Riksnorm ekonomiskt bistånd och riktmärken för boendekostnader 2026

Kommunfullmäktige Handling 2026 nr 8 Riksnorm ekonomiskt bistånd och riktmärken för boendekostnader 2026 Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 5 december 2025 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Riksnormen för beräkning av försörjningsstöd 2026 ska tillämpas i Göteborgs Stad. 2. Försäkringskassans genomsnittliga och högsta boendekostnader för Storgöteborg 2026 ska utgöra riktvärden för bedömningen av bistånd till hyreskostnader. ---- Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Jenny Broman (V) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag och avslag på tilläggsyrkande från M, D, L, KD och SD den 28 januari 2026. Axel Josefson (M) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag och tilläggsyrkande från M, D, L, KD och SD den 28 januari 2026. Kommunstyrelsen beslutade först att bifalla stadsledningskontorets förslag. Kommunstyrelsen beslutade härefter utan omröstning att avslå tilläggsyrkandet från M, D, L, KD och SD. Jörgen Fogelklou (SD) antecknade som yttrande en skrivelse från den 12 januari 2026. Göteborg den 28 januari 2026 Göteborgs kommunstyrelse Daniel Bernmar Lina Isaksson gKommunstyrelsen Yttrande 2026-01-12 Nr: SLK-2025-01039 Yttrande angående – Riksnorm ekonomiskt bistånd och riktmärken för boendekostnader 2026 Yttrandet En alltför omfattande migration i kombination med en bristfällig integrationspolitik och långvarigt kravlösa bidragssystem har bidragit till ökade utanförskapsområden, segregation och otrygghet i Göteborg. Betydande delar av stadens skattemedel binds upp i bidragssystem, vilket minskar utrymmet för kärnverksamheter såsom skola, vård och omsorg. En kravlös bidragspolitik har urholkat tilliten i samhället och bidragit till att färre människor går från bidrag till arbete. I områden där arbetslösheten är hög och egenförsörjningen låg skapas grogrund för kriminalitet och parallella samhällsstrukturer. Vår gemensamma välfärd bygger på alla de människor som går upp i ottan varje dag för att gå till jobbet. Det är inte rättvist att staten inte gör den mödan mer värd. Sverigedemokraterna och regeringens bidragsreform kommer ge människor större incitament att gå från arbetslöshet och bidrag, till att stå på egna ben och att en dag bli egenförsörjande. Vi välkomnar regeringens aviserade reformer inom försörjningsstödet. Att ett aktivitetskrav föreslås införas från den 1 juli 2026, där kommunerna blir skyldiga att erbjuda aktiviteter utifrån individens arbetsförmåga och där mottagare av försörjningsstöd samtidigt blir skyldiga att delta, är rimligt, nödvändigt och efterlängtat. Ett sådant krav stärker drivkrafterna för arbete och egen försörjning, motverkar långvarigt bidragsberoende och bidrar till att fler närmar sig arbetsmarknaden. Det innebär en ökad rättvisa gentemot alla de lågavlönade arbetstagare, såsom vårdbiträden och städare, som arbetar heltid men endast marginellt får mer kvar i plånboken än personer som lever på bidrag. Följande principer bör prägla den fortsatta utvecklingen av bidragssystemen: • ett bidragstak som säkerställer att bidrag aldrig överstiger inkomsten av arbete, • en successiv kvalificering till den svenska välfärden, • ett tydligt aktivitetskrav inom försörjningsstödet för att främja egen försörjning och minska bidragsberoendet. Göteborgs Stad bör, inom ramen för gällande lagstiftning, fullt ut förbereda sig för införandet av aktivitetskravet och säkerställa att försörjningsstödet tydligt utformas med fokus på arbete, egen försörjning och ansvar. Kommunstyrelsen Tilläggsyrkande M, D, L, KD, SD Ärende 14 2026-01-28 Tilläggsyrkande gällande Riksnorm ekonomiskt bistånd och riktmärken för boendekostnader 2026 Förslag till beslut I Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige: 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur utreda hur staden kan förbereda sin organisation och styrning för kommande lag- och regeländringar som berör ekonomiskt bistånd, till exempel gällande aktivitetskrav och moderniseringen av riksnormen (som planeras införas 2027). 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att kartlägga inom vilka områden staden i dag beviljar ekonomiskt bistånd utöver riksnormen samt analysera vilka effekter detta har haft för utbetalningsnivåer och likvärdighet i tillämpningen. Yrkandet På regeringens initiativ läggs nu många förslag fram för hur vi kan få fler människor att gå från bidrag till arbete, och på så vis förstärka arbetslinjen. Via arbete ges möjligheten till en mer meningsfull vardagstillvaro med socialt umgänge, ansvar och egen försörjning. Vi anser att tjänsteutlåtandet i stort är välformulerat och bra – men vill göra några tillägg. Dels får kommunstyrelsen i uppdrag att förbereda sin organisation och styrning för kommande lag- och regeländringar, till exempel när det gäller aktivitetskrav och modernisering av riksnormen (som planeras införas 2027). Enligt regeringens aviserade förslag ska riksnormen beräknas till 93% av Konsumentverkets prismätning och att beloppen för kostnadsposter som ingår i riksnormen ska redovisas. Vi vill se en kartläggning inom vilka områden staden går över riksnormen idag. Mot bakgrund av att kommunfullmäktige 2024 tydliggjorde att riksnormen ska tillämpas som lägsta nivå, finns det skäl att utreda vilka faktiska effekter detta fått för tillämpningen av ekonomiskt bistånd. En sådan utredning bör genomföras om beslutet har haft betydelse för utbetalningarnas nivå, otydlighet kring normens funktion eller skillnader i bedömning mellan nämnder och i den praktiska tillämpningen. Generella lovbonusar, och generösare bedömningar inom försörjningsstödet innebär i praktiken en höjning av normnivån som endast omfattar hushåll med bistånd, medan låginkomsttagare som arbetar står utanför. Det riskerar att minska den ekonomiska skillnaden mellan arbete och bidrag. En sådan utveckling försvagar arbetslinjen och går emot regeringens uttalade ambition att tydligare stärka de ekonomiska drivkrafterna för egen försörjning. Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2025-12-05 Lena Litzén, Lisa Jacobson Flöhr Ärendenummer SLK-2025-01039 Telefon: 031-368 00 75 E-post: lena.litzen@stadshuset.goteborg.se Riksnorm ekonomiskt bistånd och riktmärken för boendekostnader 2026 Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Riksnormen för beräkning av försörjningsstöd 2026 ska tillämpas i Göteborgs Stad. 2. Försäkringskassans genomsnittliga och högsta boendekostnader för Storgöteborg 2026 ska utgöra riktvärden för bedömningen av bistånd till hyreskostnader. Sammanfattning Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har att ta ställning till om riksnormen för försörjningsstöd 2026 ska tillämpas i Göteborgs Stad. Ställning ska också tas till om Försäkringskassans genomsnittliga och högsta boendekostnader 2026 kan utgöra riktvärden för hur hög hyra ett hushåll kan få beviljad. Beslut bör fattas under januari 2026. Av Göteborgs Stads riktlinje för individuellt ekonomiskt stöd framgår att staden ska tillämpa riksnormen enligt 12 kap. 7 § socialtjänstlagen (2025:400) enligt ett årligt beslut av kommunfullmäktige. Av riktlinjen framgår också att kommunfullmäktige ska fastställa riktvärden för hur hög hyra som ett hushåll kan få beviljad genom ekonomiskt bistånd. Stadsledningskontoret bedömer att riksnormen för försörjningsstöd 2026 ska tillämpas samt att Försäkringskassans genomsnittliga och högsta boendekostnader 2026 ska utgöra riktvärden för hur hög hyra ett hushåll kan få beviljad i Göteborgs Stad. Bedömning ur ekonomisk dimension Den pågående lågkonjunkturen med en hög arbetslöshet påverkar invånarna i Göteborg och har lett till att antalet hushåll med försörjningsstöd ökat i år jämfört med förra året. Nämndernas försörjningsstödskostnader är därmed högre än föregående år men beräknas rymmas inom tilldelad budget 2025. Kommunfullmäktige har i samband med budget beslutat om en ny resursfördelningsmodell för 2026 som innebär att tilldelningen mellan de fyra socialnämnderna förändras, dels utifrån invånarantal, dels utifrån förändrade socioekonomiska data. Utgångsläget inför 2026 och framåt avseende försörjningsstödskostnaderna är svårbedömt. I regeringens budgetproposition för 2026 föreslås dessutom att ett aktivitetskrav inom försörjningsstödet ska börja gälla den 1 juli 2026. Förslaget innebär att kommunerna blir skyldiga att erbjuda aktiviteter som motsvarar individens arbetsförmåga, samtidigt som mottagare av försörjningsstöd blir skyldiga att delta. Syftet är att fler ska närma sig arbetsmarknaden, komma i arbete och bli självförsörjande. Regeringen har samtidigt aviserat att staten ska tillföra medel för att finansiera kommunernas kostnader kopplade till reformen, men det är ännu oklart om ersättningen fullt ut kommer att motsvara kommunernas utökade kostnader. Kommunfullmäktiges uppdrag 2024-11-21 § 458 till de fyra regionala socialnämnderna att säkerställa att riksnormen används som miniminivå, kan komma att påverka och öka kostnaderna för försörjningsstödet men i vilken omfattning är svårt att beräkna. Uppdraget beskrivs vidare under Angränsande uppdrag. Riksnormen för 2026 föreslås höjas med 0,7 procent för de personliga och gemensamma hushållskostnaderna. Den avsatta budgeten för försörjningsstödskostnader som har tilldelats socialnämnderna via resursfördelningsmodellen är uppräknad med 0,7 procent. Bedömning ur ekologisk dimension Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension I FN-konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning framgår rätten för var och en till en tillfredsställande levnadsstandard för sig och sin familj. Däribland ingår tillräckligt med mat och kläder, en lämplig bostad samt ständigt förbättrade levnadsvillkor. Av 12 kap. 1 § socialtjänstlagen (2025:400) framgår att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Skälen till att människor har behov av ekonomiskt bistånd kan vara både individuella och strukturella. Individuella faktorer som kan påverka behovet av ekonomiskt bistånd är bland annat ålder, kön, utbildning, vistelsetid i Sverige, fysisk och psykisk hälsa, skadligt bruk eller beroende. Strukturella faktorer som har påverkan på behovet av ekonomiskt bistånd är bland annat arbetsmarknaden, kostnadsutvecklingen och utformningen av socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringar. Vanliga orsaker till att människor, i Göteborg såväl som nationellt, söker försörjningsstöd är arbetslöshet, arbetshinder av sociala skäl samt sjukdom och ohälsa. Det vanligaste biståndshushållet är en ensamstående man utan barn följt av en ensamstående kvinna utan barn, men i förhållande till befolkningen är ensamstående kvinnor med barn överrepresenterade. Av barnkonventionen framgår att konventionsstaterna erkänner varje barns rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. I hushåll där föräldrar får ekonomiskt bistånd påverkas barnen på olika sätt. Barnen kan erfara konsekvenser som exempelvis begränsade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. På sikt kan ekonomisk utsatthet ge försämrade livsvillkor som kan leda till sämre förutsättningar att klara skolan, social utsatthet och ohälsa som kvarstår i vuxen ålder. Det kan också leda till en ökad risk att dras in i kriminalitet. I de fall det finns barn som berörs av det ekonomiska biståndet ska socialnämnden säkerställa dessa barns rättigheter enligt barnkonventionen. Att ha ett jämställdhetsperspektiv i arbetet med ekonomiskt bistånd handlar bland annat om att uppmärksamma både kvinnors och mäns förutsättningar för att nå egen försörjning. De som ansöker om ekonomiskt bistånd ska bli bemötta och bedömda på lika villkor och det stöd och de insatser som socialtjänsten erbjuder ska vara utformade utifrån individens behov, oavsett kön. Fördelningen mellan kvinnor och män bland biståndsmottagare är relativt jämn inom de flesta försörjningshinder men när det gäller personer i behov av ekonomiskt bistånd i samband med föräldraledighet är kvinnor kraftigt överrepresenterade. Jämfört med andra grupper har utrikes födda kvinnor stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden och löper stor risk för långvarigt biståndsmottagande. Bilagor som ingår i beslutsunderlaget 1. Socialstyrelsen Riksnormen för försörjningsstöd 2026 2. Konsumentverkets referensvärden 2026 Hushållskostnader per månad 3. Försäkringskassan Genomsnittlig och högsta godtagbara boendekostnad 2026 Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har att ta ställning till om riksnorm för försörjningsstöd 2026 ska tillämpas samt om Försäkringskassans genomsnittliga och högsta boendekostnader 2026 kan utgöra riktvärden för hur hög hyra ett hushåll kan få beviljad i Göteborgs Stad. Beslut bör fattas under januari månad 2026. Bakgrund Av socialtjänstlagen (SoL) 12 kap. 1 § framgår att en enskild som inte själv kan tillgodose sina ekonomiska behov och inte heller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt att få ekonomiskt bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sina levnadskostnader i övrigt. Den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå genom biståndet. Enligt SoL 12 kap. 7 § lämnas försörjningsstöd för skäliga kostnader för: 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon, och 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Regeringen anger en norm (riksnorm) för hur skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska beräknas. Riksnormen gäller i hela landet och sätts utifrån officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Regeringen har i november 2025 fattat beslut om att i riksnormen för försörjningsstöd 2026 har normens samtliga poster räknats upp med 0,7 procent jämfört med riksnormen för 2025, se bilaga 1. Försäkringskassan beräknar varje år enligt bostadsbidragsförordningens (1993:739) 4 kap. § 4 genomsnittlig och högsta godtagbara boendekostnad. Försäkringskassan har i november 2025 fastställt värden för 2026, se bilaga 3. Angränsande uppdrag Kommunfullmäktige beslutade 2024-11-21 § 458 att ge socialnämnderna Centrum, Hisingen, Nordost och Sydväst i uppdrag att säkerställa att riksnormen används som miniminivå, med möjlighet till utökat bistånd utifrån individuella behov, samt att uppdatera rutiner och riktlinjer i enlighet med detta. Socialnämnderna fick också i uppdrag att uppdatera rutiner och riktlinjer för att förtydliga att riktmärken för skäliga boendekostnader inte tillämpas som maxgräns för ekonomiskt bistånd till hyra. Regeringen har under året föreslagit flera förändringar som berör ekonomiskt bistånd, den så kallade bidragsreformen. Ett av förslagen omfattar bland annat en modernisering av riksnormen. Moderniseringen innebär att riksnormen ska beräknas till en andel av Konsumentverkets prismätning (93 procent) och att beloppen för de kostnadsposter som ingår i riksnormen ska redovisas. Förändringarna föreslås träda i kraft 2027-01-01. Riksnormen Enligt Göteborgs Stads riktlinje för individuellt ekonomiskt stöd ska staden tillämpa riksnormen enligt SoL 12 kap. 7 § enligt ett årligt beslut av kommunfullmäktige. Riksnormen för ett hushåll består av summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet samt gemensamma hushållskostnader. Den tar hänsyn till hur många personer som finns i hushållet, ålder på hushållets barn och om vuxna är ensamstående eller sammanboende. För de gemensamma hushållskostnaderna anges totalsummor som är baserade på hushållets storlek. Försörjningsstöd ska lämnas för skäliga kostnader för bland annat mat, kläder, fritid och hygien. Socialstyrelsen har framhållit att riksnormen inte i sig anger en skälig levnadsnivå för de behovsposter som ingår i den, med hänvisning till att nivåerna i normen i vissa fall understiger Konsumentverkets beräkningar av nödvändiga kostnader. Socialnämnderna bör beakta detta samt att riksnormen är beräknad utifrån försörjningsstödets tänkta roll som kortvarig lösning vid tillfälliga försörjningsproblem. Det är möjligt för socialnämnderna att beräkna kostnaderna till både en högre och en lägre nivå i det enskilda fallet, om det finns särskilda skäl. Utgiftsposter i riksnormen 2026 Stadsledningskontoret har fördelat riksnormen på de olika utgiftsposterna i syfte att underlätta handläggning och kommunikation gällande biståndet. Fördelningen är inte avsedd att styra exakt hur berörda hushåll ska använda sitt försörjningsstöd utan är endast tänkt som ett stöd att utgå från. Det är upp till varje hushåll att välja hur biståndet fördelas på hushållets kostnader. Konsumentverkets beräkningar av kostnaderna bygger på uppskattningar för ett hushåll i en lägenhet. Riksnormen understiger Konsumentverkets beräkningar. Socialstyrelsen och Konsumentverket använder även olika åldersintervaller för beräkning av personliga kostnader. För 2026 har stadsledningskontoret räknat upp nedan förslag till utgiftsposter med 2026 års uppräkning av riksnormen som uppgår till 0,7 procent. Riksnormen för Ensam- Samman- försörjningsstöd 2026 inklusive stående boende delposter för vuxna, kr/månad. Livsmedel, alla måltider 2 604 4 695 Kläder/skor 547 985 Fritid 403 724 Hygien 386 696 Summa 3 940 7 100 Riksnorm för försörjningsstöd 0 1-2 3 4-6 7-10 11-14 15-18 19-20 2026 inklusive delposter år år år år år år år år hemmaboende barn/ungdom (kr/månad) Livsmedel, alla måltider 980 1 105 1 148 1 380 2 108 2 648 3 066 3 366 Kläder/skor 980 940 735 978 980 875 790 723 Fritid/lek 112 220 171 352 379 355 434 434 Hygien 466 593 464 148 151 310 468 477 Barn/ungdomsförsäkring 202 202 202 202 202 202 202 Riksnorm 2026 2 740 3 060 2 720 3 060 3 820 4 390 4 960 5 000 Gemensamma hushållskostnader 2026 (kr/månad) Antal personer 1 2 3 4 5 6 7 Summa gemensamma 1 280 1 410 1 790 2 030 2 330 2 640 2 830 kostnader Reducerad norm 2026 Socialnämnderna får i enskilda fall beräkna kostnaderna enligt riksnormen till en lägre nivå om den enskilde inte har kostnader för vissa poster som ingår i riksnormen eller om dessa är lägre än riksnormen, till exempel under vistelse i heldygnsvård. Reducerat försörjningsstöd kan tillämpas när en individ har beviljats en insats som till exempel behandlingshem. I dessa fall behöver normen för försörjningsstöd anpassas utifrån vilka kostnader som ingår i vårdavgiften. Stadsledningskontoret har räknat upp det reducerade försörjningsstödet med 0,7 procent jämfört med 2025 enligt Socialstyrelsens höjning av riksnormen för 2026. En individuell prövning som tillförsäkrar den enskilde en skälig levnadsnivå ska alltid ligga till grund för biståndsbeslut. Om utgifter för till exempel kläder och skor inte ingår i vårdavgiften kan kostnader för detta behöva beviljas individen. För beräkning kan delposter i tabellen ovan användas. I de fall kostnader för till exempel fritid ingår i vårdavgiften kan avdrag från det reducerade försörjningsstödet göras med motsvarande belopp. Bistånd till lokala resor kan i många fall också anses vara nödvändigt för att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Exempel på månadsnorm vid heldygnsvård (kr) 2026 Summa kostnader 1 721 Exempel på månadsnorm vid öppenvård (kr) 2026 Summa kostnader 2 454 Riktvärden för boendekostnader Enligt Göteborgs Stads riktlinje för individuellt ekonomiskt stöd framgår att kommunfullmäktige ska fastställa riktvärden för hur hög hyra ett hushåll kan få beviljad genom ekonomiskt bistånd. Hyresnormen utgår från Försäkringskassans beräkning av genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad för Storgöteborg. Värdena ska utgöra riktvärden för bedömningen av bistånd till hyreskostnader. Den genomsnittliga bostadskostnaden ska inte betraktas som en maxgräns utan en individuell bedömning ska alltid göras. Av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2013:1) framgår att socialnämnden vid bedömning av vad som är skälig boendekostnad bör utgå från den enskildes faktiska kostnad och behov av boende. Försäkringskassans genomsnittliga boendekostnad 2026, kr per månad Storgöteborg 2026 1-2 vuxna 8 150 1-2 vuxna och 1 barn 9 525 1-2 vuxna och 2 barn 11 775 1-2 vuxna och fler än 2 barn 11 775 + 2 250 per barn utöver 2 Försäkringskassans högsta godtagbara boendekostnad 2026, kr per månad Storgöteborg 2026 1-2 vuxna 11 200 1-2 vuxna och 1 barn 13 550 1-2 vuxna och 2 barn 17 050 1-2 vuxna och 3 barn 20 375 1-2 vuxna och fler än 3 barn 20 375 + 3 500 per barn utöver 3 Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret bedömer att riksnorm för försörjningsstöd 2026 ska tillämpas samt att Försäkringskassans genomsnittliga och högsta boendekostnader 2026 ska utgöra riktvärden för hur hög hyra ett hushåll kan få beviljad i Göteborgs Stad. Magnus Andersson Eva Hessman Ekonomidirektör Stadsdirektör Information 1(2) 2025-11-18 Dnr. 4.3–74128/2025 Kunskapsstyrning för socialtjänsten Sofia Lidén och Anna-Karin Sandén Riksnormen för försörjningsstöd 2026 Tillsammans med skäliga kostnader för vissa andra behov avgör riksnormen nivån på försörjningsstödet. Beloppen bestäms i enlighet med 12 kap. 2 § socialtjänstförordningen (2025:468) av regeringen och gäller för de behov som riksnormen ska täcka enligt 12 kap. 7 § socialtjänstlagen. I riksnormen 2026 har normens samtliga poster räknats upp med 0,7 procent jämfört med riksnormen för 2025. Riksnormen för ett hushåll utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna enligt följande tabeller. Personliga kostnader per hemmavarande barn och skolungdom, kronor per månad Ålder 0 år 1-2 år 3 år 4-6 år 7-10 år 11-14 år 15-18 år 19-20 år Summa 2 740 3 060 2 720 3 060 3 820 4 390 4 960 5 000 personliga kostnader Utan lunch 2 560 2 800 2 500 2 720 – – – – 5 dagar per vecka Personliga kostnader vuxna, kronor per månad Ensamstående Sammanboende Summa personliga kostnader 3 940 7 100 Gemensamma hushållskostnader, kronor per månad Antal personer 1 2 3 4 5 6 7 Summa gemensamma kostnader 1 280 1 410 1 790 2 030 2 330 2 640 2 830 För att beräkna den gemensamma hushållskostnaden för hushåll med fler än 7 personer lägger man till 190 kronor för varje ytterligare hushållsmedlem. Det motsvarar skillnaden mellan hushåll med 6 respektive 7 personer. SOCIALSTYRELSEN Telefon 075-247 30 00 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se 106 30 Stockholm Fax 075-247 32 52 www.socialstyrelsen.se 2(2) En person som bor i ett hushåll utan att vara sammanboende En vuxen person kan ingå i en hushållsgemenskap med en eller flera andra vuxna personer, utan att räknas som sammanboende. Denne person är ett eget ärende. För att räkna ut riksnormen för honom eller henne lägger man ihop personens del av de gemensamma hushållskostnaderna med personliga kostnader för ensamstående. För en person som bor i ett hushåll med 5 personer, skulle uträkningen se ut så här: 2 330 kr/5 personer + 3 940 kr = 4 406 kr Riksnormen tar hänsyn till • hur många personer som finns i hushållet • ålder på barn och skolungdomar • om barn och skolungdomar äter lunch hemma • om vuxna är ensamstående eller sammanboende. Kostnader i riksnormen Socialtjänstförordningen fastställer inga enskilda belopp för kostnadsposter, utan endast totalbeloppen för olika hushållstyper och åldersgrupper.1 Enligt 12 kap. 7 § socialtjänstlagen (2025:400) innehåller riksnormen kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon.2 Riksnormen grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar.3 Barn och ungdomsförsäkring medräknas även som en individuell utgiftspost som Konsumentverket beräknar för de barn som ingår i hushållet. Mer information om Konsumentverkets aktuella kostnadsberäkningar finns hos Konsumentverket.4 1 12 kap. 2 § socialtjänstförordningen (2025:468) 2 12 kap. 7 § socialtjänstlagen (2025:400) 3 12 kap. 1 § socialtjänstförordningen (2025:468) 4 Konsumentverket gör varje år beräkningar för vad som är en rimlig kostnad för några av hushållens utgiftsområden. Mer information om kostnadsberäkningar finns på Konsumentverkets webbplats på www.konsumentverket.se 2 Hushållskostnader 2026 Beräkningarna visar hur mycket pengar ett hushåll kan behöva lägga på mat och andra saker. Kostnaderna bygger på uppskattningar för ett hushåll i en lägenhet. Det är inte statistik på hur det faktiskt ser ut. Individuella matkostnader per månad 0 1–3 4–6 7–10 11–14 15–17 18–24 25–50 51–70 71+ år år år år år år år år år år all mat lagas hemma1 1 030 1 100 1 710 2 130 2 650 3 050 2 840 2 730 2 490 2 450 all mat lagas hemma utom lunch vardagar2 710 830 1 330 1 650 2 060 2 370 2 200 2 120 1 940 1 900 1 Alla måltider lagas hemma, baserat på Konsumentverkets matsedel för fyra veckor. Matsedeln består av frukost, lunch, middag och två mellanmål. 2 Lunch fem dagar per vecka är borträknad. Barnen äter i skolan. Du får själv lägga till vad dina uteluncher kostar. Övriga individuella kostnader per månad 0 1–3 4–6 7–10 11–14 15–17 18–24 25–50 51–70 71+ år år år år år år år år år år kläder och skor 1 070 1 050 1 160 1 130 1 000 950 870 820 790 720 fritid och lek 120 240 420 450 410 520 630 600 590 560 mobiltelefon3 80 80 130 130 130 110 110 personlig hygien 4 510 660 170 180 350 560 570 590 580 550 barn- och ungdomsförsäkring 230 230 230 230 230 230 övrig barnutrustning 990 550 20 20 summa kostnader 2 920 2 730 2 000 2 090 2 070 2 390 2 200 2 140 2 070 1 940 3 Gäller för barn från 8 år. 4 För 18-19 åringar ska kostnaden minskas med 35 kr/månad på grund av fri tandvård. För personer över 65 år ska kostnaden minskas med 25 kr/mån på grund av högre bidragsnivå. Hushållets gemensamma kostnader per månad 1 pers 2 pers 3 pers 4 pers 5 pers 6 pers 7 pers förbrukningsvaror 200 300 460 560 690 790 890 hemutrustning 920 1 030 1 310 1 560 1 790 1 950 2 060 internet- och mobilabonnemang5 1 000 1 230 1 460 1 690 1 920 2 150 2 380 övriga medietjänster 640 690 720 720 720 720 840 hushållsel 400 530 700 870 1 010 1 150 1 280 vatten och avlopp 220 440 650 880 1 080 1 310 1 530 hemförsäkring 150 170 200 250 300 340 350 summa kostnader 3 530 4 390 5 500 6 530 7 510 8 410 9 330 5 Internet- och mobilabonnemang innehåller familjeabonnemang för mobiltelefon. För hushåll som har barn under 8 år minskas kostnaden för dessa med 229 kr per månad. 1 Detta innehåller Konsumentverkets kostnadsposter All mat lagas hemma Mobiltelefon Hemutrustning Barn och vuxna äter alla Kostnad för en mobiltelefon. Möbler, husgeråd, tv, dator, måltider hemma, baserat på surfplatta med mera. Konsumentverkets matsedel. Personlig hygien Vitvaror som disk- och Det är en fyraveckors Gäller sådant som tvättmaskin ingår inte. näringsberikad matsedel tvål, tandkräm, blöjor, som består av frukost, hårklippning med mera Internet- och lunch, middag och två till samt kostnad för ett mobilabonnemang tre mellanmål. Matsedeln årligt tandläkarbesök Kostnad för bredband och finns på Konsumentverkets (undersökning) för vuxna. mobilabonnemang. webbplats. Barn- och Övriga mediejänster All mat lagas hemma ungdomsförsäkring Kostnad för abonnemang förutom lunch på vardagar Kostnad för sjuk- och för dagstidning (e-tidning) Matkostnad där lunch olycksfallsförsäkring för barn och dataspel samt fem dagar per vecka är och ungdomar. Försäkringen streamingtjänster för film, borträknad. Du får själv lägga omfattar även fritiden. serier och musik. till kostnad för lunch. Barnen Övrig barnutrustning Hushållsel äter i skolan. Utrustning så som barnvagn Kostnad för hushållsel Kläder och skor och barnsäng med tillbehör i lägenhet till exempel Ett basbehov av kläder för att bädda, skötbord, belysning och el till annan och skor som används till bilbarnstol med mera för att elektrisk utrustning. vardags, på fritiden och vid sköta barnet. Vatten och avlopp festligare tillfällen. Här ingår Förbrukningsvaror För personlig hygien, wc, även tillbehör som väska, Dagligvaror som främst matlagning med mera. klocka och paraply. används för vård och skötsel av hemmet som tvätt- och Hemförsäkring Fritid och lek rengöringsmedel, toalett- och Gäller för lägenhet och Vanliga fritidsaktiviteter, hushållspapper med mera. innefattar rättsskydd, leksaker, böcker, cykel, reseförsäkring, föreningsavgift med mera. ansvarsförsäkring och allrisk. Vill du veta mer om hur beräkningarna görs kan du läsa mer i Rapport 2025:5 Beskrivning av Konsumentverkets beräknade hushållskostnader 2 Datum LA 2025-11-20 Carl Johan Svensson, 0702621327 Genomsnittlig och högsta godtagbara boendekostnad avseende år 2026 Försäkringskassan ska varje år enligt 4 § 4 bostadsbidragsförordningen (1993:739) beräkna genomsnittlig och högsta godtagbara boendekostnad. Talet för nästkommande år ska sedan publiceras på Försäkringskassans webbplats senast den 1 december. Följande värden gäller för år 2026 för genomsnittlig respektive högsta godtagbara boendekostnad. Wimi FK90010_009_G Datum LA 2025-11-20 Carl Johan Svensson, 0702621327 Tabell 1 - Genomsnittskostnad, kr per månad Beräknad kostnad 2026 Stor-Stockholm 1–2 vuxna 8 975 1–2 vuxna och 1 barn 10 625 1–2 vuxna och 2 barn 13 625 1–2 vuxna och fler än 2 barn 13625 + 3000 per barn utöver 2 Stor-Göteborg 1–2 vuxna 8 150 1–2 vuxna och 1 barn 9 525 1–2 vuxna och 2 barn 11 775 1–2 vuxna och fler än 2 barn 11775 + 2250 per barn utöver 2 Stor-Malmö 1–2 vuxna 8 550 1–2 vuxna och 1 barn 10 800 1–2 vuxna och 2 barn 12 675 1–2 vuxna och fler än 2 barn 12675 + 1875 per barn utöver 2 Kommuner med fler än 75 000 invånare 1–2 vuxna 7 800 1–2 vuxna och 1 barn 9 475 1–2 vuxna och 2 barn 11 925 1–2 vuxna och fler än 2 barn 11925 + 2450 per barn utöver 2 Övriga kommuner 1–2 vuxna 6 650 1–2 vuxna och 1 barn 8 375 1–2 vuxna och 2 barn 10 525 1–2 vuxna och fler än 2 barn 10525 + 2150 per barn utöver 2 Datum LA 2025-11-20 Carl Johan Svensson, 0702621327 Tabell 2 - Högsta godtagbara kostnad, kr per månad Beräknad kostnad 2026 Stor-Stockholm 1–2 vuxna 11 975 1–2 vuxna och 1 barn 15 150 1–2 vuxna och 2 barn 19 125 1–2 vuxna och 3 barn 22 950 1–2 vuxna och fler än 3 barn 22950 + 3975 per barn utöver 3 Stor-Göteborg 1–2 vuxna 11 200 1–2 vuxna och 1 barn 13 550 1–2 vuxna och 2 barn 17 050 1–2 vuxna och 3 barn 20 375 1–2 vuxna och fler än 3 barn 20375 + 3500 per barn utöver 3 Stor-Malmö 1–2 vuxna 10 200 1–2 vuxna och 1 barn 12 900 1–2 vuxna och 2 barn 16 200 1–2 vuxna och 3 barn 19 600 1–2 vuxna och fler än 3 barn 19600 + 3300 per barn utöver 3 Kommuner med fler än 75 000 invånare 1–2 vuxna 10 025 1–2 vuxna och 1 barn 12 500 1–2 vuxna och 2 barn 15 900 1–2 vuxna och 3 barn 19 375 1–2 vuxna och fler än 3 barn 19375 + 3400 per barn utöver 3 Övriga kommuner 1–2 vuxna 9 275 1–2 vuxna och 1 barn 11 425 1–2 vuxna och 2 barn 14 375 1–2 vuxna och 3 barn 17 500 1–2 vuxna och fler än 3 barn 17500 + 2950 per barn utöver 3 Datum LA 2025-11-20 Carl Johan Svensson, 0702621327 För information om beräkningen, se: Försäkringskassans föreskrifter om beräkning av genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad (forsakringskassan.se)