Redovisning av uppdrag att samordna och följa upp Göteborgs Stads arbete för att motverka segregation inklusive alla integrationsinsatser

Tack Pär! Då är talarlistan tom och vi är redo att gå till beslut? Då har vi tre olika yrkanden. Under överläggningen yrkade Marie Brynolfsson (V), Kochar Wallad Begi (S) och Pär Gustafsson (L) bifall till kommunstyrelsens förslag. Axel Josefson yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslagen från M i kommunstyrelsen. Emma Altenhammar (SD) yrkar att fullmäktige beslutar bifalla förslaget från SD. Jag ställer proposition på dessa yrkanden. Godkännes denna propositionsordning? Ja. Bifalles kommunstyrelsens förslag? Ja. Bifalles förslaget från Axel Josefson? Ja. Bifalles förslaget från Emma Altenhammar (SD)? Ja. Jag anser att kommunstyrelsens förslag har bifallits. Votering har begärts och ska genomföras. Då tror jag alla är på plats. Kommunstyrelsens förslag är ja-proposition här i huvudvoteringen. För att anta motförslag ställer jag proposition på de två återstående yrkandena. Antas förslaget från Axel Josefson som motförslag? Antas förslaget från Emma Altenhammar (SD) som motförslag? Jag finner att förslaget från Axel Josefson har antagits som motförslag. Då är ja för kommunstyrelsens förslag. Ja, huvudvoteringen. Det är ja för kommunstyrelsens förslag och nej för förslaget från Axel Josefson. Jag startar voteringen strax. Nu, varsågod. Vi ger henne några sekunder till. Då stoppar jag omröstningen nu. Då har fullmäktige med 56 röster mot 15 och 9 som avstår bifallit kommunstyrelsens förslag. Tack. Stads arbete för att motverka segregation och inklusive alla integrationsinsatser

Jag gjorde firren i armen. Då går vi in på ärende 20. Det är redovisning av uppdrag att samordna och följa upp Göteborgs Stads arbete för att motverka segregation och inklusive alla integrationsinsatser. Ordet har begärts av Jenny Broman och därefter Jonas Nilsson (V). Varsågod!

Tack så mycket för ordet! Rapporten visar på det omfattande arbete som redan görs i staden. Den visar också att. Det är väldigt många verksamheter som berörs från skola, socialtjänst, stadsplanering till bostadsförsörjning. Utredningen visar också det de flesta av oss nog vet. Att segregation hänger samman med arbetsmarknad, utbildning, inkomster med mera. Det den inte visar det är att det skulle vara en fråga om människors vilja att integreras. Vilket jag ibland hör i samhällsdebatten där man bara lägger. skuld på den enskilda individen. För oss är det väldigt viktigt att det här arbetet fortsätter men den behöver också utvecklas i takt med att samhället förändras över tid. Eftersom integration berör så många områden och är så omfattande så kanske många förändringar kommer hamna i ett budgetarbete för det är där resurser fördelas till skola, bostäder, sociala insatser och arbetsmarknadsåtgärder. Men i kommunstyrelsen, sen har vi redan beslutat om att staden ska kunna ge Welcome House en mer samordnande roll i mottagandet av nyanlända. Så att etableringen fungerar ännu bättre och att insatser från olika verksamheter hänger ihop från början. Invandringen har minskat och därför påverkas även Welcome House arbete långsiktigt. De kan då ta en annorlunda roll och de har också efterfrågat det själva i verksamheten. Att de vill ha ett uppdrag att förändra och kunna ta en större roll. Vi vill också kartlägga den rasismen och diskrimineringen som kan finnas på bostadsmarknaden i samverkan med civilsamhället. För vi vill ha bättre kunskap om vilka hinder människor möter. Och så vill vi att alla nämnda bolag får i uppdrag att tydliggöra de insatser som görs idag. För det är viktigt att alla vet det. Bifall KS och avslag i övrigt.

Nästa talare är Jonas Nilsson (V) och därefter Bosse Parbring. Varsågod!

Tack ordförande, fullmäktige, åhörare! Arbetet mot diskriminering och rasism inom stadens verksamheter måste genomsyra hela kommunapparaten för att bryta segregationen. Kunskapen och verktygen behöver finnas i alla förvaltningar och bolag. Dels för att garantera ett likvärdigt bemötande i den kommunala servicen gentemot göteborgarna. Men också för att långsiktigt jobba bort de diskriminerande strukturer som byggts in i systemet. Sociala erfarenheter i stadsplaneringen måste ingå i ett tidigt skede i processerna. Strukturerna för detta finns, men det finns också utrymme för att stärka samverkan mellan de stadsutvecklande förvaltningarna och välfärdsförvaltningarna. Vi har helt grymma stadsutvecklare på socialförvaltningarna som sitter på den kompetens vi behöver för att bygga ett socialt hållbart Göteborg. Vi har också många av de praktiska förutsättningarna för att göra ytterligare framsteg. Framför allt stadens markinnehav och det allmännyttiga bostadsbeståndet. Den här uppföljningen visar att vi har kommit en bit på vägen, men att det fortfarande finns steg att ta. En förutsättning är att det blir alltmer tydligt vad vi behöver göra och hur vi behöver göra det. Blandade upplåtelseformer, både i områden med goda socioekonomiska förutsättningar och i politiskt eftersatta områden med socioekonomiska utmaningar. En viktig del i att bygga ett Göteborg där människor lever och bor tillsammans. Där man möts utifrån den gemensamma nämnaren att man är göteborgare. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack! Då är nästa talare Bosse Parbring och därefter Joel Wickman. Varsågod!

Tack ordförande! Göteborg är en segregerad stad. Vi ser det på hur människor bor, vilken skola barn och unga går i, vilket jobb människor har, om man har jobb överhuvudtaget. Inflytande och demokratisk delaktighet i samhället och känsla av tillhörighet. Det är också på de här områdena som vi behöver göra olika insatser för att bryta segregationen. Även om det är långt kvar, Tills vi har nått det mål vi har satt upp, att bryta segregationen och skapa en mer jämlik stad, så ser vi i den här redovisningen att det pågår viktiga insatser i förvaltningar och bolag. Insatser som handlar om att jobba åt samma håll och att samverka tillsammans. Det finns ju ingen enskild förvaltning, skola eller bostadsbolag som kan lösa problemen. Vi måste göra det tillsammans. En problematik som redovisningen visar, är att segregationen ökar på grund av rasism. Det gör det också svårt att bryta segregationen. Därför behöver vi öka insatserna mot rasismen. Det är därför vi rödgröna lägger ett uppdrag om det till alla nämnder och bolag. Bifall till kommunstyrelsens förslag.

Då är nästa talare Joel Wickman och därefter Kristina Bergman Alme. Varsågod!

Tack fru ordförande, kommunfullmäktige, göteborgare. Jag yrkar bifall till yrkandet från Moderaterna, Demokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Och avslag då till Kommunstyrelsens förslag. Så jag har läst igenom den här rapporten och. Jag måste säga att det är väldigt många ord i den. Det är mycket samsyn, workshops, samordning, intranät och kunskapshöjande insatser. Jag fattar faktiskt inte riktigt det här med att vi ska i det här skolboksexemplet på byråkratisk process lägga ytterligare uppdrag för att identifiera och trycka ut i alla förvaltningar och bolag kartläggning kring de rasistiska, strukturerna som finns där. Jag känner liksom inte riktigt igen den beskrivningen. Rapporten konstaterar ju liksom att Göteborgs stad har tagit viktiga steg mot en mer sammanhållen och strategiskt sammanhållet strategiskt arbete för att bryta segregationen. Men tittar man lite på verkligheten och de siffrorna om segregationen så är det ju värre än någonsin. Göteborgs ojämlikhet index har ju ökat sedan 2022. Drygt 21% av göteborgarna bor idag i utsatta områden. Det är ju kris, inte ett resultat av viktiga steg framåt. Då duger det inte att fortsätta med mer av samma. För i praktiken har de rödgröna sedan 2003 stoppat ett av de få verktygen som faktiskt kan öka ägandet i hyresrätts. dominerade områden och minska segregationen. Det är den frivilliga ombildningen under ordnade former i de utsatta områdena. Vi vill ha trädgårdsstäder i nordost, inte höghusmurar i Askim. Tack.

Då är replik begärd av Jenny Broman.

Så vi vill också bygga radhus i nordost och när vi bygger nytt så kan vi absolut bygga blandat. Men det finns ingenting som visar att ombildningar skulle leda till någon minskad segregation utan det innebär bara att det är fler som inte har råd att bo. Och redan nu så är det så att fattigdomen har ökat så pass mycket så det är väldigt, väldigt många som inte har råd att bo. Men det jag skulle upp och säga det är att uppdraget vi har som vi vill ta beslut om här idag om att alla ska informera om de integrationer, integrationsinsatserna som görs och med jämlikt bemötande. Det är för att det är många människor i Göteborgs stad som känner sig hela tiden utsatta, särbehandlade, inte lika behandlade. Och då är det också viktigt att få veta och se vad som görs och vad man har rätt till och vilka möjligheter man har. Tack!

Då är replik begärd av Joel Wickman.

En reality check här då. Vill bygga småhus och radhus i nordost. Det byggs ju inga småhus. Det är liksom mindre än 1% av alla detaljplaner rör småhus i Göteborg. Det är liksom inte att möta barnfamiljernas efterfrågan. Vad man spottar ut sig i AB Framtiden nu det är ju hyresrätter som man med kirurgisk precision smäller upp i miljonprogram och utsatta områden. Det bryter inte. Egnahemsbolaget där jag sitter i styrelsen har ju inte fått ett enda projekt från AB Framtiden för att bygga småhus och det är kommunens egna byggbolag som ska bygga småhus. Så jag undrar lite kring hur det är med den frågan egentligen. Tack! Då är det replik Jenny Broman. Då ber jag dig lyssna ordentligt. Jag nämnde inte ens småhus, jag nämnde radhus eftersom det finns. Jag undrar hur du tycker att sälja ut billiga hyresrätter så att folk inte har råd att bo, hur det skulle minska segregationen? Eftersom det är de billiga hyresrätterna som man säljer ut. Hur skulle det minska segregationen? Tack.

Då återgår vi till talarlistan. Då är det Kristina Bergman Alme. Därefter Jessica Blixt (D).

Tack fru ordförande! Göteborg är på många sätt inte en helt lätt kommun att ta sig in i och förstå. Särskilt ifall man inte är född i Sverige. Det är mycket som är väldigt annorlunda och på det sättet är det positivt att vi har Welcome House. Även om det nämndes att de själva gärna vill ha det uppdraget så ser jag att etableringsenheten skulle enligt vår mening lika gärna kunna ha de uppgifterna. Jag skulle också vilja ta upp det här underliggande budskapet som har en socioekonomisk slagsida. Hyresrätter som ska blandas in bland småhus men inte bostadsrätter och småhus bland hyresrätter. Allt i integrationens namn. Jag vill verkligen påminna om egnahemsrörelsen under 1900-talet. Det var ju den som möjliggjorde för. personer med låga inkomster att kunna bygga sitt eget hus. Min mormor och morfar var bland dem. De jobbade som mentalvårdare och byggde själva huset. De fick lite hjälp av en av de som var på mentalsjukhuset. Men alla personer har drömmar om någonting. Om något hus, någon lägenhet eller så. Det är inte en tillfällighet att husdrömmar är ett av Sveriges mest populära program sedan 13 år. Men vi kan inte som politiker tro att vi har receptet på hur alla vill ha sina drömmar. Oavsett var man är född. Oavsett om man tänker att den där gruppen passar bäst där. Det kan vi inte veta. Så gör om, gör rätt! Bifall till yrkandet från M, D, L och KD där det också ingår möjligheter att göra försäljningar. Tack!

Då är replik begärd av Jenny Broman.

Etableringsenheten handhar ju bara under etableringstiden. Utan Welcome House har ett vidare uppdrag så det är därför. Och integrationsinsatser behöver ske under längre tid än två år. Så det är anledningen till att det är just de som ska ha ett bredare uppdrag. Och hur det ska se ut, det behöver utredas. Det är därför. Två år räcker inte. begärde Jonas Nilsson (V). Tack! Nej men jag sa ju i mitt anförande att vi vill ha blandade upplåtelseformer i alla stadsområden. Det står jag fast vid. Jag kan rekommendera, på Göteborgs stads Youtube lades det upp en video idag, så planeras Biskopsgården. Där kan man få veta lite om planerna för Biskopsgården, där det finns mycket hyresrätter nu. Det ska byggas småhus och parhus. Rekommenderar att titta på den. Tack!

Och då är det replik från eller begär av Kristina Bergman Alme (L). Varsågod!

Tack! Fast det är ju intressant det som Joel sa. Vi ser ju inte att de orden omsätts i praktiken. Vi ser att det är en otrolig precision att man sätter hyresrätter i områden där det är villor. Vi ser inte det du ser. Men det blir spännande ifall det verkligen genomförs. Tack!

Då är nästa talare Jessica Blixt (D). Och därefter Emmyly Bönfors.

Tack ordförande och ledamöter. Ja ärendet handlar ju om hur Göteborg ska bryta segregationen. I rapporten så lyfts skolor som en av stadens allra viktigaste möjligheter att kunna påverka utvecklingen. Skolsegregationen påverkar barns livschanser och skillnader i skolan förutsätter att riskerna förstärker segregationen. Det är en viktig slutsats. Men då måste. Måste vi också våga prata om vilka politiska beslut som faktiskt påverkar skolsegregation? Det rödgröna styret menar ju att större skolenheter är en lösning. Argumenten handlar ofta om ekonomi, om att undvika tomma stolar och om pedagogisk hållbarhet. Men problemet är att varken rapporten Forskning eller beprövad erfarenhet visar att det just är skolorna Storlek som är avgörande. Det som lyfts är behovet av kvalitet, likvärdighet och långsiktig utveckling. Vi vet att skickliga lärare, höga förväntningar, tidiga insatser, Att se varje elev, ja det är faktorer som verkligen gör skillnad. Det är därför som Demokraterna var emot att bygga dessa jättestora skolor på upp till tusen elever. Vi såg risker med den här modellen och särskilt i områden där det kompensatoriska uppdraget är som störst. Segregation. bryts inte genom jättestora skolor. Segregation bryts genom kvalitet i varje klassrum, i en trygg skolmiljö där varje elev blir sedd. Rapporten pekar på att skolor är en av stadens viktigaste möjligheter. Slutsatsen måste vara att vi ska värna välfungerande skolor, inte lägga ner dem. Jag yrkar bifall till yrkandet från M D L KD. Du får trycka in det igen för att göra.

Man måste hålla sig till talartiden, det vet du också. Nu är det Emmyly Bönfors. Därefter Agneta Kjaerbeck (SD).

Tack ordförande! Jag vill börja med att yrka bifall till Centerpartiets yrkande i den här frågan. Det handlar om att bryta segregationen i Göteborg. Det finns en rad saker som måste samverka för att det ska lyckas. Såsom skola, socialtjänst, som många har varit inne på. Men också hur vi bygger staden. Idag är det så att det finns en ambition om att bygga blandat från väldigt många. partier. Då menar jag blandade boendeformer, hyresrätter, bostadsrätter, radhus med mera. Jag skulle vilja påstå att varken Moderaterna eller Vänsterpartiet verkligen går de tankarna till mötes. När det gäller Vänsterpartiet vill man väldigt gärna få in fler hyresrätter i utsatta områden. Medan det för Moderaterna är svårare att bygga hyresrätter i till exempel Askim eller Örgryte. Menar allvar med att vi faktiskt vill bygga blandat och bygga blandade boendeformer så måste vi orka stå upp för både hyresrätter i Askim och radhus i Bergsjön. Den politiken för vi i Centerpartiet. Jag ser också att i den här återrapporten saknas det en kvantitativ redovisning för hur bostadsbyggandet faktiskt ser ut. Så det innehåller vårt yrkande. Vi vill ha det här svart på vitt. Senast förra året. Så byggdes det till exempel bara sju småhus i Angered. Det har ju många olika förklaringsfaktorer. Men det är ju alldeles för få. Det håller jag verkligen med Joel Wickman om till exempel. Men lösningen kan ju inte vara att säga nej till flerbostadshus i Örgryte eller Askim. Så bifall till Centerpartiets yrkande. Tack!

Tack Emmyly! Nu är det replik begärd av Joel Wickman.

Nu var det snabbt att trycka in dig. Det är ju, tack, det är ju en sjukt bra siffra du har där, sju småhus liksom i Angered. Det sätter ju lite perspektiv på vad det är som snackas om och vad det är som verkligen görs. Men jag fattar inte logiken i att integrera Göteborg genom att förstöra välfungerande bostadsområden med liksom höghusväggar av hyresrätter medan man samtidigt låter de utsatta områdena. bara stå och förfalla. Lägg pengarna i stället för att producera nya hyresrätter i de särskilt utsatta områdena. Lägg pengarna på att rusta upp de hyresrätterna som redan finns i stället. Det är ju ett rimligt förslag. Och sen då inte tillåta några ombildningar. Det är ju det som är vårt förslag. Ta upp den frågan. Låt de bostadsområdena i de särskilt utsatta områdena, där folk vill lyfta området, skapa äganderätter och ta ansvar. Låt dem få göra det. Låt dem få ombilda sina hyresrätter till bostadsrätter.

Tack Joel! Då är det replik begärd av Emmyly Bönfors.

Tack bara så jag förstod Joel Wickman rätt. Förespråkar du alltså att vi ska bygga fler hyresrätter i utsatta områden? Det var så jag uppfattade att du sa. Du får gärna. Du får återkomma. I alla fall så tänker jag så här att vi har haft en ganska tuff marknad när det gäller att bygga bostäder över lag de senaste 3–4 åren. Och här är till exempel exemplet Askim som nämns. Då är det ju alltså en privat fastighetsutvecklare som går fram med förslag och då får ju var och en som. bor i området till exempel komma med synpunkter på det förslaget. Men det som förvånar mig är att det låter som att det skulle vara några politiska partier som lägger fram förslag om flerbostadshus här. Det handlar om att få ihop en exploateringsekonomi för den som ska bygga. Och här är det då tre till fyravåningshus i flerbostäder. Man vet inte än om det skulle vara bostadsrätter eller hyresrätter. Det får ju framtiden utvisa. Men också då skola och radhus är ju planerat i området. Så jag tycker man kan väl föra en ärligare debatt.

Tack Emmyly! Då är det Joel Wickmans andra replik och sista.

Nej, men jag menar givetvis att vi ska bygga småhus och det är liksom en av de viktigaste segregation brytande åtgärderna och antingen möjliggöra för det privata att bygga småhus i de särskilt utsatta områdena eller att kommunen själva gör det, till exempel då genom Egnahemsbolaget som är ett ganska unikt bolag i Sverige som faktiskt bygger bostäder i de områdena. Nej, men då avseende till exempel. Exempel Askim då, så det är ju vi politiker som bestämmer detaljplanerna. Det är vi som bestämmer om det ska, oavsett om det är en privat aktör eller om det är kommunen, om man ska bygga, smälla upp lamellhus med sexvånings, sex-sju våningshöjder som vi sett på Sankt Sigfrids plan i Örgryte eller nu då i Askim. Eller om man hellre vill bygga småhus.

Tack! Då är nästa talare Agneta Kjaerbeck (SD) och därefter Viktoria Tryggvadottir Rolka (S).

Tack för ordet fru ordförande. Den här redovisningen som vi behandlar idag visar på ett omfattande internt arbete, workshops, samordning, nya definitioner och processer. Men frågan är fortfarande har det här gett resultat? För segregationen i Göteborg den är fortfarande djup. Skolresultaten skiljer sig kraftigt mellan olika områden och arbetslösheten bland utrikesfödda är hög. Bidragsberoendet är koncentrerat till samma statliga stadsdelar år efter år. Det är uppenbart att den här politiken inte levererar. Människor integreras inte genom interna styrdokument eller tvångsblandning. En rättvis klassresa skapas genom egna insatser. Inte genom social ingenjörskonst. Integration sker genom arbete. Språkkunskaper, laglydnad och genom att barnen lyckas i skolan. Och inte genom att man monterar ner. välfungerande småskolor och tänker storskaligt. Det är här vi måste lägga tyngdpunkten. Den här sidan måste försöka förstå vad som är krav och ansvar. Ett minskat bidragsberoende, tydligare koppling mellan försörjningsstöd och motprestation, kunskapslyft i svenska språket och en tydlig markering mot hedersnormer och parallella samhällsstrukturer. Vi kan också lära av våra nordiska grannar. I Danmark har man kombinerat kravpolitik. med en tydlig samhällsnorm och sett mycket bättre resultat än här. Så mindre symbolpolitik och mer verklig förändring. Mindre intern process. Mer konkret resultat. Integration bygger på gemensamma normer, arbete och ansvar. Så anpassa dig eller lämna över din plats till någon som kommer sätta Göteborg och Sverige först. Tack för ordet. Ja just det. Jag vill yrka bifall till TU, alltså SLK. Förslag. Tack!

Tack! Då är nästa talare Viktoria Tryggvadottir Rolka (S). Därefter Jonas Nilsson (V).

Tack så mycket ordförande, fullmäktige! Anpassa dig, lämna över din plats. Eller så har du anpassat dig och du har känt dig som en del av en samhällstillhörighet i väldigt många år i det här landet. Jag var ute och knackade dörr på Hisingen för ett par veckor sedan och träffade en helt fantastisk tjej där som var från Turkiet. Hon berättade att jag alltid har. Jag har alltid känt mig så svensk och jag är född här. Så åker jag hem till Turkiet och där mobbar de mig och säger att du har blivit för europeisk, du är försvenskad. Så där känner jag mig inte hemma, men så har det börjat pågå en diskussion om återvandringsbidrag i huset. Man får betalt, även om man är andra generationen, för att lämna landet. Få betalt för att åka härifrån. För mig känns det ungefär som att jag blir bjuden på ett kalas och så säger de så här. ”Du får en tjugolapp om du inte kommer på mitt kalas.” Lite så korkat är det. Att med ena handen säga ”var en del av vår samhällsgemenskap” och sen med andra handen säga ”men dra gärna härifrån helst av allt, och du får till och med betalt om du drar”. Jag tycker den politiken är vedervärdig. Jag är helt övertygad om att den här typen av splittringspolitik i stället för humanistisk politik inte kommer leda till vare sig integration eller mindre segregation. Däremot är jag också glad. Tack för våra tilläggsyrkanden. Vi var ett gäng som var i Mechelen och tittade på hur de hade lyckats bra med segregationen. De hade tittat på materiella villkor. Är det svårare att få jobb som utrikesfödd? Är det de facto svårare att få lägenhet i områden som betraktas som mer eftertraktade? Så lät de akademin studera det och titta på om det faktiskt var så. Det visade sig förvånande nog att det var så. Då kunde man rikta insatser. för att få bort den typen av rasism i bostadsköer och så där. Och det tror jag vi kommer kunna hitta även här i Göteborg. Så bifall kommunstyrelsens förslag. Tack.

Då är nästa talare Jonas Nilsson (V) och därefter Rasmus Ragnarsson (SD).

Tack ordförande. Jag borde kanske inte bli förvånad, men jag tycker ändå att det är anmärkningsvärt att M D, L och KD i sitt yrkande vill stryka formuleringar i rapporten, som hänvisar till forskning som underkänner deras politik. Man skriver mer ordagrant att nedanstående tre beskrivna formuleringar samt all eventuell övrig text i likhet med nedanstående i rapporten Göteborgsarbetet för att motverka segregation, inklusive integrationsinsatser. stryks. Och där då till exempel för att uppnå högre grad av social blandning borde kommuner enligt forskning underlätta byggandet av hyresrätter i områden med goda socioekonomiska förutsättningar. Det verkar alltså som att man vill liksom gömma sanningen i hopp om att genomdriva en politik som man vet skadar integrationen och ökar klyftorna mellan göteborgarna. Jag tycker man är lite svaret skyldig här. Är det så här vi ska förvänta oss att oppositionen ska behandla rapporter från våra tjänstepersoner? Det är ett underbetyg. på hur man driver seriös opposition. Skärpning, tack.

Då är nästa talare Rasmus Ragnarsson (SD) och därefter Jörgen Fogelklou. Varsågod!

Tack fru ordförande! Ja men det här var ett gediget dokument tänker jag. Vi får läsa om samordning, processer, nya styrdokument. Men vi får inte ett enda tydligt besked om hur mycket arbetslösheten har minskat av detta arbete. Vi får inte reda på hur mycket bidrag. bidragsberoendet har pressats tillbaka genom stadens integrationsinsatser. Vi vet fortfarande på vilket sätt det här arbetet har bidragit till att segregationen på något vis har minskat. Det saknas helt enkelt några som helst belägg för att den här rödgröna politiken faktiskt fungerar. Men det är symtomatiskt för den rödgröna integrationslinjen. Man talar om strukturer, normer, rasism. Man undviker den här obekväma frågan om självförsörjning, integration, arbetsmarknadsdeltagande och långvarigt bidragsberoende. Det är någonstans där de utfallen som vi verkligen måste hitta åtgärder som fungerar. Och de skillnaderna försvinner inte utav att stadens anställda anordnar fler workshops. Nej, så jag tycker det här är ett exempel på en kommun som försöker administrera sig ur ett problem som i grunden är politiskt skapat. En alldeles för stor invandring under lång tid. En politik som de flesta gröna politiker också vill fortsätta med om de skulle vinna valet till hösten. Jag tror att om vi ska bryta segregationen då måste göteborgarna också förstå att ingenting av det de har föreslagit ger dem ett. effekterna vi vill ha. De bidrar inte till utfall som förbättrar livet för göteborgarna. Tack!

Tack! Då är nästa talare Jörgen Fogelklou och därefter Jenny Broman Varsågod!

Tack för ordet, fru ordförande, fullmäktige och åhörare. Nu var Rasmus faktiskt lite inne på det jag tänkte säga här. För valet 2026, det kommer tyvärr bli ännu ett invandringsval. Dels så gäller det naturligtvis att sätta stopp för Socialdemokraternas tvångsblandningspolitik här i Göteborg. Men det gäller också att mota varje försök till urholkning av de nödvändiga reformerna. Det har jag fått till på plats på riksdagsnivå. Med det sagt så tänkte jag bara yrka bifall till tjänsteutlåtandet. Men att kommentera ert yrkande, Moderaterna, M, L, KD tror jag det är som har lagt det. Det är ganska bra inledande. Och texten är bra. Hade det varit två attsatser, vilket det inte är för det är A och B, så jag vet inte hur man ska tolka det här om det är liksom AB eller två attsatser. Den första attsatsen hade vi inte haft någon. Men sen när ni går in på ombildningar i våra utsatta områden så har vi alltid sagt att framtiden ska vara behjälpliga så fort man vill ombilda. Vi tycker inte att framtiden och våra bostadsbolag ska driva på ombildningen. Det har varit ganska klart för oss från början så just det kan inte vi gå med på. Men andemeningen i det hela är jättebra. Tack!

Tack! Då är nästa talare Jenny Broman och därefter Jonas Nilsson (V).

Tack så mycket för ordet. Den här debatten blir ju ganska spretig eftersom det som jag inledde med omfattar ju så otroligt många områden och vi kommer inte lösa hela integrationen genom detta ärende utan detta gör ju att vi har en översikt på vad som händer så får vi ta med oss det i budgetarbetet. Men jag tycker ändå det är lite intressant att man på den här sidan pratar om den tydliga rasism som faktiskt finns och som ändå påverkar segregationen. men inte alls utan man har fastnat för vissa ord som man då tänker med workshops och så och väljer att negligera allt annat. Det som inte har kommit upp idag men som Viktoria brukar lyfta väldigt bra det är ju till exempel hur andelen behöriga lärare i utsatta områden har ökat vilket ju är extremt viktigt. För jag håller med Jessica om att grunden till att bryta segregationen bland det, viktigaste är en välfungerande skola. Men det är inte automatiskt att det är en stor skola eller en liten skola som per automatik gör den kvaliteten. Det ska vi inte blanda ihop med vare sig liten eller stor skola. Däremot hur mycket resurser som kan gå till eleven och kanske inte till lokaler. Det kommer ju påverka.

Då är replik begärd av Rasmus Ragnarsson (SD).

Tack fru ordförande. Jenny Broman, jag nämnde ju faktiskt rasism i mitt anförande. Men! Man måste ju också komma ihåg att när det finns så enorma skillnader i humankapital, då kan man ju inte fokusera enbart på rasism. Rasism ska förstås motarbetas, all diskriminering ska motarbetas. Men vi ser i stället ett mönster där kommunen försöker kompensera för strukturella problem. Som ligger i grunden bortom kommunens rådighet med mer organisation och mer processer. Det är mycket aktiviteter. Men det leder inte till några resultat. För arbetsmarknadsutfall, där är ju den starkaste predikatorn, det är ju utbildningsgraden. Det är språkkunskaper. Det är ju där vi ska lägga tonvikten någonstans om vi vill få in människor i arbete och minskat bidragsberoende.

Tack! Då är replik begärd av Jessica Blixt (D). Men hon gjorde det under tiden du talade. Jag hade koll på sekunderna den här gången.

Ja Jenny, jag håller ju helt med dig att jag är också jätteglad att vi äntligen har lyckats höja andelen behöriga lärare i de utsatta områdena. Men det viktiga är ju att vi får ha kvar de välfungerande skolorna oavsett skola eller storlek på den skolan. Och just nu så är ju Emmaskolan en sådan skola som är i risk för nedläggning och jag hoppas verkligen att vi alla partier kan komma överens om att Emmaskolan får vara kvar. För det är en sådan välfungerande och viktig skola i Hammarkullen. Så det är den typen av skolor som vi måste värna. Där verkligen eleverna lyckas. Tack.

Tack. Då är det replik och Jenny Broman.

Nej men och sen är det ju också så att skolor det hör ihop så att man kan ju inte titta på en enskild skola. Men det är klart att alla skolor ska ju vara god kvalitet på. Man kan ju inte tycka att en skola ska vara god kvalitet utan man behöver ju titta så att det blir goda resurser till alla skolor. Men jag tror att vi lite delvis hamnar i en helt annan diskussion som liksom glider vid sidan om det här ärendet. Utan jag tänker att vi får nog chansen att diskutera det i andra sammanhang.

Då är det en replik, Jessica Blixt (D). Det är din andra och sista.

Vi kan vara överens om att en jätteviktig del i att bryta segregationen är att elever ska lyckas i skolan. Där har vi misslyckats totalt. Idag går över 20% av eleverna i kommunala skolor i Göteborg ut nian utan gymnasiebehörighet. Så får det inte fortsätta.

Då Jenny, har du din andra och sista replik?

Nej, det håller jag fullständigt med om och det är otroligt viktigt också. En del i att minska segregationen, skolsegregationen, det är ju det marknadsskolesystemet som finns idag. För är det någonting som väldigt, väldigt tydligt ökar segregationen och segregationen i skolan så är det marknadsskolesystemet. Men det styr inte vi över här i kommunen tyvärr. Tack!

Då återgår vi till talarlistan. Det är Jonas Nilsson (V) och därefter är talarlistan tom. Varsågod!

Tack ordförande! Joel Wickman hävdar att utbyggnaden av allmännyttan begränsar möjligheterna till ägande. Men den blåbruna regeringen har gjort så att arbetslösheten i Sverige skenar och ökat 37 månader i rad. Dessutom har man sänkt a-kassan och låtit matpriserna skjuta i höjden. Hur ska man ha råd att köpa sitt boende om man tvingas in i fattigdom av en regering som inte klarar av något annat än att sparka nedåt? Här kan vi prata om att begränsa möjlighet till ägande. Om man inte menar möjligheter för riket att roffa åt sig lägenheter som nu är hyresrätter och på så sätt tvångsflytta de som redan bor där. Moderaterna är väldigt duktiga på att få det att låta som något slags övergrepp när vi rödgröna vill bygga lägenhetshus i områden med brist på just det. Men jag kommer ihåg hur det lät 2018 när jag själv bodde i Biskopsgården och Moderaterna ville riva hela Vårväderstorget för att det hade dålig karma. Det är borgerlig integrationspolitik, att svartmåla bostadsområden och samtidigt baktala alla försök att bryta segregationen på riktigt. Tack!