Motion av Jörgen Fogelklou (SD) och Lena Ferm (SD) om att årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut
-
diskuterade → Aslan Akbas (S) — Motion av Jörgen Fogelklou (SD) och Lena
-
diskuterade → Håkan Eriksson (V) — Motion av Jörgen Fogelklou (SD) och Lena
-
diskuterade → Aslan Akbas (S) — Motion av Jörgen Fogelklou (SD) och Lena
-
diskuterade → Jörgen Fogelklou (SD) — Motion av Jörgen Fogelklou (SD) och Lena
-
diskuterade → Aslan Akbas (S) — Motion av Jörgen Fogelklou (SD) och Lena
-
KF beslut — Bifall
Kommunfullmäktige Handling 2025 nr 99 Yttrande över motion av Jörgen Fogelklou (SD) och Lena Ferm (SD) om att årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Den av Jörgen Fogelklou och Lena Ferm väckta motionen avslås. ---- Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Jörgen Fogelklou (SD) yrkade bifall till yrkande från SD den 23 april 2025. Axel Josefson (M) yrkade bifall till yrkande från M och D den 22 april 2025. Ordföranden Jonas Attenius (S) yrkade att motionen skulle avstyrkas och avslag på övriga yrkanden. Kommunstyrelsen beslutade utan omröstning att avstyrka motionen. Göteborg den 23 april 2025 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Lina Isaksson Kommunstyrelsen Yrkande M, D 2025-04-22 33 Yrkande angående Motion av Jörgen Fogelklou (SD) och Lena Ferm (SD) om att årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda vilka direkta och indirekta kostnader Göteborgs Stad har under etableringstiden för nyanlända, samt vilka av dessa kostnader som ersätts av staten. Utredningen ska inkludera en bedömning av hur stor andel av stadens faktiska kostnader under etableringstiden som täcks av statlig ersättning, samt eventuella luckor i ersättningssystemet. 2. Uppdraget ska redovisas till kommunstyrelsen senast i december 2025. Yrkandet Etableringstiden utgör de första två åren efter att en nyanländ fått uppehållstillstånd och mottas av kommunen. Under denna tid ansvarar kommunen för ett stort antal insatser, såsom boende, samhällsorientering och försörjningsstöd, samtidigt som staten lämnar vissa schablonersättningar. I dagsläget saknas en samlad bild av hur väl de statliga ersättningarna matchar kommunens faktiska kostnader under denna period. För att kommunen ska kunna föra en faktabaserad dialog med staten om ersättningssystemens utformning, och för att kommunens egna prioriteringar ska vila på tydlig grund, behöver dessa kostnader utredas och kvantifieras. Flera nämnder har redan särskilda kodsystem för delar av insatserna i etableringsfasen, vilket gör det möjligt att genomföra en sådan analys utan att skapa en ny struktur för ett migrationspolitiskt bokslut. Genom att begränsa uppdraget till etableringstiden får vi ett tydligt avgränsat kunskapsunderlag, som kan ge viktig vägledning i både ekonomiska och integrationspolitiska beslut. Kommunstyrelsen Yrkande 2025-04-23 Nr SLK-2024-00986 Yrkande angående – Motion av Jörgen Fogelklou (SD) och Lena Ferm (SD) om att årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunstyrelsen får i uppdrag att årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut som ska godkännas av kommunfullmäktige. Yrkandet Ett migrationspolitiskt bokslut är ett självklart steg för att säkerställa ett ansvarsfullt och långsiktigt hållbart ekonomiskt styrande i Göteborgs Stad. Det är välkänt att de statliga ersättningarna för mottagande av migranter är begränsade i tid och omfattning, medan kommunens ansvar för försörjningsstöd och andra insatser ofta sträcker sig över många år. Trots detta saknas i dag en sammanhållen uppföljning av migrationens totala kostnader och konsekvenser på kommunal nivå. Ett tydligt och ärligt bokslut är inte bara en ekonomisk nödvändighet – det är också en trygghetsfråga. När vi får en tydligare bild av hur resurser används och vilka effekter migrationen har på kommunens ekonomi och sociala struktur, kan vi i förlängningen fatta beslut som stärker välfärden, minskar segregationen och ökar tryggheten i hela staden. Trygghet skapas genom ansvarstagande. Och ansvarstagande kräver kunskap – inte minst kring migrationens påverkan på stadens resurser och framtid. Genom ett årligt migrationspolitiskt bokslut kan vi identifiera vilka kostnader som är direkt kopplade till mottagande, etablering och långsiktig försörjning av migranter. Det gör det möjligt att prioritera insatser, utvärdera effekter och fatta beslut som bygger på verklighetens utmaningar – inte önsketänkande. I tider där kommunens resurser ska räcka till allt fler krävs tydlighet, transparens och ansvarstagande. Det banar väg för ett tryggt och välfungerande Göteborg och för en politik grundad i fakta och ansvar framför irrationella känslor. Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2025-03-12 Lisa Jakobsson Flöhr Ärendenummer SLK-2024-00986 Telefon: 031-368 03 59 E-post: lisa.jakobsson.flohr@stadshuset.goteborg.se Motion av Jörgen Fogelklou (SD) och Lena Ferm (SD) om att årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut Motionen Jörgen Fogelklou (SD) och Lena Ferm (SD) föreslår att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut som ska godkännas i kommunfullmäktige. Motionärerna framhåller att många kommuner, så också Göteborg, har uttryckt att den statliga ersättningen som betalas ut under en begränsad tid till kommunen för mottagande av migranter varit ett välkommet tillskott i kommunens kassa. Motionärerna anför att det inte har pratats om följderna av att migranterna inte kommer i egen försörjning när de statliga bidragen försvinner. En stor del av de mottagna migranterna befinner sig under många år, av olika orsaker, utanför arbetsmarknaden. Följden blir inte sällan ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd, något som tar stora ekonomiska anslag i anspråk. Motionärerna menar därför att en uppföljning och utvärdering på kommunal nivå måste göras, där migrationens ekonomiska konsekvenser utreds ordentligt. Remissinstanser Motionen har remitterats för yttrande till socialnämnderna Centrum, Nordost och Sydväst. Socialnämnden Sydväst avstår från yttrande. Remissinstansernas beslut redovisas i nedanstående tabell. Remissyttrandena i sin helhet finns som bilagor till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Remissinstans Beslut Socialnämnden Centrum Avstyrker Översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande. Socialnämnden Nordost Avstyrker Översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande. Remissinstansernas överväganden Socialnämnderna Centrum och Nordost konstaterar att det i dagsläget är möjligt att redovisa kostnader och intäkter för nyanländas etableringsfas i ett bokslut, genom användning av befintliga system och data. Ett migrationspolitiskt bokslut som även redovisar kostnader och intäkter efter etableringsperioden kräver betydande anpassningar av befintliga system och processer. För att implementera ett migrationspolitiskt bokslut krävs därför resurser för att utveckla riktlinjer, systemstöd och kompetens. Nämnderna betonar att utan tydliga mål och strukturer riskerar bokslutet att bli resurskrävande utan att leda till konkret nytta. Till detta kan föras att Ale kommuns migrationspolitiska bokslut inte resulterat i några nya förslag eller åtgärder. Det förefaller inte finnas planer på att upprätta ytterligare migrationspolitiska bokslut i Ale kommun. Bedömning ur ekonomisk dimension Ett migrationspolitiskt bokslut kan ge kommunen möjlighet att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av migrationspolitikens genomförande, och således kunskap som kan ligga till grund för beslut om budgetjusteringar, resursallokering och prioriteringar. Genom att särredovisa kostnader för specifika grupper, som exempelvis migranter, får kommunen tydligare bild av de resurser som krävs för att hantera dessa grupper. Om de har större behov av stöd inom vissa områden kan detta medföra en ökning av kortsiktiga driftskostnader. Det kan även, om bokslutet kan visa på behov av ökad resursallokering för arbetet med integration, leda till fler och intensivare insatser för gruppen vilket på lång sikt kan medföra vinster i form av ökade skatteintäkter och minskade behov av sociala insatser. Kommuners ansvar för och krav på redovisning av intäkter och kostnader är reglerat i lagstiftning och styrs praktiskt genom stadens riktlinjer och interna processer. I kontrast till detta är genomförandet av ett migrationspolitiskt bokslut ospecificerat i lagtexten. Det finns ingen lagstadgad skyldighet för kommuner att genomföra ett sådant bokslut, varför det saknas riktlinjer för hur en sådan process ska hanteras. Detta innebär att genomförandet av ett migrationspolitiskt bokslut inte är en naturlig del av den ordinarie ekonomiska redovisningen och kräver därför särskild styrning och resurssättning för att säkerställa att det sker på ett korrekt och effektivt sätt. Utan ett tydligt ramverk och ansvar för genomförandet finns en risk för otydlighet i både uppföljning och rapportering. Om inte kommunen säkerställer att rätt resurser, funktioner och stöd finns för att hantera ett migrationspolitiskt bokslut, kan det leda till att arbetet blir ineffektivt och inte skapar det mervärde som avses. För att kunna genomföra ett migrationspolitiskt bokslut krävs att det finns funktioner och riktlinjer för denna uppgift, likt de som redan existerar för den ordinarie ekonomiska redovisningen. Dessutom behövs en resurssättning i form av personal, utveckling av systemstöd och tid för att säkerställa att särredovisning av migrationskostnader inte bara är en teoretisk möjlighet utan också genomförs på ett sätt som kan ge konkret värde i kommunens ekonomiska och sociala planering för målgruppen. Genomförandet av ett migrationspolitiskt bokslut handlar inte bara om att ha rätt ekonomiska underlag, utan också om att säkerställa en struktur för hur dessa underlag används och redovisas. Ett migrationspolitiskt bokslut innebär således inte bara en utmaning utan även en kostnad för kommunen. Det finns behov av att skapa en ny ram för ansvar och styrning, där kostnader kopplade till migrationspolitiska mål och resursanvändning kan följas upp och justeras utifrån de insikter som ett sådant bokslut kan ge. Bedömning ur ekologisk dimension Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på förslaget utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Migration leder till både utmaningar och möjligheter. Till utmaningarna hör att hög arbetslöshet och utanförskap bland utrikes födda skapar sociala och ekonomiska svårigheter för samhället och för den enskilde. Detta ställer krav på effektiva integrationsinsatser för att motverka segregation och utanförskap. Ur ett socialt perspektiv finns det såväl negativa som positiva aspekter att beakta av ett migrationspolitiskt bokslut. När kostnader särredovisas för specifika grupper, såsom utrikesfödda eller nyanlända, finns risken att dessa grupper stigmatiseras. Särredovisning av kostnader för utrikesfödda kan förstärka negativa stereotyper, öka diskriminering och leda till social exkludering. Detta kan i sin tur minska känslan av tillhörighet och försvåra integrationen. Jonas Kinnander Eva Hessman Direktör Ärende och utredning Stadsdirektör Bilagor som utgör beslutsunderlag 1. Motionen 2. Socialnämnden Centrums handlingar 2025-02-25 § 37 3. Socialnämnden Nordosts handlingar 2025-02-25 § 67 Bilaga 1 Kommunfullmäktige Handling 2024 nr 205 Motion av Jörgen Fogelklou (SD) och Lena Ferm (SD) om att årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut Många kommuner, så också Göteborg, har uttryckt att den statliga ersättningen som betalas ut under en begränsad tid till kommunen för mottagande av migranter varit ett välkommet tillskott i kommunens kassa. Man har dock inte pratat om följderna av att migranterna inte kommer i egen försörjning när de statliga bidragen försvinner. Det talas om att det statliga stödet för flyktingmottagande bara täcker 20-22 % av kommunernas verkliga kostnader. En stor del av de mottagna migranterna befinner sig under många år, av olika orsaker, utanför arbetsmarknaden. Följden blir inte sällan ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd, något som tar stora ekonomiska anslag i anspråk. Detta får negativa konsekvenser för välfärden i Göteborgs kommun. En uppföljning och utvärdering på kommunal nivå måste göras, där migrationens ekonomiska konsekvenser utreds ordentligt. För att kunna ta väl underbyggda beslut behövs också ett tydligt beslutsunderlag. Därför vill vi att ett migrationspolitiskt bokslut årligen tas fram, där de ekonomiska konsekvenserna av migrationspolitiken i Göteborg åskådliggörs. Dels för oss politiker, dels för våra invånare. I Ale Kommun infördes detta 2022 och ett första bokslut finns redan tillgängligt. För att politiker ska kunna ta ansvar för skattebetalarnas pengar är det viktigt att veta vad verksamheterna kostar. I en tuff ekonomisk situation är det särskilt angeläget att se om vi jobbar rätt eller om något kan effektiviseras. Förslag till beslut i kommunfullmäktige: Kommunstyrelsen får i uppdrag att årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut som ska godkännas i kommunfullmäktige. Jörgen Fogelklou (SD) Lena Ferm (SD) Bilaga 2 Socialnämnden Centrum Utdrag ur protokoll nr 3 Sammanträdesdatum: 2025-02-25 § 37 Svar på remiss - Motion av Jörgen Fogelklou (SD) och Lena Ferm (SD) om att årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut N164-1357/24 Socialförvaltningen Centrum har 2024-12-03 upprättat ett tjänsteutlåtande i rubricerat ärende. Beslut Socialnämnden Centrum avstyrker motion om att årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Socialnämnden Centrum förklarar paragrafen omedelbart justerad. Dag för justering 2025-02-25 Vid protokollet Sekreterare Jeanette Nilsson Ordförande Justerande Jenny Broman (V) Nina Miskovsky (M) Socialförvaltningen Centrum Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2024-12-03 Samuel Holmberg Diarienummer N164-1357/24 Telefon: 0722 554645 E-post: samuel.holmberg@socialcentrum.goteborg.se Svar på remiss - Motion av Jörgen Fogelklou (SD) och Lena Ferm (SD) om att årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut Förslag till beslut Socialnämnden Centrum avstyrker motion om att årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Socialnämnden Centrum förklarar paragrafen omedelbart justerad. Sammanfattning Motionen från Jörgen Fogelklou (SD) och Lena Ferm (SD) föreslår ett årligt migrationspolitiskt bokslut för att tydliggöra migrationens ekonomiska konsekvenser i Göteborg. Syftet är att skapa bättre beslutsunderlag för både politiker och invånare. Ärendet gäller en remiss till Socialnämnden Centrum och Socialnämnden Nordost för yttrande angående motionen. Kommunstyrelsen ska ha yttrandet senast den 28 februari. Bokslutet skulle redovisa kostnader och intäkter kopplade till migration, såsom mottagande av nyanlända, arbetsmarknadsåtgärder och socialt stöd. Förvaltningen konstaterar att det redan finns system för att redovisa etableringsfasen, men att ett fullständigt bokslut kräver betydande anpassningar av befintliga system och processer. För att implementera ett migrationspolitiskt bokslut krävs resurser för att utveckla riktlinjer, systemstöd och kompetens. Det finns utmaningar i att följa upp kostnader och intäkter för migranter efter etableringsfasen. Förvaltningen betonar att utan tydliga mål och strukturer riskerar bokslutet att bli resurskrävande utan att leda till konkret nytta. Förvaltningen bedömer därför att motionen bör avstyrkas. Bedömning ur ekonomisk dimension Att redovisa ekonomiska konsekvenser av politiska beslut är generellt sett en god idé och i flera fall en lagstadgad skyldighet för kommuner. Ett migrationspolitiskt bokslut kan ge kommunen möjlighet att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av migrationspolitikens genomförande, och således kunskap som kan ligga till grund för beslut om budgetjusteringar, resursallokering och prioriteringar. Genom att särredovisa kostnader för specifika grupper, som exempelvis migranter, får kommunen tydligare bild av de resurser som krävs för att hantera dessa grupper. Om de har större behov av stöd inom vissa områden kan detta medföra en ökning av kortsiktiga driftskostnader. Det kan även, om bokslutet kan visa på behov av ökad resursallokering för arbetet med integration, leda till fler och intensivare insatser för gruppen vilket på lång sikt medföra vinster i form av ökade skatteintäkter och minskade behov av sociala insatser. Kommuners ansvar för och krav på redovisning av intäkter och kostnader är reglerat i lagstiftning och styrs praktiskt genom stadens riktlinjer och interna processer. Dessa riktlinjer specificerar hur den ekonomiska redovisningen ska genomföras, vilket innebär att kommunen har utpekade funktioner och avdelningar som ansvarar för att följa gällande lagkrav och säkerställa korrekt redovisning av de kommunala resurserna. Kommunens ekonomiavdelningar ansvarar för arbetet, där olika funktioner har särskilda rutiner för hur respektive del av arbetet ska genomföras. I kontrast till detta är genomförandet av ett migrationspolitiskt bokslut ospecificerat i lagtexten. Det finns ingen lagstadgad skyldighet för kommuner att genomföra ett sådant bokslut, varför det saknas riktlinjer för hur en sådan process ska hanteras. Detta innebär att genomförandet av ett migrationspolitiskt bokslut inte är en naturlig del av den ordinarie ekonomiska redovisningen och kräver därför särskild styrning och resurssättning för att säkerställa att det sker på ett korrekt och effektivt sätt. Utan ett tydligt ramverk och ansvar för genomförandet finns en risk för otydlighet i både uppföljning och rapportering. Om inte kommunen säkerställer att rätt resurser, funktioner och stöd finns för att hantera ett migrationspolitiskt bokslut, kan det leda till att arbetet blir ineffektivt och inte skapar det mervärde som avses. För att kunna genomföra ett migrationspolitiskt bokslut krävs att det finns dedikerade funktioner och riktlinjer för denna uppgift, likt de som redan existerar för den ordinarie ekonomiska redovisningen. Dessutom behövs en resurssättning i form av personal, utveckling av systemstöd och tid för att säkerställa att särredovisning av migrationskostnader inte bara är en teoretisk möjlighet utan också genomförs på ett sätt som kan ge konkret värde i kommunens ekonomiska och sociala planering för målgruppen. Genomförandet av ett migrationspolitiskt bokslut handlar inte bara om att ha rätt ekonomiska underlag, utan också om att säkerställa en struktur för hur dessa underlag används och redovisas. Ett migrationspolitiskt bokslut innebär således inte bara en utmaning utan även en kostnad för kommunen att skapa en ny ram för ansvar och styrning, där kostnader kopplade till migrationspolitiska mål och resursanvändning kan följas upp och justeras utifrån de insikter som ett sådant bokslut kan ge. Bedömning ur ekologisk dimension Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Migration leder till både utmaningar och möjligheter. Till utmaningarna hör att hög arbetslöshet och utanförskap bland utrikes födda skapar sociala och ekonomiska svårigheter för samhället och för den enskilde. Detta ställer krav på effektiva integrationsinsatser för att motverka just social segregation och utanförskap. Migration leder till både utmaningar och möjligheter. Till utmaningarna hör att hög arbetslöshet och utanförskap bland utrikes födda skapar sociala och ekonomiska svårigheter för samhället och för den enskilde. Detta ställer krav på effektiva integrationsinsatser för att motverka just social segregation och utanförskap. Ur ett socialt perspektiv kan ett migrationspolitiskt bokslut ha både positiva och negativa konsekvenser, och det är i slutändan en politisk fråga hur dessa ska tolkas och vägas mot varandra. Vissa menar att särredovisning av kostnader för utrikes födda kan förstärka negativa stereotyper, öka diskriminering och leda till social exkludering. Detta kan i sin tur minska känslan av tillhörighet och försvåra integrationen. Samtidigt betonar andra vikten av att ha en tydlig bild av de kostnader som är kopplade till specifika målgrupper, då denna kunskap kan bidra till mer välgrundade beslut om resursfördelning och prioriteringar. Ett exempel på särredovisning som görs i dagsläget inom socialtjänsten är av ensamkommande flyktingbarn fram tills dess att den enskilde fyller 18 år. Alla kostnader för den enskilde i nämnda målgrupp kopplas till en kod. Sammanställningen av kostnaderna för målgruppen ligger sedan till grund för ansökan om ersättning genom statliga medel. Ett annat exempel på särredovisning är kostnader för målgruppen som kallas avhoppare. Med det underlaget som särredovisningen ger kan kommunen ansöka om ersättning för vissa kostnader för målgruppen avhoppare hos Polismyndigheten. I och med detta behöver inte kommunen stå för samtliga kostnader för de målgrupperna vilket innebär att resurser inte behöver omfördelas från andra viktiga områden eller målgrupper. Ett migrationspolitiskt bokslut kan vara ett värdefullt verktyg för kommunen, förutsatt att underlagen används på ett sätt som skapar konkret nytta för berörda verksamheter. Om syftet med bokslutet inte är tydligt definierat eller om det inte är kopplat till konkreta åtgärder, finns risken att det blir en produkt som tar resurser i anspråk utan att ge mervärde för vare sig verksamheterna eller kommunens invånare. Det är därför avgörande att ett sådant bokslut utformas och implementeras med en klar strategi och uppföljning av de långsiktiga effekterna för att säkerställa att det bidrar till positiva sociala resultat och en effektiv resursanvändning för berörda verksamheter. Samverkan Samverkan har skett i förvaltningens samverkansgrupp (FSG) 2025-02-18. Bilagor 1. Motion av Jörgen Fogelklou (SD) och Lena Ferm (SD) om att årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut. Ärendet Socialnämnden Centrum har att yttra sig över motion om att årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut. Yttrandet ska skickas till kommunstyrelsen senast den 28 februari. Beskrivning av ärendet Motionärernas intention Motionärerna framhåller att många kommuner, så också Göteborg, har uttryckt att den statliga ersättningen som betalas ut under en begränsad tid till kommuner för mottagande av migranter varit ett välkommet tillskott i kommunernas kassor. Emellertid täcker de statliga bidragen bara 20–22 procent av kommunernas verkliga kostnader, menar motionärerna, då en stor del av de mottagna migranterna under många år, av olika orsaker, inte lyckas etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. Eftersom detta innebär en kostnad för kommunen är en uppföljning och utvärdering på kommunal nivå, där migrationens ekonomiska konsekvenser utreds, enligt motionärerna nödvändig. Bokslut I Göteborgs stad finns en struktur och tidplan för bokslut som ska följas av bland andra kommunens nämnder. Processen för bokslut och rapportering syftar till att säkra god kvalitet och efterlevnad utifrån gällande lagar och rekommendationer. Kommuners bokslut styrs av Kommunallag (2017:725) och Lag (2018:2597) om kommuners och regioners bokslut och årsredovisning. Bokslut innebär en redovisning av kommunens ekonomiska resultat och ställning, inklusive en resultaträkning och balansräkning, som sammanfattar verksamhetens kostnader, intäkter och tillgångar vid periodens slut. Ett migrationspolitiskt bokslut Det finns ett antal övergripande kostnadsposter inom kommunen som kan relateras till migration och integration av migranter, och som skulle kunna redovisas i ett migrationspolitiskt bokslut. Ett migrationspolitiskt bokslut skulle hypotetiskt sett kunna redovisa: • Mottagande och etablering av nyanlända, • arbetsmarknadsåtgärder, • socialt stöd och integration, • ekonomiskt bistånd, • skatteintäkter, samt därtill en jämförelse av prognosticerade kostnader på ovan nämnda poster och faktiska kostnader. Migrationspolitiskt bokslut i Ale kommun Ale kommun, som motionärerna refererar till, har tagit fram ett migrationspolitiskt bokslut på 2022 års siffror och statistik (Migrationspolitiskt bokslut 2022, d.nr. KS 2023/554). Ale kommun skriver att bokslutet redovisar kostnader och intäkter kopplade till första generationens migranter, vilka man definierar som individer födda utanför, men boendes i, Sverige. Förutom kostnader och intäkter per nämnd redovisas även respektive nämnds uppdrag till den definierade gruppen samt relevanta nyckeltal. Ale kommun beskriver att ett migrationspolitiskt bokslut är komplext eftersom det är svårt att särredovisa gruppen utrikes födda, vilket gör att vissa kostnader och intäkter inte kan specificeras. Som exempel framhåller kommunen det kommunala utjämningssystemet, där parametrar som barnfattigdom och låg utbildningsnivå påverkar intäkterna, och att det inte går att fastställa hur utrikes födda påverkar dessa parametrar. Således kan kommunen inte redovisa dessa effekter i bokslutet. Skatteintäkter från den definierade gruppen eller äldreomsorgskostnader för denna grupp redovisas däremot inte, eftersom kommunen uppger att detta inte går att särredovisa. Fokus har i stället lagts på kostnader och intäkter som kan kopplas tydligt till utrikes födda (så som man valt att definiera gruppen), främst inom välfärdsinsatser där statligt stöd finns för att täcka kostnader. En kort sammanfattning av Ale kommuns migrationspolitiska bokslut: Redovisade kostnader: • Socialnämnden har kostnader på 16 miljoner kronor för etablering av nyanlända och för ensamkommande barn. Kostnaderna omfattar bland annat ekonomiskt bistånd, boende, SFI, tolkning, och samhällsorientering. • Utbildningsnämnden har kostnader på 20 miljoner kronor, som täcker modersmålsundervisning, studiehandledning, förberedelsegrupp för nyanlända, och språkintroduktion. Redovisade intäkter: • Socialnämnden har intäkter på 13 miljoner kronor, främst från schablonersättning för nyanlända. • Utbildningsnämnden har intäkter på cirka 4,5 miljoner kronor, från Migrationsverket och etableringsersättning. Missvisande redovisning: • Modersmålsundervisning: Kostnader för modersmålsundervisning menar kommunen är missvisande, eftersom det inte går att särredovisa för utrikes födda. Undervisningen redovisas generellt för alla som deltar, men det är svårt att fastställa exakt andel för utrikes födda, vilket gör denna post mindre exakt. Övriga kostnader: • Förberedelser för mottagande enligt massflyktsdirektivet (t.ex. från Ukraina) och språkcaféer är även de kostnader som redovisas, men de utgör mindre poster. Övriga kommentarer: • I övriga nämnder redovisas inga större kostnader eller intäkter relaterade till migration, vilket beror på att dessa inte har direkt ansvar för migrationsfrågor Förvaltningens bedömning Under denna rubrik redogör förvaltningen för vilken teknisk kapacitet som finns tillgänglig, existerande möjligheter, utmaningar med att ta fram ett migrationspolitiskt bokslut samt resursbehov. Teknisk kapacitet: systemresurser och datainsamling I förvaltningens internredovisning kan vi idag följa kostnader och intäkter utifrån organisation, insatstyp eller kostnadsslag som exempelvis kostnad för LVU placeringar eller konsulttjänster. Vi saknar däremot koddelar som gör det möjligt att särskilja kostnader och intäkter för specifika grupper, till exempel migranter. Undantag från detta är etableringsfasen och samhällsorienterande insatser där specifika koder används som gör det möjligt att särskilja målgruppen. För att kunna genomföra ett migrationspolitiskt bokslut som ger en korrekt bild av kommunens kostnader för gruppen migranter, även för de som har lämnat etableringsfasen, så krävs ny kodning i flera system. Ett sätt att härleda kostnader för de insatser som socialtjänsten beviljar är att utgå ifrån statistik från socialtjänstens verksamhetssystem Treserva. Det är redan i dagsläget möjligt att sammanställa insatsstatistik från Treserva specifikt för de som är utrikes födda, då den uppgiften registreras på samtliga individer i Treserva baserat på Skatteverkets register. Utifrån ett sådant urval skulle kostnaden för insatser till utrikes födda teoretiskt sett kunna beräknas manuellt. Antingen genom att koppla en schablonkostnad per insatsdygn för respektive insatstyp. Eller genom att ta fram den exakta kostnaden på individnivå, vilket ger en mer exakt sammanställning men är mer resurskrävande att genomföra. Det är dock inte möjligt utifrån nuvarande registrering i Treserva att avgränsa olika grupper av utrikes födda, till exempel asylinvandrare, vilket är den grupp som under sina första två år i kommunen ingår i etableringsfasen. Det hade krävt en anpassning av registreringen i Treserva. I Treserva återfinns enbart uppgifter kopplade till myndighetsutövning, exempelvis försörjningsstöd eller placeringar. Kostnader för öppna insatser måste följas upp på annat sätt. Ett alternativt sätt att genomföra ett migrationspolitiskt bokslut är att beräkna kostnader och intäkter med hjälp av en statistisk modell där kommunens befintliga redovisning samkörs med extern statistik. För detta krävs ytterligare personalresurser med relevant kompetens eller att en extern aktör anlitas. Ett sådant arbete bör ske på stadenövergripande nivå och inte skjutas ut till respektive förvaltning. Etableringsfasen - Möjlig att redovisa Stadens etableringsenhet, organiserad i socialförvaltning Centrum, ansvarar för mottagandet av nyanlända under de två år som etableringsfasen pågår. Under denna tid har kommunen rätt till statlig ersättning för vissa kostnader. I dagsläget genomförs ett bokslut för målgruppen som befinner sig i etableringsfasen inom ramen för det ordinarie bokslutet på socialförvaltningen Centrum. I bokslutet redovisas nettokostnaderna för gruppen, dvs både kostnader för insatser och intäkter från statlig ersättning. Dessutom redovisas utvecklingen av antal som deltar och vilka insatser som genomförs. Svårigheter med ett migrationspolitiskt bokslut Etableringsfasen för nyanlända är möjlig att redogöra för i ett bokslut, vilket redan görs inom ramen för Socialförvaltning Centrums ordinarie bokslut. Att fortsätta följa denna målgrupp i detalj efter att etableringsfasen har passerat blir mer komplext eftersom berörda individer då inte längre särredovisas i stadens system, vilket innebär att kostnader och intäkter inte kan specificeras. Under rubriken ”Teknisk kapacitet” beskrivs förutsättningarna för att sammanställa socialtjänstens kostnader för migranter, efter etableringsfasen. Det är möjligt att göra, om resurser tillsätts för bearbetning av statistik och ekonomi. Sannolikt behöver ekonomisystem och verksamhetssystem anpassas med ny kodning. Ett bokslut är per definition en redovisning av ekonomiskt resultat vilket innehåller både kostnader och intäkter. Även om system och processer anpassas för att följa kostnader för målgruppen så återstår en utmaning i att sammanställa de intäkter som genereras av målgruppen. Det handlar främst om skatteintäkter men även statliga bidrag som kommunen får, både riktade bidrag och intäkter från det kommunala utjämningssystemet, vilket beräknas bland annat utifrån kommunens demografiska och socioekonomiska struktur. För att årligen beräkna och kvalitetssäkra underlag till ett migrationspolitiskt bokslut skulle nationalekonomisk kompetens behöva tillföras. Resursbehov För att genomföra ett migrationspolitiskt bokslut skulle resurser i form av tid för personal behöva utökas inom områdena ekonomi och uppföljning, men sannolikt skulle även ny kompetens behöva tillföras. Det gäller särskilt i ett uppstartskede för att utreda avgränsningar och tillvägagångssätt, utarbeta regelverk och processer samt anpassa registrering i berörda system. Sammanfattning och förvaltningens bedömning Ett bokslut är per definition en redovisning av ekonomiskt resultat vilket innehåller både kostnader och intäkter. I dagsläget är det möjligt att redovisa kostnader och intäkter för etableringsfasen i ett bokslut, genom användning av befintliga system och data. Men ett migrationspolitiskt bokslut som även redovisar kostnader och intäkter efter etableringsfasen, i enlighet med hur vi tolkar motionärernas intention, är komplext och kommer ta betydande resurser i anspråk både innan, under och efter produktion av ett sådant. Resurser i form av tid för personal, kompetensutveckling och anpassning i berörda system. Därtill resurser för att utarbeta riktlinjer, processer och strukturer för att producera och därefter omhänderta de insikter som ett migrationspolitiskt bokslut kan ge. Till detta kan föras att Ale kommuns migrationspolitiska bokslut inte resulterat i några nya förslag eller åtgärder. Det förefaller inte finnas planer på att upprätta ytterligare migrationspolitiska bokslut i Ale kommun. Utifrån ovan resonemang är förvaltningens bedömning att motionen bör avstyrkas. Socialförvaltningen Centrum Sandra Säljö Förvaltningsdirektör Bilaga 3 Socialnämnd Nordost Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum: 2025-02-25 § 67 N163-1465/24 Svar på remiss - Motion av Jörgen Fogelklou (SD) och Lena Ferm (SD) om att årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut Ärendet Jörgen Fogelklou (SD) och Lena Ferm (SD) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige som föreslår att kommunstyrelsen årligen får i uppdrag att upprätta ett migrationspolitiskt bokslut som ska godkännas i kommunfullmäktige. Motionärerna framhåller att väl underbyggda beslut kräver tydliga beslutsunderlag. I detta fall om migrationspolitikens ekonomiska konsekvenser i Göteborg, så att dessa åskådliggörs. Dels för politiker, dels för kommunens invånare. Ärendet har remitterats till socialnämnd Nordost för yttrande Handling Förvaltningens tjänsteutlåtande daterat 2025-01-17. Beslut 1. Socialförvaltningen Nordost avstyrker förslag om att årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut. 2. Socialnämnden Nordost översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. 3. Socialnämnden Nordost förklarar paragrafen omedelbart justerat. ___________ Expedieras Kommunstyrelsen Dag för justering 2025-02-25 Socialnämnd Nordost Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum: 2025-02-25 Vid protokollet Sekreterare Annika Funkqvist Ordförande Justerande Lena Landén-Ohlsson (S) Zagros Hama (M) Socialförvaltning Nordost Tjänsteutlåtande Handläggare: Emil Ansari Utfärdat 2025-01-17 Telefon: 031 365 00 00 Diarienummer N163-1465/24 E-post: emil.ansari@socialnordost.goteborg.se Motion av Jörgen Fogelklou (SD) och Lena Ferm (SD) om att årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut Förslag till beslut 1. Socialförvaltningen Nordost avstyrker förslag om att årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut. 2. Socialnämnden Nordost översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. 3. Socialnämnden Nordost förklarar paragrafen omedelbart justerat. Sammanfattning Motionen från Jörgen Fogelklou (SD) och Lena Ferm (SD) föreslår ett årligt migrationspolitiskt bokslut för att tydliggöra migrationens ekonomiska konsekvenser i Göteborg. Syftet är att skapa bättre beslutsunderlag för både politiker och invånare. Ärendet gäller en remiss till Socialnämnd Nordost och Socialnämnd Centrum för yttrande angående motionen. Kommunstyrelsen ska ha yttrandet senast den 28 februari. Bokslutet skulle redovisa kostnader och intäkter kopplade till migration, såsom mottagande av nyanlända, arbetsmarknadsåtgärder och socialt stöd. Förvaltningen konstaterar att det redan finns system för att redovisa etableringsfasen, men att ett fullständigt bokslut kräver betydande anpassningar av befintliga system och processer. För att implementera ett migrationspolitiskt bokslut krävs resurser för att utveckla riktlinjer, systemstöd och kompetens. Det finns utmaningar i att följa upp kostnader och intäkter för migranter efter etableringsfasen. Förvaltningen betonar att utan tydliga mål och strukturer riskerar bokslutet att bli resurskrävande utan att leda till konkret nytta. Förvaltningen bedömer därför att motionen bör avstyrkas. Bedömning ur ekonomisk dimension Att redovisa ekonomiska konsekvenser av politiska beslut är generellt sett en god idé och i flera fall en lagstadgad skyldighet för kommuner. Ett migrationspolitiskt bokslut kan ge kommunen möjlighet att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av migrationspolitikens genomförande, och således kunskap som kan ligga till grund för beslut om budgetjusteringar, resursallokering och prioriteringar. Genom att särredovisa kostnader för specifika grupper, som exempelvis migranter, får kommunen tydligare bild av de resurser som krävs för att hantera dessa grupper. Om de har större behov av stöd inom vissa områden kan detta medföra en ökning av kortsiktiga driftskostnader. Det kan även, om bokslutet kan visa på behov av ökad resursallokering för arbetet med integration, leda till fler och intensivare insatser för gruppen vilket på lång sikt kan medföra vinster i form av ökade skatteintäkter och minskade behov av sociala insatser. Kommuners ansvar för och krav på redovisning av intäkter och kostnader är reglerat i lagstiftning och styrs praktiskt genom stadens riktlinjer och interna processer. Dessa riktlinjer specificerar hur den ekonomiska redovisningen ska genomföras, vilket innebär att kommunen har utpekade funktioner och avdelningar som ansvarar för att följa gällande lagkrav och säkerställa korrekt redovisning av de kommunala resurserna. Kommunens ekonomiavdelningar ansvarar för arbetet, där olika funktioner har särskilda rutiner för hur respektive del av arbetet ska genomföras. I kontrast till detta är ett migrationspolitiskt bokslut ospecificerat i lagtexten. Det finns ingen lagstadgad skyldighet för kommuner att genomföra ett sådant bokslut, varför det saknas riktlinjer för hur en sådan process ska hanteras. Detta innebär att genomförandet av ett migrationspolitiskt bokslut inte är en naturlig del av den ordinarie ekonomiska redovisningen och kräver därför särskild styrning och resurssättning för att säkerställa att det sker på ett korrekt och effektivt sätt. Utan ett tydligt ramverk och ansvar för genomförandet finns en risk för otydlighet i både uppföljning och rapportering. För ett migrationspolitiskt bokslut krävs att rätt resurser, funktioner och stöd finns på plats. Utan det, kan det innebära att arbetet blir ineffektivt och inte skapar det mervärde som avses. Vidare skulle det krävas för att kunna genomföra ett migrationspolitiskt bokslut att det finns dedikerade funktioner och riktlinjer för denna uppgift, likt de som redan existerar för den ordinarie ekonomiska redovisningen. Dessutom skulle en resurssättning behövas i form av personal, utveckling av systemstöd och tid för att säkerställa att särredovisning av migrationskostnader inte bara är en teoretisk möjlighet utan också genomförs på ett sätt som kan ge konkret värde i kommunens ekonomiska och sociala planering för målgruppen. Genomförandet av ett migrationspolitiskt bokslut handlar inte bara om att ha rätt ekonomiska underlag, utan också om att säkerställa en struktur för hur dessa underlag används och redovisas. Ett migrationspolitiskt bokslut innebär således inte bara en utmaning utan även en kostnad för kommunen att skapa en ny struktur för ansvar och styrning, där kostnader kopplade till migrationspolitiska mål och resursanvändning kan följas upp och justeras utifrån de insikter som ett sådant bokslut kan ge. Bedömning ur ekologisk dimension Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimensionen Migration leder till både utmaningar och möjligheter. Till utmaningarna hör att hög arbetslöshet och utanförskap bland utrikes födda skapar sociala och ekonomiska svårigheter för samhället och för den enskilde. Detta ställer krav på effektiva integrationsinsatser för att motverka just social segregation och utanförskap. Ur ett socialt perspektiv finns det såväl negativa som positiva aspekter att beakta av ett migrationspolitiskt bokslut. När kostnader särredovisas för specifika grupper, såsom utrikes födda eller nyanlända, finns risken att dessa grupper stigmatiseras. Om det framgår att en stor del av kommunens kostnader går till att stödja migranter eller asylsökande, kan det bidra till negativa fördomar om dessa grupper. Detta kan i sin tur leda till ökad social segregation och utanförskap. Samtidigt är det viktigt att förstå vilka kostnader som kan förknippas med en målgrupp för de insatser som ges målgruppen. Sådan kunskap kan ligga till grund för beslut om kommunens resursfördelning, budgetjusteringar och prioriteringar. Ett exempel på särredovisning som görs i dagsläget inom socialtjänsten är av ensamkommande flyktingbarn fram tills dess att den enskilde fyller 18 år. Alla kostnader för den enskilde i nämnda målgrupp kopplas till en kod. Sammanställningen av kostnaderna för målgruppen ligger sedan till grund för ansökan om ersättning genom statliga medel. Ett annat exempel på särredovisning är kostnader för målgruppen som kallas avhoppare. Med det underlaget som särredovisningen ger kan kommunen ansöka om ersättning för vissa kostnader för målgruppen avhoppare hos Polismyndigheten. I och med detta behöver inte kommunen stå för samtliga kostnader för de målgrupperna vilket innebär att resurser inte behöver omfördelas från andra viktiga områden eller målgrupper. Ett migrationspolitiskt bokslut kan vara ett värdefullt verktyg för kommunen, förutsatt att underlagen används på ett sätt som skapar konkret nytta för berörda verksamheter. Om syftet med bokslutet inte är tydligt definierat eller om det inte är kopplat till konkreta åtgärder, finns risken att det blir en produkt som tar resurser i anspråk utan att ge mervärde för vare sig verksamheterna eller kommunens invånare. Det är därför avgörande att ett sådant bokslut utformas och implementeras med en klar strategi och uppföljning av de långsiktiga effekterna för att säkerställa att det bidrar till positiva sociala resultat och en effektiv resursanvändning för berörda verksamheter. Samverkan Information har lämnats i förvaltningens samverkansgrupp (FSG) 2025-02-04. Bilagor 1. Motion av Jörgen Fogelklou (SD) och Lena Ferm (SD) om att årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut. Ärendet Jörgen Fogelklou (SD) och Lena Ferm (SD) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige som föreslår att kommunstyrelsen årligen får i uppdrag att upprätta ett migrationspolitiskt bokslut som ska godkännas i kommunfullmäktige. Motionärerna framhåller att väl underbyggda beslut kräver tydliga beslutsunderlag. I detta fall om migrationspolitikens ekonomiska konsekvenser i Göteborg, så att dessa åskådliggörs. Dels för politiker, dels för kommunens invånare. Ärendet har remitterats till socialnämnd Nordost för yttrande och ska vara kommunstyrelsen tillhanda den 28 februari. Beskrivning av ärendet Motionärernas intention Motionärerna framhåller att många kommuner, så också Göteborg, har uttryckt att den statliga ersättningen som betalas ut under en begränsad tid till kommuner för mottagande av migranter varit ett välkommet tillskott i kommunernas kassor. Emellertid täcker de statliga bidragen bara 20–22 procent av kommunernas verkliga kostnader, menar motionärerna, då en stor del av de mottagna migranterna under många år, av olika orsaker, inte lyckas etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. Eftersom detta innebär en kostnad för kommunen är en uppföljning och utvärdering på kommunal nivå, där migrationens ekonomiska konsekvenser utreds, enligt motionärerna nödvändig. Bokslut I Göteborgs stad finns en struktur och tidplan för bokslut som ska följas av bland andra kommunens nämnder. Processen för bokslut och rapportering syftar till att säkra god kvalitet och efterlevnad utifrån gällande lagar och rekommendationer. Kommuners bokslut styrs av Kommunallag (2017:725) och Lag (2018:2597) om kommuners och regioners bokslut och årsredovisning. Bokslut innebär en redovisning av kommunens ekonomiska resultat och ställning, inklusive en resultaträkning och balansräkning, som sammanfattar verksamhetens kostnader, intäkter och tillgångar vid periodens slut. Ett migrationspolitiskt bokslut Det finns ett antal övergripande kostnadsposter inom kommunen som kan relateras till migration och integration av migranter, och som skulle kunna redovisas i ett migrationspolitiskt bokslut. Ett migrationspolitiskt bokslut skulle hypotetiskt sett kunna redovisa: • mottagande och etablering av nyanlända, • arbetsmarknadsåtgärder, • socialt stöd och integration, • ekonomiskt bistånd, • skatteintäkter, samt därtill en jämförelse av prognosticerade kostnader på ovan nämnda poster och faktiska kostnader. Migrationspolitiskt bokslut i Ale kommun Ale kommun, som motionärerna refererar till, har tagit fram ett migrationspolitiskt bokslut på 2022 års siffror och statistik (Migrationspolitiskt bokslut 2022, d.nr. KS 2023/554). Ale kommun skriver att bokslutet redovisar kostnader och intäkter kopplade till första generationens migranter, vilka man definierar som individer födda utanför, men boendes i, Sverige. Förutom kostnader och intäkter per nämnd redovisas även respektive nämnds uppdrag till den definierade gruppen samt relevanta nyckeltal. Enligt uppgifter från tjänstemän i Ale kommun har deras migrationspolitiska bokslut inte resulterat i några nya förslag eller åtgärder. Det förefaller inte heller finnas planer på att upprätta ett migrationspolitiskt bokslut igen. Ale kommun beskriver att ett migrationspolitiskt bokslut är komplext eftersom det är svårt att särredovisa gruppen utrikes födda, vilket gör att vissa kostnader och intäkter inte kan specificeras. Som exempel framhåller kommunen det kommunala utjämningssystemet, där parametrar som barnfattigdom och låg utbildningsnivå påverkar intäkterna, och att det inte går att fastställa hur utrikes födda påverkar dessa parametrar. Således kan kommunen inte redovisa dessa effekter i bokslutet. Skatteintäkter från den definierade gruppen eller äldreomsorgskostnader för denna grupp redovisas däremot inte, eftersom kommunen uppger att detta inte går att särredovisa. Fokus har i stället lagts på kostnader och intäkter som kan kopplas tydligt till utrikes födda (så som man valt att definiera gruppen), främst inom välfärdsinsatser där statligt stöd finns för att täcka kostnader. En kort sammanfattning av Ale kommuns migrationspolitiska bokslut: Redovisade kostnader: • Socialnämnden har kostnader på 16 miljoner kronor för etablering av nyanlända och för ensamkommande barn. Kostnaderna omfattar bland annat ekonomiskt bistånd, boende, SFI, tolkning, och samhällsorientering. • Utbildningsnämnden har kostnader på 20 miljoner kronor, som täcker modersmålsundervisning, studiehandledning, förberedelsegrupp för nyanlända, och språkintroduktion. Redovisade intäkter: • Socialnämnden har intäkter på 13 miljoner kronor, främst från schablonersättning för nyanlända. • Utbildningsnämnden har intäkter på cirka 4,5 miljoner kronor, från Migrationsverket och etableringsersättning. Missvisande redovisning: • Modersmålsundervisning: Kostnader för modersmålsundervisning menar kommunen är missvisande, eftersom det inte går att särredovisa för utrikes födda. Undervisningen redovisas generellt för alla som deltar, men det är svårt att fastställa exakt andel för utrikes födda, vilket gör denna post mindre exakt. Övriga kostnader: • Förberedelser för mottagande enligt massflyktsdirektivet (t.ex. från Ukraina) och språkcaféer är även de kostnader som redovisas, men de utgör mindre poster. Övriga kommentarer: • I övriga nämnder redovisas inga större kostnader eller intäkter relaterade till migration, vilket beror på att dessa inte har direkt ansvar för migrationsfrågor Förvaltningens bedömning Under denna rubrik redogör förvaltningen för vilken teknisk kapacitet som finns tillgänglig, existerande möjligheter, utmaningar med att ta fram ett migrationspolitiskt bokslut samt resursbehov. Teknisk kapacitet: systemresurser och datainsamling I förvaltningens internredovisning kan vi idag följa kostnader och intäkter utifrån organisation, insatstyp eller kostnadsslag som exempelvis kostnad för placeringar enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) eller konsulttjänster. Förvaltningen saknar däremot koddelar som gör det möjligt att särskilja kostnader och intäkter för specifika grupper, till exempel migranter. Undantag från detta är etableringsfasen och samhällsorienterande insatser där specifika koder används som gör det möjligt att särskilja målgruppen. För att kunna genomföra ett migrationspolitiskt bokslut som ger en korrekt bild av kommunens kostnader för gruppen migranter, även för de som har lämnat etableringsfasen, så krävs ny kodning i flera system. Ett sätt att härleda kostnader för de insatser som socialtjänsten beviljar är att utgå ifrån statistik från socialtjänstens verksamhetssystem Treserva. Det är redan i dagsläget möjligt att sammanställa insatsstatistik från Treserva specifikt för de som är utrikes födda, då den uppgiften registreras på samtliga individer i Treserva baserat på Skatteverkets register. Utifrån ett sådant urval skulle kostnaden för insatser till utrikes födda teoretiskt sett kunna beräknas manuellt. Antingen genom att koppla en schablonkostnad per insatsdygn för respektive insatstyp. Eller genom att ta fram den exakta kostnaden på individnivå, vilket ger en mer exakt sammanställning men är mer resurskrävande att genomföra. Det är dock inte möjligt utifrån nuvarande registrering i Treserva att avgränsa olika grupper av utrikes födda, till exempel asylinvandrare, vilket är den grupp som under sina första två år i kommunen ingår i etableringsfasen. Det hade krävt en anpassning av registreringen i Treserva. I Treserva återfinns enbart uppgifter kopplade till myndighetsutövning, exempelvis försörjningsstöd eller placeringar. Kostnader för öppna insatser måste följas upp på annat sätt. Ett alternativt sätt att genomföra ett migrationspolitiskt bokslut är att beräkna kostnader och intäkter med hjälp av en statistisk modell där kommunens befintliga redovisning samkörs med extern statistik. För detta krävs ytterligare personalresurser med relevant kompetens eller att en extern aktör anlitas. Ett sådant arbete bör ske på stadenövergripande nivå och inte skjutas ut till respektive förvaltning. Etableringsfasen - Möjlig att redovisa Stadens etableringsenhet, organiserad i socialförvaltning Centrum, ansvarar för mottagandet av nyanlända under de två år som etableringsfasen pågår. Under denna tid har kommunen rätt till statlig ersättning för vissa kostnader. I dagsläget genomförs ett bokslut för målgruppen som befinner sig i etableringsfasen inom ramen för det ordinarie bokslutet på socialförvaltningen Centrum. I bokslutet redovisas nettokostnaderna för gruppen, dvs både kostnader för insatser och intäkter från statlig ersättning. Dessutom redovisas utvecklingen av antal som deltar och vilka insatser som genomförs. Svårigheter med ett migrationspolitiskt bokslut Etableringsfasen för nyanlända är möjlig att redogöra för i ett bokslut, vilket redan görs inom ramen för Socialförvaltning Centrums ordinarie bokslut. Att fortsätta följa denna målgrupp i detalj efter att etableringsfasen har passerat blir mer komplext eftersom berörda individer då inte längre särredovisas i stadens system, vilket innebär att kostnader och intäkter inte kan specificeras. Under rubriken ”Teknisk kapacitet” beskrivs förutsättningarna för att sammanställa socialtjänstens kostnader för migranter, efter etableringsfasen. Det är möjligt att göra, om resurser tillsätts för bearbetning av statistik och ekonomi. Sannolikt behöver ekonomisystem och verksamhetssystem anpassas med ny kodning. Ett bokslut är per definition en redovisning av ekonomiskt resultat vilket innehåller både kostnader och intäkter. Även om system och processer anpassas för att följa kostnader för målgruppen så återstår en utmaning i att sammanställa de intäkter som genereras av målgruppen. Det handlar främst om skatteintäkter men även statliga bidrag som kommunen får, både riktade bidrag och intäkter från det kommunala utjämningssystemet, vilket beräknas bland annat utifrån kommunens demografiska och socioekonomiska struktur. För att årligen beräkna och kvalitetssäkra underlag till ett migrationspolitiskt bokslut skulle nationalekonomisk kompetens behöva tillföras. Resursbehov För att genomföra ett migrationspolitiskt bokslut skulle resurser i form av tid för personal behöva utökas inom områdena ekonomi och uppföljning, men sannolikt skulle även ny kompetens behöva tillföras. Det gäller särskilt i ett uppstartskede för att utreda avgränsningar och tillvägagångssätt, utarbeta regelverk och processer samt anpassa registrering i berörda system. Sammanfattning och förvaltningens bedömning Ett bokslut är per definition en redovisning av ekonomiskt resultat vilket innehåller både kostnader och intäkter. I dagsläget är det möjligt att redovisa kostnader och intäkter för etableringsfasen i ett bokslut, genom användning av befintliga system och data. Men ett migrationspolitiskt bokslut som även redovisar kostnader och intäkter efter etableringsfasen, i enlighet med hur vi tolkar motionärernas intention, är komplext och kommer ta betydande resurser i anspråk både innan, under och efter produktion av ett sådant. Resurser i form av tid för personal, kompetensutveckling och anpassning i berörda system. Därtill resurser för att utarbeta riktlinjer, processer och strukturer för att producera och därefter omhänderta de insikter som ett migrationspolitiskt bokslut kan ge. Till detta kan föras att Ale kommuns migrationspolitiska bokslut inte resulterat i några nya förslag eller åtgärder och att det inte förefaller finnas planer på att upprätta ytterligare migrationspolitiska bokslut i Ale kommun. Utifrån ovan resonemang är förvaltningens bedömning att motionen avstyrks. Protokollsutdrag skickas till Socialförvaltning Nordost Stadsledningskontoret Fredrik Johansson Niklas Lindebäck Förvaltningsdirektör Avdelningschef Ekonomi
Då är faktiskt talarlistan tom. Kan vi hälsa övningen avslutad? Svar ja. Under överläggningen yrkar Petra Elf, Camilla Widman, Johan Zandin bifall till kommunstyrelsens förslag. Hans Arby bifall till motionen. Martin Wannholt, Kalle Bäck och Ann Catrine Fogelgren att fullmäktige beslutar bifalla yrkandet från D, M, L och KD den 26 november 2025. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkänns den ordningen? Svar ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Bifalles förslaget från Hans Arby? ja. Bifalles förslaget från Martin Wannholt med flera? Ja. jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering. Votering är begärd, ska jag extra säga. Ser ut som de flesta är inne. Men då är det kommunstyrelsens förslag som är ja-proposition i huvudförhandlingen. Och för att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslag från Hans Arby som motförslag? Antas förslag från Martin Wannholt med flera som motförslag? Ja. Jag anser att förslag från Martin Wannholt med flera antagits som motförslag. Okej. Votering begärd och ska verkställas. Då. Ska vi rösta om ett motförslag? Då är det ja för förslaget från Martin Wannholt med flera, och sen nej för förslaget från Hans Arby. Omröstningen är startad. Det är individuell omröstning, det är inte gruppövning. Man behöver inte diskutera. Jag stoppar omröstningen och finner att med 38 röster mot 3 så har förslaget från Martin Wannholt med flera antagits som motförslag. Då kan vi gå till huvudvoteringen. Då är det ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Martin Wannholt med flera. Jag startar omröstningen. Stoppar omröstningen och finner att kommunfullmäktige med 40 röster mot 38 bifallit kommunstyrelsens förslag. årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut
Då ska vi säga att klockan är 17.25 och vi är på ärende nummer 24 som innebär den andra motionen. Det gäller motion av Jörgen Fogelklou och Lena Ferm om att årligen upprätta ett migrationspolitiskt bokslut. Kommunstyrelsen föreslår att den av Jörgen Fogelklou och Lena Ferm väckta motionen avslås. Här har vi talarlistan. Vi börjar med Jörgen Fogelklou först, SD. Därefter Lena Ferm, SD. Varsågod Jörgen.
Tack för ordet, herr ordförande, fullmäktige, åhörare och alla Sverigevänner. Ja, en motion om ett migrationspolitiskt bokslut. Det här är en gammal motion från mig. Någon gång, jag vet inte, förrförra mandatperioden som vi lade in den här och sedan så tyckte delar av vår fullmäktigegrupp att vi skulle lägga in den här igen och det har vi. Jag har ju länge påstått att hade ni sagt ja till detta för flera år sedan, så hade ni kunnat slagit undan benen på oss och sagt att detta är ju en vinst. Men ni vill ju inte titta på vad det är för kostnader. Så därför fortsätter den här debatten. Nu har ju till exempel, och idag så har vi ju en debatt om ett ganska högt återvandringsbidrag. Man kan diskutera den summan som faktiskt diskuteras. Men med ett migrationspolitiskt politiskt beslut så hade ni kunnat sett om det kommer bli en vinst eller förlust. Fakta är ju aldrig fel, det är på välgrundade fakta som vi ska ta beslut i den här församlingen. Ale kommun har gjort detta nu och de har kommit fram till, Ale är en ganska liten kommun. Där har man sagt att nettokostnaden för Ale kommun är mellan 19, 2 miljoner och 16 miljoner kronor. Kan ni då tänka er vad det rör sig om i Göteborg? Vi kan idag i princip räkna på allting. Vi är ganska duktiga på detta. Vi vet vad en skruv på Sahlgrenska kostar. Eller en säng eller en tvätt. Så det här är klart att vi ska säga ja till. Och sen ska vi ju se vad vi använder fakta till. Men att ta reda på detta är väl en. Så jag yrkar med det sagt bifall till motionen.
Tack Jörgen! Då lämnar jag ordet till Lena Ferm, därefter Hannah Klang. Okej, men hon har ju tryckt in sig. Nej, vi tar bort. Då är det Hannah Klang. Därefter Alfred Ekman. Varsågod Hannah!
Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. Jag vill börja med att yrka avslag på motionen. Jag blir väldigt illa till mods när jag läste den här motionen. Idén om ett migrationspolitiskt bokslut handlar i grunden om något djupt problematiskt. Att börja räkna på vissa människor som om de vore kostnadsposter i ett excelark och som om de bara innebär utgifter. Vi vet att migration innebär både utmaningar och möjligheter för alla inblandade. Men att försöka kostnadsätta människor och sätta ett minus framför vissa specifika grupper i kommunens räkenskaper leder inte till bättre beslut, bara till ökad polarisering, vilket tydligt också är motionärens syfte. För alla människor, både kostar och bidrar till samhället. Det går inte att sätta en siffra på vad olika människor bidrar med och vad de kostar under en livstid. Det vore dessutom helt absurt att se varje människas liv som att den måste gå jämnt upp eller sluta på plus i kalkylerna. Det kommer alltid variera, men här vill SD bara titta på en specifik grupp och vad den kostar. Det riskerar att skapa bilden av att vissa göteborgare är en börda snarare än en tillgång. Det gör oss inte till en mer sammanhållen stad. Det gör oss kallare, hårdare och elakare. Jag funderar på vad som blir nästa förslag från SD. Kanske ett bokslut över kostnader för alla som blir funktionsvarierade, eller sjuka, eller äldre? För när man börjar sätta prislappar på människor så har man redan förlorat något av sin mänsklighet. För mig är det självklart att människor inte definieras av kostnader. Det är våra medborgare, våra grannar och våra framtida kollegor.
Tack Hannah! På detta har Jörgen Fogelklou begärt en replik. Varsågod Jörgen!
Tack för ordet! Ja Hannah, jag skulle snarare hävda att detta ökar transparensen och faktabaserat underlag. Vi skulle tydligt kunna få direkta och indirekta kostnader för mottagande, etablering och integration samt identifiera luckor i de statliga. ersättningarna. Det är ju det här vi ska titta på. Vi ska även titta på den ekonomiska bedömningen och konsekvenser. Ger vi kommuner dem rätt verktyg att påverka resurser, intäkter och långsiktiga effekter utan att skapa nya strukturer? Det är också en värdefull politik för integration. Kan vi motverka segregation genom bättre resursallokering? Skapa värden om underlagen används rätt? Men även sociala och ekonomiska fördelar, tack.
Tack Jörgen! På detta har Hannah begärt en kontrareplik. Varsågod Hannah!
Tack ordförande! Jag vill bara fråga vilka mer grupper vill ni ha sådant här bokslut över? Är det några andra grupper i samhället ni vill göra liknande typer av beräkningar på? För jag undrade lite i mitt inlägg, men jag fick inget svar på det. Du får gärna svara på vilka andra grupper du vill räkna på.
Tack Hannah! På detta har Jörgen begärt sin andra och sista replik. Varsågod Jörgen!
Tack. Nästan alla grupper räknas ju på kostnader och intäkter. Det görs idag. Vi vet vad pensionärer kostar. Vi vet vad arbetslösheten kostar. Vi vill veta vad migrationen kostar. Det är ju inga konstigheter. Vi ska ju ta beslut utifrån fakta. Vi måste ju veta sådana här saker. Vi tar ju inga beslut om saker. utan att vi har ekonomiska fakta som grund. Det är ju inga konstigheter. Vi räknar på allting i samhället. Tack!
Då är vi tillbaka i talarlistan och vi börjar med Alfred Ekman. Därefter Nina Miskovsky. Varsågod Alfred!
Tack för ordet ordförande, fullmäktige och göteborgare. Idag och här och nu har vi att hantera en motion från Sverigedemokraterna som vill använda skattepengar till sin egen plakatpolitik. Förslaget leder till ännu mer administration och kommer ge otroligt skakiga beräkningar. Man föreslår alltså att peka ut en viss grupp i samhället och vad dessa eventuellt kostar. Svaret från förvaltningarna är att det inte är möjligt att ta fram på ett seriöst sätt. Att SD ändå vill rösta igenom förslaget går inte att tolka på något annat sätt än att de vill ta pengar från välfärden till sina egna opinionsverktyg. Jag vill understryka att ni lurar ingen med att ni står här och är oroliga över att vi lägger för lite pengar på integration och att nya göteborgare ska snabbare komma i arbete. För däremot har ni stått här i denna talarstol och kommit med många pekpinnar, vad nya göteborgare får göra och inte göra i Sverigedemokraternas Göteborg. Jag föreslår i stället ett tidigare regeringsbokslut, att vi räknar på vad SD-regeringen kostar oss vanliga göteborgare. Vad kostar det när SD-regeringen tvingar fram nedskärningar i förskola och skola och på våra barn så det inte kan bli det de drömmer om? Och vad kostar det vad ni själva lägger i er KF-budget, när ni helt totalt underfinansierar socialnämnden, förskola och grundskola? Och vad kostar det inte när folk får stå i orimligt långa vårdköer, rekordlånga vårdköer i lidande, men också att de inte kan vara med och bidra i samhället för de är sjuka? Och vad kostar det inte för en vanlig göteborgare när SD-regeringen inte lyfte ett finger när matpriserna skenade härom året? Och vad kostar det inte för samhället att vi har så många onödigt arbetslösa för att SD-regeringen inte har någon politik för att få människor i arbete? Jag yrkar avslag på motionen. Därmed bifall till Kommunstyrelsens förslag. Tack!
Tack, och med detta har Jörgen Fogelklou begärt en replik. Varsågod Jörgen!
Tack! Först kanske jag måste informera Alfred att vi inte sitter i regeringen. Men du använder ju den här retoriken som din mästare Jonas Attenius (S) antagligen har lärt dig. Stå här och prata om rikspolitik i stället för att du tar ansvar för politiken i kommunen som du är med och styr. Men jag ska lugna dig med att det här inte är någon dyr eller administrativt jättekaos. I Ale kommun så tog det ett par veckor för en tjänsteman att ta fram detta. Du kanske ska gå och lära dig från det moderatledda och SD-ledda Ale, i stället för att skapa en gigantisk administration här i Göteborg, tack.
Då lämnar jag ordet till Alfred Ekman (S) för andra replik. Varsågod Alfred!
Tack för ordet igen, ordförande, fullmäktige, göteborgare. Jonas är mycket men kanske inte just min mästare. Jag sa också Tidöregeringen och Sverigedemokratiska regeringen eftersom ni är ett stödparti till den sittande regeringen och ni sitter också med i Regeringskansliet och går igenom all politik som regeringen föreslår. Det är allvarligt att ni inte tar ansvar för den politik som förs. i Sverige, det är ni som ser till vilken politik det är i Sverige. Men vi ska ha en kommunpolitisk debatt och vi vill också säga det att den här motionen att beräkna det här, det är inte ens kommunal politik utan det är rikspolitiken. Så vi ska hålla oss till kommunpolitiken. Och just därför nämnde jag också er underfinansiering av grundskolan, förskolan och även socialnämnden i er egen budget. Och vad kostar inte det samhället? Så vi kan ha en, om vi ändå håller på med en tidigare regerings bokslut, kan vi också ha en SD-KF-budgetförslag. bokslut. Kan vi göra det också?
Då har Jörgen Fogelklou begärt sin andra och sista replik. Varsågod Jörgen.
Jag måste bara säga att det är ändå någonstans glädjande för väljarna att få reda på detta, att om Socialdemokraterna får makten i Sverige så kommer deras första och nästan enda politik vara att utreda vad Sverigedemokraterna har kostat. Inte att hjälpa människorna i Sverige. Det tycker jag att väljarna är betjänta av att få ut, tack för det Alfred.
Då får Alfred andra och sista replik. Varsågod Alfred!
Tack för ordet. Ja nu är det så att det är ni som har skrivit en motion om bokslut som skapar mer administration och tar pengar från välfärden till ert partis opinionsverktyg. Jag har inte skrivit någon sådan motion. Jag föreslog det i talarstolen som retorisk figur. Jag kommer inte lägga ett förslag eller motion om att göra det för det är absurt, lika absurt som ert förslag. Jag kan också säga något. som är ännu billigare, även om det var så att Arla bara hade en tjänsteperson, är att ni kan gå in och läsa de handlingar från till exempel socialnämnden Centrum som har etableringsstödet, vad det kostar per år. Det finns många olika. Ni kan gå in och läsa i de olika nämnderna och plussa ihop det själv om ni tycker det är så himla intressant.
Tack. Jörgen, du har ju haft två repliker, tyvärr. Du får gärna sätta upp dig, men just nu får du inte ordet. Då går vi tillbaka till talarlistan.
Tack ordförande! I Riksrevisionens granskning av 2017–2018 konstateras att ersättningssystemet för nyanlända är icke ändamålsenligt, föråldrat och onödigt komplicerat och det saknas en god överblick över de faktiska kostnader kommuner har för mottagande och etablering. Därför är det svårt att avgöra om ersättningarna täcker de verkliga behoven. Storstadskommuner uppskattar dessutom ofta att statens ersättning är lägre än deras faktiska kostnader, medan mindre kommuner i högre grad bedömer att ersättningen motsvarar eller överstiger kostnaderna. Det beror på att insatserna kostar olika mycket beroende på kommunens organisation och individens behov. Det är heller inte helt tydligt vad ersättningarna egentligen ska täcka. Det så kallade glappet mellan statens ersättning för etablerade kommuner, av nyanlända och de verkliga kostnaderna har setts som ett problem inom socialförvaltningarna under många år som jag har varit i de här frågorna. Det behövs en samlad bild av vad de faktiska kostnaderna för kommunen är under etableringstiden för nyanlända för att synliggöra vad det faktiska glappet mellan ersättningarna är. Dessutom kan man läsa i remissvaren att en sådan sammanställning är möjlig att göra. Därför anser vi att det är viktigt att få en överblick gällande kostnaderna. och statliga ersättningar under etableringstiden. Men man kan notera att det statliga bidraget för etableringen har höjts kraftigt från 24 till 25, från cirka 90 miljoner till 156. Även om vi tar emot färre nyanlända så har kostnaden per individ ökat. Därför behövs en tydlig bild av kostnader och en analys om bakomliggande orsaker för att vi ska komma till rätta med en eventuell grabb. Vissa delar i SD:s yrkande är dock inte genomförbara när det gäller insamling av uppgifter efter etableringstid. Jag vill yrka bifall till yrkandet från M och D och avslag på övriga.
Tack Nina. Med detta har Jörgen Fogelklou begärt en replik. Varsågod Jörgen.
Tack för de orden. Nina, jag vet ju att ni ändå har vaknat upp och det tycker jag är glädjande. Det fanns ju ett gigantiskt glapp för etableringslånen som vi tog upp för ett antal år sedan. Och då var ni väl inne i. Inte på bollen men det är ändå skönt att ni har vaknat till nu och jag hoppas att vi kan ha fler samsyner i detta lite längre fram.
Då har Nina Miskovsky begärt en kontrareplik på detta. Varsågod Nina.
Jag kan trösta dig Jörgen med att vi vaknade upp för länge sedan och det här var en fråga som vi också tryckte på mycket under tiden som vi styrde här i Göteborg. Jag har haft en kontinuerlig dialog med etableringsenheten i Socialförvaltningscentrum kring den här frågan och de har också lyft det som ett problem som är verkligt och att det hade varit bra att vi fick. siffror på hur stort det här glappet är så man kan ha en dialog så att det matchar bättre.
Tack Nina. Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Kristina Bergman Alme (L). Därefter Claes Söderling. Varsågod Kristina.
Tack herr ordförande. Finns det ett problem med att de statliga ersättningarna inte täcker? Ja. Skulle ett migrationsbokslut ge oss den information som vi inte har idag? Är det smart att lägga skattemedel på det? Nej. På statlig nivå så har vi redan utrett detta. Vi vet vad det kostar med invandring. Vi vet hur arbetslösheten ser ut. Vi vet att det finns fler långtidsarbetslösa som har en utländsk bakgrund. Men låt oss i stället fokusera på att få alla i arbete. Gräv där, bland de som inte jobbar. Har vi haft korkade regler och mesig inställning? Ja, men det är det vi försöker lösa tillsammans med ID-avtalet. Samtidigt måste vi tänka på att Göteborg är planerad, byggd och ständigt förbättrad av personer som är utrikes födda. För att travestera en känd textrad i musikalen Hamilton, Immigrants, they get the job done. Det handlar om perspektiv, likt det halvfyllda eller halvtomma glaset. Att ha ett bokslut, även om det är oekonomiskt, lägger också ett smink. smetande perspektiv på det som att man blir någonting problematiskt. Det kan också göra att personer kan känna att ens blotta existens är problematisk. Jag är stolt att varje dag möta personer vars föräldrar har kommit till Sverige för att studera, forska eller jobba. Dessa ungdomar är ofta väldigt nya till Sverige. Borde vi inte i stället försöka fokusera på att alla i arbetsför ålder, ska just plugga eller jobba, lära sig svenska och ställa sig bakom de värderingar som finns i Sveriges lagbok. Och likt alla kommunpolitiker, låt oss tjöta på våra kompisar på riksdags och regeringsnivå och säga, skicka inte hit uppgifter utan att ge oss pengarna. Bifall till Kommunstyrelsen.
Tack Kristina och på detta har Jörgen Fogelklou begärt en replik. Varsågod Jörgen!
Tack för en replik. Ja, det är egentligen en fråga. Jag kanske missuppfattade, men du säger naturligtvis mycket kloka saker. Det är många självklarheter, tycker jag. Jag tycker inte att arbetslösa i sig är ett problem, men arbetslösheten är ju ett problem. Man måste kunna veta vad det kostar. Jag tyckte du sade så här, vi vet idag vad invandringen kostar. Då är min enkla fråga, vad kostar den?
Då lämnar jag ordet till Kristina Bergman Alme (L) För en kontrareplik. Varsågod, Kristina.
Tack. Jag är inte en sådan person som ständigt går omkring med statistik i min skalle. Men det finns ju trots allt en utredning gjord kring detta. Så ja, Tidö har tillsatt detta, det finns statistik kring det. Så jag kan inte här och nu säga på öret hur mycket det kostar. Men vi vet, den är ordentligt utredd.
Då är vi tillbaka vid talarlistan. Vi börjar med Claes Söderling (S). Därefter Klas Forsberg. Varsågod Claes!
Tack ordförande, ledamöter och göteborgare. Man kan ju fundera på varför man överhuvudtaget skulle behöva just ett migrationspolitiskt bokslut. Det finns ingen utarbetad metod, riktlinje eller praxis för hur man upprättar ett migrationspolitiskt bokslut. Detta gör att det skulle kräva väldigt mycket både administration och arbete för att ta fram ett sådant. Dessutom riskerar det att inte bli jämförbart med andra kostnader. Hur gör man om man ska jämföra med andra kommuner? Jag pratar om Ale till exempel. Hur ska det jämföras? Vanligtvis när vi räknar på saker och när vi tar fram olika modeller så är det för att det ska vara till hjälp för ett kommunalt beslutsfattande. Eftersom migration framför allt är en nationell eller till och med en internationell fråga så är det dessutom onödigt att göra detta. Vad ska vi göra med den informationen? Ett sådant bokslut riskerar bara att bli stigmatiserande beroende på hur man utformar det. Man hade naturligtvis kunnat försöka upprätta hur många bokslut som helst. Vad kostar sjuka? Vad kostar arbetslösa? Vad kostar äldre? Men det ska ju syfta till någonting i så fall också. Så mitt förslag är avslag på motionen och bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.
Tack Claes, på detta har Jörgen Fogelklou och Nina Miskovsky har begärt replik. Vi börjar med Jörgen Fogelklou, varsågod.
Tack för ordet herr ordförande. Ja enligt Ale kommun så tog det en tjänsteman några veckor att ta reda på detta. Det är inte en gigantisk organisation och om Socialdemokraterna i Göteborg som styr, inte klarar av eller vet hur man gör det, då tycker jag att man ska fråga sina grannkommuner som har genomfört det. Hur gjorde ni? Uppstod det några problem? Fanns det några glapp? Fanns det något ni missade? Det är väl så här Kommun- Sverige ska fungera. Att man tar hjälp av sina grannkommuner när de har genomfört något och fråga vad var bra? Och vad var dåligt med det här? Informationsutbyte, vi lever på 2025-talet. Släpp matchen nu. Det är inte 50-talet längre.
Då lämnar jag ordet till Nina Miskovsky för en replik. Varsågod Nina!
Tack så mycket. Jag tycker diskussionen blir lite bakvänd här. Det här handlar ju egentligen om att vi i Göteborgs kommun ska få rätt pengar för etableringen från staten. Där så. Då handlar det om att vi just inte ska behöva ta pengar ifrån Göteborgs Stads välfärd till att täcka upp det här glappet som jag pratade om. Utan det handlar om att vi ska veta vad de verkliga kostnaderna är så att vi har möjlighet att ha en diskussion så att det här glappet täcks.
Tack Nina. Då är vi tillbaka i talarlistan. Vi börjar med Klas Forsberg. Därefter Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod Klas.
Tack så mycket herr ordförande, ledamöter, göteborgare. Ja det här är att jag kan inleda med att vi yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag, att avslå den här motionen. För oss så handlar det ytterst om människosyn. Den här motionen är att reducera invånare, medborgare, grannar, kollegor till kostnadsposter och i en separat. kolumn baserad på var de är födda. Det är helt fel väg att gå. Vi ser också att våra förvaltningar, de varnar oss för detta och säger att det kommer leda till särredovisningar som då stigmatiserar, förstärker negativa stereotyper, leder till social exkludering. I en tid där vi behöver bygga broar. Vi behöver få ihop samhället och dessutom då. Det var många som har sagt här att det är ett ekonomiskt ansvarslöst förslag eftersom det kostar massa pengar. Och att det kommer att vara en administration som är ganska stor för att upprätthålla detta. Sen finns det en skillnad i det förslaget som kommer från Moderaterna. Alltså där pratar man om etableringstiden och där har ju staten sagt att man ska betala för hela kostnaden under etableringstiden. Och det vill ju vi också förstås att vi ska få de pengarna självklart. Men vi yrkar ändå. på avslag på det i det här läget. Vi behöver alla som kommer till Sverige i våra verksamheter. Vi behöver mängder med personal. Vi behöver, och framgent ser vi att vi föds alldeles för få barn. Så vi behöver fortsätta att få människor som kommer hit och bidrar till vår välfärd. Tack så mycket!
Tack Klas! Då är det Rasmus Ragnarsson (SD) Därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod Rasmus.
Tack så mycket. Jag kan väl fylla i lite där. Jag tycker Jörgen har skött det här väldigt bra. Men bakgrunden till den här motionen är ju att Sveriges kommuner har burit, och man kan ju tillägga tvingats, till att ta ett orimligt tungt ansvar för statens misslyckade invandrings och integrationspolitik. Och invandringen har ju inte bara inneburit ett ekonomiskt bekymmer för, kommunerna i form av reda pengar, bidrag från staten som inte täcker. Utan segregation, kulturkrockar, ökad kriminalitet är ju andra följder som man också måste någonstans ta med i kalkylen. Det ingår dock inte i det här förslaget utan här fokuserar vi på att utgifterna från staten, eller de bidragen från staten och kommunerna ska så nära som möjligt. Men precis, det har ju gjorts lite utredningar kring den här frågan. Vad innebär egentligen invandringen för våra offentliga finanser? Mig veterligen, Jan Ekberg vet jag, professor i nationalekonomi, var ju utredare för två regeringar. Regeringen Persson och regeringen Reinfeldt. Han kom ju fram till att invandringspolitiken har ju kostat Sverige i runda slängar 1,5 till 2 procent. av BNP per år. Och Joakim Rys har ju kommit fram till liknande siffror, även om de fokuserar på två olika målgrupper. Så jag tycker den här frågan är jätteviktig. Hur påverkar egentligen invandringen våra offentliga finanser? På kommunnivå, på regionnivå, på statlig nivå? Och det här är ju liksom inte rocket science. Som sagt, Ale kommun har ju redan genomfört detta. Det är bara att kolla på hur har man gjort där och ta lärdom utav det för att genomföra det också. här i Sverige. Så jag tycker att reaktionen är lite överdriven.
Tack Rasmus. Då lämnar jag ordet till Jörgen Fogelklou Därefter Axel Darvik.
Tack för ordet herr ordförande. Jag ska inte förlänga den här debatten men jag skulle tagit en replik på dig Alfred, jag hann inte det så därför begärde jag ordet här. Det kommer faktiskt bli svårt att ta dig på. orden när du går upp och ställer dig här och säger, jag säger saker som jag inte menar.
Och på detta höjer Alfred Ekman begärt en replik. Varsågod Alfred.
Tack för ordet. Jag får replikera på det. Som sagt, det var ett debattinlägg. Det var inget faktiskt förslag. Ska man lägga ett förslag så får man ha ett yrkande och en motion. Det vet Jörgen mycket väl. Det är svårt att ta dig också på orden Jörgen. Vi hade precis barnbokslutet här under dagen. Där finns inga pengar med. Yrkar du inte på att vi ska räkna på vad barnen kostar? Eller vad kostar det med för lågt barnafödande för kommunen? Där finns inga yrkanden på vad det kostar att ha barn, förskola och grundskola. Men när det gäller den här frågan, då ska det räknas. Då ska vi inte kolla på hur vi kan förbättra integrationen för den här gruppen. Eller hur vi kan förbättra välfärden för den här gruppen, precis som barnboksslutet. Utan det är vad kostar det? Jag tror också att du vet, precis som du sa i Ale, att man går plus och det finns andra effekter än bara. exakt ekonomiska utan vi får hit arbetskraft som vi behöver i välfärden och i privata företag. Så att det är svårt att ta dig på orden också när du inte är stringent i alla våra bokslut i så fall. Tack för ordet!
Tack Alfred och med detta har Jörgen Fogelklou begärt en kontrareplik. Varsågod!
Tack för ordet! Nej men jag skulle vilja börja med att det är alltså ofta retorik från Alfred och inte tyngd bakom det han säger. Det är lite Socialdemokraternas. paradgren, men utöver det så vet vi ju vad barn kostar i Göteborg. Det vet vi ju, det har vi räknat på. Vi har en förskolenämnd som har pengar. Vi vet ju vad olika saker kostar. Det är ju inga konstigheter, det här, tack.
Då har Alfred Ekman begärt sin andra replik på detta. Varsågod Alfred!
Tack för ordet! Det blir kanske lite pajkastning här, men jag vill ändå understryka det Jörgen, att du anklagar mig för någonting när du själv sitter och tar ansvar för SD-regeringens politik. Det är jättemärkligt att du anklagar mig och Socialdemokraterna att ha tomma ord. När du och ditt parti inte ens ska ta ansvar för den riktning som ni för Sverige i. Och även här i kommunen i era egna. Men jag vill ändå kommentera det du säger. Ja, vi vet vad förskolenämnden eller grundskolenämnden har för kostnader per barn för friskolesystemet ska funka och allt vad det är. Men det finns ingenstans där vi plussar ihop det här. Och är du lika intresserad av det, om du kan tänka dig att plussa ihop vad barn kostar i olika verksamheter, BVC och öppna förskolan och allt vad det är. För det är inte prissatt och det finns inte summerat. Så det är samma med den här målgruppen som vi diskuterar idag. Du kan gå in och fråga Centrum vad de lägger på etableringsstödet. Du kan ju fråga.
Tack Jörgen, du har ju haft två repliker på detta. Jag säger inte till honom, jag säger till alla att hålla oss inom ramen för det vi diskuterar. Det är det viktiga och det ansvaret ligger på var och en av er.
Tack så mycket ordförande! Kunskap är aldrig farligt. Det var flera på den här sidan som har frågat efter vad det kostar att bedriva verksamhet och vad olika kategorier av invånare kostar det allmänna. Det finns väldigt väl kartlagt. Det finns en sajt som heter Karlada som jämför också mellan kommuner. Vi har också tagit fram från SKR:s sida exakta kostnader för barn och äldre och så vidare, och hur de demografiska förändringarna påverkar kommunens budget. Det är en del av det budgetunderlag som vi får ut från stadsledningskontoret varje år. Vi använder de här analysmodellerna, så det är inget konstigt i det. Politiskt bokslut kan man absolut göra. Det är ganska så enkelt som en del har påtalat här. De nyckeltal som finns framtagna ifrån Konjunkturinstitutet efter uppdrag från regeringen går att använda och applicera på Göteborg. Men det är möjligtvis här som det blir lite snårigt. Jag tror inte att det är stigmatiserande. Därför att om man använder just de nyckeltalen och applicerar det på Göteborgs demografi, då kommer man fram till att för Göteborgs del så har migrationen inneburit ungefär 200 miljoner kronor extra i skatteintäkter varje år. Då kommer väl emellertid Moderaternas yrkande här också att det kanske vi inte ska prata så högt om. För det innebär ju i så fall att om man nu ska väga in effekten mot staten, att då får vi ju sänka vårt generella statsbidrag med ungefär 200 miljoner kronor. Det tror jag inte någon här inne. Jag tycker det är en bra idé. Utan av den anledningen så vill vi rösta bifall till kommunstyrelsens förslag. Det yrkar jag på. Tack.
Tack Axel. Då har jag Rasmus Ragnarsson (SD), som är sist i talarlistan. Varsågod Rasmus.
Tack så mycket herr ordförande. Jag vill bara gå upp och säga några få avslutande ord också. SD-regeringen får ju väldigt mycket kritik. Och då ska man väl tydliggöra att SD inte sitter i regeringen, utan vi är ett stödparti. Vi har ingått Tidöavtalet med regeringen som består utav tre partier. Sverigedemokraterna är inte ett utav de partierna som sitter i regering än. Men den här regeringen har ju tillsammans med Sverigedemokraterna genomfört en rad bra åtgärder. Som har hjälpt oss att hantera just migrationsfrågan. En rad åtgärder som faktiskt har lett fram till att vi idag nu har den lägsta asylinvandringen i Sverige på decennier. Övriga Europa befinner sig just nu i en enorm migrationskris likt den vi hade i 2015. Men det märker inte vi av här i Sverige för att vi har ändrat vår politik på det här området. Och sen vill jag bara också notera det Alfred, jag tror att du förvirrar. förvirrad kring begreppet bokslut. För ett bokslut kan ju vara ett ekonomiskt bokslut. Då gör man en sammanfattande resultaträkning och sedan kan det vara ett bokslut som det här barnbokslutet. Det är en sammanfattande utvärdering som inte egentligen har så mycket med ekonomi att göra. Utan det är ju mer så här verksamhetsmått. Har man uppnått målsättningar i förhållande till en verksamhetsplan etcetera Så bokslut kan ju betyda olika saker här. Så det är naturligt att det inte fanns en massa siffror med just i det bokslutet, men i ett annat bokslut kan det finnas med siffror. Det tycker inte jag är några konstigheter.