Göteborgs Stads säkerhets- och beredskapspolicy

Kommunfullmäktige Handling 2026 nr 3 Göteborgs Stads säkerhets- och beredskapspolicy Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 9 maj 2025, reviderat den 10 november 2025 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Göteborgs Stads säkerhets- och beredskapspolicy, i enlighet med bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, antas. 2. Göteborgs Stads säkerhetspolicy, beslutad av kommunfullmäktige 2013-09-05 § 21, upphävs. Göteborg den 14 januari 2026 Göteborgs kommunstyrelse Jonas Attenius Mathias Sköld Kommunstyrelsen Yrkande Sverigedemokraterna 2026-01-07 Ärende nr SLK-2025-00519 Yrkande angående – Göteborgs Stads säkerhets- och beredskapspolicy Förslag till beslut I Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige: 1. Kommunstyrelsen uppdras att, i samband med antagandet av Göteborgs Stads säkerhets- och beredskapspolicy, förtydliga och stärka avsnittet om personalsäkerhet i policydokumentet. Förtydligandet ska göras på lämpligt ställe, företrädesvis i Bilaga 1, avsnitt c. Personalsäkerhet, genom tillägg av skrivningar som tydliggör arbetsgivaransvaret samt beskriver förebyggande arbete och hantering av otillåten påverkan och insiderhot. Avsnittet ska även omfatta säkerhetsaspekter som ska beaktas genom hela anställnings- och uppdragscykeln. 2. I övrigt antas Göteborgs Stads säkerhets- och beredskapspolicy, i enlighet med bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Göteborgs Stads säkerhetspolicy, beslutad av kommunfullmäktige 2013-09-05 § 21, upphävs. Yrkandet Personalsäkerhet utgör en central del av Göteborgs Stads samlade säkerhets- och beredskapsarbete och är av särskild betydelse i en stor, komplex och samhällsviktig organisation. Genom ett förtydligande och en förstärkning av avsnittet om personalsäkerhet tydliggörs arbetsgivaransvaret för att systematiskt förebygga, upptäcka och hantera personalrelaterade säkerhetsrisker. Detta omfattar bland annat åtgärder mot otillåten påverkan, hot, trakasserier och våld samt risker kopplade till insiderhot. Förtydligandet syftar även till att säkerhetsaspekter ska beaktas genom hela anställnings- och uppdragscykeln, från rekrytering och introduktion till pågående anställning, förändrade uppdrag och avslut. Sammantaget stärker detta stadens förmåga att upprätthålla en trygg arbetsmiljö, säkerställa verksamheternas kontinuitet och värna allmänhetens förtroende för Göteborgs Stads verksamheter. Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Handläggare Utfärdat 2025-05-09 Jacob Throfast, Diana Körner Hansson Reviderat 2025-11-10 Telefon: 031-368 01 48 Diarienummer SLK-2025-00519 E-post: jacob.throfast@stadshuset.goteborg.se Göteborgs Stads säkerhets- och beredskapspolicy Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Göteborgs Stads säkerhets- och beredskapspolicy, i enlighet med bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, antas. 2. Göteborgs Stads säkerhetspolicy, beslutad av kommunfullmäktige 2013-09-05 § 21, upphävs. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2025-09-10 § 668 att återremittera förslag till Göteborgs Stads säkerhets- och beredskapspolicy till stadsledningskontoret för inhämtande av synpunkter från central samverkansgrupp. Stadsledningskontorets bedömning är att de delar av policyn som poängterades av de fackliga parterna inte föranleder något behov av att justera i föreliggande förslag men kommer beakta synpunkterna i kommande implementering bland annat vad som avser säkerhetskultur. Stadsledningskontoret ser behov av att revidera den nuvarande säkerhetspolicyn samt att bredda policyns omfattning till att även inkludera området beredskap på ett tydligare sätt. Den nuvarande säkerhetspolicyn antogs 2013 och sedan dess har kraven och behoven på arbetet med säkerhet och beredskap ökat. Den nya säkerhets- och beredskapspolicyn är det övergripande styrdokumentet inom området. Policyn syftar till att vara det övergripande ramverket och ge inriktning i säkerhets- och beredskapsarbetet för stadens nämnder och styrelser. Policyn påtalar att säkerhets- och beredskapsarbetet ska vara en integrerad del i varje verksamhets grunduppdrag. Policyn kravställer bland annat att varje nämnd och styrelse ansvarar för att upprätthålla sin verksamhet på en tolerabel nivå, oavsett vilken störning den utsätts för, så kallad kontinuitetshantering. Gentemot nuvarande policy har även språkbruk och begrepp uppdateras. Bedömning ur ekonomisk dimension Revideringen av policyn innebär i sig inga nya uppdrag utöver befintliga. Valet av att skriva ut samhällets grundläggande skyddsvärdena i början av dokumentet betonar dock vikten av att nämnder och styrelser beaktar hur deras säkerhets- och beredskapsarbete kan bidra till att minska negativ ekonomiska påverkan. Stadsledningskontorets bedömning är att förebyggande arbete med säkerhet och beredskap bidrar till minskade kostnader till följd av till exempel brand eller vattenskador men också större samhällskriser. Bedömning ur ekologisk dimension Revideringen av policyn innebär i sig inga nya uppdrag utöver befintliga, men valet av att skriva ut samhällets grundläggande skyddsvärdena i början av dokumentet betonar vikten av att nämnder och styrelser beaktar hur deras säkerhets- och beredskapsarbete påverkar Göteborgs Stads natur och miljö. Ett av de nationella målen för samhällets krisberedskap är att hindra eller begränsa skador på egendom och miljö då olyckor och krissituationer inträffar. Miljö kan omfatta både natur och kulturmiljö. Stadsledningskontorets bedömning är att ett välfungerande arbete med säkerhet och beredskap skapar förutsättningar att snabbt kunna agera vid olyckor och krissituationer vilket har en positiv inverkan på den ekologiska dimensionen. Bedömning ur social dimension Revideringen av policyn innebär i sig inga nya uppdrag utöver befintliga, men valet av att skriva ut de grundläggande skyddsvärdena i början av dokumentet betonar vikten av att nämnder och styrelser beaktar hur deras säkerhets- och beredskapsarbete påverkar människor på olika sätt. Genom att ha kunskap om den egna verksamheten och dess målgrupp utifrån diskrimineringsgrunderna kan beslut och åtgärder inom säkerhet och beredskapsarbetet bli välgrundade och ge god effekt. Ett av de nationella målen för samhällets krisberedskap är att värna människors liv och hälsa samt att värna grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter när krissituationer inträffar. Genom att arbeta förebyggande och upprätthålla samhällsviktig verksamhet i stadens verksamheter skapas även förutsättningar för att minska sårbarheten i verksamheterna och öka förmågan att hantera samhällsstörningar. Stadsledningskontorets bedömning är att arbetet med säkerhet och beredskap har en positiv inverkan på den sociala dimensionen genom att människors olika behov beaktas innan, under och efter en kris samt att samhällsviktig verksamhet och dess samhällsviktiga tjänster upprätthålls i kris och ytterst krig. Samverkan Stadsledningskontoret har samverkat med CSG. Information 2025-08-21 och dialog 2025-10-16. Bilagor 1. Kommunstyrelsens protokollsutdrag 2025-09-10 § 668 2. CSG protokoll 2025-10-16 § 6 3. Nuvarande Göteborgs Stads säkerhetspolicy 4. Förslag till Göteborgs Stads säkerhets- och beredskapspolicy Ärendet Kommunfullmäktige ska anta Göteborgs Stads säkerhets- och beredskapspolicy samt upphäva nuvarande säkerhetspolicy beslutad i kommunfullmäktige 2013-09-05 § 21. Kommunstyrelsen beslutade 2025-09-10 § 668 att återremittera förslag till Göteborgs Stads säkerhets- och beredskapspolicy till stadsledningskontoret för inhämtande av synpunkter från central samverkansgrupp. Beskrivning av ärendet Stadens säkerhets- och beredskapsarbete är omfattande och innefattar en rad olika krav, både i fredstid och vid höjd beredskap. Delar av arbetet genomförs dagligen i stadens verksamheter medan andra delar är mer övergripande och utgör en strategisk planering. Stadsledningskontoret ser behov av att revidera den nuvarande säkerhetspolicyn för att bättre möta de krav som finns inom området samt att bredda policyns omfattning till att även inkludera beredskap på ett tydligare sätt. Den nuvarande policyn antogs 2013 och sedan dess har kraven och behoven på arbetet med säkerhet och beredskap ökat. Inom området säkerhet och beredskap finns ett stort antal styrande och stödjande dokument som är stadengemensamma. Den nya säkerhets- och bereskapspolicyn är det övergripande styrdokumentet inom området och syftar till att vara det övergripande ramverket och ge inriktning för säkerhets- och beredskapsarbetet inom stadens nämnder och styrelser. Policyn beskriver de olika områdena inom säkerhets- och beredskapsarbetet och visar på kopplingar till några av de styrande dokumenten inom området. Figur 1 – översiktsbild över nuvarande styrmiljön inom område säkerhet och beredskap Inom området finns både planerande och reglerande styrdokument. De reglerande styrdokumenten är bland annat riktlinje för krishantering som syftar till att ha en god förmåga att hantera krissituationer samt riktlinje för höjd beredskap som syftar till att skapa en gemensam inriktning och samsyn i Göteborgs Stad vid höjd beredskap samt krav på krigsorganisation. Göteborgs Stads plan för arbetet med civil beredskap 2024-2027 är det planerande styrdokumentet inom området och beskriver mål och inriktning för arbetet med civil beredskap för perioden. I planen är en av de övergripande inriktningarna att utveckla förmågan att arbeta systematiskt med kontinuitetshantering inom stadens samhällsviktiga verksamheter. Arbetet med kontinuitetshantering har ett verksamhetsnära fokus med utgångspunkt i den egna verksamheten och dess beroenden. Det handlar om att planera för att upprätthålla sin verksamhet på en lämplig nivå, oavsett vilken störning den utsätts för. Med kontinuitetsplan avses dokumenterade rutiner som vägleder en verksamhet att efter avbrott reagera, återställa och återuppta verksamheten i en förväg definierad omfattning. Den innehåller information som hjälper personalen att veta vad den ska göra vid störningar såsom personalbortfall, strömavbrott eller uteblivna leveranser. Stadsledningskontoret föreslår att den nya policyn kravställer att nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att upprätthålla sin verksamhet på en tolerabel nivå, oavsett vilken störning den utsätts för, så kallad kontinuitetshantering. Detta innebär att kontinuitetshantering även finns beskrivet och kravställt i de reglerande styrdokumenten för ett än mer långsiktigt arbete med frågan. Policyn beskriver samhällets grundläggande skyddsvärden som ska värnas samt tydliggör att säkerhets- och beredskapsarbetet ska vara en integrerad del i varje verksamhets grunduppdrag. Policyn påtalar också att säkerhets- och beredskapsarbetet ska präglas av en säkerhetskultur som innebär att anställda känner till, förstår och gör det som krävs i förhållande till sitt ansvar för att förebygga oönskade händelser. Denna säkerhetskultur behöver omhändertas och anpassas i respektive nämnd/förvaltning och styrelse/bolag utifrån uppdrag och i vissa fall särskilda krav på säkerhets- och beredskapsarbete. Stadsledningskontoret föreslår att begreppet personalsäkerhet läggs till i policyn. Då finns både begreppet personsäkerhet och personalsäkerhet med men begreppen har olika innebörd. Exempelvis handlar personsäkerhet till stor del om hot och våld mot medarbetare och förtroendevalda. Personalsäkerhet omfattar istället åtgärder för att rätt person i organisationen ska ha rätt behörighet. Exempel på sådana åtgärder är bakgrundskontroller och säkerhetsprövningar. Stadsledningskontoret föreslår att en ny roll beskrivs i policyn, Göteborgs Stads säkerhetschef. Tidigare har det inte funnits en sådan uttalad eller beslutad roll, men rollen har i vissa sammanhang förekommit och i praktiken har stadsledningskontorets chef för avdelningen Säkerhet och beredskap haft den rollen och representerat staden i övergripande frågor om säkerhet och beredskap i exempelvis media. För att skapa en tydlighet, både internt och externt, samt att kunna representera Göteborgs Stad i övergripande frågor om säkerhet och beredskap ser stadsledningskontoret att det vore lämpligt att definiera rollen Göteborgs Stads säkerhetschef. Inte sällan söker andra myndigheter eller aktörer kontakt för att diskutera övergripande säkerhetsfrågor eller representation av staden i olika möteskonstellationer eller forum. Det är därför angeläget att det finns en gemensam bild över befattningen. Det är även angeläget att beskriva denna roll då nya chefer inom avdelningen Säkerhet och beredskap på stadsledningskontoret håller på att rekryteras och som kommer få snarlika befattningar som säkerhetschefen. Dessa befattningar har även någorlunda operativa roller och viktiga roller i stadsledningskontorets krisledningsorganisation där det också är viktigt att alla berörda har samma uppfattning om roller och ansvar. Rollen Göteborgs Stads säkerhetschef innebär inga nya mandat eller uppdrag men blir ett förtydligande. Jämfört med den nuvarande policyn har vissa formuleringar ersatts av skrivningar som bedöms vara tydligare och ge bättre förutsättningar för ett bra säkerhets- och beredskapsarbete. Gentemot nuvarande policy har även språkbruk och begrepp uppdateras. Dialog med CSG Stadsledningskontoret genomförde 2025-10-16 § 6 dialog med CSG angående förslag till Göteborgs Stads säkerhets- och beredskapspolicy. Stadsledningskontoret beskrev kort de större förändringarna i det nya förslaget till policy. I dialogen med CSG framkom att parterna har en gemensam syn om att det är ett viktigt område. De fackliga representanterna poängterar vissa delar i policyn och tycker att dokumentet är bra. Vision påtalar att det är bra att staden jobbar med bakgrundskontroller och pekar samtidigt på att man måste jobba för att skapa en struktur och regelverk för likvärdighet över staden. För det fortsatta arbetet med säkerhetsfrågan lyfter facken att kompetensen inom området behöver stärkas samt att det då är viktigt att överväga vilka metoder som är mest ändamålsenliga för det. Bland annat lyfts att det är viktigt att hitta sätt att kunskapshöja som är effektiva och inte tar för mycket tid från grunduppdraget. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret bedömer att det finns behov av att revidera den nuvarande säkerhetspolicyn och bredda omfattningen till att inkludera beredskap på ett tydligare sätt. Policyn behövs för att knyta samman flertalet riktlinjer och planen inom området. Stadsledningskontoret föreslår att den reviderade policyn ska heta Göteborgs Stads säkerhets- och beredskapspolicy. Stadsledningskontoret bedömer att den reviderade policyn bättre speglar de krav som Göteborgs Stad ställer inom säkerhet och beredskapsfrågor, jämfört med den befintliga policyn. Utöver det bedömer stadsledningskontoret att ett uppdaterat språkbruk och uppdaterade begrepp bättre stämmer överens med hur kommunstyrelsen genom stadsledningskontoret leder staden i frågor om säkerhet och beredskap. På dialogen med CSG framkom att parterna har samsyn om att det är ett viktigt område. Stadsledningskontorets bedömning är att de delar av policyn som poängterades av de fackliga parterna inte föranleder något behov av att justera i föreliggande förslag men kommer beakta inspelen i kommande implementering bland annat vad avser säkerhetskultur. Christina Eide Eva Hessman Direktör utveckling och hållbarhet Stadsdirektör Bilaga 1 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 2025-09-10 § 668 Ärendenummer SLK-2025-00519 Göteborgs Stads säkerhets- och beredskapspolicy Beslut Enligt återremissyrkande från S, V och MP: Göteborgs Stads säkerhets- och beredskapspolicy, i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande återremitteras till stadsledningskontoret för inhämtande av synpunkter från central samverkansgrupp. Tidigare behandling Bordlagt den 4 juni 2025, § 486 och den 27 augusti 2025, § 607. Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 9 maj 2025. Återremissyrkande från S, V och MP den 5 september 2025. Protokollsutdrag skickas till Stadsledningskontoret (återremiss) Bilaga 2 Sida 1 av 5 no Central Samverkansgrupp Protokoll 16/2025 Ärendenr:SLK-2025-00057 (Ordinarie CSG) Sammanträdesdatum 2025-10-16 Tid: 16 oktober 2025 kl 08:30-11:30 Plats: Wenngrenska salen Gustav Adolfs Torg 4a Närvarande: Eva Hessman Ordförande Lotta Sjöberg Arbetsgivare Ida Löfqvist Arbetsgivare Anna Wilsson Sekreterare Lisbeth Carlsson Fjällborg Akademikerförbundet SSR Peter Carlmark Sacorådet Erén Andersson Sacorådet Andrea Meiling Sveriges Lärare Martha Zoura Kommunal Matthew Mossadegh Kahnamooiy Kommunal Helena Hellashjärta Vision Erik Axelsson Vision Thomas Ekelund Vårdförbundet Föredragande: 6a) Jacob Throfast och Kristina Hedman 7a) Peter Nilsson (Regionarkivet), Kristina Högström och Olga Valleryd (Intraservice) 7b) Malin Mogren 7c) Lotta Sjöberg 9a) Sofia Lindgren § 1 Mötet öppnas Eva Hessman öppnar mötet. § 2 Fastställande av dagordning Dagordningen fastställs med följande tillägg under punkt 10: - Arbetsgivaren anmäler fråga om uppdraget från personalutskottet gällande att öka inflytandet vid rekryteringar av förvaltnings/bolagschefer. - Kommunal lyfter fråga om facklig tid. § 3 Utseende av justerare Till justerare utses: Andrea Meling - Sveriges Lärare Martha Zoura - Kommunal Thomas Ekelund - Vårdförbundet Sida 2 av 5 § 4 Anmälan av protokoll CSG-protokoll från 2025-09-03 samt protokoll från SSG Digitalisering från 2025-09-18 anmäls till protokollet § 5 Samverkan före beslut Ingen fråga anmäld § 6 Dialog a) Dialog om förslag till Göteborgs stads säkerhets- och beredskapspolicy Jacob Throfast och Kristina Hedman föredrar ärendet. Hänvisning görs till utsända handlingar. Information om ärendet lämnades i CSG den 21 augusti. Därefter gick ärendet vidare till KS varvid ärendet återremitterades med uppdrag att inhämta synpunkter från Central samverkansgrupp. Arbetsgivaren beskriver kort de större förändringarna i det nya förslaget till policy. CSG har dialog i ärendet och parterna har en gemensam syn om att det är ett viktigt område. De fackliga representanterna poängterar vissa delar i policyn och tycker att dokumentet är bra. För det fortsatta arbetet med säkerhetsfrågan lyfter facken att kompetensen inom området behöver stärkas samt att det då är viktigt att överväga vilka metoder som är mest ändamålsenliga för det. Bland annat lyfts att det är viktigt att hitta sätt att kunskapshöja som är effektiva och inte tar för mycket tid från grunduppdraget. Vision påtalar att det är bra att staden jobbar med bakgrundskontroller och pekar samtidigt på att man måste jobba för att skapa en struktur och regelverk för likvärdighet över staden. Dialogen antecknas till protokollet § 7 Information a) Styrning av gallring och bevarande av dokument. Peter Nilsson (Regionarkivet) informerar i ärendet. Hänvisning görs till presentation som skickas ut till CSG efter mötet. Kristina Högström och Olga Valleryd (Intraservice) finns på plats för att svara på eventuella frågor kopplat till cyberangreppet mot Miljödata. Peter beskriver arkivnämndens generella bevarande- och gallringsbeslut för handlingar om rehabilitering. Beslut anger att handlingar om rehabilitering ska bevaras. Långsiktigt bevarande möter forskningens behov – särskild forskning om arbetsmiljö och hälsa. Regionarkivets beslutet anger dock inte var handlingarna ska bevaras när de arkiveras. Arkivlagen står över GDPR viket innebär att känsliga personuppgifter kan bevaras för arkivändamål för allmänt intresse. Individens integritet skyddas genom offentlighet och sekretesslagen. Vision uppskattar informationen men hade önskat att den kom tidigare, samt lyfter att förbundet förstår processen, men ställer sig frågande till mängden uppgifter som läckt. Akademikerförbundet SSR framför att dokument om rehab ska in i slutgiltiga arkivering och tillägger att det finns medarbetare som är oroliga att ny förvaltning kan hämta upp gammal information från tidigare arbete. Sida 3 av 5 Kommunal undrar vem som säkerställer att förvaltningarna följer regionarkivets beslut om gallring och arkivering. Regionarkivet informerar om att det är respektive informationsägare/ förvaltning som ansvarar för sina handlingar och att de hanteras korrekt. Fackliga representanter framför synpunkter på den information som gått ut till medarbetarna och ger medskick runt hur den skulle kunna formuleras för att tydligare visa att arbetsgivaren beklagar det som hänt och tar ansvar för det. Intraservice svarar att informationen på Intranätet har justerats och att man där försöker vara så tydlig som möjligt. Informationen antecknas till protokollet. Presentationen biläggs protokollet. b) Fackliga representanter till styrgrupp för AI-funktioner och innovationer där tjänstepersoner och fackliga representanter ska ingå – politiskt uppdrag. Malin Mogren informerar i ärendet och beskriver uppdrag och bakgrund. Hänvisning görs till presentation som skickas ut till CSG efter mötet. Syftet är att gruppen ska samordna stadens AI-funktioner, säkerställa att AI-utvecklingen i stadens olika delar leder rätt och ger önskat resultat. Tjänstepersoner till gruppen utses genom nominering från förvaltningar samt fackliga utses genom dialog på CSG. Förslag att det ska vara tre fackliga representanter i styrgruppen. Första träffen sker i slutet av året 2025. I nuläget är tanken att det ska vara fyra träffar per år. De fackliga organisationerna upplever att det är få platser för fackliga representanter och önskar att de utökas till sex platser. Vidare önskas en tydligare beskrivning av syftet med styrgruppen. Parterna är överens om att ärendet tas upp igen på nästa CSG och att de fackliga organisationerna under tiden förbereder vilka de skulle vilja nominera att ingå i styrgruppen Informationen antecknas till protokollet Presentationen biläggs protokollet c) Information om material som summerar vad Göteborgs stad står för som arbetsgivare (baserat på beslutade styrande dokument). Lotta Sjöberg informerar i ärendet, hänvisning görs till presentation som skickas ut till CSG efter mötet. Arbetsgivaren betonar att det fortfarande är ett arbetsmaterial. Arbetsgivaren beskriver bakgrunden och syftet med materialet samt vilka styrande dokument som ligger till grund för det. CSG har dialog kring materialet. Fackliga organisationer för fram att det är ett bra material. För att fördjupa frågan om vad staden står för som arbetsgivare, med utgångspunkt i materialet, önskar de fackliga organisationerna att det avsätts tid på ett kommande möte. Exempelvis skulle det kunna vara ett förlängt temamöte där även några HR-chefer kan bjudas in. Arbetsgivaren noterar förslaget Informationen antecknas till protokollet Sida 4 av 5 § 8 Skyddskommittéfrågor Ingen fråga anmäld § 9 Anmält av fackliga organisationer a) Fråga från Sveriges Lärare om ny lag vad gäller förolämpning mot tjänsteman. Sofia Lindgren informerar om den nya bestämmelsen. Hänvisning görs till utsänd presentation. Sveriges Lärare påtalar att det är svårt att göra en bedömning av när det är en förolämpning eller ett hot men tror att det kan bli tydligare hur bestämmelsen ska tolkas allt eftersom praxis utvecklas. Arbetsgivaren svarar det är den polisiära utredningen som får avgöra vilket lagrum som är tillämpligt och om den nya bestämmelsen om förolämpning mot tjänsteman är tillämplig. Det behöver inte medarbetaren fundera över när en polisanmälan görs. Ett bra stöd är stadens rutin för polisanmälan vid hot och våld i tjänsten. Det pågår nu även ett arbete med att se över rutinen, bland annat på grund av den nya bestämmelsen. Syftet är bland annat att tydliggöra vilket stöd som kan ges till medarbetare som polisanmäler. Kommunal tycker att det är bra att man ska se över dokumenten. Idag är det inte känt ute i förvaltningarna hur man går till väga. Vision framför att när en anmälan går vidare till en rättsprocess så blir namn offentliggjort. Där behöver arbetsgivaren ge stöd åt medarbetaren Fackliga organisationer för fram att hårda ord blivit normaliserat i många verksamheter och att arbetsgivaren behöver vara med och styra kring vad som är ett ”rimligt” språk. De fackliga organisationerna ger exempel på verksamheter där hot och våld har normaliserats och kulturen är att ”lite får du tåla” Presentationen biläggs protokollet § 10 Övriga frågor a) Datum för CSG-möten 2026 Datumen fastställs. Mötet den 9 april infaller under påsklovet och hålls om behov finns. b) Uppdrag från PU som handlar om att se över och öka medinflytande av rekrytering av förvaltning och bolagschefer och former för det. Arbetsgivaren kommer att bjuda in till ett extra CSG där vidare dialog kan hållas. Arbetsgivaren återkommer om datum. Uppdragshandling skickas ut inför mötet. c) Facklig tid/Anmält av Kommunal Kommunal framför att det finns olika syn på vad facklig tid är och vad som ska ingå i den tiden och önskar ha dialog med arbetsgivaren om det. Arbetsgivaren tar med sig frågan och återkommer med förslag på hantering. § 11 Förslag på frågor som ska tas upp i SSG dialog Sida 5 av 5 Inga frågor anmälda Vid protokollet …………………………………….. Anna Wilsson Protokollet justeras …………………………................... …………………………................... Eva Hessman, Arbetsgivare Andrea Meiling, Sveriges Lärare …………………………….............. ………………..……………………. Martha Zoura, Kommunal Thomas Ekelund, Vårdförbundet Bilaga 3 Göteborgs Stads säkerhetspolicy Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare, brukare och kunder. För att förverkliga utgångspunkterna behövs förutsättningar av olika slag. Stadens politiker har möjlighet att genom styrande dokument beskriva hur de vill realisera den politiska viljan. Inom Göteborgs Stad gäller de styrande dokument som antas av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Därutöver fastställer nämnder och bolagsstyrelser egna styrande dokument för sin egen verksamhet. Kommunfullmäktiges budget är det övergripande och överordnade styrande dokumentet för Göteborgs Stads nämnder och bolagsstyrelser. Om Göteborgs Stads styrande dokument Göteborgs Stads styrande dokument är våra förutsättningar för att vi ska göra rätt saker på rätt sätt. De anger vad nämnder/styrelser och förvaltningar/bolag ska göra, vem som ska göra det och hur det ska göras. Styrande dokument är samlingsbegreppet för dessa dokument. Stadens grundläggande principer såsom demokratisk grundsyn, principer om mänskliga rättigheter och icke-diskriminering omsätts i praktisk verksamhet genom att de integreras i stadens ordinarie beslutsprocesser. Beredning av och beslut om styrande dokument har en stor betydelse för förverkligandet av dessa principer i stadens verksamheter. De styrande dokumenten ska göra det tydligt både för organisationen och för invånare, brukare, kunder, leverantörer, samarbetspartners och andra intressenter vad som förväntas av förvaltningar och bolag. De styrande dokumenten ligger till grund för att utkräva ansvar när vi inte arbetar i enlighet med vad som är beslutat. Dokumentnamn: Göteborgs Stads säkerhetspolicy Datum och paragraf för Beslutad av: Gäller för: Diarienummer: beslutet: Stadens nämnder och Kommunfullmäktige 0540/14 (0110/19) 2013-09-05, § 21 styrelser Dokumentsort: Giltighetstid: Senast reviderad: Dokumentansvarig: Policy Tillsvidare 2019-12-16 Säkerhetschef Bilagor: [Bilagor] Innehåll Inledning ............................................................................................................ 3 Syftet med denna policy................................................................................... 3 Vem omfattas av policyn .................................................................................. 3 Koppling till andra styrande dokument ............................................................. 3 Policy ................................................................................................................. 4 Inledning Syftet med denna policy Denna policy syftar till att skapa en stadengemensam inriktning och samsyn på säkerhetsarbetet samt att tydliggöra ansvar och övergripande krav. Vem omfattas av policyn Denna policy gäller tillsvidare för Stadens nämnder och styrelser Koppling till andra styrande dokument Policyn konkretiseras i underliggande riktlinjer och regler. Policy • Säkerhet är en del av verksamhetens riskhantering1 och kan beskrivas som förmågan att upprätthålla en definierad risknivå. Åtgärdsområden som ska inkluderas i säkerhetsarbetet är personsäkerhet, fysisk säkerhet, informationssäkerhet och krisberedskap. • Säkerhetsarbetet ska vara långsiktigt och kontinuerligt och omfatta alla delar av stadens verksamheter. • Nämnd och styrelse är ansvariga för säkerheten inom respektive verksamhet. • Förvaltnings-/ Bolagsledning ska genom tydlig inriktning och fördelning av ansvar engagera sig i verksamhetens säkerhetsarbete samt minst årligen följa upp att säkerhetsnivån är acceptabel med återrapportering till Nämnd/Styrelse. • Förvaltnings-/Bolagschef ska utse en säkerhetschef 2 med befogenhet att vara drivande och hålla ihop, initiera och genom stöd och uppföljning utveckla säkerhetsarbetet. • Säkerhetsarbetet skall bedrivas med utgångspunkt från kontinuerliga riskanalyser och med tyngdpunkt på förebyggande aktiviteter. • Varje verksamhet ska planera och öva för hur kritiska funktioner kan upprätthållas och fungera vid allvarliga störningar, så kallad krisberedskapsplanering. • Organisation, delegation, beslut, planer och åtgärder beträffande säkerhetsarbetet ska dokumenteras. • Alla medarbetare ska fortlöpande ges utbildning i förhållande till sitt ansvar och sina arbetsuppgifter för att förstå hur säkerhetsarbetet fungerar. • Alla medarbetare ska aktivt arbeta för ökad säkerhet och ta ett ansvar för att säkerheten fungerar samt informera om upptäckta brister. • Förvaltnings-/ Bolagsledning ska säkerställa att externa parter såsom entreprenörer, inhyrd personal, konsulter och leverantörer uppfyller och följer relevanta delar inom säkerhetsområdet. 1 Med riskhantering avses de samordnande aktiviteter som genomförs för identifiering, analys, utvärdering, behandling, övervakning och granskning av risker. 2 Respektive verksamhet beslutar titel utifrån sin organisationsstruktur och tjänstenomenklatur. Bilaga 4 Göteborgs Stads säkerhets- och beredskapspolicy Dokumentnamn: Göteborgs Stads säkerhets- och beredskapspolicy Beslutad av: Gäller för: Diarienummer: Datum och paragraf för Kommunfullmäktige Stadens nämnder och SLK-2025-00519 beslutet: styrelser [Text] Dokumentsort: Giltighetstid: Senast reviderad: Dokumentansvarig: Policy Tillsvidare - Göteborgs Stads säkerhetschef Bilagor: Bilaga 1 – Beskrivning av säkerhets- och beredskapsarbetets olika områden Innehåll Inledning ............................................................................................................ 3 Syftet med denna policy................................................................................... 3 Vem omfattas av policyn .................................................................................. 3 Kopplingar till andra styrande dokument .......................................................... 3 Policy ................................................................................................................. 4 Bilaga 1 – Beskrivning av säkerhets- och beredskapsarbetets olika områden . 5 Inledning Syftet med denna policy Syftet med denna policy är att utgöra det övergripande ramverket och ge inriktning för säkerhets- och beredskapsarbetet inom Göteborgs Stads nämnder och styrelser. Vem omfattas av policyn Denna policy gäller tillsvidare för Göteborgs Stads nämnder och bolagsstyrelser. Delägda bolag där Göteborgs Stad är majoritetsägare är skyldiga att förhålla sig till denna policy. Kopplingar till andra styrande dokument Policyn konkretiseras i underliggande styrande dokument. • Göteborgs Stads riktlinje för informationssäkerhet • Göteborgs Stads riktlinje för säkerhetsskydd • Göteborgs Stads riktlinje för höjd beredskap • Göteborgs Stads riktlinje för krishantering • Göteborgs Stads riktlinje för kriskommunikation • Göteborgs Stads riktlinje för nödvattenförsörjning • Göteborgs Stads riktlinje för personsäkerhet • Göteborgs Stads riktlinje för arbetsmiljö, medarbetarskap och chefskap • Göteborgs Stads riktlinje för systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Policy • Säkerhets- och beredskapsarbetet i Göteborgs Stad ska värna samhällets grundläggande skyddsvärden; människors liv och hälsa, samhällets funktionalitet, demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter, miljö och ekonomiska värden och nationell suveränitet. • Säkerhets- och beredskapsarbetet ska omfatta följande områden₁: o informations- och cybersäkerhet o fysisk säkerhet o personalsäkerhet o personsäkerhet o civil beredskap o säkerhetsskydd (berör endast verksamheter som omfattas av säkerhetsskyddslagen). • Säkerhets- och beredskapsarbetet ska vara en integrerad del i varje verksamhets grunduppdrag. • Säkerhets- och beredskapsarbetet ska präglas av en säkerhetskultur som innebär att anställda känner till, förstår och gör det som krävs i förhållande till sitt ansvar för att förebygga oönskade händelser. • Säkerhets- och beredskapsarbetet ska vara långsiktigt och kontinuerligt samt omhänderta goda exempel och erfarenheter. • Säkerhets- och beredskapsarbetet ska utgå ifrån riskanalyser med tyngdpunkt på förebyggande aktiviteter. Nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för: • att upprätthålla sin verksamhet på en tolerabel nivå, oavsett vilken störning den utsätts för, så kallad kontinuitetshantering. • att det finns en god förmåga till samverkan och ledning vid samhällsstörningar. • att befattningen säkerhetschef₂ eller motsvarande finns med befogenhet att leda, samordna och utveckla säkerhets- och beredskapsarbetet. • att säkerhets- och beredskapsarbetet dokumenteras vad gäller organisation, delegation, beslut, planer och åtgärder. • att anställda ges utbildning och övning inom säkerhet- och beredskapsarbetet i förhållande till sitt ansvar och sina arbetsuppgifter. • att i rimlig omfattning kravställa att externa parter såsom entreprenörer, inhyrd personal, konsulter och leverantörer uppfyller och följer lagar och regler inom säkerhets- och beredskapsarbetet. • att säkerhets- och beredskapsarbete följs upp. Kommunstyrelsen ansvarar för att: • befattningen Göteborgs Stads säkerhetschef finns med uppdrag att leda, samordna och följa upp säkerhets- och beredskapsarbetet samt representera staden i övergripande säkerhetsrelaterade frågor. 1. Bilaga 1 beskriver säkerhet- och beredskapsarbetets olika områden. 2. Respektive verksamhet beslutar titel utifrån sin organisationsstruktur och tjänstenomenklatur. Bilaga 1 – Beskrivning av säkerhets- och beredskapsarbetets olika områden a. Informations- och cybersäkerhet Informations- och cyberssäkerhet handlar om förebyggande och systematisk anpassning av skydd utifrån behov och risker. Ett riskbaserat förhållningssätt i informations- och cybersäkerhetsarbetet innebär att varje verksamhet ska upprätta, införa, driva, övervaka, granska, underhålla och förbättra verksamhetens informations- och cyberssäkerhet, det vill säga skydd av informationstillgångar avseende konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. b. Fysisk säkerhet Fysisk säkerhet är ett system av säkerhetsåtgärder bestående av personal, rutiner, byggnadsteknik och säkerhetsteknik. Tillsammans skapar dessa de upptäckande, försvårande och hanterande åtgärderna som ska förebygga obehörigt tillträde, insyn och skadlig inverkan på verksamheten och dess skyddsvärden. Skadlig inverkan omfattar exempelvis brand, vatten och explosivämnen. c. Personalsäkerhet Personalsäkerhet syftar till att skydda verksamheten genom att säkerställa att dess personal är pålitligt och lojal samt att utreda sådana omständigheter som kan antas innebära sårbarheter i säkerhetshänseende. Det handlar om att minimera risken för att obehöriga eller opålitliga personer får tillgång till exempel känslig information och system eller kan utnyttja sårbara grupper eller individer. d. Personsäkerhet Personsäkerhet handlar om att skydda enskilda personer eller grupper från hot, våld eller andra säkerhetsrisker. Det kan inkludera åtgärder för att minska risken för olyckor, överfall, trakasserier och annan skada. e. Civil beredskap Civil beredskap handlar om förmågan att förebygga och hantera fredstida krissituationer, krigsfara och ytterst krig. Civil beredskap är ett samlingsnamn för krisberedskap och civilt försvar. Krisberedskap handlar om fredstida kriser medan civilt försvar utgör motståndskraft vid krigsfara och krig. Det civila försvaret och det militära försvaret utgör tillsammans totalförsvaret. Förmågan inom civil beredskap byggs upp genom utbildning, övning, resurser, material och den organisation och struktur som skapas innan, under och efter kris eller krig. f. Säkerhetsskydd Säkerhetsskydd handlar om att skydda information och verksamheter av betydelse för Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och vissa andra hot. Det handlar även om att skydda verksamhet som omfattas av ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd.