Uppdrag om Göteborgs Stads utåtriktade information på offentlig plats

Tack Jessica! Det är tomt på talarlistan och det finns bara ett förslag och det är kommunstyrelsens förslag. Bifalles den? offentlig plats

Då går vi över till ärende nummer 19. Det är uppdrag om Göteborgs Stads utåtriktade information på offentlig plats. Kommunstyrelsen föreslår att stadsmiljönämnden får i uppdrag att i samverkan med kommunstyrelsen och stadsbyggnadsnämnden ta fram förslag på hur staden ska säkerställa, stads och krisinformation på offentlig plats och återkomma med förslag på finansiering, huvudmannaskap och genomförande. Här har vi talarlistan och vi börjar med Patrik Höstmad (D) därefter Roshan Yigit (S). Varsågod Patrik!

Tack för det! Bra att det är enighet i den här frågan och det är viktigt att få det här på plats. Det har ju missats lite. Jag tänkte bara förklara lite, vi skrev ju i kommunstyrelsen när vi var uppe att vi instämde i beslutsatsen men inte i brödtexten på grund av sakfel. Jag tänkte bara nämna lite kort vad det handlade om. Dels får vi ihop att antalet tillgängliga ytor för stats information är en annan siffra än vad som finns i brödtexten. Sen så fokuserar vi på dialog med. Men vår bild är att det är redan upphandlat sex år med J C Decaux så det är med J C Decaux man måste föra dialogen och den dialogen förs nu. Slutligen så står det att man måste göra en ny upphandling och det är inte alls den bedömning som vi upplever att tjänstemän och J C Decaux gör nu utan man hittar en annan lösning på det. Så det var anledningen till att vi inte stod bakom brödtexten också. Med det bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack. Patrik, innan jag lämnar ordet till Roshan Yigit, snälla, när ni går ut, var lite försiktigare och lite tystare. Det blir lite brus och det är många som inte hänger med, hör inte riktigt när dörrarna slåss. Så ta lite hänsyn till de som är kvar i stationssalen när ni går ut. Då lämnar jag ordet till Roshan Yigit. Därefter Hans Arby (C). Varsågod, Roshan!

Tack så mycket, herr ordförande! Vi yrkar bifall till yrkandet från S, V, MP, C om att säkerställa att vi kan få ut nödvändig stads och krisinformation. När det behövs genom reklamvitriner och väderskydd ute i staden. Tack så mycket.

Tack Roshan! Då är det Hans Arby (C). Därefter Karin Karlsson. Varsågod Hans!

Tack ordförande, ledamöter, åhörare! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Det är ett öppet uppdrag att hitta de bästa modellerna för att vi ska få garantera åtkomst till annonsytorna. Som ju inte direkt påverkas av sakfelen som finns i yrkandet. Sen är jag ju väldigt tveksam till den modellen där staden via stadsmiljöförvaltningen skulle äga betydelse. screener och driva en annonseringsverksamhet liknande J C Decaux gör. Det är ju ingen kommunal kärnverksamhet direkt så. Men det tror jag man kommer se när man jobbar med frågan. Tack.

Tack Hans! Då är det Karin Karlsson, därefter Toni Orsulic. Varsågod Karin!

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare! Jag ska hålla mig väldigt kort. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack Karin! Då är det Toni Orsulic som är sist i talarlistan just nu. Varsågod Toni!

Ordförande! Jag ska också yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Som nämndes tidigare finns det lite sakfyllt i det och det må vara, utan det är ju att-satserna vi tar beslut om. Denna fråga, när den kommer tillbaka efter utredningen, kommer vi nog få debattera och diskutera ganska ordentligt, för det är många fallgropar som finns inom det här området. Men det tar vi när vi har ett förslag från förvaltningen hur vi ska ta ställning till. Tack!

Tack Toni! Då är det tomt på talet. Listan finns, och det finns bara ett förslag och det är kommunstyrelsens förslag. Bifalles den? Ja. Därmed är vi färdiga med beslutsärendet och går över till bordlagda motioner. 20.Motion av Rasmus Ragnarsson (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) om att revidera arkitekturpolicyn för Göteborgs stad och relaterade styrdokument

Då är vi på ärende nummer 20. Motion av Rasmus Ragnarsson (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) om att revidera arkitekturpolicyn för Göteborgs stads och relaterade styrdokument. Kommunstyrelsen föreslår att den av Rasmus Ragnarsson (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) väckta motionen avslås. Här har vi den totala listan och vi börjar med Rasmus Ragnarsson (SD) först. Varsågod Rasmus!

Tack herr ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag vill börja med att yrka bifall till motionen. Vår motion handlar om att revidera arkitekturpolicyn och andra relaterade styrdokument, så att de tydligare främjar modern klassisk arkitektur. Och ska öppna att vi har arkitektoniska projekt som kombinerar estetisk variation, historisk kontinuitet och hållbarhet. Och framför allt då att Göteborg. Borgarna i hög grad ska involveras i gestaltningen av sina närområden. Och varför gör vi det här då? Jo, av den enkla anledningen att vi vill att Göteborg ska vara en vacker stad. Man ska kunna leva och bo i en omgivning som behagar både hjärtat och själen och som inte gör att ögonen svider så fort man går utanför huset. Skönhet, sammanhang, identitet. Jag ska inte bli långrandig, men jag vill nämna några exempel som särskilt får mina ögon att svida. Hotell Draken har jag tagit upp tidigare vid Järntorget. Imponerande bygge. Stort, nytt, dyrt. Men det förhåller sig till platsen ungefär som om Järntorget vore en tom parkeringsplats. Det är inte ett hus som deltar i stadsrummet, utan det är ett hus som dominerar det, nästan under. förkastas i det. Sen har vi Platinan vid Hisingsbron. En byggnad som på något sätt lyckas både vara monumentalt och identitetslöst samtidigt. Det signerar varken Göteborgs historia, utan mest bara att någon haft väldigt mycket glas. Det intressanta är ju att dessa byggnader, det är ju inte undantag. De är typiska produkter av en arkitekturpolicy. som säger sig vara stilneutral men som i praktiken alltid landar i samma sorts byggnader. Dessa två exempel, men också otaliga fler, visar en sak och det är att vi verkligen behöver ett bålverk mot förfulningen av vår stad. Jag tror och hoppas att en revidering av arkitekturpolicyn och relaterade dokument i enlighet med vårt förslag här idag är ett steg på den värken att skapa detta bålverk mot förfulningen. Tack för mig!

Tack Rasmus! Då lämnar jag ordet till Kalle Bäck, KD. Därefter Petra Elf. Varsågod Kalle!

Tack för det ordförande, fullmäktige, göteborgare. Diskussionen om arkitekturens roll i samhället är ständigt aktuell och detta är en intressant motion i den bemärkelsen. I det gemensamma rummet är det rimligt att allmänheten och vi folkvalda också har möjlighet att komma med synpunkter. Det är ingenting som bara ska skötas av proffs eller utbildade arkitekter, utan det måste finnas folklig förankring. Begreppet klassisk arkitektur har blivit populärt de senaste åren och ibland kanske det råder lite förvirring om vad det egentligen avser. Men lite förenklat skulle man kunna säga att det handlar om tidlös skönhet och proportioner och att det kanske är lite av ett förhållningssätt. förhållningssätt snarare till stadsbyggnad, att man ska ta vara på erfarenheter från tidigare epoker och så vidare men ändå applicera det i en modern kontext. Det står lite i kontrast till en mer experimentell och modernistisk arkitektur kan man säga. Ett sunt förhållningssätt och något som både kan och bör tas i beaktande. Men det finns också andra hänsyn naturligtvis som måste tas när vi bygger i Göteborg. Jag skulle säga att lika viktigt är att man tar hänsyn till platsen och omgivningen. Där det finns en viss typ av bebyggelse bör ny byggnation helt eller delvis anpassas till denna. Ett bra exempel är Fixfabriken i Majorna, där man anknyter till bebyggelsen vid Klippan med de vackra röda tegelbyggnaderna från 1800-talet och samtidigt till 40-talsbebyggelsen i Sandarna. Där har man lyckats uppnå en god balans. Det är önskvärt att stadens arkitekturpolicy i någon bemärkelse är stilneutral så att den inte behöver revideras när politiska majoriteter skiftar till exempel. Man kan ju faktiskt styra genom budget och konkreta beslut vid markanvisningar, detaljplaner och så vidare hur gestaltning ska ske. Så vi Kristdemokrater stödjer motionens intentioner men vi menar att det kan göras inom ramen för befintlig arkitekturpolicy. Så därmed yrkar jag bifall till förslaget från M, D, L i kommunstyrelsen.

Tack Kalle! På detta har Rasmus Ragnarsson (SD). Begärd replik. Varsågod Rasmus!

Tack herr ordförande! Kalle, jättebra inlägg! Jag höll med dig hela vägen fram till slutet. Visst kan man styra detta via budget, via detaljplaner. Men någonstans kan jag tycka att det blir också ganska kortsiktigt, kan jag tänka mig. Med tanke på att har vi en policy så är det ett övergripande dokument. Det har ofta en livslängd. Jag tror att den nuvarande arkitekturpolicyn har varit gällande sedan 2018 till exempel. En budget, där kommer det nya styrinstrument och styrsignaler varje år. Så jag tänker att det mest långsiktigt hållbara tycker jag är att vi har och genomför förändringarna i arkitekturpolicyn. Även om jag köper, man kan göra det den vägen som ni är inne på också. Men jag tycker det här är mer långsiktigt hållbart.

Tack! Då går vi tillbaka till talarlistan. Vi börjar med Petra Elf, därefter Johan Zandin. Varsågod Petra!

Tack ordförande, fullmäktige! Jag tycker man kan ta och läsa Stadsbyggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande om man vill ha ett djupare resonemang kring varför vi ska avslå den här motionen. Det jag tänker trycka på lyfts även i det utlåtandet. Det är nämligen långsiktigheten i denna typ av dokument och vikten av att denna policy fokuserar på kvaliteten i arkitektur och stadsbyggnad och inte en särskild stil för att hålla över tid och få effekt. Bifall till kommunstyrelsens förslag!

Tack Petra! På det har Rasmus Ragnarsson (SD) begärt en replik. Varsågod Rasmus!

Tack ordförande! Petra, jag funderar lite så här. Det är lite det vi är inne på här, att vi vill skapa långsiktighet. Då behöver vi i så fall, vill vi motverka förfulning av vår stad så måste vi någonstans välja en riktning. Vi väljer att vi tar det här dokumentet och relaterade styrdokument kopplat till det som behöver justeras. Men. Vi är inte stilneutrala idag och man vill framhäva det som om det är stilneutralitet. Men varför får vi då väldigt mycket modernistisk arkitektur i Göteborg? Det tycker jag är väldigt underligt.

Då är vi tillbaka på talarlistan och vi börjar med Johan Zandin (V), därefter Johannes Hulter (S). Varsågod Johan!

Tack! Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på övriga yrkanden. Det är en dålig idé att slå fast en viss arkitekturstil i en policy för en hel kommun och det är en ännu sämre idé att slå fast en sådan på kommunfullmäktigenivå, vilket innebär att man måste upp och behandla den igen på kommunfullmäktigenivå om man någon gång skulle vilja ändra denna fastslagna stilinriktning.

Tack Johan! Då lämnar jag ordet till Johannes Hulter. Därefter Rasmus Ragnarsson (SD). Varsågod Johannes!

Tack Johannes! Då lämnar jag ordet till Rasmus Ragnarsson (SD), därefter Patrik Höstmad. Varsågod Rasmus!

Tack så mycket herr ordförande! Jag fastnade lite i det Johannes sa. Jag tyckte det var ett bra inlägg. Jag tror någonstans att vi är väldigt många nu i den här salen som vill att Göteborg ska se vackert ut. Men vi vet ju att styr man de här processerna via enskilda detaljplaner, via enskilda budgetdokument, då dröjer det inte länge. Så länge majoriteten skiljer sig. så kan de här prioriteringarna försvinna. Det är någonstans där jag vill se att vi har ett bålverk på plats som ska förhindra att det här sker. För saken är ju den att den här modernistiska arkitekturen, de här förhatliga lådorna som vi har i Göteborg, de besluten när de togs, det är ju beslut som vi kommer att behöva, som kommer att påverka oss. Tills de har slitits ut så pass mycket att man river dem och så bygger man nytt, kanske en ny låda. Och jag håller med om att jag tycker att Göteborg har tagit steg i rätt riktning. Men det är därför jag också tycker att det inte borde finnas några som helst anledningar till att inte bifalla vår motion. Eftersom då sätter vi på pränt det vi egentligen redan gör i praktiken någonstans. Och visar också. för alla de andra aktörerna i staden som ska vara delaktiga i byggandet av Göteborg. Att från politikens sida, då står vi helhjärtat bakom att vi ska ha en vacker stad. Att den modernistiska stadsplaneringen, det är något vi har slängt i historiens skräphög. Och det är därför vi behöver bifalla den här motionen idag. Tack!