteborgslinjen och vid andra tillfälliga lösningar. Jag är inte expert på vilken lösning som är bäst där. Jag tror att stadsmiljönämnden och Göteborgs spårvägar och Västtrafik kan klara det alldeles utmärkt. Den kommer ersättas med en vändslinga som har större längd och bättre kapacitet än den vi har idag. Är det tillräckligt eller inte? Det vågar inte jag svara på, men jag tycker inte att det behöver lyftas upp i kommunfullmäktige. Det kan stadsmiljönämnden gott klara själva. Tack.
En andra replik begärd. Martin Wannholt, varsågod.
Hatet som jag refererar till är att ni är så okänsliga för de befintliga boendena. Det kan gälla på många ställen i staden. Tack och lov har miljödomstolarna gått emot många av dina beslut i byggnadsnämnden som vi demokrater hävdade. Vi har ju fått rätt i många fall. Äganderätten gäller åt två håll, befintliga fastigheter och tillkommande fastighetsägare som vill bygga något nytt bredvid. Om man hade byggt tvåvåningshus där som passade in i området så tror jag inte någon hade haft några synpunkter på det. och det hade kunnat vara hyresrätt eller bostadsrätt eller vad du vill. Den frågan lägger jag mig inte i som ni har debatterat och du har debatterat här. Det är inte det jag menar utan det är den här totala okänsligheten enligt PBL. Den har genomsyrat din tid i byggnadsnämnden. Man ska få bygga var man vill. Nej, det ska man inte och det har domstolarna sagt till oss men du fortsätter. Tack.
Tack. Då var det en andra och avslutande kontrareplik. Johan Zandin Varsågod.
Tack. Vi kan ta och räkna någon gång hur många yrkanden i stadsbyggnadsnämnden från Demokraterna som har körts över av Mark och miljödomstolen och hur många yrkanden från S, V, MP som har körts över Mark och miljödomstolen. Jag har inte gjort den beräkningen än, men det skulle vara intressant att se. Jag är inte säker på att det är vi som vinner där. Men du har ju helt rätt i. att grannar har vissa rättigheter. Man kan inte bygga vad som helst intill vem som helst. Det är det vi prövar i stadsbyggnadsnämnden och den processen har ju bara precis inletts med att ge förvaltningen i uppdrag att starta ett planarbete. Det var också det beskedet jag gav till Örgryteborna att är det någonting ni ska ha med er från mötet vi hade med dem så är det att ingenting är bestämt än om byggnationen. Det är en lång process med två formella remissomgångar och skulle vi. Sen av misstag ändå gå över gränsen så finns ju länsstyrelser och miljödomstolar. Så vi tar hänsyn till deras intressen.
Tack. Då är replikskiftena avklarade och vi går tillbaka till talarlistan. Vi har tio personer. Nästa talare är Jörgen Fogelklou Därefter Ann Catrine Fogelgren. Varsågod Jörgen!
Tack för ordet herr ordförande, fullmäktige, åhörare och alla som lyssnar här. Jag har lyssnat lite på debatten och skrivit upp några saker så det kommer väl bli lite osammanhängande. Men det här handlar ju först och främst om den förhatliga förtätningen. Det här är när det blir kardinalfel från början. S och Johannes Hulter i synnerhet. Prata gärna om arkitektur, trädgårdsstad och den fina staden och så slår man upp planerna på precis det som Hampus Magnusson säger, tvångsblandning, och förstöra den här porten in till Örgryte. Johan, du tar gärna förtjänstfullt upp Linnégatan som exempel på fina gator i Göteborg. Jag tror inte det finns någon här som säger emot att Linnégatan är en av våra paradgator, en av de vackraste gatorna. Vi har du tar ofta upp till stadsbyggnaden och tar upp det här också. Men skillnaden är ju att där är det klassisk arkitektur. Du har en bred gata i mitten, alltså det här svårfångade, svårdefinierbara rummet emellan, finns ju på Linnégatan. Tänk om alla gator hade varit som Linnégatan. Då hade vi haft en fantastisk stad. Så att ta upp det som ett exempel och jämföra det med det här, det är ju fullständigt hål i huvudet. skulle jag vilja säga. Men gör om, gör rätt! Nu står jag här igen och ska prata om vilken stad vi ska verka, leva och bo i, som jag så ofta har pratat. Hans, vi stödde också den här motionen från början. Sedan har det ju hänt saker, och precis som Martin så förtjänstfullt berättade om här, så i dag stöder vi deras yrkande. Det tycker jag du borde göra också. Du var inte med när vi hade det här mötet uppe i Örgryte och jag är ingen en partistrateg för andra partier, litegrann i mitt eget. Men om ni hade tidigare röster i Örgryte så är de borta nu, kan jag lova, för de var inte glada, de som vi mötte där. Vi är tillsatta av väljarna för väljarna. Jag tycker vi ska lyssna på dem i Örgryte, tack.
Då var nästa talare Ann Catrine Fogelgren, därefter Petra Elf. Tack Ann Catrine.
Tack så mycket, ordförande, ledamöter och åhörare! Vi är nog alla överens om att det är hög tid att upprusta och utveckla Sankt Petersburgs plan, som alltför länge har lämnats att förfalla. Platsen har alla förutsättningar att bli ett positivt tillskott till området och en ny entré till Örgryteområdet. Men detta behöver göras varsamt, i harmoni med den närliggande bebyggelsen och i dialog med omkringboende. Motionens intentioner har under handläggningstiden ändrats. Det har vi ju hört här och ni har förtjänstfullt redogjort för varför och hur det har blivit på det här sättet. Ni har också tagit upp det här med trafiken som ju är en viktig parameter i byggnationen. Det är bara beklagligt, tycker jag, att inte den ursprungliga motionen har varit möjlig att bifalla. För det är så att det finns en hög kompetens bland byggaktörer och exploatörer som politiken behöver bli bättre på, att tidigt. ta in i utvecklingsarbetet. Det här har varit ett utmärkt område att göra så med. Nu missar vi den möjligheten och det missas alltför ofta. Vi vet att det är många som vill hjälpa till att bygga vår stad. Genom att bjuda in andra i processen så finns det möjlighet att både få förnya och kreativa perspektiv att bygga vidare på. Beslutsrätten avsäger vi oss inte för det är ändå politiken som har den till syvende och sist. Så det här är verkligen tråkigt. Vi har hamnat i det här läget. Men nu är det så, och då får vi försöka ordna trafiksituationen till det bättre. Jag yrkar alltså bifall till yrkandet från D, M, L och KD och avslag på kommunstyrelsen. Tack!
Tack. Då var nästa talare Petra Elf, MP. Därefter Johannes Hulter, S. Varsågod, Petra!
Tack ordförande, åhörare och fullmäktige. Ja, det har ju förekommit flera diskussioner som vid det här laget blivit lite av några populistiska klyschor. Jag vill därför återvända till vad motionen faktiskt handlade om från början. Motionen beskriver att platsen behöver bli vackrare och få en sammanhållen gestaltning som entré till Örgryte, Bö och Lunden. Att platsen behöver anpassas till dagens behov med en bättre trafiklösning och att ytorna skulle kunna utvecklas med grönska, vatten, verksamheter och bostäder i samklang med platsen. Jag delar den beskrivningen. Det finns brister i området idag. Men också en stor potential att skapa en välkomnande entré och rikare stadsliv där människor kan mötas. Jag vill också lyfta det rödgröna yttrandet som lades i stadsbyggnadsnämnden när förslaget för Sigrids plan behandlades första gången. Eller någon av de första gångerna i alla fall, det bordslagades ju en del. Att förslaget har potential att avsevärt stärka platsens stadskvaliteter men att bebyggelsestruktur, höghushöjder, lokaler i bottenvåningarna och den offentliga miljön måste studeras noggrant i det fortsatta planarbetet. Och just detta är ju en. Central poäng. Syftet med att starta ett planarbete är ju att resurssättas det fördjupade arbetet som behövs. Inte minst i komplexa centrala lägen där trafik, närliggande bebyggelse och tekniska utmaningar måste utredas innan utformningen fastställs. Därför yrkar vi avslag till motionen. En markanvisning behöver föregås av dessa utredningar. Från högersidan låter det som att det finns ett färdigt förslag. Jag vill betona hur tidigt i den här processen vi fortfarande befinner oss. Det här är ju en fråga som har väckt stort engagemang. Jag har fått till mig många synpunkter och det har lyfts en del viktiga aspekter som också kommer att behöva analyseras vidare. Bland annat anpassningen till befintlig bebyggelse, biologisk mångfald och skyfallshantering. Vi tyckte då Centerpartiet la sitt yrkande i nämnden att detta svarade eller fångade några av de här utmaningarna väl. Därför röstade vi för det när beslutet togs i stadsutvecklingsförslaget som följs i nämnden. Tack!
Tack! I det anförandet har Patrik Höstmad begärt replik.
Tack för det! Vi vill visa av erfarenheten. Det här har vi hört förut. Ingenting är fastslaget, allt är möjligt. Det kan bli si eller så. Det är bara att köra på. Här finns ingen riktning eller någonting. Det kan bli låg bebyggelse. Det kan bli fint här. Så låter det i process efter process. Så vet vi det och så kommer vi till samråd. Nu är det för sent. Det går inte att hålla på och göra stora förändringar, nu måste vi köra på med det här. Det är inte vårt förslag, det var tjänstemännens och så vidare. Nu vill vi skicka en tydlig politisk signal i ett tidigt skede för vi vet hur det kommer sluta annars. Om det är så att ni också tycker att det här ska vara väl anpassat till platsen och man ska gå varsamt fram, då kan ni ju stödja vårt yrkande, det är ju inga problem att göra det. Så kan vi i alla fall säkra att det inte blir de här fyra, fem, sex våningshusen rakt eller mittemot småhusen, tack.
Tack, kontrareplik begärd av Peter Elf, MP. Varsågod.
Ja, det har ju redan lagts och antagits yrkanden i stadsbyggnadsnämnden. Så att jag tycker det känns dels överflödigt och delvis så kanske inte ert yrkande stämmer överens helt med det som vi har som inriktning. Så är det ju. Men där finns det ju redan beslutade och dessutom vill jag säga att vi samråds, upplever inte jag i alla fall att vi denna mandatperiod har haft någon slags lock på för politiska inspel utan att det tvärtom är där det kanske är störst. möjlighet för politiken att komma in och göra inspel. Nu har vi redan då innan det ens är på samråd, utan när vi tog ett beslut om att vi skulle inleda planarbete, lagt med en hel del inspel och uppdrag till tjänstepersonerna. Men det kommer ju också såklart tillbaka till samråd och då får vi ju se hur väl det omhändertogs och hur de här utredningarna har landat och tas vidare i ställning då.
Tack. En andra replik till Patrik Höstmad. Varsågod.
Huvudinriktningen nu är att göra en sämre lösning för kollektivtrafiken. Man ska inte få rum med de två 45- metersvagnar som spårvägarna säger är nödvändiga nu när vi börjar köra med de längre spårvagnarna. Så den inriktningen är ju satt. Ni är inte tydliga med hur mycket exploatering. exploatering ni vill ha. Det finns möjligheter för att gå fram ungefär med det som låg. Sen har vi lite Lukas Mennborns planer med Göteborgs utvidgade innerstad, visat på lite olika typer av kvarter som man kan bygga där. Men det är fortfarande en storskalig exploatering jämfört med övrigt som finns runt platsen där. Så vi är ju oroliga för den inriktningen som ni har tagit och det är därför vi vill styra om det och skicka en tydlig signal. I tidigt skede, politiskt, det är den här riktningen vi ska gå. Tack.
Tillbaka till talarlistan. Då är det Johannes Hulter. Varsågod Johannes!
Tack! På det anförandet har Jörgen Fogelklou begärt replik. Varsågod., det var replik begärd.
Tack för ordet herr ordförande. Ja, Johannes Hulter, som ordförande i Stadsbyggnadsnämnden så har du naturligtvis ett större ansvar än vi andra. Du sitter också och styr den tillsammans med ett antal partier. Jag kommer hålla dig på orden här och jag hoppas. Jag hoppas verkligen att vi får en fantastiskt vacker stad. Det gör jag verkligen. Men du var väl med när vi åkte runt med stadsarkitekten och han åkte förbi varenda ny byggnad och sade nej, det här blev ju inte så bra. Här skulle vi gjort lite annorlunda. Det här blev ju inte som vi tänkte. Det sade han om allt som vi har byggt. Jag hoppas nu att vi slipper en sådan tur med om det kommer en ny stadsarkitekt eller med hela stadsbyggnadsnämnden att man då säger, och det kommer ju du ha. Du har högsta ansvaret här, så det är ett tungt ok på dina axlar, men vi kommer att jaga dig med blåslampa för att det här ska bli bra. Tack.
Tack. Kontrareplik begärd av Johannes Hulter (S). Varsågod.
Tack. Tillbaka till talarlistan. Då var nästa talare Emmyly Bönfors. Roshan strök sig. Därefter Martin Wannholt. Varsågod, Emmyly.
Tack ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till motionen från Demokraterna. I grunden är det en bra motion och vi delar er uppfattning om att Sankt Sigfrids plan är i behov av upprustning och att den här platsen skulle kunna innehålla både grönska, verksamheter och bostäder. Det finns en rad strategiska frågor som behöver lösas ut, såsom trafik och dagvattenhantering. Men i motionen står det inte heller någonting om när en markanvisning ska ske och därför stödjer vi motionen. Parallellt med detta har vi hanterat ett stadsutvecklingsförslag i . Stadsbyggnadsnämnden. Där ser flera förvaltningar ett behov av att samarbeta för att utveckla Sankt Sigfrids plan. Vi tycker i grunden att det är bra att förvaltningarna jobbar på det här sättet. Men vi valde i nämnden att göra några medskick som handlade om att anpassa volymen efter Trädgårdsstadens principer. Att värna grönområden och att se till att det finns fortsatta möjligheter för verksamhetslokaler. Så det som vi har beslutat nu i stadsbyggnadsnämnden. är ju att påbörja planeringen där man både får titta på trafikfrågan, bostäder, verksamhetslokaler för näringslivet och grönområden. Och att säga nej till allt det här utan att faktiskt ha fakta på bordet är ganska oseriöst.
Tack. På det anförandet har Patrik Höstmad begärt replik. Nej, stack på mig. Då var nästa talare. Martin
Tack herr ordförande. Oseriöst, Emmyly, det är att sitta på två stolar samtidigt, att köra vidare på ett sätt och sedan säga ja till en motion som har blivit outdatad av de förslag som kommit fram som ni inte har gått emot. Det vill säga att man tänker bygga en fullständig trafikinfarkt på något som redan är värre. på något som redan är en trafikinfarkt och lägga in begränsningar i kollektivtrafiken, för bussar trafiken, begränsningar för spårvagnstrafiken och ett fullständigt kaos. Att ni inte ser detta när ni har trafikexperter ombord i ert parti och bara släpper igenom det, för ni vill så gärna bygga de här husen i första hand. I första hand skulle vi göra platsen vacker, grön entré med vatten, använda det överskottsvatten som kommer där. och utveckla även parkdelen. Nu i stället ska det tvingas fram maximerad exploatering för att finansiera en meningslös spårvagnsflytt som försämrar kollektivtrafiken. Det är där det har gått så snett. Jag är jättebesviken på Centerpartiet att ni inte ser detta. Det är det vi måste lösa först. Sedan kan vi göra något jättefint när vi har de förutsättningarna klara. Men utan dem, med de förutsättningar som ni har sagt ja till nu, så har ni redan förstört trafiken. Det kan ju bli grönt och fint ändå, men ni har förstört trafiken. Så kan man inte hantera Göteborg, än en gång!
Tack! Då nästa talare Camilla Widman därefter Patrik Höstmad Varsågod Camilla!
Tack så mycket ordförande, fullmäktige. Först vill jag börja med att yrka avslag till motionen. Jag har lyssnat på den här debatten och jag blir förundrad. Vi pratar miljonprogram. Vi pratar om att vi ska låta de människorna som bor exakt på den platsen idag ska få bestämma allt. Jag vet inte riktigt. Jag bor själv i Sisjön och jag vet diskussionen när man skulle bygga 640. 50 bostäder där jag bor. Jag bor i radhusområde och det finns villor. Det skulle bli flerbostadshus. Man var runt med protestlistor och det skulle bli som i Tynnered. Det skulle bli massa bränder och det skulle bli ett getto och allt möjligt. Jag tror inte att någon som bor i Sisjön idag inte skulle vilja se de bostäderna som står där idag. Ibland måste vi tänka lite större och det gäller även i det här. Så jag förstår inte ibland, framför allt vad Hampus håller på och säger om miljonprogram och liknande. Nej, det är inte miljonprogram. Jag tror i Sisjön är det tiovåningshus. Är det miljonprogram? Tack.
Tack! Då nästa talare Patrik Höstmad därefter Hampus Magnusson. Varsågod Patrik!
Tack för det! Jag tänkte notera här att jag faktiskt tror att vi har en majoritet för den här tanken om att få in marknadens aktörer lite tidigare kreativitet. Nu tycker vi ju att inriktningen är fel på den här platsen, så vi är rädda att släppa in dem. Särskilt om vi kanske får en annan majoritet framöver och vi kan gå in. och styr om det i en annan riktning, så det är väldigt dumt om vi har bundit upp väldigt mycket med en extern aktör. Men låt oss hitta en annan plats att köra det här konceptet på, eller ett annat projekt. Vi kan ta det i exploateringsnämnden och försöka dra det därifrån. Det vore väl jättebra. Tack!
Tack! På det anförandet har replik begärts av Hans Arby (C). Varsågod!
Tack, då håller jag med dig. Men jag tycker fortfarande att du skulle kunna göra det även här. Jag blir lite förvånad ibland när ni säger att nu förstör jag trafikapparaten. Den ursprungstanken var, för det är klart att tanken inte var en markanvisningstävling med exploateringstal noll, men fixa till vändslingor och park. Det hade inte blivit en marknadsvisning. Wallenstam hade inte kommit med ett sådant förslag. Då hade man haft ett förslag. Man får titta på trafiklösningar och sådant också. Så vi kan ju även börja med att vidga tillbaka till ursprungstanken i så fall. Det kan ni lägga i stadsbyggnadsnämnden att backa den och ta ett större grepp. Ta in mer mark. I tidig fas nu gör jag markanvisningstävling. Så kan vi börja där. Om inte, får vi ta nästa. Tack kontrareplik begärd. Varsågod. Vi ser väl att trafiklösningen blir för dålig här framför allt för spårvagnstrafiken. Och så är man då tvungen att flytta spårvagnsslingan, så var man tvungen att finansiera den. Vi har ju uppe nu i exploateringsnämnden, om jag minns rätt, så är det 50 miljoner ifrån exploateringsprojektet som ska finansiera den här onödiga spårvagns. Slingerflykten och det gör ju att man måste driva upp exploateringsgraden. Så hade inte alls vi tänkt att man skulle gå fram på den här platsen. Det är inte så att man måste ha ett exploateringsprojekt som täcker omdaningen av Sankt Sigfrids plan. Sankt Sigfrids plan är nytta för många fler göteborgare än bara det projektet som ska genomföras. Så där ser vi att det är självklart att man går in och skattefinansierar den. Tack.
Tillbaka till talarlistan. Det är Hampus Magnusson, M, efter Leif Blomqvist, S. Varsågod, Hampus.
Tack ordförande! Ikväll har vi chansen att skapa en vacker port till Örgryte av Sankt Sigfrids plan, med grönska, vatten och skönhet. Något som Örgryte efterfrågat i decennier. I stället för det går nu de rödgröna fram för att förstöra kulturmiljön med miljonprogramshöghus. Skapa ytterligare trafikkaos och skövla en uppskattad grön park. Jag skulle vilja avsluta med att citera Barbara, som vi som faktiskt var i församlingshemmet i Örgryte och lyssnade på Örgryteborna hörde säga. Hon sa så här. Det här blir inget annat än ödeläggelse och förstörelse. Hon hade tappat lusten att leva. Hon bodde i området och det var hennes ord. Snälla, stoppa nu detta vansinne och rösta på yrkandet från D, M, L och KD för att rädda denna miljö och utveckla den varsamt. Det finns faktiskt andra platser i Göteborg än just Sankt Sigfrids plan att pressa in höga hus på. Ni kan väl börja med att bygga på de byggrätterna som ni köpte för miljardbelopp? Av Selin och Serneke vid Karlatornet. Där uppskattar ju folk att bo i höga hus. Det är ju hela grejen varför man vill bo där. Det är så att det faktiskt finns möjlighet för höga hus i Göteborg och det passar med höga hus i Göteborg på vissa platser. Men snälla någon, förstör inte folks boendemiljö och bygg dem granne med villor. Tack.
Tack. Program för nät har Emmyly Bönfors begärt replik. Varsågod.
Tack Hampus. Ja, vi har ju haft lite olika åsikter om den här frågan i Göteborgs-Posten, men vi har ju inte haft en riktig debatt om det, så jag tänkte passa på att fråga hur du, Hampus Magnusson, definierar miljonprogram. Och sen när började du med linjen att det är principiellt fel att bygga flerbostadshus i villaområden? Och för det tredje, ser du någon demokratisk fara i att använda denna skrämselretorik som du just nu använder? Tack,
kontrareplik begärd. Hampus Magnusson. Varsågod.
Ja, hur man definierar ett miljonprogramsområde eller ett miljonprogramshus. Man kan säga höghus också. Johan pratade tidigare här om fem, sex våningar. Ja, jag tror att om du får ett sexvåningshus bredvid ditt radhus eller bredvid din villa så upplever nog många det som just ett miljonprogramshus. Men vi kan kalla det höghus också. Eller vi kan bara kalla det för ett sexvåningshus. Fråga människorna ute i Örgryte hur de upplever det. Sedan är inte vi främmande för att bygga nya områden i anslutning till andra. Titta på Nya Hovås, som vi stod bakom också. Men då smäller det ju inte upp precis bredvid ett radhus eller en villa. Hade du själv velat ha ett sexvåningshus bredvid ditt radhus? Fråga dina grannar när du kommer hem, eller i morgon, för de har väl gått och lagt sig då, vad de tycker om det och om de gillar det. så kan ni väl smälla upp ett lyckhem då? Men jag tror inte de gör det. Jag ser ingen fara med att vara ärlig med vad man tycker och vad göteborgarna vill ha och inte vill ha.
Tack. En andra replik begärd, Emmyly Bönfors. Varsågod.
Tack för det svaret. Mig veterligen så är just miljonprogrammet någonting som var ett statligt initiativ som byggdes mellan 1965 och 1975. Kännetecknas ju av en ganska modernistisk stadsplanering, ganska gles bebyggelse, många punkthus och så vidare. Någonting helt annat än att bygga ett hundratal lägenheter visar Sigfrids plan. Det är därför jag motsätter mig den skrämsel retorik som du använder Hampus Magnusson. Och jag fick inte heller svar på om du ser någon demokratisk fara. Jag ser ingen fara i att säga som det är. Jag tror att många upplever de här sexvåningshusen, som alla kunde se, som du också kunde se, som just ett miljonprogramsliknande bygge. Ingen skrämselpropaganda i det. Det som är allvarligt i detta är att när man läser Socialdemokraternas egna dokument så står det att den ekonomiska, etniska och språkliga segregationen behöver brytas på en strukturell nivå, vilket kräver att befolkningen blandas. Samhället kommer behöva genomföra insatser vi tidigare inte gjort, i en skala vi tidigare inte sett. Det är ju det här som S håller på med. De säger att 42 % av befolkningen i vissa områden kräver att de flyttas för att nå de här. Det är klart att jag blir rädd när jag ser detta. Jag blir orolig. Jag har ju sett de här temporära bostäderna som skulle placera tusentals flyktingar för att välkomna Askim och Fiskebäck till Göteborg så att de kunde integreras. Det här är på allvar och det har pågått länge. Jag tänker inte ställa upp på den här typen av tvångsplanering.
Då var replikskiftet avklarat. Då går vi tillbaka till talarlistan och fortsätter debatten. Där står nästa tur Leif Blomqvist. Därefter Johan Zandin (V). Varsågod Leif.
som klarar av det. Jag blir också lite rädd och skrämd när jag hör på Hampus här, med den vulgära om tvångsflyttning och annat. Han tänker inte på att rätt många av de här människorna som bor i villorna i Örgryte, när de blir lite äldre, när de blir lite funktionshindrade och annat, då kanske de vill flytta in en lägenhet i det område de är vana vid. Och gör man det på rätt sätt, då kan man göra. Den andra frågan som jag är väldigt intresserad av kollektivtrafik, men det är väldigt svårt att föra en diskussion där bara det är några stycken som har sett. Det finns inte ens en ritning hur man tänker göra med olika vändslingor och annat. Så jag tycker den blir väldigt svår för de övriga att hänga med på. Jag utgår från att vi har duktiga människor som kan göra spårvagnsslingor och annat och vet hur de ska dimensioneras. Det utgår jag från att man kommer genomföra på ett bra sätt.
Man kan begära replik när man vill uppsträva, men då är det ju replikerandet som är det som är begärt. För på det anförandet har tre personer begärt replik. Först ut är Martin Wannholt. Varsågod.
Leif Blomqvist, du och jag var ju med på den tiden när vi drev igenom Nya Hovås till exempel. Det var inga problem. Det kom lite nära några ville, men där justerade man ju höjderna så att det inte var någon som stod och tittade rakt in. Vi har hört här från Centern, hundratals lägenheter. Vi har hört från Vänstern om 4–6 våningar. Vi har sett det ursprungliga fula förslaget som var dumt att komma ut med på det sättet. Det är klart att om man bor granne, fem meter ifrån, och är van vid att kunna odla grönsaker i trädgården och så få skugga. Men om man ska få in det här som ni har sagt ja till, då går inte det. Sedan är jag jätteledsen för att ingen har försett dig, för jag. anser att du ändå har en stor kunskap om trafikföring, det är inte bara spårvagnsslingan, det är inte det värsta. Den expansionen gör ju att det inte kommer kunna få plats ett bussfält. Dessutom tvingar man trafiken i stopp hela vägen upp på danska vägen och sen så ska man krångla till det ännu mer nu med det program som ligger för, eller förslaget som ligger för Korsvägen. Så du borde sätta dig in i det här Leif, du behövs nu.
Då var kontrareplik begärd. Leif Blomqvist. Varsågod.
Jag har inte sett alla detaljriktningar men man får inte ens bygga en friggebod som är närmare 4,5 meter från tomtgränsen. Så jag undrar faktiskt om man kommer bygga några femvåningshus 5 meter från tomtgräns.
Då var nästa replik begärd av Hampus Magnusson. Varsågod!
Ja, Leif, du sade att om man bygger i anslutning till villaområden så kan det gå bra. Ja, som Martin nämnde, Nya Hovås, om du bygger i anslutning till, men det är skillnad att bygga precis granne. Kan du svara på det? Hade du själv velat ha ett sexvåningshus bredvid ditt radhus? Vad tror du dina grannar hade tyckt om det? Tror du verkligen att de hade velat det? Nej, man sköter ju inte detta här. Sedan säger du, ungefär som av omsorg för de äldre i Örgryte, att de vill ha detta. Jag har varit ute och pratat med dem. Har du det? Jag har varit ute och knackat dörr. Jag har varit ute i församlingshemmet och lyssnat på dem. De vill absolut inte ha detta. Men många tycker att det hade varit väldigt trevligt att däcka över E6 och bli av med bullret och trafiken och i stället för att ta bort.
Då var nästa replik. Begäran gör Jörgen Fogelklou, SD. Patrik, du kan inte begära replik i det här läget, för vi är inne i replikskifte. Varsågod, Jörgen.
Tack för ordet, herr ordförande. Leif Blomqvist, du har naturligtvis en poäng i det att många som bor i sitt område vill kanske på ålderns. flytta till en liten lägenhet. Det köper jag det argumentet. Frågan är om det finns brist på lägenheter eller villor i Örgryte. Idag finns det ju fler lägenheter, om jag inte missminner mig, i Örgryte än vad det faktiskt finns villor. Man har byggt en hel del. Vi kanske ska bygga fler lägenheter i Örgryte? Det tänker inte jag stå här och säga nej eller ja till. Men det handlar om är ju att det. Det måste göras varsamt. Det är ju det vi är oroliga för. Jag var också uppe på det här mötet och jag ska inte säga mer om det. Men se till att göra om och göra rätt. Det är människors vardag, det är människors liv vi sitter här och pratar om. Tack, då är repliken avklarad. Vi går tillbaka till talarlistan. Vi har fem personer just nu.
Nästa på tur, Johan Zandin Varsågod.
Tack. Jag glömde yrka förut. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsen och avslag på övriga yrkanden. Är det något den här debatten har visat så är det väl att det åtminstone finns en villaboende i den här staden som skulle må bra av att få lite grannar i hyreslägenheter så att han kan upptäcka att. att vi som bor i lägenhet är vanliga människor precis som honom. Vi ska inte bygga på den här platsen för att det är den enda möjliga platsen att bygga på. Vi ska bygga på den platsen för att göra den bättre. För Örgryteborna, för Skårsborna, för Böborna, för Kallebäcksborna, de som bor alldeles intill och de som färdas förbi på väg till jobb och arbete. Vi kan erbjuda mer service i bottenvåningarna än bara en butik och vi kan erbjuda. lägenheter. Jag tänkte avsluta med ett litet citat av en klok moderat från Stockholm. Regina Kevius, stadsbyggnadsborgarråd 2010 till 2014. Slutligen kära villaägare som skriver långa mejl till mig om varför vi inte ska bygga flerfamiljshus bredvid er fastighet. Jag vill att din son ska kunna flytta hemifrån innan han fyller 40. Jag vill att du ska kunna bo kvar i området när frun. lämna dig och villan blir lite stor för dig. Jag vill att dina föräldrar ska kunna flytta till det nya tillgängliga huset så att ni kan träffas oftare och de kan hjälpa till med barnpassning eller hundpassning. Jag vill att det ska finnas flerfamiljshus intill villakvarter. Tack Regina.
Tack. Då var nästa talare Eva Flyborg (L). Efter Daniel Bernmar (V). Varsågod Eva!
Tack så mycket herr ordförande. Ja, det spelar roll vad man säger. Det spelar roll var, hur och vad man bygger. Här upplever jag och alla vi i oppositionen att man drämmer till med två relativt kompakta och i terrängen ganska höga hus. Omgivningen spelar förstås roll. Ett sexvåningshus som det förmodligen, kanske eventuellt, blir tal om här. Fem eller sex, det spelar egentligen inte så stor roll. Om man bygger det bredvid Karlatornet så tror jag alla är överens om att det uppfattas som relativt litet. Det tror jag vi kan vara överens om. Men bredvid en villa så kommer det att upplevas både som stort, invasiva och kompakt. Dessutom genom att ta bort ännu mer av den viktiga, grönskan som finns i centrala Göteborg. Vi måste bygga och utveckla vår stad. Det är vi helt överens om. Men det måste ske varsamt och med omtanke om de som bor. Göteborgare och besökare förtjänar naturligtvis ett vackrare Sankt Sifirisplan. Det tror jag alla vi här inne, alla våra partier, har lovat vid något tillfälle. Men det förslaget som nu förelägger ett stadsutvecklingsförslag ger mycket lite hopp om just det. Alla vi som sitter i stadsbyggnadsnämnden har ju också deltagit i många utfrågningar, platsbesök, och många, många, många, många enskilda samtal, från engagerade och faktiskt väldigt oroliga Örgrytebor. Jag är rädd för att deras oro är berättigad. Jag är också orolig och bekymrad över att vi kommer att få en ganska stor svekdebatt. Om förslaget genomförs ungefär så som det ser ut idag. Tack.
Tack Då var nästa talare Daniel Bernmar (V), därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka . Varsågod Daniel.
Tack ordförande, fullmäktige, göteborgare. Hampus har i flera inlägg tagit upp principen att inte bygga flerbostadshus som är mer än, vad ska vi bestämma oss för nu, sex våningar bredvid radhus eller villor. Han har flera gånger ställt den retoriska frågan ”Skulle du vilja rätta där du bor?”. Jag vill säga så här. Jag vet att Hampus Magnusson i den här kammaren vid ett flertal tillfällen har röstat för planer där 6–10 våningar bredvid radhus och villor har gått igenom. Jag bor nämligen i ett sådant område. Jag gillar inte att prata om att det inte ska handla om en själv utan om principer. Jag tycker det. Men eftersom han har ställt frågan så är svaret Hampus, 2018 röstade du för en plan i mitt område där du precis bredvid ett radhusområde byggde, eller inte byggde, förlåt, godkände en byggnation av ett tiovåningshus. Jag vill bara säga, jag var jävig. Jag deltog inte i beslutet. Jag tycker det var ett bra beslut. Jag är stolt över det beslutet. Jag är stolt över att vi i Göteborg bygger staden tätare. Jag är stolt att ha fler grannar som tillsammans kan skapa. en bättre service i mitt närområde. Tack för att ni fattade det beslutet! Som Camilla var inne på tidigare, jag tror vi är många som har fått fler och nya grannar och är glada för det. Det hoppas jag att Örgryteborna också ska bli. Bifall Kommunstyrelsen! Tack!
Då var nästa talare Viktoria Tryggvadottir Rolka, därefter Johannes Hulter. Varsågod Viktoria!
Tack så mycket, ordförande. Jag är ju ingen stadsbyggnadspolitiker, men däremot är jag uppväxt på Santessons gatan som löper upp precis från Sankt Sigfrids plan. Där ligger mitt barndomshem. Jag vet inte hur många gånger man kom hem med spårvagnen när den inte gick hela vägen upp till torp utan man var tvungen att hoppa av på Sankt Sigfrids plan för den vände där. Det var det läskigaste. Buskarna, där satt nästan alltid en grå. med väldigt, väldigt påverkade människor, människor som använder narkotika. Det var otryggt. Det var ingen trevlig port rakt in i Örgryte. Jag tror de allra flesta ungdomarna i Örgryte också, självklart inte jag, har tagit sin första fylla där bakom och gjort annat väldigt dumt. Sen tänker jag på när jag flyttade till min första lägenhet. Då flyttade jag upp på Jakobsdal till Kronhjortsgatan. Och där ligger ju åtta våningar jättefina stora åttavåningshus precis i anslutning till massa villor. Längs med Sankt Sigfridsgatan så löper radhus som är två, tre våningar precis intill en massa lägenheter. Jag tror att Barbara har stor respekt för henne och att livet går under och att hon tycker det här är jättejobbigt. Men helt ärligt så tror jag att vi skulle kunna få till ett jättefint förslag som. kommer komma så många till del och ha en mycket trevligare och mer välkomnande del. Vi har inte ens kunnat ha en liten kiosk levande där. Ingenting, fiskebilen har försökt, ingenting håller liksom på den platsen för den är inte attraktiv idag. Jag tror ni kan få till något jättebra här ni som håller på med stadsbyggnad. Tack!
Tack! Då nästa talare är Johannes Hulter. Därefter Ann Catrine Fogelgren (L). Eller var det du? Ja, det är precis. Varsågod Ann Catrine Fogelgren (L).
Tack så mycket. Vi börjar ju spåra ur här och alla vill väl snart gå och äta julbord också. Men jag trodde faktiskt att jag var äldre än vad du är, Viktoria. Jag har också bott i Örgryte och nog gick spårvagnen till Torpa på 60- talet i alla fall. Så jag har åkt den många gånger. Jag tror i och för sig att vi någonstans i den här debatten ändå tycker att vi behöver göra något åt Sankt Säkerhetsplan. Men vi vill inte se de höga husen där, utan vi vill göra detta med omsorg och hänsyn till de boende som är där i dag.
Tack. Programförklaringen tar två personer i en replik. Först ut Jörgen Fogelklou. Därefter Patrik Höstmad. Varsågod Jörgen.
Tack för ordet. Tack för ordet, herr ordförande. Tack för att du kallar mig en helt vanlig hederlig medborgare. Jag bor i hyresrätt. Jag tror att det är många som gör det här inne också. Men det är välkommet. Men det här med retoriken, ibland är den lite tillspetsad, men ni är ganska duktiga på det också. Det måste man ju tillstå, någonstans. Vi hade nyss ett ärende om partibidrag. För ett eller två år sedan var det en jädra debatt om att det inte skulle gå till trollfabriker. Det hade jag nästan tänkt att vi skulle tagit upp idag också, men det gjorde.
Tack för att du inte tar upp det, för det tillhör inte ämne 1. Nästa replik är från Patrik Höstmad. Varsågod.
Jag bor också i hyresrätt men jag känner mig mest som en ovanlig göteborgare. Det här handlar ju inte om hyresrätt eller inte i det här området. Vi har ju ganska mycket, det är en majoritet om jag minns rätt, om man tittar lite vidare, cirklar, lägenheter i flerbostadshus i det här området. Så det är inte det som är huvudfrågan. Utan det är anpassningen till platsen och enligt plan och bygglagen så ska man ta hänsyn till vad det finns för förväntansvärde. Om du har köpt dig för kanske 50 år sedan ett småhus här. Kan du förvänta dig att det kommer ett 5–6 vånings hyreshus kloss an den tomten eller inte? Det är den avvägningen som man måste göra enligt PBL. Här kan man inte förvänta sig att det skulle komma upp en sådan byggnad för det har aldrig funnits några sådana stadsplaner, utan det här var ju tänkt att vara egentligen en stor trafikapparat. Så att enligt plan och bygglagen så ska vi inte gå fram med det här.
Tack. Hampus, du begärde egentligen replik för sent, men det är tomt på talarlistan så du kan få som att du har begärt ordet. Varsågod.
Tack! Det här handlar ju inte om vilken form av bostad det är. Det handlar om att man vill smälla upp ett stort schabrak i ett villaområde. Det tror jag de flesta vanliga göteborgare, vare sig de bor i hyresrätt eller radhus eller villa, tycker blir väldigt märkligt. Det finns väldigt många vanliga människor kan jag berätta för dig Johannes Hulter, som bor i både radhus och villa också. Jag har själv, även om jag kanske är lite ovanlig nu för dig Johannes, eftersom jag inte bor i hyresrätt nu, men jag har också bott i hyresrätt. Jag har i alla fall varit lite vanlig innan också. Det här handlar inte om det, det handlar om vad som är lämpligt på varje plats. Det är en bedömning man får göra i varje läge. Hur ser det ut i området? Vad kan man förvänta sig? Har man jobbat och sparat ett helt liv? för att man vill bo i ett villaområde, ja, då vill man ju bo i ett villaområde. Då vill man ju inte bo granne med ett höghus på sex våningar. Tack. Tack.